Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.39.0-wmf.25 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk 3 50314 505338 505304 2022-08-19T12:54:42Z Thurs 138 /* Hjälp? (fel namn) */ wikitext text/x-wiki {{c|''Det finns [[Special:Prefixindex/{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/Arkiv|'''arkiverade diskussioner''']] för den här sidan.''}} ---- == Mellanslag eller inte? == Hej Jag ser att du har "hittat" Mälaren. :-) Det var kul, men ... jag tycker inte att allt här behöver rättas enligt nutida regler. Visserligen har jag nog missat några saker, kanske många. Men på t.ex. [[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/102]] har du tagit bort en del mellanslag som jag tror borde stå kvar. • Verket har många fotnoter, hundratals. Och alla — 100% — har ett utrymme framför som är lika stort som utrymmet mellan orden. Alltså, ett mellanslag. Kanske gör vi inte det nuförtiden, men på 1700-talet? I det här verket? Att ta bort dem blir väl ett fel? • I fotnoten har du också tagit bort ett mellanslag som tydligt måste stå kvar. Ett misstag förstås. Glad att se att det inte är bara jag som gör dem. :-) ... BIO [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.26 (CEST) :Hur du än gör får du inte den gamla typografin på fotnoterna ändå. Saken är den att om man lägger ett mellanslag före fotnoten bryts sambandet till föregående ord så att fotnoten riskerar att komma på nästa rad om ordet ligger vid en sidbrytning. Det brukar inte anses vara bra typsättning. Men om det är genomgående kommer jag inte ändra på det i fortsättningen.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.56 (CEST) ::Jag tror att det var några få gånger som fotnotsymbolen faktiskt <u>var</u> tryckt på nästa rad, men inte många. På nästa sida? Ingen, tror jag. ::• Men din kommentar om "bra typsättning" är intressant. Är det något som vi skall göra? Som du kanske har märkt så var jag med på Runeberg i många år. Och där var regeln att vi <u>inte</u> skulle ändra sådana saker, och istället försöka återgiva texten som den hade blivit tryckt. Är det olika här på Wikisource? Skall vi ändra typsättningen så att den ser mer modern ut? Eller spelar det ingen roll? Eller ...? ::• Om du kommer lite längre fram i verket så blir det en hel del latinska namn (på flora och fauna). I originalet står det nästan alltid som "( Släkte art )". Men <u>där</u> har jag tagit bort mellanslagen så att det blev "(Släkte art)". Alltså ... inte konsekvent jag heller. Mea culpa. Men det ser bättre ut! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 03.00 (CEST) :::Modernisering är inget mål i sig. Grundregeln på Wikisource är att det är text och information som ska överföras inte typografin. Mellanrum mellan ord och skiljetecken och andra tecken är exempel på sådant som vi normalt inte har överfört. Naturligtvis finns det fall där typografin är betydelsebärande och som hjälper läsaren att sortera informationen som till exempel indragna stycken eller högerställd text. Till det kan läggas att verket ska fungera oberoende av medium, skärm, telefon, olika exportalternativ samt tryckt. (Helst också uppläst, men det är vi nog inte så bra på.) :::Om man tar dina exempel: Fotnoter som hamnar på fel rad kan man kanske leva med men om ett parentesslutstecken står i början av en rad kan det vara svårt att tolka det rätt. :::--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 13.46 (CEST) == Hjälp? (fel namn) == Hej igen Jag tycks ha blandat ihop några namn på sidor som jag skapade. :-( De här 2 sidorna: "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1" och "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1/Innehåll" borde ha börjat med "Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)". Är det något som är möjligt för dig att rätta (ändra namnet, alltså)? Om inte, kan du ta bort dem helt och hållet? Då kan jag skapa dem igen med rätt namn (har sparat texten)? --- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 00.47 (CEST) :Du kan enkelt själv ändra namn genom att flytta sidan. I meny raden ovanför texten (Sida|Diskussion| ...) finns ett val som heter "flytta" (den kan vara dold under menyvalet "MER"). välj den och skriv sedan in det namn som är det korrekta och tryck på flytta så kommer det till rätt plats. Återkom om det är några problem.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 14.54 (CEST) 624ts2d1vbazznngtgm67w6n9eh4viv 505339 505338 2022-08-19T12:54:56Z Thurs 138 /* Hjälp? (fel namn) */ wikitext text/x-wiki {{c|''Det finns [[Special:Prefixindex/{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/Arkiv|'''arkiverade diskussioner''']] för den här sidan.''}} ---- == Mellanslag eller inte? == Hej Jag ser att du har "hittat" Mälaren. :-) Det var kul, men ... jag tycker inte att allt här behöver rättas enligt nutida regler. Visserligen har jag nog missat några saker, kanske många. Men på t.ex. [[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/102]] har du tagit bort en del mellanslag som jag tror borde stå kvar. • Verket har många fotnoter, hundratals. Och alla — 100% — har ett utrymme framför som är lika stort som utrymmet mellan orden. Alltså, ett mellanslag. Kanske gör vi inte det nuförtiden, men på 1700-talet? I det här verket? Att ta bort dem blir väl ett fel? • I fotnoten har du också tagit bort ett mellanslag som tydligt måste stå kvar. Ett misstag förstås. Glad att se att det inte är bara jag som gör dem. :-) ... BIO [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.26 (CEST) :Hur du än gör får du inte den gamla typografin på fotnoterna ändå. Saken är den att om man lägger ett mellanslag före fotnoten bryts sambandet till föregående ord så att fotnoten riskerar att komma på nästa rad om ordet ligger vid en sidbrytning. Det brukar inte anses vara bra typsättning. Men om det är genomgående kommer jag inte ändra på det i fortsättningen.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.56 (CEST) ::Jag tror att det var några få gånger som fotnotsymbolen faktiskt <u>var</u> tryckt på nästa rad, men inte många. På nästa sida? Ingen, tror jag. ::• Men din kommentar om "bra typsättning" är intressant. Är det något som vi skall göra? Som du kanske har märkt så var jag med på Runeberg i många år. Och där var regeln att vi <u>inte</u> skulle ändra sådana saker, och istället försöka återgiva texten som den hade blivit tryckt. Är det olika här på Wikisource? Skall vi ändra typsättningen så att den ser mer modern ut? Eller spelar det ingen roll? Eller ...? ::• Om du kommer lite längre fram i verket så blir det en hel del latinska namn (på flora och fauna). I originalet står det nästan alltid som "( Släkte art )". Men <u>där</u> har jag tagit bort mellanslagen så att det blev "(Släkte art)". Alltså ... inte konsekvent jag heller. Mea culpa. Men det ser bättre ut! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 03.00 (CEST) :::Modernisering är inget mål i sig. Grundregeln på Wikisource är att det är text och information som ska överföras inte typografin. Mellanrum mellan ord och skiljetecken och andra tecken är exempel på sådant som vi normalt inte har överfört. Naturligtvis finns det fall där typografin är betydelsebärande och som hjälper läsaren att sortera informationen som till exempel indragna stycken eller högerställd text. Till det kan läggas att verket ska fungera oberoende av medium, skärm, telefon, olika exportalternativ samt tryckt. (Helst också uppläst, men det är vi nog inte så bra på.) :::Om man tar dina exempel: Fotnoter som hamnar på fel rad kan man kanske leva med men om ett parentesslutstecken står i början av en rad kan det vara svårt att tolka det rätt. :::--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 13.46 (CEST) == Hjälp? (fel namn) == Hej igen Jag tycks ha blandat ihop några namn på sidor som jag skapade. :-( De här 2 sidorna: "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1" och "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1/Innehåll" borde ha börjat med "Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)". Är det något som är möjligt för dig att rätta (ändra namnet, alltså)? Om inte, kan du ta bort dem helt och hållet? Då kan jag skapa dem igen med rätt namn (har sparat texten)? --- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 00.47 (CEST) :Du kan enkelt själv ändra namn genom att flytta sidan. I menyraden ovanför texten (Sida|Diskussion| ...) finns ett val som heter "flytta" (den kan vara dold under menyvalet "MER"). välj den och skriv sedan in det namn som är det korrekta och tryck på flytta så kommer det till rätt plats. Återkom om det är några problem.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 14.54 (CEST) 5jcdo7v8itdzqwmkrfby61xh91hjk0y 505340 505339 2022-08-19T12:56:36Z Thurs 138 /* Hjälp? (fel namn) */ wikitext text/x-wiki {{c|''Det finns [[Special:Prefixindex/{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/Arkiv|'''arkiverade diskussioner''']] för den här sidan.''}} ---- == Mellanslag eller inte? == Hej Jag ser att du har "hittat" Mälaren. :-) Det var kul, men ... jag tycker inte att allt här behöver rättas enligt nutida regler. Visserligen har jag nog missat några saker, kanske många. Men på t.ex. [[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/102]] har du tagit bort en del mellanslag som jag tror borde stå kvar. • Verket har många fotnoter, hundratals. Och alla — 100% — har ett utrymme framför som är lika stort som utrymmet mellan orden. Alltså, ett mellanslag. Kanske gör vi inte det nuförtiden, men på 1700-talet? I det här verket? Att ta bort dem blir väl ett fel? • I fotnoten har du också tagit bort ett mellanslag som tydligt måste stå kvar. Ett misstag förstås. Glad att se att det inte är bara jag som gör dem. :-) ... BIO [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.26 (CEST) :Hur du än gör får du inte den gamla typografin på fotnoterna ändå. Saken är den att om man lägger ett mellanslag före fotnoten bryts sambandet till föregående ord så att fotnoten riskerar att komma på nästa rad om ordet ligger vid en sidbrytning. Det brukar inte anses vara bra typsättning. Men om det är genomgående kommer jag inte ändra på det i fortsättningen.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.56 (CEST) ::Jag tror att det var några få gånger som fotnotsymbolen faktiskt <u>var</u> tryckt på nästa rad, men inte många. På nästa sida? Ingen, tror jag. ::• Men din kommentar om "bra typsättning" är intressant. Är det något som vi skall göra? Som du kanske har märkt så var jag med på Runeberg i många år. Och där var regeln att vi <u>inte</u> skulle ändra sådana saker, och istället försöka återgiva texten som den hade blivit tryckt. Är det olika här på Wikisource? Skall vi ändra typsättningen så att den ser mer modern ut? Eller spelar det ingen roll? Eller ...? ::• Om du kommer lite längre fram i verket så blir det en hel del latinska namn (på flora och fauna). I originalet står det nästan alltid som "( Släkte art )". Men <u>där</u> har jag tagit bort mellanslagen så att det blev "(Släkte art)". Alltså ... inte konsekvent jag heller. Mea culpa. Men det ser bättre ut! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 03.00 (CEST) :::Modernisering är inget mål i sig. Grundregeln på Wikisource är att det är text och information som ska överföras inte typografin. Mellanrum mellan ord och skiljetecken och andra tecken är exempel på sådant som vi normalt inte har överfört. Naturligtvis finns det fall där typografin är betydelsebärande och som hjälper läsaren att sortera informationen som till exempel indragna stycken eller högerställd text. Till det kan läggas att verket ska fungera oberoende av medium, skärm, telefon, olika exportalternativ samt tryckt. (Helst också uppläst, men det är vi nog inte så bra på.) :::Om man tar dina exempel: Fotnoter som hamnar på fel rad kan man kanske leva med men om ett parentesslutstecken står i början av en rad kan det vara svårt att tolka det rätt. :::--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 13.46 (CEST) == Hjälp? (fel namn) == Hej igen Jag tycks ha blandat ihop några namn på sidor som jag skapade. :-( De här 2 sidorna: "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1" och "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1/Innehåll" borde ha börjat med "Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)". Är det något som är möjligt för dig att rätta (ändra namnet, alltså)? Om inte, kan du ta bort dem helt och hållet? Då kan jag skapa dem igen med rätt namn (har sparat texten)? --- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 00.47 (CEST) :Du kan enkelt själv ändra namn genom att flytta sidan. I menyraden ovanför texten (Sida|Diskussion| ...) finns ett val som heter "flytta" (den kan vara dold under menyvalet "Mer"). välj den och skriv sedan in det namn som är det korrekta och tryck på "flytta sidan" så kommer det till rätt plats. Återkom om det är några problem.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 14.54 (CEST) 0rxrkjjm8et4o3ih7qgklv8odysdefb 505356 505340 2022-08-20T05:22:54Z Bio2935c 11474 /* Hjälp? (fel namn) */ Svar wikitext text/x-wiki {{c|''Det finns [[Special:Prefixindex/{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/Arkiv|'''arkiverade diskussioner''']] för den här sidan.''}} ---- == Mellanslag eller inte? == Hej Jag ser att du har "hittat" Mälaren. :-) Det var kul, men ... jag tycker inte att allt här behöver rättas enligt nutida regler. Visserligen har jag nog missat några saker, kanske många. Men på t.ex. [[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/102]] har du tagit bort en del mellanslag som jag tror borde stå kvar. • Verket har många fotnoter, hundratals. Och alla — 100% — har ett utrymme framför som är lika stort som utrymmet mellan orden. Alltså, ett mellanslag. Kanske gör vi inte det nuförtiden, men på 1700-talet? I det här verket? Att ta bort dem blir väl ett fel? • I fotnoten har du också tagit bort ett mellanslag som tydligt måste stå kvar. Ett misstag förstås. Glad att se att det inte är bara jag som gör dem. :-) ... BIO [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.26 (CEST) :Hur du än gör får du inte den gamla typografin på fotnoterna ändå. Saken är den att om man lägger ett mellanslag före fotnoten bryts sambandet till föregående ord så att fotnoten riskerar att komma på nästa rad om ordet ligger vid en sidbrytning. Det brukar inte anses vara bra typsättning. Men om det är genomgående kommer jag inte ändra på det i fortsättningen.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.56 (CEST) ::Jag tror att det var några få gånger som fotnotsymbolen faktiskt <u>var</u> tryckt på nästa rad, men inte många. På nästa sida? Ingen, tror jag. ::• Men din kommentar om "bra typsättning" är intressant. Är det något som vi skall göra? Som du kanske har märkt så var jag med på Runeberg i många år. Och där var regeln att vi <u>inte</u> skulle ändra sådana saker, och istället försöka återgiva texten som den hade blivit tryckt. Är det olika här på Wikisource? Skall vi ändra typsättningen så att den ser mer modern ut? Eller spelar det ingen roll? Eller ...? ::• Om du kommer lite längre fram i verket så blir det en hel del latinska namn (på flora och fauna). I originalet står det nästan alltid som "( Släkte art )". Men <u>där</u> har jag tagit bort mellanslagen så att det blev "(Släkte art)". Alltså ... inte konsekvent jag heller. Mea culpa. Men det ser bättre ut! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 03.00 (CEST) :::Modernisering är inget mål i sig. Grundregeln på Wikisource är att det är text och information som ska överföras inte typografin. Mellanrum mellan ord och skiljetecken och andra tecken är exempel på sådant som vi normalt inte har överfört. Naturligtvis finns det fall där typografin är betydelsebärande och som hjälper läsaren att sortera informationen som till exempel indragna stycken eller högerställd text. Till det kan läggas att verket ska fungera oberoende av medium, skärm, telefon, olika exportalternativ samt tryckt. (Helst också uppläst, men det är vi nog inte så bra på.) :::Om man tar dina exempel: Fotnoter som hamnar på fel rad kan man kanske leva med men om ett parentesslutstecken står i början av en rad kan det vara svårt att tolka det rätt. :::--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 13.46 (CEST) == Hjälp? (fel namn) == Hej igen Jag tycks ha blandat ihop några namn på sidor som jag skapade. :-( De här 2 sidorna: "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1" och "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1/Innehåll" borde ha börjat med "Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)". Är det något som är möjligt för dig att rätta (ändra namnet, alltså)? Om inte, kan du ta bort dem helt och hållet? Då kan jag skapa dem igen med rätt namn (har sparat texten)? --- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 00.47 (CEST) :Du kan enkelt själv ändra namn genom att flytta sidan. I menyraden ovanför texten (Sida|Diskussion| ...) finns ett val som heter "flytta" (den kan vara dold under menyvalet "Mer"). välj den och skriv sedan in det namn som är det korrekta och tryck på "flytta sidan" så kommer det till rätt plats. Återkom om det är några problem.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 14.54 (CEST) ::Tack, det gick bra och jag ska nog komma ihåg det. Men ... nu har jag en helt ny fråga. Vet inte om den är om "teknik" eller "filosofi". ::I Elers verk om Stockholm talar han om kartor som finns till och han beskriver dem. Nuförtiden går det ju att hitta dem (många i alla fall) på Internet. Så jag tänkte att det skulle bli interessant för den som läser det här verket om man kunde titta på kartan och <u>se</u> vad författaren talar om. Så jag lade till en "ny" fotnot, som på sidan: https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf/44 Men ... tänkte jag ... jag ville inte blanda ihop de riktiga fotnoterna med dessa nya, så jag lade till den på sidfoten. Det ser okej ut på den sidan (tycker jag), även om sidan nu inte ser precis likadan ut som originalet. Men det går ju inte alls på den transkluderade sidan (fotnottexten uteslutes så klart). ::Och nu undrar jag: Finns det en bra teknisk lösning (lägga till fotnoten precis som alla andra fotnoter, t.ex.)? Blir det bättre om de "nya" fotnoterna finns någon annanstans istället? På framsidan, t.ex. Men kommer folk att hitta en helt annan lista där?? Tveksamt, skulle jag tro. Är det hela en god idé alls? Eller är det bara en dumhet som borde slopas? Vad tycker du? -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 20 augusti 2022 kl. 07.22 (CEST) 6ysqrkncfhhripkad1y1uki0xmx2yfj 505361 505356 2022-08-20T06:26:51Z Bio2935c 11474 /* Hjälp? (fel namn) */ Svar wikitext text/x-wiki {{c|''Det finns [[Special:Prefixindex/{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/Arkiv|'''arkiverade diskussioner''']] för den här sidan.''}} ---- == Mellanslag eller inte? == Hej Jag ser att du har "hittat" Mälaren. :-) Det var kul, men ... jag tycker inte att allt här behöver rättas enligt nutida regler. Visserligen har jag nog missat några saker, kanske många. Men på t.ex. [[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/102]] har du tagit bort en del mellanslag som jag tror borde stå kvar. • Verket har många fotnoter, hundratals. Och alla — 100% — har ett utrymme framför som är lika stort som utrymmet mellan orden. Alltså, ett mellanslag. Kanske gör vi inte det nuförtiden, men på 1700-talet? I det här verket? Att ta bort dem blir väl ett fel? • I fotnoten har du också tagit bort ett mellanslag som tydligt måste stå kvar. Ett misstag förstås. Glad att se att det inte är bara jag som gör dem. :-) ... BIO [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.26 (CEST) :Hur du än gör får du inte den gamla typografin på fotnoterna ändå. Saken är den att om man lägger ett mellanslag före fotnoten bryts sambandet till föregående ord så att fotnoten riskerar att komma på nästa rad om ordet ligger vid en sidbrytning. Det brukar inte anses vara bra typsättning. Men om det är genomgående kommer jag inte ändra på det i fortsättningen.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.56 (CEST) ::Jag tror att det var några få gånger som fotnotsymbolen faktiskt <u>var</u> tryckt på nästa rad, men inte många. På nästa sida? Ingen, tror jag. ::• Men din kommentar om "bra typsättning" är intressant. Är det något som vi skall göra? Som du kanske har märkt så var jag med på Runeberg i många år. Och där var regeln att vi <u>inte</u> skulle ändra sådana saker, och istället försöka återgiva texten som den hade blivit tryckt. Är det olika här på Wikisource? Skall vi ändra typsättningen så att den ser mer modern ut? Eller spelar det ingen roll? Eller ...? ::• Om du kommer lite längre fram i verket så blir det en hel del latinska namn (på flora och fauna). I originalet står det nästan alltid som "( Släkte art )". Men <u>där</u> har jag tagit bort mellanslagen så att det blev "(Släkte art)". Alltså ... inte konsekvent jag heller. Mea culpa. Men det ser bättre ut! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 03.00 (CEST) :::Modernisering är inget mål i sig. Grundregeln på Wikisource är att det är text och information som ska överföras inte typografin. Mellanrum mellan ord och skiljetecken och andra tecken är exempel på sådant som vi normalt inte har överfört. Naturligtvis finns det fall där typografin är betydelsebärande och som hjälper läsaren att sortera informationen som till exempel indragna stycken eller högerställd text. Till det kan läggas att verket ska fungera oberoende av medium, skärm, telefon, olika exportalternativ samt tryckt. (Helst också uppläst, men det är vi nog inte så bra på.) :::Om man tar dina exempel: Fotnoter som hamnar på fel rad kan man kanske leva med men om ett parentesslutstecken står i början av en rad kan det vara svårt att tolka det rätt. :::--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 13.46 (CEST) == Hjälp? (fel namn) == Hej igen Jag tycks ha blandat ihop några namn på sidor som jag skapade. :-( De här 2 sidorna: "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1" och "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1/Innehåll" borde ha börjat med "Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)". Är det något som är möjligt för dig att rätta (ändra namnet, alltså)? Om inte, kan du ta bort dem helt och hållet? Då kan jag skapa dem igen med rätt namn (har sparat texten)? --- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 00.47 (CEST) :Du kan enkelt själv ändra namn genom att flytta sidan. I menyraden ovanför texten (Sida|Diskussion| ...) finns ett val som heter "flytta" (den kan vara dold under menyvalet "Mer"). välj den och skriv sedan in det namn som är det korrekta och tryck på "flytta sidan" så kommer det till rätt plats. Återkom om det är några problem.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 14.54 (CEST) ::Tack, det gick bra och jag ska nog komma ihåg det. Men ... nu har jag en helt ny fråga. Vet inte om den är om "teknik" eller "filosofi". ::I Elers verk om Stockholm talar han om kartor som finns till och han beskriver dem. Nuförtiden går det ju att hitta dem (många i alla fall) på Internet. Så jag tänkte att det skulle bli interessant för den som läser det här verket om man kunde titta på kartan och <u>se</u> vad författaren talar om. Så jag lade till en "ny" fotnot, som på sidan: https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf/44 Men ... tänkte jag ... jag ville inte blanda ihop de riktiga fotnoterna med dessa nya, så jag lade till den på sidfoten. Det ser okej ut på den sidan (tycker jag), även om sidan nu inte ser precis likadan ut som originalet. Men det går ju inte alls på den transkluderade sidan (fotnottexten uteslutes så klart). ::Och nu undrar jag: Finns det en bra teknisk lösning (lägga till fotnoten precis som alla andra fotnoter, t.ex.)? Blir det bättre om de "nya" fotnoterna finns någon annanstans istället? På framsidan, t.ex. Men kommer folk att hitta en helt annan lista där?? Tveksamt, skulle jag tro. Är det hela en god idé alls? Eller är det bara en dumhet som borde slopas? Vad tycker du? -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 20 augusti 2022 kl. 07.22 (CEST) :::Perfekt. {{st|Tack!}} [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 20 augusti 2022 kl. 08.26 (CEST) dgkb3nnid5anrned4f5bxr9qhdyqs11 505362 505361 2022-08-20T06:34:14Z Thurs 138 /* Hjälp? (fel namn) */ wikitext text/x-wiki {{c|''Det finns [[Special:Prefixindex/{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}/Arkiv|'''arkiverade diskussioner''']] för den här sidan.''}} ---- == Mellanslag eller inte? == Hej Jag ser att du har "hittat" Mälaren. :-) Det var kul, men ... jag tycker inte att allt här behöver rättas enligt nutida regler. Visserligen har jag nog missat några saker, kanske många. Men på t.ex. [[Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/102]] har du tagit bort en del mellanslag som jag tror borde stå kvar. • Verket har många fotnoter, hundratals. Och alla — 100% — har ett utrymme framför som är lika stort som utrymmet mellan orden. Alltså, ett mellanslag. Kanske gör vi inte det nuförtiden, men på 1700-talet? I det här verket? Att ta bort dem blir väl ett fel? • I fotnoten har du också tagit bort ett mellanslag som tydligt måste stå kvar. Ett misstag förstås. Glad att se att det inte är bara jag som gör dem. :-) ... BIO [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.26 (CEST) :Hur du än gör får du inte den gamla typografin på fotnoterna ändå. Saken är den att om man lägger ett mellanslag före fotnoten bryts sambandet till föregående ord så att fotnoten riskerar att komma på nästa rad om ordet ligger vid en sidbrytning. Det brukar inte anses vara bra typsättning. Men om det är genomgående kommer jag inte ändra på det i fortsättningen.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 2 augusti 2022 kl. 23.56 (CEST) ::Jag tror att det var några få gånger som fotnotsymbolen faktiskt <u>var</u> tryckt på nästa rad, men inte många. På nästa sida? Ingen, tror jag. ::• Men din kommentar om "bra typsättning" är intressant. Är det något som vi skall göra? Som du kanske har märkt så var jag med på Runeberg i många år. Och där var regeln att vi <u>inte</u> skulle ändra sådana saker, och istället försöka återgiva texten som den hade blivit tryckt. Är det olika här på Wikisource? Skall vi ändra typsättningen så att den ser mer modern ut? Eller spelar det ingen roll? Eller ...? ::• Om du kommer lite längre fram i verket så blir det en hel del latinska namn (på flora och fauna). I originalet står det nästan alltid som "( Släkte art )". Men <u>där</u> har jag tagit bort mellanslagen så att det blev "(Släkte art)". Alltså ... inte konsekvent jag heller. Mea culpa. Men det ser bättre ut! [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 03.00 (CEST) :::Modernisering är inget mål i sig. Grundregeln på Wikisource är att det är text och information som ska överföras inte typografin. Mellanrum mellan ord och skiljetecken och andra tecken är exempel på sådant som vi normalt inte har överfört. Naturligtvis finns det fall där typografin är betydelsebärande och som hjälper läsaren att sortera informationen som till exempel indragna stycken eller högerställd text. Till det kan läggas att verket ska fungera oberoende av medium, skärm, telefon, olika exportalternativ samt tryckt. (Helst också uppläst, men det är vi nog inte så bra på.) :::Om man tar dina exempel: Fotnoter som hamnar på fel rad kan man kanske leva med men om ett parentesslutstecken står i början av en rad kan det vara svårt att tolka det rätt. :::--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 3 augusti 2022 kl. 13.46 (CEST) == Hjälp? (fel namn) == Hej igen Jag tycks ha blandat ihop några namn på sidor som jag skapade. :-( De här 2 sidorna: "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1" och "https://sv.wikisource.org/wiki/Stockholm,_Del_1/Innehåll" borde ha börjat med "Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)". Är det något som är möjligt för dig att rätta (ändra namnet, alltså)? Om inte, kan du ta bort dem helt och hållet? Då kan jag skapa dem igen med rätt namn (har sparat texten)? --- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 00.47 (CEST) :Du kan enkelt själv ändra namn genom att flytta sidan. I menyraden ovanför texten (Sida|Diskussion| ...) finns ett val som heter "flytta" (den kan vara dold under menyvalet "Mer"). välj den och skriv sedan in det namn som är det korrekta och tryck på "flytta sidan" så kommer det till rätt plats. Återkom om det är några problem.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 14.54 (CEST) ::Tack, det gick bra och jag ska nog komma ihåg det. Men ... nu har jag en helt ny fråga. Vet inte om den är om "teknik" eller "filosofi". ::I Elers verk om Stockholm talar han om kartor som finns till och han beskriver dem. Nuförtiden går det ju att hitta dem (många i alla fall) på Internet. Så jag tänkte att det skulle bli interessant för den som läser det här verket om man kunde titta på kartan och <u>se</u> vad författaren talar om. Så jag lade till en "ny" fotnot, som på sidan: https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf/44 Men ... tänkte jag ... jag ville inte blanda ihop de riktiga fotnoterna med dessa nya, så jag lade till den på sidfoten. Det ser okej ut på den sidan (tycker jag), även om sidan nu inte ser precis likadan ut som originalet. Men det går ju inte alls på den transkluderade sidan (fotnottexten uteslutes så klart). ::Och nu undrar jag: Finns det en bra teknisk lösning (lägga till fotnoten precis som alla andra fotnoter, t.ex.)? Blir det bättre om de "nya" fotnoterna finns någon annanstans istället? På framsidan, t.ex. Men kommer folk att hitta en helt annan lista där?? Tveksamt, skulle jag tro. Är det hela en god idé alls? Eller är det bara en dumhet som borde slopas? Vad tycker du? -- [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 20 augusti 2022 kl. 07.22 (CEST) :::Perfekt. {{st|Tack!}} [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 20 augusti 2022 kl. 08.26 (CEST) :::''Redigeringskonflikt,'' lägger in mitt svar nedanför: :::Filosofiskt så ska det vara tydligt vad Wikisource har lagt till i en text. Samma idé som översättarens kommentarer i ett tryckt verk. Tekniskt sett skulle ditt förslag inte ha fungerat att urskilja våre noter från verkets och gett ett felmeddelande i huvudnamnrymden. Det här brukar vi lösa genom att ha en särskild grupp av noter som vi brukar kalla Wikisource-noter [https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf/44&diff=cur&oldid=504749 till exempel].<code><nowiki><ref group=ws>[https://stockholmskallan.stockholm.se/post/4640 Kartan hos Stockholmskällan]</ref>.</nowiki></code> och en rubrik "Wikisource-noter" och <tt><nowiki><references group=ws /></nowiki></tt> under verkets noter både i sidnamnrymden och huvudnamnrymden. Det ska framgå att det är tillagt av wikisource i övrigt kan rubrik och gruppsignum variera.--[[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 20 augusti 2022 kl. 08.34 (CEST) 5g9hqspmx7kznk33yszu81obb3tdzme 108 90453 505336 323867 2022-08-19T12:42:14Z Thurs 138 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=Axel Zettersten |Titel=Svenska flottans historia: åren 1635-1680 |År=1903 |Oversattare= |Utgivare=Norrtelje tidnings boktr. |Källa=Kungliga biblioteket https://libris.kb.se/bib/19337655 |Bild=[[File:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu|250px|page=7]] |Sidor=<pagelist 1=pärm 2to4="_" 5=framsida 6="_" 7=titel 8="_" 9=3 9to18=highroman 19=1 660=baksida/> |Anmärkningar=[[Kategori:Ej kompletta index]] [[Kategori:Kungliga biblioteket]] |Width= |Css= |Kommentar= }} gyekxqg3kempxv8l1y9mg51w2nij9j6 104 98006 505365 325735 2022-08-20T08:43:23Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" /> {{Tomrad}}</noinclude>{{c|{{st|SLUTORD|200}}}} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 3xe8bscrkzjmf4g7a4bowho74eq8ed5 104 98158 505364 326014 2022-08-20T08:42:36Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />148</noinclude>Den 2 juli stege vi till skepp ved Stegeborg. Den 8 seglade vi ifrån Barsund. Den 11 om morronen bittig komme vi till Peenemünde och stege den 12 till land och låge ved Peenemünde in till den 15. Ginge vi därifrån öfver Swine och komme den 19 till Wollin, hvar vi låge intill den 24 och komme den 25 till Pegelow, hvarest min kära man fick order till att liggja intill den 29. Bröto vi upp därifrån och till Damm. Och den 30 marscherade vi upp ifrå Damm med Stenbocken och styckena och komme den 2 augusti till Arnswalde. Där låge vi stilla till den 3. Kom kongen efter med armén och ginge vi den 4 öfver polenska gränsen till Tütz och komme vi den 15 till Wittenberg<ref name="n148" />. Och gick min kära man 17 på parti med Müller ifrån Kolo och komme den 20 igen. Och gick armén den 21 ifrån Kolo och hinte kung Kasimirs armé den 23 ved Sobota, där våra jagade dem intill Lencicz. Och hade min man samma natten högvakt ved en kvarn. 27 gick kongen ifrån Sobota och Wittenberg åt Krakau med halfva armén; och kommo vi samma dagen till Lowicz, och komme di ut med nycklana till slottet mot kungen. Och tog kungen om aftonen fursten af Sulzbach med lifregemente och min man med sitt regemente och gref Ludvig, och gick kongen förut med de 3 regementerna till Warschau, och Stenbocken med den andra armén kom efter. 29 kom han till Warschau, och den 30 gick kongen åt Krakau. Den 2 september gick min man till Krakau — — —<ref follow="n148">Fältmarskalken låg med sin armé i ett befäst läger vid Konin. </ref> {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> q7oi70d28q9g822mmogjwpbf7pp1aem 104 98162 505366 326024 2022-08-20T08:44:25Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" /></noinclude>[[Fil:Agneta Horns lefverne - Lars Cruus epitafium.png|ramlös|stående=0.5|Lars Cruus’ epitafium (från Björklinge kyrka).|center]] {{c|<small>Lars Cruus’ epitafium (från Björklinge kyrka).</small>}} Blef det omöjligt för Agneta Horn att nedskrifva den stora förlust, som drabbat henne? Troligen hade hon tänkt att fullfölja sitt arbete, ty det slutar midt i en mening och midt på sidan; helt säkert har det också funnits en fortsättning, som förkommit, på den utförligare framställningen till 1652. Visst är, att vi gärna skulle höra henne själf beskrifva sin makes död och huru hon mottog underrättelsen därom. Nu är det blott den afbrutna anteckningen som talar. En antydning om hennes känslor gifva dock de stamboksverser från 1657, som meddelas bland tilläggen och äfven de utdrag af hennes hand ur psaltaren och Jobs bok, som finnas bevarade jämte själfbiografien. Bibelns mest gripande uttryck för sorg och öfvergifvenhet har hon gjort till sina genom små ändringar vid afskrifvandet som ett ”tjänarinna” i stället för ”tjänare”<noinclude> <references/></noinclude> b8d82ca2enyoreyf2i794b8cyed9fhy 104 98163 505367 326028 2022-08-20T08:48:27Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />152</noinclude>eller ett ”henne” i stället för ”honom”. Och då det heter ”mina dagar äro bortgångna såsom en rök” eller någon liknande, har Agneta Horns saknad brutit fram i sådana tillägg som ”mina glädjedagar”, ”mina bästa, mina goda och glada, mina hjärtans glada dagar”, den tid ”då den Allsmäktige", såsom hon i ett annat citat med egna ord säger, ”ännu bevarade mitt hjärta för stor sorg”. Psalmens ord: ”Gud löse Israel utaf all sin nöd”, blir för henne ett rop ur förtviflans djup: ”Gud, lös mig af all min nöd, hjärtans sorg och ångest!” De närmare omständigheterna vid det hårda slag, som drabbade Agneta Horn, äro emellertid kända genom personalierna i Emporagrius’ likpredikan öfver Lars Cruus, som äfven uppräknar alla de aktioner under polska kriget, i hvilka han med utmärkelse deltagit. Såväl häraf som af andra källor<ref name="n151" /> framgår att Lars Cruus ej var Karl Gustaf följaktig till Krakau, utan med sitt folk hörde till Stenbocks armé, som låg vid Novodvor. Först då konungen på senhösten tågade norrut från Krakau, förenade han denna armé med sin. Däremot var Lars Cruus i spetsen för sina Västgötaryttare med, då Karl Gustaf i januari 1656 bröt upp från Preussen på sitt ryktbara vinterfälttåg till södra Polen; och det framgår tydligt af personalierna att Agneta Horn med sin make delade äfven detta tågs oerhörda ansträngningar och äfventyr. Hon fick glädja sig öfver segern vid byn Golombo, där Lars Cruus eröfrade två standar och ett par pukor, men också pröfva på marscher i köld och snö och, när återtåget begynte,<ref follow=n151> Se ''Mankell,'' Uppgifter rör. sv. krigsmagtens styrka, 1865, s. 319, och ''Planting Gyllenbåga,'' Anteckningar om Västgöta regemente, 1904, s. 90. </ref><noinclude> <references/></noinclude> dszembout8xsa6b3wxlm2ha6swhejhk 104 98164 505368 326027 2022-08-20T08:53:02Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|153}}</noinclude>än besvärligare marscher på uppblötta och nästan ofarbara vägar. Hon måste slutligen ha varit med vid öfvergången af San, detta djärfva vågstycke, som räddade den instängda svenska hären och gjorde det möjligt för den att framtränga till Warschau. Om återtågets mödor och vansklighet får man en föreställning af uppgiften att Karl Gustaf själf, medan det pågick, på tjugu dagar ej var ur kläderna. För Lars Cruus, som därunder gjort tjänst som generalmajor, blef det ödesdigert. Personalierna, som här tydligen bygga på Agnetas egna uppgifter, förtälja att han på vägen till Warschau, alldeles utmattad ”af de kontinuerlige svåre marscher och travallier”, uttalat sin önskan att gå till skrift. ”Och då hon”, heter det, ”däruppå bad honom vela fördröja till påskedagen och de kunde få bli stilla i Warschau, svarade han, det han intet vore viss uppå, om han kunde ha påskedagen mer fri än som jule- och nyårsdagen var. Begick alltså dagen efteråt, som var den 4 april, medan de vore i marschen, den helige nattvarden med störste devotion och gudelighet.” Påskdagen den 6 april tillbragte de i Warschau, där Lars Cruus, som hade upprepade feberanfall, erkände att han gärna velat ligga stilla några dagar. Armén skulle dock nu bryta upp till Thorn, och den tappre öfversten, som mest af allt fruktade skenet af att vilja draga sig undan, svarade på Agnetas böner, ”att hon ju heller skulle begära till att ha en död med ärligit namn än en lefvande man och skämder”. Därmed skildes de annandag påsk. Agneta, som följt sin man på så många äfventyrliga färder, blef denna gång kvar i Warschau. Lars Cruus kunde de båda första dagarna följa marschen till häst men blef sedan tvungen att låta<noinclude> {{sidfot|<small><i>2451/07. Agneta Horns lefverne.</i></small>||<small>20</small>}} <references/></noinclude> d7vqkw1eggijqydvjyq0fzr7j94at9r 104 98165 505370 326029 2022-08-20T08:54:56Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />154</noinclude>transportera sig i en vagn, där han snart bäddades ned. Sjukdomen förvärrades alltmer, och sedan han en gång, då Karl X Gustaf for förbi hans vagn, fått tillfälle att rekommendera sig och de sina i hans gunst och försvar, mötte han mot aftonen dagen därpå, den 20 april, med stor frimodighet döden vid trettiofyra års ålder. Agneta Horn var troligen kvar i Warschau under belägringen, ända tills det d. 21 juni 1656 återtogs af polackerna. Kvinnor och menige man fingo då fritt af tåg. Men helt visst hade Agneta ej blott måst utstå stormningens fasor utan äfven förlorat det mesta af sina ägodelar. Det är ganska sannolikt att Agneta Horn, då hon lyckades komma fram till Karl Gustafs armé, väntade sig att där få återse sin make och i stället drabbades af det förkrossande slaget. Erik Oxenstierna antyder åtminstone i ett bref till Gustaf Horn från Elbing {{bråk|12|22}} juli 1656, att underrättelsen om hans död ej skulle nått henne i Warschau. ”Ifrån min k. systerdotter fru Agneta Horn”, skrifver han, ”har jag icke ännu någon viss efterrättelse, utan att hon är ur Warschau kommen till K. M. läger, spolierat utan tvifvel som de andra. Och somme velle säja, att hon än då var oveterlig om hennes salige herres dödeliga afgång. Jag har dragit försorg för min salige svågers efterlämnade equipage och skall efter min skyldighet sörja i alla görliga måtta för hennes resa hit till sjökanten och vidare till Sverige. Hade Gud gifvit mig hugneligare lägenhet att tjäna henne och min hjärtans kära svåger, skulle det mig kärare hafva varit.” Agneta Horn återvände till Sverige med sin mans lik mot hösten 1656. Den 7 december begrofs Lars<noinclude> <references/></noinclude> 1q75wnjkf6fc1cxw1yf90jhq1iiw79h 104 98166 505371 420910 2022-08-20T08:57:50Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|155}}</noinclude>Cruus i Stockholms Storkyrka. Begrafningen bevistades af drottningen, riksråden och flera förnäma personer. Hans lik blef dock endast för en kortare tid nedsatt i hans föräldrars ståtliga graf i Storkyrkan; det fördes sedan till det grafkor, som Agneta Horn lät bygga i Björklinge kyrka vid Sätuna. I sin ifver att hedra sin makes minne ville hon först rifva ned hela denna kyrka och bygga en ny på annat ställe. Detta afböjdes af konsistorium i Uppsala, som rådde henne att i stället bygga till den gamla kyrkan, hvilka råd hon följde genom att låta uppföra koret under åren 1658-1664. Under åren 1656 och 1657 kunde Agneta Horn med skäl klaga öfver sina många vedervärdigheter och pröfningar. Först och sist Lars Cruus’ död, så obehagen och förlusterna i Polen, sedan, ej långt efter mannens begrafning, underrättelsen om den så afhållne morbrodern Erik Oxenstiernas död i Frauenburg den 23 oktober; så några månader därefter faderns död. Sysselsatt med en mönstring i Skara, bortrycktes helt hastigt Gustaf Horn den 10 maj 1657 i en ålder af sextiofem år. Mot slutet af året dog den andre morbrodern, Johan Oxenstierna. Den gamle morfadern hade slutat sin gagnerika lefnad några år förut, 1654. Samma år dog ock fru Ebba Leijonhufvud, hvilket kanske trots allt torde få uppsättas på fru Agnetas förlustkonto. Med skäl kunde nu Agneta Horn känna sig ensam och pröfvad. Antagligen är det just under intryck af alla dessa<noinclude> <references/></noinclude> ff7ewv0l5unuxf9o1wtdm0u9q5uo6in 104 98167 505372 420911 2022-08-20T09:05:37Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />156</noinclude>förluster och med tanke på de enda, som nu bundo henne vid lifvet, nämligen barnen, som fru Agneta nedskref sina minnen för att såmedelst sammanbinda det förflutna och det tillkommande. Det låg något meddelsamt i Agneta Horns lynne, och beröfvad sina närmaste fann hon en afledare i sina bekymmer genom att nedskrifva dem. Detta förklarar ock den på en gång klagande och resignerande ton, som genomgår det hela, det skimmer, som omger de kära döda. Fru Agneta hade säkert ett hurtigt och gladt lynne och var benägen för skämt och upptåg. Men dessa drag endast framskymta, det ligger en vemodsslöja öfver framställningen i dess helhet. Af hennes anhöriga lefde än i många år styfmodern, Sigrid Bielke, samt två styfsyskon, med hvilka hon förde långvariga arfstvister, samt Karin Oxenstierna och hennes barn. Sin kärlek samlade hon kring barnen. De voro tre, Gustaf, född 1649, Brita, född 1652 och Anna, född 1654. Hon bodde hufvudsakligen på Sätuna. Hennes svärmor, fru Brita De la Gardie, hade skapat denna egendom och byggt det präktiga, nu nedbrunna slottet, med dess flyglar, torn och spiror. Här härskade fru Agneta med kraftig hand. Hon ärfde Häringe efter fadern och Fånö efter morfadern samt ägde dessutom Ljung i Östergötland och gårdar i Finland och Lifland. Duglighet vid deras skötsel saknades ej, det visa t. ex. åtskilliga i Lunds arkiv förvarade bref och anteckningar från hennes hand. I sin ungdom säger<noinclude> <references/></noinclude> mdyl1wsqfgd1vqdpsn7g3emxfbrkjp0 104 98168 505373 326188 2022-08-20T09:13:14Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|157}}</noinclude>hon sig föga bry sig om gods och gull, men hennes omgifning misstänkte henne för att göra det. På äldre dagar är det inte något tvifvel om att hon höll på sitt och ökade sina från början stora pund. Så t. ex. finnas en del bref från henne till hennes inspektor i Lifland Erik Erlandsson Borre från åren 1669—72. Af dessa synes, huru hon hade egen skuta, som gick med varor från de lifländska gårdarna. Oxar, 14 stycken, slaktas på höstarna och sändas insaltade i tunnor. Unghästar sändas öfver, och Borre begär någon ut, som kan taga emot dessa och ”sköta dem i vägen”. En gång skrifver Agneta Horns kamrer från Stockholm, att Pär skeppare ligger där med skutan och väntar efter vind. Han har inne hafre, tjära, ärter och torrfisk och bör få taga hö och malt tillbaka, ”efter här äro några kreditorer, som begära malt i betalning”. År 1669 hade fru Agneta fått en dålig skörd, ”elakt korn”, som ingen ville köpa, men hon vet råd. ”Skall vara eder kunnigt”, skrifver hon till Borre, ”att jag hafver försålt till handelsmannen Olof Håkanson här i Stockholm 80 läster råg eller så mycket som hans skutor kunna draga, hvilken spannmål I låten honom bekomma utan dröjsmål. Oansedt jag hafver kontraherat med honom om a:o 1668 års växt, dock likväl låten I honom få halfparten af a:o 1669 års växt, hvilket skall ske allt oförmärkt, utan att hans utskickade däraf få veta.” Hvem kunde ha väntat slikt af Axel Oxenstiernas dotterdotter, i den gamla tiden, enligt så mångens mening hederns och redbarhetens tid? I ett annat bref ber hon fogden skicka endast af det bättre slag, som hon lofvat i kontrakt och i enlighet med prof, ty ”eljes söker han process med mig”. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> odt81sbqvyj9jnz0nxytb9o1b3dll3n 104 98174 505374 326038 2022-08-20T09:15:23Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />158</noinclude>Men så betalte andra henne igen med samma mynt. Öfver en fogde i Finland, Olof Jonsson, har hon många och långa klagomål. Allt hvad han sänder öfver är dåligt, säd och lin fullt med jordklimpar och smuts, köttet och fläsket, så att ingen kan äta det, och vadmalet och gråverket sådant, att ingen vill ha det, om hon ock så skänkte bort det. ”Jag undrar, att I sådant slån i vädret”, skrifver hon, ”alla förmaningar och intet minnas, huru I förledne år blefvo förmanta till bättring, utan må likasom med flit låta mer och mer se eder motvillighet, det edra egna betjänter måtte bevittna, att I nu intet hafven velat rätt mål eller vikt utgifva och därföre kommen till korta både i mål och vikt. ”I måtten vara tämlig halsstarrig, att I inte blygas sådant göra och låta ske, då I veten, att det skulle i min egen närvaro framvisas.” Någon hård matmor var däremot icke Agneta Horn. På de egendomar hon fått efter morfadern är hon mycket noga att bönderna få ha det som i hans tid, och hon vill ej kräfva ut på de fattiga. Då hon får veta, att den ofvan nämnde fogden i Finland förtryckte allmogen, tog hon det illa. ”Dessförutan”, skrifver hon till honom 1667, ”märker jag, att I tagen eder före med straff och hårda insägelser afskräcka bönderna ifrån att resa hit till att föredraga, hvad dem kan vara af nöden och klageligen att påminna. Detta är ett tecken till att I så handteren dem, att I intet viljen det måtte för mig komma. Dock bör I intet annorlunda handtera dem, än såsom I hvar dag inför ögonen på mig voro, tänkjandes att en gång I skolen svara för edert fögderi och huru I edra jämnkristna handhafva. I kunnen ändå fullgöra edert ämbete och årligen tjäna både Gud och eder öfverhet. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> rgkhnhhnaemiu3hnc6yjkb775qean50 104 98281 505376 326176 2022-08-20T09:18:16Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|159}}</noinclude>Emedan jag frånvarande allt sådant inte kan af bägge sidor afhöra, ty vill jag tillse att få någon god vän därute, som detta rannsakar —” Landshöfdingen Udde Ödla utsågs, och fogden vederfors rättvisa. Att Olof Jonsson i längden ej lyckades hindra Agneta Horns underhafvande att personligen framföra sina klagomål, framgår af ett bref, som hennes kamrer Gustaf Prosperius skrifver till henne från Stockholm den 10 juli 1668. ”Här äro så många supplikationer frå Finland”, skrifver han, ”ja ock många i person, som liggja här och vänta efter Ers Nådes ankomst. Och jag kan mig på deras besvär intet resolvera, förr än Ers Nådes betänkjande kommer däruti, ty jag ser, att Olof Jonsson intet aktar det jag gör eller skrifver.” Utom fogdebrefven ger ännu en och annan till våra dagar bevarad skrifvelse inblick i de affärer, som fru Agnetas stora jordagods drogo öfver henne. Än skrifver öfverstelöjtnanten, sedermera generalmajoren Per Hierta till henne om ett föreslaget gårdsköp, än begär fru Karin Boije, änka efter landshöfdingen Axel Stålarm, att få se pantbrefvet på några pantsatta gods.<ref name="n159" /> Året innan fru Agnetas död blir hon af en annan änka, fru Maria Ulfsparre, som varit gift med regementskvartermästaren H. Chr. von Scheiding, erbjuden att köpa en kvarn i Motala ström. Fru Maria är i förlägenhet, hennes ende son, som är i Paris, ”behöfver en post penningar”. Om fru Agneta ej vill köpa kvarnen, ber hon sin ”hjärtans käre syster” att få låna 1000 riksdaler ”för god pant” antingen i något hemman i Östergötland eller i<ref follow="n159"> Båda brefven, från 1658, höra, liksom de i det följande citerade, till Leuhusenska arkivet på Börstorp. </ref><noinclude> <references/></noinclude> 2hjhzvwsat6yaetmp3y4lnx0lej3yl3 104 98282 505377 326178 2022-08-20T09:20:31Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />160</noinclude>sätesgården Åttinge. Hon litar på fru Agneta. ”Jag vet”, skrifver hon, ”att den goda gamla vänskapen icke är som nu, Gud bättre, denna världen är nu och uti synnerhet för oss, som äro änkjor, som alla oväder måtte öfverblåsa, som äro bedröfliga...”<ref>Dat. Åttinge {{bråk|9|9}} 1671.</ref> Det är dock icke sagdt, att fru Maria kunde få sin önskan uppfylld. Fru Agneta behöfde själf penningar, ty hon hade ej obetydliga utgifter, att döma af de få räkningar, som finnas kvar. Bland dessa äro högst betydande apotekarräkningar. Man undrar hvem som förtärde alla de ”purgerpulver” och ”laxersalter” o. s. v., som i dem uppräknas. Sedan finnas en del skräddarräkningar från 1657 för sonen Gustaf Cruus och hans systrar Brita och Anna. De tre barnen är då respektive 8, 5 och 3 år, men man ser, att deras fru mor ej ville att de skulle se ut ”den fattiga skakelub”. På ett år fick ”herr Gustaf” fem ”klädningar” förutom strumpor, hattar, mössor och ”kanoner”, d. v. s. puffbyxor. Till en klädning gick åt 60 alnar florsband och tre dussin små silkesknappar, till en annan 90 alnar taftsband, {{bråk|2|1|2}} buntar skrufsnören och {{bråk|2|1|2}} dussin knappar. Till hvar sin klädning åt de två små flickorna konsumerades 2 skålpund fiskben. Dessutom gjordes livréer åt lakejerna, vantar och strumpor med knappar och band i mängd. Mycket tillverkades dock vid gården. Allt detta är från de första åren af barnens uppväxttid. Sedan växte säkerligen med dem fordringarna. {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ppq2f7x8467h563xoge9dqh1cxuhjp7 104 98283 505378 326179 2022-08-20T09:22:40Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{höger|161}}</noinclude>Om Agneta Horn således kostade mycket på sina barns utstyrsel, så var hon, tyckes det, lika mån om deras undervisning. Med afseende på sin ende son sörjde hon för att ”i hans späda ålder tillskynda honom en sådan oppfostran och edukation, genom præceptorum handledning, som hans härkomst likmätig var”<ref>Ur Benzelii likpredikan öfver Gustaf Cruus 1692.</ref>. Själf född och uppfödd i tysktalande omgifning, söker hon äfven bereda sina barn tillfälle att tidigt för värfva färdighet i detta språk, som talades i en stor del af det dåtida Sveriges besittningar. Hon ger kommendanten i Stade Karl Henriksson Reuter i uppdrag att söka skaffa en tysk hustru till sällskap åt hennes båda döttrar, då åtta och tio år gamla, och han svarar den 2 mars 1662, att han skrifvit härom till en doktor i Leipzig. Ehuru denne förklarat, att ”di villa så onödigt till Sveriget för den långa vägen och helst för sjön skull”, har han dock lofvat att anskaffa ”en god hustru” och sända henne till Stade med marknadsfolket, som kommer tillbaka dit från Leipzig vid fyra veckor efter påsk. Det är således antagligt, att de båda små högvälborna jungfrurna verkligen fingo sin tyska ”bonne” — såvida denna moderna beteckning låter tillämpa sig på sextonhundratalsförhållanden. Fullt besked få vi däremot i samma bref om den anordning Agneta vidtagit för sin trettonårige sons räkning. Reuter skrifver nämligen, att han samtidigt med brefvet skickar öfver till Sverige ”en god högtysk pojke, som är af godt och förnämt folk i Frankfurt am Main”; och han hoppas, att Agnetas son skall blifva väl tillfreds med honom. ”Efter Ers Nåds herr son<noinclude> <references/> {{sidfot|<small><i>2451/07. Agneta Horns lefverne.</i></small>||<small>21</small>}}</noinclude> 74meltvwsfdwsmi73v9u1ua93fn0xs7 104 98284 505379 326180 2022-08-20T09:33:26Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />162</noinclude>studerar”, heter det i fortsättningen af brefvet, ”beder jag ödmjukelig, att denna Ers Nåds sons pojke må med bli höllin till studera, efter han har en god begynnelse och kunde med tiden därigenom desto bättre bli nyttig till att tjäna Ers Nåds herr son, när han skulle komma till resa i främmande land. För jag vill vara god för honom att han är trogen, och läre Ers Nåds herr son med Guds hjälp väl vara med honom belåten.” Gustaf Cruus blef student i Uppsala 1664 och skickades 1667 på utrikes resor, från hvilka han efter 5 år hemkallades för att begrafva sin mor. Ånyo utrest, blef han ryttmästare vid Otto Vilhelm Königsmarks regemente i Frankrike och kom först 1676 åter till fäderneslandet. Med hans son utgick den friherrliga ätten Cruus. Döttrarna Brita och Anna blefvo först efter moderns död gifta, den förra med presidenten Fabian Wrede, den senare med presidenten Klas Fleming. Att Agneta Horn enligt tidens sed åtminstone tidtals hade fränders barn i sitt hus jämte sina egna, framgår af ett tacksägelsebref från Märta Berendes, skrifvet den 28 december 1671. Märta Berendes hade först varit gift med Johan Johansson Sparre, kusin till Agneta Horns mor, och med honom haft en dotter Ebba, som då någon tid vistats hos Agneta. Fru Märta, nu omgift med riksrådet Gustaf Posse, hade jämte honom firat jul hos sin svägerska, Anna Maria Posse, på Hammarskog nära Uppsala och tackar ”för det långa och stora besvär min hjärtans kära syster nu hela denna tiden ha haft för min Ebba”. ”Vi ha nu alla”, fortsätter hon, ”hållet vår jul här på Hammarskog hos syster och tänkja oss trettondagstid hädan och åt Sörmelandsbygden igen. Alltså vill jag straxt efter nyårsdagen sända hästar in efter<noinclude> <references/></noinclude> adrb59jmobieqemq14pn7lvm18y2y63 104 153346 505343 495147 2022-08-19T17:47:10Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 142 )|}}</noinclude>Det torde förlåtas mig, at inga underrättelser om hvarken förnäma eller gemena ''Grafstenar'' här andragas. Jag är ej älskare af detta slags lecture. Jag förbigår äfven alla i Mälarens kyrkor varande ''Epitaphier.'' Huru ofta har icke konst och smicker förfärdigat minnesvårdar åt den herrskande lasten? Hvad annat än högmodet, har infört bruket at förgylla väggarne i Guds hus med våra förtjänta eller oförtjänta loford. Fordom, under Vikinga-tiden, under Små-konungars regering, blef Mälaren ofta färgad med blod. Flere drabbningar och ordentelige ''Fältslag'' hafva blifvit gifne i granskapet af denna insjö, jag nämner Rysse-viken, der en slaktning blef hållen med Ester och Ryssar, vid den tiden då Sigtuna förstördes — Kongsängen vid Upsala, der Fältslaget år 1160 tildrog sig emellan K. ''Eric'' den helige och Danska Konungen <i>Henric Skatteler</i> — Herrevadsbro i Kolbäcks socken, der <i>Birger Jarl</i> år 1251 segrade öfver sine uproriske medborgare — Håtuna, nära vid Sigtuna, der striden hölts år 1306 emellan K. <i>Birger Månsson</i> och hans bröder ''Erik'' och<noinclude> {{huvud|||''Valde-''}} <references/></noinclude> ol9835f21m5h0z179wbbfvcslydsbs2 104 153347 505344 495149 2022-08-19T17:52:30Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 143 )|}}</noinclude>''Valdemar'' — Nyqvarn i Tillinge-socken, der K. ''Albrecht'' år 1365 efter ett stort slag, fångade den afsatte K. <i>Magnus Smek</i> — Qvicksund, der Biskop ''Kettil'' drabbade år 1464 med K. ''Christian'' den Förste — Gröneborg vid Enköping, der i K. <i>Carl Knutsons</i> tid, år 1466 en märkelig seger ärhölts öfver det i Sverige rådande Danska partiet, o. s. v. {{förkortning|''Sed hæc hactenus.''|Nog af detta.}} <section end="runstenar" /> <section begin="intermezzo" /> <br> De som resa i Mälaren, finna så mycket som förtjänar upmärksamhet. <i>Pittoreska utsigter, besynnerliga contraster, de angenämaste prospecter</i> öfver ansenliga fjärdar, emellan så många olika öar och holmar - - de behageligaste ''perspectiver'' vid de flere sund och smala passager. Än möter en kyrka, än ett slott, eller en sätesgård, eller strödda landtmanna-hus, hvilka icke sällan äga den vackraste belägenhet. Stundom finnas stranderne höga och skogklädde, stundom platta och flackländige. På åtskilliga ställen visar sig naturen i hela sin vildhet, på andre ställen ser man icke annat än inhägnader, leende ängar,<noinclude> {{huvud|||vid-}} <references/></noinclude> f3lmn1oqvz2yhik1zohh0ql9swsh12d 104 153373 505345 495194 2022-08-19T18:02:49Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 144 )|}}</noinclude>vidsträckta sädesfält. Nästan allestädes finnas vüer, värdige för en ''Martin'' at måla. Det är i synnerhet vid inloppen til hufvudstaden, som Mälaren omgifves af ''berg'' och ''högder.'' De upstiga ojämnt, dels brant, dels långslutt. De äro icke sällan förenade til mer eller mindre långa sträckor. De visa nog klara spår af oredigare tilkomst, och bestå hufvudsakeligen af sand och klapur. Man kan anse dem såsom hopvräkte, och jag har nog sedt bevis, at hvarf-slagen icke altid fått sina ställen efter specifika tyngden <ref>När skola några reglor blifva uptäckte, hvarefter berg och jordhvarfven sig förhålla?</ref>. Desse berg och högder finnas än kala och skallote, än med barr-skog inemot vattenbrynet försedde. Man finner i detta farvatten nakna klippor bestående af granit. Stenholmar, rundade och åt öpna sjö-sidan brantare, stundom af vatnet så skurade och filade, at man med möda kan gå på dem när de äro våta. På åtskillige af dessa klippor och holmar märkes föga någon<noinclude> {{huvud|||mat-}} <references/></noinclude> no886zfl7i15yyehvqskfomwerf1c5z 104 153395 505346 495222 2022-08-19T18:04:34Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 145 )|}}</noinclude>mat-jord: ty all mylla måste komma af förmultnade växter. Hvaräst flygande Tall- eller Gran-frön kunna få så och rota sig, och der först skaffa någon skog och med skogen någon skugga, der begynna örterna snart visa sig, måssan gro, o. s. v. De som hafva sina boningsplatser på lågländta strander, nära intil denna insjö, njuta i anseende til helsan icke den bästa belägenhet. Mälarens botten består mäst af gyttja. Kalla febrar yppa sig gärna om hösten, bland dem som ända från barndomen icke varit i dessa negder boende. De åter som fått sine boställen på de midt i fjärdarne belägne öar, eller ock vid stranderne något stycke ifrån sjön, helst på någon sluttande högd, på torr och bergig mark, vid någon glest bevuxen skog, i granskapet af rinnande vatten, få fägna sig af en renare och från osunda dunster luttrad luft. Folket känner icke de välgärningar som berg och högder tildela. De skaffa omväxling, och lämna skygd emot hårda väder, idogheten kan göra dem både angenäma och fördelaktiga. På dem äro örterne saftigare<noinclude> {{huvud||K|och}} <references/></noinclude> rnw5gy9agntgjp9kw9b4d9gq0fso0n5 104 153396 505347 495223 2022-08-19T18:06:22Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 146 )|}}</noinclude>och kraftigare. Kreaturen upsöka högderne af naturlig drift; alt lefvande har på sådane ställen bättre trefnad. Tusende gångor har jag på berg och högder funnit, at andedrägten blir lättare, kroppen rörligare och sinnet muntrare til alla förrättningar. <section end="intermezzo" /> <section begin="djur" /> <br> Antingen man betraktar strandernas olika beskaffenhet, eller fjärdarnes besynnerliga sträckningar, eller de många öarnes och holmarnes fagra skick, med de många märkvärdigheter som här förekomma, så bör medgifvas, at denna insjö knapt lärer äga sin like i verlden. <i>Plus je vois ces lieux & plus je les admire.</i> Jag skal fullfölja min berättelse, och då jag uptecknar de <i>Naturens alster,</i> som vid Mälarens vatten finnas, skall jag tillika intyga, huru Sveriges förnämsta insjö äfven i detta hänseende bör värderas. Djur-riket såsom det fullkomligaste af alla naturens riken, förtjänar vår första upmärksamhet. {{sc|Vilda fyrfotade djur}},<br> som uppehålla sig antingen på Mälarens<noinclude> {{huvud|||öar}} <references/></noinclude> fghg15zx4qr1ldzij1gwiwnr033btx1 108 157742 505351 503302 2022-08-19T20:18:35Z Bio2935c 11474 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Johan Elers|Johan Elers]] |Titel=[[Stockholm, Del 1 (Elers 1800)|Stockholm, Första delen]] |År=1800 |Oversattare= |Utgivare=H. Nordström Junior |Källa=[https://books.google.com/books?id=989AAAAAcAAJ Google books] |Bild=[[Fil:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf|page=3|300px]] |Sidor=<pagelist 1=Smutstitel 2to4=_ 3=Titel 5to12=Dedikation 6=_ 10=_ 13="KM privilegium" 14=Innehåll 15to18="Inledning" 19=1 397to408=Register 409=Rättelser /> |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] 7s7s0brliso8evd1wnbjk5mzveebygb 104 158074 505357 504749 2022-08-20T06:02:25Z Thurs 138 exempel på ws-noter proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|26|{{linje|5em}}{{linje|5em}}|}}</noinclude>11. Grundritning och {{rättelse|Stituations|Situations}}-Charta öfver Stockholm och näst belägne Tracter, tillägnad Riks-Rådet, Öfverståthållaren Grefve <i>Christoph. Gyllenstjerna;</i> Stucken af <i>A. Vikman</i> 1701. På en del aftryck finnes, att den blifvit förfärdigad, på Amiral <i>Verner von Rosenfelts</i> bekostnad och genom hans försorg. Denna Charta visar en större vidd af Djurgården, än <i>Tillæi,</i> och tjenar til mycken uplysning vid Stadens Topographiska beskrifning. Denna Charta är Copierad af <i>Reinero Ottens</i> i Amsterdam, med en Latinsk och Hålländsk öfverskrift, utan åratal. 12. General-Charta öfver Stockholm med Malmarne, utgifven af Stads-Ingenieuren <i>Pet. Tillæus</i> 1733. Dedicerad till K. <i>Fredrich I.</i> Är den största som ännu utkommit öfver Stockholm. 13. Charta öfver Stockholms Stads belägenhet, af <i>G. Bjurman</i> utan åratal. Den visar, jämte Staden med dess Malmar, en del af <i>Upland, Wäderö, Lidingön, Värmdön</i> och ett stycke af <i>Södermanland.</i> 14.<ref group=ws>[https://stockholmskallan.stockholm.se/post/4640 Kartan hos Stockholmskällan]</ref> Charta öfver Stockholm med dess Malmar och Förstäder, af K. M. till Strändernes anläggning, i nåder faststäld, d. 1. Julii 1751. Af. <i>G. Bjurman</i> ritad och graverad. Härå finnes tillika Stadens brandsignaler. Strandgatan eller quain vid Norrström, till nya Kungsholmsbron, icke utmärkt, såsom senare anbefald och verkställd. 15. Grundritning öfver Stockholms Stad, N. 1. med en del af förstäderne, Norr- och Södermalm; med K. M:ts privilegium utgifven 1771, af Ingenieuren <i>J. Brolin,</i> och tillägnad<noinclude> {{huvud|||H.}} <references/> ==Wikisource-noter== <references group=ws /></noinclude> lfvx3lv3uer4u2we3azopnyl76tdoat 104 158116 505359 504929 2022-08-20T06:21:42Z Bio2935c 11474 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||{{linje|5em}}{{linje|5em}}|33}}</noinclude>öppen Krona. Denna Charta är utan åratal, eller utsatt namn af författaren; men gjord i Dr. <i>Christinas</i> tid. Derå vises nederst, det Kongl. Amiralitetet, hvartil bron hafver sin vindbrygga; bredevid <i>Jacobs</i> Kyrka, De la Gardieske palatset med sina 4 Torn. — Norremalms torg, som hafver åtskillige smärre hus ned vid strömmen — Brunkeberg med sitt Torn och med manskap och Canoner besatt — Slottet med tre Kroner och sine flere Torn, samt Staden åt Skeppsbrosidan, med sina höga hus och gafvlar — Nicolai Kyrka med sitt höga spitsiga Torn — bron öfver till Södermalm med vindbrygga och Sluss — det gamla runda Tornet aftagit — der är ock ett batteri marquerat med 4 Canoner — Södra torget utom en träbod, öppet, nedtill de så kallade <i>Ruschebodar,</i> innom sin inhägnad. 22.<ref group=ws>[[w:Sigismund_von_Vogel|Sigismund von Vogels panorama (1647)]]</ref> En längre ritning af 6 ark, föreställer utseendet af Munklägret, Norremalm, Ridderholmen, Staden och Södermalm, gjord af <i>Sigismund v. Vogel</i> och dedicerad til Drottning <i>Christina,</i> som kallas <i>designata Regina Sveciæ.</i> Den är ornerad med Riksklämman och trenne Stadens Sigiller. Munklägret föreställes ringa bebyggdt; men vid Glasbruksholmen, Vantmakeriet utmärkt. Första Bron ifrån Munklägret till Blekholmen, är med Vindbrygga försedd. Å Blekholmens Södra sida är bleket med utlagde väfvar marquerat; Bron derifrån till Norremalm, utvisar ett större vattudrag, som nu mera är aldeles igänfylldt. På Norremalm förekommer, först Qvarnbacken obebodd, nästan ned till Smedjegården och inemot Barnhuset — Clara Kyrka har sitt höga spitsiga torn, med åtskillige små spitsiga torn på sidorne om Kyr-<noinclude> {{huvud|<i>1. Bandet.</i>|C|kan.}} <references /> ==Wikisource-noter== <references group=ws /></noinclude> qyj51mf5gswp3x61mh13rm509znc0rs 0 158159 505349 505256 2022-08-19T20:17:18Z Bio2935c 11474 Bio2935c flyttade sidan [[Stockholm, Del 1]] till [[Stockholm, Del 1 (Elers 1800)]]: inte konsekvent förut wikitext text/x-wiki <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" next="[[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Dedi|Dedikationer & K. M. Privilegium]]" /> <div class=layout2 > <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" from=3 to=3 /> {| |colspan="2"| [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Dedi|Dedikationer och K. M. Privilegium]] || {{em|5}} |- |colspan="2"| [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Innehåll|Innehåll]] |- |colspan="2"| [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Inledning|Inledning]] |- |colspan="2"| {{sp|Första Afdelningen,|0.25}} om Stockholm innom broarne |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 1. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 101|Capitlet, om Stockholms Stads första anläggning]] || 1-40. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 2. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 102|Om Stockholm i sin början och i sitt vidare tilltagande]] || 41-68. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 3. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 103|Om Stadens bebyggande i sednare tider]] || 68-86. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 4. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 104|Om Torgen och de dervid belägne Hus, samt allm. Brunnarne inne i Staden]] || 86-112. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 5. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 105|Om Kyrkorne]] || 113-166. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 6. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 106|Om de i Stockholm, till Svenska Konungars äreminnen, uppreste Bildstoder]] || 167-179. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 7. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 107|Om de i Staden varande Publike Hus och allmänne inrättningar]] || 179-261. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 8. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 108|Om någre i Staden varande enskildte Hus, m. m.]] || 261-272. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 9. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 109|Om Stadens storlek, Folkmängden och Husens antal]] || 272-285. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 10. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 110|Om Kröningar, Riksdagar och högtideliga Intåg i Stockholm]] || 285-304. |- |colspan="2"| {{sp|Andra Afdelningen|0.25}} |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 1. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 201|Capitlet, om Kongl. Slottet]] || 305-354. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 2. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 202|Om Stockholms Stads Försvars-verk]] || 354-365. |- |style="text-align:right; vertical-align:top;" | 3. || [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 203|Om de af Stockholms Stad uthärdade belägringar och anfall]] || 366-378. |- |colspan="2"| [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Register|Register]] |- |colspan="2"| [[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Rättelser|Rättelser]] |} </div> [[Kategori:Stockholm (Elers)]] [[Kategori:Stockholm]] [[Kategori:1800-talets verk]] [[Kategori:Johan Elers]] fwyhrq0w4ls57bd7476v2ru8huhvomt 0 158169 505352 505302 2022-08-19T20:42:15Z Bio2935c 11474 wikitext text/x-wiki <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" prev="[[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)|Titel]]" next="[[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Innehåll|Innehåll]]" /> <div class=layout2 > <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" from=5 to=13 /> </div> [[Kategori:Stockholm (Elers)]] l90bzx7uc9zlvqa6k6rcs75sfp5gm49 0 158170 505353 505303 2022-08-19T21:08:03Z Bio2935c 11474 Bio2935c flyttade sidan [[Stockholm, Del 1/Innehåll]] till [[Stockholm, Del 1 (Elers 1800)/Innehåll]]: inte konsekvent förut wikitext text/x-wiki <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" prev="[[Stockholm, Del 1 (Elers_1800)/Dedi|Dedikationer & K. M. Privilegium]]" next="[[Stockholm, Del 1 (Elers_1800)/Inledning|Inledning]]" /> <div class=layout2 > <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" from=14 to=14 /> </div> [[Kategori:Stockholm (Elers)]] kavkao4yyzv0nwzjui5v808zfcdaavp 104 158180 505342 505335 2022-08-19T15:35:53Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|28|<small>1. AMIRALITETSKOLLEGIUM.</small>|}}</noinclude>redogörelser och rullor inlemnas; han skulle ock föra inventarium över allt som fans på skeppsflottan.<ref>Salvius förslag till instruktion.</ref> Då amiralitetskollegium inrättades var Måns Persson bokhållare vid amiralitetet. Med skäl ansågs han vara orsak till redogörelseverkets “slätta tillstånd“ vid amiralitetet, hvilket anmärktes vid kollegiets “examen“ 1636 inför rådet.<ref>Rådsprot. {{bråk|29|3}} 1636.</ref> Han fick likväl stanna qvar ännu några år, men 1642 utnämndes Johan Mikaelsson till amiralitetsbokhållare. Måns Persson hade då ännu ej afslutat 1638 års hufvudbok, hvilket enligt hans eget intyg skedde först d. 26 april 1649.<ref>Antecknadt å hufvudboken i S.K.A.</ref> Kollegiets för Johan Mikaelsson d. 30 mars 1642 utfär­dade fullmagt innehöll ungefär samma bestämmelser, som gälde för Måns Persson, men med förbud för bokhållaren att handhafva någon uppbörd eller upphandla något för amirali­tet.<ref>A. K. reg.</ref> Den 8 aug. 1650 anmälde amiral Herman Fleming i kollegiet, att drottningen resolverat det bokhållaren Johan Mikaelsson skulle afskedas och amiralitetskassören Lars Jo­hansson i stället blifva bokhållare.<ref>A. K. prot.</ref> Drottningens fullmagt för Lars Johansson innehåller, att han skall i tid infordra oförfalskade räkningar öfver amiralitetets alla uppbörder och “i rättan tid“ afsluta bok, som inlemnas till räkningekammaren.<ref>R. R. {{bråk|21|8}} 1650.</ref> Lars Johansson utnämndes af konung Karl Gustaf den 13 jan. 1655 till den vigtiga kamrerartjensten i kungl. ränte­kammaren. På samma gång utsågs drottning Kristinas bok­hållare Tomas Tomasson till amiralitetsbokhållare.<ref>A. K. reg. {{bråk|7|2}} 1655.</ref> Denna titel började man numera anse vara för ringa, hvarför den utbyttes i 1663 års amiralitetsstat mot kamrerare. Till följe häraf erhöll Tomasson d. 7 april 1663 fullmagt att vara kam­rerare. Denna är af samma innehåll, som Lars Johanssons bokhållarfullmagt.<ref>R. R. {{bråk|7|4}} 1663.</ref> Han fick sina skyldigheter närmare be­stämda genom kollegiets arbetsordning d. 23 december 1668. Enligt denna tillhörde honom:<br> {{em|2}}att gifva till kollegiet (grefve Nils Brahe) hvarje månad besked öfver hvad som influtit och hvad som resterade å de af kammarkollegium meddelade assignationerna;<br> {{em|2}}att annotera hvarje assignation, så snart kommissarien bekommit någon sådan; {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> amr4uygqhj0kb3lowp0awiaa3y2c51v 109 158181 505337 2022-08-19T12:45:02Z Thurs 138 /* Högupplösta faksimil */ nytt avsnitt wikitext text/x-wiki == Högupplösta faksimil == @[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]]: Kungliga bibliotekets PDF-fil har högre upplösning och kan användas som referens om djvu-filen är otydlig. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 14.45 (CEST) serbe3h5nec671nujmej9iwfgl1bp94 505341 505337 2022-08-19T15:13:26Z Gottfried Multe 11434 /* Högupplösta faksimil */ Svar wikitext text/x-wiki == Högupplösta faksimil == @[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]]: Kungliga bibliotekets PDF-fil har högre upplösning och kan användas som referens om djvu-filen är otydlig. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 14.45 (CEST) :OK, tack. Såg att KB:s fil var på 1.229 MB. Ska fundera på om jag kan ladda ned den. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 17.13 (CEST) tbxok5rqw2zvejezb38f4xc2qbu1xxm 505348 505341 2022-08-19T18:56:18Z Thurs 138 /* Högupplösta faksimil */ Svar wikitext text/x-wiki == Högupplösta faksimil == @[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]]: Kungliga bibliotekets PDF-fil har högre upplösning och kan användas som referens om djvu-filen är otydlig. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 14.45 (CEST) :OK, tack. Såg att KB:s fil var på 1.229 MB. Ska fundera på om jag kan ladda ned den. [[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 17.13 (CEST) ::Jo, det är i mastigaste laget. Men du kan ju fortsätta att notera sidor där det är osäkert. [[Användare:Thurs|Thurs]] ([[Användardiskussion:Thurs|diskussion]]) 19 augusti 2022 kl. 20.56 (CEST) lwppef7kwnbrhwv3786gpn43mepqlh6 0 158182 505350 2022-08-19T20:17:18Z Bio2935c 11474 Bio2935c flyttade sidan [[Stockholm, Del 1]] till [[Stockholm, Del 1 (Elers 1800)]]: inte konsekvent förut wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Stockholm, Del 1 (Elers 1800)]] i4mx7y0yaewl88icx4xkkkreegbzoq6 0 158183 505354 2022-08-19T21:08:03Z Bio2935c 11474 Bio2935c flyttade sidan [[Stockholm, Del 1/Innehåll]] till [[Stockholm, Del 1 (Elers 1800)/Innehåll]]: inte konsekvent förut wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Stockholm, Del 1 (Elers 1800)/Innehåll]] q8mhkfns0tt0umwd1y7xw3k00krn0d4 0 158184 505355 2022-08-20T02:18:28Z Bio2935c 11474 Skapade sidan med '<pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" prev="[[Stockholm, Del 1 (Elers_1800)/Innehåll|Innehåll]]" next="[[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 101|Om Stockholms Stads första anläggning]]" /> <div class=layout2 > <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" from=15 to=18 /> </div> [[Kategori:Stockholm (Elers)]]' wikitext text/x-wiki <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" prev="[[Stockholm, Del 1 (Elers_1800)/Innehåll|Innehåll]]" next="[[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 101|Om Stockholms Stads första anläggning]]" /> <div class=layout2 > <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" from=15 to=18 /> </div> [[Kategori:Stockholm (Elers)]] h9ehblmwoxbtud1jhkt2jvxovq5xvrl 104 158185 505358 2022-08-20T06:02:57Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|44|{{linje|5em}}{{linje|5em}}|}}</noinclude>Apr. tredjeparten af Staden, från Porten till Gråbrödra-gatan; 1458 hela Staden, utom Slottet och Kyrkan, och 1495 i Octob, på Södermalm och Östan till, jämväl från Gråmunkegränd till Norre-port<ref>Dr. Er. Benzelii egenh. annotat. till Svecie Verket. C. R. Berchs handsk. Samlingar. Rimkr. I D. p. 535. Diarium Vaztenense, p. 36. 60. Benzelii Monument. Ecc. p. 36. Gislonis Chronologia. Stockh. 1592, 4:o. p. 90, 94, 96, 98, 100.</ref>. Utur en gammal Krönika eller <i>Apographum Diarii Minoritarum Holmensium,</i> utgifven af <i>Örnhjelm,</i> inhämtas, att 1495, i Stockholm 18,000 Människor omkommit i pesten; att en fjerdedel af Staden afbrunnit, och att en stor Vattuflod med storm inträffat, så att många Skepp, förgingos, som lågo invid murarne<ref>Finnes anteknadt i Peringskölds Samlingar.</ref> År 1501, tände de Danske som voro på Slottet, eld på Staden, då 50 Hus afbrunno. Om de flere eldsvådor, som öfvergådt Staden 1552, 1555, 1625, lämnar <i>Rhyzelius</i> i sin <i>Brotologie</i> närmare underrättelse. Af desse olyckshändelser, förmåddes dock Stadens invånare sent, att företaga stenhusbyggnader. Ett eller annat Hus var väl af sten i Stockholm; men lika små och obeqväma som på landet; innan <i>Carl Knutsson</i> i medlet af 15-årahundradet, var den förste som tänkte på mer beqvämlighet i byggnad: man har än beskrifning, på de sköna mak eller rum, som han lät inrätta åt sig i <i>Wiborg</i><ref>Botins S. R. H. p. 650.</ref>. {{tomrad}}<noinclude> {{huvud|||Om}} <references/></noinclude> nd4w7oti01ok8hwo0ffe9qlv5try7ro 0 158186 505360 2022-08-20T06:25:26Z Bio2935c 11474 Skapade sidan med '<pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" prev="[[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Inledning|Inledning]] " next="[[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 102|Om Stockholm i sin början och i sitt vidare tilltagande]]" /> <div class=layout2 > <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" from=19 to=58 /> </div> <references /> ==Wikisource-noter== <references group=ws /> [[Kategori:Stockholm (Elers)]]' wikitext text/x-wiki <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" prev="[[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Inledning|Inledning]] " next="[[Stockholm,_Del_1_(Elers_1800)/Kap 102|Om Stockholm i sin början och i sitt vidare tilltagande]]" /> <div class=layout2 > <pages index="Stockholm,_Del_1_(Elers_1800).pdf" from=19 to=58 /> </div> <references /> ==Wikisource-noter== <references group=ws /> [[Kategori:Stockholm (Elers)]] d4xhzynz453u2ggfp79z36l8igpv89g 104 158187 505363 2022-08-20T08:35:57Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|174|<small>OSCAR MONTELIUS.</small>|}}</noinclude>en gryta af sten, som haft jernhank och som på utsidan var sotig. Närmare högens kant lågo två ovala spännbucklor af brons, främre delen af ett tveeggadt jernsvärd, 4 perlor af glas och en af bernsten m. m.<ref>Fyndet förvaras i Throndhjems Museum. K. Rygh, <i>Faste fornlevninger og oldsagfund i Nordre og Söndre Throndhjems amter,</i> sid. 134; jfr <i>Årsberetning for 1873 af Foreningen til norske fortidsmindesmerkers bevaring</i> sid. 17.</ref> {{tre stjärnor}} Ett bland de märkligaste fynd af högsatta skepp, som någonsin anträffats, gjordes år 1867 i en stor, rund grafhög vid Haugen i Tune prestegjeld, Smålenenes amt, icke långt från Sarpsborg<ref>Undset, <i>Universitetets Samling af nordiske oldsager</i> (Kristiania 1878), sid. 90—92.</ref>. Högen låg på en backe, omkring 600 meter från Visterflö, en af Glommens armar; den var ungefär 8 meter (26 fot) hög och 2—300 steg i omkrets. Det var en allmän sägen i bygden, att högen innehöll ett fartyg. Möjligen har man vid en tidigare gräfning funnit, att så var förhållandet; man vet nämligen, att i början af förra århundradet en sådan gräfning företagits, ehuru den snart afbrutits. Då högen nu, år 1867, utgräfdes, träffade man verkligen i densamma ett ännu till stor del väl bevaradt fartyg, som stod på rätt köl på högens botten i riktning NNV.—SSO. Högens nedre del bestod af styf blålera, och det var denna som hade så väl bevarat fartyget. Högens öfre del bestod deremot af sand och jord, hvarför också de delar af fartyget, som varit omgifna deraf, blifvit helt och hållet förtärda. Vid stäfvarna var båten mest skadad, under det att midskepps blott ett eller två bord torde fattas. Fartyget är klinkbygdt, med nitnaglar af jern, som ännu äro hela och göra tjenst. Det är nästan helt och hållet af ek; blott spanten och de tränaglar, som på några ställen användts, äro af furu. Kölens längd är 14 meter (47 svenska fot), men från stäf till stäf har båten nog mätt 22—23 meter (74—77,5 fot); bredden har midskepps varit minst 4,5 meter (15 fot). Höjden har deremot icke varit betydlig, utan båten har varit märkligt låg och flat. Stäfvarna hafva utan tvifvel, så vidt man af lemningarna kan se, haft ungetär samma form som på de nuvarande nordlandsbåtarna: temligen långt utskjutande och lika vid båda ändar. Spanten äro 13 och hafva varit fästade vid borden<noinclude> <references/></noinclude> frp1te87vqpgaeo5jonb8wx8kyuviyj 104 158188 505369 2022-08-20T08:54:10Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>OM HÖGSÄTTNING I SKEPP UNDER VIKINGATIDEN.</small>|175}}</noinclude>med bastrep, således på samma sätt som på den bekanta i en torfmosse vid Nydam i Sönderjylland funna båten från den äldre jernåldern. Deremot äro spanten icke förbundna med kölplankan, hvilken följaktligen blott varit fästad med de naglar, som höll den samman med borden i bottnen. Detta har visserligen gjort fartyget svagt, men också mera elastiskt och lättgående. Borden äro ej fullt en svensk tum tjocka; deras bredd är 5—7,5 tum. Det har varit 12 bord i höjden på hvardera sidan. Att döma af spantens och roddarbänkarnas antal har fartyget sannolikt haft 10 par åror. Midskepps ligger ett aflångt ekblock, i båda ändar tillhugget nästan i form af en fiskstjert och med fyrkantigt hål i midten, hvari masten har varit stäld. En bit af masten, som är af furu, står ännu på sin plats; den har varit fästad med tillhjelp af en liten stötta och med pluggar. Akter om masten, tvärs öfver båten, låg rodret, äfven af furu, och af form som en stor, men kort styråra; det har öfverst ett fyrkantigt hål för rorpinnen och längre ned ett hål till fäste för det tåg, hvarmed rodret var fastbundet vid fartyget, på styrbords sida, strax framför akterstäfven. Då högen öppnades, fann man omedelbart akter om masten det obrända liket af en man och vid dess sida ett hästskelett; »stället var betecknadt med trästycken, som i en fyrkant voro nedstuckna i leran vid skeppets sidor och tvärs öfver detsamma» (månne ursprungligen en grafkammare af samma slag som i det här nedan beskrifna Gokstadskeppet?). Här funnos också några glasperlor, lemningar af kläder och utskurna trästycken, troligen af en sadel; vid sidan häraf låg äfven ett stycke af en skida. Fartyget hade invändigt blifvit betäckt med ett tunnt lager mossa, innan jorden kastades deröfver. På flera ställen spårades jernsaker, men de voro så förtärda, att intet kunde tillvaratagas. Så fann man vid förstäfven på den ena sidan lemningar af ett svärd och midt emot detta af en spjutspets och en sköldbuckla; längst fram i stäfven lågo qvarlefvorna af en sammanrullad ringbrynja. Utanför fartyget funnos ytterligare två hästskelett. Således hade äfven här, liksom på flera andra ställen, <i>tre</i> hästar jordats med den döde. Oaktadt de stora svårigheter, som voro förbundna dermed, lyckades man taga ut fartyget ur högen, släpa ned det till stranden och på en pråm föra det till Kristiania, der det uppstäldes<noinclude> <references/></noinclude> rlv5pa6zejovo79grwmgka344zlr5fc 104 158189 505375 2022-08-20T09:17:54Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>BOKHÅLLARE (KAMRERARE).</small>|29}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>{{em|2}}att jemte sekreteraren och kassören underskrifva alla sedlar, försträckningar och utbetalningar efter kollegiets (Nils Brahes) disposition.<ref>A. K. prot. {{bråk|23|12}} 1668.</ref> Tomas Tomasson dog år 1672 och efterträddes af sin måg Samuel Ekling, först såsom bokhållare, men sedan så­som kamrerare.<ref>A. K. reg. {{bråk|17|6}} 1675.</ref> Han transporterades d. 15 mars 1676 till kamrerartjensten i krigskollegium.<ref>A. K. reg. {{bråk|22|3}} 1676.</ref> I Eklings ställe utnämnde amiralitetskollegium d. 28 april 1676 Nils Mallenius, ej till kamrerare, utan till bokhållare. Han skulle afsluta hufvudböckerna under öfverkommissariens inseende.<ref>A. K. reg. {{bråk|28|4}} 1676.</ref> Emellertid utnämnde konungen d. 16 november 1678 “legationskamreraren“ Samuel Palumbus till kamrerare vid amiralitetet.<ref>R. R.</ref> Men då han d. 3 febr. 1679 infann sig i kollegiet med sin fullmagt, resolverades, att som årets stat blifvit af konungen faststäld efter det fullmagten utfärdades och någon kamrerartjenst der ej blifvit uppförd, så kunde han icke af kollegiet mottagas<ref name="s29-6">A. K. prot.</ref>. Och emottagen blef han icke heller förr än d. 24 febr. 1680.<ref name="s29-6" /> Bokhållaren Nils Mallenius blef nu utan tjenst, hvarför kollegiet skref till konungen och anhöll, att han måtte i stället erhålla den lediga inspektorstjensten vid Salberget.<ref>A. K.reg. {{bråk|27|3}} 1680.</ref> I början hade bokhållaren en, men efter år 1644 två skrifvare till sitt biträde. De kallades till år 1668 för “bok­hållarens skrifvare“, men derefter för kammarskrifvare.<ref>R. A. riksstater. Bokhållarens skrifvare Krissner anmäldes af öfverkommissarien vid amiralitetskollegiets eftermiddagssammanträde d. 4 april 1676 att vara försumlig i sin tjenst, att hafva “absenterat“ sig på morgonen och nu i eftermiddag återkommit drucken. Härpå resolverades, att han skulle sättas i gemene mans arrest i corps de gardet och ej få annat dricka än spisöl. Vid sammanträdets slut på qvällen blef han “pardonnerad“ (A. K. prot.)</ref> {{ymn|<i>Kassör</i>}}Uppgift å kassörerna i amiralitetskollegium finnes i bil. 1. Kollegiets d. 1 nov. 1638 utfärdade fullmagt för kassö­ren Johan Mikaelsson utgör, såsom vanligt var denna tid, på samma gång en instruktion. Enligt denna skulle han:<br> {{em|2}}emottaga och qvittera alla till amiralitetet ankommande penningar;<br> {{em|2}}uppvisa dessa qvittenser för bokhållaren, som skulle bok­föra dem; {{Tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 150dwa2engboedo916u4v70qm2f3r16 104 158190 505380 2022-08-20T09:49:43Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|30|<small>1. AMIRALITETSKOLLEGIUM.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>{{em|2}}utbetala penningar blott efter “beställningszedlar“, underskrifna af alla eller någon af de tre amiralerna af rikets råd;<br> {{em|2}}att månatligen afsluta sin kassaräkning, hvilken, sedan den blifvit i kollegiet öfversedd och godkänd, skulle öfverlemnas till bokhållaren;<br> {{em|2}}att mottaga och redovisa kommis.<ref>A. K. reg. {{bråk|1|11}} 1638.</ref> Denna instruktion undergick icke någon nämnvärd för­ändring, utan förnyades vid hvarje ny tillsättning. Till sitt biträde erhöll kassören från och med år 1642 en “penningräknare“.<ref>R. A. riksstater.</ref> {{Vänster marginalnot|<i>Sekreterare.</i>}} Den 1 januari 1634 utfärdade amiralitetet fullmagt för Jakob Johansson att vara amiralitetskassör och tillika sekreterare. I sistnämnde egenskap skulle han “föra till registratur alla bref, kontrakter och zedlar, som af amiialitetet utgå.“<ref>S. K. A. amiralitetets registratur.</ref> Från kassörstjensten befriades han 1635, då han följde ami­ral Erik Ryning på flottan till Pillau och Danzig. Han stan­nade der ända till september,<ref name="s30-4">A. K. reg.</ref> hvarefter han snart torde hafva afgått. Riksamiralen förordnade nemligen en person vid namn Hultenius att vara sekreterare i kollegiet. Detta sjelfrådiga tilltag klandrades i rådet d. 9 oktober och 24 no­vember 1635, enär en sådan utnämning ansågs tillhöra ko­nungen eller regeringen.<ref>Rådsprot.</ref> Hultenius tillträdde ej tjensten och ej heller blef någon ny sekreterare tillsatt, förr än i förening med kommissarietjensten d. 29 april 1636. Reinhold Leuhusen förordnades då, som förut är nämdt, till kommis­sarie och sekreterare. År 1642 och allt framgent uppfördes i riksstaterna en sekreterare vid amiralitetet, hvadan kommissarien befriades från dennes göromål. Till sekreterare utnämndes år 1643 registratorn i k. kansliet Tyres Anondsson. Han dog i augusti 1654 och efterträddes omedelbart af notarius publikus i Stock­holm Gudmund Spak. Han följde med riksviceamiralen K. G. Wrangel på flottan till Danzig 1655, var sedan med flottan till Öresund och under hela året 1659 i lägret hos konungen, hvilken han följde till Göteborg i januari 1660.<ref name="s30-4" /> Gudmund Spak var en duglig och nitisk sekreterare. Men han skattade åt sin tids ovana att till öfverflöd inmänga<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 6g5qr4bv6nekxe4wdp9eib4pomkomlu 104 158191 505381 2022-08-20T10:49:57Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>BOKHÅLLARE (KAMRERARE).</small>|31}}</noinclude>utländska ord i det svenska språket. Följande märkvärdiga strof i kollegiets bref d. 11 april 1657 till K. G. Wrangel må tjena såsom exempel: — — “utaf detta behagade herr fältmarskalken och riksviceamiralen högförnuftligen eftertänka, hvad manquement här finnes på penningemangel.“<ref name="s31-1">A. K. reg.</ref> Riksamiralen Stenbock sökte genast från början af sitt tillträde till embetet att få kollegiets skrifvelser uppsatta på god sven­ska. Så fann han vid en skrifvelses underskrifvande i ple­num, att sekreteraren begagnat ordet “furnera“. Spak in­kallades genast och förbjöds att inblanda några franska eller latinska ord i skrifvelserna, ty “den goda rena svenskan är ymnog och ordrik nog.“<ref>A. K. prot. {{bråk|5|11}} 1664.</ref> Och året derpå heter det i proto­kollet: “sekreteraren presenterade ett tyskt bref till underskrift, som var stält till Peter Junker i Hamburg; då resol­verades och befaldes det, att man härefter skulle blifva vid svenskan och icke befatta sig här uti collegio med några tyska brefs skrifvande.“<ref>A. K. prot. {{bråk|5|7}} 1665.</ref> Då Gudmund (Spak) Ehrencrantz (adlad 1669) tjenat i tjugu år, skref kollegiet d. 6 augusti 1674 till konungen och anhöll, att kan måtte erhålla någon befordran inom kollegiet. I händelse af bifall härtill föreslogs hans blifvande måg sek­reteraren vid ambassaden i Polen Bengt Appelroth till hans efterträdare.<ref name="s31-1" /> Den 10 dec. samma år biföllos båda dessa fram­ställningar; Ehrencrantz utnämndes till amiralitetsråd och Appelroth till amiralitetssekreterare.<ref name="s31-4">R. R.</ref> Den senare dog, blott trettiotre år gammal, den 19 febr. 1679. Justitienotarien vid amiralitetet Gustaf Curnovius hade redan förut genom öppet bref d. 21 nov. 1678 erhållit amiralitetssekreteraretitel och lön med försäkran att erhålla tjensten, när den blefve ledig.<ref name="s31-4" /> Han erhöll nu kunglig fullmagt å tjensten.<ref>R. R. {{bråk|5|3}} 1679.</ref> Curnovius användes hela år 1679 af amiral Wachtmeister på flottan i Kalmarsund att föra hans vidlyftiga registratur. Som kollegiet i Stockholm sålunda blef utan sek­reterare, så förordnades landssekreteraren i Upsala Samuel Forsell att mot full lön tillsvidare förrätta sekreteraretjensten i Stockholm.<ref>R. R. {{bråk|22|3}} 1679.</ref> Detta förordnande upphörde med 1679 års<noinclude> <references/></noinclude> fg9ag9lw39ip6vgybo2yp4n6vurhkr7 104 158192 505382 2022-08-20T10:52:25Z Gottfried Multe 11434 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'utgång, då Curnovius kom tillbaka till Stockholm. Denne dog emellertid redan i oktoben 1680 och efterträddes af assessoren vid amiralitetet Håkan Fägerstjerna. bit“dm' uti jroMiaer. Kanslistet och kopist föl.kollegiet åren 1635 ^rX etT^åtteÄlOaO,mensedanblott ön till periodens slut. Dessutom nppfbms tvMyska k.ns st åren 1644-1648, afsedda för sjogaende flottan, blntligen finnes åren 1655-1680 en kopist uppförd.2 ,.ollpo.ipt Kanslisten skull... proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Gottfried Multe" />{{huvud|32|<small>1. AMIRALITETSKOLLEGIUM.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>utgång, då Curnovius kom tillbaka till Stockholm. Denne dog emellertid redan i oktoben 1680 och efterträddes af assessoren vid amiralitetet Håkan Fägerstjerna. bit“dm' uti jroMiaer. Kanslistet och kopist föl.kollegiet åren 1635 ^rX etT^åtteÄlOaO,mensedanblott ön till periodens slut. Dessutom nppfbms tvMyska k.ns st åren 1644-1648, afsedda för sjogaende flottan, blntligen finnes åren 1655-1680 en kopist uppförd.2 ,.ollpo.ipt Kanslisten skulle sköta sekreterarens goromal i kollegiet, “när denne var med riksens stora flotta forordnad till sjos. Pä riksviceamiralens skepp Tre Lejon (1) vid Greifswalderon i juli 1655 funnos, utom sekreteraren Gudmund Spak, bade eii kanslist och en kopist.4 Notarie. Zakarias Soltorius, som antogs d. 25 okt. 1633 af^ami- ralitetet till notarie, skulle såsom sådan halla register pa a a handlingar, bref och protokoll rörande klagomalssaker afven- som jemte sekreteraren hålla ett dianum och protokoll pa alla rådslag, tal och svar, som förekommo i amiralitetet. Han erhöll afsked d. 23 mars 1637. Derefter tillsattes e3nå­ gon notarie förr än d. 29 april 1647, då, drottning Kristina efter framställning af riksamiralen dertill utnämnde Kail Printz. Han skulle vara närvarande vid kollegiets sessioner samt annotera hvad dervid föredrogs jemte alla vota, sen- tentier och domar.0 Tjensten uteslöts ur 1651 ars stat, hvar- för Printz entledigades den 31 dec. 1650 och protokoll upp­ hörde att föras. Men d. 30 sept. 1654 utnämnde konungen Johan Lang (Palmström) till notarie7, hvarefter tjensten be­ hölls allt fortfarande. Notarien hade till åliggande att föra protokoll vid såväl kollegiets som amiralitetsrättens sammanträden. Med anled­ ning af kriget blefvo sjörättsmålen åren 1676—1678 så många, att en särskild justitie-notarie (Gustaf Curnovius) förordnades för dessa år. Assessorer. I en till drottning Kristina i början af 164( ingifven P. M. framhöll riksamiralen Gyllenhjelm önskvärdheten af att i 1E. B. u|io1680. 2B.A. riksstater. 3A.K.reg.5|u1644. 1B.A. afd. sjöexpeditioner. 5 S. K. A. amiralitetsreg. 25|io 1633. 0 B. B. 2 ^ 1647. 1 A. K. prot. 17|s 1655.<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 4i0tlmawnhvy40z6yhkpf7flncz02wn 505383 505382 2022-08-20T11:52:35Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|32|<small>1. AMIRALITETSKOLLEGIUM.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>utgång, då Curnovius kom tillbaka till Stockholm. Denne dog emellertid redan i oktoben 1680 och efterträddes af assessoren vid amiralitetet Håkan Fägerstjerna.<ref>R. R. {{bråk|11|10}} 1680.</ref> {{Vänster marginalnot|<i>Kanslister.</i>}}Kanslister och kopister voro sekreterarens biträden. Uti riksstaterna finnes en kanslist uppförd för kollegiet åren 1635—1648, derefter två för åren 1649—1660, men sedan blott en till periodens slut. Dessutom uppföras två tyska kanslister åren 1644—1648, afsedda för sjögående flottan. Slutligen finnes åren 1655—1680 en kopist uppförd.<ref>R. A. riksstater.</ref> Kanslisten skulle sköta sekreterarens göromål i kollegiet, “när denne var med riksens stora flotta förordnad till sjös.“<ref>A. K. reg. {{bråk|5|11}} 1644.</ref> På riksviceamiralens skepp Tre Lejon (1) vid Greifswalderön i juli 1655 funnos, utom sekreteraren Gudmund Spak, både en kanslist och en kopist.<ref>R. A. afd. sjöexpeditioner.</ref> {{Vänster marginalnot|<i>Notarie.</i>}}Zakarias Soltorius, som antogs d. 25 okt. 1633 af amiralitetet till notarie, skulle såsom sådan hålla register på alla handlingar, bref och protokoll rörande klagomålssaker, äfvensom jemte sekreteraren hålla ett diarium och protokoll på alla rådslag, tal och svar, som förekommo i amiralitetet.<ref>S. K. A. amiralitetsreg. {{bråk|25|10}} 1633.</ref> Han erhöll afsked d. 23 mars 1637. Derefter tillsattes ej nå­gon notarie förr än d. 29 april 1647, då drottning Kristina efter framställning af riksamiralen dertill utnämnde Karl Printz. Han skulle vara närvarande vid kollegiets sessioner samt annotera hvad dervid föredrogs jemte alla vota, sententier och domar.<ref>R. R. {{bråk|22|4}} 1647.</ref> Tjensten uteslöts ur 1651 års stat, hvarför Printz entledigades den 31 dec. 1650 och protokoll upp­hörde att föras. Men d. 30 sept. 1654 utnämnde konungen Johan Lang (Palmström) till notarie<ref>A. K. prot. {{bråk|17|3}} 1655.</ref>, hvarefter tjensten be­hölls allt fortfarande. Notarien hade till åliggande att föra protokoll vid såväl kollegiets som amiralitetsrättens sammanträden. Med anled­ning af kriget blefvo sjörättsmålen åren 1676—1678 så många, att en särskild justitie-notarie (Gustaf Curnovius) förordnades för dessa år. {{Vänster marginalnot|<i>Assessorer.</i>}}I en till drottning Kristina i början af 1647 ingifven P. M. framhöll riksamiralen Gyllenhjelm önskvärdheten af att i<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> s8fbu3tsiv2vwvtmcfwxf1ckny1xams