Wikipedia papwiki https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal MediaWiki 1.39.0-wmf.23 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Kòrsou 0 5 90367 86848 2022-08-13T10:55:24Z Caribiana 8320 /* Idioma */ wikilink wikitext text/x-wiki {{Variante}} {{Infopais |nomber_nativo = ''Kòrsou'' |nomber_propio = Kòrsou |nomber_komun = Kòrsou |imagen_bandera = Flag of Curaçao.svg |imagen_mapa = Curacao in its region.svg |imagen_wapen = Curacao wapen.svg |himno_nashonal = [[Himno di Kòrsou]] |kapital = [[Willemstad]] |stat_mas_grandi = [[Willemstad]] |idiomanan_ofisial = [[Papiamentu]] desde 2007, [[Hulandes]], [[Ingles]] |forma_di_gobernashon = [[Democracia parlamentario|Demokrasia parlamentario]]<br />[[Monarkia constitucional|Monarkia konstitushonal]] |titulonan_kabesantenan = <br />- [[Monarkia hulandes|Rei]]<br />- [[Gobernador]]<br />- [[Lista di prome ministro di Kòrsou|Promé minister]] |nombernan_kabesantenan = [[Rey Willem-Alexander|Willem-Alexander]]<br />[[Lucille George-Wout]]<br />[[Gilmar Pisas]] |tipo_di_soberania = Pais den [[Reino Hulandes]] |eventonan_di_fundashon = [[Statuut pa e Reino Hulandes|Statuut]] |fechanan_di_fundashon = <br />10 òktober 2010 |area = 444 |rango_area = n/a |persentahe_awa = n/a | pop_aproksima = 160,337 (CBSC 2017) | ana_kalkulashon_di_pop = 2017 | rango_populashon = di 179 | densidat_pop = 361 | rango_densidat_pop = di 38 |pop_segun_senso = |ana_di_senso = |moneda = [[Florin Antiano]] |kodigo_moneda = ANG |zona_di_tempu = |utc_offset = -4 |kodigo_tld = .cw |kodigo_pa_yama = 5999 |nota = }} '''Kòrsou''' (òf '''Curaçao''') ta un [[isla]] i un pais den [[Reino Hulandes]] den parti zùit di [[Laman Karibe|Karibe]] for di e kosta di [[Venezuela]]. E isla ta esun mas grandi i mas populá di e tres [[islanan ABC]] (ta para pa [[Aruba]], [[Boneiru]]). Kòrsou su kapital ta [[Willemstad]]. Kòrsou a haña su Status Aparte huntu ku Sint Maarten, riba 10 di òktober 2010. E sobrá di e islanan, ku ta Boneiru, Saba i St Eustatius ta munisipio di Hulanda, asina yamá islanan-BES. Kòrsou tin un area di 444 km2 (171 mia²). Den e senso di Antias Hulandes di 2001, e poblashon tabata 130.627 habitante, lokual ta nifiká un densidat di poblashon di 294 habitante pa kilometer kuadrá. Den 2017 e poblashon tabata aproksimadamente 160.337 habitante. == Geografía == Kòrsou ta konosí pa su [[ref di koral]] ku ta hasi'é un lugá ekselente pa '[[Sambuyamentu|sambuyá]]'. E lamannan na parti zùit tin hopi lugá popular pa sambuyá. Un karakterístika eksepshonal di Kòrsou ta ku e fondo di laman ta kai hundu den algun shen pia (menos ku shen meter) for di kosta, anto por yega e ref fasilmente sin boto. Nan sa yama e kaminda unda e fondo di laman ta bira hundu e "blue edge" na ingles. Laman fuerte y falta di laman santu ta hasi e kosta nort di Kòrsou peligroso pa landa i sambuyá, pero sambuyádónan avansá sa bai ku boto si kondishonnan permití. E kosta zùit ta hopi diferente y ta ofresé awa remarkabelmente trankil. E kosta di Kòrsou tin yen bahia y boka, hopi di nan bon pa ankramentu. Orkan no sa pasa riba Kòrsou y e tin un klima semi-árido, manera savana. Kòrsou su flora ta otro for di vegetashon típiko di isla tropikal y e ta mas manera esei di parti zùit-ost di Merka. Varios forma di [[datu]], mata ku sumpiña y mata ku ta keda bèrdè henter aña ta prevalente. E punto mas haltu di Kòrsou ta e [[Seru Kristòfel]] na 375 meter, na parti nort-wèst di e isla. Esaki ta den e parke reservá, [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]], ku por eksplora ku outo, baiskel, kabai òf na pia. Tin diferente ruta ku por sigui. Kòrsou tin hopi kaminda ku bo por marcha òf kana. Tin e [[saliña]]nan, unda [[flamingo]] ta bai pa sosegá y kome y 25 kilometer zùit-ost di Kòrsou tin e isla chikitu [[Klein Curacao]]. [[File:Curacao.jpg|thumb|Kòrsou]] == Historia == [[File:curacao_rooi_katootje.jpg|thumb|Groot Davelaar]] E habitantenan original di Kòrsou tabata e indígenanan [[Aruaka]]. E promé [[Oropa|europeonan]] ku a mira e isla tabata miembronan di un ekspedishon spañó, bou di [[Alonso de Ojeda]] den aña [[1499]]. E [[Spaña|spañónan]] a desimá e Aruakanan. E h[[Hulanda|ulandesnan]] a okupá e isla na aña [[1634]]. [[West-Indische Compagnie]] (WIC) a establesé Willemstad riba kantu di Schottegat. E promé, kolonista a ignorá Kòrsou pasombra e tabata falta hopi kos ku tabata interesá nan, manera depósitonan di [[oro]]. Sinembargo, e [[haf natural]] di Willemstad a proba di ta un lugá ideal pa hasi negoshi. [[Komersio]] i [[transportashon di karga riba barcu|transportashon di karga riba barku]] a bira e aktividadnan ekonómiko mas importante di Kòrsou, asina Kòrsou a bin hunga un ròl importante den un di e retnan internashonal di negoshi mas kompliká den historia: e [[negoshi di katibu atlántiko]]. [[West-Indische Compagnie|WIC]] a hasi Kòrsou un sentro pa negoshi di katibu na aña [[1662]]. <ref>"Historia di Kòrsou" - Sitio ofishal di Gobiernu di Kòrsou. </ref> Komersiantenan hulandes a trese [[katibu]] for di [[Afrika]] na un lugá yamá [[Asiento]] (den área di Refineria Isla). Dj'ei nan a bende e katibunan i a hiba nan via barku na varios destinashon den Sur-Amerika i den karibe. Gran kantidat di katibu tabata wòrdu bendé akinan durante e periodo mas prosperoso di e negoshi. Mas despues e inglesnan i e fransesnan a okupá e isla pa un periodo kòrtiku. Kontribuyendo na e meskla di idiomanan riba e isla. E hulandesnan a [[Emansipashon|abolí]] e sistema di [[sklabitut]] na aña [[1863]]. Kòrsou su arkitektura ta un meskla di varios estilo kolonial hulandes i spañó. E varios otro edifisionan históriko den i rònt di Willemstad a logra buta e siudat riba [[UNESCO]] su lista di [[herensia mundial]]. E isla ta yen di landhùis i kas di palu di maishi. Hopi di nan tabata restorá i hende por bishitá nan. Despues di abolishón di [[sklabitut]] a bin un temporada di difikultat ekonómiko, ku a pone hopi hende di Kòrsou bai biba afó, manera [[Cuba]] unda nan a traha riba plantashi di súku. Ora a deskubrí zeta na Venezuela na aña [[1914]], e suerte di Kòrsou a kambia drástikamente. [[Royal Dutch Shell]] (promé ku esei: Koninklijke Shell Groep) i e gobièrnu hulandes a traha un refineria ekstensivo riba e sitio bieu di Asiento, unda a bende katibu antes, ku a trese hopi trabou pa un gran parti di e poblashon di e isla, i a pone ku hopi hende djafó a bin biba akinan pa haña trabou tambe. Kòrsou tabata e lugá ideal pa e refineria pasombra e tabata leu for di e desorden sosial i sivil di gran parti di Sur Amérika, pero basta serka di e depositonan di zeta di e [[Lago di Maracaibo]]. Tambe e tin un ekselente haf natural ku por akomodá [[tanker]] grandi. E kompania a trese un pida rikesa na e isla. Hopi kas tabata trahá i Willemstad a haña un infrastruktura ekstensivo. Sinembargo, despues di tempu a bin differensianan grandi entre gruponan soshal di Kòrsou. Disatisfakshon y tension entre gruponan soshal a resultá na protestanan grandi riba [[Trinta di Mei|30 di mei]], [[1969]]. E desorden sivil a kousa un [[movementu sosial]] ku a pone ku e poblashon lokal a haña mas influenza den e proseso polítiko. Turismo tambe a desaroyá i ku ''winst belasting'' abou, hopi kompania por a establesé nan mes akinan pa evitá reglanan rigoroso di otro pais. Den añanan 1980 Royal Shell a bende e refineria i aworaki [[PDVSA]] ta hür e serka gobièrnu di Kòrsou. E ultimo añanan aki Kòrsou ta purbando di kapitalisá riba su historia i herensia úniko pa turismo sigui ekspandé. [[File:Punda_otrabanda.jpg|thumb|Willemstad|center|700px]] == Poblashon == Debi na su historia, e isla awor ta yen di varios grupo étnico. Kòrsou awor ta parse di ta e ehèmpel ideal di [[multikulturalidat]]. Habitantenan di Kòrsou ta diverso i hopi biaha di varios orígen. Gran parti di e poblashon ta afro-karibense. Esaki ta inkluí hende multi-rasial ku ta identifiká nan mes como afro-caribeño. Tambe tin menoridatnan di [[hende hulandes]], [[ost asiatiko]], [[Hende portugues|portugues]] i di [[Levant]]. Ainda mas, tin tambe varios imigrantenan resien di paisnan serka di Kòrsou, notablemente di [[Suriname]], [[Haiti]], [[Karibe anglofóniko]], Republika Dominikano, [[Venezuela]] y [[Colombia]]. Den último añanan e kantidad di penshonado hulandes a subi drástikamente. == Polítika == Kòrsou a haña un gobièrnu limità di su mes riba [[1 di yanüari]] [[1954]]. Apesar di esaki, hopi hende no a partisipá den e proseso polítiko te ku despues di e movementunan sosial den e último añanan '60. Den e añanan [[2000]] e estado polítiko di e isla tabata bou di diskushon atrobe, lokual ta trata e otro islanan di Antias Hulandes, tratando e relashon ku Hulanda i entre e islanan di Antias. Den un [[referèndum]] tené riba [[8 di aprel]] [[2005]], huntu ku [[Sint Maarten]], residentenan a vota pa status aparte pafo di Antias Hulandes, manera [[Aruba]], ningando e opshonnan pa independensia kompletu, birando parti di Hulanda, òf keda manera e ta. Dia [[10 di òktober]] [[2010]] Kòrsou ta bira pais outónomo den [[Reino Hulandes]]. E [[ministerionan di pais Kòrsou]] ta nuebe na tur. == Ekonomia == [[File:The_colorful_buildings_of_the_Handelskade_in_Willemstad,_Curaçao.jpg|thumb|Handelskade in Willemstad, Curaçao]] E industrianan mas importante di e isla ta inklui [[Refineria di zeta|refinashon di zeta]], [[turismo]] i "[[offshore banking]]" esta servisio finansiero internashonal. Transportashon di karga riba barku i otro aktividad konektá ku e [[Haf di Kòrsou|haf di Willemstad]] tambe ta hasi un kontribushon grandi na e ekonomia. == Idioma == Te ku awe hende sa debatí e orígen di e nòmber Curaçao, pero un splikashon ta ku e ta derivá di e palabra [[Idioma portugues|portugues]] pa 'kurason', lokual ta "coração". Segun Joubert i van Buurt<ref>Buurt, G. van., & Joubert, S. M. (1997). ''Stemmen uit het verleden: Indiaanse woorden in het Papiamentu''. Van Buurt Boek Producties.</ref>, e nòmber Kòrsou ta originá serka e [[Caquetio|kaiketionan]], kende tabata ser referí den relatonan [[spaño|spañó]] manera "Indios Curaçaos". Esei ta signifiká ku kisas e poblashon aki tabata yama su mes asina. Awendia hende di otro pais sa asosiá e nòmber Curaçao ku un tipo di blou, i sa huza e como un athetivo, pasó di e [[likùr]] blou skur yamá "[[Curacao likeur|Blue Curaçao]]". E idiomanan mas papiá na Kòrsou ta [[papiamentu]], [[hulandes]], [[spaño]] i [[ingles]]. [[Papiamentu na Kórsou|Papiamentu]] ta e idioma nativo di mayoria habitante, ku hulandes, hulandes como e [[idioma ofisial]]. Hopi papiá ta e idioma hulandes, ingles i spañó i ta e idiomanan nativo di basta minoridat grandi. Hulandes tabata e idioma di instrukshon na skolnan for di tempu kolonial. Sinembargo, tabata tin hopi debate resien tratando e asuntu di usa papiamentu na skol, pero tin un skol básiko i un skol di enseñansa avansa ku si ta usa papiamentu komo idioma di instrukshon kual ta kolegio Erasmo na [[Suffisant]] i SKAI Erasmo (SKol Avansa Integra) == Kultura == === Atrakshonnan === * Sentro historiko di Willemstad * [[Koningin Emmabrug]] * [[Koningin Julianabrug]] * [[Curaçao Sea Aquarium]] * Bario di [[Pietermaai]] * [[Katedral di sumpiña]] * Fabrika di [[Curacao likeur|Curaçao likor]] === Museo === {{See also|Mira artíkulo prinsipal: [[Lista di museo na Kòrsou]]}} Kòrsou tin mas ku 25 museo, kubriendo un gran skala di tema relashona ku arte, historia i herensia kultural. == Religion == Segun e senso di 2001, mayoria habitante di Kòrsou ta [[Misa Katóliko|katóliko]] (85%). Otro denominashon ta [[protestant]], [[adventista]] i [[metodista]]. Banda di e denominashonnan ofisial [[Kristianismo|kristian]], tin habitante ku sa partisipá den religion di [[Montamentu]], brua i religionnan afrikano similar na [[:en:Haitian_Vodou|Voodoo]] haitiano, [[:en:Dominican_Vudú|21 divisiones]] di Repúblika Dominikano i [[:es:Santería|Santeria]]. Manera otro lugá den Latino Amerika, e misa [[Pentekostal]] ta birando mas popular. Tin hende [[Islam|Mòslem]] i [[Hinduismo|hindú]] ta praktiká na Kòrsou tambe. Maské ta poko hende, kurasoleñonan [[hudaismo|hudiu]] tabatin un impakto signifikante riba historia. Kòrsou tin e kongregashon hudiu mas bieu ku ahinda ta aktivo den henter Amérika - for di [[1651]] - i e [[snoa]] mas bieu di henter Amérika ku ainda ta usá for di [[1730]]. == Edukashon == Edukashon na Kòrsou, komo otro lugá den Antias, ta bon segun norma regional. E universidatnan prinsipal ta: * [[UNA|UoC]] (University of Curacao ) * [[St. Martinus University]] * [[UDC]] (The University of the Dutch Caribbean) '''Sentro Pre Eskolar 0 pa 4 aña''' Guia pa siña i tarea dirigi despues di skol 4 te ku 13 aña Formashon di Hoben te ku 17 aña == Bandera == [[File:Flag of Curaçao.svg|thumb|right|200px|Bandera di Kòrsou]] {{See also|Mira artíkulo prinsipal: [[Bandera di Kòrsou]]}} E [[bandera di Kòrsou]] ta blou ku un strepi hel parti abou i dos strea blanku ku sinku punta na e parti ariba. E blou ta simbolisá laman i shelu (parti abou i ariba, respektivamente), partí pa un strepi hel ku ta representá e solo. E dos estreanan ta representá Kòrsou i Klein Kòrsou, pero tambe 'amor i felisidad'. E sinku puntanan riba kada strea ta simbolisá e sinku kontinentenan for di kual Kòrsou su hendenan a bin. E strepinan horizontal tin un proporshon di 5:1:2. E streanan tin diameter di 1/6 i 2/9 di e haltura di e bandera. E sentro di e strea mas chikitu ta 1/6 di e haltura, for di e rant ariba i di man robes, i e sentro di esun mas grandi ta 1/3 for di e rant ariba i di man robes. E azul ta [[Pantone]] 280, i e hel ta Pantone 102. == Transporte == Kòrsou tin un aeropuerto nashonal esei ta [[Aeropuerto Hato]]. == Kurasoleño konosí == * [[Jandino Asporaat]] * [[Herman van Bergen]] * [[Izaline Calister]] * [[Izzy Gerstenbluth]] * [[Andruw Jones]] * [[Emily de Jongh-Elhage]] * [[Churandy Martina]] * [[Eugene Rhuggenaath]] * [[Jonathan Schoop]] * [[Gerrit F. Schotte]] == Link eksterno == * [http://www.curacao.com/ Sitio ofisial di Kòrsou] * [https://web.archive.org/web/20060710085525/http://www.ctb.an/ Curacao Tourism Board] Sentro di turismo di Kòrsou * [http://www.chata.org/ Curaçao Hospitality And Tourism Association] - Informashon riba Kòrsou su hospitalidat i industria di turismo * [http://www.experiencecuracao.com/ Experience Curacao] Sitio ofisial di e Curaçao Hotel Association {{Appendix}} {{Antias Hulandes}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Reino Hulandes]] [[Category:Laman Karibe]] [[Category:Isla]] jqctyinzq24z71iv7a8g954zxayd1k4 Kultura 0 16 90336 78531 2022-08-12T20:03:49Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{refimprove}} {{Databox}} [[File:Indian paintings in Fountein Cave 1.jpg|thumb|300px|Pinturanan indjan (petroglifo) na kueba di [[Fontein (Aruba)|Fontein]], [[Aruba]]]] '''Kultura''' ta e manera ku hende ta ''[[sosial]]'' ku otro hende. E manera ku hende ta ''[[sosialisá]]'' ku otro hende, ''[[forma famia]]'', ''[[forma grupo]]'' i ''[[organisá aktividat]]''. Kultura ta tambe e manera ku hende ta ''[[atendé]]'' i komuniká ku nan ''[[alrededor]]''. E manera di ''[[sosialisá]]'' ku hende ta keda hasí den kuadro di ''[[norma]]'', [[balor]], ''[[idea]]'', ''[[idioma]]'', ''[[regla]]'' i ''[[kreensia]]''. A base di esaki nan hende por ''[[husga otro]]'', ''[[pensa]]'', ''[[duna opinion]]'' i ''[[tuma un desishon]]''. E kultura aki (manera di ta sosial ku otro) a ''[[krese]]'' segun tempu i ta mará na ''[[kambionan konstante]]''. E interakshon aki tin pa resultado ku hende a kuminsá krea nan propio kosnan (produkto) pa por biba di dje òf pa hasi nan bida ''[[mas fásil]]''. Tin sigur ku tur loke ta hasi bida mas ''[[klarifiká]]'' ta trese tambe sierto ''[[fasilidat]]'' den ''[[bida diario]]''. Hende a produsí ''[[ayera]]'', ''[[awe]]'' i ''[[mañan]]'' pa hasi bida ''[[mas fásil]]'' i ''[[klarifiká]]''. Tur esaki nan ta ''[[forma]]'' un parti di kultura. == Ekspreshonnan kultural == Kultura no ta solamente un ''[[arte]]''. Pero kultura ta tur kos ku hende ta ''[[produsí]]'' den bida diario. Nan ta kosnan ''[[material]]'' òf ''[[no material]]''. Pues bou di ''[[ekspreshonnan kultural]]'' ta kai; * [[Músika]] * [[Kustumber]] * [[Kreensia]] * [[Arte]] * [[Baile]] * [[Teater]] * [[Literatura]] * [[Pinta kuadro]] * [[Norma]] * [[Balor]] * Pues kultura no ta solamente ''[[arte]]'', sino tur kos ku hende ta ''[[produsí]]'' den nan ''[[bida diario]]'' pa hasi bida mas ''[[fásil]] i ''[[klarifiká]]''. [[Category:Kultura]] ddjimgiljx9ur4t8ahbedikqmpsn79q Filosofia 0 1554 90330 77258 2022-08-12T19:40:38Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Filosofia''' ta e kuestionamentu di kustumbernan, naturalesa i kosnan evidentemente proba, den rango di konosemento, moralidat, obra, siensia, lenga, politika, eksistensia humano, historia, kultura ets. <p></p> Filosofonan no ta konforma nan mes ku respuestanan kla pone i konklushonan lihe tuma. Mas fuerte ainda, filosofia ta e aktividad di keda hasi preguntanan seguidamente. Ludwig Wittgenstein a bisa un ten: “kaminda otronan ta sigui kana, einan ami ta keda para”. [[Category:Kultura]] ifrllz90qw47n6570pvgugwodngp85c 90331 90330 2022-08-12T19:45:23Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Filosofia''' ta e kuestionamentu di kustumbernan, naturalesa i kosnan evidentemente probá, den rango di konosemento, moralidat, obra, [[siensia]], [[idioma|lenga]], [[polítika]], eksistensia humano, [[historia]], [[kultura]] ets. <p></p> Filósofonan no ta konforma nan mes ku respuestanan kla pone i konklushonnan lihe tuma. Mas fuerte ainda, filosofia ta e aktividay di keda hasi preguntanan seguidamente. Ludwig Wittgenstein a bisa un ten: “kaminda otronan ta sigui kana, einan ami ta keda para”. [[Category:Kultura]] lolh044iqgiqrlzme6hxeoij1gyae09 90332 90331 2022-08-12T19:46:06Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Filosofia''' ta e kuestionamentu di kustumbernan, naturalesa i kosnan evidentemente probá, den rango di konosemento, moralidat, obra, [[siensia]], [[idioma|lenga]], [[polítika]], eksistensia humano, [[historia]], [[kultura]] ets. <p></p> Filósofonan no ta konforma nan mes ku respuestanan kla pone i konklushonnan lihe tuma. Es mas, filosofia ta e aktividat di keda hasi preguntanan seguidamente. Ludwig Wittgenstein a bisa un ten: “kaminda otronan ta sigui kana, einan ami ta keda para”. [[Category:Kultura]] sizub6hrpay99al300uv91eatccm6ls Antilliaanse Brouwerij N.V. 0 2461 90320 75281 2022-08-12T16:02:22Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Amstel coaster.jpg|thumb|300px|Fùlp ku logo di serbes Amstel]] '''Antilliaanse Brouwerij N.V.''' tabata un fabrika di serbes na [[Kòrsou]], ku a keda fundá riba [[2 di aprel]] [[1958]] door di [[J.A.J. Sprock N.V.]] i Amstel Brouwerij N.V. di [[Amsterdam]], [[Hulanda]]. E kompania tabata produsi serbes y malta bou di e marka [[Amstel]]. E tambe tabata distribuidor di serbes Heineken. Na 2009 e kompania a stop su operashon. == Referensia == * Encyclopedie van de Nederlandse Antillen, tweede herziene druk, redactie Dr. J.Ph. de Palm, de Walburg Pers, 1985 [[Category:Kòrsou]] [[Category:Empresa]] kadqv51gk3rqs1da5bkb766rzq2unzq Nikiboko 0 2499 90344 80424 2022-08-12T20:22:36Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Nikiboko''' ta un di e sinku (5) barionan tradishonal di [[Boneiru]]. E otro barionan ta [[Antriol]], [[Nort’i Saliña]], [[Rincon]] i [[Tera Kòrá]]. Nikiboko tin 3.475 habitante segun konteo di dia prome di yanüari 2020.<ref>{{nl}}[https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2021/20/bonaire-bevolkingsgegevens-per-buurt-2018-2020 Bonaire, bevolkingsgegevens per buurt, 2018-2020], CBS.nl, 17 mei 2021|. Rekuperá 5 ougustus 2021.</ref> [[File:Landhuis - 20652820 - RCE.jpg|thumb|left|Lanthùis tipiko na Nikiboko (1976)]] {{Appendix}} [[Category:Boneiru]] rvdcyhqtjvgz6zzkm0upvups5g7cg98 Indju 0 2502 90334 78584 2022-08-12T20:00:14Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Indju''' ([[Papiamento na Aruba|papiamento]]: '''Kwihi'''; [[spaño]]: ''Cují yaque'' ([[Venezuela]]), ''Trupillo'' ([[Colombia]]); [[Wayunaika]]: ''Aipia''), nòmber sientifiko '''''Prosopis juliflora''''', ta un palu nativo di [[Mexico]], Sur Amerika i Karibe. Na [[Asia]], [[Afrika]], [[Australia]] i na otro parti di mundu, e palu ta rekonosi komo yerbe invasivo. E ta un faktor kontribuidor di e transmishon kontinuo di [[malaria]], espeshalmente den temporada di sekura komo fwente di suku pa sangura. E palu ta saka un bonchi ku sa y por wordu kome. E palu di indju ta wordu usa tambe pa traha kos. [[File:Prosopis juliflora JEG8381 01.jpg|thumb|left|Bista di pal’i Indju]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1732257|titulo=Prosopis juliflora}} {{References}} }} [[Category:Flora]] r7t1z6v712zdkuixonte9dwcytb3ao2 90352 90334 2022-08-12T20:57:13Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Indju''' ([[Papiamento na Aruba|papiamento]]: '''Kwihi'''; [[spaño]]: ''Cují yaque'' ([[Venezuela]]), ''Trupillo'' ([[Colombia]]); [[Wayunaika]]: ''Aipia''), nòmber sientifiko '''''Prosopis juliflora''''', ta un palu nativo di [[Mexico]], Sur Amerika i Karibe. Na [[Asia]], [[Afrika]], [[Australia]] i na otro parti di mundu, e palu ta rekonosi komo yerbe invasivo. E ta un faktor kontribuidor di e transmishon kontinuo di [[malaria]], spesialmente den temporada di sekura komo fuente di suku pa sangura. E palu ta saka un bonchi ku sa y por wòrdu kome. E palu di indju ta wòrdu usa tambe pa traha kos. [[File:Prosopis juliflora JEG8381 01.jpg|thumb|left|Bista di pal’i Indju]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1732257|titulo=Prosopis juliflora}} {{References}} }} [[Category:Flora]] q2bwzgdtfxi8dyr8spfw776gftinp8k Klapchi 0 2862 90329 76489 2022-08-12T19:39:03Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Klapchi''' ta un material explosivo y mescla di sustancia [[kimica]] inflamabel traha di [[carton]], [[papel]], [[plastic]] y [[metal]] cu ta transforma den diferente efecto inflamatorio manera: luz, zonido, humo y movimento. Den clapchi semper ta uza polbo cu ta contene: [[azufro]], [[carbon]] y [[salpeter]] of [[nitraat potasico]]. == Historia == Pueblo [[Bengala]] probablemente a descubri klapchi, pero den cuminsamento di e nobo era e Chinesnan no a uz'ele ampliamente. Nan a uza e klapchi den evento [[religioso]] pa disparce e mal spiritonan. Tambe e soltadnan a uza klapchi pa ilumina [[tera]] of pa haci [[señal]]. Casi semper tabata traha klapchi di [[Chines]] na e ciudad [[Liu Yang]], unda e cientificonan a traha rib'e efecto special y e forsa di e zonido explosivo.[[File:2006 Ojiya Festival 014.jpg|thumb|left|Festival di klapchi Ojiya]] Poco despues a descubri klapchi na caminda pa [[Oropa|Europa]]. Desde cu nan a recibi un gran presentacion, masha hopi tribunalnan a presenta e clapchinan incluyendo e [[Palacio di Versalles]]. [[Category:Kimiko]] g6bmee56pcj7muqj497z7v64rb6od3i Yerba di hole 0 2933 90311 73629 2022-08-12T15:08:57Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Yerba di hole''' (''Ocimum americanum'') ta un espesie di yerba. [[File:Gardenology.org-IMG 8063 qsbg11mar.jpg|thumb|left]] [[Category:Kultura]] jetlttns9trqw3evny1a4zfriv1xn8w Kanji 0 3190 90312 73941 2022-08-12T15:15:31Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Databox}} '''Kanji''' (漢字) ta e caracternan [[China|Chines]] cu ta uzando den e scritura di [[hapones|idioma Hapones]]. [[Category:Idioma]] 9ic6guviq01r7o6dw6ajdwj0ql67uhv Gramatica di Papiamento 0 3473 90342 79676 2022-08-12T20:17:57Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} E articulo ki ta duna un profil di e '''gramatica di e idioma Papiamento'''. == Articulo == E ta un palabra cu ta bini prome cu '''sustantivo'''. Tin dos sorto di articulo, '''articulo defini''' y '''articulo indefine'''. E no tin genero manera otro idioma, por ehempel Spaño tin tres artikulo ('''el''' perro/ '''la''' foto, '''la''' comida/ '''la''' casa, '''lo''' bueno/ '''lo''' contario etc). Ingles tambe ta un di e idiomanan ku no tin genero (the, a, an). Papiamento tin dos articulo so, '''e''' y '''un'''. Articulo defini: '''e''', ta uz'e mas pa pluralisasion, ehempel: e cachonan, e paisnan, e scolnan. Articulo indefine no ta determina un sustantivo tampoco na un sustantivo specifico. * ''Un'' mucha fastioso Otro idioma (por ehempel [[Ruso]] y [[Hapones]]) no tin articulo mes. Ora un papiado di Papiamento of Ingles splica nan kico ta articulo ta masha dificil pa nan compronde. Papiadonan di Papiamento ta uz'e automaticamente. Tin biaha no tin nodi uza "e", por ehempel ora nos papia algo en general: 'E cacho no ta morde' (kemen: cacho cu abo ta pensando). Cacho cu ta blaf no ta haci nada (kemen: cacho cu ta blaf en general). == Sustantivo == Sustantivo ta indica hende, bestia, mata, cos, material y concepto. E ta bin di [[Latin]] ''substantivum'' cu kemen, nomber. Nan ta variabel den genero y number, aunke den idioma Chines e sustantivonan ta invariante. Tur idioma rondo mundo tin sustantivo, pero nan no ta uz'e na e mesun manera. Den otro idioma e no ta cambia pa singular of plural. Papiamento tin tres sustantivo: * sustantivo abstracto * sustantivo concreto * sustantivo generico '''Sustantivo abstracto''' kemen bo no por indica pa medio di sentimento, dus no ta posibel pa hole, mishi, scucha, mira: guera, amor, lealtad, beyesa, odio etc. Ehempel: '''''Amor''' ta algo bunita''=> e ta un concepto '''Sustantivo concreto''' kemen cu e por percibi pa medio di sentimento, dus bo por mir'e y mishie: boter, muraya, tera, stoel, auto, hende. * nomber di obheto : El a dal e cu '''linaal'''. * nomber di colectivo: E '''Conseho di Alumno''' a bay come awe nochi. * nomber di materia : Prijs di '''awa''' y '''coriente''' a subi. '''Sustantivo generico''' kemen e ta referi na e sorto di generico. E por bin den diferente nificacion Ehempel: '''''Huan''' ta un dokter''. == Adhetivo == E ta bisa algo di e sustantivo. E ta bini di [[Latin]] cu kemen ''adjectīvus'', "cu ta agrega". E palabra ku ta duna mas informashon tokante di e sustantivo ku ta akompañ'e. casi semper bo ta skibi band'i e sustantivo. Ehempel: E homber halto. => "halto" ta bisa algo di e sustantivo. Ta skibi e adhetivo segun e genero y e cantidad di sustantivo. Ehempel: * a. E cabei largo * b. E muhe bunita * c. E casnan bunita == Adverbio == Adverbio ta un palabra cu ta bisa algo di verbo, adhetivo, numeral, otro adverbio of di un frase completo. Adverbio tipicamente ta contesta e preguntanan manera: ''con?'', ''na ki manera?'' ''ki dia?'' ''na unda?'' y ''di kico ta extende''?. * Adverbio '''-mente''': principalmente cu ta caba cu -mente (casualmente) * Adverbio di lugar: aki, aya, ey, esey, cerca, dilanti, patras, abou. * Adverbio di tempo: awe, ayera, pronto, semper, djey, prome, awo, nunca. * Adverbio di modo: bon, malo, pio, solamente, poco poco, apenas, lihe. * Adverbio di cantidad: mucho, poco, nada, algo, basta, hopi, mas. * Adverbio di afirmacion: si, tambe, claro, polaga, di mes, ma ta claro, sigur. * Adverbio di negacion: no, hamas, tampoco, ningun, ni sikiera, ni, nodo * Adverbio di duda: podise, talbes, por ta, kisas, dado momento, acaso. == Numeral == Numeral ta indica un cantidad exacto of no exacto. * Cardinal: un, dos, tres, cuater, cinco, seis etc. * Ordinal: di prome, di dos, di tres, di cuater, di cinco, di seis etc. * Fraccion: 2/5 dos di cinco parti, 2 2/3 dos y dos di tres parti, 1/2 mita,mey == Pronomber == E pronomber ta defini en general, como e categoria gramatical cu por duna e posicion di e '''sustantivo'''. '''Pronomber Personal''' * Singular => mi, bo, e * Plural => nos, boso, nan '''Pronomber Posesivo''' * Singular => mi, bo, '''su''' * Plural => nos, boso, nan '''Nota:''' "El a balia cu Ana". Aki nos por mira cu 'el' a haya un cambio di palabra, cu ta surgi door di custumber di papiamento y cu ta pa facilita pronuncacion, dus '''el''' ta pronomber. '''Pronomber Enfatisacion ''' E kiermen duna enfasis/ extra atencion. * Singular => ami, abo, - * Plural => anos, aboso/ abosonan/bosonan, anan. Ehempel: "'''Ami''' si tawatin ''un'' hamber" (ta duna exageracion). == Preposicion == Preposicion ta manera: cu, den, di, riba, pa, banda di, tras di, trancurso di etc. Tin tres sorto di preposicion: * preposicion simpel * preposicion componi * expresion preposicional '''Preposicion simpel''' => cerca, contra, cu, den, entre, na, pa, riba, te. '''Preposicion componi''' => dilanti di, bou di, cerca di, dilanti di, door di. '''Expresion preposicional''' => a causa di, a peticion di, cu cooperacion di, cortesia di. '''Nota:''' como= no ta un preposicion. E palabra ta uni dos frase hunto. E ta un palabra di conhuncion. Ehempel: 'Awe mi ta laat, ''como'' cu mi mester a desvia di mi auto'. == Gerundio == E ta bini di Latin ''Gerundam'' cu kemen "pa hiba". Gerundio ta un conhugacion di verbo, cu ta duna un accion, ma e no ta defini tempo, modo, number ni hende. Verbo cu ta caba cu a, e, y ta haya formacion di gerundio, ehempel: * caba - cabando * crece - creciendo * bini - biniendo Ora tin un vocal dilanti di -iendo e ta bira -yendo, ehempel: contrui - contruyendo contribui - contribuyendo Verbo monosilabico of verbo cu ta caba cu 'u' no ta haya gerundio, ehempel: * wak - <s>wakiendo</s> * pupu - <s>pupiendo</s> * scop - <s>scopiendo</s> * verf - <s>verfiendo</s> * bedey - <s>bedeyendo</s> * dal - <s>daliendo</s> * snoei - <s>snoeiendo</s> Pa e grupo di verbo aki nos por uza "bezig + ta + verbo" pa expresa cu e accion ta tumando lugar. Ehempel: * E ta '''bezig ta wak''' television. * E ta '''bezig ta zorg''' pa su ruman. * E ta '''bezig ta verf''' e cas. Of simplemente, nos por bisa: * E ta '''''wak''''' television. * E ta '''''zorg''''' pa su ruman. * E ta '''''verf''''' e cas. == Plural == * Plural ta expresa un cantidad di mas cu un (1). * E palabra ta haya forma plural "nan" E ta haya "nan" ora tin 'e' (articulo defini) y mi, bo, su, nos, boso, nan (pronomber posesivo) para dilanti e palabra. Ehempel: * Ana a cumpra '''e''' awacati'''nan'''. * Buchi a verf '''mi''' benta'''nan'''. E palabra ta haya "nan" ora tin un pronomber demonstrativo. * e...aki * e...aya * e...ey Ehempel: * '''E''' blas'''nan''' '''aki''' ta kibra. * '''E''' copi'''nan''' '''ey''' ta bon. * '''E''' mata'''nan''' '''aya''' ta bunita. Ora cu un palabra no ta specifica, e no ta haya "nan". * Amanta ta bende '''pastechi'''. * '''Carchi''' ta obtenibel na supermarket. Ora cu e sustantivo tin un palabra cu ta indica numeral indefini su dilanti, e no ta haya e forma plural "nan". * '''Hopi studiante''' a bay Hulanda. * E cuashi a perde '''algun cabei'''. * E saco ta '''yen di kiniki'''. Ta uza forma plural "nan" ora ta trata di un grupo specifico. Ehempel: * '''Dama- y cabayeronan''' mi kier yama boso tur bonbini. * '''Muchanan''', boso pasa akibanda. '''Nota''': Na Papiamento nos no ta pluralisa cu ''-s'' (un di e excepcionnan: mil - miles, miyones, centenares) [[Category:Papiamento]] __FORCETOC__ __NOEDITSECTION__ qmnmrpwefp87u2ldry1wbw0yqec60t7 Carta formal 0 3669 90322 75949 2022-08-12T16:07:12Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Einbrief.jpg|thumb|300px|Un carta cu envelop (post aereo)]] '''Carta formal''' ta e comunicacion entre dos persona cu no conoce otro. Ta uza palabra formal of palabra decente/adecua pa skirbi un carta formal. == Format == Parti di un carta formal<ref>Cristal 3 Papiamento pa Enseñansa Secundario, Capitulo 1.4 parti 8 "Practica" pagina 34</ref> *Luga y fecha *Salta 2 regel *Nomber di e negoshi distinatario, adres, pais. Si ta local por uza "Presente". *Salta tres regel *Saludo *Salta 1 regel Contenido di e carta *Surpa: introduci bo mes; duna motibo di bo carta; bisa ki informacion bo ta desea precies; yama danki di antemano pa e molester *Salta 1 regel *Final *P.S./Post Scriptum/Adhunto. Den caso cu bo lubida algo bo por pone P.S. te abou y agrega alfgo. Por ehempel, ta bon pa bo manda hunto cu bo carta un copia di bo carnet cu bo a haya di e empresa caminda bo ta pasa bo periodo di stage. == Referencia == {{reflist|2}} [[category:communicacion]] di8orupbbjactdxbadd96gfshr8k19q Archipielago 0 3730 90343 79927 2022-08-12T20:19:54Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Archipielago''' ta un grupo òf cadena di [[isla]]. == Galeria == <gallery widths="200" heights="200"> Aegeansea.jpg|thumb|Archipielago den Laman Aegeo Caribisch gebied.jpg|thumb|Archipielago Antias den [[Laman Karibe]] </gallery> {{Commonscat|archipielago}} [[Category:Isla]] rpwcqfft11m1djmo31ickivy5ewglmt Biologia 0 3788 90346 81890 2022-08-12T20:30:36Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Biologia ''' ta un [[siensia natural|siensia natural]] ku ta dirigi riba e estudio di [[bida]] i [[organismo]]nan bibante, inkluyendo nan struktura, funshon, kresementu, orígen, [[evolushon]], distribushon, i taksonomia. Biologia ta un tema hopi grandi ku ta kontené varios sup-divishon, tópiko i disiplinanan. Entre un di e tópikonan mas importante ta e sinku prinsipionan unifikante ku por wòrdu bisá ku ta e kreensia fundamental di biologia moderno. # [[theoria di Sèl|Sèlnan ta e blokinan básiko di bida]]. # [[evolushon|Espesi nobo i apariensianan similar ta produkto di evolushon]]. # [[genen|Genenan ta e kosnan básiko di herensia]]. # [[homeostasis|Un organismo ta kontrolá su ambiente interno pa mantene su kondishon konstante]]. # [[energia|Organismo ta konsumí i transformá energia]]. Sup-disiplina di biologia ta rekonosé a base di e eskala ku organismonan ta studia i e métodonan ku ta wòrdu uzá pa studia nan: [[biochemistria|biokímika]] ta eksaminá e kímika di bida; [[biologia molekular]] ta studia e interakshonnan kompleho di sistemanan den molekulnan di biologia. == == <gallery> File:Guriezo Adino vaca toro terneras.jpg|Animalia - Bos primigenius taurus File:Zboże.jpg|Planta - Triticum File:Hoverfly03 crop.jpg File:Morchella esculenta 08.jpg|Fungi - Morchella esculenta File:Fucus serratus2.jpg|Stramenopila/Chromista - Fucus serratus File:Gemmatimonas aurantiaca.jpg|Bacteria - Gemmatimonas aurantiaca (- = 1 Micrometer) File:Halobacteria.jpg|Archaea - Halobacteria File:Gamma phage.png|Virus - Gamma phage </gallery> {{Siencia}} [[Category:Biologia]] [[Category:Siencia]] bvq7heni6gnapx3c19ufdx59urqykbr Seru Kristòfel 0 3796 90325 80145 2022-08-12T16:37:36Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Seru Kristòfel''' ta e seru di mas haltu na [[Kòrsou]], su nòmber ta biní for di eksplorador famoso [[Cristóbal Colón]]. E seru tin 375 meter di haltura i ta forma parti di e [[Parke Nashonal di Sint Kristòfel]] (of Parke Kristòf), un área protehá i manehá pa e organisashon [[Carmabi Foundation]]. E área rondó di e seru por keda eksplorá ku outo, baiskel òf asta riba kabai, i tin un ruta pa yega na e tòp. Durashon di e ruta ta aproksimadamente 2 ora i mei. ==Geografiá== E seru ta situá na parti wèst di Kòrsou. E top di e seru ta konsistí di [[knipgesteente]]. ==Flora i fauna== Den e área di e seru ta biba un espesie di [[biná]], [[endémiko]] di Kòrsou i tambe tin varios flor ku lo bo no enkontrá fasilmente na otro partinan di e isla, manera varios tipo di [[orkidia]]. ==Pekuliaridat== Dia 6 di yanüari 2013 e pareha Mynalba Carolina y Lawrence Irons a drenta e boto matrimonial riba e tòp di e seru aki. Nan ta bai historia komo e promé pareha ku ta kasa riba e punta di mas haltu di Kòrsou.<ref>Versgeperst, [http://www.versgeperst.com/lifestyle/190167/stel-belooft-elkaar-trouw-op-christoffelberg.html Stel belooft elkaar trouw op Christoffelberg]</ref> {{Appendix}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Naturalesa]] ncdosew2wgiltraxe6f223ppyeykf47 Horcan 0 3820 90314 74995 2022-08-12T15:26:18Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Hurricane Isabel from ISS.jpg|thumb|right|Horcan Isalbel (2003) tuma for di [[NASA]] for di espacio]] Un ''' horkan''', ciclon, tifon of taifoen ta un [[tormenta tropical]], na unda e velocidad di biento di e dremp'i horacan ta excede. Un horcan ta bin di un [[tormenta tropical]] si esaki ta baha di fors'i biento 12. Horcan sa bin di tropico of subtropico, pero no cerca di e evenaar, door cu e efect'i coriolis ta hopi suak. Un tormenta sin caracteristica tropical di e dremp'i horacan cu ta excede ta un tormenta cu fors'i horcan. Tin tres caracteristica di un horcan: # Un conveccion atomsfer; # Un circulacion cera, esaki kiermen cu e ta completamente rond y no ta stroba e front # Nucleo cayente: e aire di mas cayente bo ta hay'e den e wow'i horcan. == Diferente nomber == E ta haya e nomber si e tormenta tropical cu velosidad di bientu di 12 Beafort i si dremp'i horakan ta excede. ===Merka=== Na Merca nan ta papia di horcan si ta den e Lama Atlantico y occidental y parti central di Pacifico. E palabra ta origina di ''Huracan'', nomber di e dios di biento y destruccion cerca e Mayanan den Mexico y America Central (''hurricane'' den Ingles, ''Ouragan'' den Frances y ''Huracán'' den Spaño). ===Azia=== Nan ta papia di ''taifoen'' of ''cycloon''. Tambe skirbi ''tyfoon''. Esaki ta bin di palabra Ingles ''typhoon'', pero pa hopi nan ta pronunci'e robes. ===Australia=== Hopi ta kere cu na Australia un horcan ta yama ''willy-willy'', pero esey no ta berdad. Un [[willy-willy]] ta un nomber Aboriginal pa hoos of [[warwaru]] (''dust devil''). Na Australia ta gewoon yam'e horcan. [[Category:Meteorologia]] czd061lsj4ipp6gyahp6rlv02te1trg 90315 90314 2022-08-12T15:30:29Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} Un ''' horkan''', ciclon, tifon of taifoen ta un [[tormenta tropical]], na unda e velocidad di biento di e dremp'i horacan ta excede. Un horcan ta bin di un [[tormenta tropical]] si esaki ta baha di fors'i biento 12. Horcan sa bin di tropico of subtropico, pero no cerca di e evenaar, door cu e efect'i coriolis ta hopi suak. Un tormenta sin caracteristica tropical di e dremp'i horacan cu ta excede ta un tormenta cu fors'i horcan. Tin tres caracteristica di un horcan: # Un conveccion atomsfer; # Un circulacion cera, esaki kiermen cu e ta completamente rond y no ta stroba e front # Nucleo cayente: e aire di mas cayente bo ta hay'e den e wow'i horcan. [[File:Hurricane Isabel from ISS.jpg|thumb|250px|Horcan Isabel (2003) tuma for di [[NASA]] for di espacio]] == Diferente nomber == E ta haya e nomber si e tormenta tropical cu velosidad di bientu di 12 Beaufort i si dremp'i horakan ta excede. ===Merka=== Na Merca nan ta papia di horcan si ta den e Lama Atlantico y occidental y parti central di Pacifico. E palabra ta origina di ''Huracan'', nomber di e dios di biento y destruccion cerca e Mayanan den Mexico y America Central (''hurricane'' den Ingles, ''Ouragan'' den Frances y ''Huracán'' den Spaño). ===Azia=== Nan ta papia di ''taifoen'' of ''cycloon''. Tambe skirbi ''tyfoon''. Esaki ta bin di palabra Ingles ''typhoon'', pero pa hopi nan ta pronunci'e robes. ===Australia=== Hopi ta kere cu na Australia un horcan ta yama ''willy-willy'', pero esey no ta berdad. Un [[willy-willy]] ta un nomber Aboriginal pa hoos of [[warwaru]] (''dust devil''). Na Australia ta gewoon yam'e horcan. [[Category:Meteorologia]] of8hwt839op9g6ci7yelym7hoggk6jw Plata 0 3875 90316 75251 2022-08-12T15:38:48Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Plata''' ta un [[elemento kímiko]] ku e simbolo Ag ([[Latin]]: ''Argentum'') i number atomiko 47. Un metal di transishon moli, blanku i briyante, e tin e konduktividat di elektrisidat mas haltu ku kualke elemento i e konduktividat thermiko mas haltu di kualke metal. E metal aki ta okuri naturalmente den su forma puru, forma liber, komo un meskla huntu ku [[oro]] i otro metalnan, anto den mineralnan manera argentite i chlorargyrite. Mayoria bes plata ta produsi komo un bi-produkto di [[koper]], [[oro]], [[plomo]] i [[zim]]. [[Category:Elementonan kímiko]] 9xxp7uegglwgcr7nvad9aabb3f13dqv Quartier latin 0 3896 90345 81811 2022-08-12T20:28:06Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Quartier latin''' ta un [[bario]] situá riba e oría links di [[Paris]] den e distritonan 5 i 6. Su sentro históriko ta e universidat di [[Sorbonne]]. Su nòmber ta bini for di e uso exklusivo di [[latin]] den e kursonan ku tabata wordu duná den e skolnan i universidatnan medieval ku tabata instalá den e bario aki. == Bario di studiante == Quartier latin ta un bario hopi frekuentá pa studiantenan i profesornan dor di e presensia di múltiple establesimentunan universitario : universidat di [[Sorbonne]], universidat [[Paris II Panthéon Assas]], e campus di [[Jussieu]] (ku ta enserá e universidatnan [[Paris VI]], [[Paris VII]] i [[Institut de physique du globe de Paris]]), universidat [[Paris III Sorbonne Nouvelle]], [[Collège de France]] i [[bibliothèque Sainte-Geneviève]].<br />[[Image:Place et chapelle de la Sorbonne à Paris.jpg|left|thumb|Universidat Sorbonne]] Diferente ''grandes écoles'', destiná pa formashon di futuro funshonarionan pa e puestonan mas elevá den funshon públiko, a wordu instalá den e bario aki manera [[École normale supérieure]], [[École des chartes]], [[Beaux-Arts]], [[ESPCI ParisTech]], [[Mines ParisTech]], [[Chimie ParisTech]], [[AgroParisTech]] i [[Institut supérieur d'électronique de Paris]]. [[École Polytechnique]] tambe tabata instalá akinan te na 1976.<br /> <br /> E bario ta konta tambe ku un kantidat grandi di kolegio i liseonan prestigioso i históriko : [[École alsacienne]] i e liseonan [[Louis-le-Grand]], [[Notre-Dame de Sion]], [[Henri-IV]], [[Saint Louis]], [[Stanislas]], [[Fénelon]], [[Montaigne]], [[Academie Julian]] etc. Dor di e presensia di asina tantu establesimentu edukativo den Quartier latin, hopi biblioteka spesialisá den [[literatura]], [[siensia]], [[historia]], [[polítika]], [[medisina]], [[filosofía]] i lei tambe por wordu hañá den e bario aki, maske ku tiki tiki nan ta disparsiendo. Den añanan 60 i partikularmente durante e [[evenementonan di mei 1968]], e bario aki tabata un di e sentronan prinsipal di diferente movementu di protesta di studiante. [[Category:Fransia]] fpqyp91vswbi92eytxbomkhpuiaqk28 Oséano 0 3897 90333 77588 2022-08-12T19:48:50Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} Un '''Oséano''' (for di [[Griego]] Ὠκεανὸς, "okeanos" Oceanus) ta un kurpa grandi di [[laman|awa salu]] i un komponente prinsipal di e hidrosfera. Aproksimadamente 71% di e superfisie di mundu i(~3.61 x 10 8 km²) ta kubri pa oséano, un kurpa kontinuo di awa ku ta dividi den varios oséano i lamanan mas chikitu. [[Image:World ocean map.gif|left|thumb|240px|Oceanos |alt=Rotating series of maps showing alternate divisions of the oceans]] Mas ku mitar di e área ta mas ku 3,000 meter profundo. E salinidat averahe di e oséeano ta 35 ppt (3.5%) anto kasi tur di e awa ta varia entre 30 i 28 ppt. Sientistanan ta estima ku 230.000 formanan di bida marino di tur tipo ta konosí awendia, pero e total por ta kasi 10 biaha mas hopi. [[Category:Oceanonan]] l0tocmgzkvic4h2qzvk8q1ow85onmob Warwaru 0 3941 90337 78689 2022-08-12T20:05:14Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[Image:Dszpics1.jpg|thumb|300px|Un tornado banda di Anadarko, [[Oklahoma]]. E trèktu ta e tubo fini ku ta sali for di e nubia i ku ta mishi ku tera.]] Un '''warwaru''', '''hòs''' of '''tornado''' ta un kolumna di [[bientu]] rotante masha peligroso i violento ku ta den kontakto ku e superfisie di tera anto un [[nubia]] cumulonimbus of den kasonan spesial un nubia cumulus. Warwarunan ta bini den varios grandesa i forma, pero nan ta tipikamente den e forma di un trèktu di kondesashon visibel, ku su parti mas smal ta mishi ku tera anto ta rondona pa un nubia i stof. Mayoria warwaru tin bientunan di menos ku 177 kilometro pa ora, i ta aproksimadamente 80 meter den hanchura, anto ta biaha un par di kilometro prome ku nan disipa. Esunan mas ekstremo ta haña un velocidat di mas ku 480 kilometro pa ora i ta mas ku 3 kilometro di hanchura, anto ta keda riba tera pa mas ku 100 kilometro. [[Category:Meteorologia]] [[Category:Wèr]] qj6c5wx18lw002puodi2kenbkedj7g7 Lisensiatura 0 3989 90319 75267 2022-08-12T15:44:20Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Lisensiatura''' ([[hulandes]]: ''Bachelor'') ta un titulo akadémiko ku un persona ta haña ora e kaba ku su [[HBO]]. [[Category:Titulo akademiko]] 2okr9aia0rtudnd9m8blpquhdo1mr1n 1923 0 4226 90347 83733 2022-08-12T20:34:27Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''1923''' ta un aña komun kuminsando riba un djaluna riba e [[kalènder gregoriano]]. Pasku grandi a kai riba dia [[1 di aprel|promé di aprel]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' '''Febrüari''' *[[6 di febrüari|6]] - [[Ben Leito]], e di kuater gobernador di [[Antias Hulandes]]. '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' * 16 desèmber - [[Tip Marugg]], eskritór i poèta antiano. == A fayesé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] 9nkv0kg80dk6flvpk50gkkt1tkrj6k1 1924 0 4227 90348 87041 2022-08-12T20:35:44Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''1924''' ta un [[schrikkeljaar]] kuminsando riba un djamars riba e [[kalènder gregoriano]]. == A sosodé == '''Yanüari''' '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A nase == '''Yanüari''' * [[9 di yanüari|9]] - [[Julian Coco]] (f. 2013), kitarista [[Kòrsou|kurasoleño]]-[[Hulanda|hulandes]]. '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' * [[3 di aprel|3]] - [[Marlon Brando]] (f. 2004), [[aktor]] [[Estadonan Uni di Merka|merikano]]. * [[23 di aprel|23]] - [[Adèle Rigaud]] (f. 1967), feminista, aktivista i polítiko [[Kòrsou|kurasoleño]]. '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' == A fayesé == '''Yanüari''' * [[21 di yanüari|21]] - [[Vladimir Lenin]] (53), promé [[Promé minister|premier]] di [[Union Sovietiko]] '''Febrüari''' '''Mart''' '''Aprel''' '''Mei''' '''Yüni''' '''Yüli''' '''Ougùstùs''' '''Sèptèmber''' '''Oktober''' '''Novèmber''' '''Desèmber''' [[Category:Aña]] psw6ccabkgg2x7tofxl16pddipw39j7 Illuminati 0 4401 90317 75253 2022-08-12T15:41:17Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Databox}} ''E articulo aki ta den proceso di expansion. Por fabor, prome cu haci algun cambio, contacta [[User:Monicaua|Monicaua]], e contribuidor trahando riba e articulo aki actualmente.'' '''Illuminati''' (plural di [[Latin]]: ''illuminatus'', "iluminacion") ta un nomber cu varios grupo ta uza. E nomber ta nifica 'Esnan ilumina'. Segun historia, e nomber ta referi specialmente na e Illuminati di Bavaria, un era di Iluminacion di un comunidad secreto cu a cuminsa riba 1 di mei 1776. [[File:Adam Weishaupt01.jpg|thumb|left|[[Adam Weishaupt]] (1748–1830), fundado di e Illuminati di Bavaria.]] Den actualidad ta referi na e grupo aki como un organisacion conspirativo cu ta funciona como un sombra "tras di e poder di trono", cu ta controlando asunto mundial via e gobiernonan actual y negoshi, mas tanto manera un reencarnacion moderno di e Illuminati di Bavaria. Sinembargo, historicamente, e sociedad conoci como Illuminati tabata opone nan mes contra e abuso di poder di e estado, prejuicio, influencia religioso riba bida publico. Nan tabata apoya derechonan di hende muher y [[igualdad di genero|igualdad di genero]]. [[Category:Teoria]] q73w2uqgsg29393w90nxo2affo9gvm0 90318 90317 2022-08-12T15:43:02Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Databox}} '''Illuminati''' (plural di [[Latin]]: ''illuminatus'', "iluminacion") ta un nomber cu varios grupo ta uza. E nomber ta nifica 'Esnan ilumina'. Segun historia, e nomber ta referi specialmente na e Illuminati di Bavaria, un era di Iluminacion di un comunidad secreto cu a cuminsa riba 1 di mei 1776. [[File:Adam Weishaupt01.jpg|thumb|left|Adam Weishaupt (1748–1830), fundado di e Illuminati di Bavaria.]] Den actualidad ta referi na e grupo aki como un organisacion conspirativo cu ta funciona como un sombra "tras di e poder di trono", cu ta controlando asunto mundial via e gobiernonan actual y negoshi, mas tanto manera un reencarnacion moderno di e Illuminati di Bavaria. Sinembargo, historicamente, e sociedad conoci como Illuminati tabata opone nan mes contra e abuso di poder di e estado, prejuicio, influencia religioso riba bida publico. Nan tabata apoya derechonan di hende muher y [[igualdad di genero|igualdad di genero]]. {{Stub}} [[Category:Teoria]] ec4welpuv2191f56d1b2ywt4ct5okl9 West Indische Compagnie 0 4444 90341 79270 2022-08-12T20:16:52Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Geoctroyeerde West-Indische Compagnie of West-Indische Compagnie''' (abrevia '''WIC''') tawata un compania multinacional cu un structura coperativo cu den [[siglo 17]] y [[Siglo 18|18]] a tuma posicion di monopolio riba comercio y nabegacion den [[Afrika|Africa]] parti zuid di [[Tropico di Cancer]], na [[America]] y na e islanan di [[Oséano Atlántiko|Lama Atlantico]], situa entre e dos meridianonan, cerca di [[Cabo di Bon Speransa]] (''Kaap de Goede Hoop'') parti final oost di [[Nieuw-Guinea]], a haci negoshi cortico na West-Africa y [[Sur Amérika|Sur-America]], sin cu e miembronan individualmente responsabel pa e decisionnan di directiva. [[File:GWIC vlag - Bowles's naval flags of the world, 1783.jpg|thumb|left|Bandera di West-Indische Compagnie]] [[File:Octroy By de Hoogh Mog. Heeren Staten Generael verleent aen de West-Indische Compagnie, in date den 20. September 1674 (IA BNADIGBUKIKOSTBARE0387).pdf|thumb|left|Octroy duna na WIC na 1674]] [[category: historia]] 311z8qwy1roq11koxpc88d32pbnr0wi Balor residual 0 4566 90321 75369 2022-08-12T16:05:22Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} E '''balor residual''' ([[hulandes]]: ''restwaarde'') ta e montante ku un kompania por haña ora e bende un propiedat despues di esaki su [[bida ekonómiko]]. E montante aki ta de echo un estimashon di balor di benta i ta p’esei hopi suphetivo. No ta fásil pa hasi un kalkulo di e balor residual. E kalkulo ta enserá mas bien pronostiká e balor di benta di e propiedat den futuro. Pa efektuá tal kalkulo mester tene kuenta ku lo siguiente: *e momentu ku e propiedat lo ser bendé òf saká for di operashon *e kondishon ku e propiedat lo tin despues di su bida ekonómiko *e posibel avansenan teknológiko *e balor di benta di e propiedat, despues di su bida ekonómiko, na e momentu di kalkulashon [[Category:Kontabilidat]] dx50lfliouqeyjohx2tt3njavovmn9d Sivilisashon Azteka 0 4723 90326 75880 2022-08-12T19:30:55Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Sivilisashon azteka''' tabata un grupo etniko ku tabata habita [[Mexico|Mexiko Sentral]], partikularmente e gruponan ku tabata papia e lenga di [[Nahuatl]]. Nan tabata dominá e region aki drurante e siglonan 14 pa 16 despues di cristu. Azteka ta e palabra Nahuatl ku kiermen "hendenan di Aztlan", un pais mitologiko pa e kultura aki. Pero despues a bin usa pa tur hendenan di e region mexikano. E sentro di kultura Azteka tabata e [[kapital|siudat kapital]] di [[Tenochtitlan]] (aworaki [[Suidat di Mexico]], situá riba un isla den e lago di Texacoco, e hendenan di e siudat aki tabata referi na nan mes komo Mexico Tenochca of Colhua-Mexico. [[File:StaCeciliaAcatitlan.jpg|thumb|200px|left|Un piramit azteko na Acatitlan]] [[Category:Historia]] hj61trs1o7cqkggwpygo3vysdrko8xt Sivilisashon Inka 0 4724 90327 79363 2022-08-12T19:35:24Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} E '''sivilisashon Inka''' tabata e imperio pre-kolombiano mas grandi riba e [[Amérika|kontinente merikano]]. E centro militar i administrativo tabata situá na kaminda awendia ta [[Cuzco]], [[Peru]]. E sivilisashon Inka e nanse den e serunan di [[Peru]] un kaminda den e [[siglo 13]] despues di kristu. Di 1438 pa 1533 nan a usa varios metodo di konkista pa assimilisashon pa un region grandi di [[Sur Amérika]] den nan reino. Centrá ront di e [[serunan di Andes]]. Di [[Colombia]] na parti nort pa [[Chile]] na parti sur i [[Argentina]] na parti ost. Esaki a pasa na un manera komparabel ku e imperionan historiko di Oropa. E [[Idioma ofisial|lenga ofisial]] di e Inkanan tabata [[Quechua]], aunke mas ku shen [[dialekto]] i variante lokal tabata papiá. Den nan lenga e Inkanan tabata referi na nan imperio na ''Tawantinsuyu'' ku kiermen ''E Kuater Regionan'' of ''E Kuater Provensianan Uní''. [[File:80 - Machu Picchu - Juin 2009 - edit.2.jpg|thumb|200px|left|Macchu Picchu, e sentro spiritual]] Den e imperio tabatatin varios religion lokal of ''Huaca'' pero tabata enkorigi e adoransia di [[Inti]] e dios di solo. E inkanan tabata konsidera nan rei, of [[Sapa Inca]] e yu di solo. [[Category:Sur Amérika]] oob477qptzrhxlud12jf4wntpzs0phg Meprobamate 0 5708 90335 75866 2022-08-12T20:01:58Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Meprobamate''' (propagandá bou di e nòmber '''Miltown''' dor di [[Wallace Laboratories]], '''Equanil''' dor di [[Wyeth]] i '''Meprospan''') ta un derativa [[carbamate|carbamaté]] uzá komo un remedi [[anxiolytiko]]. [[Category:Malesa]] hb1dgm7wdeazbl5gp4k05thkqbid601 Minas Gerais 0 5898 90307 74611 2022-08-12T14:50:12Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {| style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align="right" border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" width="300" |+<big><big>'''Minas Gerais'''</big></big> | style="background:#efefef;" colspan="2" align="center" | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" | align="center" width="140px" | [[File:Bandeira de Minas Gerais.svg|frameless|194x194px]][[Bandera di Minas Gerais|Bandera]] | align="center" width="140px" |[[File:Brasão de Minas Gerais.svg|right|frameless|147x147px]][[Eskudo di Minas Gerais|Wapen]] |} |- | colspan="2" align="center" | [[File:Minas Gerais in Brazil.svg|right|frameless|323x323px]] |} '''Minas Gerais''' ta un di 27 unidat den [[Brazil]], situá den e sur-ost di e país, e di kuatro deklará ku e mayor estado area den [[Brazil]], í e di dos mas poblá. E tin un área di 586.528 [[kilometer kuadrá]] i un [[poblashon]] di 19.855.332 habitante (2012). [[Category:Siudadnan]] [[Category:Stads di Brazil]] ekouo4haas9spt1gy2xrixakwuy21hk 90308 90307 2022-08-12T14:50:43Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {| style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align="right" border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" width="300" |+<big><big>'''Minas Gerais'''</big></big> | style="background:#efefef;" colspan="2" align="center" | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" | align="center" width="140px" | [[File:Bandeira de Minas Gerais.svg|frameless|194x194px]][[Bandera di Minas Gerais|Bandera]] | align="center" width="140px" |[[File:Brasão de Minas Gerais.svg|right|frameless|147x147px]][[Eskudo di Minas Gerais|Wapen]] |} |- | colspan="2" align="center" | [[File:Minas Gerais in Brazil.svg|right|frameless|323x323px]] |} '''Minas Gerais''' ta un di 27 unidat den [[Brazil]], situá den e sur-ost di e país, e di kuatro deklará ku e mayor estado area den [[Brazil]], í e di dos mas poblá. E tin un área di 586.528 [[kilometer kuadrá]] i un [[poblashon]] di 19.855.332 habitante (2012). [[Category:Siudatnan di Brazil]] 50y4fvu20uktgtm3fv3hxdg12k9aglg 90309 90308 2022-08-12T14:54:06Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {| style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" align="right" border="1" cellpadding="4" cellspacing="0" width="300" |+<big><big>'''Minas Gerais'''</big></big> | style="background:#efefef;" colspan="2" align="center" | {| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0" | align="center" width="140px" | [[File:Bandeira de Minas Gerais.svg|frameless|194x194px]][[Bandera di Minas Gerais|Bandera]] | align="center" width="140px" |[[File:Brasão de Minas Gerais.svg|right|frameless|147x147px]][[Eskudo di Minas Gerais|Wapen]] |} |- | colspan="2" align="center" | [[File:Minas Gerais in Brazil.svg|right|frameless|323x323px]] |} '''Minas Gerais''' ta un di e 27 estado den [[Brazil]], situá den e sur-ost di e país. Den Brazil e ta e di kuater estado mas grandi den superfisie í e di dos mas poblá. E tin un área di 586.528 [[kilometer kuadrá]] i un [[poblashon]] di 19.855.332 habitante (2012). [[Category:Brazil]] e5nm5ttauzw39j0uaevdmehkor85pwb Caso gramatical 0 5901 90338 79226 2022-08-12T20:06:52Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} E '''caso gramatical''' di un palabra ta su funshon dentro di un frase, oração, etc. [[Category:Linguistica]] nmxykd9snfzn2u9ww4dglscgipt0jb2 Benevento 0 6247 90299 69769 2022-08-12T12:35:41Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Benevento''' ta un siudat den e parti sur di [[Italia]], den e region di [[Campania]]. E tin un [[poblashon]] di 60.136 hende. [[Category:Italia]] [[Category:Siudadnan]] on811l1w8wfe6n5jgk41ifoeuphza3p Livorno 0 6254 90298 68839 2022-08-12T12:32:52Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Livorno''' ta un siudat den e parti sentral parti di [[Italia]], den e region di [[Toscana]]. E tin un [[poblashon]] di 159.219 hende. [[File:Livorno, Fosso Reale e palazzi ottocenteschi.JPG|thumbnail|left|Livorno]] [[Category:Italia]] [[Category:Siudadnan]] 14gxsps0wtkhx9dnfwcos49nasfih6q West Sahara 0 6315 90323 76249 2022-08-12T16:33:18Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''West Sahara''' ta un pais [[Afrika]]no. [[File:Flag of the Sahrawi Arab Democratic Republic.svg|thumb|250px|left|Bandera di West Sahara]] {{Afrika}} [[Category:West Sahara]] gjut6vadftf5seqarme3j9c6pq0qi5k Benin 0 6326 90328 76157 2022-08-12T19:37:11Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Infopais |nomber_nativo = ''République du Bénin'' |nomber_propio = |nomber_komun = Benin |imagen_bandera = Flag of Benin.svg |imagen_mapa = Location Benin AU Africa.svg |imagen_wapen = Coat of arms of Benin.svg |himno_nashonal = L'Aube Nouvelle |kapital = Porto Novo |stat_mas_grandi = Cotonou |idiomanan_ofisial = frances |forma_di_gobernashon = republika demokratiko |titulonan_kabesantenan = |nombernan_kabesantenan = |tipo_di_soberania = Paisnan independiente |eventonan_di_fundashon = independensia |fechanan_di_fundashon = 1 Ougùstùs 1960 |area = 114.763 |rango_area = 100 |persentahe_awa = 0,4 |pop_aproksima = 10.879.829 |pop_segun_senso = 10.008.749 |rango_populashon = 82 |ana_kalkulashon_di_pop = 2015 |ana_di_senso = 2013 |densidat_pop = 94,8 |rango_densidat_pop = 120 |moneda = Franc CFA |kodigo_moneda = XOF |zona_di_tempu = |utc_offset = +1 |kodigo_tld = .bj |kodigo_pa_yama = 299 |nota = }} '''Benin''' ta un pais [[Afrika]]no. E kapital di e pais ta e [[Porto Novo]]. Benin tin un área di 114.763 [[kilometer kuadrá]] i un [[poblashon]] di 10.879.829 habitante (2015). {{Afrika}} [[Category:Benin]] itbu9spvobwqcnt8y5q59per19xukdi Graz 0 6501 90313 74626 2022-08-12T15:21:59Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Graz''' ta un siudat den [[Austria]]. Ta e [[kapital]] di estado (''Bundesland'') di [[Steiermark]]. Graz tin un área di 127,48 [[kilometer kuadrá]] i un [[poblashon]] di 280.200 habitante (2016). [[File:AUT Graz COA.svg|225px|thumb|left|Emblema di Graz]] [[File:GrazerRathaus-edit.jpg|225px|thumb|left]] [[Category:Siudadnan]] [[Category:Oustria]] 2s6vd33mswa9x7z3uhbli49w1a82302 Manuel Valls 0 6537 90353 84434 2022-08-12T21:02:18Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Infobox dignatario}} '''Manuel Carlos Valls Galfetti''' (n. [[13 di ougùstùs]] [[1962]] na [[Barcelona]]) ta poliítiko [[Fransia|franses]] i [[Spaña|spaño]] ku a sirbi bou [[presidente]] [[François Hollande]] komo [[promé minister]] di [[Fransia]] di [[1 di aprel]] [[2014]] te [[6 di desèmber]] [[2016]]. Desde yüni 2019 e ta sirbi komo diputado di e siudat di Barcelona.<ref>[https://www.europe1.fr/politique/valls-candidat-a-la-mairie-de-barcelone-il-sait-quil-est-un-peu-crame-en-france-3632048 Valls candidat à la mairie de Barcelone ? "Il sait qu'il est un peu cramé en France"]</ref> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Valls, Manuel}} [[Category:Hende]] [[Category:Politiko]] [[Category:Fransia]] oro2q9tmfasbypqvjafrpdumtfbh75q Curaçao Sea Aquarium 0 6648 90324 76571 2022-08-12T16:35:00Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Curaçao Sea Aquarium''' ta un [[akuario]] i atrakshon na parti ost di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. Den e akuario tin diferente sorto di piská i otro animal nan akuatiko, manera kabai di awa i leon di awa. Tambe tin un sekshon pa animal nan akuatiko heridá. E tin un sistema di 'open-water'; esei ta nifika ku awa di laman ta wòrdu uza den e akuario. Banda di e parke, tin tambe e laman [[Seaquarium Beach]], e rif Sea Aquarium House Reef i Dolphin Academy, ku ta organisa diferente show ku [[dolfijn]]. [[File:Curacao-Sea-Aquarium-2013.JPG|thumb|left|260px|Bista riba Curaçao Sea Aquarium]] [[File:Curaçao Sea Aquarium Dolphin Show.jpg|thumb|left|260px|Show di dolfijn na Curaçao Sea Aquarium]] [[Category:Empresa]] [[Category:Kòrsou]] 1fo5q7fhs5s8sxy3ds9d842it2wevfu Anela 0 6763 90300 70299 2022-08-12T12:39:11Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Anela''' ta un [[munisipio]] den [[Sassari (provinsia)|provinsia di Sassari]], region di [[Sardegna]], [[Italia]]. E tin un [[poblashon]] di 764 habitante (31-12-2004). [[Category:Sardegna]] tbdl4r4qi8jq8ax202qebqna4seo4x0 Bottidda 0 6767 90301 70303 2022-08-12T12:41:25Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bottidda''' ta un [[munisipio]] den [[Sassari (provinsia)|provinsia di Sassari]], region di [[Sardegna]], [[Italia]]. E tin un [[poblashon]] di 780 habitante (31-12-2004). [[Category:Sardegna]] 06un67sxfs8zx5ypr7eqlh5wusdhpuv Bonorva 0 6774 90310 73742 2022-08-12T15:02:03Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Bonorva''' ta un [[munisipio]] (comune) den [[Sassari (provinsia)|provinsia di Sassari]], region di [[Sardegna]], [[Italia]]. E ta situá 140 kilometer panort di [[Cagliari]] i masomenos 40 kilometer suit-ost di [[Sassari]]. [[File:Bonorva - Panorama (01).JPG|thumb|left|230px|Bista panoramiko di Bonorva]] [[Category:Sardegna]] to3ztr2spujca2ay1syltspv92a3hg1 Chiaramonti 0 6786 90302 70322 2022-08-12T12:43:14Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Chiaramonti''' ta un [[munisipio]] den [[Sassari (provinsia)|provinsia di Sassari]], region di [[Sardegna]], [[Italia]]. E tin un [[poblashon]] di 1849 habitante (31-12-2004). [[Category:Sardegna]] fjwfnmgmegktkau9km35cz559wbsgy4 Esporlatu 0 6790 90304 70326 2022-08-12T12:49:41Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} ''Esporlatu'''' ta un [[munisipio]] (''comune'') den [[Sassari (provinsia)|provinsia di Sassari]], region di [[Sardegna]], [[Italia]]. E tin un [[poblashon]] di 454 habitante (31-12-2004). [[Category:Sardegna]] 886n28fmqtkc09uktag1gstx9671h50 90305 90304 2022-08-12T12:50:11Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Esporlatu''' ta un [[munisipio]] (''comune'') den [[Sassari (provinsia)|provinsia di Sassari]], region di [[Sardegna]], [[Italia]]. E tin un [[poblashon]] di 454 habitante (31-12-2004). [[Category:Sardegna]] sbkatz32ffv63e2mogkptph1suagwpj Loiri Porto San Paolo 0 6797 90306 70333 2022-08-12T12:52:37Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Loiri Porto San Paolo''' ta un [[munisipio]] den provinsia di Olbia-Tempio, region di [[Sardegna]], [[Italia]]. E tin un [[poblashon]] di 2508 habitante (31-12-2004). [[Category:Sardegna]] ivesckprthwxvj6464b05vd0ddz5w3h Osilo 0 6809 90303 85864 2022-08-12T12:46:54Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Osilo''' (Ósile na idioma sardegno) ta un munisipio (''comune'') na [[Sassari (provinsia)|provinsia di Sassari]], region di [[Sardegna]], [[Italia]]. E ta situá masomenos 170 kilometer nort di [[Cagliari]] i 10 kilometer ost di Sassari. E ta forma parti di e region tradishonal di Anglona. Osilo tin frontera ku e siguiente munisipio: [[Cargeghe]], [[Codrongianos]], [[Muros]], [[Nulvi]], [[Ploaghe]], [[Sassari]], [[Sennori]], [[Tergu]]. [[File:Map of comune of Osilo (province of Sassari, region Sardinia, Italy) - 2016.svg|thumb|left|Mapa di Osilo na provinsia Sassari]] [[Category:Sardegna]] p38s9p9twzb4nw471ovz9vb8emwp14k Premio Cola Debrot 0 7299 90357 88828 2022-08-13T08:53:21Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Buste van Cola Debrot in Willemstad, Curaçao.jpg|thumb|300px|E busto di [[Cola Debrot]], trahá pa Pieter de Monchy, ta situá na Plasa Gobernador Cola Debrot na [[Punda]], [[Willemstad]].]] '''Premio Cola Debrot''' ta e premio mas importante riba tereno di arte i kultura na [[Kòrsou]]. For di 1968 e premio ta keda anualmente otorgá na un persona òf organisashon ku a hasi trabounan meritorio den e kategorianan: [[arkitectura|architektura]], [[arte visual]], [[baila|baile]], [[folklor]], [[literatura]], [[musika|músika]], [[teater]] òf [[siensia]]. E premio ta karga nomber di [[Cola Debrot]] (1902-1981), kende tabata poëta, eskritor, mediko i [[gobernador]]. Premio Cola Debrot a wòrdu instituí pa [[Kolegio Ehekutivo]] di Kòrsou i otorgá pa promé bes dia [[6 di sèptèmber]] [[1968]] na okashon di apertura di e edifisio nobo di Centro Pro Arte na [[Willemstad]]. Despues a skohe pa entrega di e premio tuma lugá riba dia 4 di mei, e fecha natal di Cola Debrot. E premio ta konsistí di un boton di oro, representando e flor di larahá, un sertifikado i un suma. == Ganadó == * 1968 − [[John Eric Gorsira]] − musika * 1969 − [[Pierre Lauffer]] − literatura * 1970 − [[Lucila Engels-Boskaljon]] − arte visual * 1971 − [[Frank Davelaar]] − musika * 1972 − [[Carlos Winkel]] − siensia * 1973 − [[Elis Juliana]] − arte visual * 1974 − [[Alberto Badaracco]] − architektura * 1975 − [[Edgar Palm]] − musika * 1976 − [[Eligio Melfor]] − teater * 1976 − [[Paul Brenneker]] − folklor * 1977 − [[Elis Juliana]] − literatura * 1978 − [[Jaap van Soest]] − siensia * 1979 − [[Felix de Rooy]] − arte visual * 1980 − [[Tom Janga]] − architektura * 1981 − [[Jacobo Palm]] − musika * 1982 − [[Nicolas Susana]] − folklor * 1982 − [[Rina Penso]] − teater * 1983 − [[Boeli van Leeuwen]] − literatura * 1983 − [[Sonia Garmers]] − literatura * 1984 − [[Lodewijk Wilhelm Statius van Eps]] − siensia * 1985 – [[José Capricorne]] − arte visual * 1986 − [[Fernando Julian]] − architektura * 1987 − [[Doble-R|Rignald Recordino]] − musika * 1988 − [[Carmita Henriquez]] − folklor * 1988 − [[Lucia Schnog]] − baile * 1989 − [[Carel de Haseth]] − literatura * 1989 − [[Tip Marugg]] − literatura * 1990 − [[Rolf P.M. Bak]] − siensia * 1991 − [[Norva Sling]] − arte visual * 1992 − [[Ronny O. Lobo]] − architektura * 1993 − [[Henri Moens]] − musika * 1994 − [[Grupo Trinchera]] − folklor * 1995 − [[Jules de Palm]] − literatura * 1995 − [[Jaap Oversteegen|J.J. Oversteegen]] − literatura * 1996 − ? * 1997 − [[Yubi Kirindongo]]<ref>{{en}} https://yubikirindongo.org/about-yubi/resume/</ref> − arte visual * 1998 − ? * 1999 − ? * 2000 − [[Dinah Veeris]] − folklor * 2001 − [[Frank Martinus Arion]] − literatura * 2002 − ? * 2003 − [[Jennifer Smit (kunsthistorica)|Jennifer Smit]] − arte i kultura * 2004 − ? * 2005 − ? * 2006 − [[Marlène Scharbaai]] ([[Chuki Scharbaai]])<ref>{{nl}} http://robertlamping.com/genea/database-o/p9375.htm</ref> − baile * 2006 − [[Roland Colastica]]<ref>{{nl}} http://robertlamping.com/genea/database-o/p9375.htm</ref> − teater * 2007 − [[Erich Zielinski]] − literatura * 2007 − [[Nydia Ecury]] − literatura * 2008 − [[Dolfi Debrot]] − siensia * 2009 − [[Tirzo Martha]] − arte visual * 2009 − [[Tony Monsanto]] − arte visual * 2010 − [[Willy Juliana]] − architektura * 2011 − [[Pernell Saturnino]]<ref>{{nl}} https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/cola-debrot-prijs-2011-naar-pernell-saturnino/</ref> − musika * 2012 − [[Fina Ferreira]] − baile * 2013 − [[Norman de Palm]] − arte i kultura * 2014 − [[Lucille Berry-Haseth]]<ref>{{nl}} https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/cola-debrotprijs-voor-lucille-berry-haseth/</ref> − literatura * 2015 − [[Rose Mary Allen]] − siensia * 2016 − [[Herman van Bergen]] − arte visual * 2017 – [[Cees den Heijer]] – architektura * 2018 – [[Randal Corsen]]<ref>{{nl}} https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/randal-corsen-krijgt-de-cola-debrotprijs-2018/</ref> – musika * 2019 – [[Cesáreo Jean Louis|Adriano Cesáreo Jean Louis]]<ref>{{nl}} https://knipselkrant-curacao.com/ad-cola-debrotprijs-voor-jean-louis/</ref> – baile * 2020 – [[Laura Quast]]<ref>{{nl}} https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/cola-debrotprijs-voor-laura-quast/</ref> – teater * 2021 - [[Philip Rademaker]]<ref>[https://gobiernu.cw/nieuw/philip-fifi-rademaker-ganador-premio-cola-debrot-2021/ Philip (Fifi) Rademaker ganador “Premio Cola Debrot 2021”], Gobiernu.cw, 21 sèptèmber 2021</ref> - literatura * 2022 - [[Izzy Gerstenbluth]] - siensia == Wak tambe == * [[Literatura hubenil karibense di Reino Hulandes]] {{Appendix}} [[Category:Kultura|Kòrsou]] [[Category:Kòrsou]] ax8jpbvluz69o1yckpn44r5cgrzpdok Papiamentu na Kórsou 0 7329 90339 79235 2022-08-12T20:08:24Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} E '''papiamentu na Kórsou''' ta e lenga mas papiá den e isla di [[Kòrsou]]. E ta un variante di e idioma [[Papiamentu]], papiá na e islanan [[Aruba]], [[Boneiru]] i Kòrsou.<ref>[https://www.curacao.com/en/questions/culture/what-is-the-native-language-spoken-in-curacao What is the native language spoken in Curaçao], Curacao.com</ref>. <br /> {{Appendix}} [[Category:Papiamento]] 2u9kvod26oyfka2w4u0b9bt8z5toyx0 20 di aprel 0 7960 90366 89583 2022-08-13T10:54:49Z Caribiana 8320 /* A sosodé */ wikilink wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''20 di aprel''' ta e di 110 [[dia]] di aña (111 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 255 dia pa sera e aña. == A sosodé == * [[1792]] - [[Fransia]] ta deklará guera na [[Austria]] * [[1808]] - [[Amsterdam]] ta bira [[kapital]] di [[Hulanda]] bou di [[Napoleon Bonaparte]] * [[1924]] - [[Turkia]] ta haya un konstitushon nobo bou di [[Mustafa Kemal Atatürk]] * [[1942]] - Durante un lantamentu breve na [[Suffisant]], [[Kòrsou]] polis militar i guardianan [[Hulanda|hulandes]] ta tira diessinku wèlguista [[China|chines]] mata. E insidente aki a bai den historia komo e "[[matansa di aprel]]". * [[1961]] - E invashon di e Bahia di Cochinos na [[Cuba]], ehekutá pa militantenan anticastrista ku sosten di CIA merikano, ta fracasá * [[1991]] - Coastal Oil Corporation ta hasi reapertura di e refineria, antes konosi komo [[Lago Oil & Transport Company]], na [[San Nicolas]], [[Aruba]]<ref>[https://24ora.com/20-di-april-ta-recorda-30-ana-di-reapertura-di-refineria-coastal/ 20 di april ta recorda 30 ana di reapertura di refineria Coastal], 24ora.com (19 di aprel 2021)</ref> * [[1992]] - Na [[London]] ta tuma luga un konsierto pa konmemorá [[Freddie Mercury]], kantante di e grupo [[Queen]] kende a muri di aids * [[2007]] - Ta tene elekshon pa [[Konseho Insular]] na e sinku isla di [[Antias Hulandes]]: [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] i [[Sint Maarten]]. Esaki tabata e ultimo elekshon insular promé ku [[disolucion di Antia Hulandes|e pais a disolbe]] na 2010. == A nase == * [[1889]] - [[Adolf Hitler]] (f. 1945), polítiko i diktador [[Alemania|aleman]] [[File:Mario Moreno - Cantinflas-2.jpg|thumb|150px|Cantinflas (1964)]] == A fayesé == * [[1993]] - [[Cantinflas]] (Mario Moreno, n. 1911), aktor i komediante [[Mexico|mehikano]] * [[2017]] - [[Cuba Gooding Sr.]] (n. 1944), aktor i kantante [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] == A selebrá/konmemorá == * Pasku grandi na [[1631]], [[1642]], [[1710]], [[1783]], [[1794]], [[1851]], [[1862]], [[1919]], [[1924]], [[1930]], [[2003]], [[2014]], [[2025]]. * {{CUW}} - [[Matansa di aprel]] == Mira tambe == * [[19 di aprel]] * [[21 di aprel]] * [[20 di mart]] * [[20 di mei]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Aprel]] nnkkhhsvg11tzw2xes3zu2tjyf56j5y Wikimedia Commons 0 7964 90340 79265 2022-08-12T20:12:40Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Wikimedia Commons''' (abreviá '''Commonswiki''', '''Commons''' òf '''WikiCommons''') ta un proyekto di [[Fundashon Wikimedia]], kreá dia [[7 di sèptèmber]] [[2005]] ku e meta di sirbi komo archivo pa imagen i otro tipo di multimedia prosedente di e sobrá proyektonan di e fundashon. Tur file den archivo mester ta den dominio publiko òf poni na disposishon bou di lisensia liber (manera e ''GNU Free Documentation License''). Aktualmente tin mas di 70 mion file multimedia ku ta wordu warda gratis.<ref>[https://commons.wikimedia.org/wiki/Portada Wikimedia Commons] (Recuperá 19 di aprel 2021)</ref> WikiCommons ta basá riba un [[wiki]] ku ta konfigurá di tal forma ku su filenan ta disponibel di un manera transparente riba tur otro wiki di e proyekto di Wikimedia. Esaki ta fasilitá un maneho sentralisá di e filenan riba tur vershon di Wikipedia, Wikibooks, etc. E ta posibel pa editá e pagina nan di WikiCommons sin registrashon previo, sinembargo registrashon si ta nesesario pa "upload", esta pa subi imagen. <gallery widths="160" heights="160"> File:Commons-logo-en.svg|Logo Wikimedia Commons File:Commons Growth.svg|thumb|E kresementu fuerte di Wikimedia Commons di 0 file na su fundashon na 2004 te 50 mion file na 2019. </gallery> <gallery widths="160" heights="160" caption="E ''Imagen di aña'' di e ultimo añanan"> File:Lake Bondhus Norway 2862.jpg|[[c:Commons:Picture of the Year/2011|2011]] File:Pair of Merops apiaster feeding.jpg|[[c:Commons:Picture of the Year/2012|2012]] File:Glühwendel brennt durch.jpg|[[c:Commons:Picture of the Year/2013|2013]] File:A butterfly feeding on the tears of a turtle in Ecuador.jpg|[[c:Commons:Picture of the Year/2014|2014]] File:Pluto-01 Stern 03 Pluto Color TXT.jpg|[[c:Commons:Picture of the Year/2015|2015]] File:Jubilee and Munin, Ravens, Tower of London 2016-04-30.jpg|[[c:Commons:Picture of the Year/2016|2016]] File:Perereca-macaco - Phyllomedusa rohdei.jpg|[[c:Commons:Picture of the Year/2017|2017]] File:Evolution of a Tornado.jpg|[[c:Commons:Picture_of_the_Year/2018|2018]] File:Mud_Cow_Racing_-_Pacu_Jawi_-_West_Sumatra,_Indonesia.jpg|[[commons:Commons:Picture of the Year/2019|2019]] </gallery> {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid=134861507|titulo=Wikimedia Commons}} {{References}} ;Lenk eksterno * [{{fullurl:commons:Hoofdpagina|uselang=nl}} Wikimedia Commons] }} [[Category:Wikimedia|Commons]] 7ht924pkve9smwmgemyq9hmxj22zuj1 User:Caribiana/Sandbox/Luga 2 8104 90360 90029 2022-08-13T10:25:40Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Suffisant''' ta un bario den [[Willemstad (Curaçao)|Willemstad]] na [[Kòrsou]]. E bario a wòrdu kreá pa konstrui kasnan pa e empleado di [[Refineria Isla|Shell]]. Den e bario ta lokalisá e [[Marinekazerne Suffisant]], un kampamentu di e marina real hulandes. Den e kampamentu Suffisant a tuma lugá na [[1942]] e suseso konosi komo [[Matansa di aprel]], unda 15 morto a kai bou di e marineronan [[China|chines]] den [[welga]].<ref name="chinezen">Aart G. Broek, Werkgroep Caraïbische Letteren, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Dodelijke selectie op 20 april 1942], 20 april 2022</ref> == Historia == Suffisant tabata un plantashi di Petrus Frederik de Windt i e área tabata inisialmente konosi bou di e nomber "Kipi Santu".<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463014:mpeg21:a0070|titel=Sambumbu IIc Suffisant|werk=[[Amigoe]]|datum=1966-09-13|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> Na [[1929]] a konstrui den e bario e [[Marinekazerne Suffisant]] pa e Kuerpo di Marina Real.<ref>Oorlogsbronnen, [https://www.oorlogsbronnen.nl/thema/Marinekazerne%20Suffisant Marinekazerne Suffisant]</ref> {{Appendix}} De wijk was aangelegd voor het personeel van [[Shell (bedrijf)|Shell]]. De [[Marinekazerne Suffisant]] bevindt zich in de wijk. In 1942 vond het [[Chinezenconflict]], een staking van de Chinese zeelieden, plaats in Suffisant waarbij 15 doden vielen.<ref name="chinezen">Aart G. Broek, Werkgroep Caraïbische Letteren, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Dodelijke selectie op 20 april 1942], 20 april 2022</ref> ------------------------ '''Spaanse Water''' ta un laguna i un luga na [[Kòrsou]]. nl.wiki:Spanish Water es una laguna y un lugar en Curaçao. Es un puerto natural al este de Willemstad. En el agua española se encuentran varias bahías e islas,[3] mientras que en la laguna se encuentran el Fuerte Beekenburg y la Montaña de la Mesa[4]. Historia El Agua Española era un lugar estratégico desde el punto de vista militar. En 1703, se construyó el Fuerte Beekenburg en la Bahía de Caracas para defender el puerto natural y la entrada trasera de Willemstad[5]. El fuerte fue atacado varias veces por los franceses, los ingleses y los piratas, pero nunca fue conquistado[6]. En 1927, Shell construyó una terminal petrolera en Spanish Water, y el fuerte dejó de ser accesible. [6] Durante la Segunda Guerra Mundial, el fuerte volvió a funcionar para proteger la terminal petrolera,[7] y se cerró en 2005[6]. En la segunda mitad del siglo XX, el Agua Española adquirió una función turística, y se rodeó de parques de villas y complejos turísticos[8]. Lugares A lo largo del Agua Española se encuentran barrios como Banda Ariba, Jan Sofat, Jan Thiel, Santa Bárbara y el pueblo del mismo nombre. 9] En la geozona (región) Agua Española el 40% de la población es inmigrante, y muchos holandeses europeos viven aquí. Es la región más próspera de Curazao[10]. Spanish Water tiene hoteles, puertos deportivos y un campo de golf[11]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} ----------- uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki ---------- {{Databox}} '''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref> La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA. Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} ;Lista di fuente * {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain] }} {{Appendix}} ---------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. ----------------- 38skoixfskimrk0gz9o8budfghjh2m0 90361 90360 2022-08-13T10:38:57Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Suffisant''' ta un bario den [[Willemstad (Curaçao)|Willemstad]] na [[Kòrsou]]. E bario a wòrdu kreá komo bario residensial pa e empleado di [[Refineria Isla|Shell]]. Den e bario ta lokalisá e [[Marinekazerne Suffisant]]. Na [[1942]] a tuma lugá den Suffisant e suseso konosí komo [[Matansa di aprel]], unda 15 morto a kai bou di e marineronan [[China|chines]] den [[welga]].<ref name="chinezen">Aart G. Broek, Werkgroep Caraïbische Letteren, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Dodelijke selectie op 20 april 1942], 20 april 2022</ref> == Historia == Suffisant tabata un plantashi di Petrus Frederik de Windt i inisialmente e área tabata konosi bou di e nòmber "Kipi Santu".<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463014:mpeg21:a0070|titel=Sambumbu IIc Suffisant|werk=[[Amigoe]]|datum=1966-09-13|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> Na [[1929]] a konstrui den e bario e [[Marinekazerne Suffisant]], un kampamentu militar pa e Kuerpo di Marina Real.<ref>Oorlogsbronnen, [https://www.oorlogsbronnen.nl/thema/Marinekazerne%20Suffisant Marinekazerne Suffisant]</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} De wijk was aangelegd voor het personeel van [[Shell (bedrijf)|Shell]]. De [[Marinekazerne Suffisant]] bevindt zich in de wijk. In 1942 vond het [[Chinezenconflict]], een staking van de Chinese zeelieden, plaats in Suffisant waarbij 15 doden vielen.<ref name="chinezen">Aart G. Broek, Werkgroep Caraïbische Letteren, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Dodelijke selectie op 20 april 1942], 20 april 2022</ref> ------------------------ '''Spaanse Water''' ta un laguna i un luga na [[Kòrsou]]. nl.wiki:Spanish Water es una laguna y un lugar en Curaçao. Es un puerto natural al este de Willemstad. En el agua española se encuentran varias bahías e islas,[3] mientras que en la laguna se encuentran el Fuerte Beekenburg y la Montaña de la Mesa[4]. Historia El Agua Española era un lugar estratégico desde el punto de vista militar. En 1703, se construyó el Fuerte Beekenburg en la Bahía de Caracas para defender el puerto natural y la entrada trasera de Willemstad[5]. El fuerte fue atacado varias veces por los franceses, los ingleses y los piratas, pero nunca fue conquistado[6]. En 1927, Shell construyó una terminal petrolera en Spanish Water, y el fuerte dejó de ser accesible. [6] Durante la Segunda Guerra Mundial, el fuerte volvió a funcionar para proteger la terminal petrolera,[7] y se cerró en 2005[6]. En la segunda mitad del siglo XX, el Agua Española adquirió una función turística, y se rodeó de parques de villas y complejos turísticos[8]. Lugares A lo largo del Agua Española se encuentran barrios como Banda Ariba, Jan Sofat, Jan Thiel, Santa Bárbara y el pueblo del mismo nombre. 9] En la geozona (región) Agua Española el 40% de la población es inmigrante, y muchos holandeses europeos viven aquí. Es la región más próspera de Curazao[10]. Spanish Water tiene hoteles, puertos deportivos y un campo de golf[11]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} ----------- uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki ---------- {{Databox}} '''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref> La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA. Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} ;Lista di fuente * {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain] }} {{Appendix}} ---------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. ----------------- 6yt26l9fwzt28dbdc3w0m0lnuia1x6i 90362 90361 2022-08-13T10:45:53Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Suffisant''' ta un bario den [[Willemstad]] na [[Kòrsou]]. E bario a wòrdu kreá komo bario residensial pa e trahadónan di [[Refineria Isla|Shell]]. Den e bario ta lokalisá e Marinekazerne Suffisant. Na [[1942]] a tuma lugá den Suffisant e suseso konosí komo [[Matansa di aprel]], unda 15 morto a kai bou di e marineronan [[China|chines]] den welga.<ref name="chinezen">Aart G. Broek, Werkgroep Caraïbische Letteren, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Dodelijke selectie op 20 april 1942], 20 april 2022</ref> == Historia == Suffisant tabata un plantashi di Petrus Frederik de Windt i inisialmente e área tabata konosi bou di e nòmber "Kipi Santu".<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463014:mpeg21:a0070|titel=Sambumbu IIc Suffisant|werk=[[Amigoe]]|datum=1966-09-13|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> Na [[1929]] a konstrui den e bario e [[Marinekazerne Suffisant]], un kampamentu militar pa e Kuerpo di Marina Real.<ref>Oorlogsbronnen, [https://www.oorlogsbronnen.nl/thema/Marinekazerne%20Suffisant Marinekazerne Suffisant]</ref> [[File:Jhomar Loaiza Suffisant 2021.jpg|thumb|Mural di Jhomar Loaiza na Stadion Pedro Odulio Willems na Suffisant]] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} De wijk was aangelegd voor het personeel van [[Shell (bedrijf)|Shell]]. De [[Marinekazerne Suffisant]] bevindt zich in de wijk. In 1942 vond het [[Chinezenconflict]], een staking van de Chinese zeelieden, plaats in Suffisant waarbij 15 doden vielen.<ref name="chinezen">Aart G. Broek, Werkgroep Caraïbische Letteren, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Dodelijke selectie op 20 april 1942], 20 april 2022</ref> ------------------------ '''Spaanse Water''' ta un laguna i un luga na [[Kòrsou]]. nl.wiki:Spanish Water es una laguna y un lugar en Curaçao. Es un puerto natural al este de Willemstad. En el agua española se encuentran varias bahías e islas,[3] mientras que en la laguna se encuentran el Fuerte Beekenburg y la Montaña de la Mesa[4]. Historia El Agua Española era un lugar estratégico desde el punto de vista militar. En 1703, se construyó el Fuerte Beekenburg en la Bahía de Caracas para defender el puerto natural y la entrada trasera de Willemstad[5]. El fuerte fue atacado varias veces por los franceses, los ingleses y los piratas, pero nunca fue conquistado[6]. En 1927, Shell construyó una terminal petrolera en Spanish Water, y el fuerte dejó de ser accesible. [6] Durante la Segunda Guerra Mundial, el fuerte volvió a funcionar para proteger la terminal petrolera,[7] y se cerró en 2005[6]. En la segunda mitad del siglo XX, el Agua Española adquirió una función turística, y se rodeó de parques de villas y complejos turísticos[8]. Lugares A lo largo del Agua Española se encuentran barrios como Banda Ariba, Jan Sofat, Jan Thiel, Santa Bárbara y el pueblo del mismo nombre. 9] En la geozona (región) Agua Española el 40% de la población es inmigrante, y muchos holandeses europeos viven aquí. Es la región más próspera de Curazao[10]. Spanish Water tiene hoteles, puertos deportivos y un campo de golf[11]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} ----------- uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki ---------- {{Databox}} '''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref> La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA. Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} ;Lista di fuente * {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain] }} {{Appendix}} ---------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. ----------------- 6ktdwoub5rdkeqv6v2wyqgs4pj8tcbp User:Caribiana/Sandbox/Artista 2 8422 90358 89224 2022-08-13T09:24:16Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki == Karera == '''Diana Lebacs''' a kuminsa su karera den teater na 1966 ku ''Ondine'', obra di Jean Giraudoux. (aktrix of traduktor??) El a sigui pa aktua den un kantidat di obra di [[Pacheco Domacassé]], manera ''Opus 1'' i ''Tula'', dirigí pa e belgo Tone Brulin. Mas despues el a interpreta rolnan prinsipal den komedia, manera den ''Een dag uit de dood van verdomde Lowietje'' i ''E Mama Kalakuna''.<ref name=":7">{{Ouvrage|langue=nl|titre=Uit volle borst!, Festival feminino 7 t/m 10 juni 2012 ,door vrouwen, over vrouwen, voor vrouwen|passage=7|date=2012|pages totales=9|lire en ligne=https://www.jstor.org/stable/community.28155989#metadata_info_tab_contents}}</ref> {{Appendix}} DL comenzó su carrera en el teatro con Ondine, de Jean Giraudoux, en 1966. A continuación, actuó en numerosas obras de teatro, como Opus 1 y Tula, de Pacheso Domacassé, dirigidas por el belga Tone Brulin. Más tarde interpretó papeles principales en obras como Een dag uit de dood van verdomde Lowietje y E Mama Lalakuna6. En agosto de 1968, poco después de la muerte de su madre, Diana Lebacs y su marido emprendieron una gira de seis meses por Europa Occidental. Durante este viaje comenzó a escribir una novela, Sherry-het begin van een begin (Sherry-el comienzo de un comienzo), la historia de la llegada a la edad adulta de una niña caribeña, con el trasfondo del desarrollo socioeconómico de las islas y las huelgas que acompañaron a los levantamientos anticoloniales en Curaçao en 1969. El libro fue publicado en 1970 por la editorial Leopold (nl) de La Haya. Fue el primer libro para jóvenes de Curazao, escrito por un autor local sobre temas locales. Según su amigo Jeroen Heuvel, es en gran parte autobiográfica2. Se matriculó en un curso de papiamento para conocer mejor la lengua franca de su país natal y poder publicar cuentos en la lengua que hablan los niños de las Antillas Neerlandesas3. Según Jeroen Heuvel, escribe para dos públicos. En neerlandés, para "lavar las orejas a los holandeses" y servirles de espejo, y en papiamento, para que los habitantes se sientan orgullosos de su isla y su lengua2,7. En 1971, se creó el Sherry en el teatro. También en 1973, Diana Lebacs escribió una obra para jóvenes, la primera escrita en papiamento en más de veinticinco años, Buchi Wan pia fini (La pierna flaca de Buchi Wan). La obra, dirigida por Pacheco Domacassé, es una crítica a los sistemas educativos europeos y permite el intercambio en directo entre los actores y el público. La obra se representó varias veces en Aruba, Bonaire y Curazao y se publicó en 1974. Nancho van Bonaire, publicada en 1975, es la primera de una serie de cuatro novelas muy conocidas8 . Ganó el premio Zilveren Griffel (nl) en 1976, la primera vez que este premio se concedió a un autor no europeo9,2. Diana Lebacs continuó trabajando en varios frentes simultáneamente durante las décadas de 1980 y 1990. Publicó obras de ficción para niños en neerlandés y papiamento, manuales educativos para alumnos de primaria, desarrolló programas de televisión sobre la historia de la colonización española y neerlandesa de Curaçao, y actuó en dos películas, Famia kibrá y Boka Sarantonio (Bahía de Sarantonio). También participa en proyectos comunitarios como ferias del libro, talleres para acabar con la violencia contra las mujeres y programas para proteger el medio ambiente, y es miembro del jurado del festival Tumba, el mayor evento cultural de la isla2. También traduce libros y teatro5. En 1983, Suikerriet Rosy es la historia de una sirvienta que llega a Curazao como trabajadora inmigrante y contiene un análisis profundo de la relación entre las islas del Caribe inglés y la relativamente próspera Curazao8. En 1994, Diana Lebacs publicó su primera novela para adultos, De langste maand (El mes más largo), que analiza las disparidades entre los valores locales tradicionales y las expectativas occidentalizadas, y muestra la jungla de la drogadicción y el desempleo en Curaçao9. En 2003 ganó el premio Prins Bernhard Cultuurfonds Caribisch Gebied por su libro Caimin's geheim (El secreto de Caimin)10 y en 2007 fue nombrada Caballero de la Orden de Orange-Nassau3. En 2007, obtuvo una licenciatura en papiamento por la Universidad de Curazao (en) y un máster en 20119. Posteriormente, enseñó papiamento en la universidad para principiantes. En 2007, interpretó un papel en la obra de teatro Los monólogos de la vagina6. En 2014, Diana Lebacs publicó su primer libro de poesía, Belumbe/De Waterlijn (La línea del agua). Fin de la vida Diana Lebacs murió de cáncer de páncreas el 11 de julio de 2022, el día en que su última novela fue a la imprenta, a la edad de 742,11 años. ------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox Artista | birthname = Janiro Eisden | image = | birthdate = [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] | lugar_nanse = [[Aruba]] | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Suave''" | field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser | movement = [[Rap]], [[hip hop]] | awards = | website = }} '''Ataniro''', nomber artistico di '''Janiro Eisden''', (n. [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, cantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Den añanan 90 ela bira conoci como cantante di e grupo [[Basic One]] y como artista di musica [[rap]] y [[hip hop]]. Na Aruba, Ataniro tabata e prome rapper na [[Papiamentu|Papiamento]]. == Bida == Janiro Eisden a lanta na [[San Nicolas]] cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy, y su ruman muhe Deyanira. El a bishita John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Na Hulanda el a gradua na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda como trahado social y ‘Basis Onderwijs Assistent’. Bek na Aruba e ta traha den verslavingzorg como trahado social pa casi 10 aña. Despues di e sigui capacita su mes e ta switch pa e funccion di "traject arbeidsbemiddelaar" na Departamento pa Personal y Labor (DPL), seccion di Job center.<ref>{{citeer web|url=https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/|titel=Janiro Eisden|auteur=Maduro, Kimberly|werk=Xclusivomagazine.com|datum=2020-02-14|bezochtdatum=2022-05-29}}</ref> == Carera musical == For di chikito Ataniro tabata sa cu e por a canta, sinembargo te aña 1991 su trayectoria musical a cuminsa ora ela partisipa na un ‘show di talento’ cantando rap na Ingles. E mesun ana e ta lanta, hunto cu Dino Dirks, e grupo musikal ‘[[Basic One]]’. Na 1995 e grupo ta saca su prome album, conteniendo e cantica “Suave” cu ta bira hit. Ataniro a sigui produci cancion, di cual algun hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref> Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como number dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. pa motibo c’un maestra di scol tabata kier pa e canta den su koor, pero e mes tabata sinti cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles. Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991 durante un ‘school talentenjacht’. Hunto hunto cu Dino Dirks, nan a lanta e grupo musikal ‘[[Basic One]]’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref> {{Appendix}} Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como numbero dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. -wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd. The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets. In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers. In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks. Janiro Eisden ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan. * ta participa na Festival di Tumba - 2014 "Respet pa e Dede". Ataniro has participated in multiple Calypso contests and finished as the most popular singer. He was also on stage for the Tumba Festival Aruba and in Curacao. In Aruba, he finished in second place, and in Curacao, he made it to the finals but made history when his song became the most popular road hit in 2015. Di chikito Janiro tabata sa cu e por a canta pa motibo c’un maestra di scol, juffrouw Lila, semper tabata bisa su mayornan cu e gusta su voz y e kier pa e canta den su koor. ‘Mi no tabata gusta canta paso mi tabatin e pensamento cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles. Y ta asina nos a scirbi nos mesun cancion y traha nos mesun beat serca un DJ y bai presenta. Asina ey cos a cuminsa den Bonaire Club na San Nicolas.’M’a studia na Hulanda pa motibo cu eynan tin mas oportunidad pa bo escohencia den estudio. Mi a traha casi 10 aña den verslavingzorg na Aruba y mi a sinti cu mi mester a sigui crece den educacion. Y mi a dicidi di haci esaki. Mi a bai studia bek cu 27 aña. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL(Departamento pa Progreso Laboral) den e departamento di Job center.<ref>https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/</ref> Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Pa Janiro, combina su trabou artistico no tur ora tabata facil, pero cu añanan el a siña con pa haci esaki. ‘Na prome instante e tabata poco dificil pero despues di añanan haciendo esaki bo ta custumbra. Mi tin añanan sin bay un vakantie pa motibo cu tur mi dianan di vakantie mi ta uzanan pa viaha y haci presentacionnan internacional.’ Asina ‘ki Janiro ta demostra tambe cu no solamente e ta un artista local, pero semper a sa di representa Aruba intenacionalmente tambe. Pa Janiro, crea cancionnan cu ta pega na tur radio, ta un arte. E ta un don cu Dios a dunami cu mi ta agradecido na dje. E ta un talento cu poco di nos ta nace cune. E bendicion aki ta uno cu tin biaha mi mes ta sorprende mi mes, Paso awendia pa bo sobresali, bo mester ta mas c’un musico. {{Appendix}} Nos a sera 2020 cu broche de oro. Janiro Eisden den cas. Hopi great di tende con e pionero aki a cuminsa. Di cassete pa cd pa usb pa cloud. Di tempo di underground "Zip Zap Zip Zap" te cu awor. Con nan a crese na ABC, Hulanda y mucho mas. Mas di 29 aña den mundo artistico... {{DEFAULTSORT:Eisden, Janiro}} E artista conoci di musica Rap y Hip Hop Janiro Eisden, miho conoci como “Ataniro”, a nace na Aruba dia prome di april 1975. Janiro a lanta na San Nicolas hunto cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy y su ruman muhe Deyanira Eisden. El a bishita Tarcisius Kleuterschool, scol basico Sint Michael, John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Despues cu Janiro a caba su estudio na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda, como trahado Social y ‘Basis Onderwijs Assistent’, el a regresa Aruba pa eherce su trabou como trahado Social. Semper Janiro a biba y a crea mayoria di su videoclipnan den su districto San Nicolas. Actualmente ainda e ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan. Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991, hunto cu Dino Dirks durante un ‘school talentenjacht’. Hunto nan a lanta e grupo ‘Basic One’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref> De regering van Aruba heeft onlangs hulde gebracht aan “Ataniro” Janiro Eisden voor zijn 30 jaar in de wereld van entertainment op Aruba. Dit eerbetoon vond plaats in een volledig uitverkocht Cas di Cultura.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/02/ataniro-ontvangt-eerbetoon-voor-30-jaar-entertainment/|titel=“Ataniro” ontvangt eerbetoon voor 30 jaar entertainment|datum=2022-02-22|bezochtdatum=2022}}</ref> Hij krijgt die erkenning voor zijn grote bijdrage aan de cultuur van Aruba en zijn waardering voor het Papiamento. De start van de muzikale carrière van Janiro Eisden begon met de oprichting van Basic One en het op Aruba bekende nummer Suave. Na deze hit produceerde Niro drie tot vijf hits per jaar. Die bereikten allemaal de Top 100 bij de meeste lokale radio’s en bij radiostations op de naburige eilanden.Janiro was de allereerste rapper op Aruba die in het Papiaments rapte. Veel zinnen van zijn teksten zijn spreuken in het Papiamento geworden. Janiro is erg trots op zijn geboorteplaats San Nicolas, waar hij opgroeide en dit is duidelijk te zien in al zijn videoclips die in San Nicolas worden opgenomen en waarbij ook de mensen van zijn geboorteplaats betrokken zijn. Het is bewonderenswaardig hoe Niro de buurt promoot die hem zag starten en groeien in zijn muzikale carrière. Ataniro heeft deelgenomen aan meerdere Calypso-wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd. {{Appendix}} Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL ( ----------------------- '''Basic One''' ta un grupo musical di Aruba. E grupo a wordo forma na 1991, ora e rapper Arubano [[Ataniro|Janiro Eisden]] y e rapper-productor Dino Dirks a participa den un show di talento na Aruba. The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets. In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers. In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks. == Diskografia == === Single === * ''Dios para den'' * ''Suave'' (2018) === Album/CD === * ''Suave'' (1995?) * ''Mundo Cruel'' (1997?) * ''Crijojo Funk'' (cu Vale Croes) * ''Danki Senjor'' Het duo Basic One uit Aruba scoort op de Antillen hits met hun combinatie van r&b, rap en dancehall gezongen en gerapt in het Nederlands, Engels, Papiamento en Spaans.<ref>{{citeer web|url=https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Basic+One|titel=Basic One|werk=Muziekencycloedie.nl|datum= |bezochtdatum=2022-03-20}}</ref> De Arubaanse rapper Janiro Eisden (1 april 1975) en de Nederlandse rapper/producer Dino Dirks treden voor het eerst onder de naam Basic One op tijdens een talentjacht op een school op Aruba. De eerste nummers die ze opnemen, worden opgepikt door diverse Arubaanse radiostations. Dino Dirks verlaat de groep (1993-1994). Hij wordt vervangen door producer Kurt Labadie (DJ Kindamage). De cassettebandjes van Basic One vinden gretig aftrek op de schoolpleinen van Aruba. Het titelnummer van het debuutalbum Suave wordt een grote hit op de Antillen. Van de single worden rond de 20.000 exemplaren verkocht. Dankzij het hitsucces kan Basic One veel concerten geven op Aruba, Bonaire en Curaçao. 1997 Ook de singles Ladiesnight en Marlene van het tweede album Mundo Cruel worden hits. 1999 De derde cd Crijojo Funk is een samenwerking tussen Basic One en de populaire stand-up comedian Vale Croes. Op de plaat wordt muziek afgewisseld met humoristische verhalen van Croes. 2001 - 2002 Het album Danki Senjor en de single Destino zijn religieus getinte platen. Aan de daaropvolgende cd Destino Di Ghetto zit een theaterstuk verboden waarmee jongeren bewust worden gemaakt over de 'gevaren van de straat' zoals drugs. 2004: Met nieuwe producer Michael Lampe alias Kultivator (2 november 1977) verovert Janiro Eisden ook Nederland dankzij de aandacht die Basic One krijgt op het onder met name allochtone jongeren zeer populaire radiostation FunX. Het nummer Idioma Di Bu Cuerpa (Lichaamstaal) van het zesde album Bo Sa Caba wordt een radiohit. 2005 Nami Loke Bo Tin (Geef Me Alles Wat Je Hebt) belandt in de XChart van FunX. Het levert het duo een optreden op tijdens de FunX Showcase tijdens Dunya 2005. 2006 De single Dos Amor (Twee Liefdes) gaat over het zoontje van Janiro Eisden op Aruba. Basic One tekent bij platenmaatschappij Walboomers en werkt aan een volgend album.2007 In de zomer verschijnt het album Masterlijk, opgenomen in de C-Level Studio. De plaat bevat gastbijdragen van o.a. Pugistix (K-liber 4 Life), Hunneley (Cats'Tribe, Q-Sign), Randy Cordelia en Chris Stick uit Willemstad. Janiro werkt nogsteeds met producer Cultivator die de beats van de verschillende hits heeft gemaakt. Verder werkt hij met dj KD en Jeon. De laatst genoemde artiest heeft het complete nieuwe album van Basic One gemaakt. Volgens Eisden heeft de 17-jarige ontzettend veel talent.<ref>https://www.funx.nl/news/music/35f37a25-94dd-4787-aa20-791c48dbe9cb/janiro-eisden-mist-ex-leden-basic-one-niet</ref> https://www.last.fm/music/Basic+One/+wiki: Basic One is a group from the Island Aruba. Their music is a combination of reggae, dancehall, hiphop, r&b and caribbean music styles. Similar their songs are in english, spanish, dutch and papiamento. They were founded in 1991 by Janiro Eisden (a.k.a. Patin Pret)and Dino Dirks. In 1994 Dino Dirks is replaced by Kurt Labadie (Dj K.D.). In 1995 their score a big hit with "Suave". They became very popular on the islands of Aruba, Curacao and Bonaire and in the Netherlands. In the summer 2007 they brought out a new cd with the title "Masterlijk." http://www.basic-one.com/ ------------------------- '''Gustave Nouel''' {n. 14 di januari [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba]]no-Hulandes. == Bida == Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante * studie in NL * hij vestigde zich in Deventer Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984) Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref> Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref> Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”. Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd. Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba. Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen. In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken... {{Appendix}} -------------- {{Infobox Artista | birthname = Claudius Philips | image = | birthdate = | lugar_nanse = [[Aruba]] | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Saca e Boem''" | field = músiko, kantante, compositor i produser | movement = | awards = | website = }} '''Claudius Alvin Philips''' (n. [[18 di april]] [[1964]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, kantante, compositor, areglista y producer [[Aruba]]no. Bou di e nomber artistico '''Mighty Talent''' e tabata un artista legendario di musica di Carnaval. For di dekada 1980 ela titula na Aruba "Road March King" na 12 ocacion y "Calypso King" na 13 ocacion. == Bida == Claudius Philip a nace na San Nicolas den un famia di seis yiu, cinco homber y un muhe. E tabata un famia musical, cada uno tabata toka un instrumento of tabata canta den un coro. Hij is een musicus en hij is een heel bekende figuur voor de Carnavalsmuziek van Aruba. Hij heeft onder de naam ‘Mighty Talent’12 keer de titel veroverd van Road March King en dertien keer de titel van Calypso King. Phillips is een pianist, arrangeur en hij schrijft zijn eigen muziekstukken. Toen Claudius 16 jaar was deed hij mee aan een songfestival op St. Maarten. Toen hij 17 was deed hij nogmaals mee aan een songfestival op St. Maarten en toen won hij de eerste prijs. Hij won de derde prijs op het OTTI festival in 1983 gehouden in Washington D.C. In 1983 won hij de titel ‘Voz Hubenil’, dit was een festival gehouden op Aruba. In 1984 won hij de eerste prijs tijdens het Caribbean Song Festival. Verder heeft hij veel meer prijzen gewonnen. (Zie bijlage ‘Claudius Phillips achievements 1983-1998’). Op 10 oktober 1998 vierde Phillips het feit dat hij al 15 jaar in de muziek zat. Hoe lang zit hij nu dan in de muziekwereld? MET WELKE BANDS HEEFT CLAUDIUS MEEGESPEELD? Musical Time, Pride, Aruban band, Sound & Harmony en, Sensacion del Caribe. BAND Zijn band heet O.R.E.O en deze band heeft Phillips in 1992 opgericht. Dit betekent voluit: One Real Electronic Organization. == Honor == Na 2020 Philips ta wordo reconoci dor di minister di cultura.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/20955-erkenning-voor-claudius-philips|titel=Erkenning voor Claudius Philips|werk=Antilliaans Dagblad|datum=2020-02-11|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> == Discografia == ===Albums=== * ''Come to the Island'' (1993) * ''Saca e Boem'' (1994) * ''Roadmarch 95 y Saca e Bum Bum'' (1995) * ''Sigi sigi'' (1996) * ''Hisa mi Salario'' (1997) * ''Call me'' (1998) * ''Mighty Talent'' (1999) * ''We're Back at Last'' (2002) * ''We're No Different'' * ''Present 2 Past'' == Link externo == {{Appendix}} NOTES skempi.com/artist/claudius-philips-oreo: For the past three decades, Aruban legend Claudius Philips has cemented his place among the elite of Dutch Caribbean music with a string of hits and other musical milestones. Coming from a musical family in San Nicolas, his career started in 1981 when at the age of 16 he participated in the “Mr Valentine Song Festival” in St. Maarten. He won the festival and received the title ‘Mr. Valentine’. In that same year he participated in another festival in Aruba, namely ‘Talented Teens’, which he also won and after which he started using the stage name ‘Mighty Talent’. In the ensuing two years he had many more successes and won many other prizes in recognition of his talent but the event that he credits with really changing his life in the blink of an eye was his participation in the ‘Organización de la Televisión Ibero-Americano’ festival in 1983. The Netherlands Antilles as a country at the time belonged to this organization that organized this festival for singers from across Latin America who had won song festivals in their respective countries and so Philips was eligible to compete. Representing the islands, he, at the age of 18, competed against 20 other world renowned singers and impressively came in third. This and the fact that he won the ‘Calypso and Roadmarch contest’ that year, earning him the title ‘Calypso King’, garnered him massive exposure. From then on he was frequently booked for shows and was the member of many bands up until the year 1990, when he departed to Boston after he received a scholarship from the Aruban government to follow a one year module at the ‘Berkley College of Music’. There he reassessed his genuine passion for music and upon his return to Aruba he formed his own band named ‘O.R.E.O.’ which stands for ‘One Real Electronic Organization’, officially ‘Claudius i su grupo OREO’. With them he went on to launch himself to unprecedented heights in the music scene of the ABC islands in the 1990s and 2000s with their album sales setting records that still stand to this day. Their album ‘Saka E Boem’ in particular was their crown jewel, garnering Philips a ‘Golden Award’ and a ‘Platinum Award’ from the ‘Disc Maker’ organization in Philadelphia, USA. He is the only artist of Dutch Caribbean descent to have achieved this feat. He has also captured the ‘Calypso King’ and ‘Roachmarch King’ crown on thirteen occasions, another impressive feat. He and his band continue to be successful on the ABC islands, delighting locals and tourists alike with spectacular shows. They have played in venues on all the islands of the Dutch Antilles, along with venues in Suriname, Holland and New York. Many couples in Aruba say they met at the parties where they have played. Philips hopes to one day open up a night club where he can continue to delight crowds with his musical stylings. ------------ {{Infobox Artista | birthname = Jonathan Thiel | image = | birthdate = [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] | lugar_nanse = [[Aruba]] | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Machika''" | field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser | movement = | awards = | website = }} '''Jeon''' o Jeon Arvani, nomber artistico di Jonathan Thiel, (n. [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] na Santa Cruz), ta un musico, kantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Jeon is the stage name of Jonathan Thiel, who was born on the island of Aruba on January 27, 1991. He is the son of musician Robert Thiel and Francia "Anchi" Thiel. Born into a family of musicians, Jeon began taking piano lessons from his father at age 8. Over the years, he has learned to play different instruments including bass, cuatro, wiri, conga and piano. Today, Jeon is a musician, composer, and producer. Jeon's hit singles are well renowned in Aruba, Curacao, Bonaire, Saba, Colombia, Venezuela, and The Netherlands. He was named Aruba's "Artist of the Year" on several occasions, and his songs have earned similar yearly awards. In 2016, his song "Dushi Bida" was named "Song of the Year" by numerous Aruban radio stations, and its music video has over 2 million views on Youtube. Due to his success, he has had the opportunity to perform in several countries, opening for major international acts such as Chris Brown, Don Omar, J. Balvin, Romeo Santos, Juan Luis Guerra, Gente de Zona, and Zion y Lennox. In the winter of 2018, J Balvin released a new single "Machika" featuring Jeon and Brazilian singer Anitta. The song saw immediate radio success in the US, Latin America, and Europe. The single put Jeon at the forefront of the new Urban scene. "Machika" also skyrocketed to #1 on the Global YouTube chart.<ref>[https://partyflock.nl/artist/93223/biography Jeon], partyflock.nl. Recupera september 2021.</ref> Jeon sings with Ritmo Real, his talented sidekick, in his new single, a love song to the island, its Indian ancestors, and its abundantly beautiful nature. Aruban born producer, performer and songwriter who collaborated with [[J. Balvin]] on the mega track Machika. In 2018 his songs was streamed over 100 million times in over 60 countries on Spotify. He earned a 2018 Latin Grammy nomination for Record of the Year for "X." His father's name is Robert Thiel. When he was 14, he joined a bagpipes ensemble and played numerous instruments. Jonathan Thiel, 27, now known as Jeon Arvani, became famous on the island as Biggie Boy. He later dropped the “Boy,” when at the age of 14, he broke into the local music scene with his first hit. He was immediately noticed by Janiro Eisden from [[Basic One]], who had already heard him as early as 2004 on TV. Janiro started opening doors for the budding star, talking about future plans, and collaborating on local music projects. The way Jeon tells it, he was born in Santa Cruz, Aruba, to a musical family. His father, Robert Thiel, is a pianist and music producer, and his grandfather was a musician. Music became his calling, his world—there was no room for school or a formal education. Jeon’s music has a soft, romantic aspect, and the artist indeed delivers popular love ballads for his female fans. The bad boy in him shakes, pops, and shifts his booty, promoting a mix of reggaetón, rap and Latin pop known as [[Ritmo Combina]]. Jeon broke into international stardom in early 2018 when he released “Machika,” a reggaetón sensation, one of the most-viewed music videos ever, in an artistic collaboration with the king of reggaetón, J Balvin from Colombia, who extended his fan reach by also including Anitta, a Latin pop diva from Brazil. Their incredible, costly, Mad Max-inspired music video conquered the world, catapulting Jeon onto the international stage.<ref>Rona Coster, [ttps://wheninaruba.com/blog/aruba-new-single-by-jeon/ Aruba”—New Single by Jeon], wheninaruba.com (18 november 2018). Recupera september 2021</ref> Jeon’s new single, “Aruba,” was shot on “Little Aruba” on the north coast of the island in collaboration with some of Aruba’s best musicians. == Discografia == Singles * ''Dushi Bida'' (2016) * ''Bon Vibe'' * ''It is what it is'' * ''Chiki Cha'' (cu Ritmo Real) * ''Amanecer'' ( cu Leo Herrera) * ''Machika'' (2018, cu Balvin y Anitta) * ''Aruba'' (2018) == Link externo == * http:jeonarvani.com {{Appendix}} ---------------- en.wiki "Machika" (presumed to mean "smash" in the Papiamento language[2]) is a song recorded by Colombian singer J Balvin, Aruban singer Jeon and Brazilian singer Anitta. It was released as a single on 19 January 2018 through Capitol Records and Universal Music Latin from Balvin's studio album Vibras.[1] The song was written by Balvin, Jeon and Anitta together with producer Sky Rompiendo. The song is produced by Clyde Narain and CHILDSPLAY. ---------- en.wiki Johnny Ventura {{Infobox Artista | birthname = Johnny Ventura | image = | birthdate = [[5 febrüari]] [[1937]] | lugar_nanse = Kòrsou | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Atardi''" | field = músiko, kantante, kanta-outor | movement = | awards = | website = }} '''Juan de Dios Ventura Soriano''' (8 March 1940 – 28 July 2021), better known as '''Johnny Ventura''' nicknamed {{lang|es|El Caballo Mayor}},<ref name="TM recovered" /> was a Dominican singer and band leader of [[merengue music|merengue]] and [[Salsa music|salsa]]. He also served as vicemayor of [[Santo Domingo]] from 1994 to 1998, and as mayor of Santo Domingo from 1998 to 2002.<ref>{{cite web|url={{Allmusic|class=artist|id=p29585/biography|pure_url=yes}}|title=Biography: Johnny Ventura|last=Bush|first=John|publisher=[[AllMusic]]|access-date=20 May 2010}}</ref> es.wiki: Juan de Dios Ventura Soriano (Santo Domingo, 8 de marzo de 1940-Santiago de los Caballeros, 28 de julio de 2021),1​ mejor conocido como Johnny Ventura o Caballo Mayor, fue un cantante dominicano de merengue. Fue muy popular en las décadas de 60, 70, y 80 en la República Dominicana y en los países del área del Caribe. SANTO DOMINGO – E legendario merenguero Dominicano uan de Dios Ventura Soriano, miho conoci como Johnny Ventura of El Caballo Negro a fayece diaranson na edad di 81 aña, di un atake di curason. Su famianan a confirma e noticia. Ventura fuera di tabata cantante, a sirbi como vice alcaklde y alcalde di Santo Domingo entre 1994 y 2002. Conocido cantante di Aruba Robert J’eandor a toca y canta cu ne den su tempo cu el a biba na Republica Dominicana.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/23002 E legendario merenguero Johnny Ventura a muri a consecuencia di atake di curason], NoticiaCla, 28 yüli 2021. Rekuperá 30 yüli 2021.</ref> == Discografia == * ''La Agarradera Vol. 4'' (1962) * ''Cuidado con el Cuabero'' (1963) * ''El Llorón (El Florón)'' (1964) * ''1920 y Otros Éxitos'' (1964) * ''El Turun Tun Tun'' (1965) * ''El Boogaloo Está en Algo'' (1965) * ''La Resbalosa'' (1965) * ''Siempre Pa' Lante'' (1966) * ''Figurando'' (1966) * ''El Papelito Blanco'' (1967) * ''Noches en Quisqueya'' (1968) * ''El Mamito'' (1968) * ''Siempre en Órbita'' (1969) * ''El Guataco'' (1970) * ''Más Éxitos'' (1970) * ''Ah..! Yo No Se... No'' (1971) * ''Salsa y Algo Más...'' (1971) * ''¿Tú Sabes a Qué Yo Vine? Te Digo Ahorita'' (1972) * ''Bambaraquiti'' (with Joseito Mateo) (1972) * ''Traigo Mi Salsa... Pa' Tu Lechón'' (1972) * ''Navidades En Merengues y Salves'' (with Rafael Colón) (1972) * ''El Pingüino'' (1973) * ''Acompaña a Sus Creaciones'' (1973) * ''...De Nuevo Presente'' (1973) * ''Salsa!'' (1973) * ''La Protesta de los Feos'' (1974) * ''Un Poquito Para Atrás: Mamá Tingó'' (1974) * ''El Hijo del Pueblo'' (1975) * ''En Acción'' (1975) * ''12 Aniversario'' (1976) * ''¡El Que Venga Atrás Que Arree!'' (1976) * ''Solo Para Bailadores'' (1976) * ''Excitante'' (1977) * ''El Disco Rayao'' (1977) * ''2 Aces al Tiro'' (with Rolando Laserie) (1977) * ''Navidades Dominicanas'' (with Luis Alberti) (1977) * ''Amar Es Vivir'' (with Rafael Colón) (1978) * ''Presentando a Mi Nueva Cosecha'' (1978) * ''En Su 15 Aniversario'' (1979) * ''Yo Soy el Merengue'' (1980) * ''Johnny Mucho... Mucho Johnny!'' (1981) * ''Lo Que Te Gusta'' (1981) * ''El Sueño'' (1982) * ''Flying High (Volando Alto)'' (1983) * ''Concierto de Amor'' (with Rafael Colón) (1983) * ''Y Buena Que Está... María'' (1984) * ''El Hombre y Su Música'' (1985) * ''Navidad Sin Ti'' (1985) * ''Capullo y Sorullo'' (1986) * ''El Señor del Merengue'' (1986) * ''Si Vuelvo a Nacer'' (1987) * ''El Caballo... Una Leyenda'' (1988) * ''Ayer y Hoy'' (1989) * ''Quisqueya y Borinquen'' (1990) * ''Éxtasis'' (1990) * ''35 Aniversario Con Sus Invitados'' (1992) * ''Siempre'' (1993) * ''Retoñando'' (1994) * ''El Gran Encuentro del Combo Show'' (1995) * ''Como el Café'' (1996) * ''Sin Desperdicio'' (2003) * ''103 Boulevard'' (2006) * ''Volvió la Navidad'' (2009) * ''El Viejo Ta' en la Calle'' (2013) * ''Tronco Viejo'' (2016) == Compilations == * ''12 Grandes Éxitos'' (1960) * ''Vamos a Bailar Merembé'' (1968) * ''Super Hits'' (1973) * ''En Alas de Quisqueyana'' (1976) * ''Super Hits Vol. 3'' (1977) * ''Salsa y Más Salsa'' (1977) * ''Por el Campeonato Mundial!'' (with [[Wilfrido Vargas]]) (1977) * ''Sonido Negro'' (1979) * ''14 Éxitos de Johnny Ventura'' (1981) * ''Las Tapas'' (1981) * ''Un Saludo al Diputado: 14 Éxitos Vol. 2'' (1982) * ''Classic: Con Su Sabor Original'' (1985) * ''16 Éxitos'' (1987) * ''20 Éxitos en Salsa'' (1991) * ''Los Reyes del Merengue'' (con [[Wilfrido Vargas]]) (1991) * ''12 Golden Hits'' (1993) * ''Grandes Éxitos'' (1993) * ''The Best'' (1994) * ''Brillantes'' (with [[Sergio Vargas]]) (1994) * ''El Rey y la Reina del Merengue'' (con [[Milly Quezada]]) (1996) * ''Cara a Cara'' (with [[Sergio Vargas]]) (1997) * ''El Disco de Oro'' (1997) * ''40 Aniversario: En Vivo'' (1998) * ''Palo Bonito'' (1999) * ''20th Anniversary'' (1999) * ''Merenguero Hasta la Tambora'' (2000) * ''Oro Merenguero'' (2000) * ''El Oro del Caballo Negro'' (2001) * ''22 Ultimate Hits Series'' (2002) * ''Serie Azul Tropical'' (2003) * ''Soy'' (2004) * ''10 de Colección'' (2005) * ''¡Oye Que Rico Mami... Salsa!'' (2006) * ''20 Éxitos Originales'' (2006) * ''El Rey del Merengue'' (2007) * ''Mis Favoritas'' (2011) {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Ventura, Johnny}} [[Category:Hendenan]] [[Category:Kantantenan]] [[Category:Republika Dominikana]] --------------------- j6zcotdoqacveka82z6awa0vxe9tdy6 90359 90358 2022-08-13T09:32:30Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki == Karera == '''Diana Lebacs''' a kuminsa su karera den teater na 1966 ku ''Ondine'', obra di Jean Giraudoux. (aktrix of traduktor??) El a sigui pa aktua den un kantidat di obra di [[Pacheco Domacassé]], manera ''Opus 1'' (1970) i ''Tula'' (1971), dirigí pa e belgo Tone Brulin. Mas despues el a interpreta rolnan prinsipal den komedia, manera den ''E Mama Kalakuna'' (1973) i ''Een dag uit de dood van verdomde Lowietje'' (1980).<ref name=":7">{{Ouvrage|langue=nl|titre=Uit volle borst!, Festival feminino 7 t/m 10 juni 2012 ,door vrouwen, over vrouwen, voor vrouwen|passage=7|date=2012|pages totales=9|lire en ligne=https://www.jstor.org/stable/community.28155989#metadata_info_tab_contents}}</ref> {{Appendix}} DL comenzó su carrera en el teatro con Ondine, de Jean Giraudoux, en 1966. A continuación, actuó en numerosas obras de teatro, como Opus 1 y Tula, de Pacheso Domacassé, dirigidas por el belga Tone Brulin. Más tarde interpretó papeles principales en obras como Een dag uit de dood van verdomde Lowietje y E Mama Lalakuna6. En agosto de 1968, poco después de la muerte de su madre, Diana Lebacs y su marido emprendieron una gira de seis meses por Europa Occidental. Durante este viaje comenzó a escribir una novela, Sherry-het begin van een begin (Sherry-el comienzo de un comienzo), la historia de la llegada a la edad adulta de una niña caribeña, con el trasfondo del desarrollo socioeconómico de las islas y las huelgas que acompañaron a los levantamientos anticoloniales en Curaçao en 1969. El libro fue publicado en 1970 por la editorial Leopold (nl) de La Haya. Fue el primer libro para jóvenes de Curazao, escrito por un autor local sobre temas locales. Según su amigo Jeroen Heuvel, es en gran parte autobiográfica2. Se matriculó en un curso de papiamento para conocer mejor la lengua franca de su país natal y poder publicar cuentos en la lengua que hablan los niños de las Antillas Neerlandesas3. Según Jeroen Heuvel, escribe para dos públicos. En neerlandés, para "lavar las orejas a los holandeses" y servirles de espejo, y en papiamento, para que los habitantes se sientan orgullosos de su isla y su lengua2,7. En 1971, se creó el Sherry en el teatro. También en 1973, Diana Lebacs escribió una obra para jóvenes, la primera escrita en papiamento en más de veinticinco años, Buchi Wan pia fini (La pierna flaca de Buchi Wan). La obra, dirigida por Pacheco Domacassé, es una crítica a los sistemas educativos europeos y permite el intercambio en directo entre los actores y el público. La obra se representó varias veces en Aruba, Bonaire y Curazao y se publicó en 1974. Nancho van Bonaire, publicada en 1975, es la primera de una serie de cuatro novelas muy conocidas8 . Ganó el premio Zilveren Griffel (nl) en 1976, la primera vez que este premio se concedió a un autor no europeo9,2. Diana Lebacs continuó trabajando en varios frentes simultáneamente durante las décadas de 1980 y 1990. Publicó obras de ficción para niños en neerlandés y papiamento, manuales educativos para alumnos de primaria, desarrolló programas de televisión sobre la historia de la colonización española y neerlandesa de Curaçao, y actuó en dos películas, Famia kibrá y Boka Sarantonio (Bahía de Sarantonio). También participa en proyectos comunitarios como ferias del libro, talleres para acabar con la violencia contra las mujeres y programas para proteger el medio ambiente, y es miembro del jurado del festival Tumba, el mayor evento cultural de la isla2. También traduce libros y teatro5. En 1983, Suikerriet Rosy es la historia de una sirvienta que llega a Curazao como trabajadora inmigrante y contiene un análisis profundo de la relación entre las islas del Caribe inglés y la relativamente próspera Curazao8. En 1994, Diana Lebacs publicó su primera novela para adultos, De langste maand (El mes más largo), que analiza las disparidades entre los valores locales tradicionales y las expectativas occidentalizadas, y muestra la jungla de la drogadicción y el desempleo en Curaçao9. En 2003 ganó el premio Prins Bernhard Cultuurfonds Caribisch Gebied por su libro Caimin's geheim (El secreto de Caimin)10 y en 2007 fue nombrada Caballero de la Orden de Orange-Nassau3. En 2007, obtuvo una licenciatura en papiamento por la Universidad de Curazao (en) y un máster en 20119. Posteriormente, enseñó papiamento en la universidad para principiantes. En 2007, interpretó un papel en la obra de teatro Los monólogos de la vagina6. En 2014, Diana Lebacs publicó su primer libro de poesía, Belumbe/De Waterlijn (La línea del agua). Fin de la vida Diana Lebacs murió de cáncer de páncreas el 11 de julio de 2022, el día en que su última novela fue a la imprenta, a la edad de 742,11 años. ------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox Artista | birthname = Janiro Eisden | image = | birthdate = [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] | lugar_nanse = [[Aruba]] | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Suave''" | field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser | movement = [[Rap]], [[hip hop]] | awards = | website = }} '''Ataniro''', nomber artistico di '''Janiro Eisden''', (n. [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, cantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Den añanan 90 ela bira conoci como cantante di e grupo [[Basic One]] y como artista di musica [[rap]] y [[hip hop]]. Na Aruba, Ataniro tabata e prome rapper na [[Papiamentu|Papiamento]]. == Bida == Janiro Eisden a lanta na [[San Nicolas]] cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy, y su ruman muhe Deyanira. El a bishita John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Na Hulanda el a gradua na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda como trahado social y ‘Basis Onderwijs Assistent’. Bek na Aruba e ta traha den verslavingzorg como trahado social pa casi 10 aña. Despues di e sigui capacita su mes e ta switch pa e funccion di "traject arbeidsbemiddelaar" na Departamento pa Personal y Labor (DPL), seccion di Job center.<ref>{{citeer web|url=https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/|titel=Janiro Eisden|auteur=Maduro, Kimberly|werk=Xclusivomagazine.com|datum=2020-02-14|bezochtdatum=2022-05-29}}</ref> == Carera musical == For di chikito Ataniro tabata sa cu e por a canta, sinembargo te aña 1991 su trayectoria musical a cuminsa ora ela partisipa na un ‘show di talento’ cantando rap na Ingles. E mesun ana e ta lanta, hunto cu Dino Dirks, e grupo musikal ‘[[Basic One]]’. Na 1995 e grupo ta saca su prome album, conteniendo e cantica “Suave” cu ta bira hit. Ataniro a sigui produci cancion, di cual algun hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref> Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como number dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. pa motibo c’un maestra di scol tabata kier pa e canta den su koor, pero e mes tabata sinti cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles. Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991 durante un ‘school talentenjacht’. Hunto hunto cu Dino Dirks, nan a lanta e grupo musikal ‘[[Basic One]]’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref> {{Appendix}} Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como numbero dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. -wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd. The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets. In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers. In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks. Janiro Eisden ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan. * ta participa na Festival di Tumba - 2014 "Respet pa e Dede". Ataniro has participated in multiple Calypso contests and finished as the most popular singer. He was also on stage for the Tumba Festival Aruba and in Curacao. In Aruba, he finished in second place, and in Curacao, he made it to the finals but made history when his song became the most popular road hit in 2015. Di chikito Janiro tabata sa cu e por a canta pa motibo c’un maestra di scol, juffrouw Lila, semper tabata bisa su mayornan cu e gusta su voz y e kier pa e canta den su koor. ‘Mi no tabata gusta canta paso mi tabatin e pensamento cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles. Y ta asina nos a scirbi nos mesun cancion y traha nos mesun beat serca un DJ y bai presenta. Asina ey cos a cuminsa den Bonaire Club na San Nicolas.’M’a studia na Hulanda pa motibo cu eynan tin mas oportunidad pa bo escohencia den estudio. Mi a traha casi 10 aña den verslavingzorg na Aruba y mi a sinti cu mi mester a sigui crece den educacion. Y mi a dicidi di haci esaki. Mi a bai studia bek cu 27 aña. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL(Departamento pa Progreso Laboral) den e departamento di Job center.<ref>https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/</ref> Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Pa Janiro, combina su trabou artistico no tur ora tabata facil, pero cu añanan el a siña con pa haci esaki. ‘Na prome instante e tabata poco dificil pero despues di añanan haciendo esaki bo ta custumbra. Mi tin añanan sin bay un vakantie pa motibo cu tur mi dianan di vakantie mi ta uzanan pa viaha y haci presentacionnan internacional.’ Asina ‘ki Janiro ta demostra tambe cu no solamente e ta un artista local, pero semper a sa di representa Aruba intenacionalmente tambe. Pa Janiro, crea cancionnan cu ta pega na tur radio, ta un arte. E ta un don cu Dios a dunami cu mi ta agradecido na dje. E ta un talento cu poco di nos ta nace cune. E bendicion aki ta uno cu tin biaha mi mes ta sorprende mi mes, Paso awendia pa bo sobresali, bo mester ta mas c’un musico. {{Appendix}} Nos a sera 2020 cu broche de oro. Janiro Eisden den cas. Hopi great di tende con e pionero aki a cuminsa. Di cassete pa cd pa usb pa cloud. Di tempo di underground "Zip Zap Zip Zap" te cu awor. Con nan a crese na ABC, Hulanda y mucho mas. Mas di 29 aña den mundo artistico... {{DEFAULTSORT:Eisden, Janiro}} E artista conoci di musica Rap y Hip Hop Janiro Eisden, miho conoci como “Ataniro”, a nace na Aruba dia prome di april 1975. Janiro a lanta na San Nicolas hunto cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy y su ruman muhe Deyanira Eisden. El a bishita Tarcisius Kleuterschool, scol basico Sint Michael, John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Despues cu Janiro a caba su estudio na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda, como trahado Social y ‘Basis Onderwijs Assistent’, el a regresa Aruba pa eherce su trabou como trahado Social. Semper Janiro a biba y a crea mayoria di su videoclipnan den su districto San Nicolas. Actualmente ainda e ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan. Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991, hunto cu Dino Dirks durante un ‘school talentenjacht’. Hunto nan a lanta e grupo ‘Basic One’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref> De regering van Aruba heeft onlangs hulde gebracht aan “Ataniro” Janiro Eisden voor zijn 30 jaar in de wereld van entertainment op Aruba. Dit eerbetoon vond plaats in een volledig uitverkocht Cas di Cultura.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/02/ataniro-ontvangt-eerbetoon-voor-30-jaar-entertainment/|titel=“Ataniro” ontvangt eerbetoon voor 30 jaar entertainment|datum=2022-02-22|bezochtdatum=2022}}</ref> Hij krijgt die erkenning voor zijn grote bijdrage aan de cultuur van Aruba en zijn waardering voor het Papiamento. De start van de muzikale carrière van Janiro Eisden begon met de oprichting van Basic One en het op Aruba bekende nummer Suave. Na deze hit produceerde Niro drie tot vijf hits per jaar. Die bereikten allemaal de Top 100 bij de meeste lokale radio’s en bij radiostations op de naburige eilanden.Janiro was de allereerste rapper op Aruba die in het Papiaments rapte. Veel zinnen van zijn teksten zijn spreuken in het Papiamento geworden. Janiro is erg trots op zijn geboorteplaats San Nicolas, waar hij opgroeide en dit is duidelijk te zien in al zijn videoclips die in San Nicolas worden opgenomen en waarbij ook de mensen van zijn geboorteplaats betrokken zijn. Het is bewonderenswaardig hoe Niro de buurt promoot die hem zag starten en groeien in zijn muzikale carrière. Ataniro heeft deelgenomen aan meerdere Calypso-wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd. {{Appendix}} Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL ( ----------------------- '''Basic One''' ta un grupo musical di Aruba. E grupo a wordo forma na 1991, ora e rapper Arubano [[Ataniro|Janiro Eisden]] y e rapper-productor Dino Dirks a participa den un show di talento na Aruba. The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets. In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers. In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks. == Diskografia == === Single === * ''Dios para den'' * ''Suave'' (2018) === Album/CD === * ''Suave'' (1995?) * ''Mundo Cruel'' (1997?) * ''Crijojo Funk'' (cu Vale Croes) * ''Danki Senjor'' Het duo Basic One uit Aruba scoort op de Antillen hits met hun combinatie van r&b, rap en dancehall gezongen en gerapt in het Nederlands, Engels, Papiamento en Spaans.<ref>{{citeer web|url=https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Basic+One|titel=Basic One|werk=Muziekencycloedie.nl|datum= |bezochtdatum=2022-03-20}}</ref> De Arubaanse rapper Janiro Eisden (1 april 1975) en de Nederlandse rapper/producer Dino Dirks treden voor het eerst onder de naam Basic One op tijdens een talentjacht op een school op Aruba. De eerste nummers die ze opnemen, worden opgepikt door diverse Arubaanse radiostations. Dino Dirks verlaat de groep (1993-1994). Hij wordt vervangen door producer Kurt Labadie (DJ Kindamage). De cassettebandjes van Basic One vinden gretig aftrek op de schoolpleinen van Aruba. Het titelnummer van het debuutalbum Suave wordt een grote hit op de Antillen. Van de single worden rond de 20.000 exemplaren verkocht. Dankzij het hitsucces kan Basic One veel concerten geven op Aruba, Bonaire en Curaçao. 1997 Ook de singles Ladiesnight en Marlene van het tweede album Mundo Cruel worden hits. 1999 De derde cd Crijojo Funk is een samenwerking tussen Basic One en de populaire stand-up comedian Vale Croes. Op de plaat wordt muziek afgewisseld met humoristische verhalen van Croes. 2001 - 2002 Het album Danki Senjor en de single Destino zijn religieus getinte platen. Aan de daaropvolgende cd Destino Di Ghetto zit een theaterstuk verboden waarmee jongeren bewust worden gemaakt over de 'gevaren van de straat' zoals drugs. 2004: Met nieuwe producer Michael Lampe alias Kultivator (2 november 1977) verovert Janiro Eisden ook Nederland dankzij de aandacht die Basic One krijgt op het onder met name allochtone jongeren zeer populaire radiostation FunX. Het nummer Idioma Di Bu Cuerpa (Lichaamstaal) van het zesde album Bo Sa Caba wordt een radiohit. 2005 Nami Loke Bo Tin (Geef Me Alles Wat Je Hebt) belandt in de XChart van FunX. Het levert het duo een optreden op tijdens de FunX Showcase tijdens Dunya 2005. 2006 De single Dos Amor (Twee Liefdes) gaat over het zoontje van Janiro Eisden op Aruba. Basic One tekent bij platenmaatschappij Walboomers en werkt aan een volgend album.2007 In de zomer verschijnt het album Masterlijk, opgenomen in de C-Level Studio. De plaat bevat gastbijdragen van o.a. Pugistix (K-liber 4 Life), Hunneley (Cats'Tribe, Q-Sign), Randy Cordelia en Chris Stick uit Willemstad. Janiro werkt nogsteeds met producer Cultivator die de beats van de verschillende hits heeft gemaakt. Verder werkt hij met dj KD en Jeon. De laatst genoemde artiest heeft het complete nieuwe album van Basic One gemaakt. Volgens Eisden heeft de 17-jarige ontzettend veel talent.<ref>https://www.funx.nl/news/music/35f37a25-94dd-4787-aa20-791c48dbe9cb/janiro-eisden-mist-ex-leden-basic-one-niet</ref> https://www.last.fm/music/Basic+One/+wiki: Basic One is a group from the Island Aruba. Their music is a combination of reggae, dancehall, hiphop, r&b and caribbean music styles. Similar their songs are in english, spanish, dutch and papiamento. They were founded in 1991 by Janiro Eisden (a.k.a. Patin Pret)and Dino Dirks. In 1994 Dino Dirks is replaced by Kurt Labadie (Dj K.D.). In 1995 their score a big hit with "Suave". They became very popular on the islands of Aruba, Curacao and Bonaire and in the Netherlands. In the summer 2007 they brought out a new cd with the title "Masterlijk." http://www.basic-one.com/ ------------------------- '''Gustave Nouel''' {n. 14 di januari [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba]]no-Hulandes. == Bida == Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante * studie in NL * hij vestigde zich in Deventer Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984) Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref> Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref> Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”. Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd. Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba. Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen. In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken... {{Appendix}} -------------- {{Infobox Artista | birthname = Claudius Philips | image = | birthdate = | lugar_nanse = [[Aruba]] | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Saca e Boem''" | field = músiko, kantante, compositor i produser | movement = | awards = | website = }} '''Claudius Alvin Philips''' (n. [[18 di april]] [[1964]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, kantante, compositor, areglista y producer [[Aruba]]no. Bou di e nomber artistico '''Mighty Talent''' e tabata un artista legendario di musica di Carnaval. For di dekada 1980 ela titula na Aruba "Road March King" na 12 ocacion y "Calypso King" na 13 ocacion. == Bida == Claudius Philip a nace na San Nicolas den un famia di seis yiu, cinco homber y un muhe. E tabata un famia musical, cada uno tabata toka un instrumento of tabata canta den un coro. Hij is een musicus en hij is een heel bekende figuur voor de Carnavalsmuziek van Aruba. Hij heeft onder de naam ‘Mighty Talent’12 keer de titel veroverd van Road March King en dertien keer de titel van Calypso King. Phillips is een pianist, arrangeur en hij schrijft zijn eigen muziekstukken. Toen Claudius 16 jaar was deed hij mee aan een songfestival op St. Maarten. Toen hij 17 was deed hij nogmaals mee aan een songfestival op St. Maarten en toen won hij de eerste prijs. Hij won de derde prijs op het OTTI festival in 1983 gehouden in Washington D.C. In 1983 won hij de titel ‘Voz Hubenil’, dit was een festival gehouden op Aruba. In 1984 won hij de eerste prijs tijdens het Caribbean Song Festival. Verder heeft hij veel meer prijzen gewonnen. (Zie bijlage ‘Claudius Phillips achievements 1983-1998’). Op 10 oktober 1998 vierde Phillips het feit dat hij al 15 jaar in de muziek zat. Hoe lang zit hij nu dan in de muziekwereld? MET WELKE BANDS HEEFT CLAUDIUS MEEGESPEELD? Musical Time, Pride, Aruban band, Sound & Harmony en, Sensacion del Caribe. BAND Zijn band heet O.R.E.O en deze band heeft Phillips in 1992 opgericht. Dit betekent voluit: One Real Electronic Organization. == Honor == Na 2020 Philips ta wordo reconoci dor di minister di cultura.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/20955-erkenning-voor-claudius-philips|titel=Erkenning voor Claudius Philips|werk=Antilliaans Dagblad|datum=2020-02-11|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> == Discografia == ===Albums=== * ''Come to the Island'' (1993) * ''Saca e Boem'' (1994) * ''Roadmarch 95 y Saca e Bum Bum'' (1995) * ''Sigi sigi'' (1996) * ''Hisa mi Salario'' (1997) * ''Call me'' (1998) * ''Mighty Talent'' (1999) * ''We're Back at Last'' (2002) * ''We're No Different'' * ''Present 2 Past'' == Link externo == {{Appendix}} NOTES skempi.com/artist/claudius-philips-oreo: For the past three decades, Aruban legend Claudius Philips has cemented his place among the elite of Dutch Caribbean music with a string of hits and other musical milestones. Coming from a musical family in San Nicolas, his career started in 1981 when at the age of 16 he participated in the “Mr Valentine Song Festival” in St. Maarten. He won the festival and received the title ‘Mr. Valentine’. In that same year he participated in another festival in Aruba, namely ‘Talented Teens’, which he also won and after which he started using the stage name ‘Mighty Talent’. In the ensuing two years he had many more successes and won many other prizes in recognition of his talent but the event that he credits with really changing his life in the blink of an eye was his participation in the ‘Organización de la Televisión Ibero-Americano’ festival in 1983. The Netherlands Antilles as a country at the time belonged to this organization that organized this festival for singers from across Latin America who had won song festivals in their respective countries and so Philips was eligible to compete. Representing the islands, he, at the age of 18, competed against 20 other world renowned singers and impressively came in third. This and the fact that he won the ‘Calypso and Roadmarch contest’ that year, earning him the title ‘Calypso King’, garnered him massive exposure. From then on he was frequently booked for shows and was the member of many bands up until the year 1990, when he departed to Boston after he received a scholarship from the Aruban government to follow a one year module at the ‘Berkley College of Music’. There he reassessed his genuine passion for music and upon his return to Aruba he formed his own band named ‘O.R.E.O.’ which stands for ‘One Real Electronic Organization’, officially ‘Claudius i su grupo OREO’. With them he went on to launch himself to unprecedented heights in the music scene of the ABC islands in the 1990s and 2000s with their album sales setting records that still stand to this day. Their album ‘Saka E Boem’ in particular was their crown jewel, garnering Philips a ‘Golden Award’ and a ‘Platinum Award’ from the ‘Disc Maker’ organization in Philadelphia, USA. He is the only artist of Dutch Caribbean descent to have achieved this feat. He has also captured the ‘Calypso King’ and ‘Roachmarch King’ crown on thirteen occasions, another impressive feat. He and his band continue to be successful on the ABC islands, delighting locals and tourists alike with spectacular shows. They have played in venues on all the islands of the Dutch Antilles, along with venues in Suriname, Holland and New York. Many couples in Aruba say they met at the parties where they have played. Philips hopes to one day open up a night club where he can continue to delight crowds with his musical stylings. ------------ {{Infobox Artista | birthname = Jonathan Thiel | image = | birthdate = [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] | lugar_nanse = [[Aruba]] | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Machika''" | field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser | movement = | awards = | website = }} '''Jeon''' o Jeon Arvani, nomber artistico di Jonathan Thiel, (n. [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] na Santa Cruz), ta un musico, kantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Jeon is the stage name of Jonathan Thiel, who was born on the island of Aruba on January 27, 1991. He is the son of musician Robert Thiel and Francia "Anchi" Thiel. Born into a family of musicians, Jeon began taking piano lessons from his father at age 8. Over the years, he has learned to play different instruments including bass, cuatro, wiri, conga and piano. Today, Jeon is a musician, composer, and producer. Jeon's hit singles are well renowned in Aruba, Curacao, Bonaire, Saba, Colombia, Venezuela, and The Netherlands. He was named Aruba's "Artist of the Year" on several occasions, and his songs have earned similar yearly awards. In 2016, his song "Dushi Bida" was named "Song of the Year" by numerous Aruban radio stations, and its music video has over 2 million views on Youtube. Due to his success, he has had the opportunity to perform in several countries, opening for major international acts such as Chris Brown, Don Omar, J. Balvin, Romeo Santos, Juan Luis Guerra, Gente de Zona, and Zion y Lennox. In the winter of 2018, J Balvin released a new single "Machika" featuring Jeon and Brazilian singer Anitta. The song saw immediate radio success in the US, Latin America, and Europe. The single put Jeon at the forefront of the new Urban scene. "Machika" also skyrocketed to #1 on the Global YouTube chart.<ref>[https://partyflock.nl/artist/93223/biography Jeon], partyflock.nl. Recupera september 2021.</ref> Jeon sings with Ritmo Real, his talented sidekick, in his new single, a love song to the island, its Indian ancestors, and its abundantly beautiful nature. Aruban born producer, performer and songwriter who collaborated with [[J. Balvin]] on the mega track Machika. In 2018 his songs was streamed over 100 million times in over 60 countries on Spotify. He earned a 2018 Latin Grammy nomination for Record of the Year for "X." His father's name is Robert Thiel. When he was 14, he joined a bagpipes ensemble and played numerous instruments. Jonathan Thiel, 27, now known as Jeon Arvani, became famous on the island as Biggie Boy. He later dropped the “Boy,” when at the age of 14, he broke into the local music scene with his first hit. He was immediately noticed by Janiro Eisden from [[Basic One]], who had already heard him as early as 2004 on TV. Janiro started opening doors for the budding star, talking about future plans, and collaborating on local music projects. The way Jeon tells it, he was born in Santa Cruz, Aruba, to a musical family. His father, Robert Thiel, is a pianist and music producer, and his grandfather was a musician. Music became his calling, his world—there was no room for school or a formal education. Jeon’s music has a soft, romantic aspect, and the artist indeed delivers popular love ballads for his female fans. The bad boy in him shakes, pops, and shifts his booty, promoting a mix of reggaetón, rap and Latin pop known as [[Ritmo Combina]]. Jeon broke into international stardom in early 2018 when he released “Machika,” a reggaetón sensation, one of the most-viewed music videos ever, in an artistic collaboration with the king of reggaetón, J Balvin from Colombia, who extended his fan reach by also including Anitta, a Latin pop diva from Brazil. Their incredible, costly, Mad Max-inspired music video conquered the world, catapulting Jeon onto the international stage.<ref>Rona Coster, [ttps://wheninaruba.com/blog/aruba-new-single-by-jeon/ Aruba”—New Single by Jeon], wheninaruba.com (18 november 2018). Recupera september 2021</ref> Jeon’s new single, “Aruba,” was shot on “Little Aruba” on the north coast of the island in collaboration with some of Aruba’s best musicians. == Discografia == Singles * ''Dushi Bida'' (2016) * ''Bon Vibe'' * ''It is what it is'' * ''Chiki Cha'' (cu Ritmo Real) * ''Amanecer'' ( cu Leo Herrera) * ''Machika'' (2018, cu Balvin y Anitta) * ''Aruba'' (2018) == Link externo == * http:jeonarvani.com {{Appendix}} ---------------- en.wiki "Machika" (presumed to mean "smash" in the Papiamento language[2]) is a song recorded by Colombian singer J Balvin, Aruban singer Jeon and Brazilian singer Anitta. It was released as a single on 19 January 2018 through Capitol Records and Universal Music Latin from Balvin's studio album Vibras.[1] The song was written by Balvin, Jeon and Anitta together with producer Sky Rompiendo. The song is produced by Clyde Narain and CHILDSPLAY. ---------- en.wiki Johnny Ventura {{Infobox Artista | birthname = Johnny Ventura | image = | birthdate = [[5 febrüari]] [[1937]] | lugar_nanse = Kòrsou | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Atardi''" | field = músiko, kantante, kanta-outor | movement = | awards = | website = }} '''Juan de Dios Ventura Soriano''' (8 March 1940 – 28 July 2021), better known as '''Johnny Ventura''' nicknamed {{lang|es|El Caballo Mayor}},<ref name="TM recovered" /> was a Dominican singer and band leader of [[merengue music|merengue]] and [[Salsa music|salsa]]. He also served as vicemayor of [[Santo Domingo]] from 1994 to 1998, and as mayor of Santo Domingo from 1998 to 2002.<ref>{{cite web|url={{Allmusic|class=artist|id=p29585/biography|pure_url=yes}}|title=Biography: Johnny Ventura|last=Bush|first=John|publisher=[[AllMusic]]|access-date=20 May 2010}}</ref> es.wiki: Juan de Dios Ventura Soriano (Santo Domingo, 8 de marzo de 1940-Santiago de los Caballeros, 28 de julio de 2021),1​ mejor conocido como Johnny Ventura o Caballo Mayor, fue un cantante dominicano de merengue. Fue muy popular en las décadas de 60, 70, y 80 en la República Dominicana y en los países del área del Caribe. SANTO DOMINGO – E legendario merenguero Dominicano uan de Dios Ventura Soriano, miho conoci como Johnny Ventura of El Caballo Negro a fayece diaranson na edad di 81 aña, di un atake di curason. Su famianan a confirma e noticia. Ventura fuera di tabata cantante, a sirbi como vice alcaklde y alcalde di Santo Domingo entre 1994 y 2002. Conocido cantante di Aruba Robert J’eandor a toca y canta cu ne den su tempo cu el a biba na Republica Dominicana.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/23002 E legendario merenguero Johnny Ventura a muri a consecuencia di atake di curason], NoticiaCla, 28 yüli 2021. Rekuperá 30 yüli 2021.</ref> == Discografia == * ''La Agarradera Vol. 4'' (1962) * ''Cuidado con el Cuabero'' (1963) * ''El Llorón (El Florón)'' (1964) * ''1920 y Otros Éxitos'' (1964) * ''El Turun Tun Tun'' (1965) * ''El Boogaloo Está en Algo'' (1965) * ''La Resbalosa'' (1965) * ''Siempre Pa' Lante'' (1966) * ''Figurando'' (1966) * ''El Papelito Blanco'' (1967) * ''Noches en Quisqueya'' (1968) * ''El Mamito'' (1968) * ''Siempre en Órbita'' (1969) * ''El Guataco'' (1970) * ''Más Éxitos'' (1970) * ''Ah..! Yo No Se... No'' (1971) * ''Salsa y Algo Más...'' (1971) * ''¿Tú Sabes a Qué Yo Vine? Te Digo Ahorita'' (1972) * ''Bambaraquiti'' (with Joseito Mateo) (1972) * ''Traigo Mi Salsa... Pa' Tu Lechón'' (1972) * ''Navidades En Merengues y Salves'' (with Rafael Colón) (1972) * ''El Pingüino'' (1973) * ''Acompaña a Sus Creaciones'' (1973) * ''...De Nuevo Presente'' (1973) * ''Salsa!'' (1973) * ''La Protesta de los Feos'' (1974) * ''Un Poquito Para Atrás: Mamá Tingó'' (1974) * ''El Hijo del Pueblo'' (1975) * ''En Acción'' (1975) * ''12 Aniversario'' (1976) * ''¡El Que Venga Atrás Que Arree!'' (1976) * ''Solo Para Bailadores'' (1976) * ''Excitante'' (1977) * ''El Disco Rayao'' (1977) * ''2 Aces al Tiro'' (with Rolando Laserie) (1977) * ''Navidades Dominicanas'' (with Luis Alberti) (1977) * ''Amar Es Vivir'' (with Rafael Colón) (1978) * ''Presentando a Mi Nueva Cosecha'' (1978) * ''En Su 15 Aniversario'' (1979) * ''Yo Soy el Merengue'' (1980) * ''Johnny Mucho... Mucho Johnny!'' (1981) * ''Lo Que Te Gusta'' (1981) * ''El Sueño'' (1982) * ''Flying High (Volando Alto)'' (1983) * ''Concierto de Amor'' (with Rafael Colón) (1983) * ''Y Buena Que Está... María'' (1984) * ''El Hombre y Su Música'' (1985) * ''Navidad Sin Ti'' (1985) * ''Capullo y Sorullo'' (1986) * ''El Señor del Merengue'' (1986) * ''Si Vuelvo a Nacer'' (1987) * ''El Caballo... Una Leyenda'' (1988) * ''Ayer y Hoy'' (1989) * ''Quisqueya y Borinquen'' (1990) * ''Éxtasis'' (1990) * ''35 Aniversario Con Sus Invitados'' (1992) * ''Siempre'' (1993) * ''Retoñando'' (1994) * ''El Gran Encuentro del Combo Show'' (1995) * ''Como el Café'' (1996) * ''Sin Desperdicio'' (2003) * ''103 Boulevard'' (2006) * ''Volvió la Navidad'' (2009) * ''El Viejo Ta' en la Calle'' (2013) * ''Tronco Viejo'' (2016) == Compilations == * ''12 Grandes Éxitos'' (1960) * ''Vamos a Bailar Merembé'' (1968) * ''Super Hits'' (1973) * ''En Alas de Quisqueyana'' (1976) * ''Super Hits Vol. 3'' (1977) * ''Salsa y Más Salsa'' (1977) * ''Por el Campeonato Mundial!'' (with [[Wilfrido Vargas]]) (1977) * ''Sonido Negro'' (1979) * ''14 Éxitos de Johnny Ventura'' (1981) * ''Las Tapas'' (1981) * ''Un Saludo al Diputado: 14 Éxitos Vol. 2'' (1982) * ''Classic: Con Su Sabor Original'' (1985) * ''16 Éxitos'' (1987) * ''20 Éxitos en Salsa'' (1991) * ''Los Reyes del Merengue'' (con [[Wilfrido Vargas]]) (1991) * ''12 Golden Hits'' (1993) * ''Grandes Éxitos'' (1993) * ''The Best'' (1994) * ''Brillantes'' (with [[Sergio Vargas]]) (1994) * ''El Rey y la Reina del Merengue'' (con [[Milly Quezada]]) (1996) * ''Cara a Cara'' (with [[Sergio Vargas]]) (1997) * ''El Disco de Oro'' (1997) * ''40 Aniversario: En Vivo'' (1998) * ''Palo Bonito'' (1999) * ''20th Anniversary'' (1999) * ''Merenguero Hasta la Tambora'' (2000) * ''Oro Merenguero'' (2000) * ''El Oro del Caballo Negro'' (2001) * ''22 Ultimate Hits Series'' (2002) * ''Serie Azul Tropical'' (2003) * ''Soy'' (2004) * ''10 de Colección'' (2005) * ''¡Oye Que Rico Mami... Salsa!'' (2006) * ''20 Éxitos Originales'' (2006) * ''El Rey del Merengue'' (2007) * ''Mis Favoritas'' (2011) {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Ventura, Johnny}} [[Category:Hendenan]] [[Category:Kantantenan]] [[Category:Republika Dominikana]] --------------------- mczzvbhzwlpvkwgkdaajetbgv76o9rn Matansa di aprel 0 8436 90363 87180 2022-08-13T10:47:09Z Caribiana 8320 wikilink wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} [[File:Kantoorgebouw Curaçao, Bestanddeelnr 935-1479.jpg|thumb|250px|Sede di [[Shell Curacao N.V.|CPIM]] den dekada 40]] E '''matansa di aprel''' ([[hulandes]]: Aprilmoorden), konosi tambe komo '''konflikto chines''' òf '''insidente chines''', tabata un suseso trágiko na [[Kòrsou]], resultado di e konflikto laboral ku a surgi na [[1942]] entre e marineronan [[China|chines]] prosedente di [[Rotterdam]] i nan dunadó di trabou, [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM). == Suseso == E konflikto tabata trata e kondishonnan di trabou peligroso, entre otro en konekshon ku e [[Di Dos Guera Mundial]], i e sueldonan abou di e kargadó di karbon i fuguneronan a bordo di e tènkernan di zeta di CSM, un kompania liga na [[Refineria Isla|Curaçaose Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM), ku tabata un empresa supsidiario di Shell.[[File:Laatste toespraak van gouverneur van Curaçao G.J.J. Wouters in een zitting van d, Bestanddeelnr 935-1149.jpg|thumb|left|250x220px|Ultimo diskurso na 1942 di Gobernador G.J.J. Wouters den parlamento prome ku ela retira. P.A. Kasteel (sinta na man drechi) ta remplas'e komo gobernador nobo di [[Antias Hulandes]]]] Entre februari i aprel 1942, kuater shen chines ta bai den wèlga pa pone preshon tras di nan eksigensianan. Pa temor ku e suministrashon di zeta na forzanan aliado lo stanka outoridatnan [[Hulanda|hulandes]] ta purba kibra e wèlga. Wèlguistanan ku a keda nenga pa reanuda trabou a wordu interná den e kampamentu militar di [[Suffisant]]. Durante un lantamentu breve dia [[20 di aprel]] polis militar i guardianan hulandes ta tira diesinku wèlguista mata. E kurpanan ta wordu derá na [[Willemstad]], den un graf anónimo na santana Kolebra Bèrdè. Pa motibu di e atenshon politiko genera pa via di e suseso aki, e mandatarionan responsabel mester a retirá i mester a tuma akshon pa mehora e kondishonnan laboral. Desde 2003 e fundashon "Eerherstel Oorlogsslachtoffers Curaçao" (SEOC) ta lucha pa e diesinku marinero chines ku a fayese haya rekonosementu komo víktima di guera i pa nan wordu konmemorá dia 4 di mei.<ref>{{Citeer web|url=https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/eerherstel-na-66-jaar-voor-15-gedode-stakers~b072babb/|titel=Eerherstel na 66 jaar voor 15 gedode stakers|datum=2008-04-21|bezochtdatum=2022-04-16|auteur=Mentens, Jean|uitgever=De Volkskrant|taal=nl}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/04/16/nederland-moet-slachtoffers-aprilmoorden-erkennen/|titel=Nederland moet slachtoffers Aprilmoorden erkennen|werk=Ret Karibense|datum=2013-04-16|bezochtdatum=2022-04-16}}</ref> Riba nan petishon gobièrnu di Kòrsou na 2012 a proklamá dia 20 di aprel komo dia di konmemorashon di e “Matansa di aprel”. CEOC ta maneha pa e motibu aki dos monumentu nashonal; esta e Monumentu 20 di aprel 1942 na Suffisant i e santana Kolebra Bèrdè.<ref>{{citeer web|url=https://aprilmoorden.nl/|titel=De Aprilmoorden zijn 80 jaar|werk=Aprilmoorden.nl|datum=|bezochtdatum=2022-04-16}}</ref> == Mira tambe == * [[Rebelion Grandi]] * [[Felix Chakuto]] * [[Trinta di Mei]] {{Appendix|refs| {{References}} ;Lista di fuente * [https://aprilmoorden.nl/wp-content/uploads/2018/02/18.-Politie-rapport-Aprilmoorden.pdf Proces-verbaal di Inspektor di Polis, W.J. van der Kroef], fechá 23 di aprel 1942 * [https://aprilmoorden.nl/wp-content/uploads/2018/02/02.-Ondz.-cie-Het-Chinezenconflict.pdf Relato di e Komishon di Investigashon]. * [https://aprilmoorden.nl/wp-content/uploads/2018/02/20.-Memorandum-CPIM-Aprilmoorden.pdf Memorandum di CPIM]. * [https://www.vakbondshistorie.nl/dossiers/staking-chinese-zeelieden-op-curacao-dodelijke-afloop/ Vakbondshistorie] * [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Werkgroep Caraibische Letteren] * [https://www.bibliotheek.nl/catalogus/titel.34314266X.html/de-aprilmoorden/ De Aprilmoorden] (2012), pa Nizaar Makdoembaks }} [[Category:Historia]] [[Category:Kòrsou]] ohk5tabs0onvezowhj6s6vc7gld5iku 90368 90363 2022-08-13T11:12:58Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} [[File:Kantoorgebouw Curaçao, Bestanddeelnr 935-1479.jpg|thumb|300px|Sede di [[Shell Curacao N.V.|CPIM]] den dekada 40]] E '''matansa di aprel''' ([[hulandes]]: Aprilmoorden), konosi tambe komo '''konflikto chines''' òf '''insidente chines''', tabata un suseso trágiko na [[Kòrsou]], resultado di e konflikto laboral ku a surgi na [[1942]] entre e marineronan [[China|chines]] prosedente di [[Rotterdam]] i nan dunadó di trabou, [[Curaçaosche Scheepvaart Maatschappij]] (CSM). == Suseso == E konflikto tabata trata e kondishonnan di trabou peligroso, entre otro en konekshon ku e [[Di Dos Guera Mundial]], i e sueldonan abou di e kargadó di karbon i fuguneronan a bordo di e tènkernan di zeta di CSM, un kompania liga na [[Refineria Isla|Curaçaose Petroleum Industrie Maatschappij]] (CPIM), ku tabata un empresa supsidiario di Shell. Entre februari i aprel 1942, kuater shen chines ta bai den wèlga pa pone preshon tras di nan eksigensianan. [[File:Laatste toespraak van gouverneur van Curaçao G.J.J. Wouters in een zitting van d, Bestanddeelnr 935-1149.jpg|thumb|left|280x170px|Ultimo diskurso na 1942 di G.J.J. Wouters den parlamento promé ku ela retira komo gobernador di Antias Hulandes. P.A. Kasteel (sinta na man drechi) ta remplas'e komo gobernador.]] Pa temor ku e suministrashon di zeta na forzanan aliado lo stanka outoridatnan [[Hulanda|hulandes]] ta purba kibra e wèlga. Wèlguistanan ku a keda nenga pa reanuda trabou a wordu interná den e kampamentu militar di [[Suffisant]]. Durante un lantamentu breve dia [[20 di aprel]] polis militar i guardianan hulandes ta tira diesinku wèlguista mata. E kurpanan ta wordu derá na [[Willemstad]], den un graf anónimo na santana Kolebra Bèrdè. Pa motibu di e atenshon polítiko genera pa via di e suseso aki, e mandatarionan responsabel mester a retirá i mester a tuma akshon pa mehora e kondishonnan laboral. [[File:Avantia Damberg Suffisant 2021.jpg|thumb|250px|Mural di [[Avantia Damberg]] riba Stadion Pedro Odulio Willems na [[Suffisant]], konmemorando e suseso "Matansa di aprel"]] Desde 2003 e fundashon "Eerherstel Oorlogsslachtoffers Curaçao" (SEOC) ta lucha pa e diesinku marinero chines ku a fayese haya rekonosementu komo víktima di guera i pa nan wordu konmemorá dia 4 di mei.<ref>{{Citeer web|url=https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/eerherstel-na-66-jaar-voor-15-gedode-stakers~b072babb/|titel=Eerherstel na 66 jaar voor 15 gedode stakers|datum=2008-04-21|bezochtdatum=2022-04-16|auteur=Mentens, Jean|uitgever=De Volkskrant|taal=nl}}</ref><ref>{{citeer web|url=https://caribischnetwerk.ntr.nl/2013/04/16/nederland-moet-slachtoffers-aprilmoorden-erkennen/|titel=Nederland moet slachtoffers Aprilmoorden erkennen|werk=Ret Karibense|datum=2013-04-16|bezochtdatum=2022-04-16}}</ref> Riba nan petishon gobièrnu di Kòrsou na 2012 a proklamá dia 20 di aprel komo dia di konmemorashon di e “Matansa di aprel”. CEOC ta maneha pa e motibu aki dos monumentu nashonal; esta e Monumentu 20 di aprel 1942 na Suffisant i e santana Kolebra Bèrdè.<ref>{{citeer web|url=https://aprilmoorden.nl/|titel=De Aprilmoorden zijn 80 jaar|werk=Aprilmoorden.nl|datum=|bezochtdatum=2022-04-16}}</ref> == Mira tambe == * [[Rebelion Grandi]] * [[Felix Chakuto]] * [[Trinta di Mei]] {{Appendix|refs| {{References}} ;Lista di fuente * [https://aprilmoorden.nl/wp-content/uploads/2018/02/18.-Politie-rapport-Aprilmoorden.pdf Proces-verbaal di Inspektor di Polis, W.J. van der Kroef], fechá 23 di aprel 1942 * [https://aprilmoorden.nl/wp-content/uploads/2018/02/02.-Ondz.-cie-Het-Chinezenconflict.pdf Relato di e Komishon di Investigashon]. * [https://aprilmoorden.nl/wp-content/uploads/2018/02/20.-Memorandum-CPIM-Aprilmoorden.pdf Memorandum di CPIM]. * [https://www.vakbondshistorie.nl/dossiers/staking-chinese-zeelieden-op-curacao-dodelijke-afloop/ Vakbondshistorie] * [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Werkgroep Caraibische Letteren] * [https://www.bibliotheek.nl/catalogus/titel.34314266X.html/de-aprilmoorden/ De Aprilmoorden] (2012), pa Nizaar Makdoembaks }} [[Category:Historia]] [[Category:Kòrsou]] gba6excbgwd1k25xrwhe6dx1301fvob Diana Lebacs 0 8629 90355 89234 2022-08-12T21:24:39Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Diana Melinda Lebacs''' (n. [[12 di sèptèmber]] [[1947]] na [[Willemstad]] - f. [[11 di yüli]] [[2022]] na [[Kòrsou]]) tabata un poeta, eskritor, aktris, dosente, traduktor, kantante i kontadó di kuenta [[Kòrsou|kurasoleño]]. Lebacs a hunga un papel importante den desaroyo di literatura hubenil i komedia di [[Antias Hulandes]] i tabata skirbi tantu na [[papiamentu]] komo na [[hulandes]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://nos.nl/artikel/2436469-curacaose-auteur-diana-lebacs-74-strijder-voor-het-papiaments-overleden|auteur=Drayer, Dick|titel=Curaçaose auteur Diana Lebacs (74), 'strijder voor het Papiaments', overleden|werk=Nos.nl|datum=2022-07-13|bezochtdatum=2022-07-13}}</ref> Na 1976 su di dos buki ''Nancho van Bonaire'' tabata e promé buki antiano ku den historia di e literatura hubenil [[Hulanda|hulandes]] a wòrdu premiá ku un ‘Stilus di Plata’ (''Zilveren Griffel'').<ref>{{nl}}[https://www.dbnl.org/tekst/_bzz001197601_01/_bzz001197601_01_0035.php Miep Diekmann Een uitputtingsslag met de Boze Feeën], dbnl.org</ref> Desde 1976 Lebacs tabata kasá ku [[Pacheco Domacassé]] i a bira viuda menos di kuater luna promé ku su morto. == Biografia == Diana Melinda Lebacs a nase den e bario di [[Cher Asile]] (na Kòrsou), yu di Esther Amalia Doelwijt, originalmente di [[Sürnam]] i bibando na Kòrsou desdeku su 18 aña i Willem Mertjo Lebacs, hefe di duana i aktivo tambe komo karpinté i kòrtadó di palu. Su mayornan no por a komuniká ku otro den nan idioma nativo, pero nan tabata komprondé [[hulandes]] si i tabata papia esaki na kas. Banda di esaki, Diana tabata papia [[papiamentu]] ku su wela. Diana a bishitá e skol di fundeshi Philomena School. Despues el a bai e skol sekundario [[Maria Immaculata Lyceum]] (MIL). Diana a studia pa maestra di skol básiko i skol spesial. Ademas el a studia pa dosente di hulandes i papiamentu na [[University of Curaçao|Universidat di Antia]] (UNA).  Na aña 1967, Diana a kasa ku [[Pacheco Domacassé]] (1941-2022), dosente, outor, aktor i direktor di pelíkula. E pareha tin dos yu muhé i tres ñetu. Lebacs a bira viuda menos di kuater luna promé ku su morto. == Premionan == * [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] '''Hulanda''' - premio ‘Zilveren Griffel’ (1976) * [[File:Flag of the Netherlands Antilles.svg|20px|border]] '''Antias Hulandes'''/[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] '''Aruba''' - premio di kultura di Prins Bernard Cultuurfonds Antias Hulandes i Aruba (2003) * [[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] '''[[Reino Hulandes]]''' - kondekorashon real di ‘Kabayero’ (''Ridder'') den [[Orden di Oranje-Nassau]] (2007) * [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] '''Kòrsou''' - premio ‘[[Tapushi Literario|Tapushi di Oro]]’ (2012) * [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] '''Kòrsou''' - premio bienal [[Pierre Lauffer]] ‘Chapi di Plata’ (2020) == Obranan literario == [[File:Walcott and Lebacs.jpg|thumb|300px|Diana Lebacs ku ganadó di premio Nobel di [[Saint Lucia]], Derek Walcott, na un "masterclass" di Werkgroep Caraïbische Letteren dia 19 di mei 2008]] * ''Sherry, het begin van een begin'' (1971) * ''Nancho van Bonaire'' (1975, Zilveren Griffel) * ''Chinina-kome-Lubida'' (1976) * ''Ken-ken pia di wesu'' (1977) * ''Nancho matroos'' (1977) * ''Nancho niemand'' (1979) * ''Nancho kapitein'' (1982) * ''Suikerriet Rosy'' (1983) * ''De Spokenband'' (1985) * ''Het witte licht'' (1986) * ''Lichten boven Klein Bonaire'' (1990) * ''Robin en de reuze-robot'' (1992) * ''De langste maand'' (1994) * ''Caimins geheim'' (2002) * ''Fula fula'' (2005) * ''Waar is Olivier?/Unda Olivier ta?'' * ''Ubuntu'' (2010) * ''Belumbe/De waterlijn'' (2014) (poesia) * ''Duizend leugens bruidstaart'' (2017) * ''Grandesa di amistat'' (2018) == Literatura tokante Diana Lebacs == * Jos Staal, 'Diana Lebacs.' Den: ''Lexicon jeugdliteratuur.'' Martinus Nijhoff, oktober 1985, pp. 1-4. * Marita de Sterck, 'Diana Lebacs.' Den: ''Schrijver gezocht.'' Lannoo; Van Holkema & Warendorf, 1988, pp. 215-216. * [[Wim Rutgers]], 'Hoofdstuk 5. Diana Lebacs.' Den: ''Bon dia! Met wie schrijf ik?'', 1988. * Ruth Koeiman, ''Lezen over Diana Lebacs.'' Nederlands Bibliotheek en Lectuur Centrum, Den Haag 1991. * Joke Linders, Jos Staal, Herman Tromp, Jacques Vos, 'Diana Lebacs.' Den: ''Het ABC van de jeugdliteratuur: in 250 schrijversportretten van Abkoude naar Zonderland.'' Martinus Nijhoff, 1995, pp. 304-305. * Mieke Oosthout, ''Schrijven vanuit de kracht van het volk: over de boeken van Diana Lebacs''. 2002. * 'Diana Lebacs.' Den: ''Encyclopedie van de jeugdliteratuur.'' Fontein; Wolters-Noordhoff, 2004, p. 207. == Mira tambe == * [[Literatura hubenil karibense di Reino Hulandes]] == Link eksterno == *[https://web.archive.org/web/20100815083057/http://www.dianalebacs.com/ Wepsait Diana Lebacs] * [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/tag/lebacs-diana/ Kontribushonnan di i tokante Diana Lebacs den ''CaraÏbisch Uitzicht''] {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Lebacs, Diana}} [[Category:Hende]] [[Category:Eskritor]] [[Category:Kòrsou]] 2c4zg3j0sv15n3zsqj1awooglu1tpwc Nydia Ecury 0 8735 90356 90077 2022-08-13T08:39:09Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Nydia Maria Enrica Ecury''' (n. [[2 di febrüari|2 di februari]] [[1926]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] – f. [[2 di mart|2 di maart]] [[2012]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou|Corsou]]) tabata un educador, escritor, traductor y actriz [[Aruba]]no-[[Kòrsou|Curasoleño]]. El a hunga un papel importante den [[Papiamentu|Papiamento]], propagando e uso di esaki pa medio di su obranan. == Biografia == === Bida priva === Nydia Ecury a nace dia 2 di februari 1926 den bario di [[Rancho]] na Oranjestad, [[Aruba]]. E tabata yiu muhe di Nicasio Segundo Ecury, mihor conoci como Shon Dundun en Ana Paulina Wilhelmina Ernst y tabata esun mas jong di diestres yiu. E cas na Schelpstraat unda el a crece ta awendia parti di e museo arkeologico di Aruba.<ref name="Lexicon" /> Apesar di su rumannan a bay studia na [[Hulanda]], Nydia a studia [[Ingles]] y periodismo na [[Canada]]. Su ruman, [[Boy Ecury]], tabata den resistencia durante di e [[Di Dos Guera Mundial|di dos Guera Mundial]]. E ta wordo traiciona y fusila.<ref name="Lexicon" /><ref>Richardson, Gregory, [http://www.oxfordreference.com/view/10.1093/acref/9780199935796.001.0001/acref-9780199935796-e-710 ''Dictionary of Caribbean and Afro-Latin American Biography''], Oxford University Press (2016), [[International Standard Book Number|ISBN]] 9780199935796</ref> Na aña 1957 Ecury ta muda pa [[Kòrsou|Corsou]] unda na 1960 e ta casa cu Wim Eduard Isings, un empresario hulandes. For di e union aki ta nace un yiu homber y un yiu muhe, cu ta keda cu Nydia despues di su separashon na 1964.<ref name="Lexicon" /> === Carera === Na Corsou Nydia Ecury tabata duna les na Martinus-mavo y Nilda Pinto-huishoudschool. Mesun tempo e tabata duna les priva na [[Papiamentu]]. Na [[1967]] e tabata co-fundado di e grupo di comedia ''Thalia'', cu tabata presenta obranan teatral traduci [[Ingles]], [[Frances]] y [[Spaño]]. Ya desde 1959 e tabata actua den comedia y traduci obranan di comedia na Papiamento. E mesun aña el a actua hunto cu Jac Penso den e comedia "Trufaldino", basa riba e obra renombra di Carlo Goldoni titula "Sirbido di dos patron" cu nan dos a traduci.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010997517:mpeg21:a0004|titel=Goldini's De Knecht van twee meesters|werk=[[Amigoe]]|datum1959-01-22|bezochtdatum=2022-08-07}}</ref> Pa loke trata obranan teatral su traduccionnan mas conosi ta ''Gay bieuw ta traha sòpi stèrki'' ([[1968]]), un interpretacion di ''Cosas de mamá y papá'' di Alfonso Paso y ''Romeo i Julieta'' ([[1991]]), basa riba ''Romeo and Julia'' di [[William Shakespeare]]. Na 1972 e ta debuta como poeta cu e obra ''Tres rosea'', despues di cual el a saca varios coleccion di poesia. Na comienso di añanan 80 di [[siglo 20]] e tabata traduci otro obranan na Papiamento, entre nan bukinan pa enseñansa.<ref name="Lexicon" /> Na 1986 e ta hunga tambe un papel den e pelicula ''Almacita di desolato''.<ref>{{en}}{{Citeer web|url=http://www.imdb.com/name/nm0248793/|titel=Nydia Ecury|datum=|werk=IMDb|bezochtdatum=2022-08-07}}</ref> === Fayecimento === Na 2012 Nydia Ecury a fayece na edad di 86 aña na [[Willemstad]] (Corsou), despues di a sufri di e malesa di Alzheimer e ultimo cinco aña. Despues di su morto e editorial "In de Knipscheer" ta publica su coleccion di poesia den dos idioma ''Un soño ku mi tin'' / ''Een droom die ik heb''.<ref name="Lexicon" /><ref name="Uitgeverij" /> [[File:2021 Centrumeiland-straatnaambord Ecury.jpg|thumb|Borchi di nomber di caya na [[Amsterdam]] (september 2021)]] == Honor == Como honor e ta wordo reconoci na 2003 cu e [[Tapushi Literario|Tapushi di oro]]. El a yega di wordo scogi "actriz di aña". Na [[1995]] el a ricibi e premio [[Pierre Lauffer]] y [[2007]] e [[premio Cola Debrot]]. Ademas el a wordo otorga e ''Theatre Festival Award of Aruba'' y e premio di departamento di asuntonan cultural di gobierno di Corsou.<ref name="Lexicon" /> Na 2020 e [[munisipio|municipio]] di [[Amsterdam]] a duna un caya su nomber. == Bibliografia == * ''Tres rosea'' ([[1972]]) * ''Bos di sanger'' ([[1976]]) * ''Na mi kurason mará'' ([[1978]]) * ''Kantika pa mama tera - Song for Mother Earth'' ([[1984]]) * ''Di A te Z: Ortografia ofisial di papiamentu'' ([[1984]]) * ''Ai, mi dushi bunita kaptan'' ([[1986]])<ref name="Lexicon" /> * ''Facts and Fancies about Curaçao'' ([[1992]])<ref>{{Citeer web|url=https://www.bibliotheek.nl/catalogus.html?q=*&sorteer=maker&d=dcterms:creator%7CEcury,%20Nydia|titel=Catalogus - Nydia Ecury|bezochtdatum=2022-08-07|datum=|werk=www.bibliotheek.nl|uitgever=|taal=nl}}</ref> * ''Un sinta den bientu'' ([[1995]]) * ''Ruina/Home Sweet Home'' ([[1998]]) den ''A Journal of African-American and African Arts and Letters'' * ''Promises Should Be kept'', ''No Matter What'', ''Which Other One'', ''Pashent aki banda/Next-door Patient'' y ''Mi amor, un sinta calabash/My Love, A Ribbon In The Wind'' ([[2001]]) den ''A Journal of Caribbean Arts and Letters'' * ''The Race at Eventide'' & ''Ma Comère'' ([[2001]]) den ''Journal of the Association of Caribbean Women Writers and Scholars'' * ''Luho di Speransa'' ([[2003]])<ref name="Lexicon">{{Citeer web|url=http://resources.huygens.knaw.nl/vrouwenlexicon/lemmata/data/Ecury|titel=Digitaal Vrouwenlexicon van Nederland|bezochtdatum=2022-08-07|auteur=Giselle Ecury|datum=2018-10-04|werk=resources.huygens.knaw.nl|uitgever=}}</ref> * ''Een droom die ik heb'' (Haarlem, [[2013]]) - traduci: ''Un soño ku mi tin''<ref name="Lexicon" /><ref name="Uitgeverij">{{Citeer web|url=http://www.indeknipscheer.com/nydia-ecury-een-droom-die-ik-heb-gedichten/|titel=Nydia Ecury – Een droom die ik heb – Uitgeverij In de Knipscheer|bezochtdatum=2022-08-07|datum=|werk=www.indeknipscheer.com|uitgever=}}</ref> == Cinematografia == * ''Almacita di desolato'' (1986, den rol di Mama Grandi)<ref>{{en}}{{Citeer web|url=https://www.rottentomatoes.com/celebrity/nydia_ecury|titel=Nydia Ecury|bezochtdatum=2022-08-07|datum=|werk=Rotten Tomatoes|uitgever=}}</ref> == Literatura == * ''Balans. Arubaans letterkundig leven. De periode van autonomie en status aparte 1954-2015'' ([[2016]]) pa Wim Rutgers * ''De navelstreng van mijn taal. Poesía bibo di Aruba / Levende poëzie van Aruba'' ([[1992]]) pa Anton Claassen<ref>{{Citeer web|url=https://dbnl.org/auteurs/auteur.php?id=ecur001|titel=Nydia Ecury · dbnl|bezochtdatum=2022-08-07|datum=|werk=DBNL}}</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =60240978|titulo=Nydia Ecury}} {{References}} ;Link externo * {{en}}[https://www.imdb.com/name/nm0248793/ Nydia Ecury] den IMDb *{{nl}} [https://www.dbnl.org/auteurs/auteur.php?id=ecur001 Nydia Ecury] den DBNL }} {{DEFAULTSORT:Ecury, Nydia}} [[Category:Eskritor]] [[Category:Hende]] [[Category:Papiamento]] [[Category:Ganador premio Cola Debrot]] [[Category:Poeta]] [[Category:Kòrsou]] sxk3k5va4d75zzlhwqoyn41wlnudcob 11 di ougùstùs 0 8745 90349 2022-08-12T20:38:01Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''11 di ougùstùs''' ta e di 223 [[dia]] di aña (224 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 142 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[10 di ougùstùs]] * [[12 di ougùstùs]] * [[11 di yüli]] * [[11 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] jr7j3xnyviorn1y87ymwwpt9yd6reps 12 di ougùstùs 0 8746 90350 2022-08-12T20:39:26Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''12 di ougùstùs''' ta e di 224 [[dia]] di aña (225 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 141 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[11 di ougùstùs]] * [[13 di ougùstùs]] * [[12 di yüli]] * [[12 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] 6dioq2j8fg3jfyuj154srwjlh8qkmvn 13 di ougùstùs 0 8747 90351 2022-08-12T20:43:54Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''13 di ougùstùs''' ta e di 225 [[dia]] di aña (226 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 140 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * Dia Mundial di Rock == Mira tambe == * [[12 di ougùstùs]] * [[14 di ougùstùs]] * [[13 di yüli]] * [[13 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]]" wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''13 di ougùstùs''' ta e di 225 [[dia]] di aña (226 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 140 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * Dia Mundial di Rock == Mira tambe == * [[12 di ougùstùs]] * [[14 di ougùstùs]] * [[13 di yüli]] * [[13 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] 3oq5zu6zn0wnb6rrwoblsxm391bzr4m 90354 90351 2022-08-12T21:05:41Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''13 di ougùstùs''' ta e di 225 [[dia]] di aña (226 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 140 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == * [[1926]] - [[Fidel Castro]] (f.2016), revolushonario, hurista i politiko [[cuba]]no. == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * Dia Mundial di Rock == Mira tambe == * [[12 di ougùstùs]] * [[14 di ougùstùs]] * [[13 di yüli]] * [[13 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] nbm82nm3ugd2x1i7d2xsjqnez97n04d Suffisant 0 8748 90364 2022-08-13T10:49:42Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Suffisant''' ta un bario den [[Willemstad]] na [[Kòrsou]]. E bario a wòrdu kreá komo bario residensial pa e trahadónan di [[Refineria Isla|Shell]]. Den e bario ta lokalisá e Marinekazerne Suffisant. Na [[1942]] a tuma lugá den Suffisant e suseso konosí komo [[Matansa di aprel]], unda 15 morto a kai bou di e marineronan [[China|chines]] den welga.<ref name="chinezen">Aart G. Broek, Werkgroep Caraïbische Letteren, [https://werkgroepca..." wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Suffisant''' ta un bario den [[Willemstad]] na [[Kòrsou]]. E bario a wòrdu kreá komo bario residensial pa e trahadónan di [[Refineria Isla|Shell]]. Den e bario ta lokalisá e Marinekazerne Suffisant. Na [[1942]] a tuma lugá den Suffisant e suseso konosí komo [[Matansa di aprel]], unda 15 morto a kai bou di e marineronan [[China|chines]] den welga.<ref name="chinezen">Aart G. Broek, Werkgroep Caraïbische Letteren, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Dodelijke selectie op 20 april 1942], 20 april 2022</ref> == Historia == Suffisant tabata un plantashi di Petrus Frederik de Windt i inisialmente e área tabata konosi bou di e nòmber "Kipi Santu".<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463014:mpeg21:a0070|titel=Sambumbu IIc Suffisant|werk=[[Amigoe]]|datum=1966-09-13|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> Na [[1929]] a konstrui den e bario e [[Marinekazerne Suffisant]], un kampamentu militar pa e Kuerpo di Marina Real.<ref>Oorlogsbronnen, [https://www.oorlogsbronnen.nl/thema/Marinekazerne%20Suffisant Marinekazerne Suffisant]</ref> [[File:Jhomar Loaiza Suffisant 2021.jpg|thumb|Mural di Jhomar Loaiza na Stadion Pedro Odulio Willems na Suffisant]] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} [[Category:Kòrsou]] llh95eljexc027vsta3hbvj811ctydy 90365 90364 2022-08-13T10:52:21Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} [[File:Jhomar Loaiza Suffisant 2021.jpg|thumb|250px|Mural di Jhomar Loaiza na Stadion Pedro Odulio Willems na Suffisant]] '''Suffisant''' ta un bario den [[Willemstad]] na [[Kòrsou]]. E bario a wòrdu kreá komo bario residensial pa e trahadónan di [[Refineria Isla|Shell]]. Den e bario ta lokalisá e Marinekazerne Suffisant. Na [[1942]] a tuma lugá den Suffisant e suseso konosí komo [[Matansa di aprel]], unda 15 morto a kai bou di e marineronan [[China|chines]] den welga.<ref name="chinezen">Aart G. Broek, Werkgroep Caraïbische Letteren, [https://werkgroepcaraibischeletteren.nl/dodelijke-selectie-in-april-1942/ Dodelijke selectie op 20 april 1942], 20 april 2022</ref> == Historia == Suffisant tabata un plantashi di Petrus Frederik de Windt i inisialmente e área tabata konosi bou di e nòmber "Kipi Santu".<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463014:mpeg21:a0070|titel=Sambumbu IIc Suffisant|werk=[[Amigoe]]|datum=1966-09-13|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> Na [[1929]] a konstrui den e bario e [[Marinekazerne Suffisant]], un kampamentu militar pa e Kuerpo di Marina Real.<ref>Oorlogsbronnen, [https://www.oorlogsbronnen.nl/thema/Marinekazerne%20Suffisant Marinekazerne Suffisant]</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} [[Category:Kòrsou]] 9wfojf5j25qal1kzelm8oxqtm9bh8uq