Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.48.0-wmf.1 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 104 149538 660232 575178 2026-10-28T15:17:24Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660232 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|357}}</noinclude>Derpå läser lådemästaren {{c|»Punkterne uti ordning».}} »För det ''1:sta'' skola vi frukta och älska Gud. För det ''2:dra'' vår Herr Fader och Fru Moder, och hela husets anhöriga uti all tillbörlig ära hålla. ''3:dje.'' Är uti detta fjerdedels året någon främmande hitresande kommen, han stige fram till bordet och säge sitt ärliga dop- och tillnamn, och gifve så mycket som 00 i inskrifningspengar; är han machter gesäll, gifver han dubbelt så mycket, en gesäll först och unggesäll sedan, att man vet hvad gesäller och unggesäller äro. Är någon här som intet förut har varit vid handtverks bruk och ordning, han stige fram till bordet och bite axet af nyckeln, eller ställe sig så med gesäller och ung-gesäller in, så vilja vi vara honom behjelpliga. (Lådskrifvaren skrifver namnen i en bok; sedan dricker örtgesällen de främmande till med välkomsten. Lådskrifvaren läser upp namnen). ''4:de.'' Skall mästar-taflan läsas före, och en hvar gifva noga akt på sin mästares namn, och gifva så mycket som 00 uti skänkpengar; är han machter gesäll, gifve dubbelt, så att man vet hvad gesäll eller ung-gesäll är. N.B. Nyckelbitarn får sitt tillbaka för denna gången med förmaning. ''5:te.'' Skall skuldboken läsas upp, om någon är skyldig, så betale, att Lådan kommer till sitt och Herr Fader till sitt, så kan han få borga på nytt igen. ''6:te.'' Skall artiklarne läsas före; den som dem hört förr, han tige och låte den så höra dem som intet förr har hört dem, så att hvar och en vet att rätta sig derefter. ''7:de.'' Skola de tre ärliga omfrågorna hållas: hvad någon på hvarannan otillbörligt vet, skall han nu anmäla, och intet förtiga; den som nu förtiger, han förtiger sin egen skada. ''8:de.'' Skall den gamla svarta skuldboken föreläsas, om någon deruti varder befunnen, så vilja vi väl honom deruti hjelpa, så framt han har penningar eller penningars värde. ''9:de.'' Är någon här som har lust att förändra sitt stånd, ifrån unggesäll till machter gesäll, han kan här så väl dertill komma, som annorstädes; tänker han att vi äro för svaga, så taga vi Herrar Lådemästare, Herr Fader och Fru Moder och om han betalar ett fat Win, och ett par feta svin, så hoppas jag att vi skola blifva honom starka nog. ''10:de.'' Skola de rika amten utdelas, att intet all nytta, eller skada, uti en verkstad blifver. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> g1cz4mmctvowjzwf8su3jprk87ke5eg 104 149539 660233 575179 2026-10-28T15:23:25Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660233 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|358|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|}}</noinclude>''11:te.'' Skall tärning- och kortspel vara förbudet, så länge gesällers och unggesällers öl varar. ''12:e.'' »Hafver jag något förgätit, så stånde någon upp, och anmäle det uti mitt ställe, alltså med förlof». (När den första och andra omfrågan är förbi, blir den tredje ståendes tills allt är slutadt. N.B. När någon blir anklagad, gå de begge ut, samt deras verkstadskamrater med. När någon blifver inkallad, säger Örtgesällen: vill han med gesäller och unggesäller hålla och lefva, så fatta (N.B. nyckeln.) {{tre stjärnor}} Som häraf framgår spelar örtgesällen (tyska Ortgesell = Platsgesäll) en vigtig roll och förvexlas stundom med åltgesällen, hvilken till tecken af sin värdighet bar gesällstafven. Nedläggandet af densamma skedde ock under ceremonier som för oss numera äro svårbegripliga. Ett högst märkligt bruk afslutar denna klensmedernas handtverksordning; det är en ordstrid eller munhuggning mellan en unggesäll och åltgesällen. Efter som densamma är reglementerad, lemnades väl icke något tillfälle för ett qvickhufvud att göra sig bemärkt. Samtalet är i sig sjelft mycket karakteristiskt. Åltgesällen tillfrågar unggesällen först: <small>— Hvarifrån kommer min goda unggesäll här så geschwindt, att jag honom hos gesiäller och unggesäller finner. ''Svar.'' Jag kom hit ifrån Örebro, jag beder han frågar min nabo. ''Åltg.'' Hans namn är all ära värdt; lef väl, det skall vara mig kärt.</small> Men om unggesällen har lust att retas med åltgesällen svaras: <small>''Svar.'' Jag är allt här, hvad vill han mig mer. ''Åltg.'' Att jag honom handtverksbruk fråga vill. ''Svar.'' Handtverksbruk vill jag väl svara, om han mig rätt frågar. ''Åltg.'' Frågar jag intet rätt, så vore han min herre och jag hans dräng; men frågar jag rätt, så är jag hans herre och han min dräng. ''Svar.'' Eder trogna tjenare vill jag gerna vara; drick han bara vatten, gif mig bra vin, och låt mig sofva hos kärestan sin, så vill jag alltid vara hans trognaste tjenare. ''Åltg.'' Min käraste har nog mig så kär, att ingen annan får komma henne så när. — Huru kom min goda unggesäll vidare här? ''Svar.'' Jag lopp väl hit till denna staden; jag beder min goda åltgesäll vill säga, hvad som är hvarken inom eller utom fönsterna. (Gissa.) ''Åltg.'' Jag kom hit utan bära, jag beder det få lära. Nej gissa nu ... Huru kom min unggesäll vidare hit? ''Svar.'' Jag har väl kommit hit så när, att min åltgesäll ville säga mig hvad det bästa af staden är. ''Åltg.'' Huru kom han då vidare hit?</small> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> nfmkh4apqwn2rpahwqds2izqgi0420m 104 149540 660234 575180 2026-10-28T15:30:29Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660234 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|359}}</noinclude><small>''Svar.'' Jag lopp väl hit med tvenne stutar; min goda åltgesäll säge mig hvaröfver ett välgjordt stufvelås inslutar; (gissas till alla frågor). ''Åltg.'' Huru kom han vidare hit? <br>{{em|2}}Säg, hvaröfver ett lås är gjordt? <br>{{em|2}}Hvad det bästa på en Jungfru är? <br>{{em|2}}Hvad det starkaste uti verkstaden? <br>{{em|2}}Hvar medelpunkt i verlden? <br>{{em|2}}Hvad det bästa på en qvarn? ''Svar.'' Jag kom hit från Kongshatt, jag beder tag nu min granne fatt. ''Åltg.'' Vill min goda unggesäll hafva ett annat namn, så tage nu denna gesällstaf uti sin famn. ''Svar.'' Denna gesällstaf att vidröra är jag än för slätt; jag måste nu först lära mitt handtverk rätt, sedan är min ena hand intet krum, och den andra ej heller lam, derför tager jag gesällstafven intet an. ''Åltg.'' Huru låter min goda unggesäll kalla sig, när den sköna damen frågar efter honom? ''Svar.'' Sköna damer lära intet fråga efter mig; har jag pengar, kalla de mig Monsieur: har jag inga, kasta de mig trappan utför. ''Åltg.'' Huru låter min goda unggesäll kalla sig, när mästare, gesäller och unggesäller fråga efter honom. ''Svar.'' Mästrar, Gesäller, och Unggesäller ha väl makt att fråga efter mig. N. B. Det ädla blod har försatt min Faders skatt, så när som en gammal hatt, den står försatt på Rådhuskällarns dörr för tre öre. Vill min Åltgesäll mig trohet lofva, vill jag honom densamma skänka till Nyårs gåfva. ''Åltg.'' Hans namn är all ära värdt; vi vilja det ofvan uppskrifva, der bönderna hänga sina stöflar. ''Svar.'' Jag tackar, hans namn bör ofvan öfver stå. Lef väl!</small> {{tre stjärnor}} Detta var klensmedsgesällernas handtverksordning 1771, hvilken är tryckt ett par gånger med tyska originalet på ena och svenska öfversättningen på andra sidan. Om det är infördt från Tyskland eller författadt på tyska här i Sverige veta vi ej, men skulle vara böjda att tro det förra särskildt om föreliggande ordning, i hvilken namnorden röja tysken. Att så icke alltid varit fallet framgår af företalet till sadelmakarnes handtverksbruk som är tryckt endast på svenska, i Stockholm, 1780. »Näppeligen finnes någon nation, som icke högst värderar sitt modersmål. Det hafver således ett samhälligt bröderskap med Embetets goda minne beslutit att i fäderneslandet bortlägga det hit tills brukade Tyska Handtverksgewohnheit och införa det på Svenska. Hvar och en som vil besöka fremmande länder lärer sjelf vara omtänkt att göra sig kunnig i fremmande språk. {{c|Öfversatt ''A''t Brukas ''M''ed ''F''ägnad».}} Längre fram, på 1800-talet, då ordensväsendet med dess<noinclude> <references/></noinclude> 5iygxo6k8xfe2lqthapuhf7t2yd0257 104 149541 660262 575181 2026-10-29T08:44:37Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660262 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|360|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|}}</noinclude>högtrafvande festtal kommit i blomstring hos borgerskapet, blifva handtverksbruken mera patetiska och förlora all färg af den oefterhärmliga gemytlighet och humor vi funnit hos de föregående tidehvarfven. Sålunda kan man läsa i »Ordning vid svarfvare- och blockmakaregesällernas sammankomster 1830» följande högstämda utgjutelse vid det tillfället, då åltgesällen öfverlemnar gesällkäppen i utläringens hand: [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s360 Fig160.jpg|miniatyr|vänster|stående=0.7|Fig. 160. Plåt- och harneskgesällernas »Välkomma». Sthlm 1790. I Nord. Museum.]] — Här lemnas Eder en käpp i eder hand! Den är en sinnebild såväl af Högheten som Fattigdomen. Den bäres så väl af den som styr Staters och Menniskors öden, som af den hvilken fattigdomens hela börda trycker. Uti eder hand har den blifvit lemnad såsom ett bevis på eder nya värdighet, och för att, i händelse I någon gång lik vandraren nödgen söka ert bröd, inom eller utom gränsen af ert Fosterland, och då eder fot af mattighet staplar, I mågen genom den finna ett stöd. Här spårar man så tydligt ordensparentatorn. Käppen var käpp i 200 år innan den blef upphöjd till symbol, ett bevis på festtalets alstrande förmåga. Eller ock skulle man tro, att den åldriga institutionen kände sitt slut nära och derför manades att gripa till de stora orden: — Uti alla dessa mina bröders namn — fortfar åltgesällen — räcker jag Eder denna välkomstbägare. Söken att likna våra Fornfäder(!) som af vänskapens hand emottogo Bragebägaren och tömde den, då de ville besegla utförandet af sina heliga löften ... Om man härmed jemför sadelmakarnes enkla och af osökt hjertlighet stämplade harang, då en gesäll första gången skall dricka ur Välkomman, skall man märka tvenne tidehvarfs skilda anletsdrag: <small>''Örtgesäll:'' Med låf; jag hafver några ord med dig att tala, jag beder du ville det ej illa upptaga. ''Den Tillkomne svarar:'' Tala hvad dig kärt är. ''Örtgesäll:'' Med låf; jag vill dig den ärliga Wälkommen tillbringa, alla rättskaffens Sadelmakares skål som Wälkommen stiftat hafva; och ännu hafva vilja dertill något att stifta; alla Sadelmakares skål som på vägar vandra, och deras som derpå vandra vilja; skål herr värd och värdinna, syster och hela hederliga Sälskaperna här församlat är.</small> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> os8am04pjpzuup820xm0mqn9la04htk 104 149542 660263 575182 2026-10-29T08:47:05Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660263 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|361}}</noinclude><small><poem>Med kärligt begär Vivat Mästare och Gesäller Att dricka i dag Med lust och behag.</poem> Wälsigne dig Gud, din ärliga skänk och Wälkommen, jag önskar alla dem god lycka och välmåga som denna Wälkommen inrättat hafva, samt dem som sinnade äro att sina namn derpå teckna. <poem>Jag har nu den ära, Första gången att lära; Utur så hederlig bål, Ty dricker jag skål. Båd’ Mästare och Gesäller; Förgäter ej heller: Wärd och Wärdinna, Med alla de sina. Vivat godt lag, Wi dricka i dag; Oss allom till fromma, Ur denna Wälkomma.</poem></small> Såsom prof på en af de gamla gesällskapens ''välkommor'' visa vi här en afbildning af Plåt- och Harneskgesällernes pokal från förra århundradet (fig. 160). {{tre stjärnor}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> dogujwlsqd7vrjspozgprbxdkixctug 104 149543 660264 575183 2026-10-29T08:53:25Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660264 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|362|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|}}</noinclude>På gesällskapens festdagar fladdrade en fana utanför herbergets fönster. Hvarje gesällskap hade sin egen fana, och vi lemna här en afbildning af snickargesällernes (fig. 161). Att dessa fanor icke alltid tillkommit ''endast'' såsom en prydnad kan man finna af t. ex. skomakaregesällernes. Att det gesällskapet (»ogifta skomakaregesällskapet») under Gustaf II Adolfs och Karl X Gustafs tider bidragit till hufvudstadens bevakning, finnes i gamla handlingar angifvet. Då under Karl XII all handel och rörelse voro så godt som afstannade, befaldes ogifta skomakaregesällskapet af regeringen att, jemte borgerskapet, bestrida vakthållningen och om så påfordrades bidraga till stadens försvar. Den 1 Oktober 1714 infann öfverste Zeedtz sig hos gesällskapet och tillsade på »höga öfverhetens ordination», att gesällerne skulle välja sig officerare, hvarpå de med ''en'' mun till sin kapten utvalde mäster Wilhelm Breving. Sedermera valdes ock löjtnant och adjutant. Den sist nämde hette Bång och var gesällskapets exercismästare. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s361 Fig161.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.25|Fig. 161. Snickaregesällernas skråfana. <br>I Nord. Museum.]] Skomakaregesällerne bildade således ett särskildt kompani, för hvilket anskaffades en fana som kostade 543 daler 6 öre k:mt, en den tiden ganska betydlig summa. Dess utom måste gesällskapet i hvarje månad sammanskjuta ej ringa belopp för vaktgöringens bestridande, i hvilket ändamål en s. k. ''kompanilåda'' inrättades. Vakthållningen upphörde sedermera, men fanan bibehölls och utsattes från något af herbergets fönster på gesällskapets högtidsdagar, Annandag påsk och Mikaelidagen, kl. 4—6 e. m., dervid »harmoni- och fältmusik» uppfördes. År 1794 ersattes den af tiden illa åtgångna fanan med en ny som kostade 64 rdr 16 sk. b:ko, af blått taft och med Sveriges vapen inom två lagerkransar under kunglig krona. Nedanför vapnet syntes den gamla kejserliga romerska krönta örnen. I hvart och ett af de fyra hörnen fans Karl XII:s krönta namnchiffer. Allra öfverst prålade i gyllene skrift: <small>{{c|<i>Sit probus, sit felix, ut Magnus ille lator Aquilæ.</i>}}</small> Latin skulle det vara, till och med på en skomakarefana. År 1824 förbjöds att hänga ut fanan, hvilket djupt smärtade gesällskapet, som ingick till konungen med underdånig ansökan, att det åter måtte tillåtas att låta fanan visa sig under ett par timmar Annandag påsk och Mikaelidagen, hvaremot gesällskapet afsade sig allt tillstånd att efteråt få anställa dans eller andra lustbarheter. Denna ansökan var undertecknad på ogifta skomakaregesällskapets vägnar af C. Gillberg och G. F. Dahl, åltgesäller.<ref>Ofvanstående är hemtadt ur ''Stockholms Dagblad'' för Maj 1825, men bladet har icke angifvit källan till sitt meddelande.</ref> Om ansökan beviljades<noinclude> <references/></noinclude> ed4v8tu1ler7z2jk93utwq2vi60eltg 104 149592 660265 656013 2026-10-29T09:51:37Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660265 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|363}}</noinclude>veta vi icke, men vilja minnas, att ett och annat gesällskap i Stockholm på 1830-talet, kanske äfven senare, lät en fana fladdra utanför fönstren, när fest firades i herberget. {{tre stjärnor}} ''Skomakarne'' tyckas hafva haft ett tämligen välbergadt och ordentligt gesällskap, hvarpå dettas ''sjukhus'' också är ett bevis. Ännu i dag står vid Rörstrandsgatan ett litet hus, som hyst skomakaregesällernes ''Krank-kammare.'' Huset köptes för det ändamålet 1674, och säljaren var en hökare vid namn Sven Hansson. I portgången till det huset (nu n:o 4) sitter på väggen en stor stentafla med följande inskrift: {| border="1" style="margin: auto;" | <div style="text-align: center;"> ÅR 1674 <br> KÖPTES DENNA GÅRD TILL ETT SIUKHUS <br> AF <br> SKOMAKAREMBETES GESÄLLER. <br> ÅR 1751 <br> INRÄTADES SIUKHUSKASSAN <br> DÅ <br> {{em}}JOHAN M. HOLMSTRÖM UAR LÅDMÄSTARE.{{em}} <br> ÅR 1753 <br> KIÖPTES TOMTEN. <br> ÅR 1763 <br> BYGDES DETA STENHUS <br> DÅ <br> LÅDMÄSTAREN ABRAHAM APPELQVIST <br> UAR SYSLOMAN VID BYGNADEN. <br> ÅLDERMAN HET. SEBASTIAN MERKEL <br> OCH ÅLTGESÄLLER <br> UORO PETER LÖFSTRÖM OCH G. E. KÖLTZ <br> {{em|4}} {{m|STOCKHOLMARE|75}} {{em|4}} {{m|BRESLAUER|75}} <br> HUGIT <br> PÅ DENNA STEN <br> UÅRE FRAMFARNE TIL ÄHREMINNE <br> OCH EFTERFÖLD <br> FÖR <br> TILKOMMANDE </div> |} Huset såldes sedermera, men ett större inköptes för samma ändamål, vid Lilla Nygatan (nu n:o 19) och begagnades åtminstone i slutet af 1820-talet, möjligtvis ännu senare, men tillhör nu mer enskild person. {{tre stjärnor}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> jzarbq7j7102y4vajpxcrs3rk2nee4e 104 149593 660266 575186 2026-10-29T10:35:10Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660266 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|364|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|}}</noinclude>Att herbergena voro ganska väl hållna tillflyktsorter för den resande gesällen kan man finna af ''Skräddargesällernas'' reglemente för »Herbergsfadern» 1835. Der bestämmes nämligen, att i herbergshuset skall finnas ett städadt och om vintern eldadt nattlägersrum för resande gesäller, och skulle rummet vara möbleradt med tvenne utdragssängar, fyra stolar, ett bord och en spegel. Till hvardera sängen skulle vara två madrasser, två kuddar, ett täcke, två par tvåmanslakan och fyra skjortor. Dess utom måste i rummet finnas ett handfat och en tvättkanna af koppar, en ljussax och tolf handdukar, deraf till begagnande bestås en för hvarje gesäll, hvilket allt af gesällskapet bekostades. Tvättning och lagning af linnepersedlarne ombesörjer Herbergsvärden, som efter räkning vid qvartalets slut, derför erhåller betalning af Lådans medel. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s364 Fig162.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.5|Fig. 162. Portstycke på Vindragareherberget.]] Bland minnesmärken efter de gamla gesällskapen och skråen ega vi ännu två herbergen: ''Vindragarnes'' (n:o 6 Stora Hoparegränd) samt ''Saltmätarnes'' och ''Spanmålsbärarnes'' (n:o 15, Skärgårdsgatan). Bägge gifva intryck af Stockholm för minst 200 år sedan. Vindragarne ega och bebo ett hus hvars port bär årtalet 1747 (fig. 162), men hvars trappgafvel och hela inre bära tydliga spår af 1500-talet (fig. 163). Skylten är ommålad på en äldre och troligtvis af hög ålder. Vindragarne hålla ännu i hop som skrå och kallas »vindragare-laget», ega låda och ordning samt styras af ålderman och lådmästare. Saltmätarne och spanmålsbärarne bebo ett gammalt, i förra tider sannolikt ståtligt hus vid Skärgårdsgatan, hvars hela yttre angifver 1600-talet (fig. 164). Sjelfva herberget är beläget två<noinclude> <references/></noinclude> jfzkc5tt0m1xfhr4xo2j69zps6ncw6m 105 226441 660261 660226 2026-10-28T21:55:34Z Bio2935c 11474 /* Stavfel */ Svar 660261 wikitext text/x-wiki == Stavfel == Kan det vara stavfel då bokstäverna "h" och "b" är lika varandra? I KB:s tidningstext från äldre svenska dagstidningar finns två exempel på "härförrut". [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 27 oktober 2026 kl. 23.33 (CET) :Eller så var sättarens avsikt att skriva "både förrut...". Det skulle passa in, tycker jag. --[[Användare:Gottfried Multe|Gottfried Multe]] ([[Användardiskussion:Gottfried Multe|diskussion]]) 28 oktober 2026 kl. 09.48 (CET) :Tack för svaret! Ja, förstås inte omöjligt, men ... då har de tryckt både två felaktiga bokstäver (bå istället för hä) såväl som missat en (r). Sannolikare att meningen var "både", som passar bra nog (alltså både före påvedömet såväl som under påvedömet), tycker jag också. Tack igen. [[Användare:Bio2935c|Bio2935c]] ([[Användardiskussion:Bio2935c|diskussion]]) 28 oktober 2026 kl. 22.55 (CET) pstbnbch89txahxwfwlh99o4yi0igb8 104 226442 660235 2026-10-28T17:04:48Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660235 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:''Clifford, Georg;'' f. 1685, d. 1760; juris doktor, borgmästare i Amsterdam; sid. 60, 74. :''Cronberg, Börje Olofsson;'' f. 1612, d. 1673; k. räntmästare; sid. 105. :''Cronstedt, Carl;'' f. 1672. d. 1750; frih., president; sid. 82, 171. :''Cronstedt, Jakob;'' f. 1676, d. 1761; grefve, riksråd; sid. 138, 139. :''Dalberg, Nils;'' f. 1735. d. 1820; lifmedikus, bergsråd; sid. 183. :''Dalin, Olof von;'' f. 1708, d. 1761; kansliråd, skald; sid. 18, 170. :''Darmstädter, Johann Friedrich;'' tandläkare. kvacksalfvare; sid. 65, 66. :''Dassau, Johan;'' d. 1808; superkarg vid Ostindiska kompaniet; sid. 190. :''Daumont (Doumong), Pierre;'' d. 1747 : ledamot af kirurgiska societeten, gruffältskär i Dannemora; sid. 65. :''De Geer, Carl;'' f. 1720, d. 1778; frih., hofmarskalk, entomolog; sid. 154. :''De la Gardie, Jakob;'' f. 1583, d. 1652; grefve, riksmarsk; sid. 26. :''De la Gardie, Magnus Gabriel;'' f. 1622, d. 1686; grefve, rikskansler, riksdrots;'' sid. 26, 27. :''Drake, Anders von;'' f. 1682, d. 1744; underståthållare, president; sid. 82. :''Dubois, Gottfrid;'' f. 1725, d. 1790; provinsialläkare; sid. 143. :''Düben. Anders von;'' f. 1673, d. 1738; frih., hofmarskalk; sid. 17. :''Eckleff, Carl Fredrik von;'' f. 1723, d. 1786; kansliråd; sid. 157. :''Ehrenpreus, Carl Didrik;'' f. 1692, d. 1760; grefve, riksråd, universitetskansler; sid. 172. :''Ehrensvärd, Augustin;'' f. 1710, d. 1772; grefve, fältmarskalk; sid. 91. :''Ehrensvärd, Gustaf Johan;'' f. 1746, d. 1783; frih., kammarherre, memoarförfattare; sid. 196. :''Ekeberg, Carl Gustaf;'' f. 1716, d. 1784; kapten vid Ostindiska kompaniet; sid. 189, 190. :''Ekeblad, Claës;'' f. 1708. d. 1771; grefve, riksråd, kanslipresident; sid. 171. :''Elvius, Per;'' f. 1710, d. 1749; sekreterare i Vetenskapsakademien; sid. 180. :''Fabricius, Johan Christian;'' f. 1745, d. 1808; Linnés lärjunge, professor först i Köpenhamn, sedan i Kiel; sid. 124. :''Fahlberg, Anders;'' kryddkrämare; sid. 69. :''Falck, Carl;'' skeppsbyggmästare vid k. flottan; sid. 78. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|203}}</noinclude> i4rn2b9nm9a4dwc4y0oz8ygjg6np38f 104 226443 660236 2026-10-28T17:09:03Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660236 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Bielke, Sten Carl;</i> f. 1709, d. 1753; frih., president; sid. 100. :<i>Billström;</i> gästgifvare i Dalarö; sid. 187. :<i>Bjerkén, Pehr af;</i> f. 1731, d. 1774: assessor i Coll. medic.; sid. 183. :<i>Björck, Israël;</i> regementspastor; sid. 73, 108. :<i>Blixenstierna, Thomas;</i> f. 1710, d. 1753; hofjunkare, assessor i Bergskollegium; sid. 10. :<i>Blomberg;</i> skeppare: sid. 186. :<i>Boij, Nils;</i> f. 1683, d. 1739; stadsfysikus i Stockholm, amiralitets-medikus; sid. 5. :<i>Bonde, Gustaf;</i> f. 1682, d. 1764; grefve, riksråd; sid. 18, 60. :<i>Brander-Skjöldebrand, Erik;</i> f. 1722, d. 1814; svensk konsul i Algeriet; sid. 191. :<i>Brelin, Nils;</i> d. 1753; kyrkoherde, led. af Vetenskapsakademien; sid. 114. :<i>Brenner, Sophia Elisabeth,</i> f. <i>Weber;</i> skaldinna; sid. 146. :<i>Broman, Erland Carlsson;</i> f. 1704, d. 1757; frih., president; sid. 77. :<i>Bromell, Magnus von;</i> f. 1679, d. 1731; arkiater och preses i Colleg. medicum; sid. 2, 4, 5. :<i>Brovallius, Johan;</i> f. 1707, d. 1755; professor, biskop: sid. 41. 47. :<i>Burman, Johannes;</i> f. 1706, d. 1779; professor i Amsterdam; sid. 60. :<i>Bäck, Abraham;</i> f. 1713, d. 1765; arkiater; sid. 130, 162, I72—180, 188. :<i>Bäck, Anna Charlotta,</i> f. <i>Adlerberg</i>; f. 1736, d. 1767: den föregåendes hustru; sid. 175. :<i>Carolina Lovisa;</i> landtgrefvinna af Hessen-Darmstadt, f. markgrefvinna af Baden-Durlach; sid. 197. :<i>Cederhielm, Carl Wilhelm;</i> f. 1705, d. 1769; frih., kammarherre; sid. 100. :<i>Celsius, Anders;</i> f. 1701, d. 1741; professor; sid. 113. :<i>Celsius, Olof. d. ä.;</i> f. 1670, d. 1756; domprost i Uppsala; sid. 7, 108. :<i>Claësson & Spalding;</i> grosshandelsfirma; sid. 191. :<i>Clerck, Anna Margareta,</i> f. <i>Dahlén;</i> d. 1787; sid. 188. :<i>Clerck, Anna Maria,</i> f. <i>Starck;</i> d. 1738: sid. 188. :<i>Clerck, Carl Alexander;</i> f, 1709. d. 1765; kommissarie, entomolog; sid. 184—189. :<i>Clerck, Jakob;</i> slottsbildhuggare; sid. 188. :<i>Clerck, Nils;</i> regementsfältskär; sid. 188. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|202}}</noinclude> 33oviq276qjef0mbc3768awvt4mnmtp 104 226444 660237 2026-10-28T17:31:17Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660237 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Falkengren, Abraham;</i> f. 1670, d. 1738; major; sid. 46. :<i>Fersen. Charlotta Fredrika von</i>, f. <i>Sparre</i>; f. 1719, d. 1719; grefvinna, öfverhofmästarinna; sid. 104. :<i>Finlay, Robert;</i> f. 1718, d. 1785; kommerseråd; sid. 191. :<i>Fredrik I;</i> f. 1676, d. 1751; konung; sid. 36, 70, 73, 75, 112. :<i>Friese, Hans;</i> trädgårdsmästare; sid. 14. :<i>Frodbom, Anna Maria</i>, f. <i>Brun;</i> d. 1735; den följandes hustru; sid. 22. :<i>Frodbom, Ingemar;</i> d. 1726; källarmästare; sid. 20. :<i>Gahn, Hans Jakob;</i> f. 1719, d. 1782; brukspatron; sid. 143. :<i>Gathenhielm, Anders;</i> f. 1714, d. 1769; k. sekreterare; sid. 91. :<i>Geringius, Anders;</i> d. 804; hattstofferare; sid. 183, 184. :<i>Geringius, Gustaf;</i> aktuarie i Svea hofrätt; sid. 184. :<i>Gjörwell, Carl Christoffer;</i> f. 1731, d. 1811; assessor, bibliotekarie; sid. 192, 195. :<i>Gleditsch, Johan Gottfried;</i> f. 1714. d. 1786; professor vid universitetet i Berlin ; sid. 105. :<i>Gnospelius, Anders;</i> fabrikör; sid. 19. :<i>Gollnitz;</i> trädgårdsmästare; sid. 11. :<i>Gother, Engelbert;</i> d. 1775; rådman, borgmästare; sid. 187. :<i>Grill, Carlos & Claës;</i> bankir- och grosshandelsfirma; sid. 191. :<i>Grill, Claës;</i> f. 1705, d. 1767; direktör i Ostindiska kompaniet; sid. 188. :<i>Gustaf III;</i> f. 1746, d. 1792; konung; sid. 161, 176, 195-193. :<i>Gyldenklou, Anders;</i> f. 1602, d. 1665; president; sid. 19. :<i>Gyllenborg, Carl;</i> f. 1679, d. 1746; grefve, kanslipresident, universitetskansler; sid. 172. :<i>Gyllenborg, Henning;</i> f. 1713, d. 1775; grefve, hofkansler, riksråd; sid. 133. :<i>Gäthgens, Petter Henrik;</i> skeppare: sid. 47. :<i>Haller, Albert von;</i> f. 1708, d. 1777; professor vid universitetet i Göttingen; sid. 109, 110. :<i>Hamilton, Carl Otto;</i> f. 1701, d. 1770; frih., riksråd; sid. 134. :<i>Hamilton, Hugo Johan;</i> f. 166—, d. 1748; frih., fältmarskalk; sid. 97. :<i>Hasselgreen. Jan & Carl;</i> grosshandelsfirma; sid. 191. :<i>Hasselquist. Fredrik;</i> f. 1722, d. 1752; med. doktor, adjunkt vid Uppsala universitet; sid. 193. :<i>Hebbe, Christian;</i> f. 1698, d. 1762; grosshandlare; sid. 191. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|204}}</noinclude> 1ouu3kdkgzwgyunwpc7rzlxsoo53aay 104 226445 660238 2026-10-28T17:31:41Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660238 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226446 660239 2026-10-28T17:31:51Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660239 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226447 660240 2026-10-28T17:31:57Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660240 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226448 660241 2026-10-28T17:32:03Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660241 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226449 660242 2026-10-28T17:32:38Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660242 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226450 660243 2026-10-28T17:32:44Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660243 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226451 660244 2026-10-28T17:32:51Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660244 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226452 660245 2026-10-28T17:32:58Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660245 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226453 660246 2026-10-28T17:33:56Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660246 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude>[[File:Linné i Stockholm, frontespis 1915.jpg|miniatyr|center|stående=2.0]] {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 99ra4i8v08cpp2gza8c3nftw5o23q2c 104 226454 660247 2026-10-28T17:34:05Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660247 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226455 660248 2026-10-28T17:34:19Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660248 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226456 660249 2026-10-28T17:34:25Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660249 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226457 660250 2026-10-28T17:41:51Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660250 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>[[File:LinnaeusWeddingPortrait.jpg|miniatyr|center|stående=1.5|{{c|CARL LINNÆUS<br />{{mindre|ÅR 1739}}<br />{{mindre|EFTER ORIGINALMÅLNING I OLJA AF J. H. SCHEFFEL, PÅ LINNÉS HAMMARBY.}}}}]] {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> hgoff61ynlc5jupi5qtjo3ao8ffk2ai 104 226458 660251 2026-10-28T17:49:22Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660251 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{{Större|“<i>Gud har låtit honom upspricka utur en stubbotan rot, omplanterat honom på en fjerran ort, härligen låtit honom upstiga till ett ansenligt träd.</i>”}} {{högertext|{{Större|<i>CARL LINNÆUS OM SIG SJÄLF.</i>}}|offset=3em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ktihstlx7mnmt8qu8xhhvvkp2fi2i7r 104 226459 660252 2026-10-28T17:50:43Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660252 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{{c|{{Större|{{Spärrad|ISAAC MARCUS’}}|75}}}} {{c|{{Större|{{Spärrad|BOKTRYCKERI-}}|75}}}} {{c|{{Större|{{Spärrad|AKTIEBOLAG}}|75}}}} {{c|{{Större|{{Spärrad|STOCKHOLM}}|75}}}} {{c|{{Större|{{Spärrad|1915}}|75}}}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> r574o6oew4ig5oqnfakid55can3yiqz 104 226460 660253 2026-10-28T18:15:59Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660253 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226461 660254 2026-10-28T18:21:27Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660254 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{{Större|Tycho Tullberg,|150}} {{Större|{{em|10}}Linnés ättling|125}} {{Större|{{em|10}}min gamle vän och lärare,|125}} {{Större|{{em|10}}tillägnas detta arbete.|125}} {{Större|{{em|20}}Carl Forsstrand|125}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> thyzwl91xfrykxxgp3tztsk1ag9sm8d 104 226462 660255 2026-10-28T18:21:36Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660255 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226463 660256 2026-10-28T18:45:17Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660256 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h1 align="center" style="border-bottom:none; font-size:750%; font-weight:normal; letter-spacing:0.125em">LINNÉ</h1> <h1 align="center" style="border-bottom:none; font-size:300%; font-weight:normal; letter-spacing:0.125em">I STOCKHOLM</h1> {{c|AF}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>CARL FORSSTRAND</b>}}|125}}}} {{linje|3em}} {{c|{{Större|{{Spärrad|MED ILLUSTRATIONER}}|110}}}} [[File:Hugo Gebers Forlag - logo.png|center|100px]] {{c|{{Spärrad|STOCKHOLM}}}} {{c|{{Spärrad|HUGO GEBERS FÖRLAG}}}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 8tsqmxbxau05xfotu3zyqax7ti8yrp8 104 226464 660257 2026-10-28T18:48:11Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660257 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h1 align="center" style="border-bottom:none; font-size:450%; font-weight:normal; letter-spacing:0.125em">LINNÉ</h1> <h1 align="center" style="border-bottom:none; font-size:200%; font-weight:normal; letter-spacing:0.125em">I STOCKHOLM</h1> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> at3f4qr60901e0va09h6h69im13f1hs 104 226465 660258 2026-10-28T19:08:52Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660258 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>{{c|{{Större|CARL FORSSTRAND|200}}}} {{linje|90%}} {{linje|90%}} {{c|{{Större|DE TRE GRACERNA|150}}}} {{c|MINNEN OCH ANTECKNINGAR}} {{c|FRÅN GUSTAF III:s STOCKHOLM}} {{c|Tredje upplagan :: Med illustrationer.}} {{c|Pris häft. 4.50 :: inb. 7.25.}} "Väl valda, som dessa äro, tillika <i>skildrade med god personalkännedom och i underhållande berättarton</i>, erbjuda de en innehållsrik och roande introduktion i det gustavianska hofvets mysterier. Den särdeles vackra illustrativa utstyrseln ansluter sig förträffligt till texten." {{högertext|(<i>Carl Hallendorff</i> i Sv. Dagbladet.)}} "— boken är inte heller någon roman i den vanliga bemärkelsen, men det hindrar icke. att den är lika fängslande, fast den endast återger verkligheten, och <i>man har svårt att lägga den ifrån sig innan den är utläst. Forsstrands bok lär oss mycket. men den roar oss i hög grad pä samma gång.</i>" {{högertext|(<i>Daniel Fallström i en längre, synnerligen berömmande anmälan i Sthlms-Tidningen.</i>)}} {{c|{{Större|SPÅKVINNOR OCH TROLLKARLAR|150}}}} {{c|MINNEN OCH ANTECKNINGAR}} {{c|FRÅN GUSTAF III:s STOCKHOLM}} {{c|Andra upplagan :: Med illustrationer.}} {{c|Pris häft. 4 kr. :: inb. 6.75}} "D:r Forpstrands bok <i>utgör en angenäm lektyr</i>. De kulturella tidsbilder som här framställas i saklig och korrekt stil och till stor del på grundval af förstahandsforskning <i>sluta sig värdigt till den kunnige författarens tidigare böcker från samma epok.</i>" {{högertext|(B. B-n i Dag. Nyh.)}} "Den som i en lättläst framställning vill få en inblick i ett annat tidsskedes andliga intressen, skall i Carl Forsstrands bok finna <i>en mycket roande lektyr</i>. De många belysande bilderna, däribland åtskilliga vackra porträtt, göra dessutom arbetet till <i>en prydnad för boksamlingen.</i>" {{högertext|(Rbg. i Handelstidn.)}} {{c|{{Större|KONUNG OCH ADEL|150}}}} {{c|MINNEN OCH ANTECKNINGAR}} {{c|FRÅN GUSTAF III:s STOCKHOLM}} {{c|Andra upplagan :: Med illustrationer.}} {{c|Pris häft. 5 kr. :: inb. 8 kr.}} "Det är alltid <i>ett sant nöje att läsa doktor Forsstrands skrifter</i>, ty han meddelar oss ej blott af sitt rika vetande utan gör det äfven på ett sätt och i en form, <i>som måste rycka läsaren med och hålla hans intresse vaket</i>. Detta arbete kan ej allenast läsas med nöje, utan just i denna tid äfven med nytta för den eftertänksamme." {{högertext|(N. V. T.)}} {{c|{{Större|{{Spärrad|HUGO GEBERS FÖRLAG}}|150}}}} {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ele444ibgog8fn59sqnetq9e3ifgrs2 104 226466 660259 2026-10-28T19:09:38Z Thuresson 20 /* Utan text */ 660259 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="0" user="Thuresson" /></noinclude><noinclude> <references/></noinclude> oxbllpeyfqigxl7qn4ey8to11wi5iki 104 226467 660260 2026-10-28T21:26:43Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 660260 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud|194|Om klostren|}}{{linje}}</noinclude><h2 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{st|Then Femte Boken|150}} <br> {{m|Om|70}} <br> KLOSTREN vti Strengnäs-Sticht.</h2> <h3 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{sp|FÖRETAL}}.</h3> {{Initial|S}}Edan vti thet ellofte {{ant|Seculo,}} efter Guds Sons födelse, Christi namn och Euangelium hade, genom then Ängländarens och Lärarens <b>Eschilli</b> och några hans medtienares arbete och flit, blefwit predikadt, kunnogt och emottaget vti Södermannaland, så at Christna församblingar begynte ther inrettas och hållas, hwilka sina enskyldta lärare behöfde och efter hand fingo: hafwer ock förmodeligen ther i landet begynt giöras någon anstalt til <b>kloster</b>, såsom nödwändiga läro-hus, i hwilka någre qwicke ynglingar af {{ant|Nationen}} kunde blifwa wängde wid at åtminstonne läsa och skrifwa {{ant|Latin,}} på thet the motte kunna med tiden komma sitt fädernesland til någon nytto med ordentelig tienst och vpwachtning wid församblingarna ther i Stichtet. Ty, såsom ofwanföre om <b>Vpsala</b>, {{ant|p.}} 26, om <b>Linköping</b>, {{ant|p.}} 75, och om <b>Skara</b> {{ant|p.}} 184 är wordet gissadt, hafwer så här, som wid the andra Domkyrkior, til then ändan blefwit, wid början af Christendomen, ett {{ant|Monasterium}} eller {{ant|Cœnobium Scholasticum}} anlagdt. Hwilket så här, som på the<noinclude> {{huvud|||andra}} <references/></noinclude> 7hj53mh25mouixfkcmjqmdgj73n41mo