Wikipedia pcmwiki https://pcm.wikipedia.org/wiki/Main_Pej MediaWiki 1.39.0-wmf.25 first-letter Media Impotant Tok abaut am Yuza Yuza tok abaut am Wikipedia Wikipedia tok abaut am File File tok abaut am MediaWiki MediaWiki tok abaut am Templet Templet tok abaut am Hep Hep tok abaut am Katigori Katigori tok abaut am TimedText TimedText talk Modul Modul tok abaut am Gajet Gajet tok abaut am Gajet definishon Gajet definishon tok abaut am Main Pej 0 1 15103 14990 2022-08-18T14:33:34Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ <!------------------------------------ TOP PART -------------------------------------------> {|style="margin:0px 0px 0px 0px; background:none;" |class="MainPageBG" style="width:10%; border:3px solid #CEDFF2; background:white; vertical-align:top; color:#000;"| {|width="100%" cellpadding="2" cellspacing="5" style="vertical-align:top; background:white;" |- |style="color:#000;"|<h1 style="text-align: center; font-size: 200%; font-family:'hoeflr text','times new roman', serif; font-variant: small-caps; border: none; margin: 0; padding: 0;">'''Welkom to Naijá Wikipedia'''</h1> <div class="center"><small>{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} &ndash; Na {{NUMBEROFARTICLES}} pej-dem dey for Nigerian pidgin</small></div> ---- | style="padding:1em" |<div align=right><imagemap> File:Wikipedia-logo-v2-pcm.svg|80px default [[Main Pej]] desc none </imagemap></div> |- |Colspan="2" style="text-align:center;"| <div style="text-align: center; font-size: 100%;"> {{Nowrap|[[File:P mathematics.svg|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Mathematics|Mathematics]]}} {{Nowrap|[[File:P Science.png|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Science|Science]]}} {{Nowrap|[[File:P culture violet.png|20px]]&nbsp;[[:Category:Culture|Culture]]}} {{Nowrap|[[File:P sociology.svg|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Sociology|Sociology]]}} {{Nowrap|[[File:P vip.svg|20px]]&nbsp;[[:Category:Tori About Pipu Life|Tori About Pipu Life]]}} <!-- {{nowrap|[[File:P vip.svg|20px]]&nbsp;[[:Category:Astronomy|Astronomy]]}} --> {{Nowrap|[[File:P countries.png|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Kontri|Kontri]]}} {{Nowrap|[[File:P history violet.png|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Histri|Histri]]}} <inputbox> type=create width=40 bgcolor=#ffffff preload=Template:Standard content for new page editintro=Template:Instructions default= buttonlabel=Find-am </inputbox> </div> </div> |} |}<noinclude></noinclude> 37edlwhs61we69e014n8jpsb3x0nnri 15180 15103 2022-08-19T04:51:51Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ <!------------------------------------ TOP PART -------------------------------------------> {|style="margin:0px 0px 0px 0px; background:none;" |class="MainPageBG" style="width:10%; border:3px solid #CEDFF2; background:white; vertical-align:top; color:#000;"| {|width="100%" cellpadding="2" cellspacing="5" style="vertical-align:top; background:white;" |- |style="color:#000;"|<h1 style="text-align: center; font-size: 200%; font-family:'hoeflr text','times new roman', serif; font-variant: small-caps; border: none; margin: 0; padding: 0;">'''Welkom to Naijá Wikipedia'''</h1> <div class="center"><small>{{CURRENTMONTHNAME}} {{CURRENTDAY}}, {{CURRENTYEAR}} &ndash; Na [[Special:Statistics|{{NUMBEROFARTICLES}}]] [[Special:AllPages|pej-dem]] dey for Nigerian pidgin</small></div> ---- | style="padding:1em" |<div align=right><imagemap> File:Wikipedia-logo-v2-pcm.svg|80px default [[Main Pej]] desc none </imagemap></div> |- |Colspan="2" style="text-align:center;"| <div style="text-align: center; font-size: 100%;"> {{Nowrap|[[File:P mathematics.svg|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Mathematics|Mathematics]]}} {{Nowrap|[[File:P Science.png|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Science|Science]]}} {{Nowrap|[[File:P culture violet.png|20px]]&nbsp;[[:Category:Culture|Culture]]}} {{Nowrap|[[File:P sociology.svg|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Sociology|Sociology]]}} {{Nowrap|[[File:P vip.svg|20px]]&nbsp;[[:Category:Tori About Pipu Life|Tori About Pipu Life]]}} <!-- {{nowrap|[[File:P vip.svg|20px]]&nbsp;[[:Category:Astronomy|Astronomy]]}} --> {{Nowrap|[[File:P countries.png|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Kontri|Kontri]]}} {{Nowrap|[[File:P history violet.png|20px|link=]]&nbsp;[[:Category:Histri|Histri]]}} <inputbox> type=create width=40 bgcolor=#ffffff preload=Template:Standard content for new page editintro=Template:Instructions default= buttonlabel=Find-am </inputbox> </div> </div> |} |}<noinclude></noinclude> mhojpp1mx2u716lj5eln662few3zrc4 9ice 0 61 15111 232 2022-08-18T17:03:20Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki '''Alexander Abolore Adegbola Akande''' (dem bon am for January 17, 1980) wey pipul no wel wel as '''9ice''' na [[Naijá]] muzishian, dansa an pesin qey dey rait muzik. Pipu no am wel as e dey yuz Yoruba tek sing wel an as e stil dey yuz provabs tek sing wel. ==How im tek stat life== 9ice papa get five wife-dem an nine pikin-dem, [[Katigori:Tori About Pipu Life]] nr4p4pm7zzup1v3c2pp7sgxdsb07n0x 15112 15111 2022-08-18T17:06:00Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki '''Alexander Abolore Adegbola Akande''' (dem bon am for January 17, 1980) wey pipul no wel wel as '''9ice''' na [[Naijá]] muzishian, dansa an pesin wey dey rait muzik. Pipul no am wel wel as e dey yuz bot Yoruba an yoruba provabs tek sing . ==How im tek stat life== 9ice papa get five waif-dem an nine pikin-dem, [[Katigori:Tori About Pipu Life]] 2swwpfyvrjz40awumt6tezzs5di3ai1 15113 15112 2022-08-18T17:06:43Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki '''Alexander Abolore Adegbola Akande''' (dem bon am for January 17, 1980) wey pipul no wel wel as '''9ice''' na [[Naijá]] muzishian, dansa an pesin qey dey rait muzik. Pipu no am wel as e dey yuz Yoruba tek sing wel an as e stil dey yuz provabs tek sing wel. ==How im tek stat life== 9ice papa get five wife-dem an nine pikin-dem, [[Katigori:Tori About Pipu Life]] nr4p4pm7zzup1v3c2pp7sgxdsb07n0x 15196 15113 2022-08-19T06:57:10Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki {{Short description|Nigerian musician}} {{distinguish|ice 9}} {{EngvarB|date=September 2014}} {{Use dmy dates|date=April 2020}} {{Infobox musical artist | name = 9ice | image = 9ice 9ice.jpg | caption = | alias = {{hlist|Adigun|Bashorun Gaa Bashorun Gaa, Baale}} | genre = {{hlist|[[Hip hop music|Hip hop]]|[[Afrobeats]]|[[Fuji music]]}} | occupation = Singer, Songwriter | years_active = 2000–present | label = [[Alapomeji Ancestral Records]] | associated_acts = [[Wizkid]], [[Tuface Idibia]], Id Cabasa, [[Burna Boy]] Lord of Ajasa, [[Olamide]], [[Sound Sultan]], [[Bella Shmurda]] | birth_name = Alexander Abolore Adegbola Akande | birth_date = {{birth date and age|1980|01|17|df=y}} | birth_place = | origin = [[Ogbomosho]], [[Oyo State]], [[Nigeria]] }} '''Alexander Abolore Adegbola Akande''' (dem bon am for January 17, 1980) wey pipul no wel wel as '''9ice''' na [[Naijá]] muzishian, dansa an pesin qey dey rait muzik. Pipu no am wel as e dey yuz Yoruba tek sing wel an as e stil dey yuz provabs tek sing wel. ==How im tek stat life== 9ice papa get five wife-dem an nine pikin-dem, [[Katigori:Tori About Pipu Life]] 4vwodut0bsrf5254pk07ei9d4llukit 15197 15196 2022-08-19T06:58:59Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki 9ice.jpg '''Alexander Abolore Adegbola Akande''' (dem bon am for January 17, 1980) wey pipul no wel wel as '''9ice''' na [[Naijá]] muzishian, dansa an pesin qey dey rait muzik. Pipu no am wel as e dey yuz Yoruba tek sing wel an as e stil dey yuz provabs tek sing wel. ==How im tek stat life== 9ice papa get five wife-dem an nine pikin-dem, [[Katigori:Tori About Pipu Life]] 1ssyy1el2fczcncgk7h5qz1ef3exq11 15198 15197 2022-08-19T07:02:54Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki [[File:9ice 9ice.jpg|9ice 9ice]] '''Alexander Abolore Adegbola Akande''' (dem bon am for January 17, 1980) wey pipul no wel wel as '''9ice''' na [[Naijá]] muzishian, dansa an pesin qey dey rait muzik. Pipu no am wel as e dey yuz Yoruba tek sing wel an as e stil dey yuz provabs tek sing wel. ==How im tek stat life== 9ice papa get five wife-dem an nine pikin-dem, [[Katigori:Tori About Pipu Life]] bn1pluc76pkhskhwh4nov277ktmxfi0 15199 15198 2022-08-19T07:05:47Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki [[File:9ice 9ice.jpg|thumb|9ice 9ice]] '''Alexander Abolore Adegbola Akande''' (dem bon am for January 17, 1980) wey pipul no wel wel as '''9ice''' na [[Naijá]] muzishian, dansa an pesin qey dey rait muzik. Pipu no am wel as e dey yuz Yoruba tek sing wel an as e stil dey yuz provabs tek sing wel. ==How im tek stat life== 9ice papa get five wife-dem an nine pikin-dem, [[Katigori:Tori About Pipu Life]] 2chwa71wn10qpgvk2uohwpfczfptt8o 15200 15199 2022-08-19T07:07:15Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki [[File:9ice 9ice.jpg|thumb| 9ice]] '''Alexander Abolore Adegbola Akande''' (dem bon am for January 17, 1980) wey pipul no wel wel as '''9ice''' na [[Naijá]] muzishian, dansa an pesin qey dey rait muzik. Pipu no am wel as e dey yuz Yoruba tek sing wel an as e stil dey yuz provabs tek sing wel. ==How im tek stat life== 9ice papa get five wife-dem an nine pikin-dem, [[Katigori:Tori About Pipu Life]] b2i9tus3bearpl87r0ou3q2nsqblqhb Abayomi Barber 0 65 15154 319 2022-08-19T01:33:40Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Abayomi Adebayo Barber''' (23 October 1928 - 26 December 2021) na [[Naija]] pesin wey dey draw fine fine tins for Naijá and im bi di oga for Barber Art School wey dey inside Lagos for Naijá. Im get leg wel wel for inside Naijá muzik but dem plenti oyibo pipu no sabi am. Dem rili sabi am as pesin wey biliv sey evritin wey dey hapun for dis life just dey hapun an dem sabi am as pesin wey biliv sey dream dey hapun. Im don writ som tins abaut di foma presido for Naijá wey di nem na Murtala Mohammed an one pesin we don bi Oba for Ile-Ife bifor wey im nem na Adesoji Aderemi. One of im wok wey pipu sabi wel wel na di one wey im yuz oil pent tek draw Shehu Shagari. ==How im tek stat life== Dem born Barber for October 23, 1928 for Ile-Ife for inside Samuel Bamidele and Victoria Waleola Barber famili. Na for St Peter's Anglican School im tek stat im skul mata for Iremo wey dey inside Ife an na for 1948 im finish im skul for St Stephen's Skul for inside Modakeke for Ife. For 1949, im yuz stik do one fine tin an im kom do plenti kompitishon for inside dat year. Na for 1952 pipu stat to sabi am for Lagos wen im win one kompitishon wey Elder Dempster dey do wey di nem na Lines Silver Cup bikos na im win am as di pesin wey di tin wey im draw fine pas for di Nigeria Festival of the Arts. Afta dem giv am di prize, dem kom tel am to draw di oga kpata-kpata for Ikoyi klub wey wan stop to bi di oga kpata-kpata wey im nem na Harold Cooper. Dem giv am wok for Lagos wen 1952 jost dey stat as pesin wey dey draw for buk an for pipu wey wan mek evribodi sabi wetin dem dey sel for one Naija Kompini for Yaba inside Lagos. For 1955 im join one pipu wey de yuz stone do fine-fine tins for Yaba College of Technology wey di oga kpata-kpata na one man wey kom from Britain wey im nem na Paul Mount. For 1957, one of im papa broda wey e nem na Adesoji Aderemi kari am go mit Awolowo wey bi di oga kpata-kpata for Western Nigeria. Bikos of dis one, e kom join di pipu wey dey do plenti-plenti tins to si if dem go sabi as di Yoruba pipu tek stat. Im wok as pesin wey bi dey folo pesin do plenti tins an dis one mek am si plenti big-big pipul like Saburi Biobaku, William Fagg, Frank Willet an Dr Bradburty. For 1960 go reach 1962 di govment send am go Central School of Arts and Crafts for inside London. For dis skul, im len how to kip tins mek dem no spoil an e kom stil kontiniu di wok wey dem yuz stone tek mek Obafemi Awolowo. Wahala kom hapun for inside di govment wey kom mek govment stop to dey pay for im skul. As im dey for England e kontiniu to dey len how to dey draw, e len how dem dey yuz stone mek fine fine tins for Mancini an Tozer studios wey dey inside London, e stil wok as di pesin wey folo di oga kpata-kpata for one studio wey Edward Delaney get an e kom stil wok for Oscar Nemon studio for St James studio for London. Im wok wit Nemon to yuz stone do five difren difren fine design of Winston Churchill. Na im stil be di sekond oga for di ples wey dem kip plenti tins wey don tey for life for Britain. Na for 1971 e kom bak to Naijá an dem giv am wok as pesin we dey draw for inside School of African And Asian Studies wey di nem now na Center for Cultural Studies for inside University of Lagos. Dem kom tel am to draw di pesin we dey rul for Ethopia wey im nem na Haile Selassie for di time wen e kom Naijá. Wen Barber kom bak to Naijá, e no like di way dem dey tek draw for here bikos im biliv sey if pesin kontiniu to de draw evri time, di pesin go rili sabi di wok wel-wel. Im stat to de tich pipu di wok for 1973 an na Muri Adejim im fest tich for inside di yunivasiti. Na for 1989 Barber fest show plenti pipu im wok an e kol am Abayomi Barber A Retrospective. Som of im wok stil dey for inside National Gallery of Modern Art like di one wey im yuz stone design Ali Maigoro an Yemoja. Barber kontiniu to dey draw fine-fine tins wit pent an stone an for one buk inside midu of 2017 e tok abaut im wok an wetin im biliv for life. [[Katigori:Tori Abaut Pipu Laif]] hia7e8nkxo37odbjanxx4cxot07vfrm Abdullahi Mustapha 0 68 15114 386 2022-08-18T17:14:49Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki '''Abdullahi Mustapha''' (dem bon am for February 1, 1948) na [[Naijá]] profesor of Medisinal kemistri an na foma fas shanselo for Ahmadu Bello Univasiti for ''Zaria''. Na profesor Ibrahim Garba tek ova wen e komot as di fas shanselo (VC) for di Univasiti. ==How e tek stat laif== Dem bon profesor Mustapha for February 1, 1948. Im papa am mama kom fom Katsina bot dem dey stey for Kano for Noth for Naijá. E go Ralmadadi Praimari skul for 1955 bifor e go Katsina sekondri skul. E kolet e ''West African Examination Certificate'' for 1968 for Gofment kolej, Keffi. E leta go Ahmadu Bello Univasiti for 1973 wia e kolet e bashelo digri for ''Pharmacy''. E stil kolet e ''Doctorate degree''(Ph. D) for 1981 from Chelsea College wey dem don join with King's College for London. ==How im tek Wok== For 1974, Profesaw Mustapha stat im tishin wok for Ahmadu Bello tishin Ospital as pupil pharmacist. For 1982, dem promote am go Senior Lekshora for di Dipatment of famasitikal an medisinal kemistry. For 2010, dem giv am Vice shanselo for Ahmadu Bello Univasity. Bifor e bikom vice shanselo for Ahmadu Bello yunivasity, e bin dey sav as di vice shanselo for Umaru Musa Yar'adua Univasiti. [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[en:Abdullahi Mustapha]] r9e3w8lkssigvf12mpramoxmxf6msfg 15115 15114 2022-08-18T18:13:54Z Biowikician 24 /* How e tek stat laif */ wikitext text/x-wiki '''Abdullahi Mustapha''' (dem bon am for February 1, 1948) na [[Naijá]] profesor of Medisinal kemistri an na foma fas shanselo for Ahmadu Bello Univasiti for ''Zaria''. Na profesor Ibrahim Garba tek ova wen e komot as di fas shanselo (VC) for di Univasiti. ==How e tek stat laif== Dem bon profesor Mustapha for February 1, 1948. Im papa am mama kom fom Katsina bot dem dey stey for Kano for Noth for Naijá. E go Ralmadadi Praimari skul for 1955 bifor e go Katsina sekondri skul. E kolet e ''West African Examination Certificate'' for 1968 for Gofment kolej, Keffi. E leta go Ahmadu Bello Univasiti for 1973 wia e kolet e bashelo digri for ''Pharmacy''. E stil kolet e ''Doctorate degree''(Ph. D) fom ''Chelsea College '' wey dey leta join wit ''King's College for London'' in 1981. ==How im tek Wok== For 1974, Profesaw Mustapha stat im tishin wok for Ahmadu Bello tishin Ospital as pupil pharmacist. For 1982, dem promote am go Senior Lekshora for di Dipatment of famasitikal an medisinal kemistry. For 2010, dem giv am Vice shanselo for Ahmadu Bello Univasity. Bifor e bikom vice shanselo for Ahmadu Bello yunivasity, e bin dey sav as di vice shanselo for Umaru Musa Yar'adua Univasiti. [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[en:Abdullahi Mustapha]] jqkisackw723te3pirelie2qmb4we6a 15116 15115 2022-08-18T18:18:13Z Biowikician 24 /* How im tek Wok */ wikitext text/x-wiki '''Abdullahi Mustapha''' (dem bon am for February 1, 1948) na [[Naijá]] profesor of Medisinal kemistri an na foma fas shanselo for Ahmadu Bello Univasiti for ''Zaria''. Na profesor Ibrahim Garba tek ova wen e komot as di fas shanselo (VC) for di Univasiti. ==How e tek stat laif== Dem bon profesor Mustapha for February 1, 1948. Im papa am mama kom fom Katsina bot dem dey stey for Kano for Noth for Naijá. E go Ralmadadi Praimari skul for 1955 bifor e go Katsina sekondri skul. E kolet e ''West African Examination Certificate'' for 1968 for Gofment kolej, Keffi. E leta go Ahmadu Bello Univasiti for 1973 wia e kolet e bashelo digri for ''Pharmacy''. E stil kolet e ''Doctorate degree''(Ph. D) fom ''Chelsea College '' wey dey leta join wit ''King's College for London'' in 1981. ==How im tek Wok== Na for 1974 Profesaw Mustapha stat e tishin wok for Ahmadu Bello tishin Ospital as ''Pupil Pharmacist''. An na for 1982 dem promot am go Senior Lekshora for di Dipatment of famasitikal an medisinal kemistri. For 2010, dem giv am fas shanselo for Ahmadu Bello Univasiti. Bifor e bikom fas shanselo for Ahmadu Bello Univasiti, e bin dey saf as di fas shanselo for Umaru Musa Yar'adua Univasiti. [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[en:Abdullahi Mustapha]] pumumrca01s1d69iekydu5r1q50ihlz Adegoke Adelabu 0 86 15117 656 2022-08-18T18:22:03Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu'''( Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian big pesin for politis for Ibadan wey kom stil bi Western Region of Nigeria bifo Naija begin stand on their own for 1960. From 1955 to 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for Natural Resources and Social Services. Im stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot Western Regional Assembly ontil im kom kpai for 1958. Im famili no too get moni, na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom impotant pesin for Naija politis mata. Na Govment Kolej for Ibadan im tek go skul an e kom bi big biznesman. Im for mek am big for politis mata if no bi sey e kpai for moto asident an e no too tey wey Naija get indipendense bifo im kpai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey do di tins wey go fevo Naija an mek Naija kontrol evritin wey we dey mek for inside di kontri. == How e tek stat im life == Na 1915 dem bon Adelabu an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an she kpai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for St David's C.M.S. School, Kudeti, Ibadan from 1925 to 1929, e kom finish standard IV an V for C.M.S Central school, Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil send Adelabu go skul wey christian missionaries dey kontrol an e kom get satifiket for pesin baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go stodi Commerce for Yaba Higher College. Bot im no yuz di moni wey UAC pay for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for Ibadan district. Im oga na one oyinbo man wey im don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin dem tel am to do na to waka raund evri ples wey dem dey do di cocacola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di mineral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big post for UAC as di sekond oga for di produce manager. Bot im no wok here for long bikos na for 1937 e komot for there an join di biznes wey pipul dey do to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at ol an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind govnment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tich animal-dem to mek sure sey dem dey do am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tich am di work, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek from UAC inside klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot e kom see sey di pipul wey dey rule for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey do for di ples wey dem dey from rul an joj di Ibadan pipul. == How im do for politis mata == '''1949–1953''' Im wok for politis stat wen Adelabu join som smol chif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipu sabi Adelabu as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat time nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no like Agbaje an na Adelabu dem see as wu go hep dem. Adelabu gri bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey do biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di third pesin wey near di king pas. Dis oda chif-dem wey dey fait am, no like di way im dey do tins an plenti of dem dey owe am moni. Di smol smol chif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey do evritin for dia pawa to fait am. Adelabu rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di chif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat time. As dis tin-dem dey hapun, na Adelabu bi di pesin wey dey rait an rid for di Egbe Omo Ibile wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na im papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rich di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat time. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di time rich for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adelabu dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey di foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na Ibadan People's Party. Dem do dis one to yuz fait di Ibadan Progressive Union. Adelabu rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no like di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for Action Congress like Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win ol di 6 sit go rich di Western Regional Assembly. Bot Adelabu kom tok sey e go like mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul from dis grup go join AG. Adelabu kom rili put bodi wel wel for inside NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di Western Province Working Committee dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for inside kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adelabu for evriwia for Naija so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na Africa in Ebullition. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey im mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di time wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol Taxpayers Association so dat plenti pipul go like am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol Mabolaje Grand Alliance. '''1954–1958''' Adelabu an im grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for govment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tich dem dis niu sistem. Wen di time rich for di pipul to selet w di popul wey go lid dem for 1954, Adelabu kom win plenti of di posishon for di Ibadan District Council. Dis one kom mek Adelabu bi di oga kpata-kpata for dat area. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di time rich for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naija for 1954, Adelabu kom win one posishon for House of Representatives an im grup sef dem win plenti-plenti post for di House of Representatives. E kom get one time wey e come be di second oga for NCNC for Naija, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey give Naija pipul ol di beta-beta tin wey dem nid. E do dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di Ibadan District Council from January 1955 go rich January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye inside di way Adelabu an im pipul tek dey do moni mata, to see weda dem dey chop di moni wey dem sopos spend for di Naija pipul. Na di oga dem for Western Region Government do dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan do di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey do di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naija pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for Western Region. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait "Adelabu, Premier of the Western Region" on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey olwes tok sey dem no like di way Western House of Assembly tek dey do tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek sure sey dem form niu State komot from Western Region. Dis niu State sopos bi from di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis im idea for 1958 bikos dem see am sey im do am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adelabu stat to dey tok sey e no like di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey inside. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at ol. == How im tek kpai== Adelabu kpai for Mile 51 for Lagos-Ibadan expressway for Shagamu side. Na im wit one man wey kom from Syria, di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak from Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naija dey olwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adelabu na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik English wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for Western Region House of Assembly, som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] gxhpb9lbosyygmeniq1r45x8orm651d 15118 15117 2022-08-18T18:31:59Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politiks bifor Naijá get fredom (Indipendent) fom Inglish pipul.Ibadan Westan rijion of Naijá big pesin for politis for Ibadan wey kom stil bi Western Region of Nigeria bifo Naija begin stand on their own for 1960. From 1955 to 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for Natural Resources and Social Services. Im stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot Western Regional Assembly ontil im kom kpai for 1958. Im famili no too get moni, na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom impotant pesin for Naija politis mata. Na Govment Kolej for Ibadan im tek go skul an e kom bi big biznesman. Im for mek am big for politis mata if no bi sey e kpai for moto asident an e no too tey wey Naija get indipendense bifo im kpai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey do di tins wey go fevo Naija an mek Naija kontrol evritin wey we dey mek for inside di kontri. == How e tek stat im life == Na 1915 dem bon Adelabu an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an she kpai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for St David's C.M.S. School, Kudeti, Ibadan from 1925 to 1929, e kom finish standard IV an V for C.M.S Central school, Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil send Adelabu go skul wey christian missionaries dey kontrol an e kom get satifiket for pesin baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go stodi Commerce for Yaba Higher College. Bot im no yuz di moni wey UAC pay for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for Ibadan district. Im oga na one oyinbo man wey im don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin dem tel am to do na to waka raund evri ples wey dem dey do di cocacola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di mineral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big post for UAC as di sekond oga for di produce manager. Bot im no wok here for long bikos na for 1937 e komot for there an join di biznes wey pipul dey do to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at ol an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind govnment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tich animal-dem to mek sure sey dem dey do am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tich am di work, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek from UAC inside klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot e kom see sey di pipul wey dey rule for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey do for di ples wey dem dey from rul an joj di Ibadan pipul. == How im do for politis mata == '''1949–1953''' Im wok for politis stat wen Adelabu join som smol chif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipu sabi Adelabu as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat time nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no like Agbaje an na Adelabu dem see as wu go hep dem. Adelabu gri bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey do biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di third pesin wey near di king pas. Dis oda chif-dem wey dey fait am, no like di way im dey do tins an plenti of dem dey owe am moni. Di smol smol chif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey do evritin for dia pawa to fait am. Adelabu rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di chif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat time. As dis tin-dem dey hapun, na Adelabu bi di pesin wey dey rait an rid for di Egbe Omo Ibile wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na im papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rich di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat time. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di time rich for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adelabu dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey di foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na Ibadan People's Party. Dem do dis one to yuz fait di Ibadan Progressive Union. Adelabu rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no like di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for Action Congress like Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win ol di 6 sit go rich di Western Regional Assembly. Bot Adelabu kom tok sey e go like mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul from dis grup go join AG. Adelabu kom rili put bodi wel wel for inside NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di Western Province Working Committee dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for inside kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adelabu for evriwia for Naija so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na Africa in Ebullition. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey im mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di time wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol Taxpayers Association so dat plenti pipul go like am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol Mabolaje Grand Alliance. '''1954–1958''' Adelabu an im grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for govment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tich dem dis niu sistem. Wen di time rich for di pipul to selet w di popul wey go lid dem for 1954, Adelabu kom win plenti of di posishon for di Ibadan District Council. Dis one kom mek Adelabu bi di oga kpata-kpata for dat area. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di time rich for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naija for 1954, Adelabu kom win one posishon for House of Representatives an im grup sef dem win plenti-plenti post for di House of Representatives. E kom get one time wey e come be di second oga for NCNC for Naija, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey give Naija pipul ol di beta-beta tin wey dem nid. E do dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di Ibadan District Council from January 1955 go rich January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye inside di way Adelabu an im pipul tek dey do moni mata, to see weda dem dey chop di moni wey dem sopos spend for di Naija pipul. Na di oga dem for Western Region Government do dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan do di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey do di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naija pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for Western Region. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait "Adelabu, Premier of the Western Region" on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey olwes tok sey dem no like di way Western House of Assembly tek dey do tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek sure sey dem form niu State komot from Western Region. Dis niu State sopos bi from di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis im idea for 1958 bikos dem see am sey im do am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adelabu stat to dey tok sey e no like di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey inside. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at ol. == How im tek kpai== Adelabu kpai for Mile 51 for Lagos-Ibadan expressway for Shagamu side. Na im wit one man wey kom from Syria, di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak from Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naija dey olwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adelabu na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik English wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for Western Region House of Assembly, som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] 1dre4yktzqn2p5oucvuh0udk8rzdo95 15119 15118 2022-08-18T18:35:59Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politiks bifor Naijá get fredom (Indipendent) fom Inglish pipul.Ibadan na one siti for Westan rijion of Naijá big pesin for politis for Ibadan wey kom stil bi Western Region of Nigeria bifo Naija begin stand on their own for 1960. From 1955 to 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for Natural Resources and Social Services. Im stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot Western Regional Assembly ontil im kom kpai for 1958. Im famili no too get moni, na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom impotant pesin for Naija politis mata. Na Govment Kolej for Ibadan im tek go skul an e kom bi big biznesman. Im for mek am big for politis mata if no bi sey e kpai for moto asident an e no too tey wey Naija get indipendense bifo im kpai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey do di tins wey go fevo Naija an mek Naija kontrol evritin wey we dey mek for inside di kontri. == How e tek stat im life == Na 1915 dem bon Adelabu an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an she kpai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for St David's C.M.S. School, Kudeti, Ibadan from 1925 to 1929, e kom finish standard IV an V for C.M.S Central school, Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil send Adelabu go skul wey christian missionaries dey kontrol an e kom get satifiket for pesin baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go stodi Commerce for Yaba Higher College. Bot im no yuz di moni wey UAC pay for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for Ibadan district. Im oga na one oyinbo man wey im don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin dem tel am to do na to waka raund evri ples wey dem dey do di cocacola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di mineral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big post for UAC as di sekond oga for di produce manager. Bot im no wok here for long bikos na for 1937 e komot for there an join di biznes wey pipul dey do to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at ol an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind govnment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tich animal-dem to mek sure sey dem dey do am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tich am di work, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek from UAC inside klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot e kom see sey di pipul wey dey rule for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey do for di ples wey dem dey from rul an joj di Ibadan pipul. == How im do for politis mata == '''1949–1953''' Im wok for politis stat wen Adelabu join som smol chif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipu sabi Adelabu as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat time nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no like Agbaje an na Adelabu dem see as wu go hep dem. Adelabu gri bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey do biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di third pesin wey near di king pas. Dis oda chif-dem wey dey fait am, no like di way im dey do tins an plenti of dem dey owe am moni. Di smol smol chif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey do evritin for dia pawa to fait am. Adelabu rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di chif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat time. As dis tin-dem dey hapun, na Adelabu bi di pesin wey dey rait an rid for di Egbe Omo Ibile wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na im papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rich di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat time. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di time rich for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adelabu dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey di foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na Ibadan People's Party. Dem do dis one to yuz fait di Ibadan Progressive Union. Adelabu rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no like di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for Action Congress like Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win ol di 6 sit go rich di Western Regional Assembly. Bot Adelabu kom tok sey e go like mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul from dis grup go join AG. Adelabu kom rili put bodi wel wel for inside NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di Western Province Working Committee dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for inside kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adelabu for evriwia for Naija so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na Africa in Ebullition. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey im mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di time wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol Taxpayers Association so dat plenti pipul go like am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol Mabolaje Grand Alliance. '''1954–1958''' Adelabu an im grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for govment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tich dem dis niu sistem. Wen di time rich for di pipul to selet w di popul wey go lid dem for 1954, Adelabu kom win plenti of di posishon for di Ibadan District Council. Dis one kom mek Adelabu bi di oga kpata-kpata for dat area. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di time rich for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naija for 1954, Adelabu kom win one posishon for House of Representatives an im grup sef dem win plenti-plenti post for di House of Representatives. E kom get one time wey e come be di second oga for NCNC for Naija, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey give Naija pipul ol di beta-beta tin wey dem nid. E do dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di Ibadan District Council from January 1955 go rich January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye inside di way Adelabu an im pipul tek dey do moni mata, to see weda dem dey chop di moni wey dem sopos spend for di Naija pipul. Na di oga dem for Western Region Government do dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan do di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey do di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naija pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for Western Region. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait "Adelabu, Premier of the Western Region" on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey olwes tok sey dem no like di way Western House of Assembly tek dey do tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek sure sey dem form niu State komot from Western Region. Dis niu State sopos bi from di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis im idea for 1958 bikos dem see am sey im do am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adelabu stat to dey tok sey e no like di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey inside. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at ol. == How im tek kpai== Adelabu kpai for Mile 51 for Lagos-Ibadan expressway for Shagamu side. Na im wit one man wey kom from Syria, di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak from Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naija dey olwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adelabu na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik English wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for Western Region House of Assembly, som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] qjzjbpoqxqks8qwfcfg2l5vtk3qxbzd 15120 15119 2022-08-18T19:06:17Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politis bifor Naijá get fredom (Indipendense) fom Inglish pipul in 1960.Ibadan na one big siti for Westan rijion of Naijá.From 1955 go rish 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for ''Natural Resources and Social Services''.E stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot ''Western Regional Assembly'' ontil e dai for 1958.Adegoke famili no too get moni.Na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom big pesin for Naijá politis mata. Na Gofment Kolej for Ibadan e tek go skul an e kom bi big biznesman.Adegoke for mek am big for politis mata if no bi sey e dai for moto asident an e no too tey wey Naijá get indipendense bifo e dai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey du di tins wey go fevo Naijá an mek Naijá kontrol evritin wey we dey mek for insaid di kontri. == How e tek stat im laif == Na 1915 dem bon Adelabu an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an im mama dai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for ''St David's C.M.S. School'', Kudeti, Ibadan fom 1925 go rish 1929. Adegoke kom finish standard IV an V for ''C.M.S Central school'', Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil mek Adelabu go skul wey Kristen missionari dey kontrol an e kom get satifiket for pesin wet don baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go rid Commerce for ''Yaba Higher College''. Bot im no yuz di moni wey UAC pai for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for ''Ibadan district''.Adelabu oga na one oyinbo man wey e don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin wet dem tel am to du na to waka raund evri ples wey dem dey du di Kokakola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di miniral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big posishion for UAC as di sekond oga for di Prodokshion Manija. Bot im no wok dia for long bikos na for 1937 e komot for dia an join di biznes wey pipul dey du to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at all an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind gocment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tish animal-dem to mek suo sey dem dey du am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tish am di wok, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek fom UAC insaid klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot Adegoke kom see sey di pipul wey dey rul for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey du for di ples wey dem dey fom rul an joj di Ibadan pipul. == How im do for politis mata == '''1949–1953''' Im wok for politis stat wen Adelabu join som smol chif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipu sabi Adelabu as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat time nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no like Agbaje an na Adelabu dem see as wu go hep dem. Adelabu gri bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey do biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di third pesin wey near di king pas. Dis oda chif-dem wey dey fait am, no like di way im dey do tins an plenti of dem dey owe am moni. Di smol smol chif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey do evritin for dia pawa to fait am. Adelabu rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di chif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat time. As dis tin-dem dey hapun, na Adelabu bi di pesin wey dey rait an rid for di Egbe Omo Ibile wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na im papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rich di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat time. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di time rich for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adelabu dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey di foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na Ibadan People's Party. Dem do dis one to yuz fait di Ibadan Progressive Union. Adelabu rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no like di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for Action Congress like Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win ol di 6 sit go rich di Western Regional Assembly. Bot Adelabu kom tok sey e go like mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul from dis grup go join AG. Adelabu kom rili put bodi wel wel for inside NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di Western Province Working Committee dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for inside kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adelabu for evriwia for Naija so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na Africa in Ebullition. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey im mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di time wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol Taxpayers Association so dat plenti pipul go like am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol Mabolaje Grand Alliance. '''1954–1958''' Adelabu an im grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for govment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tich dem dis niu sistem. Wen di time rich for di pipul to selet w di popul wey go lid dem for 1954, Adelabu kom win plenti of di posishon for di Ibadan District Council. Dis one kom mek Adelabu bi di oga kpata-kpata for dat area. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di time rich for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naija for 1954, Adelabu kom win one posishon for House of Representatives an im grup sef dem win plenti-plenti post for di House of Representatives. E kom get one time wey e come be di second oga for NCNC for Naija, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey give Naija pipul ol di beta-beta tin wey dem nid. E do dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di Ibadan District Council from January 1955 go rich January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye inside di way Adelabu an im pipul tek dey do moni mata, to see weda dem dey chop di moni wey dem sopos spend for di Naija pipul. Na di oga dem for Western Region Government do dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan do di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey do di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naija pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for Western Region. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait "Adelabu, Premier of the Western Region" on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey olwes tok sey dem no like di way Western House of Assembly tek dey do tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek sure sey dem form niu State komot from Western Region. Dis niu State sopos bi from di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis im idea for 1958 bikos dem see am sey im do am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adelabu stat to dey tok sey e no like di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey inside. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at ol. == How im tek kpai== Adelabu kpai for Mile 51 for Lagos-Ibadan expressway for Shagamu side. Na im wit one man wey kom from Syria, di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak from Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naija dey olwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adelabu na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik English wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for Western Region House of Assembly, som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] 7m47qrk9x5z87dyirhkkthz0goo2v2r 15121 15120 2022-08-18T23:19:53Z Biowikician 24 /* How e tek stat im laif */ wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politis bifor Naijá get fredom (Indipendense) fom Inglish pipul in 1960.Ibadan na one big siti for Westan rijion of Naijá.From 1955 go rish 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for ''Natural Resources and Social Services''.E stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot ''Western Regional Assembly'' ontil e dai for 1958.Adegoke famili no too get moni.Na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom big pesin for Naijá politis mata. Na Gofment Kolej for Ibadan e tek go skul an e kom bi big biznesman.Adegoke for mek am big for politis mata if no bi sey e dai for moto asident an e no too tey wey Naijá get indipendense bifo e dai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey du di tins wey go fevo Naijá an mek Naijá kontrol evritin wey we dey mek for insaid di kontri. == How e tek stat im laif == Na 1915 dem bon Adegoke an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an im mama dai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for ''St David's C.M.S. School'', Kudeti, Ibadan fom 1925 go rish 1929. Adegoke kom finish standard IV an V for ''C.M.S Central school'', Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil mek Adelabu go skul wey Kristen missionari dey kontrol an e kom get satifiket for pesin wet don baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go rid Commerce for ''Yaba Higher College''. Bot im no yuz di moni wey UAC pai for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for ''Ibadan district''.Adelabu oga na one oyinbo man wey e don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin wet dem tel am to du na to waka raund evri ples wey dem dey du di Kokakola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di miniral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big posishion for UAC as di sekond oga for di Prodokshion Manija. Bot im no wok dia for long bikos na for 1937 e komot for dia an join di biznes wey pipul dey du to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at all an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind gocment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tish animal-dem to mek suo sey dem dey du am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tish am di wok, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek fom UAC insaid klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot Adegoke kom see sey di pipul wey dey rul for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey du for di ples wey dem dey fom rul an joj di Ibadan pipul. == How im do for politis mata == '''1949–1953''' Im wok for politis stat wen Adelabu join som smol chif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipu sabi Adelabu as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat time nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no like Agbaje an na Adelabu dem see as wu go hep dem. Adelabu gri bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey do biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di third pesin wey near di king pas. Dis oda chif-dem wey dey fait am, no like di way im dey do tins an plenti of dem dey owe am moni. Di smol smol chif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey do evritin for dia pawa to fait am. Adelabu rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di chif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat time. As dis tin-dem dey hapun, na Adelabu bi di pesin wey dey rait an rid for di Egbe Omo Ibile wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na im papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rich di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat time. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di time rich for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adelabu dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey di foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na Ibadan People's Party. Dem do dis one to yuz fait di Ibadan Progressive Union. Adelabu rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no like di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for Action Congress like Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win ol di 6 sit go rich di Western Regional Assembly. Bot Adelabu kom tok sey e go like mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul from dis grup go join AG. Adelabu kom rili put bodi wel wel for inside NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di Western Province Working Committee dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for inside kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adelabu for evriwia for Naija so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na Africa in Ebullition. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey im mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di time wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol Taxpayers Association so dat plenti pipul go like am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol Mabolaje Grand Alliance. '''1954–1958''' Adelabu an im grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for govment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tich dem dis niu sistem. Wen di time rich for di pipul to selet w di popul wey go lid dem for 1954, Adelabu kom win plenti of di posishon for di Ibadan District Council. Dis one kom mek Adelabu bi di oga kpata-kpata for dat area. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di time rich for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naija for 1954, Adelabu kom win one posishon for House of Representatives an im grup sef dem win plenti-plenti post for di House of Representatives. E kom get one time wey e come be di second oga for NCNC for Naija, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey give Naija pipul ol di beta-beta tin wey dem nid. E do dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di Ibadan District Council from January 1955 go rich January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye inside di way Adelabu an im pipul tek dey do moni mata, to see weda dem dey chop di moni wey dem sopos spend for di Naija pipul. Na di oga dem for Western Region Government do dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan do di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey do di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naija pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for Western Region. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait "Adelabu, Premier of the Western Region" on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey olwes tok sey dem no like di way Western House of Assembly tek dey do tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek sure sey dem form niu State komot from Western Region. Dis niu State sopos bi from di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis im idea for 1958 bikos dem see am sey im do am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adelabu stat to dey tok sey e no like di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey inside. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at ol. == How im tek kpai== Adelabu kpai for Mile 51 for Lagos-Ibadan expressway for Shagamu side. Na im wit one man wey kom from Syria, di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak from Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naija dey olwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adelabu na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik English wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for Western Region House of Assembly, som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] 30th0x3t6smt7mg6iuw7wf7v18msqqx 15122 15121 2022-08-18T23:29:18Z Biowikician 24 /* How im do for politis mata */ wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politis bifor Naijá get fredom (Indipendense) fom Inglish pipul in 1960.Ibadan na one big siti for Westan rijion of Naijá.From 1955 go rish 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for ''Natural Resources and Social Services''.E stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot ''Western Regional Assembly'' ontil e dai for 1958.Adegoke famili no too get moni.Na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom big pesin for Naijá politis mata. Na Gofment Kolej for Ibadan e tek go skul an e kom bi big biznesman.Adegoke for mek am big for politis mata if no bi sey e dai for moto asident an e no too tey wey Naijá get indipendense bifo e dai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey du di tins wey go fevo Naijá an mek Naijá kontrol evritin wey we dey mek for insaid di kontri. == How e tek stat im laif == Na 1915 dem bon Adegoke an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an im mama dai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for ''St David's C.M.S. School'', Kudeti, Ibadan fom 1925 go rish 1929. Adegoke kom finish standard IV an V for ''C.M.S Central school'', Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil mek Adelabu go skul wey Kristen missionari dey kontrol an e kom get satifiket for pesin wet don baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go rid Commerce for ''Yaba Higher College''. Bot im no yuz di moni wey UAC pai for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for ''Ibadan district''.Adelabu oga na one oyinbo man wey e don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin wet dem tel am to du na to waka raund evri ples wey dem dey du di Kokakola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di miniral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big posishion for UAC as di sekond oga for di Prodokshion Manija. Bot im no wok dia for long bikos na for 1937 e komot for dia an join di biznes wey pipul dey du to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at all an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind gocment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tish animal-dem to mek suo sey dem dey du am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tish am di wok, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek fom UAC insaid klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot Adegoke kom see sey di pipul wey dey rul for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey du for di ples wey dem dey fom rul an joj di Ibadan pipul. == How e du for politis mata == '''1949–1953''' Adegoke wok for politis stat wen e join som smol shif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipul sabi Adegoke as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat taim nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no laik Agbaje an na Adegoke dem see as wu go hep dem. Adegoke gri sey e go bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey du biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di nomba 3 pesin wey nia di king pas. Dis oda shif-dem wey dey fait am, no laik di way im dey do tins an plenti of dem dey owe am moni. Di smol smol shif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey du evritin for dia pawa to fait am. Adegoke rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di shif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat taim. As dis tin-dem dey hapun, na Adegoke bi di pesin wey dey rait an rid for di ''Egbe Omo Ibile'' wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na e papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rish di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat taim. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di taim rish for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adegoke dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey di foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na Ibadan People's Party. Dem do dis one to yuz fait di Ibadan Progressive Union. Adelabu rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no like di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for Action Congress like Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win ol di 6 sit go rich di Western Regional Assembly. Bot Adelabu kom tok sey e go like mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul from dis grup go join AG. Adelabu kom rili put bodi wel wel for inside NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di Western Province Working Committee dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for inside kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adelabu for evriwia for Naija so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na Africa in Ebullition. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey im mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di time wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol Taxpayers Association so dat plenti pipul go like am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol Mabolaje Grand Alliance. '''1954–1958''' Adelabu an im grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for govment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tich dem dis niu sistem. Wen di time rich for di pipul to selet w di popul wey go lid dem for 1954, Adelabu kom win plenti of di posishon for di Ibadan District Council. Dis one kom mek Adelabu bi di oga kpata-kpata for dat area. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di time rich for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naija for 1954, Adelabu kom win one posishon for House of Representatives an im grup sef dem win plenti-plenti post for di House of Representatives. E kom get one time wey e come be di second oga for NCNC for Naija, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey give Naija pipul ol di beta-beta tin wey dem nid. E do dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di Ibadan District Council from January 1955 go rich January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye inside di way Adelabu an im pipul tek dey do moni mata, to see weda dem dey chop di moni wey dem sopos spend for di Naija pipul. Na di oga dem for Western Region Government do dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan do di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey do di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naija pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for Western Region. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait "Adelabu, Premier of the Western Region" on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey olwes tok sey dem no like di way Western House of Assembly tek dey do tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek sure sey dem form niu State komot from Western Region. Dis niu State sopos bi from di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis im idea for 1958 bikos dem see am sey im do am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adelabu stat to dey tok sey e no like di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey inside. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at ol. == How im tek kpai== Adelabu kpai for Mile 51 for Lagos-Ibadan expressway for Shagamu side. Na im wit one man wey kom from Syria, di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak from Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naija dey olwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adelabu na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik English wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for Western Region House of Assembly, som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] tg5zhfmenfyhuconmc8fencufhd82c5 15185 15122 2022-08-19T06:11:55Z Biowikician 24 /* How e du for politis mata */ wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politis bifor Naijá get fredom (Indipendense) fom Inglish pipul in 1960.Ibadan na one big siti for Westan rijion of Naijá.From 1955 go rish 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for ''Natural Resources and Social Services''.E stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot ''Western Regional Assembly'' ontil e dai for 1958.Adegoke famili no too get moni.Na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom big pesin for Naijá politis mata. Na Gofment Kolej for Ibadan e tek go skul an e kom bi big biznesman.Adegoke for mek am big for politis mata if no bi sey e dai for moto asident an e no too tey wey Naijá get indipendense bifo e dai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey du di tins wey go fevo Naijá an mek Naijá kontrol evritin wey we dey mek for insaid di kontri. == How e tek stat im laif == Na 1915 dem bon Adegoke an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an im mama dai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for ''St David's C.M.S. School'', Kudeti, Ibadan fom 1925 go rish 1929. Adegoke kom finish standard IV an V for ''C.M.S Central school'', Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil mek Adelabu go skul wey Kristen missionari dey kontrol an e kom get satifiket for pesin wet don baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go rid Commerce for ''Yaba Higher College''. Bot im no yuz di moni wey UAC pai for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for ''Ibadan district''.Adelabu oga na one oyinbo man wey e don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin wet dem tel am to du na to waka raund evri ples wey dem dey du di Kokakola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di miniral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big posishion for UAC as di sekond oga for di Prodokshion Manija. Bot im no wok dia for long bikos na for 1937 e komot for dia an join di biznes wey pipul dey du to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at all an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind gocment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tish animal-dem to mek suo sey dem dey du am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tish am di wok, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek fom UAC insaid klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot Adegoke kom see sey di pipul wey dey rul for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey du for di ples wey dem dey fom rul an joj di Ibadan pipul. == How e du for politis mata == '''1949–1953''' Adegoke wok for politis stat wen e join som smol shif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipul sabi Adegoke as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat taim nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no laik Agbaje an na Adegoke dem see as wu go hep dem. Adegoke gri sey e go bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey du biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di nomba 3 pesin wey nia di king pas. Dis oda shif-dem wey dey fait am, no laik di way im dey do tins an plenti of dem dey owe am moni. Di smol smol shif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey du evritin for dia pawa to fait am. Adegoke rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di shif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat taim. As dis tin-dem dey hapun, na Adegoke bi di pesin wey dey rait an rid for di ''Egbe Omo Ibile'' wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na e papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rish di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat taim. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di taim rish for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adegoke dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey dia foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na ''Ibadan People's Party''. Dem du dis one to yuz fait di ''Ibadan Progressive Union''. Adegoke rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no laik di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for Action Congress like Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win ol di 6 sit go rich di Western Regional Assembly. Bot Adelabu kom tok sey e go like mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul from dis grup go join AG. Adelabu kom rili put bodi wel wel for inside NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di Western Province Working Committee dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for inside kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adelabu for evriwia for Naija so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na Africa in Ebullition. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey im mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di time wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol Taxpayers Association so dat plenti pipul go like am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol Mabolaje Grand Alliance. '''1954–1958''' Adelabu an im grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for govment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tich dem dis niu sistem. Wen di time rich for di pipul to selet w di popul wey go lid dem for 1954, Adelabu kom win plenti of di posishon for di Ibadan District Council. Dis one kom mek Adelabu bi di oga kpata-kpata for dat area. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di time rich for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naija for 1954, Adelabu kom win one posishon for House of Representatives an im grup sef dem win plenti-plenti post for di House of Representatives. E kom get one time wey e come be di second oga for NCNC for Naija, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey give Naija pipul ol di beta-beta tin wey dem nid. E do dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di Ibadan District Council from January 1955 go rich January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye inside di way Adelabu an im pipul tek dey do moni mata, to see weda dem dey chop di moni wey dem sopos spend for di Naija pipul. Na di oga dem for Western Region Government do dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan do di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey do di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naija pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for Western Region. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait "Adelabu, Premier of the Western Region" on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey olwes tok sey dem no like di way Western House of Assembly tek dey do tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek sure sey dem form niu State komot from Western Region. Dis niu State sopos bi from di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis im idea for 1958 bikos dem see am sey im do am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adelabu stat to dey tok sey e no like di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey inside. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at ol. == How im tek kpai== Adelabu kpai for Mile 51 for Lagos-Ibadan expressway for Shagamu side. Na im wit one man wey kom from Syria, di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak from Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naija dey olwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adelabu na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik English wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for Western Region House of Assembly, som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] a0imtn6wfs7wpj9jba5rb31ygbfm5i4 15191 15185 2022-08-19T06:32:57Z Biowikician 24 /* How e du for politis mata */ wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politis bifor Naijá get fredom (Indipendense) fom Inglish pipul in 1960.Ibadan na one big siti for Westan rijion of Naijá.From 1955 go rish 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for ''Natural Resources and Social Services''.E stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot ''Western Regional Assembly'' ontil e dai for 1958.Adegoke famili no too get moni.Na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom big pesin for Naijá politis mata. Na Gofment Kolej for Ibadan e tek go skul an e kom bi big biznesman.Adegoke for mek am big for politis mata if no bi sey e dai for moto asident an e no too tey wey Naijá get indipendense bifo e dai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey du di tins wey go fevo Naijá an mek Naijá kontrol evritin wey we dey mek for insaid di kontri. == How e tek stat im laif == Na 1915 dem bon Adegoke an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an im mama dai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for ''St David's C.M.S. School'', Kudeti, Ibadan fom 1925 go rish 1929. Adegoke kom finish standard IV an V for ''C.M.S Central school'', Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil mek Adelabu go skul wey Kristen missionari dey kontrol an e kom get satifiket for pesin wet don baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go rid Commerce for ''Yaba Higher College''. Bot im no yuz di moni wey UAC pai for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for ''Ibadan district''.Adelabu oga na one oyinbo man wey e don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin wet dem tel am to du na to waka raund evri ples wey dem dey du di Kokakola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di miniral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big posishion for UAC as di sekond oga for di Prodokshion Manija. Bot im no wok dia for long bikos na for 1937 e komot for dia an join di biznes wey pipul dey du to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at all an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind gocment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tish animal-dem to mek suo sey dem dey du am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tish am di wok, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek fom UAC insaid klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot Adegoke kom see sey di pipul wey dey rul for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey du for di ples wey dem dey fom rul an joj di Ibadan pipul. == How e du for politis mata == '''1949–1953''' Adegoke wok for politis stat wen e join som smol shif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipul sabi Adegoke as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat taim nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no laik Agbaje an na Adegoke dem see as wu go hep dem. Adegoke gri sey e go bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey du biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di nomba 3 pesin wey nia di king pas. Dis oda shif-dem wey dey fait am, no laik di way im dey do tins an plenti of dem dey own am moni. Di smol smol shif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey du evritin for dia pawa to fait am. Adegoke rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di shif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat taim. As dis tin-dem dey hapun, na Adegoke bi di pesin wey dey rait an rid for di ''Egbe Omo Ibile'' wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na e papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rish di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat taim. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di taim rish for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adegoke dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey dia foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na ''Ibadan People's Party''. Dem du dis one to yuz fait di ''Ibadan Progressive Union''. Adegoke rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no laik di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for ''Action Congress'' laik Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win all di 6 sit go rich di ''Western Regional Assembly''. Bot Adegoke kom tok sey e go laik mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul fom dis grup go join AG. Adegoke kom rili put bodi wel wel for insaid NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di ''Western Province Working Committee'' dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for insaid kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adegoke for evriwia for Naijá so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na ''Africa in Ebullition''. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey e mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di taim wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol ''Taxpayers Association'' so dat plenti pipul go laik am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol ''Mabolaje Grand Alliance''. '''1954–1958''' Adelabu an e grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for gofment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tish dem dis niu sistem. Wen di taim rish for di pipul to selet wu di popul wey go lid dem for 1954, Adegoke kom win plenti of di posishon for di ''Ibadan District Council''. Dis one kom mek Adegoke bi di oga kpata-kpata for dat aria. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di taim rish for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naijá for 1954, Adegoke kom win one posishon for ''House of Representatives'' an im grup sef dem win plenti-plenti post for di ''House of Representatives''. E kom get one taim wey e kom bi di sekond oga for NCNC for Naijá, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey giv Naijya pipul all di beta-beta tin wey dem nid. E du dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di ''Ibadan District Council'' fom January 1955 go rish January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye insaid di way Adegoke an im pipul tek dey do moni mata, to see weyda dem dey chop di moni wey dem sopos yuz for di Naijá pipul. Na di oga dem for ''Western Region Government'' du dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan du di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey du di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naijá pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for ''Western Region''. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait ''"Adelabu, Premier of the Western Region"''on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey allways tok sey dem no laik di way ''Western House of Assembly'' tek dey du tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek suo sey dem fom niu Stet komot from ''Western Region''. Dis niu Stet sopos bi for di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis e idea for 1958 bikos dem see am sey im du am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adegoke stat to dey tok sey e no laik di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey insaid. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at all. == How im tek kpai== Adelabu kpai for Mile 51 for Lagos-Ibadan expressway for Shagamu side. Na im wit one man wey kom from Syria, di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak from Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naija dey olwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adelabu na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik English wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for Western Region House of Assembly, som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] jjancx0ue0r0au2uh6gxluiz1e3vldz 15192 15191 2022-08-19T06:35:23Z Biowikician 24 /* How im tek kpai */ wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politis bifor Naijá get fredom (Indipendense) fom Inglish pipul in 1960.Ibadan na one big siti for Westan rijion of Naijá.From 1955 go rish 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for ''Natural Resources and Social Services''.E stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot ''Western Regional Assembly'' ontil e dai for 1958.Adegoke famili no too get moni.Na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom big pesin for Naijá politis mata. Na Gofment Kolej for Ibadan e tek go skul an e kom bi big biznesman.Adegoke for mek am big for politis mata if no bi sey e dai for moto asident an e no too tey wey Naijá get indipendense bifo e dai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey du di tins wey go fevo Naijá an mek Naijá kontrol evritin wey we dey mek for insaid di kontri. == How e tek stat im laif == Na 1915 dem bon Adegoke an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an im mama dai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for ''St David's C.M.S. School'', Kudeti, Ibadan fom 1925 go rish 1929. Adegoke kom finish standard IV an V for ''C.M.S Central school'', Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil mek Adelabu go skul wey Kristen missionari dey kontrol an e kom get satifiket for pesin wet don baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go rid Commerce for ''Yaba Higher College''. Bot im no yuz di moni wey UAC pai for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for ''Ibadan district''.Adelabu oga na one oyinbo man wey e don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin wet dem tel am to du na to waka raund evri ples wey dem dey du di Kokakola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di miniral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big posishion for UAC as di sekond oga for di Prodokshion Manija. Bot im no wok dia for long bikos na for 1937 e komot for dia an join di biznes wey pipul dey du to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at all an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind gocment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tish animal-dem to mek suo sey dem dey du am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tish am di wok, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek fom UAC insaid klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot Adegoke kom see sey di pipul wey dey rul for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey du for di ples wey dem dey fom rul an joj di Ibadan pipul. == How e du for politis mata == '''1949–1953''' Adegoke wok for politis stat wen e join som smol shif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipul sabi Adegoke as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat taim nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no laik Agbaje an na Adegoke dem see as wu go hep dem. Adegoke gri sey e go bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey du biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di nomba 3 pesin wey nia di king pas. Dis oda shif-dem wey dey fait am, no laik di way im dey do tins an plenti of dem dey own am moni. Di smol smol shif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey du evritin for dia pawa to fait am. Adegoke rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di shif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat taim. As dis tin-dem dey hapun, na Adegoke bi di pesin wey dey rait an rid for di ''Egbe Omo Ibile'' wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na e papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rish di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat taim. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di taim rish for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adegoke dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey dia foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na ''Ibadan People's Party''. Dem du dis one to yuz fait di ''Ibadan Progressive Union''. Adegoke rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no laik di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for ''Action Congress'' laik Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win all di 6 sit go rich di ''Western Regional Assembly''. Bot Adegoke kom tok sey e go laik mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul fom dis grup go join AG. Adegoke kom rili put bodi wel wel for insaid NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di ''Western Province Working Committee'' dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for insaid kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adegoke for evriwia for Naijá so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na ''Africa in Ebullition''. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey e mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di taim wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol ''Taxpayers Association'' so dat plenti pipul go laik am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol ''Mabolaje Grand Alliance''. '''1954–1958''' Adelabu an e grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for gofment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tish dem dis niu sistem. Wen di taim rish for di pipul to selet wu di popul wey go lid dem for 1954, Adegoke kom win plenti of di posishon for di ''Ibadan District Council''. Dis one kom mek Adegoke bi di oga kpata-kpata for dat aria. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di taim rish for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naijá for 1954, Adegoke kom win one posishon for ''House of Representatives'' an im grup sef dem win plenti-plenti post for di ''House of Representatives''. E kom get one taim wey e kom bi di sekond oga for NCNC for Naijá, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey giv Naijya pipul all di beta-beta tin wey dem nid. E du dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di ''Ibadan District Council'' fom January 1955 go rish January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye insaid di way Adegoke an im pipul tek dey do moni mata, to see weyda dem dey chop di moni wey dem sopos yuz for di Naijá pipul. Na di oga dem for ''Western Region Government'' du dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan du di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey du di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naijá pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for ''Western Region''. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait ''"Adelabu, Premier of the Western Region"''on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey allways tok sey dem no laik di way ''Western House of Assembly'' tek dey du tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek suo sey dem fom niu Stet komot from ''Western Region''. Dis niu Stet sopos bi for di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis e idea for 1958 bikos dem see am sey im du am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adegoke stat to dey tok sey e no laik di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey insaid. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at all. == How im tek dai== Adegoke Adelabu dai for Mile 51 for ''Lagos-Ibadan Expressway'' for Shagamu said. Na im wit one man wey kom from ''Syria'' dai.Di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak fom Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naija dey olwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adelabu na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik English wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for Western Region House of Assembly, som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] aasi2497klmhlewrniuifrgx5zoxzlq 15193 15192 2022-08-19T06:36:59Z Biowikician 24 /* Pekulia mes */ wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politis bifor Naijá get fredom (Indipendense) fom Inglish pipul in 1960.Ibadan na one big siti for Westan rijion of Naijá.From 1955 go rish 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for ''Natural Resources and Social Services''.E stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot ''Western Regional Assembly'' ontil e dai for 1958.Adegoke famili no too get moni.Na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom big pesin for Naijá politis mata. Na Gofment Kolej for Ibadan e tek go skul an e kom bi big biznesman.Adegoke for mek am big for politis mata if no bi sey e dai for moto asident an e no too tey wey Naijá get indipendense bifo e dai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey du di tins wey go fevo Naijá an mek Naijá kontrol evritin wey we dey mek for insaid di kontri. == How e tek stat im laif == Na 1915 dem bon Adegoke an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an im mama dai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for ''St David's C.M.S. School'', Kudeti, Ibadan fom 1925 go rish 1929. Adegoke kom finish standard IV an V for ''C.M.S Central school'', Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil mek Adelabu go skul wey Kristen missionari dey kontrol an e kom get satifiket for pesin wet don baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go rid Commerce for ''Yaba Higher College''. Bot im no yuz di moni wey UAC pai for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for ''Ibadan district''.Adelabu oga na one oyinbo man wey e don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin wet dem tel am to du na to waka raund evri ples wey dem dey du di Kokakola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di miniral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big posishion for UAC as di sekond oga for di Prodokshion Manija. Bot im no wok dia for long bikos na for 1937 e komot for dia an join di biznes wey pipul dey du to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at all an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind gocment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tish animal-dem to mek suo sey dem dey du am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tish am di wok, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek fom UAC insaid klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot Adegoke kom see sey di pipul wey dey rul for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey du for di ples wey dem dey fom rul an joj di Ibadan pipul. == How e du for politis mata == '''1949–1953''' Adegoke wok for politis stat wen e join som smol shif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipul sabi Adegoke as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat taim nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no laik Agbaje an na Adegoke dem see as wu go hep dem. Adegoke gri sey e go bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey du biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di nomba 3 pesin wey nia di king pas. Dis oda shif-dem wey dey fait am, no laik di way im dey do tins an plenti of dem dey own am moni. Di smol smol shif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey du evritin for dia pawa to fait am. Adegoke rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di shif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat taim. As dis tin-dem dey hapun, na Adegoke bi di pesin wey dey rait an rid for di ''Egbe Omo Ibile'' wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na e papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rish di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat taim. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di taim rish for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adegoke dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey dia foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na ''Ibadan People's Party''. Dem du dis one to yuz fait di ''Ibadan Progressive Union''. Adegoke rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no laik di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for ''Action Congress'' laik Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win all di 6 sit go rich di ''Western Regional Assembly''. Bot Adegoke kom tok sey e go laik mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul fom dis grup go join AG. Adegoke kom rili put bodi wel wel for insaid NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di ''Western Province Working Committee'' dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for insaid kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adegoke for evriwia for Naijá so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na ''Africa in Ebullition''. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey e mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di taim wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol ''Taxpayers Association'' so dat plenti pipul go laik am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol ''Mabolaje Grand Alliance''. '''1954–1958''' Adelabu an e grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for gofment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tish dem dis niu sistem. Wen di taim rish for di pipul to selet wu di popul wey go lid dem for 1954, Adegoke kom win plenti of di posishon for di ''Ibadan District Council''. Dis one kom mek Adegoke bi di oga kpata-kpata for dat aria. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di taim rish for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naijá for 1954, Adegoke kom win one posishon for ''House of Representatives'' an im grup sef dem win plenti-plenti post for di ''House of Representatives''. E kom get one taim wey e kom bi di sekond oga for NCNC for Naijá, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey giv Naijya pipul all di beta-beta tin wey dem nid. E du dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di ''Ibadan District Council'' fom January 1955 go rish January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye insaid di way Adegoke an im pipul tek dey do moni mata, to see weyda dem dey chop di moni wey dem sopos yuz for di Naijá pipul. Na di oga dem for ''Western Region Government'' du dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan du di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey du di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naijá pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for ''Western Region''. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait ''"Adelabu, Premier of the Western Region"''on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey allways tok sey dem no laik di way ''Western House of Assembly'' tek dey du tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek suo sey dem fom niu Stet komot from ''Western Region''. Dis niu Stet sopos bi for di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis e idea for 1958 bikos dem see am sey im du am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adegoke stat to dey tok sey e no laik di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey insaid. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at all. == How im tek dai== Adegoke Adelabu dai for Mile 51 for ''Lagos-Ibadan Expressway'' for Shagamu said. Na im wit one man wey kom from ''Syria'' dai.Di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak fom Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naijá dey allwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adegoke na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik Inglish wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for ''Western Region House of Assembly'', som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] rctxl7vgwyt760kryl818qgr5mw18rm 15194 15193 2022-08-19T06:48:44Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|left|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politis bifor Naijá get fredom (Indipendense) fom Inglish pipul in 1960.Ibadan na one big siti for Westan rijion of Naijá.From 1955 go rish 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for ''Natural Resources and Social Services''.E stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot ''Western Regional Assembly'' ontil e dai for 1958.Adegoke famili no too get moni.Na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom big pesin for Naijá politis mata. Na Gofment Kolej for Ibadan e tek go skul an e kom bi big biznesman.Adegoke for mek am big for politis mata if no bi sey e dai for moto asident an e no too tey wey Naijá get indipendense bifo e dai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey du di tins wey go fevo Naijá an mek Naijá kontrol evritin wey we dey mek for insaid di kontri. == How e tek stat im laif == Na 1915 dem bon Adegoke an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an im mama dai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for ''St David's C.M.S. School'', Kudeti, Ibadan fom 1925 go rish 1929. Adegoke kom finish standard IV an V for ''C.M.S Central school'', Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil mek Adelabu go skul wey Kristen missionari dey kontrol an e kom get satifiket for pesin wet don baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go rid Commerce for ''Yaba Higher College''. Bot im no yuz di moni wey UAC pai for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for ''Ibadan district''.Adelabu oga na one oyinbo man wey e don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin wet dem tel am to du na to waka raund evri ples wey dem dey du di Kokakola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di miniral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big posishion for UAC as di sekond oga for di Prodokshion Manija. Bot im no wok dia for long bikos na for 1937 e komot for dia an join di biznes wey pipul dey du to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at all an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind gocment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tish animal-dem to mek suo sey dem dey du am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tish am di wok, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek fom UAC insaid klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot Adegoke kom see sey di pipul wey dey rul for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey du for di ples wey dem dey fom rul an joj di Ibadan pipul. == How e du for politis mata == '''1949–1953''' Adegoke wok for politis stat wen e join som smol shif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipul sabi Adegoke as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat taim nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no laik Agbaje an na Adegoke dem see as wu go hep dem. Adegoke gri sey e go bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey du biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di nomba 3 pesin wey nia di king pas. Dis oda shif-dem wey dey fait am, no laik di way im dey do tins an plenti of dem dey own am moni. Di smol smol shif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey du evritin for dia pawa to fait am. Adegoke rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di shif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat taim. As dis tin-dem dey hapun, na Adegoke bi di pesin wey dey rait an rid for di ''Egbe Omo Ibile'' wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na e papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rish di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat taim. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di taim rish for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adegoke dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey dia foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na ''Ibadan People's Party''. Dem du dis one to yuz fait di ''Ibadan Progressive Union''. Adegoke rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no laik di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for ''Action Congress'' laik Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win all di 6 sit go rich di ''Western Regional Assembly''. Bot Adegoke kom tok sey e go laik mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul fom dis grup go join AG. Adegoke kom rili put bodi wel wel for insaid NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di ''Western Province Working Committee'' dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for insaid kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adegoke for evriwia for Naijá so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na ''Africa in Ebullition''. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey e mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di taim wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol ''Taxpayers Association'' so dat plenti pipul go laik am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol ''Mabolaje Grand Alliance''. '''1954–1958''' Adelabu an e grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for gofment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tish dem dis niu sistem. Wen di taim rish for di pipul to selet wu di popul wey go lid dem for 1954, Adegoke kom win plenti of di posishon for di ''Ibadan District Council''. Dis one kom mek Adegoke bi di oga kpata-kpata for dat aria. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di taim rish for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naijá for 1954, Adegoke kom win one posishon for ''House of Representatives'' an im grup sef dem win plenti-plenti post for di ''House of Representatives''. E kom get one taim wey e kom bi di sekond oga for NCNC for Naijá, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey giv Naijya pipul all di beta-beta tin wey dem nid. E du dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di ''Ibadan District Council'' fom January 1955 go rish January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye insaid di way Adegoke an im pipul tek dey do moni mata, to see weyda dem dey chop di moni wey dem sopos yuz for di Naijá pipul. Na di oga dem for ''Western Region Government'' du dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan du di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey du di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naijá pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for ''Western Region''. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait ''"Adelabu, Premier of the Western Region"''on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey allways tok sey dem no laik di way ''Western House of Assembly'' tek dey du tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek suo sey dem fom niu Stet komot from ''Western Region''. Dis niu Stet sopos bi for di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis e idea for 1958 bikos dem see am sey im du am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adegoke stat to dey tok sey e no laik di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey insaid. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at all. == How im tek dai== Adegoke Adelabu dai for Mile 51 for ''Lagos-Ibadan Expressway'' for Shagamu said. Na im wit one man wey kom from ''Syria'' dai.Di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak fom Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naijá dey allwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adegoke na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik Inglish wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for ''Western Region House of Assembly'', som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] jblo4yq84nvfswx9sehhoovei2oufek 15195 15194 2022-08-19T06:50:27Z Biowikician 24 wikitext text/x-wiki [[File:Adelabu.jpg|thumb|Adegoke Adelabu]] '''Gbadamosi Adegoke Adelabu''' (Dem bon am for September 3, 1915 an e dai for March 25, 1958) na [[Naijá]] politishian wey kom fom Ibadan an put hand for Ibadan Politis bifor Naijá get fredom (Indipendense) fom Inglish pipul in 1960.Ibadan na one big siti for Westan rijion of Naijá.From 1955 go rish 1956, na Adegoke bi di oga kpata-kpata for ''Natural Resources and Social Services''.E stil bi di oga for di pipul wey no dey sopot ''Western Regional Assembly'' ontil e dai for 1958.Adegoke famili no too get moni.Na Adegoke wok by imsef to get moni an bikom big pesin for Naijá politis mata. Na Gofment Kolej for Ibadan e tek go skul an e kom bi big biznesman.Adegoke for mek am big for politis mata if no bi sey e dai for moto asident an e no too tey wey Naijá get indipendense bifo e dai so. Adegoke Adelabu na pesin wey rili biliv sey mek we dey du di tins wey go fevo Naijá an mek Naijá kontrol evritin wey we dey mek for insaid di kontri. == How e tek stat im laif == Na 1915 dem bon Adegoke an na Sanusi Ashinyanbi an Awujola Adelabu bi im papa an mama. Na im mama bi di sekond waif an im mama dai wen Adelabu stil bi smol pikin. Na im papa sista kom leta tek kia of am. E skul for ''St David's C.M.S. School'', Kudeti, Ibadan fom 1925 go rish 1929. Adegoke kom finish standard IV an V for ''C.M.S Central school'', Mapo. Opon sey im papa sista na muslim, shi stil mek Adelabu go skul wey Kristen missionari dey kontrol an e kom get satifiket for pesin wet don baptais. Dis one kom mek Adelabu fit go oda skul wey CMS dey kontrol. E stat im sekondri skul for 1931 an im finish for 1936 as di hed boi. E rait im ezam to enta skul an e pas wel wel so tey UAC kom pay for im skul moni an buk for am to go rid Commerce for ''Yaba Higher College''. Bot im no yuz di moni wey UAC pai for am for skul finish, na just 6 months e don yuz for di big skul for Yaba bifo e kom bigin wok for UAC as di sekond oga for ''Ibadan district''.Adelabu oga na one oyinbo man wey e don fest mit di year bifo im enta skul for Yaba. Di fest tin wet dem tel am to du na to waka raund evri ples wey dem dey du di Kokakola drink for Ibadan. Afta im don waka finish, e kom bring plan for how dem go tek stat to dey kari di miniral go difren difren ples an how dem go tek sel am. Dis one kom mek dem giv am big posishion for UAC as di sekond oga for di Prodokshion Manija. Bot im no wok dia for long bikos na for 1937 e komot for dia an join di biznes wey pipul dey du to bai an sel tins. Dis biznes no fevo am at all an bifo im sabi wetin dey hapun, e don bigin faind gocment wok. For 1939, e kom dey wok as pesin wey dey chuk eye for pipul wey dey plant difren difren fud an wey dey tish animal-dem to mek suo sey dem dey du am wel. Afta dis one, e kom stil wok as pesin wey dey chek wetin pipul dey du for one smol join-bodi grup wey pipul inside dey hep diasef an na Akinpelu Obisesan bi di oga kpata-kpata for di grup. Adelabu dey for dis grup ontil 1945 wen e kom go bak to UAC. Dis time araund di work gud for am wel wel bot im liv di wok afta di pesin wey tish am di wok, wey e nem na Richardson, stop di wok sef. E kom put di plenti moni wey e mek fom UAC insaid klot biznes wit Levantine kompini for Ibadan. Bot Adegoke kom see sey di pipul wey dey rul for Ibadan wey dem dey kol Mogaji an Olubadan no go skul an dem no sabi rid an rait, so e kom mit dem an bigin wok for dem as di pesin wey go dey rid an rait evritin wey dem dey du for di ples wey dem dey fom rul an joj di Ibadan pipul. == How e du for politis mata == '''1949–1953''' Adegoke wok for politis stat wen e join som smol shif-dem mek dem join-bodi to komplen abaut Salami Agbaje. Plenti pipul sabi Adegoke as pesin wey sabi do tins kwik-kwik an bikos of sey e sabi rid an rait, di pipul wey dey rul dat taim nid am to tek fait Agbaje. Dem nid pesin wey go fit dey hep dem rait wetin dem nid to tek rait abaut wai dem no laik Agbaje an na Adegoke dem see as wu go hep dem. Adegoke gri sey e go bi di pesin wey go dey hep dem to dey rid an rait as dem dey fait Salami Agbaje wey dey du biznes an e get moni wel wel an e stil go skul an sabi rid an rait, an na im bi di nomba 3 pesin wey nia di king pas. Dis oda shif-dem wey dey fait am, no laik di way im dey do tins an plenti of dem dey own am moni. Di smol smol shif-dem an Mogaji-dem no wan mek Agbaje bi di Olubadan na im mek dem dey du evritin for dia pawa to fait am. Adegoke rili put bodi for di wok an e rili rait evritin wey di shif-dem nid to tek ripot Agbaje to di oyinbo pipul wey dey rul for dat taim. As dis tin-dem dey hapun, na Adegoke bi di pesin wey dey rait an rid for di ''Egbe Omo Ibile'' wey bi di main grup wey wan komot Agbaje. Na Bello Abasi bi di oga kpata-kpata for dis grup an na e papa wey e nem na Aleshinloye bi di foma Olubadan. As di mata kom rish di oyinbo pipul, dem kom tel Agbaje to komot bodi for di pipul wey dey rul for Ibadan dat taim. Bot dem kom stil yuz dis one chenj som kain tins for di ples wey dem tek dey rul. For ezampul, dem komot one grup wey di nem na Oshun division from di Ibadan area, dis one rili ves som of di Ibadan pipul an e kom mek som pipul join bodi for smol smol grup to join evribodi togeda so dat e go swit di Ibadan pipul. Wen di taim rish for di pipul for Ibadan to selet wu an wu dem wan mek e dey lid dem for 1951, di grup wey Adegoke dey wey di nem na Egbe Omo Ibile join bodi wit one man wey e nem na Augustus Akinloye an som oda yong boi-dem an yong gel-dem wey dey anoda grup wey dia foma nem na Ibadan Progressive Union kom stat anoda smol grup wey e nem na ''Ibadan People's Party''. Dem du dis one to yuz fait di ''Ibadan Progressive Union''. Adegoke rili put bodi for dis one to fait di pipul wey no laik di Ijebu pat for Ibadan, espeshali as dem don fest komot Oshun division wey dem di oga for ''Action Congress'' laik Awolowo wey bi Ijebu man dey sopot an anoda man wey e nem na Akintola. Dis niu pati win all di 6 sit go rich di ''Western Regional Assembly''. Bot Adegoke kom tok sey e go laik mek dem du one smol grup wey go dey sopot NCNC bot di grup skata an 4 pipul fom dis grup go join AG. Adegoke kom rili put bodi wel wel for insaid NCNC for Ibadan, e kom bi di pesin wey dey hep di ''Western Province Working Committee'' dey rid an rait for evritin wey dem dey tok for dia mitin. Pipul Kom bigin sabi am as di onli pesin wey dey joj mata for insaid kot for IPP wey kom stil dey wit NCNC. Bifo wi no wetin, pipul don bigin to sabi Adegoke for evriwia for Naijá so tey for 1952 e kom rait one buk wey e nem na ''Africa in Ebullition''. E yuz dis buk tek tok evritin wey dey e mind abaut politis mata. E wan kom stil fom anoda grup wey go rili dey fait di pipul for AG for di taim wey pipul wan selet di pesin wey go dey lid dem for 1954. E kom stil fom anoda one wey dem dey kol ''Taxpayers Association'' so dat plenti pipul go laik am bikos of di way im tek arenj di tax mata. Dis grup kom stil join bodi wit som pipul wey dey do fam wok wey dia nem na Maiyegun. Dem fom di grup wey dem dey kol ''Mabolaje Grand Alliance''. '''1954–1958''' Adelabu an e grup kom rili bi problem for di pipul wey dey di grup wey IPU an AG dey kontrol. E rili wahala dem wit di way im tek arenj di tax mata an di wok of di pipul wey dia famili dey rul (Mogajis) for gofment mata. E kom put imsef as pesin wey dey sopot di way dem dey rul dem an di tins bifo dem di oyinbo pipul kom tish dem dis niu sistem. Wen di taim rish for di pipul to selet wu di popul wey go lid dem for 1954, Adegoke kom win plenti of di posishon for di ''Ibadan District Council''. Dis one kom mek Adegoke bi di oga kpata-kpata for dat aria. Im kon be di oga kpata-kpata for pipul wey dey kontrol moni an evri smol smol grup for dia. Wen di taim rish for pipul to chuz di pesin wey go dey rul dem for Naijá for 1954, Adegoke kom win one posishon for ''House of Representatives'' an im grup sef dem win plenti-plenti post for di ''House of Representatives''. E kom get one taim wey e kom bi di sekond oga for NCNC for Naijá, dem kom stil mek am di oga kpata-kpata of pipul wey go dey giv Naijya pipul all di beta-beta tin wey dem nid. E du dis one join di one wey e fest bi as di oga kpata-kpata for di ''Ibadan District Council'' fom January 1955 go rish January 1956. For 1955, dem kom bigin chuk eye insaid di way Adegoke an im pipul tek dey do moni mata, to see weyda dem dey chop di moni wey dem sopos yuz for di Naijá pipul. Na di oga dem for ''Western Region Government'' du dis one an na AG kontrol am. Dis one kom mek Adelabu tok sey im no wan du di wok of pesin wey dey kontrol som pipul again. Na one man wey e nem na J.M. Johnson kom stat to dey du di wok as di oga kpata-kpata of di pipul wey go dey mek sure sey Naijá pipul get beta beta tins. For 1956, Adelabu kom stil trai to mek di pipul chuz am as di oga kpata-kpata for NCNC for ''Western Region''. Im biliv sey e go win, na so e kom go bai plenti klot kom rait ''"Adelabu, Premier of the Western Region"''on top, bot im an im grup stil no win. Na Action Group win am. E kom bi di oga kpata-kpata for one grup wey dey allways tok sey dem no laik di way ''Western House of Assembly'' tek dey du tins. Afta e lus dis niu post, e kom trai to mek suo sey dem fom niu Stet komot from ''Western Region''. Dis niu Stet sopos bi for di pipul wey rili get maut for di NCNC an dem bi Oyo, Ibadan an Ondo side. Bot dem no sopot dis e idea for 1958 bikos dem see am sey im du am base on na wi-wi mata. For stil dat 1958, Adegoke stat to dey tok sey e no laik di way Azikiwe tek dey rul bikos di tin na 3-in-1 mata wey bi sey na AG, NCNC and NPC dey insaid. E rili pain am sey AG folo for di mata. E tok sey dat kind tin no pure at all. == How im tek dai== Adegoke Adelabu dai for Mile 51 for ''Lagos-Ibadan Expressway'' for Shagamu said. Na im wit one man wey kom from ''Syria'' dai.Di man sabi how to dey bai and sel tins. Dia moto nak anoda moto as dem dey kom bak fom Lagos. == Pekulia mes == Plenti pipul wey dey tok abaut wetin don hapun bifo nau for Yoruba an Naijá dey allwes tok abaut di pesin wey stat dis tok wey dem dey kol "'''penkelemesi'''". Dis tin na di Yoruba way to tek tok "'''peculiar mess'''". Adegoke na pesin wey evribodi sabi sey e sabi spik Inglish wel wel. One day wey im dey tel pipul abaut di way tins bi for ''Western Region House of Assembly'', som pipul wey no sabi English Kom bigin tok sey Adelabu say "penkelemesi". [[Katigori:Tori About Pipu Life]] [[Katigori:Biography]] rctxl7vgwyt760kryl818qgr5mw18rm Bimbo Manuel 0 178 15109 2351 2022-08-18T15:42:16Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Bimbo Manuel''' (dem bon am for 30 October 1958) Na [[Naija]] aktor. Dem select am as Bes aktor for supotin role for di 2013 Nollywood Movies Awards. ==Wok wey im do== Bimbo com from Lagos State. After im graduate from the University of Port Harcourt wit Theater Arts digri, im stat im telivishun wok for 1985 as brodcasta for Ogun State Broadcasting Corporation (OGBC). I later move to Ogun State Television (OGTV) bifo im stat to akt for 1986. lgkp02kf1ktcbqtq3bcrdesu71bjaps Ifu Ennada 0 517 15104 8268 2022-08-18T15:30:06Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki Iheme Faith Uloma (dem bon am July 23) wey pipul no wel wel as '''Ifu Ennada''' na [[Naijá]] aktres, Fashion disaina an foma BBNaijá hausmate.Ennada na winna of ''AMAA award for Best Young and Promising Actor'' for di muvieml O-Town. ==How Shi Tek Stat Life An Wok.== Dey bon Ennada for Abia stet inside Naijá bot na Lagos e Tek gro up. E rid ''Computer Science'' for ''Olabisi Onabanjo University'' wie shi kolet im B.sc. Ennada stat e muvie karia for 2019 an for 2016 shi folo dey amog pipul wey dem Nominate as Best young/promising Actor for di movie O.Town for di AMAA award 2016. For 2018 shi du wan intaview an shi tok sey shi don fes sexual harassment for 2016. For 2018 shi patisipate for di Big Brother Naija game show. ==Fim Wey Shi Du== *O-Town (2015) - Amara *Hire a Woman (2019) - Jane *The Lost Okoroshi (2019) - Sarafina *Tinsel - Prisca *Lonely Heart *Mad About You ==Awod== {| class="wikitable sortable" |+ Caption text |- ! Year!! Awod Ceremony !! Prise !! Resot !!Ref |- | 2018 || Best Nollywood Awards || Best Supporting Actress English || Nominated || |- | 2018 || Best Nollywood Awards || Most Promising Actress || Nominated || |- | 2018 || Best Nollywood Awards || Best kiss in a movie || Nominated || |} ozoih0tfuv899d1a2aornpkndr2958p 15105 15104 2022-08-18T15:30:56Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki Iheme Faith Uloma (dem bon am July 23) wey pipul no wel wel as '''Ifu Ennada''' na [[Naijá]] aktres, Fashion disaina an foma BBNaijá hausmate.Ennada na winna of ''AMAA award for Best Young and Promising Actor'' for di muvieml O-Town. ==How shi tek stat life an wok.== Dey bon Ennada for Abia stet inside Naijá bot na Lagos e Tek gro up. E rid ''Computer Science'' for ''Olabisi Onabanjo University'' wie shi kolet im B.sc. Ennada stat e muvie karia for 2019 an for 2016 shi folo dey amog pipul wey dem Nominate as Best young/promising Actor for di movie O.Town for di AMAA award 2016. For 2018 shi du wan intaview an shi tok sey shi don fes sexual harassment for 2016. For 2018 shi patisipate for di Big Brother Naija game show. ==Fim wey shi du== *O-Town (2015) - Amara *Hire a Woman (2019) - Jane *The Lost Okoroshi (2019) - Sarafina *Tinsel - Prisca *Lonely Heart *Mad About You ==Awod== {| class="wikitable sortable" |+ Caption text |- ! Year!! Awod Ceremony !! Prise !! Resot !!Ref |- | 2018 || Best Nollywood Awards || Best Supporting Actress English || Nominated || |- | 2018 || Best Nollywood Awards || Most Promising Actress || Nominated || |- | 2018 || Best Nollywood Awards || Best kiss in a movie || Nominated || |} rlxbmwdvqq9tz03vk7n8nc64b8hs0a6 15106 15105 2022-08-18T15:31:12Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Iheme Faith Uloma''' (dem bon am July 23) wey pipul no wel wel as '''Ifu Ennada''' na [[Naijá]] aktres, Fashion disaina an foma BBNaijá hausmate.Ennada na winna of ''AMAA award for Best Young and Promising Actor'' for di muvieml O-Town. ==How shi tek stat life an wok.== Dey bon Ennada for Abia stet inside Naijá bot na Lagos e Tek gro up. E rid ''Computer Science'' for ''Olabisi Onabanjo University'' wie shi kolet im B.sc. Ennada stat e muvie karia for 2019 an for 2016 shi folo dey amog pipul wey dem Nominate as Best young/promising Actor for di movie O.Town for di AMAA award 2016. For 2018 shi du wan intaview an shi tok sey shi don fes sexual harassment for 2016. For 2018 shi patisipate for di Big Brother Naija game show. ==Fim wey shi du== *O-Town (2015) - Amara *Hire a Woman (2019) - Jane *The Lost Okoroshi (2019) - Sarafina *Tinsel - Prisca *Lonely Heart *Mad About You ==Awod== {| class="wikitable sortable" |+ Caption text |- ! Year!! Awod Ceremony !! Prise !! Resot !!Ref |- | 2018 || Best Nollywood Awards || Best Supporting Actress English || Nominated || |- | 2018 || Best Nollywood Awards || Most Promising Actress || Nominated || |- | 2018 || Best Nollywood Awards || Best kiss in a movie || Nominated || |} qroty6y8leoiifzjoxm030ht9kwx00w Kaffy 0 562 15182 9002 2022-08-19T04:59:22Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Kafayat Oluwatoyin Shafau''' (Dem bon am for June 30, 1980) dey pipul no wel wel as '''Kaffy''' na [[Naija]] dansa,, choreographer, dans instructor an fitness koch. Na Kaffy bi di fonda an hona of ''Imagneto Dance Company''. One tin wey dem tek no am wel bi sey shi na di Guinness World Record for di "Longest Dance Party" for di ''Nokia Silverbird Danceathon'' for 2006 wey shi an her dans team break. ==How shi Stat life an skul== Dem bon Kaffy an e gro up for Naijá. Shi go Chrisland Skul Openings, for im primari skul, Opebi an ''Coker Secondary School'' Orile-Iganmu, for im sekondiri Skul. Kaffy go ''Yaba College of Technology'k , shi rid ''Data Processing and Computer Science'' fom ''Olabisi Onabanjo University''.Kaffy for like bi ''Aeronautic Engineer'' ==How e tek stat wok== Kaffy's dansin Karia stat wen shi go one event to pafom onstage for somebodi wey spot ha when shi dey go National Stadium for weekends for dans pratis an wokouts. For 2006, Kaffy lid ha dans grop to break di ''Guinness Book of Record'' for "Longest Dance Party" after dey dans for 55 hour an 40 minute.Kaffy bi dans instructor wey divelop innovative visualisation-based methods to tich dans and dans fitness for accelerated-learning format. For 2017, shi create 'The Dance Workshop ' na dans convenshion wey di aim na to train an mentor professional dansa an promote kultural exchange inside di Nigerian dance industry. Di 2017 Edition feature America's lidin choreographer, AY Hollywood. ==E Pasona life== Kaffy mari Joseph Ameh, wey bi music dareto and drumma for Naijá singa P-Square.Kaffy don bon two pikin. [[Katigori:Tori About Pipu Life]] 1xbhrkjvjofv8b16vdcs8xhui7sqv8g 15183 15182 2022-08-19T04:59:50Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Kafayat Oluwatoyin Shafau''' (dem bon am for June 30, 1980) wey pipul no wel wel as '''Kaffy''' na [[Naija]] dansa,, choreographer, dans instructor an fitness koch. Na Kaffy bi di fonda an hona of ''Imagneto Dance Company''. One tin wey dem tek no am wel bi sey shi na di Guinness World Record for di "Longest Dance Party" for di ''Nokia Silverbird Danceathon'' for 2006 wey shi an her dans team break. ==How shi Stat life an skul== Dem bon Kaffy an e gro up for Naijá. Shi go Chrisland Skul Openings, for im primari skul, Opebi an ''Coker Secondary School'' Orile-Iganmu, for im sekondiri Skul. Kaffy go ''Yaba College of Technology'k , shi rid ''Data Processing and Computer Science'' fom ''Olabisi Onabanjo University''.Kaffy for like bi ''Aeronautic Engineer'' ==How e tek stat wok== Kaffy's dansin Karia stat wen shi go one event to pafom onstage for somebodi wey spot ha when shi dey go National Stadium for weekends for dans pratis an wokouts. For 2006, Kaffy lid ha dans grop to break di ''Guinness Book of Record'' for "Longest Dance Party" after dey dans for 55 hour an 40 minute.Kaffy bi dans instructor wey divelop innovative visualisation-based methods to tich dans and dans fitness for accelerated-learning format. For 2017, shi create 'The Dance Workshop ' na dans convenshion wey di aim na to train an mentor professional dansa an promote kultural exchange inside di Nigerian dance industry. Di 2017 Edition feature America's lidin choreographer, AY Hollywood. ==E Pasona life== Kaffy mari Joseph Ameh, wey bi music dareto and drumma for Naijá singa P-Square.Kaffy don bon two pikin. [[Katigori:Tori About Pipu Life]] tcvfxjvmopqbp4y2xhrzeminvxqwkbp 15184 15183 2022-08-19T05:00:30Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Kafayat Oluwatoyin Shafau''' (dem bon am for June 30, 1980) wey pipul sabi wel wel as '''Kaffy''' na [[Naija]] dansa,, choreographer, dans instructor an fitness koch. Na Kaffy bi di fonda an hona of ''Imagneto Dance Company''. One tin wey dem tek no am wel bi sey shi na di Guinness World Record for di "Longest Dance Party" for di ''Nokia Silverbird Danceathon'' for 2006 wey shi an her dans team break. ==How shi Stat life an skul== Dem bon Kaffy an e gro up for Naijá. Shi go Chrisland Skul Openings, for im primari skul, Opebi an ''Coker Secondary School'' Orile-Iganmu, for im sekondiri Skul. Kaffy go ''Yaba College of Technology'k , shi rid ''Data Processing and Computer Science'' fom ''Olabisi Onabanjo University''.Kaffy for like bi ''Aeronautic Engineer'' ==How e tek stat wok== Kaffy's dansin Karia stat wen shi go one event to pafom onstage for somebodi wey spot ha when shi dey go National Stadium for weekends for dans pratis an wokouts. For 2006, Kaffy lid ha dans grop to break di ''Guinness Book of Record'' for "Longest Dance Party" after dey dans for 55 hour an 40 minute.Kaffy bi dans instructor wey divelop innovative visualisation-based methods to tich dans and dans fitness for accelerated-learning format. For 2017, shi create 'The Dance Workshop ' na dans convenshion wey di aim na to train an mentor professional dansa an promote kultural exchange inside di Nigerian dance industry. Di 2017 Edition feature America's lidin choreographer, AY Hollywood. ==E Pasona life== Kaffy mari Joseph Ameh, wey bi music dareto and drumma for Naijá singa P-Square.Kaffy don bon two pikin. [[Katigori:Tori About Pipu Life]] 5dza1twpzg7v7okdi2l8qh80ch2jt3d Ken Erics 0 571 15187 9105 2022-08-19T06:24:56Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Ekenedilichukwu Ugochukwu Eric Nwenweh''' (dem bon am for February 28, 1985) wey pipul sabi as '''Ken Erics''' na [[Naijá]] Aktor, raita, podusa, an somtimes singa. E dey popula afta e akt for di fim ''The Illiterate'' wit Tonto Dikeh an Yul Edochie. ==Hau e stat life== Dey bon Ken Erics on February 28, 1985 for Kano Stet.E bi di six pikin inside di seven Pikin-dem wey e papa an mama bon.E papa na Eric Chukwuemeka Nwenweh an e mama na Grace Ifeyinwa Nwenweh an bot of dem na kom fom Enugwu-Ukwu for Anambra Stet, Southeast [[Naijá]]. Erin na Igbo. Erics du e primari edukashion for ''Binta Mustapha Science Nursery and Primary School'', Kano, an e secondiri edukashion for ''Dennis Memorial Grammar School'' (DMGS) Onitsha, Anambra Stet. Na from smol pikin Eric don like akt.Erics sho passion for aktin an na dis one mek am go rid ''Theatre Arts'' for ''Nnamdi Azikiwe University'' Awka, Anambra Stet. E stil get mastw digri for ''Theatre and Film Studies''. ==How e tek wok= For 2001, as a fest year student for Univasiti, Erics get im fest muvee rol for one fim wey Chris Ubani daret wey di nem na ''Holy Prostitute''. Na smol rol e akt for di fim an na medikal doktor e akt wit jost three scenes. As e finish Univasiti, e stat to go orditions an get smol smol rol for home muvee. Na for 2012 wey e akt "Ugo" for di muvee ''The Illiterate'' na e mek am blow wey dareto an podusa kom dey you am wel wel dey akt. As raita, Erics fest buk wey e rait wey di nem na ''Cell'' an dem don dey yuz am for som Skul in Naijá for stage podukshon an akademi tins. Erics sabi plai kiboard an guitar an bi get musical band, im stil don du orijinal muvee soundtracks for som fim-dem. Ken Erics don akt wit big muvee stars like; Ngozi Ezeonu, Yul Edochie, Desmond Elliot, Chiwetalu Agu, Regina Daniels an meni . 04sgx4mta9ip56qnp5iy3fduunm9jy3 Kiss Daniel 0 575 15110 9247 2022-08-18T15:43:12Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Oluwatobiloba Daniel Anidugbe''' (dem bon am for May 1, 1994) wey pipu no as '''kizz Daniel''', na [[Naijá]] singa an pesin wey dey rit song. Pipul sabi am wel wel for di song ''Woju'' an ''Yeba'' wey im sing. pipul sabi am as kiss Daniel bifor em kon chuz anoda nem wey bi ''Kizz Daniel'' for May 2018. Daniel put hand for kontrat wit ''G-Worldwide Entertainment'' for 2013, im komot for dia wen dem no gree for demsef ova kontrat mata. Na so im go stat e own ''Fly Boy Inc record label'' for November 2017. ==Tori abaut e life== Oluwatobiloba Daniel Anidugbe bi di nem wey Kiss Daniel papa nem am fom smol.Na ''Abeokuta'' for ''Ogun Stet'' in Naijá na im e kom fom. ==How e tek go skul== Kiss Daniel go ''Abeokuta Grammar School'', afta dat one e kom go ''Federal University of Agriculture, Abeokuta''for 2013.E go rid ''Water Resources Management an Agrometeorology(Water Engineering)''. Na wen e stil dey skul na e don stat to sing. ==Im pasona life== By May 1 2021, Kiss Daniel don bon three pikin. Di nem of e Pikin bi Jalil, Jamal, an Jelani.Na leta em kom tok sey one of di pikin don dai.Daniel buy hauz for di two pikin wey bi Jalil an jelani. ==Im karia== For May 2015, Kizz Daniel drop e song ''Laye'', na di day wey dem bon am im drop di song.''Aje Films'' wey bi ogbonge pesin wey dey du vidio for music do di music vidio. Na difren plaz for Naijá dey tek du di vidio. [[Katigori:Tori Abaut Pipu Laif]] qhvxgto8vnkwcq4iptgh38yye2wlijw Mount Everest 0 630 15188 10217 2022-08-19T06:26:14Z Samatics 10 /* Tenzing an Hillary klamb Rish up Kpatakpata */ wikitext text/x-wiki [[File:Everest North Face toward Base Camp Tibet Luca Galuzzi 2006 edit 1.jpg|thumb|Everest North Face toward Base Camp Tibet Luca Galuzzi 2006 edit 1]] '''Mount Evarest''' na di monten wey hi pas for di wold. E dey for one ples wey get bandri bitwin China an Nepal, an e tol rich 8,848.86m (29,031.7ft). Na di govament wey dey China an Nepal tok di meshoment for 2020. Na bikos of how Mount Evarest tol rich mek plenti pipul wey dia wok na to klaimb monten an oda pipul trai to klaimb am. Dis monten get two koret rod wey dem dey folo klaimb am. Di fest one na rod wey fez South for Nepal wey dem dey kol ''standard route'' wey bi di beta rod, an di sekond rod dey for North side for di smol siti for ''Tibet'' for China. Evun as e bi sey di beta road ''standard route'' no tu get plenti wahala to fit kliamb di maunten, na plenti danger dey for di oda road dem to tek kliamb di maunten like, strong wind, iceblok and oda wahala dem. Until di year 2019, pipul wey don pas 300 don die ontop di maunten an their bodi stil dey there. Pipul wey dia wok na to de kliamb maunten fom Britain bi di fest Pipul for rekod wey don trai to kliamb di maunten rish top kpatakpata. For dat time, di kontri of Nepal no giv stranja shans to enta their kontri, na dis one mek pipul we dey kliamb maunten from Britain go pas di road we dey for ''Tibet'' for China. For 1921, pipul from Britain try to kliamb am and dem rish di ples wey hi rish 7000m (22,970ft) for north side. Afta one year for 1922, di same pipul from Britain stil try kliamb am pas wia dem rish bifor. Dem rish 8,320m (26,247ft). Dis na di fest time wey enibodi go go up pas 8,000m (26,247ft). For 1924, somtin wey rili konfus pesin hapun wen dem dey kliamb di maunten an na somtin wey no neva de klear rish today. ''George Mallory an Andrew Irvine'' trai for di las taim to rish di top kpatakpata for June 1924, bot dem no kom bak. Dis wan kom kos plenti agument weda na dem fest rish di top or no bi dem. ''Tenzing Norgay an Edmund Hillary '' go dia fest jonni wey di kontri giv dem pamishon to kliamb di maunten Evarest for 1953. Dem pas di koret road ''standard route'' wey dey for Nepal.Norgay don fest climb di maunten rish 8,595m (28,199ft) for 1952, wen Im an oda pipul fom di same kontri for Swiss kliamb am. [[File:Edmund Hillary and Tenzing Norgay.jpg|thumb|Edmund Hillary and Tenzing Norgay]] ==Tenzing an Hillary klamb Rish up Kpatakpata== For di year 1953, pipul wey dey kliamb maunten from Britain kom bak Nepal for di 9th time wit their oga ''John Hunt'' to try rish di top. Hunt selet two (2) pipul wey dem nem na Tom Bourdillon and Charles Evans. Dem kliamb am and e remain smol like 100m (330ft) to rish di top for May 26 1953, bot dey kom bak bikos dem no get briz again. Two (2) days afta, Edmund Hillary wey kom fom New Zealand an Tenzing Norgay wey kom fom Nepal kliamb di maunten rish di top kpatakpata for (11:30) May 29, 1953. Afta som years don pas, Tenzing tok sey na Hillary fest put im leg for di top bifor am. Dem wait tek picture bifor dey kom daun. Di time wey di nuiz rish di queen Elizabeth II for Britain eye, E sey mek dey honor dem. ==Oda Names Wey Dem Dey Kol Maunt Evarest== Maunt Evarest for Tibet languej na ''Qomolangma wey mean ''Holi Moda''. Dem write dis nem down for di fest time for China langwej for 1721 di time wey ''Emperor Kangxi Qing'' of China dey rul. Anoda nem for di maunten for China langwej—— na ''Shèngm ǔ Fēng (Holi Moda pik), Deodungha (Holi Maunten)''. But dey don komot all dis nem dem for 1952. For di stat of 1960, Nepal giv am one nem wey bi ''Sagarmāthā or Sagar-martha''. Di nem mean ''di head of di sky''. Sagar na skai and māthā na head for Nepal languej. ==Wia wi Si pruf== [[En:Mount Everest]] gpp3wlf6xz4k5e7yg1ezkhenc7bpcck 15189 15188 2022-08-19T06:27:18Z Samatics 10 /* Oda Names Wey Dem Dey Kol Maunt Evarest */ wikitext text/x-wiki [[File:Everest North Face toward Base Camp Tibet Luca Galuzzi 2006 edit 1.jpg|thumb|Everest North Face toward Base Camp Tibet Luca Galuzzi 2006 edit 1]] '''Mount Evarest''' na di monten wey hi pas for di wold. E dey for one ples wey get bandri bitwin China an Nepal, an e tol rich 8,848.86m (29,031.7ft). Na di govament wey dey China an Nepal tok di meshoment for 2020. Na bikos of how Mount Evarest tol rich mek plenti pipul wey dia wok na to klaimb monten an oda pipul trai to klaimb am. Dis monten get two koret rod wey dem dey folo klaimb am. Di fest one na rod wey fez South for Nepal wey dem dey kol ''standard route'' wey bi di beta rod, an di sekond rod dey for North side for di smol siti for ''Tibet'' for China. Evun as e bi sey di beta road ''standard route'' no tu get plenti wahala to fit kliamb di maunten, na plenti danger dey for di oda road dem to tek kliamb di maunten like, strong wind, iceblok and oda wahala dem. Until di year 2019, pipul wey don pas 300 don die ontop di maunten an their bodi stil dey there. Pipul wey dia wok na to de kliamb maunten fom Britain bi di fest Pipul for rekod wey don trai to kliamb di maunten rish top kpatakpata. For dat time, di kontri of Nepal no giv stranja shans to enta their kontri, na dis one mek pipul we dey kliamb maunten from Britain go pas di road we dey for ''Tibet'' for China. For 1921, pipul from Britain try to kliamb am and dem rish di ples wey hi rish 7000m (22,970ft) for north side. Afta one year for 1922, di same pipul from Britain stil try kliamb am pas wia dem rish bifor. Dem rish 8,320m (26,247ft). Dis na di fest time wey enibodi go go up pas 8,000m (26,247ft). For 1924, somtin wey rili konfus pesin hapun wen dem dey kliamb di maunten an na somtin wey no neva de klear rish today. ''George Mallory an Andrew Irvine'' trai for di las taim to rish di top kpatakpata for June 1924, bot dem no kom bak. Dis wan kom kos plenti agument weda na dem fest rish di top or no bi dem. ''Tenzing Norgay an Edmund Hillary '' go dia fest jonni wey di kontri giv dem pamishon to kliamb di maunten Evarest for 1953. Dem pas di koret road ''standard route'' wey dey for Nepal.Norgay don fest climb di maunten rish 8,595m (28,199ft) for 1952, wen Im an oda pipul fom di same kontri for Swiss kliamb am. [[File:Edmund Hillary and Tenzing Norgay.jpg|thumb|Edmund Hillary and Tenzing Norgay]] ==Tenzing an Hillary klamb Rish up Kpatakpata== For di year 1953, pipul wey dey kliamb maunten from Britain kom bak Nepal for di 9th time wit their oga ''John Hunt'' to try rish di top. Hunt selet two (2) pipul wey dem nem na Tom Bourdillon and Charles Evans. Dem kliamb am and e remain smol like 100m (330ft) to rish di top for May 26 1953, bot dey kom bak bikos dem no get briz again. Two (2) days afta, Edmund Hillary wey kom fom New Zealand an Tenzing Norgay wey kom fom Nepal kliamb di maunten rish di top kpatakpata for (11:30) May 29, 1953. Afta som years don pas, Tenzing tok sey na Hillary fest put im leg for di top bifor am. Dem wait tek picture bifor dey kom daun. Di time wey di nuiz rish di queen Elizabeth II for Britain eye, E sey mek dey honor dem. ==Oda Names Wey Dem Dey Kol Maunt Evarest== Maunt Evarest for Tibet langwej na ''Qomolangma'' wey mean ''Holi Moda''. Dem write dis nem down for di fest time for China langwej for 1721 di time wey ''Emperor Kangxi Qing'' of China dey rul. Anoda nem for di maunten for China langwej—— na ''Shèngm ǔ Fēng (Holi Moda pik), Deodungha (Holi Maunten)''. But dey don komot all dis nem dem for 1952. For di stat of 1960, Nepal giv am one nem wey bi ''Sagarmāthā or Sagar-martha''. Di nem mean ''di head of di sky''. Sagar na skai and māthā na head for Nepal languej. ==Wia wi Si pruf== [[En:Mount Everest]] 1tnng0hm7t8jqjkzhui8vn7ldtgnep6 Nafata of Gobir 0 640 15152 10489 2022-08-19T01:30:39Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki Sultan '''Nafata of Gobir'''(r.1797 - 98) na one of plenti pipul wey bi lida for di smol Hausa stet for nort for [[Naijá]]. Pipul dey rimemba am for di way e tek fait Usman dan Fodio wey wan komot am an di oda Gobir lidas an wey fom di Sokoto Kalifat. [[Katigori:Tori About Pipul Life]] [[en: Nafata of Gobir]] a536snv79dwi6wdh1m9nxlqsvcwtsy1 15153 15152 2022-08-19T01:32:31Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki Sultan '''Nafata of Gobir'''(r.1797 - 98) na one of plenti pipul wey bi lida for di smol Hausa stet for nort for [[Naijá]]. Pipul dey rimemba am for di way e tek fait Usman dan Fodio wey wan komot am an di oda Gobir lidas an wey fom di Sokoto Kalifat. [[Katigori:Tori Abaut Pipu Laif]] [[en: Nafata of Gobir]] i77y6za4vnak8jielpwhy7l1vsjx9bv Nuhu Abdullahi 0 668 15143 10948 2022-08-19T01:20:44Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Nuhu Abdullahi''' Dem bon Nuhu Abdullahi Balarabe for January 3 1991 for [[Kano State]] for [[Naija]], Im work na to dey akt fim, e dey make fim and Im dey dù politiks. Na from 2009 Im begin to dey ren till dis time, pipu sabi am for the time wey Im show face for Kanin Miji. Nuhu na Ogbonge pesin for Naija fim indosri, and E dey akt for Hausa and for English fim them. Im don collect di best supporting actor in Kannywood for di City People Entertainment Awards for 2015. ==Im Karia== Nuhu Abdullahi enta ''Kannywood'' fim indusri for 2009 as pesin wey de produs film, E don mek plenti fim dem, na im produs fim like ''Baya da Kura'', ''Mafarin Tafiya'', Ana ''Wata ga Wata'', ''Ta leko ta koma'', ''Magun Zama'', ''Rana Tara'', ''Fulanin Asali'', ''Kuskurena'', ''Mujarrabi'', and plenti oda one dem. The fest film wey E show face for na one film wey e name na ''Ashtabul Kahfi'', pipu kom sabi am wella for one film wey be ''Kani Miji''. ==Some of E film dem and the year wey e make dem== ''Haseena'' ND, ''Hajjaju'' ND, ''Ta Leko Ta Koma'' ND, ''Yanmata'' ND, ''Tsammani'' ND, ''Wata Mafita'' ND, ''Thorny'' ND, ''Heart Beat'' ND, ''Yello Pape'' ND, ''Light and Darkness'' ND, ''Fulanin Asali''(2010), ''Kuskure Na''(2011), ''Mujarrabi ''(2011), ''Idan Haka Ne''(2012), ''Gaba Da Gabanta''(2013), ''Ashabu Kahfi''(2014), ''Kanin Miji''(2014), ''Baya Da Kura''(2014), ''Ana Wata''(2015), ''Ba’asi''(2015), ''Gamu Nan Dai''(2015), ''Ana Wata Ga Wata''(2015), ''Dattijo''(2016), ''Mafarin Tafiya'' (2016), ''Jarumta '' (2016), ''There's A Way '' (2016), ''Wata Mafita'' (2018), ''Mugun Zama'' (2018), ''Rana Tara'' (2018), ''Ta Leko Ta Koma'' (2018), ''Aisha '' (2018). ==Wia we see pruf== r8iw7fdp5v30hapbdijbbawvz1kzuer 15144 15143 2022-08-19T01:23:22Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Nuhu Abdullahi''' Dem bon Nuhu Abdullahi Balarabe for January 3 1991 for [[Kano State]] for [[Naija]], Im work na to dey akt fim, e dey make fim and Im dey dù politiks. Na from 2009 Im begin to dey ren till dis time, pipu sabi am for the time wey Im show face for Kanin Miji. Nuhu na Ogbonge pesin for Naija fim indosri, and E dey akt for Hausa and for English fim them. Im don collect di best supporting actor in Kannywood for di City People Entertainment Awards for 2015. ==Im Karia== Nuhu Abdullahi enta ''Kannywood'' fim indusri for 2009 as pesin wey de produs film, E don mek plenti fim dem, na im produs fim like ''Baya da Kura'', ''Mafarin Tafiya'', Ana ''Wata ga Wata'', ''Ta leko ta koma'', ''Magun Zama'', ''Rana Tara'', ''Fulanin Asali'', ''Kuskurena'', ''Mujarrabi'', and plenti oda one dem. The fest film wey E show face for na one film wey e name na ''Ashtabul Kahfi'', pipu kom sabi am wella for one film wey be ''Kani Miji''. ==Some of E film dem and the year wey e make dem== *''Haseena'' ND, *''Hajjaju'' ND, *''Ta Leko Ta Koma'' ND, *''Yanmata'' ND, *''Tsammani'' ND, *''Wata Mafita'' ND, *''Thorny'' ND, *''Heart Beat'' ND, *''Yello Pape'' ND, *''Light and Darkness'' ND, *''Fulanin Asali''(2010), *''Kuskure Na''(2011), *''Mujarrabi''(2011), *''Idan Haka Ne''(2012), *''Gaba Da Gabanta''(2013), *''Ashabu Kahfi''(2014), *''Kanin Miji''(2014), *''Baya Da Kura''(2014), *''Ana Wata''(2015), *''Ba’asi''(2015), *''Gamu Nan Dai''(2015), *''Ana Wata Ga Wata''(2015), *''Dattijo''(2016), *''Mafarin Tafiya'' (2016), *''Jarumta '' (2016), *''There's A Way '' (2016), *''Wata Mafita'' (2018), *''Mugun Zama'' (2018), *''Rana Tara'' (2018), *''Ta Leko Ta Koma'' (2018), *''Aisha'' (2018). ==Wia we see pruf== 4cneqqdxwpzwn1e20ylsnpoifzgr2rj 15145 15144 2022-08-19T01:24:41Z Samatics 10 /* Some of E film dem and the year wey e make dem */ wikitext text/x-wiki '''Nuhu Abdullahi''' Dem bon Nuhu Abdullahi Balarabe for January 3 1991 for [[Kano State]] for [[Naija]], Im work na to dey akt fim, e dey make fim and Im dey dù politiks. Na from 2009 Im begin to dey ren till dis time, pipu sabi am for the time wey Im show face for Kanin Miji. Nuhu na Ogbonge pesin for Naija fim indosri, and E dey akt for Hausa and for English fim them. Im don collect di best supporting actor in Kannywood for di City People Entertainment Awards for 2015. ==Im Karia== Nuhu Abdullahi enta ''Kannywood'' fim indusri for 2009 as pesin wey de produs film, E don mek plenti fim dem, na im produs fim like ''Baya da Kura'', ''Mafarin Tafiya'', Ana ''Wata ga Wata'', ''Ta leko ta koma'', ''Magun Zama'', ''Rana Tara'', ''Fulanin Asali'', ''Kuskurena'', ''Mujarrabi'', and plenti oda one dem. The fest film wey E show face for na one film wey e name na ''Ashtabul Kahfi'', pipu kom sabi am wella for one film wey be ''Kani Miji''. ==Some of E film dem and the year wey e make dem== *''Haseena' *''Hajjaju'' *''Ta Leko Ta Koma'' *''Yanmata'' *''Tsammani'' *''Wata Mafita'' *''Thorny'' *''Heart Beat'' *''Yello Pape'' *''Light and Darkness'' *''Fulanin Asali''(2010), *''Kuskure Na''(2011), *''Mujarrabi''(2011), *''Idan Haka Ne''(2012), *''Gaba Da Gabanta''(2013), *''Ashabu Kahfi''(2014), *''Kanin Miji''(2014), *''Baya Da Kura''(2014), *''Ana Wata''(2015), *''Ba’asi''(2015), *''Gamu Nan Dai''(2015), *''Ana Wata Ga Wata''(2015), *''Dattijo''(2016), *''Mafarin Tafiya'' (2016), *''Jarumta'' (2016), *''There's A Way'' (2016), *''Wata Mafita'' (2018), *''Mugun Zama'' (2018), *''Rana Tara'' (2018), *''Ta Leko Ta Koma'' (2018), *''Aisha'' (2018). ==Wia we see pruf== m14ftdag75c5wb1f4mth4ke91w3zzjm 15146 15145 2022-08-19T01:24:52Z Samatics 10 /* Some of E film dem and the year wey e make dem */ wikitext text/x-wiki '''Nuhu Abdullahi''' Dem bon Nuhu Abdullahi Balarabe for January 3 1991 for [[Kano State]] for [[Naija]], Im work na to dey akt fim, e dey make fim and Im dey dù politiks. Na from 2009 Im begin to dey ren till dis time, pipu sabi am for the time wey Im show face for Kanin Miji. Nuhu na Ogbonge pesin for Naija fim indosri, and E dey akt for Hausa and for English fim them. Im don collect di best supporting actor in Kannywood for di City People Entertainment Awards for 2015. ==Im Karia== Nuhu Abdullahi enta ''Kannywood'' fim indusri for 2009 as pesin wey de produs film, E don mek plenti fim dem, na im produs fim like ''Baya da Kura'', ''Mafarin Tafiya'', Ana ''Wata ga Wata'', ''Ta leko ta koma'', ''Magun Zama'', ''Rana Tara'', ''Fulanin Asali'', ''Kuskurena'', ''Mujarrabi'', and plenti oda one dem. The fest film wey E show face for na one film wey e name na ''Ashtabul Kahfi'', pipu kom sabi am wella for one film wey be ''Kani Miji''. ==Some of E film dem and the year wey e make dem== *''Haseena'' *''Hajjaju'' *''Ta Leko Ta Koma'' *''Yanmata'' *''Tsammani'' *''Wata Mafita'' *''Thorny'' *''Heart Beat'' *''Yello Pape'' *''Light and Darkness'' *''Fulanin Asali''(2010), *''Kuskure Na''(2011), *''Mujarrabi''(2011), *''Idan Haka Ne''(2012), *''Gaba Da Gabanta''(2013), *''Ashabu Kahfi''(2014), *''Kanin Miji''(2014), *''Baya Da Kura''(2014), *''Ana Wata''(2015), *''Ba’asi''(2015), *''Gamu Nan Dai''(2015), *''Ana Wata Ga Wata''(2015), *''Dattijo''(2016), *''Mafarin Tafiya'' (2016), *''Jarumta'' (2016), *''There's A Way'' (2016), *''Wata Mafita'' (2018), *''Mugun Zama'' (2018), *''Rana Tara'' (2018), *''Ta Leko Ta Koma'' (2018), *''Aisha'' (2018). ==Wia we see pruf== 134rwnezdhpubn35eqk9j7y418of6ie Olamide Faison 0 695 15177 11370 2022-08-19T04:47:02Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Olamide Aladejobi Patrick Alexander Faison''' (dem bon am for July 21, 1983) na Amerika pesin wey dey akt fim an dey sing muzik. ==How e tek stat life an wok== Dem bon am for ''New York City''. Faison akt as ''Miles Robinson'' inside di smol smol pikin fim ''Sesame Street''.E join di fim for 2003. Na e bi di nomba three aktor wey akt di pat of Miles Robinson afta Miles Orman an Imani Patterson don akt di pat bifor. ==How e tek sing muzik== Faison na im bi di pesin wey dey sing an pla gita for di Universal/Motown grup wey dem dey call Imajin. As e dey akt for Sesame Street, e stil dey use smol taim dey pratice for di hall wey dey di ''Kaufman Astoria Studios''. For 2010, Faison sing som pat for 'Skybourne' wey dey Currensy albom wey kom out for 2010, di album name na Pilot Talk. ==Im life== Olamide get sinio broda, e name na Donald Faison an im akt for ''Juice'' ''Clueless'', One 1996 komedi fim an wan fim wey dem dey kol ''Scrub''. Olamide na Yoruba nem an wetin e men na "my moni an propati don kom". Im foma gel frend na Natalie Nunn wey akt for ''Bad Girls Clubs''. [[Katigori:Tori Abaut Pipu Laif]] [[en:Olamide Faison]] 1v4q67u1mr59fgvtggor4vus5akrygj Omah Lay 0 712 15123 11745 2022-08-18T23:49:03Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", c0aio9ad60lkgd6l2fhswykulw1awds 15124 15123 2022-08-18T23:51:46Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. 1eyelfz6jdlt43t3jlta7exuxbimr0o 15125 15124 2022-08-18T23:53:27Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies. 575ytf1au919ty7yfsq963beqgan8lx 15126 15125 2022-08-18T23:55:48Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== nsv90larwrllsefj8p9da46v51zmvw8 15127 15126 2022-08-18T23:58:24Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 4l4mbmdytuxnojeczui9qjg0a4d28mb 15128 15127 2022-08-19T00:01:10Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid Portharcourt. Na fom Ikwerre Lokal Govment tid574a5moxb9d97uwa3vo7qx3cp08p 15129 15128 2022-08-19T00:04:05Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid Portharcourt. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid Rivers State. E go Comprehensive High Skul insaid Rivers State. gssl4xwo97yunhw37xo7k3c88ohn4zp 15130 15129 2022-08-19T00:07:02Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. 4vq8tgorufvbfncou6ybhyzlp6edgt5 15131 15130 2022-08-19T00:15:00Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. h3jwfyg4c63kwm291as519ivzc0tqkb 15132 15131 2022-08-19T00:17:37Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. djmgx34hsv3ql4x30lmrzn2fq2tz0pu 15133 15132 2022-08-19T00:18:54Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== gc95uv3zlnep76103u4mk2j6o8gk3n1 15134 15133 2022-08-19T00:21:35Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup gzatdrftzp3y71ywd2w2gfrk83mgo8q 15135 15134 2022-08-19T00:23:44Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs song. f09q3z4dy2ilystefavdm3j9z2ken6q 15136 15135 2022-08-19T00:30:08Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" tlo5u3c4gl4z8xxiztbqpqyy6c2zqhp 15137 15136 2022-08-19T00:32:05Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. r10hnqlivew6g1ue40p17kzugxrhcm9 15138 15137 2022-08-19T00:36:25Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, 40u5ndti86senmcue39sh2tbjq09bbs 15139 15138 2022-08-19T00:40:30Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon res fo seven month. Wen e dey res rqh8fwf6j63fnrgfahr2xuxrf68df2e 15140 15139 2022-08-19T00:43:30Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon res fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na rcpnn1rmm37d2ltif7mj71febmjyf89 15141 15140 2022-08-19T00:46:49Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon res fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. 1mhqzjwene1r7phe0ghkemlizhqus0e 15142 15141 2022-08-19T00:51:55Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon res fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. qrepucxq6rb3hjf1m0zzuxk8jkbwjkd 15155 15142 2022-08-19T02:47:38Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon res fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad .Influence' jtn3jkb6sgjok3lgkwle7y49ixwgl6f 15156 15155 2022-08-19T02:52:15Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey plenti pipul lcaw5stn746owbc7qdvfyol5h1qqnpi 15157 15156 2022-08-19T02:55:58Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music Chart. eu2zrha0enmci8z2y3by51t98rrohab 15158 15157 2022-08-19T02:57:39Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. 9woim62fy39bnsy2wr77k0ywl8aq6m8 15159 15158 2022-08-19T03:00:43Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. s6dy2wpi3a6n7ee6p92131oznk5t2md 15160 15159 2022-08-19T03:02:52Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. 1u59u5i309r33swd6mp4fkpog4jqxle 15161 15160 2022-08-19T03:04:56Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. j2tf5du7idqvnd8sehbhcjuuhu5d6bf 15162 15161 2022-08-19T03:07:05Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP jbcbbxrs8xj402sw0eh5431g3iev1gl 15163 15162 2022-08-19T03:09:14Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà. 54hk4ur4bq5l8t7urw1riql5prksf2d 15164 15163 2022-08-19T03:11:18Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. t2zauxpla5rjbrdindmvph8brzhodgi 15165 15164 2022-08-19T03:13:14Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fxautfe0i7loqg7bk5aldtya4mfzixf 15166 15165 2022-08-19T03:14:37Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wet 8nztf91ids7wl430srtzv0z6tkv1oym 15167 15166 2022-08-19T03:15:41Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau E Tak Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Im Karier== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. huu0tllep76ssmlbihus1av1lwa9n6a 15170 15167 2022-08-19T04:17:54Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. p4tz9t8qnp5tezmlwzkry97qh5a7sbw 15171 15170 2022-08-19T04:18:13Z Samatics 10 /* Hau e tek stat life */ wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (bon 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na Naijà singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. ep2cznfgsrecg0ijv1xxus2tvrag188 15172 15171 2022-08-19T04:19:17Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. 323vxd1gcfsot0xxzr3prbbk1axd7l9 15173 15172 2022-08-19T04:39:12Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, hoeif3wnel98nqzpy4yscj6jzpoej4q 15174 15173 2022-08-19T04:41:35Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, "What Have We Done" 9tfiscocnkvsknq3936m0g41xtzjo99 15175 15174 2022-08-19T04:44:02Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, ''What Have We Done''. All di five qu0wncpeshx4720n8j572yhbf9zbo2z 15176 15175 2022-08-19T04:46:11Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, ''What Have We Done''. All di five trak EP riich di top 12 35dijmsvyztk1b043ptkxpvqrlyhwbu 15178 15176 2022-08-19T04:48:01Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, ''What Have We Done''. All di five trak EP riich di top 12 fo di Apple Musik Chart fo Naijà. 5bvlfhow67ltcs5l9jfojw75kezpd4t 15179 15178 2022-08-19T04:49:24Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, ''What Have We Done''. All di five trak EP riich di top 12 fo di Apple Musik Chart fo Naijà, wit "Godly" wey dey nomba one. mzenpjica67jldnnh2m46644f57j1au 15181 15179 2022-08-19T04:52:20Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek do im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, ''What Have We Done''. All di five trak EP riich di top 12 fo di Apple Musik Chart fo Naijà, wit "Godly" wey dey nomba one. Fo 3 July 2020, na Lay bi di first singa nkenqauiwe7kidix8l8h7y55enkinng 15201 15181 2022-08-19T07:33:47Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How E Tek Stat Life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How E Tek Du im Wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, ''What Have We Done''. All di five trak EP riich di top 12 fo di Apple Musik Chart fo Naijà, wit "Godly" wey dey nomba one. Fo 3 July 2020, na Lay bi di first singa wey Apple kol to dey hep dem diskova niu singa fo Afrika. 0xesqa25bme87w70d2dcpvrcinpueoc 15202 15201 2022-08-19T07:41:27Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==How e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==How e tek du im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, ''What Have We Done''. All di five trak EP riich di top 12 fo di Apple Musik Chart fo Naijà, wit "Godly" wey dey nomba one. Fo 3 July 2020, na Lay bi di first singa wey Apple kol to dey hep dem diskova niu singa fo Afrika. 1bzxekgfywqhvgfkxfsale3zyvn44eb 15203 15202 2022-08-19T07:43:10Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Hau e tek du im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, ''What Have We Done''. All di five trak EP riich di top 12 fo di Apple Musik Chart fo Naijà, wit "Godly" wey dey nomba one. Fo 3 July 2020, na Lay bi di first singa wey Apple kol to dey hep dem diskova niu singa fo Afrika. h0qq53fauc6du2awam9fdv7yg9lo9c3 15216 15203 2022-08-19T11:36:18Z Misteld 26 /* Hau e tek du im wok */ wikitext text/x-wiki '''Stanley Omah Didia ''' (dem bon am for 19 May 1997), wey pipul sabi fo im wok as Omah Lay, na [[Naija]] singa, song writa an Produsa. Pipul sabi am wel fo im song "Bad Influence" wey e du fo year 2020. Meni pipul sabi am fo di song wey Masterkraft du wit am an Alpha P, di song na remix fo [[Justin Bieber]] 2021 "Peaches", anoda song wey som pipul sabi am wit na "Attention" wey dem rilis fo 2022. Na Omah Lay win di Next rated awod fo 2020 Headies Awods. ==Hau e tek stat life== Dem bon Stanley Omah Didia on 19 May 1997 fo insaid [[Port Harcourt]]. Na fom Ikwerre Lokal Govment insaid [[Rivers State]]. E go Comprehensive High Skul insaid [[Rivers State]], E kon leta go [[University of Port Harcourt]]. E kom fom famili wey lik musik, im granpapa dey pley musik instruments fo singa [[Celestine Chukwu]] bifor e die fo 1977. Na Lay's Papa dey pley di drums. ==Hau e tek du im wok== Lay stat im karier wit rap group, im nem na "Lil King" fo di grup. E kon leta dey writ song an dey produs musik. E rilis "Do not Disturb" in April 2019. E rilis "Hello Brother" afta one month wey e don rilis di first song. E du kontrat wit KeyQaad rekod Label insaid June 2019, bifor e kon rest fo seven month. Wen e dey res, e dey wok on im EP, Get Layd. E tel OkayAfrika sey, Na sins August[of 2019] e don dey wok. E tok sey e no dey too uze im fone, no dey du wetin e dey du bifor so dat im go fes di projects wey e dey du wel. E tok sey di first song wey e rekod fo di Layd project na 'Bad Influence'. Afta di rest, e rilis 'Bad Influence', wey dey insaid song wey pipul see pas fo Naijà Apple Music fo insaid 2020. Fo February 2020, Lay rilis "You", wey bi im first single. E rilis im five trak EP, Get Layd on 22 May 2020. Di EP dey Nomba 1 fo Naijà Apple Music Charts. Na all di five songs fo di EP dey fo top 15 fo Apple Music Chart fo Naijà an na ''You'' dey fo nomba one. Fo October, Lay dey fo Olamide's album Carpe Diem, fo di trak "Infinity", wey dey fo top on Apple Music Chart fo Naijà. On 20 November, Lay rilis im sekond five trak EP, ''What Have We Done''. All di five trak EP riich di top 12 fo di Apple Musik Chart fo Naijà, wit "Godly" wey dey nomba one. Fo 3 July 2020, na Lay bi di first singa wey Apple kol to dey hep dem diskova niu singa fo Afrika. [[Katigori:Tori Abaut Pipul Laif]] 2mtc3ogyl4tui3mykcnhy7r3k9pdli3 Remi Abiola 0 794 15151 12972 2022-08-19T01:30:05Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Remi Abiola''' (August 1953 - 28 July 2009) shi bi [[Naija]] fim aktress and wife of di Late [[Moshood Abiola]] , wey bi Naija business man and politician. Shi die of cancer for [[New York City]] for 28 July 2009. Shi bon two pikin wey their nem na : Abimbola Umardeen and Olajumoke Adetoun. ==How shi tek wok== Dem train Remi as aktress for di Fielding School for Dramatic Arts for England in di 1970s afta shi komot for di defunct [[Nigerian Airways]] as a flight attendant. Wen shi kom back Naija, shi du audition for rol and shi pla som part inside one TV series wey [[Bayo Awala]] and [[Tunde Oloyede]] dey organize for NTA Channel 10. anfq6n1gl1hxio3qjpg7u426efkxecp Samuel Ajayi Crowther 0 817 15147 13269 2022-08-19T01:25:52Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Samuel Ajayi Crowther''' na Naijá pesin wey sabi plenti langwej, na Pasto I'm bi an na im bi di fest Afrika man wey bi ''Anglican Bishop of West Africa''. Dem bon am for Oshogun, wey kom bi (Ado-Aweye of oyo Stet, Naijá). Ajayi na twelve years old wen slave pipu kari am and im family. Dis tin happun wen Yoruba pipu dey fight,for d owu war for (1822 - 1829) wey dem scatter im village (oshogun) Dem lata sell '''Ajayi Crowther''' to pipu we dey buy and sell slave for Portuguese,[3] wey dem put am on top boat for water wey dem call Atlantic,to go New world. Dem later free Ajayi from slavery for coastal port for d Royal Navy's west Africa squadron,wey dey Force d British ban against the Atlantic slave trade. D people wey dem free,go Sierra Leone,go stay. For Sierra Leone Ajayi begin dey call him name Samuel Crowther,he con start skool with English. he turn Christian and Sierra Leone country persin. He con turn big persin for Krio Ethnic Group. He con sabi read different languages,so dem pick am as minister for England, where he later collect doctorate degree from Oxford university. He prepare Yoruba grammar, con change d Anglican buk of prayer wey everibodi know to Yoruba,he don dey turn the English Bible to Yoruba and Even many languages.Crowther mari his skool student, Asano (i.e. Hassana; wey be Muslim bifor bifor), baptised Susan. She b di persin wey dem relise from a Portuguese slave ship as Dem talk am in Crowther's 1837 leta 2qvhn5o76lv1l05j9iy5mq19ffatrnh 15148 15147 2022-08-19T01:26:45Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Samuel Ajayi Crowther''' na [[Naija]] pesin wey sabi plenti langwej, na Pasto I'm bi an na im bi di fest Afrika man wey bi ''Anglican Bishop of West Africa''. Dem bon am for Oshogun, wey kom bi (Ado-Aweye of [[Oyo State]], [[Naija]]). Ajayi na twelve years old wen slave pipu kari am and im family. Dis tin happun wen Yoruba pipu dey fight,for d owu war for (1822 - 1829) wey dem scatter im village (oshogun) Dem lata sell '''Ajayi Crowther''' to pipu we dey buy and sell slave for Portuguese,[3] wey dem put am on top boat for water wey dem call Atlantic,to go New world. Dem later free Ajayi from slavery for coastal port for d Royal Navy's west Africa squadron,wey dey Force d British ban against the Atlantic slave trade. D people wey dem free,go Sierra Leone,go stay. For Sierra Leone Ajayi begin dey call him name Samuel Crowther,he con start skool with English. he turn Christian and Sierra Leone country persin. He con turn big persin for Krio Ethnic Group. He con sabi read different languages,so dem pick am as minister for England, where he later collect doctorate degree from Oxford university. He prepare Yoruba grammar, con change d Anglican buk of prayer wey everibodi know to Yoruba,he don dey turn the English Bible to Yoruba and Even many languages.Crowther mari his skool student, Asano (i.e. Hassana; wey be Muslim bifor bifor), baptised Susan. She b di persin wey dem relise from a Portuguese slave ship as Dem talk am in Crowther's 1837 leta 1cf7jqf9rhu6kt0l1wxmf62r1a30ndm Sikiru Adesina 0 834 15149 13619 2022-08-19T01:27:54Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Sikiru Adesina''' (1971 – February 8, 2016) wey dem stil no as Arakangudu, na [[Naija]] fim akto, direkto, an produsa bifor im dai. Di pat wey im dey akt pass for fim na herbalist, armed robba or occultist. For February 8, 2016, im die for im haus for Kaduna, Northern Naija. ==Fim-dem im don akt== *''Temi Ni, Tie Ko'' *''Agbede Ogun'' *''Idunnu Mi'' *''Ilu Gangan'' *''Ogbologbo'' *''Iya Oju Ogun'' *''Ere Agbere'' *''Agbede Ogun'' *''Agba Osugbo'' *''Aje Olokun'' *''Iya Oko Bournvita'' *''Igba Owuro'' *''Ayaba Oosa'' *''Ajana oro'' *''Fijabi'' *''Oju Odaran Re'' *''Basira Badia'' *':Ogunmola Bashorun Ibadan'' cmli0pk15vr69kod9jab9gj4w1eprs0 15150 15149 2022-08-19T01:28:13Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Sikiru Adesina''' (1971 – February 8, 2016) wey dem stil sabi as Arakangudu, na [[Naija]] fim akto, direkto, an produsa bifor im dai. Di pat wey im dey akt pass for fim na herbalist, armed robba or occultist. For February 8, 2016, im die for im haus for Kaduna, Northern Naija. ==Fim-dem im don akt== *''Temi Ni, Tie Ko'' *''Agbede Ogun'' *''Idunnu Mi'' *''Ilu Gangan'' *''Ogbologbo'' *''Iya Oju Ogun'' *''Ere Agbere'' *''Agbede Ogun'' *''Agba Osugbo'' *''Aje Olokun'' *''Iya Oko Bournvita'' *''Igba Owuro'' *''Ayaba Oosa'' *''Ajana oro'' *''Fijabi'' *''Oju Odaran Re'' *''Basira Badia'' *':Ogunmola Bashorun Ibadan'' afx1316pw1p4u14vh9ogzipvf0z4ekw Wasiu Ayinde 0 900 15190 14649 2022-08-19T06:28:33Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''K1 De Ultimate''' wey dem bon on March 3, 1957 as  '''Wasiu Omogbolahan Olasunkanmi Adewale Ayinde Marshal''' na [[Naija]] [[Fuji music|Fuji]] musician.Na him popularize  the  brand of fuji music(based on the work of di fuji creator [[Ayinde Barrister]]) wey people  know as Talazo fuji wey everibodi both old and young bin dey like. == Background == Di King of Fuji Music: Olasunkanmi Ayinde Marshal, K1 De Ultimate bin discover at di age of 8 say him get interest for music. Him papa and mama for dat time no too support dat kind thing but im continue to dey pursue his passion and by di time wey him reach 15 e don win plenty local musical competitions. im lata join [[Ayinde Barrister]]'s band, di Supreme Fuji Commanders from 1975 to 1978 after im don serve under [[Ayinde Barrister]] as instrument packer. im kukuma adopt di name of Ayinde into his nem after im don ask for permission and blessing of im master [[Ayinde Barrister]].  Wasiu Ayide release the first album wey him titled Iba wey get special track 'Abode Mecca' in 1980, and after dat one come realease  his most successful album Talazo '84 in 1984. He don win many titles and many many [[Music award|music awards.]] == Music career == K1 De Ultimate bin start his global tour between [[North America]] and [[Europe]] for 1986 and him perform for [[Hammersmith Town Hall]] in 1987. Na [[New York city]], United States wey him take follow dat one with him complete Talazo Band for September 28 1990, London Yuppie 1 & 2 Nights 1991/92, European Tour 1995, [[Berlin]] 1997, North America (USA & Canada '98), [[Canada 2000]], plus including USA Tour 2003. Since dat time,him don dey continue non-stop with annual tour. For 1995,him bekom di first Musician wey go ever sing Fuji Music for  [[WOMAD Festival]]. Na him too be di only Fuji musician wey go perform at [[Troxy]], [[WOMEX]]. == Chieftaincy titles and Awards == Badabarawu of Ogijo in 1985 Ekerin Amuludun of Ibadanland in 1986 Golden Mercury of Africa Title in 1986, Honoris Causa of Music at Saint John University Bakerfield California USA in 1989. Crown as King of Fuji, (Oluaye Fuji Music) at NTA ibadan in 1993. The Oluomo of Lagos by King Adeyinka Oyekan of Lagos in 1999 For  Monday, January 13, 2020, Alaafin of Oyo, Oba Lamidi Adeyemi carry chieftaincy title give Wasiu Ayinde as the first Mayegun of Yoruba Land. == Albums wey him don release == : Studio albums * 1980: Iba   (TGaine) * 1981: Esi Oro (TGaine) * 1982: Igbalaye (TGaine) * 1984: Talazo System (TGaine) * 1984: Talazo '84 (TGaine) * 1984: Ise L'Ogun Ise (TGaine) * 1984: Ijo olomo (TGaine) * 1985: Talazo Disco 85 (TGaine) * 1985: Alhaji Chief Wasiu Ayinde Barrister and His Talazo Fuji Commanders Organisation Oloriki Metta / Ki De Se [p] Vinyl LP Leader Record / LRC (LP) 05 (TGaine) * 1985: Elo-Sora (TGaine) * 1985: Pomposity (TGaine) * 1986: Ori   (TGaine) * 1986: Tiwa Dayo  (TGaine) * 1986: Erin Goke - Lecture (TGaine) * 1986: Baby Je Kajo (TGaine) * 1987: Talazo In London (TGaine) * 1987: Aiyé (TGaine) * 1987: Adieu Awolowo (TGaine) * 1988: Sun - Splash (TGaine) * 1988: Fuji Headline (TGaine) * 1988: My Dear Mother (TGaine) * 1989: Fuji Rapping–– (TGaine) * 1989: Achievement (TGaines) * 1990: Jo Fun Mi (Dance For Me) (TGaine) * 1991: American Tips * 1991: Fuji Collections (TGaine) * 1993: The Ultimate (TGaine) * 1995: Consolidation (TGaine) * 1995: Reflection (TGaine) * 1995: Talazo Fuji Party Music Compact Disk (TGaine) * 1996: Legacy (TGaine) * 1996: Faze 2 Global Tour '96 (TGaine) * 1997: History (Edited By TGaine) * 1997: Berlin Compact Disk (TGaine) * 1999: Fuji Fusion (Okofaji Carnival) (TGaine) * 2000: New Era (TGaine) * 2000: Faze 3 (TGaine) * 2001: Message (TGaine) * 2001: Statement (TGaine) * 2001: New Lagos (TGaine) * 2002: Gourd  (TGaine) * 2003: Big Deal (TGaine) * 2006: Flavour (TGaine) * 2011: Tribute To My Mentor (TGaine) * 2012: Instinct (TGaine) * 2012: Fuji Time (TGaine) * 2017: 22 Dec Fuji Ep Let Music Flow (TGaine) * 2020 Fuji The Sound Fuji Hip ( Olawale tgaine) Hit Live Play (Listed By Olawale TGaine) * 1984: Talazo System * 1984: Omo Akorede * 1986: Golden Mercury * 1989: Siliky * 1990: American Tour Live * 1991: Yuppie Night 1 n 2 * 1994: Consolidation live Ade Bendel * 1995: Sabaka Night * 1995: Oju Opon * 1995: Fadaka Club * 1995: London Hamburg Amsterdam Berlin 95 * 1997: London Hamburg Amsterdam Berlin Paris 97 * 1998: United Kingdom Live * 1998: New York Chicago Atlanta Houston & Canada Tour Toronto Montreal live 1998 * 1999: New Era Live United Kingdom * 1999: Afinni * 2000: Canada live * 2007: United Kingdom Ireland Tour Live * 2007: The Truth Live And Many More Hit Live Eko for show usa 1990 == Concert == * 1995 Womad Concert * 1997 Benson & Hedges * 1999 Benson & Hedges Loud in Lagos * 2020 Fuji the Sound ep haf2la7ww11turqew3t3ed1iy917dl6 Yemi Alade 0 913 15107 14851 2022-08-18T15:32:43Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Yemi Eberechi Alade''' (dem bon am for 13 March 1989), na Naijà singa, artress, an persin wey dey fait for pipu.Na she win di ''Peak Talent Show'' wey dey do for 2009 na afta she win dey cal am for ''Effizy Music Group'' mak she kon sign. Pipu sabi di song wey she do wey bi ''Johnny'' for 2014.Na sins dat time pipu don sabi am wel Wel for music dey stil no am as big singa for ''Africa''. Wen shi do ''King of Queen'' an ''Mama Africa'': album di two album sel wel wel, na dat one mak am go Oyibo kontri. Alade drop ''King of Queen'' wey bi ha album for 2 october 2014, inside dat album na em shi sing song wey bi ''Johnny'' wey mak pipu sabi am wel wel an anoda one wey bi ''Kissing'', ''Tangerine'' an ''Taking Over Me'' wey shi sing wit anoda singa ''Phyno''. Dat her album dey among album wey dem put do awod as ''Album of the year for 2015 Nigerian Entertainment Awards'' an for di ''2015 Headies Awards'' on 25 March 2016.Alade drop di nomba 2 Album wey bi "Mama Africa'' wey get songs lik ''Na Gode", " TumBum" an "Ferrari". "Mama Africa" win awod as album wey get beta gbedu pass for 2016 "Independent Music Awards". Na she win for di ''MTV African Music Awards'' as di woman singa wey sing pas for di year 2015 an 2016 togeda an stil cal her nem as singa wet sing Pas for 2015,na dat one mak am first woman singa wet win d ''MAMAs'' as woman singa wey sing Pas an stil cal her nem for singa wey sing Pas for di year.Fo 2015,Alade bi di first woman fo Africa wey her name dey for awod of ''MTV Europe Music Awards(EMA's)'' an dey stil cal her nam for ''BET Awards for Best International Act:Africa'' for 2015 an 2016.Pipu salut Yemi for di way she dey Kari bodi wen she parfom for sho,dem stil respet am on top di way shedey wear klot even pipu respet am as she dey do for her music video.She win awod for ''The Headies Award for Best Performer'' two times, for 2018 an 2019.Na Wen dey first stat dat kain awod na she first win am.Na Alade bi di nomba 2 person wey dey sing dat kain her song ''Afrobeat'' for Nigeria wey still bi woman wey pipu see her video for''Youtube'' 100 million times afta her na Davido.Na she get di rekod for woman wey dey sing wey pipu see her vieo Pas for ''YouTube'' for one day wey bi 100 million persin. Alade yuz English,Igbo, Pidgin,Yoruba,French , Swahili an Portuguese dey sing.Pipu sabi am wel Wel for Africa kontri as ''Mama Africa'' bikos of di way she dey use difiren langwej dey sing an di way she dey take yuz difiren Africa klot dey yuz sing for musik video.Alade papa na bifo bifo '''Commisioner of police'' an na yoruba persin em bi, Alade mama na Igbo woman she bi. For June 9 2020, Alade nam dey for di pipu wey go join bodi as ogbonge singa for di wod wey go sing for ''The Global Goal: Unite for our Future'' wey di ''Global Citizen'' dem arenj mak dem tak tok di bad wok wet ''Covid 19'' don do pipu for Africa an for di wod. For June 27 2020, Yemi Alade sing for Global Goal: Unite for our Future wit som oda ogbonge singa lik ''Mulic Cyrus'',''Shakira'', J Balvin'', ''Jeniffer Hudson'', Coldplay'', ''Usher',''Justin Bieber'', ''Quavo'', ''Christine'', ==How shi tek stat life== Alade stat wit papa an mama wey kom from difren plaz. Em papa James Alade na commissioner of police for ''Ondo State'', ''Nigeria'', em mama na Helen Uzoma na from Abia State'', Nigeria'' . Yemi tok say she len from em papa an mama koture wey bi Yoruba an Igbo. Alade go Victory Grammar School, Ikeja an ''University Of Lagos''to go len buk, (di two skul dey Lagos) wen she dey len buk for University Of Lagos, Alade go tri em talet for one sho wey bi Peak Talent Show wey kon bi say na she win am,na from dat time pipu dey sabi am for Television. Na afta dat one she kon go do kontrat wit 'Efizzy Music Group''. cymlqe3z7kb325esuooxfpjvgntykkd 15108 15107 2022-08-18T15:33:04Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Yemi Eberechi Alade''' (dem bon am for 13 March 1989), na [[Naija]] singa, artress, an persin wey dey fait for pipu.Na she win di ''Peak Talent Show'' wey dey do for 2009 na afta she win dey cal am for ''Effizy Music Group'' mak she kon sign. Pipu sabi di song wey she do wey bi ''Johnny'' for 2014.Na sins dat time pipu don sabi am wel Wel for music dey stil no am as big singa for ''Africa''. Wen shi do ''King of Queen'' an ''Mama Africa'': album di two album sel wel wel, na dat one mak am go Oyibo kontri. Alade drop ''King of Queen'' wey bi ha album for 2 october 2014, inside dat album na em shi sing song wey bi ''Johnny'' wey mak pipu sabi am wel wel an anoda one wey bi ''Kissing'', ''Tangerine'' an ''Taking Over Me'' wey shi sing wit anoda singa ''Phyno''. Dat her album dey among album wey dem put do awod as ''Album of the year for 2015 Nigerian Entertainment Awards'' an for di ''2015 Headies Awards'' on 25 March 2016.Alade drop di nomba 2 Album wey bi "Mama Africa'' wey get songs lik ''Na Gode", " TumBum" an "Ferrari". "Mama Africa" win awod as album wey get beta gbedu pass for 2016 "Independent Music Awards". Na she win for di ''MTV African Music Awards'' as di woman singa wey sing pas for di year 2015 an 2016 togeda an stil cal her nem as singa wet sing Pas for 2015,na dat one mak am first woman singa wet win d ''MAMAs'' as woman singa wey sing Pas an stil cal her nem for singa wey sing Pas for di year.Fo 2015,Alade bi di first woman fo Africa wey her name dey for awod of ''MTV Europe Music Awards(EMA's)'' an dey stil cal her nam for ''BET Awards for Best International Act:Africa'' for 2015 an 2016.Pipu salut Yemi for di way she dey Kari bodi wen she parfom for sho,dem stil respet am on top di way shedey wear klot even pipu respet am as she dey do for her music video.She win awod for ''The Headies Award for Best Performer'' two times, for 2018 an 2019.Na Wen dey first stat dat kain awod na she first win am.Na Alade bi di nomba 2 person wey dey sing dat kain her song ''Afrobeat'' for Nigeria wey still bi woman wey pipu see her video for''Youtube'' 100 million times afta her na Davido.Na she get di rekod for woman wey dey sing wey pipu see her vieo Pas for ''YouTube'' for one day wey bi 100 million persin. Alade yuz English,Igbo, Pidgin,Yoruba,French , Swahili an Portuguese dey sing.Pipu sabi am wel Wel for Africa kontri as ''Mama Africa'' bikos of di way she dey use difiren langwej dey sing an di way she dey take yuz difiren Africa klot dey yuz sing for musik video.Alade papa na bifo bifo '''Commisioner of police'' an na yoruba persin em bi, Alade mama na Igbo woman she bi. For June 9 2020, Alade nam dey for di pipu wey go join bodi as ogbonge singa for di wod wey go sing for ''The Global Goal: Unite for our Future'' wey di ''Global Citizen'' dem arenj mak dem tak tok di bad wok wet ''Covid 19'' don do pipu for Africa an for di wod. For June 27 2020, Yemi Alade sing for Global Goal: Unite for our Future wit som oda ogbonge singa lik ''Mulic Cyrus'',''Shakira'', J Balvin'', ''Jeniffer Hudson'', Coldplay'', ''Usher',''Justin Bieber'', ''Quavo'', ''Christine'', ==How shi tek stat life== Alade stat wit papa an mama wey kom from difren plaz. Em papa James Alade na commissioner of police for ''Ondo State'', ''Nigeria'', em mama na Helen Uzoma na from Abia State'', Nigeria'' . Yemi tok say she len from em papa an mama koture wey bi Yoruba an Igbo. Alade go Victory Grammar School, Ikeja an ''University Of Lagos''to go len buk, (di two skul dey Lagos) wen she dey len buk for University Of Lagos, Alade go tri em talet for one sho wey bi Peak Talent Show wey kon bi say na she win am,na from dat time pipu dey sabi am for Television. Na afta dat one she kon go do kontrat wit 'Efizzy Music Group''. 0btd2qixzcnrzsdy0bmxkseesve79a7 Uzor Osimkpa 0 930 15206 15055 2022-08-19T09:46:18Z 102.89.45.55 wikitext text/x-wiki Uzoma Okwuchi osimkpa na Nigerian aktress wey pipu sabi as uzor osimkpa.Shi win di 5th posishon for di 2012 Gulder Ultimate search season9. ==Tori Abaut Ha Life== Shi skul for Abia state University Nigeria na dia shi stodi Economics Educashon wey bi sey shi kolect ha bachelor's degree. ==How Shi Tek Stat Wok== Uzor aktin karia stat for 2004 wen shi features for di movie shallow waters for 2005 shi features for di BBC World service Trust test series wey dey. Di TV series Do Good an Hustle na mek pipu sabi ha mor. Shi don stil feature for fim dem an TV series wey include Tinsel, Di Maze, Flatemate, Edge of paradise, Doctors Quarters amongst odas. Uzor osimkpa contest for di 2012 Gulder Ultimate search wey bi sey shi kom out di 5th posishon ivun though sey dem rimuv ha from di game bikos shi break di rule, how e happun? Shi go rimuv di shameful stump from ha leg wey stay as punishment for sey shi kom last for di final challenge taitu wave your flag. ==Fim Wey Shi Du== {| class="wikitable sortable" |+ Caption text |- ! Year !! Title !! Role !! Genre !!Selected cast !! Ref |- | 2020 || Omambala || Azuka || Thriller ||Sola SoboWale Jim Luke Nancy lsime Angela Nwosu ||[6] |- | 2020 || No more secretes || || Drama|| lfeanyi kalu Anthony monjaro kyle Remi || [7] |- | 2019 || love is war || linda || ||shaffy Bello yemi Blaq femi Branch Omoni oboli hide kosoko Richard move Damijo|| Example |- | 2019 || My Neighbour || caire|| Drama ||Tona Adelana Teco Benson Mofe Duncan Kevin Bosco || [9] |- | 2018 || Just before I Do || || Drama ||shaffy Bello Judith Hafiz Oyetoro kunle popoola || [10] |- | 2017 || Dance to My Beat || chacha || Romance Comedy || Toyin Abraham Lilian Afegbai kehinde Bankole Joseph Benjamin || Example |- | 2014 || Oblivious || Sarah || Short drama || Diyemi Okanlanwo kiki Omeli || [11] |- | 2014 || Love,Lies & Alibi || || Drama ||Omowunmi Dada Felix lmhokodion || [12] |} ==TV series== {| class="wikitable sortable" |+ Caption text |- ! Year !! Title !! Role !! Genre !!selected cast !! Ref |- | 2017 || Fifty || Sade || Drama romance ||Dakore Akande lretiola Doyle Rimini Egbuson Linda Osiofo || Example |- | 2015 || Desperate House Girls || Ade ||Comedy Romance || Bimbo Ademoye Ini Edo Uzor Arukwe Blinda Effah Ufuoma McDermott || |- | 2008 || Tinsel || || Drama ||Stan Nze Osas lghodaro kalu lkeagwu || |} bk3mjf4l75t4hq18zidhoh8j0vlh42s 15209 15206 2022-08-19T09:57:34Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Uzoma Okwuchi Osimkpa''' na [[Naija]] aktress wey pipu sabi as Uzor Osimkpa. Shi win di 5th posishon for di 2012 Gulder Ultimate Search season9. ==Tori abaut im life== Shi skul for Abia state University Nigeria na dia shi stodi Economics Educashon wey bi sey shi kolect ha bachelor's degree. ==How shi tek stat wok== Uzor aktin karia stat for 2004 wen shi features for di movie shallow waters for 2005 shi features for di BBC World service Trust test series wey dey. Di TV series Do Good an Hustle na mek pipu sabi ha mor. Shi don stil feature for fim dem an TV series wey include Tinsel, Di Maze, Flatemate, Edge of paradise, Doctors Quarters amongst odas. Uzor osimkpa contest for di 2012 Gulder Ultimate search wey bi sey shi kom out di 5th posishon ivun though sey dem rimuv ha from di game bikos shi break di rule, how e happun? Shi go rimuv di shameful stump from ha leg wey stay as punishment for sey shi kom last for di final challenge taitu wave your flag. ==Fim Wey Shi Du== {| class="wikitable sortable" |+ Caption text |- ! Year !! Title !! Role !! Genre !!Selected cast !! Ref |- | 2020 || Omambala || Azuka || Thriller ||Sola SoboWale Jim Luke Nancy lsime Angela Nwosu ||[6] |- | 2020 || No more secretes || || Drama|| lfeanyi kalu Anthony monjaro kyle Remi || [7] |- | 2019 || love is war || linda || ||shaffy Bello yemi Blaq femi Branch Omoni oboli hide kosoko Richard move Damijo|| Example |- | 2019 || My Neighbour || caire|| Drama ||Tona Adelana Teco Benson Mofe Duncan Kevin Bosco || [9] |- | 2018 || Just before I Do || || Drama ||shaffy Bello Judith Hafiz Oyetoro kunle popoola || [10] |- | 2017 || Dance to My Beat || chacha || Romance Comedy || Toyin Abraham Lilian Afegbai kehinde Bankole Joseph Benjamin || Example |- | 2014 || Oblivious || Sarah || Short drama || Diyemi Okanlanwo kiki Omeli || [11] |- | 2014 || Love,Lies & Alibi || || Drama ||Omowunmi Dada Felix lmhokodion || [12] |} ==TV series== {| class="wikitable sortable" |+ Caption text |- ! Year !! Title !! Role !! Genre !!selected cast !! Ref |- | 2017 || Fifty || Sade || Drama romance ||Dakore Akande lretiola Doyle Rimini Egbuson Linda Osiofo || Example |- | 2015 || Desperate House Girls || Ade ||Comedy Romance || Bimbo Ademoye Ini Edo Uzor Arukwe Blinda Effah Ufuoma McDermott || |- | 2008 || Tinsel || || Drama ||Stan Nze Osas lghodaro kalu lkeagwu || |} 54oblul8j91cn4y9cfw9llwizbcoq40 Yuza:Meno25 2 934 15097 2022-08-18T12:59:40Z Meno25 124 Creating wikitext text/x-wiki * You can contact me using [[:en:User:Meno25|my English Wikipedia user page]]. dkcm1o6xzt064h826be7vtnj9rp8l6j Yuza tok abaut am:Meno25 3 935 15098 2022-08-18T13:00:06Z Meno25 124 talk wikitext text/x-wiki Please leave messages at [[en:User talk:Meno25]]. 3q2l91ok1d3l9wavvtmiq6ao6h5326r Yuza:MenoBot 2 936 15099 2022-08-18T13:13:35Z MenoBot 143 Creating wikitext text/x-wiki This is an interwiki bot operated by [[User:Meno25|Meno25]]. [[ace:Ureuëng Nguy:MenoBot]] [[kbd:ЦӀыхухэт:MenoBot]] [[af:Gebruiker:MenoBot]] [[ak:User:MenoBot]] [[als:Benutzer:MenoBot]] [[am:አባል:MenoBot]] [[ang:User:MenoBot]] [[ab:Алахәыла:MenoBot]] [[ar:مستخدم:MenoBot]] [[an:Usuario:MenoBot]] [[arc:ܡܦܠܚܢܐ:MenoBot]] [[roa-rup:User:MenoBot]] [[frp:Utilisator:MenoBot]] [[as:সদস্য:MenoBot]] [[ast:Usuariu:MenoBot]] [[gn:Puruhára:MenoBot]] [[av:Участник:MenoBot]] [[ay:Usuario:MenoBot]] [[az:İstifadəçi:MenoBot]] [[bm:Utilisateur:MenoBot]] [[bn:ব্যবহারকারী:MenoBot]] [[bjn:Pamakai:MenoBot]] [[zh-min-nan:User:MenoBot]] [[map-bms:Panganggo:MenoBot]] [[ba:Ҡатнашыусы:MenoBot]] [[be:Удзельнік:MenoBot]] [[be-x-old:Удзельнік:MenoBot]] [[bh:प्रयोगकर्ता:MenoBot]] [[bcl:Paragamit:MenoBot]] [[bi:User:MenoBot]] [[bg:Потребител:MenoBot]] [[bar:Nutza:MenoBot]] [[bo:User:MenoBot]] [[bs:Korisnik:MenoBot]] [[br:Implijer:MenoBot]] [[bxr:Участник:MenoBot]] [[ca:Usuari:MenoBot]] [[cv:Хутшăнакан:MenoBot]] [[ceb:Gumagamit:MenoBot]] [[cs:Wikipedista:MenoBot]] [[ch:Muna'sesetbi:MenoBot]] [[cbk-zam:Usuario:MenoBot]] [[ny:User:MenoBot]] [[sn:User:MenoBot]] [[tum:User:MenoBot]] [[co:User:MenoBot]] [[cy:Defnyddiwr:MenoBot]] [[da:Bruger:MenoBot]] [[pdc:Yuuser:MenoBot]] [[de:Benutzer:MenoBot]] [[dv:މެމްބަރު:MenoBot]] [[nv:Choyoołʼįįhí:MenoBot]] [[dsb:Wužywaŕ:MenoBot]] [[dz:User:MenoBot]] [[et:Kasutaja:MenoBot]] [[el:Χρήστης:MenoBot]] [[eml:Utente:MenoBot]] [[en:User:MenoBot]] [[myv:Теиця:MenoBot]] [[es:Usuario:MenoBot]] [[eo:Uzanto:MenoBot]] [[ext:User:MenoBot]] [[eu:Lankide:MenoBot]] [[ee:User:MenoBot]] [[fa:کاربر:MenoBot]] [[hif:sadasya:MenoBot]] [[fo:Brúkari:MenoBot]] [[fr:Utilisateur:MenoBot]] [[fy:Meidogger:MenoBot]] [[ff:Utilisateur:MenoBot]] [[fur:Utent:MenoBot]] [[ga:Úsáideoir:MenoBot]] [[gv:Ymmydeyr:MenoBot]] [[gag:Kullanıcı:MenoBot]] [[gd:Cleachdaiche:MenoBot]] [[gl:Usuario:MenoBot]] [[gan:用戶:MenoBot]] [[ki:User:MenoBot]] [[glk:کاربر:MenoBot]] [[gu:સભ્ય:MenoBot]] [[got:𐌽𐌹𐌿𐍄𐌰𐌽𐌳𐍃:MenoBot]] [[hak:User:MenoBot]] [[xal:Демнч:MenoBot]] [[ko:사용자:MenoBot]] [[ha:User:MenoBot]] [[haw:Mea hoʻohana:MenoBot]] [[hy:Մասնակից:MenoBot]] [[hi:सदस्य:MenoBot]] [[hsb:Wužiwar:MenoBot]] [[hr:Suradnik:MenoBot]] [[io:Uzanto:MenoBot]] [[ig:Ọbanife:MenoBot]] [[ilo:Agar-aramat:MenoBot]] [[bpy:আতাকুরা:MenoBot]] [[id:Pengguna:MenoBot]] [[ia:Usator:MenoBot]] [[ie:Usator:MenoBot]] [[iu:User:MenoBot]] [[ik:User:MenoBot]] [[os:Архайæг:MenoBot]] [[xh:User:MenoBot]] [[zu:User:MenoBot]] [[is:Notandi:MenoBot]] [[it:Utente:MenoBot]] [[he:משתמש:MenoBot]] [[jv:Panganggo:MenoBot]] [[kl:Atuisoq:MenoBot]] [[kn:ಸದಸ್ಯ:MenoBot]] [[pam:User:MenoBot]] [[krc:Къошулуучу:MenoBot]] [[ka:მომხმარებელი:MenoBot]] [[ks:رُکُن:MenoBot]] [[csb:Brëkòwnik:MenoBot]] [[kk:Қатысушы:MenoBot]] [[kw:Devnydhyer:MenoBot]] [[rw:User:MenoBot]] [[rn:User:MenoBot]] [[sw:Mtumiaji:MenoBot]] [[kv:Пырысь:MenoBot]] [[kg:User:MenoBot]] [[ht:Itilizatè:MenoBot]] [[ku:Bikarhêner:MenoBot]] [[ky:Колдонуучу:MenoBot]] [[mrj:Сирӹшӹ:MenoBot]] [[lad:Usador:MenoBot]] [[lbe:Гьуртту хьума:MenoBot]] [[lez:Участник:MenoBot]] [[lo:ຜູ້ໃຊ້:MenoBot]] [[ltg:Lītuotuojs:MenoBot]] [[la:Usor:MenoBot]] [[lv:Lietotājs:MenoBot]] [[lb:Benotzer:MenoBot]] [[lt:Naudotojas:MenoBot]] [[lij:Utente:MenoBot]] [[li:Gebroeker:MenoBot]] [[ln:Utilisateur:MenoBot]] [[jbo:User:MenoBot]] [[lg:User:MenoBot]] [[lmo:Druvadur:MenoBot]] [[hu:Szerkesztő:MenoBot]] [[mk:Корисник:MenoBot]] [[mg:Mpikambana:MenoBot]] [[ml:ഉപയോക്താവ്:MenoBot]] [[mt:Utent:MenoBot]] [[mi:User:MenoBot]] [[mr:सदस्य:MenoBot]] [[xmf:მომხმარებელი:MenoBot]] [[arz:مستخدم:MenoBot]] [[mzn:کارور:MenoBot]] [[ms:Pengguna:MenoBot]] [[min:Pengguna:MenoBot]] [[cdo:User:MenoBot]] [[mwl:Outelizador:MenoBot]] [[mdf:Тиись:MenoBot]] [[mn:Хэрэглэгч:MenoBot]] [[my:User:MenoBot]] [[nah:Tlatequitiltilīlli:MenoBot]] [[na:User:MenoBot]] [[fj:User:MenoBot]] [[nl:Gebruiker:MenoBot]] [[nds-nl:Gebruker:MenoBot]] [[cr:User:MenoBot]] [[ne:प्रयोगकर्ता:MenoBot]] [[new:छ्येलेमि:MenoBot]] [[ja:利用者:MenoBot]] [[nap:Utente:MenoBot]] [[ce:Декъашхо:MenoBot]] [[frr:Benutzer:MenoBot]] [[pih:User:MenoBot]] [[no:Bruker:MenoBot]] [[nn:Brukar:MenoBot]] [[nrm:User:MenoBot]] [[nov:User:MenoBot]] [[oc:Utilizaire:MenoBot]] [[mhr:Пайдаланыше:MenoBot]] [[or:ବ୍ୟବହାରକାରୀ:MenoBot]] [[om:User:MenoBot]] [[uz:Foydalanuvchi:MenoBot]] [[pa:ਵਰਤੌਂਕਾਰ:MenoBot]] [[pi:अवयव:MenoBot]] [[pfl:Benudzer:MenoBot]] [[pag:User:MenoBot]] [[pnb:User:MenoBot]] [[pap:User:MenoBot]] [[ps:کارن:MenoBot]] [[koi:Участник:MenoBot]] [[km:អ្នកប្រើប្រាស់:MenoBot]] [[pcd:Utilisateur:MenoBot]] [[pms:Utent:MenoBot]] [[tpi:Yusa:MenoBot]] [[nds:Bruker:MenoBot]] [[pl:Wikipedysta:MenoBot]] [[pnt:Χρήστες:MenoBot]] [[pt:Usuário(a):MenoBot]] [[kaa:Paydalanıwshı:MenoBot]] [[crh:Qullanıcı:MenoBot]] [[ty:Utilisateur:MenoBot]] [[ksh:Metmaacher:MenoBot]] [[ro:Utilizator:MenoBot]] [[rmy:Jeno:MenoBot]] [[rm:Utilisader:MenoBot]] [[qu:Ruraq:MenoBot]] [[rue:Хоснователь:MenoBot]] [[ru:Участник:MenoBot]] [[sah:Кыттааччы:MenoBot]] [[se:Geavaheaddji:MenoBot]] [[sm:User:MenoBot]] [[sa:योजकः:MenoBot]] [[sg:Utilisateur:MenoBot]] [[sc:Usuàriu:MenoBot]] [[sco:User:MenoBot]] [[stq:Benutser:MenoBot]] [[st:User:MenoBot]] [[nso:Mošomi:MenoBot]] [[tn:User:MenoBot]] [[sq:Përdoruesi:MenoBot]] [[scn:Utenti:MenoBot]] [[si:පරිශීලක:MenoBot]] [[simple:User:MenoBot]] [[sd:يوزر:MenoBot]] [[ss:User:MenoBot]] [[sk:Redaktor:MenoBot]] [[sl:Uporabnik:MenoBot]] [[cu:Польꙃєватєл҄ь:MenoBot]] [[szl:Używacz:MenoBot]] [[so:User:MenoBot]] [[ckb:بەکارھێنەر:MenoBot]] [[srn:Masyin:MenoBot]] [[sr:Корисник:MenoBot]] [[sh:Korisnik:MenoBot]] [[su:Pamaké:MenoBot]] [[fi:Käyttäjä:MenoBot]] [[tl:Tagagamit:MenoBot]] [[ta:பயனர்:MenoBot]] [[kab:Amseqdac:MenoBot]] [[roa-tara:User:MenoBot]] [[tt:Кулланучы:MenoBot]] [[te:వాడుకరి:MenoBot]] [[tet:Uza-na'in:MenoBot]] [[th:ผู้ใช้:MenoBot]] [[ti:User:MenoBot]] [[tg:Корбар:MenoBot]] [[to:User:MenoBot]] [[chr:User:MenoBot]] [[chy:User:MenoBot]] [[ve:User:MenoBot]] [[tr:Kullanıcı:MenoBot]] [[tk:Ulanyjy:MenoBot]] [[tw:User:MenoBot]] [[udm:Викиавтор:MenoBot]] [[bug:Pengguna:MenoBot]] [[uk:Користувач:MenoBot]] [[ur:صارف:MenoBot]] [[ug:ئىشلەتكۈچى:MenoBot]] [[za:用户:MenoBot]] [[vec:Utente:MenoBot]] [[vep:Kävutai:MenoBot]] [[vi:Thành viên:MenoBot]] [[vo:Geban:MenoBot]] [[fiu-vro:Pruukja:MenoBot]] [[wa:Uzeu:MenoBot]] [[zh-classical:User:MenoBot]] [[vls:Gebruker:MenoBot]] [[war:Gumaramit:MenoBot]] [[wo:Jëfandikukat:MenoBot]] [[wuu:用户:MenoBot]] [[ts:User:MenoBot]] [[yi:באַניצער:MenoBot]] [[yo:Oníṣe:MenoBot]] [[zh-yue:User:MenoBot]] [[diq:Karber:MenoBot]] [[zea:Gebruker:MenoBot]] [[bat-smg:Nauduotuos:MenoBot]] [[zh:User:MenoBot]] 3yvtkb4j8q5cirn01948cm4mfzramtn Yuza tok abaut am:MenoBot 3 937 15100 2022-08-18T13:14:02Z MenoBot 143 talk wikitext text/x-wiki Please leave comments in English at [[:en:User talk:Meno25]]. 5s08lno63fyjy199utyypwti04u4y28 Wikipedia:Komuniti domot 4 938 15101 2022-08-18T14:31:23Z Samatics 10 Created page with "== Request for adminship for [[Yuza:Samatics|]] and [[Yuza:Biowikician|]] == Helo evribodi, how una dey. I dey ask mek dis two yuza bi admin for dis niu Wikipedia. Tank you. --~~~~ ===[[Yuza:Samatics|]]=== ;(+)Support ;(-)against ;()neutral ===[[Yuza:Biowikician|]]=== ;(+)Support ;(-)against ;()Neutral" wikitext text/x-wiki == Request for adminship for [[Yuza:Samatics|Samatics]] and [[Yuza:Biowikician|Biowikician]] == Helo evribodi, how una dey. I dey ask mek dis two yuza bi admin for dis niu Wikipedia. Tank you. --[[Yuza:Samatics|Samatics]] ([[Yuza tok abaut am:Samatics|tok]]) 15:31, 18 August 2022 (WAT) ===[[Yuza:Samatics|Samatics]]=== ;(+)Support ;(-)against ;()neutral ===[[Yuza:Biowikician|Biowikician]]=== ;(+)Support ;(-)against ;()Neutral 7wxvikhoamu5eov7gzrvajb2v4u1hlm 15102 15101 2022-08-18T14:32:33Z Samatics 10 /* Request for adminship for Samatics and Biowikician */ wikitext text/x-wiki == Request for adminship for [[Yuza:Samatics|Samatics]] and [[Yuza:Biowikician|Biowikician]] == Helo evribodi, how una dey. I dey ask mek dis two yuza bi admin for dis niu Wikipedia. Dem wok wel wel for di Wikipedia wen e still dey incubator. Tank you. --[[Yuza:Samatics|Samatics]] ([[Yuza tok abaut am:Samatics|tok]]) 15:31, 18 August 2022 (WAT) ===[[Yuza:Samatics|Samatics]]=== ;(+)Support ;(-)against ;()neutral ===[[Yuza:Biowikician|Biowikician]]=== ;(+)Support ;(-)against ;()Neutral gqugldfzddvmjst1u92rn0zpe0856fk 15186 15102 2022-08-19T06:22:30Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki == Request for adminship for [[Yuza:Samatics|Samatics]] == Helo evribodi, how una dey. I dey ask mek I bi di admin for dis niu Wikipedia. I wok wel wel as admin for di Wikipedia wen e still dey incubator. Tank you. --[[Yuza:Samatics|Samatics]] ([[Yuza tok abaut am:Samatics|tok]]) 15:31, 18 August 2022 (WAT) ;(+)Support ;(-)against ;()neutral 4b84dmyyakm4nkiq56h6kqipsol597y 15204 15186 2022-08-19T09:00:08Z Misteld 26 /* Request for adminship for Samatics */ wikitext text/x-wiki == Request for adminship for [[Yuza:Samatics|Samatics]] == Helo evribodi, how una dey. I dey ask mek I bi di admin for dis niu Wikipedia. I wok wel wel as admin for di Wikipedia wen e still dey incubator. Tank you. --[[Yuza:Samatics|Samatics]] ([[Yuza tok abaut am:Samatics|tok]]) 15:31, 18 August 2022 (WAT) ;(+)Support #[[Yuza:Misteld|Misteld]] ([[Yuza tok abaut am:Misteld|tok]]) 10:00, 19 August 2022 (WAT) ;(-)against ;()neutral qm3nv9ckxy958nc77167gcifr58qj6y 15205 15204 2022-08-19T09:06:27Z Biowikician 24 /* Request for adminship for Samatics */ wikitext text/x-wiki == Request for adminship for [[Yuza:Samatics|Samatics]] == Helo evribodi, how una dey. I dey ask mek I bi di admin for dis niu Wikipedia. I wok wel wel as admin for di Wikipedia wen e still dey incubator. Tank you. --[[Yuza:Samatics|Samatics]] ([[Yuza tok abaut am:Samatics|tok]]) 15:31, 18 August 2022 (WAT) ;(+)Support #[[Yuza:Misteld|Misteld]] ([[Yuza tok abaut am:Misteld|tok]]) 10:00, 19 August 2022 (WAT) #[[Yuza:Biowikician|Biowikician]] ([[Yuza tok abaut am:Biowikician|tok]]) 10:06, 19 August 2022 (WAT) ;(-)against ;()neutral 7s1b2ngp0mxzqc8k9affhv3hr2831ku 15207 15205 2022-08-19T09:50:31Z Ydamilola 51 /* Request for adminship for Samatics */ wikitext text/x-wiki == Request for adminship for [[Yuza:Samatics|Samatics]] == Helo evribodi, how una dey. I dey ask mek I bi di admin for dis niu Wikipedia. I wok wel wel as admin for di Wikipedia wen e still dey incubator. Tank you. --[[Yuza:Samatics|Samatics]] ([[Yuza tok abaut am:Samatics|tok]]) 15:31, 18 August 2022 (WAT) ;(+)Support #[[Yuza:Misteld|Misteld]] ([[Yuza tok abaut am:Misteld|tok]]) 10:00, 19 August 2022 (WAT) #[[Yuza:Biowikician|Biowikician]] ([[Yuza tok abaut am:Biowikician|tok]]) 10:06, 19 August 2022 (WAT) #[[Yuza:Ydamilola|Ydamilola]] ([[Yuza tok abaut am:Ydamilola|tok]]) 10:50, 19 August 2022 (WAT) ;(-)against ;()neutral kzfkyg50o060siv2qmz6loinmptv2m7 15208 15207 2022-08-19T09:57:01Z Jonywikis 29 wikitext text/x-wiki == Request for adminship for [[Yuza:Samatics|Samatics]] == Helo evribodi, how una dey. I dey ask mek I bi di admin for dis niu Wikipedia. I wok wel wel as admin for di Wikipedia wen e still dey incubator. Tank you. --[[Yuza:Samatics|Samatics]] ([[Yuza tok abaut am:Samatics|tok]]) 15:31, 18 August 2022 (WAT) ;(+)Support #[[Yuza:Misteld|Misteld]] ([[Yuza tok abaut am:Misteld|tok]]) 10:00, 19 August 2022 (WAT) #[[Yuza:Biowikician|Biowikician]] ([[Yuza tok abaut am:Biowikician|tok]]) 10:06, 19 August 2022 (WAT) #[[Yuza:Ydamilola|Ydamilola]] ([[Yuza tok abaut am:Ydamilola|tok]]) 10:50, 19 August 2022 (WAT) #[[Yuza:Jonywikis|Jonywikis]] ([[Yuza tok abaut am:Jonywikis|tok]]) 10:56, 19 August 2022 (WAT) ;(-)against ;()neutral k5qowl2dy0qs8yixesuyh7zni18809p Genevieve Nnaji 0 939 15168 2022-08-19T03:43:34Z Jehson01 34 Created page with "'''Genevieve Nnaji'''(Dem bon ha fo 3 May 3 1979) na Nigerian aktres, produza, an direkto." wikitext text/x-wiki '''Genevieve Nnaji'''(Dem bon ha fo 3 May 3 1979) na Nigerian aktres, produza, an direkto. n7jp9fim5z9f7cxazuz7cijcte63bb5 15169 15168 2022-08-19T04:15:44Z Samatics 10 wikitext text/x-wiki '''Genevieve Nnaji''' (Dem bon ha fo 3 May 3 1979) na [[Naija]] aktres, produza, an direkto. a7r3zhki7y4xbwcsc98dxrgn2l65ws8 Funmi Martins 0 940 15210 2022-08-19T09:58:08Z Ydamilola 51 Created page with "'''Funmi Martins''' na aktres and a model for insaid Naija." wikitext text/x-wiki '''Funmi Martins''' na aktres and a model for insaid Naija. 4zgbphz7ta7rcp3wvrgjrv67dzb9diu 15211 15210 2022-08-19T10:05:12Z Ydamilola 51 wikitext text/x-wiki '''Funmi Martins''' na aktres and a model for inside Naija. Nah she bi mama of Mide Matins and dem sabi am wel well for her roles inside Eto Mi, Pelumi, Ija Omode and meni odas. h1jbf6o58x107i15gffjj7tri5j818a 15212 15211 2022-08-19T10:09:36Z Ydamilola 51 wikitext text/x-wiki '''Funmi Martins''' na aktres and a model for inside Naija. Nah she bi mama of Mide Matins and dem sabi am wel well for her roles inside Eto Mi, Pelumi, Ija Omode and meni odas. ==Hau im tek stat laif== Dem born Funmi Martins in 1963 for Ilesa, Osun Stet. h51njwet4ny9c71jyn1gwh28h8hupje 15213 15212 2022-08-19T10:11:16Z Ydamilola 51 /* Hau im tek stat laif */ wikitext text/x-wiki '''Funmi Martins''' na aktres and a model for inside Naija. Nah she bi mama of Mide Matins and dem sabi am wel well for her roles inside Eto Mi, Pelumi, Ija Omode and meni odas. ==Hau im tek stat laif== Dem born Funmi Martins in 1963 for Ilesa, Osun Stet. Nah for inside Lagos and Ibadan she spend her laif. 9r1kup2mv1d3o49wgmlps2wu8pcm55g 15214 15213 2022-08-19T10:13:22Z Ydamilola 51 /* Hau im tek stat laif */ wikitext text/x-wiki '''Funmi Martins''' na aktres and a model for inside Naija. Nah she bi mama of Mide Matins and dem sabi am wel well for her roles inside Eto Mi, Pelumi, Ija Omode and meni odas. ==Hau im tek stat laif== Dem born Funmi Martins in 1963 for Ilesa, Osun Stet. Nah for inside Lagos and Ibadan she spend her laif. ==Im wok== Funmi Martins started to de wok as a model. 2bsblfknv59ltfb80wawhjuyal4vzat 15215 15214 2022-08-19T11:34:47Z Misteld 26 /* Im wok */ wikitext text/x-wiki '''Funmi Martins''' na aktres and a model for inside Naija. Nah she bi mama of Mide Matins and dem sabi am wel well for her roles inside Eto Mi, Pelumi, Ija Omode and meni odas. ==Hau im tek stat laif== Dem born Funmi Martins in 1963 for Ilesa, Osun Stet. Nah for inside Lagos and Ibadan she spend her laif. ==Im wok== Funmi Martins started to de wok as a model. [[Katigori:Tori Abaut Pipul Laif]] ndp7ryiurhns6fbnnpjrovew2n378pv