Wikisource
svwikisource
https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida
MediaWiki 1.39.0-wmf.25
first-letter
Media
Special
Diskussion
Användare
Användardiskussion
Wikisource
Wikisourcediskussion
Fil
Fildiskussion
MediaWiki
MediaWiki-diskussion
Mall
Malldiskussion
Hjälp
Hjälpdiskussion
Kategori
Kategoridiskussion
Tråd
Tråddiskussion
Summering
Summeringsdiskussion
Sida
Siddiskussion
Författare
Författardiskussion
Index
Indexdiskussion
TimedText
TimedText talk
Modul
Moduldiskussion
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/43
104
85419
505647
319536
2022-08-23T14:33:15Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Champagne-Win.|43}}</noinclude>
<h4 align=center>{{sp|Champagne-Win.}}</h4>
Till beredande häraf tager man ungt, jäsande
win om hösten, och förfar dermed på följande sätt:
man har i beredskap så många buteljer, som man
will påfylla; i hwar och en af dessa buteljer lägger
man, förr än winet fylles deri, 10 till 15 gran <tt>Salis essentialis Tartari</tt>
eller ock lika mycket alun, samt
likaledes 2 lod rektificerad spiritus vini. Ofwannämde
win blandas med något i watten upplöst socker,
omkring {{division|3|4}} skålp. på 4 till 5 kannor win. Då nu
buteljerne stå i beredskap, så fyller man det jäsande
winet häftigt deruti, men ej ända upp till korken, en
annan person slår med tillhjelp af en trädhammare,
dit wälpassande korkar, hwarpå en tredje omlindar
dem med ståltråd och hartsar buteljerne. Så snart
man är färdig härmed, skakas de wäl, föras genast
i källaren och sättas der upp- och nedwända i sand.
När det så legat 2 till 3 månader, kan man
redan begagna det.
Wid sådan winberedning bör följande iakttagas:
1) Tillblandningen af sockret bör aldrig ske warmt,
utan först sedan det swalnat tillsättes det.
2) Alla råa wäxtsafter, hwarmed winerne först
färgas, böra förut filtreras och afklaras.
3) Alla dessa artificiella miner böra en behörig
tid ligga i källaren och alltid wara tappade på buteljer.
<h4>Beredning af ett Frukt-win, liknande
Champagne; efter Geheime-Rådet
Hermbstädts föreskrift uti dess Bulletin
des Neuesten und Wissenswurdigsten.</h4>
Mest tjenliga härtill äro söta och saftiga päron.
Dessa rifwas jemte stålet på ett rifjern och moset deraf
utpressas. Saften fyller man sedermera uti ett
dertill ämnadt mindre fat eller, wid obetydligare portioner,<noinclude>
<references/></noinclude>
0yuwjm63jljc7v29bsppjes20t2yusp
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/44
104
85420
505648
341909
2022-08-23T14:37:02Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|44|Champagne af Frukter.|}}</noinclude>endast uti en glasburk, hwilka man båda lätt
betäcker med ett stycke linne, och låter det sedan stå
stilla.
Efter 2 till 3 dagar börjar en ganska liflig jäsning
i saften, en betydlig mängd skum samlar sig ofwanpå
och jäst tränger ut genom kärlets öppning.
Sedan dessa werkningar upphört, hwilket man
igenkänner derpå att skummet faller och allt blir stilla,
så fyller man fatet eller glasburken helt och häller
med en annan portion jästsaft, tillsluter öppningen
så fast som möjligt och låter alltsammans ligga
4 till 6 weckor i en swal källare.
Efter nämnde tid inborrar man en tapp i fatet
omkring 4 tum ofwanom, botten, aftappar saften,
som nu fullkomligt klarnat, på starka winbuteljer,
korkar dessa ganska wäl, binder ståltråd öfwer korkarne
och hartsar dem.
Buteljerne innehålla nu ett ganska wälsmakande
kraftigt och starkt bornerande win, hwilket obetydligt
skiljer sig från äkta champagne-win.
Utaf en tunna goda saftrika päron får man öfwerhufwud
13 till 14 kannor nypressad saft och deraf
erhåller man omkring 30 buteljer färdigt win.
Sätter man till 3 delar päron en del krossade
hallon och behandlar saften på ofwannämnde sätt,
så erhåller man en <tt>Oeuil de Perdry</tt> utaf en särdeles
angenäm och stark smak.
På de orter, der päron ej äro dyra, kan man
derföre tillwerka detta goda och drickbara win till ganska
lågt pris.
Will man låta detta win ligga på kärl ett år
och jäsa ut, för att betaga det dess benägenhet att
sätta jästkum, så blifwe? det ett godt drickbart win,
som ej jäser och kan sättas i jemnbredd med ugnt
Grawes-win.<noinclude>
<references/></noinclude>
cu34cp9zesls0irr7kmudxivrifp146
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/45
104
85422
505649
319537
2022-08-23T14:41:11Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Björklake-Win|45}}</noinclude>
<h4>Björklake-Win, som smakar såsom Champagne.</h4>
<h4 align=center>{{sp|1:o. Sättet att erhålla Björklake.}}</h4>
För att erhålla den erforderliga björklaken till
nämnde win, bör man tidigt på wåren, innan bladen
ännu utspruckit och medan saften är i uppstigande,
borra hål i björkar. Man får den största qvantitet
saft af sådana träd, som äro af medelmåttig storlek
och wexa på en hög, stenbunden plats. Man wäljer
heldst sådana dagar som ej äro kalla, då winden är
östlig och himmelen klar, och som följa på en frostnatt,
emedan saften då flyter som ymnigast.
Till denna operation wäljer man middagstiden,
emedan saften då fortast cirkulerar och borrar på trädets
södra sida, ej högt ifrån marken, ett hål af ett
till twå tums djuplek och på det sätt, att det sluttar utföre. I detta hål insticker man ett rör af en urhålkad
fläderqwist och uppfängar den utrinnande saften
i derunder satta kärl. Men man kan ock göra
en inskärning tätt under hålet, i hwilken man sätter
en ränna af en klufwen flädergren. På detta sätt
kan man både lättare och beqwämare uppfänga saften.
Gör man endast ett hål i hwarje träd och sedan
tilltäpper det med en liten plugg och smetar ympwax
öfwer så lider trädet ingen märklig skada; men
om man borrar flera hål i ett och samma träd rundt
omkring, så dör det ut.
<h4 align=center>{{sp|2:o Sättet att bereda Björklake-Win.}}</h4>
För att nu utaf den erhållna björklaken kunna
tillwerka en dryck, som i högsta grad liknar Champagne,
förfar man på följande sätt:
Slå 7 kannor frisk björklake i en ren kopparkittel,
lägg deruti 8 ℔ socker, låt alltsammans koka
in, tills det blott återstår 5 kannor och tog flitigt af
skummet under kokningen.<noinclude>
<references/></noinclude>
r7l9sluywj2m04iiyvad5iayb3kksp6
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/46
104
85427
505650
388580
2022-08-23T14:48:03Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|46|Björklake-Win|}}</noinclude>Sedan detta är gjordt, så tag kitteln af elden,
sila wätskan genom linne eller flanel, på det att allt
grummel, som ännu möjligen kan finnas, må alldeles
förswinna. Fyll den derefter, sedan den swalnat
så mycket, att den blott är ljum, på ett fat af ek,
eller, hwilket är bättre, på ett fat, i hwilket man
haft hwitt Franskt win; tillsätt 3 <tt>à</tt> 4 fulla matskedar
god, färsk jäst, 1{{1|3}} kanna godt hwitt Franskt win, och
saften af 4 citroner och låt blandningen jäsa i 4
dagar på ett warmt ställe. Skalen och kärnorna af citronerna bör man ej låta följa med, emedan de
meddela en bitter smak.
När jäsningen är fullbordad, tillsprundar man
kärlet wäl och låter del ligga orubbadt i källaren i
4 weckor, att winet må klarna.
Efter denna tids förlopp tappar man winet, utan att
rubba fatet, på buteljer, dock icke alldeles fulla,
att de ej må springa sönder, korkar och hartsar de och
förwarar dem stående upprätt i källaren.
<h4 align=center>{{sp|Björklake-Win på ett annat sätt.}}</h4>
Sätt 10 kannor nyss aftappad björklake i en
kittel
på elden; låt {{division|2|3}} kanna deraf koka in, och aftag
emellertid skummet flitigt.
Sedan detta skett, så tillsätt till den återstående
björklaken 30 ℔ socker och det gula tunnt aftagna
skalet af 7 citroner; låt denna blandning koka ännu
en half timma och skumma undertiden flitigt. Låt
den sedan gå genom en ren linneduk och kallna till
15° Celsius, tillsätt sedan 30 lod god jäst, rör om
alltsammans wäl och fyll det, om möjligt, på ett kärl,
på hwilket hwitt Franskt win har legat, och låt fluidum
gäsa i 5 <tt>à</tt> 6 dagar. Tappa det sedan, med
den warsamhet, att bottendräggen ej uppröres, på ett annat fat, till storlek så afpassadt, att det blir alldeles
fullt; för detta i källaren och låt det ligga der,
endast lindrigt sprundadt, tills ej mera någon hwäsning
höres utaf.<noinclude>
<references/></noinclude>
d9ylbmpv5i1nhvyrp7vsq4b5yt33473
505651
505650
2022-08-23T14:48:54Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|46|Björklake-Win|}}</noinclude>Sedan detta är gjordt, så tag kitteln af elden,
sila wätskan genom linne eller flanel, på det att allt
grummel, som ännu möjligen kan finnas, må alldeles
förswinna. Fyll den derefter, sedan den swalnat
så mycket, att den blott är ljum, på ett fat af ek,
eller, hwilket är bättre, på ett fat, i hwilket man
haft hwitt Franskt win; tillsätt 3 <tt>à</tt> 4 fulla matskedar
god, färsk jäst, 1{{1|3}} kanna godt hwitt Franskt win, och
saften af 4 citroner och låt blandningen jäsa i 4
dagar på ett warmt ställe. Skalen och kärnorna af citronerna bör man ej låta följa med, emedan de
meddela en bitter smak.
När jäsningen är fullbordad, tillsprundar man
kärlet wäl och låter del ligga orubbadt i källaren i
4 weckor, att winet må klarna.
Efter denna tids förlopp tappar man winet, utan att
rubba fatet, på buteljer, dock icke alldeles fulla,
att de ej må springa sönder, korkar och hartsar dem och
förwarar dem stående upprätt i källaren.
<h4 align=center>{{sp|Björklake-Win på ett annat sätt.}}</h4>
Sätt 10 kannor nyss aftappad björklake i en
kittel
på elden; låt {{division|2|3}} kanna deraf koka in, och aftag
emellertid skummet flitigt.
Sedan detta skett, så tillsätt till den återstående
björklaken 30 ℔ socker och det gula tunnt aftagna
skalet af 7 citroner; låt denna blandning koka ännu
en half timma och skumma undertiden flitigt. Låt
den sedan gå genom en ren linneduk och kallna till
15° Celsius, tillsätt sedan 30 lod god jäst, rör om
alltsammans wäl och fyll det, om möjligt, på ett kärl,
på hwilket hwitt Franskt win har legat, och låt fluidum
gäsa i 5 <tt>à</tt> 6 dagar. Tappa det sedan, med
den warsamhet, att bottendräggen ej uppröres, på ett annat fat, till storlek så afpassadt, att det blir alldeles
fullt; för detta i källaren och låt det ligga der,
endast lindrigt sprundadt, tills ej mera någon hwäsning
höres utaf.<noinclude>
<references/></noinclude>
18i6o27vabqswochjsm9rhe296mrlfg
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/47
104
85428
505653
319539
2022-08-23T14:53:53Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Artificielt Björklake-Win|47}}</noinclude>
Sedan fluidum blifwit fullkomligt stilla, tillprundar
man kärlet starkt och låter det ligga i källaren
orubbadt i 12 weckors tid.
Efter denna tids förlopp tappar man winet på
buteljer, korkar och hartsar dem wäl och förwarar
dem, stående upprätt, i källaren till framtida behof.
<h4 align=center>{{sp|Artificielt Win, på samma sätt som Björklake-Win.}}</h4>
För att bereda ett slags artificielt win, som
liknar champagne, är björklaken, hwars tappning dessutom
för mången medför många besvärligheter, icke
alldeles nödwändig. Äfwen af wanligt watten kan
man, med samma ingridienser, som bruka anwändas
wid beredandet af Björklakewin, förskaffa en ganska
wälsmakande och stark dryck.
Sätt 8 kannor mjukt, rent strömwatten med 1
℔ hwitt socker i en kittel på elden; låt det koka så
länge, tills sockret smält, och aftag flitigt det möjligtwis
uppstigande skummet.
När detta skett, så låt fluidum swalna, tills det
blir ljumt; derpå gjuter man dekokten i ett rent fat
af ek, som håller omkring 10 kannor, slår 2 kannor
godt Franskt win dertill, jemte 4 till 6 i skifwor skurna
citroner, och blandar slutligen 4 till 6 skedar god, frisk dricksjäst deri, under det man rullar fatet fram
och åter. Skulle fatet ej blifwit fullt deraf, kan bristen
ersättas af miölkwarmt watten.
Sedan winet sålunda blifwit beredt, låter man
det med öppet sprundhål stå i ett någorlunda warmt
rum (af 8-12° efter Celsius) och jäsa så länge, till
dess den ursprungligt söta smaken till största delen
förswunnit och blifwit tillbörligen ersatt af en spirituös
och uppfriskande. Detta inträffar wanligtwis,
om i öfrigt allt enligt föreskrift blifwit werkstäldt, på
fjerde eller femte dagen sedan blandningen tillsattes,
och för att wara säkrare, kan man ju tid efter annan
undersöka förhållandet.<noinclude>
<references/></noinclude>
1ap5jyp3xedaf10any8gzxd4ihtw3cf
505654
505653
2022-08-23T14:54:17Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Artificielt Björklake-Win|47}}</noinclude>
Sedan fluidum blifwit fullkomligt stilla, tillsprundar
man kärlet starkt och låter det ligga i källaren
orubbadt i 12 weckors tid.
Efter denna tids förlopp tappar man winet på
buteljer, korkar och hartsar dem wäl och förwarar
dem, stående upprätt, i källaren till framtida behof.
<h4 align=center>{{sp|Artificielt Win, på samma sätt som Björklake-Win.}}</h4>
För att bereda ett slags artificielt win, som
liknar champagne, är björklaken, hwars tappning dessutom
för mången medför många besvärligheter, icke
alldeles nödwändig. Äfwen af wanligt watten kan
man, med samma ingridienser, som bruka anwändas
wid beredandet af Björklakewin, förskaffa en ganska
wälsmakande och stark dryck.
Sätt 8 kannor mjukt, rent strömwatten med 1
℔ hwitt socker i en kittel på elden; låt det koka så
länge, tills sockret smält, och aftag flitigt det möjligtwis
uppstigande skummet.
När detta skett, så låt fluidum swalna, tills det
blir ljumt; derpå gjuter man dekokten i ett rent fat
af ek, som håller omkring 10 kannor, slår 2 kannor
godt Franskt win dertill, jemte 4 till 6 i skifwor skurna
citroner, och blandar slutligen 4 till 6 skedar god, frisk dricksjäst deri, under det man rullar fatet fram
och åter. Skulle fatet ej blifwit fullt deraf, kan bristen
ersättas af miölkwarmt watten.
Sedan winet sålunda blifwit beredt, låter man
det med öppet sprundhål stå i ett någorlunda warmt
rum (af 8-12° efter Celsius) och jäsa så länge, till
dess den ursprungligt söta smaken till största delen
förswunnit och blifwit tillbörligen ersatt af en spirituös
och uppfriskande. Detta inträffar wanligtwis,
om i öfrigt allt enligt föreskrift blifwit werkstäldt, på
fjerde eller femte dagen sedan blandningen tillsattes,
och för att wara säkrare, kan man ju tid efter annan
undersöka förhållandet.<noinclude>
<references/></noinclude>
gr0myk6i6kc3iyu3z4dmc0ty7rkacww
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/48
104
85429
505655
319540
2022-08-23T14:58:38Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|48|Artificielt Ungerskt Win|}}</noinclude>
Derefter aftappar man winet warsamt, att ej
bottendräggen följer med, låter det derwid rinna genom
en duk, häller det på ett annat fat, som likaledes
håller 10 kannor, sprundar detsamma wäl, på
det att jäsningen ej alltjemt må fortgå, och låter det
ligga i källaren 2 till 3 weckor.
Sedan denna tid tilländalupit, aftappar man winet,
korkar och hartsar buteljerna, ställer dem upprätt
och låter dem så flera weckor stå i källaren, innan
man dricker deraf; ty ju äldre detta win blir, ju
mera fradgar det.
För öfrigt kan man gifwa denna dryck en ännu
angenämare smak, om man före jäsningen tillsätter
till detsamma winbärs- eller hallonsaft.
<h4 align=center>{{sp|Beredning af ett win, liknande Ungerskt.}}</h4>
Uti en stenmortel låter man stöta 24 ℔ stora,
wäl från stänglarne rensade russin och 6 ℔
korinter så länge, att en klibbig, temligen tjock massa
uppkommer. Denna fyller man uti ett fat af 30
kannors rymd, helst sådant, hwarpå win förut legat,
tillsätter dem med 24 ℔ pudersocker jemte 6 ℔ god
sirap, och fyller sedan det öfriga rummet med något
ungt hwitt win, t.ex. krusbärswin, att fatet
blir alldeles fullt.
Nu rör man alltsammans wäl om hwartannat,
och låter fatet ligga några dagar på ett måttligt
warmt ställe, hwars temperatur likwäl ej får öfwerstiga
8 grader Celsius, der massan råkar i jäsning,
som bör fortfara några dagar.
Har all jäsning upphört, så påfyller man änyo det
tomma rummet i fatet med win, tilltäpper sprundöppningen
ganska wäl, och låter fatet ligga i en någorlunda
swal källare några månader, eller i allmänhet
så länge, att winet fullkomligt klarnat.
Detta win aftappas sedermera på buteljer och
förwaras sålunda. Det tilltager med åren i godhet,<noinclude>
<references/>
{{ph|så}}</noinclude>
q4g2sp8dyvbavqb6q82kw3w68zlv7hi
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/49
104
85430
505656
319541
2022-08-23T15:02:13Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Äpple-Win|49}}</noinclude>så att det ej så lätt kan skiljas från annat godt win
från Neder-Ungern.
<h4 align=center>{{sp|Äpple-Win eller Cider.}}</h4>
Af alla äpplen utan åtskillnad, till och med af
wilda, kan saften anwändas till beredning af ett godt
drickbart win. Emellertid har erfarenheten styrkt, att
winet blir bättre och starkare, ju finare och mera
sockerhaltiga äpplena woro, af hwilkas saft man erhållit
det.
Till fabricerande af detta win, sönderstöter man
äpplena, prässar massan och fyller saften på fat, på
hwilka förut legat godt win. Saften råkar snart, utan
widare tillsats, i jäsning, som räcker några dagar.
Efter slutad jäsning fyllas faten alldeles med
en annan portion jäst äppelsaft, sprundas wäl och
läggas i källaren under 5 till 6 månader, hwarefter
winet, sedan der fullkomligt klarnat, aftappas på andra
fat.
Begagnar man härwid, i stället för endast äpplen,
3 delar äpplen och en del gula så kallade krikon,
eller ännu bättre dubbla mirabolaner, eller ock 3 delar
äpplen och 2 delar mirabolaner, så erhåller man
ett ännu finare och starkare win.
Likaledes kan man tillsätta till äpplena, förr än
de samma krossas, en eller twå delar oxelbär eller
mogna stärkbär, som jemte kärnan stötas. Äfwen en
tillsats af smultron eller hallon är mycket passande
att i hög grad befordra winets angenäma smak.
Sedan winet wäl utjäst på fatet, bör det med
mycken warsamhet, så att ej bottendräggen medföljer,
afhällas på ett annat fat, hwarpå det får ligga några
månader, till dess det sålunda uppnätt sin fullkomlighet.
Äfwen af frusna äpplen kan saften begagnas
till winberedning, och detta är starkare, än det man
får af icke frusna äpplen.<noinclude>
<references/>
{{huvud|Dryckers Beredning||4}}</noinclude>
84204o75w3yna20qqw2e3rl8r6rg5ru
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/50
104
85431
505657
319542
2022-08-23T15:11:19Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|50|Stärkbärs-Win|}}</noinclude>Alla sorter päron gifwa, om man förfar med
dem på samma sätt, ett kraftigare win än äpplen;
af söta päron blir winet bättre än af mindre söta.
Afskrädet, som blir öfrigt efter utpräsiningen af
alla dessa fruktsorter, kan ännu begagnas så wäl till
ättika, som till bränwin.
<h4 align=center>{{sp|Stärkbärs-Win.}}</h4>
Till 30 kannor fordras {{1|2}} tunna stärkbär. De
ränsas wäl och stötas jemte kärnorna. Sedan man
likaledes sönderstött {{division|3|4}} skålp. bittermandel, 1{{1|2}} lod kanel
och 5 qwintin nejlikor, och lagt detta uti ett fat,
hwars ena botten, på hwilken tapphålet befinnes, på
inre sidan är försedd meden hårsikt; gjutes stärkbärssaften
genom en sikt ned i fatet, aftappas och gjutes
åter dit, till dess den blifwit alldeles klar. Sedan
winet legat 8 till 14 dagar, kan man tappa detsamma
på buteljer.
<h4 align=center>{{sp|Oxlägge-Win.}}</h4>
Sedan 12 skålp. socker blifwit upplöst uti 8
kannor watten, slår man dit saften af 6 citroner, rör
hwitan af 4 ägg deruti, och låter blandningen koka
en halftimma, hwarunder den flitigt skummas.
Härpå lägger man 16 skålp. friska oxläggor
(<tt>Primula Veris</tt>), eller i brist deraf 6 skålp. torkade,
och det tunnt afskurna skalet af 6 citroner uti ett rent fat
af ek, gjuter ofwanberedde dekokt kokhet derpå, och
låter det stå så länge, att blandningen afswalnat till
15 grader efter Celsii termometer. Har detta försiggått,
tillsätter man ännu 3 till 4 lod dricksjäst eller
ett torrt rostadt med jäst påstruket brödstycke och låter
det jäsa 3 dagar.
På fjerde dagen aftappas winet, och återstoden
prässas genom en grof duk, hwarefter man filtrerar
samtliga wätskan genom flanell, fyller den på ett fat,
som lätt sprundas och låter det ligga stilla i källaren,<noinclude>
<references/></noinclude>
hiio0w0dpu9gdsrq1spaarsit7mmyby
505658
505657
2022-08-23T15:12:19Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|50|Stärkbärs-Win|}}</noinclude>Alla sorter päron gifwa, om man förfar med
dem på samma sätt, ett kraftigare win än äpplen;
af söta päron blir winet bättre än af mindre söta.
Afskrädet, som blir öfrigt efter utpräsiningen af
alla dessa fruktsorter, kan ännu begagnas så wäl till
ättika, som till bränwin.
<h4 align=center>{{sp|Stärkbärs-Win.}}</h4>
Till 30 kannor fordras {{1|2}} tunna stärkbär. De
ränsas wäl och stötas jemte kärnorna. Sedan man
likaledes sönderstött {{division|3|4}} skålp. bittermandel, 1{{1|2}} lod kanel
och 5 qwintin nejlikor, och lagt detta uti ett fat,
hwars ena botten, på hwilken tapphålet befinnes, på
inre sidan är försedd med en hårsikt; gjutes stärkbärssaften
genom en sikt ned i fatet, aftappas och gjutes
åter dit, till dess den blifwit alldeles klar. Sedan
winet legat 8 till 14 dagar, kan man tappa detsamma
på buteljer.
<h4 align=center>{{sp|Oxlägge-Win.}}</h4>
Sedan 12 skålp. socker blifwit upplöst uti 8
kannor watten, slår man dit saften af 6 citroner, rör
hwitan af 4 ägg deruti, och låter blandningen koka
en halftimma, hwarunder den flitigt skummas.
Härpå lägger man 16 skålp. friska oxläggor
(<tt>Primula Veris</tt>), eller i brist deraf 6 skålp. torkade,
och det tunnt afskurna skalet af 6 citroner uti ett rent fat
af ek, gjuter ofwanberedde dekokt kokhet derpå, och
låter det stå så länge, att blandningen afswalnat till
15 grader efter Celsii termometer. Har detta försiggått,
tillsätter man ännu 3 till 4 lod dricksjäst eller
ett torrt rostadt med jäst påstruket brödstycke och låter
det jäsa 3 dagar.
På fjerde dagen aftappas winet, och återstoden
prässas genom en grof duk, hwarefter man filtrerar
samtliga wätskan genom flanell, fyller den på ett fat,
som lätt sprundas och låter det ligga stilla i källaren,<noinclude>
<references/></noinclude>
0rraay3i2hm4yb5j67hze9o78z1ocgh
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/51
104
85432
505659
319543
2022-08-23T15:17:56Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Krusbärs-Win.|51}}</noinclude>till dess man ej mera märker näqot hwäsande. Så
snart allt blifwit tyst i fatet och jäsningsprocessen är
fulländad, drifwer man in sprundet fastare och låter
fatet ännu 2:ne månader ligga i källaren, hwarefter
winet aftappas på buteljer. Ett ännu starkare och
angenämare win erhåller man af oxläggor, om man
för hwarje {{1|3}} kanna watten tillsätter 3 lod citronsaft,
6 lod socker och 3 jumfrur Rhenskt win, samt låter
det jäsa dermed.
<h4 align=center>{{sp|Krusbärs-Win.}}</h4>
Man plockar krusbären, då de äro fullt mogna,
krossar dem i ett trädkärl, antingen medelst en trädstamp
eller genom att man deröfwer wrider en med
axel försedd qwarnsten (sådan som begagnas till senapsmalning),
så att allt förwandlas till entunn mos.
Sedan bären blifwit krossade, låter man mosen
stå 3 till 4 dagar i en källare, hwarefter saften genom
pressning skiljes från de fastare delarne. Hwarje
stop stickelbär gifwer omkring 3 qwarter saft.
Denna saft öser man uti ett fat och låter det,
med öppet sprundhål, ligga i källaren. Den börjar
då jäsa efter några dagar och fortfar dermed 6 till
8 dagar.
Har jäsningen upphört — och dertill slutar man
då hwäsandet och sorlet i den jäsande massan afstannar
— så fyller man fatet alldeles med en annan
portion jäst saft, sprundar detsamma säkert och låter
det ligga 5 till 6 weckor i källaren.
Efter dessa 6 weckors förlopp tappar man det nu
klara winet på ett annat fat, hwarpå detsamma, wäl
sprundadt, blir liggande ännu 12 weckor, då det är
drickbart.
Får deremot detta win ligga på fatet 4 till 5 år
tilltager det i styrka och får en angenäm lukt och
smak, så att den knappt kan skiljas från äkta Rhenskt
win.<noinclude>
<references/></noinclude>
egmdsafg72rupbl6uwm58tg3rvhcutf
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/52
104
85433
505660
319544
2022-08-23T15:24:14Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|52|Silipup|}}</noinclude>
<h4 align=center>{{sp|Silipup eller Syllitet.}}</h4>
Till beredande häraf tager man 1{{1|2}} jumfru grädde,
1{{1|2}} jumfru Franskt win, {{1|4}} ℔ socker och det afrifna
skalet af 6 citroner, hwartill man äfwen kramar saften
af dessa citroner, dock så, att inga kärnor medfölja.
Denna blandning wispas så länge, att den bildar
ett starkt skum. Om man werkställt denna
wispning med tillbörlig styrka, faller skummet ej på
några timmar; så snart några glas blifwit afgjutna,
wispar man blandningen ånyo.
<h4 align=center>{{sp|Silipup på annat sätt.}}</h4>
erhåller man af 1{{division|3|4}} buteljer win, {{1|2}} butelj arrack, {{division|3|4}}
℔ socker och {{1|2}} qwarter grädde. Man kramar nemligen
saften af 4 citroner uti winet, hwari man äfwen
lägger skalet, samt låter det stå öfwer natten. Derefter
påfyller man arracken och mjölken, ilägger sockret,
filtrerar blandningen och slår den på små buteljer,
som wäl korkas. Wid serveringen kan man utspäda
det med mer eller mindre watten, allt som
man will hafwa det starkt eller swagt.
<h4 align=center>{{sp|Is-punsch. Glace-punsch.}}</h4>
Slå {{1|2}} kanna apelsin-, ananas- eller citron-glas
uti en terrin, gjut derpå 1 butelj Rhenskt win, 1
butelj Champagne, 1 butelj arrack och likaledes 1 butelj
maraschino, rör allt wäl om hwartannat, och,
förr än det begagnas, ställ det på is, så att det kan
serveras kallt i glas.
<h4 align=center>{{sp|Imperial.}}</h4>
Lägg 1 ℔ socker, {{division|2|3}} kanna watten och 2 lod
<tt>cremor tartari</tt> uti en kittel, skala 3 citroner helt
fint och ilägg äfwen skalen. Betäck kitteln med en
servet, prässa saften af citronerna derpå, gjut wattnet,
så snart det uppkokat en gång, deröfwer, och<noinclude>
<references/></noinclude>
n5a88vn6l9gj6letvcz21ofqkei0rj6
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/53
104
85434
505661
319518
2022-08-23T15:31:20Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Grogg.|53}}</noinclude>krama det klara genom serveten. Låt det derefter
afswalna, innan det begagnas. — Detta är en angenämt
läskande och helsosam dryck.
<h4 align=center>Grogg.</h4>
På 1{{1|2}} ℔ socker rifwer man 2 muskot (muskot-nötter)
och 4 muskotböner, sönderslår sockret och lägger
det uti en terrin, giuter 2 stop Champagne och
hälften så mycket arrack derpå, omrörer det och låter
det stå en timme, hwarefter det serveras i winglas.
<h4 align=center>Wanlig Grogg.</h4>
För att bereda denna dryck kokar man {{1|2}} kanna
watten, tillsätter 12 lod socker, och, sedan detta smält,
gjuter man dit rum i mån efter den grad af styrka,
som man åstundar. Wanligast drickes groggen ur
dricksglas.
<h4 align=center>Rum-Sekt eller <tt>Bel amour</tt>.</h4>
Till 2 eller 3 delar Spansk sekt eller Petro Ximenes
gjuter man 1 del rum.
<h4 align=center>Fletsch.</h4>
Man afrifwer del gula af 3 citroner med socker,
lägger det i en terrin, gjuter {{division|2|3}} kanna watten
och en lika portion Pontack deröfwer, låter det draga
en stund, filtrerar det derefter genom en servet, och
gör det så sött man behagar med i watten upplöst
socker.
<h4 align=center>Majdryck.</h4>
Denna angenäma dryck bereder man i Maj månad °),
<ref>I Swerige få wi wäl wänta en månad längre.</ref>
då man insamlar blomman af åtskilliga wexter<noinclude>
<references/></noinclude>
ku3wjxd3zpfchtlc96mwubnk0varnh4
505662
505661
2022-08-23T15:32:53Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Grogg.|53}}</noinclude>krama det klara genom serveten. Låt det derefter
afswalna, innan det begagnas. — Detta är en angenämt
läskande och helsosam dryck.
<h4 align=center>Grogg.</h4>
På 1{{1|2}} ℔ socker rifwer man 2 muskot (muskot-nötter)
och 4 muskotböner, sönderslår sockret och lägger
det uti en terrin, giuter 2 stop Champagne och
hälften så mycket arrack derpå, omrörer det och låter
det stå en timme, hwarefter det serveras i winglas.
<h4 align=center>Wanlig Grogg.</h4>
För att bereda denna dryck kokar man {{1|2}} kanna
watten, tillsätter 12 lod socker, och, sedan detta smält,
gjuter man dit rum i mån efter den grad af styrka,
som man åstundar. Wanligast drickes groggen ur
dricksglas.
<h4 align=center>Rum-Sekt eller <tt>Bel amour</tt>.</h4>
Till 2 eller 3 delar Spansk sekt eller Petro Ximenes
gjuter man 1 del rum.
<h4 align=center>Fletsch.</h4>
Man afrifwer del gula af 3 citroner med socker,
lägger det i en terrin, gjuter {{division|2|3}} kanna watten
och en lika portion Pontack deröfwer, låter det draga
en stund, filtrerar det derefter genom en servet, och
gör det så sött man behagar med i watten upplöst
socker.
<h4 align=center>Majdryck.</h4>
Denna angenäma dryck bereder man i Maj månad *),
<ref> *) I Swerige få wi wäl wänta en månad längre.</ref>
då man insamlar blomman af åtskilliga wexter<noinclude>
<references/></noinclude>
jk7s26il9pytff854gn5q6gqchvh51j
505663
505662
2022-08-23T15:34:22Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Grogg.|53}}</noinclude>krama det klara genom serveten. Låt det derefter
afswalna, innan det begagnas. — Detta är en angenämt
läskande och helsosam dryck.
<h4 align=center>Grogg.</h4>
På 1{{1|2}} ℔ socker rifwer man 2 muskot (muskot-nötter)
och 4 muskotböner, sönderslår sockret och lägger
det uti en terrin, giuter 2 stop Champagne och
hälften så mycket arrack derpå, omrörer det och låter
det stå en timme, hwarefter det serveras i winglas.
<h4 align=center>Wanlig Grogg.</h4>
För att bereda denna dryck kokar man {{1|2}} kanna
watten, tillsätter 12 lod socker, och, sedan detta smält,
gjuter man dit rum i mån efter den grad af styrka,
som man åstundar. Wanligast drickes groggen ur
dricksglas.
<h4 align=center>Rum-Sekt eller <tt>Bel amour</tt>.</h4>
Till 2 eller 3 delar Spansk sekt eller Petro Ximenes
gjuter man 1 del rum.
<h4 align=center>Fletsch.</h4>
Man afrifwer del gula af 3 citroner med socker,
lägger det i en terrin, gjuter {{division|2|3}} kanna watten
och en lika portion Pontack deröfwer, låter det draga
en stund, filtrerar det derefter genom en servet, och
gör det så sött man behagar med i watten upplöst
socker.
<h4 align=center>Majdryck.</h4>
Denna angenäma dryck bereder man i Maj månad *),
<ref> *) I Swerige få wi wäl wänta en månad längre.</ref>
då man insamlar blomman af åtskilliga wexter,<noinclude>
<references/></noinclude>
6ogghhbz7zbc2bwfdwzhxau1txkq4nd
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/54
104
85435
505672
319517
2022-08-23T18:15:54Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|54|Majdryck|}}</noinclude>trädblommor, syrener, blindnässlor, likaledes wälluktande
örter, pepparmynta, krusmynta, lavendel och
citronmeliss. Dessa saker läggas, friska som de blifwit
plockade, uti en terrin, hwarpå man gjuter
Rhenskt, Mosel eller Franskt win, låter det stå 6
timmar och sockrar det sedan till ungefär 6 till 8 lod
socker på ett stop win; sedermera dekorerar man terrinen
med blommor, sätter ett durkslag i midten och
öser drycken derur.
<h4 align=center>Landstorm.</h4>
Sålunda har följande omtyckta dryck blifwit benämnd,
sannolikt af den orsak, att den hastigt och
lätt kan beredas.
Till 2 buteljer Rhenskt win afskalar man det
gula af 3 goda citroner så tunnt som möjligt, att
intet af det hwita sitter qwar derwid, lägger detsamma
uti en terrin, gjuter winet derpå, gör det sött
efter behag med fint stött socker, och låter det draga
twenne timmar, då det kan drickas.
Mången tycker mera om denna dryck, när de
afskalade citronerne, skurne i twenne delar, läggas i
winet. Apelsiner äro ännu mera tjenliga härtill och
gifwa det en aromatisk smak.
<h4 align=center>Sockerdricka.</h4>
Gjut 10 kannor watten öfwer 6 ℔ brunt pannsocker
och 9 lod sönderhackad humle, och koka det i en
kittel i twenne timmar.
Låt detsamma derefter afswalna, ock när det endast
är ljumt, tillsätt 6 lod färsk dricksjäst, omrör
alltsammans wäl och låt drickat jäsa på wanligt sätt.
Derefter tappas drickat på buteljer, och den som är en
wän af citroner, kan i hwarje butelj lägga ett litet
stycke citronskal. Förwara det sedan i en swal källare.
Det blir snart drickbart, men ju längre det får
stå på wälkorkade buteljer, ju bättre blir det.<noinclude>
<references/></noinclude>
jveds7rlxr5faxqp40v352ewblzek5p
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/55
104
85436
505675
319516
2022-08-23T18:21:30Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Enbärs-Dricka.|55}}</noinclude><h4 align=center>Enbärs-Dricka.</h4>
Upplös 11 ℔ 16 lod sirap uti 2 kannor watten
i ett fat, som håller omkring 16 kannor. Tappa fatet
fullt med kallt watten, lägg äfwen dit en påse
med 1 ℔ 8 lod enbär och tillsätt 10 lod god dricksjäst.
Låt drickat sedan jäsa i 3:ne dagar och fyll det
derefter på buteljer.
Den som tycker att denna dryck saknar bäska,
behöfwer endast före jäsningen tillsätta något humle.
<h4 align=center>Ingefärs-Dricka.</h4>
13 kannor watten kokar man en timma med 5
lod ingefära, som högst litet får sönderstötas. Derefter
wispar man hwitorna af 4 ägg till snömos och
rör det deribland, jemte 9 ℔ socker. Nu kramar man
saften utur 9 citroner, afskalar det gula mycket tunnt
och skär det i små bitar, som läggas i ett tomt fat, sätter
sedan en tratt i sprundet och inuti denne en sikt,
hwaröfwer man slår saften, och sedermera äfwen ingefärswattnet,
så snart detsamma afswalnat till mjölkwärme.
Men man bör laga så, att fatet blir alldeles
fullt. Derpå slår man dit 3 skedar tjock jäst,
sprundar fatet wäl och låter det ligga i källaren 12
dagar, då man fyller drickat på buteljer. Korkarne
bör man likwäl öfwerbinda med ståltråd eller segelgarn
och hartsa dem. Sedan drickat stått på buteljer
i 14 dagar, kan det drickas. Man kan mycket
länge förwara detta dricka, och detta lönar mödan;
ty det blir bättre ju längre det förwaras.
<h4 align=center>Brännwins-Drycker eller Spirituösa Drycker i egentlig Mening.</h4>
Lika litet som wi kunna med fullt skäl benämna de
föregående dryckerna i denna afdelning för winer, kunna<noinclude>
<references/></noinclude>
flxxlz4rnsl7yu3mhxsx7k8xsm1lq95
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/56
104
85437
505678
319515
2022-08-23T18:30:23Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|56|Körsbärs-Bränwin|}}</noinclude>wi gifwa de efter följande namn af bränwiner, ty ehuruwäl
den förnämsta beståndsdelen är bränwin, anwändes
dock här ingen destillation, utan dessa drycker
beredas endast genom uppblötning afinhemska eller
utländska frukter och kryddor eller genom begjutning
med deras safter. Då likwäl beredningssätten äro
åtskilliga, bafwa de äfwen fått åtskilliga benämningar,
såsom likörer, watten, ratafior, cremer
och andra dem egna namn. Jag skulle uttrötta mina
läsarinnors tålamod, om jag, för att utweckla och
förklara skilnaden emellan de särskilta slag af dessa
drycker, wille här anföra Schweitzarens hela ordbok;
för oss kan det wara tillräckligt att weta hwad man
har att iakttaga wid beredandet deraf.
Låtom oss då göra början med
<h4 align=center>Körsbärs-Brännwin.</h4>
Man plockar 20 skock små körsbär från stänglarne,
lägger dertill 1 lod kanel och 1 lod nejlikor,
båda delarne groft fönderstötte, jemte 1 ℔ stött socker
och det gula skalet af en citron; fyller alltsammans
uti en stor butelj, igjuter {{division|2|3}} kanna starkt
bränwin derpå, korkar buteljen, binder ett stycke linne
deröfwer och sätter den mot solen, der den bör stå
qwar så länge, till dess all must blifwit utdragen ur
frukten och kryddorna, och bränwinet klarnat; då man
filtrerar detsamma och fyller det på mindre buteljer.
Ännu starkare får man detta bränwin, om man
jemte 1 ℔ afplockade körsbär lägger en lika wigt socker,
1 lod kanel och nejlikor, tillika med en näfwe citronskal
uti en butelj, fyller 1 stop Franskt bränwin
derpå och ställer det 3 dagar mot solen eller i sand
på en warm ugn.
Blandar man körsbären derjemte med hallon-
eller winbärstaft, så får denna dryck namnet
<h4 align=center>Hippotheke,</h4>
hwartill man tager {{1|2}} ℔ körsbär och {{1|2}} ℔ hallon, sönderkramar
båda delarne och blandar dermed saften af<noinclude>
<references/></noinclude>
a1vklue36qrqoxhino78r2yfg8svauu
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/57
104
85452
505681
319514
2022-08-23T18:35:54Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Smultron-Likör.|57}}</noinclude>{{1|4}} ℔ winbär och {{1|4}} ℔ socker. På allt detta gjuter man
ett stop brännwin, krossar körsbärskärnorna, tillika
med 50 aprikoskärnor, och lägger dem till det förra;
likaledes kanel, nejlikor, koriander och ett litet stycke
vanilj. Kärlet med denna blandning uti låter man
stå i 14 dagar utsatt för solstrålarna, filtrerar bränwinet
efter dessas förlopp och fyller det på mindre flaskor.
Förrän körsbär och winbär mogna, hafwa wi redan
smultron på fältet och i trädgården, och kunna
således dessförinnan göra oss
<h4 align=center>Smultron-Likör.</h4>
Man fyller på ett stop smultron {{1|2}} stop starkt
körsbärsbränwin i en flaska, ställer densamma 9 dagar
på ett kyligt ställe och omskakar den hwarje dag.
Derefter prässar man det genom en duk och gjuter
till det utprässade 4 lod rosenwatten och {{division|3|4}} ℔ kanelwatten,
hwartill man ännu blandar något kanel, 2
qwintin kryddnejlikor och {{division|3|4}} ℔ socker, sätter flaskan
med denna blandning i solwärma, omskakar den ofta,
filtrerar blandningen sedermera och fyller den på buteljer.
Men är körsbärstiden redan förbi, så kan
man af en annan sommarfrukt bereda en dylik spirituös
dryck, t.ex.
<h4 align=center>Aprikos-Watten,</h4>
om man till 3 stop bräuwin tager {{1|2}} ℔ aprikoskärnor,
stöter dem med skalet och, jemte ett qwintin kanel,
en näfwe koriander och 2 ℔ socker, lägger detta
i bränwinet, hwarmed det får stå 5 till 6 dagar.
Härpå uppkokar man en tredjedels kanna watten, och
då det åter kallnat, gjuter man det till bränwinet,
silar det derefter och fyller det på buteljer.
Är ej tillgång på aprikoskärnor, så kan man i
stället bereda<noinclude>
<references/></noinclude>
do2sgc2jemg2n1h468bmzvk5uun1by1
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/58
104
85455
505683
319513
2022-08-23T18:40:27Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|58|Persiko.|}}</noinclude>
<h4 align=center>Persiko af Plommonkärnor.</h4>
Man sönderstöter deriill 4 lod plommonkärnor,
lägger 1 qwintin kanel och lika mycket kryddnejlikor
dertill, och sedan ett stop bränwin blifwit påfyldt, låter
man detsamma digerera några dagar i solskenet,
gjuter det sedan genom en duk, blandar det efter behag
med renadt socker, och fyller det på buteljer.
I brist på friska trädgårdsfrukter, hafwa wi hela
året om citroner och pomeranser, hwaraf wi först
skola bereda
<h4 align=center>Pomerans-Bränwin.</h4>
Med {{1|4}} kanna pomeransblom-watten blandar man
lika stor qvantitet godt bränwin och {{1|2}} ℔ socker, likaledes
något stött kanel och koriander; låter det, wäl
tilltäppt, stå i solskenet eller på annan warm plats,
der man hwarje dag omskakar det, silar det slutligen
och fyller det på buteljer.
Eller ock bereder man sig
<h4 align=center>Pomerans-Essans,</h4>
af så wäl mogna som omogna frukter. För sådant
ändamål aftager man det gula skalet af 6 pomeranser,
stöter dem i en mortel, lägger dertill en sked winsten
och omkring 30 droppar cedro; rör det wäl om hwartannat
och fyller det i en glasflaska, samt, sedan {{1|6}}
kanna franskt bränwin blifwit påfylld, låter man
detsamma stå i wärmen 8 dagar, hwarefter det filtreras
och tappas på buteljer.
Eller ock tager man de gula skalen af söta pomeranser,
skär dem i små tärningar, och lägger dem
i en butelj, hwarpå man fyller {{1|6}} kanna af det starkaste
bränwin och tillbinder den säkert. Under det att
denna blandning står 2 till 3 weckor på ett warmt
ställe, uppkokar man följande saft: Man prässar
saften utur de afskalade pomeranserne och låter den<noinclude>
<references/></noinclude>
7en46nbinlyzxvprxz27407nzehktzb
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/59
104
85456
505684
319512
2022-08-23T18:46:31Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Pomerans-Essans.|59}}</noinclude>stå stilla öfwer natten uti ett glas, att den sätter sig.
Derpå silar man densamma genom en duk, renar
1 {{1|4}} ℔ socker, blandar saften dertill och sammankokar
båda delarne till honungs tjockhet. Denna saft gjuter
man genast på bränwinet, sedan man förut borttagit
skalen och filtrerat detsamma. Sedan låter man
det ånyo stå 14 dagar eller 3 weckor i wärmen, omskakar
det flitigt samt filtrerar det ännu en gång genom
läskpapper. Skulle det ock i början wara grumligt,
klarnar det dock småningom och antager en wacker
färg. Äfwenledas kan man bereda denna
<h4 align=center>Essans af Gröna, omogna Pomeranser,</h4>
om man skär desamma i 4 delar, till 2 näfwar af
dem gjuter ett stop spiritus vini eller åtminstone godt
Franskt bränwin, och låter det under ofta förnyad omskakning,
stå 14 dagar i solskenet eller på något annat
warmt ställe- Denna essans är så stark, att den
ej kan drickas utan uppblandning med annat bränwin.
Det gifwes ännu åtskilliga drycker, som här torde
stå på sitt rätta ställe; ty ehuruwäl desamma ej
beredas af pomeranser, så ega de dock pomeranssmak,
och äro kända under egna benämningar. Den
första kallas
<h4 align=center>Populo.</h4>
En tredjedels kanna godt hwitt win, 5 till 6 jumfrur
spiritils wini och 1 ℔ till 4:de eller femte graden *)<ref>*) Se Bihanget i slutet af boken.</ref>
kokt socker giutas jemte 3 skedar pomeransblomwatten
uti ett kärl, hwartill jemwäl läggas 2:ne
afskalade och i små bitar skurna renetter. Denna
blandning ställer man i solskenet eller på ett annat
warmt ställe och filtrerar den efter 24 timmar.<noinclude>
<references/></noinclude>
3d8gq3j8vibov0939hkpim0g3ie4crw
505685
505684
2022-08-23T18:48:06Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Pomerans-Essans.|59}}</noinclude>stå stilla öfwer natten uti ett glas, att den sätter sig.
Derpå silar man densamma genom en duk, renar
1 {{1|4}} ℔ socker, blandar saften dertill och sammankokar
båda delarne till honungs tjockhet. Denna saft gjuter
man genast på bränwinet, sedan man förut borttagit
skalen och filtrerat detsamma. Sedan låter man
det ånyo stå 14 dagar eller 3 weckor i wärmen, omskakar
det flitigt samt filtrerar det ännu en gång genom
läskpapper. Skulle det ock i början wara grumligt,
klarnar det dock småningom och antager en wacker
färg. Äfwenledas kan man bereda denna
<h4 align=center>Essans af Gröna, omogna Pomeranser,</h4>
om man skär desamma i 4 delar, till 2 näfwar af
dem gjuter ett stop spiritus vini eller åtminstone godt
Franskt bränwin, och låter det under ofta förnyad omskakning,
stå 14 dagar i solskenet eller på något annat
warmt ställe- Denna essans är så stark, att den
ej kan drickas utan uppblandning med annat bränwin.
Det gifwes ännu åtskilliga drycker, som här torde
stå på sitt rätta ställe; ty ehuruwäl desamma ej
beredas af pomeranser, så ega de dock pomeranssmak,
och äro kända under egna benämningar. Den
första kallas
<h4 align=center>Populo.</h4>
En tredjedels kanna godt hwitt win, 5 till 6 jumfrur
spiritus wini och 1 ℔ till 4:de eller femte graden *)<ref>*) Se Bihanget i slutet af boken.</ref>
kokt socker giutas jemte 3 skedar pomeransblomwatten
uti ett kärl, hwartill jemwäl läggas 2:ne
afskalade och i små bitar skurna renetter. Denna
blandning ställer man i solskenet eller på ett annat
warmt ställe och filtrerar den efter 24 timmar.<noinclude>
<references/></noinclude>
7r09yrz7c4swt43cpwpj2sb5eszqm0e
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/60
104
85478
505686
319511
2022-08-23T19:00:32Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|60|<tt>Eau divine.</tt>|}}</noinclude>
Det andra är:
<h4 align=center><tt>Eau divine.</tt></h4>
1{{1|4}} ℔ socker låter man smälta uti {{1|2}} kanna kallt
watten, slår dertill några skedar
pomeransblomwatten, och filtrerar detsanmma genom läskpapper så snart
sockret smält. Efteråt gjuter man dertill {{1|3}} kanna
spiritus vini och fyller det på buteljer. På 14 dagar
blir det drickbart, och ju äldre ju bättre.
För ombytet kunna wi ock bereda dylika drycker
af citroner i stället för af pomeranser. Till
<h4 align=center>Citron-Bränwin,</h4>
tager man det gula af 4 färska citroner, tunnt
afskaladt och sönderskuret, gjuter 1 kanna godt
bränwin derpå och ställer det 14 dagar i wärma,
hwarefter man, för att gifwa det färg, tillsätter det med
socker afrifna gula skalet af en citron.
Eller: man blandar 4 lod citronskal, 1 ℔ socker
och {{division|1|2}} kanna bränwin tillsammans, låter det draga på
ett warmt ställe, filtrerar det och färgar det med
saffran.
Will man i hast bereda
<h4 align=center>Citron Aquavit,</h4>
så behöfwer man endast afrifwa det gula på
citronen med ett stycke socker, afskafwa det och rifwa på
nytt till dess det gula skalet är alldeles borta. Detta
socker lägger man då genast uti rent kornbrämvin,
hwilket deraf erhåller färg, smak och lukt.
För damer deremot tyckes
<h4 align=center>Choklad-Likören,</h4>
wara mera passande; och wi skola äfwen dermed
göra ett försök.<noinclude>
<references/></noinclude>
mik9eqpxvo9zl9xkq8nu2qa2k4tdhop
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/61
104
85479
505687
319510
2022-08-23T19:08:54Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Choklad-Likör.|61}}</noinclude>Till {{division|1|4}} kanna godt bränwin blandar man {{1|6}}
kanna watten, slår deri {{division|1|4}} ℔ rifwet choklad och lika
mycket socker, samt låter det under 9 dagar stå på en
warm plats, under hwilken tid man flitigt omskakar
flaskan. Efteråt filtreras det genom läskpapper.
Härwid will jag bifoga några andra drycker,
som likaledes äro ganska wälsmakande och utan stor
möda kunna tillredas.
Den första,
<h4 align=center>Eskuback,</h4>
innefattar många beståndsdelar. På 1 kanna spiritus
vini, samma portion bränwin och lika mycket watten
slår man ett halft skålp. smått sönderskuren
bittermandel, ett halft skålp. stora russin, samt daddlar och
fikon till lika wigt af hwardera, alltsammans wäl
sönderskuret. Widare ett lod kanel, koriander, anis och
muskotblomma, 1 qwintin kardemumma, lika mycket
<tt>aloe sacra,</tt> 14 nejlikor, 3 rifna muskot, 2 skurna
citroner med saft och skal, några lod saffran, ett
qwintin konsionell, en tredjedels kanna äppelsirap, en
liten i skifwor skuren citron och 8 qwintin grön
lakrisrot. Detta allt stötes tillsammans uti en mortel till
en flags deg, hwartill man ännu blandar 3 skålp.
stött socker, och låter det stå 8 dagar i ett wäl
betäckt kärl, under hwilken tid det ofta omröres.
Slutligen filtreras det och fylles på buteljer.
Men kanhända blir oss denna Eskuback för dess
många ingredienser alltför beswärlig; låt oss då
försöka en annan dryck, eller
<h4 align=center>Rossolis.</h4>
Man gjuter en half kanna ljumt watten, en tredjedels
kanna spiritus vini och 3 skålp. socker kokt till
4:de graden *)<ref>*) Se Bihanget i slutet af boken.</ref> uti ett kärl, lägger dertill 2 små blad<noinclude>
<references/></noinclude>
jq36hqzee8sru8w7lhidx3jnoc459pv
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/62
104
85480
505688
319509
2022-08-23T19:13:34Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|62|Rossolis.|}}</noinclude>muskotblomma, ett stycke kanel, en näfwe koriander,
3 gånger så mycket anis som man kan omfatta med
3 fingrar och en sönderskuren citron jemte skalet,
tillsprundar kärlet, och låter massan digerera 3 eller
flere dagar; sedan silar man wätskan genom en duk
och fyller den på buteljer.
<h4 align=center>Rossolis på annat sätt.</h4>
8 lod af den bästa kanel, skalen af 6 citroner,
lakrisrot 8 lod, kardemumma 3 qwintin, violrot och
muskotblomma ett halft lod, anis ett halft skålp. och saffran ett halft lod. På allt detta gjuter man 4
kannor Franskt bränwin. Efter 14 dagar afsilas det,
då man tillika lägger dertill 6 skålp. socker.
<h4 align=center>The-Likör.</h4>
På 12 lod fin Kejsare- eller annat grönt the
låter man 2 kannor kokhett watten stå en fjerdedels
timme i en thekanna, och afsilar det sedan. I detta
the upplöser man 6 skålp. socker och slår dit 2
kannor spiritus vini. Man kan äfwen uti theet blanda
ett halft lod stjernanis och låta det upplösas i wattnet.
<h4 align=center>Aqvavit (Tyskarnas Lebenswasser).</h4>
Fin kanel 2{{1|2}} lod, nejlikor ett halft lod,
kardemumma 1 lod, muskotblomma 1 lod, violrot 2 lod,
<tt>lignum rhadis</tt> 1{{1|2}} lod, citronmeliss 2 näfwar samt
skalen af 4 citroner. Allt detta uppmjukas 14 dagar
uti 4 kannor Franskt bränwin och filtreras derefter.
Emellertid upplöser man omkring 12 gran muskot och
lika mycket zibeth uti spiritus vini, smälter 8 skålp.
socker uti twåtrediedels kanna rosenvatten, och
blandar slutligen alltsammans.
<h4 align=center><tt>Eau de Barbados.</tt></h4>
Skalen af 18 stycken citroner uppmjukas jemte
4 lod sönderstött kanel uti 4 kannor spiritus vini,<noinclude>
<references/></noinclude>
lr305mf3z7o3rfug2wh99jxpxlg3eif
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/63
104
85481
505689
319508
2022-08-23T19:15:30Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Peter Isotalo" />{{huvud||<tt>Eau de Barbados.</tt>|63}}</noinclude>hwilket derpå afsilas från ingredienserna. Af 1{{1|3}}
kanna watten och 10 skålp. socker bereder man sedan en
sirap och wid blandningen tillsättes ett litet stycke på
socker afrifwen vanilj, jemte 30 droppar cedroolja.
{{linje|5em}}
Man kan äfwen genom pågjutning och
uppblötning bereda hwarjehanda extrakter af kryddor, medelst
hwilka man i hast kan meddela drycken en aromatisk
smak efter behag, samt till och med göra ordinärt
bränwin smakligt.
Sedan man uppmjukat kryddorna 2 till 3 dagar
uti 1{{division|2|3}} kanna rektificerad spiritus vini och låtit dem
digerera i wattenbad, afstlar man spriten; gjuter åter
ny spiritus vini derpå, behandlar den likasom första
gången, afsilar den och blandar densamma med den
föregående. Detta förfarande är gemensamt för alla
följande exerakter, hwarföre wi ej nedanföre upprepa
det för hwarje särskildt.
<h4 align=center>Kanel-Extrakt.</h4>
Uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini uppmjukas 1 ℔
sönderstött fin aromatisk kanel.
<h4 align=center>Nejlike-Extrakt.</h4>
Uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini slår man 12 lod wäl
sönderstötta nejlikor.
<h4 align=center>Kaffe-Extrakt</h4>
Man mal 2 ℔ af det bästa Lewantiska kaffe,
som blifwit behörigt och ej för starkt brändt och som
wäl afdunstat, samt uppmjukar detsamma uti 1{{1|3}}
kanna rektificerad spiritus vini.
<h4 align=center>Kakao-Extrakt.</h4>
Sedan man uti kaffebrännaren rostat 2 ℔ goda
kakaobönor, slår man dem i en skål, der desamma<noinclude>
<references/></noinclude>
69jiiyljb2dhujlpf62m78mw3m3ltvp
505695
505689
2022-08-24T08:03:59Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||<tt>Eau de Barbados.</tt>|63}}</noinclude>hwilket derpå afsilas från ingredienserna. Af 1{{1|2}}
kanna watten och 10 skålp. socker bereder man sedan en
sirap och wid blandningen tillsättes ett litet stycke på
socker afrifwen vanilj, jemte 30 droppar cedroolja.
{{linje|5em}}
Man kan äfwen genom pågjutning och
uppblötning bereda hwarjehanda extrakter af kryddor, medelst
hwilka man i hast kan meddela drycken en aromatisk
smak efter behag, samt till och med göra ordinärt
bränwin smakligt.
Sedan man uppmjukat kryddorna 2 till 3 dagar
uti 1{{division|2|3}} kanna rektificerad spiritus vini och låtit dem
digerera i wattenbad, afsilar man spriten; gjuter åter
ny spiritus vini derpå, behandlar den likasom första
gången, afsilar den och blandar densamma med den
föregående. Detta förfarande är gemensamt för alla
följande extrakter, hwarföre wi ej nedanföre upprepa
det för hwarje särskildt.
<h4 align=center>Kanel-Extrakt.</h4>
Uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini uppmjukas 1 ℔
sönderstött fin aromatisk kanel.
<h4 align=center>Nejlike-Extrakt.</h4>
Uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini slår man 12 lod wäl
sönderstötta nejlikor.
<h4 align=center>Kaffe-Extrakt</h4>
Man mal 2 ℔ af det bästa Lewantiska kaffe,
som blifwit behörigt och ej för starkt brändt och som
wäl afdunstat, samt uppmjukar detsamma uti 1{{1|3}}
kanna rektificerad spiritus vini.
<h4 align=center>Kakao-Extrakt.</h4>
Sedan man uti kaffebrännaren rostat 2 ℔ goda
kakaobönor, slår man dem i en skål, der desamma<noinclude>
<references/></noinclude>
55i98n7bm9td2rj7uerhlqd2q0pa7qk
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/64
104
85482
505696
319507
2022-08-24T08:08:40Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|64|Vanilj-Extrakt.|}}</noinclude>söndertryckas. Derpå skakar man om dem i kärlet,
på det att skalen må flyga bort, stöter dem uti en
mortel och slår dem uti spiritus vini. Bönorne böra
ej brännas särdeles hårdt.
<h4 align=center>Vanilj-Extrakt.</h4>
Man afrifwer på socker 8 lod vanilj, lägger den
uti en liten flaska och gjuter {{1|6}} kanna spiritus vini
deröfwer, låter detta draga 14 dagar i wärmen,
afgjuter det klara, och slår ännu en gång lika mycket
spiritus vini derpå, för att erhålla ännu en tinktur,
som man blandar med den redan erhållna.
<h4 align=center>Bitter Essans.</h4>
2 ℔ oranger eller bästa omogna pomeranser
stötas och uppmjukas uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini.
{{linje|5em}}
Ännu återstår ett stort antal Ratafior (likörer),
af hwilka jag nu will omnämnna de mest omtyckta.
<h4 align=center>Ros-Ratafia.</h4>
Bereda wi densamma af hwita rosor, så lägger man
{{1|2}} ℔ hwita rosor uti {{1|3}} kanna ljumt watten,
låter dem under twenne dygn mjukna i solskenet och
afsilar sedan wattnet genom en fin sikt, hwarwid man
ännu tillblandar lika mycket bränvin som
rosenwattnet utgör. Till {{division|2|3}} kanna af denna blandning lägger
man 1 ℔ renadt socker, ett qwintin kanel och lika
mycket koriander. Kärlet låter man sedan, wäl
tilltäppt, stå 5 till 6 dagar i solskenet. Derefter
filtreras ratafian, till dess den är ljus och klar.<noinclude>
<references/>
{{ph|Ratafian}}</noinclude>
mignharj4lgnhw6ls522rba53nr5l38
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/65
104
85483
505698
319506
2022-08-24T08:22:51Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Nejlike-Ratafia.|65}}</noinclude>Ratafian af röda rosor beredes på lika sätt,
endast att man, för att gifwa densamma en röd färg,
tillsätter något konsionell.
<h4 align=center>Nejlike-Ratafia.</h4>
Härtill tager man friska nejlikeblad, hwartill de
enkla swartröda äro mest tjenliga, lägger dertill 1
qwintin kryddnejlikor, {{1|2}} kanna strömvatten och 2
kannor bränwin samt låter det 2:ne månader
digerera i solsken. För att höja färgen, tillsätter man
något konsionell. Derefter silas det och uppblandas med
3 ℔ i watten upplöst socker, filtreras ännu en
gång och fylles på buteljer.
<h4 align=center>Ratafia af Orangeblommor.</h4>
Man lägger 1{{1|2}} ℔ friska orangeblommor uti 4
℔ renadt socker; låter dem deri uppsjuda och tager
dem åter från elden. Efter afswalnandet gjuter man
blandningen i ett kärl, som påfylles med 2{{division|2|3}} kannor
bränwin och ställes 14 dagar eller 3 weckor på ett
warmt ställe för att digerera. Derefter filtreras det
och tappas på buteljer.
<h4 align=center>Körsbärs-Ratafia.</h4>
Härtill sönderstöter man körsbären jemte
kärnorne, lägger dem i en butelj och gjuter Franskt
bränwin deröfwer. Efter några dagar, hwarunder man
som oftast omskakar flaskan, har all must blifwit
dragen utur körsbären, och man afsilar då bränwinet
samt fyller det på andra friska, sönderstötta körsbär.
Om några dagar afsilar man det återigen och gjuter
det för tredje gången på andra körsbär, hwilka likwäl
ej få wara sönderstötta. Dertill gjuter man så
mycket renadt socker, som erfordras till den sötma man<noinclude>
<references/>
{{huvud|Dryckers Beredning.||5}}</noinclude>
4ox7vf38nvw2a5pxseu2y16aqqqn1zu
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/66
104
85484
505699
319505
2022-08-24T08:41:23Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|66|Ratafia af Körsbär och Hallon.|}}</noinclude>åstundar, och korkar buteljen, sedan bränwinet först
blifwit filtreradt genom en hårsikt.
<h4 align=center>Ratafia af Körsbär och Hallon.</h4>
Denna beredes af en portion sura körsbär, hälften
så mycket hallon och fjerdedelen swarta Spanska
körsbär. Allt detta krossas, och kärnorna sönderstötas,
och så får det stå 4 till 5 dagar. Sedermera gjuter
man det genom en sikt och blandar dertill så mycket
bränvin, som man har saft, hwartill man för hwarje
tredjedels kanna af denna blandning lägger 1 ℔ socker
och något kanel. Denna Ratafia fyller man genast i
krus, som, wäl korkade, sättes undan för twenne
månader. Sedan den blifwit alldeles ljus, filtreras den och fylles på buteljer.
<h4 align=center>Ratafia af Körsbarskärnor.</h4>
Man sönderstöter körsbärskärnorne, tager till
hwarje stop bränwin 5 lod af de sönderstötta
kärnorne jemte något kanel, nejlikor och koriander samt
låter det stå stilla en tid. Då man förmodar att det dragit tillräckligt, filtreras det och fylles på buteljer.
<h4 align=center>Ratafia af Hallon.</h4>
Man sönderkramar 2 ℔ hallon, slår {{1|4}} kanna
bränwin derpå och låter det, wäl tilltäppt, stå 4 till
5 dagar. Efter denna tid prässar man alltsammans
genom en duk, samt tillsätter {{1|2}} ℔ socker, jemte kanel,
muskotblomma och hwit peppar.
I stället för friska hallon kan man ock blanda
hallonsaft uti bränwinet, sockra något mera och
tillsätta muskotblomma, kanel, koriander och jemwäl
ambra eller muskot.
<h4 align=center>Ratafia af Winbär.</h4>
Man prässar saften ur winbären och blandar en
dubbel portion bränwin på {{1|2}} kanna af denna saft,<noinclude>
<references/></noinclude>
93c2vcwyg1efbw49l8zgosl5s8x336q
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/67
104
85486
505700
319504
2022-08-24T08:45:19Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Ratasia af Mullbär.|67}}</noinclude>tillsätter 1 qwintin kanel och lika mycket nejlikor och
låter det sammanblandadt stå en månad.
Sedermera upplöses 2 ℔ socker deri, hwarefter det filtreras.
<h4 align=center>Ratafia af Mullbär.</h4>
Sedan man söndertryckt 2 ℔ mullbär, fyller man
{{1|3}} kanna bränwin derpå, tilltäpper kärlet wäl och
sätter det på ett måttligt warmt ställe. Efter 4 till 5
dagar prässas massan genom en duk, då man tillsätter
{{1|2}} ℔ socker samt kanel och muskotblomma efter
godtycke.
<h4 align=center>Ratafia af Windrufwor.</h4>
Härtill förtjenar muskatwindrufwan företrädet.
Man prässar saften ur windrufworne och klarar den
genom en hårsikt. Till {{division|2|3}} kanna af denna saft
blandar man lika mycket bränwin, lägger dertill ett halft
qwintin kanel, och fyller det uti en butelj, som man
ej allenast korkar, utan äfwen omlindar med en
blåsa eller wått pergament samt ställer den 4 till 5
dagar i ett måttligt warmt rum. Efter denna tids
förlopp filtrerar man ratafian åter och fyller den på
buteljer.
Eller: man sönderstöter de inre mandlarne af 15
aprikoskärnor, lägger dertill ett stycke fenkol, {{1|2}}
qwintin kanel och en half näfwe koriander, samt gjuter
deröfwer {{1|2}} kanna utpressad winbärssaft, {{division|2|3}} kanna
bränwin och 2 ℔ till 5:te graden *)<ref>*) Se Bihanget.</ref> kokadt socker.
Detta allt rör man wäl om hwartannat och låter det
stå 3 weckor, wäl tilltäppt, under inwerkan af solen.
Sedan filtreras det efter behof, en eller flera gånger,
och fylles på buteljer.
<h4 align=center>Ratafia af Aprikoser.</h4>
Man sönderskär omkring 50 stycken wackra
aprikoser, uttager den inre kärnan och skär dem särskilt.<noinclude>
<references/></noinclude>
l5c81rzanee71qpc44sjsrtjlby8shi
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/68
104
85487
505701
395524
2022-08-24T08:49:15Z
Basingo
13803
/* Validerad */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{huvud|68|Ratafia af Aprikoskärnor.|}}</noinclude>Sedan gjuter man omkring {{1|3}} kanna hwitt win
derpå och låter det koka så länge, till dess saften blifwit
utdragen. Denna saft silar man och slår derpå lika
mycket bränwin, samt tillägger likaledes socker, {{3|4}} ℔
för hwarje {{1|3}} kanna af denna blandning, något kanel,
de sönderskurna kärnorne, och låter det wäl betäckta
kärlet stå orördt 2 till 3 weckor. Derefter filtreras
ratafian och fylles på buteljer.
<h4 align=center>Ratafia af Aprikoskärnor.</h4>
Härtill tager man de inre kärnorna af
Aprikoser, krossar till {{1|6}} kanna bränwin ungefärligen 2 lod
kärnor och 5 bittermandlar, tillägger {{division|3|4}} ℔ renadt
socker, och ställer denna blandning på ett måttligt warmt
ställe i 3 dagar, hwarefter man silar den genom en
duk och fyller den på buteljer.
Eller: man sönderstöter {{1|2}} ℔ kärnor, gjuter 1
kanna bränwin derpå, samt tillsätter 2 qwintin kanel,
några kryddnejlikor, {{1|2}} lod koriander och 4 ℔ renadt
socker. Derefter tilltäppes kärlet, och sedan det stått
3 till 4 weckor i solsken, filtreras alltsammans och
buteljeras.
Tycker man, att denna dryck är för stark, så
uppkokar man {{1|6}} kanna watten, låter det åter kallna och
slår det sedan till bränwinet, som derefter filtreras.
<h4 align=center>Ratafia af Plommon.</h4>
Sedan man uttagit kärnorna af wackra mogna
plommon, prässar man saften ur dessa sednare genom
en linnepåse. På {{division|2|3}} kanna af denna saft slår man
en dubbel qvantitet rektificeradt bränwin, och låter
det stå 6 weckor i lindrig wärme, hwarefter man
deruti upplöser 4 ℔ socker och filtrerar det.
<h4 align=center>Ratafia af Plommonkärnor.</h4>
På ett och ett halft skålpund afskalade och
sönderstötta kärnor slår man {{division|1|2}} kanna bränwin, 1<noinclude>
<references/></noinclude>
0nhr1h3x4pysgxrfy6nvlrs4pajou06
505703
505701
2022-08-24T08:50:47Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{huvud|68|Ratafia af Aprikoskärnor.|}}</noinclude>Sedan gjuter man omkring {{1|3}} kanna hwitt win
derpå och låter det koka så länge, till dess saften blifwit
utdragen. Denna saft silar man och slår derpå lika
mycket bränwin, samt tillägger likaledes socker, {{3|4}} ℔
för hwarje {{1|3}} kanna af denna blandning, något kanel,
de sönderskurna kärnorne, och låter det wäl betäckta
kärlet stå orördt 2 till 3 weckor. Derefter filtreras
ratafian och fylles på buteljer.
<h4 align=center>Ratafia af Aprikoskärnor.</h4>
Härtill tager man de inre kärnorna af
Aprikoser, krossar till {{1|6}} kanna bränwin ungefärligen 2 lod
kärnor och 5 bittermandlar, tillägger {{division|3|4}} ℔ renadt
socker, och ställer denna blandning på ett måttligt warmt
ställe i 3 dagar, hwarefter man silar den genom en
duk och fyller den på buteljer.
Eller: man sönderstöter {{1|2}} ℔ kärnor, gjuter 1
kanna bränwin derpå, samt tillsätter 2 qwintin kanel,
några kryddnejlikor, {{1|2}} lod koriander och 4 ℔ renadt
socker. Derefter tilltäppes kärlet, och sedan det stått
3 till 4 weckor i solsken, filtreras alltsammans och
buteljeras.
Tycker man, att denna dryck är för stark, så
uppkokar man {{1|6}} kanna watten, låter det åter kallna och
slår det sedan till bränwinet, som derefter filtreras.
<h4 align=center>Ratafia af Plommon.</h4>
Sedan man uttagit kärnorna af wackra mogna
plommon, prässar man saften ur dessa sednare genom
en linnepåse. På {{division|2|3}} kanna af denna saft slår man
en dubbel qvantitet rektificeradt bränwin, och låter
det stå 6 weckor i lindrig wärme, hwarefter man
deruti upplöser 4 ℔ socker och filtrerar det.
<h4 align=center>Ratafia af Plommonkärnor.</h4>
På ett och ett halft skålpund afskalade och
sönderstötta kärnor slår man {{division|1|2}} kanna bränwin, 1 qwintin kanel<noinclude>
<references/></noinclude>
n7up23sf37hyrs36v412o3357ow6waf
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/69
104
85491
505704
319502
2022-08-24T08:54:34Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Ratafia av Qwitten.|69}}</noinclude>eller nejlikor och låter det stå i wärme 4
weckor. Derefter upplöser man 2 ℔ socker i 1 ℔
watten, blandar det uti bränwinet och filtrerar detsamma.
<h4 align=center>Ratafia af Qwitten.</h4>
Man rifwer Qwitten på ett rifjern, låter det
stå öfwer natten, och prässar det genom en
linnepåse. Till {{1|2}} kanna af denna saft slår man 1 kanna
bränvin och tillsätter 2 qwintin nejlikor och 1
qwintin kanel, låter det stå 3 weckor och afsilar det,
upplöser 3 ℔ socker deruti och filtrerar det sedan.
<h4 align=center>Ratafia af Nötter.</h4>
Härtill begagnas gröna nötter, som wäl äro
något stora, men likwäl ej fullkomligt mogna. Deraf
stöter man 4 ℔ i en mortel, tillika med 1 qwinlin
muskotblomma och 2 qwintin kanel, hwarpå man
fyller 1{{1|3}} kanna mycket starkt bränwin och ställer det 6
weckor på en plats med måttlig wärme. Derefter
upplöser man 4 ℔ socker uti {{1|3}} kanna watten, som
gjutes öfwer den förra blandningen och låter det
återigen stå några weckor; slutligen filtreras det; och, om
det ej är tillräckligt ljust, klaras det med husbloss.
<h4 align=center>Ratafia af sju Frösorter.</h4>
Dessa frön äro angelika, kummin, koriander,
fänkål, dill, anis och Romersk kummin. Man
sönderstöter 1{{1|2}} lod af hwardera, påfyller {{1|3}} kanna starkt
bränwin eller spiritus vini, och låter det stå en
månad i wärme. Derefter upplöser man 3 ℔ socker uti
{{1|6}} kanna watten, slår sockerlösningen i bränwinet
och filtrerar blandningen.
<h4 align=center>Ratafia af Citroner.</h4>
Man afskalar det yttre gula af 12 citroner,
så tunnt att icke något af det hwita följer med, lägger<noinclude>
<references/></noinclude>
8z57m74gly4rf4gpvuwqufhsxd39w4p
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/70
104
85492
505705
319501
2022-08-24T08:59:25Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|70|Ratafia af Enbär.|}}</noinclude>det uti {{1|2}} kanna bränwin, och låter det mjukna
deruti 14 dagar; derpå renar man 2 ℔ socker, slår det
i bränwinet ock låter alltsammans stå ännu 8 dagar. Sedermera afsilas Ratafian och förwaras på wäl
korkade buteljer. Efter ett eller twenne år är den
wida bättre än i början.
<h4 align=center>Ratafia af Enbär.</h4>
Till {{division|3|4}} ℔ enbär tager man ett qwintin anis
och samnv wigtsdel koriander; likaledes kanel och
nejlikor, 1 qwintin af hwardera; gjuter derpå {{division|2|3}}
kanna bränwin och låter det stå 3 weckor. Härefter
låter man det gå genom en sikt, upplöser 2 ℔ socker
i hälften så mycket watten, och blandar det till
bränwinet, hwilket man straxt derpå filtrerar.
Slutligen skola wi se, huru den Fransyske
likörtillwerkaren bereder ett slags dryck, som han kallar
<tt>Crême</tt> eller olja, förmodligen emedan den genom
tillsatsen af mycket socker erhåller en grädd- eller oljelik
fasthet och derigenom skiljer sig ifrån alla
ofwannämnda drycker.
<h4 align=center><tt>Crême</tt> af Pomeransblommor, med Mjölk och Champagne-win.</h4>
Man låter {{1|6}} kanna, god morgommjölk med 24
lod pomeransblommor uppkoka blott en gång öfwer
kol, och gjuter det sedan i ett postlinskärl. Så snart
det fwalnar, fyller man {{division|2|3}} kanna starkt, rektificeradt
bränwin derpå, omrör blandningen wäl, och filtrerar
densamma. Derefter upplöser man 3 ℔ 10 lod
socker uti {{1|6}} kanna distilleradt strömwatten, tillsätter {{1|3}}
kanna Champagnewin och filtrerar det ännu en gång.
<h4 align=center><tt>Crême</tt> af Vanilj.</h4>
Till beredande häraf sönderskär man 6 qwintin
vaniljskidor, som, jemte ett gran ambra, läggas uti ett<noinclude>
<references/></noinclude>
5nh4n1dg5babcjca2rpsssscgxx1m3o
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/71
104
85493
505706
395525
2022-08-24T09:04:03Z
Basingo
13803
/* Validerad */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{huvud||<tt>Crême af Kaffe.</tt>|71}}</noinclude>krus. Derefter renar man 5{{1|4}} ℔ socker med {{1|2}} kanna
watten, gjuter detsamma kokhett öfwer det förra,
påfyller, sedan blandningen swalnat, {{1|2}} kanna spiritus
vini och låter allt detta stå i 6 dagar. Slutligen
färgar man likören med konsionell och filtrerar densamma.
<h4 align=center><tt>Crême</tt> af Kaffe.</h4>
Man rostar 1 ℔ af det bästa kaffe, likwäl ej
starkare, än att bönorne erhålla en wacker kanelfärg.
Då detta är gjordt, males kaffet och lägges, tillika
med 2 citroner, uti ett kärl, hwarpå man gjuter 1{{1|2}}
kanna spiritus vini eller rektificeradt bränwin, och
ställer det några dagar i wärme. Sedermera upplöser
man 6{{1|2}} ℔ socker uti {{division|2|3}} kanna watten, tillsätter
denna lösning och filtrerar blandningen.
<h4 align=center><tt>Crême</tt> af Jasmin.</h4>
Till {{1|2}} kanna spiritus vini eller rektificeradt
bränwin blandar man {{1|4}} ℔ stark jasmin-spiritus och 4 lod
pomeranswatten; renar derefter 3{{1|2}} ℔ socker med {{1|6}}
kanna strömwatten, blandar detta efter afswalningen
till det förra och filtrerar alltsammans.
<h4 align=center><tt>Huile de Vanille</tt>.</h4>
Tolf lod af de bästa, mörkbruna och glänsande
vaniljskidor, af skarp och liflig lukt, läggas, sedan
desamma blifwit fint sönderskurne, uti en butelj
spiritus vini, som man derefter låter stå på ett warmt
ställe 8 dagar. Sedan låter man denna butelj koka en
timme uti wattenbad, och när den kallnat, afsilas
spiritus vini. Till detta vanilj-extrakt gjuter man
ännu så mycket watten, att det tillsammans utgör 4
kannor. Till sirapen tages 2{{division|2|3}} kanna watten och 20
℔ socker, och wid tillblandningen af spiritus vini
tillsättes 12 droppar ambra-essans.<noinclude>
<references/></noinclude>
l75j90smehb53huw13629wj9m403286
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/72
104
85494
505707
319499
2022-08-24T09:09:30Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|72|Maraschino.|}}</noinclude><h4 align=center>Beredningen af Maraschino.</h4>
Till erhållande af denna dryck bereder man först af
fönderstampade körsbär, som man förut låtit
öfwergå till winjäsning, ett starkt watten, på det sätt,
att man efter jäsningen destillerar körsbären och
rektificerar destillatet öfwer en annan portion körsbär.
Likaledes bereder man af krossade och i
winjäsning öfwergångna hallon genom deras destillering ett
starkt hallonwatten, och destillerar detsamma för
andra gången öfwer en ny portion hallon.
Slutligen tillreder man genom destillationen af
friskt plockade blad orangeblomma med watten ett
starkt orangeblomwatten.
Äro dessa 3 slags watten tillredde, erfordras
ännu god, från all fremmande lukt och smak befriad spiritus
vini, fom bör wara så stark som möjligt.
Häraf sammanblandar man:
Hallonwatten 32 lod, Körsbärswatten 5 lod,
Orangeblomwatten 6 lod, med 30 lod fint hwitt socker.
Denna blandning låter man så länge stå i en
rymlig flaska, att sockret blifwit fullkomligt upplöst,
hwilket man genom flitig omskakning kan påskynda.
Derefter tillgjuter man den renaste spiritus vini
30 lod. Man omskakar alltsammans mycket wäl, och
förwarar det åtminstone några månader på ett swalt
ställe, att blandningen må kunna klarna. Om allt
detta noga iakttages, erhåller man en maraschino,
som hwarken i lukt eller smak skall kunna skilias från
den Italien stickar oss under benämning af
<tt>Marachino de Zara.</tt>
{{linje|5em}}
Wid så många föreskrifter till drycker,
hwaribland flera äro särdeles wälsmakande, hoppas jag<noinclude>
<references/></noinclude>
klsmz6bjlnck4a8wp984razk1d2j4ez
505708
505707
2022-08-24T09:10:57Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|72|Maraschino.|}}</noinclude><h4 align=center>Beredningen af Maraschino.</h4>
Till erhållande af denna dryck bereder man först af
fönderstampade körsbär, som man förut låtit
öfwergå till winjäsning, ett starkt watten, på det sätt,
att man efter jäsningen destillerar körsbären och
rektificerar destillatet öfwer en annan portion körsbär.
Likaledes bereder man af krossade och i
winjäsning öfwergångna hallon genom deras destillering ett
starkt hallonwatten, och destillerar detsamma för
andra gången öfwer en ny portion hallon.
Slutligen tillreder man genom destillationen af
friskt plockade blad orangeblomma med watten ett
starkt orangeblomwatten.
Äro dessa 3 slags watten tillredde, erfordras
ännu god, från all fremmande lukt och smak befriad spiritus
vini, fom bör wara så stark som möjligt.
Häraf sammanblandar man:
Hallonwatten 32 lod, Körsbärswatten 5 lod,
Orangeblomwatten 6 lod, med 30 lod fint hwitt socker.
Denna blandning låter man så länge stå i en
rymlig flaska, att sockret blifwit fullkomligt upplöst,
hwilket man genom flitig omskakning kan påskynda.
Derefter tillgjuter man den renaste spiritus vini
30 lod. Man omskakar alltsammans mycket wäl, och
förwarar det åtminstone några månader på ett swalt
ställe, att blandningen må kunna klarna. Om allt
detta noga iakttages, erhåller man en maraschino,
som hwarken i lukt eller smak skall kunna skiljas från
den Italien skickar oss under benämning af
<tt>Marachino de Zara.</tt>
{{linje|5em}}
Wid så många föreskrifter till drycker,
hwaribland flera äro särdeles wälsmakande, hoppas jag<noinclude>
<references/></noinclude>
sbvhmgedp1jsseq53tua85cv8gjhy37
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/73
104
85495
505709
366513
2022-08-24T09:11:27Z
Basingo
13803
/* Validerad */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{huvud||Maraschino|73}}</noinclude>wår källare skall wara i godt skick, både hwad
mångfald och wälsmak beträffar, utan att wi på wår
likörfabrik nedlaggt serdeles möda och tidspillan eller
derwid behöft åtaga oss det arbete och beswär, som
åtföljer jäsning och destillering.<noinclude>
<references/></noinclude>
a9tzgwhd1exe455c928q2y01ljtfjpl
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/74
104
85497
505710
319498
2022-08-24T09:13:17Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" /></noinclude><center><big>IV.</big></center>
<h3 align=center>Läskande Drycker.</h3>
<h4 align=center>Fruktwatten.</h4>
Så wälgörande naturen än har sörjt för oss, i det
densamma under sommarens hetta erbjuder så
mångfaldiga uppfriskande frukter, är njutningen af dessa i
deras naturliga tillstånd likwäl ej nog läskande och
wederqwickande. — Wi tillgripa då ett glas watten. — Men
huru få finna sig tillfredsställde derigenom, då det ej
retar gomen. Här måste då konsten komma naturen
till hjelp, i det den genom bådas förening bereder
hwarjehanda fruktwatten och läskande drycker. Denna
förrättning tillhör wanligtwis fruntimren, och det är
således nödwändigt, att de deruti ega tillräcklig
kännedom, för att hwarje månad af hwarje ny frukt
kunna tillreda en behaglig dryck. — Wid sådant
förhållande torde mina läsarinnor med nöje afhöra de
föreskrifter, hwilkas riktighet jag af erfarenheten
funnit besannade.
Redan på wåren kunna wi bereda
<h4 align=center>Violblom-watten.</h4>
Man afplockar bladen af violblomman och
afskär noga det hwita och gröna på dem. Af dessa blad
tager man en qvantitet efter behag, lägger dem i en
butelj och gjuter derpå dubbelt få mycket rosenwatten
som bladen utgöra. Sedan sätter man buteljen så
länge i solskenet, att bladen blifwit bleka och hwita.<noinclude>
<references/></noinclude>
40yrl3cxgfhpj94t03dy0fvgj8igbp8
505711
505710
2022-08-24T09:13:47Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" /></noinclude><center><big>IV.</big></center>
<h3 align=center>Läskande Drycker.</h3>
<h4 align=center>Fruktwatten.</h4>
Så wälgörande naturen än har sörjt för oss, i det
densamma under sommarens hetta erbjuder så
mångfaldiga uppfriskande frukter, är njutningen af dessa i
deras naturliga tillstånd likwäl ej nog läskande och
wederqwickande. — Wi tillgripa då ett glas watten. — Men
huru få finna sig tillfredsställde derigenom, då det ej
retar gomen. Här måste då konsten komma naturen
till hjelp, i det den genom bådas förening bereder
hwarjehanda fruktwatten och läskande drycker. Denna
förrättning tillhör wanligtwis fruntimren, och det är
således nödwändigt, att de deruti ega tillräcklig
kännedom, för att hwarje månad af hwarje ny frukt
kunna tillreda en behaglig dryck. — Wid sådant
förhållande torde mina läsarinnor med nöje afhöra de
föreskrifter, hwilkas riktighet jag af erfarenheten
funnit besannade.
Redan på wåren kunna wi bereda
<h4 align=center>Violblom-watten.</h4>
Man afplockar bladen af violblomman och
afskär noga det hwita och gröna på dem. Af dessa blad
tager man en qvantitet efter behag, lägger dem i en
butelj och gjuter derpå dubbelt få mycket rosenwatten
som bladen utgöra. Sedan sätter man buteljen så
länge i solskenet, att bladen blifwit bleka och hwita,<noinclude>
<references/></noinclude>
td83zbh73w6wyb6dlh28ikwt5yxp4fo
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/81
104
85500
505721
319491
2022-08-24T09:42:28Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Mandelmjölk.|81}}</noinclude>Nå wäl; wi skola då förskaffa oss mandlar och andra
nötfrukter, och göra några försök dermed.
Då mandeln är den förnämsta bland dem, skola
wi ock dermed göra början, och bereda oss god
<h4 align=center>Mandel-Mjölk.</h4>
Man skalar 4 lod sötmandel, stöter dem i en
mortel jemte ett stycke fint socker, förtunnar massan
med watten och silar den genom en hårsikt.
Härwid kan man efter behag tillsätta en sked orangeblom-
eller kanelwatten.
<h4 align=center>Orgead.</h4>
Ett halft ℔ sötmandel och 12 stycken
bittermandlar stöter eller rifwer man fint med en thekopp friskt
brunnswatten, renar sedan {{1|4}} ℔ socker, kokar det till
4:de eller 5:te graden, rör det kallt bland de rifna
mandlarne, påfyller efter behag mera watten och
prässar det genom en duk.
Så enkla båda beredningssätten än äro,
erfordras likwäl både någon tid och åtskilliga redskaper
dertill; men wid sjukdomsfall, på resor o.d. då wi
önska att skyndsamt bereda mandelmjölken, felar oss
oftast båda. För sådant fall will jag här meddela
föreskrifter till twenne preparater, som wi på förhand
bereda och hwaraf wi wid påkommande behof kunna
i hast göra mandelmjölk.
<h4 align=center>Orgead-Sirap.</h4>
Man gör af 1 ℔ skalad sötmandel och {{3|4}} ℔
likaledes skalad bittermandel en mycket substantiös
mandelmjölk enligt den första anwisningen, blandar till
hwarje ℔ mandelmjölk 2 ℔ socker, omrör det wäl, få
att sockret smälter, sätter det på elden och upphettar
det, utan att det likwäl får komma i kokning, ty i<noinclude>
<references/>
{{huvud|Dryckers Beredning.||6}}</noinclude>
fcxqnwzbiag3rdn6yjmv5oubp367ri1
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/75
104
85501
505712
319497
2022-08-24T09:18:09Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Violblom-Watten.|75}}</noinclude>då man afgjuter wattnet, filtrerar det och låler det
ännu en gång stå i solskenet i 3 weckor. Slutligen
tillsätter man 1 ℔ fint stött socker på hwarje {{1|6}}
kanna af detta watten, jemte 2 lod pulveriserad kanel,
och låter det stå 24 timmar. Sist filtreras det ännu en
gång, fylles på flaskor och sättes på ett swalt ställe.
Winner denna dryck bifall, och åstundar man
densamma på en annan årstid, så bör man förse sig
med ett förråd af violblomsirap. Man afplockar
härtill bladen af violblomman liksom förut, gjuter ett
halft stop kokhett watten på {{1|6}} kanna af dessa blad,
och betäcker dem wäl, då de meddela wattnet sin lukt.
Så låter man dem stå öfwer natten på ett warmt
ställe. Sedan tillsätter man renadt socker efter behag,
afsilar blommorne, utkramar dem wäl, och, då sockret
något afswalnat, blandar man det uti den erhållna
saften, utan att mycket omröra densamma. Derefter
får det stå 3 till 4 dagar på en warm plats, då man
alltid bör söka der bibehålla samma wärme. Tid
efter annan undersöker man saften med en sked. Så
snart den bildar perlor är den färdig.
Af denna saft tager man 4 lod till {{1|6}} kanna
brunnswatten, omblandar det wäl, slår sedan dit några
droppar vitriol-spiritus, jemte saften af en citron, och
skakar det wäl om hwartannat.
Den första sommarfrukten är smultron och
deraf bereder man
<h4 align=center>Smultron-Watten.</h4>
Den kortaste metoden härwid är wäl, att man
prässar ett ℔ bär i {{1|3}} kanna watten, och så länge
omrörer, till dess allt blandat sig, bwarefter man
tillsätter ett fjerdedels ℔ socker, och då detta blifwit
upplöst, filtrerar man wattnet och sätter det på ett
kyligt ställe.
Men will man deraf bereda en spirituös dryck,
så renar man 2{{1|2}} ℔ socker och kokar det en god
timme med 1 kanna brunnswatten. Derefter låter man<noinclude>
<references/></noinclude>
baiu9u0ysxc1i40ib6s0m2rdakusgsm
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/79
104
85502
505717
319493
2022-08-24T09:34:53Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Julep|79}}</noinclude>denna blandning på ett stop watten 6 lod fruktsaft,
och socker efter behag, allt efter som man önskar det
sött. Men tycker man mera om en pikant smak, kan
man tillsätta något citronsaft eller några droppar
vitriol-spiritus. Jag öfwerlemnar er, mina damer,
några att wälja ibland.
<h4 align=center>Wanlig Julep.</h4>
Till ett stop watten tager man groft sönderstött
koriander, 2 hwita pepparkorn och ett stycke rostad
brödkant och låter det tillsammans uppkoka, silar det
derefter i ett annat kärl, hwaruti man förut lagt
twå näfwar törnrosblad, skalet och saften af en
citron, ett qwintin groft sönderstött kanel och 8 lod
socker; betäcker det och låter det draga några timmar,
till dess det kallnat, då man kan filtrera det.
<h4 align=center>Julep af Violblomma.</h4>
Omkring 30 lod afplockade blå violblommor skållar
man uti hett watten och låter dem stå öfwer natten.
Följande morgonen utprässar man saften genom en
duk, gjuter den öfwer 1{{1|2}} socker, sätter det på kol
och låter sockret smälta; men så snart det will börja
koka, tager man det från elden, låter det kallna,
fyller det på små flaskor, i hwilka man ofwanpå
gjuter något mandelolja, samt korkar flaskorna. Sålunda
håller det sig länge på ett kyligt ställe.
<h4 align=center>Julep af Törnrosor.</h4>
Man stöter en mängd törnrosblad, af hwilka det
gula nedpå först blifwit bortskuret, i en mortel,
lägger dem sedan uti ett postlinskärl, nedtrycker dem fast
och låter dem stå 2 till 3 dagar. Derpå rifwer man
dem uti en stenmortel eller på ett rifjern med något
rosenwatten, fyller dem uti en linnepåse och
utprässar saften, hwilken man låter stå stilla så länge, till<noinclude>
<references/></noinclude>
p7ngxldt5fuixp1me8r5msune1h961r
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/76
104
85503
505713
319496
2022-08-24T09:22:33Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|76|Hallon-Watten.|}}</noinclude>det kallna och så snart det endast är ljumt, lägger
man dit {{division|2|3}} kanna smultron; hwarpå det får stå
8 dagar, under hwilken tid der dagligen bör omröras.
Efter dessa 8 dagar filtreras det, då man äfwen
påslår något Franskt bränwin, fyller det sedermera efter
andra 8 dagar på buteljer och korkar dessa wäl.
Om det första smultronwattnet genast efter dess
beredning måste drickas, så kan deremot det sednare
förwaras i källaren längt in på sommarn.
På samma sätt bereder man äfwen
<h4 align=center>Hallon-Watten,</h4>
och jag behöfwer således ej gifwa någon särskild
anwisning; men då denna dryck, så wäl som
smultron-wattnet, ej har någon särdeles pikant smak, afwakta
wi med längtan den tid, då de syrligare frukterna,
som under hettan ännu mera swalka, blifwa mogna.
Och då blir den första drycken
<h4 align=center>Winbärs-Watten.</h4>
Man måste härtill sönderkrama winbären och
utprässa dem med watten; till 1 ℔ bär tager man
{{1|3}} kanna watten, tillägger för hwarje sådan
qvantitet {{1|4}} ℔ socker och omrör det så länge, att sockret är
fullkomligt upplöst. Sedan man filtrerat detsamma,
sättes det på ett kyligt ställe. Dock måste det drickas
inom 24 timmar, emedan det eljest kommer i jäsning.
Alldeles efter denna föreskrift beredes
<h4 align=center>Körsbärs-Watten.</h4>
Men äfwen på annat sätt kan det tillagas för
framtida behof, ehuruwäl detta är något mera
mödosamt och widlyftigt. Man begagnar derwid ett
mindre fat, hwari förut warit win, uttager den
botten, hwari tapphålet är, spänner sedan en grof silduk
öfwer ett tunnband, som man passar inwändigt uti
fatet. Efter dessa förberedelser stöter man 1{{1|3}} kanna
körsbär, med kärnorne, i mortel, slår dem i fatet,<noinclude>
<references/></noinclude>
t3d4wmh906gluoaem5ajs581v5m3hi7
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/77
104
85504
505714
319495
2022-08-24T09:29:18Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|||}}</noinclude>fäster sedan tunnbandet 3 tum nedom randen med
smala träpluggar, sätter bottnen med tapphålet derpå och
låter fastgöra den. Tunnbandet bör likwäl wara af
björk- eller hasselträd, emedan wattnet i annan
händelse möjligtwis kunde antaga en elak smak af
trädet. Härpå gjuter man nu kokt, wäl afskummadt,
och åter afkyldt watten, påsätter sprundet löst och
låter fatet ligga till andra dagen på ett kyligt ställe,
under hwilken tid man några gånger bör skaka på
fatet. Följande dagen gjuter man dertill {{1|3}} kanna
Franskt bränwin, slår sprundet fast och lägger fatet
i källaren. Efter 6 weckor filtreras det genom en
lapp på buteljer och korkas wäl.
Den som är älskare af kryddor torde tycka om
<h4 align=center>Orangeblom-Watten,</h4>
hwartill man tager {{1|4}} ℔ friska pomeransblommor och
20 lod socker, gjuter 3 jumfrur watten derpå och
låter det stå 4 timmar; härpå silar man det genom
en duk och tillblandar watten efter behag.
Dylikt watten kan man äfwen bereda af rosor
jasmin, narcisser m. m.
<h4 align=center>Pomerans-Watten.</h4>
Man bultar twenne pomeranser med ett knifskaft
så länge, att de blifwa rätt mjuka, skär dem sedan
midtitu och kramar saften på ett halft stop watten,
hwaruti man har upplöst 8 lod socker. Sedan man
gjutit detta watten 4 till 6 gånger ur ett kärl i ett
annat, att sockret lätt och fullkomligt smälter, kan
det drickas.
<h4 align=center>Mjölk och Watten.</h4>
Till hwarje {{1|3}} kanna god mjölk tager man ett
glas friskt watten, gjuter det tillsammans, blandar
ett spetsglas pomeransblomwatten och socker efter
behag dertill, och skakar det wäl om hwartannat, så att<noinclude>
<references/></noinclude>
s6afi9jq2gatflu0r7oox14mj1tt1fd
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/80
104
85505
505718
319492
2022-08-24T09:37:36Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|80|Mullbärs-Julep.|}}</noinclude>dess den fullkomligt klarnat. Härefter filtrerar man
densamma, lägger 1 ℔ socker till hwarje {{1|3}} kanna af
denna saft och låter det koka tillsammans. Sedan
det blifwit wäl afskummadt och har inkokat, så att
det är tjockt som honung, tillsätter man några
droppar vitriol-spiritus och förwarar det uti små flaskor
på kyligt ställe. Wid begagnandet häraf slår man
efter behag af denna saft i ett glas watten.
<h4 align=center>Mullbärs-Julep.</h4>
Man sönderkramar bären med en trädsked,
prässar dem genom en duk och kokar {{1|2}} ℔ af denna saft
med 1 ℔ socker så länge, till dess den är
något tunnare än wanlig saft. Denna fyller man genast
derpå uti buteljer, gjuter något mandelolja ofwanpå och
förwarar den, till dess man deraf will göra bruk
genom att uppblanda den med watten.
På detta sätt kan man bereda många
Julep-safter, samt äfwen blanda twå eller flera tillsammans,
t.ex. winbärs- och hallonsaft o.s.w.
Om man will blanda saften af någondera
sorten Julep med watten, så gjuter man först saften i
wattnet, och sedan denna blandning så länge ur ett
glas i ett annat, till dess båda tillräckligt förenat sig.
{{linje|5em}}
<h3 align=center>Mandelmjölk och Orgead.</h3>
Hittills hafwa wi blott sysselsatt oss med sådane
frukter, som innehålla mycken och till största delen
syrlig saft; men låtom oss derföre ej glömma, att
det äfwen finnes torra frukter, som, ehuruwäl
saftlösa, likwäl förskaffa oss läskande drycker, som ej äro
mindre styrkande och wälsmakande än de redan
beskrifna. Eller huru, mina damer, ett glas
mandelmjölk bör man ju ej afstå under stark wärme?<noinclude>
<references/>
{{ph|wäl,}}</noinclude>
tb18qs52nt9tra6yqn1b5ksq5t8w2xc
505719
505718
2022-08-24T09:38:06Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|80|Mullbärs-Julep.|}}</noinclude>dess den fullkomligt klarnat. Härefter filtrerar man
densamma, lägger 1 ℔ socker till hwarje {{1|3}} kanna af
denna saft och låter det koka tillsammans. Sedan
det blifwit wäl afskummadt och har inkokat, så att
det är tjockt som honung, tillsätter man några
droppar vitriol-spiritus och förwarar det uti små flaskor
på kyligt ställe. Wid begagnandet häraf slår man
efter behag af denna saft i ett glas watten.
<h4 align=center>Mullbärs-Julep.</h4>
Man sönderkramar bären med en trädsked,
prässar dem genom en duk och kokar {{1|2}} ℔ af denna saft
med 1 ℔ socker så länge, till dess den är
något tunnare än wanlig saft. Denna fyller man genast
derpå uti buteljer, gjuter något mandelolja ofwanpå och
förwarar den, till dess man deraf will göra bruk
genom att uppblanda den med watten.
På detta sätt kan man bereda många
Julep-safter, samt äfwen blanda twå eller flera tillsammans,
t.ex. winbärs- och hallonsaft o.s.w.
Om man will blanda saften af någondera
sorten Julep med watten, så gjuter man först saften i
wattnet, och sedan denna blandning så länge ur ett
glas i ett annat, till dess båda tillräckligt förenat sig.
{{linje|5em}}
<h3 align=center>Mandelmjölk och Orgead.</h3>
Hittills hafwa wi blott sysselsatt oss med sådane
frukter, som innehålla mycken och till största delen
syrlig saft; men låtom oss derföre ej glömma, att
det äfwen finnes torra frukter, som, ehuruwäl
saftlösa, likwäl förskaffa oss läskande drycker, som ej äro
mindre styrkande och wälsmakande än de redan
beskrifna. Eller huru, mina damer, ett glas
mandelmjölk bör man ju ej afstå under stark wärme? Nå wäl,<noinclude>
<references/>
{{ph|wäl,}}</noinclude>
fx0ho077q8pl0vzkqwn28j63koxrw9h
505720
505719
2022-08-24T09:39:02Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|80|Mullbärs-Julep.|}}</noinclude>dess den fullkomligt klarnat. Härefter filtrerar man
densamma, lägger 1 ℔ socker till hwarje {{1|3}} kanna af
denna saft och låter det koka tillsammans. Sedan
det blifwit wäl afskummadt och har inkokat, så att
det är tjockt som honung, tillsätter man några
droppar vitriol-spiritus och förwarar det uti små flaskor
på kyligt ställe. Wid begagnandet häraf slår man
efter behag af denna saft i ett glas watten.
<h4 align=center>Mullbärs-Julep.</h4>
Man sönderkramar bären med en trädsked,
prässar dem genom en duk och kokar {{1|2}} ℔ af denna saft
med 1 ℔ socker så länge, till dess den är
något tunnare än wanlig saft. Denna fyller man genast
derpå uti buteljer, gjuter något mandelolja ofwanpå och
förwarar den, till dess man deraf will göra bruk
genom att uppblanda den med watten.
På detta sätt kan man bereda många
Julep-safter, samt äfwen blanda twå eller flera tillsammans,
t.ex. winbärs- och hallonsaft o.s.w.
Om man will blanda saften af någondera
sorten Julep med watten, så gjuter man först saften i
wattnet, och sedan denna blandning så länge ur ett
glas i ett annat, till dess båda tillräckligt förenat sig.
{{linje|5em}}
<h3 align=center>Mandelmjölk och Orgead.</h3>
Hittills hafwa wi blott sysselsatt oss med sådane
frukter, som innehålla mycken och till största delen
syrlig saft; men låtom oss derföre ej glömma, att
det äfwen finnes torra frukter, som, ehuruwäl
saftlösa, likwäl förskaffa oss läskande drycker, som ej äro
mindre styrkande och wälsmakande än de redan
beskrifna. Eller huru, mina damer, ett glas
mandelmjölk bör man ju ej afstå under stark wärme?<noinclude>
<references/>
{{ph|wäl,}}</noinclude>
tb18qs52nt9tra6yqn1b5ksq5t8w2xc
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/78
104
85506
505715
319494
2022-08-24T09:31:41Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|78|Artif. Seltser-Watten.|}}</noinclude>ej allenast mjölken och wattnet behörigt blandas, utan
äfwen sockra upplöses. När båda delarne skett, kan
det drickas.
<h4 align=center>Lätt metod att bereda ett artificielt Seltser-Watten.</h4>
Efter följande ganska lätta och enkla förfarande
kan hwar och en utan att ega några apparater, till
sitt nöje bereda ett artificiell Seltserwatten, hwilket
till sitt grundämne är likt det naturliga, och under
sommaren erbjuder en angenäm och läskande dryck.
Fyll på en butelj om 3 qwarter lika mycket rent
brunnswatten, som ej har någon bismak. Slå derefter
2 lod fint pulveriserad marmor eller ren, hwit krita
och 2 lod winstenssyra i kristaller i buteljen, korka
densamma wäl, låt den sedan stå några dagar och
omskaka den som oftast under denna tid.
Är nu wattnet tillräckligt mättadt af kolsyregas —
hwilket är fallet, om man, efter att hafwa gjutit en
liten qvantitet deraf i ett winglas, finner, att
wattnet antagit en syrlig smak och bornerar — så slår
man uti en annan, likaledes 3 qwarter rymmande
butelj, 10 gran natron och 50 gran koksalt, gjuter
watten utur den första flaskan warsamt deröfwer, att
grumlet ej uppröres, och omskakar ofta den andra
flaskan, till dess salterna fullkomligt blifwit upplöste; då man erhållit ett godt Seltserwatten.
{{linje|5em}}
<h3 align=center>Julep.</h3>
Med dessa fruktwatten ega alla sorter Julep
mycken likhet, då de äro en blandning af insyltade
fruktsafter och watten, hwartill wattnet antingen kan wara
i sitt naturliga tillstånd eller uppkokt; ofta afkokas
det med ett stycke kanel eller rostad brödkant eller
med en näfwe korn. Wanligtwis räknar man wid<noinclude>
<references/></noinclude>
pazmh9rw9s7q6muoiyw6otp8995e3zq
505716
505715
2022-08-24T09:32:11Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|78|Artif. Seltser-Watten.|}}</noinclude>ej allenast mjölken och wattnet behörigt blandas, utan
äfwen sockret upplöses. När båda delarne skett, kan
det drickas.
<h4 align=center>Lätt metod att bereda ett artificielt Seltser-Watten.</h4>
Efter följande ganska lätta och enkla förfarande
kan hwar och en utan att ega några apparater, till
sitt nöje bereda ett artificiell Seltserwatten, hwilket
till sitt grundämne är likt det naturliga, och under
sommaren erbjuder en angenäm och läskande dryck.
Fyll på en butelj om 3 qwarter lika mycket rent
brunnswatten, som ej har någon bismak. Slå derefter
2 lod fint pulveriserad marmor eller ren, hwit krita
och 2 lod winstenssyra i kristaller i buteljen, korka
densamma wäl, låt den sedan stå några dagar och
omskaka den som oftast under denna tid.
Är nu wattnet tillräckligt mättadt af kolsyregas —
hwilket är fallet, om man, efter att hafwa gjutit en
liten qvantitet deraf i ett winglas, finner, att
wattnet antagit en syrlig smak och bornerar — så slår
man uti en annan, likaledes 3 qwarter rymmande
butelj, 10 gran natron och 50 gran koksalt, gjuter
watten utur den första flaskan warsamt deröfwer, att
grumlet ej uppröres, och omskakar ofta den andra
flaskan, till dess salterna fullkomligt blifwit upplöste; då man erhållit ett godt Seltserwatten.
{{linje|5em}}
<h3 align=center>Julep.</h3>
Med dessa fruktwatten ega alla sorter Julep
mycken likhet, då de äro en blandning af insyltade
fruktsafter och watten, hwartill wattnet antingen kan wara
i sitt naturliga tillstånd eller uppkokt; ofta afkokas
det med ett stycke kanel eller rostad brödkant eller
med en näfwe korn. Wanligtwis räknar man wid<noinclude>
<references/></noinclude>
9mssywehahx8pj94g48cp18gvksm6id
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/82
104
85509
505722
319490
2022-08-24T09:48:22Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|82|Mandelmjölk.|}}</noinclude>sådant fall afsöndrar sig mjölken från sockret och ystar.
Sedan tages det från elden och omröres tills det är kallt.
Men skall denna sirap bibehålla sig längre, så
rekommenderar jag följande föreskrift dertill:
Man stöter, jemte watten, söt- och bittermandel
i den portion wi nyss uppgifwit och utprässar
wätskan genom en duk, att mandelmjölken blir rätt stark.
Derpå renar man 2 ℔ socker och låter det koka så
länge, att det nästan bildar karamell; då rör man
småningom mandelmjölken deruti och låter det
sammankoka. Sist gjuter man till massan en sked
pomeransblomwatten och ställer sirapen på en warm plats,
der den tillfyllest erhåller den tillbörliga konsistensen.
Man bör likwäl då och då med en sked undersöka
sirapen, om den kastar perlor, och så snart detta sker,
fylla densamma på buteljer.
Så wäl i anseende till smaken som äfwen
waraktigheten är följande
<h4 align=center>Orgead-Deg eller Pulver</h4>
ännu bättre än mandelsirapen. Äfwen härtill stöter
man de afskalade söt- och bittermandlarne och
tillblandar under stötningen en gång så mycket socker, som
mandlarne wäga, samt kan äfwen gjuta på några
droppar pomeransblom- eller kanelwatten. Har
denna deg blifwit mycket jemnt sönderstött, få fyller man
den antingen i små syltglas, inpackar den wäl och
öfwerbinder glasen omsorgsfullt; eller man kaflar
degen, formar små rullar deraf och låter dem torka.
Om dessa gå sönder, kan man äfwen stöta bela den
torkade massan till pulver och förwara detsamma uti
askar med inlagdt hwitt papper. Af denna deg
eller af sirapen blandar man sedan en portion efter
behag uti ett glas watten och omrör det wäl, så har
man i hast mandelmjölk eller orgead färdig.<noinclude>
<references/></noinclude>
l7li7nmryhrka8yzlv5cu7n4nfq7j9f
505723
505722
2022-08-24T09:48:50Z
Basingo
13803
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|82|Mandelmjölk.|}}</noinclude>sådant fall afsöndrar sig mjölken från sockret och ystar.
Sedan tages det från elden och omröres tills det är kallt.
Men skall denna sirap bibehålla sig längre, så
rekommenderar jag följande föreskrift dertill:
Man stöter, jemte watten, söt- och bittermandel
i den portion wi nyss uppgifwit och utprässar
wätskan genom en duk, att mandelmjölken blir rätt stark.
Derpå renar man 2 ℔ socker och låter det koka så
länge, att det nästan bildar karamell; då rör man
småningom mandelmjölken deruti och låter det
sammankoka. Sist gjuter man till massan en sked
pomeransblomwatten och ställer sirapen på en warm plats,
der den tillfyllest erhåller den tillbörliga konsistensen.
Man bör likwäl då och då med en sked undersöka
sirapen, om den kastar perlor, och så snart detta sker,
fylla densamma på buteljer.
Så wäl i anseende till smaken som äfwen
waraktigheten är följande
<h4 align=center>Orgead-Deg eller Pulver</h4>
ännu bättre än mandelsirapen. Äfwen härtill stöter
man de afskalade söt- och bittermandlarne och
tillblandar under stötningen en gång så mycket socker, som
mandlarne wäga, samt kan äfwen gjuta på några
droppar pomeransblom- eller kanelwatten. Har
denna deg blifwit mycket jemnt sönderstött, få fyller man
den antingen i små syltglas, inpackar den wäl och
öfwerbinder glasen omsorgsfullt; eller man kaflar
degen, formar små rullar deraf och låter dem torka.
Om dessa gå sönder, kan man äfwen stöta hela den
torkade massan till pulver och förwara detsamma uti
askar med inlagdt hwitt papper. Af denna deg
eller af sirapen blandar man sedan en portion efter
behag uti ett glas watten och omrör det wäl, så har
man i hast mandelmjölk eller orgead färdig.<noinclude>
<references/></noinclude>
995xxol9teu7a8mm02r0tm1gq5lvvlr
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/83
104
85510
505724
319545
2022-08-24T10:06:35Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Mandelmjölk.|83}}</noinclude>
<h4 align=center>{{sp|Orgead af pistacier.}}</h4>
Man behandlar denna frukt likasom mandlarne,
afskiljer huden genom kokhett watten, sönderstöter
frukten jemte några skedar watten, och prässar den med
tillräckligt watten genom en duk; sist kramar man
saften af en citron härtill, och sockrar efter behag.
Om denna orgead af pistacier smakar oss, kunna wi
äfwen deraf, på samma sätt som af mandlarne, för
framtiden bereda en orgead-sirap.
Likasom wi bland de warma dryckerne funnit
surrogater för kaffe och kakao, så finnas äfwen
sådane för mandlar, af hwilka man erhåller förträfflig
mandelmjölk eller orgead, och jag är öfwertygad, att
ett glas
<h4 align=center>{{sp|Orgead af Kastanjer}}</h4>
fullkomligt skall hålla er skadeslösa för bristen på
mandlar. Sedan kastanjerna blifwit befriade från
skal och hud, sönderstötas de uti en mortel; men då
desamma swårligen på detta sätt kunna krossas, är
man ofta nödsakad att först begagna rifjern.
Derefter prässas de med watten och sockras. Den wid
genomprässningen qwarblifna satsen kan man stöta
ännu en gång, och erhåller säkert ännu ett glas fet
orgead. I brist på kastanjer kan man ock bereda
<h4 align=center>{{sp|Mandelmjölk af Välska Nötter.}}</h4>
Man afdrager äfwen här den bruna huden,
stöter dem i en mortel, jemte en sked watten, att de
icke under stötningen blifwa oljaktiga, prässar massan
genom en duk, tillgjuter watten efter behag och
sockrar den tillräckligt.
Slutligen kan man ock bereda
<h4 align=center>{{sp|Mandelmjölk af Hasselnötter}}</h4>
alldeles så, som af Välska nötter. Och efter
följande föreskrift erhålles en förträfflig<noinclude>
<references/></noinclude>
3z1xt831ft7kbhu6auqky2lpcuzzbdc
Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/84
104
85513
505726
319546
2022-08-24T10:11:40Z
Basingo
13803
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|84|Orgead-Laktad.|}}</noinclude>
<h4 align=center>{{sp|Orgead af Hasselnötter.}}</h4>
Till {{1|4}} ℔ afskållade nötter tager man kärnorna
af gurkor, kurbitsar och meloner, af {{1|4}} ℔ wigt
tillsammans, stöter alltsammans fint uti en mortel,
hwarunder man då och då fuktar det med litet
watten, att det ej blir oljaktigt. Denna massa
blandar man uti 1 stop watten, prässar den genom en duk,
tillsätter {{1|4}} ℔ socker, och kramar saften af en citron
dertill. Så snart sockret fullkomligt smält, silar man
wätskan ännn en gång och förwarar den i källare.
Slutligen torde Italienarnes
<h4 align=center>{{sp|Laktad}}</h4>
här förtjena ett rum för dess förträfflighet såsom
läskande dryck. Man tager dertill kärnorna af meloner,
gurkor och kurbitsar, afskalar dem, stöter dem i
mortel, prässar dem med watten genom en duk och
tillägger socker efter behag.
Om denna Laktad är oss för enkel, så kunna wi
äfwen efter följande föreskrift bereda densamma.
Man stöter i en mortel 6 lod mandel och 2 lod
melon-, gurk- och kurbiskärnor. blandar dertill ett lod
socker och tillgjuter småningom {{1|3}} kanna watten.
Derpå silar man det genom linne, stöter återstoden ännu
en gång och genomprässar den med mera watten, då
laktaden är färdig. Härtill kan man sedan efter
behag blanda en sked pomeranswatten.
Wilja wi för en längre tid förse oss med denna
dryck, så kunna wi dertill bereda oss en
<h4 align=center>{{sp|Laktad-Deg,}}</h4>
om wi af hwarje af de 3 kylande kärnorna, melon-,
gurk- och kurbiskärnor, taga {{1|2}} ℔, twätta och aftorka
dem åter, lägga härtill 12 lod söt- och 4 lod
bittermandel, båda afskalade, stöta alltsammans wäl uti en
mortel och blanda dertill 2 ℔ socker, som förut blifwit<noinclude>
<references/></noinclude>
9dzz663s0sm1rocgbg2ghxzm5q4p7r1
Index:En god uppfostran.djvu
108
121871
505668
429905
2022-08-23T17:03:03Z
Thurs
138
proofread-index
text/x-wiki
{{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template
|Upphovsman=[[Författare:Maria Frykholm|Maria Frykholm]]
|Titel=[[En god uppfostran]], <br> komedi i en akt
|År=1855
|Oversattare=
|Utgivare=Albert Bonniers förlag
|Källa=[https://books.google.se/books/about/En_god_uppfostran_Komedi_i_en_akt_Af_Ari.html?id=vCJdAAAAcAAJ&redir_esc=y Google Books] Skannad av British Library 23 maj 2014.
|Bild=[[Fil:En god uppfostran.djvu|frameless]]
|Sidor=<pagelist 1= framsida 2="_" 3="titel" 4="rollista" 5=3 49="_" 50="baksida" />
|Anmärkningar=
|Width=
|Css=
|Kommentar=
}}
[[Kategori:Google Books]]
[[Kategori:Validerade index]]
4az0ip17ts3hkddts53me2xx5rfysjn
Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/168
104
153498
505669
495461
2022-08-23T17:41:06Z
Gottfried Multe
11434
/* Validerad */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 158 )|}}</noinclude>höra sig i skogstrakter — <i>Tjut-Uglan</i>
(<i>S. Ulula</i>), som ofta förändrar sit
ohyggeliga ljud — <i>Sparf-Uglan</i>
(<i>S. Passerina</i>), som ehuru liten, jagar efter små
foglar, råttor och flädermöss, äfven som
de förenämde <ref><i>Strix flammea</i> har endast blifvit sedd vid
Upsala. <i>Strix obscura, capite lævi, corpore
griseo, maculis pisiformibus, iridibus flavis,</i>
är af Herr <i>P. G. Tengmalm</i> funnen vid
Stäke och beskrifven, men eljest af ingen
Ornitholog uptagen, om icke af ''Rudbeck.''</ref>. Af Varfoglar:
''Hanvarken'' (<i>Lanius Collurio</i>), som
under sit vistande ifrån våren til hösten,
anser insecter och i synnerhet
Getingar för sin bästa föda — ''Tornväktaren''
(<i>L. Excubitor</i>), som Falkenerare nyttja
när Falkar skola fångas. Af
Skat-slägtet:
''Korpen'' (<i>Corvus Corax</i>), som ännu
i dag hålles i helgd och sällan af någon
skjutes — ''Nötskrikan'' eller Ållonskrikan
(<i>Corv. Glandarius</i>), som fräter nästan
alt hvad den öfverkommer, på åkrar,
i trägårdar, i fogelbon, i donor, och
som, då han om vinteren nalkas husen
bebådar en skarp köld — ''Kråkan''
(<i>C. Cornix</i>), som rensar gräsmarker från<noinclude>
{{huvud|||maskar,}}
<references/></noinclude>
nzsgv2bc7z7c4pgz6b037fqk7r33dtq
Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/169
104
153499
505670
495462
2022-08-23T17:45:13Z
Gottfried Multe
11434
/* Validerad */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 159 )|}}</noinclude>maskar, och som i Norrige stekes och
ätes med bästa smak — ''Kajan''
(<i>C. Monedula</i>) som om vinteren flyger i
sälskap nära intil byarne — ''Nötveckan''
(<i>C. Cariocatactes</i>), som älskar
hassel-nötter och ek-ållon — ''Skatan'' (<i>C. Pica</i>),
som delecterar sig af Torndyflar, med
sit sqvattrande läte roar barnen, och
äfven som Kråkan ofta varnar för Hökens
ankomst.
<i>Blå-Korpen</i> (<i>Coracias Garrula</i>), som
kännes af sina lysande blå fjädrar, och
som då kornet är mogit, har
välsmakeligt kött <ref>Den beskrifves i Svenska Economiska
Dictionnairen, 2 Del. s. 104.</ref>.
''Göken'' (<i>Cuculus Canorus</i>), som aldrig
visar sig om vinteren; som börjar gala
när Svalan ankommit och Asp-trädet
blommat; som hvarken bygger bo eller
ligger ut ungar, men värper i någon
annan små-fogels bo, som får draga
omsorg för Gökungen.
''Giöktytan'' (<i>Jynx Torquilla</i>), som
ankommer då Björken lakar, med sin långa
tunga drager maskar ur trän, och kan
vrida halsen rundt omkring. Af
Hackspett-slägtet:
{{tomrad}}<noinclude>
{{huvud|||''Spill-''}}
<references/></noinclude>
am01m1506p4jy9o2dhm67pw75x5lfb3
Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/170
104
153500
505671
495463
2022-08-23T17:49:21Z
Gottfried Multe
11434
/* Validerad */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 160 )|}}</noinclude><i>Spill-kråkan</i> (<i>Picus Martius</i>), som
skriker i flygten, och bortsnappar de
minsta insecter i de minsta springor <ref>Ungarne äro i medlet af Junii månad
fullväxte.</ref>
— ''Vedknarren'' eller Grönspiken
(<i>Picus viridis</i>), som blir qvar hela vinteren,
och hvars hugg på hålige trän, upväcker
ett ljud som af trum-pinnar —
''Gyllenrännan'' (<i>P. major</i>), som med den
längsta styfspetsade tunga utdrager de
insecter som genombåra träd-stammar —
''Krakspintan'' (<i>P. medius</i>) som är lik den
förra, men något mindre — ''Träpickan''
(<i>P. minor</i>), som altid prefererar Skånska
climatet, men är likväl sedd vid Stäke
och vid Gripsholm — ''Tåspettan''
(<i>P. tridactylus</i>), som på fötterne är
allenast försedd med tre tår, då de andre
likväl äga fyra.
''Nötpackan'' (<i>Sitta Europäa</i>), som ej
älskar flyttresor, och stundom midt om
natten låter höra sit läte; som utplåckar
de under barken sittande Larver, bårar
hål på nötter och upäter kärnan.
''Kryparen'' (<i>Certhia Familiaris</i>), som
både sommar och vinter smyger sig
omkring i trän och buskar, at leta fram<noinclude>
{{huvud|||in-}}
<references/></noinclude>
lmg2yxezkpg32m4nux8pgqap0g0y37q
Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/516
104
158254
505693
505639
2022-08-24T07:46:54Z
Gottfried Multe
11434
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|182|<small>OSCAR MONTELIUS.</small>|}}</noinclude>Throndhjems amt), för 1875 sid. 8 (långhög vid Vatn i Vernes socken,
Söndre Throndhjems amt), för 1875 sid. 35 37 (högar vid Grotle
på Bremangerland i Nordre Bergenhus amt), för 1875 sid. 63
(hög vid Vang i Åsens socken, Nordre Throndhjems amt), för
1876 sid. 39 (»skeppshög», det vill säga långhög, vid Prestgården
i Stegens prestegjeld, Nordlands amt) och för 1879 sid. 292
(långhög vid Harham i Harhams prestegjeld, Romsdals amt).
Härtill böra vi lägga de många från Norge, liksom från
Sverige, kända grafvar, i hvilka ett större eller mindre antal
klinknaglar anträffats. Att sådana nitnaglar ofta upptagits ur
grafvar, som innehållit lemningar af brända lik, är redan nämdt
(sid. 164); de ligga vanligen icke i någon viss ordning, emedan
det som blef qvar efter det nedbrunna bålet plägade samlas i en
liten hop. Klinknaglar hafva emellertid hittats äfven tillsammans
med lemningar af obrända lik, ehuru man i de flesta fall icke
känner, om de legat i den ordning sinsemellan, som de haft i det
fartyg, hvartill de hört<ref>I det föregående ej särskildt omtalade fynd af klinknaglar från Norge
anföras dels i O. Rygh’s afhandling <i>Om den yngre jernalder i Norge,</i> införd i
<i>Årböger for nordisk oldkyndighed og historie,</i> 1877 sid. 177, 178; dels i
<i>Årsberetning for 1875 af Foreningen til norske fortidsmindesmerkers bevaring,
Register til Selskabets skrifter,</i> sid. (38,) 61.</ref>.
{{tre stjärnor}}
Då seden att begrafva de döda i skepp visat sig hafva varit
så allmän i Norden under vikingatiden, och då så många
nordmän under denna tid fått sin sista hviloplats fjerran från sitt
fädernesland, skulle man kunna vänta att finna grafvar af nu
beskrifna slag äfven i de länder, som nordborna på vikingatåg
eller på handelsfärder plägade besöka. Så är äfven fallet. Vi
hafva redan lärt känna den utförliga skildringen, huru en från
Sverige härstammande »Rus» blef med sitt skepp bränd på Volgas
strand. Och att mången, som for i »Vesterviking», begrafvits med
sitt skepp, visas deraf, att man funnit sådana grafvar i norra
Skotland. Icke mindre än tre grafvar af detta slag äro kända
från den till Orknöarna hörande ön Westray<ref>Dessa fynd, som förvaras i Edinburghs Museum, äro beskrifna af Joseph
Anderson i <i>Proceedings of the Society of Antiquaries of Scotland,</i> ny serie,
vol. II, sid. 78-80.</ref>. I två af dessa
grafvar hade med den döde jordats hans häst, såsom vi finna<noinclude>
<references/></noinclude>
prklozq7qjjgwu4jdu7yxdnvlkdqher
Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/69
104
158257
505646
2022-08-23T13:43:24Z
Gottfried Multe
11434
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>UNDERLÖJTNANTER.</small>|49}}
{{Marginalnot börjar}}</noinclude>de en längre tid tjenat såsom underofficerare.
Amiralitetskollegium hade förordnat d. 13 febr. 1665 att “ingen skall
härefter antagas till löjtnant, utan han tillförene varit en god
skeppare eller ock förvärfvat den förfarenhet i allting, som
en ordinarie skeppare bör veta om upptackling och utreding,
hvaruti han ock först skall blifva examinerad här vid
amiralitet“.<ref>A. K. prot.</ref> Sedan infördes det bruket att låta underofficerare
göra underlöjtnantstjenst på prof ett år innan de befordrades.<ref>A. K. reg. {{bråk|26|4}} 1677 och {{bråk|9|4}} 1678.</ref>
Utom underofficerare, så antogos i krigstid äfven
kofferdiskeppare till underlöjtnanter.<ref>A. K. prot. {{bråk|2|4}} 1657, {{bråk|13|4}} 1674, {{bråk|11|5}} och {{bråk|17|6}} 1676.</ref> Undantag voro, att lakejen
Petter Barck hos aflidne konung Karl Gustaf<ref>R. R. {{bråk|4|7}} 1662.</ref> och
hofmästaren Ludvig Brandt hos riksamiralitetsrådet Åke Ulfsparre<ref>A. K. prot. {{bråk|17|1}} 1657. Anmärkningsvärdt är att vid detta sammanträde var Ulfsparre
ensam närvarande.</ref>
utnämndes till underlöjtnanter.
De af amiral Erik Sjöblad under utrustningen i
Göteborg våren 1677 förordnade underlöjtnanterna erhöllo sedan
konfirmationsfullmagter af amiralitetskollegium.<ref>A. K. reg. {{bråk|14|6}} 1677.</ref> Detsamma
erhöllo några af amiral Hans Wachtmeister på flottan i Kalmar
förordnade underlöjtnanter.<ref>A. K. reg. {{bråk|15|12}} 1677.</ref>
På hvarje skepp i flottan voro en à två underlöjtnanter
kommenderade.
Utrikes permission för utbildning i tjensten beviljades
ganska ofta och då vanligen för en tid af två à tre år.<ref>A. K. prot. {{bråk|21|11}} 1660, {{bråk|11|10}} 1670 m. fl. A. K. reg. {{bråk|28|8}} 1672, {{bråk|5|1}} 1680 m. fl.</ref>
Då underlöjtnanter ifrågakommo att afskedas, så skedde
sådant af amiralitetskollegium. Anders Johansson i Torp,
som hade år 1652 befordrats till underlöjtnant efter att i tio
år tjenat såsom konstapel, afskedades år 1660, emedan “han
för mycket älskar öl“.<ref>A. K. prot. {{bråk|13|5}} 1662.</ref> Lars Olofsson Rehn, som tjenat
länge såsom gemen, befordrades 1661 till underlöjtnant och
afskedades tre år derefter för oduglighet.<ref>A. K. prot. {{bråk|4|3}} 1664.</ref> Men den
vanligaste orsaken till afskedet var minskning i staten. År 1680
“reducerades“ sålunda trettiotvå underlöjtnanter.<ref>A. K. prot. {{bråk|5|1}} 1680 och A. K. hufvudbok för 1680.</ref>
{{ymn|<i>Fänrikar.</i>}}Fänrikarne voro en slags yngre adjutanter åt amiralerna,
af hvilka en hvar hade hvar sin. Det i stat uppförda<noinclude>
<references/>
{{Marginalnot slutar}}</noinclude>
atu472y3nq5a2r08r6sw5dplnmw3zqo
505664
505646
2022-08-23T15:54:04Z
Gottfried Multe
11434
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>UNDERLÖJTNANTER.</small>|51}}
{{Marginalnot börjar}}</noinclude>de en längre tid tjenat såsom underofficerare.
Amiralitetskollegium hade förordnat d. 13 febr. 1665 att “ingen skall
härefter antagas till löjtnant, utan han tillförene varit en god
skeppare eller ock förvärfvat den förfarenhet i allting, som
en ordinarie skeppare bör veta om upptackling och utreding,
hvaruti han ock först skall blifva examinerad här vid
amiralitet“.<ref>A. K. prot.</ref> Sedan infördes det bruket att låta underofficerare
göra underlöjtnantstjenst på prof ett år innan de befordrades.<ref>A. K. reg. {{bråk|26|4}} 1677 och {{bråk|9|4}} 1678.</ref>
Utom underofficerare, så antogos i krigstid äfven
kofferdiskeppare till underlöjtnanter.<ref>A. K. prot. {{bråk|2|4}} 1657, {{bråk|13|4}} 1674, {{bråk|11|5}} och {{bråk|17|6}} 1676.</ref> Undantag voro, att lakejen
Petter Barck hos aflidne konung Karl Gustaf<ref>R. R. {{bråk|4|7}} 1662.</ref> och
hofmästaren Ludvig Brandt hos riksamiralitetsrådet Åke Ulfsparre<ref>A. K. prot. {{bråk|17|1}} 1657. Anmärkningsvärdt är att vid detta sammanträde var Ulfsparre
ensam närvarande.</ref>
utnämndes till underlöjtnanter.
De af amiral Erik Sjöblad under utrustningen i
Göteborg våren 1677 förordnade underlöjtnanterna erhöllo sedan
konfirmationsfullmagter af amiralitetskollegium.<ref>A. K. reg. {{bråk|14|6}} 1677.</ref> Detsamma
erhöllo några af amiral Hans Wachtmeister på flottan i Kalmar
förordnade underlöjtnanter.<ref>A. K. reg. {{bråk|15|12}} 1677.</ref>
På hvarje skepp i flottan voro en à två underlöjtnanter
kommenderade.
Utrikes permission för utbildning i tjensten beviljades
ganska ofta och då vanligen för en tid af två à tre år.<ref>A. K. prot. {{bråk|21|11}} 1660, {{bråk|11|10}} 1670 m. fl. A. K. reg. {{bråk|28|8}} 1672, {{bråk|5|1}} 1680 m. fl.</ref>
Då underlöjtnanter ifrågakommo att afskedas, så skedde
sådant af amiralitetskollegium. Anders Johansson i Torp,
som hade år 1652 befordrats till underlöjtnant efter att i tio
år tjenat såsom konstapel, afskedades år 1660, emedan “han
för mycket älskar öl“.<ref>A. K. prot. {{bråk|13|5}} 1662.</ref> Lars Olofsson Rehn, som tjenat
länge såsom gemen, befordrades 1661 till underlöjtnant och
afskedades tre år derefter för oduglighet.<ref>A. K. prot. {{bråk|4|3}} 1664.</ref> Men den
vanligaste orsaken till afskedet var minskning i staten. År 1680
“reducerades“ sålunda trettiotvå underlöjtnanter.<ref>A. K. prot. {{bråk|5|1}} 1680 och A. K. hufvudbok för 1680.</ref>
{{ymn|<i>Fänrikar.</i>}}Fänrikarne voro en slags yngre adjutanter åt amiralerna,
af hvilka en hvar hade hvar sin. Det i stat uppförda<noinclude>
<references/>
{{Marginalnot slutar}}</noinclude>
an424qt3trlec7h6jgpkrhb7o4xh53e
Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/70
104
158258
505652
2022-08-23T14:53:40Z
Gottfried Multe
11434
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|52|<small>2. OFFICERARE.</small>|}}
{{Marginalnot börjar}}</noinclude>antalet fänrikar utgjorde åren 1635—1640 fyra och derefter tre
till år 1651, då de indrogos och ersattes af underlöjtnanter.<ref name="s52-1">R. A. riksstater.</ref>
Då funnos två fänrikar, hvilka afskedades d. 2 januari 1651.<ref name="s52-2">A. K. reg.</ref>
{{Vänster marginalnot|<i>Adelsbussar.</i>}}Den 24 sept. 1642 skref riksamiral Gyllenhjelm från
Nyköping till amiral Klas Fleming, att han skulle antaga Johan
Bär bland de andra adelsbussarne på skeppen, som skola segla
till Portugal.<ref name="s52-2" /> Några adelsbussar uppfördes dock ej förr än
år 1644 i riksstaten.<ref>Ordet härleder sig från det holländska “Adelborst“, som betyder kadett. Det gamla holländska ordet
“Borst“ betydde jungman och med detta torde det tyska “Bursche“ (pojke) vara beslägtadt. I svenska handlingar skrefs omvexlande adelsbussar och adelsbursar. De kallades ock någon gång för “gefreider“, som motsvaras af det tyska “Gefreiter“ eller befälsvolontär.</ref> Då uppfördes femton sådana, hvilka
qvarstodo i staterna till och med år 1650.<ref name="s52-1" />
Adelsbussarne rangerade lika med fänrikar<ref>I 1647 års rikshufvudbok äro de sammanförda med fänrikarne.</ref> och indrogos
samtidigt med dem vid 1650 års utgång, sedan
underlöjtnanterna tillkommit. Åtta adelsbussar funnos qvar d. 31 dec.
1650 och samma dag utfärdades deras afskedspass<ref name="s52-2" />. Af dem
var blott en, Johan Lindeberg, af adel.
Den 13 febr. 1665 beslöt amiralitetskollegium att
“underlöjtnantschargen“ skulle upphöra och att man i stället skulle
åter antaga adelsbussar eller “gefwinder“.<ref>A. K. prot.</ref> Regeringen
godkände ej indragningen af underlöjtnanterna, men icke förty
började kollegiet att antaga adelsbussar. Som någon lön ej
var anvisad för dem i staten, så erhöllo de konstapels lön.
Sålunda antogos år 1666 sex adelsbussar.<ref>A. K. prot. {{bråk|1|8}}, {{bråk|11|10}} och {{bråk|13|11}} 1666.</ref> Året derpå
funnos sju sådana,<ref>A. K. prot. {{bråk|7|6}} 1667.</ref> men derefter omtalas de ej vidare.
Äfven adelsbussarne permitterades för sjöfart på
utländska farvatten för att utbilda sig i navigation och fingo
derunder behålla lönen.<ref>A. K. prot. {{bråk|23|5}} 1649, A. K. reg. {{bråk|18|4}} och {{bråk|1|8}} 1667.</ref>
{{Vänster marginalnot|<i>Främmande<br>officerare.</i>}}Sverige var ej denna tid den sjöfartsidkande nation, som
landets läge vid en stor del af Östersjön borde hafva kunnat
åstadkomma. Följden blef, att det saknades möjlighet att
inom landet erhålla nödigt befäl vid örlogsflottan, i
synnerhet kaptener och löjtnanter. De måste antagas från
främmande länder, der de maritima förhållandena nått en högre<noinclude>
<references/>
{{Marginalnot slutar}}</noinclude>
t6x9npc35bfnjee01ieezjqfs30hmx1
Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/71
104
158259
505665
2022-08-23T16:10:53Z
Gottfried Multe
11434
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>FRÄMMANDE OFFICERARE.</small>|53}}</noinclude>utveckling, än i Sverige. Dessa länder voro Holland och
England.
Man kan i afseende på anställandet af främmande
officerare skönja två perioder, nemligen den holländska åren
1635—1656 och den engelska åren 1658—1679.
Till Nederländerna eller Holland står svenska sjömagten
i stor skuld för det biträde, som derifrån erhölls vid flottans
omskapande under Gustaf Adolfs och Kristinas tider.
Derifrån erhölls ej allenast skeppsbefäl och skeppsbyggmästare,
utan utredningspersedlar och materialier af alla slag. Och
den handräckning Sverige erhöll genom de Geers flotta år
1644 skall alltid minnas med tacksamhet. Många af de för
tillfället anstälda holländarne stannade qvar i landet och blefvo
sedan goda svenskar. Namnet Thijssen är härpå ett talande
exempel. Holländare och svenskar blefvo goda vänner, som
förstodo hvarandra. Detta intima förhållande gjorde, att
äfven det holländska språket blef ett inom svenska flottan kändt
och användt språk. Det är ganska betecknande, att, då
amiral Klas Fleming låg med flottan d. 28 juni 1644 i
Kielerviken och kallade alla skeppscheferna på flottan till sig på
sitt amiralsskepp Scepter (2) för att gifva dem föreskrifter för
en ämnad landstigning på Femern, så meddelade han dem
sin plan i ett tal på holländska.<ref>A. K. reg. 1644: Flemings sjöjournal.</ref>
Sedan verkade politiken en fullkomlig omhvälfning i vårt
förhållande till Holland och den 29 okt. 1658 fäktade
svenska och holländska flottorna en envigeskamp i Öresund.
Derför blef det till Hollands rival England, som Sverige
vände sig för att få sitt behof af dugligt skeppsbefäl fyldt.
De lejda engelsmännen blefvo dock icke för svenska flottan
detsamma, som holländarne förut varit. Ingen af dem läto
acklimatisera sig.
<i>Åren 1635—1656.</i> År 1635 torde funnits tolf à femton
från Holland året förut värfvade kaptener och löjtnanter i
svenska flottan. Sedan värfvades nästan hvarje år från
Holland både kaptener och löjtnanter för att under somrarne
tjenstgöra på dessa årens stora trupptransport-flottor och
under kriget med {{rättelse|Danmarh|Danmark.}}<ref>A. K. reg. {{bråk|3|1}}, {{bråk|30|9}} och {{bråk|8|10}} 1639, {{bråk|19|8}} 1640, {{bråk|21|12}} 1643, {{bråk|29|11}} 1644, {{bråk|14|5}} 1645, {{bråk|31|8}} 1647 m. fl.</ref> Under krigsåren 1644—1645<noinclude>
<references/></noinclude>
capjk3utatwpn5gf0qsg0hok3aw3i3d
Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/72
104
158260
505666
2022-08-23T16:31:25Z
Gottfried Multe
11434
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|54|<small>2. OFFICERARE.</small>|}}</noinclude>uppgick antalet kaptener och löjtnanter från Holland till
aderton à tjugo af hvardera graden, men under de andra åren
till omkring hälften.
År 1644 värfvades ock några officerare i Stralsund
genom viceamiral Peter Blume, men de befunnos ganska
oduglige.<ref>A. K. reg. {{bråk|10|8}} 1644: Åke Ulfsparres bref.</ref> Äfven antogos två fransmän att inreda och föra
brandskepp, nemligen Abraham Du Quèsne såsom major och Pierre
Banneau såsom kapten.<ref>A. K. reg. {{bråk|14|9}} 1644.</ref> Båda erhöllo afsked 1647.
Vanligen antogos de holländska officerarne blott för
sommarens sjötåg, efter hvars slut de erhöllo “frisedel“; de
som önskade qvarstanna i tjensten erhöllo permissionspass till
Holland öfver vintern.<ref>A. K. reg. {{bråk|27|9}} 1638, {{bråk|25|10}} 1639, {{bråk|1|10}} 1640, {{bråk|16|10}} 1641, {{bråk|2|11}} 1642, {{bråk|1|10}} 1643, {{bråk|3|10}} 1646, {{bråk|31|8}} 1647.</ref> Den 1 juni 1649 utfärdades
afskedspass för fyra “hollandsofficerare“, af hvilka en tjenat åtta och
en annan fyra år.<ref>A. K. reg.</ref>
Ett ordnadt förhållande med de främmande officerarnes
entledigande inträdde sedan k. maj:t bifallit deras begäran,
att de måtte tillsägas sex månader före afskedet, hvaremot
de förbundo sig att säga till sex månader förut, när de
fordrade sitt afsked.<ref>A. K. prot. {{bråk|16|7}} 1650.</ref>
Till följd af de politiska förvecklingarne år 1656
inkallades de holländska kaptenerna Peter Petersson von Edam, Adrian
Thijssen Ankarhjelm, Jan Kock, Johan Williamsson Hoijwagen
och Gilius Ridder d. 26 juni nämnda år i amiralitetskollegium
och tillfrågades om de ville troget tjena Sveriges krona, äfven
om de måste strida mot sina egna landsmän. Härtill svarade
de alla ja, utom Gilius Ridder, som hade hus i Vlissingen
och derför icke vågade att strida mot holländarne.<ref>A. K. prot.</ref>
<i>Åren 1658—1679.</i> Redan 1657 vände sig konung Karl
Gustaf till England för erhållande af sjövant befäl på flottan.
Han skref till kommissarien i London Johan Barckman, att
denne skulle värfva några sjöofficerare.<ref>R. R. {{bråk|16|11}} 1657.</ref> Året derpå fick
Sveriges minister i London generallöjtnant Georg Fleetwood
uppdrag att antaga i svensk tjenst amiral George Ayscue
med fjorton kaptener, fjorton löjtnanter m. fl. Ayscue skulle
få lika rang med amiral af rikets råd och rätt att föra egen
flagg. Han skulle brukas blott på något af de största<noinclude>
<references/></noinclude>
a6hcxtxlmxmctopclfz6q9lb3j7iii9
Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/73
104
158261
505667
2022-08-23T16:48:57Z
Gottfried Multe
11434
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>FRÄMMANDE OFFICERARE.</small>|55}}</noinclude>kapitalskeppen och få hafva hos sig ombord kapten, löjtnant,
konstapel, två skeppare, sekreterare och bardberare af engelsk
nation.<ref>R. R. {{bråk|10|9}} 1658.</ref> I december 1658 kom Ayscue med det öfriga
engelska sjöfolket till Helsingborg.<ref>R. R. {{bråk|12|12}} 1658.</ref> De erhöllo sitt afsked d.
8 sept. 1660.<ref>R. R.</ref> Några af kaptenerna stannade dock längre
qvar i svensk tjenst.
Derefter antogos ej några engelska kaptener eller
löjtnanter förr än krigsåren 1675—1677. Amirallöjtnant Gustaf
Horn vistades i London hösten 1675 och värfvade då sjöfolk,
befäl och gemene. År 1678 började de afskedas, sedan
skeppsflottan blifvit så sorgligt reducerad.<ref>A. K. reg. {{bråk|17|5}} 1678.</ref> De voro äfven litet
svårhandterliga. Under ett gräl på ett värdshus i Stockholm
stack engelska löjtnanten Thomas Stocc ihjäl engelska
kaptenen William Lee.<ref>A. K. prot. {{bråk|6|4}} 1678.</ref>
<h2 align=center>3.<br>UNDEROFFICERARE. </h2>
Benämningen underofficer var ej vanlig denna tid, enär
allt befäl kallades med ett gemensamt namn för “officerare“.
Första gången benämningen underofficer möter, är år 1645.<ref>A. K. reg. Erik Rynings journal {{bråk|6|4}} 1645.</ref>
Derefter förekommer den flera gånger under denna period,
ehuru ganska sparsamt.
Underofficerarne togos till största delen ur de gemenes
led. Ofta nog befordrades härtill dugliga karlar bland
städernas båtsmän.<ref>A. von Stjernman: Ekonom. förf. saml. K. Resol. {{bråk|27|3}} 1647 å städernas besvär.</ref> I början torde de hafva antagits af
holmamiralen eller den amiral, hvars regemente de tillhörde, men
år 1673 förordnades, att ingen skulle få inskrifvas såsom
underofficer, förr än kan blifvit antagen af
amiralitetskollegium.<ref>A. K. prot. {{bråk|20|9}} 1673.</ref> Och år 1677 inskränktes antagandet till blott dem,<noinclude>
<references/></noinclude>
i5cdplltwt4m4luvzxvh704rnnbch1j
Sida:Waverley 1879.djvu/159
104
158262
505673
2022-08-23T18:17:01Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|155}}</noinclude>hvilka såsom arrendatorer eller förpaktare innehade delar
af hans egendom, och nedanför dem deras söner,
brorsöner och fosterbröder. Sedan kommo höfdingens
hustjenare, hvar och en efter sin rang, och sist af alla de
bönder, som verkligen odlade jorden. Äfven bortom denna
långa rad kunde Edward genom de stora dubbeldörrarna
varseblifva på den utanför befintliga gröna planen en
mängd högländare af ännu lägre rang, hvilka det oaktadt
ansågos som gäster och fingo sin andel af värdens ynnest
och dagens undfägnad. På afstånd och rundt omkring
denna lägsta afdelning af gäster svärmade en rörlig grupp
af qvinnor, trasiga pojkar och fickor, unga och gamla
tiggare, stora vindhundar, stöfvare och vanliga gårdshundar,
hvilka alla togo en mer eller mindre liflig del i
hufvudaktionen i pjesen.
Denna till utseendet obegränsade gästfrihet hade
likväl sim ekonomiska gräns. Man hade gjort sig ett visst
besvär med tillagningen af de rätter af fisk, vildt med
mera, som stodo vid öfra ändan af bordet och omedelbart
under den engelska gästens ögon. Längre ned befunno
sig ofantliga stycken af får- och oxstek, som, om ej det
af högländarne afskydda fläsket saknats, skulle liknat
{{Samma som|på|Q=Q1058631|ord=Penelopes friares}} råa gästabud. Men hufvudrätten bestod af
ett helstekt, årsgammalt lam, hvilket, med en knippa
persilja i munnen, stod på sina ben och sannolikt var
anrättadt i denna form för att smickra kockens stolthet,
hvilken satte en större ära i öfverflödet på sin herres bord,
än i dess prydlighet. Det stackars djurets sidor angrepos
ifrigt af clansmännen, somliga beväpnade med dolkar och
andra med knifvar, som vanligen voro instuckna i samma
slida som dolken, så att det snart framstälde en sargad och
bedröflig anblick. Ännu längre ner syntes födoämnena,
ehuru för handen i rikligt mått, vara af en ännu gröfre
beskaffenhet. Bröd, lök och ost samt lemningarna från
bordet utgjorde undfägnaden för de Ivors söner, som
spisade i fria luften.
Dryckesvarorna utdelades i samma förhållande och
enligt samma anordning, så att utmärkt klaret och
champagne frikostigt flödade för höfdingens omedelbara
grannar, medan ren eller blandad whisky och starkt öl
förfriskade dem. som sutto närmare nedre ändan af bordet.<noinclude>
<references/></noinclude>
051e0vzlvxa461d5ct29o1q1mpwljdj
Sida:Waverley 1879.djvu/160
104
158263
505674
2022-08-23T18:20:11Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />156</noinclude>Ej heller syntes denna olika fördelning förefalla någon det
ringaste stötande. Hvar och en af gästerna insåg, att
hans smak måste rätta sig efter den rang, han innehade
vid bordet, och följaktligen förklarade arrendatorerna och
deras underordnade vinet vara för kallt för deras magar
och begärde, synbarligen af eget val, den dryck, som af
hushållning var bestämd för dem. Säckpipsblåsarne, tre
till antalet, uppstämde under hela middagen en larmande
krigsmarsch, och det hvälfda takets eko samt det celtiska
språkets gälla toner frambragte en sådan babylonisk
förbistring, att Waverley befarade, att hans öron aldrig
skulle hemta sig derifrån. Mac-Ivor sökte äfven ursäkta
sig för den förvirring, som uppstod genom ett så stort
sällskap, i det han hänvisade på sin ställning, hvilken
nödvändigt ålade honom en obegränsad gästfrihet som en
hufvudpligt. »Dessa mina tappra, men sysslolösa
stamförvandter», sade han, »anse min egendom såsom endast
bestämd för deras underhåll, och jag måste skaffa dem
kött och öl, medan de skälmarne ej göra någonting annat
än öfva sig i att fäkta eller vanka omkring bland bergen
för att jaga, fiska, dricka och kurtisera nejdens flickor.
Men hvad kan jag göra, kapten Waverley? Allting följer
sin natur, vare sig att det är en falk eller en
högländare.» Edward gaf det väntade svaret, i det han
lyckönskade honom till att ega så många tappra och tillgifna
anhängare.
»Ah ja», svarade höfdingen, »om jag, som min far,
vore hogad att utsätta mig för att få ett hugg eller två
i hufvudet, så tror jag nog, att de slynglarne skulle
försvara mig; men hvem tänker väl på det nu för tiden,
då grundsatsen är: “bättre en fogel i handen än tio i
skogen”?» Derpå vände han sig till sällskapet och
föreslog en skål för kapten Waverley, en värdig vän till hans
gode vän och bundsförvandt, baronen af Bradwardine.
»Om han kommer från Cosmo Comyne af
Bradwardine, är han välkommen hit», sade en af de äldste.
»Det säger jag nej till», yttrade en gammal man,
som ej tycktes ärna dricka skålen; »jag säger nej dertill
— så länge skogen bär gröna löf, fins det svek hos en
Comyne.»
»Baronen af Bradwardine är idel heder», svarade en<noinclude>
<references/></noinclude>
mczvg6co8tmvd95w2iapacvipazbb60
Sida:Waverley 1879.djvu/161
104
158264
505676
2022-08-23T18:23:06Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|157}}</noinclude>annan af de gamle, »och den gäst, som kommer hit från
honom, borde vara välkommen, om han också komme med
blod på sina händer, så framt det ej vore Ivors söners
blod.»
Den gamle mannen, hvars bägare stod orörd framför
honom, svarade: »det har varit tillräckligt af Ivors blod
på Bradwardines hand».
»Ack, Ballenkeiroch!» svarade den förste talaren, »ni
tänker mera på blixten från karbinen vid Tullv-Veolan än
på glansen af svärdet, som vid Preston fäktade för den
goda saken.»
»Ja, det må jag väl», svarade Ballenkeiroch; »blixten
af geväret kostade mig en ljuslockig son, och glansen af
svärdet har föga gagnat kung Jakob.»
Höfdingen upplyste Waverley i några få ord på franska,
att baronen för ungefär sju år sedan dödat den gamle
mannens son i en skärmytsling vid Tully-Veolan, och
skyndade derefter att undanrödja Ballenkeirochs fördom
genom att underrätta honom, att Waverley var en
engelsman, som hvarken genom sin börd eller genom giftermål
var beslägtad med Bradwardineska familjen, hvarpå den
gamle mannen fattade sin dittills orörda bägare och artigt
drack hans skål. Sedan denna ceremoni blifvit lyckligt
och väl fullgjord, gaf höfdingen säckpiporna ett tecken att
tystna och sade högt: »hvar är sången dold, mina vänner,
att ej Mac-Murrough kan finna den?» Mac-Murrough,
familjebarden, en gammal man, lydde genast vinken och
började i ett lågt och hastigt föredrag sjunga en mängd
celtiska verser, som af åhörarne mottogos med
hänförelsens hela bifall. Alt efter som han fortskred i sitt
föredrag, tycktes hans ifver ökas. I början hade han sjungit
med ögonen fästa på golfvet, men nu blickade han
omkring sig på ett sätt, liksom han utbedt sig, och strax
derpå, som om han befalt uppmärksamhet, och hans toner
höjde sig till vilda, passionerade ljud, beledsagade af
motsvarande åtbörder. Edward, som med spändt intresse
åhörde honom, tyckte honom uppräkna en mängd namn,
beklaga de döda, tilltala de frånvarande, uppmuntra, elda
och besvärja de närvarande. Han trodde sig äfven
urskilja sitt eget namn och blef öfvertygad, att hans
gissning var riktig, derigenom att sällskapets blickar på en<noinclude>
<references/></noinclude>
eugb3me7dyq03amwm5f4cu0jsd0j0o2
Sida:Waverley 1879.djvu/162
104
158265
505677
2022-08-23T18:28:11Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />158</noinclude>gång riktades på honom. Skaldens värma syntes
meddela sig till hans åhörare. Deras vilda, solbrända ansigten
antogo ett stoltare och mera lifvadt uttryck; alla lutade
sig emot sångaren, många sprungo upp och svängde sina
armar i hänryckning, och några lade händerna på sina
svärd. Då sången upphörde, vardt en djup tystnad,
hvarunder åhörarnes och skaldens upprörda känslor småningom
sjönko tillbaka inom sin vanliga bädd.
Höfdingen, som under hela detta uppträde snarare
tycktes gifva akt på de sinnesrörelser, som väcktes, än
dela de andras lifliga hänförelse, fylde nu en liten
silfverbägare, som stod bredvid honom, med klaret. »Gif denna»,
sade han till en uppassare, »till Mac-Murrough nan fohn<ref>Mac-Murrough af Sången.</ref>
och bed honom, sedan han druckit saften, behålla det
omgifvande skalet för Vich Ian Vohrs skull.» Gåfvan
mottogs med djup tacksamhet af Mac-Murrough, och
sedan han utdruckit vinet, kysste han bägaren och inhöljde
den med vördnad i sin plaid, som var svept öfver hans
bröst. Han utbrast derpå i hvad Edward riktigt
förmodade vara en improviserad utgjutelse till hans höfdings
lof. Den mottogs med bifall, men frambragte ej samma
verkan, som hans första skaldeqväde. Det var likväl
tydligt, att clanen skänkte sin höfdings frikostighet sitt högsta
gillande. Derpå föreslogos flere med bifall mottagna
gaeliska skålar, och höfdingen gaf sin gäst följande
öfversättning af några bland dem:
»För den, som ej vänder ryggen hvarken åt vän eller
fiende.» — »För den, som aldrig öfvergaf en vän.» —
»För den, som aldrig köpt eller sålt rättvisa. » —
»Gästfrihet mot den landsflyktige och undergång åt tyrannen.»
— »För gossarne med koltarne<ref>En del af den högländska drägten.</ref>.» — »För högländarne
skuldra vid skuldra» — med flere kraftiga och kärnfulla
yttranden af samma slag.
Edward var isynnerhet angelägen att få veta
innehållet af den sång, som tyckts frambringa en sådan verkan
på sällskapets lidelser, och han lät sin värd förstå sin
nyfikenhet. »Som jag märker», sade höfdingen, »att ni
låtit buteljen gå förbi er under de tre sista hvarfven,<noinclude>
<references/></noinclude>
84t2xoaovv27aywlbbxjlbqaeacy609
Sida:Waverley 1879.djvu/163
104
158266
505679
2022-08-23T18:31:07Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|159}}</noinclude>ärnade jag föreslå er, att vi skola bege oss till min systers
tébord; hon kan bättre än jag lemna er upplysning derom.
Fast jag ej kan hejda min clan i det vanliga loppet af
dess gästabudsglädje, är jag likväl hvarken sjelf fallen
för att öfverlemna mig åt dess öfverdrift, ej heller», tillade
han leende, »håller jag någon björn att uppsluka
förståndet hos dem, som kunna göra bättre bruk deraf.»
Edward samtyckte beredvilligt till detta förslag, hvarpå
höfdingen, åtföljd af Waverley, lemnade bordet efter att
hafva sagt några ord till dem, som sutto närmast
omkring honom. Då dörren tillslöts bakom dem, hörde
Edward Vich Ian Vohrs skål föreslås med ett vildt, enhälligt
hurrarop, som uttryckte gästernas tillfredsställelse och
djupet af deras hängifvenhet i hans tjenst.
{{tomrad}}<noinclude>
<references/></noinclude>
0ntk7h4owhd5lk34zlto2yv6112cjye
Sida:Waverley 1879.djvu/164
104
158267
505680
2022-08-23T18:35:42Z
Thuresson
20
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;">TJUGUFÖRSTA KAPITLET.<br /><b>Höfdingens syster.</b></h2>
{{Initial|F}}lora Mac-Ivors förmak var möbleradt på det
tarfligaste och enklaste; ty på Glennaquoich
var hvarje annat slags utgift inskränkt så
mycket som möjligt för att upprätthålla
höfdingens gästfrihet i dess fulla glans och bibehålla och
föröka antalet af hans underlydande och anhängare. Men
intet tecken till denna sparsamhet visade sig i damens
toilett, som var elegant och till och med dyrbar samt
anordnad på ett sätt, hvari parisermodet och högländarnes
enklare drägt med synnerlig smak voro sammansmälta.
Hennes hår var ej vanstäldt genom frisörens konst, utan
nedföll i gagatsvarta lockar på hennes hals och
sammanhölls endast af ett med diamanter rikt infattadt diadem.
Denna egenhet antog hon för att rätta sig efter
högländarnes fördomar, ty detta folk kunde ej fördraga, att
ett ogift fruntimmer skulle visa sig med betäckt hufvud.
Flora Mac-Ivor hade den mest påfallande likhet med
sin broder Fergus, och det till den grad, att de skulle
kunnat spela Viola och Sebastian<ref>I Shakespeares skådespel ''Trettondagsafton''.</ref> med samma
uppseende, som väcktes genom {{Samma som|på|Q=Q16832037|ord=mrs Henry Siddons}} och hennes
brors uppträdande i nämnda roller. De hade samma
antika och regelbundna profil, samma mörka ögon, ögonhår
och ögonbryn, samma genomskinliga hy, utom att Fergus'
blifvit brynt genom hans vistelse i fria luften och Floras<noinclude>
<references/></noinclude>
dvm9205g4b3r77959nl8hzum8opn28a
Waverley/Kap 20
0
158268
505682
2022-08-23T18:37:12Z
Thuresson
20
Kap 20
wikitext
text/x-wiki
<div class=layout2 style="text-align: justify; ">
<pages index="Waverley 1879.djvu" from=158 to=163 kommentar={{nop}} header=1/>
<references/>
</div>
[[Kategori:Waverley|20]]
[[fr:Waverley/Chapitre XX]]
cxtlt3gqce5zpp4g806weqmu4c584d0
Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/75
104
158269
505690
2022-08-23T20:58:25Z
Bio2935c
11474
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||{{linje|5em}}{{linje|5em}}|57}}</noinclude>tertagom berättelsen om Stockholm och Stadens
första bebyggande och tillväxt.
{{c|§. 3.}}
Byggnadssättet hafver i Stadens älldste
tider, varit mycket olika, emot hvad det nu
är; sedan byggningskonsten och dess reglor,
länge gifne bland Greker och Romare, omsider
blifvit kände, äfven ibland de, för en barbarisk
smak i byggnad, rycktbare Göther. Vid
jämförelsen af den älldste kände Plan-Charta öfver
Stockholm, före 1547, emot de i senare tider
författade; finnes väl derutinnan någon skillnad
och olikhet; men de eldsvådor, som öfvergådt
Staden, och här ovanföre nämde äro, hafva
dock icke bidragit till en mera ordentelig
gaturefning och indelning; förr än dermed börjades
efter eldsvådan inne i Staden 1625, och i Dr.
<i>Christinas</i> tid, som dock i synnerhet, sträckte sig
till Förstäderne.
<i>Slottsbyggnaden</i> hafver sedan dess första
anläggning, undergådt många förändringar och
blifvit ansenligen utvidgad; dess gamla Torn och
Murar omsider afröjde; Fästningsgrafven
igänfyld, m. m. som af Slottets särskildte
beskrifning kan inhämtas.
<i>Storkyrkan</i> som flere eldsvådor öfvergådt
har fådt ett förändradt utseende, och äfven i
senare tider blivit till längden aftagen, att
lämna mera utrymme at Slottsbyggnaden; och i det
stället på bredden tillökt, som beskrifningen
derom innehåller.
<i>Rådhuset</i> som flere gångor afbrändt, behöll
sitt ställe vid Stortorget, der det förmodeligen<noinclude>
{{huvud||D 5|från}}
<references/></noinclude>
bmnhcjc9cwpuzzjn2f6j5fqdg34jxlg
Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/76
104
158270
505691
2022-08-23T22:11:43Z
Bio2935c
11474
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|58|{{linje|5em}}{{linje|5em}}|}}</noinclude>från första bönjan blifvit anlagdt, dock utan att
vinna något i byggnadssättet.
På Svartmangatan, nedanför <i>S. Gertruds
Gillestuga,</i> intog <i>Dominicanernes</i> eller
Svartbrödra-Munkarnes Klosterkyrka, ett helt qvarter, och
näst derintill hade desse Prediko-Munkar sina
Våningshus. Detta Svartmunke-Kloster, som
troligen gifvit gatan sitt ännu bibehållne namn;
nederrefs i grund, och fördes materialierne, till
Slottet, att nyttjas vid byggnaden derstädes,
enligt Stadens Protocoll 1547 (p. 27).
Det i senare tider så kallade <i>Papisternas</i>
Hus, på Österlånggatan, gent emot <i>S. Johannis</i>
gränd, skall år 1336, på Konung <i>Magni
Erichssons</i> befallning, blifvit uppbyggt för
<i>Johanniterne.</i> En Orden, som räknade sig till förtjenst,
att herbergera och fägna Pelegrimer och
vandrande Munkar. Detta Hus skall sedermera
blifvit lagdt under <i>Vadstena</i> Kloster, och
derefter någon tid tillhört en Skottsk Adelsman, vid
namn <i>And. Keith;</i> hvars vapen, jämte hans Frus,
det <i>Gripiske,</i> finnes ännu i dag uthuggit, uti en
sten på Huset, åt Österlånggatan, jämte desse
orden: <i>Auxilium nostrum a Domino.</i> Han skref
sig Friherre till <i>Finstad, Dignevall</i> och <i>Forssholm,</i>
m. m. var gift med Friherrinnan <i>Elisab.
Birgersdotter Grip,</i> till <i>Vinds.</i> År 1594 köpte K.
<i>Sigismund</i> samma Hus, af Baron <i>Keith</i> för 7000
R:dr, och skänkte det till <i>Jesuiterne,</i> för att
derstädes få orubbade hålla deras Gudstjenst och
Messor; med hvilka de fortforo, till K. <i>Carl IX:s</i>
tid, då han förviste dem Riket<ref>K. Carl IX. Hist. p. 253. Stiernmans Höfd:minne,
I D. p. 244. Dalins S. R. H. 2 Del. p. 426,
not.</ref>. Det har der-<noinclude>
{{huvud|||af}}
<references/></noinclude>
1r4jq96cuorwi37agke4en5b640jo8w
Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/77
104
158271
505692
2022-08-24T02:26:24Z
Bio2935c
11474
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||{{linje|5em}}{{linje|5em}}|59}}</noinclude>af blifvit kalladt, det <i>Papistiska</i> Huset. Uti
Stadens Tänkebok 1595, förekommer angående
detta Hus följande: 'begärde Mäster <i>Erich
Skeppar</i> Kyrkoherre, bland annat, att Borgmästare och
Råd ville låta läsa igän, Herr <i>Anders Keiths</i> Hus,
der de Påfviske Präster hålla sin Gudstjenst.
Dertill blef svarat; att de ville K. M:t
tillskrifva och ödmjukeligen begäre, att H. K. M.
ville sådant afskaffa och samma Präst hädankalla;
eller vår Nådige Furste, Hertig <i>Carl</i> samt R.
Råd, måge sådant med det forderligaste
afskaffa. (Fol. 248).
K. <i>Christian I.</i> gaf i dess öp. bref 1458,
Stockholms Stad, ett Hus nedan för kåken
liggande, med jord, grund och alla sina egodelar,
som Dana-arf varit af ållder, och K. <i>Erich</i>
fordom förlänt hade <i>Lars Ormsson,</i> som död och
afgången var. Item måtte Staden bygga Hus,
Bodar och annan åverkan, hvar the kunna thess
viderkomma, utan förfång, Staden till nytto och
ränta; dock så att ingen byggning, skulle
derefter byggas, västantill emot Gråbrödra Kloster,
längre ut än Tornet och Stadens mur räcker och
tillsäger.
Uti Stockholms Stads Kyrkoherre-hus, satt
Riddaren <i>Ture Turesson</i> fängslig i K. <i>Carl
Knutssons</i> våld 1468. Han var K. <i>Christians</i> man,
och gaf emot det, han slapp sitt fängelse, sin
förskrifning, att förskaffa K. <i>Christians</i> bref på
en dagtingan i <i>Halmstad,</i> näst påföljande
Olufsmesse, emellan bägge Riken; och der sådant
icke kunde erhållas, att på föreskrifven tid,
inställa sig, och vara i kyrkoherrens Hus i
Stockholm, och skulle sedan alldrig ther utkomma,<noinclude>
{{huvud|||utan}}
<references/></noinclude>
80qb9a00gwmopobomq5s65x5wirkqm6
Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/517
104
158272
505694
2022-08-24T08:01:50Z
Gottfried Multe
11434
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>OM HÖGSÄTTNING I SKEPP UNDER VIKINGATIDEN.</small>|183}}</noinclude>förhållandet så ofta hafva varit i Skandinavien. I de båda sist
omtalade grafvarna på Westray hade den döde begrafts obränd;
troligen hade detta varit fallet äfven i den tredje grafven. Ur
alla tre grafvarna upptogos stycken af trä med isittande
klinknaglar, hvilkas storlek och form göra det otvifvelaktigt, att de
hört till ett fartyg. Om fartygens storlek kan ingen upplysning
gifvas, men åtminstone ett af dem har varit af ek.
{{tre stjärnor}}
Vi se af de många nu anförda fynden, huru allmänt det i
fråga varande begrafningsskicket varit under vikingatiden,
antingen den döde jordats obränd eller blifvit bränd. I det förra
fallet lades han vanligen uti den likaledes obrända farkosten;
någon gång synes han — att döma af de sid. 172 och 173
omtalade norska fynden — hafva lagts <i>under</i> en omhvälfd båt. Blef
den döde deremot bränd, så nedlades antingen de från bålet
hopsamlade benen i ett obrändt fartyg, eller ock brändes detta med
liket, hvarefter föga mer än klinknaglarna, eller några af dem,
kunde jemte benen nedläggas i grafven. Att man måhända ofta
i grafven lagt endast några få klinknaglar såsom ett minne eller
en symbol af fartyget, är redan nämndt (sid. 164).
Vi känna visserligen nu ett mycket stort antal grafvar som
inneslutit farkoster, men vi kunna med säkerhet antaga, att detta
antal skulle hafva varit mycket större, om alla hittills påträffade
grafvar undersökts med tillbörlig noggrannhet och sakkännedom.
Om ej doktor Stolpe undersökt Vendelgrafvarna, om ej docenten
Söderberg genomgräft högen vid Karlevi, om ej de i det
föregående omtalade norska fornforskare åt vetenskapen räddat så
många af de märkliga från Norge kända skeppsfynden, så hade
vi utan tvifvel i afseende på de flesta grafvar af nu i fråga
varande slag icke haft någon aning om att de inneslutit fartyg, eller
vi hade åtminstone icke kunnat bevisa det.
De flesta nu kända fynden af högsatta farkoster äro gjorda
i Nordlands, Nordre och Söndre Throndhjems samt Romsdals
amter i Norge, men dessa farkoster hafva i allmänhet varit smärre,
som ej kunna göra anspråk på annan benämning än båtar. Större
hafva deremot de fartyg varit, som anträffats i trakten kring
Kristianiatjorden. Det som låg i Borrehögen har liksom de, hvilka
upptagits ur Tune- och Gokstad-högarna, varit af det slag, som<noinclude>
<references/></noinclude>
0o375k9wwiej5l9egaftrhr88o9eate
Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/74
104
158273
505697
2022-08-24T08:22:44Z
Gottfried Multe
11434
/* Ofullständigt */ Tabell återstår att infoga.
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="2" user="Gottfried Multe" />{{huvud|56|<small>3. UNDEROFFICERARE.</small>|}}</noinclude>som förut blifvit examinerade och godkända af amiralen och
amiralitetsrådet Hans Hansson Clerck.<ref>A. K. prot. {{bråk|8|2}} 1677.</ref>
Om afsked för underofficer beslöt amiralitetskollegium.
En ganska stor del af dem befordrade kollegiet till löjtnanter
och underlöjtnanter. Dertill befordrades företrädesvis yngre
underofficerare, ehuru flera exempel visa att äfven gamla
befordrades. Sålunda utnämndes skepparen Jon Klint till
underlöjtnant, “emedan han tjenat i trettiofyra år“.<ref>A. K. prot. {{bråk|18|2}} 1669.</ref>
Fördelningen af underofficerarne på skeppare-, styrmans-
och artilleristat var redan vid periodens början fullt stadgad.
Uti riksstaterna anvisades lön för följande antal:<ref>R. A. riksstater.</ref>
Skepparstat Styrmansstat Artilleri
stat
S
u
m
m
a
o
Ar
Ö
f
v
e
r
-
s
k
e
p
p
a
r
e
M
e
d
e
l
-
i
s
k
e
p
p
a
r
e
U
n
d
e
r
s
k
e
p
p
a
r
e
|
H
ö
g
b
å
t
s
m
a
n
o
B®
d:: •
PS %C*
i"
M
e
d
e
l
s
t
y
r
-
m
ä
n
j
L
ä
r
s
t
y
r
m
ä
n
O
COct-
P
►ö,
sf
K
o
n
s
t
a
p
e
l
s
-
m
å
t
t
1635—1639 48
32463030363044296I
1640 40--40463030364040302|
1641—164352 -- 36 44 33 38 44 33 45 325!
164572242793237288181
—
1646—1648593027 762938234444370
1649—1650302016602938233030276
1651—1653401820532723173646280
1654 401523522825162457280
1655 383018582326204138292
1656 423420603228144354327
1657 382821563028213749308
1658 38128217730282!3749329
1659—1660601820776018204161375
1661-1673303020602020103040260
1674—167c304030603040505070400
1677—167£ 30 76 40 110 45 56 76 89 182 704
1679 2459389364160118156
—
1680 I293020 493030i30i49 75342<noinclude>
<references/></noinclude>
erplrk7vofow0kei2af9jmtfdacydni
Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/75
104
158274
505702
2022-08-24T08:49:37Z
Gottfried Multe
11434
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>SKEPPARE.</small>|57}}
{{Marginalnot börjar}}</noinclude>{{ymn|<i>Skeppare.</i>}}Skepparstaten bestod af öfverskeppare, underskeppare och
från år 1644 äfven af medelskeppare. Till denna stat hörde
ock högbåtsmännen, hvilka ansågos såsom underofficerare.<ref>A. K. prot. {{bråk|28|6}} 1661.</ref>
Till skeppare antogos i regel högbåtsmän eller
högbåtsmansmått. De användes såsom chefer på strussar och skutor
samt på mindre pinasser, bojorter och galejor. Hvarje skepp
hade sin ordinarie skeppare, som följde med, när det gick
till sjös, och såg efter detsamma, när det var upplagdt. I
flotta funnos två skeppare på hvardera af de större skeppen.
Skepparen hade tillsyn öfver tackling, segel, ankaren,
båtar, kablar, förtöjningar och dylikt. Högbåtsmannen var
skepparens biträde och närmaste man. På hvarje skepp fans
vanligen blott en högbåtsman och denne var liksom skepparen
fästad vid skeppet, så till sjös som i land.
{{ymn|<i>Styrmän.</i>}}Styrmansstaten bestod af öfverstyrmän, medelstyrmän
och lärstyrmän, omkring trettio af hvardera, dock något färre
åren 1661—1676, men de trenne närmast följande åren
betydligt flera.
Styrmännen erhöllos från Sveriges kustbefolkning. Till
1644—1645 årens flottor värfvades styrmän i Östersjöns
kuststäder.<ref>A. K. reg. {{bråk|29|1}} 1644 och {{bråk|19|2}} 1645. R. R. {{bråk|26|4}} 1645.</ref> År 1663 förordnades att lärstyrmän ej fingo antagas
utan efter godkänd examen samt att äfven befordran till
medel- och öfverstyrmän skulle föregås af examen.<ref>A. K. prot. {{bråk|30|3}} 1663.</ref> Dessa
föreskrifter upprepades 1677.<ref>A. K. prot. {{bråk|31|7}} 1677.</ref>
Vanligen var en styrman kommenderad på hvarje skepp
och två på de större, oberäknadt lärstyrmän. De hade om
hand skeppets navigering och skötte skeppsinstrumenten.
Sjelfva skulle de hålla sig med kartor, cirklar och andra
styrmans instrument.<ref>A. K. prot. {{bråk|19|7}} 1677.</ref>
Styrmännen hade äfven rätt att mot ersättning lotsa
handelsfartyg och egde dervid företräde framför lotsmännen.<ref>A. K. reg. {{bråk|10|5}} 1664, {{bråk|28|7}} 1670.</ref>
Deras närmaste förman var från år 1643 <i>ålderstyrmannen,</i>
hvartill öfverstyrmannen Johan Månsson då utnämndes.<ref>S. K. A. afd. <i>I:10.</i> Johan Månsson är utgifvaren af Sveriges första sjömärkesbok.</ref> Han
erhöll sedan öfverlöjtnants lön<ref>A. K. prot. {{bråk|9|3}} 1655.</ref> och dog 1659. Han
efterträddes d. 1 oktober 1662 af fänriken Fredrik Herman Höjer.<noinclude>
<references/>
{{Marginalnot slutar}}</noinclude>
g1hnsnty2jni25806z6zo0nxabvcx90
Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/76
104
158275
505725
2022-08-24T10:08:12Z
Gottfried Multe
11434
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|58|<small>3. UNDEROFFICERARE.</small>|}}
{{Marginalnot börjar}}</noinclude>Enligt sin fullmagt skulle kan hafva inspektion öfver
styrmännen på Skeppsholmen och ingen styrman fick förordnas
till siös, utan att hafva blifvit examinerad och godkänd af
Höjer.<ref>A. K. reg. {{bråk|1|10}} 1662.</ref> Derför stäldes han under tilltal, emedan han
förordnat en okunnig styrman på skeppet Andromeda (2), hvilket
stött på en klippa i Stockholms skären.<ref>A. K. prot. {{bråk|15|7}} 1665.</ref> Höjer erhöll afsked
1668 och efterträddes år 1670 af löjtnant Per Gabrielsson.<ref>A. K. reg. {{bråk|28|7}} 1670.</ref>
Denne blef kapten 1674, men fortfor att vara ålderstyrman
till dess han omkom på skeppet Kronan (1) d. 1 juni 1676.
Derjemte hade ålderstyrmannen tillsyn öfver flottans
kompasser, djuplod och nakterglas på Skeppsholmen. Han skulle
ansvara för att kompasserna blefvo “bestrukna“ och
timglasen justerade.<ref>A. K. prot. {{bråk|14|4}} 1665, A. K. reg. {{bråk|28|7}} 1670.</ref>
År 1677 öfvertogos ålderstyrmannens och jemväl en del
af amiralitetskollegiets bestyr med styrmännen af en särskild
<i>styrmanschef,</i> hvartill amirallöjtnant Werner von Rosenfelt
utnämndes den 26 december.<ref>R. R.</ref> I denna egenskap ålåg honom:<br>
{{em|2}}att antaga skickliga styrmän med amiralitetkollegiets vilja
och vetskap;<br>
{{em|2}}att tillse det styrmännen lärdes och exercerades i alla
stycken samt hvarje år öfvades i seglation på någon tjenlig
farkost;<br>
{{em|2}}att förordna styrmän på kronans sjögående skepp och
farkoster;<br>
{{em|2}}att hålla kompasser, glas, lod och lodlinor m. m. i god
ordning.<ref>A. K. reg. {{bråk|15|3}} 1680. K. m:ts instruktion.</ref>
{{Vänster marginalnot|<i>Konstaplar.</i>}}Artilleristaten utgjordes af konstaplar och konstapelsmått,
ibland äfven kallade “arklimästare“. Antalet utgjorde i
allmänhet tillhopa omkring åttio, hvilket efter 1673 dock högst
betydligt ökades.
På hvarje skepp i flottan skulle i regel vara två
konstaplar,<ref>A. K. reg. {{bråk|29|8}} 1644.</ref> men på de största skeppen voro tre och på de små
en. De hade om hand skeppens artilleri och fyrverk;
närmast under dem stodo bösseskyttarne.
Yngre konstaplar brukade erhålla utrikes permission för
utbildning i tjensten.<ref>A. K. reg. {{bråk|3|4}} och {{bråk|22|4}} 1672; A. K. reg. {{bråk|4|4}} 1673.</ref>
{{Tomrad}}<noinclude>
<references/>
{{Marginalnot slutar}}</noinclude>
jo5oqh15fiugj0x9jowkgytnkiddt4a
Sida:Instruktionsbok för Sveriges Flickscouter 1924.pdf/80
104
158276
505727
2022-08-24T10:42:36Z
Bokstavligt
7054
/* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'timmen långsamt lossa på bindeln och låta cirkulationen för ett ögonblick komma i gång trots blodförlusten. Om möjligt skall man ersätta åtsnörningen med ett tryckförband på själva såret. Då tryckförbandet är lagt, lossar man med stor försiktighet på åtsnörningen, men låter alltid bindeln sitta kvar, så att man åter kan dra till, om tryckförbandet skulle visa sig ej vara tillräckligt. Ett tryckförband har den fördelen framför åtsn...'
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="1" user="Bokstavligt" />70</noinclude>timmen långsamt lossa på
bindeln och låta cirkulationen för ett ögonblick komma i gång trots blodförlusten. Om möjligt skall man
ersätta åtsnörningen med
ett tryckförband på själva
såret. Då tryckförbandet är
lagt, lossar man med stor
försiktighet på åtsnörningen, men låter alltid bindeln
sitta kvar, så att man åter
kan dra till, om tryckförbandet skulle visa sig ej
vara tillräckligt. Ett tryckförband har den fördelen
framför åtsnörningen, att
det pressar samman den av
skurna pulsådern utan att helt och hållet avbryta cirkulationen i lemmen. Å kroppsdelar, där åtsnörning ej kan användas,
samt såsom förut nämnts för att ersätta densamma, lägges
''tryckförband''. Närmast såret bör man helst lägga något sterilt
eller i brist härpå något så rent som möjligt t. ex. en bykad
näsduk, en handduk, en linnelapp, sedan en hård boll av bomull, uti vilken helst inlägges ett hårt föremål, en sten, en träbit e. d. Vid tryckförband bör bindan rullas upp en bit, ty
då får man mer kraft att draga åt, så att blodet ej kan framtränga. Om man på grund av t. ex. något benbrott ej kan
lägga ett tryckförband på själva såret, lägges det på närmast
centrala tryckpunkt.
Blödningar äro oftast blandade, d. v. s. den svåraste blödningen är åtföljd av lättare. Man behandlar efter den svåraste graden.
Blodet från en blodåder är mörkrött och kommer ej stötvis från hjärtat, utan strömmar lugnt om än kraftigt mot
hjärtat. Patienten skall även vid större ''blodåderblödningar'',
liksom vid pulsåderblödningar, intaga sittande eller liggande
ställning med den skadade kroppsdelen i högläge. Behandlin-<noinclude>
<references/></noinclude>
rci0zldrj0omvmtoz3skwclgy9u98ju
Sida:Instruktionsbok för Sveriges Flickscouter 1924.pdf/81
104
158277
505728
2022-08-24T10:48:01Z
Bokstavligt
7054
/* Korrekturläst */
proofread-page
text/x-wiki
<noinclude><pagequality level="3" user="Bokstavligt" />{{ph|71}}</noinclude>gen blir först ''högläge'' för den skadade kroppsdelen, sedan
''tryckförband'' på själva såret. Eventuellt göres en lätt åtsnörning, ej hårdare än att blödningen stannar, men då, med kännedom om blodströmmens olika riktning i puls- och blodådror perifert om såret, d. v. s. ej ''mellan'' såret och hjärtat.
''Hårkärlsblödningen'' är den vanligaste vid smärre skador.
Blodet är högrött och sipprar sakta fram. Behandlingen blir
ett ''stadigt'' sårförband. Högläge minskar blödningen.
Genom ett ''våtvärmande omslag'' (V. V. O.) framkallar man
fuktig värme. Dess egentliga uppgift är att dra blodet till det
sjuka stället, att där öka cirkulationen, varigenom svullnad
och rodnad minskas och förhindras, smärta lindras m. m.
Det användes vid ”blåmärken”, vrickningar, inflammationer o.
d., samt vid blodförgiftningar. Det består av en i kallt vatten
(till mycket svaga patienter ibland varmt i stället för kallt)
väl urvriden, fyrdubbel kompress, näsduk, handduk e. d., en
vaxduk, som på alla sidor är något större än denna, fetvadd
(''ej'' bomull) och binda. I stället för vaxduk kan man använda
pergamentpapper, impregnerat tyg m. m. och i stället för fetvadd ylle eller flanell. Vaxduken kan vid mindre omslag helt
uteslutas, om man har tillräckligt med ylle eller vadd. Det är
svårt att utan vadd få omslaget så tätt, särskilt vid kanterna,
som det måste vara för att behålla fuktighet och värme. Ett
V. V. O. får aldrig kännas kallt. Då är det antingen illa lagt
eller har legat för länge och måste genast läggas om, det
skall vid avtagandet kännas ångande varmt. I allmänhet behöver omslaget förnyas endast kväll och morgon. Helst bör
man då ha två dukar, så att den ena, sedan den är sköljd,
hinner torka, medan den andra användes, men har man blott
en, skall denna sköljas i ett vatten och uppvridas i ett annat.
Huden tvättas med tvål och vatten och torkas mellan varje
omläggning. Skulle huden under omslaget, trots denna noggrannhet, bli inflammerad, vrider man upp duken i Burows
lösning eller borsyrelösning i stället för i vatten. Detta förordas också ofta av andra orsaker. Om hudretningen (eksemet) fortfar, måste man upphöra någon tid med omslaget,
och antingen pudra huden eller smörja in den med något fett,
borvaselin, borlanolin, zinksalva e. d. Då man helt skall<noinclude>
<references/></noinclude>
kckxoxyuriik3qa1hmjomwctysw5ua4