Wikiquote svwikiquote https://sv.wikiquote.org/wiki/Huvudsida MediaWiki 1.39.0-wmf.21 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikiquote Wikiquotediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk 0 1729 33847 33837 2022-07-22T15:22:31Z Trakking 6637 wikitext text/x-wiki '''[[w:Konservatism|Konservatism]]''' är en social, kulturell och [[Politik|politisk]] filosofi, vars målsättning är att upprätthålla ordningen i [[samhälle]]t och att värna om kulturen. == Citat == [[Fil:Raymond Aron (1966) by Erling Mandelmann.jpg|miniatyr|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna. ~ [[Raymond Aron]]]] {{citat|Verkligheten är alltid mer konservativ än [[ideologi]]erna. |[[Raymond Aron]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Raymond_Aron Livet.se]}} {{citat|'''Konservatism är [[revolution]]ärt när det progressiva är [[hegemoni]]skt.''' |Björn Axén, [https://oikos.se/2021/01/gastkronika-fran-liberalism-till-konservatism-bjorn-axen/ "Från liberalism till konservatism"], gästkrönika på Oikos.se (12 jan 2021)}} {{citat|Istället för [[liberalism]]ens kvantitativa mål om att helt enkelt minska [[staten]] på alla områden som man inte anser nödvändiga, erbjuder konservatismen ett kvalitativt mål som fokuserar på innehållet som bottnar i idéer om normer, identitet och andlighet. |Björn Axén, [https://bjornaxen.wordpress.com/2022/01/26/att-tamja-leviatan-hogerns-dubbla-tomhet-och-kampen-om-kulturen/ "Att tämja Leviatan: Högerns dubbla tomhet och kampen om kulturen"] (26 januari 2022)}} {{citat|Den konservative är förälskad i existerande missförhållanden till skillnad från [[Liberalism|liberalen]] som vill ersätta dem med andra. |[[Ambrose Bierce]], ''The Devil's Dictionary'' (1911), citerat ur ''Världens bästa citat'' (1987), s. 91}} {{citat|Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna [[religion]]ens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket "land skall med [[lag]] byggas" att alla medborgare skall vara lika inför lagen. |[[Gösta Bohman]], ''Tankar om mitt Sverige'' (1974)}} {{citat|Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i [[samhälle]]ts utvecklingsprocess. |[[Gösta Bohman]], tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur "Kurs mot framtiden" (1981)}} [[File:Thomas Carlyle MET DP295239.jpg|thumb|Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad. ~ [[Thomas Carlyle]]]] {{citat|'''Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i [[lag]]en och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad.''' |[[Thomas Carlyle]] i ''Past and Present'' (1843), citerat av [[Herbert Tingsten]] i ''De konservativa idéerna'' (1966), s. 105}} {{citat|Inte för att skryta, men jag är konservativ. |[[Kristin Clemet]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Kristin_Clemet Livet.se]}} {{citat|Idag blåser konservativa vindar […] Det som nu efterfrågas – och behövs – är gemenskap, fungerande institutioner och ordning. Den konservativa traditionen betonar allt detta, därför rör sig [[politik]]en hitåt. Frågan är inte om konservatism kommer att forma framtidens politik, utan vilken konservatism som kommer att göra det. |[[Joel Halldorf]], [https://www.expressen.se/kultur/joel-halldorf/framtiden-tillhor-de-konservativa/ "Framtiden tillhör de konservativa"] i ''Expressen'' (26 februari 2020)}} {{citat|Jag tycker om konservativa män med radikala åsikter. |[[Carl Joachim Hambro]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Carl_Joachim_Hambro Livet.se]}} {{citat|Konservatism är […] en pragmatisk [[ideologi]] grundad i erfarenhet och en realistisk syn på människan och hennes natur, snarare än ett abstrakt luftslott byggt på önsketänkande och glädjekalkyler. |[[Ann Heberlein]], [https://www.svd.se/a/ka3pJA/efter-reinfeldts-villfarelser-konservatismens-tid-ar-nu "Efter Reinfeldts villfarelser – konservatismens tid är nu"], ''SvD'' (13 januari 2018)}} {{citat|''Six canons of conservative thought:'' #Tron att en gudomlig avsikt styr samhället… Politiska [[problem]] är i grunden religiösa och moraliska problem. #[[Kärlek]] till den outtömliga växlingen och det mystiska i de traditionellt givna livsformerna, till skillnad från den förkrympande uniformiteten och jämlikhetsandan. #Förvissningen att ett civiliserat samhälle behöver rangskillnader och klasser (order and classes). #Övertygelsen att egendom och frihet är oskiljaktigt förenade. #Förlitande på det hävdvunna. #Samhället måste förändras, ty långsam förändring är medlet att bevara det, liksom människokroppens ständiga förnyelse. Men Försynen är den rätte vägvisaren, och prövostenen får en statsman är hans förmåga att fatta den verkliga riktningen hos de av Försynen ledda krafterna i samhället. |[[Russell Kirk]], ''The Conservative Mind'' (1954), citerat ur [[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, Insikt och handling 2 (Lund 1958), s. 105-106}} {{citat|Konservatismen är det nya punk. |[[Julian Kroon]], [https://www.svtplay.se/video/28917626/jag-hade-rostat-pa-trump "Jag hade röstat på Trump"], ''SVT Play'' (3 november 2020)}} {{citat|Det påstås ofta att konservatismen vill slå vakt om det bestående. Det är ett förenklat påstående. Mycket av "det bestående" både under 1800-talet och 1900-talet har kommit till mot de konservativas vilja. En konservativ politik måste i vår tid i många länder innebära krav på genomgripande förändringar i det bestående. |Reidar Larsson i ''Politiska ideologier i vår tid'' (2006), s. 45}} [[File:Sven-Erik Liedman 01.jpg|thumb|Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet. ~ Sven-Eric Liedman.]] {{citat|'''Det goda [[livet]] [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett [[plikt]]troget arbete och lydnad inför [[lag]]ar och överhet: det är det goda livet. Det är alltid begränsat, men det är viktigt för att kunna ha sin innerlighet i sig.''' |Sven-Eric Liedman, "Politiska rummet: Om konservatismen" (10 juli 2021)}} {{citat|En kärnpunkt i konservatismen är det anti-utopiska. [[Socialism]] och även [[liberalism]] kan vara utopisk, men konservatismen avvisar utopier. Och då kan man säga att [[utopi]] är ''ingenstans'', medan konservatismen är ''någonstans'', alltså att man uppfattar människan som förankrad på något vis, lokaliserad på något vis i tid och rum. |Svante Nordin, ''ibidem''}} {{citat|Att vara konservativ är att föredra det bekanta framför det okända, att föredra det beprövade framför det obeprövade, fakta framför det oförklarliga, det verkliga framför det möjliga, det återhållsamma framför det gränslösa, det nära framför det avlägsna, det tillräckliga framför det överflödiga, det lämpliga framför det perfekta, nuets glädje framför [[utopi]]sk lycka. Nära relationer och lojaliteter föredras framför lockelsen av mer ekonomiskt gynnsamma kopplingar; att förvärva och att utöka är mindre viktigt än att behålla, kultivera och ha tid att uppskatta; sorgen efter en förlust är mera påtaglig än upphetsningen inför någonting nytt eller utlovat. |[[Michael Oakeshott]], ''Rationalism in Politics and other Essays'' (1962), s. 169, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 55–56}} {{citat|De konservativa är människor som anser sitt [[Historia|historiska]] förflutna vara deras [[ideologi]]ska framtid. |Rudolf Rolfs, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Rudolf_Rolfs Livet.se]}} {{citat|Konservatism är tillbedjan av döda [[revolution]]ärer. |Clinton Rossiter, citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Clinton_Rossiter Livet.se]}} [[File:Roger Scruton by Pete Helme.jpg|thumb|Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. ~ [[Roger Scruton]]]] {{citat|'''Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. [[Frihet]] är givetvis en del av den ekologin, eftersom den utgör en förutsättning för att sociala organismer ska kunna anpassa sig. Men frihet är inte det enda eller det sanna målet för [[politik]]en. Konservatismen inbegriper bevarandet av ett samhälles gemensamma resurser – sociala, materiella, ekonomiska och andliga – och motstånd mot social oordning och nedgång i alla dess former.''' |[[Roger Scruton]] i ''A Political Philosophy – Arguments for Conservatism'' (2006), s. ix, citerat av Jakob E:son Söderbaum i ''Modern konservatism'', s. 61}} {{citat|Konservatismen betonar historiska lojaliteter, lokala identiteter och den sorts långsiktiga engagemang som framväxer bland människor genom de dygder som följer av deras lokala och begränsade hängivenhet. Medan [[socialism]] och [[liberalism]] har inneboende globala syften, har konservatismen inneboende lokala syften: ett försvar av någon ficka av socialt kapital mot den anarkiska förändringens krafter. |''Ibidem''}} {{citat|Den ryska [[revolution]]ära hänförelsen är ett motgift mot tröghet, slentrian, konservatism, tankeslöhet, en trälbunden inställning till de nedärvda [[tradition]]erna. Den ryska revolutionära hänförelsen är den livgivande kraft som väcker tanken, driver framåt, som bryter ned allt det gamla, öppnar nya perspektiv. Utan den är allt framåtskridande omöjligt. |[[Josef Stalin]], ''Leninismens grunder''[http://generaldepoten.bravepages.com/olg/olgnode9.html]}} {{citat|Konservatismen bygger på [[Historia|historiska]] erfarenheter, grundläggande värden som traderas (ofta inom [[religion]]en, litteraturen och konsten), skönhet som ett ideal men också, skulle jag vilja säga, kvalité som ett ideal: ''kvalité'' är viktigt inom konservatismen. |[[Emil Uddhammar]], [https://www.axess.se/tv/en-ny-bok/i-konservatismernas-tid-med-emil-uddhammar/ "I konservatismernas tid med Emil Uddhammar"] (12 mars 2020), ''Axess''}} {{citat|Problemet med [[Konservativa partiet]] är att det inte har vridit klockan tillbaka en enda sekund. |[[Evelyn Waugh]], citerat av [https://livet.se/ord/k%C3%A4lla/Evelyn_Waugh Livet.se]}} {{citat|Då man söker foga in något som skulle kunna kallas konservativ utopism i det grova partipolitiska skemat, möter man åtminstone tillsvidare snarast oöverkomliga svårigheter. Inte därför att konservativ kritik av samhället sådant det utvecklat sig skulle sakna skärpa och kraven på förändringar därför skulle bli mindre radikala. Motsatsen kunde hellre sägas vara fallet. Man kanske finner förklaringen i historiska förhållanden. Från början har konservatismen betytt motstånd mot förändringar och när sådana ägt rum har till en tid det gamla stått kvar som något kanske möjligt att återvinna. Det var en organiskt framvuxen samhällsform, ingen godtycklig teoretisk konstruktion, hade alltså ingenting att göra med det utopiska, som varit föremål för all konservativ samhällskritik i [[Edmund Burke|Burkes]] efterföljelse. Men ju längre förändringarna framskridit desto svårare har det blivit att tänka sig det gamla bokstavligen återställt. Om man fortfarande kastat längtande blickar i det förflutna har det mera varit efter vad man trott vara detta förflutnas anda än just de former vari denna anda har varit förkroppsligad. Men att skapa nya former för en viss anda har likväl tillräckligt över sej av utopisk strävan för att inte lätt gå samman med en konservativ inställning. |[[Ernst Wigforss]], “Om provisoriska utopier”, ''Insikt och handling 2 (1958), s. 104}} ==Externa länkar== {{wikipedia}} {{Politisk filosofi}} [[Kategori:Politik]] 3mqn74gryfw3priht261oh0hu3womwk 0 7040 33849 33481 2022-07-22T18:38:49Z Trakking 6637 wikitext text/x-wiki [[File:AdamMueller.jpg|thumb|En statsmans verk blir varaktigare ju trognare och innerligare det ansluter sig till det vars stadga är prövad.]] '''[[w:Adam Heinrich Müller von Nitterdorf|Adam Heinrich Müller von Nitterdorf]]''', född 30 juni 1779 i Berlin, död 17 januari 1829 i Wien, var en tysk-österrikisk statsrättslärare och diplomat. == Citat == [[File:Adam Heinrich Müller.jpg|thumb|Liksom människan under lidande och olycka lär känna sitt hjärta, så lär folken under olyckor, rörelser och stormar av alla slag att känna och akta sig själva.]] {{citat|Vetenskaperna kan inte vinna frälsning, förrän de alla åter ansluter sig till [[staten]] och hela den ensidiga skrivbordsverksamheten upplöses och blir ett med det offentliga livet, från vilket ingen ostraffat kan avsöndra sig. |Citerat av [[Herbert Tingsten]] i ''De konservativa idéerna'' (1966), s. 45}} {{citat|En statsmans verk blir varaktigare ju trognare och innerligare det ansluter sig till det vars stadga är prövad. |''Ibidem''}} {{citat|Rättens idé är aldrig avslutad eller färdig, utan befinner sig i oändlig, levande utveckling. |''Ibidem'', s. 46}} {{citat|Människan kan icke tänkas utom staten; den är den innerliga föreningen av alla fysiska och andliga tillgångar, av en nations hela inre och yttre liv, till ett stort, energiskt, oändligt rörligt och levande helt, totaliteten av de mänskliga angelägenheterna, alla idéers i evig rörelse varande rike. Staten måste betraktas som ett stort, alla de små individerna omfattande [[individualism]], som en upphöjd och fullständig människa, och älskas med en oändlig kärlek. |''Ibidem''}} {{citat|Bland alla statsföreningens bindemedel är det sanna [[krig]]et det verksammaste och varaktigaste, ty gemensam nöd och gemensamma tårar binder bättre och fastare än [[lycka]]n. […] '''Ty liksom människan under lidande och olycka lär känna sitt hjärta, så lär folken under olyckor, rörelser och stormar av alla slag att känna och akta sig själva.''' Lyckan förvrider, skämmer bort, förslöar och isolerar människorna liksom folken, under det att olyckan däremot väcker, eggar, binder och upphöjer. |''Ibidem'', s. 47}} {{citat|Författningarna kan icke uppfinnas; den klokaste beräkning är här lika vanmäktig som den fullständigaste okunnighet; för ett folks karaktär, och den kraft och den ordning, som framväller härur, finns ingen ersättning. |''Ibidem'', s. 48}} {{citat|Ett folk är den upphöjda gemenskapen av en lång rad framfarna, nu levande och kommande släkten, som alla hör samman i ett stort innerligt förbund på liv och död. |''Ibidem''}} {{citat|För att den allmänna friheten och den allmänna viljan ständigt skall komma till sin rätt har man gentemot de enskilda personerna ställt genom blodets band under århundraden förbundna personer eller familjer: så har de adliga och de regerande familjerna uppstått. Man har överlåtit representationen av [[lag]]en åt en familj, vars överhuvud i sig i hög grad förenar ögonblickets och århundradenas intressen, och som i egenskap av levande person är ägnad att förmedla mellan de frånvarande och de närvarande, mellan familjerna och de enskilda, mellan evigheten och ögonblicket. |''Ibidem''}} {{citat|Ju friare folket är dvs. totaliteten av individer, som bildar staten, icke blott summan av huvuden, desto mäktigare är lagen eller suveränen. |''Ibidem'', s. 49}} {{citat|Adeln skall representera det osynliga, sedens och andens makt i staten, och alltså är den i det stora äktenskap, som heter stat, vad hustrun är i äktenskapet i vanlig mening. Adeln är den främsta och enda nödvändiga institutionen i staten. |''Ibidem''}} {{citat|Frihet är det allmänna strävandet hos de mest olika naturer till växt och liv. Ingenting kan vara mera stridande mot friheten än begreppet om en yttre likhet. |''Ibidem'', s. 50}} {{citat|Sakernas förhållande till personerna är det egentliga objektet för äganderätten. Den levande människan kan i sakerna icke bruka något annat än de egenskaper, vilka svarar mot, ingriper i hans liv, alltså själva är levande. Det består ett alltigenom personligt förhållande mellan jordägaren och hans jordegendom, mellan kapitalisten och hans kapital, mellan ägaren och det han äger. |''Ibidem''}} {{citat|Herraväldets hemlighet ligger i [[lydnad]]en, all upphöjelse, som själen trängtar efter, i dess fria underkastelse, all [[frihet]] i hängivenheten för fosterlandet och [[Jesus|Kristus]]. |''Ibidem'', s. 51}} {{citat|Den upphöjda produkt emellertid, vilken härrör från den starka förbindelsen mellan den enskilde och det hela, mellan medborgaren och nationen, är evig, är levande. Endast denna anda av innerlig växelverkan mellan individerna och nationen förtjänar att kallas nationalkredit – ett begrepp som annars missbrukas i alla ekonomiska skrifter – emedan den är kristen, till skillnad från den romerska som alla skolbildningar lär ut. |Jonas Asklund, "Myt och metall: värdemodeller i litteratur och ekonomisk prosa under tidigt 1800-tal", s. 21}} == Citat om Müller == {{citat|Betecknande för Müllers åsikter om estetik, ekonomi och [[politik]] är en långt driven holism. |Jonas Asklund, "Myt och metall: värdemodeller i litteratur och ekonomisk prosa under tidigt 1800-tal", s. 20}} {{citat|Adam Müllers ''Elemente der Staatskunst'' är den tyska romantikens ojämförligt främsta politiska produkt, ett av kontrarevolutionens litterära mästerverk, i stilens kraft erinrande om [[Edmund Burke|Burke]]. <br>Det är för Müller karakteristiskt, att han på en gång dyrkar traditionen och rörelsen. Han talar ständigt om liv, rörelse, spänning, motsättningar såsom nödvändiga men stannar likväl vid vördnaden för de bestående institutionerna; det är dessa han anser uppburna av den levande kraft som han beundrar. |[[Herbert Tingsten]], ''De konservativa idéerna'' (1966), s. 45}} {{citat|Adam Müller, den av de tyskspråkiga romantikerna som mest intresserade sig för samhällsfrågor, tog intryck av den kritik som riktades mot industrialismen i England. Müller ville att man skulle återgå till ett förindustriellt samhälle av närmast medeltida karaktär. Begrepp som [[w:Alienation|alienation]] och [[w:Reifikation|reifikation]] (arbetskraftens varukaraktär) fanns redan i hans tänkande och kom att utvecklas vidare av den unge [[Karl Marx]]. |Folke Schimanski, [https://popularhistoria.se/samhalle/flykt-in-i-en-annan-varld "Romantiken – en flykt in i en annan värld"] i ''Populär Historia'' (16 mars 2001)}} == Externa länkar == {{Wikipedia|Adam Müller von Nitterdorf}} {{Politiska filosofer}} {{STANDARDSORTERING:Müller, Adam Heinrich}} [[Kategori:Tyska författare]] [[Kategori:Tyska filosofer]] [[Kategori:Tyska politiker]] 1quxwfpoz9aibbsm5zagkn2vxuokr6g 0 7241 33850 2022-07-22T21:48:21Z Gilldragon 10299 Skapade sidan med '{{wikipedia topp}} ==Citat== {{citat|Om vi vill erfara pingstens gåva finns det en förutsättning. Omvänd er! På samma sätt som Jesus grät över Jerusalem, borde vi gråta över vår hårdhet och vår synd innan vi är redo att bli döpta i Den Helige Anden. Hungrar och törstar jag verkligen efter rättfärdighet? Eller nöjer jag mig med medelmåttighet? Vi säger ofta att vi inte kan bli av med synden - men oftast är det kanske mest för att vi inte vill bli...' wikitext text/x-wiki {{wikipedia topp}} ==Citat== {{citat|Om vi vill erfara pingstens gåva finns det en förutsättning. Omvänd er! På samma sätt som Jesus grät över Jerusalem, borde vi gråta över vår hårdhet och vår synd innan vi är redo att bli döpta i Den Helige Anden. Hungrar och törstar jag verkligen efter rättfärdighet? Eller nöjer jag mig med medelmåttighet? Vi säger ofta att vi inte kan bli av med synden - men oftast är det kanske mest för att vi inte vill bli av med den.|Citat ur Vaticanradion. 31 juli 2008, [http://www.archivioradiovaticana.va/storico/2008/07/31/påvens_personliga_predikant_gästade_sverige_och_sträckte_ut_handen/sv1-222158].}} {{STANDARDSORTERING:Cantalamessa, Raniero}} [[Kategori:Präster]] or0bnbv8u9a6vkat5m6kxhtq6r2tsiq