Wikipedia papwiki https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal MediaWiki 1.47.0-wmf.9 first-letter Medio Spesial Diskushon Usuario Diskushon usuario Wikipedia Diskushon Wikipedia Fail Diskushon fail MediaWiki Diskushon MediaWiki Malchi Diskushon malchi Yuda Diskushon yuda Kategoria Diskushon kategoria TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Guera Friu 0 2791 195728 175304 2026-07-03T12:18:41Z Kallmemel 14000 remplasa kategoria 195728 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox conflicto militar}} '''Guera Friu''' ta referi na un periodo di enemistad (1945-1989) entre e [[kapitalismo|capitalismo]] [[West]] y e [[comunismo]] [[Oost]], durante cual entre e dos paisnan poderoso [[Estadonan Uni di Amérika|Merca]] y [[Union Sovietico]] un berdadero guera nunca a cuminsa. E enemistad aki a tuma luga na un nivel politico, ideologico, economico, tecnologico, militar y informativo. Nan nunca a tuma accion directo contra otro, nos por yama cu esaki tawata un guera 'friu'. E tempo aya tawatin hopi tension rond mundo. Nan a marca masha grandi mes den historia di guera na mita di [[siglo 20|siglo XX]]. == Termino di e nomber == Despues di e [[Di Dos Guera Mundial]] Merca y Union Sovietico (awo: [[Rusia]]) tawata e paisnan di mas poderoso rond mundo. Ta bisa cu Guera Friu tawata un tempo unda tawatin hopi menasa y cu lo ataca otro cu arma. Nunca a tuma luga, pero semper hende tawata cana cu hopi miedo. Nunca tawatin victoria of honor. Por bisa tambe '''Di Tres Guera Mundial''' of Guera Friu. == Antecedente == Tin masha desacuerdo tocante e inicio di Guera Friu. Mayoria di e historiadonan ta sten cu e guera aki a cuminsa na cabamento di Di Dos Guera Mundial, otro ta bisa cu el a inicia na cuminsamento di [[Prome Guera Mundial]]. E doctrina di [[Kapitalismo|capitalismo]] y comunismo a boks cu otro na 1917, unda Rusia a sali victorioso. Ta bisa cu Rusia tawata e prome pais comunista. Esaki tawata e prome suceso cu a hiba un considerabel erosion di e ''Rusia Mericano''. Algun evento despues di [[Prome Guera Mundial]] a fomenta sospecho y desconfiansa entre e Mericano- y Sovieticonan: e idea di [[Bolshevistanan]] tawata pa caba cu capitalismo y introduci e sistema comunista, e retiro di Rusia despues di Guera Mundial II tras di e firmamento di [[Tratado di Brest-Litovsk]] cu [[Imperio aleman|Imperio Aleman]], e intervencion di Merca pa sten [[Movimento Blanco]] durante e [[Guera Civil Rusia]] y e rechaso di Merca a duna di conoce diplomaticamente na Union Sovietica na 1933. == Oost y West hunto == Na aña 1938 [[Adolf Hitler|Hitler]] tabata kier Checoslovakia, paso eynan tabatin hopi Aleman, su hende.[[File:Berlinermauer.jpg|thumb|left|220px|E [[muraya di Berlin]]]] [[Francia]] y [[Gran Britania]] a invita [[Alemania]] y [[Italia]] den un [[Conferencia di Munich]] na aña 1938 na unda nan a dicidi pa duna Hitler mita di [[Checoslovakia]] en cambio pa paz. Union Sovietica no a wordo invita. Na maart [[1939]] [[Adolf Hitler|Hitler]] a anexa [[Checoslovakia]] completo, ful e pida na unda nan no a palabra. [[Francia]] y Gran Britania a busca e tempo ey contacto cu [[Joseph Stalin|Stalin]], pero Stalin haya sensato pa no cay un tratado di atake cu Hitler. Na september [[1939]] [[Adolf Hitler|Hitler]] y Stalin a ocupa [[Polonia]] y nan a parti e pais. [[Francia]] y [[Gran Britania]] a declara guera na [[Adolf Hitler|Hitler]]. E [[Di Dos Guera Mundial]] a cuminsa. Na 1941, situacion di guera a cambia. Alemania a gana [[Union Sovietiko]]. Merca tambe a bay guera cu [[Alemania]]. E enemigo di [[Adolf Hitler|Hitler]] mester a traha hunto. Nan a haci lo siguiente: * Gran Britania y Merca a manda material moderno di guera pa Union Sovietica. * [[Winston Churchill]], [[Joseph Stalin|Stalin]] y [[Theodore Roosevelt]] a discuti tocante [[Oropa|Europa]]. Den un tratado, [[Carta Atlantica]], na unda Europa no mag di wordo ocupa. P'esey e pueblo Europeo a haya [[autodeterminacion]]: e derecho pa kies nan mesun gobierno. * E tres lidernan a discuti referente na e guera contra [[Adolf Hitler|Hitler]]. Na aña 1944 Gran Britania y Merca a kere cu ta bay cuminsa un antoho na West-Europa.[[File:Yalta summit 1945 with Churchill, Roosevelt, Stalin.jpg|thumb|right|E Tres Lidernan durante conferencia di Yalta na 1945]] Na aña 1943 e situacion di guera a cambia. Union Sovietica a derota e ehercito Aleman na [[Stalingrad]] y a cuminsa cu avance den Europa. Stalin tabata kier su poder bek na e zona unda Union Sovietica tabatin na aña [[1941]]. West no tabata kier esey, pero [[Union Sovietica]] tabatin mester di Hitler pa derota. E tres Lidernan Grandi a reuni na februari 1945 na un [[Conferencia di Yalta]]. * E minister-presidente [[Reino Uni|Britanico]]: Churchill * E presidente [[Estadonan Uni di Merka|Mericano]]: Roosevelt * E lider partido [[Rusia|Ruso]]: [[Joseph Stalin|Stalin]] Nan a palabra tocante e ambito di influencia den Europa. Nan a palabra cu cua pais lo tin influencia den cua zona di Europa. Durante e conferencia aki tambe a wordo palabra cu Union Sovietico di [[Berlin]] ta bay wordo parti den division pa un periodo entre e aliadonan. Francia y Gran Britiania no tawata mas cu e paisnan poderoso na 1945. Nan a perde nan [[colonia]], paso e habitantenan di e zona ey tabata kier biba independiente. Francia y Gran Britania a perde bou di tur circunstancia hopi placa door di e guera. Specialmente Francia cu tabata tin hopi daño di guera. == Mira tambe == * [[Muraya di Berlin]] == Link externo == * [http://www.youtube.com/watch?v=LdZVsFjWnbI Muraya di Berlin 1961-1989] [[Kategoria:Guera]] 9msolkxlmzaxzokgkmhloh6ykq2jogq Prome Guera Mundial 0 2999 195726 160478 2026-07-03T12:03:08Z Kallmemel 14000 remplasa kat 195726 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} E '''Prome Guera Mundial''' tabata un guera global ku a konsentrá su mes riba [[Oropa]]. E guera a kuminsa riba [[28 di yüli]] [[1914]] i a dura te ku [[11 di novèmber]] [[1918]]. Mas ku 9 mion kombatiente i 7 mion sivil a fayesé komo resultado di e guera akí, un sifra di morto ku a keda kousá pa e sofistikashon industrial i teknológiko di e beligerantenan i e stankamentu táktiko. E guera tabata un di e konfliktonan mas mortal den historia i a prepara e kaminda pa varios kambio polítiko radikal, inkluyendo revolushon den varios di e paísnan enbolbí. E guera a atraé varios di e paísnan ekonómikamente mirá mas grandi, asemblá den dos kampo opuesto: E [[Aliadonan]] (basá riba e [[Tripel Entene]] di [[Reino Uni]], [[Fransia]] i e [[Imperio ruso]]) i e [[Podernan Sentral]] di [[Alemania]] i [[Austria]]-[[Hungria]]. Ounke [[Italia]] tabata miembro di e [[Tripel Aliansa]] huntu ku Alemania i Austria-Hungria, e no a uni ku esakinan den e Podernan Sentral, komo ku Austria-Hungria a tuma e ofensivo, kual tabata kontra di e kondishonnan di e aliansa. E aliansanan aki a keda reorganisá i ekspandé mientras mas país a drenta e guera: [[Italia]], [[Hapon]] i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] a djòin e Aliadonan i e [[Imperio Otomano]] i [[Bulgaria]] a djoin e Podernan Sentral. Mas ku 70 mion personal militar, inkluyendo 60 mion oropeo a keda mobilisá den un dje gueranan mas grandi den historia. E evento ku a kondusí an inisio di e guera tabata e asesinato di [[Franz Ferdinand]] di [[Austria]], heredero di trono di Austria-Hungria, dia 28 di yüni na man di e nashonalista [[Yugoslavia|Yugoslaf]] [[Gavrilo Princip]] di [[Sarajevo]]. Esaki a kondusí na un krisis diplomátiko na momentu ku Austria-Hungria a duna [[Reino di Serbia]] un ultimatum i varios aliansa internashonal ku a keda formá den e dekadanan pasá, a keda invoká. Denter di algun siman, varios país tabata na guera ku otro i e konflikto a plama lihé mundialmente.[[File:Chateau Wood Ypres 1917.jpg|thumb|left|Ypres, [[Bélgika]] 1917]] Dia 28 di yüli, Austria-Hungria a deklará Serbia guera i subsekuentemente a invadí esaki. Na momentu ku Rusia a mobilisá su forsa militar komo sosten pa Serbia, Alemania a invadí e paísnan neutral [[Bélgika]] i [[Luxembourg]] promé ku el a move den direkshon di Fransia, kual a pone ku Britania a deklará Alemania guera. Despues ku a bin un paro na e marcha di Alemania den direkshon di [[Paris]],a instala un bataya di desgaste na loke a bira konosí komo e Frontera Wèst, den kua por a nota tiki kambio te ku na 1917. Na mes momentu, na e Frontera Ost, e ehérsito ruso a gana esnan di Oustria-Hungria, pero durante di invashon di Ost Prusia a keda interumpí pa e Alemannan. Na novèmber 1914, e Imperio Otomano a djoin e Podernan Sentral, habriendo fronteranan na [[Caucasus]], [[Mesopotamia]] i [[Sinai]]. [[Italia]] ta uni ku e Aliadonan na 1915 i [[Bulgaria]] ku e Podernan Sentral den e mesun aña, mientras ku [[Rumania]] ta djòin e Aliadonan na 1916 i Merka ta djòin e Aliadonan na 1917. E gobièrnu ruso a kai na mart 1917 i e revolushon ku a sigui na novèmber a buta ku e rusonan a sera un tratado, yamá e [[Tratado di Brest-Litovsk]]. == Mira tambe == * [[Di Dos Guera Mundial]] [[Category:Guera]] rzufswvdyfpe9j4cpys0bry7b7xpvzd Guera Sivil Sirio 0 5861 195730 167620 2026-07-03T12:19:37Z Kallmemel 14000 +kategoria 195730 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox conflicto militar |imagen=Syrian Civil War map (ISW-CTP).svg |descripcion=Situashon militar te ku 15 di yüli 2025 }} E '''Guera Sivil Sirio''' ([[árabe]]: الحرب الأهلية السورية) ta un konflikto interno andando na e [[Siria]], ku a kuminsá ku un seri di protestanan popular enorme dia 26 di yanüari [[2011]] i a eskalá pa un lantamentu armá dia 15 di mart [[2011]]. E oposishon ta alegá di ta luchando pa destituí e [[presidente]] [[Bashar al-Assad]] di poder pa despues instalá un liderazgo nobo mas demokrátiko na e pais, mientras e gobièrno [[siria|sirio]] ta bisa di ta djies kombatiendo &quot;[[Terorismo|teroristanan]] armá ku ta trata di destabilisá e pais&quot;. Den kurso di tempu, e guera a laga di ta un simpel &quot;lucha pa poder&quot; i a pasa tambe pa inkluí aspektonan di indole sektario i [[religion|religioso]]. [[Kategoria:Siria]] [[Kategoria:Guera]] h9jrckj9pk2nuec6x10ux1dqn0cxybd Guera di Bosnia 0 5869 195729 173184 2026-07-03T12:19:05Z Kallmemel 14000 +kategoria 195729 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox conflicto militar|variante=c}} E '''Guera di Bosnia''' (na [[Servia|serbio]]-[[Kroasia|kroata]]: ''Rat u Bosni i Hercegovini'' / Рат у Босни и Херцеговини) tabata un konflikto armá den [[Bosnia Herzogovina]] entre 1992 i 1995, despues di e disolushon di [[Yugoslavia]]. E Guera di Bosnia ta konsiderá un di e konfliktonan mas sangriento den [[Oropa]] despues di [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]]. == Historia == E guera a kuminsá ofisialmente dia [[6 di aprel]] [[1992]], ora ku Bosnia i Herzegovina a deklará su [[independensia]] i a risibí rekonosementu internashonal. Antes di esaki, tabatin ya un seri di tenshon ètniko i insidente violento. E konflikto a involukrá prinsipalmente: * Forsa Armá di Repúblika di Bosnia i Herzegovina, ku tabata defende e gobièrnu internashonalmente rekonosí; * Forsa kroata di Herzeg-Bosnia, ku a risibí sosten di [[Kroasia]]; * Forsa Armá di Repúblika Srpska, ku tabata apoyá pa Servia i Yugoslavia. Durante e guera a tuma lugá un sitio largu di [[Sarajevo]], limpiesa ètniko na varios region i masakrenan notorio, inkluyendo esun na Srebrenica (1995). Den total, mas di 100.000 hende a pèrdè nan bida, i shen miles di persona a bira [[refugiado]] of a keda internamente desplasá. E guera a terminá formalmente dia [[14 di desèmber]] [[1995]] ku e Akuerdo di Dayton, ku a establesé e struktura aktual di e pais: dos entidat outónomo (Federashon di Bosnia i Herzegovina i Repúblika Srpska) i e Distrikto Brčko.<ref>{{cite web|url=http://hrw.org/reports/2004/ij/icty/2.htm|title=ICTY: Conflict between Bosnia and Herzegovina and the Federal Republic of Yugoslavia|access-date=25 April 2015}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.icj-cij.org/docket/files/91/13685.pdf|title=ICJ: The genocide case: Bosnia v. Serbia – See Part VI – Entities involved in the events 235–241|access-date=25 April 2015}}</ref> == Kronologia di susesonan == * mart 1992 – [[Referèndum]] ta wòrdu organisá; bosnio-musulmán i kroatanan ta vota pro [[independensia]], pero gran mayoria di e poblashon serbio ta boikotiá esaki. * 6 di aprel 1992 – Bosnia i Herzegovina ta risibí rekonosementu di [[Union Oropeo|UO]] i [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]; guera ta kuminsá ku sitiamentu di [[Sarajevo]]. * 1992–1993 – Limpiesa ètniko intensivo; masakre i kampamentonan di refugiado ta forma. Kroata i Bosnio-musulmán ta drenta den konflikto ku otro den 1993. * novèmber 1993 – E Tribunal Penal Internashonal pa eks-Yugoslavia (ICTY) ta wòrdu establesé pa persiguí krímennan di guera. * yüli 1995 – Masakrenan na Srebrenica: mas di 8.000 hòmber musulmán matá pa e forsanan serbio-bosnio. * ougùstùs–septèmber 1995 – [[Organisashon di Tratado Atlántiko Nort|OTAN]] ta ehekutá atakenan aéreo kontra posishonnan serbio-bosnio na Bosnia. * 14 di desèmber 1995 – Akuerdo di Dayton ta wòrdu firmá; e guera a yega ofisialmente su fin. {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1039056912|titulo=Bosnia War}} {{References}} }} [[Kategoria:Bosnia Herzogovina]] [[Kategoria:Guera]] 7jdlufeq0sj7n4h28fki7m4bvtxim74 Kabes di indjan 0 8304 195750 195069 2026-07-03T15:44:49Z Kallmemel 14000 pa>bou 195750 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Taxobox|c | tipo = mata | multi_imagen = {{multiple image |image1 =Melocactus macracanthos (4901402783).jpg |caption1=''M. macracanthos''<br>([[Sero Colorado]], [[Aruba]]) |image2 =Bushi (Aruba).jpeg |caption2=''M. macracanthos'' (Wariruri, [[Aruba]]) |border=infobox |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} }} | descripcion = Bushi na [[Sero Colorado]], Aruba | reino = [[Matanan|Plantae]] | division = [[Tracheophyta]] | clase = [[Spermatopsida]] | orden = [[Caryophyllales]] | famia = [[Cadushi (famia)|Cactaceae]] | genero = [[Melocactus]] | c-nomber = ''Melocactus macracanthos'' | autor = (Salm-Dyck) Link & Otto | fecha = 1827 | status = LC | fuente status = 2011 | sinonimo = * ''Melocactus citrispinus'' <small>Antesb.</small> * ''Melocactus macrocanthus'' <small>Miq.</small> * ''Melocactus ×bozsingianus'' <small>Antesberger</small> }} '''Kabes di indjan''' (''Melocactus macracanthos'') ta un [[espesie]] for di famia di kadushi (Cactaceae). E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kabes di seru''' òf '''milon di seru''' i na [[Aruba]] i [[Boneiru]] konosi komo '''bushi'''.<ref>[[Frater Arnoldo|A.N. Broeders]], ''Zakflora: wat in het wild groeit en bloeit op Aruba, Curaçao en Bonaire'', Natuurwetenschappelijke Werkgroep Nederlandse Antillen (1954), p. 101.</ref> ''M. macracanthos'' ta nativo pa Aruba, Boneiru, [[Kòrsou]], [[Sint Eustatius]], i [[Saba]].<ref name="IUCN"/> == Taksonomia == E espesie a keda deskribi pa prome biaha pa (Salm-Dyck) [[Heinrich Friedrich Link|Link]] & [[Christoph Friedrich Otto|Otto]] i publiká den ''Verhandlungen des Vereins zur Beförderung des Gartenbaues in den Königlich Preussischen Staaten'' 3: 418–419. 1827.<ref>[https://web.archive.org/web/20220119232909/http://legacy.tropicos.org/Name/5107997 ''Melocactus macracanthos''], Tropicos.org. Missouri Botanical Garden. Konsultá 19 yanüari 2022</ref> == Deskripshon == ''M. macracanthos'' tin e forma di un milon bèrdè grandi di 20 cm of mas di altura, ku hopi sumpiña grandi, un kusinchi blanku na parti ariba di su kabes, den kua tin sumpiña fini chikitu i fruta oval, poko zut, koló [[ros]] te kòrá. {{Appendix}} {{Commonscat|Kabes di indjan}} [[Category:Flora]] [[Category:Kòrsou]] [[Category:Boneiru]] [[Category:Aruba]] ksjxoehhjmghb1z7bha4yao80pfsa5n Usuario:Bdijkstra/Lint-fouten/overzicht 2 12220 195733 195268 2026-07-03T13:09:06Z Bitbotje 9309 update - 166 fouten 195733 wikitext text/x-wiki <noinclude>{{DISPLAYTITLE:user:bdijkstra/Lint-fouten/overzicht}}</noinclude> <div class="plainlinks"> {| class="wikitable sortable" ! lint-kategory ! style="text-align:right" | <abbr title="(Prinsipal)">0</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Wikipedia">4</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Fail">6</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Malchi">10</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Yuda">12</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Kategoria">14</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Module">828</abbr> ! Miseláneo |- | colspan="10" | '''High priority''' |- | Table tag that should be deleted | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 4 |- | Misnested tag with different rendering in HTML5 and HTML4 | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 7 |- | Miscellaneous issues | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Multiline table in list | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 1 |- | Multiple unclosed formatting tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Paragraph wrapping bug workaround | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Self-closed tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Old behaviour of link-wrapping font tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Whitespace parsing bug | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Unclosed quote in heading | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | colspan="10" | '''Medium priority''' |- | Bogus file options | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/bogus-image-options?wpNamespaceRestrictions=0 1] | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 2 |- | Fostered content | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 4 |- | Misnested tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 10 |- | Multi colon escape | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Links in links | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/wikilink-in-extlink?wpNamespaceRestrictions=0 1] | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 2 |- | colspan="10" | '''Low priority''' |- | Missing end tag | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=0 93] | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=4 20] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=10 5] | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 127 |- | Obsolete HTML tags | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=0 21] | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=4 12] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 113 |- | Stripped tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=4 11] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=10 2] | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 43 |}</div> 0gcnxvqyi6t5mhygi9m19htdg21ydku Cocolishi di calacuna 0 12320 195742 178653 2026-07-03T15:15:54Z Kallmemel 14000 /* Lista di subespecie */ specifica titulo 195742 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = Cocolishi di calacuna | exhibi titulo = | imagen = Cerionidae - Cerion uva.JPG | descripcion = Cocolishi di ''Cerion uva'' | status = | orden = | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | famia = Cerionidae | genero = Cerion | taxon = | c-nomber = ''Cerion uva'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = ''Turbo uva'' | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = uva }} '''Cocolishi di calacuna''' of '''cocolishi di carne''' <ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> ('''''Cerion uva''''') ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] di tera tropical cu ta hala rosea. E ta pertenece na e famia Cerionidae<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=180554&cat=163|titel=''Cerion uva''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum=|bezochtdatum=13 november 2020}}</ref> y ta aparece solamente riba e [[islanan ABC]], caminda e ta e molusco di tera mas bisto. == Etimologia == E nomber cocolishi (di) calacuna ta bini di e uzo anterior di e cocolishi di e molusco como cuminda pa calacuna cu tabata contene calcio.<ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> Alrededor di inicio di [[siglo 20|siglo binti]], su cocolishi tambe tabata wordo exporta. == Distribucion == ''Cerion uva'' ta endemico na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Den morfologia tin hopi diferencia entre e populacionnan di cocolishi di calacuna.<ref name=":0">{{Citeer web|auteur=Harasewych, M.G.|url=https://academic.oup.com/mollus/article/81/1/66/2939658|titel=Systematics and phylogeography of ''Cerion'' sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|werk=Journal of Molluscan Studies|volume=81|issue=1|pages=66–84|datum=2015}}</ref> Na 2015 a revisa e formanan constituyente di ''Cerion uva'' denter di [[Supespesie|subespecie]]: ''Cerion uva uva'', ''Cerion uva diablensis'' y ''Cerion uva duikensis'' na Corsou y ''Cerion uva bonairensis'' na Boneiro. Na Aruba bo por haya ''Cerion uva uva'', tambe conoci como ''Cerion uva arubanum''. Despues cu e populacion original di ''Cerion uva'' a wordo extermina, e especie a wordo reintroduci for di Corsou; sea ​​door di indjannan [[Caquetio]] of door di hende di [[West Indische Compagnie]] den [[siglo 17]]. Na 2019, Harasewych a describi y nombra e subespecie ''Cerion uva gouldi'', hañá como un fosil na Aruba.<ref>{{Citeer web|url=https://bioone.org/journals/proceedings-of-the-biological-society-of-washington/volume-132/issue-1/18-00013/Cerion-uva-gouldi-a-new-fossil-subspecies-from-Aruba-Gastropoda/10.2988/18-00013.short|titel=''Cerion uva gouldi'', a new fossil subspecies from Aruba (Gastropoda, Pulmonata, Cerionidae)|auteur=Harasewych, M.G.|werk=Bioone.org |datum=2019-04-11|bezochtdatum=}}</ref> == Descripcion == E cocolishi di ''Cerion uva'' por yega un largura di 24 mm.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref> Den e tamaño di su vertebranan e molusco ta exhibi variacionnan amplio y geografico.<ref>{{Cite book|author=Gould, Stephen Jay|url=https://books.google.com/books?id=6LMrAwAAQBAJ&pg=PA1048#v=onepage&q&f=false|title=The Structure of Evolutionary Theory|date=2002}}</ref> E forma di e cocolishi ta bay cambiando significantemente segun esaki ta crece. Den adultonan, e forma di e cocolishi ta parce un neishi di abeha i e apertura di boca ta hancho.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=Pilsbry, H.A. & E. G. Vanatta, E.G.|url= https://www.jstor.org/stable/pdf/4062203.pdf|titel=Catalogue of the Species of ''Cerion'', with Descriptions of New Forms|werk=Proceedings of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia, Vol. 48}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|Wagenaar Hummelinck, P.]]|url=https://repository.naturalis.nl/document/548080|titel=About the malacological subdivision of Curaçao; a review|datum=1990}}</ref> == Takson infraspesífiko i lokalidat di tipo == [[File:Cocolishi di kalakuna 17 53 48 673000.jpeg|thumb|Cocolishi di calacuna riba palo na [[Parke Nacional Arikok]].]] [[File:Kokolishi di kalakuna (30379477984).jpg|thumb|Cocolishi di calacuna na [[Kòrsou|Corsou]].]] {| class="wikitable" ! Isla !! Nomber !! Autoridad !! Luga |- |rowspan="3"|Aruba||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) || |- |= ''Cerion uva arubanum''||Baker, 1924 ||Baranca Alto |- |† ''Cerion uva gouldi''||Harasewych, 2019 || |- |rowspan="2"|Boneiro||''Cerion uva bonairensis''||Baker, 1924 ||Porta Spaño |- |= ''C. uva bonairensis'' f. ''kralendijki''||Baker, 1924 || Costa west pazuid di [[Kralendijk]] |- |rowspan="6"|Corsou||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) ||[[Scharloo]] |- |= ''C. uva desculptum'' ||Pilsbry & Vanatta, 1896 || |- |= ''C. uva uva'' f. ''hatoensis''|| Baker, 1924 ||Sero Spelonk cerca Landhuis Hato |- |''Cerion uva diablensis''||Baker, 1924 ||Top van Ronde Klip |- |''Cerion uva knipensis''||Baker, 1924 || Parti memey entre Ser'i Palomba y Ser'i Baha Hundu |- |= ''C. uva knipensis'' f. ''djerimensis''||Baker, 1924 ||Costa di [[Playa Jeremi]] |- |} {{Appendix}} [[Category:Islanan ABC]] [[Kategoria:Sòldachi]] ppa78vkkahxy8s2pbs8m1tmx4orzqjo 195743 195742 2026-07-03T15:19:32Z Kallmemel 14000 /* Takson infraspesífiko i lokalidat di tipo */ ampliacion, ref, wikilink 195743 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = Cocolishi di calacuna | exhibi titulo = | imagen = Cerionidae - Cerion uva.JPG | descripcion = Cocolishi di ''Cerion uva'' | status = | orden = | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | famia = Cerionidae | genero = Cerion | taxon = | c-nomber = ''Cerion uva'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = ''Turbo uva'' | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = uva }} '''Cocolishi di calacuna''' of '''cocolishi di carne''' <ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> ('''''Cerion uva''''') ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] di tera tropical cu ta hala rosea. E ta pertenece na e famia Cerionidae<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=180554&cat=163|titel=''Cerion uva''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum=|bezochtdatum=13 november 2020}}</ref> y ta aparece solamente riba e [[islanan ABC]], caminda e ta e molusco di tera mas bisto. == Etimologia == E nomber cocolishi (di) calacuna ta bini di e uzo anterior di e cocolishi di e molusco como cuminda pa calacuna cu tabata contene calcio.<ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> Alrededor di inicio di [[siglo 20|siglo binti]], su cocolishi tambe tabata wordo exporta. == Distribucion == ''Cerion uva'' ta endemico na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Den morfologia tin hopi diferencia entre e populacionnan di cocolishi di calacuna.<ref name=":0">{{Citeer web|auteur=Harasewych, M.G.|url=https://academic.oup.com/mollus/article/81/1/66/2939658|titel=Systematics and phylogeography of ''Cerion'' sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|werk=Journal of Molluscan Studies|volume=81|issue=1|pages=66–84|datum=2015}}</ref> Na 2015 a revisa e formanan constituyente di ''Cerion uva'' denter di [[Supespesie|subespecie]]: ''Cerion uva uva'', ''Cerion uva diablensis'' y ''Cerion uva duikensis'' na Corsou y ''Cerion uva bonairensis'' na Boneiro. Na Aruba bo por haya ''Cerion uva uva'', tambe conoci como ''Cerion uva arubanum''. Despues cu e populacion original di ''Cerion uva'' a wordo extermina, e especie a wordo reintroduci for di Corsou; sea ​​door di indjannan [[Caquetio]] of door di hende di [[West Indische Compagnie]] den [[siglo 17]]. Na 2019, Harasewych a describi y nombra e subespecie ''Cerion uva gouldi'', hañá como un fosil na Aruba.<ref>{{Citeer web|url=https://bioone.org/journals/proceedings-of-the-biological-society-of-washington/volume-132/issue-1/18-00013/Cerion-uva-gouldi-a-new-fossil-subspecies-from-Aruba-Gastropoda/10.2988/18-00013.short|titel=''Cerion uva gouldi'', a new fossil subspecies from Aruba (Gastropoda, Pulmonata, Cerionidae)|auteur=Harasewych, M.G.|werk=Bioone.org |datum=2019-04-11|bezochtdatum=}}</ref> == Descripcion == E cocolishi di ''Cerion uva'' por yega un largura di 24 mm.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref> Den e tamaño di su vertebranan e molusco ta exhibi variacionnan amplio y geografico.<ref>{{Cite book|author=Gould, Stephen Jay|url=https://books.google.com/books?id=6LMrAwAAQBAJ&pg=PA1048#v=onepage&q&f=false|title=The Structure of Evolutionary Theory|date=2002}}</ref> E forma di e cocolishi ta bay cambiando significantemente segun esaki ta crece. Den adultonan, e forma di e cocolishi ta parce un neishi di abeha i e apertura di boca ta hancho.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=Pilsbry, H.A. & E. G. Vanatta, E.G.|url= https://www.jstor.org/stable/pdf/4062203.pdf|titel=Catalogue of the Species of ''Cerion'', with Descriptions of New Forms|werk=Proceedings of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia, Vol. 48}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|Wagenaar Hummelinck, P.]]|url=https://repository.naturalis.nl/document/548080|titel=About the malacological subdivision of Curaçao; a review|datum=1990}}</ref> == Taxa infraspecifico y localidad di tipo == Na 2014, e [[Forma (biologia)|forma]]nan constituyente di ''Cerion uva'' a wordo revisa, y esakinan ta inklui:<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> [[File:Cocolishi di kalakuna 17 53 48 673000.jpeg|thumb|Cocolishi di calacuna riba palo na [[Parke Nacional Arikok]].]] [[File:Kokolishi di kalakuna (30379477984).jpg|thumb|Cocolishi di calacuna na [[Kòrsou|Corsou]].]] {| class="wikitable" ! Isla !! Nomber !! Autoridad !! Luga |- |rowspan="3"|Aruba||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) || |- |= ''Cerion uva arubanum''||Baker, 1924 ||Baranca Alto |- |† ''Cerion uva gouldi''||Harasewych, 2019 || |- |rowspan="2"|Boneiro||''Cerion uva bonairensis''||Baker, 1924 ||Porta Spaño |- |= ''C. uva bonairensis'' f. ''kralendijki''||Baker, 1924 || Costa west pazuid di [[Kralendijk]] |- |rowspan="6"|Corsou||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) ||[[Scharloo]] |- |= ''C. uva desculptum'' ||Pilsbry & Vanatta, 1896 || |- |= ''C. uva uva'' f. ''hatoensis''|| Baker, 1924 ||Sero Spelonk cerca Landhuis Hato |- |''Cerion uva diablensis''||Baker, 1924 ||Top van Ronde Klip |- |''Cerion uva knipensis''||Baker, 1924 || Parti memey entre Ser'i Palomba y Ser'i Baha Hundu |- |= ''C. uva knipensis'' f. ''djerimensis''||Baker, 1924 ||Costa di [[Playa Jeremi]] |- |} {{Appendix}} [[Category:Islanan ABC]] [[Kategoria:Sòldachi]] jekfjvyk7mvn2juraxql5gxa59ia2bn 195744 195743 2026-07-03T15:19:46Z Kallmemel 14000 /* Taxa infraspecifico y localidad di tipo */ orto 195744 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = Cocolishi di calacuna | exhibi titulo = | imagen = Cerionidae - Cerion uva.JPG | descripcion = Cocolishi di ''Cerion uva'' | status = | orden = | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | famia = Cerionidae | genero = Cerion | taxon = | c-nomber = ''Cerion uva'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = ''Turbo uva'' | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = uva }} '''Cocolishi di calacuna''' of '''cocolishi di carne''' <ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> ('''''Cerion uva''''') ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] di tera tropical cu ta hala rosea. E ta pertenece na e famia Cerionidae<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=180554&cat=163|titel=''Cerion uva''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum=|bezochtdatum=13 november 2020}}</ref> y ta aparece solamente riba e [[islanan ABC]], caminda e ta e molusco di tera mas bisto. == Etimologia == E nomber cocolishi (di) calacuna ta bini di e uzo anterior di e cocolishi di e molusco como cuminda pa calacuna cu tabata contene calcio.<ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> Alrededor di inicio di [[siglo 20|siglo binti]], su cocolishi tambe tabata wordo exporta. == Distribucion == ''Cerion uva'' ta endemico na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Den morfologia tin hopi diferencia entre e populacionnan di cocolishi di calacuna.<ref name=":0">{{Citeer web|auteur=Harasewych, M.G.|url=https://academic.oup.com/mollus/article/81/1/66/2939658|titel=Systematics and phylogeography of ''Cerion'' sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|werk=Journal of Molluscan Studies|volume=81|issue=1|pages=66–84|datum=2015}}</ref> Na 2015 a revisa e formanan constituyente di ''Cerion uva'' denter di [[Supespesie|subespecie]]: ''Cerion uva uva'', ''Cerion uva diablensis'' y ''Cerion uva duikensis'' na Corsou y ''Cerion uva bonairensis'' na Boneiro. Na Aruba bo por haya ''Cerion uva uva'', tambe conoci como ''Cerion uva arubanum''. Despues cu e populacion original di ''Cerion uva'' a wordo extermina, e especie a wordo reintroduci for di Corsou; sea ​​door di indjannan [[Caquetio]] of door di hende di [[West Indische Compagnie]] den [[siglo 17]]. Na 2019, Harasewych a describi y nombra e subespecie ''Cerion uva gouldi'', hañá como un fosil na Aruba.<ref>{{Citeer web|url=https://bioone.org/journals/proceedings-of-the-biological-society-of-washington/volume-132/issue-1/18-00013/Cerion-uva-gouldi-a-new-fossil-subspecies-from-Aruba-Gastropoda/10.2988/18-00013.short|titel=''Cerion uva gouldi'', a new fossil subspecies from Aruba (Gastropoda, Pulmonata, Cerionidae)|auteur=Harasewych, M.G.|werk=Bioone.org |datum=2019-04-11|bezochtdatum=}}</ref> == Descripcion == E cocolishi di ''Cerion uva'' por yega un largura di 24 mm.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref> Den e tamaño di su vertebranan e molusco ta exhibi variacionnan amplio y geografico.<ref>{{Cite book|author=Gould, Stephen Jay|url=https://books.google.com/books?id=6LMrAwAAQBAJ&pg=PA1048#v=onepage&q&f=false|title=The Structure of Evolutionary Theory|date=2002}}</ref> E forma di e cocolishi ta bay cambiando significantemente segun esaki ta crece. Den adultonan, e forma di e cocolishi ta parce un neishi di abeha i e apertura di boca ta hancho.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=Pilsbry, H.A. & E. G. Vanatta, E.G.|url= https://www.jstor.org/stable/pdf/4062203.pdf|titel=Catalogue of the Species of ''Cerion'', with Descriptions of New Forms|werk=Proceedings of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia, Vol. 48}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|Wagenaar Hummelinck, P.]]|url=https://repository.naturalis.nl/document/548080|titel=About the malacological subdivision of Curaçao; a review|datum=1990}}</ref> == Taxa infraspecifico y localidad di tipo == Na 2014, e [[Forma (biologia)|forma]]nan constituyente di ''Cerion uva'' a wordo revisa, y esakinan ta inclui:<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> [[File:Cocolishi di kalakuna 17 53 48 673000.jpeg|thumb|Cocolishi di calacuna riba palo na [[Parke Nacional Arikok]].]] [[File:Kokolishi di kalakuna (30379477984).jpg|thumb|Cocolishi di calacuna na [[Kòrsou|Corsou]].]] {| class="wikitable" ! Isla !! Nomber !! Autoridad !! Luga |- |rowspan="3"|Aruba||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) || |- |= ''Cerion uva arubanum''||Baker, 1924 ||Baranca Alto |- |† ''Cerion uva gouldi''||Harasewych, 2019 || |- |rowspan="2"|Boneiro||''Cerion uva bonairensis''||Baker, 1924 ||Porta Spaño |- |= ''C. uva bonairensis'' f. ''kralendijki''||Baker, 1924 || Costa west pazuid di [[Kralendijk]] |- |rowspan="6"|Corsou||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) ||[[Scharloo]] |- |= ''C. uva desculptum'' ||Pilsbry & Vanatta, 1896 || |- |= ''C. uva uva'' f. ''hatoensis''|| Baker, 1924 ||Sero Spelonk cerca Landhuis Hato |- |''Cerion uva diablensis''||Baker, 1924 ||Top van Ronde Klip |- |''Cerion uva knipensis''||Baker, 1924 || Parti memey entre Ser'i Palomba y Ser'i Baha Hundu |- |= ''C. uva knipensis'' f. ''djerimensis''||Baker, 1924 ||Costa di [[Playa Jeremi]] |- |} {{Appendix}} [[Category:Islanan ABC]] [[Kategoria:Sòldachi]] n8eeghj3pyxix5rcgu4fq82yrzblo62 195745 195744 2026-07-03T15:21:46Z Kallmemel 14000 /* Taxa infraspecifico y localidad di tipo */ +malchi multiple image 195745 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = Cocolishi di calacuna | exhibi titulo = | imagen = Cerionidae - Cerion uva.JPG | descripcion = Cocolishi di ''Cerion uva'' | status = | orden = | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | famia = Cerionidae | genero = Cerion | taxon = | c-nomber = ''Cerion uva'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = ''Turbo uva'' | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = uva }} '''Cocolishi di calacuna''' of '''cocolishi di carne''' <ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> ('''''Cerion uva''''') ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] di tera tropical cu ta hala rosea. E ta pertenece na e famia Cerionidae<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=180554&cat=163|titel=''Cerion uva''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum=|bezochtdatum=13 november 2020}}</ref> y ta aparece solamente riba e [[islanan ABC]], caminda e ta e molusco di tera mas bisto. == Etimologia == E nomber cocolishi (di) calacuna ta bini di e uzo anterior di e cocolishi di e molusco como cuminda pa calacuna cu tabata contene calcio.<ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> Alrededor di inicio di [[siglo 20|siglo binti]], su cocolishi tambe tabata wordo exporta. == Distribucion == ''Cerion uva'' ta endemico na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Den morfologia tin hopi diferencia entre e populacionnan di cocolishi di calacuna.<ref name=":0">{{Citeer web|auteur=Harasewych, M.G.|url=https://academic.oup.com/mollus/article/81/1/66/2939658|titel=Systematics and phylogeography of ''Cerion'' sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|werk=Journal of Molluscan Studies|volume=81|issue=1|pages=66–84|datum=2015}}</ref> Na 2015 a revisa e formanan constituyente di ''Cerion uva'' denter di [[Supespesie|subespecie]]: ''Cerion uva uva'', ''Cerion uva diablensis'' y ''Cerion uva duikensis'' na Corsou y ''Cerion uva bonairensis'' na Boneiro. Na Aruba bo por haya ''Cerion uva uva'', tambe conoci como ''Cerion uva arubanum''. Despues cu e populacion original di ''Cerion uva'' a wordo extermina, e especie a wordo reintroduci for di Corsou; sea ​​door di indjannan [[Caquetio]] of door di hende di [[West Indische Compagnie]] den [[siglo 17]]. Na 2019, Harasewych a describi y nombra e subespecie ''Cerion uva gouldi'', hañá como un fosil na Aruba.<ref>{{Citeer web|url=https://bioone.org/journals/proceedings-of-the-biological-society-of-washington/volume-132/issue-1/18-00013/Cerion-uva-gouldi-a-new-fossil-subspecies-from-Aruba-Gastropoda/10.2988/18-00013.short|titel=''Cerion uva gouldi'', a new fossil subspecies from Aruba (Gastropoda, Pulmonata, Cerionidae)|auteur=Harasewych, M.G.|werk=Bioone.org |datum=2019-04-11|bezochtdatum=}}</ref> == Descripcion == E cocolishi di ''Cerion uva'' por yega un largura di 24 mm.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref> Den e tamaño di su vertebranan e molusco ta exhibi variacionnan amplio y geografico.<ref>{{Cite book|author=Gould, Stephen Jay|url=https://books.google.com/books?id=6LMrAwAAQBAJ&pg=PA1048#v=onepage&q&f=false|title=The Structure of Evolutionary Theory|date=2002}}</ref> E forma di e cocolishi ta bay cambiando significantemente segun esaki ta crece. Den adultonan, e forma di e cocolishi ta parce un neishi di abeha i e apertura di boca ta hancho.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=Pilsbry, H.A. & E. G. Vanatta, E.G.|url= https://www.jstor.org/stable/pdf/4062203.pdf|titel=Catalogue of the Species of ''Cerion'', with Descriptions of New Forms|werk=Proceedings of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia, Vol. 48}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|Wagenaar Hummelinck, P.]]|url=https://repository.naturalis.nl/document/548080|titel=About the malacological subdivision of Curaçao; a review|datum=1990}}</ref> == Taxa infraspecifico y localidad di tipo == {{Multiple image |image1=Cocolishi di kalakuna 17 53 48 673000.jpeg |caption1=Cocolishi di calacuna riba palo na [[Parke Nacional Arikok]]. |image2=Kokolishi di kalakuna (30379477984).jpg |caption2=Cocolishi di calacuna na [[Kòrsou|Corsou]] |direction=vertical }} Na 2014, e [[Forma (biologia)|forma]]nan constituyente di ''Cerion uva'' a wordo revisa, y esakinan ta inclui:<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> {| class="wikitable" ! Isla !! Nomber !! Autoridad !! Luga |- |rowspan="3"|Aruba||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) || |- |= ''Cerion uva arubanum''||Baker, 1924 ||Baranca Alto |- |† ''Cerion uva gouldi''||Harasewych, 2019 || |- |rowspan="2"|Boneiro||''Cerion uva bonairensis''||Baker, 1924 ||Porta Spaño |- |= ''C. uva bonairensis'' f. ''kralendijki''||Baker, 1924 || Costa west pazuid di [[Kralendijk]] |- |rowspan="6"|Corsou||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) ||[[Scharloo]] |- |= ''C. uva desculptum'' ||Pilsbry & Vanatta, 1896 || |- |= ''C. uva uva'' f. ''hatoensis''|| Baker, 1924 ||Sero Spelonk cerca Landhuis Hato |- |''Cerion uva diablensis''||Baker, 1924 ||Top van Ronde Klip |- |''Cerion uva knipensis''||Baker, 1924 || Parti memey entre Ser'i Palomba y Ser'i Baha Hundu |- |= ''C. uva knipensis'' f. ''djerimensis''||Baker, 1924 ||Costa di [[Playa Jeremi]] |- |} {{Appendix}} [[Category:Islanan ABC]] [[Kategoria:Sòldachi]] ir0iyg4gqoporerfs2h6e8qdzr1kqjl 195748 195745 2026-07-03T15:42:30Z Kallmemel 14000 /* Taxa infraspecifico y localidad di tipo */ wikilink 195748 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = Cocolishi di calacuna | exhibi titulo = | imagen = Cerionidae - Cerion uva.JPG | descripcion = Cocolishi di ''Cerion uva'' | status = | orden = | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | famia = Cerionidae | genero = Cerion | taxon = | c-nomber = ''Cerion uva'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = ''Turbo uva'' | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = uva }} '''Cocolishi di calacuna''' of '''cocolishi di carne''' <ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> ('''''Cerion uva''''') ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] di tera tropical cu ta hala rosea. E ta pertenece na e famia Cerionidae<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=180554&cat=163|titel=''Cerion uva''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum=|bezochtdatum=13 november 2020}}</ref> y ta aparece solamente riba e [[islanan ABC]], caminda e ta e molusco di tera mas bisto. == Etimologia == E nomber cocolishi (di) calacuna ta bini di e uzo anterior di e cocolishi di e molusco como cuminda pa calacuna cu tabata contene calcio.<ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> Alrededor di inicio di [[siglo 20|siglo binti]], su cocolishi tambe tabata wordo exporta. == Distribucion == ''Cerion uva'' ta endemico na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Den morfologia tin hopi diferencia entre e populacionnan di cocolishi di calacuna.<ref name=":0">{{Citeer web|auteur=Harasewych, M.G.|url=https://academic.oup.com/mollus/article/81/1/66/2939658|titel=Systematics and phylogeography of ''Cerion'' sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|werk=Journal of Molluscan Studies|volume=81|issue=1|pages=66–84|datum=2015}}</ref> Na 2015 a revisa e formanan constituyente di ''Cerion uva'' denter di [[Supespesie|subespecie]]: ''Cerion uva uva'', ''Cerion uva diablensis'' y ''Cerion uva duikensis'' na Corsou y ''Cerion uva bonairensis'' na Boneiro. Na Aruba bo por haya ''Cerion uva uva'', tambe conoci como ''Cerion uva arubanum''. Despues cu e populacion original di ''Cerion uva'' a wordo extermina, e especie a wordo reintroduci for di Corsou; sea ​​door di indjannan [[Caquetio]] of door di hende di [[West Indische Compagnie]] den [[siglo 17]]. Na 2019, Harasewych a describi y nombra e subespecie ''Cerion uva gouldi'', hañá como un fosil na Aruba.<ref>{{Citeer web|url=https://bioone.org/journals/proceedings-of-the-biological-society-of-washington/volume-132/issue-1/18-00013/Cerion-uva-gouldi-a-new-fossil-subspecies-from-Aruba-Gastropoda/10.2988/18-00013.short|titel=''Cerion uva gouldi'', a new fossil subspecies from Aruba (Gastropoda, Pulmonata, Cerionidae)|auteur=Harasewych, M.G.|werk=Bioone.org |datum=2019-04-11|bezochtdatum=}}</ref> == Descripcion == E cocolishi di ''Cerion uva'' por yega un largura di 24 mm.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref> Den e tamaño di su vertebranan e molusco ta exhibi variacionnan amplio y geografico.<ref>{{Cite book|author=Gould, Stephen Jay|url=https://books.google.com/books?id=6LMrAwAAQBAJ&pg=PA1048#v=onepage&q&f=false|title=The Structure of Evolutionary Theory|date=2002}}</ref> E forma di e cocolishi ta bay cambiando significantemente segun esaki ta crece. Den adultonan, e forma di e cocolishi ta parce un neishi di abeha i e apertura di boca ta hancho.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=Pilsbry, H.A. & E. G. Vanatta, E.G.|url= https://www.jstor.org/stable/pdf/4062203.pdf|titel=Catalogue of the Species of ''Cerion'', with Descriptions of New Forms|werk=Proceedings of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia, Vol. 48}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|Wagenaar Hummelinck, P.]]|url=https://repository.naturalis.nl/document/548080|titel=About the malacological subdivision of Curaçao; a review|datum=1990}}</ref> == Taxa infraspecifico y localidad di tipo == {{Multiple image |image1=Cocolishi di kalakuna 17 53 48 673000.jpeg |caption1=Cocolishi di calacuna riba palo na [[Parke Nacional Arikok]]. |image2=Kokolishi di kalakuna (30379477984).jpg |caption2=Cocolishi di calacuna na [[Kòrsou|Corsou]] |direction=vertical }} Na 2014, e [[Forma (biologia)|forma]]nan constituyente di ''Cerion uva'' a wordo revisa, y esakinan ta inclui:<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> {| class="wikitable" ! Isla !! Nomber !! Autoridad !! Luga |- |rowspan="3"|Aruba||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) || |- |= ''Cerion uva arubanum''||Baker, 1924 ||Baranca Alto |- |† ''Cerion uva gouldi''||Harasewych, 2019 || |- |rowspan="2"|Boneiro||''[[Cerion uva bonairensis]]''||Baker, 1924 ||Porta Spaño |- |= ''C. uva bonairensis'' f. ''kralendijki''||Baker, 1924 || Costa west pazuid di [[Kralendijk]] |- |rowspan="6"|Corsou||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) ||[[Scharloo]] |- |= ''C. uva desculptum'' ||Pilsbry & Vanatta, 1896 || |- |= ''C. uva uva'' f. ''hatoensis''|| Baker, 1924 ||Sero Spelonk cerca Landhuis Hato |- |''Cerion uva diablensis''||Baker, 1924 ||Top van Ronde Klip |- |''Cerion uva knipensis''||Baker, 1924 || Parti memey entre Ser'i Palomba y Ser'i Baha Hundu |- |= ''C. uva knipensis'' f. ''djerimensis''||Baker, 1924 ||Costa di [[Playa Jeremi]] |- |} {{Appendix}} [[Category:Islanan ABC]] [[Kategoria:Sòldachi]] 0pljn5f7eqf2qaic3jl280yfi8hgeqd 195768 195748 2026-07-03T16:50:40Z Kallmemel 14000 /* Taxa infraspecifico y localidad di tipo */ 195768 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = Cocolishi di calacuna | exhibi titulo = | imagen = Cerionidae - Cerion uva.JPG | descripcion = Cocolishi di ''Cerion uva'' | status = | orden = | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | famia = Cerionidae | genero = Cerion | taxon = | c-nomber = ''Cerion uva'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = ''Turbo uva'' | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = uva }} '''Cocolishi di calacuna''' of '''cocolishi di carne''' <ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> ('''''Cerion uva''''') ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] di tera tropical cu ta hala rosea. E ta pertenece na e famia Cerionidae<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=180554&cat=163|titel=''Cerion uva''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum=|bezochtdatum=13 november 2020}}</ref> y ta aparece solamente riba e [[islanan ABC]], caminda e ta e molusco di tera mas bisto. == Etimologia == E nomber cocolishi (di) calacuna ta bini di e uzo anterior di e cocolishi di e molusco como cuminda pa calacuna cu tabata contene calcio.<ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> Alrededor di inicio di [[siglo 20|siglo binti]], su cocolishi tambe tabata wordo exporta. == Distribucion == ''Cerion uva'' ta endemico na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Den morfologia tin hopi diferencia entre e populacionnan di cocolishi di calacuna.<ref name=":0">{{Citeer web|auteur=Harasewych, M.G.|url=https://academic.oup.com/mollus/article/81/1/66/2939658|titel=Systematics and phylogeography of ''Cerion'' sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|werk=Journal of Molluscan Studies|volume=81|issue=1|pages=66–84|datum=2015}}</ref> Na 2015 a revisa e formanan constituyente di ''Cerion uva'' denter di [[Supespesie|subespecie]]: ''Cerion uva uva'', ''Cerion uva diablensis'' y ''Cerion uva duikensis'' na Corsou y ''Cerion uva bonairensis'' na Boneiro. Na Aruba bo por haya ''Cerion uva uva'', tambe conoci como ''Cerion uva arubanum''. Despues cu e populacion original di ''Cerion uva'' a wordo extermina, e especie a wordo reintroduci for di Corsou; sea ​​door di indjannan [[Caquetio]] of door di hende di [[West Indische Compagnie]] den [[siglo 17]]. Na 2019, Harasewych a describi y nombra e subespecie ''Cerion uva gouldi'', hañá como un fosil na Aruba.<ref>{{Citeer web|url=https://bioone.org/journals/proceedings-of-the-biological-society-of-washington/volume-132/issue-1/18-00013/Cerion-uva-gouldi-a-new-fossil-subspecies-from-Aruba-Gastropoda/10.2988/18-00013.short|titel=''Cerion uva gouldi'', a new fossil subspecies from Aruba (Gastropoda, Pulmonata, Cerionidae)|auteur=Harasewych, M.G.|werk=Bioone.org |datum=2019-04-11|bezochtdatum=}}</ref> == Descripcion == E cocolishi di ''Cerion uva'' por yega un largura di 24 mm.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref> Den e tamaño di su vertebranan e molusco ta exhibi variacionnan amplio y geografico.<ref>{{Cite book|author=Gould, Stephen Jay|url=https://books.google.com/books?id=6LMrAwAAQBAJ&pg=PA1048#v=onepage&q&f=false|title=The Structure of Evolutionary Theory|date=2002}}</ref> E forma di e cocolishi ta bay cambiando significantemente segun esaki ta crece. Den adultonan, e forma di e cocolishi ta parce un neishi di abeha i e apertura di boca ta hancho.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=Pilsbry, H.A. & E. G. Vanatta, E.G.|url= https://www.jstor.org/stable/pdf/4062203.pdf|titel=Catalogue of the Species of ''Cerion'', with Descriptions of New Forms|werk=Proceedings of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia, Vol. 48}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|Wagenaar Hummelinck, P.]]|url=https://repository.naturalis.nl/document/548080|titel=About the malacological subdivision of Curaçao; a review|datum=1990}}</ref> == Taxa infraspecifico y localidad di tipo == {{Multiple image |image1=Cocolishi di kalakuna 17 53 48 673000.jpeg |caption1=Cocolishi di calacuna riba palo na [[Parke Nacional Arikok]]. |image2=Kokolishi di kalakuna (30379477984).jpg |caption2=Cocolishi di calacuna na [[Kòrsou|Corsou]] |direction=vertical }} Na 2015, e [[Forma (biologia)|forma]]nan constituyente di ''Cerion uva'' a wordo revisa, y esakinan ta inclui:<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> {| class="wikitable" ! Isla !! Nomber !! Autoridad !! Luga |- |rowspan="3"|Aruba||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) || |- |= ''Cerion uva arubanum''||Baker, 1924 ||Baranca Alto |- |† ''Cerion uva gouldi''||Harasewych, 2019 || |- |rowspan="2"|Boneiro||''[[Cerion uva bonairensis]]''||Baker, 1924 ||Porta Spaño |- |= ''C. uva bonairensis'' f. ''kralendijki''||Baker, 1924 || Costa west pazuid di [[Kralendijk]] |- |rowspan="6"|Corsou||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) ||[[Scharloo]] |- |= ''C. uva desculptum'' ||Pilsbry & Vanatta, 1896 || |- |= ''C. uva uva'' f. ''hatoensis''|| Baker, 1924 ||Sero Spelonk cerca Landhuis Hato |- |''Cerion uva diablensis''||Baker, 1924 ||Top van Ronde Klip |- |''Cerion uva knipensis''||Baker, 1924 || Parti memey entre Ser'i Palomba y Ser'i Baha Hundu |- |= ''C. uva knipensis'' f. ''djerimensis''||Baker, 1924 ||Costa di [[Playa Jeremi]] |- |} {{Appendix}} [[Category:Islanan ABC]] [[Kategoria:Sòldachi]] k6t6esk893vbuqqwa21wqoxuywday4l 195769 195768 2026-07-03T16:51:54Z Kallmemel 14000 /* Taxa infraspecifico y localidad di tipo */ luga > localidad di tipo 195769 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = Cocolishi di calacuna | exhibi titulo = | imagen = Cerionidae - Cerion uva.JPG | descripcion = Cocolishi di ''Cerion uva'' | status = | orden = | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | famia = Cerionidae | genero = Cerion | taxon = | c-nomber = ''Cerion uva'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = ''Turbo uva'' | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = uva }} '''Cocolishi di calacuna''' of '''cocolishi di carne''' <ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> ('''''Cerion uva''''') ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] di tera tropical cu ta hala rosea. E ta pertenece na e famia Cerionidae<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=180554&cat=163|titel=''Cerion uva''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum=|bezochtdatum=13 november 2020}}</ref> y ta aparece solamente riba e [[islanan ABC]], caminda e ta e molusco di tera mas bisto. == Etimologia == E nomber cocolishi (di) calacuna ta bini di e uzo anterior di e cocolishi di e molusco como cuminda pa calacuna cu tabata contene calcio.<ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> Alrededor di inicio di [[siglo 20|siglo binti]], su cocolishi tambe tabata wordo exporta. == Distribucion == ''Cerion uva'' ta endemico na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Den morfologia tin hopi diferencia entre e populacionnan di cocolishi di calacuna.<ref name=":0">{{Citeer web|auteur=Harasewych, M.G.|url=https://academic.oup.com/mollus/article/81/1/66/2939658|titel=Systematics and phylogeography of ''Cerion'' sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|werk=Journal of Molluscan Studies|volume=81|issue=1|pages=66–84|datum=2015}}</ref> Na 2015 a revisa e formanan constituyente di ''Cerion uva'' denter di [[Supespesie|subespecie]]: ''Cerion uva uva'', ''Cerion uva diablensis'' y ''Cerion uva duikensis'' na Corsou y ''Cerion uva bonairensis'' na Boneiro. Na Aruba bo por haya ''Cerion uva uva'', tambe conoci como ''Cerion uva arubanum''. Despues cu e populacion original di ''Cerion uva'' a wordo extermina, e especie a wordo reintroduci for di Corsou; sea ​​door di indjannan [[Caquetio]] of door di hende di [[West Indische Compagnie]] den [[siglo 17]]. Na 2019, Harasewych a describi y nombra e subespecie ''Cerion uva gouldi'', hañá como un fosil na Aruba.<ref>{{Citeer web|url=https://bioone.org/journals/proceedings-of-the-biological-society-of-washington/volume-132/issue-1/18-00013/Cerion-uva-gouldi-a-new-fossil-subspecies-from-Aruba-Gastropoda/10.2988/18-00013.short|titel=''Cerion uva gouldi'', a new fossil subspecies from Aruba (Gastropoda, Pulmonata, Cerionidae)|auteur=Harasewych, M.G.|werk=Bioone.org |datum=2019-04-11|bezochtdatum=}}</ref> == Descripcion == E cocolishi di ''Cerion uva'' por yega un largura di 24 mm.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref> Den e tamaño di su vertebranan e molusco ta exhibi variacionnan amplio y geografico.<ref>{{Cite book|author=Gould, Stephen Jay|url=https://books.google.com/books?id=6LMrAwAAQBAJ&pg=PA1048#v=onepage&q&f=false|title=The Structure of Evolutionary Theory|date=2002}}</ref> E forma di e cocolishi ta bay cambiando significantemente segun esaki ta crece. Den adultonan, e forma di e cocolishi ta parce un neishi di abeha i e apertura di boca ta hancho.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=Pilsbry, H.A. & E. G. Vanatta, E.G.|url= https://www.jstor.org/stable/pdf/4062203.pdf|titel=Catalogue of the Species of ''Cerion'', with Descriptions of New Forms|werk=Proceedings of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia, Vol. 48}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|Wagenaar Hummelinck, P.]]|url=https://repository.naturalis.nl/document/548080|titel=About the malacological subdivision of Curaçao; a review|datum=1990}}</ref> == Taxa infraspecifico y localidad di tipo == {{Multiple image |image1=Cocolishi di kalakuna 17 53 48 673000.jpeg |caption1=Cocolishi di calacuna riba palo na [[Parke Nacional Arikok]]. |image2=Kokolishi di kalakuna (30379477984).jpg |caption2=Cocolishi di calacuna na [[Kòrsou|Corsou]] |direction=vertical }} Na 2015, e [[Forma (biologia)|forma]]nan constituyente di ''Cerion uva'' a wordo revisa, y esakinan ta inclui:<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> {| class="wikitable" ! Isla !! Nomber !! Autoridad !! Localidad di tipo |- |rowspan="3"|Aruba||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) || |- |= ''Cerion uva arubanum''||Baker, 1924 ||Baranca Alto |- |† ''Cerion uva gouldi''||Harasewych, 2019 || |- |rowspan="2"|Boneiro||''[[Cerion uva bonairensis]]''||Baker, 1924 ||Porta Spaño |- |= ''C. uva bonairensis'' f. ''kralendijki''||Baker, 1924 || Costa west pazuid di [[Kralendijk]] |- |rowspan="6"|Corsou||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) ||[[Scharloo]] |- |= ''C. uva desculptum'' ||Pilsbry & Vanatta, 1896 || |- |= ''C. uva uva'' f. ''hatoensis''|| Baker, 1924 ||Sero Spelonk cerca Landhuis Hato |- |''Cerion uva diablensis''||Baker, 1924 ||Top van Ronde Klip |- |''Cerion uva knipensis''||Baker, 1924 || Parti memey entre Ser'i Palomba y Ser'i Baha Hundu |- |= ''C. uva knipensis'' f. ''djerimensis''||Baker, 1924 ||Costa di [[Playa Jeremi]] |- |} {{Appendix}} [[Category:Islanan ABC]] [[Kategoria:Sòldachi]] 3108pkzkuisgme43obg1bsxtx2cb0q3 195770 195769 2026-07-03T16:56:04Z Kallmemel 14000 /* Taxa infraspecifico y localidad di tipo */ tabel reformulacion di titulo 195770 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = Cocolishi di calacuna | exhibi titulo = | imagen = Cerionidae - Cerion uva.JPG | descripcion = Cocolishi di ''Cerion uva'' | status = | orden = | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | famia = Cerionidae | genero = Cerion | taxon = | c-nomber = ''Cerion uva'' | autor = Linnaeus | fecha = 1758 | parentesis = si | original = ''Turbo uva'' | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = uva }} '''Cocolishi di calacuna''' of '''cocolishi di carne''' <ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> ('''''Cerion uva''''') ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] di tera tropical cu ta hala rosea. E ta pertenece na e famia Cerionidae<ref>{{Citeer web|url=https://www.dutchcaribbeanspecies.org/linnaeus_ng/app/views/species/nsr_taxon.php?id=180554&cat=163|titel=''Cerion uva''|werk=Dutch Caribbean Species Register|datum=|bezochtdatum=13 november 2020}}</ref> y ta aparece solamente riba e [[islanan ABC]], caminda e ta e molusco di tera mas bisto. == Etimologia == E nomber cocolishi (di) calacuna ta bini di e uzo anterior di e cocolishi di e molusco como cuminda pa calacuna cu tabata contene calcio.<ref>{{aut|Coomans, H.E.}}, (1970). Volksnamen van weekdieren op de Nederlandse Antillen, Nieuwe West-Indische gids 47(2): 158-186</ref> Alrededor di inicio di [[siglo 20|siglo binti]], su cocolishi tambe tabata wordo exporta. == Distribucion == ''Cerion uva'' ta endemico na [[Aruba]], [[Boneiru|Boneiro]] y [[Kòrsou|Corsou]]. Den morfologia tin hopi diferencia entre e populacionnan di cocolishi di calacuna.<ref name=":0">{{Citeer web|auteur=Harasewych, M.G.|url=https://academic.oup.com/mollus/article/81/1/66/2939658|titel=Systematics and phylogeography of ''Cerion'' sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|werk=Journal of Molluscan Studies|volume=81|issue=1|pages=66–84|datum=2015}}</ref> Na 2015 a revisa e formanan constituyente di ''Cerion uva'' denter di [[Supespesie|subespecie]]: ''Cerion uva uva'', ''Cerion uva diablensis'' y ''Cerion uva duikensis'' na Corsou y ''Cerion uva bonairensis'' na Boneiro. Na Aruba bo por haya ''Cerion uva uva'', tambe conoci como ''Cerion uva arubanum''. Despues cu e populacion original di ''Cerion uva'' a wordo extermina, e especie a wordo reintroduci for di Corsou; sea ​​door di indjannan [[Caquetio]] of door di hende di [[West Indische Compagnie]] den [[siglo 17]]. Na 2019, Harasewych a describi y nombra e subespecie ''Cerion uva gouldi'', hañá como un fosil na Aruba.<ref>{{Citeer web|url=https://bioone.org/journals/proceedings-of-the-biological-society-of-washington/volume-132/issue-1/18-00013/Cerion-uva-gouldi-a-new-fossil-subspecies-from-Aruba-Gastropoda/10.2988/18-00013.short|titel=''Cerion uva gouldi'', a new fossil subspecies from Aruba (Gastropoda, Pulmonata, Cerionidae)|auteur=Harasewych, M.G.|werk=Bioone.org |datum=2019-04-11|bezochtdatum=}}</ref> == Descripcion == E cocolishi di ''Cerion uva'' por yega un largura di 24 mm.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref> Den e tamaño di su vertebranan e molusco ta exhibi variacionnan amplio y geografico.<ref>{{Cite book|author=Gould, Stephen Jay|url=https://books.google.com/books?id=6LMrAwAAQBAJ&pg=PA1048#v=onepage&q&f=false|title=The Structure of Evolutionary Theory|date=2002}}</ref> E forma di e cocolishi ta bay cambiando significantemente segun esaki ta crece. Den adultonan, e forma di e cocolishi ta parce un neishi di abeha i e apertura di boca ta hancho.<ref name=CC>{{Cite book|author=Vermeij, Geerat J.|url=https://books.google.com/books?id=kY0cf2CrTCEC&pg=PA33#v=onepage&q&f=false|title=A Natural History of Shells|publisher=Princeton University Press|date=1995}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=Pilsbry, H.A. & E. G. Vanatta, E.G.|url= https://www.jstor.org/stable/pdf/4062203.pdf|titel=Catalogue of the Species of ''Cerion'', with Descriptions of New Forms|werk=Proceedings of the Academy of Natural Sciences of Philadelphia, Vol. 48}}</ref><ref>{{Citeer web|auteur=[[Pieter Wagenaar Hummelinck|Wagenaar Hummelinck, P.]]|url=https://repository.naturalis.nl/document/548080|titel=About the malacological subdivision of Curaçao; a review|datum=1990}}</ref> == Taxa infraspecifico y localidad di tipo == {{Multiple image |image1=Cocolishi di kalakuna 17 53 48 673000.jpeg |caption1=Cocolishi di calacuna riba palo na [[Parke Nacional Arikok]]. |image2=Kokolishi di kalakuna (30379477984).jpg |caption2=Cocolishi di calacuna na [[Kòrsou|Corsou]] |direction=vertical }} Na 2015, e [[Forma (biologia)|forma]]nan constituyente di ''Cerion uva'' a wordo revisa, y esakinan ta inclui:<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> {| class="wikitable" ! Distribucion !! Subespecie y forma !! Autoridad !! Localidad di tipo |- |rowspan="3"|Aruba||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) || |- |= ''Cerion uva arubanum''||Baker, 1924 ||Baranca Alto |- |† ''Cerion uva gouldi''||Harasewych, 2019 || |- |rowspan="2"|Boneiro||''[[Cerion uva bonairensis]]''||Baker, 1924 ||Porta Spaño |- |= ''C. uva bonairensis'' f. ''kralendijki''||Baker, 1924 || Costa west pazuid di [[Kralendijk]] |- |rowspan="6"|Corsou||''Cerion uva uva''||(Linnaeus, 1758) ||[[Scharloo]] |- |= ''C. uva desculptum'' ||Pilsbry & Vanatta, 1896 || |- |= ''C. uva uva'' f. ''hatoensis''|| Baker, 1924 ||Sero Spelonk cerca Landhuis Hato |- |''Cerion uva diablensis''||Baker, 1924 ||Top van Ronde Klip |- |''Cerion uva knipensis''||Baker, 1924 || Parti memey entre Ser'i Palomba y Ser'i Baha Hundu |- |= ''C. uva knipensis'' f. ''djerimensis''||Baker, 1924 ||Costa di [[Playa Jeremi]] |- |} {{Appendix}} [[Category:Islanan ABC]] [[Kategoria:Sòldachi]] loxbyhxny4p3ruilpfmyd2thtvf0bt4 Kategoria:Di Dos Guera Mundial 14 12924 195725 158339 2026-07-03T12:02:32Z Kallmemel 14000 remplasa kat 195725 wikitext text/x-wiki {{Broodkruimel}} [[Category:Guera]] {{Commonscat|Di Dos Guera Mundial}} qwzkhx3g7e7x7fzznm78k9dsae7vfev Voluta caquetio 0 13687 195771 194563 2026-07-03T17:43:50Z Kallmemel 14000 reformulacion 195771 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1845834 ''Voluta caquetio'' Berschauer & Ros, 2025], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> == Distribucion y habitat == E especie ta [[endemismo|endemico]] di Aruba, y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e especie Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluyendo ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' a wordo haya principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E molusco marino ta biba den awanan costal entre 2 y 9 meter di profundidad, mas tanto riba fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> E por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di veld di [[yerba di lama]] di [[Yerba di Caña|''Thalassia testudinum'']] (yerba di caña).<ref name=":1"/> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref> Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] t8s5ld8e5mcygrlwx7mchwrynopfpkq 195772 195771 2026-07-03T17:44:24Z Kallmemel 14000 /* Distribucion y habitat */ di>na, wikilink 195772 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1845834 ''Voluta caquetio'' Berschauer & Ros, 2025], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> == Distribucion y habitat == E especie ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e especie Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluyendo ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' a wordo haya principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E molusco marino ta biba den awanan costal entre 2 y 9 meter di profundidad, mas tanto riba fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> E por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di veld di [[yerba di lama]] di [[Yerba di Caña|''Thalassia testudinum'']] (yerba di caña).<ref name=":1"/> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref> Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] klkmkoi2vvpgik9nwmr9vo7g4wsu1xb 195774 195772 2026-07-03T17:46:11Z Kallmemel 14000 /* Distribucion y habitat */ specifica, incluyendo>incluso 195774 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1845834 ''Voluta caquetio'' Berschauer & Ros, 2025], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e especie Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' a wordo haya principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E molusco marino ta biba den awanan costal entre 2 y 9 meter di profundidad, mas tanto riba fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> E por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di veld di [[yerba di lama]] di [[Yerba di Caña|''Thalassia testudinum'']] (yerba di caña).<ref name=":1"/> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref> Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] sask0nmt7dd6hd1rwdzv5fsezarormx 195775 195774 2026-07-03T17:47:48Z Kallmemel 14000 /* Distribucion y habitat */ especie>populacion di genero voluta 195775 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1845834 ''Voluta caquetio'' Berschauer & Ros, 2025], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' a wordo haya principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E molusco marino ta biba den awanan costal entre 2 y 9 meter di profundidad, mas tanto riba fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> E por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di veld di [[yerba di lama]] di [[Yerba di Caña|''Thalassia testudinum'']] (yerba di caña).<ref name=":1"/> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref> Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] 4d140ack1e3yakpmr9b7jgl0bp06klw 195776 195775 2026-07-03T17:50:08Z Kallmemel 14000 a wordo haya>ta ocuri 195776 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1845834 ''Voluta caquetio'' Berschauer & Ros, 2025], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E molusco marino ta biba den awanan costal entre 2 y 9 meter di profundidad, mas tanto riba fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> E por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di veld di [[yerba di lama]] di [[Yerba di Caña|''Thalassia testudinum'']] (yerba di caña).<ref name=":1"/> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref> Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] mkdab5leqxofosluq4jnfjnf2i9shrd 195777 195776 2026-07-03T17:54:41Z Kallmemel 14000 /* Distribucion y habitat */ reformulacion 195777 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1845834 ''Voluta caquetio'' Berschauer & Ros, 2025], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> E por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di veld di [[yerba di lama]] di [[Yerba di Caña|''Thalassia testudinum'']] (yerba di caña).<ref name=":1"/> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref> Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] ddgrnzqvj1uo1fquictu4f1izgd642i 195778 195777 2026-07-03T17:57:18Z Kallmemel 14000 /* Distribucion y habitat */ beknopt, specificeer specie 195778 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1845834 ''Voluta caquetio'' Berschauer & Ros, 2025], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":1"/> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref> Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea. {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] kza8l5fw9arkjbcmoijl1yvj2mmrdwl 195782 195778 2026-07-03T18:16:02Z Kallmemel 14000 /* Conservacion */ bron? 195782 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>[https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1845834 ''Voluta caquetio'' Berschauer & Ros, 2025], World Register of Marine Species (WoRMS)</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":1"/> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref> Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] 0xq9n86bis8bwj0m46xmlbalhlj90pk 195783 195782 2026-07-03T18:25:17Z Kallmemel 14000 ref fix 195783 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref>{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":1"/> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref> Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder.<ref name=":1">{{citeer web|auteur=David P. Berschauer & Leo G. Ros|url=///Users/lorraine/Downloads/Volutacaquetioarticle%20(1).pdf|titel=A new endemic species of Voluta from Aruba|werk=The Festivus|jaargang=57|editie=4|datum=2025}} </ref> E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":1"/> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] ru2g4tl1j7387onyz7wsum5k39ccdy7 195784 195783 2026-07-03T18:27:48Z Kallmemel 14000 replace ref 195784 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref name=":0" /> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] afuo6xn1mq0v31uxnckcbfyt34v3oxm 195785 195784 2026-07-03T18:31:33Z Kallmemel 14000 195785 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>Holotipo: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] jgcx67xik7u1ojgrf6gmeyozgkww5u2 195786 195785 2026-07-03T18:35:55Z Kallmemel 14000 /* Distribucion y habitat */ wikilink 195786 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref>https://www.dcbd.nl/resource/4136 A new endemic species of Voluta from Aruba], Dutch Caribbean Biodiversity Database</ref> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] g7tcec0ukjwk65toyf91gnckejp5bji 195787 195786 2026-07-03T18:36:54Z Kallmemel 14000 same ref, replacing with original ref 195787 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]].<ref>[https://www.cspnv.com/pdf/bon-dia-aruba-20251203.pdf Cocolishi nobo pa Aruba ta hiba e nomber di Caquetio], Bon Dia Aruba (3 di december 2025)</ref> ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] 6f9s4c28ksmygnki7ll86j97o2ka92g 195788 195787 2026-07-03T18:39:24Z Kallmemel 14000 /* Distribucion y habitat */ remove unreliable source, same information applies to original source: Berschauer & Ros (2025). 195788 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa Berschauer y Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]]. ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] jn8ptrxiq366bhtcsa5rfpl8x1j9sww 195789 195788 2026-07-03T18:42:05Z Kallmemel 14000 Berschauer>David P. Berschauer 195789 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa David P. Berschauer y Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]]. ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] r00kddkdyfynu5q216fo0nmbi0x72jw 195790 195789 2026-07-03T18:42:25Z Kallmemel 14000 Ros>Leo G. Ros 195790 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 pa David P. Berschauer y Leo G. Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]]. ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] i7dcgubctv67we0itgck72d7eo9m47m 195791 195790 2026-07-03T18:42:36Z Kallmemel 14000 pa>dor di 195791 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 dor di David P. Berschauer y Leo G. Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west y zuid di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]]. ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] b3jspib74nsxyn77325vcegpn2uwtkv 195792 195791 2026-07-03T18:45:53Z Kallmemel 14000 fuente no ta menciona costa zuid, solamente west 195792 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 dor di David P. Berschauer y Leo G. Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west di Aruba, unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]]. ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] qepmtufdi8d2bih4h2wj71iw7xqekfo 195793 195792 2026-07-03T18:48:18Z Kallmemel 14000 unda su habitat ecologico natural ta gran parti conserva >unda su habitat ecologico ta sosteni 195793 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] di Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 dor di David P. Berschauer y Leo G. Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west di Aruba, unda su habitat ecologico ta sosteni. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]]. ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] ltofnry7oto53e5c9dw7hvtiivaw5tu 195844 195793 2026-07-04T10:03:22Z Kallmemel 14000 di famia di>di famia 195844 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 dor di David P. Berschauer y Leo G. Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu otronan relaciona den region di Caribe, incluso ''Voluta musica'' y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west di Aruba, unda su habitat ecologico ta sosteni. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]]. ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] ktti42iv5hf9emkktpsrqowhgbtrgl5 195847 195844 2026-07-04T10:07:04Z Kallmemel 14000 /* Distribucion y habitat */ reformulacion: beknopt 195847 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 dor di David P. Berschauer y Leo G. Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]], y no a wordo registra for di ningun otro isla den Caribe. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu ''Voluta musica'' for di tera firme y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west di Aruba, unda su habitat ecologico ta sosteni. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]]. ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] dses85vz5f58bf2hdq169mlrqmvfa5q 195863 195847 2026-07-04T11:33:24Z Kallmemel 14000 /* Distribucion y habitat */ nvt 195863 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Taxobox | variante = a | nomber = ''Voluta caquetio'' | exhibi titulo = cursivo | imagen = | descripcion = | status = | dominio = [[Eukaryota]] | reino = [[Animal|Animalia]] | troncon = [[Molusko|Mollusca]] | clase = [[Sòldachi|Gastropoda]] | clade1 = Caenogastropoda | orden = Neogastropoda | superfamia = Volutoidea | famia = Volutidae | genero = ''Voluta'' | c-nomber = ''Voluta caquetio'' | autor = Berschauer y Ros | fecha = 2025 | parentesis = si | original = | commons = | species = | sinonimo = }} '''''Voluta caquetio''''' ta un [[Espesie|especie]] di [[Sòldachi|soldachi]] marino di [[famia (biologia)|famia]] Volutidae. Su nomber specifico, ''caquetio'', ta referi na e tribu indigena [[Kaketio|Caquetio]]. ''V. caquetio'' a wordo publica formalmente na 2025 dor di David P. Berschauer y Leo G. Ros.<ref name=":0">{{citeer tijdschrift |auteur=Berschauer & Ros |jaar=2025 |doi=10.54173/F574240 |url=https://www.thesandiegoshellclub.com/uploads/1/3/8/1/138179831/voluta_caquetio_article.pdf |format=pdf |titel=A new endemic species of ''Voluta'' from Aruba |tijdschrift=The Festivus |volume=57 |issue=4 |pagina's=240-247}}</ref> == Distribucion y habitat == ''V. caquetio'' ta [[endemismo|endemico]] na [[Aruba]]. Despues di un analisis taxonomico cu a compara e populacion di ''Voluta'' Arubano cu ''Voluta musica'' for di tera firme y ''Voluta damula'' for di [[Kòrsou|Corsou]], el a wordo reconoci como geograficamente isola y morfologicamente distinto.<ref name=":0" /> ''V. caquetio'' ta ocuri principalmente na costa west di Aruba, unda su habitat ecologico ta sosteni. E soldachi marino ta aparece na un profundidad di 2 pa 9 meter, generlamente na fondo di lama of bou di [[Koral|coral]]. ''V. caquetio'' por wordo haya scondi den santo bou di fragmentonan di coral of memey di [[Yerba di Caña|yerba di caña]].<ref name=":0" /> E [[holotipo]] a wordo haya na [[Malmok]] y ta registra na Natural History Museum of Los Angeles County (LACM).<ref>[[Holotipo]]: 63.5 mm di largura, 40.8 mm di hanchura, LACM No. 3983.</ref> == Descripcion == E cocolishi tin un forma conico-oval, cu un largura cu ta varia tipicamente entre 45 y 65 mm. E curpa manera spiral ta cubri mas o menos dos tercera di e largura total di e cocolishi. Su lip ta relativamente hancho, algo tipico pa ''Voluta''. E cocolishi tin 6 pa 7 ribchi abou, cu ta termina den botonnan prominente riba e schouder. E schoudernan mes ta basta marca, dunando e cocolishi un perfil robusto caracteristico pa e genero ''Voluta''. Riba su superficie tin un patronchi distintivo di liñanan vertical manera fraña, cu banchinan scur of mancha di color riba e parti abou di e spiral. Su color ta un palet di beige, crema, of maron cla, cu ta contrasta cu e manchanan mas scur.<ref name=":0" /> == Conservacion == E especie no tin un evaluacion oficial pa e [[Lista Kòrá di IUCN|Lista Cora di IUCN]] (Union Internacional pa Conservacion di Naturalesa), pero su status endemico ta ser considera di importancia pa monitorea.{{Bròn?|2=2026|3=7|4=03}} {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Voluta caquetio}} [[Kategoria:Animal endemico di Aruba]] [[Kategoria:Sòldachi]] nkqgh6nq0vds76eczblnskckicybfzi Guera spañó-merikano 0 14047 195732 182092 2026-07-03T12:20:16Z Kallmemel 14000 +kategoria 195732 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{Infobox conflicto militar|variante=c}} '''Guera spañó-merikano''' tabata un konflikto militar entre [[Spaña]] y [[Estadonan Uni di Amérika]] ku a dura di aprel pa ougùstùs 1898. E guera a surgá ora ku Merka a intervení den Guera di Independensia kubano (1895–1898). E derota di Spaña i siguiente pèrdida di su último teritorionan ultramar merikano i asiátiko a duna lugá na e término '''''Desastre del 98''''' (lit. "[[Desaster di 1898|desaster di 98]]") na Spaña. Despues di e derota, Spaña a perde Cuba (ku a bin bou kontrol di Merka), [[Puerto Rico]], [[Filipinas]], i [[Guam]] (dependensia teritorial di Merka). E restu di teritorionan Spañó den osean pasífiko a wòrdu bendi na Imperio aleman pa medio di Tratado spañó-aleman di dia 12 di februari 1899. Ademas, Spaña a traspasá su último archipiélagonan, islanan Mariana (ku eksepshon di [[Guam]]), [[Palau]] i islanan Caroline, pa Alemania komo interkambio di 25 mion peseta (17 mion mark). Siglo 19 a marka un periodo di kaida evidente pa ku Imperio spañó, miéntras ku Merka a desaroyó for di un estado resien fundá pa un poder regional di tamaño mediano. Na Spaña, e kaida a wòrdu aselerá pa invasion Napoleoniko, ku a kondusí e Guera di Independensia spañó-merikano. Despues instabilidat polítiko (golpi di estado, revolushon i gueranan sivil) a debilitá e pais tantu sosial komo ekonómiko. Spaña su kapasidat limitá defensivo na su kolonianan ultramar a bira kla durante e Krísis di Caroline di 1885. Kontrali, Merka a ekspandé teritorial den transkurso di siglo 19, tantu pa medionan polítiko-ekonómiko (manera e kompra di teritorionan, manera Louisiana i Alaska) i pa medionan polítiko-militar (guera kontra Mexico, destrukshon di pueblo indígena, i Guera indjan). {{Appendix|refs|2= *{{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|titel= Guerra hispano-estadounidense|oldid=171697698}} {{References}} }} [[Kategoria:Historia di Spaña]] [[Kategoria:Karibe]] [[Kategoria:Guera]] h7zrampgv718x8imr5d1v1yzsjpsrdr Guera Sivil Spañó 0 14049 195731 182048 2026-07-03T12:19:51Z Kallmemel 14000 +kategoria 195731 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox conflicto militar|variante=c}} E '''Guera Sivil Spañó''' tabata un konflikto sosial, polítiko i militar ku a erupshoná na Spaña despues di e frakaso parsial di e golpi di estado di 17 i 18 di yüli 1936, kontra e gobièrnu di e [[Segundo Repúblika Spañó|Segundo Repúblika]]. E guera, ku a dura te 1 di aprel 1939, a dividí e pais den dos banda irekonsiliabel: e republikanonan, ku a defendé e òrdu konstitushonal eksistente, i e nashonalistanan, komponé di forsanan konservativo, falangista i monarkista bou di e liderazgo eventual di General [[Francisco Franco]]. Konsiderá pa hopi historiadó komo un preludio na [[Di Dos Guera Mundial|di Dos Guera Mundial]], e Guera Sivil Spañó a transende fronteranan nashonal debí na e intervenshon di podernan estranhero i e lucha ideológiko entre [[fasismo]], [[demokrasia]] i komunismo. E konflikto a terminá ku e viktoria di e Nashonalistanan, introdusiendo un diktadura militar ku lo a dura kasi kuater dékada. == Orígen == E kousa di e guera ta sinta den e polarisashon profundo di e sosiedat spañó durante añanan 1930. Despues di e viktoria di e Frente Popular na febrüari 1936, e klima di instabilidat sosial, konfliktonan agrario i violensia polítiko a intensifiká. Na yüli di e aña ei, un sektor di e ehérsito a lanta den arma den e Protektorado di Maroko i vários guarnishon riba e Península Ibériko. Aunke e golpi di estado a logra den áreanan rural i konservativo, el a frakasá den e sentronan industrial prinsipal i statnan manera [[Madrid]] i [[Barcelona|Barselona]], ​​transformando e lantamentu militar den un guera sivil prolongá. == Dimenshon internashonal i intervenshon eksterior == E Guera Sivil Spañó lihé a bira internashonalisá debí na e konteksto oropeo di e tempu ei. E parti rebelde a risibí sosten tékniko i militar desisivo di Alemania Nazi i Italia Fasista, notabelmente e despliegue di e Legion di Condor i e ''Corpo Truppe Volontarie''. Di su banda, e Repúblika, isolá pa e Pakto di No-Intervenshon promové pa [[Fransia]] i Gran Bretaña, a optené suministronan i konseheronan di [[Union Sovietiko]] i e sosten boluntario di e Brigadanan Internashonal. E disparidat aki den e kalidat i regularidat di suministronan militar tabata un di e faktornan determinante den e resultado di e konflikto. == Desaroyo di operashonnan militar == E konflikto a evolushoná a traves di vários fase stratégiko klave. Inisialmente, e forsanan rebelde a purba un kaptura rápido di Madrid, ku a resistí bou di e lema “Nan lo no pasa.” Despues di e frakaso riba e frente sentral, Franco a dirigí su ofensiva den direkshon di e Nort industrial, ku a kai na 1937. E momentu desisivo a yega na 1938 ku e bataya di Ebro, esun mas sangriento di e guera, kaminda e ehérsito republikano a agotá su último reservanan stratégiko. Despues ku e frente a kibra i Katalunia a kai na kuminsamentu di 1939, resistensia republikano a basha abou, permitiendo e okupashon final di Madrid i e region Mediteraneo. == Evolushon polítiko den e trasguardia == Den e zona republikano, e Estado a sufri un kolapso inisial di outoridat, dunando kaminda na un revolushon sosial dirigí pa sindikatonan anarkista i sosialista. Esaki a ko-eksistí ku tenshonnan interno entre forsanan ku a priorisá revolushon i esnan ku a urgi pa enfoká riba e esfuerso di guera. Na kontraste, e zona nashonalista a pasa den un proseso di unifikashon polítiko forsá bou di úniko mando di Franco. Na 1937, el a promulgá e Dekreto di Unifikashon, uniendo Falangista i Tradishonalistanan den un solo partido. Miéntras ku e Repúblika tabata lucha ku fragmentashon, e parti Nashonalista a konsolidá un struktura herárkiko i disipliná. == Konsekuensianan i herensia históriko == E fin dje guera dia 1 di april 1939, a laga e pais devastá. E konsekuensianan demográfiko tabata katastrófiko, agregando na e kantidat di víktimanan di kombate e kantidat haltu di víktimanan di represhon na tur dos banda di e liñanan di frente, e eksilio masal di miles di spañó pa Fransia i [[Amérika]], i e hamber despues di guera. Polítikamente, e viktoria di Franco a nifiká e supreshon di libertatnan demokrátiko i e establesimentu di un régimen outoritario. E memoria di e Guera Sivil a keda un asuntu sentral i kompleho den e sosiedat spañó kontemporáneo, formando profundamente e identidat polítiko di e pais durante e transishon pa demokrasia. {{Historia di Spaña}} {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=es|oldid =171480639|titulo=Guerra civil española}} }} [[Kategoria:Historia di Spaña]] [[Kategoria:Guera]] 48bw7rrd83fug8hirzv5u8fkzs3baos Kokolishi Lechi 0 14690 195780 195609 2026-07-03T18:03:19Z Kallmemel 14000 195780 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Succineidae]] |genero=[[Succinea]] |c-nomber=''Succinea gyrata'' |autor=J.S. Gibbons |fecha=1879 }} '''Kokolishi Lechi''' (''Succinea gyrata'') ta un [[espesie]] di [[sòldachi]] terestre for di [[Famia (biologia)|famia]] Succineidae.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> ''S. gyrata'' a wòrdu deskribí ofisialmente dor di J.S. Gibbons na 1879.<ref>{{citeer tijdschrift |url=https://www.biodiversitylibrary.org/page/31584853 |titel=Notes on some of the land shells of Curaçao, W. I.; with descriptions of two new species |jaar=1879 |auteur= Gibbons, J.S. |tijdschrift=Journal of Conchology |volume=2 |pagina's=135-137}}</ref> ''S. gyrata'' [[Endemismo|endémiko]] ta okurí na [[Boneiru]], [[Klein Bonaire]], i [[Kòrsou]].<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] c1ddnh4026c8r8kivr5uoga5s8454rk Neosubulina harterti 0 14696 195734 195631 2026-07-03T13:48:15Z Kallmemel 14000 ampliacion 195734 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo=cursivo |nomber=''Neosubulina harterti'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Subulinidae]] |genero=[[Neosubulina]] |fecha=1898 |autor=E.A. Smith |sinonimo=*''Leptinaria harterti'' }} '''''Neosubulina harterti''''' ta un [[espesie]] di [[sòldachi]] terestre. ''N. harterti'' a wòrdu deskribí dor di E.A. Smith na 1898.<ref>{{citeer tijdschrift |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/32075460 |titel=On the land-shells of Curaçoa and the neighbouring islands |auteur=Smith, E. A. |jaar=1898 |tijdschrift=Proceedings of the Malacological Society of London |volume=3 |pagina's=113-116}}</ref> E nòmber spesífiko ta nombrá na kolekshonandó, Dr. Ernst Hartert.<ref>{{Citeer web|url=https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1516879|titel=WoRMS - World Register of Marine Species - Out of scope|bezochtdatum=2026-07-02|werk=www.marinespecies.org}}</ref> ''N. harterti'' [[Endemismo|endémiko]] ta solamente okurí na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]]. Su habitat ta komunmente áreanan kalichi.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402 |jaar=2025}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:Sòldachi]] ths41uapj2rq7y08al6gvcg9cqsq9eq 195735 195734 2026-07-03T13:48:50Z Kallmemel 14000 195735 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo=cursivo |nomber=''Neosubulina harterti'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Subulinidae]] |genero=[[Neosubulina]] |fecha=1898 |autor=E.A. Smith |sinonimo=*''Leptinaria harterti'' }} '''''Neosubulina harterti''''' ta un [[espesie]] di [[sòldachi]] terestre. ''N. harterti'' a wòrdu deskribí dor di E.A. Smith na 1898.<ref>{{citeer tijdschrift |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/32075460 |titel=On the land-shells of Curaçoa and the neighbouring islands |auteur=Smith, E. A. |jaar=1898 |tijdschrift=Proceedings of the Malacological Society of London |volume=3 |pagina's=113-116}}</ref> E nòmber spesífiko ta nombrá na kolekshonandó, Dr. Ernst Hartert.<ref>{{Citeer web|url=https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1516879|titel=WoRMS - World Register of Marine Species - Out of scope|bezochtdatum=2026-07-02|werk=www.marinespecies.org}}</ref> ''N. harterti'' [[Endemismo|endémiko]] ta solamente okurí na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]]. Su habitat ta komunmente áreanan di kalichi.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402 |jaar=2025}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:Sòldachi]] mm5nakz3dc3fqofkeri6z2brdygl7n4 195736 195735 2026-07-03T13:49:08Z Kallmemel 14000 195736 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo=cursivo |nomber=''Neosubulina harterti'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Subulinidae]] |genero=[[Neosubulina]] |fecha=1898 |autor=E.A. Smith |sinonimo=*''Leptinaria harterti'' }} '''''Neosubulina harterti''''' ta un [[espesie]] di [[sòldachi]] terestre. ''N. harterti'' a wòrdu deskribí dor di E.A. Smith na 1898.<ref>{{citeer tijdschrift |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/32075460 |titel=On the land-shells of Curaçoa and the neighbouring islands |auteur=Smith, E. A. |jaar=1898 |tijdschrift=Proceedings of the Malacological Society of London |volume=3 |pagina's=113-116}}</ref> E nòmber spesífiko ta nombrá na kolekshonandó, Dr. Ernst Hartert.<ref>{{Citeer web|url=https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1516879|titel=WoRMS - World Register of Marine Species - Out of scope|bezochtdatum=2026-07-02|werk=www.marinespecies.org}}</ref> ''N. harterti'' [[Endemismo|endémiko]] ta solamente okurí na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]]. Su habitat ta komunmente áreanan kalichi.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402 |jaar=2025}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:Sòldachi]] ths41uapj2rq7y08al6gvcg9cqsq9eq 195737 195736 2026-07-03T13:58:32Z Kallmemel 14000 ampliacion 195737 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo=cursivo |nomber=''Neosubulina harterti'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Subulinidae]] |genero=[[Neosubulina]] |fecha=1898 |autor=E.A. Smith |sinonimo=*''Leptinaria harterti'' }} '''''Neosubulina harterti''''' ta un [[espesie]] di [[sòldachi]] terestre. ''N. harterti'' a wòrdu deskribí dor di E.A. Smith na 1898.<ref>{{citeer tijdschrift |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/32075460 |titel=On the land-shells of Curaçoa and the neighbouring islands |auteur=Smith, E. A. |jaar=1898 |tijdschrift=Proceedings of the Malacological Society of London |volume=3 |pagina's=113-116}}</ref> E nòmber spesífiko ta nombrá na kolekshonandó, Dr. Ernst Hartert.<ref>{{Citeer web|url=https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1516879|titel=WoRMS - World Register of Marine Species - Out of scope|bezochtdatum=2026-07-02|werk=www.marinespecies.org}}</ref> ''N. harterti'' [[Endemismo|endémiko]] ta solamente okurí na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]]. Su habitat ta komunmente áreanan kalichi.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402 |jaar=2025}}</ref> E kokolishi tin un diameter di 2–2,5 mm i altura di 13 mm ku 7–9 remolina.<ref name=":0"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Sòldachi]] p6kjjm1ife41sjvvnfw5uidxszodmja 195738 195737 2026-07-03T14:04:21Z Kallmemel 14000 amplicion 195738 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo=cursivo |nomber=''Neosubulina harterti'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Subulinidae]] |genero=[[Neosubulina]] |fecha=1898 |autor=E.A. Smith |sinonimo=*''Leptinaria harterti'' }} '''''Neosubulina harterti''''' ta un [[espesie]] di [[sòldachi]] terestre. ''N. harterti'' a wòrdu deskribí dor di E.A. Smith na 1898.<ref>{{citeer tijdschrift |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/32075460 |titel=On the land-shells of Curaçoa and the neighbouring islands |auteur=Smith, E. A. |jaar=1898 |tijdschrift=Proceedings of the Malacological Society of London |volume=3 |pagina's=113-116}}</ref> E nòmber spesífiko ta nombrá na kolekshonandó, Dr. Ernst Hartert.<ref>{{Citeer web|url=https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1516879|titel=WoRMS - World Register of Marine Species - Out of scope|bezochtdatum=2026-07-02|werk=www.marinespecies.org}}</ref> ''N. harterti'' [[Endemismo|endémiko]] ta solamente okurí na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]]. Su habitat ta komunmente áreanan kalichi.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402 |jaar=2025}}</ref> E kokolishi tin un diameter di 2–2,5 mm i altura di 13 mm, pero komunmenta mas chikitu. Forma silíndriko i delegá ku 7–9 remolina.<ref name=":0"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Sòldachi]] dh3ovp7ji24ygj5p8eyipald4ocoe4j 195739 195738 2026-07-03T14:16:11Z Kallmemel 14000 ampliacion 195739 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo=cursivo |nomber=''Neosubulina harterti'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Subulinidae]] |genero=[[Neosubulina]] |fecha=1898 |autor=E.A. Smith |sinonimo=*''Leptinaria harterti'' }} '''''Neosubulina harterti''''' ta un [[espesie]] di [[sòldachi]] terestre. ''N. harterti'' a wòrdu deskribí dor di E.A. Smith na 1898.<ref>{{citeer tijdschrift |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/32075460 |titel=On the land-shells of Curaçoa and the neighbouring islands |auteur=Smith, E. A. |jaar=1898 |tijdschrift=Proceedings of the Malacological Society of London |volume=3 |pagina's=113-116}}</ref> E nòmber spesífiko ta nombrá na kolekshonandó, Dr. Ernst Hartert.<ref>{{Citeer web|url=https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1516879|titel=WoRMS - World Register of Marine Species - Out of scope|bezochtdatum=2026-07-02|werk=www.marinespecies.org}}</ref> ''N. harterti'' [[Endemismo|endémiko]] ta solamente okurí na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]]. Su habitat ta komunmente áreanan kalichi.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402 |jaar=2025}}</ref> E kokolishi tin un diameter di 2–2,5 mm i altura di 13 mm, pero komunmenta mas chikitu. Forma silíndriko i delegá ku 7–9 remolina. E superfisie di kokolishi ta mate lombrá i basta transparante, blanku te koló di kachu.<ref name=":0"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Sòldachi]] gsq0kmnwjgghuehqi9hjmfa8mqclznd 195740 195739 2026-07-03T14:17:54Z Kallmemel 14000 ampliacion 195740 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo=cursivo |nomber=''Neosubulina harterti'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Subulinidae]] |genero=[[Neosubulina]] |fecha=1898 |autor=E.A. Smith |sinonimo=*''Leptinaria harterti'' }} '''''Neosubulina harterti''''' ta un [[espesie]] di [[sòldachi]] terestre. ''N. harterti'' a wòrdu deskribí dor di E.A. Smith na 1898.<ref>{{citeer tijdschrift |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/32075460 |titel=On the land-shells of Curaçoa and the neighbouring islands |auteur=Smith, E. A. |jaar=1898 |tijdschrift=Proceedings of the Malacological Society of London |volume=3 |pagina's=113-116}}</ref> E nòmber spesífiko ta nombrá na kolekshonandó, Dr. Ernst Hartert.<ref>{{Citeer web|url=https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1516879|titel=WoRMS - World Register of Marine Species - Out of scope|bezochtdatum=2026-07-02|werk=www.marinespecies.org}}</ref> ''N. harterti'' [[Endemismo|endémiko]] ta solamente okurí na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]]. Su habitat ta komunmente áreanan kalichi.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402 |jaar=2025}}</ref> E kokolishi tin un diameter di 2–2,5 mm i altura di 13 mm, pero komunmenta mas chikitu. Forma silíndriko i delegá ku 7–9 remolina. E superfisie di kokolishi ta mate lombrá i basta transparante, blanku te koló di kachu. Kokolishi bieu ta bira opak.<ref name=":0"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Sòldachi]] g8vniy07035indrrmlf15w0vcqd1vik 195741 195740 2026-07-03T14:20:59Z Kallmemel 14000 titulo 195741 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo=cursivo |nomber=''Neosubulina harterti'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Subulinidae]] |genero=[[Neosubulina]] |fecha=1898 |autor=E.A. Smith |sinonimo=*''Leptinaria harterti'' }} '''''Neosubulina harterti''''' ta un [[espesie]] di [[sòldachi]] terestre. ''N. harterti'' a wòrdu deskribí dor di E.A. Smith na 1898.<ref>{{citeer tijdschrift |url=http://www.biodiversitylibrary.org/page/32075460 |titel=On the land-shells of Curaçoa and the neighbouring islands |auteur=Smith, E. A. |jaar=1898 |tijdschrift=Proceedings of the Malacological Society of London |volume=3 |pagina's=113-116}}</ref> E nòmber spesífiko ta nombrá na kolekshonandó, Dr. Ernst Hartert.<ref>{{Citeer web|url=https://www.marinespecies.org/aphia.php?p=taxdetails&id=1516879|titel=WoRMS - World Register of Marine Species - Out of scope|bezochtdatum=2026-07-02|werk=www.marinespecies.org}}</ref> == Distribushon i habitat == ''N. harterti'' [[Endemismo|endémiko]] ta solamente okurí na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]]. Su habitat ta komunmente áreanan kalichi.<ref name=":0">{{Citeer tijdschrift |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |tijdschrift=Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402 |jaar=2025}}</ref> == Deskripshon == E kokolishi tin un diameter di 2–2,5 mm i altura di 13 mm, pero komunmenta mas chikitu. Forma silíndriko i delegá ku 7–9 remolina. E superfisie di kokolishi ta mate lombrá i basta transparante, blanku te koló di kachu. Kokolishi bieu ta bira opak.<ref name=":0"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Sòldachi]] 128rasdxgm9cy1h9mdq3utsvyfers2f Usuario:Caribiana/Sandbox/Casa Blanca 2 14697 195773 195722 2026-07-03T17:44:26Z Caribiana 8320 195773 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema “Eendracht maakt macht”, .<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobiernu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi na sea e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio: * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”. Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil. E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término ta konsiderá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010<ref></ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ohjtvrfsm7lx4zaej3ea0qs69h3wnt2 195779 195773 2026-07-03T18:01:09Z Caribiana 8320 /* Vinkulo ku Registro Sivil */ 195779 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema “Eendracht maakt macht”, .<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi na sea e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio: * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”. Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil. E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término ta konsiderá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010<ref></ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> gbudsxxpo09pedqmm485mz5fbrgacvr 195794 195779 2026-07-03T18:53:52Z Caribiana 8320 /* Vinkulo ku Registro Sivil */ 195794 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema “Eendracht maakt macht”, .<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio: * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”. Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil. E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término ta konsiderá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010<ref></ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> e3cy3fvtcy6wta49pcffv0dssfvdiud 195795 195794 2026-07-03T18:54:42Z Caribiana 8320 195795 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema “Eendracht maakt macht”, .<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio: * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil. E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término ta konsiderá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010<ref></ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> 3tti9grq3banv77pij03bnbgc94v5vv 195796 195795 2026-07-03T18:58:30Z Caribiana 8320 195796 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema “Eendracht maakt macht”, .<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio: * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil. E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término ta konsiderá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> 4fsj5l5a1mpqlpd8mo9pavon44hdh3y 195797 195796 2026-07-03T19:00:11Z Caribiana 8320 195797 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema “Eendracht maakt macht”, .<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil. E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término ta konsiderá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> sujdflykwqosvkxhpvzyasd8x6t6c69 195798 195797 2026-07-03T19:03:14Z Caribiana 8320 195798 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema “Eendracht maakt macht”, .<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término ta konsiderá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> mjoz2b2u1e5mhff7jzwvidtjnwbcf9x 195799 195798 2026-07-03T19:03:41Z Caribiana 8320 195799 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht''.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término ta konsiderá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> bc0emiml52ueommeoys43mt6e88gken 195800 195799 2026-07-03T19:04:26Z Caribiana 8320 195800 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término ta konsiderá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> skx44decjeiepja6aipbs6q3c1nuydi 195801 195800 2026-07-03T19:06:43Z Caribiana 8320 /* Evolushon i uso */ 195801 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. E término por wòrdu mirá komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> k7dw4dqvo5zprfir0sgft9ovmvffyff 195802 195801 2026-07-03T19:12:58Z Caribiana 8320 /* Evolushon i uso */ 195802 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba websait di gobiernu,<ref>https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> hdu646jqgr29ufrsaa11021w9hy0mtx 195803 195802 2026-07-03T19:14:03Z Caribiana 8320 195803 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na e Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref><ref>„Eendracht maakt Macht.”. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-12-1911, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?]</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> 8lmj0aoro5tmws5n9wds67koojn1tnh 195804 195803 2026-07-03T19:31:28Z Caribiana 8320 195804 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003]]</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda uso popular pa indiká e lokalidat. == Vinkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> mh0azjr6i4gabp4whyeejcb8318rjh8 195805 195804 2026-07-03T19:32:55Z Caribiana 8320 195805 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003]]</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50, ofresiendo un variedat di servisio na públiko, entre otro registrashon di susesonan di bida (nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio, rekonosimentu) den registronan sivil i for di e registronan sivil- i e atministrashon básiko di dato personal suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan.<ref>https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> jf97wxjmoadrrygcojds6qf2ik5fjqd 195806 195805 2026-07-03T19:38:58Z Caribiana 8320 195806 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003]]</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular tabata move huntu ku e departamento. Den kurso di tempo hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> 13kusp41xmnr6il8ypxi1oewl3c6819 195807 195806 2026-07-03T19:42:11Z Caribiana 8320 /* Vínkulo ku Registro Sivil */ 195807 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003]]</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Tambe hende, organisashon i a lo largu gobièrnu i registro sivil mes, a kuminsá utilisá e termino "Kranshi" den anunsionan pa públiko ku kual nan tabata referi sea na e instansia i/of su lokalisashon.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 12-07-1969, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006</ref> Den añanan siguiente, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Den kurso di tempu, no solamente pueblo sino tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes a kuminsá usa e término “Kranshi” den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.[6][7] ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 22-07-1992, p. 6. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> 5araw0u7uncbg2oi0ox6a6606d1cdwh 195808 195807 2026-07-03T19:58:20Z Caribiana 8320 /* Vínkulo ku Registro Sivil */ 195808 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003]]</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempo no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> pbm1hedilippfhnkc21jh7v4y2bqi47 195809 195808 2026-07-03T20:00:09Z Caribiana 8320 195809 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempo no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>Advertentie. "Amigoe". Curaçao, 21-04-1989, p. 15. Geraadpleegd op Delpher op 03-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> r8hrcgmpobdn10a8uz6690jo9vgq1ug 195810 195809 2026-07-03T20:02:49Z Caribiana 8320 195810 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempo no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> cwpyf4p9goxfvnjdfwje3y1q4tgrbfn 195811 195810 2026-07-03T20:05:20Z Caribiana 8320 /* Lokalidatnan */ 195811 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempo no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> o0560jik0jo42e4vum50m7bt58xeflk 195812 195811 2026-07-03T20:06:04Z Caribiana 8320 /* Vínkulo ku Registro Sivil */ 195812 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> E evolushon aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal den uso diario. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat of sede ofisial. Ku su uso aktivo, inkluso riba varios websait di gobièrnu,<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> por konsiderá e término komo un ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> bfs2t4w3w28vyqr4supwdoctyg6ea6c 195813 195812 2026-07-03T20:15:37Z Caribiana 8320 /* Evolushon i uso */ 195813 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> Apesar di mudansa di edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe, hopi residente di Kòrsou ta usa e palabra “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. Su uso aktivo, inkluso riba diferente websait di gobièrnu<ref>[https://immigrationcur.org/en/ribe-luga/population-register-kranshi/ Population Register (Kranshi)], immigrationcur.org</ref> ta reforzá su papel komo ehèmpel di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> t6b57k5n90pkarc2e26m5ab3r094jbu 195814 195813 2026-07-03T20:23:47Z Caribiana 8320 /* Evolushon i uso */ 195814 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe tin un uso aktivo di e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> 1l5cn6937hrw1464lgll2urz6ed1mnd 195815 195814 2026-07-03T20:28:50Z Caribiana 8320 /* Evolushon i uso */ 195815 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil ta wòrdu usa aktivamente. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> kf256pk08hvc1wn4mis66f4yqwjs4ph 195816 195815 2026-07-03T20:33:36Z Caribiana 8320 /* Evolushon i uso */ 195816 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi komo sinónimo pa Registro Sivil den uso diario. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> jpkso4p028l87admql8k6rbyb355mqb 195817 195816 2026-07-03T20:35:26Z Caribiana 8320 195817 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> 0id18qa79brdhq8do6vzfk54h85v7gl 195818 195817 2026-07-03T20:36:06Z Caribiana 8320 195818 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> drfbbzh79r1bwohgpcdc8xiabfu80g3 195819 195818 2026-07-03T20:39:28Z Caribiana 8320 195819 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> eo853f60xzrl0cgknk6xr42djg7pyb5 195820 195819 2026-07-03T20:41:52Z Caribiana 8320 /* Vínkulo ku Registro Sivil */ 195820 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> n14eefx69yyj0oaoi7risk97q22e76w 195821 195820 2026-07-03T20:45:36Z Caribiana 8320 195821 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” ta derivá di e palabra [[hulandes]] ''dameskrans'' (klup di dama). Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei. E grupo tabata aktivo den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]], ku a bira konosí komo “Kransgebouw”.<ref>[https://www.curacaovoorjou.nl/wonen-op/wetenswaardigheden/kranshi Kranshi, waar komt die naam vandaan?], curacaovoorjou.nl</ref> Den bok'i pueblo, e palabra "dameskrans" a evolushoná fonétikamente te bira "kranshi", ku a keda den uso popular pa indiká e lokalidat. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> tvkz2aepxch8jvsd0nwapk3pk25l2lf 195822 195821 2026-07-03T21:10:17Z Caribiana 8320 195822 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na Curaçaostraat 50 na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo, e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat: * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan ’60) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo. ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klaro: *nòmber di un klup sosial (dameskrans) *nòmber di un edifisio *nòmber di un institushon gubernamental Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos ku e nòmber ofisial ta Asuntunan Públiko. E fenómeno aki ta un ehèmpel fuerte di kontinuidat linguístiko, memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> sz4gje1xquoht24smx1ub3es6ri3uc5 195823 195822 2026-07-03T21:27:17Z Caribiana 8320 195823 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na Curaçaostraat 50 na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo, e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat: * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan ’60) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko". E fenómeno aki ta un ehèmpel fuerte di kontinuidat linguístiko i memoria kolektivo i influensia di idioma riba identidat urbano. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> mbbibtpqcaf95xnbkibbh8exwcdg8ko 195824 195823 2026-07-03T21:31:26Z Caribiana 8320 195824 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na Curaçaostraat 50 na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo, e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan ’60) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> e55lez2xy3g3shbqdthrmjo647gpnl4 195825 195824 2026-07-03T21:35:32Z Caribiana 8320 195825 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na Curaçaostraat 50 na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo, e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan ’60) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ipdk6g32586au4f7qlp2pdqpdlga3ka 195826 195825 2026-07-03T21:36:46Z Caribiana 8320 195826 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo, e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> dj6ggo3kbwpkqwx0akuz4sjhthzkwty 195827 195826 2026-07-03T21:40:49Z Caribiana 8320 /* Orígen */ 195827 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ------------------ {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> 4mo46xuk3acpshhuwyej9p09b89o5ga 195831 195827 2026-07-03T22:36:43Z Caribiana 8320 195831 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na Scharlooweg i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] og161c1rji6po7k7smjn1et32c18s9u 195833 195831 2026-07-03T22:43:27Z Caribiana 8320 195833 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] 93c5izl8bnu4knzce80173mivfovoeo 195834 195833 2026-07-03T22:56:04Z Caribiana 8320 195834 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status monumento = }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] 8ma27t2cn3jwldecsi550d3bcmz2o3m 195835 195834 2026-07-03T23:01:28Z Caribiana 8320 195835 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] 0zbrd1ygm1lmj11hbasc1j0r6bqpe42 195836 195835 2026-07-03T23:02:52Z Caribiana 8320 195836 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ================== == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] adawwpfb7tf1dg9d4tafndo9aplmdll 195837 195836 2026-07-04T09:21:17Z Caribiana 8320 195837 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deteriorashon, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: fachada simétriko ku siete as un fronton triangular riba e parti sentral balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal kornisanan profila i detaye dekorativo kombinashon di dak di tipo schild i zadeldak Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde</ref> Desaroyo di e Area di Kura riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] 2ydo1u75j147cfiy1ty5fka6i7mxcru 195838 195837 2026-07-04T09:28:57Z Caribiana 8320 195838 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel *trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *kornisanan profila i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo dak di schouder i dak di siya Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Awendia, Casa Blanca ta funshoná komo sede di Registro Sivil di Kòrsou. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde</ref> Desaroyo di e Area di Kura riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] pkgljzyfcdgqdv5qgt0f58kbmcxcxoq 195839 195838 2026-07-04T09:34:50Z Caribiana 8320 195839 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe. E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel *trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *kornisanan profila i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo dak di schouder i dak di siya Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Nomber popular: Kranshi E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i komo tal konosi komo "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde</ref> Desaroyo di e Area di Kura riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] frexh6cx6vjex1bfli5z747f8nz1c42 195840 195839 2026-07-04T09:39:11Z Caribiana 8320 195840 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel *trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *kornisanan profila i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo dak di schouder i dak di siya Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i komo tal konosi komo "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] bu1yrh16on20emehoos77p2cpzjeo05 195841 195840 2026-07-04T09:46:25Z Caribiana 8320 195841 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio tin un planta den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un porch ku kolumnanan dobbel *trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *kornisanan profila i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo dak di schouder i dak di siya Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i komo tal konosi komo "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] 2isb1xh5gf672pfdfk4mtgw8qgnai2t 195842 195841 2026-07-04T09:55:49Z Caribiana 8320 195842 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi? kornisanan profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i komo tal konosi komo "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] 0r0cdmy1ioa3veys8ka5bl6k6bmrtut 195843 195842 2026-07-04T09:59:38Z Caribiana 8320 195843 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi? kornisanan profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i komo tal konosi komo "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] owoifypwfpldkmbephtlvwmqjhr9ivw 195845 195843 2026-07-04T10:03:55Z Caribiana 8320 /* Uso */ 195845 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi? kornisanan profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] aifww343lsgivw6pfqyn4pvxwzbjfxj 195846 195845 2026-07-04T10:05:31Z Caribiana 8320 /* Deskripshon */ 195846 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi? kornisanan profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] c1n0juykx2wo9nmb7z2amgrb3a6enca 195848 195846 2026-07-04T10:09:42Z Caribiana 8320 /* Deskripshon */ 195848 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] s9j39ur9gifgoy9rtsfua88re87muwl 195849 195848 2026-07-04T10:11:01Z Caribiana 8320 195849 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko. Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²). E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ejkn4ugmha2hk0bl2sbknky4xo73z3u 195850 195849 2026-07-04T10:14:52Z Caribiana 8320 195850 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] mpr6p6dpb44lrezceh61uiv748vf896 195851 195850 2026-07-04T10:17:26Z Caribiana 8320 195851 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku"), konosí popularmente komo [[Kranshi]], ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku e edifisionan “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio (kas di shon) ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] 7rli05u169y8a1ubh3x579esdhm628e 195852 195851 2026-07-04T10:39:22Z Caribiana 8320 195852 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko i konosí popularmente komo [[Kranshi]].<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio (kas di shon) ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] ilgxdndpc2sk68iq9ex68lvfym7hpcz 195853 195852 2026-07-04T10:41:57Z Caribiana 8320 195853 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio (kas di shon) ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] 81me089jkirpdn8tt84gafjiwz4z9o2 195854 195853 2026-07-04T10:45:56Z Caribiana 8320 195854 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 konstrui entre 1858 i 1884 | estilo = | encarga = Carel Maurits Gaerste | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = | funcion_actual = sede di registro sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenfonds Curacao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio (kas di shon) ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di plantashi Malpais i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda.[3] E kas tabata konosí pa su gran salon di baile—un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei—unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.[4] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] l40txq8xs0vkf64u2fvt8yjvdnzn9k0 195855 195854 2026-07-04T10:49:07Z Caribiana 8320 195855 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == E edifisio (kas di shon) ta asosiá ku Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante ku tabata doño di plantashi Malpais i diferente propiedat den Otrobanda. Entre 1865 i 1884, el a kumpra i rekonstruí e kas komo un bibienda di status altu. Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di plantashi Malpais i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda.[3] E kas tabata konosí pa su gran salon di baile—un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei—unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.[4] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] fpfuj2zggyq7hxpaqtgaobrpcseix81 195856 195855 2026-07-04T11:00:49Z Caribiana 8320 195856 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] iucjcvkoxs2u2becyy4dyflc4hfhru7 195857 195856 2026-07-04T11:05:20Z Caribiana 8320 195857 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil, parti di departamento di Asuntunan Públiko.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta sede di Registro Sivil (Asuntunan Públiko). Ku e mudansa aki, e nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] of1vvqp2xj855ofo7l6e62299a549bo 195858 195857 2026-07-04T11:07:23Z Caribiana 8320 195858 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta sede di Registro Sivil (parti di departamento di Asuntunan Públiko). Ku e mudansa aki, e nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] 8hok9utq9rvi0k6z539zijo99lpc69i 195859 195858 2026-07-04T11:15:19Z Caribiana 8320 195859 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta sede di Registro Sivil (parti di departamento di Asuntunan Públiko). Ku e mudansa aki, e nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Den uso popular, e edifisio ta konosí komo Kranshi, un nòmber ku historikamente ta referí na e institushon mes, sin dependé di su lokalidat ofisial. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] fwsyz8ghjv8ndk4hwzr07ti8u2cjzd8 195860 195859 2026-07-04T11:28:59Z Caribiana 8320 195860 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di Skalo pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Arkitektura]] [[:Kategoria:Monumento protehí]] E manshon grandi impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”.<ref name="FB"/> Despues ku e edifisio a keda listá komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá.<ref name="FB"/> E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, konsiderá komo un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisá enkuentronan kultural i intelektual. Den [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente uso: penshun, burdel i posteriormente a bira un edifisio den estado di dekadensia. Despues di un periodo di deterioro, e edifisio a wòrdu kompletamente restourá i adaptá pa uso gubernamental. E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> Na 2026 a kuminsa un proyekto di renobashon di e edifisio na Roodeweg 42.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> == Deskripshon == Casa Blanca ta un edifisio monumental grandi di dos piso, situá un tiki retirá for di kaya riba un parsela amplio (± 3.250 m²).<ref name=:"1"/> E edifisio ta diseña den forma di U ku ta rondoná un patio interno. Karakterístikanan prinsipal ta inkluí:<ref name=:"2"/> *fachada simétriko ku siete as *un fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá i detaye dekorativo *kombinashon di dak di tipo [[dak di schouder]] i [[dak di siya]] E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho mas grandi ku edifisionan rond di e patio. Originalmente Casa Blanca tabata forma un kompleho tipo "Kurá", ku ta konsisti di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hür nan tambe.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou i di kua el a atkeri e nomber di "Kranshi" den boka di pueblo. E edifisio ta un ehèmpel importante di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 1997 Unesco a nombra Willemstad Herensia Mundial. E edifisio ta konosí den boka di pueblo komo Kranshi. E nòmber aki no ta originá di Casa Blanca mes, sino di un otro lokalidat kaminda Registro Sivil tabata ubiká anteriormente. Ku e mudansa di e institushon pa Casa Blanca na komienso di siglo 21, e nòmber popular “Kranshi” a keda asosiá ku e edifisio nobo. == Mira tambe == * [[Kranshi]] == Literatura == * {{citeer boek |auteur=Pauline Pruneti-Winkel |jaar=1990|url= |titel=Scharloo a nineteenth century quarter of Willemstad, Curaçao : historical architecture and its background|via= |uitgever= Edizioni Poligrafico Fiorentino}} {{Appendix}} Roodeweg 42 - 44, Otrobanda E manshon palasial impreshonante aki, despues konosí komo Casa Blanca, a wòrdu konstruí na 1858-1859 pa Carel Maurits Gaerste. Pa esaki el a kumpra vários kavel na parti panort di e Roodeweg. Riba 29 di mart 1859, e kas grandi ta wòrdu deklará habitabel pa e maestro di distrito di Otrobanda. Carel Maurits Gaerste (1804 – 1871), tabata un hòmber prominente i próspero. E tabata miembro di e Konseho Kolonial i doño di plantashonnan Hermanus, Meiberg, i despues Malpais alias ‘’Terburgh à Texel, i Groot i Klein Malpais, alias “Mount Pleasant” i “Weitje”. Despues ku e edifisio a keda lista komo monumento na 1994, el a wòrdu kumprá pa Stichting Monumentenzorg Curaçao na 1998 i a keda kompletamente restourá. E trabounan di restourashon a keda bon dokumentá i lo wòrdu post pronto.<ref>https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta akapará ‘’Kranshi’’, e ofisina di Registro Sivil di Kòrsou. ----- Casa Blanca ta situá den Área di Koral (Kura) di Otrabanda, ku realmente a kuminsá desaroyá for di e di dos mitar di siglo 19. Un koral (kura) ta un tereno ku muraya ku un edifisio prinsipal i edifisionan eksterno na e randnan, tambe yamá dormitorio òf mitar dak (kasnan chikitu ku un kamber ku un dak di gable (dak di siya) òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Katibunan i personal doméstiko tabata biba den e edifisionan eksterno, pero nan tabata destiná tambe pa hür. <ref>https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> Desaroyo di e Area di Kurá riba Seru di Otrobanda a kuminsa meimei di siglo 19. Kuranan konosi ta Kura di Shon Ki, Casa Blanca i Kura di Shon Fil. Casa Blanca a konsisti originalmente di un edifisio prinsipal i na su rant edifisionan anekso, tambe yamá "afdak" (kasita di un kamber ku dak di siya òf un dak inkliná (dak di lèsenar), respektivamente). Den e afdaknan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, pero tabata hur nan tambe. Un kompleho asina ta wordu yama Kurá, un fenomeno ku a desaroya desde meimei di siglo 19 riba Seru Otrobanda. ==================, == Nomber Kranshi == E nòmber Kranshi tin un orígen masha pekuliar. E edifisio kaminda Kranshi for di prinsipio tabata ubiká, den pasado tabata un lokalidat Protestant kaminda un klup di hende muhé, yamá ‘Eendracht maakt macht’ tabata reuní regularmente. Na aña 1899 Marie van den Brink, yu muhé di e dominee, a funda e klup aki. Dor ku nan tabata bin huntu speshal pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei nan tabata yama e klup ‘dameskrans’. E nòmber ‘dameskrans’ den boka di e Yu di Kòrsou e tempu ei a bira Kranshi. Mesora esei a bira nòmber di e edifisio tambe.<ref>[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobierno.cw</ref> E edifisio a mantené e nòmber Kranshi, asta ora ku na aña 1930 durante un periodo kòrtiku, Iglesia Reformá a usé pa su enkuentronan. Maske entretantu e nòmber ya no tabata tin su funshon original mas, e edifisio a keda karga e nòmber te na añanan ‘40 momentu ku Registro Sivil a kuminsá operá den dje. Na komienso di añanan ’60 Registro Sivil a muda (huntu ku e nòmber Kranshi) bai Skalo 150-152; kas kaminda anteriormente Pachi de Sola tabata biba. Den boka di pueblo e orei e edifisio original na Otrabanda a haña e nòmber ‘Kranshi bieu’. Na komienso di e siglo aki Kranshi a bolbe muda. Awor e la bai e edifisio neoklásiko restourá yamá ‘Casa Blanca’ situá na Roodeweg 42 nèt enfrente di Hospital Sint Elisabeth (SEHOS). Carel Maurits Gaerste kende tabata doño di diferente edifisio den Otrabanda, entre 1865 i 1884 a kumpra i rekonstruí Casa Blanca komo bibienda. Despues e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues segun e la dekaí e la bira asta un dak pa drogadiktonan. Awendia den e famoso edifisio aki nos Registro Sivil ta ubiká. E ta ofisialmente yamá Asuntunan Públiko pero ketu bai Kranshi den boka di pueblo! == Historia == Carel Maurits Gaerste (1804-1871), komersiante, tabata doño di plantashi Malpais (Daniel) i diferente edifisio den Otrobanda. Entre 1865 i 1884 el a kumpra i rekonstruí e kas di shon komo bibienda. Den e ‘salon di baile’ di e kas, ku segun Pauline Prunetti-Winkel tabata esun mas grandi riba e isla den e tempu ei<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref>, tabata organisa enkuentronan kultural i intelektual. Desde komienso di [[siglo 20]] e edifisio a sirbi komo penshun, despues burdel (ka’i biá) i despues, segun esaki tabata dekaí, a bira asta un dak pa drogadiktonan. == Deskripshon == E edifisio (kas di shon), para riba un persela di 3.250 m², tin dos piso i ta konstrui den e forma di un "U" ku ta rondoná un patio. e fachada sensio ku un leshi di het dòrná, ku riba dje un ‘fronton’ triangular. Un bòrdèshi na haltu riba trapi hanchu i kubrí pa un balkon riba pilá ta asentuá su forma rektangular será di e edifisio.<ref name="NAAM"/> E fachada dilanti tin un porch na entrada di e kas, i riba esaki tin un balkon. Dono di e edifisio ta ... Groot vrijstaand monumentaal gebouw van twee verdiepingen, terugliggend van de straat. Het hoofdgebouw van de kraal was oorspronkelijk volledig omringd door extra gebouwen aan de randen van de kraal. U-vormige plattegrond die een patio omsluit. Twee parallelle schilddaken over de voorkant, zadeldaken over de achtervleugels. Zwaar geprofileerde en volledig versierde uitspringende kroonlijst op consoles over de gevels, dentate quoins op hoeken. Voorgevel ingedeeld in zeven assen. Middendeel met driehoekig fronton boven kroonlijst; voorbalkon boven portiek met dubbele zuilen op bordes aan voorzijde met treden. Fronthek met voetmuur en spijlen tussen pilaren. Centrale voorpoort tussen gecanneleerde pilaren, twee extra poorten aan weerszijden. Volledig gerestaureerd als burgerlijke stand (restauratie bekroond met Caribische prijs voor beste restauratiearchitectuur). e ‘salon di baile’ riba e di dos piso Large detached two-storey monumental structure set back from street. Main building of corral originally fully surrounded by additional buildings at edges of corral. U- shaped floor plan enclosing a patio. Two parallel hipped roofs over front section, gable roofs over rear wings. Heavy profiled and fully decorated projecting cornice on consoles over façades, dentate quoins on corners. Front façade laid out in seven axes. Central section with triangular fronton above cornice; front balcony above portico with double columns on front platform with steps. Front fence with footing wall and bars set between pillars. Central front gate between fluted pillars, two additional gates on both sides. Fully restored as Civil Registry (restoration awarded with Carfibbean prize for best restoration architecture).<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonument.org</ref> Gran estructura monumental independiente de dos plantas retranqueada de la calle. Edificio principal del corral originalmente totalmente rodeado por edificios adicionales en los bordes del corral. Planta en forma de U que rodea un patio. Dos tejados paralelos a cuatro aguas en la parte delantera, tejados a dos aguas en las alas traseras. Cornisas salientes sobre ménsulas en las fachadas, muy perfiladas y decoradas. Fachada delantera dispuesta en siete ejes. Sección central con frontón triangular sobre cornisa; balcón delantero sobre pórtico con columnas dobles sobre plataforma delantera con escalones. Cerca frontal con muro de zapata y barrotes entre pilares. Puerta delantera central entre pilares estriados, dos puertas adicionales a ambos lados. Totalmente restaurado como Registro Civil (restauración galardonada con el premio Carfibbean a la mejor arquitectura de restauración). 1990: het in verval rakend monumentale herenhuis 'Casa Blanca' met onder andere de rijkst bewerkte gootlijst uit onze historische architectuur. Advertentie openbare verkoop:De opstal CASA BLANCA, staande op een perceel eigendomsgrond groot 3.250 m 2, begrensd door de Roodeweg, de Reuzensteeg en de Pieterszsteeg, kadastraal bekend als Stadsdistrict, Sectie B, no. 543.<ref name=:"1"/> {{Appendix}} [[Kategoria:Monumento protehí]] [[:Kategoria:Kòrsou]] Huntu ku e edifisionan "La Maravilla" na [[Scharlooweg]] 5 i "Belvédère" na Plasa L.B. Smith, e edifisio prinsipal di Casa Blanca ta marka e inisio di arkitektura neoklasisista na Kòrsou i ta di gran balor pa e historia di arkitektura di e isla.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> ----------------------- {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá na un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Na añanan 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] == Vínkulo ku Registro Sivil == Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio na Curaçaostraat 50. E departamento tabata responsabel pa registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, fayesimentu, matrimonio, divorsio i rekonosimentu, i pa suministrá kopia, ekstrakto i deklarashonnan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira estrechamente asosiá ku e institushon gubernamental. Den añanan ku a sigui, Registro Sivil a muda pa diferente lokalidat, mientras e nòmber popular a move huntu ku e departamento. Ku tempu, no solamente pueblo pero tambe organisashon, gobièrnu i Registro Sivil mes, a kuminsá usa e término "Kranshi" den anunsionan públiko, referiendo tantu na e instansia komo na su lokalidat.<ref>{{citeer web|titel=Advertentie Gobièrnu di Kòrsou|werk=[[Amigoe]]|datum=1989-04-21|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010642919:mpeg21:p015}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie URA|werk=[[Amigoe]]|datum=1969-07-12|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010463330:mpeg21:p006}}</ref> ===Lokalidatnan === Durante [[siglo 20]] i [[siglo 21|21]], Registro Sivil tabata establesé den diferente edifisio:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50, lokalidat original ("Kransgebouw") * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – [[Scharlooweg]] 150-152 desde añanan 1960 (“Kas di Pachi de Sola”) * Otrobanda – Roodeweg 40-42 desde 2002 ("[[Casa Blanca]]") Despues di e traslado pa Skalo, e edifisio original na Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> Ku e último mudansa pa Casa Blanca, e término “Kranshi” a sigui den uso pa e lokalidat nobo. == Evolushon i uso == Ku tempu, e nifikashon di e término “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko i despues pa un término general pa Registro Sivil.<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> No obstante ku a muda pa edifisionan ku ya tabatin nan propio nòmber (Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca), e uso popular di e nòmber “Kranshi” a keda predominá i a wòrdu transferí di un lugá pa otro huntu ku e institushon. E fenómeno aki ta mustra kon un nòmber informal por bira un referensia institushonal i asta remplasá nòmbernan existente den memoria kolektivo. Te dia di awe e palabra “Kranshi” ta fungi den uso comun komo sinónimo pa Registro Sivil. {{Appendix}} [[:Kategoria:Kòrsou]] [[:Kategoria:Papiamento]] ------------------------- Den e “Historia di Kranshi,” e edifisio bieu riba Curaçaostraat den Otrobanda ta wòrdu menshoná promé. Alrededor di aña 1900, e asosiashon di hende muhé “Eendracht maakt Macht” (Unidat Ta Hasi Forsa) a reuní den e edifisio aki pa trabou di man, i el a bira konosí komo e Kransgebouw (Edifisio di Krans). Ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio aki rònt di 1940, el a haña e nòmber ‘Kranshi’ lihé. E nòmber aki a sigui ora ku e Registro Sivil a muda pa e edifisio ‘Pachi de Sola’ na Scharloo na kuminsamentu di añanan 1960. Na 2002, e edifisio ‘Casa Blanca’ restourá na Otrobanda a wòrdu poné den uso: Scharloo a bira ‘Kranch Bieu’ i Otrobanda ‘Kranchi Nobo’. Pero unda Pietermaai ta pas awor? Na momentu ku Registro Sivil a bandoná e edifisio na Otrobanda na aña 1954, esaki tabata situá na Pietermaai pa algun aña, den e edifisio kaminda awor e ofisina di abogado “Soliana en Bonaparte” ta situá. <ref>https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], FB</ref> Curaçaostraat 50, un edifisio historiko di 1873, ta konosí awendia komo "Lanthùis Kranshi". ==Evolushon di signifikado== Ku tempu, e nòmber “Kranshi” a pasa for di un klup sosial pa un edifisio spesífiko, nan luga di encuentro na Curacaostraat 50, referi komo "Kransgebouw" of "Kransje", pa despues bira un término general pa Registro Sivil.<ref>Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND.. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 09-02-1929, p. 3. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003</ref> Ora e Registro Sivil a kuminsá operá den e edifisio di e klup di dama na Otrobanda, e nòmber “Kranshi” a bira fuertemente asosiá ku e departamento gubernamental. Durante siglo 20 i 21, Registro Sivil a muda pa diferente lugá. E nòmber “Kranshi” a move huntu ku e institushon: * lokalidat original na Otrobanda * traslado pa [[Skalo]] meimei di añanan 1960 - "Kas di Pachi de Sola" na [[Scharlooweg]] 150-152 (awor A.M.Chumaceiro Bulevar 13) * posteriormente mudansa pa [[Casa Blanca]] na Roodeweg Despues di e mudansa pa Skalo, e edifisio original na Curacaostraat 50, Otrobanda a bira konosí komo “Kranshi bieu”.<ref>Basis-cursus over de cooperatie. "Amigoe". Curaçao, 31-05-1978, p. 2. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002</ref><ref>Advertentie. "Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden". [Willemstad, 15-01-1973, p. 10. Geraadpleegd op Delpher op 02-07-2026, https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010</ref> Desde komienso di siglo 21, e nòmber “Kranshi” ta referí prinsipalmente na Casa Blanca, unda Registro Sivil ta ubiká actualmente i "Kranshi bieu" na Kas di Pachi de Sola. == Uso == Te awendia, hopi residente di Kòrsou ta sigui usa e palabra “Kranshi” komo sinónimo pa Registro Sivil, sin importá su lokalidat ofisial. E término ta un ehèmpel di: *kontinuidad linguístiko *memoria kolektivo *influensia di idioma den formashon di identidat urbano {{Appendix}} --------------- {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Curacaostraat 50 | imagen = Curaçaostraat 50, restoration.png | descripcion = Edoifisio bou restorashon na 2023 | nomber2 = Kranshi Bieu | localisa_na = [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | adres = Curacaostraat 50 | pais = {{CUW}} }} '''Curaçaostraat 50''', konosí popularmente komo Kranshi Bieu òf Landhuis Kranshi, ta un edifisio monumental na Willemstad, Kòrsou, situá den Otrobanda. E edifisio ta un di e lugánan mas importante den historia di e término Kranshi, i a funshoná komo promé?? sede di Registro Sivil di e isla. E edifisio ta registrá komo monumento ofisial i forma parti di e patrimònio urbano di Otrobanda i sentro historiko di Willemstad. == Historia == E edifisio na Curaçaostraat 50 ta data for di 1873 i originalmente tabata un kas urbano grandi. Na fin di siglo 19, e kas a bira propiedad i sede di un asosiashon di dama protestant bou di e nòmber “Eendracht maakt macht”, fundá na 1899 dor di Marie van den Brink. E grupo tabata reuní pa hasi obra di man manera: kosementu, bòrdamentu i breimentu. Debí na e aktividat aki, e edifisio a haña e nòmber hulandes “dameskrans”, ku den uso popular a transformá na “Kranshi”. ==Relashon ku Registro Sivil== Alrededor di aña 1940, Registro Sivil a muda pa e edifisio na Curaçaostraat 50. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a bira direktamente asosiá ku e institushon gubernamental. E uso aki a pone e edifisio den un papel sentral den bida sivíl di Kòrsou, kaminda dokumentonan manera akta di nasementu, matrimonio i morto tabata wòrdu registrá. == Architektura== E edifisio ta un kas monumental independiente di un piso, situá retirá un tiki for di e linia di kaya. Karakterístikanan principal ta inkluí:<ref>[https://curacaomonuments.org/sites/curacaostraat-50/ Curacaostraat 50], curacaomonuments.org</ref> *planta den forma di H *tres dak di tipo hipped roof *kornisanan kontinuo ku perfil dekorativo *kantonan ku detaye tipo dentil *puerta sentral ku shùter, flankiá pa bentanan ku shùter *bentanan adicional den e alas lateral *un grandi cisterna kubrí ku akueduktonan arko den e parti trasero E kombinashon di e elementonan aki ta tipiko pa kasnan urbano di status altu den Otrobanda. Evolushon i nòmber “Kranshi Bieu” Despues ku Registro Sivil a bandoná e edifisio, e departamento a muda pa otro lokalidatnan, inkluyendo Pietermaai i posteriormente Scharloo. Ku e traslado aki, e edifisio original na Curaçaostraat 50 a kuminsá wòrdu yamá “Kranshi Bieu” (Kranshi bieuw), pa distinguíé di e lokalidatnan nobo. Uso aktual Den siglo 21, e edifisio a wòrdu restourá i adaptá pa uso moderno, manteniendo su karakter monumental. Awendia e ta konosí tambe komo Landhuis Kranshi i ta forma parti di e patrimònio históriko di Otrobanda. Signifikashon kultural Curaçaostraat 50 tin un papel klave den: orígen di e término Kranshi historia di Registro Sivil na Kòrsou memoria kolektivo di Otrobanda E edifisio ta representá un punto di transishon entre: *bida sosial (klup di dama) *funshon gubernamental *patrimonio restourá {{Appendix}} Curaçaostraat 50 in Willemstad (Otrobanda) is a recognized cultural heritage monument on Curaçao. Wikimedia Commons features a high-resolution restoration image of this large, H-shaped historical building, which historically functioned as the Kranshi Bieuw. The property sits on a detached, deep setback lot. [[:Kategoria:Kòrsou]] jxpb2b9guyc94l2luw5elq577d8ez60 Guera di Ochenta Aña 0 14698 195723 195709 2026-07-03T12:00:02Z Kallmemel 14000 +appendix, +kategoria 195723 wikitext text/x-wiki {{Infobox conflicto militar | variante = c | fecha = 1568–1648 | luga = Paisnan baho i [[Gibraltar]] | resultado = Repúblika Hulandes ta independisá | tratado = Tratado di Münster | fase1=Rebelion Hulandes (1568–1588) | combatiente1= [[Fail:Prinsenvlag.svg|border|25px]] Provinsia Uní<br>[[Fail:Flag of England.svg|border|25px]] Inglatera (1585–1604) | combatiente2=[[Fail:Flag of New Spain.svg|border|25px]] Imperio Spañó }} E '''Guera di Ochenta Aña''' òf '''Rebelion Hulandes''' tabata un rebelion di e Diesshete Provinsia kontra tres rei susesivo di Imperio Spañó : Felipe II, Felipe III i Felipe IV. E konflikto a kuminsá despues di e ikonoklasmo di 1566 komo un asalto riba edifisionan katóliko dor di gruponan protestant. Komo kontesta, Felipe II ta manda e duke di Alva na Paisnan Baho pa restorá ouoridat spañó i mantené katolisismo komo e religion estatal. Vários noble, manera Willem van Oranje a hui pa Santu Imperio Romano pa organisá resistensia kontra outoridat Spañó. E promé ofensivanan tabata e promé invashon di Oraño (1568) i e di dos invashon di Oraño (1572). {{Appendix}} [[Kategoria:Guera]] [[Kategoria:Religion]] sdex8reuru2apiyevgwrct7e4n6b714 195727 195723 2026-07-03T12:07:55Z Kallmemel 14000 version hulandes 195727 wikitext text/x-wiki {{Infobox conflicto militar | variante = c | fecha = 1568–1648 | luga = Paisnan baho i [[Gibraltar]] | resultado = Repúblika Hulandes ta independisá | tratado = Tratado di Münster | fase1=Rebelion Hulandes (1568–1588) | combatiente1= [[Fail:Prinsenvlag.svg|border|25px]] Provinsia Uní<br>[[Fail:Flag of England.svg|border|25px]] Inglatera (1585–1604) | combatiente2=[[Fail:Flag of New Spain.svg|border|25px]] Imperio Spañó }} E '''Guera di Ochenta Aña''' òf '''Rebelion Hulandes''' tabata un rebelion di e Diesshete Provinsia kontra tres rei susesivo di Imperio Spañó : Felipe II, Felipe III i Felipe IV. E konflikto a kuminsá despues di e ikonoklasmo (''beeldenstorm'') di 1566 komo un asalto riba edifisionan katóliko dor di gruponan protestant. Komo kontesta, Felipe II ta manda e duke di Alva na Paisnan Baho pa restorá ouoridat spañó i mantené katolisismo komo e religion estatal. Vários noble, manera Willem van Oranje a hui pa Santu Imperio Romano pa organisá resistensia kontra outoridat Spañó. E promé ofensivanan tabata e promé invashon di Oraño (1568) i e di dos invashon di Oraño (1572). {{Appendix}} [[Kategoria:Guera]] [[Kategoria:Religion]] spu8dfmd4mr9ncqsqu8mcmsmirax1pj Kategoria:Guera 14 14701 195724 2026-07-03T12:01:50Z Kallmemel 14000 Created page with "{{Broodkruimel}} [[Kategoria:Sociedad]] [[Kategoria:Polítika]]" 195724 wikitext text/x-wiki {{Broodkruimel}} [[Kategoria:Sociedad]] [[Kategoria:Polítika]] ftdfuhdmdu6raj44qggxwqil55x2k0b Cerion uva 0 14702 195746 2026-07-03T15:28:57Z Kallmemel 14000 Redirected page to [[Cocolishi di calacuna]] 195746 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Cocolishi di calacuna]] jocbtacvokkcm07o234krob8amu6634 Cerion uva bonairensis 0 14703 195747 2026-07-03T15:35:55Z Kallmemel 14000 Created page with "{{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|firs..." 195747 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] sk9ipik2h6a8cl2h8zflpiyqnvrqli7 195749 195747 2026-07-03T15:44:36Z Kallmemel 14000 195749 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera kokolishi karné i kokolishi di kalkuna. {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] ki0m36zv7hn6dq3urwh8fahtl6wra9n 195751 195749 2026-07-03T15:45:54Z Kallmemel 14000 195751 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera kokolishi karné i kokolishi di kalkuna.<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] 66vuwjtuwtnivo7oijnu9maqqdxsghp 195752 195751 2026-07-03T15:46:40Z Kallmemel 14000 195752 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''.<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] n7d8f9ojowxomie81rtxy8xjw61xrkl 195756 195752 2026-07-03T16:01:12Z Kallmemel 14000 195756 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''. H. Burrington Baker a deskribí e ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki.''<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] r212ovddbco23ea7k4is0aylowteqgm 195757 195756 2026-07-03T16:01:28Z Kallmemel 14000 195757 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''. H. Burrington Baker a deskribí e ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'' na 1924''.''<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] tlnzmx1477uxbmuy306jheomh39oakh 195758 195757 2026-07-03T16:06:37Z Kallmemel 14000 195758 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''. H. Burrington Baker a deskribí e ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924''.''<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] 5og3hnqtooyfmlpbd318o3ob4mks0kv 195759 195758 2026-07-03T16:14:43Z Kallmemel 14000 195759 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''. H. Burrington Baker a deskribí e ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924''.'' A base di analisis genétiko, e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] 5ho3bux0l2xxuya8f1gosf1i21s1k4e 195760 195759 2026-07-03T16:14:58Z Kallmemel 14000 195760 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref>{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''. H. Burrington Baker a deskribí e ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924''.'' A base di analisis [[Genetica|genétiko]], e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] mnt3ndi0gn9gvlx0o4trlzqxkyoihr7 195761 195760 2026-07-03T16:16:37Z Kallmemel 14000 195761 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''. H. Burrington Baker a deskribí e ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924''.''<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> A base di analisis [[Genetica|genétiko]], e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] 8kgj879giixjn1ub7tibd42m2588oi5 195762 195761 2026-07-03T16:17:07Z Kallmemel 14000 195762 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''. H. Burrington Baker a deskribí ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924''.''<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> A base di analisis [[Genetica|genétiko]], e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] ts1pion9aw5xt7vtark34wbix4gfll7 195763 195762 2026-07-03T16:20:43Z Kallmemel 14000 195763 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''.<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> H. Burrington Baker a deskribí ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924''.'' A base di analisis [[Genetica|genétiko]], e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] rf0ul4lr79yc6p2luft91pgbx01yozi 195764 195763 2026-07-03T16:23:57Z Kallmemel 14000 195764 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''.<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> H. Burrington Baker a deskribí ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924''.<ref>{{citeer tijdschrift |auteur=Baker, H. B. |jaar=1924 |titel=Land and freshwater molluscs of the Dutch Leeward Islands |url=https://hdl.handle.net/2027.42/56591 |uitgever=University of Michigan Museum of Zoology}} </ref> A base di analisis [[Genetica|genétiko]], e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] b9pdvb4q830vem5unqcjy2iyvo3c46j 195765 195764 2026-07-03T16:25:33Z Kallmemel 14000 195765 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''.<ref>{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> H. Burrington Baker a deskribí ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924.<ref>{{citeer tijdschrift |auteur=Baker, H. B. |jaar=1924 |titel=Land and freshwater molluscs of the Dutch Leeward Islands |url=https://hdl.handle.net/2027.42/56591 |uitgever=University of Michigan Museum of Zoology}} </ref> A base di analisis [[Genetica|genétiko]], e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref name=":0" /> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] 7l8hkgr55f7o1qi82d0nvdpp16tc23n 195766 195765 2026-07-03T16:29:32Z Kallmemel 14000 195766 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''.<ref name=":1">{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> H. Burrington Baker a deskribí ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924.<ref>{{citeer tijdschrift |auteur=Baker, H. B. |jaar=1924 |titel=Land and freshwater molluscs of the Dutch Leeward Islands |url=https://hdl.handle.net/2027.42/56591 |uitgever=University of Michigan Museum of Zoology}} </ref> A base di analisis [[Genetica|genétiko]], e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref name=":0" /> ''C. uva bonairensis'' ta solamente [[Endemismo|endémiko]] na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]].<ref name=":1" /> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] hn5izjwxysy14uwpqlr30l5o0hv8n79 195767 195766 2026-07-03T16:43:31Z Kallmemel 14000 195767 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''.<ref name=":1">{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> H. Burrington Baker a deskribí ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924.<ref>{{citeer tijdschrift |auteur=Baker, H. B. |jaar=1924 |titel=Land and freshwater molluscs of the Dutch Leeward Islands |url=https://hdl.handle.net/2027.42/56591 |uitgever=University of Michigan Museum of Zoology|journal=Occasional Papers|pagina's=98, 106|volume=152}} </ref> A base di analisis [[Genetica|genétiko]], e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref name=":0" /> ''C. uva bonairensis'' ta solamente [[Endemismo|endémiko]] na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]].<ref name=":1" /> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] 4uvptwouls3kk6b2tr4kjpajkpzi942 195781 195767 2026-07-03T18:03:39Z Kallmemel 14000 195781 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c |exhibi titulo= cursivo |nomber=''Cerion uva bonairensis'' |reino=[[Animal|Animalia]] |troncon=[[Molusko|Mollusca]] |clase=[[Sòldachi|Gastropoda]] |orden=[[Stylommatophora]] |famia=[[Cerionidae]] |genero=''[[Cerion]]'' |especie=''[[Cerion uva]]'' |taxon=[[supespesie]] |c-nomber=''Cerion uva bonairensis'' }} '''''Cerion uva bonairensis''''' ta un [[supespesie]] di ''[[Cocolishi di calacuna|Cerion uva]]''.<ref name=":0">{{Cite journal|last=Harasewych|first=M. G.|date=2015-02-01|title=Systematics and phylogeography of Cerion sensu stricto (Pulmonata: Cerionidae) from Aruba, Curaçao and Bonaire|journal=Journal of Molluscan Studies|language=en|volume=81|issue=1|pages=66–84|doi=10.1093/mollus/eyu062|issn=0260-1230}}</ref> E ta konosí bou diferente nòmber komun, manera '''kokolishi karné''' i '''kokolishi di kalkuna'''.<ref name=":1">{{Citeer tijdschrift |url=https://natuurtijdschriften.nl/pub/1026886 |auteur=S.J. van Leeuwen, P.A.J. Bakker& C.M. Neckheim |jaar=2025 |titel=The non-marine molluscs of Bonaire (Mollusca) |tijdschrift= Nederlandse Faunistische Mededelingen |volume=64 |pagina's=345–402}}</ref> H. Burrington Baker a ofisialmente deskribí ''C. uva'' i ''C. uva bonairensis'' [[Forma (biologia)|forma]] ''kralendijki'', pa e mònster ku kokolishi muchu mas chikitu, na 1924.<ref>{{citeer tijdschrift |auteur=Baker, H. B. |jaar=1924 |titel=Land and freshwater molluscs of the Dutch Leeward Islands |url=https://hdl.handle.net/2027.42/56591 |uitgever=University of Michigan Museum of Zoology|journal=Occasional Papers|pagina's=98, 106|volume=152}} </ref> A base di analisis [[Genetica|genétiko]], e diferensiashon entre supespesie i forma no ta sostené.<ref name=":0" /> ''C. uva bonairensis'' ta solamente [[Endemismo|endémiko]] na [[Boneiru]] i [[Klein Bonaire]].<ref name=":1" /> {{Appendix}} [[Kategoria:sòldachi]] q1axg5pc83bje9q8hc7ssg500of3ztl Kokolishi karné 0 14704 195753 2026-07-03T15:47:05Z Kallmemel 14000 Created page with "#REDIERCT [[Cerion uva bonairensis]]" 195753 wikitext text/x-wiki #REDIERCT [[Cerion uva bonairensis]] kqkvw81hy6ni24n9rw2idrhwojmq0pl 195754 195753 2026-07-03T15:47:30Z Kallmemel 14000 Redirected page to [[Cerion uva bonairensis]] 195754 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Cerion uva bonairensis]] h0ixq9n5stag8rcngbozmt3n1jyn5nm Kokolishi di kalkuna 0 14705 195755 2026-07-03T15:47:42Z Kallmemel 14000 Redirected page to [[Cerion uva bonairensis]] 195755 wikitext text/x-wiki #REDIRECT [[Cerion uva bonairensis]] h0ixq9n5stag8rcngbozmt3n1jyn5nm Kranshi 0 14706 195828 2026-07-03T21:49:23Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na..." 195828 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá durante un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Papiamento]] 7x2em24xkitofq4rjq6ezldwpb830p1 195829 195828 2026-07-03T21:56:32Z Caribiana 8320 195829 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá durante un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> == Mira tambe == * [[Ministerionan di pais Kòrsou]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Papiamento]] lp9hfejqazetqymgum7794a4qftib24 195830 195829 2026-07-03T22:03:00Z Caribiana 8320 imagen agrega 195830 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} [[File:Curaçaostraat 50, restoration.png|thumb|Curaçaostraat 50 bou di restourashon (2023).]] '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá durante un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 40-42, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> == Mira tambe == * [[Ministerionan di pais Kòrsou]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Papiamento]] cv1xalov3q45gg2kd6dvn9zxg6g928c 195832 195830 2026-07-03T22:37:29Z Caribiana 8320 /* Lokalidatnan */ 195832 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} [[File:Curaçaostraat 50, restoration.png|thumb|Curaçaostraat 50 bou di restourashon (2023).]] '''Kranshi''' ta un término popular na [[Kòrsou]] ku ta referí histórikamente na Registro Sivil lokal<ref>Ofisialmente yamá "Asuntunan Públiko" ku ta inkluí diferente servisio manera registro sivil, registrashon di residente i asuntunan di elekshon.</ref> i, mas ampliamente, na e lugá kaminda e instituto gubernamental aki ta of tabata ubiká. ==Orígen== E nòmber “Kranshi” tin su orígen den e edifisio na [[Curaçaostraat 50]] na Otrobanda. Na 1899, Marie van den Brink, yu muhé di un domi protestant, a funda un klup di dama den Otrobanda ku e lema ''Eendracht maakt macht'' (Union ta hasi Forsa).<ref name="Nomber">[https://gobiernu.cw/gob-newsletter-edishon1/ Kranshi, di unda e nomber ei a bin?], gobiernu.cw</ref><ref>{{citeer web|titel=Eendracht maakt Macht|werk=[[Amigoe]]|datum=1911-12-09|bezochtdatum=2026-07-03|via=Delpher.nl|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280051:mpeg21:p003}}</ref> E miembronan di e klup tabata reuní pa hasi obra di man manera kose, bòrda i brei i pesei e klup tabata konosí komo ''dameskrans''. Den bok'i pueblo ku ta papia [[papiamentu]], e palabra aki a evolushoná fonétikamente te bira “Kranshi”.<ref name="Nomber"/> Rapidamente, e nòmber no solamente tabata referí na e klup, sino tambe na e edifisio mes, ku a bira konosí komo Kranshi (of Kransgebouw). == Di edifisio pa institushon == Durante añanan siguiente, e edifisio a sigui karga e nòmber “Kranshi”, tambe ora su uso a kambia (inkluso pa enkuentronan di Iglesia Reformá durante un periodo kòrtiku).<ref name="Nomber"/> Rònt di aña 1940, Registro Sivil a kuminsá operá den e mesun edifisio. For di e momento ei, e nòmber “Kranshi” a pasa di un referensia di lugá pa un referensia di institushon. Den kurso di tempu, e término a bira uso komun pa tur servisio relashoná ku registrashon di susesonan di bida, manera nasementu, matrimonio i fayesimentu i pa dokumentonan ofisial.<ref>[https://gobiernu.cw/ministerionan/maneho-di-gobernashon-planifikashon-i-servisio-publiko/servisio-publiko-kranshi-i-ofisina-di-reibeweis/ Servisio Públiko (Kranshi i Ofisina di Reibeweis)], Gobièrnu di Kòrsou</ref> ==Lokalidatnan== Ku e desaroyo di e institushon, Registro Sivil (i kuné e nòmber “Kranshi”) a muda pa diferente lokalidat:<ref>[https://www.facebook.com/groups/17257577140/posts/10160977243972141/ Geschiedenis van Kranshi], [[Facebook|FB]]</ref> * Otrobanda – Curaçaostraat 50 (lokalidat original) * [[Pietermaai]] – lokalidat temporal despues di 1954 * [[Skalo]] – Kas di Pachi de Sola na [[Scharlooweg]] 150–152, desde añanan 1960) * Otrobanda – [[Casa Blanca]] na Roodeweg 42-44, desde 2002 Despues di e traslado pa Skalo, e lokalidat original a bira konosí komo “Kranshi bieu” den boka di pueblo.<ref>{{citeer web|titel=Basis-cursus over de cooperatie|werk=[[Amigoe]]|datum=1978-05-31|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010639308:mpeg21:p002}}</ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperativa di Consumo Botica Wilhelmina|werk=[[Amigoe]]|datum=1973-01-15|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460312:mpeg21:p010}}<ref></ref><ref>{{citeer web|titel=Advertentie Cooperatieve Spaar- & Credietvereniging Ogem |werk=[[Amigoe]]|datum=1992-07-22|bezochtdatum=2026-07-03|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010644156:mpeg21:p006}}</ref> ==Evolushon i uso== E historia di “Kranshi” ta mustra un evolushon klá di nòmber di un klup sosial (dameskrans) pa nòmber di un edifisio i despues pa nòmber di un institushon gubernamental. Durante e mudansanan di lokalidat, ta importante nota ku e edifisionan nobo ya tabatin nan propio nòmber, manera Kas di Pachi de Sola i Casa Blanca, pero den uso popular, e nòmber “Kranshi” a sigui predominá i a move huntu ku e institushon. Te dia di awe, e término ta keda bibu den idioma diario: hopi residente di Kòrsou ta usa “Kranshi” komo sinonimo pa Registro Sivil, meskos pa su nòmber ofisial "Asuntunan Públiko".<ref>{{citeer web|titel=Groep Ned. Antillen VAN HET ALGEMEEN NEDERLANDSCH VERBOND|werk=[[Amigoe]]|datum=1929-02-09|bezochtdatum=2026-07-03|url= https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010280778:mpeg21:p003}}</ref> == Mira tambe == * [[Ministerionan di pais Kòrsou]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Papiamento]] hpavkkxiq58yewd06jmpogdpyz4obru Casa Blanca 0 14707 195861 2026-07-04T11:32:32Z Caribiana 8320 Created page with "{{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura..." 195861 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002, 2026 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di e Registro Sivil di [[Skalo]] pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] o7u23dzfi2i5dubvaiwcencuu8wuvr4 195862 195861 2026-07-04T11:33:11Z Caribiana 8320 /* Uso aktual */ 195862 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002, 2026 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status haltu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di Registro Sivil di [[Skalo]] pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] cmld8j4mq9zlerl9i5uzvnp2ghhovj9 195864 195862 2026-07-04T11:34:29Z Caribiana 8320 /* Historia */ 195864 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002, 2026 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status altu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i dekadensia, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di Registro Sivil di [[Skalo]] pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] 4b1hjk98ka2orscrbmyp4py6r9e9o5f 195865 195864 2026-07-04T11:35:39Z Caribiana 8320 195865 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002, 2026 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status altu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i deterioro, inkluyendo komo penshun i burdel. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di Registro Sivil di [[Skalo]] pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] k9iiyb68f8llonl6sas7m0m71jaiwj7 195866 195865 2026-07-04T11:37:46Z Caribiana 8320 195866 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{infobox edificio| variante = c | tipo = [[monumento]] | nomber = Casa Blanca | imagen = Roodeweg 42 - 44.png | descripcion = | nomber2 = | localisa_na = Roodeweg 42-44, [[Otrobanda]] | luga = [[Willemstad]] | cercania = | adres = | pais = {{CUW}} | fecha_funda = 29 di mart 1859 | estilo = neoklásiko | encarga = Carel Maurits Gaerste | fecha_construccion = 1858-1859 | architect = | material = | contratista = | gasto = | inaugura = | restaura = 1998-2002, 2026 | funcion_original = kas di shon | funcion_actual = sede di Registro Sivil di Kòrsou | propietario = Stichting Monumentenzorg Curaçao | status_monumento = monumento di herensia kultural | registra = 1994 }} '''Casa Blanca''' ("Kas Blanku") ta un edifisio monumental-históriko na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]. E ta situá na Roodeweg 42-44 den [[Otrobanda]], entre Reuzensteeg i Pieterszsteeg, enfrente di [[Sint-Elisabeth Hospital]] (SEHOS).<ref name=:"1">{{citeer web|titel=Advertentie|werk=[[Amigoe]]|datum=1976-12-11|via=Delpher.nl|bezochtdatum=2026-07-02|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010460945:mpeg21:p008}}</ref> Desde komienso di [[siglo 21|siglo bintiun]], e edifisio ta popularmente konosí komo [[Kranshi]], ora el a bira sede di e Registro Sivil.<ref name=:"2">[https://curacaomonuments.org/sites/roodeweg-42-44/ Roodeweg 42-44], curacaomonuments.org</ref> Huntu ku “La Maravilla” na [[Scharlooweg]] i “Belvédère” na L.B. Smithplein, Casa Blanca ta konsiderá komo un di e promé ehèmpelnan di arkitektura neoklásiko na Kòrsou.<ref name="NAAM">Gladys do Rego-Kuster, [https://naam.cw/2014/11/30/casa-blanca/ Casa Blanca], [[NAAM]]</ref> == Historia == Casa Blanca a wòrdu konstruí den añanan 1858–1859 komo un manshon di status altu pa Carel Maurits Gaerste (1804–1871), un komersiante prominente, doño di diferente plantashi i propiedat den Otrobanda, i miembro di [[Konseho Kolonial]]. Pa e konstrukshon, el a kumpra vários parsela na banda panort di Roodeweg. Dia 29 di mart 1859, e edifisio a wòrdu deklará habitabel pa outoridatnan.<ref name="FB"/> E kas tabata konosí pa su gran salon di baile, un di e mas grandi riba e isla den e tempu ei, unda tabata organisá enkuentronan sosial, kultural i intelektual.<ref>Marugg, Stanley, [https://www.archiefvriend.com/index.php/ons-kwartaalblad/artikelen-uit-ons-blad/53-lauffer De woonhuizen van de familie Lauffer], De Archiefvriend, september 2009</ref> Durante [[siglo 20|siglo binti]], e edifisio a pasa pa diferente fase di uso i deterioro, inkluyendo komo penshun i bordèl. Den e periodo aki, e kondishon di e kas a deteriorá konsiderablemente. Na 1994, Casa Blanca a haña status ofisial komo monumento. Den 1998, Stichting Monumentenzorg Curaçao a kumpra e edifisio i a restourá esaki kompletamente, konservando su karakter históriko i arkitektóniko.<ref name="FB">[https://www.facebook.com/curacaomonuments/posts/past-presentroodeweg-42-44-otrobanda-this-striking-palatial-mansion-later-known-/191481583593342/ Roodeweg 42-44, Otrobanda], FB</ref> E restourashon a haña rekonosemento regional pa su kalidat arkitektóniko.<ref name=:"2"/> For di sèptèmber 2002, e edifisio ta alohá Registro Sivil den kuadro di reutilisashon di patrimonio arkitektóniko den e sentro históriko di Willemstad. Na 2026 a kuminsá un proyekto di renobashon pa mantené i modernisá e edifisio.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/overheid/86733/kranshi-verhuist-tijdelijk-door-verbouwing-hoofdgebouw Kranshi verhuist tijdelijk door verbouwing hoofdgebouw], curacao.nu (6 di mart 2026)</ref> ==Deskripshon== Casa Blanca ta un edifisio monumental di dos piso, konstrui riba un parsela amplio (± 3.250 m²) i diseñá den forma di U ku ta rondoná un patio interno.<ref name=:"1"/><ref name=:"2"/> Karakterístikanan prinsipal ta inkluí: *fachada simétriko ku siete as *fronton triangular riba e parti sentral *balkon dilanti riba un pòrch ku kolumnanan dobbel *bòrdèshi ku trapi hanchu ku ta yega na entrada prinsipal *leishi di het profilá ku detaye dekorativo *kombinashon di diferente tipo di dak (manera [[dak di schouder]] i [[dak di siya]]) Originalmente, e kas tabata parti di un kompleho tipo kurá, ku un edifisio prinsipal i edifisionan anekso (“afdak”). Den e aneksonan aki tabata biba katibu i sirbiente di kas, i den sierto kaso nan tabata di hür.<ref>[https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2012-kura-di-otrobanda-koralengebied/ Area di Kura di Otrobanda], dutchcaribbeanheritage.org (2012) </ref><ref>[https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde Koralengebied Definitie]</ref> == Uso aktual == Aktualmente, Casa Blanca ta sede di Registro Sivil di Kòrsou, parti di departamento di Asuntunan Públiko. Ku mudansa di Registro Sivil di [[Skalo]] pa Otrobanda, su nòmber popular “Kranshi”, ku a originá na un lokalidat anterior, tambe a transferí pa Casa Blanca. == Mira tambe == * [[Kranshi]] {{Appendix}} [[Kategoria:Kòrsou]] [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Monumento protehí]] dofxltmw7vdmjf8wmkiphjtt7s1cpbd