Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.39.0-wmf.25 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/43 104 85419 505647 319536 2022-08-23T14:33:15Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Champagne-Win.|43}}</noinclude> <h4 align=center>{{sp|Champagne-Win.}}</h4> Till beredande häraf tager man ungt, jäsande win om hösten, och förfar dermed på följande sätt: man har i beredskap så många buteljer, som man will påfylla; i hwar och en af dessa buteljer lägger man, förr än winet fylles deri, 10 till 15 gran <tt>Salis essentialis Tartari</tt> eller ock lika mycket alun, samt likaledes 2 lod rektificerad spiritus vini. Ofwannämde win blandas med något i watten upplöst socker, omkring {{division|3|4}} skålp. på 4 till 5 kannor win. Då nu buteljerne stå i beredskap, så fyller man det jäsande winet häftigt deruti, men ej ända upp till korken, en annan person slår med tillhjelp af en trädhammare, dit wälpassande korkar, hwarpå en tredje omlindar dem med ståltråd och hartsar buteljerne. Så snart man är färdig härmed, skakas de wäl, föras genast i källaren och sättas der upp- och nedwända i sand. När det så legat 2 till 3 månader, kan man redan begagna det. Wid sådan winberedning bör följande iakttagas: 1) Tillblandningen af sockret bör aldrig ske warmt, utan först sedan det swalnat tillsättes det. 2) Alla råa wäxtsafter, hwarmed winerne först färgas, böra förut filtreras och afklaras. 3) Alla dessa artificiella miner böra en behörig tid ligga i källaren och alltid wara tappade på buteljer. <h4>Beredning af ett Frukt-win, liknande Champagne; efter Geheime-Rådet Hermbstädts föreskrift uti dess Bulletin des Neuesten und Wissenswurdigsten.</h4> Mest tjenliga härtill äro söta och saftiga päron. Dessa rifwas jemte stålet på ett rifjern och moset deraf utpressas. Saften fyller man sedermera uti ett dertill ämnadt mindre fat eller, wid obetydligare portioner,<noinclude> <references/></noinclude> 0yuwjm63jljc7v29bsppjes20t2yusp Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/44 104 85420 505648 341909 2022-08-23T14:37:02Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|44|Champagne af Frukter.|}}</noinclude>endast uti en glasburk, hwilka man båda lätt betäcker med ett stycke linne, och låter det sedan stå stilla. Efter 2 till 3 dagar börjar en ganska liflig jäsning i saften, en betydlig mängd skum samlar sig ofwanpå och jäst tränger ut genom kärlets öppning. Sedan dessa werkningar upphört, hwilket man igenkänner derpå att skummet faller och allt blir stilla, så fyller man fatet eller glasburken helt och häller med en annan portion jästsaft, tillsluter öppningen så fast som möjligt och låter alltsammans ligga 4 till 6 weckor i en swal källare. Efter nämnde tid inborrar man en tapp i fatet omkring 4 tum ofwanom, botten, aftappar saften, som nu fullkomligt klarnat, på starka winbuteljer, korkar dessa ganska wäl, binder ståltråd öfwer korkarne och hartsar dem. Buteljerne innehålla nu ett ganska wälsmakande kraftigt och starkt bornerande win, hwilket obetydligt skiljer sig från äkta champagne-win. Utaf en tunna goda saftrika päron får man öfwerhufwud 13 till 14 kannor nypressad saft och deraf erhåller man omkring 30 buteljer färdigt win. Sätter man till 3 delar päron en del krossade hallon och behandlar saften på ofwannämnde sätt, så erhåller man en <tt>Oeuil de Perdry</tt> utaf en särdeles angenäm och stark smak. På de orter, der päron ej äro dyra, kan man derföre tillwerka detta goda och drickbara win till ganska lågt pris. Will man låta detta win ligga på kärl ett år och jäsa ut, för att betaga det dess benägenhet att sätta jästkum, så blifwe? det ett godt drickbart win, som ej jäser och kan sättas i jemnbredd med ugnt Grawes-win.<noinclude> <references/></noinclude> cu34cp9zesls0irr7kmudxivrifp146 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/45 104 85422 505649 319537 2022-08-23T14:41:11Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Björklake-Win|45}}</noinclude> <h4>Björklake-Win, som smakar såsom Champagne.</h4> <h4 align=center>{{sp|1:o. Sättet att erhålla Björklake.}}</h4> För att erhålla den erforderliga björklaken till nämnde win, bör man tidigt på wåren, innan bladen ännu utspruckit och medan saften är i uppstigande, borra hål i björkar. Man får den största qvantitet saft af sådana träd, som äro af medelmåttig storlek och wexa på en hög, stenbunden plats. Man wäljer heldst sådana dagar som ej äro kalla, då winden är östlig och himmelen klar, och som följa på en frostnatt, emedan saften då flyter som ymnigast. Till denna operation wäljer man middagstiden, emedan saften då fortast cirkulerar och borrar på trädets södra sida, ej högt ifrån marken, ett hål af ett till twå tums djuplek och på det sätt, att det sluttar utföre. I detta hål insticker man ett rör af en urhålkad fläderqwist och uppfängar den utrinnande saften i derunder satta kärl. Men man kan ock göra en inskärning tätt under hålet, i hwilken man sätter en ränna af en klufwen flädergren. På detta sätt kan man både lättare och beqwämare uppfänga saften. Gör man endast ett hål i hwarje träd och sedan tilltäpper det med en liten plugg och smetar ympwax öfwer så lider trädet ingen märklig skada; men om man borrar flera hål i ett och samma träd rundt omkring, så dör det ut. <h4 align=center>{{sp|2:o Sättet att bereda Björklake-Win.}}</h4> För att nu utaf den erhållna björklaken kunna tillwerka en dryck, som i högsta grad liknar Champagne, förfar man på följande sätt: Slå 7 kannor frisk björklake i en ren kopparkittel, lägg deruti 8 ℔ socker, låt alltsammans koka in, tills det blott återstår 5 kannor och tog flitigt af skummet under kokningen.<noinclude> <references/></noinclude> r7l9sluywj2m04iiyvad5iayb3kksp6 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/46 104 85427 505650 388580 2022-08-23T14:48:03Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|46|Björklake-Win|}}</noinclude>Sedan detta är gjordt, så tag kitteln af elden, sila wätskan genom linne eller flanel, på det att allt grummel, som ännu möjligen kan finnas, må alldeles förswinna. Fyll den derefter, sedan den swalnat så mycket, att den blott är ljum, på ett fat af ek, eller, hwilket är bättre, på ett fat, i hwilket man haft hwitt Franskt win; tillsätt 3 <tt>à</tt> 4 fulla matskedar god, färsk jäst, 1{{1|3}} kanna godt hwitt Franskt win, och saften af 4 citroner och låt blandningen jäsa i 4 dagar på ett warmt ställe. Skalen och kärnorna af citronerna bör man ej låta följa med, emedan de meddela en bitter smak. När jäsningen är fullbordad, tillsprundar man kärlet wäl och låter del ligga orubbadt i källaren i 4 weckor, att winet må klarna. Efter denna tids förlopp tappar man winet, utan att rubba fatet, på buteljer, dock icke alldeles fulla, att de ej må springa sönder, korkar och hartsar de och förwarar dem stående upprätt i källaren. <h4 align=center>{{sp|Björklake-Win på ett annat sätt.}}</h4> Sätt 10 kannor nyss aftappad björklake i en kittel på elden; låt {{division|2|3}} kanna deraf koka in, och aftag emellertid skummet flitigt. Sedan detta skett, så tillsätt till den återstående björklaken 30 ℔ socker och det gula tunnt aftagna skalet af 7 citroner; låt denna blandning koka ännu en half timma och skumma undertiden flitigt. Låt den sedan gå genom en ren linneduk och kallna till 15° Celsius, tillsätt sedan 30 lod god jäst, rör om alltsammans wäl och fyll det, om möjligt, på ett kärl, på hwilket hwitt Franskt win har legat, och låt fluidum gäsa i 5 <tt>à</tt> 6 dagar. Tappa det sedan, med den warsamhet, att bottendräggen ej uppröres, på ett annat fat, till storlek så afpassadt, att det blir alldeles fullt; för detta i källaren och låt det ligga der, endast lindrigt sprundadt, tills ej mera någon hwäsning höres utaf.<noinclude> <references/></noinclude> d9ylbmpv5i1nhvyrp7vsq4b5yt33473 505651 505650 2022-08-23T14:48:54Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|46|Björklake-Win|}}</noinclude>Sedan detta är gjordt, så tag kitteln af elden, sila wätskan genom linne eller flanel, på det att allt grummel, som ännu möjligen kan finnas, må alldeles förswinna. Fyll den derefter, sedan den swalnat så mycket, att den blott är ljum, på ett fat af ek, eller, hwilket är bättre, på ett fat, i hwilket man haft hwitt Franskt win; tillsätt 3 <tt>à</tt> 4 fulla matskedar god, färsk jäst, 1{{1|3}} kanna godt hwitt Franskt win, och saften af 4 citroner och låt blandningen jäsa i 4 dagar på ett warmt ställe. Skalen och kärnorna af citronerna bör man ej låta följa med, emedan de meddela en bitter smak. När jäsningen är fullbordad, tillsprundar man kärlet wäl och låter del ligga orubbadt i källaren i 4 weckor, att winet må klarna. Efter denna tids förlopp tappar man winet, utan att rubba fatet, på buteljer, dock icke alldeles fulla, att de ej må springa sönder, korkar och hartsar dem och förwarar dem stående upprätt i källaren. <h4 align=center>{{sp|Björklake-Win på ett annat sätt.}}</h4> Sätt 10 kannor nyss aftappad björklake i en kittel på elden; låt {{division|2|3}} kanna deraf koka in, och aftag emellertid skummet flitigt. Sedan detta skett, så tillsätt till den återstående björklaken 30 ℔ socker och det gula tunnt aftagna skalet af 7 citroner; låt denna blandning koka ännu en half timma och skumma undertiden flitigt. Låt den sedan gå genom en ren linneduk och kallna till 15° Celsius, tillsätt sedan 30 lod god jäst, rör om alltsammans wäl och fyll det, om möjligt, på ett kärl, på hwilket hwitt Franskt win har legat, och låt fluidum gäsa i 5 <tt>à</tt> 6 dagar. Tappa det sedan, med den warsamhet, att bottendräggen ej uppröres, på ett annat fat, till storlek så afpassadt, att det blir alldeles fullt; för detta i källaren och låt det ligga der, endast lindrigt sprundadt, tills ej mera någon hwäsning höres utaf.<noinclude> <references/></noinclude> 18i6o27vabqswochjsm9rhe296mrlfg Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/47 104 85428 505653 319539 2022-08-23T14:53:53Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Artificielt Björklake-Win|47}}</noinclude> Sedan fluidum blifwit fullkomligt stilla, tillprundar man kärlet starkt och låter det ligga i källaren orubbadt i 12 weckors tid. Efter denna tids förlopp tappar man winet på buteljer, korkar och hartsar dem wäl och förwarar dem, stående upprätt, i källaren till framtida behof. <h4 align=center>{{sp|Artificielt Win, på samma sätt som Björklake-Win.}}</h4> För att bereda ett slags artificielt win, som liknar champagne, är björklaken, hwars tappning dessutom för mången medför många besvärligheter, icke alldeles nödwändig. Äfwen af wanligt watten kan man, med samma ingridienser, som bruka anwändas wid beredandet af Björklakewin, förskaffa en ganska wälsmakande och stark dryck. Sätt 8 kannor mjukt, rent strömwatten med 1 ℔ hwitt socker i en kittel på elden; låt det koka så länge, tills sockret smält, och aftag flitigt det möjligtwis uppstigande skummet. När detta skett, så låt fluidum swalna, tills det blir ljumt; derpå gjuter man dekokten i ett rent fat af ek, som håller omkring 10 kannor, slår 2 kannor godt Franskt win dertill, jemte 4 till 6 i skifwor skurna citroner, och blandar slutligen 4 till 6 skedar god, frisk dricksjäst deri, under det man rullar fatet fram och åter. Skulle fatet ej blifwit fullt deraf, kan bristen ersättas af miölkwarmt watten. Sedan winet sålunda blifwit beredt, låter man det med öppet sprundhål stå i ett någorlunda warmt rum (af 8-12° efter Celsius) och jäsa så länge, till dess den ursprungligt söta smaken till största delen förswunnit och blifwit tillbörligen ersatt af en spirituös och uppfriskande. Detta inträffar wanligtwis, om i öfrigt allt enligt föreskrift blifwit werkstäldt, på fjerde eller femte dagen sedan blandningen tillsattes, och för att wara säkrare, kan man ju tid efter annan undersöka förhållandet.<noinclude> <references/></noinclude> 1ap5jyp3xedaf10any8gzxd4ihtw3cf 505654 505653 2022-08-23T14:54:17Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Artificielt Björklake-Win|47}}</noinclude> Sedan fluidum blifwit fullkomligt stilla, tillsprundar man kärlet starkt och låter det ligga i källaren orubbadt i 12 weckors tid. Efter denna tids förlopp tappar man winet på buteljer, korkar och hartsar dem wäl och förwarar dem, stående upprätt, i källaren till framtida behof. <h4 align=center>{{sp|Artificielt Win, på samma sätt som Björklake-Win.}}</h4> För att bereda ett slags artificielt win, som liknar champagne, är björklaken, hwars tappning dessutom för mången medför många besvärligheter, icke alldeles nödwändig. Äfwen af wanligt watten kan man, med samma ingridienser, som bruka anwändas wid beredandet af Björklakewin, förskaffa en ganska wälsmakande och stark dryck. Sätt 8 kannor mjukt, rent strömwatten med 1 ℔ hwitt socker i en kittel på elden; låt det koka så länge, tills sockret smält, och aftag flitigt det möjligtwis uppstigande skummet. När detta skett, så låt fluidum swalna, tills det blir ljumt; derpå gjuter man dekokten i ett rent fat af ek, som håller omkring 10 kannor, slår 2 kannor godt Franskt win dertill, jemte 4 till 6 i skifwor skurna citroner, och blandar slutligen 4 till 6 skedar god, frisk dricksjäst deri, under det man rullar fatet fram och åter. Skulle fatet ej blifwit fullt deraf, kan bristen ersättas af miölkwarmt watten. Sedan winet sålunda blifwit beredt, låter man det med öppet sprundhål stå i ett någorlunda warmt rum (af 8-12° efter Celsius) och jäsa så länge, till dess den ursprungligt söta smaken till största delen förswunnit och blifwit tillbörligen ersatt af en spirituös och uppfriskande. Detta inträffar wanligtwis, om i öfrigt allt enligt föreskrift blifwit werkstäldt, på fjerde eller femte dagen sedan blandningen tillsattes, och för att wara säkrare, kan man ju tid efter annan undersöka förhållandet.<noinclude> <references/></noinclude> gr0myk6i6kc3iyu3z4dmc0ty7rkacww Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/48 104 85429 505655 319540 2022-08-23T14:58:38Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|48|Artificielt Ungerskt Win|}}</noinclude> Derefter aftappar man winet warsamt, att ej bottendräggen följer med, låter det derwid rinna genom en duk, häller det på ett annat fat, som likaledes håller 10 kannor, sprundar detsamma wäl, på det att jäsningen ej alltjemt må fortgå, och låter det ligga i källaren 2 till 3 weckor. Sedan denna tid tilländalupit, aftappar man winet, korkar och hartsar buteljerna, ställer dem upprätt och låter dem så flera weckor stå i källaren, innan man dricker deraf; ty ju äldre detta win blir, ju mera fradgar det. För öfrigt kan man gifwa denna dryck en ännu angenämare smak, om man före jäsningen tillsätter till detsamma winbärs- eller hallonsaft. <h4 align=center>{{sp|Beredning af ett win, liknande Ungerskt.}}</h4> Uti en stenmortel låter man stöta 24 ℔ stora, wäl från stänglarne rensade russin och 6 ℔ korinter så länge, att en klibbig, temligen tjock massa uppkommer. Denna fyller man uti ett fat af 30 kannors rymd, helst sådant, hwarpå win förut legat, tillsätter dem med 24 ℔ pudersocker jemte 6 ℔ god sirap, och fyller sedan det öfriga rummet med något ungt hwitt win, t.ex. krusbärswin, att fatet blir alldeles fullt. Nu rör man alltsammans wäl om hwartannat, och låter fatet ligga några dagar på ett måttligt warmt ställe, hwars temperatur likwäl ej får öfwerstiga 8 grader Celsius, der massan råkar i jäsning, som bör fortfara några dagar. Har all jäsning upphört, så påfyller man änyo det tomma rummet i fatet med win, tilltäpper sprundöppningen ganska wäl, och låter fatet ligga i en någorlunda swal källare några månader, eller i allmänhet så länge, att winet fullkomligt klarnat. Detta win aftappas sedermera på buteljer och förwaras sålunda. Det tilltager med åren i godhet,<noinclude> <references/> {{ph|så}}</noinclude> q4g2sp8dyvbavqb6q82kw3w68zlv7hi Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/49 104 85430 505656 319541 2022-08-23T15:02:13Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Äpple-Win|49}}</noinclude>så att det ej så lätt kan skiljas från annat godt win från Neder-Ungern. <h4 align=center>{{sp|Äpple-Win eller Cider.}}</h4> Af alla äpplen utan åtskillnad, till och med af wilda, kan saften anwändas till beredning af ett godt drickbart win. Emellertid har erfarenheten styrkt, att winet blir bättre och starkare, ju finare och mera sockerhaltiga äpplena woro, af hwilkas saft man erhållit det. Till fabricerande af detta win, sönderstöter man äpplena, prässar massan och fyller saften på fat, på hwilka förut legat godt win. Saften råkar snart, utan widare tillsats, i jäsning, som räcker några dagar. Efter slutad jäsning fyllas faten alldeles med en annan portion jäst äppelsaft, sprundas wäl och läggas i källaren under 5 till 6 månader, hwarefter winet, sedan der fullkomligt klarnat, aftappas på andra fat. Begagnar man härwid, i stället för endast äpplen, 3 delar äpplen och en del gula så kallade krikon, eller ännu bättre dubbla mirabolaner, eller ock 3 delar äpplen och 2 delar mirabolaner, så erhåller man ett ännu finare och starkare win. Likaledes kan man tillsätta till äpplena, förr än de samma krossas, en eller twå delar oxelbär eller mogna stärkbär, som jemte kärnan stötas. Äfwen en tillsats af smultron eller hallon är mycket passande att i hög grad befordra winets angenäma smak. Sedan winet wäl utjäst på fatet, bör det med mycken warsamhet, så att ej bottendräggen medföljer, afhällas på ett annat fat, hwarpå det får ligga några månader, till dess det sålunda uppnätt sin fullkomlighet. Äfwen af frusna äpplen kan saften begagnas till winberedning, och detta är starkare, än det man får af icke frusna äpplen.<noinclude> <references/> {{huvud|Dryckers Beredning||4}}</noinclude> 84204o75w3yna20qqw2e3rl8r6rg5ru Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/50 104 85431 505657 319542 2022-08-23T15:11:19Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|50|Stärkbärs-Win|}}</noinclude>Alla sorter päron gifwa, om man förfar med dem på samma sätt, ett kraftigare win än äpplen; af söta päron blir winet bättre än af mindre söta. Afskrädet, som blir öfrigt efter utpräsiningen af alla dessa fruktsorter, kan ännu begagnas så wäl till ättika, som till bränwin. <h4 align=center>{{sp|Stärkbärs-Win.}}</h4> Till 30 kannor fordras {{1|2}} tunna stärkbär. De ränsas wäl och stötas jemte kärnorna. Sedan man likaledes sönderstött {{division|3|4}} skålp. bittermandel, 1{{1|2}} lod kanel och 5 qwintin nejlikor, och lagt detta uti ett fat, hwars ena botten, på hwilken tapphålet befinnes, på inre sidan är försedd meden hårsikt; gjutes stärkbärssaften genom en sikt ned i fatet, aftappas och gjutes åter dit, till dess den blifwit alldeles klar. Sedan winet legat 8 till 14 dagar, kan man tappa detsamma på buteljer. <h4 align=center>{{sp|Oxlägge-Win.}}</h4> Sedan 12 skålp. socker blifwit upplöst uti 8 kannor watten, slår man dit saften af 6 citroner, rör hwitan af 4 ägg deruti, och låter blandningen koka en halftimma, hwarunder den flitigt skummas. Härpå lägger man 16 skålp. friska oxläggor (<tt>Primula Veris</tt>), eller i brist deraf 6 skålp. torkade, och det tunnt afskurna skalet af 6 citroner uti ett rent fat af ek, gjuter ofwanberedde dekokt kokhet derpå, och låter det stå så länge, att blandningen afswalnat till 15 grader efter Celsii termometer. Har detta försiggått, tillsätter man ännu 3 till 4 lod dricksjäst eller ett torrt rostadt med jäst påstruket brödstycke och låter det jäsa 3 dagar. På fjerde dagen aftappas winet, och återstoden prässas genom en grof duk, hwarefter man filtrerar samtliga wätskan genom flanell, fyller den på ett fat, som lätt sprundas och låter det ligga stilla i källaren,<noinclude> <references/></noinclude> hiio0w0dpu9gdsrq1spaarsit7mmyby 505658 505657 2022-08-23T15:12:19Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|50|Stärkbärs-Win|}}</noinclude>Alla sorter päron gifwa, om man förfar med dem på samma sätt, ett kraftigare win än äpplen; af söta päron blir winet bättre än af mindre söta. Afskrädet, som blir öfrigt efter utpräsiningen af alla dessa fruktsorter, kan ännu begagnas så wäl till ättika, som till bränwin. <h4 align=center>{{sp|Stärkbärs-Win.}}</h4> Till 30 kannor fordras {{1|2}} tunna stärkbär. De ränsas wäl och stötas jemte kärnorna. Sedan man likaledes sönderstött {{division|3|4}} skålp. bittermandel, 1{{1|2}} lod kanel och 5 qwintin nejlikor, och lagt detta uti ett fat, hwars ena botten, på hwilken tapphålet befinnes, på inre sidan är försedd med en hårsikt; gjutes stärkbärssaften genom en sikt ned i fatet, aftappas och gjutes åter dit, till dess den blifwit alldeles klar. Sedan winet legat 8 till 14 dagar, kan man tappa detsamma på buteljer. <h4 align=center>{{sp|Oxlägge-Win.}}</h4> Sedan 12 skålp. socker blifwit upplöst uti 8 kannor watten, slår man dit saften af 6 citroner, rör hwitan af 4 ägg deruti, och låter blandningen koka en halftimma, hwarunder den flitigt skummas. Härpå lägger man 16 skålp. friska oxläggor (<tt>Primula Veris</tt>), eller i brist deraf 6 skålp. torkade, och det tunnt afskurna skalet af 6 citroner uti ett rent fat af ek, gjuter ofwanberedde dekokt kokhet derpå, och låter det stå så länge, att blandningen afswalnat till 15 grader efter Celsii termometer. Har detta försiggått, tillsätter man ännu 3 till 4 lod dricksjäst eller ett torrt rostadt med jäst påstruket brödstycke och låter det jäsa 3 dagar. På fjerde dagen aftappas winet, och återstoden prässas genom en grof duk, hwarefter man filtrerar samtliga wätskan genom flanell, fyller den på ett fat, som lätt sprundas och låter det ligga stilla i källaren,<noinclude> <references/></noinclude> 0rraay3i2hm4yb5j67hze9o78z1ocgh Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/51 104 85432 505659 319543 2022-08-23T15:17:56Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Krusbärs-Win.|51}}</noinclude>till dess man ej mera märker näqot hwäsande. Så snart allt blifwit tyst i fatet och jäsningsprocessen är fulländad, drifwer man in sprundet fastare och låter fatet ännu 2:ne månader ligga i källaren, hwarefter winet aftappas på buteljer. Ett ännu starkare och angenämare win erhåller man af oxläggor, om man för hwarje {{1|3}} kanna watten tillsätter 3 lod citronsaft, 6 lod socker och 3 jumfrur Rhenskt win, samt låter det jäsa dermed. <h4 align=center>{{sp|Krusbärs-Win.}}</h4> Man plockar krusbären, då de äro fullt mogna, krossar dem i ett trädkärl, antingen medelst en trädstamp eller genom att man deröfwer wrider en med axel försedd qwarnsten (sådan som begagnas till senapsmalning), så att allt förwandlas till entunn mos. Sedan bären blifwit krossade, låter man mosen stå 3 till 4 dagar i en källare, hwarefter saften genom pressning skiljes från de fastare delarne. Hwarje stop stickelbär gifwer omkring 3 qwarter saft. Denna saft öser man uti ett fat och låter det, med öppet sprundhål, ligga i källaren. Den börjar då jäsa efter några dagar och fortfar dermed 6 till 8 dagar. Har jäsningen upphört — och dertill slutar man då hwäsandet och sorlet i den jäsande massan afstannar — så fyller man fatet alldeles med en annan portion jäst saft, sprundar detsamma säkert och låter det ligga 5 till 6 weckor i källaren. Efter dessa 6 weckors förlopp tappar man det nu klara winet på ett annat fat, hwarpå detsamma, wäl sprundadt, blir liggande ännu 12 weckor, då det är drickbart. Får deremot detta win ligga på fatet 4 till 5 år tilltager det i styrka och får en angenäm lukt och smak, så att den knappt kan skiljas från äkta Rhenskt win.<noinclude> <references/></noinclude> egmdsafg72rupbl6uwm58tg3rvhcutf Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/52 104 85433 505660 319544 2022-08-23T15:24:14Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|52|Silipup|}}</noinclude> <h4 align=center>{{sp|Silipup eller Syllitet.}}</h4> Till beredande häraf tager man 1{{1|2}} jumfru grädde, 1{{1|2}} jumfru Franskt win, {{1|4}} ℔ socker och det afrifna skalet af 6 citroner, hwartill man äfwen kramar saften af dessa citroner, dock så, att inga kärnor medfölja. Denna blandning wispas så länge, att den bildar ett starkt skum. Om man werkställt denna wispning med tillbörlig styrka, faller skummet ej på några timmar; så snart några glas blifwit afgjutna, wispar man blandningen ånyo. <h4 align=center>{{sp|Silipup på annat sätt.}}</h4> erhåller man af 1{{division|3|4}} buteljer win, {{1|2}} butelj arrack, {{division|3|4}} ℔ socker och {{1|2}} qwarter grädde. Man kramar nemligen saften af 4 citroner uti winet, hwari man äfwen lägger skalet, samt låter det stå öfwer natten. Derefter påfyller man arracken och mjölken, ilägger sockret, filtrerar blandningen och slår den på små buteljer, som wäl korkas. Wid serveringen kan man utspäda det med mer eller mindre watten, allt som man will hafwa det starkt eller swagt. <h4 align=center>{{sp|Is-punsch. Glace-punsch.}}</h4> Slå {{1|2}} kanna apelsin-, ananas- eller citron-glas uti en terrin, gjut derpå 1 butelj Rhenskt win, 1 butelj Champagne, 1 butelj arrack och likaledes 1 butelj maraschino, rör allt wäl om hwartannat, och, förr än det begagnas, ställ det på is, så att det kan serveras kallt i glas. <h4 align=center>{{sp|Imperial.}}</h4> Lägg 1 ℔ socker, {{division|2|3}} kanna watten och 2 lod <tt>cremor tartari</tt> uti en kittel, skala 3 citroner helt fint och ilägg äfwen skalen. Betäck kitteln med en servet, prässa saften af citronerna derpå, gjut wattnet, så snart det uppkokat en gång, deröfwer, och<noinclude> <references/></noinclude> n5a88vn6l9gj6letvcz21ofqkei0rj6 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/53 104 85434 505661 319518 2022-08-23T15:31:20Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Grogg.|53}}</noinclude>krama det klara genom serveten. Låt det derefter afswalna, innan det begagnas. — Detta är en angenämt läskande och helsosam dryck. <h4 align=center>Grogg.</h4> På 1{{1|2}} ℔ socker rifwer man 2 muskot (muskot-nötter) och 4 muskotböner, sönderslår sockret och lägger det uti en terrin, giuter 2 stop Champagne och hälften så mycket arrack derpå, omrörer det och låter det stå en timme, hwarefter det serveras i winglas. <h4 align=center>Wanlig Grogg.</h4> För att bereda denna dryck kokar man {{1|2}} kanna watten, tillsätter 12 lod socker, och, sedan detta smält, gjuter man dit rum i mån efter den grad af styrka, som man åstundar. Wanligast drickes groggen ur dricksglas. <h4 align=center>Rum-Sekt eller <tt>Bel amour</tt>.</h4> Till 2 eller 3 delar Spansk sekt eller Petro Ximenes gjuter man 1 del rum. <h4 align=center>Fletsch.</h4> Man afrifwer del gula af 3 citroner med socker, lägger det i en terrin, gjuter {{division|2|3}} kanna watten och en lika portion Pontack deröfwer, låter det draga en stund, filtrerar det derefter genom en servet, och gör det så sött man behagar med i watten upplöst socker. <h4 align=center>Majdryck.</h4> Denna angenäma dryck bereder man i Maj månad °), <ref>I Swerige få wi wäl wänta en månad längre.</ref> då man insamlar blomman af åtskilliga wexter<noinclude> <references/></noinclude> ku3wjxd3zpfchtlc96mwubnk0varnh4 505662 505661 2022-08-23T15:32:53Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Grogg.|53}}</noinclude>krama det klara genom serveten. Låt det derefter afswalna, innan det begagnas. — Detta är en angenämt läskande och helsosam dryck. <h4 align=center>Grogg.</h4> På 1{{1|2}} ℔ socker rifwer man 2 muskot (muskot-nötter) och 4 muskotböner, sönderslår sockret och lägger det uti en terrin, giuter 2 stop Champagne och hälften så mycket arrack derpå, omrörer det och låter det stå en timme, hwarefter det serveras i winglas. <h4 align=center>Wanlig Grogg.</h4> För att bereda denna dryck kokar man {{1|2}} kanna watten, tillsätter 12 lod socker, och, sedan detta smält, gjuter man dit rum i mån efter den grad af styrka, som man åstundar. Wanligast drickes groggen ur dricksglas. <h4 align=center>Rum-Sekt eller <tt>Bel amour</tt>.</h4> Till 2 eller 3 delar Spansk sekt eller Petro Ximenes gjuter man 1 del rum. <h4 align=center>Fletsch.</h4> Man afrifwer del gula af 3 citroner med socker, lägger det i en terrin, gjuter {{division|2|3}} kanna watten och en lika portion Pontack deröfwer, låter det draga en stund, filtrerar det derefter genom en servet, och gör det så sött man behagar med i watten upplöst socker. <h4 align=center>Majdryck.</h4> Denna angenäma dryck bereder man i Maj månad *), <ref> *) I Swerige få wi wäl wänta en månad längre.</ref> då man insamlar blomman af åtskilliga wexter<noinclude> <references/></noinclude> jk7s26il9pytff854gn5q6gqchvh51j 505663 505662 2022-08-23T15:34:22Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Grogg.|53}}</noinclude>krama det klara genom serveten. Låt det derefter afswalna, innan det begagnas. — Detta är en angenämt läskande och helsosam dryck. <h4 align=center>Grogg.</h4> På 1{{1|2}} ℔ socker rifwer man 2 muskot (muskot-nötter) och 4 muskotböner, sönderslår sockret och lägger det uti en terrin, giuter 2 stop Champagne och hälften så mycket arrack derpå, omrörer det och låter det stå en timme, hwarefter det serveras i winglas. <h4 align=center>Wanlig Grogg.</h4> För att bereda denna dryck kokar man {{1|2}} kanna watten, tillsätter 12 lod socker, och, sedan detta smält, gjuter man dit rum i mån efter den grad af styrka, som man åstundar. Wanligast drickes groggen ur dricksglas. <h4 align=center>Rum-Sekt eller <tt>Bel amour</tt>.</h4> Till 2 eller 3 delar Spansk sekt eller Petro Ximenes gjuter man 1 del rum. <h4 align=center>Fletsch.</h4> Man afrifwer del gula af 3 citroner med socker, lägger det i en terrin, gjuter {{division|2|3}} kanna watten och en lika portion Pontack deröfwer, låter det draga en stund, filtrerar det derefter genom en servet, och gör det så sött man behagar med i watten upplöst socker. <h4 align=center>Majdryck.</h4> Denna angenäma dryck bereder man i Maj månad *), <ref> *) I Swerige få wi wäl wänta en månad längre.</ref> då man insamlar blomman af åtskilliga wexter,<noinclude> <references/></noinclude> 6ogghhbz7zbc2bwfdwzhxau1txkq4nd Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/54 104 85435 505672 319517 2022-08-23T18:15:54Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|54|Majdryck|}}</noinclude>trädblommor, syrener, blindnässlor, likaledes wälluktande örter, pepparmynta, krusmynta, lavendel och citronmeliss. Dessa saker läggas, friska som de blifwit plockade, uti en terrin, hwarpå man gjuter Rhenskt, Mosel eller Franskt win, låter det stå 6 timmar och sockrar det sedan till ungefär 6 till 8 lod socker på ett stop win; sedermera dekorerar man terrinen med blommor, sätter ett durkslag i midten och öser drycken derur. <h4 align=center>Landstorm.</h4> Sålunda har följande omtyckta dryck blifwit benämnd, sannolikt af den orsak, att den hastigt och lätt kan beredas. Till 2 buteljer Rhenskt win afskalar man det gula af 3 goda citroner så tunnt som möjligt, att intet af det hwita sitter qwar derwid, lägger detsamma uti en terrin, gjuter winet derpå, gör det sött efter behag med fint stött socker, och låter det draga twenne timmar, då det kan drickas. Mången tycker mera om denna dryck, när de afskalade citronerne, skurne i twenne delar, läggas i winet. Apelsiner äro ännu mera tjenliga härtill och gifwa det en aromatisk smak. <h4 align=center>Sockerdricka.</h4> Gjut 10 kannor watten öfwer 6 ℔ brunt pannsocker och 9 lod sönderhackad humle, och koka det i en kittel i twenne timmar. Låt detsamma derefter afswalna, ock när det endast är ljumt, tillsätt 6 lod färsk dricksjäst, omrör alltsammans wäl och låt drickat jäsa på wanligt sätt. Derefter tappas drickat på buteljer, och den som är en wän af citroner, kan i hwarje butelj lägga ett litet stycke citronskal. Förwara det sedan i en swal källare. Det blir snart drickbart, men ju längre det får stå på wälkorkade buteljer, ju bättre blir det.<noinclude> <references/></noinclude> jveds7rlxr5faxqp40v352ewblzek5p Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/55 104 85436 505675 319516 2022-08-23T18:21:30Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Enbärs-Dricka.|55}}</noinclude><h4 align=center>Enbärs-Dricka.</h4> Upplös 11 ℔ 16 lod sirap uti 2 kannor watten i ett fat, som håller omkring 16 kannor. Tappa fatet fullt med kallt watten, lägg äfwen dit en påse med 1 ℔ 8 lod enbär och tillsätt 10 lod god dricksjäst. Låt drickat sedan jäsa i 3:ne dagar och fyll det derefter på buteljer. Den som tycker att denna dryck saknar bäska, behöfwer endast före jäsningen tillsätta något humle. <h4 align=center>Ingefärs-Dricka.</h4> 13 kannor watten kokar man en timma med 5 lod ingefära, som högst litet får sönderstötas. Derefter wispar man hwitorna af 4 ägg till snömos och rör det deribland, jemte 9 ℔ socker. Nu kramar man saften utur 9 citroner, afskalar det gula mycket tunnt och skär det i små bitar, som läggas i ett tomt fat, sätter sedan en tratt i sprundet och inuti denne en sikt, hwaröfwer man slår saften, och sedermera äfwen ingefärswattnet, så snart detsamma afswalnat till mjölkwärme. Men man bör laga så, att fatet blir alldeles fullt. Derpå slår man dit 3 skedar tjock jäst, sprundar fatet wäl och låter det ligga i källaren 12 dagar, då man fyller drickat på buteljer. Korkarne bör man likwäl öfwerbinda med ståltråd eller segelgarn och hartsa dem. Sedan drickat stått på buteljer i 14 dagar, kan det drickas. Man kan mycket länge förwara detta dricka, och detta lönar mödan; ty det blir bättre ju längre det förwaras. <h4 align=center>Brännwins-Drycker eller Spirituösa Drycker i egentlig Mening.</h4> Lika litet som wi kunna med fullt skäl benämna de föregående dryckerna i denna afdelning för winer, kunna<noinclude> <references/></noinclude> flxxlz4rnsl7yu3mhxsx7k8xsm1lq95 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/56 104 85437 505678 319515 2022-08-23T18:30:23Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|56|Körsbärs-Bränwin|}}</noinclude>wi gifwa de efter följande namn af bränwiner, ty ehuruwäl den förnämsta beståndsdelen är bränwin, anwändes dock här ingen destillation, utan dessa drycker beredas endast genom uppblötning afinhemska eller utländska frukter och kryddor eller genom begjutning med deras safter. Då likwäl beredningssätten äro åtskilliga, bafwa de äfwen fått åtskilliga benämningar, såsom likörer, watten, ratafior, cremer och andra dem egna namn. Jag skulle uttrötta mina läsarinnors tålamod, om jag, för att utweckla och förklara skilnaden emellan de särskilta slag af dessa drycker, wille här anföra Schweitzarens hela ordbok; för oss kan det wara tillräckligt att weta hwad man har att iakttaga wid beredandet deraf. Låtom oss då göra början med <h4 align=center>Körsbärs-Brännwin.</h4> Man plockar 20 skock små körsbär från stänglarne, lägger dertill 1 lod kanel och 1 lod nejlikor, båda delarne groft fönderstötte, jemte 1 ℔ stött socker och det gula skalet af en citron; fyller alltsammans uti en stor butelj, igjuter {{division|2|3}} kanna starkt bränwin derpå, korkar buteljen, binder ett stycke linne deröfwer och sätter den mot solen, der den bör stå qwar så länge, till dess all must blifwit utdragen ur frukten och kryddorna, och bränwinet klarnat; då man filtrerar detsamma och fyller det på mindre buteljer. Ännu starkare får man detta bränwin, om man jemte 1 ℔ afplockade körsbär lägger en lika wigt socker, 1 lod kanel och nejlikor, tillika med en näfwe citronskal uti en butelj, fyller 1 stop Franskt bränwin derpå och ställer det 3 dagar mot solen eller i sand på en warm ugn. Blandar man körsbären derjemte med hallon- eller winbärstaft, så får denna dryck namnet <h4 align=center>Hippotheke,</h4> hwartill man tager {{1|2}} ℔ körsbär och {{1|2}} ℔ hallon, sönderkramar båda delarne och blandar dermed saften af<noinclude> <references/></noinclude> a1vklue36qrqoxhino78r2yfg8svauu Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/57 104 85452 505681 319514 2022-08-23T18:35:54Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Smultron-Likör.|57}}</noinclude>{{1|4}} ℔ winbär och {{1|4}} ℔ socker. På allt detta gjuter man ett stop brännwin, krossar körsbärskärnorna, tillika med 50 aprikoskärnor, och lägger dem till det förra; likaledes kanel, nejlikor, koriander och ett litet stycke vanilj. Kärlet med denna blandning uti låter man stå i 14 dagar utsatt för solstrålarna, filtrerar bränwinet efter dessas förlopp och fyller det på mindre flaskor. Förrän körsbär och winbär mogna, hafwa wi redan smultron på fältet och i trädgården, och kunna således dessförinnan göra oss <h4 align=center>Smultron-Likör.</h4> Man fyller på ett stop smultron {{1|2}} stop starkt körsbärsbränwin i en flaska, ställer densamma 9 dagar på ett kyligt ställe och omskakar den hwarje dag. Derefter prässar man det genom en duk och gjuter till det utprässade 4 lod rosenwatten och {{division|3|4}} ℔ kanelwatten, hwartill man ännu blandar något kanel, 2 qwintin kryddnejlikor och {{division|3|4}} ℔ socker, sätter flaskan med denna blandning i solwärma, omskakar den ofta, filtrerar blandningen sedermera och fyller den på buteljer. Men är körsbärstiden redan förbi, så kan man af en annan sommarfrukt bereda en dylik spirituös dryck, t.ex. <h4 align=center>Aprikos-Watten,</h4> om man till 3 stop bräuwin tager {{1|2}} ℔ aprikoskärnor, stöter dem med skalet och, jemte ett qwintin kanel, en näfwe koriander och 2 ℔ socker, lägger detta i bränwinet, hwarmed det får stå 5 till 6 dagar. Härpå uppkokar man en tredjedels kanna watten, och då det åter kallnat, gjuter man det till bränwinet, silar det derefter och fyller det på buteljer. Är ej tillgång på aprikoskärnor, så kan man i stället bereda<noinclude> <references/></noinclude> do2sgc2jemg2n1h468bmzvk5uun1by1 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/58 104 85455 505683 319513 2022-08-23T18:40:27Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|58|Persiko.|}}</noinclude> <h4 align=center>Persiko af Plommonkärnor.</h4> Man sönderstöter deriill 4 lod plommonkärnor, lägger 1 qwintin kanel och lika mycket kryddnejlikor dertill, och sedan ett stop bränwin blifwit påfyldt, låter man detsamma digerera några dagar i solskenet, gjuter det sedan genom en duk, blandar det efter behag med renadt socker, och fyller det på buteljer. I brist på friska trädgårdsfrukter, hafwa wi hela året om citroner och pomeranser, hwaraf wi först skola bereda <h4 align=center>Pomerans-Bränwin.</h4> Med {{1|4}} kanna pomeransblom-watten blandar man lika stor qvantitet godt bränwin och {{1|2}} ℔ socker, likaledes något stött kanel och koriander; låter det, wäl tilltäppt, stå i solskenet eller på annan warm plats, der man hwarje dag omskakar det, silar det slutligen och fyller det på buteljer. Eller ock bereder man sig <h4 align=center>Pomerans-Essans,</h4> af så wäl mogna som omogna frukter. För sådant ändamål aftager man det gula skalet af 6 pomeranser, stöter dem i en mortel, lägger dertill en sked winsten och omkring 30 droppar cedro; rör det wäl om hwartannat och fyller det i en glasflaska, samt, sedan {{1|6}} kanna franskt bränwin blifwit påfylld, låter man detsamma stå i wärmen 8 dagar, hwarefter det filtreras och tappas på buteljer. Eller ock tager man de gula skalen af söta pomeranser, skär dem i små tärningar, och lägger dem i en butelj, hwarpå man fyller {{1|6}} kanna af det starkaste bränwin och tillbinder den säkert. Under det att denna blandning står 2 till 3 weckor på ett warmt ställe, uppkokar man följande saft: Man prässar saften utur de afskalade pomeranserne och låter den<noinclude> <references/></noinclude> 7en46nbinlyzxvprxz27407nzehktzb Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/59 104 85456 505684 319512 2022-08-23T18:46:31Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Pomerans-Essans.|59}}</noinclude>stå stilla öfwer natten uti ett glas, att den sätter sig. Derpå silar man densamma genom en duk, renar 1 {{1|4}} ℔ socker, blandar saften dertill och sammankokar båda delarne till honungs tjockhet. Denna saft gjuter man genast på bränwinet, sedan man förut borttagit skalen och filtrerat detsamma. Sedan låter man det ånyo stå 14 dagar eller 3 weckor i wärmen, omskakar det flitigt samt filtrerar det ännu en gång genom läskpapper. Skulle det ock i början wara grumligt, klarnar det dock småningom och antager en wacker färg. Äfwenledas kan man bereda denna <h4 align=center>Essans af Gröna, omogna Pomeranser,</h4> om man skär desamma i 4 delar, till 2 näfwar af dem gjuter ett stop spiritus vini eller åtminstone godt Franskt bränwin, och låter det under ofta förnyad omskakning, stå 14 dagar i solskenet eller på något annat warmt ställe- Denna essans är så stark, att den ej kan drickas utan uppblandning med annat bränwin. Det gifwes ännu åtskilliga drycker, som här torde stå på sitt rätta ställe; ty ehuruwäl desamma ej beredas af pomeranser, så ega de dock pomeranssmak, och äro kända under egna benämningar. Den första kallas <h4 align=center>Populo.</h4> En tredjedels kanna godt hwitt win, 5 till 6 jumfrur spiritils wini och 1 ℔ till 4:de eller femte graden *)<ref>*) Se Bihanget i slutet af boken.</ref> kokt socker giutas jemte 3 skedar pomeransblomwatten uti ett kärl, hwartill jemwäl läggas 2:ne afskalade och i små bitar skurna renetter. Denna blandning ställer man i solskenet eller på ett annat warmt ställe och filtrerar den efter 24 timmar.<noinclude> <references/></noinclude> 3d8gq3j8vibov0939hkpim0g3ie4crw 505685 505684 2022-08-23T18:48:06Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Pomerans-Essans.|59}}</noinclude>stå stilla öfwer natten uti ett glas, att den sätter sig. Derpå silar man densamma genom en duk, renar 1 {{1|4}} ℔ socker, blandar saften dertill och sammankokar båda delarne till honungs tjockhet. Denna saft gjuter man genast på bränwinet, sedan man förut borttagit skalen och filtrerat detsamma. Sedan låter man det ånyo stå 14 dagar eller 3 weckor i wärmen, omskakar det flitigt samt filtrerar det ännu en gång genom läskpapper. Skulle det ock i början wara grumligt, klarnar det dock småningom och antager en wacker färg. Äfwenledas kan man bereda denna <h4 align=center>Essans af Gröna, omogna Pomeranser,</h4> om man skär desamma i 4 delar, till 2 näfwar af dem gjuter ett stop spiritus vini eller åtminstone godt Franskt bränwin, och låter det under ofta förnyad omskakning, stå 14 dagar i solskenet eller på något annat warmt ställe- Denna essans är så stark, att den ej kan drickas utan uppblandning med annat bränwin. Det gifwes ännu åtskilliga drycker, som här torde stå på sitt rätta ställe; ty ehuruwäl desamma ej beredas af pomeranser, så ega de dock pomeranssmak, och äro kända under egna benämningar. Den första kallas <h4 align=center>Populo.</h4> En tredjedels kanna godt hwitt win, 5 till 6 jumfrur spiritus wini och 1 ℔ till 4:de eller femte graden *)<ref>*) Se Bihanget i slutet af boken.</ref> kokt socker giutas jemte 3 skedar pomeransblomwatten uti ett kärl, hwartill jemwäl läggas 2:ne afskalade och i små bitar skurna renetter. Denna blandning ställer man i solskenet eller på ett annat warmt ställe och filtrerar den efter 24 timmar.<noinclude> <references/></noinclude> 7r09yrz7c4swt43cpwpj2sb5eszqm0e Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/60 104 85478 505686 319511 2022-08-23T19:00:32Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|60|<tt>Eau divine.</tt>|}}</noinclude> Det andra är: <h4 align=center><tt>Eau divine.</tt></h4> 1{{1|4}} ℔ socker låter man smälta uti {{1|2}} kanna kallt watten, slår dertill några skedar pomeransblomwatten, och filtrerar detsanmma genom läskpapper så snart sockret smält. Efteråt gjuter man dertill {{1|3}} kanna spiritus vini och fyller det på buteljer. På 14 dagar blir det drickbart, och ju äldre ju bättre. För ombytet kunna wi ock bereda dylika drycker af citroner i stället för af pomeranser. Till <h4 align=center>Citron-Bränwin,</h4> tager man det gula af 4 färska citroner, tunnt afskaladt och sönderskuret, gjuter 1 kanna godt bränwin derpå och ställer det 14 dagar i wärma, hwarefter man, för att gifwa det färg, tillsätter det med socker afrifna gula skalet af en citron. Eller: man blandar 4 lod citronskal, 1 ℔ socker och {{division|1|2}} kanna bränwin tillsammans, låter det draga på ett warmt ställe, filtrerar det och färgar det med saffran. Will man i hast bereda <h4 align=center>Citron Aquavit,</h4> så behöfwer man endast afrifwa det gula på citronen med ett stycke socker, afskafwa det och rifwa på nytt till dess det gula skalet är alldeles borta. Detta socker lägger man då genast uti rent kornbrämvin, hwilket deraf erhåller färg, smak och lukt. För damer deremot tyckes <h4 align=center>Choklad-Likören,</h4> wara mera passande; och wi skola äfwen dermed göra ett försök.<noinclude> <references/></noinclude> mik9eqpxvo9zl9xkq8nu2qa2k4tdhop Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/61 104 85479 505687 319510 2022-08-23T19:08:54Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Choklad-Likör.|61}}</noinclude>Till {{division|1|4}} kanna godt bränwin blandar man {{1|6}} kanna watten, slår deri {{division|1|4}} ℔ rifwet choklad och lika mycket socker, samt låter det under 9 dagar stå på en warm plats, under hwilken tid man flitigt omskakar flaskan. Efteråt filtreras det genom läskpapper. Härwid will jag bifoga några andra drycker, som likaledes äro ganska wälsmakande och utan stor möda kunna tillredas. Den första, <h4 align=center>Eskuback,</h4> innefattar många beståndsdelar. På 1 kanna spiritus vini, samma portion bränwin och lika mycket watten slår man ett halft skålp. smått sönderskuren bittermandel, ett halft skålp. stora russin, samt daddlar och fikon till lika wigt af hwardera, alltsammans wäl sönderskuret. Widare ett lod kanel, koriander, anis och muskotblomma, 1 qwintin kardemumma, lika mycket <tt>aloe sacra,</tt> 14 nejlikor, 3 rifna muskot, 2 skurna citroner med saft och skal, några lod saffran, ett qwintin konsionell, en tredjedels kanna äppelsirap, en liten i skifwor skuren citron och 8 qwintin grön lakrisrot. Detta allt stötes tillsammans uti en mortel till en flags deg, hwartill man ännu blandar 3 skålp. stött socker, och låter det stå 8 dagar i ett wäl betäckt kärl, under hwilken tid det ofta omröres. Slutligen filtreras det och fylles på buteljer. Men kanhända blir oss denna Eskuback för dess många ingredienser alltför beswärlig; låt oss då försöka en annan dryck, eller <h4 align=center>Rossolis.</h4> Man gjuter en half kanna ljumt watten, en tredjedels kanna spiritus vini och 3 skålp. socker kokt till 4:de graden *)<ref>*) Se Bihanget i slutet af boken.</ref> uti ett kärl, lägger dertill 2 små blad<noinclude> <references/></noinclude> jq36hqzee8sru8w7lhidx3jnoc459pv Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/62 104 85480 505688 319509 2022-08-23T19:13:34Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|62|Rossolis.|}}</noinclude>muskotblomma, ett stycke kanel, en näfwe koriander, 3 gånger så mycket anis som man kan omfatta med 3 fingrar och en sönderskuren citron jemte skalet, tillsprundar kärlet, och låter massan digerera 3 eller flere dagar; sedan silar man wätskan genom en duk och fyller den på buteljer. <h4 align=center>Rossolis på annat sätt.</h4> 8 lod af den bästa kanel, skalen af 6 citroner, lakrisrot 8 lod, kardemumma 3 qwintin, violrot och muskotblomma ett halft lod, anis ett halft skålp. och saffran ett halft lod. På allt detta gjuter man 4 kannor Franskt bränwin. Efter 14 dagar afsilas det, då man tillika lägger dertill 6 skålp. socker. <h4 align=center>The-Likör.</h4> På 12 lod fin Kejsare- eller annat grönt the låter man 2 kannor kokhett watten stå en fjerdedels timme i en thekanna, och afsilar det sedan. I detta the upplöser man 6 skålp. socker och slår dit 2 kannor spiritus vini. Man kan äfwen uti theet blanda ett halft lod stjernanis och låta det upplösas i wattnet. <h4 align=center>Aqvavit (Tyskarnas Lebenswasser).</h4> Fin kanel 2{{1|2}} lod, nejlikor ett halft lod, kardemumma 1 lod, muskotblomma 1 lod, violrot 2 lod, <tt>lignum rhadis</tt> 1{{1|2}} lod, citronmeliss 2 näfwar samt skalen af 4 citroner. Allt detta uppmjukas 14 dagar uti 4 kannor Franskt bränwin och filtreras derefter. Emellertid upplöser man omkring 12 gran muskot och lika mycket zibeth uti spiritus vini, smälter 8 skålp. socker uti twåtrediedels kanna rosenvatten, och blandar slutligen alltsammans. <h4 align=center><tt>Eau de Barbados.</tt></h4> Skalen af 18 stycken citroner uppmjukas jemte 4 lod sönderstött kanel uti 4 kannor spiritus vini,<noinclude> <references/></noinclude> lr305mf3z7o3rfug2wh99jxpxlg3eif Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/63 104 85481 505689 319508 2022-08-23T19:15:30Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Peter Isotalo" />{{huvud||<tt>Eau de Barbados.</tt>|63}}</noinclude>hwilket derpå afsilas från ingredienserna. Af 1{{1|3}} kanna watten och 10 skålp. socker bereder man sedan en sirap och wid blandningen tillsättes ett litet stycke på socker afrifwen vanilj, jemte 30 droppar cedroolja. {{linje|5em}} Man kan äfwen genom pågjutning och uppblötning bereda hwarjehanda extrakter af kryddor, medelst hwilka man i hast kan meddela drycken en aromatisk smak efter behag, samt till och med göra ordinärt bränwin smakligt. Sedan man uppmjukat kryddorna 2 till 3 dagar uti 1{{division|2|3}} kanna rektificerad spiritus vini och låtit dem digerera i wattenbad, afstlar man spriten; gjuter åter ny spiritus vini derpå, behandlar den likasom första gången, afsilar den och blandar densamma med den föregående. Detta förfarande är gemensamt för alla följande exerakter, hwarföre wi ej nedanföre upprepa det för hwarje särskildt. <h4 align=center>Kanel-Extrakt.</h4> Uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini uppmjukas 1 ℔ sönderstött fin aromatisk kanel. <h4 align=center>Nejlike-Extrakt.</h4> Uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini slår man 12 lod wäl sönderstötta nejlikor. <h4 align=center>Kaffe-Extrakt</h4> Man mal 2 ℔ af det bästa Lewantiska kaffe, som blifwit behörigt och ej för starkt brändt och som wäl afdunstat, samt uppmjukar detsamma uti 1{{1|3}} kanna rektificerad spiritus vini. <h4 align=center>Kakao-Extrakt.</h4> Sedan man uti kaffebrännaren rostat 2 ℔ goda kakaobönor, slår man dem i en skål, der desamma<noinclude> <references/></noinclude> 69jiiyljb2dhujlpf62m78mw3m3ltvp 505695 505689 2022-08-24T08:03:59Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||<tt>Eau de Barbados.</tt>|63}}</noinclude>hwilket derpå afsilas från ingredienserna. Af 1{{1|2}} kanna watten och 10 skålp. socker bereder man sedan en sirap och wid blandningen tillsättes ett litet stycke på socker afrifwen vanilj, jemte 30 droppar cedroolja. {{linje|5em}} Man kan äfwen genom pågjutning och uppblötning bereda hwarjehanda extrakter af kryddor, medelst hwilka man i hast kan meddela drycken en aromatisk smak efter behag, samt till och med göra ordinärt bränwin smakligt. Sedan man uppmjukat kryddorna 2 till 3 dagar uti 1{{division|2|3}} kanna rektificerad spiritus vini och låtit dem digerera i wattenbad, afsilar man spriten; gjuter åter ny spiritus vini derpå, behandlar den likasom första gången, afsilar den och blandar densamma med den föregående. Detta förfarande är gemensamt för alla följande extrakter, hwarföre wi ej nedanföre upprepa det för hwarje särskildt. <h4 align=center>Kanel-Extrakt.</h4> Uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini uppmjukas 1 ℔ sönderstött fin aromatisk kanel. <h4 align=center>Nejlike-Extrakt.</h4> Uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini slår man 12 lod wäl sönderstötta nejlikor. <h4 align=center>Kaffe-Extrakt</h4> Man mal 2 ℔ af det bästa Lewantiska kaffe, som blifwit behörigt och ej för starkt brändt och som wäl afdunstat, samt uppmjukar detsamma uti 1{{1|3}} kanna rektificerad spiritus vini. <h4 align=center>Kakao-Extrakt.</h4> Sedan man uti kaffebrännaren rostat 2 ℔ goda kakaobönor, slår man dem i en skål, der desamma<noinclude> <references/></noinclude> 55i98n7bm9td2rj7uerhlqd2q0pa7qk Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/64 104 85482 505696 319507 2022-08-24T08:08:40Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|64|Vanilj-Extrakt.|}}</noinclude>söndertryckas. Derpå skakar man om dem i kärlet, på det att skalen må flyga bort, stöter dem uti en mortel och slår dem uti spiritus vini. Bönorne böra ej brännas särdeles hårdt. <h4 align=center>Vanilj-Extrakt.</h4> Man afrifwer på socker 8 lod vanilj, lägger den uti en liten flaska och gjuter {{1|6}} kanna spiritus vini deröfwer, låter detta draga 14 dagar i wärmen, afgjuter det klara, och slår ännu en gång lika mycket spiritus vini derpå, för att erhålla ännu en tinktur, som man blandar med den redan erhållna. <h4 align=center>Bitter Essans.</h4> 2 ℔ oranger eller bästa omogna pomeranser stötas och uppmjukas uti 1{{1|3}} kanna spiritus vini. {{linje|5em}} Ännu återstår ett stort antal Ratafior (likörer), af hwilka jag nu will omnämnna de mest omtyckta. <h4 align=center>Ros-Ratafia.</h4> Bereda wi densamma af hwita rosor, så lägger man {{1|2}} ℔ hwita rosor uti {{1|3}} kanna ljumt watten, låter dem under twenne dygn mjukna i solskenet och afsilar sedan wattnet genom en fin sikt, hwarwid man ännu tillblandar lika mycket bränvin som rosenwattnet utgör. Till {{division|2|3}} kanna af denna blandning lägger man 1 ℔ renadt socker, ett qwintin kanel och lika mycket koriander. Kärlet låter man sedan, wäl tilltäppt, stå 5 till 6 dagar i solskenet. Derefter filtreras ratafian, till dess den är ljus och klar.<noinclude> <references/> {{ph|Ratafian}}</noinclude> mignharj4lgnhw6ls522rba53nr5l38 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/65 104 85483 505698 319506 2022-08-24T08:22:51Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Nejlike-Ratafia.|65}}</noinclude>Ratafian af röda rosor beredes på lika sätt, endast att man, för att gifwa densamma en röd färg, tillsätter något konsionell. <h4 align=center>Nejlike-Ratafia.</h4> Härtill tager man friska nejlikeblad, hwartill de enkla swartröda äro mest tjenliga, lägger dertill 1 qwintin kryddnejlikor, {{1|2}} kanna strömvatten och 2 kannor bränwin samt låter det 2:ne månader digerera i solsken. För att höja färgen, tillsätter man något konsionell. Derefter silas det och uppblandas med 3 ℔ i watten upplöst socker, filtreras ännu en gång och fylles på buteljer. <h4 align=center>Ratafia af Orangeblommor.</h4> Man lägger 1{{1|2}} ℔ friska orangeblommor uti 4 ℔ renadt socker; låter dem deri uppsjuda och tager dem åter från elden. Efter afswalnandet gjuter man blandningen i ett kärl, som påfylles med 2{{division|2|3}} kannor bränwin och ställes 14 dagar eller 3 weckor på ett warmt ställe för att digerera. Derefter filtreras det och tappas på buteljer. <h4 align=center>Körsbärs-Ratafia.</h4> Härtill sönderstöter man körsbären jemte kärnorne, lägger dem i en butelj och gjuter Franskt bränwin deröfwer. Efter några dagar, hwarunder man som oftast omskakar flaskan, har all must blifwit dragen utur körsbären, och man afsilar då bränwinet samt fyller det på andra friska, sönderstötta körsbär. Om några dagar afsilar man det återigen och gjuter det för tredje gången på andra körsbär, hwilka likwäl ej få wara sönderstötta. Dertill gjuter man så mycket renadt socker, som erfordras till den sötma man<noinclude> <references/> {{huvud|Dryckers Beredning.||5}}</noinclude> 4ox7vf38nvw2a5pxseu2y16aqqqn1zu Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/66 104 85484 505699 319505 2022-08-24T08:41:23Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|66|Ratafia af Körsbär och Hallon.|}}</noinclude>åstundar, och korkar buteljen, sedan bränwinet först blifwit filtreradt genom en hårsikt. <h4 align=center>Ratafia af Körsbär och Hallon.</h4> Denna beredes af en portion sura körsbär, hälften så mycket hallon och fjerdedelen swarta Spanska körsbär. Allt detta krossas, och kärnorna sönderstötas, och så får det stå 4 till 5 dagar. Sedermera gjuter man det genom en sikt och blandar dertill så mycket bränvin, som man har saft, hwartill man för hwarje tredjedels kanna af denna blandning lägger 1 ℔ socker och något kanel. Denna Ratafia fyller man genast i krus, som, wäl korkade, sättes undan för twenne månader. Sedan den blifwit alldeles ljus, filtreras den och fylles på buteljer. <h4 align=center>Ratafia af Körsbarskärnor.</h4> Man sönderstöter körsbärskärnorne, tager till hwarje stop bränwin 5 lod af de sönderstötta kärnorne jemte något kanel, nejlikor och koriander samt låter det stå stilla en tid. Då man förmodar att det dragit tillräckligt, filtreras det och fylles på buteljer. <h4 align=center>Ratafia af Hallon.</h4> Man sönderkramar 2 ℔ hallon, slår {{1|4}} kanna bränwin derpå och låter det, wäl tilltäppt, stå 4 till 5 dagar. Efter denna tid prässar man alltsammans genom en duk, samt tillsätter {{1|2}} ℔ socker, jemte kanel, muskotblomma och hwit peppar. I stället för friska hallon kan man ock blanda hallonsaft uti bränwinet, sockra något mera och tillsätta muskotblomma, kanel, koriander och jemwäl ambra eller muskot. <h4 align=center>Ratafia af Winbär.</h4> Man prässar saften ur winbären och blandar en dubbel portion bränwin på {{1|2}} kanna af denna saft,<noinclude> <references/></noinclude> 93c2vcwyg1efbw49l8zgosl5s8x336q Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/67 104 85486 505700 319504 2022-08-24T08:45:19Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Ratasia af Mullbär.|67}}</noinclude>tillsätter 1 qwintin kanel och lika mycket nejlikor och låter det sammanblandadt stå en månad. Sedermera upplöses 2 ℔ socker deri, hwarefter det filtreras. <h4 align=center>Ratafia af Mullbär.</h4> Sedan man söndertryckt 2 ℔ mullbär, fyller man {{1|3}} kanna bränwin derpå, tilltäpper kärlet wäl och sätter det på ett måttligt warmt ställe. Efter 4 till 5 dagar prässas massan genom en duk, då man tillsätter {{1|2}} ℔ socker samt kanel och muskotblomma efter godtycke. <h4 align=center>Ratafia af Windrufwor.</h4> Härtill förtjenar muskatwindrufwan företrädet. Man prässar saften ur windrufworne och klarar den genom en hårsikt. Till {{division|2|3}} kanna af denna saft blandar man lika mycket bränwin, lägger dertill ett halft qwintin kanel, och fyller det uti en butelj, som man ej allenast korkar, utan äfwen omlindar med en blåsa eller wått pergament samt ställer den 4 till 5 dagar i ett måttligt warmt rum. Efter denna tids förlopp filtrerar man ratafian åter och fyller den på buteljer. Eller: man sönderstöter de inre mandlarne af 15 aprikoskärnor, lägger dertill ett stycke fenkol, {{1|2}} qwintin kanel och en half näfwe koriander, samt gjuter deröfwer {{1|2}} kanna utpressad winbärssaft, {{division|2|3}} kanna bränwin och 2 ℔ till 5:te graden *)<ref>*) Se Bihanget.</ref> kokadt socker. Detta allt rör man wäl om hwartannat och låter det stå 3 weckor, wäl tilltäppt, under inwerkan af solen. Sedan filtreras det efter behof, en eller flera gånger, och fylles på buteljer. <h4 align=center>Ratafia af Aprikoser.</h4> Man sönderskär omkring 50 stycken wackra aprikoser, uttager den inre kärnan och skär dem särskilt.<noinclude> <references/></noinclude> l5c81rzanee71qpc44sjsrtjlby8shi Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/68 104 85487 505701 395524 2022-08-24T08:49:15Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{huvud|68|Ratafia af Aprikoskärnor.|}}</noinclude>Sedan gjuter man omkring {{1|3}} kanna hwitt win derpå och låter det koka så länge, till dess saften blifwit utdragen. Denna saft silar man och slår derpå lika mycket bränwin, samt tillägger likaledes socker, {{3|4}} ℔ för hwarje {{1|3}} kanna af denna blandning, något kanel, de sönderskurna kärnorne, och låter det wäl betäckta kärlet stå orördt 2 till 3 weckor. Derefter filtreras ratafian och fylles på buteljer. <h4 align=center>Ratafia af Aprikoskärnor.</h4> Härtill tager man de inre kärnorna af Aprikoser, krossar till {{1|6}} kanna bränwin ungefärligen 2 lod kärnor och 5 bittermandlar, tillägger {{division|3|4}} ℔ renadt socker, och ställer denna blandning på ett måttligt warmt ställe i 3 dagar, hwarefter man silar den genom en duk och fyller den på buteljer. Eller: man sönderstöter {{1|2}} ℔ kärnor, gjuter 1 kanna bränwin derpå, samt tillsätter 2 qwintin kanel, några kryddnejlikor, {{1|2}} lod koriander och 4 ℔ renadt socker. Derefter tilltäppes kärlet, och sedan det stått 3 till 4 weckor i solsken, filtreras alltsammans och buteljeras. Tycker man, att denna dryck är för stark, så uppkokar man {{1|6}} kanna watten, låter det åter kallna och slår det sedan till bränwinet, som derefter filtreras. <h4 align=center>Ratafia af Plommon.</h4> Sedan man uttagit kärnorna af wackra mogna plommon, prässar man saften ur dessa sednare genom en linnepåse. På {{division|2|3}} kanna af denna saft slår man en dubbel qvantitet rektificeradt bränwin, och låter det stå 6 weckor i lindrig wärme, hwarefter man deruti upplöser 4 ℔ socker och filtrerar det. <h4 align=center>Ratafia af Plommonkärnor.</h4> På ett och ett halft skålpund afskalade och sönderstötta kärnor slår man {{division|1|2}} kanna bränwin, 1<noinclude> <references/></noinclude> 0nhr1h3x4pysgxrfy6nvlrs4pajou06 505703 505701 2022-08-24T08:50:47Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{huvud|68|Ratafia af Aprikoskärnor.|}}</noinclude>Sedan gjuter man omkring {{1|3}} kanna hwitt win derpå och låter det koka så länge, till dess saften blifwit utdragen. Denna saft silar man och slår derpå lika mycket bränwin, samt tillägger likaledes socker, {{3|4}} ℔ för hwarje {{1|3}} kanna af denna blandning, något kanel, de sönderskurna kärnorne, och låter det wäl betäckta kärlet stå orördt 2 till 3 weckor. Derefter filtreras ratafian och fylles på buteljer. <h4 align=center>Ratafia af Aprikoskärnor.</h4> Härtill tager man de inre kärnorna af Aprikoser, krossar till {{1|6}} kanna bränwin ungefärligen 2 lod kärnor och 5 bittermandlar, tillägger {{division|3|4}} ℔ renadt socker, och ställer denna blandning på ett måttligt warmt ställe i 3 dagar, hwarefter man silar den genom en duk och fyller den på buteljer. Eller: man sönderstöter {{1|2}} ℔ kärnor, gjuter 1 kanna bränwin derpå, samt tillsätter 2 qwintin kanel, några kryddnejlikor, {{1|2}} lod koriander och 4 ℔ renadt socker. Derefter tilltäppes kärlet, och sedan det stått 3 till 4 weckor i solsken, filtreras alltsammans och buteljeras. Tycker man, att denna dryck är för stark, så uppkokar man {{1|6}} kanna watten, låter det åter kallna och slår det sedan till bränwinet, som derefter filtreras. <h4 align=center>Ratafia af Plommon.</h4> Sedan man uttagit kärnorna af wackra mogna plommon, prässar man saften ur dessa sednare genom en linnepåse. På {{division|2|3}} kanna af denna saft slår man en dubbel qvantitet rektificeradt bränwin, och låter det stå 6 weckor i lindrig wärme, hwarefter man deruti upplöser 4 ℔ socker och filtrerar det. <h4 align=center>Ratafia af Plommonkärnor.</h4> På ett och ett halft skålpund afskalade och sönderstötta kärnor slår man {{division|1|2}} kanna bränwin, 1 qwintin kanel<noinclude> <references/></noinclude> n7up23sf37hyrs36v412o3357ow6waf Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/69 104 85491 505704 319502 2022-08-24T08:54:34Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Ratafia av Qwitten.|69}}</noinclude>eller nejlikor och låter det stå i wärme 4 weckor. Derefter upplöser man 2 ℔ socker i 1 ℔ watten, blandar det uti bränwinet och filtrerar detsamma. <h4 align=center>Ratafia af Qwitten.</h4> Man rifwer Qwitten på ett rifjern, låter det stå öfwer natten, och prässar det genom en linnepåse. Till {{1|2}} kanna af denna saft slår man 1 kanna bränvin och tillsätter 2 qwintin nejlikor och 1 qwintin kanel, låter det stå 3 weckor och afsilar det, upplöser 3 ℔ socker deruti och filtrerar det sedan. <h4 align=center>Ratafia af Nötter.</h4> Härtill begagnas gröna nötter, som wäl äro något stora, men likwäl ej fullkomligt mogna. Deraf stöter man 4 ℔ i en mortel, tillika med 1 qwinlin muskotblomma och 2 qwintin kanel, hwarpå man fyller 1{{1|3}} kanna mycket starkt bränwin och ställer det 6 weckor på en plats med måttlig wärme. Derefter upplöser man 4 ℔ socker uti {{1|3}} kanna watten, som gjutes öfwer den förra blandningen och låter det återigen stå några weckor; slutligen filtreras det; och, om det ej är tillräckligt ljust, klaras det med husbloss. <h4 align=center>Ratafia af sju Frösorter.</h4> Dessa frön äro angelika, kummin, koriander, fänkål, dill, anis och Romersk kummin. Man sönderstöter 1{{1|2}} lod af hwardera, påfyller {{1|3}} kanna starkt bränwin eller spiritus vini, och låter det stå en månad i wärme. Derefter upplöser man 3 ℔ socker uti {{1|6}} kanna watten, slår sockerlösningen i bränwinet och filtrerar blandningen. <h4 align=center>Ratafia af Citroner.</h4> Man afskalar det yttre gula af 12 citroner, så tunnt att icke något af det hwita följer med, lägger<noinclude> <references/></noinclude> 8z57m74gly4rf4gpvuwqufhsxd39w4p Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/70 104 85492 505705 319501 2022-08-24T08:59:25Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|70|Ratafia af Enbär.|}}</noinclude>det uti {{1|2}} kanna bränwin, och låter det mjukna deruti 14 dagar; derpå renar man 2 ℔ socker, slår det i bränwinet ock låter alltsammans stå ännu 8 dagar. Sedermera afsilas Ratafian och förwaras på wäl korkade buteljer. Efter ett eller twenne år är den wida bättre än i början. <h4 align=center>Ratafia af Enbär.</h4> Till {{division|3|4}} ℔ enbär tager man ett qwintin anis och samnv wigtsdel koriander; likaledes kanel och nejlikor, 1 qwintin af hwardera; gjuter derpå {{division|2|3}} kanna bränwin och låter det stå 3 weckor. Härefter låter man det gå genom en sikt, upplöser 2 ℔ socker i hälften så mycket watten, och blandar det till bränwinet, hwilket man straxt derpå filtrerar. Slutligen skola wi se, huru den Fransyske likörtillwerkaren bereder ett slags dryck, som han kallar <tt>Crême</tt> eller olja, förmodligen emedan den genom tillsatsen af mycket socker erhåller en grädd- eller oljelik fasthet och derigenom skiljer sig ifrån alla ofwannämnda drycker. <h4 align=center><tt>Crême</tt> af Pomeransblommor, med Mjölk och Champagne-win.</h4> Man låter {{1|6}} kanna, god morgommjölk med 24 lod pomeransblommor uppkoka blott en gång öfwer kol, och gjuter det sedan i ett postlinskärl. Så snart det fwalnar, fyller man {{division|2|3}} kanna starkt, rektificeradt bränwin derpå, omrör blandningen wäl, och filtrerar densamma. Derefter upplöser man 3 ℔ 10 lod socker uti {{1|6}} kanna distilleradt strömwatten, tillsätter {{1|3}} kanna Champagnewin och filtrerar det ännu en gång. <h4 align=center><tt>Crême</tt> af Vanilj.</h4> Till beredande häraf sönderskär man 6 qwintin vaniljskidor, som, jemte ett gran ambra, läggas uti ett<noinclude> <references/></noinclude> 5nh4n1dg5babcjca2rpsssscgxx1m3o Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/71 104 85493 505706 395525 2022-08-24T09:04:03Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{huvud||<tt>Crême af Kaffe.</tt>|71}}</noinclude>krus. Derefter renar man 5{{1|4}} ℔ socker med {{1|2}} kanna watten, gjuter detsamma kokhett öfwer det förra, påfyller, sedan blandningen swalnat, {{1|2}} kanna spiritus vini och låter allt detta stå i 6 dagar. Slutligen färgar man likören med konsionell och filtrerar densamma. <h4 align=center><tt>Crême</tt> af Kaffe.</h4> Man rostar 1 ℔ af det bästa kaffe, likwäl ej starkare, än att bönorne erhålla en wacker kanelfärg. Då detta är gjordt, males kaffet och lägges, tillika med 2 citroner, uti ett kärl, hwarpå man gjuter 1{{1|2}} kanna spiritus vini eller rektificeradt bränwin, och ställer det några dagar i wärme. Sedermera upplöser man 6{{1|2}} ℔ socker uti {{division|2|3}} kanna watten, tillsätter denna lösning och filtrerar blandningen. <h4 align=center><tt>Crême</tt> af Jasmin.</h4> Till {{1|2}} kanna spiritus vini eller rektificeradt bränwin blandar man {{1|4}} ℔ stark jasmin-spiritus och 4 lod pomeranswatten; renar derefter 3{{1|2}} ℔ socker med {{1|6}} kanna strömwatten, blandar detta efter afswalningen till det förra och filtrerar alltsammans. <h4 align=center><tt>Huile de Vanille</tt>.</h4> Tolf lod af de bästa, mörkbruna och glänsande vaniljskidor, af skarp och liflig lukt, läggas, sedan desamma blifwit fint sönderskurne, uti en butelj spiritus vini, som man derefter låter stå på ett warmt ställe 8 dagar. Sedan låter man denna butelj koka en timme uti wattenbad, och när den kallnat, afsilas spiritus vini. Till detta vanilj-extrakt gjuter man ännu så mycket watten, att det tillsammans utgör 4 kannor. Till sirapen tages 2{{division|2|3}} kanna watten och 20 ℔ socker, och wid tillblandningen af spiritus vini tillsättes 12 droppar ambra-essans.<noinclude> <references/></noinclude> l75j90smehb53huw13629wj9m403286 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/72 104 85494 505707 319499 2022-08-24T09:09:30Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|72|Maraschino.|}}</noinclude><h4 align=center>Beredningen af Maraschino.</h4> Till erhållande af denna dryck bereder man först af fönderstampade körsbär, som man förut låtit öfwergå till winjäsning, ett starkt watten, på det sätt, att man efter jäsningen destillerar körsbären och rektificerar destillatet öfwer en annan portion körsbär. Likaledes bereder man af krossade och i winjäsning öfwergångna hallon genom deras destillering ett starkt hallonwatten, och destillerar detsamma för andra gången öfwer en ny portion hallon. Slutligen tillreder man genom destillationen af friskt plockade blad orangeblomma med watten ett starkt orangeblomwatten. Äro dessa 3 slags watten tillredde, erfordras ännu god, från all fremmande lukt och smak befriad spiritus vini, fom bör wara så stark som möjligt. Häraf sammanblandar man: Hallonwatten 32 lod, Körsbärswatten 5 lod, Orangeblomwatten 6 lod, med 30 lod fint hwitt socker. Denna blandning låter man så länge stå i en rymlig flaska, att sockret blifwit fullkomligt upplöst, hwilket man genom flitig omskakning kan påskynda. Derefter tillgjuter man den renaste spiritus vini 30 lod. Man omskakar alltsammans mycket wäl, och förwarar det åtminstone några månader på ett swalt ställe, att blandningen må kunna klarna. Om allt detta noga iakttages, erhåller man en maraschino, som hwarken i lukt eller smak skall kunna skilias från den Italien stickar oss under benämning af <tt>Marachino de Zara.</tt> {{linje|5em}} Wid så många föreskrifter till drycker, hwaribland flera äro särdeles wälsmakande, hoppas jag<noinclude> <references/></noinclude> klsmz6bjlnck4a8wp984razk1d2j4ez 505708 505707 2022-08-24T09:10:57Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|72|Maraschino.|}}</noinclude><h4 align=center>Beredningen af Maraschino.</h4> Till erhållande af denna dryck bereder man först af fönderstampade körsbär, som man förut låtit öfwergå till winjäsning, ett starkt watten, på det sätt, att man efter jäsningen destillerar körsbären och rektificerar destillatet öfwer en annan portion körsbär. Likaledes bereder man af krossade och i winjäsning öfwergångna hallon genom deras destillering ett starkt hallonwatten, och destillerar detsamma för andra gången öfwer en ny portion hallon. Slutligen tillreder man genom destillationen af friskt plockade blad orangeblomma med watten ett starkt orangeblomwatten. Äro dessa 3 slags watten tillredde, erfordras ännu god, från all fremmande lukt och smak befriad spiritus vini, fom bör wara så stark som möjligt. Häraf sammanblandar man: Hallonwatten 32 lod, Körsbärswatten 5 lod, Orangeblomwatten 6 lod, med 30 lod fint hwitt socker. Denna blandning låter man så länge stå i en rymlig flaska, att sockret blifwit fullkomligt upplöst, hwilket man genom flitig omskakning kan påskynda. Derefter tillgjuter man den renaste spiritus vini 30 lod. Man omskakar alltsammans mycket wäl, och förwarar det åtminstone några månader på ett swalt ställe, att blandningen må kunna klarna. Om allt detta noga iakttages, erhåller man en maraschino, som hwarken i lukt eller smak skall kunna skiljas från den Italien skickar oss under benämning af <tt>Marachino de Zara.</tt> {{linje|5em}} Wid så många föreskrifter till drycker, hwaribland flera äro särdeles wälsmakande, hoppas jag<noinclude> <references/></noinclude> sbvhmgedp1jsseq53tua85cv8gjhy37 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/73 104 85495 505709 366513 2022-08-24T09:11:27Z Basingo 13803 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Basingo" />{{huvud||Maraschino|73}}</noinclude>wår källare skall wara i godt skick, både hwad mångfald och wälsmak beträffar, utan att wi på wår likörfabrik nedlaggt serdeles möda och tidspillan eller derwid behöft åtaga oss det arbete och beswär, som åtföljer jäsning och destillering.<noinclude> <references/></noinclude> a9tzgwhd1exe455c928q2y01ljtfjpl Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/74 104 85497 505710 319498 2022-08-24T09:13:17Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" /></noinclude><center><big>IV.</big></center> <h3 align=center>Läskande Drycker.</h3> <h4 align=center>Fruktwatten.</h4> Så wälgörande naturen än har sörjt för oss, i det densamma under sommarens hetta erbjuder så mångfaldiga uppfriskande frukter, är njutningen af dessa i deras naturliga tillstånd likwäl ej nog läskande och wederqwickande. — Wi tillgripa då ett glas watten. — Men huru få finna sig tillfredsställde derigenom, då det ej retar gomen. Här måste då konsten komma naturen till hjelp, i det den genom bådas förening bereder hwarjehanda fruktwatten och läskande drycker. Denna förrättning tillhör wanligtwis fruntimren, och det är således nödwändigt, att de deruti ega tillräcklig kännedom, för att hwarje månad af hwarje ny frukt kunna tillreda en behaglig dryck. — Wid sådant förhållande torde mina läsarinnor med nöje afhöra de föreskrifter, hwilkas riktighet jag af erfarenheten funnit besannade. Redan på wåren kunna wi bereda <h4 align=center>Violblom-watten.</h4> Man afplockar bladen af violblomman och afskär noga det hwita och gröna på dem. Af dessa blad tager man en qvantitet efter behag, lägger dem i en butelj och gjuter derpå dubbelt få mycket rosenwatten som bladen utgöra. Sedan sätter man buteljen så länge i solskenet, att bladen blifwit bleka och hwita.<noinclude> <references/></noinclude> 40yrl3cxgfhpj94t03dy0fvgj8igbp8 505711 505710 2022-08-24T09:13:47Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" /></noinclude><center><big>IV.</big></center> <h3 align=center>Läskande Drycker.</h3> <h4 align=center>Fruktwatten.</h4> Så wälgörande naturen än har sörjt för oss, i det densamma under sommarens hetta erbjuder så mångfaldiga uppfriskande frukter, är njutningen af dessa i deras naturliga tillstånd likwäl ej nog läskande och wederqwickande. — Wi tillgripa då ett glas watten. — Men huru få finna sig tillfredsställde derigenom, då det ej retar gomen. Här måste då konsten komma naturen till hjelp, i det den genom bådas förening bereder hwarjehanda fruktwatten och läskande drycker. Denna förrättning tillhör wanligtwis fruntimren, och det är således nödwändigt, att de deruti ega tillräcklig kännedom, för att hwarje månad af hwarje ny frukt kunna tillreda en behaglig dryck. — Wid sådant förhållande torde mina läsarinnor med nöje afhöra de föreskrifter, hwilkas riktighet jag af erfarenheten funnit besannade. Redan på wåren kunna wi bereda <h4 align=center>Violblom-watten.</h4> Man afplockar bladen af violblomman och afskär noga det hwita och gröna på dem. Af dessa blad tager man en qvantitet efter behag, lägger dem i en butelj och gjuter derpå dubbelt få mycket rosenwatten som bladen utgöra. Sedan sätter man buteljen så länge i solskenet, att bladen blifwit bleka och hwita,<noinclude> <references/></noinclude> td83zbh73w6wyb6dlh28ikwt5yxp4fo Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/81 104 85500 505721 319491 2022-08-24T09:42:28Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Mandelmjölk.|81}}</noinclude>Nå wäl; wi skola då förskaffa oss mandlar och andra nötfrukter, och göra några försök dermed. Då mandeln är den förnämsta bland dem, skola wi ock dermed göra början, och bereda oss god <h4 align=center>Mandel-Mjölk.</h4> Man skalar 4 lod sötmandel, stöter dem i en mortel jemte ett stycke fint socker, förtunnar massan med watten och silar den genom en hårsikt. Härwid kan man efter behag tillsätta en sked orangeblom- eller kanelwatten. <h4 align=center>Orgead.</h4> Ett halft ℔ sötmandel och 12 stycken bittermandlar stöter eller rifwer man fint med en thekopp friskt brunnswatten, renar sedan {{1|4}} ℔ socker, kokar det till 4:de eller 5:te graden, rör det kallt bland de rifna mandlarne, påfyller efter behag mera watten och prässar det genom en duk. Så enkla båda beredningssätten än äro, erfordras likwäl både någon tid och åtskilliga redskaper dertill; men wid sjukdomsfall, på resor o.d. då wi önska att skyndsamt bereda mandelmjölken, felar oss oftast båda. För sådant fall will jag här meddela föreskrifter till twenne preparater, som wi på förhand bereda och hwaraf wi wid påkommande behof kunna i hast göra mandelmjölk. <h4 align=center>Orgead-Sirap.</h4> Man gör af 1 ℔ skalad sötmandel och {{3|4}} ℔ likaledes skalad bittermandel en mycket substantiös mandelmjölk enligt den första anwisningen, blandar till hwarje ℔ mandelmjölk 2 ℔ socker, omrör det wäl, få att sockret smälter, sätter det på elden och upphettar det, utan att det likwäl får komma i kokning, ty i<noinclude> <references/> {{huvud|Dryckers Beredning.||6}}</noinclude> fcxqnwzbiag3rdn6yjmv5oubp367ri1 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/75 104 85501 505712 319497 2022-08-24T09:18:09Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Violblom-Watten.|75}}</noinclude>då man afgjuter wattnet, filtrerar det och låler det ännu en gång stå i solskenet i 3 weckor. Slutligen tillsätter man 1 ℔ fint stött socker på hwarje {{1|6}} kanna af detta watten, jemte 2 lod pulveriserad kanel, och låter det stå 24 timmar. Sist filtreras det ännu en gång, fylles på flaskor och sättes på ett swalt ställe. Winner denna dryck bifall, och åstundar man densamma på en annan årstid, så bör man förse sig med ett förråd af violblomsirap. Man afplockar härtill bladen af violblomman liksom förut, gjuter ett halft stop kokhett watten på {{1|6}} kanna af dessa blad, och betäcker dem wäl, då de meddela wattnet sin lukt. Så låter man dem stå öfwer natten på ett warmt ställe. Sedan tillsätter man renadt socker efter behag, afsilar blommorne, utkramar dem wäl, och, då sockret något afswalnat, blandar man det uti den erhållna saften, utan att mycket omröra densamma. Derefter får det stå 3 till 4 dagar på en warm plats, då man alltid bör söka der bibehålla samma wärme. Tid efter annan undersöker man saften med en sked. Så snart den bildar perlor är den färdig. Af denna saft tager man 4 lod till {{1|6}} kanna brunnswatten, omblandar det wäl, slår sedan dit några droppar vitriol-spiritus, jemte saften af en citron, och skakar det wäl om hwartannat. Den första sommarfrukten är smultron och deraf bereder man <h4 align=center>Smultron-Watten.</h4> Den kortaste metoden härwid är wäl, att man prässar ett ℔ bär i {{1|3}} kanna watten, och så länge omrörer, till dess allt blandat sig, bwarefter man tillsätter ett fjerdedels ℔ socker, och då detta blifwit upplöst, filtrerar man wattnet och sätter det på ett kyligt ställe. Men will man deraf bereda en spirituös dryck, så renar man 2{{1|2}} ℔ socker och kokar det en god timme med 1 kanna brunnswatten. Derefter låter man<noinclude> <references/></noinclude> baiu9u0ysxc1i40ib6s0m2rdakusgsm Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/79 104 85502 505717 319493 2022-08-24T09:34:53Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Julep|79}}</noinclude>denna blandning på ett stop watten 6 lod fruktsaft, och socker efter behag, allt efter som man önskar det sött. Men tycker man mera om en pikant smak, kan man tillsätta något citronsaft eller några droppar vitriol-spiritus. Jag öfwerlemnar er, mina damer, några att wälja ibland. <h4 align=center>Wanlig Julep.</h4> Till ett stop watten tager man groft sönderstött koriander, 2 hwita pepparkorn och ett stycke rostad brödkant och låter det tillsammans uppkoka, silar det derefter i ett annat kärl, hwaruti man förut lagt twå näfwar törnrosblad, skalet och saften af en citron, ett qwintin groft sönderstött kanel och 8 lod socker; betäcker det och låter det draga några timmar, till dess det kallnat, då man kan filtrera det. <h4 align=center>Julep af Violblomma.</h4> Omkring 30 lod afplockade blå violblommor skållar man uti hett watten och låter dem stå öfwer natten. Följande morgonen utprässar man saften genom en duk, gjuter den öfwer 1{{1|2}} socker, sätter det på kol och låter sockret smälta; men så snart det will börja koka, tager man det från elden, låter det kallna, fyller det på små flaskor, i hwilka man ofwanpå gjuter något mandelolja, samt korkar flaskorna. Sålunda håller det sig länge på ett kyligt ställe. <h4 align=center>Julep af Törnrosor.</h4> Man stöter en mängd törnrosblad, af hwilka det gula nedpå först blifwit bortskuret, i en mortel, lägger dem sedan uti ett postlinskärl, nedtrycker dem fast och låter dem stå 2 till 3 dagar. Derpå rifwer man dem uti en stenmortel eller på ett rifjern med något rosenwatten, fyller dem uti en linnepåse och utprässar saften, hwilken man låter stå stilla så länge, till<noinclude> <references/></noinclude> p7ngxldt5fuixp1me8r5msune1h961r Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/76 104 85503 505713 319496 2022-08-24T09:22:33Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|76|Hallon-Watten.|}}</noinclude>det kallna och så snart det endast är ljumt, lägger man dit {{division|2|3}} kanna smultron; hwarpå det får stå 8 dagar, under hwilken tid der dagligen bör omröras. Efter dessa 8 dagar filtreras det, då man äfwen påslår något Franskt bränwin, fyller det sedermera efter andra 8 dagar på buteljer och korkar dessa wäl. Om det första smultronwattnet genast efter dess beredning måste drickas, så kan deremot det sednare förwaras i källaren längt in på sommarn. På samma sätt bereder man äfwen <h4 align=center>Hallon-Watten,</h4> och jag behöfwer således ej gifwa någon särskild anwisning; men då denna dryck, så wäl som smultron-wattnet, ej har någon särdeles pikant smak, afwakta wi med längtan den tid, då de syrligare frukterna, som under hettan ännu mera swalka, blifwa mogna. Och då blir den första drycken <h4 align=center>Winbärs-Watten.</h4> Man måste härtill sönderkrama winbären och utprässa dem med watten; till 1 ℔ bär tager man {{1|3}} kanna watten, tillägger för hwarje sådan qvantitet {{1|4}} ℔ socker och omrör det så länge, att sockret är fullkomligt upplöst. Sedan man filtrerat detsamma, sättes det på ett kyligt ställe. Dock måste det drickas inom 24 timmar, emedan det eljest kommer i jäsning. Alldeles efter denna föreskrift beredes <h4 align=center>Körsbärs-Watten.</h4> Men äfwen på annat sätt kan det tillagas för framtida behof, ehuruwäl detta är något mera mödosamt och widlyftigt. Man begagnar derwid ett mindre fat, hwari förut warit win, uttager den botten, hwari tapphålet är, spänner sedan en grof silduk öfwer ett tunnband, som man passar inwändigt uti fatet. Efter dessa förberedelser stöter man 1{{1|3}} kanna körsbär, med kärnorne, i mortel, slår dem i fatet,<noinclude> <references/></noinclude> t3d4wmh906gluoaem5ajs581v5m3hi7 Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/77 104 85504 505714 319495 2022-08-24T09:29:18Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|||}}</noinclude>fäster sedan tunnbandet 3 tum nedom randen med smala träpluggar, sätter bottnen med tapphålet derpå och låter fastgöra den. Tunnbandet bör likwäl wara af björk- eller hasselträd, emedan wattnet i annan händelse möjligtwis kunde antaga en elak smak af trädet. Härpå gjuter man nu kokt, wäl afskummadt, och åter afkyldt watten, påsätter sprundet löst och låter fatet ligga till andra dagen på ett kyligt ställe, under hwilken tid man några gånger bör skaka på fatet. Följande dagen gjuter man dertill {{1|3}} kanna Franskt bränwin, slår sprundet fast och lägger fatet i källaren. Efter 6 weckor filtreras det genom en lapp på buteljer och korkas wäl. Den som är älskare af kryddor torde tycka om <h4 align=center>Orangeblom-Watten,</h4> hwartill man tager {{1|4}} ℔ friska pomeransblommor och 20 lod socker, gjuter 3 jumfrur watten derpå och låter det stå 4 timmar; härpå silar man det genom en duk och tillblandar watten efter behag. Dylikt watten kan man äfwen bereda af rosor jasmin, narcisser m. m. <h4 align=center>Pomerans-Watten.</h4> Man bultar twenne pomeranser med ett knifskaft så länge, att de blifwa rätt mjuka, skär dem sedan midtitu och kramar saften på ett halft stop watten, hwaruti man har upplöst 8 lod socker. Sedan man gjutit detta watten 4 till 6 gånger ur ett kärl i ett annat, att sockret lätt och fullkomligt smälter, kan det drickas. <h4 align=center>Mjölk och Watten.</h4> Till hwarje {{1|3}} kanna god mjölk tager man ett glas friskt watten, gjuter det tillsammans, blandar ett spetsglas pomeransblomwatten och socker efter behag dertill, och skakar det wäl om hwartannat, så att<noinclude> <references/></noinclude> s6afi9jq2gatflu0r7oox14mj1tt1fd Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/80 104 85505 505718 319492 2022-08-24T09:37:36Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|80|Mullbärs-Julep.|}}</noinclude>dess den fullkomligt klarnat. Härefter filtrerar man densamma, lägger 1 ℔ socker till hwarje {{1|3}} kanna af denna saft och låter det koka tillsammans. Sedan det blifwit wäl afskummadt och har inkokat, så att det är tjockt som honung, tillsätter man några droppar vitriol-spiritus och förwarar det uti små flaskor på kyligt ställe. Wid begagnandet häraf slår man efter behag af denna saft i ett glas watten. <h4 align=center>Mullbärs-Julep.</h4> Man sönderkramar bären med en trädsked, prässar dem genom en duk och kokar {{1|2}} ℔ af denna saft med 1 ℔ socker så länge, till dess den är något tunnare än wanlig saft. Denna fyller man genast derpå uti buteljer, gjuter något mandelolja ofwanpå och förwarar den, till dess man deraf will göra bruk genom att uppblanda den med watten. På detta sätt kan man bereda många Julep-safter, samt äfwen blanda twå eller flera tillsammans, t.ex. winbärs- och hallonsaft o.s.w. Om man will blanda saften af någondera sorten Julep med watten, så gjuter man först saften i wattnet, och sedan denna blandning så länge ur ett glas i ett annat, till dess båda tillräckligt förenat sig. {{linje|5em}} <h3 align=center>Mandelmjölk och Orgead.</h3> Hittills hafwa wi blott sysselsatt oss med sådane frukter, som innehålla mycken och till största delen syrlig saft; men låtom oss derföre ej glömma, att det äfwen finnes torra frukter, som, ehuruwäl saftlösa, likwäl förskaffa oss läskande drycker, som ej äro mindre styrkande och wälsmakande än de redan beskrifna. Eller huru, mina damer, ett glas mandelmjölk bör man ju ej afstå under stark wärme?<noinclude> <references/> {{ph|wäl,}}</noinclude> tb18qs52nt9tra6yqn1b5ksq5t8w2xc 505719 505718 2022-08-24T09:38:06Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|80|Mullbärs-Julep.|}}</noinclude>dess den fullkomligt klarnat. Härefter filtrerar man densamma, lägger 1 ℔ socker till hwarje {{1|3}} kanna af denna saft och låter det koka tillsammans. Sedan det blifwit wäl afskummadt och har inkokat, så att det är tjockt som honung, tillsätter man några droppar vitriol-spiritus och förwarar det uti små flaskor på kyligt ställe. Wid begagnandet häraf slår man efter behag af denna saft i ett glas watten. <h4 align=center>Mullbärs-Julep.</h4> Man sönderkramar bären med en trädsked, prässar dem genom en duk och kokar {{1|2}} ℔ af denna saft med 1 ℔ socker så länge, till dess den är något tunnare än wanlig saft. Denna fyller man genast derpå uti buteljer, gjuter något mandelolja ofwanpå och förwarar den, till dess man deraf will göra bruk genom att uppblanda den med watten. På detta sätt kan man bereda många Julep-safter, samt äfwen blanda twå eller flera tillsammans, t.ex. winbärs- och hallonsaft o.s.w. Om man will blanda saften af någondera sorten Julep med watten, så gjuter man först saften i wattnet, och sedan denna blandning så länge ur ett glas i ett annat, till dess båda tillräckligt förenat sig. {{linje|5em}} <h3 align=center>Mandelmjölk och Orgead.</h3> Hittills hafwa wi blott sysselsatt oss med sådane frukter, som innehålla mycken och till största delen syrlig saft; men låtom oss derföre ej glömma, att det äfwen finnes torra frukter, som, ehuruwäl saftlösa, likwäl förskaffa oss läskande drycker, som ej äro mindre styrkande och wälsmakande än de redan beskrifna. Eller huru, mina damer, ett glas mandelmjölk bör man ju ej afstå under stark wärme? Nå wäl,<noinclude> <references/> {{ph|wäl,}}</noinclude> fx0ho077q8pl0vzkqwn28j63koxrw9h 505720 505719 2022-08-24T09:39:02Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|80|Mullbärs-Julep.|}}</noinclude>dess den fullkomligt klarnat. Härefter filtrerar man densamma, lägger 1 ℔ socker till hwarje {{1|3}} kanna af denna saft och låter det koka tillsammans. Sedan det blifwit wäl afskummadt och har inkokat, så att det är tjockt som honung, tillsätter man några droppar vitriol-spiritus och förwarar det uti små flaskor på kyligt ställe. Wid begagnandet häraf slår man efter behag af denna saft i ett glas watten. <h4 align=center>Mullbärs-Julep.</h4> Man sönderkramar bären med en trädsked, prässar dem genom en duk och kokar {{1|2}} ℔ af denna saft med 1 ℔ socker så länge, till dess den är något tunnare än wanlig saft. Denna fyller man genast derpå uti buteljer, gjuter något mandelolja ofwanpå och förwarar den, till dess man deraf will göra bruk genom att uppblanda den med watten. På detta sätt kan man bereda många Julep-safter, samt äfwen blanda twå eller flera tillsammans, t.ex. winbärs- och hallonsaft o.s.w. Om man will blanda saften af någondera sorten Julep med watten, så gjuter man först saften i wattnet, och sedan denna blandning så länge ur ett glas i ett annat, till dess båda tillräckligt förenat sig. {{linje|5em}} <h3 align=center>Mandelmjölk och Orgead.</h3> Hittills hafwa wi blott sysselsatt oss med sådane frukter, som innehålla mycken och till största delen syrlig saft; men låtom oss derföre ej glömma, att det äfwen finnes torra frukter, som, ehuruwäl saftlösa, likwäl förskaffa oss läskande drycker, som ej äro mindre styrkande och wälsmakande än de redan beskrifna. Eller huru, mina damer, ett glas mandelmjölk bör man ju ej afstå under stark wärme?<noinclude> <references/> {{ph|wäl,}}</noinclude> tb18qs52nt9tra6yqn1b5ksq5t8w2xc Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/78 104 85506 505715 319494 2022-08-24T09:31:41Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|78|Artif. Seltser-Watten.|}}</noinclude>ej allenast mjölken och wattnet behörigt blandas, utan äfwen sockra upplöses. När båda delarne skett, kan det drickas. <h4 align=center>Lätt metod att bereda ett artificielt Seltser-Watten.</h4> Efter följande ganska lätta och enkla förfarande kan hwar och en utan att ega några apparater, till sitt nöje bereda ett artificiell Seltserwatten, hwilket till sitt grundämne är likt det naturliga, och under sommaren erbjuder en angenäm och läskande dryck. Fyll på en butelj om 3 qwarter lika mycket rent brunnswatten, som ej har någon bismak. Slå derefter 2 lod fint pulveriserad marmor eller ren, hwit krita och 2 lod winstenssyra i kristaller i buteljen, korka densamma wäl, låt den sedan stå några dagar och omskaka den som oftast under denna tid. Är nu wattnet tillräckligt mättadt af kolsyregas — hwilket är fallet, om man, efter att hafwa gjutit en liten qvantitet deraf i ett winglas, finner, att wattnet antagit en syrlig smak och bornerar — så slår man uti en annan, likaledes 3 qwarter rymmande butelj, 10 gran natron och 50 gran koksalt, gjuter watten utur den första flaskan warsamt deröfwer, att grumlet ej uppröres, och omskakar ofta den andra flaskan, till dess salterna fullkomligt blifwit upplöste; då man erhållit ett godt Seltserwatten. {{linje|5em}} <h3 align=center>Julep.</h3> Med dessa fruktwatten ega alla sorter Julep mycken likhet, då de äro en blandning af insyltade fruktsafter och watten, hwartill wattnet antingen kan wara i sitt naturliga tillstånd eller uppkokt; ofta afkokas det med ett stycke kanel eller rostad brödkant eller med en näfwe korn. Wanligtwis räknar man wid<noinclude> <references/></noinclude> pazmh9rw9s7q6muoiyw6otp8995e3zq 505716 505715 2022-08-24T09:32:11Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|78|Artif. Seltser-Watten.|}}</noinclude>ej allenast mjölken och wattnet behörigt blandas, utan äfwen sockret upplöses. När båda delarne skett, kan det drickas. <h4 align=center>Lätt metod att bereda ett artificielt Seltser-Watten.</h4> Efter följande ganska lätta och enkla förfarande kan hwar och en utan att ega några apparater, till sitt nöje bereda ett artificiell Seltserwatten, hwilket till sitt grundämne är likt det naturliga, och under sommaren erbjuder en angenäm och läskande dryck. Fyll på en butelj om 3 qwarter lika mycket rent brunnswatten, som ej har någon bismak. Slå derefter 2 lod fint pulveriserad marmor eller ren, hwit krita och 2 lod winstenssyra i kristaller i buteljen, korka densamma wäl, låt den sedan stå några dagar och omskaka den som oftast under denna tid. Är nu wattnet tillräckligt mättadt af kolsyregas — hwilket är fallet, om man, efter att hafwa gjutit en liten qvantitet deraf i ett winglas, finner, att wattnet antagit en syrlig smak och bornerar — så slår man uti en annan, likaledes 3 qwarter rymmande butelj, 10 gran natron och 50 gran koksalt, gjuter watten utur den första flaskan warsamt deröfwer, att grumlet ej uppröres, och omskakar ofta den andra flaskan, till dess salterna fullkomligt blifwit upplöste; då man erhållit ett godt Seltserwatten. {{linje|5em}} <h3 align=center>Julep.</h3> Med dessa fruktwatten ega alla sorter Julep mycken likhet, då de äro en blandning af insyltade fruktsafter och watten, hwartill wattnet antingen kan wara i sitt naturliga tillstånd eller uppkokt; ofta afkokas det med ett stycke kanel eller rostad brödkant eller med en näfwe korn. Wanligtwis räknar man wid<noinclude> <references/></noinclude> 9mssywehahx8pj94g48cp18gvksm6id Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/82 104 85509 505722 319490 2022-08-24T09:48:22Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|82|Mandelmjölk.|}}</noinclude>sådant fall afsöndrar sig mjölken från sockret och ystar. Sedan tages det från elden och omröres tills det är kallt. Men skall denna sirap bibehålla sig längre, så rekommenderar jag följande föreskrift dertill: Man stöter, jemte watten, söt- och bittermandel i den portion wi nyss uppgifwit och utprässar wätskan genom en duk, att mandelmjölken blir rätt stark. Derpå renar man 2 ℔ socker och låter det koka så länge, att det nästan bildar karamell; då rör man småningom mandelmjölken deruti och låter det sammankoka. Sist gjuter man till massan en sked pomeransblomwatten och ställer sirapen på en warm plats, der den tillfyllest erhåller den tillbörliga konsistensen. Man bör likwäl då och då med en sked undersöka sirapen, om den kastar perlor, och så snart detta sker, fylla densamma på buteljer. Så wäl i anseende till smaken som äfwen waraktigheten är följande <h4 align=center>Orgead-Deg eller Pulver</h4> ännu bättre än mandelsirapen. Äfwen härtill stöter man de afskalade söt- och bittermandlarne och tillblandar under stötningen en gång så mycket socker, som mandlarne wäga, samt kan äfwen gjuta på några droppar pomeransblom- eller kanelwatten. Har denna deg blifwit mycket jemnt sönderstött, få fyller man den antingen i små syltglas, inpackar den wäl och öfwerbinder glasen omsorgsfullt; eller man kaflar degen, formar små rullar deraf och låter dem torka. Om dessa gå sönder, kan man äfwen stöta bela den torkade massan till pulver och förwara detsamma uti askar med inlagdt hwitt papper. Af denna deg eller af sirapen blandar man sedan en portion efter behag uti ett glas watten och omrör det wäl, så har man i hast mandelmjölk eller orgead färdig.<noinclude> <references/></noinclude> l7li7nmryhrka8yzlv5cu7n4nfq7j9f 505723 505722 2022-08-24T09:48:50Z Basingo 13803 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|82|Mandelmjölk.|}}</noinclude>sådant fall afsöndrar sig mjölken från sockret och ystar. Sedan tages det från elden och omröres tills det är kallt. Men skall denna sirap bibehålla sig längre, så rekommenderar jag följande föreskrift dertill: Man stöter, jemte watten, söt- och bittermandel i den portion wi nyss uppgifwit och utprässar wätskan genom en duk, att mandelmjölken blir rätt stark. Derpå renar man 2 ℔ socker och låter det koka så länge, att det nästan bildar karamell; då rör man småningom mandelmjölken deruti och låter det sammankoka. Sist gjuter man till massan en sked pomeransblomwatten och ställer sirapen på en warm plats, der den tillfyllest erhåller den tillbörliga konsistensen. Man bör likwäl då och då med en sked undersöka sirapen, om den kastar perlor, och så snart detta sker, fylla densamma på buteljer. Så wäl i anseende till smaken som äfwen waraktigheten är följande <h4 align=center>Orgead-Deg eller Pulver</h4> ännu bättre än mandelsirapen. Äfwen härtill stöter man de afskalade söt- och bittermandlarne och tillblandar under stötningen en gång så mycket socker, som mandlarne wäga, samt kan äfwen gjuta på några droppar pomeransblom- eller kanelwatten. Har denna deg blifwit mycket jemnt sönderstött, få fyller man den antingen i små syltglas, inpackar den wäl och öfwerbinder glasen omsorgsfullt; eller man kaflar degen, formar små rullar deraf och låter dem torka. Om dessa gå sönder, kan man äfwen stöta hela den torkade massan till pulver och förwara detsamma uti askar med inlagdt hwitt papper. Af denna deg eller af sirapen blandar man sedan en portion efter behag uti ett glas watten och omrör det wäl, så har man i hast mandelmjölk eller orgead färdig.<noinclude> <references/></noinclude> 995xxol9teu7a8mm02r0tm1gq5lvvlr Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/83 104 85510 505724 319545 2022-08-24T10:06:35Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud||Mandelmjölk.|83}}</noinclude> <h4 align=center>{{sp|Orgead af pistacier.}}</h4> Man behandlar denna frukt likasom mandlarne, afskiljer huden genom kokhett watten, sönderstöter frukten jemte några skedar watten, och prässar den med tillräckligt watten genom en duk; sist kramar man saften af en citron härtill, och sockrar efter behag. Om denna orgead af pistacier smakar oss, kunna wi äfwen deraf, på samma sätt som af mandlarne, för framtiden bereda en orgead-sirap. Likasom wi bland de warma dryckerne funnit surrogater för kaffe och kakao, så finnas äfwen sådane för mandlar, af hwilka man erhåller förträfflig mandelmjölk eller orgead, och jag är öfwertygad, att ett glas <h4 align=center>{{sp|Orgead af Kastanjer}}</h4> fullkomligt skall hålla er skadeslösa för bristen på mandlar. Sedan kastanjerna blifwit befriade från skal och hud, sönderstötas de uti en mortel; men då desamma swårligen på detta sätt kunna krossas, är man ofta nödsakad att först begagna rifjern. Derefter prässas de med watten och sockras. Den wid genomprässningen qwarblifna satsen kan man stöta ännu en gång, och erhåller säkert ännu ett glas fet orgead. I brist på kastanjer kan man ock bereda <h4 align=center>{{sp|Mandelmjölk af Välska Nötter.}}</h4> Man afdrager äfwen här den bruna huden, stöter dem i en mortel, jemte en sked watten, att de icke under stötningen blifwa oljaktiga, prässar massan genom en duk, tillgjuter watten efter behag och sockrar den tillräckligt. Slutligen kan man ock bereda <h4 align=center>{{sp|Mandelmjölk af Hasselnötter}}</h4> alldeles så, som af Välska nötter. Och efter följande föreskrift erhålles en förträfflig<noinclude> <references/></noinclude> 3z1xt831ft7kbhu6auqky2lpcuzzbdc Sida:Handbok för Dryckers Beredning-1835.djvu/84 104 85513 505726 319546 2022-08-24T10:11:40Z Basingo 13803 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Basingo" />{{huvud|84|Orgead-Laktad.|}}</noinclude> <h4 align=center>{{sp|Orgead af Hasselnötter.}}</h4> Till {{1|4}} ℔ afskållade nötter tager man kärnorna af gurkor, kurbitsar och meloner, af {{1|4}} ℔ wigt tillsammans, stöter alltsammans fint uti en mortel, hwarunder man då och då fuktar det med litet watten, att det ej blir oljaktigt. Denna massa blandar man uti 1 stop watten, prässar den genom en duk, tillsätter {{1|4}} ℔ socker, och kramar saften af en citron dertill. Så snart sockret fullkomligt smält, silar man wätskan ännn en gång och förwarar den i källare. Slutligen torde Italienarnes <h4 align=center>{{sp|Laktad}}</h4> här förtjena ett rum för dess förträfflighet såsom läskande dryck. Man tager dertill kärnorna af meloner, gurkor och kurbitsar, afskalar dem, stöter dem i mortel, prässar dem med watten genom en duk och tillägger socker efter behag. Om denna Laktad är oss för enkel, så kunna wi äfwen efter följande föreskrift bereda densamma. Man stöter i en mortel 6 lod mandel och 2 lod melon-, gurk- och kurbiskärnor. blandar dertill ett lod socker och tillgjuter småningom {{1|3}} kanna watten. Derpå silar man det genom linne, stöter återstoden ännu en gång och genomprässar den med mera watten, då laktaden är färdig. Härtill kan man sedan efter behag blanda en sked pomeranswatten. Wilja wi för en längre tid förse oss med denna dryck, så kunna wi dertill bereda oss en <h4 align=center>{{sp|Laktad-Deg,}}</h4> om wi af hwarje af de 3 kylande kärnorna, melon-, gurk- och kurbiskärnor, taga {{1|2}} ℔, twätta och aftorka dem åter, lägga härtill 12 lod söt- och 4 lod bittermandel, båda afskalade, stöta alltsammans wäl uti en mortel och blanda dertill 2 ℔ socker, som förut blifwit<noinclude> <references/></noinclude> 9dzz663s0sm1rocgbg2ghxzm5q4p7r1 Index:En god uppfostran.djvu 108 121871 505668 429905 2022-08-23T17:03:03Z Thurs 138 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Maria Frykholm|Maria Frykholm]] |Titel=[[En god uppfostran]], <br> komedi i en akt |År=1855 |Oversattare= |Utgivare=Albert Bonniers förlag |Källa=[https://books.google.se/books/about/En_god_uppfostran_Komedi_i_en_akt_Af_Ari.html?id=vCJdAAAAcAAJ&redir_esc=y Google Books] Skannad av British Library 23 maj 2014. |Bild=[[Fil:En god uppfostran.djvu|frameless]] |Sidor=<pagelist 1= framsida 2="_" 3="titel" 4="rollista" 5=3 49="_" 50="baksida" /> |Anmärkningar= |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Google Books]] [[Kategori:Validerade index]] 4az0ip17ts3hkddts53me2xx5rfysjn Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/168 104 153498 505669 495461 2022-08-23T17:41:06Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 158 )|}}</noinclude>höra sig i skogstrakter — <i>Tjut-Uglan</i> (<i>S. Ulula</i>), som ofta förändrar sit ohyggeliga ljud — <i>Sparf-Uglan</i> (<i>S. Passerina</i>), som ehuru liten, jagar efter små foglar, råttor och flädermöss, äfven som de förenämde <ref><i>Strix flammea</i> har endast blifvit sedd vid Upsala. <i>Strix obscura, capite lævi, corpore griseo, maculis pisiformibus, iridibus flavis,</i> är af Herr <i>P. G. Tengmalm</i> funnen vid Stäke och beskrifven, men eljest af ingen Ornitholog uptagen, om icke af ''Rudbeck.''</ref>. Af Varfoglar: ''Hanvarken'' (<i>Lanius Collurio</i>), som under sit vistande ifrån våren til hösten, anser insecter och i synnerhet Getingar för sin bästa föda — ''Tornväktaren'' (<i>L. Excubitor</i>), som Falkenerare nyttja när Falkar skola fångas. Af Skat-slägtet: ''Korpen'' (<i>Corvus Corax</i>), som ännu i dag hålles i helgd och sällan af någon skjutes — ''Nötskrikan'' eller Ållonskrikan (<i>Corv. Glandarius</i>), som fräter nästan alt hvad den öfverkommer, på åkrar, i trägårdar, i fogelbon, i donor, och som, då han om vinteren nalkas husen bebådar en skarp köld — ''Kråkan'' (<i>C. Cornix</i>), som rensar gräsmarker från<noinclude> {{huvud|||maskar,}} <references/></noinclude> nzsgv2bc7z7c4pgz6b037fqk7r33dtq Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/169 104 153499 505670 495462 2022-08-23T17:45:13Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 159 )|}}</noinclude>maskar, och som i Norrige stekes och ätes med bästa smak — ''Kajan'' (<i>C. Monedula</i>) som om vinteren flyger i sälskap nära intil byarne — ''Nötveckan'' (<i>C. Cariocatactes</i>), som älskar hassel-nötter och ek-ållon — ''Skatan'' (<i>C. Pica</i>), som delecterar sig af Torndyflar, med sit sqvattrande läte roar barnen, och äfven som Kråkan ofta varnar för Hökens ankomst. <i>Blå-Korpen</i> (<i>Coracias Garrula</i>), som kännes af sina lysande blå fjädrar, och som då kornet är mogit, har välsmakeligt kött <ref>Den beskrifves i Svenska Economiska Dictionnairen, 2 Del. s. 104.</ref>. ''Göken'' (<i>Cuculus Canorus</i>), som aldrig visar sig om vinteren; som börjar gala när Svalan ankommit och Asp-trädet blommat; som hvarken bygger bo eller ligger ut ungar, men värper i någon annan små-fogels bo, som får draga omsorg för Gökungen. ''Giöktytan'' (<i>Jynx Torquilla</i>), som ankommer då Björken lakar, med sin långa tunga drager maskar ur trän, och kan vrida halsen rundt omkring. Af Hackspett-slägtet: {{tomrad}}<noinclude> {{huvud|||''Spill-''}} <references/></noinclude> am01m1506p4jy9o2dhm67pw75x5lfb3 Sida:Beskrifning om Mälaren.djvu/170 104 153500 505671 495463 2022-08-23T17:49:21Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||( 160 )|}}</noinclude><i>Spill-kråkan</i> (<i>Picus Martius</i>), som skriker i flygten, och bortsnappar de minsta insecter i de minsta springor <ref>Ungarne äro i medlet af Junii månad fullväxte.</ref> — ''Vedknarren'' eller Grönspiken (<i>Picus viridis</i>), som blir qvar hela vinteren, och hvars hugg på hålige trän, upväcker ett ljud som af trum-pinnar — ''Gyllenrännan'' (<i>P. major</i>), som med den längsta styfspetsade tunga utdrager de insecter som genombåra träd-stammar — ''Krakspintan'' (<i>P. medius</i>) som är lik den förra, men något mindre — ''Träpickan'' (<i>P. minor</i>), som altid prefererar Skånska climatet, men är likväl sedd vid Stäke och vid Gripsholm — ''Tåspettan'' (<i>P. tridactylus</i>), som på fötterne är allenast försedd med tre tår, då de andre likväl äga fyra. ''Nötpackan'' (<i>Sitta Europäa</i>), som ej älskar flyttresor, och stundom midt om natten låter höra sit läte; som utplåckar de under barken sittande Larver, bårar hål på nötter och upäter kärnan. ''Kryparen'' (<i>Certhia Familiaris</i>), som både sommar och vinter smyger sig omkring i trän och buskar, at leta fram<noinclude> {{huvud|||in-}} <references/></noinclude> lmg2yxezkpg32m4nux8pgqap0g0y37q Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/516 104 158254 505693 505639 2022-08-24T07:46:54Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|182|<small>OSCAR MONTELIUS.</small>|}}</noinclude>Throndhjems amt), för 1875 sid. 8 (långhög vid Vatn i Vernes socken, Söndre Throndhjems amt), för 1875 sid. 35 37 (högar vid Grotle på Bremangerland i Nordre Bergenhus amt), för 1875 sid. 63 (hög vid Vang i Åsens socken, Nordre Throndhjems amt), för 1876 sid. 39 (»skeppshög», det vill säga långhög, vid Prestgården i Stegens prestegjeld, Nordlands amt) och för 1879 sid. 292 (långhög vid Harham i Harhams prestegjeld, Romsdals amt). Härtill böra vi lägga de många från Norge, liksom från Sverige, kända grafvar, i hvilka ett större eller mindre antal klinknaglar anträffats. Att sådana nitnaglar ofta upptagits ur grafvar, som innehållit lemningar af brända lik, är redan nämdt (sid. 164); de ligga vanligen icke i någon viss ordning, emedan det som blef qvar efter det nedbrunna bålet plägade samlas i en liten hop. Klinknaglar hafva emellertid hittats äfven tillsammans med lemningar af obrända lik, ehuru man i de flesta fall icke känner, om de legat i den ordning sinsemellan, som de haft i det fartyg, hvartill de hört<ref>I det föregående ej särskildt omtalade fynd af klinknaglar från Norge anföras dels i O. Rygh’s afhandling <i>Om den yngre jernalder i Norge,</i> införd i <i>Årböger for nordisk oldkyndighed og historie,</i> 1877 sid. 177, 178; dels i <i>Årsberetning for 1875 af Foreningen til norske fortidsmindesmerkers bevaring, Register til Selskabets skrifter,</i> sid. (38,) 61.</ref>. {{tre stjärnor}} Då seden att begrafva de döda i skepp visat sig hafva varit så allmän i Norden under vikingatiden, och då så många nordmän under denna tid fått sin sista hviloplats fjerran från sitt fädernesland, skulle man kunna vänta att finna grafvar af nu beskrifna slag äfven i de länder, som nordborna på vikingatåg eller på handelsfärder plägade besöka. Så är äfven fallet. Vi hafva redan lärt känna den utförliga skildringen, huru en från Sverige härstammande »Rus» blef med sitt skepp bränd på Volgas strand. Och att mången, som for i »Vesterviking», begrafvits med sitt skepp, visas deraf, att man funnit sådana grafvar i norra Skotland. Icke mindre än tre grafvar af detta slag äro kända från den till Orknöarna hörande ön Westray<ref>Dessa fynd, som förvaras i Edinburghs Museum, äro beskrifna af Joseph Anderson i <i>Proceedings of the Society of Antiquaries of Scotland,</i> ny serie, vol. II, sid. 78-80.</ref>. I två af dessa grafvar hade med den döde jordats hans häst, såsom vi finna<noinclude> <references/></noinclude> prklozq7qjjgwu4jdu7yxdnvlkdqher Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/69 104 158257 505646 2022-08-23T13:43:24Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>UNDERLÖJTNANTER.</small>|49}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>de en längre tid tjenat såsom underofficerare. Amiralitetskollegium hade förordnat d. 13 febr. 1665 att “ingen skall härefter antagas till löjtnant, utan han tillförene varit en god skeppare eller ock förvärfvat den förfarenhet i allting, som en ordinarie skeppare bör veta om upptackling och utreding, hvaruti han ock först skall blifva examinerad här vid amiralitet“.<ref>A. K. prot.</ref> Sedan infördes det bruket att låta underofficerare göra underlöjtnantstjenst på prof ett år innan de befordrades.<ref>A. K. reg. {{bråk|26|4}} 1677 och {{bråk|9|4}} 1678.</ref> Utom underofficerare, så antogos i krigstid äfven kofferdiskeppare till underlöjtnanter.<ref>A. K. prot. {{bråk|2|4}} 1657, {{bråk|13|4}} 1674, {{bråk|11|5}} och {{bråk|17|6}} 1676.</ref> Undantag voro, att lakejen Petter Barck hos aflidne konung Karl Gustaf<ref>R. R. {{bråk|4|7}} 1662.</ref> och hofmästaren Ludvig Brandt hos riksamiralitetsrådet Åke Ulfsparre<ref>A. K. prot. {{bråk|17|1}} 1657. Anmärkningsvärdt är att vid detta sammanträde var Ulfsparre en­sam närvarande.</ref> utnämndes till underlöjtnanter. De af amiral Erik Sjöblad under utrustningen i Göte­borg våren 1677 förordnade underlöjtnanterna erhöllo sedan konfirmationsfullmagter af amiralitetskollegium.<ref>A. K. reg. {{bråk|14|6}} 1677.</ref> Detsamma erhöllo några af amiral Hans Wachtmeister på flottan i Kalmar förordnade underlöjtnanter.<ref>A. K. reg. {{bråk|15|12}} 1677.</ref> På hvarje skepp i flottan voro en à två underlöjtnanter kommenderade. Utrikes permission för utbildning i tjensten beviljades ganska ofta och då vanligen för en tid af två à tre år.<ref>A. K. prot. {{bråk|21|11}} 1660, {{bråk|11|10}} 1670 m. fl. A. K. reg. {{bråk|28|8}} 1672, {{bråk|5|1}} 1680 m. fl.</ref> Då underlöjtnanter ifrågakommo att afskedas, så skedde sådant af amiralitetskollegium. Anders Johansson i Torp, som hade år 1652 befordrats till underlöjtnant efter att i tio år tjenat såsom konstapel, afskedades år 1660, emedan “han för mycket älskar öl“.<ref>A. K. prot. {{bråk|13|5}} 1662.</ref> Lars Olofsson Rehn, som tjenat länge såsom gemen, befordrades 1661 till underlöjtnant och afskedades tre år derefter för oduglighet.<ref>A. K. prot. {{bråk|4|3}} 1664.</ref> Men den van­ligaste orsaken till afskedet var minskning i staten. År 1680 “reducerades“ sålunda trettiotvå underlöjtnanter.<ref>A. K. prot. {{bråk|5|1}} 1680 och A. K. hufvudbok för 1680.</ref> {{ymn|<i>Fänrikar.</i>}}Fänrikarne voro en slags yngre adjutanter åt amiralerna, af hvilka en hvar hade hvar sin. Det i stat uppförda<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> atu472y3nq5a2r08r6sw5dplnmw3zqo 505664 505646 2022-08-23T15:54:04Z Gottfried Multe 11434 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>UNDERLÖJTNANTER.</small>|51}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>de en längre tid tjenat såsom underofficerare. Amiralitetskollegium hade förordnat d. 13 febr. 1665 att “ingen skall härefter antagas till löjtnant, utan han tillförene varit en god skeppare eller ock förvärfvat den förfarenhet i allting, som en ordinarie skeppare bör veta om upptackling och utreding, hvaruti han ock först skall blifva examinerad här vid amiralitet“.<ref>A. K. prot.</ref> Sedan infördes det bruket att låta underofficerare göra underlöjtnantstjenst på prof ett år innan de befordrades.<ref>A. K. reg. {{bråk|26|4}} 1677 och {{bråk|9|4}} 1678.</ref> Utom underofficerare, så antogos i krigstid äfven kofferdiskeppare till underlöjtnanter.<ref>A. K. prot. {{bråk|2|4}} 1657, {{bråk|13|4}} 1674, {{bråk|11|5}} och {{bråk|17|6}} 1676.</ref> Undantag voro, att lakejen Petter Barck hos aflidne konung Karl Gustaf<ref>R. R. {{bråk|4|7}} 1662.</ref> och hofmästaren Ludvig Brandt hos riksamiralitetsrådet Åke Ulfsparre<ref>A. K. prot. {{bråk|17|1}} 1657. Anmärkningsvärdt är att vid detta sammanträde var Ulfsparre en­sam närvarande.</ref> utnämndes till underlöjtnanter. De af amiral Erik Sjöblad under utrustningen i Göte­borg våren 1677 förordnade underlöjtnanterna erhöllo sedan konfirmationsfullmagter af amiralitetskollegium.<ref>A. K. reg. {{bråk|14|6}} 1677.</ref> Detsamma erhöllo några af amiral Hans Wachtmeister på flottan i Kalmar förordnade underlöjtnanter.<ref>A. K. reg. {{bråk|15|12}} 1677.</ref> På hvarje skepp i flottan voro en à två underlöjtnanter kommenderade. Utrikes permission för utbildning i tjensten beviljades ganska ofta och då vanligen för en tid af två à tre år.<ref>A. K. prot. {{bråk|21|11}} 1660, {{bråk|11|10}} 1670 m. fl. A. K. reg. {{bråk|28|8}} 1672, {{bråk|5|1}} 1680 m. fl.</ref> Då underlöjtnanter ifrågakommo att afskedas, så skedde sådant af amiralitetskollegium. Anders Johansson i Torp, som hade år 1652 befordrats till underlöjtnant efter att i tio år tjenat såsom konstapel, afskedades år 1660, emedan “han för mycket älskar öl“.<ref>A. K. prot. {{bråk|13|5}} 1662.</ref> Lars Olofsson Rehn, som tjenat länge såsom gemen, befordrades 1661 till underlöjtnant och afskedades tre år derefter för oduglighet.<ref>A. K. prot. {{bråk|4|3}} 1664.</ref> Men den van­ligaste orsaken till afskedet var minskning i staten. År 1680 “reducerades“ sålunda trettiotvå underlöjtnanter.<ref>A. K. prot. {{bråk|5|1}} 1680 och A. K. hufvudbok för 1680.</ref> {{ymn|<i>Fänrikar.</i>}}Fänrikarne voro en slags yngre adjutanter åt amiralerna, af hvilka en hvar hade hvar sin. Det i stat uppförda<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> an424qt3trlec7h6jgpkrhb7o4xh53e Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/70 104 158258 505652 2022-08-23T14:53:40Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|52|<small>2. OFFICERARE.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>antalet fänrikar utgjorde åren 1635—1640 fyra och derefter tre till år 1651, då de indrogos och ersattes af underlöjtnanter.<ref name="s52-1">R. A. riksstater.</ref> Då funnos två fänrikar, hvilka afskedades d. 2 januari 1651.<ref name="s52-2">A. K. reg.</ref> {{Vänster marginalnot|<i>Adelsbussar.</i>}}Den 24 sept. 1642 skref riksamiral Gyllenhjelm från Ny­köping till amiral Klas Fleming, att han skulle antaga Johan Bär bland de andra adelsbussarne på skeppen, som skola segla till Portugal.<ref name="s52-2" /> Några adelsbussar uppfördes dock ej förr än år 1644 i riksstaten.<ref>Ordet härleder sig från det hol­ländska “Adelborst“, som betyder kadett. Det gamla holländska ordet “Borst“ betydde jungman och med detta torde det tyska “Bursche“ (pojke) vara beslägtadt. I svenska handlingar skrefs omvexlande adelsbussar och adelsbursar. De kallades ock någon gång för “gefreider“, som mot­svaras af det tyska “Gefreiter“ eller befälsvolontär.</ref> Då uppfördes femton sådana, hvilka qvarstodo i staterna till och med år 1650.<ref name="s52-1" /> Adelsbussarne rangerade lika med fänrikar<ref>I 1647 års rikshufvudbok äro de sammanförda med fänrikarne.</ref> och indrogos samtidigt med dem vid 1650 års utgång, sedan underlöjtnan­terna tillkommit. Åtta adelsbussar funnos qvar d. 31 dec. 1650 och samma dag utfärdades deras afskedspass<ref name="s52-2" />. Af dem var blott en, Johan Lindeberg, af adel. Den 13 febr. 1665 beslöt amiralitetskollegium att “underlöjtnantschargen“ skulle upphöra och att man i stället skulle åter antaga adelsbussar eller “gefwinder“.<ref>A. K. prot.</ref> Regeringen god­kände ej indragningen af underlöjtnanterna, men icke förty började kollegiet att antaga adelsbussar. Som någon lön ej var anvisad för dem i staten, så erhöllo de konstapels lön. Sålunda antogos år 1666 sex adelsbussar.<ref>A. K. prot. {{bråk|1|8}}, {{bråk|11|10}} och {{bråk|13|11}} 1666.</ref> Året derpå fun­nos sju sådana,<ref>A. K. prot. {{bråk|7|6}} 1667.</ref> men derefter omtalas de ej vidare. Äfven adelsbussarne permitterades för sjöfart på utländ­ska farvatten för att utbilda sig i navigation och fingo der­under behålla lönen.<ref>A. K. prot. {{bråk|23|5}} 1649, A. K. reg. {{bråk|18|4}} och {{bråk|1|8}} 1667.</ref> {{Vänster marginalnot|<i>Främmande<br>officerare.</i>}}Sverige var ej denna tid den sjöfartsidkande nation, som landets läge vid en stor del af Östersjön borde hafva kunnat åstadkomma. Följden blef, att det saknades möjlighet att inom landet erhålla nödigt befäl vid örlogsflottan, i synner­het kaptener och löjtnanter. De måste antagas från främ­mande länder, der de maritima förhållandena nått en högre<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> t6x9npc35bfnjee01ieezjqfs30hmx1 Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/71 104 158259 505665 2022-08-23T16:10:53Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>FRÄMMANDE OFFICERARE.</small>|53}}</noinclude>utveckling, än i Sverige. Dessa länder voro Holland och England. Man kan i afseende på anställandet af främmande offi­cerare skönja två perioder, nemligen den holländska åren 1635—1656 och den engelska åren 1658—1679. Till Nederländerna eller Holland står svenska sjömagten i stor skuld för det biträde, som derifrån erhölls vid flottans omskapande under Gustaf Adolfs och Kristinas tider. Der­ifrån erhölls ej allenast skeppsbefäl och skeppsbyggmästare, utan utredningspersedlar och materialier af alla slag. Och den handräckning Sverige erhöll genom de Geers flotta år 1644 skall alltid minnas med tacksamhet. Många af de för tillfället anstälda holländarne stannade qvar i landet och blefvo sedan goda svenskar. Namnet Thijssen är härpå ett talande exempel. Holländare och svenskar blefvo goda vänner, som förstodo hvarandra. Detta intima förhållande gjorde, att äfven det holländska språket blef ett inom svenska flottan kändt och användt språk. Det är ganska betecknande, att, då amiral Klas Fleming låg med flottan d. 28 juni 1644 i Kielerviken och kallade alla skeppscheferna på flottan till sig på sitt amiralsskepp Scepter (2) för att gifva dem föreskrifter för en ämnad landstigning på Femern, så meddelade han dem sin plan i ett tal på holländska.<ref>A. K. reg. 1644: Flemings sjöjournal.</ref> Sedan verkade politiken en fullkomlig omhvälfning i vårt förhållande till Holland och den 29 okt. 1658 fäktade svenska och holländska flottorna en envigeskamp i Öresund. Derför blef det till Hollands rival England, som Sverige vände sig för att få sitt behof af dugligt skeppsbefäl fyldt. De lejda engelsmännen blefvo dock icke för svenska flottan detsamma, som holländarne förut varit. Ingen af dem läto acklimatisera sig. <i>Åren 1635—1656.</i> År 1635 torde funnits tolf à femton från Holland året förut värfvade kaptener och löjtnanter i svenska flottan. Sedan värfvades nästan hvarje år från Hol­land både kaptener och löjtnanter för att under somrarne tjenstgöra på dessa årens stora trupptransport-flottor och un­der kriget med {{rättelse|Danmarh|Danmark.}}<ref>A. K. reg. {{bråk|3|1}}, {{bråk|30|9}} och {{bråk|8|10}} 1639, {{bråk|19|8}} 1640, {{bråk|21|12}} 1643, {{bråk|29|11}} 1644, {{bråk|14|5}} 1645, {{bråk|31|8}} 1647 m. fl.</ref> Under krigsåren 1644—1645<noinclude> <references/></noinclude> capjk3utatwpn5gf0qsg0hok3aw3i3d Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/72 104 158260 505666 2022-08-23T16:31:25Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|54|<small>2. OFFICERARE.</small>|}}</noinclude>uppgick antalet kaptener och löjtnanter från Holland till aderton à tjugo af hvardera graden, men under de andra åren till omkring hälften. År 1644 värfvades ock några officerare i Stralsund genom viceamiral Peter Blume, men de befunnos ganska odug­lige.<ref>A. K. reg. {{bråk|10|8}} 1644: Åke Ulfsparres bref.</ref> Äfven antogos två fransmän att inreda och föra brandskepp, nemligen Abraham Du Quèsne såsom major och Pierre Banneau såsom kapten.<ref>A. K. reg. {{bråk|14|9}} 1644.</ref> Båda erhöllo afsked 1647. Vanligen antogos de holländska officerarne blott för sommarens sjötåg, efter hvars slut de erhöllo “frisedel“; de som önskade qvarstanna i tjensten erhöllo permissionspass till Holland öfver vintern.<ref>A. K. reg. {{bråk|27|9}} 1638, {{bråk|25|10}} 1639, {{bråk|1|10}} 1640, {{bråk|16|10}} 1641, {{bråk|2|11}} 1642, {{bråk|1|10}} 1643, {{bråk|3|10}} 1646, {{bråk|31|8}} 1647.</ref> Den 1 juni 1649 utfärdades afskedspass för fyra “hollandsofficerare“, af hvilka en tjenat åtta och en annan fyra år.<ref>A. K. reg.</ref> Ett ordnadt förhållande med de främmande officerarnes entledigande inträdde sedan k. maj:t bifallit deras begäran, att de måtte tillsägas sex månader före afskedet, hvaremot de förbundo sig att säga till sex månader förut, när de for­drade sitt afsked.<ref>A. K. prot. {{bråk|16|7}} 1650.</ref> Till följd af de politiska förvecklingarne år 1656 inkalla­des de holländska kaptenerna Peter Petersson von Edam, Adrian Thijssen Ankarhjelm, Jan Kock, Johan Williamsson Hoijwagen och Gilius Ridder d. 26 juni nämnda år i amiralitetskollegium och tillfrågades om de ville troget tjena Sveriges krona, äfven om de måste strida mot sina egna landsmän. Härtill svarade de alla ja, utom Gilius Ridder, som hade hus i Vlissingen och derför icke vågade att strida mot holländarne.<ref>A. K. prot.</ref> <i>Åren 1658—1679.</i> Redan 1657 vände sig konung Karl Gustaf till England för erhållande af sjövant befäl på flottan. Han skref till kommissarien i London Johan Barckman, att denne skulle värfva några sjöofficerare.<ref>R. R. {{bråk|16|11}} 1657.</ref> Året derpå fick Sveriges minister i London generallöjtnant Georg Fleetwood uppdrag att antaga i svensk tjenst amiral George Ayscue med fjorton kaptener, fjorton löjtnanter m. fl. Ayscue skulle få lika rang med amiral af rikets råd och rätt att föra egen flagg. Han skulle brukas blott på något af de största<noinclude> <references/></noinclude> a6hcxtxlmxmctopclfz6q9lb3j7iii9 Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/73 104 158261 505667 2022-08-23T16:48:57Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>FRÄMMANDE OFFICERARE.</small>|55}}</noinclude>kapitalskeppen och få hafva hos sig ombord kapten, löjtnant, kon­stapel, två skeppare, sekreterare och bardberare af engelsk nation.<ref>R. R. {{bråk|10|9}} 1658.</ref> I december 1658 kom Ayscue med det öfriga en­gelska sjöfolket till Helsingborg.<ref>R. R. {{bråk|12|12}} 1658.</ref> De erhöllo sitt afsked d. 8 sept. 1660.<ref>R. R.</ref> Några af kaptenerna stannade dock längre qvar i svensk tjenst. Derefter antogos ej några engelska kaptener eller löjt­nanter förr än krigsåren 1675—1677. Amirallöjtnant Gustaf Horn vistades i London hösten 1675 och värfvade då sjöfolk, befäl och gemene. År 1678 började de afskedas, sedan skeppsflottan blifvit så sorgligt reducerad.<ref>A. K. reg. {{bråk|17|5}} 1678.</ref> De voro äfven litet svårhandterliga. Under ett gräl på ett värdshus i Stockholm stack engelska löjtnanten Thomas Stocc ihjäl engelska kap­tenen William Lee.<ref>A. K. prot. {{bråk|6|4}} 1678.</ref> <h2 align=center>3.<br>UNDEROFFICERARE. </h2> Benämningen underofficer var ej vanlig denna tid, enär allt befäl kallades med ett gemensamt namn för “officerare“. Första gången benämningen underofficer möter, är år 1645.<ref>A. K. reg. Erik Rynings journal {{bråk|6|4}} 1645.</ref> Derefter förekommer den flera gånger under denna period, ehuru ganska sparsamt. Underofficerarne togos till största delen ur de gemenes led. Ofta nog befordrades härtill dugliga karlar bland stä­dernas båtsmän.<ref>A. von Stjernman: Ekonom. förf. saml. K. Resol. {{bråk|27|3}} 1647 å städernas besvär.</ref> I början torde de hafva antagits af holmamiralen eller den amiral, hvars regemente de tillhörde, men år 1673 förordnades, att ingen skulle få inskrifvas såsom underofficer, förr än kan blifvit antagen af amiralitetskollegium.<ref>A. K. prot. {{bråk|20|9}} 1673.</ref> Och år 1677 inskränktes antagandet till blott dem,<noinclude> <references/></noinclude> i5cdplltwt4m4luvzxvh704rnnbch1j Sida:Waverley 1879.djvu/159 104 158262 505673 2022-08-23T18:17:01Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|155}}</noinclude>hvilka såsom arrendatorer eller förpaktare innehade delar af hans egendom, och nedanför dem deras söner, brorsöner och fosterbröder. Sedan kommo höfdingens hustjenare, hvar och en efter sin rang, och sist af alla de bönder, som verkligen odlade jorden. Äfven bortom denna långa rad kunde Edward genom de stora dubbeldörrarna varseblifva på den utanför befintliga gröna planen en mängd högländare af ännu lägre rang, hvilka det oaktadt ansågos som gäster och fingo sin andel af värdens ynnest och dagens undfägnad. På afstånd och rundt omkring denna lägsta afdelning af gäster svärmade en rörlig grupp af qvinnor, trasiga pojkar och fickor, unga och gamla tiggare, stora vindhundar, stöfvare och vanliga gårdshundar, hvilka alla togo en mer eller mindre liflig del i hufvudaktionen i pjesen. Denna till utseendet obegränsade gästfrihet hade likväl sim ekonomiska gräns. Man hade gjort sig ett visst besvär med tillagningen af de rätter af fisk, vildt med mera, som stodo vid öfra ändan af bordet och omedelbart under den engelska gästens ögon. Längre ned befunno sig ofantliga stycken af får- och oxstek, som, om ej det af högländarne afskydda fläsket saknats, skulle liknat {{Samma som|på|Q=Q1058631|ord=Penelopes friares}} råa gästabud. Men hufvudrätten bestod af ett helstekt, årsgammalt lam, hvilket, med en knippa persilja i munnen, stod på sina ben och sannolikt var anrättadt i denna form för att smickra kockens stolthet, hvilken satte en större ära i öfverflödet på sin herres bord, än i dess prydlighet. Det stackars djurets sidor angrepos ifrigt af clansmännen, somliga beväpnade med dolkar och andra med knifvar, som vanligen voro instuckna i samma slida som dolken, så att det snart framstälde en sargad och bedröflig anblick. Ännu längre ner syntes födoämnena, ehuru för handen i rikligt mått, vara af en ännu gröfre beskaffenhet. Bröd, lök och ost samt lemningarna från bordet utgjorde undfägnaden för de Ivors söner, som spisade i fria luften. Dryckesvarorna utdelades i samma förhållande och enligt samma anordning, så att utmärkt klaret och champagne frikostigt flödade för höfdingens omedelbara grannar, medan ren eller blandad whisky och starkt öl förfriskade dem. som sutto närmare nedre ändan af bordet.<noinclude> <references/></noinclude> 051e0vzlvxa461d5ct29o1q1mpwljdj Sida:Waverley 1879.djvu/160 104 158263 505674 2022-08-23T18:20:11Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />156</noinclude>Ej heller syntes denna olika fördelning förefalla någon det ringaste stötande. Hvar och en af gästerna insåg, att hans smak måste rätta sig efter den rang, han innehade vid bordet, och följaktligen förklarade arrendatorerna och deras underordnade vinet vara för kallt för deras magar och begärde, synbarligen af eget val, den dryck, som af hushållning var bestämd för dem. Säckpipsblåsarne, tre till antalet, uppstämde under hela middagen en larmande krigsmarsch, och det hvälfda takets eko samt det celtiska språkets gälla toner frambragte en sådan babylonisk förbistring, att Waverley befarade, att hans öron aldrig skulle hemta sig derifrån. Mac-Ivor sökte äfven ursäkta sig för den förvirring, som uppstod genom ett så stort sällskap, i det han hänvisade på sin ställning, hvilken nödvändigt ålade honom en obegränsad gästfrihet som en hufvudpligt. »Dessa mina tappra, men sysslolösa stamförvandter», sade han, »anse min egendom såsom endast bestämd för deras underhåll, och jag måste skaffa dem kött och öl, medan de skälmarne ej göra någonting annat än öfva sig i att fäkta eller vanka omkring bland bergen för att jaga, fiska, dricka och kurtisera nejdens flickor. Men hvad kan jag göra, kapten Waverley? Allting följer sin natur, vare sig att det är en falk eller en högländare.» Edward gaf det väntade svaret, i det han lyckönskade honom till att ega så många tappra och tillgifna anhängare. »Ah ja», svarade höfdingen, »om jag, som min far, vore hogad att utsätta mig för att få ett hugg eller två i hufvudet, så tror jag nog, att de slynglarne skulle försvara mig; men hvem tänker väl på det nu för tiden, då grundsatsen är: “bättre en fogel i handen än tio i skogen”?» Derpå vände han sig till sällskapet och föreslog en skål för kapten Waverley, en värdig vän till hans gode vän och bundsförvandt, baronen af Bradwardine. »Om han kommer från Cosmo Comyne af Bradwardine, är han välkommen hit», sade en af de äldste. »Det säger jag nej till», yttrade en gammal man, som ej tycktes ärna dricka skålen; »jag säger nej dertill — så länge skogen bär gröna löf, fins det svek hos en Comyne.» »Baronen af Bradwardine är idel heder», svarade en<noinclude> <references/></noinclude> mczvg6co8tmvd95w2iapacvipazbb60 Sida:Waverley 1879.djvu/161 104 158264 505676 2022-08-23T18:23:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|157}}</noinclude>annan af de gamle, »och den gäst, som kommer hit från honom, borde vara välkommen, om han också komme med blod på sina händer, så framt det ej vore Ivors söners blod.» Den gamle mannen, hvars bägare stod orörd framför honom, svarade: »det har varit tillräckligt af Ivors blod på Bradwardines hand». »Ack, Ballenkeiroch!» svarade den förste talaren, »ni tänker mera på blixten från karbinen vid Tullv-Veolan än på glansen af svärdet, som vid Preston fäktade för den goda saken.» »Ja, det må jag väl», svarade Ballenkeiroch; »blixten af geväret kostade mig en ljuslockig son, och glansen af svärdet har föga gagnat kung Jakob.» Höfdingen upplyste Waverley i några få ord på franska, att baronen för ungefär sju år sedan dödat den gamle mannens son i en skärmytsling vid Tully-Veolan, och skyndade derefter att undanrödja Ballenkeirochs fördom genom att underrätta honom, att Waverley var en engelsman, som hvarken genom sin börd eller genom giftermål var beslägtad med Bradwardineska familjen, hvarpå den gamle mannen fattade sin dittills orörda bägare och artigt drack hans skål. Sedan denna ceremoni blifvit lyckligt och väl fullgjord, gaf höfdingen säckpiporna ett tecken att tystna och sade högt: »hvar är sången dold, mina vänner, att ej Mac-Murrough kan finna den?» Mac-Murrough, familjebarden, en gammal man, lydde genast vinken och började i ett lågt och hastigt föredrag sjunga en mängd celtiska verser, som af åhörarne mottogos med hänförelsens hela bifall. Alt efter som han fortskred i sitt föredrag, tycktes hans ifver ökas. I början hade han sjungit med ögonen fästa på golfvet, men nu blickade han omkring sig på ett sätt, liksom han utbedt sig, och strax derpå, som om han befalt uppmärksamhet, och hans toner höjde sig till vilda, passionerade ljud, beledsagade af motsvarande åtbörder. Edward, som med spändt intresse åhörde honom, tyckte honom uppräkna en mängd namn, beklaga de döda, tilltala de frånvarande, uppmuntra, elda och besvärja de närvarande. Han trodde sig äfven urskilja sitt eget namn och blef öfvertygad, att hans gissning var riktig, derigenom att sällskapets blickar på en<noinclude> <references/></noinclude> eugb3me7dyq03amwm5f4cu0jsd0j0o2 Sida:Waverley 1879.djvu/162 104 158265 505677 2022-08-23T18:28:11Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />158</noinclude>gång riktades på honom. Skaldens värma syntes meddela sig till hans åhörare. Deras vilda, solbrända ansigten antogo ett stoltare och mera lifvadt uttryck; alla lutade sig emot sångaren, många sprungo upp och svängde sina armar i hänryckning, och några lade händerna på sina svärd. Då sången upphörde, vardt en djup tystnad, hvarunder åhörarnes och skaldens upprörda känslor småningom sjönko tillbaka inom sin vanliga bädd. Höfdingen, som under hela detta uppträde snarare tycktes gifva akt på de sinnesrörelser, som väcktes, än dela de andras lifliga hänförelse, fylde nu en liten silfverbägare, som stod bredvid honom, med klaret. »Gif denna», sade han till en uppassare, »till Mac-Murrough nan fohn<ref>Mac-Murrough af Sången.</ref> och bed honom, sedan han druckit saften, behålla det omgifvande skalet för Vich Ian Vohrs skull.» Gåfvan mottogs med djup tacksamhet af Mac-Murrough, och sedan han utdruckit vinet, kysste han bägaren och inhöljde den med vördnad i sin plaid, som var svept öfver hans bröst. Han utbrast derpå i hvad Edward riktigt förmodade vara en improviserad utgjutelse till hans höfdings lof. Den mottogs med bifall, men frambragte ej samma verkan, som hans första skaldeqväde. Det var likväl tydligt, att clanen skänkte sin höfdings frikostighet sitt högsta gillande. Derpå föreslogos flere med bifall mottagna gaeliska skålar, och höfdingen gaf sin gäst följande öfversättning af några bland dem: »För den, som ej vänder ryggen hvarken åt vän eller fiende.» — »För den, som aldrig öfvergaf en vän.» — »För den, som aldrig köpt eller sålt rättvisa. » — »Gästfrihet mot den landsflyktige och undergång åt tyrannen.» — »För gossarne med koltarne<ref>En del af den högländska drägten.</ref>.» — »För högländarne skuldra vid skuldra» — med flere kraftiga och kärnfulla yttranden af samma slag. Edward var isynnerhet angelägen att få veta innehållet af den sång, som tyckts frambringa en sådan verkan på sällskapets lidelser, och han lät sin värd förstå sin nyfikenhet. »Som jag märker», sade höfdingen, »att ni låtit buteljen gå förbi er under de tre sista hvarfven,<noinclude> <references/></noinclude> 84t2xoaovv27aywlbbxjlbqaeacy609 Sida:Waverley 1879.djvu/163 104 158266 505679 2022-08-23T18:31:07Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|159}}</noinclude>ärnade jag föreslå er, att vi skola bege oss till min systers tébord; hon kan bättre än jag lemna er upplysning derom. Fast jag ej kan hejda min clan i det vanliga loppet af dess gästabudsglädje, är jag likväl hvarken sjelf fallen för att öfverlemna mig åt dess öfverdrift, ej heller», tillade han leende, »håller jag någon björn att uppsluka förståndet hos dem, som kunna göra bättre bruk deraf.» Edward samtyckte beredvilligt till detta förslag, hvarpå höfdingen, åtföljd af Waverley, lemnade bordet efter att hafva sagt några ord till dem, som sutto närmast omkring honom. Då dörren tillslöts bakom dem, hörde Edward Vich Ian Vohrs skål föreslås med ett vildt, enhälligt hurrarop, som uttryckte gästernas tillfredsställelse och djupet af deras hängifvenhet i hans tjenst. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 0ntk7h4owhd5lk34zlto2yv6112cjye Sida:Waverley 1879.djvu/164 104 158267 505680 2022-08-23T18:35:42Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;">TJUGUFÖRSTA KAPITLET.<br /><b>Höfdingens syster.</b></h2> {{Initial|F}}lora Mac-Ivors förmak var möbleradt på det tarfligaste och enklaste; ty på Glennaquoich var hvarje annat slags utgift inskränkt så mycket som möjligt för att upprätthålla höfdingens gästfrihet i dess fulla glans och bibehålla och föröka antalet af hans underlydande och anhängare. Men intet tecken till denna sparsamhet visade sig i damens toilett, som var elegant och till och med dyrbar samt anordnad på ett sätt, hvari parisermodet och högländarnes enklare drägt med synnerlig smak voro sammansmälta. Hennes hår var ej vanstäldt genom frisörens konst, utan nedföll i gagatsvarta lockar på hennes hals och sammanhölls endast af ett med diamanter rikt infattadt diadem. Denna egenhet antog hon för att rätta sig efter högländarnes fördomar, ty detta folk kunde ej fördraga, att ett ogift fruntimmer skulle visa sig med betäckt hufvud. Flora Mac-Ivor hade den mest påfallande likhet med sin broder Fergus, och det till den grad, att de skulle kunnat spela Viola och Sebastian<ref>I Shakespeares skådespel ''Trettondagsafton''.</ref> med samma uppseende, som väcktes genom {{Samma som|på|Q=Q16832037|ord=mrs Henry Siddons}} och hennes brors uppträdande i nämnda roller. De hade samma antika och regelbundna profil, samma mörka ögon, ögonhår och ögonbryn, samma genomskinliga hy, utom att Fergus' blifvit brynt genom hans vistelse i fria luften och Floras<noinclude> <references/></noinclude> dvm9205g4b3r77959nl8hzum8opn28a Waverley/Kap 20 0 158268 505682 2022-08-23T18:37:12Z Thuresson 20 Kap 20 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Waverley 1879.djvu" from=158 to=163 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Waverley|20]] [[fr:Waverley/Chapitre XX]] cxtlt3gqce5zpp4g806weqmu4c584d0 Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/75 104 158269 505690 2022-08-23T20:58:25Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||{{linje|5em}}{{linje|5em}}|57}}</noinclude>tertagom berättelsen om Stockholm och Stadens första bebyggande och tillväxt. {{c|§. 3.}} Byggnadssättet hafver i Stadens älldste tider, varit mycket olika, emot hvad det nu är; sedan byggningskonsten och dess reglor, länge gifne bland Greker och Romare, omsider blifvit kände, äfven ibland de, för en barbarisk smak i byggnad, rycktbare Göther. Vid jämförelsen af den älldste kände Plan-Charta öfver Stockholm, före 1547, emot de i senare tider författade; finnes väl derutinnan någon skillnad och olikhet; men de eldsvådor, som öfvergådt Staden, och här ovanföre nämde äro, hafva dock icke bidragit till en mera ordentelig gaturefning och indelning; förr än dermed börjades efter eldsvådan inne i Staden 1625, och i Dr. <i>Christinas</i> tid, som dock i synnerhet, sträckte sig till Förstäderne. <i>Slottsbyggnaden</i> hafver sedan dess första anläggning, undergådt många förändringar och blifvit ansenligen utvidgad; dess gamla Torn och Murar omsider afröjde; Fästningsgrafven igänfyld, m. m. som af Slottets särskildte beskrifning kan inhämtas. <i>Storkyrkan</i> som flere eldsvådor öfvergådt har fådt ett förändradt utseende, och äfven i senare tider blivit till längden aftagen, att lämna mera utrymme at Slottsbyggnaden; och i det stället på bredden tillökt, som beskrifningen derom innehåller. <i>Rådhuset</i> som flere gångor afbrändt, behöll sitt ställe vid Stortorget, der det förmodeligen<noinclude> {{huvud||D 5|från}} <references/></noinclude> bmnhcjc9cwpuzzjn2f6j5fqdg34jxlg Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/76 104 158270 505691 2022-08-23T22:11:43Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|58|{{linje|5em}}{{linje|5em}}|}}</noinclude>från första bönjan blifvit anlagdt, dock utan att vinna något i byggnadssättet. På Svartmangatan, nedanför <i>S. Gertruds Gillestuga,</i> intog <i>Dominicanernes</i> eller Svartbrödra-Munkarnes Klosterkyrka, ett helt qvarter, och näst derintill hade desse Prediko-Munkar sina Våningshus. Detta Svartmunke-Kloster, som troligen gifvit gatan sitt ännu bibehållne namn; nederrefs i grund, och fördes materialierne, till Slottet, att nyttjas vid byggnaden derstädes, enligt Stadens Protocoll 1547 (p. 27). Det i senare tider så kallade <i>Papisternas</i> Hus, på Österlånggatan, gent emot <i>S. Johannis</i> gränd, skall år 1336, på Konung <i>Magni Erichssons</i> befallning, blifvit uppbyggt för <i>Johanniterne.</i> En Orden, som räknade sig till förtjenst, att herbergera och fägna Pelegrimer och vandrande Munkar. Detta Hus skall sedermera blifvit lagdt under <i>Vadstena</i> Kloster, och derefter någon tid tillhört en Skottsk Adelsman, vid namn <i>And. Keith;</i> hvars vapen, jämte hans Frus, det <i>Gripiske,</i> finnes ännu i dag uthuggit, uti en sten på Huset, åt Österlånggatan, jämte desse orden: <i>Auxilium nostrum a Domino.</i> Han skref sig Friherre till <i>Finstad, Dignevall</i> och <i>Forssholm,</i> m. m. var gift med Friherrinnan <i>Elisab. Birgersdotter Grip,</i> till <i>Vinds.</i> År 1594 köpte K. <i>Sigismund</i> samma Hus, af Baron <i>Keith</i> för 7000 R:dr, och skänkte det till <i>Jesuiterne,</i> för att derstädes få orubbade hålla deras Gudstjenst och Messor; med hvilka de fortforo, till K. <i>Carl IX:s</i> tid, då han förviste dem Riket<ref>K. Carl IX. Hist. p. 253. Stiernmans Höfd:minne, I D. p. 244. Dalins S. R. H. 2 Del. p. 426, not.</ref>. Det har der-<noinclude> {{huvud|||af}} <references/></noinclude> 1r4jq96cuorwi37agke4en5b640jo8w Sida:Stockholm, Del 1 (Elers 1800).pdf/77 104 158271 505692 2022-08-24T02:26:24Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||{{linje|5em}}{{linje|5em}}|59}}</noinclude>af blifvit kalladt, det <i>Papistiska</i> Huset. Uti Stadens Tänkebok 1595, förekommer angående detta Hus följande: 'begärde Mäster <i>Erich Skeppar</i> Kyrkoherre, bland annat, att Borgmästare och Råd ville låta läsa igän, Herr <i>Anders Keiths</i> Hus, der de Påfviske Präster hålla sin Gudstjenst. Dertill blef svarat; att de ville K. M:t tillskrifva och ödmjukeligen begäre, att H. K. M. ville sådant afskaffa och samma Präst hädankalla; eller vår Nådige Furste, Hertig <i>Carl</i> samt R. Råd, måge sådant med det forderligaste afskaffa. (Fol. 248). K. <i>Christian I.</i> gaf i dess öp. bref 1458, Stockholms Stad, ett Hus nedan för kåken liggande, med jord, grund och alla sina egodelar, som Dana-arf varit af ållder, och K. <i>Erich</i> fordom förlänt hade <i>Lars Ormsson,</i> som död och afgången var. Item måtte Staden bygga Hus, Bodar och annan åverkan, hvar the kunna thess viderkomma, utan förfång, Staden till nytto och ränta; dock så att ingen byggning, skulle derefter byggas, västantill emot Gråbrödra Kloster, längre ut än Tornet och Stadens mur räcker och tillsäger. Uti Stockholms Stads Kyrkoherre-hus, satt Riddaren <i>Ture Turesson</i> fängslig i K. <i>Carl Knutssons</i> våld 1468. Han var K. <i>Christians</i> man, och gaf emot det, han slapp sitt fängelse, sin förskrifning, att förskaffa K. <i>Christians</i> bref på en dagtingan i <i>Halmstad,</i> näst påföljande Olufsmesse, emellan bägge Riken; och der sådant icke kunde erhållas, att på föreskrifven tid, inställa sig, och vara i kyrkoherrens Hus i Stockholm, och skulle sedan alldrig ther utkomma,<noinclude> {{huvud|||utan}} <references/></noinclude> 80qb9a00gwmopobomq5s65x5wirkqm6 Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne56sven).pdf/517 104 158272 505694 2022-08-24T08:01:50Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>OM HÖGSÄTTNING I SKEPP UNDER VIKINGATIDEN.</small>|183}}</noinclude>förhållandet så ofta hafva varit i Skandinavien. I de båda sist omtalade grafvarna på Westray hade den döde begrafts obränd; troligen hade detta varit fallet äfven i den tredje grafven. Ur alla tre grafvarna upptogos stycken af trä med isittande klinknaglar, hvilkas storlek och form göra det otvifvelaktigt, att de hört till ett fartyg. Om fartygens storlek kan ingen upplysning gifvas, men åtminstone ett af dem har varit af ek. {{tre stjärnor}} Vi se af de många nu anförda fynden, huru allmänt det i fråga varande begrafningsskicket varit under vikingatiden, antingen den döde jordats obränd eller blifvit bränd. I det förra fallet lades han vanligen uti den likaledes obrända farkosten; någon gång synes han — att döma af de sid. 172 och 173 omtalade norska fynden — hafva lagts <i>under</i> en omhvälfd båt. Blef den döde deremot bränd, så nedlades antingen de från bålet hopsamlade benen i ett obrändt fartyg, eller ock brändes detta med liket, hvarefter föga mer än klinknaglarna, eller några af dem, kunde jemte benen nedläggas i grafven. Att man måhända ofta i grafven lagt endast några få klinknaglar såsom ett minne eller en symbol af fartyget, är redan nämndt (sid. 164). Vi känna visserligen nu ett mycket stort antal grafvar som inneslutit farkoster, men vi kunna med säkerhet antaga, att detta antal skulle hafva varit mycket större, om alla hittills påträffade grafvar undersökts med tillbörlig noggrannhet och sakkännedom. Om ej doktor Stolpe undersökt Vendelgrafvarna, om ej docenten Söderberg genomgräft högen vid Karlevi, om ej de i det föregående omtalade norska fornforskare åt vetenskapen räddat så många af de märkliga från Norge kända skeppsfynden, så hade vi utan tvifvel i afseende på de flesta grafvar af nu i fråga varande slag icke haft någon aning om att de inneslutit fartyg, eller vi hade åtminstone icke kunnat bevisa det. De flesta nu kända fynden af högsatta farkoster äro gjorda i Nordlands, Nordre och Söndre Throndhjems samt Romsdals amter i Norge, men dessa farkoster hafva i allmänhet varit smärre, som ej kunna göra anspråk på annan benämning än båtar. Större hafva deremot de fartyg varit, som anträffats i trakten kring Kristianiatjorden. Det som låg i Borrehögen har liksom de, hvilka upptagits ur Tune- och Gokstad-högarna, varit af det slag, som<noinclude> <references/></noinclude> 0o375k9wwiej5l9egaftrhr88o9eate Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/74 104 158273 505697 2022-08-24T08:22:44Z Gottfried Multe 11434 /* Ofullständigt */ Tabell återstår att infoga. proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Gottfried Multe" />{{huvud|56|<small>3. UNDEROFFICERARE.</small>|}}</noinclude>som förut blifvit examinerade och godkända af amiralen och amiralitetsrådet Hans Hansson Clerck.<ref>A. K. prot. {{bråk|8|2}} 1677.</ref> Om afsked för underofficer beslöt amiralitetskollegium. En ganska stor del af dem befordrade kollegiet till löjtnanter och underlöjtnanter. Dertill befordrades företrädesvis yngre underofficerare, ehuru flera exempel visa att äfven gamla befordrades. Sålunda utnämndes skepparen Jon Klint till underlöjtnant, “emedan han tjenat i trettiofyra år“.<ref>A. K. prot. {{bråk|18|2}} 1669.</ref> Fördelningen af underofficerarne på skeppare-, styrmans- och artilleristat var redan vid periodens början fullt stadgad. Uti riksstaterna anvisades lön för följande antal:<ref>R. A. riksstater.</ref> Skepparstat Styrmansstat Artilleri­ stat S u m m a o Ar Ö f v e r - s k e p p a r e M e d e l - i s k e p p a r e U n d e r ­ s k e p p a r e | H ö g b å t s m a n o B® d:: • PS %C* i" M e d e l s t y r - m ä n j L ä r s t y r m ä n O COct- P ►ö, sf K o n s t a p e l s - m å t t 1635—1639 48 32463030363044296I 1640 40--40463030364040302| 1641—164352 -- 36 44 33 38 44 33 45 325! 164572242793237288181 — 1646—1648593027 762938234444370 1649—1650302016602938233030276 1651—1653401820532723173646280 1654 401523522825162457280 1655 383018582326204138292 1656 423420603228144354327 1657 382821563028213749308 1658 38128217730282!3749329 1659—1660601820776018204161375 1661-1673303020602020103040260 1674—167c304030603040505070400 1677—167£ 30 76 40 110 45 56 76 89 182 704 1679 2459389364160118156 — 1680 I293020 493030i30i49 75342<noinclude> <references/></noinclude> erplrk7vofow0kei2af9jmtfdacydni Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/75 104 158274 505702 2022-08-24T08:49:37Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>SKEPPARE.</small>|57}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>{{ymn|<i>Skeppare.</i>}}Skepparstaten bestod af öfverskeppare, underskeppare och från år 1644 äfven af medelskeppare. Till denna stat hörde ock högbåtsmännen, hvilka ansågos såsom underofficerare.<ref>A. K. prot. {{bråk|28|6}} 1661.</ref> Till skeppare antogos i regel högbåtsmän eller högbåtsmansmått. De användes såsom chefer på strussar och skutor samt på mindre pinasser, bojorter och galejor. Hvarje skepp hade sin ordinarie skeppare, som följde med, när det gick till sjös, och såg efter detsamma, när det var upplagdt. I flotta funnos två skeppare på hvardera af de större skeppen. Skepparen hade tillsyn öfver tackling, segel, ankaren, båtar, kablar, förtöjningar och dylikt. Högbåtsmannen var skepparens biträde och närmaste man. På hvarje skepp fans vanligen blott en högbåtsman och denne var liksom skepparen fästad vid skeppet, så till sjös som i land. {{ymn|<i>Styrmän.</i>}}Styrmansstaten bestod af öfverstyrmän, medelstyrmän och lärstyrmän, omkring trettio af hvardera, dock något färre åren 1661—1676, men de trenne närmast följande åren be­tydligt flera. Styrmännen erhöllos från Sveriges kustbefolkning. Till 1644—1645 årens flottor värfvades styrmän i Östersjöns kust­städer.<ref>A. K. reg. {{bråk|29|1}} 1644 och {{bråk|19|2}} 1645. R. R. {{bråk|26|4}} 1645.</ref> År 1663 förordnades att lärstyrmän ej fingo antagas utan efter godkänd examen samt att äfven befordran till medel- och öfverstyrmän skulle föregås af examen.<ref>A. K. prot. {{bråk|30|3}} 1663.</ref> Dessa föreskrifter upprepades 1677.<ref>A. K. prot. {{bråk|31|7}} 1677.</ref> Vanligen var en styrman kommenderad på hvarje skepp och två på de större, oberäknadt lärstyrmän. De hade om hand skeppets navigering och skötte skeppsinstrumenten. Sjelfva skulle de hålla sig med kartor, cirklar och andra styr­mans instrument.<ref>A. K. prot. {{bråk|19|7}} 1677.</ref> Styrmännen hade äfven rätt att mot ersättning lotsa handelsfartyg och egde dervid företräde framför lotsmännen.<ref>A. K. reg. {{bråk|10|5}} 1664, {{bråk|28|7}} 1670.</ref> Deras närmaste förman var från år 1643 <i>ålderstyrmannen,</i> hvartill öfverstyrmannen Johan Månsson då utnämndes.<ref>S. K. A. afd. <i>I:10.</i> Johan Månsson är utgifvaren af Sveriges första sjömärkesbok.</ref> Han erhöll sedan öfverlöjtnants lön<ref>A. K. prot. {{bråk|9|3}} 1655.</ref> och dog 1659. Han efter­träddes d. 1 oktober 1662 af fänriken Fredrik Herman Höjer.<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> g1hnsnty2jni25806z6zo0nxabvcx90 Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/76 104 158275 505725 2022-08-24T10:08:12Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|58|<small>3. UNDEROFFICERARE.</small>|}} {{Marginalnot börjar}}</noinclude>Enligt sin fullmagt skulle kan hafva inspektion öfver styrmännen på Skeppsholmen och ingen styrman fick förordnas till siös, utan att hafva blifvit examinerad och godkänd af Höjer.<ref>A. K. reg. {{bråk|1|10}} 1662.</ref> Derför stäldes han under tilltal, emedan han för­ordnat en okunnig styrman på skeppet Andromeda (2), hvilket stött på en klippa i Stockholms skären.<ref>A. K. prot. {{bråk|15|7}} 1665.</ref> Höjer erhöll afsked 1668 och efterträddes år 1670 af löjtnant Per Gabrielsson.<ref>A. K. reg. {{bråk|28|7}} 1670.</ref> Denne blef kapten 1674, men fortfor att vara ålderstyrman till dess han omkom på skeppet Kronan (1) d. 1 juni 1676. Derjemte hade ålderstyrmannen tillsyn öfver flottans kom­passer, djuplod och nakterglas på Skeppsholmen. Han skulle ansvara för att kompasserna blefvo “bestrukna“ och timgla­sen justerade.<ref>A. K. prot. {{bråk|14|4}} 1665, A. K. reg. {{bråk|28|7}} 1670.</ref> År 1677 öfvertogos ålderstyrmannens och jemväl en del af amiralitetskollegiets bestyr med styrmännen af en särskild <i>styrmanschef,</i> hvartill amirallöjtnant Werner von Rosenfelt utnämndes den 26 december.<ref>R. R.</ref> I denna egenskap ålåg honom:<br> {{em|2}}att antaga skickliga styrmän med amiralitetkollegiets vilja och vetskap;<br> {{em|2}}att tillse det styrmännen lärdes och exercerades i alla stycken samt hvarje år öfvades i seglation på någon tjenlig farkost;<br> {{em|2}}att förordna styrmän på kronans sjögående skepp och farkoster;<br> {{em|2}}att hålla kompasser, glas, lod och lodlinor m. m. i god ordning.<ref>A. K. reg. {{bråk|15|3}} 1680. K. m:ts instruktion.</ref> {{Vänster marginalnot|<i>Konstaplar.</i>}}Artilleristaten utgjordes af konstaplar och konstapelsmått, ibland äfven kallade “arklimästare“. Antalet utgjorde i all­mänhet tillhopa omkring åttio, hvilket efter 1673 dock högst betydligt ökades. På hvarje skepp i flottan skulle i regel vara två kon­staplar,<ref>A. K. reg. {{bråk|29|8}} 1644.</ref> men på de största skeppen voro tre och på de små en. De hade om hand skeppens artilleri och fyrverk; när­mast under dem stodo bösseskyttarne. Yngre konstaplar brukade erhålla utrikes permission för utbildning i tjensten.<ref>A. K. reg. {{bråk|3|4}} och {{bråk|22|4}} 1672; A. K. reg. {{bråk|4|4}} 1673.</ref> {{Tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> jo5oqh15fiugj0x9jowkgytnkiddt4a Sida:Instruktionsbok för Sveriges Flickscouter 1924.pdf/80 104 158276 505727 2022-08-24T10:42:36Z Bokstavligt 7054 /* Ej korrekturläst */ Skapade sidan med 'timmen långsamt lossa på bindeln och låta cirkulatio­nen för ett ögonblick kom­ma i gång trots blodförlus­ten. Om möjligt skall man ersätta åtsnörningen med ett tryckförband på själva såret. Då tryckförbandet är lagt, lossar man med stor försiktighet på åtsnörningen, men låter alltid bindeln sitta kvar, så att man åter kan dra till, om tryckför­bandet skulle visa sig ej vara tillräckligt. Ett tryck­förband har den fördelen framför åtsn...' proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Bokstavligt" />70</noinclude>timmen långsamt lossa på bindeln och låta cirkulatio­nen för ett ögonblick kom­ma i gång trots blodförlus­ten. Om möjligt skall man ersätta åtsnörningen med ett tryckförband på själva såret. Då tryckförbandet är lagt, lossar man med stor försiktighet på åtsnörningen, men låter alltid bindeln sitta kvar, så att man åter kan dra till, om tryckför­bandet skulle visa sig ej vara tillräckligt. Ett tryck­förband har den fördelen framför åtsnörningen, att det pressar samman den av­ skurna pulsådern utan att helt och hållet avbryta cirkulatio­nen i lemmen. Å kroppsdelar, där åtsnörning ej kan användas, samt såsom förut nämnts för att ersätta densamma, lägges ''tryckförband''. Närmast såret bör man helst lägga något sterilt eller i brist härpå något så rent som möjligt t. ex. en bykad näsduk, en handduk, en linnelapp, sedan en hård boll av bom­ull, uti vilken helst inlägges ett hårt föremål, en sten, en trä­bit e. d. Vid tryckförband bör bindan rullas upp en bit, ty då får man mer kraft att draga åt, så att blodet ej kan fram­tränga. Om man på grund av t. ex. något benbrott ej kan lägga ett tryckförband på själva såret, lägges det på närmast centrala tryckpunkt. Blödningar äro oftast blandade, d. v. s. den svåraste blöd­ningen är åtföljd av lättare. Man behandlar efter den svå­raste graden. Blodet från en blodåder är mörkrött och kommer ej stöt­vis från hjärtat, utan strömmar lugnt om än kraftigt mot hjärtat. Patienten skall även vid större ''blodåderblödningar'', liksom vid pulsåderblödningar, intaga sittande eller liggande ställning med den skadade kroppsdelen i högläge. Behandlin-<noinclude> <references/></noinclude> rci0zldrj0omvmtoz3skwclgy9u98ju Sida:Instruktionsbok för Sveriges Flickscouter 1924.pdf/81 104 158277 505728 2022-08-24T10:48:01Z Bokstavligt 7054 /* Korrekturläst */ proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bokstavligt" />{{ph|71}}</noinclude>gen blir först ''högläge'' för den skadade kroppsdelen, sedan ''tryckförband'' på själva såret. Eventuellt göres en lätt åtsnörning, ej hårdare än att blödningen stannar, men då, med kän­nedom om blodströmmens olika riktning i puls- och blodåd­ror perifert om såret, d. v. s. ej ''mellan'' såret och hjärtat. ''Hårkärlsblödningen'' är den vanligaste vid smärre skador. Blodet är högrött och sipprar sakta fram. Behandlingen blir ett ''stadigt'' sårförband. Högläge minskar blödningen. Genom ett ''våtvärmande omslag'' (V. V. O.) framkallar man fuktig värme. Dess egentliga uppgift är att dra blodet till det sjuka stället, att där öka cirkulationen, varigenom svullnad och rodnad minskas och förhindras, smärta lindras m. m. Det användes vid ”blåmärken”, vrickningar, inflammationer o. d., samt vid blodförgiftningar. Det består av en i kallt vatten (till mycket svaga patienter ibland varmt i stället för kallt) väl urvriden, fyrdubbel kompress, näsduk, handduk e. d., en vaxduk, som på alla sidor är något större än denna, fetvadd (''ej'' bomull) och binda. I stället för vaxduk kan man använda pergamentpapper, impregnerat tyg m. m. och i stället för fet­vadd ylle eller flanell. Vaxduken kan vid mindre omslag helt uteslutas, om man har tillräckligt med ylle eller vadd. Det är svårt att utan vadd få omslaget så tätt, särskilt vid kanterna, som det måste vara för att behålla fuktighet och värme. Ett V. V. O. får aldrig kännas kallt. Då är det antingen illa lagt eller har legat för länge och måste genast läggas om, det skall vid avtagandet kännas ångande varmt. I allmänhet be­höver omslaget förnyas endast kväll och morgon. Helst bör man då ha två dukar, så att den ena, sedan den är sköljd, hinner torka, medan den andra användes, men har man blott en, skall denna sköljas i ett vatten och uppvridas i ett annat. Huden tvättas med tvål och vatten och torkas mellan varje omläggning. Skulle huden under omslaget, trots denna nog­grannhet, bli inflammerad, vrider man upp duken i Burows lösning eller borsyrelösning i stället för i vatten. Detta för­ordas också ofta av andra orsaker. Om hudretningen (ekse­met) fortfar, måste man upphöra någon tid med omslaget, och antingen pudra huden eller smörja in den med något fett, borvaselin, borlanolin, zinksalva e. d. Då man helt skall<noinclude> <references/></noinclude> kckxoxyuriik3qa1hmjomwctysw5ua4