Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.48.0-wmf.3 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 104 20365 661763 661755 2026-11-06T19:20:39Z Thuresson 20 Tredje kolumnen 661763 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="1" user="Thuresson" /></noinclude>inackorderade 11 seminarister, så att hela hushållet bestått af 19 personer. Härigenom har tillfälle beredts flickorna att winna öfning i alla inom hus förefallande göromål. Hushållsskolans inkomster under året hafwa utgjorts af: {| style="border-collapse: collapse; margin: auto;" |- |align="left" valign="top"|Kassabehållning den 1 jan. 1882 |align="right" valign="top"|206: |align="left" valign="top" colspan="3"|53. |- |align="left" valign="top"|Influtit för inackorderingar, twätt, bak, sömnad m. m. |align="right" valign="top"|3,620: |align="left" valign="top" colspan="3"|59. |- |align="left" valign="top"|Kontant bidrag af styrelsen |align="right" valign="top" style="border-bottom: 1px solid black;"|619: |align="left" valign="top" style="border-bottom: 1px solid black;"|97. |align="right" valign="top"|{{em}}4,447: |align="left" valign="top"|09. |- |align="left" valign="top" colspan="5"|Utgifterna ha warit: |- |align="left" valign="top"|För kost |align="right" valign="top"|3,034: |align="left" valign="top" colspan="3"|39. |- |align="left" valign="top"|{{em}}"{{em}}beklädnad |align="right" valign="top"|285: |align="left" valign="top" colspan="3"|74. |- |align="left" valign="top"|{{em}}"{{em}}wed och ljus |align="right" valign="top"|263: |align="left" valign="top" colspan="3"|75. |- |align="left" valign="top"|{{em}}"{{em}}löner |align="right" valign="top"|289: |align="left" valign="top" colspan="3"|— |- |align="left" valign="top"|{{em}}"{{em}}onera, reparationer, sjukwård, husgeråd och diverse |align="right" valign="top"|516: |align="left" valign="top" colspan="3"|15. |- |align="left" valign="top"|Kassabehållning wid årets slut |align="right" valign="top" style="border-bottom: 1px solid black;"|58: |align="left" valign="top" style="border-bottom: 1px solid black;"|06. |align="right" valign="top" |{{em}}4,447: |align="left" valign="top" |09. |- |} Den egentlige kostnaden för de wid hemmet intagna 6 flickorna har således utgjort endast det kontanta bidrag, som lemnats af styrelsen, nemligen 619 kronor 97 öre, eller för hwarje flicka 103 kronor 33 öre. Då behofwet af ett hem för wärnlösa flickor är för wårt samhälle af stor och genomgripande betydelse, och det wisat sig att detta hem med jemförelsewis små bidrag utöfwar ett icke ringa gagn, känna wi oss på det lifligaste uppmanade uttala den förhoppning, att samhällets medlemmar med fortfarande intresse understödjer saken, då för dess bestånd hufwudsakligen erfordras, att de ringa bidrag, som styrelsen hittills årligen upptagit af föreningens ledamöter, fortfarande få påräknas, samt att den syföreningen, hwars ogennyttiga och werksamma medlemmar lemnat frukten af sitt årliga arbete till styrelsens förfogande, icke förtröttas, utan fortfar med sin kärleksfulla, gagnande werksamhet. Då mot räkenskaperna, som omsorgsfullt blifwit förda, ingen anmärkning förekommit, anse wi styrelsen för nästlidna år fullt answarsfri för sin förwaltning. Kalmar den 6 februari 1883. {{huvud5||''C. Sundberg.''||''Fabian Berg.''|}} {{linje|height=2px}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Good-Templar-Tidning.</b>|125}}}} Oscarshamns mest framstående arbetsgifware hafwa samtligen, på derom af logen J. F. Hultenheim till dem skriftligen framstäldt önskan, uppmanat sina arbetare att gå in i Good Templarorden och förbundit sig att betala deras afgifter. En af dessa arbetsgifware har haft kaffebjudning för sina arbetare i sitt hem, derwid han anmodade dem att ingå i logen. — En goodtemplarloge med namnet Framgång har bildats i Wernamo d. 5 d:s. {{linje|height=2px}} {{linje|height=1px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Hwarjehanda}}.</h2> <b>Tala är silfwer, tiga är guld.</b> En indisk köpman förde en elefant till marknaden. Knappt hade han kommit dit, då han fick se en europé, som, utan att säga ett ord, gick rundt omkring elefanten och betraktade honom på alla sidor. Köpmannen stälde åtskilliga frågor till honom, men utan att kunna aflocka honom något swar. När så en köpare nalkades, wände indiern sig till europén och hwiskade honom i örat: “Säg ingenting innan jag sålt djuret, så skall jag ge er en wacker gåfwa.” Främlingen nickade och teg. Då köpet war afslutat, gaf köpmannen 10 procent af köpesumman åt den hemlighetsfulle främlingen och sade: “Nu får ni tala; jag skulle gerna wilja weta, hur ni kunnat upptäcka felet på elefantens wenstra ben, som jag trodde mig ha dolt så skickligt.” “Ett fel! Jag har inte upptäckt någonting. Jag har aldrig sett någon elefant förr än nu.” — <b>Något öfwerlägset war det.</b> En liten gosse i en aflägsen stad i Amerika, som låg långt från all samfärdsel, tillsades af sin mor att öppna, då det en dag ringde på dörren. Den besökande war öfwerste S. i full uniform. — Bed din mamma, min lille wän, sade han, att jag får tala wid henne ett ögonblick! Lille Axel rusade upp för trappan med den mest förfärade uppsyn man kan tänka sig: — Mamma, det är någon der nere som will tala wid dig. — Hwem är det, min gosse? — Jag wet inte, men jag tror att det är Gud. — <b>Sannolikt.</b> Doktorn: — Nå, Peter Anders, har du tagit in pillerdosan jag sände dig? — Ja, men jag känner mig inte bättre för det — kanske locket borde tagits af dosan? {{linje|height=2px}} {{linje|height=1px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Auktioner}}.</h2> {{c|{{Större|Fastighets-, Waru- och Mobilie-auktion.|150}}}} {{Initial|I}} <b>anseende till afflyttning från</b> orten låter hattfabrikören J. W. Jacobsson genom friwillig auktion, som förrättas i hans fastighet № 8 wid Storgatan här i staden torsdagen och fredagen den 1 och 2 instundande mars, kl. 10 f.m., försälja: dels sin förenämnde fastighet, hwilken är bewillningstaxerad till 30,000 kronor och brandförsäkrad för 28,000 kronor, att tillträdas den 1 april detta år; dels sitt lager, bestående af finare och ordinära {{Samma som|på|Q=Q10500687|ord=felb-}}, filt- och stråhattar, flere sorter skinn- och tygmössor, diverse pelswaror, såsom muffar, boar och {{Samma som|på|Q=Q1221373|ord=muffediser}}, norska lamskinspelsar m. m.; och dels möbler och husgeråd i godt skick, såsom: 2:ne förmakssoffor och en inventionschaiselongue, en spegel i förgyld ram, bord med marmorskifwor, 2:ne butiks- eller trymå-speglar i ram af walnöt, divan- och spelbord, en chiffonier, 2:ne enmans-imperialsängar, en lavoir och ett bokskåp af walnöt, en gungstol, 3 st. skåp, passande till bok- eller butikskåp, ett större köksskåp, en butikdisk, ett skrifbord, en regulator, diverse oljemålningar och oljetryckstaflor i eleganta, förgylda ramar, en kakelugnsskärm (finare arbete), takkronor och lampor, ett litet finare bibliotek, deribland "Uppfinningarnas Bok", en gaskrona och 6 lampetter, en gårdslykta, fönsterhyllor, takställningar för mössor; sängkläder, glas, porslin, koppar-, jern- och träkärl, en wäfstol, 4 aktier i ångbåtsbolaget Kalmar Sund och 5 aktier i Kalmar-Emmaboda jernwägs-aktiebolag, m. m. som ej specificeras. Kände och säkre inropare erhålla tre månaders betalningsanstånd i afseende på lösören. Wilkoren för fastighetens försäljning tillkännagifwas före utropet. Herrar återförsäljare torde observera att lagret är nytt och kurant. {{huvud|Kalmar den 8 febr. 1883.||22}} {{högertext|Efter anmodan:<br />'''J. E. Jonsson.'''|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|Kaffeauktion.|150}}}} <b>Genom offentlig auktion, som</b> förrättas i packhuslägenhet wid Ölandsbron, nära jernwägsgodsmagasinet, onsdagen den 14 dennes, kl. 10 f.m., försäljes i mindre och större poster <b>3,000 skålp. godt kaffe,</b> flera sorter, <b>800 skålp. goda risgryn,</b> ett mindre parti swiskon m. m. Säkre inropare erhålla 3:ne mån. betalningsanstånd. Kalmar den 6 februari 1883. 20 {{högertext|Efter anmodan:<br />'''J. E. Jonsson.'''|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{Initial|G}}<b>enom offentlig auktion, som</b> förrättas i Norra Bårby af Mörbylånga socken på Öland måndagen den 26 nästkommande februari, kl. 10 f.m., försäljas nedan nämde Anders Perssons i Norra Bårby konkursmassa tillhörande fastigheter, nämligen: 1:o) 5/16 {{Förkortning|mtl.|mantal}} {{Förkortning|kr.-sk.|kronoskattehemman}} № 1 Norra Bårby, innehållande en areal af omkring 100 {{Förkortning|tld|tunnland}}, deraf 24 tld åker, 8 tld äng — delwis bewäxt med ek- och annan löfskog — återstoden betesmark, födas i wanliga år 4 hästar, 12 fäkreatur och 8 får; 2:o) ½ mtl. № 3 Klefwa i Resmo socken, innehållande omkring 80 tld, deraf 60 tld åker, 2 tld äng, 6 tld bränntorfmosse samt återstoden betesmark. I wanliga år födas å detta hemman 6 hästar, 16 fäkreatur och 8 får; 3:o) ⅜ mtl kr.-sk. № 3 Klefwa, innehållande en areal af omkring 70 tld, deraf 40 tld åker, 10 tld äng, samt återstoden betesmark och bränntorfsmosse. Å hemmanet födas i wanliga år 5 hästar, 14 fäkreatur och 8 får. Fastigheterna äro hwar för sig försedde med erforderliga åbyggnader. De, hwilka ega intecknad fordran, som bör af fastigheterna utgå eller annan rätt att wid auktionen bewaka, böra derwid komma tillstädes. Betalningswilkoren tillkännagifwas wid auktionen. Norra Bårby den 24 januari 1883. {{huvud|15||<b>Konkursförwaltningen.</b>}} {{linje|height=1px}} <!-- 2:a spalten --> {{c|{{Större|Auktion å fastighet.|150}}}} {{Större|<b>Enligt af Norra Möre häradsrätt</b>|125}} lemnadt bifall, låter förmyndaren för aflidne hemmansegaren Johannes Jonssons i Kettilstorp omyndige son, tillsammans med enkan, genom offentlig auktion, som förrättas hos undertecknad lördagen den 24 dennes, kl. 2 e.m., till den högstbjudande försälja deras ärfda fastighet ⅛ mtl frälse № 2 Kettilstorp i Bäckebo socken. Detta hemman har en egowidd af cirka 60 tld, deraf 4 tld åker, 10 d:o äng, resten skog och betesmark. På hemmanet winter- och sommarfödas 6 st. fäkreatur, lika många får, samt 1 häst. Skog finnes till husbehof och något till afsalu. Hemmanet får tillträdas den 14 nästk. mars; betalnings- och öfriga wilkor tillkännagifwas före utropet, och måste den, som stannar för högsta anbudet, wara försedd med antaglig borgen. Bäckebo den 6 februari 1883. {{högertext|{{em|2}}Efter anmodan:<br />{{Större|<b>J. P. Carlsson.</b>|125}}|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|Skogs-auktion|150}}}} {{Större|<b>Genom offentlig auktion, som</b>|125}} <b>tisdagen den 20 nästk. februari, kl. 10 f.m.,</b> förrättas å gästgifwaregården i Nybro köping, försäljes från Madesjö sockens ecklesiastika boställen 1801 st hufwudsakligast <b>gröfre bjelk- och sågtimmerträd.</b> Närmare upplysningar om skogens beskaffenhet och auktionswilkoren erhåller spekulanter, dels i kongl. maj:ts befallningshafwandes i Kalmar län kungörelse af den 27 sistl. december, n:r 647, dels af i Nybro boende ex. kronojägaren Joh:s Ohlsson. {{högertext|22}} {{linje|height=1px}} {{Större|<b>Å offentlig auktion, som måndagen</b>|125}} den 12 dennes kl. 11 f.m., på stället förrättas, kommer att till försäljning utbjudas hälften af ⅜ mtl № 2 Trangärde i Förlösa socken. Om hemmanets beskaffenhet samt köpewilkor m. m. lemnas underrättelse wid auktionstillfället. Kalmar den 5 februari 1883. {{högertext|{{Större|<b>Aug. Thornell,</b>|125}}<br />anmodad auktionsförrättare.|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Egendomsförsäljning.</b>|150}}}} {{bråk|7|32}} mtl Stenskallehult, beläget i Karlslunda socken, arealen 200 tld, deraf 20 tld bördig åker, resten äng och betesmark samt skog till husbehof och afsalu; åbygnader i godt skick, undantagsfritt, försäljes af undertecknad genom öppen auktion tisdagen den 20 dennes, kl. 12 midd., och får af blifwande köpare tillträdas den 14 nästa mars; stående inteckning a 2,100 kr.; betalningswilkoren tillkännagifwas wid auktionstillfället. Stenskallehult den 6 feb. 1883. {{högertext|{{em|2}}Efter anmodan:<br />{{Större|<b>Olaus Larsson.</b>|125}}}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Fastighetsauktion.</b>|150}}}} {{Större|<b>Genom offentlig auktion, som å stället</b>|125}} förrättas den 15 instundande februari, kl. ½ 1 e.m., kommer att till försäljning utbjudas doktor G. B. Sylvanders sterbhus tillhörige, från Smedby № 2 för all framtid afsöndrade lägenheten Smedstorp, innehållande 4 qwadratrefwar, 20 qwadratstänger jordutmål med derå nyuppförda 2 boningshus, deraf det större innehåller i nedra wåningen 5 rum och kök samt en större handelsbod och i öfra fyra rum och kök. Det mindre boningshuset är inredt till 4 rum och kök. En nyanlagd trädgård med flera fruktträd omgifwer byggnaderna, som äro belägna inwid Smedby jernwägsstation ¾ mil från Kalmar. Lägenheten, som är belägen i en bördig och folkrik trakt, är särdeles passande för handel eller annan affär samt äfwen till bostad. I fastigheten warande inteckning å 4,000 kr. får af blifwande köpare öfwertagas. Försäljningswilkoren tillkännagifwas före auktionen. Närmare upplysning om denna särdeles wälbelägna fastighet erhålles af undertecknad, anmodad auktionsförrättare. {{högertext|14}} {{huvud|Kalmar den 26 januari 1883.||<b>J. P. Olsson.</b>}} {{linje|height=1px}} {{Större|<b>Som mjölnaren P. E. Johansson</b>|125}} innewarande wår kommer att afstå från arrendet å St. Tomteby i Ljungby socken, låter han genom offentlig auktion, som förrättas derstädes fredagen den 16 dennes, kl. 10 f.m., försälja: möbler och husgerådssaker, linne- och sängkläder, åker- och körredskap, ett tröskwerk, 2 hyfwelbänkar, en del snickeriwerktyg, wågar och wigter, 14 stycken wagnar, hwaribland särskildt framhålles 2 s. k. skåningwagnar, 5 par selar, 3 enbetsselar, 6 stycken goda arbetshästar, ett ungsto, 2 år gammalt, 2 par oxar, 2 st. stutar, 8 kor, 2 qwigor, 9 får samt cirka 50 tunnor potater och ett mindre parti sädeswicker. Kände och wederhäftige köpare lemnas 3 månaders betalningsanstånd. Hossmo den 6 februari 1883. {{högertext|{{em}}{{Större|<b>Gustaf Wållgren.</b>|125}}<br />Anmodad auktionsförrättare.}} 20 {{linje|height=4px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Till salu}}.</h2> {{Större|<b>Stort lager,</b>|125}} solida varor, lägsta priser och redbart behandlingssätt, uti {{högertext|{{Större|<b>J. P. OHLSSON & C:o</b>|125}}<br />{{em|2}}Klädesmagasin.|offset=3em}} 2 {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Oljekakor!</b>|200}}}} {{em|2}}1:ma franska Rapskakor,<br />{{em|3}}Engelska{{em|2}}d:o,<br />{{em|4}}1:ma swenska Linfrökakor,<br />{{em|5}}1:ma ryska Solrosfrökakor,<br />till nedsatt pris hos {{ph|20}} {{högertext|<b>J. Bruun.</b>|offset=3em}} {{linje|height=1px}} <b>Amerik. Fläsk,<br /> {{em|4}}Fetsill,<br /> {{em|6}}Salt,<br /> {{em|8}}Kaffe,<br /> {{em|10}}Risgryn,<br /> {{em|8}}Sirup,<br /> {{em|6}}Kärn- & Grönsåpa,<br /> {{em|4}}Oljekakor: Raps-, Linfrö- & Solros-,<br /> {{em|2}}Gödningsämnen m. m. m. m.<br /> 1:ma waror till billigaste priser</b> hos {{huvud|22||{{Större|<b>{{Spärrad|Edv. Bergh.}}</b>|125}}}} {{linje|height=1px}} {{huvud||{{Större|<b>Order på Österängs</b>|125}}|14}} {{c|{{Större|<b>Utsädes-Hafre</b>|150}}}} {{huvud|upptagas af||<b>Edv. Bergh.</b>}} Profwer och priskuranter finnas att bese på kontoret. {{linje|height=1px}} {| align="center" |- |align="left" valign="top"|[[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|50px]] |align="center" valign="top"|{{större|<b>Glycerinbadet</b>|120}} |- |} rekommenderas som det utmärktaste och bäst kända medel mot all sorts ohyra och hudutslag å hästar, fäkreatur, får och hundar m. m., säljes med upplysande beskrifningar hos {{högertext|{{Spärrad|Knut Löfberg}}.|offset=1em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Uti C. F. Sjögrens Likkistmagasin</b>|120}}}} finnes ständigt lager af likkistor af alla dimensioner från 2: 50 till högre priser. {{ph|2}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>I C. F. Sjögrens Likkistmagasin</b>|120}}}} säljes i kommission grafkransar och band till ytterst billiga priser. {{ph|10}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>Möbler,</b>}}|120}}}} af flera slag, till salu till de lägsta priser här på platsen under denna månad hos snickaremästare {{högertext|<b>K. A. Brodin,</b> Slottet.|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Stadsfastighet till salu.</b>|125}}}} {{ph|20}} En wäl belägen stadsegendom i Kalmar stad, innehållande 12 rum, 3 kök, förstugor, bakugn och brygghus m. m. Utmärkta källare. Goda fruktträd på gården. Höga hyror. Inteckningar underlätta köp. Pris 11,500 kr. Närmare meddela M. C. Laséen & C:o, Kalmar. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>God frälselandtegendom till salu.</b>|125}}}} N:r 152. Nära jernwägsstation, arealen 87 tld, deraf 25 tld öppen åker, bergas 50 a 60 häckar grönfoder, skog till eget behof och afsalu, goda åbyggnader. En stor del af köpeskillingen kan emot inteckning få innestå. Pris 15,000 kr. Inventarierna kunna få öfwertagas efter öfwerenskommelse. Widare underrättelse af J. A. Johansson, f. d. telegrafhuset, Kalmar. {{linje|height=1px}} <!-- 3:e spalten --> {{c|{{Större|<b>Landtegendomsförsäljningar.</b>|125}}}} N:r 127. Wid lätt kommunikation, arealen 57 tld, 28 tld öppen åker, 15 tld bewäxt med löfskog; goda åbygnader; egorna gå till sjön; pris 9,000 kr. N:r 128 af samme man, att arrendera till den 14 mars 1887: 50 tld god åker, stor höäng, utlemnas nu emot billigt arvode i sambruk med föregående. Inventarier kunna äfwen få öfvertagas till humana priser. N:r 131. Wid lätt kommunikation, en ny holländsk wäderqvarn jemte åbygnader; pris 3,000 kr. N:r 134. Wid trafikerad jernwägsstation, en handelslokal och för öfrigt propra åbygnader, passande till hotell; pris 6,000 kr, deraf 5,000 kr. kunna få innestå i 10 år mot ränta. N:r 135. I bördig och folkrik trakt, en handelslägenhet med propra åbygnader. Pris 6,000 kr. N:r 136. Wid lätt kommunikation en lägenhet, passande för handel; brandförsäkringswärdet 2,500 kronor; pris 2,200 kr. N:r 137. Nära jernwägsstation, bygdt för ståndspersoner, arealen omkring 60 tld, vackra omgifningar; pris 9,000 kr. N:r 140. Goda åbygnader, innehåll. 21 tld öppen åker, twenne höängar, wid sjö; pris 8,000 kr. N:r 141. Wid lätt kommunikation, arealen 25 tld, deraf 18 tld öppen god åker, litet björkskog; pris 5,000 kr. N:r 144. Arealen onämnd, deraf 40 tld öppen god åker, goda åbygnader, wid lätt kommunikation. Pris 13,000 kr. N:r 145. Wid lätt kommunikation, arealen 200 tld, deraf 50 tld öppen åker, swartmylla på lerbotten, skog till eget behof och afsalu, propra åbygnader; pris 20,000 kronor. N:r 146. I närheten af stor sjöstad, bygdt för ståndspersoner, stor areal, 120 a 130 tld öppen god åker, wärderik skog, kreatur och foder samt alla yttre inventarier; pris 60,000 kronor. Af samma, i sambruk med föregående, omkring 100 tlds areal, deraf 50 tld öppen åker af bördig beskaffenhet, wärderik skog, goda åbygnader; pris för gröda och yttre inventarier jemte kreatur 30,000 kr. Obs.! Dessa båda egendomar skötas nu gemensamt. N:r 147. Arealen 389 tld, deraf 30 tld öppen åker, 100 tld bewäxt med mogen skog, deribland mastspiror; på 200 tld finnes tillwäxande skog; pris 30,000 kr. N:r 148. Nära jernwägsstation, arealen 198 tld, deraf 40 tld öppen åker, kan förmeras till 100 tld, bergas 100 lass grönfoder, nya och goda åbygnader, skog till halfwa köpeskillingen; pris 16,500 kr. N:r 150. Arealen omkring 200 tld, deraf 55 tld öppen åker, bergas 50 häckar hö, goda åbygnader; pris 12,000 kronor. I dessa egendomar finnas större och mindre inteckningar, som underlätta köp. För öfrig lemnas goda betalningswilkor. Hos herrar egendomsspekulanter, som wilja hedra med förtroende, stannar jag i tacksam förbindelse. Sannfärdiga beskrifningar sändas, då 48 öres porto bifogas. Kalmar den 6 februari 1883. {{högertext|<b>J. A. Johansson,</b><br />{{em}}f. d. Telegrafhuset.|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Feta Kalkoner</b>|150}}}} <b>billigt hos rättare Olsson, Skansen.</b> {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Landtegendom till salu.</b>|125}}}} {{Större|<b>¼ mantal kr.-sk. Hässlehult i Ryssby</b>|110}} socken, Norra Möre härad och Kalmar län, är beläget 2 mil från Kalmar, ¼ mil från socknens kyrka samt nära allmänna landswägen. Areal 100 tld, deraf 40 tld åker af god beskaffenhet, resten skog och betesmark. Åbyggnaderna i fullgodt skick. Skog till gårdens behof samt något till afsalu. Stående lån 8,500 kr., deraf 4,500 kr. hypotek. Säljes på fördelaktiga wilkor om snar handel göres med undertecknad egare. Hässlehult & Rockneby i februari 1883. {| align="right" |- |align="right" valign="top"|{{Spärrad|Carl Swensson.}} |align="right" valign="top" style="writing-mode: vertical-rl; text-orientation: sideways; letter-spacing: -0.0em; line-height:1em; width:1em;"|22 |- |} {{clear}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Ett twåningshus med rum och kök,</b>|125}}}} beläget å № 2 Gräsgärde, Arby socken, är till salu på förmånliga wilkor om snar handel uppgöres med dess egare, skräddaremästare {{Spärrad|A. Olsson}}. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>⅛ mtl Ekbylund i Madesjö socken,</b>|125}}}} beläget ¾ mil från Nybro köping och ½ mil från Madesjö kyrka, säljes mot goda betalningswilkor. Föder årligen 12 fäkreatur, 1 häst och 8 får. Widare underrättelse erhålles af egaren {{högertext|{{Spärrad|Johannes Jonsson}}.|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Den i Mortorps socken be-</b>|150}}}} lägna egendom <b>Kyrketorp</b>, som har åbyggnader i godt skick, wacker trädgård jemte en större jordplan för odling af trädgårds- och andra rotfrukter och är passande för landthandel eller såsom bostad åt en mindre familj, är till salu, eller bortarrenderas på 4 års tid, i begge fallen billigt. Närmare upplysningar meddelar {{högertext|<b>And. Gust. Rossell.</b><br />{{em}}Mörbylånga.|offset=3em}} 10 {{linje|height=2px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Utbjudes hyra}}.</h2> {{c|{{Större|<b>I Kalmar enskilda banks hus finnes</b>|125}}}} att från den 1 nästa april hyra en lägenhet om twå utmärkt wackra rum <b>utan kök.</b> {{ph|4}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Handelslägenhet</b>|150}}}} att hyra wid hamnplats, trafikerad af ångbåt samt in- och utrikes seglande, belägen närmast rika och tillgängliga skogstrakter m. m. Tryckeriet anwisar. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Ett rum med möbler och uppassning</b>|125}}}} wid reel gata, är nu genast ledigt att hyra. Boktryckeriet anwisar. {{linje|height=1px}} {| align="center" |- |align="center"|[[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|50px]] |align="center" valign="top"|{{Större|<b>Kärrstorps</b>|125}} |- |} hufwudbyggnad i närheten af Smedby jernwägsstation med 8 stora rum med kök m. m., är den 1 april detta år ledig till uthyrning. En stor wacker trädgård med många stora fruktträd kan om så önskas få medfölja. Wid samma egendom är ett hus med 3 snygga rum, kök och skafferi samt skall ledigt till uthyrning samma tid. Om så önskas kan cirka 4 tunnland jord medfölja. Huset är omgifwet af wacker, ung granskog. Widare besked härom genom inspektor W. C. Wihl der eller i handlanden Knut Löfbergs salubod. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Uti A. R. Carlbergs gård</b>|125}}}} är att hyra d. 1 april: 3 rum och kök med utmärkta beqwämligheter, en fin ungkarlsdublett med eller utan möbler, 2:ne större windsrum med stora garderober. {{ph|18}} {{linje|height=2px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Åstundas hyra}}.</h2> {{c|{{Större|<b>Från den 1 nästkommande oktober</b>|125}}}} önskar undertecknad hyra en snygg wåning med kök och goda beqwämligheter. Anbud emotses. {{ph|22}} {{huvud|Kalmar i februari 1883.||{{Större|<b>A. C. Hennig.</b>|110}}}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Ett piano</b>|125}}}} i godt stånd. Tryckeriet anwisar. {{linje|height=2px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Diverse}}.</h2> {{c|{{Större|<b>Paviljongen i Stadsparken</b>|150}}}} upplåtes under sommarmånaderna för servering af kall mat, win, öl och kaffe m. m. Hyresanbud emottagas af {{huvud|20||{{Större|<b>Fr. Hallberg.</b>|110}}}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Renskrifning</b>|150}}}} eller liknande arbete werkställes <b>billigt</b> och omsorgsfullt af dertill kompetenst person. Tryckeriet anwisar. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>Arrende</b>}}|150}}}} ⅛ mtl № 1 Stora Frö, beläget i närheten af Wickleby by, utarrenderas på 5 års tid af undertecknad, räknadt från den 14 mars detta år. Kalmar den 2 febr. 1883 {{högertext|<b>J. A. Johansson,</b><br />{{em}}f. d. telegrafhuset.|offset=3em}} 18 {{Spärrad|Obs!}} Till arrendet följer inga åbygnader. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>De flickor,</b>}}|150}}}} som wilja lära sig att stryka, kunna mot billig afgift erhålla <b>grundlig</b> underwisning hos <b>Ida Nyström;</b> adr Malmen, Jakob Nilssons gård. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>Fördelaktigt arrende.</b>}}|150}}}} № 151. Wid lätt kommunikation och landswäg. Stor areal, deraf 110 tunnl. öppen god åker, egen gårdslägenhet, lemnas helst med lefwande och döda inventarier för cirka 5,000 kronor; äfwen lemnas spannmål och potatis till wårsådd. Årliga arrendesumman 1,100 kronor, widare underrättelse af {{Spärrad|J. A. Johansson}}, f. d. telegrafhuset, Kalmar. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>En allwarsam, rask och renlig piga,</b>}}|125}}}} kunnig i tarflig men smaklig matlagning och <b>alla</b> i ett hus förekommande göromål, kan få plats den 24 april i en mindre familj här i staden. Sökande torde lemna sitt betyg eller adress å Westinska tryckeriet. {{linje|height=1px}} <!-- 4:e spalten --> <section begin=SvenskaAfrikaforskare/> –- ''Svenska Afrika forskare''. De båda swenska officerare, löjtnanterna wid fortifikationen E. von Krusenstjerna och E. Sundvallson, hvilka wi förut omnämnt såsom blifwande deltagare i den af belgiska sällskapet “Société africaine” anordnade, under Stanleys ledning stående expeditionen till Kongoområdet, torde, sedan de nu erhållit kongl. permission från sin militärtjenst under ett år, efter någon liten tid komma att afresa och ansluta sig till expeditionen, i hwilken de, om ytterligare permission erhålles, naturligtwis komma att deltaga så länge den är ämnad att räcka, eller tre år. Det lär äfwen vara ifrågasatt att hr G. Een, bekant genom sina resor i Damaralandet, och som af framstående wetenskapsmän erhållit de bästa vitsord om sin werksamhet i liknande syfte med det nu ifrågawarande företaget, möjligen skulle deltaga i expeditionen. Huruwida några swenska matroser, hwarom man hört talas, komma att engageras wid hr Stanleys kår, lärer icke wara afgjordt. {{linje|height=2px}}{{linje|height=1px}} <section end=SvenskaAfrikaforskare/><noinclude> <references/></noinclude> sudl2oddj6dcy5azyrl2wcqjk4dzmwf 104 147845 661760 575226 2026-11-06T15:20:37Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 661760 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|402|BORGERSKAPET|}}</noinclude>»Ordning och stadga, hvarefter alla de som tänka njuta genomfarten i den nybygda ''Slysan''<ref>Slussen, först uppförd af trä, men reparerad 1642 och murad med holländsk klink.</ref> mellan Södermalm och Staden sig hafva att efterrätta».<ref>''Stockholms Stads Ordinantier.''</ref> Ännu såg man icke till någon börs i Stockholm. Man träffades fortfarande på Stortorget och gjorde upp affärer. Men handeln tillväxte, och man ville ej längre nöja sig med sådana inrättningar som t. ex. stadens ''klädeshus,'' en byggnad vid Svartmunke- (nu Bennicke-) brinken, hvilken ursprungligen var en gemensam upplags- och krambod, den enda som fans i staden, men som sedan tyckes hafva hyrts ut åt enskilde handlande, af hvilka tolf der hade sina bodar och magasin och för dem betalade hyra till staden, under det stadstjenare »hade två våningar inne fritt». »Kompaniernes» tid kom. Redan 1614 inrättades ''Köpehandelskompaniet,'' som af Gustaf Adolf fick privilegier, skepp och kanoner och skulle ensamt hafva rätt att köpa och skeppa ut all råkoppar, men 1625 gick upp i ''General-Söder-Handelskompaniet'' som fick privilegier på att handla på Afrika, Amerika och Magellanika. Ett nytt ''Kopparkompani,'' ett ''Skeppskompani,'' två till och med, ett ''Tjäruhandelskompani'' och ännu flera »kompanier» uppstodo. En kommissionsförrättning i stort skulle ''General-Faktorie-kontoret'' i Stockholm vara. De allra flesta af dessa »kompanier», som skulle drifva affärer i stor skala, uppstodo i förra hälften af sextonhundratalet. General-Faktorie-kontoret inrättades 1666. Året derpå anbefaldes staden att bygga en ''handelsbörs,'' hvilken då ansågs oundviklig. Det år 1662 inrättade ''köpmnansgillet,'' som skulle samlas under öfverståthållarens och magistratens ledning och reglera Stockholms handel, tycktes icke hafva uppfylt hvad dermed åsyftades. En ordentlig börs, såsom i väl ordnade handelsstäder, vore af nöden, hette det, och denna måste hafva sitt eget hus. Byggnaden kom likväl icke till stånd på ännu hundra år. Flere platser föreslogos. År 1667 skulle byggnaden läggas vid Jerntorget, hvarifrån jernvågen, några år förut, flyttats till stadsgrafven söder om slussen. I börshuset skulle då läggas bank, packhus, frakt- och tolagskammare, men något sådant hus uppstod aldrig på den platsen. Ett annat förslag gälde södra sidan af Stortorget och hela det qvarter som innefattas mellan torget, Svartman- och Skomakaregatorna samt Tyska brinken. Ej heller detta gick i verkställighet. Börsen fortfor att hållas i fria luften. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 64nadpr4pj4cfqnbia4nzgp5lbjxa8b 104 147846 661761 575227 2026-11-06T15:24:22Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 661761 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||BORGERSKAPET|403}}</noinclude>Slutligen flyttades rådhuset (fig. 170), och det beslöts, att börsen skulle byggas på det gamla rådhusets tomt, hvilken till det ändamålet inlöstes jämte ett enskildt hus, Grubbens, i östra ändan af rådhusqvarteret. Något byggnadsarbete kunde dock ej företagas, förr än det gamla rådhuset var helt och hållet utrymdt, och detta tyckes hafva gått ganska långsamt. När slutligen byggnaden var nedrifven och gräfningarna för källrarne till börshuset börjats, hopades så mycket sten och grus på torget, att köpmännen icke längre kunde der sammankomma. De måste se sig om efter någon annan plats till dess börsbyggnaden hunnit fullbordas och anhöllo hos föreståndarne för tyska församlingen, att »på någon tid om middagen hafva sin samlingsplats på ''Tyska kyrkogården''». Detta beviljades, och under åren 1767—1775 hölls Stockholms börs på den plats der Sveriges första riddarhus stått, bredvid tyska församlingens grafkor, kanske till och med ''i'' dessa grafkor, då väderleken manade att söka tak öfver hufvudet. [[Fil:Gamla Stockholm 1882 s403 Fig170.jpg|miniatyr|centrerad|stående=1.85|Fig. 170. Stortorget med gamla rådhuset. Efter en handteckning i K. Bibl.]] Med anledning deraf infördes i »Nytt och Gammalt» för den 8 Juni 1768 följande qväde: {{st|<b><i>Öfwer de Handlandes nya Samlingsplats, på Tyska Kyrkogården.</i></b>}} <i><poem> Då sommarhettan oss wil qwälja, Wi söke skygd af löfwen få: Wårt Borgerskap nu derför wälja Et ställe til at samlas på, Der fri från damm och sol man går, Och under trädens skugga står. </poem></i> {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 11t0fudrs2ekg2qgpghydzqz8y5o00c 104 147847 661765 575228 2026-11-07T08:59:39Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 661765 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|404|BORGERSKAPET|}}</noinclude><i><poem> Til denna Börs nu önskas lycka! Wår Handel grönske der på nytt! Bort, hwad som kan wår Sjöfart trycka! I bättre stånd alt blifwe bytt! Det hwita Mynt sig wise snart Och rätte Coursens galna art! Här man sin dödlighet betraktar, I grafwen sänker tanken ned; Som gör, at man sig noga waktar För alt ehwad som bär på sned. Man endast ärlighet och tro Får se på denna Börsen gro. </poem></i> Uti ett annat nummer af samma veckoskrift, den 29 Juni 1768, läses en strof till författaren af ofvanstående: <i><poem> At Handelsmän sin Samlingsort På Kyrkogården just utsätta; Det är ej utan orsak gjordt, Fast Du ej funnit på den rätta: När Handlen hos oss dödad är, Ej bättre råd då Köpmänn finna, Än at de manngrant samlas der, Och all tings wansklighet besinna. </poem></i> Finge man döma efter senast anförda strof, skulle det vid den tiden ej hafva varit synnerligen bevändt med Stockholms handel. Dock torde ihågkommas, att man i alla tider och i alla land klagat öfver »dåliga tider», och slägte efter slägte har denna klagan gått igenom äfven gamla Stockholm. Emellertid började man bygga på nya börshuset, så snart man fått i hop något penningar genom den 1757 påbjudna börsafgiften, som under tjugu år skulle betalas för alla in- och utgående varor och hvilken efter dessa årens slut förlängdes först med tio och sedan med femtio år. Efter ett och annat uppehåll samt några ändringar i de ursprungliga ritningarna, hvarigenom byggnaden vardt en våning lägre än hvad ursprungligen ämnats, stod börshuset 1776 i det närmaste fullbordadt. Från det året har »Stockholms börs» i alla de betydelser i hvilka uttrycket kan användas utgjort en vigtig beståndsdel af borgerskapets lif och verksamhet. Först och främst gaf sjelfva huset ett prydligare utseende åt Stortorget, hvilket då också tyckte sig så förnämt, att det ej längre ville hysa den gamla skampålen, som stått der sedan långt tillbaka i medeltiden. Pålen flyttades med den på honom stående bronsbilden, den gamle bekante »Kopparmatte», hvars öden icke höra till Stockholms borgerskap. Trångsund vardt<noinclude> <references/></noinclude> 2i7evdx4zzibuou91i4ayxjqgk51psp 104 147848 661766 575229 2026-11-07T09:10:43Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 661766 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||BORGERSKAPET|405}}</noinclude>icke så trångt sedan gamla rådhuset kommit bort, men bibehöll dock sitt gamla namn. Husen på torgets öfriga sidor vunno kanske icke så mycket på de ändringar de undergingo, men ett nyare utseende fingo några af dem. Intet af de nu varande husen vid Stortorget är äldre än från sextonhundratalet, men de flesta yngre eller åtminstone ombygda, synnerligen efter börshusets tillkomst. När hörnhuset vid Skomakaregatan bygdes om, 1795, sattes åter i hörnet den kanonkula som suttit på det gamla huset, utan att någon antydan gjordes om anledningen till detta minnesmärke. Den folksägnen, att kulan skulle hafva skjutits dit någon gång från Brunkeberg, hör till gamla Stockholms fria fantasier, men den sägnen lefver dock ännu i vår tid, och när det skall göras riktigt intressant, tillägges, att Christian Tyrann vid det tillfället låg i fönstret bredvid samt att kulan varit ämnad åt honom, fastän hon förfelade sitt mål. Bland förändringar på torget efter börsbyggnadens fullbordande var också att en brunn der upptogs och gräfdes, såsom det uppgifves, till lika djup med Mälarens yta samt förseddes med prydlig öfverbyggnad. Det var om den brunnen som den bekante läkaren, assessorn och medicinalrådet Odhelius 1785 yttrade, att den skulle hafva »det skönaste vatten någon stad i hela Europa kan uppvisa». Brunnens goda namn och rykte kunde dock ej alltid bibehålla sig, och 1857 igenlades han. Öfverbyggnaden flyttades till Brunkebergstorg, der han ännu tager sig ganska prydligt ut. Stortorget fick således ett nyare och finare utseende, men förlorade ej så litet af sin vigt och betydelse. Det var nu endast inom hus som borgerskapet och i synnerhet medlemmarne af »Stockholms börs» samlades för affärers uppgörande, för kommunala angelägenheter eller för glada fester. Med lifvet under bar himmel på torget var det slut. Man gick ej dit längre för att få höra nyheter. Till nyhetskrämeriets bedrifvande hade Riddarhustorget, sedan rådstugan dit förlagts, funnits lämpligare, och der samlades man dagligen, i slutet af förra århundradet och början af innevarande, emedan man viste, att der träffades bekanta och dit komme alla som hade något nytt att meddela. Det hade funnits tider, då Stockholm på Stortorget hemtade sina icke blott muntliga, utan äfven tryckta eller skrifna nyheter och i synnerhet tog kännedom om öfverhetens påbud och förordningar, och det förtäljes, att sådana kungörelser då icke uppspikades på rådstugans dörrar eller i hennes förstugor, utan hängdes på öfver torget spända linor, på det hvar och en skulle kunna beqvämligen se och läsa dem. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> se3b6sxogzs00roaqc9d7e4e8vbrqce 104 147862 661767 575230 2026-11-07T09:21:17Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 661767 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|406|BORGERSKAPET|}}</noinclude>Långt efter det börsen var färdig, hölls likväl på Stortorget den försäljning af landtmanna-alster, hvilken der egt rum sedan stadens äldsta tider. I Erik den fjortondes privilegier för Stockholms stad af år 1563 stadgades, att all handel skulle drifvas på Stortorget och icke på malmtorgen, och ehuru de senare också en gång fingo tillåtelse till bond- och mångelskehandel, fortfor Stortorget likväl länge att förse den inre staden med lifsförnödenheter, ända till dess torghandeln i denna stadsdel drog sig till Jerntorget och derifrån slutligen förlades till Kornhamnstorg. Det var dock först 1849 som all annan försäljning än af mjölk förbjöds på Stortorget. Till affärslifvets uppblomstrande bidrog otvifvelaktigt de många handelskompanierna, af hvilka vi redan omnämt några af de äldre och vigtigare. Bland de på 1700-talet upprättade intog <i>Ostindiska kompaniet</i> en framstående plats, men ännu vigtigare var kanske. <i>Sill- och torsk-fiskerikompaniet,</i> af 1745, som dock upphäfdes redan 1754, men föranledde reglementet för svenska hafs- och skärgårdsfiskerierna och anses som upphofvet till svensk fiske i större skala, hvilket således skapades icke på vestkusten, der det skulle drifvas, utan i rikets hufvudstad. Såsom grundläggare till dessa kompanier och större, enligt tidens sed särskildt privilegierade handelsföretag finner man alltid några af Stockholms börs medlemmar. Så voro också två mycket betydande stockholmsköpmän upphofvet till sill- och torskfiskerikompaniet, Abraham och Jakob Arfwedson, söner till köpmannen i Stockholm Anders Arfwedson, af hvilka den först nämde vardt stamfar för en under hundra år ansedd handelsfirma. Det var nämligen Abrahams son ''Carl Christoffer Arfwedson'' som 1771 till samman med Anders Tottie grundade det sedan så betydande handelshuset Tottie & Arfwedson. Redan Abraham Arfwedson hade stått i spetsen för ett af Stockholms verksammaste och mest aktade handelshus samt äfven haft ett kattunstryckeri (i eget hus vid Hornsgatan), och på hans kontor fick Carl Christoffer (född 1735) från sitt femtonde är lära hvad det vill säga att drifva köpenskap i stor skala. Först sedan han i tolf år arbetat på faderns kontor reste han till England för att ytterligare fullkomna sig i yrket. Efter ett par år vände han åter till faderns hus och öppnade 1768 grosshandel för egen räkning samt ingick tre år derefter kompaniskap med sin slägting Anders Tottie. Carl Christoffer Arfwedson var otvifvelaktigt den mest framstående af hela denna utmärkta slägt och skall alltid räknas såsom en af Stockholms börs allra förnämsta medlemmar. Han användes också i en mängd offentliga uppdrag. Redan tidigt erhöll han<noinclude> <references/></noinclude> ra0osk145ucucvulmwyijfoxsinmood 104 173070 661762 532047 2026-11-06T16:43:42Z ~2026-58996-90 19229 661762 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Gottfried Multe" />{{huvud||<small>HURU VI KUNNA VETA NÅGOT OM SVERIGE PÅ MOSES TID.</small>|311}}</noinclude>särskilda tillfällen — ena gången i södra Värmland, nära Venerns kust, andra gången i sydvästra Finland — har man funnit sådana svärd tillsammans med nordiska bronser från den femte af de sex perioder, i hvilka jag indelat den nordiska bronsåldern.<ref>[[Svenska fornminnesföreningens tidskrift/Band 11/Ett i Sverige funnet fornitaliskt bronskärl#s105|<i>Svenska Fornminnesföreningens tidskrift,</i> 11:te bandet, sid. 105]].</ref> Men å den andra sidan har man vid två tillfällen — ena gången i Schweiz, andra gången midt i Frankrike — träffat nordiska bronser från samma femte period i fynd från den sena period af mellersta Europas bronsålder, som nyss nämndes.<ref>Anf. st., sid. 106.</ref> Ett kraftigare bevis för att de båda perioderna, den centraleuropeiska och den nordiska, verkligen äro samtidiga kan man ej begära. Ty om, såsom man är böjd att antaga, de ifrågavarande svärden behöft ett århundrade, kanske längre tid, för att komma till Norden, så borde ju också de nordiska bronserna hafva behöft lika lång tid för att komma till mellersta Europa. Om svärden lämnat sin hembygd mot slutet af det 9:de århundradet före Kr. föd., skulle de således, enligt det vanliga antagandet, ej hafva kommit till Norden förr än vid slutet af det 8:de århundradet. De nordiska saker från vår femte period, tillsammans med hvilka de här anträffats, borde då förskrifva sig från det 8:de århundradet. Och de nordiska bronser af samma typer, som träffats i mellersta Europa, måste då äfven vara förfärdigade under samma århundrade. Emedan de, enligt nyss nämnda antagande, i sin ordning skulle hafva behöft minst hundra år för att komma till Schweiz och Frankrike, hade de ej kunnat komma dit förr än under det 7:de århundradet. Men nu hafva de där hittats tillsammans med saker ej från det 7:de utan det 9:de århundradet. Således visar sig den tid, som verkligen kräfts för att forsla varor från midten af Europa till Norden och i motsatt riktning, hafva varit kort, och icke lång. Hvarje period i Sveriges äldre kulturhistoria, som är samtidig med en af historien känd period i Södern, bör kunna till sin ålder bestämmas, om det funnits förbindelse mellan Norden och Södern på den tiden, och om vi känna ett tillräckligt antal säkra fynd, som gifva oss upplysning om hvad som är samtidigt här och där. Men nu hafva vi kunskap om en stor mängd sådana fynd, och deras antal ökas för hvarje år. Vi veta dessutom, att Norden<noinclude> <references/></noinclude> nj910g65ffvp8qas1bxq4a7xe5rjqrm 104 227794 661764 2026-11-06T21:28:47Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 661764 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Strengnäs-Sticht.|203}}{{linje}}</noinclude>{{Avstavat|<b>kosson</b>|<b>Hindrikosson</b>}} ett gårdabyte med Biskop <b>Thord</b> i Strengnäs. Och samma år gaf Riddaren Herr <b>Johan Vddesson</b> til Eskilstuna-kloster (efter Munkarna i sitt bröderskap honom intagit hade) ewerdeliga en hop gods belägna i Småland. År 1396 skenckte Riddaren och Riksrådet, Herr <b>Carl Vlfsson, Thorshargia-qwarn</b> til bröderna i Eskilstuga. År 1403 {{ant|fer. 2 post Martini, dat.}} Thorsharghe, gåfwo Drotning <b>MARGARETA</b> och Konung <b>ERIK</b>, til Eskilstuna-kloster, ett gods <b>Kunelöth</b> med alt tilbehör, som är <b>Strand, Northolm</b> och <b>Snubbetorp</b> i Jäders Sochn på Rekarna. År 1446 sålde Herr <b>Hemming Hatt</b> något gods til Eskilstuna-kloster, och gaf sig med sielf in i samma kloster ett annat gods, thet följande år 1447. Hwarom och mycket annat, som thetta kloster til froma skedt, kan förmodeligen god vnderrettelse hemtas af the flere än 200 bref, som vti {{ant|Antiquitetz Archivô}} wäl finnas förwarade och sammanbundne. Ibland hwilka bref ock finnes thet, som man här wil anföra til at wisa, hwad widskepelig inbillning thesse Munkar hade, eller sig giorde och gåfwo androm om sina goda gierningar, them the narrade enfalligt folk at köpa åt sig til förment siälagagn. Brefwit liuder så: {{förkortning|{{ant|<i>Omnibus Christi fidelibus, presentes literas inspecturis, Laurentius Presbyter, Prior domûs in Eskilstunum, frater Ordinis S. Joannis Hospital. Hierosolymitani, totusq&#x0341;, Conventus ibidem, salutem</i>}}|Till alla Kristi troende som vill granska dessa brev, Laurentius presbyter, prior i Eskilstuna, broder av Johannes Hospitallerorden. Till alla Jerusalems invånare, församlingen där, hälsningar}}<noinclude> {{huvud|||in}} <references/></noinclude> ng4xbadslhhn48mg31fcf6chgk58jdh