Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.48.0-wmf.1 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 104 149499 660216 575169 2026-10-27T14:58:03Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660216 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP|349}}</noinclude>I samma skrå antydes skyltning för första gången i de handlingar vi haft under händer: han skall {{sp|sitt bräde ej uppslå}}, förr än han all kompanis rätt gjort. Orsaken måtte ligga i den omständigheten, att guldsmedernas varor voro för dyra att sjelfva ligga i öppna »vindögat» såsom skyltar, och att yrket sålunda måste tillkännages genom »tafla», som det sedan kallas — allt under förutsättning nämligen att »uppslå bräde» är liktydigt med att sätta ut skylt. ''Dragarnes'' (bärarnes) skrå (från början af 1500-talet) anger redan början till de strider som senare uppstodo mellan embetena rörande deras sysslor, ty detta skrå upptager bestämmelser för åkare. »Ingen åkare får uppföra jern från uppstäders skepp, utan allenast bärare som skola hamnen ren göra om sommaren». Bärarne hade äfven uppsigt öfver att ingen orenlighet, stenar, granris och spånor kastades ut i hamnarne. Derjemte skulle de vara skyldiga att bära »Vår Herres uppståndelses beläte» om påsknatten »och gång-dagarne», vid vite af en tunna öl och två marker vax. ''Snickarnes'' mästerstycke skulle (1575) bestå af »ett utdragande bord af godt vågenskått (ekvirke). Öfversta bladet skulle vara tre alnar långt, sju qvarter och två tum, och båda bladen tre tum tjocka och listerna på ändan åtta tum breda, på hörnen väl tillhopa fogadt, så ock eljest fliteligen utarbetadt. Vidare: en kista med fot, så att hela höjden är fem qvarter, längden half tredje alnar och bredden en aln, och med platta pelare». ''Tunnbindarnes'' mästerstycke tyckes i gamla tider hafva fordrat rätt stor arbetsskicklighet, äfven om de träsniderier som funnos på åtskilliga tunnbottnar icke utfördes af tunnbindarne, utan af särskilda träsnidare (fig. 149). Men efter aflagdt prof hade gesällen rätt till sitt med embetets präktiga sigill (fig. 150) försedda mästarebref, som gjorde honom till välbestäld stockholmsborgare. {{tre stjärnor}} År 1621 den 23 September reglerades skråväsendet genom den då utkommande ''general-embetes skrå,'' hvilket sedermera många gånger ändrades och förbättrades. Den okände författaren klagar derinnan öfver, att de gamla embetshusen eller gillegårdarna vore förfallna; derför föreslår han, att de som fattige äro skola förena sig om ett hus. Så bestämmes, att hvarje embete skall hafva ålderman och bisittare valda på lifstid. Åldermannen eger bland annat rättighet att handla med drycker, såsom tyskt och svenskt öl och bränvin, men icke vin, samt dem utskänka. Embetets kännemärke och tecken skall uthängas på en tafla (skylt). {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7zr89ie2wlmq2206np7e1lbuuf02776 104 149500 660217 575170 2026-10-27T15:02:00Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660217 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|350|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP|}}</noinclude>Sådana skyltar stucko öfver allt ut från husen i gamla Stockholm, och ofta hängde de på ganska konstfärdigt utarbetade jernarmar. Skyltar af denna beskaffenhet hafva nu i det allra närmaste försvunnit och efterträdts af ganska konstlösa namnbräden. Likaledes skall man väl hafva svårt att kunna på husen nu uppleta de grant utsirade, vanligtvis bugtiga, men på sjelfva väggarne fästa skyltar som nyttjades af skräddare, skomakare, m. fl. och på hvilka man såg ett par lejon, med hängande tungor och högt lyftade svansar, hålla mellan sig en storartad skräddarsax eller en stöfvel. Några handtverkare hafva dock ännu ungefär samma slags skyltar som i gamla dagar, t. ex. färgare (fig. 151), sadelmakare (fig. 152), glasmästare (fig. 153) och möjligtvis ännu några andra. {|style="margin: 0 auto;" | colspan="2" | [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s350 Fig151.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.0|Fig. 151. Färgareskylt.]] |- | style="vertical-align:bottom;"| [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s350 Fig152.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.2|Fig. 152. Sadelmakareskylt.]] | [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s350 Fig153.jpg|miniatyr|centrerad|stående=0.8|Fig. 153. Glasmästareskylt.]] |} Der åldermannen bor skola, heter det vidare i förordningen af 1621, skråbref och handlingar förvaras i ett skrin. Sådana skrin eller ''embetslådor'' funnos hos alla skrån och nyttjades så länge embetet eller gesällskapet egde bestånd. Vi visa här afbildningar af messingslagarnes (fig. 154) och bagaregesällernes (fig. 155). Likaledes införa vi här bilder af kopparslagarnes (fig. 156) och snörmakarnes (fig. 157) sparbössor. Rörande gradpasseringen i embetet bestämmes sålunda: Tager någon mästare lärgosse om 14 år eller mindre som duglig är i<noinclude> <references/></noinclude> 7hy3pxv8uhmub0jm54e254ahhssb8wk 104 149501 660218 575171 2026-10-27T15:07:08Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660218 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP|351}}</noinclude>embetet och icke hafver råd att gifva sin mästare några pengar för det han hafver lärt honom, så skola hans föräldrar eller föreståndare förtinga sådant med mästaren, om året till att tjena efter som hans ''ingenium'' kan vara snält till på 3 eller 4 år. Rymmer gossen första gången, då tages igen af mästaren och straffas skäligen, om han fås. Rymmer han andra gången, och intet fås, då skall mästaren bekomma sitt förting, oansedt han intet hafver utlärt. När han nu hafver uttjent sina år, så må han tjena hos samma mästare såsom gesäll på ett år och taga gesälls lön. Sedan må han vandra hvart han vill i 2 år. Då skall mästaren låta gifva honom sitt lärebref under embetes signet af åldermannen. När han vill bli mästare, skall han göra sitt mästerstycke på gamla sättet och hålla gästabud. En gammal borgare i Stockholm, son till en af handtverksskråens åldermän under lång tid i början af detta århundrade, har för oss gjort en skildring af ett och annat rörande embetena och särskildt angående kammakare-embetet för åtskilliga årtionden sedan, och med ledning deraf vilja vi till hvad vi efter äldre källor anfört här tillägga något om förhållandena under förra hälften af 1800-talet: Hos ''åldermannen'' samlades embetet hvarje år till ''qvartal.'' De större embetena hade två bisittare, de mindre en. Närvarande voro också: en borgmästare, en rådman, en notarie samt en stadsfiskal, af hvilka hvar och en fick tio eller fem riksdaler för besväret att infinna sig. Vid hvarje ordinarie qvartal behandlades endast embetets angelägenheter, men dessa kunde dock gifva anledning till ganska stormiga öfverläggningar. Vanligtvis hade man att beklaga sig öfver bristande ''skydd'' från statens sida och öfver det myckna ''intrång'' som embetet ständigt lede, dels genom utländska varors införande, dels genom ''fuskare,'' sådana som arbetade för sig sjelfva utan att hafva sökt ''burskap,'' hvilken uraktlåtenhet ofta var orsakad af oförmåga att kunna erlägga de med burskapet förenade penningutgifterna. Vanligtvis beslöt embetet att vidtaga stränga åtgärder mot dessa fuskare eller ''bönhasar,''<ref>Af det tyska ''böhne'' eller ''bühne,'' vindsrum, och ''hase,'' hare, således en som af räddhåga döljer sig på vindar.</ref> och fiskalen fick i uppdrag att anställa jagt på dem. Qvartalssammankomsten slöts alltid med en »sexa», vid hvilken de närvarande magistratspersonerna och fiskalen voro sjelfskrifna gäster. Vid dessa sammankomster inskrefvos lärlingar och utskrefvos »utlärlingar» till gesäller. Ingen lärling som ej »utstått» minst fem läroår fick antagas till gesäll, och skulle prof dessutom vara gjordt. Ett sådant prof eller ''gesällstycke'' förfärdigades alltid på annan<noinclude> <references/></noinclude> fowfv63dh3fhtfc0isaa7vluhgbxt4u 104 149502 660227 575172 2026-10-28T08:53:23Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660227 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|352|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP|}}</noinclude>verkstad än der »utlärlingen» lärt, och bedömdes först af den främmande verkstadens mästare. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s352 Fig154.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.8|Fig. 154. Messingsslagare-embetets skrålåda (1678). I Nord. Museum.]] [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s352 Fig155.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.8|Fig. 155. Bagaregesällernas skrålåda. I Nord. Museum.]] För att varda mästare måste ''mästersvennen'' anmäla sig hos åldermannen, hvilken derefter lät kalla embetet och magistrats-assistenterne, hvilka senare då fingo sina arvoden af svennen. Godkändes ansökningen, föreskrefs hvad den sökande skulle göra till sitt mästerprof, och profven voro vanligtvis ganska stränga. Inom några yrken ålades mästersvennen att sjelf förfärdiga de verktyg, hvilka han skulle använda. När profvet var färdigt och skulle uppvisas, skedde detta med många omständigheter samt ej utan dryg kostnad. Först och främst måste svennen betala en bottenpenning till lådan. Han nödgades äfven betala »sexan» för aftonen. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> kqhb8wn71yxfe7gw8bee37e7qp0lqfr 104 149503 660228 577526 2026-10-28T08:56:44Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660228 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|353}}</noinclude>{|style="margin: 0 auto;" | style="vertical-align:bottom;"| [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s353 Fig156.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.0|Fig. 156. Kopparslagarnes sparbössa. <br>I Nord. Mus.]] | [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s353 Fig157.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.0|Fig. 157. Snörmakarnes sparbössa. <br>I Nord. Mus.]] |} Om embetet ansåg, att det funnes tillräckligt antal mästare inom yrket, kunde det afslå ansökningen om mästarebref eller åtminstone lägga många hinder i vägen. Hade den sökande likväl lyckats besegra alla svårigheter och var såsom mästare godkänd, återstod det honom att svärja borgareden, hvilket ej heller aflopp utan kostnader, från 75 riksdaler till högre belopp. Men var den eden väl svuren, hade den nye mästaren rätt att sätta upp egen verkstad och hos polisen anmäla så många bönhasar han hörde talas om. Så ungefär lefde handtverkslifvet bland mästarne med få mindre vigtiga förändringar ända fram till 1846, då skråtvånget upphörde; men att det icke saknades kif och split embetena emellan, derom vittna de många utgifna rättegångshandlingarna. Än kifvas slagtare och garfvare, rörande djurhudar, än skomakare och skoflikare, än guldsmeder och snörmakare, än snickare och stolmakare. Och lågo icke embetena i tvist med hvarandra, så tvistades det ''inom'' embetena, rörande aflagda prof till mästerskapet. Så till exempel processar år 1771 perukmakargesällen Johan Martin Wallman med sitt embete, emedan han blifvit underkänd i profvet. Inför rätten tillfrågades åldermannen och bisittarne af hvad beskaffenhet de fel voro som embetet på mästerstycket i fråga hade att anmärka. Ålderman Grabedunckel utlät sig så: att hvad Serafimer peruken angår, så vore den samma 1:o) för tunn på sidorna 2:o) gå rangerne der icke väl tillhopa 3:o) är peruken icke väl proportionerad på sidorna, hvaraf följer att placken midt uti är för bred och sedan för smal. Häremot opponerade sig förre rådmannen Rodikor och betygade på samvete, att peruken icke vore för tunn vid öronen. Ålderman Grabedunckel utlät sig: att han hade<noinclude> <references/> {{sidfot|Gamla Stockholm.||23}}</noinclude> k28soq8zbmqknmbhxxnmbobl58atu22 104 149504 660229 575175 2026-10-28T08:59:46Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660229 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|354|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|}}</noinclude>ännu ett fel på Wallmans peruk, nämligen att håren i den samma icke äro rätt klippte eller bouclerne spitsade. Rodikor svarade, att sådant icke vore på Serafimer peruk brukeligt. Derpå uppvistes fruntimmersperuken. Vid densamma påminte ålderman Grabedunckel, att façonen på denna vore sådan, att ett fruntimmer ej med den kunde vara, med någon heder och anständig prydlighet, på hufvudet klädd ... Rodikor motsade. {{rättelse|Alderman|Ålderman}} Grabedunckel (hvilken tyckes ha för princip att aldrig svara på tal) androg, att utom hvad i anseende till sjelfva mästerstycket af honom anmärkt blifvit, hade också den af gesällen Wallman förrättade hårfriseringen på ett flickebarns hufvud, sådan som den i embetet då blifvit uppvist, varit oskickelig, hvilket trumpetaren Jäger och en enka, som samma hårfrisering sedan sett, också skolat besanna. Embetets medlemmar råka i lufven på hvarandra och man tillgriper invektiv. Borgmästaren Sebaldt ansluter sig till den mildare meningen, och Wallman segrar inför rätten. {{tre stjärnor}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 7b1nh4icfoc1p7p3psb7q6hoz46n460 104 149505 660230 575176 2026-10-28T09:32:01Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660230 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|355}}</noinclude>Fristående lefde ''gesällsamfundet,'' vid sidan af skrået, på sitt herberge och med sina ''handtverksbruk, ordningar'' eller ''gewohnheiten.'' Gesällerna hade sin kassa, sin låda, sin välkomst och stundom eget hus. För att ernå skicklighet och ofta för att söka arbete måste gesällen ut och vandra. Hans lif fick derigenom en anstrykning af romantik, men det blef ofta något oregelbundet och gjorde honom mera fruktad än omtyckt. {|style="margin: 0 auto;" | style="vertical-align:top;"| [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s354 Fig158.jpg|miniatyr|centrerad|stående=0.9|Fig. 158. Gesällkäppar. <br>I Nord. Museum.]] | style="vertical-align:top;"| [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s354 Fig159.jpg|miniatyr|centrerad|stående=0.35|Fig. 159. Klappholtz. <br>I Nord. Museum.]] |} Med renseln på ryggen och med den oumbärliga påken (fig. 158) drog t. ex. smedsgesällen fram på landsvägarne tills hans träffade en stad. Dit anländ, sökte han upp gesällernas herberge. Herbergsfadern, en gammal gesäll, som mot att få bo hyresfritt skötte husets ekonomi, tillkallade åltgesällen (eller örtgesällen, såsom han i gamla handlingar kallas), hvarpå följande scen uppfördes, bokstafligen uppfördes, ty båda parterna måste tala enligt antaget handtverksbruk, hvilket förut var inlärdt. Scenen kallas: {{c|''Örtgesälls uppklappning.''}} <small>{{c|(Örtgesällen klappar (fig. 159) i bordet och talar.)}} ''Örtgesällen.'' Alltså med förlof, är någon främmande tillstädes, som tänker skicka om, han sitte till bordet, och låte sig af mig om arbetet omskåda för första, andra och tredje. (Den främmande införes.)</small> {{c|''Örtgesällens helsning och den främmande gesällens svar.''}} <small>''Örtg.'' Främmande klensmed. ''Främ.'' Ett stycke deraf. ''Örtg.'' Välkommen på handtverkets vägnar. ''Främ.'' Stor tack ... Mästare, gesäller och unggesäller låta helsa eder ifrån Nyköping och allestädes hvar jag har igenomrest. ''Örtg.'' Stor tack. Mästare, gesäller och unggesäller likaledes. Alltså med förlof, främmande, sitt till bordet. ''Främ.'' Jag tackar mycket. ''Örtg.'' Alltså med förlof, främmande, hvad är hans begäran, att han har skickat bud efter mig? ''Främ.'' Min begäran är intet mycket, allenast att handtverksbruk och ordning måtte bli mig bevist, som jag det åter kan förskylla, antingen här eller annorstädes, hvar Gud vill, vi råkas. ''Örtg.'' Handtverksbruk och ordning skall Eder vederfaras så mycket som jag lärt, hvad jag än intet har lärt, hoppas jag utaf Eder som en rättskaffens gesäll till att få lära. ''Främ.'' Utaf mig lär han intet mycket annat, än att löpa landet upp och neder, och slita kläder och skor sönder, Herr Faders vin utdricka; den ena gången mer den andra mindre, allt som pungen vill räcka. ''Örtg.'' Det kunna vi förut väl göra. — Hvarpå skickar han om? På klensmed eller hvad förekommer?</small> Härpå svarar nu den främmande, hvarefter ett mellanspel utföres mellan örtgesällen och mästergesällen, och upplysning vinnes, huru vida arbete står att få. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 1mjuvkdiw7hmrl3elb4wyxfs53z9ang 104 149537 660231 575177 2026-10-28T10:54:07Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660231 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|356|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|}}</noinclude>Derpå stiger örtgesällen upp för att göra besök hos mästarne och säger vid utgåendet till den främmande: — Med förlof, låt intet tiden blifva eder för lång, har jag något förgätit, skrif det under bordet, tills jag kommer igen, står det då ofvan på bordet, vilja vi utstryka det med ett stop öl. Nu går örtgesällen omkring till alla mästarne och frågar, om de ha arbete att lemna, men får icke fråga annorlunda än så som ordningen föreskrifver: — God dag, käre mästare, det är en främmande gesäll hitkommen på vårt herberge, han begär fjorton dags arbete uti mästarens verkstad, all nytta till att söka, och skada till att hindra, ger mästaren honom arbete är mig kärt och den främmande ännu kärare. Örtgesällen återvänder till herberget och ger besked om utgången af sin beskickning. Har den gått lyckligt, är svaret kort; har den utfallit illa, blir ordsvallet längre och mera afrundadt. Örtgesällen säger nemligen: <small>— Alltså med förlof, främmande, han skulle kanhända gerna vilja veta hvad han har att vänta, medan jag är så långsam; jag har nu gångit på eder anmodan så vida embetet räcker och redligt är, från äldsta till yngsta, från rika till fattiga, och de låta alla helsa och tacka för denna gången; är nu hans pung väl fullt speckad, och skorna bra flickade, ett långt spett i handen, kan min goda gesäll väl komma öfver den gropen, och jag önskar honom mycken lycka uti stora fältet.</small> Hvarpå han förmanande tillägger: <small>— Med förlof, det är här brukligt, när en främmande kommer resandes, betalar man en kanna öl för honom uti Herr Faders hus och sedan får han skaffa sig lägenhet genom porten ut. Lef väl, haf Gud för ögonen, så blir honom vägen intet svår.</small> Huru vida han verkligen bjuder på öl, säger icke handtverksordningen, men det förefaller troligt, om man känner svenska gästfriheten rätt. Skulle åter gesällen hafva fått arbete, införes han af örtgesällen hos mästaren med följande harang: <small>— Med förlof, mästare: vill jag anförtro denna främmande gesäll; gifver mästaren honom skarpa filar och hvetebröd, och låter honom länge sofva, lärer mästaren nog få en bra gesäll af honom. Far väl!</small> Praktfullast var dock det skådespel som uppfördes vid de så kallade qvartalen, då gesällskapets vigtigaste angelägenheter afgjordes. Vid detta tillfälle steg först örtgesällen fram och talade: <small>— Med förlof, herrar lådemästare, samtelige gesäller och ung-gesäller, dem måtte väl vara bekant hvarföre vi alla fjerdedels år komma tillsamman, angående frid och enighet, och vårt herberges vidmakthållande; alltså skall lådan vara öppnad. Herr lådmästaren behagar först läsa!</small> (Om två örtgesäller äro tillstädes, stiger en till dörren, och den andre går ikring bordet, och fordrar de fördolda gevären af, om någon har något). {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> hivn5uh7uv1h1bpvfak7id23sw7h733 104 168267 660222 577790 2026-10-27T18:59:20Z ~2026-57296-71 19205 660222 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Mårtensås" />{{ph|29}}</noinclude>(800—1225) är till sin {{sp|språkform}} af fullt ut lika ålderdomligt skaplynne som den samtida fornisländskan och fornnorskan. Rökstensinskriftens början, som skrifves: <i>ᴀft uᴀmuþ stanta runᴀʀ þᴀʀ, in uᴀrin fᴀþi fᴀþiʀ ᴀft fᴀikian sunu</i>, och som troligen uttalades: <i>aft Wāmōd standa rūnaʀ þāʀ; en Warinn fāði faðiʀ aft fæighian sunu</i> (d. v. s. efter W. stå dessa runor; och fadern W. skref dem efter dödsdömd son), skulle på samtida fornisländska helt säkert hafva lydt på ungefär samma sätt, så när som på det sista ordet, hvilket borde hafva haft den mindre ursprungliga formen ''sun''. De ändringar, språkformerna under denna tid undergå, äro i allmänhet sådana, som ungefär samtidigt drabba alla de nordiska språken, t. ex. utbytet af lent ''ʀ'' mot vanligt ''r'' (Rök ''rūnaʀ'', yngre ''rūnar'' runor, af ''sþ'' mot ''st'' (på 900-talet ''raisþi'', yngre ''ræisti'' reste); eller åtminstone äro de gemensamma med fornnorskans, t. ex. förstummandet af ''h'' före ''l, n, r'' (på 900-talet ''hrauʀ'', yngre ''rø̄r'' stenhop), utbytandet af nasalvokaler (sist de långa) mot onasalerade. Väsentligen annat är förhållandet under, hvad man kan kalla, fornsvenskans klassiska period (1225—1375), d. v. s. de yngre runinskrifternas och den äldsta litteraturens tid. Språket är då redan bjärt skildt från det fisl.-fno. litteraturspråket, ehuru ännu icke i högre grad från det forndanska. Äldre Västgötalagens ord: <i>falder klockæ nider i hovoþ manni, bøti sopcn marchum þrim, en han far banæ af</i> (d. v. s. faller klocka i hufvud på någon, böte socknen 3 mark, om han dör däraf), skulle på samtida isländska lyda: <i>fellr klukka niðr i hǫfuð manni, bǽti sókn mǫrkum þrim, ef hann fǽr bana af</i>. Redan dessa få ord visa oss exempel på följande oursprungligheter i svenskan: ''d'' inskjutes mellan ''ll'' (''nn'') och ett<noinclude> <references/></noinclude> 97yyviqlhbanid9511an0hfu4utti49 104 226219 660225 659666 2026-10-27T22:41:16Z Thuresson 20 660225 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>långdansen, contradanser. N. B. Anna Stina Moræa war med. Thet blir mag. Brovallius gramse [öfver] i alla sina dage. Sedan lektes en liten comoedie; acteurer woro: bror Axel — Arlequin; fru Nycop — Herr Hermidorus; mamsell S. Lisa Moræa — Sabina, Hermidori hustru; Hans Phil. Urlander — Colombina, Hermidori dotter, Arlequins amante.» Den 28 mars. »Jag gick till Sabina, efftersom jag wiste at hennes far och mor ej war i staden. Jag wore kär i Sabina, om hon ej skulle ha Linnæus, om jag ej hölt mer af Philis [Anna Zenia] och om Sabina wore mindre coquett. Jag war hos henne en stund; hon hade på ämbets wägnar at skicka effter Celadon. Han raillerar med Sabina, hon kallar honom för morfar.» Den 29 mars. »Eftermiddagen begynte jag Linnæi Dahlresa at copiera; [den] är 8 sexterner lång.» Den 1 maj. »Effter aftonsången kom Sabina med sin moder och syster Amaryllis [m. fl.] hit. — När Sabina med sitt sällskap woro borta, blef glädjen först fullkommen, emedan man för fruuernes skull måste hålla sig tyst.» Den 28 september, då Gustaf Gottfried fyllde 15 år, gick han till Sabina, som band honom med ett band af många färger<ref>“Notabelt det bruket, som i Dalarna mest öfver allt är antaget, att qvinfolken skänka sina gäster, hälst vid deras afresa, dalband, hvilka äro 1 fingers breda, väfne af ylle med divers färg och hvitt linne, tvärslag.” — ''Iter Dalekarlicum.''</ref>. Den 7 december måtte författaren af en eller annan anledning ha varit vid dåligt lynne, ty då nedskref han bland annat följande: »Hermidorus (Lisa<noinclude> <references/> {{c|56}}</noinclude> 6lcin20xkjjuoo9m798h0jgnhty68hy 2 226437 660219 2026-10-27T18:03:23Z Gustave LeBlanc 19204 Skapade sidan med ''''Gustave LeBlanc''' Jag arbetar med datorlingvistik, programvaruteknik och experimentell utveckling med stöd av artificiell intelligens. Mitt intresse ligger i att bygga komplexa system vars resultat kan kontrolleras och dokumenteras öppet. == Språkteknologi == Jag utvecklar öppet tillgängliga metoder, referensmaterial och valideringsverktyg för AI-assisterad utveckling av språk inom ''Grammatical Framework'' (GF) och dess ''Resource Grammar Library'' (RGL)....' 660219 wikitext text/x-wiki '''Gustave LeBlanc''' Jag arbetar med datorlingvistik, programvaruteknik och experimentell utveckling med stöd av artificiell intelligens. Mitt intresse ligger i att bygga komplexa system vars resultat kan kontrolleras och dokumenteras öppet. == Språkteknologi == Jag utvecklar öppet tillgängliga metoder, referensmaterial och valideringsverktyg för AI-assisterad utveckling av språk inom ''Grammatical Framework'' (GF) och dess ''Resource Grammar Library'' (RGL). Albanska (''sqi'') är den första omfattande tillämpningen, med källkod för grammatik och morfologi samt verktyg för verifiering. Kompilering mot en fastställd GF-version och oberoende språkvetenskaplig granskning är fortfarande separata valideringssteg. På längre sikt är målet att göra arbetssättet användbart även för andra språk. == Forskning och uppmätta resultat == Jag undersöker också hur mänskligt styrd AI kan användas i programvaruutveckling, med tyngdpunkt på systemspecifikation, experiment och verifierbara belägg. I oktober 2026 publicerade jag en vetenskaplig preprint på Zenodo om detta arbetssätt. Den har inte genomgått sakkunniggranskning. I separata experiment med ''simdjson'' och RISC-V:s vektorinstruktioner (RVV) uppmättes i Test 106 en genomströmning för DOM-parsning på '''1,6007 gånger''' på Cloud-V och '''1,8946 gånger''' på EPCC jämfört med den officiella reservimplementationen (''fallback'') i ''simdjson'' 5.0.4. Resultaten är parade geometriska medelvärden för 18 fastställda offentliga JSON-filer och gäller de undersökta konfigurationerna, inte alla användningsfall. == Länkar == * [https://github.com/MA-Gustave GitHub-profil och offentligt arbete] * [https://github.com/MA-Gustave/GF_RGL_AI_Compendium GF/RGL AI Compendium] och [https://github.com/MA-Gustave/GF_Wordbench GF Wordbench] * [https://github.com/MA-Gustave/VectorPath-RVV/blob/main/docs/release/TEST106_PUBLICATION_REPORT_EN.md Mätrapport för RVV (Test 106)] * [https://doi.org/10.5281/zenodo.23503438 ''Beyond Writing Code'' – vetenskaplig preprint (Zenodo, 2026)] g9f1b6axq1hdv78mb7yuiry1sdyvlad 104 226438 660220 2026-10-27T18:30:49Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660220 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{| align="center" |- |align="center" colspan="2"|{{Större|{{Spärrad|INNEHÅLL}}}} |- |align="right" colspan="2"|Sid. |- |align="left" valign="top"|[[Linné i Stockholm/Kapitel 1|DET I FLOR STÅENDE STOCKHOLM]] |align="right" valign="top"|1 |- |align="left" valign="top"|[[Linné i Stockholm/Kapitel 2|ETT INTERMESSO. {{mindre|NÄR LINNÆUS VAR FALUBO}}]] |align="right" valign="top"|37 |- |align="left" valign="top"|[[Linné i Stockholm/Kapitel 3|DOKTOR CARL LINNÆUS]] |align="right" valign="top"|58 |- |align="left" valign="top"|[[Linné i Stockholm/Kapitel 4|HATTARNAS ARKIATER]] |align="right" valign="top"|83 |- |align="left" valign="top"|[[Linné i Stockholm/Kapitel 5|I RÄNTMÄSTAREHUSET]] |align="right" valign="top"|111 |- |align="left" valign="top"|[[Linné i Stockholm/Kapitel 6|PROFESSORNS STOCKHOLMSFÖRBINDELSER]] |align="right" valign="top"|152 |- <includeonly> |align="left" valign="top"|[[Linné i Stockholm/Tillägg|TILLÄGG OCH RÄTTELSER]] |align="right" valign="top"|199 |- </includeonly> |align="left" valign="top"|[[Linné i Stockholm/Personregister|PERSONREGISTER]] |align="right" valign="top"|201 |- |colspan="2"|&nbsp; |- |colspan="2" align="center"|{{Större|{{Spärrad|ILLUSTRATIONER}}}} |- |align="left" valign="top" colspan="2"|HELSIDESBILDER: |- |align="left" valign="top" colspan"2"|''Carl Linnæus 1739;'' efter originalmålning av {{Spärrad|J. H. Scheffel;}} försättsplansch |- |align="left" valign="top"|''Carl Linnæus vid 30 års ålder;'' efter en pennteckning af okänd mästare |align="right" valign="top"|16 |- |align="left" valign="top"|''Carl Linnæus;'' stålstick efter {{Spärrad|Martin Hoffmans}} originalmålning 1737 |align="right" valign="top"|48 |- |align="left" valign="top"|''Tessinska palatset, norra fasaden;'' efter gravyr af {{Spärrad|J. v. d. Aveelen}} i {{Spärrad|E. Dahlbergs Suecia antiqua et hodierna}} |align="right" valign="top"|80<noinclude> |- |} <references/></noinclude> kxcsgla2az07sstvqyi4jenyel2yq10 104 226439 660221 2026-10-27T18:30:58Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660221 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{| |- |align="right" colspan="2"|Sid. |-</noinclude>{{tomrad}} |- |align="left" valign="top"|''Tessinska palatset, gårdsinteriör;'' efter originalteckning af {{Spärrad|N. Tessin d. y.}} |align="right" valign="top"|96 |- |align="left" valign="top"|''Utsikt från Slottsbacken öfver Norrmalm och Blasieholmen i början av 1700-talet;'' efter oljemålning af okänd mästare |align="right" valign="top"|112 |- |align="left" valign="top"|''Carl Linnæus;'' kopparstick af {{Spärrad|A. Ehrensvärd}} 1740 |align="right" valign="top"|144 |- |align="left" valign="top"|''Utsikt från Kastellholmen vid midten af 1700-talet'' |align="right" valign="top"|160 |- |align="left" valign="top" colspan="2"|I TEXTEN: |- |align="left" valign="top"|''Kungsträdgården med närmaste omgifvningar;'' detalj från P. Tillæus' karta öfver Stockholm |align="right" valign="top"|15 |- |align="left" valign="top"|''Ingemarshof med omgifvningar;'' detalj från P. Tillæus karta öfver Stockholm |align="right" valign="top"|21 |- |align="left" valign="top"|''Pomona;'' ur J. Ahlich's trädgårdsbok |align="right" valign="top"|23 |- |align="left" valign="top"|''Ceres;'' ur J. Ahlich's trädgårdsbok |align="right" valign="top"|31 |- |align="left" valign="top"|''Stockholm från Mälarsidan i början af 1730-talet;'' efter samtidiga kopparstick |align="right" valign="top"|63 |- |align="left" valign="top"|''Plan öfver Tessinska huset och tomten;'' efter original af {{Spärrad|N. Tessin d. y.}} |align="right" valign="top"|87 |- |align="left" valign="top"|''Carl Gustaf Tessin;'' efter original af {{Spärrad|G. Lundberg}} |align="right" valign="top"|92 |- |align="left" valign="top"|''Ulrika Lovisa Tessin, f. Sparre;'' efter ett kopparstick från början af 1740-talet |align="right" valign="top"|93 |- |align="left" valign="top"|''Sara Elisabeth Moræa;'' efter originalmålning af {{Spärrad|J. H. Scheffel}} |align="right" valign="top"|123 |- |align="left" valign="top"|''Abraham Bäck;'' kopparstick af {{Spärrad|F. Akrel}} efter oljemålning af {{Spärrad|G. Lundberg}} |align="right" valign="top"|174 |- |align="left" valign="top"|''Pehr Wilhelm Wargentin;'' kopparstick af {{Spärrad|F. Akrel}}, efter oljemålning af {{Spärrad|F. Brander}} |align="right" valign="top"|181 |- |} {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> di3p7xg4zebcxz9846qcd5vxy5t1chd 104 226440 660223 2026-10-27T20:40:25Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 4 rader upp: "bå- förrvt". Ska det vara ETT ord (vilket?) eller har jag gjort rätt rättning? 660223 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Skara-Sticht.|193}}{{linje}}</noinclude><b>hardsmo</b>; tå blifwer sannolikt, at klostret är wordet antingen först byggdt åt, eller sedan bebodt af {{ant|{{rättelse|Benhardin|Bernhardin}}}}-Munkar, och at altså Sochnen behållit sitt namn <b>Warnom</b> af klostret. Widare berettelse om thetta kloster, än nu anförd är, och, at thet legat wid en mill södervt ifrå staden <b>Christinehamn</b>, in emot skillnaden af <b>Wisnoms</b>-Sochn, hafwandes efter berettelse haft vnder sig åtskilliga theromkring belägna heman, som nu äro Kronons; wenter man framdeles genom then berömliga Wermeländingens, {{ant|Assessorens}} i Kongl. Bergs-{{ant|Collegiô}}, Herr <b>Nils Poraths</b> försorg, som af synnerlig gunst om thetta föregånde behagat lemna mig vnderrettelse. Hwilken ock thorde finna medel och vtwägar til at vti liuset frambringa <b>Wermelands</b> {{ant|antiqua}} Merkwerdigheter. Hwaribland med skiäl räknas the <b>Slott</b> och <b>fästen, kloster</b> och <b>Kanikehus</b>, som, {{rättelse|bå-|både}} förrvt och vnder Påwedömets tid, ther i landet hafwa warit bygde och lemmat efter sig antingen blotta {{ant|traditioner,}} eller några än befindteliga lemningar. [[Fil:Monasteriologia Fig s0.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5]]<noinclude> {{huvud|||{{st|<b>Then</b>}}}} <references/></noinclude> on86buvb0wbyu70h6zh8arj86ryn8xh 105 226441 660224 2026-10-27T22:33:35Z Thuresson 20 /* Stavfel */ nytt avsnitt 660224 wikitext text/x-wiki == Stavfel == Kan det vara stavfel då bokstäverna "h" och "b" är lika varandra? I KB:s tidningstext från äldre svenska dagstidningar finns två exempel på "härförrut". [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 27 oktober 2026 kl. 23.33 (CET) eknw5dcgbcjdu510oazh4pn6aompa9a 660226 660224 2026-10-28T08:48:22Z Gottfried Multe 11434 660226 wikitext text/x-wiki == Stavfel == Kan det vara stavfel då bokstäverna "h" och "b" är lika varandra? I KB:s tidningstext från äldre svenska dagstidningar finns två exempel på "härförrut". [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 27 oktober 2026 kl. 23.33 (CET) :Eller så var sättarens avsikt att skriva "både förrut...". Det skulle passa in, tycker jag. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 28 oktober 2026 kl. 09.48 (CET) qgzd781tq4y03kg8p7juxtpyw65djzl