Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.48.0-wmf.1 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 10 13906 660284 659951 2026-10-29T19:58:52Z Thuresson 20 +1 660284 wikitext text/x-wiki <!-- Lägg nya korrekturlästa verk under denna rad. Verken ska vara färdiga med alla bilder, sidor och författarsidor inlagda. --> 29 oktober [[Linné i Stockholm]] av [[Författare:Carl Forsstrand|Carl Forsstrand]]<br /> 23 oktober [[Årstafruns dagböcker 1827]] av [[Författare:Märta Helena Reenstierna|Märta Helena Reenstierna]]<br /> 18 september [[Kungens spegel]] av [[Författare:Anthony Hope|Anthony Hope]]<br /> 16 september [[Från Röda rummet till Sekelskiftet]] av [[Författare:Johan Martin Mortensen|Johan Martin Mortensen]]<br /> 15 augusti [[Drottning Lovisa Ulrikas hof]] av [[Författare:Carl Fredrik Ridderstad|Carl Fredrik Ridderstad]]<br /> 19 juli [[Hemmen i den nya verlden]] av [[Författare:Fredrika Bremer|Fredrika Bremer]]<br /> 4 juli [[Boken om San Michele]] av [[Författare:Axel Munthe|Axel Munthe]]<br /> 4 april [[Spelarna]] av [[Författare:Ernst Didring|Ernst Didring]]<br /> 25 mars [[Helenas väg]] av [[Författare:Anthony Hope|Anthony Hope]]<br /> 14 mars [[Den svenske Ulspegel]] av [[Författare:O.P._Sturzen-Becker|O. P. Sturzen-Becker]]<br /> {{höger|<small>Fler [[Special:Nya_sidor|nya sidor]] {{!}} [[Mall:Nya texter|Lägg till en ny sida]]</small>}} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 2xkzyaajsl57s3ldya4iyym62w0k2i8 104 147640 660287 577527 2026-10-30T08:15:29Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660287 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" /></noinclude><h2 align="center" style="border:none;">Kap. XII.<br><br><b>Borgerskapet.</b></h2> {{c|<i>På forum. — Huru borgarena höllo burspråk. — Svenskar och tyskar. — Borgmästare och råd. — Olof Larsson och S:t Olof. — En berest rådman på 1600-talet. — Furubom och S:t Johannes. — Rådstufva och Ciämnärs-Cammare. — Kasten-Håf, Stadshuset och nya Rådhuset. — Vakthållningar och fejder i gamla tider. — Borgerskapets parader och mönstringar. — Handel och vandel. — Börsen på Tyska kyrkogården och vid Stortorget. — Gamla borgarslägter. — Borgerskapets fester.</i>}} Stortorget var i stadens äldsta tider Stockholms hjerta, icke blott genom sitt läge, utan äfven genom sin kommunala betydenhet, och borgerskapet, hvars ''forum'' denna plats var, utgjorde det stockholmska samhällets kärna. Stortorget och borgerskapet innefattade i sig den midtpunkt, hvarifrån det egentliga lifvet i gamla Stockholm utgick och omkring hvilken detta lif ständigt rörde sig. Sjelfva torget, beläget på höjden af den ås, hvarifrån gatorna sluttade ned till Mälarens och Saltsjöns stränder, var för några hundra år sedan af ungefär samma storlek som nu, men det var mycket mindre regelbundet. Vid dess norra sida stod rådhuset. Då och då brann det huset, vare sig helt och hållet eller till någon del, men ständigt bygdes ett nytt eller sattes det skadade åter i stånd. Det var dock för litet för att kunna rymma det rådplägande borgerskapet, och oaktadt det oblida klimatet var ej sällan sjelfva ''torget'' samlings- och samrådsplatsen. Man »höll burspråk», såsom det hette, i fria luften, och menige borgare trängdes mellan ''burspråket,'' den lilla utbygnaden på rådhuset, och skampålen, som stod midt för nu varande Kåkbrinken. Stockholms burspråk är kändt i Sveriges häfder, ty der afgjordes ej blott stadens, utan någon gång äfven rikets angelägenheter. Vid ett sådant tillfälle, det var Helga lekama afton 1499, utsågs danske<noinclude> <references/> {{sidfot|Gamla Stockholm.||24}}</noinclude> lyoqjc0lmwfkkmlrsnzb76j0f870u4j 104 147641 660288 575191 2026-10-30T08:24:48Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660288 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|370|BORGERSKAPET|}}</noinclude>konung Hans’ son Kristian till tronföljare äfven i Sverige. Valförrättningen underskrefs inne i rådhuset af borgmästare och råd, men utanför på torget var det menige borgerskapet som trodde sig afgöra saken. På Stortorget möttes och nöttes in- och utländska intressen. Stockholm var icke någon verldsstad, icke ens någon hansestad och låg afsides från de stora stråkvägarne, men främlingar hittade dock hit. Det var fallet med i synnerhet tyskar, ehuruväl det kanske hände, att äfven andra utländingar här gingo under det namnet. Från utlandet och väl mest Tyskland kommo handtverkare och blandade sig med de svenska borgarne på Stortorget. Tyskt vardt hela vårt handtverksspråk och, såsom vi redan sett, skråbruken och gesällernes »Gewohnheiten». Från Tyskland voro också de fleste köpmännen, vare sig de kommande och gående handelsfullmäktige från Lübeck och andra hansestäder eller de som för alltid stannade i Stockholm och här drefvo köpenskap för egen räkning. Icke sågos de med blida ögon af infödingarne, men läto sig deraf icke skrämma. De skötte sig vanligtvis med större slughet än stockholmarne sjelfve, nästlade sig in i alla förhållanden, drogo nytta af allt, synnerligen af svenskarnes okunnighet i många stycken och främst i hvad som angick vinstgifvande handelsföretag. Borgarrätt kunde ej nekas dessa främlingar, ty så ogerna man än fördrog dem, behöfde man dem dock. Tyskarne nöjde sig icke med att stå utanför rådhuset och med menige borgare rådpläga i fria luften; de trängde in i rådstugan, och då de väl kommit in, var det ej lätt att få dem ut igen. Så vordo de upptagne bland stadens rådsherrar, och från den kretsen var steget ej synnerligen stort till sjelfva borgmästareplatserne. Det kom en tid, då Stockholms halfva magistrat bestod af tyskar, hvilket antal till och med i lag stadgades. Först i senare delen af 1400-talet upphäfdes det stadgandet och förordnades, att ingen tyskfödd skulle inlåtas hvarken till borgmästare- eller rådmansembetet i Stockholm, utan magistraten helt och hållet bestå af svenske män. Huru tyskarne nyttjade sin makt finner man bland annat af de bekanta ''Käpplingemorden,'' en illgerning som ej så snart glömdes af borgerskapets svenske medlemmar och som väl i sin mån bidrog till det, öfver åttio år derefter, utfärdade stadgandet, om magistratens rensande från främlingar. Stockholms magistrat hade stort anseende. Bland bevisen derpå är äfven det, att enligt Kalmare-unionen skulle en borgmästare från Stockholm utgöra del af de fyrtio röstegande som borde förrätta kungavalet i Kalmar för de tre nordiska rikena. Utom vid det ofvan<noinclude> <references/></noinclude> sii00j7al7pm9cdih5xr7tilxngc4qd 104 147642 660289 575192 2026-10-30T08:31:00Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660289 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||BORGERSKAPET|371}}</noinclude>nämda tillfället 1499, fick Stockholms borgerskap genom sina borgmästare och rådsherrar, ett par år derefter, yttra sig i en för unionen och riket vigtig fråga, nämligen huru de ville förhålla sig mot konung Hans, hvilken rikets råd uppsagt tro och lydnad, och mycket berodde på det svar som Stockholms magistrat skulle afgifva. I magistratens öfverläggningar deltogo ståthållaren på Stockholms slott och stundom flera af rikets råd. Ofta skickade konungen sina förnämlige män att i angelägna ärenden gemensamt rådpläga med magistraten. Men den magistraten skonades ej heller, när någon mäktig man ville visa sitt missnöje med staden. I Stockholms blodbad, som egde rum på borgerskapets eget ''forum,'' aflifvades också tre borgmästare och tretton eller fjorton rådmän. Det vanliga antalet af rådmän (rådsherrar) var från gammalt tolf, men ökades stundom och var en tid tjugu, i medlet af 1500-talet till och med tjugutre, för att sedan åter sänkas till femton, hvilket antal bibehölls från 1656 till 1781, då det ökades med fyra, så att Stockholm från 1781 hade nitton rådmän ända till 1816, då antalet vardt sexton, sedan fjorton och slutligen tretton, under det borgmästarne minskades från fyra först till tre och sedan till två för att i vår tid inskränkas till en. I äldre tider utnämde konungen både borgmästare och rådmän, sedermera tillsattes de någon gång genom val inom magistraten. Under sextonhundratalet finner man, att öfverståthållaren och magistraten, utan borgerskapets hörande, satte till rådmän, men äfven att konungen, utan att fråga magistraten, utnämde så väl borgmästare som rådmän. Så skedde åtminstone 1683, då Karl den elfte utnämde Olof Austrell till politiborgmästare, Michael Törne till handelsborgmästare samt Roslin och Emporagrius till rådmän, och året derpå nämdes på samma sätt en Wallén till rådman. De fleste af de gamle borgmästarne befordrades till embetet från att hafva varit rådmän i staden, men någon gång hände, att en borgmästare förut beklädt ett annat embete. Så vardt Olof Bureus, broder till kartografen Anders och genealogen, diplomaten Jonas Bure, ehuru medicine doktor samt konungens och hertig Johans af Östergötland lifmedikus, borgmästare i Stockholm i början af 1620-talet och tio år derefter president i Åbo hofrätt. Från assessorer i Svea hofrätt befordrades, 1627, till borgmästare Erich Erichson Geet eller Geete (till Svedstad), förut kallad Ericus Tranevardus, slutligen vice president i Åbo hofrätt, samt 1638 Peter Gavelius, som varit också professor i Upsala, och 1668 Olof Thegner, sedan vice-president i Svea hofrätt och slutligen landshöfding i Upsala. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> o1it54dhp4wvb4cxzgokjsmxpu5eufb 104 147643 660290 575193 2026-10-30T08:43:29Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660290 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|372|BORGERSKAPET|}}</noinclude>Äfven arkitekter kommo in i magistraten, såsom Jean de la Vallée som vardt borgmästare 1671 och hof- och stadsarkitekt 1681, Nikodemus Tessin d. ä., som vardt rådman 1667, och Göran Adelcrantz, också hof- och stadsarkitekt, hvilken upphöjdes till borgmästare 1718. Underligt nog, skola borgmästaren Olof Svart samt rådmännen Clement Rentzel och Eric Ericson i Gustaf den förstes tid hafva nyttjats som flaggmän (eskaderchefer) på rikets flotta<ref>''Tornquist:'' Utkast till Svenska flottans sjötåg. Sthlm 1788. »Märkligt är», säger Tornquist, »att sådane embetsmän den tiden voro flaggmän; men i samma mån som sjövetenskapen tillväxte, aftog denna deras höghet, så att på det stora skeppet Makalös var borgmästaren skeppare, hvilken syssla likväl den tiden var af mera anseende än nu».</ref>. Af samme konung användes magistratspersoner också i kinkiga diplomatiska uppdrag, såsom då borgmästaren Anders Simonsson jemte ståthållaren Gudmund Pehrsson skickades att underhandla med de upproriska småländingarne. I dylikt uppdrag afsändes också borgmästaren Björn Björnsson till de upproriske dalkarlarne. Många med samma namn och i slägt med hvar andra finner man i förteckningen öfver magistratspersonerne. Bland dem voro herrarne Törne, af hvilka ej mindre än ''fem'' beklädt borgmästareembetet, nämligen Olof Törne, som vardt borgmästare 1612, hans son Hans 1650, och dennes söner Michael 1683, Olof 1694 och Nils 1699. Bland magistratssekreterarne hafva ock funnits många märklige män, först och främst Olaus Petri, som 1524 tillträdde sysslan, innehade henne i flere år och samtidigt var kyrkoherde i Storkyrkan. För det handlande och handtverksidkande borgerskapet var det en eftersträfvad utmärkelse att komma in i magistraten. Bland de sedermera s.k. »illiterate»<ref>Den siste icke lagkunnige eller s. k. »illiterate» rådmannen var hattstofferaren Sjöberg, som afled 1874.</ref> rådmän i gamla tider gjorde en och annan sig ryktbar, t. ex. Olof Larsson, hvilken S:t Olofs kapell (nu Adolf Fredriks kyrka) hade att tacka för sin fullbordan och som efter honom uppkallades. Denne Olof Larsson föddes 1592 i Söderköping af fattiga och ringa, »dock ärliga och kristliga» föräldrar. Vid tolf års ålder kom han till Stockholm, der han gaf sig i skola, »sökande sitt underhåll med sjungande vid andras fönster och dörrar». Sedan han dermed fortfarit i tre år, började han tjena hos hederligt folk, som ej långt efter »i betraktande af hans beskedlighet» hulpo honom att varda sin egen och försträckte honom medel att börja handel. Han företog flera handelsresor samt for med sina varor till svenska hären under Jakob De la Gardie vid Stora<noinclude> <references/></noinclude> kmh4o5doro7047zlav51kqel2te3c9s 104 147644 660291 575195 2026-10-30T08:53:48Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660291 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||BORGERSKAPET|373}}</noinclude>Novgorod. Sedan han återvändt till Stockholm, vann han här burskap 1614 samt kallades redan 1619, således vid blott tjugusju års ålder, till kämnär på Norrmalm och nämdes till rådman tre år derefter. Rådmanstjensten innehade han i femtiotvå år eller till 1672 samt afled 1675, hvilket allt Göran Nordberg förtäljer i sitt S:t Clara Minne. Han begrofs i Clara kyrka, och öfver hans grift skref, såsom Rüdling säger, »en välmenande penna» följande epitaphium: <poem> Hie ruht ein wahrer Freund der Treu und Redligkeit; Der seinen Sin und Muth in Gottes Willen übte, Die Tugend, Erbarkeit und stille Ruhe liebte, Und darnach strebete, dass er nach dieser Zeit Auch möge einen Platz bey Gott im Himmel haben; Dort ist nun seine Seel, hier liegt der Leib begraben. </poem> Olof Larsson var tre gånger gift. Hans sista hustru var Catharina, dotter till borgmästaren Jakob Grundel och syster till fältmarskalken Helmfelt. En annan på sin tid mycket omtalad <i>senator regiæ Suecorum urbis,</i> d. v. s. rådman i Stockholm, var Truls Kåhre, född i Småland år 1600. I sin ungdom genomvandrade och besåg han »snart alla verldens delar». Rådman 1647, afled han 1672 och ligger begrafven i Storkyrkan, der till hans minne uppsattes en marmortafla som på latin utförligt skildrar hans resor i främmande land och ännu sitter på nedersta pelaren vid början af Rådmansgången. Liksom S:t Olofs kapell hade en rådman att tacka för sin tillvaro, så står S:t Johannis kyrka i tacksamhet till en annan rådman, nämligen Johan Eriksson Furubom, förut slottsbokhållare, hvilken kom in i magistraten 1624 och 1636 af öfverståthållaren Claes Fleming erhöll uppdrag att på den plats der det 1527 nedbrutna S:t Görans kapell stått, på den s. k. Brunkebergs kyrkogården, bygga ett nytt träkapell. Pengar till byggnadsämnen försträcktes af slottsbyggnadsmedlen, men arbetslönerna betaltes af Furubom sjelf. Ehuru den norra förstaden 1635 förenades med Stockholm och då miste sin egen magistrat, hvilken den, i olikhet med Södermalm, haft sedan gamla tider, och Stockholms magistrat vardt »stadsens», så fortfor rådhusrätten att hafva tre underrätter, nämligen en i den egentliga staden samt en i hvardera förstaden. Dessa underrätter ökades sedermera till fyra, nämligen Stadens, Norrmalms östra och Norrmalms vestra samt Södermalms kämnersrätter. Från kämnersrätt eller, såsom den förut hette, ''Ciämnärs-Cammare'' vädjades till rådstufvurätt. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> t8e29kwqrx6md08lgyjrmup67876bbh 104 149594 660267 575187 2026-10-29T15:52:20Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660267 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|365}}</noinclude>trappor upp och begagnas till samlings- och hviloplats (fig. 165). Det gamla bordet vid hvilket åldermannen presiderar uppgifves vara en skänk från drottning Kristina,<ref>»Drottning Kristina» är en tidsbestämning som bland Stockholms befolkning angifver något mycket gammalt.</ref> ehuru formen antyder ännu äldre tid. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s365 Fig163.jpg|miniatyr|stående=1.0|Fig. 163. Vindragareherberget i Stora Hoparegränden.]] Att gesällerna, såsom varande unga menniskor med rörliga sinnen, icke alltid uppförde sig så lugnt och sansadt är bekant, och att de äfven stundom och rätt ofta råkade i klammeri med andra samhällsklasser, särskildt med militären, bevittna rätternas protokoll. Ett dylikt, intaget i skräddarembetets handlingar från 1660, berättar om det »perlemente och slagsmål som emellan majoren af Uplands regemente till fot herr Julius De la Chapel och dem af vakten som han med sig hade på den ena, så ock samtliga gesällerna af skräddarembetet här i staden på deras gille, å den andra sidan med sårande och dödande af en del utaf desse». Vid förhöret förklarade majoren sig hafva haft skäl att angripa huset och sjelfva skräddaregillet med samtliga der innevarande gesällerna, emedan han vid sin första ankomst till huset blifvit af några derutanför stående med höniska ord och eftertastande mött, som ock derföre, att han och vakten vid uppgåendet i huset äro af skräddargesällerna stötta och slagna tillbaka. Detta förkastades såsom varande ogrundadt, utan befinnes af sjelfva ransakningen att majoren hafver såsom af egen hämdgirighet begynt detta alarm och derföre af uppsåt med laddade pistoler och draget svärd trängt med vakten in i huset der som gesällerna sutto i sämja och enighet (som då<noinclude> <references/></noinclude> rb8m6py7q2ha4rzof1ycrrsv44cy158 104 149595 660268 575188 2026-10-29T15:56:26Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660268 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|366|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|}}</noinclude>intet annat kunde förnimmas), uppbrutit dörren, med svärd, bardisaner och laddade musköter stormat gillet, och en person dödat och många sargat, dervid en stor del deras kappor beröfvades, så ock med fängslandet af samtlige gesällerna, gjort våld, brutit hus och hemfrid och alltså konungens edsöre. Majoren dömdes att mista lifvet; [https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_la_Chapelle_nr_584#TAB_2 om domen gick i verkställighet] veta vi ej. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s366 Fig164.jpg|miniatyr|vänster|stående=1.0|Fig. 164. Saltmätareherberget å Skärgårdsgatan.]] Att gesällerna gifvit anledning till slagsmålet är mycket möjligt. Man vet, huru illa de voro anskrifna på 1600-talet, då de alltid i kungörelser nämnas tillsammans med »annat löst parti». Men voro de kitsliga och öfvermodiga då de uppträdde som kår, så behandlades de också hårdt. Carl XII till exempel påbjöd, af sina politiska skäl naturligtvis, att gesäller som höllo frimåndag, skulle genast gripas och pressas till knektar. Ända in på våra dagar har man exempel på huru den barbariska lagen om husbönder och tjenare retade gesällerna mot mästarne, så att hämden icke uteblef, ehuru hårdt den alltid stod de förorättade. Ett kämnersrättsprotokoll från 1830 ger en delvis komisk belysning åt ämnet. Vittnet Petterson intygar: han hade anträffat snickaren Sandström å ett näringsställe i staden och hört Sandström beklaga sig deröfver, att han icke vågade gå hem, emedan han förut på dagen blifvit öfverfallen af sina gesäller, af hvilka den ene skulle ha hållit och den andre slagit honom. Vittnet hade då jemte ett par andra personer utom Sandström följt denne hem och från ett rum bredvid verkstaden hört oljud och en röst som yttrat: <i>när han kommer hem, skall han knäppas.</i> Derpå hade vittnet genom ett hål på väggen sett tvenne af de anklagade som räckt hvarandra händerna och den tredje som »slagit af», hvarvid de tre dervid utropat: <i>friheten är vår och vi skola försvara friheten mot mästaren;</i> att derefter samma gesäller fattat uti åtskilliga verktyg,<noinclude> <references/></noinclude> 2v8s48s81dgrkh4shq2zs5n5bx2ob1o 104 149596 660269 575189 2026-10-29T16:01:42Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660269 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|367}}</noinclude>kastat desamma på golfvet samt trampat på dem under åberopande af deras frihet, hvarjemte en af dem yttrat: <i>när han kommer hem, gäller det lif för lif;</i> att slutligen en af gesällerna fattat i en hyfvelbänk och vändt upp och ned på densamma, hvarpå de frågat Sandströms hustru, som inträdt, hvar mannen funnes samt utlåtit sig i den riktning, att de skulle slå Sandström med en sten som låg på golfvet, hvarför bemälde Sandström kallat på vakt. Ett annat vittne hade hört ropet: när han kommer hem, den tjocka rackarn, skall det gälla lif för lif, samt att han skulle knäppas. Då emellertid Sandström kom igen utan att ha träffat vakten, gick gesällen Sundman fram emot honom med en trälist, förehållande Sandström att denne med samma trälist utdrifvit tvenne af Sundmans bekanta som varit och sökt honom. Då Sandström uppmanade Sundman att bortlägga listen, och denne vägrade, tog mästaren gesällen i håret och gaf honom ett slag vid örat. Då drabbades det ihop, hvarvid Sandström blef duktigt uppklappad. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s367 Fig165.jpg|miniatyr|centrerad|stående=2.0|Fig. 165. Det inre af Saltmätare- och Spanmålsbärare-herberget.]] Emellertid föll domen: Sundman dömdes till 36 par spö, tre slag af paret, och Hultstrand, den andre gesällen, som endast »tagit» i Sandström och vållat att han fallit omkull, till en månads fängelse. Att husbönderna illa behandlade sitt folk under förgångna tider var ganska vanligt, då de hade laglig rättighet dertill, och ännu lefva förfärliga historier om ihjälslagna tjenare och husbönder. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> obpvos6jrq1654fu00tyjfdlvvantei 104 149597 660286 575190 2026-10-30T08:12:43Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 660286 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|368|GILLEN. SKRÅN. GESÄLLSKAP.|}}</noinclude>De som icke orkade slåss sjelfva skickade sina drängar, kanske äfven gesäller, till polisgevaldigern som mot en »dusör» klådde upp dem inne på sitt kontor. En känd anekdot berättar om en dräng som under tjenstgöringstimmen kommit till en sådan gevaldiger med ett bjudningsbref från husbonden, en bryggare. Gevaldigern som var van att piska denne bryggares drängar, bryter icke brefvet, utan skickar ut drängen att behandlas på vanligt sätt. Drängen bedyrar förgäfves sin oskuld; gevaldigern ger en vink med tummen, och drängen befinner sig snart i ett inre rum, der han erhåller sin bastonad. {{c|———♦———}}<noinclude> <references/></noinclude> j4bhb6zco6obj0d7ym8u8qa2lrjca4n 106 187404 660282 645512 2026-10-29T19:26:43Z Thuresson 20 660282 wikitext text/x-wiki [[File:Carl Forsstrand Riksarkivet.jpg|miniatyr|Carl Forsstrand]] '''Carl Forsstrand''', författare, zoolog, född 1854, avled 1928. ==Verk (urval)== *Det arktiska hafsområdets djurgeografiska begränsning med ledning af skalkräftornas (Crustacea malacostraca) utbredning, 1886 (avhandling) *Bermudas-öarne. Berättelse, afgifven till Svenska Sällskapet för antropologi och geografi, öfver en, med anslag af dess Vegastipendium, utförd resa, 1890 *Bland oleandrar och liljor : Minnen från en sommar på Bermuda eller Somers öar, 1895 *Adolf Erik Nordenskiöld och hans forskningsfärder: En minnesteckning grundad på tryckta källskrifter och personliga hågkomster, 1901 *[[Cacao och choklad]], samt deras betydelse som födoämnen, en redogörelse för allmänheten, 1901 *Fryksdalen och Frykensjöarna: en handbok för turister, 1905 *När Linné reste till Dalarna, 1907 *En Stockholmsvivör under rokokon. Några anteckningar om Erland Broman, 1908 *»[[Spökslottet]]»: några anteckningar ur ett gammalt Stockholmshus' historia, 1909 *Sophie Hagman och hennes samtida: några anteckningar från det gustavianska Stockholm, 1911 *[[De tre gracerna]]. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm, 1912 *[[Spåkvinnor och trollkarlar]]. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm, 1913 *Storborgare och stadsmajorer. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm, 1913 *[[Konung och adel]]. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm, 1914 *[[Linné i Stockholm]], 1915 *Sven Hedin, 1915 *Svenska lyckoriddare i främmande länder, 1916 *Skeppsbroadeln. Minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm, 1916 *Köpmanshus i gamla Stockholm: nya bidrag till Skeppsbroadelns historia, 1917 *Ladugårdslandet på 1860-talet, 1919 *Malmgårdar och sommarnöjen i Gamla Stockholm, 1919 *[[Från Slottsbacken till Ladugårdslandet|Från Slottsbacken till Ladugårdslandet: släkt- och ungdomsminnen]], 1921 *[[Mina Uppsalaminnen]], 1922 *[[1862 i minnets ljus]], 1922 *[[Vid sjuttio år|Vid sjuttio år: minnen och anteckningar från ett växlingsrikt liv]], 1924 *[[En gustaviansk ädlings ungdomshistoria]]: några anteckningar av och om Gustaf Adolf Reuterholm, 1925 *Den siste rikskanslern och hans döttrar samt andra gustavianska minnen, 1927 *Mina herrgårdsminnen, 1928 [[Kategori:Författare|Forsstrand, Carl]] [[Kategori:Carl Forsstrand|*]] 0aaiieu50oox8bhgq9rwh1skpl2zn4p 104 209874 660292 613084 2026-10-30T09:48:05Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 660292 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||Sammanlefnad.|125}} {{linje}}</noinclude>till hon af naturen eger makt, at ej allenast emot andra menniskors anfall förswara sin egande rätt, det är, sitt lif, frihet och gods: Utan ock andras förbrytelser emot samme lag at afdöma och straffa, sålunda som hon är öfwertygad, at bråttet förtiänar; ja äfwen med sielfwa döden uti de mål, hwarest wisgiärningens wederstyggelighet efter hennes mennig sådant fodrar. Men såsom ingen Borgerlig Sammanlefnad kan wara eller bestå, utan at hafwa uti sig makt at bibehålla den egande rätten, samt i följe deraf at straffa de förseende som af de derutinnan befintelige lemmarne kunna begås: Så bör och den Sammalefnad endast hållas för Borgerlig, hwarutinnan alle ledamöterne hafwa lemnadt sin naturliga makt, och den uti menighetens händer öfwerantwardadt, angående alla de mål, uti hwilka dem ej betages åtniutandet af den stiftade lagens beskydd. Och emädan på sådant sått hwar och en ledamots enskylta dömmande uphäfwes, så kommer derigenom menigheten at blifwa högste domaren, efter tilbörligen uprättade och ständiga<noinclude> <references/> {{huvud|||förord-}}</noinclude> kxvubk3dzawppq1zo6lu4r7myg8tvt7 104 209875 660293 613085 2026-10-30T09:56:03Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 660293 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|126|Om Borgerlig|}} {{linje}}</noinclude>förordningar; hwilka böra wara opartiska, och alla som deruti äro lika angå. Denna menigheten tillägger wisse personer tilräckelig myndighet, at handhafwa bemälte förordningar, och sliter igenom dem alla de twister, som kunna yppas Sammanlefnadens lemmar emellan, om hwad det ock hälft wara må; samt belägger de brått, som någon utaf ledamöterne emot Sammanlefnaden föröfwadt, med sådana straff, som lagen förordnadt hafwer. Sålunda är lätt at se, hwilke äro uti Borgerlig Sammanlefnad eller intet. De som lefwa med hwarannan uti en kropp förenade, och hafwa en gemensam inrättad lag och domstol, hwartill de kunna wädja, hwilken är begåfwad med myndighet, at afgiöra de dem emellan upkommande tråtor, samt at straffa de brotslige, de samme äro uti Borgerlig Sammanlefnad tilhopa. Men de som intet weta utaf sådan gemensam domstol, jag menar på jorden, äro altid uti Tilståndet efter Naturen, warandes hwar och en af dem, emädan ingen annan finnes, både sin egen doma-<noinclude> <references/> {{huvud|||re,}}</noinclude> nwp2mow6fnkib8dfyttbaeaiow737yp 104 209876 660294 613086 2026-10-30T10:04:03Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 660294 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud||Sammanlefnad.|127}} {{linje}}</noinclude>re, såsom ock tillika den som giör den fälte domen wärkställig; hwilket är, som jag redan wist, det Naturliga Tilståndets egenteliga beskaffenhet. 12. Sålunda tilfaller Regementet makt at föreskrifwa, hwad straff de åtskilliga förseelser böra undergå, som Sammanlefnadens ledamöter kunna bedrifwa sin emellan; hwilket är Makt at stifta lag. Det bekommer ock tillika makt at straffa andre som intet höra till Sammanlefnaden, men som hafwa någon af des lemmar oförrättadt; och det är Makt at föra Krig och giöra Frid. Bägge dessa Makter hafwa allenast ett ändamål, neml. at bibehålla alle ledamöternes egande rätt, så mycket som giörligit är. Men ehuruwäl hwar och en som tråder uti Sammanlefnad, afsäger sin makt at straffa den Naturlige Lagens öfwerträdelser i följe af sin enskylt fälte dom: Så hafwer han icke dess mindre tillika med sin Domarerätt, hwilken han den Lagstiftande Myndigheten öfwerleftvereradt uti de mål, hwarutinnan han kan wädja till Öf-<noinclude> <references/> {{huvud|||wer-}}</noinclude> 9huciy0sdtb9n1p1bavfmjinvbtt6s1 108 226149 660281 659515 2026-10-29T19:25:30Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660281 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Carl Forsstrand|Carl Forsstrand]] |Titel=[[Linné i Stockholm]] |År=1915 |Oversattare= |Utgivare=Hugo Gebers förlag |Källa=[[:File:Linné i Stockholm 1915.djvu|djvu]] |Bild=[[File:Linné i Stockholm, frontespis 1915.jpg|250px]] |Sidor=<pagelist 1="omslag" 2to4="tom" 5="omslag" 6="tom" 7="smutstitel" 8to9="tom" 10="bild" 11="citat" 12="tryck" 13="titel" 14="tom" 15="tillägnan" 16="tom" 17to18="förord" 19to20="innehåll" 21=1 37="bild" 38="tom" 39=17 71="bild" 72="tom" 73=49 105="bild" 106="tom" 107=81 123="bild" 124="tom" 125=97 141="bild" 142="tom" 143=113 175="bild" 176="tom" 177=145 193="bild" 194="tom" 195=161 246to249="tom" 250="baksida" /> |Anmärkningar={{clear}} :[[Linné i Stockholm/Förord|Förord]] #[[Linné i Stockholm/Kapitel 1|Det i flor stående Stockholm]], 1 #[[Linné i Stockholm/Kapitel 2|Ett intermesso: När Linnæus var falubo]], 37 #[[Linné i Stockholm/Kapitel 3|Doktor Carl Linnæus]], 58 #[[Linné i Stockholm/Kapitel 4|Hattarnas arkiater]], 83 #[[Linné i Stockholm/Kapitel 5|I Räntmästarehuset]], 111 #[[Linné i Stockholm/Kapitel 6|Professorns Stockholmsförbindelser]], 152 :[[Linné i Stockholm/Tillägg|Tillägg och rättelser]], 199 :[[Linné i Stockholm/Personregister|Personregister]], 201 |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Korrekturlästa index]] ahois8vw7py5j8d184mt1pzapww6qdn 104 226436 660278 660196 2026-10-29T19:22:26Z Thuresson 20 660278 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><h2 align="center" style="border-bottom:none;"><b>Personregister.</b></h2> :''Adlerheim, Per;'' f. 1712, d. 1762; bergsråd; sid. 143. :''Adolf Fredrik;'' f. 1710, d. 1771; konung; sid. 161, 164. :''Afzelius, Adam;'' f. 1750, d. 1837; professor; sid. 191, 197. :''Afzelius, Anna Sofia, f. Dassau;'' den föregåendes fru; sid. 191. :''Ahlich, Johan; trädgårdsmästare;'' sid. 11, 22, 24, 25, :''Allard, Johan; trädgårdsmästare;'' sid. 14. :''Allmacher, Jacob Leonhard;'' f. 1662, d. 1724; apotekare, alkemist; sid. 10. :''Alstrin, Carl;'' f. 1686, d. 1750; assessor, lifmedikus; sid. 4, 5. :''Alströmer, Jonas;'' f. 1685, d. 1761; kommerseråd; sid. 27. :''Anhorn, Barthold;'' d. 1739; lifmedikus; sid. 64. :''Ankarcrona, Theodor;'' f. 1687, d. 1750; amiral; sid. 94. :''Appelroot & Spalding;'' grosshandelsfirma i Stockholm; sid. 191. :''Backman, Zachris;'' hökare; sid. 69. :''Beckman, Lars;'' källarmästare; sid. 76. :''Benzelius, Erik, d. y.;'' f. 1675, d. 1743; ärkebiskop; sid. 82. :''Benzelstierna, Lars;'' f. 1680, d. 1755; bergsråd, tit. landshöfding; sid. 46. :''Berch, Carl Reinhold;'' f. 1706, d. 1777; kansliråd; sid. 170. :''Bergius, Pehr Jonas;'' f. 1730, d. 1790; professor; sid. 183. :''Beronius, Magnus;'' f. 1692, d. 1775; professor, ärkebiskop; sid. 130, 131. :''Besk, Zacharias;'' klensmed; sid. 72. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|201}}</noinclude> luun2i9xuayt22c805jp9kb67nxa55e 104 226468 660270 2026-10-29T16:58:45Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660270 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Hebbe, Simon Bernhard, Christian</i> och <i>Johan Fredrik;</i> grosshandlare den föregåendes söner; sid. 191. :<i>Hedvig Eleonora;</i> f. 1636, d. 1715, änkedrottning; sid. 26. :<i>Henel, Anders Joachim von;</i> f. 1688, d. 1744; major; sid. 2. :<i>Heræus, Christian;</i> d. 168—, apotekare, med. doktor; sid. 38. :<i>Hising, Margareta,</i> f. <i>Frodbom;</i> den följandes hustru; sid. 22. :<i>Hising, Michael;</i> f. 1687, d. 1756; brukspatron; sid. 22. :<i>Hoffman, Petter;</i> stadsaktuarie i Stockholm; sid. 38. :<i>Horleman, Christian;</i> f. 1633, d. 1687; trädgårdsmästare; sid. 16. :<i>Horn af Björneborg, Gustaf;</i> f. 1592, d. 1657; grefve, riksråd, riksmarsk; sid. 19. :<i>Hårleman. Carl;</i> f. 1707. d. 1753; frih., öfverintendent; sid. 17, 171. :<i>Hårleman, Johan;</i> f. 1662, d. 1707; k. trädgårdsmästare, intendent; sid. 16, 17. :<i>Höpken, Anders von;</i> f. 1712, d. 1789; grefve, riksråd, kanslipresident; sid. 91, 100, 101, 113. 171. :<i>Ihre, Johan;</i> f. 1707, d. 1780; professor, kansliråd; sid. 137. :<i>Jäger, Martin;</i> snörmakareålderman; sid. 61. :<i>Kahlmeter, Henrik;</i> f. 1693. d. 1750; assessor, tit. kommerseråd; sid. 46. :<i>Kierman, Gustaf;</i> f. 1702, d. 1766; handelsborgmästare i Stockholm; sid. 89, 138. :<i>Kinninmundt, Anna Catharina</i>, f. <i>Reuterholm;</i> f. 1711, d. 1787; den följandes hustru; sid. 41. :<i>Kinninmundt, Johan;</i> f. 1696, d. 1738; assessor; sid. 41. :<i>Klingenberg, Carl;</i> d. 1757; akademisekreterare; sid. 113, 114. :<i>Kurck, Axel Johan;</i> f. 1719, d. 1773; frih., kammarherre; sid. 91. :<i>Lafont, J. Th.;</i> snusfabrikör; sid. 19. :<i>Lang, Julian Mathias;</i> bokhandlare; sid. 70. :<i>Leetström, Johan Petter;</i> f. 1712, d. 1748; assessor, hofmedikus; sid. 64, 72, 138. :<i>Linder-Lindestolpe, Johan;</i> f. 1678. d. 1724; arkiater; sid. 29. :<i>Lindh, Johan;</i> trädgårdsmästare; sid. 10. :<i>Linné, Carl von d. y.;</i> f. 1741, d. 1783; professor; sid. 139—141. 161. :<i>Linné, Sara Elisabeth</i>, f. <i>Moræa;</i> f. 1717, d. 1806; sid. 44. 49—57,103, 104, 116—123, 139, 140, 142, 175, 176. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|205}}</noinclude> loaycgqb4vdtz92l3xof7zsveyo8wgw 104 226469 660271 2026-10-29T17:08:55Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660271 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Lovisa Ulrika;</i> f. 1720, d. 1782; drottning; sid. 155—164. :<i>Lundberg, Lars;</i> trädgårdsmästare: sid. 17. :<i>Löfling, Petrus;</i> f. 1729, d. 1756; k. spansk botanist; sid. 193. :<i>Meister, William;</i> engelsk handelsagent i Stockholm, sedan brukspatron; sid. 61, 62. :<i>Mennander, Carl Fredrik;</i> f. 1712, d. 1786; professor och biskop i Åbo, ärkebiskop; sid. 60, 74, 82. :<i>Mollet, André;</i> trädgårdsanläggare: sid. 16. :<i>Moræa, Sara Elisabeth;</i> se: <i>Linné</i>. :<i>Moræus, Daniel;</i> f. 1677, d. 1748: rådman i Falun; sid. 44. :<i>Moraæus, Johan;</i> f. 1672, d. 1742; assessor, stadsfysikus i Falun; sid. 44, 45. :<i>Moraæus, Johan;</i> f. 1719, d. 1773; bergfiskal vid St. Kopparberg; sid. 143. :<i>Möller, Johan Philip;</i> grosshandlare; sid. 19. :<i>Möller</i> eller <i>Müller, Ernst Fredrik;</i> d. 1741; led. af Kirurgiska Societeten i Stockholm; sid. 5. :<i>Nordenberg-Nordenskiöld, Anders Johan;</i> f. 1696, d. 1763; fortifikationsofficer, landshöfding; sid. 114. :<i>Nordenflycht, Hedvig Charlotta;</i> f. 1718, d. 1763, (g. m. pastor <i>J. Fabricius</i>); skaldinna; sid. 137. :<i>Nordenheim, Johan Christopher;</i> f. 1681, d. 1740; assessor i Coll. medicum, lifmedikus; sid. 2, 4, 5, 6. :<i>Norell, Samuel;</i> d. 1759; mästerfältskär, led. af Kirurgiska societeten; sid. 65. :<i>Ostermeyer-Hvittfelt, Bernhard;</i> ögonläkare, kvacksalfvare; sid. 67. :<i>Palmstierna, Nils;</i> f. 1696, d. 1766; frih., riksråd; sid. 171. :<i>Piper, Carl;</i> f. 1647, d. 1716; grefve, president: sid. 18. :<i>Piper, Carl Fredrik;</i> f. 1700, d. 1770; grefve, president: sid. 18. :<i>Plomgren, Thomas;</i> f. 1702, d 1754; kommerseråd; sid. 89, 188. :<i>Polhem, Christopher;</i> f. 1661, d. 1751; kommerseråd: sid. 97. :<i>Reid, John;</i> engelsk handelsagent i Stockholm; sid. 61. :<i>Reuterholm, Axel Gottlieb;</i> f. 1714. d. 1763; frih., kammarherre; sid. 40, 135. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|206}}</noinclude> rvconqxqvzu7b4wphxh1ew2u9x7ab2s 104 226470 660272 2026-10-29T17:33:30Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660272 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Reuterholm. Dygdig;</i> f. 1720, d. 1798; fröken; sid. 41. :<i>Reuterholm, Esbjörn Christian;</i> f. 1710, d. 1773; frih., riksråd; sid. 41. :<i>Reuterholm, Gustaf Adolf;</i> f. 1756, d. 1813; frih., president; sid. 137. :<i>Reuterholm, Gustaf Gottfried;</i> f. 1721, d. 1803; frih,, tit. landshöfding; sid. 40, 48—57, 119, 135. :<i>Reuterholm, Hedvig;</i> se: <i>Tilas, D.</i> :<i>Reuterholm, Hedvig Sophia</i>, f. <i>von Leopolden;</i> d. 1736; sid. 40. :<i>Reuterholm, Nils Esbjörnsson;</i> f. 1676, d. 1756; frih., landshöfding; sid. 38, 39, 40. :<i>Reuterholm, Nils Jakob;</i> f. 1724, d. 1791; frih., öfverste; sid. 41. :<i>Ribe, Evald;</i> f. 1701, d. 1752; hofmedikus, assessor, lifmedikus, arkiater, preses i Coll. medicum; sid. 5, 114, 138. :<i>Riese, Hieronymus Johan;</i> d. 1750; led. af Kirurgiska societeten; sid. 65. :<i>Roberg, Lars;</i> f. 1664, d. 1742; professor i anatomi och praktisk medicin vid Uppsala universitet; sid. 3, 129. :<i>Robertsson, Jacob Robert a Struan;</i> f. 1566, d. 1650; lifmedikus hos Gustaf II Adolf; sid. 10. :<i>Rosén von Rosenstein, Nils;</i> f. 1706, d. 1773; professor, arkiater; sid. 128—131, 152. :<i>Roslin, Alexander;</i> f. 1718, d. 1793; konstnär; sid. 179. :<i>Rothman, Johan Stensson;</i> f. 1684, d. 1763; provinsialläkare; sid. 46. :<i>Rudbeck, Anna Magdalena;</i> g. m. kaptenen <i>Chr. Köhler;</i> sid. 147. :<i>Rudbeck, Olof d. y.;</i> f. 1660, d. 1740; professor i medicin och botanik vid Uppsala universitet; sid. 3, 107, 128. :<i>Rudbeck, Olof d. ä.;</i> f. 1630, d. 1702; professor; sid. 8, 27. :<i>Rudbeck, Wendela,</i> f. <i>Lohrman;</i> den föregåendes fru; sid. 8. :<i>Rudenschiöld, Carl;</i> f. 1698, d. 1783; grefve, riksråd, universitetskanslär; sid 172. :<i>Rutensköld, Göran Adolf;</i> f. 1712, d. 1786; bankofiskal, hofrättsråd; sid. 138. :<i>Rüdling, Johann George;</i> tysk skolmästare i Stockholm; sid. 11, 24. :<i>Salvius, Lars;</i> f. 1706, d. 1773; boktryckare, geografisk författare; sid. 26, 28, 192—194. :<i>de Sauvages, François Bossier de la Croix;</i> f. 1704, d. 1707; professor i Montpellier; sid. 79. :<i>Scarpeta, Domenicus;</i> tandläkare, kvacksalfvare; sid. 66. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|207}}</noinclude> dgj1ci40t3p1xkqng3i7m5xfduip81s 660273 660272 2026-10-29T18:40:38Z Thuresson 20 660273 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Reuterholm. Dygdig;</i> f. 1720, d. 1798; fröken; sid. 41. :<i>Reuterholm, Esbjörn Christian;</i> f. 1710, d. 1773; frih., riksråd; sid. 41. :<i>Reuterholm, Gustaf Adolf;</i> f. 1756, d. 1813; frih., president; sid. 137. :<i>Reuterholm, Gustaf Gottfried;</i> f. 1721, d. 1803; frih., tit. landshöfding; sid. 40, 48—57, 119, 135. :<i>Reuterholm, Hedvig;</i> se: <i>Tilas, D.</i> :<i>Reuterholm, Hedvig Sophia</i>, f. <i>von Leopolden;</i> d. 1736; sid. 40. :<i>Reuterholm, Nils Esbjörnsson;</i> f. 1676, d. 1756; frih., landshöfding; sid. 38, 39, 40. :<i>Reuterholm, Nils Jakob;</i> f. 1724, d. 1791; frih., öfverste; sid. 41. :<i>Ribe, Evald;</i> f. 1701, d. 1752; hofmedikus, assessor, lifmedikus, arkiater, preses i Coll. medicum; sid. 5, 114, 138. :<i>Riese, Hieronymus Johan;</i> d. 1750; led. af Kirurgiska societeten; sid. 65. :<i>Roberg, Lars;</i> f. 1664, d. 1742; professor i anatomi och praktisk medicin vid Uppsala universitet; sid. 3, 129. :<i>Robertsson, Jacob Robert a Struan;</i> f. 1566, d. 1650; lifmedikus hos Gustaf II Adolf; sid. 10. :<i>Rosén von Rosenstein, Nils;</i> f. 1706, d. 1773; professor, arkiater; sid. 128—131, 152. :<i>Roslin, Alexander;</i> f. 1718, d. 1793; konstnär; sid. 179. :<i>Rothman, Johan Stensson;</i> f. 1684, d. 1763; provinsialläkare; sid. 46. :<i>Rudbeck, Anna Magdalena;</i> g. m. kaptenen <i>Chr. Köhler;</i> sid. 147. :<i>Rudbeck, Olof d. y.;</i> f. 1660, d. 1740; professor i medicin och botanik vid Uppsala universitet; sid. 3, 107, 128. :<i>Rudbeck, Olof d. ä.;</i> f. 1630, d. 1702; professor; sid. 8, 27. :<i>Rudbeck, Wendela,</i> f. <i>Lohrman;</i> den föregåendes fru; sid. 8. :<i>Rudenschiöld, Carl;</i> f. 1698, d. 1783; grefve, riksråd, universitetskanslär; sid 172. :<i>Rutensköld, Göran Adolf;</i> f. 1712, d. 1786; bankofiskal, hofrättsråd; sid. 138. :<i>Rüdling, Johann George;</i> tysk skolmästare i Stockholm; sid. 11, 24. :<i>Salvius, Lars;</i> f. 1706, d. 1773; boktryckare, geografisk författare; sid. 26, 28, 192—194. :<i>de Sauvages, François Bossier de la Croix;</i> f. 1704, d. 1707; professor i Montpellier; sid. 79. :<i>Scarpeta, Domenicus;</i> tandläkare, kvacksalfvare; sid. 66. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|207}}</noinclude> efblmrdufcbjzq9y72en3zu46yxrlgl 104 226471 660274 2026-10-29T18:54:00Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660274 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Scheele, Johan Fredrik;</i> kryddkramhandlare; sid. 184. :<i>Scheele, Ulrika;</i> den föregåendes hustru; sid. 184. :<i>Scheffel, Johan Henrik;</i> f. 1690, d. 1759; porträttmålare; sid. 120—122, 124, 125. :<i>Scheffer, Henrik Theophil;</i> f. 1710, d. 1759; direktör; sid. 188. :<i>Scheffer, Ulrika</i>, f. <i>Clerck;</i> den föregåendes hustru; sid. 188. :<i>Schröderheim, Elis;</i> f. 1747, d. 1793; stadssekreterare, landshöfding; sid. 157, 169. :<i>Schultz, Martin;</i> stadsbadare; sid. 70. :<i>Schützer, Salomon;</i> f. 1676, d. 1760; stadsfältskär, sedan öfverdirektör i Kirurgiska societeten: sid. 64. :<i>Sidrén, Jonas;</i> f. 1723, d. 1799; professor; sid. 198. :<i>Skjöldebrand, Anders Fredrik;</i> f. 1757, d. 1834: grefve, general, statsråd; sid. 191, 192. :<i>Soëm, Christian;</i> f. på 1690-talet, d. 1748; assessor, stadsfysikus i Stockholm; sid. 4, 5. :<i>Sohlberg, Claës;</i> f. 1711, d. 1773; stadsfysikus i Filipstad; sid. 38, 41, 42. 46. :<i>Sohlberg, Erik Nilsson;</i> f. 1660, d. 1739; konststatsinspektor i Falun; sid. 43. :<i>Sparre, Fredrik;</i> f. 1731, d. 1803; grefve, rikskanslär; sid. 170, 171. :<i>Sparre af Sundby, Christina Beata</i>, f. <i>Lillje;</i> f. 16—, d. 1727; den följandes fru; sid. 89. :<i>Sparre af Sundby, Erik;</i> f. 1665, d. 1726; grefve, riksråd, fältmarskalk; sid. 89. :<i>sparre af Söfdeborg, Claës;</i> f. 1673, d. 1733; grefve, riksråd; sid. 78. :<i>Stenbock, Arvid;</i> f. 1738, d. 1782; grefve, kammarherre; sid. 164. :<i>Stierncrona, David;</i> f. 1715, d. 1794; frih., kammarherre; sid. 9. :<i>Stobæus, Kilian d. ä.;</i> f. 1690, d. 1742; professor i Lund, arkiater; sid. 34. :<i>Taube, Hedvig Ulrika;</i> f. 1714, d. 1744; riksgrefvinna von Hessenstein: sid. 70. :<i>Tersmeden, Carl;</i> f. 1715, d. 1797; amiral; sid. 77. :<i>Tessin, Carl Gustaf;</i> f. 1695, d. 1770; grefve, riksråd, kanslipresident; sid. 81—94, 105, 127, 165—171. :<i>Tessin, Ulrika Lovisa,</i> f. <i>Sparre;</i> f. 1711, d. 1768; grefvinna: sid. 89. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|208}}</noinclude> 6nvg45odv7o1gaitup6cz5rmvbeg6rg 660279 660274 2026-10-29T19:23:00Z Thuresson 20 660279 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Scheele, Johan Fredrik;</i> kryddkramhandlare; sid. 184. :<i>Scheele, Ulrika;</i> den föregåendes hustru; sid. 184. :<i>Scheffel, Johan Henrik;</i> f. 1690, d. 1759; porträttmålare; sid. 120—122, 124, 125. :<i>Scheffer, Henrik Theophil;</i> f. 1710, d. 1759; direktör; sid. 188. :<i>Scheffer, Ulrika</i>, f. <i>Clerck;</i> den föregåendes hustru; sid. 188. :<i>Schröderheim, Elis;</i> f. 1747, d. 1793; stadssekreterare, landshöfding; sid. 157, 169. :<i>Schultz, Martin;</i> stadsbadare; sid. 70. :<i>Schützer, Salomon;</i> f. 1676, d. 1760; stadsfältskär, sedan öfverdirektör i Kirurgiska societeten: sid. 64. :<i>Sidrén, Jonas;</i> f. 1723, d. 1799; professor; sid. 198. :<i>Skjöldebrand, Anders Fredrik;</i> f. 1757, d. 1834: grefve, general, statsråd; sid. 191, 192. :<i>Soëm, Christian;</i> f. på 1690-talet, d. 1748; assessor, stadsfysikus i Stockholm; sid. 4, 5. :<i>Sohlberg, Claës;</i> f. 1711, d. 1773; stadsfysikus i Filipstad; sid. 38, 41, 42. 46. :<i>Sohlberg, Erik Nilsson;</i> f. 1660, d. 1739; konststatsinspektor i Falun; sid. 43. :<i>Sparre, Fredrik;</i> f. 1731, d. 1803; grefve, rikskanslär; sid. 170, 171. :<i>Sparre af Sundby, Christina Beata</i>, f. <i>Lillje;</i> f. 16—, d. 1727; den följandes fru; sid. 89. :<i>Sparre af Sundby, Erik;</i> f. 1665, d. 1726; grefve, riksråd, fältmarskalk; sid. 89. :<i>Sparre af Söfdeborg, Claës;</i> f. 1673, d. 1733; grefve, riksråd; sid. 78. :<i>Stenbock, Arvid;</i> f. 1738, d. 1782; grefve, kammarherre; sid. 164. :<i>Stierncrona, David;</i> f. 1715, d. 1794; frih., kammarherre; sid. 9. :<i>Stobæus, Kilian d. ä.;</i> f. 1690, d. 1742; professor i Lund, arkiater; sid. 34. :<i>Taube, Hedvig Ulrika;</i> f. 1714, d. 1744; riksgrefvinna von Hessenstein: sid. 70. :<i>Tersmeden, Carl;</i> f. 1715, d. 1797; amiral; sid. 77. :<i>Tessin, Carl Gustaf;</i> f. 1695, d. 1770; grefve, riksråd, kanslipresident; sid. 81—94, 105, 127, 165—171. :<i>Tessin, Ulrika Lovisa,</i> f. <i>Sparre;</i> f. 1711, d. 1768; grefvinna: sid. 89. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|208}}</noinclude> bfqp9cad0gnftbj9uj2j6i0tcwhj23t 104 226472 660275 2026-10-29T19:10:26Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660275 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Tilas, Daniel;</i> f. 1712. d. 1772; frih., bergsråd, tit. landshöfding; sid. 54, 137. :<i>Tilas, Hedvig</i>, f. <i>Reuterholm;</i> f. 1719, d. 1741; den föregåendes hustru. :<i>Tillæus, Petrus;</i> f. 168—, d. 1754; stadsingeniör och rådman i Stockholm; sid. 11, 13. :<i>Torstensson, Lennart;</i> f. 1603, d. 1651; grefve, fältmarskalk; sid. 20. :<i>Triewald, Mårten;</i> f. 1691, d. 1747; kapten sid. 80—83, 98, 99, 110, 138. :<i>Triewald, Mårten;</i> smedsålderman, hofslagare; sid. 80. :<i>Troili, Samuel d. ä.;</i> f. 1693, d. 1758; bergmästare, e. o. bergsråd; sid. 46. :<i>Trygg, Olof Olofsson d. y;</i> f. 1697, d, 1745; konstmästare vid Stora Kopparberg; sid. 46. :<i>Turloen, Hans;</i> d. 1743; superkarg vid Ostindiska kompaniet; sid. 115. :<i>Ulrika Eleonora;</i> f. 1688, d. 1741; drottning; sid. 79. :<i>Waldén, Simon;</i> apotekare i Stockholm i slutet af 1500-talet; sid. 10. :<i>Wallerius, Göran;</i> f. 1683, d. 1744; assessor i Bergskollegium; sid. 37. :<i>Wallerius, Johan Gottschalk;</i> f. 1709, d. 1785; professor; sid. 128—132. :<i>Wallerius, Nils;</i> f. 1706, d. 1764; professor; sid. 114. :<i>Wallrave, Jacob;</i> f. 1688, d. 1739; assessor, professor; sid. 64. :<i>Wangsonius, Jöns;</i> värdshusvärd; sid. 1. :<i>Wargentin, Pehr Wilhelm;</i> f. 1717, d. 1783; sekreterare i Vetenskapsakademien; sid. 99, 180—82, 188. :<i>Warmholtz, Carl Gustaf;</i> f. {{Rättelse|1614|1713}}, d. 1785; Hessiskt hofråd, bibliograf; sid. 9, 72, 195. :<i>Warmholtz, Johan Conrad;</i> f. 1673, d. 1745; apotekare; sid. 9, 10. :<i>Warmholtz, Maria Elisabeth</i>, f. <i>Allmacher;</i> f. 1684, d. 1732; den föregåendes hustru; sid. 10. :<i>Wendt, Samuel;</i> f. 1720, d. 1763; medicine licentiat; sid. 143. :<i>Wibel;</i> stallmästare hos kung Fredrik; sid. 78. :<i>Victorin, Eric;</i> d. 1755; assessor i Coll. mcdicum; sid. 64. :<i>Wirrwachs, Johan Michael;</i> f. 1710, d. 1783; apotekare; sid. 79. :<i>Wittfot & König;</i> grosshandelsfirma i Stockholm; sid. 191. {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{huvud|{{mindre|''Linné i Stockholm.''}}|209|{{mindre|14}}}}</noinclude> 4he7nkhgqm5iewqmx07vv6r55tu5u0c 104 226473 660276 2026-10-29T19:15:44Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 660276 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude>:<i>Wolluhn, Johan Henrik;</i> f. 1685, d. 1740; lifmedikus; sid. 64. :<i>Vult von Steijern, Johan Julius;</i> f. 1695, d. 1767; president; sid. 97. :<i>Yhlen, Georg;</i> vinhandlare; sid. 70. :<i>Zeyler;</i> hofkonditor i början af 1700-talet; sid. 183. :<i>Ziervogel, Ægidius;</i> f. 1679, d. 1741; hofapotekare; sid. 72, 138. :<i>Ziervogel, Fredrik;</i> f. 1727, d. 1792; hofapotekare; sid. 143. {{linje|5em}} {{tomrad}}<noinclude> <references/> {{c|210}}</noinclude> 09u1bvdeb7f51u1vxj6lhrbm427omlg 14 226474 660277 2026-10-29T19:17:50Z Thuresson 20 Ny 660277 wikitext text/x-wiki [[Kategori:Biografier]] [[Kategori:Stockholm]] [[Kategori:1910-talets verk]] [[Kategori:Carl Forsstrand]] 94i41799iwxmj1q772jzltdguuj3s86 0 226475 660280 2026-10-29T19:23:45Z Thuresson 20 Ny 660280 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Linné i Stockholm 1915.djvu" from=235 to=244 kommentar={{nop}} header=1/> <references/> </div> [[Kategori:Linné i Stockholm|Personregister]] [[Kategori:Register]] ngxwlriuqiqv175zh3rm8ky0w6opfhv 0 226476 660283 2026-10-29T19:31:43Z Thuresson 20 Ny 660283 wikitext text/x-wiki <div class=layout2 style="text-align: justify; "> <pages index="Linné i Stockholm 1915.djvu" from=13 to=13 next="[[Linné i Stockholm/Förord|Förord]]" current={{nop}} kommentar={{nop}} header=1/> {{innehåll börjar}} {{Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/19}} {{Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/20}} {{innehåll slutar}} {{Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/15}} {{linje|5em}} {{Sida:Linné i Stockholm 1915.djvu/12}} </div> [[Kategori:Linné i Stockholm|*]] [[Kategori:Carl Forsstrand]] [[Kategori:Stockholm]] [[Kategori:Biografier]] [[Kategori:1910-talets verk]] faq65bfeowcszhpmmggcz9fe4uh4nha 104 226477 660285 2026-10-29T20:29:36Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 660285 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Strengnäs-Sticht.|195}}{{linje}}</noinclude>andra stellen, hafwer warit af {{ant|Benedictin}}-<b>orden</b>; emedan andra slags munkar icke woro på then tiden inkomne i Norden. Om Läraren <b>Eschillus</b> i sin tid någon sådan Lärostad inrettat eller begynt vti <b>Fors</b> tre mill ifrå Strengnäs, ther han sin boning och tilhåll hade; therom finnes ingen berettelse vti wåra gambla handlingar: Dock är thet icke otroligit. Men thetta, såsom nästan alt annat om Christendomens första begynnelse i Södermanland, är i ewig glömsko förfallet. Dock likwäl kan ingen twifla, at ju icke the förste lärare och Biskopar hafwa på alt vptenckeligit sett budet til at vtwidga och stadfästa then en gång inkomna Christendomen, jemwäl genom åtskilliga <b>klosters</b> anleggande. Men hwilka the äldste warit, hafwer man swårt för at nu wisst säga. Någras namn finnas igen vti wåra Swenska Skrifter; om hwilka man ock något i thenna bok wil beretta, så wida thet sig giöra låter. Och altså först <h3 style="text-align:center; margin:auto; border:none;"> {{ant|{{st|Cap. I.}}}} <br> Om STRENGNÄS-Kloster.</h3> <b>{{Initial|S}}Trengnäs-kloster</b>, stichtadt och vprettadt wid sielfwa Domen eller Biskopssätet vti Strengnäs-stad. Ingen wet säga af hwem, eller på hwad år, thet är begynt och anlagdt. Thet finner man, at thet hafwer warit ett brödra-kloster, i hwilket {{ant|<i>Dominicaner</i>,}} thet är, <b>Predike</b>- eller <b>Swartmunkar</b> haf-<noinclude> {{huvud||N 3|wa}} <references/></noinclude> pzp88jhklethswy1gi60ag52ukofg1x