Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.10 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 2 4961 654645 654506 2026-07-07T17:41:00Z Tommy Kronkvist 170 Användarstatistik. 654645 wikitext text/x-wiki {{#babel:sv|en-4|de-2}} {| style="cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;margin-top:20px;margin-bottom:1px;float:right;clear:right;" | style="width:45px;height:45px;background:#ffffff;text-align:center;font-size:11pt" | [[Fil:Wikispecies-logo.svg|36px|link=]] | style="font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em" | Den här användaren är '''administratör''', '''byråkrat''' och '''gränssnitts­administratör''' på '''[[:species:Main Page|Wikispecies]]'''. (<span class="plainlinks" style="font-size: 80%;">[https://species.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&limit=1&username=Tommy_Kronkvist kontrollera]</span>) |} {| style="cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;margin-bottom:1px;float:right;clear:right;" | style="width:45px;height:45px;background:#f6f6f6;text-align:center;font-size:11pt" | [[Fil:Wikimedia-logo black.svg|36px|link=]] | style="font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em" | Denna användare är '''administratör''' på '''[[wmse:Huvudsida|Wikimedia Sverige]]'''. (<span class="plainlinks" style="font-size: 80%;">[https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Användare&limit=1&username=Tommy_Kronkvist kontrollera]</span>) |} {| style="cellspacing:0;cellpadding:0;width:247px;border:solid #bbb 1px;background:#eee;float:right;clear:right;" | style="width:45px;height:45px;background:#f6f6f6;text-align:center;font-size:11pt" | [[Fil:Wikivoyage-logo.svg|36px|link=]] | style="font-size:80%;padding:4pt;line-height:1.25em" | Denna användare är '''administratör''' och '''gränssnitts­administratör''' på svenska '''[[:voy:sv:Huvudsida|Wikivoyage]]'''. (<span class="plainlinks" style="font-size: 80%;">[https://sv.wikivoyage.org/w/index.php?title=Special:Användare&limit=1&username=Tommy_Kronkvist kontrollera]</span>) |} ==Hej!== Jag bor i Uppsala och registrerade mitt Wikimedia-konto den 29 mars 2005. Mina intressen kretsar till stora delar kring schack, biologisk taxonomi och systematik. Av den anledningen redigerar jag numera främst på Wikispecies där jag är administratör, byråkrat och gränssnitts&shy;administratör,<small>^{(<span class="plainlinks">[https://species.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&limit=1&username=Tommy_Kronkvist verifiera]</span>)}</small> samt på svenska Wikivoyage där jag är administratör och gränssnitts­&shy;administratör.<small>^{(<span class="plainlinks">[https://sv.wikivoyage.org/w/index.php?title=Special:ListUsers&limit=1&username=Tommy_Kronkvist verifiera]</span>)}</small> Jag är också stolt, betalande medlem (och {{nowrap|1=administratör)<small>^{(<span class="plainlinks">[https://se.wikimedia.org/w/index.php?title=Special:Användare&limit=1&username=Tommy_Kronkvist verifiera]</span>)}</small>}} på [[WMSE:|Wikimedia Sverige]], en svensk ideell förening som fungerar som knutpunkt för Wikimedias svenska lokalavdelning (på engelska ett så kallat "''Wikimedia chapter''"). Den 30 augusti 2018 skapade jag artikeln ''[[:species:Danio tinwini|Danio tinwini]]'' på Wikispecies, vilket också utgjorde min 100&nbsp;000:e redigering på Wikimedia. Totalt har jag bidragit med [[Special:Gemensam inloggning/Tommy Kronkvist|drygt 395&nbsp;900 redigeringar]] (per 7 juli 2026) i sammanlagt 153 olika Wikimedia-systerprojekt. Den exakt trehundratusende redigeringen skedde då jag skapade artikeln [[w:sv:Siri (programvara)|Siri (programvara)]] på svenska Wikipedia. Utöver det har jag också hand om <span class="plainlinks">[https://twitter.com/Wikispecies @Wikispecies]</span> officiella X-konto (tidigare kallat Twitter) samt är registrerad på {{nowrap|1=Phabricator,^{<small>([[:phabricator:p/Tommy Kronkvist|användarsida]])</small>}}} ett projekthanteringssystem för samarbete kring utveckling av wiki-mjukvara. Jag har fört upp några bilder (knappt 200, kanske?) till Wikimedia Commons. Min användarsida på Commons hittar du [[:commons:User:Tommy Kronkvist|här]] och där kan du också se några av mina uppladdade bilder. Jag skulle vilja fota mer, men tiden är knapp. Hör gärna av dig på min [[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussionssida]] här på Wikisource om du har några frågor eller funderingar som rör mina redigeringar! Mvh, Tommy. {| class="toccolours" style="cellpadding=4; font-size: 0.8em;" | style="background: #ccf; text-align: center; padding-right: 0.4em; width: 20%;" | SHA-512 [[meta:Template:User committed identity|Committed identity]] hash: | style="text-align: center; padding-right: 0.4em; padding-left: 0.4em;" | a6edd6d2fdbf82621f0cda4e5525c71f8da9b5dfd308242c3c63365e998c32c5406b75448380903265a5403edffd1a0435b61ac943f3c65870db9250f8b884a9 |} opgb9xfluymxnioql32nwxec3tqyhgn 104 219056 654696 647338 2026-07-07T22:46:40Z Jonatanskogsfors 17420 654696 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 7 —}} {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;"</noinclude>{{nopt}} |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_11|XI. Nummer 9,430 återuppträder och Cosette vinner på lotteri]] | style="text-align: right;" | 314 |} <section end="del_2_bok_03_toc"/> <section begin="del_2_bok_04_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FJÄRDE BOKEN. Gorbeaus fallfärdiga koja. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|I. Mäster Gorbeau]] | style="text-align: right;" | 318 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01| II. Ugglans och trädgårdssångarens näste]] | style="text-align: right;" | 331 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|III. Av två olyckor kan lyckan komma]] | style="text-align: right;" | 335 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|IV. Värdinnans iakttagelser]] | style="text-align: right;" | 344 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|V. Ett guldmynt faller till marken och gör buller]] | style="text-align: right;" | 349 |} <section end="del_2_bok_04_toc"/> <section begin="del_2_bok_05_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FEMTE BOKEN. Stumt koppel till nattlig jakt. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_01|I. Strategiska finte]] | style="text-align: right;" | 357 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_051/Kapitel_02|II. Det är tur att Austerlitzbron kan bära åkdon]] | style="text-align: right;" | 365 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_03|III. Karta över Paris 1727]] | style="text-align: right;" | 369 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_04|IV. Försöken att komma undan]] | style="text-align: right;" | 376 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_05|V. Detta skulle varit omöjligt vid gasbelysning]] | style="text-align: right;" | 381 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_06|VI. Upptakten till ett mysterium]] | style="text-align: right;" | 388 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_07|VII. Fortsättningen på mysteriet]] | style="text-align: right;" | 393 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_08|VIII. Mysteriet blir alltmera dunkelt]] | style="text-align: right;" | 398 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_09|IX. Mannen med bjällran]] | style="text-align: right;" | 402 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_10|X. Där det förklaras hurusom Javert fann snåret tomt]] | style="text-align: right;" | 410 |} <section end="del_2_bok_05_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> gkwmj81swomoj1ccdpy0x1rn4zfhe81 654737 654696 2026-07-07T23:46:25Z Jonatanskogsfors 17420 654737 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 7 —}} {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;"</noinclude>{{nopt}} |- | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_11|XI. Nummer 9,430 återuppträder och Cosette vinner på lotteri]] | style="text-align: right;" | 314 |} <section end="del_2_bok_03_toc"/> <section begin="del_2_bok_04_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FJÄRDE BOKEN. Gorbeaus fallfärdiga koja. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|I. Mäster Gorbeau]] | style="text-align: right;" | 318 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01| II. Ugglans och trädgårdssångarens näste]] | style="text-align: right;" | 331 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|III. Av två olyckor kan lyckan komma]] | style="text-align: right;" | 335 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|IV. Värdinnans iakttagelser]] | style="text-align: right;" | 344 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|V. Ett guldmynt faller till marken och gör buller]] | style="text-align: right;" | 349 |} <section end="del_2_bok_04_toc"/> <section begin="del_2_bok_05_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | FEMTE BOKEN. Stumt koppel till nattlig jakt. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_01|I. Strategiska finte]] | style="text-align: right;" | 357 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_02|II. Det är tur att Austerlitzbron kan bära åkdon]] | style="text-align: right;" | 365 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_03|III. Karta över Paris 1727]] | style="text-align: right;" | 369 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_04|IV. Försöken att komma undan]] | style="text-align: right;" | 376 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_05|V. Detta skulle varit omöjligt vid gasbelysning]] | style="text-align: right;" | 381 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_06|VI. Upptakten till ett mysterium]] | style="text-align: right;" | 388 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_07|VII. Fortsättningen på mysteriet]] | style="text-align: right;" | 393 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_08|VIII. Mysteriet blir alltmera dunkelt]] | style="text-align: right;" | 398 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_09|IX. Mannen med bjällran]] | style="text-align: right;" | 402 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_10|X. Där det förklaras hurusom Javert fann snåret tomt]] | style="text-align: right;" | 410 |} <section end="del_2_bok_05_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> rkoqyznqx14shmuo23hjjnq7rbmides 104 219116 654726 652643 2026-07-07T23:25:04Z Jonatanskogsfors 17420 654726 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 8 —}}</noinclude><section begin="del_2_bok_06_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 style="text-align: right;" | Sid. |- | colspan=2 | SJÄTTE BOKEN. Petit Picpus. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_01|I. Lilla Picpusgatan 52]] | style="text-align: right;" | 429 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_02|II. Martin Vergas klosterregler]] | style="text-align: right;" | 437 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_03|III. Stränghet]] | style="text-align: right;" | 451 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_04|IV. Glada stunder]] | style="text-align: right;" | 455 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_05|V. Förströelser]] | style="text-align: right;" | 463 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_06|VI. Det lilla klostret]] | style="text-align: right;" | 474 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_07|VII. Några skuggporträtt]] | style="text-align: right;" | 481 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_08|VIII. Post corda lapides]] | style="text-align: right;" | 485 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_09|IX. Ett sekel under slöjan]] | style="text-align: right;" | 489 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_10|X. Det eviga tillbedjandets uppkomst]] | style="text-align: right;" | 494 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_11|XI. Slutet på Petit Picpus]] | style="text-align: right;" | 498 |} <section end="del_2_bok_06_toc"/> <section begin="del_2_bok_07_toc"/> {| style="margin: 0 auto; border-spacing: 2em 0; width: 35em;" | colspan=2 | SJUNDE BOKEN. En parentes. |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_01|I. Klostret som abstrakt idé]] | style="text-align: right;" | 503 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_02|II. Klostret historiskt betraktat]] | style="text-align: right;" | 505 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_03|III. Orsakerna till att hysa vördnad för det för­gångna]] | style="text-align: right;" | 512 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_04|IV. Klostret ur principiellsynpunkt]] | style="text-align: right;" | 518 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_05|V. Bönen]] | style="text-align: right;" | 522 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_06|VI. Bönens verkliga styrka]] | style="text-align: right;" | 526 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_07|VII. Försiktighetsmått, som böra iakttagas un­der klander]] | style="text-align: right;" | 532 |- | style="padding-left: 3em; text-indent: -2em;" | [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_08|Vlll. Tro, lag]] | style="text-align: right;" | 535 |} <section end="del_2_bok_07_toc"/><noinclude> <references/></noinclude> lus44hi8ogz2mmlih3o5yksxhkd1gj6 0 219196 654701 647333 2026-07-07T22:53:22Z Jonatanskogsfors 17420 654701 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf" from=235 to=236 fromsection="del_2_bok_03_toc" tosection="del_2_bok_03_toc" kommentar={{nop}} prev="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_02|Andra boken]]" next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04|Fjärde boken]]" header=1 /> </div> 1dl39upxduh4if00wxt567cwbn5tfg5 108 222511 654700 652686 2026-07-07T22:51:04Z Jonatanskogsfors 17420 654700 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Victor Hugo|Victor Hugo]] |Titel=[[Samhällets olycksbarn (1927)|Samhällets olycksbarn]] |År=1927 |Oversattare=Okänd |Utgivare=Världslitteraturens förlag |Källa=[[:File:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf|Wikimedia Commons]] |Bild=[[File:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf|page=7|250px]] |Sidor=<pagelist 1=omslag 2=tryck 3=upplaga 4=tom 5=band 6=tom 7=titel 8=tryck 9=301 /> |Anmärkningar={{Libris post|1331998}} <ol type="I" start="10"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_10|Den som söker det bästa finner ibland det sämsta]], 304</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_11|Nummer 9,430 återuppträder och Cosette vinner på lotteri]], 315</li> </ol> <b>FJÄRDE BOKEN. Gorbeaus fallfärdiga koja.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_01|Mäster Gorbeau]], 319</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_02|Ugglans och trädgårdssångarens näste]], 332</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_03|Av två olyckor kan lyckan komma]], 336</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_04|Värdinnans iakttagelser]], 345</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_04/Kapitel_05|Ett guldmynt faller till marken och gör buller]], 350</li> </ol> <b>FEMTE BOKEN. Stumt koppel till nattlig jakt.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_01|Strategiska finte]], 357</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_02|Det är tur att Austerlitzbron kan bära åkdon]], 365</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_03|Karta över Paris 1727]], 369</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_04|Försöken att komma undan]], 376</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_05|Detta skulle varit omöjligt vid gasbelysning]], 381</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_06|Upptakten till ett mysterium]], 388</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_07|Fortsättningen på mysteriet]], 393</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_08|Mysteriet blir alltmera dunkelt]], 398</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_09|Mannen med bjällran]], 402</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_05/Kapitel_10|Där det förklaras hurusom Javert fann snåret tomt]], 410</li> </ol> <b>SJÄTTE BOKEN. Petit Picpus.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_01|Lilla Picpusgatan 52]], 429</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_02|Martin Vergas klosterregler]], 437</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_03|Stränghet]], 451</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_04|Glada stunder]], 455</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_05|Förströelser]], 463</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_06|Det lilla klostret]], 474</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_07|Några skuggporträtt]], 481</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_08|Post corda lapides]], 485</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_09|Ett sekel under slöjan]], 489</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_10|Det eviga tillbedjandets uppkomst]], 494</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_06/Kapitel_11|Slutet på Petit Picpus]], 498</li> </ol> <b>SJUNDE BOKEN. En parentes.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_01|Klostret som abstrakt idé]], 503</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_02|Klostret historiskt betraktat]], 505</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_03|Orsakerna till att hysa vördnad för det för­ gångna]], 512</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_04|Klostret ur principiellsynpunkt]], 518</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_05|Bönen]], 522</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_06|Bönens verkligastyrka]], 526</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_07|Försiktighetsmått, som böra iakttagas un­der klander]], 532</li> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_07/Kapitel_08|Tro, lag]], 535</li> </ol> <b>ÅTTONDE BOKEN. Kyrkogårdarna taga emot, vad man giver dem.</b> <ol type="I" start="1"> <li>[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_08/Kapitel_01|Vari det omtalas på vilket sätt man kommer in i klostren]], 541</li> </ol> <hr /> '''Volymer:''' <ul> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 1 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 2 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 3 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 4 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 5 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 6 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 7 (1927).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 8 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 9 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 10 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 11 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 12 (1928).pdf]]</li> <li>[[Index:Samhällets olycksbarn - Volym 13 (1928).pdf]]</li> </ul> |Width= |Css= |Kommentar= }} 2bnp0ern8zltck5xp4n1n93z5tif9nw 0 222924 654735 653286 2026-07-07T23:42:56Z Jonatanskogsfors 17420 654735 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_4_(1927).pdf" from=241 to=256 next=”[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_10| Snålheten bedrager visheten]]” kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]" header=1 /> <references/> </div> eztp93dfkxn9ra97juriwwccsbe5x79 654736 654735 2026-07-07T23:44:54Z Jonatanskogsfors 17420 654736 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_4_(1927).pdf" from=241 to=256 next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 03/Kapitel 10| Snålheten bedrager visheten]]" kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]" header=1 /> <references/> </div> f4zl2obqhf4z0m9toisdxmn48m93r6t 104 223027 654655 653390 2026-07-07T20:42:56Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654655 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 517 —}}</noinclude>ser det. Man vidrör det. Dessa {{spärrad|in pace}}, dessa fängelsehålor, dessa dörrhakar, dessa hals­järn, denna högt sittande fönsterglugg, strax ne­danför vilken floden rinner, denna stenlåda, be­täckt med ett granitlock, liksom en grav, med den skillnaden, att den döde här var en levande, detta golv, som utgöres av gyttja, denna latringrop, dessa murar, från vilka fukten rinner, — sådana frasmakare!<noinclude> <references/></noinclude> 4ezo1bqqy7nlwzm42skmfcoxkodotak 104 223028 654656 653391 2026-07-07T20:44:28Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654656 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 519 —}}</noinclude>själar. Lägg sedan de personliga lidandena till den nationella förnedringen, och vem ni än är, skall ni känna en rysning för munkkåpan och do­ket, dessa båda svepdukar av mänsklig uppfin­ning. Och likväl, i trots av filosofien och i trots av framåtskridandet, fortfar ännu på vissa punkter och på vissa orter klosterandan mitt i det nitton­de århundradet, och väcker ett besynnerligt aske­tiskt återfall i detta ögonblick den civiliserade världens häpnad. De föråldrade inrättningarnas ihärdighet att vilja fortleva liknar envisheten hos en härsknad parfym, som skulle fordra att bli in­smord i vårt hår, den liknar anspråket hos skämd fisk, som skulle vilja bli äten, den liknar efter­hängsenheten hos barnkläder, som skulle vilja bli begagnade av den fullvuxna människan, och öm­heten hos lik, som skulle återkomma för att om­famna de levande. Otacksamme! säga barnkläderna. Vi ha skyd­dat er i svårt väder. Varför vilja ni icke mera ve­ta av oss? jag kommer från öppna havet, säger fisken, jag har kommit från rosen säger<noinclude> <references/></noinclude> qdifny1lh3edd35b4y3ydxe2pdzxdy9 104 223029 654657 653392 2026-07-07T20:46:01Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654657 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 520 —}}</noinclude>parfymen. Jag har älskat er, säger liket. Jag har ci­viliserat er, säger klostret. På allt detta finns blott ett enda svar: Fordom. Att drömma om att kunna obegränsat förlänga tillvaron av det, som är dött, och att kunna styra människorna genom att balsamera detta döda, att vilja rusta upp de förfallna dogmerna, att omför­gylla helgonskrinen, att omrappa klostren, att på nytt inviga relikskrinen, att feja upp vidskepelser­na, att giva ny näring åt fanatismen, att sätta nya handtag på vigvattenskvasten och den förrostade sabeln, att återupprätta klosterväsendet och sabelväldet, att tro på samhällets räddning genom parasiternas mångdubblande, att tvinga det för­flutna på det närvarande, detta förefaller sällsamt. Emellertid finns det förfäktande av alla dessa teo­rier. Dessa teoretiker, för övrigt folk med huvud, ha ett ganska enkelt sätt att gå tillväga. De över­draga det förflutna med en rappning, som de kalla samhällsordning, gudomlig rätt, moral, familj, aktning för förfädren, urgammal auktoritet, helig tradition, legitimitet, religion, och sedan gå de omkring och ropa: Se här, tag detta, ni, som är hederligt folk. Denna logik var känd av de<noinclude> <references/></noinclude> mlqd2htprlfc3ckdi1037qho0dr3et8 104 223030 654658 653393 2026-07-07T20:48:26Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654658 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 521 —}}</noinclude>gamla. Den utövades av deras haruspices. De ingnedo en svart kviga med krita och sade sedan: Hon är vit. {{spärrad|Bos cretatus}}. Vad oss beträffar, så hysa vi där och var akt­ning för och äro allestädes skonsamma mot det förflutna, blott det samtycker till att vara dött. Om det vill vara levande, så anfalla vi det och försöka döda det. Vidskepelsen, fromleriet, skenheligheten, för­domarna, dessa spöken, äro, så spöken de äro, likväl seglivade. De ha, ehuru skuggor, det oak­tat både tänder och klor, och man måste gå dem på livet och förklara dem krig samt föra det utan stillestånd, ty det är ett av mänsklighetens olycks­öden att vara dömd till en evig strid mot skugg­bilder. Det är svårt att gripa en {{spärrad|skugga}} om strupen och kasta henne till marken. Ett kloster i Frankrike, i det nittonde århund­radets middagsstund, är ett samfund av ugglor, som trotsa dagsljuset. Ett kloster, där asketis­men gripes på bar gärning mitt i den sköna sta­den av 1789, av 1830 och av 1848, ett Rom ut­vecklande sig i Paris, är en anakronism. I van­liga tider behöver man, för att upplösa och<noinclude> <references/></noinclude> pxoj4uq4nb519pa7c3cfvg9272qknf7 104 223031 654659 653394 2026-07-07T20:51:15Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654659 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 522 —}}</noinclude>förjaga en anakronism, endast låta honom stava ihop och uppgiva det årtusende han tillhör. Men vi befinna oss icke i vanliga tider. Låt oss kämpa. Låt oss kämpa, men låt oss även visa utskillning. Sanningen har det egna med sig, att den aldrig överdriver. Varför skulle den behöva över­driva? Det finns åtskilligt, som måste förstöras, men det finns ock åtskilligt, som blott behöver belysas och betraktas. Vilken styrka ligger icke i en välvillig och allvarlig prövning? Låt oss ic­ke föra eldslågan dit, varest hennes sken är till­räckligt. Men som vi befinna oss i det nittonde århund­radet, äro vi, i allmänhet talat och hos alla folk, i Asien så väl som i Europa, i Indien så väl som i Turkiet, fiender till asketiska klostersamfund. Ordet kloster är liktydigt med ordet träsk. Rö­tan hos klostren är tydlig, deras stillasittande be­skaffenhet är osund, deras jäsning alstrar febrar och avtyning hos folken, deras mångdubbling blir en egyptisk landsplåga. Vi kunna icke utan fasa tänka på dessa land, där fakirer, bonzer, santoner,<noinclude> <references/></noinclude> 5dzbc55yvi0th7ab6w86xzpn5yogzch 104 223032 654660 653395 2026-07-07T20:51:49Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654660 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 523 —}}</noinclude>basilianer, marabuter, talapoiner och dervisjer hastigt föröka sig till en vimlande ohyra. Detta oaktat står den religiösa frågan kvar. Denna fråga har vissa hemlighetsfulla, nästan fruktansvärda sidor. Må det tillåtas oss att be­trakta dem med fast blick!<noinclude> <references/></noinclude> nz8x4qzudonuerxjfeqrja2mmk3tlgi 104 223033 654661 653396 2026-07-07T20:53:12Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654661 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 525 —}}</noinclude>gör den, som förut var rik, sig själv fattig. Vad han äger giver han åt alla. Den, som förut var, vad man kallar ädling, adelsman och hög herre, blir jämlike med den, som förut var bonde. Cel­len är lika för alla. Alla underkasta sig samma tonsur, bära samma slags kåpa, äta samma slags grova bröd, sova på samma slags halm, dö på samma slags askbeströdda bädd. Samma slags på­se på ryggen, samma slags rep omkring livet. Om det är stadgat, att man skall gå barfota, gå alla barfota. Där kan finnas en prins, men denne prins är blott en skugga, liksom de andra. Inga titlar mera. Till och med släktnamnen ha för­svunnit. De bära endast förnamn. Alla böja sig under förnamnens jämlikhet. De ha upplöst den köttsliga familjen och i sitt samfund grundat den andliga familjen. De ha nu inga särskilda, utan alla människor till släktingar. De bispringa de fattiga, de vårda de sjuke. De välja dem, som de skola lyda. I samtal säger den ene till den an­dre: min broder. Läsaren avbryter mig här och utbrister: Men det är ju idealet för ett kloster! Det är nog, om ett sådant kloster är möjligt,<noinclude> <references/></noinclude> dx2in5kqelhq77ty6lmg25p3h7p274v 104 223034 654662 653397 2026-07-07T20:55:02Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654662 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 526 —}}</noinclude>för att jag skall göra behörigt avseende därvid. Härav kommer det sig, att jag i den föregående boken har talat i aktningsfull ton om ett kloster. Om medeltiden och Asien lämnas å sido, om den historiska och politiska frågan hålles öppen, om saken betraktas från den rent filosofiska synpunk­ten, skild från den kämpande polemikens krav och med villkor, att klostret är alldeles frivilligt och icke innesluter någon mot hans samtycke, så skall jag alltid betrakta klostersamhälligheten med ett visst uppmärksamt allvar och i några avseenden med aktningsfullt undseende. Varest en samhällighet finns, där finns ock ett samhälle, och där ett samhälle finns, där finns ock berättigande. Klostret är produkten av formeln: jämlikhet, bro­derskap. O, vad friheten är stor! Och vilken strålande förklaring! Friheten är tillräcklig för alt förvandla klostret till republik. Vi vilja fortsätta. Men dessa män eller dessa kvinnor, som befin­na sig inom dessa fyra murar, de kläda sig i grovt ylle, de äro jämlikar, de kalla varandra bröder el­ler systrar. Det är gott. Men göra de icke något annat? {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 2qrgn251sy9k1kggjwyn2utf1kkrsee 104 223035 654663 653398 2026-07-07T20:55:25Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654663 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 527 —}}</noinclude>Jo. Vad då? De betrakta dunklet, de ligga på knä och de knäppa ihop händerna. Vad betyder detta?<noinclude> <references/></noinclude> efvf11qb6d5y0qz4zcbp0k5z9azigvb 104 223036 654664 653399 2026-07-07T20:56:58Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654664 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 529 —}}</noinclude>ställda det ena över det andra? Är icke det an­dra oändliga, för att så säga, liggande under det första? Är det icke en spegel, en reflex, ett eko därav, ett bottenlöst djup, koncentriskt med ett annat bottenlöst djup? Är även detta andra oänd­liga begåvat med förnuft? Tänker det? Älskar det? Vill det? Om de två oändliga äro begåva­de med förnuft, så har vart och ett av dem en viljeprincip, och det finns ett jag i det oändliga däruppe, liksom det finns ett jag i det oändliga härnere. Jaget härnere, det är själen. Jaget där­uppe, det är Gud. Att medels tanken bringa det oändliga härnere i beröring med det oändliga däruppe, det kallas att bedja. Låt oss icke taga något från den mänskliga själen. Att undertrycka är olyckligt. Man bör förbättra och ombilda. Vissa förmögenheter hos människan äro riktade mot det Okända. Så tanken, drömmen, bönen. Det Okända är ett hav. Vad är samvetet? Det är kompassen på det Okändas hav. Tanke, dröm, bön äro stora, hem­lighetsfulla utstrålningar från den mänskliga sjä­len. Låt oss vörda dem. Vart gå dessa<noinclude> <references/></noinclude> 4eklyb6oc9a7w44drqzfzwcm8eqju17 104 223037 654665 653400 2026-07-07T20:58:21Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654665 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 530 —}}</noinclude>majestätiska utstrålningar från själen? Till dunklet, det vill säga till ljuset. Demokratiens storhet ligger just däri, att den icke bestrider något och icke förnekar något av det mänskliga. Jämte människans rätt, åtminsto­ne på sidan därav, har den plats för själens rätt. Att krossa fanatismen och vörda det oändliga, sådan är lagen. Låt oss icke inskränka oss till att knäfalla under skapelsens träd och betrakta dess omätliga, stjärnfyllda krona. Vi ha en plikt: att bearbeta människosjälen, att försvara det hem­lighetsfulla mot underverket, att tillbedja det ofattliga och förkasta det orimliga, att i fråga om det oförklarliga endast medgiva vad som är ound­gängligt, alt göra tron sund, alt befria religionen från vidskepelser, att klara gudsbegreppet.<noinclude> <references/></noinclude> sdbdg6ymlkfi5ujh9e55gwccnw3crar 104 223038 654666 653401 2026-07-07T21:01:23Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654666 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 532 —}}</noinclude>Som man vet, finns det gudsförnekare med ly­sande gåvor och kraft. Dessa, som i själva sin kraft återföras till det sanna, äro i själva verket icke riktigt säkra på att vara gudsförnekare. Det är hos dem knappt annat än en definitionssak, och i alla fall, om de än icke själva tro på Gud, så bevisa de dock såsom stora snillen Guds tillvaro. Vi hälsa hos dem filosoferna, under det vi obe­vekligt giva deras filosofi dess rätta namn. Låt oss gå vidare. Beundransvärd är också lättheten att låta sig nöja med ord. En metafysisk skola i norden, för övrigt något dimmig, har trott sig åstadkomma en revolution i den mänskliga uppfattningen genom att sätta ordet vilja i stället för ordet kraft. Om man sade: plantan vill, i stället för: plantan växer, så skulle detta verkligen bli ganska {{rättelse|följdrikt|följdriktigt}}, om man tillade: världsaltet vill. Och varför? jo, ty därav skulle man komma till följande: plan­tan vill, således har hon ett jag. Världsaltet vill, således har det en Gud. Vad oss beträffar, som dock i motsats till den­ na skola aldrig förkasta något {{spärrad|a priori}}, så synes oss en vilja hos plantan, som denna skola<noinclude> <references/></noinclude> cngom3tw1lec2y4k12gf399uckbankk 104 223039 654667 653402 2026-07-07T21:03:08Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654667 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 533 —}}</noinclude>antager, vara svårare att kunna medgiva än en vilja hos världsaltet, ehuru en sådan förnekas av samma skola. Att förneka viljan hos det oändliga, det vill sä­ga Gud, låter sig icke göra på annat villkor än att förneka det oändliga. Detta ha vi bevisat. Förnekandet av det oändliga leder rakt till ni­hilismen eller frånvaron av all tro. Allt blir »ett tankefoster». Med nihilismen är ingen diskussion möjlig, ty den logiske nihilisten betvivlar tillvaron av den person, med vilken han talar, och är icke riktigt säker på, att han själv är till. Sett från hans synpunkt, är det möjligt, att han själv i sina egna ögon blott är ett »foster av sin tanke». Han märker likväl icke, att allt vad han förne­kat, det erkänner han i klump blott genom att uttala ordet tanke. Med ett ord, ingen väg öppnas för tanken av en filosofi, som låter allt utmynna i det enstaviga ordet nej. På {{spärrad|nej}} finns blott ett svar: {{spärrad|ja}}. Nihilismen är utan mål. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> f64kbt9w0hxkiw70dbp02tlxi9tm70o 104 223040 654668 653403 2026-07-07T21:06:11Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654668 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 534 —}}</noinclude>Det gives icke något intet. Noll finns icke. Allt är någonting. Ingenting är ingenting. Att se och att visa, icke ens detta är tillräck­ligt. Filosofien bör vara en kraft. Den bör ha till strävan och verkan att förbättra människan. Sokrates bör ingå i Adam och frambringa Marcus Aurelius, med andra ord låta vishetsmänniskan framgå ur sällhetsmänniskan, förvandla Eden till Aristoteles filosofiska skola. Vetenskapen bör vara ett hjärtstyrkande medel. Att njuta, vilket ömkligt mål och vilken lumpen ärelystnad! Det oskäliga djuret njuter. Att tänka, se där själens sanna triumf. Att räcka tanken åt människornas törst, att giva dem alla som elixir kunskapen om Gud, att låta samvete: och vetandet förbrödra sig hos dem, att göra dem rättfärdiga genom den­na hemlighetsfulla konfrontering, detta är den san­na filosofiens värv. I sedeläran öppna sig san­ningens blommor. Begrundande leder till hand­ling. Det absoluta bör vara praktiskt. Idealet bör människoanden kunna inandas, dricka och äta. Det är idealet, som har rättighet att säga: {{spärrad|Tagen, detta är min lekamen, detta är mitt blod.}} Visheten är en helig<noinclude> <references/></noinclude> g85md6cwqipqzk75tagmclrv4a9rwqp 654669 654668 2026-07-07T21:06:30Z Jonatanskogsfors 17420 654669 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 534 —}}</noinclude>Det gives icke något intet. Noll finns icke. Allt är någonting. Ingenting är ingenting. Att se och att visa, icke ens detta är tillräck­ligt. Filosofien bör vara en kraft. Den bör ha till strävan och verkan att förbättra människan. Sokrates bör ingå i Adam och frambringa Marcus Aurelius, med andra ord låta vishetsmänniskan framgå ur sällhetsmänniskan, förvandla Eden till Aristoteles filosofiska skola. Vetenskapen bör vara ett hjärtstyrkande medel. Att njuta, vilket ömkligt mål och vilken lumpen ärelystnad! Det oskäliga djuret njuter. Att tänka, se där själens sanna triumf. Att räcka tanken åt människornas törst, att giva dem alla som elixir kunskapen om Gud, att låta samvete: och vetandet förbrödra sig hos dem, att göra dem rättfärdiga genom den­na hemlighetsfulla konfrontering, detta är den san­na filosofiens värv. I sedeläran öppna sig san­ningens blommor. Begrundande leder till hand­ling. Det absoluta bör vara praktiskt. Idealet bör människoanden kunna inandas, dricka och äta. Det är idealet, som har rättighet att säga: {{spärrad|Tagen, detta är min lekamen, detta är mitt blod.}} Visheten är en helig<noinclude> <references/></noinclude> taj7dthy9ovh4lbg8e86772xfea15m1 104 223041 654670 653404 2026-07-07T21:08:55Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654670 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 535 —}}</noinclude>nattvard. Det är på detta villkor, som den upphör att vara en ofruktbar kärlek till vetandet, för att bli det enda och förnämsta sättet för mänsklighetens återförening, och som den från filosofi blir upphöjd till religion. Filosofien får icke vara en utbyggnad på mys­teriet, för att hon därifrån skall kunna efter be­hag betrakta detta, utan annat resultat än att vara bekväm för nyfikenheten. I det vi till ett annat tillfälle uppskjuta den vi­dare utvecklingen av vår tanke, inskränka vi oss till att säga, att vi icke fatta varken människan såsom utgångspunkt eller framåtskridandet såsom ändamål, utom i förening med de bägge krafter, som äro de bägge drivkrafterna: tro och kärlek. Framåtskridandet är ändamålet, idealet är ur­bilden. Och vad är idealet? Det är Gud. Idealet, det absoluta, {{rättelse|fulkomligheten|fullkomligheten}}, det oänd­liga, allt liktydiga ord.<noinclude> <references/></noinclude> pvu9ypsy4lzr4935ttdvtrbj3laoav0 104 223043 654672 653406 2026-07-07T22:07:55Z Jonatanskogsfors 17420 /* Problematiskt */ 654672 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="2" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 539 —}}</noinclude>I våra ögon äro klosterinvånarna icke sysslo­lösa och eremiterna inga lättingar. Att tänka på Dunklet är en allvarlig sysselsätt­ning. Utan att avpruta något på vad vi förut yttrat, tro vi, att en ständig hågkomst av graven höves de levande, I denna punkt äro prästen och filo­sofen ens. {{spärrad|Man måste dö}}. Abboten i La Trappe<ref>(fotnot saknas, red. kommentar.)</ref> ger Horatius gensvar. Att i sitt liv låta graven i viss mån vara när­varande, detta är den vises lag, och det är även asketens lag. I detta avseende mötas asketen och den vise. Det finns materiell förkovran. Den önska vi. Det finns också moralisk storhet. Den lägga vi vikt på. Obetänksamma och flyktiga själar säga: — Vartill gagna de där orörliga figurerna vid mysteriets sida? Vad tjäna de till? Vad uträtta de? Ack, i betraktande av det mörker, som omger oss och som väntar oss, och okunniga om, vad den omätliga förskingringen skall göra av oss, svara vi: Det gives måhända intet mera sublimt arbete<noinclude> <references/></noinclude> 8yfkfitix8zkybg1n4ltl7chbbhjbst 654674 654672 2026-07-07T22:12:33Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654674 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 539 —}}</noinclude>I våra ögon äro klosterinvånarna icke sysslo­lösa och eremiterna inga lättingar. Att tänka på Dunklet är en allvarlig sysselsätt­ning. Utan att avpruta något på vad vi förut yttrat, tro vi, att en ständig hågkomst av graven höves de levande, I denna punkt äro prästen och filo­sofen ens. {{spärrad|Man måste dö}}. Abboten i La Trappe<ref> {{spärrad|Rancé}}, abbot i La Trappe och den ytterligt stränga trappislordens stiftare, död 1700, stadgade i sin regel, att munkarne aldrig finge öppna sin mun till annat än böner och sånger samt hälsningsordet: {{spärrad|memento mori}} (tänk på döden). </ref> ger Horatius gensvar. Att i sitt liv låta graven i viss mån vara när­varande, detta är den vises lag, och det är även asketens lag. I detta avseende mötas asketen och den vise. Det finns materiell förkovran. Den önska vi. Det finns också moralisk storhet. Den lägga vi vikt på. Obetänksamma och flyktiga själar säga: — Vartill gagna de där orörliga figurerna vid mysteriets sida? Vad tjäna de till? Vad uträtta de? Ack, i betraktande av det mörker, som omger oss och som väntar oss, och okunniga om, vad den omätliga förskingringen skall göra av oss, svara vi: Det gives måhända intet mera sublimt arbete<noinclude> <references/></noinclude> j33szgt3mv9i3mgdfb6r3w17qiq110f 104 223044 654673 653407 2026-07-07T22:12:02Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654673 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 540 —}}</noinclude>än det, som dessa själar föreha. Och vi tillägga: Måhända finns icke heller något nyttigare. Det behöves nog de, som alltid bedja för dem, som aldrig bedja. För oss beror hela frågan pä det mått av tanke, som blandar sig i bönen. Leibniz, som beder, är någonting stort, Voltaire, som tillbeder, är någonting skönt. {{spärrad|Deo erexit Voltaire.}} Vi äro för religionen emot religionerna. Vi tillhöra dem, som tro på det ömkliga i bö­nerna, men på det sublima i bönen. Och för övrigt, i detta ögonblick, som vi genom­leva, ett ögonblick, som lyckligtvis icke skall trycka sin prägel pä det nittonde århundradet, i denna stund, då så många människor gå med sänkt panna och ha föga upphöjd själ, bland så många levande, vilkas moral är att njuta och som äro upptagna av ovaraktiga och stygga materiella ting, i denna stund synes oss var och en<noinclude> <references/></noinclude> mygue6mg60058ducpyy0tml41w72s6u 104 223045 654675 653408 2026-07-07T22:16:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654675 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 541 —}}</noinclude>vördnadsvärd, som frivilligt försakar världen. Klosterlivet är en sådan försakelse. En uppoffring, som leder till något oriktigt, är icke desto mindre en upp­offring. Att göra en hårt tryckande villfarelse till sin plikt, detta har sin storhet. Om man betraktar klostret i och för sig och ur ideel synpunkt, och om man vänder sanningen på alla sidor för att oväldigt och uttömmande skåda den från alla håll, så äger klostret, framför allt nunneklostret, ty i vårt samhälle är det kvinnan, som lider mest, och i denna flykt därifrån till klost­ret ligger en protest, så äger, upprepa vi, nunne­klostret obestridligen ett visst majestät. Denna så stränga och dystra klostertillvaro, varav vi nyss tecknat några drag, är icke livet, ty den är icke frihet. Den är icke graven, ty den är icke fullbordan. Den är det sällsamma rum, varifrån man, liksom från toppen av ett högt berg, skådar på ena sidan den avgrund, vari vi dväljas, och på den andra den avgrund, dit vi skola kom­ma. Den är en smal och töcknig gränsskillnad mellan två världar, av dem bägge på en gång upp­lyst och förmörkad, där livets fördunklade stråle<noinclude> <references/></noinclude> n99ymgpjubmxwqn78jsjgcyoyqd07bc 104 223046 654676 653409 2026-07-07T22:22:43Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654676 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 542 —}}</noinclude>blandar sig med dödens matta stråle. Det är gravens halvskugga. Vad oss beträffar, som icke tro vad dessa kvin­nor tro, men som i likhet med dem leva genom tron, så ha vi aldrig utan ett slags andäktig och ömmande fasa, aldrig utan ett visst avundsamt medlidande kunnat betrakta dessa uppoffrande, darrande och förtröstansfulla varelser, dessa öd­mjuka och vördnadsbjudande själar, som våga leva vid själva gränsen av mysteriet, bidande mel­lan världen, som är tillsluten, och himlen, som ännu icke är öppen för dem, vända mot den klar­het, som man icke ser, ägande blott den sällheten att tänka, att de veta, var den finns, trängtan­de efter det oändliga och det okända, med blic­ken fäst på det orörliga dunklet, knäböjande, upprörda, häpnande, rysande, i vissa stunder Halvt lyfta från jorden av de mäktiga fläktarna från evigheten.<noinclude> <references/></noinclude> lnq8pd9c00dp1peqjearh2l5jcyd1n3 104 223047 654677 653410 2026-07-07T22:25:16Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654677 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 544 —}}</noinclude>Sedan Cosette blivit förd till sängs, hade Jean Valjean och Fauchelevcnt, såsom man sett, intagit kvällsvard, bestående av ett glas vin och en bit ost, framför en skön, flammande brasa. Däref­ter hade de, eftersom den enda säng, som fanns i kyffet, var upplagen av Cosette, kastat sig på var sin halmkärve. Innan Jean Valjean tillslöt ögonen, hade han sagt: — Hädanefter måste jag stanna kvar här. Dessa ord hade hela natten dansat omkring i Fauchelevents huvud. Sanningen att säga, så hade ingendera av dem sovit. Jean Valjean, som visste sig vara upptäckt och att Javert var honom på spåren, insåg, att både han och Cosette vore förlorade, om de åter igen komme ut i Paris. Emedan den nya vindstöt, som ryckt honom med sig, hade kastat honom in i det­ta kloster, hade Jean Valjean nu icke mer än en enda tanke: att stanna kvar där. Men för en olycklig i hans belägenhet var detta kloster på cn gång det farligaste och det säkraste stället. Det farligaste, ty som ingen mansperson ägde rätt alt intränga där, vore del, i fall lian bleve<noinclude> <references/></noinclude> g5bzhl98w8u5qs2v9ia5okd2y3cadsw 104 223048 654678 653411 2026-07-07T22:27:48Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654678 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 545 —}}</noinclude>upptäckt där, ett uppenbart brott, och Jean Valjean hade då blott ett steg från klostret till fän­gelset. Det säkraste, ty om han lyckades att bli mottagen och få stanna kvar, vem skulle väl komma och söka honom där? Att bo på ett omöj­ligt ställe, just däri låge räddningen. Fauchelcvent å sin sida bråkade ock sin hjärna. Han började med att tillstå för sig själv, att han ingenting begrep av alltsammans. Huru kunde herr Madeleine befinna sig där, då det fanns så­dana murar runt omkring? Klostermurar klättrar ingen över. Och huru kunde han därtill ha ett barn med sig? Man klättrar icke över en lodrät mur med ett barn i sina armar. Vad kunde det vara för ett barn? Och varifrån kommo de båda två? Sedan Fauchelevent kommit in i klostret, Hade han aldrig mera hört talas om Montreuil, och han kände ingenting av vad som där tilldra­git sig. Fader Madeleine hade en sådan min, som avskräcker från alla frågor, och för övrigt sade Fauchelevent till sig själv: Man ställer icke frå­gor till ett helgon. Herr Madeleine hade bibehål­lit hela sin helgongloria. Men av några ord, som undfallit Jean Valjean, trodde sig dock<noinclude> <references/></noinclude> ax1r9p4cs4h4ux95u1i7xvtf8fqatp8 104 223049 654679 653412 2026-07-07T22:30:14Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654679 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 546 —}}</noinclude>trädgårdsmästaren kunna sluta till, att herr Madeleine san­nolikt gjort bankrutt till följd av de hårda tiderna, och att han vore förföljd av sina fordringsägare, eller ock att han var farligt invecklad i någon po­litisk affär och att han dolde sig, vilket ingalunda misshagade Fauchelevent, som, likt en mängd bönder i norra Frankrike, hyste en gammal tillgi­venhet för bonapartismen. För att dölja sig hade väl herr Madeleine valt klostret till tillflyktsort, och det var helt naturligt, att han ville stanna kvar där. Men det oförklarliga, dit Fauchelevent stän­digt återkom och med vars förklaring han bråkade sitt huvud, var, att herr Madeleine befann sig där och att han befann sig där i sällskap med den lilla flickan. Fauchelevent såg dem, rörde vid dem, talade med dem och kunde ändock icke tro därpå. Det obegripliga hade gjort sitt inträde i Fauchelevents kyffe. Fauchelevent famlade om­ kring på gissningarnas område, men såg ingen­ting klart, utom detta: Herr Madeleine har räd­dat mitt liv. Denna enda vissliet var tillräcklig och bestämde honom. lian sade för sig själv: Nu är det min tur. Han tillade i sitt samvete: Herr Madeleine funderade icke så länge, när det gällde<noinclude> <references/></noinclude> cuaf6jawueawpw1m1dbtrbw1z4vp96l 104 223050 654680 653413 2026-07-07T22:32:06Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654680 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 547 —}}</noinclude>att krypa under kärran för att draga fram mig. Och han beslöt sig för att rädda herr Madeleine. Han gjorde sig icke desto mindre åtskilliga frå­gor och gav sig åtskilliga svar: Efter vad han gjort för mig, borde jag månne rädda honom, även om lian skulle vara en tjuv? Ja, i alla fall. Och om han vore en mördare, borde jag ändock rädda honom? Ja, i alla fall. Men efter som han är ett helgon, skall jag månne rädda honom? Ja, i alla fall. Men att låta honom stanna kvar i klostret, vil­ken uppgift att lösa! För detta nästan orimliga försök ryggade Fauchelevent icke tillbaka. Denne stackars bonde från Picardie företog sig att, utan annat att hålla sig vid än sin tillgivenhet och sin goda vilja samt en smula av den gamla bondslugheten, som denna gång tjänade en ädelmodig av­sikt, klättra över klostrets omöjligheter och upp­för de svåra branterna i den helige Benedictus' regel. Fader Fauchelevent var en gubbe, som hela sitt liv igenom hade varit självisk, och som nu vid sina dagars slut, halt och skröplig, utan något intresse mera här i världen, fann det ljuvt att vara tacksam och, när han nu fick sikte på en dygdig<noinclude> <references/></noinclude> ru5by7hkxbton7caz64b1l9abvqsm3y 104 223051 654681 653414 2026-07-07T22:33:48Z Jonatanskogsfors 17420 /* Korrekturläst */ 654681 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 548 —}}</noinclude>handling att utföra, kastade sig däröver likt en man, vilken i sin dödsstund finge uti sin hand ett glas gott vin, som han aldrig förr smakat, och be­gärligt tömde det. Det kan tilläggas, att den luft, som han redan under flera år inandats där i klost­ret, hade utrotat själviskheten hos honom och slutligen gjort det till ett behov för honom att få utföra en eller annan god gärning. Han fattade alltså sitt beslut: att uppoffra sig för herr Madeleine.<noinclude>{{c|(Forts, i sjätte bandet.)}} <references/></noinclude> oru4iwhzixmxnyelga40itvkf2f70ow 654682 654681 2026-07-07T22:34:30Z Jonatanskogsfors 17420 654682 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" />{{huvud||— 548 —}}</noinclude>handling att utföra, kastade sig däröver likt en man, vilken i sin dödsstund finge uti sin hand ett glas gott vin, som han aldrig förr smakat, och be­gärligt tömde det. Det kan tilläggas, att den luft, som han redan under flera år inandats där i klost­ret, hade utrotat själviskheten hos honom och slutligen gjort det till ett behov för honom att få utföra en eller annan god gärning. Han fattade alltså sitt beslut: att uppoffra sig för herr Madeleine. {{tomrad}}<noinclude>{{c|(Forts, i sjätte bandet.)}} <references/></noinclude> nz3aqs8hxgbyhznktz7o7jpsw8ioosc 104 223127 654714 653537 2026-07-07T23:10:55Z Jonatanskogsfors 17420 654714 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Jonatanskogsfors" /></noinclude><h4 align="center"> III. <br /> Stränga krav. </h4> Man har minst i två år postulant, ofta i fyra, samt i fyra år novis. Det är sällsynt, att det slut­liga löftet kan avläggas förr än vid tjugotre eller tjugofyra års ålder. Bernardinerbenediktinernunnorna av Martin Vergas regel emottaga inga än­kor i sin orden. I sina celler underkasta de sig en mängd okän­da späkningar, vilka de aldrig få omtala. Den dag, då en novis avlägger sitt klosterlöfte, klädes hon i sin bästa dräkt, med vita törnrosor i håret, som upplägges i glänsande lockar. Se­dan lägger hon sig ned framstupa, en stor svart slöja utbredes över henne och man sjunger dödsmässan. Då dela sig nunnorna i två rader, av vilka den ena går förbi henne och säger med kla­gande ton: {{spärrad|Vår syster är död}}, medan<noinclude> <references/></noinclude> rzuf9qxutt296imj1wu9kzuruue0qyu 104 223638 654640 2026-07-07T12:00:50Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 654640 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />426</noinclude>sköna exempel, som man finner af ett motsatt, af ett fullkomligt förhållande emellan båda könen, kunna ej sägas höra till regeln. Qvinnan är väl herrskarinna i hemmet och sällskapslifvet, men ofta lika mycket genom sina svagheter som sina dygder. Vi talade om de tecken som tyda på att bättre förhållanden nalkas. Vi sågo dem förberedas småningom i det allmänna medvetandet, och som en förelöpare betraktade vi äfven »Conventions of rights of Women» som ha sedan några år begynt hållas i de norra staterna. Bravaden i dessa är ett öfvergående moment som af sig sjelf skall affalla, när fulländningen kommer. Många djupgående och sanna tankar blefvo uttalade i den sednaste stora konventionen, som förlidet år hölls i Massachusetts, och som besöktes af tusentals både fruntimmer och män; förträffliga tal höllos värdigt och vackert af flera utmärkta talarinnor. Bland dessa tankar minnes jag isynnerhet den öfver förhållandet emellan forntidens lif och bildning och nutidens. »Sysselsättningar och lefnadsmål skilja ej könen åt nu, såsom förr. Mannen lefver ej företrädesvis för krigiska yrken; han öfvar ej framför allt kroppskrafter och vapenbragder. Hans lif och idrotter ha blifvit intelligensens; båda könen ha, inom en andlig lifssfer, kommit hvarandra närmare i hemmet och i samhällslifvet. Mer och mer blir qvinnan der mannens sällskap och hälft; hans intelligens, hans själskrafter skola förlamas eller stiga, allt som han hos henne möter hvad som förslöar eller lifvar dem. Och hämmandet af hennes utveckling skall verka tillbaka på honom». {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> tufx806fnb1t9d64jeh821048rsa59p 104 223639 654641 2026-07-07T12:05:06Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 654641 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|427}}</noinclude>Detta blef sagdt — vida bättre än jag säger det — af Mrs Paulina Davis, konventionens vackra presidentska; den bleka frun med de ädla ansigtsdragen och rika gyllne håret, som jag såg i Boston hos min lilla doktorinna, Miss Hunt. Här har jag njutit af den rena, friska hafsluften under ett stilla sällskapslif med goda och bildade menniskor, i förhållanden som tillåta att njuta alla lifvets behag och comforts. Den nya verldens »cottage» är en typ af det täcka och beqvämliga. Natur och konst förena sig der att omfatta menniskan. Verandan, som omgifver huset med blomsterrankor och löfverk, skuggande och doftande, erbjuder den skönaste plats för stilla njutning så af naturlifvet som af sällskap under de vackra dagarne. Historieskrifvaren Prescott hade jag tänkt mig som en gammal man, nedtyngd af tankar och arbete, under hvilket han varit nära att förlora sina ögons bruk. Jag ville knappt tro mina ögon, då jag i honom fick se en lång och liflig gentleman med vida mer af ynglingen i utseende och väsen än af den åldrande tänkaren. Hans väsen och samtal röjer snillet; det är fullt af lif. Vi ha månsken nu, och åkandet i vagn om aftonen längs med hafsredden, medan vågorna skumma och bullra, är ett stort nöje. Mrs Bryant är den behagligaste värdinna, och lilla Julia — — ack, den som hade en sådan liten flicka! {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}}<noinclude> <references/></noinclude> hi3wh7i7j0bki1tzo2gv5gi7y4zabr3 654642 654641 2026-07-07T12:05:42Z PWidergren 11678 654642 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{ph|427}}</noinclude>Detta blef sagdt — vida bättre än jag säger det — af Mrs Paulina Davis, konventionens vackra presidentska; den bleka frun med de ädla ansigtsdragen och rika gyllne håret, som jag såg i Boston hos min lilla doktorinna, Miss Hunt. Här har jag njutit af den rena, friska hafsluften under ett stilla sällskapslif med goda och bildade menniskor, i förhållanden som tillåta att njuta alla lifvets behag och comforts. Den nya verldens »cottage» är en typ af det täcka och beqvämliga. Natur och konst förena sig der att omfatta menniskan. Verandan, som omgifver huset med blomsterrankor och löfverk, skuggande och doftande, erbjuder den skönaste plats för stilla njutning så af naturlifvet som af sällskap under de vackra dagarne. Historieskrifvaren Prescott hade jag tänkt mig som en gammal man, nedtyngd af tankar och arbete, under hvilket han varit nära att förlora sina ögons bruk. Jag ville knappt tro mina ögon, då jag i honom fick se en lång och liflig gentleman med vida mer af ynglingen i utseende och väsen än af den åldrande tänkaren. Hans väsen och samtal röjer snillet; det är fullt af lif. Vi ha månsken nu, och åkandet i vagn om aftonen längs med hafsredden, medan vågorna skumma och bullra, är ett stort nöje. Mrs Bryant är den behagligaste värdinna, och lilla Julia — — ack, den som hade en sådan liten flicka! {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}} {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> oqnnegr67ft77lge88mui36kwmmmo96 104 223640 654643 2026-07-07T12:06:07Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 654643 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>DJURLIFVET I FOLKETS TRO OCH SÄGNER.</small>|175}}</noinclude>i nämnda omständigheter bör ej se på när svalan matar sina ungar, ty om hon detta gör, får hennes barn sår i mungiporna. När svalan flyttar sitt ofullbordade bo bådar detta ofärd för husets boskap. När svalor flyga lågt, båda de regn. Vill en person våga sig på konsten att med ett mystiskt medel jemt skaffa sig penningar i plånboken, sker detta genom att taga ett af svalans ägg, koka detsamma och lägga det tillbaka i nästet. Svalan upptäcker snart ogerningen och flyger till Kristi graf, hemtar der en rot, som återgifver ägget lif; denna rot får då röfvas från svalan och bäras i plånboken, men aldrig följer der någon välsignelse med penningar, som framtrollas på detta sätt. I svalans mage finnas tre stenar, en hvit, en röd och en svart; den röde skyddar mot trolldom; med den hvite på fickan öfvervinner man sina ovänner; den svarte värnar både mot trolldom och yttre våld. Men det är alltid lifsfarligt att döda en svala. <i>Skatan</i> är rent af den ondes fågel; hon flyger hvarje år på dymmelveckans måndag till Blåkulla; några återkomma med nackfjädrarna afplockade skärtorsdag med bud till hexorna; andra skator stanna qvar för att spela vid hexdansen. Skatan har ej större vördnad för den helige juldagen än att hon just då börjar sitt byggnadsarbete. Hon vet redan då hur sommarens väderlek skall gestalta sig och bygger högt i trädtoppen ifall den blir våt, ty hon tycker ej om takdropp; blir sommaren torr, bygger hon bland trädets lägre grenar. Flyttar hon från sitt bo, förutser hon eldsvåda i dess närhet. Det enda gagn, hon gör människan, är, att hon genom att skratta i närheten af boningsbuset varskor att gäster komma under dagens lopp, och som förut är nämndt, skyddar hennes döda kropp hästar från maran. Ifall man ej är en mycket god skytt, gör man bäst att ej skjuta på en skata, ty skjuter man bom, är det den minsta olägenhet som händer att bössan derefter förlorat sin träffsäkerhet. Man bör föröfrigt aldrig banna och svärja öfver något slags djur, på hvilket man skjutit bom; ty slik osed vållar, att djuret blir förgjordt, »hårdt», och kan sedan endast fällas med tillhjelp af besvärjelser. Gengångare ikläda sig stundom skatans gestalt. <i>Korpen</i> är dödens fågel; han är rent stum tills han uppnått hundra år; då »klankar» han för första gången. Han är framsynt i fråga om dödsfall, och flyger han kraxande öfver en människoboning, är det en liksång för någon af dess innevånare han då sjunger;<noinclude> <references/></noinclude> nhi5mohhdwghwf35cvqwkj8a6z230qa 104 223641 654644 2026-07-07T13:53:57Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 654644 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|176|<small>EVA WIGSTRÖM.</small>|}}</noinclude>men flyger han öfver stallbyggnaderna, bådar det boskapsdöd. Han bygger högt i trädens toppar på det ingen människa skall få se, att hans ungar födas hvita, ty deröfver blygas de kolsvarta föräldrarna. Händer det ändå, att en människa skådat de små innan de fått färg, flyger korpmodern till Kristi graf och hemtar der en sten, som gör dem osynliga; kan man snappa denne sten från fågeln, kan man sjelf göra sig osynlig. Under den tid, ungarna äro hvita, sky föräldrarne dem, men det står ju i bibeln, att Herren föder korpens ungar, och för detta ändamål låter han en svamp gro upp inuti deras bo, och i svampen finnas maskar, som tjena de små till föda. Hvarje korp, som uppnått hundra år, har en hvit fjäder under sin högra vinge och bekommer sedan under hvarje sekel en dylik fjäder i sin stjert. Träffas en gammal korp af ett dödande skott, skyndar han att rycka bort dessa fjädrar, ty han vet, att i människans hand skulle vingfjädern förmå göra henne osynlig och stjertfjädern allvetande, om hon nämligen hann taga dem innan de vidrörde jorden. <i>Kråkan</i> snackar gerna till korpen om det enda, hon bryr sig om, den kära födan, men han svarar kort och förnämt på hennes prat. <i>Vipan</i> ropar sitt: »Tjufven!» till människan som tar hennes ägg. Krossar man det första vipägg, man finner om våren och gnider ansiktet dermed, försvinna alla fräknar, som möjligen uppkommit som lyte, emedan ens moder under sin väntans dagar ätit vipägg. Denne fägel känner ej ens längden på sitt eget näbb, utan sticker det så långt in under stjerten när hon om hösten lägger sig i vinterdvala i kärr eller mossar, att hon med möda kan draga ut det igen på våren. <i>Ängsnärpan</i> — kornknarren — har fordom varit en flicka, som ej ville gifta sig, hvadan hon blef förvandlad till en fågel. Sjelfva hin höll sedan på under sju års tid att fånga henne, emedan han dömde efter hennes starka rop att hon var en stor fågel samt att hon byggde i träd emedan hon jemt skrek: »Pil statt, hvar natt!» När hin ändtligen fick tag i henne, utbrast han harmsen: »Stora ord och (bara) fjädrar!» <i>Nattskärran</i> har äfven varit människa; hon blef omskapad emedan hon spann under både helg och söcken; hon kallas derför ännu: »spånekäringen»; när hon väntar regn surrar hon jemt under natten »och tiger blott när hon byter om garnrulle». {{Tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> sucd94sje1e6uph4jn8jppl48hva24t 104 223642 654646 2026-07-07T19:11:32Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 654646 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />16</noinclude>gjorde det af ett godt och barnsligt hjerta, kände sig nu ej mindre missnöjd än förlägen inför Amanda. Skulle hon väl våga att införa henne till modren? Men vi känna Amanda; hon älskade nästan upproret. Af brist på lugn och frid inom sig, hängaf hon sig gerna åt ytterligheter, emedan hon fann bland dem den jemnvigt, åtminstone för ögonblicket, som hon saknade i sitt inre. — Låtom oss gå upp till henne, sade Amanda. — Ja, ja, låtom oss gå. Men när Clara kom i trappan, öfverföll henne en häftig ångest vid tanken att i denna stund införa Amanda till modren. — Dröj här, yttrade hon, och låt mig först ensam gå in. — Nej, nej, Clara, svarade Amanda, låt mig först inträda. — Det går ej an, Amanda; min mor skulle bli ond. — Gör, som jag beder dig. — Omöjligt, vänta mig här ett ögonblick. Och Clara sköt Amanda tillbaka och hastade förbi henne. {{linje|5em}} Fru Schedvins sinnelag hade icke blifvit fogligare sedan hon mera sällan såg sina barn. Inom sig anklagade hon dem för otacksamhet, samt att de lemnade henne på hennes ålderdom utan all omvårdnad. Den lilla återstod, som hon räddat åt sig och de sina vid mannens ekonomiska skeppsbrott, hade varit en knapp försörjningstillgång, så länge som hon dermed skulle framdraga äfven barnen; och hennes belägenhet blef icke så litet fördelaktigare sedan desse nu kunde draga försorg om sig sjelfva. Men så mycket, som än andra personer i hennes belägenhet derföre skulle hafva känt sig nöjda och tillfredsstälda, uppstod likväl ett alldeles motsatt förhållande hos fru Schedvin; ty ju fördelaktigare hon förmådde att ordna sina små hushållsaffärer, desto ofördragsammare blef hon. Sedan Clara fått tjenst på slottet, hade hon ej haft tid att besöka sin mor. Utan att modren ens betänkte, huruvida detta var flickans fel eller icke, retade det likväl henne, och då hon saknade tillfälle att på den senare uttömma sin vredes bittra kalk, gjorde hon det i stället på Daniel, som, om han nu mera icke egentligen bodde<noinclude> <references/></noinclude> bo0sru4btivqbka37oimkriotrwkwud 104 223643 654647 2026-07-07T19:14:13Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 654647 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|17}}</noinclude>hemma, dock ännu dagligen besökte sin mor. Fru Schedvin hade en alldeles egen förmåga att inleda en tvist. Af den obetydligaste anledning drog hon en slutsats, och denna slutsats bearbetade hon ända till det yttersta. Under flera dagar hade bränbara ämnen samlat sig i hennes själ. Ögonblicket för utbrottet var endast obestämdt. Men i dag hade Daniel infunnit sig, och han såg så nöjd och lycklig ut, att hennes galla råkade i jäsning och bröt ut. — Gud bevars, hvad allting måtte gå dig väl i händerna, anmärkte hon; jag tror du knappast kan låta bli att skratta din gamla, numera af sina egna barn öfvergifna mor i ansigtet. Du har väl redan blifvit befordrad till officer, kan jag tänka. — Just icke det, min mor, men jag har fått bifall af mitt befäl, slutat rekrytskolan, inträdt i tjenstgöring och hoppas snart att komma på vakt vid slottet — än mera, min mor — då jag blef approberad, förklarade mig min kapten, att jag var ett godt korporalsämne och lofvade mig befordran så fort, som möjligt det der är ju allt anledningar, som kunna göra mig både stolt och glad. — Men du är ändå bara soldat hade jag kunnat tänka mig det tänka mig att min son skulle stanna i soldathopen, skulle jag aldrig hafva gift mig; men du brås icke på din mor, Daniel, utan på din far, den stackarn. Daniel fördrog allt, men icke klander emot fadren, hvars minne ännu var honom dyrbart och kärt. — Ah, min mor, svarade han, hvarföre ständigt söka nedsätta min far i mina ögon? Han är nu död och det heter: frid med de döde! — Så-å, Daniel, du vill moralisera din mor, lära henne hvad som passar sig eller icke passar sig. Alldeles i samma stil talade äfven din far, men så gick det också honom, som det gick. Inbilla du dig stora saker, som han; var egenmägtig, sjelfkär och dumdryg, och du skall bli, du, som din far, en odåga. Daniel kunde ej längre undertrycka sitt missnöje. — Min mor, sade han, förskona mig frán dessa sårande tillmälen om min far. Hvad mig vidkommer, begär jag ingen skonsamhet. Försäkra er kan jag likväl, att jag alltid skall bemöda mig om att göra dem heder, hvilka skänkt mig lifvet. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{huvud|''Lovisa Ulrikas hof. II.''||2}}</noinclude> 0vfqlwczf9vw5y52w1q8ak5bzj9db3y 104 223644 654648 2026-07-07T19:16:42Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 654648 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />18</noinclude>Gumman for upp. — Göra mig heder, ropade hon, göra oss heder! Bemöda dig först, Daniel, att göra dig värdig dina föräldrar, innan du tänker på att göra dem heder. Inbillar du dig, att en sådan der karl, som stär och hänger med ett gevär utanför portarne vid slottet, är någonting? En simpel gardist, en värfvad en, som knappast någon piga skulle vilja taga upp från gatan. — Min mor, min mor! — Du tror visst, du, att du är en stor kaxe, derför att du har fått en plit vid sidan och en plym i hatten; tror visst att hoffröknar skola förgapa sig i gunstig herrn. Nog vet jag att ungkarlarne i våra dagar sträcka upp sina hufvuden och inbilla sig att hela verlden förbluffar sig öfver deras pudrade stångpiskor, men att tro sig kunna göra heder åt föräldrar — liksom de ej hade heder sjelfva — har man väl hört maken? Hedra mig hit och hedra mig dit, jag fordrar vördnad, undergifvenhet, aktning, lydnad, uppmärksamhet, det är hvad jag fordrar, du. För öfrigt låter jag gerna pigor och mamseller och hof-fröknar slåss så mycket de behaga om din heder, som inför mina ögon betyder så mycket, som så. Var det hederligt att utan min vetskap blifva soldat? Var det ens hederligt att blifva soldat? För det att du bär en ring, som du fått af drottningen, på din hand, tycker du dig kanske vara förgyld hel och hållen. Förargad kastade Daniel sig ned i en stol. — Jag tror du känner dig stött, stött af din mors upprigtiga tillrättavisningar. Du tycker kanske att du vuxit ifrån mig? Är du sårad öfver att jag vågat tala med dig om drottningen, eller kanske derför att jag fordrar vördnad af dig, eller derför att jag yttrat mig om din heder, eller måhända derför att jag tagit mig friheten att gifva dig några förebråelser för din inbilskhet, eller derför att jag i ett samtal med en sådan man, som du, tagit mig friheten att låta pigor, mamseller och hoffröknar helt ogeneradt slåss om dig. Daniel sprang upp ifrån sin plats. — Jag beder er, min mor, att sluta. Ni skall icke kunna uppgifva en enda förnuftig orsak till ert missnöje. Hvad har väl jag att göra med alla verldens pigor och mamseller … — Förnuftig orsak, säger du; fortfar, Daniel, fortfar! {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 9glhriecxyxkbsl8yjyrhxmgtleqn9a 654652 654648 2026-07-07T19:41:15Z Thuresson 20 654652 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />18</noinclude>Gumman for upp. — Göra mig heder, ropade hon, göra oss heder! Bemöda dig först, Daniel, att göra dig värdig dina föräldrar, innan du tänker på att göra dem heder. Inbillar du dig, att en sådan der karl, som stär och hänger med ett gevär utanför portarne vid slottet, är någonting? En simpel gardist, en värfvad en, som knappast någon piga skulle vilja taga upp från gatan. — Min mor, min mor! — Du tror visst, du, att du är en stor kaxe, derför att du har fått en plit vid sidan och en plym i hatten; tror visst att hoffröknar skola förgapa sig i gunstig herrn. Nog vet jag att ungkarlarne i våra dagar sträcka upp sina hufvuden och inbilla sig att hela verlden förbluffar sig öfver deras pudrade stångpiskor, men att tro sig kunna göra heder åt föräldrar — liksom de ej hade heder sjelfva — har man väl hört maken? Hedra mig hit och hedra mig dit, jag fordrar vördnad, undergifvenhet, aktning, lydnad, uppmärksamhet, det är hvad jag fordrar, du. För öfrigt låter jag gerna pigor och mamseller och hof-fröknar slåss så mycket de behaga om din heder, som inför mina ögon betyder så mycket, som så. Var det hederligt att utan min vetskap blifva soldat? Var det ens hederligt att blifva soldat? För det att du bär en ring, som du fått af drottningen, på din hand, tycker du dig kanske vara förgyld hel och hållen. Förargad kastade Daniel sig ned i en stol. — Jag tror du känner dig stött, stött af din mors upprigtiga tillrättavisningar. Du tycker kanske att du vuxit ifrån mig? Är du sårad öfver att jag vågat tala med dig om drottningen, eller kanske derför att jag fordrar vördnad af dig, eller derför att jag yttrat mig om din heder, eller måhända derför att jag tagit mig friheten att gifva dig några förebråelser för din inbilskhet, eller derför att jag i ett samtal med en sådan man, som du, tagit mig friheten att låta pigor, mamseller och hoffröknar helt ogeneradt slåss om dig. Daniel sprang upp ifrån sin plats. — Jag beder er, min mor, att sluta. Ni skall icke kunna uppgifva en enda förnuftig orsak till ert missnöje. Hvad har väl jag att göra med alla verldens pigor och mamseller … — Förnuftig orsak, säger du; fortfar, Daniel, fortfar!<noinclude> <references/></noinclude> guv97qcldqobdmofbizv89p8y55nxv4 104 223645 654649 2026-07-07T19:23:17Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 654649 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|19}}</noinclude>Du afslutade icke din mening, tyckte jag. Hvad ville du väl säga om verldens pigor och mamseiler? Anser du kanske fröknarna vara bättre, efter du uteslöt dem ur räkningen? Jag skall säga dig, att din mor sjelf har varit mamsell. Är det din mening att såra mig? Förnuftig orsak, hvad menar du dermed? Har jag ingen förnuftig orsak att säga dig sanningen rent ut i ansigtet? Min gud, så går det, när de unga växa de äldre öfver hufvudet. Daniel — jag säger dig det — du är en otacksam son, och det skall gå dig, alldeles som din far, du blifver en börda för andra, en lättsinnig slösare, en dålig menniska, en otrogen man, en skamfläck för samhället, en persedel, som skall göra din hustru — derest någon blir så dum och gifter sig med dig — förtviflad, olycklig — så skall det gå dig — alldeles som det gick din far. Daniel grep efter sin mössa i afsigt att lemna rummet. — Hvart ämnar du dig hän? — Härifrån. — Jag befaller dig att stanna qvar. Du vill ej säga mig, hvarthän du tänker begifva dig. Kanske jag skall göra det? — Var så god, min mor. — Du ämnar dig till någon {{Samma som|på|Q=Q1264776|ord=dulcinea}}, till någon … Blodet steg Daniel at ansigtet. — Ser du att jag sade rigtigt, du rodnar. O, min gud, har det då redan kommit så långt, att min son öfvergifver sin gamla mor, för att springa till stadens … — I den barmhertige gudens namn, upphör då, min mor. Ni anklagar mig … — Kan du neka för att du rodnade? — Ah … — Ser du bara. Kan du neka för att du söker undvika mig? — Jag? — Kan du neka för att du älskar — se mig i ansigtet, Daniel — nekar du — svär på att du icke älskar. Du svär icke. Daniel lade åter bort mössan och sjönk nästan dödsblek tillbaka på sin plats. Det var honom omöjligt att yttra ett enda ord. Modren slog armarne i kors öfver sitt bröst och betraktade honom med köld och hårdhet. — Sitter du icke som en brottsling der, Daniel; så ung<noinclude> <references/></noinclude> rfsitkkwrlz32gzp32ovrrcqz6xqh63 104 223646 654650 2026-07-07T19:38:25Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 654650 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />20</noinclude>och så inbunden. Vid dina år borde man hängifva sig åt något annat än åt lättsinnighet och sjelfdryga inbillningar. Du är en dålig pojke. Ånyo rusade Daniel upp. Han visste knappt nog till sig. — Förskona mig, min mor, på det att jag icke må förlora väldet öfver mig sjelf. — Medgif att du älskar. — Gerna, min mor, jag medgifver allt, hvad ni vill. — Det är godt. Hvem älskar du …? — Ni gör mig vansinnig. — Erkänn att du älskar en vanlig gatflicka, en … — Nej, nej, i himmelens namn, nej! — Du medgifver ej. Hvem älskar du då? Det var i detta ögonblick, som Clara inträdde i rummet till dem. Daniel drog djupt efter andan, grep sin mössa och hastade ut. Han tänkte icke på att han lemnade sin syster i sticket; han hade blott en önskan, den att komma derifrån. I trappan hastade han förbi Amanda, men han märkte icke ens henne. Det var Daniels afsigt att skynda till kasernen, och han skulle säkerligen icke ha stannat ett enda ögonblick eller sett sig om, hade han ej på gården mött Alexander, som fattade honom hejdande i armen. Clara hade hört modrens sista fråga, livem Daniel älskade. Stundens ingifvelse hoppar hos hvarje flicka lätt öfver alla “om” och “men” och förer henne genast till slutsatsen. Af hvad Clara hört drog hon äfven den, aft modren börjat ana Daniels kärlek, men att han af misstroende till sig sjelf ej velat upptäcka sin hemlighet. Clara kände sig också i detta ögonblick så glad och lycklig, emedan hon trodde sig här böra tala i sin brors välförstådda intresse, allra helst som hon var öfvertygad, att på samma gång äfven kunna lugna sin mor och skänka henne glädje och tillfredsställelse. Allt detta stod så tydligt framför henne, att hon icke kunde handla annorlunda. Men det var nödvändigt att skynda, emedan Amanda väntade i trappan, och hon önskade så innerligt att modren skulle mottaga henne vänligt och artigt. — Ni önskar veta, min mor, yttrade hon äfven genast, hvem Daniel älskar. Jag kan upplysa er derom. Det föll Clara aldrig in att icke modren skulle glädja<noinclude> <references/></noinclude> l8yji9in4hvorbfagonpmvmc4gjiihp 104 223647 654651 2026-07-07T19:40:48Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 654651 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|21}}</noinclude>sig vid tanken att kanske en gång få betrakta Amanda såsom sin sonhustru. — Hvem älskar han, hvem? — Han älskar Amanda, min mor. Det hos fru Schedvin af så mycken häftighet och vrede nyss så upprörda ansigtsspelet stannade på en gång. Det var, som om en upprorisk våg frusit midt i sitt raseri. — Amanda, upprepade hon blott, Amanda! Clara trodde sig hafva åstadkommit ett underverk, då hon såg modrens vrede liksom fängslas. Vid sjutton år är menniskokännedomen icke stor. — Och Amanda är här, min mor … — Här? — I förstugan. Får jag föra in henne? — Låt henne komma — ja, ja — hit med henne — hit. Clara sköt in Amanda. {{linje|5em}} Vi inträda i Claras lilla kammare. Sedan hon fört Amanda in till sin mor, hastade hon tillbaka till det kära lilla rummet, den trånga, men nätta ramen för blomster-stycket af alla hennes så glada och dyrbara ungdomsminnen. Hon tyckte att det var så länge sedan hon nu senast var der, att rummet var för henne dubbelt kärare än någonsin. Ur det öppna fönstret lyste solen så klar emot henne. Huru gladt, trefligt och fridfullt tyckte hon icke allting vara omkring sig! Med ett af barnslig förtjusning strålande ansigte hastade hon fram till fogelburen. Hvilken präktig, vacker bur, och den hade hon fått af Alexander! Huru skulle hon derför kunna tillräckligt tacka honom? I huru många är hade hon icke önskat sig just en sådant bur! Och foglarne, de små, snälla foglarne, hoppade emot henne, liksom hade de igenkänt sin täcka vårdarinna. Hon pratade med dem, de svarade, de qvittrade, det var en konversation, som väl ingen annan kunde begripa, men som de sjelfva tycktes så väl förstå. Clara fick (mellertid icke förblifva länge ensam, emedan Daniel och Alexander inträdde till henne efter en kort stund. Clara och Alexander hade ingen hemlighet för Daniel; han kände deras kärlek och hade lofvat dem att stå dem redligen bi. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> faolayq1khl7zjbbml9wyg8i9tuk4ze 104 223648 654653 2026-07-07T19:43:47Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 654653 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />22</noinclude>— Nu tycker jag om dig, Alexander, tilltalade honom Clara; jag tror minsann, att du satt på dig helgdagsrocken och till och med tvättat dig om händerna och det för min skull. Det är eljest någonting, som du ju endast gör till hvarje jul. — Just så, Clara; men det är alltid jul för mig, när du är här. Vet du, du är för mig alltid den bästa julklapp, som himmelen kunnat gifva. — Men det är ändå en julklapp, Alexander, utan alla deviser, det vill säga, utan rim och reson. — Visst icke det; jag läser bestämdt i dina ögon någonting, som jag tycker är både rim och reson uti. — Bevars! Så-å! Du läser någonting i mina ögon. Det skulle just vara roligt att veta hvad du kan läsa i dem. — Skulle jag säga allt, som jag läser i dem, så finge jag dermed hålla på en hel dag och — jag svär icke för det — kanske litet på natten äfven. — Låt mig höra, hvad läser du då? — När jag rätt betraktar dig, Clara, så är det likväl icke blott dina ögon, hvari jag kan läsa hvad du tänker, utan det är i hela ditt ansigte. — Du blir allt bättre och bättre; och jag, som så ofta tittat mig i spegeln, och icke kunnat upptäcka ett enda ord. Men låt mig nu höra hvad du läser. — Hör då noga på mig, Clara. I dina ögon läser jag … — Nå-å, jag tror du ej törs ut med det. — Men du förstår väl, Clara, att hvad jag läser i dem är direkte stäldt till mig? — Ja-så, till dig; du är en försigtig general; nå, lika godt. Jag skall komma ihåg det. — I dina ögon läser jag således den befallningen till mig, att jag icke skall hafva några andra gudar inför dem. Clara rodnade och skrattade på samma gång. — Bevars, du tror således kanske att jag är ett slags hustafla; men då skall jag säga hvad jag har mera böjelse att vara eller åtminstone blifva, och vet du hvad det är? — Nej. — Ett huskors, du. — Du bedrager dig, Clara; det kan du aldrig blifva.<noinclude> <references/></noinclude> khxdl5kng6z1a267e5pk2i5uuddau0y 104 223649 654654 2026-07-07T19:47:33Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 654654 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Dina kinder, som just nu rodna så vackert, säga också, att du icke skall bära falskt vittnesbörd emot dig sjelf. — Vi få väl en gång se, menade Clara, och slog den ena handen hotande emot den andra. Den dag kan komma, då jag blir för dig en lika god lång-katekes, som någon annan, och då — Alexander — då … Alexander hade slagit sin arm omkring hennes lif. — Men vet du, fortfor han, hvad jag läser på dina läppar? — Jag hoppas att det måtte vara, hvad mamma kallar en ordentlig sparlakans-lexa. — Icke denna gång, Clara. Nu läser jag der ganska tydligt, att jag får en kyss af dig. Och Alexander sökte att i detsamma taga en; men Clara sköt honom lika hastigt ifrån sig. — Nu läste du orätt, anmärkte hon. Der står: du skall icke stjäla. Under det Alexander och Clara skämtade och gnabbades med hvarandra, vandrade Daniel upp och ned i rummet. Modrens vrede och beskyllningar hade rubbat jemnvigten i hans lynne. Ett ögonblick var han nära att återvända till henne och uttömma känslan af sitt djupt sårade hjerta. Ett annat ögonblick lade han handen på nyckeln, för att för alltid vända ryggen åt ett hem, hvarvid ingenting annat än den kalla pligtkänslan höll honom bunden. Men på en gång vände han sig till sin syster. — Hvarför lemnade du så snart din mor, Clara? Du hade någon med dig. Clara återkom genast ifrån sitt skämt med Alexander. — Allvarsamt, kände du icke igen Amanda? frågade hon. Vet du, bror Daniel, jag tror jag gjort allting åter godt emellan dig och mamma. — Du? Den klippska blick, Clara kastade på honom, tilldrog sig hans uppmärksamhet långt mera än hennes yttrande. — I det ögonblick jag inkom till er, frågade mamma dig: hvem du älskade. Gjorde hon icke det? — Hvem Daniel älskar, inföll Alexander, nå, det kan jag då borga för, att han icke vet sjelf. Daniel fortsatte sin gång fram och åter, utan att deltaga i samtalet. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> auyxdkgooo5dio7plyshyt0qh8ponjr 104 223650 654671 2026-07-07T21:47:26Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 654671 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Linköpings-Sticht.|93}}{{linje}}</noinclude>år 1594 {{ant|d. 12. Julii confirmerade}} han i embetet then sidsta {{ant|Abbedissan,}} <b>Karin Olufs-dotter</b>, som {{ant|d. 22 Maji}} hade enhelleligen blefwit wald; Men, vtom thet, at han, såsom af {{ant|historien}} bekant är, föga annat, än buller och oro vtrettade i riket, och omsider blef aldeles ifrå ty vtsluten; så hafwer {{ant|Religions}}-stadgan i Vpsala år 1593 och Stendernas beslut på Riksdagen i Söderköping år 1595 {{ant|d. 21. Octob.}} tilskyndat alt kloster-wäsende i hela riket, och altså jemwäl här i Wadstena, en {{ant|total}} och ändtelig vndergång. Ty så snart Ständerne hade i Söderköping beslötit, at all Påwisk Gudstienst skulle i riket ewerdeligen vtrotas, reste <b>Hertig</b> {{ant|<i>Carl</i>,}} sedan K. <b>CARL</b> then nionde, therifrå til Wadstena, at ther låta begrafwa sin broder <b>Hertig</b> {{ant|<i>Magnus</i>,}} som ther {{ant|d. 20 Junii}} näst förrvt war död blefen. Efter begrafningen gick han tillika med the närwarande Biskopar och andra in vti klostret och förmante Nunnorna til at emottaga then Evangeliska {{ant|religionen,}} så skulle the blifwa försörgde; men som the thet bestendigt nekade, blefwo the tilsagda at packa sig sina ferde. For altså Abbedissan, <b>Karin Olufs-dotter</b>, med några gambla Nunnor öfwer til klostret wid Danzig; the andra blefwo qwar och antingen gifte sig, eller togo tienst. Hwad, som i klostret fans dugligit, togs antingen i förwar, eller skencktes thet bort af Hertigen. Och så blef <b>Wadstena-kloster</b> aldeles vttömdt och öde år 1595 {{ant|in Novembri,}}<noinclude> {{huvud|||sedan}} <references/></noinclude> 0u0xck01ljsw0onp6pietnkuex3h5uo 0 223651 654683 2026-07-07T22:36:46Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=12 to=22 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]" header=1 /> <references/> </div>' 654683 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=12 to=22 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]" header=1 /> <references/> </div> 0uyqp8gb5poj5aqclzsgbuharmqmtt1 654734 654683 2026-07-07T23:37:56Z Jonatanskogsfors 17420 654734 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=12 to=22 prev="[[Samhällets olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03/Kapitel_09| Thernardiers manöver]]" kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]" header=1 /> <references/> </div> rwtaef9wt9lpkdqxaebwxscnklqwuaw 0 223652 654684 2026-07-07T22:37:40Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=22 to=26 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]" header=1 /> <references/> </div>' 654684 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=22 to=26 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]" header=1 /> <references/> </div> nw523bsfst7jsqyc1x985a39ixw2z50 654697 654684 2026-07-07T22:48:15Z Jonatanskogsfors 17420 654697 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=23 to=26 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]" header=1 /> <references/> </div> oyhfs9lvwsudmakzinlbjvaviu13p6d 654698 654697 2026-07-07T22:50:00Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 03/Kapitel 19]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 03/Kapitel 11]]: Fel kapitelnummer 654697 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=23 to=26 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_03|Tredje boken: Uppfyllelsen av löftet till den döda]]" header=1 /> <references/> </div> oyhfs9lvwsudmakzinlbjvaviu13p6d 0 223653 654685 2026-07-07T22:39:09Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=27 to=39 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654685 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=27 to=39 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> ajpvy280ti7m6dkhnjw0glcn6t135ru 654690 654685 2026-07-07T22:42:22Z Jonatanskogsfors 17420 654690 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=27 to=39 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärde boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> ke1own6t0498kpagyj7dh2h4ueuewp6 0 223654 654686 2026-07-07T22:40:08Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=40 to=43 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654686 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=40 to=43 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> olxrd9q029gne6uveydvj6gvtjyumh1 654689 654686 2026-07-07T22:42:04Z Jonatanskogsfors 17420 654689 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=40 to=43 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärde boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> 0b3a4gj1tp3mymqmakv1had2ifk5qg5 0 223655 654687 2026-07-07T22:41:09Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=44 to=52 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654687 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=44 to=52 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> gau3gntc0pax2o97oa6wswowqd2nsmx 654688 654687 2026-07-07T22:41:48Z Jonatanskogsfors 17420 654688 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=44 to=52 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärde boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> gtiir2cbp85cohofasqesk199lya1qb 0 223656 654691 2026-07-07T22:43:09Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=53 to=57 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654691 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=53 to=57 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> fbmo6n89li1jikk3ax9dqbtyf79qmn1 654695 654691 2026-07-07T22:45:45Z Jonatanskogsfors 17420 654695 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=53 to=57 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärde boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> frwozqrw07zred3cnlv4qp7qv8ae3ct 0 223657 654692 2026-07-07T22:44:10Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=58 to=65 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654692 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=58 to=65 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärdeboken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> pkdubejg6d57377fk6wobhqt7241qvj 654694 654692 2026-07-07T22:45:31Z Jonatanskogsfors 17420 654694 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=58 to=65 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_04|Fjärde boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> l78zrwkgsiskdfi011vixm2owf2xn2l 0 223658 654693 2026-07-07T22:45:18Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=67 to=74 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654693 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=67 to=74 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> lv03tv9250zk6l3f916u4e0f7drtxh2 0 223659 654699 2026-07-07T22:50:00Z Jonatanskogsfors 17420 Jonatanskogsfors flyttade sidan [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 03/Kapitel 19]] till [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 03/Kapitel 11]]: Fel kapitelnummer 654699 wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 03/Kapitel 11]] o4l2dunrpf7mg5734ksosnzaxh2nxcs 0 223660 654702 2026-07-07T22:55:48Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=75 to=78 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654702 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=75 to=78 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> 4uyn5nu0moy82lgcs2k5szcosyk8yly 0 223661 654703 2026-07-07T22:56:51Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=79 to=85 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654703 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=79 to=85 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> jvlssb7y2rrr00ocibictnleo18fkoi 0 223662 654704 2026-07-07T23:00:45Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=86 to=91 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654704 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=86 to=91 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> 6aa5guybho7vvz8mmbhkys0mxpgkf15 0 223663 654705 2026-07-07T23:01:38Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=92 to=99 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654705 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=92 to=99 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> 0kjah8dgjrv0e270pqeg12hmtnznoz0 0 223664 654706 2026-07-07T23:02:35Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=100 to=105 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654706 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=100 to=105 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> 5nzggbs2s11yu3l9zazhtu4snr74hdh 0 223665 654707 2026-07-07T23:03:29Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=106 to=110 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654707 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=106 to=110 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> 6ejgjrlnthehrsyddeifjrceancb0ro 0 223666 654708 2026-07-07T23:04:16Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=111 to=114 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654708 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=111 to=114 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> 8megtoi8r9r55bll95kv5je6u21noyj 0 223667 654709 2026-07-07T23:05:01Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=115 to=122 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654709 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=115 to=122 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> 72erb35pzru21fwygvrvlhff09f6lj9 0 223668 654710 2026-07-07T23:05:33Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=123 to=141 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div>' 654710 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=123 to=141 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_05|Femte boken: Gorbeauska rucklet]]" header=1 /> <references/> </div> njk2c3rifbu5bbuhd8kplt1ppyzfh4q 0 223669 654711 2026-07-07T23:08:05Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=143 to=150 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654711 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=143 to=150 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> 52rtzvu94ozaisr0clg8osv2l4pqg43 0 223670 654712 2026-07-07T23:09:02Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=151 to=165 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654712 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=151 to=165 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> eq1mmq734uz2xecx25nygnj4hvwcbzp 0 223671 654713 2026-07-07T23:09:57Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=166 to=169 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654713 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=166 to=169 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> rewxtb74ry8mgn6vpqpkiu9yxv0lzqr 0 223672 654715 2026-07-07T23:11:51Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=170 to=177 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654715 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=170 to=177 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> g0l5j96ucwpyk7lk1m1nbzynph6s5ev 0 223673 654716 2026-07-07T23:12:36Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=178 to=188 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654716 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=178 to=188 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> snm5a9t8nq2sw1itlvnrlpptylz69uh 0 223674 654717 2026-07-07T23:13:18Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=189 to=194 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654717 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=189 to=194 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> a7lc3608fk51fwtee93pyozkk0ukmv3 0 223675 654718 2026-07-07T23:14:06Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=195 to=199 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654718 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=195 to=199 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> oa7y2hw7aw25zrap9r3dp9pcfmprjhe 0 223676 654719 2026-07-07T23:14:53Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=200 to=203 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654719 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=200 to=203 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> a3w3wxj1t9i040ylfq9qhz87msoifgu 0 223677 654720 2026-07-07T23:15:44Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=204 to=208 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654720 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=204 to=208 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> okt4h2aqp27vbofvpb6ljw39btmgmvg 0 223678 654721 2026-07-07T23:16:27Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=209 to=212 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654721 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=209 to=212 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> 2fschy9gzmsxva58r92y031eabn5ad0 0 223679 654722 2026-07-07T23:17:20Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=213 to=216 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div>' 654722 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=213 to=216 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_06|Sjätte boken: Petit-Picpus]]" header=1 /> <references/> </div> 2ikimfm3h6no0zon5o97edg3nfvoh67 0 223680 654723 2026-07-07T23:18:59Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=217 to=218 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div>' 654723 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=217 to=218 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div> dc97c3s33rbwxhy06giofxrmh5uilfp 0 223681 654724 2026-07-07T23:19:54Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=219 to=225 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div>' 654724 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=219 to=225 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div> 3og6f17vurg6o2py4jlfcngpa792ooy 0 223682 654725 2026-07-07T23:20:32Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=226 to=231 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div>' 654725 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=226 to=231 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div> 2ocpige7unjdibekloapny9psw0fw3w 0 223683 654727 2026-07-07T23:26:47Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=232 to=235 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div>' 654727 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=232 to=235 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div> 8ffzj9dqwup37zqa6mbph8bzgrpskfg 0 223684 654728 2026-07-07T23:28:05Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=236 to=238 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div>' 654728 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=236 to=238 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div> aknsgsbkua91q0bxqn73untc061rz3l 0 223685 654729 2026-07-07T23:28:45Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=239 to=245 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div>' 654729 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=239 to=245 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div> pq1jya10d1tthegm3adoor9ybgl277k 654730 654729 2026-07-07T23:31:05Z Jonatanskogsfors 17420 654730 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=239 to=243 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div> bk8gstcoqgiod88zkg4pipfj5yfssgv 0 223686 654731 2026-07-07T23:31:49Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=244 to=245 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div>' 654731 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=244 to=245 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div> o3pvvjrymw2iny5i5via365kk0bh7w3 0 223687 654732 2026-07-07T23:32:38Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=246 to=250 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div>' 654732 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=246 to=250 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_07|Sjunde boken: En parentes]]" header=1 /> <references/> </div> ksjhsk6t49usiqxgb5jzbrmlv5pz2vq 0 223688 654733 2026-07-07T23:33:59Z Jonatanskogsfors 17420 Skapade sidan med '<div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=251 to=256 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_08|Åttonde boken: Kyrkogårdarna taga emot vad man giver dem]]" header=1 /> <references/> </div>' 654733 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=251 to=256 kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_08|Åttonde boken: Kyrkogårdarna taga emot vad man giver dem]]" header=1 /> <references/> </div> 7evp1xndarit8j87nhbe451j0ej6lqp 654738 654733 2026-07-07T23:52:18Z Jonatanskogsfors 17420 654738 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Samhällets_olycksbarn_-_Volym_5_(1927).pdf" from=251 to=256 next="[[Samhällets olycksbarn (1927)/Del 2/Bok 08/Kapitel 02| Fauchelevent inför en besvärlighet]]" kommentar="[[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/|Andra delen: Cosette]] / [[Samhällets_olycksbarn_(1927)/Del_2/Bok_08|Åttonde boken: Kyrkogårdarna taga emot vad man giver dem]]" header=1 /> <references/> </div> 7xrresrm63cezhjkgbi1mtieadkin1z 104 223689 654739 2026-07-08T10:01:28Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 654739 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>DJURLIFVET I FOLKETS TRO OCH SÄGNER.</small>|177}}</noinclude><i>Horsgöken</i> har deremot varit en flicka, som ej kunde bli gift samt derför fattade ett bittert hat till alla ogifta män och blef derför omskapad. Men äfven som fågel röjer hon detta hat genom att okväda dem och hota dem med käpprapp. <i>Spillkråkan</i> (svarte hackspetten) är en trolldomsfågel, mycket använd vid hexerier. I hennes mage finnas två stenar, en gul och en röd; denne senare, förvarad i en linnepåse under venstra armen, skyddar mot trolldom; den gule har makt att uppväcka häftig kärlek. Brokige hackspetten skriker när han väntar regn och kallas därför »vätakaja». <i>Gulsparfven</i> råder öfver gulsoten; han bringar med sig denna sjukdom ifall han kommer att flyga öfver ett hustak, under hvilket finnes en oupphäddad säng, hvars täcke (eller öfverdyna) ligger tillbakakastadt; men den lilla fågeln kan också, om han vill, föra bort gulsoten om några droppar af den sjukes urin hälles i en morot »(gularot)» som hänges i skorstenen. Ett säkert medel är att låta den sjuke, i tre mål, äta tre gulsparfvar, tillredda med fjäder och allt. <i>Kleran</i> (sångtrasten) är en munter fågel, full af skämt med ungdomen; men pikar i sina många visor högfärdiga flickor och nattsvärmande ynglingar samt har äfven i sin sång månget ord till den plöjande bonden och tjärbrännaren. <i>Bofinken</i> har blott två ord att säga: »Litet hö!» Säger han detta mycket tidigt på våren, blir det en torr sommar. Den människa, som på något sätt misshandlar någon fågel, får lytta barn. {{linje|6em}} <i>Paddan</i> är ett mystiskt djur, om hvilken ingen kan veta huruvida hon ej är en förtrollad människa. Ser man ett sådant djur sitta tjock och fämtande, gör man väl uti att lägga ett kors af linstjelkar eller halmstrå på hennes rygg; det kan möjligen lösa förtrollningen. <i>Grodan</i> (»Fröen») är god till att draga bort värk och annan plåga, om hon sättes på den sjukes bröst, der hon då blir stor och uppblåst. Ett bra medel mot frossan är, att sätta en liten lefvande groda på den sjukes nedre tandrad och låta henne hoppa rakt ned<noinclude> <references/></noinclude> ft6u0kwysw9lrwjg4cjxebbnvlh7bup