Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.39.0-wmf.22
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Trinidad i Tobago
0
1946
89675
89564
2022-07-29T19:26:38Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Infopais
|nomber_nativo = ''Republic of Trinidad and Tobago''
|nomber_propio =
|nomber_komun =
|imagen_bandera = Flag of Trinidad and Tobago.svg
|imagen_mapa = LocationTrinidadAndTobago.png
|imagen_wapen =Coat_of_arms_of_Trinidad_and_Tobago.svg
|himno_nashonal = [[Forged From The Love of Liberty]]
|kapital = [[Port of Spain]]
|stat_mas_grandi = [[Port of Spain]]
|idiomanan_ofisial = [[Ingles]]
|forma_di_gobernashon = [[Republika]]
|titulonan_kabesantenan = [[Presidente]]<br /> [[Promé minister]]
|nombernan_kabesantenan = [[Paula-Mae Weekes]]<br />[[Keith Rowley]]<br />|
tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 5.130
|rango_area = n/a
|persentahe_awa = n/a
|pop_aproksima = 1.056.608
|pop_segun_senso =
|rango_populashon = n/a
|ana_kalkulashon_di_pop = 2007
|ana_di_senso =
|densidat_pop = 206
|rango_densidat_pop = n/a
|moneda = Trinidad & Tobago Dollar
|kodigo_moneda = TTD
|zona_di_tempu =
|utc_offset = -4
|kodigo_tld = .tt
|kodigo_pa_yama = 1868
|nota =
}}
'''Trinidad & Tobago''', ofisialmente '''Republic of Trinidad & Tobago''', ta un pais insular den [[Oséano Atlántiko]] situá [[nòrt-ost]] di [[Venezuela]]. E islanan tabata habitá na [[1498]] pa [[Aruaka|indjannan Arawak]]. Na aña[[1498]] [[Cristóbal Colón]] a yega e islanan aki i a tuma poseshon di nan na nòmber di e Reinan [[Katóliko]] di [[Spaña]]. Pa mas ku treshen aña e islanan a keda bou di dominio spañó. Spaña sinembargo a neglishá e islanan totalmente i konstantemente nan tabata blanko di atakenan di pirata [[Hulanda|hulandes]], [[Inglatera|ingles]] i [[Fransia|franses]]. Na [[1797]] Trinidad ofisialmente a keda nombrá teritorio ingles i na [[1898]] ofisialmente a bira e pais di Trinidad i Tobago.
[[File:Trinidad.jpg|thumb|Trinidad & Tobago]]
[[Category:Isla]]
[[Category:Trinidad i Tobago]]
r7qsc4dfdxg86s9fgq2lp1b754dedzv
89676
89675
2022-07-29T19:27:13Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Infopais
|nomber_nativo = ''Republic of Trinidad and Tobago''
|nomber_propio =
|nomber_komun =
|imagen_bandera = Flag of Trinidad and Tobago.svg
|imagen_mapa = LocationTrinidadAndTobago.png
|imagen_wapen =Coat_of_arms_of_Trinidad_and_Tobago.svg
|himno_nashonal = [[Forged From The Love of Liberty]]
|kapital = [[Port of Spain]]
|stat_mas_grandi = [[Port of Spain]]
|idiomanan_ofisial = [[Ingles]]
|forma_di_gobernashon = [[Republika]]
|titulonan_kabesantenan = [[Presidente]]<br /> [[Promé minister]]
|nombernan_kabesantenan = [[Paula-Mae Weekes]]<br />[[Keith Rowley]]<br />|
tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 5.130
|rango_area = n/a
|persentahe_awa = n/a
|pop_aproksima = 1.056.608
|pop_segun_senso =
|rango_populashon = n/a
|ana_kalkulashon_di_pop = 2007
|ana_di_senso =
|densidat_pop = 206
|rango_densidat_pop = n/a
|moneda = Trinidad & Tobago Dollar
|kodigo_moneda = TTD
|zona_di_tempu =
|utc_offset = -4
|kodigo_tld = .tt
|kodigo_pa_yama = 1868
|nota =
}}
'''Trinidad i Tobago''', ofisialmente '''Republic of Trinidad and Tobago''', ta un pais insular den [[Oséano Atlántiko]] situá [[nòrt-ost]] di [[Venezuela]]. E islanan tabata habitá na [[1498]] pa [[Aruaka|indjannan Arawak]]. Na aña[[1498]] [[Cristóbal Colón]] a yega e islanan aki i a tuma poseshon di nan na nòmber di e Reinan [[Katóliko]] di [[Spaña]]. Pa mas ku treshen aña e islanan a keda bou di dominio spañó. Spaña sinembargo a neglishá e islanan totalmente i konstantemente nan tabata blanko di atakenan di pirata [[Hulanda|hulandes]], [[Inglatera|ingles]] i [[Fransia|franses]]. Na [[1797]] Trinidad ofisialmente a keda nombrá teritorio ingles i na [[1898]] ofisialmente a bira e pais di Trinidad i Tobago.
[[File:Trinidad.jpg|thumb|Trinidad & Tobago]]
[[Category:Isla]]
[[Category:Trinidad i Tobago]]
a3dhwpwnucg20mkveo5ad5if2gy3n46
89677
89676
2022-07-29T19:29:11Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Infopais
|nomber_nativo = ''Republic of Trinidad and Tobago''
|nomber_propio =
|nomber_komun =
|imagen_bandera = Flag of Trinidad and Tobago.svg
|imagen_mapa = LocationTrinidadAndTobago.png
|imagen_wapen =Coat_of_arms_of_Trinidad_and_Tobago.svg
|himno_nashonal = [[Forged From The Love of Liberty]]
|kapital = [[Port of Spain]]
|stat_mas_grandi = [[Port of Spain]]
|idiomanan_ofisial = [[Ingles]]
|forma_di_gobernashon = [[Republika]]
|titulonan_kabesantenan = [[Presidente]]<br /> [[Promé minister]]
|nombernan_kabesantenan = [[Paula-Mae Weekes]]<br />[[Keith Rowley]]<br />|
tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 5.130
|rango_area = n/a
|persentahe_awa = n/a
|pop_aproksima = 1.056.608
|pop_segun_senso =
|rango_populashon = n/a
|ana_kalkulashon_di_pop = 2007
|ana_di_senso =
|densidat_pop = 206
|rango_densidat_pop = n/a
|moneda = Trinidad & Tobago Dollar
|kodigo_moneda = TTD
|zona_di_tempu =
|utc_offset = -4
|kodigo_tld = .tt
|kodigo_pa_yama = 1868
|nota =
}}
'''Trinidad i Tobago''', ofisialmente '''Republic of Trinidad and Tobago''', ta un pais insular den [[Oséano Atlántiko]] situá [[nòrt-ost]] di [[Venezuela]]. E [[isla]]nan tabata habitá na [[1498]] pa [[Aruaka|indjannan Arawak]]. Na aña[[1498]] [[Cristóbal Colón]] a yega e islanan aki i a tuma poseshon di nan na nòmber di e Reinan [[Iglesia Catolico Romano|katóliko]] di [[Spaña]]. Pa mas ku tresshen aña e islanan a keda bou di dominio spañó. Spaña sinembargo a neglishá e islanan totalmente i konstantemente nan tabata blanko di atakenan di pirata [[Hulanda|hulandes]], [[Inglatera|ingles]] i [[Fransia|franses]]. Na [[1797]] Trinidad ofisialmente a keda nombrá teritorio ingles i na [[1898]] ofisialmente a bira e pais di Trinidad i Tobago.
[[File:Trinidad.jpg|thumb|Trinidad & Tobago]]
[[Category:Isla]]
[[Category:Trinidad i Tobago]]
dqyryocmjdvmfx34ggn8d1pyepwa8dy
Oropa
0
2099
89648
85039
2022-07-29T12:23:40Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Oropa''' ta, tradishonalmente, konsidera un di e siete kontinente di mundu. Comprimiendo e peninsula parti west di [[Eurasia]] , Oropa ta generalmente dividi for di asia na parti ost dor di e divishon di awa na e [[Serunan di Ural]], e [[Riu di Ural]], e [[Laman Kaspiko]], e region di [[Caucasus]] anto e [[Laman Pretu]] na parti ost. Oropa ta grens ku e [[Oceano Arktiko]] anto varios otro lamanan na parti nort, e [[Oceano Atlantiko]] na parti west, e [[Laman Mediteranio]] na parti suit, anto e Laman Pretu i su kamindanan di awa konekta na parti siut-ost. Toch e grensnan di Oropa-un konsepto datando bèk hopi siglo te ku antiguedat klasiko-ta hopi subjetivo i arbetuario pasobra e por referi na Oropa geografiko komo kultural.
Oropa ta e kontinente di dos mas chikitu kua superfisio, kubriendo mas o menos 10,180,000 [[kilometer kuadrá]] of 2% di e superfisio total di mundu i mas o menos 6.8% di su area di tera. Di Oropa su aproksimadamente 50 paisnan [[Rusia]] ta esun di mas grandi (aunke e tin teritorio den [[Asia]] komo Oropa), anto e [[Siudad Vatikano]] ta esun mas chikitu. Oropa ta e kontinente di tres mas poblá despues di Asia i [[Afrika]], ku un poblashon di 731 mion hende, of mas o menos 11% di e poblashon total di mundu.
Oropa, mas spesifiko [[Gresia Antiguo]], ta e nansementu di e kultura west. E la hunga un rol predominante den mundu global for di e siglo 16 bai ariba, espesialmente despues di e komienso di [[Kolonialismo]]. Entre e siglonan 16 i 20, Nashonnan Oropeo tabata kontrolá na varios tempu e [[Kontinente Merikano]], mayoria di [[Afrika]], [[Oceania]], anto porshonan grandi di [[Asia]]. Tur dos guernanan mudial tabata na gran parti di fokus riba Oropa, kontribiuendo na un gran parti di e bahada di dominansia di west-oropa den e sena mundial durante e parti mei-mei di e siglo 20 ora e [[Estadonan Uni]] anto e [[Union Sovietiko]] a tuma e rol ei. Durante e [[Guera Friu]], Oropa a keda dividi dor di e [[Kortina di Heru]] entre e NATO den e west anto e Warsaw Pact na parti ost. Integrashon oropeo a forma e konsulado di Oropa i e Union Oropeo den west oropa, ku despues di e kaida di e union sovietiko na 1991 a ekspande na parti ost.
{{Oropa}}
[[Category:Oropa| ]]
rj64pscui224mpyqy3i7843owd7v3ls
Kudawecha
0
2470
89710
87697
2022-07-29T22:23:21Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kudawecha''' ta un bario na parti nort di [[Aruba]], den districto di Noord/[[Tanki Leendert]].
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
[[Category:Aruba]]
crvpt2isdzoi5qc8lzh1y9b4p3o71ej
The Beyoncé Experience
0
2956
89659
80678
2022-07-29T18:46:59Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''The Beyoncé Experience''' ta e di dos seri di konsierto di e kantante merikano i kompositor di musika R&B [[Beyoncé Knowles]]. E seri di konsierto aki lo promové su di dos album komo solista titulá ''[[B'Day]]''. E konsiertonan lo tuma luga na [[Nòrt di Merka]], [[Oropa]], [[Australia]] i [[Asia]].
==Tokante di e Sho==
Promé ku e album a wòrdu presentá Beyoncé a invitá tur hende muhé ku kier a drenta den su banda di musiko pa bin duna un presentashon pa demostrá nan talento. Esaki a finalisá den Sony Music Studios.<ref>{{Cite news |last=Reid |first=Shaheem |title=Beyonce Asks Women To Battle Over Her For Backing-Band Roles |url=http://www.mtv.com/news/articles/1534575/20060619/knowles_beyonce.jhtml |work=MTV News |date=(2006-06-19) |accessdate=2008-03-28}}</ref> Na mart 2007 Beyoncé i su banda a kuminsá praktiká. E sho ta inkluí tantu kantikanan di Beyoncé riba e albumnan "B'Day"/"B'Day" edishon luho komo kantikanan riba e album ''[[Dangerously in Love]]''. Na sierto konsiertonan el a inkluí tambe kantikanan for di e album ''[[Irremplazable|Irremplazable EP]]''. E konseptó pa e konsierto a tabata un idea di Beyoncé Knowles, Kim Burse i Frank Gatson Jr. Gatson. Jovon Pavielle i Danielle Polanco tabata esnan responsabel pa e koreografia di e kantikanan. [[Tina Knowles]], [[House of Deréon]], [[Giorgio Armani]], [[Gianni Versace S.p.A.|Versace]], [[Elie Saab]], Herve Leger ta esnan responsabel pa tur loke ta trata bestuario. E seri di konsiertonan a wòrdu dirigí dor di Alan Floyd.
E seri di konsiertonan a kumisná na [[Tokio]] Hapon riba 10 di aprel, i e promé parti aki di e konsierto a kaba na Nagoya. E di dos parti di e konsierto tabata na Australia i despues a sigui rumbo pa Oropa, kuminsando na [[Frankfurt]] [[Alemania]]. E seri di konsierto a bishitá otro paisnan Oropeo manera [[Spaña]], [[Swesia]], Hulanda i [[Portugal]]. E parti aki di e ser id konsiertonan a kaba na ku varios sho na Gran Bretania, ba siudatnan matera [[Lònden]], [[Cardiff]] i [[Manchester]] kaminda e asistensia tabata mas haltu ku tur otro kaminda na Oropa (21 mil hende) na "Men Arena" ku tabata kan kan di hende. E di tres i ultimo parti di e seri di konsiertonan aki a terminá ku dos presentashon na Point Theatre|The Point na [[Dublin]].
E parti merikano di e seri di konsiertonan aki a kuminsá riba 6 di yüli na [[New Orleans]] den e [[Louisiana Superdome]], komo parti di e edishon di 2007 di e festival yamá "New Orleans [[Essence Music Festival]]", kaminda Beyoncé tabata e atrakshon prinsipal. E seri di konsiertonan tambe a pasa [[Mexico]] na e stat di Monterrey. Despues sigui ku e parti final di e seri aki na e parti ost di asia i Korea. E ultimo konsierto a tuma lugá na e Las Vegas na e "Mandalay Bay Events Centre" riba 31 di Desèmber 2007. E spònsernan di e seri di konsiertonan aki tabata [[Samsung]] i [[L'Oréal Paris]]. Tambe Beyoncé a duna un konsierto gratis na [[Toronto]] riba dia 15 di sèptèmber 2007 2007.
Un sho na [[Kuala Lumpur]], [[Malaysia]] a wòrdu kanselá dor ku sierto personanann ku e bestuario di e konsierto tabata bai kontra di kustumbernan di e bestuarionan lokal. Un konsierto ku na [[Jakarta]], [[Indonesia]] a wòrdu organisá pa tuma e lugá di es un na Kuala Lumpur. E sho riba dia 24 di òktober na [[Istanbul]], [[Turkia]] tambe a wòrdu kanselá dor di e organisadó ([[Fenerbahçe]]). En konekshon ku e aktonan terorista di [[PKK]] na [[Hakkari]] riba 21 di Sèptèmber aña 2007. E sho na Manila (Filipinas) tabata esun mihó bishitá. Kasi 70mil hende a asistí na e sho na Fort Bonifacio.
E sho ku a tuma lugá riba dia 2 di sèptèmber 2007 na [[Los Angeles]], [[California]] a wòrdu grabá pa e DVD titulá [[The Beyoncé Experience Live!]]. Pa e sho aki, Beyoncé a presentá kantanten [[Jay-Z]], ku a kanta e kantika "[[Upgrade U]]". Ademas, durante ku e tabata kanta varios kantikanan di [[Destiny's Child]], [[Kelly Rowland]] i [[Michelle Williams]] a subi ku Beyoncé riba esenario, reuniendo e grupo atrobe un momentu kòrtiku pa kanta e kantika "[[Survivor]]".
==Shonan di Apertura==
*[[Chris Brown (kantante)|Chris Brown]] <small>(Australia)</small>
*[[Lemar]] <small>(Oropa)</small>
*Katy Shotter <small>(Gran Bretania is sierto presentashonnan na Merka</small>
*[[Robin Thicke]] <small> (sierto presentashonnan na Merka)</small>
*[[Sean Kingston]] <small> (sierto presentashonnan na Merka)</small>
*Pekaso <small> <small>([[Filipinas]])</small>
==Lista di Kantikanan==
{{hidden
| headercss = background: #ccccff; font-size: 100%; width: 65%;
| contentcss = text-align: left; font-size: 100%; width: 75%;
| header = Asia/Australia/Europe
| content =
#"[[Crazy in Love (kantika di Beyoncé Knowles)|Crazy In Love]]" <small>(ta kontené partinan di " [[Crazy (Gnarls Barkley song)|Crazy]]")</small>
#Freakum Dress"
#"[[Green Light]]"
#''Jazz Throwdown'' <small>(parti instrumental)</small>
#"[[Baby Boy (kantika)|Baby Boy]]" <small>(ta kontené partinan di "[[Chaka Demus and Pliers|Murder She Wrote]]")</small>
#"[[Beautiful Liar]]"
#"[[Naughty Girl (kantika di Beyoncé Knowles)|Naughty Girl]]"
#"[[Me Myself & I]]"
#''Dangerously in Love'' <small>(parti di baile)</small>
#"[[Dangerously In Love (kantika)|Dangerously In Love 2]]" <small>(ta kontené partinan di "[[Who Is Jill Scott? Words and Sounds Vol. 1|He Loves Me (Lyzel in E Flat)]]") </small>
#"Flaws And All" <sup>1</sup>
#''Cops and Robbers'' <small>(parti di baile) (ta kontené partinan di "[[Party Like a Rockstar]]", "[[Party Like a Rockstar]]", "[[A Bay Bay]]" i "[[Throw Some D's]]")</small>
#[[Destiny's Child|Destiny's Child Medley]]:
##"[[Independent Women Part 1]]"
##"[[Bootylicious]]"
##"[[No No No]]"
##"[[Bug A Boo]]"
##"[[Bills Bills Bills]]"
##"[[Cater 2 U]]"
##"[[Say My Name]]"
##"[[Jumpin' Jumpin']]"
##"[[Soldier]]"
##"[[Survivor]]"
#"Speechless" <sup>1</sup>
#''Jailhouse Confessions'' <small>(parti di baile)</small>
#[[Ring The Alarm]]
#[[Suga Mama]]
#[[Upgrade U]]
#[[03' Bonnie & Clyde]] (Prince Mix)
#[[Check On It]]
#[[Get Me Bodied]] (Extended Mix)
#''[[Hollywood (Jay-Z song)|Welcome to Hollywood]]'' <small>(Parti di Vidio)</small>
#[[Dreamgirls (film)|Dreamgirls]]
#[[Listen (song)|Listen]]
#[[Irreplaceable]]
#''Band Jam'' <small>(Parti Instrumental)</small>
#[[Déjà Vu (kantika di Beyoncé Knowles)|Déjà Vu]]
<sup>1</sup> Kantá durante sierto shonan só
}}
{{hidden
| headercss = background: #ccccff; font-size: 100%; width: 65%;
| contentcss = text-align: left; font-size: 100%; width: 75%;
| header = North America
| content =
#"[[Crazy in Love (kantika di Beyoncé Knowles)|Crazy In Love]]" <small>(ta kontené un parti di " [[Crazy (Gnarls Barkley song)|Crazy]]")</small>
#Freakum Dress"
#"[[Green Light]]"
#''Jazz Throwdown'' <small>(parti Instrumental)</small>
#"[[Baby Boy (kantika [[Baby Boy]]" <small>(ta kontené partinan di "[[Chaka Demus and Pliers|Muder She Wrote]]")</small>
#"[[Beautiful Liar]]"
#"[[Naughty Girl (kantika di Beyoncé Knowles)|Naughty Girl]]"
#"[[Me Myself & I]]"
#''Dangerously in Love'' <small>(Parti di Baile)</small>
#"[[Dangerously In Love (kantika)|Dangerously In Love 2]]" <small>(ta kontené un pari "[[Who Is Jill Scott? Words and Sounds Vol. 1|He Loves Me (Lyzel in E Flat)]]") </small>
#"Flaws And All"
#''Cops and Robbers'' <small>(Dance Interlude) (ta kontené partinan di "[[Party Like a Rockstar]]", "[[Party Like a Rockstar]]", "[[A Bay Bay]]" i "[[Throw Some D's]]")</small>
#[[Destiny's Child|Destiny's Child Medley]]:
##"[[Independent Women Part 1]]"
##"[[Bootylicious]]"
##"[[No No No]]"
##"[[Bug A Boo]]" (H-Town Screwed Down Mix)
##"[[Bills Bills Bills]]"
##"[[Cater 2 U]]"
##"[[Say My Name]]"
##"[[Jumpin' Jumpin']]"
##"[[Soldier]]" <small>(ta kontené un pari di "[[Crank That (Soulja Boy)]]")</small>
##"[[Survivor]]"
#"Speechless"
#''Jailhouse Confessions'' <small>(Parti di Baile)</small>
#[[Ring The Alarm]]
#[[Suga Mama]]
#[[Upgrade U]]
#[[03' Bonnie & Clyde]] (Prince Mix)
#[[Check On It]]
#[[Déjà Vu (Beyoncé Knowles song)|Déjà Vu]]
#''Band Jam'' <small>(Parti Instrumental)</small>
#''Bumble Bee'' <small>(Parti di Vidio)</small>
#[[Get Me Bodied]] (Extended Mix)
#''[[Hollywood (Jay-Z song)|Welcome to Hollywood]]'' <small>(Parti Vidio)</small>
#[[Dreamgirls (film)|Dreamgirls]]
#[[Listen (song)|Listen]]
#[[Irreplaceable]]
}}
===Notanan di Adishonal===
*"Flaws and All" a wòrdu agregá na e lista di kantikanan durante di e seri di konsiertonan ku a tuma lugá na Australia.
*"Speechless" a wòrdu agrega na e lista di kantikanan durante di e konsierto riba dia 21 di aprel <sup>st</sup> na Acer Arena
*"Get Me Bodied" (Extended Mix) a wòrdu agrega na e lista di kantikanan durante di e konsierto riba dia 14 di yüli <sup>th</sup>, na Houston Texas, Toyota Center (e no a kanta e vershon aki na New Orleans)
*"Get Me Bodied" (Extended Mix) no tabata parti di e lista di kantika riba dia 30 di desèmber<sup>th</sup> na [[Mandalay Bay Events Center]]
* Kuminsando ku e di sinku part di e seri di konsierto aki te na su fin Beyoncé i su bailarinnan no a kambia panña entre e kantika [[Green Light]] i [[Baby Boy (kantika)|Baby Boy]]
==Fechanan di e seri di Konsierto==
{| class="wikitable"
|- bgcolor="#CCCCCC"
! width="150" rowspan="1"| Date
! width="150" rowspan="1"| City
! width="150" rowspan="1"| Country
! width="250" rowspan="1"| Venue
|-
|- bgcolor="#DDDDDD"
| colspan=5 align=center | '''Asia'''
|- bgcolor="#CCCCCC"
|-
| align="center"|10 di Aprel 2007
| align="center"|Tokio
| align="center"|Hapon
| align="center"|[[Tokyo Dome]]
|-
| align="center"|11 di Aprel 2007
| align="center" rowspan="2"|[[Osaka]]
| align="center" rowspan="2"|Hapon
| align="center" rowspan="2"|[[Osaka-jō Hall]]
|-
| align="center"|12 di Aprel 2007
|-
| align="center"|14 di Aprel 2007
| align="center"|[[Nagoya]]
| align="center"|Hapon
| align="center"|[[Aichi Prefectural Gymnasium]]
|-
|- bgcolor="#DDDDDD"
| colspan=5 align=center | '''Australia'''
|- bgcolor="#CCCCCC"
|-
| align="center"|21 di Aprel 2007
| align="center"|Sydney
| align="center"|Australia
| align="center"|[[Acer Arena]]
|-
| align="center"|22 di Aprel, 2007
| align="center"|[[Brisbane]]
| align="center"|Australia
| align="center"|[[Brisbane Entertainment Centre]]
|-
| align="center"|24 di Aprel 2007
| align="center"|[[Adelaide]]
| align="center"|Australia
| align="center"|[[Adelaide Entertainment Centre]]
|-
| align="center"|25 di Aprel 2007
| align="center"|[[Melbourne]]
| align="center"|Australia
| align="center"|[[Rod Laver Arena]]
|-
| align="center"|26 di Aprel 2007
| align="center"|Sydney
| align="center"|Australia
| align="center"|[[Sydney Entertainment Centre]]
|-
|- bgcolor="#DDDDDD"
| colspan=5 align=center | '''Oropa'''
|- bgcolor="#CCCCCC"
|-
| align="center"|30 di Aprel 2007
| align="center"|[[Frankfurt]]
| align="center"|Alemania
| align="center"|[[Festhalle Frankfurt|Festhalle]]
|-
| align="center"|1 di Mei 2007
| align="center"|[[Stuttgart]]
| align="center"|Alemania
| align="center"|[[Hanns-Martin-Schleyer-Halle]]
|-
| align="center"|3 di Mei 2007
| align="center"|[[Stockholm]]
| align="center"|Swesia
| align="center"|[[Stockholm Globe Arena]]
|-
| align="center"|4 di Mei 2007
| align="center"|[[Hamar]]
| align="center"|Norwega
| align="center"|[[Vikingskipet Olympic Arena]]
|-
| align="center"|5 di Mei 2007
| align="center"|[[Aalborg]]
| align="center"|Dinamarka
| align="center"|[[Gigantium]]
|-
| align="center"|7 di Mei 2007
| align="center"|[[Munich]]
| align="center"|Alemania
| align="center"|[[Olympiahalle]]
|-
| align="center"|8 di Mei 2007
| align="center"|[[Viena]]
| align="center"|Oustria
| align="center"|[[Wiener Stadthalle]]
|-
| align="center"|9 di Mei 2007
| align="center"|[[Zurich]]
| align="center"|Suisa
| align="center"|[[Hallenstadion]]
|-
| align="center"|10 di Mei 2007
| align="center"|[[Milan]]
| align="center"|Italia
| align="center"|[[Datch Forum di Assago|Fila Forum]]
|-
| align="center"|12 di Mei 2007
| align="center"|[[Halle, North Rhine-Westphalia|Halle]]
| align="center"|Alemania
| align="center"|[[Gerry Weber Stadion]]
|-
| align="center"|13 di Mei 2007
| align="center"|Berlin
| align="center"|Alemania
| align="center"|[[Max-Schmeling-Halle]]
|-
| align="center"|14 di Mei 2007
| align="center"|[[Hamburg]]
| align="center"|Alemania
| align="center"|[[Color Line Arena]]
|-
| align="center"|16 di Mei 2007
| align="center"|Paris
| align="center"|Fransia
| align="center"|[[Palais Omnisports de Paris-Bercy]]
|-
| align="center"|17 di Mei 2007
| align="center"|[[Oberhausen]]
| align="center"|Alemania
| align="center"|[[König Pilsener Arena]]
|-
| align="center"|18 di Mei 2007
| align="center"|[[Rotterdam]]
| align="center"|Hulanda
| align="center"|[[Ahoy Rotterdam|The Ahoy]]
|-
| align="center"|May 19, 2007
| align="center"|[[Antwerp]]
| align="center"|Belgium
| align="center"|[[Sportpaleis Merksem|Sportpaleis]]
|-
| align="center"|24 di Mei 2007
| align="center"|[[Lisboa]]
| align="center"|Portugal
| align="center"|[[Pavilhão Atlântico]]
|-
| align="center"|26 di Mei 2007
| align="center"|[[Madrid]]
| align="center"|Spaña
| align="center"|[[Palacio de Deportes de la Comunidad de Madrid|Palacio de Deportes]]
|-
| align="center"|27 di Mei 2007
| align="center"|[[Barcelona]]
| align="center"|Spaña
| align="center"|[[Palau Sant Jordi]]
|-
| align="center"|29 di Mei 2007
| align="center"|[[Marseilles]]
| align="center"|Fransia
| align="center"|Le Dôme de Marseille
|-
| align="center"|30 di Mei 2007
| align="center"|[[Lyon]]
| align="center"|France
| align="center"|[[Halle Tony Garnier]]
|-
| align="center"|1 di Yüni 2007
| align="center"|[[Birmingham]]
| align="center"|Inglatera
| align="center"|[[National Exhibition Centre]]
|-
| align="center"|2 di Yüni 2007
| align="center" rowspan="2"|Lònden
| align="center" rowspan="2"|Inglatera
| align="center" rowspan="2"|[[Wembley Arena]]
|-
| align="center"|3 di Yüni 2007
|-
| align="center"|5 di Yüni 2007
| align="center"|[[Cardiff]]
| align="center"|Wales
| align="center"|[[Cardiff International Arena]]
|-
| align="center"|6 di Yüni 2007
| align="center"|[[Nottingham]]
| align="center"|Inglatera
| align="center"|[[National Ice Centre (UK)|Trent FM Arena Nottingham]]
|-
| align="center"|7 di Yüni 2007
| align="center"|[[Manchester]]
| align="center"|Inglatera
| align="center"|[[Manchester Evening News Arena]]
|-
| align="center"|9 di Yüni, 2007
| align="center" rowspan="2"|[[Dublin]]
| align="center" rowspan="2"|Irlanda
| align="center" rowspan="2"|[[Point Theatre|The Point]]
|-
| align="center"|10 di Yüni 2007
|-
|- bgcolor="#DDDDDD"
| colspan=5 align=center | '''Merka'''
|- bgcolor="#CCCCCC"
|-
| align="center"|6 di Yüli 2007
| align="center"|[[New Orleans, Louisiana|New Orleans]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Louisiana Superdome]]
|-
| align="center"|7 di Yüli 2007
| align="center"|[[Memphis, Tennessee|Memphis]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[FedExForum]]
|-
| align="center"|8 di Yüli 2007
| align="center"|[[St. Louis, Missouri|St. Louis]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Scottrade Center]]
|-
| align="center"|11 di Yüli 2007
| align="center"|[[Monterrey]]
| align="center"|Mexiko
| align="center"|[[Monterrey Arena|Arena Monterrey]]
|-
| align="center"|13 di Yüli 2007
| align="center"|[[Dallas, Texas|Dallas]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[American Airlines Center]]
|-
| align="center"|14 di Yüli 2007
| align="center"|[[Houston, Texas|Houston]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Toyota Center (Houston)|Toyota Center]]
|-
| align="center"|14 di Yüli 2007
| align="center"|[[San Antonio, Texas|San Antonio]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[AT&T Center]]
|-
| align="center"|18 di Yüli 2007
| align="center"|[[Nashville, Tennessee|Nashville]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Sommet Center]]
|-
| align="center"|20 di Yüli 2007
| align="center"|[[Atlanta, Georgia|Atlanta]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Philips Arena]]
|-
| align="center"|21 di Yüli 2007
| align="center"|[[Tampa, Florida|Tampa]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[St. Pete Times Forum]]
|-
| align="center"|22 di Yüli 2007
| align="center"|[[Fort Lauderdale, Florida|Ft. Lauderdale]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[BankAtlantic Center]]
|-
| align="center"|24 di Yüli 2007
| align="center"|[[Orlando, Florida|Orlando]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Amway Arena]]
|-
| align="center"|27 di Yüli 2007
| align="center"|[[Hampton, Virginia|Hampton]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Hampton Coliseum]]
|-
| align="center"|28 di Yüli 2007
| align="center"|[[Raleigh]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[RBC Center]]
|-
| align="center"|29 di Yüli 2007
| align="center"|[[Charlotte, North Carolina|Charlotte]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Time Warner Cable Arena|Charlotte Bobcats Arena]]
|-
| align="center"|31 di Yüli 2007
| align="center"|[[Albany, New York|Albany]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Times Union Center]]
|-
| align="center"|1 di Òugùstes 2007
| align="center"|[[Uncasville, Connecticut|Uncasville]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Mohegan Sun Arena]]
|-
| align="center"|3 di Òugùstes 2007
| align="center"|[[East Rutherford, New Jersey|East Rutherford]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Izod Center|Continental Airlines Arena]]
|-
| align="center"|4 di Òugùstes 2007
| align="center" rowspan="2"|New York City
| align="center" rowspan="2"|Merka
| align="center" rowspan="2"|[[Madison Square Garden]]
|-
| align="center"|5 di Òugùstes 2007
|-
| align="center"|8 di Òugùstes 2007
| align="center"|[[Baltimore, Maryland|Baltimore]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[1st Mariner Arena]]
|-
| align="center"|9 di Òugùstes 2007
| align="center"|[[Washington, DC]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Verizon Center]]
|-
| align="center"|10 di Òugùstes 2007
| align="center"|[[Philadelphia, Pennsylvania|Philadelphia]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Wachovia Center]]
|-
| align="center"|11 di Òugùstes 2007
| align="center"|[[Atlantic City, New Jersey|Atlantic City]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Mark G. Etess Arena]]
|-
| align="center"|12 di Òugùstes 2007
| align="center"|[[Boston, Massachusetts|Boston]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[TD Banknorth Garden]]
|-
| align="center"|14 di Òugùstes 2007
| align="center"|[[Montreal]]
| align="center"|Canada
| align="center"|[[Bell Centre]]
|-
| align="center"|15 di Ougùstes 2007
| align="center"|Toronto
| align="center"|Canada
| align="center"|[[Air Canada Centre]]
|-
| align="center"|17 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[Detroit]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[The Palace of Auburn Hills]]
|-
| align="center"|18 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[Chicago, Illinois|Chicago]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[United Center]]
|-
| align="center"|19 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[Cleveland, Ohio|Cleveland]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Quicken Loans Arena]]
|-
| align="center"|22 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[Denver, Colorado|Denver]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Pepsi Center]]
|-
| align="center"|24 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[Phoenix, Arizona|Phoenix]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[US Airways Center]]
|-
| align="center"|25 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[Las Vegas, Nevada|Las Vegas]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[MGM Grand Garden Arena]]
|-
| align="center"|26 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[San Diego, California|San Diego]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Cox Arena|Cox Arena at Aztec Bowl]]
|-
| align="center"|28 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[Fresno, CA|Fresno]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Save Mart Center at Fresno State|Save Mart Center]]
|-
| align="center"|30 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[Stateline, Nevada|Stateline]]
| align="center"|Merka
| align="center"|Harveys Outdoor Arena
|-
| align="center"|31 di Ougùstes 2007
| align="center"|[[Oakland, California|Oakland]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Oracle Arena]]
|-
| align="center"|1 di Sèptèmber 2007
| align="center"|[[Anaheim, California|Anaheim]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Honda Center]]
|-
| align="center"|2 di Sèptèmber 2007
| align="center"|[[Los Angeles, California|Los Angeles]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Staples Center]]
|-
| align="center"|7 di Sèptèmber 2007
| align="center"|[[Vancouver, Canada|Vancouver]]
| align="center"|Canada
| align="center"|[[General Motors Place|GM Place]]
|-
| align="center"|8 di Sèptèmber 2007
| align="center"|[[Portland, Oregon|Portland]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Rose Garden (arena)|Rose Garden]]
|-
| align="center"|10 di Sèptèmber 2007<ref>[http://www.idahostatesman.com/276/story/134336.html R&B singer Beyonce to play Taco Bell Arena | Entertainment Top | Idaho Statesman<!-- Bot generated title -->]</ref>
| align="center"|[[Boise, Idaho|Boise]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Taco Bell Arena]]
|-
| align="center"|[[10 di Sèptèmber]] 2007
| align="center"|[[Spokane, Washington|Spokane]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Spokane Veterans Memorial Arena]]
|-
| align="center"|13 di Sèptèmber 2007
| align="center"|[[Edmonton, Alberta|Edmonton]]
| align="center"|Canada
| align="center"|[[Rexall Place]]
|-
| align="center"|14 di Sèptèmber 2007
| align="center"|[[Saskatoon]]
| align="center"|Canada
| align="center"|[[Credit Union Centre]]
|-
| align="center"|15 di Sèptèmber 2007
| align="center"|[[Winnipeg]]
| align="center"|Canada
| align="center"|[[MTS Centre]]
|-
|- bgcolor="#DDDDDD"
| colspan=5 align=center | '''Europe'''
|- bgcolor="#CCCCCC"
|-
| align="center"|17 di Òktober 2007
| align="center"|Moscow
| align="center"|Rusia
| align="center"|[[Olympic Stadium (Moscow arena)|Olimpiysky]]
|-
|- bgcolor="#DDDDDD"
| colspan=5 align=center | '''Africa'''
|- bgcolor="#CCCCCC"
|-
| align="center"|20 di Òktober 2007
| align="center"|[[Addis Ababa]]
| align="center"|[[Etiopia]]
| align="center"|Millennium Hall
|-
|- bgcolor="#DDDDDD"
| colspan=5 align=center | '''Europe'''
|- bgcolor="#CCCCCC"
|-
| align="center"|22 di Òktober 2007
| align="center"|[[Cluj]]
| align="center"|[[Rumania]]
| align="center"|[[Stadionul Ion Moina (1911)|Stadionul Ion Moina]]
|-
|- bgcolor="#DDDDDD"
| colspan=5 align=center | '''Asia'''
|- bgcolor="#CCCCCC"
|-
| align="center"|27 di Òktober 2007
| align="center"|[[Mumbai]]
| align="center"|India
| align="center"|[[Bandra-Kurla complex|MMRDA Grounds]]
|-
| align="center"|30 di Òktober 2007
| align="center"|[[Bangkok]]
| align="center"|[[Tailant]]
| align="center"|[[Impact, Muang Thong Thani|Impact Arena]]
|-
| align="center"|1 di November 2007
| align="center"|[[Jakarta]]
| align="center"|[[Indonesia]]
| align="center"|[[JITEC Arena]]
|-
| align="center"|3 di November 2007
| align="center"|[[Macau]]
| align="center"|[[Macau]]
| align="center"|[[Venetian Arena]]
|-
| align="center"|5 di November 2007
| align="center"|Shanghai
| align="center"|China
| align="center"|[[Shanghai Indoor Stadium]]
|-
| align="center"|7 di November 2007
| align="center"|[[Manila]]
| align="center"|[[Filipinas]]
| align="center"|[[Fort Bonifacio]]
|-
| align="center"|9 di November 2007<ref>[https://web.archive.org/web/20090610002008/http://english.chosun.com/w21data/html/news/200708/200708310009.html Korea Concert Tour]</ref>
| align="center" rowspan="2"|[[Seoul]]
| align="center" rowspan="2"|Suit Korea
| align="center" rowspan="2"|[[Olympic Gymnastics Arena]]
|-
| align="center"|10 di November 2007
|-
| align="center"|November 12, 2007
| align="center"|[[Taipei]]
| align="center"|[[Taiwan]]
| align="center"|[[Chungshan Soccer Stadium|Zhongshan Soccer Stadium]]
|-
|- bgcolor="#DDDDDD"
| colspan=5 align=center | '''North America'''
|- bgcolor="#CCCCCC"
|-
| align="center"|30 Desèmber 2007
| align="center"|[[Las Vegas]]
| align="center"|Merka
| align="center"|[[Mandalay Bay Events Center]]
|-
|}
==Broadcasts and recordings==
A DVD of The Beyonce Experience Tour, starting from April 10 2007 and ending in November 12 2007 was shot.It included the September 2 at the [[Staples Center]] in [[Los Angeles, California]] show because it was two days before Beyonce's 26 Birthday.It was released on November 20, 2007. The DVD was released in Spain on November 27, 2007.<ref>{{cite news |url=http://www.billboard.com/bbcom/news/article_display.jsp?vnu_content_id=1003646949|title=Billboard Bits: Beyonce, Bob Marley, Bragg/Brad|author=Hillary Crosley|publisher=Billboard.com|accessdate=2007-09-27}}</ref> It was released under the title ''[[The Beyoncé Experience Live!]]''.
==References==
{{reflist}}
==External links==
* [https://web.archive.org/web/20090105161136/http://beyonceonline.com/ Official website]
{{DEFAULTSORT:Beyonce Experience, The}}
[[Category:Músika]]
dkrnolyuk6kjllzuwez89swijrhtxlc
Bandera di Aruba
0
3057
89678
87694
2022-07-29T19:37:23Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
E '''bandera di Aruba''' a keda decreta desde [[16 di mart|16 di maart]] [[1976]] [[bandera]] oficial di [[Aruba]].
Aruba ta e prome isla di [[Antias Hulandes]] cu a proclama su mes un bandera nacional formando parti ainda di e constelacion antiano na aña 1976. E bandera tin cuater color: color ''blauw kla'' cu dos strepi ''geel'' y un strea ''cora'' cu rand ''blanco''. Despues cu Aruba a sali for di e constelacion di Antia Hulandes dia 1 di januari 1986 Aruba su bandera, un cuatricolor, a bira tambe e bandera nacional di Aruba. E otro islanan di Antia Hulandes, [[Kòrsou]], [[Boneiru]], [[Sint Maarten]], [[Sint Eustatius]] y [[Saba]] tambe a haya nan propio bandera despues cu Aruba a [[Status aparte di Aruba|sali for di e constelacion antiano]]. Aruba ta celebra su [[Dia di Himno y Bandera|dia di bandera]] riba dia [[18 di mart|18 di maart]].
== Decreto di bandera ==
E [[Konseho Insular|Conseho Insular]] di Aruba:
considerando, cu segun desicion di e Colegio Ehecutivo di e Teritorio Insular di Aruba, fecha dia 21 di Januari 1976, no.588/1976 a ser instala un comision, cual tabata tin como tarea conseha e mencionado Colegio Ehecutivo en cuanto e stipulamento di un bandera Arubano; cu e comision menciona den e parafo anterior, e asina yama Comision di Bandera, a presenta su recomendacion na e Conseho Ehecutivo, riba dia 26 di februari 1976; cu despues di esey e comision, riba encargo di e Conseho Legislativo, ya menciona, a bolbe presenta un recomendacion, mas detaya, riba dia 8 di maart 1976, cual recomendacion a ser discuti den e reunion interno di e Conseho Legislativo, teni riba dia 8 di maart 1976;
A DICIDI:
1. Pa stipula como bandera di Aruba e bandera proponi pa e Comision di Bandera den e recomendacion di e comision ey, fecha dia 8 di maart 1976, di cual e descripcion ta manera ta sigui:
E bandera ta rectangular y tin e colornan geel, blauw, cora y blanco.
E proporcionnan di e hanchura y largura ta 2 : 3.
E color di e fondo di e bandera ta “LARKSPUR”, di acuerdo cu e codigo “British Colour Dictionary of Colour Standards, No.196” ,e asina yama “U.N.- Blue”(Blauw di Naciones Unidas).
Den e tercera parti mas abao di e bandera tin tres banchi horizontal, di colornan geel, blauw, geel, respectivamente, y e hanchura di cada banchi ta igual na un-decimo-octavo parti di e hanchura di e bandera.
E banchi mas ariba ta cuminza na un distancia di exactamente dos-tercera parti di e hanchura di e bandera, midi di ariba bay abao.
E Color Geel di e banchinan ta ser describi den e ya mencionado Diccionario como no.113, e asina yama “Bunting Yellow”, e color di e banchi di mei-mei tambe ta e ya menciona color Larkspur of e asina yama “U.N. - Blue”.
Bao di e tres banchinan aki tin un rand hancho, cual ta igual na un sexta parti di e hanchura di e bandera, di color “Larkspur-blue”.
E bandera ta mustra den e parti mas ariba na banda robez un strea regular di cuater punta, di cual e medianonan horizontal y vertical ta corre paralelo cu e rand di ariba y di abao di e bandera y e rand na banda drechi y na banda robez di e bandera.
Un liña hala for di cualkier hoeki banda paden di e strea pasa door di e centro di e strea pa e hoeki paden en frente ta igual na e largura di un-tercera parti di e mediano horizontal of vertical di e strea.
E Corra di e strea ta BCC no.210, “Union Jack Red” (corra di e bandera Ingles) y e tin un rand Blanco (BCC no. 1 ‘White”), cu un hanchura igual na un-ciento y trinta y tres parti di hanchura di e bandera. E distancia di un punta di e strea pa e otro punta di e strea, in- cluyendo e zoom blanco ta un-tercera parti di e hanchura di e bandera.
E punta mas halto di e strea ta keda na un distancia igual na un-decimo-octavo parti di e hanchura di e bandera for di rand ariba e bandera; e punto di e strea mas cerca di e rand robez di e bandera ta keda na un distancia di un-decimo-octavo parti di e hanchura di e bandera for di e rand robez paden.
2.Pa stipula cu e decision aki lo ser inclui den e Gazeta di Promulgacion di Aruba;
3.Pa determina cu e reglanan en cuanto e uso di e bandera di Aruba lo ser stipula pa medio di un decision di e Conseho Ehecutivo, cual decision tambe lo ser promulga den e Gazeta di Promulgacion di Aruba.
Fiha di tal manera den e reunion publico di dia 16 di maart 1976.
E presidente
F.J.Tromp,
E Secretario
A.J.Booi
Dos dia despues, ariba 18 di maart, e bandera aki a wordu hisa pa di promer vez den un grandioso inauguracion oficial di Himno y Bandera den [[stadion Guillermo P. Trinidad|Wilhelmina Stadion]].
Significacion di cada color y posicion:
E color Blauw di e bandera ta denota e lamar inmenso cu ta rondona un isla o sea e strea di 4 punto, cu ta retene e posicion di honor mas cerca di e asta y e parti ariba di e bandera, pa simboliza e posicion di Aruba den e oceano cu ta rondone.
E bandera tambe ta denota cu e isla ta anhela di ta Soberano o sea Independiente di otronan, pero cu no kier aisla su mes di esnan cu ta rondone y ta liga cu nan pa e lamar blauw. Esaki ta ser simboliza claramente pa e dos strepinan horizontal Geel den e bandera cu ta denota e posicion libre y aparte di Aruba hunto den e mesun lamar blauw, sin distancia su mes di otro isla o paisnan.
E strea di cuater punta ta simboliza e cuater direccionnan di compas, for di cual direccion representantenan di 40 y mas pais a bini Aruba y a forma un comunidad y ta biba harmoniosamente cu ta garantiza libertad maximo.
Tambe e ta mustra ariba a cuater costanan di e isla unda lamar ta forma un barera natural. E strea su cuater puntonan ta denota e 4 camindanan maritimo y aereo for di unda ta emana nos economia y for di unda ta bini y ta regresa nos turismo y e demas pilarnan di economia manera comercio y industria. E strea color Cora cu color Blanco ta simboliza e cariño inmenso di cada ciudadano pa cu su isla; ta denota ademas e color di nos industria di antaño di palo di brazil y cochinilla y ta rindi homenage na e sanger Indio drama den [[Rooi Frances]] pa su libertad. E strepi Blanco ta simboliza e santo sin mancha di e playanan extenso cu ta rondona e isla y a la vez e pureza di curazon di e habitantenan cu ta respeta husticia, orden y libertad.
Geel ta e color di abundancia. Ta e color apropia pa denota nos industria quimica y petrolera, y di e semper bibo aloe; cu nos comercio y turismo ta forma conhuntamente e fuente di ingreso di nos pueblo.
E listanan/banchinan Geel den posicion horizontal ta demostra e solidez y largo duracion di tal abundancia.
Ademas e color Geel ta denota e fuentenan di ingreso di antaño manera e industria di [[oro]], di guamo y di [[aloe]]. E ta simboliza tambe nos industria di butishi y di artesania Indio di siglonan pasa y e industria di sombre. Ademas di un cantidad grandi di nos palo y matanan ta florece den e color geel. Quibrahacha , brazil , bonchi di strena , curahao , tuturuto aloe y wanglo.
Den practica tabata usa diferente color di blauw cu a trece confucion y discusion tocante e color blauw cla di e bandera, siendo cu e color ya tabata legalmente bon cla fiha y defini desde 1976. Na 1991 ta revisa e ordenanza existente y ta concretisa segun e sistema di codificacion di "Pantone Matching System" e colornan geel, blauw blanco y cora den un ordenanza nacional (AB 1991, nr. 101 di 17 di oktober 1991).
{{Template:Navegacion simbolo nacional Aruba}}
[[Category:Aruba]]
fepucq49m6j8ey8smfw0cx1y63lisnv
Tanki Flip
0
3065
89709
86344
2022-07-29T22:21:43Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Tanki Flip''' ta un bario na [[Aruba]]. E palabra tanki ta mustra riba un dam na e lugar aki.
Segun censo di 2010 e zona Tanki Flip/[[Moko]] tin 3.840 habitante.<ref name="census2010">{{citeer web |werk=CBS Aruba |datum=2010-09-29|titel=Fifth Population and Housing Census, 2010: Selected Tables |url=http://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf |page=75 |bezochtdatum=2022-05-10}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
[[File:House at Tanki Flip. Architect Francisco Dijkhoff.JPG|thumb|260x260px|left|Cas na Tanki Flip]]
{{Appendix}}
[[Category:Aruba]]
9xw6nr8hy5vmb4ophkub9tfhm1dmt15
Pigazzano
0
3170
89671
74683
2022-07-29T19:13:08Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Pigazzano''' ta un [[munisipio]] (''comune'') den region di Emilia-Romagna, [[Italia]]. E ta situá 24 km suitwest di [[Piacenza]].
[[Category:Siudadnan]]
[[Category:Italia]]
9wqizt3avc8mhv4cas48sq4gp19l8j0
Louisiana
0
3341
89658
81742
2022-07-29T18:46:14Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Louisiana''' (''State of Louisiana'', ''État de Louisiane'', ''Léta de la Lwizyàn'') ta un di e sinkuenta (50) estadonan di e pais [[Estadonan Uni di Merka]], i tin un poblashon di 4,410,796 habitante. E kapital di Louisiana ta [[Baton Rouge]].
[[New Orleans]] ta e siudat mas grandi di Louisiana.
[[File:Map of USA highlighting Louisiana.png|thumb|230px|left|Louisiana den Merka]]
[[File:Flag of Louisiana.svg|thumb|left|230px|Bandera di Louisiana]]
{{Stati è territorii di i Stati Uniti}}
[[Category:Estadonan Uni di Merka]]
40scwggnmrn9zjju7n35wpuilbci2i8
Siudat Ho Chi Minh
0
3412
89646
87234
2022-07-29T12:18:56Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Siudat Ho Chi Minh''', antes konosí komo '''Saigo'''n i promé cu esey komo '''Prey Nokor''', ta e siudat di mas grandi den e [[Vietnam|Repúblika Sosialista di Vietnam]]. E siudat ta situá na oria west di e riu Sài Gòn, den region Dông Nam Bô. E tin un area di 414.65 [[kilometer kuadrá]] i un poblashon di 8.224.400 (2015) habitante.
Desde 2 di yüli 1976 Saigon ta yama Siudat Ho Chi Minh.
Aeropuerto di Siudat Ho Chi Minh ta [[Aeropuerto Internashonal Tan Son Nhat]], situá 7 kilometer nortwest di su sentro.
== Link eksterno ==
* {{en}} [https://web.archive.org/web/20100218043919/http://hochiminhcity.gov.vn/ Wepsait di Siudat Ho Chi Minhstad]
[[File:LocationVietnamSaiGon.png|thumb|left|200px|Siudat di Ho Chi Minh]]
[[File:Ho Chi Minh City Collage 2016.png|200px|thumb|left|Ho Chi Minh]]
{{Commonscat|Ho Chi Minh City|Ho Chi Minhstad}}
[[Category:Vietnam]]
[[Category:Siudadnan]]
iudb2igzlvnv01zs7xb1mna22elbtne
Impuesto riba Benta
0
4158
89660
80562
2022-07-29T18:47:38Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Impuesto riba Benta''' ([[Hulandes]]: ''Omzetbelasting - OB'') ta un impuesto indirekto. Esaki ta nifiká ku [[Servisio di Impuesto]] no ta kobra esaki direktamente serka e kliente, pero e [[empresario]]. Pues, e kliente ta paga e OB na e empresario i esaki na su turno ta hiba esaki pa [[Ontvanger]].
''Ehèmpel''
<br />
''Señora A ta kumpra un shimis den un pakus. Riba e faktura di señora A tin pará e preis di e shimis (Naf. 100,-) i e OB (Naf. 5,-), kual ta duna un total di Naf. 105,-. Señora A ta paga e montante kompletu di Naf. 105,-. E pakus na su turno ta transferí e OB di Naf. 5,- pa Ontvanger.''
OB ta wòrdu rekoudá na Kòrsou segun e sistema akumulativo. Esaki ta nifiká ku kada bia ku un produkto wòrdu bendé òf un servisio wòrdu duná tin ku kobra OB riba esakinan. Na Kòrsou e empresario mester kobra OB. Mester kobra i paga OB ora ta trata di e siguiente asuntunan òf prestashonnan:
* Benta di un produkto
* Un servisio prestá
* Importashon di produkto
== Empresario ==
Ora ta trata di OB lokual ta sentral ta e definishon empresario. E definishon aki ta nifiká, ora ta trata di OB: kualke persona ku un negoshi òf ku ta ehersé un funshon independiente. Kual ta nifiká ku tantu un persona natural komo un persona hurídiko por ta un empresario. No ta di importansia si e meta final ta hasi ganashi òf nò.
E definishon aki den mayoria kaso lo no mester ta un problema. Pero den sierto situashonnan por eksistí e insertidumbre di ta trata aki di un empresario òf no. Loke ta konta aki ta, e persona konserní mester ta forma parti den ekonomia òf mihó bisá e interakshon ekonómiko. Ora un persona bende su outo por ehèmpel ku su bisiña, no ta trata akinan di un akto empresarial(Hulandes: ondernemerschap). Mayoria bia mester ta trata aki di un persona natural òf hurídiko ku ta inskribí na [[Kámara di Komersio]].
E lei riba OB no ta tene kuenta ku e forma hurídiko di e empresario. Tur empresario mester kobra i paga OB. Por ta trata aki di un [[propietario úniko]], [[sosiedat]], [[sosiedat kolektivo]], [[sosiedat komanditario]], [[sosiedat limitá]] òf un [[sosiedat anónimo]]. Un fundashon òf un asosiashon tambe por ser konsiderá un empresario ora ta trata di OB.
== Prestashonnan ==
[[File:Enig document.jpg|300px|thumb|right|Enig Document - Dokumento speshal di Duana pa deklarashon di importashon di merkansia]]
E aktonan ku ta importante ora ta trata di OB ta:
* Benta di un produkto
* Un servisio prestá
* Importashon di produkto
E aktonan aki di un empresario ta wòrdu yamá prestashon.
==== Benta di un produkto ====
E aktonan ku ta kai bou di benta di produkto ta:
# Traspaso di un produkto dor di un akuerdo
# Entrega di produkto dor di un akuerdo di kompra a plaso òf lis finansiero
# Traspaso di propietario di un produkto ku ta forma parti di un otro produkto
# Disposishon di merkansia pa otro fin ku no ta fin komersial
# Disposishon di produktonan ku fin komersial pa uso den e kompania
E lugá di benta ta esun kaminda e empresario ta situá òf biba.
==== Servisio prestá ====
Ta papia di servisio prestá na momentu ku empresario duna un servisio kontra pago. E término servisio den e kaso aki ta hopi amplio. Un barbero ta duna un servisio, pero tambe un [[akountent]], hürdó, un [[abogado]] òf un asesor. Otro ehèmpelnan di servisio ta:
* Hür di un propiedat inmóbil
* Seramentu di un seguro
* Pintamentu di un kas
* Reparashon di un outo
Pa kobra impuesto riba servisio prestá ta konta aki tambe ku e lugá kaminda e servisio a wòrdu prestá mester ta kaminda e empresario ta biba òf ta situá.
==== Importashon di produkto ====
Na momentu ku produktonan wòrdu importá tambe mester paga OB. No ta importá aki si ta trata di un persona partikular òf un empresario.
''Ehèmpel''
<br />
''Señora M a kumpra un outo na Miami. Ora outo yega Kòrsou Señora M ta bai saka e outo. E tin ku hasi deklarashon di e outo na [[Duana]] i paga e montante di belasting riba importashon i tambe OB.''
Pa empresarionan ku ta importá merkansia tin un areglo eksepshonal. Merkansia ta produktonan ku ta destiná pa wòrdu bendé. E areglo yama derechi di deskuento: e OB ku e empresario paga serka Duana na importashon por wòrdu deskontá for di OB ku e empresario tin transferí ku e la haña dor di benta di produkto na kliente. Pa hasi uso di e derechi aki, e empresario mester pidi un [[disposishon]] serka [[Inspekshon di Impuesto]].
Banda di esaki ta eksistí e posibilidat pa kualifiká pa un dispensashon pa paga OB na importashon. Pa esaki mester di un disposishon di Duana.
== Tarifa ==
E tarifa di OB na Kòrsou ta 5%. Esaki ta konta pa tur prestashon, ku eksepshon di seguro kual ta 6%.
== Linknan eksterno ==
* [https://web.archive.org/web/20101204092520/http://www.belastingdienst.an/ Portal ofisial di Servisio di Impuesto]
* [http://www.google.nl/url?sa=t&source=web&cd=1&ved=0CB0QFjAA&url=http%3A%2F%2Fwww.belastingdienst.an%2FFormulieren%2FBrochuren%2FHandleiding%2520OB%2520%28Nederlands%29.pdf&rct=j&q=handleiding%20omzetbelasting%20curacao&ei=F78MTceuK4KaOojPsaoJ&usg=AFQjCNFi3IoWmCJg2kVJZAy5txNcWPxdyQ&cad=rja Manual di OB na Hulandes]
* [https://web.archive.org/web/20100721080129/http://www.douane.an/nl/index.php Sitio ofisial di Duana]
* [https://web.archive.org/web/20130731125910/http://www.curacao-gov.an/Extranet/government.nsf/fbcca56964942a4e04256881004c19c1/8a8f348244314633042568a5006e79ad%21OpenDocument%26Start%3D1%26Count%3D5000%26Expand%3D1.9%26BaseTarget%3D_self%26AutoFramed Portal ofisial Departamentu di Ontvanger]
[[Category:Impuesto]]
bq2p6sgkpvf0bu0jxijww9gfne0a45s
Noemi
0
4352
89668
84521
2022-07-29T19:06:17Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Noemi''', nòmber artistiko di '''Veronica Scopelliti''' (n. [[25 di yanüari]] [[1982]] na [[Roma]]) ta un kantante, kantoutor i kompositor [[italia]]no.
== Diskografia ==
=== Album ===
* [[2009]] - ''Sulla mia pelle'' (#3 [[Italia]] - #44 [[Oropa]])
* [[2010]] - ''Sulla mia pelle (Deluxe Edition)'' (#3 [[Italia]] - #42 [[Oropa]])
* [[2011]] - ''RossoNoemi'' (#6 [[Italia]])
=== EP ===
* [[2009]] - ''Noemi'' (#8 [[Italia]] - #97 [[Oropa]])
=== Single ===
* [[2009]] - ''Briciole'' (#2 [[Italia]] - #51 [[Oropa]])
* [[2009]] - ''L'amore si odia'' (Noemi & Fiorella Mannoia) (#1 [[Italia]] - #34 [[Oropa]])
* [[2010]] - ''Per tutta la vita'' (#1 [[Italia]] - #42 [[Oropa]])
* [[2010]] - ''Vertigini''
* [[2011]] - ''Vuoto a perdere'' (#6 [[Italia]] - #47 [[Oropa]])
* [[2011]] - ''Odio tutti i cantanti''
* [[2011]] - ''Poi inventi il modo''
== Sanremo Festival ==
* [[2010]] - 60° Sanremo Festival - ''Per tutta la vita''
== Tour ==
* [[2009]] - ''Noemi tour'' [[File:Flag of Italy.svg|20 px]] [[Italia]]
* [[2009]]/[[2010]] - ''Sulla mia pelle tour I'' [[File:Flag of Italy.svg|20 px]] [[Italia]]
* [[2010]] - ''Sulla mia pelle tour II'' [[File:Flag of Italy.svg|20 px]] [[Italia]], [[File:Flag of Slovenia.svg|20 px]] [[Slovenia]]
* [[2011]] - ''RossoNoemi tour'' [[File:Flag of Italy.svg|20 px]] [[Italia]]
== Link eksterno ==
* [http://www.noemiofficial.it/ Noemiofficial.it]
* [http://www.youtube.com/noemiofficial Oficial Youtube]
* [http://www.arcadinoemi.it/ Arcadinoemi.it]
* [http://www.youtube.com/arcadinoemi1 Arca di Noemi Youtube]
* [http://www.facebook.com/arcadinoemi#!/noemiofficial?ref=ts Facebook noemiofficial]
* [http://www.facebook.com/arcadinoemi Facebook arcadinoemi]
* [http://commons.wikimedia.org/wiki/Noemi_(singer)?uselang=de Commons: Noemi]
[[File:Noemimannoia.jpg|300px|left|thumb|Noemi & Fiorella Mannoia]]
[[Category:Kantante]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Italia]]
9fv9g1s4qojceq3f2cngxw789zzlaj0
Lista di luga na Aruba
0
4448
89682
86373
2022-07-29T19:48:10Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
[[File:Aruba-Regionen.png|thumb|300px|Districtonan di Aruba:<br/ >
1 Noord / Tanki Leendert <br/>
2 Oranjestad West<br/>
3 Oranjestad Oost<br/>
4 Paradera
5 Santa Cruz<br/>
6 Savaneta<br/>
7 San Nicolas Noord<br/>
8 San Nicolas Zuid]]
*[[Angochi]]
*[[Babijn]]
*[[Balashi]]
*[[Barcadera]]
*[[Boton]]
*[[Brasil (Aruba)|Brasil]]
*[[Bringamosa]]
*[[Bubali (Aruba)|Bubali]]
*[[Catashi]]
*[[Cura Cabai]]
*[[Daimari]]
*[[Fontein (Aruba)|Fontein]]
*[[Rooi Frances|Franse Pas]]
*[[Jaburibari]]
*[[Kibaima]]
*[[Kudawecha]]
*[[Malmok]]
*[[Madiki]]
*[[Moko]]
*[[Noord]]
*[[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
*[[Paradera]]
*[[Pavia]]
*[[Piedra Plat]]
*[[Ponton (Aruba)|Ponton]]
*[[Pos Chikitu]]
*[[Santa Cruz]]
*[[Savaneta]]
*[[Sero Colorado]]
*[[San Nicolas]]
* [[Spaans Lagoen]]
*[[Tanki Flip]]
*[[Tanki Leendert]]
*[[Wayaca]]
[[category: Aruba]]
5dmozkdqm741fj5134l9420ss1e6toq
89703
89682
2022-07-29T21:55:52Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
[[File:Aruba-Regionen.png|thumb|300px|Districtonan di Aruba:<br/ >
1 Noord / Tanki Leendert <br/>
2 Oranjestad West<br/>
3 Oranjestad Oost<br/>
4 Paradera
5 Santa Cruz<br/>
6 Savaneta<br/>
7 San Nicolas Noord<br/>
8 San Nicolas Zuid]]
*[[Angochi]]
*[[Babijn]]
*[[Balashi]]
*[[Barcadera]]
*[[Boton]]
*[[Brasil (Aruba)|Brasil]]
*[[Bringamosa]]
*[[Bubali (Aruba)|Bubali]]
*[[Catashi]]
*[[Cura Cabai]]
*[[Daimari]]
*[[Fontein (Aruba)|Fontein]]
*[[Rooi Frances|Franse Pas]]
*[[Jaburibari]]
*[[Kibaima]]
*[[Kudawecha]]
*[[Malmok]]
*[[Madiki]]
*[[Moko]]
*[[Noord]]
*[[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
*[[Paradera]]
*[[Pavia]]
*[[Piedra Plat]]
*[[Ponton (Aruba)|Ponton]]
*[[Pos Chikito]]
*[[Santa Cruz]]
*[[Savaneta]]
*[[Sero Colorado]]
*[[San Nicolas]]
* [[Spaans Lagoen]]
*[[Tanki Flip]]
*[[Tanki Leendert]]
*[[Wayaca]]
[[category: Aruba]]
idho4k1b0retgr1184l0r09cyg9tb7r
Joseph Kony
0
4701
89654
84183
2022-07-29T18:37:38Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Joseph Kony''' (n. [[18 di september]] [[1964]]) ta lider di un grupo di guerilla y di Lord's Resistance Army (LRA), cu ta un grupo den un campaña violento pa establece un gobierno teocratico basa den e Dies Mandamentonan na [[Uganda]]. E LRA ta bisa cu e spiritonan a wordo manda pa comunica e mision directamente pa Kony.
Dirigi pa Kony, LRA a gana un reputacion pa su accion contra e pueblo di varios pais, incluyendo [[Noord Uganda]], [[Republika di Kongo|Republica Democratico di Congo]], [[Zuid Sudan]] y [[Sudan]]. E tawata secuestra y obliga un 66.000 mucha pa lucha pa nan y a obliga un cambiamento di luga interno mas di 2.000.000 persona desde su rebelion a cuminsa 1986. Den 2005, Kony a wordo acusa di crimen di guera pa International Criminal Court na Den Haag, [[Hulanda]], pero e captura a wordo evadi.
{{DEFAULTSORT:Kony, Joseph}}
[[Category:Hende]]
k8yvyne5mlyzpi0tokr62ojoaupiw2k
Markus Persson
0
4883
89645
85594
2022-07-29T12:16:01Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Markus Alexej (Notch) Persson''' ([[Sueko]]: [ˈmǎrkɵs ˈpæ̌ːʂɔn], n. [[1 di yüni]] [[1979]] na [[Stockholm]]) ta un programadó i diseñadó di wega di video di [[Suecia]]. E ta konosí komo kreadó di ''[[Minecraft]]'', un [[wega di kòmpiuter]] i fundadó di e empresa di wega di video [[Mojang Studios]] na 2009.
{{DEFAULTSORT:Persson, Markus}}
[[Category:Hende]]
0qsjw3gs3fkjn0so5fsvxt8oh296h5g
Shoco
0
4899
89680
89270
2022-07-29T19:39:53Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Shoco''' (''Athene cunicularia arubensis'') ta e nomber di e parha [[endemico]] di [[Aruba]]. Desde 2015 e tin e status di simbolo nacional. E shoco ta mas chikito ku e [[palabrua]] di [[Kòrsou]].
== Wak tambe ==
* [[Animalnan protehi na Aruba]]
[[File:Shoco Aruba.jpeg|thumb|left|Shoco na [[Spaans Lagoen]], Aruba]]
{{Navegacion simbolo nacional Aruba}}
[[Category:Paranan]]
[[Category:Aruba]]
ae76w2ejo22kqqgjmem4twrx7oww0gn
Idaho
0
5416
89644
85945
2022-07-29T12:14:33Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Idaho''' (abreviá ID, i tambe konosí komo "Gem State" of "Potato State") ta un di e sinkuenta (50) estado ku huntu ku [[Washington D.C.]] ta forma e [[Estadonan Uni di Merka]]. E ta situá den e region nortost di e pais i tin un [[poblashon]] di 1.654.930 hende. E [[kapital]] i siudat mas grandi di Idaho ta [[Boise]].
[[File:Map of USA ID.svg|thumbnail|left|Map of Idaho den Meka]]
{{Estado i teritorio di Estadonan Uni di Merka}}
[[Category:Estadonan Uni di Merka|Idaho]]
7e914zx6innb8u60zdf64gec8883m11
Verona
0
5937
89667
74700
2022-07-29T19:03:20Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Verona''' ta un siudat den [[Italia]], den region di [[Veneto]]. Verona tin un área di 1.426 [[kilometer kuadrá]]. E [[poblashon]] ta mas of menos 265.000.
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
pe6hcf6v3e5nfte8uus1n5k3lmhr14q
Guadeloupe
0
5953
89661
86225
2022-07-29T18:53:05Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Guadeloupe''' ta un teritorio ultramar di [[Fransia]] i un region ultraperifériko di [[Union Oropeo]] den [[Laman Karibe]]. E ta konstituí pa un [[archipielago]] di isla, situá panort di [[Dominica]] i sùitost di [[Montserrat]] i ku ta konsiderá di kai bou di [[Antia Chikí]]. Usualmente ta referi na Guadeloupe komo e isla prinsipal, ku en realidat ta konsisti di dos isla dividí pa e estrecho "Rivière Salée" den [[Basse-Terre]] i [[Grande-Terre]]. Un kuarto parti di Guadeloupe ta reserva natural protehí, yamá "Parke Nashonal Guadeloupe".
== Islanan ==
{| class="wikitable sortable alternance centre" "widths 60%"
! scope="col" |No.
! scope="col" |Isla
! scope="col" |Poblashon
(2018)<ref name="insee_971_2018">INSEE Guadeloupe de 2018</ref>
! scope="col" |Superfisie
(km²)
! scope="col" |Densidat
|- align="center"
|1
| align="left" |Grande-Terre
|{{formatnum:188472}}
|586,68
|321
|- align="center"
|2
| align="left" |Basse-Terre
|{{formatnum:184533}}
|847,82
|218
|- align="center"
|3
| align="left" |Marie-Galante
|{{formatnum:10655}}
|158,01
|67
|- align="center"
| align="center" |4
| align="left" |Terre-de-Haut
|{{formatnum:1526}}
|5,22
|292
|- align="center"
|5
| align="left" |La Désirade
|{{formatnum:1432}}
|21,42
|67
|- align="center"
| align="center" |6
| align="left" |Terre-de-Bas
|{{formatnum:1011}}
|7,58
|133
|- align="center"
|7
| align="left" |Petite-Terre
|0
|1,70
|_
|- {{ligne grise}}
|}
== Galeria ==
<gallery widths="200" heights="200">
File:LocationGuadeloupe.png|Lokalisashon geografiko di Gaudeloupe
File:Guadeloupe department relief location map.jpg|thumb|Islanan Grand-Terre i Basse-Terre
La Rivière Salée 02.jpg|Estrecho di Rivière Salée ku e puente La Gabbare
Guadeloupe 123 - Massif de la Soufrière 1467m - Chemin des bains jaunes.jpg|Parke Nashonal Guadeloupe
Plage Feuillere.jpg|thumb|250px|Playa na Marie-Galante
</gallery>
{{Commonscat}}
[[Category:Isla]]
[[Category:Fransia]]
[[Category:Laman Karibe]]
ewfnceovgd2j1c9v1wqxkzhdqkfat60
Pistoia
0
6280
89672
69765
2022-07-29T19:14:45Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Pistoia''' ta un siudat den e sentral parti di [[Italia]], den e region di [[Toscana]]. E tin un [[poblashon]] di 90.315 hende.
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
gi1xhjs2n0zte52cgrkgl4c4gnkwgum
Rieti
0
6283
89674
82325
2022-07-29T19:21:27Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rieti''' ta un siudat den e parti sentral di [[Italia]], den e region di [[Lazio]]. E tin un [[poblashon]] di 47.405 hende.
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
ppeqrifmhsw5a0dwtp0m94ixkt61s44
Potenza
0
6402
89673
70438
2022-07-29T19:19:35Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Potenza''' ta un [[munisipio]] (''comune'') den e sur di [[Italia]]. E tin un [[poblashon]] di 67.264 hende i ta [[kapital]] di provinsia di Potenza i di e region di [[Basilicata]].
[[File:Potenza1.jpg|thumbnail|Potenza|left|250px|Bista panoramiko di Potenza]]
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
bir2k9q8y2ouvlfzzpx9xjxba1thnna
Virginia
0
6411
89653
83725
2022-07-29T18:34:36Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Virginia''' ta un di e sinkuenta (50) estado di e pais [[Estadonan Uni di Merka]], i tin un poblashon di 8,082,993 habitante (2015). E [[kapital]] di Virginia ta [[Richmond]].
[[Virgina Beach]] ta e siudat mas grandi di Virginia.
[[File:Map of USA highlighting Virginia.png|thumb|left|250px|Virginia den Estadonan Uni di Merka]]
[[File:Flag of Virginia.svg|thumb|left|250px|Bandera di Virginia]]
{{Stati è territorii di i Stati Uniti}}
[[Category:Estadonan Uni di Merka]]
exzkeesxhv5r97s6jr0g5i4iiprgphx
Nicosia (Italia)
0
6459
89669
79338
2022-07-29T19:08:40Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Nicosia''' ta e siudat di [[Italia]], den e region di [[Sicillia]]. E siudat tin un área di 218,51 [[kilometer kuadrá]] i un [[poblashon]] di 13.899 hende (2015).
[[File:Nicosia notturno.jpg|thumb|400px|Nicosia anochi]]
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
jmyaz2prgnv5pm377kkyeb2uk65l1bh
89670
89669
2022-07-29T19:09:05Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Nicosia''' ta e siudat di [[Italia]], den e region di [[Sicillia]]. E siudat tin un área di 218,51 [[kilometer kuadrá]] i un [[poblashon]] di 13.899 hende (2015).
[[File:Nicosia notturno.jpg|thumb|left|300px|Nicosia anochi]]
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
08n43koq5flf2x1mz0d0fcnx2q01yh4
Kuwait City
0
6465
89651
78173
2022-07-29T12:31:44Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kuwait City''' ta [[kapital]] di e [[Kuwait]]. Tin un area di 200 [[kilometer kuadrá]] i un [[poblashon]] di 151.060 hende (2008).
[[Category:Siudadnan]]
[[Category:Kuwait]]
86dhzbivg55igc43042xd1zac7ekznl
Cinemark Theatres
0
6656
89652
82208
2022-07-29T12:32:51Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
[[File:Cinemark.png|alt=Logo di Cinemark|frame|Logo di Cinemark]]
'''Cinemark USA, Inc.''' ta un kadena di cine propiedat di '''Cinemark Holdings, Inc.''' ku ta opera den varios estado di [[Estadonan Uni di Merka]] i [[Taiwan]]. Su sede di operashon ta situa na [[Plano, Teksas|Plano]], [[Teksas]] den e area di [[Dallas-Fort Worth]]. E ta e kadena di cine mas grandi na [[Brazil]], ku un kuota di merkado di 30%.
Cinemark ta opera teatro nan di cine bou di varios marka, inkluyendo esun mas grandi, Cinemark, pero tambe [[Century Theatres]], Tinseltown USA, CinéArts i [[Rave Cinemas]].
== Historia ==
Cinemark a keda inougura na 1984 pa Lee Roy Mitchell komo un kadena di teatro na [[California, Teksas|California]], [[Teksas]] i [[Utah]]. No ta konosí na ki momentu presis Cinemark a keda fundá. Mientras nan ta pretende di a kuminsa na 1984 (i den pasado tabatapretende ku nan a kuminsa na 1983), rekòrt online ta mustra ku por buta e inisio di Cinemark for di aña 1977. Ku inougurashon di Movies 8 [[Texarkana]] na 1987, Cinemark a kuminsa konstrui teatro nan ku interior kolorido i video game arcades. Den e aña ku a sigui, Cinemark a introdusi su maskot, Front Row Joe. E pushi animá a aparese den diferente trailer i riba produkto nan di mucha ku e teatro ta bende. E maskot a keda retira na 1998 na momentu ku Cinemark a kuminsa konstrui teatro den estilo Art Deco. Sinembargo, na 2002 e maskot aki a keda rebiba i ta utilise te ku dia di awe (aunke ku den aña nan resien nan a baha man ku uzo di e maskot). Na 1992 Cinemark a habri un konsepto nobo di teatro yamá Hollywood USA na [[Garland, Teksas|Garland]], [[Teksas]]. Den e aña siguiente Cinemark a ekspande pa [[Sur Amérika]] ku inougurashon di un teatro na [[Santiago di Chile]]. Den e aña ku a sigui, Cinemark a habri kuater teatro na [[Mexico]]. Na 1998, Cinemark a anunsia ku e ta bai remplasa su interior ku koló briante pa unu ku Cinemark mes a karakterisá komo unu den direkshon di e estilo [[art deco]] klasiko. Komo konsekuensia di konstrukshon di teatro nobo i kompra di establisimentu nan eksistente, Cinemark a logra bira e terser kadena di teatro mas grandi den Estado nan uní di Merka i e segundo kadena di teatro mas grandi na mundu. Na mart 2009, Cinemark a introdusí su propio konsepto di pantaya, ku ta karga e nomber XD (esaki ta kortiku pa "Extreme Digital", i ta kompeti kontra di [[IMAX]]). Den prome instante, e tabata konosí komo XD3 (Extreme Digital Experience). Tur pantaya XD instalá despues di ougustùs 2010 ta utilisa (òf a keda modernisa pa utilisa) [[7.1 surround sound]] i esnan ku a keda instalá despues di òktober 2012 ta utilisa (òf a keda modernisa pa utilisa) [[Dolby Atmos]]. Kevin Mitchell, yu di Lee Roy Mitchell, tabata labora denter di e kompania komo un ehekutivo te na momentu ku el a bandona e kompania na 2007 pa funda [[ShowBiz Cinemas]].
Ku inougurashon di sentro di kompra [[Sambil]] na [[Kòrsou]] na 2015, Cinemark a establese su promé cine na Kòrsou.
[[Category:Empresa]]
[[Category:Kultura]]
it70rqpkisygkc4p7vq7qy76cjnuij7
Berchidda
0
6770
89650
85950
2022-07-29T12:30:21Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Berchidda''' ta un [[munisipio]] (''comune'') na [[provinsia di Sassari]], region i isla di [[Sardegna]], [[Italia]]. E ta situá masomenos 110 kilometer nort di [[Cagliari]] i 30 kilometer sùitwest di [[Olbia]]. Desde 31 di aprel 2017 e tin un poblashon di 2.758 habitante. E superfisie ta 201,88 km², e densidat di poblashon ta 14 habitante pa km².
Berchidda tin frontera ku e siguiente munisipionan: [[Alà dei Sardi]], [[Calangianus]], [[Monti]], [[Oschiri]], [[Tempio Pausania]].
[[File:Map of comune of Berchidda (province of Sassari, region Sardinia, Italy) - 2016.svg|thumb|left|Mapa di Berchidda na provinsia Sassari]]
[[Category:Sardegna]]
pz1d7h2uwegb4kj6eg9gf5xhrflw6gj
Jair Bolsonaro
0
7110
89656
84388
2022-07-29T18:42:06Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Jair Messias Bolsonaro''' (n. [[21 di mart]] [[1955]] na [[Glicério]], [[São Paulo (estado)|estado di São Paulo]]) ta e di 38 presidente di e [[Brazil|Repúblika Federativa di Brazil]] desde 1 di yanüari 2019.<ref>[https://g1.globo.com/politica/eleicoes/2018/noticia/2018/10/28/jair-bolsonaro-e-eleito-presidente-e-interrompe-serie-de-vitorias-do-pt.ghtml Jair Bolsonaro é eleito presidente e interrompe série de vitórias do PT]</ref>
== Link eksterno ==
* {{Official website|https://www.bolsonaro.com.br/}}
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Bolsonaro, Jair}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Politiko]]
[[Category:Brazil]]
fci6xyukcjhl800zaltgrtk4r5mmq82
89657
89656
2022-07-29T18:43:29Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Jair Messias Bolsonaro''' (n. [[21 di mart]] [[1955]] na [[Glicério]], [[São Paulo (estado)|estado di São Paulo]]) ta e di 38 presidente di e [[Brazil|Repúblika Federativa di Brazil]] desde 1 di yanüari 2019.<ref>[https://g1.globo.com/politica/eleicoes/2018/noticia/2018/10/28/jair-bolsonaro-e-eleito-presidente-e-interrompe-serie-de-vitorias-do-pt.ghtml Jair Bolsonaro é eleito presidente e interrompe série de vitórias do PT]</ref>
== Link eksterno ==
* [https://www.bolsonaro.com.br/ Wepsait ofisial]
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Bolsonaro, Jair}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Politiko]]
[[Category:Brazil]]
ovjj1gwms5dgraigbz4x2jxmqj6k1rv
Vicenza
0
7126
89666
85753
2022-07-29T19:01:19Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Vicenza''' ta un siudat den e parti nort di [[Italia]], den e region di [[Veneto]]. E tin un poblashon di 111.620 hende.
[[File:Collage Vicenza.jpg|Vicenza|thumbnail|left]]
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
1usxr3q326s13h3eusnytlns13bzzya
Padua
0
7127
89665
85752
2022-07-29T18:58:34Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Padua''' (na [[italiano]]: '''Padova''') ta un siudat den e parti nort di [[Italia]], den e region di [[Veneto]]. E tin un poblashon di 210.928 hende.
[[File:Panorama padova.jpg|Padua|thumbnail|left|Bista panoramiko di Padua]]
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
m1bgbtn77e9dzph61eoga3i41pse37o
Rovigo
0
7129
89663
85751
2022-07-29T18:55:42Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Rovigo''' ta un siudat den e parti nort di [[Italia]], den e region di [[Veneto]]. E tin un [[poblashon]] di 51.008 hende.
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
9b2jx8fam8r1keb4ob18i5zsac3l971
Treviso
0
7130
89664
81556
2022-07-29T18:57:00Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Treviso''' ta un siudat i [[munisipio]] den e parti nort di [[Italia]], den region di [[Veneto]]. E tin un [[poblashon]] di 85.136 hende.
[[Category:Italia]]
[[Category:Siudadnan]]
b5f2t2emfyloynrfqzbygvjh4qsfkln
Veneto
0
7131
89662
85750
2022-07-29T18:54:39Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Veneto''' ta un region den e parti nort di [[Italia]], ku un [[poblashon]] di 4.903.171 hende. Su [[kapital]] ta [[Venezia]].
Otro siudatnan den Veneto ta: [[Belluno]], [[Verona]], [[Vicenza]], [[Padua]], [[Treviso]] i [[Rovigo]].
[[File:Flag of Veneto.svg|thumbnail|200px|left|Bandera di Veneto]]
[[Category:Italia]]
c7k4brdin752i2kavli1058eezyybj9
John Merryweather
0
7233
89647
86935
2022-07-29T12:20:34Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''John William Merryweather''' (n. [[25 di mei]] [[1932]] na [[Aruba]] - f. [[24 di september]] [[2019]] na Aruba) tabata un politico Arubano y e prome persona nombra como [[minister plenipotenciario]] di Aruba na [[Den Haag]]. Alaves e tabata e prome representante di Aruba den Conseho di Minister di Reino di [[Reino Hulandes]].
== Biografia ==
John Merryweather, yiu di un tata Britanico y mama Arubiano, a bishita scol secundario na [[Jamaica]] y [[Reino Uni]]. El a studia na Universidad di Loughborough na Reino Uni y despues na [[Estadonan Uni di Merka|Merca]], unda cu el a specialisa den arkitectura panoramico.<ref>Personalia J.W. Merryweather, www.parlement.com</ref>
Su carera a cuminsa na 1952 cu un funcion den sector petrolero. For di 1961 te cu 1975 e tabata hefe di plantsoendienst di Dienst Openbare Werken (DOW) na Aruba y [[Kòrsou|Corsou]]. Na 1974 el a bay traha como coordinador di proyectonan special pa [[Kolegio Ehekutivo|Conseho Ehecutivo]] di Aruba. For di 1978 el a bira miembro di staff di Oficina di Turismo di Aruba y despues a drenta servicio di gobierno pa bay traha na Antillenhuis na Den Haag.
Na 1983 el a uni su mes na [[Partido Patriotico Arubano]] (PPA) y a fungi como secretario-general di e partido for di 1983 pa 1984. Despues di eleccionnan insular dia [[29 di aprel|29 di april]] [[1983]] el a bira miembro di [[Konseho Insular|Conseho Insular]] pa PPA, pero dia 14 di mei 1984 a tuma retiro. Entrante [[status aparte di Aruba]], prome di januari 1986, Aruba a haya su mesun representacion oficial na Den Haag, aparte di Antillenhuis. Den formacion di e prome Gabinete Henny Eman a nombra Merryweather, den nomber di PPA, den e puesto di minister plenipotenciario. Dia 13 di januari, 1986 el a huramenta dilanti [[Gobernador di Aruba|gobernador]] Felipe Tromp. Apesar cu na januari, 1987 e Gobierno no tabatin confiansa mas den e minister di PPA, [[Benny Nisbet]], John Merryweather a keda den e funcion cu apoyo di [[Partido di Pueblo Arubano]] (AVP).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010641916:mpeg21:a0074 “Merryweather treedt niet af als minister”], Amigoe, 24 januari 1987</ref>
Despues cu su periodo como minister plenipotenciario a finalisa na 1989, el a keda nombra como Hefe di “Arubaans Verkeersbureau” na Europa cu su oficina na Arubahuis. Den e eleccionnan di 1989 el a uni su mes na partido nobo Partido Patriotico Nacional (PPN) como e ultimo candidato riba lista.<ref>[https://www.digibron.nl/search/detail/012e905a36527ba16d3b8ed3/premier-eman-van-aruba-optimistisch Digibron, "Premier Eman van Aruba optimistisch", 03-01-1989]</ref> Despues di algun aña el a bolbe Aruba.
Merryweather tabata socialmente activo y tabata conoci como organisador. Entre 1960 y 1980 ela ocupa varios puesto como dirigente, entre otro como presidente di Oranjevereniging Aruba. Como representante di Aruba den Stichting Nationale Parken Nederlandse Antillen (STINAPA) ela labora pa proteha signonan indjan den cuebanan di [[Ayo]] y [[Fontein]] y conserva e herencia arubano na interes di su industria turistico.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469795:mpeg21:a0103 Amigoe, "Stichting Nationale Parken Nederlandse Antillen actief, 15-10-1963]</ref><ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463346:mpeg21:pdf Amigoe, "Merryweather gaat Curaçao verfraaien", 31-07-1969]</ref> Den mundo di deporte ela fungi como presidente di [[Racing Club Aruba|RCA]] (1962-1965, 1967-1969, 1980-1981) y di Aruba Voetbal Bond (1965-1966).<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBNRC01:000030516:mpeg21:pdf NRC Handelsblad, "John Merryweather - Hollands Dagboek", 11-02-1989]</ref> Merryweather a trece e clubnan [[AFC Ajax]], [[Feyenoord]] y [[Arsenal]] Aruba y a aporta pa talentonan local progresa y participa den e seleccionnan nacional di futbol antiyano. Despues di su retiro ela keda nombra miembro honorario di RCA, cual club desde 2013 ta organisa anualmente riba dia di Rey e torneo pa mucha di 4 pa 15 aña dedica na dje, "Copa John Merryweather".
== Condecoracion ==
* {{NED}}: ''Cabayero'' (ridder) den [[Orden di Oranje-Nassau]] (1983)
* {{NED}}: ''Cabayero'' (ridder) den [[Orden di e Leon Hulandes]] (1990).
==Lista di fuente==
{{Reflist|colwidth=30em}}
{{DEFAULTSORT:Merryweather, John}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Politico di Aruba]]
[[Category:Arubano konosí]]
g5kad2kamtdx3j7t8is24lqwtm95t0u
Jandino Asporaat
0
7349
89718
84507
2022-07-30T09:24:14Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox persona}}
'''Jandino Jullian Asporaat''' (n. 9 di yanǜari [[1981]] na [[Willemstad]]) ta un stand-upcomedian, aktor, presentadó di televishon, kantante, produktor i imitadó di [[Kòrsou]].
Asporaat a lanta den bario di [[Buena Vista]] ku su mama i su tres ruman homber i un ruman muhe. Na 1992 e famia, eksepto su ruman mas grandi, a bay biba na Hulanda.
Na 2002 Asporaat ta inisia su karera trahando ku e grupo di teatro, Young Stage, na [[Rotterdam]]. Ela kosecha fama ku su talk show humorístiko ''De Dino Show'' transmití desde 2011 te 2014 via televishon, den kual tin sketchnan fiho tokante "FC Kip", un fastfoodrestaurant fiktisio. Desde fin di 2013 Asporaat ta traha prinsipalmente komo presentadó pa RTL-televishon den programanan manera ''Alles mag op ...''.
Asporaat ta kasa i tata di tres yu.
== Programa di Teatro==
* 2006: ''Antilliaanse pot''
* 2008: ''Buena Vista''
* 2010-2011: ''Laat ze maar komen''
* 2010-2011: ''Caribbean Combo: Daar zal je ze hebben'' (ku Roué Verveer, Howard Komproe i Murth Mossel)
* 2012: ''Caribbean Combo: Ze ZIJN er weer!'' (ku Roué Verveer, Howard Komproe i Murth Mossel)
* 2013-2014: ''De revue''
* 2015-2016: ''Hoe dan ook''
* 2016: ''Gabbers - Live in Ziggo Dome'' (ku Roue Verveer, Philippe Geubels i Guido Weijers)
* 2016: ''Van je familie moet je het hebben'' (komedia kómiko komo Judeska)
* 2017: ''Gabbers 2 - Live in Ziggo Dome'' (ku Roue Verveer, Philippe Geubels i Guido Weijers)
* 2017: ''Keihard''
* 2017: ''Najib & Jandino: Live in De Kuip'' (ku Najib Amhali)
* 2018-2019: ''Judeska in de TBS-Kliniek''
== Pelikula ==
*2005: ''Deuce Bigalow: European Gigolo''
*2005: ''Staatsgevaarlijk''
*2015: ''Bon Bini Holland'' - Robertico / Judeska / Rajesh / Gerrie / Sydney
*2018: ''Bon Bini Holland 2'' - Robertico / Judeska / Rajesh / Gerrie / Sydney / Ahmet
*2020: ''Bon Bini: Judeska in da House'' - Judeska
*2022: ''Bon Bini Holland 3'' - Robertico / Judeska / Gerrie
{{DEFAULTSORT:Asporaat, Jandino}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Aktor]]
[[Category:Kòrsou]]
k27tqsb7lsqxhrrix956tmttahv8vy0
89719
89718
2022-07-30T09:35:45Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox persona}}
'''Jandino Jullian Asporaat''' (n. 9 di yanǜari [[1981]] na [[Willemstad]]) ta un stand-upcomedian, aktor, presentadó di televishon, kantante, produktor i imitadó di [[Kòrsou]].
Asporaat a lanta den bario di [[Buena Vista]] ku su mama i su tres ruman homber i un ruman muhe. Na 1992 e famia, eksepto su ruman mas grandi, a bay biba na Hulanda.
Na 2002 Asporaat ta inisia su karera trahando ku e grupo di teatro, Young Stage, na [[Rotterdam]]. Ela kosecha fama ku su talk show humorístiko ''De Dino Show'' transmití desde 2011 te 2014 via televishon, den kual tin sketchnan fiho tokante "FC Kip", un fastfoodrestaurant fiktisio. Desde fin di 2013 Asporaat ta traha prinsipalmente komo presentadó pa RTL-televishon den programanan manera ''Alles mag op ...''.
Na 2022 el a hasi un tour artistiko pa [[Turkia]], [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]] i [[Sürnam]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://bonaire.nu/2022/07/28/jandino-met-wereldtour-op-bonaire/|titel=Jandino met wereldtour op Bonaire|werk=bonaire.nu|datum=2022-07-28|bezochtdatum=2022-02-30}}</ref>
Asporaat ta kasá i tata di tres yu.
== Programa di Teatro==
* 2006: ''Antilliaanse pot''
* 2008: ''Buena Vista''
* 2010-2011: ''Laat ze maar komen''
* 2010-2011: ''Caribbean Combo: Daar zal je ze hebben'' (ku Roué Verveer, Howard Komproe i Murth Mossel)
* 2012: ''Caribbean Combo: Ze ZIJN er weer!'' (ku Roué Verveer, Howard Komproe i Murth Mossel)
* 2013-2014: ''De revue''
* 2015-2016: ''Hoe dan ook''
* 2016: ''Gabbers - Live in Ziggo Dome'' (ku Roue Verveer, Philippe Geubels i Guido Weijers)
* 2016: ''Van je familie moet je het hebben'' (komedia kómiko komo Judeska)
* 2017: ''Gabbers 2 - Live in Ziggo Dome'' (ku Roue Verveer, Philippe Geubels i Guido Weijers)
* 2017: ''Keihard''
* 2017: ''Najib & Jandino: Live in De Kuip'' (ku Najib Amhali)
* 2018-2019: ''Judeska in de TBS-Kliniek''
== Pelikula ==
*2005: ''Deuce Bigalow: European Gigolo''
*2005: ''Staatsgevaarlijk''
*2015: ''Bon Bini Holland'' - Robertico / Judeska / Rajesh / Gerrie / Sydney
*2018: ''Bon Bini Holland 2'' - Robertico / Judeska / Rajesh / Gerrie / Sydney / Ahmet
*2020: ''Bon Bini: Judeska in da House'' - Judeska
*2022: ''Bon Bini Holland 3'' - Robertico / Judeska / Gerrie
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Asporaat, Jandino}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Aktor]]
[[Category:Kòrsou]]
507mezd0tdz7jlibucotueg5zg22tru
89720
89719
2022-07-30T09:36:21Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox persona}}
'''Jandino Jullian Asporaat''' (n. [[9 di yanǜari]] [[1981]] na [[Willemstad]]) ta un stand-upcomedian, aktor, presentadó di televishon, kantante, produktor i imitadó di [[Kòrsou]].
Asporaat a lanta den bario di [[Buena Vista]] ku su mama i su tres ruman homber i un ruman muhe. Na 1992 e famia, eksepto su ruman mas grandi, a bay biba na Hulanda.
Na 2002 Asporaat ta inisia su karera trahando ku e grupo di teatro, Young Stage, na [[Rotterdam]]. Ela kosecha fama ku su talk show humorístiko ''De Dino Show'' transmití desde 2011 te 2014 via televishon, den kual tin sketchnan fiho tokante "FC Kip", un fastfoodrestaurant fiktisio. Desde fin di 2013 Asporaat ta traha prinsipalmente komo presentadó pa RTL-televishon den programanan manera ''Alles mag op ...''.
Na 2022 el a hasi un tour artistiko pa [[Turkia]], [[Aruba]], [[Kòrsou]], [[Boneiru]] i [[Sürnam]].<ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://bonaire.nu/2022/07/28/jandino-met-wereldtour-op-bonaire/|titel=Jandino met wereldtour op Bonaire|werk=bonaire.nu|datum=2022-07-28|bezochtdatum=2022-02-30}}</ref>
Asporaat ta kasá i tata di tres yu.
== Programa di Teatro==
* 2006: ''Antilliaanse pot''
* 2008: ''Buena Vista''
* 2010-2011: ''Laat ze maar komen''
* 2010-2011: ''Caribbean Combo: Daar zal je ze hebben'' (ku Roué Verveer, Howard Komproe i Murth Mossel)
* 2012: ''Caribbean Combo: Ze ZIJN er weer!'' (ku Roué Verveer, Howard Komproe i Murth Mossel)
* 2013-2014: ''De revue''
* 2015-2016: ''Hoe dan ook''
* 2016: ''Gabbers - Live in Ziggo Dome'' (ku Roue Verveer, Philippe Geubels i Guido Weijers)
* 2016: ''Van je familie moet je het hebben'' (komedia kómiko komo Judeska)
* 2017: ''Gabbers 2 - Live in Ziggo Dome'' (ku Roue Verveer, Philippe Geubels i Guido Weijers)
* 2017: ''Keihard''
* 2017: ''Najib & Jandino: Live in De Kuip'' (ku Najib Amhali)
* 2018-2019: ''Judeska in de TBS-Kliniek''
== Pelikula ==
*2005: ''Deuce Bigalow: European Gigolo''
*2005: ''Staatsgevaarlijk''
*2015: ''Bon Bini Holland'' - Robertico / Judeska / Rajesh / Gerrie / Sydney
*2018: ''Bon Bini Holland 2'' - Robertico / Judeska / Rajesh / Gerrie / Sydney / Ahmet
*2020: ''Bon Bini: Judeska in da House'' - Judeska
*2022: ''Bon Bini Holland 3'' - Robertico / Judeska / Gerrie
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Asporaat, Jandino}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Aktor]]
[[Category:Kòrsou]]
esi2akbclbdfk2gz11e9mdac3ruumml
Guillfred Besaril
0
7822
89717
81273
2022-07-29T23:35:05Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Infobox person
| name = Guillfred Besaril
| image =
| caption =
| term = 2017-presente
| monarch = [[Reina Beatrix]]
| predecessor = [[Juan-David Yrausquin]]
| successor =
| birth_date = {{date and age|1947|08|13}}
| occupation = Minister Plenipotenciario di [[Aruba]]
| party = Movimiento Electoral di Pueblo (MEP)
}}
'''Guillfred Francis Besaril''' (n. [[9 di yanuari|9 di januari]] [[1974]], [[Aruba]]) ta un politico [[Aruba]]no. Di 2017 pa 2022 el a eherce e funcion di [[minister plenipotenciario]] di Aruba na [[Hulanda]]. Di 2013 pa 2017 e tabata miembro di parlamento di Aruba pa partido [[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]].
Besaril a lanta den distrito di [[Savaneta]] y na 1993 a inicia su carera na Cuerpo Policial Arubano (CPA). Entre 1993 y 2013 ela recore e filanan di CPA te jega un puesto di kader. Na 1999 Besaril a bay Hulanda pa sigui estudio, obteniendo un bachelor in Training & Human Development na Hogeschool van Arnhem en Nijmegen. Entre 2009 y 2013 e tabata presidente di Sindicato di Polis Arubano (SPA).<ref>[https://www.arubahuis.nl/images/Biografie_Guillfred_F._Besaril.pdf Biografia Guillfred Besaril], Arubahuis.nl</ref>
Desde 2013 Besaril ta milita den partido [[Movimiento Electoral di Pueblo]] (MEP). Cu su participacion na eleccion 2013 riba posicion nr. 4 riba e lista e ta logra 833 voto personal y un asiento den [[parlamento di Aruba]]. Na eleccion 2017 e ta mantene su asiento y ta wordo eligi [[lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di parlamento]] dia 27 di oktober 2017.<ref>[https://web.archive.org/web/20180119222048/http://www.noticiacla.com/news/11181 Guilfred Besaril y Andin Bikker eligi presidente y vice presidente di Parlamento respectivamente], NoticiaCla (27 oktober 2017)</ref> Na november 2017 e ta entrega su retiro como presidente y parlamentario pa asumi e puesto di [[minister plenipotenciario]] den [[gabinete Wever-Croes I]].<ref>Ariën Rasmijn,
[https://web.archive.org/web/20180119220442/https://caribischnetwerk.ntr.nl/2017/11/16/nieuwe-regering-aruba-staat-klaar/ Nieuwe regering Aruba staat klaar], Red Caribense (16 november 2017)</ref>
Besaril ta casa y tata di tres yiu muhe.<ref>[https://24ora.com/minister-a-bira-tata-atrobe/ Minister a bira tata atrobe], 24ora.com (6 juni 2021)</ref>
{{Appendix|refs|
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid=57601239|titulo=Guillfred Besaril}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Besaril, Guillfred}}
[[Category:Politico di Aruba]]
60yw2rria9jilxw3d93x5eqxqwxoff0
Enseñansa na Aruba
0
7824
89711
86228
2022-07-29T22:26:47Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
[[File:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029644 Klaslokaal in een school voor bijzonder lager onderwijs Aruba Boy Lawson (Fotograaf).jpg|thumb|Klas di un scol pa muchanan cu tin dificultad pa siña (1964}]]
'''Enseñansa''' ta ocupa un funcion importante den e desaroyo di [[Aruba]]. Diariamente tin bintidos mil studiante ta atende scol na Aruba. Pa ley enseñansa ta obligatorio pa muchanan entre 4 pa 18 aña, unda minimalmente te 16 aña mester bay scol. Aruba ta conta mas cu 80 scol pa enseñansa regular y special cu ta cay bou di e ley di enseñansa y supervision di Departamento di Enseñansa. Esaki no ta e caso pa enseñansa pre-escolar como e gran parti di enseñansa pa adulto. En principio tur scol ta habri pa alumnonan di tur denominacion. E idioma di instruccion ta Hulandes y desde 2009 tin na algun scol un proyecto piloto basa riba idioma materno [[Papiamentu|Papiamento]] como idioma di instruccion, e asina yama [[Scol Arubano Multilingual]] (SAM). Den e aña escolar 2015/2016 e scolnan aki a yega na 21.381 alumno y 1.456 docente.<ref>[http://www.ea.aw/pages/wp-content/uploads/2018/06/2015_2016_sjv_180618.pdf Statistisch Jaarverslag schooljaar 2015/2016], Departamento di Enseñansa Aruba</ref> E sistema di enseñansa na Aruba conoce diferente nivel y tipo di scol.
== Structura di enseñansa na Aruba ==
=== Scol Preparatorio ===
Enseñansa preparatorio ta duna les na e grupo di edad 4 pa 5 aña. Enseñansa pre escolar ta habri pa e grupo di edad 0 pa 3 aña y ta sirbi tambe como crèche.
{| class="wikitable"
|-
! !! Scol Preparatorio !! Directiva || Districto
|-
| 1 || Agnes Kleuterschool || S.K.O.A. || [[Noord]]/[[Tanki Leendert]]
|-
| 2 || Anglo|| S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 3 || Ayo Kleuterschool || S.K.O.A. || [[Paradera]]
|-
| 4 || Arco Iris Kleuterschool || publico || [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
|-
| 5 || Cayena Kleuterschool || S.K.O.A. || Noord/Tanki Leendert
|-
| 6 || Colegio Conrado Coronel || publico || Oranjestad
|-
| 7 || Scol Xander Bogaerts <br/ >(<small>antes Comm. Pieter Boerschool</small>) || publico || [[San Nicolas]]
|-
| 8 || Faith Revival|| S.O.A.Z.A. || Oranjestad
|-
| 9 || Fontein || publico || San Nicolas
|-
| 10 || Graf von Zinzendorf School Kleuterschool || S.P.C.O.A. || San Nicolas
|-
| 11 || Imelda Kleuterschool || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 12 || Jacintha Kleuterschool || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 13 || J.N. Andrews || S.V.E.O.A. || Oranjestad
|-
| 14 || Mon Plaisir Kleuterschool || S.P.C.O.A.|| Oranjestad
|-
| 15 || Peutergroep Prikichi|| S.O.C. || Noord
|-
| 16 || Rayo di Solo|| S.K.O.A. || San Nicolas
|-
| 17|| Scol Prep. Aurora|| S.K.O.A. || Noord/Tanki Leendert
|-
| 18 || Scol Prep. Cacique Aterima|| S.K.O.A. || [[Santa Cruz]]
|-
| 19 || Scol Prep. Kukwisa|| S.K.O.A. || Savaneta
|-
| 20 || Scol Prep. Nos Paraiso|| S.K.O.A. || Paradera
|-
| 21 || Scol Prep. Prome Paso|| S.K.O.A. || Savaneta
|-
| 22 || Scol Prep. Tarcisius|| S.K.O.A. || San Nicolas
|-
| 23 || Scol Prep. Washington|| publico || Noord/Tanki Leendert
|-
| 24 || Sint Jan || S.K.O.A. || [[Santa Cruz]]
|-
| 25 || Trupial|| S.K.O.A. || Santa Cruz
|}
=== Scol Basico ===
[[File:Reina Beatrix School.jpg|thumb|Scol Reina Beatrix na 2018]]
Enseñansa basico ta toca e grupo di edad 6 pa 11 aña. Fuera di enseñansa basico regular, Aruba conoce tambe enseñansa special, reparti den enseñansa pa muchanan cu tin dificultad pa siña (MLK); enseñansa pa muchanan cu tin hopi dificultad pa siña (ZMLK); enseñansa pa muchanan sordo y mudo.
{| class="wikitable"
|-
! !! Scol Basico !! Directiva !! Districto
|-
| 1 || Cacique Macuarima School || S.K.O.A. || Santa Cruz
|-
| 2 || Colegio Cristo Rey || S.K.O.A. || San Nicolas
|-
| 3 || Colegio Bon Bini || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 4 || Colegio Conrado Coronel || publico || Oranjestad
|-
| 5 || Colegio Hilario Angela || publicor || San Nicolas
|-
| 6 || Colegio Laura Wernet Paskel || S.K.O.A. || Santa Cruz
|-
| 7 || Colegio F.B. Tromp || S.K.O.A. || Noord/Tanki Leendert
|-
| 8 || Colegio Frere Bonifacius || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 9 || Colegio Ora Ubao || publico || Noord/Tanki Leendert
|-
| 10 || Colegio Pastoor Kranwinkel || S.K.O.A. || Paradera
|-
| 11 || Colegio Sagrado Curason ||S.K.O.A. || Savaneta
|-
| 12 || Colegio San Hose <br/>(<small>Scol Arubano Multilingual</small>) || S.K.O.A. || Santa Cruz
|-
| 13 || Colegio Santa Famia || S.K.O.A. || Savaneta
|-
| 14 || Colegio Santa Filomena || S.K.O.A. || San Nicolas
|-
| 15 || Colegio Santa Teresita || S.K.O.A. || San Nicolas
|-
| 16|| Scol Basico Xander Bogaerts <br/ >(<small>antes Comm. Pieter Boerschool</small>) || publico || San Nicolas
|-
| 17 || Faith Revival || S.O.A.Z.A. || Oranjestad
|-
| 18 || Graf von Zinzendorf School|| S.P.C.O.A. || San Nicolas
|-
| 19 || Maria Goretticollege || S.K.O.A. || Paradera
|-
| 20 || Mariaschool || S.K.O.A. || Santa Cruz
|-
| 21 || Mon Plaisirbasis || S.P.C.O.A.|| Oranjestad
|-
| 22 || O.L.V. Fatimacollege || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 23 || Paulusschool || S.K.O.A. || San Nicolas
|-
| 24 || Pius X school || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 25 || Prinses Amalia Basisschool || publico || Oranjestad
|-
| 26 || Rosacollege || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 27 || Rosariocollege || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 28 || Scol Basico De Schakel|| S.O.C. || Noord
|-
| 29 || Scol Basico Washington || publico || Noord/Tanki Leendert
|-
| 30 || Scol Primario Kudawecha || publico || Noord/Tanki Leendert
|-
| 31 || Scol Reina Beatrix || publico || Oranjestad
|-
| 32 || Sint Aloysiusschool || S.K.O.A. || Noord/Tanki Leendert
|-
| 33 || Sint Annaschool || S.K.O.A. || Noord/Tanki Leendert
|-
| 34 || Sint Dominicus College || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 35 || Sint Franciscuscollege || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 36 || Sint Michaelschool || S.K.O.A. || San Nicolas
|}
{| class="wikitable"
|-
! !! Scol special!! Directiva !! Districto
|-
| 1 || Caiquetioschool (MLK) || S.K.O.A. || Savaneta
|-
| 2 || Scol Dununman (ZMLK) || S.V.G.A. || Santa Cruz
|-
| 3 || Scol Paso pa Futuro (MLK) || openbaar || Oranjestad
|-
| 4 || Scol Scucha Nos || S.S.A./F.E.P.O. || Oranjestad
|-
| 5 || Scol Soeur Juliette<ref>[https://www.noticiacla.com/news/22243 A cambia nomber di Emma School pa Scol Soeur Juliette], NoticiaCla (30 april 2021)</ref> (MLK)<br/ >(<small>antes Emmaschool</small>) || publico || Paradera
|}
=== Enseñansa avansa ===
[[File:De Julianaschool in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7880.jpg|thumb|180px|Scol di MAVO Julianaschool na [[Oranjestad]] (1947)]]
Enseñansa avansa pa e gruponan di edad 12 te 15-17 aña ta reparti den:
* ''enseñansa general secundario'' (MAVO); cu un ciclo basico di dos aña y un ciclo avansa di dos aña.
* ''enseñansa profesional basico'' (EPB); cu a wordo introduci na 1995 pa reemplasa diferente tipo di scol vocacional despues di scol basico. E tin un ciclo basico y e ciclo di profesion y banda di dje e enseñansa pa aspirante. E ciclo di profesion ta reparti den: sector tecnico (T); sector economico (E); sector di cuido (V). E ta cay bao di un solo scol cu ta estableci tanto na [[San Nicolas]] como [[Oranjestad]] y ta cay bao di Stichting Educacion Profesional Basico (SEPB).
* ''enseñansa general avansa''; cu ta duna les riba nivel HAVO y di enseñansa preparatorio cientifico (VWO). E programa di estudio ta parti den un ''ciclo basico'' y un ''ciclo avansa''.
{| class="wikitable"
|-
! !! Scol MAVO !! Directiva !! Districto
|-
| 1 || Ceque College || publico || Noord/Tanki Leendert
|-
| 2 || C.G. Abraham de Veerschool || publico || San Nicolas
|-
| 3 ||Colegio San Antonio || S.K.O.A. || Santa Cruz
|-
| 4 || Colegio San Augustin || S.K.O.A. || San Nicolas
|-
| 5 || Filomena College || S.K.O.A. || San Nicolas
|-
| 6 || John Wesley College || S.P.C.O.A. || San Nicolas
|-
| 7 || Julianaschool || publico || Oranjestad
|-
| 8 || La Salle College ||S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 9 || Maria College || S.K.O.A. || Oranjestad
|-
| 10 || Mon Plaisir College ||S.P.C.O.A. || Oranjestad
|-
| 11 || Schakel College<ref name="lenga">Enseñansa bilingual na [[Hulandes]]/[[Ingles]]</ref> ||S.O.C. || Noord
|}
{| class="wikitable"
|-
! !! Scol EPB !! Directiva !! Districto
|-
| 1 || EPB Oranjestad || S.E.P.B. || Oranjestad
|-
| 2 || EPB San Nicolas || S.E.P.B. || San Nicolas
|-
|}
[[File:Colegio Arubano.jpg|thumb|250px|Colegio Arubano na Oranjestad]]
{| class="wikitable"
|-
! !! Scol HAVO/VWO !! Directiva !! Districto
|-
| 1 || [[Colegio Arubano (HAVO/VWO)|Colegio Arubano]] || S.M.O.A. || Oranjestad
|-
| 2 || Colegio Nigel Matthew<ref>[https://www.noticiacla.com/news/22200 Colegio San Nicolas a bira Colegio Nigel Matthew], NoticiaCla (23 april 2021)</ref><br/ >(<small>antes Colegio San Nicolas</small>) || publico || San Nicolas
|-
| 3 || Schakel College<ref name="lenga"/> ||S.O.C. || Noord
|}
=== Enseñansa post secundario ===
Enseñansa post secundario (MBO/HBO/WO) ta reparti den:
*''Enseñansa Profesional Intermedio'' (EPI) conoce cuater tipo di specialisacion: unidad ciencia y tecnologia (CT); unidad salubridad & servicio (SS); unidad hospitalidad y turismo (HT); unidad economico (E). E ta cay bao di un solo scol cu ta estableci na Oranjestad y ta cay bao di Stichting Educacion Profesional Basico (SEPB).
*''Estudio pa maestro di scol'' ta wordo ofrece pa Instituto Pedagogico Arubano (IPA). IPA ta forma docente profesional pa drenta scol preparatorio, primario y secundario. IPA tin specialisacion pa bira docente di preparatorio (kleuter), primario (scol basico). Pa bira docente di scol secundario tin actualmente Bachelor y Master Papiamento, IK (informatiekunde) y CKV (Culturele & Kunstzinnige Vorming). Na aña 2007 IPA a start sali cu e seccion di Movecion y Salud (M&S).
[[File:University Aruba.jpg|thumb|280px|Entrada di Universidad di Aruba]]
* ''Universidad di Aruba'' (UA) ta un instituto na nivel academico cu varios facultad: Facultad Huridico (JF); facultad Financiero-Economico (FEF), facultad Hospitalidad y Maneho Turistico (FHTMS) facultad Arte y Ciencia (OGM y SW&D).
* ''Enseñansa pa adulto'' pa esnan cu no ta bay scol mas di 15 aña pariba.
===Programa di incorporacion===
* Programa di incorporacion pa enseñansa basico. E programa di incorporacion ta un proyecto di Departamento di Enseñansa y ta cay bou di Directiva di Scol Publico. Pa casi diescuatro aña ta existi na cinco scol basico publico un programa special pa guia mucha cu un otro idioma di cas, e asina yama PRISMA-project. Y desde 2002 e programa aki ta existi na algun dependances. Na principio e meta di e proyecto di Prisma tabata solamente pa yuda e muchanan cu un otro idioma na cas cu no ta [[Papiamentu|Papiamento]] of [[Hulandes]], pa nan por domina den un tempo relativamente corto e idioma Hulandes. Na 2001 a scohe pa e dependances ora cu a descubri cu tin hopi mucha stranhero bibando na Aruba y cu no ta bay scol. Desde e momento ey e fluho di mucha stranhero pa Aruba a aumenta bastante. A scohe pa guia nan den e dependances, p’asina no pone un peso extra ariba e scolnan regular y e maestronan na e scolnan aki. Di e forma aki e maestronan por a duna mas atencion na e muchanan naci na Aruba. Pero den transcurso di aña mas y mas mucha Arubiano a haya ayudo extra den e idioma Hulandes pa medio di e metodo di Prisma. Hulandes ta y lo keda pa e muchanan Arubiano un idioma stranhero y lo no bira nunca nan prome idioma di cas of lenga materno.
* Acercamento Tin dos manera di acercamento: Na e scolnan basico publico ta saca e alumnonan di Prisma for di klas ora di les di Hulandes y di lesamento. Durante nobenta minuut nan ta haya les di Hulandes y lesamento segun e metodo di Prisma den un local apart. Despues nan ta bay nan klas bek y ta sigui atende e otro lesnan cu nan compañenan di klas. Si resulta necesario, nan ta sigui cu “Taal en Lezen” segun e programa di Prisma te ora cu nan no tin mester di ayudo adicional. E scolnan publico ta traha cu rooster semanal cu ta reparti segun edad. E grandura di e grupo segun edad por varia pa cada “blokuur”; E Dependances ta scolnan apart na unda gran parti di mucha stranhero entre 8 y 13 aña ta reparti den grupo fiho di maximalmente 15 alumno pa klas. E klasnan ta reparti segun edad. Durante henter un aña escolar e alumnonan ta den un Prisma klas. Durante henter e aña ey nan ta haya solamente e idioma Hulandes y lesamento segun e metodo di Prisma. Fuera di esey nan ta haya tambe e mesun metodo di 'rekenen' igual na e otro scolnan basico. Despues di un aña nan ta pasa pa un scol basico of scol avansa igual cu e muchanan di Aruba.
* Programa di incorporacion pa studiantenan secundario: Desde 2002 ta acepta hoben entre 14 y 18 aña cu un idioma stranhero apart na un dependance. Cu ayudo di un programa special nan ta haya preparacion durante un aña escolar pa despues nan pasa over pa enseñansa avansa. Esaki por ta MAVO den dia, scol anochi of EPB. Ta reparti e alumnonan aki tambe den grupo di 15 pa klas.
=== Splicacion ===
* S.E.P.B.: Stichting Educacion Profesional Basico
* S.K.O.A.: Stichting Katholiek Onderwijs Aruba
* S.M.O.A.: Stichting Middelbaar Onderwijs Aruba
* S.O.A.Z.A.: Stichting Onderwijs van de Advent Zending Aruba
* S.O.C.: Stichting Onderwijs Combina
* S.P.C.O.A.: Stichting Protestants-Christelijk Onderwijs Aruba
* S.S.A./F.E.P.O.: Stichting Slechthorenden Aruba
* S.V.E.O.A.: Stichting Volle Evangelie Onderwijs Aruba
* S.V.G.A.: Stichting voor Verstandelijk Gehandicapten Aruba
== Mira tambe ==
* [[International School of Aruba]]
* [[Stichting Onderwijs Combina]]
{{Appendix}}
[[Category:Scolnan na Aruba]]
n35hmwb2oywi7era4oyd0dzpet3qwr4
14 di aprel
0
7948
89655
86267
2022-07-29T18:39:50Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''14 di aprel''' ta e di 104 [[dia]] di aña (105 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 261 dia pa sera e aña.
== A sosodé ==
[[File:RMS Titanic 3.jpg|thumb|200px|Titanic (1912)]]
* [[1912]] - E barku krusero [[Reino Uni|britániko]] ''[[RMS Titanic]]'' ta dal kasi mei anochi den un eisberg na parti nort di [[Oséano Atlántiko]]. Madruga dia [[15 di aprel]] e ta senk.
* [[2013]] - Na [[Venezuela]] ta tene elekshonnan presidensial pa e término 2013-2019. [[Nicolás Maduro]] ta keda elegi susesor di e fayesido presidente [[Hugo Chávez]].
== A nase ==
== A fayesé ==
* [[1986]] - [[Simone de Beauvoir]], filósofo, eskritor i feminista [[Fransia|franses]].
== A selebrá/konmemorá ==
* Pasku grandi na [[1591]], [[1596]], [[1675]], [[1686]], [[1743]], [[1748]], [[1754]], [[1805]], [[1811]], [[1816]], [[1895]], [[1963]], [[1968]], [[1974]], [[2047]], [[2058]].
== Mira tambe ==
* [[13 di aprel]]
* [[15 di aprel]]
* [[14 di mart]]
* [[14 di mei]]
[[Category:Fecha]]
ouy2wgc66srxedsuqred2sgmlpnea3r
User:Caribiana/Sandbox/Luga
2
8104
89686
87801
2022-07-29T20:12:40Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Variante|a}}
---------
{{Variante|a}}
'''Bringamosa''' ta un luga y area na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. E ta situa 69 meter riba nivel di laman.
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Bringamosa}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
nl.wiki Bringamosa is een nederzetting op Aruba. Het ligt 69 meter boven zeeniveau.
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
'''Barcadera''' ta un luga na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. Aki ta localisa e haf di carga ta estableci.
'''Barcadera''' is the main [[seaport]] for cargo ships in [[Aruba]]. It is located in Barcadera, district Santa Cruz<ref>[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2019/06/GAC_Officiele-versie_27-juni-2019.pdf Classification geogaphical addresses 2019], Central Bureau of Statistics Aruba</ref> and was officially opened on 12 April 2016.
==History==
Plans to create the harbour began in 1994.<ref name="contain">{{cite web|url=https://www.arubaports.com/main/move/ |title=Container Port Moves to Barcadera|website=Aruba Ports|access-date=1 May 2021}}</ref> The harbour at Oranjestad was large enough, however the cargo ships had to share the port with [[cruise ship]]s which often caused problems.<ref name="navingo"/> The first priority was to move the [[container terminal]]. Work began in 2011, and the move was completed in 2015.<ref name="contain"/> On 12 April 2016, the Barcadera harbour was officially opened by Prime minister [[Mike Eman]].<ref name="navingo"/>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
niuqeqd4oag83nm47yklh5nj5hj6rjs
89690
89686
2022-07-29T20:31:11Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Variante|a}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Bringamosa}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
nl.wiki Bringamosa is een nederzetting op Aruba. Het ligt 69 meter boven zeeniveau.
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
'''Barcadera''' ta un luga na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. Aki ta estableci e haf di carga mas principal di e isla, cual a keda inaugura oficialmente dia [[12 di aprel|12 di april]] [[2016]].<ref name="navingo">{{citeer web|url=https://www.navingocareer.com/nieuwe-haven-barcadera-op-aruba-officieel-in-gebruik-genomen/ |title=Nieuwe haven Barcadera op Aruba officieel in gebruik genomen|website=Navingo Career|access-date=2022-07-29}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=enl|oldid =1022975584|titulo=Barcadera}}
{{References}}
}}
[[Category:Aruba]]
==History==
Plans to create the harbour began in 1994.<ref name="contain">{{cite web|url=https://www.arubaports.com/main/move/ |title=Container Port Moves to Barcadera|website=Aruba Ports|access-date=1 May 2021}}</ref> The harbour at Oranjestad was large enough, however the cargo ships had to share the port with [[cruise ship]]s which often caused problems.<ref name="navingo"/> The first priority was to move the [[container terminal]]. Work began in 2011, and the move was completed in 2015.<ref name="contain"/> On 12 April 2016, the Barcadera harbour was officially opened by Prime minister [[Mike Eman]].<ref name="navingo"/>
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
hl0ptrcrystvoh51wzzmjbfw0na637j
89693
89690
2022-07-29T20:39:01Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
{{Variante|a}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =|titulo=Bringamosa}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
3qq3tuomz2daqhqrhrrx55jmq03lrl6
89694
89693
2022-07-29T21:29:36Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010).<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010. Geraadpleegd op 26 juli 2021.</ref>
E area di Pos Chikito ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> E tin Kukwisa scol pa ensenansa basico y un scol pa kleuter y ta sede di e emisora nacional di television [[Tele Aruba]] i Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha.
Na costa ta encontra un zona di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=5 augustus 1964|bezochtdatum=26 juli 2021}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di parke marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[Bestand:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|miniatuur|links|Strand van Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzso di e varios compleho di apartamento chikito.
{{clearleft}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
is a town in [[Savaneta]] on the island of [[Aruba]]. It is located on the main road between [[Oranjestad, Aruba|Oranjestad]] and [[San Nicolaas]].<ref>{{cite web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |title=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|access-date=27 April 2021|language=nl}}</ref> It has become known for its coral reef, and has a small diving cove.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|title=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|publisher=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976|language=en}}</ref> Pos Chiquito is noted for its snorkelling, especially during September and October during the coral spawning season, and [[sea turtle]]s and [[manta ray]]s can be seen.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=M8SyFOyvjkQC&pg=PA91&dq=Pos+Chiquito#q=Pos%20Chiquito|author=Sullivan, Lynne M.|title=Adventure Guide to Aruba, Bonaire & Curacao|publisher=Hunter Publishing, Inc|page=91|year=2006|isbn=1-58843-572-5}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
su77wfe8ju987uzt4e6l1286mcx3ajm
89695
89694
2022-07-29T21:40:12Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010).<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010. Geraadpleegd op 26 juli 2021.</ref>
E area di Pos Chikito ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e emisora nacional di television [[Tele Aruba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
Na costa ta encontra un zona di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=5 augustus 1964|bezochtdatum=26 juli 2021}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di parke marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[Bestand:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|miniatuur|links|Strand van Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzso di e varios compleho di apartamento chikito.
{{clearleft}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
is a town in [[Savaneta]] on the island of [[Aruba]]. It is located on the main road between [[Oranjestad, Aruba|Oranjestad]] and [[San Nicolaas]].<ref>{{cite web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |title=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|access-date=27 April 2021|language=nl}}</ref> It has become known for its coral reef, and has a small diving cove.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|title=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|publisher=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976|language=en}}</ref> Pos Chiquito is noted for its snorkelling, especially during September and October during the coral spawning season, and [[sea turtle]]s and [[manta ray]]s can be seen.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=M8SyFOyvjkQC&pg=PA91&dq=Pos+Chiquito#q=Pos%20Chiquito|author=Sullivan, Lynne M.|title=Adventure Guide to Aruba, Bonaire & Curacao|publisher=Hunter Publishing, Inc|page=91|year=2006|isbn=1-58843-572-5}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
ifh3s2vhnk2il61bkvwaks7rvygrl1u
89696
89695
2022-07-29T21:43:45Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010) den un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010. Geraadpleegd op 26 juli 2021.</ref>
<ref>{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e emisora nacional di television [[Tele Aruba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
Na costa ta encontra un zona di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=5 augustus 1964|bezochtdatum=26 juli 2021}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di parke marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[Bestand:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|miniatuur|links|Strand van Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzso di e varios compleho di apartamento chikito.
{{clearleft}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
is a town in [[Savaneta]] on the island of [[Aruba]]. It is located on the main road between [[Oranjestad, Aruba|Oranjestad]] and [[San Nicolaas]].<ref>{{cite web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |title=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|access-date=27 April 2021|language=nl}}</ref> It has become known for its coral reef, and has a small diving cove.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|title=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|publisher=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976|language=en}}</ref> Pos Chiquito is noted for its snorkelling, especially during September and October during the coral spawning season, and [[sea turtle]]s and [[manta ray]]s can be seen.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=M8SyFOyvjkQC&pg=PA91&dq=Pos+Chiquito#q=Pos%20Chiquito|author=Sullivan, Lynne M.|title=Adventure Guide to Aruba, Bonaire & Curacao|publisher=Hunter Publishing, Inc|page=91|year=2006|isbn=1-58843-572-5}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
cmzctfze0dpsp8gpi8ehv1h73dux9oh
89697
89696
2022-07-29T21:46:58Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010) den un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010. Geraadpleegd op 26 juli 2021.</ref>
<ref>{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e emisora nacional di television [[Tele Aruba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
Na costa ta encontra un zona di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=5 augustus 1964|bezochtdatum=26 juli 2021}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di parke marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[Bestand:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|miniatuur|links|Strand van Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzo di e varios compleho di apartamento chikito.
{{clearleft}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
is a town in [[Savaneta]] on the island of [[Aruba]]. It is located on the main road between [[Oranjestad, Aruba|Oranjestad]] and [[San Nicolaas]].<ref>{{cite web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |title=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|access-date=27 April 2021|language=nl}}</ref> It has become known for its coral reef, and has a small diving cove.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|title=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|publisher=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976|language=en}}</ref> Pos Chiquito is noted for its snorkelling, especially during September and October during the coral spawning season, and [[sea turtle]]s and [[manta ray]]s can be seen.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=M8SyFOyvjkQC&pg=PA91&dq=Pos+Chiquito#q=Pos%20Chiquito|author=Sullivan, Lynne M.|title=Adventure Guide to Aruba, Bonaire & Curacao|publisher=Hunter Publishing, Inc|page=91|year=2006|isbn=1-58843-572-5}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
3eviaq8kmd707cjeptqppae3y62z09g
89698
89697
2022-07-29T21:47:36Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010) den un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010. Geraadpleegd op 26 juli 2021.</ref>
<ref>{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e emisora nacional di television [[Tele Aruba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
Na costa ta encontra un zona di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=5 augustus 1964|bezochtdatum=26 juli 2021}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di parke marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[Bestand:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|miniatuur|links|Strand van Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzo di e varios compleho di apartamento chikito cu tin disponibel.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
is a town in [[Savaneta]] on the island of [[Aruba]]. It is located on the main road between [[Oranjestad, Aruba|Oranjestad]] and [[San Nicolaas]].<ref>{{cite web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |title=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|access-date=27 April 2021|language=nl}}</ref> It has become known for its coral reef, and has a small diving cove.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|title=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|publisher=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976|language=en}}</ref> Pos Chiquito is noted for its snorkelling, especially during September and October during the coral spawning season, and [[sea turtle]]s and [[manta ray]]s can be seen.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=M8SyFOyvjkQC&pg=PA91&dq=Pos+Chiquito#q=Pos%20Chiquito|author=Sullivan, Lynne M.|title=Adventure Guide to Aruba, Bonaire & Curacao|publisher=Hunter Publishing, Inc|page=91|year=2006|isbn=1-58843-572-5}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
rxe73v02o8ujxadxgjltoul3jm2l7bp
89699
89698
2022-07-29T21:49:02Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010), cubriendo un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010. Geraadpleegd op 26 juli 2021.</ref>
<ref>{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e emisora nacional di television [[Tele Aruba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
Na costa ta encontra un zona di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=5 augustus 1964|bezochtdatum=26 juli 2021}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di parke marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[File:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|miniatuur|links|Playa di Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzo di e varios compleho di apartamento chikito cu tin disponibel.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
is a town in [[Savaneta]] on the island of [[Aruba]]. It is located on the main road between [[Oranjestad, Aruba|Oranjestad]] and [[San Nicolaas]].<ref>{{cite web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |title=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|access-date=27 April 2021|language=nl}}</ref> It has become known for its coral reef, and has a small diving cove.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|title=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|publisher=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976|language=en}}</ref> Pos Chiquito is noted for its snorkelling, especially during September and October during the coral spawning season, and [[sea turtle]]s and [[manta ray]]s can be seen.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=M8SyFOyvjkQC&pg=PA91&dq=Pos+Chiquito#q=Pos%20Chiquito|author=Sullivan, Lynne M.|title=Adventure Guide to Aruba, Bonaire & Curacao|publisher=Hunter Publishing, Inc|page=91|year=2006|isbn=1-58843-572-5}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
5p6v3zqwoo78nrl3tntkdbkc2979pf8
89700
89699
2022-07-29T21:50:49Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010), cubriendo un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010. Geraadpleegd op 26 juli 2021.</ref>
<ref>{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e planta nacional di television [[Tele Aruba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
Na costa ta encontra un zona di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=5 augustus 1964|bezochtdatum=26 juli 2021}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di parke marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[File:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|thumb|left|Playa di Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzo di e varios compleho di apartamento chikito cu tin disponibel.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
is a town in [[Savaneta]] on the island of [[Aruba]]. It is located on the main road between [[Oranjestad, Aruba|Oranjestad]] and [[San Nicolaas]].<ref>{{cite web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |title=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|access-date=27 April 2021|language=nl}}</ref> It has become known for its coral reef, and has a small diving cove.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|title=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|publisher=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976|language=en}}</ref> Pos Chiquito is noted for its snorkelling, especially during September and October during the coral spawning season, and [[sea turtle]]s and [[manta ray]]s can be seen.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=M8SyFOyvjkQC&pg=PA91&dq=Pos+Chiquito#q=Pos%20Chiquito|author=Sullivan, Lynne M.|title=Adventure Guide to Aruba, Bonaire & Curacao|publisher=Hunter Publishing, Inc|page=91|year=2006|isbn=1-58843-572-5}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
kn8c7d3a1awivif153kkdksdwh7pp86
89701
89700
2022-07-29T21:52:22Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010), cubriendo un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010. Geraadpleegd op 26 juli 2021.</ref>
<ref>{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e planta nacional di television [[Telearuba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
Na costa ta encontra un zona di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=5 augustus 1964|bezochtdatum=26 juli 2021}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di parke marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[File:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|thumb|left|Playa di Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzo di e varios compleho di apartamento chikito cu tin disponibel.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
is a town in [[Savaneta]] on the island of [[Aruba]]. It is located on the main road between [[Oranjestad, Aruba|Oranjestad]] and [[San Nicolaas]].<ref>{{cite web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |title=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|access-date=27 April 2021|language=nl}}</ref> It has become known for its coral reef, and has a small diving cove.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|title=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|publisher=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976|language=en}}</ref> Pos Chiquito is noted for its snorkelling, especially during September and October during the coral spawning season, and [[sea turtle]]s and [[manta ray]]s can be seen.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=M8SyFOyvjkQC&pg=PA91&dq=Pos+Chiquito#q=Pos%20Chiquito|author=Sullivan, Lynne M.|title=Adventure Guide to Aruba, Bonaire & Curacao|publisher=Hunter Publishing, Inc|page=91|year=2006|isbn=1-58843-572-5}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
8ozzpzkm1dchmyk7y59c9g4vpx4zypx
89702
89701
2022-07-29T21:54:54Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010), cubriendo un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010.</ref>
<ref>{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e planta nacional di television [[Telearuba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
Na costa ta encontra un zona di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di parke marino y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[File:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|thumb|left|Playa di Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzo di e varios compleho di apartamento chikito cu tin disponibel.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
is a town in [[Savaneta]] on the island of [[Aruba]]. It is located on the main road between [[Oranjestad, Aruba|Oranjestad]] and [[San Nicolaas]].<ref>{{cite web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |title=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|access-date=27 April 2021|language=nl}}</ref> It has become known for its coral reef, and has a small diving cove.<ref>{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|title=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|publisher=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976|language=en}}</ref> Pos Chiquito is noted for its snorkelling, especially during September and October during the coral spawning season, and [[sea turtle]]s and [[manta ray]]s can be seen.<ref>{{cite book|url=https://books.google.com/books?id=M8SyFOyvjkQC&pg=PA91&dq=Pos+Chiquito#q=Pos%20Chiquito|author=Sullivan, Lynne M.|title=Adventure Guide to Aruba, Bonaire & Curacao|publisher=Hunter Publishing, Inc|page=91|year=2006|isbn=1-58843-572-5}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
------
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un [[Archipielago|grupo di isla]] den [[Oseano Atlántiko]], situa pasuit di [[Maroko]] i Sahara oksidental? den e region konosi komo [[Makaronesia]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
qudt4f217tarujori32xjgswbcy6e2x
89713
89702
2022-07-29T22:42:07Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
{{Databox}}
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un region i [[Archipielago|grupo di isla]] [[Spaña|spaño]] den [[Oseano Atlántiko]], den e region konosí komo [[Makaronesia]]. E ta e punto mas serka di e kontinente di [[Afrika]], na 100 km west di [[Maroko]]. E [[archipielago]] ta oropeo, tantu politikamente komo ekonomikamente, i ta un teritorio ultramar di [[Union Oropeo]].The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
izz2co4im72528dy3runvlx3w50earz
89714
89713
2022-07-29T22:50:12Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
{{Databox}}
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un region i [[Archipielago|grupo di isla]] [[Spaña|spaño]] den [[Oseano Atlántiko]], den e region konosí komo [[Makaronesia]]. E ta e punto mas serka di e kontinente di [[Afrika]], na 100 km west di [[Maroko]]. E [[archipielago]] ta oropeo, tantu politikamente komo ekonomikamente, i ta un region ultraperifériko di [[Union Oropeo]].
E ocho isla mayó ta (di grandi pa chikito den superfisie) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] i [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. E archiepelago ta inklui varios isla mas chikitu, entre otro Alegranza, Isla de Lobos, Montaña Clara, Roque del Oeste i Roque del Este.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Canary Islands}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
[[Category:Spaña]]
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
93ea3hcgupj7mnlr213qx17doegauvy
89722
89714
2022-07-30T10:15:18Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
E '''lista di minister plenipotenciario di [[Aruba]]''' ta duna un resumen di e ministernan plenipotenciario (GevMin) di e pais Aruba den Gobierno di [[Reino Hulandes]]. E funcion a wordo institui a dia prome di januari 1986 cu e isla a bandona e e constelacion di [[Antias Hulandes]] pa bira e di tres pais den Reino Hulandes. Te 1986 Aruba tabata wordo representa pa e minister plenipotenciario di Antias Hulandes.
{| class="wikitable vatop" width="95"
!N.º !! Nomber !! Gabinete !! Periodo !! Partido di GevMin
|-
! style="text-align:center"| 1
|[[John Merryweather]]||[[Kabinet-Henny Eman I|Henny Eman I]]||10 januari 1986 - 11 februari 1989||[[Partido Patriotico di Aruba|PPA]]
|-
! style="text-align:center"| 2
|[[Roland Laclé]]
| rowspan="2" |<br/ >[[Kabinet-Oduber I|Oduber I]]||9 februari 1989 - 7 maart 1991||[[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]
|-
! style="text-align:center"| 3
|[[Ella Tromp-Yarzagaray]]|| 8 maart 1991 - 1 maart 1993||MEP
|-
! style="text-align:center"| 4
|[[Booshi Wever|Candelario Wever]]||[[Kabinet-Oduber II|Oduber II]]||2 maart 1993 - 1 september 1994||MEP
|-
! style="text-align:center"| 5
| [[Mito Croes]]||[[Kabinet-Henny Eman II|Henny Eman II]]<br/ >[[Kabinet-Henny Eman III|Henny Eman III]]||1 september 1994 - 30 oktober 2001|| [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]
|-
! style="text-align:center"| (3)
|[[Ella Tromp-Yarzagaray]]||[[Kabinet-Oduber III|Oduber III]]||30 oktober 2001 - 7 november 2005||MEP
|-
! style="text-align:center"| 6
|[[Frido Croes]]||[[Kabinet-Oduber IV|Oduber IV]]||8 november 2005 - 31 oktober 2009||MEP
|-
! style="text-align:center"| 7
|[[Edwin Abath]]||[[Kabinet-Mike Eman I|Mike Eman I]]||1 november 2009 - 13 november 2013 || AVP
|-
! style="text-align:center"| 8
|[[Alfonso Boekhoudt]]
| rowspan="2" |<br/ >[[Kabinet-Mike Eman II|Mike Eman II]]||14 november 2013 - 1 november 2016 || partijloos
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[Juan Yrausquin|Juan David Yrausquin]] || 16 november 2016 - 17 november 2017 || AVP
|-
! style="text-align:center"| 10
|[[Guillfred Besaril]] ||[[Kabinet-Wever-Croes I|Wever-Croes I]]<br/ >[[Kabinet-Wever-Croes II|Wever-Croes II]]|| 20 november 2017 - 1 juli 2022 || MEP
|-
! style="text-align:center"| 11
|[[Ady Thijsen]] ||[[Kabinet-Wever-Croes II|Wever-Croes II]]|| 1 juli 2022 - heden || MEP
|}
Zie de [[lijst van gevolmachtigd ministers van de Nederlandse Antillen]] voor de periode 1955-1985.
[[Categorie:Lijsten van Nederlandse ministers|!Aruba]]
[[Categorie:Gevolmachtigd minister van Aruba| ]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
{{Databox}}
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un region i [[Archipielago|grupo di isla]] [[Spaña|spaño]] den [[Oseano Atlántiko]], den e region konosí komo [[Makaronesia]]. E ta e punto mas serka di e kontinente di [[Afrika]], na 100 km west di [[Maroko]]. E [[archipielago]] ta oropeo, tantu politikamente komo ekonomikamente, i ta un region ultraperifériko di [[Union Oropeo]].
E ocho isla mayó ta (di grandi pa chikito den superfisie) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] i [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. E archiepelago ta inklui varios isla mas chikitu, entre otro Alegranza, Isla de Lobos, Montaña Clara, Roque del Oeste i Roque del Este.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Canary Islands}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
[[Category:Spaña]]
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
3vw8tuufsbanzvz5iquozbveolzws9f
89723
89722
2022-07-30T10:24:03Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
E '''lista di minister plenipotenciario di [[Aruba]]''' ta duna un resumen di e ministernan plenipotenciario (GevMin) di e pais Aruba den Gobierno di [[Reino Hulandes]]. E funcion a wordo institui a dia prome di januari 1986 cu e isla a bandona e e constelacion di [[Antias Hulandes]] pa bira e di tres pais den Reino Hulandes. Te 1986 Aruba tabata wordo representa pa e minister plenipotenciario di Antias Hulandes.
{| class="wikitable vatop" width="95%"
! !! Nomber !! Periodo !! Gabinete !! Partido
|-
{| class="wikitable vatop" width="95%"
!N.º !! !! Nomber !! Gabinete !! Periodo !! Partido di GevMin
|-
! style="text-align:center"| 1
| ||[[John Merryweather]]||[[Kabinet-Henny Eman I|Henny Eman I]]||10 januari 1986 - 11 februari 1989||[[Partido Patriotico di Aruba|PPA]]
|-
! style="text-align:center"| 2
| ||[[Roland Laclé]]
| rowspan="2" |<br/ >[[Kabinet-Oduber I|Oduber I]]||9 februari 1989 - 7 maart 1991||[[Movimiento Electoral di Pueblo|MEP]]
|-
! style="text-align:center"| 3
| ||[[Ella Tromp-Yarzagaray]]|| 8 maart 1991 - 1 maart 1993||MEP
|-
! style="text-align:center"| 4
| ||[[Booshi Wever|Candelario Wever]]||[[Kabinet-Oduber II|Oduber II]]||2 maart 1993 - 1 september 1994||MEP
|-
! style="text-align:center"| 5
| ||[[Mito Croes]]||[[Kabinet-Henny Eman II|Henny Eman II]]<br/ >[[Kabinet-Henny Eman III|Henny Eman III]]||1 september 1994 - 30 oktober 2001|| [[Arubaanse Volkspartij|AVP]]
|-
! style="text-align:center"| (3)
| ||[[Ella Tromp-Yarzagaray]]||[[Kabinet-Oduber III|Oduber III]]||30 oktober 2001 - 7 november 2005||MEP
|-
! style="text-align:center"| 6
| ||[[Frido Croes]]||[[Kabinet-Oduber IV|Oduber IV]]||8 november 2005 - 31 oktober 2009||MEP
|-
! style="text-align:center"| 7
| ||[[Edwin Abath]]||[[Kabinet-Mike Eman I|Mike Eman I]]||1 november 2009 - 13 november 2013 || AVP
|-
! style="text-align:center"| 8
| ||[[Alfonso Boekhoudt]]
| rowspan="2" |<br/ >[[Kabinet-Mike Eman II|Mike Eman II]]||14 november 2013 - 1 november 2016 || partijloos
|-
! style="text-align:center"| 9
|[[File:Juan David Elias Yrausquin.jpg|70px]]||[[Juan Yrausquin|Juan David Yrausquin]] || 16 november 2016 - 17 november 2017 || AVP
|-
! style="text-align:center"| 10
| ||[[Guillfred Besaril]] ||[[Kabinet-Wever-Croes I|Wever-Croes I]]<br/ >[[Kabinet-Wever-Croes II|Wever-Croes II]]|| 20 november 2017 - 1 juli 2022 || MEP
|-
! style="text-align:center"| 11
| ||[[Ady Thijsen]] ||[[Kabinet-Wever-Croes II|Wever-Croes II]]|| 1 juli 2022 - heden || MEP
|}
Zie de [[lijst van gevolmachtigd ministers van de Nederlandse Antillen]] voor de periode 1955-1985.
[[Categorie:Lijsten van Nederlandse ministers|!Aruba]]
[[Categorie:Gevolmachtigd minister van Aruba| ]]
----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
-----------
uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki
----------
{{Databox}}
'''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref>
La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA.
Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
{{Appendix}}
----------
{{Infopais
|nomber_nativo = Islas Canarias
|nomber_propio = Islanan Kanaria
|nomber_komun = Islanan Kanaria
|imagen_bandera = Flag of the Canary Islands.svg|120px
|imagen_mapa = Mapa territorios España Canarias.svg
|imagen_wapen = Canary Islands CoA.svg|120px
|himno_nashonal = ''Himno de Canarias''
|kapital = <br/ >[[Las Palmas|Las Palmas de Gran Canaria]] i [[Tenerife|Santa Cruz de Tenerife]]
|stat_mas_grandi = Tenerife
|idiomanan_ofisial = [[Spaño]]
|forma_di_gobernashon = Monarkia konstitutional <br/ > ku sistema parlamentario
|titulonan_kabesantenan = <br/>[[Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Ángel Víctor Torres]] (PSC–PSOE)
|tipo_di_soberania =
|eventonan_di_fundashon =
|fechanan_di_fundashon =
|area = 7.493
|rango_area =
|persentahe_awa =
|pop_aproksima = 2.100.306 (2015)
|pop_segun_senso =
|rango_populashon =
|ana_kalkulashon_di_pop =
|ana_di_senso =
|densidat_pop =
|rango_densidat_pop =
|moneda = Dollar barbadiano
|kodigo_moneda = BBD
|zona_di_tempu = [[UTC−4|−4]]
|utc_offset =
|kodigo_tld =
|kodigo_pa_yama = 1-246
|nota =
}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un region i [[Archipielago|grupo di isla]] [[Spaña|spaño]] den [[Oseano Atlántiko]], den e region konosí komo [[Makaronesia]]. E ta e punto mas serka di e kontinente di [[Afrika]], na 100 km west di [[Maroko]]. E [[archipielago]] ta oropeo, tantu politikamente komo ekonomikamente, i ta un region ultraperifériko di [[Union Oropeo]].
E ocho isla mayó ta (di grandi pa chikito den superfisie) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] i [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. E archiepelago ta inklui varios isla mas chikitu, entre otro Alegranza, Isla de Lobos, Montaña Clara, Roque del Oeste i Roque del Este.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =|titulo=Canary Islands}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
[[Category:Spaña]]
en.wiki The '''Canary Islands''', also known informally as ''the Canaries'', is a Spanish [[archipelago]] in the [[Atlantic Ocean]], in a region known as [[Macaronesia]]. At their closest point to the African mainland, they are {{convert|100|km|abbr=off}} west of [[Morocco]]. They are the southernmost of the [[autonomous communities of Spain]], and are located in the [[African Plate|African Tectonic Plate]]. The archipelago is economically and politically European, and is part of the [[Special Member State territories and the European Union#Outermost regions|European Union]].<ref name="Utreta">{{cite book | author = Utreta, Federico | year = 1996 | title = Canarias, secreto de estado: episodios inéditos de la transición política y militar en las islas| page = 291 | location = Madrid | publisher = Mateos López Editores}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|title=Canarias está en África|last=Tamaimos|website=tamaimos.com|access-date=3 October 2018|archive-date=3 October 2018|archive-url=https://web.archive.org/web/20181003222452/http://www.tamaimos.com/2009/10/14/canarias-esta-en-africa/|url-status=live}}</ref>
The eight main islands are (from largest to smallest in area) [[Tenerife]], [[Fuerteventura]], [[Gran Canaria]], [[Lanzarote]], [[La Palma]], [[La Gomera]], [[El Hierro]] and [[Graciosa, Canary Islands|La Graciosa]]. The archipelago includes many smaller islands and islets, including [[Alegranza]], [[Islote de Lobos|Isla de Lobos]], [[Montaña Clara]], [[Roque del Oeste]], and [[Roque del Este]]. It also includes a number of rocks, including those of Salmor, Fasnia, Bonanza, [[Roque de Garachico|Garachico]], and [[Roques de Anaga|Anaga]]. In ancient times, the island chain was often referred to as "the Fortunate Isles".<ref>{{cite book|last1=Benjamin|first1=Thomas|title=The Atlantic World: Europeans, Africans, Indians and Their Shared History, 1400–1900|date=2009|publisher=Cambridge University Press|isbn=9780521850995|page=107}}</ref> The Canary Islands are the southernmost region of [[Spain]], and the largest and most populous archipelago of Macaronesia.<ref name="catalogo.museosdetenerife.org">{{Cite web |url=http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |title=La Macaronesia. Consideraciones geológicas, biogeográficas y paleoecológicas |access-date=10 February 2010 |archive-url=https://web.archive.org/web/20151117032309/http://catalogo.museosdetenerife.org/cdm/singleitem/collection/MACAMONO/id/16/rec/1 |archive-date=17 November 2015 |url-status=dead }}</ref> Because of their location, the Canary Islands have historically been considered a bridge between the four continents of [[Africa]], [[North America]], [[South America]], and [[Europe]].<ref>{{cite web|url=http://www.lanacion.com.ar/451062-canarias-un-puente-entre-continentes|title=Canarias, un puente entre continentes|website=Lanacion.com.ar|access-date=22 January 2018|archive-date=9 June 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210609183647/https://ads.rubiconproject.com/prebid/20148_LaNacion_Desktop.js|url-status=live}}</ref>
nl.wiki De Canarische Eilanden (Spaans: Islas Canarias) zijn een eilandengroep in de Atlantische Oceaan, ten westen van Marokko en de Westelijke Sahara. De zeven grote en een zestal kleinere eilanden vormen samen een van de zeventien autonome regio's van Spanje. Deze autonome regio is vervolgens verdeeld in de twee provincies Santa Cruz de Tenerife en Las Palmas, elk met een eigen hoofdstad: Santa Cruz de Tenerife respectievelijk Las Palmas de Gran Canaria.[1]
ht.wiki Canarische Eilanden is een autonome gemeenschap in Spanje . Het heeft 87 gemeenten, de oppervlakte van de regio is 7.447 km2. De hoofdstad is Santa Cruz de Tenerife .
De hoogste berg van Spanje is de Teide (3,3718 meter) op Tenerife .
==Boneiru ==
=== Demografia ===
E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko).
Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
---
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others.
=== Luganan mas pobla ===
[[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru.
The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/>
* Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref>
* Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/>
* Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/>
* [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/>
* Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/>
* Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/>
nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten.
De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking).
De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak.
-----------------
kyn1q4u62nr9m3qb4m79znja6x2jdj2
Lista di minister plenipotenciario di Antias Hulandes
0
8204
89721
89399
2022-07-30T10:00:20Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
E '''lista di [[minister plenipotenciario]] di [[Antias Hulandes]]''' ta duna un resumen di e ministernan plenipotenciario di e pais Antias Hulandes den Gobierno di Reino. E funcion a wordo institui na [[1955]] despues cu e [[Statuut pa e Reino Hulandes]] a drenta na vigor y a keda elimina cu e [[disolucion di Antia Hulandes]] na [[2010]]. Te dia [[1 di januari]] [[1986]] e minister plenipotenciario di Antias Hulandes tabata tambe representa [[Aruba]].
For di [[1947]] caba tabatin un representante oficial di Antias Hulandes na [[Den Haag]]. Den curso di tempo e funcion aki a evolua den e funcion di minister plenipotenciario. Personanan cu a sirbi como representante tabata: [[Moises Frumencio da Costa Gomez]] (1947-1948), Michael Gorsira (1948-1951) y [[Cola Debrot]] (1951-1954).
{| class="wikitable vatop" width="95%"
! !! Nomber !! Periodo !! Gabinete !! Partido
|-
|[[File:Wem Lampe (cropped).jpg|70px]]|| [[Wem Lampe]] ||1 augustus 1955 - 1 februari 1968 ||Jonckheer I <br/ >Jonckheer II <br/ >Jonckheer III<br/ > Jonckheer IV || PPA ([[Aruba]])
|-
| [[File:Efraïn Jonckheer, premier van de Nederlandse Antillen, Bestanddeelnr 920-4404.jpg|70px]] ||[[Efraïn Jonckheer]]||1 februari 1968 - 16 januari 1971|| Jonckheer IV <br/ >Sprockel <br/ >Petronia ||DP ([[Kòrsou|Corsou]])
|-
| [[File:Premier Nederlandse Antillen Boy Rozendal.jpg|70px]] ||[[Boy Rozendal]]||15 februari 1971 - 31 december 1973|| Isa-Beaujon ||DP (Corsou)
|-
| [[File:Richard Pieternella (cropped).jpg|70px]] ||Richard Pieternella||1 januari 1974 - 31 januari 1975|| Evertsz ||URA (Corsou)
|-
|[[File:Premier Nederlandse Antillen Boy Rozendal.jpg|70px]] ||Boy Rozendal||1 februari 1975 - 1 december 1975|| Evertsz ||DP (Corsou)
|-
| [[File:Eldred Maduro (cropped).jpg|70px]] || Eldred Maduro||1 december 1975 - 21 november 1979|| Evertsz <br/ >Rozendal<br/ >Pourier I || PNP (Corsou)
|-
| [[File:Ronald Casseres (cropped).jpg|70px]] ||Ronald Casseres||18 december 1979 - 30 september 1982|| Martina I || MAN (Corsou)
|-
| [[File:Richard Pieternella (cropped).jpg|70px]] ||Richard Pieternella||1 oktober 1982 - 12 november 1982|| Martina I || URA (Corsou)
|-
| ||Marco de Castro||12 november 1982 - 1 oktober 1984|| Martina II<br/ >Martina III || MAN (Corsou)
|-
| [[File:Gualberto Hernandez (cropped).jpg|70px]] ||Gualberto Hernandez||12 oktober 1984 - 7 juni 1988|| Liberia-Peters I<br/ >Martina IV|| DP (Corsou)
|-
| ||Edsel Jesurun||8 juni 1989 - 30 maart 1994|| Liberia-Peters II<br/ >Liberia-Peters III<br/ >Paula || PNP (Corsou)
|-
|[[File:CareldeHaseth (cropped).jpg|70px]] ||Carel de Haseth||1 mei 1994 - 1 juli 1998|| Pourier II ||PAR (Corsou)
|-
| ||Dito Mendes de Gouveia||1 juli 1998 - 31 december 1999|| ||(Corsou)
|-
| [[File:CareldeHaseth (cropped).jpg|70px]] ||Carel de Haseth||1 januari 2000 - 22 juli 2003|| Pourier III<br/ > Ys I ||PAR (Corsou)
|-
| ||Maurice Adriaens||22 juli 2003 - 3 juni 2004|| Louisa-Godett ||[[Partido Frente Obrero Liberashon 30 di Mei|FOL]] (Corsou)
|-
|[[File:CareldeHaseth (cropped).jpg|70px]] ||Carel de Haseth||3 juni 2004 - 23 juli 2004|| Ys II ||PAR (Corsou)
|-
|[[File:Paul Comenencia (cropped).jpg|70px]] ||Paul Comenencia||23 juli 2004 - 4 juli 2009||Ys II <br/ >de Jongh-Elhage I || PAR (Corsou)
|-
| || Marcel van der Plank||4 juli 2009 - 10 oktober 2010|| de Jongh-Elhage I <br/ >de Jongh-Elhage II ||PAR (Corsou)
|}
[[Category:Polítika|Antias Hulandes]]
[[Category:Antias Hulandes]]
1jvbyztxidl76iz598b7tdp4fm7zzuw
Ronde van Aruba
0
8254
89706
86579
2022-07-29T22:13:06Z
Caribiana
8320
/* Ruta */ wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
[[File:PoortMSKSavaneta.jpg|thumb|Marinierskazerne na Savaneta ta e start y finish di e careda]]
'''Ronde van Aruba''' ta un careda di 72 kilometer rond di [[Aruba]] completo, cu ta tuma luga anualmente na luna di mei. E ta un di e eventonan deportivo mas grandi y popular di Aruba. For di su inicio na 1971 e careda ta wordo organisa pa e departamento di deporte di marinierskazerne Savaneta. Despues cu a habri e participacion pa no-militar na 1987 e evento a crece den popularidad y ta atrae coredonan tambe di [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsow]], [[Hulanda]] y [[Estadonan Uni di Merka|Merca]].<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650860:mpeg21:a0059 Estafetteloop om Aruba], Amigoe (1987-03-20). Recupera 2021-12-09</ref>
Den e di 29 edicion na 2021 tabatin 660 participante, reparti den 151 team di estafete cu 4 coredo, (2 x 9 km pa cada coredo); 24 team di relevo cu dos coredo (2 x 18 km pa cada coredo) y 8 coredo individual (72 m).<ref>[https://24ora.com/e-di-bintinuebe-edicion-di-ronde-van-aruba/ E di bintinuebe edicion di Ronde van Aruba], 24ora.com (2021-12-04). Recupera 2021-12-09</ref>
== Ruta ==
E ruta ta representa un di e rutanan mas pisa y mas largo den Caribe.<ref>{{nl}}[https://aruba.nu/2021/11/weekend-trapt-af-met-ronde-van-aruba/ Weekend trapt af met ronde van Aruba], Aruba.nu (2021-12-01). Recupera 2021-12-09</ref> E tin un distancia total di 72 km y ta core pa gran parti canto di e costanan di Aruba, consistiendo di pidanan asfalta y no-asfalta. E careda ta cuminsa y start na Marinierskazerne na [[Savaneta]]. Pa e careda di relevo e ruta ta parti den ocho trayecto di alrededor 9,2 km. E luganan di cambio ta Boca Grandi (8,2 km), Boca Prins (16,5 km), Ayo Rock (26 km), Alto Vista (33,6 km), Boca Catalina (42,8 km), Bushiri (52,7 km) y Arugas na [[Barcadera]] (62,2 km).
== Records ==
{| class="wikitable" style="text-align:left;" width="90%"
|-
! Disciplina !! Categoria !! Nomber !! Tempo !! Aña
|-
| rowspan="2" | Individual || masculino ||Tom Hendriks || 5:43:03 || 2004
|-
| femenino || Lana Gobert || 6:14:17 || 2022
|-
| rowspan="3" | Duo || masculino || Paul Belony / Alexander Hodge || 4:46:37 || 2020
|-
| femenino || Bianca van Gigch / Henriette van Gemert || 6:26:37 || 2015
|-
| mixto || Lana Gobert / Jesus Galea || 5:00:35 || 2019
|-
| rowspan="6" | Estafette || <120 aña || Siegfried Williams / Byron Salmone / Anthony Williams / Amadeo Kemper (team Corsow) ||4:16:33 ||1988
|-
| 121-160 aña || Melvin Dabian / Claudeone Cavalcante / Nathan Janse / Rigoberto van der Linde ||5:09:38 || 2016
|-
| 161-200 aña ||André Nottelman / Chris de Kan / Marnix Haverkamp / Clemens Büter ||5:36:40 || 2016
|-
| >200 aña || Aruba Malmok Runners #1 || 5:26:55 || 2020
|-
| femenino || Shamira Clara / Amadee Nicolaas / Marit Rustad / Robin Larson Clarke ||6:01:50 ||2016
|-
| mixto || Vanessa / Vas / Veronique / Darrell || 5:49:33 ||2020
|-
|-
| Marcha militar || ||Team militair #1 (UK) || 5:03:35 || 2019
|-
|align=left colspan="6"| <small>Fuente:[https://docplayer.nl/104891256-Ronde-van-aruba-marinierskazerne-savaneta-programmaboekje.html Programmaboekje 2018], [https://patrishisports.com/events/30th-Ronde-van-Aruba-2022 Ronde van Aruba]</small>
|}
{{Appendix}}
[[Category:Deporte]]
tqef26af5za9qkj9tnx6wumhg4t71un
Cura Cabai
0
8437
89712
86339
2022-07-29T22:29:01Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Cura Cabai''' ta un luga den districto di [[Savaneta]], den e parti zuidoost di [[Aruba]] y 16 km for di su [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. E ta situa cant'i caminda principal entre Oranjestad y [[San Nicolas]], e siudad mas grandi den cercania. A base di su nomber por asumi cu aki tabata cria cabai den tempo cu Aruba tabata un rancho bou mando di e colonistanan [[Spaña|Spaño]] y [[West Indische Compagnie]].<ref>{{nl}}Frank, Vivienno, ''Aruba en een keuze uit haar toponiemen'', Aruba (2019), [[International Standard Book Number|ISBN]] 978-0-359-65900-5}}</ref>
Cura Cabai tin 2.091 habitante (2010).<ref name="C10">[http://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Census 2010], CBS Aruba</ref> Den e parti pazuid di e bario ta estableci desde 1964 un pomp di gasolin y desde 1968 e scol basico special, Scol Caquetio.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462271:mpeg21:a0088|titel=Esso-station (7de) geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-10-01|bezochtdatum=2022-04-18}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://www.skoa.aw/school/scolcaiquetio/|titel=Scol Caquetio|werk=SKOA|datum=|bezochtdatum=2022-04-18}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
== Link externo ==
* [http://www.maplandia.com/aruba/cura-cabai/ Mapa di Cura Cabai]
{{Appendix}}
[[Category:Aruba]]
9zkq81jizqicpqawsh4k30d8vjuth2n
8 di mei
0
8474
89649
86245
2022-07-29T12:27:50Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''8 di mei''' ta e di 128 dia di aña (129 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 237 dia pa finalisa e aña.
== A sosodé ==
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebra/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[7 di mei]]
* [[9 di mei]]
* [[8 di aprel]]
* [[8 di yüni]]
[[Category:Fecha]]
[[Category:Mei]]
t1urchdjc64gdg7pzttyf8m5gxz5ce8
Macuarima
0
8480
89707
87728
2022-07-29T22:14:35Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Macuarima''' ta un luga na [[Aruba]], den districto di [[Santa Cruz]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.arubavakantieland.nl/plaats-informatie-aruba-vakantieland/regio-indeling-aruba-aruba-vakantieland/ |title=Regio indeling Aruba|website=Aruba Vakantieland|bezochtdatum=2022-05-11}}</ref> E ta situa stret den centro di e isla; un 7 km oost di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad]] y ta rondona pa e siguiente luganan: Papilon, Urataka y Balashi/[[Barcadera]]. Segun censo 2010 e tin un poblacion di 1.892 habitante.<ref>[http://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Censo 2010], CBS Aruba (2010)</ref>
Segun leyenda e nomber ta deriva di un cacique indjan cu tabata biba na Aruba. Na 1499 e [[Spaña|Spañonan]] a invadi e isla matando Macuarima kende tabata purba defende su tera. Awendia, e nomber Macuarima ta mas conoci pa e comedia di [[Ernesto Rosenstand]]. <ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/voorbij-de-indiaanse-droom/ |titel=Voorbij de Indiaanse droom|auteur=Wim Rutgers|werk=Werkgroep Caraibische Letteren|bezochtdatum=2022-05-11}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix}}
[[Category:Aruba]]
3kypblb1qavoafywjh427zg9i57sj5a
Rooi Frances
0
8694
89679
2022-07-29T19:39:05Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Rooi Frances''' ([[hulandes]]: Franse Pas; [[ingles]]: Frenchman's Pass) ta un pasada estrecho na Aruba, cu ta core entre e baranca di coral den area di [[Spaans Lagoen]], districto di Santa Cruz. [[File:Frenchmans Pass, Aruba 1.jpg|thumb|left|Rooi Frances]] [[Category:Aruba]]"
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Rooi Frances''' ([[hulandes]]: Franse Pas; [[ingles]]: Frenchman's Pass) ta un pasada estrecho na Aruba, cu ta core entre e baranca di coral den area di [[Spaans Lagoen]], districto di Santa Cruz.
[[File:Frenchmans Pass, Aruba 1.jpg|thumb|left|Rooi Frances]]
[[Category:Aruba]]
kr63m3xytecoim2x46da57tjk4s55go
89683
89679
2022-07-29T19:52:02Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Rooi Frances''' ([[hulandes]]: Franse Pas; [[ingles]]: Frenchman's Pass) ta un pasada estrecho na Aruba, cu ta core entre e baranca di coral den area di [[Spaans Lagoen]], districto di Santa Cruz.
{{Commonscat}}
[[Category:Aruba]]
4oz8rqqex9rffqrpe8qkeaqvpgnas21
89689
89683
2022-07-29T20:19:52Z
Caribiana
8320
ampliacion
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Rooi Frances''' ([[hulandes]]: Franse Pas; [[ingles]]: Frenchman's Pass) ta un pasada estrecho na Aruba, cu ta core entre e baranca di coral den area di [[Spaans Lagoen]], districto di [[Santa Cruz]].
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
[[Category:Aruba]]
rsnzst66ykmhwddjtc0f3mpn2exvpf1
Spaans Lagoen
0
8695
89681
2022-07-29T19:45:54Z
Caribiana
8320
Created page with "'''Spaans Lagoen''' ta un bahia y laguna cu entrada na costa sur di [[Aruba]], situa entre e [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e siudad di [[San Nicolas]]. E ta un area di naturelesa di alrededor 70 hectar y ta un di e zonanan cu mas biodiversidad riba e isla y den teritorio [[Laman Karibe|Caribense]] di [[Reino Hulandes]]. Desde aña 1980 a ta cay bou proteccion di e [[Convenio di Ramsar]].<ref name="RSIS">{{en}}{{Citeer web|titel=Het Spaans Lagoen|werk=Con..."
wikitext
text/x-wiki
'''Spaans Lagoen''' ta un bahia y laguna cu entrada na costa sur di [[Aruba]], situa entre e [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e siudad di [[San Nicolas]]. E ta un area di naturelesa di alrededor 70 hectar y ta un di e zonanan cu mas biodiversidad riba e isla y den teritorio [[Laman Karibe|Caribense]] di [[Reino Hulandes]]. Desde aña 1980 a ta cay bou proteccion di e [[Convenio di Ramsar]].<ref name="RSIS">{{en}}{{Citeer web|titel=Het Spaans Lagoen|werk=[[Conventie van Ramsar|Ramsar]] Sites Information Service|url=https://rsis.ramsar.org/ris/198 |bezochtdatum=2022-04-16}}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Aruba]]
c2cjymh11g7mrrd2wkgncebclo0nu3k
89684
89681
2022-07-29T19:53:00Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Spaans Lagoen''' ta un bahia y laguna cu entrada na costa sur di [[Aruba]], situa entre e [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e siudad di [[San Nicolas]]. E ta un area di naturelesa di alrededor 70 hectar y ta un di e zonanan cu mas biodiversidad riba e isla y den teritorio [[Laman Karibe|Caribense]] di [[Reino Hulandes]]. Desde aña 1980 a ta cay bou proteccion di e [[Convenio di Ramsar]].<ref name="RSIS">{{en}}{{Citeer web|titel=Het Spaans Lagoen|werk=[[Conventie van Ramsar|Ramsar]] Sites Information Service|url=https://rsis.ramsar.org/ris/198 |bezochtdatum=2022-04-16}}</ref>
{{Appendix}}
[[Category:Aruba]]
tjkxcrhjn6x7j1le4i1vxic4h7uxku1
89685
89684
2022-07-29T20:06:07Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Spaans Lagoen''' ta un bahia y laguna cu entrada na costa sur di [[Aruba]], situa entre e [[Aeropuerto Internacional Reina Beatrix]] y e siudad di [[San Nicolas]]. E ta un area di naturelesa di alrededor 70 hectar y ta un di e zonanan cu mas biodiversidad riba e isla y den teritorio [[Laman Karibe|Caribense]] di [[Reino Hulandes]]. Desde aña 1980 a ta cay bou proteccion di e [[Convenio di Ramsar]].<ref name="RSIS">{{en}}{{Citeer web|titel=Het Spaans Lagoen|werk=Ramsar Sites Information Service|url=https://rsis.ramsar.org/ris/198 |bezochtdatum=2022-07-29}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
* [[Parke Nacional Arikok]]
* [[Matanan protehi na Aruba]]
* [[Animalnan protehi na Aruba]]
== Galeria ==
<gallery widths="190" heights="225">
File:Spanish Lagoon vegetation 15 44 58 230000.jpeg|Crecemento di mata di mangel
File:Spanish Lagoon wetland 15 50 41 981000.jpeg|
File:Shoco habitat.jpeg|Zona unda e [[shoco]] ta habita
File:Trail Spaans Lagoen 15 35 29 504000.jpeg|
File:Trail Spaans Lagoen 15 35 36 160000.jpeg|
</gallery>
{{Commonscat|Spaans Lagoen}}
{{Appendix}}
[[Category:Aruba]]
octh9zcgyasrztm8nqxrmetjuqm0zp2
Bringamosa
0
8696
89687
2022-07-29T20:15:37Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Bringamosa''' ta un luga na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. E ta situa 69 meter riba nivel di laman. == Mira tambe == * [[Lista di luga na Aruba]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =38724143|titulo=Bringamosa}} {{References}} ;Lista di fuente * {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain] }} [[Category:Aruba]]"
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Bringamosa''' ta un luga na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. E ta situa 69 meter riba nivel di laman.
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =38724143|titulo=Bringamosa}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
[[Category:Aruba]]
tfwxu6f3qs0ey0cxzd9z44zxiiruy8m
89688
89687
2022-07-29T20:18:24Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Bringamosa''' ta un luga na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. E ta situa 69 meter riba nivel di laman.
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =38724143|titulo=Bringamosa}}
{{References}}
;Lista di fuente
* {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain]
}}
[[Category:Aruba]]
a9qk80p2j7lchxggm5c3fq1kq1i56v2
Barcadera
0
8697
89691
2022-07-29T20:33:34Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Databox}} '''Barcadera''' ta un luga na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. Aki ta estableci e haf di carga mas principal di e isla, cu a keda inaugura oficialmente dia [[12 di aprel|12 di april]] [[2016]].<ref name="navingo">{{citeer web|url=https://www.navingocareer.com/nieuwe-haven-barcadera-op-aruba-officieel-in-gebruik-genomen/ |title=Nieuwe haven Barcadera op Aruba officieel in gebruik genomen|website=Navingo Career|access-date=2022-07-29}}</ref> == Mira tam..."
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Barcadera''' ta un luga na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. Aki ta estableci e haf di carga mas principal di e isla, cu a keda inaugura oficialmente dia [[12 di aprel|12 di april]] [[2016]].<ref name="navingo">{{citeer web|url=https://www.navingocareer.com/nieuwe-haven-barcadera-op-aruba-officieel-in-gebruik-genomen/ |title=Nieuwe haven Barcadera op Aruba officieel in gebruik genomen|website=Navingo Career|access-date=2022-07-29}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=enl|oldid =1022975584|titulo=Barcadera}}
{{References}}
}}
[[Category:Aruba]]
p8x1bt12ozjkvuaeum1lvwhvi62n5q0
89692
89691
2022-07-29T20:37:06Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Barcadera''' ta un luga na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. Aki ta estableci e haf di carga mas principal di e isla, cu a keda inaugura oficialmente dia [[12 di aprel|12 di april]] [[2016]].<ref name="navingo">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.navingocareer.com/nieuwe-haven-barcadera-op-aruba-officieel-in-gebruik-genomen/ |title=Nieuwe haven Barcadera op Aruba officieel in gebruik genomen|website=Navingo Career|access-date=2022-07-29}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1022975584|titulo=Barcadera}}
{{References}}
}}
[[Category:Aruba]]
jy6f84404xk85sopscdr5i2godzv2j8
89708
89692
2022-07-29T22:17:26Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Barcadera''' ta un luga na Aruba, den districto di [[Santa Cruz]]. Aki ta estableci e waf di carga mas principal di e isla, cu a keda inaugura oficialmente dia [[12 di aprel|12 di april]] [[2016]].<ref name="navingo">{{nl}}{{citeer web|url=https://www.navingocareer.com/nieuwe-haven-barcadera-op-aruba-officieel-in-gebruik-genomen/ |title=Nieuwe haven Barcadera op Aruba officieel in gebruik genomen|website=Navingo Career|access-date=2022-07-29}}</ref>
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1022975584|titulo=Barcadera}}
{{References}}
}}
[[Category:Aruba]]
k8yv1hkbbchy6ukww62173lgq308ad2
Pos Chikito
0
8698
89704
2022-07-29T22:02:28Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010), cubriendo un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Ce..."
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010), cubriendo un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010.</ref>
<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e planta nacional di television [[Telearuba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
Na costa tin un zona di mondi di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di zona proteha y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]].
[[File:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|thumb|left|Playa di Mangel Halto]] Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzo di e varios compleho di apartamento chikito cu tin disponibel.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
[[Category:Aruba]]
a9xv5ghtd8ath77c0mg40uswlecnrfr
89705
89704
2022-07-29T22:11:34Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Pos Chikito''' or '''Pos Chiquito''' ta un luga na costa zuidwest di [[Aruba]], entre [[Spaans Lagoen]] y [[Savaneta]]. E ta situa 12 km di e [[kapital|capital]] [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]
Pos Chikito tin un [[poblashon]] di 5.259 habitante (2010), cubriendo un area cu ta extende di e costa te e kaminda principal di Oranjestad pa [[San Nicolas]].<ref>{{en}}[https://cbs.aw/wp/wp-content/uploads/2012/07/Fifth-Population-and-Housing-Census-Aruba.pdf Fifth population & Housing Census], CBS Aruba, 2010.</ref>
<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.vakantie-check.nl/het-verkennen-van-de-kleine-steden-van-oost-aruba/ |titel=Het verkennen van de kleine steden van Oost-Aruba|website=Vakantie Check|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Den e bario ta estableci e planta nacional di television [[Telearuba]], Casa Cuna, sentro di cuido pa mucha y adolescente i Kukwisa Scol, cu ta ofrece enseñansa basico y pa kleuter.
[[File:Beach view Mangel Halto 11 37 59 947000.jpeg|thumb|left|Playa di Mangel Halto]] Na costa tin un zona di mondi di mangel, [[Ref di koral|rif di coral]] i e playa di [[Mangel Halto]]. Riba e rif di Pos Grandi ta situa [[Isla di Oro]], un isla 150 meter pafor di costa unda antes tabatin un restaurant estableci.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010470027:mpeg21:a0107|titel=Luchtkasteel van Oduber werd restaurant in zee|werk=[[Amigoe]]|datum=1964-08-05|bezochtdatum=2022-07-29}}</ref> Na 2019 e zona costal Mangel Halto-Isla de Oro (16 km²) a obtene e status di zona proteha y ta forma parti di [[Parke Marino Aruba]]. Pos Chikito ta specialmente popular pa practica e deporte di kayak, landamento, snorkel y sambuya.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://books.google.com/books?id=i8IYZta7WjoC&pg=PA101&dq=%22pos+chiquito%22#q=%22pos%20chiquito%22|titel=Aruba|last=Fodor's|date=2006-10-01|uitgever=Fodor's Travel Publications|isbn=9781400016976}}</ref> Turista por haci uzo di e varios compleho di apartamento chikito cu tin disponibel.
== Mira tambe ==
* [[Lista di luga na Aruba]]
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}}
{{References}}
}}
[[Category:Aruba]]
9gircdp2w9zenjh1gzyxnsdf33mqi9v
Islanan Kanaria
0
8699
89715
2022-07-29T23:08:10Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Databox}} E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un region i [[Archipielago|grupo di isla]] [[Spaña|spaño]] den [[Oseano Atlántiko]], den e region konosí komo [[Makaronesia]]. E ta e punto mas serka di e kontinente di [[Afrika]], na 100 km west di [[Maroko]]. E [[archipielago]] ta oropeo, tantu politikamente komo ekonómikamente, i ta un region ultraperifériko di [[Union Oropeo]]. E ocho isla mayó ta (di grandi pa chikito den superfisie)..."
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un region i [[Archipielago|grupo di isla]] [[Spaña|spaño]] den [[Oseano Atlántiko]], den e region konosí komo [[Makaronesia]]. E ta e punto mas serka di e kontinente di [[Afrika]], na 100 km west di [[Maroko]]. E [[archipielago]] ta oropeo, tantu politikamente komo ekonómikamente, i ta un region ultraperifériko di [[Union Oropeo]].
E ocho isla mayó ta (di grandi pa chikito den superfisie) [[Tenerife]], Fuerteventura, Gran Canaria, Lanzarote, La Palma, La Gomera, El Hierro i La Graciosa. E archiepelago ta inkluí varios isla mas chikitu, entre otro Alegranza, Isla de Lobos, Montaña Clara, Roque del Oeste i Roque del Este.
{| class="wikitable sortable" width="70%"
!Bandera!!Eskudo!!Isla!![[Kapital]]!!Area (km<sup>2</sup>)!!Poblashon (2010)!!Densidat di poblashon (hende/km<sup>2</sup>)
|-
|align="center"|[[File:Flag of El Hierro with CoA.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of El Hierro.svg|35px]]
|align="left"|El Hierro
|align="center"|Valverde
|align="center"|268.71
|align="center"|10,960
|align="center"|40.79
|-
|align="center"|[[File:Flag of Fuerteventura.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of Fuerteventura.svg|35px]]
|align="left"|Fuerteventura
|align="center"|Puerto del Rosario
|align="center"|1,660
|align="center"|103,492
|align="center"|62.34
|-
|align="center"|[[File:Flag of Gran Canaria.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of Gran Canaria.svg|35px]]
|align="left"| Gran Canaria
|align="center"|Las Palmas de Gran Canaria
|align="center"|1,560.1
|align="center"|845,676
|align="center"|542.07
|-
|align="center"|[[File:Flag of La Gomera.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of La Gomera.svg|35px]]
|align="left"|La Gomera
|align="center"|San Sebastián de La Gomera
|align="center"|369.76
|align="center"|22,776
|align="center"|61.6
|-
|align="center"|[[File:Flag of Lanzarote.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of Lanzarote.svg|35px]]
|align="left"| Lanzarote
|align="center"|Arrecife
|align="center"|845.94
|align="center"|141,437
|align="center"|167.2
|-
|align="center"|[[File:Flag of La Palma with CoA.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of La Palma.svg|35px]]
|align="left"| La Palma
|align="center"|Santa Cruz de La Palma
|align="center"|708.32
|align="center"|86,324
|align="center"|121.87
|-
|align="center"|[[File:Flag of Tenerife.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Escudo de Tenerife.svg|35px]]
|align="left"| Tenerife
|align="center"|Santa Cruz de Tenerife
|align="center"|2,034.38
|align="center"|906,854
|align="center"|445.76
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| La Graciosa
|align="center"|Caleta de Sebo
|align="center"|29.05
|align="center"|658
|align="center"|22.65
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| Alegranza
|align="center"|–
|align="center"|10.3
|align="center"|–
|align="center"|–
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"|Isla de Lobos
|align="center"|–
|align="center"|4.5
|align="center"|–
|align="center"|–
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| Montaña Clara
|align="center"|–
|align="center"|1.48
|align="center"|–
|align="center"|–
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| [Roque del Este
|align="center"|–
|align="center"|0.06
|align="center"|–
|align="center"|–
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| Roque del Oeste
|align="center"|–
|align="center"|0.015
|align="center"|–
|align="center"|–
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1100729151|titulo=Canary Islands}}
{{References}}
}}
[[Category:Spaña]]
6sfeqvqxacjjde0ztdev18vpzq1w2iu
89716
89715
2022-07-29T23:12:25Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
E '''Islanan Kanaria''' (na [[spaño]]: ''Islas Canarias'') ta un region i [[Archipielago|grupo di isla]] [[Spaña|spaño]] den [[Oséano Atlántiko]], den e region konosí komo Makaronesia. E ta e punto mas serka di e kontinente di [[Afrika]], na 100 km west di [[Maroko]]. E [[archipielago]] ta oropeo, tantu politikamente komo ekonómikamente, i ta un region ultraperifériko di [[Union Oropeo]].
E ocho isla mayó ta (di grandi pa chikito den superfisie) [[Tenerife]], Fuerteventura, Gran Canaria, Lanzarote, La Palma, La Gomera, El Hierro i La Graciosa. E archiepelago ta inkluí varios isla mas chikitu, entre otro Alegranza, Isla de Lobos, Montaña Clara, Roque del Oeste i Roque del Este.
{| class="wikitable sortable" width="70%"
!Bandera!!Eskudo!!Isla!![[Kapital]]!!Area (km<sup>2</sup>)!!Poblashon (2010)!!Densidat di poblashon (hende/km<sup>2</sup>)
|-
|align="center"|[[File:Flag of El Hierro with CoA.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of El Hierro.svg|35px]]
|align="left"|El Hierro
|align="center"|Valverde
|align="center"|268.71
|align="center"|10,960
|align="center"|40.79
|-
|align="center"|[[File:Flag of Fuerteventura.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of Fuerteventura.svg|35px]]
|align="left"|Fuerteventura
|align="center"|Puerto del Rosario
|align="center"|1,660
|align="center"|103,492
|align="center"|62.34
|-
|align="center"|[[File:Flag of Gran Canaria.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of Gran Canaria.svg|35px]]
|align="left"| Gran Canaria
|align="center"|Las Palmas de Gran Canaria
|align="center"|1,560.1
|align="center"|845,676
|align="center"|542.07
|-
|align="center"|[[File:Flag of La Gomera.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of La Gomera.svg|35px]]
|align="left"|La Gomera
|align="center"|San Sebastián de La Gomera
|align="center"|369.76
|align="center"|22,776
|align="center"|61.6
|-
|align="center"|[[File:Flag of Lanzarote.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of Lanzarote.svg|35px]]
|align="left"| Lanzarote
|align="center"|Arrecife
|align="center"|845.94
|align="center"|141,437
|align="center"|167.2
|-
|align="center"|[[File:Flag of La Palma with CoA.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Coat of Arms of La Palma.svg|35px]]
|align="left"| La Palma
|align="center"|Santa Cruz de La Palma
|align="center"|708.32
|align="center"|86,324
|align="center"|121.87
|-
|align="center"|[[File:Flag of Tenerife.svg|50px]]
|align="center"|[[File:Escudo de Tenerife.svg|35px]]
|align="left"| Tenerife
|align="center"|Santa Cruz de Tenerife
|align="center"|2,034.38
|align="center"|906,854
|align="center"|445.76
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| La Graciosa
|align="center"|Caleta de Sebo
|align="center"|29.05
|align="center"|658
|align="center"|22.65
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| Alegranza
|align="center"|–
|align="center"|10.3
|align="center"|–
|align="center"|–
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"|Isla de Lobos
|align="center"|–
|align="center"|4.5
|align="center"|–
|align="center"|–
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| Montaña Clara
|align="center"|–
|align="center"|1.48
|align="center"|–
|align="center"|–
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| [Roque del Este
|align="center"|–
|align="center"|0.06
|align="center"|–
|align="center"|–
|-
|align="center"|–
|align="center"|–
|align="left"| Roque del Oeste
|align="center"|–
|align="center"|0.015
|align="center"|–
|align="center"|–
|}
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1100729151|titulo=Canary Islands}}
{{References}}
}}
[[Category:Spaña]]
sar1dl40xb2qohh5n4gwjb541mr4ahq