Wikipedia papwiki https://pap.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1gina_Prinsipal MediaWiki 1.47.0-wmf.10 first-letter Medio Spesial Diskushon Usuario Diskushon usuario Wikipedia Diskushon Wikipedia Fail Diskushon fail MediaWiki Diskushon MediaWiki Malchi Diskushon malchi Yuda Diskushon yuda Kategoria Diskushon kategoria TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk Sklabitut 0 2856 197210 194154 2026-07-15T00:55:16Z InternetArchiveBot 12063 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 197210 wikitext text/x-wiki {{Databox}} [[File:Fers esclave.jpg|thumb|220px|Heru uza pa bui katibu]] [[File:Inventaris Slaven Esther Salas 1833 BNA-DIG-HARTOG-CAHA-003-003-001.jpg|thumb|220px|Akta di traspaso di inventario fechá 28 di november 1833 na [[Kòrsou]], ku ta deskribi 3 katibu]] '''Sklabitut''' ta un sistema den kua hendenan ta propiedat di otronan. Katibunan por wòrdu tené kontra nan boluntat for di tempu di nan kaptura, kompra of nasementu, i wòrdu ningá e derechi di bai for di un luga, rechasá di traha of di demandá pago. Den algun [[sociedad|sosiedat]] tabata legal pa un doño mata un katibu; den otronan e tabata un krimen.<ref>{{cite web|url=http://www.britannica.com/blackhistory/article-24164 |title=Welcome to Encyclopćdia Britannica's Guide to Black History |publisher=Britannica.com |date= |accessdate=2010-03-14}}</ref> E organisashon 'Anti-Slavery International' (organisashon internashonal kontra di sklabitut) ta definí sklabitut komo "trabou forsá". Bou di e definishon aki tin aproksimadamente 27 mion katibu na mundu aktualmente. Esaki ta mas katibu ku na kualkier otro tempu den historia i mas ku dòbel e kantidat di tur katibu [[afrika]]no ku a sobrebibí transportashon pa [[Amérika]] den e tráfiko di katibu transatlántiko.<ref name="disposable-bales">{{cite book|last=Bales|first=Kevin|title=Disposable People: New Slavery in the Global Economy|publisher=University of California Press|year=1999|page=9|chapter=1|isbn=0-520-21797-7}}</ref><ref name=time>[https://web.archive.org/web/20130817100403/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1952335,00.html sex trafficking in South Africa: World Cup slavery fear]</ref><ref name="un.org">[https://web.archive.org/web/20100412155246/http://www.un.org/Pubs/chronicle/2005/issue3/0305p28.html UN Chronicle | Slavery in the Twenty-First Century]</ref> Den e reglanan di 'International Labour Organisation' (Organisashon International di Obreronan) si no ta definí sklabitut komo trabou forsá. Segun ILO, tin aproksimadamente 12 mion hende na mundu ku ainda ta traha den trabou forsá bou di menasa, sklabitut i práktikanan paresido na sklabitut.<ref>{{cite web|url=http://www.ilo.org/global/Themes/Forced_Labour/lang--en/index.htm |title=Forced labour – Themes |publisher=Ilo.org |date= |accessdate=2010-03-14}}</ref> Mayoría di esakinan ta katibunan di debe, hopi di nan den sur [[Asia]], ku ta mará na un debe dor di fiadonan di sen. Sierto di nan pa varios generashon kaba. Tráfiko humano ta primariamente pa forsa hende muhé i muchanan den [[prostitucion|prostitushon]].<ref name=voa>[https://web.archive.org/web/20110501101647/http://www.voanews.com/english/news/a-13-2009-05-15-voa30-68815957.html?rss=human+rights+and+law Ekspertonan ta enkurashá akshon kontra di trafiko di hende pa seks]</ref> Esaki ta wòrdu deskribí komo e tráfiko di katibu mas grandi den historia, i e industría di krimen organisá ku ta krese mas rápido i ku segun predikshonnan ta riba kaminda pa surpasá e tráfiko di droga.<ref name=voa/><ref>[http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/2783655.stm E merkado di seks aziatiko ta ‘sklabitut’]</ref> == Historia == Evidensia di sklabitut ta predisí historia skirbí i a eksistí den hopi kultura.<ref name=Slavery>"[http://www.britannica.com/blackhistory/article-24156 Historical survey > Slave-owning societies]". ''Encyclopædia Britannica.''</ref> Sklabitut no ta komun bou di pueblonan yagdó-kolektadó komo ku sklabitut ta un sistema di klasifikashon sosial. Sklabitut riba un skala grandi ta rekerí un ekseso ekonómiko i un densidat di poblashon altu pa e ta sostenibel. Dor di e faktornan aki, sklabitut lo a ekspandé solamente despues di e invenshon di agrikultura durante e revolushon neolitiko mas o menos 11.000 aña pasá.<ref>{{cite web|publisher=Britannica|title=Slavery|url=http://www.britannica.com/EBchecked/topic/548305/slavery}}</ref> E reporte mas antiguo tokante sklabitut por wòrdu haña den e Kódigo di Hammurabi, i e Bèibel ta referí ne komo un institushon establesí.<ref name="wsu.edu">{{cite web|url=http://www.wsu.edu/~dee/MESO/CODE.HTM |title= Mesopotamia: The Code of Hammurabi|quote=e.g. Prologue, "the shepherd of the oppressed and of the slaves". Code of Laws #7, "If any one buy from the son or the slave of another man".}}</ref> Sklabitut ta konosí di a eksistí den sivilisashonnan mes bieu ku [[Sumeria]], i tambe den kasi tur otro sivilisashon antiguo inkluyendo [[Egipto]] antiguo, [[China]] antiguo, e Imperio Akadio, Asiria, [[India]] antiguo, [[Gresia]] antiguo, e [[Imperio romano|Imperio Romano]], e Imperio Islamiko i e sivilisashonnan pre-colombina di e supkontinentenan di [[Amérika]].<ref name=Slavery/>[[File:Gottlieb-Cairo_Slave_Market_1877.jpg|230px|left|thumb|Egipto, merkado di [[sklabitut|katibu]] na [[Kairo]].]] E institutonan aki tabata un meskla di sklabitut di debe, kondená pa un krimen, esklabisashon di prisoneronan di guera, bandonamentu di mucha i e nasementu di muchanan katibu for di katibunan.<ref>Demography, Geography and the Sources of Roman Slaves, by W. V. Harris: The Journal of Roman Studies, 1999</ref> Reportenan di sklabitut den Gresia antiguo ta bai bek te na e periodo di Gresia Miseniko. Filósofonan griego mane [[Aristóteles|Aristótel]] a aseptá e teoría di sklabitut natural, o sea ku sierto hende ta katibu natural.<ref>Ben Kiernan "Blood and Soil: A World History of Genocide and Extermination from Sparta to Darfur", [[Yale University Press]], 2007, ISBN 0-300-10098-1, 9780300100983, Pages 65–68</ref><ref>Léonie J. Archer (1988). "Slavery and Other Forms of Unfree Labour: And Other Forms of Unfree Labour." History Workshop Centre for Social History (Oxford, England), Published by Routledge,ISBN 0-415-00203-6, 9780415002035, Page 28</ref> Ora ku e Repúblika Romano tabata ekspandé [[poblashon]]nan kompletu tabata wòrdu sklabisá, asina kreando un suministro amplio for di henter [[Oropa]] i e áreanan [[Laman Mediteranio|mediteraneo]]. Griego, ilirio, berber, britaniko, trasio, hudiu, pueblonan germaniko i arabe i hopi mas tabata katibu no solamente usá pa trabou pero tambe pa entretenimentu (por ehempel, gladiadornan i katibunan seksual). E opreshon aki dor di un menoridat elite a hiba na revolushonnan di katibu; esun komandá dor di [[Spartacus]] siendo esun mas famoso i severo. === Tráfiko di katibu den Oropa === Aproksimadamente 10-20% di e poblashon rural di Oropa bou di e Imperio Carolingio tabata konsistí di katibunan.<ref>{{cite book|last=Anderson|first=Perry|title=Passages from antiquity to feudalism|publisher=Verso|year=1996|isbn=1859841074|page=141}}</ref> Den wèst Oropa sklabitut a kasi disparsé pa final di e [[Edad Media|époka medieval]].<ref>[https://web.archive.org/web/20060226095348/http://historymedren.about.com/library/weekly/aa012698.htm Slavery in the Middle Ages]. Historymedren.about.com</ref> Komersio di katibu a wòrdu hasí ilegal den 1102 na Inglatera.<ref>[http://www.buildinghistory.org/bristol/saxonslaves.shtml The Saxon Slave-Market]. First published in ''Bristol Magazine'' July 2006.</ref> Na Skandinavia esaki a pasa meimei di [[siglo 14]].<ref>[http://runeberg.org/nfcj/0106.html Träldom]. Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind – Urakami /159–160, 1920. (In Swedish)</ref>[[File:Rugendas_-_Chatimens_domestiques.jpg|220px|thumb|Katibunan ku ta bezig ta wordu kastigá domestikamente]] Den ost Oropa sklabitut a persisti mas largu. Sklabitut den [[Polonia]] a wòrdu abolí den [[siglo 15]]; den [[Lituania]] a wòrdu formalmente abolí den 1588; akinan el a wòrdu remplasá dor di un sistema di siervo kaminda personanan ta mara na un doño di tereno a kambio di protekshon i e derecho pa kultiva e tera. Sklabitut a keda un institushon grandi den [[Rusia]] te na aña 1723 ora ku Pedro I a konvertí e katibunan di kas den siervonan. Katibunan agrikultor di Rusia a wòrdu ofisialmente konvertí den siervo mas promé den 1679.<ref>[http://www.britannica.com/blackhistory/article-24160 Historical survey > Ways of ending slavery]. ''Encyclopædia Britannica.''</ref> E mas ku 23 mion siervonan den mannan privá na Rusia a wòrdu libra for di nan maestronan den 1861 dor di un edikto di Alexander II.<ref name="slavery">"[http://www.britannica.com/EBchecked/topic/548305/slavery Slavery (sociology)]". Encyclopædia Britannica.</ref> Siervonan di estado a wòrdu emansipá den 1866.<ref>Mee, Arthur; Hammerton, J. A.; Innes, Arthur D.;[http://www.archive.org/stream/harmsworthhistor07meea/harmsworthhistor07meea_djvu.txt "Harmsworth history of the world: Volume 7"], 1907, Carmelite House, London; at page 5193.</ref> Segun Robert Davis, entre 1 i 1.25 mion oropeo a wòrdu kaptura dor di piratanan berber i bendí komo katibu den nort Áfrika i e [[Imperio Otomano]] entre e siglonan 16 i 19.<ref>"''[http://books.google.com/books?id=5q9zcB3JS40C&pg=PR14&dq&hl=en#v=onepage&q=&f=false Christian Slaves, Muslim Masters: White Slavery in the Mediterranean, the Barbary Coast and Italy, 1500–1800]''". Robert Davis (2004) ISBN 1-4039-4551-9</ref><ref>Rees Davies, [http://www.bbc.co.uk/history/british/empire_seapower/white_slaves_02.shtml British Slaves on the Barbary Coast], [[BBC]], July 1, 2003</ref> Tambe tabatin un komersio ekstensivo den katibunan kristian den e region di [[Laman Pretu]] pa algun siglo te ora ku e Kanato di Krimea a wòrdu destruí dor di e [[Imperio ruso]] den 1783. Den e añanan 1570 serka di 20.000 katibu tabata wòrdu bendí pa aña na e haf di Teodosia.<ref>[https://web.archive.org/web/20170504102244/http://coursesa.matrix.msu.edu/~fisher/hst373/readings/inalcik6.html Halil Inalcik. "Servile Labor in the Ottoman Empire"] in A. Ascher, B. K. Kiraly, and T. Halasi-Kun (eds), The Mutual Effects of the Islamic and Judeo-Christian Worlds: The East European Pattern, Brooklyn College, 1979, pp. 25–43.</ref> === Sklabitut den Áfrika === Den e estadonan islámiko di wèst Sudan, inkluyendo [[Ghana]] (750-1076), [[Mali]] (1235-1645), Segou (1712-1861) i Songhai (1275-1591), mas o menos un tersera parti di e [[poblashon]] tabata katibu. Den Senegambia, entre 1300 i 1900, serka di un tersera parti di e poblashon tabata sklabisá. [[File:AfricanSlavesTransport.jpg|240px|left|thumb|Transporte di katibunan na Áfrika.]] Na [[Sierra Leone]] den siglo 19 mas o menos mitar di e poblashon tabata konsistí di katibu. Den siglo 19 por lo menos mitar di e poblashon tabata sklabisá bou di e hendenan Duala di [[Kamerun]], e Igbo i otro pueblonan di e Riu Niger, Kongo i e reinado Kasanje i Chokwe di [[Angola]]. Bou di e Ashanti i Yoruba un tersera parti di e poblashon tabata katibu.<ref name=Britannica>[http://www.britannica.com/blackhistory/article-24157 Welcome to Encyclopædia Britannica's Guide to Black History]</ref> Entre 65% pa 90% di e poblashon arabe-swahili di [[Zanzibar]] tabata sklabisá. E sosiedat kontra sklabitut a estimá ku tabatin un kantidat di 2 mion katibu na [[Etiopia]] den kuminsamentu di 1930, esaki for di un poblashon total di entre 8 pa 16 mion hende.<ref name="twentieth1">[https://web.archive.org/web/20110515192003/http://www.yale.edu/glc/events/cbss/Miers.pdf Twentieth Century Solutions of the Abolition of Slavery]</ref> == Komersio di katibu transatlántiko == [[File:Triangular trade.png|thumb|[[Komersio triangular]] entre [[Oropa]] (west), [[Afrika]] i [[Amérika|kontinente Amérika]]]] {{See also|Mira tambe: [[Komersio triangular]]}} Sklabitut probablemente tabata prominente na otro partinan di Áfrika hopi tempu promé ku e komienso di e tráfiko di katibu transatlántiko.<ref name=Brit>[http://www.britannica.com/blackhistory/article-24157 Historical survey > Slave societies]. ''Encyclopædia Britannica.''</ref> E siudat marítimo di [[Lagos]], [[Portugal]] tabata e promé merkado di katibu krea den Portugal pa e benta di katibunan importá for di e partinan nort di [[Mauretania]].<ref name="Goodman">Goodman, Joan E. (2001). [http://books.google.com/books?id=Ziv7J90u-mAC&pg=PT14&dq=Lagos,+Portugal+first+slave+market&sig=VEEkBG7i9zL9OzT36EtwdIl4ono A Long and Uncertain Journey: The 27,000 Mile Voyage of Vasco Da Gama]. Mikaya Press, ISBN 0-9650493-7-X.</ref><ref name="Oliveira">de Oliveira Marques, António Henrique R. (1972). ''History of Portugal''. [[Columbia University Press]], ISBN 0-231-03159-9, p. 158-160, 362–370.</ref> Pa aña 1552 katibunan pretu afrikano tabata suma un 10% di e poblashon total di [[Lisboa]].<ref>Thomas Foster Earle, K. J. P. Lowe "Black Africans in Renaissance Europe" p.157 [http://books.google.com/books?id=d2dN5vh2200C&pg=PA156&dq=slaves+black+in+portugal#PPA157,M1 Google]</ref><ref>David Northrup, "Africa's Discovery of Europe" p.8 ([http://books.google.com/books?id=RzJzjQ4eOgQC&pg=PA8&dq=lisbon+balck+slaves+percent Google])</ref> Den e di dos mitar di siglo 16 e korona a kibra su monopolio riba komersio di katibu i e atenshon di e komersio oropeo den katibunan afrikano a move di importashon na Oropa pa transportashon direktamente na [[Kolonialismo|kolonianan]] tropikal den e Amerikanan. Den e kaso di Portugal, espesialmente [[Brasil]].<ref name="Oliveira" /> Den e siglo 15 un tersera parti di e katibunan tabata wòrdu rebendí na e merkado afrikano a kambio di oro.<ref>Klein, Herbert. ''The Atlantic Slave Trade''.</ref> [[File:Stedman-hanging.jpg|210px|left|thumb|Un katibu kologa bibu na di su repchi.]] E [[Spaña|spañonan]] tabatin ku bringa kontra e sivilisashonnan komparativamente poderoso di e Mundu Nobo. Pero e konkista spaño di e hendenan indígena di e Amerikanan a wòrdu fasilitá tambe dor di malesanan ku a plama dor ku e hendenan indígena no tabatin inmunidat natural kontra esakinan.<ref>[https://web.archive.org/web/20080907093641/http://www.ucpress.edu/books/pages/9968/9968.ch01.html David A. Koplow Smallpox The Fight to Eradicate a Global Scourge]</ref> Nativonan a wòrdu huza komo trahadó forsá, pero e malesanan a kousa un skarsedat di trahadó loke a pone ku e kolonistanan spaño a meskla gradualmente den e komersio di katibu transatlántiko. E promé oropeonan ku a usa katibunan afrikano den e Mundu Nobo tabata e spañonan ku a usa nan komo trahadó riba islanan manera [[Cuba]] i [[Hispañola]] kaminda e kaida alarmante di e poblashon indígena a kousa e promé leinan real protehando e poblashon indígena. E promé katibunan afrikano a yega Hispaniola den aña 1501.<ref>[https://web.archive.org/web/20061003165601/http://www.ukcouncilhumanrights.co.uk/webbook-chap1.html HEALTH IN SLAVERY]</ref> E tráfiko di katibu transatlántiko a yega su punto mas altu na final di [[siglo 18]] ora ku e kantidat mas grandi di katibunan a wòrdu kapturá durante ekspedishonnan den e interior di wèst Áfrika. E ekspedishonnan aki tabata wòrdu kondusí tipikamente dor di reinonan afrikano, manera e Imperio Oyo (Yoruba), e Imperio Ashanti,<ref>"[http://www.nytimes.com/2010/04/23/opinion/23gates.html Ending the Slavery Blame-Game]". The New York Times. April 22, 2010.</ref> e Reino di Dahomey<ref>[http://www.metmuseum.org/toah/hd/slav/hd_slav.htm The Transatlantic Slave Trade] Alexander Ives Bortolot. Department of Art History and Archaeology, Columbia University.</ref> i e Konfederashon Aro.<ref>[http://countrystudies.us/nigeria/7.htm Nigeria – The Slave Trade]. Source: ''U.S. Library of Congress.''</ref> Oropeonan kasi nunka tabata drenta e interior afrikano dor di resistensia pisá afrikano. E katibunan tabata wòrdu tresé na lugánan kostal kaminda nan tabata wòrdu kambiá pa bienes nan. Mas o menos 12 mion afrikano a wòrdu transportá pa e Amerikanan entre e [[siglo 16|siglonan 16]] i [[siglo 19|19]].<ref>{{cite book |last=Ronald Segal |title=The Black Diaspora: Five Centuries of the Black Experience Outside Africa |year=1995 |publisher=Farrar, Straus and Giroux |location=New York |isbn=0-374-11396-3 |page=4 |quote=It is now estimated that 11,863,000 slaves were shipped across the Atlantic. [Note in original: Paul E. Lovejoy, "The Impact of the Atlantic Slave Trade on Africa: A Review of the Literature," in ''Journal of African History'' 30 (1989), p. 368.] ... It is widely conceded that further revisions are more likely to be upward than downward. }}</ref> For di esakinan, banda di 645.000 a wòrdu hibá pa loke awor ta e [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. E kantidad mas grandi di katibu a wòrdu hibá Brasil.<ref>Stephen D. Behrendt, David Richardson, and David Eltis, [[W. E. B. Du Bois Institute|W. E. B. Du Bois Institute for African and African-American Research]], [[Harvard University]]. Based on "records for 27,233 voyages that set out to obtain slaves for the Americas". {{cite book|last=Stephen Behrendt|title=Africana: The Encyclopedia of the African and African American Experience|year=1999|publisher=Basic Civitas Books|location=New York|isbn=0-465-00071-1|chapter=Transatlantic Slave Trade|quote=}}</ref> Tabatin mas hende pretu liber ku katibu na Brasil. Al kontrario di esaki na Cuba hendenan pretu liber tabata konsistí di solamente un 15% di e poblashon na 1827; na Saint-Domingue (kolonia franses awendia konosí komo [[Haiti]]) esaki tabata solamente 5% na 1789.<ref>"[http://www.history.com/encyclopedia.do?articleId=200351 AFRICAN-AMERICANS]". History.com.</ref> Un mei mion katibu, mayoria di nan nasí na Áfrika a traha riba e plantashonnan di Saint-Domingue.<ref>[https://web.archive.org/web/20120304221956/http://www.sfgate.com/cgi-bin/article.cgi?file=/c/a/2004/05/30/CMGKG6F3UV1.DTL Birth of a Nation / "Has the bloody 200-year history of Haiti doomed it to more violence?"], ''[[San Francisco Chronicle]]'', May 30, 2004.</ref> == Lista di katibu == * [[Karpata]] * [[Virginie Gameren]] * [[Eleutheria Ana de Palm]] * [[Tula]] * [[Virginia Demetricia]] {{Appendix}} [[Category:Historia]] mfypptlgmaaqvo7lafor436zoefnbzc Klein Kòrsou 0 3056 197166 196434 2026-07-14T13:36:19Z Kallmemel 14000 titulo: Medio Ambiente>Ekoregion 197166 wikitext text/x-wiki {{infobox isla | variante=c | imagen2 = LighthouseOnKleinCuracao.jpg | descripcion2= E faro riba e isla di Klein Kòrsou | zoom = 8 }} '''Klein Kòrsou''' ta un isla chiki sin habitante mas o ménos dies kilometer sùitost di [[Kòrsou]]. E tin un área di 1.7 kilometer kuadrá, un largura di mas o menos 2 kilometer i mei i e hanchura di mas grandi ta mas menos 750 meter. Klein Kòrsou ta prinsipalmente konosí pa [[fosfat]] ku tabata wòrdu haña ariba e isla. Na aña 1913 a stop ku su explotashon. Riba e isla tin un [[faro di Klein Kòrsou|faro di 20 meter]], un edifisio di karentena i un kantidat di kas di piskadó. Tambe tin un kantidat di graf na kosta nortwèst i na parti sùit i tin dos pos di awa dushi. Riba e [[Bandera di Kòrsou|bandera]] di e isla di Kòrsou tin un strea chikí ku ta simbolisá Klein Kòrsou. ==Historia== E isla a wòrdu usa den pasado komo un lugá pa wanta den [[karantena]] katibunan ku tin malesa promé ku nan yega riba e isla di Kòrsou, tambe tabata dera e katibunan morto riba e isla. Na 1871 e minero [[Estadonan Uni di Amérika|merikano]] [[John Godden]] a yega aksidentalmente riba e isla komo e tabata en realidat riba ruta pa [[Boneiru]] pa bai buska fosfaat. Ora e la yega na e isla e la mira ku e tambe den un kantidat di fosfaat basta grandi. Di 1871 pa 1888 a mina mas ku 90.000 ton di fosfat hiba [[Oropa]]. E isla a keda un isla di piskado te ku a añanan 80 di [[siglo 20|siglo binti]] ora varios operadornan di boto a kuminsa hiba turista na e isla pa landa i [[Sambuyamentu|sambuya]]. ==Ekoregion== E webunan di e parhanan riba e isla a wòrdu rekohé dor di hendenan ku a bishitá e isla. Un prohibishon riba esaki a wòrdu emití na 1737. Pa hende blanku esaki tabata wòrdu kastigá ku un but, pa katibu pretu i mulatonan ku sota i un aña di trabou duru den e saliñanan di Boneiru. E motibu pa esaki tabata ku e meuchinan chikitu tabata kumpli ku un funshon marítimo: ora botonan tabata aserka nan tabata bula den direkshon di nan ku un gritu, di manera ku e tripulashonnan tabata sa ku nan tabata den bisindario di e isla i por a tuma medidanan na tempu pa evitá naufragio. Unabes ku e fosfat a kaba, e nivel di e isla a baha, i e poblashonnan di para di laman a baha drástikamente. Un tempu tabata permití kabritu pa kana rònt riba e isla, loke a kontribuí na su desertifikashon. E kabritunan a wòrdu eradiká na 1996, meskos ku pushinan salbahe pa 2004.<ref name=bli/> Reforestashon ta wòrdu realisá dor di [[CARMABI]], Kòrsou. Na 2018, e isla a wòrdu designá komo un sitio protehá di Ramsar.<ref name="RSIS">{{Cite web|title=Klein Curaçao|website=[[Ramsar Convention|Ramsar]] Sites Information Service|url=https://rsis.ramsar.org/ris/2355|accessdate=6 September 2018}}</ref> === Important Bird Area === El a wòrdu asigná tambe komo un "[[Important Bird Area]]" dor di BirdLife International komo un sitio di nèshi pa e meuchi chikitu (''sternula antillarum''), miéntras ku su kostanan ta wòrdu usá temporalmente pa kantidatnan grandi di paranan migratorio. Ku e eliminashon di e kabritu i pushinan, e isla tin e potensial pa bira un lugá importante pa traha nèshi di paranan di laman. Ademas, karèt, kawana i turtuga di laman bèrdè ta traha nèshi riba e playanan di e isla.<ref name=bli>{{cite web |url=http://datazone.birdlife.org/site/factsheet/klein-curaçao-curaçao-iba-curaçao-(to-netherlands)|title= Klein Curaçao, Curaçao|author=<!--Not stated--> |date=2007 |website= BirdLife Data Zone|publisher= BirdLife International|access-date= }}</ref> {{Appendix}} {{Antias Hulandes}} [[Category:Kòrsou]] [[Kategoria:Important Bird Area]] ti8tnpc9davao4etk335v8kn0k8c3kf Ceddanne Rafaela 0 9182 197181 119988 2026-07-14T14:39:09Z Caribiana 8320 ampliashon 197181 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Ceddanne Chipper Nicasio Marte (Dani) Rafaela''' (☆ [[18 di sèptèmber]] [[2000]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]]. E ta hunga den posishon di senterfielder pa e ekipo [[Boston Red Sox]] den [[Major League Baseball|MLB]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. El a hasi su debut den MLB na 2023. == Bida i karera == Ceddanne Rafaela a nase na Kòrsou komo yu di Recheline i Cezan Rafaela. Na 2012 el a partisipá den e selekshon di [[Kòrsou]] den [[Little League World Series]], representando e region karibense.<ref>{{citeer web|url=https://nesn.com/2023/02/red-sox-prospect-outlook-can-ceddanne-rafaela-exceed-insane-2022-season/ |titel=Red Sox Prospect Outlook: Can Ceddanne Rafaela Exceed Insane 2022 Season? |auteur=Keagan Stiefel |werk=NESN |datum=2023-02-08|bezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Na yüli 2017 el a firma ku Boston Red Sox komo agente internashonal liber.<ref>{{citeer web | url=https://www.bostonglobe.com/2022/04/28/sports/red-sox-most-improbable-prospect-is-power-hitting-5-8-utilityman-ceddanne-rafaela/ | title=Red Sox' most improbable prospect is power-hitting 5-8 utilityman Ceddanne Rafaela - the Boston Globe | werk=The Boston Globe}}</ref> El a debutá profeshonalmente na 2018 ku e Liga [[Republika Dominikano|dominikano]] di zomer di Red Sox. Na 2019, el a hunga pa Gulf Coast Red Sox i Lowell Spinners. Rafaela no a hunga den 2020 pa motibu di kanselashon di e temporada di Liga Menor pavia di e [[pandemia di COVID-19]]. Na sèptèmber 2022 el a sali hungadó di aña den Liga Menor di Red Sox. Na yanüari 2023, Rafaela a ser posishoná na e di 71 lugá riba e lista di e top 100 prospektonan di beisbòl di "Baseball America".<ref>{{citeer web |url=https://www.bostonglobe.com/2023/01/21/sports/this-is-how-we-ranked-30-major-league-managers/ |titel=Sunday Baseball Notes |auteur=Peter Abraham |werk=The Boston Globe |url-access=limited |datum=2023-01-21 |bezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 13 di mei, Rafaela a fiha un rèkert di frankisia despues di a hòrta seis base den un wega kontra e Somerset Patriots - na prinsipio el a ser kreditá ku shete hòrta, pero un a ser kita pa motibu di indiferensia defensivo. Dia 28 di ougùstùs, el a hasi su debut den MLB. Rafaela a wòrdu inkluí komo parti di e roster di e dia di apertura di Boston pa kuminsá e temporada di 2024.<ref>{{citeer web|url=https://www.bostonglobe.com/2024/03/23/sports/red-sox-ceddanne-rafaela/ |titel=Red Sox name Ceddanne Rafaela to Opening Day roster |auteur=Alex Speier |werk=The Boston Globe |datum=2024-03-23 |vezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 8 di aprel 2024, Rafaela a firma un kontrato di ekstension ku Red Sox di $50 mion pa ocho aña, ku ta pone ku e lo keda den e ekipo te ku temporada 2031.<ref>{{Citeer web |titel=Rookie Rafaela agrees to 8-year extension with Red Sox (source) |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-contract-extension |bezochtdatum=2024-04-11 |werk=MLB.com}}</ref> Dia 10 di yüli 2026, Rafaela a wòrdu selektá pa hunga den e "MLB All-Star Game 2026", remplasando e outfielder leshoná Aaron Judge.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=July 10, 2026 |title=First-time All-Star Rafaela joins fellow Red Sox Contreras, Suarez, Chapman |url=https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260710200005/https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |access-date=July 14, 2026 |archive-date=July 10, 2026 |website=MLB.com}}</ref> ===Internashonal=== Na yüli 2025, Rafaela a komprometé pa hunga pa e [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]] den World Baseball Classic 2026<ref>{{Cite web |last=Stiefel |first=Keagan |date=July 13, 2025 |title=Red Sox's Ceddanne Rafaela To Participate In 2026 WBC |url=https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251024095402/https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |access-date=|archive-date=October 24, 2025 |website=NESN}}</ref>, i na febrüari 2026, el a wòrdu konfirmá formalmente den e ekipo di Hulanda.<ref>{{Cite web |last=Clair |first=Michael |date=February 5, 2026 |title=LIVE: Rosters for World Baseball Classic being unveiled (MLB Network) |url=https://www.mlb.com/world-baseball-classic/news/world-baseball-classic-2026-schedule-dates-times-rosters |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela a hunga den kuater wega di e torneo, el a skor .176/.222/.176 ora ku Hulanda a kaba 1-3 i a keda eliminá den pool play.<ref>{{Cite web |last=Leger |first=Justin |date=March 18, 2026 |title=Abreu, Anthony among Red Sox players who shined in World Baseball Classic |url=https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092500/https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |access-date= |archive-date=April 3, 2026 |website=NBC Sports Boston}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=March 11, 2026 |title=Israel tops Netherlands as both countries close Classic with something to celebrate |url=https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092601/https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |access-date=|archive-date=April 3, 2026 |website=MLB.com}}</ref> == Link eksterno == * [https://www.mlb.com/player/ceddanne-rafaela-678882 Ceddanne Rafaela #43] riba MLB.com {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Rafaela, Ceddanne}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] 1jdqn39ds8pkvygfh0ab0uhp5wv8kdk 197182 197181 2026-07-14T14:39:38Z Caribiana 8320 197182 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''Ceddanne Chipper Nicasio Marte (Dani) Rafaela''' (☆ [[18 di sèptèmber]] [[2000]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]]. E ta hunga den posishon di senterfielder pa e ekipo [[Boston Red Sox]] den [[Major League Baseball|MLB]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. El a hasi su debut den MLB na 2023. == Bida i karera == Ceddanne Rafaela a nase na Kòrsou komo yu di Recheline i Cezan Rafaela. Na 2012 el a partisipá den e selekshon di [[Kòrsou]] den [[Little League World Series]], representando e region karibense.<ref>{{citeer web|url=https://nesn.com/2023/02/red-sox-prospect-outlook-can-ceddanne-rafaela-exceed-insane-2022-season/ |titel=Red Sox Prospect Outlook: Can Ceddanne Rafaela Exceed Insane 2022 Season? |auteur=Keagan Stiefel |werk=NESN |datum=2023-02-08|bezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Na yüli 2017 el a firma ku Boston Red Sox komo agente internashonal liber.<ref>{{citeer web | url=https://www.bostonglobe.com/2022/04/28/sports/red-sox-most-improbable-prospect-is-power-hitting-5-8-utilityman-ceddanne-rafaela/ | title=Red Sox' most improbable prospect is power-hitting 5-8 utilityman Ceddanne Rafaela - the Boston Globe | werk=The Boston Globe}}</ref> El a debutá profeshonalmente na 2018 ku e Liga [[Repúblika Dominikano|dominikano]] di zomer di Red Sox. Na 2019, el a hunga pa Gulf Coast Red Sox i Lowell Spinners. Rafaela no a hunga den 2020 pa motibu di kanselashon di e temporada di Liga Menor pavia di e [[pandemia di COVID-19]]. Na sèptèmber 2022 el a sali hungadó di aña den Liga Menor di Red Sox. Na yanüari 2023, Rafaela a ser posishoná na e di 71 lugá riba e lista di e top 100 prospektonan di beisbòl di "Baseball America".<ref>{{citeer web |url=https://www.bostonglobe.com/2023/01/21/sports/this-is-how-we-ranked-30-major-league-managers/ |titel=Sunday Baseball Notes |auteur=Peter Abraham |werk=The Boston Globe |url-access=limited |datum=2023-01-21 |bezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 13 di mei, Rafaela a fiha un rèkert di frankisia despues di a hòrta seis base den un wega kontra e Somerset Patriots - na prinsipio el a ser kreditá ku shete hòrta, pero un a ser kita pa motibu di indiferensia defensivo. Dia 28 di ougùstùs, el a hasi su debut den MLB. Rafaela a wòrdu inkluí komo parti di e roster di e dia di apertura di Boston pa kuminsá e temporada di 2024.<ref>{{citeer web|url=https://www.bostonglobe.com/2024/03/23/sports/red-sox-ceddanne-rafaela/ |titel=Red Sox name Ceddanne Rafaela to Opening Day roster |auteur=Alex Speier |werk=The Boston Globe |datum=2024-03-23 |vezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 8 di aprel 2024, Rafaela a firma un kontrato di ekstension ku Red Sox di $50 mion pa ocho aña, ku ta pone ku e lo keda den e ekipo te ku temporada 2031.<ref>{{Citeer web |titel=Rookie Rafaela agrees to 8-year extension with Red Sox (source) |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-contract-extension |bezochtdatum=2024-04-11 |werk=MLB.com}}</ref> Dia 10 di yüli 2026, Rafaela a wòrdu selektá pa hunga den e "MLB All-Star Game 2026", remplasando e outfielder leshoná Aaron Judge.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=July 10, 2026 |title=First-time All-Star Rafaela joins fellow Red Sox Contreras, Suarez, Chapman |url=https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260710200005/https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |access-date=July 14, 2026 |archive-date=July 10, 2026 |website=MLB.com}}</ref> ===Internashonal=== Na yüli 2025, Rafaela a komprometé pa hunga pa e [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]] den World Baseball Classic 2026<ref>{{Cite web |last=Stiefel |first=Keagan |date=July 13, 2025 |title=Red Sox's Ceddanne Rafaela To Participate In 2026 WBC |url=https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251024095402/https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |access-date=|archive-date=October 24, 2025 |website=NESN}}</ref>, i na febrüari 2026, el a wòrdu konfirmá formalmente den e ekipo di Hulanda.<ref>{{Cite web |last=Clair |first=Michael |date=February 5, 2026 |title=LIVE: Rosters for World Baseball Classic being unveiled (MLB Network) |url=https://www.mlb.com/world-baseball-classic/news/world-baseball-classic-2026-schedule-dates-times-rosters |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela a hunga den kuater wega di e torneo, el a skor .176/.222/.176 ora ku Hulanda a kaba 1-3 i a keda eliminá den pool play.<ref>{{Cite web |last=Leger |first=Justin |date=March 18, 2026 |title=Abreu, Anthony among Red Sox players who shined in World Baseball Classic |url=https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092500/https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |access-date= |archive-date=April 3, 2026 |website=NBC Sports Boston}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=March 11, 2026 |title=Israel tops Netherlands as both countries close Classic with something to celebrate |url=https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092601/https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |access-date=|archive-date=April 3, 2026 |website=MLB.com}}</ref> == Link eksterno == * [https://www.mlb.com/player/ceddanne-rafaela-678882 Ceddanne Rafaela #43] riba MLB.com {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Rafaela, Ceddanne}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] ewvmgdhazzz3km9j2uhnnzp9f9w7e5z 197183 197182 2026-07-14T15:19:40Z Caribiana 8320 infobox agrega + ampliashon 197183 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox deportista | nomber = <!-- default: titulo di pagina --> | imagen = Cedanne Rafaela (LHWWCzjI6uM).jpg | descripcion = <!-- Seccion di informacion personal --> | nomber completo = Ceddanne Chipper Nicasio Marte Rafaela | alias = | fecha nacemento = | luga nacemento = | pais = {{CUW}} | residencia = {{USA}} | deporte = [[beisbòl]] | descripcion = Rafaela na [[World Baseball Classic]] 2026 <!-- Seccion di famia --> | mayornan = Recheline Rafaela<br>Cezan Rafaela | ruman = | casa = | yui = | nacionalidad_dep= {{NLD}} | disciplina = senterfielder | ekipo_dep = [[Boston Red Sox]] }} '''Ceddanne Chipper Nicasio Marte (Dani) Rafaela''' (☆ [[18 di sèptèmber]] [[2000]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]]. E ta hunga den posishon di senterfielder pa e ekipo [[Boston Red Sox]] den [[Major League Baseball|MLB]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. El a hasi su debut den MLB na 2023. == Bida i karera == Ceddanne Rafaela a nase na Kòrsou komo yu di Recheline i Cezan Rafaela. Ambos mayor a hunga terser base: su mama den timnan di sòftbòl kompetitivo i su tata den beisbòl semi-profeshonal.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=October 7, 2024 |title=For Rafaela, this game is a family affair |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-honoring-parents-on-players-weekend |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023224517/https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-honoring-parents-on-players-weekend |archive-date=October 23, 2025 |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela tin un ruman hòmber mas grandi ku a hunga beisbòl na North Central Missouri College i den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|liga di zomer di Kòrsou]], i un ruman muhé mas yòn.<ref>{{Cite web |last=Smith |first=Christopher |date=July 12, 2025 |title=Red Sox hero Ceddanne Rafaela gives biggest defender 'goosebumps' with walkoff HR |url=https://www.masslive.com/redsox/2025/07/red-sox-hero-ceddanne-rafaela-gives-biggest-defender-goosebumps-with-walkoff.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023225606/https://www.masslive.com/redsox/2025/07/red-sox-hero-ceddanne-rafaela-gives-biggest-defender-goosebumps-with-walkoff.html |access-date= |archive-date=October 23, 2025 |website=MassLive.com}}</ref><ref>{{Cite web |last=van Zon |first=Rogier |date=September 22, 2014 |title=Pirates kampioen van Curaçao, Balentina MVP |url=https://www.honkbalsitearchief.nl/n/2014/09/22/pirates-kampioen-van-curacao-balentina-mvp/9617/index.html |trans-title=Pirates are Curaçao champions; Balentina is MVP |access-date= |website=Nederlandse honkbalsite |language=nl}}</ref> Komo hóben, Rafaela a hunga den Pariba Little League y a representá e region di Karibe ku su ekipo den [[Little League World Series]] 2012; Kòrsou a yega e di tres buèlta di e kompetensia promé ku el a wòrdu eliminá pa México.<ref>{{Cite web |last=Logan |first=Daniel |date=August 23, 2023 |title=From Willemstad to Worcester, Ceddanne Rafaela Stars Wherever He Goes |url=https://www.sikids.com/kid-reporter/from-willemstad-to-worcester-ceddanne-rafaela-stars-wherever-he-goes |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023225109/https://www.sikids.com/kid-reporter/from-willemstad-to-worcester-ceddanne-rafaela-stars-wherever-he-goes |access-date= |archive-date=October 23, 2025 |website=SI Kids.com}}</ref> Na yüli 2017 el a firma ku Boston Red Sox komo agente internashonal liber.<ref>{{citeer web | url=https://www.bostonglobe.com/2022/04/28/sports/red-sox-most-improbable-prospect-is-power-hitting-5-8-utilityman-ceddanne-rafaela/ | title=Red Sox' most improbable prospect is power-hitting 5-8 utilityman Ceddanne Rafaela - the Boston Globe | werk=The Boston Globe}}</ref> El a debutá profeshonalmente na 2018 ku e Liga [[Repúblika Dominikano|dominikano]] di zomer di Red Sox. Na 2019, el a hunga pa Gulf Coast Red Sox i Lowell Spinners. Rafaela no a hunga den 2020 pa motibu di kanselashon di e temporada di Liga Menor pavia di e [[pandemia di COVID-19]]. Na sèptèmber 2022 el a sali hungadó di aña den Liga Menor di Red Sox. Na yanüari 2023, Rafaela a ser posishoná na e di 71 lugá riba e lista di e top 100 prospektonan di beisbòl di "Baseball America".<ref>{{citeer web |url=https://www.bostonglobe.com/2023/01/21/sports/this-is-how-we-ranked-30-major-league-managers/ |titel=Sunday Baseball Notes |auteur=Peter Abraham |werk=The Boston Globe |url-access=limited |datum=2023-01-21 |bezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 13 di mei, Rafaela a fiha un rèkert di frankisia despues di a hòrta seis base den un wega kontra e Somerset Patriots - na prinsipio el a ser kreditá ku shete hòrta, pero un a ser kita pa motibu di indiferensia defensivo. Dia 28 di ougùstùs, el a hasi su debut den MLB. Rafaela a wòrdu inkluí komo parti di e roster di e dia di apertura di Boston pa kuminsá e temporada di 2024.<ref>{{citeer web|url=https://www.bostonglobe.com/2024/03/23/sports/red-sox-ceddanne-rafaela/ |titel=Red Sox name Ceddanne Rafaela to Opening Day roster |auteur=Alex Speier |werk=The Boston Globe |datum=2024-03-23 |vezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 8 di aprel 2024, Rafaela a firma un kontrato di ekstension ku Red Sox di $50 mion pa ocho aña, ku ta pone ku e lo keda den e ekipo te ku temporada 2031.<ref>{{Citeer web |titel=Rookie Rafaela agrees to 8-year extension with Red Sox (source) |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-contract-extension |bezochtdatum=2024-04-11 |werk=MLB.com}}</ref> Rafaela a terminá e temporada regular 2025 ku un promedio di bateo di .249, 16 homerun, i 63 RBI. El a gana e premio pa senterfielder "Fielding Bible Award" dia 23 di òktober<ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=October 27, 2025 |title=Winners of the 2025 Fielding Bible Awards announced |url=https://www.mlb.com/news/fielding-bible-awards-for-2025 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251027203724/https://www.mlb.com/news/fielding-bible-awards-for-2025 |access-date=|archive-date=October 27, 2025 |website=MLB.com}}</ref> i e premio pa senterfielder di AL "Gold Glove Award" dia 2 di novèmber.<ref>{{Cite web |last=Randhawa |first=Manny |date=November 2, 2025 |title=9 first-timers highlight 2025 Gold Glove winners |url=https://www.mlb.com/news/2025-gold-glove-award-winners |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251103024818/https://www.mlb.com/news/2025-gold-glove-award-winners |access-date=|archive-date=November 3, 2025 |website=MLB.com}}</ref> Dia 10 di yüli 2026, Rafaela a wòrdu selektá pa hunga den e "MLB All-Star Game 2026", remplasando e outfielder leshoná Aaron Judge.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=July 10, 2026 |title=First-time All-Star Rafaela joins fellow Red Sox Contreras, Suarez, Chapman |url=https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260710200005/https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |access-date=July 14, 2026 |archive-date=July 10, 2026 |website=MLB.com}}</ref> ===Internashonal=== Na yüli 2025, Rafaela a komprometé pa hunga pa e [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]] den World Baseball Classic 2026<ref>{{Cite web |last=Stiefel |first=Keagan |date=July 13, 2025 |title=Red Sox's Ceddanne Rafaela To Participate In 2026 WBC |url=https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251024095402/https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |access-date=|archive-date=October 24, 2025 |website=NESN}}</ref>, i na febrüari 2026, el a wòrdu konfirmá formalmente den e ekipo di Hulanda.<ref>{{Cite web |last=Clair |first=Michael |date=February 5, 2026 |title=LIVE: Rosters for World Baseball Classic being unveiled (MLB Network) |url=https://www.mlb.com/world-baseball-classic/news/world-baseball-classic-2026-schedule-dates-times-rosters |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela a hunga den kuater wega di e torneo, el a skor .176/.222/.176 ora ku Hulanda a kaba 1-3 i a keda eliminá den pool play.<ref>{{Cite web |last=Leger |first=Justin |date=March 18, 2026 |title=Abreu, Anthony among Red Sox players who shined in World Baseball Classic |url=https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092500/https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |access-date= |archive-date=April 3, 2026 |website=NBC Sports Boston}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=March 11, 2026 |title=Israel tops Netherlands as both countries close Classic with something to celebrate |url=https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092601/https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |access-date=|archive-date=April 3, 2026 |website=MLB.com}}</ref> == Link eksterno == * [https://www.mlb.com/player/ceddanne-rafaela-678882 Ceddanne Rafaela #43] riba MLB.com {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Rafaela, Ceddanne}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] ej92aqhm4rvst2s1j9r7lufsqfo75pc 197184 197183 2026-07-14T15:24:59Z Caribiana 8320 wikilink 197184 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox deportista | nomber = <!-- default: titulo di pagina --> | imagen = Cedanne Rafaela (LHWWCzjI6uM).jpg | descripcion = <!-- Seccion di informacion personal --> | nomber completo = Ceddanne Chipper Nicasio Marte Rafaela | alias = | fecha nacemento = | luga nacemento = | pais = {{CUW}} | residencia = {{USA}} | deporte = [[beisbòl]] | descripcion = Rafaela na [[World Baseball Classic]] 2026 <!-- Seccion di famia --> | mayornan = Recheline Rafaela<br>Cezan Rafaela | ruman = | casa = | yui = | nacionalidad_dep= {{NLD}} | disciplina = senterfielder | ekipo_dep = [[Boston Red Sox]] }} '''Ceddanne Chipper Nicasio Marte (Dani) Rafaela''' (☆ [[18 di sèptèmber]] [[2000]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]]. E ta hunga den posishon di senterfielder pa e ekipo [[Boston Red Sox]] den [[Major League Baseball|MLB]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. El a hasi su debut den MLB na 2023. == Bida i karera == Ceddanne Rafaela a nase na Kòrsou komo yu di Recheline i Cezan Rafaela. Ambos mayor a hunga terser base: su mama den timnan di sòftbòl kompetitivo i su tata den beisbòl semi-profeshonal.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=October 7, 2024 |title=For Rafaela, this game is a family affair |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-honoring-parents-on-players-weekend |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023224517/https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-honoring-parents-on-players-weekend |archive-date=October 23, 2025 |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela tin un ruman hòmber mas grandi ku a hunga beisbòl na North Central Missouri College i den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|liga di zomer di Kòrsou]], i un ruman muhé mas yòn.<ref>{{Cite web |last=Smith |first=Christopher |date=July 12, 2025 |title=Red Sox hero Ceddanne Rafaela gives biggest defender 'goosebumps' with walkoff HR |url=https://www.masslive.com/redsox/2025/07/red-sox-hero-ceddanne-rafaela-gives-biggest-defender-goosebumps-with-walkoff.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023225606/https://www.masslive.com/redsox/2025/07/red-sox-hero-ceddanne-rafaela-gives-biggest-defender-goosebumps-with-walkoff.html |access-date= |archive-date=October 23, 2025 |website=MassLive.com}}</ref><ref>{{Cite web |last=van Zon |first=Rogier |date=September 22, 2014 |title=Pirates kampioen van Curaçao, Balentina MVP |url=https://www.honkbalsitearchief.nl/n/2014/09/22/pirates-kampioen-van-curacao-balentina-mvp/9617/index.html |trans-title=Pirates are Curaçao champions; Balentina is MVP |access-date= |website=Nederlandse honkbalsite |language=nl}}</ref> Komo hóben, Rafaela a hunga den Pariba Little League y a representá e region di Karibe ku su ekipo den [[Little League World Series]] 2012; Kòrsou a yega e di tres buèlta di e kompetensia promé ku el a wòrdu eliminá pa México.<ref>{{Cite web |last=Logan |first=Daniel |date=August 23, 2023 |title=From Willemstad to Worcester, Ceddanne Rafaela Stars Wherever He Goes |url=https://www.sikids.com/kid-reporter/from-willemstad-to-worcester-ceddanne-rafaela-stars-wherever-he-goes |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023225109/https://www.sikids.com/kid-reporter/from-willemstad-to-worcester-ceddanne-rafaela-stars-wherever-he-goes |access-date= |archive-date=October 23, 2025 |website=SI Kids.com}}</ref> Na yüli 2017 el a firma ku Boston Red Sox komo agente internashonal liber.<ref>{{citeer web | url=https://www.bostonglobe.com/2022/04/28/sports/red-sox-most-improbable-prospect-is-power-hitting-5-8-utilityman-ceddanne-rafaela/ | title=Red Sox' most improbable prospect is power-hitting 5-8 utilityman Ceddanne Rafaela - the Boston Globe | werk=The Boston Globe}}</ref> El a debutá profeshonalmente na 2018 ku e Liga [[Repúblika Dominikano|dominikano]] di zomer di Red Sox. Na 2019, el a hunga pa Gulf Coast Red Sox i Lowell Spinners. Rafaela no a hunga den 2020 pa motibu di kanselashon di e temporada di Liga Menor pavia di e [[pandemia di COVID-19]]. Na sèptèmber 2022 el a sali hungadó di aña den Liga Menor di Red Sox. Na yanüari 2023, Rafaela a ser posishoná na e di 71 lugá riba e lista di e top 100 prospektonan di beisbòl di "Baseball America".<ref>{{citeer web |url=https://www.bostonglobe.com/2023/01/21/sports/this-is-how-we-ranked-30-major-league-managers/ |titel=Sunday Baseball Notes |auteur=Peter Abraham |werk=The Boston Globe |url-access=limited |datum=2023-01-21 |bezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 13 di mei, Rafaela a fiha un rèkert di frankisia despues di a hòrta seis base den un wega kontra e Somerset Patriots - na prinsipio el a ser kreditá ku shete hòrta, pero un a ser kita pa motibu di indiferensia defensivo. Dia 28 di ougùstùs, el a hasi su debut den MLB. Rafaela a wòrdu inkluí komo parti di e roster di e dia di apertura di Boston pa kuminsá e temporada di 2024.<ref>{{citeer web|url=https://www.bostonglobe.com/2024/03/23/sports/red-sox-ceddanne-rafaela/ |titel=Red Sox name Ceddanne Rafaela to Opening Day roster |auteur=Alex Speier |werk=The Boston Globe |datum=2024-03-23 |vezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 8 di aprel 2024, Rafaela a firma un kontrato di ekstension ku Red Sox di $50 mion pa ocho aña, ku ta pone ku e lo keda den e ekipo te ku temporada 2031.<ref>{{Citeer web |titel=Rookie Rafaela agrees to 8-year extension with Red Sox (source) |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-contract-extension |bezochtdatum=2024-04-11 |werk=MLB.com}}</ref> Rafaela a terminá e temporada regular 2025 ku un promedio di bateo di .249, 16 homerun, i 63 RBI. El a gana e premio pa senterfielder "Fielding Bible Award" dia 23 di òktober<ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=October 27, 2025 |title=Winners of the 2025 Fielding Bible Awards announced |url=https://www.mlb.com/news/fielding-bible-awards-for-2025 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251027203724/https://www.mlb.com/news/fielding-bible-awards-for-2025 |access-date=|archive-date=October 27, 2025 |website=MLB.com}}</ref> i e premio pa senterfielder di AL "Gold Glove Award" dia 2 di novèmber.<ref>{{Cite web |last=Randhawa |first=Manny |date=November 2, 2025 |title=9 first-timers highlight 2025 Gold Glove winners |url=https://www.mlb.com/news/2025-gold-glove-award-winners |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251103024818/https://www.mlb.com/news/2025-gold-glove-award-winners |access-date=|archive-date=November 3, 2025 |website=MLB.com}}</ref> Dia 10 di yüli 2026, Rafaela a wòrdu selektá pa hunga den e "MLB All-Star Game 2026", remplasando e outfielder leshoná Aaron Judge.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=July 10, 2026 |title=First-time All-Star Rafaela joins fellow Red Sox Contreras, Suarez, Chapman |url=https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260710200005/https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |access-date=July 14, 2026 |archive-date=July 10, 2026 |website=MLB.com}}</ref> ===Internashonal=== Na yüli 2025, Rafaela a komprometé pa hunga pa e [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]] den [[World Baseball Classic]] 2026<ref>{{Cite web |last=Stiefel |first=Keagan |date=July 13, 2025 |title=Red Sox's Ceddanne Rafaela To Participate In 2026 WBC |url=https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251024095402/https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |access-date=|archive-date=October 24, 2025 |website=NESN}}</ref>, i na febrüari 2026, el a wòrdu konfirmá formalmente den e ekipo di Hulanda.<ref>{{Cite web |last=Clair |first=Michael |date=February 5, 2026 |title=LIVE: Rosters for World Baseball Classic being unveiled (MLB Network) |url=https://www.mlb.com/world-baseball-classic/news/world-baseball-classic-2026-schedule-dates-times-rosters |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela a hunga den kuater wega di e torneo, el a skor .176/.222/.176 ora ku Hulanda a kaba 1-3 i a keda eliminá den pool play.<ref>{{Cite web |last=Leger |first=Justin |date=March 18, 2026 |title=Abreu, Anthony among Red Sox players who shined in World Baseball Classic |url=https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092500/https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |access-date= |archive-date=April 3, 2026 |website=NBC Sports Boston}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=March 11, 2026 |title=Israel tops Netherlands as both countries close Classic with something to celebrate |url=https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092601/https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |access-date=|archive-date=April 3, 2026 |website=MLB.com}}</ref> == Link eksterno == * [https://www.mlb.com/player/ceddanne-rafaela-678882 Ceddanne Rafaela #43] riba MLB.com {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Rafaela, Ceddanne}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] cmqub1eja1ojvlndgamerg3dgf2d65c 197185 197184 2026-07-14T15:29:15Z Caribiana 8320 197185 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox deportista | nomber = <!-- default: titulo di pagina --> | imagen = Cedanne Rafaela (LHWWCzjI6uM).jpg | descripcion = <!-- Seccion di informacion personal --> | nomber completo = Ceddanne Chipper Nicasio Marte Rafaela | alias = | fecha nacemento = | luga nacemento = | pais = {{CUW}} | residencia = {{USA}} | deporte = [[beisbòl]] | descripcion = Rafaela na [[World Baseball Classic]] 2026 <!-- Seccion di famia --> | mayornan = Recheline Rafaela<br>Cezan Rafaela | ruman = | casa = | yui = | nacionalidad_dep= {{NLD}} | disciplina = senterfielder | ekipo_dep = [[Boston Red Sox]] }} '''Ceddanne Chipper Nicasio Marte (Dani) Rafaela''' (☆ [[18 di sèptèmber]] [[2000]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]]. E ta hunga den posishon di senterfielder pa e ekipo [[Boston Red Sox]] den [[Major League Baseball|MLB]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. El a hasi su debut den MLB na 2023. == Bida i karera == Ceddanne Rafaela a nase na Kòrsou komo yu di Recheline i Cezan Rafaela. Ambos mayor a hunga terser base: su mama den timnan di sòftbòl kompetitivo i su tata den beisbòl semiprofeshonal.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=October 7, 2024 |title=For Rafaela, this game is a family affair |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-honoring-parents-on-players-weekend |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023224517/https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-honoring-parents-on-players-weekend |archive-date=October 23, 2025 |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela tin un ruman hòmber mas grandi ku a hunga beisbòl na North Central Missouri College i den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|liga di zomer di Kòrsou]], i un ruman muhé mas yòn.<ref>{{Cite web |last=Smith |first=Christopher |date=July 12, 2025 |title=Red Sox hero Ceddanne Rafaela gives biggest defender 'goosebumps' with walkoff HR |url=https://www.masslive.com/redsox/2025/07/red-sox-hero-ceddanne-rafaela-gives-biggest-defender-goosebumps-with-walkoff.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023225606/https://www.masslive.com/redsox/2025/07/red-sox-hero-ceddanne-rafaela-gives-biggest-defender-goosebumps-with-walkoff.html |access-date= |archive-date=October 23, 2025 |website=MassLive.com}}</ref><ref>{{Cite web |last=van Zon |first=Rogier |date=September 22, 2014 |title=Pirates kampioen van Curaçao, Balentina MVP |url=https://www.honkbalsitearchief.nl/n/2014/09/22/pirates-kampioen-van-curacao-balentina-mvp/9617/index.html |trans-title=Pirates are Curaçao champions; Balentina is MVP |access-date= |website=Nederlandse honkbalsite |language=nl}}</ref> Komo hóben, Rafaela a hunga den Pariba Little League i a representá e region di Karibe ku su ekipo den [[Little League World Series]] 2012; Kòrsou a yega e di tres buèlta di e kompetensia promé ku el a wòrdu eliminá pa México.<ref>{{Cite web |last=Logan |first=Daniel |date=August 23, 2023 |title=From Willemstad to Worcester, Ceddanne Rafaela Stars Wherever He Goes |url=https://www.sikids.com/kid-reporter/from-willemstad-to-worcester-ceddanne-rafaela-stars-wherever-he-goes |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023225109/https://www.sikids.com/kid-reporter/from-willemstad-to-worcester-ceddanne-rafaela-stars-wherever-he-goes |access-date= |archive-date=October 23, 2025 |website=SI Kids.com}}</ref> Na yüli 2017 el a firma ku Boston Red Sox komo agente internashonal liber.<ref>{{citeer web | url=https://www.bostonglobe.com/2022/04/28/sports/red-sox-most-improbable-prospect-is-power-hitting-5-8-utilityman-ceddanne-rafaela/ | title=Red Sox' most improbable prospect is power-hitting 5-8 utilityman Ceddanne Rafaela - the Boston Globe | werk=The Boston Globe}}</ref> El a debutá profeshonalmente na 2018 ku e Liga [[Repúblika Dominikano|dominikano]] di zomer di Red Sox. Na 2019, el a hunga pa Gulf Coast Red Sox i Lowell Spinners. Rafaela no a hunga den 2020 pa motibu di kanselashon di e temporada di Liga Menor pavia di e [[pandemia di COVID-19]]. Na sèptèmber 2022 el a sali hungadó di aña den Liga Menor di Red Sox. Na yanüari 2023, Rafaela a ser posishoná na e di 71 lugá riba e lista di e top 100 prospektonan di beisbòl di "Baseball America".<ref>{{citeer web |url=https://www.bostonglobe.com/2023/01/21/sports/this-is-how-we-ranked-30-major-league-managers/ |titel=Sunday Baseball Notes |auteur=Peter Abraham |werk=The Boston Globe |url-access=limited |datum=2023-01-21 |bezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 13 di mei, Rafaela a fiha un rèkert di frankisia despues di a hòrta seis base den un wega kontra e Somerset Patriots - na prinsipio el a ser kreditá ku shete hòrta, pero un a ser kita pa motibu di indiferensia defensivo. Dia 28 di ougùstùs, el a hasi su debut den MLB. Rafaela a wòrdu inkluí komo parti di e roster di e dia di apertura di Boston pa kuminsá e temporada di 2024.<ref>{{citeer web|url=https://www.bostonglobe.com/2024/03/23/sports/red-sox-ceddanne-rafaela/ |titel=Red Sox name Ceddanne Rafaela to Opening Day roster |auteur=Alex Speier |werk=The Boston Globe |datum=2024-03-23 |vezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 8 di aprel 2024, Rafaela a firma un kontrato di ekstension ku Red Sox di $50 mion pa ocho aña, ku ta pone ku e lo keda den e ekipo te ku temporada 2031.<ref>{{Citeer web |titel=Rookie Rafaela agrees to 8-year extension with Red Sox (source) |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-contract-extension |bezochtdatum=2024-04-11 |werk=MLB.com}}</ref> Rafaela a terminá e temporada regular 2025 ku un promedio di bateo di .249, 16 homerun, i 63 RBI. El a gana e premio pa senterfielder "Fielding Bible Award" dia 23 di òktober<ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=October 27, 2025 |title=Winners of the 2025 Fielding Bible Awards announced |url=https://www.mlb.com/news/fielding-bible-awards-for-2025 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251027203724/https://www.mlb.com/news/fielding-bible-awards-for-2025 |access-date=|archive-date=October 27, 2025 |website=MLB.com}}</ref> i e premio pa senterfielder di AL "Gold Glove Award" dia 2 di novèmber.<ref>{{Cite web |last=Randhawa |first=Manny |date=November 2, 2025 |title=9 first-timers highlight 2025 Gold Glove winners |url=https://www.mlb.com/news/2025-gold-glove-award-winners |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251103024818/https://www.mlb.com/news/2025-gold-glove-award-winners |access-date=|archive-date=November 3, 2025 |website=MLB.com}}</ref> Dia 10 di yüli 2026, Rafaela a wòrdu selektá pa hunga den e "MLB All-Star Game 2026", remplasando e outfielder leshoná Aaron Judge.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=July 10, 2026 |title=First-time All-Star Rafaela joins fellow Red Sox Contreras, Suarez, Chapman |url=https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260710200005/https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |access-date=July 14, 2026 |archive-date=July 10, 2026 |website=MLB.com}}</ref> ===Internashonal=== Na yüli 2025, Rafaela a komprometé pa hunga pa e [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]] den [[World Baseball Classic]] 2026<ref>{{Cite web |last=Stiefel |first=Keagan |date=July 13, 2025 |title=Red Sox's Ceddanne Rafaela To Participate In 2026 WBC |url=https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251024095402/https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |access-date=|archive-date=October 24, 2025 |website=NESN}}</ref>, i na febrüari 2026, el a wòrdu konfirmá formalmente den e "tim di Reino".<ref>{{Cite web |last=Clair |first=Michael |date=February 5, 2026 |title=LIVE: Rosters for World Baseball Classic being unveiled (MLB Network) |url=https://www.mlb.com/world-baseball-classic/news/world-baseball-classic-2026-schedule-dates-times-rosters |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela a hunga den kuater wega di e torneo, el a skor .176/.222/.176 ora ku Hulanda a kaba 1-3 i a keda eliminá den pool play.<ref>{{Cite web |last=Leger |first=Justin |date=March 18, 2026 |title=Abreu, Anthony among Red Sox players who shined in World Baseball Classic |url=https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092500/https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |access-date= |archive-date=April 3, 2026 |website=NBC Sports Boston}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=March 11, 2026 |title=Israel tops Netherlands as both countries close Classic with something to celebrate |url=https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092601/https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |access-date=|archive-date=April 3, 2026 |website=MLB.com}}</ref> == Link eksterno == * [https://www.mlb.com/player/ceddanne-rafaela-678882 Ceddanne Rafaela #43] riba MLB.com {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Rafaela, Ceddanne}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] 31np1fx70mmnogm2j2lvhhzk0zw7047 197186 197185 2026-07-14T15:38:16Z Caribiana 8320 197186 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox deportista | nomber = <!-- default: titulo di pagina --> | imagen = Cedanne Rafaela (LHWWCzjI6uM).jpg | descripcion = <!-- Seccion di informacion personal --> | nomber completo = Ceddanne Chipper Nicasio Marte Rafaela | alias = | fecha nacemento = | luga nacemento = | pais = {{CUW}} | residencia = {{USA}} | deporte = [[beisbòl]] | descripcion = Rafaela na [[World Baseball Classic]] 2026 <!-- Seccion di famia --> | mayornan = Recheline Rafaela<br>Cezan Rafaela | ruman = | casa = | yui = | nacionalidad_dep= {{NLD}} | disciplina = senterfielder | ekipo_dep = [[Boston Red Sox]] | debut = 2023 (den [[Major League Baseball|MLB]]) | distincion = Fielding Bible Award <small>(2025)</small>, Gold Glove Award <small>(2025)</small> }} '''Ceddanne Chipper Nicasio Marte (Dani) Rafaela''' (☆ [[18 di sèptèmber]] [[2000]] na [[Willemstad]], [[Kòrsou]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]]. E ta hunga den posishon di senterfielder pa e ekipo [[Boston Red Sox]] den [[Major League Baseball|MLB]] na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. El a hasi su debut den MLB na 2023. == Bida i karera == Ceddanne Rafaela a nase na Kòrsou komo yu di Recheline i Cezan Rafaela. Ambos mayor a hunga terser base: su mama den timnan di sòftbòl kompetitivo i su tata den beisbòl semiprofeshonal.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=October 7, 2024 |title=For Rafaela, this game is a family affair |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-honoring-parents-on-players-weekend |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023224517/https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-honoring-parents-on-players-weekend |archive-date=October 23, 2025 |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela tin un ruman hòmber mas grandi ku a hunga beisbòl na North Central Missouri College i den [[Kampeonato Nashonal di Beisbòl Klase AA di Kòrsou|liga di zomer di Kòrsou]], i un ruman muhé mas yòn.<ref>{{Cite web |last=Smith |first=Christopher |date=July 12, 2025 |title=Red Sox hero Ceddanne Rafaela gives biggest defender 'goosebumps' with walkoff HR |url=https://www.masslive.com/redsox/2025/07/red-sox-hero-ceddanne-rafaela-gives-biggest-defender-goosebumps-with-walkoff.html |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023225606/https://www.masslive.com/redsox/2025/07/red-sox-hero-ceddanne-rafaela-gives-biggest-defender-goosebumps-with-walkoff.html |access-date= |archive-date=October 23, 2025 |website=MassLive.com}}</ref><ref>{{Cite web |last=van Zon |first=Rogier |date=September 22, 2014 |title=Pirates kampioen van Curaçao, Balentina MVP |url=https://www.honkbalsitearchief.nl/n/2014/09/22/pirates-kampioen-van-curacao-balentina-mvp/9617/index.html |trans-title=Pirates are Curaçao champions; Balentina is MVP |access-date= |website=Nederlandse honkbalsite |language=nl}}</ref> Komo hóben, Rafaela a hunga den Pariba Little League i a representá e region di Karibe ku su ekipo den [[Little League World Series]] 2012; Kòrsou a yega e di tres buèlta di e kompetensia promé ku el a wòrdu eliminá pa México.<ref>{{Cite web |last=Logan |first=Daniel |date=August 23, 2023 |title=From Willemstad to Worcester, Ceddanne Rafaela Stars Wherever He Goes |url=https://www.sikids.com/kid-reporter/from-willemstad-to-worcester-ceddanne-rafaela-stars-wherever-he-goes |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251023225109/https://www.sikids.com/kid-reporter/from-willemstad-to-worcester-ceddanne-rafaela-stars-wherever-he-goes |access-date= |archive-date=October 23, 2025 |website=SI Kids.com}}</ref> Na yüli 2017 el a firma ku Boston Red Sox komo agente internashonal liber.<ref>{{citeer web | url=https://www.bostonglobe.com/2022/04/28/sports/red-sox-most-improbable-prospect-is-power-hitting-5-8-utilityman-ceddanne-rafaela/ | title=Red Sox' most improbable prospect is power-hitting 5-8 utilityman Ceddanne Rafaela - the Boston Globe | werk=The Boston Globe}}</ref> El a debutá profeshonalmente na 2018 ku e Liga [[Repúblika Dominikano|dominikano]] di zomer di Red Sox. Na 2019, el a hunga pa Gulf Coast Red Sox i Lowell Spinners. Rafaela no a hunga den 2020 pa motibu di kanselashon di e temporada di Liga Menor pavia di e [[pandemia di COVID-19]]. Na sèptèmber 2022 el a sali hungadó di aña den Liga Menor di Red Sox. Na yanüari 2023, Rafaela a ser posishoná na e di 71 lugá riba e lista di e top 100 prospektonan di beisbòl di "Baseball America".<ref>{{citeer web |url=https://www.bostonglobe.com/2023/01/21/sports/this-is-how-we-ranked-30-major-league-managers/ |titel=Sunday Baseball Notes |auteur=Peter Abraham |werk=The Boston Globe |url-access=limited |datum=2023-01-21 |bezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 13 di mei, Rafaela a fiha un rèkert di frankisia despues di a hòrta seis base den un wega kontra e Somerset Patriots - na prinsipio el a ser kreditá ku shete hòrta, pero un a ser kita pa motibu di indiferensia defensivo. Dia 28 di ougùstùs, el a hasi su debut den MLB. Rafaela a wòrdu inkluí komo parti di e "roster" di e dia di apertura di Boston pa kuminsá e temporada di 2024.<ref>{{citeer web|url=https://www.bostonglobe.com/2024/03/23/sports/red-sox-ceddanne-rafaela/ |titel=Red Sox name Ceddanne Rafaela to Opening Day roster |auteur=Alex Speier |werk=The Boston Globe |datum=2024-03-23 |vezochtdatum=2024-04-11}}</ref> Dia 8 di aprel 2024, Rafaela a firma un kontrato di ekstension ku Red Sox di $50 mion pa ocho aña, ku ta pone ku e lo keda den e ekipo te ku temporada 2031.<ref>{{Citeer web |titel=Rookie Rafaela agrees to 8-year extension with Red Sox (source) |url=https://www.mlb.com/news/ceddanne-rafaela-contract-extension |bezochtdatum=2024-04-11 |werk=MLB.com}}</ref> Rafaela a terminá e temporada regular 2025 ku un promedio di bateo di .249, 16 homerun, i 63 RBI. El a gana e premio pa senterfielder "Fielding Bible Award" dia 23 di òktober<ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=October 27, 2025 |title=Winners of the 2025 Fielding Bible Awards announced |url=https://www.mlb.com/news/fielding-bible-awards-for-2025 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251027203724/https://www.mlb.com/news/fielding-bible-awards-for-2025 |access-date=|archive-date=October 27, 2025 |website=MLB.com}}</ref> i e premio pa senterfielder di AL "Gold Glove Award" dia 2 di novèmber.<ref>{{Cite web |last=Randhawa |first=Manny |date=November 2, 2025 |title=9 first-timers highlight 2025 Gold Glove winners |url=https://www.mlb.com/news/2025-gold-glove-award-winners |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251103024818/https://www.mlb.com/news/2025-gold-glove-award-winners |access-date=|archive-date=November 3, 2025 |website=MLB.com}}</ref> Dia 10 di yüli 2026, Rafaela a wòrdu selektá pa hunga den e "MLB All-Star Game 2026", remplasando e outfielder leshoná Aaron Judge.<ref>{{Cite web |last=Browne |first=Ian |date=July 10, 2026 |title=First-time All-Star Rafaela joins fellow Red Sox Contreras, Suarez, Chapman |url=https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260710200005/https://www.mlb.com/news/aroldis-chapman-ranger-suarez-represent-red-sox-in-all-star-game |access-date=July 14, 2026 |archive-date=July 10, 2026 |website=MLB.com}}</ref> ===Internashonal=== Na yüli 2025, Rafaela a komprometé pa hunga pa e [[Tim nashonal di beisbòl hulandes|selekshon nashonal di Hulanda]] den [[World Baseball Classic]] 2026<ref>{{Cite web |last=Stiefel |first=Keagan |date=July 13, 2025 |title=Red Sox's Ceddanne Rafaela To Participate In 2026 WBC |url=https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20251024095402/https://nesn.com/2025/07/red-soxs-ceddanne-rafaela-to-participate-in-2026-wbc/ |access-date=|archive-date=October 24, 2025 |website=NESN}}</ref>, i na febrüari 2026, el a wòrdu konfirmá formalmente den e "tim di Reino".<ref>{{Cite web |last=Clair |first=Michael |date=February 5, 2026 |title=LIVE: Rosters for World Baseball Classic being unveiled (MLB Network) |url=https://www.mlb.com/world-baseball-classic/news/world-baseball-classic-2026-schedule-dates-times-rosters |access-date=|website=MLB.com}}</ref> Rafaela a hunga den kuater wega di e torneo, el a skor .176/.222/.176 ora ku Hulanda a kaba 1-3 i a keda eliminá den pool play.<ref>{{Cite web |last=Leger |first=Justin |date=March 18, 2026 |title=Abreu, Anthony among Red Sox players who shined in World Baseball Classic |url=https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092500/https://www.nbcsportsboston.com/mlb/boston-red-sox/red-sox-2026-world-baseball-classic-stats/775342/ |access-date= |archive-date=April 3, 2026 |website=NBC Sports Boston}}</ref><ref>{{Cite web |last=Adler |first=David |date=March 11, 2026 |title=Israel tops Netherlands as both countries close Classic with something to celebrate |url=https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20260403092601/https://www.mlb.com/news/israel-vs-netherlands-in-2026-world-baseball-classic |access-date=|archive-date=April 3, 2026 |website=MLB.com}}</ref> == Link eksterno == * [https://www.mlb.com/player/ceddanne-rafaela-678882 Ceddanne Rafaela #43] riba MLB.com {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Rafaela, Ceddanne}} [[Category:Kòrsou]] [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] jj7jlhsmz0pq75inptzb35odc251txm Jurrangelo Cijntje 0 9256 197193 168859 2026-07-14T16:36:03Z Caribiana 8320 ampliashon 197193 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Cijntje]] (pagina di referensia) pa un otro nifikashon di tópiko.}} {{Infobox deportista | nomber = | imagen = Jurrangelo Cijntje Interview- 2025 Spring Training (6QFZILwNpN4).png | descripcion = Jurrangelo Cijntje (2025) | fecha nacemento = [[31 di mei]] [[2003]] | luga nacemento = [[Den Haag]]) | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = | pais = {{CUW}} | residencia = {{USA}} | ofishi = pelotero (picher) | mayornan = Mechangelo Cijntje }} '''Jurrangelo (Lo) Cijntje''' (☆ [[31 di mei]] [[2003]] na [[Den Haag]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]], ku ta hunga komo picher pa St. Louis Cardinals na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Komo picher, e ta konosí pa su abilidat pa tira ku tur dos man (switch pitcher(, ku un dominio ekselente. == Bida == Cijntje a nase na Hulanda, unda su tata, Mechangelo Cijntje, tabata un pelotero profeshonal.<ref>{{cite web|url=https://www.mlb.com/news/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-impresses-at-draft-combine|title=Is this pitching prospect a righty or a lefty? Yes|auteur=Jim Callis|website=MLB.com|date=2022-06-15|access-date=2023-03-02}}</ref> E ta lanta prinsipalmente na [[Willemstad]] ([[Kòrsou]]).<ref>{{citeer web|url=https://www.baseballamerica.com/stories/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-is-more-than-a-draft-novelty/|title=Switch-Pitcher Jurrangelo Cijntje Is More Than A Draft Novelty|auteur=Walter Villa|werk=Baseball America|date=2022-03-29|access-date=2023-03-02}}</ref><ref name="WP">{{en}}{{citeer web|url=https://www.washingtonpost.com/sports/colleges/college-baseball-notebook-msu-pitcher-brings-heat-both-ways/2023/02/27/df180fb6-b6d8-11ed-b0df-8ca14de679ad_story.html|titel=College Baseball Notebook: MSU pitcher brings heat both ways|werk=Washington Post|auteur=Eric Olson|datum=2023-02-27|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref><ref>{{nl}}[https://curacao.nu/honkballer-jurrangelo-cijntje-is-een-van-de-meest-fascinerende-nieuwkomers-in-amerika/ Honkballer Jurrangelo Cijntje is een van de meest fascinerende nieuwkomers in Amerika], Curacao.nu, 1 di mart 2023</ref> Aunque e ta robesou naturalmente, el a kuminsá tira ku su man drechi pa imita su tata.<ref>{{en}}{{cite web|url=https://www.sportingnews.com/us/mlb/news/jurrangelo-cijnte-switch-pitcher-mlb-draft/qluhtyiqrk8iezszmusaydk9|title=Who is Jurrangelo Cjinte? Meet the 19-year old MLB hopeful who throws 90 mph with both hands|auteur=David Suggs|work=Sporting News|date=2022-06-16|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Na 2016, Cijntje a partisipa den [[Little League World Series]] komo miembro di e tim di [[Willemstad]].<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.pennlive.com/little-league-world-series/2016/08/curacao_hurler_throws_left_and.html|title=Curacao hurler throws left and right handed against Seoul in Little League World Series|work=The Patriot-News|date=2016-08-20|access-date=2023-03-02}}</ref> Na edat di 16 aña, el a muda pa [[Miami]] ([[Florida]]), unda el a sigui su enseñansa sekundario na Hialeah. <ref>{{en}}{{citeer web|url=https://cdispatch.com/sports/2023-02-18/ambidextrous-freshman-pitcher-jurrangelo-cijntje-offers-mississippi-state-baseball-rare-chance-to-switch-it-up/|title=Ambidextrous freshman pitcher Jurrangelo Cijntje offers Mississippi State baseball rare chance to switch it up|werk=The Commercial Dispatch|date=February 18, 2023|access-date=2023-03-02}}</ref> Den su último aña di skol, el a firma un kompromiso pa hunga beisbòl pa Mississippi State University.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.miamiherald.com/sports/high-school/prep-miami-dade/article263022738.html|title=A switch-pitcher out of Champagnat is possibly MLB Draft’s most intriguing prospect|werk=Miami Herald|date=2022-07-05|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> === Karera === Na 2022, Cijntje a wòrdu selektá pa Milwaukee Brewers pa un karera den [[Major League Baseball|MLB]], pero ta opta pa no firma i si sigui su karera universitario.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.mlb.com/news/brewers-draft-switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-in-2022|title=Crew drafts switch-pitching phenom Cijntje in 18th round|auteur=Adam McCalvy|werk=MLB.com|datum=2022-07-19|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Komo swithc pitcher, Cijntje ta usa un glòf spesial na kada man. Segun reglanan, e mester indiká adelantá ku kua man e lo tira kontra e bateadó, i mester keda ku e mesun man aki te ora e bateadó wòrdu kambiá.<ref name="WP"/> Den MLB Draft di 2024, Seattle Mariners a selektá Cijntje komo e di 15 eskoho general.<ref name=":12">{{Cite web |last1=DeRosa |first1=Theo |last2=Kramer |first2=Daniel |date=July 14, 2024 |title=Mariners take switch-pitcher Jurrangelo Cijntje with 15th pick |url=https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20240715162144/https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |archive-date=July 15, 2024 |access-date= |website=MLB.com}}</ref><ref>{{Cite web |last=Ellingsen |first=Max |date=July 14, 2024 |title=Seattle Mariners Select RHP Jurrangelo Cijntje in the First Round of the 2024 MLB Draft |url=https://www.lookoutlanding.com/2024/7/14/24198547/seattle-mariners-select-rhp-jurrangelo-cijntje-in-the-first-round-of-the-2024-mlb-draft |access-date= |publisher=Lookout Landing}}</ref> Dia 16 di yüli 2024, el a firma un kontrato di 4,88 mion dòler merikano.<ref>{{Cite web |last=Franco |first=Anthony |date=July 16, 2024 |title=Mariners Agree To Deal With First-Rounder Jurrangelo Cijntje |url=https://www.mlbtraderumors.com/2024/07/mariners-agree-to-deal-with-first-rounder-jurrangelo-cijntje.html |access-date=July 16, 2024 |website=MLB Trade Rumors}}</ref> Den temporada 2024, el no a lansa pa Mariners, pero el a partisipá den un kampo di entrenamentu na Arizona.<ref>{{Cite web |url=https://www.instagram.com/msplayerdev/reel/DBkDS-RyPCu/ |title=@_loo.cijntje makes being a switch-pitcher look easy 👀 |last=Seattle Mariners Player Development |type=Video |via=Instagram}}</ref> Dia 2 di febrüari 2026, Cijntje a transferí di Seattle Mariners pa St. Louis Cardinals komo parti di un interkambio entre tres tim.<ref>{{cite web|last=Kramer|first=Daniel|title=Brendan Donovan traded to Mariners from Cardinals|website=MLB.com|date=February 3, 2026|url=https://www.mlb.com/news/brendan-donovan-mariners-trade|access-date=}}</ref> == Link eksterno == * [https://hailstate.com/sports/baseball/roster/jurrangelo-cijntje/9928 Jurrangelo Cijntje, Mississippi State Bulldogs] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1141970753|titulo=Jurrangelo Cijntje}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Cijntje, Jurrangelo}} [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] 85h0oys9ct8nzrlur1l05zxng1f65z3 197194 197193 2026-07-14T16:36:53Z Caribiana 8320 /* Karera */ 197194 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Cijntje]] (pagina di referensia) pa un otro nifikashon di tópiko.}} {{Infobox deportista | nomber = | imagen = Jurrangelo Cijntje Interview- 2025 Spring Training (6QFZILwNpN4).png | descripcion = Jurrangelo Cijntje (2025) | fecha nacemento = [[31 di mei]] [[2003]] | luga nacemento = [[Den Haag]]) | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = | pais = {{CUW}} | residencia = {{USA}} | ofishi = pelotero (picher) | mayornan = Mechangelo Cijntje }} '''Jurrangelo (Lo) Cijntje''' (☆ [[31 di mei]] [[2003]] na [[Den Haag]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]], ku ta hunga komo picher pa St. Louis Cardinals na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Komo picher, e ta konosí pa su abilidat pa tira ku tur dos man (switch pitcher(, ku un dominio ekselente. == Bida == Cijntje a nase na Hulanda, unda su tata, Mechangelo Cijntje, tabata un pelotero profeshonal.<ref>{{cite web|url=https://www.mlb.com/news/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-impresses-at-draft-combine|title=Is this pitching prospect a righty or a lefty? Yes|auteur=Jim Callis|website=MLB.com|date=2022-06-15|access-date=2023-03-02}}</ref> E ta lanta prinsipalmente na [[Willemstad]] ([[Kòrsou]]).<ref>{{citeer web|url=https://www.baseballamerica.com/stories/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-is-more-than-a-draft-novelty/|title=Switch-Pitcher Jurrangelo Cijntje Is More Than A Draft Novelty|auteur=Walter Villa|werk=Baseball America|date=2022-03-29|access-date=2023-03-02}}</ref><ref name="WP">{{en}}{{citeer web|url=https://www.washingtonpost.com/sports/colleges/college-baseball-notebook-msu-pitcher-brings-heat-both-ways/2023/02/27/df180fb6-b6d8-11ed-b0df-8ca14de679ad_story.html|titel=College Baseball Notebook: MSU pitcher brings heat both ways|werk=Washington Post|auteur=Eric Olson|datum=2023-02-27|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref><ref>{{nl}}[https://curacao.nu/honkballer-jurrangelo-cijntje-is-een-van-de-meest-fascinerende-nieuwkomers-in-amerika/ Honkballer Jurrangelo Cijntje is een van de meest fascinerende nieuwkomers in Amerika], Curacao.nu, 1 di mart 2023</ref> Aunque e ta robesou naturalmente, el a kuminsá tira ku su man drechi pa imita su tata.<ref>{{en}}{{cite web|url=https://www.sportingnews.com/us/mlb/news/jurrangelo-cijnte-switch-pitcher-mlb-draft/qluhtyiqrk8iezszmusaydk9|title=Who is Jurrangelo Cjinte? Meet the 19-year old MLB hopeful who throws 90 mph with both hands|auteur=David Suggs|work=Sporting News|date=2022-06-16|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Na 2016, Cijntje a partisipa den [[Little League World Series]] komo miembro di e tim di [[Willemstad]].<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.pennlive.com/little-league-world-series/2016/08/curacao_hurler_throws_left_and.html|title=Curacao hurler throws left and right handed against Seoul in Little League World Series|work=The Patriot-News|date=2016-08-20|access-date=2023-03-02}}</ref> Na edat di 16 aña, el a muda pa [[Miami]] ([[Florida]]), unda el a sigui su enseñansa sekundario na Hialeah. <ref>{{en}}{{citeer web|url=https://cdispatch.com/sports/2023-02-18/ambidextrous-freshman-pitcher-jurrangelo-cijntje-offers-mississippi-state-baseball-rare-chance-to-switch-it-up/|title=Ambidextrous freshman pitcher Jurrangelo Cijntje offers Mississippi State baseball rare chance to switch it up|werk=The Commercial Dispatch|date=February 18, 2023|access-date=2023-03-02}}</ref> Den su último aña di skol, el a firma un kompromiso pa hunga beisbòl pa Mississippi State University.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.miamiherald.com/sports/high-school/prep-miami-dade/article263022738.html|title=A switch-pitcher out of Champagnat is possibly MLB Draft’s most intriguing prospect|werk=Miami Herald|date=2022-07-05|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> === Karera === Na 2022, Cijntje a wòrdu selektá pa Milwaukee Brewers pa un karera den [[Major League Baseball|MLB]], pero ta opta pa no firma i si sigui su karera universitario.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.mlb.com/news/brewers-draft-switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-in-2022|title=Crew drafts switch-pitching phenom Cijntje in 18th round|auteur=Adam McCalvy|werk=MLB.com|datum=2022-07-19|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Komo switch picher, Cijntje ta usa un glòf spesial na kada man. Segun reglanan, e mester indiká adelantá ku kua man e lo tira kontra e bateadó, i mester keda ku e mesun man aki te ora e bateadó wòrdu kambiá.<ref name="WP"/> Den MLB Draft di 2024, Seattle Mariners a selektá Cijntje komo e di 15 eskoho general.<ref name=":12">{{Cite web |last1=DeRosa |first1=Theo |last2=Kramer |first2=Daniel |date=July 14, 2024 |title=Mariners take switch-pitcher Jurrangelo Cijntje with 15th pick |url=https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20240715162144/https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |archive-date=July 15, 2024 |access-date= |website=MLB.com}}</ref><ref>{{Cite web |last=Ellingsen |first=Max |date=July 14, 2024 |title=Seattle Mariners Select RHP Jurrangelo Cijntje in the First Round of the 2024 MLB Draft |url=https://www.lookoutlanding.com/2024/7/14/24198547/seattle-mariners-select-rhp-jurrangelo-cijntje-in-the-first-round-of-the-2024-mlb-draft |access-date= |publisher=Lookout Landing}}</ref> Dia 16 di yüli 2024, el a firma un kontrato di 4,88 mion dòler merikano.<ref>{{Cite web |last=Franco |first=Anthony |date=July 16, 2024 |title=Mariners Agree To Deal With First-Rounder Jurrangelo Cijntje |url=https://www.mlbtraderumors.com/2024/07/mariners-agree-to-deal-with-first-rounder-jurrangelo-cijntje.html |access-date=July 16, 2024 |website=MLB Trade Rumors}}</ref> Den temporada 2024, el no a lansa pa Mariners, pero el a partisipá den un kampo di entrenamentu na Arizona.<ref>{{Cite web |url=https://www.instagram.com/msplayerdev/reel/DBkDS-RyPCu/ |title=@_loo.cijntje makes being a switch-pitcher look easy 👀 |last=Seattle Mariners Player Development |type=Video |via=Instagram}}</ref> Dia 2 di febrüari 2026, Cijntje a transferí di Seattle Mariners pa St. Louis Cardinals komo parti di un interkambio entre tres tim.<ref>{{cite web|last=Kramer|first=Daniel|title=Brendan Donovan traded to Mariners from Cardinals|website=MLB.com|date=February 3, 2026|url=https://www.mlb.com/news/brendan-donovan-mariners-trade|access-date=}}</ref> == Link eksterno == * [https://hailstate.com/sports/baseball/roster/jurrangelo-cijntje/9928 Jurrangelo Cijntje, Mississippi State Bulldogs] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1141970753|titulo=Jurrangelo Cijntje}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Cijntje, Jurrangelo}} [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] 8clpu6mc54bkqatt7iebvfuchbubip8 197202 197194 2026-07-14T17:24:46Z Caribiana 8320 ampliashon 197202 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Cijntje]] (pagina di referensia) pa un otro nifikashon di tópiko.}} {{Infobox deportista | nomber = | imagen = Jurrangelo Cijntje Interview- 2025 Spring Training (6QFZILwNpN4).png | descripcion = Jurrangelo Cijntje (2025) | fecha nacemento = [[31 di mei]] [[2003]] | luga nacemento = [[Den Haag]]) | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = | pais = {{CUW}} | residencia = {{USA}} | ofishi = pelotero (picher) | mayornan = Mechangelo Cijntje }} '''Jurrangelo (Lo) Cijntje''' (☆ [[31 di mei]] [[2003]] na [[Den Haag]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]], ku ta hunga komo picher pa St. Louis Cardinals na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Komo picher, e ta konosí pa su abilidat pa tira ku tur dos man (switch pitcher(, ku un dominio ekselente. == Bida == Cijntje a nase na Hulanda, unda su tata, Mechangelo Cijntje, tabata un pelotero profeshonal.<ref>{{cite web|url=https://www.mlb.com/news/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-impresses-at-draft-combine|title=Is this pitching prospect a righty or a lefty? Yes|auteur=Jim Callis|website=MLB.com|date=2022-06-15|access-date=2023-03-02}}</ref> E ta lanta prinsipalmente na [[Willemstad]] ([[Kòrsou]]).<ref>{{citeer web|url=https://www.baseballamerica.com/stories/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-is-more-than-a-draft-novelty/|title=Switch-Pitcher Jurrangelo Cijntje Is More Than A Draft Novelty|auteur=Walter Villa|werk=Baseball America|date=2022-03-29|access-date=2023-03-02}}</ref><ref name="WP">{{en}}{{citeer web|url=https://www.washingtonpost.com/sports/colleges/college-baseball-notebook-msu-pitcher-brings-heat-both-ways/2023/02/27/df180fb6-b6d8-11ed-b0df-8ca14de679ad_story.html|titel=College Baseball Notebook: MSU pitcher brings heat both ways|werk=Washington Post|auteur=Eric Olson|datum=2023-02-27|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref><ref>{{nl}}[https://curacao.nu/honkballer-jurrangelo-cijntje-is-een-van-de-meest-fascinerende-nieuwkomers-in-amerika/ Honkballer Jurrangelo Cijntje is een van de meest fascinerende nieuwkomers in Amerika], Curacao.nu, 1 di mart 2023</ref> Aunque e ta robesou naturalmente, el a kuminsá tira ku su man drechi pa imita su tata.<ref>{{en}}{{cite web|url=https://www.sportingnews.com/us/mlb/news/jurrangelo-cijnte-switch-pitcher-mlb-draft/qluhtyiqrk8iezszmusaydk9|title=Who is Jurrangelo Cjinte? Meet the 19-year old MLB hopeful who throws 90 mph with both hands|auteur=David Suggs|work=Sporting News|date=2022-06-16|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Na 2016, Cijntje a partisipa den [[Little League World Series]] komo miembro di e tim di [[Willemstad]].<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.pennlive.com/little-league-world-series/2016/08/curacao_hurler_throws_left_and.html|title=Curacao hurler throws left and right handed against Seoul in Little League World Series|work=The Patriot-News|date=2016-08-20|access-date=2023-03-02}}</ref> Na edat di 16 aña, el a muda pa [[Miami]] ([[Florida]]), unda el a sigui su enseñansa sekundario na Hialeah. <ref>{{en}}{{citeer web|url=https://cdispatch.com/sports/2023-02-18/ambidextrous-freshman-pitcher-jurrangelo-cijntje-offers-mississippi-state-baseball-rare-chance-to-switch-it-up/|title=Ambidextrous freshman pitcher Jurrangelo Cijntje offers Mississippi State baseball rare chance to switch it up|werk=The Commercial Dispatch|date=February 18, 2023|access-date=2023-03-02}}</ref> Den su último aña di skol, el a firma un kompromiso pa hunga beisbòl pa Mississippi State University.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.miamiherald.com/sports/high-school/prep-miami-dade/article263022738.html|title=A switch-pitcher out of Champagnat is possibly MLB Draft’s most intriguing prospect|werk=Miami Herald|date=2022-07-05|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> === Karera === Na 2022, Cijntje a wòrdu selektá pa Milwaukee Brewers pa un karera den [[Major League Baseball|MLB]], pero ta opta pa no firma i si sigui su karera universitario.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.mlb.com/news/brewers-draft-switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-in-2022|title=Crew drafts switch-pitching phenom Cijntje in 18th round|auteur=Adam McCalvy|werk=MLB.com|datum=2022-07-19|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Komo switch picher, Cijntje ta usa un glòf spesial na kada man. Segun reglanan, e mester indiká adelantá ku kua man e lo tira kontra e bateadó, i mester keda ku e mesun man aki te ora e bateadó wòrdu kambiá.<ref name="WP"/> Den MLB Draft di 2024, Seattle Mariners a selektá Cijntje komo e di 15 eskoho general.<ref name=":12">{{Cite web |last1=DeRosa |first1=Theo |last2=Kramer |first2=Daniel |date=July 14, 2024 |title=Mariners take switch-pitcher Jurrangelo Cijntje with 15th pick |url=https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20240715162144/https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |archive-date=July 15, 2024 |access-date= |website=MLB.com}}</ref><ref>{{Cite web |last=Ellingsen |first=Max |date=July 14, 2024 |title=Seattle Mariners Select RHP Jurrangelo Cijntje in the First Round of the 2024 MLB Draft |url=https://www.lookoutlanding.com/2024/7/14/24198547/seattle-mariners-select-rhp-jurrangelo-cijntje-in-the-first-round-of-the-2024-mlb-draft |access-date= |publisher=Lookout Landing}}</ref> Dia 16 di yüli 2024, el a firma un kontrato di 4,88 mion dòler merikano.<ref>{{Cite web |last=Franco |first=Anthony |date=July 16, 2024 |title=Mariners Agree To Deal With First-Rounder Jurrangelo Cijntje |url=https://www.mlbtraderumors.com/2024/07/mariners-agree-to-deal-with-first-rounder-jurrangelo-cijntje.html |access-date=July 16, 2024 |website=MLB Trade Rumors}}</ref> Den temporada 2024, el no a lansa pa Mariners, pero el a partisipá den un kampo di entrenamentu na Arizona.<ref>{{Cite web |url=https://www.instagram.com/msplayerdev/reel/DBkDS-RyPCu/ |title=@_loo.cijntje makes being a switch-pitcher look easy 👀 |last=Seattle Mariners Player Development |type=Video |via=Instagram}}</ref> Dia 2 di febrüari 2026, Cijntje a transferí di Seattle Mariners pa St. Louis Cardinals komo parti di un interkambio entre tres tim.<ref>{{cite web|last=Kramer|first=Daniel|title=Brendan Donovan traded to Mariners from Cardinals|website=MLB.com|date=February 3, 2026|url=https://www.mlb.com/news/brendan-donovan-mariners-trade|access-date=}}</ref> Na yüli di e mesun aña e ta wordo transferí di St. Louis Cardinals pa Memphis Redbirds, un tim di nivel Triple-A, ku ta e nivel mas altu di e Liga Menor merikano i e último paso pa drenta [[Major League Baseball|Liga Grandi]].<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/92399/jurrangelo-cijntje-promoveert-naar-triple-a-en-komt-dichter-bij-major-league Jurrangelo Cijntje promoveert naar Triple-A en komt dichter bij Major League], curacao.nu (13 di yüli 2026)</ref> == Link eksterno == * [https://hailstate.com/sports/baseball/roster/jurrangelo-cijntje/9928 Jurrangelo Cijntje, Mississippi State Bulldogs] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1141970753|titulo=Jurrangelo Cijntje}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Cijntje, Jurrangelo}} [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] gjtj4twbmztjp7a4yl8eqf4wnpvsqz5 197204 197202 2026-07-14T17:43:30Z Caribiana 8320 197204 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Cijntje]] (pagina di referensia) pa un otro nifikashon di tópiko.}} {{Infobox deportista | nomber = | imagen = Jurrangelo Cijntje Interview- 2025 Spring Training (6QFZILwNpN4).png | descripcion = Jurrangelo Cijntje (2025) | fecha nacemento = [[31 di mei]] [[2003]] | luga nacemento = [[Den Haag]] | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = | pais = {{CUW}} | residencia = {{USA}} | ofishi = pelotero (picher) | mayornan = Mechangelo Cijntje }} '''Jurrangelo (Lo) Cijntje''' (☆ [[31 di mei]] [[2003]] na [[Den Haag]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]], ku ta hunga komo picher pa St. Louis Cardinals na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Komo picher, e ta konosí pa su abilidat pa tira ku tur dos man (switch pitcher(, ku un dominio ekselente. == Bida == Cijntje a nase na [[Hulanda]], unda su tata, Mechangelo Cijntje, tabata un pelotero profeshonal.<ref>{{cite web|url=https://www.mlb.com/news/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-impresses-at-draft-combine|title=Is this pitching prospect a righty or a lefty? Yes|auteur=Jim Callis|website=MLB.com|date=2022-06-15|access-date=2023-03-02}}</ref> E ta lanta prinsipalmente na [[Willemstad]] ([[Kòrsou]]).<ref>{{citeer web|url=https://www.baseballamerica.com/stories/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-is-more-than-a-draft-novelty/|title=Switch-Pitcher Jurrangelo Cijntje Is More Than A Draft Novelty|auteur=Walter Villa|werk=Baseball America|date=2022-03-29|access-date=2023-03-02}}</ref><ref name="WP">{{en}}{{citeer web|url=https://www.washingtonpost.com/sports/colleges/college-baseball-notebook-msu-pitcher-brings-heat-both-ways/2023/02/27/df180fb6-b6d8-11ed-b0df-8ca14de679ad_story.html|titel=College Baseball Notebook: MSU pitcher brings heat both ways|werk=Washington Post|auteur=Eric Olson|datum=2023-02-27|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref><ref>{{nl}}[https://curacao.nu/honkballer-jurrangelo-cijntje-is-een-van-de-meest-fascinerende-nieuwkomers-in-amerika/ Honkballer Jurrangelo Cijntje is een van de meest fascinerende nieuwkomers in Amerika], Curacao.nu, 1 di mart 2023</ref> Aunque e ta robesou naturalmente, el a kuminsá tira ku su man drechi pa imita su tata.<ref>{{en}}{{cite web|url=https://www.sportingnews.com/us/mlb/news/jurrangelo-cijnte-switch-pitcher-mlb-draft/qluhtyiqrk8iezszmusaydk9|title=Who is Jurrangelo Cjinte? Meet the 19-year old MLB hopeful who throws 90 mph with both hands|auteur=David Suggs|work=Sporting News|date=2022-06-16|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Na 2016, Cijntje a partisipa den [[Little League World Series]] komo miembro di e tim di [[Willemstad]].<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.pennlive.com/little-league-world-series/2016/08/curacao_hurler_throws_left_and.html|title=Curacao hurler throws left and right handed against Seoul in Little League World Series|work=The Patriot-News|date=2016-08-20|access-date=2023-03-02}}</ref> Na edat di 16 aña, el a muda pa [[Miami]] ([[Florida]]), unda el a sigui su enseñansa sekundario na Hialeah. <ref>{{en}}{{citeer web|url=https://cdispatch.com/sports/2023-02-18/ambidextrous-freshman-pitcher-jurrangelo-cijntje-offers-mississippi-state-baseball-rare-chance-to-switch-it-up/|title=Ambidextrous freshman pitcher Jurrangelo Cijntje offers Mississippi State baseball rare chance to switch it up|werk=The Commercial Dispatch|date=February 18, 2023|access-date=2023-03-02}}</ref> Den su último aña di skol, el a firma un kompromiso pa hunga beisbòl pa Mississippi State University.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.miamiherald.com/sports/high-school/prep-miami-dade/article263022738.html|title=A switch-pitcher out of Champagnat is possibly MLB Draft’s most intriguing prospect|werk=Miami Herald|date=2022-07-05|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> === Karera === Na 2022, Cijntje a wòrdu selektá pa Milwaukee Brewers pa un karera den [[Major League Baseball|MLB]], pero ta opta pa no firma i si sigui su karera universitario.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.mlb.com/news/brewers-draft-switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-in-2022|title=Crew drafts switch-pitching phenom Cijntje in 18th round|auteur=Adam McCalvy|werk=MLB.com|datum=2022-07-19|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Komo switch picher, Cijntje ta usa un glòf spesial na kada man. Segun reglanan, e mester indiká adelantá ku kua man e lo tira kontra e bateadó, i mester keda ku e mesun man aki te ora e bateadó wòrdu kambiá.<ref name="WP"/> Den MLB Draft di 2024, Seattle Mariners a selektá Cijntje komo e di 15 eskoho general.<ref name=":12">{{Cite web |last1=DeRosa |first1=Theo |last2=Kramer |first2=Daniel |date=July 14, 2024 |title=Mariners take switch-pitcher Jurrangelo Cijntje with 15th pick |url=https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20240715162144/https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |archive-date=July 15, 2024 |access-date= |website=MLB.com}}</ref><ref>{{Cite web |last=Ellingsen |first=Max |date=July 14, 2024 |title=Seattle Mariners Select RHP Jurrangelo Cijntje in the First Round of the 2024 MLB Draft |url=https://www.lookoutlanding.com/2024/7/14/24198547/seattle-mariners-select-rhp-jurrangelo-cijntje-in-the-first-round-of-the-2024-mlb-draft |access-date= |publisher=Lookout Landing}}</ref> Dia 16 di yüli 2024, el a firma un kontrato di 4,88 mion dòler merikano.<ref>{{Cite web |last=Franco |first=Anthony |date=July 16, 2024 |title=Mariners Agree To Deal With First-Rounder Jurrangelo Cijntje |url=https://www.mlbtraderumors.com/2024/07/mariners-agree-to-deal-with-first-rounder-jurrangelo-cijntje.html |access-date=July 16, 2024 |website=MLB Trade Rumors}}</ref> Den temporada 2024, el no a lansa pa Mariners, pero el a partisipá den un kampo di entrenamentu na Arizona.<ref>{{Cite web |url=https://www.instagram.com/msplayerdev/reel/DBkDS-RyPCu/ |title=@_loo.cijntje makes being a switch-pitcher look easy 👀 |last=Seattle Mariners Player Development |type=Video |via=Instagram}}</ref> Dia 2 di febrüari 2026, Cijntje a transferí di Seattle Mariners pa St. Louis Cardinals komo parti di un interkambio entre tres tim.<ref>{{cite web|last=Kramer|first=Daniel|title=Brendan Donovan traded to Mariners from Cardinals|website=MLB.com|date=February 3, 2026|url=https://www.mlb.com/news/brendan-donovan-mariners-trade|access-date=}}</ref> Na yüli di e mesun aña e ta wordo transferí di St. Louis Cardinals pa Memphis Redbirds, un tim di nivel Triple-A, ku ta e nivel mas altu di e Liga Menor merikano i e último paso pa drenta [[Major League Baseball|Liga Grandi]].<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/92399/jurrangelo-cijntje-promoveert-naar-triple-a-en-komt-dichter-bij-major-league Jurrangelo Cijntje promoveert naar Triple-A en komt dichter bij Major League], curacao.nu (13 di yüli 2026)</ref> == Link eksterno == * [https://hailstate.com/sports/baseball/roster/jurrangelo-cijntje/9928 Jurrangelo Cijntje, Mississippi State Bulldogs] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1141970753|titulo=Jurrangelo Cijntje}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Cijntje, Jurrangelo}} [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] 5gis2axenaups9gcbum36bdyxb2g4o6 197205 197204 2026-07-14T17:44:09Z Caribiana 8320 197205 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Wak articulo|dp=ja|Wak [[Cijntje]] (pagina di referensia) pa un otro nifikashon di tópiko.}} {{Infobox deportista | nomber = | imagen = Jurrangelo Cijntje Interview- 2025 Spring Training (6QFZILwNpN4).png | descripcion = Jurrangelo Cijntje (2025) | fecha nacemento = [[31 di mei]] [[2003]] | luga nacemento = [[Den Haag]] | fecha fayecimento = | luga fayecimento = | nacionalidad = | pais = {{CUW}} | residencia = {{USA}} | ofishi = pelotero (picher) | mayornan = Mechangelo Cijntje }} '''Jurrangelo (Lo) Cijntje''' (☆ [[31 di mei]] [[2003]] na [[Den Haag]]) ta un pelotero profeshonal di [[Kòrsou]], ku ta hunga komo picher pa St. Louis Cardinals na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]]. Komo picher, e ta konosí pa su abilidat pa tira ku tur dos man (switch pitcher(, ku un dominio ekselente. == Bida == Cijntje a nase na [[Hulanda]], unda su tata, Mechangelo Cijntje, tabata un pelotero profeshonal.<ref>{{cite web|url=https://www.mlb.com/news/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-impresses-at-draft-combine|title=Is this pitching prospect a righty or a lefty? Yes|auteur=Jim Callis|website=MLB.com|date=2022-06-15|access-date=2023-03-02}}</ref> E ta lanta prinsipalmente na [[Willemstad]] ([[Kòrsou]]).<ref>{{citeer web|url=https://www.baseballamerica.com/stories/switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-is-more-than-a-draft-novelty/|title=Switch-Pitcher Jurrangelo Cijntje Is More Than A Draft Novelty|auteur=Walter Villa|werk=Baseball America|date=2022-03-29|access-date=2023-03-02}}</ref><ref name="WP">{{en}}{{citeer web|url=https://www.washingtonpost.com/sports/colleges/college-baseball-notebook-msu-pitcher-brings-heat-both-ways/2023/02/27/df180fb6-b6d8-11ed-b0df-8ca14de679ad_story.html|titel=College Baseball Notebook: MSU pitcher brings heat both ways|werk=Washington Post|auteur=Eric Olson|datum=2023-02-27|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref><ref>{{nl}}[https://curacao.nu/honkballer-jurrangelo-cijntje-is-een-van-de-meest-fascinerende-nieuwkomers-in-amerika/ Honkballer Jurrangelo Cijntje is een van de meest fascinerende nieuwkomers in Amerika], Curacao.nu, 1 di mart 2023</ref> Aunque e ta robesou naturalmente, el a kuminsá tira ku su man drechi pa imita su tata.<ref>{{en}}{{cite web|url=https://www.sportingnews.com/us/mlb/news/jurrangelo-cijnte-switch-pitcher-mlb-draft/qluhtyiqrk8iezszmusaydk9|title=Who is Jurrangelo Cjinte? Meet the 19-year old MLB hopeful who throws 90 mph with both hands|auteur=David Suggs|work=Sporting News|date=2022-06-16|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Na 2016, Cijntje a partisipa den [[Little League World Series]] komo miembro di e tim di [[Willemstad]].<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.pennlive.com/little-league-world-series/2016/08/curacao_hurler_throws_left_and.html|title=Curacao hurler throws left and right handed against Seoul in Little League World Series|work=The Patriot-News|date=2016-08-20|access-date=2023-03-02}}</ref> Na edat di 16 aña, el a muda pa [[Miami]] ([[Florida]]), unda el a sigui su enseñansa sekundario na Hialeah. <ref>{{en}}{{citeer web|url=https://cdispatch.com/sports/2023-02-18/ambidextrous-freshman-pitcher-jurrangelo-cijntje-offers-mississippi-state-baseball-rare-chance-to-switch-it-up/|title=Ambidextrous freshman pitcher Jurrangelo Cijntje offers Mississippi State baseball rare chance to switch it up|werk=The Commercial Dispatch|date=February 18, 2023|access-date=2023-03-02}}</ref> Den su último aña di skol, el a firma un kompromiso pa hunga beisbòl pa Mississippi State University.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.miamiherald.com/sports/high-school/prep-miami-dade/article263022738.html|title=A switch-pitcher out of Champagnat is possibly MLB Draft’s most intriguing prospect|werk=Miami Herald|date=2022-07-05|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> === Karera === Na 2022, Cijntje a wòrdu selektá pa Milwaukee Brewers pa un karera den [[Major League Baseball|MLB]], pero ta opta pa no firma i si sigui su karera universitario.<ref>{{en}}{{citeer web|url=https://www.mlb.com/news/brewers-draft-switch-pitcher-jurrangelo-cijntje-in-2022|title=Crew drafts switch-pitching phenom Cijntje in 18th round|auteur=Adam McCalvy|werk=MLB.com|datum=2022-07-19|bezochtdatum=2023-03-02}}</ref> Komo switch picher, Cijntje ta usa un glòf spesial na kada man. Segun reglanan, e mester indiká adelantá ku kua man e lo tira kontra e bateadó, i mester keda ku e mesun man aki te ora e bateadó wòrdu kambiá.<ref name="WP"/> Den MLB Draft di 2024, Seattle Mariners a selektá Cijntje komo e di 15 eskoho general.<ref name=":12">{{Cite web |last1=DeRosa |first1=Theo |last2=Kramer |first2=Daniel |date=July 14, 2024 |title=Mariners take switch-pitcher Jurrangelo Cijntje with 15th pick |url=https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20240715162144/https://www.mlb.com/news/jurrangelo-cijntje-drafted-at-no-15-by-mariners-in-2024 |archive-date=July 15, 2024 |access-date= |website=MLB.com}}</ref><ref>{{Cite web |last=Ellingsen |first=Max |date=July 14, 2024 |title=Seattle Mariners Select RHP Jurrangelo Cijntje in the First Round of the 2024 MLB Draft |url=https://www.lookoutlanding.com/2024/7/14/24198547/seattle-mariners-select-rhp-jurrangelo-cijntje-in-the-first-round-of-the-2024-mlb-draft |access-date= |publisher=Lookout Landing}}</ref> Dia 16 di yüli 2024, el a firma un kontrato di 4,88 mion dòler merikano.<ref>{{Cite web |last=Franco |first=Anthony |date=July 16, 2024 |title=Mariners Agree To Deal With First-Rounder Jurrangelo Cijntje |url=https://www.mlbtraderumors.com/2024/07/mariners-agree-to-deal-with-first-rounder-jurrangelo-cijntje.html |access-date=July 16, 2024 |website=MLB Trade Rumors}}</ref> Den temporada 2024, el no a lansa pa Mariners, pero el a partisipá den un kampo di entrenamentu na Arizona.<ref>{{Cite web |url=https://www.instagram.com/msplayerdev/reel/DBkDS-RyPCu/ |title=@_loo.cijntje makes being a switch-pitcher look easy 👀 |last=Seattle Mariners Player Development |type=Video |via=Instagram}}</ref> Dia 2 di febrüari 2026, Cijntje a transferí di Seattle Mariners pa St. Louis Cardinals komo parti di un interkambio entre tres tim.<ref>{{cite web|last=Kramer|first=Daniel|title=Brendan Donovan traded to Mariners from Cardinals|website=MLB.com|date=February 3, 2026|url=https://www.mlb.com/news/brendan-donovan-mariners-trade|access-date=}}</ref> Na yüli di e mesun aña e ta wordo transferí di St. Louis Cardinals pa Memphis Redbirds, un tim di nivel Triple-A, ku ta e nivel mas altu di Liga Menor merikano i e último paso pa drenta [[Major League Baseball|Liga Grandi]].<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/sport/92399/jurrangelo-cijntje-promoveert-naar-triple-a-en-komt-dichter-bij-major-league Jurrangelo Cijntje promoveert naar Triple-A en komt dichter bij Major League], curacao.nu (13 di yüli 2026)</ref> == Link eksterno == * [https://hailstate.com/sports/baseball/roster/jurrangelo-cijntje/9928 Jurrangelo Cijntje, Mississippi State Bulldogs] {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1141970753|titulo=Jurrangelo Cijntje}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Cijntje, Jurrangelo}} [[Category:Hende]] [[Category:Beisbolista]] s7j2wc7eotduszvx7h642680rcmqzlo Cijntje 0 9257 197203 140316 2026-07-14T17:32:04Z Caribiana 8320 Sherwin Cijntje 197203 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} '''Cijntje''' por referi na: == Hende == * [[Angelo Cijntje]] (1980), futbolista kurasoleño-hulandes * [[Cerilio Cijntje]] (1992), futbolista hulandes-kurasoleño * [[Jeremy Cijntje]] (1998), futbolista kurasoleño-hulandes * [[Jurrangelo Cijntje]] (2003), pelotero kurasoleño * [[Melvin Cijntje]] (1962), politiko di [[Kòrsou]] * [[Ruisandro Cijntje]], politiko di [[Kòrsou]] * [[Sherwin Cijntje]] (1964), pelotero kurasoleño {{Dp}} {{Appendix}} 3vursah2szr5xetlmws0pfcptagi3gs No Limit Soldiers 0 9322 197212 186603 2026-07-15T08:54:33Z Caribiana 8320 /* Kasonan Themis */ 197212 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Databox}} '''No Limit Soldiers''' (NLS) ta un grupo kriminal organisá i banda di kaya di [[Kòrsou]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://eenvandaag.avrotros.nl/item/wie-zijn-de-no-limit-soldiers/|titel=Wie zijn de No Limit Soldiers|werk=Eenvandaag|datum=2016-05-14|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> E ta impliká den aktividatnan manera trafikashon di droga, likidashon di persona i otro delitonan serio, tantu na Kòrsou, [[Sint Maarten]] komo na [[Hulanda]]. == Origen == No Limit Soldiers a lanta den [[Koraal Specht]], un bario pober na [[Willemstad]], [[Kòrsou]].<ref>{{cite web|url=http://www.camilleri.nl/2013/07/moord-wiels-justitie-beschuldigt-gang-no-limit-soldiers-nls/|title=Moord Wiels: justitie beschuldigt gang ‘No Limit Soldiers’ (NLS)|work=Crimesite Camilleri|access-date=16 December 2014}}</ref> Lider di e organisashon tabata Shurandy (Tyson) Quant ku su man drechi i asesor finansiero, Charlton Lake. Na novèmber 2020, Quant a wòrdu arestá na [[Dubai]].<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://nu.cw/2020/11/26/curacaos-nls-lid-opgepakt-in-dubai-om-liquidaties/|titel=Curaçaos NLS lid opgepakt in Dubai om liquidaties|werk=nu.cw|datum=2020-11-26|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Na aprel 2023 e lider suplente di NLS, Urvin Laurence (Nuto) Wawoe, a wòrdu arestá na [[Republika Dominikano]].<ref>{{citeer web|url=https://nu.cw/2023/04/17/aanhouding-lid-no-limit-soldiers-op-dominicaanse-republiek/|titel=Aanhouding lid No Limit Soldiers op Dominicaanse Republiek|werk-nu.cw|datum-2023-04-18|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Ministerio Públiko di Kòrsou a pidi pa nan ekstradishon. == Aktividatnan == E grupo ta enbolbí den trafikashon di droga riba gran eskala na Hulanda, unda sèlnan di e banda a surgi bou di e komunidat [[afrokurasoleño]]. Miembronan di NLS, den kooperashon ku e sèlnan na Hulanda, a introdusí kokaina obtené via kontakto ku proveedor di droga na [[Colombia]] i [[Jamaica]], den siudatnan grandi manera [[Rotterdam]], [[Den Haag]] i [[Amsterdam]].<ref>{{citeer web|url=http://www.versgeperst.com/nieuws/223528/no-limit-soldiers-leden-opgepakt-na-lang-onderzoek.html|title=Versgeperst.com CuracaoNo Limit Soldiers-leden opgepakt na lang onderzoek - Versgeperst.com Curacao|work=Versgeperst.com Curacao|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Djei nan a distribuí e droga na trafikantenan chikí.<ref>{{citeer web|url=http://qracao.com/index.php/dit-is-een-artikelen/8855-2013-08-03-11-01-46|titel=Drugsbende vliegt Curaçaose huurmoordenaars in|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Otro aktividat importante di e banda ta asesinato pa enkargo. E banda ta konosí pa opera eskuadronnan di sikario, kual tabata wòrdu usa pa eliminá gruponan rival den e trafikashon di droga, tantu na Kòrsou komo na Hulanda.<ref>{{citeer web|url=http://www.camilleri.nl/2013/08/bendeleden-no-limit-soldiers-in-nederland-opgepakt/|title=Bendeleden ‘No Limit Soldiers’ in Nederland opgepakt|work=Crimesite Camilleri|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref><ref>{{cite web|url=http://www.versgeperst.com/nieuws/223528/no-limit-soldiers-leden-opgepakt-na-lang-onderzoek.html|title=Versgeperst.com CuracaoNo Limit Soldiers-leden opgepakt na lang onderzoek - Versgeperst.com Curacao|work=Versgeperst.com Curacao|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> NLS tambe ta tuma kontratonan pa likidashon di parte di gruponan kriminal for di Colombia i gruponan di baho mundu hulandes.<ref>{{cite web|url=http://www.hln.be/hln/nl/957/Binnenland/article/detail/1409548/2012/03/16/Antilliaanse-knokploeg-haalt-gestolen-cocaine-terug-uit-Borgerhout.dhtml|title=Antilliaanse knokploeg haalt gestolen cocaïne terug uit Borgerhout|author=Dimitri Eeckhaut|work=HLN|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> E banda a wòrdu supuestamente relashoná ku kasonan di asesinato i ligá na e morto di [[Helmin Wiels]], polítiko konosi di Kòrsou.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=http://www.camilleri.nl/2013/07/moord-wiels-justitie-beschuldigt-gang-no-limit-soldiers-nls/|titel=Moord Wiels: justitie beschuldigt gang ‘No Limit Soldiers’ (NLS)|werk=Crimesite Camilleri|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> == Kasonan Themis == Bou di nòmber "Themis", polis di Sint Maarten, Kòrsou, Aruba i Recherche Samenwerkingsteam (RST) a lansa un investigashon koordiná riba e delitonan kometí último añanan na e islanan i na Hulanda. E investigashon tabata bou direkshon di Ministerio Públiko di Kòrsou i Sint Maarten. Na ougùstus 2022, den e promé kaso di Themis, kuater sospechoso na Kòrsou a wòrdu sentensiá na kastigunan di prizon ku ta varia entre 14 aña i 21 luna, pa nan enbolbimentu den un organisashon kriminal i labamentu di plaka.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://curacao.nu/hoge-straffen-voor-leden-criminele-organisatie-no-limit-soldiers-op-curacao/|titel=Hoge straffen voor leden criminele organisatie No Limit Soldiers op Curaçao |datum=2022-08-12|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Dos sospechoso a bai den apelashon.<ref>{{nl}}{{citeer web|url=https://nu.cw/2023/03/27/lid-no-limit-solders-uitgeleverd-aan-nederland/|titel=Lid No Limit Soldiers uitgeleverd aan Nederland|werk=nu.cw|datum=2023-03-27|bezochtdatum=2023-04-20}}</ref> Na 2025, Ministerio Públiko a pidi kastigu di kadena perpetuo kontra Urvin (Nuto) Wawoe, pa su enbolbimentu den dieskuater krimen, inkluyendo multiple asesinato, intento di asesinato, trafikashon di droga i partisipashon den un organisashon kriminal. Wawoe a nenga e akusashonnan i e ròl di lider di NLS.<ref>[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/politie-justitie/76259/om-eist-levenslang-tegen-nuto-wawoe OM eist levenslang tegen Nuto Wawoe], curacao.nu (26 di yüni 2025)</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=en|oldid =1104402063|titulo=No Limit Soldiers (organized crime group)}} {{References}} }} [[Kategoria:Sociedad]] [[Kategoria:Kòrsou]] 8ju9362tzyi2iyxtostsiw27d1attl6 Stadhuis di Oranjestad 0 9827 197163 170942 2026-07-14T13:26:07Z Kallmemel 14000 -vet gedruk 197163 wikitext text/x-wiki {{infobox edificio| variante = a | tipo = | nomber2 = Cas Eloy Arends<br/>Censo | imagen = Stadhuis Oranjestad.JPG | descripcion = Stadhuis (2014) | localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | adres = ''Wilhelminastraat 8'' | cercania = [[Ex-Hotel Colombia]] | funcion_original = Cas y practica di dokter | funcion_actual = Stadhuis | estilo = Neoclasicismo | architect = Chibi Wever | contratista = Nicolaas Picus<br/>Jan Christiaans | gasto = 1° restauracion: AWG 5 miyon | inaugura = Cas na 1925<br/>Stadhuis na 1997 | restaura = 1997, 2014 | propietario = [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]] | status_monumento = [[monumento|monumento di herencia cultural]] | registra = 21 di october 2009 | zoom = 16 }} E '''Stadhuis di Oranjestad''', tambe conoci como '''Cas Eloy Arends''' of '''Censo''', ta e stadhuis di [[Aruba]]. E ta situa na Wilhelminastraat 8 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] y originalmente tabata cas di un dokter di Aruba. Na 1997 e cas di ciudad a keda restaura pa prome biaha; alaves a conecta esaki pa medio di un ala moderno na e edificio na banda, esta [[Ex-Hotel Colombia]]. E compleho a wordo inaugura dia [[3 di aprel|3 di april]] [[1998]] pa uzo como stadhuis (pa casamento) y oficina di Registro Civil y Censo.<ref name="hist">{{en}} Historia di Aruba, [http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=32&lang=en Former Hotel Colombia]</ref> Desde 1999 [[Monumentenfonds Aruba]] ta doño di e compleho. == Mira tambe == * [[Ex-Hotel Colombia]] {{Stub}} {{Appendix}} [[Category:Edifisio na Oranjestad]] [[Category:Monumento protehí|Aruba]] pqp08r11yzf298dq20oj1s0ykjuhlc0 197164 197163 2026-07-14T13:34:37Z Kallmemel 14000 ampliacion, reformulacion 197164 wikitext text/x-wiki {{infobox edificio| variante = a | tipo = | nomber2 = Cas Eloy Arends<br/>Censo | imagen = Stadhuis Oranjestad.JPG | descripcion = Stadhuis (2014) | localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | adres = ''Wilhelminastraat 8'' | cercania = [[Ex-Hotel Colombia]] | funcion_original = Cas y practica di dokter | funcion_actual = Stadhuis | estilo = Neoclasicismo | architect = Chibi Wever | contratista = Nicolaas Picus<br/>Jan Christiaans | gasto = 1° restauracion: AWG 5 miyon | inaugura = Cas na 1925<br/>Stadhuis na 1997 | restaura = 1997, 2014 | propietario = [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]] | status_monumento = [[monumento|monumento di herencia cultural]] | registra = 21 di october 2009 | zoom = 16 }} '''Stadhuis di Oranjestad''', tambe conoci como '''Cas Eloy Arends''' of '''Censo''', ta e stadhuis di [[Aruba]]. Situa den Wilhelminastraat 8 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], tabata originalmente cas di dokter. Na 1997 e cas di ciudad a keda restaura pa prome biaha. Pa e proposito nobo, e edificio di [[ex-Hotel Colombia]] (construi 1918), situa na parti patras di edificio di Eloy Arends na Zoutmanstraat 13, tambe a wordo restaura, y e dos edificionan a wordo conecta pa un construccion arkitectonico moderno. E compleho a wordo inaugura dia [[3 di aprel|3 di april]] [[1998]] pa uzo como stadhuis (pa casamento) y oficina di Registro Civil y Censo.<ref name="hist">{{en}} Historia di Aruba, [http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=32&lang=en Former Hotel Colombia]</ref> Desde 1999 [[Monumentenfonds Aruba]] ta doño di e compleho. == Mira tambe == * [[Ex-Hotel Colombia]] {{Stub}} {{Appendix}} [[Category:Edifisio na Oranjestad]] [[Category:Monumento protehí|Aruba]] 31lgozvcjwcr5xwx71ixutgsne5bhbd 197165 197164 2026-07-14T13:34:50Z Kallmemel 14000 nvt 197165 wikitext text/x-wiki {{infobox edificio| variante = a | tipo = | nomber2 = Cas Eloy Arends<br/>Censo | imagen = Stadhuis Oranjestad.JPG | descripcion = Stadhuis (2014) | localisa_na = [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]] | adres = ''Wilhelminastraat 8'' | cercania = [[Ex-Hotel Colombia]] | funcion_original = Cas y practica di dokter | funcion_actual = Stadhuis | estilo = Neoclasicismo | architect = Chibi Wever | contratista = Nicolaas Picus<br/>Jan Christiaans | gasto = 1° restauracion: AWG 5 miyon | inaugura = Cas na 1925<br/>Stadhuis na 1997 | restaura = 1997, 2014 | propietario = [[Monumentenfonds Aruba|SMFA]] | status_monumento = [[monumento|monumento di herencia cultural]] | registra = 21 di october 2009 | zoom = 16 }} '''Stadhuis di Oranjestad''', tambe conoci como '''Cas Eloy Arends''' of '''Censo''', ta e stadhuis di [[Aruba]]. Situa den Wilhelminastraat 8 na [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]], tabata originalmente cas di dokter. Na 1997 e cas di ciudad a keda restaura pa prome biaha. Pa e proposito nobo, e edificio di [[ex-Hotel Colombia]] (construi 1918), situa na parti patras di edificio di Eloy Arends na Zoutmanstraat 13, tambe a wordo restaura, y e dos edificionan a wordo conecta pa un construccion arkitectonico moderno. E compleho a wordo inaugura dia [[3 di aprel|3 di april]] [[1998]] pa uzo como stadhuis (pa casamento) y oficina di Registro Civil y Censo.<ref name="hist">{{en}} Historia di Aruba, [http://www.historiadiaruba.aw/index.php?option=com_content&task=view&id=32&lang=en Former Hotel Colombia]</ref> Desde 1999 [[Monumentenfonds Aruba]] ta doño di e compleho. {{Stub}} {{Appendix}} [[Category:Edifisio na Oranjestad]] [[Category:Monumento protehí|Aruba]] qr81ti8rokst9use2kaie5b75ku0mh8 Andy Lee 0 10001 197207 179124 2026-07-14T19:18:00Z Caribiana 8320 197207 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox persona| variante = a | nomber completo = Rendolf Alonso Lee | fecha nacemento = [[3 di aprel|3 di april]] [[1965]] | luga nacemento = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] (2005-2009) | alma mater = [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]]<br/>Universidad Erasmus | ofishi = politico | temporada1 = 2005 - 2011 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2009 - 2010 | funcion2 = presidente di [[Parlamento di Aruba]] | temporada3 = 2014 - 2018 | funcion3 = [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba na Washington D.C.]] | temporada4 = 2024 - presente | funcion4 = miembro di [[Konseho di Estado di Reino Hulandes|Conseho di Estado di Reino]] | website = }} '''Rendolf Alonso (Andy) Lee''' (☆ [[3 di aprel|3 di april]] [[1965]] na [[Aruba]]) ta un politicologo, ex-politico y desde [[1 di yanüari|1 di januari]] [[2024]] miembro, representando Aruba, den [[Konseho di Estado di Reino Hulandes|Conseho di Estado di Reino Hulandes]]. Anteriormente, e tabata miembro y presidente di [[Parlamento di Aruba]]. == Bida == Andy Lee a nace y lanta na Aruba como un di e tres yiu di Tai Fung Lee y Stella Croes. Despues di completa su enseñansa secundario na [[Colegio Arubano]] el a bay studia ciencianan politico na [[Hulanda]], graduando na 1993 na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] y a continua su formacion academico posteriormente na Universidad Erasmus [[Rotterdam]].<ref name="RvS">{{nl}}[https://www.raadvanstate.nl/actueel/nieuws/november/drs-andy-lee-nieuwe-staatsraad-aruba/ Drs. Andy Lee wordt nieu­we staats­raad voor Aru­ba], Raad van State (24 di november 2023)</ref> Lee ta casa cu Margriet Tromp y hunto nan tin dos yiu muhe.<ref name="SER"/> === Carera profesional === Na 1995, Lee a inicia su carera profesional na Aruba como investigador na Oficina Central di Estadistica (CBS) unda el a fungi como director durante e periodo 1995-2005.<ref name="SER">{{en}}[https://ser.cw/wp-content/uploads/sites/280/2019/05/Andy-Lee.pdf Bio Drs. Rendolf A. (Andy) Lee] Ser.cw</ref> Entre 2012 y 2014 el ocupa e puesto di director di departamento di Relacionnan Exterior di Aruba, como sucesor di Agustin Vrolijk.<ref name="Lee">{{Citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2010-06-22/page/n5/mode/1up?q=andy+lee+avp|titel=Segun Prome Minister, Andy Lee a perde speransa cu e por a cambia sistema di parlamento y a retira|werk=BonDiaAruba|datum=22 di juni 2010|bezochtdatum=2024-02-28}}</ref> Entre 2014 y 2018, Lee tabata [[minister plenipotenciario]] pa Aruba na [[Washington D.C.]], tanto bou di gabinete [[Mike Eman]] II como [[gabinete Wever-Croes I]]. Na su regreso na Aruba, el a traha como consehero di minister di Asuntonan General entre 2018 y 2020, y despues como hefe di e departamento di Investigashon di [[Banco Central di Aruba]].<ref name="RvS"/> Ademas, e ta doño y director di Lee Advisory Training & Real Estate. Entrante 1 di januari 2024, Lee a wordo nombra miembro di Conseho di Estado di Reino representando Aruba, como sucesor di [[Milly Schwengle]].<ref name="RvS"/> === Carera politico === Lee a debuta den politica na 2005 como candidato riba lista di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E tabata miembro di Parlamento di Aruba entre 2005 y 2011. Na eleccion di 2009, el a wordo reelegi, obteniendo 1.009 voto personal como número 4 riba lista.<ref>[https://www.arubaelections.com/2009/ Eleccion Aruba - 25 september 2009], arubaelections.com</ref> Como parlamentario, Lee tabata conoci oa su estilo di debate fundamenta y su participacion activo den varios comision parlamentario. El a fungi ademas como presidente di Comision financiero-economico di Parlamento y di Comision di Asuntonan Exterior y di Reino.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2011-11-05/page/10/mode/1up?q=andy+lee&view=theater Andy Lee a demostra cu por hisa e nivel di e debate politico y enfoca riba e contenido], Solo di Pueblo (5 di november 2011)</ref> Na october 2009, el a wordo elegi [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]]. Na juni 2010, el a entrega su retiro como presidente, despues di a perde speransa den e reforma di e sistema parlamentario apesar di varios intento.<ref name="Lee"/> Na fin di 2011, Lee a bandona su mandato parlamentario y a retira for di politica activo. {{Appendix}} {{Template:Navegacion Presidente Parlamento di Aruba}} {{DEFAULTSORT:Lee, Andy}} [[Category:Hende]] [[Category:Politico di Aruba]] 3otz40ks061ku5b2gb5vgg595wd87wu 197208 197207 2026-07-14T19:43:35Z Caribiana 8320 /* Carera politico */ 197208 wikitext text/x-wiki {{Variante|a}} {{Infobox persona| variante = a | nomber completo = Rendolf Alonso Lee | fecha nacemento = [[3 di aprel|3 di april]] [[1965]] | luga nacemento = {{ABW}} | partido = [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]] (2005-2009) | alma mater = [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]]<br/>Universidad Erasmus | ofishi = politico | temporada1 = 2005 - 2011 | funcion1 = miembro di [[Parlamento di Aruba]] | temporada2 = 2009 - 2010 | funcion2 = presidente di [[Parlamento di Aruba]] | temporada3 = 2014 - 2018 | funcion3 = [[Lista di minister plenipotenciario di Aruba|minister plenipotenciario di Aruba na Washington D.C.]] | temporada4 = 2024 - presente | funcion4 = miembro di [[Konseho di Estado di Reino Hulandes|Conseho di Estado di Reino]] | website = }} '''Rendolf Alonso (Andy) Lee''' (☆ [[3 di aprel|3 di april]] [[1965]] na [[Aruba]]) ta un politicologo, ex-politico y desde [[1 di yanüari|1 di januari]] [[2024]] miembro, representando Aruba, den [[Konseho di Estado di Reino Hulandes|Conseho di Estado di Reino Hulandes]]. Anteriormente, e tabata miembro y presidente di [[Parlamento di Aruba]]. == Bida == Andy Lee a nace y lanta na Aruba como un di e tres yiu di Tai Fung Lee y Stella Croes. Despues di completa su enseñansa secundario na [[Colegio Arubano]] el a bay studia ciencianan politico na [[Hulanda]], graduando na 1993 na [[Universidat di Amsterdam|Universidad di Amsterdam]] y a continua su formacion academico posteriormente na Universidad Erasmus [[Rotterdam]].<ref name="RvS">{{nl}}[https://www.raadvanstate.nl/actueel/nieuws/november/drs-andy-lee-nieuwe-staatsraad-aruba/ Drs. Andy Lee wordt nieu­we staats­raad voor Aru­ba], Raad van State (24 di november 2023)</ref> Lee ta casa cu Margriet Tromp y hunto nan tin dos yiu muhe.<ref name="SER"/> === Carera profesional === Na 1995, Lee a inicia su carera profesional na Aruba como investigador na Oficina Central di Estadistica (CBS) unda el a fungi como director durante e periodo 1995-2005.<ref name="SER">{{en}}[https://ser.cw/wp-content/uploads/sites/280/2019/05/Andy-Lee.pdf Bio Drs. Rendolf A. (Andy) Lee] Ser.cw</ref> Entre 2012 y 2014 el ocupa e puesto di director di departamento di Relacionnan Exterior di Aruba, como sucesor di Agustin Vrolijk.<ref name="Lee">{{Citeer web|url=https://archive.org/details/BNA-DIG-BONDIA-2010-06-22/page/n5/mode/1up?q=andy+lee+avp|titel=Segun Prome Minister, Andy Lee a perde speransa cu e por a cambia sistema di parlamento y a retira|werk=BonDiaAruba|datum=22 di juni 2010|bezochtdatum=2024-02-28}}</ref> Entre 2014 y 2018, Lee tabata [[minister plenipotenciario]] pa Aruba na [[Washington D.C.]], tanto bou di gabinete [[Mike Eman]] II como [[gabinete Wever-Croes I]]. Na su regreso na Aruba, el a traha como consehero di minister di Asuntonan General entre 2018 y 2020, y despues como hefe di e departamento di Investigashon di [[Banco Central di Aruba]].<ref name="RvS"/> Ademas, e ta doño y director di Lee Advisory Training & Real Estate. Entrante 1 di januari 2024, Lee a wordo nombra miembro di Conseho di Estado di Reino representando Aruba, como sucesor di [[Milly Schwengle]].<ref name="RvS"/> === Carera politico === Lee a debuta den politica na 2005 como candidato riba lista di partido [[Partido di Pueblo Arubano|AVP]]. E tabata miembro di Parlamento di Aruba entre 2005 y 2011.<ref name="SER"/> Na eleccion di 2009, el a wordo reelegi, obteniendo 1.009 voto personal como número 4 riba lista.<ref>[https://www.arubaelections.com/2009/ Eleccion Aruba - 25 september 2009], arubaelections.com</ref> Como parlamentario, Lee tabata conoci oa su estilo di debate fundamenta y su participacion activo den varios comision parlamentario. El a fungi ademas como presidente di Comision financiero-economico di Parlamento y di Comision di Asuntonan Exterior y di Reino.<ref>[https://archive.org/details/BNA-DIG-SOLODIPUEBLO-2011-11-05/page/10/mode/1up?q=andy+lee&view=theater Andy Lee a demostra cu por hisa e nivel di e debate politico y enfoca riba e contenido], Solo di Pueblo (5 di november 2011)</ref> Na october 2009, el a wordo elegi [[Lista di presidente di Parlamento di Aruba|presidente di Parlamento di Aruba]]. Na juni 2010, el a entrega su retiro como presidente, despues di a perde speransa den e reforma di e sistema parlamentario apesar di varios intento.<ref name="Lee"/> Na fin di 2011, Lee a bandona su mandato parlamentario y a retira for di politica activo. {{Appendix}} {{Template:Navegacion Presidente Parlamento di Aruba}} {{DEFAULTSORT:Lee, Andy}} [[Category:Hende]] [[Category:Politico di Aruba]] k6e7vvgp05pps274kt90kobn6bs5dr7 Jovenel Moïse 0 11271 197211 120477 2026-07-15T08:52:57Z Caribiana 8320 /* Asesinato */ terminologia korekto 197211 wikitext text/x-wiki {{Databox}} '''Jovenel Moïse''' (☆ [[26 di yüni]] [[1968]] na Trou du Nord, [[Haiti]] - † [[7 di yüli]] [[2021]] na Petionville, [[Haiti]]) tabata un empresario i polítiko [[haiti]]ano, ku tabata e di 43 presidente di [[Haiti]] for di 2017 te na su morto na 2021. Moïse tabata presidente di Haiti for di febrüari 2017, despues ku el a gana e elekshon nashonal na novèmber 2016. Na yüni di aña 2019 a tene manifestashonnan di protesta den henter Haiti kontra e korupshon bou di e gobièrnu di Moïse. Miles di hende a sali riba kaya i durante un desorden a mata dos manifestante. A pidi pa Moïse pa retira. E obisponan [[Iglesia Catolico Romano|katóliko romano]] di e pais a apoya e manifestantenan. Den un karta nan a skirbi ku e korupshon den e pais a bira "un engaño organisá". Nan a pidi gobièrnu pa skucha pueblo.<ref>'Bisschoppen Haïti steunen protestacties', ''Nederlands Dagblad'', 12 juni 2019, blz. 7</ref> == Asesinato == Den e anochi di 6 pa 7 di yüli 2021, Moïse a wòrdu asesiná ora tiradónan no identifiká a drenta su kas.<ref>{{Citeer web|url=https://lenouvelliste.com/article/230273/le-president-jovenel-moise-assassine-chez-lui-par-un-commando-arme|titel=Le président Jovenel Moïse assassiné chez lui par un commando armé|bezochtdatum=|datum=2021-07-07|werk=Le Nouvelliste|taal=fr|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230326201656/https://lenouvelliste.com/article/230273/le-president-jovenel-moise-assassine-chez-lui-par-un-commando-arme|archiefdatum=2023-03-26}}</ref> Su kasá a keda interná den hospital ku heridanan.<ref>[https://www.nieuwsblad.be/cnt/dmf20210707_93810274 President Haïti Jovenel Moïse doodgeschoten in eigen huis], ''Nieuwsblad'', 7 juli 2021. [https://web.archive.org/web/20220409011747/https://www.nieuwsblad.be/cnt/dmf20210707_93810274 Archivá] dia 9 di aprel 2022.</ref> Na 2023, empresario haitiano-[[chile]]no Rodolphe Jaar a ser kondená na kadena perpetuo na [[Estadonan Uni di Amérika|Merka]] pa su papel den morto di Moïse. Jaar a yuda mersenarionan [[Colombia|kolombiano]] ku arma pa e asesinato.<ref>{{Citeer web |url=https://nos.nl/artikel/2477515-zakenman-krijgt-levenslang-voor-rol-bij-moord-op-president-haiti-in-2021 |titel=Zakenman krijgt levenslang voor rol bij moord op president Haïti in 2021 |datum=2023-06-03 |bezochtdatum=2023-06-03 |werk=nos.nl |taal=nl|archiefurl=https://web.archive.org/web/20230829164343/https://nos.nl/artikel/2477515-zakenman-krijgt-levenslang-voor-rol-bij-moord-op-president-haiti-in-2021|archiefdatum=2023-08-29}}</ref> {{Appendix|refs|2= * {{Tradukshon for di otro Wikipedia|idioma=nl|oldid =65528764|titulo=Jovenel Moïse}} {{References}} }} {{DEFAULTSORT:Moïse, Jovenel}} [[Category:Hende]] [[Category:Politiko]] [[Category:Haiti]] g4cvhghd1z8ptbh3ea1rgrhsf1yxi3h Usuario:Bdijkstra/Lint-fouten/overzicht 2 12220 197191 196227 2026-07-14T16:12:14Z Bitbotje 9309 update - 168 fouten 197191 wikitext text/x-wiki <noinclude>{{DISPLAYTITLE:user:bdijkstra/Lint-fouten/overzicht}}</noinclude> <div class="plainlinks"> {| class="wikitable sortable" ! lint-kategory ! style="text-align:right" | <abbr title="(Prinsipal)">0</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Wikipedia">4</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Fail">6</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Malchi">10</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Yuda">12</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Kategoria">14</abbr> ! style="text-align:right" | <abbr title="Module">828</abbr> ! Miseláneo |- | colspan="10" | '''High priority''' |- | Table tag that should be deleted | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 4 |- | Misnested tag with different rendering in HTML5 and HTML4 | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 7 |- | Miscellaneous issues | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Multiline table in list | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 1 |- | Multiple unclosed formatting tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Paragraph wrapping bug workaround | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Self-closed tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Old behaviour of link-wrapping font tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Whitespace parsing bug | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Unclosed quote in heading | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | colspan="10" | '''Medium priority''' |- | Bogus file options | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/bogus-image-options?wpNamespaceRestrictions=0 1] | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 2 |- | Fostered content | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 4 |- | Misnested tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 10 |- | Multi colon escape | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 0 |- | Links in links | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/wikilink-in-extlink?wpNamespaceRestrictions=0 1] | style="text-align:right" | <!-- 4 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 2 |- | colspan="10" | '''Low priority''' |- | Missing end tag | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=0 95] | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=4 20] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/missing-end-tag?wpNamespaceRestrictions=10 5] | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 128 |- | Obsolete HTML tags | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=0 21] | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/obsolete-tag?wpNamespaceRestrictions=4 12] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 10 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 113 |- | Stripped tags | style="text-align:right" | <!-- 0 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=4 11] | style="text-align:right" | <!-- 6 --> 0 | style="text-align:right" | [//pap.wikipedia.org/wiki/Spesial:LintErrors/stripped-tag?wpNamespaceRestrictions=10 2] | style="text-align:right" | <!-- 12 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 14 --> 0 | style="text-align:right" | <!-- 828 --> 0 | style="text-align:right" | 43 |}</div> 3d82e4ls4s609p8k2nbgwbwicial4o2 Usuario:Caribiana/Sandbox/Chogogo 2 12326 197214 167738 2026-07-15T10:11:38Z Caribiana 8320 197214 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = Chogogo | exhibi titulo = | imagen = Phoenicopterus ruber.jpg | descripcion = Smithsonian National Zoological Park | status = LC | rl-id = 22729706 | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Aves]] | orden = Phoenicopteriformes | famia = [[Phoenicopteridae]] (Flamingo's) | genero = Phoenicopterus | c-nomber = ''Phoenicopterus ruber'' | autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]] | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of '''flamingo''' ([[Aruba]]) ([[hulandes]]: Caribische flamingo of rode flamingo; [[ingles]]: American flamingo), ta un [[espesie]] di parha di e famia Phoenicopteridae ku ta wòrdu hañá den Karibe i riba e islanan Galápagos. El a wordu deskribí na 1758 pa Carl Linnaeus den Systema naturae.<ref>{{aut|Linnaeus, C.}} (1758). [https://www.biodiversitylibrary.org/page/727044 ''Systema naturae'' ed. 10: 139]</ref> == Etimologia == De naam chogogo is een klanknabootsing. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. == Distribucion i habitat == Ta haya e espesie aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. == Descripcion == E espesie ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconocibel pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. E especie ta midi entre 120 pa 145 centimeter di haltura. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla.,ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. {{Appendix}} ----- E American Flamingo ta un di e flamingonan di mas grandi. Tambe e ta conoci bou di e nomber Caribbean Flamingo y na Aruba nos ta yam’e 𝐅𝐥𝐚𝐦𝐢𝐧𝐠𝐨. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. E flamingo aki ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconoci pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. Ta haya e sorto di parha aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. Aunke ta bisa cu e flamingonan ta nativo di e parti tropical di Sur America, toch por haya nan den otro estadonan di Merca, pa via cu nan ta huy di horcan of mal tempo. Pero nan ta bolbe bek na nan luga di origen. Tin biaha uno por desorienta y desvia di e grupo di flamingo cu ta trek bay hunto. Flamingo por midi entre 120 pa 145 centimeter halto. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla. E prome cu e di dos rij di pluma, ora di bula por wak e, ta preto. E piek ta ros cu blanco cu un punta preto. Su pianan ta completamente ros. E yamada ta uno manera un grito di patonan. E pareha flamingo ta haci mayoria cos hunto; para, drumi y come hunto of den cercania di otro. Mayoria pareha flamingo ta monogamo pero tin excepcion di trio y cuartetonan. Tin hopi etica compleho di comportacion entre e variacion di relacion.<ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E flamingo ta pone un solo webo blanco cu ta sinti manera krijt of calki. E ta pone e webo riba un sero chikito di lodo. E webo tin un incubacion entre 28 pa 32 dia. Tur dos parha, e embra y e macho ta yuda cu esaki. E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. Menasa pa e flamingonan ta keda hende cu ta stroba e bestianan of duna nan cuminda inadecua. Mal tempo, subida di nivel di awa y inundacion ta limita e cantidad di cuminda pa flamingonan. Hopi luga ta uza flamingonan como simbolo pa mercadeo. #conocenosfauna #Flamingo #phoenicopterusruber ----- '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of flamingo (hulandes: Caribische flamingo of rode flamingo) (Phoenicopterus ruber ruber) chogogo is een opvallende, met geen andere soort te verwarren broedvogel van Bonaire, die op alle drie Benedenwindse Eilanden en vroeger ook wel op St. Maarten is waargenomen. De naam chogogo is een klanknabootsing. Volwassen vogels zijn oranjerood, met zwarte slagpennen, die vooral in de lucht opvallen. De banaanvormige snavel is van een filterapparaat voorzien. Hiermee worden voedseldeeltjes tot 0,5mm uit het water gezeefd met gesloten snavel, maar ze kunnen ook grotere voorwerpen tot ongeveer 10mm binnenlaten. De manieren waarop het voedsel wordt gezocht lopen uiteen: van lopend of zwemmend het oppervlaktewater ‘afschuimen’ op zoek naar pekelkreeftjes (Artemia), het ‘grondelen’ naar poppen van de zoutvlieg (Ephydra), het lopend grijpen van slakjes, zoutvliegpoppen of pekelkreefjes, het met de zwemvliezen opwoelen van zoutvlieglarven en slakjes uit het bodemslib, soms het reigerachtig jagen op kleine tandkarpertjes, tot het lopend opslokken van organisch slib met algen, bacteriën en protozoën (eencellige dieren). Als drinkwater gebruiken de flamingo’s zeewater; tijdens zware regenbuien kunnen ze ook regen water tussen hun veren opvangen en drinken. Het broeden heeft voornamelijk plaats in het Pekelmeer, maar ook in Gotomeer en in Slagbaai broeden zij soms in kleine aantallen. In 1964 kreeg de Antilles International Salt Company (A.I.S.C.O.) toestemming om op de Zuidpunt van Bonaire op grote schaal zout te winnen, ook daar waar de flamingo’s broeden. Door toedoen van verschillende natuurbeschermingsorganisaties werd een broedreservaat van 55 ha midden tussen de zoutpannen uitgespaard. In 1969 kwam de constructie van dijken enz. klaar en nog datzelfde jaar gingen de flamingo’s daar broeden. Maar er kwam een voedselprobleem: door gipsafzetting op de bodem van de zoutpannen werd hun hoofdvoedsel, de poppen en larven van de pekelvlieg, onbereikbaar. Het voornaamste voedsel bestaat nu uit kleine zeeslakjes in het ringmeer tegen de dijk. Flamingo’s zijn pas geslachtsrijp na 5 of 6 jaar, leggen één ei per jaar en leven lang, waarschijnlijk 20 of meer jaar. Het lage geboortecijfer gaat gepaard met een laag sterftecijfer, daar volwassen flamingo’s weinig natuurlijke vijanden hebben. Wel zijn er aanwijzingen, dat de sterfte in het eerste jaar erg hoog is (tot 50%). Mogelijk zijn 3 succesvolle broedpogingen per 6 á 7 jaar voldoende om de populatie op peil te houden. Niet ieder jaar worden jongen grootgebracht. In droge jaren worden vaak geen broedpogingen ondernomen, of wordt het broeden halverwege opgegeven. Verder is bekend, dat tengevolge van verontrusting veroorzaakt door U.S.A. gevechtsvliegtuigen in 1943 de flamingo’s verjaagd werden, eerst in 1947 terugkeerden en pas in 1950 weer tot broeden kwamen. Er gelden nu verbodsbepalingen voor het overvliegen van de kolonie in het Pekelmeer. Toch vindt er nog vaak verstoring door vliegtuigen plaats, waardoor o.a. in 1973 eieren en jongen omkwamen, verlaten door hun ouders. Het nest is een modderheuvel in kegelvorm, tot 30 cm hoog en van ongeveer dezelfde topdiameter, van boven met een kuiltje. Ook kan het ei gelegd worden op vrijwel onbedekte rotsgrond, maar altijd omringd door het water. De nestmodder wordt met de snavel bijeengeschraapt en met de voeten aangestampt. De nesten staan sterk aan erosie bloot, maar kunnen toch enkele jaren achtereen, soms na reparatie, opnieuw gebruikt worden. De broedduur is 28 á 30 dagen. Na het uitkomen blijven de jongen enkele dagen op het nest en leven, daarna in groepen, de zogenaamde creches, tussen de nest en in de kolonie en na 4 tot 6 weken ook daarbuiten. Er zitten in elke groep jongen van verschillende leeftijd. De jongen worden alleen door hun eigen ouders gevoerd; de hen vergezellende volwassen vogels voeren noch beschermen hen, zodat het begrip creche in dit verband niet van toepassing is. De kleur van het dons verandert in de eerste maand van wit naar grijsachtig. Dan breken de veren door, waarbij de kleur in 6 tot 10 maanden verandert van grijsbruin tot rozeachtig grijswit. Na enkele jaren wordt het volwassen kleed bereikt. Met 2½ maand zijn de jongen vliegvlug. ------------ PHOENICOPTERIDAE ■Greater Flamingo Phoenicopterus ruber<ref>{{citeer web|url=//Users/lorraine/Downloads/a83_prinsetal_birdsnetherlandsantilles_ardea_2009.pdf|auteur= Prins e.a.|titel=Checklist of the Birds of Aruba, Bonaire and Curacao|uitgever=Ardea|jaar=2009}}</ref> Du: Rode Flamingo Ar: Flamingo Cu, Bo: Flamingo, Chogogo Range Caribbean region, and from Central America south to NE Brazil and Galapagos Islands. In the Old World S Europe, Africa and W and C Asia. Locally common in N Venezuela (Hilty 2003). Habitat Shallow saline lagoons, coastal estuaries with high salinity mudflats. Status ==Aruba== Irregular non-breeding visitor in small numbers. Nine birds, Saliña Cerca, 29 May 1986 (RVH); 1 bird, Saliña Master, 2 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Bubali, 11 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Tierra del Sol, 18 Feb 2004 (F. Bonset, photograph W. de Mooy). ==Curaçao== Regular non-breeding visitor in rather large numbers. A group of 101 birds was seen in saliña’s on the road to Bullenbaai, 31 Oct 2001 (M. van den Berg, H. Lo-Sioe-Fon and R. Wellens); 178 birds, Dam Muizenberg, 29 Apr–20 May 2005 (LS). Breeding attempts have been recorded at the saliñas Jan Kok, St. Michiel and Muizenberg (BDB). Four specimens, 1956, 1957, 1996 (2) (ZMA). ==Bonaire== Breeding resident. Breeding at the saltpans in Pekelmeer. In the 1980s the population was estimated at c. 10.000 pairs, but in the dry winter of 2001–2002 numbers were down to <5.000 pairs (Ligon 2006). A smaller population is found at Lake Goto, numbering between 350 (17 Aug 1992, LS) and 100–150 (3 Apr 2002, Ligon 2006). Twenty two specimens, 1952 (3), 1979, 1980 (14), 1982, 1985, sine die (2) (ZMA). Taxonomy Polytypic. Ar, Cu and Bo: P. r. ruber of the Caribbean. Note In some recent publications P. ruber and P. roseus are considered separate species. 7bv0z6w7a56g9jjs8fyft5t44xz7h23 197215 197214 2026-07-15T10:14:27Z Caribiana 8320 197215 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = Chogogo | exhibi titulo = | imagen = Phoenicopterus ruber.jpg | descripcion = Smithsonian National Zoological Park | status = LC | rl-id = 22729706 | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Aves]] | orden = Phoenicopteriformes | famia = [[Phoenicopteridae]] (Flamingo's) | genero = Phoenicopterus | c-nomber = ''Phoenicopterus ruber'' | autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]] | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of '''flamingo''' ([[Aruba]]) ([[hulandes]]: Caribische flamingo of rode flamingo; [[ingles]]: American flamingo), ta un [[espesie]] di parha di e famia Phoenicopteridae ku ta wòrdu hañá den Karibe i riba e islanan Galápagos. El a wordu deskribí na 1758 pa Carl Linnaeus den Systema naturae.<ref>{{aut|Linnaeus, C.}} (1758). [https://www.biodiversitylibrary.org/page/727044 ''Systema naturae'' ed. 10: 139]</ref> == Etimologia == De naam chogogo is een klanknabootsing. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. == Distribucion i habitat == Ta haya e espesie aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. E flamingo cora ta wordo haya for di e estadonan zuidoost di Merca te na e costa nort di Sur America. Tropa grandi di flamingo kòrá ta aparesé den Parke Nashonal Everglades. E espesie ta wòrdu hañá na Aruba, Kòrsou, Boneiru, i Sint Maarten i tin status protehá for di 1934.<ref name="Hoetink">{{aut|Hoetink, H. & Anink, G.B.}} (1969). Encyclopedie van de Nederlandse Antillen. Amsterdam</ref> == Descripcion == E espesie ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconocibel pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. E especie ta midi entre 120 pa 145 centimeter di haltura. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla.,ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. {{Appendix}} ----- E American Flamingo ta un di e flamingonan di mas grandi. Tambe e ta conoci bou di e nomber Caribbean Flamingo y na Aruba nos ta yam’e 𝐅𝐥𝐚𝐦𝐢𝐧𝐠𝐨. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. E flamingo aki ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconoci pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. Ta haya e sorto di parha aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. Aunke ta bisa cu e flamingonan ta nativo di e parti tropical di Sur America, toch por haya nan den otro estadonan di Merca, pa via cu nan ta huy di horcan of mal tempo. Pero nan ta bolbe bek na nan luga di origen. Tin biaha uno por desorienta y desvia di e grupo di flamingo cu ta trek bay hunto. Flamingo por midi entre 120 pa 145 centimeter halto. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla. E prome cu e di dos rij di pluma, ora di bula por wak e, ta preto. E piek ta ros cu blanco cu un punta preto. Su pianan ta completamente ros. E yamada ta uno manera un grito di patonan. E pareha flamingo ta haci mayoria cos hunto; para, drumi y come hunto of den cercania di otro. Mayoria pareha flamingo ta monogamo pero tin excepcion di trio y cuartetonan. Tin hopi etica compleho di comportacion entre e variacion di relacion.<ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E flamingo ta pone un solo webo blanco cu ta sinti manera krijt of calki. E ta pone e webo riba un sero chikito di lodo. E webo tin un incubacion entre 28 pa 32 dia. Tur dos parha, e embra y e macho ta yuda cu esaki. E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. Menasa pa e flamingonan ta keda hende cu ta stroba e bestianan of duna nan cuminda inadecua. Mal tempo, subida di nivel di awa y inundacion ta limita e cantidad di cuminda pa flamingonan. Hopi luga ta uza flamingonan como simbolo pa mercadeo. #conocenosfauna #Flamingo #phoenicopterusruber ----- '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of flamingo (hulandes: Caribische flamingo of rode flamingo) (Phoenicopterus ruber ruber) chogogo is een opvallende, met geen andere soort te verwarren broedvogel van Bonaire, die op alle drie Benedenwindse Eilanden en vroeger ook wel op St. Maarten is waargenomen. De naam chogogo is een klanknabootsing. Volwassen vogels zijn oranjerood, met zwarte slagpennen, die vooral in de lucht opvallen. De banaanvormige snavel is van een filterapparaat voorzien. Hiermee worden voedseldeeltjes tot 0,5mm uit het water gezeefd met gesloten snavel, maar ze kunnen ook grotere voorwerpen tot ongeveer 10mm binnenlaten. De manieren waarop het voedsel wordt gezocht lopen uiteen: van lopend of zwemmend het oppervlaktewater ‘afschuimen’ op zoek naar pekelkreeftjes (Artemia), het ‘grondelen’ naar poppen van de zoutvlieg (Ephydra), het lopend grijpen van slakjes, zoutvliegpoppen of pekelkreefjes, het met de zwemvliezen opwoelen van zoutvlieglarven en slakjes uit het bodemslib, soms het reigerachtig jagen op kleine tandkarpertjes, tot het lopend opslokken van organisch slib met algen, bacteriën en protozoën (eencellige dieren). Als drinkwater gebruiken de flamingo’s zeewater; tijdens zware regenbuien kunnen ze ook regen water tussen hun veren opvangen en drinken. Het broeden heeft voornamelijk plaats in het Pekelmeer, maar ook in Gotomeer en in Slagbaai broeden zij soms in kleine aantallen. In 1964 kreeg de Antilles International Salt Company (A.I.S.C.O.) toestemming om op de Zuidpunt van Bonaire op grote schaal zout te winnen, ook daar waar de flamingo’s broeden. Door toedoen van verschillende natuurbeschermingsorganisaties werd een broedreservaat van 55 ha midden tussen de zoutpannen uitgespaard. In 1969 kwam de constructie van dijken enz. klaar en nog datzelfde jaar gingen de flamingo’s daar broeden. Maar er kwam een voedselprobleem: door gipsafzetting op de bodem van de zoutpannen werd hun hoofdvoedsel, de poppen en larven van de pekelvlieg, onbereikbaar. Het voornaamste voedsel bestaat nu uit kleine zeeslakjes in het ringmeer tegen de dijk. Flamingo’s zijn pas geslachtsrijp na 5 of 6 jaar, leggen één ei per jaar en leven lang, waarschijnlijk 20 of meer jaar. Het lage geboortecijfer gaat gepaard met een laag sterftecijfer, daar volwassen flamingo’s weinig natuurlijke vijanden hebben. Wel zijn er aanwijzingen, dat de sterfte in het eerste jaar erg hoog is (tot 50%). Mogelijk zijn 3 succesvolle broedpogingen per 6 á 7 jaar voldoende om de populatie op peil te houden. Niet ieder jaar worden jongen grootgebracht. In droge jaren worden vaak geen broedpogingen ondernomen, of wordt het broeden halverwege opgegeven. Verder is bekend, dat tengevolge van verontrusting veroorzaakt door U.S.A. gevechtsvliegtuigen in 1943 de flamingo’s verjaagd werden, eerst in 1947 terugkeerden en pas in 1950 weer tot broeden kwamen. Er gelden nu verbodsbepalingen voor het overvliegen van de kolonie in het Pekelmeer. Toch vindt er nog vaak verstoring door vliegtuigen plaats, waardoor o.a. in 1973 eieren en jongen omkwamen, verlaten door hun ouders. Het nest is een modderheuvel in kegelvorm, tot 30 cm hoog en van ongeveer dezelfde topdiameter, van boven met een kuiltje. Ook kan het ei gelegd worden op vrijwel onbedekte rotsgrond, maar altijd omringd door het water. De nestmodder wordt met de snavel bijeengeschraapt en met de voeten aangestampt. De nesten staan sterk aan erosie bloot, maar kunnen toch enkele jaren achtereen, soms na reparatie, opnieuw gebruikt worden. De broedduur is 28 á 30 dagen. Na het uitkomen blijven de jongen enkele dagen op het nest en leven, daarna in groepen, de zogenaamde creches, tussen de nest en in de kolonie en na 4 tot 6 weken ook daarbuiten. Er zitten in elke groep jongen van verschillende leeftijd. De jongen worden alleen door hun eigen ouders gevoerd; de hen vergezellende volwassen vogels voeren noch beschermen hen, zodat het begrip creche in dit verband niet van toepassing is. De kleur van het dons verandert in de eerste maand van wit naar grijsachtig. Dan breken de veren door, waarbij de kleur in 6 tot 10 maanden verandert van grijsbruin tot rozeachtig grijswit. Na enkele jaren wordt het volwassen kleed bereikt. Met 2½ maand zijn de jongen vliegvlug. ------------ PHOENICOPTERIDAE ■Greater Flamingo Phoenicopterus ruber<ref>{{citeer web|url=//Users/lorraine/Downloads/a83_prinsetal_birdsnetherlandsantilles_ardea_2009.pdf|auteur= Prins e.a.|titel=Checklist of the Birds of Aruba, Bonaire and Curacao|uitgever=Ardea|jaar=2009}}</ref> Du: Rode Flamingo Ar: Flamingo Cu, Bo: Flamingo, Chogogo Range Caribbean region, and from Central America south to NE Brazil and Galapagos Islands. In the Old World S Europe, Africa and W and C Asia. Locally common in N Venezuela (Hilty 2003). Habitat Shallow saline lagoons, coastal estuaries with high salinity mudflats. Status ==Aruba== Irregular non-breeding visitor in small numbers. Nine birds, Saliña Cerca, 29 May 1986 (RVH); 1 bird, Saliña Master, 2 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Bubali, 11 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Tierra del Sol, 18 Feb 2004 (F. Bonset, photograph W. de Mooy). ==Curaçao== Regular non-breeding visitor in rather large numbers. A group of 101 birds was seen in saliña’s on the road to Bullenbaai, 31 Oct 2001 (M. van den Berg, H. Lo-Sioe-Fon and R. Wellens); 178 birds, Dam Muizenberg, 29 Apr–20 May 2005 (LS). Breeding attempts have been recorded at the saliñas Jan Kok, St. Michiel and Muizenberg (BDB). Four specimens, 1956, 1957, 1996 (2) (ZMA). ==Bonaire== Breeding resident. Breeding at the saltpans in Pekelmeer. In the 1980s the population was estimated at c. 10.000 pairs, but in the dry winter of 2001–2002 numbers were down to <5.000 pairs (Ligon 2006). A smaller population is found at Lake Goto, numbering between 350 (17 Aug 1992, LS) and 100–150 (3 Apr 2002, Ligon 2006). Twenty two specimens, 1952 (3), 1979, 1980 (14), 1982, 1985, sine die (2) (ZMA). Taxonomy Polytypic. Ar, Cu and Bo: P. r. ruber of the Caribbean. Note In some recent publications P. ruber and P. roseus are considered separate species. 7auie02ciil2wyub9g9uf0rfrgv8pb6 197216 197215 2026-07-15T10:16:11Z Caribiana 8320 197216 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = Chogogo | exhibi titulo = | imagen = Phoenicopterus ruber.jpg | descripcion = Smithsonian National Zoological Park | status = LC | rl-id = 22729706 | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Aves]] | orden = Phoenicopteriformes | famia = [[Phoenicopteridae]] (Flamingo's) | genero = Phoenicopterus | c-nomber = ''Phoenicopterus ruber'' | autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]] | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of '''flamingo''' ([[Aruba]]) ([[hulandes]]: Caribische flamingo of rode flamingo; [[ingles]]: American flamingo), ta un [[espesie]] di parha di e famia Phoenicopteridae ku ta wòrdu hañá den Karibe i riba e islanan Galápagos. El a wordu deskribí na 1758 pa Carl Linnaeus den Systema naturae.<ref>{{aut|Linnaeus, C.}} (1758). [https://www.biodiversitylibrary.org/page/727044 ''Systema naturae'' ed. 10: 139]</ref> == Etimologia == De naam chogogo is een klanknabootsing. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. == Distribucion i habitat == Ta haya e espesie aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. E flamingo cora ta wordo haya for di e estadonan zuidoost di Merca te na e costa nort di Sur America. Tropa grandi di flamingo kòrá ta aparesé den Parke Nashonal Everglades. E espesie ta wòrdu hañá na Aruba, Kòrsou, Boneiru, i Sint Maarten i tin status protehá for di 1934.<ref name="Hoetink">{{aut|Hoetink, H. & Anink, G.B.}} (1969). Encyclopedie van de Nederlandse Antillen. Amsterdam</ref> == Descripcion == E espesie ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconocibel pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. E especie ta midi entre 120 pa 145 centimeter di haltura. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla.,ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. ==Krio== Na Boneiru, e flamingo kòrá ta reprodusí den e saliñanan, entre otro Pekelmeer, Gotomeer i Slagbaai, den un kolonia di nèshi di molde. Flamingo kòrá ta yega madures seksual for di edat di 5 òf 6 aña i ta pone solamente un webu pa aña.[3] E periodo di inkubashon ta 27 pa 31 dia. {{Appendix}} ----- E American Flamingo ta un di e flamingonan di mas grandi. Tambe e ta conoci bou di e nomber Caribbean Flamingo y na Aruba nos ta yam’e 𝐅𝐥𝐚𝐦𝐢𝐧𝐠𝐨. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. E flamingo aki ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconoci pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. Ta haya e sorto di parha aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. Aunke ta bisa cu e flamingonan ta nativo di e parti tropical di Sur America, toch por haya nan den otro estadonan di Merca, pa via cu nan ta huy di horcan of mal tempo. Pero nan ta bolbe bek na nan luga di origen. Tin biaha uno por desorienta y desvia di e grupo di flamingo cu ta trek bay hunto. Flamingo por midi entre 120 pa 145 centimeter halto. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla. E prome cu e di dos rij di pluma, ora di bula por wak e, ta preto. E piek ta ros cu blanco cu un punta preto. Su pianan ta completamente ros. E yamada ta uno manera un grito di patonan. E pareha flamingo ta haci mayoria cos hunto; para, drumi y come hunto of den cercania di otro. Mayoria pareha flamingo ta monogamo pero tin excepcion di trio y cuartetonan. Tin hopi etica compleho di comportacion entre e variacion di relacion.<ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E flamingo ta pone un solo webo blanco cu ta sinti manera krijt of calki. E ta pone e webo riba un sero chikito di lodo. E webo tin un incubacion entre 28 pa 32 dia. Tur dos parha, e embra y e macho ta yuda cu esaki. E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. Menasa pa e flamingonan ta keda hende cu ta stroba e bestianan of duna nan cuminda inadecua. Mal tempo, subida di nivel di awa y inundacion ta limita e cantidad di cuminda pa flamingonan. Hopi luga ta uza flamingonan como simbolo pa mercadeo. #conocenosfauna #Flamingo #phoenicopterusruber ----- '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of flamingo (hulandes: Caribische flamingo of rode flamingo) (Phoenicopterus ruber ruber) chogogo is een opvallende, met geen andere soort te verwarren broedvogel van Bonaire, die op alle drie Benedenwindse Eilanden en vroeger ook wel op St. Maarten is waargenomen. De naam chogogo is een klanknabootsing. Volwassen vogels zijn oranjerood, met zwarte slagpennen, die vooral in de lucht opvallen. De banaanvormige snavel is van een filterapparaat voorzien. Hiermee worden voedseldeeltjes tot 0,5mm uit het water gezeefd met gesloten snavel, maar ze kunnen ook grotere voorwerpen tot ongeveer 10mm binnenlaten. De manieren waarop het voedsel wordt gezocht lopen uiteen: van lopend of zwemmend het oppervlaktewater ‘afschuimen’ op zoek naar pekelkreeftjes (Artemia), het ‘grondelen’ naar poppen van de zoutvlieg (Ephydra), het lopend grijpen van slakjes, zoutvliegpoppen of pekelkreefjes, het met de zwemvliezen opwoelen van zoutvlieglarven en slakjes uit het bodemslib, soms het reigerachtig jagen op kleine tandkarpertjes, tot het lopend opslokken van organisch slib met algen, bacteriën en protozoën (eencellige dieren). Als drinkwater gebruiken de flamingo’s zeewater; tijdens zware regenbuien kunnen ze ook regen water tussen hun veren opvangen en drinken. Het broeden heeft voornamelijk plaats in het Pekelmeer, maar ook in Gotomeer en in Slagbaai broeden zij soms in kleine aantallen. In 1964 kreeg de Antilles International Salt Company (A.I.S.C.O.) toestemming om op de Zuidpunt van Bonaire op grote schaal zout te winnen, ook daar waar de flamingo’s broeden. Door toedoen van verschillende natuurbeschermingsorganisaties werd een broedreservaat van 55 ha midden tussen de zoutpannen uitgespaard. In 1969 kwam de constructie van dijken enz. klaar en nog datzelfde jaar gingen de flamingo’s daar broeden. Maar er kwam een voedselprobleem: door gipsafzetting op de bodem van de zoutpannen werd hun hoofdvoedsel, de poppen en larven van de pekelvlieg, onbereikbaar. Het voornaamste voedsel bestaat nu uit kleine zeeslakjes in het ringmeer tegen de dijk. Flamingo’s zijn pas geslachtsrijp na 5 of 6 jaar, leggen één ei per jaar en leven lang, waarschijnlijk 20 of meer jaar. Het lage geboortecijfer gaat gepaard met een laag sterftecijfer, daar volwassen flamingo’s weinig natuurlijke vijanden hebben. Wel zijn er aanwijzingen, dat de sterfte in het eerste jaar erg hoog is (tot 50%). Mogelijk zijn 3 succesvolle broedpogingen per 6 á 7 jaar voldoende om de populatie op peil te houden. Niet ieder jaar worden jongen grootgebracht. In droge jaren worden vaak geen broedpogingen ondernomen, of wordt het broeden halverwege opgegeven. Verder is bekend, dat tengevolge van verontrusting veroorzaakt door U.S.A. gevechtsvliegtuigen in 1943 de flamingo’s verjaagd werden, eerst in 1947 terugkeerden en pas in 1950 weer tot broeden kwamen. Er gelden nu verbodsbepalingen voor het overvliegen van de kolonie in het Pekelmeer. Toch vindt er nog vaak verstoring door vliegtuigen plaats, waardoor o.a. in 1973 eieren en jongen omkwamen, verlaten door hun ouders. Het nest is een modderheuvel in kegelvorm, tot 30 cm hoog en van ongeveer dezelfde topdiameter, van boven met een kuiltje. Ook kan het ei gelegd worden op vrijwel onbedekte rotsgrond, maar altijd omringd door het water. De nestmodder wordt met de snavel bijeengeschraapt en met de voeten aangestampt. De nesten staan sterk aan erosie bloot, maar kunnen toch enkele jaren achtereen, soms na reparatie, opnieuw gebruikt worden. De broedduur is 28 á 30 dagen. Na het uitkomen blijven de jongen enkele dagen op het nest en leven, daarna in groepen, de zogenaamde creches, tussen de nest en in de kolonie en na 4 tot 6 weken ook daarbuiten. Er zitten in elke groep jongen van verschillende leeftijd. De jongen worden alleen door hun eigen ouders gevoerd; de hen vergezellende volwassen vogels voeren noch beschermen hen, zodat het begrip creche in dit verband niet van toepassing is. De kleur van het dons verandert in de eerste maand van wit naar grijsachtig. Dan breken de veren door, waarbij de kleur in 6 tot 10 maanden verandert van grijsbruin tot rozeachtig grijswit. Na enkele jaren wordt het volwassen kleed bereikt. Met 2½ maand zijn de jongen vliegvlug. ------------ PHOENICOPTERIDAE ■Greater Flamingo Phoenicopterus ruber<ref>{{citeer web|url=//Users/lorraine/Downloads/a83_prinsetal_birdsnetherlandsantilles_ardea_2009.pdf|auteur= Prins e.a.|titel=Checklist of the Birds of Aruba, Bonaire and Curacao|uitgever=Ardea|jaar=2009}}</ref> Du: Rode Flamingo Ar: Flamingo Cu, Bo: Flamingo, Chogogo Range Caribbean region, and from Central America south to NE Brazil and Galapagos Islands. In the Old World S Europe, Africa and W and C Asia. Locally common in N Venezuela (Hilty 2003). Habitat Shallow saline lagoons, coastal estuaries with high salinity mudflats. Status ==Aruba== Irregular non-breeding visitor in small numbers. Nine birds, Saliña Cerca, 29 May 1986 (RVH); 1 bird, Saliña Master, 2 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Bubali, 11 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Tierra del Sol, 18 Feb 2004 (F. Bonset, photograph W. de Mooy). ==Curaçao== Regular non-breeding visitor in rather large numbers. A group of 101 birds was seen in saliña’s on the road to Bullenbaai, 31 Oct 2001 (M. van den Berg, H. Lo-Sioe-Fon and R. Wellens); 178 birds, Dam Muizenberg, 29 Apr–20 May 2005 (LS). Breeding attempts have been recorded at the saliñas Jan Kok, St. Michiel and Muizenberg (BDB). Four specimens, 1956, 1957, 1996 (2) (ZMA). ==Bonaire== Breeding resident. Breeding at the saltpans in Pekelmeer. In the 1980s the population was estimated at c. 10.000 pairs, but in the dry winter of 2001–2002 numbers were down to <5.000 pairs (Ligon 2006). A smaller population is found at Lake Goto, numbering between 350 (17 Aug 1992, LS) and 100–150 (3 Apr 2002, Ligon 2006). Twenty two specimens, 1952 (3), 1979, 1980 (14), 1982, 1985, sine die (2) (ZMA). Taxonomy Polytypic. Ar, Cu and Bo: P. r. ruber of the Caribbean. Note In some recent publications P. ruber and P. roseus are considered separate species. su7jshski9djgacj0um5uitpk9wnruk 197218 197216 2026-07-15T10:21:08Z Caribiana 8320 197218 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = Chogogo | exhibi titulo = | imagen = Phoenicopterus ruber.jpg | descripcion = Smithsonian National Zoological Park | status = LC | rl-id = 22729706 | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Aves]] | orden = Phoenicopteriformes | famia = [[Phoenicopteridae]] (Flamingo's) | genero = Phoenicopterus | c-nomber = ''Phoenicopterus ruber'' | autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]] | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of '''flamingo''' ([[Aruba]]) ([[hulandes]]: Caribische flamingo of rode flamingo; [[ingles]]: American flamingo), ta un [[espesie]] di parha di e famia Phoenicopteridae ku ta wòrdu hañá den Karibe i riba e islanan Galápagos. El a wordu deskribí na 1758 pa Carl Linnaeus den Systema naturae.<ref>{{aut|Linnaeus, C.}} (1758). [https://www.biodiversitylibrary.org/page/727044 ''Systema naturae'' ed. 10: 139]</ref> == Etimologia == De naam chogogo is een klanknabootsing. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. == Distribucion i habitat == Ta haya e espesie aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. E flamingo cora ta wordo haya for di e estadonan zuidoost di Merca te na e costa nort di Sur America. Tropa grandi di flamingo kòrá ta aparesé den Parke Nashonal Everglades. E espesie ta wòrdu hañá na Aruba, Kòrsou, Boneiru, i Sint Maarten i tin status protehá for di 1934.<ref name="Hoetink">{{aut|Hoetink, H. & Anink, G.B.}} (1969). Encyclopedie van de Nederlandse Antillen. Amsterdam</ref> == Descripcion == E espesie ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconocibel pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. E especie ta midi entre 120 pa 145 centimeter di haltura. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla.,ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. ==Krio== Na Boneiru, e flamingo kòrá ta reprodusí den e saliñanan, entre otro Pekelmeer, Gotomeer i Slagbaai, den un kolonia di nèshi di molde. Flamingo kòrá ta yega madures seksual for di edat di 5 òf 6 aña i ta pone solamente un webu pa aña.<ref name="Hoetink"/> E periodo di inkubashon ta 27 pa 31 dia. {{Appendix|ref2 *Greater Flamingo Phoenicopterus ruber<ref>{{citeer web|url=//Users/lorraine/Downloads/a83_prinsetal_birdsnetherlandsantilles_ardea_2009.pdf|auteur= Prins e.a.|titel=Checklist of the Birds of Aruba, Bonaire and Curacao|uitgever=Ardea|jaar=2009}}</ref> Du: Rode Flamingo Ar: Flamingo Cu, Bo: Flamingo, Chogogo Range Caribbean region, and from Central America south to NE Brazil and Galapagos Islands. In the Old World S Europe, Africa and W and C Asia. Locally common in N Venezuela (Hilty 2003). Habitat Shallow saline lagoons, coastal estuaries with high salinity mudflats. Status ==Aruba== Irregular non-breeding visitor in small numbers. Nine birds, Saliña Cerca, 29 May 1986 (RVH); 1 bird, Saliña Master, 2 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Bubali, 11 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Tierra del Sol, 18 Feb 2004 (F. Bonset, photograph W. de Mooy). ==Curaçao== Regular non-breeding visitor in rather large numbers. A group of 101 birds was seen in saliña’s on the road to Bullenbaai, 31 Oct 2001 (M. van den Berg, H. Lo-Sioe-Fon and R. Wellens); 178 birds, Dam Muizenberg, 29 Apr–20 May 2005 (LS). Breeding attempts have been recorded at the saliñas Jan Kok, St. Michiel and Muizenberg (BDB). Four specimens, 1956, 1957, 1996 (2) (ZMA). ==Bonaire== Breeding resident. Breeding at the saltpans in Pekelmeer. In the 1980s the population was estimated at c. 10.000 pairs, but in the dry winter of 2001–2002 numbers were down to <5.000 pairs (Ligon 2006). A smaller population is found at Lake Goto, numbering between 350 (17 Aug 1992, LS) and 100–150 (3 Apr 2002, Ligon 2006). Twenty two specimens, 1952 (3), 1979, 1980 (14), 1982, 1985, sine die (2) (ZMA). Taxonomy Polytypic. Ar, Cu and Bo: P. r. ruber of the Caribbean. Note In some recent publications P. ruber and P. roseus are considered separate species. {{References}} }} ----- E American Flamingo ta un di e flamingonan di mas grandi. Tambe e ta conoci bou di e nomber Caribbean Flamingo y na Aruba nos ta yam’e 𝐅𝐥𝐚𝐦𝐢𝐧𝐠𝐨. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. E flamingo aki ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconoci pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. Ta haya e sorto di parha aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. Aunke ta bisa cu e flamingonan ta nativo di e parti tropical di Sur America, toch por haya nan den otro estadonan di Merca, pa via cu nan ta huy di horcan of mal tempo. Pero nan ta bolbe bek na nan luga di origen. Tin biaha uno por desorienta y desvia di e grupo di flamingo cu ta trek bay hunto. Flamingo por midi entre 120 pa 145 centimeter halto. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla. E prome cu e di dos rij di pluma, ora di bula por wak e, ta preto. E piek ta ros cu blanco cu un punta preto. Su pianan ta completamente ros. E yamada ta uno manera un grito di patonan. E pareha flamingo ta haci mayoria cos hunto; para, drumi y come hunto of den cercania di otro. Mayoria pareha flamingo ta monogamo pero tin excepcion di trio y cuartetonan. Tin hopi etica compleho di comportacion entre e variacion di relacion.<ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E flamingo ta pone un solo webo blanco cu ta sinti manera krijt of calki. E ta pone e webo riba un sero chikito di lodo. E webo tin un incubacion entre 28 pa 32 dia. Tur dos parha, e embra y e macho ta yuda cu esaki. E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. Menasa pa e flamingonan ta keda hende cu ta stroba e bestianan of duna nan cuminda inadecua. Mal tempo, subida di nivel di awa y inundacion ta limita e cantidad di cuminda pa flamingonan. Hopi luga ta uza flamingonan como simbolo pa mercadeo. #conocenosfauna #Flamingo #phoenicopterusruber ----- '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of flamingo (hulandes: Caribische flamingo of rode flamingo) (Phoenicopterus ruber ruber) chogogo is een opvallende, met geen andere soort te verwarren broedvogel van Bonaire, die op alle drie Benedenwindse Eilanden en vroeger ook wel op St. Maarten is waargenomen. De naam chogogo is een klanknabootsing. Volwassen vogels zijn oranjerood, met zwarte slagpennen, die vooral in de lucht opvallen. De banaanvormige snavel is van een filterapparaat voorzien. Hiermee worden voedseldeeltjes tot 0,5mm uit het water gezeefd met gesloten snavel, maar ze kunnen ook grotere voorwerpen tot ongeveer 10mm binnenlaten. De manieren waarop het voedsel wordt gezocht lopen uiteen: van lopend of zwemmend het oppervlaktewater ‘afschuimen’ op zoek naar pekelkreeftjes (Artemia), het ‘grondelen’ naar poppen van de zoutvlieg (Ephydra), het lopend grijpen van slakjes, zoutvliegpoppen of pekelkreefjes, het met de zwemvliezen opwoelen van zoutvlieglarven en slakjes uit het bodemslib, soms het reigerachtig jagen op kleine tandkarpertjes, tot het lopend opslokken van organisch slib met algen, bacteriën en protozoën (eencellige dieren). Als drinkwater gebruiken de flamingo’s zeewater; tijdens zware regenbuien kunnen ze ook regen water tussen hun veren opvangen en drinken. Het broeden heeft voornamelijk plaats in het Pekelmeer, maar ook in Gotomeer en in Slagbaai broeden zij soms in kleine aantallen. In 1964 kreeg de Antilles International Salt Company (A.I.S.C.O.) toestemming om op de Zuidpunt van Bonaire op grote schaal zout te winnen, ook daar waar de flamingo’s broeden. Door toedoen van verschillende natuurbeschermingsorganisaties werd een broedreservaat van 55 ha midden tussen de zoutpannen uitgespaard. In 1969 kwam de constructie van dijken enz. klaar en nog datzelfde jaar gingen de flamingo’s daar broeden. Maar er kwam een voedselprobleem: door gipsafzetting op de bodem van de zoutpannen werd hun hoofdvoedsel, de poppen en larven van de pekelvlieg, onbereikbaar. Het voornaamste voedsel bestaat nu uit kleine zeeslakjes in het ringmeer tegen de dijk. Flamingo’s zijn pas geslachtsrijp na 5 of 6 jaar, leggen één ei per jaar en leven lang, waarschijnlijk 20 of meer jaar. Het lage geboortecijfer gaat gepaard met een laag sterftecijfer, daar volwassen flamingo’s weinig natuurlijke vijanden hebben. Wel zijn er aanwijzingen, dat de sterfte in het eerste jaar erg hoog is (tot 50%). Mogelijk zijn 3 succesvolle broedpogingen per 6 á 7 jaar voldoende om de populatie op peil te houden. Niet ieder jaar worden jongen grootgebracht. In droge jaren worden vaak geen broedpogingen ondernomen, of wordt het broeden halverwege opgegeven. Verder is bekend, dat tengevolge van verontrusting veroorzaakt door U.S.A. gevechtsvliegtuigen in 1943 de flamingo’s verjaagd werden, eerst in 1947 terugkeerden en pas in 1950 weer tot broeden kwamen. Er gelden nu verbodsbepalingen voor het overvliegen van de kolonie in het Pekelmeer. Toch vindt er nog vaak verstoring door vliegtuigen plaats, waardoor o.a. in 1973 eieren en jongen omkwamen, verlaten door hun ouders. Het nest is een modderheuvel in kegelvorm, tot 30 cm hoog en van ongeveer dezelfde topdiameter, van boven met een kuiltje. Ook kan het ei gelegd worden op vrijwel onbedekte rotsgrond, maar altijd omringd door het water. De nestmodder wordt met de snavel bijeengeschraapt en met de voeten aangestampt. De nesten staan sterk aan erosie bloot, maar kunnen toch enkele jaren achtereen, soms na reparatie, opnieuw gebruikt worden. De broedduur is 28 á 30 dagen. Na het uitkomen blijven de jongen enkele dagen op het nest en leven, daarna in groepen, de zogenaamde creches, tussen de nest en in de kolonie en na 4 tot 6 weken ook daarbuiten. Er zitten in elke groep jongen van verschillende leeftijd. De jongen worden alleen door hun eigen ouders gevoerd; de hen vergezellende volwassen vogels voeren noch beschermen hen, zodat het begrip creche in dit verband niet van toepassing is. De kleur van het dons verandert in de eerste maand van wit naar grijsachtig. Dan breken de veren door, waarbij de kleur in 6 tot 10 maanden verandert van grijsbruin tot rozeachtig grijswit. Na enkele jaren wordt het volwassen kleed bereikt. Met 2½ maand zijn de jongen vliegvlug. ------------ PHOENICOPTERIDAE *Greater Flamingo Phoenicopterus ruber<ref>{{citeer web|url=//Users/lorraine/Downloads/a83_prinsetal_birdsnetherlandsantilles_ardea_2009.pdf|auteur= Prins e.a.|titel=Checklist of the Birds of Aruba, Bonaire and Curacao|uitgever=Ardea|jaar=2009}}</ref> Du: Rode Flamingo Ar: Flamingo Cu, Bo: Flamingo, Chogogo Range Caribbean region, and from Central America south to NE Brazil and Galapagos Islands. In the Old World S Europe, Africa and W and C Asia. Locally common in N Venezuela (Hilty 2003). Habitat Shallow saline lagoons, coastal estuaries with high salinity mudflats. Status ==Aruba== Irregular non-breeding visitor in small numbers. Nine birds, Saliña Cerca, 29 May 1986 (RVH); 1 bird, Saliña Master, 2 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Bubali, 11 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Tierra del Sol, 18 Feb 2004 (F. Bonset, photograph W. de Mooy). ==Curaçao== Regular non-breeding visitor in rather large numbers. A group of 101 birds was seen in saliña’s on the road to Bullenbaai, 31 Oct 2001 (M. van den Berg, H. Lo-Sioe-Fon and R. Wellens); 178 birds, Dam Muizenberg, 29 Apr–20 May 2005 (LS). Breeding attempts have been recorded at the saliñas Jan Kok, St. Michiel and Muizenberg (BDB). Four specimens, 1956, 1957, 1996 (2) (ZMA). ==Bonaire== Breeding resident. Breeding at the saltpans in Pekelmeer. In the 1980s the population was estimated at c. 10.000 pairs, but in the dry winter of 2001–2002 numbers were down to <5.000 pairs (Ligon 2006). A smaller population is found at Lake Goto, numbering between 350 (17 Aug 1992, LS) and 100–150 (3 Apr 2002, Ligon 2006). Twenty two specimens, 1952 (3), 1979, 1980 (14), 1982, 1985, sine die (2) (ZMA). Taxonomy Polytypic. Ar, Cu and Bo: P. r. ruber of the Caribbean. Note In some recent publications P. ruber and P. roseus are considered separate species. 58r17d90ug3p7lpkq5btl5yiu1qid1d 197219 197218 2026-07-15T10:26:03Z Caribiana 8320 197219 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = Chogogo | exhibi titulo = | imagen = Phoenicopterus ruber.jpg | descripcion = Smithsonian National Zoological Park | status = LC | rl-id = 22729706 | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Aves]] | orden = Phoenicopteriformes | famia = [[Phoenicopteridae]] (Flamingo's) | genero = Phoenicopterus | c-nomber = ''Phoenicopterus ruber'' | autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]] | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of '''flamingo''' ([[Aruba]]) ([[hulandes]]: Caribische flamingo of rode flamingo; [[ingles]]: American flamingo), ta un [[espesie]] di parha di e famia Phoenicopteridae ku ta wòrdu hañá den Karibe i riba e islanan Galápagos. El a wordu deskribí na 1758 pa Carl Linnaeus den Systema naturae.<ref>{{aut|Linnaeus, C.}} (1758). [https://www.biodiversitylibrary.org/page/727044 ''Systema naturae'' ed. 10: 139]</ref> == Etimologia == De naam chogogo is een klanknabootsing. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. == Distribucion i habitat == Ta haya e espesie aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. E flamingo cora ta wordo haya for di e estadonan zuidoost di Merca te na e costa nort di Sur America. Tropa grandi di flamingo kòrá ta aparesé den Parke Nashonal Everglades. E espesie ta wòrdu hañá na Aruba, Kòrsou, Boneiru, i Sint Maarten i tin status protehá for di 1934.<ref name="Hoetink">{{aut|Hoetink, H. & Anink, G.B.}} (1969). Encyclopedie van de Nederlandse Antillen. Amsterdam</ref> == Descripcion == E espesie ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconocibel pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. E especie ta midi entre 120 pa 145 centimeter di haltura. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla.,ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. ==Krio== Na Boneiru, e flamingo kòrá ta reprodusí den e saliñanan, entre otro Pekelmeer, Gotomeer i Slagbaai, den un kolonia di nèshi di molde. Flamingo kòrá ta yega madures seksual for di edat di 5 òf 6 aña i ta pone solamente un webu pa aña.<ref name="Hoetink"/> E periodo di inkubashon ta 27 pa 31 dia. {{Appendix|ref2 * [https://www.iucnredlist.org/species/22729706/138951737 American Flamingo], [[International Union for Conservation of Nature|IUCN]] *Greater Flamingo Phoenicopterus ruber<ref>{{citeer web|url=//Users/lorraine/Downloads/a83_prinsetal_birdsnetherlandsantilles_ardea_2009.pdf|auteur= Prins e.a.|titel=Checklist of the Birds of Aruba, Bonaire and Curacao|uitgever=Ardea|jaar=2009}}</ref> Du: Rode Flamingo Ar: Flamingo Cu, Bo: Flamingo, Chogogo Range Caribbean region, and from Central America south to NE Brazil and Galapagos Islands. In the Old World S Europe, Africa and W and C Asia. Locally common in N Venezuela (Hilty 2003). Habitat Shallow saline lagoons, coastal estuaries with high salinity mudflats. Status ==Aruba== Irregular non-breeding visitor in small numbers. Nine birds, Saliña Cerca, 29 May 1986 (RVH); 1 bird, Saliña Master, 2 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Bubali, 11 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Tierra del Sol, 18 Feb 2004 (F. Bonset, photograph W. de Mooy). ==Curaçao== Regular non-breeding visitor in rather large numbers. A group of 101 birds was seen in saliña’s on the road to Bullenbaai, 31 Oct 2001 (M. van den Berg, H. Lo-Sioe-Fon and R. Wellens); 178 birds, Dam Muizenberg, 29 Apr–20 May 2005 (LS). Breeding attempts have been recorded at the saliñas Jan Kok, St. Michiel and Muizenberg (BDB). Four specimens, 1956, 1957, 1996 (2) (ZMA). ==Bonaire== Breeding resident. Breeding at the saltpans in Pekelmeer. In the 1980s the population was estimated at c. 10.000 pairs, but in the dry winter of 2001–2002 numbers were down to <5.000 pairs (Ligon 2006). A smaller population is found at Lake Goto, numbering between 350 (17 Aug 1992, LS) and 100–150 (3 Apr 2002, Ligon 2006). Twenty two specimens, 1952 (3), 1979, 1980 (14), 1982, 1985, sine die (2) (ZMA). Taxonomy Polytypic. Ar, Cu and Bo: P. r. ruber of the Caribbean. Note In some recent publications P. ruber and P. roseus are considered separate species. {{References}} }} ----- E American Flamingo ta un di e flamingonan di mas grandi. Tambe e ta conoci bou di e nomber Caribbean Flamingo y na Aruba nos ta yam’e 𝐅𝐥𝐚𝐦𝐢𝐧𝐠𝐨. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. E flamingo aki ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconoci pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. Ta haya e sorto di parha aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. Aunke ta bisa cu e flamingonan ta nativo di e parti tropical di Sur America, toch por haya nan den otro estadonan di Merca, pa via cu nan ta huy di horcan of mal tempo. Pero nan ta bolbe bek na nan luga di origen. Tin biaha uno por desorienta y desvia di e grupo di flamingo cu ta trek bay hunto. Flamingo por midi entre 120 pa 145 centimeter halto. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla. E prome cu e di dos rij di pluma, ora di bula por wak e, ta preto. E piek ta ros cu blanco cu un punta preto. Su pianan ta completamente ros. E yamada ta uno manera un grito di patonan. E pareha flamingo ta haci mayoria cos hunto; para, drumi y come hunto of den cercania di otro. Mayoria pareha flamingo ta monogamo pero tin excepcion di trio y cuartetonan. Tin hopi etica compleho di comportacion entre e variacion di relacion.<ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E flamingo ta pone un solo webo blanco cu ta sinti manera krijt of calki. E ta pone e webo riba un sero chikito di lodo. E webo tin un incubacion entre 28 pa 32 dia. Tur dos parha, e embra y e macho ta yuda cu esaki. E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. Menasa pa e flamingonan ta keda hende cu ta stroba e bestianan of duna nan cuminda inadecua. Mal tempo, subida di nivel di awa y inundacion ta limita e cantidad di cuminda pa flamingonan. Hopi luga ta uza flamingonan como simbolo pa mercadeo. #conocenosfauna #Flamingo #phoenicopterusruber ----- '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of flamingo (hulandes: Caribische flamingo of rode flamingo) (Phoenicopterus ruber ruber) chogogo is een opvallende, met geen andere soort te verwarren broedvogel van Bonaire, die op alle drie Benedenwindse Eilanden en vroeger ook wel op St. Maarten is waargenomen. De naam chogogo is een klanknabootsing. Volwassen vogels zijn oranjerood, met zwarte slagpennen, die vooral in de lucht opvallen. De banaanvormige snavel is van een filterapparaat voorzien. Hiermee worden voedseldeeltjes tot 0,5mm uit het water gezeefd met gesloten snavel, maar ze kunnen ook grotere voorwerpen tot ongeveer 10mm binnenlaten. De manieren waarop het voedsel wordt gezocht lopen uiteen: van lopend of zwemmend het oppervlaktewater ‘afschuimen’ op zoek naar pekelkreeftjes (Artemia), het ‘grondelen’ naar poppen van de zoutvlieg (Ephydra), het lopend grijpen van slakjes, zoutvliegpoppen of pekelkreefjes, het met de zwemvliezen opwoelen van zoutvlieglarven en slakjes uit het bodemslib, soms het reigerachtig jagen op kleine tandkarpertjes, tot het lopend opslokken van organisch slib met algen, bacteriën en protozoën (eencellige dieren). Als drinkwater gebruiken de flamingo’s zeewater; tijdens zware regenbuien kunnen ze ook regen water tussen hun veren opvangen en drinken. Het broeden heeft voornamelijk plaats in het Pekelmeer, maar ook in Gotomeer en in Slagbaai broeden zij soms in kleine aantallen. In 1964 kreeg de Antilles International Salt Company (A.I.S.C.O.) toestemming om op de Zuidpunt van Bonaire op grote schaal zout te winnen, ook daar waar de flamingo’s broeden. Door toedoen van verschillende natuurbeschermingsorganisaties werd een broedreservaat van 55 ha midden tussen de zoutpannen uitgespaard. In 1969 kwam de constructie van dijken enz. klaar en nog datzelfde jaar gingen de flamingo’s daar broeden. Maar er kwam een voedselprobleem: door gipsafzetting op de bodem van de zoutpannen werd hun hoofdvoedsel, de poppen en larven van de pekelvlieg, onbereikbaar. Het voornaamste voedsel bestaat nu uit kleine zeeslakjes in het ringmeer tegen de dijk. Flamingo’s zijn pas geslachtsrijp na 5 of 6 jaar, leggen één ei per jaar en leven lang, waarschijnlijk 20 of meer jaar. Het lage geboortecijfer gaat gepaard met een laag sterftecijfer, daar volwassen flamingo’s weinig natuurlijke vijanden hebben. Wel zijn er aanwijzingen, dat de sterfte in het eerste jaar erg hoog is (tot 50%). Mogelijk zijn 3 succesvolle broedpogingen per 6 á 7 jaar voldoende om de populatie op peil te houden. Niet ieder jaar worden jongen grootgebracht. In droge jaren worden vaak geen broedpogingen ondernomen, of wordt het broeden halverwege opgegeven. Verder is bekend, dat tengevolge van verontrusting veroorzaakt door U.S.A. gevechtsvliegtuigen in 1943 de flamingo’s verjaagd werden, eerst in 1947 terugkeerden en pas in 1950 weer tot broeden kwamen. Er gelden nu verbodsbepalingen voor het overvliegen van de kolonie in het Pekelmeer. Toch vindt er nog vaak verstoring door vliegtuigen plaats, waardoor o.a. in 1973 eieren en jongen omkwamen, verlaten door hun ouders. Het nest is een modderheuvel in kegelvorm, tot 30 cm hoog en van ongeveer dezelfde topdiameter, van boven met een kuiltje. Ook kan het ei gelegd worden op vrijwel onbedekte rotsgrond, maar altijd omringd door het water. De nestmodder wordt met de snavel bijeengeschraapt en met de voeten aangestampt. De nesten staan sterk aan erosie bloot, maar kunnen toch enkele jaren achtereen, soms na reparatie, opnieuw gebruikt worden. De broedduur is 28 á 30 dagen. Na het uitkomen blijven de jongen enkele dagen op het nest en leven, daarna in groepen, de zogenaamde creches, tussen de nest en in de kolonie en na 4 tot 6 weken ook daarbuiten. Er zitten in elke groep jongen van verschillende leeftijd. De jongen worden alleen door hun eigen ouders gevoerd; de hen vergezellende volwassen vogels voeren noch beschermen hen, zodat het begrip creche in dit verband niet van toepassing is. De kleur van het dons verandert in de eerste maand van wit naar grijsachtig. Dan breken de veren door, waarbij de kleur in 6 tot 10 maanden verandert van grijsbruin tot rozeachtig grijswit. Na enkele jaren wordt het volwassen kleed bereikt. Met 2½ maand zijn de jongen vliegvlug. ------------ PHOENICOPTERIDAE *Greater Flamingo Phoenicopterus ruber<ref>{{citeer web|url=//Users/lorraine/Downloads/a83_prinsetal_birdsnetherlandsantilles_ardea_2009.pdf|auteur= Prins e.a.|titel=Checklist of the Birds of Aruba, Bonaire and Curacao|uitgever=Ardea|jaar=2009}}</ref> Du: Rode Flamingo Ar: Flamingo Cu, Bo: Flamingo, Chogogo Range Caribbean region, and from Central America south to NE Brazil and Galapagos Islands. In the Old World S Europe, Africa and W and C Asia. Locally common in N Venezuela (Hilty 2003). Habitat Shallow saline lagoons, coastal estuaries with high salinity mudflats. Status ==Aruba== Irregular non-breeding visitor in small numbers. Nine birds, Saliña Cerca, 29 May 1986 (RVH); 1 bird, Saliña Master, 2 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Bubali, 11 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Tierra del Sol, 18 Feb 2004 (F. Bonset, photograph W. de Mooy). ==Curaçao== Regular non-breeding visitor in rather large numbers. A group of 101 birds was seen in saliña’s on the road to Bullenbaai, 31 Oct 2001 (M. van den Berg, H. Lo-Sioe-Fon and R. Wellens); 178 birds, Dam Muizenberg, 29 Apr–20 May 2005 (LS). Breeding attempts have been recorded at the saliñas Jan Kok, St. Michiel and Muizenberg (BDB). Four specimens, 1956, 1957, 1996 (2) (ZMA). ==Bonaire== Breeding resident. Breeding at the saltpans in Pekelmeer. In the 1980s the population was estimated at c. 10.000 pairs, but in the dry winter of 2001–2002 numbers were down to <5.000 pairs (Ligon 2006). A smaller population is found at Lake Goto, numbering between 350 (17 Aug 1992, LS) and 100–150 (3 Apr 2002, Ligon 2006). Twenty two specimens, 1952 (3), 1979, 1980 (14), 1982, 1985, sine die (2) (ZMA). Taxonomy Polytypic. Ar, Cu and Bo: P. r. ruber of the Caribbean. Note In some recent publications P. ruber and P. roseus are considered separate species. i0xhskvx0r3jfexc5wugjn08cgqh7tw 197220 197219 2026-07-15T10:32:21Z Caribiana 8320 /* Distribucion i habitat */ 197220 wikitext text/x-wiki __NOINDEX__ {{Variante|c}} {{Taxobox | variante = c | nomber = Chogogo | exhibi titulo = | imagen = Phoenicopterus ruber.jpg | descripcion = Smithsonian National Zoological Park | status = LC | rl-id = 22729706 | reino = [[Animal]]ia | troncon = [[Chordata]] | clase = [[Aves]] | orden = Phoenicopteriformes | famia = [[Phoenicopteridae]] (Flamingo's) | genero = Phoenicopterus | c-nomber = ''Phoenicopterus ruber'' | autor = [[Carl Linnaeus|Linnaeus]] | fecha = 1758 | parentesis = si | original = | imagen2 = | descripcion2 = | commons = | species = }} '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of '''flamingo''' ([[Aruba]]) ([[hulandes]]: Caribische flamingo of rode flamingo; [[ingles]]: American flamingo), ta un [[espesie]] di parha di e famia Phoenicopteridae ku ta wòrdu hañá den Karibe i riba e islanan Galápagos. El a wordu deskribí na 1758 pa Carl Linnaeus den Systema naturae.<ref>{{aut|Linnaeus, C.}} (1758). [https://www.biodiversitylibrary.org/page/727044 ''Systema naturae'' ed. 10: 139]</ref> == Etimologia == De naam chogogo is een klanknabootsing. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. == Distribucion i habitat == Ta haya e espesie aki den Sur Amérika, Karibe y tambe den áreanan tropikal i suptropikal di Norte Amérika. E espesie ta wòrdu hañá na Aruba, Kòrsou, Boneiru, i Sint Maarten i tin un status protehá for di 1934.<ref name="Hoetink">{{aut|Hoetink, H. & Anink, G.B.}} (1969). Encyclopedie van de Nederlandse Antillen. Amsterdam</ref> E chogogo ta prefera di biba den [[saliña]], [[laguna]], área kubri ku lodo, área cu awa brak of den laguna pegá cu kosta of mas paden di un pais. == Descripcion == E espesie ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconocibel pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. E especie ta midi entre 120 pa 145 centimeter di haltura. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla.,ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. ==Krio== Na Boneiru, e flamingo kòrá ta reprodusí den e saliñanan, entre otro Pekelmeer, Gotomeer i Slagbaai, den un kolonia di nèshi di molde. Flamingo kòrá ta yega madures seksual for di edat di 5 òf 6 aña i ta pone solamente un webu pa aña.<ref name="Hoetink"/> E periodo di inkubashon ta 27 pa 31 dia. {{Appendix|ref2 * [https://www.iucnredlist.org/species/22729706/138951737 American Flamingo], [[International Union for Conservation of Nature|IUCN]] *Greater Flamingo Phoenicopterus ruber<ref>{{citeer web|url=//Users/lorraine/Downloads/a83_prinsetal_birdsnetherlandsantilles_ardea_2009.pdf|auteur= Prins e.a.|titel=Checklist of the Birds of Aruba, Bonaire and Curacao|uitgever=Ardea|jaar=2009}}</ref> Du: Rode Flamingo Ar: Flamingo Cu, Bo: Flamingo, Chogogo Range Caribbean region, and from Central America south to NE Brazil and Galapagos Islands. In the Old World S Europe, Africa and W and C Asia. Locally common in N Venezuela (Hilty 2003). Habitat Shallow saline lagoons, coastal estuaries with high salinity mudflats. Status ==Aruba== Irregular non-breeding visitor in small numbers. Nine birds, Saliña Cerca, 29 May 1986 (RVH); 1 bird, Saliña Master, 2 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Bubali, 11 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Tierra del Sol, 18 Feb 2004 (F. Bonset, photograph W. de Mooy). ==Curaçao== Regular non-breeding visitor in rather large numbers. A group of 101 birds was seen in saliña’s on the road to Bullenbaai, 31 Oct 2001 (M. van den Berg, H. Lo-Sioe-Fon and R. Wellens); 178 birds, Dam Muizenberg, 29 Apr–20 May 2005 (LS). Breeding attempts have been recorded at the saliñas Jan Kok, St. Michiel and Muizenberg (BDB). Four specimens, 1956, 1957, 1996 (2) (ZMA). ==Bonaire== Breeding resident. Breeding at the saltpans in Pekelmeer. In the 1980s the population was estimated at c. 10.000 pairs, but in the dry winter of 2001–2002 numbers were down to <5.000 pairs (Ligon 2006). A smaller population is found at Lake Goto, numbering between 350 (17 Aug 1992, LS) and 100–150 (3 Apr 2002, Ligon 2006). Twenty two specimens, 1952 (3), 1979, 1980 (14), 1982, 1985, sine die (2) (ZMA). Taxonomy Polytypic. Ar, Cu and Bo: P. r. ruber of the Caribbean. Note In some recent publications P. ruber and P. roseus are considered separate species. {{References}} }} ----- E American Flamingo ta un di e flamingonan di mas grandi. Tambe e ta conoci bou di e nomber Caribbean Flamingo y na Aruba nos ta yam’e 𝐅𝐥𝐚𝐦𝐢𝐧𝐠𝐨. E nomber na Latin pa e flamingo ta 𝘗𝘩𝘰𝘦𝘯𝘪𝘤𝘰𝘱𝘵𝘦𝘳𝘶𝘴 y e di dos parti di e nomber na latin ta 𝘳𝘶𝘣𝘦𝘳, cu ta nifica e color cora. E flamingo aki ta famia di e parhanan cu pia largo y di ecosistema semi-acuatico di awa salo. E ta reconoci pa su plumashi ros of color mamaya, pia y nek largo. Ta haya e sorto di parha aki den Sur America, West Indies y tambe den areanan topical y subtropical di Noord Amerika. E Flamingonan ta prefera di biba den saliña, lagun, area cubri cu lodo, area cu awa brak of den lagunnan pega cu costa of esunnan mas paden di un pais. Aunke ta bisa cu e flamingonan ta nativo di e parti tropical di Sur America, toch por haya nan den otro estadonan di Merca, pa via cu nan ta huy di horcan of mal tempo. Pero nan ta bolbe bek na nan luga di origen. Tin biaha uno por desorienta y desvia di e grupo di flamingo cu ta trek bay hunto. Flamingo por midi entre 120 pa 145 centimeter halto. E macho ta pisa averahe 2.8 y e embra 2.2 kilo. Mayoria di e plumashi ta ros y ora e ta adulto e ta bira ros cla. E prome cu e di dos rij di pluma, ora di bula por wak e, ta preto. E piek ta ros cu blanco cu un punta preto. Su pianan ta completamente ros. E yamada ta uno manera un grito di patonan. E pareha flamingo ta haci mayoria cos hunto; para, drumi y come hunto of den cercania di otro. Mayoria pareha flamingo ta monogamo pero tin excepcion di trio y cuartetonan. Tin hopi etica compleho di comportacion entre e variacion di relacion.<ref>[[https://www.facebook.com/dnmaruba Flamingo], DNM Aruba</ref> E flamingo ta pone un solo webo blanco cu ta sinti manera krijt of calki. E ta pone e webo riba un sero chikito di lodo. E webo tin un incubacion entre 28 pa 32 dia. Tur dos parha, e embra y e macho ta yuda cu esaki. E parha ta bira adulto entre 3 pa 6 aña. Nan por biba 40 aña y ta un di e parhanan cu ta biba mas largo. E pianan largo y patanan cu ta conecta e dedenan ta yuda pa coba den e lodo pa asina cuminda bin ariba superficie. E flamingo su piek ta special pa filtra e cuminda di diferente tamaño for di e awa of lodo. Nan ta come insecto, bichi, larva, slak, pisca of cocolishi chikito, yerba, alga y cabaron. Nan ta haya nan nutrientenan for di micro-organismonan den e lodo. Si cuminda caba unda nan ta, nan ta bula bay otro parti pa come y bolbe. Menasa pa e flamingonan ta keda hende cu ta stroba e bestianan of duna nan cuminda inadecua. Mal tempo, subida di nivel di awa y inundacion ta limita e cantidad di cuminda pa flamingonan. Hopi luga ta uza flamingonan como simbolo pa mercadeo. #conocenosfauna #Flamingo #phoenicopterusruber ----- '''Chogogo''' (''Phoenicopterus ruber'') of flamingo (hulandes: Caribische flamingo of rode flamingo) (Phoenicopterus ruber ruber) chogogo is een opvallende, met geen andere soort te verwarren broedvogel van Bonaire, die op alle drie Benedenwindse Eilanden en vroeger ook wel op St. Maarten is waargenomen. De naam chogogo is een klanknabootsing. Volwassen vogels zijn oranjerood, met zwarte slagpennen, die vooral in de lucht opvallen. De banaanvormige snavel is van een filterapparaat voorzien. Hiermee worden voedseldeeltjes tot 0,5mm uit het water gezeefd met gesloten snavel, maar ze kunnen ook grotere voorwerpen tot ongeveer 10mm binnenlaten. De manieren waarop het voedsel wordt gezocht lopen uiteen: van lopend of zwemmend het oppervlaktewater ‘afschuimen’ op zoek naar pekelkreeftjes (Artemia), het ‘grondelen’ naar poppen van de zoutvlieg (Ephydra), het lopend grijpen van slakjes, zoutvliegpoppen of pekelkreefjes, het met de zwemvliezen opwoelen van zoutvlieglarven en slakjes uit het bodemslib, soms het reigerachtig jagen op kleine tandkarpertjes, tot het lopend opslokken van organisch slib met algen, bacteriën en protozoën (eencellige dieren). Als drinkwater gebruiken de flamingo’s zeewater; tijdens zware regenbuien kunnen ze ook regen water tussen hun veren opvangen en drinken. Het broeden heeft voornamelijk plaats in het Pekelmeer, maar ook in Gotomeer en in Slagbaai broeden zij soms in kleine aantallen. In 1964 kreeg de Antilles International Salt Company (A.I.S.C.O.) toestemming om op de Zuidpunt van Bonaire op grote schaal zout te winnen, ook daar waar de flamingo’s broeden. Door toedoen van verschillende natuurbeschermingsorganisaties werd een broedreservaat van 55 ha midden tussen de zoutpannen uitgespaard. In 1969 kwam de constructie van dijken enz. klaar en nog datzelfde jaar gingen de flamingo’s daar broeden. Maar er kwam een voedselprobleem: door gipsafzetting op de bodem van de zoutpannen werd hun hoofdvoedsel, de poppen en larven van de pekelvlieg, onbereikbaar. Het voornaamste voedsel bestaat nu uit kleine zeeslakjes in het ringmeer tegen de dijk. Flamingo’s zijn pas geslachtsrijp na 5 of 6 jaar, leggen één ei per jaar en leven lang, waarschijnlijk 20 of meer jaar. Het lage geboortecijfer gaat gepaard met een laag sterftecijfer, daar volwassen flamingo’s weinig natuurlijke vijanden hebben. Wel zijn er aanwijzingen, dat de sterfte in het eerste jaar erg hoog is (tot 50%). Mogelijk zijn 3 succesvolle broedpogingen per 6 á 7 jaar voldoende om de populatie op peil te houden. Niet ieder jaar worden jongen grootgebracht. In droge jaren worden vaak geen broedpogingen ondernomen, of wordt het broeden halverwege opgegeven. Verder is bekend, dat tengevolge van verontrusting veroorzaakt door U.S.A. gevechtsvliegtuigen in 1943 de flamingo’s verjaagd werden, eerst in 1947 terugkeerden en pas in 1950 weer tot broeden kwamen. Er gelden nu verbodsbepalingen voor het overvliegen van de kolonie in het Pekelmeer. Toch vindt er nog vaak verstoring door vliegtuigen plaats, waardoor o.a. in 1973 eieren en jongen omkwamen, verlaten door hun ouders. Het nest is een modderheuvel in kegelvorm, tot 30 cm hoog en van ongeveer dezelfde topdiameter, van boven met een kuiltje. Ook kan het ei gelegd worden op vrijwel onbedekte rotsgrond, maar altijd omringd door het water. De nestmodder wordt met de snavel bijeengeschraapt en met de voeten aangestampt. De nesten staan sterk aan erosie bloot, maar kunnen toch enkele jaren achtereen, soms na reparatie, opnieuw gebruikt worden. De broedduur is 28 á 30 dagen. Na het uitkomen blijven de jongen enkele dagen op het nest en leven, daarna in groepen, de zogenaamde creches, tussen de nest en in de kolonie en na 4 tot 6 weken ook daarbuiten. Er zitten in elke groep jongen van verschillende leeftijd. De jongen worden alleen door hun eigen ouders gevoerd; de hen vergezellende volwassen vogels voeren noch beschermen hen, zodat het begrip creche in dit verband niet van toepassing is. De kleur van het dons verandert in de eerste maand van wit naar grijsachtig. Dan breken de veren door, waarbij de kleur in 6 tot 10 maanden verandert van grijsbruin tot rozeachtig grijswit. Na enkele jaren wordt het volwassen kleed bereikt. Met 2½ maand zijn de jongen vliegvlug. ------------ PHOENICOPTERIDAE *Greater Flamingo Phoenicopterus ruber<ref>{{citeer web|url=//Users/lorraine/Downloads/a83_prinsetal_birdsnetherlandsantilles_ardea_2009.pdf|auteur= Prins e.a.|titel=Checklist of the Birds of Aruba, Bonaire and Curacao|uitgever=Ardea|jaar=2009}}</ref> Du: Rode Flamingo Ar: Flamingo Cu, Bo: Flamingo, Chogogo Range Caribbean region, and from Central America south to NE Brazil and Galapagos Islands. In the Old World S Europe, Africa and W and C Asia. Locally common in N Venezuela (Hilty 2003). Habitat Shallow saline lagoons, coastal estuaries with high salinity mudflats. Status ==Aruba== Irregular non-breeding visitor in small numbers. Nine birds, Saliña Cerca, 29 May 1986 (RVH); 1 bird, Saliña Master, 2 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Bubali, 11 Jun 1986 (RVH); 1 bird, Tierra del Sol, 18 Feb 2004 (F. Bonset, photograph W. de Mooy). ==Curaçao== Regular non-breeding visitor in rather large numbers. A group of 101 birds was seen in saliña’s on the road to Bullenbaai, 31 Oct 2001 (M. van den Berg, H. Lo-Sioe-Fon and R. Wellens); 178 birds, Dam Muizenberg, 29 Apr–20 May 2005 (LS). Breeding attempts have been recorded at the saliñas Jan Kok, St. Michiel and Muizenberg (BDB). Four specimens, 1956, 1957, 1996 (2) (ZMA). ==Bonaire== Breeding resident. Breeding at the saltpans in Pekelmeer. In the 1980s the population was estimated at c. 10.000 pairs, but in the dry winter of 2001–2002 numbers were down to <5.000 pairs (Ligon 2006). A smaller population is found at Lake Goto, numbering between 350 (17 Aug 1992, LS) and 100–150 (3 Apr 2002, Ligon 2006). Twenty two specimens, 1952 (3), 1979, 1980 (14), 1982, 1985, sine die (2) (ZMA). Taxonomy Polytypic. Ar, Cu and Bo: P. r. ruber of the Caribbean. Note In some recent publications P. ruber and P. roseus are considered separate species. 7it2b39larj9jjs30ar99k1vilqnx3p Malchi:Infobox movemento artistico 10 12429 197213 197075 2026-07-15T09:55:20Z Kallmemel 14000 197213 wikitext text/x-wiki {{Infobox generiek | bgcolor = #CD5C5C | color = white | kop = {{{nomber|}}} | main1 = {{multiple image | image1 = {{{logo|{{wikidata|property|raw|P154}}}}} | caption1 = {{{descripcion_logo|}}} | width1 = | image2 = {{{imagen|{{wikidata|property|raw|P18}}}}} | caption2 = {{#if:{{{descripcion|}}}|{{{descripcion}}}|{{#if:{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}|{{wikidata|qualifier|P18|P2096}}}}}} | image3 = {{{imagen2|}}} | caption3 = {{{descripcion2|}}} | image4 = {{{imagen3|}}} | caption4 = {{{descripcion3|}}} | image5 = {{{imagen4|}}} | caption5 = {{{descripcion4|}}} | border = infobox | perrow = {{{perrow|1/2/2}}} | footer= {{{footer|}}} | total_width = {{Infobox/afbeeldingbreedte}} }} | kop1 = {{var|{{{variante|}}}|Informacion basico|Informashon básiko}} | head1_1 = Temporada&nbsp; | item1_1 = {{{temporada|}}} | head1_2 = {{var|{{{variante|}}}|Luga inicial|Lugá inisial}}&nbsp; | item1_2 = {{{luga|}}} | head1_3 = | item1_3 = | head1_4 = Inventor&nbsp; | item1_4 = {{if empty|{{{inventor|}}}|{{wikidata|properties|linked|P61}}}} | head1_5 = Artista&nbsp;notabel&nbsp; | item1_5 = {{{artista_notabel|}}} | head1_6 = Parti&nbsp;di&nbsp; | item1_6 = {{{parti_di|}}} | head1_7 = {{var|{{{variante|}}}|Submovemento|Supmovementu}}&nbsp; | item1_7 = {{{submovemento|}}} | head1_8 = {{var|{{{variante|}}}|Influencia|Influensiá}}&nbsp;pa&nbsp; | item1_8 = {{{influencia_pa|}}} | head1_9 = A&nbsp;{{var|{{{variante|}}}|influencia|influensiá}}&nbsp; | item1_9 = {{{a_influencia|}}} | otherkop = {{#if:{{#invoke:wikidata|claim|P373}}{{{commons|}}}|----}} | other0 = {{#if:{{{commons|}}} | [[commons:{{{commons}}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]] | {{#ifeq:{{#invoke:wd|property|P373}}||| [[commons:Category:{{#invoke:wd|property|P373}}|{{var|{{{variante|}}}|Imagen|Imágen}}]]&nbsp;riba [[File:Commons-logo.svg|15px|link=|Wikimedia Commons]] [[Wikimedia Commons]]}} }} | links36 = {{#if:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|<small><nowiki>[</nowiki>[[:Wikidata:{{#invoke:Wikidata|pageId}}|{{var|{{{variante|}}}|Edita|Editá}} Wikidata]]<nowiki>]</nowiki>&nbsp;·&nbsp;<nowiki>[</nowiki>[[Template:Infobox movemento artistico/doc|Manual]]<nowiki>]</nowiki></small>}} }}<noinclude>{{documentation}}</noinclude> aryodi1tldkuabusqo5mt0zj2lw3x5b Roofgarden (Oranjestad, Aruba) 0 13685 197192 178382 2026-07-14T16:34:41Z Kallmemel 14000 +imagen 197192 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox edificio | nomber = Roofgarden | imagen=NL-HaNA 2.24.14.02 0 252-7892-groot.jpg | descripcion= Roofgarden (1947) | imagen2 = SN Ecury's Roof Garden.jpg | descripcion2 = Un seccion di ex-Roofgarden exponi (2018) | pais = {{ABW}} | adres = [[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Kruisweg | piso = 2 | propietario = | status_monumento = tapa pa un fachada moderno | funcion_original = bar y negoshi | funcion_actual = restaurant }} '''Roofgarden''' tabata un centro di recreacion social situa riba [[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]] na [[Aruba]]. E negoshi tabata encabesa pa e empresario [[Dundun Ecury|Segundo Nicasio Ecury]] (1888-1967), miho conoci como "Shon Dundun".<ref name=":0">{{Citeer nieuws |titel="Roofgarden" Objects and regulations of this social recreation centre Nassaustraat Aruba|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281187:mpeg21:a0005 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden |datum=1926-02-20 |bezochtdatum=2025-12-03}}</ref> == Construccion == Funda na 1926 (of 1927),<ref>{{Citeer nieuws |titel=De "Roofgarden" op Aruba. |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281195:mpeg21:a0024 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden |datum=1926-04-17 |bezochtdatum=2025-12-03}}</ref> e edificio ta consisti di dos piso. Roofgarden tabata habita e piso ariba, accesibel pa un trapi gesplit (forma di Y) pafo.<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/s-n-ecurys-roofgarden-building-1927/ |titel=S.N. Ecury’s Roofgarden building * 1927 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2025-12-03 |taal=en-US}}</ref> E establecimento tabata cera pa algun aña durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], y a wordo habri di nobo na 1946 despues di un renobacion di su interior.<ref>{{citeer web|titel=Daktuin|werk=[[Amigoe]]|via=Delpher.nl|datum=1946-07-08|bezochtdatum=2025-12-09|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402099:mpeg21:a0042}}</ref> == Funcion == Roofgarden tabata un luga di encuentro moderno di e tempo ey y tabata ofrece musica riba entre otro pianola y victrola. E establecimento tabata inclui un restaurant Italiano, cu tambe tabata entrega na cas.<ref>[https://archive.org/details/BNADIGDESPERTADOR19341935/page/n11/mode/1up?q=segundo+ecury Anuncio Roofgarden], El Despertador (17 di februari 1934)</ref> Ademas, tabata brinda varios bebida (manera bitro y biña), pasa boca (manera chuculati, ijscream, y sandwich), y productonan di tabaco. E prome piso tabata reserva pa bende componentenan di auto, manera tira di Goodrich.<ref name=":0" /> == Mira tambe == * [[Dundun Ecury]] {{Appendix}} [[Kategoria:Aruba]] ppci85hf8xuk4fb8stpaa83uw9t20bb 197195 197192 2026-07-14T16:41:09Z Kallmemel 14000 197195 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox edificio | nomber = Roofgarden | imagen=NL-HaNA 2.24.14.02 0 252-7892-groot.jpg | descripcion= Roofgarden (1947) | imagen2 = SN Ecury's Roof Garden.jpg | descripcion2 = Un seccion di ex-Roofgarden exponi (2018) | pais = {{ABW}} | adres = [[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Kruisweg | piso = 2 | propietario = | status_monumento = tapa pa un fachada moderno | funcion_original = bar y negoshi | funcion_actual = restaurant }} '''Roofgarden''' tabata un centro di recreacion social situa den [[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]] na [[Aruba]]. E negoshi tabata encabesa pa e empresario [[Dundun Ecury|Segundo Nicasio Ecury]] (1888-1967), miho conoci como "Shon Dundun".<ref name=":0">{{Citeer nieuws |titel="Roofgarden" Objects and regulations of this social recreation centre Nassaustraat Aruba|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281187:mpeg21:a0005 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden |datum=1926-02-20 |bezochtdatum=2025-12-03}}</ref> == Construccion == Funda na 1926 (of 1927),<ref>{{Citeer nieuws |titel=De "Roofgarden" op Aruba. |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281195:mpeg21:a0024 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden |datum=1926-04-17 |bezochtdatum=2025-12-03}}</ref> e edificio ta consisti di dos piso. Roofgarden tabata habita e piso ariba, accesibel pa un trapi gesplit (forma di Y) pafo.<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/s-n-ecurys-roofgarden-building-1927/ |titel=S.N. Ecury’s Roofgarden building * 1927 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2025-12-03 |taal=en-US}}</ref> E establecimento tabata cera pa algun aña durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], y a wordo habri di nobo na 1946 despues di un renobacion di su interior.<ref>{{citeer web|titel=Daktuin|werk=[[Amigoe]]|via=Delpher.nl|datum=1946-07-08|bezochtdatum=2025-12-09|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402099:mpeg21:a0042}}</ref> == Funcion == Roofgarden tabata un luga di encuentro moderno di e tempo ey y tabata ofrece musica riba entre otro pianola y victrola. E establecimento tabata inclui un restaurant Italiano, cu tambe tabata entrega na cas.<ref>[https://archive.org/details/BNADIGDESPERTADOR19341935/page/n11/mode/1up?q=segundo+ecury Anuncio Roofgarden], El Despertador (17 di februari 1934)</ref> Ademas, tabata brinda varios bebida (manera bitro y biña), pasa boca (manera chuculati, ijscream, y sandwich), y productonan di tabaco. E prome piso tabata reserva pa bende componentenan di auto, manera tira di Goodrich.<ref name=":0" /> == Mira tambe == * [[Dundun Ecury]] {{Appendix}} [[Kategoria:Aruba]] qjii2cu0lapv3dufpshgidothigq7dt 197196 197195 2026-07-14T16:45:29Z Kallmemel 14000 nvt si tin un articulo tocante e topico 197196 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox edificio | nomber = Roofgarden | imagen=NL-HaNA 2.24.14.02 0 252-7892-groot.jpg | descripcion= Roofgarden (1947) | imagen2 = SN Ecury's Roof Garden.jpg | descripcion2 = Un seccion di ex-Roofgarden exponi (2018) | pais = {{ABW}} | adres = [[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Kruisweg | piso = 2 | propietario = | status_monumento = tapa pa un fachada moderno | funcion_original = bar y negoshi | funcion_actual = restaurant }} '''Roofgarden''' tabata un centro di recreacion social situa den [[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]] na [[Aruba]]. E negoshi tabata encabesa pa e empresario [[Dundun Ecury|Segundo Nicasio Ecury]], miho conoci como "Shon Dundun".<ref name=":0">{{Citeer nieuws |titel="Roofgarden" Objects and regulations of this social recreation centre Nassaustraat Aruba|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281187:mpeg21:a0005 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden |datum=1926-02-20 |bezochtdatum=2025-12-03}}</ref> == Construccion == Funda na 1926 (of 1927),<ref>{{Citeer nieuws |titel=De "Roofgarden" op Aruba. |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281195:mpeg21:a0024 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden |datum=1926-04-17 |bezochtdatum=2025-12-03}}</ref> e edificio ta consisti di dos piso. Roofgarden tabata habita e piso ariba, accesibel pa un trapi gesplit (forma di Y) pafo.<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/s-n-ecurys-roofgarden-building-1927/ |titel=S.N. Ecury’s Roofgarden building * 1927 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2025-12-03 |taal=en-US}}</ref> E establecimento tabata cera pa algun aña durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], y a wordo habri di nobo na 1946 despues di un renobacion di su interior.<ref>{{citeer web|titel=Daktuin|werk=[[Amigoe]]|via=Delpher.nl|datum=1946-07-08|bezochtdatum=2025-12-09|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402099:mpeg21:a0042}}</ref> == Funcion == Roofgarden tabata un luga di encuentro moderno di e tempo ey y tabata ofrece musica riba entre otro pianola y victrola. E establecimento tabata inclui un restaurant Italiano, cu tambe tabata entrega na cas.<ref>[https://archive.org/details/BNADIGDESPERTADOR19341935/page/n11/mode/1up?q=segundo+ecury Anuncio Roofgarden], El Despertador (17 di februari 1934)</ref> Ademas, tabata brinda varios bebida (manera bitro y biña), pasa boca (manera chuculati, ijscream, y sandwich), y productonan di tabaco. E prome piso tabata reserva pa bende componentenan di auto, manera tira di Goodrich.<ref name=":0" /> == Mira tambe == * [[Dundun Ecury]] {{Appendix}} [[Kategoria:Aruba]] dhd2idh58ysfds8ev3sfmfww1gsu5ze 197197 197196 2026-07-14T16:46:09Z Kallmemel 14000 nvt si tin un articulo cu ta cubri e tema 197197 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox edificio | nomber = Roofgarden | imagen=NL-HaNA 2.24.14.02 0 252-7892-groot.jpg | descripcion= Roofgarden (1947) | imagen2 = SN Ecury's Roof Garden.jpg | descripcion2 = Un seccion di ex-Roofgarden exponi (2018) | pais = {{ABW}} | adres = [[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Kruisweg | piso = 2 | propietario = | status_monumento = tapa pa un fachada moderno | funcion_original = bar y negoshi | funcion_actual = restaurant }} '''Roofgarden''' tabata un centro di recreacion social situa den [[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]] na [[Aruba]]. E negoshi tabata encabesa pa e empresario [[Dundun Ecury|Segundo Nicasio Ecury]].<ref name=":0">{{Citeer nieuws |titel="Roofgarden" Objects and regulations of this social recreation centre Nassaustraat Aruba|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281187:mpeg21:a0005 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden |datum=1926-02-20 |bezochtdatum=2025-12-03}}</ref> == Construccion == Funda na 1926 (of 1927),<ref>{{Citeer nieuws |titel=De "Roofgarden" op Aruba. |url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010281195:mpeg21:a0024 |werk=Amigoe di Curacao : weekblad voor de Curacaosche eilanden |datum=1926-04-17 |bezochtdatum=2025-12-03}}</ref> e edificio ta consisti di dos piso. Roofgarden tabata habita e piso ariba, accesibel pa un trapi gesplit (forma di Y) pafo.<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/s-n-ecurys-roofgarden-building-1927/ |titel=S.N. Ecury’s Roofgarden building * 1927 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2025-12-03 |taal=en-US}}</ref> E establecimento tabata cera pa algun aña durante [[Di Dos Guera Mundial|Guera Mundial II]], y a wordo habri di nobo na 1946 despues di un renobacion di su interior.<ref>{{citeer web|titel=Daktuin|werk=[[Amigoe]]|via=Delpher.nl|datum=1946-07-08|bezochtdatum=2025-12-09|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010402099:mpeg21:a0042}}</ref> == Funcion == Roofgarden tabata un luga di encuentro moderno di e tempo ey y tabata ofrece musica riba entre otro pianola y victrola. E establecimento tabata inclui un restaurant Italiano, cu tambe tabata entrega na cas.<ref>[https://archive.org/details/BNADIGDESPERTADOR19341935/page/n11/mode/1up?q=segundo+ecury Anuncio Roofgarden], El Despertador (17 di februari 1934)</ref> Ademas, tabata brinda varios bebida (manera bitro y biña), pasa boca (manera chuculati, ijscream, y sandwich), y productonan di tabaco. E prome piso tabata reserva pa bende componentenan di auto, manera tira di Goodrich.<ref name=":0" /> == Mira tambe == * [[Dundun Ecury]] {{Appendix}} [[Kategoria:Aruba]] bu9prtc2a4b0nxeo6fxnpqiso4cmb9h Estilo di kanchi 0 14166 197162 197146 2026-07-14T13:21:37Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ +stadhuis 197162 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{Multiple image |header={{PAGENAME}} |image1=Samuel Sharpe Rebellion.jpg |image2=After the Rebellion.jpg |image3=Westgate fretwork.jpg |perrow=2/1 |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer=Na [[Jamaica]], tin ehemplar di un transishon di estilo di kanchi usá riba arkitektura residensial pa komersial.<ref name="Elaine2022"/> }} '''Estilo di kanchi''' ([[ingles]]: ''Gingerbread'') ta un estilo arkitektóniko ku ta konsistí di dòrnamentu di karpinteria ku parse kanchi. E término ''Gingerbread'' a wòrdu adaptá pafó di Karibe den añanan 1950 pa turistanan merikano ku a kompará e dekorashon arkitektóniko ku arkitektura di era viktoriano (1837–1901) na Estádonan Uní di Amérika.<ref name="report2010"/><ref name="Elaine2022"/> == Karakterístika == E kanchi ta ambos dekorativo i funshonal riba elementonan arkitektóniko, manera veranda òf pòrch, balustrada, drempi di porta, kantu e rand di dak, i ariba partishonnan interior di kamber.<ref name="Elaine2022">{{Citeer journal |achternaam=Green |voornaam=Patricia Elaine |titel=Creole and vernacular architecture: embryonic syncretism in Caribbean cultural landscape |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13602365.2022.2047761 |jaargang=27 |tijdschrift=The Journal of Architecture |datum=2022-01-02 |taal=en |nummer=1 |doi=10.1080/13602365.2022.2047761 |issn=1360-2365 |pagina's=21–43}}</ref>{{efn|"drempi di porta" na ingles ''door transoms'', hulandes ''tussendorpel''}} E ta sirbi komo partishon di veranda (òf pòrch) pa krea privasidat i freskura dor di filtra lus skèrpi di solo i pa laga ventilashon pasa.<ref name="otrobanda2019"/><ref>{{citeer web |url=https://assets.ctfassets.net/m868ks80jg7q/1l3LhQcPfSWKFr8o3jD8kY/e17ae73dbc8fcd83e918d6cc7dbcf589/CTB_Walkingguide_2015.pdf |titel=Historic Willemstad: Architectural Walking Guide |pagina's=35-Frederikstraat 113 |formaat=pdf |taal=en |bezochtdatum=2026-03-02}}</ref><ref name="koralengebied2012">{{Citeer web |url=https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde |titel=Omd 2012 Koralengebied Def 15okt12 Nl Eng Pap Op Volgorde |bezochtdatum=2026-03-02 |werk=www.scribd.com |pagina's=20. Frederikstraat 113 - Marjorie's Home - Kas di Kanchi}}</ref> Ademas, e obra di kanchi riba veranda ta skonde e biganan di su struktura. E ta komun pa e kortina di kanchi aki aparesé den forma di un kurva, konosí komo "arko antias".<ref name="berthelot1982">{{citeer boek |url=https://archive.org/details/kazantiyejanmoun0000bert/mode/1up |auteur= Berthelot, Jack|titel=Kaz antiyé jan moun ka rété = Caribbean popular dwelling |jaar=1982 |bezochtdatum=2026-03-05}}</ref> E patronchinan kompleho ta simbóliko pa ku e kultura i tempu, por ehèmpel na Haiti e patronchinan por representa simbolo religioso di ''vévé'' usá durante seremonianan di vudu.<ref name="report2010"/> Ademas, e patronchinan tambe por refleha simplemente elementonan ku ta defini e ambiente di naturalesa, manera mata i kokolishi.<ref name="berthelot1982"/> Originalmente, patronchi di kanchi tabata inspirá pa arte gótiko, inkluso tres-klaver, krus, i patronchi di vlam. E patronchi a desaroyá pa desiñonan simplifiká i estilístiko inspirá pa naturalesa. E diseño ta usá liña prinsipal pa representá rama, liña sekundario pa taki, i liña fini komo sprùit. E patronchi ta kreá hopi bia un sentido di movementu kontinuo, komunmente komo ranka den forma di spiral, areglá simétrikamente for di as sentral. Den sierto kaso, lètter òf forma di animal ta posishoná sentral pa graba e storia di su doño.<ref name="Phueaknamphol2024"/> == Historia == E artesania a haña su kaminda pa Karibe via Estádos Unídos i Canada den siglo diesnuebe.<ref name="otrobanda2019"/> Via katalòk por a pidi e obra di kanchi aki den diferente patronchi.<ref name="koralengebied2012"/> E estilo aki ta mas komun denter e èks islanan ingles karibense, entre otro [[Haiti]] i [[Trinidad]], i tambe por ehèmpel na [[Saba]].<ref name="otrobanda2019"/><ref>{{Citeer web |url=https://www.got2globe.com/en/editorial/saba-dutch-antilles-netherlands/ |titel=The Mysterious Dutch Queen of Saba |achternaam=Pereira |voornaam=Marco |datum=2020-02-22 |bezochtdatum=2026-03-03 |werk=Got2Globe |taal=en}}</ref> E estilo ta aparasé masha poko denter di [[islanan ABC]].<ref name="otrobanda2019">{{citeer web |url=https://kuchodiotrobanda.com/assets/pdf/nl/handleiding.pdf |titel=Kucho in de steegjes van Otrobanda |auteur=Eddy Baetens, Rianne Hellings, Laura Quast, Aishel Statie |datum=oktober 2019}}</ref> === Haiti === Kasnan di kanchi haitiano ta un estilo arkitektóniko postkolonial, ku a separá su mes for di mayoria arkitektura kolonial den Karibe.<ref>{{Citeer web |url=https://www.wmf.org/monuments/gingerbread-neighborhood |titel=Gingerbread Neighborhood |bezochtdatum=2026-03-03 |werk=Gingerbread Neighborhood |taal=en}}</ref><ref name="report2010"/> E miho ehemplar di kasnan di kanchi na Haiti ta konsentra den un área di 1,5 kilometer kuadra pa sùit di e kapital [[Port au Prince|Port-au-Prince]], inkluso den barionan di Bois Verna, Turgeau, Babiole, Pacot, i Desprez. E distrito aki ta konosí pa su kasnan di shon tradishonal haitiano.<ref name="report2010">{{Citeer web |url=http://www.wmf.org/sites/default/files/wmf_publication/WMF%20Haiti%20Mission%20Report.pdf |titel=Preserving Haiti’s Gingerbread Houses: 2010 Earthquake Mission Report |via=Wayback Machine |bezochtdatum=2026-03-03 |werk=www.wmf.org |archiefurl=https://web.archive.org/web/20130320172232/http://www.wmf.org/sites/default/files/wmf_publication/WMF%20Haiti%20Mission%20Report.pdf |archiefdatum=2013-03-20}}</ref>[[Fail:Hotel Oloffson 2010.06.04 - 07.jpg|thumb|Hotel Oloffson na Port-au-Prince (2010)]] E movemento di estilo di kanchi a kuminsá na 1881 ku e palasio presidensial di Haiti, konstrui durante e presidensia di Lysius Salomon. E edifisio a introdusí normanan arkitektóniko nobo na Port-au-Prince, entre otro komo muraya un kader di palu yená ku klenku, dekorashon di karpinteria, plafòn altu (kua ta yuda aire kayente move bai laira), i aperturanan grandi riba veranda reimu. Na 1887, e edifisio konosí awó komo Hotel Oloffson a wòrdu enkargá pa un yu hòmber di presidente Tirésias Simon Sam i diseñá pa e arkitekto franses Brunet komo un villa privá, inspirá pa e arkitektura di resortnan Oropeo.<ref name="report2010"/>[[Fail:A gingerbread house in Haiti 02.jpg|thumb|Muraya komo un kader di palu yená ku klenku]] Na 1895, tres haitiano hoben; Georges Baussan, Lèon Mathon, i Joseph-Eugène Maximilien a biaha pa Paris pa studia arkitektura. Inspirá pa desaroyá riba e movementu arkitektóniko emergente, nan a adaptá e estilo di resort franses kontemporaneo na e klima tropikal kreando un estilo típiko i distinto haitiano denter barionan luhoso di Port-au-Prince.<ref name="report2010"/> E periodo prinsipal di konstrukshon pa ku kasnan di kanchi a terminá na 1925, ora ku regulashonnan munisipal tabata rekerí edifisionan nobo pa ta konstruí ku muraya di metslá, betòn reenforsa, òf heru. E kasnan ku a sobrebí ta asosiá ku un periodo di prosperidat na Haiti rònt di kuminsamentu di siglo binti.<ref name="report2010"/> === Tailandia === E introdukshon di estilo di kanchi na [[Tailandia]] a kuminsá durante e reinado di Rama V (1868–1910), kende a bishita Oropa, e mesun periodo ku artesanonan britániko i franses tambe a yega Tailandia. Esaki a kondusí un transformashon den estilo i dekorashon arkitektóniko, inisialmente na [[Bangkok]] i despues na otro regionnan. Pa sùit di Tailandia e patronchinan di kanchi ta reflehá influensianan artistiko islámiko di Pengang, Malasia; pa nort, sierto di e diseñonan tabata influensia pa arte birmano; i den siudatnan na banda ost, manera provinsia Chanthaburi ku tabata okupá pa Fransia (1893–1904), estilo di kanchi ta masha prominente ku influensianan franses. E estilo di kanchi ta dorna kas di famia real, edifisio gubernamental, residensia noble, i bibiendanan religioso. Obra di kanchi tabata popular durante e reinado di Rama V i Rama VI, pero e popularidat a redusí durante reinado di Rama VII (1925–1935).<ref name="Phueaknamphol2024">{{Citeer journal|achternaam=Phueaknamphol |voornaam=Kanlayanee |titel=Composition of Gingerbread Fretwork: Case Studies of Chanthaboon Waterfront Community |url=https://so04.tci-thaijo.org/index.php/NAJUA/article/view/274768 |tijdschrift=NAJUA: History of Architecture and Thai Architecture |datum=2024-12-27 |doi=10.69598/najuahata.21.2.274768 |issn=2697-3901 |pagina's=349–382 |last2=Joneurairatana |first2=Eakachat |last3=Sirivesmas |first3=Veerawat}}</ref> {{Multiple image | image1 = VimanmekMansion.jpg | caption1 = Palasio Vimanmek | image2 = Phra Borom Maha Ratchawang, Phra Nakhon, Bangkok, Thailand - panoramio (28).jpg | caption2 = Sala di trono di Abhisek Dusit (Bangkok) | total_width = 360 }} Pa region, kasnan di kanchi ta adaptá na su klima, material, i estétika. Ehèmpel notabel di kasnan di kanchi ta inkluí Palasio Vimanmek (Bangkok) i Baan Wong Buri (provinsia Phrae). Estilo di kanchi ta diferensiá for di patronchinan tailandes tradishonal, ya ku nan tin nòmbernan spesifiko, manera ''prajamyam'' i ''kanok''.<ref name="Phueaknamphol2024"/> == Ehemplar == {|class="wikitable" !colspan="3" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña |- |Schelpstraat 40<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])||[[File:Archaeological Museum Schelpstr40 Front (1), Oranjestad, ARUBA.JPG|100px]]||1910 (promé piso)<br>1918 (di dos piso)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/white-house-1910/ |titel=White Ecury House * 1910 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-03-06 |taal=en}}</ref> |- |Schelpstraat 42<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])||[[File:Archaeological Museum Schelpstr42 Panorama (1), Oranjestad, ARUBA.JPG|100px]]||1929 |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])||[[File:Stadhuis Oranjestad.JPG|100px]]||1925 |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Kòrsou |- !adres !imagen !aña !remarca |- |[[Frederikstraat 113]], [[Otrobanda]]<ref>{{Citeer web|titel=Frederikstraat 113|url=https://curacaomonuments.org/sites/frederikstraat-113/|werk=Curaçao Monuments|bezochtdatum=2026-03-07|taal=en}}</ref>||{{n/a}} ||{{nowrap|siglo 19}}|| |- |Pietermaaiweg 100, Otrobanda||[[File:Pietermaai - gerenoveerd gebouw met balkon in peperkoekstijl.jpg|100px]]|| siglo 19 ||Balkon ku obra di kanchi no ta original.<ref>{{Citeer web |url=https://curacaomonuments.org/sites/pietermaaiweg-100/ |titel=Pietermaaiweg 100 |bezochtdatum=2026-03-06 |werk=Curaçao Monuments |taal=en}}</ref> |- |Zaantjessteeg 2-4, Otrobanda<ref>{{Citeer web |url=https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2022-stegengebied-otrobanda/ |titel=Monumento Habrí 2022 - Stegengebied Otrobanda {{!}} Herenc/sia {{!}} Erfgoed {{!}} Heritage |bezochtdatum=2026-03-02 |werk=dutchcaribbeanheritage.org}}</ref>||{{n/a}}||siglo 19 ||Balkon ku obra di kanchi konstruí na kuminsamentu di siglo 20.<ref>{{Citeer web |url=https://curacaomonuments.org/sites/zaantjessteeg-02-04-otrobanda/ |titel=Zaantjessteeg 02-04 |bezochtdatum=2026-03-06 |werk=Curaçao Monuments |taal=en}}</ref> |} {{Appendix|2= ;nota <references group="lower-alpha"/> ;referensia {{references}} }} [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Karibe]] cuz7a9kf6y3rweqg9fqo9cvkrpqe5pn 197198 197162 2026-07-14T16:51:49Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197198 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{Multiple image |header={{PAGENAME}} |image1=Samuel Sharpe Rebellion.jpg |image2=After the Rebellion.jpg |image3=Westgate fretwork.jpg |perrow=2/1 |total_width={{Infobox/afbeeldingbreedte}} |footer=Na [[Jamaica]], tin ehemplar di un transishon di estilo di kanchi usá riba arkitektura residensial pa komersial.<ref name="Elaine2022"/> }} '''Estilo di kanchi''' ([[ingles]]: ''Gingerbread'') ta un estilo arkitektóniko ku ta konsistí di dòrnamentu di karpinteria ku parse kanchi. E término ''Gingerbread'' a wòrdu adaptá pafó di Karibe den añanan 1950 pa turistanan merikano ku a kompará e dekorashon arkitektóniko ku arkitektura di era viktoriano (1837–1901) na Estádonan Uní di Amérika.<ref name="report2010"/><ref name="Elaine2022"/> == Karakterístika == E kanchi ta ambos dekorativo i funshonal riba elementonan arkitektóniko, manera veranda òf pòrch, balustrada, drempi di porta, kantu e rand di dak, i ariba partishonnan interior di kamber.<ref name="Elaine2022">{{Citeer journal |achternaam=Green |voornaam=Patricia Elaine |titel=Creole and vernacular architecture: embryonic syncretism in Caribbean cultural landscape |url=https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13602365.2022.2047761 |jaargang=27 |tijdschrift=The Journal of Architecture |datum=2022-01-02 |taal=en |nummer=1 |doi=10.1080/13602365.2022.2047761 |issn=1360-2365 |pagina's=21–43}}</ref>{{efn|"drempi di porta" na ingles ''door transoms'', hulandes ''tussendorpel''}} E ta sirbi komo partishon di veranda (òf pòrch) pa krea privasidat i freskura dor di filtra lus skèrpi di solo i pa laga ventilashon pasa.<ref name="otrobanda2019"/><ref>{{citeer web |url=https://assets.ctfassets.net/m868ks80jg7q/1l3LhQcPfSWKFr8o3jD8kY/e17ae73dbc8fcd83e918d6cc7dbcf589/CTB_Walkingguide_2015.pdf |titel=Historic Willemstad: Architectural Walking Guide |pagina's=35-Frederikstraat 113 |formaat=pdf |taal=en |bezochtdatum=2026-03-02}}</ref><ref name="koralengebied2012">{{Citeer web |url=https://www.scribd.com/doc/111563414/Omd-2012-Koralengebied-Def-15okt12-Nl-Eng-Pap-Op-Volgorde |titel=Omd 2012 Koralengebied Def 15okt12 Nl Eng Pap Op Volgorde |bezochtdatum=2026-03-02 |werk=www.scribd.com |pagina's=20. Frederikstraat 113 - Marjorie's Home - Kas di Kanchi}}</ref> Ademas, e obra di kanchi riba veranda ta skonde e biganan di su struktura. E ta komun pa e kortina di kanchi aki aparesé den forma di un kurva, konosí komo "arko antias".<ref name="berthelot1982">{{citeer boek |url=https://archive.org/details/kazantiyejanmoun0000bert/mode/1up |auteur= Berthelot, Jack|titel=Kaz antiyé jan moun ka rété = Caribbean popular dwelling |jaar=1982 |bezochtdatum=2026-03-05}}</ref> E patronchinan kompleho ta simbóliko pa ku e kultura i tempu, por ehèmpel na Haiti e patronchinan por representa simbolo religioso di ''vévé'' usá durante seremonianan di vudu.<ref name="report2010"/> Ademas, e patronchinan tambe por refleha simplemente elementonan ku ta defini e ambiente di naturalesa, manera mata i kokolishi.<ref name="berthelot1982"/> Originalmente, patronchi di kanchi tabata inspirá pa arte gótiko, inkluso tres-klaver, krus, i patronchi di vlam. E patronchi a desaroyá pa desiñonan simplifiká i estilístiko inspirá pa naturalesa. E diseño ta usá liña prinsipal pa representá rama, liña sekundario pa taki, i liña fini komo sprùit. E patronchi ta kreá hopi bia un sentido di movementu kontinuo, komunmente komo ranka den forma di spiral, areglá simétrikamente for di as sentral. Den sierto kaso, lètter òf forma di animal ta posishoná sentral pa graba e storia di su doño.<ref name="Phueaknamphol2024"/> == Historia == E artesania a haña su kaminda pa Karibe via Estádos Unídos i Canada den siglo diesnuebe.<ref name="otrobanda2019"/> Via katalòk por a pidi e obra di kanchi aki den diferente patronchi.<ref name="koralengebied2012"/> E estilo aki ta mas komun denter e èks islanan ingles karibense, entre otro [[Haiti]] i [[Trinidad]], i tambe por ehèmpel na [[Saba]].<ref name="otrobanda2019"/><ref>{{Citeer web |url=https://www.got2globe.com/en/editorial/saba-dutch-antilles-netherlands/ |titel=The Mysterious Dutch Queen of Saba |achternaam=Pereira |voornaam=Marco |datum=2020-02-22 |bezochtdatum=2026-03-03 |werk=Got2Globe |taal=en}}</ref> E estilo ta aparasé masha poko denter di [[islanan ABC]].<ref name="otrobanda2019">{{citeer web |url=https://kuchodiotrobanda.com/assets/pdf/nl/handleiding.pdf |titel=Kucho in de steegjes van Otrobanda |auteur=Eddy Baetens, Rianne Hellings, Laura Quast, Aishel Statie |datum=oktober 2019}}</ref> === Haiti === Kasnan di kanchi haitiano ta un estilo arkitektóniko postkolonial, ku a separá su mes for di mayoria arkitektura kolonial den Karibe.<ref>{{Citeer web |url=https://www.wmf.org/monuments/gingerbread-neighborhood |titel=Gingerbread Neighborhood |bezochtdatum=2026-03-03 |werk=Gingerbread Neighborhood |taal=en}}</ref><ref name="report2010"/> E miho ehemplar di kasnan di kanchi na Haiti ta konsentra den un área di 1,5 kilometer kuadra pa sùit di e kapital [[Port au Prince|Port-au-Prince]], inkluso den barionan di Bois Verna, Turgeau, Babiole, Pacot, i Desprez. E distrito aki ta konosí pa su kasnan di shon tradishonal haitiano.<ref name="report2010">{{Citeer web |url=http://www.wmf.org/sites/default/files/wmf_publication/WMF%20Haiti%20Mission%20Report.pdf |titel=Preserving Haiti’s Gingerbread Houses: 2010 Earthquake Mission Report |via=Wayback Machine |bezochtdatum=2026-03-03 |werk=www.wmf.org |archiefurl=https://web.archive.org/web/20130320172232/http://www.wmf.org/sites/default/files/wmf_publication/WMF%20Haiti%20Mission%20Report.pdf |archiefdatum=2013-03-20}}</ref>[[Fail:Hotel Oloffson 2010.06.04 - 07.jpg|thumb|Hotel Oloffson na Port-au-Prince (2010)]] E movemento di estilo di kanchi a kuminsá na 1881 ku e palasio presidensial di Haiti, konstrui durante e presidensia di Lysius Salomon. E edifisio a introdusí normanan arkitektóniko nobo na Port-au-Prince, entre otro komo muraya un kader di palu yená ku klenku, dekorashon di karpinteria, plafòn altu (kua ta yuda aire kayente move bai laira), i aperturanan grandi riba veranda reimu. Na 1887, e edifisio konosí awó komo Hotel Oloffson a wòrdu enkargá pa un yu hòmber di presidente Tirésias Simon Sam i diseñá pa e arkitekto franses Brunet komo un villa privá, inspirá pa e arkitektura di resortnan Oropeo.<ref name="report2010"/>[[Fail:A gingerbread house in Haiti 02.jpg|thumb|Muraya komo un kader di palu yená ku klenku]] Na 1895, tres haitiano hoben; Georges Baussan, Lèon Mathon, i Joseph-Eugène Maximilien a biaha pa Paris pa studia arkitektura. Inspirá pa desaroyá riba e movementu arkitektóniko emergente, nan a adaptá e estilo di resort franses kontemporaneo na e klima tropikal kreando un estilo típiko i distinto haitiano denter barionan luhoso di Port-au-Prince.<ref name="report2010"/> E periodo prinsipal di konstrukshon pa ku kasnan di kanchi a terminá na 1925, ora ku regulashonnan munisipal tabata rekerí edifisionan nobo pa ta konstruí ku muraya di metslá, betòn reenforsa, òf heru. E kasnan ku a sobrebí ta asosiá ku un periodo di prosperidat na Haiti rònt di kuminsamentu di siglo binti.<ref name="report2010"/> === Tailandia === E introdukshon di estilo di kanchi na [[Tailandia]] a kuminsá durante e reinado di Rama V (1868–1910), kende a bishita Oropa, e mesun periodo ku artesanonan britániko i franses tambe a yega Tailandia. Esaki a kondusí un transformashon den estilo i dekorashon arkitektóniko, inisialmente na [[Bangkok]] i despues na otro regionnan. Pa sùit di Tailandia e patronchinan di kanchi ta reflehá influensianan artistiko islámiko di Pengang, Malasia; pa nort, sierto di e diseñonan tabata influensia pa arte birmano; i den siudatnan na banda ost, manera provinsia Chanthaburi ku tabata okupá pa Fransia (1893–1904), estilo di kanchi ta masha prominente ku influensianan franses. E estilo di kanchi ta dorna kas di famia real, edifisio gubernamental, residensia noble, i bibiendanan religioso. Obra di kanchi tabata popular durante e reinado di Rama V i Rama VI, pero e popularidat a redusí durante reinado di Rama VII (1925–1935).<ref name="Phueaknamphol2024">{{Citeer journal|achternaam=Phueaknamphol |voornaam=Kanlayanee |titel=Composition of Gingerbread Fretwork: Case Studies of Chanthaboon Waterfront Community |url=https://so04.tci-thaijo.org/index.php/NAJUA/article/view/274768 |tijdschrift=NAJUA: History of Architecture and Thai Architecture |datum=2024-12-27 |doi=10.69598/najuahata.21.2.274768 |issn=2697-3901 |pagina's=349–382 |last2=Joneurairatana |first2=Eakachat |last3=Sirivesmas |first3=Veerawat}}</ref> {{Multiple image | image1 = VimanmekMansion.jpg | caption1 = Palasio Vimanmek | image2 = Phra Borom Maha Ratchawang, Phra Nakhon, Bangkok, Thailand - panoramio (28).jpg | caption2 = Sala di trono di Abhisek Dusit (Bangkok) | total_width = 360 }} Pa region, kasnan di kanchi ta adaptá na su klima, material, i estétika. Ehèmpel notabel di kasnan di kanchi ta inkluí Palasio Vimanmek (Bangkok) i Baan Wong Buri (provinsia Phrae). Estilo di kanchi ta diferensiá for di patronchinan tailandes tradishonal, ya ku nan tin nòmbernan spesifiko, manera ''prajamyam'' i ''kanok''.<ref name="Phueaknamphol2024"/> == Ehemplar == {|class="wikitable" |+colspan="3" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña |- |Schelpstraat 40<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])||[[File:Archaeological Museum Schelpstr40 Front (1), Oranjestad, ARUBA.JPG|100px]]||1910 (promé piso)<br>1918 (di dos piso)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/white-house-1910/ |titel=White Ecury House * 1910 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-03-06 |taal=en}}</ref> |- |Schelpstraat 42<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])||[[File:Archaeological Museum Schelpstr42 Panorama (1), Oranjestad, ARUBA.JPG|100px]]||1929 |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])||[[File:Stadhuis Oranjestad.JPG|100px]]||1925 |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Kòrsou |- !adres !imagen !aña !remarca |- |[[Frederikstraat 113]], [[Otrobanda]]<ref>{{Citeer web|titel=Frederikstraat 113|url=https://curacaomonuments.org/sites/frederikstraat-113/|werk=Curaçao Monuments|bezochtdatum=2026-03-07|taal=en}}</ref>||{{n/a}} ||{{nowrap|siglo 19}}|| |- |Pietermaaiweg 100, Otrobanda||[[File:Pietermaai - gerenoveerd gebouw met balkon in peperkoekstijl.jpg|100px]]|| siglo 19 ||Balkon ku obra di kanchi no ta original.<ref>{{Citeer web |url=https://curacaomonuments.org/sites/pietermaaiweg-100/ |titel=Pietermaaiweg 100 |bezochtdatum=2026-03-06 |werk=Curaçao Monuments |taal=en}}</ref> |- |Zaantjessteeg 2-4, Otrobanda<ref>{{Citeer web |url=https://dutchcaribbeanheritage.org/informatie/monumento-habri-2022-stegengebied-otrobanda/ |titel=Monumento Habrí 2022 - Stegengebied Otrobanda {{!}} Herenc/sia {{!}} Erfgoed {{!}} Heritage |bezochtdatum=2026-03-02 |werk=dutchcaribbeanheritage.org}}</ref>||{{n/a}}||siglo 19 ||Balkon ku obra di kanchi konstruí na kuminsamentu di siglo 20.<ref>{{Citeer web |url=https://curacaomonuments.org/sites/zaantjessteeg-02-04-otrobanda/ |titel=Zaantjessteeg 02-04 |bezochtdatum=2026-03-06 |werk=Curaçao Monuments |taal=en}}</ref> |} {{Appendix|2= ;nota <references group="lower-alpha"/> ;referensia {{references}} }} [[Kategoria:Arkitektura]] [[Kategoria:Karibe]] cidkfwlnveff6qka1h609jfel82453n Sherwin Josepha 0 14551 197209 192633 2026-07-14T22:26:08Z Caribiana 8320 197209 wikitext text/x-wiki {{Variante| c}} {{Infobox persona | variante = c | infobox_tipo = politico | nomber completo = Sherwin Richené Fransiscus Josepha | fecha nacemento = [[17 di sèptèmber]] [[1972]] | luga nacemento = {{CUW}} | partido = [[Pueblo Soberano]] (PS) | ofishi = polítiko | temporada1 = 2012-2013 | funcion1 = Minister di Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar di Kòrsou }} '''Sherwin Richené Fransiscus Josepha''' (☆ 17 di sèptèmber 1972 na [[Kòrsou]]) ta un eks-polítiko di Kòrsou ku a sirbi komo [[Lista di Minister di Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar di Kòrsou|Minister di Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar]] (SOAW) di 31 di desèmber 2012 te 7 di yüni 2013. == Bida == Josepha a sigui su enseñansa sekundario parsialmente na Kòrsou i parsialmente na [[Hulanda]]. Na Kòrsou, el a studia na [[Maria Immaculata Lyceum]], mientras ku na Hulanda el a bay Van der Capellen Scholengemeenschap. Na 2001, el a gradua den ingenieria sivil na Christelijke Hogeschool Windesheim na [[Zwolle]].<ref>{{Citeer web|url=https://www.knipselkrant-curacao.com/wie-is-sherwin-josepha/|titel=Wie is...Sherwin Josepha|werk=Knipselkrant Curacao|datum=15 januari 2013|bezochtdatum=|archiefdatum=2021-05-18|archiefurl=https://web.archive.org/web/20210518133725/https://knipselkrant-curacao.com/wie-is-sherwin-josepha/|dodeurl=}}</ref> El a kuminsá su karera profesional komo diseñadó tékniko, asistente di gerente di proyekto i tékniko di purifikashon. Entre otro, el a traha na e Departamentu di Maneho di Awa i Kloaka di [[Amsterdam]]. Despues di su regreso na Kòrsou na 2005, Josepha a traha na Departamento di Obra Públiko (DOW) komo “project manager”, kaminda e tabata responsabel pa diferente proyekto di infrastructura. Desde 2010, e tabata asistente parlamentario pa [[Pueblo Soberano]] (PS) den [[Parlamento di Kòrsou]]. Na 2012, riba rekomendashon di e partido, el a wòrdu nombrá Minister di Desaroyo Sosial, Labor i Bienestar (SOAW) den e asina yamá "zakenkabinet" bou di liderazgo di [[Daniel Hodge]]. Ademas di su trabou polítiko, Josepha tabata aktivo den diferente organisashon, inkluso komo presidente di Fundashon Schouwburg Curaçao i komo miembro di direktiva di Autobusbedrijf Curaçao (ABC) i Fundashon Kas Popular (FKP). {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Josepha, Sherwin}} [[Kategoria:Minister di Kòrsou]] [[Kategoria:Hende]] nygk7n08toapq2l6cfvwzm1gqohzlh0 Papiamenta 0 14661 197217 195141 2026-07-15T10:17:05Z Kallmemel 14000 ref detaye 197217 wikitext text/x-wiki {{variante|c}} {{taxobox|c | exhibi titulo= cursivo | nomber=''Papiamenta'' | reino=[[Animal|Animalia]] | troncon= [[Arthropoda]] | clase= [[Arachnida]] | orden= [[Araneae]] | famia=[[Pholcidae]] | taxon=[[Género (biologia)|Género]] | c-nomber=''Papiamenta'' | autor=[[Bernhard A. Huber|Huber]] | fecha=2000 | especie tipo=''[[Papiamenta levii]]''<ref name=":0" details="''Papiamenta'', new genus"/> }} '''''Papiamenta''''' ta un [[Género (biologia)|género]] di araña (Araneae) presente den [[Famia (biologia)|famia]] Pholcidae. E género a wòrdu deskribí dor di Bernhard A. Huber na 2000. E nòmber generiko ta derivá for di "[[papiamentu]]" den genero gramatikal femenino.<ref name=":0" details="''Papiamenta'', new genus">{{Citeer tijdschrift |achternaam=Huber |voornaam=Bernhard A. |titel=NEW WORLD PHOLCID SPIDERS (ARANEAE: PHOLCIDAE): A REVISION AT GENERIC LEVEL |url=http://www.bioone.org/perlserv/?request=get-abstract&doi=10.1206%2F0003-0090(2000)254%3C0001%3ANWPSAP%3E2.0.CO%3B2 |tijdschrift=Bulletin of the American Museum of Natural History |datum=yüni 2000 |volume=2000 |issue=254 |doi=10.1206/0003-0090(2000)254<0001:NWPSAP>2.0.CO;2 |issn=0003-0090 |taal=en |jaargang=254 |nummer=1}}</ref> ''Papiamenta'' ta [[Endemismo|endémiko]] na [[Boneiru]] i [[Kòrsou]].<ref name=":1" details="[https://wsc.nmbe.ch/genus-catalog/2512/Papiamenta Genus catalog]" /> E género ta un Pholcidae chikitu (largura total 1,5–2 mm) ku pia kortiku (pia 1 mas o ménos 2,5 x largura di kurpa), formula di pia ta 4123 (ku e delaster par (4) komo esun mas largu), apdómen (''opisthosoma'') bòl, i ocho wowo. E diferensia entre e sekso (dimorfismo seksual) ta leve, e embra ta generalmente mas largu ku e macho.<ref name=":0" details="''Papiamenta'', new genus" /> == Espesie == E género ta distinguí tres [[espesie]]:<ref name=":1" details="[https://wsc.nmbe.ch/species-list/2512/Papiamenta Species list]">{{Citeer web|url=https://wsc.nmbe.ch/genus-detail/2512/genus|titel=World Spider Catalog|bezochtdatum=2026-06-24|werk=wsc.nmbe.ch|taal=en}}</ref> * ''[[Papiamenta levii]]'' <small>(Gertsch, 1982)</small> * ''[[Papiamenta savonet]]'' <small>Huber, 2000</small> * ''[[Papiamenta bonay]]'' <small>Huber, 2024</small> {{Appendix}} [[Kategoria:Araña]] 9ao32z1firx6q2n435zzw9314ddjg97 Art Deco 0 14747 197161 197160 2026-07-14T13:13:42Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197161 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis na Playa |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| ||[[Uncle Louis Store]] |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- <!--| Wilhelminastraat 25<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Wilhelminastraat 25.jpg|100px]] || || |--> |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] cagi3qy526nzn7wbh4370dtkrafmn1q 197167 197161 2026-07-14T13:47:02Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197167 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| ||[[Uncle Louis Store]] |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] 09w5gpmt3cobtacgjcfxwx7t9r68fbt 197168 197167 2026-07-14T13:54:29Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197168 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| ||[[Uncle Louis Store]] |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref>{{citeer boek |url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/page/84/mode/1up |titel=Monumentengids Aruba |auteur=van der Klooster, Olga |jaar=2013}}</ref> |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] qoe47co42q81vgsofqjrcqwv8idbx25 197169 197168 2026-07-14T13:59:01Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197169 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| ||[[Uncle Louis Store]] |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref>{{citeer boek |url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/page/84/mode/1up |titel=Monumentengids Aruba |auteur=van der Klooster, Olga |jaar=2013}}</ref> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] jrq1v03vf1akg2c9u4r66ubi853chbu 197170 197169 2026-07-14T13:59:52Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197170 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| ||[[Uncle Louis Store]] |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2">{{citeer boek |url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/page/84/mode/1up |titel=Monumentengids Aruba |auteur=van der Klooster, Olga |jaar=2013}}</ref> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] h0higvy1m3m038bzqerlr90sca7hem1 197171 197170 2026-07-14T14:00:20Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197171 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| ||[[Uncle Louis Store]] |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85>{{citeer boek |url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/page/84/mode/1up |titel=Monumentengids Aruba |auteur=van der Klooster, Olga |jaar=2013}}</ref> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] oyj4dgx0yxq7tesimx8fwd3ydoop5m4 197172 197171 2026-07-14T14:00:37Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197172 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| ||[[Uncle Louis Store]] |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek |url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/page/84/mode/1up |titel=Monumentengids Aruba |auteur=van der Klooster, Olga |jaar=2013}}</ref> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] otietkip4qhkfeax81m39j2w3nk24ee 197173 197172 2026-07-14T14:06:45Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197173 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| ||[[Uncle Louis Store]] |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek |url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/page/84/mode/1up |titel=Monumentengids Aruba |auteur=van der Klooster, Olga |jaar=2013}}</ref> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] ih39twt7jxjhlfvs4j8tah8ph59bjj1 197174 197173 2026-07-14T14:09:46Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197174 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek |url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/page/84/mode/1up |titel=Monumentengids Aruba |auteur=van der Klooster, Olga |jaar=2013}}</ref> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| ||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] 2ixk2kiguxh5xjp8q7737agj9cr58nh 197175 197174 2026-07-14T14:11:04Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197175 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek |url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/page/84/mode/1up |titel=Monumentengids Aruba |auteur=van der Klooster, Olga |jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] byfus4iq5oez4mjfhvz487omye9ri8r 197176 197175 2026-07-14T14:12:14Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197176 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/page/84/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] fbka88iuacf9agkgfjd5h7wqz74o886 197177 197176 2026-07-14T14:14:40Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197177 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" !colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] hb6mzf2q5ypanwmqlgprg8pmhywuuyb 197178 197177 2026-07-14T14:18:17Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197178 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]] ([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] 3l5dm56hz8pwytawodb586h9hc393a5 197179 197178 2026-07-14T14:18:41Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197179 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1 || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]]<br>([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] 39d2q07jqy2iexzctaevfi0gk00s2tf 197180 197179 2026-07-14T14:19:29Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197180 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]]<br>([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] bnlo09g48p5se5ddqtppp6wiioxyryx 197187 197180 2026-07-14T15:47:59Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197187 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Coursou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]]<br>([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |[[Otrobanda]]|| || ||Theater West End |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] a95ep9y7ehcjxs80lf1k19bhs5dlsr5 197188 197187 2026-07-14T15:48:53Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197188 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Corsou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]]<br>([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |[[Otrobanda]]|| || ||Theater West End |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] j0hg1idlk0df6bgio67xqljqekwwb4s 197189 197188 2026-07-14T15:52:52Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197189 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Corsou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]]<br>([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |[[Otrobanda]]|| [[fail:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029943 West End bioscoop op Brionplein Willemstad Boy Lawson (Fotograaf).jpg|100px]]|| ||Theater West End |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] 0ofm4uryvy85wl03hd88eav8rfj2d4w 197190 197189 2026-07-14T15:53:46Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197190 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Corsou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]]<br>([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |[[Otrobanda]]<br>([[Willemstad]])|| [[fail:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029943 West End bioscoop op Brionplein Willemstad Boy Lawson (Fotograaf).jpg|100px]]|| ||Theater West End |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] sfjbe9xfjmtq1a2h2x3qxbg02034r1z 197199 197190 2026-07-14T16:59:45Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197199 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Corsou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]]<br>([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |[[Otrobanda]]<br>([[Willemstad]])|| [[fail:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029943 West End bioscoop op Brionplein Willemstad Boy Lawson (Fotograaf).jpg|100px]]|| 1941||Theater West End |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] rkd53ew57msj8ig6no07pdcf76jlawn 197200 197199 2026-07-14T17:02:45Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197200 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Corsou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]]<br>([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |[[Otrobanda]]<br>([[Willemstad]])|| [[fail:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029943 West End bioscoop op Brionplein Willemstad Boy Lawson (Fotograaf).jpg|100px]]|| 1941||Theater West End<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643980:mpeg21:a0213 |titel=Plein}}</ref> |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] 71fz0i2gw81oyxa0txx0nu74n0gxytd 197201 197200 2026-07-14T17:05:00Z Kallmemel 14000 /* Ehemplar */ 197201 wikitext text/x-wiki {{variante|a}} {{Infobox movemento artistico | imagen=Chrysler Building 1 (4684845155).jpg | descripcion=Edificio Chrysler ([[New York City|NY]], 1930) | imagen2=Philips 930.jpg | descripcion2=Philips radio (1931) | imagen3=1938 Phantom Corsair Pebble Beach Concours dElegance 2007 02.jpg | descripcion3=Phantom Corsair (1938) | perrow=2 | temporada = 1910–1940 }} '''Art Deco''' ta un movemento artistico cu a opone funcionalismo den arkitectura moderno y a enfoca riba embeyesemento di estetico. E ta parcialmente tambe un reaccion riba ''Art nouveau''.<ref name=":0">{{Citeer web |url=https://www.joostdevree.nl/a/art_deco |titel=art deco |bezochtdatum=2026-07-13 |werk=www.joostdevree.nl}}</ref> == Terminologia == E nomber a wordo documenta for di 1966 y ta un abraviacion di ''arte décoratif'' (franses, lit. "arte decorativo"), e exprecion Frances ta bini di ''L'Exposition Internationale des Arts Décoratifs et Industriels Modernes'' ("E Exposicion Internacional di Arte Decorativo y Industrial Moderno"), cu a tuma luga na Paris na 1925.<ref>{{Citeer web|url=https://www.etymonline.com/word/art%20deco|titel=Art deco - Origin & Meaning of the Phrase|bezochtdatum=2026-07-13|werk=etymonline.com|taal=en-US}}</ref> E exposicion tabata un di e momentonan mas crucial pa Art Deco (conosi e tempo ey como "Estilo Moderno"), unda tabata dedica na e exposicion di arte moderno decorativo y a trece miles di diseñador hunto di tur parti di Europa y mas leu.<ref name=":1" /> == Morfologia y tecnologia == Art Deco no ta un solo estilo, pero un potpuri di diferente estilo, fuente, y influencianan. E influencianan artistico e temporada aki tabata encera, entre otro; Cubismo, Bauhaus, y Estilo Internacional. Art Deco a fia y adapta elementonan clave di ''Art Nouveau'' su lenguahe visual, manera formanan di mata y flor.<ref name=":1">{{Citeer web|url=https://www.vam.ac.uk/articles/an-introduction-to-art-deco|titel=An introduction to Art Deco · V&A|bezochtdatum=2026-07-13|werk=Victoria and Albert Museum|taal=en}}</ref> Caracteristica di Art Deco ta:<ref name=":0" /> * diseño simpel y strak (figura geometrico, simetrico, formanan natural estelisa) * uso di color abstracto y brio * un combinacion di arte y arkitectura * si ''Art Nouveau'' ta representa liña curva, Art Deco ta representa e angulonan * aplicacion di metal briante, glas, y plastic como decoracion. Materialnan utilisa ta principalmente encera chroom, bakeliet, piedra gepolish y glas. E aplicacion di e materialnan aki ta influencia pa invencion di diferente mashin.<ref name=":0" /> ==Ehemplar== {{Sticky header}} {|class="wikitable sticky-header" |+colspan="4" align=middle|Aruba |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]||[[File:Porta warda di polis playa.jpg|100px]]|| ||ex-Warda di polis |- |Wilhelminastraat 8<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:Stadhuis ( City Hall ) Inside Detail(1), Original Tiles Oranjestad, ARUBA.jpg|100px]] || ||Interior di [[Stadhuis di Oranjestad|stadhuis]] (asuleho y bentana di glas) |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Nassaustraat]]/Waterweg<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| || 1932|| Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store a wordo basha abou (1995)<ref>{{Citeer web |url=https://monumentenfondsaruba.org/fuchs-gelbsteins-no-1-store-1932/ |titel=Fuchs & Gelbstein’s No 1 Store * 1932 {{!}} Stichting Monumentenfonds Aruba – Preserving the past for the future |bezochtdatum=2026-07-14 |taal=en-US}}</ref> |- |J.G. Emanstraat<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]])|| [[File:De watertoren in Oranjestad op Aruba, Bestanddeelnr 252-7889.jpg|100px]]|| 1947 ||Watertoren |- |[[Caya G.F. (Betico) Croes|Caya Betico Croes]] 1<br>([[Oranjestad (Aruba)|Oranjestad]]) || [[File:Ex-La Linda.jpg|100px]]|| ||ex-La Linda<ref name=":2" details="p. 85">{{citeer boek|url=https://archive.org/details/monumentengidsar0000kloo/mode/1up|titel=Monumentengids Aruba|auteur=van der Klooster, Olga|jaar=2013}}</ref> |- |[[Bernhardstraat]]/Caya Dick Cooper<br>([[San Nicolas]])||[[File:Country Water Supply Service building, Aruba (8371574404).jpg|100px]]||1939||Watertoren |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])|| ||1945-50 ||Hotel Sweet Caribbean<ref name=":2" details="p. 122" /> |- |Bernard van de Veen Zeppenfeldstraat 7<br>([[San Nicolas]])||[[File:Uncle Louis Store.jpg|100px]]|| 1950||[[Uncle Louis Store]] |- |[[Bernhardstraat]] 196/Jan de Oudestraat<br>([[San Nicolas]])|| ||>1950 ||tienda den skina<ref name=":2" details="p. 117" /> |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Boneiro |- !adres !imagen !aña !remarca |- | Kaya C.D. Crestian 10<br>([[Rincon]])|| || 1957||Cinelandia<ref>{{Citeer web |url=https://www.beautiful-bonaire.nl/bezienswaardigheden/cinelandia-complex.php |titel=Cinelandia Complex {{!}} Beautiful Bonaire |bezochtdatum=2026-07-14 |werk=www.beautiful-bonaire.nl}}</ref> |- |} {|class="wikitable" |+colspan="4" align=middle|Corsou |- !adres !imagen !aña !remarca |- | [[Punda]]<br>([[Willemstad]])||[[File:De Cinelandia-bioscoop op het Wilhelminaplein in Willemstad op Curaçao, Bestanddeelnr 252-7099.jpg|100px]]|| ||[[Cinelandia]] |- |[[Otrobanda]]<br>([[Willemstad]])|| [[fail:Collectie Nationaal Museum van Wereldculturen TM-20029943 West End bioscoop op Brionplein Willemstad Boy Lawson (Fotograaf).jpg|100px]]|| 1941||Theater West End<ref>{{citeer nieuws|url=https://resolver.kb.nl/resolve?urn=ddd:010643980:mpeg21:a0213 |titel=Plein |datum=1990-12-20 |werk=[[Amigoe]] |via=delpher.nl}}</ref> |} {{Appendix}} [[Kategoria:Arte]] fop711m1e8e8uh24196f4w8rmjdy98u Sidney Justiana 0 14749 197206 197141 2026-07-14T18:25:47Z Caribiana 8320 197206 wikitext text/x-wiki {{Variante|c}} {{Infobox dignatario| variante = c | nomber = Sidney Justiana | nomber completo= | fecha nacemento = | sucesion = Di 8° [[Lista di minister plenipotensiario di Kòrsou|Minister plenipotensiario di Kòrsou na Hulanda]] | periodo start = [[1 di yüli]] [[2026]] | periodo fin = | monarkia = [[Rey Willem-Alexander]] (2013-presente) | prome minister= [[Gilmar Pisas]] | antecesor = [[Carlson Manuel]] | sucesor = | pais = {{CUW}} | partido = [[Movementu Futuro Kòrsou|MFK]] | ofishi = dosente, sindikalista, polítiko }} '''Sidney C. (Bicho) Justiana''' (☆ 1962 na [[Kòrsou]]) ta un dosente, sindikalista i dirigente den enseñansa. For di [[1 di yüli]] [[2026]] e ta [[Lista di minister plenipotensiario di Kòrsou|minister plenipotensiario di Kòrsou]] na [[Den Haag]] ([[Hulanda]]). == Bida i karera == Sidney Justiana a nase na Kòrsou, unda el a kuminsá su karera komo maestro di skol den enseñansa básiko.<ref name="sailing"/> Den e siguiente dékadanan, el a desaroyá su mes den sektor di enseñansa i sindikalismo. Mas despues, el a obtené un título di "Master in Business Administration" (MBA).<ref name="SPA">[https://sbtno.org/wp-content/uploads/2023/10/Brief-SBTNO-S.-Justiana.pdf Carta di 27 di september 2023], Minister di Enseñansa, Siensia, Kultura i Deporte</ref> Den añanan 1990, Justiana tabata aktivo den Sindikato di Trahadó den Enseñansa na Kòrsou (SITEK), unda el a sirbi promé komo miembro di direktiva i despues komo presidente, i tabata miembro di Kamara Sindikal, e organisashon kumbre sindikal.<ref name=:"1">[[Dick Drayer]], [https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-uit-nederland/88836/justiana-genoemd-als-kandidaat-voor-post-in-den-haag Justiana genoemd als kandidaat voor post in Den Haag], curacao.nu (22 di aprel 2026)</ref> Despues di su aktividatnan sindikal, el a sirbi komo dosente i profesor asosiá di Inter-Continental University of the Caribbean (ICUC) na Kòrsou<ref name="sailing">[https://www.researchgate.net/publication/378520548_SAILING_IN_SALT_WATER_-_Advancing_the_Dutch_Caribbean_reparations_agenda_and_establishing_an_inter-island_knowledge_and_expertise_network_on_the_slavery_past_and_its_heritage Sailing in salt water], researchgate.net (september 2023)</ref>, i tambe komo dekano di e fakultat di turismo internashonal i hospitalidat.<ref>[https://www.thedailyherald.sx/islands/students-successfully-defend-tourism-thesis Students successfully defend tourism thesis], The Daily Herald (2 di yuni 2017)</ref><ref>[https://sxmelections.com/news/5086/default.aspx Six St. Maarten students graduate from ICUC], SMN-News (17 di desèmber 2014)</ref> Justiana a okupá varios posishon di liderato, inkluyendo su ròl komo direktor di Stichting Studiefinanciering Curaçao (SSC) for di 2020.<ref>[https://antilliaansdagblad.com/artikel/curacao/26676-studenten-ook-virtueel-terug Studenten ook virtueel terug], [[Antilliaans Dagblad]] (18 di novèmber 2022)</ref> Den e kapasidat ei, su enfoke tabata riba mehorashon di guia i sosten pa studiante, tantu lokal komo den region i na [[Hulanda]].<ref name="sailing"/> Ademas, el a fungi komo presidente di Stichting Schouwburg Curaçao / Sentro Pro Arte.<ref name="SPA"/><ref>[https://nu.cw/2025/11/30/sentro-pro-arte-definitief-gesloopt-na-zestig-jaar-cultureel-erfgoed/ Sentro Pro Arte definitief gesloopt na zestig jaar cultureel erfgoed], ni.cw (30 di novèmber 2025)</ref> ===Minister Plenipotensiario=== Dia 1 di yüli 2026, Sidney Justiana a huramentá komo minister plenipotensiario di Kòrsou na Den Haag bou di [[Gabinete-Pisas III]]. El a sigui [[Carlson Manuel]], kende a laga su posishon na yanüari 2026 despues di un investigashon di Kontraloria General di Kòrsou tokante [[Kas di Kòrsou]] na Den Haag.<ref name=:"1"/> Den e funshon aki, Justiana ta representá Kòrsou den Reino Hulandes i ta enfoká riba interesnan di e pais, inkluyendo mehorashon di oportunidatnan pa studantenan i kooperashon internashonal.<ref>[https://www.curacao.nu/nieuws/nieuws-van-bonaire-curacao/92384/nieuwe-curacaose-gevolmachtigde-minister-zet-studenten-hoog-op-de-agenda Nieuwe Curacaose Gevolmachtigde Minister zet studenten hoog op de agenda], curacao.nu</ref> {{Appendix}} {{DEFAULTSORT:Justiana, Sidney}} [[Kategoria:Hende]] [[Kategoria:Polítiko di Kòrsou]] 11vjbldnasswjevdx17jzt9hsblyubh