Wikipedia papwiki https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal MediaWiki 1.39.0-wmf.23 first-letter Media Special Talk User User talk Wikipedia Wikipedia talk File File talk MediaWiki MediaWiki talk Template Template talk Help Help talk Category Category talk TimedText TimedText talk Module Module talk Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Lago Oil & Transport Company 0 2458 90373 89772 2022-08-13T12:46:11Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Lago Oil & Transport Company''' tabata eksplota desde 1924 un [[Refineria di zeta|refineria]] na [[San Nicolas]], [[Aruba]]. Meskos ku [[Shell Curacao N.V.]] na [[Kòrsou]] Lago Oil & Transport Company a sera su portanan na 1986. E refineria a conoce un re-apertura na 1991 bou nomber di Coastal y a wordo bendi na 2004 na El Paso y sera na 2009. Na 2011 el a habri di nobo como Valero, cu a sera atrobe na 2012.<ref>Historia di Aruba, [http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42 De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba]</ref> ==Presidente-director== * 1925-1933?: [[Capitan Rodger|Capitan R. Rodgers]] * 1943-1944: W.J. Haley * 1944-1946: [[Lloyd Gaston Smith]] * 1946-1956: John J. Horigan * 1956-1961: Odis S. Mingus * 1961-1969: Walter A. (Bud) Murray * 1969-1970: J.M. (Jim) Ballenger * 1970-1973: Roy L. Trusty * 1973-1976: J.M. (Jim) Ballenger * 1976-1979 : Lee Raymond * 1979-1982: G.E. Golden * 1982-1985: Antonio Cavallaro {{Commonscat}} {{Appendix}} [[Category:Empresa]] [[Category:Aruba]] b6xsvt4ud7k8fnvkrv2xe7zfipiunh6 90374 90373 2022-08-13T12:53:39Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Lago Oil & Transport Company''' tabata eksplota desde 1924 un [[Refineria di zeta|refineria]] na [[San Nicolas]], [[Aruba]]. Meskos ku [[Shell Curacao N.V.]] na [[Kòrsou]] Lago Oil & Transport Company a sera su portanan na 1986. E refineria a conoce un re-apertura na 1991 bou nomber di Coastal y a wordo bendi na 2004 na El Paso y sera na 2009. Na 2011 el a habri di nobo como Valero, cu a sera atrobe na 2012.<ref>Historia di Aruba, [http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42 De Lago en de Eagle: de olieindustrie op Aruba]</ref> ==Presidente-director== * 1925-1933?: [[Capitan Rodger|Capitan R. Rodgers]] * 1943-1944: W.J. Haley * 1944-1946: [[Lloyd Gaston Smith]] * 1946-1956: John J. Horigan * 1956-1961: Odis S. Mingus * 1961-1969: Walter A. (Bud) Murray * 1969-1970: J.M. (Jim) Ballenger * 1970-1973: Roy L. Trusty * 1973-1976: J.M. (Jim) Ballenger * 1976-1979 : Lee Raymond * 1979-1982: G.E. Golden * 1982-1985: Antonio Cavallaro == Mira tambe == * [[San Nicolas]] * [[Aruba]] == Link externo == * [http://www.lago-colony.com Lago Colony & Lago Refinery] * [http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=28&Itemid=42 www.historiadiaruba.aw: Lago Oil and Transport Company] {{commonscat|Lago Oil and Transport Company}} {{Appendix}} [[Category:Empresa]] [[Category:Aruba]] [[Category:Historia]] rjj28mbr2io1etbmuq3ak8jq8yx6qiw SUBT 0 2474 90400 88410 2022-08-13T18:43:59Z Caribiana 8320 kambio di kategoria wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''SUBT''', abreviashon di '''Sport Unie Brion Trappers''', ta un klup di [[futbòl]] di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E klup ta hunga den [[Liga Kòrsou]] i tabata pa hopi aña un di e klupnan mas destaká di e isla. SUBT a titula kampeon di Kòrsou i ganadó di [[Kopa antiano]] na varios okashon. == Historia == Dia [[17 di septèmber]] [[1925]] un grupo di hoben na [[Kòrsou]], dirigi pa [[Antoine Maduro]], [[Ricardo Goeloe]] i [[Emilio Jansen]], ta lanta ''CSC Trappers''.<ref name="subt">{{nl}}{{citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210720220545/http://bicentini-foundation.org/wordpress/wp-content/uploads/2013/09/Plan-Stadion-Antoine-Maduro-NL-20120625.pdf||titel=Stadion dr. Antoine Maduro|werk=Fundashon Bicentini|datum=2013|bezochtdatum=2022-07-06}}</ref> Na 1936 CVV Bismarck i CSC Trappers ta uni bou di e nòmber di SUBT. E klup ta hunga na stadion Dr. Antoine Maduro, antes stadion SUBT. Na 1985 e stadion ta wòrdu dediká na Antoine Maduro, kende tabata e hungadó mas remarkabel di SUBT ademas di ta ko-fundadó i un di su promé presidentenan.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643392:mpeg21:a0092|titel=SUBT stadion heeft nu Stadion Dr. Antoine J. Maduro|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-09-11|bezochtdatum=2022-07-06}}</ref> E stadion tin un kapasidat pa 7000 persona i ta situá den [[Willemstad]].<ref name="subt"/> Desde 2008 Ebell Scharbaai ta presidente di e klup. Entrenadó ta Reynolds Mercera. == Lista di Honor== '''[[Kopa antiano]]: 6''' * kampeon na 1969, 1979, 1980, 1982, 1983, 1984 * supkampeon na 1960, 1972, 1975/1976, 1979/1980, 1982, 1990/91, 2002 '''[[Sekshon Pagá]]: 7''' * kampeon na 1938, 1942, 1946, 1947, 1948, 1950, 1951, 1954, 1955, 1956, 1957, 1959, 1971, 1977, 1979, 1980, 1982, 1983, 1984, 1985 * supkampeon na 1939/40, 1942/43, 1943/44, 1960, 1964, 1969, 1970, 1974/1975, 1981, 1990/91, 2002 {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html Fundashon] * [http://es.soccerway.com/teams/curacao/sport-unie-brion-trappers/ soccerway.com] * [http://scoreshelf.com/wmbb/en/SUBT_Willemstad Torneonan kontinental] }} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] 2mzlgy8u1orocv2jgoj57se8bxaebud 90422 90400 2022-08-13T19:48:20Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''SUBT''', abreviashon di '''Sport Unie Brion Trappers''', ta un klup di [[futbòl]] di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E klup ta hunga den [[Liga Kòrsou]] i tabata pa hopi aña un di e klupnan mas destaká di e isla. SUBT a titulá kampeon di Kòrsou i ganadó di [[Kopa antiano]] na varios okashon. == Historia == Dia [[17 di septèmber]] [[1925]] un grupo di hoben na [[Kòrsou]], dirigi pa [[Antoine Maduro]], [[Ricardo Goeloe]] i [[Emilio Jansen]], ta lanta ''CSC Trappers''.<ref name="subt">{{nl}}{{citeer web|url=https://web.archive.org/web/20210720220545/http://bicentini-foundation.org/wordpress/wp-content/uploads/2013/09/Plan-Stadion-Antoine-Maduro-NL-20120625.pdf||titel=Stadion dr. Antoine Maduro|werk=Fundashon Bicentini|datum=2013|bezochtdatum=2022-07-06}}</ref> Na 1936 CVV Bismarck i CSC Trappers ta uni bou di e nòmber di SUBT. E klup ta hunga na stadion Dr. Antoine Maduro, antes stadion SUBT. Na 1985 e stadion ta wòrdu dediká na Antoine Maduro, kende tabata e hungadó mas remarkabel di SUBT ademas di ta ko-fundadó i un di su promé presidentenan.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643392:mpeg21:a0092|titel=SUBT stadion heeft nu Stadion Dr. Antoine J. Maduro|werk=[[Amigoe]]|datum=1985-09-11|bezochtdatum=2022-07-06}}</ref> E stadion tin un kapasidat pa 7000 persona i ta situá den [[Willemstad]].<ref name="subt"/> Desde 2008 Ebell Scharbaai ta presidente di e klup. Entrenadó ta Reynolds Mercera. == Lista di Honor== '''[[Kopa antiano]]: 6''' * kampeon na 1969, 1979, 1980, 1982, 1983, 1984 * supkampeon na 1960, 1972, 1975/1976, 1979/1980, 1982, 1990/91, 2002 '''[[Sekshon Pagá]]: 7''' * kampeon na 1938, 1942, 1946, 1947, 1948, 1950, 1951, 1954, 1955, 1956, 1957, 1959, 1971, 1977, 1979, 1980, 1982, 1983, 1984, 1985 * supkampeon na 1939/40, 1942/43, 1943/44, 1960, 1964, 1969, 1970, 1974/1975, 1981, 1990/91, 2002 {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html Fundashon] * [http://es.soccerway.com/teams/curacao/sport-unie-brion-trappers/ soccerway.com] * [http://scoreshelf.com/wmbb/en/SUBT_Willemstad Torneonan kontinental] }} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] 2i877mraeegowpu6jsse63005siryud Racing Club Aruba 0 2931 90413 88353 2022-08-13T19:01:37Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Racing Club Aruba''' (nòmber ofisial ''Sport Vereniging Racing Club Aruba'', abreviá RCA) ta un [[Lista di klub di futbal na Aruba|klup di futbòl]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], [[Aruba]]. Banda di ta un di e klupnan di [[futbòl]] di mas bieu di e isla, e ta wòrdu konsidera komo un di e klupnan mas eksitoso, titulando kampeon di Aruba na 34 okashon. E organisashon ta konta ku riba 300 futbolista, parti den divishon di infantil, hubenil, hoofdklas, damas, 35+, 40+ y 50+.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/glossary/sv-rca/|titel=SV RCA|werk=24ora.com|datum=2019-06-15|bezochtdatum=2022-02-20}}</ref> == Historia == E asosiashon deportivo a wordu fundá dia [[15 di febrüari]] [[1934]] pa Carmelo (Meme) Croes. Desde inisio di e klup su deporte mayor tabata futbòl; banda di esey tabata practica basketbòl, korfbal, softbòl, pingpong, atletik i tènis.<ref name="buki">Buki di hubileo 1934-2014: RCA pa bida!, Aruba 2014</ref> Den su prome kuater aña den mundu deportivo RCA tabata hiba e nomber ''Aruba's Beste Club'' (ABC).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640005:mpeg21:a0075|titel=RCA viert vijfde lustrumkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-09-12|bezochtdatum=2022-02-20}}</ref> Entre 1937 i 1945 RCA a konsentra den futbòl mas tantu riba kampeonato lokal y weganan entre Aruba i Kòrsou.<ref name="buki"/> Desde 1945 a kuminsa hasi gira internashonal: Colombia (1946), Caracas (1947), [[Haiti]] (1948, 1950), [[Guatemala]] i [[Sürnam]] (1949), [[Guiana]] (1951) i [[Helsinki]] komo parti di e selekshon antiano (1952). Na 1953 e klup ta bandona su vèlt di praktika na Companashi pa un tereno na Solito.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212050:mpeg21:a0043|titel=Eerste oefenwedstrijd op het nieuwe RCA-terrein|werk=[[Amigoe]]|datum=1953-10-20|bezochtdatum=2022-02-19}}</ref> Aki ta inougurá un kluphuis nobo fin di aña 1963. Den dekada 70 bai dilanti ta añadi un hala konvertiendo e kluphuis gradualmente den e kompleho deportivo ''RCA Sportcentrum'', ku ta ekipá ku vèlt di futbòl, kancha di basketbòl i tènis i iluminashon.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469844:mpeg21:a0071|titel=Clubgebouw RCA door wnd. gezaghebber geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1963-12-16|bezochtdatum=2022-02-19}}</ref> Tabata na aña 1938 ku RCA a bira kampeon pa prome biaha. E ta e prome tim di Aruba pa bira kampeon [[Antias Hulandes|antiano]] na aña 1965 i e prome kampeon di pais Aruba na aña 1986. Na aña 1990 i 1991 RCA ta titulá kampeon di e torneo AVB/LIPROF. Den su trayektoria den futbòl RCA a konose varios hungadó estelar, entre otro Vi Henriquez (portero), Mateo Reyes (portero), Chas Loefstok, Janny Brokke, Cheppy Ras, Boes Orman i Rafael Vanegas. Durante dekada 40 i 50 di siglo 20 e asosiashon tabata publiká un boletin mensual bilingwe [[Papiamentu]]-[[Hulandes]] pa su miembronan, yamá ''Noticiero''. E redakshon tabata den man di Janny Brokke i Damian Tromp.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212050:mpeg21:a0047|titel=RCA clubblad "Noticiero" weer verschenen|werk=[[Amigoe]]|datum=1953-10-20|bezochtdatum=2022-02-20}}</ref> Na okashon di su di binti i di ochenta aniversario RCA a saka bukinan di hubileo, titulá ''20 aña di existencia di R.C.A'' (1954) i ''1934-2014 : RCA pa bida!'' (2014).<ref>[https://www.worldcat.org/search?q=su%3AVoetbalclubs+Aruba&qt=hot_subject Racing Club Aruba] Worldcat</ref> == Lista di Honor == '''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]''' * kampeon na 1938, 1939, 1940, 1941, 1942, 1944, 1946, 1947, 1948, 1950, 1951, 1952, 1954, 1956, 1957, 1958, 1959, 1960, 1964, 1967, 1978, 1979, 1986, 1987, 1991, 1994, 2002, 2008, 2011, 2012, 2015, 2016, 2019 * supkampeon na 2014, 2017 '''Kopa Rotativo Wilhelmina''' * 1948 '''Kopa Hubileo Wilhelmina''' * 1948 '''[[Arubaanse Voetbalbond|Trofeo Rotativo AVB]]''' * 1950 '''Kopa Juliana''' * 1956, 1959, 1961, 1966 '''[[Kopa antiano]]''' * [[1965]] '''[[Copa Betico Croes|Kopa Betico Croes]]''' * ganadó na 2012, 2016 * finalista na 2013, 2014 == Torneo internashonal == '''Liga di Kampeon di [[CONCACAF]] (zona karibense)''' (2) * '''mihor aktuashon''': nunca a pasa di buèlta {| border=1 cellspacing=0 cellpadding=4 style="border-collapse: collapse;" width=70% |- bgcolor="efefef" ! align=right| Aña !! Klup !! Pais !! Prome !! Buèlta |- |align=right|1978 |Pele FC || {{GUY}} |align=center|1 - 3 |align=center|1 - 2 |- |align=right|1992 || [[RKSV Sithoc]] || [[File:Flag of Netherlands Antilles.svg|20px|border]] Antias Hulandes || align=center|3 - 2 || align=center|2 - 5 |- |align=right|1994 || SV Robinhood || {{SUR}}|| align=center|2 - 1 || align=center|0 - 7 |} '''Caribbean Clubs Championship''' (1) * 2007 - Prome rondu - (3.º den grupo B - 1 pto), (rondu 1 di 4) '''CONCACAF Winners Cup''' (1) * 1995 - Rondu klasifikatoria (zona karibense) == Ekipo == {| border="0" |- |bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"| {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" |- bgcolor=AAD0FF !width=1%|Nr. !width=1%|Posishon !width=65%|Hungadó |- | style="text-align: right;" |1 | style="text-align: left;" |Portero ||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] David Maestre |- | style="text-align: right;" |3 | style="text-align: left;" |Defensa ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Juan Valdez |- | style="text-align: right;" |4 | style="text-align: left;" | Defensa || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jesus Paesch |- | style="text-align: right;" |5 | style="text-align: left;" |Mediokampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Ale Aparicio |- | style="text-align: right;" |6 | style="text-align: left;" |Mediokampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Boysz Aparicio |- | style="text-align: right;" |7 | style="text-align: left;" |Mediokampo || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Erik Santos |- | style="text-align: right;" |8 | style="text-align: left;" |Mediokampo ||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Steven Melchor |- | style="text-align: right;" |9 | style="text-align: left;" |Delantero ||[[File:Flag of Costa Rica.svg|20px|border]] Ronald Gomez |- | style="text-align: right;" |11 | style="text-align: left;" |Delantero ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Juancho Santos |- |} | width="1%" | |bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"| {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" |- bgcolor=AAD0FF !width=1%|Nr. !width=1%|Posishon !width=65%|Hungadó |- | style="text-align: right;" |12 | style="text-align: left;" |Delantero ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Dwight Jimenez |- | style="text-align: right;" |14 | style="text-align: left;" |Mediokampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jonathan Werleman |- | style="text-align: right;" |15 | style="text-align: left;" | Defensa ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Michel Moore |- | style="text-align: right;" |16 | style="text-align: left;" | Mediokampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Omar Tromp |- | style="text-align: right;" |17 | style="text-align: left;" |Defensa ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Eduardo Mayora (R.I.P.) |- | style="text-align: right;" |18 | style="text-align: left;" | Mediokampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Raymond Pimienta |- | style="text-align: right;" |19 | style="text-align: left;" | Defensa ||[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Patricio |- | style="text-align: right;" |20 | style="text-align: left;" |Defensa ||[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Dwight Oehlers |- | style="text-align: right;" |21 | style="text-align: left;" |Portero || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Dolfi Benita |} |} == Lista di presidente == {| class="wikitable" width="90%" style="text-align:left; font-size:95%;" !N.º !! width="55"|Nomber !! Periodo !! Remarke !! N.º !! width="55"|Nomber !! Periodo !! Remarke |- ! style="text-align:center"| 1 | Carmelo Croes|| 1934- || kofundadó;<br/ > miembro honorario ! style="text-align:center"| (12) |John Merryweather ||1967-1970 || |- ! style="text-align:center"| 2 |Rosimbo Croes|| 1947-1949 || ! style="text-align:center"| 13 | Eddy Lacle || 1970-1973 ||miembro honorario |- ! style="text-align:center"| 3 |Frans de Paula Wever|| 1949-1951 ||kofundadó;<br/ >miembro honorario ! style="text-align:center"| 14 | Roland Acosta|| 1973-1976 || |- ! style="text-align:center"| 4 | Daniel Kelly|| 1951-1952 || !style="text-align:center"|(12) | John Merryweather || 1976-1981 || |- ! style="text-align:center"| 5 | H.G. Bär|| 1952-1953 ||miembro honorario !style="text-align:center"|15 | Edwin Zichem ||1981-1984 || |- ! style="text-align:center"| 6 | Jacob Bouwman|| 1953-1954 ||kofundadó;<br/ >miembro honorario !style="text-align:center"|16 | Benny Thijsen || 1984-1985 || |- ! style="text-align:center"| 7 | J.P.P. Oduber|| 1954-1955 || !style="text-align:center"|17 | Ruben Hoek || 1985-1990 || |- ! style="text-align:center"| 8 | Kees in 't Veld|| 1955-1956 || !style="text-align:center"|18 |Francis Arends|| 1990- || |- ! style="text-align:center"| 9 | Leo Kuiperi || 1956-1958 || !style="text-align:center"|19 | || || |- ! style="text-align:center"| 10 | Oscar Marugg|| 1958-1959 || !style="text-align:center"|20 | [[Ady Thijsen]] || 1999-2010 || |- ! style="text-align:center"| (4) | Daniel Kelly || 1959-1961 || !style="text-align:center"|21 | Ditto Acosta || 2010-2016 || |- ! style="text-align:center"| 11 | Damian Tromp || 1961-1962 ||miembro honorario !style="text-align:center"|22 | Eric Gomez || 2016-2017 || |- ! style="text-align:center"| 12 | [[John Merryweather]]|| 1962-1965 ||miembro honorario !style="text-align:center"|(21) | Ditto Acosta || 2017-2021 || |- ! style="text-align:center"| (4) | Daniel Kelly|| 1965- || !style="text-align:center"| 23 | Jeffrey Lopez || desde 2021 || |- |} == Mira tambe == * [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]] {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF) * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista di Kopa] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Kampeonato di Antias Hulandes] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundashon] * [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-racing-club-aruba/ soccerway.com] }} [[Category:Futbòl na Aruba]] ghoo2bd93tey32ucccp8a4zbjk8g9ob SV Hubentut Fortuna 0 3163 90404 88394 2022-08-13T18:52:16Z Caribiana 8320 kambio di kategoria wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''SV Hubentut Fortuna''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Hubentut Fortuna'') ta un klup di [[futbòl]] di e bario di Seru Fortuna na [[Kòrsou]]. El a wòrdu fundá dia [[1 di mart|prome di mart]] [[1994]]. Kolónan di e klup ta biña-blanku. Su ekipo ta hungando [[futbòl]] den [[promé divishon (Kòrsou)|promé divishon]] di futbòl di Kòrsou. Na fin di e promé dekada di siglo 21 e klup a dominá e futbol riba e isla ganando e [[Kopa antiano]] na 2009 i titulando kampeon di Kòrsou na tres okashon konsekutivo. Danki na su eksito e klup a partisipa dos biaha na e CFU Club Championship, na 2010 i 2012, sinembargo sin resultado konvensiente.<ref>{{en}} [http://scoreshelf.com/wmgb/en/Hubentut_Fortuna Bilan continental du club] riba e wepsait ''scoreshelf.com''</ref>. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 1''' * kampeon na 2009 '''[[Liga Kòrsou]]: 3''' * kampeon na 2009, 2010, 2011 == Lista di (eks)-hungado konosí == {| | valign=top width=250 | * [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Everon Espacia * [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Eugene Martha | valign=top width=250 | * [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Hairiks Jansen * [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Lisandro Trenidad | valign=top width=250 | * [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] [[Tyrone Maria]] * [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Benjamin Martha |} {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/sv-hubentud-fortuna/10156/ Profil SV Hubentut Fortuna] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] * [http://www.youtube.com/watch?v=YK4y1XAVl28 Wega final 2010 - reportahe pa [[Telecuracao]] ] }} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] 444uyfs8x3kurix3aeixt9o9b220mfs Kopa antiano 0 3164 90403 87762 2022-08-13T18:50:54Z Caribiana 8320 kambio di kategoria wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Kopa Antiano''' of [[Netherlands Antilles Championship]] tabata un kampionato organisa dor di [[Nederlands-Antilliaanse Voetbal Unie]] (NAVU). NAVU a wordu lanta na 1958 dor di [[Arubaanse Voetbalbond]] i [[Federashon Futbòl Kòrsou]], tambe konosi komo Curaçao Voetbal Bond. Na 1963 Bonaire Voetbal Bond ta djoin NAVU i na 1972 ta participa pa prome bes na e torneo. Despues di e [[status aparte di Aruba]] na 1986 e kampionato tabata konsisti di [[Liga Kòrsou]] i [[liga boniare|Liga Bonaire]]. Cu e [[disolucion di Antia Hulandes]] na fin di 2010 e torneo a wordu discontinuá. Na 2018 a introduci ''Copa ABC o [[Kopa ABC]]'' pa rebiba e kampionato entre e liganan di [[Aruba]], [[Boneiru]] i [[Kòrsou]]. == Ganadonan == *1961 : [[RKVFC Sithoc|RKSV SITHOC]] (CUR) *1962 : [[RKVFC Sithoc|RKSV SITHOC]] (CUR) *1963 : [[SV Veendam]] (CUR) *1964 : ''desconoci'' *1965 : [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] (ARU) *1966 : [[CRKSV Jong Colombia]] (CUR) *1967 : [[RKSV Scherpenheuvel]] (CUR) *1968 : [[CRKSV Jong Colombia]] (CUR) *1969 : [[SUBT|SV SUBT]] (CUR) *1970 : [[SV Estrella]] (ARU) *1971-72 : ''desconoci'' *1973 : [[CRKSV Jong Colombia]] (CUR) *1974 : [[CRKSV Jong Colombia]] (CUR) *1975-76 : [[CRKSV Jong Colombia]] (CUR) *1977 : [[CRKSV Jong Holland]] (CUR) *1978 : [[CRKSV Jong Colombia]] (CUR) *1979 : ''desconoci'' *1980 : SV SUBT (CUR) *1981 : SV SUBT (CUR) *1982 : [[CRKSV Jong Holland]] (CUR) *1983-84 : ''desconoci'' *1985 : [[Union Deportivo Banda Abou|UNDEBA]] (CUR) *1986 : [[SV Victory Boys]] (CUR) *1987 : [[Union Deportivo Banda Abou|UNDEBA]] (CUR) *1988-89 : ''desconoci'' *1989/90 : [[Union Deportivo Banda Abou|UNDEBA]] (CUR) *1991-92 : [[RKVFC Sithoc|RKSV SITHOC]] (CUR) *1992/93 : [[RKVFC Sithoc|RKSV SITHOC]] (CUR) *1994-95 : [[CRKSV Jong Colombia]] (CUR) *1995 : ''desconoci'' *1996/97 : [[Union Deportivo Banda Abou|UNDEBA]] (CUR) *1997 : [[CRKSV Jong Colombia]] (CUR) *1998/99 : [[RKVFC Sithoc|RKSV SITHOC]] (CUR) *2000/01 : [[CRKSV Jong Colombia]] (CUR) *2001/02 : [[Centro Social Deportivo Barber|C.S.D. Barber]] (CUR) *2002/03 : [[Centro Social Deportivo Barber|C.S.D. Barber]] (CUR) *2003/04 : [[Centro Social Deportivo Barber|C.S.D. Barber]] (CUR) *2004/05 : [[Centro Social Deportivo Barber|C.S.D. Barber]] (CUR) *2005/06 : [[Centro Social Deportivo Barber|C.S.D. Barber]] (CUR) *2006/07 : [[Centro Social Deportivo Barber|C.S.D. Barber]] (CUR) *2007/08 : [[Centro Social Deportivo Barber|C.S.D. Barber]] (CUR) *2008/09 : [[Hubentut fortuna|Hubentut Fortuna]] *2009/10 : [[Centro Social Deportivo Barber|C.S.D. Barber]] (CUR) == Referencia == ** [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Dutch Antilles - List of champions], ''RSSSF.com'' [[Category:Futbòl na Kòrsou]] [[Category:Futbòl na Aruba]] [[Category:Boneiru]] hxrpmpnoywccd8jz7s8wupu7j6shuj6 Liga Kòrsou 0 3165 90395 87759 2022-08-13T18:39:13Z Caribiana 8320 kambio di kategoria wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Liga Kòrsou''' of Sekshon Pagá ta segunda divishon na [[Kòrsou]], [[Antias Hulandes]]. E dos klup top nan ta haña chens di bai hunga kontra otro den [[Kopa antiano]] i esun ku gana por bai hunga kontra esun ku a gana den [[Liga Boneiru]] i esun ku gana lo hunga na nivel [[CONCACAF]]. [[Category:Futbòl na Kòrsou]] dj3b7zv0o303otmcpmsq3uvpeiw5kll River Plate Aruba 0 3726 90412 88360 2022-08-13T19:00:56Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''River Plate Aruba''', miho conoci como '''River Plate''', of simplemente '''River''', (a yam'e for di '''ASV River Plate''') ta un club di futbol di e bario di '''Madiki''', [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] na [[Aruba]]. Funda dia [[1 di febrüari|prome di februari]] [[1953]] e club ta hunga den e liga profesional mas halto na [[Aruba]], esta [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]. == Lista di Honor == '''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]''' * campeon nacional na 1992, 1997 '''Division Uno''' * campeon na 1960, 2007 '''[[Kopa ABC|Copa ABC]]''' * campeon na 1993 == Participacion den CONCACAF == *'''[[CONCACAF]] Champions League: 2 biaha''' * 1994 - Di dos rond di cualificacion * 1995 - Prome rond == Ekipo di hungado == === Seleccion 2020-21 === {| border="0" |- |bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"| {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" |- bgcolor=AAD0FF !width=1%|Nr. !width=1%|Posicion !width=65%|Hungador |- | style="text-align: right;" |1 | style="text-align: left;" |Portero ||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Johan Osorio |- | style="text-align: right;" |2 | style="text-align: left;" |Defensa ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Aldrick Conor (vice Capitan (2) |- | style="text-align: right;" |3 | style="text-align: left;" |Defensa ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Zyon Todd |- | style="text-align: right;" |4 | style="text-align: left;" |Mediocampo || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Carlos Quandt (vice capitan (3) |- | style="text-align: right;" |5 | style="text-align: left;" |Defensa ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jonathan Harrigan |- | style="text-align: right;" |6 | style="text-align: left;" |Mediocampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Shaun Every |- | style="text-align: right;" |7 | style="text-align: left;" |Delantero || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] C. Batle Quandt |- | style="text-align: right;" |8 | style="text-align: left;" |Mediocampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Siljean Vrolijk (Capitan) |- | style="text-align: right;" |9 | style="text-align: left;" |Delantero ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Luis Franken |- | style="text-align: right;" |10 | style="text-align: left;" |Delantero ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Alberto Grovell |- | style="text-align: right;" |11 | style="text-align: left;" |Mediocampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Shakame Stamper |- | style="text-align: right;" |12 | style="text-align: left;" |Defensa ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Keanu Leonora |} | width="1%" | |bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"| {| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2" |- bgcolor=AAD0FF !width=1%|Nr. !width=1%|Posicion !width=65%|Hungador |- | style="text-align: right;" |13 | style="text-align: left;" |Mediocampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Leonuar Croes |- | style="text-align: right;" |14 | style="text-align: left;" |Mediocampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Beatle Nadall |- | style="text-align: right;" |15 | style="text-align: left;" |Mediocampo ||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Willington Maldonado |- | style="text-align: right;" |16 | style="text-align: left;" |Mediocampo ||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Jonnier Ramirez |- | style="text-align: right;" |17 | style="text-align: left;" |Delantero ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jannick Tromp |- | style="text-align: right;" |18 | style="text-align: left;" |Defensa ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Dwayne Raven |- | style="text-align: right;" |19 | style="text-align: left;" |Mediocampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Sion Ridderstaat |- | style="text-align: right;" |20 | style="text-align: left;" |Defensa ||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Alex Ramirez |- | style="text-align: right;" |21 | style="text-align: left;" |Delantero ||Shelton Charles |- | style="text-align: right;" |22 | style="text-align: left;" |Mediocampo ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Mario da Silva |- | style="text-align: right;" |23 | style="text-align: left;" |Portero ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Joziro Alexander Boye |- | style="text-align: right;" |24 | style="text-align: left;" |Portero ||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Eugene Tromp |- |} |} == Staf Tecnico == * '''Presidente:''' Mickey Martinus * '''Director general:''' John Henriquez * '''Director tecnico:''' Nochi Martis * ''' Entrenador:''' Genaro Vargas "Profe" == Mira tambe == * [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]] == Link externo == * [https://web.archive.org/web/20100225064143/http://www.riverplatearuba.com/ Pagina oficial] * [http://sites.google.com/site/svriverplatearuba/ Pagina fan] [[Category:Futbòl na Aruba]] eq45nrq6pjmr2wnc4rl5miodhftz6d6 Dia di Mama 0 4999 90382 88499 2022-08-13T14:41:37Z Profesor Eusenia 13024 Ortografia. wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} [[File:Mother's Day cake.jpg|thumb|300px|Bolo pa dia di mama]] '''Dia di mama''' ta un dia festivo ku ta selebrá anualmente na honor di mamanan na hopi pais. Na e okashon akí yunan ta duna atenshon na nan mama; muchanan ta ofresé mama bolo, flor òf ophetonan ku nan a traha. ==Kalendario segun pais== {| class="wikitable" ! scope="col" style="width: 250px;" | Fecha ! scope="col" | Pais |- | Di dos djadumingu di febrüari | {{NOR}}<br/ > (9 di febrüari na [[Bergen]]) |- | Entre 30 di yanüari i promé di mart | {{ISR}} |- | [[3 di mart]] | {{GEO}} |- | [[8 di mart]] <br/> (tambe [[Dia Internacional di Hende Muhe|Dia Internashonal di hende muhé]]) | {{ALB}} <br/ > {{BIH}}<br/ > {{BGR}} <br/ > [[Moldova]] <br/ > {{ROU}}<br/ > {{SRB}} |- | Di kuater djadumingu di Kuaresma<br/>Di tres djadumingu promé ku Pasku grandi | {{IRL}} <br/ >{{NGA}}<br/ >{{GBR}} (Mothering Sunday) |- | [[21 di mart]] | {{SAU}}<br/ > {{BHR}}<br/ > {{COM}}<br/ > {{DJI}}<br/ > {{EGY}}<br/ > {{ARE}}<br/ > {{ERI}}<br/ > {{IRQ}}<br/ > {{JOR}} <br/ > {{KWT}}<br/ > {{LBN}} <br/ > [[Mauritania]]<br/ > [[Palestina]]<br/ > {{QAT}} <br/ > {{SDN}} <br/ > {{SYR}}<br/ > {{YEM}} |- | [[25 di mart]] | {{SVN}} |- | [[7 di aprèl]] | {{ARM}} |- | promé djadumingu di mei | {{AGO}}<br/ >{{CPV}}<br/ > {{HUN}}<br/ >{{LTU}} <br/ >{{MOZ}}<br/ > {{PRT}} <br/ >[[Template: STP]] [[Sao Tomé e Príncipe]]<br/ >{{ESP}} |- | [[8 di mei]] | {{KOR}} (''dia di mayornan'' : ta selebra tur dos mayor e mesun dia) |- | [[10 di mei]] | [[Guatemala]]<br/ > {{MEX}} <br/ >{{Template:SLV}} (''{{lang|es|Día de la Madre}}'' of ''{{lang|es|Día de las Madres}}'') |- | Di dos djadumingu di mei | {{Div col|colwidth=12em}} {{ZAF}} <br/ > {{DEU}} (''Muttertag'')<br/ > {{ABW}} <br/ > {{AUS}}<br/ >{{AUT}} <br/ >{{Template:BHS}}<br/ > {{Template:BRB}}<br/ > {{Template:BGD}}<br/ > {{BEL}} (eksepto [[Antwerpen]])<br/ >{{Template:BLZ}}<br/ > {{BMU}}<br/ > [[Birma]]<br/ >{{BON}}<br/ >{{BRA}}<br/ >{{BRN}}<br/ > {{BFA}}<ref>[http://www.lepays.bf/evasion/spip.php?article52 Éditions Le Pays].</ref> <br/>{{BDI}}<br/ >{{CAN}}<ref>[http://www.btb.termiumplus.gc.ca/tpv2alpha/alpha-fra.html?lang=fra&i=&index=alt&__index=alt&srchtxt=fete+des+meres&comencsrch.x=-425&comencsrch.y=-288&comencsrch=Lancer fête des mères = mother's day], Bureau de la traduction, Gouvernement du Canada.</ref>, <br/ >{{CHL}}<ref>[http://www.feriadoschilenos.cl/DiasNacionales.html#DiaNacionalDeLaMadre Días Nacionales en Chile].</ref><br/ >{{Template:CHN}}<br/ >{{Template:CYP}}<br/ >{{Template:COL}}<br/ >{{HRV}}<br/ >{{CUB}}<br/ >{{CUW}}<br/ >{{DNK}} <br/ >[[Dominique (pays)|Dominique]]<br/ >{{ECU}}<br/ >{{USA}}<br/ >{{EST}}<br/ > {{FIN}}<br/ >{{GHA}}<br/ > {{GRC}}<br/ > {{GRD}}<br/ > {{HON}} <br/ >{{HKG}}<br/ > {{IND}} <br/> {{LKA}} <br/ > {{ISL}}<br/ >{{ITA}}<br/ >{{JAM}}<br/ >{{JPN}}<br/ > {{KEN}}<br/ > {{LVA}}<br/ > {{MYS}}<br/ >{{MLT}}<br/ >{{NZL}}<br/>{{PAK}}<br/ > [[Papouasie-Nouvelle-Guinée]] (et îles périphériques)<br/ >{{NLD}}<br/ >{{PER}}<br/ >{{PHL}}<br/ > [[Porto Rico]]<br/ > [[Sainte-Lucie]]<br/ >{{SIN}}<br/ > {{SVK}}<br/ >{{CHE}}<br/ >{{SUR}}<br/ >{{TWN}}<br/ > [[République tchèque]]<br/ >{{TTO}}<br/ >{{TUR}}<br/ >{{UKR}}<br/ >{{URY}}<br/ >{{VNM}}<br/ >{{VEN}} <br/ > {{ZMB}}<br/ >{{ZWE}} {{div col end}} |- | [[14 di mei]] | {{SMA}}[[Samoa]]<br/ >{{BEN}} |- | [[15 di mei]] |{{PAR}} (''{{lang|es|Día de la Madre}}'' ou ''{{lang|es|Día de las Madres}}'') |- | [[19 di mei]] | {{KGZ}} |- | [[26 di mei]] | {{POL}}<ref>{{pl}} [http://www.dzien-matki.arnika.waw.pl/ Dzień Matki].</ref> |- | [[27 di mei]] | {{BOL}}<ref>[http://www.bolivianisima.com/dia_deLa_madre.htm Bolivianisima].</ref> |- | [[30 di mei (fecha)|30 di mei]] | {{Template:NGU}}[[Nicaragua]] (''{{lang|es|Día de la Madre}}'')<ref>{{es}} [http://www.elnuevodiario.com.ni/especialmadres/103294 El Nuevo Diario].</ref> |- | Último djadumingu di mei | {{TUN}}<br/ > {{DZA}} <br/ >{{Template:IVO}} [[Côte d'Ivoire]]<br/ > {{DOM}} <br/ >{{HTI}} <br/ > {{LBY}}<br/ > [[Maurice (pays)|Maurice]]<br/ > {{SEN}}<br/ > {{SWE}}<br/ >{{TCD}} <br/ >{{Template:MAR}} [[Maroko]] |- | Último djadumingu di mei<br/ ><small>(e dia akí ta koinsidí ku pasku di resurekshon)</small> |{{TGO}}<br/ > {{BEN}}<br/ > {{FRA}}<br/ >{{Template:COG}}<br/ > {{GAB}}<ref>[http://www.infosplusgabon.com/article.php3?id_article=2187 InfoPlus Gabon].</ref><br/ >{{MDG}}<br/ >{{MCO}}<br/ >{{CMR}}<ref>[http://lemag.dromadaire.com/Fetes-populaires/Fete-des-meres.html Le mag'Dromadaire].</ref> |- | [[1 di yüni]] | {{MNG}} (ta selebrá dia di mama e mesun dia ku dia di mucha)<ref>[http://www.lonelyplanet.fr/_htm/destinations/index.php?mode=notice&param1=mongolia&param2=quand LonelyPlanet].</ref> |- | Di dos djadumingu di yüni | {{LUX}} (''Mammendag'') |- | Último djadumingu di yüni | {{KEN}}<ref>EzinzMark, [http://flower.ezinemark.com/mothers-day-celebrations-in-kenya-and-kenyan-flowers-7d2ddf1ecb7b.html ''Mothers Day Celebrations in Kenya and Kenyan flowers''.]</ref><ref>[http://www.mothersdaycentral.com/when/ ''2012 Celebration Dates Around the World ''], MotherDayCentral</ref> |- | Promé djaluna di yüli | {{SSD}} |- | [[12 di ougùstùs]] | {{THA}} (même jour que l'anniversaire de la Reine [[Sirikit Kitiyakara]] depuis 1950 <ref>[http://www.fr-thai.com/fetes.html Les fêtes thaïes sur le site ''Fr-thai.com''].</ref>) |- | [[15 di ougustus]], dia di resurekshon | {{Template:BEL}} (à [[Anvers]])<ref>Correspond à la [[Marie (mère de Jésus)|Sainte Marie]]. La Fête des pères est le 19 mars et correspond à la [[Joseph (Nouveau Testament)|Saint Joseph]].</ref> <br/ > {{CRI}} |- | di dos djaluna di òktober | {{MAW}} |- | [[14 di òktober]] | {{BLR}} |- | Di tres djadumingu di òktober | {{ARG}} (Día de la Madre of Día de las Madres) |- | 16 di novèmber | [[Nort Korea]] desde 2012 |- | Último djadumingu di novèmber | {{RUS}} |- | 8 di desèmber | {{PAN}} (Día de las Madres) |- | 22 di desèmber | {{IDN}} |} == Mira tambe == * [[Dia di Tata]] {{Appendix}} [[Category:Dia internashonal]] cjgg9yrbtryploa554l2xobccwunvkj 90431 90382 2022-08-14T10:46:41Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} [[File:Mother's Day cake.jpg|thumb|300px|Bolo pa dia di mama]] '''Dia di mama''' ta un dia festivo ku ta selebrá anualmente na honor di mamanan na hopi pais. Na e okashon akí yunan ta duna atenshon na nan mama; muchanan ta ofresé mama bolo, flor òf ophetonan ku nan a traha. ==Kalendario segun pais== {| class="wikitable" ! scope="col" style="width: 250px;" | Fecha ! scope="col" | Pais |- | Di dos djadumingu di febrüari | {{NOR}}<br/ > (9 di febrüari na [[Bergen]]) |- | Entre 30 di yanüari i promé di mart | {{ISR}} |- | [[3 di mart]] | {{GEO}} |- | [[8 di mart]] <br/> (tambe [[Dia Internacional di Hende Muhe|Dia Internashonal di hende muhé]]) | {{ALB}} <br/ > {{BIH}}<br/ > {{BGR}} <br/ > [[Moldova]] <br/ > {{ROU}}<br/ > {{SRB}} |- | Di kuater djadumingu di Kuaresma<br/>Di tres djadumingu promé ku Pasku grandi | {{IRL}} <br/ >{{NGA}}<br/ >{{GBR}} (Mothering Sunday) |- | [[21 di mart]] | {{SAU}}<br/ > {{BHR}}<br/ > {{COM}}<br/ > {{DJI}}<br/ > {{EGY}}<br/ > {{ARE}}<br/ > {{ERI}}<br/ > {{IRQ}}<br/ > {{JOR}} <br/ > {{KWT}}<br/ > {{LBN}} <br/ > [[Mauritania]]<br/ > [[Palestina]]<br/ > {{QAT}} <br/ > {{SDN}} <br/ > {{SYR}}<br/ > {{YEM}} |- | [[25 di mart]] | {{SVN}} |- | [[7 di aprel]] | {{ARM}} |- | promé djadumingu di mei | {{AGO}}<br/ >{{CPV}}<br/ > {{HUN}}<br/ >{{LTU}} <br/ >{{MOZ}}<br/ > {{PRT}} <br/ >[[Template: STP]] [[Sao Tomé e Príncipe]]<br/ >{{ESP}} |- | [[8 di mei]] | {{KOR}} (''dia di mayornan'' : ta selebra tur dos mayor e mesun dia) |- | [[10 di mei]] | [[Guatemala]]<br/ > {{MEX}} <br/ >{{Template:SLV}} (''{{lang|es|Día de la Madre}}'' of ''{{lang|es|Día de las Madres}}'') |- | Di dos djadumingu di mei | {{Div col|colwidth=12em}} {{ZAF}} <br/ > {{DEU}} (''Muttertag'')<br/ > {{ABW}} <br/ > {{AUS}}<br/ >{{AUT}} <br/ >{{Template:BHS}}<br/ > {{Template:BRB}}<br/ > {{Template:BGD}}<br/ > {{BEL}} (eksepto [[Antwerpen]])<br/ >{{Template:BLZ}}<br/ > {{BMU}}<br/ > [[Birma]]<br/ >{{BON}}<br/ >{{BRA}}<br/ >{{BRN}}<br/ > {{BFA}}<ref>[http://www.lepays.bf/evasion/spip.php?article52 Éditions Le Pays].</ref> <br/>{{BDI}}<br/ >{{CAN}}<ref>[http://www.btb.termiumplus.gc.ca/tpv2alpha/alpha-fra.html?lang=fra&i=&index=alt&__index=alt&srchtxt=fete+des+meres&comencsrch.x=-425&comencsrch.y=-288&comencsrch=Lancer fête des mères = mother's day], Bureau de la traduction, Gouvernement du Canada.</ref>, <br/ >{{CHL}}<ref>[http://www.feriadoschilenos.cl/DiasNacionales.html#DiaNacionalDeLaMadre Días Nacionales en Chile].</ref><br/ >{{Template:CHN}}<br/ >{{Template:CYP}}<br/ >{{Template:COL}}<br/ >{{HRV}}<br/ >{{CUB}}<br/ >{{CUW}}<br/ >{{DNK}} <br/ >[[Dominique (pays)|Dominique]]<br/ >{{ECU}}<br/ >{{USA}}<br/ >{{EST}}<br/ > {{FIN}}<br/ >{{GHA}}<br/ > {{GRC}}<br/ > {{GRD}}<br/ > {{HON}} <br/ >{{HKG}}<br/ > {{IND}} <br/> {{LKA}} <br/ > {{ISL}}<br/ >{{ITA}}<br/ >{{JAM}}<br/ >{{JPN}}<br/ > {{KEN}}<br/ > {{LVA}}<br/ > {{MYS}}<br/ >{{MLT}}<br/ >{{NZL}}<br/>{{PAK}}<br/ > [[Papouasie-Nouvelle-Guinée]] (et îles périphériques)<br/ >{{NLD}}<br/ >{{PER}}<br/ >{{PHL}}<br/ > [[Porto Rico]]<br/ > [[Sainte-Lucie]]<br/ >{{SIN}}<br/ > {{SVK}}<br/ >{{CHE}}<br/ >{{SUR}}<br/ >{{TWN}}<br/ > [[République tchèque]]<br/ >{{TTO}}<br/ >{{TUR}}<br/ >{{UKR}}<br/ >{{URY}}<br/ >{{VNM}}<br/ >{{VEN}} <br/ > {{ZMB}}<br/ >{{ZWE}} {{div col end}} |- | [[14 di mei]] | {{SMA}}[[Samoa]]<br/ >{{BEN}} |- | [[15 di mei]] |{{PAR}} (''{{lang|es|Día de la Madre}}'' ou ''{{lang|es|Día de las Madres}}'') |- | [[19 di mei]] | {{KGZ}} |- | [[26 di mei]] | {{POL}}<ref>{{pl}} [http://www.dzien-matki.arnika.waw.pl/ Dzień Matki].</ref> |- | [[27 di mei]] | {{BOL}}<ref>[http://www.bolivianisima.com/dia_deLa_madre.htm Bolivianisima].</ref> |- | [[30 di mei (fecha)|30 di mei]] | {{Template:NGU}}[[Nicaragua]] (''{{lang|es|Día de la Madre}}'')<ref>{{es}} [http://www.elnuevodiario.com.ni/especialmadres/103294 El Nuevo Diario].</ref> |- | Último djadumingu di mei | {{TUN}}<br/ > {{DZA}} <br/ >{{Template:IVO}} [[Côte d'Ivoire]]<br/ > {{DOM}} <br/ >{{HTI}} <br/ > {{LBY}}<br/ > [[Maurice (pays)|Maurice]]<br/ > {{SEN}}<br/ > {{SWE}}<br/ >{{TCD}} <br/ >{{Template:MAR}} [[Maroko]] |- | Último djadumingu di mei<br/ ><small>(e dia akí ta koinsidí ku pasku di resurekshon)</small> |{{TGO}}<br/ > {{BEN}}<br/ > {{FRA}}<br/ >{{Template:COG}}<br/ > {{GAB}}<ref>[http://www.infosplusgabon.com/article.php3?id_article=2187 InfoPlus Gabon].</ref><br/ >{{MDG}}<br/ >{{MCO}}<br/ >{{CMR}}<ref>[http://lemag.dromadaire.com/Fetes-populaires/Fete-des-meres.html Le mag'Dromadaire].</ref> |- | [[1 di yüni]] | {{MNG}} (ta selebrá dia di mama e mesun dia ku dia di mucha)<ref>[http://www.lonelyplanet.fr/_htm/destinations/index.php?mode=notice&param1=mongolia&param2=quand LonelyPlanet].</ref> |- | Di dos djadumingu di yüni | {{LUX}} (''Mammendag'') |- | Último djadumingu di yüni | {{KEN}}<ref>EzinzMark, [http://flower.ezinemark.com/mothers-day-celebrations-in-kenya-and-kenyan-flowers-7d2ddf1ecb7b.html ''Mothers Day Celebrations in Kenya and Kenyan flowers''.]</ref><ref>[http://www.mothersdaycentral.com/when/ ''2012 Celebration Dates Around the World ''], MotherDayCentral</ref> |- | Promé djaluna di yüli | {{SSD}} |- | [[12 di ougùstùs]] | {{THA}} (même jour que l'anniversaire de la Reine [[Sirikit Kitiyakara]] depuis 1950 <ref>[http://www.fr-thai.com/fetes.html Les fêtes thaïes sur le site ''Fr-thai.com''].</ref>) |- | [[15 di ougùstùs]], dia di resurekshon | {{Template:BEL}} (à [[Anvers]])<ref>Correspond à la [[Marie (mère de Jésus)|Sainte Marie]]. La Fête des pères est le 19 mars et correspond à la [[Joseph (Nouveau Testament)|Saint Joseph]].</ref> <br/ > {{CRI}} |- | di dos djaluna di òktober | {{MAW}} |- | [[14 di òktober]] | {{BLR}} |- | Di tres djadumingu di òktober | {{ARG}} (Día de la Madre of Día de las Madres) |- | [[16 di novèmber]] | [[Nort Korea]] desde 2012 |- | Último djadumingu di novèmber | {{RUS}} |- | [[8 di desèmber]] | {{PAN}} (Día de las Madres) |- | [[22 di desèmber]] | {{IDN}} |} == Mira tambe == * [[Dia di Tata]] {{Appendix}} [[Category:Dia internashonal]] fn2otqzc095o2h3hwj8rauebksijqiy Copa Betico Croes 0 7256 90409 87768 2022-08-13T18:58:43Z Caribiana 8320 kambio di kategoria wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Copa Betico Croes''' ta e torneo nacional di [[futbol]] di [[Aruba]] cu ta wordu organisa anualmente pa [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB). E torneo a inicia na 2014. Prome cu esey tabatin torneonan a nivel di liga, manera e ''Copa Reina Wilhelmina'' (rotativo) y ''Copa Reina Juliana'' entre 1947 y 1973. E torneo ta basa riba sistema knockout. Teams di Division Uno y Division Dos ta bataya den e vueltanan preliminar pa 8 teams clasifica pa e vuelta final unda cu ta enfrenta e teams di [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]. E wega final ta worde hunga na januari den stadion Guillermo P. Trinidad na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] den cuadro di e celebracion di [[Dia di Betico]]. Na aña 2021 e torneo di futbol a wordo cancela como parti di e medidanan di precaucion contra di [[Coronavirus|Covid-19]]. == Resultado == {| class="wikitable sortable" width=60% style="text-align:left; font-size:95%;" |- align=left bgcolor=#006699 style="color: white;" !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Aña !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Ganador !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Titulá !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Score !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Finalista !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Titulá |- | 2005 || [[SV Sportboys]] || 1 || 3-1 || [[SV Sporting]] || 1 |- | 2006 || [[SV Estudiantes]] || 1 || 1-0 || [[SV Deportivo Nacional]] || 1 |- | 2007 || [[SV Dakota]] || 1 || 2-1 || [[SV Estrella]] || 1 |- | 2008 || [[SV Britannia]] || 1 || 3-2|| [[SV Deportivo Nacional]] || 2 |- | 2009 || [[SV Britannia]] || 2 || 1-1 || [[SV Estrella]] || 2 |- | 2010 || [[SV Britannia]] || 3 || 2-0 || [[SV La Fama]] || 1 |- | 2011 || [[SV Britannia]] || 4 || 4-1 || [[SV Bubali]] || 1 |- | 2012 || [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] || 1 || 5-1 || [[SV Dakota]] || 1 |- | 2013 || [[SV Britannia]] || 5 || 1-0 || [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] || 1 |- | 2014 || [[SV Estrella]] || 1 || 1-1 || [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] || 2 |- | 2015 || [[SV Britannia]] || 6 || 5-0 || [[SV Bubali]] || 2 |- | 2016 || [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] || 2 || 3-1 || [[SV Britannia]] || 1 |- | 2017 || [[SV Britannia]] || 7 || 2-1 || [[SV Dakota]] || 2 |- | 2018 || [[SV Estrella]] || 2 || 1-0 || [[SV Dakota]] || 3 |- | 2019 || [[SV Dakota]] || 2 || 4-0 || [[SV Independiente Caravel]] || 1 |- | 2020 || [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] || 3 || 3-1 || [[SV Dakota]] || 4 |- | 2021 || [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] || 4 || 7-0 || [[SV La Fama]] || 2 |- | 2022 || [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] || 5 || 1-0 || [[SV La Fama]] || 3 |} == Referencia == * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - List of Cup Winners], RSSSF.com [[Category:Futbòl na Aruba]] euy0lx7css3vpzmxdyou8ihpzdp5799 Lista di klub di futbal na Aruba 0 7264 90406 88085 2022-08-13T18:56:18Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:River Plate Aruba soccer team in 2000.jpg|thumb|295px|Tim di Riverplate (2000)]] [[File:SV Estrella building 15 45 50 343000.jpeg|thumb|295px|Edifisio di SV Estrella na [[Santa Cruz]]]] Esaki ta un '''lista di klub di futbòl na [[Aruba]]'''. * SV Aparicio Stars * SV Arikok * SV Arsenal * SV Aruba Juniors * SV Atlantico Deportivo * SV CD Ayo * SV Bolivar * SV Brazil Juniors * [[SV Britannia]] * [[SV Bubali]] * SV Caiquetio * [[SV Dakota]] * [[SV Deportivo Nacional]] * SV El Narino * [[SV Estrella]] * SV Estudiantes * SV Fear Angels (damas) * SV Guiana * SV Hollandia * [[SV Independiente Caravel]] * SV Independiente Hooiberg * SV Jong Aruba * SV Jong Bonaire * SV Juventud Millonarios * SV Juventud Tanki Leendert * [[SV La Fama]] * SV Lago Heights * Oranje Sport Club * SV Paramount * Politie Ontspanningsvereniging Aruba * [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] * SV Real Koyari * [[River Plate Aruba|SV Riverplate]] * SV CD Rooi Afo * SV San Luis Deportivo * FC San Nicolas * SV San Nicolas Juniors * SV Savaneta Stars * SV Sportboys * SV Sporting * SV The Rose (damas) * Torpedo Club * SV Trappers * Tropical Sport Club * SV Trupial * SV Undesa * SV Unidos (San Nicolas) * SV Union * SV Unistars * SV Universal * SV Volharding * SV Vulcania [[Category:Futbòl na Aruba]] ky83aiuv33e1loxj22p5b6bnxpi7s5o Campeonato Arubano di futbol femenino 0 7266 90417 83838 2022-08-13T19:07:49Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} '''Campeonato Arubano di futbol femenino''' ta e campeonato nacional di futbol Division Dama di [[Aruba]]. == E torneo == E torneo ta organisa pa [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) y ta tuma lugar na [[Trinidadstadion|Guillermo P. Trinidad stadion]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Na e torneo ta participá e ekiponan representando clubnan di Division Dama. Desde 2015 [[SV Britannia]] Dama ta titulá campeon den playoff final seis aña consecutivo, excluyendo aña 2020 ora e torneo a keda cancela pa motivo di e [[Crisis di COVID-19 na Aruba|crisis di corona]]. Den final di temporada 2020/2021 SV RCA y SV Britannia ta enfrenta otro.<ref>[https://24ora.com/sv-britannia-a-titula-campeon-den-division-dama/ SV Britannia a titula campeon den Division Dama], 24ora.com, 26 juli 2021. Recupera 26 juli 2021.</ref> E golnan ganado di Britannia (3-0) a ser nota pa Bindiya Wadhwani (7', 79') y Tarianna Doornkamp (55'). == Campeon == {| class="wikitable" |- bgcolor="#efefef" ! '''Temporada''' ! '''Campeon''' |----- | 2001 || [[SV Dakota]] |----- | 2002 || ''desconoci'' |----- | 2003|| [[SV Juventud Tanki Leendert]] |----- | 2004 ||''desconoci'' |----- | 2005 || ''desconoci'' |----- | 2006||''desconoci'' |----- | 2006-2007||[[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] |----- | 2007-2008||[[SV Savaneta Star]] |----- | 2008-2009||SV Racing Club Aruba |----- | 2009-2010|| SV Racing Club Aruba |----- | 2010-2011|| ''cancela'' |----- | 2011-2012|| ''no organisa'' |----- | 2012-2013|| [[SV Britannia]] |----- | 2013-2014|| SV Racing Club Aruba |----- | 2014-2015|| SV Britannia |----- | 2015-2016|| SV Britannia |----- | 2016-2017|| SV Britannia |----- | 2017-2018|| SV Britannia |----- | 2018-2019|| SV Britannia |----- | 2019-2021|| ''cancela'' |----- | 2020-2021|| SV Britannia |} == Topscorers == {| class="wikitable" !Aña !Hungador !Club !Gol anotá |- | 2019 || Jo-Anny La Bega || [[Racing Club Aruba|SV RCA]] || 9 |- | 2019 || Milvienne Henriquez || SV RCA || 9 |- | 2019 || Mylene Croes || SV Britannia || 8 |} {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [http://www.rsssf.com/tablesa/aruba-womchamp.html Aruba - List of women champions, Rsssf] * [http://futbolaruba.com/fa/division-damas/ Division Damas, Futbolaruba.com] * [http://futbolaruba.com/fa/2019/05/23/di-cinco-campeon-consecutivo-pa-britannia-damas/ Britannia Damas ta campeon di Aruba pa di cinco biaha consecutivo - Alvaro Velasquez-Theysen, Futbolaruba.com, 23 mei 2019] }} [[Category:Futbòl na Aruba]] 246d6gaec3pipqncl662epfn3dux8eb 90418 90417 2022-08-13T19:08:32Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Campeonato Arubano di futbol femenino''' ta e campeonato nacional di futbol Division Dama di [[Aruba]]. == E torneo == E torneo ta organisa pa [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB) y ta tuma lugar na [[Trinidadstadion|Guillermo P. Trinidad stadion]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Na e torneo ta participá e ekiponan representando clubnan di Division Dama. Desde 2015 [[SV Britannia]] Dama ta titulá campeon den playoff final seis aña consecutivo, excluyendo aña 2020 ora e torneo a keda cancela pa motivo di e [[Crisis di COVID-19 na Aruba|crisis di corona]]. Den final di temporada 2020/2021 SV RCA y SV Britannia ta enfrenta otro.<ref>[https://24ora.com/sv-britannia-a-titula-campeon-den-division-dama/ SV Britannia a titula campeon den Division Dama], 24ora.com, 26 juli 2021. Recupera 26 juli 2021.</ref> E golnan ganado di Britannia (3-0) a ser nota pa Bindiya Wadhwani (7', 79') y Tarianna Doornkamp (55'). == Campeon == {| class="wikitable" |- bgcolor="#efefef" ! '''Temporada''' ! '''Campeon''' |----- | 2001 || [[SV Dakota]] |----- | 2002 || ''desconoci'' |----- | 2003|| [[SV Juventud Tanki Leendert]] |----- | 2004 ||''desconoci'' |----- | 2005 || ''desconoci'' |----- | 2006||''desconoci'' |----- | 2006-2007||[[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] |----- | 2007-2008||[[SV Savaneta Star]] |----- | 2008-2009||SV Racing Club Aruba |----- | 2009-2010|| SV Racing Club Aruba |----- | 2010-2011|| ''cancela'' |----- | 2011-2012|| ''no organisa'' |----- | 2012-2013|| [[SV Britannia]] |----- | 2013-2014|| SV Racing Club Aruba |----- | 2014-2015|| SV Britannia |----- | 2015-2016|| SV Britannia |----- | 2016-2017|| SV Britannia |----- | 2017-2018|| SV Britannia |----- | 2018-2019|| SV Britannia |----- | 2019-2021|| ''cancela'' |----- | 2020-2021|| SV Britannia |} == Topscorers == {| class="wikitable" !Aña !Hungador !Club !Gol anotá |- | 2019 || Jo-Anny La Bega || [[Racing Club Aruba|SV RCA]] || 9 |- | 2019 || Milvienne Henriquez || SV RCA || 9 |- | 2019 || Mylene Croes || SV Britannia || 8 |} {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [http://www.rsssf.com/tablesa/aruba-womchamp.html Aruba - List of women champions, Rsssf] * [http://futbolaruba.com/fa/division-damas/ Division Damas, Futbolaruba.com] * [http://futbolaruba.com/fa/2019/05/23/di-cinco-campeon-consecutivo-pa-britannia-damas/ Britannia Damas ta campeon di Aruba pa di cinco biaha consecutivo - Alvaro Velasquez-Theysen, Futbolaruba.com, 23 mei 2019] }} [[Category:Futbòl na Aruba]] ti0zmhhc3m8niipk0kpya3tp40qjoi8 Arubaanse Voetbalbond 0 7277 90375 86578 2022-08-13T13:01:08Z Caribiana 8320 databox añadi wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} [[File:Arubaanse Voetbalbond AVB 15 50 57 388000.jpeg|thumb|300px|Sede di AVB na Compleho Deportivo Frans Figaroa na Shaba]] [[File:Arubaanse Voetbalbond AVB 15 50 55 003000.jpeg|thumb|300px|Logo di Arubaanse Voetbal Bond]] '''Arubaanse Voetbal Bond''' (AVB) ta un afiliacion di clubnan di [[futbòl]] [[Aruba]]no, fundá oficialmente dia 29 di januari [[1932]]. AVB ta afiliá na [[CONCACAF]] desde 1986 y na [[FIFA]] desde 1988. == Organisacion == E organisacion di AVB ta maneha futbol amateur na Aruba, incluyendo tanto adulto como muchanan, hoben y hende muhe. Mision general di e directiva di AVB ta pa yuda organisa y desaroya futbol en general na Aruba y ta duna sosten y conosemento na un y tur cu ta asocia cu e deporte di futbol na Aruba, en especial su clubnan miembro.<ref>[https://solodipueblo.com/kurt-thomas-ta-cla-pa-hiba-e-desaroyo-di-e-futbol-na-aruba-na-un-nivel-mas-halto-cu-tin-awor/ Kurt Thomas ta cla pa hiba e desaroyo di e futol na Aruba na un nivel mas halto cu tin awor], Solo di Pueblo (15 juli 2021)</ref> AVB ta responsabel pa sanciona e torneonan futbolistico organisa pa mayoria di e liga. Campeonatonan ta entre otro esun di e liga di [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], Division Uno y [[Campeonato Arubano di futbol femenino|Division Damas]]. Ademas AVB ta organisa [[Copa Betico Croes]] y [[Kopa ABC|Copa ABC]]. E ta responsabel tambe pa e diferente seleccionnan nacional, tanto homber, hende muhe y olympico. Oficina di AVB ta situa na [[Compleho Deportivo Frans Figaroa]] na Noord. === Staf === Na 2021 [[Randolf Lacle]] a asumi [[presidente|presidencia]] di AVB como sucesor di Richard Dijkhoff.<ref>[https://24ora.com/randolf-lacle-awor-na-cabes-di-arubaanse-voetbal-bond/ Randolf Lacle awor na cabes di Arubaanse Voetbal Bond], 24ora.com, 21 juli 2021. Recupera 22 juli 2021</ref> {| class="wikitable hlist" style="text-align:left" !Nomber<ref>{{en}}[https://www.fifa.com/about-fifa/associations/ARU Aruba Football Association], Fifa.com</ref> !Posicion |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Randolf Lacle |Presidente |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Lysander Besselink |Vice-presidente |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Mario Werleman |Di dos vice-presidente |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Reynaldo Geerman |Secretario-general |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] [[Ursell Arends]] |Tesorero |- | vacante |Director tecnico |- | vacante |Coach (ekipo masculino) |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Reinhard Breinburg |Coach (ekipo femenino) |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Zahira Biekram |Manager media/comunicacion |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Egbert Lacle |Coordinator futbol |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Monique Ras |Referee-coordinador |- |} {{Appendix}} [[Category:Futbòl]] [[Category:Deporte na Aruba]] lcjng98x2uha1k7nw8z6hoqtmzq88ts 90408 90375 2022-08-13T18:57:38Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} [[File:Arubaanse Voetbalbond AVB 15 50 57 388000.jpeg|thumb|300px|Sede di AVB na Compleho Deportivo Frans Figaroa na Shaba]] [[File:Arubaanse Voetbalbond AVB 15 50 55 003000.jpeg|thumb|300px|Logo di Arubaanse Voetbal Bond]] '''Arubaanse Voetbal Bond''' (AVB) ta un afiliacion di clubnan di [[futbòl]] [[Aruba]]no, fundá oficialmente dia 29 di januari [[1932]]. AVB ta afiliá na [[CONCACAF]] desde 1986 y na [[FIFA]] desde 1988. == Organisacion == E organisacion di AVB ta maneha futbol amateur na Aruba, incluyendo tanto adulto como muchanan, hoben y hende muhe. Mision general di e directiva di AVB ta pa yuda organisa y desaroya futbol en general na Aruba y ta duna sosten y conosemento na un y tur cu ta asocia cu e deporte di futbol na Aruba, en especial su clubnan miembro.<ref>[https://solodipueblo.com/kurt-thomas-ta-cla-pa-hiba-e-desaroyo-di-e-futbol-na-aruba-na-un-nivel-mas-halto-cu-tin-awor/ Kurt Thomas ta cla pa hiba e desaroyo di e futol na Aruba na un nivel mas halto cu tin awor], Solo di Pueblo (15 juli 2021)</ref> AVB ta responsabel pa sanciona e torneonan futbolistico organisa pa mayoria di e liga. Campeonatonan ta entre otro esun di e liga di [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], Division Uno y [[Campeonato Arubano di futbol femenino|Division Damas]]. Ademas AVB ta organisa [[Copa Betico Croes]] y [[Kopa ABC|Copa ABC]]. E ta responsabel tambe pa e diferente seleccionnan nacional, tanto homber, hende muhe y olympico. Oficina di AVB ta situa na [[Compleho Deportivo Frans Figaroa]] na Noord. === Staf === Na 2021 [[Randolf Lacle]] a asumi [[presidente|presidencia]] di AVB como sucesor di Richard Dijkhoff.<ref>[https://24ora.com/randolf-lacle-awor-na-cabes-di-arubaanse-voetbal-bond/ Randolf Lacle awor na cabes di Arubaanse Voetbal Bond], 24ora.com, 21 juli 2021. Recupera 22 juli 2021</ref> {| class="wikitable hlist" style="text-align:left" !Nomber<ref>{{en}}[https://www.fifa.com/about-fifa/associations/ARU Aruba Football Association], Fifa.com</ref> !Posicion |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Randolf Lacle |Presidente |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Lysander Besselink |Vice-presidente |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Mario Werleman |Di dos vice-presidente |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Reynaldo Geerman |Secretario-general |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] [[Ursell Arends]] |Tesorero |- | vacante |Director tecnico |- | vacante |Coach (ekipo masculino) |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Reinhard Breinburg |Coach (ekipo femenino) |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Zahira Biekram |Manager media/comunicacion |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Egbert Lacle |Coordinator futbol |- |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Monique Ras |Referee-coordinador |- |} {{Appendix}} [[Category:Futbòl na Aruba]] 4tynfmss6pxjtauvr3g99ijjr89talc Kopa ABC 0 7290 90401 87760 2022-08-13T18:46:42Z Caribiana 8320 kambio di kategoria wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Copa ABC o Kopa ABC''' ta un campeonato di futbol organisa pa [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB), [[Federashon di Futbol Boneriano|Federacion di Futbol Boneriano]] (FFB) y [[Federashon di Futbol Kòrsou|Federacion di Futbol Corsou]] (FFK). E contienda ta entre e campeonnan y subcampeonnan nacional di [[Aruba]] ([[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]) y [[Kòrsou|Corsou]] (Promé Divishon) y e ganador y finalista di e [[Liga Boneiru]]. == Historia == Copa ABC ta e sucesor di [[Kopa antiano|Copa Antiyano]], un torneo entre e liganan Antiyano di e [[islanan ABC]]. Participacion di Aruba a termina ora ela sali for di [[Antias Hulandes]] na 1986. Boneiro y Corsou a sigui cu e contienda te cu a discontinua e torneo na 2010 pa motivo di desmantelacion di Antias Hulandes. Riba iniciativa di AVB a organisa na 1992 y 1993 un torneo bao di a nomber di ''Copa ABC'' entre e campeonnan di Aruba, Boneiro y Corsou, ademas di e subcampeon di e isla organisado.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643692:mpeg21:a0125 Eerste ABC-toernooi van start op Aruba], Amigoe, 10 november 1992</ref> Den e final di e prome edicion na Aruba [[RKVFC Sithoc|Sithoc]] ta derota [[Racing Club Aruba]] cu un score 2-1.<ref>[https://www.voetbalkroniek.nl/2014/01/abc-cup-1992.html ABC-cup 1992 Voetbalkroniek, 9 januari 2014]</ref> Na 1993 [[River Plate Aruba]] ta titula ganador den final contra Racing Club Aruba.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645319:mpeg21:a0121 Riverplate kampioen ABC voetbaltoernooi] Amigoe, 29 november 1993</ref> Despues di e di dos edicion no a tene e torneo mas. Na 2017 a re-introduci Copa ABC den un forma adapta. == Resultado == {| class="wikitable" style="font-size:100%;" |- ! Aña ! Ganador ! Resultado ! Finalista ! Stadion |- | 2017 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[RKSV Scherpenheuvel]] || 1-1 <small>ns (6-5)</small> ||[[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border|Bandera di Bonaire]] [[SV Real Rincon]] || [[Antonio Trenidatstadion]] |- | 2018 || [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border|Bandera di Bonaire]] [[SV Real Rincon]] || 3-3 <small>ns (4-2)</small> || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[CRKSV Jong Holland]] || [[Antonio Trenidatstadion]] |- | 2019 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[SV Deportivo Nacional]] || 3-2 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[SV VESTA]] || [[Trinidadstadion|Guillermo P. Trinidadstadion]] |} == Topscorers == {| class="wikitable" !Aña !Hungador !Club !Gol anota |- | 2017 || [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border|Bandera di Bonaire]] Yurick Seinpaal || [[SV Real Rincon]] || 3 |- | 2018 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] Gersinio Constancia || [[CRKSV Jong Holland]] || 6 |- | 2019 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] Mirco Colina jr.|| [[SV VESTA]] || 3 |} == Mira tambe == * [[Kopa antiano]] == Link externo == * [http://www.rsssf.com/tablesa/abc2018.html List of ABC Cup winners], [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]] * [https://globalsportsarchive.com/competition/soccer/copa-abc-2017/final/16579/ Copa ABC], Globalsportsarchive.com == Lista di fuente == {{Reflist|colwidth=30em}} [[Category:Boneiru]] [[Category:Futbòl na Aruba]] [[Category:Futbòl na Kòrsou]] fa3vjxzdt7r7krz3zovi0452voan5ut 90402 90401 2022-08-13T18:48:51Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Copa ABC o Kopa ABC''' ta un campeonato di futbol organisa pa [[Arubaanse Voetbalbond]] (AVB), [[Federashon di Futbol Boneriano|Federacion di Futbol Boneriano]] (FFB) y [[Federashon di Futbol Kòrsou|Federacion di Futbol Corsou]] (FFK). E contienda ta entre e campeonnan y subcampeonnan nacional di [[Aruba]] ([[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]) y [[Kòrsou|Corsou]] (Promé Divishon) y e ganador y finalista di e [[Liga Boneiru]]. == Historia == Copa ABC ta e sucesor di [[Kopa antiano|Copa Antiyano]], un torneo entre e liganan Antiyano di e [[islanan ABC]]. Participacion di Aruba a termina ora ela sali for di [[Antias Hulandes]] na 1986. Boneiro y Corsou a sigui cu e contienda te cu a discontinua e torneo na 2010 pa motivo di desmantelacion di Antias Hulandes. Riba iniciativa di AVB a organisa na 1992 y 1993 un torneo bao di a nomber di ''Copa ABC'' entre e campeonnan di Aruba, Boneiro y Corsou, ademas di e subcampeon di e isla organisado.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643692:mpeg21:a0125 Eerste ABC-toernooi van start op Aruba], Amigoe, 10 november 1992</ref> Den e final di e prome edicion na Aruba [[RKVFC Sithoc|Sithoc]] ta derota [[Racing Club Aruba]] cu un score 2-1.<ref>[https://www.voetbalkroniek.nl/2014/01/abc-cup-1992.html ABC-cup 1992 Voetbalkroniek, 9 januari 2014]</ref> Na 1993 [[River Plate Aruba]] ta titula ganador den final contra Racing Club Aruba.<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010645319:mpeg21:a0121 Riverplate kampioen ABC voetbaltoernooi] Amigoe, 29 november 1993</ref> Despues di e di dos edicion no a tene e torneo mas. Na 2017 a re-introduci Copa ABC den un forma adapta. == Resultado == {| class="wikitable" style="font-size:100%;" |- ! Aña ! Ganador ! Resultado ! Finalista ! Stadion |- | 2017 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[RKSV Scherpenheuvel]] || 1-1 <small>ns (6-5)</small> ||[[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border|Bandera di Bonaire]] [[SV Real Rincon]] || [[Antonio Trenidatstadion]] |- | 2018 || [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border|Bandera di Bonaire]] [[SV Real Rincon]] || 3-3 <small>ns (4-2)</small> || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[CRKSV Jong Holland]] || [[Antonio Trenidatstadion]] |- | 2019 || [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Bandera di Aruba]] [[SV Deportivo Nacional]] || 3-2 ||[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] [[SV Vesta]] || [[Trinidadstadion|Guillermo P. Trinidadstadion]] |} == Topscorers == {| class="wikitable" !Aña !Hungador !Club !Gol anota |- | 2017 || [[File:Flag of Bonaire.svg|20px|border|Bandera di Bonaire]] Yurick Seinpaal || [[SV Real Rincon]] || 3 |- | 2018 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] Gersinio Constancia || [[CRKSV Jong Holland]] || 6 |- | 2019 || [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Bandera di Curaçao]] Mirco Colina jr.|| [[SV Vesta]] || 3 |} == Mira tambe == * [[Kopa antiano]] == Link externo == * [http://www.rsssf.com/tablesa/abc2018.html List of ABC Cup winners], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF) * [https://globalsportsarchive.com/competition/soccer/copa-abc-2017/final/16579/ Copa ABC], Globalsportsarchive.com == Lista di fuente == {{Reflist|colwidth=30em}} [[Category:Boneiru]] [[Category:Futbòl na Aruba]] [[Category:Futbòl na Kòrsou]] bki19vhh3pud5ghdxjnq0p3fdue4lnl Izzy Gerstenbluth 0 7341 90381 86860 2022-08-13T14:22:46Z Profesor Eusenia 13024 Pone aksènt. wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox persona}} '''Isaac (Izzy) Gerstenbluth''' ta epidemiólogo i dòkter di kas di [[Kòrsou]]. E ta hefe di sekshon "epidemiologia i investigashon" di departamento di Geneeskunde & Gezondheidszaken (G&GZ) i desde 2010 asigná komo epidemiólogo nashonal di pais Kòrsou. Na mes momento e ta konsehero regional pa Rijksinstituut voor Volksgezondheid en Milieu (RIVM) na [[Hulanda]] pa loke ta toka e Islanan BES ([[Boneiru]], [[Sint Eustatius]] i [[Saba]]), i hefe di "epidemiologia i siensia sosial" di e instituto di investigashon, Curaçao Biomedical & Health Research Institute (CBHRI) na [[Willemstad]].<ref name="bio">CBHRI, [https://www.cbhri.com/dr-izzy-gerstenbluth/ Dr. Izzy Gerstenbluth]</ref> == Karera == Gerstenbluth a studia medisina na Universidat di Groningen.<ref name="bio"/> Despues el a kontinuá su estudio spesialisando den "medisina pa salubridat públiko" na London School of Hygiene & Tropical Medicine. E ta start su karera den servisio di Gobièrnu di Kòrsou, trahando parsialmente komo dòkter di kas i parsialmente na G&GZ, unda a dun'é e enkargo pa lanta un sekshon di epidemiologia i investigashon. Mas despues komo hefe di e sekshon akí e tabata na kabes di e lucha kontra malesanan transmisibel; entre otro malesanan transmití pa sangura manera [[zika (keintura)|zika]], [[dengue]] i [[chikungunya]]. Na inisio di añanan 90 di siglo 20 Gerstenbluth a guia e promé investigashon grandi bou di poblashon di Kòrsou, konosí bou di e nòmber:''"Kon salú Kòrsou ta?''<ref>[[Amigoe]], Jeannette van Ditzhuijzen, [https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644769:mpeg21:a0149 Feiten en cijfers: de basis voor een gezondheidsbeleid], 7 febrüari 1995</ref> Meta di e investigashon nashonal tabata pa kolektá echonan i sifranan pa usa komo base pa fiha maneho pa salubridat públiko. Durante e brote na Kòrsou di chikunguña na 2014 i di zika na 2016, Gerstenbluth a sirbi komo konsehero i bosero pa mitigá su efektonan negativo riba e fluho turístiko pa e isla.<ref>Ret Karibense,[https://caribischnetwerk.ntr.nl/2014/12/19/toeristensector-heeft-last-van-chikungunya/ Toeristensector heeft last van Chikungunya], 19 desèmber 2014</ref><ref>Ret Karibense, Elisa Koek, [https://caribischnetwerk.ntr.nl/2016/01/20/zika-waarschijnlijk-niet-het-einde-van-muggenterreur/ Zika waarschijnlijk niet het einde van muggenterreur], 20 yanüari 2016</ref> Na 2020 durante e [[krisis di COVID-19 na Kòrsou|krisis di coronavirus]] e tabatin un papel importante komo e konsehero di [[Gabinete-Rhuggenaath]] pa loke ta trata e pasonan i medidanan pa prevení i/o frena plamamentu di [[COVID-19]], un [[virus]] deskonosí i sin bakuna te na e momento ei. Komo rekonosementu Gerstenbluth i su tim di Departamento di Epidemiologia ta risibí na 2020 e [[Premio MCB]] i na 2022 Gerstenbluth ta risibí e [[Premio Cola Debrot]].<ref>[https://extra.cw/mcb-prize-2020-na-departamento-epidemiologia-dr-gerstenbluth/ MCB Prize 2020 na Departamento di Epidemiologia/Dr. Gerstenbluth], Extra.cw (19 desember 2020). Rekuperá 25 oktober 2021.</ref> <ref>{{nl}}{{Citeer web|url=https://curacao.nu/cola-debrot-prijs-voor-epidemioloog-izzy-gerstenbluth/|titel=Cola Debrot prijs voor epidemioloog Izzy Gerstenbluth|werk=Curaçao Nu|datum=2022-04-23|bezochtdatum=2022-04-24}}</ref> == Link eksterno == * [https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=Gerstenbluth+I&cauthor_id=29614385 Publikashonnan di Gerstenbluth via PubMed] {{Appendix}} {{References}} {{DEFAULTSORT:Gerstenbluth, Izzy}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Hende]] [[Category:Ganador premio Cola Debrot]] 60cahod4wk5wqrz9faycg09t8fx9dw5 User:Caribiana/Sandbox/Luga 2 8104 90369 90362 2022-08-13T12:25:23Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Lloyd Gaston Smith''' (n. [[27 di mei]] [[1891]] na Normal, [[Illinois]] - f. 9 di september [[1958]] na Media, [[Pennsylvania]]) tabata un halto funcionario [[Estadonan Uni di Merka|Mericano]] di e refineria [[Aruba]]no, [[Lago Oil & Transport Company]]. Komo director i presidente-director di e refineria el a hunga un papel importante den e desaroyo di e isla durante e prome mitar di [[siglo 20]]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62593909|titulo=Lloyd Gaston Smith}} {{References}} }} [[Category:Hende]] [[Category:Aruba]] ([[Normal (Illinois)|Normal]] ([[Illinois (staat)|Illinois]]), [[27 mei]] [[1891]] – [[Media (Pennsylvania)|Media]] ([[Pennsylvania]]), [[9 september]] [[1958]]) was een [[Verenigde Staten|Amerikaan]]s topfunctionaris. Hij was directeur van [[Lago Oil & Transport Co. Ltd.]] en speelde een belangrijke rol in de ontwikkeling van het eiland [[Aruba]].<ref name="historia">{{nl}} Historia di Aruba, [http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=57 L. G. Smith]</ref> ------------------------ '''Spaanse Water''' ta un laguna i un luga na [[Kòrsou]]. nl.wiki:Spanish Water es una laguna y un lugar en Curaçao. Es un puerto natural al este de Willemstad. En el agua española se encuentran varias bahías e islas,[3] mientras que en la laguna se encuentran el Fuerte Beekenburg y la Montaña de la Mesa[4]. Historia El Agua Española era un lugar estratégico desde el punto de vista militar. En 1703, se construyó el Fuerte Beekenburg en la Bahía de Caracas para defender el puerto natural y la entrada trasera de Willemstad[5]. El fuerte fue atacado varias veces por los franceses, los ingleses y los piratas, pero nunca fue conquistado[6]. En 1927, Shell construyó una terminal petrolera en Spanish Water, y el fuerte dejó de ser accesible. [6] Durante la Segunda Guerra Mundial, el fuerte volvió a funcionar para proteger la terminal petrolera,[7] y se cerró en 2005[6]. En la segunda mitad del siglo XX, el Agua Española adquirió una función turística, y se rodeó de parques de villas y complejos turísticos[8]. Lugares A lo largo del Agua Española se encuentran barrios como Banda Ariba, Jan Sofat, Jan Thiel, Santa Bárbara y el pueblo del mismo nombre. 9] En la geozona (región) Agua Española el 40% de la población es inmigrante, y muchos holandeses europeos viven aquí. Es la región más próspera de Curazao[10]. Spanish Water tiene hoteles, puertos deportivos y un campo de golf[11]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ----------- uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki ---------- {{Databox}} '''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref> La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA. Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} ;Lista di fuente * {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain] }} {{Appendix}} ---------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. ----------------- stogztelkl2xzllhoe3lnd1dv17wb8k 90372 90369 2022-08-13T12:43:57Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62593909|titulo=Lloyd Gaston Smith}} {{References}} }} [[Category:Hende]] [[Category:Aruba]] ------------------------ '''Spaanse Water''' ta un laguna i un luga na [[Kòrsou]]. nl.wiki:Spanish Water es una laguna y un lugar en Curaçao. Es un puerto natural al este de Willemstad. En el agua española se encuentran varias bahías e islas,[3] mientras que en la laguna se encuentran el Fuerte Beekenburg y la Montaña de la Mesa[4]. Historia El Agua Española era un lugar estratégico desde el punto de vista militar. En 1703, se construyó el Fuerte Beekenburg en la Bahía de Caracas para defender el puerto natural y la entrada trasera de Willemstad[5]. El fuerte fue atacado varias veces por los franceses, los ingleses y los piratas, pero nunca fue conquistado[6]. En 1927, Shell construyó una terminal petrolera en Spanish Water, y el fuerte dejó de ser accesible. [6] Durante la Segunda Guerra Mundial, el fuerte volvió a funcionar para proteger la terminal petrolera,[7] y se cerró en 2005[6]. En la segunda mitad del siglo XX, el Agua Española adquirió una función turística, y se rodeó de parques de villas y complejos turísticos[8]. Lugares A lo largo del Agua Española se encuentran barrios como Banda Ariba, Jan Sofat, Jan Thiel, Santa Bárbara y el pueblo del mismo nombre. 9] En la geozona (región) Agua Española el 40% de la población es inmigrante, y muchos holandeses europeos viven aquí. Es la región más próspera de Curazao[10]. Spanish Water tiene hoteles, puertos deportivos y un campo de golf[11]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ----------- uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki ---------- {{Databox}} '''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref> La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA. Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} ;Lista di fuente * {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain] }} {{Appendix}} ---------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. ----------------- 8tcvdlm498ekbna5yny0ka5a74dd9su 90376 90372 2022-08-13T13:17:00Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Aletta Clémence Beaujon''' (n. [[1 di mei]] [[1933]] na [[Kòrsou|Corsou]] - f. [[[[3 di yüli|3 di juli]] [[2001]] na [[Aruba]]) tabata un poeta i psicologo [[Antias Hulandes|antiano]]. El a skirbi poesia na [[Hulandes]], [[Ingles]] y [[Papiamentu|Papiamento]]. '''Alette Beaujon''' (Aletta Clémence Beaujon, [[Curaçao]], 1 May 1933 – [[Aruba]], 3 July 2001) was a [[Dutch people|Dutch]] poet and psychologist from the [[Netherlands Antilles]]. Born in Curaçao and later living in the Netherlands and Aruba, she published poems in Dutch, English and [[Papiamento]], while working as a clinical psychologist. A collection of her unpublished poems were discovered after her death and released in 2009. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62593909|titulo=Lloyd Gaston Smith}} {{References}} }} [[Category:Hende]] [[Category:Aruba]] , mientras e taba traha como psicologo clinico. Un coleccion di su poemanan e wordo descubri despues di su morto y publica na 2009. ------------------------ '''Spaanse Water''' ta un laguna i un luga na [[Kòrsou]]. nl.wiki:Spanish Water es una laguna y un lugar en Curaçao. Es un puerto natural al este de Willemstad. En el agua española se encuentran varias bahías e islas,[3] mientras que en la laguna se encuentran el Fuerte Beekenburg y la Montaña de la Mesa[4]. Historia El Agua Española era un lugar estratégico desde el punto de vista militar. En 1703, se construyó el Fuerte Beekenburg en la Bahía de Caracas para defender el puerto natural y la entrada trasera de Willemstad[5]. El fuerte fue atacado varias veces por los franceses, los ingleses y los piratas, pero nunca fue conquistado[6]. En 1927, Shell construyó una terminal petrolera en Spanish Water, y el fuerte dejó de ser accesible. [6] Durante la Segunda Guerra Mundial, el fuerte volvió a funcionar para proteger la terminal petrolera,[7] y se cerró en 2005[6]. En la segunda mitad del siglo XX, el Agua Española adquirió una función turística, y se rodeó de parques de villas y complejos turísticos[8]. Lugares A lo largo del Agua Española se encuentran barrios como Banda Ariba, Jan Sofat, Jan Thiel, Santa Bárbara y el pueblo del mismo nombre. 9] En la geozona (región) Agua Española el 40% de la población es inmigrante, y muchos holandeses europeos viven aquí. Es la región más próspera de Curazao[10]. Spanish Water tiene hoteles, puertos deportivos y un campo de golf[11]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ----------- uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki ---------- {{Databox}} '''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref> La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA. Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} ;Lista di fuente * {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain] }} {{Appendix}} ---------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. ----------------- dno314gyepat8195idm8r7dkal9vb14 90377 90376 2022-08-13T13:24:43Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Aletta Clémence Beaujon''' (n. [[1 di mei]] [[1933]] na [[Kòrsou|Corsou]] - f. [[[[3 di yüli|3 di juli]] [[2001]] na [[Aruba]]) tabata un poeta i psicologo [[Antias Hulandes|antiano]]. El a skirbi poesia na [[Hulandes]], [[Ingles]] y [[Papiamentu|Papiamento]]. == Bida == Aletta (tin biaha Alette) Beaujon a nace como di tres yiu di famia di Jan Hendrik Rudolf Beaujon (1902-1976) y Jeanette Catherine Debrot (1904-1997). E tabatin dos ruman homber mayo, un ruman homber mas jong y un ruman muhe. E famia tabata biba den e bario di [[Otrobanda]], [[Willemstad]], tabata bon pará i tabata pertenese na e grupo elitario blanku-protestant di e komunidat. was welgesteld en hoorde bij de blank-[[protestantisme|protestantse]] bevolkingslaag. Ze bezocht de Wilhelmina [[Meer uitgebreid lager onderwijs|Mulo]] op [[Punda]]. Haar taalgevoeligheid bleek toen al, zij won de Neerlandia-prijs in een opstelwedstrijd. Meteen na de Mulo vertrok ze naar de [[Verenigde Staten]], waar ze bij familie verbleef. Ze ging vervolgens naar de [[highschool]] in [[Philadelphia (Pennsylvania)|Philadelphia]], en studeerde van 1950 tot 1955 psychologie aan de [[Northwestern-universiteit]] in [[Evanston (Illinois)|Evanston]], [[Illinois (staat)|Illinois]].<ref name="knaw"/> Die studie deed ze ook in [[Amsterdam]] halverwege de jaren vijftig. In diezelfde tijd verblijft ze een zomer in [[Griekenland]] bij een studievriendin uit haar Amerikaanse periode. In 1957 ging ze terug naar [[Curaçao]]. Daar trouwde ze met E.C.J. (Eduard) van Leeuwen (1931-2006), een Nederlandse [[Shell (bedrijf)|Shell]]-medewerker. Ze verhuisden naar [[Valencia (Venezuela)|Valencia]] in [[Venezuela]]. Het huwelijk was geen succes. Na de scheiding keerde zij met haar tweezoons, beide wel geboren op Curaçao, vanuit Venezuela terug naar Curaçao. In 1969 vertrokken ze naar Nederland, vooral vanwege de opleiding van beide jongens. Daar studeerde ze af als psychologe. In 1980 vertrok ze naar [[Aruba]] en was ze werkzaam bij de reclassering en betrokken bij een hulpdienst voor het geestelijk gehandicapte kind. Hieraan kwam een einde toen ze ziek werd. Inmiddels maakte ze de overstap naar de [[Rooms-Katholieke kerk]]. Na haar overlijden aan kanker in 2001 rust ze op de begraafplaats St. Anna op Aruba. Haar graf werd gemarkeerd met een steen, waarop een afbeelding van haar lievelingsdier: de [[Leguanen|leguaan]]. '''Alette Beaujon''' (Aletta Clémence Beaujon, [[Curaçao]], 1 May 1933 – [[Aruba]], 3 July 2001) was a [[Dutch people|Dutch]] poet and psychologist from the [[Netherlands Antilles]]. Born in Curaçao and later living in the Netherlands and Aruba, she published poems in Dutch, English and [[Papiamento]], while working as a clinical psychologist. A collection of her unpublished poems were discovered after her death and released in 2009. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62593909|titulo=Lloyd Gaston Smith}} {{References}} }} [[Category:Hende]] [[Category:Aruba]] , mientras e taba traha como psicologo clinico. Un coleccion di su poemanan e wordo descubri despues di su morto y publica na 2009. ------------------------ '''Spaanse Water''' ta un laguna i un luga na [[Kòrsou]]. nl.wiki:Spanish Water es una laguna y un lugar en Curaçao. Es un puerto natural al este de Willemstad. En el agua española se encuentran varias bahías e islas,[3] mientras que en la laguna se encuentran el Fuerte Beekenburg y la Montaña de la Mesa[4]. Historia El Agua Española era un lugar estratégico desde el punto de vista militar. En 1703, se construyó el Fuerte Beekenburg en la Bahía de Caracas para defender el puerto natural y la entrada trasera de Willemstad[5]. El fuerte fue atacado varias veces por los franceses, los ingleses y los piratas, pero nunca fue conquistado[6]. En 1927, Shell construyó una terminal petrolera en Spanish Water, y el fuerte dejó de ser accesible. [6] Durante la Segunda Guerra Mundial, el fuerte volvió a funcionar para proteger la terminal petrolera,[7] y se cerró en 2005[6]. En la segunda mitad del siglo XX, el Agua Española adquirió una función turística, y se rodeó de parques de villas y complejos turísticos[8]. Lugares A lo largo del Agua Española se encuentran barrios como Banda Ariba, Jan Sofat, Jan Thiel, Santa Bárbara y el pueblo del mismo nombre. 9] En la geozona (región) Agua Española el 40% de la población es inmigrante, y muchos holandeses europeos viven aquí. Es la región más próspera de Curazao[10]. Spanish Water tiene hoteles, puertos deportivos y un campo de golf[11]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ----------- uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki ---------- {{Databox}} '''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref> La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA. Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} ;Lista di fuente * {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain] }} {{Appendix}} ---------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. ----------------- ramvjg6e89xa86l0j87jsl4ipi9wjqm 90378 90377 2022-08-13T13:26:15Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Aletta Clémence Beaujon''' (n. [[1 di mei]] [[1933]] na [[Kòrsou]] - f. [[3 di yüli]] [[2001]] na [[Aruba]]) tabata un poeta i psikologo [[Antias Hulandes|antiano]]. El a skirbi poesia na [[Hulandes]], [[Ingles]] y [[Papiamentu|Papiamento]]. == Bida == Aletta (tin biaha Alette) Beaujon a nace como di tres yiu di famia di Jan Hendrik Rudolf Beaujon (1902-1976) y Jeanette Catherine Debrot (1904-1997). E tabatin dos ruman homber mayo, un ruman homber mas jong y un ruman muhe. E famia tabata biba den e bario di [[Otrobanda]], [[Willemstad]], tabata bon pará i tabata pertenese na e grupo elitario blanku-protestant di e komunidat. was welgesteld en hoorde bij de blank-[[protestantisme|protestantse]] bevolkingslaag. Ze bezocht de Wilhelmina [[Meer uitgebreid lager onderwijs|Mulo]] op [[Punda]]. Haar taalgevoeligheid bleek toen al, zij won de Neerlandia-prijs in een opstelwedstrijd. Meteen na de Mulo vertrok ze naar de [[Verenigde Staten]], waar ze bij familie verbleef. Ze ging vervolgens naar de [[highschool]] in [[Philadelphia (Pennsylvania)|Philadelphia]], en studeerde van 1950 tot 1955 psychologie aan de [[Northwestern-universiteit]] in [[Evanston (Illinois)|Evanston]], [[Illinois (staat)|Illinois]].<ref name="knaw"/> Die studie deed ze ook in [[Amsterdam]] halverwege de jaren vijftig. In diezelfde tijd verblijft ze een zomer in [[Griekenland]] bij een studievriendin uit haar Amerikaanse periode. In 1957 ging ze terug naar [[Curaçao]]. Daar trouwde ze met E.C.J. (Eduard) van Leeuwen (1931-2006), een Nederlandse [[Shell (bedrijf)|Shell]]-medewerker. Ze verhuisden naar [[Valencia (Venezuela)|Valencia]] in [[Venezuela]]. Het huwelijk was geen succes. Na de scheiding keerde zij met haar tweezoons, beide wel geboren op Curaçao, vanuit Venezuela terug naar Curaçao. In 1969 vertrokken ze naar Nederland, vooral vanwege de opleiding van beide jongens. Daar studeerde ze af als psychologe. In 1980 vertrok ze naar [[Aruba]] en was ze werkzaam bij de reclassering en betrokken bij een hulpdienst voor het geestelijk gehandicapte kind. Hieraan kwam een einde toen ze ziek werd. Inmiddels maakte ze de overstap naar de [[Rooms-Katholieke kerk]]. Na haar overlijden aan kanker in 2001 rust ze op de begraafplaats St. Anna op Aruba. Haar graf werd gemarkeerd met een steen, waarop een afbeelding van haar lievelingsdier: de [[Leguanen|leguaan]]. '''Alette Beaujon''' (Aletta Clémence Beaujon, [[Curaçao]], 1 May 1933 – [[Aruba]], 3 July 2001) was a [[Dutch people|Dutch]] poet and psychologist from the [[Netherlands Antilles]]. Born in Curaçao and later living in the Netherlands and Aruba, she published poems in Dutch, English and [[Papiamento]], while working as a clinical psychologist. A collection of her unpublished poems were discovered after her death and released in 2009. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62593909|titulo=Lloyd Gaston Smith}} {{References}} }} [[Category:Hende]] [[Category:Aruba]] , mientras e taba traha como psicologo clinico. Un coleccion di su poemanan e wordo descubri despues di su morto y publica na 2009. ------------------------ '''Spaanse Water''' ta un laguna i un luga na [[Kòrsou]]. nl.wiki:Spanish Water es una laguna y un lugar en Curaçao. Es un puerto natural al este de Willemstad. En el agua española se encuentran varias bahías e islas,[3] mientras que en la laguna se encuentran el Fuerte Beekenburg y la Montaña de la Mesa[4]. Historia El Agua Española era un lugar estratégico desde el punto de vista militar. En 1703, se construyó el Fuerte Beekenburg en la Bahía de Caracas para defender el puerto natural y la entrada trasera de Willemstad[5]. El fuerte fue atacado varias veces por los franceses, los ingleses y los piratas, pero nunca fue conquistado[6]. En 1927, Shell construyó una terminal petrolera en Spanish Water, y el fuerte dejó de ser accesible. [6] Durante la Segunda Guerra Mundial, el fuerte volvió a funcionar para proteger la terminal petrolera,[7] y se cerró en 2005[6]. En la segunda mitad del siglo XX, el Agua Española adquirió una función turística, y se rodeó de parques de villas y complejos turísticos[8]. Lugares A lo largo del Agua Española se encuentran barrios como Banda Ariba, Jan Sofat, Jan Thiel, Santa Bárbara y el pueblo del mismo nombre. 9] En la geozona (región) Agua Española el 40% de la población es inmigrante, y muchos holandeses europeos viven aquí. Es la región más próspera de Curazao[10]. Spanish Water tiene hoteles, puertos deportivos y un campo de golf[11]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} }} == Mira tambe == * [[Lista di luga na Korsou]] {{Commonscat}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62603301|titulo=Suffisant (Curaçao)}} {{References}} }} ----------- uitbreiding [[Tanki Flip]] zie de.wiki ---------- {{Databox}} '''Brandaris'''<ref>{{citeer web|url=http://booksandjournals.brillonline.com/deliver/22134360/15/1/22134360_015_01_s38_text.pdf?itemId=/content/10.1163/22134360-90000997&mimeType=pdf |título= Información sobre el sitio|fechaacceso=3 de agosto de 2015 |apellido=|nombre=|enlaceautor=|coautores= |fecha= |año= |mes= |formato= |obra= |editor= |editorial= |ubicación= |página= |páginas= |idioma=neerlandés |doi=|urlarchivo= |fechaarchivo= |cita= }}</ref> o '''Monte Brandaris'''<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Caribbean Ports of Call|url = https://books.google.co.ve/books?id=P5AJmTcQr40C&pg=PA167&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CD0Q6AEwAmoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 24 de noviembre de 2008|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9780470406014|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> (en [[idioma papiamento|papiamento]]: ''Subi Brandaris'')<ref>{{Cita libro|título = Bonaire Travel Adventures|url = https://books.google.co.ve/books?id=Yy-0XJxnKCsC&pg=PT29&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CHIQ6AEwCWoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2009|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> es el nombre que recibe una montaña que se eleva hasta los 241 metros en la isla de [[Bonaire]]<ref>{{Cita libro|título = Dutch Antillies: Aruba, Bonaire, Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=7bHneHT_9YkC&pg=PT68&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGsQ6AEwCGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = Hunter Publishing, Inc|fecha = 1 de enero de 2002|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781901522044|idioma = en|nombre = Don|apellidos = Philpott}}</ref> un municipio especial de los [[Países Bajos]] en el sur del [[Mar Caribe]].<ref>{{Cita libro|título = AARP Caribbean|url = https://books.google.co.ve/books?id=erdbwTXEsUoC&pg=PA779&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CGQQ6AEwB2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 12 de junio de 2012|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118266687|idioma = en}}</ref> La parte superior de la montaña es el punto más alto de la isla<ref>{{Cita libro|título = Frommer's Portable Aruba, Bonaire and Curacao|url = https://books.google.co.ve/books?id=EXrl7wrpJGoC&pg=PT135&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEsQ6AEwBGoVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|editorial = John Wiley & Sons|fecha = 26 de agosto de 2011|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|isbn = 9781118159354|idioma = en|nombre = Christina Paulette|apellidos = Colón}}</ref> y está situado en el norte del [[Parque nacional de Washington Slagbaai|Parque nacional Washington Slagbaai]]<ref>{{Cita libro|título = Islands Magazine|url = https://books.google.co.ve/books?id=iBYOZ8rGAVsC&pg=PA83&dq=Brandaris+bonaire&hl=es&sa=X&ved=0CEUQ6AEwA2oVChMIzoHNypGNxwIVy5YeCh0o1gOJ#v=onepage&q=Brandaris%2520bonaire&f=false|fecha = 1 de diciembre de 2007|fechaacceso = 3 de agosto de 2015|idioma = en}}</ref> que cubre casi todo el extremo noroeste de la isla y es administrado por STINAPA. Sobre el porqué del nombre de la montaña no hay una única explicación. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =59895500|titulo=Pos Chikito}} {{References}} ;Lista di fuente * {{en}}[http://www.fallingrain.com/world/AA/00/Bringamosa.html Fallingrain] }} {{Appendix}} ---------- ==Uitbreiding Boneiru == === Demografia === E [[idioma ofisial]] ta [[Hulandes]]. [[Papiamentu]] i [[Ingles]] tambe ta wordu rekonosí komo idioma ofisial den trafiko legal i administrativo, enseñansa, bida sosio-ekonomiko i hustisia.<ref>[https://www.rijksoverheid.nl/onderwerpen/erkende-talen/vraag-en-antwoord/erkende-talen-nederland Erkende talen Nederland], Rijksoverheid</ref> Di e poblashon 64% ta papia Papiamentu na kas, i 15% Hulandes, 15% [[Spaño]] i 5% Ingles. Mayoria di e hablado di Papiamentu ta papia tambe Hulandes, Ingles i Spaño. Na Boneiru ta uza e [[Ortografia di papiamentu|ortografia fonétiko]] di Papiamentu, no esun di Aruba (etimologiko). Un partikuliaridat di e Papiamentu di Boneiru ta sufigo dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) E residentenan di Boneiru ta uza hopi abreviashon ora di papia. Na e islanan hermana Curaçao en Aruba nan ta yama esaki ''korta palabra'', papiamentu abreviá. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> --- De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. The population is estimated to be 20,104 in 2019. Most of its inhabitants are biracial, the product of European and African intermarriage. However, a significant part of the population has a variety of origins, including the Netherlands, Dominican Republic, Venezuela, Colombia, Suriname and the United States, among others. === Luganan mas pobla === [[File:Catholic church in Rincon (Bonaire 2014) (15073092343).jpg|thumb|St. Louis Bertrand a Catholic church in Rincon, Bonaire]] E streya riba bandera di Boneiru tin seis punta, representando e seis bario antiguo di Boneiru. The star on Bonaire's flag has six points, representing the six original settlements. Due to population growth and building expansion, five of them have grown together with the capital Kralendijk. Only Rincon, the oldest settlement on the island, located in the northern half, remained an independent village. In addition to these nuclei, a number of new districts have been added over the years. Behind Kralendijk, against the hill, are the Republiek and Santa Barbara districts. Behind Santa Barbara, on the coast, is the luxurious new district of Sabadeco (Santa Barbara Development Corporation). Beyond the airport, in the direction of the salt flats, is the neighbourhood of [[Belnem]], named after [[Harry Belafonte]]. The population of as 2017 is distributed in the old towns and districts as follows:<ref name="pop"/> * Kralendijk with a total of 10,620 inhabitants.<ref name="pop">{{cite web|url=https://www.cbs.nl/nl-nl/maatwerk/2018/17/bonaire-bevolkingscijfers-per-buurt |title=Bonaire, bevolkingscijfers per buurt|website=Centraal Bureau voor de Statistiek|access-date=2 May 2021|year=2017|language=nl|quote=Sum of Entrejol (Antriol), Nikiboko, Noord Saliña, Playa and Tera Kora}}</ref> * Playa (centre of Kralendijk) with 2,571 inhabitants<ref name="pop"/> * Tera Kora with 1,568 inhabitants<ref name="pop"/> * Nikiboko with 3,058 inhabitants<ref name="pop"/> * [[Antriol]] with 3,811 inhabitants<ref name="pop"/> * Nort di Saliña with 1,217 inhabitants<ref name="pop"/> * Rincon with 1,875 inhabitants<ref name="pop"/> nl.wiki Bonaire heeft 20.104 inwoners volgens de telling van 2019.[1] In 2001 had 86% van de bevolking de Nederlandse nationaliteit, maar was slechts 52% op het eiland zelf geboren.[8] Naast veel mensen van de andere eilanden Curaçao en Aruba, uit Nederland en de buurlanden Venezuela en Colombia wonen er veel mensen uit de Dominicaanse Republiek, grotendeels arbeidsmigranten. De overgrote meerderheid van de bevolking is rooms-katholiek, (77%). Verder is er een kleine protestantse gemeenschap en is de evangelische gemeenschap sterk in opkomst (zo'n 10% van de bevolking). De officiële taal is het Nederlands. Papiaments en Engels worden tevens erkend als officiële taal in het rechts- en bestuurlijk verkeer, onderwijs, sociaal-economisch leven en de rechtspraak.[9] Van de bevolking spreekt 64% thuis Papiaments] (een zelfstandige creoolse taal met voornamelijk invloeden uit het Spaans en het Portugees, daarnaast veel invloed van het Nederlands, Engels, Frans, alsmede Indiaanse en West-Afrikaanse talen) en 15% Nederlands, 15% Spaans en 5% Engels. De meeste Papiamentstaligen spreken ook Nederlands, Engels en Spaans. Op Bonaire gebruikt men de fonetische spelling van het Papiaments, niet de Arubaanse (etymologische). Een bijzonderheid in het dialect van Bonaire is dat de uitgang -mentu/-mento, die in deze taal veel voorkomt, er wordt uitgesproken als -men ("Papiamen") Andere voorbeelden zijn kas (huis) Bonairiaans dialect: (Ka) voorbeeld in een vorm van een zin, mi ta bai kas (ik ga naar huis) Bonairiaans dialect (m'a bai ka) De bewoners van Bonaire gebruiken veel afkortingen als ze aan het praten zijn. Op de buureilanden Curaçao en Aruba noemt men dit korta palabra, verkorte spraak. ----------------- jc0w4om2r82ug82o4e4q4ybk48i15bk Ronde van Aruba 0 8254 90420 89706 2022-08-13T19:12:06Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} [[File:PoortMSKSavaneta.jpg|thumb|Marinierskazerne na Savaneta ta e start y finish di e careda]] '''Ronde van Aruba''' ta un careda di 72 kilometer rond di [[Aruba]] completo, cu ta tuma luga anualmente na luna di mei. E ta un di e eventonan deportivo mas grandi y popular di Aruba. For di su inicio na 1971 e careda ta wordo organisa pa e departamento di deporte di marinierskazerne Savaneta. Despues cu a habri e participacion pa no-militar na 1987 e evento a crece den popularidad y ta atrae coredonan tambe di [[Boneiru|Boneiro]], [[Kòrsou|Corsow]], [[Hulanda]] y [[Estadonan Uni di Merka|Merca]].<ref>{{nl}}[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010650860:mpeg21:a0059 Estafetteloop om Aruba], Amigoe (1987-03-20). Recupera 2021-12-09</ref> Den e di 29 edicion na 2021 tabatin 660 participante, reparti den 151 team di estafete cu 4 coredo, (2 x 9 km pa cada coredo); 24 team di relevo cu dos coredo (2 x 18 km pa cada coredo) y 8 coredo individual (72 m).<ref>[https://24ora.com/e-di-bintinuebe-edicion-di-ronde-van-aruba/ E di bintinuebe edicion di Ronde van Aruba], 24ora.com (2021-12-04). Recupera 2021-12-09</ref> == Ruta == E ruta ta representa un di e rutanan mas pisa y mas largo den Caribe.<ref>{{nl}}[https://aruba.nu/2021/11/weekend-trapt-af-met-ronde-van-aruba/ Weekend trapt af met ronde van Aruba], Aruba.nu (2021-12-01). Recupera 2021-12-09</ref> E tin un distancia total di 72 km y ta core pa gran parti canto di e costanan di Aruba, consistiendo di pidanan asfalta y no-asfalta. E careda ta cuminsa y start na Marinierskazerne na [[Savaneta]]. Pa e careda di relevo e ruta ta parti den ocho trayecto di alrededor 9,2 km. E luganan di cambio ta Boca Grandi (8,2 km), Boca Prins (16,5 km), Ayo Rock (26 km), Alto Vista (33,6 km), Boca Catalina (42,8 km), Bushiri (52,7 km) y Arugas na [[Barcadera]] (62,2 km). == Records == {| class="wikitable" style="text-align:left;" width="90%" |- ! Disciplina !! Categoria !! Nomber !! Tempo !! Aña |- | rowspan="2" | Individual || masculino ||Tom Hendriks || 5:43:03 || 2004 |- | femenino || Lana Gobert || 6:14:17 || 2022 |- | rowspan="3" | Duo || masculino || Paul Belony / Alexander Hodge || 4:46:37 || 2020 |- | femenino || Bianca van Gigch / Henriette van Gemert || 6:26:37 || 2015 |- | mixto || Lana Gobert / Jesus Galea || 5:00:35 || 2019 |- | rowspan="6" | Estafette || <120 aña || Siegfried Williams / Byron Salmone / Anthony Williams / Amadeo Kemper (team Corsow) ||4:16:33 ||1988 |- | 121-160 aña || Melvin Dabian / Claudeone Cavalcante / Nathan Janse / Rigoberto van der Linde ||5:09:38 || 2016 |- | 161-200 aña ||André Nottelman / Chris de Kan / Marnix Haverkamp / Clemens Büter ||5:36:40 || 2016 |- | >200 aña || Aruba Malmok Runners #1 || 5:26:55 || 2020 |- | femenino || Shamira Clara / Amadee Nicolaas / Marit Rustad / Robin Larson Clarke ||6:01:50 ||2016 |- | mixto || Vanessa / Vas / Veronique / Darrell || 5:49:33 ||2020 |- |- | Marcha militar || ||Team militair #1 (UK) || 5:03:35 || 2019 |- |align=left colspan="6"| <small>Fuente:[https://docplayer.nl/104891256-Ronde-van-aruba-marinierskazerne-savaneta-programmaboekje.html Programmaboekje 2018], [https://patrishisports.com/events/30th-Ronde-van-Aruba-2022 Ronde van Aruba]</small> |} {{Appendix}} [[Category:Deporte na Aruba]] 623prxot9bzp1ao7tzrgrqu08rebtza SV Deportivo Nacional 0 8319 90414 88351 2022-08-13T19:02:41Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''SV Deportivo Nacional''' (oficialmente ''Sport Vereniging Deportivo Nacional'') , tambe conoci como Nacional of Bad Boys, ta un club di futbol di e bario [[Noord]] na [[Aruba]]. E club ta conta cu masomenos 200 hungado y ta activo den tur liga di futbol Arubano incluso e liga veterano. Fin di 2015 el a inaugura su propio veld deportivo na [[Alto Vista]]. SV Deportivo Nacional a ser funda dia [[15 di mart|15 di maart]] [[1970]]. Presidente di e club ta Silo Brete y entrenador ta Dreyer Bracho. == Lista di Honor == '''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: 5''' * campeon na 2000, 2001, 2003, 2007, 2017 * subcampeon na 1994, 1999, 2002, 2011, 2018, 2019 '''[[Copa Betico Croes]]''' * finalista na 2006, 2008 '''[[Kopa ABC|Copa ABC]]: 1''' * campeon na 2019 == Mira tambe == * [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]] == Link externo == * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of champions], [[Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation|RSSSF]] [[Category:Futbòl na Aruba]] 74msre065zcyvv1lznem2abd2bhsky5 Division di Honor (Aruba) 0 8325 90419 89273 2022-08-13T19:09:25Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} E '''Division di Honor''' of '''Division Honor''' ([[hulandes]]: Eredivisie) ta e liga mas halto di futbol di clubnan na [[Aruba]]. E liga a wordo crea na 1960 y ta cay bou supervision di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]]. Te cu 1985 e mihor clubnan Arubano tabata participa tambe den e [[Kopa antiano|Copa Antiano]] pa e campeonato di [[Antias Hulandes]]. [[Racing Club Aruba]] y [[SV Estrella]] ta e unico ekiponan Arubano cu a gana e campeanato aki na 1965 y 1970. E ganador di e liga ta inicia desde e prome rond di e CFU Campeonato di Clubnan cu e cualificacionnan pa e Champions Cup di [[CONCACAF]]. E ekipo cu ta finalisa riba e di dies posicion ta degrada pa [[Division Uno]], mientras e ekiponan riba posicion ocho y nuebe ta hunga "round-robin" cu e teamnan numero dos y tres di e di dos nivel pa dicidi si ta sea "degrada foi of ta promove pa" e Division di Honor. E torneo ta tuma lugar usualmente durante e lunanan di april pa november. == Temporada == E dies club cu ta participa den e torneo: === 2022/23 === {| class="wikitable sortable" width=55% style="text-align:left; font-size:95%;" |- align=left bgcolor=#006699 style="color: white;" !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Club !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Luga !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Stadion |- |[[SV Brittania|Britannia]] || Piedra Plat || Piedra Plat Entertainment Center |- |[[SV Independiente Caravel|Caravel]]|| [[Angochi]] || Stadion Trinidad |- |[[SV Dakota|Dakota]] || Oranjestad || Stadion Trinidad |- |[[SV Estrella|Estrella]]|| [[Papilon]] || Stadion Trinidad |- |[[SV La Fama|La Fama]]|| Savaneta || Savaneta Turf Field |- |[[SV Deportivo Nacional|Nacional]]|| Noord || Veld Sports Complex |- |[[Racing Club Aruba|RCA]] || Oranjestad || Stadion Trinidad |- |[[River Plate Aruba|Riverplate]]|| Oranjestad || Stadion Trinidad |- |[[SV Atletico Santa Fe|Santa Fe]]|| Oranjestad || |- |[[SV United|United]]|| Oranjestad || Stadion Trinidad |} === 2021/22 === {| class="wikitable sortable" width=55% style="text-align:left; font-size:95%;" |- align=left bgcolor=#006699 style="color: white;" !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Club !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Luga !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Stadion |- |[[SV Brittania|Britannia]] || Piedra Plat || Piedra Plat Entertainment Center |- |[[SV Bubali|Bubali]]|| Noord || Veld Sports Complex |- |[[SV Independiente Caravel|Caravel]]|| [[Angochi]] || Stadion Trinidad |- |[[SV Dakota|Dakota]] || Oranjestad || Stadion Trinidad |- |[[SV Estrella]]|| [[Papilon]] || Stadion Trinidad |- |[[SV La Fama]]|| Savaneta || Savaneta Turf Field |- |[[SV Deportivo Nacional|Nacional]]|| Noord || Veld Sports Complex |- |[[Racing Club Aruba|RCA]] || Oranjestad || Stadion Trinidad |- |[[River Plate Aruba|Riverplate]]|| Oranjestad || Stadion Trinidad |- |[[SV United|United]]|| Oranjestad || Stadion Trinidad |} == Kampeon == {| |- valign="top" width=55% | * 1960: [[Racing Club Aruba|RCA]] * 1961: [[SV Dakota|Dakota]] * 1962: Dakota * 1963: Dakota * 1964: RCA * 1965: Dakota * 1966: Dakota * 1967: RCA * 1968: [[SV Estrella|Estrellla]] * 1969: Dakota * 1970: Dakota * 1971: Dakota * 1972: ''no tin campeonato'' * 1973: Estrella * 1974: Dakota * 1975: [[SV Bubali|Bubali]] * 1976: Dakota * 1977: Estrella * 1978: RCA * 1979: RCA * 1980: Dakota | * 1981: Dakota * 1982: Dakota * 1983: Dakota * 1984: [[SV San Luis Deportivo|Deportivo]] * 1985: Estrella * 1986: RCA * 1987: RCA * 1988: Estrella * 1989: Estrella * 1990: Estrella * 1991: RCA * 1992: Estrella * 1993: [[River Plate Aruba|Riverplate]] * 1994: RCA * 1995: Dakota * 1996: Estrella * 1997: Riverplate * 1998: Estrella * 1999: Estrella * 2000: [[SV Deportivo Nacional|Nacional]] | * 2001: Nacional * 2002: RCA * 2003–04: Nacional * 2004–05: [[SV Britannia|Britannia]] * 2005–06: Estrella * 2006–07: Nacional * 2007–08: RCA * 2008–09: Britannia * 2009–10: Britannia * 2010–11: RCA * 2011–12: RCA * 2012–13: [[SV La Fama|La Fama]] * 2013–14: Britannia * 2014–15: RCA * 2015–16: RCA * 2016–17: Nacional * 2017–18: Dakota * 2018–19: RCA * 2019–20: ''abandona pa motivo di [[Crisis di COVID-19 na Aruba|COVID-19]]'' * 2021: ''campeonato no oficial'' * 2021–22: Dakota |} == Cantidad di titulo == {| class="wikitable sortable" width=55% style="text-align:left; font-size:95%;" |- align=left bgcolor=#006699 style="color: white;" !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Club !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Cantidad !style="background:#006699;"|<span style="color:#FFFFFF">Ultimo titulo |- | [[Racing Club Aruba|RCA]] || 17 || 2019 |- | [[SV Dakota|Dakota]] || 17 || 2022 |- | [[SV Estrella|Estella]] || 12 || 2006 |- | [[SV Deportivo Nacional|Nacional]] || 5 || 2017 |- | [[SV Britannia|Britannia]] || 4 || 2014 |- | [[River Plate Aruba|Riverplate]] || 2 || 1997 |- | [[SV La Fama|La Fama]] || 1 || 2013 |- | [[SV Bubali|Bubali]] || 1 || 1975 |- | [[SV San Luis Deportivo|Deportivo]] || 1 || 1984 |} == Mihor goleador== {| bgcolor="#f7f8ff" cellpadding="3" cellspacing="0" border="1" style="font-size: 95%; border: gray solid 1px; border-collapse: collapse;" |- bgcolor="#CCCCCC" align="center" | width="100" | '''Aña''' | width="200" | '''Goleador''' | width="220" | '''Team''' | width="100" | '''Gol''' |- align=center |'''2002''' | Jonathan Lake || SV Racing Club Aruba ||43 |- align=center |'''2003–04''' | Benjamin Kee || [[Racing Club Aruba|SV Racing Club Aruba]] ||1 |- align=center |'''2004–05''' |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Ronald Gómez || SV Racing Club Aruba ||? |- align=center |'''2005–06''' |[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Frederick Gómez || SV Racing Club Aruba ||9 |- align=center |'''2012–13''' | Albert Roy Francis || [[SV Deportivo Nacional]] ||16 |- align=center |'''2013–14''' | Ediz Yorulmazoglu || SV La Fama ||13 |- align=center |'''2021–22''' | Jhon Silva || SV Racing Club Aruba ||14 |- align=center |} [[Category:Futbòl na Aruba]] 7qr6pwxnnkkhhk230954bvqddxmysrc Madonna 0 8412 90435 85419 2022-08-14T11:00:09Z Caribiana 8320 lf wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox persona}} '''Madonna Louise Veronica Ciccone''' (n. [[16 di ougùstùs|16 di augustus]] [[1958]] na Bay City, Michigan), miho conoci como '''Madonna''', ta un cantante y actriz Mericano y un di e icononan di musica pop. == Bida == Madonna a nace di mayornan di procedencia Italiano y Frances-Canades. Madonna su mama a fayece na edad jong. Despues di e fayecimento aki, su tata a casa atrobe. E matrimonio aki a causa problemanan den su relacion cu su tata. Madonna a tuma les di ballet y piano como mucha. El a describi su infancia como un mucha diferente, rebelde, cu tabata buscando algo cu e no por a haya. El a crece catolico y a atende scol catolico primario y secundario. === Carera === Madonna a siña toca drums y gitara na banda di su trabou como cantante. Prome cu su solo debut, el a traha como drummer y gitarista pa diferente banda. Madonna ta conoci como 'Queen of Pop' (Reina di Pop) pa motibo di su carera largo y su abilidad pa cambia, inova y adapta su style. === Filantropia === Madonna ta conoci pa su donacionnan pa organisacionnan di causa noble y en especial pa [[Malawi]]. Na 2020 el a haci donacion grandi pa e Bill and Melinda Gates Foundation pa produci vacuna contra [[COVID-19]]. == Discografia == * ''Madonna'' (1983) * ''Like a Virgin'' (1984) * ''True Blue'' (1986) * ''Like a Prayer'' (1989) * ''Erotica'' (1992) * ''Bedtime Stories'' (1994) * ''Ray of Light'' (1998) * ''Music'' (2000) * ''American Life'' (2003) * ''Confessions on a Dance Floor'' (2005) * ''Hard Candy'' (2008) * ''MDNA'' (2012) * ''Rebel Heart'' (2015) * ''Madame X'' (2019) == Cinematografia == === Como actriz === * ''A Certain Sacrifice'' (1979) * ''Desperately Seeking Susan'' (1985) * ''Shanghai Surprise'' (1986) * ''Who's That Girl'' (1987) * ''Bloodhounds of Broadway'' (1989) * ''Dick Tracy'' (1990) * ''Madonna: Truth or Dare'' (1991) * ''A League of Their Own'' (1992) * ''Body of Evidence'' (1993) * ''Dangerous Game'' (1993) * ''Four Rooms'' (1995) * ''Evita'' (1996) * ''The Next Best Thing'' (2000) * ''Swept Away'' (2002) * ''I'm Going to Tell You a Secret'' (2005) * ''Arthur and the Invisibles'' (2006) * ''Madame X'' (2021) === Como director === * ''Filth and Wisdom'' (2008) * ''W.E.'' (2011) == Giranan == * The Virgin Tour (1985) * Who's That Girl World Tour (1987) * Blond Ambition World Tour (1990) * The Girlie Show (1993) * Drowned World Tour (2001) * Re-Invention World Tour (2004) * Confessions Tour (2006) * Sticky & Sweet Tour (2008–2009) * The MDNA Tour (2012) * Rebel Heart Tour (2015–2016) * Madame X Tour (2019–2020) == Link externo == [https://www.madonna.com/ Website oficial] [[Category:Kantante]] [[Category:Aktor]] [[Category:Direktor di sine]] s6f8t5eg3mjif80q5l7qzukfzde32me User:Caribiana/Sandbox/Artista 2 8422 90380 90359 2022-08-13T13:51:13Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} '''Etty Toppenberg''' (n. .. na [[Aruba]]) ta un cantante y compositor [[Aruba]]no. E ta considera emblematico y legendario den historia di musica di e isla. == Bida == Etty Toppenberg ta e di shete di e famia di dies yiu di Gilberto (Shon Betto) Toppenberg y Petra Soliana. Su tata tabata represente di landsloterij na Aruba, cu ela tuma over poco prome di su morto na 1990. considera como un di e cantante y compositornan Arubano di mas importante, emblematico y legendario di henter nos historia como isla y como pais. Su carera musical a cuminsa na aña 1957 tocando cu su amigonan pa un señora masha popular e tempo ey den Companashi: Shi Clotilda. Diabierna anochi Ministerio di Cultura a rindi homenaje Den decada 60 e ta forma e grupo Trio huasteca. ------------------ == Karera == '''Diana Lebacs''' a kuminsa su karera den teater na 1966 ku ''Ondine'', obra di Jean Giraudoux. (aktrix of traduktor??) El a sigui pa aktua den un kantidat di obra di [[Pacheco Domacassé]], manera ''Opus 1'' (1970) i ''Tula'' (1971), dirigí pa e belgo Tone Brulin. Mas despues el a interpreta rolnan prinsipal den komedia, manera den ''E Mama Kalakuna'' (1973) i ''Een dag uit de dood van verdomde Lowietje'' (1980).<ref name=":7">{{Ouvrage|langue=nl|titre=Uit volle borst!, Festival feminino 7 t/m 10 juni 2012 ,door vrouwen, over vrouwen, voor vrouwen|passage=7|date=2012|pages totales=9|lire en ligne=https://www.jstor.org/stable/community.28155989#metadata_info_tab_contents}}</ref> {{Appendix}} DL comenzó su carrera en el teatro con Ondine, de Jean Giraudoux, en 1966. A continuación, actuó en numerosas obras de teatro, como Opus 1 y Tula, de Pacheso Domacassé, dirigidas por el belga Tone Brulin. Más tarde interpretó papeles principales en obras como Een dag uit de dood van verdomde Lowietje y E Mama Lalakuna6. En agosto de 1968, poco después de la muerte de su madre, Diana Lebacs y su marido emprendieron una gira de seis meses por Europa Occidental. Durante este viaje comenzó a escribir una novela, Sherry-het begin van een begin (Sherry-el comienzo de un comienzo), la historia de la llegada a la edad adulta de una niña caribeña, con el trasfondo del desarrollo socioeconómico de las islas y las huelgas que acompañaron a los levantamientos anticoloniales en Curaçao en 1969. El libro fue publicado en 1970 por la editorial Leopold (nl) de La Haya. Fue el primer libro para jóvenes de Curazao, escrito por un autor local sobre temas locales. Según su amigo Jeroen Heuvel, es en gran parte autobiográfica2. Se matriculó en un curso de papiamento para conocer mejor la lengua franca de su país natal y poder publicar cuentos en la lengua que hablan los niños de las Antillas Neerlandesas3. Según Jeroen Heuvel, escribe para dos públicos. En neerlandés, para "lavar las orejas a los holandeses" y servirles de espejo, y en papiamento, para que los habitantes se sientan orgullosos de su isla y su lengua2,7. En 1971, se creó el Sherry en el teatro. También en 1973, Diana Lebacs escribió una obra para jóvenes, la primera escrita en papiamento en más de veinticinco años, Buchi Wan pia fini (La pierna flaca de Buchi Wan). La obra, dirigida por Pacheco Domacassé, es una crítica a los sistemas educativos europeos y permite el intercambio en directo entre los actores y el público. La obra se representó varias veces en Aruba, Bonaire y Curazao y se publicó en 1974. Nancho van Bonaire, publicada en 1975, es la primera de una serie de cuatro novelas muy conocidas8 . Ganó el premio Zilveren Griffel (nl) en 1976, la primera vez que este premio se concedió a un autor no europeo9,2. Diana Lebacs continuó trabajando en varios frentes simultáneamente durante las décadas de 1980 y 1990. Publicó obras de ficción para niños en neerlandés y papiamento, manuales educativos para alumnos de primaria, desarrolló programas de televisión sobre la historia de la colonización española y neerlandesa de Curaçao, y actuó en dos películas, Famia kibrá y Boka Sarantonio (Bahía de Sarantonio). También participa en proyectos comunitarios como ferias del libro, talleres para acabar con la violencia contra las mujeres y programas para proteger el medio ambiente, y es miembro del jurado del festival Tumba, el mayor evento cultural de la isla2. También traduce libros y teatro5. En 1983, Suikerriet Rosy es la historia de una sirvienta que llega a Curazao como trabajadora inmigrante y contiene un análisis profundo de la relación entre las islas del Caribe inglés y la relativamente próspera Curazao8. En 1994, Diana Lebacs publicó su primera novela para adultos, De langste maand (El mes más largo), que analiza las disparidades entre los valores locales tradicionales y las expectativas occidentalizadas, y muestra la jungla de la drogadicción y el desempleo en Curaçao9. En 2003 ganó el premio Prins Bernhard Cultuurfonds Caribisch Gebied por su libro Caimin's geheim (El secreto de Caimin)10 y en 2007 fue nombrada Caballero de la Orden de Orange-Nassau3. En 2007, obtuvo una licenciatura en papiamento por la Universidad de Curazao (en) y un máster en 20119. Posteriormente, enseñó papiamento en la universidad para principiantes. En 2007, interpretó un papel en la obra de teatro Los monólogos de la vagina6. En 2014, Diana Lebacs publicó su primer libro de poesía, Belumbe/De Waterlijn (La línea del agua). Fin de la vida Diana Lebacs murió de cáncer de páncreas el 11 de julio de 2022, el día en que su última novela fue a la imprenta, a la edad de 742,11 años. ------------------------- {{Variante|a}} {{Infobox Artista | birthname = Janiro Eisden | image = | birthdate = [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] | lugar_nanse = [[Aruba]] | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Suave''" | field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser | movement = [[Rap]], [[hip hop]] | awards = | website = }} '''Ataniro''', nomber artistico di '''Janiro Eisden''', (n. [[1 di aprel|1 di april]] [[1975]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, cantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Den añanan 90 ela bira conoci como cantante di e grupo [[Basic One]] y como artista di musica [[rap]] y [[hip hop]]. Na Aruba, Ataniro tabata e prome rapper na [[Papiamentu|Papiamento]]. == Bida == Janiro Eisden a lanta na [[San Nicolas]] cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy, y su ruman muhe Deyanira. El a bishita John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Na Hulanda el a gradua na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda como trahado social y ‘Basis Onderwijs Assistent’. Bek na Aruba e ta traha den verslavingzorg como trahado social pa casi 10 aña. Despues di e sigui capacita su mes e ta switch pa e funccion di "traject arbeidsbemiddelaar" na Departamento pa Personal y Labor (DPL), seccion di Job center.<ref>{{citeer web|url=https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/|titel=Janiro Eisden|auteur=Maduro, Kimberly|werk=Xclusivomagazine.com|datum=2020-02-14|bezochtdatum=2022-05-29}}</ref> == Carera musical == For di chikito Ataniro tabata sa cu e por a canta, sinembargo te aña 1991 su trayectoria musical a cuminsa ora ela partisipa na un ‘show di talento’ cantando rap na Ingles. E mesun ana e ta lanta, hunto cu Dino Dirks, e grupo musikal ‘[[Basic One]]’. Na 1995 e grupo ta saca su prome album, conteniendo e cantica “Suave” cu ta bira hit. Ataniro a sigui produci cancion, di cual algun hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref> Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como number dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. pa motibo c’un maestra di scol tabata kier pa e canta den su koor, pero e mes tabata sinti cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles. Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991 durante un ‘school talentenjacht’. Hunto hunto cu Dino Dirks, nan a lanta e grupo musikal ‘[[Basic One]]’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref> {{Appendix}} Ataniro a participa na varios festival di [[calypso]] y tabata clasifica como cantante popular. Tambe ela yega di competi den e tumba festival di Aruba y Corsou. Na Aruba ela termina como numbero dos y tabata finalista na Corsou, pero su cantica “Tur mi ta kue” ta termina bira e hit di carnaval na 2015. -wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd. The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets. In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers. In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks. Janiro Eisden ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan. * ta participa na Festival di Tumba - 2014 "Respet pa e Dede". Ataniro has participated in multiple Calypso contests and finished as the most popular singer. He was also on stage for the Tumba Festival Aruba and in Curacao. In Aruba, he finished in second place, and in Curacao, he made it to the finals but made history when his song became the most popular road hit in 2015. Di chikito Janiro tabata sa cu e por a canta pa motibo c’un maestra di scol, juffrouw Lila, semper tabata bisa su mayornan cu e gusta su voz y e kier pa e canta den su koor. ‘Mi no tabata gusta canta paso mi tabatin e pensamento cu cantamento ta pa mucha muher. Na aña 1991 na MAVO mi tabatin un amigo den klas cu a bin for di Hulanda cu e cultura di Hip Hop. Na San Nicolas nan a organisa un ‘school talent search’ y mi amigo Dino Dirksz a bisami ban rap pero na Ingles. Y ta asina nos a scirbi nos mesun cancion y traha nos mesun beat serca un DJ y bai presenta. Asina ey cos a cuminsa den Bonaire Club na San Nicolas.’M’a studia na Hulanda pa motibo cu eynan tin mas oportunidad pa bo escohencia den estudio. Mi a traha casi 10 aña den verslavingzorg na Aruba y mi a sinti cu mi mester a sigui crece den educacion. Y mi a dicidi di haci esaki. Mi a bai studia bek cu 27 aña. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL(Departamento pa Progreso Laboral) den e departamento di Job center.<ref>https://xclusivomagazine.com/janiro-eisden-sin-ataniro-n-tin-fiesta/</ref> Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Pa Janiro, combina su trabou artistico no tur ora tabata facil, pero cu añanan el a siña con pa haci esaki. ‘Na prome instante e tabata poco dificil pero despues di añanan haciendo esaki bo ta custumbra. Mi tin añanan sin bay un vakantie pa motibo cu tur mi dianan di vakantie mi ta uzanan pa viaha y haci presentacionnan internacional.’ Asina ‘ki Janiro ta demostra tambe cu no solamente e ta un artista local, pero semper a sa di representa Aruba intenacionalmente tambe. Pa Janiro, crea cancionnan cu ta pega na tur radio, ta un arte. E ta un don cu Dios a dunami cu mi ta agradecido na dje. E ta un talento cu poco di nos ta nace cune. E bendicion aki ta uno cu tin biaha mi mes ta sorprende mi mes, Paso awendia pa bo sobresali, bo mester ta mas c’un musico. {{Appendix}} Nos a sera 2020 cu broche de oro. Janiro Eisden den cas. Hopi great di tende con e pionero aki a cuminsa. Di cassete pa cd pa usb pa cloud. Di tempo di underground "Zip Zap Zip Zap" te cu awor. Con nan a crese na ABC, Hulanda y mucho mas. Mas di 29 aña den mundo artistico... {{DEFAULTSORT:Eisden, Janiro}} E artista conoci di musica Rap y Hip Hop Janiro Eisden, miho conoci como “Ataniro”, a nace na Aruba dia prome di april 1975. Janiro a lanta na San Nicolas hunto cu su mayornan Alwin Pacheco Eisden y Judith Nassy y su ruman muhe Deyanira Eisden. El a bishita Tarcisius Kleuterschool, scol basico Sint Michael, John Wesley College MAVO y MTS Cesar Terzano-Bouwkunde. Despues cu Janiro a caba su estudio na ‘Regional Opleidingscentrum’ (ROC) Hulanda, como trahado Social y ‘Basis Onderwijs Assistent’, el a regresa Aruba pa eherce su trabou como trahado Social. Semper Janiro a biba y a crea mayoria di su videoclipnan den su districto San Nicolas. Actualmente ainda e ta biba na San Nicolas hunto cu su casa y yiunan. Ataniro a cuminsa su trayectoria musical na aña 1991, hunto cu Dino Dirks durante un ‘school talentenjacht’. Hunto nan a lanta e grupo ‘Basic One’ y despues cu Dino a bay biba Hulanda, a sigui cu Valentino King y Kurt Labadie, como D.J. y Producer. Mientras Kevin Labadie y su primo, Robert Cristina, tambe a forma parti di ‘Basic One’ como ‘back up singer’. Na 1995 ‘Basic One’ a debuta cu e cantica “Suave”, un cancion cu a bira hit y un clasico cu ainda ta conoci pa e generacion nobo. Nunca Ataniro a stop di produci cancion, cu de facto semper ta bira hit. Ataniro despues di 30 aña ainda ta produci hitnan cu diferente artista, tanto local como internacional. Na December 2021, el a produci su ultimo hit cu ta un bunita cancion titula “Con Mi Por Lubida”, hunto cu su yiu homber Jahmani Eisden.<ref>https://www.awemainta.com/newspapers/AM220203/offline/download.pdf|Celebracion 30 aña di farandula di Ataniro|datum=2022-02-03|bezochtdatum=2022}}</ref> De regering van Aruba heeft onlangs hulde gebracht aan “Ataniro” Janiro Eisden voor zijn 30 jaar in de wereld van entertainment op Aruba. Dit eerbetoon vond plaats in een volledig uitverkocht Cas di Cultura.<ref>{{citeer web|url=https://aruba.nu/2022/02/ataniro-ontvangt-eerbetoon-voor-30-jaar-entertainment/|titel=“Ataniro” ontvangt eerbetoon voor 30 jaar entertainment|datum=2022-02-22|bezochtdatum=2022}}</ref> Hij krijgt die erkenning voor zijn grote bijdrage aan de cultuur van Aruba en zijn waardering voor het Papiamento. De start van de muzikale carrière van Janiro Eisden begon met de oprichting van Basic One en het op Aruba bekende nummer Suave. Na deze hit produceerde Niro drie tot vijf hits per jaar. Die bereikten allemaal de Top 100 bij de meeste lokale radio’s en bij radiostations op de naburige eilanden.Janiro was de allereerste rapper op Aruba die in het Papiaments rapte. Veel zinnen van zijn teksten zijn spreuken in het Papiamento geworden. Janiro is erg trots op zijn geboorteplaats San Nicolas, waar hij opgroeide en dit is duidelijk te zien in al zijn videoclips die in San Nicolas worden opgenomen en waarbij ook de mensen van zijn geboorteplaats betrokken zijn. Het is bewonderenswaardig hoe Niro de buurt promoot die hem zag starten en groeien in zijn muzikale carrière. Ataniro heeft deelgenomen aan meerdere Calypso-wedstrijden en eindigde als de meest populaire zanger. Ook stond hij op het podium voor het Tumba Festival Aruba en op Curaçao. Op Aruba eindigde hij op de tweede plaats en op Curaçao bereikte hij de finale, maar schreef geschiedenis toen zijn lied in 2015 de populairste hit werd. {{Appendix}} Mi funccion ta Traject Arbeidsbemiddelaar, mi ta traha hunto cu Reclassering, Sociale Zaken y otro instancianan cu kier pone personanan riba mercado laboral. Mi ta busca trabou pa personanan tambe cu no ta mara na un instancia. Actualmente mi tin 8 aña trahando na DPL ( ----------------------- '''Basic One''' ta un grupo musical di Aruba. E grupo a wordo forma na 1991, ora e rapper Arubano [[Ataniro|Janiro Eisden]] y e rapper-productor Dino Dirks a participa den un show di talento na Aruba. The group was formed In 1991, when Aruban rapper Janiro Eisden (born 1 April 1975) and Dutch rapper/producer Dino Dirks performed at a talent show in Aruba, with several of their songs receiving airplay on local radio. In 1995 the group released their debut album "Suave". The title song was well received across the Antilles selling 20,000 copies, resulting in several concerts across the ABC Islands (Aruba, Bonaire and Curaçao). In 1997 the group released their sophomore album "Mundo Cruel" which included the hit singles 'Ladiesnight' and 'Marlene'. In 1999 they released their third album titled "Crijojo Funk" a colloborative effort between Basic One, and popular stand up comedian Vale Croes. The following album "Danki Senjor" and the single 'Destino' had strong Christian undertones, while their next album "Destino Di Ghetto" was also performed as a theatrical piece across schools in Aruba to educate the youth on some of the dangers of life in the streets. In 2004, producer Michael Lampe alias Kultivator (born 2 november 1977) joins the group, helping the group find success in Europe with their sixth album "Bo Sa Caba". The single "Idioma Di Bu Cuerpa" was in rotation on Dutch radio station FunX. The follow up single 'Nami Loke Bo Tin' reached the charts in the Netherlands, seeing the group perform at the Dunya 2005 festival. After the sinlge 'Dos Amor', a song about Janiro's Son, the group signed with Dutch label Walboomers. In 2007 their seventh album "Masterlijk" was released featuring appearances by K-Liber, Cats'Tribe, Q-Sign, Randy Cordelia and Chris Sticks. == Diskografia == === Single === * ''Dios para den'' * ''Suave'' (2018) === Album/CD === * ''Suave'' (1995?) * ''Mundo Cruel'' (1997?) * ''Crijojo Funk'' (cu Vale Croes) * ''Danki Senjor'' Het duo Basic One uit Aruba scoort op de Antillen hits met hun combinatie van r&b, rap en dancehall gezongen en gerapt in het Nederlands, Engels, Papiamento en Spaans.<ref>{{citeer web|url=https://www.muziekencyclopedie.nl/action/entry/Basic+One|titel=Basic One|werk=Muziekencycloedie.nl|datum= |bezochtdatum=2022-03-20}}</ref> De Arubaanse rapper Janiro Eisden (1 april 1975) en de Nederlandse rapper/producer Dino Dirks treden voor het eerst onder de naam Basic One op tijdens een talentjacht op een school op Aruba. De eerste nummers die ze opnemen, worden opgepikt door diverse Arubaanse radiostations. Dino Dirks verlaat de groep (1993-1994). Hij wordt vervangen door producer Kurt Labadie (DJ Kindamage). De cassettebandjes van Basic One vinden gretig aftrek op de schoolpleinen van Aruba. Het titelnummer van het debuutalbum Suave wordt een grote hit op de Antillen. Van de single worden rond de 20.000 exemplaren verkocht. Dankzij het hitsucces kan Basic One veel concerten geven op Aruba, Bonaire en Curaçao. 1997 Ook de singles Ladiesnight en Marlene van het tweede album Mundo Cruel worden hits. 1999 De derde cd Crijojo Funk is een samenwerking tussen Basic One en de populaire stand-up comedian Vale Croes. Op de plaat wordt muziek afgewisseld met humoristische verhalen van Croes. 2001 - 2002 Het album Danki Senjor en de single Destino zijn religieus getinte platen. Aan de daaropvolgende cd Destino Di Ghetto zit een theaterstuk verboden waarmee jongeren bewust worden gemaakt over de 'gevaren van de straat' zoals drugs. 2004: Met nieuwe producer Michael Lampe alias Kultivator (2 november 1977) verovert Janiro Eisden ook Nederland dankzij de aandacht die Basic One krijgt op het onder met name allochtone jongeren zeer populaire radiostation FunX. Het nummer Idioma Di Bu Cuerpa (Lichaamstaal) van het zesde album Bo Sa Caba wordt een radiohit. 2005 Nami Loke Bo Tin (Geef Me Alles Wat Je Hebt) belandt in de XChart van FunX. Het levert het duo een optreden op tijdens de FunX Showcase tijdens Dunya 2005. 2006 De single Dos Amor (Twee Liefdes) gaat over het zoontje van Janiro Eisden op Aruba. Basic One tekent bij platenmaatschappij Walboomers en werkt aan een volgend album.2007 In de zomer verschijnt het album Masterlijk, opgenomen in de C-Level Studio. De plaat bevat gastbijdragen van o.a. Pugistix (K-liber 4 Life), Hunneley (Cats'Tribe, Q-Sign), Randy Cordelia en Chris Stick uit Willemstad. Janiro werkt nogsteeds met producer Cultivator die de beats van de verschillende hits heeft gemaakt. Verder werkt hij met dj KD en Jeon. De laatst genoemde artiest heeft het complete nieuwe album van Basic One gemaakt. Volgens Eisden heeft de 17-jarige ontzettend veel talent.<ref>https://www.funx.nl/news/music/35f37a25-94dd-4787-aa20-791c48dbe9cb/janiro-eisden-mist-ex-leden-basic-one-niet</ref> https://www.last.fm/music/Basic+One/+wiki: Basic One is a group from the Island Aruba. Their music is a combination of reggae, dancehall, hiphop, r&b and caribbean music styles. Similar their songs are in english, spanish, dutch and papiamento. They were founded in 1991 by Janiro Eisden (a.k.a. Patin Pret)and Dino Dirks. In 1994 Dino Dirks is replaced by Kurt Labadie (Dj K.D.). In 1995 their score a big hit with "Suave". They became very popular on the islands of Aruba, Curacao and Bonaire and in the Netherlands. In the summer 2007 they brought out a new cd with the title "Masterlijk." http://www.basic-one.com/ ------------------------- '''Gustave Nouel''' {n. 14 di januari [[1954]] na [[Aruba]]) ta un artista plastico [[Aruba]]no-Hulandes. == Bida == Nouel ta yu di .. Croes y Gustave G.A. Nouel, empresario y na 1938 co-fundado di Botica Aruba. comerciante * studie in NL * hij vestigde zich in Deventer Hij begon in 1979 te exposeren in Nederland en Duitsland. Ook waren zijn werken geexposeerde in Spanje (madrid, 1986), ABC-eilanden (1983), Sto. Domingo (1984) Gustave Nouel Jr. Op 14 januari heeft hij in Nederland zijn diploma ontvangen voor "monumentale vormgeving" met als specialisatie "schilderkunst". Dit houdt in, dat hij zich niet alleen bezig hoeft te houden met schilderen, beeldhouwen, grafiek, etc, maar dat hij ook bevoegd is om regeringsopdrachten voor monumenten, fonteinen, e.d. te ontwerpen. Nouel Jr. heeft na zijn diploma behaald te hebben van Colegio Arubano, zijn opleiding gehad bij de volgende kunstacademies: "Academie Minerva" te Groningen, "Rietveld Academie" te Amsterdam en "Academie A.K.1." te Enschede. Medio mei houdt hij zijn eerste Antilliaanse expositie op Aruba in "Cas di Cultura" en vervolgens exposeert hij op Curacao en Bonaire.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640853:mpeg21:a0106|titel=Nouel jr. op Aruba|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-04-09|bezochtdatum=2022-07-21}}</ref> Sinds zijn "jazzy" schilderijen werden getoond in het Nederlands paviljoen op de Wereld Expo Sevilla 1992, vervult Nouel met zijn kunstwerken een soort creatieve "brugfunctie" tussen Aruba, de Nederlandse Antillen en Nederland. Nouel ontwierp Nouel een herdenkingsmunt betreffende de Status Aparte van Aruba, de vlag en het volkslied. De eerste munt sloeg Koningin Beatrix symbolisch op Aruba in de Centrale Bank op 7 november 2007. De munten werden geslagen bij de Rijksmunt te Utrecht. De door Nouel ontworpen munt werd de eerste in het papiamento en de eerste die koningin Beatrix op Aruba presenteerde (sloeg). Bij deze gelegenheid had Nouel de privilege om koningin Beatrix nogmaals te mogen ontmoeten, ditmaal in bijzijn van de Arubaanse Gouverneur en de Arubaanse Ministers. De eerste ontmoeting was twintig jaar eerder tijdens een receptie in het paleis van de Spaanse Koning, waar Nouel die indertijd de post-academie in Madrid volgde, door de Nederlandse Ambassade als veelbelovende kunstenaar werd voorgesteld aan onze koningin. Inmiddels had Nouel diverse leden van het Koningshuis persoonlijk mogen ontmoeten en het Oranjehuis vormt al jarenlang een belangrijke inspiratiebron voor de Arubaanse kunstenaar.<ref>{{citeer web|url=https://www.artolive.nl/kunst/1186-gustave-nouel?sort=price-asc|tiel=GUSTAVE NOUEL (1954)|werk-Artolive.nl|datum=|bezochtdatum=2022}}</ref> Schilderijen, sculpturen, grafiek, tekeningen, mixed media en onder andere computerprenten... Gustave Nouel (14-01-1954) is een professioneel Nederlands kunstenaar uit Aruba. Nouel is vooral bekend door zijn “JAZZ ART” , een smeltkroes van stijlen en technieken, die in een tiental landen geëxposeerd werden. De laatste tien jaar was zijn “JAZZ ART” te zien op het North Sea Jazz Festival Den Haag. Nouel volgde in Nederland de academies “Minerva” (Groningen), “Rietveld” (Amsterdam) en “AKI” (Enschede). Nouel kreeg in Nederland het diploma “monumentaal vormgever” en ook de specialisatie “schilderen”. In Spanje volgde de kunstenaar nadien postuniversitaire doctoraalcursussen in schilderen en beeldende kunst op de “Universidad Complutense de Madrid”. Inmiddels heeft Nouel ruim honderd exposities gehad in een tiental landen; o.a. een “JAZZ ART” presentatie op de “World Expo Sevilla ’92” in het Nederlands paviljoen in Spanje en in de VS op de“Artexpo New York 2000” met zijn “NEW BIBLICAL ART”. Zijn werk kreeg in verschillende landen aandacht van de media en honderden publicaties. Inmiddels zijn Nouel’s kunstwerken te vinden in talloze collecties van overheden, stichtingen, musea, culturele centra, galeries en particulieren. Nouel woonde en werkte vele jaren als beroepskunstenaar in verschillende landen. Sinds 1998 heeft Nouel zich weer in Deventer gevestigd. Vanaf 2002 heeft Nouel zich ook bezig gehouden met een artistiek project dat, Aruba, het 'paradijselijke' Overzeese rijksdeel van Nederland, als inspiratiebron uitdraagt voor de kunsten. Dit in samenwerking met Palet, het grootste en oudste (bestaande) kunstblad van Nederland, Reisbureau Does&Cadushi uit Den Haag en de relevante Overeidsinstellingen van Aruba hiervoor... Met deze pioniersprojecten probeerde Nouel om een bijdrage te leveren aan het kunstklimaat op Aruba. Nouel is 30 december 2006 op Aruba tot kunstenaar van hat jaar uitgeroepen als erkenning voor het belang van zijn creatieve werk als meest uitmuntende kunstenaar op het gebied van kunst, beeldende kunst, theater, muziek of literatuur...dan wel alle aspecten gerelateerd tot de cultuur in het algemeen. In 2007 werd Nouel een definitieve plaats in de HALL OF FAME van Paseo Nos Herencia in Aruba toegekend. Ongetwijfeld voor zijn artistieke gave; nog een erkenning voor de talenten die aan Nouel zijn geschonken... {{Appendix}} -------------- {{Infobox Artista | birthname = Claudius Philips | image = | birthdate = | lugar_nanse = [[Aruba]] | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Saca e Boem''" | field = músiko, kantante, compositor i produser | movement = | awards = | website = }} '''Claudius Alvin Philips''' (n. [[18 di april]] [[1964]] na [[San Nicolas]]), ta un musico, kantante, compositor, areglista y producer [[Aruba]]no. Bou di e nomber artistico '''Mighty Talent''' e tabata un artista legendario di musica di Carnaval. For di dekada 1980 ela titula na Aruba "Road March King" na 12 ocacion y "Calypso King" na 13 ocacion. == Bida == Claudius Philip a nace na San Nicolas den un famia di seis yiu, cinco homber y un muhe. E tabata un famia musical, cada uno tabata toka un instrumento of tabata canta den un coro. Hij is een musicus en hij is een heel bekende figuur voor de Carnavalsmuziek van Aruba. Hij heeft onder de naam ‘Mighty Talent’12 keer de titel veroverd van Road March King en dertien keer de titel van Calypso King. Phillips is een pianist, arrangeur en hij schrijft zijn eigen muziekstukken. Toen Claudius 16 jaar was deed hij mee aan een songfestival op St. Maarten. Toen hij 17 was deed hij nogmaals mee aan een songfestival op St. Maarten en toen won hij de eerste prijs. Hij won de derde prijs op het OTTI festival in 1983 gehouden in Washington D.C. In 1983 won hij de titel ‘Voz Hubenil’, dit was een festival gehouden op Aruba. In 1984 won hij de eerste prijs tijdens het Caribbean Song Festival. Verder heeft hij veel meer prijzen gewonnen. (Zie bijlage ‘Claudius Phillips achievements 1983-1998’). Op 10 oktober 1998 vierde Phillips het feit dat hij al 15 jaar in de muziek zat. Hoe lang zit hij nu dan in de muziekwereld? MET WELKE BANDS HEEFT CLAUDIUS MEEGESPEELD? Musical Time, Pride, Aruban band, Sound & Harmony en, Sensacion del Caribe. BAND Zijn band heet O.R.E.O en deze band heeft Phillips in 1992 opgericht. Dit betekent voluit: One Real Electronic Organization. == Honor == Na 2020 Philips ta wordo reconoci dor di minister di cultura.<ref>{{citeer web|url=https://antilliaansdagblad.com/aruba/20955-erkenning-voor-claudius-philips|titel=Erkenning voor Claudius Philips|werk=Antilliaans Dagblad|datum=2020-02-11|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref> == Discografia == ===Albums=== * ''Come to the Island'' (1993) * ''Saca e Boem'' (1994) * ''Roadmarch 95 y Saca e Bum Bum'' (1995) * ''Sigi sigi'' (1996) * ''Hisa mi Salario'' (1997) * ''Call me'' (1998) * ''Mighty Talent'' (1999) * ''We're Back at Last'' (2002) * ''We're No Different'' * ''Present 2 Past'' == Link externo == {{Appendix}} NOTES skempi.com/artist/claudius-philips-oreo: For the past three decades, Aruban legend Claudius Philips has cemented his place among the elite of Dutch Caribbean music with a string of hits and other musical milestones. Coming from a musical family in San Nicolas, his career started in 1981 when at the age of 16 he participated in the “Mr Valentine Song Festival” in St. Maarten. He won the festival and received the title ‘Mr. Valentine’. In that same year he participated in another festival in Aruba, namely ‘Talented Teens’, which he also won and after which he started using the stage name ‘Mighty Talent’. In the ensuing two years he had many more successes and won many other prizes in recognition of his talent but the event that he credits with really changing his life in the blink of an eye was his participation in the ‘Organización de la Televisión Ibero-Americano’ festival in 1983. The Netherlands Antilles as a country at the time belonged to this organization that organized this festival for singers from across Latin America who had won song festivals in their respective countries and so Philips was eligible to compete. Representing the islands, he, at the age of 18, competed against 20 other world renowned singers and impressively came in third. This and the fact that he won the ‘Calypso and Roadmarch contest’ that year, earning him the title ‘Calypso King’, garnered him massive exposure. From then on he was frequently booked for shows and was the member of many bands up until the year 1990, when he departed to Boston after he received a scholarship from the Aruban government to follow a one year module at the ‘Berkley College of Music’. There he reassessed his genuine passion for music and upon his return to Aruba he formed his own band named ‘O.R.E.O.’ which stands for ‘One Real Electronic Organization’, officially ‘Claudius i su grupo OREO’. With them he went on to launch himself to unprecedented heights in the music scene of the ABC islands in the 1990s and 2000s with their album sales setting records that still stand to this day. Their album ‘Saka E Boem’ in particular was their crown jewel, garnering Philips a ‘Golden Award’ and a ‘Platinum Award’ from the ‘Disc Maker’ organization in Philadelphia, USA. He is the only artist of Dutch Caribbean descent to have achieved this feat. He has also captured the ‘Calypso King’ and ‘Roachmarch King’ crown on thirteen occasions, another impressive feat. He and his band continue to be successful on the ABC islands, delighting locals and tourists alike with spectacular shows. They have played in venues on all the islands of the Dutch Antilles, along with venues in Suriname, Holland and New York. Many couples in Aruba say they met at the parties where they have played. Philips hopes to one day open up a night club where he can continue to delight crowds with his musical stylings. ------------ {{Infobox Artista | birthname = Jonathan Thiel | image = | birthdate = [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] | lugar_nanse = [[Aruba]] | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Machika''" | field = músiko, kantante (rapper), compositor i produser | movement = | awards = | website = }} '''Jeon''' o Jeon Arvani, nomber artistico di Jonathan Thiel, (n. [[27 di yanüari|27 di januari]] [[1991]] na Santa Cruz), ta un musico, kantante, compositor y producer [[Aruba]]no. Jeon is the stage name of Jonathan Thiel, who was born on the island of Aruba on January 27, 1991. He is the son of musician Robert Thiel and Francia "Anchi" Thiel. Born into a family of musicians, Jeon began taking piano lessons from his father at age 8. Over the years, he has learned to play different instruments including bass, cuatro, wiri, conga and piano. Today, Jeon is a musician, composer, and producer. Jeon's hit singles are well renowned in Aruba, Curacao, Bonaire, Saba, Colombia, Venezuela, and The Netherlands. He was named Aruba's "Artist of the Year" on several occasions, and his songs have earned similar yearly awards. In 2016, his song "Dushi Bida" was named "Song of the Year" by numerous Aruban radio stations, and its music video has over 2 million views on Youtube. Due to his success, he has had the opportunity to perform in several countries, opening for major international acts such as Chris Brown, Don Omar, J. Balvin, Romeo Santos, Juan Luis Guerra, Gente de Zona, and Zion y Lennox. In the winter of 2018, J Balvin released a new single "Machika" featuring Jeon and Brazilian singer Anitta. The song saw immediate radio success in the US, Latin America, and Europe. The single put Jeon at the forefront of the new Urban scene. "Machika" also skyrocketed to #1 on the Global YouTube chart.<ref>[https://partyflock.nl/artist/93223/biography Jeon], partyflock.nl. Recupera september 2021.</ref> Jeon sings with Ritmo Real, his talented sidekick, in his new single, a love song to the island, its Indian ancestors, and its abundantly beautiful nature. Aruban born producer, performer and songwriter who collaborated with [[J. Balvin]] on the mega track Machika. In 2018 his songs was streamed over 100 million times in over 60 countries on Spotify. He earned a 2018 Latin Grammy nomination for Record of the Year for "X." His father's name is Robert Thiel. When he was 14, he joined a bagpipes ensemble and played numerous instruments. Jonathan Thiel, 27, now known as Jeon Arvani, became famous on the island as Biggie Boy. He later dropped the “Boy,” when at the age of 14, he broke into the local music scene with his first hit. He was immediately noticed by Janiro Eisden from [[Basic One]], who had already heard him as early as 2004 on TV. Janiro started opening doors for the budding star, talking about future plans, and collaborating on local music projects. The way Jeon tells it, he was born in Santa Cruz, Aruba, to a musical family. His father, Robert Thiel, is a pianist and music producer, and his grandfather was a musician. Music became his calling, his world—there was no room for school or a formal education. Jeon’s music has a soft, romantic aspect, and the artist indeed delivers popular love ballads for his female fans. The bad boy in him shakes, pops, and shifts his booty, promoting a mix of reggaetón, rap and Latin pop known as [[Ritmo Combina]]. Jeon broke into international stardom in early 2018 when he released “Machika,” a reggaetón sensation, one of the most-viewed music videos ever, in an artistic collaboration with the king of reggaetón, J Balvin from Colombia, who extended his fan reach by also including Anitta, a Latin pop diva from Brazil. Their incredible, costly, Mad Max-inspired music video conquered the world, catapulting Jeon onto the international stage.<ref>Rona Coster, [ttps://wheninaruba.com/blog/aruba-new-single-by-jeon/ Aruba”—New Single by Jeon], wheninaruba.com (18 november 2018). Recupera september 2021</ref> Jeon’s new single, “Aruba,” was shot on “Little Aruba” on the north coast of the island in collaboration with some of Aruba’s best musicians. == Discografia == Singles * ''Dushi Bida'' (2016) * ''Bon Vibe'' * ''It is what it is'' * ''Chiki Cha'' (cu Ritmo Real) * ''Amanecer'' ( cu Leo Herrera) * ''Machika'' (2018, cu Balvin y Anitta) * ''Aruba'' (2018) == Link externo == * http:jeonarvani.com {{Appendix}} ---------------- en.wiki "Machika" (presumed to mean "smash" in the Papiamento language[2]) is a song recorded by Colombian singer J Balvin, Aruban singer Jeon and Brazilian singer Anitta. It was released as a single on 19 January 2018 through Capitol Records and Universal Music Latin from Balvin's studio album Vibras.[1] The song was written by Balvin, Jeon and Anitta together with producer Sky Rompiendo. The song is produced by Clyde Narain and CHILDSPLAY. ---------- en.wiki Johnny Ventura {{Infobox Artista | birthname = Johnny Ventura | image = | birthdate = [[5 febrüari]] [[1937]] | lugar_nanse = Kòrsou | nationality = Hulandes | training = | known_for = "''Atardi''" | field = músiko, kantante, kanta-outor | movement = | awards = | website = }} '''Juan de Dios Ventura Soriano''' (8 March 1940 – 28 July 2021), better known as '''Johnny Ventura''' nicknamed {{lang|es|El Caballo Mayor}},<ref name="TM recovered" /> was a Dominican singer and band leader of [[merengue music|merengue]] and [[Salsa music|salsa]]. He also served as vicemayor of [[Santo Domingo]] from 1994 to 1998, and as mayor of Santo Domingo from 1998 to 2002.<ref>{{cite web|url={{Allmusic|class=artist|id=p29585/biography|pure_url=yes}}|title=Biography: Johnny Ventura|last=Bush|first=John|publisher=[[AllMusic]]|access-date=20 May 2010}}</ref> es.wiki: Juan de Dios Ventura Soriano (Santo Domingo, 8 de marzo de 1940-Santiago de los Caballeros, 28 de julio de 2021),1​ mejor conocido como Johnny Ventura o Caballo Mayor, fue un cantante dominicano de merengue. Fue muy popular en las décadas de 60, 70, y 80 en la República Dominicana y en los países del área del Caribe. SANTO DOMINGO – E legendario merenguero Dominicano uan de Dios Ventura Soriano, miho conoci como Johnny Ventura of El Caballo Negro a fayece diaranson na edad di 81 aña, di un atake di curason. Su famianan a confirma e noticia. Ventura fuera di tabata cantante, a sirbi como vice alcaklde y alcalde di Santo Domingo entre 1994 y 2002. Conocido cantante di Aruba Robert J’eandor a toca y canta cu ne den su tempo cu el a biba na Republica Dominicana.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/23002 E legendario merenguero Johnny Ventura a muri a consecuencia di atake di curason], NoticiaCla, 28 yüli 2021. Rekuperá 30 yüli 2021.</ref> == Discografia == * ''La Agarradera Vol. 4'' (1962) * ''Cuidado con el Cuabero'' (1963) * ''El Llorón (El Florón)'' (1964) * ''1920 y Otros Éxitos'' (1964) * ''El Turun Tun Tun'' (1965) * ''El Boogaloo Está en Algo'' (1965) * ''La Resbalosa'' (1965) * ''Siempre Pa' Lante'' (1966) * ''Figurando'' (1966) * ''El Papelito Blanco'' (1967) * ''Noches en Quisqueya'' (1968) * ''El Mamito'' (1968) * ''Siempre en Órbita'' (1969) * ''El Guataco'' (1970) * ''Más Éxitos'' (1970) * ''Ah..! Yo No Se... No'' (1971) * ''Salsa y Algo Más...'' (1971) * ''¿Tú Sabes a Qué Yo Vine? Te Digo Ahorita'' (1972) * ''Bambaraquiti'' (with Joseito Mateo) (1972) * ''Traigo Mi Salsa... Pa' Tu Lechón'' (1972) * ''Navidades En Merengues y Salves'' (with Rafael Colón) (1972) * ''El Pingüino'' (1973) * ''Acompaña a Sus Creaciones'' (1973) * ''...De Nuevo Presente'' (1973) * ''Salsa!'' (1973) * ''La Protesta de los Feos'' (1974) * ''Un Poquito Para Atrás: Mamá Tingó'' (1974) * ''El Hijo del Pueblo'' (1975) * ''En Acción'' (1975) * ''12 Aniversario'' (1976) * ''¡El Que Venga Atrás Que Arree!'' (1976) * ''Solo Para Bailadores'' (1976) * ''Excitante'' (1977) * ''El Disco Rayao'' (1977) * ''2 Aces al Tiro'' (with Rolando Laserie) (1977) * ''Navidades Dominicanas'' (with Luis Alberti) (1977) * ''Amar Es Vivir'' (with Rafael Colón) (1978) * ''Presentando a Mi Nueva Cosecha'' (1978) * ''En Su 15 Aniversario'' (1979) * ''Yo Soy el Merengue'' (1980) * ''Johnny Mucho... Mucho Johnny!'' (1981) * ''Lo Que Te Gusta'' (1981) * ''El Sueño'' (1982) * ''Flying High (Volando Alto)'' (1983) * ''Concierto de Amor'' (with Rafael Colón) (1983) * ''Y Buena Que Está... María'' (1984) * ''El Hombre y Su Música'' (1985) * ''Navidad Sin Ti'' (1985) * ''Capullo y Sorullo'' (1986) * ''El Señor del Merengue'' (1986) * ''Si Vuelvo a Nacer'' (1987) * ''El Caballo... Una Leyenda'' (1988) * ''Ayer y Hoy'' (1989) * ''Quisqueya y Borinquen'' (1990) * ''Éxtasis'' (1990) * ''35 Aniversario Con Sus Invitados'' (1992) * ''Siempre'' (1993) * ''Retoñando'' (1994) * ''El Gran Encuentro del Combo Show'' (1995) * ''Como el Café'' (1996) * ''Sin Desperdicio'' (2003) * ''103 Boulevard'' (2006) * ''Volvió la Navidad'' (2009) * ''El Viejo Ta' en la Calle'' (2013) * ''Tronco Viejo'' (2016) == Compilations == * ''12 Grandes Éxitos'' (1960) * ''Vamos a Bailar Merembé'' (1968) * ''Super Hits'' (1973) * ''En Alas de Quisqueyana'' (1976) * ''Super Hits Vol. 3'' (1977) * ''Salsa y Más Salsa'' (1977) * ''Por el Campeonato Mundial!'' (with [[Wilfrido Vargas]]) (1977) * ''Sonido Negro'' (1979) * ''14 Éxitos de Johnny Ventura'' (1981) * ''Las Tapas'' (1981) * ''Un Saludo al Diputado: 14 Éxitos Vol. 2'' (1982) * ''Classic: Con Su Sabor Original'' (1985) * ''16 Éxitos'' (1987) * ''20 Éxitos en Salsa'' (1991) * ''Los Reyes del Merengue'' (con [[Wilfrido Vargas]]) (1991) * ''12 Golden Hits'' (1993) * ''Grandes Éxitos'' (1993) * ''The Best'' (1994) * ''Brillantes'' (with [[Sergio Vargas]]) (1994) * ''El Rey y la Reina del Merengue'' (con [[Milly Quezada]]) (1996) * ''Cara a Cara'' (with [[Sergio Vargas]]) (1997) * ''El Disco de Oro'' (1997) * ''40 Aniversario: En Vivo'' (1998) * ''Palo Bonito'' (1999) * ''20th Anniversary'' (1999) * ''Merenguero Hasta la Tambora'' (2000) * ''Oro Merenguero'' (2000) * ''El Oro del Caballo Negro'' (2001) * ''22 Ultimate Hits Series'' (2002) * ''Serie Azul Tropical'' (2003) * ''Soy'' (2004) * ''10 de Colección'' (2005) * ''¡Oye Que Rico Mami... Salsa!'' (2006) * ''20 Éxitos Originales'' (2006) * ''El Rey del Merengue'' (2007) * ''Mis Favoritas'' (2011) {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Ventura, Johnny}} [[Category:Hendenan]] [[Category:Kantantenan]] [[Category:Republika Dominikana]] --------------------- 91e38ma85fqsy2qbyx25ugl2mj1o0i6 Condecoradonan den Orden di Oranje-Nassau di Teritorio Caribense di Reino Hulandes 0 8526 90421 88837 2022-08-13T19:20:41Z Caribiana 8320 /* Comendador (Commandeur) */ wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} [[File:Onderscheidingen-in-de-orde-van-oranje-nassau.jpg|thumb|230px|Medaya di [[Orden di Oranje-Nassau]]]] Esaki ta un lista di '''Condecoradonan den Orden di Oranje-Nassau di Teritorio Caribense di Reino Hulandes'''. E ta toca personanan cu tin un articulo den [[Wikipedia na Papiamentu]], a ricibi un medaya di [[Orden di Oranje-Nassau]] y tin laso cu e islanan di [[Aruba]], [[Boneiru]], [[Kòrsou]], [[Saba]], [[Sint Eustatius]] y [[Sint Maarten]]. E lista ta menciona e rango y e aña di e condecoracion, asina leu cu esaki ta conoci. == Grado == <div style="-moz-column-count:2; -webkit-column-count:2; column-count:2;"> === Cabayero Gran Cruz <small>(Ridder Grootkruis)</small> === === Gran Oficial <small>(Grootofficier)</small> === === Comendador <small>(Commandeur)</small> === * [[Leo Chance]] (1988) * [[Frits Goedgedrag]] (2012)<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/6083-plasterk-hangt-goedgedrag-lintje-om Plasterk hangt Goedgedrag een lintje om], Antilliaans Dagblad (10 di december 2012)</ref> * [[Fredis Refunjol]] (2016) * [[Jaime Saleh]] (2002) * [[Lloyd Gaston Smith]] (1946) === Oficial <small>(Officier)</small> === * [[Moises Frumencio da Costa Gomez]] * [[Boeli van Leeuwen]] (1992)<ref>[https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ABCDDD:010846071:mpeg21:a0239 Nederlandse Antillen], Het Parool (29 di april 1992)</ref> * [[Ben Leito]] * [[Tip Marugg]] (1992) * [[Suzanne Perlman]] (2009) * [[Roland Peterson]] (1995) === Cabayero <small>(Ridder)</small> === * [[Diana Antonette]] (2019) * [[Xander Bogaerts]] (2014) * [[Paul Brenneker]] (1960) * [[Izaline Calister]] (2018) * [[Julian Coco]] (1976) * [[Rebecca Cohen Henriquez]] (1932) * [[Desiree Correa]] (2019) * [[Kaminda Girigorio A. ''Nai'' Curie|Girigorio (Nai) Curie]] (1966) * [[Luis Daal]] * [[Pacheco Domacassé]] * [[Willem Hoyer]] (1946) * [[Padu Lampe]] * [[Diana Lebacs]] (2007) * [[Shairon Martis]] (2012) * [[John Merryweather]] (1983) * [[William Millerson]] (2011)<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/15678-kandidaat-statenvoorzitter-beroemd-sporter Kandidaat-statenvoorzitter beroemd sporter], Antilliaans Dagblad (7 di mei 2017)</ref> * [[Sarah-Quita Offringa]] (2013) * [[Roland Peterson]] (1989) * [[Fredis Refunjol]] (1995) * [[Doble-R|Reginald Ricordino]] * [[Nora Sneek-Gibbs]] * [[Rufo Wever]] (1975) === Miembro <small>(Medaya di Honor)</small> === * [[Sonia Garmers]] (1975) * [[Bernadina Growell]] (1997) * [[Rina Penso]] (1972) * [[Luigi Pinedo]] (1982) </div> == Mira tambe == * [[Orden di Oranje-Nassau]] {{Appendix}} [[Category:Sociedad]] o0865jvefxmsxqufwb12hevje3g64ab SV Dakota 0 8616 90411 88359 2022-08-13T19:00:10Z Caribiana 8320 kategoria elimina wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''SV Dakota''' (''Sport Vereniging Dakota'') ta un club di futbol di e bario di Dakota na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a corona 17 biaha campeon. == Historia == SV Dakota a ser funda dia [[15 di yüli|15 di juli]] [[1947]]. E club ta hunga aktualmente den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], titulando 17 biaha campeon den e campeonato nacional di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]]. Huntu cu [[Racing Club Aruba]], e ta un di e clubnan mas exitoso na Aruba. Den e final di e temporada 2021/2022 pa prome biaha desde 1983 e ta derota [[Racing Club Aruba]] (4-2).<ref>[https://futbolaruba.com/2022/06/25/dakota-ta-corona-campeon-di-division-honor-ganando-rca-den-un-final-pa-prome-biaha-desde-1983/ Dakota ta corona campeon di Division Honor, ganando RCA den un final pa prome biaha desde 1983], futbolaruba.com, 25 di juni 2022.</ref> Na nivel internacional el a participa den un torneo continental, Champions Cup di [[CONCACAF]], unda el a keda elimina den di dos tanda dor di SV Robinhood di [[Sürnam|Surinam]]. Presidente di e club ta Gilmar Croes y entrenador ta Glenroy Lake. == Lista di Honor == '''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: 17''' * campeon na 1961, 1962, 1963, 1965, 1966, 1969, 1970, 1971, 1974, 1976, 1980, 1981, 1982, 1983, 1995, 2018, 2022 * subcampeon na 1979, 1984, 1985, 1988, 1991, 1998, 2000, 2016 '''Kopa Juliana: 6''' * campeon na 1960, 1962, 1963, 1967, 1968, 1969 '''[[Copa Betico Croes]]: 2''' * campeon na 2007, 2019 * finalista na 2012, 2017, 2018, 2020 '''[[Kopa antiano]]''' * finalista na 1962, 1963, 1970, 1983 == Participacion den CONCACAF == *'''[[CONCACAF]] Champions League: 1 biaha''' * 1983 - Di dos rond di cualificacion; derota 5-1 contra SV Robinhood/{{SUR}} == Mira tambe == * [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]] == Link externo == * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions] * [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-dakota/ SV Dakota] {{Appendix}} [[Category:Futbòl na Aruba]] ox1pclu20hz6x3tah1f2gtogdb9dn8w SV Estrella 0 8618 90415 88417 2022-08-13T19:06:34Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''SV Estrella''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estrella'') ta un club di futbol di e bario di [[Papilon]] den Santa Cruz, [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula 12 biaha campeon nacional. == Historia == SV Estrella a ser funda dia [[1 di septèmber|1 di september]] [[1948]] na [[Santa Cruz]], inicialmente bou di e nomber ''Sint Jozefbond "Estrella"''. [[File:SV Estrella building 15 45 59 623000.jpeg|thumb|left|220x290px|Edificio di Club Estrella na Santa Cruz]] Fundadonan tabata Laudoro Wester, frère Fredericus y algun otro frères.<ref name="frere">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640951:mpeg21:a0085|titel=Frère Fredericus voetbaltoernooi|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-08-04|bezochtdatum=2022-07-06}}</ref> Frère Fredericus tabata e prome presidente.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405159:mpeg21:a0055|titel=Korte geschiedenis van eerste tien jaren van Sint Jozefbond "Estrella"|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-10|bezochtdatum=2022-07-06}}</ref> E club ta inaugura su propio veld di bala na 1949 y su propio edificio na 1955. Tanto pafor como paden e tabata organisa actividadnan deportivo, entre nan biljart, pingpong, ahedrez, domino, futbol, softbol, basketbol i [[Volleyball|volleybol]]. Tambe tabatin comedia y celebracion di [[Carnaval]]. Desde su inicio SV Estrella tabata activo cu un ekipo di futbol, division junioren y a cuminsa participa na e torneonan di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]] na 1949. Na aña 1952 e ekipo ta titula campeon na varios ocacion, promoviendo na aña 1957 pa e liga maximo, [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]. A haci uso den curso di tempo di entrenadornan manera Juan Briezen, [[Angel Bota]], frère Paulus, Chinto Werleman, Fenchi Dubero y Dodo Franken.<ref name="frere"/> SV Estrella a corona campeon di Aruba na 17 ocacion y ta un di e poco ekiponan cu a bira campeon di [[Antias Hulandes]] ora Aruba tabata un parti constituyente di esaki. Den exterior tambe e club ta bira conoci dor di su bishita na entre otro [[Costa Rica]], [[Venezuela]], [[Colombia]] y [[Guatemala]].<ref name="frere"/> E ta e ekipo Arubano cu mihor prestacion riba nivel internacional, alcansando final di e torneo di [[CONCACAF]] den su unico participacion. Desde 2019 Lorenzo (Denchi) Werleman ta presidente di e club. == Lista di Honor == '''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: 12''' * campeon na 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006 * subcampeon na 1960, 1961, 1966, 1968, 1970, 1971, 1972, 1974, 1976, 1978, 1981, 1987, 1995, 2003, 2010, 2015 '''[[Copa Betico Croes]]: 2''' * campeon na 2014, 2018 * finalista na 2007, 2009 '''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1''' * campeon na 1970 * finalista na 1968, 1969 == Participacion den CONCACAF == *'''[[CONCACAF]] Champions League: 1''' * 1971 - Rond final == Mira tambe == * [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]] == Link externo == * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions] * [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/10252/ SV Estrella] {{Appendix}} [[Category:Deporte na Aruba]] [[Category:Futbòl]] b0dnuncn0rpelnzskf69f5752f6ueek 90416 90415 2022-08-13T19:07:02Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''SV Estrella''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estrella'') ta un club di futbol di e bario di [[Papilon]] den Santa Cruz, [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula 12 biaha campeon nacional. == Historia == SV Estrella a ser funda dia [[1 di septèmber|1 di september]] [[1948]] na [[Santa Cruz]], inicialmente bou di e nomber ''Sint Jozefbond "Estrella"''. [[File:SV Estrella building 15 45 59 623000.jpeg|thumb|left|220x290px|Edificio di Club Estrella na Santa Cruz]] Fundadonan tabata Laudoro Wester, frère Fredericus y algun otro frères.<ref name="frere">{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640951:mpeg21:a0085|titel=Frère Fredericus voetbaltoernooi|werk=[[Amigoe]]|datum=1983-08-04|bezochtdatum=2022-07-06}}</ref> Frère Fredericus tabata e prome presidente.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010405159:mpeg21:a0055|titel=Korte geschiedenis van eerste tien jaren van Sint Jozefbond "Estrella"|werk=[[Amigoe]]|datum=1958-10-10|bezochtdatum=2022-07-06}}</ref> E club ta inaugura su propio veld di bala na 1949 y su propio edificio na 1955. Tanto pafor como paden e tabata organisa actividadnan deportivo, entre nan biljart, pingpong, ahedrez, domino, futbol, softbol, basketbol i [[Volleyball|volleybol]]. Tambe tabatin comedia y celebracion di [[Carnaval]]. Desde su inicio SV Estrella tabata activo cu un ekipo di futbol, division junioren y a cuminsa participa na e torneonan di [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]] na 1949. Na aña 1952 e ekipo ta titula campeon na varios ocacion, promoviendo na aña 1957 pa e liga maximo, [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]. A haci uso den curso di tempo di entrenadornan manera Juan Briezen, [[Angel Bota]], frère Paulus, Chinto Werleman, Fenchi Dubero y Dodo Franken.<ref name="frere"/> SV Estrella a corona campeon di Aruba na 17 ocacion y ta un di e poco ekiponan cu a bira campeon di [[Antias Hulandes]] ora Aruba tabata un parti constituyente di esaki. Den exterior tambe e club ta bira conoci dor di su bishita na entre otro [[Costa Rica]], [[Venezuela]], [[Colombia]] y [[Guatemala]].<ref name="frere"/> E ta e ekipo Arubano cu mihor prestacion riba nivel internacional, alcansando final di e torneo di [[CONCACAF]] den su unico participacion. Desde 2019 Lorenzo (Denchi) Werleman ta presidente di e club. == Lista di Honor == '''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: 12''' * campeon na 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006 * subcampeon na 1960, 1961, 1966, 1968, 1970, 1971, 1972, 1974, 1976, 1978, 1981, 1987, 1995, 2003, 2010, 2015 '''[[Copa Betico Croes]]: 2''' * campeon na 2014, 2018 * finalista na 2007, 2009 '''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1''' * campeon na 1970 * finalista na 1968, 1969 == Participacion den CONCACAF == *'''[[CONCACAF]] Champions League: 1''' * 1971 - Rond final == Mira tambe == * [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]] == Link externo == * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions] * [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/10252/ SV Estrella] {{Appendix}} [[Category:Futbòl na Aruba]] eh5hbzhaso3c5y0ksazebfteurw50eq SV Britannia 0 8640 90407 88757 2022-08-13T18:56:54Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''SV Britannia''' (oficialmente ''Sport Vereniging Britannia'') ta un club di futbol di bario di [[Piedra Plat]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula 4 biaha campeon nacional. == Historia == Dia [[12 di oktober]] [[1958]] a funda SV Britannia pa e hubentud di Piedra Plat y vecindario. E prome directiva tabata consisti di Daniel (Vale) Croes, Henry (Henriche) Croes, Ripoldo Croes, Roland (Rolly) Bareño, Alfredo (Fechi) Bareño, Serapio (Jati) Weller, Joaquin Werleman, Hipolito (Poli) Pereira y Marcolino (Cholin) Erasmus. Den su añanan inicial e club tabata hunga futbol den liga clase B y den 2001 a avansa pa e liga maximo, [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]. Na 1969 SV Britannia ta participa pa prome bes na un torneo, derotando Vitesse Cashero 3-1. Na 2001 e ekipo ta promove pa e Division Honor. Desde 2005 el a titula campeon di Aruba na cuater ocacion y a participa siguidamente den 2005, 2006 i 2007 na e campeonato di CFU den un intento pa cualifica pa e Copa CONCACAF Champions league. Den e prome i di tres campeonato e ta termina den e prome rond, mientras den e di dos e club ta termina como ultimo den su grupo, cu unicamente un empate cu New Vibes di [[U.S. Virgin Islands]]. Tabata den [[Copa Betico Croes]] ku e ekipo a cosecha mas exito, destacando como e miho ekipo cu shete copa gana. Banda di su ekipo maximo e club ta activo cu diferente ekipo hubenil i di damas. Desde 2015 e ekipo di damas a titula cincu bes consecutivo campeon nacional di Aruba. == Directiva == * Presidente: Jorge Anthony Jansen * Vice Presidente: Cedric Werleman * Secretario : Marlon Werleman * Tesorero: Eddie Berg == Lista di Honor == '''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: 4''' * campeon na 2004/05, 2008/09, 2009/10, 2013/14 * subcampeon na 2005/06, 2007/08, 2012/13 '''[[Copa Betico Croes]]: 7''' * campeon na 2008, 2009, 2010, 2011, 2013, 2015, 2017 * finalista na 2016 == Participacion den CONCACAF == '''[[CONCACAF]] Champions League: 2''' * 2005 - prome rond * 2006 - prome rond {| border=1 cellspacing=0 cellpadding=4 style="border-collapse: collapse;" width=70% |- bgcolor="efefef" ! align=right| Aña !! Oponente !! Ida !! Buelta |- |align=right|2005 || {{SUR}} - SV Robinhood || align=center|1 - 2 || align=center|0 - 2 |- |align=right|2006/07 || {{UVI}} - New Vibes || align=center|1 - 1 || |- |align=right| || {{TTO}} - W Connection || align=center|0 - 8 || |- |align=right| || {{AAB}} - SAP FC || align=center|1 - 7 || |} == Weganan internacional == {| class="wikitable vatop" ! Fecha !! Wega y ekipo !! Resultado |- | 25 di oktober 2001|| SV Britannia vs {{CUW}} - seleccion di Corsou || B 3-3 |- | 28 di juni 2002 || SV Britannia vs {{COL}} - Atlético Nacional || 2-4 |- | 16 di juli 2003 || SV Britannia vs {{VEN}} - Carabobo FC || 2-5 |- | 27 di september 2005 || SV Britannia vs {{SUR}} - SV Robinhood || 1-2 |- | 29 di september 2005 || SV Britannia vs {{SUR}} - SV Robinhood || 0-2 |- | 21 di april 2006 || SV Britannia vs {{CUW}} - [[Centro Social Deportivo Barber|Centro Barber]] || 2-4 |- | 10 di december 2006 || SV Britannia vs {{UVI}} - New Vibes || 1-1 |- | 12 di december 2006 || SV Britannia vs {{TTO}} - San Juan Jabloteh || 0-8 |- | 14 di december 2006 || SV Britannia vs {{AAB}} - SAP FC || 1-7 |- | 2 di mei 2007 || SV Britannia vs {{VEN}} - Carabobo FC || 1-2 |- | 22 di mart 2009 || SV Britannia vs {{HTI}} - AS Cavaly || 0-5 |- | 29 di mart 2009 || SV Britannia vs {{HTI}} - AS Cavaly || 0-1 |- | 20 di mei 2010 || SV Britannia vs {{VEN}} - seleccion di Venezuela || 2-4 |- | 18 di juni 2010 || SV Britannia vs {{USA}} - Real Madrid Miami || 2-2 |- |} == Mira tambe == * [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]] == Link externo == * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - List of Champions] * [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-britannia-piedra-plat/10249/ SV Britannia] [[Category:Futbòl na Aruba]] fm2cx14oejjosztzw83ufz1rpe3tuqd Lloyd Gaston Smith 0 8749 90370 2022-08-13T12:27:14Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Lloyd Gaston Smith''' (n. [[27 di mei]] [[1891]] na Normal, [[Illinois]] - f. 9 di september [[1958]] na Media, [[Pennsylvania]]) tabata un halto funcionario [[Estadonan Uni di Merka|Mericano]] di e refineria [[Aruba]]no, [[Lago Oil & Transport Company]]. Komo director i presidente-director di e refineria el a hunga un papel importante den e desaroyo di e isla durante e prome mitar di [[siglo 20]]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di o..." wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Lloyd Gaston Smith''' (n. [[27 di mei]] [[1891]] na Normal, [[Illinois]] - f. 9 di september [[1958]] na Media, [[Pennsylvania]]) tabata un halto funcionario [[Estadonan Uni di Merka|Mericano]] di e refineria [[Aruba]]no, [[Lago Oil & Transport Company]]. Komo director i presidente-director di e refineria el a hunga un papel importante den e desaroyo di e isla durante e prome mitar di [[siglo 20]]. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62593909|titulo=Lloyd Gaston Smith}} {{References}} }} [[Category:Hende]] [[Category:Aruba]] 373n6rzcg99xjaqq6x9rk1yl1yjg7i3 90371 90370 2022-08-13T12:41:39Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Lloyd Gaston Smith''' (n. [[27 di mei]] [[1891]] na Normal, [[Illinois]] - f. 9 di september [[1958]] na Media, [[Pennsylvania]]) tabata un halto funcionario [[Estadonan Uni di Merka|Mericano]] di e refineria [[Aruba]]no, [[Lago Oil & Transport Company]]. Komo director i presidente-director di e refineria el a hunga un papel importante den e desaroyo di e isla durante e prome mitar di [[siglo 20]].<ref name="historia">{{nl}} Historia di Aruba, [http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=57 L. G. Smith]</ref> [[File:Statue of Lloyd Gaston Smith 18 34 28 409000.jpeg|thumb|left|Busto di L.G. Smith na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], [[Aruba]] dilanti [[Cas di Cultura]]]] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62593909|titulo=Lloyd Gaston Smith}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Smith, Lloyd Gaston}} [[Category:Hende]] [[Category:Aruba]] p5h615zoepj08roydmdkgo8b9ekbl2t 90379 90371 2022-08-13T13:29:33Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Databox}} '''Lloyd Gaston Smith''' (n. [[27 di mei]] [[1891]] na Normal, [[Illinois]] - f. 9 di september [[1958]] na Media, [[Pennsylvania]]) tabata un halto funcionario [[Estadonan Uni di Merka|Mericano]] di e refineria [[Aruba]]no, [[Lago Oil & Transport Company]]. Komo director i presidente-director di e refineria el a hunga un papel importante den e desaroyo di e isla durante e prome mita di [[siglo 20]].<ref name="historia">{{nl}} Historia di Aruba, [http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=57 L. G. Smith]</ref> [[File:Statue of Lloyd Gaston Smith 18 34 28 409000.jpeg|thumb|left|Busto di L.G. Smith na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], [[Aruba]] dilanti [[Cas di Cultura]]]] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =62593909|titulo=Lloyd Gaston Smith}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Smith, Lloyd Gaston}} [[Category:Hende]] [[Category:Aruba]] iku0jekzfub8p9ucbccr1nkr1t47xly RKVFC Sithoc 0 8750 90383 2022-08-13T15:17:22Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''RKVFC Sithoc''' (ofisialmente ''Rooms Katholieke Vereniging Football Club Sint Thomas College'') ta un klup di [[futbòl]] di bario di [[Muizenberg]] na [[Kòrsou]]. El a wòrdu fundá dia [[7 di mart]] [[1942]]. Kolónan di e klup ta blou-korá. == Lista di Honor == '''[[Kopa Juliana]]: 2''' * kampeon na 1965, 1966 * finalista na 1950, 1956, 1967 '''[[Kopa antiano]]: 9''' * kampeon na 1960, 1961, 1962, 1990, 1991, 1992, 1993, 1995, 1999 *..." wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''RKVFC Sithoc''' (ofisialmente ''Rooms Katholieke Vereniging Football Club Sint Thomas College'') ta un klup di [[futbòl]] di bario di [[Muizenberg]] na [[Kòrsou]]. El a wòrdu fundá dia [[7 di mart]] [[1942]]. Kolónan di e klup ta blou-korá. == Lista di Honor == '''[[Kopa Juliana]]: 2''' * kampeon na 1965, 1966 * finalista na 1950, 1956, 1967 '''[[Kopa antiano]]: 9''' * kampeon na 1960, 1961, 1962, 1990, 1991, 1992, 1993, 1995, 1999 * finalista na 1981, 1986, 1990, 1994 '''[[Sekshon Pagá]]: 9''' * kampeon na 1961, 1962, 1986, 1989, 1990-1991, 1991, 1992, 1993, 1995-1996 * supkampeon na 1950, 1954, 1956, 1963, 1980, 1994, 1998-1999 {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/rkv-fc-sithoc/10159/ Profil RKV FC Sithoc] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] 1s7tc5i5k5p729d3x8s91m1i4rl7dhw 90385 90383 2022-08-13T16:53:14Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''RKVFC Sithoc''' (ofisialmente ''Rooms Katholieke Vereniging Football Club Sint Thomas College'') ta un klup di [[futbòl]] di bario di [[Muizenberg]] na [[Kòrsou]]. El a wòrdu fundá dia [[7 di mart]] [[1942]]. Kolónan di e klup ta blou-korá. == Lista di Honor == '''[[Kopa Juliana]]: 2''' * kampeon na 1965, 1966 * finalista na 1950, 1956, 1967 '''[[Kopa antiano]]: 9''' * kampeon na 1960, 1961, 1962, 1990, 1991, 1992, 1993, 1995, 1999 * finalista na 1981, 1986, 1990, 1994 '''[[Liga Kòrsou]]: 9''' * kampeon na 1961, 1962, 1986, 1989, 1990-1991, 1991, 1992, 1993, 1995-1996 * supkampeon na 1950, 1954, 1956, 1963, 1980, 1994, 1998-1999 {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/rkv-fc-sithoc/10159/ Profil RKV FC Sithoc] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] catojvhjfpisfzc0r963ctyxix7y6vj 90389 90385 2022-08-13T18:16:50Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''RKVFC Sithoc''' (ofisialmente ''Rooms Katholieke Vereniging Football Club Sint Thomas College'') ta un klup di [[futbòl]] di bario di [[Muizenberg]] na [[Kòrsou]]. El a wòrdu fundá dia [[7 di mart]] [[1942]]. Kolónan di e klup ta blou-korá. == Lista di Honor == '''[[Kopa Juliana]]: 2''' * kampeon na 1965, 1966 * finalista na 1950, 1956, 1967 '''[[Kopa antiano]]: 9''' * kampeon na 1960, 1961, 1962, 1990, 1991, 1992, 1993, 1995, 1999 * finalista na 1981, 1986, 1990, 1994 '''[[Liga Kòrsou]]: 9''' * kampeon na 1961, 1962, 1986, 1989, 1990-1991, 1991, 1992, 1993, 1995-1996 * supkampeon na 1950, 1954, 1956, 1963, 1980, 1994, 1998-1999 {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/rkv-fc-sithoc/10159/ Profil RKV FC Sithoc] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Sithoc, RKVFC}} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] k4wsgleuiu5o43on8pcnoot5fg5srnw 90396 90389 2022-08-13T18:40:17Z Caribiana 8320 kambio di kategoria wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''RKVFC Sithoc''' (ofisialmente ''Rooms Katholieke Vereniging Football Club Sint Thomas College'') ta un klup di [[futbòl]] di bario di [[Muizenberg]] na [[Kòrsou]]. El a wòrdu fundá dia [[7 di mart]] [[1942]]. Kolónan di e klup ta blou-korá. == Lista di Honor == '''[[Kopa Juliana]]: 2''' * kampeon na 1965, 1966 * finalista na 1950, 1956, 1967 '''[[Kopa antiano]]: 9''' * kampeon na 1960, 1961, 1962, 1990, 1991, 1992, 1993, 1995, 1999 * finalista na 1981, 1986, 1990, 1994 '''[[Liga Kòrsou]]: 9''' * kampeon na 1961, 1962, 1986, 1989, 1990-1991, 1991, 1992, 1993, 1995-1996 * supkampeon na 1950, 1954, 1956, 1963, 1980, 1994, 1998-1999 {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/rkv-fc-sithoc/10159/ Profil RKV FC Sithoc] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Sithoc, RKVFC}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] 0gacm1xyc65ez3x5zpeegvd6zuva53a CRKSV Jong Colombia 0 8751 90384 2022-08-13T16:42:18Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Christelijk Rooms Katholiek Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin un di e miho anotashonnan di e pais riba su nòmber, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup. E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Sekshon Pagá]]..." wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Christelijk Rooms Katholiek Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin un di e miho anotashonnan di e pais riba su nòmber, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup. E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta blou-hel. E klup a partisipa na dies okashon den CONCACAF Champions Cup (1968, 1969, 1973, 1974, 1976, 1979, 1980, 1989, 1992 y 1994), logrando yega na final na 1967 i 1979. Segun e opinion di mayoria di e islanan antiano, e generashon di oro di CRKSV Jong Colombia tabata esun di 1979; e ekipo a mustra den kada partido un bon wega, un estilo ku hopi velosidat i un toke di agilidat. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 11''' * kampeon na 1966, 1968, 1972 , 1974, 1975-76, 1978-79, 1979-80, 1989, 1994, 1997, 2001 * finalista na 1967, 1977, 1991, 1993, 2003, 2007 '''[[Sekshon Pagá]]: 11''' * kampeon na 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1973, 1974-75, 1976, 1988, 1994, 2000 * supkampeon na 1956, 1961, 1972, 1977-78, 1978-79, 1991, 1993, 1996, 1997, 2003, 2007 '''CONCACAF Champions Cup''' * finalista na 1967, 1979 == Eks-hungadó notabel == * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Shanon Carmelia * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Brutil Hose * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rocky Siberie * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Nuelson Wau {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-colombia/10162/ Profil CRKSV Jong Colombia] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] sopb9a7jno8kuyaitkewe4oipsoj58b 90386 90384 2022-08-13T16:54:04Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Christelijk Rooms Katholiek Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin un di e miho anotashonnan di e pais riba su nòmber, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup. E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta blou-hel. E klup a partisipa na dies okashon den CONCACAF Champions Cup (1968, 1969, 1973, 1974, 1976, 1979, 1980, 1989, 1992 y 1994), logrando yega na final na 1967 i 1979. Segun e opinion di mayoria di e islanan antiano, e generashon di oro di CRKSV Jong Colombia tabata esun di 1979; e ekipo a mustra den kada partido un bon wega, un estilo ku hopi velosidat i un toke di agilidat. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 11''' * kampeon na 1966, 1968, 1972 , 1974, 1975-76, 1978-79, 1979-80, 1989, 1994, 1997, 2001 * finalista na 1967, 1977, 1991, 1993, 2003, 2007 '''[[Liga Kòrsou]]: 11''' * kampeon na 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1973, 1974-75, 1976, 1988, 1994, 2000 * supkampeon na 1956, 1961, 1972, 1977-78, 1978-79, 1991, 1993, 1996, 1997, 2003, 2007 '''CONCACAF Champions Cup''' * finalista na 1967, 1979 == Eks-hungadó notabel == * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Shanon Carmelia * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Brutil Hose * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rocky Siberie * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Nuelson Wau {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-colombia/10162/ Profil CRKSV Jong Colombia] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] 76ey032h45ybi2tc3ywgmjc7emihihd 90387 90386 2022-08-13T16:55:15Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Christelijk Rooms Katholiek Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin un di e miho anotashonnan di e pais riba su nòmber, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup. E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta blou-hel. E klup a partisipa na dies okashon den CONCACAF Champions Cup (1968, 1969, 1973, 1974, 1976, 1979, 1980, 1989, 1992 y 1994), logrando yega na final na 1967 i 1979. Segun e opinion di mayoria di e islanan antiano, e generashon di oro di CRKSV Jong Colombia tabata esun di 1979; e ekipo a mustra den kada partido un bon wega, un estilo ku hopi velosidat i un toke di agilidat. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 11''' * kampeon na 1966, 1968, 1972 , 1974, 1975-76, 1978-79, 1979-80, 1989, 1994, 1997, 2001 * finalista na 1967, 1977, 1991, 1993, 2003, 2007 '''[[Liga Kòrsou]]: 11''' * kampeon na 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1973, 1974-75, 1976, 1988, 1994, 2000 * supkampeon na 1956, 1961, 1972, 1977-78, 1978-79, 1991, 1993, 1996, 1997, 2003, 2007 '''CONCACAF Champions Cup''' * finalista na 1967, 1979 == Eks-hungadó notabel == * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Shanon Carmelia * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Brutil Hose * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rocky Siberie * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Nuelson Wau {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-colombia/10162/ Profil CRKSV Jong Colombia] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] 90b1y5ax96sfnui5vs3qqvy66acdzcl 90392 90387 2022-08-13T18:19:18Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Christelijk Rooms Katholiek Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin un di e miho anotashonnan di e pais riba su nòmber, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup. E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta blou-hel. E klup a partisipa na dies okashon den CONCACAF Champions Cup (1968, 1969, 1973, 1974, 1976, 1979, 1980, 1989, 1992 y 1994), logrando yega na final na 1967 i 1979. Segun e opinion di mayoria di e islanan antiano, e generashon di oro di CRKSV Jong Colombia tabata esun di 1979; e ekipo a mustra den kada partido un bon wega, un estilo ku hopi velosidat i un toke di agilidat. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 11''' * kampeon na 1966, 1968, 1972 , 1974, 1975-76, 1978-79, 1979-80, 1989, 1994, 1997, 2001 * finalista na 1967, 1977, 1991, 1993, 2003, 2007 '''[[Liga Kòrsou]]: 11''' * kampeon na 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1973, 1974-75, 1976, 1988, 1994, 2000 * supkampeon na 1956, 1961, 1972, 1977-78, 1978-79, 1991, 1993, 1996, 1997, 2003, 2007 '''CONCACAF Champions Cup''' * finalista na 1967, 1979 == Eks-hungadó notabel == * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Shanon Carmelia * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Brutil Hose * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rocky Siberie * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Nuelson Wau {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-colombia/10162/ Profil CRKSV Jong Colombia] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Jong Colombia, CRKSV}} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] odbron1oinn8gv5d4rwcoq950o3of29 90398 90392 2022-08-13T18:42:07Z Caribiana 8320 kambio di kategoria wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Christelijk Rooms Katholiek Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin un di e miho anotashonnan di e pais riba su nòmber, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup. E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta blou-hel. E klup a partisipa na dies okashon den CONCACAF Champions Cup (1968, 1969, 1973, 1974, 1976, 1979, 1980, 1989, 1992 y 1994), logrando yega na final na 1967 i 1979. Segun e opinion di mayoria di e islanan antiano, e generashon di oro di CRKSV Jong Colombia tabata esun di 1979; e ekipo a mustra den kada partido un bon wega, un estilo ku hopi velosidat i un toke di agilidat. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 11''' * kampeon na 1966, 1968, 1972 , 1974, 1975-76, 1978-79, 1979-80, 1989, 1994, 1997, 2001 * finalista na 1967, 1977, 1991, 1993, 2003, 2007 '''[[Liga Kòrsou]]: 11''' * kampeon na 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1973, 1974-75, 1976, 1988, 1994, 2000 * supkampeon na 1956, 1961, 1972, 1977-78, 1978-79, 1991, 1993, 1996, 1997, 2003, 2007 '''CONCACAF Champions Cup''' * finalista na 1967, 1979 == Eks-hungadó notabel == * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Shanon Carmelia * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Brutil Hose * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rocky Siberie * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Nuelson Wau {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-colombia/10162/ Profil CRKSV Jong Colombia] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Jong Colombia, CRKSV}} [[Category:Futbòl na Kòrsou] thh0jdasnnuza0g4jhyw9z4f03w08rh 90399 90398 2022-08-13T18:42:25Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Christelijk Rooms Katholiek Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin un di e miho anotashonnan di e pais riba su nòmber, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup. E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta blou-hel. E klup a partisipa na dies okashon den CONCACAF Champions Cup (1968, 1969, 1973, 1974, 1976, 1979, 1980, 1989, 1992 y 1994), logrando yega na final na 1967 i 1979. Segun e opinion di mayoria di e islanan antiano, e generashon di oro di CRKSV Jong Colombia tabata esun di 1979; e ekipo a mustra den kada partido un bon wega, un estilo ku hopi velosidat i un toke di agilidat. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 11''' * kampeon na 1966, 1968, 1972 , 1974, 1975-76, 1978-79, 1979-80, 1989, 1994, 1997, 2001 * finalista na 1967, 1977, 1991, 1993, 2003, 2007 '''[[Liga Kòrsou]]: 11''' * kampeon na 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1973, 1974-75, 1976, 1988, 1994, 2000 * supkampeon na 1956, 1961, 1972, 1977-78, 1978-79, 1991, 1993, 1996, 1997, 2003, 2007 '''CONCACAF Champions Cup''' * finalista na 1967, 1979 == Eks-hungadó notabel == * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Shanon Carmelia * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Brutil Hose * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rocky Siberie * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Nuelson Wau {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-colombia/10162/ Profil CRKSV Jong Colombia] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Jong Colombia, CRKSV}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] k58w125rnphpznpq0cl229frkr8s5an 90424 90399 2022-08-13T20:50:28Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Curaçaose Rooms Katholieke Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin un di e miho anotashonnan di e pais riba su nòmber, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup. E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta blou-hel. E klup a partisipa na dies okashon den CONCACAF Champions Cup (1968, 1969, 1973, 1974, 1976, 1979, 1980, 1989, 1992 y 1994), logrando yega na final na 1967 i 1979. Segun e opinion di mayoria di e islanan antiano, e generashon di oro di CRKSV Jong Colombia tabata esun di 1979; e ekipo a mustra den kada partido un bon wega, un estilo ku hopi velosidat i un toke di agilidat. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 11''' * kampeon na 1966, 1968, 1972 , 1974, 1975-76, 1978-79, 1979-80, 1989, 1994, 1997, 2001 * finalista na 1967, 1977, 1991, 1993, 2003, 2007 '''[[Liga Kòrsou]]: 11''' * kampeon na 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1973, 1974-75, 1976, 1988, 1994, 2000 * supkampeon na 1956, 1961, 1972, 1977-78, 1978-79, 1991, 1993, 1996, 1997, 2003, 2007 '''CONCACAF Champions Cup''' * finalista na 1967, 1979 == Eks-hungadó notabel == * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Shanon Carmelia * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Brutil Hose * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rocky Siberie * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Nuelson Wau {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-colombia/10162/ Profil CRKSV Jong Colombia] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Jong Colombia, CRKSV}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] iboip6amc3qhoshg60efcyrt8oj183a 90425 90424 2022-08-13T20:57:52Z Caribiana 8320 /* Eks-hungadó notabel */ wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Curaçaose Rooms Katholieke Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin un di e miho anotashonnan di e pais riba su nòmber, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup. E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta blou-hel. E klup a partisipa na dies okashon den CONCACAF Champions Cup (1968, 1969, 1973, 1974, 1976, 1979, 1980, 1989, 1992 y 1994), logrando yega na final na 1967 i 1979. Segun e opinion di mayoria di e islanan antiano, e generashon di oro di CRKSV Jong Colombia tabata esun di 1979; e ekipo a mustra den kada partido un bon wega, un estilo ku hopi velosidat i un toke di agilidat. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 11''' * kampeon na 1966, 1968, 1972 , 1974, 1975-76, 1978-79, 1979-80, 1989, 1994, 1997, 2001 * finalista na 1967, 1977, 1991, 1993, 2003, 2007 '''[[Liga Kòrsou]]: 11''' * kampeon na 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1973, 1974-75, 1976, 1988, 1994, 2000 * supkampeon na 1956, 1961, 1972, 1977-78, 1978-79, 1991, 1993, 1996, 1997, 2003, 2007 '''CONCACAF Champions Cup''' * finalista na 1967, 1979 == (Eks-)hungadó notabel == * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Shanon Carmelia * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Brutil Hose * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rocky Siberie * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Nuelson Wau {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-colombia/10162/ Profil CRKSV Jong Colombia] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Jong Colombia, CRKSV}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] gp2j7kojk7j8vqrs87xrdxukop28mfj SV Vesta 0 8752 90388 2022-08-13T17:28:42Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''SV Vesta''' (ofisialmente ''Sportvereniging Vriendschap Eendracht Sterken Tegen Alles'') ta un klup di [[futbòl]] na [[Kòrsou]]. E asosiashon a wòrdu fundá dia [[30 di yüni]] [[1948]] i ta establesé na [[Willemstad]]. Aktualmente e klup ta partisipa den e promé divishon di [[Liga Kòrsou]]. == Lista di Honor == '''[[Liga Kòrsou]]: 1''' * kampeon na 2018-2019<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.sport.cw/vesta-wint-verrassend/|tite..." wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''SV Vesta''' (ofisialmente ''Sportvereniging Vriendschap Eendracht Sterken Tegen Alles'') ta un klup di [[futbòl]] na [[Kòrsou]]. E asosiashon a wòrdu fundá dia [[30 di yüni]] [[1948]] i ta establesé na [[Willemstad]]. Aktualmente e klup ta partisipa den e promé divishon di [[Liga Kòrsou]]. == Lista di Honor == '''[[Liga Kòrsou]]: 1''' * kampeon na 2018-2019<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.sport.cw/vesta-wint-verrassend/|titel=VESTA wint verrassend|werk=Sport.cw|datum=2019-08-13|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> == Link eksterno== * [https://web.archive.org/web/20120114174656/http://www.svvesta.com/ Wepsait ofisial] {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/rkv-fc-sithoc/10159/ Profil RKV FC Sithoc] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:SV Vesta}} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] m2wbojyq74q5s4myt1q0myxmhmneqff 90391 90388 2022-08-13T18:18:20Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''SV Vesta''' (ofisialmente ''Sportvereniging Vriendschap Eendracht Sterken Tegen Alles'') ta un klup di [[futbòl]] na [[Kòrsou]]. E asosiashon a wòrdu fundá dia [[30 di yüni]] [[1948]] i ta establesé na [[Willemstad]]. Aktualmente e klup ta partisipa den e promé divishon di [[Liga Kòrsou]]. == Lista di Honor == '''[[Liga Kòrsou]]: 1''' * kampeon na 2018-2019<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.sport.cw/vesta-wint-verrassend/|titel=VESTA wint verrassend|werk=Sport.cw|datum=2019-08-13|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> == Link eksterno== * [https://web.archive.org/web/20120114174656/http://www.svvesta.com/ Wepsait ofisial] {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/rkv-fc-sithoc/10159/ Profil RKV FC Sithoc] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Vesta, SV}} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] pvath5ulkn509sulp51n6e8f2m9abzr 90393 90391 2022-08-13T18:32:41Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''SV Vesta''' (ofisialmente ''Sportvereniging Vriendschap Eendracht Sterken Tegen Alles'') ta un klup di [[futbòl]] na [[Kòrsou]]. E asosiashon a wòrdu fundá dia [[30 di yüni]] [[1948]] i ta establesé na [[Willemstad]]. Aktualmente e klup ta partisipa den e promé divishon di [[Liga Kòrsou]]. == Lista di Honor == '''[[Liga Kòrsou]]: 1''' * kampeon na 2018-2019<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.sport.cw/vesta-wint-verrassend/|titel=VESTA wint verrassend|werk=Sport.cw|datum=2019-08-13|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> == Link eksterno== * [https://web.archive.org/web/20120114174656/http://www.svvesta.com/ Wepsait ofisial] {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://us.soccerway.com/teams/curacao/rkv-fc-sithoc/10159/ Profil RKV FC Sithoc] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Vesta, SV}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] fmczkzfre8gd6y1kuzf267grtw2vsp7 RKSV Scherpenheuvel 0 8753 90390 2022-08-13T18:17:37Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''RKSV Scherpenheuvel''' (ofisialmente ''Rooms Katholieke Sport Vereniging Scherpenheuvel'') ta un klup di [[futbòl]] di e bario di [[Scherpenheuvel]] (Skèrpènè) di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E klup a wòrdu fundá dia [[1 di yanüari|promé di yanüari]] [[1933]] i a titulá kampeon di Kòrsou na 1965 i 1969. Na 1967 e ta gana e [[Kopa antiano]], e kampeonato di [[Antias Hulandes]]. Ku esaki e ta pasa pa partisipa den e [[CONCACAF]] C..." wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''RKSV Scherpenheuvel''' (ofisialmente ''Rooms Katholieke Sport Vereniging Scherpenheuvel'') ta un klup di [[futbòl]] di e bario di [[Scherpenheuvel]] (Skèrpènè) di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E klup a wòrdu fundá dia [[1 di yanüari|promé di yanüari]] [[1933]] i a titulá kampeon di Kòrsou na 1965 i 1969. Na 1967 e ta gana e [[Kopa antiano]], e kampeonato di [[Antias Hulandes]]. Ku esaki e ta pasa pa partisipa den e [[CONCACAF]] Champions' Cup na 1968, unda den e promé ront el a keda derotá dor di [[SV Transvaal]] di [[Sürnam]] (1-1, 1-3).<ref>[https://web.archive.org/web/20161019000204/https://scoreshelf.com/gfgk/en/RKSV_Scherpenheuvel/CAF_Confederation_Cup RKSV Scherpenheuvel], scoreshelf.com</ref> Ku frekuensia e klup a yega di hunga den e [[Sekshon Amatùr]], pero desde 2015 ta hunga atrobe den e [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta bèrdè-korá. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 1''' * kampeon na 1967 '''[[Liga Kòrsou]]: 3''' * kampeon na 1965, 1969, 2019-2020 (sekshon pagá) {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente *[https://web.archive.org/web/20160305093533/http://www.ffk.cw/season/season-2015/first-division/teams/32/rksv-scherpenheuvel/ Profiel bij de Curaçaose voetbalbond (FFK)] *[http://nl.soccerway.com/teams/curacao/scherpenheuvel/32985/ Profiel op soccerway.com] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Scherpenheuvel, RKSV}} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] 1tla3gg9aoz85ot4izi19flj3libs69 90397 90390 2022-08-13T18:41:05Z Caribiana 8320 kambio di kategoria wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''RKSV Scherpenheuvel''' (ofisialmente ''Rooms Katholieke Sport Vereniging Scherpenheuvel'') ta un klup di [[futbòl]] di e bario di [[Scherpenheuvel]] (Skèrpènè) di [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E klup a wòrdu fundá dia [[1 di yanüari|promé di yanüari]] [[1933]] i a titulá kampeon di Kòrsou na 1965 i 1969. Na 1967 e ta gana e [[Kopa antiano]], e kampeonato di [[Antias Hulandes]]. Ku esaki e ta pasa pa partisipa den e [[CONCACAF]] Champions' Cup na 1968, unda den e promé ront el a keda derotá dor di [[SV Transvaal]] di [[Sürnam]] (1-1, 1-3).<ref>[https://web.archive.org/web/20161019000204/https://scoreshelf.com/gfgk/en/RKSV_Scherpenheuvel/CAF_Confederation_Cup RKSV Scherpenheuvel], scoreshelf.com</ref> Ku frekuensia e klup a yega di hunga den e [[Sekshon Amatùr]], pero desde 2015 ta hunga atrobe den e [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta bèrdè-korá. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 1''' * kampeon na 1967 '''[[Liga Kòrsou]]: 3''' * kampeon na 1965, 1969, 2019-2020 (sekshon pagá) {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente *[https://web.archive.org/web/20160305093533/http://www.ffk.cw/season/season-2015/first-division/teams/32/rksv-scherpenheuvel/ Profiel bij de Curaçaose voetbalbond (FFK)] *[http://nl.soccerway.com/teams/curacao/scherpenheuvel/32985/ Profiel op soccerway.com] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Scherpenheuvel, RKSV}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] pwr1lzqzx6toac2wjybbaui2tvcsa44 Category:Futbòl na Kòrsou 14 8754 90394 2022-08-13T18:37:46Z Caribiana 8320 Created page with "{{broodkruimel}} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]]" wikitext text/x-wiki {{broodkruimel}} [[Category:Futbòl]] [[Category:Kòrsou]] lr2diuqq6gry7bxe98isvpikhipvjo5 Category:Futbòl na Aruba 14 8755 90405 2022-08-13T18:55:16Z Caribiana 8320 Created page with "{{Broodkruimel}} [[Category:Deporte na Aruba]]" wikitext text/x-wiki {{Broodkruimel}} [[Category:Deporte na Aruba]] 1xljjvp03tfv5yzqqq7yxt8pg7ym3pc 90410 90405 2022-08-13T18:59:17Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Broodkruimel}} [[Category:Deporte na Aruba]] [[Category:Futbòl|Aruba]] r7v9ul29fj6ladcc0oxmm2d5naet6no CRKSV Jong Holland 0 8756 90423 2022-08-13T20:48:51Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Holland''' (ofisialmente ''Curaçaose Rooms Katholieke Sport Vereniging Jong Holland'') ta un klup di [[futbòl]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]] ku ta milita den [[Liga Kòrsou]]. Na Kǒrsou, e ta e di dos klup mas bieu i e ekipo mas eksitoso despues di [[SUBT]]. Jong Holland a wòrdu fundá dia [[15 di yüli]] [[1919]]. Su kolónan ta blou-korá. Desde 1926 el a sali viktorioso den e liga mas altu na diesseis okashon. Apesar di..." wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Holland''' (ofisialmente ''Curaçaose Rooms Katholieke Sport Vereniging Jong Holland'') ta un klup di [[futbòl]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]] ku ta milita den [[Liga Kòrsou]]. Na Kǒrsou, e ta e di dos klup mas bieu i e ekipo mas eksitoso despues di [[SUBT]]. Jong Holland a wòrdu fundá dia [[15 di yüli]] [[1919]]. Su kolónan ta blou-korá. Desde 1926 el a sali viktorioso den e liga mas altu na diesseis okashon. Apesar di su eksito na kas e klup nunka no a yega e fase final di e [[CONCACAF]] Champions' League, kedando kada bes elimina durante e fasenan promé. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 5''' * kampeon na 1960, 1966, 1977, 1978, 1982 * finalista na 1965, 1979, 1984, 1999 '''[[Liga Kòrsou]]: 16''' * kampeon na 1926, 1928, 1932, 1936, 1938, 1940, 1944, 1949, 1950, 1953, 1960, 1978, 1981, 1999, 2018, 2021 * supkampeon na 1933, 1936-37, 1938-39, 1940-42, 1944-46, 1947, 1952, 1965, 1976, 1977, 1984, 1992 '''[[Kopa MCB]]: 1''' * kampeon na 2021<ref>{{citeer web|url=https://www.dolfijnfm.com/jong-holland-kampioen-van-curacao/|titel=Jong Holland kampioen van Curacao|werk=Dolfijn FM|datum=2021-12-20|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://nl.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-holland/10163/ Profil CRKSV Jong Holland riba soccerway] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Jong Holland, CRKSV}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] [[Category:Futbòl na Kòrsou]] k1z1jlwzwuvn34xrh82uc4qatt8wzpw 90426 90423 2022-08-13T21:03:16Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''CRKSV Jong Holland''' (ofisialmente ''Curaçaose Rooms Katholieke Sport Vereniging Jong Holland'') ta un klup di [[futbòl]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]] ku ta milita den [[Liga Kòrsou]]. Na Kǒrsou, e ta e di dos klup mas bieu i e ekipo mas eksitoso despues di [[SUBT]]. Jong Holland a wòrdu fundá dia [[15 di yüli]] [[1919]]. Su kolónan ta blou-korá. Desde 1926 el a sali viktorioso den e liga mas altu na diesseis okashon. Apesar di su eksito na kas e klup nunka no a yega e fase final di e [[CONCACAF]] Champions' League, kedando kada bes elimina durante e fasenan promé. == Lista di Honor == '''[[Kopa antiano]]: 5''' * kampeon na 1960, 1966, 1977, 1978, 1982 * finalista na 1965, 1979, 1984, 1999 '''[[Liga Kòrsou]]: 16''' * kampeon na 1926, 1928, 1932, 1936, 1938, 1940, 1944, 1949, 1950, 1953, 1960, 1978, 1981, 1999, 2018, 2021 * supkampeon na 1933, 1936-37, 1938-39, 1940-42, 1944-46, 1947, 1952, 1965, 1976, 1977, 1984, 1992 '''[[Kopa MCB]]: 1''' * kampeon na 2021<ref>{{citeer web|url=https://www.dolfijnfm.com/jong-holland-kampioen-van-curacao/|titel=Jong Holland kampioen van Curacao|werk=Dolfijn FM|datum=2021-12-20|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref> == (Eks-)hungadó notabel == * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Criston Brunkard * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Quinton Christina * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] [[Ergilio Hato]] * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Federico Jansen * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Maximiliano Juliana * [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Frans Kelkboom * [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Pedro Matrona {{Appendix|refs|2= {{References}} ;Lista di fuente * [https://nl.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-holland/10163/ Profil CRKSV Jong Holland riba soccerway] * [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners] * [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions] }} {{DEFAULTSORT:Jong Holland, CRKSV}} [[Category:Futbòl na Kòrsou]] [[Category:Futbòl na Kòrsou]] fty37l1dspeldsb3mpn7x524d8b8sug 14 di ougùstùs 0 8757 90427 2022-08-14T10:22:32Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''14 di ougùstùs''' ta e di 226 [[dia]] di aña (227 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 139 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[13 di ougùstùs]] * [[15 di ougùstùs]] * [[14 di yüli]] * [[14 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]]" wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''14 di ougùstùs''' ta e di 226 [[dia]] di aña (227 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 139 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[13 di ougùstùs]] * [[15 di ougùstùs]] * [[14 di yüli]] * [[14 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] d8gbj7alr9ejpjzoxjcylnwan25a8bx 90433 90427 2022-08-14T10:54:22Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''14 di ougùstùs''' ta e di 226 [[dia]] di aña (227 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 139 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == * [[2008]] - [[Percy Irausquin]] (39), diseñadó di moda di [[Aruba]] == A selebrá/konmemorá == * {{PAK}} - Dia di Independensia * {{PAR}} - Dia di Bandera == Mira tambe == * [[13 di ougùstùs]] * [[15 di ougùstùs]] * [[14 di yüli]] * [[14 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] 8vtzbavwcdfp845lwxs4p7k0l1r77yx 90434 90433 2022-08-14T10:56:32Z Caribiana 8320 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''14 di ougùstùs''' ta e di 226 [[dia]] di aña (227 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 139 dia pa e aña terminá. == A sosodé == * [[1927]] - Na [[Aruba]] a funda e klup di futbòl [[SV La Fama]]. == A nase == == A fayesé == * [[2008]] - [[Percy Irausquin]] (39), diseñadó di moda di [[Aruba]]. == A selebrá/konmemorá == * {{PAK}} - Dia di Independensia * {{PAR}} - Dia di Bandera == Mira tambe == * [[13 di ougùstùs]] * [[15 di ougùstùs]] * [[14 di yüli]] * [[14 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] jndxwikci5e5emh10h2nq2kly2kyzto 15 di ougùstùs 0 8758 90428 2022-08-14T10:23:33Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''15 di ougùstùs''' ta e di 227 [[dia]] di aña (228 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 138 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[14 di ougùstùs]] * [[16 di ougùstùs]] * [[15 di yüli]] * [[15 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]]" wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''15 di ougùstùs''' ta e di 227 [[dia]] di aña (228 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 138 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[14 di ougùstùs]] * [[16 di ougùstùs]] * [[15 di yüli]] * [[15 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] 1fgidwsv97d7a3fj4nb5m4d42hduh48 90432 90428 2022-08-14T10:47:26Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''15 di ougùstùs''' ta e di 227 [[dia]] di aña (228 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 138 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * {{IND}}: Dia di Independensia * {{KOR}}: Dia di Independensia * {{CRI}}: [[Dia di Mama]] == Mira tambe == * [[14 di ougùstùs]] * [[16 di ougùstùs]] * [[15 di yüli]] * [[15 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] t3iy2ve11otxchctfo70du3itdyllwy 16 di ougùstùs 0 8759 90429 2022-08-14T10:24:46Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''16 di ougùstùs''' ta e di 228 [[dia]] di aña (229 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 137 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[15 di ougùstùs]] * [[17 di ougùstùs]] * [[16 di yüli]] * [[16 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]]" wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''16 di ougùstùs''' ta e di 228 [[dia]] di aña (229 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 137 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[15 di ougùstùs]] * [[17 di ougùstùs]] * [[16 di yüli]] * [[16 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] bz9le7qfdth4z1ygcqbw9aw3omxrysm 90430 90429 2022-08-14T10:37:18Z Caribiana 8320 ampliashon wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''16 di ougùstùs''' ta e di 228 [[dia]] di aña (229 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 137 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == * [[1977]] - [[Elvis Presley]] (42), kantante [[Estadonan Uni di Merka|merikano]] == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[15 di ougùstùs]] * [[17 di ougùstùs]] * [[16 di yüli]] * [[16 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]] ghf5ji2royjadwm2h62aewumdv0vi6l