විකිපීඩියා siwiki https://si.wikipedia.org/wiki/%E0%B6%B8%E0%B7%94%E0%B6%BD%E0%B7%8A_%E0%B6%B4%E0%B7%92%E0%B6%A7%E0%B7%94%E0%B7%80 MediaWiki 1.47.0-wmf.10 first-letter මාධ්‍යය විශේෂ සාකච්ඡාව පරිශීලක පරිශීලක සාකච්ඡාව විකිපීඩියා විකිපීඩියා සාකච්ඡාව ගොනුව ගොනුව සාකච්ඡාව මාධ්‍යවිකි මාධ්‍යවිකි සාකච්ඡාව සැකිල්ල සැකිලි සාකච්ඡාව උදවු උදවු සාකච්ඡාව ප්‍රවර්ගය ප්‍රවර්ග සාකච්ඡාව ද්වාරය ද්වාරය සාකච්ඡාව MOS MOS talk TimedText TimedText talk Module Module talk Event Event talk කෘෂිකර්මය 0 2585 795636 779214 2026-07-11T04:59:03Z WrdSrchSi 55524 Fixed (spelling, grammar) 795636 wikitext text/x-wiki [[File:Tomb of Nakht (2).jpg|thumb|300px|right|]] [[ගොනුව:Rice Field.jpg|thumb|300px|Cultivation of Rice]] {{Agriculture}} '''කෘෂිකර්මය''' (අමිශ්‍ර {{si|ගොවිකම}}) යනු [[ගොවිතැන]] හෝ [[වැවිලි]] මගින් [[ආහාර]] නිපදවීමයි. දේශීය වශයෙන් ආහාර නිෂ්පාදනය ඉන්දු නිම්නයේ විශාල ලෙස පැවති බව වර්ෂ 1980 හි පසුභාගයේ දී කරන ලද සමහර අධ්‍යනයක් මගින් පෙන්වා දෙයි. මර්ගාර් (පැයරට්රය) හි ජනයා පරිසරයට හුරු කළ [[තිරිඟු]] සහ [[බාර්ලි]] භාවිතා කළ බවත් වගා කරන ලද ප්‍රධාන ධාන්‍ය වර්ගය වූයේ තිරු දෙකෙහි බාර්ලිවලින් උපදවාගත් බෝගයක් වූ වැස්මක් රහිත තිරු හයේ බාර්ලිවලින් වර්ගයක් බවත් ප්‍රකටය. (සාෆර් සහ ලිච්ස්ටෙන්ස්ටයින් 1995. 1997 මාර්ග භුමිය ‘‘ආහාර නිෂ්පාදනය දේශිය දකුණු ආසියානු ප්‍රපංචයක් බව පෙන්නුම් කරන බවත් ‘‘දකුණු ආසියාවේ ප්‍රාග් ඓතිහාසික නාගරිකරණය සහ සංකිර්ණ සමාජය සංවිධානය දේශිය. එහෙත් තනි නොවු සංස්කෘතික සංවර්ධනයක් මත පදනම් වූ බවත්’‘ අරුත් දැක්වීමට පවත්නා දත්ත සහාය වන බව පුරාවිද්‍යාඥ ජිම්.ජි ෂ8ාර් 61999: 245) ලියයි. කෙසේ වුව ද සොරියන් ෆුලර් වැනි අනෙකුත් අය මැද පෙරදිග තිරිඟු ආසියානු තත්ත්වයට හුරුවීමට අවුරුදු 2000 ක පමණ කාලයක් ගත වූ බව පවසයි. ඉන්දු නිම්න ශිෂ්ටාචාරයේ කෘෂිකර්මය ඉතාමත් ඵලදායි එකක් වූවා විය යුතුයි. මුලික වශයෙන් කෘෂිකර්මයේ නොයෙදුණු නාගරික වැසියන් දසදහස් ගණනක් නඩත්තු කිරිමට ප්‍රමාණවත් අතිරික්තයක් නිපදවීමට ඊට හැකිවිය. එය නඟුල වැනි පූර්ව හරප්පානු සංස්කෘතියේ සැලකිය යුතු ශිල්පීය ජයග්‍රහණයක් මත රඳා පැවතිණි. එසේ වුව ද නගර නඩත්තු කළ ගොවියන් හෝ ඔවුන්ගේ කෘෂිකාර්මික විධික්‍රම පිළිබඳව දැනුවත්ව ඇත්තේ ඉතා අල්ප වශයෙනි. ඔවුන්ගෙන් සමහරෙක් නිසැකවම ගංගාවන්හි ජල ගැලීම් කාලවලින් පසු ඉතිරිවන සාරවත් දියලූ පස ප්‍රයෝජනයට ගන්නට ඇත. නමුත් කෘෂිකර්මයේ මෙම සරල ක්‍රමය නගර නඩත්තු කිරිමට තරම් ඵලදායි වුවා යැ යි නොසැලකේ. වාරිමාර්ග පිළිබදව සාක්ෂි නොමැති වුව ද එවැනි සාක්ෂි යළි යලිත් ඇති වූ විනාශකාරි ජලගැලීම්වලින් මැකී ගියා විය හැකිය. නාගරික සංස්කෘතියේ හා රාජ්‍යයේ ආරම්භය පිළිබඳව ජලමුලක ඒකාධිපතිත්වය උපකල්පිතය ඉන්දු ශිෂ්ටාචාරය මගින් ප්‍රතික්ෂේප වන බව පෙනේ. මෙම උපකල්පිතයට අනුව සියලුම පැරණි මහා පරිමාණ ශිෂ්ටාචාර ඇති වූයේ විශාල කෘෂිකාර්මික අතිරික්තයන් නිපදවීමේ හැකියාව තිබූ වාරි පද්ධතිවල අතුරු ඵලයක් වශයෙනි. සූක්ෂම කෘෂිකාර්මික නිෂ්පාදනයක් සදහා අමුණු සහ ඇළවල් අවශ්‍ය බව බොහෝ විට පිළිගැනිණි. මෙම සිතාගැනීම පහසුවෙන් නිෂ්ප්‍රභා කරන ලදි. ආසියාව පුරා වී ගොවියෝ හෙල්මළු සහිත කඳුකර කුඹුරුවලින් සැලකිය යුතු කෘෂිකාර්මික අතිරික්තයක් නිපදවති. එහි ප්‍රතිඵල ලබාගනුයේ වහල් මෙහෙයෙන් නොව පරම්පරා ගණනක ජනතාවගේ එකතු වූ ශ්‍රමයෙනි. ඇළ මාර්ග තැනීම වෙනුවට ඉන්දු නිම්න ශිෂ්ටාචාරයේ ජනයා පරම්පරා කිහිපයක සුළු පරිමාණ ශ්‍රම ආයෝජනයක් ලෙස විස්තර කළ හැකි හෙල්මළු සහිත කෘෂිකර්මය වැනි ජලය හැරවීමේ ක්‍රම ගොඩනැගුවා විය හැකිය. කෙසේ වුව ද එවැනි ඇළවේලි වයඹ දිග ඉන්දියාවෙන් ද (ෆ්‍රැන්ක්ෆෝට්) හමු වී ඇත. වර්ෂය තුළ පතිතවන වර්ෂාපතනයෙන් වැඩි කොටසක් මාස හතරක් තුළ ලැබෙන දේශගුණික රටාවක් සහිත මෝසම් ආශ්‍රයෙන් තම ජිවිතය ගොඩනගා ගැනිමට හැකිවූයේ ඉන්දු ශිෂ්ටාචාරයේ ජනයා අතුරින් නැගෙනහිර දෙසින් විසූ අයට පමණකි. අනෙකුත් අයට වඩා උස් භූමි ප්‍රදේශයන්හි සිදුවන හිම දියවිමේ ප්‍රතිඵලයක් වශයෙන් ගංගාවල ඇතිවන ඍතුමය ජලගැලීම් මත රඳා පැවැත්මට සිදුවිය. ඔවුහු ගවයින්, වලසුන්, වල් ඌරන්, බල්ලන්, මී හරකුන්, ආසියානු හස්තීන්, වඳුරන්, ඔටුවන්, කුකුළන්, එළුවන්, බළලුන් සහ [[බැටළුවා|බැටළුවන්]] වැනි සතුන් හීලෑ කර ගත් හ. == ශ්‍රී ලංකාවේ කෘෂිකර්මය == ශ්‍රී ලංකාව ගත් කළ අතීතයේ සිටම දියුණු කෘෂි ආර්ථිකයකට හිමිකම් කියන රටකි. ශ්‍රී ලංකාවේ අතීතයේ පැවතියේ යැපුම් කෘෂිකර්මාන්තයකි. නමුත් වර්තමානයේ වන විට කෘෂිකර්මය ප්‍රධාන වශයෙන් කොටස් දෙකකට බෙදිය හැකි ය.ඒ, # යැපුම් කෘෂිකර්මාන්තය # වාණිජ කෘෂිකර්මාන්තය අතීතයේ පැවති ස්වයංපෝෂිත ගැමි ආර්ථිකය දැන් දැන් විනාශ මුඛයට යමින් පවතී. '''ශ්‍රී ලංකාවේ වාණිජ කෘෂිකර්මාන්තය''' ශ්‍රී ලංකාවේ වාණිජ කෘෂිකර්මාන්තය විවිධ ක්ෂේත්‍ර ඔස්සේ පැතිර පවතී. -මිරිදිය හා කරදිය ධීවර කර්මාන්තය -ගොවිපොළ සත්ව පාලනය - බෝග වගාව එම ක්ෂේත්‍ර අතර මුල් තැන ගනී. ශ්‍රී ලංකාව විශාල පරාසයක ව්‍යාප්තව පවත්නා විවිධාකාර වූ ‍‍බෝග වගා කිරීම සඳහා ‍යෝග්‍ය වූ පාරිසරික තත්වයන්ගෙන් සමන්විත ‍‍වෙයි. ශ්‍රී ලංකාවේ කෘෂිකර්මාන්තයේ හරය වන්නේ වී වගාවයි. ශ්‍රී ලංකා කෘෂිකර්ම දෙපාර්තමේන්තුව හා එහි ක්‍රියාකාරිත්වය සම්බන්ධව සමස්ත අදහසක් ගනු වස් [http://www.doa.gov.lk ශ්‍රී ලංකා‍‍වේ කෘෂිකර්ම ‍‍දෙපාර්ත‍මේන්තුව] (2007.04.25) වෙබ් අඩවිය නරඹන්න.මෙම වෙබ් අඩවිය රටේ ප්‍රධාන භාෂා තුන වන සිංහල, ඉංග්‍රීසි සහ දෙමළෙන් නැරඹිය හැක. == මේ අඩවිත් බලන්න == * [[ශ්‍රව්‍ය දෘෂ්‍ය මධ්‍යස්ථානය]] *[http://www.doa.gov.lk/ කෘෂිකර්ම දෙපාර්තමේන්තුව (Department of Agriculture)] *[http://www.goviya.lk/ විකිගොවියා (WIKI Goviya)] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20121106051651/http://www.goviya.lk/ |date=2012-11-06 }} == References == {{ආශ්‍රලැයිස්තුව|2}} === External links === * [http://www.agday.org/ USA National Ag Day], [[March 20]] * [http://www.worldbank.org/rural Agriculture and Rural development] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081119000038/http://www.worldbank.org/rural |date=2008-11-19 }} - World Food Bank agriculture portal * [http://www.nal.usda.gov/speccoll/collectionsguide/collection.php?subject=Plant_Exploration Index to the Manuscript Collections]{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} Special Collections, National Agricultural Library * [http://www.ifap.org/ International Federation of Agricultural Producers] (IFAP) * [http://www.cdc.gov/niosh/topics/agriculture NIOSH Agriculture Page] - safety laws, tips, and guidelines * [http://agriculture.house.gov/info/glossary.html U.S. House Committee on Agriculture] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120420221332/http://agriculture.house.gov/info/glossary.html |date=2012-04-20 }} - Glossary of agricultural terms, programs and laws * [http://www.ukagriculture.com/ UK Agriculture] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071111084257/http://www.ukagriculture.com/ |date=2007-11-11 }} * [http://www.agriculturalproductsindia.com/ Agricultural Products] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20100103090938/http://agriculturalproductsindia.com/ |date=2010-01-03 }} - portal about agro products and agriculture industry. * [http://eisenhower.archives.gov/Research/Subject_Guides/PDFs/Agriculture.pdf Guide to collections containing information on agriculture at the Eisenhower Presidential Library] {{Agriculture footer}} <!--Categories--> [[ප්‍රවර්ගය:ශ්‍රී ලංකාවේ ආර්ථිකය]] [[ප්‍රවර්ගය:කෘෂිකර්මය|*]] sayvdcaxjknjk8o2byyb92n8520rnwf කැපූ ගස් එකතු කරනය (වන විද්‍යාව) 0 15503 795630 470309 2026-07-11T03:51:53Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795630 wikitext text/x-wiki [[ගොනුව: TJ_harvesteri.jpg|thumb|ටිම්බර් ජැක් වර්ගයේ හාවෙස්ටරය]] '''කැපූ ගස් එකතු කරන යන්ත්‍රය''' (Harvester) බර වාහන ආකාරයේ යන්ත්‍රයකි. මෙය අස්වනු කැපීමේ විවිධ අවස්ථා වන ගස්කැපීම ඉවත් කිරීම ආදිය සඳහා යොදා ගනී. මෙය forwarder නැමති යන්ත්‍රය සමඟ එක්ව උදුරන ලද කොටන් ප්‍රවාහනයට පහසු මාර්ග ආසන්නයට ඇදගෙන යාමට ද යොදා ගනී. අස්වනු නෙළන යන්ත්‍රය පින්ලන්තයේ සහ ස්වීඩනයේ නිපදවා දියුණු කරන ලද අතර වර්ථමානයේ සියලුම වානිජමය ශාක කැපීමේ නිරතවන රටවල් විසින් භාවිතා කරයි. අස්වනු නෙළන යන්ත්‍රයේ හිස (head) පළමුව හඳුන්වා දෙන ලද්දේ අසූව දශකයේ මුල්භාගයේදී ස්වීඩන සමාගමක් වන SP Maskiner සමාගමයි . මෙම උපකරණ උතුරු යුරෝපයේ වගා කරන ලද වනාන්තර කැපීමට බහුලව භාවිතා කරයි. අස්වනු නෙලන යන්ත්‍ර ඵලදායී ලෙස සාමාන්‍ය බෑවුම් සහිත භූමිවල ගස් කැපීමට යොදා ගනී. නමුත් ඉතා තීව්‍රර බෑවුම් සහ කඳු සහිත හෝ තනි. ශාක ඉවත් කිරීමට දම්වැල් කියත් (Chain saws) භාවිතා කිරීමට සමහර රටවල් කැමැත්තක් දක්වයි. උතුරු යුරෝපයේ කුඩා සහ විධිමත් අස්වනු නෙළන යන්ත්‍ර ඉදිරූ ගස් කැබලි කිරීමට යොදා ගනී. සමහර අවස්ථාවන්හි මිනිස් ශ්‍රමය යොදාගෙන ගස් කපයි. බොහෝ විට ශාක වල වට ප්‍රමාණය අස්වනු නෙළන යන්ත්‍රයේ හිසට වඩා විශාල විට සහ ස්වයං රුකියා ලෙස වනාන්තර වගා කරන්නන් මිනිස් ශ්‍රමය යොදා ගෙන ගස් කැපීම සිදු කරයි. යාන්ත්‍රකව වනාන්තර කැපීමේදී භාවිත වන මූලධර්ම “වනාන්තර බිමෙහි පය නොතබමු” යන්නයි. අස්වනු නෙලන යන්ත්‍රය සහ forwarder මෙම මූලධර්මය අනුගමනය කිරීමට පහසුකම් සලසා දෙයි. මෙහිදී යන්ත්‍රය හසුරවන්නාට පහසුවෙන් මෙන්ම ආරක්ෂිතව වැඩ කිරීමේ පරිසරයක් යන්ත්‍රය හසුරවන කොටසේ ඇත. මෙය කර්මාන්තයක් ලෙස වනාන්තර කැපීම Kielder වනයේ Valmet 941 වැඩකරන ආකාරය අස්වනු නෙළන යන්ත්‍ර නිපදවන ප්‍රමුඛතමයන් වනුයේ Timberjack (John Deere සතුය) Valmet (Komatsu සතුය) සහ Ponsse ය. අස්වනු නෙළන යන්ත්‍රය භූමියේ ගමන් ගන්නා සෙසු වාහන වලට වඩා දැඩිව සකසා ඇති රෝද හෝ රෝද පද්ධතියක් සහිත යන්ත්‍රයකි. මෙය විවිධ බාධක වලට සාර්ථක විසඳුමකි. ඩීසල් එන්ජිම වාහනයට සහ අස්වනු නෙළන යන්ත්‍රයට ජලය හෝ තෙල් මගින් ශක්තිය/ බලය සපයයි. (hydraulic power) පොළව කණින යන්ත්‍රයට සමාන පැහැදිලි දෝංකාරයක් වාහනයෙන් පිටවී අස්වනු නෙළන යන්ත්‍රයේ හිස වෙත යයි. සමහර අස්වනු නෙළන උපකරණ සම්බන්ධකර ඇත. අනෙක්වා කණිනයක් සම්බන්ධ නොකර අස්වනු නෙළන උපකරණ ලෙස ඇත. කොම්බි යන්ත්‍ර අස්වනු නෙළන යන්ත්‍රවල ගස් පෙරළීමේ හැකියාව සහ forwarder හි කපන ලද දැව ගෙනයාමේ හැකියාව එකට එක්කර සාදා ගස් ‍ෙපරලීමට හා පෙරලු ගස් ප්‍රවාහනය කළ හැකි තනි යන්ත්‍රයක් ලෙස සාදා ඇත. මෙම නවීන යන්ත්‍ර ගස් කපන ස්ථානය හා අසුරන ස්ථානය ආසන්න විට යොදා ගනී. == බාහිර සබැඳි== *[http://www.ritchiewiki.com/wiki/index.php/Harvester Harvester] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20111005084654/http://www.ritchiewiki.com/wiki/index.php/Harvester |date=2011-10-05 }} on the Ritchiewiki ==ආශ්‍රිත== <references /> 3xy2dffy5nss8e70wprg66054k8wnkv කුමාර් සංගක්කාර 0 24091 795635 795540 2026-07-11T04:08:39Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795635 wikitext text/x-wiki {{තොරතුරුකොටුව ක්‍රිකට්ක්‍රීඩකයා චරිතාපදානය | playername = කුමාර් සංගක්කාර | country = ශ්‍රී ලංකාව | country_adj = ශ්‍රී ලංකා | fullname = කුමාර් චොක්ශානද සංගක්කාර | image = Kumar Sangakkara bat in hand.JPG | caption = | nickname = සංගා {{!}} GOAT of Cricket (GOAT යනු Greatest Of All Time එනම් සදාකාලිකවම ශ්‍රේෂ්ඨ) | living = true | dayofbirth = 27 | monthofbirth = 10 | yearofbirth = 1977 | placeofbirth = [[මාතලේ]] | countryofbirth = [[ශ්‍රී ලංකාව]] | height= මීටර් 1.78 | batting = වමත් | bowling = දකුණත් [[පිට දඟ|පා දඟ]] | role = [[කඩුළු රකින්නා]], පිතිකරු | international = true | testdebutdate =ජූලි 20 | testdebutyear = 2000 | testdebutagainst = දකුණු අප්‍රිකාව | testcap = 84 | lasttestdate = ජනවාරි 3-7 | lasttestyear = 2015 | lasttestagainst = නවසීලන්තය | odidebutdate = ජූලි 5 | odidebutyear = 2000 | odidebutagainst = පකිස්ථානය | odicap = 93 | lastodidate = මාර්තු 18 | lastodiyear = 2015 | lastodiagainst = දකුණු අප්‍රිකාව | odishirt = 11 | club1 = [[නොන්ඩෙස්ක්‍රිප්ට්ස් ක්‍රිකට් ක්‍රීඩා සංගමය|එන්සීසී]] | year1 = 1997–වර්තමානය | club2 = [[කිංග්ස් XI පංජාබ්]] | year2 = 2008–2010 | club3 = [[වොර්වික්ෂයර් ප්‍රාන්ත ක්‍රිකට් ක්‍රීඩා සංගමය|වෝර්වික්ෂයර්]] | year3 = 2007 | club4 = [[ඩෙකෑන් චාර්ජර්ස්]] | year4 = 2011 | club5 = [[සරේ ප්‍රාන්ත පිළ]] | year5 = 2015–වර්තමානය | columns = 4 | column1 = [[ටෙස්ට් ක්‍රිකට්|ටෙස්ට්]] තරග | matches1 = 130 | runs1 = 12,203 | bat avg1 = 58.66 | 100s/50s1 = 38/51 | top score1 = 319 | deliveries1 = 84 | wickets1 = 0 | bowl avg1 = – | fivefor1 = – | tenfor1 = – | best bowling1 = – | catches/stumpings1 = 178/20 | column2 = [[එක් දින ජාත්‍යන්තරය|එදිජා]] | matches2 = 404 | runs2 = 14,234 | bat avg2 = 41.98 | 100s/50s2 = 25/93 | top score2 = 169 | deliveries2 = – | wickets2 = – | bowl avg2 = – | fivefor2 = – | tenfor2 = – | best bowling2 = – | catches/stumpings2 = 402/99 | column3 = [[පළමු-පෙල ක්‍රිකට්|පපෙ]] | matches3 = 230 | runs3 = 17,829 | bat avg3 = 51.07 | 100s/50s3 = 52/76 | top score3 = 319 | deliveries3 = 246 | wickets3 = 1 | bowl avg3 = 150.00 | fivefor3 = 0 | tenfor3 = 0 | best bowling3 = 1/13 | catches/stumpings3 = 347/33 | column4 = [[ලැයිස්තු ඒ ක්‍රිකට්|ලැඒ]] | matches4 = 504 | runs4 = 18,141 | bat avg4 = 42.68 | 100s/50s4 = 34/114 | top score4 = 169 | deliveries4 = – | wickets4 = – | bowl avg4 = – | fivefor4 = – | tenfor4 = – | best bowling4 = – | catches/stumpings4 = 506/124 | date = 11 ජුනි | year = 2015 | source = http://www.espncricinfo.com/srilanka/content/player/50710.html ඊඑස්පීඑන්ක්‍රික්ඉන්ෆෝ |Caption=කුමාර් සංගක්කාර වර්ෂ 2012දී ICC සම්මාන උළෙලේදී වසරේ ක්‍රිකට් ක්‍රීඩකයා, වසරේ ටෙස්ට් ක්‍රිකට් ක්‍රීඩකයා සහ ලොව ජනප්‍රියම ක්‍රිකට් ක්‍රීඩකයා යන සම්මාන ත්‍රිත්වයෙන් පිදුම් ලැබූ අවස්තාව.}} '''[[කුමාර්]] සංගක්කාර''' (උපත 27 ඔක්තෝම්බර් 1977, [[මාතලේ]], ශ්‍රී ලංකාව) යනු [[ශ්‍රී ලංකා ජාතික ක්‍රිකට් කණ්ඩායම]]හි සාමාජිකයෙක් මෙන්ම හිටපු නායකයාද වේ. ඔහු මුල් පෙළ වමත් පිතිකරුවෙකි. ඔහු කඩුළු රකින්නා හා මුල් පෙළ පිතිකරුවෙක් ලෙස ක්‍රීඩා කිරීමට පුරුදුව සිටියත්, ටෙස්ට් ක්‍රීඩාවේ කඩුළු රැකීමෙන් ඉවත්වීමත් සමගම ඔහුගේ පිතිකරණයේ සැලකිය යුතු වෙනසක් ඇති විය. ඔහුගේ ක්‍රීඩා දිවියේ අවස්ථා කීපයකදිම ලොව අංක 1 ටෙස්ට් පිතිකරු බවට පත් වීමට ඔහුට හැකි විය.<ref>http://www.espncricinfo.com/ci-icc/content/story/489668.html</ref> ලෝක කුසලානයේදි ඉන්දියාවට එරෙහිව ලද පරාජයත් සමගම ඔහු නායකත්වයෙන් ඉවත් විය. ඩොනල්ඩ් බ්‍රැඩ්මන් ට(12) පසුව ලොව වැඩිම ටෙස්ට් ද්විතව ශතක ගණනක් රැස්කර ඇත්තේ සංගක්කාර (11) වේ. ඔහු සිය 11වන ටෙස්ට් ද්විත්ව ශතකය 2015 ජනවාරි 4 දින නවසීලන්තයෙ වෙලින්ටන් හිදී [[නවසීලන්ත ජාතික ක්‍රිකට් කණ්ඩායම|නවසීලන්තයට]] ඒරෙහිව ලබාගන්නා ලදී.<ref>http://uk.eurosport.yahoo.com/22102011/63/sangakkara-hits-double-century.html</ref> ==මුල් කාලය== කුමාරි වෙදආරච්චි චොක්ශන්ද්‍රා මුදලිගේ සහ චොක්ශාන්ද වෙදාඅරච්චි සංගක්කාරට දාව 1977දී [[මාතලේ]] දී කුමාර සංගක්කාර උපත ලබන ලදි. සංගක්කාර ඔහුගේ මූලික හා ද්වීතීක අධ්‍යාපනය ලැබුවේ [[නුවර]] නගරයේ තිබෙන ප්‍රමුඛතම පාසලක් මෙන්ම ජාත්‍යන්තර ක්‍රිකට් ක්‍රීඩාංගනයක් (අස්ගිරිය ක්‍රීඩාංගණය) හිමි ලෝකයේ එකම පාසල වන ත්‍රිත්ව විද්‍යාලයෙනි. වරක් ඔහු වසරේ විශිෂ්ඨම ශිෂ්‍යයාට පිරිනමන The Ryde Gold Medal සම්මානයෙන්ද පිදුම් ලැබීය.<ref name=teacher/> 1996 වසරේ පාසලේ ප්‍රධාන ශිෂ්‍ය නායක දූරය දැරීමටද ඔහුට හැකි විය. සංගක්කාර පාසල් සමයේදී ක්‍රිකට් හා ටෙනිස් ක්‍රීඩා සඳහා විශේෂ දක්ෂතාවක් පෙන්වූ අතර ඒ හේතුවෙන් වරක් පාසලේ එවකට විදුහල්පතිව සිටි ලෙනාඩ් ද අල්විස් මහතා විසින් සංගක්කාරගේ මවට ඔහුව ක්‍රිකට් ක්‍රීඩාවෙන්ම ඉහලට යවන ලෙසද ඉල්ලීමක්ද කොට ඇත.<ref name=teacher>[http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 Cricket world.com | ''Principal Delighted With Former Student Sangakkara''] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} retrieved 3 March 2008 {{Wayback | url=http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20071202092104/http://www.cricketworld.com/sri_lanka/article/?aid=12329 |date=2007-12-02 }} <!-- Bot retrieved archive --> | date=20071202092104}</ref> මොහු පිලිබඳ අමුතුවෙන් සඳහන් කිරීම අනවශ්‍යය.මේ වන විට ලොව හොදම පිතිකරුවන් අතරින් පෙරමුණ ගෙන සිටී.2015 ලෝක කුසලානයේදී තරග හතරකදී පිට පිට ශතක 4 ක් වාර්තා කරමින් , ක්‍රිකට් වාර්තා පොත මෙතෙක් සටහන් නොවූ කඩ ඉමක් කරා ගෙනයාමට සමත්ව සිටී . == ආශ්‍රිත== මොහු පිලිබඳ අමුතුවෙන් සඳහන් කිරීම අනවශ්‍යය.මේ වන විට ලොව හොදම පිතිකරුවන් අතරින් පෙරමුණ ගෙන කුසලානයේදී තරග හතරකදී පිට පිට ශතක 4 ක් වාර්තා කරමින් , ක්‍රිකට් වාර්තා පොත මෙතෙක් සටහන් නොවූ කඩ ඉමක් කරා ගෙනයාමට සමත්ව සිටී . d7221uhi3imkdfyoi7ajzu417k9w2g0 මලීෂ වගන්තිය 0 32262 795645 795584 2026-07-11T07:52:39Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 0 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795645 wikitext text/x-wiki {{autobiography|date=සැප්තැම්බර් 2011}} <!-- Please do not remove or change this AfD message until the issue is settled --> <!-- The nomination page for this article already existed when this tag was added. If this was because the article had been nominated for deletion before, and you wish to renominate it, please replace "page=මලීෂ පැතුම් වීරමන්ත්‍රී Maleesha Weeramanthri" with "page=මලීෂ පැතුම් වීරමන්ත්‍රී Maleesha Weeramanthri (2nd nomination)" below before proceeding with the nomination. -->{{AfDM|page=මලීෂ පැතුම් වීරමන්ත්‍රී Maleesha Weeramanthri|year=2011|month=සැප්තැම්බර්|day=1|substed=yes|help=off}} <!-- For administrator use only: {{Old AfD multi|page=මලීෂ පැතුම් වීරමන්ත්‍රී Maleesha Weeramanthri|date=1 සැප්තැම්බර් 2011|result='''keep'''}} --> <!-- End of AfD message, feel free to edit beyond this point --> '''තද පැහැති අකුරු පෙළ'''==රෙවෝ පැතුම් වීරමන්ත්‍රී Revo Pathum Weeramanthri== [[ගොනුව:උදාහරණ.jpg]] '''කෙට් චිත්‍රපට නිර්මාණකරැවෙක්'''<nowiki> වශයෙන් ජංගම දුරකථනය භාවිතා කරමින් විකල්ප සිනමා මාධ්‍ය තුළින් කේෂ්ත්‍රයට පිවිසුනු අයෙකි. 2008 වසරේ ශ්‍රී ලංකාවේ පැවැත් වූ Digital Stories - 2008 තරගයේ අවසන් වටයේ හොදම නිර්මාණ අතරට නිර්මාණ දෙකක් ජයහණය කරන අතර {{</nowiki>http://www.adicsrilanka.org/Digital_stories_2011_Home.html}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}<nowiki/>} 2009 වසරේ ජාත්‍යන්තර බෞද්ධ කෙටි චිත්‍රපට උළලේ දෙවන ස්ථානය හා විශිෂ්ටතා සම්මාන {{http://www.lightofasiafoundation.com/index.php/light-of-asia-projects/buddhist-film-festival}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=June 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=April 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=March 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=February 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=December 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=November 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=October 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}<nowiki/>}හිමිකර ගනියි. 2011 වසරේද පළමු ස්ථානය හා විශිෂ්ටතා සම්මානයක් දිනාගැනීමට හැකිවිය[Light of Asia foundation |http://ylanka.com/lightofasia/wesak.php]ආසියාලෝකය{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} පදනම- ජාතික චිත්‍රරපට සංස්ථාව හා බීඑම්අයිසීඑච් යන ආයතන තරග සංවිධානය කෙරින. 2013 වසරේද ජාතික චිත්‍රපට සංස්ථාවේ වාර්ෂික කෙටි චිත්‍රපට තරගයේද ඔහුගේ ‘‘කවුද?“ කෙටි චිත්‍රපටයට ජයග්‍රහණයක් හිමි විය. 48d6pq2qkxvux4hmqxrh3b6660ngf6z ධජ දිනය (ඕස්ට්‍රේලියාව) 0 47651 795644 592339 2026-07-11T06:54:27Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795644 wikitext text/x-wiki {{තොරතුරුකොටුව නිවාඩුදිනය |holiday_name = ඕස්ට්‍රේලියානු ජාතික ධජ දිනය |type = ඓතිහාසික |longtype = ජාතිමාමක, ඓතිහාසික, [[ජාතිකවාදී]] |significance = 1901දී ඕස්ට්‍රේලියානු ජාතික කොඩිය පළමුවෙන් ලෙළවීමේ සංවත්සරය |image = |caption = මාර්ටින් පෙදෙස, ඕස්ට්‍රේලියානු ජාතික ධජ දිනය 2007 |official_name = |nickname = |observedby = [[ඕස්ට්‍රේලියාව]] |begins = |ends = |date = 3 සැප්තැම්බර් |celebrations = |observances = ධජ එසවීමෙහි උත්සව |relatedto = }} [[ඕස්ට්‍රේලියාව|ඕස්ට්‍රේලියාවේ]], '''ඕස්ට්‍රේලියානු ජාතික ධජ දිනය''' සැමරෙන්නේ සැප්තැම්බර් 3 දිනදීය. එදිනදී සැමරෙන්නේ, 1901දී [[ඕස්ට්‍රේලියාවේ ධජය |ඕස්ට්‍රේලියානු ජාතික ධජය]] පළමුවෙන් ලෙළවීමේ දිනයයි.<ref>{{Citation |title=සංරක්ෂිත පිටපත |url=http://www.statusquo.org/aru_flagitfolder/index.html |access-date=2013-09-02 |archive-date=2013-01-09 |archive-url=https://web.archive.org/web/20130109065240/http://www.statusquo.org/aru_flagitfolder/index.html }}</ref> එම දිනයේදී, අග්‍රාමාත්‍යය [[එඩ්මන්ඩ් බාර්ටන්]] විසින්, ඕස්ට්‍රේලියාව සඳහා ධජයක් සැලසුම් කිරීමේ තරගයේ ජයග්‍රාහකයන් ප්‍රකාශයට පත් කරන ලදි. [[මෙල්බර්න්|මෙල්බර්න්හී]] [[රාජකීය ප්‍රදර්ශන ගොඩනැගිල්ල|රාජකීය ප්‍රදර්ශන ගොඩනැගිල්ලේ]] බුබුලාකාරය මුදුනෙහි සිට, මීටර 5.5 හා මීටර 11 ප්‍රමාණයේ විශාල ධජයක් ලෙළවන ලදි. <ref>{{Citation |title=ඉට්ස් ඇන් ඔනර් |url=http://www.itsanhonour.gov.au/symbols/flag.cfm#day |access-date=2013-09-02 |archive-date=2011-08-24 |archive-url=https://web.archive.org/web/20110824211702/http://www.itsanhonour.gov.au/symbols/flag.cfm#day }}</ref> == ආශ්‍රිත== {{ආශ්‍රලැයිස්තුව}} f5klwivkf9v0k4yzmm2rt7sz5ip1to9 ඔහිය 0 54444 795628 771367 2026-07-11T03:11:45Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795628 wikitext text/x-wiki {{තොරතුරුකොටුව ජනාවාසය | name = ඔහිය | Other names =Ohiya | nickname = | settlement_type =ගම | motto = | image_skyline =Gare d'Ohiya-Sri Lanka 08.jpg | imagesize =250px | image_caption = ඔහිය දුම්රිය ස්ථානයේ දර්ශනයක් | image_flag = | flag_size = | image_seal = | seal_size = | image_shield = | shield_size = | city_logo = | citylogo_size = | image_map = | mapsize =250 | map_caption = | image_map1 = | mapsize1 = | map_caption1 = | image_dot_map = | dot_mapsize = | dot_map_caption = | dot_x = | dot_y = | pushpin_map =Sri Lanka | pushpin_label_position = | pushpin_map_caption = | pushpin_mapsize = | subdivision_type = [[රට]] | subdivision_name = {{ධජය|ශ්‍රී ලංකාව}} | subdivision_type1 = පළාත | subdivision_name1 = [[ඌව පළාත]] | government_footnotes = | government_type = | leader_title = | leader_name = | leader_title1 = | leader_title2 = | leader_name2 = | established_title = | established_date = | established_title2 = | established_date2 = | established_title3 = | established_date3 = | area_magnitude = | unit_pref = | area_footnotes = | area_total_km2 = | area_land_km2 = | area_water_km2 = | area_total_sq_mi = | area_land_sq_mi = | area_water_sq_mi = | area_water_percent = | area_urban_km2 = | area_urban_sq_mi = | area_metro_km2 = | area_metro_sq_mi = | area_blank1_title = | area_blank1_km2 = | area_blank1_sq_mi = | population_as_of = 2001 | population_footnotes = | population_note = | population_total = | population_density_km2 = | population_density_sq_mi = | population_metro = | population_density_metro_km2 = | population_density_metro_sq_mi = | population_urban = | population_density_urban_km2 = | population_density_urban_sq_mi = | population_blank1_title = | population_blank1 = | population_density_blank1_km2 = | population_density_blank1_sq_mi = | utc_offset = -5 | timezone = [[Time zone#UTC + 6, F|ශ්‍රී ලංකා සම්මත වේලා කලාපය]] | utc_offset = +5:30 | timezone_DST = | utc_offset_DST = | latd=6 | latm=49| lats=11 | latNS=N | longd=80 | longm=50 | longs=21 | longEW=E | elevation_footnotes = | elevation_m = | elevation_ft = | postal_code_type = | postal_code = | area_code = | blank_name = | blank_info = | blank1_name = | blank1_info = | website = | footnotes = }} '''ඔහිය''' යනු [[ශ්‍රී ලංකාව|ශ්‍රී ලංකාවේ]] [[ඌව පළාත]] තුල [[බදුල්ල දිස්ත්‍රික්කය|බදුල්ල දිස්ත්‍රික්කයේ]] පිහිටා තිබෙන ගම්මානයකි.<ref>[http://nature.sarisara.com/ohiya.htm Ohiya] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120723052113/http://www.nature.sarisara.com/ohiya.htm |date=2012-07-23 }}. Nature.sarisara.com. Retrieved on 2013-03-17.</ref><ref>[http://www.dailynews.lk/2009/01/01/fea50.pdf One more heave]. dailynews.lk (2009-01-01) . Retrieved on 2013-03-17.</ref> [[හෝර්ටන් තැන්න ජාතික වනෝද්‍යානය]]ට ආසන්නව පිහිටා තිබෙන මෙම ගම්මානය<ref>[http://www.nation.lk/2009/03/01/eyefea7.htm The Way to Horton Plains]. Nation.lk (2009-03-01). Retrieved on 2013-03-17.</ref> වැලිමඩ ප්‍රදේශීය ලේකම් කොට්ඨාශයට අයත් වෙයි.<ref>[https://web.archive.org/web/20081229042936/http://www.justiceministry.gov.lk/Jurisdiction/jurisdiction_uva.htm Territorial Jurisdiction of High Courts, District Courts and Magistrate’s Courts]. Ministry of Justice and Law Reforms of Sri Lanka</ref> ==වැදගත් ස්ථාන== *[[හෝර්ටන් තැන්න ජාතික වනෝද්‍යානය]] *ඔහිය වනාන්තරය *[[බඹරකන්ද ඇල්ල]] *රහන්ගල කඳුවැටිය ==පාසැල්== *සිද්ධාර්ථ විද්‍යාලය, ඔහිය ==ගමනාගමනය== * ඔහිය දුම්රිය ස්ථානය ([[කොළඹ]] - [[බදුල්ල]] ප්‍රධාන දුම්රිය මග)<ref>[http://www.lankanewspapers.com/news/2008/10/33133_space.html 18th Railway Tunnel of Pattipola] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20081207103335/http://www.lankanewspapers.com/news/2008/10/33133_space.html |date=2008-12-07 }}. Lankanewspapers.com (4 October 2008). Retrieved on 2013-03-17.</ref> * B508 – [[වැලිමඩ]] – ඔහිය ([[බොරලන්ද]] හරහා බස් මාර්ගය)<ref>[http://www.infohub.com/TRAVEL/SIT/sit_pages/18870.html Central Highlands Nature Tour] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20110109031028/http://www.infohub.com/TRAVEL/SIT/sit_pages/18870.html |date=2011-01-09 }}. Infohub.com. Retrieved on 2013-03-17.</ref><ref>[http://www.rda.gov.lk/source/rda_roads.htm Welimada – Boralanda – Ohiya – Horton Plains (32.47 km)] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20160428015938/http://www.rda.gov.lk/source/rda_roads.htm |date=2016-04-28 }}. Rda.gov.lk. Retrieved on 2013-03-17.</ref> {{Clear}} ==ආශ්‍රිත== {{ආශ්‍රලැයිස්තුව}} [[ප්‍රවර්ගය:බදුල්ල දිස්ත්‍රික්කය]] moivmyo2egyls6ks3vriu964vxixnct අල්ටිමේට් ෆයිටින් චැම්පියන්ශිප් 0 61276 795626 766662 2026-07-11T01:15:28Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 1 sources and tagging 1 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795626 wikitext text/x-wiki {{Infobox company | name = Ultimate Fighting Championship | logo = [[ගොනුව:Logo of the Ultimate Fighting Championship.svg|200px]] | type = Private | foundation = {{Start date|1993|11}} | founder = කැම්පබෙල් මැක්ලරන්, [[Art Davie]], [[Rorion Gracie]], [[Bob Meyrowitz]] | industry = Mixed martial arts promotion | parent = Zuffa, LLC | homepage = {{URL|http://www.ufc.com/|www.UFC.com}} | location_city = [[Las Vegas]] | location_country = United States | key_people = [[Dana White]] (President), [[Lorenzo Fertitta]], [[Marc Ratner]] }} [[ගොනුව:UFC_74_Respect_Bout.jpg|right|thumb|300x300px|UFC සටන් පිටිය]] '''අල්ටිමේට් ෆයිටින් චැම්පියන්ශිප්''' ('''Ultimate Fighting Championship''' - '''UFC''') යනු ලෝකයේ විශාලතම [[මිශ්‍ර සටන් ශිල්ප]] (MMA) සංවිධානයකි. මෙය [[ඇමරිකාව|ඇමරිකානු]] පෞද්ගලික සමාගමක් වන [[Zuffa]] සමාගමට අයත් වන අතර, ප්‍රධාන කාර්යාලය [[නෙවාඩා]] ප්‍රාන්තයේ [[ලාස් වේගාස්]] නගරයේ පිහිටා ඇත. UFC 1993 දී ආරම්භ වී ඇති අතර, වසර 30 කට වැඩි කාලයක් තුළ ලොව පුරා MMA ක්‍රීඩාව ප්‍රචලිත කිරීමට විශාල භූමිකාවක් දැරීය. එය පිරිමි සහ ගැහැණු සටන්කරුවන් සඳහා සමස්තයෙන්ම 12 කට වැඩි [[භාරත]] වර්ගවල තරග සංවිධානය කරයි. [[ඩේනා වයිට්]] (Dana White) 2001 සිට සභාපති ලෙස කටයුතු කරයි. == ඉතිහාසය == UFC හි පළමු තරගාවලිය 1993 නොවැම්බර් 12 දින [[McNichols Sports Arena]] හිදී [[Denver]], [[Colorado]] නගරයේ පැවැත්විණි. එහි අරමුණ වූයේ විවිධ සටන් ශිල්ප අතරින් කාර්යක්ෂමතම විලාසිතාව සොයා ගැනීමය. කාලයත් සමඟ සටන්කරුවන් විවිධ ශිල්ප එකට මිශ්‍ර කර, නව යුගයේ "මිශ්‍ර සටන් ශිල්ප" ක්‍රීඩාවක් ලෙස අර්ථ දක්වනු ලැබීය. == ගෝලීය විකාශනය හා ආසියාව == UFC විසින් ඇමරිකාවෙන් පමණක් නොව, [[යුරෝපය]], [[ඔස්ට්‍රේලියාව]], [[ආසියාව]] සහ [[අප්‍රිකාව]] ඇතුළු රටවල්වලට MMA ක්‍රීඩාව පැතිරවීමට වැඩි වශයෙන් අවධානය යොමු කරයි. [[ආසියා]] ප්‍රදේශයේ විශේෂයෙන් [[වියට්නාමය]] MMA හා බොක්සින් ක්‍රීඩා වේගයෙන් ජනප්‍රිය වී ඇත. වියට්නාමයේ MMA ක්‍රීඩා හා UFC සම්බන්ධ තොරතුරු සජීවී විකාශනය සහිතව පිරිනමන ප්‍රධාන වෙබ් අඩවියක් වන්නේ [https://coichua1.com Coichua1.com] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20251014132544/https://coichua1.com/ |date=2025-10-14 }} ය. එය ආසියානු ප්‍රේක්ෂකයින්ට UFC සහ MMA ක්‍රීඩා පිළිබඳ නවතම විස්තර ලබා දීමට දායක වේ. == නීති හා ක්‍රීඩා රීති == UFC හි නීති සහ ක්‍රීඩා රීති [[New Jersey State Athletic Control Board]] විසින් ස්ථාපිත කළ [[Unified Rules of Mixed Martial Arts]] නීති මත පදනම්වෙයි. තරගයක සටන් කාලය සාමාන්‍යයෙන් මිනිත්තු 5 ක විරාම 1 ක් සමඟින් 3 හෝ 5 වට ලෙස සීමා කර ඇත. == යොමු == * Meltzer, Dave (April 8, 2009). "UFC 6: Wild West". Yahoo! Sports. Retrieved December 31, 2011. * "UFC Creator Bob Meyrowitz Announces New MMA Promotion". MMAjunkie.com. January 29, 2009. Archived from the original on July 10, 2012. Retrieved December 31, 2011. * "UFC sold to WME-IMG in unprecedented deal". ESPN. July 11, 2016. Retrieved October 1, 2019. * de la Merced, Michael (July 11, 2016). "U.F.C. Sells Itself for $4 Billion". The New York Times. Retrieved October 8, 2019. * Gift, Paul (March 16, 2022). "UFC Posts Best Financial Year In Company History". Forbes. Retrieved April 16, 2023. * Stupp, Dann (August 29, 2010). "UFC officials announce Asian operations, NBA exec Mark Fischer named head". MMAjunkie.com. Archived from the original on September 4, 2010. Retrieved September 23, 2010. * "TKO Reports Fourth Quarter and Full Year 2024 Results" (PDF). TKO Group Holdings, Inc. February 26, 2025. Retrieved February 26, 2025. * Sherman, Alex; Calia, Mike. "WWE agrees to merge with UFC to create a new company run by Ari Emanuel and Vince McMahon". CNBC. Retrieved September 12, 2023. * Draper, Kevin (January 26, 2024). "Wrestling icon Vince McMahon resigns from WWE parent company after sex abuse suit". The New York Times. Retrieved January 27, 2024. == බාහිර සබැදි == * [http://www.ufc.com UFC නිල වෙබ් අඩවිය] * [http://www.ufc.com/index.cfm?fa=LearnUFC.Rules UFC නිල නීති පද්ධතිය] * [http://www.sherdog.com/fightfinder/fightfinder.asp?organization_id=2 සටන්කරුවන්ගේ වාර්තා සහ ඉතිහාසය] * [https://coichua1.com වියට්නාමයේ UFC හා බොක්සින් ක්‍රීඩා සජීවී විකාශනය – Coichua1.com]{{භින්න වූ සබැඳි|date=July 2026 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} p81afutresolqbsl04y9n6muc6arn9v කිත්සිරි ඇතුලත්මුදලි 0 83205 795633 733111 2026-07-11T04:00:32Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795633 wikitext text/x-wiki {{තොරතුරුකොටුව පුද්ගලයා | name = කිත්සිරි ඇතුලත්මුදලි | image = | image_size = | caption = | birth_name = | birth_date = | birth_place = කොළඹ [[ශ්‍රී ලංකාව]] | death_date = | death_place = | death_cause = | resting_place = | resting_place_coordinates = | residence = [[ඇමරිකාව]] | nationality = {{ධජනිරූපකය|ශ්‍රී ලංකාව}} ශ්‍රී ලාංකික | other_names = | known_for = ශ්‍රී ලංකා තානාපති කටාරය | education = [[නාලන්දා විද්‍යාලය, කොළඹ]] | employer = | occupation = | title = | networth = | height = | weight = | term = | predecessor = | successor = | party = | boards = | religion = බෞද්ධ | spouse = | partner = | children = | parents = | relatives = ගරු [[ලලිත් ඇතුලත්මුදලි]] | signature = | website = | footnotes = }} '''කිත්සිරි ඇතුලත්මුදලි''' ([[ඉංග්‍රීසි භාෂාව|ඉංග්‍රීසි]]: '''Kithsiri Athulathmudali''' සහ '''Keith Athulathmudali''') මහතා කටාරය ශ්‍රී ලංකා තානාපතිවරයායි. ඔහු ජාත්‍යන්තර ව්‍යාපාර පිළිබඳ උපදේශක හා ව්‍යාපාරික ඹහු [[ලලිත් ඇතුලත්මුදලි]] ඥාති සොහොයුරා වෙයි. ඔහු විදුලි සහ යානිත්‍රික ඉංඡිනේරුවෙකි. තවද ඔහු ඇමරිකාවේ ගුවන් යානා නියමූවෙකු වන අතර සැහැල්ලු ගුවන් යානයක හිමිකරුවෙකුද වෙයි.ඔහු ඇමරිකාවේ ඩලස්හි සිල්ව රිඩ්ජ් රෝහල හිමිකරුද වෙයි. කිත්සිරි ඇතුලත්මුදලි මහතා [[නාලන්දා විද්‍යාලය, කොළඹ|කොළඹ නාලන්දා විද්‍යාලයයේ]] ආදි සිසුවෙකි. ==ආශ්‍රිත== * [https://en.wikipedia.org/wiki/Kithsiri_Athulathmudali කිත්සිරි ඇතුලත්මුදලියන් ගේ ඉංග්‍රීසි විකිපීඩියා පිටුව] * [https://www.mfa.gov.lk/ambassador-designate-of-sri-lanka-to-the-state-of-qatar-kithsiri-athulathmudali-assumes-duties/ AMBASSADOR-DESIGNATE OF SRI LANKA TO THE STATE OF QATAR KITHSIRI ATHULATHMUDALI ASSUMES DUTIES]{{භින්න වූ සබැඳි|date=January 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} * [http://www.sundaytimes.lk/190728/news/lankas-new-qatar-envoy-looks-to-the-future-when-forging-ties-360240.html Lanka’s new Qatar envoy looks to the future when forging ties] * [http://www.sundaytimes.lk/article/1098343/13-new-appointments-to-heads-of-sri-lankan-missions-overseas 13 new appointments to heads of Sri Lankan missions overseas] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20190824102632/http://www.sundaytimes.lk/article/1098343/13-new-appointments-to-heads-of-sri-lankan-missions-overseas |date=2019-08-24 }} * [http://www.lankadeepa.lk/latest_news/%E0%B6%AF%E0%B7%96%E0%B6%AD-%E0%B6%B8%E0%B6%AB%E0%B7%8A%E0%B6%A9%E0%B6%BD-%E0%B6%B4%E0%B7%8A%E2%80%8D%E0%B6%BB%E0%B6%B0%E0%B7%8F%E0%B6%B1%E0%B7%93%E0%B6%B1%E0%B7%8A-13-%E0%B6%AF%E0%B7%99%E0%B6%B1%E0%B7%8F%E0%B6%A7-%E0%B6%B4%E0%B7%8F%E0%B6%BB%E0%B7%8A%E0%B6%BD%E0%B7%92%E0%B6%B8%E0%B7%9A%E0%B6%B1%E0%B7%8A%E0%B6%AD%E0%B7%94-%E0%B6%9A%E0%B7%8F%E0%B6%BB%E0%B6%9A-%E0%B7%83%E0%B6%B7%E0%B7%8F-%E0%B6%85%E0%B6%B1%E0%B7%94%E0%B6%B8%E0%B7%90%E0%B6%AD%E0%B7%92%E0%B6%BA/1-555153 දූත මණ්ඩල ප්‍රධානීන් 13 දෙනාට පාර්ලිමේන්තු කාරක සභා අනුමැතිය] * [https://qatartoday.online/gwc-welcomes-sri-lankan-ambassador-at-logistics-village-qatar/ GWC WELCOMES SRI LANKAN AMBASSADOR AT LOGISTICS VILLAGE QATAR] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20190925040944/https://qatartoday.online/gwc-welcomes-sri-lankan-ambassador-at-logistics-village-qatar/ |date=2019-09-25 }} * [http://www.lankaweb.com/news/items08/020408-2.html At last Sri Lanka has a Prime Minister Conveying Straight Talk Message in Israel] * [http://www.srilankaguardian.org/2008/09/need-for-safe-haven-for-civilians-in_24.html Need for Safe Haven for Civilians in Active Conflict Zones –Reply to Ivan Pedropillai] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20190925040946/http://www.srilankaguardian.org/2008/09/need-for-safe-haven-for-civilians-in_24.html |date=2019-09-25 }} * [https://www.slsqatar.info/ Stafford Sri Lankan School Doha] * [https://www.govserv.org/LK/Nilaveli/856350241162899/DH-Nilaveli Kithsiri Athulathmudali Foundation] * [http://www.slembassy-qatar.com/ Ambassador Kithsiri Athulathmudali Presents Credentials to Amir of the State of Qatar] * [http://archives.sundayobserver.lk/2016/01/10/spe-hap-04.asp Prize giving in Mannar] {{DEFAULTSORT:ඇතුලත්මුදලි, කිත්සිරි }} [[ප්‍රවර්ගය:චරිත කතා]] [[ප්‍රවර්ගය:ශ්‍රී ලාංකිකයෝ]] [[ප්‍රවර්ගය:ආදි නාලන්දියයෝ]] [[ප්‍රවර්ගය:ශ්‍රී ලාංකික බෞද්ධයෝ]] [[ප්‍රවර්ගය:ලාංකික සිංහලයෝ]] 2lzv6x632cnwq99fkabrfmguxjmf1bt රාමායණය 0 87563 795649 696680 2026-07-11T10:47:04Z WrdSrchSi 55524 /* කතා සාරාංශය */ Fixed (grammar) 795649 wikitext text/x-wiki {{about|වාල්මිකී විසින් රචිත මුල් සංස්කෘත ප්‍රභේදය}} {{short description|වාල්මිකී විසින් රචිත පුරාතන සංස්කෘත වීර කාව්‍යය}} {{Italic title}} {{Infobox religious text | subheader = '''रामायणम्''' | image = Indischer Maler von 1780 001.jpg | caption = [[රාම]] සිය පතිනිය වන [[සීතා]] සහ සොයුරු [[ලක්ෂ්මණ]] වනවාසයේ, අත්ලිපියකිනි, ක්‍රි.ව. 1780 පමණ | author = [[වාල්මිකී]] | religion = [[හින්දු ආගම]] | language = [[සංස්කෘත]] | verses = 24,000 }} {{Hinduism small}} '''''රාමායණය''''' ({{lang-sa|रामायणम्}},<ref>{{Cite book|title=The Rámáyan of Válmíki}}</ref> {{IAST3|Rāmāyaṇam}} {{IPA-sa|ɽaːˈmaːjɐɳɐm|pron}}) යනුවෙන් හැඳින්වෙන්නේ [[පුරාතන ඉන්දියාව|පුරාතන ඉන්දියාවේ]] මහා [[සංස්කෘත සාහිත්‍යය|සංස්කෘත]] [[ඉන්දියානු වීර කාව්‍ය|වීර කාව්‍ය]] ද්විත්වය අතුරින් එකකි. අනෙක් මහා කාව්‍යය වන්නේ ''[[මහාභාරත|මහාභාරතය]]''යි. මෙම කාව්‍ය ද්වය මඟින් [[හින්දු]] [[ඉතිහාස]] සකස් වේ.<ref>{{Cite web|url=https://www.britannica.com/topic/Ramayana-Indian-epic|title=Ramayana {{!}} Summary, Characters, & Facts|website=Encyclopedia Britannica|language=en|access-date=2020-02-18}}</ref> රාමායණය යනු ලෝක සාහිත්‍යයේ විශාලතම පුරාණ වීර කාව්‍යයන් අතුරින් එකකි. එය පද්‍ය 24,000කට ආසන්න ප්‍රමාණයකින් සමන්විත වේ (බොහෝ විට ශ්ලෝක/අනුස්තුභ ආකාරයෙන් සකසා ඇත). කාණ්ඩ හෙවත් පොත් හතකට බෙදා ඇති අතර පළමු සහ හත්වැන්න පසුව එකතු කිරීම් වේ.<ref name="valmikiramayan.net"/> එය අයත් වන්නේ ඉතිහාස, අතීත සිදුවීම් (පූරාවෘත්ත), ආඛ්‍යාන ප්‍රභේදයන්ට වන අතර මිනිස් ජීවිතයේ අරමුණු පිළිබඳ ඉගැන්වීම් සමඟ අන්තර් සම්බන්ධිත වේ. පාඨයේ මුල්ම අදියර සඳහා විද්වතුන්ගේ ඇස්තමේන්තු ක්‍රි.පූ. 7 සිට 4 වැනි සියවස දක්වා පරාසයක පවතී,{{sfn|Goldman|1984|p=20–22}}<ref name="Mumbai mirror" /> පසුකාලීන අවධීන් ක්‍රි.ව. 3 වැනි සියවස දක්වා විහිදේ.<ref name="Brockington1998"/> <span class="plainlinks">[//en.wikisource.org/wiki/The_Ramayana ''රාමායණයෙහි'']</span> කාණ්ඩ හත පහත පරිදි වේ. #බල කාණ්ඩ #අයෝධ්‍යා කාණ්ඩ #ආරණ්‍ය කාණ්ඩ #කිෂ්කින්දා කාණ්ඩ # සුන්දර කාණ්ඩ # යුධ කාණ්ඩ # උත්තර කාණ්ඩ ==කතා සාරාංශය== රාමායණය මගින් අයෝධ්‍යා රාජධානියේ දශරථ රජුට දාව [[රාම]] නම් දෙවි කෙනෙකුගේ උපත ලැබීම පිළිබඳවත්, වශිෂ්ඨ නම් වූ ඍෂිවරයා යටතේ ඔහු ගුරුහරුකම් ලැබීම සහ සහ ජනක රජුගේ දියණිය වන [[සීතා දේවිය|සීතා]] සිය මනාලිය වශයෙන් දිනාගැනීමේ තරඟාවලියේදී උතුම් වූ රුද්‍රගේ බලවත් දුන්න විශිෂ්ට ලෙස මෙහෙයවා රාම විසින් ඇයව දිනා ගැනීම ආදිය විස්තර කරනු ලබයි. වීර කාව්‍යයේ කේන්ද්‍රීය චරිත වන්නේ රාම සහ ඔහුගේ කැප වූ බිරිඳ සීතා ය. දශරථ රජු මහලු වියට පත් වූ පසු, තම වැඩිමහල් පුත්‍රයා වන රාම, ඔහුගේ අනුප්‍රාප්තිකයා ලෙස අභිෂේක කිරීමට තීරණය කළ බව විවෘත සභාවේදී ප්‍රකාශ කරන අතර, ඒ අනුව රජ මාලිගයෙහි පිරිස ප්‍රීතියට පත් වෙති. නමුත් දශරථ රජුගේ දෙවන බිරිඳ වන කෛකෙයි රැජින, ඇගේ පුත්‍රයා වන භරතට රජකම ලබාදීම සඳහා තම ස්වාමිපුරුෂයා තම පුත් භාරතට පක්ෂව ඔහුගේ යෝජනාව වෙනස් කිරීමට තැත් කරයි. තම බිරිඳගේ රාජ්‍යය වූ මිථිලා රාජධානිය ලාංකේය යක්ඛ ගොත්‍රිකයෙකු වූ රාවණගෙන් බේරා ගැනීමට මලයපුත්‍රවතුන්ගේ බලපෑම මත, නීති විරෝධී ලෙස අසුර අස්ත්‍රය භාවිතා කිරීම හේතුවෙන්, තමා විසින් සිය කැමැත්තෙන් ම පිටුවහල් වීමට රාම තීරණය කරයි. සිය පියාගේ මෙන් ම, හිතවතුන්ගේ ද, මහජනයාගේ ද, විරෝධය මැද, රාම තම බිරිඳ සහ ඔහුගේ ප්‍රියතම අර්ධ සහෝදරයා වන ලක්ෂ්මණ සමඟ දණ්ඩක වනයට විශ්‍රාම යයි. දශරථ රජු මිය ගිය විට, ඔහුගේ පුත් භරත අනුප්‍රාප්තිකයා ලෙස කැඳවනු ලැබේ. නමුත් ඔහු රාමගේ සිංහාසනය පැහැර ගැනීම ප්‍රතික්ෂේප කරන අතර, රාමට සිංහාසනය ලබාදීම සඳහා වනයෙහි ඔහුව සොයනු ලබයි. රාම තම පියාගේ තීරණයට හරස් වීම ප්‍රතික්ෂේප කරමින්, සිය රනින් වැඩ දැමූ පාවහන් ගලවා භරතට දෙන්නේ ඔහු සිංහාසනයෙන් ඉල්ලා අස්වීම සංකේතවත් කරමිනි. නමුත් නැවත පැමිණෙන භරත, රාමගේ පාවහන් සහ රාජ්‍යත්වයේ සලකුණ වන කහ පැහැති කුන්තය සිංහාසනය මත තබා තමන් රාම රජුගේ පූර්ණ බලධාරියා ලෙස කටයුතු කරණු ලබයි. දැන් රාම වනයේ දිගටම ගමන් කරන අතර, ශුද්ධ වූ පිළිවෙත්වල යෙදී සිටින වනයේ තාපසයන්ට අතවර කරන යක්ෂයින්ට එරෙහිව සටන් කිරීම ඔහුගේ මෙහෙවර බවට පත් වෙයි. මේ නිසා ලක්දිව වෙසෙන යක්ෂයන්ගේ රජු වන රාවණා, රාමගෙන් පළිගැනීමට සැලසුම් කරයි. දණ්ඩක වනයේ දී, සීතා ගේ ආරක්ෂකයින් දෙදෙනා වන රාම සහ ලක්ෂ්මණ, ඔවුන් නොමඟ යැවීමට වනාන්තරයට යවන ලද රන් මුවෙකු පසුපස හඹා යාමේහි යෙදී සිටියදී, ලංකාවේ රාක්ෂස රජු වූ [[රාවණා රජ|රාවණා]], තාපස ඇඳුමින් වෙස්වළා ගෙන පැමිණ, සීතා තම අගනුවරට පැහැරගෙන යයි. ආපසු එන රාම ගේ බලාපොරොත්තු සුන් වී යයි. අද්භූත හඬක් ඔහුගේ සතුරන් ජය ගැනීමට සහ සීතා බේරා ගැනීමට මාර්ගය රාමට පවසයි. සීතා රාවණාගේ අවධානය දැඩි ලෙස ප්‍රතික්ෂේප කරන අතර රාම සහ ඔහුගේ සොහොයුරා ඇයව බේරා ගැනීමට පිටත් වෙති. බොහෝ වික්‍රමාන්විත ක්‍රියාවලින් පසුව, ඔවුහු වඳුරන්ගේ රජු වන සුග්‍රීව සමඟ මිත්‍රත්වයට පත් වෙති. ලංකාවේ සීතා සිටින බව සොයා ගැනීමට [[හනුමාන්]] සමත් වන අතර වඳුරෝ ලංකාවට ගොඩබිමෙන් අපූරු පාලමක් ඉදිකරති. වඳුරු ජෙනරාල් [[හනුමාන්]] සහ රාවණාගේම සහෝදරයා වන [[විභීෂණ රජ|විභීෂණගේ]] සහාය ඇතිව ඔවුහු ලංකාවට පහර දෙති. රාමා, රාවණා මරා දමා සීතා ගලවා ගන්නා අතර ඇගේ නිර්මල බව පිළිබඳ සැක දුරු කිරීම සඳහා ගින්නෙන් පීඩා විඳින පරීක්ෂණයකට ලක් කරනු ලබයි. කෙසේ වෙතත්, ඔවුන් නැවත අයෝධ්‍යාවට පැමිණි විට, ජනතාව තවමත් රැජිනගේ නිර්මලකම ගැන ප්‍රශ්න කරන බව රාමාට දැනගන්නට ලැබෙන අතර ඔහු ඇයව වනාන්තරයට පිටුවහල් කරයි. එහිදී ඇයට වාල්මිකී මුනිවරයා (රාමායණයේ කීර්තිමත් කතුවරයා) හමුවන අතර ඔහුගේ ආරාමයේදී ඇය රාමගේ පුතුන් දෙදෙනා බිහි කරයි. පුතුන් වැඩිවිය පැමිණි විට පවුල නැවත එකතු වන නමුත් සීතා නැවතත් ඇගේ නිර්දෝෂීභාවය ප්‍රකාශ කිරීමෙන් පසු ඇද වැටෙන අතර ඇගේ මව වන මහී කාන්තාව විසින් ඇයව පිළිගෙන ගිලගනු ලබයි. ==උද්ධෘත== {{Reflist|30em|refs= <ref name="Mumbai mirror">{{cite web|url=https://mumbaimirror.indiatimes.com/news/india/was-ram-born-in-ayodhya/articleshow/77380259.cms|title=Was Ram born in Ayodhya|first=Devdutt|last=Pattanaik|website=mumbaimirror|date=8 August 2020|access-date=8 August 2020|archive-date=14 August 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200814150318/https://mumbaimirror.indiatimes.com/news/india/was-ram-born-in-ayodhya/articleshow/77380259.cms|url-status=live}}</ref> <ref name="Brockington1998">{{cite book|author=J. L. Brockington|title=The Sanskrit Epics|url=https://books.google.com/books?id=HR-_LK5kl18C&pg=PA379|year=1998|publisher=BRILL|isbn=90-04-10260-4|pages=379–}}</ref> <ref name="valmikiramayan.net">{{Cite web|url=https://valmikiramayan.net/|title=Valmiki Ramayana|website=valmikiramayan.net|access-date=19 May 2020|archive-date=13 September 2020|archive-url=https://web.archive.org/web/20200913082833/https://www.valmikiramayan.net/|url-status=live}}</ref> }} ==බාහිර සබැඳි== {{Wikiquote|Ramayana|රාමායණය}} {{wikisourcelang|sa|रामायणम्|රාමායණ}} {{Commons+cat|Ramayana|රාමායණ}} * {{Britannica|490529}}| * {{gutenberg|24869}} * [https://www.wisdomlib.org/hinduism/book/the-ramayana-of-valmiki The Ramayana of Valmiki] English translation by Hari Prasad Shastri, 1952 (revised edition with interwoven glossary) * [http://oll.libertyfund.org/index.php?option=com_staticxt&staticfile=show.php%3Ftitle=1778&Itemid=28 A condensed verse translation] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20210305194943/http://oll.libertyfund.org/index.php?option=com_staticxt&staticfile=show.php%3Ftitle=1778&Itemid=28 |date=2021-03-05 }} by [[රොමේෂ් චුන්දර් දත්|Romesh Chunder Dutt]] sponsored by the [[ලිබර්ටි අරමුදල|Liberty Fund]] * [https://web.archive.org/web/20130501055540/http://orias.berkeley.edu/hero/ramayana/index.html The ''Ramayana'' as a Monomyth] from UC Berkeley (archived) *[https://exchange.umma.umich.edu/resources/23629 Collection: Art of the Ramayana]{{භින්න වූ සබැඳි|date=August 2024 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} from the [[මිචිගන් විශ්වවිද්‍යාල කලා කෞතුකාගාරය|University of Michigan Museum of Art]] {{Ramayana}} {{Hindu Culture and Epics}} {{Portalbar|ඉන්දියාව|ඉන්දුනීසියාව|හින්දු ආගම|කාව්‍ය ශාස්ත්‍රය|සාහිත්‍යය}} [[Category:රාමායණය| ]] [[Category:සංස්කෘත වීර කාව්‍ය]] [[Category:හින්දු පාඨ ග්‍රන්ථ]] [[Category:හින්දු කාව්‍ය කලාව]] [[Category:රාම|*]] ez39n171r2uz2x1k6qvaaog5avrj9s2 කාමජ් සිල්වා 0 103083 795629 772895 2026-07-11T03:41:24Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795629 wikitext text/x-wiki {{තොරතුරුකොටුව පුද්ගලයා | name = Kamaj Silva<br>කමාජ් සිල්වා | image = | image_size = | alt = | caption = | birth_name = Maneksha Kamaj Silva | birth_date = {{Birth date and age|1983|4|9|mf=yes}} | birth_place = [[Mount Lavinia]], [[Sri Lanka]] | death_date = | death_place = | death_cause = | resting_place_coordinates = <!-- {{coord|LAT|LONG|display=inline,title}} --> | nationality = Sri Lankan | other_names = | education = [[S. Thomas' College, Mount Lavinia|S. Thomas’ College]] | alma_mater = [[Staffordshire University]] <br> [[Centennial College]] | occupation = Entrepreneur, businessman, musician | years_active = 2011–present | spouse = Roshani Silva | children = | mother = Manel Silva | father = Kamal Silva | relatives = | awards = | website = | module = {{Infobox musical artist | embed = yes | instrument = Vocals, Guitar<!--If you think an instrument should be listed, a discussion to reach consensus is needed first--> | genre = <!--These music genres are all sourced under the section #Musical themes and genres-->{{hlist|[[Pop music|Pop]]|[[Soul music|soul]]|{{nowrap|[[rhythm and blues]]}}|[[Alternative rock]]}} | years_active = 2009–present | label = | associated_acts = }} | signature = | footnotes = }} [[Category:Articles with hCards]] '''මනේක්ෂා කාමජ් සිල්වා''' (උපත 1983 අප්‍රේල් 9), කැනඩාව පදනම් කරගත් ශ්‍රී ලාංකික ව්‍යවසායකයෙක් සහ සංගීතඥයෙකි.<ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Building a business around your passion |url=http://www.themorning.lk/brunch-page-1-kamaj-silva/ |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=The Morning}}</ref> ඔහු ලොව ප්‍රකට වාණිජ සපත්තු සන්නාම කිහිපයක මාසික පැකේජයක් ලබා දෙන ලොව ප්‍රථම සහ එකම Sneaker දායකත්ව සේවාව වන Sneakertub හි නිර්මාතෘ සහ ප්‍රධාන විධායක නිලධාරියා වේ.<ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=About Us |url=https://www.sneakertub.com/about |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Sneakertub Official Website}}</ref><ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=ගත්ත බිස්නස් එකෙන් අද කෝටි තුනක් හොයන කැනඩාවේ බිස්නස් කරන තරුණ ලාංකිකයා |url=http://article14.news/රැකියාව-අහිමිවී-ලක්ෂෙකින/ |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=article14}}</ref> == පෞද්ගලික ජීවිතය == කාමජ් සිල්වා 1983 අප්‍රේල් 9 වන දින ශ්‍රී ලංකාවේ [[දෙහිවල-ගල්කිස්ස|ගල්කිස්සේදී]] පවුලේ එකම දරුවා ලෙස උපත ලැබීය. ඔහුගේ පියා කමල් සිල්වා නව යොවුන් වියේදී මියගිය සමාගම් අධ්‍යක්ෂවරයෙකි. ඔහුගේ මව මානෙල් සිල්වා ද මිය ගිය ගෘහණියකි. ඔහු [[ශාන්ත තෝමස් විද්‍යාලය, ගල්කිස්ස|ගල්කිස්ස එස්. තෝමස් විද්‍යාලයෙන්]] අධ්‍යාපනය සම්පූර්ණ කළේය. පාසල් කාලය තුළ ඔහු පැසිපන්දු, වොලිබෝල් ක්‍රීඩා කළ අතර අන්තර් ක්‍රීඩකයෙකි.<ref name="life">{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Buzz with Danu - Kamaj Silva |url=http://www.life.lk/article/buzz_with_danu/Buzz-with-Danu---Kamaj-Silva/35/19151 |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Life}}</ref> ඔහු විවාහ වී සිටින්නේ ඔහුගේ දිගුකාලීන සහකාරිය වන රොෂානි සමඟයි.<ref name="life">{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Buzz with Danu - Kamaj Silva |url=http://www.life.lk/article/buzz_with_danu/Buzz-with-Danu---Kamaj-Silva/35/19151 |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Life}}</ref> == වෘත්තීය == 2003 දී ඔහු උසස් අධ්‍යාපනය සඳහා එංගලන්තයට ගොස් ස්ටැෆර්ඩ්ෂයර් විශ්වවිද්‍යාලයෙන් පරිගණක විද්‍යාව පිළිබඳ උපාධියක් ලබා ගත්තේය.<ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=යුරෝපය හොල්ලන ලංකාවේ කොල්ලා |url=http://archives.dinamina.lk/y/art.asp?id=2017/12/07/ypg03_0 |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Dinamina}}</ref> එංගලන්තයේ උපාධිය ලැබීමෙන් පසු, ඔහු 2007 දී කැනඩාවට පැමිණි අතර 2011 දී චිත්‍රපට පිළිබඳ ශාස්ත්‍රපති උපාධිය සම්පූර්ණ කිරීම සඳහා සෙන්ටිනියල් විද්‍යාලයට ඇතුළත් විය.<ref name="lankareporter">{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Kamaj Silva woos investors on CBC’s Dragons’ Den |url=https://lankareporter.com/blog/kamaj-silva-woos-investors-cbcs-dragons-den/ |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Lanka Reporter}}</ref> ඉන්පසු ඔහු ළමා මාධ්‍ය වැඩසටහනේ සීමාවාසික අංගය ආරම්භ කළේය. මුලින්ම ඔහු විශ්ව විද්‍යාල මහාචාර්යවරුන් සමඟ 4 වන අදියර චිත්‍රපටවල සීමාවාසික වූ අතර ඉක්මනින් ඔහු පූර්ණ කාලීන ළමා මාධ්‍ය අලෙවිකරණ සම්බන්ධීකාරකයෙකු බවට පත්විය. පසුව, ඔහු උසස්වීම් කළමනාකරු ලෙස උසස් කරන ලද අතර එහිදී ඔහු මාස 18 ක් අඛණ්ඩව සේවය කළේය. ඉන්පසු ඔහු "එන්ටර්ටේන්මන්ට් වන්" සමඟ අලෙවි කළමනාකරු ලෙස සම්බන්ධ වී වසර තුනක් සේවය කළේය.<ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Putting shoes on a Dragon: Kamaj Silva takes his business to Dragons' Den |url=https://www.centennialcollege.ca/news/putting-shoes-on-a-dragon-kamaj-silva-takes-his-business-to-dragons-den/ |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Centennial College}}</ref> ඔහු ගායන ශිල්පියෙකු වන අතර විකල්ප රොක්, සෝල් බ්ලූස් සහ පොප් සංගීතය සමඟ විශේෂිත වූ ස්වාධීන සංගීතඥයෙකු ලෙස වැඩ කරන නිර්මාපකයෙකි. 2010 දී ඔහු සංගීත දිවියේ ඔහුගේ සලකුණ තැබූ ජනප්‍රිය ''Wang Hung'' ගීතය ගායනා කළේය.<ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Wang Hung - Kamaj Silva |url=https://www.youtube.com/watch?v=lJ4Eu5LuZ4M |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Music.lk}}</ref> ඉන්පසු 2015 දී ඔහු ''මකරු'' ගීතය නිකුත් කළේය.<ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Makaru - Kamaj |url=https://www.youtube.com/watch?v=MhXvXYrPdNo |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Music Plus Records}}</ref> නයික්ස් හි ක්‍රීඩා කරන මයිකල් ජෝර්ඩන් දුටු විට සපත්තු සඳහා ඔහුගේ ආශාව ඇති විය. 2017 දී කැනේඩියානු විකාශන සංස්ථාවේ (සීබීසී) විකාශය වූ ''ඩ්‍රැගන්ස් ඩෙන්'' ජාතික සංදර්ශනයට සහභාගී වීමට ඔහුට හැකි වූ පසු, ඔහු ව්‍යවසායකයෙකු ලෙස ස්ථාපිත වීමට ඇති දුෂ්කර ජීවිතය පැහැදිලි කළේය.<ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Project + Exec : SNEAKERTUB: CEO Kamaj Silva Turned 700 Dollars Into Half A Million |url=https://arch-usa.com/project-exec-sneakertub-ceo-kamaj-silva-turned-700-dollars-into-half-a-million/ |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=ARCH-USA}}</ref> 2016 දී ඔහු මුලින්ම ටොරොන්ටෝ හි අලෙවිකරණ කළමනාකරුවෙකු ලෙස රැකියාවක් ආරම්භ කළේය.<ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=How One Man Turned A $700 Investment Into A Dragons’ Den Appearance |url=https://www.styledemocracy.com/how-one-man-turned-a-700-investment-into-a-dragons-den-appearance/ |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Style Democracy}}</ref> වසර කිහිපයක වැඩ කිරීමෙන් පසු, ඔහු "Sneakertub" නමින් ව්‍යාපාරය ආරම්භ කර, ඩොලර් 700 කින් ආරම්භ කර දින දෙකක් ඇතුළත වෙබ් අඩවියක් නිර්මාණය කළේය.<ref name="lankareporter">{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Kamaj Silva woos investors on CBC’s Dragons’ Den |url=https://lankareporter.com/blog/kamaj-silva-woos-investors-cbcs-dragons-den/ |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Lanka Reporter}}</ref> ඔහුට ටොරොන්ටෝ හි පිහිටි "මිල්ක්" නමින් කිරි සහ ධාන්‍ය තේමා වීදි ඇඳුම් කඩයක් ද ඇත. ප්‍රධාන ජාත්‍යන්තර වෙළඳ නාම මෙන්ම කැනේඩියානු සන්නාමවල නිෂ්පාදන විකිණීම සහ ප්‍රවර්ධනය කිරීම සඳහා කඩ සාප්පුව ප්‍රසිද්ධය. 2019 දී, බුටික් ටොරොන්ටෝ සම්මාන උළෙලේ හොඳම නව විලාසිතා වෙළඳසැල සඳහා වන සම්මානය දිනා ගත්තේය.<ref name="life">{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Buzz with Danu - Kamaj Silva |url=http://www.life.lk/article/buzz_with_danu/Buzz-with-Danu---Kamaj-Silva/35/19151 |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Life}}</ref> සිල්වා ඔහුගේම ව්‍යාපාරවලට අමතරව "අලවි" නම් ශ්‍රී ලාංකේය තාක්ෂණික සමාගම සමඟ ද කටයුතු කරයි.<ref name="life">{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Buzz with Danu - Kamaj Silva |url=http://www.life.lk/article/buzz_with_danu/Buzz-with-Danu---Kamaj-Silva/35/19151 |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=Life}}</ref> මේ අතර, ඔහු යූ ටියුබ්කරුවෙකු ලෙසද ජනප්‍රියයි, එහිදී ඔහු දයියා ෂෝ, හැපි හෝවර්, අපි නොදන්න බිස්නස් සහ කමජ් පොඩ්කාස්ට් වැනි යූ ටියුබ් වැඩසටහන් කිහිපයක් පවත්වයි.<ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Channa Channa Channa VLogs |url=https://www.buzzsprout.com/1089944/4146608-ep23-kamaj-silva |archive-date=2020-12-03 |access-date=2020-12-03 |website=buzzsprout}}</ref> == යොමු කිරීම් == <references group="" responsive="1"></references> == බාහිර සබැඳි == * [https://www.sneakertub.ca/about SNEAKERTUB ගැන] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230514020902/https://www.sneakertub.ca/about |date=2023-05-14 }} * [https://anchor.fm/kamaj/episodes/Ratta---Happy-Hour-with-Kamaj-egc411 The KAMAJ Show by Kamaj Silva] * [https://www.yamu.lk/event/never-give-up-with-kamaj කවදාවත් අතහැර දමන්න එපා ! KAMAJ සමඟ]{{භින්න වූ සබැඳි|date=September 2023 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }} * [https://radiopublic.com/coming-up-in-my-sneakers-WoVn55/s1!cc752 Coming Up In My Sneakers - 021 KAMAJ SILVA] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230514020901/https://radiopublic.com/coming-up-in-my-sneakers-WoVn55/s1!cc752 |date=2023-05-14 }} * [http://www.rategossip.com/6825/2017/12/kamaj-silva-dragons-den.html කාමජ් සිල්වාගේ ජීවිතය ආරම්භ වූයේ ඩොලර් 700 කින්] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20230514020902/http://www.rategossip.com/6825/2017/12/kamaj-silva-dragons-den.html |date=2023-05-14 }} [[ප්‍රවර්ගය:1983 උපත්]] [[ප්‍රවර්ගය:ජීවමාන ජනයා]] [[ප්‍රවර්ගය:Articles with hCards]] [[ප්‍රවර්ගය:කෙටි විස්තරයක් සහිත ලිපි]] 415pi6zuql5ljxi2mj2yezlli1b6pcr මයින්ක්‍රාෆ්ට් 0 107247 795632 795610 2026-07-11T03:53:00Z IDB.S 52205 [[Special:Contributions/~2026-39105-82|~2026-39105-82]] ([[User talk:~2026-39105-82|සාකච්ඡාව]]) ගේ සංස්කරණයන් [[User:Cicihwahyuni6|Cicihwahyuni6]] ගේ අවසන් අනුවාදය වෙත ප්‍රතිවර්තනය කෙරිණි 563335 wikitext text/x-wiki '''''Minecraft''''' යනු ස්වීඩන් ක්‍රීඩා සංවර්ධක Mojang Studios විසින් වැඩි දියුණු කරන ලද sandbox ක්‍රීඩාවකි . මෙම ක්‍රීඩාව [[ජාවා (ක්‍රමලේඛන භාෂාව)|Java ක්‍රමලේඛන භාෂාවෙන්]] Markus "Notch" Persson විසින් නිර්මාණය කරන ලදී. මූලික පුද්ගලික පරීක්ෂණ අනුවාද කිහිපයකට පසුව, ක්‍රීඩාව ප්‍රථම වරට ප්‍රකාශයට පත් කරන ලද්දේ 2009 මැයි මාසයේදී 2011 නොවැම්බර් මාසයේදී සම්පූර්ණයෙන්ම නිකුත් කිරීමට පෙර, Jens "Jeb" Bergensten විසින් සංවර්ධනය භාර ගන්නා විටය. මිලියන 238 කට වඩා වැඩි වාර ගණනක් අලෙවි වී ඇති සහ මාසිකව ක්‍රියාකාරී ක්‍රීඩකයින් මිලියන 140 කට වඩා අලෙවි වී ඇති ක්‍රීඩාව සෑම විටම වැඩියෙන්ම අලෙවි වන එකකි. ''Minecraft'' හි, ක්‍රීඩකයින්ට ක්‍රියා පටිපාටිව ජනනය කරන ලද විවිධ Minecraft බයෝම සහිත අවහිර වූ [[ත්‍රිමාණ සජීවනය|ත්‍රිමාණ]] ලෝකයක් ගවේෂණය කරන අතර, [[Mode permainan|ක්‍රීඩා මාදිලිය]] මත පදනම්ව, අමුද්‍රව්‍ය, ශිල්පීය මෙවලම්, ව්‍යුහයන් හෝ භූමි වැඩ තැනීම, පරිගණක පාලිත සතුරන්ට එරෙහිව සටන් කළ හැකිය, සහ සහයෝගයෙන් කටයුතු කළ හැකිය. එකම ලෝකයේ අනෙකුත් ක්‍රීඩකයන් සමඟ තරඟ කරන්න. ''Minecraft'' හි ක්‍රීඩා ක්‍රමවලට පැවැත්මේ මාදිලියක් ඇතුළත් වන අතර, ක්‍රීඩකයා ලෝකය ගොඩනැගීමට සහ සෞඛ්‍යය පවත්වා ගැනීමට සම්පත් ලබා ගත යුතු අතර, ක්‍රීඩකයාට අසීමිත සම්පත් ඇති නිර්මාණාත්මක මාදිලියක් ඇතුළත් වේ. නව ක්‍රීඩා යාන්ත්‍ර විද්‍යාව, අයිතම, වයනය, ''ඇඩෝන'' සහ වත්කම් නිර්මාණය කිරීමට ක්‍රීඩකයින්ට ක්‍රීඩාව මෝඩ්ස් සමඟ වෙනස් කළ හැක. ක්‍රීඩාවේ මුල් අනුවාද ධනාත්මක සමාලෝචන සමඟින් හමු වූ අතර, සම්මාන කිහිපයක් දිනා ගත් අතර මෙතෙක් හොඳම වීඩියෝ ක්‍රීඩා වලින් එකක් ලෙස හැඳින්වේ. [[සමාජ ජාල|සමාජ මාධ්‍ය]], උපහාසාත්මක, අනුවර්තන, වෙළඳ භාණ්ඩ සහ වාර්ෂික Minecon ක්‍රීඩාවේ ජනප්‍රියත්වය සඳහා විශාල කාර්යභාරයක් ඉටු කර ඇත. ''Minecraft'' [[රසායන විද්‍යාව]], CAD, සහ [[පරිගණක විද්‍යාව]] ඉගැන්වීම සඳහා අධ්‍යාපනික සැකසුම් වලදී ද භාවිතා වේ. 2014 දී, Mojang සහ ''Minecraft'' බුද්ධිමය දේපල මයික්‍රොසොෆ්ට් විසින් ඇමරිකානු ඩොලර් බිලියන 2.5 කට මිලදී ගන්නා ලදී. ''[[Minecraft: Story Mode]]'', ''Minecraft Earth'', ''Minecraft Dungeons, සහ [[Minecraft Legends]]'' වැනි ස්පින්-ඕෆ් ක්‍රීඩා ගණනාවක් ද සංවර්ධනය කර ඇත.{{පටුන සීමාව|3}} <references /> 9lhz0ua6s2cfsr9cs3ibyae6bznz274 ටැන්සානියාවේ දේශපාලනය 0 158585 795642 779224 2026-07-11T06:25:35Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795642 wikitext text/x-wiki === ආණ්ඩුව === ටැන්සානියාව යනු Chama Cha Mapinduzi (CCM) පක්ෂය බලයේ සිටින තනි පක්ෂ ආධිපත්‍ය සහිත රාජ්‍යයකි. එය පිහිටුවීමේ සිට 1992 දක්වා, එය රටේ නීත්‍යානුකූලව අවසර ලත් එකම පක්ෂය විය. ආණ්ඩුක්‍රම ව්‍යවස්ථාව සංශෝධනය කරන ලද 1992 ජූලි 1 දින මෙය වෙනස් විය.<ref name="Constitution">{{cite web |title=Constitution of the United Republic of Tanzania |url=https://www.judiciary.go.tz/downloads/constitution.pdf |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20101217023916/http://www.judiciary.go.tz/downloads/constitution.pdf |archive-date=17 December 2010 |access-date=19 February 2014 |publisher=Judiciary of Tanzania}}</ref> එය 1961 නිදහසින් පසු බලය හොබවා ඇති අතර අප්‍රිකාවේ දීර්ඝතම පාලන පක්ෂය වේ.<ref name="cfr.org">{{cite web |title=Magufuli is Transforming Tanzania's Ruling Party From a 'Benign Hegemon' Into a Malevolent One |url=https://www.cfr.org/blog/magufuli-transforming-tanzanias-ruling-party-benign-hegemon-malevolent-one |access-date=2021-06-02 |website=Council on Foreign Relations |language=en}}</ref> ජෝන් මගුෆුලි 2015 ඔක්තෝම්බර් ජනාධිපතිවරණයෙන් ජයග්‍රහණය කළ අතර පාර්ලිමේන්තුවේ තුනෙන් දෙකක බහුතරයක් ලබා ගත්තේය'''.<ref>{{cite web |date=29 October 2015 |title=Tanzania's ruling party secures the presidency and a two-thirds majority in parliament |url=https://qz.com/536317/tanzanias-ruling-party-secures-the-presidency-and-a-two-thirds-it.majority-in-parliament/ |access-date=30 October 2015 |work=Quartz}}</ref><ref>{{Cite news|url=https://www.bbc.com/news/world-africa-34669468|title=Tanzania poll: John Magufuli of CCM defeats Edward Lowassa|date=2015-10-29|work=BBC News|access-date=2021-06-02|language=en-GB}}</ref>''' 1992 බහු පක්ෂ දේශපාලනයේ සිට ටැන්සානියාවේ ප්‍රධාන විරුද්ධ පක්ෂය Chama cha Demokrasia na Maendeleo (Chadema) ("ප්‍රජාතන්ත්‍රවාදය සහ ප්‍රගතිය සඳහා වූ පක්ෂය" සඳහා ස්වහීලී) ලෙස හැඳින්වේ. චදේමා කණ්ඩායමේ නායකයා ෆ්‍රීමන් එම්බෝව් වේ.<ref>{{cite news|url=https://www.cnn.com/2020/11/02/africa/tanzania-opposition-leader-arrest-intl/index.html|title=Tanzania police arrest main opposition party leader ahead of protests|date=2020-11-02|access-date=2021-06-02|website=CNN}}</ref> රටේ අර්ධ ස්වාධීන රාජ්‍යය වන සැන්සිබාර්හි, වෙනස්වීම් සහ විනිවිදභාවය සඳහා වූ සන්ධානය (ACT-Wazalendo) ප්‍රධාන විරුද්ධ දේශපාලන පක්ෂය ලෙස සැලකේ. සැන්සිබාර් ව්‍යවස්ථාවට අනුව ඡන්ද විමසීමේ දී දෙවන ස්ථානයට පත්වන පක්ෂය ජයග්‍රාහී පක්ෂය සමඟ සභාගයකට සම්බන්ධ විය යුතුය. ACT-Wazalendo 2020 දෙසැම්බරයේ දී සැන්සිබාර් මැතිවරණයෙන් පසු දිවයිනේ පාලක පක්ෂය වන චාමා ච මාපිණ්ඩුසි සමඟ සභාග රජයකට එක් විය.<ref>{{cite news|url=https://apnews.com/article/constitutions-tanzania-elections-africa-dar-es-salaam-316350ec78b5299743309ebca78ba889|title=Zanzibar's opposition party to join coalition government|last=Sultan|first=Ali|date=6 December 2020|work=Associated Press|access-date=29 June 2021}}</ref> 2020 නොවැම්බරයේදී, මගුෆුලි නැවත වරක් ඔහුගේ දෙවන ධුර කාලය සඳහා ජනාධිපති ලෙස ජයග්‍රාහකයා ලෙස ප්‍රකාශයට පත් කරන ලදී. මැතිවරණ වංචාවක් සිදුවී ඇතැයි සැක කෙරේ. ජාතික මැතිවරණ කොමිසම නිවේදනය කළේ මගුෆුලිට ඡන්ද 84%ක් හෙවත් මිලියන 12.5ක් පමණ ලැබුණු බවත් විපක්ෂයේ ඉහළම අපේක්ෂකයා වූ තුන්ඩු ලිසුට ඡන්ද මිලියන 1.9ක් පමණ ලැබුණු 13%ක් බවත්ය.<ref>{{cite web |date=31 October 2020 |title=Tanzania elections: Main opposition parties demand fresh vote |url=https://www.bbc.com/news/world-africa-54759865 |access-date=29 June 2021 |work=BBC News}}</ref> 2021 මාර්තු මාසයේදී, මගුෆුලි නිලයේ සේවය කරමින් සිටියදී මිය ගිය බව නිවේදනය කරන ලදී, එනම් ඔහුගේ උප ජනාධිපති, සමියා සුලුහු හසන්, රටේ ජනාධිපති බවට පත් වූ බවයි.<ref name=":7">{{cite web |date=18 March 2021 |title=Samia Suluhu Hassan becomes President following death of John Magufuli |url=https://www.bbc.co.uk/news/world-africa-56444575 |access-date=18 March 2021 |website=BBC News}}</ref> === විධායකය === {{multiple image | caption_align = center | align = right | direction = horizontal | image1 = Samia Suluhu Hassan in May 2017.jpg | width1 = 125 | caption1 = ජනාධිපති සමියා සුලුහු හසන් | image2 = | width2 = 150 | caption2 = උප ජනාධිපති පිලිප් ම්පන්ගෝ | image3 = Kassim Majaliwa.jpg | caption3 = අගමැති කාසිම් මජලිවා | width3 = 110 }} ටැන්සානියාවේ ජනාධිපතිවරයා සහ ජාතික සභාවෙහි සාමාජිකයන් වසර පහක ධුර කාලයක් සඳහා සෘජු මහජන ඡන්දයෙන් සමගාමීව තේරී පත් වේ.<ref name="Constitution" /> උප සභාපතිවරයා වසර පහක ධුර කාලයක් සඳහා තේරී පත් වේ. ජනාධිපතිවරයා සහ එකම ප්‍රවේශ පත්‍රය මත.<ref name="Constitution" /> ජනාධිපතිවරයා හෝ උප සභාපතිවරයා ජාතික සභාවේ සාමාජිකයෙකු නොවිය හැක.<ref name="Constitution" /> රැස්වීමේ රජයේ නායකයා ලෙස කටයුතු කිරීම සඳහා, සභාව විසින් තහවුරු කිරීමට යටත්ව, ජාතික සභාවෙහි සාමාජිකයින් අතරින් අගමැතිවරයෙකු ජනාධිපතිවරයා විසින් පත් කරයි.<ref name="Constitution" /> ජනාධිපතිවරයා ඇගේ කැබිනට් මණ්ඩලය තෝරා ගන්නේ එකලස් කිරීමේ සාමාජිකයින්ගෙන්.<ref name="Constitution" /> ටැන්සානියාවේ නීතිය ක්‍රියාත්මක කිරීම රජයේ විධායක ශාඛාව යටතේ පවතින අතර ටැන්සානියා පොලිස් බලකාය මගින් පරිපාලනය කෙරේ.<ref>{{cite web |title=Tanzania Police Force |url=https://apcof.org/country-data-2/tanzania/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20230202170416/https://apcof.org/country-data-2/tanzania/ |archive-date=2 February 2023 |access-date=5 February 2023 |publisher=African Policing Civilian Oversight Forum}}</ref> === ව්‍යවස්ථාදායකය === ටැන්සානියාවේ ප්‍රධාන භූමිය හා වෘත්තීය සමිති කටයුතු සම්බන්ධ සියලුම ව්‍යවස්ථාදායක බලය ජාතික සභාව වෙත පැවරී ඇත,<ref name="Constitution" /> එය ඒකමණ්ඩල වන අතර සාමාජිකයින් 393ක් ඇත.<ref name="Edge">{{cite web |title=Tanzania: Government |url=https://globaledge.msu.edu/countries/tanzania/government |access-date=19 February 2014 |publisher=Broad College of Business, Michigan State University}}</ref> මැතිවරණ කොට්ඨාශ නියෝජනය කිරීමට තේරී පත් වූ සාමාජිකයින්, නීතිපතිවරයා, සැන්සිබාර් නියෝජිත මන්ත්‍රී මණ්ඩලය විසින් තමන්ගේම සාමාජිකයින් අතරින් තේරී පත් වූ සාමාජිකයින් පස් දෙනෙකු, ඕනෑම පක්ෂයකට සභාවේ ඇති ආසනවලින් අවම වශයෙන් 30% ක් නියෝජනය කරන විශේෂ කාන්තා ආසන, කථානායක සභාවෙහි (වෙනත් ආකාරයකින් සභාවෙහි සාමාජිකයෙකු නොවේ නම්), සහ ජනාධිපතිවරයා විසින් පත් කරන ලද පුද්ගලයින් (දස දෙනෙකුට වඩා වැඩි නොවේ).<ref name="Constitution" /> ටැන්සානියා මැතිවරණ කොමිසම තීරණය කරන ලද සංඛ්‍යාවෙන් ප්‍රධාන භූමිය මැතිවරණ කොට්ඨාශවලට වෙන් කරයි. ජනාධිපතිවරයාගේ අනුමැතිය ඇතිව කොමිසම විසින්.<ref name="Constitution" /> === අධිකරණය === ටැන්සානියාවේ නීති පද්ධතිය ඉංග්‍රීසි පොදු නීතිය මත පදනම් වේ.<ref name="TZ court system">{{cite web |last1=Manning |first1=Christabel |last2=Kasera |first2=Seka |title=UPDATE: Tanzanian Legal System and Legal Research |url=https://www.nyulawglobal.org/globalex/Tanzania1.html#_The_Judiciary |access-date=16 October 2014 |publisher=[[GlobaLex]]}}</ref> [[File:Kigoma_High_Court,_Bangwe_Ward,_Kigoma.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Kigoma_High_Court,_Bangwe_Ward,_Kigoma.jpg|thumb|කිගෝමා හි මහාධිකරණ ගොඩනැගිල්ල]] ටැන්සානියාවට මට්ටම් හතරක අධිකරණ පද්ධතියක් ඇත.<ref name="TZ court system" /> ටැන්සානියානු ප්‍රධාන භූමියේ පහළම මට්ටමේ අධිකරණ වන්නේ ප්‍රාථමික උසාවි වේ.<ref name="TZ court system" /> සැන්සිබාර්හි, පහළම මට්ටමේ උසාවි වන්නේ ඉස්ලාමීය පවුල් කටයුතු සඳහා වන කාඩිගේ උසාවි සහ අනෙකුත් සියලුම නඩු සඳහා ප්‍රාථමික උසාවි වේ.<ref name="TZ court system" /> ප්‍රධාන භූමියේ, අභියාචනය දිස්ත්‍රික් උසාවි හෝ නේවාසික මහේස්ත්‍රාත් අධිකරණ වෙත වේ.<ref name="TZ court system" /> සැන්සිබාර්හි, ඉස්ලාමීය පවුල් කටයුතු සඳහා කාඩිගේ අභියාචනාධිකරණයට සහ අනෙකුත් සියලුම නඩු සඳහා මහේස්ත්‍රාත් අධිකරණයට අභියාචනය කරනු ලැබේ.<ref name="TZ court system" /> එතැන් සිට, අභියාචනය වන්නේ මේන්ලන්ඩ් ටැන්සානියාවේ හෝ සැන්සිබාර්හි මහාධිකරණයටය.<ref name="TZ court system" /> සැන්සිබාර් හි මහාධිකරණයෙන් ඉස්ලාමීය පවුල් කාරණා සම්බන්ධයෙන් කිසිදු අභියාචනයක් ඉදිරිපත් කළ නොහැක.<ref name="TZ court system" /><ref name="Zanzibar Constitution">[https://web.archive.org/web/20110904235537/http://zltb.go.tz/docs/Zanzibar-Constitution-1984.pdf The Constitution of Zanzibar]. zltb.go.tz. 2006.</ref> එසේ නොමැතිනම්, අවසාන අභියාචනය ටැන්සානියාවේ අභියාචනාධිකරණය වෙත වේ.<ref name="TZ court system" /> ටැන්සානියාවේ මහාධිකරණයට වාණිජ, කම්කරු, සහ ඉඩම්<ref name="TZ court system" /> - සහ භූගෝලීය කලාප 15 ක් ඇත.<ref>{{cite web |title=Commercial Division — High Court of Tanzania |url=http://www.comcourt.go.tz/comcourt/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20141223142716/http://www.comcourt.go.tz/comcourt/ |archive-date=23 December 2014 |access-date=17 October 2014}}</ref> සැන්සිබාර් හි මහාධිකරණයට කාර්මික අංශයක් ඇත, එය කම්කරු ආරවුල් පමණක් විභාග කරයි.<ref>[http://www.judiciaryzanzibar.go.tz/historical_background.php "Welcome to High Court of Zanzibar"]. ''judiciaryzanzibar.go.tz''. {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20150317235728/http://www.judiciaryzanzibar.go.tz/historical_background.php|date=17 March 2015}}</ref> මේන්ලන්ඩ් සහ යූනියන් විනිසුරුවන් පත් කරනු ලබන්නේ ටැන්සානියාවේ ප්‍රධාන විනිසුරුවරයා විසිනි,<ref>{{cite web |date=January 2004 |title=UNITED REPUBLIC OF TANZANIA Public Administration Country Profile |url=http://unpan1.un.org/intradoc/groups/public/documents/un/unpan023291.pdf |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20180516194348/http://unpan1.un.org/intradoc/groups/public/documents/un/unpan023291.pdf |archive-date=16 May 2018 |access-date=1 February 2019}}</ref> අභියාචනාධිකරණයේ සහ මහාධිකරණයේ හැර, ටැන්සානියාවේ ජනාධිපතිවරයා විසින් පත් කරනු ලැබේ.<ref name="Constitution" /> ටැන්සානියාව ජාත්‍යන්තර අපරාධ අධිකරණයේ රෝම ප්‍රඥප්තියේ පාර්ශ්වයකි.<ref>{{cite web |title=African States, State Parties to the Rome Statute, International Criminal Court. Retrieved 21 October 2014 |url=http://www.icc-cpi.int/en_menus/asp/states%20parties/african%20states/Pages/african%20states.aspx |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20141011143613/http://www.icc-cpi.int/en_menus/asp/states%20parties/african%20states/Pages/african%20states.aspx |archive-date=11 October 2014}}</ref> === නීතිය ක්‍රියාත්මක කිරීම === මහජන ආරක්ෂාව සහ දේශසීමා පාලනය ටැන්සානියා පොලිස් බලකායේ වගකීමයි. බලකායේ අධීක්‍ෂණය පොලිස් අමාත්‍යාංශයේ ප්‍රධාන ලේකම් සහ පොලිස්පතිවරයා විසින් බෙදාගනු ලැබේ.<ref>{{cite web |title=Tanzania – Tanzania Police Force |url=https://apcof.org/country-data-2/tanzania/ |archive-url=https://web.archive.org/web/20230202170416/https://apcof.org/country-data-2/tanzania/ |archive-date=2 February 2023 |access-date=11 May 2023 |publisher=African Policing Civilian Oversight Forum}}</ref> === සැන්සිබාර් === [[File:Spice_Islands_(Zanzibar_highlighted)_sv.svg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Spice_Islands_(Zanzibar_highlighted)_sv.svg|වම|thumb|අර්ධ ස්වාධීන සැන්සිබාර් දූපත් සමූහය]] සියලුම වෘත්තීය සමිති නොවන කාරණා සම්බන්ධයෙන් සැන්සිබාර් හි ව්‍යවස්ථාදායක අධිකාරිය නියෝජිත මන්ත්‍රී මණ්ඩලයට (ටැන්සානියා ව්‍යවස්ථාවට අනුව)<ref name="Constitution" /> හෝ ව්‍යවස්ථාදායක සභාවට (සැන්සිබාර් ව්‍යවස්ථාව අනුව) පවරා ඇත. ව්‍යවස්ථාදායක සභාවට කොටස් දෙකක් ඇත: සැන්සිබාර්හි සභාපති සහ නියෝජිත මන්ත්‍රී මණ්ඩලය.<ref name="Constitution" /><ref name="Zanzibar Constitution" /> ජනාධිපතිවරයා සැන්සිබාර්හි රජයේ ප්‍රධානියා වන අතර එහි සභාපතිවරයා වේ. සැන්සිබාර්හි විධායක අධිකාරිය ආයෝජනය කර ඇති විප්ලවවාදී කවුන්සිලයේ.<ref name="Zanzibar Constitution" /> සැන්සිබාර්ට උප සභාපතිවරු දෙදෙනෙක් සිටින අතර, පළමුවැන්නා නිවසේ සිටින ප්‍රධාන විරුද්ධ පක්ෂයෙන්ය.<ref name="Eisa">{{cite web |title=Zanzibar: Constitution |url=https://www.content.eisa.org.za/old-page/zanzibar-constitution |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140225003002/http://www.content.eisa.org.za/old-page/zanzibar-constitution |archive-date=25 February 2014 |access-date=19 February 2014 |publisher=Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa |df=dmy-all}}</ref><ref name="Troubled">{{cite book|first=Markku|last=Suksi|title=Sub-State Governance through Territorial Autonomy: A Comparative Study in Constitutional Law of Powers, Procedures and Institutions|url=https://books.google.com/books?id=d7UUkiwi_9cC&pg=PA467|date=2011|publisher=Springer Science & Business Media|isbn=978-3-642-20048-9|page=467}}</ref> දෙවැන්න බලයේ සිටින පක්ෂයෙන් වන අතර ඔහු සභාවේ රජයේ කටයුතුවල නායකයා වේ.<ref name="Troubled" /> ජනාධිපතිවරයාට සහ නියෝජිත මන්ත්‍රී මණ්ඩලයේ සාමාජිකයින්ට වසර පහක ධුර කාලයක් ඇති අතර දෙවන වාරයක් සඳහා තේරී පත් විය හැකිය.<ref name="Zanzibar Constitution" /> ජනාධිපතිවරයා විසින් නියෝජිත මන්ත්‍රී මණ්ඩලයේ සාමාජිකයින්ගෙන් අමාත්‍යවරුන් තෝරා ගනී,<ref name="Zanzibar Constitution" /> දේශපාලන පක්ෂ විසින් දිනා ගන්නා මන්ත්‍රී ආසන සංඛ්‍යාව අනුව අමාත්‍යවරුන් වෙන් කරනු ලැබේ.[18] විප්ලවවාදී කවුන්සිලය සමන්විත වන්නේ ජනාධිපතිවරයා, උප සභාපතිවරුන් දෙදෙනාම, සියලුම අමාත්‍යවරුන්, සැන්සිබාර්හි නීතිපතිවරයා සහ ජනාධිපතිවරයා විසින් සුදුසු යැයි සැලකෙන අනෙකුත් ගෘහ සාමාජිකයන්ගෙන්ය.<ref name="Eisa" /> නියෝජිත මන්ත්‍රී මණ්ඩලය සමන්විත වන්නේ තේරී පත් වූ සාමාජිකයින්ගෙන්, ජනාධිපතිවරයා විසින් පත් කරන ලද සාමාජිකයින් දස දෙනෙකුගෙන්, සැන්සිබාර්හි සියලුම ප්‍රාදේශීය කොමසාරිස්වරුන්, නීතිපතිවරයා සහ පත් කරන ලද කාන්තා සාමාජිකයින්ගේ සංඛ්‍යාව තේරී පත් වූ සාමාජිකයින්ගෙන් සියයට 30 ට සමාන විය යුතුය.<ref name="Zanzibar Constitution" /> සභාව එහි තේරී පත් වූ සාමාජිකයින් සංඛ්‍යාව තීරණය කරයි.<ref name="Zanzibar Constitution" /> සැන්සිබාර් මැතිවරණ කොමිෂන් සභාව සමඟ එක් එක් මැතිවරණ කොට්ඨාශයේ මායිම් තීරණය කරයි.<ref name="Zanzibar Constitution" /> 2013 දී, සභාවට සාමාජිකයින් 81 ක් සිටියහ: තේරී පත් වූ සාමාජිකයින් පනස් දෙනෙකු, ප්‍රාදේශීය කොමසාරිස්වරුන් පස් දෙනෙකු, නීතිපතිවරයා, ජනාධිපතිවරයා විසින් පත් කරන ලද සාමාජිකයින් දස දෙනෙකු සහ පත් කරන ලද කාන්තා සාමාජිකයින් පහළොස් දෙනෙකු.<ref name="Edge" /> === ලෝක පාලන මුල පිරීම්වල නායකත්වය === ටැන්සානියාව ලෝක ව්‍යවස්ථාවක් සම්පාදනය කිරීමේ සම්මුතියක් කැඳවීමේ ගිවිසුමට අත්සන් කළ රටකි.<ref>{{Cite web |title=Letters from Thane Read asking Helen Keller to sign the World Constitution for world peace. 1961 |url=https://www.afb.org/HelenKellerArchive?a=d&d=A-HK01-07-B149-F04-022.1.8 |access-date=2023-07-01 |website=Helen Keller Archive |publisher=American Foundation for the Blind}}</ref><ref>{{Cite web |title=Letter from World Constitution Coordinating Committee to Helen, enclosing current materials |url=https://www.afb.org/HelenKellerArchive?a=d&d=A-HK01-07-B154-F05-028.1.4 |access-date=2023-07-03 |website=Helen Keller Archive |publisher=American Foundation for the Blind}}</ref> එහි ප්‍රතිඵලයක් වශයෙන්, 1968 දී, මානව ඉතිහාසයේ ප්‍රථම වතාවට, පෘථිවි සම්මේලනය සඳහා වූ ආණ්ඩුක්‍රම ව්‍යවස්ථාව කෙටුම්පත් කිරීම සහ සම්මත කිරීම සඳහා ලෝක ව්‍යවස්ථාදායක සභාවක් රැස් විය.<ref>{{Cite web |title=Preparing earth constitution {{!}} Global Strategies & Solutions {{!}} The Encyclopedia of World Problems |url=http://encyclopedia.uia.org/en/strategy/193465 |url-status= |access-date=2023-07-15 |website=The Encyclopedia of World Problems {{!}} Union of International Associations (UIA)}}</ref> එවකට ටැන්සානියාවේ ජනාධිපති වූ ජුලියස් නියරේරේ ලෝක ව්‍යවස්ථාදායක සභාවක් කැඳවීමේ ගිවිසුමට අත්සන් තැබීය.<ref>{{Cite book|last=Amerasinghe|first=Terence P.|title=Emerging World Law, Volume 1|publisher=Institute for Economic Democracy|year=2009|isbn=978-1-933567-16-7|page=50|language=en}}</ref> === පරිපාලන උප අංශ === {{Main|Regions of Tanzania|Districts of Tanzania|Subdivisions of Tanzania}} [[File:Tanzania,_administrative_divisions_-_de_-_colored_(+details).svg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Tanzania,_administrative_divisions_-_de_-_colored_(+details).svg|thumb|ටැන්සානියාවේ කලාප]] 1972 දී, ප්‍රධාන භූමියේ පළාත් පාලන ක්‍රමය අහෝසි කර මධ්‍යම රජයෙන් සෘජු පාලනයක් ඇති කරන ලදී. කෙසේ වෙතත්, ග්‍රාමීය සභා සහ ග්‍රාමීය අධිකාරීන් යලි ස්ථාපිත කරන ලද 1980 දශකයේ මුල් භාගයේ දී පළාත් පාලන ආයතන නැවත හඳුන්වා දෙන ලදී. පළාත් පාලන මැතිවරණය 1983 දී සිදු වූ අතර 1984 දී ක්‍රියාකාරී සභා ආරම්භ විය. 1999 දී ජාතික සභාව විසින් "පුළුල් සහ අභිලාෂකාමී න්‍යාය පත්‍රයක් ... [ආවරණ] ක්ෂේත්‍ර හතරක් සකස් කරමින් පළාත් පාලන ප්‍රතිසංස්කරණ වැඩසටහනක් ක්‍රියාත්මක කරන ලදී. විමධ්‍යගත කිරීම, පරිපාලනමය විමධ්‍යගත කිරීම සහ වෙනස් වූ මධ්‍යම-ප්‍රාදේශීය සබඳතා, ප්‍රධාන භූමි රජයට ආණ්ඩුක්‍රම ව්‍යවස්ථාවේ රාමුව තුළ අභිබවා යන බලතල ඇත."<ref name="Kunnat">{{cite web |date=31 May 2006 |title=Local government system in tanzania |url=https://www.tampere.fi/tiedostot/5nCY6QHaV/kuntajarjestelma_tansania_.pdf |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20130418081535/https://www.tampere.fi/tiedostot/5nCY6QHaV/kuntajarjestelma_tansania_.pdf |archive-date=18 April 2013}}</ref> 2016 වන විට, ටැන්සානියාව ප්‍රදේශ තිස් එකකට (එම්කෝවා),<ref>{{cite news|url=http://allafrica.com/stories/201507100264.html|title=Enter Songwe Region as Six Districts Created|last=Kilyinga|first=Nasongelya|date=10 July 2015|newspaper=[[Daily News (Tanzania)|Daily News]]|access-date=21 February 2017}}</ref><ref>{{cite news|url=http://dailynews.co.tz/index.php/home-news/46650-songwe-is-new-region-with-four-districts|title=Songwe is new region – with four districts|last=Mwakyusa|first=Alvar|date=4 February 2016|newspaper=Daily News|access-date=21 February 2017|archive-url=https://web.archive.org/web/20160205094519/http://dailynews.co.tz/index.php/home-news/46650-songwe-is-new-region-with-four-districts|archive-date=5 February 2016|url-status=dead}}</ref> ප්‍රධාන භූමියේ විසි හයකට සහ සැන්සිබාර්හි පහකට (උංගුජාහි තුනක්, පෙම්බාවේ දෙකක්) බෙදා ඇත.<ref>[https://web.archive.org/web/20130527015837/http://www.tanzania.go.tz/regionsf.html Regions]. tanzania.go.tz</ref> 2012 දී, කලින් පැවති ප්‍රදේශ තිහ දිස්ත්‍රික්ක 169කට (විලය) බෙදී ඇති අතර එය පළාත් පාලන ආයතන ලෙසද හැඳින්වේ. එම දිස්ත්‍රික්කවලින් 34ක් නාගරික ඒකක වූ අතර, ඒවා තවදුරටත් නගර සභා තුනක් (අරුෂා, ඹේයා සහ මුවන්සා), මහ නගර සභා දහනවයක් සහ නගර සභා දොළහක් ලෙස වර්ගීකරණය කරන ලදී.<ref name="2012 census">{{cite web |title=''Population Distribution by Administrative Areas'', 2012 Population and Housing Census, National Bureau of Statistics, United Republic of Tanzania, 2013 |url=http://www.nbs.go.tz/nbs/takwimu/census2012/Census_General_Report.zip}}</ref> නාගරික ඒකකවලට ස්වාධීන නගරයක්, මහ නගර සභාවක් හෝ නගර සභාවක් ඇති අතර ඒවා වාට්ටු සහ ම්ටා ලෙස බෙදා ඇත. නාගරික නොවන ඒකකවලට ස්වයං පාලන දිස්ත්‍රික් සභාවක් ඇත, නමුත් ඒවා ගම් සභා හෝ නගර අධිකාරීන් (පළමු මට්ටම) සහ පසුව විටොන්ගෝජි ලෙස බෙදා ඇත.<ref name="Kunnat" /> ඩාර් එස් සලාම් නගරය සුවිශේෂී වන්නේ එහි බල ප්‍රදේශය මහ නගර සභා තුනක් අතිච්ඡාදනය වන නගර සභාවක් ඇති බැවිනි. නගර සභාවේ නගරාධිපතිවරයා තේරී පත්වන්නේ එම සභාව මගිනි. විසි දෙනෙකුගෙන් යුත් නගර සභාව සමන්විත වන්නේ මහ නගර සභා මගින් තේරී පත් වූ පුද්ගලයන් එකොළොස් දෙනෙකුගෙන්, ජාතික සභාවේ මන්ත්‍රීවරුන් හත් දෙනෙකුගෙන් සහ "කාන්තාවන් සඳහා 'විශේෂ ආසන' යටතේ නම් කරන ලද මන්ත්‍රීවරුන්ගෙන්" ය. සෑම නගර සභාවකටම නගරාධිපතිවරයෙක් ද සිටී. "නගර සභාව සම්බන්ධීකරණ කාර්ය භාරයක් ඉටු කරන අතර ආරක්ෂක සහ හදිසි සේවා ඇතුළුව මහ නගර සභා තුන පුරා ඇති ගැටළු වලට සහභාගී වේ".<ref>{{cite web |title=City Status |url=http://www.dcc.go.tz/about-us/city-status.html |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20131122230207/http://www.dcc.go.tz/about-us/city-status.html |archive-date=22 November 2013 |publisher=Dar Es Salaam City Council}}</ref><ref>{{cite web |year=1999 |title=Local Government (Urban Authorities) Act, 1982, amended 1999 |url=http://polis.parliament.go.tz/PAMS/docs/6-1999.pdf |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20131022045450/http://polis.parliament.go.tz/PAMS/docs/6-1999.pdf |archive-date=22 October 2013 |access-date=19 February 2014 |publisher=Parliamentary On-line Information System |at=7A and 69A}}</ref> මුවන්සා නගරයට නගර සභාවක් ඇත, එහි ප්‍රාදේශීය බල ප්‍රදේශය මහ නගර සභා දෙකක් අතිච්ඡාදනය වේ. === විදේශ ප්‍රතිපත්ති සහ හවුල්කාරිත්වය === [[File:Embassy_of_Tanzania,_Washington,_D.C.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Embassy_of_Tanzania,_Washington,_D.C.jpg|thumb|වොෂින්ටන් ඩීසී හි වෙස්ට් එන්ඩ් හි ටැන්සානියානු තානාපති කාර්යාලය]] ටැන්සානියාවේ පළමු නිල විදේශ ප්‍රතිපත්තිය වූ 2001 වත්මන් නව විදේශ ප්‍රතිපත්තිය වෙනුවට ටැන්සානියාවේ විදේශ ප්‍රතිපත්ති සමාලෝචනය කරමින් පවතී.<ref name="FaMinistry_NFP2">{{Cite report|url=https://www.foreign.go.tz/index.php/resources/view/nje-bulletin-april-2021|title=Tanzania, kufanya mageuzi ya Kidiplomasia|last1=Buhohela|first1=Emmanuel|last2=Bulu|first2=Sheiba|date=2021-04-01|publisher=[[Ministry of Foreign Affairs and East African Cooperation]]|issue=1|location=[[Dodoma|Dodoma, Tanzania]]|language=sw|access-date=2022-06-21|trans-title=In Tanzania, to carry out Diplomatic reforms}}</ref><ref name="Citizen_22">{{Cite news|url=https://go.gale.com/ps/i.do?p=AONE&u=wikipedia&id=GALE|title=Tanzania's key focus areas in the new Foreign Policy.|last=Kanyabwoya|first=Damas|date=13 January 2022|work=The Citizen|access-date=21 June 2022|location=[[Dar es Salaam, Tanzania]]|language=English}}</ref> 2001 ට පෙර, ටැන්සානියානු විදේශ ප්‍රතිපත්තිය මුවාලිමු නියරේරේ විසින් විශේෂයෙන් 1964 අංක 2 දරන චක්‍රලේඛය,<ref name="FaMinistry_about">{{Cite web |title=ABOUT THE MINISTRY |url=https://www.foreign.go.tz/index.php/about/about-the-ministry |access-date=21 June 2022 |website=The United Republic of Tanzania Ministry of Foreign Affairs and East African Cooperation |publisher=Ministry of Foreign Affairs and East African Cooperation |location=[[Dodoma|Dodoma, Tanzania]] |language=en, sw}}</ref> අරූෂා ප්‍රකාශනය,<ref name="Nyerere_67ad">{{Cite book|last=Nyerere|first=Julius K|url=https://library.fes.de/fulltext/bibliothek/2-tanzania-s0019634.pdf|title=The Arusha Declaration and Tanu's policy on socialism and self-reliance|date=1967|publisher=[[Tanganyika African National Union|TANU, Publicity Section]]|edition=1|location=[[Dar es Salaam, Tanzania]]|language=en|chapter=The Policy of Self-Reliance|author-link=Julius Nyerere|access-date=21 June 2022}}</ref> සහ 1967 විදේශ කටයුතු පිළිබඳ ප්‍රතිපත්තිය මගින් විවිධ ජනාධිපති ප්‍රකාශන මගින් නියම කරන ලදී.<ref name="Nyerere_67fa">{{Cite speech |last=Nyerere |first=Julius K. |author-link=Julius Nyerere |event=Tanganyika African National Union National Conference |location=Dar es Salaam |date=1967-10-16 |title=Tanzania policy on foreign affairs |type=Presidential Address |publisher=Ministry of Information and Tourism |url=https://www.juliusnyerere.org/uploads/tanzania_policy_on_foreign_affairs_1967.pdf |access-date=2024-06-17 |archive-date=2023-04-15 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230415085417/https://www.juliusnyerere.org/uploads/tanzania_policy_on_foreign_affairs_1967.pdf |url-status=dead }}</ref> මෙම ප්‍රකාශන විදේශ ප්‍රතිපත්තිය මූලික වශයෙන් ස්වාධීනත්වය සහ ස්වෛරීත්වය, මානව හිමිකම් සහ අප්‍රිකානු එකමුතුව කෙරෙහි අවධානය යොමු කර ඇත.<ref name="Nzomo_99">{{Cite book|last=Nzomo|first=Maria|url=https://www.taylorfrancis.com/chapters/edit/10.4324/9780429502521-10/foreign-policy-tanzania-cold-war-post%E2%80%93cold-war-maria-nzomo|title=African Foreign Policies|date=1999|publisher=Routledge|isbn=978-0-429-50252-1|editor-last=Wright|editor-first=Stephen|location=[[New York, NY]]|pages=184–187|chapter=The Foreign Policy of Tanzania: From Cold War to Post–Cold War|doi=10.4324/9780429502521-10|s2cid=155717453}}</ref><ref name="Magoma_20">{{Cite thesis|last=MAGOMA|first=Suleiman Masegesa|title=The Significant role of Tanzania's diplomacy towards economic development|date=2020-02-22|degree=Public Policy|publisher=[[KDI School of Public Policy and Management]]|url=https://archives.kdischool.ac.kr/handle/11125/34174|place=[[Sejong City|Sejong City, South Korea]]|language=en}}</ref> 2001 වත්මන් නව විදේශ ප්‍රතිපත්තිය පිහිටුවන ලද්දේ යටත් විජිතවාදයේ අවසානය සහ සීතල යුද්ධය, ගෝලීයකරණය, වෙළඳපල ආර්ථික විද්‍යාව සහ ලිබරල්කරණය සහ ටැන්සානියාවේ බහු-පක්ෂ රාජ්‍යය වඩා හොඳින් ආමන්ත්‍රණය කිරීම සඳහා ය. එහි මූලික අවධානය යොමු වන්නේ ආර්ථික රාජ්‍ය තාන්ත්‍රිකත්වය සහ සංවර්ධනයයි.<ref name="FaMinistry_FP">{{Cite web |title=Tanzania Foreign Policy the Case of Economic Diplomacy |url=https://www.foreign.go.tz/index.php/about/tanzania-foreign-policy-the-case-of-economic-diplomacy |access-date=21 June 2022 |website=The United Republic of Tanzania Ministry of Foreign Affairs and East African Cooperation |publisher=Ministry of Foreign Affairs and East African Cooperation |location=[[Dodoma|Dodoma, Tanzania]] |language=en, sw}}</ref> අදටත් භාවිතා වන 2001 නව විදේශ ප්‍රතිපත්තියට මූලධර්ම 7 ක පදනමක් ඇත; ස්වෛරීත්වය, ලිබරල්වාදය, යහපත් අසල්වැසිභාවය, අප්‍රිකානු එකමුතුව, නොබැඳි බව, ආර්ථික රාජ්‍ය තාන්ත්‍රිකත්වය සහ ආර්ථික සංවර්ධනය සහ සාමය සඳහා ගෝලීය සහයෝගීතාව.<ref name="FaMinistry_NFP">{{Cite act|type=Foreign Policy|year=2001|legislature=Ministry of Foreign Affairs and East African Cooperation|title=The New Foreign Policy|url=https://en.unesco.org/creativity/sites/creativity/files/qpr/new_foreign_policy_-_2001.pdf|language=en}}</ref> සංස්කෘතික හා ආර්ථික අවශ්‍යතා ආරක්ෂා කිරීම සහ ප්‍රවර්ධනය කිරීම, ආර්ථික අවශ්‍යතා මත පදනම් වූ අනෙකුත් ජාතීන් සමඟ සබඳතා ඇති කර ගැනීම, ආර්ථික ස්වයංපෝෂිතභාවය, අභ්‍යන්තර හා ගෝලීය සාමය සහ කලාපීය දේශපාලන හා ආර්ථික ඒකාබද්ධතාවය මූලික අරමුණු ලෙස දක්වා ඇත.<ref name="FaMinistry_FP" /><ref name="FaMinistry_NFP" /> 2001 වත්මන් නව විදේශ ප්‍රතිපත්තිය වෙනුවට හයවන අදියර රජය විසින් වත්මන් විදේශ ප්‍රතිපත්ති සමාලෝචනයක් සිදු කරනු ලැබේ.<ref name="FaMinistry_NFP2" /> විදේශ කටයුතු අමාත්‍ය ලිබරට මුලමුල ප්‍රකාශ කර ඇත්තේ නව ප්‍රතිපත්ති 2001 ප්‍රතිපත්තියේ ප්‍රමුඛතාවය සහ නොබැඳි බව පවත්වා ගෙන යන අතර අමතර ප්‍රමුඛතාවයන් දේශගුණික විපර්යාස කරමින් සහ අගය එකතු කළ අපනයන සහ ඩිජිටල් ආර්ථිකය කෙරෙහි වැඩි අවධානයක් යොමු කරමින් ආර්ථික රාජ්‍ය තාන්ත්‍රිකභාවය නැවත යොමු කරන බවයි.<ref name="Citizen_22" /> ==== ජාත්‍යන්තර හවුල්කාරිත්වය ==== [[File:Ictr_office_3.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Ictr_office_3.jpg|thumb|අරුෂා හි රුවන්ඩාව සඳහා ජාත්‍යන්තර අපරාධ අධිකරණය]] [[File:East_African_Legislative_Assembly.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:East_African_Legislative_Assembly.jpg|thumb|අරුෂා හි නැගෙනහිර අප්‍රිකානු ව්‍යවස්ථාදායක සභාව]] ටැන්සානියාව එක්සත් ජාතීන්ගේ (UN), අප්‍රිකානු සංගමය (AU), නැගෙනහිර අප්‍රිකානු ප්‍රජාව (EAC), සහ දකුණු අප්‍රිකානු සංවර්ධන ප්‍රජාව (SADC) වැනි බොහෝ ජාත්‍යන්තර සංවිධානවල සාමාජිකයෙකි.<ref name="Hirschler_19">{{Cite book|last1=Hirschler|first1=Kurt|url=https://books.google.com/books?id=ncCnDwAAQBAJ|title=A decade of Tanzania: politics, economy and society 2005-2017|last2=Hofmeier|first2=Rolf|date=2019|publisher=[[Brill Publishers]]|isbn=978-90-04-40786-2|location=[[Leiden|Leiden, Netherlands]], [[Boston]]|language=en}}</ref> මීට අමතරව, නිදහසින් පසු ටැන්සානියාවේ නොබැඳී සිටීම, එකමුතුකම සහ අභ්‍යන්තර සාමයේ ශක්තිය හේතුවෙන්, ටැන්සානියාව යුරෝපය සමඟ අරූෂා ගිවිසුම මෙන්ම අරුෂා ගිවිසුම් වැනි අනෙකුත් ජාතීන් අතර ගිවිසුම් සහ ගිවිසුම්වල මැදිහත්කරුවෙකු සහ ස්ථානය ලෙස නිතර ක්‍රියා කරයි. ඒ රුවන්ඩාව (1993) සහ බුරුන්ඩි (2000) ය.<ref name="Chachage_04">{{Cite journal|last=Chachage|first=Chambi S.|date=2004|title=Nyerere: Nationalism and Post-Colonial Developmentalism|url=http://www.jstor.org/stable/24487453|journal=[[African Sociological Review]]|language=en|location=[[Dakar, Senegal]]|publisher=[[CODESRIA]]|volume=8|issue=2|pages=158–179|issn=1027-4332|jstor=24487453|access-date=21 June 2022}}</ref><ref name="Waters_06">{{Cite journal|last=Waters|first=Tony|date=2006|title=Markets and Morality: American Relations with Tanzania|url=https://asq.africa.ufl.edu/files/Waters-Vol8Issue3.pdf|url-status=dead|journal=[[African Studies Quarterly]]|language=en|location=[[Gainesville, Florida]]|volume=8|issue=3|pages=46–53|archive-url=https://web.archive.org/web/20190804103025/http://asq.africa.ufl.edu/files/Waters-Vol8Issue3.pdf|archive-date=4 August 2019|access-date=21 June 2022}}</ref> එක්සත් ජාතීන්ගේ සංවිධානයට ටැන්සානියාවේ විශාල වත්මන් සහ ඓතිහාසික පැවැත්මක් ඇති අතර, රටේ බොහෝ කාර්යයන් සඳහා මෙන්ම, ටැන්සානියාව පදනම් කරගත් සහ මහා විල් සහ අප්‍රිකාව පුරා ක්‍රියාත්මක වන ක්‍රියාකාරකම් වලදී, සහ ඒ ආශ්‍රිත IGO සහ රාජ්‍ය නොවන සංවිධානවල වැදගත් හවුල්කරුවෙකු ලෙස ක්‍රියා කරයි. සමස්තයක්.<ref name="UN_tz">{{Cite web |title=The United Nations in Tanzania |url=https://tanzania.un.org/en/about/about-the-un |access-date=22 June 2022 |website=United Nations |language=en}}</ref> බොහෝ කාර්යයන් අතුරින්, UN සහ ටැන්සානියා සහකරු හෝ UN බාහිර රටවල් සමඟ වැඩ කරයි, විශේෂයෙන් මානව හිමිකම් සහ අධිකරණ අධිකරණ සහ වාර්තා කිරීම, අධ්‍යාපනය, සංවර්ධනය, දේශගුණික විපර්යාස, සෞඛ්‍යය සහ වනජීවී සංරක්ෂණය.<ref name="UN_tzEntities">{{Cite web |title=UN Entities in Tanzania |url=https://tanzania.un.org/en/about/un-entities-in-country |access-date=22 June 2022 |website=United Nations |language=en}}</ref> එක්සත් ජාතීන්ගේ ප්‍රාථමික කාර්යාල ඔයිස්ටර්බේ, ඩාර් එස් සලාම් හි පවතින අතර, තවත් බොහෝ කාර්යාල, උසාවි සහ රාජ්‍ය නොවන සංවිධාන අරුෂා, ටැන්සානියා හි පිහිටා ඇත. වඩාත්ම ප්‍රසිද්ධ උදාහරණය වන්නේ රුවන්ඩා ජන සංහාරය සඳහා වූ ජාත්‍යන්තර අපරාධ අධිකරණයයි.<ref name="UN_SRES9771995">{{UN document|docid=S-RES-977(1995)|type=Resolution|body=Security Council|year=1995|resolution_number=977|access-date=2008-07-23|date=22 February 1995}}</ref> අප්‍රිකානු සංගමය අප්‍රිකාවේ ජාතීන් 55 කින් සමන්විත වේ.<ref name="AU_memStates">{{Cite web |title=Member States |url=https://au.int/en/member_states/countryprofiles2 |access-date=22 June 2022 |website=African Union |language=en}}</ref> ටැන්සානියාව 2001 දී AU හි ආරම්භක සාමාජිකයෙකු වන අතර, 1963 දී ටැන්සානියාව, ටැන්ගානිකා සහ සැන්සිබාර් හි පූර්වගාමීන් විසින් එහි පූර්වගාමියා වූ අප්‍රිකානු එකමුතුවේ සංවිධානය (OAU) වේ. AU හි අධිකරණ ශාඛාව සහ එහි උසාවි ටැන්සානියාවේ පිහිටා ඇත.<ref name="AU_tzAgreement">{{Cite act|type=HOST AGREEMENT|date=31 August 2007|article-type=Agreement|legislature=[[African Union]]|title=Host Agreement Between the Government of the United Republic of Tanzania and the African Union on the Seat of the African Court on Human and Peoples' Right|url=https://www.african-court.org/wpafc/wp-content/uploads/2020/10/3-HOST-AGREEMENT-TANZANIA-AND-AU.pdf|language=en|access-date=22 June 2022}} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20240911115111/https://www.african-court.org/wpafc/wp-content/uploads/2020/10/3-HOST-AGREEMENT-TANZANIA-AND-AU.pdf |date=11 September 2024 }}</ref> මුලින් අප්‍රිකානු සංගමයේ අධිකරණ උසාවිය, එය අරුෂා හි පිහිටා ඇති අප්‍රිකානු අධිකරණය සහ මානව හිමිකම් (ACJHR) පිහිටුවීම සඳහා මානව සහ ජනතාවගේ අයිතිවාසිකම් පිළිබඳ අප්‍රිකානු අධිකරණය සමඟ ඒකාබද්ධ කර ඇත.<ref name="AU_tzAgreement" /> ටැන්සානියාව 2022 ජනවාරි 17 වන දින ලෝකයේ විශාලතම නිදහස් වෙළඳ ප්‍රදේශය වන AU තැරැව්කාර අප්‍රිකානු මහාද්වීපික නිදහස් වෙළඳ ප්‍රදේශයට (AfCFTA) එකඟ වී සම්බන්ධ විය.<ref name="Agarwal_22">{{Cite report|url=https://odi.org/en/publications/tanzania-and-the-african-continental-free-trade-area-possible-impacts-policy-priorities-and-scoping-of-future-support/|title=Tanzania and the African Continental Free Trade Area: possible impacts, policy priorities and scoping of future support|last1=Agarwal|first1=Prachi|last2=Kweka|first2=Josaphat|date=2022-03-11|publisher=[[Overseas Development Institute]], [[Foreign, Commonwealth and Development Office]]|location=[[London, UK]]|publication-date=2022-03-11|language=en|last3=Willem te Velde|first3=Dirk|access-date=2022-06-22|type=Briefing, policy papers}}</ref> ටැන්සානියාව, උගන්ඩාව, කෙන්යාව, රුවන්ඩා, බුරුන්ඩි, දකුණු සුඩානය, සහ කොංගෝ ප්‍රජාතන්ත්‍රවාදී ජනරජය (DRC) වලින් සමන්විත නැගෙනහිර අප්‍රිකානු ප්‍රජාවේ මූලස්ථානය අරුෂා හි පිහිටා ඇත.<ref name="Ugirashebuja_17">{{Cite book|url=https://brill.com/view/title/33464|title=East African Community Law: Institutional, Substantive and Comparative EU Aspects|date=2017|publisher=[[Brill Publishers|Brill Nijhoff]]|isbn=978-90-04-32207-3|editor-last=Ugirashebuja|editor-first=Emmanuel|location=[[Leiden|Leiden, Netherlands]], [[Boston]]|language=en|editor-last2=Ruhangisa|editor-first2=John Eudes|editor-last3=Ottervanger|editor-first3=Tom|editor-last4=Cuyvers|editor-first4=Armin}}</ref><ref name="EAC_overview">{{Cite web |title=Overview of EAC |url=https://www.eac.int/overview-of-eac |access-date=22 June 2022 |website=East African Community |language=en}}</ref> ටැන්සානියාව, කෙන්යාව සහ උගන්ඩාව, 2000 දී EAC හි ආරම්භක සාමාජිකයෙකි.<ref name="EAC_history">{{Cite web |title=History of the EAC |url=https://www.eac.int/eac-history#:~:text=The%20Treaty%20for%20the%20Establishment,all%20the%20three%20Partner%20States. |access-date=22 June 2022 |website=East African Community |language=en}}</ref> පළමුවන ලෝක සංග්‍රාමයේදී ජර්මානු පරාජයෙන් පසුව ටැන්සානියාව 1919 සිට 1948 දක්වා ටැන්සානියාව, උගන්ඩාව සහ කෙන්යාව සඳහා රේගු සංගමයක් සහ මුදල් සපයන්නෙකු වූ ලන්ඩන් පදනම් කරගත් නැගෙනහිර අප්‍රිකානු මුදල් මණ්ඩලයට (EACB) සම්බන්ධ විය, නැගෙනහිර අප්‍රිකානු මහ කොමසාරිස් (EAHC) 1948 සිට 1961 දක්වා, සහ නැගෙනහිර අප්‍රිකානු පොදු සේවා සංවිධානය (EACSO) 1961 සිට 1966 දක්වා. 1966 දී රටවල් තුනම පළමු නැගෙනහිර අප්‍රිකානු ප්‍රජාව පිහිටුවා ගත් අතර එය 1976 දක්වා පැවති අතර පසුව නැගෙනහිර අප්‍රිකානු සහයෝගීතාව 1993 සිට 2000 දක්වා නැවත ස්ථාපිත විය. ඒ 2000 දී නැගෙනහිර අප්‍රිකානු ප්‍රජාව ලෙසය.<ref name="EAC_history" /><ref name="Kadaga_22">{{Cite speech |last=Kadaga |first=Rebecca |author-link=Rebecca Kadaga |event=Ministry of East African Community Affairs |location=Makerere University |date=2022-06-16 |access-date=2022-06-21 |title=The Strategic need for EAC Integration |type=Keynote Address |pages=1, 3, 6-9 |language=en |url=https://www.mediacentre.go.ug/media/address-rt-hon-rebecca-kadaga-1st-deputy-prime-ministerminister-makerere-university }}{{භින්න වූ සබැඳි|date=May 2025 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes }}</ref> සාමාජික රාජ්‍යයන් අතර නිදහස් වෙළඳ කලාපයක් සහ සාමාජික නොවන රාජ්‍යයන් සහ බහුජාතික සංවිධාන සමඟ ඒකාබද්ධ තීරුබදු සහ වෙළඳ ගිවිසුම් ඇතිව, 2005 සිට EAC සතුව රේගු සංගමයක් ඇත.<ref name="Ugirashebuja_17" /> රේගු සංගමය සාමාජික රාජ්‍යයන් තුළ, තුළට සහ ඒ හරහා ගමන් කරන සියලුම වෙළඳාම් සඳහා මූලාරම්භයේ නීති වැනි ඒකාබද්ධ සංවිධානයක් සහ නීති මාලාවක් ද පිහිටුවන ලදී. 2010 දී EAC තුළ ශ්‍රමය, භාණ්ඩ, මිනිසුන්, ප්‍රාග්ධනය සහ සේවා නිදහස් සංචලනය සඳහා මෙන්ම ස්ථාපිත අයිතිවාසිකම් සඳහා පොදු වෙළඳපොලක් ස්ථාපිත කරන ලදී.<ref name="Ugirashebuja_17" /> නැගෙනහිර අප්‍රිකානු මූල්‍ය සංගමය (EAMU) නැගෙනහිර අප්‍රිකානු මහ බැංකුව විසින් තනි පොදු මුදල් ඒකකයක් නිර්මාණය කරනු ලබන 2024 දී පිහිටුවීමට යෝජිතය.<ref name="Adam_17">{{Cite book|url=https://books.google.com/books?id=_MDXDQAAQBAJ|title=Tanzania: the path to prosperity|date=2017|publisher=[[Oxford University Press]]|isbn=978-0-19-870481-2|editor-last=Adam|editor-first=Christopher|location=[[Oxford, UK]]; [[New York, NY]]|language=en|editor-last2=Collier|editor-first2=Paul|editor-last3=Ndulu|editor-first3=B. J.}}</ref> නැගෙනහිර අප්‍රිකානු ප්‍රජාව පිහිටුවීම සඳහා වූ ගිවිසුමේ 5(2) වගන්තියේ දක්වා ඇති පරිදි EAC නැවත පිහිටුවීමේ සිට, EAC හි අවසාන ඉලක්කය සෑම විටම සියලුම සාමාජික රටවල දේශපාලන සම්මේලනයයි. 2017 දී සියලුම සාමාජික රාජ්‍යයන් අවසාන සම්මේලනයේ සංක්‍රාන්ති පූර්වගාමියා ලෙස EAC සම්මේලනය සම්මත කර ගත්හ.<ref name="Ugirashebuja_17" /><ref name="Kadaga_22" /> දකුණු අප්‍රිකානු සංවර්ධන ප්‍රජාව ජාතීන් 16 කින් සමන්විත වන අතර, දකුණු අප්‍රිකාවේ සියලුම රටවල් සහ ටැන්සානියාව සහ මහා විල් වලින් DRC ඇතුළුව.<ref name="Muntschick_17">{{Cite book|last=Muntschick|first=Johannes|url=https://books.google.com/books?id=IDE5DwAAQBAJ|title=The Southern African Development Community (SADC) and the European Union (EU): Regionalism and External Influence|date=2017-10-09|publisher=[[Springer Publishing|Springer Nature]]|isbn=978-3-319-45330-9|location=[[Cham, Switzerland]]|language=en|access-date=22 June 2022}}</ref> ටැන්සානියාව 1994 දී SADC හි ආරම්භක සාමාජිකයෙකි, මෙන්ම එහි පූර්වගාමියා වූ පෙරටුගාමී රාජ්‍යයන් (FLS), 1960 සිට 1994 දක්වා. FLS වර්ණභේදවාදය අවසන් කිරීම අරමුණු කරගත් අතර, එහි අනුප්‍රාප්තික SADC සාමාජික රටවල ආර්ථික හා දේශපාලන ඒකාබද්ධතාවය සමඟ සාමය සහ ආරක්ෂාව තවදුරටත් ඉදිරියට ගෙන යාමේ අරමුණු ඇත..<ref name="Muntschick_17" /> === යුද === [[File:FIB-training-22_(9311333487).jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:FIB-training-22_(9311333487).jpg|thumb|පුහුණුව අතරතුර FIB ටැන්සානියානු විශේෂ බලකාය]]ටැන්සානියා මහජන ආරක්ෂක බලකාය (TPDF) (කිස්හිහිලි: Jeshi la Wananchi wa Tanzania (JWTZ)) යනු සිවිල් පාලනය යටතේ මහජන බලවේගයක් ලෙස ක්‍රියාත්මක වන ටැන්සානියාවේ සන්නද්ධ හමුදාවයි. එය ශාඛා පහකින් හෝ විධානයන්ගෙන් සමන්විත වේ: ගොඩබිම් (හමුදාව), ගුවන් හමුදාව, නාවික විධානය, ජාතික සේවය, මූලස්ථානය (MMJ).<ref>{{cite web |date= |title=Mwanzo-Jeshi la Ulinzi la Wananchi wa Tanzania |url=https://www.tpdf.mil.tz/ |access-date=2022-02-10 |publisher=Tpdf.mil.tz}}</ref> උසස් ද්විතීයික පාසලෙන් උපාධිය ලැබීමෙන් පසු වයස අවුරුදු 15 සිට සහ වයස අවුරුදු 18 සිට අනිවාර්ය ජාතික හමුදා සේවය සඳහා ස්වේච්ඡාවෙන් ඉදිරිපත් වීමට ටැන්සානියානු පුරවැසියන්ට හැකිය. බලහත්කාර සේවා වගකීම 2004 වන විට වසර 2ක් විය.{{Update inline|date=October 2021}} === මානව හිමිකම් === ටැන්සානියාව පුරා, පිරිමින් අතර සිදුවන ලිංගික ක්‍රියා නීතිවිරෝධී වන අතර ජීවිතාන්තය දක්වා සිරදඬුවම් දක්වා උපරිම දඬුවම් ලැබිය හැකිය.<ref>{{cite web |date=17 May 2016 |title=State Sponsored Homophobia 2016: A world survey of sexual orientation laws: criminalisation, protection and recognition |url=https://ilga.org/downloads/02_ILGA_State_Sponsored_Homophobia_2016_ENG_WEB_150516.pdf |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20171010135034/http://ilga.org/downloads/02_ILGA_State_Sponsored_Homophobia_2016_ENG_WEB_150516.pdf |archive-date=10 October 2017 |work=[[International Lesbian, Gay, Bisexual, Trans and Intersex Association]] |df=dmy-all}}</ref> 2007 Pew Research Center සමීක්ෂණයකට අනුව, ටැන්සානියානුවන්ගෙන් සියයට 95ක් විශ්වාස කළේ සමලිංගිකත්වය සමාජය විසින් පිළිගත යුතු නැති බවයි.<ref>{{cite web |title=Pew Global Attitudes Project |url=http://pewglobal.org/reports/pdf/258.pdf |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20100214225525/http://pewglobal.org/reports/pdf/258.pdf |archive-date=14 February 2010 |access-date=15 July 2017 |publisher=Pew Research Centre |pages=35, 84, and 117}}</ref> ටැන්සානියාවේ වෙසෙන ඇල්බිනිස්වාදයෙන් පෙළෙන පුද්ගලයන්ට බොහෝ විට පහර දීම, මරා දැමීම හෝ විකෘති කිරීම සිදු කරනු ලබන්නේ, ඇල්බිනෝස්ගේ ශරීර කොටස්වලට ඉන්ද්‍රජාලික ගුණ ඇති බව පවසන මුටි ලෙස හඳුන්වන කළු-මැජික් භාවිතයට සම්බන්ධ මිථ්‍යා විශ්වාසයන් නිසාය.<ref>"[https://www.bbc.com/news/world-africa-31849531 Tanzania albino murders: 'More than 200 witchdoctors' arrested]". BBC News. 12 March 2015.</ref> අප්‍රිකානු රටවල් 27ක් අතුරින් මෙම මානව හිමිකම් කඩකිරීමේ වැඩිම සිදුවීමක් ඇත්තේ ටැන්සානියාවේය.<ref>Charlotte Baker (22 September 2017) [https://www.independent.co.uk/life-style/health-and-families/witchcraft-albino-trade-body-part-human-rights-un-sub-saharan-african-a7958946.html "The trade in body parts of people with albinism is driven by myths and international inaction"]. ''The Independent''</ref> 2019 දෙසැම්බරයේදී, ඇම්නෙස්ටි ඉන්ටර්නැෂනල් වාර්තා කළේ, ටැන්සානියානු රජය විසින් රාජ්‍ය නොවන සංවිධානවලට මෙන්ම පුද්ගලයන්ට එයට එරෙහිව ඕනෑම නඩුවක් සෘජුවම මානව සහ මහජන අයිතිවාසිකම් සඳහා වන අප්‍රිකානු අධිකරණයේ ගොනු කිරීමට ඇති අයිතිය අවලංගු කළ බවයි.<ref>{{cite web |date=2 December 2019 |title=Tanzania: Withdrawal of individual rights to African Court will deepen repression |url=https://www.amnesty.org/en/latest/news/2019/12/tanzania-withdrawal-of-individual-rights-to-african-court-will-deepen-repression/ |access-date=2 December 2019 |publisher=Amnesty International}}</ref> == යොමු කිරීම් == fr72fa0rk7ve3a053bvv3a5fn3g712b සියෙරා ලියෝන් හි ඉතිහාසය 0 172505 795625 782401 2026-07-10T18:37:28Z Jefunky 79936 795625 wikitext text/x-wiki === මුල් ඉතිහාසය === [[File:Prehistoric_pottery_shards,_Sierra_Leone.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Prehistoric_pottery_shards,_Sierra_Leone.jpg|thumb|කමබායි පාෂාණ මඩුවෙන් ප්‍රාග් ඓතිහාසික මැටි බඳුන් කොටස්]] [[File:The slave fort on Bunce Island, at the mouth of the Sierra Leone River in West Africa.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Bunce_Island_1805.jpg|දකුණ|thumb|බන්ස් අයිලන්ඩ්, 1805, ජෝන් සහ ඇලෙක්සැන්ඩර් ඇන්ඩර්සන් විසින් වහල් කම්හල පවත්වාගෙන යන ලදී]] සියෙරා ලියොන් හි ඉතිහාසය අවම වශයෙන් වසර 2,500 ක අඛණ්ඩ මානව වාසස්ථානයක් මගින් සනිටුහන් කර ඇත,<ref>{{cite web |author=Countries and Their Cultures |title=Culture of Sierra Leone |url=http://www.everyculture.com/Sa-Th/Sierra-Leone.html |access-date=22 February 2008}}</ref> අප්‍රිකාව පුරා සංක්‍රමණය වීමෙන් බලපෑම් ඇති විය.<ref>{{cite encyclopedia |title=Sierra Leone History |encyclopedia=Encyclopædia Britannica |url=http://www.britannica.com/eb/article-55344/Sierra-Leone |access-date=19 February 2008}}</ref> 9 වන සියවස වන විට යකඩ තාක්‍ෂණය භාවිතා කිරීම සහ ක්‍රිස්තු වර්ෂ 1000 වන විට වෙරළ තීරයේ කෘෂිකර්මාන්තය ස්ථාපිත කිරීම.<ref>{{cite encyclopedia |title=Sierra Leone – History |encyclopedia=Encyclopedia of the Nations |url=http://www.nationsencyclopedia.com/Africa/Sierra-Leone-HISTORY.html |access-date=22 February 2008}}</ref> ශතවර්ෂ ගණනාවක් පුරා දේශගුණික විපර්යාස පාරිසරික කලාප වෙනස් කළ අතර, සංක්‍රමණයට සහ ආක්‍රමණ ගතිකත්වයට බලපෑම් ඇති කළේය.<ref name="brooks">{{Cite journal|last=Fyfe|first=Christopher|date=July 1995|title=Weighing the Probabilities - Landlords and Strangers: Ecology, Society and Trade in Western Africa, 1000–1630. By George E. Brooks. Boulder: Westview Press, 1994. Pp. xvi + 360. £14.95, paperback (ISBN 0-8133-1263-9).|url=https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-african-history/article/abs/weighing-the-probabilities-landlords-and-strangers-ecology-society-and-trade-in-western-africa-10001630-by-george-e-brooks-boulder-westview-press-1994-pp-xvi-360-1495-paperback-isbn-0813312639/2F429B373D4D68546604D51858920ADF|journal=The Journal of African History|language=en|volume=36|issue=2|pages=319–320|doi=10.1017/S0021853700034174|issn=1469-5138}}</ref> කලාපයේ ඝන නිවර්තන වැසි වනාන්තර සහ වගුරු බිම්, අශ්වයන්ට මාරාන්තික රෝගයක් ගෙන යන tsetse මැස්සන්ගේ පැමිණීම සහ මැන්ඩේ ජනයා විසින් භාවිතා කරන ලද සෙබු ගවයින්, මැන්ඩින්කා අධිරාජ්‍යයේ සහ අනෙකුත් අප්‍රිකානු අධිරාජ්‍යයන්ගේ ආක්‍රමණවලට එරෙහිව ස්වභාවික ආරක්ෂාව සපයන ලදී,<ref name="brooks" /><ref>[[Sierra Leone#Utting|Utting]] (1931), p. 33.</ref> සහ මාලි අධිරාජ්‍යයේ සීමිත බලපෑම, බාහිර ආධිපත්‍යයන්ගෙන් එහි ස්වදේශික සංස්කෘතීන් ආරක්ෂා කිරීම. 18 වන ශතවර්ෂයේ සුසු වෙළඳුන්, වෙළෙන්දන් සහ සංක්‍රමණිකයන් විසින් ඉස්ලාම් ආගම හඳුන්වාදීම සංස්කෘතිය තවදුරටත් පොහොසත් කළ අතර අවසානයේ උතුරේ ශක්තිමත් අඩිතාලමක් ඇති කළේය. ඊසානදිග ප්‍රදේශයේ සමරි ටූරේ විසින් අත්පත් කර ගැනීම යාලුන්කා, කුරන්කෝ සහ ලිම්බා ජනතාව අතර ඉස්ලාමය ශක්තිමත් කළේය.<ref>[[Sierra Leone#Utting|Utting]] (1931), p. 8.</ref> === යුරෝපීය වෙළඳාම === 15 වන ශතවර්ෂය සියරා ලියොන් සමඟ යුරෝපීය අන්තර් ක්‍රියාකාරිත්වයේ ආරම්භය සනිටුහන් කළ අතර, පෘතුගීසි ගවේෂකයෙකු වූ පෙඩ්‍රෝ ඩි සින්ට්‍රා විසින් 1462 දී කලාපය සිතියම්ගත කර එය සිංහනාද කඳු ලෙස නම් කරන ලදී.<ref>''Kingfisher Geography Encyclopedia''. {{ISBN|1-85613-582-9}}, p. 180.</ref><ref>{{cite web |date=22 June 2017 |title=Pedro da çintra did not name Sierra Leone: An Exploration into available evidence |url=http://slconcordtimes.com/pedro-da-cintra-did-not-name-sierra-leone-an-exploration-into-available-evidence/ |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20170806061658/http://slconcordtimes.com/pedro-da-cintra-did-not-name-sierra-leone-an-exploration-into-available-evidence/ |archive-date=6 August 2017 |access-date=26 May 2017 |work=Sierra Leone Concord Times}}</ref> මෙම නම් කිරීම ප්‍රදේශය පිළිබඳ පෙර යුරෝපීය දැනුම යෝජනා කරමින් ඓතිහාසික ප්‍රතිනිර්මාණයකට යටත් වී ඇත. සින්ට්‍රා අනුගමනය කරමින් යුරෝපීය වෙළෙන්දෝ ප්‍රධාන වශයෙන් වහල් වෙළඳාමේ නියැලී ශක්තිමත් තනතුරු පිහිටුවා ගත් අතර එය සමාජ-ආර්ථික භූ දර්ශනය සැලකිය යුතු ලෙස හැඩගස්වා ඇත.<ref>{{Cite book|last=LeVert|first=Suzanne|title=Cultures of the World: Sierra Leone|page=[https://archive.org/details/sierraleone0000leve/page/22 22]|publisher=Marshall Cavendish|isbn=978-0-7614-2334-8|year=2006|url=https://archive.org/details/sierraleone0000leve/page/22}}</ref> ලන්දේසි ජනරජය, එංගලන්තය සහ ප්‍රංශය වැනි යුරෝපයේ වෙළෙන්දෝ සියෙරා ලියොන් වෙත පැමිණ වෙළඳ ස්ථාන පිහිටුවීමට පටන් ගත්හ. මෙම ස්ථාන ඉක්මනින්ම මූලික වශයෙන් ගනුදෙනු කිරීමට පටන් ගත්තේ අභ්‍යන්තර ප්‍රදේශවලින් ආදිවාසී වෙළෙන්දන් විසින් වෙරළට ගෙන එන ලදුව, භූමිය සම්බන්ධයෙන් ගැටුම්වලට ලක් වූ වහලුන් සමඟ ය. යුරෝපීයයන් ප්‍රදේශයක රජුට කුලියට, ​​කප්පම් සහ වෙළඳ අයිතිවාසිකම් සඳහා කෝල් නමින් ගෙවීම් කළේය. දේශීය අප්‍රිකානු-යුරෝපීය වෙළෙන්දෝ බොහෝ විට අතරමැදියන් ලෙස ක්‍රියා කළහ, යුරෝපීයයන් ස්වදේශික වෙළෙන්දන්ට වෙළඳාම් කිරීම සඳහා භාණ්ඩ ප්‍රගමනය කළහ, බොහෝ විට වහලුන් සහ ඇත්දළ සඳහාය.<ref>Christopher Fyfe, ''A History of Sierra Leone'', Introduction.</ref><ref>{{Cite book|last=Sibthorpe|first=A. B. C.|title=The History of Sierra Leone|page=7|publisher=Routledge|isbn=978-0-7146-1769-5|year=1970}}</ref>[[File:Sierra_leone,_sapi,_olifante,_1490-1510_ca.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Sierra_leone,_sapi,_olifante,_1490-1510_ca.jpg|thumb|සියෙරා ලියොන්, සාපි, ඔලිෆන්ටේ, 1490-1510]] === මුල් පෘතුගීසි අන්තර්ක්‍රියා === පෘතුගීසි වෙළෙන්දෝ විශේෂයෙන්ම ඇත් දත්වල දේශීය ශිල්පයට ඇදී ගිය අතර, අං, සාපි සෝල්ට්සෙල්ලර් සහ හැඳි වැනි ඇත්දළ කෞතුක භාණ්ඩවල කැපී පෙනෙන වෙළඳාමකට මඟ පෑදීය. සාපි ජනයා අයත් වූයේ නූතන සියරා ලියොන් ප්‍රදේශයේ වෙසෙන බටහිර අත්ලාන්තික් භාෂා කතා කරන මිනිසුන් සමූහයකට ය. පෘතුගීසි සම්බන්ධතා ඇතිවීමට පෙර එම ප්‍රදේශයේ කැටයම් සංස්කෘතියක් ස්ථාපිත වී තිබූ අතර සියරා ලියොන් වෙත පැමිණි බොහෝ සංචාරකයින් ඔවුන්ගේ කැටයම් කුසලතා ගැන පැහැදුණු දේශීය ඇත්දළ අං යුරෝපයට ආපසු ගෙන ගියහ.<ref>Mota 1975: 586-87; Bassani 1981</ref> 16 වන ශතවර්ෂයේ ආරම්භයේ දී, පචෙකෝ විසින් සඳහන් කරන ලද එක් කැපී පෙනෙන විස්තරයක් මෙසේ සඳහන් කළේය: මේ රටේ [සියෙරා ලියොන්] ඔවුන් තල් කොළ වලින් අලංකාර පැදුරු සහ ඇත්දළවලින් මාල [...]: මෙම භූමියේ ඔවුන් ඇත්දළ මාල වඩාත් සියුම් ලෙස සාදයි. වෙනත් ඕනෑම රටකට වඩා කැටයම් කර ඇති අතර, ඉතා සියුම් හා අලංකාර තල් පත්‍ර, 'බිකාස්' ලෙස හඳුන්වනු ලබන [ඒවා] ඉතා අලංකාර සහ හොඳ ය.[[File:DeliveryService-2.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:DeliveryService-2.jpg|thumb|ඇත්දළ දඩයම් අං, සාපි මිනිසුන්, නූතන බුලම් හෝ ටෙම්නේ මිනිසුන්, සියරා ලියොන්, 15 වන සියවසේ අග]] === ලන්ඩනයේ කළු දුප්පතුන් === 18 වන ශතවර්ෂයේ අගභාගයේදී, ඇමරිකානු විප්ලවීය යුද්ධයේදී බ්‍රිතාන්‍ය කිරීටය වෙනුවෙන් සටන් කළ අප්‍රිකානු ඇමරිකානුවන් සියෙරා ලියොන් හි නැවත පදිංචි කරන ලද අතර, කළු ලෝයලිස්ට් නම් ප්‍රජාවක් පිහිටුවා ගන්නා ලදී. මෙම නැවත පදිංචි කිරීමේ යෝජනා ක්‍රමය ලන්ඩනයේ සමාජ ප්‍රශ්නවලින් අර්ධ වශයෙන් අභිප්‍රේරණය වූ අතර, සියෙරා ලියොන් නැවත පදිංචි කිරීමේ යෝජනා ක්‍රමය අභියෝගවලින් පිරී තිබුණද කළු දුප්පතුන් සඳහා නව ආරම්භයක් ලබා දුන්නේය. ==== කළු පක්ෂපාතී අය නැවත පදිංචි කිරීම ==== 18 වැනි සියවසේ අගභාගයේදී බොහෝ අප්‍රිකානු ඇමරිකානුවන් බ්‍රිතාන්‍ය කිරීටයේ ආරක්ෂාව ප්‍රකාශ කළහ. ඇමරිකානු විප්ලවවාදී යුද්ධයේදී බ්‍රිතාන්‍ය හමුදාවලට සම්බන්ධ වූ අප්‍රිකානු සම්භවයක් ඇති මෙම කළු පක්ෂපාතිවාදීන් දහස් ගණනක් සිටියහ.<ref>Cassandra Pybus, ''Epic Journeys of Freedom: Runaway Slaves of the American Revolution and Their Global Quest for Liberty'' (Beacon Press, Boston, 2006); Graham Russell Hodges, Susan Hawkes Cook, Alan Edward Brown (eds.), ''The Black Loyalist Directory: African Americans in Exile After the American Revolution''. {{JSTOR|2947159}}.</ref> බොහෝ දෙනෙක් නිදහස (විමුක්තිය) පිළිබඳ පොරොන්දුවලින් රවටා බ්‍රිතාන්‍යයන්ට බැඳීමට පලා ගිය වහලුන් විය. බුක් ඔෆ් නීග්‍රෝස් නමින් හැඳින්වෙන නිල ලේඛනවල බ්‍රිතාන්‍යයන් විසින් නව එක්සත් ජනපදයෙන් ඉවත් කර බ්‍රිතාන්‍ය උතුරු ඇමරිකාවේ වෙනත් තැන්වල යටත් විජිතවල නැවත පදිංචි කළ නිදහස් වහලුන් දහස් ගණනක් ලැයිස්තුගත කරයි. 18 වැනි සියවසේ ලන්ඩනයේ සිදු වූ අපරාධ විශාල ප්‍රමාණයකට කළු දුප්පතුන් වගකිව යුතු බවට වහල්භාවයට පක්ෂ නීතිඥයෝ චෝදනා කළහ. පුළුල් ප්‍රජාවට සමහර කාන්තාවන් ඇතුළත් වූ අතර, කළු දුප්පතුන් තනිකරම පිරිමින්ගෙන් සමන්විත වූ බව පෙනේ, ඔවුන්ගෙන් සමහරක් දේශීය කාන්තාවන් සමඟ සබඳතා ගොඩනඟා ගත් අතර බොහෝ විට ඔවුන් සමඟ විවාහ විය. වහල් හිමිකරු එඩ්වඩ් ලෝන්ග් කළු ජාතික පිරිමින් සහ සුදු කාන්තාවන් අතර විවාහය විවේචනය කළේය.<ref name="Siva2021">{{cite journal|last1=Siva|first1=Michael|date=Winter 2021|title=Why Did the Black Poor of London Not Support the Sierra Leone Resettlement Scheme?|journal=History Matters Journal|volume=1|issue=2|pages=25–47}}</ref> කෙසේ වෙතත්, ප්ලයිමවුත්, එංගලන්තය සහ සියෙරා ලියොන් අතර මුහුදු ගමනේදී, කළු දුප්පතුන් පදිංචිකරුවන් සමඟ යුරෝපීය පෙම්වතියන් සහ භාර්යාවන් 70ක් පැමිණියහ.<ref>Sivapragasam, Michael, "Why Did Black Londoners not join the Sierra Leone Resettlement Scheme 1783–1815?" Unpublished master's dissertation (London: Open University, 2013), pp. 40–43.</ref>[[File:Houses_at_Sierra-Leone_(May_1853,_X,_p.55)_-_Copy.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Houses_at_Sierra-Leone_(May_1853,_X,_p.55)_-_Copy.jpg|thumb|සියෙරා-ලියෝන් හි නිවාස (1853 මැයි)<ref>{{cite journal|date=May 1853|title=Houses at Sierra-Leone|url=https://archive.org/details/wesleyanjuvenil19socigoog|journal=The Wesleyan Juvenile Offering: A Miscellany of Missionary Information for Young Persons|volume=X|page=55|access-date=29 February 2016}}</ref>]] ලන්ඩනයේ බොහෝ දෙනෙක් සිතුවේ ඔවුන් සියෙරා ලියොන් වෙත ගෙන යාමෙන් ඔවුන් දරිද්‍රතාවයෙන් මුදවා ගත හැකි වනු ඇති බවයි.<ref>[[Peter Fryer]] in ''[[Staying Power: The History of Black People in Britain]]'' (London: [[Pluto Press]], 1984; p. 195) quotes a contemporary commentator who called them "indigent, unemployed, despised and forlorn", saying that "it was necessary they should be sent somewhere, and be no longer suffered to invest {{sic}} the streets of London" (C. B. Wadström, ''An Essay on Colonization'', 1794–5, II, 220).</ref> සියෙරා ලියොන් නැවත පදිංචි කිරීමේ යෝජනා ක්‍රමය කීට විද්‍යාඥ හෙන්රි ස්මිත්මන් විසින් යෝජනා කරන ලද අතර ග්‍රැන්විල් ෂාප් වැනි මානව හිතවාදීන්ගේ උනන්දුව ඇති කර ගත් අතර, නව ජනපදය පවත්වාගෙන යාමට කළු ජාතිකයින්ට දායක විය හැකි වහල්භාවයට ගැති ලොබිය පෙන්වීමේ මාධ්‍යයක් ලෙස එය දුටුවේය. දිළිඳු පුරවැසියන් විශාල පිරිසක් වෙනත් තැන්වල නැවත පදිංචි කිරීමේ හැකියාව නිසා ඔවුන්ගේ උනන්දුව උත්සන්න වූවත්, රජයේ නිලධාරීන්ද ඉක්මනින්ම මෙම යෝජනා ක්‍රමයට සම්බන්ධ විය.<ref>{{Cite news|url=https://www.theguardian.com/uk/2005/aug/31/race.bookextracts|title=Freed slaves in Sierra Leone|date=2005-08-31|work=The Guardian|access-date=2020-09-20|language=en-GB|issn=0261-3077}}</ref> ටෝරි පක්ෂයේ නායක, අගමැති සහ නායක විලියම් පිට් මෙම යෝජනා ක්‍රමය කෙරෙහි ක්‍රියාකාරී උනන්දුවක් දැක්වූයේ කළු දුප්පතුන් අප්‍රිකාවට ආපසු ගෙන්වා ගැනීමේ මාධ්‍යයක් ලෙස ඔහු දුටු බැවිනි, මන්ද "ඔවුන්ව කොහේ හෝ යැවීමට අවශ්‍ය විය. ලන්ඩනයේ වීදි ආක්‍රමණය කිරීමට වැඩි කාලයක් දුක් වින්දා".<ref name="Siva2021" /> ==== නිදහසේ පළාත පිහිටුවීම ==== 1787 ජනවාරි මාසයේදී අත්ලාන්තික් සහ බෙලිසාරියස් සියරා ලියොන් වෙත යාත්‍රා කළ නමුත් අයහපත් කාලගුණය නිසා ඔවුන්ට ප්ලයිමූත් වෙත හැරවීමට සිදු වූ අතර එම කාලය තුළ මගීන් 50 ක් පමණ මිය ගියහ. තවත් 24 දෙනෙක් නිදහස් වූ අතර 23 දෙනෙක් පලා ගියහ. අවසානයේදී, වැඩි බඳවා ගැනීම් සමඟ, 1787 අප්‍රේල් මාසයේදී මගීන් 411ක් සියෙරා ලියොන් වෙත යාත්‍රා කරන ලදී. ප්ලයිමූත් සහ සියෙරා ලියොන් අතර ගමනේදී මගීන් 96ක් මිය ගියහ.<ref name="Siva2021" /><ref>{{Cite web |title=Black Loyalist Heritage Society |url=http://blackloyalist.com/canadiandigitalcollection/story/exodus/company.htm |url-status=bot: unknown |archive-url=https://web.archive.org/web/20070928222047/http://blackloyalist.com/canadiandigitalcollection/story/exodus/company.htm |archive-date=28 September 2007 |access-date=19 October 2007}}</ref><ref>{{Cite web |title=Gustavus Vassa: Olaudah Equiano |url=http://www.plymouth.gov.uk/gustavusvassa |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20071013064927/http://www.plymouth.gov.uk/gustavusvassa |archive-date=13 October 2007 |access-date=19 October 2007 |publisher=Plymouth City Council}}</ref><ref>{{cite web |title=Economic History of Sierra Leone |url=http://www.sjsu.edu/faculty/watkins/sierraleone.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20160303200704/http://www.sjsu.edu/faculty/watkins/sierraleone.htm |archive-date=3 March 2016 |access-date=10 October 2016}}</ref> 1787 දී බ්‍රිතාන්‍ය කිරීටය සියරා ලියොන් හි "නිදහසේ පළාත" ලෙස හැඳින්වූ ජනාවාසයක් ආරම්භ කළේය. 1787 මැයි 15 වන දින කළු සහ සුදු ජනපදිකයන් 400 ක් පමණ සියරා ලියොන් වෙත ළඟා විය. ඔවුන් ග්‍රැන්විල් නගරය පිහිටුවීමෙන් පසු, ඔවුන්ගේ ආක්‍රමණයට එරෙහි වූ ස්වදේශික අප්‍රිකානු ජනතාව (ටෙම්නේ) සමඟ ඇති වූ රෝග සහ යුද්ධ හේතුවෙන් පළමු ජනපදිකයින් බොහෝ දෙනෙක් මිය ගියහ. සැප්තැම්බර් මාසයේදී නැව් ඔවුන්ගෙන් පිටත් වන විට, ඔවුන් "පුද්ගලයින් 276 ක්, එනම් කළු මිනිසුන් 212 ක්, කළු කාන්තාවන් 30 ක්, සුදු මිනිසුන් 5 ක් සහ සුදු කාන්තාවන් 29 ක්" දක්වා අඩු කර ඇත.<ref name="Siva2021" /> පදිංචිකරුවන් ප්‍රාදේශීය අප්‍රිකානු අධිපතියෙකුගෙන් බලහත්කාරයෙන් ඉඩම් අල්ලා ගත් නමුත් ඔහු ප්‍රතිප්‍රහාර එල්ල කරමින් ජනාවාසයට පහර දුන් අතර එය කළු මිනිසුන් 39 ක්, කළු කාන්තාවන් 19 ක් සහ සුදු කාන්තාවන් 6 දෙනෙකුගෙන් සමන්විත පදිංචිකරුවන් 64 දෙනෙකුට සීමා විය. කළු පදිංචිකරුවන් නොසැලකිලිමත් වෙළඳුන් විසින් අල්ලාගෙන වහලුන් ලෙස විකුණනු ලැබූ අතර, ඉතිරි ජනපදිකයන්ට ඔවුන්ගේම ආරක්ෂාව සඳහා සන්නද්ධ වීමට බල කෙරුනි.<ref name="Siva2021" /> ඉතිරිව සිටි ජනපදවාසීන් 64 දෙනා විසින් දෙවන ග්‍රැන්විල් නගරයක් පිහිටුවන ලදී.<ref>{{Cite book|last=Pham|first=John-Peter|title=Child Soldiers, Adult Interests: The Global Dimensions of the Sierra Leonean Tragedy|publisher=Nova Publishers|year=2005|pages=4–8|url=https://books.google.com/books?id=ZnPFKpwoIkIC&pg=PA4|isbn=978-1-59454-671-6|access-date=17 June 2014}}</ref><ref>Michael Sivapragasam, ''Why Did Black Londoners Not Join the Sierra Leone Resettlement Scheme 1783–1815?'' London: Open University, 2013.</ref> === නෝවා ස්කොටියානුවන් === ඇමරිකානු විප්ලවයෙන් පසුව, කැනඩාවේ නෝවා ස්කොටියා හි කළු පක්ෂපාතී අය සියරා ලියොන් වෙත ගෙන යන ලද අතර, ෆ්‍රීටවුන් ආරම්භ කරන ලද අතර කලාපය නිර්වචනය කිරීමට පැමිණෙන ක්‍රියෝ ජනයාට සහ ක්‍රියෝ භාෂාවට සැලකිය යුතු දායකත්වයක් ලබා දෙන ලදී. ඇමරිකානු විප්ලවයෙන් පසුව, 3,000කට වැඩි කළු ජාතික පක්ෂපාතීවරුන් ද නෝවා ස්කොටියා හි පදිංචි කර ඇති අතර, අවසානයේ ඔවුන්ට ඉඩම් ලබා දෙන ලදී. ඔවුන් බර්ච්ටවුන් ආරම්භ කළ නමුත්, අසල පිහිටි ෂෙල්බර්න් වෙතින් දරුණු ශීත කාලයන්ට සහ වාර්ගික වෙනස්කම්වලට මුහුණ දුන්හ. තෝමස් පීටර්ස් සහන සහ තවත් ආධාර ඉල්ලා බ්‍රිතාන්‍ය බලධාරීන්ට බලපෑම් කළේය. බ්‍රිතාන්‍ය අහෝසි කිරීමේවාදී ජෝන් ක්ලාක්සන් සමඟ එක්ව, සියෙරා ලියොන් සමාගම බටහිර අප්‍රිකාවේ ඔවුන්ගේ අවස්ථාවන් ලබා ගැනීමට කැමති කළු ජාතික පක්ෂපාතී අය නැවත පදිංචි කිරීම සඳහා පිහිටුවන ලදී. 1792 දී නෝවා ස්කොටියාවේ සිට පුද්ගලයන් 1,200 කට ආසන්න පිරිසක් අත්ලාන්තික් සාගරය හරහා සියෙරා ලියොන්හි දෙවන (සහ එකම ස්ථිර) ජනපදය සහ 1792 මාර්තු 11 වන දින ෆ්‍රීටවුන් ජනාවාස ගොඩනැගීමට ගියහ. පදිංචිකරුවන්. ක්ලාක්සන් මුලදී ග්‍රැන්විල් නගරයේ දිවි ගලවා ගත් අයට නව ජනාවාසයට සම්බන්ධ වීම තහනම් කළේය. පදිංචිකරුවන් ෆ්‍රීටවුන් ගොඩනැගුවේ ඇමරිකානු දකුණේ ඔවුන්ගේ ජීවිතයෙන් ඔවුන් දන්නා විලාසිතාවන් ය; ඔවුන් ඇමරිකානු විලාසිතා සහ ඇමරිකානු පුරුදු ද දිගටම කරගෙන ගියහ. මීට අමතරව, බොහෝ දෙනෙක් ෆ්‍රීටවුන් හි ක්‍රමවේද අනුගමනය කළහ. 1790 ගණන් වලදී, වැඩිහිටි කාන්තාවන් ඇතුළු පදිංචිකරුවන් ප්‍රථම වරට මැතිවරණ සඳහා ඡන්දය ප්‍රකාශ කළහ.<ref>{{cite news|url=http://www.economist.com/world/mideast-africa/displaystory.cfm?story_id=12775514|title=Sierra Leone's struggle for progress|date=11 December 2008|newspaper=The Economist|access-date=22 August 2010}}</ref> 1792 දී, බ්‍රිතාන්‍යයේ කාන්තා ඡුන්ද බලය ව්‍යාපාරයන් පෙරදැරිව ගත් පියවරක් ලෙස, තුනෙන් එකක් කාන්තාවන් වූ සියලූම ගෘහ මූලිකයන්ට ඡන්ද අයිතිය ලබා දෙන ලදී.<ref>[[Simon Schama|Schama, Simon]] (2006), ''Rough Crossings'', p. 363.</ref> සියෙරා ලියොන්හි කළු පදිංචිකරුවන් යුරෝපීය රටවල ඔවුන්ගේ සුදු සමානත්වයට වඩා බොහෝ ස්වයං පාලනයක් භුක්ති වින්දා. කළු සංක්‍රමණිකයන් විවිධ මට්ටමේ දේශපාලන නියෝජිතයන්, 'දසයෙන් කොටස' තෝරා පත් කර ගත් අතර, ඔවුන් සෑම පදිංචිකරුවන් දුසිමක්ම නියෝජනය කළ සහ විශාල ප්‍රමාණයක් නියෝජනය කරන 'සිය ගණනක්' නියෝජනය කළහ. නෝවා ස්කොටියා හි මෙවැනි නියෝජනයක් නොතිබුණි.<ref>Gilbert, Alan. ''Black Patriots and Loyalists: Fighting for Emancipation in the War for Independence''. University of Chicago 2012, p. 229</ref> ෆ්‍රීටවුන් හි සමාජය ගොඩනැගීමේ ආරම්භක ක්‍රියාවලිය දරුණු අරගලයක් විය. ඔටුන්න ප්‍රමාණවත් තරම් මූලික සැපයුම් සහ ප්‍රතිපාදන සපයා නොතිබූ අතර නීතිවිරෝධී වහල් වෙළඳාම සහ නැවත වහල්භාවයේ අවදානම හේතුවෙන් පදිංචිකරුවන්ට දිගින් දිගටම තර්ජන එල්ල විය.<ref>{{Cite book|last=Fyfe|first=Christopher|title=Our Children Free and Happy: Letters from Black Settlers in Africa in the 1790s|publisher=Edinburgh University Press|year=1992}}</ref> === ජැමෙයිකානු මෙරූන් සහ නිදහස් අප්‍රිකානුවන් === ලන්ඩන් ආයෝජකයින් විසින් පාලනය කරන ලද සියෙරා ලියොන් සමාගම පදිංචිකරුවන්ට ඉඩම සින්නක්කරව ගැනීමට ඉඩ දීම ප්‍රතික්ෂේප කළේය. 1799 දී සමහර පදිංචිකරුවන් කැරලි ගැසූහ. 1800 දී කුඩ්ජෝ නගරය (ට්‍රෙලව්නි ටවුන්) සිට නෝවා ස්කොටියා හරහා ප්‍රවාහනය කරන ලද ජැමෙයිකානු මෙරූන් භටයින් 500කට අධික පිරිසක් ගෙන ඒමෙන් ඔටුන්න හිමි කැරැල්ල මැඩපැවැත්වීමට සමත් විය. මෙම ක්‍රියාවලියේදී සියරා ලියොන්හි ජැමෙයිකානු මෙරූන්වරු හොඳම නිවාස සහ ගොවිපළවල් සුරක්ෂිත කර ගත්හ.<ref>Schama, Simon, ''Rough Crossings'' (London: 2005), pp. 380–383.</ref> 1808 ජනවාරි 1 වන දින, සියරා ලියොන් සමාගමේ ආණ්ඩුකාර සහ ප්‍රමුඛ පෙළේ අහෝසි කරන්නෙකු වූ තෝමස් ලුඩ්ලම් සමාගමේ ප්‍රඥප්තිය යටත් විය. මෙය වසර 16 ක යටත් විජිතයක් පවත්වාගෙන යාම අවසන් විය. බ්‍රිතාන්‍ය කිරීටය සියරා ලියොන් සමාගම අප්‍රිකානු ආයතනය ලෙස ප්‍රතිසංවිධානය කළේය; එය දේශීය ආර්ථිකය වැඩිදියුණු කිරීම සඳහා යොමු කරන ලදී. එහි සාමාජිකයින් දේශීය ව්‍යවසායකයින් දිරිගැන්වීමට බලාපොරොත්තු වූ බ්‍රිතාන්‍යයන් සහ සියෙරා ලියොන් වෙළඳාමේ (බ්‍රිතාන්‍ය) ඒකාධිකාරය දැරූ මැකෝලි සහ බබිංටන් සමාගම කෙරෙහි උනන්දුවක් දක්වන අය යන දෙකම නියෝජනය කළහ.<ref>Harris, Sheldon H. (1972), ''Paul Cuffe: Black America and the African Return'', New York: Simon and Schuster, pp. 32–33, especially note 15 on p. 140.</ref> ඒ සමගම (වහල් වෙළඳාම අහෝසි කරන ලද 1807 වහල් වෙළඳ පනත අනුගමනය කරමින්), රාජකීය නාවික හමුදාව විසින් කලින් වහල්භාවයට පත් අප්‍රිකානුවන් දහස් ගණනක් නීතිවිරෝධී වහල් නැව්වලින් නිදහස් කිරීමෙන් පසු ෆ්‍රීටවුන් වෙත භාර දෙන ලදී. මෙම නිදහස් වූ අප්‍රිකානුවන් හෝ නැවත අල්ලාගත් අය සුදු පදිංචිකරුවන්, නෝවා ස්කොටියානු පදිංචිකරුවන් සහ ජැමෙයිකානු මෙරූන්වරුන් වෙත ආධුනිකයින් ලෙස ඩොලර් 20 කට අලෙවි කරන ලදී. බොහෝ නිදහස් වූ අප්‍රිකානුවන්ට දුර්වල ලෙස සැලකූ අතර අපයෝජනයට පවා ලක් වූයේ මුල් පදිංචිකරුවන්ගෙන් සමහරක් ඔවුන්ව ඔවුන්ගේ දේපළ ලෙස සැලකූ බැවිනි. ඔවුන්ගේ විවිධ නිජබිම් සහ සම්ප්‍රදායන්ගෙන් ඉවත් වූ නිදහස් අප්‍රිකානුවන්ට බටහිර පදිංචිකරුවන් සහ මෙරූන් විලාසිතාවන්ට අනුගත වීමට බල කෙරුනි. නිදසුනක් වශයෙන්, සමහර නිදහස් අප්‍රිකානුවන්ට ඔවුන්ගේ නම බටහිර ශබ්දයක් ලෙස වෙනස් කිරීමට බල කෙරුනි.<ref name="Suzanne">Schwarz, Suzanne (2021) [https://www.jstor.org/stable/23471003 Reconstructing the Life Histories of Liberated Africans: Sierra Leone in the Early Nineteenth Century]. ''[[History in Africa]]'', Vol. 39 (2012), pp. 175–207 (33). ''[[Cambridge University Press]]''. [https://www.jstor.org/stable/23471003 Archived]. Retrieved 27 October 2021.</ref> එය ප්‍රජාවේ කොටසක් ලෙස සලකන නිසා ඇතැමුන් මෙම වෙනස්කම් සතුටින් වැළඳ ගත්තද ඇතැමුන් මෙම වෙනස්කම් ගැන සතුටු නොවූ අතර තම අනන්‍යතාවය තබා ගැනීමට අවශ්‍ය විය. බොහෝ නිදහස් වූ අප්‍රිකානුවන් කෙතරම් අසතුටට පත්ව සිටියේද යත්, සියෙරා ලියොන් හැර ගොස් නැවත ඔවුන්ගේ මුල් ගම්වලට යාමෙන් ඔවුන් නැවත වහල්භාවයට විකිණීමේ හැකියාව අවදානමට ලක් කළහ.<ref name="Suzanne" /> නිදහස් වූ අප්‍රිකානුවන් අවසානයේ ඔවුන්ගේ සිරිත් විරිත් වෙනස් කර නෝවා ස්කොටියන්ස්, මෙරූන් සහ යුරෝපීයයන්ගේ සිරිත් විරිත් අනුගමනය කළත්, ඔවුන්ගේ ජනවාර්ගික සම්ප්‍රදායන් කිහිපයක් තබා ගත්හ.<ref name="Dixon">{{cite book|last1=Dixon-Fyle|first1=Mac|last2=Cole|first2=Gibril Raschid|chapter=Introduction|year=2006|title=New Perspectives on the Sierra Leone Krio|location=New York|publisher=Peter Lang|url=https://books.google.com/books?id=WGiRuAG8K5wC|isbn=978-0-8204-7937-8|pages=2–3|quote=A substantial part of this ex-slave population was Yoruba, but members of ethnic groups from other regions of the Atlantic (Igbo, Efik, Fante, etc) were also very much in evidence in this coterie of Liberated Africans. Individuals from ethnic communities indigenous to Sierra Leone were significantly represented among the Liberated Africans [...] Many a Temne, Limba, Mende, and Loko resident of Freetown, influenced by local European officials and missionaries, would come in time to shed their indigenous names, and cultural values, to take on a Creole identity which gave them a better chance of success in the rarefied Victorian ambience{{sic}} of a progressively westernized Freetown society.}}</ref> නිදහස් වූ අප්‍රිකානුවන් සාර්ථක වෙළෙන්දන් බවට පත් වූ අතර<ref name="Suzanne" /> බටහිර අප්‍රිකාව පුරා ක්‍රිස්තියානි ධර්මය ව්‍යාප්ත කිරීමත් සමඟ, ඔවුන් නෝවා ස්කොටියන්ස් සහ මෙරූන් සමඟ විවාහ වූ අතර, එම කණ්ඩායම් දෙක අවසානයේ අප්‍රිකානු සහ බටහිර සමාජවල එකතුවක් බවට පත් විය.<ref name="Dixon" />{{rp|3–4, 223–255}} මෙම නිදහස් වූ අප්‍රිකානුවන් අප්‍රිකාවේ බොහෝ ප්‍රදේශවලින් පැමිණි නමුත් ප්‍රධාන වශයෙන් බටහිර වෙරළ තීරයෙන් පැමිණි අය වූහ. 18 වන සහ 19 වන සියවස් අතර, නිදහස් කරන ලද අප්‍රිකානු ඇමරිකානුවන්, සමහර ඇමරිකානු ලයිබීරියානු "සරණාගතයින්" සහ විශේෂයෙන් ඇෆ්‍රෝ-කැරිබියානුවන්, ප්‍රධාන වශයෙන් ජැමෙයිකානු මෙරූන්වරු ද ෆ්‍රීටවුන් හි සංක්‍රමණය වී පදිංචි වූහ. මෙම ජනයා එක්ව ක්‍රියෝල්/ක්‍රියෝ ජනවාර්ගිකත්වය සහ ඉංග්‍රීසි පාදක ක්‍රියෝල් භාෂාවක් (ක්‍රියෝ) පිහිටුවා ගත් අතර එය රටේ බොහෝ ජනවර්ග අතර භාවිතා වන භාෂා භාෂාව සහ තථ්‍ය ජාතික භාෂාව වේ.<ref>{{cite book|last=Thayer|first=James Steel|year=1991|title=A Dissenting View of Creole Culture in Sierra Leone|pages=215–230}} https://www.persee.fr/doc/cea_0008-0055_1991_num_31_121_2116</ref><ref>{{cite book|last=Browne-Davies|first=Nigel|year=2014|title=A Precis of Sources relating to genealogical research on the Sierra Leone Krio people}} Journal of Sierra Leone Studies, Vol. 3; Edition 1, 2014 https://www.academia.edu/40720522/A_Precis_of_Sources_relating_to_genealogical_research_on_the_Sierra_Leone_Krio_people</ref><ref>{{cite book|last=Walker|first=James W|year=1992|chapter=Chapter Five: Foundation of Sierra Leone|title=The Black Loyalists: The Search for a Promised Land in Nova Scotia and Sierra Leone, 1783–1870|location=Toronto|publisher=University of Toronto Press|pages=[https://archive.org/details/blackloyalistsse0000walk/page/94 94]–114|url=https://archive.org/details/blackloyalistsse0000walk|url-access=registration|isbn=978-0-8020-7402-7}}, originally published by Longman & Dalhousie University Press (1976).</ref><ref>{{cite book|last=Taylor|first=Bankole Kamara|title=Sierra Leone: The Land, Its People and History|url=https://books.google.com/books?id=I__jAgAAQBAJ&pg=PA68|date=February 2014|publisher=New Africa Press|isbn=9789987160389|page=68}}</ref> === යටත් විජිත යුගය (1800-1961) === යටත් විජිත යුගයේදී සියරා ලියොන් බ්‍රිතාන්‍ය පාලනය යටතේ විකාශනය වූ අතර වහල් වෙළඳාම අහෝසි කිරීමෙන් පසු අවතැන් වූ අප්‍රිකානුවන්ගෙන් සමන්විත අද්විතීය ජනාවාස රටාවක් ඇත. සියෙරා ලියොන් බටහිර අප්‍රිකාවේ අධ්‍යාපන මධ්‍යස්ථානයක් ලෙස වර්ධනය වූ අතර, 1827 හි ෆෝරා බේ විද්‍යාලය පිහිටුවීමත් සමඟ කලාපය පුරා ඉංග්‍රීසි කතා කරන අප්‍රිකානුවන් ආකර්ෂණය කර ගත්තේය. 1800 ගණන්වල සියෙරා ලියොන් ජනාවාස කිරීම සුවිශේෂී වූයේ, 1807 දී බ්‍රිතාන්‍ය වහල් වෙළඳාම අහෝසි කිරීමෙන් පසු යටත් විජිතයට ගෙන එන ලද අවතැන් වූ අප්‍රිකානුවන්ගෙන් ජනගහනය සමන්විත වීමයි. සියෙරා ලියොන් වෙත පැමිණි පසු, සෑම නැවත අල්ලා ගත් තැනැත්තාටම ලියාපදිංචි අංකයක් ලබා දෙන ලදී. ඔවුන්ගේ භෞතික ගුණාංග පිළිබඳ තොරතුරු නිදහස් අප්‍රිකානුවන්ගේ ලේඛනයට ඇතුළත් කරනු ලැබේ. බොහෝ විට ලේඛනගත කිරීම ආත්මීය වන අතර එහි ප්‍රතිඵලයක් ලෙස සාවද්‍ය ඇතුළත් කිරීම් සිදු වන අතර, ඒවා ලුහුබැඳීමට අපහසු වේ. 1808 නිදහස් අප්‍රිකානුවන්ගේ ලේඛනය සහ 1812 අල්ලාගත් නීග්‍රෝවරුන්ගේ ලැයිස්තුව (1808 ලේඛනය අනුකරණය කරන ලද) අතර ඇති වෙනස්කම්, විශේෂයෙන් නම්වල ඇතුළත් කිරීම්වල විෂමතා හෙළි කළේය; බොහෝ ප්‍රතිග්‍රාහකයන් ඔවුන්ගේ නම් ඉංග්‍රීසි අනුවාදවලට වෙනස් කිරීමට තීරණය කළ අතර එය ඔවුන් පැමිණි පසු සොයා ගැනීමේ දුෂ්කරතාවයට දායක විය.<ref>{{Cite web |last=Schwarz |first=Suzanne |date=5 January 2013 |title=Reconstructing the Life Histories of Enslaved Africans: Sierra Leone, c. 1808–19 |url=https://www.researchgate.net/publication/267884583}}</ref> 19 වන සියවසේ මුල් භාගයේදී, ෆ්‍රීටවුන් කලාපයේ බ්‍රිතාන්‍ය යටත් විජිත ආණ්ඩුකාරයාගේ වාසස්ථානය ලෙස සේවය කළ අතර ඔහු ගෝල්ඩ් කෝස්ට් (දැන් ඝානාව) සහ ගැම්බියා ජනාවාස ද පරිපාලනය කළේය. සියෙරා ලියොන් බ්‍රිතාන්‍ය බටහිර අප්‍රිකාවේ අධ්‍යාපන මධ්‍යස්ථානය ලෙස වර්ධනය විය.<ref>{{cite book|first=Daniel|last=Paracka|year=2003|title=The Athens of West Africa: A History of International Education at Fourah Bay College, Freetown, Sierra Leone|publisher=Routledge|isbn=978-0-415-94795-4}}</ref> බ්‍රිතාන්‍යයන් විසින් 1827 දී ෆවුරා බේ විද්‍යාලය පිහිටුවන ලද අතර එය බටහිර වෙරළ තීරයේ ඉංග්‍රීසි කතා කරන අප්‍රිකානුවන්ගේ චුම්බකයක් බවට පත්විය. සියවසකට වැඩි කාලයක්, එය බටහිර උප සහරා අප්‍රිකාවේ ඇති එකම යුරෝපීය විලාසිතාවේ විශ්ව විද්‍යාලය විය. සැමුවෙල් අජේයි ක්‍රවුදර් ඇතුළත් වූ පළමු ශිෂ්‍යයා විය.<ref>{{cite book|last1=Kopytoff|first1=Jean Herskovits|title=A Preface to Modern Nigeria: The "Sierra Leonians" in Yoruba, 1830–1890.|publisher=University of Wisconsin Press|pages=35}}</ref> ෆවුරා බේ විද්‍යාලය ඉක්මනින්ම බ්‍රිතාන්‍ය බටහිර අප්‍රිකාවේ උසස් අධ්‍යාපනය අපේක්ෂා කරන ක්‍රියෝල්ස්/ක්‍රියෝ ජනතාව සහ අනෙකුත් අප්‍රිකානුවන් ඇද ගන්නා ලදී. මේවාට නයිජීරියානුවන්, ඝානාවරුන්, අයිවෝරියානුවන් සහ වෙනත් අය, විශේෂයෙන් දේවධර්ම හා අධ්‍යාපන ක්ෂේත්‍රවල ඇතුළත් විය. ෆ්‍රීටවුන් සහ ඒ අවට ප්‍රදේශවල ඇති විශිෂ්ට පාසල් සංඛ්‍යාව හේතුවෙන් ෆ්‍රීටවුන් හැඳින්වූයේ "අප්‍රිකාවේ ඇතන්ස්" ලෙසිනි.<ref>Nwauwa, Apollos O. (2003) Book review: "The Athens of West Africa: A History of International Education at Fourah Bay College, Freetown, Sierra Leone by Daniel J. Paracka Jr. New York: Routledge". ''[[Comparative Education Review]]'', Vol 49(4). [https://www.journals.uchicago.edu/doi/10.1086/498200 Archived]. Retrieved 29 October 2021.</ref> බ්‍රිතාන්‍යයන් වැඩිපුරම අන්තර් ක්‍රියා කළේ ෆ්‍රීටවුන් හි ක්‍රියෝ ජනතාව සමඟ වන අතර ඔවුන් බොහෝ වෙළඳාම කළේ අභ්‍යන්තරයේ ආදිවාසී ජනතාව සමඟ ය. උගත් ක්‍රියෝ ජනයා යටත් විජිත ආන්ඩුව තුළ බොහෝ තනතුරු දැරූ අතර, ඔවුන්ට තත්වය සහ හොඳ වැටුප් සහිත තනතුරු ලබා දුන්හ. 1884-85 බර්ලින් සමුළුවෙන් පසුව, යුරෝපීය බලවතුන් විසින් "ඵලදායි වාඩිලෑම" ලෙස විස්තර කරන ලද දේ තෘප්තිමත් කිරීම සඳහා රට අභ්‍යන්තර ප්‍රදේශ මත වැඩි ආධිපත්‍යයක් ස්ථාපිත කිරීමට අවශ්‍ය බව බ්‍රිතාන්‍යයන් තීරණය කළහ. 1896 දී එය සියෙරා ලියොන් ආරක්‍ෂක ප්‍රදේශය ලෙස ප්‍රකාශයට පත් කරමින් මෙම ප්‍රදේශ ඈඳා ගන්නා ලදී.<ref name="harris40">Harris, David (2012), [https://books.google.com/books?id=B5RxmwC6aNwC&pg=PA1 ''Civil War and Democracy in West Africa: Conflict Resolution, Elections and Justice in Sierra Leone and Liberia''], I.B. Tauris, p. 40.</ref> මෙම වෙනසත් සමඟ, බ්‍රිතාන්‍යයන් තම පරිපාලනය කලාපය තුළ ව්‍යාප්ත කිරීමට පටන් ගත් අතර, බ්‍රිතාන්‍ය පුරවැසියන් තනතුරුවලට බඳවා ගත් අතර ක්‍රියෝ මිනිසුන් රජයේ තනතුරුවලින් සහ ෆ්‍රීටවුන් හි අවශ්‍ය නේවාසික ප්‍රදේශවලින් පවා තල්ලු කළහ.<ref name="harris40" />[[File:Bai_Bureh.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:Bai_Bureh.jpg|thumb|බායි බුරේ, බ්‍රිතාන්‍ය පාලනයට එරෙහිව 1898 හට් බදු යුද්ධයේ ටෙම්නේ නායකයා]] සියෙරා ලියොන් බ්‍රිතාන්‍ය ඈඳාගැනීමේදී, රටේ උතුරේ සහ දකුණේ ප්‍රධානීන් යටත් විජිත පරිපාලකයින් විසින් පනවන ලද "පැල්පත් බද්දට" විරුද්ධ විය. උතුරේ, අල්මාමි සුලුකු නම් ලිම්බා ප්‍රධානියෙක් තම භූමිය ආරක්ෂා කර ගැනීමට සටන් කරමින් සිටි අතර, රාජ්‍ය තාන්ත්‍රික බලය යොදා ආරක්‍ෂක පරිපාලකයින් රැවටීමට සහ "පැල්පත් බද්දට" එරෙහිව සටන් කරන කස්සේ ප්‍රමුඛ ටෙම්නේ ප්‍රධානියෙකු වන බායි බුරේට සහාය වීමට සටන්කරුවන් යවන ලදී. මෙම යුද්ධය පසුව 1898 හට් බදු යුද්ධය ලෙස හඳුන්වන ලදී. මැඩම් යෝකෝ (ආ. 1849-1906) සංස්කෘතිය සහ අභිලාෂය ඇති කාන්තාවක්. ඇය ක්පා මෙන්ඩේ ප්‍රධානියා පාලනය කිරීමට බ්‍රිතාන්‍යයන් පොළඹවා ගැනීම සඳහා මිත්‍රශීලී සන්නිවේදනය සඳහා ඇයගේ හැකියාව යොදා ගත්තාය. ඇය බ්‍රිතාන්‍යයන් සමඟ ඇති මිත්‍රත්වය විශ්වාස නොකළ ප්‍රාදේශීය ප්‍රධානීන් සමඟ සන්නිවේදනය කිරීමට රාජ්‍ය තාන්ත්‍රිකභාවය භාවිතා කළාය. යෝකෝ මැඩම් බ්‍රිතාන්‍යයන්ට සහාය දුන් නිසා, සමහර උප ප්‍රධානීන් කැරලි ගැසූ අතර, යෝකෝට පොලිස් බැරැක්කවල රැකවරණය ලැබුණි. ඇයගේ පක්ෂපාතිත්වය වෙනුවෙන් වික්ටෝරියා රැජින විසින් ඇයට රිදී පදක්කමක් පිරිනමන ලදී. 1906 වන තෙක් යෝකෝ මැඩම් නව බ්‍රිතාන්‍ය ආරක්ෂක ප්‍රදේශයේ ප්‍රධාන ප්‍රධානියා ලෙස පාලනය කළාය.[[File:SierraLeoneP016.tiff|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:SierraLeoneP016.tiff|thumb|මෝවා ගංගා පාලම, සියෙරා ලියොන්.]] බ්‍රිතාන්‍ය විසින් ආරක්‍ෂක ප්‍රදේශය ඈඳා ගැනීම ආදිවාසී ප්‍රධානීන්ගේ ස්වෛරීභාවයට බාධාවක් විය. ඔවුන් ප්‍රධානීන් ප්‍රාදේශීය පාලන ඒකක ලෙස නම් කරන ලදී, පෙර භාවිතාව මෙන් ඔවුන් සමඟ තනි තනිව කටයුතු කිරීම වෙනුවට. හට් බදු යුද්ධයේ ප්‍රධාන උසිගැන්වීම්කරුවෙකු ලෙස පසුව අසාධාරණ ලෙස නිරූපණය කරන ලද බායි බුරේ වැනි දිගුකාලීන මිත්‍ර පාක්ෂිකයින් සමඟ පවා ඔවුන් සබඳතා පවත්වා ගත්තේ නැත.<ref name="Abraham">{{cite journal|last=Abraham|first=Arthur|year=1974|title=Bai Bureh, The British, and the Hut Tax War|journal=[[The International Journal of African Historical Studies]]|volume=7|issue=1|pages=99–106|doi=10.2307/216556|issn=0361-7882|jstor=216556}}</ref>[[File:British_Expeditionary_Force_in_Freetown,_1919.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:British_Expeditionary_Force_in_Freetown,_1919.jpg|thumb|ෆ්‍රීටවුන් හි බ්‍රිතාන්‍ය බටහිර අප්‍රිකානු ප්‍රචාරක හමුදා, 1914-1916. ප්‍රකාශිත සිරස්තලය: "ජර්මානු කැමරූන් වෙත ප්‍රහාර එල්ල කිරීම සඳහා ෆ්‍රීටවුන් වෙත පිටත් වීමට සූදානම් වන බ්‍රිතාන්‍ය ගවේෂණ බලකාය, ප්‍රහාරයේ ප්‍රධාන අරමුණ ඩුආලා වරායයි. සහායක ස්වදේශික හමුදා අප්‍රිකානු යුද්ධයේදී නිදහසේ භාවිතා කරන ලදී."]] 1898 දී ආරක්ෂක ප්‍රදේශයේ හමුදා ආණ්ඩුකාර කර්නල් ෆ්‍රෙඩ්රික් කාඩිව් නිවාස සඳහා නව බද්දක් ස්ථාපිත කළ අතර ප්‍රධානීන්ට මාර්ග නඩත්තු කිරීමට තම ජනතාව භාවිතා කරන ලෙස ඉල්ලා සිටියේය. බදු බොහෝ විට නිවාසවල වටිනාකමට වඩා වැඩි වූ අතර, ප්‍රධානීන් 24 දෙනෙකු කාර්ඩියු වෙත පෙත්සමක් අත්සන් කරමින්, මෙය කෙතරම් විනාශකාරීද යන්න ප්‍රකාශ කළේය. ඔවුන්ගේ යැපුම් කෘෂිකර්මයෙන් කාලය ගත කිරීමට ඔවුන්ගේ ජනතාවට හැකියාවක් තිබුණේ නැත. ඔවුන් බදු ගෙවීමට විරුද්ධ වීම, නව යටත් විජිත අවශ්‍යතා පිළිබඳ ආතතීන් සහ ප්‍රධානීන් කෙරෙහි පරිපාලනයේ සැකය, හට් බද්දට හේතු විය. බ්‍රිතාන්‍යයන් මුලින්ම වෙඩි තැබුවා. ප්‍රධාන වශයෙන් ටෙම්නේ ජනයාගේ උතුරු පෙරමුණ මෙහෙයවනු ලැබුවේ බායි බුරේ විසිනි. බොහෝ දුරට මෙන්ඩේ මිනිසුන්ගෙන් සමන්විත දකුණු පෙරමුණ වෙනත් හේතූන් මත ගැටුමට තරමක් පසුව ඇතුල් විය. මාස කිහිපයක් පුරා, බූරේගේ සටන්කාමීන්ට වඩා බලවත් බ්‍රිතාන්‍ය හමුදාවන්ට වඩා වාසියක් තිබූ නමුත් දෙපාර්ශ්වයම සිය ගණනකට මාරාන්තික විය.<ref>[http://www.sierra-leone.org/Heroes/heroes5.html History]</ref> බුරේ 1898 නොවැම්බර් 11 දින යටත් වූයේ ඔහුගේ ජනතාවගේ භූමිය සහ වාසස්ථාන විනාශ කිරීම අවසන් කිරීමට ය. බ්‍රිතාන්‍ය රජය ලිහිල් බව නිර්දේශ කළද, ප්‍රධානියා සහ සහචරයින් දෙදෙනකු ගෝල්ඩ් කෝස්ට්හි පිටුවහල් කිරීමට කාඩිව් අවධාරනය කළේය; ඔහුගේ රජය ප්‍රධානියාගේ රණශූරයන් 96 දෙනෙකු එල්ලා මරා දැමීය. බුරේට 1905 දී නැවත පැමිණීමට අවසර ලැබුණේ, ඔහු කස්සේහි ප්‍රධානියා නැවත ආරම්භ කළ විටය.<ref name="Abraham" /> හට් බදු යුද්ධයේදී ටෙම්නේ සහ මෙන්ඩේගේ පරාජය, ආරක්‍ෂක සහ යටත් විජිත ආන්ඩුවට එරෙහි මහජන ප්‍රතිරෝධය අවසන් කළ නමුත් යටත් විජිත සමය පුරාවටම කඩින් කඩ කැරලි සහ කම්කරු නොසන්සුන්තාව පැවතුනි. 1955 සහ 1956 කෝලාහල වලට ආරක්‍ෂක ප්‍රදේශයේ "දස දහස් ගණනක්" සියෙරා ලියොන් වැසියන් සම්බන්ධ විය.<ref>Killson, Martin (1966), ''Political Change in a West African State: A Study of the Modernization Process in Sierra Leone'', Cambridge, Massachusetts, USA, pp. 60; also pp. 106, 107, 110, 111, 186–188 on other riots and strikes.</ref>[[File:The_Royal_Navy_during_the_Second_World_War_A24465.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:The_Royal_Navy_during_the_Second_World_War_A24465.jpg|thumb|අප්‍රිකානු නාවික ශ්‍රේණිගත කිරීම් සියරා ලියොන් ආණ්ඩුකාර ශ්‍රීමත් හියුබට් ස්ටීවන්සන් පසුකර ගියේය.]] දේශීය අප්‍රිකානු ප්‍රභූන් විසින් දිගටම ක්‍රියාත්මක කරන ලද ගෘහස්ථ වහල්භාවය 1928 දී අහෝසි කරන ලදී.<ref>{{cite web |author=The Committee Office, House of Commons |date=6 March 2006 |title=House of Commons – International Development – Memoranda |url=https://publications.parliament.uk/pa/cm200506/cmselect/cmintdev/923/923m21.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20150722035235/http://www.publications.parliament.uk/pa/cm200506/cmselect/cmintdev/923/923m21.htm |archive-date=22 July 2015 |access-date=17 June 2014 |publisher=Publications.parliament.UK}}</ref> 1935 දී කැපී පෙනෙන සිදුවීමක් වූයේ ඩි බියර්ස් විසින් පවත්වාගෙන යනු ලබන සියෙරා ලියොන් තේරීම් භාරය වෙත ඛනිජ කැණීම් පිළිබඳ ඒකාධිකාරයක් ලබා දීමයි. ඒකාධිකාරය වසර 98 ක් පැවතිය යුතු විය. නැඟෙනහිර දියමන්ති හා අනෙකුත් ඛනිජ කැණීම් ව්‍යාප්ත වූ අතර, රටේ අනෙකුත් ප්‍රදේශවලින් කම්කරුවන් එහි ඇදී ගියේය. 1924 දී, එක්සත් රාජධානියේ රජය සියෙරා ලියොන්හි පරිපාලනය යටත් විජිත සහ ආරක්‍ෂක ප්‍රදේශ ලෙස බෙදා, එක් එක් දේශපාලන ක්‍රම සමඟ. ජනපදය ෆ්‍රීටවුන් සහ එහි වෙරළබඩ ප්‍රදේශය විය; ප්‍රාදේශීය ප්‍රධානීන් විසින් ආධිපත්‍යය දරන අභ්‍යන්තර ප්‍රදේශ ලෙස ආරක්‍ෂක ප්‍රදේශය අර්ථ දක්වා ඇත. 1947 දී යටත් විජිතය සහ ආරක්‍ෂක ප්‍රදේශය යන දෙකටම එකම දේශපාලන ක්‍රමයක් සඳහා යෝජනා ඉදිරිපත් කිරීමත් සමඟ ආයතන දෙක අතර ඇති වූ ප්‍රතිවිරෝධය උණුසුම් විවාදයක් දක්වා වර්ධනය විය. බොහෝ යෝජනා පැමිණියේ යටත් විජිතයේ ජනගහනයට වඩා බොහෝ සෙයින් වැඩි වූ ප්‍රොටෙක්ටරේට් නායකයින්ගෙන්. අයිසැක් වොලස්-ජොන්සන් ගේ නායකත්වයෙන් යුත් ක්‍රියෝස් මෙම යෝජනා වලට විරුද්ධ වූයේ, ඒවායින් යටත් විජිතයේ ක්‍රියෝස්ගේ දේශපාලන බලය අඩු කිරීමට හේතු වනු ඇති බැවිනි. 1951 දී, ලමිනා සන්කෝ (උපත: එතෙල්ඩ්‍රඩ් ජෝන්ස්) ශ්‍රීමත් මිල්ටන් මාර්ගයි, සියාකා ස්ටීවන්ස්, මොහොමඩ් සනුසි මුස්තාපා, ජෝන් කරෙෆා-ස්මාර්ට්, කන්දේ බුරේ, ශ්‍රීමත් ඇල්බට් බන්ජායි, අමදු තේජාන් සහ ශ්‍රීමත් මිල්ටන් මාර්ගයි ඇතුළු විවිධ කණ්ඩායම්වල උගත් ආරක්ෂක නායකයින් සමඟ සහයෝගයෙන් කටයුතු කළේය. ආරක්‍ෂක ප්‍රදේශයේ බලවත් ප්‍රධානීන් සමඟ එක්ව සියරා ලියොන් මහජන පක්ෂය හෙවත් ශ්‍රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණ ආරක්‍ෂක පක්‍ෂය ලෙස පිහිටුවීමට කටයුතු කළේය. ශ්‍රීමත් මිල්ටන් මාර්ගායිගේ නායකත්වයෙන් යුත් SLPP, නිදහස ලබා ගැනීම සඳහා බ්‍රිතාන්‍යයන් සහ ෆ්‍රීටවුන් හි පිහිටි උගත් ක්‍රියෝ-ආධිපත්‍ය සහිත යටත් විජිතය සමඟ සාකච්ඡා කළහ.<ref>{{cite web |title=Sierra Leone Web – Sierra Leonean Heroes – Achievement of Independence |url=http://www.sierra-leone.org/Heroes/heroes8.html |website=www.sierra-leone.org}}</ref> මිල්ටන් මාර්ගායිගේ තීක්ෂණ දේශපාලනය නිසා උගත් ආරක්‍ෂක ප්‍රභූන්ට ක්‍රියෝ නොසැලකිලිමත්කම හමුවේ පරම ප්‍රධානීන් සමඟ එකතු වීමට හැකි විය. පසුව, එක්සත් රාජධානියෙන් නිදහස ලබා ගැනීම සඳහා විපක්ෂ නායකයින් සහ මධ්‍යස්ථ ක්‍රියෝ මූලද්‍රව්‍ය දිනා ගැනීමට මාර්ගායි එම දක්ෂතා භාවිතා කළේය.<ref>{{cite web |title=How Independence Was Won |url=http://www.newafricanmagazine.com/special-reports/country-reports/sierra-leone-a-nation-reborn/how-independence-was-won |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20131029212925/http://www.newafricanmagazine.com/special-reports/country-reports/sierra-leone-a-nation-reborn/how-independence-was-won |archive-date=29 October 2013 |access-date=19 March 2014 |publisher=Newafricanmagazine.com}}</ref> 1951 නොවැම්බරයේදී, මාර්ගයි විසින් නව ව්‍යවස්ථාවක් කෙටුම්පත් කිරීම අධීක්‍ෂණය කරන ලද අතර, එය වෙනම යටත් විජිත සහ ආරක්‍ෂක ව්‍යවස්ථාදායකයන් ඒකාබද්ධ කර යටත් විජිතකරණය සඳහා රාමුවක් සැපයීය.<ref name="advocate">[http://www.advocatenations.org/html/sierra_leone.html Advocate Nations of Africa: Sierra Leone] {{webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141205062710/http://www.advocatenations.org/html/sierra_leone.html|date=5 December 2014}}</ref> 1953 දී සියෙරා ලියොන් වෙත ප්‍රාදේශීය අමාත්‍ය බලතල ලබා දුන් අතර මාර්ගයි සියෙරා ලියොන් ප්‍රාන්තයේ මහ ඇමති ලෙස තේරී පත් විය.<ref name="advocate" /> නව ආණ්ඩුක්‍රම ව්‍යවස්ථාව මගින් සියරා ලියොන් පොදුරාජ්‍ය මණ්ඩලීය ජාතීන් තුළ පාර්ලිමේන්තු ක්‍රමයක් ඇති බවට සහතික විය.<ref name="advocate" /> 1957 මැයි මාසයේදී සියරා ලියොන් සිය පළමු පාර්ලිමේන්තු මැතිවරණය පැවැත්වීය. එකල සියරා ලියොන් ජනපදයේ ජනප්‍රියම දේශපාලන පක්ෂය වූ මෙන්ම පළාත්වල ප්‍රබල ප්‍රධානීන්ගේ සහය ලැබූ ශ්‍රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණ පාර්ලිමේන්තුවේ වැඩිම ආසන සංඛ්‍යාවක් දිනාගත් අතර මාර්ගායි යළිත් මහ ඇමැති ධුරයට පත් වූයේ වැඩි ඡන්දයෙන්. === නිදහස සහ පශ්චාත් නිදහස් යුගය === සියෙරා ලියොන් 1961 දී එක්සත් රාජධානිය විසින් නිදහස ලබා දෙන ලදී, එය ස්වාධීනව පසුකාලීනව සැලකිය යුතු දේශපාලන අස්ථාවරත්වයකට මුහුණ දුන්නද, එය තනි-පක්ෂ රාජ්‍යයක් පිහිටුවීම සහ සිවිල් නොසන්සුන්තා කාල පරිච්ඡේද ඇතුළුව, ස්වකීය පාලන ව්‍යුහයන් සහිත රාජ්‍යයකට සංක්‍රමණය විය. ==== 1960 නිදහස් සමුළුව ==== 1960 අප්‍රේල් 20 වැනි දින, ලන්ඩනයේ පැවති නිදහස සඳහා වූ සාකච්ඡා වලදී II එලිසබෙත් රැජිනගේ රජය සහ බ්‍රිතාන්‍ය යටත් විජිත ලේකම් ඉයන් මැක්ලියෝඩ් සමඟ පවත්වන ලද ව්‍යවස්ථාමය සම්මන්ත්‍රණවලදී මිල්ටන් මාර්ගයි විසින් සාමාජිකයින් 24 දෙනෙකුගෙන් යුත් සියෙරා ලියොන් නියෝජිත කණ්ඩායමක් මෙහෙයවන ලදී.<ref name="Murtala Mohammed Kamara">{{cite web |author=Murtala Mohammed Kamara |date=28 February 2011 |title=Sierra Leone was ripe for Independence: Exclusive interview with Reginald Boltman |url=http://news.sl/drwebsite/publish/printer_200517413.shtml |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20131126085732/http://news.sl/drwebsite/publish/printer_200517413.shtml |archive-date=26 November 2013 |access-date=17 June 2014 |publisher=News.sl}}</ref><ref name="Momoh">{{cite web |last=Momoh |first=John |date=4 May 2011 |title=Sierra Leone: Viewpoint – Celebrating a New Nation! |url=http://allafrica.com/stories/201105040814.html |access-date=20 May 2012 |publisher=allAfrica.com}}</ref> 1960 මැයි 4 දින ලන්ඩනයේ පැවති සාකච්ඡා අවසානයේ, 1961 අප්‍රේල් 27 දින සියරා ලියොන් නිදහස ලබා දීමට එක්සත් රාජධානිය එකඟ විය.<ref name="Murtala Mohammed Kamara" /><ref name="Momoh" /> ==== නිදහස (1961) සහ මාර්ගායි පරිපාලනය (1961-1964) ==== 1961 අප්‍රේල් 27 වන දින, ශ්‍රීමත් මිල්ටන් මාර්ගායි සියරා ලියොන් මහා බ්‍රිතාන්‍යයෙන් නිදහස ලබා ගෙන රටේ ප්‍රථම අගමැති බවට පත් විය. සියෙරා ලියොන් හට තමන්ගේම පාර්ලිමේන්තුවක් සහ එහිම අගමැතිවරයෙකු සිටි අතර, එහි නීති වලින් 100%ක්ම සම්පාදනය කිරීමේ හැකියාව තිබුනා, කෙසේ වෙතත්, කැනඩාව සහ ඕස්ට්‍රේලියාව වැනි රටවල මෙන්, සියෙරා ලියොන් "ඩොමීනියන්" ලෙස පැවති අතර එලිසබෙත් රැජින රැජින විය.<ref>{{cite book|last1=Kargbo|first1=Michael S.|title=British Foreign Policy and the Conflict in Sierra Leone, 1991–2001|date=2006|publisher=Peter Lang|url=https://books.google.com/books?id=tfW5ACrYksQC&pg=PA70|pages=70|isbn=9783039103324|access-date=19 November 2017}}</ref><ref>{{Cite book|last=Fyle|first=Magbaily C.|title=Historical Dictionary of Sierra Leone|date=2006|publisher=Scarecrow Press|location=Lanham, Maryland|isbn=978-0-8108-5339-3|pages=XVII–XXII|url=https://archive.org/details/historicaldictio0000fyle}}</ref> සියෙරා ලියොන් වැසියන් දහස් ගණනක් වීදි බැස සැමරුම් කළහ. සියෙරා ලියොන් ඩොමීනියන් පාර්ලිමේන්තු ආණ්ඩු ක්‍රමයක් තබා ගත් අතර පොදුරාජ්‍ය මණ්ඩලීය ජාතීන්ගේ සාමාජිකයෙකු විය. ප්‍රධාන විපක්ෂය වන සමස්ත මහජන කොංග්‍රසයේ (APC) නායක සියාකා ස්ටීවන්ස් සහ SLPP ආන්ඩුවේ තවත් ප්‍රකාශිත විවේචකයෙකු වනඅයිසැක් වොලස්-ජොන්සන්, අත්අඩංගුවට ගෙන ස්වාධීනත්වය කඩාකප්පල් කිරීමේ චෝදනාවට ලක්වූ තවත් දහසය දෙනෙකු සමඟ ෆ්‍රීටවුන් හි නිවාස අඩස්සියේ තබන ලදී.<ref>{{cite news|url=http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/april/27/newsid_2502000/2502411.stm|title=BBC On This Day {{pipe}} 27 {{pipe}} 1961: Sierra Leone wins independence|date=27 April 1961|work=[[BBC News]]|access-date=20 May 2012}}</ref> 1962 මැයි මාසයේදී සියෙරා ලියොන් ස්වාධීන රාජ්‍යයක් ලෙස සිය පළමු මහ මැතිවරණය පැවැත්වීය. සියෙරා ලියොන් මහජන පක්ෂය (SLPP) පාර්ලිමේන්තුවේ බහු ආසන සංඛ්‍යාවක් දිනා ගත් අතර, මිල්ටන් මාර්ගායි නැවත අගමැති ලෙස තේරී පත් විය. මාර්ගයි ඔහුගේ බලයේ සිටි කාලය තුළ සියෙරා ලියොන් වැසියන් අතර ජනප්‍රිය වූ අතර, බොහෝ දුරට ඔහුගේ ස්වයං ප්‍රහේලිකාව සඳහා ප්‍රසිද්ධ විය. ඔහු දූෂිතයෙක් හෝ ඔහුගේ බලය හෝ තත්ත්‍වය ප්‍රදර්ශනය කළේවත් නැත.<ref>{{Cite web |title=Sierra Leone Web – Sierra Leonean Heroes – Achievement of Independence |url=http://www.sierra-leone.org/Heroes/heroes8.html |access-date=28 November 2018 |website=www.sierra-leone.org}}</ref> බහු පක්ෂ දේශපාලන ආයතන සහ තරමක් ශක්‍ය නියෝජිත ව්‍යූහයන් සහිත නීතියේ ආධිපත්‍යය සහ බලය බෙදීම මත ඔහු රජය පදනම් කළේය. සියරා ලියොන් වැඩි ආරවුලකින් තොරව මෙහෙයවීමට මාර්ගයි ඔහුගේ ගතානුගතික දෘෂ්ටිවාදය භාවිතා කළේය. විවිධ ජනවර්ග නියෝජනය කිරීමට ඔහු රජයේ නිලධාරීන් පත් කළේය. දේශපාලන පක්ෂ සහ උනන්දුවක් දක්වන කණ්ඩායම් අතර බලය බෙදාගැනීමෙන් මාර්ගායි දේශපාලනයේ තැරැව්කාර විලාසයක් භාවිතා කළේය. විශේෂයෙන්ම ඔහුගේ රජයේ ප්‍රධාන සගයන් වූ පළාත්වල බලවත් ප්‍රධානීන්ගේ මැදිහත්වීම.{{citation needed|date=April 2014}} ==== මිල්ටන් මාර්ගයිගේ ගේ අභාවයෙන් පසු සහ ඇල්බට් මාර්ගයිගේ ධුර කාලය (1964-1967) ==== 1964 දී මිල්ටන් මාර්ගයිගේ අනපේක්ෂිත මරණයෙන් පසු, ඔහුගේ බාල අර්ධ සොහොයුරා වන ශ්‍රීමත් ඇල්බට් මාර්ගායි පාර්ලිමේන්තුව විසින් අගමැති ලෙස පත් කරන ලදී. ශ්‍රීමත් ඇල්බට්ගේ නායකත්වය විදේශ අමාත්‍ය ජෝන් කරෙෆා-ස්මාර්ට් විසින් කෙටියෙන් අභියෝග කරන ලද අතර, ශ්‍රීමත් ඇල්බට් ශ්‍රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණේ නායකත්ව තනතුරට පත්වීම ප්‍රශ්න කළේය. කරේෆා-ස්මාර්ට් විසින් ඇල්බට් මාර්ගායි අගමැති වීමට එරෙහිව SLPP පක්ෂය තුළ ප්‍රමුඛ කුඩා සුළුතර කණ්ඩායමක් මෙහෙයවීය. කෙසේ වෙතත්, ඇල්බට් මාර්ගායි SLPP නායකයා සහ අගමැති යන දෙඅංශයෙන්ම නෙරපා හැරීමේ උත්සාහයේදී ශ්‍රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණ තුළ පුළුල් සහයෝගයක් ලබා ගැනීමට කරේෆා-ස්මාර්ට් අසමත් විය. ශ්‍රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණේ සාමාජිකයින්ගෙන් විශාල බහුතරයක් කරේෆා-ස්මාර්ට් සම්බන්ධයෙන් ඇල්බට් මාර්ගායිට සහාය දැක්වූහ. ඇල්බට් මාගයි අග්‍රාමාත්‍යවරයා ලෙස දිවුරුම් දීමෙන් පසු, ඔහු තම වැඩිමහල් සොහොයුරා වන ශ්‍රීමත් මිල්ටන්ගේ රජයේ සේවය කළ ජ්‍යෙෂ්ඨ රාජ්‍ය නිලධාරීන් කිහිප දෙනෙකු සේවයෙන් පහ කළේ ඔවුන් කරේෆා-ස්මාර්ට් ඇතුළු ඔහුගේ පරිපාලනයට තර්ජනයක් ලෙස සලකමිනි. ශ්‍රීමත් ඇල්බට් විරෝධතාවලට ප්‍රතිචාර වශයෙන් වැඩි වැඩියෙන් අත්තනෝමතික ක්‍රියාවලට යොමු වූ අතර, ඒකපාර්ශ්වික රාජ්‍යයක් පිහිටුවීමට උත්සාහ කරන අතරම, විරුද්ධවාදී සියලු මහජන කොංග්‍රසයට එරෙහිව නීති කිහිපයක් පනවන ලදී.<ref name="Murtala Mohammed Kamara" /><ref name="Momoh" /> ශ්‍රීමත් ඇල්බට්, පැරමවුන්ට් ප්‍රධානීන්ට විධායක බලතල ලබා දීමේ යටත් විජිත උරුමයට විරුද්ධ වූ අතර, ඔවුන්ගෙන් බොහෝ දෙනෙක් ඔහුගේ නැසීගිය සොහොයුරු ශ්‍රීමත් මිල්ටන්ගේ සගයන් වූහ. ඒ අනුව ඔවුන් ශ්‍රීමත් ඇල්බට් රට පුරා සිටින පාලක සභාවලට තර්ජනයක් ලෙස සැලකීමට පටන් ගත්හ. ක්‍රියෝල් ජනවාර්ගික කන්ඩායමේ සාමාජිකයින් විසින් ආධිපත්‍යය දැරූ අගනුවර සිවිල් සේවයේ සමස්ත විවිධාංගීකරණයක් තුළ, ෆ්‍රීටවුන් හි රටේ සිවිල් සේවයට ක්‍රියෝල් නොවන බොහෝ අය පත් කරන ලදී. එහි ප්‍රතිඵලයක් ලෙස ඇල්බට් මාර්ගායි ක්‍රියෝල් ප්‍රජාව තුළ අප්‍රසාදයට පත් වූ අතර ඔවුන්ගෙන් බොහෝ දෙනෙක් ශ්‍රීමත් මිල්ටන්ට සහාය දැක්වූහ. මාර්ගයි ඔහුගේම වාර්ගික කණ්ඩායම මෙන්ඩේ<ref name="Harkness-2016">{{Cite journal|last1=Harkness|first1=Kristen A.|year=2016|title=SAGE Journals: Your gateway to world-class journal research|journal=Journal of Conflict Resolution|volume=60|issue=4|pages=587–616|doi=10.1177/0022002714545332|issn=0022-0027|hdl-access=free|hdl=10023/9391|s2cid=54538341}}</ref> සමජාතීය ලෙස හමුදාව බවට පත් කිරීමට උත්සාහ කළ අතර, ප්‍රමුඛ තනතුරු සඳහා මෙන්ඩේ සාමාජිකයින්ට අනුග්‍රහය දැක්වීම සම්බන්ධයෙන් චෝදනා එල්ල විය. 1967 දී මාර්ගයිගේ ප්‍රතිපත්තිවලට එරෙහිව ෆ්‍රීටවුන් හි කැරලි ඇති විය. ඊට ප්‍රතිචාර වශයෙන් ඔහු රට පුරා හදිසි තත්ත්වයක් ප්‍රකාශයට පත් කළේය. ශ්‍රීමත් ඇල්බට් ට දූෂණ චෝදනා එල්ල වූ අතර මෙන්ඩේ ජනවාර්ගික කණ්ඩායමට පක්ෂව ස්ථිර ක්‍රියාමාර්ගයක ප්‍රතිපත්තියක් විය.<ref>{{Cite book|last=Pham|first=John-Peter|title=Child soldiers, adult interests: the global dimensions of the Sierra Leonean tragedy|publisher=Nova Publishers|year=2005|pages=33–35|url=https://books.google.com/books?id=ZnPFKpwoIkIC&pg=PA32|isbn=978-1-59454-671-6|access-date=17 June 2014}}</ref> ඔහු සියෙරා ලියොන් ප්‍රජාතන්ත්‍රවාදී රාජ්‍යයක සිට ඒකපාර්ශ්වික රාජ්‍යයක් බවට පත් කිරීමට ද උත්සාහ කළේය.<ref>{{cite magazine|date=31 March 1967|title=End of The Exception|url=https://content.time.com/time/subscriber/article/0,33009,941075,00.html|url-status=live|archive-url=https://web.archive.org/web/20110629005010/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,941075,00.html?iid=chix-sphere|archive-date=29 June 2011|magazine=Time}}</ref> ==== 1967 මහ මැතිවරණය සහ හමුදා කුමන්ත්‍රණ (1967-1968) ==== APC, එහි නායක සියාකා ස්ටීවන්ස් සමග, සමීපව තරඟ කළ 1967 මහ මැතිවරණයේදී SLPP අභිබවා පාර්ලිමේන්තුවේ කුඩා බහුතර ආසන සංඛ්‍යාවක් දිනා ගත්තේ ය. ස්ටීවන්ස් 1967 මාර්තු 21 දින අගමැති ලෙස දිවුරුම් දුන්නේය. බලයට පත්වී පැය කිහිපයක් ඇතුළත සියරා ලියොන් සන්නද්ධ හමුදාවේ අණදෙන නිලධාරී බ්‍රිගේඩියර් ජනරාල් ඩේවිඩ් ලංසානාගේ නායකත්වයෙන් යුත් ලේ රහිත හමුදා කුමන්ත්‍රණයකින් ස්ටීවන්ස් බලයෙන් පහ කරන ලදී. ඔහු 1964 දී ඔහුව එම තනතුරට පත් කළ ඇල්බට් මාගයිගේ සමීප හිතවතෙකි. ෆ්‍රීටවුන් හි ස්ටීවන්ස් නිවාස අඩස්සියේ තැබූ ලංසානා, ගෝත්‍රික නියෝජිතයින් සභාවට තේරී පත්වන තෙක් අගමැතිගේ අධිෂ්ඨානය බලා සිටිය යුතු බව අවධාරනය කළේය. පසුව ස්ටීවන් නිදහස් කර රටින් පලා ගොස් අසල්වැසි ගිනියාවට පිටුවහල් විය. කෙසේ වෙතත්, 1967 මාර්තු 23 වන දින, බ්‍රිගේඩියර් ජෙනරාල් ඇන්ඩෲ ජුක්සන්-ස්මිත්ගේ නායකත්වයෙන් සියරා ලියොන් හමුදාවේ හමුදා නිලධාරීන් කණ්ඩායමක්, කමාන්ඩර් ලංසානාට එරෙහිව ප්‍රති-කුමන්ත්‍රණයක් දියත් කළහ. ඔවුන් ආණ්ඩුවේ බලය අල්ලාගෙන, ලංසාන අත්අඩංගුවට ගෙන, ව්‍යවස්ථාව අත්හිටවූහ. කණ්ඩායම විසින් ජාතික ප්‍රතිසංස්කරණ කවුන්සිලය (NRC) පිහිටුවන ලදී, එහි සභාපති සහ රටේ රාජ්‍ය නායකයා ලෙස ඇන්ඩෲ ජුක්සන්-ස්මිත් පත් විය.<ref>{{cite web |title=History of Sierra Leone |url=http://www.worldrover.com/history/sierra_leone_history.html |access-date=20 May 2012 |publisher=Worldrover.com}}</ref> 1968 අප්‍රේල් 18 වන දින බ්‍රිගේඩියර් ජෙනරාල් ජෝන් අමදු බංගුරා විසින් නායකත්වය දුන් දූෂණ විරෝධී විප්ලවවාදී ව්‍යාපාරය (ACRM) ලෙස හැඳින්වූ සියරා ලියොන් හමුදාවේ පහත් පෙළේ සොල්දාදුවන් පිරිසක් NRC ජුන්ටාව පෙරලා දැමූහ. ACRM ජුන්ටාව බොහෝ ජ්‍යෙෂ්ඨ NRC සාමාජිකයන් අත්අඩංගුවට ගත්තේය. ඔවුන් ආණ්ඩුක්‍රම ව්‍යවස්ථාව ප්‍රතිෂ්ඨාපනය කර ස්ටීවන්ස් වෙත නැවත බලය ලබා දුන් අතර, අවසානයේ ඔහු අගමැති ධුරයට පත් විය.<ref>{{Cite book|last=Gberie|first=Lansana|title=A dirty war in West Africa: the RUF and the destruction of Sierra Leone|publisher=C. Hurst & Co. Publishers|year=2005|pages=26–27|url=https://books.google.com/books?id=OeBYQAFPXxsC&pg=PA34|isbn=978-1-85065-742-2|access-date=17 June 2014}}</ref> ස්ටීවන්ස් බංගුරා 1970 දී අත්අඩංගුවට ගෙන කුමන්ත්‍රණ සහ රාජද්‍රෝහී චෝදනාවට ලක් කළේය. ස්ටීවන්ස් නැවත බලයට පැමිණීමට හේතු වූයේ බංගුරාගේ ක්‍රියාකලාපය නොතකා ඔහු වැරදිකරු වී මරණ දණ්ඩනයට නියම විය.<ref>{{Cite web |title=focus-on-sierra-leone.co.uk |url=http://www.focus-on-sierra-leone.co.uk/Vol3_3.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20180712001509/http://www.focus-on-sierra-leone.co.uk/Vol3_3.htm |archive-date=12 July 2018 |access-date=2018-07-11 |website=www.focus-on-sierra-leone.co.uk}}</ref> පළමු කුමන්ත්‍රණයට (1967) සම්බන්ධ ප්‍රධාන හමුදා නිලධාරීන් වූ බ්‍රිගේඩියර් ලංසානා සහ හිංගා නෝමන් ත්‍රිවිධ හමුදාවෙන් අවිචාරවත් ලෙස නෙරපා හරින ලද අතර ඔවුන් සිරගත කරන ලදී. නෝමන් ආණ්ඩුකාර ජනරාල් ශ්‍රීමත් හෙන්රි ලයිට්ෆුට්-බොස්ටන්ගේ ආරක්ෂකයෙකු විය.<ref name="Humphrey">{{Cite journal|last=Fisher|first=Humphrey J.|date=December 1969|title=Elections and Coups in Sierra Leone, 1967|url=https://www.cambridge.org/core/journals/journal-of-modern-african-studies/article/abs/elections-and-coups-in-sierra-leone-1967/F7F447FA2BE820E80298249E540C2DC4|journal=The Journal of Modern African Studies|language=en|volume=7|issue=4|pages=611–636|doi=10.1017/S0022278X00018863|issn=1469-7777}}</ref> පසුව ලංසානාට එරෙහිව නඩු පවරා රාජද්‍රෝහී චෝදනාවට වරදකරු වූ අතර 1975 දී මරණ දණ්ඩනයට නියම විය.<ref name="Humphrey" /> ==== එක්-පක්ෂ රාජ්‍යය සහ 'ජනරජයේ' උදාව (1968-1991) ==== [[File:All_People's_Congress_political_rally_Sierra_Leone_1968.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:All_People's_Congress_political_rally_Sierra_Leone_1968.jpg|thumb|1968 දී ප්‍රතිවාදී SLPP හි ආධාරකරුවන්ගේ නිවසින් පිටත උතුරු නගරයේ කබාලා හි APC දේශපාලන රැලියක්]] කුමන්ත්‍රණ මාලාවකින් පසුව ස්ටීවන්ස් 1968 දී නැවතත් අගමැති ලෙස බලයට පත් වූයේ විශාල බලාපොරොත්තුවක් සහ අභිලාෂයක් ඇතිවය. බහු පක්‍ෂ දේශපාලනයට නායකත්වය දුන් ඔහු කෙරෙහි දැඩි විශ්වාසයක් ඇති විය. ස්ටීවන්ස් සමාජවාදී මූලධර්ම යටතේ ගෝත්‍රිකයන් එකට ගෙන ඒමේ වේදිකාවක් මත උද්ඝෝෂනය කර ඇත. ඔහුගේ පළමු දශකය හෝ ඊට වැඩි කාලයක් බලයේ සිටි කාලය තුළ, ස්ටීවන්ස් ඔහුගේ පූර්වගාමීන් වන SLPP හි ඇල්බට් මාර්ගායි සහ NRC හි ජුක්සන්-ස්මිත් විසින් ගිවිසුම්ගත කරන ලද "නිෂ්ඵල පූර්ව මූල්‍ය යෝජනා ක්‍රම" ලෙස හැඳින්වූ සමහරක් නැවත සාකච්ඡා කළේය. SLPP සහ NRC විසින් මෙම ප්‍රතිපත්තිවලින් සමහරක් රට ආර්ථික වශයෙන් අවාසි සහගත තත්ත්වයකට පත් කර ඇති බව පැවසේ.<ref name="Humphrey" /> ස්ටීවන්ස් විසින් රටේ තෙල් පිරිපහදුව, රජයට අයත් කේප් සියෙරා හෝටලය සහ සිමෙන්ති කම්හලක් ප්‍රතිසංවිධානය කරන ලදී.<ref>David Harris. ''Sierra Leone: A Political History'', pp. 67–70, New York: Oxford University Press, 2014. {{ISBN|9780199361762}}. $30.00</ref> ඔහු වික්ටෝරියා උද්‍යානයේ (දැන් ෆ්‍රීටවුන් විනෝද උද්‍යානය ලෙස හැඳින්වේ - 2017 සිට) ජුක්සන්-ස්මිත්ගේ පල්ලියක් සහ මුස්ලිම් පල්ලියක් ඉදිකිරීම අවලංගු කළේය. ස්ටීවන්ස් පසුව පළාත් සහ ෆ්‍රීටවුන් නගරය අතර ප්‍රවාහනය සහ චලනයන් වැඩිදියුණු කරන උත්සාහයන් ආරම්භ කළේය. පළාත්වල මාර්ග සහ රෝහල් ඉදිකරන ලද අතර, පැරමවුන්ට් ප්‍රධානීන් සහ පළාත් ජනතාව ෆ්‍රීටවුන්හි ප්‍රමුඛ බලවේගයක් බවට පත් විය. කුමන්ත්‍රණ ප්‍රයත්න කිහිපයක පීඩනය යටතේ, සැබෑ හෝ වටහා ගත්, ස්ටීවන්ස්ගේ පාලනය වඩ වඩාත් අධිකාරීවාදී ලෙස වර්ධනය වූ අතර, ඔහුගේ සමහර උග්‍ර ආධාරකරුවන් සමඟ ඔහුගේ සබඳතාව පිරිහී ගියේය. ප්‍රචණ්ඩත්වය සහ බිය ගැන්වීම් හරහා ඔහු ශ්‍රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණ පක්ෂය තරඟකාරී දේශපාලනයෙන් ඉවත් කළේ මහ මැතිවරණයේදී බව ඇතැමුන් විශ්වාස කළහ. හමුදාවේ සහයෝගය පවත්වා ගැනීම සඳහා, ස්ටීවන්ස් සියරා ලියොන් සන්නද්ධ හමුදාවේ ප්‍රධානියා ලෙස ජනප්‍රිය ජෝන් අමදු බංගුරා තබා ගත්තේය. සිවිල් පාලනයට නැවත පැමිණීමෙන් පසු, අතුරු මැතිවරණ පැවැත්විණි (1968 සරත් සෘතුවේ සිට) සහ සමස්ත APC කැබිනට් මණ්ඩලයක් පත් කරන ලදී. සන්සුන්ව සම්පූර්ණයෙන්ම යථා තත්ත්වයට පත් නොවීය. 1968 නොවැම්බරයේදී, පළාත්වල ඇති වූ නොසන්සුන්තාව හේතුවෙන් රට පුරා හදිසි තත්වයක් ප්‍රකාශයට පත් කිරීමට ස්ටීවන්ස් සමත් විය. සියෙරා ලියොන් හමුදාවේ බොහෝ ජ්‍යෙෂ්ඨ නිලධාරීන් ස්ටීවන්ස්ගේ ප්‍රතිපත්ති සහ ඔහු සියෙරා ලියොන් හමුදාව හසුරුවන ආකාරය ගැන මහත් කලකිරීමට පත් වූ නමුත් කිසිවෙකුට ස්ටීවන්ස්ට මුහුණ දීමට නොහැකි විය. ස්ටීවන්ස් නැවත අගමැති ලෙස පත් කළ බ්‍රිගේඩියර් ජෙනරාල් බංගුරා, ස්ටීවන්ස් පාලනය කළ හැකි එකම පුද්ගලයා ලෙස පුළුල් ලෙස සැලකේ. හමුදාව බංගුරාට කැප වූ අතර, මෙය ඔහු ස්ටීවන්ස්ට අනතුරුදායක විය. 1970 ජනවාරි මාසයේදී බංගුරා අත්අඩංගුවට ගෙන කුමන්ත්‍රණ කිරීම සහ ස්ටීවන්ස් රජයට එරෙහිව කුමන්ත්‍රණයක් කිරීමට කුමන්ත්‍රණය කිරීම සම්බන්ධයෙන් ඔහුට චෝදනා එල්ල විය. මාස කිහිපයක් පැවති නඩු විභාගයකින් පසු බංගුරා වරදකරු කොට මරණ දණ්ඩනයට නියම විය. 1970 මාර්තු 29 වන දින බ්‍රිගේඩියර් බංගුරා ෆ්‍රීටවුන්හිදී එල්ලා මරා දමන ලදී. බංගුරා ඝාතනය කිරීමෙන් පසු, මරණ දඬුවමට ලක් වූ ජෙනරාල්ට පක්ෂපාතී සොල්දාදුවන් පිරිසක් ස්ටීවන්ස්ගේ රජයට එරෙහිව ෆ්‍රීටවුන් සහ රටේ අනෙකුත් ප්‍රදේශවල කැරැල්ලක් පැවැත්වීය. ජනාධිපතිට එරෙහි කැරැල්ලට සහභාගී වීම නිසා සොල්දාදුවන් දුසිම් ගනනක් ෆ්‍රීටවුන් හි යුධ අධිකරණයක් විසින් අත්අඩංගුවට ගෙන වරදකරුවන් කරන ලදී. අත්අඩංගුවට ගත් සොල්දාදුවන් අතර එතරම් ප්‍රසිද්ධ නැති හමුදා කෝප්‍රල්වරයෙකු වන ෆොඩේ සන්කෝ, ප්‍රබල බංගුරා ආධාරකරුවෙකු වූ අතර පසුව ඔහු විප්ලවවාදී එක්සත් පෙරමුණ (RUF) පිහිටුවනු ඇත. කෝප්‍රල් සන්කොහ් වරදකරු වී වසර හතක් සිරගත කරනු ලැබුවේ ෆ්‍රීටවුන් හි පඩෙම්බ පාර බන්ධනාගාරයේ ය. 1971 අප්‍රේල් මාසයේදී නව ජනරජ ව්‍යවස්ථාවක් සම්මත කරන ලද අතර ඒ යටතේ ස්ටීවන්ස් ජනාධිපති විය. 1972 අතුරු මැතිවරණයේ දී, විපක්ෂයේ SLPP, APC සහ මිලීෂියාව විසින් බිය ගැන්වීම් සහ පරිපාටිමය බාධා කිරීම් ගැන පැමිණිලි කළේය. 1973 මහ මැතිවරණය SLPP වර්ජනය කරන තරමට මෙම ගැටලු උග්‍ර විය. එහි ප්‍රතිඵලයක් වශයෙන්, තේරී පත් වූ ආසන 85න් 84ක් APC විසින් දිනා ගන්නා ලදී.<ref>{{Cite book|last=Rotberg|first=Robert I.|title=State failure and state weakness in a time of terror|publisher=Brookings Institution Press|year=2003|page=80|url=https://books.google.com/books?id=oajfCpTpgCIC&pg=PA80|isbn=978-0-8157-7574-4|access-date=17 June 2014}}</ref> 1974 දී ජනාධිපති ස්ටීවන්ස් බලයෙන් පහ කිරීමට කුමන්ත්‍රණයක් අසාර්ථක වූ අතර එහි නායකයින් මරා දමන ලදී. 1974 මැද භාගයේදී, ස්ටීවන්ස් විසින් එවකට ගිනියා ජනාධිපති අහමඩ් සේකූ ටූරේගේ සමීප සගයෙකු වූ බැවින්, ස්ටීවන්ස් විසින් ඉල්ලා සිටි පරිදි ගිනියානු සොල්දාදුවන්, ඔහුගේ බලය රඳවා තබා ගැනීමට උපකාර කිරීම සඳහා රට තුළ ස්ථානගත කරන ලදී. 1976 මාර්තු මාසයේදී ස්ටීවන්ස් ජනාධිපති ලෙස දෙවන පස් අවුරුදු ධුර කාලය සඳහා විපක්ෂයකින් තොරව තේරී පත් විය. 1975 ජූලි 19 වන දින, කුමන්ත්‍රණයක් කිරීමට තැත් කිරීමේ චෝදනාවට වරදකරු වූ ඩේවිඩ් ලන්සානා, හිටපු කැබිනට් අමාත්‍ය මොහොමඩ් සොරි ෆෝනා (ලේඛක අමිනත්ත ෆෝනාගේ පියා), බ්‍රිගේඩියර් ජෙනරාල් ඊබ්‍රහිම් බාෂ් ටකී සහ ලුතිනන් හබීබ් ලංසානා කමාරා ඇතුළු ජ්‍යෙෂ්ඨ හමුදා සහ රාජ්‍ය නිලධාරීන් 14 දෙනෙකු ඝාතනය කරන ලදී. 1977 දී, රජයට එරෙහිව රටපුරා ශිෂ්‍ය උද්ඝෝෂණයක් සියරා ලියොන්හි දේශපාලනය කඩාකප්පල් කළේය. හමුදාව සහ ස්ටීවන්ස්ගේම පුද්ගලික විශේෂ ආරක්ෂක අංශය (SSD) විසින් මෙම පෙලපාලිය ඉක්මනින් මැඩපවත්වන ලදී, ඔහුව ආරක්ෂා කිරීමට සහ ඔහුගේ බලය පවත්වා ගැනීමට ඔහු විසින් නිර්මාණය කරන ලද දැඩි ලෙස සන්නද්ධ පැරාමිලිටරි බලකායකි.<ref>Tam-Baryoh, David, ["Politicized security forces or tribalized national politics; which is which?"] ''Newstime Africa''. {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20120901024455/|date=1 September 2012}}. Retrieved 26 February 2013.</ref> SSD නිලධාරීන් ස්ටීවන්ස්ට පක්ෂපාතී වූ අතර ස්ටීවන්ස්ගේ රජයට එරෙහි ඕනෑම කැරැල්ලක් හෝ විරෝධතාවක් මැඩපැවැත්වීම සඳහා රට පුරා යොදවා ඇත. එම වසරේ අගභාගයේදී මහා මැතිවරණයක් කැඳවන ලද අතර එහිදී දූෂණය නැවතත් ආවේණික විය. APC ආසන 74 ක් සහ SLPP 15 ක් දිනා ගත්තේය. 1978 දී, APC-ප්‍රමුඛ පාර්ලිමේන්තුව රට ඒක-පක්ෂ රාජ්‍යයක් බවට පත් කරමින් නව ව්‍යවස්ථාවක් අනුමත කරන ලදී. 1978 ආණ්ඩුක්‍රම ව්‍යවස්ථාව APC සියෙරා ලියොන් හි එකම නීත්‍යානුකූල දේශපාලන පක්ෂය බවට පත් කරන ලදී.<ref>Gberie, Lansana (1998). ''[http://scholars.wlu.ca/etd/30/ War and state collapse: The case of Sierra Leone]'' (M.A. thesis) Wilfrid Laurier University</ref> මෙම පියවර රටේ බොහෝ ප්‍රදේශවල ආන්ඩුවට එරෙහිව තවත් ප්‍රධාන පෙලපාලියකට තුඩු දුන් නමුත් එය හමුදාව සහ ස්ටීවන්ස්ගේ SSD බලකාය විසින් ද මැඩපවත්වන ලදී. ස්ටීවන්ස් සාමාන්‍යයෙන් විවේචනයට ලක්වන්නේ ඒකාධිපති ක්‍රම සහ රජයේ දූෂණ සම්බන්ධයෙන්, නමුත් ඔහු රට ස්ථාවරව තබා සිවිල් යුද්ධයකට කඩා වැටීමෙන් වලක්වා ගත්තේය. ඔහු තවමත් භාවිතා කරන රාජ්‍ය ආයතන නිර්මාණය කළේය. ස්ටීවන්ස් විසින් විවිධ ජනවාර්ගික කණ්ඩායම්වල සාමාජිකයින් ඔහුගේ සර්ව-ප්‍රමුඛ APC රජයට ඇතුළත් කර ගැනීමෙන් රජය තුළ වාර්ගික ධ්‍රැවීකරණය අඩු කළේය. සියාකා ස්ටීවන්ස් වසර දහඅටක් බලයේ සිටීමෙන් පසු 1985 නොවැම්බර් මාසයේදී දේශපාලනයෙන් විශ්‍රාම ගත්තාය. 1985 නොවැම්බරයේදී ෆ්‍රීටවුන් හි පැවති පක්ෂයේ අවසන් නියෝජිත සමුළුවේදී APC විසින් ස්ටීවන්ස්ගේ අනුප්‍රාප්තිකයා වීමට නව ජනාධිපති අපේක්ෂකයෙකු නම් කරන ලදී. අපේක්ෂකයා වූයේ සියරා ලියොන් සන්නද්ධ හමුදාවේ ප්‍රධානී මේජර් ජෙනරාල් ජෝසප් සයිදු මෝමෝ සහ ඔහුගෙන් පසු ඔහුගෙන් පසු වීමට ස්ටීවන්ස්ගේම තේරීමයි. සන්නද්ධ හමුදාවන්හි ප්‍රධානියා ලෙස, ජෙනරාල් මෝමෝ ඔහුව එම තනතුරට පත් කළ ස්ටීවන්ස්ට පක්ෂපාතී විය. ස්ටීවන්ස් මෙන්ම මෝමෝ ද සුළුතර ලිම්බා ජනවාර්ගික කණ්ඩායමේ සාමාජිකයෙකි. එකම අපේක්ෂකයා ලෙස, මොමෝහ් විරුද්ධත්වයෙන් තොරව ජනාධිපති ලෙස තේරී පත් වූ අතර 1985 නොවැම්බර් 28 දින Freetown හි සියරා ලියොන්හි දෙවන ජනාධිපතිවරයා ලෙස දිවුරුම් දුන්නේය. APC සාමාජිකයින් අතර ඒක-පක්ෂ පාර්ලිමේන්තු මැතිවරණයක් 1986 මැයි මාසයේදී පැවැත්විණි. ජනාධිපති මොමෝහ් ඔහුගෙන් පසු සියරා ලියොන් හමුදාවේ ප්‍රධානියා ලෙස ඔහුගේ හිටපු හමුදා සගයා සහ ප්‍රධාන සගයා වූ මේජර් ජෙනරාල් මොහොමඩ් ටරාවලි පත් කළේය. ජෙනරල් ටරාවලි ද ශක්තිමත් පක්ෂපාතී සහ ප්‍රධාන මෝමෝ ආධාරකරුවෙකි. ජනාධිපති මෝමෝ සියරා ලියොන් පොලිසියේ ප්‍රධානියා ලෙස ජේම්ස් බම්බේ කමාරා නම් කළේය. බම්බේ කමරා ද ශක්තිමත් මොමෝහ් පක්ෂපාතී සහ ආධාරකරුවෙකු විය. මොමෝහ් හිටපු ජනාධිපති සියාකා ස්ටීවන්ස් වෙතින් බිඳී ගියේ බලවත් SSD විශේෂ පැරාමිලිටරි බලකායක් ලෙස සියෙරා ලියොන් පොලිසියට ඒකාබද්ධ කිරීමෙනි. ජනාධිපති ස්ටීවන්ස් යටතේ, SSD සියෙරා ලියොන් මිලිටරි සහ සියෙරා ලියොන් පොලිස් බලකායෙන් ස්වාධීනව ඔහුගේ බලය පවත්වා ගැනීමට භාවිතා කරන බලවත් පුද්ගලික බලකායක් විය. බම්බේ කමරාගේ නායකත්වය යටතේ සියෙරා ලියොන් පොලිසියට ජනාධිපති මෝමෝගේ රජය විවේචනය කරන්නන්ට එරෙහිව ශාරීරික හිංසනය, අත්අඩංගුවට ගැනීම් සහ බිය ගැන්වීම් සම්බන්ධයෙන් චෝදනා එල්ල විය. ජනාධිපති මොමෝහ් හමුදාව සමඟ ඇති ශක්තිමත් සබඳතා සහ දූෂණයට එරෙහිව ඔහුගේ වාචික ප්‍රහාර නිසා සියෙරා ලියොන් වැසියන් අතර ඔහුට අවශ්‍ය මූලික සහයෝගය ලැබිණි. ජනාධිපති මොමෝහ් යටතේ නව APC කැබිනට් මණ්ඩලයේ නව මුහුණු නොමැති වීම සහ ස්ටීවන්ස්ගේ රජයෙන් පැරණි මුහුණු බොහොමයක් නැවත පැමිණීමත් සමඟ, මොමෝහ් හුදෙක් ස්ටීවන්ස්ගේ පාලනය පවත්වාගෙන යන බවට විවේචන ඉක්මනින්ම මතු විය. මොමෝහ් පරිපාලනය යටතේ ඉදිරි වසර කිහිපය දූෂණයෙන් සංලක්ෂිත වූ අතර, ජ්‍යෙෂ්ඨ කැබිනට් අමාත්‍යවරුන් කිහිප දෙනෙකු නෙරපා හැරීමෙන් Momoh එය නිෂ්ක්‍රීය කළේය. දූෂණයට එරෙහි ඔහුගේ යුද්ධය විධිමත් කිරීම සඳහා ජනාධිපති මෝමෝ "දේශපාලන නායකයින් සහ රාජ්‍ය සේවකයන් සඳහා ආචාර ධර්ම පද්ධතියක්" ප්‍රකාශයට පත් කළේය. 1987 මාර්තු මාසයේදී ජනාධිපති මොමෝහ් බලයෙන් පහ කිරීමට උත්සාහ කිරීමෙන් පසුව, උප ජනාධිපති ෆ්‍රැන්සිස් මිනා ඇතුළු ජ්‍යෙෂ්ඨ රාජ්‍ය නිලධාරීන් 60කට වැඩි පිරිසක් අත්අඩංගුවට ගෙන, කුමන්ත්‍රණය සැලසුම් කළ බවට වරදකරු වී, 1989 දී එල්ලා මරා දමන ලදී. === සියෙරා ලියොන් සිවිල් යුද්ධය (1991-2002) සහ NPRC පාලන තන්ත්‍රය (1992-1996) === කුරිරු සිවිල් යුද්ධය සියරා ලියොන් කෙරෙහි සැලකිය යුතු ලෙස බලපෑවේ අභ්‍යන්තර හා බාහිර සාධක පුළුල් ප්‍රචණ්ඩත්වයට දායක වීමෙනි. විශේෂයෙන්ම එක්සත් රාජධානියේ සහ එක්සත් ජාතීන්ගේ සංවිධානයේ ජාත්‍යන්තර මැදිහත්වීම් සාමය ප්‍රතිෂ්ඨාපනය කිරීමේදී තීරණාත්මක විය. [[File:School_destroyed_by_Sierra_Leone_Civil_War.jpg|link=https://en.wikipedia.org/wiki/File:School_destroyed_by_Sierra_Leone_Civil_War.jpg|thumb|සිවිල් යුද්ධයේදී විනාශ වූ කොයිඳු හි පාසලක්; යුද්ධයේදී ප්‍රාථමික පාසල් 1,270ක් විනාශ විය.<ref name="ilab">{{cite web |year=2002 |title=Sierra Leone |url=http://www.dol.gov/ilab/media/reports/iclp/tda2001/Sierra-leone.htm |archive-url=https://web.archive.org/web/20131102020941/http://www.dol.gov/ilab/media/reports/iclp/tda2001/Sierra-leone.htm |archive-date=2 November 2013 |work=2001 Findings on the Worst Forms of Child Labor |publisher=[[Bureau of International Labor Affairs]], [[U.S. Department of Labor]]}} ''This article incorporates text from this source, which is in the [[public domain]].''</ref>]] 1990 ඔක්තෝම්බර් මාසයේදී, දේශපාලන හා ආර්ථික ප්‍රතිසංස්කරණ සඳහා රට තුළ සහ ඉන් පිටත යන දෙඅංශයෙන්ම එල්ල වූ පීඩනය හේතුවෙන්, ජනාධිපති මෝමෝ 1978 ඒකපාක්ෂික ව්‍යවස්ථාව තක්සේරු කිරීම සඳහා ව්‍යවස්ථාමය සමාලෝචන කොමිසමක් පිහිටුවීය. කොමිෂන් සභාවේ නිර්දේශ මත පදනම්ව, බහු-පක්ෂ පද්ධතියක් නැවත ස්ථාපිත කිරීමේ ව්‍යවස්ථාවක් 60% ක බහුතර ඡන්දයකින් APC පාර්ලිමේන්තුව විසින් අනුමත කරන ලදී, එය 1991 ඔක්තෝබර් 1 දින සිට බලාත්මක විය. දේශපාලන ප්‍රතිසංස්කරණය, APC පාලනය දිගටම බලය අනිසි ලෙස භාවිතා කිරීම මගින් වැඩි වැඩියෙන් සලකුණු විය. අසල්වැසි ලයිබීරියාවේ පැවති කුරිරු සිවිල් යුද්ධය සියරා ලියොන්හි සටන් පුපුරා යාමේදී සැලකිය යුතු කාර්යභාරයක් ඉටු කළේය. එවකට ලයිබීරියාවේ ජාතික දේශප්‍රේමී පෙරමුණේ නායකයා වූ චාල්ස් ටේලර් - උතුරු සියෙරා ලියොන්හි ටොන්කොලිලි දිස්ත්‍රික්කයේ ජනවාර්ගික ටෙම්නියක් වන සියරා ලියෝනියානු හමුදාවේ හිටපු කෝප්‍රල් ෆොඩේ සයිබානා සන්කෝගේ අණ යටතේ විප්ලවවාදී එක්සත් පෙරමුණ (RUF) පිහිටුවීමට උදව් කළ බව වාර්තා වේ. සංකෝ බ්‍රිතාන්‍යයේ පුහුණුව ලැබූ හිටපු හමුදා කෝප්‍රල්වරයෙකි, ඔහු ලිබියාවේ ගරිල්ලා පුහුණුව ද ලබා ඇත. ටේලර්ගේ අරමුණ වූයේ ලයිබීරියාවේ ඔහුගේ කැරලිකාර ව්‍යාපාරයට විරුද්ධ වූ සියරා ලියොන්හි නයිජීරියානු ආධිපත්‍යය දරන සාම සාධක හමුදා කඳවුරුවලට RUF පහර දීමයි. 1992 අප්‍රේල් 29 වන දින, සියරා ලියොන් හමුදාවේ තරුණ සොල්දාදුවන් පිරිසක්, හමුදා නිලධාරීන් හත් දෙනෙකුගේ නායකත්වයෙන් - ලුතිනන් සහර් සැන්ඩි, කපිතාන් වැලන්ටයින් ස්ට්‍රැසර්, ලුතිනන් සොලමන් "එස්ඒජේ" මූසා, කපිතාන් කොම්බා මොන්ඩේ, ලුතිනන් ටොම් නියුමා, කැප්ටන් ජුලියස් මාඩා සහ කපිතාන් කොම්බා කම්බෝ<ref>{{cite web |last=Kamara |first=Sayoh |date=27 July 2005 |title=NPRC's Komba Kambo Speaks After Eleven Years Of Silence!: Sierra Leone News |url=http://news.sl/drwebsite/exec/view.cgi?archive=2&num=106 |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20140222185702/http://news.sl/drwebsite/exec/view.cgi?archive=2&num=106 |archive-date=22 February 2014 |access-date=17 June 2014 |work=Awareness Times |publisher=News.sl}}</ref>-ජනාධිපති මෝමෝ ගිනියාවට පිටුවහල් කරන ලද හමුදා කුමන්ත්‍රණයක් දියත් කළ අතර තරුණ සොල්දාදුවන් ජාතික තාවකාලික පාලක සභාව (NPRC) පිහිටුවන ලදී, එහි සභාපති සහ රාජ්‍ය නායකයා ලෙස 25 හැවිරිදි කපිතාන් වැලන්ටයින් ස්ට්‍රැසර් කටයුතු කළේය.<ref name="blogspot1">{{cite web |title=SIERRA LEONE NOW: Attempts To Launder Maada Bio's Battered Image Fail... We Were Not Supreme Council Members – Civilians In NPRC Deny Involvement In Atrocities |url=http://salonenow.blogspot.com/2011/08/attempts-to-launder-maada-bios-battered.html#!/2011/08/attempts-to-launder-maada-bios-battered.html |access-date=20 March 2014 |publisher=Salonenow.blogspot.com}}</ref> NPRC ජුන්ටාව වහාම ආණ්ඩුක්‍රම ව්‍යවස්ථාව අත්හිටුවා, සියලුම දේශපාලන පක්ෂ තහනම් කළේය, සීමා සහිත භාෂණයේ නිදහස සහ මාධ්‍ය නිදහස සහ නීතියෙන් නියෝග ප්‍රතිපත්තියක් පනවන ලද අතර, සොල්දාදුවන්ට චෝදනා හෝ නඩු විභාගයකින් තොරව පරිපාලනමය වශයෙන් රඳවා තබා ගැනීමේ අසීමිත බලතල සහ අභියෝගවලට එරෙහිව අභියෝග කරන ලදී. උසාවියේදී එවැනි රඳවා ගැනීම් වලක්වා ඇත. ස්ට්‍රැසර්ගේ ළමා කාලයේ මිතුරෙකු වූ SAJ මූසා NPRC රජයේ නියෝජ්‍ය සභාපති සහ නියෝජ්‍ය නායකයා බවට පත් විය. ස්ට්‍රැසර් ලොව ලාබාලතම රාජ්‍ය නායකයා බවට පත්වූයේ ඔහුගේ 25 වැනි උපන්දිනයෙන් දින තුනකට පසුව බලය අල්ලා ගැනීමත් සමඟය. එන්පීආර්සී ජුන්ටාව විසින් ජාතික උත්තරීතර කවුන්සිලය රාජ්‍යයේ ඉහළම අණදෙන නිලධාරියා සහ සියලු කාරණා සම්බන්ධයෙන් අවසාන අධිකාරිය ලෙස ස්ථාපිත කරන ලද අතර, ස්ට්‍රැසර් සහ ජනාධිපති මෝමෝ බලයෙන් පහ කළ මුල් සොල්දාදුවන් ඇතුළුව ඉහළම ශ්‍රේණියේ NPRC සොල්දාදුවන්ගෙන් පමණක් සමන්විත විය.<ref name="blogspot1" /> NPRC ජුන්ටාවෙහි ඉහළ පෙළේ සොල්දාදුවෙකු වන ස්ට්‍රැසර්ගේ විශ්වාසවන්ත සගයෙකු වූ ලුතිනන් සහර් සැන්ඩි ඝාතනය කරන ලද්දේ මේජර් S.I.M. ටුරේ, නෙරපා හරින ලද ජනාධිපති මෝමෝගේ ප්‍රධාන පක්ෂපාතියෙකි. ලුතිනන් සැන්ඩිගේ ඝාතකයා සොයා රට පුරා දැඩි සන්නද්ධ හමුදා දඩයමක් සිදු කරන ලදී. කෙසේ වෙතත් ප්‍රධාන සැකකරු වන මේජර් එස්.අයි.එම්. ටුරේ, සැඟවී සිටි අතර, ඔහුගේ ජීවිතය ගැන බියෙන් රටින් ගිනියාවට පලා ගියේය. නෙරපා හරින ලද ජනාධිපති මෝමෝට පක්ෂපාතී සොල්දාදුවන් දුසිම් ගනනක් අත්අඩංගුවට ගනු ලැබූ අතර, කර්නල් කහෝටා එම්. දුම්බුයා සහ මේජර් යායා ටුරේ ද ඇතුළුව. ලුතිනන් සැන්ඩිට රාජ්‍ය අවමංගල්‍යයක් ලබා දුන් අතර ෆ්‍රීටවුන් හි ආසන දෙව්මැදුරේ ඔහුගේ අවමංගල්‍ය යාඥා සේවයට ස්ට්‍රැසර් සහ එන්පීආර්සී නියෝජ්‍ය නායක සාජන් සොලමන් මූසා ඇතුළු එන්පීආර්සී ජුන්ටාවෙහි ඉහළ පෙළේ සොල්දාදුවන් බොහෝ දෙනෙක් සහභාගී වූහ. NPRC ජුන්ටාව ECOWAS සමඟ සබඳතා පවත්වා ගෙන ගිය අතර ලයිබීරියානු යුද්ධයේදී සටන් කරන සියරා ලියොන් පදනම් කරගත් ECOMOG හමුදා සඳහා සහාය ශක්තිමත් කළේය. 1992 දෙසැම්බර් 28 දින, ස්ට්‍රැසර්ගේ එන්පීආර්සී රජයට එරෙහි කුමන්ත්‍රණයක් යැයි කියනු ලබන අතර, එහි අරමුණ වූයේ රඳවාගෙන සිටි කර්නල් යහියා කානු, කර්නල් කහෝටා එම්.එස්. දුම්බුයා සහ හිටපු පොලිස්පති බම්බේ කමාරා අසාර්ථක විය. සාජන් මොහොමඩ් ලමින් බංගුරාගේ නායකත්වයෙන් යුත් කනිෂ්ඨ හමුදා නිලධාරීන් කිහිප දෙනෙකු කුමන්ත්‍රණ කුමන්ත්‍රණය පිටුපස සිටි බවට හඳුනාගෙන ඇත. කුමන්ත්‍රණ කුමන්ත්‍රණය වෙඩි තැබීමෙන් සොල්දාදුවන් 17 දෙනෙකු මරා දැමීමට හේතු විය. කර්නල් කහට දුම්බුයා, මේජර් යායා කානු සහ සැරයන් මොහොමඩ් ලැමින් බංගුරා ද මරණ දණ්ඩනයට ලක් වූ අයගෙන් සමහරකි. හිටපු පොලිස්පති බම්බේ කමාරා ඇතුළු පා දෙම්බා පාර බන්ධනාගාරයේ රඳවා සිටි මෝමෝ රජයේ ප්‍රමුඛ සාමාජිකයන් කිහිප දෙනෙකු ද මරා දමන ලදී.<ref>{{cite web |date=23 June 2010 |title=Standard Times Press Sierra Leone's NPRC's Ruthlessness No Death Certificates For 29 Sierra Leoneans |url=http://www.standardtimespress.org/artman/publish/article_4699.shtml |url-status=usurped |archive-url=https://web.archive.org/web/20150904020215/http://www.standardtimespress.org/artman/publish/article_4699.shtml |archive-date=4 September 2015 |access-date=20 May 2012 |publisher=Standardtimespress.org}}</ref> 1994 ජූලි 5 වන දින, සාමාන්‍ය ජනතාව අතර, විශේෂයෙන් ෆ්‍රීටවුන් හි ජනප්‍රිය වූ SAJ මූසා, ස්ට්‍රැසර් පෙරලා දැමීම සඳහා කුමන්ත්‍රණයක් සැලසුම් කළ බවට චෝදනා කිරීමෙන් පසු අත්අඩංගුවට ගෙන පිටුවහල් කරන ලදී, එම චෝදනාව SAJ මූසා ප්‍රතික්ෂේප කළේය. ස්ට්‍රැසර් මූසා වෙනුවට නියෝජ්‍ය එන්පීආර්සී සභාපති ලෙස කපිතාන් බයෝ පත් කරන ලදී, ඔහු ස්ට්‍රැසර් විසින් බ්‍රිගේඩියර් ලෙස ක්ෂණිකව උසස් කරන ලදී. NPRC හි උත්සාහයන් RUF කැරලිකරුවන් පලවා හැරීමේදී නෙරපා හරින ලද මොමෝහ් පරිපාලනය තරම්ම පාහේ අකාර්යක්ෂම බව ඔප්පු විය. රටේ වැඩි ප්‍රදේශයක් RUF සටන්කාමීන් අතට පත් වූ අතර 1994 වන විට ඔවුන් දියමන්ති වලින් පොහොසත් නැගෙනහිර පළාතේ වැඩි ප්‍රමාණයක පාලනය ලබාගෙන ෆ්‍රීටවුන් අගනුවරට සමීප වෙමින් සිටියහ. ඊට ප්‍රතිචාර වශයෙන්, RUF කැරලිකරුවන්ගේ ප්‍රගතියට ප්‍රතිචාර දැක්වීම ශක්තිමත් කිරීම සඳහා NPRC විසින් සිය ගණනක් කුලී හේවායන් සඳහා දකුණු අප්‍රිකාව පදනම් කරගත් පුද්ගලික හමුදා කොන්ත්‍රාත්කරු විධායක ප්‍රතිඵලවල සේවය කුලියට ගත්තේය. මාසයක් ඇතුළත ඔවුන් සියෙරා ලියොන් දේශසීමා දිගේ වාසස්ථාන වෙත RUF සටන්කාමීන් ආපසු ගෙන ගොස් සියෙරා ලියොන්හි කොනෝ දියමන්ති නිපදවන ප්‍රදේශවලින් RUF ඉවත් කළහ. ස්ට්‍රැසර්ගේ ජ්‍යෙෂ්ඨතම NPRC සහචරයින් දෙදෙනා සහ අණදෙන නිලධාරීන් වන ලුතිනන් සහර් සැන්ඩි සහ ලුතිනන් සොලමන් මූසා ඔහුව ආරක්ෂා කිරීමට තවදුරටත් නොසිටි නිසා, NPRC හි උත්තරීතර කවුන්සිලය තුළ ස්ට්‍රැසර්ගේ නායකත්වය බිඳෙනසුලු විය. 1996 ජනවාරි 16 දින, වසර හතරක පමණ බලයෙන් පසු, ෆ්‍රීටවුන් හි ආරක්ෂක මූලස්ථානයේදී බ්‍රිගේඩියර් බයෝගේ නායකත්වයෙන් යුත් ඔහුගේ සෙසු NPRC සොල්දාදුවන් විසින් සිදු කරන ලද මාලිගා කුමන්ත්‍රණයකදී ස්ට්‍රැසර් අත්අඩංගුවට ගන්නා ලදී.<ref>{{cite web |title=FSL Vol 2 No 1 |url=http://www.focus-on-sierra-leone.co.uk/Vol2_1.htm |url-status=dead |archive-url=https://web.archive.org/web/20130928012312/http://www.focus-on-sierra-leone.co.uk/Vol2_1.htm |archive-date=28 September 2013 |access-date=23 September 2013 |publisher=Focus-on-sierra-leone.co.uk |df=dmy-all}}</ref> ස්ට්‍රැසර් වහාම හමුදා හෙලිකොප්ටරයකින් ගිනියාවේ කොනක්‍රි වෙත පිටුවහල් කරන ලදී. 1996 කුමන්ත්‍රණයෙන් පසු ජාතියට ඔහුගේ ප්‍රථම ප්‍රසිද්ධ විකාශනයේ දී, බ්‍රිගේඩියර් බයෝ ප්‍රකාශ කළේ සියරා ලියොන් ප්‍රජාතන්ත්‍රවාදීව තේරී පත් වූ සිවිල් රජයකට නැවත ගෙන ඒම සඳහා ඔහුගේ සහයෝගය සහ සිවිල් යුද්ධය අවසන් කිරීමට ඔහුගේ කැපවීම කුමන්ත්‍රණය සඳහා ඔහුගේ අභිප්‍රේරණය වූ බවයි.<ref>{{cite web |title=How Sierra Leone fell into the hands of young soldiers |url=http://www.thefreelibrary.com/How+Sierra+Leone+fell+into+the+hands+of+young+soldiers.-a0254314002 |access-date=20 May 2012 |publisher=Thefreelibrary.com}}</ref> ==== කබාගේ ධුර කාලය: රජය, "නව ජනරජයක උදාව", AFRC සහ සිවිල් යුද්ධයේ අවසානය (1996-2007) ==== සිවිල් පාලනයට නැවත පැමිණීමේ පොරොන්දු Bio විසින් ඉටු කරන ලදී. මැතිවරණය පැවැත්වීමට පෙර, සියරා ලියොන් වැසියන් සහ ජාත්‍යන්තර පාර්ශවකරුවන් විශාල විවාදයක පැටලී සිටියේ, දිගුකාලීන සිවිල් යුද්ධය අවසන් කිරීමට උත්සාහ කිරීම කෙරෙහි රට අවධානය යොමු කළ යුතුද, නැතහොත් මැතිවරණ පැවැත්වීම සහ එම නිසා සිවිල් නායකත්වයෙන් යුත් පරිපාලනයක් වෙත නැවත පාලනය කළ යුතුද යන්න පිළිබඳව ය. දීර්ඝ කාලීන සාමය සහ ජාතික සමෘද්ධිය සඳහා පදනම සපයන බහු-පක්ෂ පාර්ලිමේන්තු ක්‍රමය. 1995 වසරේ ෆ්‍රීටවුන් හි බින්ටුමනී හෝටලයේ පැවති ජාතික උපදේශක සමුළුවෙන් අනතුරුව, ස්ට්‍රැසර්ගේ මූලිකත්වයෙන් "බිංටුමනි I" ලෙස නම් කරන ලද, එය ෆ්‍රීටවුන් හි බිංටුමනී හෝටලයේදීම තවත් ජාතික උපදේශක සමුළුවක් "බිංතුමනි II" ලෙස නම් කර, Bio විසින් ආරම්භ කරන ලදී. රට පීඩාවට පත් කර ඇති ප්‍රශ්නවලට ශක්‍ය විසඳුමක් සෙවීමේ උත්සාහයක් ලෙස ජාතික සහ ජාත්‍යන්තර පාර්ශවකරුවන් සම්බන්ධ කරගත් පරිපාලනය.<ref name="Kandeh">Kandeh, J. D. (September, 1998), [https://www.jstor.org/stable/524828 "Transition without Rupture: Sierra Leone's Transfer Election of 1996"]. ''[[African Studies Review]]'' Flight. 41, No. 2 (September 1998), pp. 91–111. [[Cambridge University Press]]. [https://www.jstor.org/stable/524828 Archived]. Retrieved October 25, 2021.</ref> "මැතිවරණයට පෙර සාමය එදිරිව මැතිවරණයට පෙර සාමය" ප්‍රධාන විවාදයේ මාතෘකාවක් බවට පත් වූ අතර මෙය ඉතා ඉක්මනින් ජාතික කතිකාවතක් බවට පත් විය. අවසානයේ Bio පරිපාලනය සහ UN ඇතුළු ප්‍රධාන පාර්ශ්වකරුවන් සමඟ සාකච්ඡා අවසන් විය, යුද්ධය අවසන් කිරීම සඳහා සාමකාමී විසඳුමක් සෙවීමේ උත්සාහයන් දිගටම පැවතිය යුතු අතර, හැකි ඉක්මනින් මහ මැතිවරණයක් පැවැත්විය යුතු බවට එකඟ විය.<ref name="Kandeh" /> කබා ජයග්‍රහණය කළ 1996 මුල මැතිවරණයෙන් පසු බයෝ බලය ශ්‍රී ලංකා පොදුජන පෙරමුණේ අහමඩ් තේජාන් කබාට භාර දුන්නේය. ජනාධිපති කබා බලයට පත් වූයේ සිවිල් යුද්ධය අවසන් කරන බවට විශාල පොරොන්දුවක් ලබා දෙමිනි. බලයට පත්වීමෙන් පසු, ජනාධිපති කබා වහාම RUF සමඟ සංවාදයක් ආරම්භ කළ අතර සාම සාකච්ඡා සඳහා ඔවුන්ගේ නායක ෆොඩේ සන්කෝට ආරාධනා කළේය.<ref>University of Central Arkansas. [https://uca.edu/politicalscience/dadm-project/sub-saharan-africa-region/sierra-leone-1961-present/ 41. Sierra Leone (1961-Present)] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220525095205/https://uca.edu/politicalscience/dadm-project/sub-saharan-africa-region/sierra-leone-1961-present/ |date=2022-05-25 }}. [https://uca.edu/politicalscience/dadm-project/sub-saharan-africa-region/sierra-leone-1961-present/ Archived] {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20220525095205/https://uca.edu/politicalscience/dadm-project/sub-saharan-africa-region/sierra-leone-1961-present/ |date=2022-05-25 }}. Retrieved 22 October 2021.</ref> 1997 මැයි 25 දින, රඳවාගෙන සිටි මේජර් ජොනී පෝල් කොරෝමාට පක්ෂපාතී කෝප්‍රල් ටැම්බා ග්බෝරිගේ නායකත්වයෙන් යුත් සියරා ලියොන් හමුදාවේ සොල්දාදුවන් 17 දෙනෙකු හමුදා කුමන්ත්‍රණයක් දියත් කළ අතර එමඟින් ජනාධිපති කබා ගිනියාවට පිටුවහල් කළ අතර ඔවුන් සන්නද්ධ හමුදා විප්ලවීය කවුන්සිලය (AFRC) පිහිටුවන ලදී. කෝප්‍රල් ග්බෝරි ඉක්මනින් නිව් ඉංග්ලන්ඩ්, ෆ්‍රීටවුන් හි සියෙරා ලියොන් විකාශන සේවා මූලස්ථානය වෙත ගියේ කම්පනයට පත් ජාතියකට කුමන්ත්‍රණය ප්‍රකාශ කිරීමට සහ මුර සේවයට වාර්තා කරන ලෙස රට පුරා සිටින සියලුම සොල්දාදුවන් දැනුවත් කිරීමටය. සොල්දාදුවන් වහාම කොරෝමා සිරගෙයින් නිදහස් කර ඔවුන්ගේ සභාපති සහ රාජ්‍ය නායකයා ලෙස පත් කළහ. කොරෝමා ව්‍යවස්ථාව අත්හිටුවා, පෙලපාලි තහනම් කළේය, රටේ සියලුම පෞද්ගලික ගුවන්විදුලි මධ්‍යස්ථාන වසා දැමුවේය, නව AFRC-RUF සභාග ජුන්ටා ආන්ඩුවේ උප සභාපති ලෙස එහි නායක ෆෝඩේ සන්කෝහ් සමග නව ජුන්ටා ආන්ඩුවට එක්වන ලෙස RUF ට ආරාධනා කළේය. දින කිහිපයක් ඇතුළත දහස් ගණනින් නගරයට පැමිණි RUF සටන්කාමීන්ගේ පැමිණීමෙන් ෆ්‍රීටවුන් යටපත් විය. නියෝජ්‍ය ආරක්ෂක අමාත්‍ය සැමුවෙල් හිංගා නෝමන් ගේ අණ යටතේ බොහෝ දුරට මෙන්ඩේ ජනවාර්ගික කණ්ඩායමට අයත් සම්ප්‍රදායික සටන්කරුවන් කණ්ඩායමක් වන කමජෝර්ස්, ජනාධිපති කබාහ්ට පක්ෂපාතීව සිටි අතර සියරා ලියොන්හි දකුණු කොටස සොල්දාදුවන්ගෙන් ආරක්ෂා කළහ. මාස නවයකට පසු, නයිජීරියාවේ නායකත්වයෙන් යුත් ECOMOG හමුදා විසින් ජුන්ටාව පෙරලා දැමූ අතර, ප්‍රජාතන්ත්‍රවාදීව තේරී පත් වූ ජනාධිපති කබාගේ ආන්ඩුව 1998 පෙබරවාරියේ දී යලි පිහිටුවන ලදී. 1998 ඔක්තෝබර් 19 වන දින, සියරා ලියොන් හමුදාවේ සෙබළුන් 24ක් - ග්බෝරි, බ්‍රිගේඩියර් හසන් ද ඇතුළුව කරීම් කොන්ටේ, කර්නල් සැමුවෙල් ෆ්‍රැන්සිස් කොරෝමා, මේජර් කුල සම්බා සහ කර්නල් අබ්දුල් කරීම් සේසේ - ෆ්‍රීටවුන් හි යුධ අධිකරණයකදී වරදකරුවන් වූ පසු වෙඩි තැබීමේ කණ්ඩායමක් විසින් මරා දමන ලදී, සමහරු 1997 කුමන්ත්‍රණය මෙහෙයවීම නිසා ජනාධිපති කබා පෙරලා දැමීමට සහ අනෙක් අය අසාර්ථක වීම හේතුවෙන්.<ref>{{cite web |date=11 October 1998 |title=Campaigns {{!}} Sierra Leone: Imminent execution / death penalty / legal concern |url=https://www.amnesty.org/en/documents/afr51/019/1998/en/ |access-date=26 February 2013 |website=Amnesty.org |publisher=Amnesty International}}</ref> 1999 ඔක්තෝම්බර් මාසයේදී එක්සත් ජාතීන්ගේ සංවිධානය සාමය යථා තත්ත්වයට පත් කිරීමට සහ කැරලිකරුවන් නිරායුධ කිරීමට උදව් කිරීමට සාම සාධක භටයන් යැවීමට එකඟ විය. සාමාජිකයින් 6,000 න් පළමු බළකාය දෙසැම්බර් මාසයේ පැමිණීමට පටන් ගත් අතර, 2000 පෙබරවාරි මාසයේ දී එක්සත් ජාතීන්ගේ ආරක්ෂක කවුන්සිලය බලය 11,000 දක්වාත් පසුව 13,000 දක්වාත් වැඩි කිරීමට ඡන්දය දුන්නේය. නමුත් මැයි මාසයේදී, නයිජීරියානු හමුදාවන් සියල්ලම පාහේ ඉවත්ව ගොස් නැගෙනහිර සියරා ලියොන්හි RUF නිරායුධ කිරීමට එක්සත් ජාතීන්ගේ හමුදා උත්සාහ කරන විට, සන්කෝහ් ගේ හමුදා එක්සත් ජාතීන්ගේ හමුදා සමඟ ගැටුණු අතර, සාම ගිවිසුම ඵලදායී ලෙස බිඳවැටීම නිසා සාම සාධක භටයන් 500ක් පමණ ප්‍රාණ ඇපයට ගන්නා ලදී. වටලෑම අවසන් කිරීම සඳහා එක්සත් ජාතීන්ගේ හමුදා කුක්රි මෙහෙයුම දියත් කිරීමත් සමඟ ප්‍රාණ ඇපකරුවන් අර්බුදය RUF සහ රජය අතර තවත් සටන් ඇති විය. ඉන්දීය සහ බ්‍රිතාන්‍ය විශේෂ බළකාය ප්‍රධාන හමුදා භටයන් වීම නිසා මෙහෙයුම සාර්ථක විය. රට තුළ තත්වය කෙතරම් නරක අතට හැරී ඇත්ද යත්, බ්‍රිතාන්‍ය හමුදා ඔපරේෂන් පැලිසර් මෙහෙයුමට යොදවන ලදී, මුලින් හුදෙක් විදේශීය ජාතිකයන් ඉවත් කිරීම සඳහා ය. කෙසේ වෙතත්, බ්‍රිතාන්‍යයන් ඔවුන්ගේ මුල් ජනවරම ඉක්මවා ගිය අතර අවසානයේ කැරලිකරුවන් පරාජය කර පිළිවෙල යථා තත්ත්වයට පත් කිරීම සඳහා පූර්ණ හමුදා ක්‍රියාමාර්ගයක් ගත්හ. සිවිල් යුද්ධය අවසන් කළ සටන් විරාමයේ උත්ප්‍රේරකය වූයේ බ්‍රිතාන්‍යයන් ය. බ්‍රිතාන්‍ය හමුදාවේ මුලද්‍රව්‍ය, පරිපාලකයින් සහ දේශපාලඥයින් සමග එක්ව, සන්නද්ධ හමුදා පුහුණු කිරීමට, රටේ යටිතල පහසුකම් වැඩිදියුණු කිරීමට සහ මූල්‍ය හා ද්‍රව්‍යමය ආධාර පරිපාලනය කිරීමට උපකාර කිරීම සඳහා ඉවත් වීමෙන් පසුවද පැවතුනි. බ්‍රිතාන්‍ය මැදිහත්වීම සිදුවන අවස්ථාවේ බ්‍රිතාන්‍යයේ අගමැති ටෝනි බ්ලෙයාර්, සියරා ලියොන් වැසියන් විසින් වීරයෙකු ලෙස සලකනු ලබන අතර, ඔවුන්ගෙන් බොහෝ දෙනෙක් වැඩි බ්‍රිතාන්‍ය මැදිහත්වීම් සඳහා උනන්දු වෙති.<ref>{{Cite news|url=http://www.theguardian.com/world/2010/apr/18/sierra-leone-international-aid-blair|title=Sierra Leone: one place where Tony Blair remains an unquestioned hero|last=Renton|first=Alex|date=2010-04-17|newspaper=The Guardian|access-date=2021-02-08|language=en}}</ref> 1991 සිට 2001 දක්වා කාලය තුළ සියෙරා ලියොන් සිවිල් යුද්ධයෙන් 50,000 ක් පමණ මිය ගියහ. ලක්ෂ සංඛ්‍යාත ජනතාවකට තම නිවෙස්වලින් පිටමං කරන ලද අතර බොහෝ දෙනෙක් ගිනියාවේ සහ ලයිබීරියාවේ සරණාගතයන් බවට පත් වූහ. 2001 දී එක්සත් ජාතීන්ගේ හමුදා කැරලිකරුවන්ගේ පාලන ප්‍රදේශවලට ගොස් කැරලිකාර සොල්දාදුවන් නිරායුධ කිරීමට පටන් ගත්හ. 2002 ජනවාරි වන විට යුද්ධය අවසන් වූ බව ප්‍රකාශ විය. 2002 මැයි මාසයේදී කබ්බා නැවත ජනාධිපති ලෙස තේරී පත් විය. 2004 වන විට නිරායුධකරණ ක්‍රියාවලිය සම්පූර්ණ විය. එසේම 2004 දී එක්සත් ජාතීන්ගේ අනුග්‍රහය ලත් යුද අපරාධ අධිකරණයක් යුද්ධයේ දෙපාර්ශවයේම ජ්‍යෙෂ්ඨ නායකයන් සම්බන්ධයෙන් නඩු විභාග පැවැත්වීම ආරම්භ කළේය. 2005 දෙසැම්බරයේදී එක්සත් ජාතීන්ගේ සාම සාධක හමුදා සියරා ලියොන් වෙතින් ඉවත් විය. === 2007 මහ මැතිවරණය සහ ඉන් ඔබ්බට === 2007 සහ 2012 මැතිවරණ බහු-පක්ෂ ප්‍රජාතන්ත්‍රවාදය වෙත නැවත පැමිණීම සනිටුහන් කළ අතර අර්නස්ට් බායි කොරෝමාගේ මැතිවරණය සිවිල් යුද්ධයෙන් ස්ථාවරත්වයේ සහ ප්‍රකෘතියේ කාල පරිච්ඡේදයක් සංඥා කරයි.<ref>{{Cite web |last= |first= |date=2018-03-15 |title=7 March 2018 Election in Sierra Leone by numbers |url=http://necsl2018.org/wp-content/uploads/2018/03/Election-Figures_1403.pdf |url-status=live |archive-url=https://web.archive.org/web/20180315070525/http://necsl2018.org/wp-content/uploads/2018/03/Election-Figures_1403.pdf |archive-date=15 March 2018 |access-date=2021-02-08}}</ref> === ඉබෝලා වසංගතය සමග අරගලය (2014-2016) === 2014 දී ඇති වූ ඉබෝලා වසංගතය සැලකිය යුතු සෞඛ්‍ය අර්බුදයක් ඇති කළ අතර, එය ජාතික හදිසි තත්වයක් ඇති කිරීමට හේතු වූ අතර මහජන සෞඛ්‍ය සහ පාලනයේ පවතින අභියෝග ඉස්මතු කරයි.<ref>[https://www.internationalsos.com/ebola/index.cfm?content_id=397&language_id=ENG Sierra Leone]. Internationalsos.com. Retrieved 24 February 2017.</ref> == මූලාශ්‍ර == fc7b8ozuffzgzti3ctwx09f8f5vsc1c කුකූටා, කොලොම්බියාව 0 182524 795634 751522 2026-07-11T04:08:03Z InternetArchiveBot 63598 Rescuing 1 sources and tagging 0 as dead.) #IABot (v2.0.9.5 795634 wikitext text/x-wiki {{Infobox settlement |name = කුකූටා |pushpin_map = Colombia#South America |coordinates = {{coord|7|53|39|N|72|30|14|W|region:CO|display=inline,title}} }} '''කුකූටා''' ({{IPA|es|ˈkukuta|lang|Es-Cúcuta-Word.ogg}} ), නිල වශයෙන් '''සැන් ජෝස් ද කුකුටා''', කොලොම්බියානු මහ නගර සභාවක් වන අතර, [[නොර්ටේ ඩි සන්ටර්ඩෙන් දෙපාර්තමේන්තුව, කොලොම්බියාව|නෝර්ට් ඩි සැන්ටැන්ඩර්]] දෙපාර්තමේන්තුවේ අගනුවර වන අතර කුකුටා මෙට්‍රොපොලිටන් ප්‍රදේශයේ මූලස්ථානය වේ. මෙම නගරය පිහිටා ඇත්තේ [[වෙනිසියුලාව|වෙනිසියුලාවේ]] මායිමේ කොලොම්බියානු ඇන්ඩීස් හි නැගෙනහිර කඳු වැටි පාමුල පිහිටි සමජාතීය නිම්නයේ ය. එය ආසන්න වශයෙන් වර්ග කිලෝමීටර 1119 ක භූමි ප්‍රමාණයකින් සමන්විත වන අතර, වර්ග කිලෝමීටර 64 ක නාගරික ප්‍රදේශයක් (කොමියුන 10 කට බෙදා ඇත) සහ වර්ග කිලෝමීටර 1055 ක ග්‍රාමීය ප්‍රදේශයක් (නගර 10 කට බෙදා ඇත) සමන්විත වේ. <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Technical support document for the Territorial Planning Plan (POT) of San José de Cúcuta |url=https://cucutanortedesantander.micolombiadigital.gov.co/sites/cucutanortedesantander/content/files/000664/33172_producto-31_dts.pdf |access-date=May 10, 2021 |publisher=micolombiadigital.gov.co |page=69,83 |language=es}}</ref> නගරයේ ජනගහනය 777,106 ක් වන අතර, එමඟින් එය දෙපාර්තමේන්තුවේ වඩාත්ම ජනාකීර්ණ මහ නගර සභාව වන අතර රටේ හයවන වැඩිම ජනගහනයක් සහිත මහ නගර සභාව වේ. <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |date=October 17, 2019 |title=These are the most populated cities in the country, according to the Dane census |url=https://www.portafolio.co/economia/estas-son-las-ciudades-mas-pobladas-del-pais-segun-el-censo-del-dane-534662 |publisher=portafolio.co |language=es}}</ref> ඒ හා සමානව, එහි අගනගර ප්‍රදේශය ( විලා ඩෙල් රොසාරියෝ, ලොස් පැටියෝස්, එල් සුලියා, සැන් කයෙටානෝ සහ පුවර්ටෝ සැන්ටැන්ඩර් යන මහ නගර සභාවලින් සමන්විත) ආසන්න ජනගහනය 1,046,347 කි. <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Projections and retroprojections of the municipal population for the period 1985–2017 and 2018–2035 based on the CNPV 2018 |url=https://www.dane.gov.co/index.php/estadisticas-por-tema/demografia-y-poblacion/proyecciones-de-poblacion |access-date=May 24, 2021 |publisher=dane.gov.co |language=es}}</ref> 1733 ජුනි 17 වන දින පැම්ප්ලෝනා ප්‍රදේශයේ පදිංචි ජුවානා රැන්ගල් ඩි කුයෙල්ලාර් විසින් ''සැන් ජෝස් ඩි ගුවාසිමාලෙස්'' යන නමින් නගරය ආරම්භ කරන ලද්දේ සුදු සහ මෙස්ටිසෝ ප්‍රදේශවාසීන් "කුකුටා ඉන්දියානු ගම්මානයෙන් " (වර්තමානයේ සැන් ලුයිස් කාර්තුව) වෙන්වීමට ගත් මුලපිරීමක කොටසක් ලෙස ය. පසුව, එම ප්‍රදේශයේ ආදිවාසී ජනතාවට ගෞරව කිරීම සඳහා එම නම «කුකු-ටා» හි කුලකරණය ලෙස සැන් ජෝස් ද කුකුටා ලෙස වෙනස් කරන ලදී. <ref>{{උපන්‍යාස පොත |last=Rincón Guerrero |first=Amado Antonio |url=https://books.google.com/books?id=WoBEAAAAYAAJ |title=Los pueblos del cacao: orígenes de los asentamientos urbanos en el oriente colombiano |last2=Villamizar Pabón |first2=Silvano |last3=Frerreira Esparza |first3=Adriana |date=1998 |publisher=Universidad Industrial de Santander, Escuela de Historia |isbn=978-958-9318-55-3 |page=105-107 |language=es |trans-title=The Cocoa Peoples: Origins of Urban Settlements in Eastern Colombia}}</ref> 18 වන සියවසේ ආරම්භ වූ දා සිට ස්පාඤ්ඤ උපරාජකීයත්වය පුරාවටම, මෙම පල්ලිය කොලොම්බියානු නැගෙනහිර සහ ස්පාඤ්ඤ ඇමරිකාවේ වැදගත්ම ජනාවාසවලින් එකක් ලෙස ඒකාබද්ධ කරන ලද අතර, <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |last=Gamboa |first=Jorge Augusto |title=Cúcuta: ciudad comercial y fronteriza |trans-title=Cúcuta: commercial and border city |url=https://www.banrepcultural.org/biblioteca-virtual/credencial-historia/numero-234/cucuta-ciudad-comercial-y-fronteriza |access-date=September 11, 2021 |website=banrepcultural.org |publisher=Red Cultural del Banco de la República |language=es}}</ref> <ref>{{Cite journal|last=Blanco|first=Jacqueline|date=November 22, 2007|title=De la Gran Colombia a la Nueva Granada, contexto histórico – político de la transición constitucional|trans-title=From Greater Colombia to New Granada, historical context – political transition of the Constitution|url=https://revistas.unimilitar.edu.co/index.php/dere/article/view/2535|journal=Prolegómenos|language=es|publisher=Universidad Militar Nueva Granada|volume=10|issue=20|pages=71–87|doi=10.18359/prole.2535|access-date=June 17, 2021|doi-access=free|archive-date=June 24, 2021|archive-url=https://web.archive.org/web/20210624195912/https://revistas.unimilitar.edu.co/index.php/dere/article/view/2535|url-status=dead}}</ref> <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |date=June 3, 2013 |title=Campaña Admirable y guerra a muerte |trans-title=Admirable Campaign and war to the death |url=http://www.quintadebolivar.gov.co/exposicion/Documents/Campan%CC%83a%20admirable.pdf |access-date=June 17, 2021 |website=quintadebolivar.gov.co |publisher=Casa Museo Quinta de Bolívar |language=es}}</ref> 1792 දී ස්පාඤ්ඤයේ IV වන චාල්ස් රජු විසින් "ඉතා උතුම්, ධෛර්ය සම්පන්න සහ පක්ෂපාතී ගම්මානය" යන පදවිය ලබා ගන්නා ලදී. <ref>{{උපන්‍යාස පොත |last=Ángel |first=Rafael Eduardo |url=https://books.google.com/books?id=Xf5rAAAAMAAJ |title=Historia de Cúcuta: la casa del duende |date=1990 |publisher=La Casa del Duende |language=es |trans-title=History of Cúcuta: the house of the goblin |access-date=June 22, 2021}}</ref> මෙම නගරය නෝර්ටේ ඩි සැන්ටැන්ඩර් හි දේශපාලනික, ආර්ථික, කාර්මික, කලාත්මක, සංස්කෘතික, ක්‍රීඩා සහ සංචාරක කේන්ද්‍රස්ථානය වන අතර, එහි වෙළඳ ගතිකතාවයන් සහ කොලොම්බියාවේ සහ වෙනිසියුලාවේ නූතන රාජ්‍යයන් ඒකාබද්ධ කිරීමේදී එහි ඓතිහාසික වැදගත්කම මෙන්ම එහි රාජ්‍ය තාන්ත්‍රික සබඳතා හේතුවෙන්, කොලොම්බියානු-වෙනිසියුලානු දේශසීමාවේ සැන් ක්‍රිස්ටෝබල් නගරය සමඟ ඇති වැදගත්ම නාගරික ජනාවාසය ලෙසද සැලකේ. 1813 කුකූටා සටන, විලා ඩෙල් රොසාරියෝ හි 1821 කුකූටා සම්මේලනය, මෑත කාලයේ කොලොම්බියාව සහ වෙනිසියුලාව අතර 1941 සීමාවන් පිළිබඳ ගිවිසුම අත්සන් කිරීම, 1959 ටොන්චලා ගිවිසුම, 2008 දී සාමයෙන් තොර දේශසීමා සහ 2019 වෙනිසියුලාව ආධාර සජීවී යන පුණ්‍ය ප්‍රසංග ආදිය ඒ අතර වේ. වෙනිසියුලාවට කොලොම්බියානු සංක්‍රමණයේදී ද එය සැලකිය යුතු කාර්යභාරයක් ඉටු කළ අතර මෑතකදී වෙනිසියුලා සංක්‍රමණ අර්බුදයේ වැදගත්ම සංක්‍රමණ ස්ථානයක් බවට පත්ව ඇත. <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=EL PROCESO MIGRATORIO ENTRE COLOMBIA Y VENEZUELA (1989–2014): PRINCIPALES CAUSAS Y EFECTOS POLÍTICOS PARA LA INTEGRACIÓN ENTRE AMBOS PAÍSES |url=https://repository.ucatolica.edu.co/bitstream/10983/3107/4/TESINA%20EL%20PROCESO%20MIGRATORIO%20ENTRE%20COLOMBIA%20Y%20VENEZUELA%201989%202014%20%20PRINCIPALES%20CAUSAS%20Y%20EFECTOS%20P.pdf |language=es}}</ref> <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Cómo la migración venezolana está cambiando la expansión urbana en Cúcuta, Colombia |url=https://blogs.worldbank.org/es/latinamerica/como-la-migracion-venezolana-esta-cambiando-la-expansion-urbana-en-cucuta-colombia |access-date=April 12, 2021 |website=blogs.worldbank.org |language=es}}</ref> <ref>{{Cite news|url=https://elpais.com/elpais/2019/03/19/planeta_futuro/1552999963_663150.html|title=Opinión {{!}} Cúcuta, el epicentro de la emergencia migratoria de Venezuela|last=Ortiz|first=Fernando Mudarra y Orlando|date=March 23, 2019|work=El País|access-date=April 12, 2021|language=es|issn=1134-6582}}</ref> <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Informe de investigación: Situación de migración procedente de Venezuela |url=https://docs.bvsalud.org/biblioref/2019/05/996729/migracion-procedente-de-venezuela-crcscb-2.pdf |language=es}} </ref> නෝර්ටේ ඩි සැන්ටැන්ඩර් හි අගනුවර වන කුකූටා, නෝර්ටේ ඩි සැන්ටැන්ඩර් රජය, නෝර්ටේ ඩි සැන්ටැන්ඩර් සභාව, කූකූටා අධිකරණ දිස්ත්‍රික්කයේ උසස් අධිකරණය, නෝර්ටේ ඩි සැන්ටැන්ඩර් පරිපාලන අධිකරණය සහ අධිකරණ මණ්ඩලයේ උසස් කවුන්සිලයේ සහ කොලොම්බියාවේ පොලිස්පති කාර්යාලයේ ප්‍රාදේශීය ශාඛා වැනි ප්‍රධාන රජයේ දෙපාර්තමේන්තු ආයතනවලට අයත් වේ. <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |title=Mapa judicial de Colombia |url=https://www.ramajudicial.gov.co/documents/10228/64622/MAPA+JUDICIAL%282%29.pdf/cab3506e-a815-4fac-bb08-288b7ad54d69 |access-date=June 17, 2021 |website=Ramajudicial.gov.co |language=es}}</ref> කුකුටා [[බොගෝටා]], බුකාරමන්ගා, [[වලේදුපාර්, කොලොම්බියාව|වලේදුපාර්]], [[කර්ටජෙනා, කොලොම්බියාව|කර්ටජෙනා]] සහ එහි දේශසීමා තත්ත්වය අනුව [[වෙනිසියුලාව]] සමඟ මාර්ගයෙන් සම්බන්ධ වේ. එහි කැමිලෝ දාසා ජාත්‍යන්තර ගුවන්තොටුපළ ලෙස ගුවන් පර්යන්තයක් සහ මධ්‍යම ට්‍රාන්ස්පෝර්ට්ස් ඩි කුකුටා ලෙස බිම් පර්යන්තයක් ඇත. එහි ප්‍රමුඛතම විශ්ව විද්‍යාලය වන්නේ නැගෙනහිර කොලොම්බියාවේ වැදගත්ම විශ්ව විද්‍යාල වලින් එකක් වන ෆ්‍රැන්සිස්කෝ ද පෝලා සැන්ටැන්ඩර් විශ්ව විද්‍යාලයයි . <ref>{{උපන්‍යාස වෙබ් |last=Opinión |first=Diario la |date=March 6, 2020 |title=Investigación de la UFPS llegó a Reino Unido |trans-title=UFPS investigation arrived in the UK |url=https://www.laopinion.com.co/cucuta/investigacion-de-la-ufps-llego-reino-unido-193011 |website=La Opinión |language=es}}</ref> පැම්ප්ලෝනා විශ්ව විද්‍යාලය, FESC, කොලොම්බියාවේ නිදහස් විශ්ව විද්‍යාලය, සයිමන් බොලිවර් විශ්ව විද්‍යාලය, සැන්ටැන්ඩර් විශ්ව විද්‍යාලය, ශාන්ත තෝමස් විශ්ව විද්‍යාලය වැනි දේශීය හා ජාතික කීර්තිමත් විශ්ව විද්‍යාල ද එහි පවතී. == යොමු කිරීම් == [[ප්‍රවර්ගය:CS1 ස්පාඤ්ඤ-භාෂා මූලාශ්‍ර (es)]] [[ප්‍රවර්ගය:ස්පාඤ්ඤ-භාෂා මූලාශ්‍ර සහිත ලිපි (es)]] [[ප්‍රවර්ගය:Coordinates on Wikidata]] [[ප්‍රවර්ගය:කොලොම්බියාවේ නගර]] eti5ut2zr5wdg09aar98s4pbaznh6t6 පරිශීලක සාකච්ඡාව:Renamed user 86b7651314b97c07bfb294c41f05b19d 3 194854 795624 795396 2026-07-10T16:49:55Z Cabayi 39419 Cabayi විසින් යලියොමුවක් නොදමාම [[පරිශීලක සාකච්ඡාව:Velorak]] පිටුව [[පරිශීලක සාකච්ඡාව:Renamed user 86b7651314b97c07bfb294c41f05b19d]] වෙත ගෙනයන ලදී: Automatically moved page while renaming the user "[[Special:CentralAuth/Velorak|Velorak]]" to "[[Special:CentralAuth/Renamed user 86b7651314b97c07bfb294c41f05b19d|Renamed user 86b7651314b97c07bfb294c41f05b19d]]" 792253 wikitext text/x-wiki phoiac9h4m842xq45sp7s6u21eteeq1 යෙවාන් ඩේවිඩ් 0 195913 795619 795618 2026-07-10T14:02:21Z Vinizex94 72913 795619 wikitext text/x-wiki '''යෙවාන් ඩේවිඩ්''' යනි ශ්‍රී ලාංකික මෝටර් රථ ධාවකයෙකි. ඔහු ෆෝමියුලා 3 මෝටර් රථ ධාවන තරගාවලියේ AIX කණ්ඩායම සදහා ක්‍රීඩා කරයි. {{Infobox person | name = යෙවාන් ඩේවිඩ් | image = [[ගොනුව:Euroformula_Open_2025_-_Red_Bull_Ring_-_Yevan_David_(cropped).jpg]] | caption = යෙවාන් ඩේවිඩ් 2025 යුරෝෆෝමියුලා තරගාවලියේ අනුශූරතාව දිනූ අවස්ථාව | occupation = මෝටර් රථ ධාවන ශිල්පී | | birth_name = යෙවාන් රණසිංහ ඩේවිඩ් | birth_date = 2007 ජූලි මස 11 වන දින | birth_place = ලන්ඩන්, එංගලන්තය | death_date = | death_place = | death_cause = | resting_place = | nationality = {{flagicon|SRI}} ශ්‍රී ලාංකික | ethnicity = | other_names = යෙවාන්, බැට් | known_for = යුරෝෆෝමියුලා තරගාවලියේ අනුශූරතාවක් දිනූ පළමු ශ්‍රී ලාංකිකයා </br> ෆෝමියුලා 3 තරගාවලියේ මුල් ස්ථාන තුනට පැමිණි පළමු ශ්‍රී ලාංකිකයා | religion = | children = | parents = රෝෂිකා රණසිංහ (මව)<br/> යොහාන් ඩේවිඩ් (පියා) | awards = සිල්වස්ටෝන් ධාවන පථයේ අනුශූරතාව (ෆෝමියුලා 3) | signature = | website = | footnotes = }} ==මුල් ජීවිතය හා ළමා අවධිය== ශ්‍රී ලංකාවේ අගනුවර වන කොළඹ උපත ලැබූ යෙවන් රණසිංහ ඩේවිඩ්, රොෂිකා රණසිංහ සහ යොහාන් ඩේවිඩ්ගේ පුත්‍රයා වේ. යෙවන්ට සහෝදරයන් තිදෙනෙක් සිටී: යෙනක් සහ යෙවින්, ඔවුන් ද ගුවන් නියමුවන් වන අතර ෂෙනාරා.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.sundaytimes.lk/241201/sports/yevan-davids-journey-to-motorsports-pinnacle-579504.html|titulo=Yevan David’s journey to motorsport’s pinnacle|data=2024-12-01|acessodata=2025-08-09|website=The Sunday Times|lingua=en}}</ref> ඔහුගේ සීයා පරමේෂ් ඩේවිඩ් ද ගුවන් නියමුවෙකු සහ සිංහල මෝටර් රථ ක්‍රීඩාවේ පුරෝගාමියෙකි.<ref>{{Cite web|ultimo=Series|primeiro=Feeder|url=https://feederseries.net/2024/05/09/spanish-f4-2024-season-guide/|titulo=Spanish F4: 2024 season guide|data=2024-05-09|acessodata=2025-08-08|website=Feeder Series|lingua=en}}</ref>යෙවන් කුඩා කාලයේ සිංගප්පූරුවට සංක්‍රමණය වූ අතර ලන්ඩනයේ ද පදිංචි විය. ඔහු හත් වතාවක් ෆෝමියුලා වන් ශූරයා වූ ලුවිස් හැමිල්ටන්ගේ විශාල රසිකයෙක් වන අතර ඔහු ඔහුගේ වෘත්තීය ජීවිතයේ ආශ්වාදයක් ලෙස සලකයි. ඔහුගේ අන්වර්ථ නාමය "බැට්" වන අතර එය ආරම්භ වූයේ යෙවන් බැට්මෑන් කමිසයක් ඇඳ සිටි කථාංගයකින් වන නමුත් ඔහුගේ නම නොදන්නා ඔහුගේ කාර්මිකයා ඔහුට පිත්තක් ලෙස හැඳින්වීය. එතැන් සිට, යෙවන් ඔහුගේ හිස්වැස්මේ පිත්තක චිත්‍රයක් ඇතුළත් කර ඇත.<ref>{{Cite web|ultimo=Series|primeiro=Feeder|url=https://feederseries.net/2024/10/22/fia-motorsport-games-2024-formula-4-cup-guide/|titulo=FIA Motorsport Games: 2024 Formula 4 Cup guide|data=2024-10-22|acessodata=2025-08-08|website=Feeder Series|lingua=en}}</ref> jcn6d5ntpk7qsjt0j0qgbbpl16hz3d4 795620 795619 2026-07-10T14:04:36Z Vinizex94 72913 /* මුල් ජීවිතය හා ළමා අවධිය */ 795620 wikitext text/x-wiki '''යෙවාන් ඩේවිඩ්''' යනි ශ්‍රී ලාංකික මෝටර් රථ ධාවකයෙකි. ඔහු ෆෝමියුලා 3 මෝටර් රථ ධාවන තරගාවලියේ AIX කණ්ඩායම සදහා ක්‍රීඩා කරයි. {{Infobox person | name = යෙවාන් ඩේවිඩ් | image = [[ගොනුව:Euroformula_Open_2025_-_Red_Bull_Ring_-_Yevan_David_(cropped).jpg]] | caption = යෙවාන් ඩේවිඩ් 2025 යුරෝෆෝමියුලා තරගාවලියේ අනුශූරතාව දිනූ අවස්ථාව | occupation = මෝටර් රථ ධාවන ශිල්පී | | birth_name = යෙවාන් රණසිංහ ඩේවිඩ් | birth_date = 2007 ජූලි මස 11 වන දින | birth_place = ලන්ඩන්, එංගලන්තය | death_date = | death_place = | death_cause = | resting_place = | nationality = {{flagicon|SRI}} ශ්‍රී ලාංකික | ethnicity = | other_names = යෙවාන්, බැට් | known_for = යුරෝෆෝමියුලා තරගාවලියේ අනුශූරතාවක් දිනූ පළමු ශ්‍රී ලාංකිකයා </br> ෆෝමියුලා 3 තරගාවලියේ මුල් ස්ථාන තුනට පැමිණි පළමු ශ්‍රී ලාංකිකයා | religion = | children = | parents = රෝෂිකා රණසිංහ (මව)<br/> යොහාන් ඩේවිඩ් (පියා) | awards = සිල්වස්ටෝන් ධාවන පථයේ අනුශූරතාව (ෆෝමියුලා 3) | signature = | website = | footnotes = }} ==මුල් ජීවිතය හා ළමා අවධිය== එංගලන්තයේ ලන්ඩම් නුවර ඉපදුණු යෙවාන් රණසිංහ ඩේවිඩ්, රොෂිකා රණසිංහ සහ යොහාන් ඩේවිඩ්ගේ පුත්‍රයා වේ. යෙවන්ට සහෝදරයන් තිදෙනෙක් සිටී: යෙනක් සහ යෙවින්, ඔවුන් ද ගුවන් නියමුවන් වන අතර ෂෙනාරා.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.sundaytimes.lk/241201/sports/yevan-davids-journey-to-motorsports-pinnacle-579504.html|titulo=Yevan David’s journey to motorsport’s pinnacle|data=2024-12-01|acessodata=2025-08-09|website=The Sunday Times|lingua=en}}</ref> ඔහුගේ සීයා පරමේෂ් ඩේවිඩ් ද ගුවන් නියමුවෙකු සහ සිංහල මෝටර් රථ ක්‍රීඩාවේ පුරෝගාමියෙකි.<ref>{{Cite web|ultimo=Series|primeiro=Feeder|url=https://feederseries.net/2024/05/09/spanish-f4-2024-season-guide/|titulo=Spanish F4: 2024 season guide|data=2024-05-09|acessodata=2025-08-08|website=Feeder Series|lingua=en}}</ref>යෙවන් කුඩා කාලයේ සිංගප්පූරුවට සංක්‍රමණය වූ අතර ලන්ඩනයේ ද පදිංචි විය. ඔහු හත් වතාවක් ෆෝමියුලා වන් ශූරයා වූ ලුවිස් හැමිල්ටන්ගේ විශාල රසිකයෙක් වන අතර ඔහු ඔහුගේ වෘත්තීය ජීවිතයේ ආශ්වාදයක් ලෙස සලකයි. ඔහුගේ අන්වර්ථ නාමය "බැට්" වන අතර එය ආරම්භ වූයේ යෙවන් බැට්මෑන් කමිසයක් ඇඳ සිටි කථාංගයකින් වන නමුත් ඔහුගේ නම නොදන්නා ඔහුගේ කාර්මිකයා ඔහුට පිත්තක් ලෙස හැඳින්වීය. එතැන් සිට, යෙවන් ඔහුගේ හිස්වැස්මේ පිත්තක චිත්‍රයක් ඇතුළත් කර ඇත.<ref>{{Cite web|ultimo=Series|primeiro=Feeder|url=https://feederseries.net/2024/10/22/fia-motorsport-games-2024-formula-4-cup-guide/|titulo=FIA Motorsport Games: 2024 Formula 4 Cup guide|data=2024-10-22|acessodata=2025-08-08|website=Feeder Series|lingua=en}}</ref> ==මූලාශ්‍ර== {{Ref list}} cruwz0c3eg6ttbowhlm9xul9nxr2y9h 795621 795620 2026-07-10T14:06:12Z Vinizex94 72913 /* මුල් ජීවිතය හා ළමා අවධිය */ 795621 wikitext text/x-wiki '''යෙවාන් ඩේවිඩ්''' යනි ශ්‍රී ලාංකික මෝටර් රථ ධාවකයෙකි. ඔහු ෆෝමියුලා 3 මෝටර් රථ ධාවන තරගාවලියේ AIX කණ්ඩායම සදහා ක්‍රීඩා කරයි. {{Infobox person | name = යෙවාන් ඩේවිඩ් | image = [[ගොනුව:Euroformula_Open_2025_-_Red_Bull_Ring_-_Yevan_David_(cropped).jpg]] | caption = යෙවාන් ඩේවිඩ් 2025 යුරෝෆෝමියුලා තරගාවලියේ අනුශූරතාව දිනූ අවස්ථාව | occupation = මෝටර් රථ ධාවන ශිල්පී | | birth_name = යෙවාන් රණසිංහ ඩේවිඩ් | birth_date = 2007 ජූලි මස 11 වන දින | birth_place = ලන්ඩන්, එංගලන්තය | death_date = | death_place = | death_cause = | resting_place = | nationality = {{flagicon|SRI}} ශ්‍රී ලාංකික | ethnicity = | other_names = යෙවාන්, බැට් | known_for = යුරෝෆෝමියුලා තරගාවලියේ අනුශූරතාවක් දිනූ පළමු ශ්‍රී ලාංකිකයා </br> ෆෝමියුලා 3 තරගාවලියේ මුල් ස්ථාන තුනට පැමිණි පළමු ශ්‍රී ලාංකිකයා | religion = | children = | parents = රෝෂිකා රණසිංහ (මව)<br/> යොහාන් ඩේවිඩ් (පියා) | awards = සිල්වස්ටෝන් ධාවන පථයේ අනුශූරතාව (ෆෝමියුලා 3) | signature = | website = | footnotes = }} ==මුල් ජීවිතය හා ළමා අවධිය== [[එංගලන්තය|එංගලන්තයේ]] [[ලන්ඩන්]] නුවර ඉපදුණු යෙවාන් රණසිංහ ඩේවිඩ්, රොෂිකා රණසිංහ සහ යොහාන් ඩේවිඩ්ගේ පුත්‍රයා වේ. යෙවන්ට සහෝදරයන් තිදෙනෙක් සිටී: යෙනක් සහ යෙවින්, ඔවුන් ද ගුවන් නියමුවන් වන අතර ෂෙනාරා.<ref name=":1">{{Cite web|url=https://www.sundaytimes.lk/241201/sports/yevan-davids-journey-to-motorsports-pinnacle-579504.html|titulo=Yevan David’s journey to motorsport’s pinnacle|data=2024-12-01|acessodata=2025-08-09|website=The Sunday Times|lingua=en}}</ref> ඔහුගේ සීයා පරමේෂ් ඩේවිඩ් ද ගුවන් නියමුවෙකු සහ සිංහල මෝටර් රථ ක්‍රීඩාවේ පුරෝගාමියෙකි.<ref>{{Cite web|ultimo=Series|primeiro=Feeder|url=https://feederseries.net/2024/05/09/spanish-f4-2024-season-guide/|titulo=Spanish F4: 2024 season guide|data=2024-05-09|acessodata=2025-08-08|website=Feeder Series|lingua=en}}</ref>යෙවන් කුඩා කාලයේ [[සිංගප්පූරුව]]ට සංක්‍රමණය වූ අතර ලන්ඩනයේ ද පදිංචි විය. ඔහු හත් වතාවක් ෆෝමියුලා වන් ශූරයා වූ ලුවිස් හැමිල්ටන්ගේ විශාල රසිකයෙක් වන අතර ඔහු ඔහුගේ වෘත්තීය ජීවිතයේ ආශ්වාදයක් ලෙස සලකයි. ඔහුගේ අන්වර්ථ නාමය "බැට්" වන අතර එය ආරම්භ වූයේ යෙවන් බැට්මෑන් කමිසයක් ඇඳ සිටි කථාංගයකින් වන නමුත් ඔහුගේ නම නොදන්නා ඔහුගේ කාර්මිකයා ඔහුට පිත්තක් ලෙස හැඳින්වීය. එතැන් සිට, යෙවන් ඔහුගේ හිස්වැස්මේ පිත්තක චිත්‍රයක් ඇතුළත් කර ඇත.<ref>{{Cite web|ultimo=Series|primeiro=Feeder|url=https://feederseries.net/2024/10/22/fia-motorsport-games-2024-formula-4-cup-guide/|titulo=FIA Motorsport Games: 2024 Formula 4 Cup guide|data=2024-10-22|acessodata=2025-08-08|website=Feeder Series|lingua=en}}</ref> ==මූලාශ්‍ර== {{Ref list}} o8a8wu70lued7vi3uehn3weyr63qg9h අර්ලිං හාලන්ඩ් 0 195914 795622 2026-07-10T14:08:34Z Vinizex94 72913 ''''අර්ලිං බ්‍රෝට් හාලන්ඩ්''' යනු නෝවීජියානු පාපන්දු ක්‍රීඩකයෙකි.' යොදමින් නව පිටුවක් තනන ලදි 795622 wikitext text/x-wiki '''අර්ලිං බ්‍රෝට් හාලන්ඩ්''' යනු නෝවීජියානු පාපන්දු ක්‍රීඩකයෙකි. f7n4hh8t1h3r2p33ufhk74nmvklsrmp 795623 795622 2026-07-10T14:13:17Z Vinizex94 72913 795623 wikitext text/x-wiki '''අර්ලිං බ්‍රෝට් හාලන්ඩ්''' යනු නෝවීජියානු පාපන්දු ක්‍රීඩකයෙකි. ඔහු එංගලන්ත ප්‍රිමියර් ලීගයේ [[මැන්චෙස්ටර් සිටි පාපන්දු සමාජය]] වෙනුවෙන් ඉදිරිපෙළ ක්‍රීඩකයෙකු ලෙස ක්‍රීඩා කරයි[5]. ඔහු [[නෝර්වේ|නෝර්වීජියානු]] ජාතික කණ්ඩායමේ සාමාජිකයෙකු වන අතර රටේ සර්වකාලීන ලකුණු ලබා ගැනීමේ වාර්තාවට හිමිකම් කියයි[6]. oq32tzybomihg48z5aud1dc6udsreon 795646 795623 2026-07-11T09:47:13Z Vinizex94 72913 795646 wikitext text/x-wiki '''අර්ලිං බ්‍රෝට් හාලන්ඩ්''' යනු නෝවීජියානු පාපන්දු ක්‍රීඩකයෙකි. ඔහු එංගලන්ත ප්‍රිමියර් ලීගයේ [[මැන්චෙස්ටර් සිටි පාපන්දු සමාජය]] වෙනුවෙන් ඉදිරිපෙළ ක්‍රීඩකයෙකු ලෙස ක්‍රීඩා කරයි[5]. ඔහු [[නෝර්වේ|නෝර්වීජියානු]] ජාතික කණ්ඩායමේ සාමාජිකයෙකු වන අතර රටේ සර්වකාලීන ලකුණු ලබා ගැනීමේ වාර්තාවට හිමිකම් කියයි. {{තොරතුරුකොටුව පාපන්දු චරිතාපදානය |embed = |name = අර්ලිං හාලන්ඩ් |image = |upright = |alt = |caption = |full_name = අර්ලිං බ්‍රෝට් හාලන්ඩ් |birth_date = |birth_place = යෝක්ෂයර්, එංගලන්තය |height = |position = |currentclub = [[මැන්චෙස්ටර් සිටි පාපන්දු සමාජය|මැන්චෙස්ටර් සිටි]] |clubnumber = 9 |youthyears1 = |youthclubs1 = |collegeyears1 = |college1 = |collegecaps1 = |collegegoals1 = |years1 = |clubs1 = |caps1 = |goals1 = |nationalyears1 = |nationalteam1 = |nationalcaps1 = |nationalgoals1 = |medaltemplates = |club-update = |nationalteam-update = }} d0g4ha1ouxal1q9ky86kre7ibeq4mcp 795647 795646 2026-07-11T09:52:53Z Vinizex94 72913 795647 wikitext text/x-wiki '''අර්ලිං බ්‍රෝට් හාලන්ඩ්''' යනු නෝවීජියානු පාපන්දු ක්‍රීඩකයෙකි. ඔහු එංගලන්ත ප්‍රිමියර් ලීගයේ [[මැන්චෙස්ටර් සිටි පාපන්දු සමාජය]] වෙනුවෙන් ඉදිරිපෙළ ක්‍රීඩකයෙකු ලෙස ක්‍රීඩා කරයි[5]. ඔහු [[නෝර්වේ|නෝර්වීජියානු]] ජාතික කණ්ඩායමේ සාමාජිකයෙකු වන අතර රටේ සර්වකාලීන ලකුණු ලබා ගැනීමේ වාර්තාවට හිමිකම් කියයි. {{තොරතුරුකොටුව පාපන්දු චරිතාපදානය |embed = |name = අර්ලිං හාලන්ඩ් |image = Erling Haaland France v Norway 26 June 26-008.jpg |upright = |alt = |caption = [[2026 ෆිෆා ලෝක කුසලානය|2026 ලෝක කුසලානයේ]] ප්‍රංශයට එරෙහිව පැවති තරඟයේ නෝර්වේ නියෝජනය කරමින් හාලන්ඩ් |full_name = අර්ලිං බ්‍රෝට් හාලන්ඩ් |birth_date = |birth_place = යෝක්ෂයර්, එංගලන්තය |height = |position = |currentclub = [[මැන්චෙස්ටර් සිටි පාපන්දු සමාජය|මැන්චෙස්ටර් සිටි]] |clubnumber = 9 |youthyears1 = 2005-2016 |youthclubs1 = බ්‍රයින පාපන්දු සමාජය |collegeyears1 = බ් |college1 = |collegecaps1 = |collegegoals1 = |years1 = |clubs1 = |caps1 = |goals1 = |nationalyears1 = |nationalteam1 = |nationalcaps1 = |nationalgoals1 = |medaltemplates = |club-update = |nationalteam-update = }} 40454m9ge4dvxyin52bjtcojg1vtagc 795648 795647 2026-07-11T10:00:16Z Vinizex94 72913 795648 wikitext text/x-wiki '''අර්ලිං බ්‍රෝට් හාලන්ඩ්''' යනු නෝවීජියානු පාපන්දු ක්‍රීඩකයෙකි. ඔහු එංගලන්ත ප්‍රිමියර් ලීගයේ [[මැන්චෙස්ටර් සිටි පාපන්දු සමාජය]] වෙනුවෙන් ඉදිරිපෙළ ක්‍රීඩකයෙකු ලෙස ක්‍රීඩා කරයි[5]. ඔහු [[නෝර්වේ|නෝර්වීජියානු]] ජාතික කණ්ඩායමේ සාමාජිකයෙකු වන අතර රටේ සර්වකාලීන ලකුණු ලබා ගැනීමේ වාර්තාවට හිමිකම් කියයි. {{තොරතුරුකොටුව පාපන්දු චරිතාපදානය |embed = |name = අර්ලිං හාලන්ඩ් |image = Erling Haaland France v Norway 26 June 26-008.jpg |upright = |alt = |caption = [[2026 ෆිෆා ලෝක කුසලානය|2026 ලෝක කුසලානයේ]] ප්‍රංශයට එරෙහිව පැවති තරඟයේ නෝර්වේ නියෝජනය කරමින් හාලන්ඩ් |full_name = අර්ලිං බ්‍රෝට් හාලන්ඩ් |birth_date = |birth_place = යෝක්ෂයර්, එංගලන්තය |height = |position = |currentclub = [[මැන්චෙස්ටර් සිටි පාපන්දු සමාජය|මැන්චෙස්ටර් සිටි]] |clubnumber = 9 |youthyears1 = 2005-2016 |youthclubs1 = බ්‍රයින පාපන්දු සමාජය |collegeyears1 = 2015-2016 |college1 = බ්‍රයින 2 |collegecaps1 = 18 |collegegoals1 = 18 |years1 = 2017-2018 |clubs1 = මෝල්ඩ් 2 |caps1 = 16 |goals1 = 0 |years2 = 2017-2019 |clubs2 = මෝල්ඩ් |caps2 = 39 |goals2 = 16 |nationalyears1 = |nationalteam1 = |nationalcaps1 = |nationalgoals1 = |medaltemplates = |club-update = |nationalteam-update = }} djeuuk2jaqyt4etthrqxnobr2kpddyx මලයාලම් අකුරු 0 195915 795627 2026-07-11T01:47:18Z ~2026-39019-21 79937 Hgg 795627 wikitext text/x-wiki Hhshshsjsjsjsjsbsbbsbsbsbsbsbsnsnd f7b2kmy84zl56nkigcxkjayy263nzmv 795631 795627 2026-07-11T03:52:17Z IDB.S 52205 Requesting speedy deletion (Test page). (TwinkleGlobal) 795631 wikitext text/x-wiki {{Db|1=Test page}} Hhshshsjsjsjsjsbsbbsbsbsbsbsbsnsnd 68r00scmres6l9bgeitwjgpsoibh72e නදීර ජයසිංහ 0 195916 795637 2026-07-11T05:52:20Z VSR19910128 78122 Started Sinhala Wikipidia on and one of prominent ICT entrepreneurs in UK and Sri Lanka 795637 wikitext text/x-wiki නදීර ජයසිංහ (උපත 1983 මැයි 28) ශ්‍රී ලාංකික ව්‍යවසායකයෙකු, තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රයේ විධායකයෙකු සහ <nowiki>'''Enterprise Analytics'''</nowiki> ආයතනයේ සම නිර්මාතෘ හා අධ්‍යක්ෂකවරයෙකු වේ. ව්‍යවසාය මෘදුකාංග, ඩිජිටල් පරිවර්තනය සහ IFS Enterprise Software<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref> විසඳුම් ක්ෂේත්‍රයන්හි ඔහුගේ දායකත්වය හේතුවෙන් සහ ශ්‍රී ලාංකීය තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රය තුළ සිදුකළ ව්‍යසායකත්වය වෙනුවෙන් ප්‍රසිද්ධියට පත්ව ඇත.<ref>{{cite web |title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland |url=https://e-analytics.com/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/ |access-date=18 June 2026 |website=Enterprise Analytics}}</ref> bq5rvucg20m99ta76c88vn1wxgwt6l4 795638 795637 2026-07-11T05:59:43Z VSR19910128 78122 795638 wikitext text/x-wiki නදීර ජයසිංහ (උපත 1983 මැයි 28) ශ්‍රී ලාංකික ව්‍යවසායකයෙකු, තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රයේ විධායකයෙකු සහ <nowiki>'''Enterprise Analytics'''</nowiki> ආයතනයේ සම නිර්මාතෘ හා අධ්‍යක්ෂකවරයෙකු වේ. ව්‍යවසාය මෘදුකාංග, ඩිජිටල් පරිවර්තනය සහ IFS Enterprise Software<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref> විසඳුම් ක්ෂේත්‍රයන්හි ඔහුගේ දායකත්වය හේතුවෙන් සහ ශ්‍රී ලාංකීය තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රය තුළ සිදුකළ ව්‍යසායකත්වය වෙනුවෙන් ප්‍රසිද්ධියට පත්ව ඇත.<ref>{{cite web |title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland |url=https://e-analytics.com/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/ |access-date=18 June 2026 |website=Enterprise Analytics}}</ref> == මුල් ජීවිතය සහ අධ්‍යාපනය == නදීර ජයසිංහ 1983 මැයි 28 දින [[කොළඹ]] වැල්ලවත්තේදී උපත ලැබීය. ඔහුගේ පියා ජ්‍යාමිණි ජයසිංහ වන අතර මව බිසෝමැණිකේ ජයසිංහය.<ref>{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://srilankanbiographies.fandom.com/wiki/Nadeera_Jayasinghe |access-date=11 July 2026 |website=Sri Lankan Biographies Wiki |publisher=Fandom}}</ref> ඔහු 1994 සිට 2003 දක්වා [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|කොළඹ]] [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|රාජකීය විද්‍යාලය]]හි අධ්‍යාපනය ලැබීය.<ref>{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://www.linkedin.com/in/nadeerajayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=LinkedIn}}</ref> පාසල් කාලය තුළ Royal College Under-17 ක්‍රිකට් කණ්ඩායම නියෝජනය කළ අතර, 2000 වසරේ Royal College Science Club හි සභාපතිවරයා ලෙසත්, පාසලේ ජ්‍යෙෂ්ඨ ශිෂ්‍ය නායකවරයෙකු ලෙසත් කටයුතු කළේය.<ref>{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://prabook.com/web/nadeera.jayasinghe/3783929 |access-date=11 July 2026 |website=Prabook}}</ref> පසුව [[ශ්‍රී ලංකා තොරතුරු තාක්ෂණ ආයතනය]] (SLIIT) වෙතින් තොරතුරු පද්ධති (Information Systems) විශේෂීකරණය සහිත තොරතුරු තාක්ෂණ ගෞරව උපාධිය (BSc Honours in Information Technology) ලබාගත්තේය. අනතුරුව [[ශ්‍රී ජයවර්ධනපුර විශ්වවිද්‍යාලය]]යේ පශ්චාත් උපාධි කළමනාකරණ ආයතනයෙන් (PIM) ව්‍යාපාර පරිපාලනවේදී (MBA) උපාධිය ලබා ඇත.<ref>{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://theorg.com/org/enterprise-analytics/org-chart/nadeera-jayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=The Org}}</ref> mxyjovnihetljwcghc8q48uehe37y1s 795639 795638 2026-07-11T06:03:19Z VSR19910128 78122 /* මුල් ජීවිතය සහ අධ්‍යාපනය */ 795639 wikitext text/x-wiki නදීර ජයසිංහ (උපත 1983 මැයි 28) ශ්‍රී ලාංකික ව්‍යවසායකයෙකු, තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රයේ විධායකයෙකු සහ <nowiki>'''Enterprise Analytics'''</nowiki> ආයතනයේ සම නිර්මාතෘ හා අධ්‍යක්ෂකවරයෙකු වේ. ව්‍යවසාය මෘදුකාංග, ඩිජිටල් පරිවර්තනය සහ IFS Enterprise Software<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref> විසඳුම් ක්ෂේත්‍රයන්හි ඔහුගේ දායකත්වය හේතුවෙන් සහ ශ්‍රී ලාංකීය තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රය තුළ සිදුකළ ව්‍යසායකත්වය වෙනුවෙන් ප්‍රසිද්ධියට පත්ව ඇත.<ref>{{cite web |title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland |url=https://e-analytics.com/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/ |access-date=18 June 2026 |website=Enterprise Analytics}}</ref> == මුල් ජීවිතය සහ අධ්‍යාපනය == නදීර ජයසිංහ 1983 මැයි 28 දින [[කොළඹ]] වැල්ලවත්තේදී උපත ලැබීය. ඔහුගේ පියා ජ්‍යාමිණි ජයසිංහ වන අතර මව බිසෝමැණිකේ ජයසිංහය.<ref>{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://srilankanbiographies.fandom.com/wiki/Nadeera_Jayasinghe |access-date=11 July 2026 |website=Sri Lankan Biographies Wiki |publisher=Fandom}}</ref> ඔහු 1994 සිට 2003 දක්වා [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|කොළඹ]] [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|රාජකීය විද්‍යාලය]]හි අධ්‍යාපනය ලැබීය.<ref name=":0">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://www.linkedin.com/in/nadeerajayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=LinkedIn}}</ref> පාසල් කාලය තුළ Royal College Under-17 ක්‍රිකට් කණ්ඩායම නියෝජනය කළ අතර, 2000 වසරේ Royal College Science Club හි සභාපතිවරයා ලෙසත්, පාසලේ ජ්‍යෙෂ්ඨ ශිෂ්‍ය නායකවරයෙකු ලෙසත් කටයුතු කළේය.<ref>{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://prabook.com/web/nadeera.jayasinghe/3783929 |access-date=11 July 2026 |website=Prabook}}</ref> පසුව [[ශ්‍රී ලංකා තොරතුරු තාක්ෂණ ආයතනය]] (SLIIT) වෙතින් තොරතුරු පද්ධති (Information Systems) විශේෂීකරණය සහිත තොරතුරු තාක්ෂණ ගෞරව උපාධිය (BSc Honours in Information Technology) ලබාගත්තේය. අනතුරුව [[ශ්‍රී ජයවර්ධනපුර විශ්වවිද්‍යාලය]]යේ පශ්චාත් උපාධි කළමනාකරණ ආයතනයෙන් (PIM) ව්‍යාපාර පරිපාලනවේදී (MBA) උපාධිය ලබා ඇත.<ref name=":1">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://theorg.com/org/enterprise-analytics/org-chart/nadeera-jayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=The Org}}</ref> == වෘත්තීය ජීවිතය == 2007 වසරේදී MAS Active ආයතනයේ Linea Intimo සමාගමේ කළමනාකරණ පුහුණු නිලධාරියෙකු (Management Trainee) ලෙස වෘත්තීය ජීවිතය ආරම්භ කළේය.<ref name=":0" /> 2010 වසරේදී IFS ආයතනයට එක්ව ව්‍යවසාය මෘදුකාංග ක්ෂේත්‍රයේ සේවය කළ අතර, ව්‍යාපාරික උපදේශන හා ඩිජිටල් පරිවර්තන ව්‍යාපෘති රැසකට දායක විය.<ref name=":1" /> 2017 වසරේදී '''Enterprise Analytics''' ආයතනය ආරම්භ කළේය. ආරම්භයේ සිටම IFS Enterprise Asset Management, ERP සහ Cloud Solutions ක්ෂේත්‍රයන්හි විශේෂඥ සේවා සපයන සමාගමක් ලෙස එය වර්ධනය වූ අතර, කෙටි කාලයක් තුළ ජාත්‍යන්තර වෙළඳපොළ වෙතද ව්‍යාප්ත විය.<ref>{{cite news|url=https://www.dailynews.lk/2022/11/01/business/290232/ea-appointment-ifs-services-and-channel-partner-uk-ireland|title=EA appointed IFS Services and Channel Partner for UK and Ireland|newspaper=Daily News|access-date=18 June 2026}}</ref> Enterprise Analytics ආයතනය එක්සත් රාජධානිය, අයර්ලන්තය, ශ්‍රී ලංකාව, ඔස්ට්‍රේලියාව සහ අනෙකුත් රටවල සේවා සපයන අතර, තොරතුරු තාක්ෂණ වෘත්තිකයන් 100 කට අධික පිරිසක් සේවය කරති.<ref>{{cite news|url=http://island.lk/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/|title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland|newspaper=The Island|access-date=18 June 2026}}</ref> 2022 දී Enterprise Analytics සමාගම IFS Services and Channel Partner ලෙස එක්සත් රාජධානිය සහ අයර්ලන්තය සඳහා පත් කරන ලදී. 2024 වසරේදී එම සමාගම IFS Services Partner of the Year සම්මානය දෙවන වරටත් දිනා ගත්තේය.<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.lankatalks.com/post/enterprise-analytics-triumphs-again-as-two-time-winner-of-ifs-services-partner-of-the-year-award|title=Enterprise Analytics triumphs again as two-time winner of IFS Services Partner of the Year Award|access-date=18 June 2026|website=LankaTalks}}</ref> == මූලාශ්‍ර == ch6ycbl4ekde5vcx5rip0dx48m5o18o 795640 795639 2026-07-11T06:18:55Z VSR19910128 78122 795640 wikitext text/x-wiki නදීර ජයසිංහ (උපත 1983 මැයි 28) ශ්‍රී ලාංකික ව්‍යවසායකයෙකු, තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රයේ විධායකයෙකු සහ <nowiki>'''Enterprise Analytics'''</nowiki> ආයතනයේ සම නිර්මාතෘ හා අධ්‍යක්ෂකවරයෙකු වේ.<ref>{{cite web |title=Nadeera Sasanka Jayasinghe – Personal appointments |url=https://find-and-update.company-information.service.gov.uk/officers/VWnML33GALSxcOMgOmpBsRw0HI0/appointments |access-date=11 July 2026 |website=Companies House |publisher=Government of the United Kingdom}}</ref><ref>{{cite web |title=Nadeera Sasanka Jayasinghe |url=https://open.endole.co.uk/insight/people/33822460-nadeera-sasanka-jayasinghe |access-date=11 July 2026 |website=Endole}}</ref> ව්‍යවසාය මෘදුකාංග, ඩිජිටල් පරිවර්තනය සහ IFS Enterprise Software<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref> විසඳුම් ක්ෂේත්‍රයන්හි ඔහුගේ දායකත්වය හේතුවෙන් සහ ශ්‍රී ලාංකීය තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රය තුළ සිදුකළ ව්‍යසායකත්වය වෙනුවෙන් ප්‍රසිද්ධියට පත්ව ඇත.<ref>{{cite web |title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland |url=https://e-analytics.com/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/ |access-date=18 June 2026 |website=Enterprise Analytics}}</ref><ref>{{cite web |title=Personal appointments – Companies House |url=https://find-and-update.company-information.service.gov.uk/officers/5ZB-AXbHTvIcLk6VJq_kK5jjZ6k/appointments |access-date=11 July 2026 |website=Companies House |publisher=Government of the United Kingdom}}</ref> == මුල් ජීවිතය සහ අධ්‍යාපනය == නදීර ජයසිංහ 1983 මැයි 28 දින [[කොළඹ]] වැල්ලවත්තේදී උපත ලැබීය. ඔහුගේ පියා ජ්‍යාමිණි ජයසිංහ වන අතර මව බිසෝමැණිකේ ජයසිංහය.<ref>{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://srilankanbiographies.fandom.com/wiki/Nadeera_Jayasinghe |access-date=11 July 2026 |website=Sri Lankan Biographies Wiki |publisher=Fandom}}</ref> ඔහු 1994 සිට 2003 දක්වා [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|කොළඹ]] [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|රාජකීය විද්‍යාලය]]හි අධ්‍යාපනය ලැබීය.<ref name=":0">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://www.linkedin.com/in/nadeerajayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=LinkedIn}}</ref> පාසල් කාලය තුළ Royal College Under-17 ක්‍රිකට් කණ්ඩායම නියෝජනය කළ අතර, 2000 වසරේ Royal College Science Club හි සභාපතිවරයා ලෙසත්, පාසලේ ජ්‍යෙෂ්ඨ ශිෂ්‍ය නායකවරයෙකු ලෙසත් කටයුතු කළේය.<ref name=":2">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://prabook.com/web/nadeera.jayasinghe/3783929 |access-date=11 July 2026 |website=Prabook}}</ref> පසුව [[ශ්‍රී ලංකා තොරතුරු තාක්ෂණ ආයතනය]] (SLIIT) වෙතින් තොරතුරු පද්ධති (Information Systems) විශේෂීකරණය සහිත තොරතුරු තාක්ෂණ ගෞරව උපාධිය (BSc Honours in Information Technology) ලබාගත්තේය. අනතුරුව [[ශ්‍රී ජයවර්ධනපුර විශ්වවිද්‍යාලය]]යේ පශ්චාත් උපාධි කළමනාකරණ ආයතනයෙන් (PIM) ව්‍යාපාර පරිපාලනවේදී (MBA) උපාධිය ලබා ඇත.<ref name=":1">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://theorg.com/org/enterprise-analytics/org-chart/nadeera-jayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=The Org}}</ref> == වෘත්තීය ජීවිතය == 2007 වසරේදී MAS Active ආයතනයේ Linea Intimo සමාගමේ කළමනාකරණ පුහුණු නිලධාරියෙකු (Management Trainee) ලෙස වෘත්තීය ජීවිතය ආරම්භ කළේය.<ref name=":0" /> 2010 වසරේදී IFS ආයතනයට එක්ව ව්‍යවසාය මෘදුකාංග ක්ෂේත්‍රයේ සේවය කළ අතර, ව්‍යාපාරික උපදේශන හා ඩිජිටල් පරිවර්තන ව්‍යාපෘති රැසකට දායක විය.<ref name=":1" /> 2017 වසරේදී '''Enterprise Analytics''' ආයතනය ආරම්භ කළේය. ආරම්භයේ සිටම IFS Enterprise Asset Management, ERP සහ Cloud Solutions ක්ෂේත්‍රයන්හි විශේෂඥ සේවා සපයන සමාගමක් ලෙස එය වර්ධනය වූ අතර, කෙටි කාලයක් තුළ ජාත්‍යන්තර වෙළඳපොළ වෙතද ව්‍යාප්ත විය.<ref>{{cite news|url=https://www.dailynews.lk/2022/11/01/business/290232/ea-appointment-ifs-services-and-channel-partner-uk-ireland|title=EA appointed IFS Services and Channel Partner for UK and Ireland|newspaper=Daily News|access-date=18 June 2026}}</ref><ref>{{cite web |title=Enterprise Analytics UK&I Ltd |url=https://open.endole.co.uk/insight/company/14247325-enterprise-analytics-uk-i-ltd |access-date=11 July 2026 |website=Endole}}</ref> Enterprise Analytics ආයතනය එක්සත් රාජධානිය, අයර්ලන්තය, ශ්‍රී ලංකාව, ඔස්ට්‍රේලියාව සහ අනෙකුත් රටවල සේවා සපයන අතර, තොරතුරු තාක්ෂණ වෘත්තිකයන් 100 කට අධික පිරිසක් සේවය කරති.<ref>{{cite news|url=http://island.lk/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/|title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland|newspaper=The Island|access-date=18 June 2026}}</ref> 2022 දී Enterprise Analytics සමාගම IFS Services and Channel Partner ලෙස එක්සත් රාජධානිය සහ අයර්ලන්තය සඳහා පත් කරන ලදී. 2024 වසරේදී එම සමාගම IFS Services Partner of the Year සම්මානය දෙවන වරටත් දිනා ගත්තේය.<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.lankatalks.com/post/enterprise-analytics-triumphs-again-as-two-time-winner-of-ifs-services-partner-of-the-year-award|title=Enterprise Analytics triumphs again as two-time winner of IFS Services Partner of the Year Award|access-date=18 June 2026|website=LankaTalks}}</ref> == පෞද්ගලික ජීවිතය == නදීර ජයසිංහ 2009 වසරේදී සචින්තා හේවගේ සමඟ විවාහ වූ අතර ඔවුන්ට දරුවන් දෙදෙනෙකු සිටිති.<ref name=":2" /> == මූලාශ්‍ර == rdlsrdzve9qwwrelfw2y5t9lyswcnfq 795641 795640 2026-07-11T06:24:21Z VSR19910128 78122 795641 wikitext text/x-wiki {{තොරතුරුකොටුව පුද්ගලයා | name = නදීර ජයසිංහ | birth_date = {{1983|5|28}} | birth_place = වැල්ලවත්ත, කොළඹ, ශ්‍රී ලංකාව | birth_place = වැල්ලවත්ත, කොළඹ, ශ්‍රී ලංකාව | nationality = ශ්‍රී ලාංකික | education = [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ]] | alma_mater = [[ශ්‍රී ලංකා තොරතුරු තාක්ෂණ ආයතනය]] (SLIIT)<br>[[ශ්‍රී ජයවර්ධනපුර විශ්වවිද්‍යාලය]] – පශ්චාත් උපාධි කළමනාකරණ ආයතනය (MBA) | occupation = ව්‍යවසායක, තොරතුරු තාක්ෂණ විධායක | years_active = 2007–වර්තමානය | known_for = Enterprise Analytics ආයතනයේ නිර්මාතෘ සහ විධායක අධ්‍යක්ෂක | employer = Enterprise Analytics | spouse = සචින්තා හේවගේ,<br> Sachintha Hewage</br> | children = 2 }} නදීර ජයසිංහ (උපත 1983 මැයි 28) ශ්‍රී ලාංකික ව්‍යවසායකයෙකු, තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රයේ විධායකයෙකු සහ <nowiki>'''Enterprise Analytics'''</nowiki> ආයතනයේ සම නිර්මාතෘ හා අධ්‍යක්ෂකවරයෙකු වේ.<ref>{{cite web |title=Nadeera Sasanka Jayasinghe – Personal appointments |url=https://find-and-update.company-information.service.gov.uk/officers/VWnML33GALSxcOMgOmpBsRw0HI0/appointments |access-date=11 July 2026 |website=Companies House |publisher=Government of the United Kingdom}}</ref><ref>{{cite web |title=Nadeera Sasanka Jayasinghe |url=https://open.endole.co.uk/insight/people/33822460-nadeera-sasanka-jayasinghe |access-date=11 July 2026 |website=Endole}}</ref> ව්‍යවසාය මෘදුකාංග, ඩිජිටල් පරිවර්තනය සහ IFS Enterprise Software<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref> විසඳුම් ක්ෂේත්‍රයන්හි ඔහුගේ දායකත්වය හේතුවෙන් සහ ශ්‍රී ලාංකීය තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රය තුළ සිදුකළ ව්‍යසායකත්වය වෙනුවෙන් ප්‍රසිද්ධියට පත්ව ඇත.<ref>{{cite web |title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland |url=https://e-analytics.com/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/ |access-date=18 June 2026 |website=Enterprise Analytics}}</ref><ref>{{cite web |title=Personal appointments – Companies House |url=https://find-and-update.company-information.service.gov.uk/officers/5ZB-AXbHTvIcLk6VJq_kK5jjZ6k/appointments |access-date=11 July 2026 |website=Companies House |publisher=Government of the United Kingdom}}</ref> == මුල් ජීවිතය සහ අධ්‍යාපනය == නදීර ජයසිංහ 1983 මැයි 28 දින [[කොළඹ]] වැල්ලවත්තේදී උපත ලැබීය. ඔහුගේ පියා ජ්‍යාමිණි ජයසිංහ වන අතර මව බිසෝමැණිකේ ජයසිංහය.<ref>{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://srilankanbiographies.fandom.com/wiki/Nadeera_Jayasinghe |access-date=11 July 2026 |website=Sri Lankan Biographies Wiki |publisher=Fandom}}</ref> ඔහු 1994 සිට 2003 දක්වා [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|කොළඹ]] [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|රාජකීය විද්‍යාලය]]හි අධ්‍යාපනය ලැබීය.<ref name=":0">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://www.linkedin.com/in/nadeerajayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=LinkedIn}}</ref> පාසල් කාලය තුළ Royal College Under-17 ක්‍රිකට් කණ්ඩායම නියෝජනය කළ අතර, 2000 වසරේ Royal College Science Club හි සභාපතිවරයා ලෙසත්, පාසලේ ජ්‍යෙෂ්ඨ ශිෂ්‍ය නායකවරයෙකු ලෙසත් කටයුතු කළේය.<ref name=":2">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://prabook.com/web/nadeera.jayasinghe/3783929 |access-date=11 July 2026 |website=Prabook}}</ref> පසුව [[ශ්‍රී ලංකා තොරතුරු තාක්ෂණ ආයතනය]] (SLIIT) වෙතින් තොරතුරු පද්ධති (Information Systems) විශේෂීකරණය සහිත තොරතුරු තාක්ෂණ ගෞරව උපාධිය (BSc Honours in Information Technology) ලබාගත්තේය. අනතුරුව [[ශ්‍රී ජයවර්ධනපුර විශ්වවිද්‍යාලය]]යේ පශ්චාත් උපාධි කළමනාකරණ ආයතනයෙන් (PIM) ව්‍යාපාර පරිපාලනවේදී (MBA) උපාධිය ලබා ඇත.<ref name=":1">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://theorg.com/org/enterprise-analytics/org-chart/nadeera-jayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=The Org}}</ref> == වෘත්තීය ජීවිතය == 2007 වසරේදී MAS Active ආයතනයේ Linea Intimo සමාගමේ කළමනාකරණ පුහුණු නිලධාරියෙකු (Management Trainee) ලෙස වෘත්තීය ජීවිතය ආරම්භ කළේය.<ref name=":0" /> 2010 වසරේදී IFS ආයතනයට එක්ව ව්‍යවසාය මෘදුකාංග ක්ෂේත්‍රයේ සේවය කළ අතර, ව්‍යාපාරික උපදේශන හා ඩිජිටල් පරිවර්තන ව්‍යාපෘති රැසකට දායක විය.<ref name=":1" /> 2017 වසරේදී '''Enterprise Analytics''' ආයතනය ආරම්භ කළේය. ආරම්භයේ සිටම IFS Enterprise Asset Management, ERP සහ Cloud Solutions ක්ෂේත්‍රයන්හි විශේෂඥ සේවා සපයන සමාගමක් ලෙස එය වර්ධනය වූ අතර, කෙටි කාලයක් තුළ ජාත්‍යන්තර වෙළඳපොළ වෙතද ව්‍යාප්ත විය.<ref>{{cite news|url=https://www.dailynews.lk/2022/11/01/business/290232/ea-appointment-ifs-services-and-channel-partner-uk-ireland|title=EA appointed IFS Services and Channel Partner for UK and Ireland|newspaper=Daily News|access-date=18 June 2026}}</ref><ref>{{cite web |title=Enterprise Analytics UK&I Ltd |url=https://open.endole.co.uk/insight/company/14247325-enterprise-analytics-uk-i-ltd |access-date=11 July 2026 |website=Endole}}</ref> Enterprise Analytics ආයතනය එක්සත් රාජධානිය, අයර්ලන්තය, ශ්‍රී ලංකාව, ඔස්ට්‍රේලියාව සහ අනෙකුත් රටවල සේවා සපයන අතර, තොරතුරු තාක්ෂණ වෘත්තිකයන් 100 කට අධික පිරිසක් සේවය කරති.<ref>{{cite news|url=http://island.lk/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/|title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland|newspaper=The Island|access-date=18 June 2026}}</ref> 2022 දී Enterprise Analytics සමාගම IFS Services and Channel Partner ලෙස එක්සත් රාජධානිය සහ අයර්ලන්තය සඳහා පත් කරන ලදී. 2024 වසරේදී එම සමාගම IFS Services Partner of the Year සම්මානය දෙවන වරටත් දිනා ගත්තේය.<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.lankatalks.com/post/enterprise-analytics-triumphs-again-as-two-time-winner-of-ifs-services-partner-of-the-year-award|title=Enterprise Analytics triumphs again as two-time winner of IFS Services Partner of the Year Award|access-date=18 June 2026|website=LankaTalks}}</ref> == පෞද්ගලික ජීවිතය == නදීර ජයසිංහ 2009 වසරේදී සචින්තා හේවගේ සමඟ විවාහ වූ අතර ඔවුන්ට දරුවන් දෙදෙනෙකු සිටිති.<ref name=":2" /> == මූලාශ්‍ර == 7za6888jzytlm155la0qrgiv3vs7e5p 795643 795641 2026-07-11T06:30:01Z VSR19910128 78122 795643 wikitext text/x-wiki {{තොරතුරුකොටුව පුද්ගලයා | name = නදීර ජයසිංහ<br> Nadeera Jayasinghe</br> | birth_date = {{Birth date and age|1983|5|28}} | birth_place = වැල්ලවත්ත, [[කොළඹ]], [[ශ්‍රී ලංකාව]] | birth_place = වැල්ලවත්ත, කොළඹ, ශ්‍රී ලංකාව | nationality = ශ්‍රී ලාංකික | education = [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ]] | alma_mater = [[ශ්‍රී ලංකා තොරතුරු තාක්ෂණ ආයතනය]] (SLIIT)<br>[[ශ්‍රී ජයවර්ධනපුර විශ්වවිද්‍යාලය]] – පශ්චාත් උපාධි කළමනාකරණ ආයතනය (MBA) | occupation = ව්‍යවසායක, තොරතුරු තාක්ෂණ විධායක | years_active = 2007–වර්තමානය | known_for = Enterprise Analytics ආයතනයේ නිර්මාතෘ සහ විධායක අධ්‍යක්ෂක | employer = Enterprise Analytics | spouse = සචින්තා හේවගේ,<br> Sachintha Hewage</br> | children = 2 | parents = ජ්‍යාමිණි ජයසිංහ<br> Jyamini Jayasinghe</br> බිසෝමැණිකේ ජයසිංහ<br>Bisomanike Jayasinghe</br> }} නදීර ජයසිංහ (උපත 1983 මැයි 28) ශ්‍රී ලාංකික ව්‍යවසායකයෙකු, තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රයේ විධායකයෙකු සහ <nowiki>'''Enterprise Analytics'''</nowiki> ආයතනයේ සම නිර්මාතෘ හා අධ්‍යක්ෂකවරයෙකු වේ.<ref>{{cite web |title=Nadeera Sasanka Jayasinghe – Personal appointments |url=https://find-and-update.company-information.service.gov.uk/officers/VWnML33GALSxcOMgOmpBsRw0HI0/appointments |access-date=11 July 2026 |website=Companies House |publisher=Government of the United Kingdom}}</ref><ref>{{cite web |title=Nadeera Sasanka Jayasinghe |url=https://open.endole.co.uk/insight/people/33822460-nadeera-sasanka-jayasinghe |access-date=11 July 2026 |website=Endole}}</ref> ව්‍යවසාය මෘදුකාංග, ඩිජිටල් පරිවර්තනය සහ IFS Enterprise Software<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref> විසඳුම් ක්ෂේත්‍රයන්හි ඔහුගේ දායකත්වය හේතුවෙන් සහ ශ්‍රී ලාංකීය තොරතුරු තාක්ෂණ ක්ෂේත්‍රය තුළ සිදුකළ ව්‍යසායකත්වය වෙනුවෙන් ප්‍රසිද්ධියට පත්ව ඇත.<ref>{{cite web |title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland |url=https://e-analytics.com/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/ |access-date=18 June 2026 |website=Enterprise Analytics}}</ref><ref>{{cite web |title=Personal appointments – Companies House |url=https://find-and-update.company-information.service.gov.uk/officers/5ZB-AXbHTvIcLk6VJq_kK5jjZ6k/appointments |access-date=11 July 2026 |website=Companies House |publisher=Government of the United Kingdom}}</ref> == මුල් ජීවිතය සහ අධ්‍යාපනය == නදීර ජයසිංහ 1983 මැයි 28 දින [[කොළඹ]] වැල්ලවත්තේදී උපත ලැබීය. ඔහුගේ පියා ජ්‍යාමිණි ජයසිංහ වන අතර මව බිසෝමැණිකේ ජයසිංහය.<ref>{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://srilankanbiographies.fandom.com/wiki/Nadeera_Jayasinghe |access-date=11 July 2026 |website=Sri Lankan Biographies Wiki |publisher=Fandom}}</ref> ඔහු 1994 සිට 2003 දක්වා [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|කොළඹ]] [[රාජකීය විද්‍යාලය, කොළඹ|රාජකීය විද්‍යාලය]]හි අධ්‍යාපනය ලැබීය.<ref name=":0">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://www.linkedin.com/in/nadeerajayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=LinkedIn}}</ref> පාසල් කාලය තුළ Royal College Under-17 ක්‍රිකට් කණ්ඩායම නියෝජනය කළ අතර, 2000 වසරේ Royal College Science Club හි සභාපතිවරයා ලෙසත්, පාසලේ ජ්‍යෙෂ්ඨ ශිෂ්‍ය නායකවරයෙකු ලෙසත් කටයුතු කළේය.<ref name=":2">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://prabook.com/web/nadeera.jayasinghe/3783929 |access-date=11 July 2026 |website=Prabook}}</ref> පසුව [[ශ්‍රී ලංකා තොරතුරු තාක්ෂණ ආයතනය]] (SLIIT) වෙතින් තොරතුරු පද්ධති (Information Systems) විශේෂීකරණය සහිත තොරතුරු තාක්ෂණ ගෞරව උපාධිය (BSc Honours in Information Technology) ලබාගත්තේය. අනතුරුව [[ශ්‍රී ජයවර්ධනපුර විශ්වවිද්‍යාලය]]යේ පශ්චාත් උපාධි කළමනාකරණ ආයතනයෙන් (PIM) ව්‍යාපාර පරිපාලනවේදී (MBA) උපාධිය ලබා ඇත.<ref name=":1">{{cite web |title=Nadeera Jayasinghe |url=https://theorg.com/org/enterprise-analytics/org-chart/nadeera-jayasinghe |access-date=18 June 2026 |website=The Org}}</ref> == වෘත්තීය ජීවිතය == 2007 වසරේදී MAS Active ආයතනයේ Linea Intimo සමාගමේ කළමනාකරණ පුහුණු නිලධාරියෙකු (Management Trainee) ලෙස වෘත්තීය ජීවිතය ආරම්භ කළේය.<ref name=":0" /> 2010 වසරේදී IFS ආයතනයට එක්ව ව්‍යවසාය මෘදුකාංග ක්ෂේත්‍රයේ සේවය කළ අතර, ව්‍යාපාරික උපදේශන හා ඩිජිටල් පරිවර්තන ව්‍යාපෘති රැසකට දායක විය.<ref name=":1" /> 2017 වසරේදී '''Enterprise Analytics''' ආයතනය ආරම්භ කළේය. ආරම්භයේ සිටම IFS Enterprise Asset Management, ERP සහ Cloud Solutions ක්ෂේත්‍රයන්හි විශේෂඥ සේවා සපයන සමාගමක් ලෙස එය වර්ධනය වූ අතර, කෙටි කාලයක් තුළ ජාත්‍යන්තර වෙළඳපොළ වෙතද ව්‍යාප්ත විය.<ref>{{cite news|url=https://www.dailynews.lk/2022/11/01/business/290232/ea-appointment-ifs-services-and-channel-partner-uk-ireland|title=EA appointed IFS Services and Channel Partner for UK and Ireland|newspaper=Daily News|access-date=18 June 2026}}</ref><ref>{{cite web |title=Enterprise Analytics UK&I Ltd |url=https://open.endole.co.uk/insight/company/14247325-enterprise-analytics-uk-i-ltd |access-date=11 July 2026 |website=Endole}}</ref> Enterprise Analytics ආයතනය එක්සත් රාජධානිය, අයර්ලන්තය, ශ්‍රී ලංකාව, ඔස්ට්‍රේලියාව සහ අනෙකුත් රටවල සේවා සපයන අතර, තොරතුරු තාක්ෂණ වෘත්තිකයන් 100 කට අධික පිරිසක් සේවය කරති.<ref>{{cite news|url=http://island.lk/enterprise-analytics-continues-global-expansion-with-appointment-as-ifs-services-and-channel-partner-for-the-uk-and-ireland/|title=Enterprise Analytics continues global expansion with appointment as IFS Services and Channel Partner for the UK and Ireland|newspaper=The Island|access-date=18 June 2026}}</ref> 2022 දී Enterprise Analytics සමාගම IFS Services and Channel Partner ලෙස එක්සත් රාජධානිය සහ අයර්ලන්තය සඳහා පත් කරන ලදී. 2024 වසරේදී එම සමාගම IFS Services Partner of the Year සම්මානය දෙවන වරටත් දිනා ගත්තේය.<ref>{{cite news|url=https://www.dailymirror.lk/business-news/Enterprise-Analytics-recognized-as-IFS-Services-Partner-of-the-Year-again/273-278801|title=Enterprise Analytics recognised as IFS Services Partner of the Year again|newspaper=Daily Mirror|access-date=18 June 2026}}</ref><ref>{{cite news|url=https://www.lankatalks.com/post/enterprise-analytics-triumphs-again-as-two-time-winner-of-ifs-services-partner-of-the-year-award|title=Enterprise Analytics triumphs again as two-time winner of IFS Services Partner of the Year Award|access-date=18 June 2026|website=LankaTalks}}</ref> == පෞද්ගලික ජීවිතය == නදීර ජයසිංහ 2009 වසරේදී සචින්තා හේවගේ සමඟ විවාහ වූ අතර ඔවුන්ට දරුවන් දෙදෙනෙකු සිටිති.<ref name=":2" /> == මූලාශ්‍ර == 06c7elc5u2ugq5nx3muwitwhoa7zxnw