Wikibooks svwikibooks https://sv.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Huvudsida MediaWiki 1.39.0-wmf.21 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikibooks Wikibooksdiskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk 0 3549 52301 52293 2022-07-20T08:52:16Z 94.254.12.9 Gör version 52293 av [[Special:Contributions/2A00:801:2F9:C62D:0:0:4B35:B87A|2A00:801:2F9:C62D:0:0:4B35:B87A]] ([[User talk:2A00:801:2F9:C62D:0:0:4B35:B87A|diskussion]]) ogjord wikitext text/x-wiki '''Bonde och president''' är ett kortspel för tre eller flera spelare. Det finns många olika varianter av detta spel. == Detta behövs == Kortlek med 52 kort, vid spel med trumfkort kan även jokrarna användas. == Spelets mål == Spelet har inget egentligt mål förutom i det första partiet då deltagarna spelar om att vinna och få presidenttiteln. Partierna därefter får de andra spelarna försöka ta över presidenttiteln. == Kortens värde == Korten 2-10, Knektarna, Damerna och Kungarna har sitt vanliga värde. Ess är högst. Vid spel med trumfkort kan 2-5 användas som vad som helst. Man får fråga om klädda kort om man är president. Men inte flygande! Man vänder på 10 (om man tänker på skitgubbe) == Spelet == === Klassiskt spel === Vid första partiet startar den spelare som sitter till vänster om given och väljer vilket kort som helst att spela med. Vanligtvis ett lågt och/eller singel kort. Nästa person spelar ett kort med en valör högre än föregåendes spelares kort. Går någon spelare ut så fortsätter rundan tills man inte kan. Lägger någon två eller flera kort måste nästa person även hon spela två eller flera kort i samma valör, man får alltså inte blanda genom att lägga till exempel en 7:a och en 9:a. Vid Ess får personen med Esset direkt spela valfritt kort. Om någon går ut så fortsätter spelet tills någon passar. "Stege" är inte tillåtet, dvs att kort läggs i följd. Den första personen att bli av med alla sina kort blir president och kan därefter överblicka sina medtävlares spel. Den som kommer sist får titeln neger, antagligen [https://kortspelsregler.com/neger-och-president-regler/ för att påvisa förtrycket i USA]. ;Partiexempel: :#Spelare 1 lägger en 7:a :#Spelare 2 lägger en 8:a :#Spelare 3 lägger två 9:or :#Spelare 1 lägger tre 10:or :#Spelare 2 lägger tre Ess :#Alla säger pass :#Spelare 2 lägger en 7:a :o.s.v. Före de efterföljande partierna ska den person som kom sist, bonden, ge den person som kom först, presidenten, sina två bästa kort. Presidenten ger i sin tur sina två sämsta till bonden (antalet kort man byter kan varieras). Ifall antalet deltagare är fler än tre byter även den näst sista spelaren kort den näst första spelaren och så vidare. Men antalet kort som byts går ner med ett vid varje enskilt byte. ;Kortbytesexempel: :''Vid spel med tre deltagare'' :#President ger bonden sina tre sämsta kort. :#bonden ger presidenten sina tre bästa kort. :''Vid spel med fem deltagare'' :#Presidenten ger bonden sina två sämsta kort. :#bonden ger presidenten sina två bästa kort. :#Den näst första (vicepresident) ger ett av sina sämsta kort till den näst sista. :#Den näst sista (vicebonde) ger sitt bästa kort till den näst första. === Singelbytes spel === Före varje parti, även det första, byter '''alla''' spelare alla sina singlar med varandra i medsols riktning. Dock byts inte Ess. Därefter följer man reglerna för klassiskt spel. === Trumfkorts spel === Vid trumfkorts spel är tvåorna vad som helst och paras ihop med annan valör för att vinna över föregående spelares kort. Tvåorna får inte spelas ensamma. Tvåor kan kombineras i hur många antal som helst. Tex femtalJokrar kan läggas till i leken för att öka antalet trumfkort. === Spelblandning === Dessa olika varianter kan blandas som man tycker. Till exempel trumfkorts spel med singelbyte, tvåorna liksom Essen byts då inte. Lycka till! [[Kategori:kortspel]] luksjxxzwoo0rhjknqph9qs95ecd1w3 0 8174 52299 38603 2022-07-19T17:37:54Z R. Henrik Nilsson 10380 gamal > gamla wikitext text/x-wiki [[Kategori:Stadsvandringar i Skellefteå]] ''Hej, jag heter XXX och arbetar på YYY, men idag har jag fått äran att vara er guide. Vi ska gå cirka 2 km och kommer att stanna och fika i slutet av turen. Jag kommer därefter lämna er i centrum så ni hinner ta en titt på stan innan middagen.'' [[Fil:Lejonstromsbron Skelleftea.jpg|thumb|Lejonströmsbron]] == Förord == Skellefteå är en ung stad, men en medeltida mötesplats. Följ med på resan från vadstället vid sockenkyrkan till industriellt träbyggande på Älvsbacka. Hör om Sankt Staffans domedagsprofetia, slaget mot ryssen vid Lejonströmsbron, Ostvikskriget i Bonnstan och hur ”detta lilla magnifika samhälle av 428 själar” var tvungna att låna pengar av änkefru Clausén för att bygga sitt första stadshus. Se hur rutnätsstaden och Hallmans trädgårdsstad möter det nya årtusendets byggande. == Rutt == [http://maps.google.se/maps/ms?msid=209466510945539288230.00049a96630256398e03e&msa=0&ll=64.74793,20.955412&spn=0.008348,0.03298 Rutt (karta, röd rutt)] Lejonströmsbron - Prästbordet - Bonnstan - Nordanå - Storgatan - Statt - Centrala stan<br /> == Talarmanus == === Skellefteå socken sedan 1320 och Gammelstan=== ''Valfri plats:'' Skellefteå socken bildades omkring 1320 genom utbrytning ur Bygdeå socken, och var då landets nordligaste utpost. Kring kyrkplatsen i Skellefteå – på Prästbordet – hade det långt före stadens bildande uppstått en centrumbebyggelse. Här fanns flera hantverkare och andra borgare, och till storlek och funktion kan man säga att det motsvarade en dåtida stad. Den gamla marknadsplatsen drog till sig handel i olika former. Här fanns skeppsvarv, sågar, postkontor, apotek, hattmakare, kakelugnsmakare, provinsialläkare - och en terpentinfabrik. En del av de boende i Gammelstan var inte speciellt nöjda med den nya stadens anläggande, och tyckte 1845 att den nya stadskärnan låg hopplöst ocentralt. ===Lejonströmsbron=== ''Lejonströmsbron:'' Vid färjestället på Norrstigen (dåtidens E4) vid kyrkan byggdes 1737 en över 200 m lång träbro. Allmänheten kallades till ett tingslag vid Skellefteå tingslags häradsrätt för diskutera en bro. Alla närvarande, utom gästgivaren på Sunnanå, var för ett brobygge. Den avskedade soldaten Carl Spennare anlitades som byggmästare för 300 daler kopparmynt i arvode och kosthåll. Han förklarade också att han inte skulle ha någon betalning alls, om bron "icke kom att stå i trenne år". Den står än och är Sveriges äldsta träbro. Bron kallades ursprungligen Stora bron. Sitt nuvarande namn fick den av Lejonströms sågverk som låg på älvens norra strand. Bron är idag något kortad, men med spannlängden 173 m är den en av landets längsta träbroar. Det tog Umeborna 300 år att bygga en längre bro. Här stod ett av de sista (eller senaste) striderna på svensk jord. Ryska och svenska trupper drabbade samman den 15 maj 1809. Ryssarna ville ta över spannmålslagren vid kyrkan och kom med sex tusen man mot svenskarnas 600. Svenskarna försökte förstöra bron för att stoppa ryssarnas framfart, men anfölls och fick retirera. Bron klarade sig. En minnessten restes på platsen 2009. Bron är ett lagskyddat byggnadsminne. ===Tjuvholmen=== ''Lejonströmsbron:'' Skellefteås äldsta avrättningsplats låg på Tjuvholmen, nära Sunnanåstranden. Ön försvann dock nästan helt på grund av erosionen redan på 1700-talet. Men några stenar sticker ännu upp. Och det är viktigt. Hälsinglands apostel, Sankt Staffan, sägs nämligen redan på 1100-talet ha levererat en domedagsprofetia som går ut på att när Tjuvholmen är helt sjunken är de yttersta dagarna här. Jag bedömer att vi har kanske 4-5 år på oss. Att delar av det som sticker upp är rester från bygget av Kvistforsens kraftverk omkring 1960 ändrar inte på detta faktum. ===Kronboden och fattigboden=== ''Kyrkvägen:'' Intill Landskyrkan ligger två bodar: en kronbod och en fattigbod. I kronboden, uppförd 1674, förvarades produkter som spannmål, kött och fisk som tagits in som skatt och som skulle användas för att avlöna statliga tjänstemän. Fattigboden var till för att förvara spannmål och livsmedel till socknens fattiga. ===Landskyrkan=== ''Kyrkvägen 3:'' Den första kyrkan i Skellefteå uppfördes här i början av 1300-talet. En ny träkyrka byggdes 1386. Den blev dock för liten och ersattes av en stenkyrka, invigd 1507. Den nuvarande landsförsamlingens kyrka byggdes i nyklassicistisk stil 1796–99. Delar av den medeltida kyrkan återanvändes, bl.a. i sakristian. Arkitekt var länsbyggmästaren Jacob Rijf från Österbotten. Här finns flera unika träskulpturer från medeltiden, bl.a. ”Skelleftemadonnan” som är en Mariabild från 1100-talet, och altarskåpet från 1400-tal, skapat av Bernt Notke. ===Stiftsgården=== ''Brännavägen 25:'' Ett kyrkoherdeboställe byggdes år 1800 för Skellefteå landsförsamlings nye herde Nils Ström – eller snarare hans hustru, som drev fram bygget. Församlingen betalade byggnadsmaterial och kyrkoherden övriga kostnader. Förebilden till den stora huvudbyggnaden var pampiga Säbrå biskopsgård utanför Härnösand. Det påkostade bygget blev dock tungt för Ströms ekonomi och vid hans död var dödsboet konkursmässigt. Här är det fritt att dra paralleller till dagens huslån och inredningshysteri. Anläggningen blev stiftsgård i Luleå stift 1964 och är idag konferenscentrum med hotell, vandrarhem och restaurang. ===Kungsgropen=== ''Mellan församlingsgården och Bonnstan:'' På äldre kartor kan en liten vik ses i älven strax öster om kyrkan. Detta område har kallats ”Kungsgropen” i äldre handlingar och teorier finns om att Skellefteås medeltida hamn kan ha legat här. Vid en arkeologisk undersökning 2005 utgrävdes en gammal timmerbyggnad och intressanta dateringar från äldsta medeltid kunde göras. Det eventuella hamnläget återstår dock fortfarande att fastslå. ===Bonnstan/Ostvikskriget/Brunnsgården=== ''Kyrkstadsvägen/Bonnstan:'' Kyrkstaden, idag oftast kallad Bonnstan, har anor från 1600­-talet. Bränder har varit vanliga och den nuvarande kyrkstaden byggdes 1835 efter en förödande brand. Här finns 116 hus med 392 kammare, de allra flesta i privat ägo. Staten stadgade 1681 om kyrkotur. Det inne­bar att de som bodde inom en mil från kyrkan skulle komma till gudstjänst varje söndag; den som bodde två mil bort skulle komma varannan osv. Kyrkstugorna var övernattningsrum för kyrkobesökarna. I kyrkstaden hölls marknader och inte minst lockade alla tillfällen till festlighe­ter vid marknadshelgerna. Här fanns både lönn­krogar och bordeller, vilket naturligtvis var störan­de för de kyrkliga myndigheterna, men även för den allmänna ordningen. Bonnstan, som Carl von Linné på sin lappländska resa 1732 beskriver som "en oräknelig hoop af huus", är nu ett lagskyddat byggnadsminne. Många av kyrk­kamrarna nyttjas fortfarande under sommaren. Missväxtåret 1867 var svälten nära i Skelleftebygden. Ryktena sa att köpmännens lager var välfyllda, men att de inte ville sälja av dem. Särskilt i Ostvik talades det om att storma staden och överta spannmålslagren. En kväll kom bönder från Ostvik och Östanbäck körande hit till kyrkstadstorget med tillhyggen, men danslystna ungdomar bordade vagnarna och körde iväg till ett dansställe – till alla inblandades glädje! Stadsfiskalen berättade sedan att han skrämt iväg upprorsmännen med sin blotta närvaro. Detta är sedan känt som Ostvikskriget. Brunnsgården (Kyrkstadsvägen 16) är idag en privatbostad. Här fanns en hälsokälla och 1825 bildades ett bolag, Skellefteå Brunns- och Badhusinrättning. Man byggde brunnshus, paviljong och badhus. Att det låg direkt nedströms från terpentinfabrikens utlopp bekymrade inte någon. Vattnet var ju rent och klart. 1831 byggdes ett bostadshus åt bolagsordföranden. Det fungerade också som societetshus för besökarna. Det är det enda återstående huset. Brunnsinrättningen lades ner på 1870-talet. ===Körran/Nordanå=== ''Nordanå:'' Området var tidigare övningsplats för Skellefteå kompani, mest känt för att ha blivit utplånat två gånger i början på 1700-talet. Här ligger majorsbostället Nyborg från 1764 kvar på sin ursprungliga plats, liksom värdshuset Nordanågården, som ursprungligen var bostad för sågverksägaren Sidén. Till Skellefteås storslagna 100-årsjubileum 1945 beslutades att ett stort parkområde med fisk- och fågeldammar skulle skapas här. Det blev Nordanå. Idag är Nordanå ett kulturcentrum fyllt av aktiviteter. Här finns Skellefteå museum med Museum Anna Nordlander, folkrörelse- och företagsarkiv, teatersalong och kommunens konsthall. Huvudbyggnaden var från början läroverk, byggt 1916. Aula, flygel och gymnastikbyggnad invigdes 1940. Aulan och flygeln är ritade av Paul Hedqvist, mest känd för att ha ritat Skatteskrapan i Stockholm. ===Abborren=== ''Strandgatan 12:'' På 1800-talet var detta Tjärhovet, den plats som var upplag och handelsplats för tjära. Tjärexporten var viktig för Sverige under segelfartygens tid och för bönderna var det en möjlighet att få in kontanter. Idag är platsen mest känd (eller ökänd) som platsen för vårt gamla vattenverk och det cryptosporidium den beskylldes för att sprida 2011. Man kan väl säga att vi hade tur som klarade oss så länge, en ytvattentäkt som den här är ju mycket känsligare än en grundvattentäkt. Ny vattentäkt är planerad, och då går Aborren i graven (och ger kanske plats för en ny bro). ===Karlgårdsbron (Centrumbron)=== [[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Planering_för_puls_i_stadens_hjärta_(vandring,_2_km)#Karlg.C3.A5rdsbron_.28Centrumbron.29|Se Planering för puls i stadens hjärta]] ===Storgatan, kv Björnen=== ''Storgatan 17-21:'' P.O. Hallmans stadsplan från 1905 var tänkt att utvidga staden åt norr och väster. I kvarteret Björnen kom en del av hans tankar om trädgårdsstaden att förverkligas. Här ligger flera villor i 20-tals-klassicistisk stil – Storgatan 13, 17 och 21. Efter första världskriget blickade man tillbaka till de antika stilidealen men med lättare och friare former. Dessa tre hus har ritats av skelleftearkitekten Birger Dahlberg i början av hans karriär. ===Burk-Curt=== ''Storgatan 22:'' 1948 föddes här Curt Degerman. Han växer upp med hårda krav, och en dag orkar han inte längre. Han hoppar av skolan och börjar gå på stan och panta burkar. Folk kallar honom burk-Curt. Ett tjurigt original i smutsiga kläder. När han dör hösten 2008 är han sextio år gammal. När dödsboet upptecknas visar det sig att burksamlaren Curt Degerman i själva verket var mångmiljonär. Dödsboet innehåller bland annat 124 guldtackor på 100 gram, fonder i Luxemburg, och de här två fastigheterna mitt i Skellefteå. Summa; drygt 18 miljoner. En kombination av arv, nästan obefintliga utgifter och smarta placeringar. Varje dag kvart över 12 satt han på biblioteket och lusläste kurserna i Dagens Industri. Under en period spekulerade Curt i att panten på burkar skulle höjas. Han sparade burkarna hemma, tills hela huset var sprängfyllt. Då kom beskedet att de blivit för gamla. Det sägs nästan ha knäckt Curt. För några år sedan frågade kusinen Torgny, som kom att ärva nästan allt, Curt hur han ville ha det när han dog. Svaret blev: "Bara en enkel och billig begravning. Och absolut ingen dödsannons. Det tjänar bara tidningen på!" Tomten var inte svårsåld, snarare svårköpt med tanke på priset, men till slut köpte kommunala bostadsbolaget Skebo fastigheten och bygger nu 50 hyreslägenheter här. ===Ekorren=== [[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Planering_för_puls_i_stadens_hjärta_(vandring,_2_km)#Ekorren_.28samlas_inne_p.C3.A5_plan_3.29|Se Planering för puls i stadens hjärta]] ===Markstedtska=== ''Storgatan 26:'' Huset byggdes 1881 som bostad för rådmannen och handlanden David Markstedt och hans familj. Arkitekt var John Laurentz, Stockholm. Övre våningens mellanparti byggdes på till full höjd 1926. Markstedtska huset är ett fint exempel på högreståndshus som efterliknar samtida stenarkitektur i storstäderna. Här uppe hade vi bara trä att välja på. Familjen Markstedt var en av de ledande handels- och industrifamiljerna i Skellefteå i slutet av 1800-talet. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne. ===Handelsgårdarna och snallarna=== ''Storgatan 35-39: ''Samtliga tre hus, Lindbergska handelshuset, Utterströms och Ömans, är från 1848 och alltså bland de första husen i den nya staden Skellefteå (1845). Husen är typiska för de första generationerna borgarhus i staden. På gårdarna fanns magasin där snallarna lastade sina varor för transport mot inlandet. Snallare kallades de bönder som bedrev varutransport mellan kust och inland i Skellefteälvens dalgång. Trafiken inleddes när handelsrättigheterna förändrades på 1800-talets mitt. Till inlandet forslades allehanda varor, som mjöl, socker, kaffe etc. Till kusten togs ofta tjära och ved som returfrakt. Lindbergska handelshuset (Storgatan 35) är byggt av timmer och har locklistpanel, vilket ansågs mer ”lantligt” än den stenimiterande kälspontpanelen. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne. Utterströms (Storgatan 37) är ett typiskt borgarhus i Norrland från 1800-talets början. Dess brädfodring i kälspont efterliknar fasaden på putsade stenhus, med profilerade taklister och breda hörnpilastrar. I huset bedrevs krogrörelse på 1850-talet, innan stadshuset stod färdigt och restaurangen där öppnade. För att stävja slagsmål utanför krogen satte krögare Lundeberg upp en gatlykta – det var stadens första. Huset är känt som ”Utterströms”, efter järnhandeln AB John Utterström som låg här från 1915. Huset är ett lagskyddat byggnadsminne. I Sara Lidmans jernbaneepos är det här (på Ömans/Sidenmarks, Storgatan 39) som D. Mårtensson köper en karaff till sin blivande hustru Anna-Stava. (Även Konsul Franzéns hus - Storgatan 32 - uppfördes 1848, av konsul Seth Mikael Franzén. Byggnaden förlängdes och byggdes på 1876 och förlängdes mot väster 1914. Lägg märke till övervåningens rikt dekorerade fasad med konsolfris under takfoten och fönsterkornischer.) ===Stadens grundande=== Långt innan guld-­ och hockeyfeberns tid fanns marknadsplatsen och sockencentrumet vid Landskyrkan som 1845 fick stadsprivilegier och stadsplan på Norrböle bys ägor. Även om många av de boende i det gamla Skellefteå, nutidens gammelstan, knotade över att behöva flytta så avsides och ut till av avdikad sur hjortronmyr, gick uppbyggnaden av staden snabbt och handelshusen blomstrade under 1800-­talets slut, när sågverken låg tätt vid älvsmynningarna. Många pratar nostalgiskt om de fina trätrottoarerna vi hade då. Färre pratar om att det berodde på att vi inte hade råd att stenlägga gatorna, som var en enda sörja. ===Statt=== ''Storgatan 41:'' Skellefteås första stadshus uppfört 1861 var ett gigantiskt timmerhus – Europas största, har det sagts – med 19 fönsteraxlar och måtten 15 x 48 meter. Stadshuset invigdes 1863 och hade två fulla våningar och inrymde magistrat, rådhusrätt, allmänna rådstugan och stadskommunens förvaltning samt stadshotell och restaurang. Det var nödår och bygget hade inte kunnat genomföras utan ett lån från änkefru Fredrique Clausén. Först sju år efter invigningen fick man råd att klä in huset i en klassicerande gråvitmålad träpanel. Huset stod faktiskt kvar till 1955 medan de nya husen byggdes vid sidan om. Planer på ett nytt stadshus fanns redan på 1930-talet, men diskussionen om trähusets flyttning eller rivning blev långdragen. Man anlitade landets mest kända arkitekter, Ivar och sonen Anders Tengbom i Stockholm som i 20 år ritade på det nya stadshuset, som Dagens Nyheter 1957 på förstasidan imponerat beskrev som ett hypermodernt 7-miljonerskomplex. Ivar Tengbom är mest känd för Konserthuset vid Hötorget, men hade nu gått mot en mer modernistisk stil. Byggnaden från 1954 är ett mycket medvetet utformat exempel på efterkrigsfunktionalism, med ett enkelt och rent formspråk där detaljer och materialval är viktiga. Med det första stadshuset ännu i bruk på samma tomt, blev lösningen en plan i form av ett H med tre byggnadskroppar: två högre byggnader innehållande stadsförvaltning respektive stadshotell, sammankopplade med den lägre stadshusrestaurangen. Byggnadskropparna fick också olika karaktär i uttrycket vad gäller material och kulör. De båda nord–sydliga har ett mera massivt uttryck, byggda i specialbeställt rött tegel med urkratsade stötfogar samt tunn och ljus utstickande takfot; mellandelen är lättare i ljus marmor och mycket glas. Med sin utformning och sin strama tegelarkitektur, kvaliteten i detaljerna och de konstnärliga utsmyckningarna är huset fortfarande en symbol för sin tids framtidstro. Bronsskulpturen “Rådjur” av Alfred Knöppel, från 1956, står vid entrén till stadshusdelen. ''(För de som besöker insidan: Den lätt krökta trappan i stadshusdelen åtföljs av en tre våningar hög glasmosiak av konstnären Evert Lundqvist. (Entrédörren till sessionssalen är ett intarsiaarbete av Pär Andersson. Konkretismen var en samtida konstform där man hellre lekte med mönster och färger än avbildade. Detta är "Solen i Skellefteå stads vapen". Invändigt är sessionssalen klädd med oregon pine och läder. Det myckna lädret sägs ha sin förklaring i att drätselkammarens ordförande Simon Kågström var skinnfabrikant.)'' Restaurangdelen byggdes på 2011, arkitekt var Gunnar Grönlund på Monarken och byggsystemet - helt i trä - levererades av Martinsons. Att bygga i något annat material hade blivit för tungt. Fasaden är klädd i obehandlad lärk. Första stadshusets volym kan fortfarande avläsas mellan hotellet och stadshusflygeln. ===Parkbron=== ''Stationsgatan 1:'' Bron invigdes 1913 och skulle ersätta Lejonströmsbron som genomfartsled. Bron är byggd i fackverk, med s.k. gerberbalkar. Spännvidden är 238 m. Den nya järnvägsstationen kom att utgöra fond för vägfarande från söder. Innan Viktoriabron byggdes gick Riksväg 13 genom staden via Parkbron. ===Fika, Älvsbrinken (Verandan vid dåligt väder)=== ===Älvsbrinken och stadsparken=== [[Stadsvandringar_i_Skellefteå/Planering_för_puls_i_stadens_hjärta_(vandring,_2_km)#Stadsparken_och_.C3.84lvsbrinken|Se Planering för puls i stadens hjärta]] ===Möjligheternas torg=== [[Stadsvandringar i Skellefteå/Planering för puls i stadens hjärta (vandring, 2 km)|Se Planering för puls]] ''...och därmed är denna vandring slut och Skellefteå vill gärna bjuda er på ett glas vatten här framme på torget och berätta om eftermiddagens ”After walk".'' == Korta fakta, objekt ("fusklapp")== * Lejonströmsbron, 1737. Byggmästare Carl Spennare. Raserad 1772 (vårflod) och 1960 (dammbyget Kvsitforsen), stenpelare 1868. * Landskyrkan, 1364 (stomme, äldre innan), 1507 (sakristia), ombyggd 1796-99, arkitekt Jacob Rijf. * Stiftsgården 1800 * Brunnsgården 1831 * Bonnstan. 1600-tal. Dagens byggd 1835, nästan riven på 1930-talet. * Nordanå, fd Läroverket: Ritat av Hagström & Ekman 1915, flygel o. teater av Paul Hedqvist 1937. Nyborg: 1764 efter typritningar av J E Carlberg och Carl Hårleman. * Abborren * Ekorren, 2006. Arkitekt Magnus Silfverhielm. Bostadshus 5 100 kvm BTA och parkeringshus 6 600 kvm BTA. * Karlgårdsbron (Centrumbron) * Kv Björnen, Birger Dahlbergs villor, 1920-talklasicism. * Burk-Curt, nya 2012. arkitekt Lennart Nilsson, Temagruppen. * Bostadshus och parkeringshus i trä (kv Ekorren), 2009. Arkitekt Magnus Silfverhielm, AIX arkitekter. * Sparbankshuset (fd Ramus). Ritat som Skellefteå sparbank 19xx av Viktor Åström. * Konsul Franzéns, 1848. * Lindbergska handelshuset, 1848. * Utterströms, 1848. * Ömans, 1848. * Skandinaviska banken (fd Gallerian), 1941. Arkitekter Kjell Ödeen o. Gunnar Wejke * Statt: Första 1861. Byggmästare Nikanor Sandström/Wilhelm Essen. Andra 1955. Tengboms. * Älvsbrinken, Ulf Nordfjell, Rambøll. * Parkbron, 1915. * Möjligheternas torg. I sin nuvarande form ritat 1988 av Jan Räntfors. d0d7il09ytc7ke957fhpog6uug2w757 0 10216 52297 46486 2022-07-19T16:42:12Z R. Henrik Nilsson 10380 fans > fanns wikitext text/x-wiki [[File:The XVIIIth century; its institutions, customs, and costumes France, 1700-1789 (1875) (14780805482).jpg|640px|''Högadeln, franskt 1700-tal'']] ''Högadeln, franskt 1700-tal'' ==Varför började upplysningen?== [[File:Louis XIV (Lefebvre).jpg|310px|''Ludvig XIV av Frankrike '']] ''Ludvig XIV av Frankrike - solkungen. Kung av Guds nåde'' Redan under senmedeltiden hade bönder börjat flytta från landsbygden och in till städerna i jakt på ökad frihet och bättre ekonomi. När både handel och kommunikation till städerna förbättrades under renässansen, så började även den vanliga stadsbon inse att saker och ting inte alltid behövde vara som de varit under århundraden. Nya stadgar kunde skrivas, nya regeringar bildas, nya lagar godkännas, nya företag grundas. Det var inte bara kontakter med främmande kulturer som påverkade européerna. Nej, främst var det de rikedomar som kom tillbaka från Asien och Amerika som pressade fram en ny klass av köpmän i förgrunden. Deras nya rikedom tryckte undan den gamla aristokratin som hade sin makt i grundad på ägande av mark. Dessa köpmän hade egna idéer om vilken sorts värld de ville bo i, och de blev de som främst stod för förändring, i konsten, i regeringen och i ekonomin. De var naturligtvis övertygade om att deras inkomster var resultatet av deras egna hårda arbete, till skillnad från den ärvda förmögenhet som aristokraterna hade. Tanken att individen, och individens egen förmåga, blev det viktigaste för att förändra världen blev en europeisk grundtanke som finns kvar än idag. Men de största hindren för att de nyrika handelsmännen skulle kunna förändra Europa var kungar med makt som getts av Gud och kyrkor som vägrade förändra sig. Trots motståndet var ändå trenden tydlig: individualism, frihet och förändring ersatte värderingar som auktoritet och tradition. ==Vad tyckte kyrkan?== [[File:Joseph Hippolyte Guibert - Kardinal von Paris.jpg|440px|''Paris kardinal'']] ''Kardinalen av Paris'' Kyrkan insisterade på att den var den enda källan till sanningen och att alla som inte tyckte likadant var förbannade. Ändå var det uppenbart för alla någorlunda välutbildade personer att de flesta människorna på jorden inte var och aldrig hade varit kristna - men de hade ändå byggt stora och inspirerande civilisationer. Sådana tankar censurerades av kyrkan och aristokratin men författare och talare protesterade mot censuren och försökte undvika den på alla möjliga vis. ==Vad tyckte borgarna i städerna?== Borgarna var smärtsamt medvetna om att de betalade skatt för att stödja en sagolikt dyr aristokrati som inte bidrog med någonting av värde för samhället och att dessa meningslösa aristokrater dessutom var ovilliga att dela makten med dem som faktiskt lyckats bli framgångsrika på egen kunskap. Framförallt i Frankrike fick borgarna stöd från de fattiga massorna som visserligen levde som sina förfäder alltid gjort men fick betala allt högre och högre skatter för varje år för att bekosta det otroliga lyxlivet drygt tusen adelsmän levde inne på slottet Versailles. [[File:Vue aérienne du domaine de Versailles par ToucanWings - Creative Commons By Sa 3.0 - 135.jpg|640px|''Versailles, nutid '']] ''Versailles, nutid '' ==Vad tyckte aristokraterna?== Märkligt nog var det bland de arbetsbefriade aristokraterna som de franska upplysningsfilosofer hittade några av sina tidigaste och mest entusiastiska anhängare. Även kungar kunde ibland lockas av argument som verkade underminera kyrkans myndighet. Det faktum att aristokraterna var fullständigt ovetande om hur osäker deras position i samhället egentligen var, gjorde dem övermodiga och intresserade av att syssla med de nya idéerna, bara för att de var nya och spännande. ==Vad tyckte kungarna?== [[File:Profile portrait of Catherine II by Fedor Rokotov (1763, Tretyakov gallery).jpg|423px|''Katarina II, den stora, av Rysssland. Upplyst despot.'']] ''Katarina II, den stora, av Rysssland. Upplyst despot.'' Under tidigare århundraden hade kungarna varit ''kung av Guds nåde''. Det vill säga, kungen var utsedd av Gud. Kritiserade man kungen så kritiserade man också Gud. Under upplysningen blir kungarna istället ''upplysta despoter''. Den upplyste despoten använder sin makt för att genomdriva reformer i staten, där tidigare adeln eller kyrkan stått emot sådana moderniseringar. Kungen förbättrade sina undersåtars vardagsliv, men ville inte släppa något av sin politiska makt ifrån sig, enligt principen: ''allt för folket, intet genom folket''. ==Vad tyckte Voltaire?== [[File:Atelier de Nicolas de Largillière, portrait de Voltaire, détail (musée Carnavalet) -002.jpg|425px|''Voltaire '']] ''Voltaire '' Voltaire var en fransk filosof som rörde sig vant i aristokratiska kretsar. Han åt middag vid deras bord, kunde ta sig en älskarinna ur en adelsfamilj och utväxla brev med kungar. Voltaire var emot enväldiga kungar men hade ingen tanke på att det skulle vara bra att återinföra den demokrati som fanns i antikens Aten. Han hade alldeles för lite tro på att vanliga människor skulle klara av det ansvaret. Istället tänkte han att det var utbildade och kunniga människor som skulle fås att inse att om man bara utgick från rim och reson skulle de kunna förbättra världen. Han tyckte inte om kyrkan och ett sätt för honom att undergräva kyrkans makt var att undergräva dess trovärdighet, och därför ägnade Voltaire en stor del av sin tid åt att angripa grunderna i den kristna tron. ==Vad tyckte Rosseau?== [[File:Jean-Jacques Rousseau (painted portrait).jpg|431px|''Rosseau'']] ''Rosseau'' Voltaires främsta motståndare var upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau, som inte litade på aristokraterna eftersom han ansåg att de inte följde traditionella värderingar. Han motsatte sig teatern som var Voltaires livsnerv, undvek aristokratin som Voltaire uppvaktade och argumenterade för något farligt så som en demokratisk revolution. Rousseau betonade känslor och den sortens tankar blev en bidragande orsak till både upplysningen och dess efterföljare, romantiken. Medan Voltaire hävdade att jämställdhet var omöjligt, hävdade Rousseau att ojämlikhet inte bara var onaturligt, men det, om det tas för långt, gjorde det omöjligt att styra ett land på ett rättvist sätt. Trots alla deras personliga skillnader, och det faktum att de två delade fler värden än de velat erkänna, ansåg bägge att absolut monarki var farlig och ond, och avvisade kristendomen med sin ovilja att förändra sig. ===Vad var "den ädle vilden"?=== [[File:Benjamin west Death wolfe noble savage.jpg|207px|''Den ädle vilden'']] ''Den ädle vilden'' "Den ädle vilden" var en tanke om att naturfolk utanför civilisationen är främmande för sådant som krig och girighet, och att sådana problem inte uppstår förrän de träffar på västerlänningar eller andra civiliserade folk. Idén framfördes av Rousseau och påverkade hans syn på uppfostran, som han menade skulle vara fri. Tanken följde med i olika länders lagstiftning kring urbefolkningar. Bland annat Sverige hade en syn på samer att de skulle hållas separerade från den övriga befolkningen så mycket som möjligt. ==Vad tyckte Montesquieu?== [[File:Montesquieu 1.png|400px|''Montesquieu'']] ''Montesquieu'' En annan upplysningsfilosof och kritiker av aristokratin var Charles-Louis de Secondat Montesquieu. Fastän han själv förespråkade aristokrati, blev hans teorier om frihet och om maktdelning både en viktig influens för liberalismen och för Amerikanska frihetskriget samt Franska revolutionen. Med utgångspunkt från Montesquieus tankar delas traditionellt statsmakten upp i tre delar: den verkställande makten som vanligtvis är en regering eller president, den lagstiftande makten som vanligtvis är ett parlament, riksdag eller en kongress, och den dömande makten som vanligtvis är någon form av domstolsväsen. Dessa skall vara oberoende sinsemellan för att uppfylla kraven på maktdelning. Maktdelning på olika sätt har förekommit sedan antiken, men vad Montesquieu gjorde var att ge det en vetenskaplig teori och förklara varför maktdelning är det bästa styrelseskicket. Grundtankarna är fundamentala för demokratibegreppet, även för de som inte delar hans syn på monarki, och används av alla moderna demokratier. ==Vad var arvet efter upplysningen?== De första som tog till sig upplysningens idéer på allvar var de män som grundade de amerikanska staterna efter frihetskriget. De intellektuella ledarna för de amerikanska kolonierna drogs till upplysningens idéer. Visserligen grundades kolonierna av ledarna för olika religiösa övertygelser, men när det blev nödvändigt att enas mot England, var det uppenbart att ingen religiös tanke kan ha företräde framför de andra, och att det mest önskvärda kursen var att komma överens om att vara oense. Ingenting drev en större kil mellan kyrka och stat än insikten att ingen kyrka kan dominera denna nya stat. Nästa land att anamma idéerna var Frankrike som fick sin revolution baserad på upplysningstidens tankar. Till skillnad från det som hände i Amerika misslyckades revolutionen och en ny kejsare steg upp på Frankrikes tron. Idag ses upplysningen ofta som en historisk anomali, en kort tid när ett antal tänkare förgäves antog att det perfekta samhället kunde byggas på sunt förnuft och tolerans. Det var en fantasi som kollapsade mitt i franska revolutionens skräckvälde och trycktes undan av romantiken som svepte bort upplysningens tankegångar. Men på många sätt har upplysningens tankar aldrig varit mer levande än nu. Begreppet ''mänskliga rättigheter'' som utvecklades då är fortfarande målet för förtryckta människor överallt på jorden. Rousseaus tankar om självstyre är så universella att till och med de värsta av nutidens tyranner måste dölja sina tyranni genom att påstå att de styr på ett demokratiskt vis, även när de inte gör det, för att komma undan dem. De här idéer är europeiska, men de har blivit globala. De har bildat de internationella ideal genom vilka moderna stater bedöms. ===Fanns upplysningen i Sverige?=== [[File:Gustav III Sweden.jpg|442px|''Gustav III, upplyst despot'']] ''Gustav III, upplyst despot'' Ser vi på Sverige under 1700-talet så styrdes landet av en riksdag bestående av två partier, hattar och mössor, under den här tiden. De var fiender till varandra och sökte sitt stöd hos Frankrike (hattarna) och Ryssland (mössorna). Knappt några av upplysningens tankar följde med i politiken. När Gustav III gjorde statskupp 1772 var han en stor motståndare till upplysningens idéer där alla människor hade samma värde. Själv ansåg han sig vara en ''upplyst despot''. När sedan franska revolutionen bröt ut var han allvarligt oroad för att de revolutionistiska upplysningstankarna också skulle nå vårt land. [[File:Carolus Linnaeus by Hendrik Hollander 1853.jpg|344px|''Carl von Linné, världsberömd vetenskapsman'']] ''Carl von Linné, världsberömd vetenskapsman'' Om vi skall hitta upplysningens tankar i Sverige får vi gå till universiteten. Det var bland professorer, forskare och författare idéerna spreds. Mycket tack vare våra lagar kring tryckfrihet som gjorde Sverige unikt i Europa. Bland många kan nämnas Carl von Linné som utformade ett sätt att katalogisera världens olika växter och djur. Anders Celsius som skapade Celsiusskalan. Jonas Alströmmer som är känd för sitt stora intresse för jordbruk. Han populariserade odlandet av potatis som livsmedel och tog även fram nya odlingsmetoder. Som en del av tidens anda grundades både ''Vitterhetsakademien'' och ''Kungliga Vetenskapsakademien'' under upplysningen. t23bbpvkfaogcyyxuip474kiqyp3y94 0 10699 52303 50209 2022-07-20T11:45:38Z Thurs 888 wikitext text/x-wiki <div style="text-align: center; font-size: 400%;">'''B''' står för '''B'''äver</div> [[Image:Alfabet zwierząt - literka B.png|center|500px]] {{AnimalNav}} 3hsjt7vrsucm2pwxlufczxcivjl68sq 0 10779 52298 51427 2022-07-19T16:43:24Z R. Henrik Nilsson 10380 fans > fanns wikitext text/x-wiki [[File:Herds man.jpg|600px]] ''Ung herde i Nigeria driver zebu-kor framför sig'' Att prata om äldre stenålder i Afrika blir lite märkligt, med tanke på att olika människosorter hanterat stenredskap i miljoner år och schimpanser använder stenar som redskap till och från in i vår tid. ==Jägarstenåldern== [[File:Bushman-family2.jpg|400px]] ''San-folket i Namibia anses vara det sista med samma livsstil som jägar- och samlarfolken på stenåldern'' Vi moderna människor, ''"Homo Sapiens"'', uppstod för drygt 200 000 år sedan i Afrika. Under nästan hela den perioden, till ungefär 6000 år sedan, befann sig människorna i Afrika i något som går att jämföra med jägarstenåldern i Europa och Asien. I en istäckt värld är jakt enda alternativet, som det var i norr. Afrika var aldrig istäckt under istiden. istället fanns ett stort utbud av jaktbart vilt i Afrika under istiden. Det torrare klimatet under istiden gjorde att djur gärna drog sig till områden med sjöar eller rinnande vatten, vilket i sin tur gjorde djuren ändå lättare att spåra upp och döda för jägarna. Gick jakten dåligt fanns alltid möjligheten att äta rötter, bär, fågelägg, frön och nötter. Denna livsstil krävde stora ytor för varje familj och att de hela tiden rörde på sig utan att bli bofasta, men Afrika var stort och glest befolkat. Befann sig familjen inom ett bra område kunde det räcka med en dags jakt och insamlande för att familjen skulle kunna ta det lugnt resten av veckan. Livet som jägare och samlare är vanligtvis bättre än det som bonde och den livsstilen levde vidare i vissa folkgrupper ända fram till nutid, där San-folket i Namibia, södra Afrika, är ett av de sista folken, kanske det sista, med den kulturen bevarad. ==Herdeperioden under stenåldern== En ''"herdekultur"'' är när människor har djur: kor, getter, får eller liknande, i stora hjordar. Djuren betar av ett område med gräs och när gräset är slut drivs djuren till ett nytt område av herdarna, som följer med djuren. Herdarna har ingen fast boplats. Detta är typiskt för torrare områden och finns kvar i stäppområden söder om Sahara och i Östafrika. En variant är det vi kallar ''"fäbodkultur"''' i Sverige. Då bor folket i en by men djuren skickas ut till områden med bete inom någon eller några dagars vandring från byn. Ofta vaktas djuren av byns barn. I det första exemplet är människorna <mark>nomader</mark> och i det senare är de <mark>bofasta</mark>. I Asien och Europa kom jordbruket före herdekulturerna. Olika sorters herdekulturer uppstod under perioder med torka när skördarna slog fel, eller när en ökande befolkning tvingade ut folk i områden som inte lämpar sig för jordbruk. I Afrika var det tvärtom. Herdekulturen tror man uppstod i samband med att Sahara började torka ut och det blev mer och er ont om bytesdjur. Kor, getter och får hade tidigare förts in i området från nordost, från Egypten och Mesopotamien bortom det. När Sahara långsamt omvandlades till stäpp blev herdekulturer vanliga. När sedan Sahara torkade ut till en öken, för ungefär 7 000 år sedan, tog herdarna sina djur söderut där det fanns bete och de kunde fortsätta med den livsstil de vant sig vid. [[File:Fulani herdsman.jpg|400px]] [[File:Masai01.jpg|400px]] ''Fulani, herde med kor, och massajer i fraditionela kläder.'' De två mest känd folkslagen i Afrika som fortsatt med en livsstil baserad på herdekultur är ''Fulani'' som färdas längs Sahelbältet med sina kor, mer eller mindre över hela Afrika. ''Massajer'' är ett folk bosatt i Östafrika. Där regnar det mer och Massajerna är vanligtvis bofast medan hjordarna med kor drivs omkring på marker som tillhör byarna. Bägge folken använder ''Zebu''-kor. Samma typ av kor som är vanliga i Asien och heliga i Indien. Men det finns andra raser. En gammal koras i Afrika, som känns igen på sina enorma horn, är Ankole-Watusi. Bilder av dessa kor är lätta att känna igen på målningar på klippväggar i Saharas inre, just för hornens skull. [[File:African AnKole - Watusi.jpg|300px]] ''Ankole-Watusi ko'' För herdefolken är det inte viktigaste att döda korna för att äta köttet. Kor slaktas bara när de inte längre kan få kalvar. Istället använder de sig av mjölken från korna att dricka eller göra ost på. På flera håll är det vanligt att punktera blodådror på korna så att mindre mängder blod kan tas till vara och drickas eller blandas i maten, utan att djuret dödas. [[File:Mundari tribe in South Sudan.jpg|400px]] ''Komjölkare i Sudan, nutid'' [[Kategori:Afrika]] 5mrhgpwu67cfel8a7jn35aw8k1zi7jm 0 10800 52302 51887 2022-07-20T10:17:01Z Burzuchius 4915 wikitext text/x-wiki [[File:Alaska Red Fox (Vulpes vulpes).jpg|center|500px]] <div style="text-align: center; font-size: 3.5em; line-height: 1.7em;"> '''R''' står for '''R'''äv. </div> <div class="noprint" style="text-align: center; font-size: 1.7em;"> <div style="font-size: large; text-align: center; margin: 0px auto 0px auto;">-- [[../A|A]] [[../B|B]] [[../C|C]] [[../D|D]] [[../E|E]] [[../F|F]] [[../G|G]] [[../H|H]] [[../I|I]] [[../J|J]] [[../K|K]] [[../L|L]] [[../M|M]] [[../N|N]] [[../O|O]] [[../P|P]] [[../Q|Q]] [[../R|R]] [[../S|S]] [[../T|T]] [[../U|U]] [[../V|V]] [[../W|W]] [[../X|X]] [[../Y|Y]] [[../Z|Z]] [[../Å|Å]] [[../Ä|Ä]] [[../Ö|Ö]] --</div> jfr7jp2g4z05z1uz825v39wn906if34 4 10820 52300 52294 2022-07-19T19:30:41Z Alexis Jazz 8382 Updating gadget usage statistics from [[Special:GadgetUsage]] ([[phab:T121049]]) wikitext text/x-wiki {{#ifexist:Project:GUS2Wiki/top|{{/top}}}} Följande data är cachad och uppdaterades senast 2022-07-17T17:44:04Z. Maximalt {{PLURAL:5000|ett|5000}} resultat finns {{PLURAL:5000|tillgängligt|tillgängliga}} i cachen. {| class="sortable wikitable" ! Finess !! data-sort-type="number" | Antal användare !! data-sort-type="number" | Aktiva användare |- |gadget-HotCat || 25 || 0 |- |gadget-subpage || 20 || 0 |} * [[Special:GadgetUsage]] * [[w:en:User:Alexis Jazz/GUS2Wiki|GUS2Wiki]] sqxz2tdx8guncwbhwcb52ff73vva5s0