Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.11 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 0 3971 655183 207162 2026-07-19T17:15:45Z IP7869 692 någn ==> någon 655183 wikitext text/x-wiki {{Titel|Sig och bröderna till filosofisk hugsvavelse|Carl Michael Bellman|undertitel=ur [[Fredmans sånger]], n:o 16|förra=[[Kom, sköna källarflickor]]|nästa=[[I januari månad, gutår!]]|kommentar={{Wikipedialänk|Carl Michael Bellman}}}} {{midi|fil=CMB_SG16.MID|titel=Är jag född, så vill jag leva}} <poem> ''Sig och bröderna till filosofisk hugsvavelse'' Är jag född, så vill jag leva och må väl på bästa vis, som en Adam med sin Eva uti paradis, stekta sparvar uti munnen få, dricka nektar, sova sött och uppå rosor gå, klappa den mitt hjärta tänker på, sjunga visor, dansa polska, tumla då och då. Vid min flaska vill jag somna, vid min flicka vakna opp — när min hjärna börjar dommna, saktar sig mitt lopp. Mina dagar då försvinna lustigt på vår sorgepark. Venus, bliv vår hjärtgudinna, Bacchus, strupmonark! Snäser någon mig för fylleri, hut för tunnor tusan, han skall alltid torstig bli! Får jag inte Chloris ta uti, ta mej tunnor tusan, i förtreten supa vi! Kom kamrater, låt oss stimma! Punch och bishoff upp i skyn, till dess döden med sin dimma skymmer för vår syn </poem> {{Fredmans sånger}} [[Kategori:Sångtexter]] [[Kategori:Poesi]] [[Kategori:Carl Michael Bellman]] [[kategori:Fredmans sånger]] b6texqd0kme5q46swngfkafmdr49i7l 106 6596 655178 655067 2026-07-19T12:01:06Z PWidergren 11678 655178 wikitext text/x-wiki [[Fil:A replica or study of Johan Gustaf Sandberg's portrait of Fredrika Bremer.jpg|miniatyr|Fredrika Bremer målad av [[w:Johan Gustaf Sandberg|Johan Gustaf Sandberg]] 1843.]] '''Fredrika Bremer''' (1801–1865), svensk författare. ==Verk== *''[[Teckningar utur vardagslifvet]]'' (Uppsala, 1828–1831) **D. 1, ''[[Axel och Anna]] ; [[Tvillingarna (Bremer)|Tvillingarna]] ; [[Förhoppningar]] ; [[Brev över Stockholms supéer]]'' (Uppsala, 1828) **D. 2, ''[[Den ensamma]] ; [[Famillen H***]] ; [[Tröstarinnan]] ; [[Miniatyrer]]'' (Uppsala, 1830) **D. 3, ''[[Famillen H*** – fortsättning]]'' (Uppsala, 1831) *''[[Nya teckningar utur vardagslivet]]'' (Stockholm, 1834–1858) **D. 1, ''[[Presidentens döttrar]]'' : svenskt original : berättelse / af en guvernant (Stockholm, 1834) **D. 2, ''[[Nina (Bremer)|Nina]]'' (Stockholm, 1835) **D. 3, ''[[Grannarne]]'' (Stockholm..., 1837) ***''[[Grannarna]]'', 1927 **D. 4, ''Hemmet, eller familjesorger och fröjder'' : i fyra avd. (Stockholm, 1839) ***''[[Hemmet]]'', 1928 (förkortad upplaga) **D. 5, ''[[Strid och frid|Strid och frid eller några scener i Norge]]'' (Stockholm, 1840) **D. 6, ''[[En dagbok]]'' (Stockholm, 1843) **D. 7, ''[[I Dalarne]]'' (Stockholm, 1845) **D. 8, ''[[Syskonlif]]'', Avd. 1–2 (Stockholm, 1848) **D. 9, ''[[Hertha]]'' (Stockholm, 1856) **D. 10, ''[[Fader och dotter]]'' : en skildring ur livet (Stockholm, 1858) *''[[Trälinnan]]'' : en teckning ur forntiden (Stockholm, 1840) *''[[Morgon-väckter]]'' : några ord i anledning av "Strauss och evangelierna" : trosbekännelse (Stockholm, 1842) *''[[Ett par blad ifrån Rhenstranden|Ett par blad ifrån Rhenstranden, eller Marienberg och Kaiserswerth 1846]]'' (Stockholm, 1848) *''[[Midsommarresan|Midsommarresan : en vallfart]]'' (Stockholm, 1848) *''[[Lif i Norden]]'' : skizz (Stockholm, 1849) *''[[Hemmen i den nya verlden]]'' : en dagbok i brev, skrivna under tvenne års resor i Norra Amerika och på Cuba (Stockholm, 1853–1854) *''[[Livet i Gamla Världen]]'' : dagboks-anteckningar under resor i Söder- och Österland (Stockholm, 1860–1862) *''[[Liten pilgrims resa i det heliga landet]]'' : förra afdelningen : öfversigt af land och folk, Karmel, Nazareth, Cana, Genesareth, Tabor (Stockholm, 1865) *''[[England om hösten år 1851]]'' / utgiven och kommenterad av Klara Johanson (Stockholm, 1922) === Kortare texter === *''[[50 småhistorier/Den fula handen och den vackra handen|Den fula handen och den vackra handen]],'' berättelse i [[50 småhistorier]] *''[[Den rätta eller Hustru min]],'' ur [[Nordstjernan 1844]] *''[[Flitig var, och du skall vinna]],'' barnpsalm för söndagsskolan *''[[Förord till Dikter af Pehr Thomasson]]'' ==Verk om författaren== *[[Skalder och Tänkare/Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]] av [[Författare:Hellen Lindgren|Hellen Lindgren]] *[[Från Aftonbladet till Röda Rummet/II. Fredrika Bremer|Från Aftonbladet till Röda Rummet ― Strömningar i Svensk Litteratur]], 1830–1879, 1905 ==Externa länkar== *{{Litteraturbanken|författare=BremerF}} {{STANDARDSORTERING:Bremer, Fredrika}} [[Kategori:Författare]] [[Kategori:Fredrika Bremer| ]] 9ssp0lryaj3i3xuw8bdiqng6wezllb7 10 13906 655180 654549 2026-07-19T12:08:00Z PWidergren 11678 655180 wikitext text/x-wiki <!-- Lägg nya korrekturlästa verk under denna rad. Verken ska vara färdiga med alla bilder, sidor och författarsidor inlagda. --> 19 juli [[Hemmen i den nya verlden]] av [[Författare:Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]]<br /> 4 juli [[Boken om San Michele]] av [[Författare:Axel Munthe|Axel Munthe]]<br /> 4 april [[Spelarna]] av [[Författare:Ernst Didring|Ernst Didring]]<br /> 25 mars [[Helenas väg]] av [[Författare:Anthony Hope|Anthony Hope]]<br /> 14 mars [[Den svenske Ulspegel]] av [[Författare:O.P._Sturzen-Becker|O. P. Sturzen-Becker]]<br /> 13 mars [[En sommardröm]] av [[Författare:Elin Ameen|Elin Ameen]]<br /> 7 mars [[Huset Buddenbrook]] av [[Författare:Thomas Mann|Thomas Mann]]<br /> 5 mars [["Frihetens_Sångar-ätt"_i_Sverige_på_1840-talet|"Frihetens sångar-ätt" i Sverige på 1840-talet]] av [[Författare:Cecilia Bååth-Holmberg|Cecilia Bååth-Holmberg]]<br /> 7 februari [[Vicomte de Bragelonne]] av [[Författare:Alexandre Dumas den äldre|Alexandre Dumas]]<br /> 5 februari [[Anteckningar under en resa till Ostindien åren 1782–1786]] av [[Författare:Clas Fredrik Hornstedt|Clas Fredrik Hornstedt]]<br /> 30 januari [[Medusas hufvud]] av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]]<br /> {{höger|<small>Fler [[Special:Nya_sidor|nya sidor]] {{!}} [[Mall:Nya texter|Lägg till en ny sida]]</small>}} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> fo0wsrmhw79ehoyahj5bnm01qzwft5e 655181 655180 2026-07-19T12:08:41Z PWidergren 11678 655181 wikitext text/x-wiki <!-- Lägg nya korrekturlästa verk under denna rad. Verken ska vara färdiga med alla bilder, sidor och författarsidor inlagda. --> 19 juli [[Hemmen i den nya verlden]] av [[Författare:Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]]<br /> 4 juli [[Boken om San Michele]] av [[Författare:Axel Munthe|Axel Munthe]]<br /> 4 april [[Spelarna]] av [[Författare:Ernst Didring|Ernst Didring]]<br /> 25 mars [[Helenas väg]] av [[Författare:Anthony Hope|Anthony Hope]]<br /> 14 mars [[Den svenske Ulspegel]] av [[Författare:O.P._Sturzen-Becker|O. P. Sturzen-Becker]]<br /> 13 mars [[En sommardröm]] av [[Författare:Elin Ameen|Elin Ameen]]<br /> 7 mars [[Huset Buddenbrook]] av [[Författare:Thomas Mann|Thomas Mann]]<br /> 5 mars [["Frihetens_Sångar-ätt"_i_Sverige_på_1840-talet|"Frihetens sångar-ätt" i Sverige på 1840-talet]] av [[Författare:Cecilia Bååth-Holmberg|Cecilia Bååth-Holmberg]]<br /> 7 februari [[Vicomte de Bragelonne]] av [[Författare:Alexandre Dumas den äldre|Alexandre Dumas]]<br /> 5 februari [[Anteckningar under en resa till Ostindien åren 1782–1786]] av [[Författare:Clas Fredrik Hornstedt|Clas Fredrik Hornstedt]]<br /> {{höger|<small>Fler [[Special:Nya_sidor|nya sidor]] {{!}} [[Mall:Nya texter|Lägg till en ny sida]]</small>}} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> b1mk7hc8dsnewoo462fj69tlfpvjgys 2 127079 655179 654430 2026-07-19T12:05:05Z PWidergren 11678 655179 wikitext text/x-wiki {{#babel:en|sv-3|de-3|la-2|da-2}} {| class="wikitable" |- ! Redan färdiga och pågående projekt |- | <span class="quality3">[[Index:Hemmen i den nya verlden, Första delen.djvu|Hemmen i den nya verlden]]</span> av [[Författare:Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]] |- | <span class="quality3">[[Index:Den_svenske_Ulspegel_1834.djvu|Den svenske Ulspegel]]</span> av [[Författare:O.P._Sturzen-Becker|O. P. Sturzen-Becker]] |- | <span class="quality3">[[Index:Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet.djvu|Frihetens sångar-ätt i Sverige på 1840-talet]]</span> av [[Författare:Cecilia Bååth-Holmberg|Cecilia Bååth-Holmberg]] |- | <span class="quality4">[[Index:Huset Buddenbrook 1929.djvu|Huset Buddenbrook]]</span> av [[Författare:Thomas Mann|Thomas Mann]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Geijerstam Medusas hufvud 1895.djvu|Medusas hufvud]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- |<span class="quality4">[[Index:En_försvunnen_värld_1924.djvu|En försvunnen värld]]</span> av [[Författare:Arthur_Conan_Doyle|Arthur Conan Doyle]] (‎Validerad). |- |<span class="quality3">[[Index:Koskinen_Finlands_historia_1874.djvu|Finlands historia]]</span> av [[Författare:Yrjö_Sakari_Yrjö-Koskinen|Yrjö Sakari Yrjö-Koskinen]] |- |<span class="quality3">[[Index:Lagerlöf Zachris Topelius 1920.djvu|Zachris Topelius: utveckling och mognad]]</span> av [[Författare:Selma Lagerlöf|Selma Lagerlöf]] |- |<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Doktor Glas.djvu|Doktor Glas]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]] |- |<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Samtidsnoveller.djvu|Samtidsnoveller]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]] |- |<span class="quality3">[[Index:Hjalmar Söderberg Martin Bircks Ungdom.djvu|Martin Bircks Ungdom]]</span> av [[Författare:Hjalmar Söderberg|Hjalmar Söderberg]] |- | <span class="quality3">[[Index:Esswein August Strindberg 1909.djvu|August Strindberg]]</span> av [[Författare:Hermann Esswein|Hermann Esswein]] |- | <span class="quality3">[[Index:Lindgren Skalder och tänkare 1900.djvu|Skalder och Tänkare]]</span> av [[Författare:Hellen Lindgren|Hellen Lindgren]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip Carl Snoilsky 1929.djvu|Carl Snoilsky]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip Gunnar Wennerberg 1925.djvu|Gunnar Wennerberg]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip Viktor Rydberg 1923.djvu|Viktor Rydberg]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Grip CJL Almquist 1917.djvu|C. J. L. Almquist]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality4">[[Index:Det_går_an_1839.djvu|Det går an]]</span> av [[Författare:Carl Jonas Love Almqvist|Carl Jonas Love Almqvist]] (Validerad) |- | <span class="quality3">[[Index:E Grip PDA Atterbom 1916.djvu|P. D. A. Atterbom]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality4">[[Index:E Grip Esaias Tegnér 1923.djvu|Esaias Tegnér]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:E Grip Erik Gustav Geijer 1922.djvu|Erik Gustav Geijer]]</span> av [[Författare:Elias Grip|Elias Grip]] |- | <span class="quality3">[[Index:Werthers Lidanden 1860.djvu|Werthers lidanden]]</span> av [[Författare:Johann Wolfgang von Goethe|Johann Wolfgang von Goethe]] |- | <span class="quality3">[[Index:Jacobson_Gustav Vasa_1923.djvu|Gustav Vasa]]</span> av [[Författare:Gustaf Jacobson|Gustaf Jacobson]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dymling_Carlyle_1918.djvu|Carlyle]]</span> av [[Författare:Carl Johan Dymling|Carl Dymling]] |- | <span class="quality4">[[Index:Till jordens medelpunkt 1911.djvu|Till jordens medelpunkt]]</span> av [[Författare:Jules Verne|Jules Verne]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Senare_delens_senare_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Senare delens senare hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Galliska kriget 1927.djvu|Gaius Julius Cæsars anteckningar om galliska kriget]]</span> av [[Författare:Erik Hedén|Erik Hedén]] |- | <span class="quality3">[[Index:Erik Hedén Henrik Ibsens senare diktning.djvu|Henrik Ibsens senare diktning]]</span> av [[Författare:Erik Hedén|Erik Hedén]] |- | <span class="quality4">[[Index:Mortensen_Tristan_och_Isolde_1903.djvu|Tristan och Isolde]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]]</span> |- | <span class="quality3">[[Index:H_Schück_Studier_i_Beowulfsagan_1909.djvu|Studier i Beowulfsagan]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] |- | <span class="quality3">[[Index:Beowulf- en fornengelsk hjältedikt (Wickberg 1914).pdf|Beowulf- en fornengelsk hjältedikt]]</span> av [[Författare:Rudolf Wickberg|Rudolf Wickberg]] |- | <span class="quality4">[[Index:Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf (Schück 1907).djvu|Folknamnet Geatas i den Fornengelska dikten Beowulf]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Vintergrönt (af Wirsén).djvu|Vintergrönt]]</span> av [[Författare:Carl David af Wirsén|Carl David af Wirsén]] |- | <span class="quality3">[[Index:B Lidforss August Strindberg 1910.pdf|August Strindberg och den litterära Nittiotalsreklamen]]</span> av [[Författare:Bengt Lidforss|Bengt Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Lindgren_Henrik_Ibsen_1903.djvu|Henrik Ibsen]]</span> av [[Författare:Hellen Lindgren|Hellen Lindgren]] |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Senare_delens_förra_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Senare delens förra hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Förra_delens_senare_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Förra delens senare hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality4">[[Index:Visor,_romanser_och_ballader|Visor, romanser och ballader]]</span> av [[Författare:Carl_David_af_Wirsén|Carl David af Wirsén]] (‎Validerad). |- | <span class="quality4">[[Index:Julkalender_01_12_1889.pdf|Julkalender 1889]]</span> (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu|Kalevala, senare delen]]</span> översatt av [[Författare:Karl_Collan|Karl Collan]] |- | <span class="quality3">[[Index:Cervantes_Don_Quijote_(Lidforss)_1905_Förra_delens_förra_hälft.djvu|Don Quijote de la Mancha (Förra delens förra hälft)]]</span> översatt av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu|Kalevala, förra delen]]</span> översatt av [[Författare:Karl_Collan|Karl Collan]] |- | <span class="quality3">[[Index:Jacobson_Harald_Hjärne_1922.djvu|Harald Hjärne]]</span> av [[Författare:Gustaf Jacobson|Gustaf Jacobson]] |- | <span class="quality4">[[Index:Jenny_1920.djvu|Jenny]]</span> av [[Författare:Sigrid_Undset|Sigrid Undset]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Karl_Starbäck_Darwin_1909.djvu|Darwin]]</span> av [[Författare:Karl Starbäck|Karl Starbäck]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind_Svensk_musikhistoria_1918.djvu|Svensk musikhistoria]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind Wagner 1923.djvu|Wagner]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dumrath 19 Århundradet Förra Delen.djvu|Det XIX Århundradet i Ord och Bild. Förra Delen]]</span> av [[Författare:Oscar Heinrich Dumrath|Oscar Heinrich Dumrath]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind_Jenny_Lind_1919.djvu|Jenny Lind. En minnesbok til hundraårsdagen]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Beckman_1912_-_Ur_vår_äldsta_bok.pdf|Ur vår äldsta bok]]</span> av [[Författare:Natanael_Beckman|Natanael Beckman]] |- | <span class="quality3">[[Index:Erik_Grane_1897.djvu|Erik Grane]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Noreen_De_nordiska_Språken_1903.djvu|De nordiska språken]]</span> av [[Författare:Adolf Noreen|Adolf Noreen]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norska Folksagor och Äfventyr.djvu|Norska Folksagor och Äfventyr]]</span> av [[Författare:Peter Christen Asbjørnsen|Peter Christen Asbjørnsen]] & [[Författare:Jørgen Moe|Jørgen Moe]] |- | <span class="quality4">[[Index:Mortensen Lagerlöf 1913.djvu|Selma Lagerlöf]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]] |- | <span class="quality3">[[Index:Filius_Prodigus_Seu_Imperitus_Peregrinans-1645.djvu|Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans]]</span> av [[Författare:Samuel Petri Brask|Samuel Brask]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dahlbäck Sokrates 1906.djvu|Sokrates]]</span> av [[Författare:Carl Jonas Dahlbäck|C. J. Dahlbäck]] |- | <span class="quality3">[[Index:Bröderna Mörk.djvu|Bröderna Mörk]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Lidforss Dante 1907.djvu|Dante]]</span> av [[Författare:Edvard Lidforss|Edvard Lidforss]] |- | <span class="quality3">[[Index:Dumrath Spinoza 1908.djvu|Spinoza]]</span> av [[Författare:Oscar Heinrich Dumrath|Oscar Heinrich Dumrath]] |- | <span class="quality3">[[Index:Norlind Beethoven 1907.djvu|Beethoven]]</span> av [[Författare:Tobias Norlind|Tobias Norlind]] |- | <span class="quality3">[[Index:Gustaf_Janson_Paradiset.djvu|Paradiset]]</span> av [[Författare:Gustaf Janson|Gustaf Janson]] |- | <span class="quality3">[[Index:C_D_Marcus_Den_nya_litteraturen_1911.djvu|Den nya litteraturen]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Liljedahl Swedenborg 1908.djvu|Swedenborg]]</span> av [[Författare:Ernst Liljedahl|Ernst Liljedahl]] |- | <span class="quality3">[[Index:Gabriel.djvu|Gabriel]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Jarl_Charpentier_Buddha_1910.djvu|Buddha]]</span> av [[Författare:Jarl Charpentier|Jarl Charpentier]] |- | <span class="quality3">[[Index:Gamla_brev_(1912).djvu|Gamla brev]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Henrik_Schück_Olavus_Petri_1906.djvu|Olavus Petri]]</span> av [[Författare:Henrik Schück|Henrik Schück]] |- | <span class="quality3">[[Index:Carl David Marcus Goethe 1907.djvu|Goethe]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Nordiska_Essayer.djvu|Nordiska Essayer]]</span> av [[Författare:Carl David Marcus|Carl David Marcus]] |- | <span class="quality3">[[Index:Äktenskapets Komedi (1898).djvu|Äktenskapets komedi (1898)]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Ur_samtiden_(literaturstudier).djvu|Ur samtiden (literaturstudier)]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Thora.djvu|Thora]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality4">[[Index:Jakob.djvu|Jakob]]</span> av [[Författare:Alexander Kielland|Alexander Kielland]] (‎Validerad). |- | <span class="quality4">[[Index:Gösta Berlings saga 1919.djvu|Gösta Berlings saga 1919]]</span> av [[Författare:Selma_Lagerlöf|Selma Lagerlöf]] (‎Validerad). |- | <span class="quality3">[[Index:Pastor_Hallin.djvu|Pastor Hallin]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality3">[[Index:Olai Petri Svenska Krönika (Klemming 1860).pdf|Svenska Krönika]]</span> av [[Författare:Olaus_Petri|Olaus Petri]] |- | <span class="quality4">[[Index:Karin_Brandts_Dröm_1904.djvu|Karin Brandts dröm]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality4">[[Index:J Mortensen Från Aftonbladet till Röda Rummet 1905.djvu|Från Aftonbladet till Röda Rummet]]</span> av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Mortensen]] |- | <span class="quality4">[[Index:När vi började 1902.djvu|När vi började]]</span> av Sveriges Författareförening |- | <span class="quality3">[[Index:Thet_Swenska_Språkets_Klagemål_1658.djvu|Thet Swenska Språkets Klagemål]]</span> av [[Författare:Skogekär Bergbo|Skogekär Bergbo]] |- | <span class="quality3">[[Index:Tor_Hedberg_Dikter_1896.djvu|Dikter]]</span> av [[Författare:Tor_Hedberg|Tor Hedberg]] |- | <span class="quality3">[[Index:Mina_Pojkar.djvu|Mina pojkar]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |- | <span class="quality4">[[Index:Seklernas_Nyårsnatt_1889.djvu|Seklernas Nyårsnatt]]</span> av [[Författare:Gustaf_af_Geijerstam|Gustaf af Geijerstam]] |} === Redigeringar per år === [https://xtools.wmcloud.org/ec-yearcounts/sv.wikisource.org/PWidergren XTools] on 2026-07-19 12:03 {| class="wikitable sortable" ! Year ! Count |- | 2021 | {{FORMATNUM:4118}} |- | 2022 | {{FORMATNUM:4164}} |- | 2023 | {{FORMATNUM:4758}} |- | 2024 | {{FORMATNUM:5842}} |- | 2025 | {{FORMATNUM:6518}} |- | 2026 | {{FORMATNUM:3982}} |} qcxhz6oa2beohthw10qsshzeog93muf 104 175961 655184 538208 2026-07-19T19:11:57Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655184 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud|402|1811-1844.}}</noinclude>skränkta, såsom snäckan i skalet.” De ärftliga företrädesrättigheter, som ännu tillkommo ett sådant stånd, måste för hvarje insiktsfull man vara “en orättvisa, en osanning,” men fastän själf icke af adlig börd och dessutom barn af en revolution, som företrädesvis riktade sig mot bördens och rangens företräden, utmärkte Carl Johan ända från sitt första uppträdande på svensk jord adeln genom ett afgjordt företräde framför de öfriga stånden. Att Carl Johan, såsom framför allt soldat, därvid med synnerlig förkärlek omfattade militären, är mindre underligt, men icke allenast på den militära banan åtnjöt adeln företrädesrätten i synnerhet till de indräktiga och ansvarsfulla chefsplatserna, utan äfven på det civila området förbehöllos alla högre, inflytelserika och maktpåliggande förtroendeposter åt detta stånd, och detta till den grad, att under Carl Johans tid “grefve- och friherretiteln syntes vara, om också icke ett oundgängligt villkor, dock en särdeles kraftig, ja ofta alltför uteslutande uppmärksammad rekommendation vid de högre ämbetenas besättande.” Ledd af öfverdrifna föreställningar om adelns makt och betydelse, sökte Carl Johan på allt sätt försäkra sig om adelns och militärens sympatier och underdånighet, och denna sträfvan, som skarpt framträdde vid hvarje tillfälle, i förening med den ynnest, frikostighet och personliga välvilja, hvarmed Carl Johan omfattade vissa utvalda adliga familjer, kunde icke annat än väcka den tänkande fosterlandsvännens ogillande, liksom det småningom äfven blef en förargelseklippa för den borgerliga afundsjukan, som mer än tillbörligt retades och utmanades. En anledning till att genom att smickra adeln söka i detta stånd vinna ett troget stöd för sin dynasti fann Carl Johans lifliga inbillning i de mer eller mindre dunkla anslag, hvilka han i synnerhet under sina första år i Sverige ansåg hota honom från anhängarne af den fördrifna gustavianska familjen, ehuru ingen bland dessa, som för öfrigt med åren blefvo allt fåtaligare, på allvar kom på den tanken att önska Gustaf IV Adolf eller ens hans son tillbaka på svenska tronen. Men redan under första månaden efter sin ankomst till Sverige fick Carl Johan af en medlem af själfva regeringen, af en sådan man som Platen, höra, att “i Sverige funnes nästan inga jakobiner, men ganska många verksamma aristokrater; dessa hade mera än en gång varit nära att dränka sig i sitt eget blod, och kanske vore detta det enda sättet att kurera dem; kronprinsen hade räddat dem, och på en så mäktig hjälp skulle de nog försöka stödja sig för att börja leken på ny räkning.” Dylika uttalanden i förening med tidt och ofta förekommande underrättelser om den afsatte Gustaf Adolfs resor till olika hof äfvensom den utländska pressens tydliga försök att bearbeta den allmänna meningen till förmån för den fördrifna konungafamiljen förmådde Carl Johan att se faror, där dylika icke funnos, och tillmäta angifvelser och skvaller om föregifna stämplingar en vikt, som de alldeles icke förtjänade. Såsom gustavianernas förnämste talmän ansågos de båda grefvarne Armfelt och de la Gardie. Den förre fick snart med ny landsflykt umgälla de misstankar för gustavianism kronprinsen hyste mot honom och slutade 1814 sitt oroliga lif, innan Carl Johan ännu återkommit från sitt sista fälttåg. De la Gardie blef upprepade gånger, efter ständigt nya försoningar, föremål för Carl Johans skuggrädsla, trots alla de ansträngningar de la Gardie gjorde för att vinna<noinclude> <references/></noinclude> 1x6rc0s9dk0zqmgjoyif3qtn8e8g4qd 104 175962 655185 538209 2026-07-19T19:14:22Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655185 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||SPIONHISTORIER OCH HÖGMAÅLSPROCESSER.|403}}</noinclude>hans ynnest. En ryttmästare vid skånska husarerna vid namn Strussenfelt, “ett slags fantastiskt lärd narr, hvars dåliga affärer genom en crapuleux lefnad i Stockholm blefvo ännu mer försämrade,” hade till de la Gardie skrifvit ett bref, utan annat egentligt ändamål än att erhålla en fördelaktig sysselsättning, som de la Gardie genom den ynnest, i hvilken han gaf sig sken af att stå hos kronprinsen, skulle söka förskaffa brefskrifvaren. Men därjämte innehöll brefvet äfven en begäran om penningar till en tilltänkt hemlig resa till drottning Fredrika Dorotea i Carlsruhe, föranledd af något uppdrag, som Strussenfelt erhållit af Gustaf Adolfs gunstling, den numer aflidne grefve Ugglas. Efter några dagars dröjsmål hade de la Gardie beslutit sig för att visa detta bref för kronprinsen, som därvid blef idel eld och lågor och tillät sig “grufliga utfarter” mot de la Gardie. På förbön af m:me de Staël, som då vistades i Stockholm, blef de la Gardie visserligen icke förvisad från kronprinsens hof, men kronprinsen fann likväl, att “de la Gardie behöfde byta om luft,” hvarför han utsågs till att bekläda den just i samma dagar lediga sändebudsposten i Madrid. Under krigsåren 1813 och 1814 vistades de la Gardie i utlandet, och först mot slutet af 1815 var han åter i Sverige, där ryktet redan haft att förkunna, att de la Gardie med de engelska statsmännen haft öfverläggningar om sättet att återställa prins Gustafs arfsrätt till Sveriges tron. De la Gardie kunde emellertid rättfärdiga sig, och då det visade sig, att beskyllningarna voro ogrundade, mottogs de la Gardie på det vänligaste sätt af kronprinsen, som dessutom besökte honom på hans egendom i Skåne, och allt syntes glömdt, då hans namn snart åter skulle inblandas i en ny konspirationshistoria. <span style="visibility:hidden">{{Ankare|403}}</span> Af större betydelse var en tilldragelse med en ung gardesofficer vid namn Otto Natt och Dag, ty från dennes hand förelåg en skrift, som till sitt syfte kunde kallas högförrädisk. Utrustad med godt hufvud, i besittning af goda studier, men därjämte egenkär och af ett bittert, melankoliskt lynne, som ytterligare försvårades af hans medellöshet, utgaf den unge mannen, som icke hunnit högre i graderna än till fänrik, en afhandling om svenska krigsmaktens organisation, däruti han tämligen illa behandlade sina kamrater vid gardet. Dessa blefvo häröfver mycket förbittrade, och författaren måste i kasernen bedja officerskåren om förlåtelse. Den unge Natt och Dag begärde med anledning häraf sitt afsked, men flyttades, befordrad till löjtnant, till Jämtlands regemente. Han var emellertid icke nöjd härmed, utan begärde åter afsked och reste till utlandet. Därstädes utgaf han en tysk öfversättning af sin bok, men denna gång försedd med ett företal, innehållande orimliga och skamlösa utfall mot den svenska kronprinsen, som ständigt kallades “Bernadotte,” jämte uppmaningar till det gamla konungahusets återtagande. Naturligtvis väckte saken i Stockholm den pinsammaste uppmärksamhet, och som Natt och Dag sades uppehålla sig i Carlsruhe, anmodade man den badiska regeringen om hans utlämnande. Hofrätten utfärdade därjämte stämning på honom med anledning af de i hans skrift förekommande “eftertänkliga framställningar, syftande på omstörtning af rikets fundamentallagar,” och den 21 november 1816 dömdes Natt och Dag ''contumaciter'' “förlustig adligt namn och stånd samt att mista lif, ära och gods” och förklarades fridlös öfver hela Sveriges rike. I denna dom kunde mot ett bevisligt högmålsbrott bestämda lagparagrafer åberopas, men så förhöll det sig icke med andra högmålsfrågor från 1817,<noinclude> <references/></noinclude> g0nyci7sie9ob8gexv0jx61s0e9axm8 104 175963 655186 538210 2026-07-19T19:26:17Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655186 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud|404|1811-1844.}}</noinclude>hvilka sysselsatte den allmänna uppmärksamheten och samt och synnerligen endast berodde på obevisade angifvelser, hvilka framkallades af Carl Johans hemliga polis, en inrättning, som han till både skam och skada för sig själf ägnade mycken uppmärksamhet och till hvars upprätthållande “ett förut okändt system af rapporter från ämbetsmän, högre och lägre, civila och militära, infördes.” I ett af grefve L. von Engeström den 19 december 1810 till rikets landshöfdingar utfärdadt cirkulär hette det nämligen, att rapporter borde insändas ”om hvad sig i länet eller å gränsen tilldragit och som kan äga gemenskap antingen med ordningen och stillheten i landet, Sveriges förbindelse med främmande makter, dessas eller deras undersåtars intressen, äfvensom om nyttiga upptäckter, näringars af- och tilltagande, stora olyckor, såsom stormar, sjöskador, fartygs kastande på strand och mera dylikt … Att allmänna tänkesättet för eller mot regeringen samt misstänkta personers vistande icke böra undgå Tit. uppmärksamhet, förstås af sig själf.” Naturligtvis gaf detta egendomliga cirkulär anledning till opåkalladt fjäsk, som vållade oreda, och sporrade till ovist nit, som oroade sinnena och — för att begagna grefve H. G. Trolle-Wachtmeisters ord — gjorde, att den “svenska nationen, som af en alldeles egen fallenhet tror, att hvarje regent dör förgiftad af de förnäme, blef öfvertygad om, att ingen dag förgick utan stämplingar mot prinsens lif.” Alla möjliga rykten kommo i omlopp och skulle varit löjliga, om de icke varit så bedröfliga. Än sköt sig en ung officer för skuld, och strax hade han deltagit i en sammansvärjning mot Carl Johans lif. Än lät Stockholms stad, till förekommande behof, på Träsktorget — numer Roslagstorg — dit skam- och spöpålen med tillbehör flyttades från Packartorget — numer Norrmalmstorg — uppbygga en schavott, och genast “tillströmmade några tusen personer, som stodo från morgonen till middagstiden” i väntan på, att några herrar, som velat förgifta Carl Johan i Norge, skulle, sig själfva till straff och andra till varnagel, få bestiga densamma. Då spektaklet emellertid uteblef, begingos våldsamheter, misshandlades polisbetjäningen, utöfvades våld mot enskilda personer och sönderslogos fönsterrutor — “allt för ro skull under hurrarop och skrål.” Den förgiftningshistoria, som gifvit anledning till dessa uppträden, hade hämtats ur en utländsk tidning, och då som nu “fann man solklart, att i något så präktigt som en utländsk avisa icke kunde finnas något, som är alldeles utan grund.” Den 28 januari firades Carlsdagen i Visby med en festmåltid på stadens gästgifvaregård, och efter middagens slut begåfvo sig några af deltagarne från festlokalen för att äta kväll. Medan man väntar på maten, tömmes en bål, och därunder föreslår en läkare vid namn Bergelin, betydligt påstruken, sin lika beskänkta granne, en magister Ihre, att dricka Gustaf den femtes skål, ett tilltag, hvilket af hofrätten rubricerades såsom “stämpling mot successionsordningen och brott mot förbudet af gemenskap med medlemmarne af förra konungahuset.” De båda dryckesbröderna dömdes på grund häraf att “såsom rikets förrädare mista lif, ära och gods samt varda halshuggna,” ett straff, hvarifrån “konungens egen faderliga mildhet” likväl förskonade dem. Med Vaxholms<noinclude> <references/></noinclude> 5og6w0yiydf43pww3d2a9jiqyu59q9p 104 175964 655187 538211 2026-07-19T19:28:19Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655187 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||ÖFVERSTÅTHÅLLAREN OCH DROTTNINGEN.|405}}</noinclude>fästning fingo de likväl någon tid göra bekantskap, innan de helt och hållet benådades. Ännu mera oväsen vållades af den beryktade s. k. Lindbomska konspirationen. Så sent som klockan 10 på aftonen den 13 mars oroas hufvudstadens invånare af att ordonnanser till häst spränga fram och tillbaka på gatorna för att kalla generaler och ministrar i största hast upp till kronprinsen på slottet, där under natten alla poster fördubblas och en bataljon af gardet uppställes ända till klockan tre på morgonen, medan kedjorna dragas för slottsportarne. Bestörtningen är naturligtvis stor, och allmänt tros, att ett anslag mot kronprinsens lif varit ämnadt att under natten utföras till firande af revolutionens årsdag. På förmiddagen nästa dag uppkallas gardets officerare, och för dem håller kronprinsen ett tal, hvari han underrättar dem, att man vågat angripa första gardesregementet såsom misstänkt och opålitligt. Anledningen till allt detta spektakel var en illa känd person, en traktör vid namn Lindbom. Denne man, som visade sig vara en af de underordnade handtlangarne vid den hemliga polisen, hade, enär han var sjuk och sängliggande och således personligen icke kunde inberätta förhållandena, efterskickat öfverstelöjtnanten baron Klinckowström, adjutant hos t. f. öfverståthållaren, amiralen friherre Rudolf Cederström, och för honom uppdukat en historia om den fara, som hotade kronprinsen. I ett sällskap hos friherrinnan Oxenstjerna hade sålunda yttrats, att om något påtänktes mot kronprinsen, vore första gardesregementet att påräkna; detta hade genom betjäningens skvaller kommit till Lindboms kunskap. Vidare hölles hos grefvinnan Rålamb hemliga sammankomster och förehades anslag mot statens säkerhet och kronprinsens person, och då någon invändt, att hvarken gift eller kulor kunde skada kronprinsen, hade grefvinnans hushållerska sagt, att man i Sverige kände “pulveriserad kristall,” som förmentes ha kraftigare verkan. Detta blef därpå föremålet för baron Klickowströms rapport, som föranledde ofvan omtalade försiktighetsmått. Förskräckt öfver följderna af sina uppgifter, nekade Lindbom till allt hvad han sagt, och då polisförhöret snart visade, att “alla pigberättelserna utvecklade sig till den uselhet och osanning, man hade kunnat förutse,” återstod icke annat än att afgöra, hvem som ljugit mest, Klinckowström eller Lindbom. Fastän borgerskapet, anfördt af borgmästaren Schwan, kom upp “själfmant — ''hoc est'': på befallning af öfverståthållaren, som föreskref, att icke blott de 50 äldste, utan hela borgerskapet skulle komma — för att betyga sin underdåniga tillgifvenhet,” ledde hela saken ändå icke till annat resultat än att Klinckowström, “som icke iakttagit den varsamhet, som lagen föreskrifver,” dömdes till böter och offentlig afbön och Lindbom till 28 dygns vatten och bröd samt offentlig afbön inför hofrätten, hvarefter högsta domstolen medgaf Lindbom att förvandla sitt vatten- och brödstraff till fyra månaders fängelse på Vaxholms fästning. <span style="visibility:hidden">{{Ankare|405}}</span> Till många af de mer än lofligt öfverilade åtgärder, som på detta sätt vanprydde kronprinsens styrelse, torde öfverståthållaren ha varit skulden. Amiralen, friherre Rudolf Cederström hade visserligen varit en duktig sjöman, men var däremot alls icke vuxen de civila befattningar han beklädde och utvecklade såsom öfverståthållare, och i denna egenskap ledare af den hemliga poli-<noinclude> <references/></noinclude> gdvadhffdciu9ce5w7wps0qtjatebge 104 175965 655188 538212 2026-07-19T19:30:23Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655188 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud|406|1811-1844.}}</noinclude>sen, i sitt nit och sin vaksamhetsifver ett icke vanligt mått af lättrogen tanklöshet. Hos kronprinsen stod han emellertid högt i gunsten, trots allt det missnöje han framkallade och all den förargelse hans spioneri- och angifvelsesystem vållade. I samband med den Lindbomska konspirationshistorien antastades sålunda på öfverståthållarens bedrifvande för densamma helt och hållet främmande personer. En af de misstänkta var bland andra också grefve Jakob de la Gardie, som af Cederström fick mottaga kronprinsens befallning att — ofördröjligen lämna Stockholm. På de la Gardies fråga, hvad han gjort för ondt, svarade Cederström, att han varit oförsiktig i sina uttryck och helt högt på Norrbro, pekande på slottet, sagt: “Jag undrar, huru länge denna dynastien skall få bli kvar i det där huset.” Kronprinsen önskade dessutom för de la Gardies egen säkerhet, att han afreste, “enär han icke vore i säkerhet för det uppretade folket,” ett påstående, som gaf den gamle rättframme excellensen von Engeström anledning att svara Cederström: “Nog går han säker, om icke öfverståthållaren låter hetsa pöbeln på honom.” Man tyckes emellertid snart ha kommit till insikt om det både löjliga och förhatliga i tillvägagåendet mot de la Gardie, ty redan på eftermiddagen samma dag underrättades han, att han icke behöfde resa. Ända till Sveriges drottning, Carl XIII:s gemål, sträckte sig amiralen-öfverståthållarens ovisa nit, och med anledning af uppträdet den 13 mars råkade han med henne i ett häftigt gräl. Cederström hade bland annat berättat, att “drottningen själf varit komprometterad, emedan folket på krogarne yttrat den meningen, att drottningen icke skulle vara emot, att kronprinsen blefve undanröjd.” Häröfver begärde drottningen en förklaring i Engeströms, Essens och Wetterstedts närvaro och fordrade, att Cederström inför dessa herrar närmare skulle redogöra för, huru det hängde ihop med de angifvelser han hört. Men Cederström förklarade “med ohöflighet och häftighet, att han icke vore skyldig drottningen någon reda för sina åtgärder som ämbetsman, och påstod dessutom med stigande hetta och ohöflighet, att saken icke rörde drottningen.” Slutligen ådrog han sig af drottningen en lika allvarlig som värdig tillrättavisning. “Jag har,” sade Hedvig Charlotta, “varit i detta land fyrtiotre år, men aldrig hört så många oroande berättelser och så många smutsiga saker som sedan ni blef öfverståthållare; och som jag icke kan tro, att nationen till sådan grad försämrats, så måste jag, liksom alla andra, sätta detta allt på er räkning.” Ytterligare ett högmålsbrott, som gaf en viss fasthet åt den Lindbomska konspirationen, var slutligen anklagelsen mot förre löjtnanten Lindsfelt i trakten af Nyköping, en 60 års gammal man, som i trettio år varit sin orts skräck och afsky. “Knappt kan man,” säger grefve H. G. Trolle-Wachtmeister, “nämna ett slags brott eller något slags våld, som han icke begått. Falska namn, mer eller mindre lyckade försök att mörda, mordbrand, skogantändning, stöld m. m. omväxla i hans lefnadshistoria. Förskräckelsen för honom är kommen till den höjd, att ingen vill vittna mot honom inför domstolarne, och att man ej vågar tala om honom i sällskap, annorlunda än hviskande. Allt sedan jag var barn, har jag hört detta vilddjur omtalas.” I ett anonymt bref till kronprinsens norske adjutant, dateradt från en ort vid Nyköping, uppgafs, att “en i trakten boende<noinclude> <references/></noinclude> 9qx8cyuiic57mjx2n7ildpr8p2f1sda 104 175966 655189 538213 2026-07-19T19:32:42Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655189 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||CARL XIII:s DÖD.|407}}</noinclude>person yttrat sig vilja sätta en kula genom kronprinsens hufvud, om han komme åt den orten.” Angifvelsen kom från sonen till Lindsfelts svåger, och, enligt ett i statsrådet fattadt beslut, häktades Lindsfelt, fördes till Stockholm och sattes i fängelse. Emellertid kunde inga bevis presteras, och, trots landshöfdingens i Nyköping, P. Skjöldebrands, hela nit skulle saken sannolikt ha “afdunstat i löjlighet för auktoriteterna,” om icke Lindsfelt, möjligen oroad af samvetskval öfver äldre illgärningar och befarande en sträng efterräkning för dessa, i fängelset hängt sig med sin halsduk i spjället. {{c|{{större|{{*}}|150}}}} <span style="visibility:hidden">{{Ankare|407}}</span> Den 5 februari 1818 slocknade den skuggkonung, som på Sveriges tron bär namnet Carl XIII, utan att i fosterlandets historia lämna annat vedermäle än en personligen tapper och i det hela välvillig, men för öfrigt svag och skäligen betydelselös personlighet, som af händelserna förts fram till en plats, där han utan Carl Johans kraftiga stöd aldrig skulle kunnat bibehålla sig. Från yngre år stor ordensvurm med utpräglad böjelse för mysticism, var han ett lätt byte för äfventyrare, hvilka med en fräckhet utan like under sista hälften af förra århundradet och under detta århundrades första år, i likhet med den bekante Cagliostro, alla charlataners öfverstepräst, föregåfvo sig vara i besittning af fornegyptiska och urgamla, från konung Salomo nedärfda vishetsskatter och såsom frimurare, rosencreutzare, illuminater, asiatiska bröder bedrefvo sitt spel. Björnram, Ulfvenclou och Boheman, så hette den trio, som i sina occulta läror snärjde icke allenast Carl XIII:s förstånd, utan äfven förmörkade förnuftet hos medlemmar af den högre svenska adeln. Den djärfvaste af dessa bedragare var tvifvelsutan Boheman. I ett rum i Stockholms slott, hvilket hertig Carl låtit inreda och dekorera till ett slags tempel, höllos under Bohemans ledning sammankomster af ett ordenssällskap, i hvilket hertigen, hertiginnan, excellenserna, grefvarne Ruuth och Brahe och den senares grefvinna låtit intaga sig. Boheman var hög frimurare och gjorde därjämte propaganda för illuminaterorden, som förstått att skaffa sig stort politiskt inflytande i flera tyska stater och nu under prinsens af Hessen öfverinseende, hvars handtlangare Boheman var, skulle utsträckas äfven till Sverige. I templet fanns ett altare, där Boheman plägade utdela sakramenten. För öfrigt saknades icke heller i högsta grad stötande emblem och ceremonier. Då Boheman slutligen afslöjades, försäkrade både hertigen och hertiginnan, att han vore en människa med öfvernaturlig förmåga, men blefvo till sin både förargelse och förskräckelse till sist varse, att de låtit missbruka sig till politiska omstörtningssyften och bedraga sig på det gröfsta sätt samt dessutom hjälpt till att bedraga sig själfva. Boheman häktades i februari 1803 och fördes ur landet. Carl XIII vistades äfven såsom konung allra helst på sitt kära Rosersberg, där han under brorsonens regering tillbragt flera år i ett slags förvisning från hofvet och hufvudstaden. Tobakspipan och patiencebordet voro hans mest omtyckta tidsfördrif. I statsrådets öfverläggningar och föredragningar deltog han visserligen, men hans försvagade kropps- och själskrafter satte därvid en högst egendomlig prägel på hans sätt att regera. Vid Carl Johans första ankomst till Sverige och innan kronprinsen blifvit förtrogen med den gamle monarkens vanor, vållade detta stundom ganska bryd-<noinclude> <references/></noinclude> j3bi67wt2az6yj7n57i69p9ql7yfuu2 104 176114 655190 538468 2026-07-19T19:35:28Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655190 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud|408|1811-1844.}}</noinclude>samma situationer. Vanligen satt “gubben Carl XIII, då han ej rökte, halfslumrande och tanklös i fåtöljen. På föredragningen hörde han således icke. Det var för den skull antaget, att vid slutet af hvart mål föredraganden gjorde en kort paus, och om då H. M:t ingenting yttrade, eller ingenting fanns, hvarpå någon af rådets ledamöter ville göra honom uppmärksam, togs denna tystnad såsom ett nådigt bifall till högsta domstolens tillstyrkande, och föredragningen gick vidare. Men en gång, när kronprinsen, som följde med ärendena på sin franska föredragningslista, blef varse, att ett nytt mål förekom, utan att han hört kungen utlåta sig om det föregående, en nådeansökan, fattar han det gamla majestätet i armen, ropande: ‘Sire, det gäller en människas lif, säg då er åsikt?’ — Gubben, yrvaken och träffad af kronprinsens blixtrande ögon, var ett par sekunder mållös, innan han kunde komma sig för med annat än några hm, hm. Då föll kronprinsen in och föredrog målet efter sin lista. Majestätet vände på hufvudet än till höger mot prinsen, än till vänster åt föredraganden, lekte med kryckan, rörde på läpparne och såg förlägen ut, till dess att slutligen justitiestatsministern, grefve Gyllenborg, steg upp och frågade, om icke H. M:t täcktes bifalla högsta domstolens tillstyrkande. ‘Jo, jo,’ sade kungen helt nöjd och vände sig till föredraganden; ‘jag bifaller hvad högsta domstolen tillstyrkt!’” Stundom hände det till och med, att den åldrige monarken fullständigt glömde både det förflutna och det närvarande, såsom då han vid ett tillfälle fick höra omtalas sin brorsons, Gustaf IV Adolfs, irrfärder, såg upp från sin patience och med öfvertygelsens eftertryck utbrast: “Den där Gustaf Adolf, han far då omkring världen som ett torrt skinn! Är det väl passande för en konung, att så ideligen bara resa! Borde han ej sitta hemma och styra land och rike?” Carl Johan kröntes den 11 maj till Sveriges och den 7 september i Trondhjems domkyrka till Norges konung, och ingenstädes hade i någotdera landet minsta tvekan försports att, så snart Carl XIII aflidit, erkänna Carl Johan för konung. Men ehuru detta dock borde på ett öfvertygande sätt ha visat, att intet parti fanns i landet, som var fiendtligt sinnadt mot den nya dynastien, så förekom likväl så sent som 1821 åter en af dessa besynnerliga högmålsprocesser, som aldrig ledde till annan påföljd än att väcka förargelse hos hvarje tänkande person. Sålunda anmälde en afton i februari 1821 t. f. öfverståthållaren, friherre D. Edelereutz för konungen, att en färgargesäll vid namn Brygger under bevakning skickats från Gotland, emedan han gjort sådana angifvelser, som påkallade en rannsakning i hufvudstaden. Åter var det det gamla temat, att flera förnäma personer, bland hvilka nämndes grefvarne de la Gardie, Stenbock och Rosen samt de redan aflidna Toll och Ugglas, skulle ha deltagit i en komplott att medelst gift undanrödja konungen och på sådant sätt bana väg till tronen åt den afsatta dynastien. Särskildt uppgaf Brygger, att han af drottning Fredrika, Gustaf IV Adolfs gemål, skulle fått i uppdrag att bibringa Carl Johan gift. Under den tid Brygger, som synes ha fört ett tämligen växlande och ostadigt lif, varit anställd såsom kock eller hofmästare hos majoren baron Carl Koskulls syster, grefvinnan Brahe, skulle han flera gånger varit färdig att blanda gift i det gröna té med punsch, som var Carl Johans älsklingsdryck, men alltid afhållits från att fullborda sitt uppsåt af en inre skräck. Efter ett långvarigt<noinclude> <references/></noinclude> bm7lpjmr4jkf2ozh8y786033ndr5vfz 104 176115 655191 538471 2026-07-19T19:37:31Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655191 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||KRONPRINSEN OSCARS FRIERI.|409}}</noinclude>förhör inför hofrätten, ur hvilket framgick, att Brygger var en listig och lögnaktig människa, som först tycktes ha tjänat den fördrifna konungafamiljen såsom spion och sedan gjort den svenske kronprinsen samma tjänst, men att hans beskyllningar saknade all grund, dömdes Brygger att mista äran, undergå 28 dygns vatten och bröd, göra offentlig afbön och för alltid förvisas ur riket. Han slapp emellertid för bättre köp än så; han erhöll nämligen respenningar till Amerika, dit han också begaf sig, och 35 år därefter fick han på framställd begäran tillstånd att återvända till fäderneslandet, där han i alldeles utblottadt tillstånd intogs såsom försörjningshjon på Danviks hospital, men 1859 utskrefs och sedermera aldrig afhördes. <span style="visibility:hidden">{{Ankare|409}}</span> Huru litet Bryggers sak i och för sig än hade att betyda, medförde den likväl det obehaget, att den, i förbindelse med en rad på franska skrifna och såväl till kronpinsen som till flera högt ställda personer inkastade anonyma hotelsebref, gaf ett slags hemul åt de rykten om mot den svenska konungen riktade sammansvärjningar och mordförsök, hvilka utspriddes i den utländska pressen och synas ha varit afsedda att hindra kronprinsen Oscars giftermålsplaner genom att afskräcka främmande furstehus från att knyta släktskapsförbindelser med den ännu helt färska svenska dynastien. Vid den tid Napoleon ännu satte sin järnhäl på det besegrade Preussens nacke, hade underhandlingar varit å bane att till prins Oscars brud förvärfva prinsessan Alexandrine af Preussen. Konungen af Preussen syntes vara förslaget ganska bevågen, men ännu voro både prinsen och prinsessan bra unga, och tidernas allvar gjorde, att planerna på ett giftermål mellan dem uppskötos. Då Preussen sedermera efter Napoleons fall åter intog sin plats bland Europas stormakter, började åter underhandlingarna, men denna gång från den preussiska konungens sida med föga ifver och på ett sätt, som snarare visade obenägenhet än lust för förbindelsen med det svenska konungahuset. Några uttryck af otålighet, som Carl Johan lät undfalla sig och som kommo till Fredrik Wilhelm III:s öron, uppretade ytterligare denne monark, som allt sedan Carl Johans deltagande i kriget mot Napoleon icke betraktade honom med särdeles vänliga blickar: och då därtill penninguppgörelsen för Pommerns afträdande till Preussen, liksom äfven stormakternas skarpa uppträdande i frågan om bestämmandet af Norges part i den förra danska statsskulden, å ömse sider bragte missnöjet till sin höjdpunkt, afbrötos underhandlingarna, och den preussiska konungen sade: “Tacka Gud, mina barn, att Preussen icke fallit så djupt, att det behöfver söka upplyfta sig genom en familjeförbindelse med Sveriges nya dynasti.” Prinsessan Alexandrine förlofvades därpå hastigt med prins Paul af Mecklenburg-Schwerin, som, om han just icke tillhörde Tysklands mäktigaste potentater, likväl så mycket mera tillfredsställde det Brandenburgska husets anspråk på tillräckliga anor för en förbindelse med detsamma och dessutom befäste det slags politiska vasallskap, hvari Preussen vid denna tid ställde sig till den ryske zaren. Emellertid fanns ingen brist på prinsessor, hvilka gärna skulle velat knyta äktenskapets band med den intagande och bildsköne svenska kronprinsen, som därtill var arfving till en gammal ärorik krona, och många väna kvinnohänder sökte också jämna vägen för den kunglige friaren. Furstinnan af Thurn und<noinclude> <references/></noinclude> dgeink4ij4udbhhphyxingjc3094pr5 104 176136 655192 538497 2026-07-19T19:41:13Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655192 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud|410|1811-1844.}}</noinclude>Taxis ville gärna se sin dotter såsom kronprinsessa af Sverige, och det var nära däran att kronprins Oscar om den vackra prinsessan Radziwills hand blifvit en medtäflare till prins Wilhelm af Preussen, sedermera kejsar Wilhelm I, hvilken endast med djup sorg förmådde sig att på sin faders, Fredrik Wilhelm III:s bud afstå från sitt hjärtas utkorade. Grefvinnan af Wetterstedt hade vidare sina planer att gifta bort den svenska kronprinsen med en prinsessa af Hessen-Cassel, och slutligen uppträdde äfven den från revolutionstiden bekanta madame Tallien såsom äktenskapsmäklerska för prinsessan Marianne af Nederländerna. Ingen af alla dessa planer skulle emellertid komma till utförande. I stället börjades underhandlingar om ett giftermål inom den Leuchtenbergska familjen, och på den utländska resa, kronprinsen Oscar anträdde den 9 maj 1822, förlofvade han sig med prins Eugènes dotter, prinsessan Josefina. Glädjen öfver denna förbindelse var allmän och gaf sig på mångfaldigt sätt tillkänna, vackrast måhända i Tegnérs [[Skålar, afsjungna i Helsingborg vid H.K.H. kronprinsens återkomst från dess utrikes resa 1822|hälsningsord]]: <poem>Och södern tjusades och lade sin blomsterduk uppå din stig. Af allt det sköna, som han hade, det skönsta dock det gaf han dig. När maj har löfvat våra lindar och vakteln slår på lummig strand, då kommer ''hon'' med vårens vindar, med svanorna, till Sagans land.</poem> Prinsessan anlände till Sverige den 13 juni 1823, dit äfven drottningen, Carl XIV Johans gemål samtidigt anländt från Frankrike, där hon en längre tid vistats. De båda furstinnorna anlände på linjeskeppet “Carl XIII,” som, åtföljdt af en hel liten eskader under general-amiralen, grefve Cederströms eget befäl, afhämtat dem i Lübeck. Landstigningen skedde vid Manilla på Djurgården, och under ändlöst jubel af de med anledning häraf samlade människoskarorna, som torde ha uppgått till minst 50,000, anträddes i en af åtta hvita hästar dragen s. k. “sjuglasvagn” färden till Haga. Konungen själf och kronprinsen med en talrik stab följde till häst. Vägen togs öfver Ladugårdsgärdet, där 10,000 man paraderade. Den 19 juni skedde kronprinsessans högtidliga intåg i Stockholm, där samma dag hennes förmälning med kronprinsen Oscar skedde i storkyrkan. De följande dagarne voro en enda kedja af fester; såsom galaspektakler aflöste operorna “Titus” af Mozart och “Vestalen” af Spontini hvarandra, med en af P. A. Granberg författad prolog, “Frejas Högtid,” med musik af J. F. Berwald; ett stort fyrverkeri, stor taffel, manöver på Ladugårdsgärdet och en storartad bankett på kronprinsens födelsedag voro andra beståndsdelar i festligheternas rad. På slottet gafs äfven en stor “bal paré” för 2,000 personer. Vid detta tillfälle fick den gamle öfverceremonimästaren von Hauswolff, då han steg upp från sitt spelparti, till sin fasa se, att några af de till festen “befallde” riksdagsmännen af bondeståndet tagit sig det orådet före att likaledes fördrifva tiden med spel. “Bönder sätta sig att spela, när de få vara med ''en fête!''” Något sådant kunde den gamle hofmannen icke smälta,<noinclude> <references/></noinclude> 9uzfmic9tupl0vjib8rh0hf5pqsjeqb 104 176138 655193 538499 2026-07-19T19:43:40Z Thuresson 20 /* Validerad */ 655193 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Thuresson" />{{huvud||DEN NYA TRYCKFRIHETEN.|411}}</noinclude>men han kunde icke heller behärska sin nyfikenhet att få veta hvad slags spel det kunde vara. Det befanns vara ''“whist à l’homme de bois,”'' med andra ord “träkarl.” En sådan örfil åt etiketten kunde icke undgå hans “remarquer.” {{c|{{större|{{*}}|150}}}} <span style="visibility:hidden">{{Ankare|411}}</span> Den revolution, som 1809 befriade Sverige från det kungliga enväldets missbruk, gaf med detsamma det offentliga ordet en frihet, som under de första åren, hvilka icke utan skäl erhållit namn af “den svenska pressens slyngelålder,” skulle föranleda betänkliga utsväfningar på tryckfrihetens område. Carl XIV Johans hela regering skulle också utmärkas af en mer eller mindre häftig strid mot tryckfrihetens missbruk, en strid, som emellertid ganska ofta kom att gälla själfva yttranderätten och icke sällan slog öfver och utföll till skada för regeringens eget anseende till följd af den förföljelselust och de missgrepp, hon ofta nog i rikt mått utvecklade. Under det tidsskede, som föregick 1809, var hofkansleren en “allsmäktig och af mångahanda bestyr öfverhopad direktör för litteraturen, boktryckerierna och bokhandeln i riket,” hvars myndighet äfven utsträcktes till “uppsikten öfver bokauktioner, bokbindares handel med småskrifter af alla slag och försäljningen af utländska böcker i boklådorna.” Honom tillkom det att “med njugg hand utskifta rätten att offentliggöra afhandlingar om allmänna frågor eller i tryck meddela underrättelser om hvad i världen förelupet.” Vid sin sida hade han en ''censor librorum'', som kände sig “ansvarig både för hvad som stod i böckerna och hvad som där saknades” och dessutom sysslade med att “flitigt anmärka dagbladens tryckfel.” Hofkansleren hade rätt att låta inställa tryckningen af “otillåtna eller misstänkta skrifter” och att dem “i förvar taga och med sekvester belägga,” hvilket, allt efter omständigheterna, kunde betyda hvad man behagade. Efter 1809 skulle detta bli annorlunda. Visserligen sökte den komité, som tillsattes för utarbetande af en ny tryckfrihetslag, i den nya tryckfrihetsförordningen införa några inskränkande bestämmelser, som kunde motverka tryckfrihetens missbruk, men riksdagen förkastade nästan allt, som i större utsträckning kunde “lägga band på medborgares rättighet att i tryck yttra sina tankar.” Öfvergången från strängaste tvång till så godt som obegränsad frihet var väl plötslig, och med undanrödjande af de stränga författningar och påbud, som inskränkt äldre liberala tryckfrihetsförordningar, sköto genast pressens giftsvampar i ymnig mängd frodigt i höjden. Utom Törneblads tidning “Nya Posten,” förekommo emellertid andra tidningar, som vållade mycken förargelse och särskildt hos statens mest upphöjda personligheter, som ännu icke hunnit vänja sig vid alla obehagen från ett närgånget och ofta sanningslöst omtalande af deras åtgärder, väckte den lifligaste harm. Stundom vållades häraf också ganska egendomliga, för tidens och de handlande personernas skaplynne högst betecknande uppträden. Sålunda hade i boktryckaren Deleens tidning “Nytta och Nöje” general von Döbelns återtåg från Åland angripits i en uppsats på vers, i hvilken det bland annat hette: <poem>— — — “Ack huru brådtom nu vi fick — — Att slåss? — Nej! Hin regera — — Man tömde åmar — pirum gick — —</poem><noinclude> <references/></noinclude> 9l3zsom7sgdcbp515bzln29d6mz120i 104 223996 655177 655175 2026-07-19T11:59:20Z PWidergren 11678 655177 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude> [[File:Fredrika Bremer Niagara Hästsko-fallet från Getön.jpg|ramlös|stående=2.0|centrerad|Niagara Hästsko-fallet från Getön]] {{c|{{större|''Niagara''|200}}<br /> ''Häst-sko fallet från Get-ön.''}} {{linje|5em|style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;}}<noinclude> <references/></noinclude> o6oolo0xzoo4z80aevp80ztxos5mb59 104 223997 655182 2026-07-19T16:48:37Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 655182 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>LAPPARNES ÅLDER I SÖDRA NORRLAND.</small>|221}}</noinclude><i>fram</i>», förutsätter det ej, att andra hafva stannat kvar i fjällen? Mot fogden Joen Jönssons räkenskap för Jämtland för år 1566 anmärktes, att »han hafver 5 afradsmårder mindre a:o 66, än som han hade a:o 65», hvarefter det heter: »Och gifver han före, att de lappar, som dem pläga utgöra, <i>äre dragne till berkarlerne uti Nörrabotn,</i> hvilket Joen skall fly sig besked på». I kanten står vidare antecknadt: »<i>Ere Rymde til Nörie och ere wåre werste fiender</i>». Uppgifterna om tillflyktsorten äro sålunda stridiga, men de visa, att Jämtlands lappar, långt ifrån att känna sig isolerade, väl visste, hvarest de kunde finna skydd. I norr kände de till birkarla-institutionen, under hvars hägn de kunde ställa sig; men till hvilka kunde de fly i väster? D:r {{sc|Y. Nielsen}} har i Norra Throndhjems amt funnit en gammal lappmark, och dit kunde nu dessa lappar tänkas hafva begifvit sig, men om så hade varit, hade man nog under kriget haft föga obehag af dem. De måste därför hafva uppehållit sig längre söderut i de trakter, genom hvilka förbindelsen mellan Jämtland och Throndhjemsbygden ägde rum. Lapparne i Herjedalens fjäll äro, enligt D:r {{sc|Nielsen,}} mycket nära förbundna med Röros-lapparne och i regel befryndade med dessa. Antagligen flydde de jämtländska lapparne nu till fränder i trakten af vägarna öfver fjällen. Uti uppgiften därom, att lapparne under fejden flytt till Norge och nu voro våra krigares värsta fiender ligger vidare, synes det oss, en ganska klar antydan därom, att de ej voro så få till antalet. Om en flock af blott åtta personer hade man väl knappt uttryckt sig på det viset. Vi hafva härmed visat, att en hel del lappar på 1560-talet funnos i Jämtlands fjäll. »I hvilka trakter uppehöllo de sig då?» — frågar man. Det spörsmålet kunna vi emellertid ej med önsklig bestämdhet besvara. Endast det veta vi, att en af de till namnet kända lapparne på 1560-talet hörde till Ström, i hvilken socken äfven traditionen har mycket att förtälja om detta folk i äldre tider. Att Ovikens betesrika fjäll skulle hafva varit för denna tids lappar obekanta och af dem obegagnade, förefaller ock otroligt. Lektor {{sc|Fale Burman}} i Hernösand, som, själf jämte, i slutet af förra århundradet och i början af detta gjorde flera resor i Jämtland och efterlämnat dagböcker af stort värde, dem förf. häraf i utdrag utgifvit<ref>I »Norrländska Samlingar», häft. 2 och 3.</ref>, nämner om <i>Tossås-gårdarne</i> i Oviken, att »där de nu ligga,<noinclude> <references/> {{sidfot|||<small>16</small>}}</noinclude> soajowka7oua8eqi68bbtr0lc0ra4p2 104 223998 655194 2026-07-20T00:31:17Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 655194 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Linköpings-Sticht.|105}}{{linje}}</noinclude>den vpbygdt eller, rettare sagdt, anlagdt af K. SWERKER wid år 1150 åt the nyss inkomna {{ant|<i>Cisterciense</i>}}-<b>munkar</b>, och med vnderhåld försedt; men åt <b>Predikobröderna</b> vprettadt af Konung <b>ERIK Eriksson</b>, hin <b>Halte</b> eller <b>Läspe</b> kallad, wid år 1234, efter Archebiskopens i Vpsala, <b>Jarleri</b>, och Biskopens i Linköping, {{ant|<i>Laurentii</i>,}} inrådande, som begge woro bröder af then orden. På hwad ort i staden thetta kloster hafwer warit {{ant|fundera}}dt, kan nu ingen wisa; lärer ock icke warit hwarken af sten eller synnerliga stort. Antingen för något misstenckt omgenge med kloster-jungfruerna i Nunneklostret, eller för någon annan orsak hafwer Konung <b>MAGNUS Ladulås</b> funnit sig behageligit at flytta thetta Munkekloster vtur staden en half mill bort in til <b>Hogstadsiö</b>, ther han thet mycket wackert vpbyggt och med rundeligit vnderhåld försedt hafwer. Thet kunna än i dag några tekn finnas ej allenast efter Stenhuset, som ther stådt, vtan ock efter then Stenlagda wägen, som tit warit fordom ifrå staden. Hwad öde thetta kloster i the följande tider haft, hwad föräringar af gods och annat tit blefwit giorde, och annat mer, som man therom kunde wilja weta, finnes icke anteknadt, vndantagno, at thet blefwit, jemte andra kloster i riket, påtenckt af rika Herrar vti theras {{ant|testamenten,}} såsom af Hertigarna <b>Erik och Waldemar</b> i Nyköpings torn med 20 mark {{ant|d. 25 Jan.}} 1218 Af Vplanda Lagmannen <b>Börge Pedersson</b>,<noinclude> {{huvud|||med}} <references/></noinclude> jrw6yy3xy88yokl4hm71pvqxus40rgj 104 223999 655195 2026-07-20T08:12:37Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 655195 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud|222|<small>JOHAN NORDLANDER.</small>|}}</noinclude>hafva lapparne haft sin bästa <i>vall</i>». Men tiden härför angifves icke närmare. Ovikens fjäll sammanhänga med Herjedalens. Då nu D:r {{sc|Y. Nielsen}} i dessa senare, efter Hülphers, omnämner <i>lapska offerställen</i> och <i>begrafningsplatser,</i> som finnas i trakten af Storsjö kapell i Hede pastorat, lär väl detta få gälla som ett fullt säkert bevis därpå, att lappar funnits i Herjedalen åtminstone före reformationen. Dessa fornlämningar vill nämnde förf. göra mycket unga, och han håller till och med före, att <i>lapparne varit hedningar till för 200 år sedan.</i> Han frågade den mest upplysta bland Röros-lapparne härom, men denne ville alls icke höra talas därom, att hans förfäder i så sen tid skulle hafva varit afgudadyrkare. Vi tro, att lappen hade alldeles rätt. Till stöd för denna åsikt hänvisa vi därpå, att af de två till namnet kända Jämtlandslapparne den ene, Nils Andersson, hade ett helt och hållet <i>kristet</i> namn och den andre, Oluff Joensson, ett åtminstone delvis kristet; men hans förnamn kan ju syfta på Olof den helige, och blifva då alla namnen af kristet ursprung. Bland de ångermanländska lapparne år 1572 äro de kristna namnen vida öfvervägande. <i>Anders, Christiern, Hans, Henrik, Nils, Tomas</i> möta oss där jämte <i>Häning Henningson.</i> Samma år finna vi bland Umeå-lapparne sådana namn som <i>Adam, Augustinson, Christopher, Erich, Jacob, Joen, Jöns, Lasse, Mattz, Simon, Staphan</i> och <i>Zacharias.</i> Detta tyder ju obestridligt därpå, att lapparne i dessa trakter, liksom i Jämtland, blifvit — om ock kanske flyktigt — berörda af kristendomen. När man kommer längre norrut, få namnen en annan karakter: de kristna namnen aftaga, men de lapska tillväxa i antal.<ref>Till jämförelse meddelas för år 1567 namnen å de 8 lappar, som då funnos i Wtziocky by af Torneå socken. De hette sålunda: Trwthe heligsson, Sarre tuthessonn, Peiffne helligssonn, Ackia Rasmunsson, Eijnar mårthensson, Eloff kniffuesson, Joux morottaiszon, Thute Rastesson. Skillnaden faller genast i ögonen.</ref> Nu är det emellertid en lätt sak att hos lapparne uppvisa hedniska bruk, som ännu i sena tider blifvit iakttagna. Så skrifver Burman, anf. st., om lapparne i Jämtland, att dessa »sades ännu i hemlighet hafva <i>spåtrummor,</i> på hvilka de slå vissa nätter. Mellan slagen skola de tjuta och hafva ett slags andakt.» Men för att bemöta en sådan invändning behöfva vi ej spilla många ord. Vi svenskar hafva i 350 år varit protestanter och i dubbelt så lång tid kristna, men huru mycken katolsk och hednisk vidskepelse har ej hängt kvar<noinclude> <references/></noinclude> l6abm7hgjdbn0vfj755fbzc9834fph1 104 224000 655196 2026-07-20T08:33:22Z Gottfried Multe 11434 /* Korrekturläst */ 655196 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>LAPPARNES ÅLDER I SÖDRA NORRLAND.</small>|223}}</noinclude>ända till våra dagar! Och för öfrigt, om lapparne hade blifvit kristnade så sent, som D:r {{sc|Y. Nielsen}} förmenar, så skulle de ju med ens hafva fått den lutherska läran. Så har dock icke skett. Att de varit katoliker, synes med all tydlighet af flera omständigheter. På tal om lapparne i Ströms socken gör {{sc|Burman}} anf. st. följande anteckning: »Såg en ättehög, <i>Bedipalln</i><ref>Senare leden är vårt <i>pall,</i> isl. <i>pallr,</i> bänk; jfr <i>palla-söngr</i> och <i>palla-salmi,</i> responsorier, som sjöngos vid foten af altaret.</ref> kallad; en dylik (finnes ock) på Båga Edet» (nu Bogaedet, i Frostviken). Och på ett annat ställe heter det: »Ättehögarne på <i>Boga-, Gussvass-, Qued-</i> och <i>Gädd-Edet</i> (hafva) under påfvedömet varit nyttjade till s. k. <i>Bönpallar,</i> omkring hvilka de, som där uppe fiskat, krupit omkring på knä om söndagarna med <i>radband</i> i händerna. <i>Så sägas ock de lappar, som då antagit kristendomen, hafva gjort i likhet med bygdfolket.</i> De tider, som man ej haft präst i Ström boende, säges sockenfolket likaledes om söndagarne med radband gått på knä omkring kyrkan, hvarefter stigen ej så länge sedan skall hafva varit synbar. <i>En del lappar tros ännu hafva radband i förvar</i>». Vi hoppas att härmed hafva visat, dels att lappar i ej så ringa tal funnits i Jämtland på 1500-talets midt, dels att de blifvit kristnade under den katolska tiden. Då frågas: Voro lapparne vid denna tid nyss komma till dessa fjäll, eller hade de en längre tid bott där? Vi tro oss kunna styrka, att det senare varit fallet. Det är bekant, hurusom vissa ej obetydliga likheter beträffande såväl ljudlära som ordförråd finnas mellan dialekterna i Norrland och motsvarande delar at Norge. Nu kallas lapparne af norrmännen för <i>finnar,</i> och {{sc|Aasen}} har i sin ordbok för ordet <i>finn</i> endast och allenast den betydelsen. Att detsamma varit fallet i Jämtland, framgår af flera anteckningar hos {{sc|Burman.}} På tal om Tosåsen i Oviken har han lämnat följande upplysning: »Lapparne kallas här ännu <i>Finnar,</i> såsom af gammalt folk i Undersåkers pastorat i min barndom». Under vistelsen i Ström gör han år 1798 följande för oss värdefulla anteckning: »Nybyggestrakterna kallas af bygdfolket <i>Finmark</i> dels efter gamla benämningen, dels för det, att finnar i början af detta seculo nedsatte sig åt denna sidan.» På ett annat ställe angifver han uttalet närmare genom skrifningen <i>Finmärska.</i> Ett stycke söder om Östersund finnes <i>Finnmon.</i> Om detta ställe upplyser {{sc|Burman,}} att det fått namn af lappar, som i förra tider innehaft denna trakt och betat sina renar på ännu<noinclude> <references/></noinclude> nkzpzhtt7stldsw7kc12vz9zdk6a4ck 108 224001 655197 2026-07-20T10:52:38Z PWidergren 11678 Skapade sidan med '' 655197 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]] (1864–1940) |Titel=[[Från Röda rummet till Sekelskiftet|Från Röda rummet till Sekelskiftet (Strömningar i Svensk litteratur under adertonhundraåttio- och nittio-talen)]] |År=1918 |Oversattare= |Utgivare=Albert Bonniers förlag |Källa= |Bild=[[File:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu|thumb|page=7]] |Sidor=<pagelist 1="titelsida" 2="tryckeri" 3="I" 4="II" 5=1 391="Innehåll" 392="tom" 393to397="Innehåll"/> |Anmärkningar={{Libris post|10746}}{{em|1}}{{Libris post|10747}} <h2> Innehållförteckning </h2> *[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Förord|Förord]] {{c|{{större|'''Första delen: Naturalismen'''}}}} {{c|'''Naturalismens Uppkomst'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Naturalismens uppkomst|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Naturalismens uppkomst|II.]] {{c|'''August Strindberg'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. August Strindberg|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. August Strindberg|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. August Strindberg|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. August Strindberg|IV.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. August Strindberg|V.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VI. August Strindberg|VI.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. August Strindberg|VII.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VIII. August Strindberg|VIII.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IX. August Strindberg|IX.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/X. August Strindberg|X.]] {{c|'''A. U. Bååth'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. A. U. Bååth|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. A. U. Bååth|II.]] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Anne-Charlotte Leffler|'''Anne-Charlotte Leffler.''']]}} {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Ernst Ahlgren|'''Ernst Ahlgren.''']]}} {{c|'''Det unga Sverige.'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Det unga Sverige|Inledning.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Det unga Sverige|I. ''Gustaf af Geijerstam.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Det unga Sverige|II. ''Tor Hedberg.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Det unga Sverige|III. ''Axel Lundegård.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Det unga Sverige|IV. ''Georg Nordensvan.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. Det unga Sverige|V. ''Fru Malling.'']] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Ola Hansson|'''Ola Hansson.''']]}} {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Naturalismens utbredning|'''Naturalismens utbredning.''']]}} {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}} {{c|{{större|'''Andra delen: Symbolismen'''}}}} {{c|'''Symbolismens Uppkomst'''}} {{c|'''Verner von Heidenstam.'''}} {{c|'''Oscar Levertin.'''}} {{c|'''Ellen Key.'''}} {{c|'''Hjalmar Söderberg'''}} {{c|'''Selma Lagerlöf'''}} {{c|'''August Strindberg'''}} {{c|'''Gustaf Fröding'''}} {{c|'''Per Hallström'''}} {{c|'''Erik Axel Karlfeldt'''}} {{c|'''Tillbakablick.'''}} [[Kategori:Index]] [[Kategori:Internet archive]] [[Kategori:Ej kompletta index]] |Width= |Css= |Kommentar= }} kf6pqnom3osnuqv06fhtqny5rfe520d 655207 655197 2026-07-20T11:38:36Z PWidergren 11678 655207 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]] (1864–1940) |Titel=[[Från Röda rummet till Sekelskiftet|Från Röda rummet till Sekelskiftet (Strömningar i Svensk litteratur under adertonhundraåttio- och nittio-talen)]] |År=1918 |Oversattare= |Utgivare=Albert Bonniers förlag |Källa= |Bild=[[File:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu|thumb|page=7]] |Sidor=<pagelist 1to2="omslag" 3to6="-" 7="titelsida" 8="tryckeri" 9="iii" 10="iv" 11=1 393to397="Innehåll" 398="titelsida" 399="tryckeri" 400=1 778to782="Innehåll" 783to786="-" 787to788="omslag"/> |Anmärkningar={{Libris post|10746}}{{em|1}}{{Libris post|10747}} <h2> Innehållförteckning </h2> *[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Förord|Förord]] {{c|{{större|'''Första delen: Naturalismen'''}}}} {{c|'''Naturalismens Uppkomst'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Naturalismens uppkomst|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Naturalismens uppkomst|II.]] {{c|'''August Strindberg'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. August Strindberg|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. August Strindberg|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. August Strindberg|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. August Strindberg|IV.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. August Strindberg|V.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VI. August Strindberg|VI.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. August Strindberg|VII.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VIII. August Strindberg|VIII.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IX. August Strindberg|IX.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/X. August Strindberg|X.]] {{c|'''A. U. Bååth'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. A. U. Bååth|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. A. U. Bååth|II.]] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Anne-Charlotte Leffler|'''Anne-Charlotte Leffler.''']]}} {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Ernst Ahlgren|'''Ernst Ahlgren.''']]}} {{c|'''Det unga Sverige.'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Det unga Sverige|Inledning.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Det unga Sverige|I. ''Gustaf af Geijerstam.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Det unga Sverige|II. ''Tor Hedberg.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Det unga Sverige|III. ''Axel Lundegård.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Det unga Sverige|IV. ''Georg Nordensvan.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. Det unga Sverige|V. ''Fru Malling.'']] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Ola Hansson|'''Ola Hansson.''']]}} {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Naturalismens utbredning|'''Naturalismens utbredning.''']]}} {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}} {{c|{{större|'''Andra delen: Symbolismen'''}}}} {{c|'''Symbolismens Uppkomst'''}} {{c|'''Verner von Heidenstam.'''}} {{c|'''Oscar Levertin.'''}} {{c|'''Ellen Key.'''}} {{c|'''Hjalmar Söderberg'''}} {{c|'''Selma Lagerlöf'''}} {{c|'''August Strindberg'''}} {{c|'''Gustaf Fröding'''}} {{c|'''Per Hallström'''}} {{c|'''Erik Axel Karlfeldt'''}} {{c|'''Tillbakablick.'''}} [[Kategori:Index]] [[Kategori:Internet archive]] [[Kategori:Ej kompletta index]] |Width= |Css= |Kommentar= }} 6mairz3abdzkaum8pv2itk2o420losk 655208 655207 2026-07-20T11:41:45Z PWidergren 11678 655208 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]] (1864–1940) |Titel=[[Från Röda rummet till Sekelskiftet|Från Röda rummet till Sekelskiftet (Strömningar i Svensk litteratur under adertonhundraåttio- och nittio-talen)]] |År=1918 |Oversattare= |Utgivare=Albert Bonniers förlag |Källa= |Bild=[[File:J Mortensen Från Röda rummet till Sekelskiftet 1918.djvu|thumb|page=7]] |Sidor=<pagelist 1to2="omslag" 3to6="-" 7="titelsida" 8="tryckeri" 9="iii" 10="iv" 11=1 336to340="Innehåll" 341="titelsida" 342="tryckeri" 343=1 778to782="Innehåll" 783to786="-" 787to788="omslag"/> |Anmärkningar={{Libris post|10746}}{{em|1}}{{Libris post|10747}} <h2> Innehållförteckning </h2> *[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Förord|Förord]] {{c|{{större|'''Första delen: Naturalismen'''}}}} {{c|'''Naturalismens Uppkomst'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Naturalismens uppkomst|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Naturalismens uppkomst|II.]] {{c|'''August Strindberg'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. August Strindberg|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. August Strindberg|II.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. August Strindberg|III.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. August Strindberg|IV.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. August Strindberg|V.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VI. August Strindberg|VI.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VII. August Strindberg|VII.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/VIII. August Strindberg|VIII.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IX. August Strindberg|IX.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/X. August Strindberg|X.]] {{c|'''A. U. Bååth'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. A. U. Bååth|I.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. A. U. Bååth|II.]] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Anne-Charlotte Leffler|'''Anne-Charlotte Leffler.''']]}} {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Ernst Ahlgren|'''Ernst Ahlgren.''']]}} {{c|'''Det unga Sverige.'''}} * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Det unga Sverige|Inledning.]] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/I. Det unga Sverige|I. ''Gustaf af Geijerstam.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/II. Det unga Sverige|II. ''Tor Hedberg.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/III. Det unga Sverige|III. ''Axel Lundegård.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/IV. Det unga Sverige|IV. ''Georg Nordensvan.'']] * [[Från Röda rummet till Sekelskiftet/V. Det unga Sverige|V. ''Fru Malling.'']] {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Ola Hansson|'''Ola Hansson.''']]}} {{c|[[Från Röda rummet till Sekelskiftet/Naturalismens utbredning|'''Naturalismens utbredning.''']]}} {{linje|5em|style=margin-top:2em;margin-bottom:2em;}} {{c|{{större|'''Andra delen: Symbolismen'''}}}} {{c|'''Symbolismens Uppkomst'''}} {{c|'''Verner von Heidenstam.'''}} {{c|'''Oscar Levertin.'''}} {{c|'''Ellen Key.'''}} {{c|'''Hjalmar Söderberg'''}} {{c|'''Selma Lagerlöf'''}} {{c|'''August Strindberg'''}} {{c|'''Gustaf Fröding'''}} {{c|'''Per Hallström'''}} {{c|'''Erik Axel Karlfeldt'''}} {{c|'''Tillbakablick.'''}} [[Kategori:Index]] [[Kategori:Internet archive]] [[Kategori:Ej kompletta index]] |Width= |Css= |Kommentar= }} nu30nmtpgbqxpu6mr4bggf9jglc7g8t 104 224002 655198 2026-07-20T11:10:45Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655198 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224003 655199 2026-07-20T11:10:55Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655199 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224004 655200 2026-07-20T11:11:05Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655200 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224005 655201 2026-07-20T11:11:12Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655201 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224006 655202 2026-07-20T11:11:42Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655202 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude>Digitized by the Internet Archive in 2014 https://archive.org/details/frnrdarummettill0102mort<noinclude> <references/></noinclude> b3e4bxl7d4zplcsf3lowdyxvghdgegz 655203 655202 2026-07-20T11:12:09Z PWidergren 11678 655203 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude>Digitized by the Internet Archive in 2014 https://archive.org/details/frnrdarummettill0102mort<noinclude> <references/></noinclude> oae7w5jzhd1uk9qx1putadq86bsci6t 104 224007 655204 2026-07-20T11:12:16Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655204 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224008 655205 2026-07-20T11:16:50Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 655205 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude><h1 align="center" style="border-bottom:none; font-size:250%; font-weight:bold;">{{sp|FRÅN RÖDA RUMMET TILL SEKELSKIFTET}}</h1> {{c|{{större|STRÖMNINGAR I SVENSK LITTERATUR UNDER<br /> ADERTONHUNDRAÅTTIO- OCH NITTIO-TALEN|120}}}} {{c|AF}} {{c|{{större|{{sp|''JOHAN MORTENSEN''}}|150}}}} [[Fil:Albert Bonniers logotyp 1919b.png|center|100px]] {{c|{{större|STOCKHOLM|110}}}} {{c|ALBERT BONNIERS FÖRLAG}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 0f9lcu2abk3jol36p6fqch71km9i137 655210 655205 2026-07-20T11:43:57Z PWidergren 11678 655210 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude><h1 align="center" style="border-bottom:none; font-size:250%; font-weight:bold;">{{sp|FRÅN RÖDA RUMMET TILL SEKELSKIFTET}}</h1> {{c|{{större|STRÖMNINGAR I SVENSK LITTERATUR UNDER<br /> ADERTONHUNDRAÅTTIO- OCH NITTIO-TALEN|120}}}} {{c|AF}} {{c|{{större|{{sp|''JOHAN MORTENSEN''}}|150}}}} {{c|{{större|{{sp|I.}}|150}}}} [[Fil:Albert Bonniers logotyp 1919b.png|center|100px]] {{c|{{större|STOCKHOLM|110}}}} {{c|ALBERT BONNIERS FÖRLAG}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 8zuw1od7uioyzkgqi0jejxk9w5ie3uo 104 224009 655206 2026-07-20T11:20:42Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 655206 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude><div style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;> {{c|UPPSALA {{m|1918}}}} {{c|{{m|ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.|90}}}} {{c|{{m|18338}}}}</div> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> lu9jqk1gn6sbi74b9olw8iciovnlmso 104 224010 655209 2026-07-20T11:43:18Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 655209 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude><h1 align="center" style="border-bottom:none; font-size:250%; font-weight:bold;">{{sp|FRÅN RÖDA RUMMET TILL SEKELSKIFTET}}</h1> {{c|{{större|STRÖMNINGAR I SVENSK LITTERATUR UNDER<br /> ADERTONHUNDRAÅTTIO- OCH NITTIO-TALEN|120}}}} {{c|AF}} {{c|{{större|{{sp|''JOHAN MORTENSEN''}}|150}}}} {{c|{{större|{{sp|II.}}|150}}}} [[Fil:Albert Bonniers logotyp 1919b.png|center|100px]] {{c|{{större|STOCKHOLM|110}}}} {{c|ALBERT BONNIERS FÖRLAG}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 373neo5n4h84sh5m5codxv9xbjghrvv 104 224011 655211 2026-07-20T11:45:00Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 655211 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" /></noinclude><div style=margin-top:3em;margin-bottom:3em;> {{c|UPPSALA {{m|1919}}}} {{c|{{m|ALMQVIST & WIKSELLS BOKTRYCKERI-A.-B.|90}}}} {{c|{{m|19140}}}}</div> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> n2sxt2axgrb9fkhz2s4rydd30xltopi 104 224012 655212 2026-07-20T11:45:27Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655212 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224013 655213 2026-07-20T11:45:38Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655213 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224014 655214 2026-07-20T11:45:46Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655214 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224015 655215 2026-07-20T11:46:02Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655215 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224016 655216 2026-07-20T11:46:19Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655216 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql 104 224017 655217 2026-07-20T11:46:28Z PWidergren 11678 /* Utan text */ 655217 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="PWidergren" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> el3ez3e2rae15n97m4wmnacjqh9wpql