Wikipedia
papwiki
https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal
MediaWiki 1.39.0-wmf.25
first-letter
Media
Special
Talk
User
User talk
Wikipedia
Wikipedia talk
File
File talk
MediaWiki
MediaWiki talk
Template
Template talk
Help
Help talk
Category
Category talk
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
India
0
1902
90777
85451
2022-08-23T20:16:52Z
Caribiana
8320
clean up parsial
wikitext
text/x-wiki
{{Infopais
|nomber_nativo = ''Bhārat Gaṇarājya''
|nomber_propio = Republika di India
|nomber_komun = India
|imagen_bandera = Flag of India.svg
|imagen_mapa = India (orthographic projection).svg
|imagen_wapen = Emblem of India.svg
|himno_nashonal = [[Satyameva Jayate]]
|kapital = [[New Delhi]]
|stat_mas_grandi= [[Mumbai]]
|idiomanan_ofisial = [[Hindi]], [[Ingles]]
|forma_di_gobernashon = [[Demokrasia]] parlamentario<br />[[Republika konstitushonal]]
|titulonan_kabesantenan = <br />- [[Presidente di India|Presidente]]<br />- [[Vice Presidente]]<br />- [[Promé Minister di India Hulandes|Promé Minister]]
|nombernan_kabesantenan = [[Pranab Mukherjee]]<br />[[Mohammad Hamid Ansari]]<br />[[Narendra Modi]]
|tipo_di_soberania = Independensia
|eventonan_di_fundashon = [[Independensia for di Gran Bretania|Movementu di <br/ >Independensia di India]]
|fechanan_di_fundashon = <br/ ><br />[[15 di ougùstùs]] [[1947]]
|area = 3,287,263 km2
|rango_area = di 7
|persentahe_awa = 9.56
|pop_aproksima = 1,293,057,000
|pop_segun_senso = 1,,210,854,977
|rango_populashon = di 2
|ana_kalkulashon_di_pop = 2016
|ana_di_senso = 2011
|densidat_pop = 389.9/km2
|rango_densidat_pop = di 31
|moneda = [[Rupee]]
|kodigo_moneda = INR
|zona_di_tempu = IST
|utc_offset = +5.30
|kodigo_tld = .in
|kodigo_pa_yama = 91
|nota =
}}
'''India''', ofisialmente e ''Republika di India'' (na [[hindi]]: ''Bhārat Gaṇarājya''), ta un pais den e parti [[Oeste Sur]] di [[Asia]]. E ta e di siete pais mas grandi na mundu den area geografiko, i e di dos mas poblá ku mas ku 1.2 bíon hende. E tin frontera ku e [[Oceano Indiko]] na parti zuit, e [[Laman Arabe]] na parti zuit-west, e [[Bahia di Bengal]] na parti zuit-ost, anto e ta parti frontera di tera ku [[Pakistan]] na parti west, [[China]], [[Nepal]] i [[Bhutan]] na parti nort anto [[Birma]] i [[Bangladesh]] na parti ost. Den e Oceano Indiko, India ta banda di [[Sri Lanka]] i e [[Islanan Maldiva]], tambe e islanan [[Islanan Andaman|Andaman]] i [[Islanan Nicobar|Nicobar]] di India ta parti un frontera maritimo ku [[Tailandia]] i [[Indonesia]].
== Historia ==
E historia di India ta kuminsá ku e sivilisashon di e dál di Indus, ku a floresé den e parti nort-óst di e subkontinente di India for di e aña 3300 pa 1700 prome ku Kristu. E sivilisashon di edat di bròns edat aki a wordu sigui dor di un di heru den e peiodo vediko, kuá a mira e subimentu di importansia di varios reino importante.
E mapa politiko di India den tempu medieval tabata un kantidat grandi di reino ku teritorionan semper kambiando. Den e siglonan 4 i 5 despues di kristu, e parti nort di India a wordu uní bou di e Dinastia di Gupta. Durante e periodo aki, konosi komo e "Siglo di Oro" di India, kultura [[Hinduismo|Hindu]] ando administrashon politiko a bira hopi avansá.
[[File:Moghul.1590-95гг.jpg|thumb|200px|left|Un bista di ekskritornan i artista den e dynastia di Mughal]] E religion [[Islam|islamiko]] a plama riba e subkontinente durante un periodo di 500 anja. Den e siglonan 10 i 11, e [[Turkia|Turkonan]] anto e [[Afganistan|Afganonan]] a invadí India anto a establese sultanatonan na [[Delhi]]. Den e parti prome di siglo 16, desendientenan di [[Gengis Khan]] a drenta india via e parti nort anto a establese e dynastia di Mughal (Mogul), kual a dura 200 anja. For di e siglo 11 pa 15 e parti sur di India tabata dominá pa e dinastianan Hindú di Chola i Vijayanagar. Durante e tempu aki e dos sistemanan di Hindu ku Islam a brua den otro, lagando sierto marka kultural riba otro.
Na 1619 e [[Reino Uni|Britanikonan]] a establese e prome uitpost na Surtat. Despues den e mesun siglo e Oost Indische Compagnie Britaniko a habri varios departamentu di interkambio na Madras, Bombai, i Calcutta, kada un bou di protekshon di mandatonan nativo.
E britanikonan a expande nan influensia den e zonanan aki te ku, den e añanan 1850, nan a kontrola mayoria di India, Pakistan i Bangladesh. Na 1857, un rebelion den e parti nort di India dirigi pa soldatnan di India ku a mutiná a kousa ku e Parlamentu Britaniko a transferi tur poder politiko for di e Kompania na e gobierno real Britaniko. Asina e reino a kuminsa administra mayoria di India direktamente i tabata kontrola e sobra ku tratadonan ku monarkanan lokal.
Den e parti final di e [[siglo 19]], a dal e promé pasonan pa outonomia di India ku e apuntashon di consuladonan di India pa konsehá e gobernantenan Britaniko. Kuminsando na 1920, e lider di India [[Mohandas K. Gandhi]] a transformá e [[partido polítiko]] di Kongreso Nashonal di India den un movementu masivo ku a tene kampaño kontra mandato kolonial Britaniko. E partido a usa resistensia parlamentario i protesta no-violente pa yega na [[independensia]].
[[File:Nehru gandhi.jpg|thumb|200px|right|Jawaharlal Nehru, e prome premier, sintá banda di lider politiko Mohandas (Mahatma) Gandhi]]
Dia [[15 di ougùstùs]] [[1947]], India a bira un "dominion" den e [[Commonwealth of Nations|Mankomunidat]], ku [[Jawaharlal Nehru]] komo [[promé minister]]. Dissatisfakshon entre Hindunan i Moslimnan a kousa ku Gran Bretania a parti e ex-kolonia na dos den Ost i West Pakistan, ku tabata tin un mayoria Islamiko, anto India, ku tabata tin un mayoria Hindu. India a bira un repúblika den e Mankomunidat ora e la proklama su konstitushon na [[26 di yanüari]] [[1950]].
Despues di independensia e partido di Gandhi i Nehru a sigui manda India bou di influensia di Nehru mes i despues su yiu muhé i nietu, ku eksepshonan den añanan 1970 i 80.
== Geografia ==
India ta pertenese na e plato tektoniko di e subkontinente di India. E plato aki a kuminsa move 75 mion anja pasa den e direkshon di e plato di Eurasia. Ora e dos platonan aki a dal den otro, e fenomeno di [[Subdukshon]] a tuma lugá den kua e plato di India a baha abou di e plato di Eurasia. Esaki a krea e serunan di [[Himalaya]] na parti nort di e pais.
E kosta di India ta midi un 7,517 kilometer na largura, di kua 5,423 kilometro ta di India peninsular i 2,094 kilometer ta di e islanan ku ta pertenese na India. Segun e kartanan hidrografiko di marina di India e kosta ta konsisti di 43% playa di santu; 11% kosta di piedra kual ta inklui klip, i 46% di kostanan di lodo of moeras.
E ruinan mayor ku ta kore dor di India tur ta origina den e serunan di Himalaya ku ta inklui i [[Rui di Ganges|Ganges]] i e [[Rui di Bramaputra|Bramaputra]]. Tur dos di nan ta kaba den e [[Bahia di Bengal]]. India tin dos [[archipielago]], e islanan di Lakshadweep ku ta un atol di koral banda di e kosta zuit-west di India, anto e islanan Andaman i Nicobar, na parti zuit-ost ku ta volkaniko di origen.
{| class="infobox borderless"
|+ Simbolo nashonal di e Republika di India (ofisial)
|-
! '''National animal'''
|
| [[Image:2005-bandipur-tusker.jpg|50px]]
|-
! '''National bird'''
|
| [[Image:Pavo muticus (Tierpark Berlin) - 1017-899-(118).jpg|50px]]
|-
! '''National tree'''
|
| [[Image:Banyan tree on the banks of Khadakwasla Dam.jpg|50px]]
|-
! '''National flower'''
|
| [[Image:Sacred lotus Nelumbo nucifera.jpg|50px]]
|-
! '''National heritage animal'''
|
| [[Image:Panthera tigris.jpg|50px]]
|-
! '''National aquatic marine mammal'''
|
| [[Image:PlatanistaHardwicke.jpg|50px]]
|-
! '''National reptile'''
|
| [[Image:King-Cobra.jpg|50px]]
|-
! '''National heritage mammal'''
|
| [[Image:Hanuman Langur.jpg|50px]]
|-
! '''National fruit'''
|
| [[Image:An Unripe Mango Of Ratnagiri (India).JPG|50px]]
|-
! '''National temple'''
|
| [[Image:New Delhi Temple.jpg|50px]]
|-
! '''National river'''
|
| [[Image:River Ganges.JPG|50px]]
|-
! '''National mountain'''
|
| [[Image:Nanda Devi 2006.JPG|50px]]
|-
|}
{{Template:Asia}}
[[Category:India]]
a5hr62v3qixg64m3f19ga92fh4ffia4
Ágreda
0
2222
90794
61865
2022-08-23T21:46:44Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''{{PAGENAME}}'''</big></big>
|-
| style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 |
{| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| align="center" width="140px" | [[File:Localización de la provincia de Soria.svg|125px]]
| align="center" width="140px" | [[File:Comarca de Campo de Gomara (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
|-
| align=center colspan=2 | [[File:{{PAGENAME}} (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
'''Ágreda''' ta un [[munisipio]] [[Spaña|spaño]] den [[Soria (provinsia)|provinsia di Soria]], region di Castilia i Leon. E tin 3.215 (2007) habitante.
== Mira tambe ==
* [[Lista di munisipio na Soria]].
[[Category:Soria (provinsia)]]
bkyqyzzy2mfu0d1bhprgjlt1i9k4e9j
Baraona
0
2299
90797
61871
2022-08-23T21:49:26Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''{{PAGENAME}}'''</big></big>
|-
| style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 |
{| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| align="center" width="140px" | [[Image:Localización de la provincia de Soria.svg|125px]]
| align="center" width="140px" | [[Image:Comarca de Arcos de Jalon (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
|-
| align=center colspan=2 | [[image:{{PAGENAME}} (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
'''{{PAGENAME}}''' ta un [[munisipio]] [[Spaña|spaño]] den [[Soria (provinsia)|provinsia di Soria]], region di Castilia i Leon.
== Mira tambe ==
* [[Lista di munisipio na Soria]].
[[Category:Soria (provinsia)]]
k7fzr10tg64t0zzoy7a1m06ckw9t3ss
Carrascosa de la Sierra
0
2323
90796
61801
2022-08-23T21:48:50Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''{{PAGENAME}}'''</big></big>
|-
| style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 |
{| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| align="center" width="140px" | [[Image:Localización de la provincia de Soria.svg|125px]]
| align="center" width="140px" | [[Image:Comarca de Tierras Altas y Valles del Ter (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
|-
| align=center colspan=2 | [[image:{{PAGENAME}} (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
'''{{PAGENAME}}''' ta un [[munisipio]] [[Spaña|spaño]] den [[Soria (provinsia)|provinsia di Soria]], region di Castilia i Leon.
== Mira tambe ==
* [[Lista di munisipio na Soria]].
[[Category:Soria (provinsia)]]
l3tv04nkgld8axtz33ap0oq79auesxl
Aldealices
0
2326
90795
61951
2022-08-23T21:48:05Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''{{PAGENAME}}'''</big></big>
|-
| style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 |
{| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| align="center" width="140px" | [[File:Localización de la provincia de Soria.svg|125px]]
| align="center" width="140px" | [[File:Comarca de Tierras Altas y Valles del Ter (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
|-
| align=center colspan=2 | [[File:{{PAGENAME}} (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
'''{{PAGENAME}}''' ta un [[munisipio]] [[Spaña|spaño]] den [[Soria (provinsia)|provinsia di Soria]], region di Castilia i Leon.
== Mira tambe ==
* [[Lista di munisipio na Soria]].
[[Category:Soria (provinsia)]]
cxkxt3x1zbbghsodhmo2lthgikqnsyl
Fuentearmegil
0
2398
90793
61810
2022-08-23T21:45:27Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{| border=1 align=right cellpadding=4 cellspacing=0 width=300 style="margin: 0 0 1em 1em; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;"
|+<big><big>'''{{PAGENAME}}'''</big></big>
|-
| style="background:#efefef;" align="center" colspan=2 |
{| border="0" cellpadding="2" cellspacing="0"
|-
| align="center" width="140px" | [[Image:Localización de la provincia de Soria.svg|125px]]
| align="center" width="140px" | [[Image:Comarca de Burgo de Osma (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
|-
| align=center colspan=2 | [[image:{{PAGENAME}} (Soria) Mapa.svg|125px]]
|}
'''{{PAGENAME}}''' ta un [[munisipio]] [[Spaña|spaño]] den [[Soria (provinsia)|provinsia di Soria]], region di Castilia i Leon.
== Mira tambe ==
* [[Lista di munisipio na Soria]].
[[Category:Soria (provinsia)]]
gkyqoobb3bb0oyco9ajzkt4vo81pdib
Eskudo di Kòrsou
0
2861
90758
89107
2022-08-23T13:33:04Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Refimprove}}
[[File:Coat of arms of Curaçao.svg|250px|right|thumb|Eskudo di Kòrsou.]]
E '''Eskudo di Kòrsou''' ta un símbolo ofisial di pais [[Kòrsou]] ku ta representa su pasado, presente i futuro. Dia [[24 di yüli]] [[1964]] e eskudo a wòrdu aproba dor di [[Konseho Insular|Konseho insular di Kòrsou]].
== Deskripshon ==
E eskudo ta parti den dos parti igual cu Un liña vertikal i ariba tin un korona. Mei mei di e eskudo mes tin un eskudo mas chikitu. E eskudo chikitu ta kòrá. Un faha pretu vertikal ku tres krus di San Andres koló blou, ta parti’é den dos parti igual. E korona di oro riba e eskudo i e barku riba laman ta rekordá nos e union históriko ku e riku i poderoso [[Amsterdam]]. Den Siglo di Oro e siudat aki tabata dominá henter mundu di komèrsio i konsekuentemente tambe negoshi di plaka den siglo 18. Pa medio di su influensha dominante den [[West Indische Compagnie]], [[Amsterdam]] tabata kontrolá nabegashon [[Oséano Atlántiko|transatlántiko]] i asina tambe komèrsio di produktonan [[Kolonialismo|kolonial]] ku paisnan [[Estadonan Uni di Merka|merikano]], usando [[haf di Kòrsou]] komo sentro di komèrsio prinsipal.
Tabata Maximiliano di [[Austria]] (emperador di e asina yamá “Heilige Roomse Rijk der Duitse Natie”, na kual Hulanda tabata pertenesé den e tempu ei) kende a regalá Amsterdam e korona di oro riba su eskudo di tres krus. E tempu ei, 1489, Maximiliano di Austria tabata okupá e puesto di regente tambe pa su yu hòmber Philips de Schone, Heer der Nederlanden.
Ku e regalo aki Maximiliano di Austria a demostrá e gran nifikashon finansiero-ekonómiko ku Amsterdam tabatin pa e dinastia ku tabata na mando i su simpatia speshal pa e siudat aki.
E mesun relashon aki tambe tabata eksistí entre haf di Amsterdam i haf di Kòrsou. Awendia e korona ta indiká e union di nos pueblo ku Kas Oraño i [[Reino Hulandes]].
E banda na man robes di e eskudo, ku e barku riba laman blou, ta simbolisá e importansia grandi di laman i nabegashon pa Kòrsou den pasado, presente i futuro. Den pasado, e desaroyo di Kòrsou tabata satisfaktorio. Antepasádonan di su habitantenan a bini Kòrsou ku barku for di tur parti di mundu, aunke no tur ora boluntariamente. Trahando duru –sea obligá òf nò –nan a laga un isla ku prosperidat atras. E koló blou riba e eskudo ta simbolisá tambe fieldat: fieldat na tradishonnan ku ta enserá puntualidat, sinseridat, ingeniosidat, produktividat i espesialmente amor pa nos tera natal Kòrsou.
Na banda drechi di e eskudo tin un palu kargá di [[laraha]]. Solamente si praktiká tur e tradishonnan ku e banda robes ta mustra ariba, e palu lo sigui karga fruta na abundansia. Asina e suela di Kòrsou lo sigui produsí frutanan riku, loke ta simbolisá pa e koló bèrdè ku tin den e parti drechi di e eskudo. E ora ei tambe e pueblo a pone korona riba obra di su antepasádonan.<ref>[https://web.archive.org/web/20110722200205/http://www.curacao-gov.an/Site.nsf/6798ee24f525c5460425705f006d9308/f2f605805a29b432042571ef00689c11/$FILE/bukidibanderaihimno.pdf Buki di bandera, eskudo i himno di Kòrsou] (2004), pagina 14</ref>
== Emblema nobo ==
Na mart 2021 gabinete [[Eugene Rhuggenaath|Rhuggenaath]] a anunsiá e proyekto partisipativo pa remplasa e eskudo ku un emblema nashonal nobo ku lo miho representá e pais, uni su siudadanonan i krea un sentido di patriotismo i orguyo profundo.<ref>[https://emblema.cw/un-emblema-nobo Un emblema nobo], Gobièrnu di Kòrsou</ref> A instalá e ''Komishon Emblema Kòrsou'' pa hasi un pre-selekshon di e diseñonan risibi. Despues pa medio di votashon e siudadania ta skohe e diseño ganadó ku lo wòrdu presentá dia 10 di òktober 2022.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://curacao.nu/nationaal-symbool-curacao-moet-klaar-zijn-voor-10-oktober/|titel=Nationaal symbool Curacao moet klaar zijn voor 10 oktober|werk=Curacao.nu|datum=2022-0707|bezochtdatum=2022-07-09}}</ref>
{{Template:Navegashon simbolo nashonal di Kòrsou}}
{{Appendix}}
[[Category:Kòrsou]]
bwb6os5141vlpyb2hej0k1mt8kyxida
90764
90758
2022-08-23T13:57:49Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Refimprove}}
[[File:Coat of arms of Curaçao.svg|250px|right|thumb|Eskudo di Kòrsou.]]
E '''Eskudo di Kòrsou''' ta un símbolo ofisial di pais [[Kòrsou]] ku ta representa su pasado, presente i futuro. Dia [[24 di yüli]] [[1964]] e eskudo a wòrdu aproba dor di [[Konseho Insular|Konseho insular di Kòrsou]].
== Deskripshon ==
E eskudo ta parti den dos parti igual cu Un liña vertikal i ariba tin un korona. Mei mei di e eskudo mes tin un eskudo mas chikitu. E eskudo chikitu ta kòrá. Un faha pretu vertikal ku tres krus di San Andres koló blou, ta parti’é den dos parti igual. E korona di oro riba e eskudo i e barku riba laman ta rekordá nos e union históriko ku e riku i poderoso [[Amsterdam]]. Den Siglo di Oro e siudat aki tabata dominá henter mundu di komèrsio i konsekuentemente tambe negoshi di plaka den siglo 18. Pa medio di su influensha dominante den [[West Indische Compagnie]], [[Amsterdam]] tabata kontrolá nabegashon [[Oséano Atlántiko|transatlántiko]] i asina tambe komèrsio di produktonan [[Kolonialismo|kolonial]] ku paisnan [[Estadonan Uni di Merka|merikano]], usando [[haf di Kòrsou]] komo sentro di komèrsio prinsipal.
Tabata Maximiliano di [[Austria]] (emperador di e asina yamá “Heilige Roomse Rijk der Duitse Natie”, na kual Hulanda tabata pertenesé den e tempu ei) kende a regalá Amsterdam e korona di oro riba su eskudo di tres krus. E tempu ei, 1489, Maximiliano di Austria tabata okupá e puesto di regente tambe pa su yu hòmber Philips de Schone, Heer der Nederlanden.
Ku e regalo aki Maximiliano di Austria a demostrá e gran nifikashon finansiero-ekonómiko ku Amsterdam tabatin pa e dinastia ku tabata na mando i su simpatia speshal pa e siudat aki.
E mesun relashon aki tambe tabata eksistí entre haf di Amsterdam i haf di Kòrsou. Awendia e korona ta indiká e union di nos pueblo ku Kas Oraño i [[Reino Hulandes]].
E banda na man robes di e eskudo, ku e barku riba laman blou, ta simbolisá e importansia grandi di laman i nabegashon pa Kòrsou den pasado, presente i futuro. Den pasado, e desaroyo di Kòrsou tabata satisfaktorio. Antepasádonan di su habitantenan a bini Kòrsou ku barku for di tur parti di mundu, aunke no tur ora boluntariamente. Trahando duru –sea obligá òf nò –nan a laga un isla ku prosperidat atras. E koló blou riba e eskudo ta simbolisá tambe fieldat: fieldat na tradishonnan ku ta enserá puntualidat, sinseridat, ingeniosidat, produktividat i espesialmente amor pa nos tera natal Kòrsou.
Na banda drechi di e eskudo tin un palu kargá di [[laraha]]. Solamente si praktiká tur e tradishonnan ku e banda robes ta mustra ariba, e palu lo sigui karga fruta na abundansia. Asina e suela di Kòrsou lo sigui produsí frutanan riku, loke ta simbolisá pa e koló bèrdè ku tin den e parti drechi di e eskudo. E ora ei tambe e pueblo a pone korona riba obra di su antepasádonan.<ref>[https://web.archive.org/web/20110722200205/http://www.curacao-gov.an/Site.nsf/6798ee24f525c5460425705f006d9308/f2f605805a29b432042571ef00689c11/$FILE/bukidibanderaihimno.pdf Buki di bandera, eskudo i himno di Kòrsou] (2004), pagina 14</ref>
== Emblema nobo ==
Na mart 2021 gabinete [[Eugene Rhuggenaath|Rhuggenaath]] a anunsiá e proyekto partisipativo pa remplasa e eskudo ku un emblema nashonal nobo ku lo miho representá e pais, uni su siudadanonan i krea un sentido di patriotismo i orguyo profundo.<ref>[https://emblema.cw/un-emblema-nobo Un emblema nobo], Gobièrnu di Kòrsou</ref> A instalá e ''Komishon Emblema Kòrsou'' pa hasi un pre-selekshon di e 205 diseño risibí.<ref>{{nl}}[https://curacao.nu/205-ontwerpen-national-embleem-ingediend/ 205 ontwerpen nationaal embleem ingediend], Curacao.nu (22 di ougùstùs 2022)</ref> Despues pa medio di votashon e siudadania ta skohe e diseño ganadó ku lo wòrdu presentá dia [[10 di òktober]] [[2022]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://curacao.nu/nationaal-symbool-curacao-moet-klaar-zijn-voor-10-oktober/|titel=Nationaal symbool Curacao moet klaar zijn voor 10 oktober|werk=Curacao.nu|datum=2022-0707|bezochtdatum=2022-07-09}}</ref>
{{Template:Navegashon simbolo nashonal di Kòrsou}}
{{Appendix}}
[[Category:Kòrsou]]
6atxtf9xzpabqveeno7azuvmtg5vyq6
Racing Club Aruba
0
2931
90806
90413
2022-08-24T09:32:11Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Racing Club Aruba''' (nòmber ofisial ''Sport Vereniging Racing Club Aruba'', abreviá RCA) ta un [[Lista di klub di futbal na Aruba|klup di futbòl]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], [[Aruba]]. Banda di ta un di e klupnan di [[futbol|futbòl]] di mas bieu di e isla, e ta wòrdu konsidera komo un di e klupnan mas eksitoso, titulando kampeon di Aruba na 34 okashon. E organisashon ta konta ku riba 300 futbolista, parti den divishon di infantil, hubenil, hoofdklas, damas, 35+, 40+ y 50+.<ref>{{citeer web|url=https://24ora.com/glossary/sv-rca/|titel=SV RCA|werk=24ora.com|datum=2019-06-15|bezochtdatum=2022-02-20}}</ref>
== Historia ==
E asosiashon deportivo a wordu fundá dia [[15 di febrüari]] [[1934]] pa Carmelo (Meme) Croes. Desde inisio di e klup su deporte mayor tabata futbòl; banda di esey tabata practica basketbòl, korfbal, softbòl, pingpong, atletik i tènis.<ref name="buki">Buki di hubileo 1934-2014: RCA pa bida!, Aruba 2014</ref> Den su prome kuater aña den mundu deportivo RCA tabata hiba e nomber ''Aruba's Beste Club'' (ABC).<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010640005:mpeg21:a0075|titel=RCA viert vijfde lustrumkampioenschap|werk=[[Amigoe]]|datum=1979-09-12|bezochtdatum=2022-02-20}}</ref> Entre 1937 i 1945 RCA a konsentra den futbòl mas tantu riba kampeonato lokal y weganan entre Aruba i Kòrsou.<ref name="buki"/> Desde 1945 a kuminsa hasi gira internashonal: Colombia (1946), Caracas (1947), [[Haiti]] (1948, 1950), [[Guatemala]] i [[Sürnam]] (1949), [[Guiana]] (1951) i [[Helsinki]] komo parti di e selekshon antiano (1952). Na 1953 e klup ta bandona su vèlt di praktika na Companashi pa un tereno na Solito.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212050:mpeg21:a0043|titel=Eerste oefenwedstrijd op het nieuwe RCA-terrein|werk=[[Amigoe]]|datum=1953-10-20|bezochtdatum=2022-02-19}}</ref> Aki ta inougurá un kluphuis nobo fin di aña 1963. Den dekada 70 bai dilanti ta añadi un hala konvertiendo e kluphuis gradualmente den e kompleho deportivo ''RCA Sportcentrum'', ku ta ekipá ku vèlt di futbòl, kancha di basketbòl i tènis i iluminashon.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469844:mpeg21:a0071|titel=Clubgebouw RCA door wnd. gezaghebber geopend|werk=[[Amigoe]]|datum=1963-12-16|bezochtdatum=2022-02-19}}</ref> Tabata na aña 1938 ku RCA a bira kampeon pa prome biaha. E ta e prome tim di Aruba pa bira kampeon [[Antias Hulandes|antiano]] na aña 1965 i e prome kampeon di pais Aruba na aña 1986. Na aña 1990 i 1991 RCA ta titulá kampeon di e torneo AVB/LIPROF. Den su trayektoria den futbòl RCA a konose varios hungadó estelar, entre otro Vi Henriquez (portero), Mateo Reyes (portero), Chas Loefstok, Janny Brokke, Cheppy Ras, Boes Orman i Rafael Vanegas.
Durante dekada 40 i 50 di siglo 20 e asosiashon tabata publiká un boletin mensual bilingwe [[Papiamentu]]-[[Hulandes]] pa su miembronan, yamá ''Noticiero''. E redakshon tabata den man di Janny Brokke i Damian Tromp.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=KBDDD02:000212050:mpeg21:a0047|titel=RCA clubblad "Noticiero" weer verschenen|werk=[[Amigoe]]|datum=1953-10-20|bezochtdatum=2022-02-20}}</ref> Na okashon di su di binti i di ochenta aniversario RCA a saka bukinan di hubileo, titulá ''20 aña di existencia di R.C.A'' (1954) i ''1934-2014 : RCA pa bida!'' (2014).<ref>[https://www.worldcat.org/search?q=su%3AVoetbalclubs+Aruba&qt=hot_subject Racing Club Aruba] Worldcat</ref>
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]'''
* kampeon na 1938, 1939, 1940, 1941, 1942, 1944, 1946, 1947, 1948, 1950, 1951, 1952, 1954, 1956, 1957, 1958, 1959, 1960, 1964, 1967, 1978, 1979, 1986, 1987, 1991, 1994, 2002, 2008, 2011, 2012, 2015, 2016, 2019
* supkampeon na 2014, 2017
'''Kopa Rotativo Wilhelmina'''
* 1948
'''Kopa Hubileo Wilhelmina'''
* 1948
'''[[Arubaanse Voetbalbond|Trofeo Rotativo AVB]]'''
* 1950
'''Kopa Juliana'''
* 1956, 1959, 1961, 1966
'''[[Kopa antiano]]'''
* [[1965]]
'''[[Copa Betico Croes|Kopa Betico Croes]]'''
* ganadó na 2012, 2016
* finalista na 2013, 2014
== Torneo internashonal ==
'''Liga di Kampeon di [[CONCACAF]] (zona karibense)''' (2)
* '''mihor aktuashon''': nunca a pasa di buèlta
{| border=1 cellspacing=0 cellpadding=4 style="border-collapse: collapse;" width=70%
|- bgcolor="efefef"
! align=right| Aña !! Klup !! Pais !! Prome !! Buèlta
|-
|align=right|1978
|Pele FC || {{GUY}}
|align=center|1 - 3
|align=center|1 - 2
|-
|align=right|1992 || [[RKSV Sithoc]] || [[File:Flag of Netherlands Antilles.svg|20px|border]] Antias Hulandes || align=center|3 - 2 || align=center|2 - 5
|-
|align=right|1994 || SV Robinhood || {{SUR}}|| align=center|2 - 1 || align=center|0 - 7
|}
'''Caribbean Clubs Championship''' (1)
* 2007 - Prome rondu - (3.º den grupo B - 1 pto), (rondu 1 di 4)
'''CONCACAF Winners Cup''' (1)
* 1995 - Rondu klasifikatoria (zona karibense)
== Ekipo ==
{| border="0"
|-
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Posishon
!width=65%|Hungadó
|-
| style="text-align: right;" |1
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] David Maestre
|-
| style="text-align: right;" |3
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Juan Valdez
|-
| style="text-align: right;" |4
| style="text-align: left;" | Defensa
|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jesus Paesch
|-
| style="text-align: right;" |5
| style="text-align: left;" |Mediokampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Ale Aparicio
|-
| style="text-align: right;" |6
| style="text-align: left;" |Mediokampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Boysz Aparicio
|-
| style="text-align: right;" |7
| style="text-align: left;" |Mediokampo
|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Erik Santos
|-
| style="text-align: right;" |8
| style="text-align: left;" |Mediokampo
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Steven Melchor
|-
| style="text-align: right;" |9
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Costa Rica.svg|20px|border]] Ronald Gomez
|-
| style="text-align: right;" |11
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Juancho Santos
|-
|}
| width="1%" |
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Posishon
!width=65%|Hungadó
|-
| style="text-align: right;" |12
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Dwight Jimenez
|-
| style="text-align: right;" |14
| style="text-align: left;" |Mediokampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jonathan Werleman
|-
| style="text-align: right;" |15
| style="text-align: left;" | Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Michel Moore
|-
| style="text-align: right;" |16
| style="text-align: left;" | Mediokampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Omar Tromp
|-
| style="text-align: right;" |17
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Eduardo Mayora (R.I.P.)
|-
| style="text-align: right;" |18
| style="text-align: left;" | Mediokampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Raymond Pimienta
|-
| style="text-align: right;" |19
| style="text-align: left;" | Defensa
||[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Patrick Patricio
|-
| style="text-align: right;" |20
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of the Netherlands.svg|20px|border]] Dwight Oehlers
|-
| style="text-align: right;" |21
| style="text-align: left;" |Portero
|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Dolfi Benita
|}
|}
== Lista di presidente ==
{| class="wikitable" width="90%" style="text-align:left; font-size:95%;"
!N.º !! width="55"|Nomber !! Periodo !! Remarke !! N.º !! width="55"|Nomber !! Periodo !! Remarke
|-
! style="text-align:center"| 1
| Carmelo Croes|| 1934- || kofundadó;<br/ > miembro honorario
! style="text-align:center"| (12)
|John Merryweather ||1967-1970 ||
|-
! style="text-align:center"| 2
|Rosimbo Croes|| 1947-1949 ||
! style="text-align:center"| 13
| Eddy Lacle || 1970-1973 ||miembro honorario
|-
! style="text-align:center"| 3
|Frans de Paula Wever|| 1949-1951 ||kofundadó;<br/ >miembro honorario
! style="text-align:center"| 14
| Roland Acosta|| 1973-1976 ||
|-
! style="text-align:center"| 4
| Daniel Kelly|| 1951-1952 ||
!style="text-align:center"|(12)
| John Merryweather || 1976-1981 ||
|-
! style="text-align:center"| 5
| H.G. Bär|| 1952-1953 ||miembro honorario
!style="text-align:center"|15
| Edwin Zichem ||1981-1984 ||
|-
! style="text-align:center"| 6
| Jacob Bouwman|| 1953-1954 ||kofundadó;<br/ >miembro honorario
!style="text-align:center"|16
| Benny Thijsen || 1984-1985 ||
|-
! style="text-align:center"| 7
| J.P.P. Oduber|| 1954-1955 ||
!style="text-align:center"|17
| Ruben Hoek || 1985-1990 ||
|-
! style="text-align:center"| 8
| Kees in 't Veld|| 1955-1956 ||
!style="text-align:center"|18
|Francis Arends|| 1990- ||
|-
! style="text-align:center"| 9
| Leo Kuiperi || 1956-1958 ||
!style="text-align:center"|19
| || ||
|-
! style="text-align:center"| 10
| Oscar Marugg|| 1958-1959 ||
!style="text-align:center"|20
| [[Ady Thijsen]] || 1999-2010 ||
|-
! style="text-align:center"| (4)
| Daniel Kelly || 1959-1961 ||
!style="text-align:center"|21
| Ditto Acosta || 2010-2016 ||
|-
! style="text-align:center"| 11
| Damian Tromp || 1961-1962 ||miembro honorario
!style="text-align:center"|22
| Eric Gomez || 2016-2017 ||
|-
! style="text-align:center"| 12
| [[John Merryweather]]|| 1962-1965 ||miembro honorario
!style="text-align:center"|(21)
| Ditto Acosta || 2017-2021 ||
|-
! style="text-align:center"| (4)
| Daniel Kelly|| 1965- ||
!style="text-align:center"| 23
| Jeffrey Lopez || desde 2021 ||
|-
|}
== Mira tambe ==
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista di Kopa]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Kampeonato di Antias Hulandes]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundashon]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-racing-club-aruba/ soccerway.com]
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
ey5sn01hi30p8a0znnfeuxl6z4lqias
SV Hubentut Fortuna
0
3163
90814
90404
2022-08-24T09:40:14Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''SV Hubentut Fortuna''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Hubentut Fortuna'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di e bario di Seru Fortuna na [[Kòrsou]]. El a wòrdu fundá dia [[1 di mart|prome di mart]] [[1994]]. Kolónan di e klup ta biña-blanku. Su ekipo ta hungando [[futbòl]] den [[promé divishon (Kòrsou)|promé divishon]] di futbòl di Kòrsou. Na fin di e promé dekada di siglo 21 e klup a dominá e futbol riba e isla ganando e [[Kopa antiano]] na 2009 i titulando kampeon di Kòrsou na tres okashon konsekutivo.
Danki na su eksito e klup a partisipa dos biaha na e CFU Club Championship, na 2010 i 2012, sinembargo sin resultado konvensiente.<ref>{{en}} [http://scoreshelf.com/wmgb/en/Hubentut_Fortuna Bilan continental du club] riba e wepsait ''scoreshelf.com''</ref>.
== Lista di Honor ==
'''[[Kopa antiano]]: 1'''
* kampeon na 2009
'''[[Liga Kòrsou]]: 3'''
* kampeon na 2009, 2010, 2011
== Lista di (eks)-hungado konosí ==
{|
| valign=top width=250 |
* [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Everon Espacia
* [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Eugene Martha
| valign=top width=250 |
* [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Hairiks Jansen
* [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Lisandro Trenidad
| valign=top width=250 |
* [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] [[Tyrone Maria]]
* [[File:Flag of Curacao.svg|20px|border]] Benjamin Martha
|}
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://us.soccerway.com/teams/curacao/sv-hubentud-fortuna/10156/ Profil SV Hubentut Fortuna]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates]
* [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners]
* [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions]
* [http://www.youtube.com/watch?v=YK4y1XAVl28 Wega final 2010 - reportahe pa [[Telecuracao]] ]
}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
d7oncn8iyrwpdhy8bwi3le2zzpr1oyd
Liga Kòrsou
0
3165
90812
90726
2022-08-24T09:39:19Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Liga Kòrsou''', '''Liga MCB Promé Divishon''' òf '''Sekshon Pagá''' ta e liga maksimo di klupnan di [[futbol|futbòl]] i e úniko liga semi-profeshonal na [[Kòrsou]].
Te 2010 e dos klup top ta haña chens di bai hunga kontra otro den [[Kopa antiano]] i esun ku gana por bai hunga kontra esun ku a gana den [[Liga Boneiru]] i esun ku gana lo hunga na nivel [[CONCACAF]].
== Timnan di temporada 2020–21 ==
* [[Centro Dominguito]] (Dominguito, Willemstad)
* [[CSD Barber]] (Barber)
* [[Inter Willemstad]] (Willemstad)
* [[CRKSV Jong Holland|Jong Holland]] (Willemstad)
* [[RKSV Scherpenheuvel|Scherpenheuvel]] (Skerpene, Willemstad)
* [[SUBT]] (Willemstad)
* [[UNDEBA]] (Banda'bou)
* [[SV Vesta|VESTA]] (Willemstad)
* [[Victory Boys]] (Noord Zapateer, Willemstad)
* [[RKVFC Sithoc|Sithoc]] (Willemstad)
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
hcys9rwtxgqk8h6r62jxaxsx4k46wye
Liga Boneiru
0
3166
90805
90754
2022-08-24T09:31:14Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Liga Boneiru''' ta e kompetensia di [[futbol|futbòl]] di promé divishon na [[Boneiru]] i ta wòrdu organisa pa e [[Federashon Futbòl Boneriano]] (FFB). E torneo ta konsisti di 3 fase: e temporada regular, un seri di play-off i e final entre e dos mihó ekipo.
Te ku e [[disolucion di Antia Hulandes|disolushon di Antia Hulandes]] na 2010 e dos ekipo top di Liga Boneiru tabata partisipa den [[Kopa antiano]], e kampeonato di [[Antias Hulandes]]. Desde 2017 e finalista di Liga Boneiru ta partisipa den [[Kopa ABC]], un kampeonato entre [[Aruba]], [[Kòrsou]] i Boneiru.
== Kampeon ==
{| class="toccolours" width=100%
| valign=left align=top width=25% |
1985 · [[SV Juventus|Juventus]] <br />
1986 · [[SV Real Rincon|Real Rincon]] <br />
1987 · Juventus <br />
1988 · [[SV Estrellas|Estrellas]] <br />
1989 · Juventus <br />
1990/91 · [[SV Vitesse|Vitesse]] <br />
1992 · Juventus <br />
1993 · Vitesse <br />
1994 · Juventus </small><br />
| valign=left align=top width=25% |
1995 · [[SV Vespo|Vespo]] <br />
1996 · SV Real Rincon <br />
1997 · Real Rincon <br />
1998/99 · Estrellas <br />
1999/00 · Estrellas <br />
2000/01 · Estrellas <br />
2001/02 · Estrellas <br />
2002/03 · Real Rincon <br />
2003/04 · Real Rincon <br />
| valign=left align=top width=25% |
2004/05 · Juventus <br />
2005/06 · Real Rincon <br />
2006/07 · Vespo <br />
2007/08 · Juventus <br />
2009 · Juventus <br />
2010 · Juventus <br />
2011 · <small>no hunga </small> <br />
2012 · Juventus <br />
2013 · Juventus <br />
| valign=left align=top width=25% |
2014 · Real Rincon<br />
2015/16 · [[Atlétiko Flamingo]]<br />
2016/17 · Real Rincon<br />
2017/18 · Real Rincon<br />
2018/19 · Real Rincon<br />
2019/20 · <small>abandona debí na coronakrisis </small> <br />
2021 · Real Rincon<br />
2022
|}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
mlt0745i7jo7cqkien201evp0n6v10p
Hungria
0
3289
90787
79370
2022-08-23T21:27:26Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Hungria''' ta un pais ku keda na kontinente [[Oropa]]. E [[kapital]] di e pais ta e siudad [[Budapest]]. Hungria tin un área di 93.030 [[kilometer kuadrá]] i un [[poblashon]] di 9.855.571 habitante (2015).
[[File:EU location HUN.png|250px|thumb|left]]
[[File:Flag of Hungary.svg|250px|thumb|left|Bandera di Hungria]]
{{Oropa}}
[[Category:Hongaria]]
lrye7xmedhmqeii1qyvjxbz7gn4rts3
River Plate Aruba
0
3726
90808
90412
2022-08-24T09:34:19Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''River Plate Aruba''', miho conoci como '''River Plate''', of simplemente '''River''', (a yam'e for di '''ASV River Plate''') ta un [[Lista di klub di futbal na Aruba|club di futbol]] di e bario di '''Madiki''', [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] na [[Aruba]]. Funda dia [[1 di febrüari|prome di februari]] [[1953]] e club ta hunga den e liga profesional mas halto na [[Aruba]], esta [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]].
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]'''
* campeon nacional na 1992, 1997
'''Division Uno'''
* campeon na 1960, 2007
'''[[Kopa ABC|Copa ABC]]'''
* campeon na 1993
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: 2 biaha'''
* 1994 - Di dos rond di cualificacion
* 1995 - Prome rond
== Ekipo di hungado ==
=== Seleccion 2020-21 ===
{| border="0"
|-
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Posicion
!width=65%|Hungador
|-
| style="text-align: right;" |1
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Johan Osorio
|-
| style="text-align: right;" |2
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Aldrick Conor (vice Capitan (2)
|-
| style="text-align: right;" |3
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Zyon Todd
|-
| style="text-align: right;" |4
| style="text-align: left;" |Mediocampo
|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Carlos Quandt (vice capitan (3)
|-
| style="text-align: right;" |5
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jonathan Harrigan
|-
| style="text-align: right;" |6
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Shaun Every
|-
| style="text-align: right;" |7
| style="text-align: left;" |Delantero
|| [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] C. Batle Quandt
|-
| style="text-align: right;" |8
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Siljean Vrolijk (Capitan)
|-
| style="text-align: right;" |9
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Luis Franken
|-
| style="text-align: right;" |10
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Alberto Grovell
|-
| style="text-align: right;" |11
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Shakame Stamper
|-
| style="text-align: right;" |12
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Keanu Leonora
|}
| width="1%" |
|bgcolor="#FFFFFF" valign="top" width="48%"|
{| border="0" cellspacing="0" cellpadding="2"
|- bgcolor=AAD0FF
!width=1%|Nr.
!width=1%|Posicion
!width=65%|Hungador
|-
| style="text-align: right;" |13
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Leonuar Croes
|-
| style="text-align: right;" |14
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Beatle Nadall
|-
| style="text-align: right;" |15
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Willington Maldonado
|-
| style="text-align: right;" |16
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Jonnier Ramirez
|-
| style="text-align: right;" |17
| style="text-align: left;" |Delantero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Jannick Tromp
|-
| style="text-align: right;" |18
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Dwayne Raven
|-
| style="text-align: right;" |19
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Sion Ridderstaat
|-
| style="text-align: right;" |20
| style="text-align: left;" |Defensa
||[[File:Flag of Colombia.svg|20px|border]] Alex Ramirez
|-
| style="text-align: right;" |21
| style="text-align: left;" |Delantero
||Shelton Charles
|-
| style="text-align: right;" |22
| style="text-align: left;" |Mediocampo
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Mario da Silva
|-
| style="text-align: right;" |23
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Joziro Alexander Boye
|-
| style="text-align: right;" |24
| style="text-align: left;" |Portero
||[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]] Eugene Tromp
|-
|}
|}
== Staf Tecnico ==
* '''Presidente:''' Mickey Martinus
* '''Director general:''' John Henriquez
* '''Director tecnico:''' Nochi Martis
* ''' Entrenador:''' Genaro Vargas "Profe"
== Mira tambe ==
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]]
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20100225064143/http://www.riverplatearuba.com/ Pagina oficial]
* [http://sites.google.com/site/svriverplatearuba/ Pagina fan]
[[Category:Futbòl na Aruba]]
segbsgz7qmbqcd9bm236oux37x8ekar
Shawn Duinkerk
0
3854
90778
88049
2022-08-23T20:31:51Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Shawn Osborne Duinkerk''' (n. [[18 di ougùstùs|18 di augustus]] [[1994]], na [[San Nicolas]], [[Aruba]]), miho conoci como "E Pitcher", ta un pelotero Arubiano. Den su carera el a ser yama 5 biaha pa e seleccion di Aruba. Di e 5 añanan ey el a yega final 2 biaha y a titula campeon 1 biaha (2010) di e Serie Mundial di Senior League. Desde 2011 e tabata prospecto di [[Beisbòl|beisbol]] como pitcher y outfielder pa e organisacion di Oakland Athletics na [[Estadonan Uni di Merka|Merca]].<ref>[https://www.baseball-reference.com/register/player.fcgi?id=duinke000sha Shawn Duinker], Baseball-reference.com</ref>
<gallery>
File:Shawn Duinkerk3.jpg|Serie Mundial 2010 na Bangor, Maine
File:Shawn Duinkerk4.jpg|Latino Americano 2010 na Aruba
</gallery>
{{Appendix}}
{{DEFAULTSORT:Duinkerk, Shawn}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Beisbolista]]
[[Category:Arubano konosí]]
36effc1tsk4reu2uss381yyuo42kxx3
Biblioteca Nacional Aruba
0
4032
90784
89287
2022-08-23T21:09:57Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Biblioteca Nacional Aruba''' ta e [[Biblioteka|biblioteca]] publico di [[Aruba]].
==Historia==
Na [[1908]] a habri e prome biblioteca na Aruba. E '[[Algemeen Nederlands Verbond]]' (ANV) a tuma e iniciativa. E meta tabata pa mantene e desaroyo di lenga y cultura Hulandes na cualkier parti di mundo. Na oktober 1944 ANV a funda un biblioteca di nobo. E coleccion tabata consisti di 250 buki y e tabata destina pa miembro di verbond. Riba diabierna merdia e biblioteca tabata habri pa publico. Riba 20 di augustus 1949 ANV a habri e prome biblioteca publico na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]. Esaki tabata e inicio di biblioteca fundamental. Durante añanan e interes pa buki y biblioteca a crece. P'esei dia 18 di april di aña 1952 a habri un filial na [[San Nicolas]].
[[File:Public library San Nicolas Aruba 2.jpg|thumb|left|250px|BNA filial na San Nicolas]]
Riba 28 di maart 1968 e prome bibliobus a core sali riba Aruba. Gobierno Hulandes a pone fl. 30.000 disponibel pa e bus, cu tabata contene mas cu 1800 buki. Desde e momento ei e bibliobus a suministra 10 scol y mas o menos 3000 mucha cu buki. Na 1980 e biblioteca a pasa den un cambio structural cu yegada di mas bibliotecarionan. Cu binimento di e bibliotecarionan aki ta bin un acercamento mas profesional. Den e mesun aña biblioteca ta bira miembro de Association of Caribbean University Research y Institutional Libraries (ACURIL), un organisacion profesional internacional di bibliotecanan di region Caribe.
Na 1982 biblioteca a drenta e edificio na George Madurostraat y a cambia e nomber di 'Openbare Leeszaal en Boekerij' pa 'Biblioteca Publico Aruba. Riba 3 di maart 1986 Gobernador F. B. Tromp ta inaugura y bautisa Biblioteca Publico Aruba como Biblioteca Nacional Aruba (BNA). E cambio di nomber tabata mara na un exposicion di e [[Status aparte di Aruba]]. E cambio di nomber aki tabata encera un expansion di actividad. Pa motibo cu e caracter di un biblioteca nacional ta trece cune tareanan particular. Den e di dos cuartal 1996 BNA a cuminza cu un banco di data social cultural. E proyecto aki ta financia pa Union di Organisacion Cultural Arubano (UNOCA). Un instancia cultural cu ta sostene proyectonan cultural. Ademas UNOCA ta percura pa e fondo financiero di 'bibliobus' y a yega di sponsor na diferente ocasion bibliotecarionan pa dunanan e oportunidad pa asisti e conferencia di ACURIL. Na maart 2019 biblioteca ta lansa un plataforma digital di su coleccion nacional documental y audiovisual di Aruba bou maneho di departamento Arubiana/Caribiana.<ref name="BNA">[https://24ora.com/coleccion-digital-di-biblioteca-a-crece-pa-30-mil-articulo/ Coleccion digital di biblioteca a crece pa 30 mil articulo], 24ora.com (10 maart 2021}</ref>
== Servicionan ==
BNA a desaroya su mes di un luga di fia buki pa un centro multifunctional, caminda actualmente ta organisa diferente actividad pa publico. Asina ta tene exposicion, dia di biblioteca, actividad pa promove lesamento, mercado di buki, programa di lesamento pa hubentud, charla y mesa rondo pa teenagers, Luna Cultural y Festival di Buki pa mucha. E plataforma digital ta duna acceso liber na buki, revista, corant, potret, tesis y otro publicacionnan. Na 2021 e coleccion digitalisa ta conta cu mas cu 30.000 articulo y 4600 potret historico.<ref name="BNA"/>
{{Commonscat}}
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Link externo
* [http://www.bibliotecanacional.aw/ Portal ofisial di BNA]
* [http://www.bibliotecanacional.aw/ Biblioteca Nacional Aruba]
* [http://www.bibliotecanacional.aw/pages/arubiana-caribiana/ BNA Departamento Arubiana-Caribiana] (coleccionnan special, Coleccion Nacional)
* [http://www.bibliotecanacional.aw/pages/san-nicolas/ BNA Sucursal San Nicolas]
* [http://www.bibliotecanacional.aw/digital/ BNA Coleccion Nacional Digital]
}}
[[Category:Aruba]]
[[category:edukashon]]
[[category:literatura]]
40qlv730n8nvdhj04qx3yulyjb5ltcq
Ukrania
0
4114
90788
83396
2022-08-23T21:31:19Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Infopais
|nomber_nativo = "Україна"<br>"Ukrayina"
|nomber_propio = Ukrania
|nomber_komun = Ukrania
|imagen_bandera = Flag of Ukraine.svg
|imagen_mapa = Europe-Ukraine (disputed territory).svg
|imagen_wapen = Coat of arms of Ukraine.svg
|himno_nashonal = ''Ще не вмерла України ні слава, ні воля'' <br/ ><small>"Gloria di Ukrania no ta morto"<small/><br /><div style="display:inline-block;margin-top:0.4em;">[[File:Anthem-of-Ukraine Chorus Veryovka.ogg|center]]</div>
|kapital = [[Kiev]]
|stat_mas_grandi = [[Kiev]]
|idiomanan_ofisial = [[Ukraniano]]
|forma_di_gobernashon = Repúblika semipresidensial
|titulonan_kabesantenan = [[Presidente]] <br/ > [[Promé minister]]
|nombernan_kabesantenan = [[Volodymyr Zelensky]] <br/ > Denys Shmyhal
|tipo_di_soberania = [[Independensia]]
|eventonan_di_fundashon = di [[Union Sovietiko]]
|fechanan_di_fundashon = <br>[[24 di ougùstùs]] [[1991]]
|area = 603 628
|rango_area = di 43
|persentahe_awa = 7
|pop_aproksima = 44 573 205
|pop_segun_senso = 48 457 102 |rango_populashon = di 27 |ana_kalkulashon_di_pop = 2013 |ana_di_senso = 2001 |densidat_pop = 76 |rango_densidat_pop = di 115 |moneda = [[Grivnia]] |kodigo_moneda = UAH |zona_di_tempu = EET |utc_offset = +2 ,+3 |kodigo_tld = .ua |kodigo_pa_yama = 380 |nota = }}
'''Ukrania''' ta un pais na [[Ost Oropa]]. E tin un area di 603,628 km2 ku ta hasie mesun grandi ku [[Fransia]] anto un tiki mas grandi ku e estado merikano di [[Teksas]]. Aunke un par ta bisa ku Ukrania ta e pais mas grandi di Oropa esaki no ta supporta pafo di e pais. Ukrania ta grens ku e [[Federashon ruso]] na parti ost i nort-ost, [[Belarus]] na parti ost, [[Polonia]], [[Slovakia]] anto [[Hungria]] na parti west, [[Romania]] anto [[Moldavia]] na parti suit-ost, anto e [[Laman Pretu]] anto e [[Laman di Avoz]] na parti sur-ost respectivamente. [[Kapital]] di Ukrania ta [[Kiev]].
{{Oropa}}
[[Category:Ukrania]]
mcjfnt2azfmigehd3gcivtygnw82wvo
1920
0
4224
90767
82476
2022-08-23T14:32:27Z
Caribiana
8320
databox añadi
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''1920''' ta un schrikkeljaar kuminsando riba un djaweps riba e [[kalènder gregoriano]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
* [[26 di aprel|26]] - [[Padu Lampe]] (f.2019), pianista, kantante, kompositor, outor i pintor [[aruba]]no.
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
* [[22 di ougùstùs|22]] - [[Pierre Lauffer]] (f.1981), poeta [[Kòrsou|kurasoleño]]
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[Category:Aña]]
bn1y6oo67iaer5hzp6jvzs1ck328z9i
1964
0
4266
90759
89226
2022-08-23T13:37:31Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''1964''' ta un "[[schrikkeljaar]]" kuminsando riba un djárason riba e [[kalènder gregoriano]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
* [[1964]] - [[Konseho Insular|Konseho insular di Kòrsou]] ta aprobá pa medio di un dekreto nashonal e [[eskudo di Kòrsou]].
'''Ougùstùs'''
* [[22 di ougùstùs|22]] - Na [[Kòrsou]] a funda un [[sindikato]] general pa trahadó di tur sektor: [[Federashon di Trahadónan di Kòrsou]] (CFW).
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
* [[26 di febrüari|26]] - [[Gerard van Vliet]], ciclista olimpiko di [[Aruba]]
'''Mart'''
'''Aprel'''
* [[18 di aprel|18]] - [[Claudius Philips]], músiko i kantante [[aruba]]no
'''Mei'''
* [[30 di mei (fecha)|30]] - [[Nicole Hoevertsz]], atleta olimpiko arubano
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
* 20 di oktober - [[Kamala Harris]]
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[Category:Aña]]
ps0cvcjpzz2mja0ratv31llqkmyl4vz
90760
90759
2022-08-23T13:38:56Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''1964''' ta un "[[schrikkeljaar]]" kuminsando riba un djárason riba e [[kalènder gregoriano]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
* [[24 di yüli|24]] - [[Konseho Insular|Konseho insular di Kòrsou]] ta aprobá pa medio di un dekreto nashonal e [[eskudo di Kòrsou]].
'''Ougùstùs'''
* [[22 di ougùstùs|22]] - Na [[Kòrsou]] a funda un [[sindikato]] general pa trahadó di tur sektor: [[Federashon di Trahadónan di Kòrsou]] (CFW).
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
* [[26 di febrüari|26]] - [[Gerard van Vliet]], ciclista olimpiko di [[Aruba]]
'''Mart'''
'''Aprel'''
* [[18 di aprel|18]] - [[Claudius Philips]], músiko i kantante [[aruba]]no
'''Mei'''
* [[30 di mei (fecha)|30]] - [[Nicole Hoevertsz]], atleta olimpiko arubano
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
* 20 di oktober - [[Kamala Harris]]
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[Category:Aña]]
f7nv12m2fp0pkg3fmuarndl87gluqud
1981
0
4281
90792
89040
2022-08-23T21:40:47Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''1981''' ta un aña komun kuminsando riba un djaweps riba e [[kalènder gregoriano]]. [[Bièrnèsantu]] ta kai riba [[17 di aprel]] i Pasku grandi riba [[19 di aprel|19]] i [[20 di aprel]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
* [[20 di yanüari|20]] - Inougurashon di [[Ronald Reagan]] komo e di 40 [[presidente]] di e [[Estadonan Uni di Merka]].
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
* [[9 di yanüari|9]] - [[Jandino Asporaat]]
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
* [[25 di aprel|25]] - Felipe Massa, koredó di outo [[Formula 1]] di [[Brazil]].
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
* [[29 di yüli|29]] - [[Fernando Alonso]], koredó di outo [[Formula 1]] di [[Spaña]].
'''Ougùstùs'''
* [[25 di ougùstùs|25]] - [[Jean-Julien Rojer]], tenista profeshonal di [[Kòrsou]]
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
[[File:Britney Spears, Roundhouse, London (Apple Music Festival 2016) (29528977684).jpg|thumb|175px|Britney Spears (2016)]]
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
* [[2 di desèmber|2]] - [[Britney Spears]], kantante [[Estadonan Uni di Merka|merikano]]
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
* [[11 di mei|11]] - [[Bob Marley]], artista di [[reggae]] [[Jamaica|hamaikino]]
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[Category:Aña]]
704dnlbq92zg9j58ujdepb4sjaf6tny
1985
0
4285
90786
89043
2022-08-23T21:22:57Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''1985''' ta un aña komun kuminsando riba un djamars riba e [[kalènder gregoriano]]. [[Bièrnèsantu]] ta kai riba [[5 di aprel]] i Pasku grandi riba [[7 di aprel|7]] i [[8 di aprel]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
* [[17 di ougùstùs|17]] - Na [[Kòrsou]] ta proklamá e ''Dia di lucha pa libertat'' (den boka di pueblo konosí komo Dia di [[Tula]]).
* [[21 di ougùstùs|21]] - Na [[Aruba]] a funda [[Comite Olimpico Arubano|Komité Olímpiko Arubano]].
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
* [[16 di novèmber|16]] - Ta aterisá na [[Aruba]] pa promé biaha e avion supersoniko "Concorde" di British Airways, riba un vuelo di charter for di [[Miami]].
* [[22 di novèmber|22]] - Na [[Aruba]] ta tene e promé elekshon pa [[Parlamento di Aruba]], organo representativo di [[Status aparte di Aruba|pais Aruba]] desde 1986.
'''Desèmber'''
* [[6 di desember|6]] - Ta lansa ofisialmente e bandera, eskudo i himno nashonal di [[Saba]].
[[File:Cristiano Ronaldo in 2018.jpg|thumb|175px|Cristiano Ronaldo (2018)]]
== A nase ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
* [[5 di febrüari|5]] - [[Cristiano Ronaldo]], futbolista profeshonal [[Portugal|portugues]]
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
* [[23 di desèmber|23]] - [[Bboy Puff]], [[rap (estilo musikal)|rapper]] [[Kòrsou|kurasoleño]].
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Oktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[Category:Aña]]
m64z0zdwmal12d824ha4a5h6z5bzi8m
1991
0
4291
90790
87962
2022-08-23T21:35:50Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''1991''' ta un aña komun kuminsando riba un djamars riba e [[kalènder gregoriano]].
== A sosodé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
* [[24 di ougùstùs|24]] - Parlamento di [[Ukrania]] ta proklamá [[independensia]] di [[Union Sovietiko]]
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A nase ==
'''Yanüari'''
* [[24 di yanüari|24]] - [[Jemyma Betrian]], kickboxer i bòksdó [[Kòrsou|kurasoleño]]-[[Hulanda|hulandes]]
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
* [[16 di òktober|16]] - [[Jonathan Schoop]], pelotero profeshonal [[Kòrsou|kurasoleño]]
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
== A fayesé ==
'''Yanüari'''
'''Febrüari'''
'''Mart'''
'''Aprel'''
'''Mei'''
'''Yüni'''
'''Yüli'''
'''Ougùstùs'''
'''Sèptèmber'''
'''Òktober'''
'''Novèmber'''
'''Desèmber'''
[[Category:Aña]]
gveexgiv3gy4ewrgmtzm8d18kf9t0h3
Feyenoord
0
4437
90810
89286
2022-08-24T09:37:36Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Feyenoord Rotterdam''' ta un club di [[futbol]] profesional di [[Rotterdam]], ([[Hulanda]]). Funda oficialmente dia [[19 di yüli|19 di juli]] [[1908]] e club ta hunga den division di honor y su ekipo ta tradicionalmente un di tres topclub di Hulanda. Su base ta Stadion Feyenoord, conoci den boca di pueblo como "De Kuip".
Algun [[futbolista]] estelar cu ta/tabata hunga pa Feyenoord ta:
* {{NLD}} - [[Giovanni van Bronckhorst]]
* {{NLD}} - [[Johan Cruijff]]
* {{NLD}} - [[Ruud Gullit]]
* {{NLD}} - [[Pierre van Hooijdonk]]
* {{NLD}} - [[Coen Moulijn]]
* {{NLD}} - [[Robin van Persie]]
[[File:Elftal van Feyenoord, Bestanddeelnr 919-5982.jpg|thumb|250px|left|Ekipo di Feyenoord na 1966]]
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Hulanda]]
1ywe5g93m2i7nm5tnwk2jy65zmdp4et
Disolucion di Antia Hulandes
0
4452
90785
89954
2022-08-23T21:18:18Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Disolucion di Antia Hulandes''', un pais autonomo den Caribe den Reino Hulandes, a tuma luga ora e cinco [[isla]] a los for di otro dia 10 di october [[2010]] (miho conoci 10-10-10)<ref>http://www.nrc.nl/international/article2375096.ece/Netherlands_Antilles_to_cease_to_exist_as_a_country |title=Netherlands Antilles to cease to exist as a country |publisher=Nrc.nl |date=2009-10-01 |accessdate=2010-10-10}}</ref>. Originalmente e tawata di comunidad di varios isla den Caribe cu a forma un pais apart autonomo den [[Reino Hulandes]].
Despues di e disolucion, e islanan di [[Boneiru|Boneiro]], [[Saba]] y [[Sint Eustatius]] a bira un municipio special di Hulanda mes, mientras [[Kòrsou|Corsou]] y [[Sint Maarten]] a bira pais constitucional den Reino Hulandes, hunto cu [[Aruba]], cu a separa for di [[Antias Hulandes]] den 1 di januari [[1986]].
Na cabes di Reino Hulandes na e momento aki ta [[Rey Willem-Alexander]].
==Historia==
E idea di [[Antia Hulandes]] como pais den Reino nunca tabatin un pleno apoyo di tur e islanan y e relacionnan politico entre e islannan tawata un sort'i "tension keto". Geograficamente, e Isla Abou: Aruba, Corsou y Boneiro y e Isla Ariba Saba, Sint Eustatius y Sint Maarten ta keda mas of menos 1.000 kilometer apart for di otro. Culturalmente, e Isla Abou tin un conexion profundo di [[Sur Amerika]], specialmente cu [[Venezuela]] y e poblacion ta papia un [[idioma krioyo|idioma crioyo]] [[Papiamentu]] probablemente deriva for di [[Portugues]] crioyo. Di otro banda, Isla Ariba tin un influencia Ingles Caribense.
Ora e relacion nobo constitucional Caribense entre Hulanda y Colonia West India tawata consagra den e [[Statuut pa e Reino Hulandes]] di [[1954]], e administracion colonial division di Antia Hulandes, unda el a deriva di [[Curaçao en Onderhorigheden]] y naturalmente a agrupa e seis islanan bou di un administracion. Apesar di e echo cu, e Arubianonan tawata kier un separacion for di Antia Hulandes inicio den 1930<ref>Oostindie and Klinkers 2001: 175</ref>, e gobierno Hulandes y Antia Hulandes a purba di mantene e isla hunto. Hulanda a haci esaki pa Antia Hulandes bira independiente mas lihe posibel; un yamada fuerte pa Hulanda despues di un disturbio na [[Willemstad]], Corsou den 1969. E gobierno di Antia Hulanda tawata preocupa cu Antia lo los for di otro si unda e islanan separa; Prome Minister di Antia Hulandes a haci un remarke famoso: "seis min un ta cero".
Inkietud pa separacion a aumenta na Aruba, sinembargo, despues di un [[Referèndum|referendum]] consultativo organisa pa e gobierno den 1977, kiermen cu e movimento di separacion/los for di Corsou mester a tuma den consideracion.
Despues di hopi negosashon a bay di acuerdo cu Aruba lo ta un pais aparta cu su status den Reino Hulandes den 1986, cu un condicion cu nan lo bira ful independiente na 1996. Partido MEP (Movimiento Electoral di Pueblo), cu a goberna e pais te 1986, a disinclina e acuerdo aki, pero AVP (Arubaanse Volkspartij) cu a bin na mando despues di 1986, a nenga tur cooperacion cu Hulanda den asunto di independencia.<ref>Oostindie and Klinkers 2001: 175-209</ref>
Di otro banda, [[Hulanda]] a bira mas y mas conciente cu conexion den Reino probablemente lo dura pa un periodo largo. [[Sürnam|Surnam]], e otro partner den Reino Hulandes cu a bira [[independensia|independiente]] den 1975, a bay den un periodo di [[Diktadura|dictatura]] y guera civil, cu a debilita e ideologia di pro-independencia di gobierno Hulandes. Aruba y Hulanda a bay di acuerdo den juli 1990 pa kita articulo 62, cu tawata bisto di independencia di Aruba den 1996 den e statuut. Esaki a finalisa den 1994, den un par di condicion over cooperacion den scena hudicial, bon gobernacion y financia.<ref>Oostindie and Klinkers 2001: 213, 223-224</ref>
=== Lucha pa separacion ===
''Mira'': ''[[Status referendum di Corsou 1993]]'' y ''[[Status referendum di Sint Maarten 1994]]''
Mientras cu e posicion di Aruba como pais separa den Reino, a bay un yamada di areglo similar pa e islanan, specialmente Sint Maarten. Den tempo 1990, e cinco islanan cu a keda a tuma un reflexion si nan kier keda den Antia Hulandes. Den luna di maart 1990, Minister Hulandes di Aruba y Antia di Asunto Social, Ernst Hirsch, a bin cu un statuut na unda Corsou y Boneiro y Saba, Sint Eustatius y Sint Maarten lo forma dos pais nobo den Reino. E proposicion aki a bin cu diferente pregunta for di cada isla.
Despues cu un comite a wordo instala investigando e futuro di Antia Hulandes, un conferencia di futuro- ''Toekomstconferentie'', unda [[Hulanda]] a bisa pa uza Conferencia di Mesa Rondo- cu wordo teni na 1993. Hulanda a propone pa tuma over e trabou federal di Antia, cu cada isla kedando autonomo na midi di [[Eilandenregeling Nederlandse Antillen]]. Corsou lo yega mes leu como pais cu status halto manera Aruba. Boneiro y Sint Maarten lo conta cu apoyo como pais den futuro. Saba y Sint Eustatius no lo haya e prespectiva aki y lo keda como e "Isla den Reino".
Segun e Toekomstconferentie, e echo cu e futuro di Reino lo crece den introducimento di ley nobo pa trece mas polis pa reduci crimen internacional (cu ta reduci e autonomia di Aruba y Corsou) y e echo cu Sint Maarten no lo haya di biaha e 'status' como pais y cu lo resulta den un fracaso.
Decision a wordo tuma pa postpone e reunion di e conferencia te despues di [[Referèndum|referendum]] na Corsou. E resultado di e referendum, sinembargo, tawata na fabor pa mantene y restructura Antia Hulandes, apesar cu e gobierno di Antia Hulandes a campaña pa un status apart como pais. E otro islanan a vota pa keda den Antia Hulandes tambe. E partido PAR (Partido Antiá Restrukturá) a interga campañado pa keda na fabor pa mantene y restructura Antia, na poder.
==Conferencia Mesa Rondo==
E prome Conferencia di Mesa Rondo entre e islanan tawata e gobierno di Antia Hulandes y Hulanda tawata organisa dia 26 di november 2005. Nan a haci un acuerdo cu Sint Maarten y Corsou lo bira un pais autonomo den Reino Hulandes, mientras e tres islanan lo bira [[Munisipio|municipio]] di Hulanda. E areglo tawata tambe cu Hulanda lo tuma over e gastonan di Antia, bou di un condicion cu e islanan ta compromete pa elabora presupuesto flexibel pa preveni den futuro debe grandi. College financieel toezicht (CFT)componi pa miembro di ambos, Antia Hulandes y los Hulanda, lo instala pa supervisa e presupuestonan di e islanan y di gobierno di Antia Hulandes.
Dia 11 di october 2006 tawatin un conferencia chikito, unda Boneiro, Saba y Sint Eustatius lo bira 'partner publico' hunto cu Hulanda. Un acuerdo final a bay tambe cu Corsou y Sint Maarten dia 2 di novomber. E acuerdo aki a inclui detaye tocante e colegio di supervision financiero (''College financieel toezicht'').
E conferencia final a bay segun ratificacion pa Hulanda y e islanan individual, menos Corsou, cu a wordo rechasa dia 29 di november 2006. E otro partidonan a dicidi pa sigui negosha sin Corsou. Un acuerdo di transacion a wordo haci dia 15 di december 2008, Dia di La Reina, como fecha di separacion.
E [[Konseho Insular|Conseho Insular]] di Corsou a adopta den 2007 un acuerdo cera, pero den 2009 a dicidi di pone e acuerdo den un referendum. E referendum aki tawata na fabor di e acuerdo cera aki. Un referendum similar den Boneiro a wordo anula pa e Gobernado di Antia Hulandes, pasobra e pregunta haci tawata di mas vago.
Dia 15 di december 2008 un fecha pa disolucion tawata inhacibel, na su luga a bin un Conferencia Mesa Rondo e dia ey, unda un bes mas e acuerdo tawata poni riba papel atrobe. Den october 2009, a bin un di acuerdo cu e separacion lo tuma luga dia 10 di october 2010 y dia 9 di september 2010 tawatin un Conferencia Mesa Rondo final organisa na e ley di Parlamento tawata ceremonialmente firma den e Handvest pa cada partido.
==Cambio constitucional==
===Corsou y Sint Maarten===
Corsou hunto cu Sint Maarten a bira un constitucion di estado den Reino, hunto cu Aruba. Den 2012 ta plania pa hunto bin cu un florin nobo Caribense. Pa motivo di contratiempo esaki a keda posponi. Segun anunsio di CBCS e cambio mester tuma luga pa fin di 2025.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://curacao.nu/cbcs-nieuwe-caribische-gulden-in-2025/|titel=CBCS: Nieuwe Caribische gulden in 2025|werk=Curacao.nu|datum=2022-03-16|bezochtdatum=2022-03-16}}</ref>
===Boneiro, Saba y Sint Eustatius===
''Articulo principal: [[Hulanda Caribe]] y [[Boneiro constitucional referendum 2010]]''
Boneiro, Saba y Sint Eustatius a bira direct parti di Hulanda como [[munisipio|municipalidad]] special (bijzondere gemeenten), un forma di "organo publico" (openbaar lichaam) skirbi den articulo 134 di constitucion Hulandes. E [[provinsia|provincia]] Hulandes di [[Noord-Holland]] a invita e tres municipio nobo aki pa bira parti di e provincia. Actualmente (for di maart 2011), nan no ta parti di niun provincia.
E municipionan aki ta resalta ordinariamente manera tur otro municipio Hulandes y lo introduci [[ley]] [[Hulanda|Hulandes]]. E residentenan di e isla aki lo por vota eleccion Hulandes y [[Oropa|Europeo]] nacional. Tin, sinembargo par di excepcion pa e islanan aki. Por ehempel, siguridad social no ta mes un nivel cu Hulanda. Tambe no ta conoci si [[prostitucion]] y [[matrimonio homosexual]] lo bira legal den e islanan aki, unda na [[Hulanda]] e ta legal.
E tres islanan aki lo mester participa den e Ministerio Hulandes di Asunto Exterior prome cu nan kier haci areglo cu otro pais den region. E municipionan lo wordo representa den e Gobierno di Reino Uni pa Hulanda, como nan por vota pa [[Parlamento Hulandes]].
Riba 1 di januari 2011 e tres islanan aki a cambia pa [[dollar Mericano]], en bes di [[euro]] cu ta wordo uza na teritorio Hulandes Europeo.
===Corte comun===
Tur e cinco isla por haci uzo di ''Gemeenschappelijk Hof van Justitie van Aruba, Curaçao, Sint Maarten en van Bonaire, Sint Eustatius en Saba'' ([['''Corte Comun di Husticia di Aruba, Corsou, Sint Maarten y di Boneiro, Sint Eustatius y Saba''']])
===Status den Union Europeo===
Reino Hulandes ta miembro di [[Union Oropeo|Union Europeo]] (UE). Sinembargo Antia Hulandes y Aruba, un pais autonomo apart di Reino, no ta wordo considera parti di UE, sino cu tin e condicion di e paisnan y e teritorionan di ultramar (PTU). Sinembargo, solamente un tipo di ciudadania cu ta existi den Reino Hulandes, y tur ciudadano Hulandes ta ciudadano di UE.
Boneiro, Saba y Sint Eustatius no t'ey bira parti directo di Hulanda. E Minister di Conseho di Reino Hulandes a bay di acuerdo pa no cambia e status di e islanan cu repecto na UE den e prome cinco aña integrando e islanan aki den Hulanda. Despues di e cinco añanan aki pasa, lo tuma luga na e islanan aki un reevaluacion di e status di UE di e islanan. E islanan aki lo keda PTU por lo menos te 2015.
Hulanda a sigura un provision den e Tratado di Lissabon cu ta bisa cu cada parti Caribense di Hulanda por haci un cambio di status pa ''Ultraperifere regio'' si nan ta desea asina, sin nodo di cambia e Tratodonan di Union Europeo.
=== Fecha di transicion ===
Dia 1 di september 2009, Saba a anuncia cu lo a desea di aparta di Antia Hulandes di biaha, na luga di warda te october 2010. Sinembargo, di acuerdo cu e Secretaria di Estado Hulandes, [[Ank Bijleveld]], di Relacion di Reino Hulandes, cu no tawata legalmente posibel cu Saba pa bira independiente di Antia Hulandes prome.
E transicion a tuma luga meyanochi dia 10 di october 2010 (10/10/10) na Antia Hulandes (UTC-04:00), unda na Hulanda tawata 6 am (UTC+02:00).
==Documento legal==
===Statuut pa e Reino di Hulanda===
E acto di amienda di e statuut den Reino tawata redacta riba 20 di januari 2009. E ta consisti di seis articulo cu e cambio pa e Statuut incluyendo articulo 1 te cu 3. Ley di Reino Hulandes ta duna pa articulo 3 pa tuma efecto rib'e fecha di publicacion di e ley den e agenda oficial di Hulanda ya articulo 1 y 2 den un fecha mas despues pa un [[decreto]]. Di e manera aki e futuro paisnan, Sint Maarten y Corsou, lo redacta nan constitucion y legalisacion fundamental prome cu e relacion nobo denter di Reino Hulandes por tuma efecto.
Tweede Kamer a adopta e ley riba 15 di april 2010, mientras Eerste Kamer a haci mescos riba 6 di juli 2010. Antia Hulandes a adopta e ley riba 20 di augustus y Aruba a haci mescor riba 4 di september.
===Legalisacion pa integracion di Boneiro, Saba y Sint Eustatius denter di Hulanda===
Riba 21 di november 2008,e cinco acto di redactacion cu ta necesario pa e integracion di Boneiro, Saba y Sint Eustatius denter di Hulanda a wordo acepta pa rijksministerraad (Conseho di Minister di Reino Hulandes). E actonan aki ta:
* ''Acto di organo publico di Boneiro, Saba y Sint Eustatius (Wet op de openbare lichamen Bonaire, Sint Eustatius en Saba, cortico pa WOLBES)''.
* ''Acto di relacion di financia di Boneiro, Saba y Sint Eustatius''.
* ''Amiendamento pa e acto di eleccion respectivamento Boneiro, Saba y Sint Eustatius''.
* ''Acto di introduccion riba e organo publico di Boneiro, Saba y Sint Eustatius''.
* ''Acto di adaptacion di e organo publico di Boneiro, Saba y Sint Eustatius''.
E WOLBES ta difini e organisacion administrativo di e organo publico y ta modela despues di e ley di Municipio Hulandes. E acto di introduccion aki ta specifica cu e ley di Antia Hulandes lo keda den vigor (valido) depues di e transicion di e tres islanan pa gobierno Hulandes y ta difini e proceso na unda ley Hulandes lo tuma over poco poco den e islanan. E Acto di Adaptacion ta adapta ley di Antia Hulandes y ley Hulandes cu lo tuma efecto di biaha pa e status nobo di e islanan.
{{Appendix}}
[[category: Polítika]]
[[category:Historia]]
[[Category:Antias Hulandes]]
[[Category:Kòrsou]]
seclimlh8s70g6gxwz0xvc029qb90bo
Uruguai
0
4500
90791
85172
2022-08-23T21:37:37Z
Caribiana
8320
lf
wikitext
text/x-wiki
{{variante|c}}
{{Infopais
|nomber_nativo = ''República Oriental del Uruguay''
|nomber_propio = Repúblika Oriental del Uruguay
|nomber_komun = Uruguay
|imagen_bandera = Flag of Uruguay.svg
|imagen_mapa = Uruguay (orthographic projection).svg
|imagen_wapen = Coat of arms of Uruguay.svg
|himno_nashonal = [http://en.wikipedia.org/wiki/Hino_Nacional_Uruguaio Hino Nacional Uruguaio]
|kapital = [[Montevidéu]]
|stat_mas_grandi - [[Tacuarembó]]
|siudad_mas_grandi = [[Montevidéu]]
|idiomanan_ofisial = [[Idioma Español]]
|forma_di_gobernashon = [[Repúblika Demokrátika]]
|titulonan_kabesantenan = - [[Presidente di Uruguay|Presidente]]
|nombernan_kabesantenan = [[Tabaré Vázquez]]
|tipo_di_soberania = [[Independensia]]
|eventonan_di_fundashon = • deklará<br />• rekonosí
|fechanan_di_fundashon = Di [[Brazil]]<br />[[18 di yüli]] [[1825]]<br />[[25 di ougùstùs]] [[1830]]
|area = 176.215
|rango_area = 91
|persentahe_awa = 0,3
|pop_aproksima = 3.251.000
|pop_segun_senso = 3.251.526
|rango_populashon = 135
|ana_kalkulashon_di_pop = 2011
|ana_di_senso = 2011
|densidat_pop = 18,5
|rango_densidat_pop = 197
|moneda = Peso
|kodigo_moneda = ($, UYU)
|zona_di_tempu =
|utc_offset = -3
|kodigo_tld = .uy
|kodigo_pa_yama = 598
|nota =
}}
'''Uruguay''' ta un pais ta keda na parti zùit di e kontinente [[Sur Amérika]]. Su nòmber ofisial ta '' República Oriental del Uruguay''. E [[kapital]] di Uruguay ta [[Montevidéu]].
==Link eksterno==
* [https://web.archive.org/web/20110809113827/http://portal.gub.uy/ Official website]
{{Sur Amérika}}
[[Category:Uruguay| ]]
[[Category:Pais]]
[[Category:Sur Amérika]]
mnix64ktc5880hnstf0v6mmny9lv8yt
Kampionato Oropeano di Futbòl 2012
0
4777
90804
88425
2022-08-24T09:30:32Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Kampionato oropeo di Futbòl 2012''' ([[Polako|pol.]]''Mistrzostwa Europy w Piłce Nożnej 2012''; [[Ukrainiano|ukr.]]
''Чемпіонат Європи з футболу 2012'') - ta di 14 Eurokopa di [[futbol|Futbòl]] organisa pa [[UEFA]]; sede di kampionato aki ta [[Polonia]] i [[Ukrania]].
== Siudadnan i stadionnan ==
{| class="wikitable" style="text-align:center" font-size: 95%;" width=99%
|-
| colspan= 8 | {{POL}} ([[Polski Związek Piłki Nożnej|PZPN]])
|-
! [[File:Coat of arms of Warsaw.svg|17px]] [[Varsovia]]
! [[File:POL Gdańsk COA.svg|30px]] [[Gdańsk]]
! [[File:Herb wroclaw.svg|20px]] [[Wrocław]]
! [[File:POL Poznań COA.svg|20px]] [[Poznań]]
|-
| '''[[Stadion Nashonal na Varsovia]]'''
| '''[[PGE Arena Gdańsk]]'''
| '''[[Stadion Miejski we Wrocławiu|Stadion Munisipal]]'''
| '''[[Stadion Munisipal na Poznań|Stadion Munisipal]]'''
|-
| Kapasidat: '''58 500'''
| Kapasidat: '''43 615'''
| Kapasidat: '''43 308'''
| Kapasidat: '''43 269'''
|-
| {{coordinates|52|14|22|N|21|02|44|E|region:PL_type:landmark|umieść=w tekście|nazwa=Stadion Narodowy}}
| {{koordynaty|54|23|28|N|18|38|26|E|region:ZA-WC_type:landmark_source:dewiki|umieść=w tekście|nazwa=PGE Arena Gdańsk}}
| {{koordynaty|51|08|28|N|16|56|36|E|type:landmark_source:dewiki|umieść=w tekście|nazwa=Stadion Miejski}}
| {{koordynaty|52|23|51|N|16|51|28|E|type:landmark|umieść=w tekście|nazwa=Stadion Miejski}}
|-
| [[Mistrzostwa Europy w Piłce Nożnej 2012/Grupa A|3 mecze grupowe]] (mecz otwarcia),<br /> kuart di final, semifinal
| [[Mistrzostwa Europy w Piłce Nożnej 2012/Grupa C|3 mecze grupowe]],<br /> kuart di final
| [[Mistrzostwa Europy w Piłce Nożnej 2012/Grupa A|3 mecze grupowe]]
| [[Mistrzostwa Europy w Piłce Nożnej 2012/Grupa C|3 mecze grupowe]]
|-
| [[File:Stadion Narodowy w Warszawie 20120422.jpg|180px]]
| [[File:PGE Arena.jpeg|185px]]
| [[File:Stadion Wroclaw z lotu ptaka.jpg|160px]]
|
|-
!colspan="4"|<center>
{| class="wikitable" style="text-align:center;"
|-
!colspan="4" |
|-
| colspan= 8 | {{UKR}} ([[Ukraiński Związek Piłki Nożnej|FFU]])
|-
! [[File:COA of Kyiv Kurovskyi.svg|20px]] [[Kiev]]
! [[File:Большой герб Донецка.png|25px]] [[Donietsk]]
! [[File:Coat of Arms of Kharkiv Oblast.png|20px]] [[Kharkiv]]
! [[File:Coat of arms of Lviv.svg|20px]] [[Lviv]]
|-
| '''[[Stadion Olimpiko na Kiev|Stadion Olimpiko]]'''
| '''[[Donbas Arena]]'''
| '''[[Stadion Metalist na Kharkiv|Stadion Metalist]]'''
| '''[[Arena Lwów]]'''<ref>[https://web.archive.org/web/20120308071937/http://pl.uefa.com/uefaeuro/news/newsid=1707016.html Koncert i fajerwerki na otwarciu Areny Lwów (pl.uefa.com, 29 października 2011)]</ref>
|-
| Kapasidat: '''70 050'''
| Kapasidat: '''51 504'''
| Kapasidat: '''38 863'''
| Kapasidat: '''34 915'''
|-
| {{koordynaty|50|26|00|N|30|31|20|E|region:UA_type:landmark|umieść=w tekście|nazwa=Stadion Olimpijski}}
| {{koordynaty|48|01|15|N|37|48|35|E|type:landmark_source:dewiki|umieść=w tekście|nazwa=Donbas Arena}}
| {{koordynaty|49|58|51|N|36|15|42|E|region:UA_type:landmark_source:dewiki|umieść=w tekście|nazwa=Stadion Metalist}}
| {{koordynaty|49|46|29|N|24|01|39|E|type:landmark|umieść=w tekście|nazwa=Arena Lwów}}
|-
| [[Kampionato Oropeano di Futbòl 2012/Grupa D|3 mecze grupowe]],<br /> kuart di final, final
| [[Kampionato Oropeano di Futbòl 2012/Grupa D|3 mecze grupowe]],<br /> kuart di final, semifinal
| [[Mistrzostwa Europy w Piłce Nożnej 2012/Grupa B|3 mecze grupowe]]
| [[Mistrzostwa Europy w Piłce Nożnej 2012/Grupa B|3 mecze grupowe]]
|-
|
|
|
|
|}
<references/>
[[Category:Futbòl]]
[[Category:Polonia]]
[[Category:Ukrania]]
9s3qjg855g9zt6hv5necv211gyzgqrj
Stadion Ergilio Hato
0
5728
90817
89388
2022-08-24T09:44:31Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante}}
{{Databox}}
'''Stadion Ergilio Hato''', tambe konosí komo '''Sentro Deportivo Kòrsou''' (SDK), ta un stadion di multiproposito ku ta situá na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta e stadion di mas grandi riba e isla i tin kapasidat pa tene 15.000 bishitante.
E stadion ta keda uzá mas pa partidonan di [[futbol|futbòl]] i ta e vèlt ofisial di e [[ekipo nashonal di futbòl di Kòrsou]]. E stadion a keda duná e nòmber di [[Ergilio Hato]], un hungadó di futbòl legendario di [[Kòrsou]].
[[Category:Deporte]]
[[Category:Kòrsou]]
2r4txvolgzyao79y0jhjgfaujwhmucr
Partido Democracia Real
0
7263
90780
87566
2022-08-23T20:47:18Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Partido Democracia Real''' (PDR) ta un [[Partido polítiko|partido politico]] na [[Aruba]]. Entre 2009 y 2017 PDR tabata representa den [[Parlamento di Aruba]] cu un asiento. Na 2017 e partido a integra cu e partido [[Pueblo Orguyoso y Respeta]] (POR).
PDR a wordo funda [[20 di ougùstùs|20 di augustus]] [[2004]] pa [[Andin Bikker]]. E ta un partido centro-derechista. Na eleccion parlamentario di 2005 PDR a acapara 3,98% di e votonan, sinembargo insuficiente pa logra un asiento den Parlamento di Aruba.<ref>[https://www.overheid.aw/bestuur-organisatie/vaststelling-verkiezingsuitslag-2005_41215/ Vaststelling verkiezingsuitslag 2005] Gobierno di Aruba</ref> Na eleccion parlamentario di 2009 y 2013 e partido ta logra un asiento.<ref>[https://www.overheid.aw/bestuur-organisatie/vaststelling-verkiezingsuitslag-2009_41211/ Vaststelling verkiezingsuitslag 2009] Gobierno di Aruba</ref><ref>[https://www.overheid.aw/bestuur-organisatie/vaststelling-verkiezingsuitslag-2013_41201/ Vaststelling verkiezingsuitslag 2013] Gobierno di Aruba</ref> E candidad total di voto cu PDR a ricibi tabata 2.414 na 2005, 3.144 na 2009 y 4.518 na 2013. Lider di PDR, Andin Bikker, a sirbi como [[parlementario]] di 2009 pa 2017.
Despues di un lucha di poder dentro di e partido<ref>[https://www.knipselkrant-curacao.com/noticiacla-kvk-niet-bevoegd-inzake-bestuurskwestie-pdr/ KvK niet bevoegd inzake bestuurskwestie PDR] Noticiacla, 5 februari 2017</ref> PDR ta uni na 2017 cu e partido nobo Pueblo Orguyoso y Respeta (POR) bao mando di [[Otmar Oduber]]. PDR no a participa mas na eleccion di 22 september 2017 y a laga di ta activo.
{{Appendix}}
[[Category:Polítika]]
[[Category:Aruba]]
233z70mycknuol8qhkokoayym5n6p3j
Arubaanse Voetbalbond
0
7277
90801
90408
2022-08-24T09:16:38Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
[[File:Arubaanse Voetbalbond AVB 15 50 57 388000.jpeg|thumb|300px|Sede di AVB na Compleho Deportivo Frans Figaroa na Shaba]]
[[File:Arubaanse Voetbalbond AVB 15 50 55 003000.jpeg|thumb|300px|Logo di Arubaanse Voetbal Bond]]
'''Arubaanse Voetbal Bond''' (AVB) ta un afiliacion di clubnan di [[futbol]] [[Aruba]]no, fundá oficialmente dia 29 di januari [[1932]]. AVB ta afiliá na [[CONCACAF]] desde 1986 y na [[FIFA]] desde 1988.
== Organisacion ==
E organisacion di AVB ta maneha futbol amateur na Aruba, incluyendo tanto adulto como muchanan, hoben y hende muhe. Mision general di e directiva di AVB ta pa yuda organisa y desaroya futbol en general na Aruba y ta duna sosten y conosemento na un y tur cu ta asocia cu e deporte di futbol na Aruba, en especial su clubnan miembro.<ref>[https://solodipueblo.com/kurt-thomas-ta-cla-pa-hiba-e-desaroyo-di-e-futbol-na-aruba-na-un-nivel-mas-halto-cu-tin-awor/ Kurt Thomas ta cla pa hiba e desaroyo di e futol na Aruba na un nivel mas halto cu tin awor], Solo di Pueblo (15 juli 2021)</ref> AVB ta responsabel pa sanciona e torneonan futbolistico organisa pa mayoria di e liga. Campeonatonan ta entre otro esun di e liga di [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], Division Uno y [[Campeonato Arubano di futbol femenino|Division Damas]]. Ademas AVB ta organisa [[Copa Betico Croes]] y [[Kopa ABC|Copa ABC]]. E ta responsabel tambe pa e diferente seleccionnan nacional, tanto homber, hende muhe y olympico.
Oficina di AVB ta situa na [[Compleho Deportivo Frans Figaroa]] na Noord.
=== Staf ===
Na 2021 [[Randolf Lacle]] a asumi [[presidente|presidencia]] di AVB como sucesor di Richard Dijkhoff.<ref>[https://24ora.com/randolf-lacle-awor-na-cabes-di-arubaanse-voetbal-bond/ Randolf Lacle awor na cabes di Arubaanse Voetbal Bond], 24ora.com, 21 juli 2021. Recupera 22 juli 2021</ref>
{| class="wikitable hlist" style="text-align:left"
!Nomber<ref>{{en}}[https://www.fifa.com/about-fifa/associations/ARU Aruba Football Association], Fifa.com</ref>
!Posicion
|-
|[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Randolf Lacle
|Presidente
|-
|[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Lysander Besselink
|Vice-presidente
|-
|[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Mario Werleman
|Di dos vice-presidente
|-
|[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Reynaldo Geerman
|Secretario-general
|-
|[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] [[Ursell Arends]]
|Tesorero
|-
| vacante
|Director tecnico
|-
| vacante
|Coach (ekipo masculino)
|-
|[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Reinhard Breinburg
|Coach (ekipo femenino)
|-
|[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Zahira Biekram
|Manager media/comunicacion
|-
|[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Egbert Lacle
|Coordinator futbol
|-
|[[File:Flag of Aruba.svg|20px|border|Aruba]] Monique Ras
|Referee-coordinador
|-
|}
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
b7dthfq6h1y62tebwiscmc9ns0rv554
Dia di Rey
0
7336
90779
88511
2022-08-23T20:42:25Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Dia Di Rey''' (antes '''Dia di la Reina''') ta un dia festivo nacional den henter [[Reino Hulandes]] pa duna honor na su hefe di estado. Den tur pais di [[Reino Hulandes]] ta celebra Dia di Rey riba dia [[27 di aprel|27 di april]], cu oficialmente ta un dia liber y riba cual ta organisa actividadnan pa pueblo y otro festividadnan.<ref> Staatscourant, [https://zoek.officielebekendmakingen.nl/stcrt-2013-4075-n1.html "Besluit van 30 januari 2013, nr. 13.000173, houdende vaststelling en aanduiding van de zevenentwintigste april als Koningsdag"], 19 februari 2013</ref><ref>Amigoe, [https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010461260:mpeg21:a0111 Fotorapportage Koninginnedag op Curaçao en Aruba], 2 mei 1973</ref>
== Historia ==
For di 1891 te cu 2013 Dia di Rey tabata conoci como ''Dia di la Reina''. Durante e periodo aki e monarca di Reino tabata un reina. Bao di reinado di [[Reina Wilhelmina]] tabata celebra e dia festivo riba su fecha natal, [[31 di ougùstùs|31 di augustus]]. [[File:Troonswisseling 30 april na abdicatie verschenen Koningin Beatrix, Prinses Juliana en Prins Bernhard, Bestanddeelnr 253-8184.jpg|thumb|left|200px|Cambio di corona di Reina Juliana pa Beatrix riba 30 di april 1980]] Desde coronacion di [[Juliana di Hulanda|Reina Juliana]] na [[1949]] a move esaki pa su fecha natal, esta dia [[30 di aprel|30 di april]], cual fecha a keda manteni tambe dor di [[Beatrix di Hulanda|Reina Beatrix]] te cu su abdicacion na 2013.
[[File:Just after the coronation at 30 April 2013, A happy couple. King Willem Alexander and Queen Maxima - panoramio.jpg|thumb|left|200px|Dia di coronacion di Rey Willem-Alexander, huntu cu Reina Maximo]] Despues di e ascesion di [[Rey Willem-Alexander]] a cuminsa celebra Dia di Rey riba su fecha natal, dia [[27 di aprel|27 di april]].<ref>[http://nos.nl/koningshuis/artikel/467406-voortaan-koningsdag-op-27-april.html "Voortaan Koningsdag op 27 april"], NOS.nl, 28 januari 2013</ref> E prome bes tabata na 2014.
{{Appendix}}
[[Category:Sociedad]]
[[Category:Reino Hulandes]]
191s3l755zoe4vsm73zxsef27jr2rdo
Percy Irausquin
0
7853
90781
89464
2022-08-23T20:52:24Z
Caribiana
8320
wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Joseph Gregory Percy Irausquin''' (n. [[25 di yüni|25 di juni]] [[1969]] na [[Aruba]] - f. [[14 di ougùstùs|14 di augustus]] [[2008]] na [[Amsterdam]]) tabata un [[diseñador di moda]] y modista [[Aruba|Arubiano]] basa na Amsterdam.<ref>[https://web.archive.org/web/20080922030401/http://www.fashionunited.co.uk/News/Columns/Dutch_designer_Percy_Irausquin_in_accidental_death_200808146006/ Dutch designer in accidental death], Fashion United (14 augustus 2008)</ref> Media Hulandes tabata describie como un di e diseñadornan hoben mas talentoso na Hulanda.<ref>[http://www.expatica.com/nl/articles/news/Dutch-news-in-brief_-Friday-15-August-2008.html Fashion designer Percy Irausquin], Expatica.com (15 augustus 2008)</ref> E corant nacional Hulandes [[De Volkskrant]] a describi su diseñonan como “sexy y extravagante” y “na moda pero no exigente”.<ref>[https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/percy-irausquin-dood-gevonden~b7d3614f/ Percy Irausquin dood gevonden], De Volkskrant (15 augustus 2008)</ref>
Na e edad di 39 aña Irausquin ta sufri un derame cerebral na su cas na Amsterdam y ta fayece. Su restonan ta dera na Sabana Basora riba su isla natal.<ref>[https://www.volkskrant.nl/cultuur-media/veel-belangstelling-voor-uitvaart-percy-irausquin~b1fb1a22/ Veel belangstelling voor uitvaart Percy Irausquin], De Volkskrant (25 augustus 2008)</ref>
== Coleccion y Premio ==
* 2001-''Inspiration Amoureuse''. Su prome coleccion pa cual su rumannan muhe tabata su fuente di inspiracion. E ta gana e premio Frans Molenaar y ta sali un di e cuater finalistanan di e premio cu jury profesional pa e Robijn Fashion Award<ref>[http://www.trouw.nl/tr/nl/5009/Archief/archief/article/detail/2485779/2001/10/20/Percy-Irausquin-een-jurk-voor-elke-zus.dhtml Trouw, 20-10-2001]</ref>.
* 2002-''Bacchanal Chique''. Su proyecto final durante su estudio na Fashion Institute Arnhem (ArtEZ).
* 2003-''Edmee Enbias'', un coleccion ta carga nomber di su wela. 'En bias', corta scuins riba e hilo di e tela, ta e nomber di e tecnica cu a bira su marca comercial den transcurso di aña.
* 2004-''Hiver Palm Beach'', su prome coleccion [[prêt-à-porter]].
* 2005-''All dressed up and nowhere to go'' y ''Belle du Jour''. Na 2005 e ta duna su prome solo-show durante e Amsterdam International Fashion Week.
* 2006-''Supernova'' y ''Tapis Rouge''.
* 2007-''Suzy Parker'' y ''Raison d'être'', cu e coleccionnan aki ta ta lansa e nomber ''Atelier PRC''<ref>[http://www.fashionscene.nl/p/119828/percy_lanceert_atelier_prc Fashionscene, 18-9-2007]</ref>, durante e show na e misa De Duif na Amsterdam<ref>[http://www.fashionmission.nl/haute-couturelabel-atelier-prc-door-designer-percy-irausquin-0020871909.dfs Fashionmission 17-9-2007]</ref>.
* 2008-''Il etait une fois'', exhibi na [[Teatro Tuschinski]] na Amsterdam, y na juli e coleccion di prêt-à-porter ''Full Bloom'', inspira riba flor, ta wordo exhibi durante e Amsterdam International Fashion Week.
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =994514902|titulo=Percy Irausquin}}
{{References}}
;Literatura
* Verbruggen, Carin, & Ferry Drenthem Soesman (red.) (2013). ''Percy Irausquin : “with love, for love”'' / contr.: texto Fiona Hering … e.a.; imagen: Percy Irausquin. Lecturis, Amsterdam. 101 p. ISBN 978-94-6226-015-3.
}}
{{DEFAULTSORT:Irausquin, Percy}}
[[Category:Hende]]
[[Category:Arubano konosí]]
5w3j55vk65k6j4uvx040jxtsoaq18nh
Josué Duverger
0
8056
90816
89128
2022-08-24T09:41:46Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Databox}}
'''Josué Tet Krek Duverger''' (n. [[27 di aprel]] [[2000]], [[Montreal]]) ta un [[futbol|futbolista]] profeshonal di desendensia [[haiti]]ano, ku ta hunga komo portero di e klup [[Portugal|portugues]], [[F.C. Vitória]] (Setúbal) i pa e [[ekipo nashonal haitiano]].<ref>[http://www.lenouvelliste.com/article/178833/haiti-fait-plier-les-emirats-arabes-unis Haïti fait plier les Émirats arabes unis], Lenouvelliste.com, 10 november 2017. Rekuperá 20 yüni 2021.</ref>
{{Appendix|refs|2=
* {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1028897289|titulo=Josué Duverger}}
{{References}}
}}
{{DEFAULTSORT:Duverger, Josué}}
[[Category:Futbolista]]
[[Category:Hende]]
[[Category:Haiti]]
3u1u4t30o5yi08b8cogs9bba3xnwg83
Comite Olimpico Arubano
0
8119
90782
87765
2022-08-23T21:00:39Z
Caribiana
8320
/* Historia */ wikilink
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
[[File:Nuvola Aruban flag.svg|thumb|300px|Bandera di Aruba]]
'''Comité Olímpico Arubano''' (abrevia '''COA''') ta un organisacion deportivo di [[Aruba]] y miembro di [[Comite Olimpico Internacional]] (COI).
== Historia ==
Dia [[21 di ougùstùs|21 di augustus]] [[1985]] a funda Comité Olímpico Arubano pa fungi como comite olimpico nacional (CON) despues cu Aruba adkeri su [[Status aparte di Aruba|status como pais autonomo]] dentro di [[Reino Hulandes]]. Cu esaki Aruba ta bandona e [[ Comité Olímpico di Antia Hulandes]] (NAOC). E fundadonan tabata 14 federacion di deporte Arubano: Amateur Baseball Bond Aruba, Arubaanse Atletiekbond, [[Arubaanse Voetbalbond]], Aruba Amateur Weightlifting Association, Aruba Basketballbond, Aruba Boxing Association, Aruba Lawn Tennis Bond, Aruba Judo Association, Aruba Schietbond, Aruba Softballbond, Aruba Table Tennis Association, Aruba Volleyball Association, Badmintonbond Aruba y Korfbalbond Aruba.<ref>[https://olympicaruba.com/history/ History], Comité Olímpico Arubano. Recupera 15 augustus 2021.</ref>
Desde 1986 COA tin reconocimento oficial di [[Comite Olimpico Internacional]] y ta forma como tal parti di e movemento olimpico. Mescos pa cada CON su mision ta pa desaroya y proteha e movemento olimpico den su pais y pa haci esaki conforme e [[Carta Olimpico]]. Segun stipulacion di e Carta Olimpico COA ta autorisa pa manda atletanan weganan olimpico. E prome biaha cu e atletanan a representa pais Aruba na e weganan olimpico tabata na e Weganan Olimpico di Seoul ([[Sur Korea]]) na 1988.
== Directiva ==
E hunta di directiva di COA (2021-2025) ta consisti di Wanda Broeksema, [[presidente]]; Ivan Ng, vice-presidente; [[Nicole Hoevertsz]], secretaria general; Zuleima Dabian-Erasmus, segundo secretaria; Giovanni Bermudez, tesorero y miembronan Perlishka Lockhart-Orman y Maarten Willems.<ref>[https://www.noticiacla.com/news/23685 Wanda Broeksema ta presidente nobo di Comite Olimpico Arubano], NoticiaCla (15 oktober 2021). Recupera 17 oktober 2021.</ref>
== Link externo ==
*[http://www.olympicaruba.com Website oficial di COA]
*[https://olympics.com/ioc/aruba Aruba - Website oficial di COI]
{{Appendix}}
[[Category:Deporte na Aruba]]
coax2j8iloyvgpylh2m9jbx04f63eda
2022
0
8274
90765
90144
2022-08-23T14:06:40Z
Caribiana
8320
ampliashon emblema nobo di Korsou
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''2022''' ta un aña komun ku a kuminsa riba un djasabra riba e [[kalènder gregoriano]]. [[Bièrnèsantu]] ta kai riba [[15 di aprel]] i Pasku grandi riba [[17 di aprel|17]] i [[18 di aprel]].
== A sosodé ==
===Yanüari===
* [[19 di yanüari |19]] – Pa di dos biaha konsekutivo e [[Partido Laboral di Barbados]] ta gana elekshon obteniendo tur trinta asiento di e Parlamento di [[Barbados]].<ref>{{en}}{{Citeer web|datum=2022-01-20|titel=Another 30-0|url=https://www.nationnews.com/2022/01/20/another-30-0/|bezochtdatum=2022-02-25|werk=Nationnews.com}}</ref>
===Febrüari===
* [[8 di febrüari|8]] – [[Pandemia di COVID-19]]: e kantidat di kasonan di kontagio konfirmá ta surpasá 400 mion mundialmente.<ref>{{citeer web|auteur=Astor, Maggie |titel=World Surpasses 400 Million Confirmed Covid Cases |url=https://www.nytimes.com/2022/02/08/world/400-million-covid-cases.html |werk=The New York Times |bezochtdatum=2022-02-25 |datum=February 8, 2022-02-08|archief-url=https://web.archive.org/web/20220208223153/https://www.nytimes.com/2022/02/08/world/400-million-covid-cases.html}}</ref>
* [[24 di febrüari|24]] - [[Vladimir Putin|Putin]] ta invadi [[Ukrania]] for di oeste, norte i [[Krimea]], apenas algun dia despues di rekonose e teritorio ukraniano di Donetsk i Luhansk komo estadonan independiente di [[Rusia]].<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.msn.com/en-us/news/world/russian-president-vladimir-putin-announces-military-assault-against-ukraine-in-surprise-speech/ar-AAUebpI|titel=Russian President Vladimir Putin announces military assault against Ukraine in surprise speech|datum=|bezochtdatum=2022-02-25|werk=MSN}}</ref>
===Mart===
* [[13 di mart|13]] - Ta tene elekshon pa e dos kamara legislativo di [[Colombia]].
* [[16 di mart|16]] - Ta tene elekshon [[munisipio|munisipal]] na [[Hulanda]], eksepto e munisipio spesial di [[Boneiru]], [[Saba]] y [[Sint Eustatius]] ku lo tin elekshon pa [[Konseho Insular]] na [[2023]].
===Aprel===
* [[24 di aprel|24]] - Presidente [[Emmanuel Macron]] ta sali re-elegí durante e di dos tanda di e elekshon [[presidente|presidensial]] na [[Fransia]], derotando su kontrinkante Marine Le Pen.
===Mei===
* [[4 di mei|4]] - Ta inisiá na [[Sint Maarten]] e enkuentro bienal di [[IPKO]]. Entre e puntonan di agenda ta fihá e proposishon di lei di Reino COHO (''Caribisch Orgaan voor Hervorming en Ontwikkeling'').
* [[22 di mei|22]] - [[Anthony Albanese]] a bira e di 31 [[Promé Minister di Australia]].
* [[29 di mei|29]] - Na [[Colombia]] ta tuma lugá e promé tanda di e elekshon [[presidente|presidensial]]. Gustavo Petro i Rodolfo Hernández Suárez, kandidatonan ku a logra mas voto, ta avansá pa e di dos tanda.
===Yüni===
* [[16 di yüni|16]] - Na [[Colombia]] ta tuma lugá e di dos tanda di e elekshon [[presidente|presidensial]].
===Yüli===
* [[7 di yüli|7]] - Ta inisia e Weganan Mundial 2022 na Birmingham, [[Estadonan Uni di Merka]]
* [[17 di yüli|17]] - Konmemorashon di e 100 aniversario di e wèlga di e trahadonan di [[Haf di Kòrsou]] y e lucha di [[Felix Chakuto]] komo lider sindikal.
===Ougùstùs===
* [[4 di ougùstùs|04]] - Na [[Kòrsou]], premier [[Gilmar Pisas]] ta anunsia e kanselashon di e situashon di [[Krisis di COVID-19 na Kòrsou|krisis di COVID-19]].<ref>[https://nu.cw/2022/08/04/crisissituatie-covid-19-op-curacao-opgegeven/ Crisissituatie COVID-19 op Curacao opgeheven], nu.cw, 4 di ougùstùs 2022</ref>
* [[7 di ougùstùs|07]] - Na [[Colombia]], [[Gustavo Petro]] ta asumí [[presidente|presidensia]] di e pais pa e periodo 2022-2026.
===Sèptèmber===
===Oktober===
* [[10 di òktober|10]] - Na [[Kòrsou]] lo presentá e diseño ganadó di e emblema nobo ku ta bai remplasá e [[eskudo di Kòrsou]] di aña 1964.
===Novèmber===
* [[21 di novèmber|21]]: Inisio di e Kopa Mundial di Futbòl di 2022 na [[Catar]], ku lo klousurá dia [[18 di desèmber]].<ref>{{es}}{{Citeer web|titel=Mundial Catar 2022: El Mundial de Catar 2022 se jugará del 21 de noviembre al 18 de diciembre|url=http://www.marca.com/futbol/mundial/2018/07/13/5b48b7bce5fdeab3758b4678.html|uitgever=Marca.com|bezochtdatum=2022-01-01}}</ref>
===Desèmber===
== A nase ==
===Yanüari===
===Febrüari===
===Mart===
===Aprel===
===Mei===
===Yüni===
===Yüli===
===Ougùstùs===
===Sèptèmber===
===Oktober===
===Novèmber===
===Desèmber===
== A fayesé ==
===Yanüari===
===Febrüari===
===Mart===
* [[22 di mart|22]] - [[Pacheco Domacassé]] (80), edukador, músiko, aktor, eskritor, direktor di komedia i sineasta di [[Kòrsou]]
===Aprel===
===Mei===
* [[21 di mei|21]] - [[Hubert Fermina]] (74), dirigente i polítiko [[Hulanda|hulandes]]
* [[23 di mei|23]] - [[Nora Sneek-Gibbs]] (72), aktivista i polítiko di [[Sint Eustatius]]
===Yüni===
===Yüli===
* [[11 di yüli]] - [[Diana Lebacs]] (74), poeta, eskritor, aktris, dosente di [[Kòrsou]]
===Ougùstùs===
===Sèptèmber===
===Oktober===
===Novèmber===
===Desèmber===
{{Appendix}}
[[Category:Aña]]
qt5ax0yf3nublc83238eqd8ssepzir6
User:Caribiana/Sandbox/Deporte
2
8305
90798
90755
2022-08-23T22:05:14Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di futbòl di .......... na [[Boneiru]].
== Historia ==
Estrellas ta aktivo den kompetensianan di [[Federashon Futbòl Boneriano|FFB]] fo'i 1961; dia [[10 di febrüari]] [[1968]] e ta wòrdu fundá ofisialmente. Entre aña 1961 i aña 2019 el a sali kampeon diesun bes i supkampeon diesdos bes. A base di e prestashon aki e ta wòrdu konsidera un di e mihó klupnan di futbòl di Boneiru. Komo kampeon nashonal el a partisipa ripitidamente den [[Kopa antiano]], pero nunka no a gana e torneo.
Estrellas ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta blou i hel. Presidente aktual ta Ricardo Alberto i entrenadó ta Robert Winklaar.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 11'''
* kampeon na 1961/62, 1962/63, 1963/64, 1965/66, 1974/75, 1978, 1988, 1998/99, 1999/00, 2001, 2002
* supkampeon na 1967/68, 1969/70, 1971/72, 1983, 1987, 1989, 1997, 2003/04, 2004/05, 2012, 2014, 2018/19
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
Le SV Estrellas est un club bonairien de football basé à Kralendijk, la capitale de l'île.
Histoire
Fondé le 10 février 19682, le SV Estrellas est l'un des meilleurs clubs bonairiens. Il compte onze titres de champion à son palmarès. Il a également participé à de nombreuses reprises au championnat des Antilles néerlandaises, sans jamais réussir à le remporter.
SV Estrellas is een Bonairiaanse voetbalclub uit Kralendijk, de hoofdstad van het eiland.
Geschiedenis
SV Estrellas is opgericht op 10 februari 19682 en is een van de beste clubs van Bonaire. Ze hebben elf competitietitels gewonnen. Zij hebben ook herhaaldelijk deelgenomen aan het kampioenschap van de Nederlandse Antillen, maar hebben dit nooit gewonnen.
hunga den [[Liga Boneiru]], e divishon mas altu di [[Federashon di Futbòl Boneriano|FFB]], i a titulá kampeon na 1983. Uruguay ta e klup mas bieu entre e klupnan aktivo riba e isla.
-----------
Futbol o futbol (na [[ingles]]: football) ta un wega di bala entre dos ekipo di diesun hungado. E ta mundialmente considera e deporte mas popular, practica pa mas di 270 miyon di persona.
es.wiki:El fútbol o futbol2 (del inglés británico football, traducido como balompié)3 es un deporte de equipo jugado entre dos conjuntos de once jugadores cada uno mientras los árbitros se ocupan de que las normas se cumplan correctamente. Es ampliamente considerado el deporte más popular del mundo, pues lo practican unas 270 millones de personas.4
nl.wiki:Voetbal is een wereldwijd populaire balsport waarbij twee ploegen van elf spelers moeten proberen de bal in het doel van de tegenstander te krijgen. De bal mag met ieder deel van het lichaam gespeeld worden, met uitzondering van armen en handen (behalve bij de inworp).
fr.wiki: Oorspronkelijk genaamd Association Football en gecodificeerd in het Verenigd Koninkrijk aan het einde van de 19e eeuw, verwierf voetbal in 1904 een internationale federatie, FIFA . In 2006 beoefend door ongeveer 264 miljoen spelers wereldwijd, is voetbal de meest populaire sport in de meeste landen. Sommige continenten, zoals Afrika , Zuid-Amerika en Europa , worden zelfs bijna volledig gedomineerd door deze discipline.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
izwjulgqqvnmdwg5w2xpnqj7sibesr3
90799
90798
2022-08-23T22:12:53Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di futbòl di .......... na [[Boneiru]].
== Historia ==
Estrellas ta aktivo den kompetensianan di [[Federashon Futbòl Boneriano|FFB]] fo'i 1961; dia [[10 di febrüari]] [[1968]] e ta wòrdu fundá ofisialmente. Entre aña 1961 i aña 2019 el a sali kampeon diesun bes i supkampeon diesdos bes. A base di e prestashon aki e ta wòrdu konsidera un di e mihó klupnan di futbòl di Boneiru. Komo kampeon nashonal el a partisipa ripitidamente den [[Kopa antiano]], pero nunka no a gana e torneo.
Estrellas ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta blou i hel. Presidente aktual ta Ricardo Alberto i entrenadó ta Robert Winklaar.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 11'''
* kampeon na 1961/62, 1962/63, 1963/64, 1965/66, 1974/75, 1978, 1988, 1998/99, 1999/00, 2001, 2002
* supkampeon na 1967/68, 1969/70, 1971/72, 1983, 1987, 1989, 1997, 2003/04, 2004/05, 2012, 2014, 2018/19
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
Le SV Estrellas est un club bonairien de football basé à Kralendijk, la capitale de l'île.
Histoire
Fondé le 10 février 19682, le SV Estrellas est l'un des meilleurs clubs bonairiens. Il compte onze titres de champion à son palmarès. Il a également participé à de nombreuses reprises au championnat des Antilles néerlandaises, sans jamais réussir à le remporter.
SV Estrellas is een Bonairiaanse voetbalclub uit Kralendijk, de hoofdstad van het eiland.
Geschiedenis
SV Estrellas is opgericht op 10 februari 19682 en is een van de beste clubs van Bonaire. Ze hebben elf competitietitels gewonnen. Zij hebben ook herhaaldelijk deelgenomen aan het kampioenschap van de Nederlandse Antillen, maar hebben dit nooit gewonnen.
hunga den [[Liga Boneiru]], e divishon mas altu di [[Federashon di Futbòl Boneriano|FFB]], i a titulá kampeon na 1983. Uruguay ta e klup mas bieu entre e klupnan aktivo riba e isla.
-----------
Futbol o [[Ortografia di papiamentu|CUR/Bon]] futbol (na [[ingles]]: football) ta un wega di bala entre dos ekipo di diesun hungado cu cada uno ta trata di pone e bala den e dul di e contrincante. E ta mundialmente considera e deporte mas popular, practica pa alrededor di 270 miyon persona.
es.wiki:El fútbol o futbol2 (del inglés británico football, traducido como balompié)3 es un deporte de equipo jugado entre dos conjuntos de once jugadores cada uno mientras los árbitros se ocupan de que las normas se cumplan correctamente. Es ampliamente considerado el deporte más popular del mundo, pues lo practican unas 270 millones de personas.4
nl.wiki:Voetbal is een wereldwijd populaire balsport waarbij twee ploegen van elf spelers moeten proberen de bal in het doel van de tegenstander te krijgen. De bal mag met ieder deel van het lichaam gespeeld worden, met uitzondering van armen en handen (behalve bij de inworp).
Algemeen wordt aangenomen dat de moderne vorm van voetbal ontstaan is in het Verenigd Koninkrijk, wellicht in Engeland. Hier is ook de oudste professionele voetbalclub ter wereld gesticht, Notts County FC. Internationaal ontstonden de Fédération Internationale de Football Association (FIFA) in 1904
fr.wiki: Oorspronkelijk genaamd Association Football en gecodificeerd in het Verenigd Koninkrijk aan het einde van de 19e eeuw, verwierf voetbal in 1904 een internationale federatie, FIFA . In 2006 beoefend door ongeveer 264 miljoen spelers wereldwijd, is voetbal de meest populaire sport in de meeste landen. Sommige continenten, zoals Afrika , Zuid-Amerika en Europa , worden zelfs bijna volledig gedomineerd door deze discipline.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
54gfbro5mvwrtlx7sza6mkng7uq428b
90800
90799
2022-08-24T09:15:00Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
<noinclude>
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''SV Atlétiko Flamingo''' òf '''Atlétiko Flamingo''' (ofisialmente ''Sport Vereniging Atlétiko Flamingo'') ta un klup di futbòl di .......... na [[Boneiru]].
== Historia ==
Estrellas ta aktivo den kompetensianan di [[Federashon Futbòl Boneriano|FFB]] fo'i 1961; dia [[10 di febrüari]] [[1968]] e ta wòrdu fundá ofisialmente. Entre aña 1961 i aña 2019 el a sali kampeon diesun bes i supkampeon diesdos bes. A base di e prestashon aki e ta wòrdu konsidera un di e mihó klupnan di futbòl di Boneiru. Komo kampeon nashonal el a partisipa ripitidamente den [[Kopa antiano]], pero nunka no a gana e torneo.
Estrellas ta hunga den [[Stadion Antonio Trenidat]] na [[Rincon]]. Su kolónan ta blou i hel. Presidente aktual ta Ricardo Alberto i entrenadó ta Robert Winklaar.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Boneiru]]: 11'''
* kampeon na 1961/62, 1962/63, 1963/64, 1965/66, 1974/75, 1978, 1988, 1998/99, 1999/00, 2001, 2002
* supkampeon na 1967/68, 1969/70, 1971/72, 1983, 1987, 1989, 1997, 2003/04, 2004/05, 2012, 2014, 2018/19
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://globalsportsarchive.com/team/soccer/sv-estrellas/11497/ Profil di Estrellas]
* [https://www.rsssf.org/tablesb/bonairechamp.html Boneiru - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Boneiru]]
Le SV Estrellas est un club bonairien de football basé à Kralendijk, la capitale de l'île.
Histoire
Fondé le 10 février 19682, le SV Estrellas est l'un des meilleurs clubs bonairiens. Il compte onze titres de champion à son palmarès. Il a également participé à de nombreuses reprises au championnat des Antilles néerlandaises, sans jamais réussir à le remporter.
SV Estrellas is een Bonairiaanse voetbalclub uit Kralendijk, de hoofdstad van het eiland.
Geschiedenis
SV Estrellas is opgericht op 10 februari 19682 en is een van de beste clubs van Bonaire. Ze hebben elf competitietitels gewonnen. Zij hebben ook herhaaldelijk deelgenomen aan het kampioenschap van de Nederlandse Antillen, maar hebben dit nooit gewonnen.
hunga den [[Liga Boneiru]], e divishon mas altu di [[Federashon di Futbòl Boneriano|FFB]], i a titulá kampeon na 1983. Uruguay ta e klup mas bieu entre e klupnan aktivo riba e isla.
-----------
'''Futbol''' (na [[Ortografia di papiamentu|Corsou/Boneiro]]: '''futbòl''', [[ingles]]: football) ta un wega di bala entre dos ekipo di diesun hungado, unda cada ekipo ta trata di hinca e bala den e arco di su contrincante. Ta hunga cu e bala usando diferente parti di e curpa excluyendo brasa i man. Ta considera futbol e deporte mas popular mundialmente. E ta wordo practica pa alrededor di 270 miyon persona.<ref>[https://web.archive.org/web/20130717111113/https://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/bcoffsurv/bigcount.statspackage_7024.pdf FIFA Big Count 2006: 270 million people active in football], FIFA</ref>
En general ta asumi cu futbol den su forma moderno a origina na [[Reino Uni]], probablemente na Inglatera unda e club di futbol profesional di mas bieu na mundo, ''Nott County FC'', a wordo funda. Na 1904 a lanta riba nivel internacional e [[FIFA|Federacion International di Futbol Asociacion]] (FIFA).
{{Appendix}}
[[Category:Deporte]]
es.wiki:El fútbol o futbol2 (del inglés británico football, traducido como balompié)3 es un deporte de equipo jugado entre dos conjuntos de once jugadores cada uno mientras los árbitros se ocupan de que las normas se cumplan correctamente. Es ampliamente considerado el deporte más popular del mundo, pues lo practican unas 270 millones de personas.
nl.wiki:Voetbal is een wereldwijd populaire balsport waarbij twee ploegen van elf spelers moeten proberen de bal in het doel van de tegenstander te krijgen. De bal mag met ieder deel van het lichaam gespeeld worden, met uitzondering van armen en handen (behalve bij de inworp).
Algemeen wordt aangenomen dat de moderne vorm van voetbal ontstaan is in het Verenigd Koninkrijk, wellicht in Engeland. Hier is ook de oudste professionele voetbalclub ter wereld gesticht, Notts County FC. Internationaal ontstonden de Fédération Internationale de Football Association (FIFA) in 1904
fr.wiki: Oorspronkelijk genaamd Association Football en gecodificeerd in het Verenigd Koninkrijk aan het einde van de 19e eeuw, verwierf voetbal in 1904 een internationale federatie, FIFA . In 2006 beoefend door ongeveer 264 miljoen spelers wereldwijd, is voetbal de meest populaire sport in de meeste landen. Sommige continenten, zoals Afrika , Zuid-Amerika en Europa , worden zelfs bijna volledig gedomineerd door deze discipline.
-----------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Estudiantes''' (oficialmente ''Sport Vereniging Estudiantes'') ta un club di futbol [[Aruba]]no di e bario di Solito na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], cu actualmente ta hunga den [[Division Uno]].
Sport Vereniging Estudiantes é um clube de futebol de Aruba. Disputou a primeira divisão nacional pela última vez na temporada 2007–08.[1]<ref>[http://www.rsssf.com/tablesa/aruba08.html Aruba 2007/08], RSSSF</ref>
== Historia ==
Estudiantes a ser funda dia .[[1962]] pa ....
Banda di futbol e club tabata activo den deporte di ...........
Rond y durante di decada 50 di [[siglo 20|siglo pasa]] Aruba Juniors tabata un di e clubnan prominente den futbol Arubano banda di [[Racing Club Aruba|RCA]]. E ekipo di colornan blauw-blanco tabata ganado di varios torneo y a titula campeon di Aruba na 4 ocacion. Despues di un descenso pa "A-clase" e ta bolbe den "hoofdklasse" na aña 1965. Pa falta di interes di miembro y di fondo e club ta bira inactivo despues di un di dos degradacion na 1974. Na aña 1988 un comision bou guia di Tico Kuiperi ta lanta pa rebiba e club.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E esfuerso a resulta den re-activa e ekiponan (maskulino y femenino) di basketball, cu tabata participa den competencia y torneonan te den añanan 90.
== Lista di Honor ==
'''[[Copa Betico Croes]]: 1'''
* ganado na 2006
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://nl.soccerway.com/teams/aruba/sv-estudiantes/10257/matches/ Estudiantes riba Soccerway]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Aruba - Lista di Kampeon], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Aruba - Lista di Kopa], Rec.Sport.Soccer Statistics Foundation (RSSSF)
}}
[[Category:Futbòl na Aruba]]
{{Appendix}}
* in 1965 keerde terug in de hoofdklasse
* in 1974 gedegradeerd na de A-klasse? E tabata un di e clubnan mas prominente hunto cu RCA.
Desde cu e club a wordo degrada di hoofdklasse (aktualmente division honor) na 19?? esaki a cuminsa bay atras, perdiendo interes di su miembronan i debe acumulando. Na ana 1988 a lanta un comision bou guia di Tico Kuiperi pa purba rebiba e club.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642743:mpeg21:a0144|titel=Actie om Aruba Juniors nieuw leven in te blazen|werk=[[Amigoe]]|datum=1988-09-24|bezochtdatum=2022-08-17}}</ref> E ekiponan di basketbol a keda participante activo den torneonan te den ananan 90 di siglo 20.
---------------
[[Antoine Maduro]] zie fr.wiki voor bio
-----------------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Taryn Sheryll Mansell''' (n. [[22 di november]] [[1976]] na [[Aruba]] ta un reina di beyesa di Aruba cu a titula Miss Aruba 1995 y a sali prome finalista den e certamen di Miss Universo 1996. E ta un di e beyezanan Arubano cu a logra yega hopi leu den un certamen di beyeza mundial.
, e posicion mas haltu cu Aruba a yega konkista den e certamen mundial di Miss Universo.
== Biografia ==
Taryn Mansell ta yiu di Roland y Teodomira Mansell y a lanta den bario di [[Dakota]] na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], Aruba. El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X. El a sigui pa [[Colegio Arubano]] y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistratief Onderwijs. Na 2002 Mansell ta muda pa Hulanda pa estudio. Despues di completa su estudio como specialista di beyesa y accountancy riba nivel MBO na ROC van Twente el continua su carera profesional na Hulanda. Actualmente e ta biba y traha na Hulanda. continua cu su carera profesional. unda e ta residencia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defensa den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
Dia [[1 di yüli|1 di juli]] [[1995]]] Mansell ta sali Miss Aruba entre 12 candidata. E certamen tabata organisa pa Star Promotion. Den e certamen di Miss Universo di 17 di mei 1996 na [[Las Vegas]] e ta bira prome finalista entre e 78 candidata for di henter mundo.
, despues di Alicia Machado di Venezuela. Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo.
Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar dia 17 di mei 1996 na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Riba un dia manera awe 17 di mei 1996, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Na 2010 Mansell a wordo reconoci cu e 'Premio Dakota", un premio special pa e ciudadanonan di [[Dakota]].<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
</noinclude>
AWEMainta Diamars, 17 Mei 2016
Riba un dia manera awe
TIN dia den historia, cu ningun hende no mag di lubida. Un di e dianan aki, ta awe.
Awe de facto ta fecha natalicio di e Abogado di Pueblo, esta Shon A Eman, tata di e.o. e actual Prome Minister Mike Eman.
Si Shon A Eman ta na bida awe, e lo a cumpli 100 aña. Pero na un edad relativamente hoben, Todopoderoso a yam’e den su Reino.
Riba un dia manera awe, nos actual Reina, Maxima a nace. Cu ta motibo cu awe Cas Real ta di fiesta.
Riba un dia manera awe, ta net 20 aña pasa, cu un beyeza di Aruba, Taryn Mansell a bira Ist Runner-Up di Miss Universo den certamen cu a tuma lugar na Las Vegas. Pa un fayo den traduction di loke el a contesta, maske el a contesta perfectamente, Miss Venezuela a bira Miss Universo.
Taryn Mansell ta un di e beyezanan Arubano, cu a logra hopi leu den certamen di beyeza mundial.
Aruba a conoce varios beyeza mundial, manera Maureen Vieira na Filipinas, Zizy Lee, ler finalisa Miss World y tambe Gwendoline Kwidama tambe a logra yega leu den Miss Mundo, Prome Finalista tambe.
Diseñador Colombiano Jaime Arango ta internacionalmente reconoci pa su trahenan di gala spectacular pa diferente reina di beyesa internacional. Na Aruba, Jaime a sa di acesora mas di 25 candidata y a logra obtene e ganadora di Miss Aruba cu su candidatanan 7 biaha. Candidatanan di Aruba cu Jaime a diseña pa nan ta e. o. Taryn Mansell, Zizi Lee y Alexandra Ochoa
Diasabra 24 di April 2010 I AWEMainta.com
PREMIO DAKOTA
E idea aki a nace mirando cu no tin un premio special pa e ciudadanonan di Dakota.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2010-04-24/page/n22/mode/2up?q=taryn+mansell|titel=Premio Dakota|werk=Awemainta.com|datum=2010-04-24|bezochtdatum=2022}}</ref>
Semper den Dakota nos a biba manera un solo famia grandi y sigur esaki ta e caso ainda.
Dakota ta conoci pa su ekiponan di football, pa su cantantenan, escritor y tur otro persona cu ta traha den diferente ramo y profesion den nos comunidad.
Hunto cu e idea aki tin tambe personanan cu a haci hopi pa e bario di Dakota y cu na mi parecer ta merece pa bin na remarca pa un reconocimento.
Danki di henter mi curazon pa e aporte cu Bo a of ta duna na mi bario stima.
Taryn Sheryll Mansell, 22 november 1976 Ta ken por lubida e mucha muhe simpel di Dakota cu a sorprende ora cu el a sali miss Aruba y despues pasa pa ta Prome finalista den e certamen di Miss Universo. Taryn ta yiu muhe di Roland y Teodomira Mansell.
El a bishita Jacintha Kleuterschool, despues Pius X.
El a bay Colegio Arubano y La Salle College pa despues pasa pa Middelbaar Admistra-
tief Onderwijs.
Na 2002 Taryn a bay Hulanda pa sigui studia. El a studia na Twente pa schoonheidsspecialiste y tambe accountancy.
El a traha na Ministerio di defense den "Human Resources" Actualmente e ta traha na Thuiszorg Service Nederland, Personeelszaken, Almelo
{{Appendix}}
----------------
'''Windsurfing''' ta un deporte akuatiko riba e superfisie di e awa. E ta un kombinashon di surfmentu i zeilumentu usando un tabla di surf riba kua tin un mast ku lona instala.
* definitie
* ontstaan/historie
* soorten stylen
* materiaal
en.wiki:Windsurfing is a water sport invented in the U.K. by Peter Chilvers in 1958 on Hayling Island, Hampshire. It is performed on a board with a sail. The sail both empowers the board and helps the board change directions. The sport is a combination of surfing and sailing. Windsurfers can travel on either flat or rough water, as long as there is wind. Windsurfing is done mostly in the summer and spring.
Windsurfing competitions can be freestyle or racing around buoys and it features in the Olympics.
Windsurfing is a surface water sport that is a combination of surfing and sailing.[1] It is also referred to as "sailboarding" and "boardsailing", and emerged in the late 1960s from the surf culture of California. Windsurfing had gained a following across North America by the late 1970s[2][3][4] and had achieved significant global popularity by the 1980s.[5]
nl.wiki: Windsurfen of plankzeilen is een watersport die wordt beoefend met behulp van een surfplank waarop een mast met een zeil is gemonteerd. Daarnaast wordt een giek gebruikt om het zeil te bedienen, en wordt achteraan onderop de surfplank een vin bevestigd, deze dient om de koers te stabiliseren. Voor beginners wordt in het midden van de plank onderop een zwaard gemonteerd dat afdrijven (verlijeren) tegengaat. In tegenstelling tot golfsurfen zijn om te kunnen windsurfen geen grote golven nodig, behalve met de variant "waven". Uiteraard moet er wel voldoende wind zijn om deze sport te kunnen uitoefenen.
es.wiki:El surf a vela, windsurf o tabla a vela es una modalidad del deporte a vela que consiste en desplazarse sobre el agua con una tabla y una vela.
------------------
<noinclude>
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Aruba Juniors''' (oficialmente ''Sport Vereniging Aruba Juniors'') ta un club di futbol di e bario di [[.....]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
SV Aruba Juniors a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta ............
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: '''
* campeon na 1949, 1953/54, 1955/56, 1958
* subcampeon na 1947, 1951, 1952/53, 1957, 1959
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na 2010
== (Ex-)hungado destaca ==
* [[File:Flag of Aruba.svg|20px|border]]
== Link externo ==
*[http://rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista di Campeon]
*[http://el.soccerway.com/teams/aruba/sv-la-fama/10248/ La Fama], Soccerway.com
NOTES
pt.wiki: Sport Vereniging Aruba Juniors is een voetbalclub uit Aruba . Voor het laatst gespeeld in de nationale eerste divisie in het seizoen 1973. [ 1 ]
-------------
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''SV Independiente Caravel''' (oficialmente ''Sport Vereniging Independiente Caravel'') ta un club di futbol di e bario di [[Bubali]], [[Aruba]]. E ta hunga den e [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]], e liga mas importante den futbol Arubano y a titula ... biaha campeon nacional.
== Historia ==
Caravel a ser funda dia [[.....]] [[1958]] na ................. Su fundado y prome presidente tabata ...............
Su colornan ta .. y ..........
Presidente di e club ta ............. y entrenador ta ................
== Lista di Honor ==
'''[[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]]: '''
* campeon na
* subcampeon na
'''[[Copa Betico Croes]]: '''
* campeon na
* finalista na
'''[[Kopa antiano|Copa Antiano]]: 1'''
* campeon na
== Participacion den CONCACAF ==
*'''[[CONCACAF]] Champions League: '''
en.wiki:El Deportivo Independiente Caravel, conocido también como Independiente Caravel, o simplemente Caravel es un club de fútbol arubano con sede en Angochi, Santa Cruz, que actualmente juega en la División di Honor. El Caravel ha quedado dos veces en tercer lugar en la División de Honor de Aruba. Los colores tradicionales del club son el amarillo y el azul.
Carlo Luzi, jugador de las Islas Cook, fue el jugador más simbólico del equipo y también fue premiado como el mejor futbolista de la historia de la liga de Aruba.
--------------
== Premio Excelencia den Deporte ==
Desde e inicio di e evento na 2003, Ministerio di Deporte di Aruba hunto cu su partnernan ta reconoce Aruba su Atleta di Aña den e asina yama Premio Excelencia den Deporte.<ref>https://24ora.com/aruba-lo-premia-su-miho-atletanan-den-premio-excelencia-den-deporte-2017/|datum=2018-03-09</ref> evento deportivo unda nos miho deportistanan den tur edad ta bini hunto pa asina wordo reconoci pa nan prestacionnan deportivo. Manera a wordo bisa anteriormente den Premio Excelencia den Deporte 2017 lo premia un total di 9 categoria esaki di infantil, hubenil, nobato, atleta di aña local y internacional como tambe e MVP y scolnan di aña.
2018 was het 15de jaar van de prijsuitreiking in Aruba
Diferente federacion ta nomina e atletanan.
Siguientemente e categorianan cu lo wordo premia den Premio Excelencia 2017
1. Deportista infantil/hubenil femenino te cu 13 aña
2. Deportista infantil/hubenil masculino te cu 13 aña
3. Deportista hubenil femenino di 14 te cu 18 aña
4. Deportista hubenil masculino di 14 te cu 18 aña
5. Nobato femenino di aña 2017
6. Nobato masculino di aña 2017
7. Scol cu miho resultado durante 2017 (nomina door di IBiSA)*
8. Atleta di Aña (destaca local) (minimo 18 aña) ***
9. Atleta di Aña (destaca internacional) (minimo 18 aña)
Diferente categoria (wikitabel maken)
* [[2014]] - Kamilah Dammers-Naddall (bowling) y Renze Postma un biaha mas a bira Atletanan di Aña 2014 di Aruba.
* [[2015]]
* [[2016]]
* [[2017]] - Thashaina Seraus (bowling) y Linda Smith kendenan a sali e atletanan di aña 2017,
* [[2018]] - Thashaina Seraus y Mikel Schreuders (natacion)<ref>https://24ora.com/mikel-schreuders-y-tashaina-seraus-ta-atletanan-di-ana-di-ped/|Mikel Schreuders y TASHAINA SERAUS ta atletanan di ana di PED|datum=2019-04-11</ref>
* [[2019]]/[[2020]] - cancela pa motivo di Corona
* [[2021]]
{{Appendix}}
---------------
'''Kiomy Luperon Herasme''' ta un futbolista femenino cu ta hunga delantero pa [[Fairleigh Dickinson Knights]], un college team Mericano y pa e ekipo nacional Arubano pa damas.
is an Aruban [[Women's association football|footballer]] who plays as a [[forward (association football)|forward]] for American college team [[Fairleigh Dickinson Knights]] and the [[Aruba women's national football team|Aruba women's national team]].
==Early life and education==
Luperon was raised in [[North Bergen, New Jersey|North Bergen]], [[New Jersey]], United States. She has attended the [[North Bergen High School]] in her hometown.<ref name=FDK/>
==College career==
Luperon has attended the [[Fairleigh Dickinson University]] in the United States.<ref name=FDK/>
==International career==
Luperon capped at senior level during the [[2022 CONCACAF W Championship qualification]].<ref name=GSA/>
{{Appendix}}
==Link externo==
*{{Instagram|id=iam_kiii}}
{{DEFAULTSORT:Luperon, Kiomy}}
---------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Giovanni Franken
|potret =
|Fecha di nasementu = 28 di augustus 1967
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon = defensa central
|club = [[SV Estrella]]
}}
'''Giovanni Francesco Zacharias Franken'''[1] (n. 14 di november [[1977]] na [[Rotterdam]]) ta un ex-futbolista internacionalista di Antias Hulandes y e actual director tecnico di ADO Den Haag.
Franken tabata hunga como mediocampista y a representa Antias Hulandes na nivel internacional. Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
fr.wiki:International van de Nederlandse Antillen van 2004 tot 2008 speelde Franken in de voorrondes van het WK 2006 en 2010 (7 wedstrijden gespeeld)
Benoemd tot coach van Aruba tijdens het ABCS-toernooi 2 van 2013 , behaalde Franken goede resultaten tijdens de kwalificaties voor de Caribbean Cup of Nations 2014 , waardoor de Arubanen hun beste positie op de FIFA-ranglijst vanjuni 2014( 120e rang) .
Tijdens de kwalificaties voor het WK 2018 slaagde hij erin om Aruba te kwalificeren in de 3e voorronde , nadat hij echter op de grond zijn twee wedstrijden tegen het Barbados-team had verloren . Inderdaad, Barbados zegevierde met 2-0 in de heenwedstrijd en een ongeschikte speler in de terugwedstrijd en ondanks hun 1-0 overwinning verklaarde de FIFA Aruba tot winnaar op de groene loper (3-0) 3 . Echter, inaugustus 2015, wordt Franken vervangen door Rini Coolen die tijdens de genoemde 3e voorronde 4 de interim-manager van Aruba overneemt tegen Saint-Vincent-et-les-Grenadines.
In 2010 zette Franken een punt achter zijn actieve spelersloopbaan en werd voetbaltrainer van diverse clubs .................... Entre oktober 2013 y augustus 2015 e tabata bondscoach di e seleccion nacional di Aruba. Franken werd vanaf 2013 tevens bondscoach van Aruba. Door onder andere overwinningen op Guam, Britse Maagdeneilanden (7-0 grootste overwinning ooit voor Aruba), Turks- en Caicoseilanden steeg Aruba van de 198e plaats naar de 120e plaats op de wereldranglijst. Franken stopte als bondscoach nadat Aruba in juni 2015 in de WK-kwalificatie 2018 uitgeschakeld werd door Barbados. Aruba ging echter toch door omdat Barbados een niet-speelgerechtigde speler had opgesteld en Franken werd ad-interim opgevolgd door Rini Coolen.[2]
{{Appendix}}
pl.wiki:Clubcarrière
Een leerling van Feyenoord . Hij begon zijn voetbalcarrière bij DOTO . In 1998 stapte hij over naar FC Dordrecht . Daarna trad hij op in VVM en RKC Waalwijk . In 2002 keerde hij terug naar DOTO waar hij werd verkozen tot aanvoerder van het team. In mei 2006 verhuisde hij naar BVV Barendrecht [1] . In februari 2007 tekende hij bij RVVH [2] , waarin hij tot 2010 speelde.
nl.wiki:Giovanni Francesco Zacharias Franken (Rotterdam, 14 november 1979) is een Nederlands voormalig profvoetballer en huidig voetbaltrainer.
Franken deed mee op 6 februari 2008 met de Nederlandse Antillen in de met 0-1 gewonnen wedstrijd in en tegen Nicaragua. In de finale voor kwalificatie voor de voorronde van het WK verloren de Nederlandse Antillen van Haïti met 1-0. Hierna bedankte Franken definitief als international voor de Nederlandse Antillen. In totaal speelde hij 7 interlands.
es.wiki:Giovanni Franken (Róterdam, Países Bajos; 14 de noviembre de 1977) es un exfutbolista profesional de Curazao, aunque cuenta también con la nacionalidad neerlandesa. Se desempeñaba en el terreno de juego como mediocampista y actualmente se dedica a la profesión de director técnico.
en.wiki:
Giovanni Francesco Zacharias Franken[1] (born 14 November 1977) is a retired footballer who played as a midfielder and head coach of the under-21 team of ADO Den Haag.
Born in the Netherlands, Franken represented the Netherlands Antilles at international level. He was also head coach of the Aruba national football team between October 2013 and August 2015.
-----------------
[[File:SV Estrella.png|thumb|Logo di Sport Vereniging Estrella]]
'''SV Estrella''' (''Sportvereniging Estrella'') ta un [[club de fútbol]] di [[Aruba]], den districto di Santa Cruz. E ta clasifica den [[Division di Honor (Aruba)|Division di Honor]] y ta pertenece, hunto cu [[Racing Club Aruba|RCA]] y [[Dakota]], na e tres grandinan den futbol na Aruba.
== Historia ==
Dia 1 di september [[1948]] a funda Sint Jozefbond-Estrella, cu bou di nomber di "Club Estrella" tabata organisa actividadnan deportivo y recreativo pa e alumnonan di scol Sint Jozef unda su fundador, Frère Fredericus, tabata cabezante.<ref name="buki">Estrella 50: 1948-1998, UNOCA Aruba 1998</ref> E actividadnan di e club tabata ensera entre otro comedia, ping pong y diferente otro tipo di deporte, pero esun cu e club ta mas conoci p'e ta futbol. Na 1957 SV Estrella ta promove pa e [[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]], e liga mas halto den futbol Arubano.
Na 1997 ta lanta stichting Frere Fredericus pa renoba e clubhuis y haci e club funciona atrobe. Su prome presidente tabata Eddy Werleman.
Fue fundado en el año 1948 en la ciudad de [[Papilon]], siendo uno de los pocos equipos en haber sido campeón de [[Antillas Neerlandesas]], cuando [[Aruba]] formaba parte de ellas. Además de haber ganado el título en [[Aruba]] en 12 ocasiones.
A nivel internacional es el equipo de [[Aruba]] con mejor desempeño, ya que en su única participación en [[Concacaf]] logró acceder a la Ronda Final. Op internationaal niveau is het de [[Aruba]] ploeg met de beste prestaties, want in haar enige deelname aan [[CONCACAF]] slaagde zij erin de eindronde te bereiken.
es.wikiHet werd opgericht in 1948 in de stad [[Papilon]], en was één van de weinige ploegen die kampioen werden van de [[Nederlandse Antillen]], toen [[Aruba]] deel uitmaakte van de [[Nederlandse Antillen]]. Zij hebben ook de titel in [[Aruba]] 12 keer gewonnen.
Internationaal zijn zij het best presterende [[Arubaanse]] team, met het bereiken van de [[Concacaf]] eindronde in hun enige [[Concacaf]] optreden.
SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
== Ganado ==
* '''[[Division di Honor (Aruba)|Division Honor]]: 12'''
:: 1968, 1973, 1977, 1985, 1988, 1989, 1990, 1992, 1996, 1998, 1999, 2006
* '''[[Campeonato de las Antillas Neerlandesas]]: 1'''
:: 1970
* '''[[Copa Betico Croes]]: 0'''
** Finalista: 2
:: 2007, 2009
== Participación en Competiciones de la Concacaf ==
* '''[[Copa de Campeones de la Concacaf]]: 1 aparición'''
:: 1971 - Ronda Final
== Link externo ==
* [https://web.archive.org/web/20070929060158/http://www.svestrella.com/ Página oficial]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Fundación]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubachamp.html Lista de Campeones]
* [http://www.rsssf.com/tablesa/arubacuphist.html Lista de Copas]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantchamp.html Campeonato de Antillas Neerlandesas]
* [http://es.soccerway.com/teams/aruba/sv-estrella-papilon/ soccerway.com]
fr.wiki: SV Estrella een van de slechts twee Arubaanse clubs die de Liga Antiano , het Nederlands Antilliaanse kampioenschap, heeft gewonnen. Hij bouwde het grootste deel van zijn record op in de jaren tachtig en negentig, met acht landstitels tussen 1985 en 1999.
Dankzij hun titel van kampioen van de Nederlandse Antillen werd SV Estrella in 1971 de eerste Arubaanse club die deelnam aan de CONCACAF Champions Cup . Na te hebben geprofiteerd van het verlies van zijn tegenstander tijdens de voorronde, speelde de club de groepsfase, die het op de laatste plaats eindigde, zonder het minste punt te verzamelen.
-------------------
------------
{{Futbolista
|nomberdihungado =
|Nomber = Mario Croes
|potret =
|Fecha di nasementu =
|Siudat di nasementu =
|Pais di nasementu = {{ABW}}
|Nashonalidat = hulandes
|Posishon =
|club =
}}
'''Hyacintho Mario Croes''' ta un hungador di pingpong Arubano y un deportista destaca den decada 60 te 80 di siglo 20, titulando 13 vez campeon di Aruba.
Pa promer viaha ela sali campeon di Aruba dia cu e tabatin 15 aña di edad. Awor flbi cu e tin 34 aña e por bisa cu ela sali 13 vez campeon di nos isla y e ta posee nada menos cu 39 copa y 27 medaya. Un deportista arubano cu e des- taca su mes den e deporte di ping pong specialmente door di su mes esfuer- zonan y su perserverancia, como cu manera nos lektornan por lesa mas alew, no ta semper ela haya ayudo den su carera deportivo na su isla natal. Mario Croes jr., casá cu Ruth Croes-Arends, ta haya cu e deporte di ping pong na Aruba a bai hopi atrcus den e 26 aña cu e tin ta praktikele.
Amistad a tene un entrevista exclusivo cu e deportista te ainda mas grandi riba terreno di ping pong actuahnente: Mario Croes Jr.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AMISTAD-1976-11/page/3/mode/1up?q=Amistad+mei+1976&view=theater|titel=Mario Croes: 26 ana den pingpong|werk=Amistad|datum=november 1976|bezochtdatum=2022-07-30}}</ref>
mi a cuminsa hunga ping pong tempo mi tabata tin mas o menos siete aña. Mi mama a cuminsa siñami, pero mi no a worry mucho. Toch mi a sigi hunga cu mi tata y cu mi otro famianan. Un viaha mi a bai Flamingo Room (Trocadero), caminda tabatin un mesa di ping pong, anto ei nan mi a mira Cholan Jacobs, e tempo ei e campeon di Aruba, hunga.
Esei a dunami smaak pa mi sigi train cu mi famia. Dia m'a cimiinsa hunga di verdad mi tabatin 12 ema y mi a cuminsa train cu Cholan. E tempo ei mi tabata hunga cinco te seis ora pa dia. Mi tabata caba di come dies dos or y mei y bai hunga te siet’or y mei di anochi. Tur dia e mesim cos. Mi no tabata hunga ni siña les.
Mario a cuminsa mustra su talentonan ora cu na edad di 9 aña ela sali campeon di Junioren na Aruba. Cu 12 aña ela drenta division di senioren y cu 16 aña pa promer vez ela logra bira campeon di Aruba. Su promer wega internacional ela hunga contra Colombianonan tempo cu e tabatin 17 aña na 1959. E tempo ei corantnan a skirbi di Mario Croes cu e tabata e sorpresa di mas grandi di e torneo, organisá door di e asociacion ^Bntre nous juvenñs” na Corsow. Ela logra bati e subcampeon di caribe y centroamerica e colombiano Dario Valencia. Uniko hende cu a logra gana Mario den e torneo ei tabata Ildo Bakhuis di Corsou.
in de Franciscuskerk te Oranjestad is gistermorgen het kerkelijke huwelijk ingezegend vun mejuffrouw Rulh Arends, dochter V(.n. de heer en mevrouw Milo de R. Arends-Arends en de heer Mario Croes, zoon van de heer en mevrouw Mario H. Croes- Zeppenfelt. Voor de receptie ten huize van de bruid bestond grote belangstelling. Het bruidspaar wachtte een verrassing; een taart in de vorm van een tafeltennistafel. De bruidegom is dan ook tafeltenniskampioen van Aruba.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010462365:mpeg21:a0121|titel=In de Franciscuskerk|werk=[[Amigoe]]|datum=1965-07-16|bezochtdatum=2022}}</ref>
* Eigenaar van Mario's Sports Shop, Wilhelminastraat 51, Oranjestad, Aruba
* Huwde in 1965 met Ruth Arends, kinderen Mario III en Janine
{{Appendix}}
---------------------
'''Miss Aruba''' ta un concurso nacional di beyesa pa hende muhe na [[Aruba]]. Desde 1964 e ta tuma lugar anualmente pa selecta e representantenan di Aruba cu lo participa na e concursonan di Miss Universo (maximo ganador); Miss Mundo (prome runner-up) y Miss Internacional (di dos runner-up).
== Historia ==
Organisa inicialmente pa e Comite Central di Carnaval Aruba (CCCA) e concurso ta pasa pa Fundacion Aruba Promotions y na 1992 pa Star Promotion. Entre 1986 y 1988 no tabatin concurso, despues cu Fama Promotions no a cumpli cu nan franchise.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642303:mpeg21:a0107|titel=Koningin van Coastal naar Miss Universe|werk=[[Amigoe]]|datum=1990-03-09|bezochtdatum=2022-02-10}}</ref>
* De wedstrijd verscheen in 1964. Tyreen Mansell was de eerste runner-up in 1996 bij de Miss Universe 1996-verkiezing en Tamara Scaroni won de Miss Congeniality 2000 -prijs .
* Miss Aruba verwijst naar vrouwelijke schoonheidswedstrijden voor jonge vrouwen op het eiland Aruba.
* it.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd op Aruba . Het werd voor het eerst gehouden in 1964 en wordt sinds 1992 georganiseerd door de Star Promotion Organization. De winnaars zullen strijden in de Miss Universe- , Miss World- en Miss International - competities. Het beste resultaat van Aruba is een tweede plaats in de wedstrijden Miss Universe 1996 , Miss World 2001 en Miss International 1994 .
* Intussen heeft de carnavalskoningin 1964 mej. Lydia Henriquez, die tevens koningin van Club Caribe is, het formulier getekend, waarin zij zich aanmeldt om deel te nemen aan de „miss Univcrse" verkiezing. Miss Aruba, mej. Regina Croes,, die kandidate is voor de „miss World'verkiezing deelde desgevraagd mede, dat zij nog geen beslissing heeft genomen.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010469978:mpeg21:a0116|titel=Comite in oprichting voor uitzending missen|werk=[[Amigoe]]|taal=nl|datum=1964-06-19}}</ref>
* ru.wiki: Miss Aruba is een jaarlijkse schoonheidswedstrijd die op Aruba wordt gehouden en waarvan de winnaars sinds 1964 deelnemen aan Miss Universe , Miss World en Miss International .
== Lista di Honor ==
[[File:Miss Aruba 08 Christina Trejo.jpg|thumb|Christina Trejo - Miss Aruba 2008]]
[[File:Miss Aruba 2013.jpg|thumb|Stefanie Evangelista - Miss Aruba 2013]]
[[File:Thessaly Zimmerman Miss Aruba 2021 2.jpg|thumb|Thessaly Zimmerman - Miss Aruba 2021]]
Representantenan di Aruba na '''Miss Universo''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Lidia Lidwina Henriquez || || Miss Aruba Carnaval 1963
|-
| 1965 || Dorinda Croes || || Miss Aruba Carnaval 1964
|-
| 1965 || Sandra Fang || ||
|-
| 1966 || Ivonne Maduro || ||
|-
| 1967 || Sandra Croes || ||
|-
| 1968 || Jeanette Geerman || ||
|-
| 1969 || Linda Annette Richmon || ||
|-
| 1970 || Vicenta Vallita Maduro || ||
|-
| 1971 || Ivonne Dirksz || ||
|-
| 1972 || Monica Ethline Oduber || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1973 || [[Maureen Ava Vieira]] || di 5 runner-up (1974) ||
|-
| 1974 || Pamela Brown || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || 1976 || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Margaret Eldrid Oduber || ||
|-
| 1977 || Marieta Tromp || ||
|-
| 1978 || Lugina Vilchez || ||
|-
| 1979 || Magaly Maduro || ||
|-
| 1980 || Synia Reyes || ||
|-
| 1981 || Noriza Antonia Helder || 1982 ||
|-
| 1982 || Milva Evertz || ||
|-
| 1983 || ??? || ||
|-
| 1984 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1985 || Mildred Jacqueline Semeleer || ||
|-
| 1987 || Melva Sanon || ||
|-
| 1989 || Karina Felix || ||
|-
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama || di 64 ||
|-
| 1991 || Yerusha Rasmijn || di 70 ||
|-
| 1992 || Dyane Escalona || di 31 ||
|-
| 1993 || Alexandra Ochoa Hincapie || di 25 ||
|-
| 1994 || Marie-Denise Herrlein || di 59 ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1995 || [[Taryn Mansell|Taryn Scheryl Mansell]] || prome runner-up ||
|-
| 1996 || Karen-Ann Peterson || ||
|-
| 1997 || Wendy Lacle || ||
|-
| 1998 || Irina Croes || ||
|-
| 1999 || Tamara Scaroni || || Miss Congeniality
|-
| 2000 || Denise Balinge || ||
|-
| 2001 || Deyanira Ludwina Frank || ||
|-
| 2002 || Malayka Rasmijn || ||
|-
| 2003 || Fatima Salie || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Cicilia''?? || ||
|-
| 2005 || Melissa Vanessa Laclé || ||
|-
| 2006 || Carolina Raven || ||
|-
| 2007 || Tracey Nicolaas || ||
|-
| 2008|| Dianne Croes || ||
|-
| 2009 || Priscilla Lee || ||
|-
| 2010 || Gillain Berry || ||
|-
| 2011 || ''Lucianette Verhoeks''?? || ||
|-
| 2012 || Liza Helder || ||
|-
| 2013 || Stefanie Evangelista || ||
|-
| 2014 || Digene Zimmerman || ||
|-
| 2015 || Alysha Boekhoudt || ||
|-
| 2016 || Charlene Leslie || ||
|-
| 2017 || Alina Mansur || ||
|-
| 2018 || Kimberly Julsing || ||
|-
| 2019 || Danna Garcia || ||
|-
| 2020 || Helen Hernandez || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2021 || [[Thessaly Zimmerman]]<ref>{{Cite web |last=Coulibaly |first=Justin |date=August 2, 2021 |title=Thessaly Zimmerman est Miss Univers Aruba 2021 |url=https://www.afrik.com/antilles-thessaly-zimmerman-est-miss-univers-aruba-2021 |access-date=September 22, 2021 |website=afrik.com |language=fr}}</ref> || Top 10 || Miss Teen Aruba International 2012
|-
|}
Representantenan di Aruba na '''Miss World''':
{| class="wikitable sortable" style="font-size: 95%; text-align:left"
!width="25"|Aña||width="150"|Miss Aruba ||width="60"|Posicion||Otro titulo:
|-
| 1964 || Regina (Mary) Croes || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1965 || ? || ||
|-
| 1966 || Reina Patricia Hernandez || ||
|-
| 1967 || ? || ||
|-
| 1968 || ? || ||
|-
| 1969 || ? || ||
|-
| 1970 || ? || ||
|-
| 1971 || ? || ||
|-
| 1972 || Sandra Werleman || ||
|-
| 1973 || Edwina Diaz || ||
|-
| 1974 || Esther Marugg || ||
|-
| 1975 || Cynthia Bruin || || Reina del Mar 1975
|-
| 1976 || Maureen Wever || ||
|-
| 1977 || Helene Marie Croes || || Reina Hubenil Carnaval 1974<br/ >Miss Aruba Carnaval 1977
|-
| 1978 || Rose Ann Lejuez || || Miss Aruba Carnaval 1980
|-
| 1979 || Vianca Maria Magdalena Hoek || || Lugina Vilchez
|-
| 1980 || Ethline Dekker || ||
|-
| 1981 || Gerarda Hendrine Jantiene Reopel || ||
|-
| 1982 || Noriza Antonio Helder || ||
|-
| 1983 || Audrey Brugge ?|| ||
|-
| 1984 || Margie Bislick || ||
|-
| 1985 || Jacqueline Deborah van Putten || ||
|-
| 1986 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1987 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1988 || no tabatin concurso || ||
|-
| 1989 || Delailah Odor-Wever? || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1990 || Gwendolyne Charlotte Kwidama? || top 10 ||
|-
| 1991 || Sandra Croes || ||
|-
| 1992 || Solange Noelle Nicolaas || ||
|-
| 1993 || Christina van der Berg || ||
|-
| 1994 || ? || ||
|-
| 1995 || Tessa Pietersz || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 1996 || Afranina Henriquez || top 10 || Miss World Caribbean
|-
| 1997 || Michella Lacle Croes || ||
|-
| 1998 || Judelca Shahira Briceno || ||
|-
| 1999 || Cindy Vanessa Cam Lin Martinus || ||
|-
| 2000 ||Monique van der Horn || ||
|-
|-style="background-color:#FFFF66;"
| 2001 || [[Zizi Lee]] || prome runner-up || Miss World Caribbean
|-
| 2002 || Rachelle Oduber || || Miss World Caribbean
|-
| 2003 || Nathalie Biermans || ||
|-
| 2004 || ''Luisana Nikualy Cicilia'' || ||
|-
| 2005 || Sarah Carolina Juddan || ||
|-
| 2006 || Shanandoa Wijshijer || ||
|-
| 2007 || Boyoura Martijn || ||
|-
| 2008|| Christina Trejo || ||
|-
| 2009 || Nuraisa Lispier || ||
|-
| 2010 || Kimberly del Valle Kuiperi || ||
|-
| 2011 || Helen Thiel ? || ||
|-
| 2012 || ''Lucianette Verhoeks'' || ||
|-
| 2013 || Larissa Leeuwe || ||
|-
| 2014 || Joitza Henriquez || ||
|-
| 2015 || Nicole van Tellingen || ||
|-
| 2016 || Lynette do Nascimento || ||
|-
| 2017 || Anouk Eman || ||
|-
| 2018 || Nurianne Arias || ||
|-
| 2019 || Ghislaine Mejia || ||
|-
| 2020 || || concurso cancela ||
|-
| 2021 || no a participa || ||
|-
|}
== Link Externo ==
* [https://www.facebook.com/pages/Miss-Aruba-Pageant/36443384310 Facebook page]
{{Appendix}}
ARUBA a haci su debut na Miss Mundo y na Miss Universe na 1964 cu nos maximo representantenan e tempo ey cu ta Mary Croes y Lydia Henriquez, bou direccion di sr. Watti Chay d.f.m, di Ofi- cina di Turismo y Sr. Milo Croes d.f.m.<ref>{{citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-AWEMAINTA-2018-02-20/page/n24/mode/1up?q=taryn+mansell\Awemainta|datum=2018-02-20|bezochtdatum=2022}}</ref> Na 1974 Aruba Promotion, bou di presi- dencia di sr. Ronny Brete, a manda e tempo ey Maureen Ava Vieira, pa Ma- nilla Phillipinas unda cu pa prome biaha Aruba su nomber ta resona entre tur e grandinan den mundo, como di Cuater Finalista di Miss Universo.
Na 1990 Gwndelyne Kwidama ta logra drenta den e top 10 na Miss Mundo, y na 1994 Alexandra Ochoa a representa Aruba na Hapon pa prome biaha na Miss International, y al<d un biaha mas Aruba su nomber ta resona como Prome Final- ista.
Na 1996, ainda ta fresco den nos memo- ria ora cu na Las Vegas Nevada, Taryn Mansell ta haci nos hopi orguyoso y ta pone e nomber di Aruba hopi serca di e corona di Miss Universo, kedando como Prome Finalista.
Mientras na december di e mesun aña, Afra Henriquez a logra posiciona su mes den e top 10 di Miss Mundo.
Na 2000 Carolina Albetsz ta bira Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss International.
Na 2001, Dione Croes ta drenta den e Top 15 di Miss International, y te na Sur Africa Zeralda “Zizi” Lee ta bolbe laga Aruba, un isla asina chikito ariba mapa mundial, su nomber resona como Prome Finalista di Miss Mundo.
Y na 2002 Rachelle Oduber ta clasifica como semi finalista den Miss Mundo.
Y asina nos por menciona mas di otro mucha muhernan Arubano cu a conkista diferente otro premio den diferente di e certamennan aki,
Na 2002 tabata e prome biaha cu Aruba a participa na e certamen di Miss Earth,
unda cu Yuranney Toppenberg a repre- senta Aruba, e aña ey e certamen tabata bou guia di sr. Raymundo “Atan” Lee. 2007 y 2008 Aruba ta gana e titulo di Miss National Costume na Tokyo, Hapon, na e certamen di Miss Interna- tional cu Jonella Oduber. Nuraisa Lispier y na 2011 Vivian Chow ta gana e titulo di Miss Goodwill Ambassador of beauty na Miss International.
E 4 certamenan aki ta conta cu partici- pacion di mas o menos 78 pa 120 pais tur aña, unda cu prensa rond mundo y hopi persona, amantenan di e certamen, ta sigui esaki di serca.
</noinclude>
gz06nafh5whzhzzsadcdoe9d6lmu2lc
User:Profesor Eusenia
2
8443
90775
88565
2022-08-23T18:27:29Z
Profesor Eusenia
13024
Mi a pone un potrèt ku mi a saka di Diana Lebacs.
wikitext
text/x-wiki
= Diana Lebacs =
[[File:DianaLebacs.jpg|thumb|Diana Lebacs, kende ta un dosente, outor i aktris.]]
'''Diana Lebacs''' ta un konosido dosente, outor i aktris. Banda di esaki, e ta un kantante i traduktora. Diana a nase dia 12 di sèptèmber 1947 i a fayesé dia 11 di yüli 2022 na Kòrsou. Diana ta konosí pa su obranan literario pa mucha, hóben i adulto. Ademas e ta skirbi buki tantu na papiamentu komo na hulandes. Banda di esaki, Diana ta esposa di e konosido baluarte: Pacheco Domacassé.
== Biografia ==
Diana Melinda Lebacs a nase dia 12 di sèptèmber 1947 den e bario di Cher Asile (na Kòrsou). Diana su mama, kende ta señora Esther Amalia Doelwijt, tabata originalmente di Sürnam i a muda bin biba na Kòrsou ku su 18 aña. Diana su tata, kende ta Willem Mertjo Lebacs, tabata hefe di duana i el fungi tambe komo karpinté i kòrtadó di palu. Sra. Lebacs su mayornan no por a komuniká ku otro den nan idioma nativo, pero nan tabata komprondé hulandes si. Ta p’esei nan tabata papia hulandes na kas. Banda di esaki, Diana tabata papia papiamentu ku su wela. Diana a bishitá e skol di fundeshi Philomena School. Despues el a bai e skol sekundario MIL (Maria Immaculata Lyceum). Diana a studia pa maestra di skol básiko i skol spesial. Ademas el a studia pa dosente di hulandes i papiamentu na Universidat di Antia (UNA). Na aña 1967, Diana a kasa ku Pacheco Domacassé (1 di aprel 1941 - 23 di mart 2022). Pacheco tabata un dosente, outor, aktor i direktor di pelíkula. E pareha tin dos yu muhé i tres ñetu.
== Karera profeshonal ==
==== Trabou ====
[[File:Walcott and Lebacs.jpg|alt=Diana huntu ku mener Walcott.|thumb|Diana Lebacs ta risibí un buki ku firma serka e poeta Derek Walcott (di St. Lucia) na final di un lès di 'master'. Esaki a tuma lugá dia 19 di mei 2008 na Amsterdam.|233x233px]]Entre 1960 pa 1967, Diana a kuminsá skirbi algun novela pa adolesente. Banda di esaki, e tabata a kanta den e banda ‘Teenage Shadows’ entre 1963 pa 1966. Na aña 1970, Diana a sigui un kurso di dos aña tokante di literatura di papiamentu. Di e forma akí, e tabata ke amplia su konosementu riba e desaroyo di papiamentu (‘lingua franca’). Tabata su deseo pa publiká su deseo pa publiká kuentanan pa muchanan ku ta biba na Antias Hulandes i alabes papia e idioma di e region akí.
Sra. Lebacs a hunga ròl grandi den desaroyo di literatura hubenil di Antias Hulandes. Na aña 1971, el a publiká su promé buki: ‘Sherry’. Despues di dos aña, a tradusí e buki akí na e idioma di e pais Finlandia. Na aña 1973, Diana a skirbi un obra teatral ku yama: ‘Buchi Wan pia fini’. E ta tokante di un krítika riba e sistema di edukashon oropeo i e ta kontené un interkambio bibu entre e aktornan i e públiko. Pacheco tabata direktor di e obra akí. Diana a sigui traha riba diferente proyekto durante di añanan ochenta i nobenta (1980 i 1990). Entre otro: publiká buki na hulandes i papiamentu, publiká buki edukativo pa muchanan di skol di fundeshi i desaroyá algun programa di televishon.
Ademas Diana a aktua den dos pelíkula lokal, kual ta: Famia Kibrá (1981) i Boka Sarantonio (1989). Banda di esaki, Diana a partisipá den diferente proyekto lokal. Por ehèmpel: benta di buki i diferente tayer. Na aña 1994, el a publiká su promé buki pa hende grandi, titulá: ‘De langste maand’. Tambe ta bon pa sa ku el a publiká su promé buki di poema, ‘Belumbe’, na aña 2014. Sra. Lebacs a risibí e oportunidat di asistí na ‘De Caraïbische Letterendag Junior’ komo invitado for di Kòrsou. Esaki tabata e festival di mas grandi pa outornan di Karibe ku ta skirbi bukinan hubenil. El a tuma lugá na Amsterdam den luna di òktober di aña 2017. Alabes el a partisipá den e proyekto ‘Siman di Ban Lesa’ pa tres aña konsekutivo. Aktualmente sra. Lebacs ta duna lès di algun módulo na Universidat di Kòrsou. Banda di esaki, e ta forma parti di e grupo di teatro ‘Ankrá na Otro’.
==== Premionan ====
Sra. Lebacs a risibí diferente premio durante di su karera profeshonal. Primeramente na aña 1976, el a risibí e premio ‘Zilveren Griffel’ pa su di dos buki ‘Nancho di Boneiru’. Ademas na aña 2003, el a risibí e premio di kultura di Prins Bernard Cultuurfonds Nederlandse Antillen en Aruba (literatura hubenil) pa su buki ‘Caimins Geheim’. Diana a keda honrá ku e Kondekorashon Real ‘Ridder in de Orde van Oranje Nassau’ na aña 2007. Na aña 2012, Diana a risibí e premio ‘Tapushi di oro’. Finalmente por bisa ku meresidamente Diana a risibí ‘Premio Bienal Pierre Lauffer, Chapi di Plata’ na aña 2020.
== Obranan literario ==
[[File:Diana Lebacs at the University of Curaçao.jpg|thumb]]
Na kontinuashon ta sigui un lista di obranan literario di Diana Lebacs. E lista kontené obranan di tur e géneronan literario: ''kuenta, poesia i drama''.
* Lebacs, Diana (1971). Sherry: het begin van een begin
* Lebacs, Diana (1974). Buchi Wan pia fini
* Lebacs, Diana (1975). Nancho van Bonaire (Zilveren griffel)
* Lebacs, Diana (1976). Chinina-kome-Lubida
* Lebacs, Diana (1977). Ken-ken pia di wesu
* Lebacs, Diana (1977). Nancho Matroos
* Lebacs, Diana (1979). Nancho Niemand
* Lebacs, Diana (1982). Nancho Kapitein
* Lebacs, Diana (1983). Suikerriet Rosy
* Lebacs, Diana (1985). De Spokenband
* Lebacs, Diana (1986). Het witte licht
* Lebacs, Diana (1990). Lichten boven Klein Bonaire
* Lebacs, Diana (1994). De langste maand
* Lebacs, Diana (2001). Caimin's geheim
* Lebacs, Diana (2005). Fula fula
* Lebacs, Diana (2009). Waar is Olivier?/Unda Olivier ta?
* Lebacs, Diana (2010). Ubuntu
* Lebacs, Diana (2014). Belumbe/De waterlijn
* Lebacs, Diana (2016). Duizend leugens bruidstaart
* Lebacs, Diana (2018). Grandesa di amistat
Awor ta sigui algun kuenta ku Diana Lebacs a skirbi pa e proyekto 'Siman di Ban Lesa', ku a resultá den bukinan di Biblioteka Nashonal Kờrsou.
* Kuenta: E kartanan misterioso ~ Buki: Ban keiru i deskubrí Kòrsou (2019)
* Kuenta: Chikitu, kòrá i milagroso ~ Buki: Kòrsou, un pasado riku (2020)
* Kuenta: Di kon kas na Kòrsou tin diferente koló ~ Buki: Kòrsou, un pasado riku (2020)
* Kuenta: Liesje ~ Buki: Kiko bo ke bira? Profeshon (2021)
== Fuente ==
* Jos Staal, 'Diana Lebacs.' In: ''Lexicon jeugdliteratuur.'' Martinus Nijhoff, oktober 1985, pp. 1-4.
* Marita de Sterck, 'Diana Lebacs.' In: ''Schrijver gezocht.'' Lannoo; Van Holkema & Warendorf, 1988, pp. 215-216.
* Wim Rutgers, 'Hoofdstuk 5. Diana Lebacs.' In: ''Bon dia! Met wie schrijf ik?'', 1988.
* Ruth Koeiman, ''Lezen over Diana Lebacs.'' Nederlands Bibliotheek en Lectuur Centrum, Den Haag 1991.
* Joke Linders, Jos Staal, Herman Tromp, Jacques Vos, 'Diana Lebacs.' In: ''Het ABC van de jeugdliteratuur: in 250 schrijversportretten van Abkoude naar Zonderland.'' Martinus Nijhoff, 1995, pp. 304-305.
* Mieke Oosthout, ''Schrijven vanuit de kracht van het volk: over de boeken van Diana Lebacs''. 2002.
* 'Diana Lebacs.' In: ''Encyclopedie van de jeugdliteratuur.'' Fontein; Wolters-Noordhoff, 2004, p. 207.
rn28k2lup0l9vg10l1iiis1cda2t40f
24 di yüli
0
8663
90761
88974
2022-08-23T13:43:21Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''24 di yüli''' ta e di 205 [[dia]] di aña (206 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 160 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1964]] - [[Konseho Insular|Konseho insular di Kòrsou]] ta aprobá pa medio di un dekreto nashonal e [[Eskudo di Kòrsou]].
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* Dia di [[Simón Bolívar]] (na [[Ecuador]], [[Colombia]], [[Venezuela]] i [[Bolivia]])
== Mira tambe ==
* [[23 di yüli]]
* [[25 di yüli]]
* [[24 di mei]]
* [[24 di ougùstùs]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
2s05hjdmb3lg0z8rvzpnxfvrw3wm7ns
90762
90761
2022-08-23T13:48:58Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''24 di yüli''' ta e di 205 [[dia]] di aña (206 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 160 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1964]] - [[Konseho Insular|Konseho insular di Kòrsou]] ta aprobá pa medio di un dekreto nashonal e [[Eskudo di Kòrsou]].
== A nase ==
* [[1783]] - [[Simón Bolívar]] (f.1830), lider militar i polítiko [[Venezuela|venezolano]]
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* Dia di [[Simón Bolívar]] (na [[Ecuador]], [[Colombia]], [[Venezuela]] i [[Bolivia]])
== Mira tambe ==
* [[23 di yüli]]
* [[25 di yüli]]
* [[24 di mei]]
* [[24 di ougùstùs]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
2p8let8ijcpzs6vwfvm7ietypgxkbsv
90763
90762
2022-08-23T13:50:32Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''24 di yüli''' ta e di 205 [[dia]] di aña (206 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 160 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1964]] - [[Konseho Insular|Konseho insular di Kòrsou]] ta aprobá pa medio di un dekreto nashonal e [[eskudo di Kòrsou]].
== A nase ==
* [[1783]] - [[Simón Bolívar]] (f.1830), lider militar i polítiko [[Venezuela|venezolano]]
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* Dia di [[Simón Bolívar]] (na [[Ecuador]], [[Colombia]], [[Venezuela]] i [[Bolivia]])
== Mira tambe ==
* [[23 di yüli]]
* [[25 di yüli]]
* [[24 di mei]]
* [[24 di ougùstùs]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Yüli]]
4okya6x071kkby6pm650vpvabm3e37n
CRKSV Jong Colombia
0
8751
90811
90756
2022-08-24T09:38:26Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''CRKSV Jong Colombia''' (ofisialmente ''Curaçaose Rooms Katholieke Sport Vereniging Jong Colombia'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di [[Boka Samí]] na [[Kòrsou]]. E klup tin riba su nòmber un di e mihó anotashonnan di e pais, titulando 11 biaha kampeon nashonal, 11 biaha kampeon antiano i dos biaha komo finalista den e [[CONCACAF]] Champions Cup.
E klup a wòrdu fundá dia [[21 di yüli]] [[1951]] i ta hunga aktualmente den [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta blou-hel. E klup a partisipa na dies okashon den CONCACAF Champions Cup (1968, 1969, 1973, 1974, 1976, 1979, 1980, 1989, 1992 i 1994), logrando yega na final na 1967 i 1979. Segun e opinion di mayoria di e islanan antiano, e generashon di oro di CRKSV Jong Colombia tabata esun di 1979; e ekipo a mustra den kada partido un bon wega, un estilo ku hopi velosidat i un toke di agilidat.
== Lista di Honor ==
'''[[Kopa antiano]]: 11'''
* kampeon na 1966, 1968, 1972 , 1974, 1975-76, 1978-79, 1979-80, 1989, 1994, 1997, 2001
* finalista na 1967, 1977, 1991, 1993, 2003, 2007
'''[[Liga Kòrsou]]: 11'''
* kampeon na 1964, 1966, 1967, 1968, 1970, 1973, 1974-75, 1976, 1988, 1994, 2000
* supkampeon na 1956, 1961, 1972, 1977-78, 1978-79, 1991, 1993, 1996, 1997, 2003, 2007
'''CONCACAF Champions Cup'''
* finalista na 1967, 1979
== (Eks-)hungadó destaká ==
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Shanon Carmelia
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Brutil Hose
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Rocky Siberie
* [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border]] Nuelson Wau
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://us.soccerway.com/teams/curacao/crksv-jong-colombia/10162/ Profil CRKSV Jong Colombia]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates]
* [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners]
* [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions]
}}
{{DEFAULTSORT:Jong Colombia, CRKSV}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
2pf6n39cery8uazkg6byhpnjgy7xsgj
SV Vesta
0
8752
90815
90464
2022-08-24T09:40:37Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''SV Vesta''' (ofisialmente ''Sportvereniging Vriendschap Eendracht Sterken Tegen Alles'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] na [[Kòrsou]]. E asosiashon a wòrdu fundá dia [[30 di yüni]] [[1948]] i ta establesé na [[Willemstad]]. Aktualmente e klup ta partisipa den e promé divishon di [[Liga Kòrsou]].
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Kòrsou]]: 1'''
* kampeon na 2018-2019<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://www.sport.cw/vesta-wint-verrassend/|titel=VESTA wint verrassend|werk=Sport.cw|datum=2019-08-13|bezochtdatum=2022-08-13}}</ref>
'''[[Kopa ABC]]: '''
* finalista na 2019
== Link eksterno==
* [https://web.archive.org/web/20120114174656/http://www.svvesta.com/ Wepsait ofisial]
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
* [https://us.soccerway.com/teams/curacao/rkv-fc-sithoc/10159/ Profil RKV FC Sithoc]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates]
* [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners]
* [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions]
}}
{{DEFAULTSORT:Vesta, SV}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
p1jv1hxu5ulxlmbufb27ult1orpg2r8
RKSV Scherpenheuvel
0
8753
90813
90462
2022-08-24T09:39:46Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''RKSV Scherpenheuvel''' (ofisialmente ''Rooms Katholieke Sport Vereniging Scherpenheuvel'') ta un klup di [[futbol|futbòl]] di e bario di [[Scherpenheuvel]] (Skèrpènè) di [[Willemstad]], [[Kòrsou]].
E klup a wòrdu fundá dia [[1 di yanüari|promé di yanüari]] [[1933]] i a titulá kampeon di Kòrsou na 1965 i 1969. Na 1967 e ta gana e [[Kopa antiano]], e kampeonato di [[Antias Hulandes]]. Ku esaki e ta pasa pa partisipa den e [[CONCACAF]] Champions' Cup na 1968, unda den e promé ront el a keda derotá dor di [[SV Transvaal]] di [[Sürnam]] (1-1, 1-3).<ref>[https://web.archive.org/web/20161019000204/https://scoreshelf.com/gfgk/en/RKSV_Scherpenheuvel/CAF_Confederation_Cup RKSV Scherpenheuvel], scoreshelf.com</ref> Ku frekuensia e klup a yega di hunga den e [[Sekshon Amatùr]], pero desde 2015 ta hunga atrobe den e [[Liga Kòrsou|Sekshon Pagá]]. Kolónan di e klup ta bèrdè-korá.
== Lista di Honor ==
'''[[Liga Kòrsou]]: 3'''
* kampeon na 1965, 1969, 2019-2020 (sekshon pagá)
'''[[Kopa antiano]]: 1'''
* kampeon na 1967
'''[[Kopa ABC]]: 1'''
* kampeon na 2017
{{Appendix|refs|2=
{{References}}
;Lista di fuente
*[https://web.archive.org/web/20160305093533/http://www.ffk.cw/season/season-2015/first-division/teams/32/rksv-scherpenheuvel/ Profiel bij de Curaçaose voetbalbond (FFK)]
*[http://nl.soccerway.com/teams/curacao/scherpenheuvel/32985/ Profiel op soccerway.com]
* [http://www.rsssf.com/tablesn/nedantfound.html#aruba Dutch Antilles - List of Foundation Dates]
* [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaocuphist.html Curaçao- List of Cup Winners]
* [http://www.rsssf.com/tablesc/curacaochamp.html Curaçao - List of Champions]
}}
{{DEFAULTSORT:Scherpenheuvel, RKSV}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
16u2g3h0msqlb05r5wblzbwsh9rhuwd
Federashon Futbòl Kòrsou
0
8761
90803
90510
2022-08-24T09:28:04Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''Federashon Futbòl Kòrsou''' (FFK) ta e bònt di [[futbol|futbòl]] di [[Kòrsou]] i ta afiliá na [[FIFA]] i [[CONCACAF]]. E federashon ta e organisadó ofisial di torneonan nashonal komo weganan internashonal pa e selekshon di [[Kòrsou]]. Klupnan di futbòl di [[Kòrsou]] por afiliá na FFK.
== Historia ==
Riba inisiativa di e klup di futbòl ''Les Etrangers'' a funda ''Curaçaose Voetbal Bond'' (CVB) na 1921; el a afiliá na FIFA na 1932.<ref>{{citeer web|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280594|titel=Curacaose Voetbal Bond|werk=[[Amigoe]]|datum=1921-11-05|bezochtdatum=2022-08-14}}</ref> CVB, [[Federashon Futbòl Boneriano|FFB]] i [[Arubaanse Voetbalbond|AVB]], siguiendo e rekomendashon di FIFA, ta uni fin di añanan 50 di [[siglo 20]] den NAVU (''Nederlands Antilliaanse Voetbal Unie''). NAVU tabata fungi komo federashon nashonal, na kual tur klup di futbòl [[Antias Hulandes|antiano]] por afiliá. CVB ta pasa over su afiliashon na FIFA pa NAVU i ta kontinua komo federashon di futbòl lokal resortando bou di NAVU. Na fin di 1986 ta disolbe CVB, lantando komo su susesor ''Federashon Futbòl Kòrsou'' na inisio di 1987. Despues di e [[Disolucion di Antia Hulandes|desmantelashon di Antias]] na 2010 i e disolushon di NAVU na 2011, e afiliashon di FIFA ta keda traspasá bek pa FFK. FIFA a rekonosé FFK komo susesor di NAVU.
=== Staf ===
Na 2022 Ramon Griffith a asumí [[presidente|presidensia]] di FFK como susesor di Shaheen Elhage.<ref>[http://www.dolfijnfm.com/elhage-nieuwe-voorzitter-ffk/ Elhage nieuwe voorzitter FFK], DolfijnFM (27 di septèmber 2019)</ref><ref>{{citeer web|url=https://curacao.nu/ramon-griffith-nieuwe-voorzitter-voetbalbond-ffk/|titel=Ramon Griffith nieuwe voorzitter voetbalbond FFK|werk=Curacao.nu|datum=2022-05-06|bezochtdatum=2022-08-14}}</ref>
{| class="wikitable"
!Nòmber
!Posishon
!Fuente
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Ramiro Griffith
|Presidente
|<ref name="CURAÇAO">{{Citeer web|datum=2021-03-07|title=CURAÇAO|url=https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/|bezochtdatum=2022-08-14|werk=[[CONCACAF]]}}</ref>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Fabi Constansia
|Visepresidente / tesorero
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Margareth Cranevelt
|Sekretario General
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Stanley Coffy
|Di dos Sekretario General
|<ref name="CURAÇAO"/>
|-
| [[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Gersley Gijsbertha
|Direktor Tekniko
|<ref name="FIFA.com">[https://www.fifa.com/about-fifa/associations/CUW FIFA.com]</ref>
|-
|[[File:Flag of Netherlands.svg|20px|border|Netherlands]] [[Remko Bicentini]]
|Bondscoach (tim maskulino)
|<ref>[https://antilliaansdagblad.com/nieuws-menu/26150-bicentini-per-direct-bondscoach Bicentini per direct bondscoach], Antilliaans Dagblad (12 di ougùstus 2022)</ref>
|-
|Ana Vargas
|Coach (tim femenino)
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Liviena Rijschot
|Mèneger Media/Komunikashon
|<ref name="FIFA.com"/>
|-
|[[File:Flag of Curaçao.svg|20px|border|Curaçao]] Hubert Isenia
|Referee Koordinadó
|<ref name="FIFA.com"/>
|}
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
== Link eksterno ==
*{{en}}[http://www.ffk.cw/ Wepsait ofisial di FFK]
*{{en}}[https://web.archive.org/web/20110312091042/http://www.fifa.com/associations/association=cuw/index.html Kòrsou] na [https://www.fifa.com FIFA]
*{{en}} [https://www.concacaf.com/inside-concacaf/member-associations/curacao/ Kòrsou] na [http://www.concacaf.com CONCACAF]
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl na Kòrsou]]
5r7numrlia61krgg5jumn5r727q15t3
20 di ougùstùs
0
8770
90776
90498
2022-08-23T20:02:04Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''20 di ougùstùs''' ta e di 232 [[dia]] di aña (233 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 133 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
== A nase ==
* [[1909]] - [[Antoine Maduro]] (f.1997), futbolista, lingwista i papiamentista [[Kòrsou|kurasoleño]]
* [[1969]] - [[Andin Bikker]], polítiko [[aruba]]no
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* {{HUN}} - Dia di e Konstitushon
== Mira tambe ==
* [[19 di ougùstùs]]
* [[21 di ougùstùs]]
* [[20 di yüli]]
* [[20 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
nt8vyj9ltm1yz3vorc60f3wyhvfv4di
21 di ougùstùs
0
8785
90766
2022-08-23T14:24:23Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''21 di ougùstùs''' ta e di 233 [[dia]] di aña (234 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 132 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[20 di ougùstùs]] * [[22 di ougùstùs]] * [[21 di yüli]] * [[21 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]]"
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''21 di ougùstùs''' ta e di 233 [[dia]] di aña (234 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 132 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[20 di ougùstùs]]
* [[22 di ougùstùs]]
* [[21 di yüli]]
* [[21 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
jklnop5e54anovlfmecpzgc4apa04qc
90783
90766
2022-08-23T21:04:19Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''21 di ougùstùs''' ta e di 233 [[dia]] di aña (234 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 132 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1985]] - Na [[Aruba]] a funda [[Comite Olimpico Arubano|Komité Olímpiko Arubano]].
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[20 di ougùstùs]]
* [[22 di ougùstùs]]
* [[21 di yüli]]
* [[21 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
0t1a3skoiu4joj9u03v81me9tfnlnox
22 di ougùstùs
0
8786
90768
2022-08-23T14:33:40Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''22 di ougùstùs''' ta e di 234 [[dia]] di aña (235 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 131 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == * [[1920]] - [[Pierre Lauffer]] (f.1981), poeta [[Kòrsou|kurasoleño]] == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[21 di ougùstùs]] * [[23 di ougùstùs]] * [[22 di yüli]] * [[22 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] Categ..."
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''22 di ougùstùs''' ta e di 234 [[dia]] di aña (235 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 131 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
== A nase ==
* [[1920]] - [[Pierre Lauffer]] (f.1981), poeta [[Kòrsou|kurasoleño]]
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[21 di ougùstùs]]
* [[23 di ougùstùs]]
* [[22 di yüli]]
* [[22 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
erdtbwfk352in5sdllamog375481j7h
23 di ougùstùs
0
8787
90769
2022-08-23T14:35:28Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''23 di ougùstùs''' ta e di 235 [[dia]] di aña (236 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 130 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == == Mira tambe == * [[22 di ougùstùs]] * [[24 di ougùstùs]] * [[23 di yüli]] * [[23 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]]"
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''23 di ougùstùs''' ta e di 235 [[dia]] di aña (236 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 130 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
== Mira tambe ==
* [[22 di ougùstùs]]
* [[24 di ougùstùs]]
* [[23 di yüli]]
* [[23 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
07v40782s4tijkyip4mpzcqs1fciovs
24 di ougùstùs
0
8788
90770
2022-08-23T14:47:23Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''24 di ougùstùs''' ta e di 236 [[dia]] di aña (237 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 129 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * {{UKR}} - Dia di Independensia (1991) == Mira tambe == * [[23 di ougùstùs]] * [[25 di ougùstùs]] * [[24 di yüli]] * [[24 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]]"
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''24 di ougùstùs''' ta e di 236 [[dia]] di aña (237 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 129 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* {{UKR}} - Dia di Independensia (1991)
== Mira tambe ==
* [[23 di ougùstùs]]
* [[25 di ougùstùs]]
* [[24 di yüli]]
* [[24 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
jk1s7y0s316xm9yoo02h5xqjipwebjb
90774
90770
2022-08-23T15:13:57Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''24 di ougùstùs''' ta e di 236 [[dia]] di aña (237 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 129 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
== A nase ==
* [[1933]] - [[Ronnie Winkel]] (f.2021), polítiko [[Kòrsou|kurasoleño]]
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* {{UKR}} - Dia di Independensia (1991)
== Mira tambe ==
* [[23 di ougùstùs]]
* [[25 di ougùstùs]]
* [[24 di yüli]]
* [[24 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
1kpilkn74q25lzrd9nh0btz5on54c8u
90789
90774
2022-08-23T21:34:00Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''24 di ougùstùs''' ta e di 236 [[dia]] di aña (237 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 129 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1991]] - Parlamento di [[Ukrania]] ta proklamá [[independensia]] di [[Union Sovietiko]]
== A nase ==
* [[1933]] - [[Ronnie Winkel]] (f.2021), polítiko [[Kòrsou|kurasoleño]]
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* {{UKR}} - Dia di Independensia (1991)
== Mira tambe ==
* [[23 di ougùstùs]]
* [[25 di ougùstùs]]
* [[24 di yüli]]
* [[24 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
7it04h5mtu3zop9my29zjjsfvn8upqo
25 di ougùstùs
0
8789
90771
2022-08-23T14:52:17Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''25 di ougùstùs''' ta e di 237 [[dia]] di aña (238 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 128 dia pa e aña terminá. == A sosodé == == A nase == == A fayesé == == A selebrá/konmemorá == * {{URU}} - Dia di Independensia (1825) == Mira tambe == * [[24 di ougùstùs]] * [[26 di ougùstùs]] * [[25 di yüli]] * [[25 di septèmber]] {{Appendix}} [[Category:Fecha]] [[Category:Ougùstùs]]"
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''25 di ougùstùs''' ta e di 237 [[dia]] di aña (238 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 128 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* {{URU}} - Dia di Independensia (1825)
== Mira tambe ==
* [[24 di ougùstùs]]
* [[26 di ougùstùs]]
* [[25 di yüli]]
* [[25 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
a87f9m13i6oy3bt6ez5df2vb2zby1i2
90772
90771
2022-08-23T15:07:01Z
Caribiana
8320
ampliashon
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''25 di ougùstùs''' ta e di 237 [[dia]] di aña (238 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 128 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [1825]] - [[Uruguai|Uruguay]] ta deklará [[independensia]] di [[Spaña]]
== A nase ==
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* {{URU}} - Dia di Independensia (1825)
== Mira tambe ==
* [[24 di ougùstùs]]
* [[26 di ougùstùs]]
* [[25 di yüli]]
* [[25 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
n50yy56g940fo4j66a2gwp56rmya3v5
90773
90772
2022-08-23T15:09:56Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|c}}
{{Databox}}
'''25 di ougùstùs''' ta e di 237 [[dia]] di aña (238 den un [[schrikkeljaar]]) riba e [[kalènder gregoriano]]. Ta resta 128 dia pa e aña terminá.
== A sosodé ==
* [[1825]] - [[Uruguai|Uruguay]] ta deklará [[independensia]] di [[Spaña]]
== A nase ==
* [[1981]] - [[Jean-Julien Rojer]], tenista profeshonal di [[Kòrsou]]
== A fayesé ==
== A selebrá/konmemorá ==
* {{URU}} - Dia di Independensia (1825)
== Mira tambe ==
* [[24 di ougùstùs]]
* [[26 di ougùstùs]]
* [[25 di yüli]]
* [[25 di septèmber]]
{{Appendix}}
[[Category:Fecha]]
[[Category:Ougùstùs]]
0wptxff5214fxgh2mfpfwpqve797l9z
Futbol
0
8790
90802
2022-08-24T09:24:58Z
Caribiana
8320
Created page with "{{Variante|a}} {{Databox}} '''Futbol''' (na [[Ortografia di papiamentu|Corsou/Boneiro]]: '''futbòl''', [[ingles]]: '''football''') ta un wega di bala entre dos ekipo di diesun hungado, unda cada ekipo ta trata di hinca e bala den e arco di su contrincante. Ta hunga cu e bala usando diferente parti di e curpa excluyendo brasa i man. Ta considera futbol e deporte mas popular mundialmente. E ta wordo practica pa alrededor di 270 miyon persona.<ref>[https://web.archive.org/..."
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Futbol''' (na [[Ortografia di papiamentu|Corsou/Boneiro]]: '''futbòl''', [[ingles]]: '''football''') ta un wega di bala entre dos ekipo di diesun hungado, unda cada ekipo ta trata di hinca e bala den e arco di su contrincante. Ta hunga cu e bala usando diferente parti di e curpa excluyendo brasa i man. Ta considera futbol e deporte mas popular mundialmente. E ta wordo practica pa alrededor di 270 miyon persona.<ref>[https://web.archive.org/web/20130717111113/https://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/bcoffsurv/bigcount.statspackage_7024.pdf FIFA Big Count 2006: 270 million people active in football], FIFA</ref>
En general ta asumi cu futbol den su forma moderno a origina na [[Reino Uni]], probablemente na Inglatera unda e club di futbol profesional di mas bieu na mundo, ''Nott County FC'', a wordo funda. Na 1904 a lanta riba nivel internacional e [[FIFA|Federacion International di Futbol Asociacion]] (FIFA).
== Mira tambe ==
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]]
{{Appendix}}
[[Category:Deporte]]
q3y4zb1v4doe84grylzbl8jq7gil2ae
90807
90802
2022-08-24T09:33:03Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Futbol''' (na [[Ortografia di papiamentu|Corsou/Boneiro]]: '''futbòl''', [[ingles]]: '''football''') ta un wega di bala entre dos ekipo di diesun hungado, unda cada ekipo ta trata di hinca e bala den e arco di su contrincante. Ta hunga cu e bala usando diferente parti di e curpa excluyendo brasa i man. Ta considera futbol e deporte mas popular mundialmente. E ta wordo practica pa alrededor di 270 miyon persona.<ref>[https://web.archive.org/web/20130717111113/https://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/bcoffsurv/bigcount.statspackage_7024.pdf FIFA Big Count 2006: 270 million people active in football], FIFA</ref>
En general ta asumi cu futbol den su forma moderno a origina na [[Reino Uni]], probablemente na Inglatera unda e club di futbol profesional di mas bieu di mundo, ''Nott County FC'', a wordo funda. Na 1904 a lanta riba nivel internacional e [[FIFA|Federacion International di Futbol Asociacion]] (FIFA).
== Mira tambe ==
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]]
{{Appendix}}
[[Category:Deporte]]
3l07td4r0mcebgr88h80884ub3jq49m
90809
90807
2022-08-24T09:36:30Z
Caribiana
8320
wikitext
text/x-wiki
{{Variante|a}}
{{Databox}}
'''Futbol''' (na [[Ortografia di papiamentu|Corsou/Boneiro]]: '''futbòl''', [[ingles]]: '''football''') ta un wega di bala entre dos ekipo di diesun hungado, unda cada ekipo ta trata di hinca e bala den e arco di su contrincante. Ta hunga cu e bala usando diferente parti di e curpa excluyendo brasa i man. Ta considera futbol e deporte mas popular mundialmente. E ta wordo practica pa alrededor di 270 miyon persona.<ref>[https://web.archive.org/web/20130717111113/https://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/bcoffsurv/bigcount.statspackage_7024.pdf FIFA Big Count 2006: 270 million people active in football], FIFA</ref>
En general ta asumi cu futbol den su forma moderno a origina na [[Reino Uni]], probablemente na Inglatera unda e club di futbol profesional di mas bieu di mundo, ''Nott County FC'', a wordo funda. Na 1904 a lanta riba nivel internacional e [[FIFA|Federacion International di Futbol Asociacion]] (FIFA).
== Mira tambe ==
* [[Lista di klub di futbal na Aruba|Lista di club di futbol na Aruba]]
{{Appendix}}
[[Category:Futbòl]]
jn7qv8efquicidxw20dwbubhzdaaxx9