Wikisource svwikisource https://sv.wikisource.org/wiki/Wikisource:Huvudsida MediaWiki 1.48.0-wmf.4 first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikisource Wikisourcediskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Tråd Tråddiskussion Summering Summeringsdiskussion Sida Siddiskussion Författare Författardiskussion Index Indexdiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Event Event talk Ämne 104 20365 661849 661837 2026-11-11T00:14:11Z Bio2935c 11474 /* Validerad */ 5:e spalten 661849 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Bio2935c" />__NOTOC__</noinclude>inackorderade 11 seminarister, så att hela hushållet bestått af 19 personer. Härigenom har tillfälle beredts flickorna att winna öfning i alla inom hus förefallande göromål. Hushållsskolans inkomster under året hafwa utgjorts af: {| style="border-collapse: collapse; margin: auto;" |- |align="left" valign="top"|Kassabehållning den 1 jan. 1882 |align="right" valign="top"|206: |align="left" valign="top" colspan="3"|53. |- |align="left" valign="top"|Influtit för inackorderingar, twätt, bak, sömnad m. m. |align="right" valign="top"|3,620: |align="left" valign="top" colspan="3"|59. |- |align="left" valign="top"|Kontant bidrag af styrelsen |align="right" valign="top" style="border-bottom: 1px solid black;"|619: |align="left" valign="top" style="border-bottom: 1px solid black;"|97. |align="right" valign="top"|{{em}}4,447: |align="left" valign="top"|09. |- |align="left" valign="top" colspan="5"|Utgifterna ha warit: |- |align="left" valign="top"|För kost |align="right" valign="top"|3,034: |align="left" valign="top" colspan="3"|39. |- |align="left" valign="top"|{{em}}"{{em}}beklädnad |align="right" valign="top"|285: |align="left" valign="top" colspan="3"|74. |- |align="left" valign="top"|{{em}}"{{em}}wed och ljus |align="right" valign="top"|263: |align="left" valign="top" colspan="3"|75. |- |align="left" valign="top"|{{em}}"{{em}}löner |align="right" valign="top"|289: |align="left" valign="top" colspan="3"|— |- |align="left" valign="top"|{{em}}"{{em}}onera, reparationer, sjukwård, husgeråd och diverse |align="right" valign="top"|516: |align="left" valign="top" colspan="3"|15. |- |align="left" valign="top"|Kassabehållning wid årets slut |align="right" valign="top" style="border-bottom: 1px solid black;"|58: |align="left" valign="top" style="border-bottom: 1px solid black;"|06. |align="right" valign="top" |{{em}}4,447: |align="left" valign="top" |09. |- |} Den egentlige kostnaden för de wid hemmet intagna 6 flickorna har således utgjort endast det kontanta bidrag, som lemnats af styrelsen, nemligen 619 kronor 97 öre, eller för hwarje flicka 103 kronor 33 öre. Då behofwet af ett hem för wärnlösa flickor är för wårt samhälle af stor och genomgripande betydelse, och det wisat sig att detta hem med jemförelsewis små bidrag utöfwar ett icke ringa gagn, känna wi oss på det lifligaste uppmanade uttala den förhoppning, att samhällets medlemmar med fortfarande intresse understödjer saken, då för dess bestånd hufwudsakligen erfordras, att de ringa bidrag, som styrelsen hittills årligen upptagit af föreningens ledamöter, fortfarande få påräknas, samt att den syföreningen, hwars ogennyttiga och werksamma medlemmar lemnat frukten af sitt årliga arbete till styrelsens förfogande, icke förtröttas, utan fortfar med sin kärleksfulla, gagnande werksamhet. Då mot räkenskaperna, som omsorgsfullt blifwit förda, ingen anmärkning förekommit, anse wi styrelsen för nästlidna år fullt answarsfri för sin förwaltning. Kalmar den 6 februari 1883. {{huvud5||''C. Sundberg.''||''Fabian Berg.''|}} {{linje|height=2px}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Good-Templar-Tidning.</b>|125}}}} Oscarshamns mest framstående arbetsgifware hafwa samtligen, på derom af logen J. F. Hultenheim till dem skriftligen framstäldt önskan, uppmanat sina arbetare att gå in i Good Templarorden och förbundit sig att betala deras afgifter. En af dessa arbetsgifware har haft kaffebjudning för sina arbetare i sitt hem, derwid han anmodade dem att ingå i logen. — En goodtemplarloge med namnet Framgång har bildats i Wernamo d. 5 d:s. {{linje|height=2px}} {{linje|height=1px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Hwarjehanda}}.</h2> <b>Tala är silfwer, tiga är guld.</b> En indisk köpman förde en elefant till marknaden. Knappt hade han kommit dit, då han fick se en europé, som, utan att säga ett ord, gick rundt omkring elefanten och betraktade honom på alla sidor. Köpmannen stälde åtskilliga frågor till honom, men utan att kunna aflocka honom något swar. När så en köpare nalkades, wände indiern sig till europén och hwiskade honom i örat: “Säg ingenting innan jag sålt djuret, så skall jag ge er en wacker gåfwa.” Främlingen nickade och teg. Då köpet war afslutat, gaf köpmannen 10 procent af köpesumman åt den hemlighetsfulle främlingen och sade: “Nu får ni tala; jag skulle gerna wilja weta, hur ni kunnat upptäcka felet på elefantens wenstra ben, som jag trodde mig ha dolt så skickligt.” “Ett fel! Jag har inte upptäckt någonting. Jag har aldrig sett någon elefant förr än nu.” — <b>Något öfwerlägset war det.</b> En liten gosse i en aflägsen stad i Amerika, som låg långt från all samfärdsel, tillsades af sin mor att öppna, då det en dag ringde på dörren. Den besökande war öfwerste S. i full uniform. — Bed din mamma, min lille wän, sade han, att jag får tala wid henne ett ögonblick! Lille Axel rusade upp för trappan med den mest förfärade uppsyn man kan tänka sig: — Mamma, det är någon der nere som will tala wid dig. — Hwem är det, min gosse? — Jag wet inte, men jag tror att det är Gud. — <b>Sannolikt.</b> Doktorn: — Nå, Peter Anders, har du tagit in pillerdosan jag sände dig? — Ja, men jag känner mig inte bättre för det — kanske locket borde tagits af dosan? {{linje|height=2px}} {{linje|height=1px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Auktioner}}.</h2> {{c|{{Större|Fastighets-, Waru- och Mobilie-auktion.|150}}}} {{Initial|I}} <b>anseende till afflyttning från</b> orten låter hattfabrikören J. W. Jacobsson genom friwillig auktion, som förrättas i hans fastighet № 8 wid Storgatan här i staden torsdagen och fredagen den 1 och 2 instundande mars, kl. 10 f.m., försälja: dels sin förenämnde fastighet, hwilken är bewillningstaxerad till 30,000 kronor och brandförsäkrad för 28,000 kronor, att tillträdas den 1 april detta år; dels sitt lager, bestående af finare och ordinära {{Samma som|på|Q=Q10500687|ord=felb-}}, filt- och stråhattar, flere sorter skinn- och tygmössor, diverse pelswaror, såsom muffar, boar och {{Samma som|på|Q=Q1221373|ord=muffediser}}, norska lamskinspelsar m. m.; och dels möbler och husgeråd i godt skick, såsom: 2:ne förmakssoffor och en inventionschaiselongue, en spegel i förgyld ram, bord med marmorskifwor, 2:ne butiks- eller trymå-speglar i ram af walnöt, divan- och spelbord, en chiffonier, 2:ne enmans-imperialsängar, en lavoir och ett bokskåp af walnöt, en gungstol, 3 st. skåp, passande till bok- eller butikskåp, ett större köksskåp, en butikdisk, ett skrifbord, en regulator, diverse oljemålningar och oljetryckstaflor i eleganta, förgylda ramar, en kakelugnsskärm (finare arbete), takkronor och lampor, ett litet finare bibliotek, deribland "Uppfinningarnas Bok", en gaskrona och 6 lampetter, en gårdslykta, fönsterhyllor, takställningar för mössor; sängkläder, glas, porslin, koppar-, jern- och träkärl, en wäfstol, 4 aktier i ångbåtsbolaget Kalmar Sund och 5 aktier i Kalmar-Emmaboda jernwägs-aktiebolag, m. m. som ej specificeras. Kände och säkre inropare erhålla tre månaders betalningsanstånd i afseende på lösören. Wilkoren för fastighetens försäljning tillkännagifwas före utropet. Herrar återförsäljare torde observera att lagret är nytt och kurant. {{huvud|Kalmar den 8 febr. 1883.||22}} {{högertext|Efter anmodan:<br />'''J. E. Jonsson.'''|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|Kaffeauktion.|150}}}} <b>Genom offentlig auktion, som</b> förrättas i packhuslägenhet wid Ölandsbron, nära jernwägsgodsmagasinet, onsdagen den 14 dennes, kl. 10 f.m., försäljes i mindre och större poster <b>3,000 skålp. godt kaffe,</b> flera sorter, <b>800 skålp. goda risgryn,</b> ett mindre parti swiskon m. m. Säkre inropare erhålla 3:ne mån. betalningsanstånd. Kalmar den 6 februari 1883. 20 {{högertext|Efter anmodan:<br />'''J. E. Jonsson.'''|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{Initial|G}}<b>enom offentlig auktion, som</b> förrättas i Norra Bårby af Mörbylånga socken på Öland måndagen den 26 nästkommande februari, kl. 10 f.m., försäljas nedan nämde Anders Perssons i Norra Bårby konkursmassa tillhörande fastigheter, nämligen: 1:o) 5/16 {{Förkortning|mtl.|mantal}} {{Förkortning|kr.-sk.|kronoskattehemman}} № 1 Norra Bårby, innehållande en areal af omkring 100 {{Förkortning|tld|tunnland}}, deraf 24 tld åker, 8 tld äng — delwis bewäxt med ek- och annan löfskog — återstoden betesmark, födas i wanliga år 4 hästar, 12 fäkreatur och 8 får; 2:o) ½ mtl. № 3 Klefwa i Resmo socken, innehållande omkring 80 tld, deraf 60 tld åker, 2 tld äng, 6 tld bränntorfmosse samt återstoden betesmark. I wanliga år födas å detta hemman 6 hästar, 16 fäkreatur och 8 får; 3:o) ⅜ mtl kr.-sk. № 3 Klefwa, innehållande en areal af omkring 70 tld, deraf 40 tld åker, 10 tld äng, samt återstoden betesmark och bränntorfsmosse. Å hemmanet födas i wanliga år 5 hästar, 14 fäkreatur och 8 får. Fastigheterna äro hwar för sig försedde med erforderliga åbyggnader. De, hwilka ega intecknad fordran, som bör af fastigheterna utgå eller annan rätt att wid auktionen bewaka, böra derwid komma tillstädes. Betalningswilkoren tillkännagifwas wid auktionen. Norra Bårby den 24 januari 1883. {{huvud|15||<b>Konkursförwaltningen.</b>}} {{linje|height=1px}} <!-- 2:a spalten --> {{c|{{Större|Auktion å fastighet.|150}}}} {{Större|<b>Enligt af Norra Möre häradsrätt</b>|125}} lemnadt bifall, låter förmyndaren för aflidne hemmansegaren Johannes Jonssons i Kettilstorp omyndige son, tillsammans med enkan, genom offentlig auktion, som förrättas hos undertecknad lördagen den 24 dennes, kl. 2 e.m., till den högstbjudande försälja deras ärfda fastighet ⅛ mtl frälse № 2 Kettilstorp i Bäckebo socken. Detta hemman har en egowidd af cirka 60 tld, deraf 4 tld åker, 10 d:o äng, resten skog och betesmark. På hemmanet winter- och sommarfödas 6 st. fäkreatur, lika många får, samt 1 häst. Skog finnes till husbehof och något till afsalu. Hemmanet får tillträdas den 14 nästk. mars; betalnings- och öfriga wilkor tillkännagifwas före utropet, och måste den, som stannar för högsta anbudet, wara försedd med antaglig borgen. Bäckebo den 6 februari 1883. {{högertext|{{em|2}}Efter anmodan:<br />{{Större|<b>J. P. Carlsson.</b>|125}}|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|Skogs-auktion|150}}}} {{Större|<b>Genom offentlig auktion, som</b>|125}} <b>tisdagen den 20 nästk. februari, kl. 10 f.m.,</b> förrättas å gästgifwaregården i Nybro köping, försäljes från Madesjö sockens ecklesiastika boställen 1801 st hufwudsakligast <b>gröfre bjelk- och sågtimmerträd.</b> Närmare upplysningar om skogens beskaffenhet och auktionswilkoren erhåller spekulanter, dels i kongl. maj:ts befallningshafwandes i Kalmar län kungörelse af den 27 sistl. december, n:r 647, dels af i Nybro boende ex. kronojägaren Joh:s Ohlsson. {{högertext|22}} {{linje|height=1px}} {{Större|<b>Å offentlig auktion, som måndagen</b>|125}} den 12 dennes kl. 11 f.m., på stället förrättas, kommer att till försäljning utbjudas hälften af ⅜ mtl № 2 Trangärde i Förlösa socken. Om hemmanets beskaffenhet samt köpewilkor m. m. lemnas underrättelse wid auktionstillfället. Kalmar den 5 februari 1883. {{högertext|{{Större|<b>Aug. Thornell,</b>|125}}<br />anmodad auktionsförrättare.|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Egendomsförsäljning.</b>|150}}}} {{bråk|7|32}} mtl Stenskallehult, beläget i Karlslunda socken, arealen 200 tld, deraf 20 tld bördig åker, resten äng och betesmark samt skog till husbehof och afsalu; åbygnader i godt skick, undantagsfritt, försäljes af undertecknad genom öppen auktion tisdagen den 20 dennes, kl. 12 midd., och får af blifwande köpare tillträdas den 14 nästa mars; stående inteckning a 2,100 kr.; betalningswilkoren tillkännagifwas wid auktionstillfället. Stenskallehult den 6 feb. 1883. {{högertext|{{em|2}}Efter anmodan:<br />{{Större|<b>Olaus Larsson.</b>|125}}}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Fastighetsauktion.</b>|150}}}} {{Större|<b>Genom offentlig auktion, som å stället</b>|125}} förrättas den 15 instundande februari, kl. ½ 1 e.m., kommer att till försäljning utbjudas doktor G. B. Sylvanders sterbhus tillhörige, från Smedby № 2 för all framtid afsöndrade lägenheten Smedstorp, innehållande 4 qwadratrefwar, 20 qwadratstänger jordutmål med derå nyuppförda 2 boningshus, deraf det större innehåller i nedra wåningen 5 rum och kök samt en större handelsbod och i öfra fyra rum och kök. Det mindre boningshuset är inredt till 4 rum och kök. En nyanlagd trädgård med flera fruktträd omgifwer byggnaderna, som äro belägna inwid Smedby jernwägsstation ¾ mil från Kalmar. Lägenheten, som är belägen i en bördig och folkrik trakt, är särdeles passande för handel eller annan affär samt äfwen till bostad. I fastigheten warande inteckning å 4,000 kr. får af blifwande köpare öfwertagas. Försäljningswilkoren tillkännagifwas före auktionen. Närmare upplysning om denna särdeles wälbelägna fastighet erhålles af undertecknad, anmodad auktionsförrättare. {{högertext|14}} {{huvud|Kalmar den 26 januari 1883.||<b>J. P. Olsson.</b>}} {{linje|height=1px}} {{Större|<b>Som mjölnaren P. E. Johansson</b>|125}} innewarande wår kommer att afstå från arrendet å St. Tomteby i Ljungby socken, låter han genom offentlig auktion, som förrättas derstädes fredagen den 16 dennes, kl. 10 f.m., försälja: möbler och husgerådssaker, linne- och sängkläder, åker- och körredskap, ett tröskwerk, 2 hyfwelbänkar, en del snickeriwerktyg, wågar och wigter, 14 stycken wagnar, hwaribland särskildt framhålles 2 s. k. skåningwagnar, 5 par selar, 3 enbetsselar, 6 stycken goda arbetshästar, ett ungsto, 2 år gammalt, 2 par oxar, 2 st. stutar, 8 kor, 2 qwigor, 9 får samt cirka 50 tunnor potater och ett mindre parti sädeswicker. Kände och wederhäftige köpare lemnas 3 månaders betalningsanstånd. Hossmo den 6 februari 1883. {{högertext|{{em}}{{Större|<b>Gustaf Wållgren.</b>|125}}<br />Anmodad auktionsförrättare.}} 20 {{linje|height=4px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Till salu}}.</h2> [[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|50px]]&nbsp;{{Större|<b>Stort lager,</b>|125}}<br /> solida varor, lägsta priser och redbart behandlingssätt, uti {{högertext|{{Större|<b>J. P. OHLSSON & C:o</b>|125}}<br />{{em|2}}Klädesmagasin.|offset=3em}} 2 {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Oljekakor!</b>|200}}}} {{em|2}}1:ma franska Rapskakor,<br />{{em|3}}Engelska{{em|2}}d:o,<br />{{em|4}}1:ma swenska Linfrökakor,<br />{{em|5}}1:ma ryska Solrosfrökakor,<br />till nedsatt pris hos {{ph|20}} {{högertext|<b>J. Bruun.</b>|offset=3em}} {{linje|height=1px}} <b>Amerik. Fläsk,<br /> {{em|4}}Fetsill,<br /> {{em|6}}Salt,<br /> {{em|8}}Kaffe,<br /> {{em|10}}Risgryn,<br /> {{em|8}}Sirup,<br /> {{em|6}}Kärn- & Grönsåpa,<br /> {{em|4}}Oljekakor: Raps-, Linfrö- & Solros-,<br /> {{em|2}}Gödningsämnen m. m. m. m.<br /> 1:ma waror till billigaste priser</b> hos {{huvud|22||{{Större|<b>{{Spärrad|Edv. Bergh.}}</b>|125}}}} {{linje|height=1px}} {{huvud||{{Större|<b>Order på Österängs</b>|125}}|14}} {{c|{{Större|<b>Utsädes-Hafre</b>|150}}}} {{huvud|upptagas af||<b>Edv. Bergh.</b>}} Profwer och priskuranter finnas att bese på kontoret. {{linje|height=1px}} {| align="center" |- |align="left" valign="top"|[[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|50px]] |align="center" valign="top"|{{större|<b>Glycerinbadet</b>|120}} |- |} rekommenderas som det utmärktaste och bäst kända medel mot all sorts ohyra och hudutslag å hästar, fäkreatur, får och hundar m. m., säljes med upplysande beskrifningar hos {{högertext|{{Spärrad|Knut Löfberg}}.|offset=1em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Uti C. F. Sjögrens Likkistmagasin</b>|120}}}} finnes ständigt lager af likkistor af alla dimensioner från 2: 50 till högre priser. {{ph|2}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>I C. F. Sjögrens Likkistmagasin</b>|120}}}} säljes i kommission grafkransar och band till ytterst billiga priser. {{ph|10}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>Möbler,</b>}}|120}}}} af flera slag, till salu till de lägsta priser här på platsen under denna månad hos snickaremästare {{högertext|<b>K. A. Brodin,</b> Slottet.|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Stadsfastighet till salu.</b>|125}}}} {{ph|20}} En wäl belägen stadsegendom i Kalmar stad, innehållande 12 rum, 3 kök, förstugor, bakugn och brygghus m. m. Utmärkta källare. Goda fruktträd på gården. Höga hyror. Inteckningar underlätta köp. Pris 11,500 kr. Närmare meddela M. C. Laséen & C:o, Kalmar. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>God frälselandtegendom till salu.</b>|125}}}} N:r 152. Nära jernwägsstation, arealen 87 tld, deraf 25 tld öppen åker, bergas 50 a 60 häckar grönfoder, skog till eget behof och afsalu, goda åbyggnader. En stor del af köpeskillingen kan emot inteckning få innestå. Pris 15,000 kr. Inventarierna kunna få öfwertagas efter öfwerenskommelse. Widare underrättelse af J. A. Johansson, f. d. telegrafhuset, Kalmar. {{linje|height=1px}} <!-- 3:e spalten --> {{c|{{Större|<b>Landtegendomsförsäljningar.</b>|125}}}} N:r 127. Wid lätt kommunikation, arealen 57 tld, 28 tld öppen åker, 15 tld bewäxt med löfskog; goda åbygnader; egorna gå till sjön; pris 9,000 kr. N:r 128 af samme man, att arrendera till den 14 mars 1887: 50 tld god åker, stor höäng, utlemnas nu emot billigt arvode i sambruk med föregående. Inventarier kunna äfwen få öfwertagas till humana priser. N:r 131. Wid lätt kommunikation, en ny holländsk wäderqwarn jemte åbygnader; pris 3,000 kr. N:r 134. Wid trafikerad jernwägsstation, en handelslokal och för öfrigt propra åbygnader, passande till hotell; pris 6,000 kr, deraf 5,000 kr. kunna få innestå i 10 år mot ränta. N:r 135. I bördig och folkrik trakt, en handelslägenhet med propra åbygnader. Pris 6,000 kr. N:r 136. Wid lätt kommunikation en lägenhet, passande för handel; brandförsäkringswärdet 2,500 kronor; pris 2,200 kr. N:r 137. Nära jernwägsstation, bygdt för ståndspersoner, arealen omkring 60 tld, wackra omgifningar; pris 9,000 kr. N:r 140. Goda åbygnader, innehåll. 21 tld öppen åker, twenne höängar, wid sjö; pris 8,000 kr. N:r 141. Wid lätt kommunikation, arealen 25 tld, deraf 18 tld öppen god åker, litet björkskog; pris 5,000 kr. N:r 144. Arealen onämnd, deraf 40 tld öppen god åker, goda åbygnader, wid lätt kommunikation. Pris 13,000 kr. N:r 145. Wid lätt kommunikation, arealen 200 tld, deraf 50 tld öppen åker, swartmylla på lerbotten, skog till eget behof och afsalu, propra åbygnader; pris 20,000 kronor. N:r 146. I närheten af stor sjöstad, bygdt för ståndspersoner, stor areal, 120 a 130 tld öppen god åker, wärderik skog, kreatur och foder samt alla yttre inventarier; pris 60,000 kronor. Af samma, i sambruk med föregående, omkring 100 tlds areal, deraf 50 tld öppen åker af bördig beskaffenhet, wärderik skog, goda åbygnader; pris för gröda och yttre inventarier jemte kreatur 30,000 kr. {{Spärrad|Obs}}.! Dessa båda egendomar skötas nu gemensamt. N:r 147. Arealen 389 tld, deraf 30 tld öppen åker, 100 tld bewäxt med mogen skog, deribland mastspiror; på 200 tld finnes tillwäxande skog; pris 30,000 kr. N:r 148. Nära jernwägsstation, arealen 198 tld, deraf 40 tld öppen åker, kan förmeras till 100 tld, bergas 100 lass grönfoder, nya och goda åbygnader, skog till halfwa köpeskillingen; pris 16,500 kr. N:r 150. Arealen omkring 200 tld, deraf 55 tld öppen åker, bergas 50 häckar hö, goda åbyggnader; pris 12,000 kronor. I dessa egendomar finnas större och mindre inteckningar, som underlätta köp. För öfrig lemnas goda betalningswilkor. Hos herrar egendomsspekulanter, som wilja hedra med förtroende, stannar jag i tacksam förbindelse. Sannfärdiga beskrifningar sändas, då 48 öres porto bifogas. Kalmar den 6 februari 1883. {{högertext|<b>J. A. Johansson,</b><br />{{em}}f. d. Telegrafhuset.|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Feta Kalkoner</b>|150}}}} <b>billigt hos rättare Olsson, Skansen.</b> {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Landtegendom till salu.</b>|125}}}} {{Större|<b>¼ mantal kr.-sk. Hässlehult i Ryssby</b>|110}} socken, Norra Möre härad och Kalmar län, är beläget 2 mil från Kalmar, ¼ mil från socknens kyrka samt nära allmänna landswägen. Areal 100 tld, deraf 40 tld åker af god beskaffenhet, resten skog och betesmark. Åbyggnaderna i fullgodt skick. Skog till gårdens behof samt något till afsalu. Stående lån 8,500 kr., deraf 4,500 kr. hypotek. Säljes på fördelaktiga wilkor om snar handel göres med undertecknad, egare. Hässlehult & Rockneby i februari 1883. {| align="right" |- |align="right" valign="top"|{{Spärrad|Carl Swensson.}} |align="right" valign="top" style="writing-mode: vertical-rl; text-orientation: sideways; letter-spacing: -0.0em; line-height:1em; width:1em;"|22 |- |} {{clear}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Ett twåningshus med rum och kök,</b>|125}}}} beläget å № 2 Gräsgärde, Arby socken, är till salu på förmånliga wilkor om snar handel uppgöres med dess egare, skräddaremästare {{Spärrad|A. Olsson}}. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>⅛ mtl Ekbylund i Madesjö socken,</b>|125}}}} beläget ¾ mil från Nybro köping och ½ mil från Madesjö kyrka, säljes mot goda betalningswilkor. Föder årligen 12 fäkreatur, 1 häst och 8 får. Widare underrättelse erhålles af egaren {{högertext|{{Spärrad|Johannes Jonsson}}.|offset=3em}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Den i Mortorps socken</b>|150}}}} belägna egendom <b>Kyrketorp</b>, som har åbyggnader i godt skick, wacker trädgård jemte en större jordplan för odling af trädgårds- och andra rotfrukter och är passande för landthandel eller såsom bostad åt en mindre familj, är till salu, eller bortarrenderas på 4 års tid, i begge fallen billigt. Närmare upplysningar meddelar {{högertext|<b>And. Gust. Rossell.</b><br />{{em}}Mörbylånga.|offset=3em}} 10 {{linje|height=2px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Utbjudes hyra}}.</h2> {{c|{{Större|<b>I Kalmar enskilda banks hus finnes</b>|125}}}} att från den 1 nästa april hyra en lägenhet om twå utmärkt wackra rum <b>utan kök.</b> {{ph|4}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Handelslägenhet</b>|150}}}} att hyra wid hamnplats, trafikerad af ångbåt samt in- och utrikes seglande, belägen närmast rika och tillgängliga skogstrakter m. m. Tryckeriet anwisar. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Ett rum med möbler och uppassning</b>|125}}}} wid reel gata, är nu genast ledigt att hyra. Boktryckeriet anwisar. {{linje|height=1px}} {| align="center" |- |align="center"|[[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|50px]] |align="center" valign="top"|{{Större|<b>Kärrstorps</b>|125}} |- |} hufwudbyggnad i närheten af Smedby jernwägsstation med 8 stora rum med kök m. m., är den 1 april detta år ledig till uthyrning. En stor wacker trädgård med många stora fruktträd kan om så önskas få medfölja. Wid samma egendom är ett hus med 3 snygga rum, kök och skafferi samt stall ledigt till uthyrning samma tid. Om så önskas kan cirka 4 tunnland jord medfölja. Huset är omgifwet af wacker, ung granskog. Widare besked härom genom inspektor W. C. Wihl der eller i handlanden Knut Löfbergs salubod. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Uti A. R. Carlbergs gård</b>|125}}}} är att hyra d. 1 april: 3 rum och kök med utmärkta beqwämligheter, en fin ungkarlsdublett med eller utan möbler, 2:ne större windsrum med stora garderober. {{ph|18}} {{linje|height=2px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Åstundas hyra}}.</h2> {{c|{{Större|<b>Från den 1 nästkommande oktober</b>|125}}}} önskar undertecknad hyra en snygg wåning med kök och goda beqwämligheter. Anbud emotses. {{ph|22}} {{huvud|Kalmar i februari 1883.||{{Större|<b>A. C. Hennig.</b>|110}}}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Ett piano</b>|125}}}} i godt stånd. Tryckeriet anwisar. {{linje|height=2px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Diverse}}.</h2> {{c|{{Större|<b>Paviljongen i Stadsparken</b>|150}}}} upplåtes under sommarmånaderna för servering af kall mat, win, öl och kaffe m. m. Hyresanbud emottagas af {{huvud|20||{{Större|<b>Fr. Hallberg.</b>|110}}}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>Renskrifning</b>|150}}}} eller liknande arbete werkställes <b>billigt</b> och omsorgsfullt af dertill kompetent person. Tryckeriet anwisar. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>Arrende</b>}}|150}}}} ⅛ mtl № 1 Stora Frö, beläget i närheten af Wickleby by, utarrenderas på 5 års tid af undertecknad, räknadt från den 14 mars detta år. Kalmar den 2 febr. 1883 {{högertext|<b>J. A. Johansson,</b><br />{{em}}f. d. telegrafhuset.|offset=3em}} 18 {{Spärrad|Obs!}} Till arrendet följer inga åbygnader. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>De flickor,</b>}}|150}}}} som wilja lära sig att stryka, kunna mot billig afgift erhålla <b>grundlig</b> underwisning hos <b>Ida Nyström;</b> adr Malmen, Jakob Nilssons gård. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>Fördelaktigt arrende.</b>}}|150}}}} № 151. Wid lätt kommunikation och landswäg. Stor areal, deraf 110 tunnl. öppen god åker, egen gårdslägenhet, lemnas helst med lefwande och döda inventarier för cirka 5,000 kronor; äfwen lemnas spannmål och potatis till wårsådd. Årliga arrendesumman 1,100 kronor, widare underrättelse af {{Spärrad|J. A. Johansson}}, f. d. telegrafhuset, Kalmar. {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|{{Spärrad|<b>En allwarsam, rask och renlig piga,</b>}}|125}}}} kunnig i tarflig men smaklig matlagning och <b>alla</b> i ett hus förekommande göromål, kan få plats den 24 april i en mindre familj här i staden. Sökande torde lemna sitt betyg eller adress å Westinska tryckeriet. {{linje|height=1px}} <!-- 4:e spalten --> {{c|{{Större|<b>M. C. Laséen & C:o, Kalmar,</b>|150}}}} utbjuda till afsalu och byten alla slags stads- och landtegendomar, skogar, bruk, gjuteri, fabriker, gästgifweri, handelslager, ångmaskiner och lokomobiler, samt aktier uti såwäl ång- som segelbåtar, banker och jernwägar. Af stads- och landtegendomar finnas <b>flera hundra</b> till salu, från priser af 2,500 kr. till och med 1,500,000 kr. Större och mindre arrenden att öfwertaga. Nya uppdrag mottagas dagligen. Bref beswaras omgående, då 24 öre bifogas. {{c|{{Större|<b>M. C. Laséen & C:o, Kalmar.</b>|150}}}} {{linje|height=1px}} {{c|{{Större|<b>I herr Westerströms gård wid</b>|150}}}} Tullslätten i Kalmar emottages ull till spinning för Åbyholms ullspinneri mot billiga priser. Twinning 12 öre skålp. Answaras för wackert garn.{{em|2}}<b>F. J. Jonsson.</b> {{c|{{Större|<b>Hos handl. F. Andersson i Nybro</b>|125}}}} emottages ull till spinning för Åbyholms ullspinneri. {{huvud|10||{{Större|<b>F. J. Jonsson.</b>|125}}}} {{linje|height=2px}} {{linje|height=1px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Annonsbyte}}.</h2> [[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|30px]]&nbsp;Oscarshamns-Tidningen 2 ggr.{{em|3}}16 r. {| align="center" |- |align="left" valign="top"|[[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|50px]] |align="center" valign="top"|{{större|<b>Arrende-auktion.</b>|120}} |- |} {{Större|<b>Genom offentlig auktion, som hålles</b>|150}} på Grönskåra gästgifwaregård lördagen den 24 februari 1883 kl. 10 f.m. utbjudes ½ mantal frälse Medelgärde jemte lägenheten Medelström med derå uppfördt garfweri och splintfabrik i Fagerhults socken, såwäl hwar för sig som tillsammans, på arrende under 5 års tid, räknade från den 14 nästa mars, då egendomen får tillträdas. En blifwande arrendator skall, som wilkor för anbudets antagande, wara försedd med godkänd borgen för arrendewilkorens uppfyllande. Wilkoren tillkännagifwas före utropet, och mottages jemwäl arrendeanbud derförut af såwäl C. P. Rudström i Swensboryd, adress Bäckebo, som af C. J. Jonsson i Krafslösa. {{linje|5em}} [[File:Joseph Watson manicule, black, pointing right.svg|30px]]&nbsp;Sk. A.-B. och Karlshamn 1 g.{{em|3}}6 r. {{c|{{Större|<b>Till salu.</b>|125}}}} {{Större|<b>Skonerten Betty Maria, om</b>|150}} 78 tons, lastar 6,500 {{Förkortning|kbft|kubikfot}} trä, är i fullkomligt segelbart stånd. Korrespondens med <b>S. Petersson,</b> adress Söderåkra & Djurswik. {{linje|5em}} {{c|{{Större|<b>Sågare,</b>|150}}}} skicklig i skötande af cirkelsåg, erhåller anställning ½ mil från Norrköping, efter anmälan hos {{högertext|{{em}}<b>Helge Ehrenborg.</b><br />Hotell Bellevue, Norrköping.|offset=3em}} {{linje|5em}} {{c|{{Större|<b>Kungörelse.</b>|125}}}} {{Större|<b>De, som i mars månad något af de</b>|110}} föregående åren wunnit inträde i Östgöta Hypoteksförening, böra, till undwikande af det i föreningens reglemente stadgade äfwentyr, någon af dagarne den 10, 12, 13 och 14 instundande mars från kl. 9—1 på dagen, till föreningens kassa inbetala sina årsafgifter, å hwilka den i föreningens <b>andra</b> afdelning låntagande delegare, som försummar att å förfallodagen werkställa full liqvid till föreningen, är pligtig att erlägga dröjsmålsränta å hela förfallna beloppet efter <b>en procent i månaden</b>. De delegare, som så önska, ega att till föreningens styrelse, med angifwande af egendomens namn och lånets nummer, insända annuitetsbeloppet i kontanta penningar eller postremisswexlar samt att, efter fullgjord liqvid, genom styrelsens försorg, under uppgifwen adress afgiftsfritt bekomma behörigt qvitto. <b>Derjemte får styrelsen erinra, dels att alla egobewis,</b> som hädanefter ingifwas för winnande af inträde i föreningen, <b>böra,</b> för att blifwa godkända, <b>innehålla fullständig uppgift ej blott om de särskilda egornas areal utan äfwen om jordmånens beskaffenhet dels ock att</b> enligt gällande föreskrifter, <b>alla till styrelsen stälda ansökningar,</b> ware sig de afse winnande af inträde och lån i föreningen, fördelning af lån eller andra ärenden och hwilka sökanden önskar få pröfwade till nästa lagtima styrelsesammankomst, <b>böra för förberedande granskning wara inlemnade till föreningens ombudsman senast den 20 instundande februari.</b> Hypoteksföreningens kamrerarekontor och ombudsmannsexpedition hållas öppna hwarje helgfri onsdag och lördag kl. 9—1 samt alla öfriga helgfria dagar från kl. 11—1 på dagen. Handlingar för winnande af inträdes- och lånerätt i förenignen kunna då inlemnas, hwarwid någon af föreningens tjenstemän, utan särskild ersättning, biträder med ansökningars uppsättande samt meddelar upplysningar om de handlingar, som tilläfwentyrs ytterligare erfordras. Föreningens tjenstemän få icke emottaga ersättning eller provision för andra inom föreningen utförda uppdrag än werkligt fullmäktigskap wid inträde för egendom, för hwilken delaktighet förut icke är wunnen uti någondera af föreningens afdelningar; och får provision härför tills widare, för hwarje nummer, beräknas högst till en femtedels procent för inträdesbelopp intill 5,000 kronor, till tio kronor för inträdesbelopp emellan 5,000 och 10,000 kronor samt till en tiondedels procent för inträdesbelopp, som öfwerstiger sistnämnda summa. Linköping den 12 december 1882. {{c|{{Spärrad|Styrelsen}}.}} {{linje|height=2px}} {{linje|height=1px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;">{{Spärrad|Sjölägenhet}}.</h2> {{c|{{Större|<b>Så wida naturhinder ej inträffar</b>|125}}}} afgår ångf. Kalmar Sund № 1 hwarje söcken dag från och med den 9 februari tills widare: :från Kalmar till Färjestaden kl. 7 f.m. och 2 e.m., :från Färjestaden till Kalmar kl. 8. f.m. och ½ 3 e.m. {{linje|height=2px}} {{linje|height=1px}} <h2 align="center" style="border-bottom:none;"><b>Med senaste post:</b></h2> {{ant|{{Spärrad|Paris d. 7.}} Senatsutskottet har i dag utarbetat förslaget till sitt betänkande om pretendentlagens förkastande. Förhandlingarna om betänkandet skola antagligen ega rum om fredag. I parlamentariska kretsar anses lagens förkastande säkert. Kabinettet säges då komma att begära afsked och {{Samma som|på|Q=Q959708|ord=Ferry}} få uppdraget att bilda ett nytt.}} {{linje|5em}} — <b>Fångwårdsstyrelsen</b> har förordnat: till direktör wid straff- och arbetsfängelset å Norrmalm, direktören och redogöraren wid straffängelset i Göteborg, C. R. Wiberg, samt till direktör wid straffängelset i Norrköping, bewakningsbefälhafwaren wid straffängelset i Karlskrona, underlöjtnanten R. W. Forssbæck. — <b>På förslag</b> till provinsialläkaretjensten i Wisnums distrikt af Wermlands län har medicinalstyrelsen uppfört i 3:e rummet distriktsläkaren i Stranda distrikt E. Hygrell. — <b>Dödsfall.</b> Borgmästaren i Upsala, {{Samma som|på|Q=Q120669666|ord=J. A. N. Kindeström}}, afled i nämnda stad i onsdags kl. 7,10 f.m. Han war född den 18 september 1809 och utnämndes till borgmästare 1854. — <b>Begäran om åtal mot stadsråd.</b> Till generalpoststyrelsen hade kammarskrifwaren wid flottans station i Stockholm L. Åsbrink ingifwit anmälan derom, att brefbäraren A. J. Andersson begärt och erhållit för hög brefbefordringsafgift, nemligen 14 öre i stället för 3 öre, hwilket hade till följd, att Andersson erhöll suspension på 2 månader. Häröfwer klagade han hos finansdepartementet, hwilket likwäl, sedan handlingarne utstälts till förklaring med poststyrelsen och samma styrelse funnit för godt åter insätta A. i tjenstgöring, ej fann skäl att göra ändring i poststyrelsens beslut. Det är med anledning häraf Andersson ingått till riksdagens konstitutionsutskott, med anhållan om åtal emot statsrådet {{Samma som|på|Q=Q52958|ord=O. A. Themptander}} för hans åtgöranden wid i fråga warande ärendes behandling, samt att statsrådet Themptander måtte, sedan riksrätt blifwit tillsatt, härför, enligt regeringsformen, stånda answar. Andersson stöder sin talan på den grund, att han icke, mot sitt eget bestridande, blifwit öfwertygad om, att han på något sätt i sin tjensteutöfning förgått sig. {{ph|(Sk. Abl.)}} — <b>Ångfartyget Express' senaste resa till Stockholm.</b> Ångfartyget Express afgick kl. 1 på natten den 6 dennes från Båklandet beläget en half swensk mil från Hangö stad. Fartyget mötte genast dels fast, dels drif-is, som i 60 minuter oafbrutet beswärade det samma. Sandhamn passerades följande afton kl. 11, och i torsdags kl. 6 f.m. förtöjdes fartyget wid kajen i Stockholm. Under färden afbräcktes twenne blad i den i fjor med dryga kostnader insatta gjutstålspropellern, hwilken nu å härwarande slip måste uttagas och annan påsättas. Fartyget medhade 102 passagerare, hwaraf 9/10 procent emigranter, 19 hästar och omkring 1,000 centner fogel. <!-- 5:e spalten --> — <b>Från Norge.</b> Stortinget kommer antagligen att öppnas nästa måndag. Trontalet påstås komma att genomgås af en försonlig anda, parad med det allwar, den politiska ställningen kräfwer. — <b>Märklig rättegång.</b> Göta hofrätt har nyligen — meddelar Jönköpings Tidning — afkunnat utslag i målet mellan Evangeliska fosterlandsstiftelsen och arfwingarne till ¼ mantal Örsbyholm i Ljunga socken. Twisten rör sig, som bekant, om rätta tydningen af ett testamente, upprättadt af aflidne Johannes Peter Broman, hwilken i bemälde handling föreskrifwet att hans hemman ¼ mantal Örsbyholm skulle efter hans död tillfalla Evangeliska fosterlandsstiftelsen för spridande af iläran om Jesus Kristus bland hednafolken, “men”, stadgar Broman widare i testamentet, “skulle min hustru och mina systrar efterlefwa mig, då skall min qwarlåtenskap tillfalla dem”. Wid testamentsgifwarens död lefde alla ofwanbemälde slägtingar, hwilka då, anseende ordet “qwarlåtenskap” innefatta all Bromans efterlemnade såwäl lösa som fast egendom, trädde i besittning af hemmanet. Fosterlandsstiftelsen å sin sida ansåg sig såsom laglig testamentstagare af fastigheten samt anhängiggjorde rättegång wid Westra häradsrätt mot arfwingarne. Häradsrätten tilldömde också mycket riktigt stiftelsen hemmanet och hofrätten har faststält detta utslag. Målet är redan hänskjutet under {{Förkortning|k. m:ts|kunglig majestäts}} pröfning. — <b>Det hemlighetsfulla mordet</b> på den 14-åriga flickan, hwars lik fans inlagdt i en låda och inlemnadt på en postanstalt i London, sysselsätter ännu polisen, och man tror sig hafwa kommit gerningsmannen på spåren. Sammanhanget härmed är följande: En ung, utswulten flicka med ett knyte kläder sökte för någon tid sedan plats hos en modehandlerska. Denna sände henne till en äldre fru, som tyckte om flickan och beslöt taga henne i sin tjenst. Flickan berättade att hennes mor nyligen dött och att hennes far misshandlade henne, så att hon måst fly ur hemmet. Hon qwarlemnade knytet och gick hem till fadren för att säga att hon fått plats. Men hon kom aldrig tillbaka; i stället skickade fadern bud efter knytet och helsningar att han “stängt in flickan på ett ställe, hwarifrån hon aldrig skulle komma ut”. Polisen spanar nu efter fadren, som förswunnit. — <b>Häktade norrmän.</b> Från Göteborg telegraferades den 7 d:s: Under pågående representation på stora teatern häktades i går på Kristianiapolisens begäran kassören Omsted, som stulit 661 kronor från sin principal och i söndags i sällskap med ynglingen Backe, hwilken äfwen häktades, rymt hit. Af den stulna summan hade Omsted endast qwar 20 kr. Omsted och Backe, hwilka begge äro norske undersåtar, komma att öfwersändas till Kristiania. — <b>Cimbrias förolyckande.</b> En korrespondent till en tysk tidning har talat med en dykare som warit nere i {{Samma som|på|Q=Q1092067|ord=“Cimbria”}}. Denne kunde icke finna uttryck starka nog för att återge den fasa, som gripit honom, under det han på djupet företog sina efterforskningar, och förklarade att han icke för 1,000 thaler wille gå dit ned ännu en gång. Enligt hans beräkning funnos omkring 300 lik qwar i det sjunkna fartyget. Bland andra hade han blifwit warse en qwinna, som med sitt barn i sina armar hade stirrat på honom med ett förfärande uttryck i sina anletsdrag. Tre män höllo hwarandra fast omfamnade. Dödskampen måtte i allmänhet ha warit kort, men förfärlig; flera personer hade stora hårtestar i händerna. Den rörelse, som uppstod i wattnet wid dykarens nedstigande, hade naturligtwis åstadkommit rörelse bland liken, så att det nästan såg ut som om de ännu warit lefwande. — <b>Det af Cimbrias förlust drabbade bolaget</b> offentliggör genom sina agenter följande: Direktionen för Hamburg-amerikanska paketbåt-aktiebolaget har beslutat, att icke blott de räddade af Cimbrias passagerare få tillbaka den redan erlagda afgiften för öfwerfarten, utan att äfwen de legitima arfwingarne till de med fartyget omkomna passagerarne skola erhålla dessas andel af den bolaget tillfallande nettowinsten. Arfwet utbetalas, då legitimation bewisats. {{linje|5em}} {{c|{{Större|<b>Ur Stockholmskorrespondensen</b>|125}}}} {{c|den 8 febr.}} — ''Giftstadgan.'' Sedan kongl. medicinalstyrelsen afgifwit utlåtande angående förändringen i den s.&nbsp;k. giftstadgan, har kongl. maj:t beslutat utfärda en kungörelse om några ändringar i och tillägg till nämnda stadga, hwarigenom bland annat bestämmes formulär för de intyg, som afgifwas om undersökning af waror. Uti dessa skall intagas förklaring om waran är tillåten att säljas eller icke. I stadgan lärer finnas inryckt bestämmelse i afseende på sättet för undersökningens werkställande eller kanske rättare sagdt föreskrift om huru undersökningen icke får göras. — ''Förnyade stadgar'' för swenska missionssällskapet äro af kongl. maj:t faststälda. — ''Ritning'' är af kongl. maj:t faststäld för kyrka uti en församling hörande till Högby pastorat, Öland (Kalmar län). — ''Vid Landtbruksakademiens nästa'' ''sammankomst'', som eger rum måndagen den 19 i denna månad, förekommer såsom särskildt öfwerläggningsämne följande fråga: Hwilka metoder och gödningsämnen böra anwändas för att å olika jordmåner och i olika delar af wårt land frambringa rikligt foder på billigaste sätt; och huruledes skall man bibehålla mångåriga gräswallar wid bördighet? De af akademiens ledamöter, som möjligen äro förhindrade att närwara wid sammankomsten, kunna insända skriftliga utlåtanden öfwer den framstälda frågan. — ''Landtbruksriksdagen.'' Nästkommande måndag den 12 dennes sammanträda befullmäktigade ombud för hushållningssällskapen i riket till möte i landtbruksakademien, för att enligt stadgarne under högst 2 weckor öfwerlägga om ärenden, som röra Sweriges jordbruk och dermed i samband stående näringar äfwensom om husslöjden samt öfriga föremål för hushållningssällskapens werksamhet. <section begin=SvenskaAfrikaforskare/> – ''Svenska Afrika forskare''. De båda swenska officerare, löjtnanterna wid fortifikationen E. von Krusenstjerna och E. Sundwallson, hvilka wi förut omnämnt såsom blifwande deltagare i den af belgiska sällskapet “Société africaine” anordnade, under Stanleys ledning stående expeditionen till Kongoområdet, torde, sedan de nu erhållit kongl. permission från sin militärtjenst under ett år, efter någon liten tid komma att afresa och ansluta sig till expeditionen, i hwilken de, om ytterligare permission erhålles, naturligtwis komma att deltaga så länge den är ämnad att räcka, eller tre år. Det lär äfwen vara ifrågasatt att hr G. Een, bekant genom sina resor i Damaralandet, och som af framstående wetenskapsmän erhållit de bästa vitsord om sin werksamhet i liknande syfte med det nu ifrågawarande företaget, möjligen skulle deltaga i expeditionen. Huruwida några swenska matroser, hwarom man hört talas, komma att engageras wid hr Stanleys kår, lärer icke wara afgjordt. <section end=SvenskaAfrikaforskare/> {{linje|height=2px}}{{linje|height=1px}} — <b>Fadermord.</b> Muraren Johan Pehrsson i Klefwa af Resmo socken på Öland — en man af omkring 60-70 år — hittades onsdagen den 7 d:s liggande död något på sidan om den från Mörbylånga köping till nämde by gående wägen. Mannen, jemte hans båda söner — den ene f. d. kronobåtsman, och den andre tjenstgörande sådan — hade dagen förut warit i köpingen och försålt något säd, hwarefter de köpt bränwin och temligen beskänkta aflägsnat sig åt hemmet till. Morgonen derpå hittades, som sagdt, fadern död, men sönerna hafwa sedan dess warit förswunna utan att kunna påträffas. Man misstänker derför, att ett fasanswärdt brott blifwit begånget, helst som märke efter ett med något hårdt föremål utdeladt slag funnits å den dödes hufwud, och fadern och sönerna dessutom nästan ständigt lefwat i kif med hwarandra. Oaktadt anstälda efterspaningar hafwa de förmodade brottslingarne icke kunnat anträffas, och förmodas de hafwa begifwit sig öfwer sundet. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> ivlpnwh3d3qzvecfbav3qhgv46pzdb2 104 147909 661839 575243 2026-11-10T14:47:08Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 661839 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud|418|BORGERSKAPET|}}</noinclude>Den yngste af Johan Westin den äldres söner var den sedermera bekante konstnären, professor Fredrik W. Om hans födelse står antecknadt: {{m|År 1782 den 22 Sept. kl. half nio föddes lilla Fredric som i dopet den 25 därpå fick detta namn, kristnades af Doctor Nenzen, faddrar voro Bryggaren Lars Kolmodin och Comministern Magister Fredrik Witting, systern Catharina Krok och Mamsell Märta Christina Lagerdahl.}} Ålderman Johan Westin d. ä. afled den 21 Oktober 1786 i en ålder af 64 år och 4 månader. ''All Condeleance undanbedes,'' står det på notifikationsbrefvet. Han begrofs i Clara kyrka, der en minnesvård med porträttmedaljong, på södra väggen, till höger från stora dörren, ännu påminner om den rike och ansedde borgaren. Liksom slägten Westin hörde förnämligast till garfveriet, hade slägten ''Westman'' slagit sig på bryggeriet. Redan i början af 1700-talet fans i Stockholm en bryggare ''Jan Westman'' som hade sin gård vid Hötorget och skall hafva aflidit i pesten 1710. Han var gift med Margareta Haubitz<ref>''C. U. af Klerckers'' Genealogiska anteckningar.</ref> och vardt stamfar för vidt utgrenade stockholmsslägter. Inom dem återfinnas de bekanta namnen Kirstein, Nyman, Hedin, Brandelius, Wijkander, Kruse, Hartman, Rosén, Dubois, Wier, Berggren samt med dem beslägtade Schröderheim, Örbom, Behm, m. fl.<ref>Slägttafla i med. dr Abraham Westmans i Göteborg ego.</ref> Stamfadern Jan Westman hade fyra söner, af hvilka åtminstone tre voro bryggare. En dotter, Christina, gift med bryggaren Nils Nyman, var den under Gustaf den tredje mycket bekanta »madam Nyman» som afled 1795. Bland sönerne var Lorenz Westman, bryggare och rådman, gift med Margareta Bewe, far till den allmänt kände ''Abraham Westman,'' med binamnet »Ryss-Westman» och »Bryggarekungen», ålderman, riksdagsman, banko-ombud och politisk person under Gustaf den tredjes regering. Han bygde Westmanska (nu vetenskapsakademiens) huset vid Kungsbacken och den s. k. Fåfängan vid Sabbatsberg. Han var gift med sin kusin Elisabeth Westman, och af deras barn var en son kapten vid Andra gardet. En dotter, den för sin skönhet omtalade Clara Westman, gift med kanslirådet Hedin och moder till skådespelaren Sven {{korrektion|Adolf|Anders|657}} Hedin och hans bröder. En annan dotter, Carolina Margareta, var gift med kaptenen vid stadsvakten, den mycket bekante Fredrik Nyström. Abraham var född 1753 och dog 1802. En annan Abraham (Jansson) Westman, kusin till den föregående, också bryggare, var äfven framstående bland Stockholms borgerskap, ryttmästare vid dess kavalleri och en bland de femtio äldste. En tredje kusin Abraham (Danielsson), bryggare naturligtvis,<noinclude> <references/></noinclude> nw13pxv4b7qfhhrjny0lc5gq2hhk2kx 104 147910 661840 575244 2026-11-10T14:51:27Z Gottfried Multe 11434 /* Validerad */ 661840 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="4" user="Gottfried Multe" />{{huvud||BORGERSKAPET|419}}</noinclude>hade en dotter, Christina Elisabeth (f. 1793 d. 1876) som gifte sig med den ofvan nämde garfvaren Anders Westin, hvarigenom dessa två mäktiga borgarfamiljer kommo i slägtskap med hvarandra. Abraham Westman hade tre bröder som alla voro bryggare, och af hans fem systrar voro tre gifta med hvar sin bryggare (J. Hartman, Anders Willman och P. U. Schultz). Ett annat exempel på yrkesenhet inom en och samma slägt är den Hartmanska, som i långa tider också idkade bryggeri från son till son. Anders Hartman, Johan Ernst Hartman och Johan Hartman omtalas efter hvarandra under det förra århundradet, ända från dess början, och den sist nämde hade barn som lefde in i vårt århundrade. De voro fyra bröder, alla bryggare, och tre systrar, hvar och en gift med en bryggare (Martilleur, Dubois och Wertmüller). Bryggare och bagare voro alltid framstående borgare, men bland bagarne tyckes ingen hafva vunnit så stort anseende som den af oss förut i förbigående omnämde ålderman ''Joachim Kammäcker.'' I sin ungdom lär han såsom bagargesäll hafva rest genom Tyskland, Ungarn och Böhmen och några år tjenat i kejsar Leopolds här under kriget med turkarne samt förhållit sig så tapper, att kejsaren tilldelat honom adlig värdighet och ett väl utsiradt vapen, af hvilka båda ärebetygelser han mottagit endast den senare. I Stockholm hade han så stort anseende, att han flere gånger valdes till riksdagsman. Han var född 1642, och 1721 firade han sitt guldbröllop med sin hustru Margareta Gerdes, dotter till d:r Heinrich Gerdes, kyrkoherde i Tyska församlingen. Han dog 1732 och begrofs i Jakobs kyrka. Slägten utgrenades och vann ytterligare anseende genom gifte i andra betydande borgarfamiljer i Stockholm. Catarina Kammäcker var gift med en af de bekante gjutarne Meyer, den Gerard M. som vardt styckgjutare 1695 och dog 1710. Enkan förestod sedan verket i 18 år, men hann äfven med att förträffligt uppfostra elfva barn, af hvilka en Gerard M., den förnämste af hela slägten, 1728 öfvertog styckgjuteriet på Rännarbanan och äfven gifte sig med en Kammäcker, Maria Juliana. Slägten ''Oldenburg'' tyckes också hafva varit betydande i gamla Stockholm. Af dem voro tre: far, son och sonson, gulddragare, men vi veta icke, huru vida ett par repslagare med det namnet som lefde på 1600-talet hörde till samma slägt. En Lorenz Oldenburg, som dog 1676, var repslagare och egde en gård i qvarteret Bonden vid Nytorget på Söder. På 1730-talet fans i Stockholm också en Hieronymus Oldenburg som var »apotekargesäll». Den förste gulddragaren med det namnet var Frantz Ernst O., hvars son Carl Ernst, född 1744, död 1812, var den bekante, förut af oss omnämde<noinclude> <references/></noinclude> qmoqyfrofybatk3sdv0ihzi2nliwuzg 104 209895 661850 613105 2026-11-11T11:37:59Z PWidergren 11678 /* Korrekturläst */ 661850 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="PWidergren" />{{huvud|144|Om Borgerliga|}} {{linje}}</noinclude>den frihet som Tilståndet efter Naturen tilkommer. När då några menniskor således hafwa samtykt till en Menighets eller ett Regementes uprättande, så giöra de sig derigenom straxt till en Regerande Kropp, hwarutinnan den största hopens öfwerensstämmelse bör tiäna de öfriga till efterlefnad. 2. Det är ju klart, at ett antal menniskor, som hafwa i kraft af hwars och ens enstylta samtycke giordt en menighet tilsamman, hafwa ock dermedelst giordt samma menighet till en kropp, och begåfwadt den med förmögenhet at förrätta alt hwad en sådan kropp tilkommer, hwilket allenast sker igenom den största hopens wilja och beslut. Förty såsom hwars och ens enskylta samtycke är det som åstadkommer en menighet, hwilken, så wida den är en kropp, också bör hafwa sin rörelse: Så fodras nödwändigt, at denne kroppen måste undfå sin rörelse utaf det som gifwer honom måsta styrkan, det är, den största hopens samtycke. Eljest kunde den omöjeligen wara en kropp eller menighet,<noinclude> <references/> {{huvud|||eller}}</noinclude> llhtosjdypecd4pq49lmwvsxzqy68lz 108 227798 661841 2026-11-10T18:34:07Z Thuresson 20 Ny 661841 proofread-index text/x-wiki {{:MediaWiki:Proofreadpage_index_template |Upphovsman=[[Författare:Edgar Rice Burroughs|Edgar Rice Burroughs]] |Titel=[[Tarzan och den vita kvinnan]] |År=1926 |Oversattare=Harry Björke |Utgivare=Lars Hökerbergs förlag |Källa=[[:File:Tarzan och den vita kvinnan 1926.djvu|djvu]] |Bild=[[File:Tarzan och den vita kvinnan 1926.djvu|250px|page=7]] |Sidor=<b>Tarzan och den vita kvinnan</b> <pagelist from=1 to=244 1="omslag" 2="tom" 3="omslag" 4="tom" 5="titel" 6="tom" 7="titel" 8="tryck" 9="innehåll" 10="tom" 11=7 /> <b>Tarzan och urfolket</b> <pagelist from=245 to=450 245="titel" 246="tom" 247="titel" 248="tryck" 249="innehåll" 250="tom" 251=7 448to449="tom" 450"omslag" /> |Anmärkningar={{clear}} <b>Tarzan och den vita kvinnan</b> #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 01|Mord och plundring]], 7 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 02|I lejonets håla]], 19 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 03|I fiendens linjer]], 31 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 04|När lejonet fick äta sig mätt]], 38 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 05|Den gyllene berlocken]], 50 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 06|Hämnd och barmhärtighet]], 61 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 07|Blodets röst]], 71 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 08|Tarzan och de stora aporna]], 78 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 09|Fallen från skyarna]], 94 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 10|I vildarnas händer]], 107 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 11|När de återfunno aeroplanet]], 121 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 12|Den svarte flygaren]], 131 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 13|När Usanga fick sin belöning]], 140 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 14|Mystiska fotspår]], 148 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 15|Det svarta lejonet]], 154 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 16|Det nattliga angreppet]], 165 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 17|Den befästa staden]], 173 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 18|Bland dårar]], 182 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 19|Drottningens berättelse]], 194 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 20|Tarzan i urfolkets stad]], 204 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 21|I alkoven]], 211 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 22|En avbruten festmåltid]], 221 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 23|Flykten från Xuja]], 226 #[[Tarzan och den vita kvinnan/Kapitel 24|Räddningen]], 235 <b>Tarzan och urfolket</b> #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 01|En vit man med svans]], 7 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 02|Urtidens gengångare]], 17 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 03|En hövdings fall]], 28 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 04|Tarzan den förskräcklige]], 38 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 05|I dödens boningar]], 46 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 06|Ett luftigt fängelse och en fångvaktare från urtiden]], 54 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 07|Vägen till friheten]], 62 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 08|En antediluviansk ritt]], 69 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 09|Ho-dons gud]], 78 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 10|Den Förbjudna Trädgården]], 83 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 11|En dödsdom]], 92 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 12|Jor-don, främlingen]], 100 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 13|I skydd av Ta-dens älsklingsblommor]], 107 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 14|Den skulpterade praviljongens hemligheter]], 115 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 15|Striden om en tron och en kvinna]], 124 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 16|Hämnaren]], 133 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 17|Urskogens barn]], 139 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 18|I kvinnorövarens huvudstad]], 144 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 19|Ett möte i paradiset]], 151 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 20|Nattens demoner]], 158 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 21|Den store guden]], 167 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 22|Dor-ul-Otho]], 176 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 23|Pan-sats mission]], 185 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 24|Gudarnas kamp]], 194 #[[Tarzan och urfolket/Kapitel 25|Slutet]], 200 |Width= |Css= |Kommentar= }} [[Kategori:Ej kompletta index]] lp4vq7lwakfo84e6pz2zodnwvycn03f 104 227799 661842 2026-11-10T18:38:06Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 661842 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" /></noinclude><section begin=kap01 /> <h2 align="center" style="border-bottom:none;">FÖRSTA KAPITLET.<br />{{Spärrad|''Mord och plundring''}}</h2> {{Initial|K}}apten Fritz Schneider släpade sig trött och förbi fram genom den mörka skogen. Svetten rann över hans tjocka kinder och feta nacke. Hans löjtnant gick bredvid honom. Underlöjtnant von Goss och några askaris följde strax efter de utmattade bärarna, vilka de svarta soldaterna, följande sina vita officerares exempel, uppmuntrade med de skarpa bajonettspetsarna och slag av gevärskolvarna. Kapten Schneider hade inga bärare inom räckhåll, så han lät sitt dåliga humör gå ut över sina askaris i närheten, dock med en viss hänsynsfullhet, ty de buro laddade bössor — och de tre vita männen voro ensamma med dem djupt inne i hjärtat av Afrika. Framför kaptenen marscherade halva kompaniet och bakom honom andra hälvten. De okända faror, som lurade i den vilda djungeln, voro alltså för hans vidkommande reducerade till ett minimum. I spetsen för kolonnen stapplade två nakna vildar, sammanlänkade vid varandra med en järnkedja om halsen. De stackars infödingarna hade tvingats att tjäna kulturen, som redan satt sina märken på deras kroppar, där sår och blånader syntes överallt. Till och med inne i det mörkaste Afrika hade sålunda de vitas civilisation börjat dagas för de ovärdiga infö-<noinclude> <references/></noinclude> 40l4j002ewdr7ooawzemrx2gu9mkglf 104 227800 661843 2026-11-10T19:22:36Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 661843 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />8</noinclude>dingarna just vid samma tid, då den stod som högst i Europa och resulterade i överfallet på Belgien 1914. Det är ett faktum, att de bägge svartingarna hade lett expeditionen vilse. Det betydde ingenting, om det berodde på okunnighet eller ont uppsåt. Det var tillräckligt för kapten Fritz Schneider, att han befann sig vilse mitt inne i den afrikanska urskogen och att han hade några stackare i sitt våld, som han kunde tortera som han ville. Att han inte dödade dem på fläcken berodde dels därpå att han ännu hyste ett svagt hopp om att de måhända skulle kunna hjälpa honom ur svårigheterna och dels därpå att så länge de ännu voro i livet kunde han låta sitt dåliga humör gå ut över dem. De stackars varelserna hoppades, att de av en slump skulle hitta rätt igen och envisades därför med att påstå, att de kände vägen. Man fortsatte alltså den mödosamma marschen genom den dystra skogen längs en slingrande stig, som trampats upp av otaliga generationers vilda djur i djungeln. Här vandrade Tantor, elefanten, den långa vägen från de sandiga kullarna till vattnet. Här lufsade Buto, flodhästen, i ensligt majestät, medan de stora kattdjuren om natten med ljudlösa steg smögo fram under trädkronorna mot de öppna fälten, som voro deras bästa jaktmarker. Man hade just helt oväntat kommit fram till ett sådant öppet fält, och hoppet vaknade på nytt hos de dödskörda vägvisarna. Kaptenen drog en suck av lättnad, ty efter flera dagars hopplös vandring i nästan ogenomtränglig djungel var det en himmelsk syn för en europé att se ett fält med böljande gräs och på avstånd en buktig rand av grönt, vilket utvisade att ett vatten där ringlade fram. Tysken log belåtet, växlade ett skämtsamt ord med löjtnanten och började därefter undersöka den framförliggande nejden genom sin fältkikare. {{tomrad}}<noinclude> <references/></noinclude> 8ktmu3dyq55u1dx2ndsxoqmrjo1l1mq 104 227801 661844 2026-11-10T19:24:25Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 661844 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|9}}</noinclude>»Vi ha haft tur», sade Schneider till sin följeslagare. »Ser ni det?» Löjtnanten lät sin kikare stanna på samma punkt, som tydligen ådragit sig hans förmans uppmärksamhet. »En engelsk farm», sade han. »Det måste vara Greystokes, ty det finns ingen annan i den här delen av Ostafrika. Ni har sannerligen tur, herr kapten.» »Nu träffa vi på det engelska svinet, innan han har en aning om att hans land befinner sig i krig med vårt», svarade Schneider. »Må han bli den förste, som får smaka vår pansrade näve.» »Låt oss hoppas att han är hemma», sade löjtnanten, så att vi kunna taga honom med oss, när vi avgiva vår rapport hos Kraut i Nairobi. Det blir en merit för kapten Fritz Schneider, om han tager den beryktade Tarzan, apornas son, till fånga.» Schneider log och spände ut bröstet. »Ni har rätt, min vän», sade han, det blir en merit för oss bägge.» I betydligt ljusare sinnesstämning bröt den lilla kolonnen upp på nytt över de öppna fälten i riktning mot John Claytons välskötta och trevliga farm. Men besvikelsen blev stor, när man fann, att varken Tarzan eller hans son var hemma. Lady Jane, som inte visste att det rådde krigstillstånd mellan England och Tyskland, välkomnade officerarna på det gästfriaste och gav sin betrodde Waziri order att ordna det trevligt och festligt för fiendens svarta soldater. Långt bort i öster var Tarzan, apornas son, stadd på snabb färd från Nairobi till farmen. I Nairobi hade han fått underrättelse om världskriget och förutsåg, att tyskarna ögonblickligen skulle företaga en invasion i det brittiska Ostafrika. Nu ilade han hemåt för att föra sin<noinclude> <references/></noinclude> 496klc974cx17ahgq3b42vgiewlgg22 104 227802 661845 2026-11-10T19:26:01Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 661845 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />10</noinclude>hustru till ett säkrare ställe än farmen. Ursprungligen hade han haft en hop av sina svarta krigare i följe, men ej ens dessa tränade och härdade skogsmän förmådde sätta upp en fart, som tillfredsställde Tarzan. När så behövdes, slungade han utan vidare allt det han tillgodogjort sig av civilisationen, framför allt kläderna, som endast voro i vägen, och inom ett ögonblick kunde den soignerade engelske gentlemannen bli en naken apmänniska. Hans hona var i fara. För tillfället var det den dominerande tanken. Det var inte lady Jane Greystoke, han nu tänkte på, nej, på henne, som han tillkämpat sig tack vare kraften i sina järnhårda senor och muskler. Henne måste han skydda med samma vapen, som han erövrade henne med. Det var inte en medlem av Lordernas hus i London, som snabbt svingade sig fram genom trädkronorna eller med smidiga steg färdades över de öppna platserna — det var en stor apa, besjälad av en enda tanke, som trängde undan varje tanke på trötthet eller fara. Fastän han endast sov några timmar på natten och åt, när han fann något byte direkt i sin väg, tog färden hem många dagar i anspråk. Han var rasande över att han inte kunde färdas snabbt som tanken, men t. o. m. Tarzan, apornas son, hade sin begränsning. Om Vappi, antilopen, eller Horta, vildsvinet, kom i hans väg, när han var hungrig, skaffade han sig ett mål, men stannade inte längre än som behövdes för att döda villebrådet och skära ut den bästa biten. Framåt bar det, rastlöst vidare! Slutligen led den långa färden mot sitt slut och han passerade den sista sträckan djup skog. Därefter utbredde sig framför honom det öppna fältet, och över de vida markerna kunde han se sitt hem. Redan vid första blicken rynkade han ögonbrynen och musklerna spändes instinktivt. Till och med på det avstån-<noinclude> <references/></noinclude> 4crxj3mpwuysah19wvifvv6a0mzf789 104 227803 661846 2026-11-10T19:27:35Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 661846 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />{{ph|11}}</noinclude>det kunde han förstå, att någonting var på tok. En tunn rökpelare steg upp till höger om boningshuset, där ladugården stått, men nu fanns där ingen ladugård längre. Och från boningshusets skorsten steg ingen rökpelare upp, som det borde ha gjort. Ånyo började Tarzan gå framåt, nu ännu fortare än förut, ty han eggades av en oviss fruktan, mera en produkt av intuitionen än av slutledning. Liksom så många av djuren tycktes Tarzan vara i besittning av ett sjätte sinne. Långt innan han kom fram, såg han en bild av den scen, som snart skulle avslöja sig för honom i all sin ryslighet. Huset låg tyst och övergivet. Rykande bränder visade platsen, där hans stora ladugårdar legat. Försvunno voro hans tjänares halmtäckta hyddor, fälten och boskapsfällorna voro tomma. Här och där kunde han se en gam lyfta sig och kretsa runt ovanför liken av män och djur. Med en känsla liknande fruktan, som han aldrig förut erfarit, steg Tarzan över tröskeln in i huset. Det första han fick se kom, hans blod att sjuda av hat och mordlust, ty på golvet låg i en blodpöl Wasimbu, den trogne Muviros jättelike son och lady Janes betjänt sedan över ett år tillbaka. Möblerna, som voro kastade huller om buller i rummet, blodpölarna och de blodiga märkena på dörrar och väggar vittnade tillräckligt tydligt om den förbittrade kamp, som hade rasat därinne. Vid det lilla pianot låg liket av en annan svart krigare, och framför dörren till lady Janes budoar lågo tre andra trogna tjänare döda. Rummet var låst. Stelt betraktade Tarzan dörren. Han vågade knappast tänka på det förskräckliga, som doldes därbakom. Sakta närmade han sig dörren. Hans hand famlade efter handtaget. Så stod han obeslutsam kanske en hel<noinclude> <references/></noinclude> 96w7v0bbvznkqow3q5li2sqqo3zvfly 104 227804 661847 2026-11-10T19:28:58Z Thuresson 20 /* Korrekturläst */ 661847 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Thuresson" />12</noinclude>minut, men plötsligt rätade han upp sin jättelika kropp, slog upp dörren och steg över tröskeln till det rum, som var förknippat med hans livs käraste och dyrbaraste minnen. Inte en muskel förändrades i hans bistra och järnhårda ansikte, när han trädde över golvet och stod framför sängen med den livlösa kroppen, som låg däri med ansiktet nedåt: en stilla, orörlig kropp, som så nyss pulserat av liv, ungdom och kärlek. Ingen tår skymde apmänniskans blick. En lång stund blev han stående och betraktade den döda kroppen, som var förbränd till oigenkännlighet. Sedan lyfte han upp kroppen i sina armar. När han vände den och såg, hur förfärligt tilltygad den döda blivit, greps hans själ av ett fruktansvärt raseri, hat och hämndbegär. Vem hade förövat det gräsliga och omänskliga brottet? Han behövde inte undersöka det sönderslagna tyska geväret i rummet utanför eller den trasiga uniformsmössan på golvet för att få svar på den frågan. Ett ögonblick hade han hyst ett svagt, dåraktigt hopp att den förbrända kroppen trots allt inte var hans hustru. Men när han igenkände ringarna på hennes hand, förbleknade även den sista strimman av hopp. I tysthet, i kärlek och hat begrov han den misshandlade kroppen ute i trädgården med rosorna, som en gång varit Jane Claytons stolthet, och bredvid henne gjorde han en grav också åt de stora svarta krigarna, som så gagnlöst offrat sina liv för att skydda sin härskarinna. På ena sidan om huset fann Tarzan en nygrävd grav, och i den sökte han de slutliga bevisen på vem det var, som förövat det skändliga dådet i hans frånvaro. Han grävde upp ett dussin tyska askaris, och på deras uniformer fann han beteckningarna för det regemente och kompani, de tillhört. Det var tillräckligt. Vita office-<noinclude> <references/></noinclude> 80cuzj6hq70nnjly81tqb1kpi4luweg 104 227805 661848 2026-11-10T20:41:57Z Bio2935c 11474 /* Korrekturläst */ 661848 proofread-page text/x-wiki <noinclude><pagequality level="3" user="Bio2935c" />{{huvud||I Strengnäs-Sticht.|207}}{{linje}}</noinclude><b>anleggare</b> och {{ant|fundations}} tid moste man, såsom om the första gambla saker i wårt K. Fädernesland, stanna i owisshet. Vnder <b>K. ERIK hin Läspe</b>, om icke tilförne, är thet ofelbarligen anlagdt och byggdt; emedan Riksförståndaren <b>Börge Jarl</b> hafwer, i sin Sons K. Waldemars namn, skrifteligen i Stockholm {{ant|d. Julii}} år 1252 förklarat <b>Nunnorna</b>, {{ant|Dominas in Fotö,}} <b>fria för all Kongl. rento och skatt</b>. Hwilket K. {{ant|<i>MAGNUS</i>}} <b>Ladulås</b> på Dafwö stadd {{ant|d. 11 Junii}} år 1279 och hans Son <b>K. BÖRGE</b> {{ant|d. 10 Aug.}} år 1296, finnas hafwa bebrefwat eller {{ant|confirmerat}}. Åt hwad för klosterfolk thet först är anlagdt, kan man icke wisst säga; men thet är wisst, at then nemnde berömwerde Konungen <b>MAGNUS Ladulås</b> hafwer, år 1279 och the följande, giort thet större och rikeligen begåfwat åt Jungfrur af {{ant|Cisterciens}}-orden. Vtom the ägor och förmohner, som thetta kloster blefwit {{ant|funderadt}} på, hafwer thet ju lengre, thes större och flere gårdar och lägenheter fådt vnder sig; merendels genom {{ant|testamenten}} och föräringar. Såsom på thet sidstnemnda år, vtom hwad högbemäldte Konung thertil förärade, gaf Herr <b>Birger Philpusson</b>, til at blidka GUD för thet han, vtom the andeligas loff, och förrvt skedd troloffning, ingådt echtenskap med sin hustru Vlwilda, för sin och samma sin husfrus synders förlåtelse, sin gård <b>Tybbele</b>, til ewerdelig ägo, vnder Fogdö-Nunnekloster: ther the både wille<noinclude> {{huvud||O|hafwa}} <references/></noinclude> 4nnfsbpv9zw3vdgprv8g2e19t3vcetp