Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.47.0-wmf.24 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 10 13906 659951 658624 2026-10-23T16:45:54Z Thuresson 20 +1 659951 wikitext text/x-wiki <!-- Lägg nya korrekturlästa verk under denna rad. Verken ska vara färdiga med alla bilder, sidor och författarsidor inlagda. --> 23 oktober [[Årstafruns dagböcker 1827]] av [[Författare:Märta Helena Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]]<br /> 18 september [[Kungens spegel]] av [[Författare:Anthony Hope|Anthony Hope]]<br /> 16 september [[Från Röda rummet till Sekelskiftet]] av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]]<br /> 15 augusti [[Drottning Lovisa Ulrikas hof]] av [[Författare:Carl Fredrik Ridderstad|Carl Fredrik Ridderstad]]<br /> 19 juli [[Hemmen i den nya verlden]] av [[Författare:Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]]<br /> 4 juli [[Boken om San Michele]] av [[Författare:Axel Munthe|Axel Munthe]]<br /> 4 april [[Spelarna]] av [[Författare:Ernst Didring|Ernst Didring]]<br /> 25 mars [[Helenas väg]] av [[Författare:Anthony Hope|Anthony Hope]]<br /> 14 mars [[Den svenske Ulspegel]] av [[Författare:O.P._Sturzen-Becker|O. P. Sturzen-Becker]]<br /> 13 mars [[En sommardröm]] av [[Författare:Elin Ameen|Elin Ameen]]<br /> {{höger|<small>Fler [[Special:Nya_sidor|nya sidor]] {{!}} [[Mall:Nya texter|Lägg till en ny sida]]</small>}} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 4hy0kqy6uhe49gtqp1kopnb4nfq5znu 104 147440 659939 575137 2026-10-23T12:18:01Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659939 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|320|SKOLOR|}}</noinclude>innehades utan hyra. Omkring 1603 indrogs Grothusens egendom till kronan och förlänades till hofkansleren, d:r Nils Chesnecopherus, hvilken sedan i årlig hyra uppbar 14 speciedaler till dess han, 1611, sålde huset till tyska församlingen. Egendomen tyckes dock hafva återvunnits af Grothusens barn och tillhörde en tid Jahan Messenius som var gift med Lucia, Arnold Grothusens dotter. Skolan blef likväl qvar och betalade åter 16 speciedaler i hushyra. Efter Messenii fall kom huset i händerna på Hans Meyer, källarmästare på ''Gyllene lejonet,'' äfven kalladt »Tyska lejonet»,<ref>Fans qvar ända in i vår tid.</ref> i hörnet af Skomakaregatan och Vattubrinken (Tyska brinken); men redan 1626 egdes det åter af tyska församlingen, som 1653 köpte hattstofferaren Isaac Fougdts eller Fagedts bredvid skolhuset, vid Själagårdsgatan liggande hus för 2,500 speciedaler och derpå erhöll fasta 1663. Nu fick man större och beqvämare lägenhet för skolan, i synnerhet efter en ombyggnad eller fullständig reparation som slöts 1670, och till minne af hvilken ännu i dag ett portöfverstycke åt Tyska skolgränd (fig. 144) har en inskrift af följande utseende:<ref>»Så länge den af Tyska församlingen uppbygda skolan blomstrar, skall med redliga studier vinnas billig ära».<br> Bokstäfverna af stora alfabetet bilda sammanräknade årtalet 1670.</ref> <poem>dVM sChoLa teVtonICI CoetVs eXstrVCta VIgesCIt, eXsVrget stVdIIs gLorIa IVsta pIIs.</poem> [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s320 Fig143.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.75|Fig. 143. Stockholms Gymnasii nedra förstuga.]] Det var således ungefär samtidigt som Stockholms gamla klassiska läroverk och den särskildt för tyskar upprättade skolan<noinclude> <references/></noinclude> lss1e9jhakrzpxswnkn4bk4514o20a1 104 147441 659940 577524 2026-10-23T12:22:21Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659940 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||SKOLOR|321}}</noinclude>inhystes i hvar sitt, visserligen icke nya, men nyinrättade hus i hvarandras nära granskap. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s321 Fig144.jpg|miniatyr|stående=1.0|Fig. 144. Portöfverstycke å Tyska skolhuset.]] Man skulle kanske tro, att Tyska skolan varit en sådan realläroanstalt, som de ''räkneskolor,'' hvilka Gustaf II Adolf ville inrätta, men så vidt utrönas kan har detta dock icke varit fallet, utan tyckes äfven den skolan hafva rättat sig efter tidehvarfvets smak och gjort sig till klassisk. Hon uppläts snart för svenska lärjungar och hade rättighet att »dimittera» till universitetet. I början af 1700-talet togo många af Tyska skolans lärjungar en ganska vacker studentexamen. I den anhållan som Tyska församlingen gjorde, 1717, hos Karl XII om privilegiernas stadfästande heter det också: »Tyska skolan är den endaste i hela staden, som med ett Gymnasio någorlunda kan jemföras och den äran hafver, att nästan intet Collegium ifrån det högsta till det ringaste i hela riket är, der icke någon lärer finnas som deri grundvalen till sina studier lagt och immediate der utur kunnat till Akademien sig med nytta och heder begifva». Redan 1627 hade kyrkoherden Rothlöben<ref>Den ene af Tyska församlingens två samtida kyrkoherdar 1624, hofpredikant hos erkebiskopen af Bremen 1639, slutligen prost i Hadersleben, der han dog 1649.</ref> satt upp en skolordning, hvilken antogs 1635 och 1773 ytterligare förbättrades. Denna ordning användes i skolan eller, såsom hon sedan kallats, Tyska nationallyceum ända till 1841, då åtskilliga ändringar på grund af 1820 års allmänna skollag infördes. År 1744 ökades skolans utrymme genom inköp af nya tomter, och 1776 ombygdes huset, hufvudsakligen genom de af hofkällarmästaren Fuhrmann skänkta medel (44,000 dr kmt). Samme Fuhrmann testamenterade till skolan sitt »midt i staden belägna hus»,<ref>Tillhör ännu Tyska församlingen och ligger vid Tyska Brunn och Svartmangatan, nummer 20. I samma hus hade Ehrenstrahl sin konstverkstad.</ref> hvars afkastning skulle användas till stipendier och tolf gossars underhåll i skolan. Läroverket tyckes emellertid hafva undergått åtskilliga växlingar, än stått i högt anseende, än legat i förfall och stundom besökts,<noinclude> <references/> {{sidfot|Gamla Stockholm.||21}}</noinclude> 747acwh4uo7b8chzaz6mpmbhtph9lkj 104 147442 659967 575139 2026-10-24T07:27:02Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659967 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|322|SKOLOR|}}</noinclude>utom af församlingens ungdom, af nästan endast sådane lärjungar som på ett lätt vis önskade att snart lära språket.<ref>''C. U. Broocman:'' Magasin för föräldrar och lärare. II. Sthlm 1811.</ref> Dr Christofer Wilhelm Lüdeke,<ref>Född 1737 i Schöneburg i Altmark (Brandenburg), tysk predikant i Smyrna 1758—68, pastor i Magdeburg 1769, i Stockholm 1773. † 1805.</ref> far till Johan Anton August, hade, 1773, kallats till församlingens andre kyrkoherde och vardt året derpå den förste, då han såsom inspektor insåg skolans dåliga tillstånd och vidtog kraftiga mått och steg för att afhjelpa missbruken. Med den år 1773 förbättrade skolordningen förenade han klasserna till ett sammanhängande helt, efter att de förut varit liksom särskilda skolor. Det hade händt, att lärarne af egennytta hållit qvar vissa gossar i en eller annan klass, men detta missbruk upphörde, sedan lärarne förmåtts att dela skolafgifterna lika sins {{rättelse|emellan|emellan.}} [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s322 Fig145.jpg|miniatyr|vänster|stående=1.0|Fig. 145. Relief å Tyska skolans hus.]] Såsom god lärare och ledare på den tiden omtalas rektor J. F. Plageman, far till den bekante apotekaren och farmaceutiska kemisten, assessor C. J. F. Plageman. Lüdeke deltog sjelf ofta i undervisningen, var allas vän, allas rådgifvare, uppmuntrade, varnade, tröstade och vårdade skolan på det ömmaste. Äfven sonen, J. A. A. Lüdeke,<ref>Född i Magdeburg 1772, student i Upsala 1788, kyrkoherde vid Hedvigs församling i Norrköping 1801, andre pastor i Tyska församlingen i Stockholm 1802, ensam kyrkoherde derstädes 1817. † 1838.</ref> den nitiske forskaren och kunskapsrike skriftställaren, var en förtjenstfull vårdare af läroanstalten, hvilken allt mer öfvergick till en realskola och hvars betydelse såsom klassiskt undervisningsverk tillhör endast gamla Stockholm. Det var på den gamla klassiska tiden som Tyska skolan gjorde sig känd för sina teatraliska föreställningar, t. ex., såsom det heter på en teatersedel: <i>Actum Ptolemæeo-Horatianum, Regia partim sessione, partim Tragoedia de pugna trigeminorum fratrum Romano cum apparatu a nobili & illustris spei Juventute Germanica Holmiæ ipso Ptolemæi die 19 Oct. horis a nona matutina exhibendum</i><noinclude> <references/></noinclude> gbyhgcngrmjyva0dzpq74b1nkz5no5g 104 147443 659968 575141 2026-10-24T07:35:01Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659968 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||SKOLOR|323}}</noinclude><i>moderabitur Jac. Gnospelius.</i><ref>''J. A. A. Lüdeke:'' Denkmal der Wiedereröffnung der Deutschen Kirche in Stockholm 1821. Sthlm 1823.</ref> Af detta tillkännagifvande finner man bland annat, att skolans teaterföreställningar började redan kl. nio på morgonen. G. E. Klemming i sin »Sveriges dramatiska literatur» och efter honom Gustaf Ljunggren i »Svenska dramat intill slutet af sjuttonde århundradet» anföra många andra skådespel som på 1600-talet uppfördes i Tyska skolan, ända till dess äfven vid detta läroverk den sceniska konsten tynade bort, och styckena blott lästes upp utan någon teatralisk utstyrsel. Om den gamla relief (fig. 145), föreställande Tron, som finnes i Tyska skolhusets mur åt gården, öfver portgången åt gränden, saknas närmare upplysningar. {{tre stjärnor}} Den som under de första årtiondena af sextonhundratalet från Tyska skolhuset gick Korsgatan eller Tynnebindaregränden fram till Svartmunkegatan och sedan vek af söder ut vid St. Gertruds gillestuga, der man vid den tiden höll på att bygga den Tyska kyrkan, hade då denna kyrkbyggnad till höger och till venster Matts Bardskärares hus. Fortsatte han sedan några steg rakt fram, fann han sig midt för ''riddarhuset.'' Sveriges första riddarhusbyggnad låg nämligen på en del af den plats som nu upptages af Tyska kyrkogården. Trakten omkring Tyska kyrkan såg i början af sextonhundratalet och äfven långt senare helt annorlunda ut än i vår tid.<ref name="s323">Vester om kyrkan, vid Vattubrinken och midt för Skomakaregatans mynning låg Storkyrkoförsamlingens pastorshus, hvilket fans der åtminstone från 1568 och efter att hafva varit taget af Johan III, då han ämnade använda det vid den för ''Finska'' kyrkans räkning åsyftade förlängningen af gamla gillestugan, återlemnades till Storkyrkan och först 1667 såldes till Tyska församlingen. År 1717 beskrifves detta hus som urgammalt och liggande vägg om vägg med Tyska kyrkans torn. Ännu 1729 stod det qvar. Huset hade en sida åt Öfre Gränden (Tyska Prestgatan) samt begränsades i söder af en gård, på hvars andra sida låg ett annat gammalt stenhus, som också hade sin vestra gafvel begränsad af Öfre gränden, men den södra sidan af en ännu smalare gränd, Lilla Prestgränden, som nu mera ej finnes, men gick från Prestgatan till n. v. kyrkogården och slutade der kyrkans s. v. hörn nu skjuter fram. Vid öfra, d. v. s. östra delen af Lilla Prestgränden samt upptagande en del af den då varande öppna platsen söder om Gillestugan, således på nu varande kyrkogården, låg Lars Flemings hus, hvilket efter hans död (1561) egdes af hans dotter Elin och hennes man, riksrådet Clas Nilsson Bielke, samt efter deras frånfälle (1623) af sonen Erik Bielke, som sålde huset till ridderskapet och adeln. Huset refs, och det svenska riddarhuset bygdes på den tomten och ett par närgränsande tomter, åtminstone på den som Johan III ämnat till plats för den</ref> Det då nya riddarhuset<noinclude> <references/></noinclude> smjhpunu3ftxpa7epycad2d1lavezqr 104 147527 659969 575142 2026-10-24T07:41:31Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659969 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|324|SKOLOR|}}</noinclude>skulle icke blott användas för att förvara ridderskapet och adelns »privilegier och acter», samt för att adeln der skulle hålla sina »samqväm, brölop och andra högtidligheter», utan äfven för att der hafva en »skola för sina barn.» En sådan skola vardt också under namn af ''Collegium illustre'' genast inrättad. Till rektor antogs magister [[w:Johannes_Matthiæ_Gothus|Johannes Matthiæ Gothus]], sedan biskop i Strengnäs. Riksrådet Johan Skytte åtog sig förnämsta styrelsen och omsorgen vid det nya läroverket, hvilket också derför, jemte nyss anförda namn, kallades ''Collegium Skytteanum.'' Bland skolmaterialer nämnas till {{rättelse|ock|och}} med kartor, något högst ovanligt på den tiden. Utom andra lärare, omtalas en språkmästare Claus som skulle undervisa i franska språket. I den särskilda skolordning som utfärdades för detta läroverk förklarades, att ridderskapet och adeln ansett nödigt och nyttigt, att vid ungdomens undervisning det lägre och fattigare folkets barn afsöndrades från adelns och de förmögnares. Derför borde en adelig yngling ''före'' sitt ''sjunde'' år hos föräldrarne hafva lärt uppläsa ''utantill'' kristendomens ''fem hufvudstycken'' och ''botpsalmerna,'' hvarje dag hafva fäst i minnet ett och annat latinskt ord och sentens samt hafva lärt känna och skrifva svenska och latinska bokstäfver och lärt sig ''stafva.'' Vid sjunde året skulle gossen intagas i den adliga skolan. Denna skulle innehålla tre eller fyra klasser. I hvarje klass skulle finnas »vise och käcke» lärare. Undervisningen skulle hvarje dag börjas och slutas med bibelläsning, <i>i synnerhet på söndagar och helgdagar.</i> Inga ''auctores obscoeni'' skulle läsas, utan endast goda klassiska, såsom Terentius, Cicero och Virgilius. Äfven grekiska skulle öfvas. Terentii och Aristofanes’ komedier skulle läras utantill. I andra klassen börjades latintalandet. Lästiden skulle vara kl. 7—10 f. m. och kl. 2—5 e. m., men lärjungarne borde i hemmen arbeta för »privata informatorer». Onsdags- och lördagseftermiddagar voro fria. Julferierna räckte från den 16 December till den 8 Februari, och sommarlofvet blott från den 3 till den 23 Juli. På kroppsöfningar lades mycken vigt, i synnerhet bållspel och kägelslagning, fäktning, dans, kapplöpning, ''voltigerande,'' samt rida, svänga med pikar, uppställa trupper m. m., och till »kroppsöfningar» räknades äfven schackspel. Utom Johannes Matthiæ och den franske språkmästaren, voro Jöran Olofsson Lilia (sedermera Stiernhielm) och Vilhelm Simonis <ref follow="s323">påtänkta Trefaldighetskyrkan. Riddarhusbyggnaden fullbordades, och i den höll ridderskapet och adeln sina första sammankomster efter den riddarhusordning som Gustaf II Adolf utfärdat. Redan 1657 såldes dock huset, fastän ridderskapet och adeln tyckes icke hafva haft sammanträden i det nya riddarhuset förr än vid 1680 års riksdag.</ref><noinclude> <references/></noinclude> 7pj67tsyuix90y8kelz63acvlvukjan 104 147528 659970 575143 2026-10-24T08:18:53Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 659970 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||SKOLOR|325}}</noinclude>eller Simonius, jur. licentiat från Rostock, lärare i skolan, men Stiernhielm lemnade henne snart, och då tillkallades Jacobus Rudbeckius med en aflöning af 600 daler s. m. årligen.<ref>''J. Murberg:'' Vitterhetsakademins handlingar, 1808.</ref> Skolan hade öppnats hösten 1626, men redan 1629 började lärjungarne öfvergifva henne, då adeln flydde från Stockholm för pestens skull. Året derpå följde Johannes Mathiæ såsom hofpredikant med konungen till Tyskland. Simonis reste med Skytte till Dorpt och vardt assessor i der varande hofrätt. Rudbeckius kallades till rektor i Trivialskolan. Inom få år hade ''Collegium illustre'' alldeles upphört. Platsen der de adliga gossarne undervisats förvandlades sedermera till Tyska församlingens grafkor och benhus. {{tre stjärnor}} Den äldsta af Stockholms ''Malm-'' eller ''Barnskolor,'' sedermera kallade Kyrkskolor, är ''Clara'' skola, hvilken på kyrkoherden Hamarini anhållan upprättades 1649, såsom vi redan sett till icke ringa förargelse för Trivialskolan. Privilegierna för Clara läroverk äro utfärdade i Juni nyss nämda år, men redan förut var undervisningen börjad i enskild lägenhet och fortsatt i pastorsbostället. Skolhuset bygdes i kyrkogårdens nordvestra hörn och vardt färdigt 1655. Huru det såg ut nära hundra år derefter hafva vi redan visat i inledningen till vårt »Gamla Stockholm». Det brann i den stora eldsvådan 1751, men bygdes åter upp på samma ställe. Många gånger reparerades huset, och såsom anmärkningsvärdt anföres, att, 1799, en kakelugn sattes i fjerde klassen, då förut blott en enda fans för alla skolrummen. År 1820 bygdes huset om. Ett par årtionden derefter skedde ny ombyggnad och betydlig utvidgning, men lärjungarnes antal tilltog så mycket, att ett par klasser slutligen måste förläggas utom skolan. Enligt hvad man finner af konsistorii protokoll för 1655 hade Malmskolorna då tre {{rättelse|klassser|klasser}}: ''Alphabetica, Paradigmatica'' och ''Grammatica.'' I den första skulle gossarne lära »lectura» »pictura» och »catechismus minor». I den andra, som var Apologistklass, skulle blott läsas innantill, läras skrifva bokstäfver och siffror samt utnämna tal. I tredje klassen skulle läsas etymologi och de allmänna reglerne för syntaxen. Vid ett tillfälle yppade sig i konsistorium ett meningsutbyte mellan præses ([[w:Erik_Gabrielsson_Emporagrius|Emporagrius]], sedan biskop i Strängnäs), [[w:Samuel_Hammarinus|Mäster Samuel (Hamarinus)]], Andreas Tollstadius, kyrkoherde i Riddarholmen,<noinclude> <references/></noinclude> mi4wi6fdnscrwbxgyupfnjv7hpeozoc 0 194757 659941 659928 2026-10-23T14:43:40Z ~2026-52410-48 19170 Samtida skildringar. 659941 wikitext text/x-wiki <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Decembris 1703|kommentar={{Wikipedialänk|Rákócziupproret}}}} <div style="text-align: center;">Wien den 28 Nowembris</div> Man begynner at blifwa här mehr och mehr bestört öfwer det Ungerske owäsendet, warandes Rebellernes hoop redan anwuxen til 80000 man, hwar af 25000 skola hafwa sig wänt emot Generalen Grefwe Schlick som ey mehr än 5000 man ordentliget krigsfolck hoos sig hafwer ; och som han därföre ey är i tilstånd at sättia sig emot dem, så har han måst draga sig tilbaka under Presburg, hwar igenom wägen in uti Mahren och Österrijke för denne swärmen står aldeles öpen. De äre redan komne in til 7 mijhl här ifrån, och måste man dem nu stundeligen här under Staden förwänta. De äre fuller ey försedde med det som fordras til en belägring, men så måste man likwäl fruchta, at de lära sig wåga til at utplundra och i brand sättia förstäderne, hwilka både til skiöna huus och myckenhet af inwånare ey gifwa sielfwa staden något efter. Det skulle och see mächta slätt ut, om de sig företaga at spärra tilförsel af lifzmedel til Staden, hwilken där med ey är så rätt rikeligen försedd. De Danska och flere Troupper, som hafwa ståt wid Passaw til at betäckia de Österrikiske landeu, äre beordrade at draga sig hijt åt, och skulle ingen ting kunna hindra Churförsten af Beijern, om han wore i tilstånd at med någon macht gå Donaw ntföre. I Mähren Schlesien och Österrijke är redan en stoor skreck, och är alt landfolket upbodat til at besättia de förnämsta Passen. I Ungern taga Rebellerne bort den ena orten efter andra, och säijes Erlaw iämwäl nyligen wara förlorat. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Decembris 1703}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Decemberis</div> Faran för Rebellerne, Som sidst syntes wara mycket stor. är nu något blefwen för minskat, Efter de hafwa sedermera dragit sig några mil til baka Och man i medler tid fått rådrum att uppbåda Adeln och Landfolcket till att besettia gräntzerne, så att de nu ey utan med en starck macht skulle kunna sig igenom trängia Printz Eugenius är och i desse dagar gången att Presburg, både til att där giöra anstalter til mottwärn och elliest som seijes, till att giöra Rebellerne några förslag till Vapnens nederlägiande. Uti den första faran blef den vngerske Kongl. Cronan ifrån Presburg hijt förd. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Decembris</div> Rebellerne stå 2 mijhl när Presburg, och hota at wilja den Staden så wäl som de andra i Ungern belägra, Hwar emot Printz Eugenius gör alle nodige anstalter, och låter jämwäl Fästningerne Raab, Comorra och Leopold Statt med hwariehanda nödwändigheter försee. Man hoppas, at när de i Marche warande Keiserlige troupperne komma tilsamman, lärer något emot denne swärmen kunna uträttas, hwilken likwäl ey är så beskaffat, som man här til meent, utan det blifwer enfälleligen berättat af dem, som warit ibland dem, at de ey äre något sammanrappat utan mästedels ett wackert och wälöfwat folck. Ragotsky sielf är gången med en stoor hoop åt Siebenburgen, och har hafft ett anslag på Clausenburg förmedelst ett hemligit förstånd med några af besättningen, Men det är uptächt blifwit och altså anslaget gått til intet. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Decembris</div> Fruchtan för Rebellerne har här åter igen så mycket mehra tiltagit, som i desse dagar några 100 af dem äre gångae öfwer mark strömen, hwilken skilier Ungern ifrån Österrijke, nederhuggit alt hwad giort dem motstånd, stuckit åtskillige byar och fläcker 4 mijhl här ifrån i brand, och der uppå dragit sig åter tilbaka. Och efter nu kiölden starkt infaller, och Donaw såwäl som andre strömar torde tilfrysa, så befarar man, ey utan grund, at denne swärmen lärer utan hinder sammansättia sig med dem på denne sidan om Donaw, som föga bätter äre sinnade, och ströfwa alt under portarne af denne Staden. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Decembris</div> Rebellerne hafwa sig åter tilbaka dragit, til at desto mera oanfächtat niuta deras quarter. De Danske Tronpperne, som för någre dagar sedan kommo hijt utföre, bestående i 1000 man äre gångne åt Presburg, der emot äro de andre, som komma utur Italien och anföras af General Lieutnanten Tramp, beordrade at sättia sig i Öfwer Österrike, hwarest man mycket fruchtar för ett infal af Churfursten i Beyren. Här i staden äre alla Inwånarne på nytt upskrefne, och några wisse af Magistraten nämde til at i hwart och ett huus undersöika, om man efter befalning har sig med Lifzmedel nogsamt försett. Uniwersitetet har sig tilbudit at af Studenterne uprätta 1 compagnie till häst och 3 til foot, hwilket af Hans Keyserlige May:tt mycket wäl är uptagit, och befalning gifwen at dem med Gewähr och underhåld försee. I Mären hafwa Rebellerne ännu ey något särdeles kunnat uträtta, efter Innwånarne, så mycket man här til förnummit, stå fast wid deras trohets plicht. Elliest wil här säijas, at någon underhandling med Rebellerne först om ett tilstånd på någre wekor, och sedan om en fulkomlig förlikning skal i Presburg wara under händer, och at någre förslag och wilkor på bägge sidor skola wara tilbudne, men man wet ännu ey wäl, hwad grund eller liknelse sådant kan hafwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Januarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Januarij</div> Med Rebellerue i Ungern har det alt fort ett farligit vtseende. De äro til några 1000 man wid den nu starckt tilsättiande frosten gångne öfwer Donau, til hwilka och de som boo på denne sidan, sigh förfoga, så at innan kort hela Konungarijket Uugern lärer wara uproriskt och i wapn. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wijen den 9 Jannarij</div> I Ungern spela Rebellerne alt fort mästare, och äre de Keyserlige alt försvage at något emot dem forsökia, så at nöden dageligen mehr och mehr tilwäxer, Printz Eugenius är ifrån Presburg hijt tilbaka kommen til at biwista Krigsrådslagen, som wid Churförstens af Phaltz ankomst, hwilken man stundeligen förwäntar, skola hållas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Januarij</div> Der emot är hela Ungern, så wäl på denne, som på andra sidan om Donawströmen i full upresning, så at detta folket swårligen lärer kunna bringas til lydna igen, så framt icke Hans Keyserlige May:tt antingen sänder emot dem en fulkomlig Krigsmacht, eller aldeles ingår de swåre puncter, som af dem blifwa påstådde. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Januarij</div> Printz Eugenius lärer ey gå tilbaka åt Ungern, som man förment, utan General Heister har fått befalning at wärket der utföra emot Rebellerne, hwilka nu som tilförende der spela mästare, och wilia af ingen förlikning weta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Februarii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Januarij</div> General Heister är för några dagar sedan gången åt Ungern til at där anföra wärket emot Rebellerne, och skal General Palfi gå åt Croatien, til at där församla landmilitien, och på den sidan inbryta i Ungern. Det synes som wore Rebellerne mehr förtänkte på at förswara deras frijheet, och ansträngia Hans Keyserlige May:tt til at på nytt bekräfta och handhafwa deras priwilegier, än at infalla i de Keyserlige arfländerne, efter som det eliest skulle falla dem mächta lätt at ströfwa öfwer hela Mähren och Österrijke, alldenstund de nästan intet motstånd finna De begynna at säija, at de äre willige til at begifwa sig under lydna, så framt man wille tillåta främmande machter at garantera, hwad som beslutit blifwer, men detta hofwet lärer til sådant swårligen samtyckia. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Februarij</div> Hans Keyserlige May:tt har omsider låtit sig öfwertala til en underhandlig med Rebellerne, och har redan afsänt pass för deras fulmächtige til at infinna sig i Presburg, dijt och wisse Keyserlige Commissarier sig begifwa til at detta folkets klagomåhl anhöra, och till hofwet berätta. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Februarij</div> Owäsendet i Ungern tager mehr och mehr ofwerhand, Rebellerne stå allenast några miihl här ifrån, och drifwa för sig Generalen Heister med hans underhafwande troupper, som bestå allenast af 4 a 5000 man. Bemelte General har för större säkerheet skul i går skickat ifrån sig bätter hijt åt Cantzliet och en del af Bagaget, samt det Artolleriet, som har stått i Himberg. Såsom nu ingen tilförsel mehr skeer utur Ungern, hwar ifrån denne staden drager sitt förnämsta underhåld, så stiger här prijset på all ting til dubbelt, och skulle denne oredan länge påstå, så hade man här en almän brist och hungers nöd at befara. Elliest har Hans Keyserlige May:t nu iakat til alt det Rebellerne hafwa begärt, iämwäl til sådanne saker, som man intet hade trott, och lärer sig altså snart utwijsa, om de der med äro tilfredz, eller om de med andra fiender liggia under täcket, och tänkia deras wärk til det yttersta drifwa. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Februarij</div> Rebellerne hafwa nu åter dragit sig tilbaka igen, och begynner man at hoppas, at de omsider lära stå at bewekas til at antaga Hans Keyserlige May:tz anbod, warandes en och annan af de främmande Ministrerne ombeden at giöra der om försök hoos Gref Berezini en af Rebellernes förnämsta hufwud, som i Ragotzis namn förer hela wärket Det lärer sig innan kort utwijsa, hwad der med kan uträttas <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Februarij</div> Den Hollenske Gesanten är i desse dagar här ifrån gången åt Ungern til at försökia, om igenom sine Principalers medling en förlikning med Rebellerne kan stå at träffas. Den Engelske som först i går är ifrån Holland hijt tilbaka kommen, går uti samma ährende oförtöfwat efter. I medlertid ströfwa Rebellerne så wäl in åt Mähren, som Österrijke, och har man utaf åtskillige bref, som hoos fasttagne misstänkte personer här åro fundne, kunnat märkia, at de med andra fiender spela under ett täcke. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Martij 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 5 Martij</div> Den Hollenske Gesanten, som war gången åt Ungern, är i dag hijt tilbaka kommen. Så mycket man förnimmer, skal Grefwe Berczini hafwa emot honom betygat, at fuller han för sin person hade stor benägenheet til en förlikning, men at det woro för honom nödigt at med Ragotzi och de öfrige först sig der om förena. Man sluter här af, at det föga nogot hopp är detta owäsendets biläggiande i wänligheet, efter Rebellerne spänna bogan för högt, och man märker at de några främmande Ministrer hoos sig hafwa, hwilka ey lära läggia något til godo. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wieu den 19 Martij</div> Rebellerne ströfwade i dag 8 dagar sedan på en mijhl när under staden, och stucko för wåra ögon några byar och fleckar i brand. Det hade det anseendet, som wille de det samma med wåra förstäder försökia, fördenskul man här lät hela dagen Styckerne på wallarne upföra, och det Keyserlige och Kongl. Lijfgardet tillika med en ansenlig hoop här warande Officerare och Woluntairer utrycka, hwilka likwäl ey kommo med fienden til någon träffning, efter de nsamma uppå erhållen kudskap om General Heisters annalkande drog sig tilbaka. Dagen efter blef här middagstideu ett så grufweliget alarm, owist af hwad orsak och anledning, at man dess like aldrig har sedt. Folket i förstäderne lupo up ifrån maten, lemnandes alt efter sig, och hwad de i hastighet medtogo kastade de i flyckten ifrån sig igen, menandes at Rebellerne woro dem på hälarna. Sedermera har man med stor glädie förnummit, at General Heister har hållit med fienden en mycket lycklig drabbning några mijhl här ifrån, nederlagt en stoor deel af dem, och iagat de öfrige tilbaka alt in til Raab, där be:te General nu står, påwentandes fotfolket. Artolleriet och trotzen efter sig [..] at widare sin lycka fullfölia, Där igenom är mau nu på en tid befriat ifrån Rebellernes ströfwande, och begynner repa mod igen. Hans Keyserlige May:tt har [..] de allmännne tarfwerne låtit det mästa silfwret utur alla klåster både här i staden och i arfländerne nttaga, åth wilket en ansenlig summa penningar lärer lärer upbringas. <div class="layout2" style="text-align:justify"> {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Martij</div> Man har för några dagar sedan hijt fört 400 fångna Rebeller, hwilcka uti band och bojor, samt med watn och bröd spisade skola här på Linierne arbeta, och sedan försändas til galererne. General Heister har wid Raab fått til sig Footfolcket och Artolleriet, och så snart han ock får här ifrån de begärte Ammunitions sorterne och annan tilbehör, som nu skickas på Donau utföre, är han sinnat at angripa den större Öön Schütt, och Rebellerne dernt förjaga, äfwen som på den mindre redan skedt är. Til bemelte General äro här utur Cantzliet sände öpne bref af Hans Keyserlige May:tt underskrefne, hwarutinnan allom dem, som innom en wiss dag antingen til den Keyserlige Armeen sig infinna, eller bewisligen förfoga sig til deras hemwist, nåd och tilgift för alt som begångit är samt frij och rolig besittning i deras godz och egendom tilsäijes, Men at de i widrigt fall med eld och swärd utan all widare nåd skola blifwa förfölgde. Detta säijes hafwa hafft den wärkan, at hela districter skola sig redan hafwa beqwemat, och erhållit nåd, så at man nu begynner hafwa gått hopp at den länge önskade ro ligheten, åt minstone på denna sidan Donanströmen med det första skal kunna återwinnas. Den Pohlniske Printzen Jacob Sobieskys Förstinna, Keysererns Syster, är i dag ifrån Olau hijt kommen, och lärer sig här någon tijd uppehålla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Aprilis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Aprilis</div> Man förnimmer nu med stor glädie, at alle prowincierne på denne sidan Donaw strömen hafwa underkastat sig Hans Keyserlige May:ts nåd, och å nyo med eed sig til lydna förbundit. Det samma spörier man ifrån de Stul Weisenburgiske districten, och at alle Rebellerne som stått der i negden, hafwa sig bequämat hwar med det på den sidan näst gräntzande Ungern är bracht i fredlighet igen. Uti öfwer-Ungern äro fuller Rebellerne ännu halsstarrige, och hafwa sig några orter nyligen bemächtigat, men man förmodar, at General Heister, som nu är dijt åt i antog, skal och dem snart förskingra, och at när de få höra om deras medbröders sidste nederlag, och de öfriges beqwämande, lära de följa deras exempel. Doch säijes Ragotsky med hela sin macht wara i marche begrepen til at möta General Heister, och at han skal hafwa låtit sättia Gref Caroli i band och Bojjor, för det at han i den sidste träfningen sig så illa hållit, och med sitt Rytterij först tagit flychten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Aprilis</div> Man giör sig nu om det Ungerska wäsendet alt mehr och mehr hopp, efter det har uti åtskillige små drabningar emot Rebellerne lyckats. General Heister förnimmes åter hafwa förskingrat några 1000 man deraf intet långt ifrån Stulweisenburg, och har der uppå låtit sine troupper wända sig åth Comorra, dijt han den 5 hujus är ankommen. Om han nu ärnar sig at angripa Öön Schütt, där Rebellerne äro ännu temmelig starke, eller om han wil gå öfwer Wagströmen lärer sig innan kort yttra. Elliest har man ifrån Schütt den efterrättelsen, at Rebellerne gifwa sig hopetals der ifrån öfwer Donaw in på andra sidan i fruchtan at blifwa af de wåra öfwerfalne. Ifrån Pressburg berättas, at Rebellerne för några dagar sedan hafwa giort et ströfwande dit åt, och utom staden bortsnappat en wiss person, för hwilkens löösgifwande de påstå, at 200 af de fångne Rebellerne som där på linierne arbeta måtte frijställas. Detta arbetet drifwes med högsta flijt, så at man förmodar innan några wekor wara der med aldelesfärdig. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Aprilis</div> Generalen Heister förnimmes nu wara ifrån Comorra öfwer Donaw strömen, och draga sig åt Neuheüsel. De Keyserlige och danske Troupperne hafwa för några dagar sedan til 1500 man starke giort ett försök på Öön Schütt, hwilket i förstone så wäl lyckats, at de där fattat posto, och i en Drabning med Rebellerne tilfogat dem en märkelig skada, men desse hade sig åter med några 1000 man förstärkt och welat de Keyserlige på nytt angripa, hwilka sådant märkiandes, och at ingen undsättning ifrån General Heister war at förwänta, drogo sig til deras farkoster igen at sättia sig tilbaka öfwer strömen, det doch så hastigt ey ske kunde, at icke Rebellerne hinte hugga in på dem och någon der af nedergiöra. I Mähren äro Rebellerne åter nyligen infalne, och hafwa der med heriande och brännande mächta illa framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den23 Aprilis</div> General Hetsters framgång emot Rebellerne tager dageligen til. Han har nyligen drifwit dem ifrån Neüheüsel, och sedan med en temmelig deras förlnst förjagat dem ifrån stora Ööen Schütt sättiandes sig nu i stånd at ryckia emot Ragotsky, hwilken man ey tror lära honom afbida, efter han inge eller mycket fåå reglerade Troupper hoos sig hafwer, ock Ungrarne allena näpligen lära sig emot de Keyserlige wåga. I medlertid har man til at dem insöfwa, och i förhopning at de sielfwe lära gå ifrån hwar annan, tilsagt deras här warande utskickade ett stilstånd, och nämt 4 Comissarier, til at på en wiss bestämd ort komma med dem tilsamman, och undersökia deras anförde beswärsmåhl, på det saken måtte igenom en inbördes wänlig förlikning kunna bringas til slut. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Aprilis</div> Ifrån Generalen Heister har man de tidenderne, at han låtit besättia Öön Schütt med 600 man, och är nu med Armeen i fult antog at widare upsökia fienden, warandes af de underden unge Grefwe Heister stående Croateir förstärkt blefwen. Chnrförsten af Phaltz är ännu här, man lärer innan kort begifwa sig hem igen, sedan han först afwachtat, hwad ntgång den med Rebellerne anstälte handlingen tagandes warder. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 31 Maij 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Maij</div> General Heister har åter nyligen wid Seret förstrött ett partie Rebeller under Berezini och Gref Caroli, och har der uppå dragit sig åt Comorra, i upsåt at angripa de wid Stulweisenburg å nyo församlade Rebellerne, som den af Hans Keyserlige May:tz erhålne nåden åter förkastat. Doch talar man här ännu mycket om ett stilstånd, under hwilkets förlopp en fullkomlig förlikning skal kunna träffas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Maij</div> Sedan General Heister gått öfwer Wagströmen åt Stulweisenburg, hafwa Rebellerne åter begynt dragit sig öfwer Donaw närmare hijt åt. Ifrån deras fulmächtige, som här hafwa warit, har man sedermera ingen underrättelse haft, huru de tilbaka förde propositionerne hafwa blifwit uptagne, så at med den föreslagne förlikningen ännu ey widare kommit är. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Maij</div> I Ungern år de Keyserlige wapnens framgång igenom Rebellernes tilwäxande macht åter igen märkeligen hämmat, och hafwa desse icke allenast wid Ödenburg sig i ett stort antal tilsammans draget, utan och i eu ansenlig myckenhet på Öön Schütt sig åter infunnit, warandes General Heister förswag at dem där angripa. Så äro och i går tidender inlupne at General Ritschaw, som utur Mähren har med några 1000 man giort ett ströfwande in i Ungern, är af dem blifwen omringat, och i grund slagen. Der til med är och nu hela Siebenburgen blifwit uproriskt, hwar til ey litet hulpit hafwer, at General Rabuin har igenom ett starkt detachement Ryttare låtit uti en wiss Ewangelisk ort Enget benämd, där och en Academie är, alle inwånarne unge och gamle, manfolk och qwinfolk, iämte alle studenter, som warit öfwer 500, iämmerligen nederhugga. Hwad detta förfarandet lärer hafwa för wärkan ibland Religions förwanterne i de öfrige Keyserlige arfländerne, får man innan kort erfara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Maij</div> Rebellernes fulmächtige äro nu utur Ungern åter hijtkomne, och hafwa til swar på de medförde propositionerne, gifwit tilkiänna, at deras principaler ingalunda wilja emottaga det föreslagne stilståndet, menandes, at om man har alfwar med förlikningen, är deras åstundan detta hofwet redan nog bekant. I det öfrige tilbiudade sig at wilja begifwa sig under Hans Keyserlige May:tz lydna igen, så framt man dem deras wälfångne gamla frijheter wil förunna, samt deras klagomåhl och beswär afhielpa. I medlertid tiltager deras macht dageligen och fruchtar man, at de i desse dagar lära General Heisters Armee angripa. Presburg och Neüheüsel håller man före redan wara af dem berände. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Junii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Junij</div> De Ungerske fulmächtige hafwa ännu uti deras wärf ey något kunnat uträtta ; I medlertid hafwa Rebellerne för några dagar sedan här ett stort tumult förorsakat, i det de äfwen på samma dag då Hans Keyserlige May:tz födelse dag firades, äro på en fierdels mjhl närin under staden ankomne hafwa åtskillige orter utplundrat och förbränt, och uti ett Keyserliget lust hoff, Neü Gebeüde benämt, alle där befintelige wildiuren, Leijon, Leoparder, Tiger, och Pantherdiur ihielslagit, undantagandes en hwijt Örn, den de lämnat wid lifwet, och allenast wingarna honom afskurit. Man har ännu följande dagen utskickat några 100 Man detta partiet at efterjaga, men det war redan borto, så at man ey eu gång kunde erfara, hwart åt det sig wänt. Nu är ett ansenliget Manskap til häst och foot så wäl af Soldater som borgerskap utmarcherat, til at besättia de nye Linierne, och förstäderne för alt ytterligare anfall at betäckia. P. S. Nu på stunden förnimmer man en Enspännare wara ankommen med berättelse, at General Heister har wid Altenburg uti en träffning nederlagt 3000 Rebeller, och eröfrat 30 stycken, warandes Gref Caroli deras anförare, alenast med 200 man på flychten undankommen, hwarom bekräftelse och omständigheter med nästa förwäntas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 5 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Junij</div> Man har nu fått bekräftelse och utförlig berättelse om den lycklige träffning, som General Heister nyligen haft med Rebellerne, i det be te General med 6000 Man den 3 hujus angripit deras Generaler Grefwe Forgatz och Caroli, som med 18000 Man hade honom nästan omränt, och dem så slaget, at öfwer 3000 Man äro på platzen blefne, och de öfrige aldeles förskingrade. 9 Stycken 28 Fanor, och hela decas Läger der äro blefne de wåra til byte. På wår sida äro intet fult 100 döde, och äfwen så många blesserade. Nu säijes at Ragotsky, Berczini, Caroli och Forgatz wilia anwända alla krafter denne förlusten at hämnas, och at de församla deras Troupper igen wid Mark, som man och i går ifrån den sidan åtskillige stora eldar har sedt upstiga. Här blifwa de nye linierne för alla påkommande händelser med starkt manskap och goda Officerare försedde, och åtskillige förrådhuus uprättade, på det någon brist ey måtte wara på nödige lifsmedel. Oachtat den erhåldne segren förklarar det keyserlige hofwet sig benäget til at låta handlingen med Rebellerne företaga, och tilbiuder dem efter anseendet goda wilkor, och fullkomlig försäkran. Men om det skeer allenast til at dem insöfwa, och upwäcka ibland dem oenighet, kan man ey weta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 12 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Junij</div> Utur Ungern är nu i några dagar ey något särdeles inkommit, förutan det, at Rebellerne med heriande, stöflande och brännande alt fort mächta illa framfara. Här är ett rychte, at General Nehm skal ey långt ifrån Öfen hafwa öfwerfallit Ragotsky, och några 1000 af hans folk nedeigiort, men det fordrar ännu bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 19 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Junij</div> Handlingen med de Ungerske Rebellerne står ännu i widt Fält, och kan man med ingen wisshet säija, om någon liknelse der til är eller intet. Det rychtet, som nyligen här utspriddes om General Nehms Träffning med Ragotsky befinnes wara utan grund, och der af komwit, at be te General har med några 1000 Raitzer undsatt Erlaw, och Zolnock igentaget, hwaruppå Ragottsky har med sitt Läger i största hast upbrutit, och dragit sig tilbaka åth Theissen {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 26 Julii 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> De Keyserlige Commissarierne hafwa i Papa hållit samtal med några förnäme af Rebellerue, hwar uppå desse hafwa skickat Enspännare til Ragotsky at berätta hwad som woro förelupit, och förnimma hans mening. Utaf desie underhandlingar dömer man, at något hopp ännu är til förlikning, och fördenskul håller General Heister sig stilla wid Nickelsdorf, förwäntandes huru alt wil aflöpa. I medlertid ströfwa likwäl Rebellerne nu såsom tilförende widt och bredt, och fara obarmhertigt fram med mord och brand. Man wäntar elliest mycket gott af den oenighet, som säijes wara emillan Ragottsky, Berezini, Caroli och Forgatch, Rebellernes anförare, emedan de föregifwes häftigt beskylla hwar annan inbördes for de olyckor, som dem nu en tid bort åth i Fält wederfarne äro. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Julij</div> General Heister står ännu i sitt förra Läger, men Beresini har med sine Troupper draget sig länger, hijt åth, och har låtit i Osterrijke och Mähren weta at han ey wille mehr med häriande och brännande någon skada tilfoga, allenast man och ifrån denna sidan wille der med innehålla; här af giör man sig det hoppet, at man nu snart lärer få höra af ett stilstånd, och der uppå föliande fred. Elliest är den Keyserlige Commissarien Grefwe Lamberg ännu i Rab och wäntar hwad swar uppå de nyligste propositionerne ifrån Ragotsky lärer inkomma. Grefwe Forgatsk församlar sig med sine Rebeller wid Ödenburg, och hotar med ett ströfwande in i Österrike och Steijermark, twiflandes man mycket om han lärer på sin sida hålla det, som Berezini har utlofwat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 9 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Julij</div> Underhandlingen med Rebellerne säijes wara på god wäg, och är den nyligen ankomne utskickade ifrån de Keyserlige Commissarierne med hofwets swar i desse dagar tilbaka rest. Imedler tilfoga de ströfwande partierne här och där ännu stor skada. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 16 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Julij</div> Rebellerne i Ungern wijsa ännu ringa lust at antaga de wilkoren, som här ifrån blifwit dem föreslagne. De hafwa icke allenast nyligen infallit Steijermark, och där mächta illa framfarit, utan och i förgår wijst sig ey långt här ifrån staden och stuckit några orteri brand. Ragotsky sielf är gången åt Siebenburgen til at uproret där underblåsa. General Heister är utur Ungern hijtkommen, och menar man, at han lärer wid Armeen i riket blifwa brukat idenframledne General Stirums ställe, och at General Palfi skal imedlertid föra befälet i Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 23 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Julij</div> Det skrifwes öfwer Ofen, at Ragotsky har försökt en storm på Szegedin, men at han med förlust af 3000 Man är blefwen afslagen, och sedan aldeles där ifrån fördrifwen, man will och säija, at han der wid sielf skal wara illa sargat, ia och aldeles ihielslagen, hwar om man med största längtan wäntar bekräftelse. Rebellerne fara eliest ännu allt illa fram, med häriande och brännande. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 30 Augusti 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Augusti</div> Det som sidst berättades om Ragotskys nederlag wid Segedin blifwer bekräftat, men om hans egen Person har man ingen widare efterrättelse. Til någon afhandling med Rebellerne är nu minder liknelse än någonsin tilförende. De ströfwa häria och bränna öfwer alt, hafwa och i Ungern nyligen intaget Caschaw, hwilket Zatmar endera dagen lärer fölia. General Heister är nu til Armeen i Ungern afrest, och skal med mehr Troupper til häst och foot så wäl utur granskapet, som ifrån Armeen i rijket blifwa förstärkt. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Augusti</div> Ragotsky är i Siebenburgen, hwarest uproret mehr och mehr tiltager, och han där wil låta upkasta sig för en Furste. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Augusti</div> Det skrifwes ifrån Siebenburgen, at Generalen Rabutin har taget Cautzleren i Siebenburgen Grefwe Betlem wid hufuwdet, för det at han befunnits wilia förleda ständerne til at affalla, och antaga Ragotsky til Furste och låtit honom halshugga, hwilket har i landet giort en sådan skräck, at en stor del af de illa sinnade bequämma sig til lydno igen. Man giör sig det hoppet, at Rebellerne i Ungern, lära nu efter den stora Segern wid Donaw-strömen sig betänckia, och sielfwa anhålla om nåd, men ännu synes der til ringa liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Augusti</div> Om något stilstånd med Rebellerne i Ungern, eller någon förewarande underhandling med dem, som talet hade gått, hörer man intet. Det synes twärt emot, at de ingen lust där til hafwa, efter de åter nu igen på alle ställen widt och brett ströfwa, hafwe sig och draget så starkt tilsamman, at de kunna biuda Feltmarskalken Heiser hufwudet. Fästningen Neutra i Ungern har i mangel af lifsmedel omsider måst sig åth Berezini upgifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 27 Septembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Septembris</div> Man begynnar åter nu tala om ett stilstånd med underhandling med Rebellerne i Ungern, hwar til de säijes sig wilia bequäma, sedan de förnummit at sakerne i rijket igenom den sidste Segern wid Donaw-strömen hafwa sig mächta förändrat. Men det kan der om ännu med ingen wishet säiias, efter de uproriskes förnäwsta hufwuden äro der om sins emellan ey ense. På somlige orter hafwa de likwäl med ströfwande och plundrande innehållit, men på andra ställen fara de der med fort äfwen som tilförende. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Septembris</div> Stilståndet med de uproriske i Ungern är wärkeligen träffat, och äro deras fulmächtige hitkomne til at göra en begynnelse med fredzhandlingen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern står förlikningen på en god foot, och är stilståndet til den 5 Octobris förlängt skolandes handlingen med dem innan kort företagas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Septembris</div> Med de uproriske i Ungern är man omsider så wida kommen at man på både sidor har bewiliat til en sammankomst i Chemnitz til at afhandla et widare förelängiande af stilståndet, samt preliminarierne til den instundande tractaten. På Keyserlige sidan skola Baron Seiler och Gref Lamberg sig dijt förfoga. Det största swårigigheten wid detta wärket lärer Ragotsky förorsaka, hwilken påstår at blifwa förklarat för Furste af Siebenburgen, Det detta hofwet näpligen lärer bejaka, men elliest lära de öfwer honom fälte domarne för Tractatens begynnelse blifwa uphäfne. Man hade i går tidender, at Caschaw och Eperies, twå mycket angelägne orterr i öfwer-Ungern, hwilka de uproriske i ett helt åhr hållit inspärrade, hafwa i brist af lifsmedel måst sig upgifwa, hwar igeuom de uproriske torde blifwa föranlåtne at deras wilkor desto högre spänna. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Octobris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne, som nämde äro til de Ungerske stridigheternes biläggiande, hafwa sig i några dagar uppehållit i Presburg, efter de ey welat antaga Ragotskys dem tilskickade pass, hwar uti han kallat sig Furste af Siebenburgen, men sedan detta blifwit af honom ändrat, hafwa de fortsatt resan åt Schemnitz. Rogotsky och Berezini lära bägge uppehålla sig der i neigden til at afwachta huru tractaten wil aflöpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 1 Novemberis 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Octobris</div> Ehuruwäl stilstånds terminen med de uproriske i Ungern den 5 hujus är til ända lupen, så blifwa likwäl fientligheterne på både sidor så läuge instälte, til dess man kan see, hnru handligen i Schemnitz wil aflöpa, om hwilkens utgång man lofwar sig alt gott, så framt de öfwer Ungerske och Siebenburgiske sakerne icke styfwe de uproriske ännu mehr. Omskönt nu inge fientligheter på både sidor blifwa föröfwade så faller det likwäl den gemene man swårt at han ey med fulkomlig frihet får sköta sin hantering, och komma sig före igen, emedan det ingom är tillåtit at gå utur sitt districht, och bruka sin näring. Feltmarskalken Heister har under stilståndet uppehållit sig här i staden och är ännu här, afwachtandes utgången på sammankomsten i Schemnitz, imedlertid gå efter hand ersättnings Troupper utföre til dess Armen som ännu står neder wid Donaw-strömen, och har man igenow Skantzen Fedvars intagande den förmonen, at de uproriske äro aldeles ifrån denne sidan om strömeu fördrefne, och altså hela det districtet för dem befriat. Det wil nu förwisso säijas, at stilståudet skal til ändan af detta åhret wara förlängt, och gör man sig om handlingen i gemen mächta god förhopning, emedan Hans Keyserlige May:tt har förutan den Instruction, som Commissarierne medgifwen är, til dem afsänt en fördelachtig förklaring öfwer några puncter, som syntes i wärket giöra största swårigheten. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 8 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Octobris</div> Det hålles före, at främmande penningar blifwa i Ungern utdelte til at nnderhålla uproret, det koste hwad det kan, der mot är man här betäknt uppå medel til at i tid försee sig med behörig macht til dess dämpande, och i fall handlingen skulle emot förmodan fruchtlöst aflöpa, är redan ett förslag fattat, efter hwilket man med alfwar skal kunna wärket angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 15 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Octobris</div> Det wil nästan säijas, at handlingen i Schemnitz är så gått som afbruten, och at de uproriske begynna åter wisa sig i fält igen, fördenskul och icke allenast de Keyserlige Regementerne begynna upbryta utur deras quarter, utan 5 Regementer til häst komma och utur riket til Armeens förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 22 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Octobris</div> Den frögden, som wii har haft öfwer Straubingens och Passaus inrymmande, är mycket förringat igenom de tidender, at handlingen med de uproriske i Ungern är aldeles afbruten. Ty aldenstund de uti ingen del hafwa welat gå ifrån deras påstående, och de Keyserlige Commissarierne föregifwet sig ingen befalning hafwa at inlåta sig i någan handling öfwer Siebenburgens afträdande åth Ragotsky, så hafwa de förre rest sin wäg ifrån Schemnitz, och de sednare tillika med de Engelske och Hollenske Ministerne med oförrättadr saker begifwit sig på wägen hijt tilbaka igen. I medlertid gör hofwet all anstalt til at med wåld dem betwinga, til hwilken ända och befalning afgången är til de Troupperne, som stått wid Donaw-strömen under Fältmarskalken Herbewille at draga sig hijt utföre, och conjungera sig med Armeen under Felt-Marskalken Heister, då man tror dem wara nogsamt wuxne til at twinga de uproriske under lydno. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 29 Novembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Nowembris</div> Man talar mycket åtskilligt om orsakerne til handlingens afbrytande med de uproriske i Ungern, och mena månge, at deras gemensamme så wäl som Ragotskys särskilte påstående har ey warit sådant, om man har det welat föregifwa. Ehuru der om är, så är handlingen afbruten, och Ragotsky med 16000 Man gången för Neüheüsäel, hwilken ortman fruchtar at han så mycket lättare lärer inbekomma, som besättningen der inne är mycket swag, och sielfwa Fästnings wärken i ett ganska slätt tilstånd. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 6 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 N owembris</div> Man hörer nu utur Ungern intet annat, än berättelse ifrån alle orter om de uproriskes föröfwade wåldsamheter med plundrande och brännande, och deras anstalter til krigets fortsättiande med ytterste krafter. Så har och Neüheüset i mangel af lifsmedel, Ammunition och andre nödwändigheter måst sig i deras händer upgifwa, men man wet ännu ey omständigheterne och wilkoren. De äro och med 15000 Man infalne i Mähren, och ärna göra det samma in i Österrike, doch hoppas man, at när de utur riket, Bömen och Schlesien på wägen warande Troupper framkomma, lärer man wara stark nog at desse halsstarrige fördrifwa och utrota. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 13 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Nowembris</div> Man förnimmer nu, at Neüheüsel ey är med dagtingan öfwergånget, utan at de Ungerske som i Fästningen legat, förstått sig med de uproriske, och gifwet dem anledning at komma in i Fästningen, hwar uppå de Tyske Troupperne lagt neder Gewähr, och de gemene taget tienst under Rebellerne, men Officerarne måst gifwa sig til fångar. Fältmarskalken Heister är här ifrån afrest til Armeen, och gå de Keyserlige Regementerne ifrån alle orter dijt efter til at med all macht förekomma de uproriskes förehafwande, hwilka på alle sidor med förderfwelige anslag omgå. I Siebenburgen har General Rabutin warit emot dem lycklig, och nederlagt 3000 af dem, warandes och eliest redan så förstärkt, at man menar den Prowincen wara utan fara. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 20 Decembris 1704}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Nowembris</div> De nproriskes i Ungern macht wäxer dageligen til, och hafwa de wid Feltmarskalken Heisters ankomst til Armeen, som ännu ey är mer än 8000 Man stark, så häftigt honom anfallit, at han intet kunnat hålla stånd, utan blifwit nödtwungen at wika undan, och draga sig tilbaka på denne sidan om March-strömen. Om nu de uproriske skulle wilia gå in i Österrike innan den Keyserlige machten blifwer starkare, lärer dem falla lätt at med eld och swärd alt föröda. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 3 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Decembris</div> Ifrån Lägret under Feltmarskalken Heister förnimmes, at be:te General har gått med sin Armee öfwer March-strömen, och ärnat angripa Rebellerne, som sig uti en skog wid Weisenberg förskantzat, så at man nu dageligen förhoppas något gott der ifrån at förnimma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 10 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Decembris</div> Utur Ungern har man den efterrättelsen, at Feltmarskalcken Heister, som nu har Conjungerat sig med Generalen Herbertstein, står en mihl ifrån Presburg, at de uproriske under grafwerne Berez Forgatz och Caroli hade dragit sig tilsamman ey långt ifrån Marienthat, och fältslagen welat hindra de Keyserlige igenom gången, men at sedan de funnit sådant willia falla dem förswårt hafwa de dragit sig tilbaka åt Vagströmen, och lemnat dem Keyserligom wägen öpen. Deruppå har Feltmarskalken Heister, som med alt är wäl försedd och förer med sig alt hwad til en bryggia behöfwes, dem eftersatt och hoppas man stundeligen at få höra något wara emellan dem förelnpit, eftersom och redan ett rychte kommit är, at de uproriske skola wara slagne och lijdit ett ansenligit nederlag. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 17 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Man har här fått de hugnelige tiderne, at Fältmarskalcken Heister har den 16 hujus ey långt ifrån Tyrnau angripit de uproriskas macht bestående af 40000 man, hwilka Ragotsky och Berezini sielfwa anfört, dem efter 2 timars fächtande är fältet slagne, några 1000 man nedergiort, och Lägret med Stycken, Ammunition och Bagage eröfrat. Af de Keyserlige äro ey mehr än 500 blefne. Af denne Seger wäntar man så mycket större frucht, som en stoor dehl af de uproriske hafwa sedermehra redan gifwit sig under Keyserlig lydno. Det berrättes och utur Siebenburgen, at Rebellerne der under Grefwe Forgats befäl äro af General Rabutin slagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 24 Januarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Den sidste omtalte Segern öfwer de uproriske wid Atnow blifwer fuller bekräftat, men man håller nu deras förlust ringare, än det i förstone utgafs, helst efter de förnimmes sig åter igen wilia församla, och den ledne skadan hämnas. Doch hålles sådant [..] skola blifwa för dem så mycket swårare, som emellan deras förnämsta hufwuden en större oenighet, än tilförende, förspöries, och en stor deel af manskapet sig söndrat, och begifwit hwar til sin. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Januarij</div> Rebellerne under Grefwe Budiani hota at endera dagen sättia öfwer Donau-Strömen, och göra ett ströfwande, här är åter ett rychte kommit at General Rabutin har i Siebenburgen slagit de uproriske, hwilket wäntar bekräftelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Januarij</div> Wid den infallne starcke winteren göra de uproriske stor skada igenom deras ströfwande, och hafwa i desse dagar åtskillige fläcker och byar utplundrat och afbränt. De hålla och de Keyserlige Troupperne i deras qwarter i ett stadigt alarm, och hafwa äfwen satt öfwer på Öön Schütt, drifwandes där stor motwillia. Sidsta brefwen ifrån Heister förmähla, at i fall Rebellerne skulle något willia wåga pa denne sidan Donau-strömen, lärer han hafwa på dem ett wakande öga. Man hoppas elliest at när bemälte General blifwer med den nu anryckande undsättningen förstärkt, lärer han med macht kunna detta owäsendet dämpa. Har omsider måst för brist skul på Lifsmedel gifwa sig i Rebellernas händer, och är besättningen 400 man stark beledsagat til Pest. Nu förmenes de willia något antingen emot Gross-Varadin eller Segedin företaga. Med Besättningen i Eperies, som och war 400 man starck, hafwa de på ett grufweligit sätt förfarit. Ty sedan den samma hade dagtingat at med 4 Stycken få utmarchera, är hon sedan under wägen blefwen afwäpnat, och emot all folcks lag jämmerligen nederhuggen, på några Officerare när, hwilka blifwit lemnade wid lifwet, och fångne bortförde. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Januarij</div> Ehuruwäl man hade trott, at Feltmarskalken Heister skulle någorlunda kunna hindra de uproriskes antog och ströfwande, så hafwa de likwäl wid den starke nu infalne frosten i förgår wågat sig öfwer Donaw strömen, och öfwer 23 byar och fläckar här omkring och i denne stadens åsyn plundrat och afbränt, samt en hoop fångar med sig bortfört. De hade och så när öfwerrumplat 2 Regementer af de gamla Keyserlige, om desse på undfången kundskap ey hade i hastighet kastat sig in i Altenburg. General Heister är där uppå strax med Armeen upbruten at de uproriske upsökia, man lärer snart see, hwad han kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Februarij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Februarij</div> De uproriske i Ungern fortfara ännu med deras plundrande och brännande här omkring, och lade i går å nyo 4 Byar i aska, hwarigenom skracken och flychtandet ibland folcket tager öfwerhanden, och låter hwar och en föra sine saker och egendom in i de näste platzerne. Man gör sig ännu alt fort det hoppet, at Feltmarskalken Heister, som den 1 hujus med sine Troupper bröt up åt Wagströmen, där den störste Rebellernas hoop står, skal kunna försättia den samma något strek, och honom aldeles förjagn, men det hoppet har slagit så ofta felt, at mau uu fast ey mehr wet, hwad man kan hafwa at förwänta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 7 Maartij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Februarij</div> Ifrån Feltmarskalken Heister har man sedermehra ey något särdeles hört, men de uproriskes häriande och brännande warar alt fort som tilförende. Man begynner säija, at några afskickade lära med det första afgå åt Ungern til at försökia, om icke den sidste Tractaten med Rebellerne måtte åter kunna uptagas, men man wet ey, hwad deruppå kan wara at byggia. I medlertid går några Regementer utur Beijern hijt up åt at förstärckia Armeen i Ungern {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 14 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Februarij</div> De uproriske ströfwa alt fort på ömsa sidor om Donau och Vag strömarne, och häria och bränna fram och tilbaka, så at Felt-Marskalcken Heister snart ey wet, på hwilkendera sidan han skal dem eftersättia warandes ock förswag at sin macht fördela, han har derföre nu beslutit at låta sine Trouuper något hwila, til dess de öfrige Regementerne kunna komma fram til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 21 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Februarij</div> De uproriske fara alt fort med deras ströfwande och röfwande och ähro icke alenast med 10000 man gångne in åt Mähren, uthan och låtit sig för några dagar sedan 8000 man starcke se wed Ödenburg, hafwa och låtit ett Generalt upbod utgå til hela Neder Ungern och på ordenttigit wtjs befalt, huru myckit manskap til häst och foot, så och huru mycket Lifsmedel och Foder hwar ort skulle lefwerera, i widrigit fall wille de med mord och brand på det aldrasträngaste emot de olydige förfara. Detta har å nyo förorsakat ett stort flychtande ifrån Landet alt omkring, har och bracht så mycket til wäga, at Iuwånarne här i Förstädren måste dag och natt besättia Linierne och hålla flitig wacht, på det desse rosfoglar ey måtte sielfwa förstäderne kunna anfalla. Feltmarskalck u Heister har fuller med Cavalleriet något begynt sig röra igen, och wil försökia, om han kan bringa dem til stånd, har och igenom ett alfwarsamt påbud utfalt at ey lyda de uproriskes utskrifning, men det twiflas mycket, om han med den wachten, som han nu för tiden hafwer, något särdeles lärer kunna berätta. De säijes nyligen hafwa haft före at förmedelst ett hemligit förstånd med några af Borgerskapet inkräkta Presburg, men at det i tid blifwit Commendanten uptäkt, och altså förekommit. I desse dagar äro de 3 Ungerske Herrarne, som tilförende warit brukade at nnder hand bringa någon handling med några nye tilbod, om hwilkes förrättning man innan kort torde något widare förnimma, ängoch man i gemen gör sig om framgång derutinnan aldeles ingen förhopning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 28 Martij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Martij</div> De uproriske ströfwa alt fort på denne sidan om Donawströmen, och göra med deras plundrande i bygden en mächta stor skada, Feltmarskalken Heister står ännu quar i sine förre quarter, och klagar at honom fattas lifsmedel och hwariehanda tilbehör för Armeen, anhållandes at man nu, sedan Donauströmen blifwit öpen, måtte til honom förskaffa, det han hafwer af nöden. Man har altså nu giordt den anstalt, at farkostar dageligen både med nödige lifsmedel och Ammunition dijt åt afgå. Ett eller annat Regemente äro redan förbigångne, som kommit utur Beyern, och arnas den Ungerske Armeen til förstärkning. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 4 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Martij</div> Feltmarskalcken Heister är för några dagar sedan med en deel af sine Troupper gången at upsökia och förskingra Rebellerne, som under Gref Caroli hafwa Landet på denne sidan Donau-Strömen med deras häriande och brännande så illa medfarit. Bemelte Rebeller säijes wid hans anmarche hafwa dragit sig hogre up åt landet, så at man nu wäntar förnimma, hwad han emot dem kan uträtta. Man seer utskickade af dem, som blifwa brukade wed fridzförslagen med Rebellerne, resa af och an, och göra sig åtskillige der af förhopning, at det torde komma til förlikning, men andra hålla det aldeles för ogiörligit, hwilcket tiden måste utwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 11 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Martij</div> De sidste tidendetne utur Ungern medbringa, at Feltmarskalken Heister på den ena sidan, och Grefwe Palfi med 2000 man på den andra hafwa omränt den Rebelliske Grefwe Caroli uti Bochover skogen, så at han näppltgen utan at sättia håret til lärer undkomma. Om handlingen med de Uproriske är alt owist, ehuruwäl några af provincierne sig hafwa tilbudit at wilia Keyserlig nåd antaga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 18 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Martij</div> I dag bittida är en Enspännare utur Ungern ankommen med berättelse, at Feltmarskalken Heister har den 20 hujus angripit de Ungerske uproriskes anförare Grefwe Caroli, som med 6000 hästar war på denne sidan om Donau öfwergången, och honom i grund slagit, samt hela hans Bagage och wagnar lastade med det giorde bytet eröfrat. Man wet ey ännu wäl alle omständigheterne af denne träffningen, men det hålles före, at Grefwe Caroli sielf med de öfwerblefne är så instängd, at han ey kan undankomma, efter alle passen äro noga besatte, och wåre Farkostar på Donau-Strömen på honom uppassa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 25 Aprilis 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Aprilis</div> Den sidst omrörde Segern öfwer Rebellerne blifwer fuller bekräftat, men nederlaget är ey så stort, som i begynnelsen sades. Detta alt oachtat, fortfara de med deras ströfaude och åtskillige orters intagande, och lära ännu gifma Felt-Marskalken Heister nog til at skaffa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tijender,<br>Af den 2 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Aprilis</div> Ragotsky förnimmes åter hafwa en stark Armee tilsamman, och wara hijt åt i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Aprilis</div> Utur Ungern har man sedermera intet förnummmit något föränderligit, utan at de uproriske med plundrande och brännande, äfwen som tilförende, fortfara och iämwäl posterne borttaga, så at man om deras företagande ey kan hafwa någon wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Aprilis</div> I Ungern går wärcket myckit slätt, och äro störste delen af Generalerne ifrån Armeen hijt komne, i medlertijd faller den ena orten efter den andra i mangel af lifsmedel och undsättning dem uproriskom i händer. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Maij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Maij</div> Hans Keyserlige May:t har giort en ändring med Generalerne i Ungern, och skal i denne samma Generalen Heister tieua wid Armeen i Rijket, men Generalerne d´ Herbeville och Schlick föra wärket i Ungern, hwarest oroon ännu ingalunda uphörer, och synes, at alle goda tilbod blifwa af Rebellerne förachtade, efter de än dageligen sig förstärckia, och på åtskillige orter med några 1000 man omkring ströfwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> Generalen d´ Herbeville är för några dagar sedan afrest åt Ungern, och alle Keyserlige Troupperne där sammandragne, at kunna wid hans ankomst något företaga. Man begynner nu åter at fatta något hopp om en förlikning med de uproriske, efter man hoos dem förnimmer en större benägenhet at denne Keysarens tilbod antaga, men ännu weet man ey, huru wida sådant hafwer grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Maij</div> I desse dagar är wid hofwet twänne gånger rådslag hållit öfwer det Ungerske wäsendet, och lärer sig snart yttra, om någon wänlig förlikning med de uproriske står til at förmoda, eller om de med wåld skola twingas. Som man här säger, skal et stilstånd til en begynnelse wara slutit. I medler fara de uproriske i Siebeuburgen illa fram, för hwilken orsak skul General Glöchelsperg blifwer här ifrån dijt skickat at sådant hämma. Men har här begynt på Keyserlig befalning at öfwa Borgerskapet i Wapneu, hwilket här efter alla Sön- och Helgedagar skal ske, på det de wid alla förefallande händelser måge kunna med Gewähr omgå. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Det har nu mehra ingen liknelse til någon förlikning med de uproriske i Ungern, efter de icke allenast utslå den dem tilbudne nåden, utan och församla sig på åtskillige orter starkare än tilförende, och med häriande och brännande, samt obeskrifwelige motwilligheters föröfwande på ett grufweligit sätt framfara. De förnimmes stå med 14000 man wid Marchströmen, och hafwa i sinnet giöra ett infall i Österrike. Hofwet låter nu mera fördenskul alla tanckar fara om sakernes biläggiande med godo, utan giör alla möyelige anstalter til at dem med wåld twinga. Generalen D´ Herbe ville är i Comorra, och drager Troupperne tilsamman, wäntandes til sig Artolleriet, som redan är hijt åt på wägen. Generalen Glöchelsperg är åt Siebenburgen redan afrest til at där anföra wärcket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Junij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Maij</div> Utur Ungern berättas, at de uproriske sig på alle orter förstärkia, och hafwa beränt Gross-Varadin och Giula. Det giöres fuller anstalter til den Keyserlige Armeens upbrott, men den samma lärer litet kunna uträtta, förr än de förwäntade Regementerne utur Tyskland ankomma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 4 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Junij</div> Man föruimmer mehr och mehr utur Ungern, huru de uproriske sig på åtskillige orter tilsammandraga, och skola de på Öön Schütt wara 40000 man starke så at de Keyserlige säijes måst draga sig tilbaka un-Presburg. Några lycklige partier göres fuller emot dem undertiden, men det giör litet til hufwudsaken. Här begynner man åter at tala något om en förlikning, men utan någen wiss grund. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 17 Junij</div> Emedan den Ungerske oroen icke allenast ännu ey är stillat, utan snarare syues mehr och mehr wilia tiltaga, så göres och allehanda anstalter til at den samma med all macht dämpa. Någre Regementer komma i desse dagar utur Beijern, hwilka utan drögsmåhl blifwa åt Ungern fortskaffade. Så komma och de Danske Troupperne utur rijket hijt upföre, hwar af Rytteriet redan är igenom Mähren förbigånget, men fotfolket wäntas stundeligen här an til at sättias på Farkostar och föras til den Keyserlige Armeen under General d´Herbewille, hwilken nu står på denna sidan om Donaw-strömen til at betäckia landet för de nproriskes ströwande, men lärer, så snart be:te Troupper ankomma, gå öfwer på andra sidan, och sakerne med eftertryck angripa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> Man förnimmer at en deel af den Keyserlige Armeen i Ungern är upbruten, och gången til at upsökia och förjaga de wid Öön Schütt församlade uproriske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Julij 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Julij</div> Man förnimmer utur Ungern, at Ragotsky med 4000 Man står allenast 3 mijhl ifrån Pest, wäntandes til sig Artolleriet ifrån Caschaw, då han samma ort wille angripa. Der emot blefwo alla möijelige anstalter giorde til Fästningens förswar, och woro 300 Man af General Glöchesbergs Troupper der inkastade. De Franske Troupperne, et wackert och wälöfwat folk, komma dageligen här an och fortsättia marchen åth Ungern. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 1 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Julij</div> Bref ifrån Offen berätta at Generalen Glöckelsberg stode nu wid Adom och wäntade widare ordre af General Erbewille ; men Ragozzi hade dragit sig ännu närmare til Pest och ärnade bem:te ort att angripa. Ifrån Arrath berättas att som Caroli ifrån den 20 Maij til den 14 Junij denne orten med bombers inkastande och minerande starkt ansatt, så hade den der inneliggiande Commendanten Öfwerst-Lieutnant Richter med sina 60 man utan at hafwa några stycken, så tappert sig förswarat, at Caroli blifwit twungen sedan han först stuckit alt i brand, bemälte den 14 Junij belägringen för denne orten att uphäfwa, då han och månge döde och blesserade efter sig lemnat. I går blefwe de Ungerske Deputerade Biskopen af Vizza och Ungerske Adwocaten Ockoliezani här ifrån tilbaka affärdade. Några Ungerske Bref förmäla, det Rebellerne nu alfwarligen äre sinnade at inlåta sig uti Freds handling, och at redan i förgår et stillestånd skulle hafwa blifwit publicerat ; hwilket dock tiden lärer uthwijsa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Julij</div> Ehuruwäl man har giort sig gott Hopp om någon fredzhandling med de uproriske i Ungern, så står likwäl alt sådant ännu i ett widt fält, aldenstund de uproriske påstå en hoop nye wilkor, och wilja änteligen hafwa förut ett stillstånd uprättat, men imedlertijd draga sig wid Wag-strömen starkt tilsamman, och föröfwa med häriande och brännande grufwelige motwilligheter. Ragotsky är med sine Troupper utur sitt förra läger upbruten, och gången åth Neuheusel, hafwandes til den ändan slagit en bryggia öfwer Granströmen. Hans upsåt synes wara at understödia Beresini, som med sin hoop är ifrån Neuheusel gången åt Leopoldstadtt til at samma ort inkräckta. Alt detta at förhindra är Fältmarskalken d´Herbeville med de Keyserlige Troupperne ifrån öön Schütt upbruten och i dess ställe Glöchelsberg ifrån Ofen dijt åth i antog. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 15 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Julij</div> Man har utnr Ungern, at sedan de uproriske förnummit, det General Glökelsberg woro ifrån Ofen afmarcherat til at conjungera sig med Feltmarskalken d´ Herbeville, hafwa de med all macht den 16 hujus anfallit Pest, i meneng at det öfwerrumpla, men de äro derifrån tappert blefne afdrefne. Deruppå är General Glökelsberg beordrat at gå åt Ofen igen, och öfwer på Pester sidan, til at göra Diversion, och twinga de uproriske sin macht at fördela. De hafwa i hela Ungern deras mästa manskap upbudit, och sätjes Berecini stå wid Türnau med 35000 man, til hwilka Ragotzsky med 15000 man änust skal stöta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 22 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> I Förgårs kommo de för någon tid sedan här ifrån til den Ungerska Oroens biläggiande affärdade Deputerade hijt tilbaka igen. Och aldenstund Ragozzi låtit å nyo publicera ett oppbådh, i föllie af hwilket hwart huus bör utgiöra en man, och föregifwer at han förutan månge Beyerske och andre Officerare, är 70000 Man starck och står wid Neuhäusel färdig at marchera, men Berezini wid Szeret, och Ozkai på Mähriske gräntzen; Fördenskul har och Generalen Herbeville redan gått öfwer Wagen, men General Glökelsberg ill Ofen igenkommit, och torde man wäl med det första, sedan de Keyserlige jemwäl tämligen blifwit förstärkte, något nytt hafwa at förnimma, Rebellerne hafwa sökt at öfwerrumpla Gödingen; men den där inneliggiande Commendanten har dem så emottagit, at de med stor förlust på döde och blesserade måst draga sig tilbaka. Store Warradien är med Proviant wäl försedt. Hauptmannen von Hostfehr har med 10 Man Dragoner warit så olyckelig, at då han intet långt ifrån Derrenkruth gått uth til at recognosera, är han af fyra Standarer Rebeller öfwerfallen, samt med ett skått och hugg sårad, men hans föllieslagare aldeles nederhuggne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 29 Augusti 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Augustij</div> Man har ntur Ungren de behageliga tidenderne, at Felt-Marskalken Herbeville har den 1. hujus wid Türnow angripit de uproriskes Armee beståendes af 40000 Man, den samma slagit, och förjagat, Läger, Bagage och Artollerie röfwat, o h wid 5000 Man på platzen nedergiordt, ibland de döda säijes och Otzkay wara, en ibland de Uproriskes förnämste anförare, wåre wore wid Enspännarens afgång uti efterjagandet begrepne. Af denne Seger förmodar man en mächta god wärckan, och alldenstund åtskillige Keyserlige Regementer warit i antog at sig med d´Herbeville conjungera, så lärer han nu wara i tillstånd at med eftertryck sin erhåldne fördel nyttia, här äro tidender inlupne, at General Glöchelsberg har wid offen, och General Rabutin i Siebenburgen wärkelig afbräck tilfogat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Septembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 2 Septembris</div> Man har åter nu på någou tid begynt tala om en förlikning med de uproriske I Ungern, hwaruppå och de nylige hijt ankomne Engelske och Hollenske Abgesanterne, Grefwen af Sunderland och Herr von Almelo af deras Herrar hafwa befallning at med flijt arbeta. Men i medlertid ströfwa de Uproriske Partierne, såsom tilförende, och förhärja nästan alt in under portarne af denna Stadeu. Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken d´Herbeville är i antog åt Siebenburgen, och har efter de sidste Brefwens innehåld redan gått öfwer Dona Strömen wid Pest, fortsättiandes marchen åt Segedin. Den unge Grefwe Heister har i medlertid befallning at med de öfrige Keyserlige Troupperne passa på de uproriske på denne sidan om Donau Strömen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 9 Septembris</div> Man kan med ingen wisshet säija om handlingen med de uproriske i Ungern, ehuruwäl derom nog talas, och de Engelske och Hollenske Gesanterne flitigt där uppå arbeta. De Uproriske förstärckia sig i medlertid på alla orter, och fara öfwer alt ynkeligen fram. Man hade trodt at den Keyserlige Armeen under Felt-Marskalken d´ Herbeville skulle längesedan wara i antog åt Siebenburgen, men det förnimmes, at han ännu den 2 hujus har stått wid Ofen, och wäntat til sig General Palfi med några Troupper til förstärkning, efter hwilkas ankomst marchen skulle gå för sig. Det förnimmes at de uproriske draga hela deras macht tilsamman wid Theisen, och willia de Keyserlige afbida. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 16 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen är nu wärkeligen gången öfwer Donauströmen wid Ofen och fortsätter sin marche åt Öfwer-Ungern. I medlertid talas det nog om underhandling med de uproriske, men utan at weta, hwad där med lider. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 23 Septembris</div> Man förnimmer utur Ungern, at den Keyserlige Armeen fortsätter sin marche åt den sidan åt Zolnok, i mening samma ort at igentaga. Under marchen har den samma råkat på några 1000 uproriske, och dem slagit och förstrött. I medlertid draga sig de uproriske tilsamman här på nästa gräntzen, och begynna åter deras motwillia at föröfwa. Man talar nu åter starkt om en underhandling med dem, och säijes Hans Keyserlige May:t hafwa uppå de Engelske och Hollenske Gesanternes anhållande samtyckt til ett stillstånd, och wilkoren deraf låtit til Ragotzky berätta, wäntandes man nu, om de af honom blifwa antagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 30 Septembris</div> Man har öfwer Ofen ingen efterrättelse haft ifrån den Keyserlige Armeen, emedan wägarne på den sidan äro af de ströfwande aldeles sperrade. Men ifrån Ragotskys läger wid Gran äro några öfwerlöpare komne, hwilka berätta, at man i bemälte Läger icke allenast haft kunskap om Zolnoks eröfrande, utan och at Forgats skal med sin hoop wara af Generalen Rabutin aldeles slagen och förskingrat, och wara sielf heel bestört til Ragotsky ankommen, och hoos honom anhålla om hielp til at detta nederlaget på Rabutin hämuas. Här säijes, at Ragotsky skal ibland sine öfwerläggia om Fredzwärket och om de af Hans Keyserlige May:t nyligen föreslagne wilkor til ett stillstånd. Men om de sins emellan kunna blifwa derom enige och huru wida det med wärket lider, kan ännu med ingen wisshet säijas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Octobris 1705}}<div style="text-align: center;">Wieu den 7 Octobris</div> Tidenderne utur Ungern bekrafta intet det sidst omrörde Zolnoks intagande, utan at den Keysrlige Armeen fortsatte sin marche åt Siebenburgen, och hade wid Scongrad försökt at gå öfwer Theissen, men efter man hade där wid funnit stora swårigheter, woro det ändrat, och marchen wänd åt Segerin tilat där komma öfwer, hwilket man och tror redan war wärkstält. Hwad det lider med underhandliugen med de Uproriske kan man ännu ey säija, men det hålles likwäl före at den samma torde gå för sig, och at Biskopen af Olmytz, samt Grefwen af Wratislav skola af Hans Keyserlige May:t til Commissarier der wid wara förordnade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Octobris</div> Ifrån deu Keyserlige Armeen äro tidender inlupne, at den samme är lyckligen och utan det ringaste motstånd gången öfwer Theissen ofwan för Segedin, fått til sin förstärkning ännu 6000 Raitzer, så at hon wärkeligen består af 35000 man, och woro i fult antog at undsättia Gros Varadin. Men efter Ragotsky sielf med sine bästa Troupper til 50000 man stark står fast i förwäg samma anslag at förhindra, så lärer man utan twifwel af någon Träffning innan kort hafwa at förnimma. Det lärer sig och snart yttra, hwad liknelse det kan blifwa til handlingen med de uproriske, eftee de Keyserlige der til nämde Commissarierne jemte de Engelske och Hollenske Gesanterne innan kort skola sig har ifrån på wägen begifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 14 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Octobris</div> De Keyserlige Commissarierne samt de Engelske och Hållenske Gesanterne äro lyckligen til Tyrnou ankomne, hwilken ort til ett möte med de Uproriskes utskickade är utsedd, och förnimmer man, at Berecini och flera af deras förnämsta Hufwuden, sig jemwäl infinna. Man tror och, at Ragotsky sielf lärer förfoga sig dijt, huruwäl stor orsak är derom at twifla. Om detta wärket giör man sig nu här gått hopp, men det står der hän, om de Uproriskes rätta alfwar der wid är. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro sedermera inge tidender komne, men man hoppas, at Gross-Varadin lärer wara undsatt och förfriskat, och at Conjunctionen med General Rabutin i Siebenburgen redan är för sig gången. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Octobris</div> Man giör sig här alt mehr och mehr hopp om handlingens lycklige utgång i Tyrnow med de uproriske, och menar man, at åth minstone et stilstånd til en begynnelse lärer träffas, aldenstund hoff-Cantzleren Grefwe Sinzendorf i desse dagar mächta hastigt är der ifrån hijt kommen, och åter med lika hast ghet dijt tilbaka färdad Den Engelske Gesanten är där ifrån hijtkommen til at möta Hertigen af Marleborug, som innom några dagar hijt förwäntas, och med honom göra ett och annat aftal, hwar efter han strax lärer förfoga sig tilbaka åt Tyrnaw igen hwarest i medlertid den Hollenske Gesanten tillijka med de Keyserlige Commissarierne med flijt arbeta på handlingswärket. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Novembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Novembris</div> I förgår ankom Hertigen af Marleborugh hijt i Staden, och hade i går Audience hoos Hans Keyserlige May•tt, beledsagat der til af bägge här warande Engelske Gesanterne. Som det förnimmes, at han medbracht närmare förslag til fred med de uproriske, så lärer det ärendet aldraförst företagas, och Gesanterne til Tyrnow afresa til handlingens fortsättande, den man menar i genom ett stillstånd skola begynnas. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern har man inge wisse tidender haft, sedan den samme gick öfwer Theissen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 5 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Novembris</div> Den Hollenske Gesanten är ifrån Tyrnow hijt tilbaka kommen, och som det förnimmes, skal handlingen med de uproriske sig temmelig wäl anskicka. Ifrån den Keyserlige Armeen i Ungern äro nu Tidender inlupne, at den samme med alle nödwändigheter wäl föresett Gross-Varadin, och hade fortsatt dess Marche åt Siebenburgen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 12 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Novembris</div> Sedan Hertigens af Marleborug afresa gå nu i desse dagar Grefwen af Vratislaw och den Engelske Abgesanten åt Tyrnow, hwarest de Hollenske redan sig befinna, til at fredzwärket med de uproriske med alfware drifwa. Altsådant oachtat fortfara de uproriske alt jämt med deras ströfwande, hwarom man ifrån åtskillige orter erhåller bedröflige tiender. Wij har sedermera ey haft något särdeles ifrån den Keyserlige Armeen i Siebenburgen, men det förnimmes, at hela det landet är i fult upror, och wäntas med längtan, hwad Armeen där kan uträtta. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 19 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Novembris</div> Man har utur Ungern erhållit Tidender, at de Uproriske hafwa welat hindra den Keyserlige Armeen i Siebenburgen öfwergången öfwer ett Pass, men blifwit der wid slagne, och förlorat deras Stycken och Footfolck. Detta förmodar man kunna hafwa den wärkan, at de så mycket snarare torde sig til förlikning beqwäma, ehuruwäl om deras ströwerier alt fort inkomma swåra berettelser. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 26 Decembris 1705}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Decembris</div> Den sidst omrörde lycklige Träffningen med de Uproriske i Siebenburgen blifwer än ytterligare i gemen bekräftat, men rätta omständigheterne deraf äro ännu ey inkomne. Så kan man ey heller något wist ännu säija om tilståndet med Fridzwärket, efter som fuller de Ungerske Deputerahe äro med Hans Keyserlige Möy:ts förklaring angående både Stilståndet och Freden åt Tyrnou afreste, men den Keyserlige och Engelske Commissarierne äro ännu här. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 2 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Decembris</div> Ifrån Armeen i Ungern har man fuller sedermera inge Bref haft, twiflandes man intet, at Enspännarne lära wara borttagne, men eliest äro öfwer Gross Varadin tilförlåtelige tiender inlupne, icke allenast om den sidst omrörde lyckelige Träffningen, utan och, at Ragotsky skal andra gången hafwa lidit nederlag, och at Hans Keyserlige May:ts upsåt med alle orternes besättiande i Siebenburgen skal wara aldeles erhållit. Och efter det nu såijes, at Armeen är i full marche tilbaka igen, så förnimmer man, at de ströfwande Uproriske, som nyligen wågat sig när in til denne negden, hafwa i hastighet dragit sig tilbaka igen åt Öön Schütt, sedan de en och annan ort intagit, utplundrat och förbränt. Om Fredzwärket kan man ännu ingen ting säija. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Ti ender,<br>Af den 9 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Decembris</div> För 3 dagar sedan hade man med en ifrån Keyserlige Armeen i Siebenburgen ankommen Öfwerste bekräftelse, om den märkelige Seger, som den Keyserlige Armeen erhållit öfwer de Ungerske wid Schilo i Siebenburgen, hwar wid 6000 man skola wara nedgiorde, och en stor hop til Fånga tagne, alle Stycken och Mörsa e, samt hela Bagaget och 60 Fanor eröfrade, af hwilka 30 äro af bemelte Öfwerste, jemte en der til fånga tagen främmande Minister, hijtförde. De Keyserlige skola ey mehr än 144 förlorat, och 306 fått sargade. Nu förnimmer man öfwer Arrad at Ragotsky skal straxt efter det första nederlaget hafwa församlat och satt sig igen wid Bistritz, men at han af Generalen von Glökelsberg är andra gången slagen och förskingrat, och at Staden Bistritz har sig straxt deruppå gifwit, om hwilket alt man widare straxt omständigheter förwäntar. Ehuruwäl nu alt detta oachtat, de Uproriske på denne sidan ännu med deras ströfwande illa framfara, så tror man likwäl, at dessa deras nederlag lära förorsaka någon god wärkan i anseende ttl Fredzwärket om hwilket åter nu med tämmelig föthopning och liknelse begynuer talas. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Decembris</div> De Uproriske i Ungern hafwa för några dagar sedan anfallit Staden Ödenburg, men blifwit af Borgerskapet tappert afslagne. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Decembris</div> Detta Hofwet wäntar ännu med stor längtan efter fulkomlige Tidender om tilståndet i Siebenburgen, om hela landet wärkeligen är bracht under lydna, och i synnerhet, om det rychtet, som nyligen kom om en ny Segerwinning wid Bistrits, blifwer bekräftat, emedan man sedermera der om ingen kundskap haft hafwer. Om Fredzhandliugen i Ungern talas åter nn intet mehr, men wäl mycket om de uproriskes ströfwande, och huru de sig här och där förstärkia til at de faste orterne angripa. General Starenberg har sig påtagit befälet i Neder-Ungern, och har man til hans bekanta förfarenhet det förtroende, at sakerne lära innan kort komma på en annan foot. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Januarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Januarij</div> Man har tidender utur Siebenburgen, at alt är där satt i godt tilstånd, och at största delen af Keyserlige Armeen är på wägen tilbaka igen. Fredzwärket med de Uproriske synes wilia blifwa ännu långsamare aldenstund Hofwet seyes hafwa giort dem några nye propositioner, öfwer hwilka de Uproriske så hastigt ey kunna, och til äfwentyrs ey heller wilia sig förklara. Imedlertid lära de Kayserlige Commissarierne så wäl som medlings Ministrerne begifwa sig hijt tilbaka igen. Staden Ödenburg blifwer af de Uproriske åter ånyo häftigt ansat, fördenskul Generalen Nehm är med några 1000 man i antog at den samma undsättia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Januarij</div> Det säijes, at Ragotsky har sammanskrifwit Ungerske Adelen til Mongatz til den 15 hujus, at taga i betänkiande de af Keyserlige Hofwet dem nyligen förestälte propositionerne, och at den ena Hollenske Ministren Herr Brüninx är jemwäl dijtrester til at göra samma propositioner smakelige. Så framt någon liknelse blifwer til god framgång, lära och då de Keyserlige Commissarierne samt den Engelske Ministren sig dijt förfoga. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> Ifrån Siebenburgen har man säker efterrättelse, at alt är där i gått tilstånd, och at Feltmarskalken d´ Herbeville skyndar efter möyeligheten sig Marche hijt åt til baka igen. Hwad man om Freden i Ungern kan hafwa at hoppas, lärer sig utwisa wid slutet af de Ungerske Ständernes sammankomst, som den 15 hujus i Mikosch hållas skulle. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Februarii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Januarij</div> Man synes nu hafwa god förhopning om Fredz wärket med de Uproriske i Ungern, efter den hållenske Gesanten är nu här ifrån åt Mikosk afrest, och de andra tillijka med de Keyserlige Commissarierne säyes snart skola fölia efter. Icke dess mindre ströfwa de Uproriske nu igen mycket starkt, och hålla både Eisenstatt och och Ödenburg insperrade. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 13 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Februarij</div> Det längtas här mycket efter tidender om Fredzwärket i Ungern, om hwilket förhopningen är änuu god fast än de Uproriske i medlertid med deras ströfwande mächta illa framfara. De hafwa för kort tid sedan haft ett anslag före, at inbryta i Steijermark, men woro af Generalen Palfi med temmelig förlust tilbaka drefne. De hafwa sig sedermera wågat på denne sidan om Marchströmen, men för dess hastiga upswällande skul dragit sig strax tibaka igen, och en del deraf posterat sig på Öön Schütt, dijt de alt Wijn och Proviant, som de i negden finna, låta öfwerföra. Städerne Ödenburg och Cisenstat hafwa de hela tiden hållit insperrade, men nu förnimmes de hafwa dragit sig derifrån. Deremot hafwa de för några dagar sedan brutit in i Mähren, och lagt åtskillige små Fläckar och Byar i Aska sedan de dem utplundrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 20 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Februarij</div> För några dagar sedan är den Hollenske Gesanten ifrån Tyrnou hijt ankommen tillika med en Ungersk Deputerat, och hafwa ifrån de Uproriske uågra nya propositioner medbracht. Som det förnimmes, skola de ännu spänua Bogen något högt, fördenskul man ey wet, hwad der af wil blifwa. De underlåta i medlertid intet at på alle sidor med deras ströfwande och häriande föröfwa stor motwilia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 27 Martii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Martij</div> Den Ungerske Fulmächtige är åter här ifrån tilbaka rest, och har medbracht Keyserlig nåde under mycket fördelachtige wilkor, alenast de den innan den 10 hujus wilia antaga, sker det intet, så wil Haus Keyserlige May:t dem ey widare anhöra, utan med yttersta stränghet förfölia, på hwilken händelse några 1000 man stå i Beyern tilredz at sättias på Fahrkoster, och föras Donauströmen upföre åt Ungern. Man har ntur Siebenburgen, at den fördelachtige Orten Deva, som nu en lång tid warit af de Keyserlige inspärrat, har i mangel af Matwaror, för 14 dagar sig gifwit, hwaruppå det blifwit beslutit, at Generalen Rabutin skulle behålla qwar i Siebenburgen 5000 man, men Feltmarskalken d´ Herbeville kommer derifrån tilbaka med 15000 man. Generalerne Palfi och Heister blifwa och 15000 man starke, när de sig sammanfoga, så at om de Uproriske nu sig ey snart beqwäma, hållas de Keyserlige Wapnen för wara i sådant tilståud, at kunna med eftertryck detta owäsendet dämpa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Aprilis 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Martij</div> Man wäntar nu med längtan at förnimma de uproriske Ungrernes förklaring på de sidste Keyserlige propositionerne, och görs i medler tid all nödig anstalt at sammanfoga den utur Siebenburgen tilbaka kommande Armeen med Tronpperne på denna sidan, til at på all händelse med macht falla dem Uproriskom på halsen. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 8 Maij 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Aprilis</div> De Uproriske i Ungern hafwa bewiliat ett tilstånd på [..] dagar, på det man i Aresburg måtte tilsammankomma, och Arbeta på Fredz-Wärcket. Man giör sig om fulkomlig förlikning så mycket mehr hopp, som man tror sig hafwa god efterrättelse, at den menige man är der til benägen, omskönt deras förnämste Hufwud för deras särskilte skul äro wederspänstige. Feltmarskalken Grefwen af Starenburg är i går gången åt Ungern til at göra behörige anstalter, i fall Kriget skulle widare komma at förtsättias. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 3 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junij</div> I desse dagar äro de Keyserlige Fulmächtige afreste åt Presburg, hwarest de Engelske och Hollenske Ministrerne såsom medlare hafwa dem tilstält Ungrerne Puncter, hwilka de påstå. Omskönt nu de samma som förliudes, skola wara temmelig högt spänste och trotzige, så hoppas man likwäl, at de en god del der af lära afstå, och at närwarande lyckelige tider för de Allierade lära jämwäl bringa detta Wärket i bättre liknelse. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 10 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Junij</div> De Keyserlige Fulmächtige äro åter ifrån Presburg hijt tilbaka komne til at berätta Hans Keyserlige May:t Ungrernes påstående, och deröfwer inhämta widare befalning. Efter all liknelse står Fridzwärcket ännu i temmelig widt Fält, aldenstund Ungrernes Puncter af Hofwet ansees för så obillige och trotzige, at man ey wäl kan sig deröfwer inlåta, och de der emot förmena, at de ey mycket deraf kunna eftergifwa. I medler tid och på all händelse är ett alment Upbod förkunnat i Mähren och Steijermark, hwilket ock i de öfrige nästgräntzande Länder och Provincier ske lärer, til at detta owäsendet med yttersta alfware stilla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 17 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Junij</div> Om den Ungerska Fredzhandlingen kan man ännu ey wist berätta, och omskönt Ungrerue i deras inlefwererade Puncter hafwa spänt Bogen så högt, at man på Keyserlige sidan omöijeligen kan dem ingå, så bemöda sig likwäl medlings Ministrerne på det högsta at dem jämka, så at det ändå må kunna komma til en handling, efter som de ock, til at winna tid der til, hafwa förmått bägge Parterne til at stilståndet in til den 14 nästkommande Julij förlångia. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 31 Julii 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Julij</div> Ehuru wäl medlings Ministrerne sig på det högsta bemöda at kunna bringa handlingen med Ungrarne i gång, så är det likwäl föga liknelse, at de därutinnan lyckas, emedan Ungrerne synas beständigt wilja deras ingifne puncter påstå. För den orsaken skul är på all händelse Feltmarskalcken Grefwe Starenberg i desse dagar afgången åt Ungern, dijt och åtskillige Regementer utur rijket äro wärckeligen i antog, til at med yttersta macht twinga de uproriske til lydna. Så är ock Generalen Rabutin i Siebenburgen beordrat at hålla sig färdig til at äfwen på sin sida Ungrerne anfalla, så framt stillståndet utan något fredzslut skulle löpa til ända. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 7 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Julij</div> Handlingen med Ungrerne är aldeles afbruten utan det ringaste hopp at kunna mer blifwa åter begynt. De säijes fuller wilja stilstådet, som i dag är ute, nu ytterligare förlängia, men emedan det ey annorlunda kan ansees, än för en konst at winna tiden, til at kunna sig desto bättre rusta, så är det afslagit, och draga sig Felstmarskalkerne Starenberg och Rabutin med hwar sin Armee til at dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 21 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Julij</div> Sedan stillståndet med de uproriske Ungrerne är utstält, och handlingen afbruten, hafwa de begynt föröfwa deras förra fientligheter, och med macht sökt at trängia sig in igenom Linierne wid Ödenburg, men blifwit med stor förlust tilbaka drefne. Man gör sig gott hopp, at snart blifwa med dem färdig, efter nu Regenterne utur Riket äro i antog at förstärkia den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Starenberg, och den andra Armeen utur Siebenburgen sig ock rörer, at på den sidan tillika dem anfalla. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 28 Augusti 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 4 Augusti</div> I Ungern fara de uproriske fort med deras fientlighet, och wil här nu säijas, at Ragotzi skal hafwa eröfrat Gran, men Berrezini med sin hoop ey långt står ifrån det Keyserlige Lägret, dijt 10000 Croater, och 5000 Raitzer redan äro ankamne, hwilka i deras marche hafwa strängeligen med mord och brand emot de uproriske framfarit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 11 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Augusti</div> I Ungern håller man sig på båda sidor ännu temmeligen stilla, och emedan de uproriske uppehålla sig med deras belägring, hwilken der sig företagit, men något der fortsättia, förstärckia sig de Keyserlige dageligen med nye Regementer, som komma utur Riket anländandes. Generalen Rabutin är jämwäl utur Siebenburgen med den Armeen i antog, och skal wara til Zolnok ankommen. Det begynner säijas, at den afbrutne Fredzhandlingen med de uproriske skal uppå Englandz och Hollands inständige anhållande åter uptagas, samt den Hollenske Gesanten, som redan för en tid sedan begaf sig här ifrån hemåt, har under wägen fått befallnig at förfoga sig hijt tilbaka igen, at samma wärck ännu en gång drifwa. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 18 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Augusti</div> De uproriske i Ungern begynna åter nu igen med all macht sig röra. De hafwa med 6000 man nyligen brutit igenom Linierne wid Ödenburg, ströfwat wid Neüstat och widare in i Lander, och åtskillige orter som alenast 3 mijl härifrån belägne äro, utplundrat, upbränt, och mycket Boskap med sig afdrifwit. Det kommer mångom underligit före, ar de Keyserlige sådant ey hafwa hindrat, ey heller ett så ringa antal förlagt och förskingra {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 25 Septembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Feltmarskalken Grefwe Starenberg är nu, sedan den samma med åtskillige Regementer utur riket är Worden förstärckt, utur des läger upbruten och wid Presburg gången öfwer Douau-Strömen, wid samma tid har General Palfi med 3000 Hästar och Raitzer anfallit den starckeste af de uproriskes på Öön Schütt liggiande Skantzar, nederhuggit 500 [..], som där legat i besättning, och tagit deras Öfwerste til fånga, samt alt där befintlige förrådet och utrustning sig bemächtigat, hwaruppå bemälte General har sig med Hufwud Armeen lyckeligen sammanfogat. Feltmarskalken Rabutin har med den Siebenburgiske Armeen stött til de öfrige i Ungern warande troupperne, och är i wärckeligit antog åt Öfwer Ungern, fördenskul hafwa ock de uproriske, sedan de förnummit bägge Armeerne på hwar sin sida annalckas, dragit sig i oreda något ifrån Österrikiske gräntzen tilbaka. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 2 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Septembris</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med den Keyserlige Armeen fortsatt marchen åt Comorra, hwaruppå de uproriske åter hafwa sig på öön Schütt infunnit. Generalen Rabutin förnimmes wara ifrån Zolnock hijt åt i antog, til at få de uproriske emellan sig. Om fredzhandlingens uptagande igen begynner man åter nu tala. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 9 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 15 Septembris</div> De uproriske hafwa belägringen för Gran uphäfvit. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 16 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Septembris</div> Sedan den Keyserlige Armeen under Feltmarskalcken Grefwe Starenberg är längre inryckt i Ungern, kunna de uproriske åter föröfwa deras ströfwerier, det så häftigt, at man ifrån Armeen ey kan få någon kunskap, efter ingen kan hwarken fram eller tilbaka komma. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 23 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Septembris</div> Den Keyserlige Armeen under Grefwe Starenberg har sedan dess upbrott ifrån Comorra marcherat åt Neüdorf, och den där upkastade Fientlige Fästningen med storm intagit, hwar wid Besättningen bestående af 700 man blifwit aldeles uederhuggen. Armeen är sedermehra gången åt Grau, hwilken ort några dagar tilförende för brist skul på Lifsmedel har måst med Fienden dagtinga, och tror man, at den samma i desse dagar lärer wara återwunnen. Eliest äro här tidender inlupne, at emellan Generalen Rabutin och ett starkt Partie af de Uproriske, en skarp Träffning skal wara förelupen til de sednares missfördel, men man wäntar derom ännu större wisshet. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 30 Octobris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 6 Octobris</div> För de ströfwande Partierne i Ungern har man sedermehra hwarken ifrån Feltmarskalken Grefwe Starenberg, eller Generalen Rabutiu haft någon säker kundskap. Det säyes fuller, at den förre skal hafwa åter igentagit Gran, och den sednare med Dagtingan bemächtigat sig Caschau, men man har derom ännu aldeles ingen wisshet. Wid Odenburg har nyligen ett Keyserligit Partie anträffat 2000 Coruzzer, några 100 deraf nedergiort, tagit många til fånga och 3 Fanor och några Trummor eröfrat. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 6 Novembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 13 Octobris</div> Bägge de sidst omrörde tidenderne befinnes nu wara sanne. Feltmarskalken Grefwe Starenberg har med tagtingan inbekommit Gran, och der funnit 50 Stycken, och ett godt förråd på Krigsrustning och hwariehanda andra nödwändigheter. Af Besättningen äro 300 man i uttogandet tii de wåra öfwergångne. Bemälte Feltmarskalk lärer nu sammanfoga sig med Generalen Palfi, och än widare söka at göra Fienden afbräck. Generalen Rabutin har efter säker inkommen berättelse wid Caschau råkat i hop med några de Uproriskes Troupper under Berezini, och dem aldeles slagit, samt deruppå bracht Caschau, Eperies och Leitschen under Hans Keyserlige May:tz lydno, fortsättiandes marchen åt Bärg-Städerne, dtjt man och menar, at Grefwe Starenberg lärer toga. Detta alt oachtat har i desse dagar ett starkt de Uproriskes Partie under Grefwe Forgatsch satt sig öfwer Marchströmen och öfwerrumplat den lilla Staden Züssersdorf, där föröfwat ett grufweligit mördande, och lemnat Orten, samt 15 andra där omkring belägne, i Aska. Utur Slebenburgen har man, at Ragotsky där utskrifwit en Landdag til at låcka Iuwånarne til Upror, hwilket och i Gen. Rabutins frånwaro lätteligen torde ske. {{Titel|Ordinarie Stockholmiske Post-Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1706}}<div style="text-align: center;">Wien den 1. Decembris</div> De uproriske i Ungern göra alt fort med deras ströfwande öfwer alt stor skada. Här äro tidender, at någre 1000 Man af Feltmarskalkens Rabutin Folck skola hafwa råkat på någre 1000 af de uproriske, och 700 deraf nedergiort, hwar om widare wisshet wäutas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8 Januarij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 15. Decembris</div> Man har här nu tidender utur Ungern, at Generalen Rabutin har omsider med stor möda slagit sig igenom de uproriske, och kommit til Segedin, hwar ifrån han öfwer Essek täncker sig draga hijt åt. Men det wärsta är, at han lider brist på all ting, ey heller seer man, huru man med säkerhet kan honom det med här ifrån försee. Utaf Feltmarskalken Starenbergs Armee skola 4000 man förläggias när in til denna Staden til at afwärja de uproriskas ströfwerier wid infallande frost. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 5 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Februarij</div> Feltmarskalken Grefwe Starenberg är ifrån Armeen i Ungern hijt til Hofwet ankommen at göra om dess tilstånd berättelse. De Uproriske hålla sig nu på denne sidan tämmelig stilla, men Ragotsky säyes wara ifrån Bärg-Städerne upbruten åt Siebenburgen, och hafwa i sinnet at låta sig där för Förste utropa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Martij 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Februarij</div> Det hålles för hel wist, at Printz Eugenius kommer innan kort utur Italien hijt, och skal i detta Åhr anföra Krigsmachten wid Rheinströmen. I hans ställe går Feltmarskalken Grefwe Starenberg åt Italien, och Feltmarskalken Rabutin blifwer wid krigsmachten i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 4 Junii 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 May</div> Än wisar sig föga liknelse til någon Fred med de Uproriske Ungerne, doch är likwäl underhandlingen med dem ey aldeles afbruten. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Julij</div> Generalen Rabutin, hwilken för någon tid sedan ankom, är med en ansenlig summa Penningar så ock stora nödwändigheter för sin underhafwande Krigsmacht blefwen försedd, och begifwer sig innan kort tilbaka åt Ungern at där något emot de Uproriske företaga, hwilke med all macht fortsättiaBelägringen för Arrath. Hufwud-Armeeu under Feltmarskalken Grefwe Starenberg står wid Neüheüsel, och håller samma Ort inspärrat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Augusti 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Julij</div> Generalerne Grefwe Starenberg och Rabutin äro här ifrån åt Ungern afreste, och skal upsåtet wara at först försökia at slå de uproriske wid Neüheüsel, och at Generalen Rabutin sedan skal igenom Bärgstäderne toga åt Siebenburgen. Man förnimmer eliest utur Ungern, at de Uproriske hafwa wågat sig til at förklara den Ungerske Cronan ledig, och skola wilia träda til nytt Konunga Wahl, hwar wid åtskillige personer säijas komma i betänckiande. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 12 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Octobris</div> Sedan Feltmarskalken Grefwe Starenberg i detta Fälttoget ingen fördel af Ungrerne kunnat erhålla, har han lagt manskapet i Quarter wid Gräntzerne af Öster-Rijke och Mähren til at betäckia desse Provincier från de missnögde Ungrernes infall och ströfwerij, hwilkas förlägning doch swårligen lärer kunna förhindra, som desse länder icke efter wanligheten blifwa bryddeWintern öfwer, hälst när strömarne äro tilfrusne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 19 Novembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Octobris</div> Felt-Marskalken Grefwe Starenberg är utur Ungern hijtkommen, och begynner man rådslå, huru man med större eftertryck, än här til skedt är, skal det wärket i nästkommande Åhr angripa. Generalen Rabutin är med sin macht i Siebenburgen ankommen, oachtat någre 1000 Coruzzer welat honom Passet tilspärra. De äro alle wid hans annalkande sin wäg rymde. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 16 Novembris</div> Uti Ungern hafwa de missnögde nyligen åter giort ett ströfwande öfwer hela Landet alt in til Leita strömen, och grufweligen med mord och sköflande framfarit. Man säger fuller, at någon underhandling med dem åter på nytt lärer företagas, men det twiflas mycket, om något derigenom kan uträttas. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Novembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz, Primas af Ungern, har i Tyrnaw haft ett samtal med några de Ungerske missnögdes fulmächtige, och har hijt til hofwet berättat at det synes, som woro det nu deras alfwar at träda til en Fredzhandling, Hofwet har derföre låtit befalning til honom afgå, at han på alt möijeliget sätt skal det wärket sökia at drifwa. Huru wida der med kommer, lärer sig snatt yttra. I medlertid fortfara de missnögde med deras ströfwande, hafwa nyligen warit inuti Steijermark, och giordt där stoor skada, och aldenstund igenom den olyckelige branden i Neüstättrel, medelst hwilken ett ansenligit förrådz-huus är wordet förbränt, de Keyserlige Troupperne torde blifwa förorsakade i brist på underhåld och fordenskap at draga sig utur deras förre Posteringar tilbaka åt Marck-strömen, så fruchtar man ock, at sådant lärer gifwa de missnögde anledning at å nyo giöra infall i Mähren. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> Man har sedermehra ey haft några särdeles tidender utur Ungern, förutan hwad som om de missnögdas ströfwerier wid de Ödenburgiske Linierne berättas. Det säyes fuller, at störste delen af dem skal önska Freden, men det hoppet som de sig göra om en lyckelig utgång af samtalen i Tyrnaw, hwarest Cardinalen af Sachsen Zeitz sig ännu uppehåller, torde slå dem felt, aldenstund deras förnämste anförares påstående finnes wara så utan måttan, at det af en god del ibland deras eget anhang ey finner bifall. Det wil säyas, at Felt-Marskalken Rabutin skal hafwa erhållit en märckelig seger öfwer de missnögde i Siebenburgen, men derom wäntas ännu större wisshet. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Decembris 1707}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Decembris</div> Cardinalen af Sachsen Zeitz är nu i Presburg, och begynner man fatta nog hopp om Fredzwärket, på hwilket Hans Keyserlige May:tz Bundzförwanter med all ijfwer drifwa, och säyes Cardinalen hafwa insänt åtskillige Puncter det ährende angående, hwilke blifwit af Hofwet gillade I medlertid ströfwa de missnögde öfwer ait, och hafwa nyligen ärnat sättia öfwer Vagströmen med 5000 man och några Stycken, men blifwit derutinnan af watnets upswällande förhindrade. Ifrån Feltmarskalken Rabutin är en Officerare til Hofwet kommen med berättelse, at bemälte General är med sin Armee lyckligen kommen in i Siebenburgen, hch har därut fördrifwit alle Uproriske, så at hela det Landet, på en eller annan liten ort när, är bracht under hans Keyserl. May:tz lydna. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Decembris</div> Til Presburg är nu en allmen Ungersk Riks-Dag utskrefwen, och talas nog om, at Hans Keyserlige May:t sielf i egen Person l rer där sig infinna, til at så mycket mehr befrämia hwad til det Riketz befredigande kan lända. Den Ungerske Palatinus och flere andre af de trogne Ständerne äro tijt förskrefne, til at biwista de rådslagen som förut hållas skola öfwer de på Riks-Dagen tienlige materiernes inrättande, och gör man sig i gemen godt hopp om ett lyckligit utslag i detta bullersama wärket. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Januarij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 31 Decembris</div> Man gör sig gott hopp om en god utgång af underhandlingen med de missnögde, och på widrig händelse wil man sökia i at i nästkommande åhr med all macht denna oron dämpa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Februarij</div> Fulmächtige utaf de Ungerske Städerne, som ännu äro Hans Keijserlige May:t lydige, hafwa sig fuller i Presburg församlat, och hålla samtal sinsemellan och med Cardinalen af Sachsen Zeitz, Men Hans Keijserlige May:tz ditresa är upskuten, och skickas alenast twänne Keijserlige Råd dit såsom Commissarier. De som redan äro i Presburg församlade, lära afskicka deras fulmächtige til de missnögde, och föröka at kunna dem öfwertala til at jämwäl låta deras fulmächtige infinna sig til mötet, men man twiflar, om sådant lärer hoos dem finna rum, och på den händelsen lärer ock Hans Keyserlige May:t aldeles intet komma til Riksdagen. Generalen Palfi förer nu befälet öfwer de Keyserlige Troupperne i Ungern, men det säyes, at General Rabutin lärer utur Siebenburgen komma at dem anföra. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Martij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Martij</div> På de i Presburg församlade Ungrernes inrådande och begäran har Hans Keyserlige May:t samtyckt til en afskickning ifrån dem til de missnögde, til at biuda dem til Riksdagen, och öfwertala dem til at läagia ned Wapnen. Furst Esterhasi, som är Palatinus Regni, har afsänt en Enspännare til Berezini, som wistas närmare til Österrikiske gräntzorne än Ragotsky, gifwande honom tilkänna denna afskickningen, med begäran at få Pass för dem. Man twiflar doch, at denne afsändningen lärer hafwa någon god framgång. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Aprilis 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 Martij</div> De missnögde Ungrerne hafwa oupbrutne tilbaka skickat Kallelse brefwen til Riksdagen i Presburg föregifwandes, at sedan de upsagt Keysaren all lydna, och förklarat den Ungerske Thronen för ledig, woro det orimligit at något antaga, som ifrån den sidan kommo. Lärer altså den sidst omrörde afskickningen aldeles blifwa tilbaka, eller åtminstone aflöpa fruchtlös. Generalen Heister är förordnat til at anföra den Keyserlige Krigsmacht n i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 Maij</div> Den Presburgiske Riksdagen blifwer fortsatt, utan at man kan ännu weta, hwad frucht han lärer skaffa. I medlertid ströfwa de Upproriske Ungrerne nu mehr än tilförende, och hafwa nyligen giort ett infall i Mähren, hwarest de åtskillige orter plundrat och förbränt, och öfwer 7000 Menniskior jämmerligen mördat. Den Keyserlige Krigsmachten drager si nu tilsamman i Ungern, och reste för några Generalen Heister här ifrån den samma at anföra, och de Uproriske med all macht angripa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Junij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 Maij</div> Riksdagen i Presburg warar ännu, doch kan man ey see, hwad gott ännu står ther med at uträttas. The Uproriske Ungrerne hålla jemwäl nu en sammankomst i Erla, och i medlertid fortfara efter theras wanlige Krigsmaner at göra the Keyserlige afbräck genom ströfwande, icke alenast i Ungern, hwarest Landtmannen, som är them Keyserligom Hätsk, på allehanda sätt går them tilhanda, utan ock i Österrikel, Mähren och Steyermark, ther the bränna och nederhugga alt hwad the för sig finna, och efter giord skada gå tilbaka in i Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 21 Julij 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Junij</div> Then Keyserlige Krigsmachten i Ungern är ey ännu i tilstånd at något motstånd the missnögde företaga, hwilke fortfara med theras ströfwande både i Mähren och Österrike. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Julii</div> Man har i dag utur Ungern igenom Generalen Heisters son haft the goda tidender, at bemälte General har wid Trentchin råkat ihop med the uproriskes Hufwud-Armee, hwar wid Ragotski, Berezini och Caroli theras förnämsta Hufwuden skola hafwa warit tilstädes, och then efter ett skarpt fächtande drifwit på flychten, nedergiort 6000, tagit 400 til fånga, och i orten inspärrat 3000, samt bekommit 14 Stycken med tilhörig Ammunition och tross til byte. På wår sida skola allenast 500 man blifwit döda. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Augusti 1708}}<div style="text-align: center;">Utur Preüssen den 7 Augusti</div> I Dantzig uppehåller sig ännu Furstinnan Ragotsky, utan at man wet, när hon kan begifwa sig åt Ungern, och hwad hon för sin Herre kunnat uträtta. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Augusti</div> Uti then sidste Träffningen förmenas the Uproriske med döda, sårade och fångar hafwa förlorat 9000 man, och skal Ragotsky sielf wara stört med sin Häst, och blifwit på bröstet illa stött och släpat, så at han ock är sporder död. Man giör sig här så wäl af thenne Segren, som af bundzförwanternes fördel öfwer the Franske i Flandern, wist hopp at kuuna bringa the Uproriske, åt minstone en stor del theraf, på rätta wägen igen, til hwilken ända Riksmötet i Presburg ännu blifwer en någon tid fortsatt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 22 Augusti</div> Man har utnr Ungern, at Feltmarskalken Heister är den 12 hujus gången för Fästningen Neutra, och then samma then föliande dagen Bombarderat, hwarpå Commendanten den 14 har dagtingat, och Besätningen med thess Gewähr uttogat. Man haa therinne funnit en hop Stycken, och ett godt förråd på allehanda Krigs- och Lifsmedel. Krigsmachten är sedermera gången för Ncuheusel, och lärer söka then angelägne Fästningen jemwäl at borttaga, hwaruti man så mycket snarare förmodar en god framgång, som man har kunskap, at the Uproriske nu äro mycket häpne och rådlöse blefne, och til en del begynt falla af ifrån Ragotsky. Man wil ock säya, et en af theras förnämsta Hufwuden skal med 2000 af sitt anhang wara til the Keyserlige öfwergången, hwilka Exempel ock flere med thet snaraste wordo föliandes. Thet säyes jemwäl, at Ragotsky skal hafwa låtit sättia Berezini i förwar, emedan h n i then sidsta Träffningen skal med Rytteriet, som han anförde, i oträngda mähle tagit flychten, och lemnat Fotfolket i sticket, hwilket ock giort misstroendet them emellan så stort, at nu mehra ingen lydna wara skal. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 29 Septembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 5 Septembris</div> Sedan man efter thet nylige lyckelige slaget i Ungern bemödat sig, hälst igenom thet Ungerske Påviske Präst rskapetz bearbetande, at bringa på rätta wägen the missnögdes anförare, som här tils haft befälet wid Österrikiske och Mähriske gräntzerne, hafwa twänne theraf, hwilkas godz äro belägne på the orter som the Keyserlige genom berörde slag sig bemächtigat, wid namn Otzkay och Bezeredi, låtit sig ther til öfwertala. Otzkay är redan ankommen hos Feltmarskalken Heister, och har bracht med sig ett Regemente til foot, som stått under hans befäle. Men som hwarken Officerare eller gemene af thetta regementet någon kunskap haft om theras anförares förehafwande ändring, förr än the sett sig öfwermannade af ett Keyserligit Regemente til Häst, som han til sin säkerhet bestält emot sig, och äro alt å nödgade wordne emot theras wilja at taga Keyserlig tienst, så rymma the hopetals och begifwa sig åter til the missnögde. Bezeredis ankomst har man ock med thet första förmodat, men efter han emot sin lofwen långe uteblifwer, kommer man på the tanckar, at antingen han torde hafwa ångrat sig, eller at the Officerare och Soldater, som stått under hans anförande, hafwa efter Otzkays öfwergång til the Keyserlige fattat misstanka emot honom, och försäkrat sig om hans person. Som man ey kan förlita sig på thesse öfwerkommande Ungrars beständighet, om tbe i Ungern qwar förblifwa, menar man, at Otzkay, och jämwäl Bezeredi, om han ännu öfwerkommer, lära sändas til Armeen i Flandern eller wid Rheinströmen med General Majors titel och underhåll. The Keyserlige giöra anstalter at med thet första angripa Fästningen Neüheüsel, när the then hafwa intagit, som the innan kort förmoda, lära the toga widare in i Ungern. P. S. Nu kommo tidender utur Öfwer-Ungern, at ther en träffning är förfallen, som olyckligen aflupit för the Keyserlige, warandes wid pass 2000 af them nederhugne, sedan the af ett mycket större antal missnögde oförmodeligen blifwit angrepne. Med thet samma är ock efterrättelse kommen, at Bezeredi, i thet han welat gå öfwer til Feltmarskalken Heister, är blefwen af the Officerare och Soldater, som stått här tils under hans befäle och hans upsåt erfarit, fångslad, och sluten til händer och fötter som en förrädare sånd til Ragotsky. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Octobris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Septembris</div> Efter slaget wid Trentschin har man ment at Neuheusel såsom anbra Fästningar lätt skulla stå för the Keyserlige at bemächtigas, men finnes dock nu, at i anseende til the Moras och watn hwilka i kring Staden belägne är, som ock til thet lykliga slag 12000 missnögde emot 5000 Keyserlige erhållit, hwarigenom the mod repat och nu på alt sätt söka motstånd giöra. Marskalken Heifter lärer nödgas at upgifwa Belägrjngen, hälst Åhrsens tid thet nu ock synes fordra. The missnögde framhärda icke thesto mindre at föröfwa kring Presburg och Oedenburg stort öfwerwåld, bortdrifwandes ifrån then förra ortens inwånare Boskap hopetals och läggiandes på the sednare för theras Wijnbärgning anseenliga Contributioner. Ragotsky säges högeligen hafwa beklagat then förlust han fått igenom Capitein Dragolis död hwilken Tyska Soldater som uti en gammal mur intet långt ifrån Deva fördole legat anfallit och illa Blesserat, hwaraf han sedermehra säyes skola hafwa afsomnat. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Novembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Octobris</div> Upsåtet som har warit, at Feltmarskalken Heister skulle belägra Neuheüsel, är nu ändrat, och har han i thet stället wändt sig åt Bärg-Städerne. The Uproriske hafwa haft före at göra ett ströfwande in i Steirmark, men the Keyserlige hafwa them ther med goda anstalter förekommit, så at the med oförrättade saker måst wända therifrån igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22 Decembris 1708}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Novembris</div> För några dagar sedan kom Feltmarskalken Heister hit utur Ungern, sedan han ther lyckeligen bracht Fälttoget til ända, uti hwilket han först slagit the Uproriske wid Trenchin, sedan them Fästningen Neutra ock fråntagit, och ytterligare drifwit ifrån Bärg städerne, hwilka han låtit besättia. Bemelte General har hos Hans Keyserlige May:t aflagt sin berättelse om alt samman, hwar uppå nu Krigs rådslagen dageligen blifwa håldne, och så snart the äro öfwerståndne, lärer Grefwe Heister förfoga sig tilbaka åt Ungern igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 26 Januarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 30 Novembris</div> En af the uproriskes anförare Berezini står med sin hoop färdig at något företaga emet Berg-Städerne, ett annat parti har nyligen wägat sig öfwer Leytha strömen, och ströfwat alt in til denna negden, hwarest sedan the med plundrande och röfwande förörfwat stor motwillia, och tagit en hoop folck fångne, hafwa the begifwit sig tilbaka igen. Ett annat parti af 2000 man hafwa uyligen wågat sig för Cremnitz, men blifwit med förlust tilbaka drefne, äfwen så äro 8 andra Compagnier wordne ifrån Neusol tilbaka slagne. För några dagar sedan är en wiss Herre hit tilbaka kommen, som af Hofwet warit åt Ungern afskickat angående Stilleståndet med the missnögde, hwadhan egenteligen har ther underrättat, är änny ey bekant, men man har kort ther efter erhållit tidender, at twänne Landskapee hafwa sig gifwit under Hans Keyserlige May:tz lydna, och at Feldtmarskalken Grefwe Heister dragit sitt Rytterie tilsamman och thre med togat åt Zipferlandet. Hela thet Trenchiniske Landskapet är jämwäl ifrån the missnögde befriat sedan man så lyckligen Slottet Trenchin bibehållit. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Februarij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 20 Januarij</div> I går kom Feltmarskarken Heister hit utur Ungern, sedan han twänne Landskap å nyo bracht under Hans Keyserlige May tz lydno, samt inrättat Posteringarne, och giordt behörige anstalter til nästkommande Fälttog. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Martij 1709}}<div style="text-align: center;">Wien den 3 Februarij</div> Om stilståndet med Ungrerne synes thet nu intet mehr hopp gifwas, utan man bereder sig med all macht til at them med wåld twinga. I medlertid hafwa Ragotsky och Berezini låtit ställa Bezeredi, om hwilkens upsåt at gå öfwer til then Keyserlige sidan, man för några månader sedan nämde, til rätta såsom en Fäderneslandets Förrädare, och slå hufwudet af honom. Thenne theras stränghet emot honom synes wara ett tekn af ringa benägenhet hos them til at underkasta sig Hans Keyserlige May:tz lydno, förr än the see sig twungne ther til genom wapnen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Januarij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 14 December</div> I Ungern aflöper och alt til thet Keyserlige Hofwetz bästa i thy Generalen Heister innom en kort tijd intagit Fästningene Letschau hwarest mäst hela Guarnisonen blifwit nedgiord ock Kaschmarsch och i samma Orter inlagt Keyserlig Besättning. Guarnisoner i Chron-Weissenburg skal ock nyligen hafwa råkat på ett fientligit Partie, commenderat af then namnkunnige Sekeres, slagit ned en stor hoop ther af och tagit åthskillige Fångar. Thet har ock Påfwen låtit uthgå Patenter hwar medelst han gifwer tilkiänna, at eho som intet wil falla tilföga ock innan kort förklara sig för Keysaren, thensamme wil han med Kyrckiones band anse och straffa, hwilket alt, så mycket uthrättat, at Rebellerne hoptals infinna sig som ock nyligen uti Hermanstad 30 stycken af Adel anhållit om nåd och gifwit sig under Keysaren. Ofwannämde General Heister skal hafwa gifwit försäkring, så framt han kunde blifwa understöd med alla nödtorfter innan nästa åhrets slut at hafwa giort ända på thetta Kriget. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Martij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 29 Januarii</div> Man har utur Ungern, at den 12 hujus eu skarp träfning förefallen är emellan the Keiserlige tropperne under Generalen von Sickingen och the uproriske Ungrarne under Ragotzi, hwar wid thesse sednare blifwit slagne på flychteu, och förlorat 1000 man, samt några fångne, jämte 27 Fahnor och Fältstycken. Af the Keiserlige äro alenast 200 döde och sargade. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 April</div> Emot Rebellerne i Ungarn giör man ock ansenlige förfatningar, och är Generalen Heister förordnad at gifwa sig åter dit igen. Man har fuller wid åtskillige tilfällen temmeligen kuffat dhem, såsom icke långesedan, wid en ort Watkaret benämt, dherest ett Keyserligit Partie råkat på ett ansenligit af Rebellernes, dhet slagit och uti Floden Aipel förjagat, och wid en annan ort Debrezin, hwarest en Capitain Fechely anfullit 1000 af dhe Missnögde, en stor del af dhem nedgiordt, fåt åtskillige fångar och ett stort byte af Booskap, item wid Schmölnitz äfwenledes afwist fienderna, och på ett och annat ställe giordt dhem ansenlig afbräck, men så hindrar ändock alt sådant intet, at ju icke Ragotsky wid Somlio drager mycket Manskap til sammans och skickar sina partier Donau strömmen fram åt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 9 April</div> Man skyndar sig här med all flijt i tijd at kunna begynna Fälttoget i Ungern, hwar wid man wist en sådan ifwer at man icke obilligt böör hoppas det wåra Tropper i åhr lära gå offensive dersammastädes til wärka, warandes de dijt sände Tropper så många, at af dem twenne Armeer blifwit inrättade af hwilka General Heister commenderar den ena, och Fält-Marskalken Palfy den andra. Det är i anseende här til som de missnögde nu åter så strukit i håll, at af dem få äro mera i Fältet tilfinuandes, utan allenast några enda i skogen röfwande, hwilka ock efter hand warda upsnappade och behörigen afstraffade. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 23 April</div> De ifrån Segedan ankomne Brefwen berätta, huru den der commenderande Generalen Gref Herberstein sedan han förnummit at in emot 4000 af de missnögde samlat sig wid en ort Keezkemet i tancka, at plundra Landet, skickat ut Öfwersten Töckely med ungefehr 2500 Man, hwilken det fientl. Partiet så häftigt ansatt, at det efter ett enwijst fächtande och något Manskaps förlust nödgats draga sig tilbakars, och lemnat alt sitt i sticket. Sammaeldes har ock wid Staden Muran intet länge sedan några andra fientlige Tropper blifwit omkulhäfne och om de Keyserlige haft något Footfolck med sig äfwen sielfwa Staden blifwit öfwerrumplad. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Maij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Maij</div> Det Keyserliga Hofwet har fuller ifrån Beyern och andra Orter låtit hämta öfwer 80000 Pallisader, hwilka til Ungarn skole afsändas, och der brukas wid den Belägringen som de Keyserliga för Neuheusel ämna sig företaga, men så hoppas man at de numera lärer wara der onödige, efter de sidst inlupne Brefwen medbringa, at de i bem:te Stad liggiande Malcontenter, uppå de tidender de haft om de Keyserliges tilredelser som General Heisters ankomst i Ungern förlåtit samma Stad, och i största hast begifwit sig til Zollnoch hwarest Ragotsky låter uphäfwa Linier och förskantzar sig^. Det berättades med sidsta Posten, at Malcontenterne hade gådt öfwer Wagströmmen, och ämnat giöra ett härjande in uti Marckgrefskapet Mähren, samt redan inskränckt Neustädel, men nu förljudes, at General Schertzer sedan han hade dragit något Manskap tilsammans, icke allenast bortjagat dem derifrån, utan ock tagit ifrån dem alt det byte de redan giordt, och slagit ned något Manskap för dem. Samma Bref medbringa ock, at de Polackar, som warit en tijd bort åt hoos Ragotsky, gådt ifrån honom, och stött tilsammans med Konungen af Swerige, som redan på sitt tågande ifrån Bender begrepen war, och at Berezini skulle wara afsomnad, hwilket, om så är, Malcontentererne til största skada lända lärer, efter denne warit den som med sina kloka råd allena uppehållit alla desse åhren hela deras wäsende. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 14 Junij 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Maij</div> Keyserlige General Fältmarskalken Bannus Croatia är här ifrån til Ungern afrest. För det Sawojariske Regemente Dragoner är ersättningen hit ankommen, och skal, efter några dagars hwilande, på Skiep blifwa förd til Ungern, därest Rebellerna gå af och til med starcka Partier och förorsaka Inwånarena många wederwärdigheter. Keyserlige Generalen Eberville har med 300 Märiska Hussarer warit lycklig emot tre Partien, och när han får mera styrcka af Tropperna där omkring har han förhopning, at aldeleles kunna förjaga de öfrige. Inkomne Bref utur Zips berätta, at de 3000 Moskoviter som där hafwa legat, och af Städerna utpressat penningar hafwa nu åter gått tilbaka åt Polen, men hela tiden af deras warelse i Zips hafwa de haft en mycken stoor frihet i inträde och omgänge hoos Rebellerna. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 11 Octobris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 10 Septembris</div> Utur Ungern förnimmes Ragotzi, Berezini och Esterhazi fuller hafwa sina Tropper tilsamman, men de wåga dock intet at undsättia det belägrade Neuhäusel, hwilken Stad man wid denne Månadens slut hoppas blifwa mäcktig, hälst Commendanten Belleway har med 30 Hussarer, så oförmärckt dragit sig ther utur, som öfwerlöpare weta at berätta. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Octobris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 17 Septembris</div> Mot aftonen inlupo och de hugnelige tidender utur Ungern från Gen. Heister, at Besättningen i Neuhäusel omsider begifwit sig den 13 sidstl. emot afsked och försäkran, at Officerarne skola benådas med lifwet, fast om deras Godz och Egendom det Keyserlige Hofwet widare måtte ansökias, och de gemene, som lagdt neder Gewähr, få gå hem til sitt. Man fägnar sig så mycket mer åt denne Fästningens eröfrande, som medelst densamme de Keyserlige Arfländren nu tämmelig säker äro för fiendens ströfwerier och anfall. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 8. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Septembris</div> Uti Ungern förefalla åtskillige små träffningar, hwar wid wårt folck altid säyes hafwa öfwerhanden; och är General Virmond med sitt Läger wid Scaveneck uti Zips fienden mycket til hindras, at han intet så fritt får ströfwe kring landet. Allena Esterhasi med 3000 man oroar oss, i det han flyger af och an, utan at hålla stånd. Adam Baley har och ryckt med 300 Hästar alt under Ödenburg, fordrandes af inwånaren anseenlige penningar, så framt de skola få bärga sine wijn i fred och intet erfara en större skada. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 15. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 28 Septembris</div> Det wil wäl förliuda som skulle Ungrarne draga sig tilsamman wid Eperies och något särdeles hafwa i sinnet, men der emot sätter Gen. Feldtmarskal-Lieut. Grefwen af Virmont sig i stånd at möta dem, så snart widare kundskap derom inkommer. Generalen Stephan Andreasii, som för en tijd sedan öfwerlefwererade Leutsetrau, och tillika begaf sig igen under Keyserlig lydna, hafwa de uproriske uti Öfwer-Ungern sökt at snappa bort på wägen från Esaveneck, men dess medhafde 25 Ryttare hafwa braf förswarat honom, så at han lyckeligen til Palumna undankommit. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 22. Novembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Octobris</div> Utur Öfwer-Ungern berättas, det ett Keyserligit partie af 50 Ryttare råkat intet långt från Blauenstein på 300 Man af de uproriske, som mäst warit Officerare, 70 af dem nedergiordt, och någre til fånga tagit. Äfwen lika har ett annat Keyserligit Partie utskickat emot Caroli Läger, kommit lyckeligen tilbakars med fångar och ett wackert Hästebyte. Icke dess mindre hafwer det Keyserlige folcket dageligit oro af de kringströfwande uproriske, som jämwäl läggia sig på stråtröfweri, så at wägarne äro der helt osäkre; såsom för några dagar sedan har Öfwersten de Jardins Krigs-Commissarius blifwit af dem på sin resa öfwerfallen och fångad, samt dess medfölje 15 man til häst mehrendehls nederhuggne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Octobris</div> De uproriske i Ungern önska det måtte Turcken begynna krig, effter de förmoda under en ny orolighet i Europa få någon lufft. Man hade och trodt, sedan Neuhäusel blef dem fråntagit, at modet skulle för dem hafwa fallit, men de fortfara med sine ströfwerier och hotelser om widare inbrott i de Keyserlige Ländren, oacktadt alt det hugg de få på åtskillige ställen. En Barcytisk Öfwerste Schrilling har förfölgdt 400 af dem alt ifrån Raab in til Lenti, der han jagat de mäste i ett morast, och förutan fångar, öfwer 300 skiöna hästar bekommit. Dock är Balogadam deras anförare med 50 man undankommen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Octobris</div> Uti Ungern är nu emot förmodan något tyst, och tyckias de uproriskes anslag wara tämmeligen förryckte, så at i stället för det de hotat under Caroli anföran gå öfwer Donau strömen, hafwa de dragit af in åt skogarne wid Walkeret. Andra både Officerare och gemene mot 120 man hafwa med 2 Fanor och fult gewähr gådt öfwer til de Keyserlige och bedt om nåd. De lära äntlig samtlige besinna sig, när de se at hämden förföllier dem allestädes, och från Turcken är ingen hielp til förwänta. De mäckta ey heller förswara sina fasta orter. Hatwan är af de Keyserlige berändt, och Zollnock skal det sedan giälla, hwareffter man hoppas snart blifwa denne oroligheten qwitt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Octobris</div> Den Keyserlige Generalen Marquis Cusani har på halfander mihl när Hatwan fattad stånd med sitt folck, och det utsträckt alt in til Theysern. Deremot har Berezini wändt sig åt Zollnock, och Caroli med 3000 man til Maisan, i mening at gifwa de Keyserlige något på den sidan til giöra, samt at der med nödga Gen: Cusani til fördela sin mackt. Men förmodelig lärer han bedraga sig i sine förslag. Ifrån Graan skrifwes, at Balog Adam, som intet långesedan blef af den Bareytiske Öfwersten Schilling så braf upklappader, har infunnit sig der med 100 man, och bedt om Keyserlig nåd. Äfwen det samma hafwa i Weisbrun och Papa 4 andra Öfwerster af de uproriske giort med alt sitt folck, och wunnit tilgifft. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 27 Decembris 1710}}<div style="text-align: center;">Wien den 25 Octobris</div> Efter Segediner brefwens lydelse, har General Cusani intet stadnat wid Hatwan, utan gåt ända fram til Zallnock, i mening at belägra de uproriske der inne; men de hafwa intet afbidat dess ankomst, utan förlåtit fästningen och i största oordning drasig öfwer Theysen. 400 Corutzer, som tänkt sättia öfwer Donauströmmen intet långt från Waitzen, äro alle samman på den så kallade Todfalater äro til fånga tagne. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 3 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Novembris</div> Utur Ungern hafwer man tidenderne något annorlunda än siste Segediner brefwen dem förmälte, i det de uproriske intet straxt på Gen. Cusanis ankomst förlåtit Zollnock, utan hafwa de i förstonne braf skutit ifrån sig, til dess de Keyserlige på ett behändigt sätt kommit öfwer på andra sidan Theysen, der bemäcktigat sig Skantzen fram för skeppzbryggan, och begynt med Styckerne at förderfwa den samma, då hafwa de belägrade, seendes sig ingen undanflyckt, mindre undsättning, dagtingat och erhållit frihet, at gå utur Fästningen, med fult gewähr, flygande Fahnor, Godz och Egendom, samt 2:ne dagars underhåld. Desse uproriske hafwa warit så när 400 man, anförde af Brigadiern Gsajagi och S:t Mickloski. Lika så många Keyserlige hafwa tagit Fästningen i besittning igen, och äro wåra såledz rådande öfwer hela Theysen, hwilket lärer giöra winterqwarteren derikring trygge nog. Hwad som intet långesedan sades om Balog Adam, at han godwilligt gådt öfwer til de Keyserlige, befinnes ey så wara. Han är blefwen tilfånga tagen, och dess följe 150 man aldeles nedergiordt. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 10 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 2 Novembris</div> Man har trodt, at detta åhretz Fäldttåg i Ungern skulle hafwa blifwit slutit med Zolnocks eröfring; men Generalen Cusani märckes wilia jaga de uproriske, med skräcken är i dem. Han står nu för Erlau, och hwad det intet redan är förfallet i dess händer, som somlige påstå, så lärer det ändoch med nästa Post förnimmas. Ty de uproriske äro icke allenast i stor fruchtan, utan och så förströdde, at de näpligen kunna komma hwarannan til hielp. Ragotski har fördenskul dragit sig åt Monkaetz, och kan hända, fölier efter den uproriske Adelen, som flychtat öfwer gräntzen in åt Pohlen. Caroli torde äfwen giöra det samma. Berezini har wändt sigh åth Ofwer-Ungern. Uti Slottet Muran förswara deras anhang sig ännu, oachtadt at den Keyserlige Öfwersten Leimbruck dem upfordrat, och så tätt berändt på alla sidor, at ingen kan komma hwarcken ut eller in. <div style="text-align: center;">Dantzig den 23 Novembris</div> At Försten Lubomirski lagt sig wid Ungerska gräntzen, och hindrat den fria farten emellan Ungern och Pohlen, det har föranlåtit Ragotski at skiftl. beswära sig der öfwer hos det Crakowiske Woiwodskapet; men Lubomirski hafwer swarat, det han sådant giorde intet som en Polsk Herre, utan såsom en Keyserlig General, warandes dess folck til Keysarens tienst öfwerlåtet; huru här med förewiter, lärer tiden utwisa. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 17 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Novembris</div> Utur Ungern berättar Gen. Cusani, det fuller Borgerskapet i Erlau straxt underkastad sig Keyserens nåd, och tagit in til sig några 100 man, men Baron Berint, de uproriskas Befälhafware i Fästningen hade stält sig til motwärn. Slottet Mnran uti Öfwer-Ungern förswarar sig ännu, och torde med dess iniagande gå något långsamt, efter både dess belägenhet är så fördehlachtia, at man litet med Bomber, men altzintet med Stycken kan beängstiga; och sedan är den Keyserlige Öfwersten Leimbruck, som angripit detta nästet, blefwen dödeligen skuten. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 24 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 26 Novembris</div> Generalen Cusani, har sedt sig i mangel af groft Artillerie intet kunna uträtta för Slottet wid Erlau, och fördenskul brutit up der ifrån med mästa Manskapet, lämnandes efter stg så mycket Rytterie och Fotfolck, som kunna hålla Fästningen innestängd, til des Gen. Fäldtwakt Mästaren Bruckentahl med grofwe Stycken och Mörsare från Ofen ankommer, då Belägringen med kraft skal gå för sig. Imedlertid gå de Keyserlige Troupperne til en dehl i winterqwarteer emellan Theysen och Donauströmen, derest alt fredeligit är för Corutzerne. Wid stora Waradien stå ännu 5 Regementer af detta Sälskapet, men kunna altzintet uträtta. Befälhafwaren i Muran har gifwit ut ett tahl, at fast än hela Ungern skulle begifwa sig igen under Keyserlig lydna, wille han dock förswara sitt Näste, så länge det honom lyfte. Slottet Jastzo är på dagtingan til de Keyserlige öfwergångit. Officeraren hafwer tagie tienst och Besättningen utan wanlige hedersteckn förder til Caschau. Berezini säijes hafwa satt sig på ett Godz i Reussen. Efter de uproriske såledz äro skingrade, och kiöras utur den ena fasta Orten efter then andra, så har man wid detta Keyserlige Hofwet ey welat bifalla Bundzförwanternes trägne anmodan at giöra fred med Ungrarne, aldenstund de synas med mackt kunna twingas til hörsamhet igen, och man weet, at der det kommer til afhandling, så påstår Ragotzi at få äga Siebenburgen, hwilket Hans Keyserl. May:tt ingalunda kan tilstädia, så framt man icke af Turkarnas rörelse föranlåtas at fatta något lindrigare tankar emot de uproriske. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 31 Januarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Decembris</div> Den 19 sidstl begaf sig Erlauer Slottet på dagtingan, och några dager efter Slottet Grosno Horca. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 7 Februarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Decembris</div> I Ungern står det bättre til. Den Keyserlige Generalen von der Lancken har sökt up Anton Esterhasy stårnde wid Lyzka med 2000 Man, nedergiordt deraf 300, tagit någre och 20 fångar, förströdt de öfrige och fått ett wackert byte. Sedan har Fästningen Krasno Horca, som de uproriske i 6 åhr innehaft dagdingat; och hade den samme ofehlbart kostadt mera möda, der icke Tolpatscherne derinne sielfwe twingat sin Befälhafware til öfwergifft. Bemelte General har jämwäl lagdt Keyserligit folck i Tokay, och wid Potack träffat på de sköna Wijn, som Ragozzi befalt föra til Pohlen. Berezini förnimmes åter wara i Mongask hos Ragozzi; men Caroli är i Caschau, den endaste Hufwud-Fästning, som de uproriske ännu innehafwa, effter hwilkens eröfring oroligheten i Ungern snart skal blifwa stillad. Imedlertijd wet denne uprorsman wäl at styrckia folcket i deras ondska, med fåfängt hopp om undsättning af Tartarerne, som stå i Walakiet, änskönt han nogsamt wet, at Turkarne med denne Krigzrustningen, endast hafwa afseende på Ryssen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 28 Februarii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 12 Decembris</div> Vti Ungern är det åter något tyst, emedan de uproriske nu på en tijd blifwit så widt från hwar andra skingrade. Allenast ett Partie af 12 Fanor har Gen. von der Lancken fått spaning uppå, och träffat ey långt ifrån Liska, derest öfwer 200 af dem blifwit nedergiorde och de öfrige jagade på flychten. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 28 Martii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Januarij</div> Och aldenstund det snart lärer blifwa en afgiord sak med de uproriske, sedan nu innom 5 wekors tijd deras bästa fästningar, Slottet wid Erlau, Eperies, Muran, Zeben, Hertneck, Bartfelt och Scarekart, dels med dagtingan, dels med macht intagne äro; så kunna de Keyserlige Regementerne stående i Ungern wara starka nog at afhålla all fientlighet, tillika med Inwånaren i Landet Ragozzi säges hafwa sökt at taga flychten med 400 Man in åt Pohlen, men råkat wid Theysen på 2:ne Keyserlige Regementer, som des föllie slagit, fast han sielf med Lijfzfara undankommit til Podack. Berezini synes jämwäl misströsta, efter han berättas hafwa genom den i Pohlen stående Ryske Generalen Januez anhållit hos Czaren at få för peningar lösa til sig Mazeppas godz i Ukraine. Man hafwer altså godt hopp at det uproriska wäsendet snart blifwer stillat, och Printz Eugenius drifwer ey mindre der uppå, än all annor angelägenhet, på det mon sedermera må hafwa desto ledigare händer emot Frantzosen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 4 Aprilis 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Januar.</div> Tidningarne utur Ungern äro så skilliacktige ; som, hwad med förra Posten berättades om det fasta Berg-Slottet Muran och Caschau, at de woro eröfrade, det nekas med sidsta Brefwen ifrån Ofen: äfwen det, at Ragozzi sköt på 2 Keyserlige Regement. och förlorat sitt medföllie 400 Man. Der emot säijes nu Propsko en liten dock angelägen Fästning wara intagen. Wid [..] står Caroli med 10 Regementer, hwilka han i desse dagar mönstrat. <div style="text-align: center;">Dantzig den 4 Februarii</div> Ifrån Dihobyzon skrifwes at Ragozzi och Berezini hafwa kommit dijt från Ungern den 10 Januar. och der warit i Samtahl med Stor Fäldtherren, som Dolhorrucki och Gallizin, hwilket har föranlåtit den Keyserl. Ministern nu för tiden wistande i Marienburg, at offentel. beswära sig der öfwer, emedan Keysaren kunde på sådant sätt lätteligen få ifrå denne sidan nya och oförmodade fiender. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 11 Aprilis 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Februarij</div> Det wäntas jämwäl från Engeland en utskickad til detta Hofwet ; hwars ärende skal i synnerhet angå de uproriske i Ungern, at de måtte på något sätt blifwa tilfredz stälte, hwilket wäl lärer låta sig giöra, emedan sielfwe gifwa anledning der til, om det eljest sant är hwad sista brefwen från Ungern innehålla, at Caroli har den 10 Januarii warit wid Kalo til mötes och samtal med Generalerne Gref Palfy, samt at 10 Regementer af de uproriske gifwit sig under Keyserlig lydno, hwar på mycket twiflas. Men at Bongratz med 2 sine Regementer blifwit öfwerrumplat och slagen wid Itammana det har man af Geu. Gref Virmonds eget bref. Öfwer den bekante och för en tid sedan fångne Balog Adam är Ståndrätt hållen worden och dom fälter, efter hwilken han straxt blifwit afrättader. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Aprilis 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Martij</div> Gen: Virmond har likwäl råkat på någre uproriske i Ungern 2 mihl ifrån Mongatsch, och nedergiordt 700, samt bekommit 1000 Hästar, sedan skola öfwer 1000 man af samma sälskapet hafwa dagen effter underkastadt sig Keysarens nåd. Caschau är inneslutit; men som Staden är widt begrepen, så har man ey kunnat så noga och starckt besättia alla wägar, at icke 600 Ryttare kastadt sig in i Fästningen. Den uproriske Befählhafwaren släpper ingen hwarken ut eller in, på det dess tilstånd intet skal blifwa kunnigt: Soliomke har intet giordt stort motstånd, men är af den angelägenhet, at gemenskapen med Siebenburgen år de uproriske der med betagen. Ständerne i Ungern hafwa begiärt en landag i Pressburg, hwilket torde bewillias. Kunde de finna utwägar, at återskaffa freden och förtroligheten i landet, woro wäl. Men Hans Keyserlige May:t wil intet weta af någon förlikning med Ragozzi, förr än han betalt 4 Millioner Gulden skadestånd, och det mäcktar han intet med. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Aprilis 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 8 Martii</div> Vtur Ungern skrifwes å nyo at det fasta Slottet Muran gifwit sig til de Keyserlige: Men Daniel Esterhasi, Befählhafwaren i Caschau ställer sig så, som skulle han willia giöra ett starckt och långwarigit motstånd; ey heller kan man få någon kunskap om tilståndet der inne. Några mena, at innan denne Fästningen belägras, skal man på annat sätt kunna komma til rätta med de uproriske. Ty Generalen Palffi och Krigz Rådet Locher äro förreste til Erlau, at der träda uti en afhandling med Ragozzis fulmächtige, tilbiudandes så wäl hufwuderne för de nproriske, som menige Man en ewärdelig tilgift, samt åt Ragozzi så många godz och orter utom Ungern, som han wid uproretz börian der uti ägt och besutit; allenast samtelige wille nu läggia neder Gewähr, och öfwerlefwerera Caschau samt Mongatsch. Detta Keysarens fattade slut är dem blifwit kungiordt, och det der hos, at willia de intet beqwäma sig emot så fördelachtige wilkor, utan genom de bekante inwänningar sökia winna tiden, så skal och det aldrig dem mera tilbiudas, utan belägringen för Caschau straxt företagas. <div style="text-align: center;">Dantzig den 10 Martii</div> Brefwen från Lemberg förmäla, det Ragozzi och Berezini äro ännu qwar der å orten, och få utur Ungern en slätt tröst om förlikning med Keysaren, hwar til likwäl det Ryske Generalitetet dem enständigt förmanat, och något hwar gierna skulle see. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 2 Maij 1711}}<div style="text-align: center;">Wien de n 11 Martii</div> Hwad Gen. Palfy och KrigzRådet von Lochern kunna uträtta hos de missnögde Ungrerne åstundar man weta. 14 dagars stillestånd säijas desse hafwa begiärdt, men det lärer blifwa dem afslagit, efter de sökia der med endast at winna tiden, och då få obehindrade desto mer förse Cascau med med alle nödwändigheter. Ifrån Constantinopel skrifwes, at Ragozzis der warande utskickade har begiärdt, at des Herre måtte af Ottomanniske Porten förklaras för Furste i Siebenburgen, aldenstund det Landet hade ingen gemenskap med Ungern, och har tilförene warit af Porten, den Ragozziske Familien förlånt. Men desse skiälen äro i Divan blefne förkastade, särdeles och i synnerhet efter den Carlowitiske freden skal til alla sina delar blifwa obrotzlig hållen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 9 Maij 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Martii</div> I går berättade Enspännaren från Esseck, at det Turckiske Sänningebudet, som den 4 Februari rest ifrån Constantinopel, woro den 11 sisiledne til bemälte Stad ankommit, ämnandes sig öfwer Waradien hit åt med det första. Elliest längtar något hwar at spörja huru sammankomsten i Debrezin med de uproriskas Fullmächtige måtte aflöpa, sedan de smygdt in i Caschau en ansenlig förstärkning, så at de nu kunna låta något komma an på tiden, så framt icke de Keyserligas rustning til et nyt fâldt tåg skrämmer dem. Imedlertid är alt stilla på båda sidor. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 16 Maij 1711}}<div style="text-align: center;">Dantzig den 5 Aprilis</div> De Ryske Generalerne Dolhorucki och Gallizin hålla sig kring Lemberg, til des deras Herre kommer dem närmare. Ragotzi, som en tid warit hos dem, är nu afrester til sin gräntz uppå de tidenderne, at underhandlingen med Keysaren går wäl nog för sig. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 23 Maij 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 11 Aprilis</div> Vti Ungern hafwa de vproriske böriat igen fientligheterne, i det de öfwerfallet en Keyserlig General Lieu nant under wägen från Zollnock til Debrezin och honom med dess fölie nederhuggit; doch är den bekante underhandlingen i sist bem:te stad ännu intet vphäfwen. Ragotzi med Berezini äro från Pohlen återkomne til Mongatsch. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 30 Maij 1711|kommentar={{Wikipedialänk|Josef I (tysk-romersk kejsare)}}}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Aprilis</div> Utur Ungern fägnar oss Hoff-Krigzrådet Locher med godt hopp om en fördelachtig afhandling med Ungrerne, och skulle det intet stort fela innan den samme blifwer underskrifwen; men man befarar billigt annat, när de nu spörja Keyser Josephs död. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 6 Jnnii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 27 Aprilis</div> Siste posten ifrån Ungern medbrachte intet något wist sluut med de missnögde i Ungern, så at man derföre intet giärna kan tro ryktet, som en Rysk Enspännare här utspridt, at förlikningen redan är giord; at Caroli med 4000 Corutzer har swurit det Österrikiske huset sin trohetz eed; at Berezini, Forgatsch och Esterhasi wilia gå i krigztienst annorstädes; och Ragotzi underkastar sig Czarens bemedling at winna några särdeles förmoner. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 13 Junii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 1 Maii</div> Det har likwäl en önskelig fred änteligen fölgd uppå Stilståndet i Ungern genom Feldt Marschalkens Gref Palfys och Krigz Rådetz von Lochern kloke underhandling med de mäste missnögde, så at Fästningen Caschau den 17 sidstl. gifwit sig, och Gref Caroli med 22 Regem. eller nästan 12000 Mann, upstälte wid Stamhuset Caroli eij långt från Catema ut med Floden Keresz, swurit K. Carl i Spanien sin huld och Trohetz-eed, samt sedan til betygan af sin utfäste underdånighet, lagt neder 149 Fahnor som de här tils burit för sig. Gref Palfy är der på afrester til Mongatsch, at äfwen lika beqwäma den orten til hörsamhet, och såledz ställa hela Ungern i en fulkomlig rolighet igen. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 20 Junii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 18 Maii</div> Brefwen ifrån Ungern försäkra det öfwer 10000 Corutzer hafwa swurit det Öst rrikiske Huset sin trohetz Eed, iefwererat ifrån sig både Pukor och Fahnor, men med Gewähren gådt hwar hem til sitt. Fredz-Artielarna med Ungrarne äro här på trycket utgifne: deras förnämsta innehåll är, at så Ragotzi, som alle andre Ständer, Inwånare, Borgare, Soldater och Bönder uti Ungern och Siebenburgen, tilsäijes en allmän eftergift och ewärdelig förgiätenhet af alt hwad här tils kan wara förbrutit; sedan låfwas dem eij allenast en fulkomlig säkerhet til deras Lijf och Godz, utan och at deras Religions frihet, samt förra rättigheter och förmåner i alla måhl skola blifwa dem oförkränkt bibehålne. Vti 10 Articlar är altsamman författadt, och underskrifwit uti Zachmar den 19 Aprilis af de Keyserlige fullmäcktige, Gen. Gr. Johan Palfy och Krigz Rådet Carl Locher von Lindenheim. De här tils missnögdes förklaring der emot är på Stamhuset Caroli underskrefwen den 21 Apr. på Ungrarnes wägnar af Caroli tillika med 15 andre; för Siebenburgen af 20, och på deras wägnar, som bo up wid Donau af 8 Personer. Ragotzi gifwes frihet antiugen sielf, eller, om han wille blifwa qwar i Pohlen, genom en fullmäcktig at infinna sig innom 3 wekors tijd, och på ofwanrörde wilkor trohetz Eeden afläggia. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 27 Junii 1711}}<div style="text-align: center;">Dantzig den 20 Maij</div> Ragotzi, Berezini och Esterhasi hafwer Czaren tagit i sit beskydt och hägn; hwar emot de 2000 man, Ragotzi tilhörige, som stå på Polske gräntzen wid Stry, skola under Esterhasii gå i Ryssens tienst, men Ragotzi sielf sielf med Berezini blifwa quar i Pohln, til dess Hans Czariske May:t får på något sät förlika dem med det Österrikiska huset. <div style="text-align: center;">Wien den 22 Maii</div> Sedan freden blifwit sluten i Ungern, som bekant är, har Caroli sat sig på sine godz, och de som tient under honom för soldater merendels gådt til sina hemwister. Men i Mongasch är ännu en hop, som står på Ragotzis sida; derför skal och den orten med det forderligaste blifwa innesluten, om intet besegrad, och det så mycket snarare, som man märker inga tecken af Ragotzi, tillika med Berezini, Esterhasi och Forgatz, hwilka sig i Poln uppehålla, at de wilia låta bequäma sig til sin forna hörsamhet emot det Österrikiska huset. Hennes May:t den nu regerande Enke-Keyserinnan har i tankarna at utskrifwa en Riksdag och sammankomst af de Ungerske Ständerne. Presburg, det jemwäl de från Siebenburgen skola komma, såsom lika ansedde med Ungrarne, alt sedan åhr 1687, då Fursten Michael Abaffy II. emot en wiss summa penningar åhrl. och namn af Romerska Riketz Fursta, det landet afträdde til Keyser Leopold. Alla Fästningar i desse ländren skola i sommar blifwa dels förbättrad, dels med nya werck förstärkte, och med alt tilbehör wäl försedde. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 11 Julii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 7 Junii</div> Oroligheten i de Ländren är wäl i det närmaste stillad; dock så länge Ragotzi och Berezini intet willia låta beqwäma sig, ey heller deras Fästningar Caschau och Mongatsch äro i wåra händer, så kan man intet giöra sig aldeles säker på den sidan. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 18 Julii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 19 Junii</div> Mongatsch sättes nu an med mackt af Generalen Löffenholtz. Befälhafwaren derinne talar wäl något högdt, men af öfwerlöpare förnimmer man honom hafwa i sinnet, snart nog at dagtinga. Ett utfall af wärde har han giordt, och derwid förloradt 200 Man. För öfrigit är alt still uti Ungern. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 25 Julii 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 21 Junii</div> Belägringen för Mongatsch går lyckeligen för sig, och äro några utanwärck redan nedskutne, så at man innan kort lärer få tidender om dess öfwergång. {{Titel|Ordinaire Stockholmiske Post Tidender,<br>Af den 1 Augusti 1711}}<div style="text-align: center;">Wien den 24 Junii</div> Fursten af Hohenzollern har tilfördt detta Hofwet de goda tidender, at Mongatsch änteligen begifwit sig under det Österrikiske husetz lydno, hwarmedelst oroligheten i Ungern aldeles tagit en ända. [[Kategori:1700-talets verk]] [[Kategori:1710-talets verk]] 6jvbukwvtbvynkfncbwy1ymjo3oahgq 104 209848 659971 613058 2026-10-24T08:53:16Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659971 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|100|Om Faderlig Makt.|}} {{linje}}</noinclude>befalla öfwer sin sons egendom eller företagande, ej heller den ringaste rätt at föreskrifwa honom något efter behag: Icke dess mindre är för hans son och des anhörige så wäl anständigt som tilbörligit, det de wid alla giörliga tilfällen söka at skicka sig derutinnan. 19. En menniska kan wara skyldig heder och wördnad åt en gammal och wis man; forswar åt sitt barn eller sin wän; tröst och understöd åt en eländig och bedröfwad; samt taksamhet åt en wälgiärningeman; och alt sådant till en så hög grad, at alt hwad hon eger eller förmår, omöjeligen hinner till at wärkställa det som sig bör: Men derutaf följer ändå intet, at någon utaf dem, hwilka hon är dylikt skyldig, eger makt at föreskrifwa henne lag. Det lyser altså klart, at alt hwad en fader kan fodra utaf sina barn, kommer honom ingalunda till i anseende till hans blotta namn eller egenskapp; intet allenaft derföre, at modren, såsom redan blitwit sagdt, är äfwenwäl dertill berättigad; Utan emädan deras plikt och<noinclude> <references/> {{huvud|||tak-}}</noinclude> 86kxbb5aeml41d7cuuozq4nqtzpdjak 104 209849 659972 613059 2026-10-24T09:15:51Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 659972 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||Om Faderlig Makt.|101}} {{linje}}</noinclude>taksamhet emot föräldrarna, som härrörer utaf upfostringen, kan wara åtskillig, i betraktande af den åtskilliga omsorg, ömhet och kostnad, som ofta uppå ett barn större anwändes, än uppå ett annat. 20. Detta wiser ordsaken, hwarföre föräldrar uti Sammanlefnader, hwarest de sielfwe äro undersätare, likwäl hafwa makt öfwer sina barn, samt ega dertill äfwen så stor rätt, som de hwvilke befinna sig uti Tilståndet efter Naturen; hwilket swårligen kunde ske, i fall alt Werdsligit Öfwerwälde wore af ingen annan natur än den Faderliga Makten, utan desse bägge makter hade wärkeligen enahanda beskaffenhet. Förty om den Faderliga Makten hörde Öfwerheten allena till, så kunde ju ingen undersåte ega det ringaste derutaf. Men dessa twänne Makter, nemligen, den Werdsliga och den Faderliga, äro så fulkommeligen åtskilda, och bogda uppå så särskildta grunder, samt gifna till så olika ändamål, at hwar och en undersåte som är en fader, hafwer äf-<noinclude> <references/> {{huvud||G 3|wen}}</noinclude> s7t7hnx9awbe9focdi3qr6lbah65bbu 108 220871 659949 656107 2026-10-23T16:43:31Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659949 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Märta Helena Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]] |Titel=[[Årstafruns dagböcker 1827]] |År=1827 |Oversattare= |Utgivare= |Källa=[[:File:Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf|pdf]] |Bild=[[Image:Årstafruns_dagböcker_-_Nordiska_museet_-_1827_-_00002.tif|300px]] |Sidor=<pagelist /> |Anmärkningar=Materialet är digitiserat av Nordiska museet och upplagt på [[:commons:Category:Årstafruns_dagböcker|Wikimedia Commons]] inom ett samarbetsprojekt mellan museet och Wikimedia Sverige. |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Nordiska museet]] [[Kategori:Korrekturlästa index]] 2e3y8zeozy8rn5yqhimepw7dlhvdwl6 104 220888 659945 652816 2026-10-23T16:38:46Z Thuresson 20 659945 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="PWidergren" />{{Marginalnot börjar}} {{c|Martii}}</noinclude><includeonly><h3 align="center"><u>Mars</u></h3>‎</includeonly> {{Inre marginalnot|1}} <u>Thorsdag.</u> Kalt, mulit och blåst — så att här var rätt ruskigt och jag skref hela dagen bref och afskrifter af gamla verser åt Capitaine Moltzer och till min Brorson. Mamsell var förmidagen till staden. Bobergskans gamla beskedeliga mor var nere, hon har några dagar varit här och skall i morgon resa hem till Muskön. {{Inre marginalnot|2}} <u>Fredag.</u> Snögade litet smått om Förmiddagen — Då var Herr Rubenson här — och då for Bobergskans mor åt Muskön, samt flickan Lovisa Åkermark fick följa henne, för att liten tid bli där och hjelpa dem spinna bomull på Långråck. emedlertid slipper Bobergs gifva flickan mat så länge. Från Åkaren Lundberg hemfördes 8. lass gödsell; Sjövägen sades vara bra nog vågad för en Häst, men för smal att färdas med paret. {{Inre marginalnot|3}} <u>Lördag.</u> Ömsom klart Solsken och ömsom småsnögade hela dagen. Carin Reenstjerna kom till midagen och gick mot aftonen hem. Jag lät bjuda Fru Rullman tills i morgon eftermiddag och ville låta hämta henne och dotter, men de voro redan bortbjudne. Eftermidagen hitkom en Capitaine von Engeström, som önskade få hyra Valla, det jag sade vara bortlofvadt – då Han tog afsked hitkom Pastor Rinkberg och dess fru, hvilka kände mannen och sade det Han väl har en gård hitom Telje, men lärer vara skyldig mer än gårdens värde, och skulle således vist blifva en annan Jouvin. Han lärer varit en vän med Junbeckarne och af deras halt. I morgon eftermiddag skall gamla fru Ahlström begrafvas. Callaset blir vid Lisaberg {{Samma som|på|Q=Q5745001|ord=Öfverste Lieutenant Friesenheim}} är ock död, så att Kyrckoherden Gellerstedt i år skördar en hel hoper Likstol, och får nedmylla sina motståndare Jägerhorn, Rudberg och Frisenheim Till min Bror skref jag om att få korn, Slagtsvin och resterande ¼. tunna ärter. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 54p4zrybm0fzlaegvdx0292i5ks982j 104 220915 659946 650681 2026-10-23T16:39:55Z Thuresson 20 659946 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{Marginalnot börjar}} {{c|Junii}}</noinclude><includeonly><h3 align="center"><u>Junii</u></h3>‎</includeonly> {{Inre marginalnot|1.}} <u>Fredag.</u> Litet rägnstänk och varmt. Grönberg hämtade med Chajse hem Mamsell och kom Hon Kl: 11. förmidagen, Gudilof! som det tycks, väl förbättrad af sin maskplåga, men faselig matt, blek och mager, dock torde väl ännu flere vara qvar, emedan hon i går blifvit af med 5. så kallade Daggmaskar — Hon hade ock med sig droppar och skall hvar dag ännu intaga olja 2 gånger Anna Stina var till stan efter Kjött, Marie skurade emedertid Garderobe och sängkamaren där nu äntl. mattorna borttogos. Mot aftonen var jag och mamsell en liten stund i trädgården. Där alla träd äro holjda med blommor, och Syrener nu florera. {{Inre marginalnot|2.}} <u>Lördag. Pingstafton</u> — Härligt väder. Förmiddagen åtskilliga göromål — Eftermidagen för jag till Staden, först till Bandfabriqueurskan Stark vid Timmermansgatan i något ärende — Jag fant Henne ett ganska Complaisant fruntimmer, och frapperades så väl af hennes artighet som än mer af en ganska stor, som superb Trädgård, som alla de vackrade florerande blomor, hvilka prydde ingången till Hennes rum, dem hon sade utgöra 19. rum, hvaruti funnos eldstäder, och således väl begagneliga, så väl för vintern som Sommaren. Från detta lilla Jordiska Pardiset, skakades jag fram till En Symamsell Lundberg, långt på norr. Efter än längre skakande till Skolmästaren Ahlströms Änka, Vilhelmina Westerstråhle. Hvars man dog genom förkylning af slag den 20^<u>de</u> Maji. Hon har nu 4 egna barn och en stjuf son — en gammal Svärmor och en piga samt Amma åt sista barnet som nu blott var 2 månader gammalt Med dessa 8. personer — sjelf 9^<u>de</u> är hon Den rike, myndige Guldsmeden Vesterstråles dotter dock nu i ett beklagansvärdt tilstånd likasom dess öfrige Syskon — samteligen. Nu är endast yngsta dottren Lovisa Ulr: gift med Lack— och Korkfabriqueuren Friberg den, som utan trängande behof har sin fulla bergning och inga barn {{Tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> f86atu41mg269mhvhtuj9xpbs2eufyd 104 220925 659947 658375 2026-10-23T16:40:47Z Thuresson 20 659947 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|Julii}}</noinclude><includeonly><h3 align="center"><u>Julii</u></h3>‎</includeonly> {{Inre marginalnot|1.}} <u>Söndag.</u> Ehuru det blåste rätt mycket var dock hettan öfwerväldig — och, åtminstone för mig, rätt mattande Jag och Mamsell voro i Gubbhus Kyrkan — Hörde Comminister Årling. Eftermidagen hitkom Comminister Rinkberg och Dess fru, straxst där efter Bancko Comissarien Falkman med Dess fru och dotter. Flere vore här af sämre Classen, Glasmästare, Urmakare, Tracteur och arbetssökande, som dock förskonade mig för besök, de voro hos folket då de fick veta att här var främmande. {{Inre marginalnot|2.}} <u>Måndag.</u> Storm och ändå Hetta samt stigande Baromethre. Tracteur Ringström efterfrågade om Walla Arrende Kyrkovärden Petterson, den jag vidtalade om Drougges flyttning. Smeden Forsman att få 15½ RD för ett fjerndelsårs smide. Jag skref och småstädade – Höet från Trädgården och tomten inkördes och blef Gudilof väl inbergade 6. Lass. Petterson fick ock ett lass af näslor och dammen i tomten, som var dåligt för Hästar. {{Inre marginalnot|3.}} <u>Tisdag.</u> Väl blåste något men hettan var svår. Mamsell och Anna Stina voro förmiddagen till Staden. Kyrkovagtaren Jansson war f: m: här — Capitaine Moltzer till middagen och eftermidagen Molin, dess hustru, en Hennes slägtinge som skulle bli Cautionsman om Molin får Arrendera Walla. Jag ränsade ärtskidor, Johannes blomster, läste dagblad, skref och hade flere småsyslor, men intet réelt {{Rättelse|eller eller|eller}} sådant arbete som syntes nyttigt. {{Inre marginalnot|4.}} <u>Onsdag.</u> Blåst ändock hetta och kl mot 4 eftermidagen 2 små Åskeknallar med en liten rägnskur som genast öfvergick och syntes en matt rägnboge. Vi bakade 20 tjog 6 kakor Spisbröd af sålladt mjöl, 3 tjog Knäckebröd och 6. bull: hvilka alla bortgafs åt folket — Grönberg bar brödet och eldade ugnen Boberg var eij frisk — millanåt knöt jag efsingar. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> 4r4bf3enx0uq3dh0cx0oq5ces6xjn2o 104 220937 659948 658924 2026-10-23T16:41:38Z Thuresson 20 659948 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|Augusti.}}</noinclude><includeonly><h3 align="center"><u>Augusti</u></h3>‎</includeonly> {{Inre marginalnot|1.}} <u>Onsdag.</u> Lika klart och varmt som i går. Alt hvad i går bruktes, Linne, silfver, Porcelaine, glas, bouteiller, knifvar m:m: putsades och bragtes i ordning, alla rum sopades, och härtill åtgick mäst hela dagen. Eftermiddagen skref jag mycket. De i måndags manglade klädren uphängdes att aldeles fulltorka. 2^ne unga Pigor staddes för nästa år och efven emottog Mamsell nu städja för 7^de året. {{Inre marginalnot|2.}} <u>Thorsdag</u> Mycket stark Solhetta. Jag for förmiddagen att gratulera fru Moltzer på sin namnsdag Catharina och efven till Sockerbagare Änkan Holmström som jag fick veta hade samma namn. Jag gaf henne ett tjog egg och hon gaf mig en påse Sockerspånor. Jag och Mamsell drucko eftermiddagen Caffée och souperade Hos Herrskapet Moltzer hvarest ingen mer än vi och Capitaine Plank voro. Lieutenant Sivers mådde illa och var eij inne — men förmiddagen såg jag honom på Hornsgatan. Här hemma tracterade Mamsell Lille för- och eftermiddagen med Caffée och skorpor och då hitkom efven min Brorsdotter Carin som kl: 7 gått hem. Mor Vesterlund kom ock att gratulera Mamsell Catharina Lille. {{Inre marginalnot|3.}} <u>Fredag.</u> Starkt solsken och efven blåst. Jag var trött af gårdagens skakning och hade hela dagen att sysla med mina sakers lagning, inläggning af linne kläder och Terpentins smörjning för kläders och plumers förvaring mot Mahlens förstörelser, sedan att skrifva och knöt sedan efsingar. {{Inre marginalnot|4.}} <u>Lördag.</u> Ända till kl: 6 om aftonen var Solsken och hetta, att sädesinkörning fortfor, till kl: 6, då en bra rägnskur inträffade. Mamsell och Anna Stina voro då till Staden och blefvo nog våta ty de voro utan Paraplui. Jag spolade förmiddagen en härfva och Mamsell slutade den randiga bomulsväfven hvilken hon började väfva den 12 Julii, den var nu 33 Al: och 3 qv: hvaraf jag gaf henne till 2 förkläden, Carin Reenst: 1. och Anna Stina 1. som utgjorde 3½ aln. Jag rangerade i förstugu skåpet skref och läste dagblader. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> pw74out74x1au0revdj5u3et90k5dx1 104 220975 659942 650339 2026-10-23T16:08:53Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659942 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|December}}</noinclude>{{Inre marginalnot|17}} <u>Måndag.</u> Blåst och fugtig väderlek — Från afledne Kyrkoherden Englunds Änka fick jag bref hvaruti hon berättar Hennes Kunglig Höghet Princessan Sophia Albertinas stora Nådebevis under Englunds skjukdom att Hon med både Doctorer, Medicamenter och vin försedt honom samt vid Begrafningen låtit föra Liket i Egen Likvagn bespänd med 4 Svarta Hästar och än mer förskaffadt Änkan 2 exstra Nådår. Gud välsigna Hennes Kungl: Höghet! Mot aftonen hitkom Kyrckovärden Petterson med min Debet sedel qvitterad. {{Inre marginalnot|18}} <u>Tisdag.</u> Stormade både natt och dag men höll uppe. Anna Greta bryggde Julöhl. Grönberg var till stan att hemköpa matvaror åt mitt Hushåll efven för sitt behof. {{Inre marginalnot|19}} <u>Onsdag.</u> Mera lungt och uphålsväder tils om aftonen litet rägn. Dricken tunnades och åtskilliga till Julen behöfliga Kryddor stöttes och tillagades — samt om aftonen krusade jag en liten Smördufva. Mamsell Spann en rulle grått Ullgarn och jag stickade endast litet. {{Inre marginalnot|20}} <u>Thorsdag.</u> Rägnade skofals och var omåttelig smutsiga vägar därom alla som varit ute berättade. Mamsell och Grönberg voro med Chajse till Stan i flera ärender. Anna Greta dito att köpa kängor. Lieut: Sivers kom förmidagen och tog här en Déjeunée Dinatoire. Från Syster fick jag bref att änteligen Hon fått ner sitt Pelicefoder. Om aftonen skref jag henne svar för att i morgon få det bort med posten. Intet gagn gjorde jag i dag men var dock ingalunda fåfäng. I dag var 15 år sedan min oförgätelige Son Hans Abraham Jordfästes. {{Inre marginalnot|21}} <u>Fredag.</u> Morgonen rägn — Mor Westerlund kom att få middag. Vi bakade 2 sorter Vörtbröd, 2 sorter Rågbröd och en sort Sockerbakelser. Gud vare lof! alt blef ganska skönt. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> nwe4t1cymv8alxjwb9a9luaer031hz0 104 220979 659943 650343 2026-10-23T16:23:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659943 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|December}}</noinclude>{{Inre marginalnot|30}} <u>Söndag.</u> Klart — kalt — Klockan 10 f:m: gick eller rodde Mamsell till Staden — efter 11. följde Grönberg att följa henne om aftonen hem. Anna Greta var hos Kamrer Brogren med ett tjog Egg och litet färskt Smör i form av en Kronärtschock. Boberg läste för mig Hagbergs Predikan för dagen, sedan var jag helt ensam, lugn och tyst i ensligheten, endast litet ögnade dagbladen. Jag väntade uppe till kl: 11 och Huspigan låg hela natten i klädren för att passa på att öpna Porten, men ingendera af sälskapet hemkom. {{Inre marginalnot|31}} <u>Måndag.</u> Sista dagen i året eller Nyårs afton — Nu hade frusit och var i dag en tjock dimma. Just när klockan slog 8. hemkom Grönberg frågade efter Mamsell. Hon hemkom klockan 10 — då sjön åter rändt öfver med en ishinna, som sades vara vid landen tjock som en ½ ß: slant — Vagtmästaren Schiller rodde Henne hem, och som Han skulle litet unfägnas berättade bland annatt — att Kamrer Anders Löfgren som för liten tid sedan stod annoncerad död vid Ladugårdslands Bränneri, hade för Hustruns hastiga sinne och lidderliga samt slösande upförande kastadt sig i sjön och dödt. Mamsell var vid elakt humeur och trött af vakande emedan hon eij kunnatt sofva i Staden sedan Hon länge varit uppe efter bevistat Spectacle. Lemkens hade ärnat sig hit i morgon men som det i afton rägnade skref jag till Carin och bad dem dröija tils en klar dag om rägnet i morgon fortfar — och härmed slutades nu min Correspondence för detta år, dock eij mitt skrifvande, ty jag uträknade Årets utgifter, hvilka Stego till RDr Riksgälds 2369 — 26 — 6 — Lofvad vare Gud för detta till ända förflutne år — för glada och oroliga dagar!! Hans nåd vare med mig och alla i de återstående år eller dagar som Han behagar förordna min Jordiska lefnad. Den 31. Dec: 1827. M: H: Reenstjerna {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> ai70uutlgt2g0p1rjex2rr8ina4lxau 659952 659943 2026-10-23T17:15:35Z Gottfried Multe 11434 659952 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{Marginalnot börjar}} {{c|December}}</noinclude>{{Inre marginalnot|30}} <u>Söndag.</u> Klart — kalt — Klockan 10 f:m: gick eller rodde Mamsell till Staden — efter 11. följde Grönberg att följa henne om aftonen hem. Anna Greta var hos Kamrer Brogren med ett tjog Egg och litet färskt Smör i form av en Kronärtschock. Boberg läste för mig Hagbergs Predikan för dagen, sedan var jag helt ensam, lugn och tyst i ensligheten, endast litet ögnade dagbladen. Jag väntade uppe till kl: 11 och Huspigan låg hela natten i klädren för att passa på att öpna Porten, men ingendera af sälskapet hemkom. {{Inre marginalnot|31}} <u>Måndag.</u> Sista dagen i året eller Nyårs afton — Nu hade frusit och var i dag en tjock dimma. Just när klockan slog 8. hemkom Grönberg frågade efter Mamsell. Hon hemkom klockan 10 — då sjön åter rändt öfver med en ishinna, som sades vara vid landen tjock som en ½ ß: slant — Vagtmästaren Schiller rodde Henne hem, och som Han skulle litet unfägnas berättade bland annatt — att Kamrer Anders Löfgren som för liten tid sedan stod annoncerad död vid Ladugårdslands Bränneri, hade för Hustruns hastiga sinne och lidderliga samt slösande upförande kastadt sig i sjön och dödt. Mamsell var vid elakt humeur och trött af vakande emedan hon eij kunnatt sofva i Staden sedan Hon länge varit uppe efter bevistat Spectacle. Lemkens hade ärnat sig hit i morgon men som det i afton rägnade skref jag till Carin och bad dem dröija tils en klar dag om rägnet i morgon fortfar — och härmed slutades nu min Correspondence för detta år, dock eij mitt skrifvande, ty jag uträknade Årets utgifter, hvilka Stego till RDr Riksgälds 2869 — 26 — 6 — Lofvad vare Gud för detta till ända förflutne år — för glada och oroliga dagar!! Hans nåd vare med mig och alla i de återstående år eller dagar som Han behagar förordna min Jordiska lefnad. Den 31. Dec: 1827. M: H: Reenstjerna {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{Marginalnot slutar}}</noinclude> m10hs1bq7zfct6eof7vh1e676p0zfov 106 220981 659944 650346 2026-10-23T16:28:16Z Thuresson 20 659944 wikitext text/x-wiki [[File:Maerta_Helena_Reenstierna.jpg|thumb|Märta Helena Reenstierna]] '''Märta Helena Reenstierna''' (1753-1841), känd som ''Årstafrun'', svensk herrgårdsägare och dagboksförfattare. ==Verk== * ''Årstafruns dagböcker'' ** [[Årstafruns dagböcker 1827|1827]] ==Externa länkar == * [[:commons:Category:Årstafruns_dagböcker|Årstafruns dagböcker på Wikimedia Commons]] {{DEFAULTSORT:Reenstierna, Märta Helena}} [[Kategori:Författare]] 1f78cymzzfi47fe9rtqsnmc9yeawouu 0 226332 659950 2026-10-23T16:43:52Z Thuresson 20 Ny 659950 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Årstafruns dagböcker - Nordiska museet - 1827.pdf" from=2 to=109 exclude="108" header=1/> {{linje|5em}} </div> [[Kategori:Biografier]] [[Kategori:Stockholm]] ofrr5v1jqst9n3g1drsvf8e1kzm2sm8 104 226333 659953 2026-10-23T21:04:27Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 659953 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Skara-Sticht.|191}}{{linje}}</noinclude>them blefwit anlagde och med nödtorft försedde några <b>kloster</b>, om hwilka man wil här korteliga anföra thet litsla, som kunnat igenfinnas och vpspanas. {{ant|I.}} <b>LURÖ</b>, ett Munkekloster, än obekant, af hwad ordens Munkar thet warit bebodt, samt på hwad tid och af hwem thet blifwit anlagdt och byggdt. Vti <b>Näshärad</b> i <b>Milleswiks</b> {{ant|Pastorat}} och Sochn hafwer thet warit belägit på en angenäm, nu förtiden med ekar och annan skön löfskog öfwerwuxen, ö, vti siön <b>Wänern</b>, nästan mitt emellan then så kallada <b>Näsön</b> och <b>WästerGöthland</b>. {{ant|Rudera}} eller lemningar efter klostret synas fuller än i dag på ett litet berg hardt wid siöstranden; men så hopfallne och öfwerwuxne, at man om byggnadens eller husens fordna {{ant|form}} och skick theraf ingen underrettelse hafwa kan. Om thetta kloster och thes gambla inwånare är hwarken hos kringboende landsfolk någon pålitelig sägn eller {{ant|tradition,}} icke heller något annat merkwerdigt wedermäle, vndantagno en än i dag så kallad <b>Munkekella</b>, som är på samma ö, ther klostret legat, synewerd; ty hon är i ett berg vthuggen, likasom en bakvgn, dock öpen på båda sidor, at man kan krypa therigenom, warandes thes watn, som altid rinner, knappt en twär hand diupt, förtreffeliga klart och wälsmakande. Intet twifwel är, af icke Munkarna i sin tid nyttiat henne til sin fordel, och narrat folket thermed til widskepelse. Hwilken<noinclude> {{huvud||N|sedan,}} <references/></noinclude> kswzmnzs2tv0f3clk5d0ghxoqd93cbl 104 226334 659954 2026-10-24T06:24:11Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659954 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>ånyo anläggas och ett fullkomligt orangeri upbyggas samt Domus præfecti nedrifvas och åter upbyggas». Öfverintendenten, baron Carl Hårleman lämnade »en präktig dessein till Trädgårdens anläggande, hwilken blifwer utwidgad, genomgrafwen och jämkad; dammar, kwarter och gångar anlagde; det gamle stenhuset, som var upbygdt af Olof Rudbeck, Fadren, utan alt trä med jernposter och jernbjelkar, och hwilket nu liknade ett uglenäste, blef åter adopteradt till wåningsrum för Professorn.» Allt detta tog rundlig tid i anspråk, men år 1743 var orangeriet färdigt med sina bägge flyglar och trädgården iståndsatt med många utländska växter, och följande år kunde Linnæus skrifva, att han »drifwer Botaniquen härligen och arbetar på nödwändiga böcker, utom hwilka Professionen icke kunde stiga som sig borde, samt inrättar Trädgården efter sitt System». Han var tydligen i sitt esse, ty i en annan anteckning, antagligen från sommaren 1744, heter det: »Nu hade Linnæus anseende, den tjenst hwartill han war född, tillräckeliga pengar, dem han till en del fått med sitt gifte, en kiär Hustru, wackra barn<ref>Hans svärfader, assessor Moræus hade den 29 nov. 1742 aflidit, och de vackra barnen voro utom <i>Carl</i>, äldste sonen, <i>Elisabeth Christina</i>, f. 1743, och <i>Sara Magdalena</i>, f. 1744. Sedan tillkommo <i>Lovisa</i>, f. 1749, <i>Sara Christina</i>, f. 1751, <i>Johannes</i>, f. 1754. och <i>Sofia</i>, f. 1757. — Sara Magdalena och Johannes afledo i späd ålder.</ref> och hedersnamn; bodde i ett skönt hus, åht honom af Academien bygdt ganska beqvämligt; och såg Trädgården dagligen nalkas sin fullkomlighet. Hwad mer kunde då en man sig önska, som ägde alt, intill och med ett nöje, som omöjligt kunne uphöra, så länge i hans<noinclude> <references/> {{c|153}}</noinclude> io7f6h20c9285tqv72obkp11kyr3h6u 104 226335 659955 2026-10-24T06:26:05Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659955 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Sambling funnos så många Stenar, i hans Herbarier och Trägård så många Wäxter, i hans skåp så många upsatte Insecter, och i hans Lådor så många på papper klistrade Fiskar? Alt detta, utom hans eget Bibliotéque gaf honom nog sysselsättning och äfven tidsfördrif.» Den lycka och trefnad, Linnæus sålunda vunnit, skulle blifva bestående, och under de mer än trettiosex år, som förflöto mellan flyttningen från Stockholm och hans frånfälle, förblef han Uppsala trogen och utvecklade en arbetsflit, med resultat, som äro enastående i vetenskapens historia. Frånsedt de med Ölands- och Gottlandsfärden analoga resorna i Västergötland och Bohuslän 1746 och i Skåne 1749, företog han blott undantagsvis några längre utflykter från lärdomsstaden, såsom till Åkerö i Södermanland för att gästa Tessin och till Leufsta, den framstående entomologen, baron Carl De Geers präktiga herresäte i norra Uppland, men gjorde under årens lopp rätt talrika besök i Stockholm, dit han kallades af mångahanda anledningar och där hans vänner och bekanta till omväxling med de personliga sammanträffandena äfven hade att glädja sig åt många vittnesbörd om hans underbara flit och underhållande förmåga såsom brefskrifvare. Bland dessa Linnæus' Stockholmsförbindelser under den senare perioden af hans lif intaga, om man utgår från samhällets höjder, de med den kungliga familjens medlemmar främsta rummet. Medan han under sin Stockholmstid, såsom ofvan nämnts, kommit i blott tillfällig eller snart öfvergående beröring med drottning Ulrika Eleonora och säkerligen ej haft att glädja sig åt<noinclude> <references/> {{c|154}}</noinclude> aum5jy26sqllxqlge5wmdh5uwjt81wz 104 226336 659956 2026-10-24T06:28:27Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659956 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>någon uppmärksamhet från kung Fredrik utom möjligen i samband med stiftandet af Vetenskapsakademien, som ju erhöll den föga vetenskapligt anlagde monarkens stadfästelse, blef förhållandet annorlunda vis à vis kronprinsparet Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. Hans bekantskap med dem inleddes vid de första besök, som de aflade i Uppsala, och utvecklades längre fram, särskildt mellan Linnaeus och den intelligenta, för allt vetande lifligt intresserade furstinnan, till ett af ömsesidig aktning och beundran kännetecknadt förhållande. Om de första sammanträffandena meddelar Linnæus år 1744 följande: »Då Hans Kongl. Höghet, Prins Adolph Fredrik (första gången) besöker Academien, och då alla Professorerna presenteras af Cancelleren Gref Gyllenborg, framställas Professorerna Andreas Celsius och Carl Linnæus såsom <i>Lumina Academiæ</i>, för sin innom och utom riket bekanta lärdom. Och äfwen samma åhr, då Hennes Kongl. Höghet af Rector och 4 Professorer, ibland hwilka Linnæus war en, feliciteras till sin ankomst hit, blifwer Linnæus ensam antydd, att följa med till Ekholsund, att där få speciel audience hos Hennes Kongl. Höghet.» — Vid nästa besök i början af juni 1746, då det höga paret »regalerade en hop af Professorerna med guldmedailler», fick Linnæus »till tekn af besynnerlig nåd» två stycken sådana och hade äfven nöjet att förevisa botaniska trädgården för prinsessan, såsom framgår af dennas bref den 19 juni till hennes moder, drottning Sophia Dorothea, däri hon bland annat skrifver: »Jag har varit och sett Linnæus' botaniska trädgård, som är högst märkvärdig, ty där finns en samling växter<noinclude> <references/> {{c|155}}</noinclude> 8zlm3hp9b8i5ogjw1vvby02uaxajpl3 104 226337 659957 2026-10-24T06:31:35Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659957 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>från alla jordens länder. Där finns en mängd från China, hvaraf flertalet äro giftiga, på så sätt att om man sticker med en nål i ett blad och därpå med samma nål en hund, så faller hunden stendöd på fläcken. Det egendomliga är att i bladet finns en mjölkliknande vätska, som innehåller det skarpa giftet.»<ref>De märkvärdiga växterna torde enligt benäget meddelande af professor {{Spärrad|''R. Fries''}} ha tillhört familjerna <i>Euphorbiaceæ</i> eller <i>Apocynaceæ</i>.</ref> — För öfrigt hade prinsessan tydligen mycket tråkigt i Uppsala den gången, ty hon tillägger: »Man inbjöd mig äfven att bese Akademien och att vara närvarande vid promoverandet af femtio magistrar, hvilket i sanning var föga roande, ty akten varade från kl. 11 f. m. ända till 4 e. m. Jag tillstår, att jag till slut trodde att jag skulle dö af ledsnad.» Den uppmärksamhet, kronprinsessan sålunda redan nu visade Linnæus, torde ha berott på hans ryktbarhet i utlandet, men äfven på de meddelanden, hon erhållit af Tessin, hvilken som bekant fungerade såsom ombud för Adolf Fredrik vid hennes förmälning samt nu och åtskilliga år framåt stod i högsta gunst. Sedan Lovisa Ulrika blifvit drottning och börjat omsätta sina vetenskapliga intressen i hopbringandet af allehanda samlingar, anlitade hon Linnæus att hjälpa till vid deras ordnande äfvensom att utarbeta beskrifningar, och bestyret härmed förde honom ofta till Stockholm och Drottningholm och i nära beröring med drottningen, till bägge parternas nöje och tillfredsställelse. Bägge ha också härom efterlämnat några upplysande meddelanden. Om samarbetets begynnelse, i slutet af juli eller början af augusti 1751, skrifver<noinclude> <references/> {{c|156}}</noinclude> 4e46cqfx5kijygs6ti10moluic5sjvh 104 226338 659958 2026-10-24T06:34:11Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659958 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>sålunda Linnæus: »H. Maj:t Drottningen får nöje för naturkunnigheten och skaffar sig de ståtligaste samlingar af Conchylier och Insecter ifrån Indien, så att de täflade med de största i världen. Linnæus får befallning att komma dit till Drottningholm att beskrifva allt detta, och nödgas sålunda att genombryta en wettenskap om Conchylierne, där aldrig någon banat redig wäg; så att ock han skulle gå denna wäg, som han aldrig tänkt sig. Han fick då det nöjet dagligen conversera med en så stor och dråpelig Drottning samt en så mild konung. Han måste blifwa Hofman, han som aldrig det ärnat.» — Drottningen å sin sida skildrade hans besök och den gemensamma verksamheten och trefnaden i ett bref den 6 augusti till sin moder:<ref>Liksom det följande affattadt på franska och efter originalet i Riksarkivet publiceradt af {{Spärrad|''F. Arnheim''}} i <i>Luise Ulrike die Schwester Friedrichs des Grossen</i>. Ungedruchte Briefe T. I. Berlin 1809.</ref> »Jag finner mig mycket väl här och njuter af det allra största lugn. Jag bemödar mig om att hafva angenäma och nyttiga sysselsättningar, och bland andra taga de med medaljerna tiden mest i anspråk. Jag har vidare varit i tillfälle att i Holland inköpa två mycket vackra naturalie-kabinett, af hvilka det ena tillhört en man vid namn Skot, det andra Thenkaten.<ref>Hvem Skot var är ej bekant, men »Thenkaten» var antagligen den kände holländske samlaren <i>Lambert ten Kate</i>, f, 1674, d. 1731.</ref> Samlingen af fjärilar och andra insekter från Indien är utomordentligt vacker och snäcksamlingen mycket fullständig. Jag roar mig med att ordna dem tillsammans med en professor från Uppsala, som är en<noinclude> <references/> {{c|157}}</noinclude> 3iawor27r93lu1ja3eaw6xwrw49wkx5 104 226339 659959 2026-10-24T06:36:39Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659959 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>stor kännare och vetenskapsman. Det är en mycket underhållande (amusant) man, som har hela världens kvickhet utan att äga dess sätt och som på grund af dessa två skäl roar mig öfvermåttan. Om kvällarna är han ålagd att promenera med konungen, och det går ej en dag utan han hittar på något sätt att hålla alla vid godt humör.» Äfven i ett bref den 5 september 1752, hvari Lovisa Ulrika bland annat omtalar ett Linnæus' besök på Drottningholm, hvarom han själf i sina anteckningar ej lämnat något meddelande, uttalar hon sig på ungefär samma sätt: »Vi ha under hela veckan haft förfärliga stormar, som beröfvat mig nöjet att promenera. Jag har därför tillbragt tiden med att låta ordna mitt insektskabinett, och Linnæus, professor från Uppsala, är den som haft utförandet om hand. Han är mycket underhållande och han har mycket snille, men man får ha öfverseende med hans sätt, som är litet bondaktigt.<ref>“C'est un homme fort amusant et de beaucoup d'esprit, mais it faut lui passer ses manières, qui sont un peu rustres.”</ref> — Jag ämnar låta gravera bilder af hela samlingen, såväl insekter som snäckor, koraller, petrifikater, mineral- och marmorsorter, som är högst betydande och kanske ett af de största kabinetten i Europa. Det är en mycket roande sysselsättning att examinera de otaliga varieteter, som finnas i naturen och som alla hafva sin nytta.» Lovisa Ulrika hade tydligen funnit Linnæus vara ungefär lika »dråplig» som han henne, fastän i annan bemärkelse, men det är ej godt att säga hvad hon egentligen menade med hans »manières rustres».<noinclude> <references/> {{c|158}}</noinclude> hihs5s8s4u3r3o5kzct6s6rt210to44 104 226340 659960 2026-10-24T06:38:49Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659960 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>Enligt den ordagranna öfversättningen skulle han ha uppfört sig bond- eller tölpaktigt, men fastän han ej var någon världsman i detta ords vanliga betydelse, är detta högst osannolikt. Förmodligen syftade drottningen blott därpå, att han med sin impulsiva natur, sin fritalighet och obekantskap med etiketten ej fann sig riktigt tillrätta med denna, utan tillät sig en del friheter, hvilka ej voro hofmannamässiga, men som just jämte hans många underhållande egenskaper kanske spelade en ej oviktig roll vid hans af drottningen vitsordade stora förmåga att roa hofkretsen. Tyvärr lämna hvarken hans eller drottningens meddelanden några upplysningar härom, men släkttraditionen har bevarat ett par episoder, som fastän antagligen af åtskilligt senare datum än Lovisa Ulrikas ofvan anförda betraktelser lämna en föreställning om hur hemmastadd och ogenerad han var vid hofvet.<ref><i>{{Spärrad|T. Tullberg}}. Familjetraditioner om Linné</i> i <i>Festen till Carl von Linnés minne i Upsala den 10 januari 1878.</i> Upsala 1878.</ref> »Drottning Lovisa Ulrika hade gärna önskat få en af döttrarna till hofvet, men till det förslaget sade fadern ett bestämdt nej. Då drottningen något stött frågade om han trodde, att hon icke kunde uppfostra flickor, lär han rent ut ha sagt henne, att den saken trodde han hon ej rätt förstod sig på. Vidare berättas det, att då han vid något tillfälle vistades på Drottningholm, han en gång nedkallades för att leka blindbock med drottningen och hennes uppvaktning. Vid sådana tillfallen var det naturligtvis förbjudet att taga drottningen. Linné tyckte dock, att han kunde bättre använda sin tid än att leka och lagade därför att han blef blindbock, att<noinclude> <references/> {{c|159}}</noinclude> lw9evhsfmjsmgl4dlkeloi1ttgog6xe 104 226341 659961 2026-10-24T06:40:39Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659961 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>han kunde se något litet och tog sedan drottningen så fort han kunde. Hon ropade genast: 'Det är jag!' Men utan att det ringaste låta afskräcka sig häraf, klappade han henne på hufvudet och sade: ‘Klappa kulla, sitt i bänk', såsom bruket var, då man tagit någon, och tillade: 'Den, som sig i leken ger, måste leken tåla.' Han slapp sedan leka blindbock.» Linnæus hade i alla händelser kommit väl till rätta vid hofvet, och att han där med vaken blick följde hvad som tilldrog sig och gjorde iakttagelser öfver sederna och lifvet, kan man sluta sig till af några uttalanden i <i>Lachesis naturalis</i>. Visserligen ger han ej i dem några bestämda vare sig orts- eller tidsuppgifter, men då han aldrig uppehöll sig vid något annat hof än det svenska — i Stockholm, på Drottningholm och Ulriksdal —, får man väl antaga, att hans iakttagelser voro därifrån och att hans anmärkningar gällde detsamma. De äro beska nog, men utan tvifvel äfven träffande dessa anmärkningar, såsom t. ex. då han säger, att »vid hofven frågas ej, om kläderna äro varma, utan (efter) modet och om de äro nya, brafwa», eller då han skildrar lifvet: »Wispa nu hit, nu dit, flattera, hökla (hyckla), liuga, bocka, dantsa, sjunga.» Någon gång begagnar han erfarenheterna från hofkretsen till jämförelser om växlande åskådningssätt eller om små orsakers skilda verkningar i olika samhällslager, såsom i följande drastiska anteckning: »Fröken släpte en f— i hofvet, bleknade, altererades, gick hem och dog. Holländska skepparen röres inte där wid.» — Att den unga damen lade det lilla missödet så hårdt på sinnet, må förvåna, då man betänker, att den tidens människor, äfven af de högre {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|160}}</noinclude> cthtmochotpwcf60nmtdqdzmq6t9gzk 104 226342 659962 2026-10-24T06:41:00Z Thuresson 20 /* Utan text */ 659962 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226343 659963 2026-10-24T06:43:28Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659963 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>samhällsklasserna, ja ej ens den i etikettsfrågor så noga kronprinsen, sedermera kung Gustaf III, voro främmande för en rätt ogenerad tillämpning af lefnads- och sedereglen »naturalia non sunt turpia».<ref>Se t. ex. <i>{{Spärrad|A. L Hamiltons}} Anekdoter till svenska historien under Gustaf III:s regering.</i> Sthlm 1901.</ref> Medan Lovisa Ulrika i sina bref till mor och syskon i Berlin ej vidare omtalar Linnæus, träffas däremot i hans anteckningar tid efter annan meddelanden om längre eller kortare besök på Drottningholm och Ulriksdal, äfvensom om många ynnestbevis från hans höga gynnares sida. År 1753 skref han sålunda: »På slutet af sista och begynnelsen af detta åhr blef åter Linnæus kallad till Hofwet, då han beskref H. Maj:ts egen Naturalie-Samling på Ulriksdal och Gref Tessins Stensamling i Stockholm; fick ock då i föräring en skön guldring med en rubin uti af Hennes Maj.t och af Gref Tessin ett gulduhr samt den dyra boken <i>Rumhpii Herbarium Amboinense</i>, af 100 plåtars värde. Men största fägnaden war för Linnæus att H. Maj:t Lovisa Ulrika, den makalösa drottningen, frågade efter Linnæi ende son, huru han artade och hogade sig för Natural-Historien, och då hon det förnam, lofwade sig wilja, då han blefwe fullwuxen, bestå honom fri resa på sin depence öfwer hela Europa, hwilken höga nåd hjerteligen fägnade Linnæus.» — Han tillägger, att han hela dagen fick vara i deras majestäters sällskap och att det ej talades om annat än naturalier, »som af öfwerheten nådigt hördes och betraktades. Gref Tessin war ock intagen af denna wetenskapen, besynnerligen af stenar och snäckor, och hans Grefwinna älskade Botaniquen. Således tycktes Linnæus försatt sin wettenskap<noinclude> <references/> {{huvud|{{mindre|''Linné i Stockholm.''}}|161|{{mindre|11}}}}</noinclude> e1cf4x4q9a2ki5sqb31rod0i8zb510k 104 226344 659964 2026-10-24T06:47:40Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659964 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>i landet ifrån ett intet till det högsta, då hon af de största och sjelfwa De Konglige älskades och cultiverades. Hwad större prof af flit!» I april samma år var han åter i Stockholm för att af kung Adolf Fredriks egen hand dubbas till riddare af Nordstjärneorden, en utmärkelse, som han satte stort värde på, ty det var »en nåd, som i Sverige aldrig tillförene skett någon Doctor, Archiater<ref>Arkiaterstiteln erhöll han redan år 1747.</ref> eller professor. Ja, ingen kammarherre hade ännu fast af adelig stämma blifvit med denna stjärnan benådad». För de följande decennierna träffas i de egenhändiga anteckningarna blott ett par kortare meddelanden om förbindelsernas fortvaro, nämligen sommaren 1766 och 1770, då Linnæus eller Linné, såsom han efter sitt adlande kallades och skref sig<ref>Äfven efter adlandet skref han sig ofta <i>Linnæus</i>, men använde, såsom t. ex. i de talrika brefven till Wargentin, Vetenskapsakademiens sekreterare, vanligen <i>von Linné</i> eller ofta blott <i>Linné</i>.</ref>, uppehöll sig på Drottningholm för att ordna af drottningen nyförvärvade samlingar. Men dessa besök voro ingalunda de enda, ty i hans brefväxling, särskildt med den förtrogne vännen Abraham Bäck, förekomma talrika uppgifter om kortare eller längre uppehåll på det vackra lustslottet, och bland dessa må särskildt nämnas det på sommaren 1754, då Linnæus »okallad» infann sig och vistades ett par veckor på slottet för att granska och beskrifva samlingar, som drottningen erhållit från Medelhafvet. När Linnæus ej hade tid att personligen träda i förbindelse med sina kungliga gynnare, var det oftast Bäck, som tjänade såsom mellanhand för att framföra hans hälsningar och råd angående samlingarna,<noinclude> <references/> {{c|162}}</noinclude> j980vq7d6oid4nkls7mwvhigtub1z6z 104 226345 659965 2026-10-24T07:17:12Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659965 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>[[File:Abraham Bäck gravyr av Akrel 1793.jpg|miniatyr|center|stående=1.5|Kopparstick af Fr. Akrel efter oljemålning af G. Lundberg, K. Biblioteket.]] Olof Adlerberg och hans fru i andra giftet, född Gyllenborg, i huset n:r 6 i kv. Gropen i Clara församling, d. v. s. i hörnet af nuvarande Hamngatan (n:r 38) och Beridarebansgatan. Med de goda inkomster han fått och de många ansedda relationer han erhållit genom sitt gifte intog han en bemärkt ställning, och det är sannolikt att han förde stort hus och förhyrde en<noinclude> <references/> {{c|174}}</noinclude> 16m1o8o60us3m5whxwmv0gvmsbxqg8h 104 226346 659966 2026-10-24T07:22:56Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 659966 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>gång han wistades i Stockholm, i all sin tid, bodde han hos sin bäste och trognaste wän, Archiater Bäck, som hos sin köttslige broder.» När Linné gjorde denna anteckning, var han som nämnts gammal och, såsom han emellanåt själf på äldre dagar klagade öfver, något minnesslö, och man får följaktligen ej fatta utsagon alldeles efter ordalydelsen. Af ett och annat meddelande till Bäck från midten och slutet af 1740-talet framgår nämligen, att han då vid sina Stockholmsbesök ej bodde hos sin vän, men väl ibland anmodade honom att skaffa sig logis på annat håll. Detta berodde utan tvifvel därpå, att Bäck ännu var ungkarl och ej fått den stora praktik och därmed förenade inkomster, som tilläto honom att förhyra någon större våning. Därtill kom väl att vänskapsbandet ej ännu hade blifvit så starkt eller varmt, att Linnæus ansåg sig kunna följa det i gamla Stockholm vida mer än nu för tiden, då hotellväsendet nått en så betydande utveckling, vanliga bruket att resande fränder och vänner togo in hos släktingar och bekanta. Men från början af 1750-talet tycks det ha varit regeln att han begagnade sig af Bäcks gästvänskap, hvarom bland annat följande uttalande i ett bref den 3 april 1752<ref>Liksom i det följande återgifna bref af L. utg. i <i>[[Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné|Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné.]]</i> Afd. I. Sthlm 1911.</ref> bär vittne: »Tack för gunstig invitation; tack som ej tröttas wid en fattig wän; i morgon reser jag, få se om jag hinner fram i morgon. Gud ske lof, min Bror är i den situationen, at han ej behöfwer blekna för en visite på några dagar.» Bäck bodde, sedan han år 1755 ingått äktenskap med Anna Charlotta Adlerberg, dotter af kammarherren {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|173}}</noinclude> ox760c9p7b3bq0e12636hby0vt58810