Wiktionary svwiktionary https://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida MediaWiki 1.39.0-wmf.23 case-sensitive Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wiktionary Wiktionarydiskussion Fil Fildiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion Appendix Appendixdiskussion Rimord Rimordsdiskussion Transwiki Transwikidiskussion TimedText TimedText talk Modul Moduldiskussion Gadget Gadget talk Gadget definition Gadget definition talk 4 849 3702571 3700662 2022-08-15T00:30:40Z Dodde 309 /* Havregryn eller havreflingor? */ wikitext text/x-wiki {{genväg|[[WT:FR]]}} {{meddelande | 1 = Välkommen till fikarummet! | 2 = <span style="font-weight:normal;">Här diskuterar vi allt som har med ord och deras betydelser att göra</span> '''<span class="plainlinks">[http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Fikarummet?&action=edit&section=new Skapa ett nytt stycke för ditt meddelande]</span>'''. Gå till '''[[Wiktionary:Bybrunnen|Bybrunnen]]''' om du vill fråga eller säga nåt mer allmänt, som har med annat än språk att göra eller till '''[[Wiktionary:Teknikvinden|Teknikvinden]]''' om det är strikt tekniskt (mallarnas eller websajtens själva funktion). <small>När fikarummet börjar bli orimligt stort kan en äldre del diskussioner arkiveras. Men töm aldrig helt den här sidan.</small> }}<br> {{arkiv-under|*[[/2004-2006|2004...2006]] *[[/2007|2007]] *[[/2010|2010]] *[[/2011...2014|2011...2014]]}} [[Fil:Cup-o-coffee-simple.svg|höger|200px|En kaffe svart ...]] __NEWSECTIONLINK__ __TOC__ == [[utåt]] == Hur lyckades jag med ''[[utåt]]''? Glömde jag någon betydelse, tog jag med någon oegentlig betydelse, eller är någon nyans felaktig? Kommentera. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 31 december 2013 kl. 18.13 (CET) :Bra. Jag tycker det ser ut som om du fick med det mesta. Jag putsade lite, la in länkar och så. Vidare skapade jag det motsvarande ''[[inåt]]'', men inte alls lika ambitiöst. [[Användare:Skalman|//Skal]] 15 januari 2014 kl. 13.53 (CET) == [[bestämning]] == Jag har tyvärr ingen formell utbildning i språkvetenskap, så all feedback på mina jobb i dessa ämnen uppskattas. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 2 januari 2014 kl. 12.24 (CET) == spekulant == Finns det [[spekulant]] som adjektiv eller adverb i Svenskan? Jag tycker det är fel. --[[Användare:Pametzma|Pametzma]] ([[Användardiskussion:Pametzma|diskussion]]) 11 april 2014 kl. 16.24 (CEST) :Hittar en del [https://www.google.se/#lr=lang_sv&q=spekulanta google-träffar] på exempelvis personer som är spekulanta (adjektiv) på ett hus e.d. och syntaktiskt är det ju inget fel. Det är nog okomparabelt dock, så jag tar bort komparativ och superlativ från tabellen. Jag tar bort adverbuppslaget också för säkerhets skull. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 25 april 2014 kl. 01.26 (CEST) == Presesparticip Passivform == Hej, i alla flexionsmallar för svenska verb visas ett '''Passivform''' av presensparticipet. Finns det överhuvudtaget ett sådant? Jag installerade "SAOL Plus" på min dator och fann hittills inte ett exempel för presensparticip som slutar på '''-s'''. Jag tycker Passivformen skulle strykas från alla verbmallar. mvh --[[Användare:Pametzma|Pametzma]] ([[Användardiskussion:Pametzma|diskussion]]) 19 juli 2014 kl. 10.50 (CEST) :Det rör sig nog inte om en "passivform", men det förekommer med ''-s'' i t.ex. ''springande(s)'', med en subtil betydelseskillnad. Bruket diskuteras t.ex. i Språkriktighetsboken. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 23 juli 2014 kl. 00.38 (CEST) ::De där formerna är ''inte'' passivformer! Språkhistoriskt anses de härstamma från genitivböjning av participen (använda som verbalsubstantiv). Äldre läroböcker nämner dem ibland, och varnar då just uttryckligen för att blanda ihop dem med passivum. ::Standardexemplet brukar vara ''"Han kom ridandes på en åsna"'' (vilket går tillbaka på ett bibelcitat). Just här är det möjligen så att -s-formen antyder adverbiell användning (alltså att "ridandes" snarare har "kom" än "han" somhuvudord) - vilket var den slags användning som lånades in från lågtyskan, om jag förstått mina källor rätt. Den skillnaden är dock inte entydig, och det är nog riktigast att helt enkelt kalla den för en "variant". ::Bibelcitatet (1541 års bibel, återgivet ur SAOBs artikel "rida"): ''Sij, tin Konung kommer til tigh sachtmodigh, rijdhandes på eenne åszninno. Mat.&nbsp;21:5''. Samma artikel anger på annat ställe "ridande" som ett verbalsubstantiv ("vbalsbst." på SAOBidiom) till "rida", men diskuterar inte i anslutning till citatet huruvida formen där är bildad på substantivet eller ej. Det är ju tänkbart att genitivböjningen skulle höra till adjektivistiskt använda presensparticip; men dessa har alltid böjts svagt, och därför inte tagit -''s'' i genitiv. ::Se i övrigt [[w:Diskussion:Genitiv#Tendenser till hypersvecism]], där jag också nämner några källor. En liten modifikation dock av beskrivningen av källäget: Iversen skriver visserligen att sustantivering av presensparticip i norrönt i stort sett begränsar sig till de tre undantagsord, som blivit "bonde", "fiende" och "frände" i modernt språk; men jag har senare sett att han på annat ställe skriver att substantiverade presensparticip var vanligare i lagspråket, och genitiverna "till väljandes" och "till ärvandes" är ju hämtade just från en landskapslag. Detta talar för att man nog bör se åtmonstone de äldsta -''s''-formerna som '''genitiver av substantiveringar av presensparticip''', snarare än som en anormal stark genitivböjning av (adjektivistiska) presensparticip. [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 28 juli 2014 kl. 20.53 (CEST) == [[elegir]] == Någon spanskkunnig bör kontrollera https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=eleges&curid=124265&diff=1753502&oldid=1266077, https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=elegiendo&curid=124312&diff=1753503&oldid=1266097, https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=elejo&curid=124264&diff=1753501&oldid=1266076 --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 5 september 2014 kl. 16.40 (CEST) :Det verkar vara ett problem med grammatikmallen som används. Jag har meddelat [[Användare:ÅttioFem|85]] på hans diskussionssida. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 10 september 2014 kl. 02.06 (CEST) ::Ber om ursäkt för att jag inte har varit inne på ett tag och därför inte har sett meddelandet. Elegir är ett oregelbundet verb och ändringarna du länkade till är korrekta. På sidan elegir används grammatikmallen som om verbet var ett regelbundet gir-verb. Det behövs numrerade parametrar för de oregelbundna böjningsformerna. Jag kan fixa det. [[Användardiskussion:ÅttioFem|"]][[Användare:ÅttioFem|85]][[Special:Bidrag/ÅttioFem|"]] 22 september 2014 kl. 21.13 (CEST) == [[lösa upp]] == Fick jag till ''[[lösa upp]]''? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 12 juli 2015 kl. 01.22 (CEST) == [[frisering]] == Jag skapade just [[frisering]], och hoppas att allt blev rätt (hårvård och sådant är inte min starka sida). --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 27 juli 2015 kl. 02.27 (CEST) == [[:Kategori:Fraser]] == [[:Kategori:Fraser]] skall utrymmas. De uppslag som är partikelverb (t.ex. ''[[ta över]]'') skall markeras som partikelverb på fetstilsraden (som i ''[[ta över]]''), och H3-rubriken skall vara "Verb" (som i ''[[ta över]]''). Idiomatiska uttryck skall använda H2-rubriken "Idiom". I dessa fall används mallen {{mall|verb}} respektive {{mall|idiom}}. Pseudopartikelverb (såsom ''ta på'' med betoning på ''ta'') bör inte ha egna uppslag alls, utan den informationen bör finnas i verbartikeln (i det här fallet ''[[ta]]''). Detta är, så vitt jag förstår, enligt konsensus, och bör få bort det mesta ur [[:Kategori:Fraser]]. Men några saker är oklara, tycker jag. Är t.ex. ''[[kasta vatten]]'' ett partikelverb? Enligt svenskspråkiga Wikipedia är "[ett partikelverb en konstruktion] som utgörs av ett verb och en partikel i form av ett adverb eller en preposition", men ''vatten'' är ett substantiv. Och är ''[[göra sitt yttersta]]'' verkligen ett idiom? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 13.22 (CEST) :Definitionen i [[idiom]] är tydlig och konkret. Jag tror jag skall stödja mig mot den. ''[[göra sitt yttersta]]'' är alltså ett idiom. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 13.49 (CEST) ::En sak till: {{mall|tagg|idiomatiskt}} bör tas bort från uppslag under H3-rubriken Idiom eftersom det säger sig självt att ett idiom är idiomatiskt. Kategorin [[:Kategori:Idiomatiskt]] skall sålunda också utrymmas. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 13.54 (CEST) :::Men hur gör vi med ''[[med vänlig hälsning]]'' och ''[[frihet, jämlikhet, broderskap]]''. De är väl inte idiom? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.07 (CEST) ::::''[[huta åt]]'' är väl inte ett partikelverb? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.08 (CEST) :::::''[[nyttig idiot]]'' bör väl använda H3-rubriken Substantiv? Det är nog en bra lösning att använda en sådan "primitiv ordklass" (substantiv, verb, adjektiv) om "frasen" uppenbart inte kan kallas för "idiom" men fungerar precis som ett ord av aktuell ordklass. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.16 (CEST) ::::::Är ''[[ge eld]]'' ett verb eller ett partikelverb? Det bör vara samma sak som ''[[kasta vatten]]''. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.18 (CEST) :::::::Enligt svenskspråkiga Wikipedia är begreppet "partikelverb" vitt, och t.ex. ''slå sig till ro'' är ett partikelverb (med en "komplicerad" partikel). Spontant noterar jag att "eldge", "vattenkasta" och "sigtillroslå" inte låter helt absurt. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.25 (CEST) ::::::::Angående ''[[ge eld]]'' och ''[[kasta vatten]]'': de skulle eventuellt kunna klassas som idiom, också. Idiom, verb eller partikelverb? Spontant tror jag att något av de två första alternativen är bäst. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 16.10 (CEST) :::::::::Hur är det med ''[[gå hem]]''? Det känns både lite som ett partikelverb och ett idiom. Det är tekniskt möjligt att kombinera dessa så när som på att H3-rubriken inte kan vara både "Verb" och "Idiom" samtidigt. Hur göra? En annan sak: ''[[frysa ihjäl]]''. Är det verkligen ett partikelverb? Betoningen kan ligga på ''frysa'', och ''ihjäl'' (=i riktning mot döden) fungerar ungefär som ''hem'' i ''cykla hem'' (som också kan uttalas med betoning på ''hem'' men som knappast är ett partikelverb). --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 19.39 (CEST) Kanske är följande rimligt: Från vår artikel [[idiom]] har vi en lättanvänd definition: idiom: fast språkligt uttryck (en grupp av ord eller en hel mening) med en egenartad, självständig betydelse vilken inte omedelbart framgår av dess beståndsdelars betydelser och därmed inte kan översättas ord för ord (såvida samma idiom inte finns i det andra språket), och som till skillnad från ordspråk kan böjas grammatiskt Alltså: har vi en följd av två eller flera ord, vilka fungerar som en självständig enhet med en betydelse som inte framgår av de ingående orden (eller, kanske mer typiskt: som inte alls betyder samma sak som den ordagranna tolkningen utifrån de ingående orden), så kan det röra sig om ett idiom. Om denna följd av ord dessutom fungerar rent grammatiskt som ett substantiv eller verb (och därmed kan böjas för att passa in som en del av en hel sats, men som i sig inte kan utgöra en hel sats) så rör det sig om ett idiom. (Ett ordspråk, däremot, är i princip en färdig mening i sig.) Ett partikelverb är ett verb plus en preposition eller ett adverb (eller möjligtvis båda) med en egen betydelse som inte är uppenbar från de ingående ordens betydelse, och som fungerar rent grammatiskt som ett verb. '''Ett partikelverb är sålunda ett idiom.''' Alltså är det logiskt att, ifall ett uppslag både är ett idiom och ett partikelverb (vilket det är varje gång det är ett partikelverb!), klassa det som ett partikelverb. Så, låt oss pröva detta ''in der Praxis'' (som jag tror är tyska för ''i praktiken''). * ''gå hem'': helt klart idiomatiskt, och ett partikelverb. Notera att ''hem'' är ett adverb. * ''frysa ihjäl'': oklart om det är idiomatiskt. Framgår inte betydelsen av de enskilda orden? I så fall motiveras inte uppslag alls. * ''ge eld'': lätt idiomatiskt (mest på grund av verbvalet ''ge''), men inte ett partikelverb eftersom ''eld'' är ett substantiv. Sålunda idiom. * ''kasta vatten'': idiomatiskt (p.g.a. både "kasta" och "vatten"), men inte ett partikelverb. Håller ni med? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 2 augusti 2015 kl. 00.06 (CEST) :Oj, här var det några inlägg skrivna! :) Går igenom och svarar efter bästa förmåga... :Första stycket: Stämmer. Men "partikelverb" behöver inte skrivas på fetstilsraden (men det är väl frivilligt, antar jag). Och Idiom är också en H3-rubrik. H2-rubrikerna används för språknamnet. Jag är något osäker på om betoningen är så avgörande för benämningen "partikelverb", men för vår struktur på Wiktionary verkar uppdelningen baserat på det rimlig. :Andra stycket: Idiom är ingen grammatisk konstruktion såsom partikelverb. Ett idiom kan så vitt jag förstår även vara ett partikelverb, och tvärt om. Ditt exempel "kasta vatten" är väl om man får tro Wikipedia inget partikelverb då, men visst tar det väl ändå en verbform. Därför borde väl rubriken "verb" fungera lika bra för "kasta vatten" som på ett partikelverb. Det är nog ''också'' ett idiom, men jag ser nog idiom-rubriken som något man kan använda där det inte passar något annat. :Tredje stycket: Nej, det tycker inte jag. Kollokation (vanlig konstruktion) kanske man kan säga. :Fjärde stycket: Nej, jag tror inte det. :Femte stycket: Ja, kategorin idiomatiskt betyder ju samma sak som kategorin idiom, så jag har för mig att vi bestämde att allt skulle samlas under kategorin idiom och kategorin idiomatiskt skulle fasas ut. :Sjätte stycket: Det är väl dessa som H3-rubriken "fras" är tänkta att användas till. En fras kan vara lite "vad som helst", så den funkar väl som uppsamlingskategori. Om "med vänlig hälsning" är idiomatiskt är väl tveksamt. Och om vi ska ha med rena fraser som "[[jag älskar dig]]" och "med vänlig hälsning" är väl något att diskutera. Engelskspråkiga Wiktionary har med dem. Uttryck saknas som H3-rubrik, eftersom uttryck också är ganska vagt och kan vara lite vad som helst, gör att uttryck "frihet, jämlikhet, broderskap" väl också får ha H3-rubriken "Fras" tills vidare. :Sjunde stycket: Nej, jag skulle placera det på [[huta]] som #{tagg|text=med prepositionen åt: huta åt} <definitionen för hela "huta åt" här>. :Åttonde stycket: Ja, håller med. :Nionde stycket: Håller med om "ge eld". :Tionde stycket: "till ro" skulle jag säga syntaktiskt fungerar som ett adverb, så det stämmer ju in på definitionen du skrev ovan om partikelverb: (reflexivt) verb + adverb. :Elfte stycket: Ja, både och. Jag tycker idiomrubriken inte ska användas om det finns en bättre rubrik. Man kan dock alltid lägga till kategorin med {{mall|tagg}}-mallen. Idiom är ingen motsats till att ha en ordklasstillhörighet. Alltså: verbrubrik, ja, partikelverbmarkering, valfritt, idiomkategorisering med tagg-mallen, helst. :Tolfte stycket: Se ovanstående stycke angående "gå hem", ja både partikelverb och idiom (i vissa betydelser). "Frysa ihjäl" är väl knappast idiomatiskt och borde inte ha ett eget uppslag. Dock en kollokation och kan tas med som vanlig konstruktion. I den mån det ändå ska tas med så visst är det väl ett partikelverb - ihjäl är ett adverb. "Cykla hem" kan väl anses vara ett partikelverb - [[hem]] kan vara ett adverb, som i detta fallet. :Angående slutsatserna: :Jag är tveksam till slutsatsen att alla partikelverb skulle vara idiom, av dels den enkla anledningen att vissa partikelverb mycket väl kan uttydas ur de ingående ordens betydelser, jämför plocka upp, plocka ned, plocka isär, plocka ihop, plocka åt sidan. Jag är även tveksam till om rena "formord" ska räknas in som ett ingående ords betydelse, då formordet de facto saknar en egen betydelse, men får sin betydelse ihop med ett annat ord. Som till exempel "i synnerhet" som visserligen är idiomatiskt och ter sig som ett adverb, men jag är tveksam till att begreppet bör inkluderas i begreppet "idiom". :in der Praxis: :*gå hem: Rubrik: verb, fetstilsrad: valbar partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering. :*frysa ihjäl: Också tveksam till idiomaciteten. Annars, rubrik: Verb, fetstilsrad: valbar partikelverb-markering, definitionsrad: ingen idiomkategorisering :*ge eld: idiomatiskt skulle jag säga på grund av betydelsen av "eld", inte att "ge + eld" är en kollokation. Rubrik: verb, fetstilsrad: ingen partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering (förutsätter förstås att betydelsen är idiomatisk) :*kasta vatten: Håller med. Rubrik: verb, fetstilsrad: ingen partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering. : ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 14 augusti 2015 kl. 21.12 (CEST) ::Tack för dina synpunkter. Det jag kan ta med mig av dem är nog att vi hellre bör använda t.ex. Verb än Idiom om båda är tänkbara som H3. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 00.22 (CEST) :::Haha, hade kanske kunnat ha nöjt mig med att skriva bara det :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 07.30 (CEST) == [[tjugotal]] == * ''Ett '''tjugotal''' uniformerade poliser syntes på platsen.'' * ''Jag har sett ett '''tjugotal''' varianter.'' * ''De har '''tjugotalet''' anställda på orten.'' Det verkar som om ''[[tjugotal]]'' är ett substantiv som i betydelsen "ungefär 20 (till antalet)" enbart förekommer i konstruktionerna ''ett tjugotal'' och ''tjugotalet'', och dessa fraser verkar fungera som räkneord. Jag försökte att lösa det på [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&oldid=2024431 det här sättet]. Jag är något osäker. Kommentera gärna. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 9 augusti 2015 kl. 01.33 (CEST) :Intressant. Finns en hel del att djupdyka i här märker man... Vet ingenting om detta, men skriver av mig iallafall :) :Verkar som tjugotal inte är något undantag med formen att sätta "ett" framför, eller sätta ordet i bestämd form. Verkar vara samma sak med ord som par, dussin, fåtal, flertal och faktiskt också antal, liksom förstås tiotal, hundratal osv. Vissa ord kan man sätta "något" eller "några" framför. "Något tiotal" och "några tiotal" ger rikligt med träffar på Google. Wikipedia nämner dussin m.fl. som exempel på "kollektivt tal" men som grammatiskt hör till substantiv. :Som par och dussin är en mängd som motsvarar 2 respektive 12 enheter är väl ord som slutar på -tal en mängd som motsvarar förledens (tio-, tjugo-, hundra-) antal enheter. Det verkar inte finnas något inbyggt i formen att det måste begränsas till "ett", utan det kanske inte är så naturligt att prata om "flera tjugotal". Det verkar inte heller som om efterleden -tal i sig skulle betyda att antalet automatiskt blev mindre exakt. Ett fåtal besökare = få besökare. En mängd besökare = många besökare. Få och många nämns för övrigt bland orden som tillhör myckenhetspronomen. :Kanske beror betydelsen i viss mån vilket ord det rör och i vilket sammanhang det används. :Kanske händer det något med grammatiken när man sätter grundtal (som "ett") framför, sätter något/några framför eller sätter det i bestämd form? Tänk att, för att krångla till det lite mer, så har vi har ord som "hundratals" och "tusentals" också, som betyder "flera hundra" osv. :Angående [[tjugotal]] som den ser nu så saknar jag helt klart en riktig definition. Man kanske tvingas skilja på definitionsraderna med betydelsen av ordet som sådant och dess betydelse i användning med ett grundtal e.d. framför eller i bestämd form, eller kanske man helt enkelt får nöja sig med att beskriva nyanserna i användningsavsnittet. Kanske är själva betydelsen av "tjugotal" så enkel som "mängden tjugo"? Vad säger andra ordböcker - finns dessa ord med? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 08.40 (CEST) ::Jag har tänkt i precis samma banor. Skall fundera lite mer på det. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 11.33 (CEST) ::Jag skrev om artikeln lite. Blev det bättre? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 11.38 (CEST) :::Bättre, men inte riktigt nöjd. Jag gjorde också ett försök [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&type=revision&diff=2032182&oldid=2031527] ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 00.51 (CEST) ::::Hm, jag är inte säker på att jag tycker att din ändring var till det bättre. Några invändningar: ::::# När används betydelsen ''precis'' 20? ::::# Vi förbjuder nu helt den tänkbara konstruktionen ''några tjugotal'' i betydelsen ett mindre heltal gånger ungefär 20. Eller är det här du vill ha in din första definition, så att vi får betydelsen något mindre heltal gånger precis 20, vilket fortfarande är ungefärligt ty heltalet är obestämt? ::::#"ungefär 20" känns inte som en definition av ett substantiv... --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 00.59 (CEST) :::::Lägg gärna in en exempelmening under din första definition så att din avsikt blir tydlig. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 01.01 (CEST) ::::::1. Jadu... Nä, du har nog rätt. 2. Det är ju dumt... 3. "tjugotal" är ju definitivt ett substantiv. Det är när de används som ett uttryck i och med "ett tjugotal" eller "tjugotalet" som den får en grammatisk funktion som grundtal. Detta nämns i grammatik-avsnittet. Hade vi haft ett eget uppslag för "tjugotalet" och "ett tjugotal" hade vi kanske kunnat ha det under räknerordsrubriken. Kommer inte på nåt bättre sätt just nu, än som det är, med senaste ändringen [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&type=revision&diff=2032205&oldid=2032189]. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 01.19 (CEST) :::::::Det ser bra ut. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 01.28 (CEST) :::::::Men det ser lite fullpackat ut. Kanske vore bättre att ersätta ::::::::främst i bestämd form singular eller efter grundtalet ett: tjugotalet, ett tjugotal :::::::med ::::::::tjugotalet, ett tjugotal? :::::::Då förlorar vi ''några tjugotal'', dock. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 01.34 (CEST) ::::::::Nu, då! :) [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&type=revision&diff=2032278&oldid=2032222] Mindre fullpackat. Får med de vanliga konstruktionerna samtidigt som vi inte utesluter möjligheten att använda ordet i andra, mindre vanliga, konstruktioner. Definitionen beskriver nu ett substantiv och inte ett räkneord (den tidigare formuleringen blev inte helt lyckad i att förklara att den beskrev uttrycken och inte uppslagsordet). Grammatikavsnittet förklarar att uttrycken fungerar som grundtal. Känns som definitionen är korrekt, och taggen "vanligen i runda tal" känns spot on. Passade också på att ändra den andra definitionen lite också, om du misstycker är det bara att ändra igen. Det finns utrymme för bättre formulering. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 02.24 (CEST) :::::::::Jag tror jag är nöjd med det, men jag lade till [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&type=revision&diff=2032425&oldid=2032278 ett litet förtydligande] som jag är väldigt förtjust i. (Jag älskar (över)tydlighet.) --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 11.37 (CEST) == Uppsalastudenter m.m. == Jag märker att SAOL (13:e utgåvan) skriver Uppsalastudent och Öresundsbåt med stor bokstav. Men finlandssvensk, uppsaliensare och örebroare med liten. Är detta någon ny regel? Har inte alla sådana sammansättningar, som ju i sig inte är egennamn, skrivits med liten bokstav förr? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 4 september 2015 kl. 23.30 (CEST) :Så länge jag kan minnas iallafall, men jag vet inte vad du menar med "ny". [http://info.tt.se/tt-spraket/navigation/versaler/versal-eller-gemen/ TT-språket] skriver "Sammansättningar som inleds med namn får normalt stor bokstav och skrivs i ett ord. Detta är särskilt fallet vid mera tillfälligt bildade ord." (Uppsalastudent, Öresundsbåt), "Substantiv avledda av egennamn får alltid liten bokstav" (örebroare) och "För att beteckna folkgruppstillhörighet används liten begynnelsebokstav, även vid sammansättning som inleds med namn." (finlandssvensk). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 17 september 2015 kl. 20.39 (CEST) == Vägmärken == Finns det några skillnader mellan dessa ord? <table class="wikitable"> <tr> <th></th> <th>Märke</th> <th>Skylt</th> </tr> <tr> <th>Väg</th> <td>[[vägmärke]]</td> <td>[[vägskylt]]</td> </tr> <tr> <th>Trafik</th> <td>[[trafikmärke]]</td> <td>[[trafikskylt]]</td> </tr> </table> Spontant kan man få för sig att ''märkena'' är de abstrakta symbolerna i sig, medan ''skyltarna'' är de konkreta metallkonstruktionerna (så det finns för varje märke många skyltar i landet med just det märket). Hypotesen försvagas lite av att även märken/skyltar med enbart text kallas ''vägmärken''. Vad är skillnaden mellan ''väg-'' och ''trafik-''? Kanske är orden i praktiken (i det faktiska bruket) synonyma. Kanske är ''vägmärke'' den terminologi som Trafikverket själv använder? (Även för de konkreta skyltarna?) ''[[trafikmärke]]'' förefaller minst vanlig. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 5 september 2015 kl. 00.57 (CEST) :Skyltarna med enbart ortnamn, avstånd och riktning (liksom gränsskyltarna för tätorter, kommuner, län och riken) är väl inte märken. Sjöfartens fyrar och prickar är väl märken utan att vara skyltar. Jag vet inte hur dessa används som facktermer. SAOB har inte hunnit till V än. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 6 september 2015 kl. 14.02 (CEST) ::Jo, jag minns att även dessa kallades ''(väg)märken'' när jag tog körkort. Det står också så i [[w:Vägmärken|Wikipedia-artikeln]]. Se [[w:Lokaliseringsmärken]]. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 6 september 2015 kl. 14.08 (CEST) == hemma och borta == Trots att jag inte kan något om sport försökte jag mig på att skapa [[bortaplan]], [[bortamatch]], [[hemmamatch]], [[bortavinst]], [[hemmavinst]], [[bortaförlust]] och [[bortavinst]]. Om du kan något om sport, kontrollera gärna att dessa är korrekta. --7 september 2015 kl. 10.00 (CEST) == Fjädrar == [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=g%C3%B6ra_en_h%C3%B6na_av_en_fj%C3%A4der&curid=181338&diff=2067049&oldid=1642806 Den här ändringen] måste kontrolleras. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 september 2015 kl. 21.45 (CEST) :Rullade tillbaka, såg att SAOB skriver "tio". --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) == Etymologier == Etymologin för veckans ord lyder: :Ledet ''star'' eller ''stad'' har betydelsen ’stående, stånd’; formen ''star'' återgår möjligen på en äldre genitivform ''stadhar''. Ledet ''brak'' är besläktat med ord som ''bräck'' (’brott, bristning’) (jfr engelskans ''break''), ''brott'' och ''bryt(punkt)''. Jämför även med det äldre ordet ''dagbräckning'' (’gryning’). Jag tycker det är konstigt att en lista av två ord står inom citattecken. Spontant förväntar jag mig alltså :’stående’, ’stånd’ i stället för :’stående, stånd’. Däremot saknar jag formell utbildning i språkvetenskap, så kanske rör det sig om en speciell syntax som är etablerad när det gäller t.ex. etymologier. Kommentarer? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 22 december 2015 kl. 21.04 (CET) :Vid närmare eftertanke kanske det inte är så dumt ändå. Men jag vill gärna ha lite synpunkter, inte minst från originalförfattaren. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 22 december 2015 kl. 21.46 (CET) == [[högkonjunktur]] == Om någon kan något om ekonomi så får denna användare mycket gärna skriva en ny definition i ''[[högkonjunktur]]'', helst på korrekt svenska. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 18 april 2016 kl. 21.44 (CEST) :Jag har petat lite. Hoppas att det blev bra. [[Användare:Diupwijk|/Diupwijk]] 19 april 2016 kl. 13.28 (CEST) ::Kan inte mycket om ekonomi, men det ser onekligen mycket bättre ut. Tack! --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 april 2016 kl. 19.06 (CEST) == Acre == Är [[acre]] ett låneord på svenska? Finns inte i SAOL vad jag kan hitta. [[Användare:Maundwiki|Maundwiki]] ([[Användardiskussion:Maundwiki|diskussion]]) 4 maj 2016 kl. 18.36 (CEST) == Genitiv vid sidor om språk == Jag försöker komma på när man kan använda ord som T.ex. Svenskas, zulus, hebreiskas osv. Jag kan inte komma på någon. Om ingen gör det innebär det då att dessa ord inte finns och borde raderas då?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 26 maj 2016 kl. 15.58 (CEST) :Ordet ''svenskas'' i betydelsen ''svensk kvinnas'' existerar i alla fall. ''En svenskas bekännelser''. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 26 maj 2016 kl. 17.26 (CEST) ::"Man väntade alla förtryckta folks frihet, framför allt det '''finskas'''". Många genitivändelser finns för de adjektiv som ligger nära språknamnet, liksom det exempel jag just gav. Det rör sig dock inte om direkt substantiv i detta fallet, utan en substantivering av adjektivet, som "De grönas valkampanj", m.m. ╰ [[Användare:Svenji|Sven]][[Användardiskussion:Svenji|ji]] 26 maj 2016 kl. 23.07 (CEST) ::Det är svårare att hitta belägg for ordformer när språken inte har en adjektivform. Så du har kanske en poäng där att dessa ord inte används (och kanske egentligen inte förekommer) i obestämd genitivform. Det finns dock vissa fall där språknamnet i kombination med annat substantiv får genitivändelse, som till exempel här: [http://www.svd.se/foraldrad-analys-forodande-for-afghanistan Språket pashtos svaga roll i Kabul och bland den afghanska härskande eliten är ett av Hanifis huvudargument för att pashtunerna eller den pashtunska kulturen inte präglat Afghanistan så mycket som den utskåpade Afghanistankanon gör gällande.] Denna mening är från Svenska Dagbladet för några år sedan. Jag tycker inte att det känns konstigt att prata om ''älvdalskas särart'' som ett fullt BRUKLIGT alternativ till "älvdalskans särart". Då det går att skapa sådana formuleringar av alla språk så ser jag inte problemet i att låta genitivformen stå kvar, även om det sällan används sonika. ╰ [[Användare:Svenji|Sven]][[Användardiskussion:Svenji|ji]] 26 maj 2016 kl. 23.16 (CEST) :::Om man kan skriva T.ex. "''Älvdalskas särart''" vilket jag tycker är en felaktig variant av "''Älvdalska'''n'''s särart''", så finns ju självklart ordet. Dock i fallet "''Språket pashtos svaga roll...''" så tycker jag att man lika gärna kan sägs "''Ordet femhundras stavning är konstig''" eller "''Konjunktionen ochs användning är för stor''". [[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 29 maj 2016 kl. 00.00 (CEST) ==Deponensverb eller reciproka verb?== Det vore snällt om nån tog en titt på denna ([[Kategoridiskussion:Svenska/Deponens]]) då någonting troligtvis är fel. [[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 1 juni 2016 kl. 23.33 (CEST) ==Passivumverb== De allra flesta verben i passivum (fiskas, ätas, hotas osv)betyder samma sak som bli + perfekt particip (fiskas = bli fiskad, ätas = bli äten, hotas = bli hotad) men sedan finns det en grupp ord vars perfekt particip inte stämmer översens med bli + perfekt participet utan (bara ibland) vara + perfekt participet. Några av dessa verb är (hatas = vara hatad, kännas = -, behövas = vara behövd (fast bara ibland, det behövs fem kakor är inte detsamma som det är behövd fem kakor) m.fl.) alla dessa verb motsvaras av abstrakta substantiv, detta kanske är den gemensamma nämnaren. Man kan ju ej ta på T.ex. mobbning, därför betyder "Karl mobbas" "Karl är mobbad". Hos verb som man säger bli framför kan man oxå säga "av" efter men man kan inte säga "Karl är mobbad av Anton" utan man säger "Karl mobbbas av Anton". Jag gör väl ingen "point" här utan jag försöker bara reda ut vad som skiljer verben. Tacksam för respons! -[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 21 juni 2016 kl. 04.37 (CEST) ==Oregelbundna substantiv== Jag har tänkt kring ett antal verb i svenskan som får en till synes oregelbunen deklination. Nämligen ett fåtal substantiv som slutar på t eller k och har en lång vokal i sig men i plural får tvp korta vokaler. De substantiven som jag hittills har hittat är: :bok -> böcker :fot -> fötter :rot -> rötter :nöt -nötter :get -> getter Är dessa substantiv oregelbundna eller följer de någon grammatisk regel?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 30 augusti 2016 kl. 16.14 (CEST) == [[löneförhandling]] == Trots att jag egentligen bara kan matematik, naturvetenskap, teknik och språk så försökte jag mig på en artikel om samhällskunskap: [[löneförhandling]]. "Klaga" gärna ifall den inte blev bra. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 september 2016 kl. 21.30 (CEST) == ''[[otursförföljd]]'' == Fick jag till ''[[otursförföljd]]''? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 5 november 2016 kl. 19.19 (CET) :Gott nog, [[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas]], men eftersom du frågar... :) :Jag tänker att principen om "ett steg i taget" innebär att "otur" inte ska beskrivas här utan under sitt uppslag (eftersom det e.m.m. inte är någon speciell sorts otur vi tänker på här). Den enklaste definitionen skulle vara "förföljd av otur", men jag håller med om att det är någonting mer med ordet som inte förklaras fullt ut med den enkla definitionen. :För att fånga essensen skulle jag vilja definiera det som "som i en serie av händelser råkat ut för osannolikt mycket otur". Jag förstår att du vill ha med att det inte absolut måste röra sig om ren otur (alltså utfall med låg sannolikhet), vilket jag håller med om, men jag är inte säker på att jag är med på att det behövs en helt annan definition för det. För att få med även den nyansen skulle definitionen kunna lyda "som i en serie av händelser råkat ut för (till synes) osannolikt mycket otur". ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 november 2016 kl. 23.35 (CET) == Engelska ordspråk == Bland ordspråken nämns det välkända "The die is cast". Men felstavat, skall vara: "The dice is cast." Tärningen är kastad. ohedengren@gmail.com --[[Användare:Horisont198|Horisont198]] ([[Användardiskussion:Horisont198|diskussion]]) 19 december 2016 kl. 06.10 (CET) :Jag vet inte om du har rätt. Se engelska Wiktionarys uppslag ([[:en:the_die_is_cast]]) eller Wikipedia-artikeln ([[:en:w:Alea_iacta_est]]). Båda säger ''the die is cast''. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 december 2016 kl. 09.32 (CET) ::Singularis av dice är ju die: one die, two dice= en tärning, två tärningar. Tärningen är kastad blir ju då direktöversatt: the die is cast. Om det mot förmodan skulle vara dice så skulle det ju i sådana fall bli "the dice ''are'' cast" då dice är plural.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 januari 2017 kl. 13.49 (CET) ::: "Historically, dice is the plural of die, but in modern standard English dice is both the singular and the plural" och vi har precis samma problem i SV : "[[Lika_barn_leka_bäst.]]" måste vara "[[Lika_barn_leker_bäst.]]". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 1 februari 2017 kl. 16.01 (CET) == Redigera en sida - hurdå? == Jag är alldeles nyinloggad på Wiktionary. Det började med att jag sökte efter några engelska ordspråk och hittade snabbt ett som var felstavat. Det stod "the die is cast" som ju ska stavas "the dice is cast". Så för att rätta till felet så gick jag med, skapade användarnamn och lösenord. OK, så öppnade jag sidan "Engelska ordspråk" igen för att redigera sidan, dvs rätta till felstavningen. Läste alltså under rubriken "Redigera en sida" där det står så här: "Länken redigera finns på alla Wiktionarys sidor, längst upp som en "flik".... de gör att du kan redigera den sida du just då har framför dig. Så jag letade längst upp efter fliken "redigera". Och letade, och letade, och letade. En sak är säker: "längst upp" finns det ingen flik som heter "redigera". Jag känner mig som en idiot. Eller också är det fel i manualens text? Hjälp, någon därute! Signaturen 1,98 :Jo, det finns en flik som heter Redigera längst upp. Den är till höger om "Visa" och till vänster om "Visa historik". --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 december 2016 kl. 09.30 (CET) ::Jag gjorde en bild som visar var fliken finns: http://privat.rejbrand.se/wtedittab.png --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 december 2016 kl. 09.36 (CET) :::Är det kanske så att du använde mobilversionen av Wiktionary. I så fall är det förståeligt att du inte hittade fliken "redigera". Med mobilversionen kan du redigera en sida genom att klicka på ikonen med en penna längst upp på sidan. [[Användardiskussion:ÅttioFem|"]][[Användare:ÅttioFem|85]][[Special:Bidrag/ÅttioFem|"]] 19 december 2016 kl. 12.01 (CET) :Notera dock att "the die is cast" är korrekt eftersom "die" är singularformen och "dice" är plural (men även singular ibland). –[[User_talk:Moberg|d]][[User:Moberg|Moberg]] 5 februari 2017 kl. 20.26 (CET) == Språkhjälp == Hej! Jag är innebandydomare och vissa av er kanske har märkt att jag skapar innebandyartiklar. I alla fall så noterade jag ett grammatiskt fel på domarkvittot som ni kan se [http://www.innebandy.se//Global/SDF/Stockholm/Dokumentbank%20-%20webb/Domare/Distriktsdomare/Domarkvittens%20Swish.pdf här] och eftersom detta är den mest språkkunniga communityn jag känner till, vänder jag mig till er. På kvittot eller kvittensen kan ni se att det står "av ... mottagit". Eftersom mottagit försöker beskriva vad kvittot är så ska mottagit bytas ut mot perfekt participet mottaget. Detta tror jag ni alla håller med om. Jag informerade min domarkonsulent om detta varpå han svarade "Översta raden verifierar att vi har mottagit X kr av föreningen ifråga. Och då borde väl meningen överst vara korrekt? Eller tänker jag fel?". Det känns fortfarande i mina ögon fel eftersom pengarna då skulle vara mottagna. Detta tycker jag dock komplicerar hela grejen. Man kan ju säga "Av IFK Göteborg har jag mottagit (tagit emot) pengarna" men att bara skriva "av IFK Göteborg mottagit" känns som ett tydligt fel. Språkhjälp vore mycket tacksamt! [[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 27 mars 2017 kl. 16.56 (CEST) :Ja, det bör vara mottaget. –[[User_talk:Moberg|d]][[User:Moberg|Moberg]] 27 mars 2017 kl. 18.12 (CEST) PS. Det finns bra språkgrupper på facebook, tex. "Grammatikläraren". Även Flashback har ett ganska aktivt språkforum. == Ett adjektiv som spelar adverb? == Jag skapade just artikeln ''[[osedd]]''. Utöver dess otvivelaktigt adjektiviska bruk, attributivt eller predikativt, verkar det som om ordet också kan fungera som ett adverb: :'''osedd''' :#utan att någon ser det :#:''Jag smet förbi vakterna '''osedd'''.'' :#:''Det här är en tidskrift som jag helst läser '''osedd'''.'' Notera den perfekta utbytbarheten. Det ser verkligen ut som ett adverb. Men samtidigt känns det inte helt klockrent: Någonstans känns det som om meningarna ovan bara är någon sorts satsförkortningar för satser där ''jag är osedd'', och ''osedd'' alltså egentligen är ett adjektiv. Någon som har något klokt att säga om detta? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 9 april 2017 kl. 15.14 (CEST) :''Det här är en tidskrift som jag helst läser sittande.'' I så fall skulle alla perfekt- och presensparticip nog vara adjektiv och adverb.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 9 april 2017 kl. 16.00 (CEST) ::Alldeles riktigt att alla presensparticip är både adjektiv och adverb. Detta beror på att neutrumformen sammanfaller med grundformen. Det borde inte vara så svårt att infoga adverbavledningsdefinitioner för presensparticipen med bot. För perfektparticipen brukar däremot neutrumformen vara distinkt. Exempelmeningarna illustrerar s.k. predikativ användning av adjektiv, se [[w:Predikativt attribut]]. [[Användardiskussion:Nummer 8589869056|d]]|[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]|[[Special:Bidrag/Nummer_8589869056|b]] 9 april 2017 kl. 17.54 (CEST) :::[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]: Borde måhända allt listas under adjektivrubriken i ''[[osedd]]''? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 9 april 2017 kl. 20.37 (CEST) ::::Ja, om ett ord beskriver ett (ibland underförstått) substantiv så handlar det om ett adjektiv. Adverb kan beskriva många ordklasser, men inte substantiv (eller pronomen som kan användas i stället för substantiv). Alltså är adverb oberoende av genus och numerus. Ett sätt att avgöra om det handlar om ett adjektiv eller ett adverb är att ändra genus eller numerus. Är det okej att skriva "vi smet förbi vakterna osedd"? Om inte, så är det inget adverb. [[Användardiskussion:Nummer 8589869056|d]]|[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]|[[Special:Bidrag/Nummer_8589869056|b]] 10 april 2017 kl. 10.11 (CEST) :::::Det är inte alltid lätt att skilja på adjektiv och adverb. Det är därför jag ursprungligen valde ordklassen "fras" till [[ab origine]]. Jag tyckte att det såg ut som ett adverb, men enwikt skrev att det är ett adjektiv. Utan en konkret exempelmening vågade jag inte påstå att det är ett adverb. [[Användardiskussion:Nummer 8589869056|d]]|[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]|[[Special:Bidrag/Nummer_8589869056|b]] 10 april 2017 kl. 10.22 (CEST) ::::::Ah, då var min magkänsla korrekt! Stort tack för ditt svar som gjorde mig till en lite klokare människa! --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 10 april 2017 kl. 12.59 (CEST) == ''[[ofärdighet]]'' == Försökte mig på ''[[ofärdighet]]''. Efter att ha studerat Korp i någon timme tror jag mig ha fått till en hyfsad artikel, men jag vill ändå gärna ha feedback. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 11 april 2017 kl. 23.54 (CEST) :Jag la till betydelsen [[lyte]] (av [[ofärdig]], [[lytt]]). [[Användardiskussion:Nummer 8589869056|d]]|[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]|[[Special:Bidrag/Nummer_8589869056|b]] 12 april 2017 kl. 00.30 (CEST) == Opersonliga verb == Att de opersonliga verben endast kan skrivas med "det" stämmer väl inte? Wikipedia har en artikel om [[w:Regnande djur|Regnande djur]], sen kan man tala om att iskulorna '''haglade ner''' medan regnet '''[[ösa ner|öste ner]]'''. Även vattendropparna kan '''dugga ner''' från skyn. Finns ens opersonliga verb? Eller är jag helt ute och cyklar.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 23 maj 2017 kl. 16.52 (CEST) :Hur menar du nu? "Regnande" är inte ett verb utan ett presensparticip/adjektiv/substantiv, "iskulor" och "regnet" är substantiv, "vattendropparna" är substantiv. Det finns inga verb alls i dina exempel. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 24 maj 2017 kl. 01.34 (CEST) ::Nej jag vet men ett opersonligt verb bör inte få något presensparticip då ingen kan utföra verbet i fråga. Här utför ju djuren regnandet - djuren regnar. Hur är detta möjligt frågar jag.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]])| :::Ny när jag kikar finns det ju dock visst verb i mina exempel. Jag gör de fetstilta bara för förtydligande skull.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 24 maj 2017 kl. 01.39 (CEST) ::::Nu när jag kikar igen ser jag också dem, fetstilade är de med 😛. Du har nog rätt att de kan ta andra former än bara exakt "det <verb>". Frustrerande när man bara känner på sig att det är fråga om opersonliga verb men man inte kan sätta fingret på exakt vad det är som gör dem opersonliga. Det känns iallafall orimligt att jag skulle säga "jag och mina polare regnar/haglar/duggar/öser ner från skyn", vad man nu kan dra för slutsats av det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 24 maj 2017 kl. 02.12 (CEST) == Af, de, von == Vad är orden [[af]], [[de]] och [[von]] i svenska namn som Claes af Geijerstam, Gustaf de Laval, Carl von Linné? En gammalstavad och två utländska prepositioner? Har de någon plats i ordboken? Jag ser att [[:ru:де#де II]] och [[:ru:фон#фон IV]] tar upp "de" respektive "von" som ryska ord, klassade som partikel (частица). --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 18 maj 2017 kl. 22.16 (CEST) :Det tycker jag absolut, men kanske under förutsättningen att de får mer information än en definition a la "del av namn". Etymologisk information tycker jag är A och O när det handlar om namnuppslag. Här har vi också många delar av namn som kan vara intressanta att ta upp, ofta kanske mer så än hela namnen i sig, både gällande personnamn och ortnamn/platsnamn. Hittills i inklusionskriterierna ligger fokus bara på vilka uppslag som ska få finnas. Mer relevant kanske hade varit vilken kvalitet på uppslagen som behövs för att de ska få finnas. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 19 maj 2017 kl. 02.50 (CEST) == epusör == ''Epusör'', vad betyder det? Ordet får en träff på Google, från "Hvar 8:de dag: "Vid bjudningar till grannfamiljer och sockenbor blef Edvin Ås i förstone "glömd", och snart förklarade man att "man ej kunde ha nöjet se honom" äfven i kretsar, där han eljest betraktats som en ej föraktlig epusör." samt återfinns även i tryckt text, i Baskervilles hund från 1912: "Vi veta nu varför Stapleton med motvilja betraktade sin systers friare, ehuru denne friare var en så önskvärd epusör som sir Henry." Återfinns ej i SAOB eller SAOL. Men vad betyder ordet? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 5 juni 2017 kl. 15.05 (CEST) :Det verkar komma från franska ''[[:fr:épouseur]]'', som betyder [[friare]]. [[Användare:Skalman|//Skal]] 5 juni 2017 kl. 15.21 (CEST) ::Du hann före mig! Det tänkte jag också. En.wikt. skriver också friare: [[:en:épouseur]].[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 5 juni 2017 kl. 15.25 (CEST) == Sekundkvadrat/kvadratsekund == Heter det sekundkvadrat eller kvadratsekund eller funkar båda?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 28 augusti 2017 kl. 12.53 (CEST) :Inom fysiken och resten av vetenskapen är det normala ''sekundkvadrat'': ''Accelerationen är fem meter per sekundkvadrat.'' --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) ::{{@|Andreas Rejbrand}}: Som jag misstänkte alltså. Skulle du säga att "kvadratsekund" är felaktigt eller bara sällan använt?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 28 augusti 2017 kl. 23.34 (CEST) == Ditransitiva verb == Denna grupp verb har tydligen inte folk jättestor kännedom om. Den saknar till och med en Wikipediasida. Jag hoppas dock att någon ska kunna besvara min fråga: Måste objekten som kommer efter eller innan det ditransitiva verben böjas utan prepositioner? Ge är ju ditransitiv eftersom man kan säga: ”Jag gav honom en penna”. Här finns det inga prepositioner. Med verbet ”blanda ihop” dock så krävs prepositionen med och likaså två objekt: ”Jag blandade ihop honom '''med''' henne.” Är verbet fortfarande ditransitivt då?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 2 februari 2018 kl. 23.47 (CET) :Jag skulle inte räkna med dem. Det är (faktiskt) inte så intressant att prata om tansitivism, valens är roligare. Ett verbs valens är hur många objekt det tar, och här räknar man in prepositionsobjekt. –[[User_talk:Moberg|d]][[User:Moberg|Moberg]] 13 februari 2018 kl. 18.55 (CET) == Ord som byter kort/lång vokal == Har ni märkt att snö: blir snön: i bestämd form. Ö:t går alltså från långt till kort. Jag kan hitta ett antal fler exempel på detta, men då från singular till plural (t.ex. get, nöt, gnet, rot, bok, fot, mus, gås och lus). Jag kommer dock inte på fler såsom fallet med snö. Kommer ni på några?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 12 februari 2018 kl. 14.11 (CET) :Sjö/sjön är det enda jag kommer på. Jag kommer över huvud taget inte på så jättemånga substantiv som slutar på lång vokal. [[Användare:Skalman|//Skal]] 12 februari 2018 kl. 19.56 (CET) ::Ja, det har du rätt i! Undra om det bara är en tillfällighet att de båda slutar på ö?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 12 februari 2018 kl. 21.08 (CET) :::{{@|Jonteemil}}: Det är säkert inte en ''ren'' tillfällighet, men jag vet inte riktigt. Jag har gått igenom en massa ord och hittar detta: :::* -et: spa, bi, bo, sto, kukeliku, tabu, bry, fly, ly, paraply, brö(d), frö, spö, strö :::* -én: armé, ateljé, europé, kvalité, kupé, turné :::* -in: akademi, garanti, -logi, -nomi, teori :::* -on: (Malmö)bo, bro, klo, sko, so :::* -un: bastu, farstu, intervju, känguru :::* -yn: by, revy :::* -ån: nivå, tå, å :::* -ön: kö, miljö, ö :::[[Användare:Skalman|//Skal]] 12 februari 2018 kl. 21.33 (CET) ::::Jag hävdar att man på närkingska uttalar "byn" som bynn. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 19 juni 2018 kl. 17.53 (CEST) == Adjektiv vs adverb == T ex adjektivet 'mentalt' kan även vara (användas som) ett adverb (t ex mentalt förberedd). Men bör vi även registrera ordet som ett adverb? --[[Användare:Nyström|Nyström]] ([[Användardiskussion:Nyström|diskussion]]) 19 juni 2018 kl. 17.46 (CEST) :Ja, det brukar vi göra. Se t.ex. [[gott]], [[snabbt]]. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 19 juni 2018 kl. 17.51 (CEST) ::Okey, tack! --[[Användare:Nyström|Nyström]] ([[Användardiskussion:Nyström|diskussion]]) 20 juni 2018 kl. 14.20 (CEST) == Svenskt ord för yrke inom biologisk forskning == Jag undrar om det finns någon svensk motsvarighet till det engelska ordet ''mammalogist'', alltså en zoolog som specialiserar sig på studiet av däggdjur? På svenska finns ordet "mammalier" känt som synonym till "däggdjur" sedan 1840, men hur är det med själva yrket? Glosan "mammalog" känns obekant, och att ordet "däggdjur" skulle givit oss yrkesbeteckningen "dialog" är förstås inte heller rätt... –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 4 juli 2018 kl. 23.37 (CEST). :Det naturliga stället att söka svaret är Wikipedia, som på engelska har en egen [[:w:en:Category:Mammalogists|Category:Mammalogists]]. Denna saknar motsvarighet i svenska Wikipedia. Några av personerna finns i svenska Wikipedia, men beskrivs där bara som zoologer (eller hippologer eller primatologer). Ordet "mammalog" nämns två gånger i svenska Wikipedia, men bara i anslutning till röda länkar i en lista respektive grensida. På tyska heter det [[w:de:Kategorie:Mammaloge|Mammaloge]], men läran [[w:de:Mammalogie|Mammalogie]] har även synonymerna Theriologie och Säugetierkunde. Ett av dessa ord återfinns i ryska [[w:ru:Териология|Териология]]. Men på svenska hittar man ingen t(h)eriolog(i). --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 4 juli 2018 kl. 23.52 (CEST) ::Jo jag letade på Wikipedia, men innan det tog jag mig en titt i SAOL, SO och SAOB. Där finns inget som liknar "mammalog" vad jag kunde se. Det känns dock som att begreppet (i någon form) ''borde'' finnas, eftersom gruppen däggdjur är så pass stor och betydande för oss människor, och har varit det genom hela vår (kultur)historia. Jag finner det anmärkningsvärt att det finns ord för [[ornitolog]]er, [[iktyolog]]er, [[herpetolog]]er, [[entomolog]]er (med [[lepidopterist]]er etc.) och [[botaniker]] (med [[bryolog]]er, [[pomolog]]er etc.) samt [[bakteriolog]]er och övriga forskare på snart sagt alla andra typer av organismer, utom just däggdjur. Extra underligt blir det om man betänker att det faktiskt finns titlar som berör en del av däggdjurens undergrupper, som till exempel [[hippolog]]er och [[kynolog]]er. Således funderade jag över om det bara var jag som helt enkelt missat eller glömt ordet, och därför ställde jag frågan här. Men visst kan det vara så att ordet saknas i svenskan&nbsp;– konstigare saker än så har hänt. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 5 juli 2018 kl. 02.21 (CEST). :::Jag hittade nu orden [http://runeberg.org/rcskol3/0236.html mastologi] och [http://runeberg.org/ekbohrn/0856.html mastozoologi]. Båda verkar dock ovanliga och kan vara föråldrade. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 5 juli 2018 kl. 08.57 (CEST) == Fyramånaders == Vi har [[alla tiders]], [[fyramånaders]] och [[elvamånaders]] som adjektiv. SAOL har inte dessa, men dock [[sexmånaders]]. Har den typen av adjektiv något namn? Man talar ju om substantiverade adjektiv, men här har vi snarare adjektiviserade substantiv. De böjs ju inte och ser ut som förled i sammansättningar, men förekommer dock fristående. Av år bildas adjektiv på -årig ([[tvåårig]], [[treårig]]) men av dag, vecka och månad bildas tvådagars, tvåveckors och tvåmånaders (bäbisar, utbildningar, ...). --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 6 september 2018 kl. 19.20 (CEST) == "sockpuppetry" == Har vi något svenskt ord för detta fenomen? "marionettkontoanvändning"? Bättre förslag? [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 21 november 2018 kl. 14.24 (CET) == Medelst == Detta står i Stilguiden: ”[...] gärna med enkla ord om det är möjligt, och utan onödiga utvikningar från själva definitionen. Det är viktigare att definitionen är tydlig och lättförståelig än att den är extremt kortfattad.” Jag tycker detta säger emot bruket av ”[[medelst]]” i så många definitioner. Aldrig har jag hört någon säga det ens en gång. Ordet förekommer, känns det som, endast i gamla texter och här på Wiktionary. Hela 140 gånger används ordet på sv.wikt. Vad tycker ni, är ni mot/för en utfasning av ordet. Kanske ett tillägg i Stilguiden om att språket i störst möjliga mån ska vara nutida och ej ålderdomligt eller överdrivet formellt. Det viktigaste är ju faktiskt att alla förstår definitionerna, det tycker jag i alla fall.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 14 januari 2019 kl. 13.05 (CET) : Jag håller med om "att språket i störst möjliga mån ska vara nutida och ej ålderdomligt eller överdrivet formellt." [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 januari 2019 kl. 13.11 (CET) :: Jag håller också med, men ser inte riktigt att Stilguiden behöver utökas med ytterligare formuleringar av det skälet. Jag tolkar in det i skrivningar som "enkla ord" och "lättförståelig". Sen kan formuleringen som sådan ändå filas på, säkerligen. Ett mål är att i Stilguiden också hitta en balans, att skapa tydlighet utan att göra den alltför svårsmält. Att använda ett språk som inte känns främmande lär dessutom gälla mer än bara definitionerna. Jag misstänker att en del av medelst kommer från autoimporterade definitioner från äldre källor - kan det stämma? Om någon vill skriva om definitionerna och göra dem mer lättförståeliga så är det bara positivt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 januari 2019 kl. 01.13 (CET) == Typer av pronomen == Hur är det med ryska [[какой]] och [[такой]] och alla deras besläktade ord: Vilka är pronomen, adverb, adjektiv, något annat? Och vilka typer av pronomen (frågande, demonstrativa) handlar det om? På en.wikt är samma ryska ord en "determiner", så ordklasserna stämmer inte överens mellan språken. Jag tror vi kan behöva flera olika textexempel för varje ord. Hjälp uppskattas. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 28 januari 2019 kl. 20.24 (CET) :{{@|LA2}}: Determiner är väl en hyperonym till de båda svenska termerna? Så de ryska orden kan vara både determinativa och frågande pronomen. De determinative pronomina är de som går att såtta innan substantiv typ: ”Sådant beteende avrådes” eller ”vilka personer är det där”. Sådan och vilken är här utöver determinativa också demonstrative respektive frågande pronomen, som jag förstår det.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 18 april 2019 kl. 11.12 (CEST) == Undervisning == Finns det någon sida med tips om hur man kan använda Wiktionary i undervisningen? [[Användare:Per W|Per W]] ([[Användardiskussion:Per W|diskussion]]) 17 april 2019 kl. 21.54 (CEST) :Det finns ingen sida som diskuterar detta här på svenskspråkiga Wiktionary. Det finns säkerligen tankar kring det som kan letas fram genom en [https://www.google.com/search?q=how+to+use+wiktionary+in+teaching+-site%3Awiktionary.org googlesökning]. Det beror ju mycket på vilken nivå och i vilket syfte man vill använda Wiktionary i undervisningen. Inom programmering och språkvetenskap finns säkert många olika typer av uppslag. I grundskolan kanske man kan använda det i diskussioner om källkritik eller få i uppdrag att själv skapa en definition för ett ord som saknas. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 18 april 2019 kl. 00.03 (CEST) == Utövning == Jag saknar glosan "[[utövning]]" i Wiktionarys ordskatt. Vår ordbok omfattar redan nu orden "[[utöva]]" (inklusive "[[utövande]]") samt "[[övning]]", men det är ju inte riktigt samma sak. Själva uppslaget "utövning" är förstås enkelt att skapa, men jag kommer inte på någon riktigt bra definition. Har ni några förslag? Ordet listas inte i SO och SAOB, och SAOL anger som vanligt bara böjningsformerna. Detsamma gäller sammansättningarna "tjänste-" och "yrkesutövning" som inte heller tas upp av SO/SAOB, och där SAOL bara anger exempelvis <code>yrk·­es|­ut·­öv·­ning</code> följt av böjningsformerna. [[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 18 juli 2019 kl. 08.26 (CEST). :Det är ett vanligt verbalsubstantiv: "det att utöva". --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 18 juli 2019 kl. 09.46 (CEST) ::Tackar. Mot bättre vetande kollade jag också en del online-synonymordlistor, och i princip samtliga behandlar ordet som ett verb. Helknasigt och framför allt fel. Tack även för att du skapade själva uppslaget. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 18 juli 2019 kl. 13.07 (CEST). == Yttre våld == I beskrivningar av olika medicinska symptom (eller för den delen polisärenden med mera) så använder man ganska ofta begreppet "yttre våld". Till exempel "''En rodnad orsakad av yttre våld beror på en vidgning av blodkärl i huden''". Jag undrar huruvida frasen "yttre våld" kan anses ha egenvärde nog att berättigas ett eget uppslag? Jämför exempelvis [[vilt kort]] och [[yttre produkt]]. Vänligen, [[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 7 augusti 2019 kl. 22.15 (CEST). :Jag känner inte terminologin och någon Wikipedia-artikel finns inte. Däremot finns [[w:Yttre orsaker till sjukdom och död]], men många medicinska artiklar i svenska Wikipedia är korta och ofullständiga. Är det ett begrepp som används nu, eller bara i äldre tid? Har begreppet en översättning och en antonym? (Knappast "inre våld", väl?) --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 7 augusti 2019 kl. 23.35 (CEST) ::Jag håller med om att Wikipedia är fattigt på yttre våld... Det omnämns emellertid i wikipediaartikeln [[:w:Lesion|Lesion]] samt som länk till [[:w:Medicinskt trauma|Medicinskt trauma]] i artikeln [[:w:Ablefari|Ablefari]]. Alla de artiklarna är dock mycket korta. Utöver dessa används begreppet även i artiklarna [[:w:Benhinneinflammation|Benhinneinflammation]], [[:w:Nordens kristnande|Nordens kristnande]], [[:w:Ulcus|Ulcus]], [[:w:Johanssons sjukdom|Johanssons sjukdom]], med flera. Så långt Wikipedia. Utanför Wikimedia har uttrycket använts länge, både i äldre tid och alltjämt. Se exempelvis: ::*[http://www.lul.se/Global/Landsting_politik/Landsting%20och%20politik/LT-Trauma-web.pdf Trauma. Uppdragsbeskrivning om åtgärder kring skador uppkomna genom olycksfall eller annat yttre våld.] Landstinget i Uppsala Län, 2010 (PDF) ::*[https://www.svd.se/faglar-dog-av-yttre-vald Fåglar dog av yttre våld.] ''Svenska Dagbladet'', 2011 ::*[http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Forvarvade-hjarnskador-hos-vuxna1/Vad-ar-forvarvade-hjarnskador/ Vad är förvärvad hjärnskada?] Infoteket om funktionshinder, 2018 ::*[https://lagen.nu/dom/hfd/2018:6 HFD 2018:16. Fråga om utredningen i ett mål om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ger tillräckligt stöd för slutsatsen att ett litet barn har utsatts för fysisk misshandel eller brister i omsorgen.] Högsta förvaltningsdomstolen, 2018 (uttrycket används nio gånger här) ::*[https://www.kunskapsguiden.se/Ekonomiskt-bistand/Teman/Jamstalldhet-inom-ekonomiskt-bistand/Sidor/Våld-i-nära-relationer.aspx Våld i nära relationer.] Socialstyrelsen, 2019 ::Angående eventuella antonymer till "yttre våld" så bör man komma ihåg att begreppet främst används för att förtydliga att det gäller skadeverkningar som ger just utvärtes skador, i förhållande till medicinska trauma ''i största allmänhet''. Det används alltså inte explicit för att särskilja mellan våld som leder till utvärtes skador, och våld som leder till invärtes skador. Följaktligen torde en antonym helt enkelt vara "inte yttre våld", men såna konstruktioner använder vi ju inte. Det finns dock en åtminstone i praktiken vedertagen synonym: "yttre trauma", fast det uttrycket är mycket ovanligare än "yttre våld". ::Vad gäller frågan om översättningar så har jag en tydlig känsla av att jag hört både engelska och tyska sådana, men jag kan inte komma på någon av dem nu (och utöver svenska kan jag inga fler språk än så, trots att jag är född i Finland). Jag har en kusin född här i Sverige men som sedan många år tillbaka jobbar som sjuksköterska i Melbourne. Jag ska skicka iväg ett mejl till henne och fråga om hon känner till något engelskt uttryck som motsvarar begreppen "yttre våld" och "yttre trauma". –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 8 augusti 2019 kl. 03.14 (CEST). == Skandinavisk passivitet == Både bokmål och danska har väl passiva verbformer, kanske även nynorska? Detta återspeglas inte i dagens verbmallar. Är dessa former så mycket ovanligare än på svenska, att de betraktas som undantag? Vem kan veta detta? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 15 oktober 2019 kl. 15.29 (CEST) :{{@|Mewasul}}? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 oktober 2019 kl. 16.58 (CEST) ::Egentlig ja, men mest i infinitiv og presens. Disse er sammenfallende og dannes ved -es for bokmål og -ast på nynorsk. Se f.eks. [[:no:smile]] eller [[:no:spille]], siste kolonne i bøyningsmalen. Det går an å bruke dette i preteritum og perfektum partisipp også, men ofte vil man heller formulere det på en annen måte da, det blir litt tunge setninger. Man kan si ''kampen spilles kl 18'', men man ville antagelig vanligvis si ''kampen ble spilt kl 18'' (med et hjelpeverb), ikke ''kampen spiltes kl 18''. Men det går an, ihvertfall for bokmål og i min dialekt – se f.eks. hva [https://www.google.com/search?safe=active&sxsrf=ACYBGNRQyzvHMDSGvFL-LH9snnK0Rf4F5w:1571167867799&q=%22kampen+spiltes%22&nfpr=1&sa=X&ved=0ahUKEwj81ZG1gJ_lAhXLxaYKHbHcBtYQvgUILigB&biw=1920&bih=938 Google] sier. Jeg har aldri sett passiv preteritum oppgitt i (andre) ordbøker. For dansk ville jeg kanskje spurt {{@|Sarrus}}? [[Användare:Mewasul|Mewasul]] ([[Användardiskussion:Mewasul|diskussion]]) 15 oktober 2019 kl. 21.41 (CEST) == Före == »Äntligen kom den dag då målet mot de båda bovarna skulle före.» — Vad är detta för användning av ordet [[före]]? Det handlar väl om att rättsfallet ska dras "inför rätta", framför (inför, före) domaren. Men "skulle före" är kanske en fast fras där rätten/domaren kan utelämnas? Hur dokumenterar vi det? Jag hittar inte något motsvarande i SAOB. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 26 september 2020 kl. 20.42 (CEST) == Onödig förkärlek för bestämd form == Ska [[stjärnbaneret]] verkligen stå i bestämd form i en ordbok? Rätt som det är uttalar sig någon om "vårt kära [[stjärnbaner]]" och se, då är uttrycket fortfarande bestämt men ordformen är obestämd (ett baner) eftersom bestämningen ligger i "vårt". Samma sak händer med "förenta staterna", "förenta nationerna", "Kilsbergen", "vattkopporna" och andra namn. Sätt bara "våra kära" (eller "dessa förhatliga") framför och se vad som händer med detta ord som påstås bara kunna förekomma i bestämd form. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 1 oktober 2020 kl. 20.48 (CEST) : Jag håller med. Flytta dessa uppslag till obestämd form, och lägg till en anmärkning "Alltid bestämd, antingen genom bestämd form ("förenta nationerna") eller lämplig pronomen ("våra förenta nationer")." [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 26 oktober 2020 kl. 04.35 (CET) == Etymologisk utmaning ;-) == Ord (på svenska, alternativt engelska eller annat språk, inte egennamn) sökes som är härledda från egennamn. Exempel: [[herkulisk]], [[holmium]]. Särskilt: * ord som inte betecknar grundämnen ([[einsteinium]]) eller enheter ([[ampere]]) * ord härledda från namn för berg eller älvar [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 26 oktober 2020 kl. 04.35 (CET) :Kul! Vi har ju på svenska några direkta ordbildningar av namn, som jöns och olle t.ex., eller sammansättningar som kaffepetter, tråkmåns, slarvpelle, grinolle, tramsmaja, med flera. Men du kanske söker ord med mer dolda namninslag? Även om kungliga epoker som [[gustaviansk]], [[viktoriansk]], [[edvardiansk]]... Ord härledda från toponymer tycker jag är svårare att spotta ur mig på rak arm, och jag gissar att de är färre. Om man inte räknar med direkta sammansättnignar som galapagossköldpadda eller alpget. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 12.54 (CET) :: Var bra att någon svarar. Jag menar de icke-uppenbara som förklarat ovan. [[holmium]] är ju inte "från Stockholm" eller "präglat av Stockholm". Oavsett ifall de är "färre" ... hör gärna av er även ifall "färre" blir i slutändan "bara ett". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 13.11 (CET) :::Kanske ''[[adonisk]]'' kvalificerar? [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 13.56 (CET) ::::Holmium ''är'' ett grundämne. [[w:Ytterby_gruva|Ytterby gruva]] innehar för övrigt rekordet i att namnge grundämnen. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 14.07 (CET) ::::: Jo, "adonisk" (används det ofta?) kvalificerar väl på samma sätt som "herkulisk". Kommer någon på något som inte är grundämne, och inte är så uppenbart som "galapagossköldpadda" eller "falukorv" ? [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 14.30 (CET) ::::::Jo, adonisk eller ännu mer frekvent ''[[adonis]]'' är ord som förekommer i språket. Nära härledning är ''[[afrodisiakum]]''. Är det till något särskilt ändamål du undrar, eller bara av allmän nyfikenhet? [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 14.25 (CET) ::::: En utveckling på kungliga ord, så finns även substantiv som ''[[karolin]]''. Kom också att tänka på diverse politiska avledningar som ''[[maoism]]'' eller ''[[trumpism]]''. Kemiskt finns ju även många ämnen som inte är grundämnen, t.ex. ''[[nikotin]]''. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 14.30 (CET) :::::: Nyfikenhet. Ordet "afrodisiakum" är en bra träff, från forngrekisk mytologi igen (på samma sätt som "herkulisk"). Knarkämnen härledda från växter som innehåller sådana (uppenbart sammanhang) finns väl gott om ([https://sv.wikipedia.org/wiki/Absint]). Finns det något härlett från berg eller älvar? Kan vara också på engelska. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 16.29 (CET) ::::::: Bergarter som ''[[andesit]]'', eller klädesplagget ''[[bikini]]'' (efter en atoll i Stilla havet om jag minns rätt), [[sardin]]er är väl från ön Sardinien och de flesta tackar väl jag till en kopp ''[[java]]''. {{=)}} Åar kan jag inte komma på nåt, men kanske har google svar. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 21.25 (CET) :::::::: Jippi ... "[https://en.wikipedia.org/wiki/Andesite andesit]" (den första från ett berg eller en bergskedja) och "bikini" är bra träffar. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 25 februari 2021 kl. 08.48 (CET) ::::::::: Jag gissar att det finns många kemiska föreningar uppkallade efter de platser de hittats på, så liksom ''andesit'' förekommer nog fler bergarter, och liknande. Har för mig att jag läst om nån bergart uppkallad efter ett fjäll i Norge men kan inte googla fram den. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 25 februari 2021 kl. 11.25 (CET) ::::::::::Även ''[[neandertalare]]'' och ''[[denisovan]]er'' har fått namn från berg respektive grotta där de först hittades. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 27 februari 2021 kl. 02.35 (CET) ::::::::::: Var bra ... även mer träffar ... fastän på engelska verkar dessa uppfattas som egenmamn. En genomsökning av alla mineraler och bergarter skulle kanske ge ett fåtal ytterligare träffar från berg, grottor eller även älvar. Och faktiskt söker jag efter exemplel och nytta för [https://eo.wiktionary.org/wiki/%C5%9Cablono:elpropra den här mallen]. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 28 februari 2021 kl. 20.19 (CET) == [[hedning]] == Jag tror att definitionerna för ''[[hedning]]'' har skrivits i all välmening, och även om de inte är direkt felaktiga, så avviker de från åtminstone senaste definitionen i SAOL och den från SAOB. Jag tror vedertaget (modernt, senaste 100-200åren?) språkbruk är att hedning används som ett paraplybegrepp för ungefär "person med en religiös övertygelse annan än de abrahamitiska, särskilt om pluralistisk gudadyrkan med inslag av schamanism (med direkt åsyftan att personen praktiserar en ålderdomlig, mindre "upplyst" religion)". Hur tänker ni andra? [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 14.22 (CET) == Möjlig plagiering på ryska == Vi har diskuterat problemet (plagierade svenska uppslag oftast kopierade från SO eller NE) och massraderat några gånger. Jag har ett problem på en annan wiki: * [[:eo:Specialaĵo:PermaLink/903041]] '''här''' * [[:ru:прокапать]] jämförelse, väl inte härifrån Finns det något sätt att lista ut ifall det övre innehållet kanske är kopierat från någonsnans (något online-ordbok)? Jag kan inte alls ryska. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 17 april 2021 kl. 18.49 (CEST) :Varför skulle det vara plagiat? Det är en massa exempelmeningar, med angiven källa, t.ex. en från 1925. Ordet är ett verb med förled, som jag gissar betyder genom-droppa. Bilderna visar folk som "får dropp" (näringsvätska på sjukbädden). Böjningsmönstret är uppenbart och följer regler, så det är inget att plagiera. Snarare än att oroa oss för plagiat i esperanto-Wiktionary kanske vi borde fråga oss varför ryska Wiktionary ännu bara har en skelettartikel utan dessa exempelmeningar? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 17 april 2021 kl. 19.18 (CEST) :: Eftersom det inte kan vara från "ru.wiktionary", och eftersom artikeln är mycket omfattande för ett nyskapat uppslag. Visst går det att leta fram dessa exempelmenignar enskilt och manuellt, men ifall det råkade finnas något online-ordbok med samma betydelser i samma ordning och med samma exemplemeningar då vore det inte längre roligt. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 18 april 2021 kl. 23.56 (CEST) == Presens particip som adverb == Jag var på väg att skapa ett avsnitt för adverb i artikeln [[liggande]], men jag blev osäker. I en mening som "kejsaren åt sin middag liggande", är liggande då ett adverb (det beskriver hur han åt) eller ett adjektiv (han var liggande när han åt)? Om han åt middagen febrig (adjektiv, medan han hade feber) så är det ju inte samma sak som att han åt febrigt (adverb, hetsigt). Om meningen är "han åt middagen liggande på sängen", kan då liggande vara ett adverb när det följs av ytterligare en bestämning? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 29 april 2021 kl. 00.46 (CEST) :Bra fråga. Har inget svar, men resonerar lite. Liggande/Febrig åt han maten. Ätande/Febrig låg han i sängen. Han låg ned när (eller medan/under tiden/samtidigt som) han åt maten/hade feber. Han åt maten/hade feber när han låg i sängen. Dessa presensparticip betecknar samtidighet. Kan man tidsbestämma ett samtidigt skeende? Spelar det någon roll skeendena är avslutade eller oavslutade, tidsbegränsade eller inte? Kan man i vissa fall tänka sig att det ena skeendet är ett tidsadverb till det det andra? Eller är det andra skeendets art av betydelse? Kan man i så fall tänka sig att det andra skeendet i själva verket har funktionen av ett sättsadverb? Varken tids- eller sättsadverb skulle ju funka för "febrig" p.g.a. avsaknaden av det avslutande "t":et, eller hur? Jag har svårt att smälta det och jag har också svårt att hitta belägg för att presensparticip som adverb genom Google-sökningar (men måhända söker jag på fel ord?). Är det kanske så att skeendena i båda fallen, trots sin samtidighet, är separata skeenden? I så fall handlar det väl helt enkelt om att de i båda fallen är adjektiv och inte adverb. Han åt maten (under tiden han var) liggande (adj). Han åt maten (samtidigt som han var) febrig (adj). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 4 maj 2021 kl. 06.27 (CEST) :: Att skapa avsnitt för adverb är säkert bra så länge som det går att hitta eller konstruera fungerande exempel. I exemplet "Kejsaren åt sitt bröd liggande." kan jag inte avgöra ifall "liggande" är adverb eller adjektiv. I vissa språk skulle skillnaden synas eller höras: :::: ''La imperatoro manĝis sian panon kuŝante.'' (adverb) :::: ''La imperatoro manĝis sian panon kuŝanta.'' (advjektiv) :: Båda meningar funkar. Däremot kan jag inte hitta på ett exempel där "liggande" skulle vara entydigt ett adverb. Inherent trasigt verb? [[Special:Länkar_hit/-ende]] [[Special:Länkar_hit/-ande]] Jag har även svårt att hitta exempel för många andra verb. Kanske används explicita långa former såsom "på ett självförklarande sätt" oftare än "självförklarande" som adverb? [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 4 maj 2021 kl. 21.08 (CEST) :::{{@|LA2}}: Om man översätter till engelska så låter ju ''He ate his dinner lying down'' (adjektiv) mycket bättre än ''He ate his dinner <s>lyingly</s>'' (adverb) så jag vågar säkert säga att det ska ses som ett adjektiv och inget adverb i ditt citat ovan.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 9 maj 2021 kl. 01.51 (CEST) ==Tyska presensparticip== Ska inte tyska presensparticip (som [[tagend]]) böjas? Zu einer tagenden Versammlung? Jag hittar inga sådana exempel på engelska eller tyska Wiktionary. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 22 maj 2021 kl. 11.55 (CEST) :Jo, åtminstone [[:de:Flexion:lebend]] (levande) är ett exempel på böjning av presensparticip: eine lebende Frau, etc. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 23 maj 2021 kl. 19.00 (CEST) ::{{@|LA2}}: [[:en:habend]] har böjningsmall.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 23 maj 2021 kl. 22.10 (CEST) :::Jag har nu hittat formeln för hur dessa uppslag ska skrivas. I de allra flesta fall passar mallen de-adj-okomp, så t.ex. i fallet [[habend]]. Den mallen ser stor ut i utfällt skick, men den skapar bara fem olika böjningar: -ende, -enden, -endem, -ender, -endes. Det hela är mycket regelbundet och lätt hanterligt. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 23 maj 2021 kl. 23.06 (CEST) == TV eller tv == Något som inte nämns på [[Wiktionary:Stilguide/Vilka ord ska tas med]] är frågan om förkortningar ska skrivas med stor eller liten bokstav. Vi har både [[tv-kamera]] och [[TV-kamera]] etc. (se [[tv#Sammansättningar]]). Men vi har inte samma dubletter för [[P-biljett]], [[p-bot]], [[p-piller]], [[p-skiva]]. Borde vi det? Är P-skiva en gångbar variant till p-skiva? Eller är P-biljett fel och borde den ersättas med p-biljett? Är det självklart att p-piller enbart skrivs med litet p? När blev det självklart och på vilka grunder? Har detta diskuterats? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 28 juli 2021 kl. 07.25 (CEST) :Språkrådet rekommenderar att liten begynnelsebokstav används för etablerade initialförkortningar: ''tv'', ''cd'', ''dvd'', ''sms'', ''dna'', ''vd'', ''cv''. ''Svenska skrivregler'' (2008), sidan 142: ::Initialförkortningar som inte är egennamn introduceras normalt i versal form. När de blir vanliga i språkbruket, bör de i stället skrivas med små bokstäver. :--[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 28 juli 2021 kl. 11.28 (CEST) :: ''[[tv-kamera]]'' är alltså den rekommenderade formen och tittar man på det faktiska bruket i t.ex. media så är det liten bokstav som används [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/granatdad-mot-tv-kanal-infor-putindokumentar]. Däremot förekommer även ''[[TV-kamera]]'', och förmodligen var den formen vanligare i tv:ns barndom (har ej undersökt saken). Sålunda bör även den varianten finnas med i ordboken som just en variant. ''tv-kamera'' är huvuduppslag och ''TV-kamera'' variantuppslag. :: Rekommendationen i det enskilda fallet ges av SAOL i de fall SAOL listar ordet i någon form: [https://svenska.se/saol/?id=3312982&pz=7]. :: Om SAOL saknar det aktuella ordet bör man titta på det faktiska bruket i Korp. I fallet ''p-biljett''/''P-biljett'' förekommer liten bokstav betydligt oftare: [https://privat.rejbrand.se/p-biljett.png]. Dessutom har SAOL med ''p-plats'' [https://svenska.se/tre/?pz=1&sok=p-plats] med litet ''p'', varför man kan anta att SAOL hade använt litet ''p'' även för ''p-biljett''. Eftersom detta också stämmer med den allmänna rekommendationen tycker jag det är klart att vår huvudform bör vara med litet ''p''. Om man är tillräckligt ambitiös kan man sedan skapa ''P-biljett'' som ett variantuppslag. :: --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 28 juli 2021 kl. 11.55 (CEST) :::Snyggt utrett, Andreas. Jag skulle säga att en viss del av osäkerheten kring stor eller liten bokstav här säkert påverkats av det visuella minnet för hur engelskan behandlar initialförkortningar, med stora bokstäver i större utsträckning. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 28 juli 2021 kl. 12.48 (CEST) == [[chanson]] == This is apparently supposed to be a French entry since it has feminine gender. Is the word also used in Swedish? --[[Användare:Espoo|Espoo]] ([[Användardiskussion:Espoo|diskussion]]) 6 oktober 2021 kl. 06.36 (CEST) :Yes, ja, ordet används även på svenska. Jag har nu lagt till ett svenskt avsnitt i artikeln [[chanson]]. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 6 oktober 2021 kl. 11.55 (CEST) == Namn på språkens varianter == I översättningarna används i bland namn på varianter av språk, t.ex. *engelska: **amerikansk engelska: color; **britisk engelska: colour. Men det är ganska stor variation i namngivningen. Ibland står det "amerikansk engelska", ibland bara "amerikansk". För grekiska förekommer klassisk, ny, antik och modern. För kinesiska förekommer varianter som kinesiska (!), mandarin, förenklad och traditionell. Borde vi standardisera dessa? Så vitt jag kan se, har programvaran för snabb inläggning av översättningar inget stöd för språkvarianter, utan dessa måste vara manuellt redigerade? För serbiska förekommer kyrilliskt och latinskt skrivsätt, men jag tror vi enbart borde acceptera kyrilliska för serbiska, medan det latinska skrivsättet kallas kroatiska. Engelska Wiktionary tillåter inga uppslag på språken serbiska och kroatiska, utan kallar språket serbokroatiska, med kyrilliskt och latinskt skrivsätt. Exempelvis ryska Wiktionary använder serbiska och kroatiska som två språk. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 8 oktober 2021 kl. 21.55 (CEST) :Huvudanledningen till att vi har låtit bli att ange varianter av språk på egna rader i översättningslistor, är just att det har gjort botar och snabbinläggning av översättningar mycket mer komplicerat. :Jag har tänkt att man ska ange variant som en not: <code><nowiki>{{ö+|en|color|not=amerikansk engelska}}, {{ö+|en|colour|not=brittisk engelska}}</nowiki></code>. Detta har nog aldrig dokumenterats och används nog inte i någon större utsträckning. :Om vi vill styra upp varianthanteringen, så bör alla dessa namn matcha varandra: översättningslistor, {{mall|tagg}} och kategori. En fundering om man börjar ange varianter: bör man ange för "alla" varianter? Vilken stavning används i kanadensisk, australisk, nyzeeländsk, indisk, ... engelska? :Har du tankar om hur det skulle bli bäst ur läsar- och redigerarperspektiv? [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 11 oktober 2021 kl. 09.52 (CEST) ::Om varianten med noter ska bli använd, så måste den nog dyka upp som synligt alternativ (kryssrutor) före m/f/n-väljaren, för de språk där det är tillämpligt. Men i så fall måste engelska ha "båda" som förstahandsval (jämför m/f/mf). ::För grekiska (el) borde väl klassisk grekiska (grc) behandlas som ett separat språk? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 11 oktober 2021 kl. 11.23 (CEST) :::Noter är troligen ingen bra idé för strukturerad information, så vi skippar det. :::Ja, klassisk grekiska bör behandlas som ett separat språk. :::Prio bör egentligen vara på läsar- och redigerarperspektiv, så om vi tänker att botar och snabböversättningar kan klara vad som helst, vad blir då bäst? [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 11 oktober 2021 kl. 23.47 (CEST) :::: "el" och "grc" är separata koder, medan det inte finns codes for "American English" and "British English". Men det finns 11 koder för samiska! Det är kaos och godtycke som råder. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 21 december 2021 kl. 21.55 (CET) == [[antal]] == Is "antalet ord" correct? Is "antalet af ord" also correct? --[[Användare:Espoo|Espoo]] ([[Användardiskussion:Espoo|diskussion]]) 20 december 2021 kl. 00.16 (CET) :{{@|Espoo}}: you can say ''antalet ord'', or ''antal ord'' (depending on the phrase). Saying "antalet a'''v''' ord" is not proper Swedish. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 20 december 2021 kl. 00.21 (CET) ::Can you explain why? One would expect a combination of two nouns like that to be as ungrammatical as leaving the preposition out of "die Anzahl von Wörtern" and "the number of words". I could understand a construction like "antalet ords" and "antalet ordens" (like "die Anzahl der Wörter"), but "antalet ord" looks like an ungrammatical string of two nouns in the nominative that can't even be construed as a compound noun since that would require inverted word order. What is Wortanzahl in Swedish? --[[Användare:Espoo|Espoo]] ([[Användardiskussion:Espoo|diskussion]]) 20 december 2021 kl. 00.36 (CET) :::As Svenji wrote, ''antal ord'' and ''antalet ord'' are both correct (''Antal ord: 552'' and ''Antalet ord får inte överstiga 1000.''), but ''*antalet av ord'', ''*antalet ords'', and ''*antalet ordens'' are all ungrammatical and sound ''very'' wrong (the last one really makes me think about German, though, but, again, it sound ''very'' wrong in Swedish). --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 20 december 2021 kl. 07.34 (CET) :::: The Swedish preposition is " <b>av</b> ", not " <s>af</s> ", and you can't use it in this context. Similarly you say " två koppar kaffe ", not " <s>två koppar av kaffe</s> ". You can't simply apply German grammar (what it seems to be) on Swedish words. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 21 december 2021 kl. 21.51 (CET) == Åka av == Vad är "nu blir det åka av!" för sorts uttryck egentligen? Har det att göra med att "det blir av" (det händer) + "att åka"? Eller har jag rätt i artikeln [[åka av]] när jag klassar detta som ett substantiv-uttryck? Finns det några andra liknande uttryck? Kan det "bli cykla av" eller "bli äta av"? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 1 januari 2022 kl. 18.42 (CET) :I SAOB:s artikel om substantivet ''åka'' från 2021 ([https://svenska.se/saob/?id=%C3%85_0001-0089.2NFm&pz=7]) listas, under 1b, uttrycket ''bli åka av'' (som har ''bli'' som huvudord och sålunda är en verbfras, d.v.s. vi skulle lista det som ett verb) som medger bildlig användning: "Vad som än sker och hur agendan än blir i detalj, så lär det nog bli åka av." från SvD (2018) ges som exempel. :I vårt fall skulle vi alltså kunna definiera ''bli åka av'' (verb) som ’bli ny fart’ (med den betydelse du valde). Man kan tänka sig att dela upp det i ''bli'' + ''åka av'' som du gör, men då tvingar vi oss som synes att precisera den syntaktiska naturen hos frasen ''åka av'', och frågan är om vi vinner något på det (knappast ifall ''åka av'' aldrig används utan ''bli''). Men i sådana fall håller jag nog med dig om att en substantivklassificering är mest rimlig. Jämför: "så lär det nog bli förändring". I detta fall bör man dock i {{mall|tagg}}-mallen förklara att ''åka av'' bara används i konstruktionen ''bli åka av'', men det gör du ju redan! (''det'' kan i princip strykas.) --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 januari 2022 kl. 19.30 (CET) :SAOB nämner inget om en mer generell konstruktion av formen verb + ''av'' i den här betydelsen, så det kan knappast "bli cykla av". :(För framtida läsare: Givetvis har vi också partikelverbet ''åka av'', med betoning på ''av'': ''åka av vägen'', ''byxorna åkte av''. Det är en helt annan historia.) :--[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 januari 2022 kl. 19.30 (CET) ::Ett problem med att kalla uppslaget "bli åka av" är att man missar "det vart åka av", dvs med [[varda]] som synonym för [[bli]]. Men kanske tänker jag för långt? Att ett möte "blev av" (ägde rum) är ju synonymt med att det "vart av", och det hindrar oss inte för att dokumentera [[bli av]] = äga rum. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 3 januari 2022 kl. 01.55 (CET) :::Visst. Den nuvarande lösningen med ''[[åka av]]'' (subst.) är helt okej för mig. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 3 januari 2022 kl. 14.46 (CET) == ''avskålnad'' == Jag fick just syn på kommentaren "I vissa dialekter så säger man även ''avskålnad''." i artikeln ''[[avslagen]]''. Detta verkar vara ett synnerligen ovanligt ord, med endast två (2) träffar i Google, varav ena just denna wikiartikel. Alltså har Google bara en enda extern träff på ordet. Dock är denna träff av hög kvalitet, nämligen en publicerad bok (''Musik i mörker'', 1947) av en inte helt okänd författare, [[w:Dagmar Edqvist|Dagmar Edqvist]]: :''Ljum och '''avskålnad''' champagne i en pommacflaska ... överräckt under kyparnas insinuanta fnittranden ...'' Ordets ovanlighet fascinerar mig. Har någon hört ordet förut? Kan någon hitta någon ytterligare källa? Vet någon vilken språklig status ordet har i ovan nämnda text? Kan det rent av vara ett ord som bara använts i just denna text eller författarens omedelbara omgivning i tid och rum? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 5 maj 2022 kl. 00.48 (CEST) == Havregryn eller havreflingor? == Är ''[[havreflinga]]'' och ''[[havregryn]]'' synonymer? Min magkänsla är att orden betyder samma sak. [https://www.spisa.nu/fakta/havregryn-havreflingor Den här sidan] påstår att de inte är synonymer, men jag är osäker. Någon med bättre koll? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 9 augusti 2022 kl. 17.43 (CEST) :{{@|Gabbe}}, jag är heller ingen expert, men jag tänker att om man utgår från SAOL:s definition av gryn: "skalat korn av sädes­slag", och kanske passar [https://hmn.wiki/sv/Steel-cut_oats stålskuren havre] även in på Wikipedias snävare definition på [[w:Gryn]], så är havreflingor havregryn (stålskuren havre?) som valsats till flingor. I så fall kan man kanske säga att havre i sin vanliga flingform är både havregryn och havreflinga på samma gång, en "[https://www.google.com/search?q=%22havregrynsflingor%22 havregrynsflinga]", och att man kan använda båda benämningarna synonymt när man pratar om havreflingorna, men innan valsningen så är de inte havreflingor, bara havregryn. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 10 augusti 2022 kl. 01.06 (CEST) ::{{@|Gabbe|Dodde}}, det är möjligt att Dodde har rätt gällande betydelsen. ::Ang ordens användning: Jag ''tror'' att "havreflingor" oftare används på finlandssvenska, kanske pga influenser från finska (havregryn = kaurahiutale = bokstavligt "havreflinga"). Men jag är inte helt säker, eftersom jag alltid pratar finska när jag är i Finland. (Dessutom är inte havregrynen i Finland lika tillplattade som dom man får i Sverige, men det torde vara orelaterat.) [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 10 augusti 2022 kl. 02.52 (CEST) :::Ja, det vi kallar "havre''gryn''" i Sverige översätts på många andra språk till deras motsvarighet till "havre''flinga''". Exempelvis franska ''[[flocon d’avoine]]'' (ordagrant "havreflinga", jämför med ''[[flocon de neige]]'' = "snöflinga") eller tyska ''[[Haferflocke]]'' (jämför med ''[[Schneeflocke]]'' = "snöflinga"). Att även finska gör så förvånar mig inte. Det, i kombination med att våra definitioner av "[[havreflinga]]" och "[[havregryn]]" var snarlika, var det som fick mig att fundera. :::{{@|Dodde}}, den distinktionen låter rimlig. Då är frågan om det är värt att lägga till ett sånt förtydligande i artikeln, eller om de två orden kan behandlas som synonymer i vardagligt språkbruk. [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 10 augusti 2022 kl. 07.38 (CEST) ::::{{@|Gabbe}}, ja, det är generellt jättebra om sådana här saker kan förtydligas på uppslagen, i definitionerna och på andra jämförande sätt liknande begrepp emellan, men det är samtidigt viktigt att informationen som presenteras är korrekt. Tyvärr har jag inte tillräcklig koll för att göra det. Hur ett ord används är inte alltid logiskt, så min förklaring är kanske ett rimligt antagande, men kanske inte riktigt stämmer med verkligheten. Ett ords användning t.ex. ha historiska och kulturella förklaringar och kan också bero på sammanhang, t.ex. vardagligt eller professionellt. Det kan också se olika ut mellan olika språk, som Skalman är inne på. En följdfråga till {{@|Skalman}} är om (flingade) havregryn kallas för kaurahiutale, alltså "havreflinga", vad heter de gryn av havre som inte är flingade? Finns ett ord för oflingade havregryn? Sen borde vi ha med havrekli i jämförelsen också. :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 02.30 (CEST) cshou5qmzam5q88a5rq9h261ulsg8z2 3702575 3702571 2022-08-15T00:54:43Z Skalman 414 /* Havregryn eller havreflingor? */ Svar wikitext text/x-wiki {{genväg|[[WT:FR]]}} {{meddelande | 1 = Välkommen till fikarummet! | 2 = <span style="font-weight:normal;">Här diskuterar vi allt som har med ord och deras betydelser att göra</span> '''<span class="plainlinks">[http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Fikarummet?&action=edit&section=new Skapa ett nytt stycke för ditt meddelande]</span>'''. Gå till '''[[Wiktionary:Bybrunnen|Bybrunnen]]''' om du vill fråga eller säga nåt mer allmänt, som har med annat än språk att göra eller till '''[[Wiktionary:Teknikvinden|Teknikvinden]]''' om det är strikt tekniskt (mallarnas eller websajtens själva funktion). <small>När fikarummet börjar bli orimligt stort kan en äldre del diskussioner arkiveras. Men töm aldrig helt den här sidan.</small> }}<br> {{arkiv-under|*[[/2004-2006|2004...2006]] *[[/2007|2007]] *[[/2010|2010]] *[[/2011...2014|2011...2014]]}} [[Fil:Cup-o-coffee-simple.svg|höger|200px|En kaffe svart ...]] __NEWSECTIONLINK__ __TOC__ == [[utåt]] == Hur lyckades jag med ''[[utåt]]''? Glömde jag någon betydelse, tog jag med någon oegentlig betydelse, eller är någon nyans felaktig? Kommentera. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 31 december 2013 kl. 18.13 (CET) :Bra. Jag tycker det ser ut som om du fick med det mesta. Jag putsade lite, la in länkar och så. Vidare skapade jag det motsvarande ''[[inåt]]'', men inte alls lika ambitiöst. [[Användare:Skalman|//Skal]] 15 januari 2014 kl. 13.53 (CET) == [[bestämning]] == Jag har tyvärr ingen formell utbildning i språkvetenskap, så all feedback på mina jobb i dessa ämnen uppskattas. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 2 januari 2014 kl. 12.24 (CET) == spekulant == Finns det [[spekulant]] som adjektiv eller adverb i Svenskan? Jag tycker det är fel. --[[Användare:Pametzma|Pametzma]] ([[Användardiskussion:Pametzma|diskussion]]) 11 april 2014 kl. 16.24 (CEST) :Hittar en del [https://www.google.se/#lr=lang_sv&q=spekulanta google-träffar] på exempelvis personer som är spekulanta (adjektiv) på ett hus e.d. och syntaktiskt är det ju inget fel. Det är nog okomparabelt dock, så jag tar bort komparativ och superlativ från tabellen. Jag tar bort adverbuppslaget också för säkerhets skull. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 25 april 2014 kl. 01.26 (CEST) == Presesparticip Passivform == Hej, i alla flexionsmallar för svenska verb visas ett '''Passivform''' av presensparticipet. Finns det överhuvudtaget ett sådant? Jag installerade "SAOL Plus" på min dator och fann hittills inte ett exempel för presensparticip som slutar på '''-s'''. Jag tycker Passivformen skulle strykas från alla verbmallar. mvh --[[Användare:Pametzma|Pametzma]] ([[Användardiskussion:Pametzma|diskussion]]) 19 juli 2014 kl. 10.50 (CEST) :Det rör sig nog inte om en "passivform", men det förekommer med ''-s'' i t.ex. ''springande(s)'', med en subtil betydelseskillnad. Bruket diskuteras t.ex. i Språkriktighetsboken. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 23 juli 2014 kl. 00.38 (CEST) ::De där formerna är ''inte'' passivformer! Språkhistoriskt anses de härstamma från genitivböjning av participen (använda som verbalsubstantiv). Äldre läroböcker nämner dem ibland, och varnar då just uttryckligen för att blanda ihop dem med passivum. ::Standardexemplet brukar vara ''"Han kom ridandes på en åsna"'' (vilket går tillbaka på ett bibelcitat). Just här är det möjligen så att -s-formen antyder adverbiell användning (alltså att "ridandes" snarare har "kom" än "han" somhuvudord) - vilket var den slags användning som lånades in från lågtyskan, om jag förstått mina källor rätt. Den skillnaden är dock inte entydig, och det är nog riktigast att helt enkelt kalla den för en "variant". ::Bibelcitatet (1541 års bibel, återgivet ur SAOBs artikel "rida"): ''Sij, tin Konung kommer til tigh sachtmodigh, rijdhandes på eenne åszninno. Mat.&nbsp;21:5''. Samma artikel anger på annat ställe "ridande" som ett verbalsubstantiv ("vbalsbst." på SAOBidiom) till "rida", men diskuterar inte i anslutning till citatet huruvida formen där är bildad på substantivet eller ej. Det är ju tänkbart att genitivböjningen skulle höra till adjektivistiskt använda presensparticip; men dessa har alltid böjts svagt, och därför inte tagit -''s'' i genitiv. ::Se i övrigt [[w:Diskussion:Genitiv#Tendenser till hypersvecism]], där jag också nämner några källor. En liten modifikation dock av beskrivningen av källäget: Iversen skriver visserligen att sustantivering av presensparticip i norrönt i stort sett begränsar sig till de tre undantagsord, som blivit "bonde", "fiende" och "frände" i modernt språk; men jag har senare sett att han på annat ställe skriver att substantiverade presensparticip var vanligare i lagspråket, och genitiverna "till väljandes" och "till ärvandes" är ju hämtade just från en landskapslag. Detta talar för att man nog bör se åtmonstone de äldsta -''s''-formerna som '''genitiver av substantiveringar av presensparticip''', snarare än som en anormal stark genitivböjning av (adjektivistiska) presensparticip. [[Användare:JoergenB|Jörgen B]] ([[Användardiskussion:JoergenB|diskussion]]) 28 juli 2014 kl. 20.53 (CEST) == [[elegir]] == Någon spanskkunnig bör kontrollera https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=eleges&curid=124265&diff=1753502&oldid=1266077, https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=elegiendo&curid=124312&diff=1753503&oldid=1266097, https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=elejo&curid=124264&diff=1753501&oldid=1266076 --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 5 september 2014 kl. 16.40 (CEST) :Det verkar vara ett problem med grammatikmallen som används. Jag har meddelat [[Användare:ÅttioFem|85]] på hans diskussionssida. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 10 september 2014 kl. 02.06 (CEST) ::Ber om ursäkt för att jag inte har varit inne på ett tag och därför inte har sett meddelandet. Elegir är ett oregelbundet verb och ändringarna du länkade till är korrekta. På sidan elegir används grammatikmallen som om verbet var ett regelbundet gir-verb. Det behövs numrerade parametrar för de oregelbundna böjningsformerna. Jag kan fixa det. [[Användardiskussion:ÅttioFem|"]][[Användare:ÅttioFem|85]][[Special:Bidrag/ÅttioFem|"]] 22 september 2014 kl. 21.13 (CEST) == [[lösa upp]] == Fick jag till ''[[lösa upp]]''? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 12 juli 2015 kl. 01.22 (CEST) == [[frisering]] == Jag skapade just [[frisering]], och hoppas att allt blev rätt (hårvård och sådant är inte min starka sida). --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 27 juli 2015 kl. 02.27 (CEST) == [[:Kategori:Fraser]] == [[:Kategori:Fraser]] skall utrymmas. De uppslag som är partikelverb (t.ex. ''[[ta över]]'') skall markeras som partikelverb på fetstilsraden (som i ''[[ta över]]''), och H3-rubriken skall vara "Verb" (som i ''[[ta över]]''). Idiomatiska uttryck skall använda H2-rubriken "Idiom". I dessa fall används mallen {{mall|verb}} respektive {{mall|idiom}}. Pseudopartikelverb (såsom ''ta på'' med betoning på ''ta'') bör inte ha egna uppslag alls, utan den informationen bör finnas i verbartikeln (i det här fallet ''[[ta]]''). Detta är, så vitt jag förstår, enligt konsensus, och bör få bort det mesta ur [[:Kategori:Fraser]]. Men några saker är oklara, tycker jag. Är t.ex. ''[[kasta vatten]]'' ett partikelverb? Enligt svenskspråkiga Wikipedia är "[ett partikelverb en konstruktion] som utgörs av ett verb och en partikel i form av ett adverb eller en preposition", men ''vatten'' är ett substantiv. Och är ''[[göra sitt yttersta]]'' verkligen ett idiom? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 13.22 (CEST) :Definitionen i [[idiom]] är tydlig och konkret. Jag tror jag skall stödja mig mot den. ''[[göra sitt yttersta]]'' är alltså ett idiom. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 13.49 (CEST) ::En sak till: {{mall|tagg|idiomatiskt}} bör tas bort från uppslag under H3-rubriken Idiom eftersom det säger sig självt att ett idiom är idiomatiskt. Kategorin [[:Kategori:Idiomatiskt]] skall sålunda också utrymmas. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 13.54 (CEST) :::Men hur gör vi med ''[[med vänlig hälsning]]'' och ''[[frihet, jämlikhet, broderskap]]''. De är väl inte idiom? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.07 (CEST) ::::''[[huta åt]]'' är väl inte ett partikelverb? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.08 (CEST) :::::''[[nyttig idiot]]'' bör väl använda H3-rubriken Substantiv? Det är nog en bra lösning att använda en sådan "primitiv ordklass" (substantiv, verb, adjektiv) om "frasen" uppenbart inte kan kallas för "idiom" men fungerar precis som ett ord av aktuell ordklass. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.16 (CEST) ::::::Är ''[[ge eld]]'' ett verb eller ett partikelverb? Det bör vara samma sak som ''[[kasta vatten]]''. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.18 (CEST) :::::::Enligt svenskspråkiga Wikipedia är begreppet "partikelverb" vitt, och t.ex. ''slå sig till ro'' är ett partikelverb (med en "komplicerad" partikel). Spontant noterar jag att "eldge", "vattenkasta" och "sigtillroslå" inte låter helt absurt. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 14.25 (CEST) ::::::::Angående ''[[ge eld]]'' och ''[[kasta vatten]]'': de skulle eventuellt kunna klassas som idiom, också. Idiom, verb eller partikelverb? Spontant tror jag att något av de två första alternativen är bäst. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 16.10 (CEST) :::::::::Hur är det med ''[[gå hem]]''? Det känns både lite som ett partikelverb och ett idiom. Det är tekniskt möjligt att kombinera dessa så när som på att H3-rubriken inte kan vara både "Verb" och "Idiom" samtidigt. Hur göra? En annan sak: ''[[frysa ihjäl]]''. Är det verkligen ett partikelverb? Betoningen kan ligga på ''frysa'', och ''ihjäl'' (=i riktning mot döden) fungerar ungefär som ''hem'' i ''cykla hem'' (som också kan uttalas med betoning på ''hem'' men som knappast är ett partikelverb). --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 augusti 2015 kl. 19.39 (CEST) Kanske är följande rimligt: Från vår artikel [[idiom]] har vi en lättanvänd definition: idiom: fast språkligt uttryck (en grupp av ord eller en hel mening) med en egenartad, självständig betydelse vilken inte omedelbart framgår av dess beståndsdelars betydelser och därmed inte kan översättas ord för ord (såvida samma idiom inte finns i det andra språket), och som till skillnad från ordspråk kan böjas grammatiskt Alltså: har vi en följd av två eller flera ord, vilka fungerar som en självständig enhet med en betydelse som inte framgår av de ingående orden (eller, kanske mer typiskt: som inte alls betyder samma sak som den ordagranna tolkningen utifrån de ingående orden), så kan det röra sig om ett idiom. Om denna följd av ord dessutom fungerar rent grammatiskt som ett substantiv eller verb (och därmed kan böjas för att passa in som en del av en hel sats, men som i sig inte kan utgöra en hel sats) så rör det sig om ett idiom. (Ett ordspråk, däremot, är i princip en färdig mening i sig.) Ett partikelverb är ett verb plus en preposition eller ett adverb (eller möjligtvis båda) med en egen betydelse som inte är uppenbar från de ingående ordens betydelse, och som fungerar rent grammatiskt som ett verb. '''Ett partikelverb är sålunda ett idiom.''' Alltså är det logiskt att, ifall ett uppslag både är ett idiom och ett partikelverb (vilket det är varje gång det är ett partikelverb!), klassa det som ett partikelverb. Så, låt oss pröva detta ''in der Praxis'' (som jag tror är tyska för ''i praktiken''). * ''gå hem'': helt klart idiomatiskt, och ett partikelverb. Notera att ''hem'' är ett adverb. * ''frysa ihjäl'': oklart om det är idiomatiskt. Framgår inte betydelsen av de enskilda orden? I så fall motiveras inte uppslag alls. * ''ge eld'': lätt idiomatiskt (mest på grund av verbvalet ''ge''), men inte ett partikelverb eftersom ''eld'' är ett substantiv. Sålunda idiom. * ''kasta vatten'': idiomatiskt (p.g.a. både "kasta" och "vatten"), men inte ett partikelverb. Håller ni med? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 2 augusti 2015 kl. 00.06 (CEST) :Oj, här var det några inlägg skrivna! :) Går igenom och svarar efter bästa förmåga... :Första stycket: Stämmer. Men "partikelverb" behöver inte skrivas på fetstilsraden (men det är väl frivilligt, antar jag). Och Idiom är också en H3-rubrik. H2-rubrikerna används för språknamnet. Jag är något osäker på om betoningen är så avgörande för benämningen "partikelverb", men för vår struktur på Wiktionary verkar uppdelningen baserat på det rimlig. :Andra stycket: Idiom är ingen grammatisk konstruktion såsom partikelverb. Ett idiom kan så vitt jag förstår även vara ett partikelverb, och tvärt om. Ditt exempel "kasta vatten" är väl om man får tro Wikipedia inget partikelverb då, men visst tar det väl ändå en verbform. Därför borde väl rubriken "verb" fungera lika bra för "kasta vatten" som på ett partikelverb. Det är nog ''också'' ett idiom, men jag ser nog idiom-rubriken som något man kan använda där det inte passar något annat. :Tredje stycket: Nej, det tycker inte jag. Kollokation (vanlig konstruktion) kanske man kan säga. :Fjärde stycket: Nej, jag tror inte det. :Femte stycket: Ja, kategorin idiomatiskt betyder ju samma sak som kategorin idiom, så jag har för mig att vi bestämde att allt skulle samlas under kategorin idiom och kategorin idiomatiskt skulle fasas ut. :Sjätte stycket: Det är väl dessa som H3-rubriken "fras" är tänkta att användas till. En fras kan vara lite "vad som helst", så den funkar väl som uppsamlingskategori. Om "med vänlig hälsning" är idiomatiskt är väl tveksamt. Och om vi ska ha med rena fraser som "[[jag älskar dig]]" och "med vänlig hälsning" är väl något att diskutera. Engelskspråkiga Wiktionary har med dem. Uttryck saknas som H3-rubrik, eftersom uttryck också är ganska vagt och kan vara lite vad som helst, gör att uttryck "frihet, jämlikhet, broderskap" väl också får ha H3-rubriken "Fras" tills vidare. :Sjunde stycket: Nej, jag skulle placera det på [[huta]] som #{tagg|text=med prepositionen åt: huta åt} <definitionen för hela "huta åt" här>. :Åttonde stycket: Ja, håller med. :Nionde stycket: Håller med om "ge eld". :Tionde stycket: "till ro" skulle jag säga syntaktiskt fungerar som ett adverb, så det stämmer ju in på definitionen du skrev ovan om partikelverb: (reflexivt) verb + adverb. :Elfte stycket: Ja, både och. Jag tycker idiomrubriken inte ska användas om det finns en bättre rubrik. Man kan dock alltid lägga till kategorin med {{mall|tagg}}-mallen. Idiom är ingen motsats till att ha en ordklasstillhörighet. Alltså: verbrubrik, ja, partikelverbmarkering, valfritt, idiomkategorisering med tagg-mallen, helst. :Tolfte stycket: Se ovanstående stycke angående "gå hem", ja både partikelverb och idiom (i vissa betydelser). "Frysa ihjäl" är väl knappast idiomatiskt och borde inte ha ett eget uppslag. Dock en kollokation och kan tas med som vanlig konstruktion. I den mån det ändå ska tas med så visst är det väl ett partikelverb - ihjäl är ett adverb. "Cykla hem" kan väl anses vara ett partikelverb - [[hem]] kan vara ett adverb, som i detta fallet. :Angående slutsatserna: :Jag är tveksam till slutsatsen att alla partikelverb skulle vara idiom, av dels den enkla anledningen att vissa partikelverb mycket väl kan uttydas ur de ingående ordens betydelser, jämför plocka upp, plocka ned, plocka isär, plocka ihop, plocka åt sidan. Jag är även tveksam till om rena "formord" ska räknas in som ett ingående ords betydelse, då formordet de facto saknar en egen betydelse, men får sin betydelse ihop med ett annat ord. Som till exempel "i synnerhet" som visserligen är idiomatiskt och ter sig som ett adverb, men jag är tveksam till att begreppet bör inkluderas i begreppet "idiom". :in der Praxis: :*gå hem: Rubrik: verb, fetstilsrad: valbar partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering. :*frysa ihjäl: Också tveksam till idiomaciteten. Annars, rubrik: Verb, fetstilsrad: valbar partikelverb-markering, definitionsrad: ingen idiomkategorisering :*ge eld: idiomatiskt skulle jag säga på grund av betydelsen av "eld", inte att "ge + eld" är en kollokation. Rubrik: verb, fetstilsrad: ingen partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering (förutsätter förstås att betydelsen är idiomatisk) :*kasta vatten: Håller med. Rubrik: verb, fetstilsrad: ingen partikelverb-markering, definitionsrad: önskvärd idiomkategorisering. : ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 14 augusti 2015 kl. 21.12 (CEST) ::Tack för dina synpunkter. Det jag kan ta med mig av dem är nog att vi hellre bör använda t.ex. Verb än Idiom om båda är tänkbara som H3. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 00.22 (CEST) :::Haha, hade kanske kunnat ha nöjt mig med att skriva bara det :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 07.30 (CEST) == [[tjugotal]] == * ''Ett '''tjugotal''' uniformerade poliser syntes på platsen.'' * ''Jag har sett ett '''tjugotal''' varianter.'' * ''De har '''tjugotalet''' anställda på orten.'' Det verkar som om ''[[tjugotal]]'' är ett substantiv som i betydelsen "ungefär 20 (till antalet)" enbart förekommer i konstruktionerna ''ett tjugotal'' och ''tjugotalet'', och dessa fraser verkar fungera som räkneord. Jag försökte att lösa det på [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&oldid=2024431 det här sättet]. Jag är något osäker. Kommentera gärna. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 9 augusti 2015 kl. 01.33 (CEST) :Intressant. Finns en hel del att djupdyka i här märker man... Vet ingenting om detta, men skriver av mig iallafall :) :Verkar som tjugotal inte är något undantag med formen att sätta "ett" framför, eller sätta ordet i bestämd form. Verkar vara samma sak med ord som par, dussin, fåtal, flertal och faktiskt också antal, liksom förstås tiotal, hundratal osv. Vissa ord kan man sätta "något" eller "några" framför. "Något tiotal" och "några tiotal" ger rikligt med träffar på Google. Wikipedia nämner dussin m.fl. som exempel på "kollektivt tal" men som grammatiskt hör till substantiv. :Som par och dussin är en mängd som motsvarar 2 respektive 12 enheter är väl ord som slutar på -tal en mängd som motsvarar förledens (tio-, tjugo-, hundra-) antal enheter. Det verkar inte finnas något inbyggt i formen att det måste begränsas till "ett", utan det kanske inte är så naturligt att prata om "flera tjugotal". Det verkar inte heller som om efterleden -tal i sig skulle betyda att antalet automatiskt blev mindre exakt. Ett fåtal besökare = få besökare. En mängd besökare = många besökare. Få och många nämns för övrigt bland orden som tillhör myckenhetspronomen. :Kanske beror betydelsen i viss mån vilket ord det rör och i vilket sammanhang det används. :Kanske händer det något med grammatiken när man sätter grundtal (som "ett") framför, sätter något/några framför eller sätter det i bestämd form? Tänk att, för att krångla till det lite mer, så har vi har ord som "hundratals" och "tusentals" också, som betyder "flera hundra" osv. :Angående [[tjugotal]] som den ser nu så saknar jag helt klart en riktig definition. Man kanske tvingas skilja på definitionsraderna med betydelsen av ordet som sådant och dess betydelse i användning med ett grundtal e.d. framför eller i bestämd form, eller kanske man helt enkelt får nöja sig med att beskriva nyanserna i användningsavsnittet. Kanske är själva betydelsen av "tjugotal" så enkel som "mängden tjugo"? Vad säger andra ordböcker - finns dessa ord med? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 08.40 (CEST) ::Jag har tänkt i precis samma banor. Skall fundera lite mer på det. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 11.33 (CEST) ::Jag skrev om artikeln lite. Blev det bättre? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 15 augusti 2015 kl. 11.38 (CEST) :::Bättre, men inte riktigt nöjd. Jag gjorde också ett försök [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&type=revision&diff=2032182&oldid=2031527] ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 00.51 (CEST) ::::Hm, jag är inte säker på att jag tycker att din ändring var till det bättre. Några invändningar: ::::# När används betydelsen ''precis'' 20? ::::# Vi förbjuder nu helt den tänkbara konstruktionen ''några tjugotal'' i betydelsen ett mindre heltal gånger ungefär 20. Eller är det här du vill ha in din första definition, så att vi får betydelsen något mindre heltal gånger precis 20, vilket fortfarande är ungefärligt ty heltalet är obestämt? ::::#"ungefär 20" känns inte som en definition av ett substantiv... --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 00.59 (CEST) :::::Lägg gärna in en exempelmening under din första definition så att din avsikt blir tydlig. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 01.01 (CEST) ::::::1. Jadu... Nä, du har nog rätt. 2. Det är ju dumt... 3. "tjugotal" är ju definitivt ett substantiv. Det är när de används som ett uttryck i och med "ett tjugotal" eller "tjugotalet" som den får en grammatisk funktion som grundtal. Detta nämns i grammatik-avsnittet. Hade vi haft ett eget uppslag för "tjugotalet" och "ett tjugotal" hade vi kanske kunnat ha det under räknerordsrubriken. Kommer inte på nåt bättre sätt just nu, än som det är, med senaste ändringen [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&type=revision&diff=2032205&oldid=2032189]. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 01.19 (CEST) :::::::Det ser bra ut. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 01.28 (CEST) :::::::Men det ser lite fullpackat ut. Kanske vore bättre att ersätta ::::::::främst i bestämd form singular eller efter grundtalet ett: tjugotalet, ett tjugotal :::::::med ::::::::tjugotalet, ett tjugotal? :::::::Då förlorar vi ''några tjugotal'', dock. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 01.34 (CEST) ::::::::Nu, då! :) [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&type=revision&diff=2032278&oldid=2032222] Mindre fullpackat. Får med de vanliga konstruktionerna samtidigt som vi inte utesluter möjligheten att använda ordet i andra, mindre vanliga, konstruktioner. Definitionen beskriver nu ett substantiv och inte ett räkneord (den tidigare formuleringen blev inte helt lyckad i att förklara att den beskrev uttrycken och inte uppslagsordet). Grammatikavsnittet förklarar att uttrycken fungerar som grundtal. Känns som definitionen är korrekt, och taggen "vanligen i runda tal" känns spot on. Passade också på att ändra den andra definitionen lite också, om du misstycker är det bara att ändra igen. Det finns utrymme för bättre formulering. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 02.24 (CEST) :::::::::Jag tror jag är nöjd med det, men jag lade till [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=tjugotal&type=revision&diff=2032425&oldid=2032278 ett litet förtydligande] som jag är väldigt förtjust i. (Jag älskar (över)tydlighet.) --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 16 augusti 2015 kl. 11.37 (CEST) == Uppsalastudenter m.m. == Jag märker att SAOL (13:e utgåvan) skriver Uppsalastudent och Öresundsbåt med stor bokstav. Men finlandssvensk, uppsaliensare och örebroare med liten. Är detta någon ny regel? Har inte alla sådana sammansättningar, som ju i sig inte är egennamn, skrivits med liten bokstav förr? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 4 september 2015 kl. 23.30 (CEST) :Så länge jag kan minnas iallafall, men jag vet inte vad du menar med "ny". [http://info.tt.se/tt-spraket/navigation/versaler/versal-eller-gemen/ TT-språket] skriver "Sammansättningar som inleds med namn får normalt stor bokstav och skrivs i ett ord. Detta är särskilt fallet vid mera tillfälligt bildade ord." (Uppsalastudent, Öresundsbåt), "Substantiv avledda av egennamn får alltid liten bokstav" (örebroare) och "För att beteckna folkgruppstillhörighet används liten begynnelsebokstav, även vid sammansättning som inleds med namn." (finlandssvensk). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 17 september 2015 kl. 20.39 (CEST) == Vägmärken == Finns det några skillnader mellan dessa ord? <table class="wikitable"> <tr> <th></th> <th>Märke</th> <th>Skylt</th> </tr> <tr> <th>Väg</th> <td>[[vägmärke]]</td> <td>[[vägskylt]]</td> </tr> <tr> <th>Trafik</th> <td>[[trafikmärke]]</td> <td>[[trafikskylt]]</td> </tr> </table> Spontant kan man få för sig att ''märkena'' är de abstrakta symbolerna i sig, medan ''skyltarna'' är de konkreta metallkonstruktionerna (så det finns för varje märke många skyltar i landet med just det märket). Hypotesen försvagas lite av att även märken/skyltar med enbart text kallas ''vägmärken''. Vad är skillnaden mellan ''väg-'' och ''trafik-''? Kanske är orden i praktiken (i det faktiska bruket) synonyma. Kanske är ''vägmärke'' den terminologi som Trafikverket själv använder? (Även för de konkreta skyltarna?) ''[[trafikmärke]]'' förefaller minst vanlig. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 5 september 2015 kl. 00.57 (CEST) :Skyltarna med enbart ortnamn, avstånd och riktning (liksom gränsskyltarna för tätorter, kommuner, län och riken) är väl inte märken. Sjöfartens fyrar och prickar är väl märken utan att vara skyltar. Jag vet inte hur dessa används som facktermer. SAOB har inte hunnit till V än. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 6 september 2015 kl. 14.02 (CEST) ::Jo, jag minns att även dessa kallades ''(väg)märken'' när jag tog körkort. Det står också så i [[w:Vägmärken|Wikipedia-artikeln]]. Se [[w:Lokaliseringsmärken]]. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 6 september 2015 kl. 14.08 (CEST) == hemma och borta == Trots att jag inte kan något om sport försökte jag mig på att skapa [[bortaplan]], [[bortamatch]], [[hemmamatch]], [[bortavinst]], [[hemmavinst]], [[bortaförlust]] och [[bortavinst]]. Om du kan något om sport, kontrollera gärna att dessa är korrekta. --7 september 2015 kl. 10.00 (CEST) == Fjädrar == [https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=g%C3%B6ra_en_h%C3%B6na_av_en_fj%C3%A4der&curid=181338&diff=2067049&oldid=1642806 Den här ändringen] måste kontrolleras. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 september 2015 kl. 21.45 (CEST) :Rullade tillbaka, såg att SAOB skriver "tio". --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) == Etymologier == Etymologin för veckans ord lyder: :Ledet ''star'' eller ''stad'' har betydelsen ’stående, stånd’; formen ''star'' återgår möjligen på en äldre genitivform ''stadhar''. Ledet ''brak'' är besläktat med ord som ''bräck'' (’brott, bristning’) (jfr engelskans ''break''), ''brott'' och ''bryt(punkt)''. Jämför även med det äldre ordet ''dagbräckning'' (’gryning’). Jag tycker det är konstigt att en lista av två ord står inom citattecken. Spontant förväntar jag mig alltså :’stående’, ’stånd’ i stället för :’stående, stånd’. Däremot saknar jag formell utbildning i språkvetenskap, så kanske rör det sig om en speciell syntax som är etablerad när det gäller t.ex. etymologier. Kommentarer? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 22 december 2015 kl. 21.04 (CET) :Vid närmare eftertanke kanske det inte är så dumt ändå. Men jag vill gärna ha lite synpunkter, inte minst från originalförfattaren. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 22 december 2015 kl. 21.46 (CET) == [[högkonjunktur]] == Om någon kan något om ekonomi så får denna användare mycket gärna skriva en ny definition i ''[[högkonjunktur]]'', helst på korrekt svenska. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 18 april 2016 kl. 21.44 (CEST) :Jag har petat lite. Hoppas att det blev bra. [[Användare:Diupwijk|/Diupwijk]] 19 april 2016 kl. 13.28 (CEST) ::Kan inte mycket om ekonomi, men det ser onekligen mycket bättre ut. Tack! --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 april 2016 kl. 19.06 (CEST) == Acre == Är [[acre]] ett låneord på svenska? Finns inte i SAOL vad jag kan hitta. [[Användare:Maundwiki|Maundwiki]] ([[Användardiskussion:Maundwiki|diskussion]]) 4 maj 2016 kl. 18.36 (CEST) == Genitiv vid sidor om språk == Jag försöker komma på när man kan använda ord som T.ex. Svenskas, zulus, hebreiskas osv. Jag kan inte komma på någon. Om ingen gör det innebär det då att dessa ord inte finns och borde raderas då?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 26 maj 2016 kl. 15.58 (CEST) :Ordet ''svenskas'' i betydelsen ''svensk kvinnas'' existerar i alla fall. ''En svenskas bekännelser''. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 26 maj 2016 kl. 17.26 (CEST) ::"Man väntade alla förtryckta folks frihet, framför allt det '''finskas'''". Många genitivändelser finns för de adjektiv som ligger nära språknamnet, liksom det exempel jag just gav. Det rör sig dock inte om direkt substantiv i detta fallet, utan en substantivering av adjektivet, som "De grönas valkampanj", m.m. ╰ [[Användare:Svenji|Sven]][[Användardiskussion:Svenji|ji]] 26 maj 2016 kl. 23.07 (CEST) ::Det är svårare att hitta belägg for ordformer när språken inte har en adjektivform. Så du har kanske en poäng där att dessa ord inte används (och kanske egentligen inte förekommer) i obestämd genitivform. Det finns dock vissa fall där språknamnet i kombination med annat substantiv får genitivändelse, som till exempel här: [http://www.svd.se/foraldrad-analys-forodande-for-afghanistan Språket pashtos svaga roll i Kabul och bland den afghanska härskande eliten är ett av Hanifis huvudargument för att pashtunerna eller den pashtunska kulturen inte präglat Afghanistan så mycket som den utskåpade Afghanistankanon gör gällande.] Denna mening är från Svenska Dagbladet för några år sedan. Jag tycker inte att det känns konstigt att prata om ''älvdalskas särart'' som ett fullt BRUKLIGT alternativ till "älvdalskans särart". Då det går att skapa sådana formuleringar av alla språk så ser jag inte problemet i att låta genitivformen stå kvar, även om det sällan används sonika. ╰ [[Användare:Svenji|Sven]][[Användardiskussion:Svenji|ji]] 26 maj 2016 kl. 23.16 (CEST) :::Om man kan skriva T.ex. "''Älvdalskas särart''" vilket jag tycker är en felaktig variant av "''Älvdalska'''n'''s särart''", så finns ju självklart ordet. Dock i fallet "''Språket pashtos svaga roll...''" så tycker jag att man lika gärna kan sägs "''Ordet femhundras stavning är konstig''" eller "''Konjunktionen ochs användning är för stor''". [[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 29 maj 2016 kl. 00.00 (CEST) ==Deponensverb eller reciproka verb?== Det vore snällt om nån tog en titt på denna ([[Kategoridiskussion:Svenska/Deponens]]) då någonting troligtvis är fel. [[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 1 juni 2016 kl. 23.33 (CEST) ==Passivumverb== De allra flesta verben i passivum (fiskas, ätas, hotas osv)betyder samma sak som bli + perfekt particip (fiskas = bli fiskad, ätas = bli äten, hotas = bli hotad) men sedan finns det en grupp ord vars perfekt particip inte stämmer översens med bli + perfekt participet utan (bara ibland) vara + perfekt participet. Några av dessa verb är (hatas = vara hatad, kännas = -, behövas = vara behövd (fast bara ibland, det behövs fem kakor är inte detsamma som det är behövd fem kakor) m.fl.) alla dessa verb motsvaras av abstrakta substantiv, detta kanske är den gemensamma nämnaren. Man kan ju ej ta på T.ex. mobbning, därför betyder "Karl mobbas" "Karl är mobbad". Hos verb som man säger bli framför kan man oxå säga "av" efter men man kan inte säga "Karl är mobbad av Anton" utan man säger "Karl mobbbas av Anton". Jag gör väl ingen "point" här utan jag försöker bara reda ut vad som skiljer verben. Tacksam för respons! -[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 21 juni 2016 kl. 04.37 (CEST) ==Oregelbundna substantiv== Jag har tänkt kring ett antal verb i svenskan som får en till synes oregelbunen deklination. Nämligen ett fåtal substantiv som slutar på t eller k och har en lång vokal i sig men i plural får tvp korta vokaler. De substantiven som jag hittills har hittat är: :bok -> böcker :fot -> fötter :rot -> rötter :nöt -nötter :get -> getter Är dessa substantiv oregelbundna eller följer de någon grammatisk regel?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 30 augusti 2016 kl. 16.14 (CEST) == [[löneförhandling]] == Trots att jag egentligen bara kan matematik, naturvetenskap, teknik och språk så försökte jag mig på en artikel om samhällskunskap: [[löneförhandling]]. "Klaga" gärna ifall den inte blev bra. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 september 2016 kl. 21.30 (CEST) == ''[[otursförföljd]]'' == Fick jag till ''[[otursförföljd]]''? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 5 november 2016 kl. 19.19 (CET) :Gott nog, [[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas]], men eftersom du frågar... :) :Jag tänker att principen om "ett steg i taget" innebär att "otur" inte ska beskrivas här utan under sitt uppslag (eftersom det e.m.m. inte är någon speciell sorts otur vi tänker på här). Den enklaste definitionen skulle vara "förföljd av otur", men jag håller med om att det är någonting mer med ordet som inte förklaras fullt ut med den enkla definitionen. :För att fånga essensen skulle jag vilja definiera det som "som i en serie av händelser råkat ut för osannolikt mycket otur". Jag förstår att du vill ha med att det inte absolut måste röra sig om ren otur (alltså utfall med låg sannolikhet), vilket jag håller med om, men jag är inte säker på att jag är med på att det behövs en helt annan definition för det. För att få med även den nyansen skulle definitionen kunna lyda "som i en serie av händelser råkat ut för (till synes) osannolikt mycket otur". ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 november 2016 kl. 23.35 (CET) == Engelska ordspråk == Bland ordspråken nämns det välkända "The die is cast". Men felstavat, skall vara: "The dice is cast." Tärningen är kastad. ohedengren@gmail.com --[[Användare:Horisont198|Horisont198]] ([[Användardiskussion:Horisont198|diskussion]]) 19 december 2016 kl. 06.10 (CET) :Jag vet inte om du har rätt. Se engelska Wiktionarys uppslag ([[:en:the_die_is_cast]]) eller Wikipedia-artikeln ([[:en:w:Alea_iacta_est]]). Båda säger ''the die is cast''. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 december 2016 kl. 09.32 (CET) ::Singularis av dice är ju die: one die, two dice= en tärning, två tärningar. Tärningen är kastad blir ju då direktöversatt: the die is cast. Om det mot förmodan skulle vara dice så skulle det ju i sådana fall bli "the dice ''are'' cast" då dice är plural.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 januari 2017 kl. 13.49 (CET) ::: "Historically, dice is the plural of die, but in modern standard English dice is both the singular and the plural" och vi har precis samma problem i SV : "[[Lika_barn_leka_bäst.]]" måste vara "[[Lika_barn_leker_bäst.]]". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 1 februari 2017 kl. 16.01 (CET) == Redigera en sida - hurdå? == Jag är alldeles nyinloggad på Wiktionary. Det började med att jag sökte efter några engelska ordspråk och hittade snabbt ett som var felstavat. Det stod "the die is cast" som ju ska stavas "the dice is cast". Så för att rätta till felet så gick jag med, skapade användarnamn och lösenord. OK, så öppnade jag sidan "Engelska ordspråk" igen för att redigera sidan, dvs rätta till felstavningen. Läste alltså under rubriken "Redigera en sida" där det står så här: "Länken redigera finns på alla Wiktionarys sidor, längst upp som en "flik".... de gör att du kan redigera den sida du just då har framför dig. Så jag letade längst upp efter fliken "redigera". Och letade, och letade, och letade. En sak är säker: "längst upp" finns det ingen flik som heter "redigera". Jag känner mig som en idiot. Eller också är det fel i manualens text? Hjälp, någon därute! Signaturen 1,98 :Jo, det finns en flik som heter Redigera längst upp. Den är till höger om "Visa" och till vänster om "Visa historik". --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 december 2016 kl. 09.30 (CET) ::Jag gjorde en bild som visar var fliken finns: http://privat.rejbrand.se/wtedittab.png --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 19 december 2016 kl. 09.36 (CET) :::Är det kanske så att du använde mobilversionen av Wiktionary. I så fall är det förståeligt att du inte hittade fliken "redigera". Med mobilversionen kan du redigera en sida genom att klicka på ikonen med en penna längst upp på sidan. [[Användardiskussion:ÅttioFem|"]][[Användare:ÅttioFem|85]][[Special:Bidrag/ÅttioFem|"]] 19 december 2016 kl. 12.01 (CET) :Notera dock att "the die is cast" är korrekt eftersom "die" är singularformen och "dice" är plural (men även singular ibland). –[[User_talk:Moberg|d]][[User:Moberg|Moberg]] 5 februari 2017 kl. 20.26 (CET) == Språkhjälp == Hej! Jag är innebandydomare och vissa av er kanske har märkt att jag skapar innebandyartiklar. I alla fall så noterade jag ett grammatiskt fel på domarkvittot som ni kan se [http://www.innebandy.se//Global/SDF/Stockholm/Dokumentbank%20-%20webb/Domare/Distriktsdomare/Domarkvittens%20Swish.pdf här] och eftersom detta är den mest språkkunniga communityn jag känner till, vänder jag mig till er. På kvittot eller kvittensen kan ni se att det står "av ... mottagit". Eftersom mottagit försöker beskriva vad kvittot är så ska mottagit bytas ut mot perfekt participet mottaget. Detta tror jag ni alla håller med om. Jag informerade min domarkonsulent om detta varpå han svarade "Översta raden verifierar att vi har mottagit X kr av föreningen ifråga. Och då borde väl meningen överst vara korrekt? Eller tänker jag fel?". Det känns fortfarande i mina ögon fel eftersom pengarna då skulle vara mottagna. Detta tycker jag dock komplicerar hela grejen. Man kan ju säga "Av IFK Göteborg har jag mottagit (tagit emot) pengarna" men att bara skriva "av IFK Göteborg mottagit" känns som ett tydligt fel. Språkhjälp vore mycket tacksamt! [[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 27 mars 2017 kl. 16.56 (CEST) :Ja, det bör vara mottaget. –[[User_talk:Moberg|d]][[User:Moberg|Moberg]] 27 mars 2017 kl. 18.12 (CEST) PS. Det finns bra språkgrupper på facebook, tex. "Grammatikläraren". Även Flashback har ett ganska aktivt språkforum. == Ett adjektiv som spelar adverb? == Jag skapade just artikeln ''[[osedd]]''. Utöver dess otvivelaktigt adjektiviska bruk, attributivt eller predikativt, verkar det som om ordet också kan fungera som ett adverb: :'''osedd''' :#utan att någon ser det :#:''Jag smet förbi vakterna '''osedd'''.'' :#:''Det här är en tidskrift som jag helst läser '''osedd'''.'' Notera den perfekta utbytbarheten. Det ser verkligen ut som ett adverb. Men samtidigt känns det inte helt klockrent: Någonstans känns det som om meningarna ovan bara är någon sorts satsförkortningar för satser där ''jag är osedd'', och ''osedd'' alltså egentligen är ett adjektiv. Någon som har något klokt att säga om detta? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 9 april 2017 kl. 15.14 (CEST) :''Det här är en tidskrift som jag helst läser sittande.'' I så fall skulle alla perfekt- och presensparticip nog vara adjektiv och adverb.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 9 april 2017 kl. 16.00 (CEST) ::Alldeles riktigt att alla presensparticip är både adjektiv och adverb. Detta beror på att neutrumformen sammanfaller med grundformen. Det borde inte vara så svårt att infoga adverbavledningsdefinitioner för presensparticipen med bot. För perfektparticipen brukar däremot neutrumformen vara distinkt. Exempelmeningarna illustrerar s.k. predikativ användning av adjektiv, se [[w:Predikativt attribut]]. [[Användardiskussion:Nummer 8589869056|d]]|[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]|[[Special:Bidrag/Nummer_8589869056|b]] 9 april 2017 kl. 17.54 (CEST) :::[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]: Borde måhända allt listas under adjektivrubriken i ''[[osedd]]''? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 9 april 2017 kl. 20.37 (CEST) ::::Ja, om ett ord beskriver ett (ibland underförstått) substantiv så handlar det om ett adjektiv. Adverb kan beskriva många ordklasser, men inte substantiv (eller pronomen som kan användas i stället för substantiv). Alltså är adverb oberoende av genus och numerus. Ett sätt att avgöra om det handlar om ett adjektiv eller ett adverb är att ändra genus eller numerus. Är det okej att skriva "vi smet förbi vakterna osedd"? Om inte, så är det inget adverb. [[Användardiskussion:Nummer 8589869056|d]]|[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]|[[Special:Bidrag/Nummer_8589869056|b]] 10 april 2017 kl. 10.11 (CEST) :::::Det är inte alltid lätt att skilja på adjektiv och adverb. Det är därför jag ursprungligen valde ordklassen "fras" till [[ab origine]]. Jag tyckte att det såg ut som ett adverb, men enwikt skrev att det är ett adjektiv. Utan en konkret exempelmening vågade jag inte påstå att det är ett adverb. [[Användardiskussion:Nummer 8589869056|d]]|[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]|[[Special:Bidrag/Nummer_8589869056|b]] 10 april 2017 kl. 10.22 (CEST) ::::::Ah, då var min magkänsla korrekt! Stort tack för ditt svar som gjorde mig till en lite klokare människa! --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 10 april 2017 kl. 12.59 (CEST) == ''[[ofärdighet]]'' == Försökte mig på ''[[ofärdighet]]''. Efter att ha studerat Korp i någon timme tror jag mig ha fått till en hyfsad artikel, men jag vill ändå gärna ha feedback. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 11 april 2017 kl. 23.54 (CEST) :Jag la till betydelsen [[lyte]] (av [[ofärdig]], [[lytt]]). [[Användardiskussion:Nummer 8589869056|d]]|[[Användare:Nummer 8589869056|8589869056]]|[[Special:Bidrag/Nummer_8589869056|b]] 12 april 2017 kl. 00.30 (CEST) == Opersonliga verb == Att de opersonliga verben endast kan skrivas med "det" stämmer väl inte? Wikipedia har en artikel om [[w:Regnande djur|Regnande djur]], sen kan man tala om att iskulorna '''haglade ner''' medan regnet '''[[ösa ner|öste ner]]'''. Även vattendropparna kan '''dugga ner''' från skyn. Finns ens opersonliga verb? Eller är jag helt ute och cyklar.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 23 maj 2017 kl. 16.52 (CEST) :Hur menar du nu? "Regnande" är inte ett verb utan ett presensparticip/adjektiv/substantiv, "iskulor" och "regnet" är substantiv, "vattendropparna" är substantiv. Det finns inga verb alls i dina exempel. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 24 maj 2017 kl. 01.34 (CEST) ::Nej jag vet men ett opersonligt verb bör inte få något presensparticip då ingen kan utföra verbet i fråga. Här utför ju djuren regnandet - djuren regnar. Hur är detta möjligt frågar jag.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]])| :::Ny när jag kikar finns det ju dock visst verb i mina exempel. Jag gör de fetstilta bara för förtydligande skull.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 24 maj 2017 kl. 01.39 (CEST) ::::Nu när jag kikar igen ser jag också dem, fetstilade är de med 😛. Du har nog rätt att de kan ta andra former än bara exakt "det <verb>". Frustrerande när man bara känner på sig att det är fråga om opersonliga verb men man inte kan sätta fingret på exakt vad det är som gör dem opersonliga. Det känns iallafall orimligt att jag skulle säga "jag och mina polare regnar/haglar/duggar/öser ner från skyn", vad man nu kan dra för slutsats av det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 24 maj 2017 kl. 02.12 (CEST) == Af, de, von == Vad är orden [[af]], [[de]] och [[von]] i svenska namn som Claes af Geijerstam, Gustaf de Laval, Carl von Linné? En gammalstavad och två utländska prepositioner? Har de någon plats i ordboken? Jag ser att [[:ru:де#де II]] och [[:ru:фон#фон IV]] tar upp "de" respektive "von" som ryska ord, klassade som partikel (частица). --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 18 maj 2017 kl. 22.16 (CEST) :Det tycker jag absolut, men kanske under förutsättningen att de får mer information än en definition a la "del av namn". Etymologisk information tycker jag är A och O när det handlar om namnuppslag. Här har vi också många delar av namn som kan vara intressanta att ta upp, ofta kanske mer så än hela namnen i sig, både gällande personnamn och ortnamn/platsnamn. Hittills i inklusionskriterierna ligger fokus bara på vilka uppslag som ska få finnas. Mer relevant kanske hade varit vilken kvalitet på uppslagen som behövs för att de ska få finnas. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 19 maj 2017 kl. 02.50 (CEST) == epusör == ''Epusör'', vad betyder det? Ordet får en träff på Google, från "Hvar 8:de dag: "Vid bjudningar till grannfamiljer och sockenbor blef Edvin Ås i förstone "glömd", och snart förklarade man att "man ej kunde ha nöjet se honom" äfven i kretsar, där han eljest betraktats som en ej föraktlig epusör." samt återfinns även i tryckt text, i Baskervilles hund från 1912: "Vi veta nu varför Stapleton med motvilja betraktade sin systers friare, ehuru denne friare var en så önskvärd epusör som sir Henry." Återfinns ej i SAOB eller SAOL. Men vad betyder ordet? [[Användare:Thuresson|Thuresson]] ([[Användardiskussion:Thuresson|diskussion]]) 5 juni 2017 kl. 15.05 (CEST) :Det verkar komma från franska ''[[:fr:épouseur]]'', som betyder [[friare]]. [[Användare:Skalman|//Skal]] 5 juni 2017 kl. 15.21 (CEST) ::Du hann före mig! Det tänkte jag också. En.wikt. skriver också friare: [[:en:épouseur]].[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 5 juni 2017 kl. 15.25 (CEST) == Sekundkvadrat/kvadratsekund == Heter det sekundkvadrat eller kvadratsekund eller funkar båda?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 28 augusti 2017 kl. 12.53 (CEST) :Inom fysiken och resten av vetenskapen är det normala ''sekundkvadrat'': ''Accelerationen är fem meter per sekundkvadrat.'' --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) ::{{@|Andreas Rejbrand}}: Som jag misstänkte alltså. Skulle du säga att "kvadratsekund" är felaktigt eller bara sällan använt?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 28 augusti 2017 kl. 23.34 (CEST) == Ditransitiva verb == Denna grupp verb har tydligen inte folk jättestor kännedom om. Den saknar till och med en Wikipediasida. Jag hoppas dock att någon ska kunna besvara min fråga: Måste objekten som kommer efter eller innan det ditransitiva verben böjas utan prepositioner? Ge är ju ditransitiv eftersom man kan säga: ”Jag gav honom en penna”. Här finns det inga prepositioner. Med verbet ”blanda ihop” dock så krävs prepositionen med och likaså två objekt: ”Jag blandade ihop honom '''med''' henne.” Är verbet fortfarande ditransitivt då?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 2 februari 2018 kl. 23.47 (CET) :Jag skulle inte räkna med dem. Det är (faktiskt) inte så intressant att prata om tansitivism, valens är roligare. Ett verbs valens är hur många objekt det tar, och här räknar man in prepositionsobjekt. –[[User_talk:Moberg|d]][[User:Moberg|Moberg]] 13 februari 2018 kl. 18.55 (CET) == Ord som byter kort/lång vokal == Har ni märkt att snö: blir snön: i bestämd form. Ö:t går alltså från långt till kort. Jag kan hitta ett antal fler exempel på detta, men då från singular till plural (t.ex. get, nöt, gnet, rot, bok, fot, mus, gås och lus). Jag kommer dock inte på fler såsom fallet med snö. Kommer ni på några?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 12 februari 2018 kl. 14.11 (CET) :Sjö/sjön är det enda jag kommer på. Jag kommer över huvud taget inte på så jättemånga substantiv som slutar på lång vokal. [[Användare:Skalman|//Skal]] 12 februari 2018 kl. 19.56 (CET) ::Ja, det har du rätt i! Undra om det bara är en tillfällighet att de båda slutar på ö?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 12 februari 2018 kl. 21.08 (CET) :::{{@|Jonteemil}}: Det är säkert inte en ''ren'' tillfällighet, men jag vet inte riktigt. Jag har gått igenom en massa ord och hittar detta: :::* -et: spa, bi, bo, sto, kukeliku, tabu, bry, fly, ly, paraply, brö(d), frö, spö, strö :::* -én: armé, ateljé, europé, kvalité, kupé, turné :::* -in: akademi, garanti, -logi, -nomi, teori :::* -on: (Malmö)bo, bro, klo, sko, so :::* -un: bastu, farstu, intervju, känguru :::* -yn: by, revy :::* -ån: nivå, tå, å :::* -ön: kö, miljö, ö :::[[Användare:Skalman|//Skal]] 12 februari 2018 kl. 21.33 (CET) ::::Jag hävdar att man på närkingska uttalar "byn" som bynn. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 19 juni 2018 kl. 17.53 (CEST) == Adjektiv vs adverb == T ex adjektivet 'mentalt' kan även vara (användas som) ett adverb (t ex mentalt förberedd). Men bör vi även registrera ordet som ett adverb? --[[Användare:Nyström|Nyström]] ([[Användardiskussion:Nyström|diskussion]]) 19 juni 2018 kl. 17.46 (CEST) :Ja, det brukar vi göra. Se t.ex. [[gott]], [[snabbt]]. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 19 juni 2018 kl. 17.51 (CEST) ::Okey, tack! --[[Användare:Nyström|Nyström]] ([[Användardiskussion:Nyström|diskussion]]) 20 juni 2018 kl. 14.20 (CEST) == Svenskt ord för yrke inom biologisk forskning == Jag undrar om det finns någon svensk motsvarighet till det engelska ordet ''mammalogist'', alltså en zoolog som specialiserar sig på studiet av däggdjur? På svenska finns ordet "mammalier" känt som synonym till "däggdjur" sedan 1840, men hur är det med själva yrket? Glosan "mammalog" känns obekant, och att ordet "däggdjur" skulle givit oss yrkesbeteckningen "dialog" är förstås inte heller rätt... –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 4 juli 2018 kl. 23.37 (CEST). :Det naturliga stället att söka svaret är Wikipedia, som på engelska har en egen [[:w:en:Category:Mammalogists|Category:Mammalogists]]. Denna saknar motsvarighet i svenska Wikipedia. Några av personerna finns i svenska Wikipedia, men beskrivs där bara som zoologer (eller hippologer eller primatologer). Ordet "mammalog" nämns två gånger i svenska Wikipedia, men bara i anslutning till röda länkar i en lista respektive grensida. På tyska heter det [[w:de:Kategorie:Mammaloge|Mammaloge]], men läran [[w:de:Mammalogie|Mammalogie]] har även synonymerna Theriologie och Säugetierkunde. Ett av dessa ord återfinns i ryska [[w:ru:Териология|Териология]]. Men på svenska hittar man ingen t(h)eriolog(i). --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 4 juli 2018 kl. 23.52 (CEST) ::Jo jag letade på Wikipedia, men innan det tog jag mig en titt i SAOL, SO och SAOB. Där finns inget som liknar "mammalog" vad jag kunde se. Det känns dock som att begreppet (i någon form) ''borde'' finnas, eftersom gruppen däggdjur är så pass stor och betydande för oss människor, och har varit det genom hela vår (kultur)historia. Jag finner det anmärkningsvärt att det finns ord för [[ornitolog]]er, [[iktyolog]]er, [[herpetolog]]er, [[entomolog]]er (med [[lepidopterist]]er etc.) och [[botaniker]] (med [[bryolog]]er, [[pomolog]]er etc.) samt [[bakteriolog]]er och övriga forskare på snart sagt alla andra typer av organismer, utom just däggdjur. Extra underligt blir det om man betänker att det faktiskt finns titlar som berör en del av däggdjurens undergrupper, som till exempel [[hippolog]]er och [[kynolog]]er. Således funderade jag över om det bara var jag som helt enkelt missat eller glömt ordet, och därför ställde jag frågan här. Men visst kan det vara så att ordet saknas i svenskan&nbsp;– konstigare saker än så har hänt. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 5 juli 2018 kl. 02.21 (CEST). :::Jag hittade nu orden [http://runeberg.org/rcskol3/0236.html mastologi] och [http://runeberg.org/ekbohrn/0856.html mastozoologi]. Båda verkar dock ovanliga och kan vara föråldrade. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 5 juli 2018 kl. 08.57 (CEST) == Fyramånaders == Vi har [[alla tiders]], [[fyramånaders]] och [[elvamånaders]] som adjektiv. SAOL har inte dessa, men dock [[sexmånaders]]. Har den typen av adjektiv något namn? Man talar ju om substantiverade adjektiv, men här har vi snarare adjektiviserade substantiv. De böjs ju inte och ser ut som förled i sammansättningar, men förekommer dock fristående. Av år bildas adjektiv på -årig ([[tvåårig]], [[treårig]]) men av dag, vecka och månad bildas tvådagars, tvåveckors och tvåmånaders (bäbisar, utbildningar, ...). --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 6 september 2018 kl. 19.20 (CEST) == "sockpuppetry" == Har vi något svenskt ord för detta fenomen? "marionettkontoanvändning"? Bättre förslag? [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 21 november 2018 kl. 14.24 (CET) == Medelst == Detta står i Stilguiden: ”[...] gärna med enkla ord om det är möjligt, och utan onödiga utvikningar från själva definitionen. Det är viktigare att definitionen är tydlig och lättförståelig än att den är extremt kortfattad.” Jag tycker detta säger emot bruket av ”[[medelst]]” i så många definitioner. Aldrig har jag hört någon säga det ens en gång. Ordet förekommer, känns det som, endast i gamla texter och här på Wiktionary. Hela 140 gånger används ordet på sv.wikt. Vad tycker ni, är ni mot/för en utfasning av ordet. Kanske ett tillägg i Stilguiden om att språket i störst möjliga mån ska vara nutida och ej ålderdomligt eller överdrivet formellt. Det viktigaste är ju faktiskt att alla förstår definitionerna, det tycker jag i alla fall.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 14 januari 2019 kl. 13.05 (CET) : Jag håller med om "att språket i störst möjliga mån ska vara nutida och ej ålderdomligt eller överdrivet formellt." [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 januari 2019 kl. 13.11 (CET) :: Jag håller också med, men ser inte riktigt att Stilguiden behöver utökas med ytterligare formuleringar av det skälet. Jag tolkar in det i skrivningar som "enkla ord" och "lättförståelig". Sen kan formuleringen som sådan ändå filas på, säkerligen. Ett mål är att i Stilguiden också hitta en balans, att skapa tydlighet utan att göra den alltför svårsmält. Att använda ett språk som inte känns främmande lär dessutom gälla mer än bara definitionerna. Jag misstänker att en del av medelst kommer från autoimporterade definitioner från äldre källor - kan det stämma? Om någon vill skriva om definitionerna och göra dem mer lättförståeliga så är det bara positivt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 januari 2019 kl. 01.13 (CET) == Typer av pronomen == Hur är det med ryska [[какой]] och [[такой]] och alla deras besläktade ord: Vilka är pronomen, adverb, adjektiv, något annat? Och vilka typer av pronomen (frågande, demonstrativa) handlar det om? På en.wikt är samma ryska ord en "determiner", så ordklasserna stämmer inte överens mellan språken. Jag tror vi kan behöva flera olika textexempel för varje ord. Hjälp uppskattas. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 28 januari 2019 kl. 20.24 (CET) :{{@|LA2}}: Determiner är väl en hyperonym till de båda svenska termerna? Så de ryska orden kan vara både determinativa och frågande pronomen. De determinative pronomina är de som går att såtta innan substantiv typ: ”Sådant beteende avrådes” eller ”vilka personer är det där”. Sådan och vilken är här utöver determinativa också demonstrative respektive frågande pronomen, som jag förstår det.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 18 april 2019 kl. 11.12 (CEST) == Undervisning == Finns det någon sida med tips om hur man kan använda Wiktionary i undervisningen? [[Användare:Per W|Per W]] ([[Användardiskussion:Per W|diskussion]]) 17 april 2019 kl. 21.54 (CEST) :Det finns ingen sida som diskuterar detta här på svenskspråkiga Wiktionary. Det finns säkerligen tankar kring det som kan letas fram genom en [https://www.google.com/search?q=how+to+use+wiktionary+in+teaching+-site%3Awiktionary.org googlesökning]. Det beror ju mycket på vilken nivå och i vilket syfte man vill använda Wiktionary i undervisningen. Inom programmering och språkvetenskap finns säkert många olika typer av uppslag. I grundskolan kanske man kan använda det i diskussioner om källkritik eller få i uppdrag att själv skapa en definition för ett ord som saknas. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 18 april 2019 kl. 00.03 (CEST) == Utövning == Jag saknar glosan "[[utövning]]" i Wiktionarys ordskatt. Vår ordbok omfattar redan nu orden "[[utöva]]" (inklusive "[[utövande]]") samt "[[övning]]", men det är ju inte riktigt samma sak. Själva uppslaget "utövning" är förstås enkelt att skapa, men jag kommer inte på någon riktigt bra definition. Har ni några förslag? Ordet listas inte i SO och SAOB, och SAOL anger som vanligt bara böjningsformerna. Detsamma gäller sammansättningarna "tjänste-" och "yrkesutövning" som inte heller tas upp av SO/SAOB, och där SAOL bara anger exempelvis <code>yrk·­es|­ut·­öv·­ning</code> följt av böjningsformerna. [[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 18 juli 2019 kl. 08.26 (CEST). :Det är ett vanligt verbalsubstantiv: "det att utöva". --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 18 juli 2019 kl. 09.46 (CEST) ::Tackar. Mot bättre vetande kollade jag också en del online-synonymordlistor, och i princip samtliga behandlar ordet som ett verb. Helknasigt och framför allt fel. Tack även för att du skapade själva uppslaget. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 18 juli 2019 kl. 13.07 (CEST). == Yttre våld == I beskrivningar av olika medicinska symptom (eller för den delen polisärenden med mera) så använder man ganska ofta begreppet "yttre våld". Till exempel "''En rodnad orsakad av yttre våld beror på en vidgning av blodkärl i huden''". Jag undrar huruvida frasen "yttre våld" kan anses ha egenvärde nog att berättigas ett eget uppslag? Jämför exempelvis [[vilt kort]] och [[yttre produkt]]. Vänligen, [[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 7 augusti 2019 kl. 22.15 (CEST). :Jag känner inte terminologin och någon Wikipedia-artikel finns inte. Däremot finns [[w:Yttre orsaker till sjukdom och död]], men många medicinska artiklar i svenska Wikipedia är korta och ofullständiga. Är det ett begrepp som används nu, eller bara i äldre tid? Har begreppet en översättning och en antonym? (Knappast "inre våld", väl?) --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 7 augusti 2019 kl. 23.35 (CEST) ::Jag håller med om att Wikipedia är fattigt på yttre våld... Det omnämns emellertid i wikipediaartikeln [[:w:Lesion|Lesion]] samt som länk till [[:w:Medicinskt trauma|Medicinskt trauma]] i artikeln [[:w:Ablefari|Ablefari]]. Alla de artiklarna är dock mycket korta. Utöver dessa används begreppet även i artiklarna [[:w:Benhinneinflammation|Benhinneinflammation]], [[:w:Nordens kristnande|Nordens kristnande]], [[:w:Ulcus|Ulcus]], [[:w:Johanssons sjukdom|Johanssons sjukdom]], med flera. Så långt Wikipedia. Utanför Wikimedia har uttrycket använts länge, både i äldre tid och alltjämt. Se exempelvis: ::*[http://www.lul.se/Global/Landsting_politik/Landsting%20och%20politik/LT-Trauma-web.pdf Trauma. Uppdragsbeskrivning om åtgärder kring skador uppkomna genom olycksfall eller annat yttre våld.] Landstinget i Uppsala Län, 2010 (PDF) ::*[https://www.svd.se/faglar-dog-av-yttre-vald Fåglar dog av yttre våld.] ''Svenska Dagbladet'', 2011 ::*[http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Forvarvade-hjarnskador-hos-vuxna1/Vad-ar-forvarvade-hjarnskador/ Vad är förvärvad hjärnskada?] Infoteket om funktionshinder, 2018 ::*[https://lagen.nu/dom/hfd/2018:6 HFD 2018:16. Fråga om utredningen i ett mål om beredande av vård enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga ger tillräckligt stöd för slutsatsen att ett litet barn har utsatts för fysisk misshandel eller brister i omsorgen.] Högsta förvaltningsdomstolen, 2018 (uttrycket används nio gånger här) ::*[https://www.kunskapsguiden.se/Ekonomiskt-bistand/Teman/Jamstalldhet-inom-ekonomiskt-bistand/Sidor/Våld-i-nära-relationer.aspx Våld i nära relationer.] Socialstyrelsen, 2019 ::Angående eventuella antonymer till "yttre våld" så bör man komma ihåg att begreppet främst används för att förtydliga att det gäller skadeverkningar som ger just utvärtes skador, i förhållande till medicinska trauma ''i största allmänhet''. Det används alltså inte explicit för att särskilja mellan våld som leder till utvärtes skador, och våld som leder till invärtes skador. Följaktligen torde en antonym helt enkelt vara "inte yttre våld", men såna konstruktioner använder vi ju inte. Det finns dock en åtminstone i praktiken vedertagen synonym: "yttre trauma", fast det uttrycket är mycket ovanligare än "yttre våld". ::Vad gäller frågan om översättningar så har jag en tydlig känsla av att jag hört både engelska och tyska sådana, men jag kan inte komma på någon av dem nu (och utöver svenska kan jag inga fler språk än så, trots att jag är född i Finland). Jag har en kusin född här i Sverige men som sedan många år tillbaka jobbar som sjuksköterska i Melbourne. Jag ska skicka iväg ett mejl till henne och fråga om hon känner till något engelskt uttryck som motsvarar begreppen "yttre våld" och "yttre trauma". –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 8 augusti 2019 kl. 03.14 (CEST). == Skandinavisk passivitet == Både bokmål och danska har väl passiva verbformer, kanske även nynorska? Detta återspeglas inte i dagens verbmallar. Är dessa former så mycket ovanligare än på svenska, att de betraktas som undantag? Vem kan veta detta? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 15 oktober 2019 kl. 15.29 (CEST) :{{@|Mewasul}}? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 oktober 2019 kl. 16.58 (CEST) ::Egentlig ja, men mest i infinitiv og presens. Disse er sammenfallende og dannes ved -es for bokmål og -ast på nynorsk. Se f.eks. [[:no:smile]] eller [[:no:spille]], siste kolonne i bøyningsmalen. Det går an å bruke dette i preteritum og perfektum partisipp også, men ofte vil man heller formulere det på en annen måte da, det blir litt tunge setninger. Man kan si ''kampen spilles kl 18'', men man ville antagelig vanligvis si ''kampen ble spilt kl 18'' (med et hjelpeverb), ikke ''kampen spiltes kl 18''. Men det går an, ihvertfall for bokmål og i min dialekt – se f.eks. hva [https://www.google.com/search?safe=active&sxsrf=ACYBGNRQyzvHMDSGvFL-LH9snnK0Rf4F5w:1571167867799&q=%22kampen+spiltes%22&nfpr=1&sa=X&ved=0ahUKEwj81ZG1gJ_lAhXLxaYKHbHcBtYQvgUILigB&biw=1920&bih=938 Google] sier. Jeg har aldri sett passiv preteritum oppgitt i (andre) ordbøker. For dansk ville jeg kanskje spurt {{@|Sarrus}}? [[Användare:Mewasul|Mewasul]] ([[Användardiskussion:Mewasul|diskussion]]) 15 oktober 2019 kl. 21.41 (CEST) == Före == »Äntligen kom den dag då målet mot de båda bovarna skulle före.» — Vad är detta för användning av ordet [[före]]? Det handlar väl om att rättsfallet ska dras "inför rätta", framför (inför, före) domaren. Men "skulle före" är kanske en fast fras där rätten/domaren kan utelämnas? Hur dokumenterar vi det? Jag hittar inte något motsvarande i SAOB. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 26 september 2020 kl. 20.42 (CEST) == Onödig förkärlek för bestämd form == Ska [[stjärnbaneret]] verkligen stå i bestämd form i en ordbok? Rätt som det är uttalar sig någon om "vårt kära [[stjärnbaner]]" och se, då är uttrycket fortfarande bestämt men ordformen är obestämd (ett baner) eftersom bestämningen ligger i "vårt". Samma sak händer med "förenta staterna", "förenta nationerna", "Kilsbergen", "vattkopporna" och andra namn. Sätt bara "våra kära" (eller "dessa förhatliga") framför och se vad som händer med detta ord som påstås bara kunna förekomma i bestämd form. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 1 oktober 2020 kl. 20.48 (CEST) : Jag håller med. Flytta dessa uppslag till obestämd form, och lägg till en anmärkning "Alltid bestämd, antingen genom bestämd form ("förenta nationerna") eller lämplig pronomen ("våra förenta nationer")." [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 26 oktober 2020 kl. 04.35 (CET) == Etymologisk utmaning ;-) == Ord (på svenska, alternativt engelska eller annat språk, inte egennamn) sökes som är härledda från egennamn. Exempel: [[herkulisk]], [[holmium]]. Särskilt: * ord som inte betecknar grundämnen ([[einsteinium]]) eller enheter ([[ampere]]) * ord härledda från namn för berg eller älvar [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 26 oktober 2020 kl. 04.35 (CET) :Kul! Vi har ju på svenska några direkta ordbildningar av namn, som jöns och olle t.ex., eller sammansättningar som kaffepetter, tråkmåns, slarvpelle, grinolle, tramsmaja, med flera. Men du kanske söker ord med mer dolda namninslag? Även om kungliga epoker som [[gustaviansk]], [[viktoriansk]], [[edvardiansk]]... Ord härledda från toponymer tycker jag är svårare att spotta ur mig på rak arm, och jag gissar att de är färre. Om man inte räknar med direkta sammansättnignar som galapagossköldpadda eller alpget. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 12.54 (CET) :: Var bra att någon svarar. Jag menar de icke-uppenbara som förklarat ovan. [[holmium]] är ju inte "från Stockholm" eller "präglat av Stockholm". Oavsett ifall de är "färre" ... hör gärna av er även ifall "färre" blir i slutändan "bara ett". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 13.11 (CET) :::Kanske ''[[adonisk]]'' kvalificerar? [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 13.56 (CET) ::::Holmium ''är'' ett grundämne. [[w:Ytterby_gruva|Ytterby gruva]] innehar för övrigt rekordet i att namnge grundämnen. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 14.07 (CET) ::::: Jo, "adonisk" (används det ofta?) kvalificerar väl på samma sätt som "herkulisk". Kommer någon på något som inte är grundämne, och inte är så uppenbart som "galapagossköldpadda" eller "falukorv" ? [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 23 februari 2021 kl. 14.30 (CET) ::::::Jo, adonisk eller ännu mer frekvent ''[[adonis]]'' är ord som förekommer i språket. Nära härledning är ''[[afrodisiakum]]''. Är det till något särskilt ändamål du undrar, eller bara av allmän nyfikenhet? [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 14.25 (CET) ::::: En utveckling på kungliga ord, så finns även substantiv som ''[[karolin]]''. Kom också att tänka på diverse politiska avledningar som ''[[maoism]]'' eller ''[[trumpism]]''. Kemiskt finns ju även många ämnen som inte är grundämnen, t.ex. ''[[nikotin]]''. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 14.30 (CET) :::::: Nyfikenhet. Ordet "afrodisiakum" är en bra träff, från forngrekisk mytologi igen (på samma sätt som "herkulisk"). Knarkämnen härledda från växter som innehåller sådana (uppenbart sammanhang) finns väl gott om ([https://sv.wikipedia.org/wiki/Absint]). Finns det något härlett från berg eller älvar? Kan vara också på engelska. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 16.29 (CET) ::::::: Bergarter som ''[[andesit]]'', eller klädesplagget ''[[bikini]]'' (efter en atoll i Stilla havet om jag minns rätt), [[sardin]]er är väl från ön Sardinien och de flesta tackar väl jag till en kopp ''[[java]]''. {{=)}} Åar kan jag inte komma på nåt, men kanske har google svar. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 21.25 (CET) :::::::: Jippi ... "[https://en.wikipedia.org/wiki/Andesite andesit]" (den första från ett berg eller en bergskedja) och "bikini" är bra träffar. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 25 februari 2021 kl. 08.48 (CET) ::::::::: Jag gissar att det finns många kemiska föreningar uppkallade efter de platser de hittats på, så liksom ''andesit'' förekommer nog fler bergarter, och liknande. Har för mig att jag läst om nån bergart uppkallad efter ett fjäll i Norge men kan inte googla fram den. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 25 februari 2021 kl. 11.25 (CET) ::::::::::Även ''[[neandertalare]]'' och ''[[denisovan]]er'' har fått namn från berg respektive grotta där de först hittades. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 27 februari 2021 kl. 02.35 (CET) ::::::::::: Var bra ... även mer träffar ... fastän på engelska verkar dessa uppfattas som egenmamn. En genomsökning av alla mineraler och bergarter skulle kanske ge ett fåtal ytterligare träffar från berg, grottor eller även älvar. Och faktiskt söker jag efter exemplel och nytta för [https://eo.wiktionary.org/wiki/%C5%9Cablono:elpropra den här mallen]. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 28 februari 2021 kl. 20.19 (CET) == [[hedning]] == Jag tror att definitionerna för ''[[hedning]]'' har skrivits i all välmening, och även om de inte är direkt felaktiga, så avviker de från åtminstone senaste definitionen i SAOL och den från SAOB. Jag tror vedertaget (modernt, senaste 100-200åren?) språkbruk är att hedning används som ett paraplybegrepp för ungefär "person med en religiös övertygelse annan än de abrahamitiska, särskilt om pluralistisk gudadyrkan med inslag av schamanism (med direkt åsyftan att personen praktiserar en ålderdomlig, mindre "upplyst" religion)". Hur tänker ni andra? [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 24 februari 2021 kl. 14.22 (CET) == Möjlig plagiering på ryska == Vi har diskuterat problemet (plagierade svenska uppslag oftast kopierade från SO eller NE) och massraderat några gånger. Jag har ett problem på en annan wiki: * [[:eo:Specialaĵo:PermaLink/903041]] '''här''' * [[:ru:прокапать]] jämförelse, väl inte härifrån Finns det något sätt att lista ut ifall det övre innehållet kanske är kopierat från någonsnans (något online-ordbok)? Jag kan inte alls ryska. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 17 april 2021 kl. 18.49 (CEST) :Varför skulle det vara plagiat? Det är en massa exempelmeningar, med angiven källa, t.ex. en från 1925. Ordet är ett verb med förled, som jag gissar betyder genom-droppa. Bilderna visar folk som "får dropp" (näringsvätska på sjukbädden). Böjningsmönstret är uppenbart och följer regler, så det är inget att plagiera. Snarare än att oroa oss för plagiat i esperanto-Wiktionary kanske vi borde fråga oss varför ryska Wiktionary ännu bara har en skelettartikel utan dessa exempelmeningar? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 17 april 2021 kl. 19.18 (CEST) :: Eftersom det inte kan vara från "ru.wiktionary", och eftersom artikeln är mycket omfattande för ett nyskapat uppslag. Visst går det att leta fram dessa exempelmenignar enskilt och manuellt, men ifall det råkade finnas något online-ordbok med samma betydelser i samma ordning och med samma exemplemeningar då vore det inte längre roligt. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 18 april 2021 kl. 23.56 (CEST) == Presens particip som adverb == Jag var på väg att skapa ett avsnitt för adverb i artikeln [[liggande]], men jag blev osäker. I en mening som "kejsaren åt sin middag liggande", är liggande då ett adverb (det beskriver hur han åt) eller ett adjektiv (han var liggande när han åt)? Om han åt middagen febrig (adjektiv, medan han hade feber) så är det ju inte samma sak som att han åt febrigt (adverb, hetsigt). Om meningen är "han åt middagen liggande på sängen", kan då liggande vara ett adverb när det följs av ytterligare en bestämning? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 29 april 2021 kl. 00.46 (CEST) :Bra fråga. Har inget svar, men resonerar lite. Liggande/Febrig åt han maten. Ätande/Febrig låg han i sängen. Han låg ned när (eller medan/under tiden/samtidigt som) han åt maten/hade feber. Han åt maten/hade feber när han låg i sängen. Dessa presensparticip betecknar samtidighet. Kan man tidsbestämma ett samtidigt skeende? Spelar det någon roll skeendena är avslutade eller oavslutade, tidsbegränsade eller inte? Kan man i vissa fall tänka sig att det ena skeendet är ett tidsadverb till det det andra? Eller är det andra skeendets art av betydelse? Kan man i så fall tänka sig att det andra skeendet i själva verket har funktionen av ett sättsadverb? Varken tids- eller sättsadverb skulle ju funka för "febrig" p.g.a. avsaknaden av det avslutande "t":et, eller hur? Jag har svårt att smälta det och jag har också svårt att hitta belägg för att presensparticip som adverb genom Google-sökningar (men måhända söker jag på fel ord?). Är det kanske så att skeendena i båda fallen, trots sin samtidighet, är separata skeenden? I så fall handlar det väl helt enkelt om att de i båda fallen är adjektiv och inte adverb. Han åt maten (under tiden han var) liggande (adj). Han åt maten (samtidigt som han var) febrig (adj). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 4 maj 2021 kl. 06.27 (CEST) :: Att skapa avsnitt för adverb är säkert bra så länge som det går att hitta eller konstruera fungerande exempel. I exemplet "Kejsaren åt sitt bröd liggande." kan jag inte avgöra ifall "liggande" är adverb eller adjektiv. I vissa språk skulle skillnaden synas eller höras: :::: ''La imperatoro manĝis sian panon kuŝante.'' (adverb) :::: ''La imperatoro manĝis sian panon kuŝanta.'' (advjektiv) :: Båda meningar funkar. Däremot kan jag inte hitta på ett exempel där "liggande" skulle vara entydigt ett adverb. Inherent trasigt verb? [[Special:Länkar_hit/-ende]] [[Special:Länkar_hit/-ande]] Jag har även svårt att hitta exempel för många andra verb. Kanske används explicita långa former såsom "på ett självförklarande sätt" oftare än "självförklarande" som adverb? [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 4 maj 2021 kl. 21.08 (CEST) :::{{@|LA2}}: Om man översätter till engelska så låter ju ''He ate his dinner lying down'' (adjektiv) mycket bättre än ''He ate his dinner <s>lyingly</s>'' (adverb) så jag vågar säkert säga att det ska ses som ett adjektiv och inget adverb i ditt citat ovan.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 9 maj 2021 kl. 01.51 (CEST) ==Tyska presensparticip== Ska inte tyska presensparticip (som [[tagend]]) böjas? Zu einer tagenden Versammlung? Jag hittar inga sådana exempel på engelska eller tyska Wiktionary. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 22 maj 2021 kl. 11.55 (CEST) :Jo, åtminstone [[:de:Flexion:lebend]] (levande) är ett exempel på böjning av presensparticip: eine lebende Frau, etc. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 23 maj 2021 kl. 19.00 (CEST) ::{{@|LA2}}: [[:en:habend]] har böjningsmall.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) Ps. använd gärna <code>{{[[Mall:@|@]]}}</code> vid svar 23 maj 2021 kl. 22.10 (CEST) :::Jag har nu hittat formeln för hur dessa uppslag ska skrivas. I de allra flesta fall passar mallen de-adj-okomp, så t.ex. i fallet [[habend]]. Den mallen ser stor ut i utfällt skick, men den skapar bara fem olika böjningar: -ende, -enden, -endem, -ender, -endes. Det hela är mycket regelbundet och lätt hanterligt. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 23 maj 2021 kl. 23.06 (CEST) == TV eller tv == Något som inte nämns på [[Wiktionary:Stilguide/Vilka ord ska tas med]] är frågan om förkortningar ska skrivas med stor eller liten bokstav. Vi har både [[tv-kamera]] och [[TV-kamera]] etc. (se [[tv#Sammansättningar]]). Men vi har inte samma dubletter för [[P-biljett]], [[p-bot]], [[p-piller]], [[p-skiva]]. Borde vi det? Är P-skiva en gångbar variant till p-skiva? Eller är P-biljett fel och borde den ersättas med p-biljett? Är det självklart att p-piller enbart skrivs med litet p? När blev det självklart och på vilka grunder? Har detta diskuterats? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 28 juli 2021 kl. 07.25 (CEST) :Språkrådet rekommenderar att liten begynnelsebokstav används för etablerade initialförkortningar: ''tv'', ''cd'', ''dvd'', ''sms'', ''dna'', ''vd'', ''cv''. ''Svenska skrivregler'' (2008), sidan 142: ::Initialförkortningar som inte är egennamn introduceras normalt i versal form. När de blir vanliga i språkbruket, bör de i stället skrivas med små bokstäver. :--[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 28 juli 2021 kl. 11.28 (CEST) :: ''[[tv-kamera]]'' är alltså den rekommenderade formen och tittar man på det faktiska bruket i t.ex. media så är det liten bokstav som används [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/granatdad-mot-tv-kanal-infor-putindokumentar]. Däremot förekommer även ''[[TV-kamera]]'', och förmodligen var den formen vanligare i tv:ns barndom (har ej undersökt saken). Sålunda bör även den varianten finnas med i ordboken som just en variant. ''tv-kamera'' är huvuduppslag och ''TV-kamera'' variantuppslag. :: Rekommendationen i det enskilda fallet ges av SAOL i de fall SAOL listar ordet i någon form: [https://svenska.se/saol/?id=3312982&pz=7]. :: Om SAOL saknar det aktuella ordet bör man titta på det faktiska bruket i Korp. I fallet ''p-biljett''/''P-biljett'' förekommer liten bokstav betydligt oftare: [https://privat.rejbrand.se/p-biljett.png]. Dessutom har SAOL med ''p-plats'' [https://svenska.se/tre/?pz=1&sok=p-plats] med litet ''p'', varför man kan anta att SAOL hade använt litet ''p'' även för ''p-biljett''. Eftersom detta också stämmer med den allmänna rekommendationen tycker jag det är klart att vår huvudform bör vara med litet ''p''. Om man är tillräckligt ambitiös kan man sedan skapa ''P-biljett'' som ett variantuppslag. :: --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 28 juli 2021 kl. 11.55 (CEST) :::Snyggt utrett, Andreas. Jag skulle säga att en viss del av osäkerheten kring stor eller liten bokstav här säkert påverkats av det visuella minnet för hur engelskan behandlar initialförkortningar, med stora bokstäver i större utsträckning. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 28 juli 2021 kl. 12.48 (CEST) == [[chanson]] == This is apparently supposed to be a French entry since it has feminine gender. Is the word also used in Swedish? --[[Användare:Espoo|Espoo]] ([[Användardiskussion:Espoo|diskussion]]) 6 oktober 2021 kl. 06.36 (CEST) :Yes, ja, ordet används även på svenska. Jag har nu lagt till ett svenskt avsnitt i artikeln [[chanson]]. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 6 oktober 2021 kl. 11.55 (CEST) == Namn på språkens varianter == I översättningarna används i bland namn på varianter av språk, t.ex. *engelska: **amerikansk engelska: color; **britisk engelska: colour. Men det är ganska stor variation i namngivningen. Ibland står det "amerikansk engelska", ibland bara "amerikansk". För grekiska förekommer klassisk, ny, antik och modern. För kinesiska förekommer varianter som kinesiska (!), mandarin, förenklad och traditionell. Borde vi standardisera dessa? Så vitt jag kan se, har programvaran för snabb inläggning av översättningar inget stöd för språkvarianter, utan dessa måste vara manuellt redigerade? För serbiska förekommer kyrilliskt och latinskt skrivsätt, men jag tror vi enbart borde acceptera kyrilliska för serbiska, medan det latinska skrivsättet kallas kroatiska. Engelska Wiktionary tillåter inga uppslag på språken serbiska och kroatiska, utan kallar språket serbokroatiska, med kyrilliskt och latinskt skrivsätt. Exempelvis ryska Wiktionary använder serbiska och kroatiska som två språk. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 8 oktober 2021 kl. 21.55 (CEST) :Huvudanledningen till att vi har låtit bli att ange varianter av språk på egna rader i översättningslistor, är just att det har gjort botar och snabbinläggning av översättningar mycket mer komplicerat. :Jag har tänkt att man ska ange variant som en not: <code><nowiki>{{ö+|en|color|not=amerikansk engelska}}, {{ö+|en|colour|not=brittisk engelska}}</nowiki></code>. Detta har nog aldrig dokumenterats och används nog inte i någon större utsträckning. :Om vi vill styra upp varianthanteringen, så bör alla dessa namn matcha varandra: översättningslistor, {{mall|tagg}} och kategori. En fundering om man börjar ange varianter: bör man ange för "alla" varianter? Vilken stavning används i kanadensisk, australisk, nyzeeländsk, indisk, ... engelska? :Har du tankar om hur det skulle bli bäst ur läsar- och redigerarperspektiv? [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 11 oktober 2021 kl. 09.52 (CEST) ::Om varianten med noter ska bli använd, så måste den nog dyka upp som synligt alternativ (kryssrutor) före m/f/n-väljaren, för de språk där det är tillämpligt. Men i så fall måste engelska ha "båda" som förstahandsval (jämför m/f/mf). ::För grekiska (el) borde väl klassisk grekiska (grc) behandlas som ett separat språk? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 11 oktober 2021 kl. 11.23 (CEST) :::Noter är troligen ingen bra idé för strukturerad information, så vi skippar det. :::Ja, klassisk grekiska bör behandlas som ett separat språk. :::Prio bör egentligen vara på läsar- och redigerarperspektiv, så om vi tänker att botar och snabböversättningar kan klara vad som helst, vad blir då bäst? [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 11 oktober 2021 kl. 23.47 (CEST) :::: "el" och "grc" är separata koder, medan det inte finns codes for "American English" and "British English". Men det finns 11 koder för samiska! Det är kaos och godtycke som råder. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 21 december 2021 kl. 21.55 (CET) == [[antal]] == Is "antalet ord" correct? Is "antalet af ord" also correct? --[[Användare:Espoo|Espoo]] ([[Användardiskussion:Espoo|diskussion]]) 20 december 2021 kl. 00.16 (CET) :{{@|Espoo}}: you can say ''antalet ord'', or ''antal ord'' (depending on the phrase). Saying "antalet a'''v''' ord" is not proper Swedish. [[Användare:Svenji|Svenji]] ([[Användardiskussion:Svenji|diskussion]]) 20 december 2021 kl. 00.21 (CET) ::Can you explain why? One would expect a combination of two nouns like that to be as ungrammatical as leaving the preposition out of "die Anzahl von Wörtern" and "the number of words". I could understand a construction like "antalet ords" and "antalet ordens" (like "die Anzahl der Wörter"), but "antalet ord" looks like an ungrammatical string of two nouns in the nominative that can't even be construed as a compound noun since that would require inverted word order. What is Wortanzahl in Swedish? --[[Användare:Espoo|Espoo]] ([[Användardiskussion:Espoo|diskussion]]) 20 december 2021 kl. 00.36 (CET) :::As Svenji wrote, ''antal ord'' and ''antalet ord'' are both correct (''Antal ord: 552'' and ''Antalet ord får inte överstiga 1000.''), but ''*antalet av ord'', ''*antalet ords'', and ''*antalet ordens'' are all ungrammatical and sound ''very'' wrong (the last one really makes me think about German, though, but, again, it sound ''very'' wrong in Swedish). --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 20 december 2021 kl. 07.34 (CET) :::: The Swedish preposition is " <b>av</b> ", not " <s>af</s> ", and you can't use it in this context. Similarly you say " två koppar kaffe ", not " <s>två koppar av kaffe</s> ". You can't simply apply German grammar (what it seems to be) on Swedish words. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 21 december 2021 kl. 21.51 (CET) == Åka av == Vad är "nu blir det åka av!" för sorts uttryck egentligen? Har det att göra med att "det blir av" (det händer) + "att åka"? Eller har jag rätt i artikeln [[åka av]] när jag klassar detta som ett substantiv-uttryck? Finns det några andra liknande uttryck? Kan det "bli cykla av" eller "bli äta av"? --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 1 januari 2022 kl. 18.42 (CET) :I SAOB:s artikel om substantivet ''åka'' från 2021 ([https://svenska.se/saob/?id=%C3%85_0001-0089.2NFm&pz=7]) listas, under 1b, uttrycket ''bli åka av'' (som har ''bli'' som huvudord och sålunda är en verbfras, d.v.s. vi skulle lista det som ett verb) som medger bildlig användning: "Vad som än sker och hur agendan än blir i detalj, så lär det nog bli åka av." från SvD (2018) ges som exempel. :I vårt fall skulle vi alltså kunna definiera ''bli åka av'' (verb) som ’bli ny fart’ (med den betydelse du valde). Man kan tänka sig att dela upp det i ''bli'' + ''åka av'' som du gör, men då tvingar vi oss som synes att precisera den syntaktiska naturen hos frasen ''åka av'', och frågan är om vi vinner något på det (knappast ifall ''åka av'' aldrig används utan ''bli''). Men i sådana fall håller jag nog med dig om att en substantivklassificering är mest rimlig. Jämför: "så lär det nog bli förändring". I detta fall bör man dock i {{mall|tagg}}-mallen förklara att ''åka av'' bara används i konstruktionen ''bli åka av'', men det gör du ju redan! (''det'' kan i princip strykas.) --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 januari 2022 kl. 19.30 (CET) :SAOB nämner inget om en mer generell konstruktion av formen verb + ''av'' i den här betydelsen, så det kan knappast "bli cykla av". :(För framtida läsare: Givetvis har vi också partikelverbet ''åka av'', med betoning på ''av'': ''åka av vägen'', ''byxorna åkte av''. Det är en helt annan historia.) :--[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 1 januari 2022 kl. 19.30 (CET) ::Ett problem med att kalla uppslaget "bli åka av" är att man missar "det vart åka av", dvs med [[varda]] som synonym för [[bli]]. Men kanske tänker jag för långt? Att ett möte "blev av" (ägde rum) är ju synonymt med att det "vart av", och det hindrar oss inte för att dokumentera [[bli av]] = äga rum. --[[Användare:LA2|LA2]] ([[Användardiskussion:LA2|diskussion]]) 3 januari 2022 kl. 01.55 (CET) :::Visst. Den nuvarande lösningen med ''[[åka av]]'' (subst.) är helt okej för mig. --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 3 januari 2022 kl. 14.46 (CET) == ''avskålnad'' == Jag fick just syn på kommentaren "I vissa dialekter så säger man även ''avskålnad''." i artikeln ''[[avslagen]]''. Detta verkar vara ett synnerligen ovanligt ord, med endast två (2) träffar i Google, varav ena just denna wikiartikel. Alltså har Google bara en enda extern träff på ordet. Dock är denna träff av hög kvalitet, nämligen en publicerad bok (''Musik i mörker'', 1947) av en inte helt okänd författare, [[w:Dagmar Edqvist|Dagmar Edqvist]]: :''Ljum och '''avskålnad''' champagne i en pommacflaska ... överräckt under kyparnas insinuanta fnittranden ...'' Ordets ovanlighet fascinerar mig. Har någon hört ordet förut? Kan någon hitta någon ytterligare källa? Vet någon vilken språklig status ordet har i ovan nämnda text? Kan det rent av vara ett ord som bara använts i just denna text eller författarens omedelbara omgivning i tid och rum? --[[Användare:Andreas Rejbrand|Andreas Rejbrand]] ([[Användardiskussion:Andreas Rejbrand|diskussion]]) 5 maj 2022 kl. 00.48 (CEST) == Havregryn eller havreflingor? == Är ''[[havreflinga]]'' och ''[[havregryn]]'' synonymer? Min magkänsla är att orden betyder samma sak. [https://www.spisa.nu/fakta/havregryn-havreflingor Den här sidan] påstår att de inte är synonymer, men jag är osäker. Någon med bättre koll? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 9 augusti 2022 kl. 17.43 (CEST) :{{@|Gabbe}}, jag är heller ingen expert, men jag tänker att om man utgår från SAOL:s definition av gryn: "skalat korn av sädes­slag", och kanske passar [https://hmn.wiki/sv/Steel-cut_oats stålskuren havre] även in på Wikipedias snävare definition på [[w:Gryn]], så är havreflingor havregryn (stålskuren havre?) som valsats till flingor. I så fall kan man kanske säga att havre i sin vanliga flingform är både havregryn och havreflinga på samma gång, en "[https://www.google.com/search?q=%22havregrynsflingor%22 havregrynsflinga]", och att man kan använda båda benämningarna synonymt när man pratar om havreflingorna, men innan valsningen så är de inte havreflingor, bara havregryn. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 10 augusti 2022 kl. 01.06 (CEST) ::{{@|Gabbe|Dodde}}, det är möjligt att Dodde har rätt gällande betydelsen. ::Ang ordens användning: Jag ''tror'' att "havreflingor" oftare används på finlandssvenska, kanske pga influenser från finska (havregryn = kaurahiutale = bokstavligt "havreflinga"). Men jag är inte helt säker, eftersom jag alltid pratar finska när jag är i Finland. (Dessutom är inte havregrynen i Finland lika tillplattade som dom man får i Sverige, men det torde vara orelaterat.) [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 10 augusti 2022 kl. 02.52 (CEST) :::Ja, det vi kallar "havre''gryn''" i Sverige översätts på många andra språk till deras motsvarighet till "havre''flinga''". Exempelvis franska ''[[flocon d’avoine]]'' (ordagrant "havreflinga", jämför med ''[[flocon de neige]]'' = "snöflinga") eller tyska ''[[Haferflocke]]'' (jämför med ''[[Schneeflocke]]'' = "snöflinga"). Att även finska gör så förvånar mig inte. Det, i kombination med att våra definitioner av "[[havreflinga]]" och "[[havregryn]]" var snarlika, var det som fick mig att fundera. :::{{@|Dodde}}, den distinktionen låter rimlig. Då är frågan om det är värt att lägga till ett sånt förtydligande i artikeln, eller om de två orden kan behandlas som synonymer i vardagligt språkbruk. [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 10 augusti 2022 kl. 07.38 (CEST) ::::{{@|Gabbe}}, ja, det är generellt jättebra om sådana här saker kan förtydligas på uppslagen, i definitionerna och på andra jämförande sätt liknande begrepp emellan, men det är samtidigt viktigt att informationen som presenteras är korrekt. Tyvärr har jag inte tillräcklig koll för att göra det. Hur ett ord används är inte alltid logiskt, så min förklaring är kanske ett rimligt antagande, men kanske inte riktigt stämmer med verkligheten. Ett ords användning t.ex. ha historiska och kulturella förklaringar och kan också bero på sammanhang, t.ex. vardagligt eller professionellt. Det kan också se olika ut mellan olika språk, som Skalman är inne på. En följdfråga till {{@|Skalman}} är om (flingade) havregryn kallas för kaurahiutale, alltså "havreflinga", vad heter de gryn av havre som inte är flingade? Finns ett ord för oflingade havregryn? Sen borde vi ha med havrekli i jämförelsen också. :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 02.30 (CEST) :::::Jag har inte tillräckligt bra koll, men efter lite eftersökning: "gryn" verkar vara "suurimo" och det går att köpa "kaurasuurimo"[https://www.kinnarintila.fi/verkkokauppa/jauhot-ja-hiutaleet/kauratuotteet/kaurasuurimo/], vilket definitivt inte är vanliga havregryn ("matiga, inte ångbehandlade"). :::::(Sen verkar "ryyni" > "kauraryyni" ''egentligen'' vara synonymt med grynet, men används oftare (?) om flingan - så lika förvirrande som på svenska.) [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 02.54 (CEST) ce8prvb6tc6vmjxzhndpnkewudtlfqb 0 15577 3702646 3599407 2022-08-15T10:54:58Z 2A04:AE0C:640A:2B00:D5B1:A2A2:FBB8:D157 /* Sammansättningar */ wikitext text/x-wiki {{wikipedia}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-oräkn}} '''cannabis''' *{{uttal|sv|ipa=ˈkanabɪs}} #vetenskapligt namn på en art av [[hampaväxter]] #:''Humle är den växt som är närmast besläktad med '''cannabis'''.'' #:{{synonymer|[[hampa]]}} #psykoaktiv drog som framställs av växtdelar av underarterna ''Cannabis indica'' eller ''Cannabis sativa'', klassad som [[narkotika]] i de flesta länder #:'''''Cannabis''' är en av de mest använda former av [[narkotika]] i världen.'' #:{{hyponymer|[[hashish]], [[hasch]], [[marijuana]], [[mary-jane]], [[brass]], [[charas]], [[ganja]], [[banan]], [[bang]], [[dagga]], [[gräs]], [[hampa]], [[jazztobak]], [[kif]], [[kitt]], [[krydda]], [[nepal]], [[pot]], [[röka]], [[shitt]], [[skunk]], [[stuff]]}} ====Etymologi==== Sen 1878 från {{härledning-|la|cannabis}} av {{härledning-|grc|κάνναβις|tr=kannabis|hampa}}. Arter som vanligen förekommer är ''[[Cannabis sativa]]'' och ''[[Cannabis indica]]''. ====Besläktade ord==== *[[cannabinol]] ====Sammansättningar==== *[[[https://www.greenbalance.se/vad-ar-cbd/ cannabisolja]]] ====Översättningar==== {{ö-topp|växt}} *polska: {{ö+|pl|konopie|p}} *tyska: {{ö+|de|Hanf|m}}, {{ö+|de|Cannabis}} {{ö-botten}} {{ö-topp|drog}} *engelska: {{ö+|en|cannabis}} *franska: {{ö+|fr|cannabis}} *latin: {{ö|la|cannabis}} *polska: {{ö+|pl|marihuana|f}} eller {{ö+|pl|haszysz|m}} *ryska: {{ö+|ru|марихуана|f}} *spanska: {{ö+|es|cannabis}} *tyska: {{ö+|de|Cannabis|n}}, {{ö+|de|Haschisch|n}} {{ö-botten}} 6y8azax6uk3o190zmn6i90onlt3liaf 0 17222 3702573 3700210 2022-08-15T00:34:27Z Skalman 414 ta bort "kollektivt tal"-definitionen; Gör version 3700210 av [[Special:Contributions/90.231.234.93|90.231.234.93]] ([[User talk:90.231.234.93|diskussion]]) ogjord wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Adjektiv=== {{adj|sv}} '''hundra''' #helt [[säker]], [[övertygad]] om #:''Jag är helt '''hundra''' på att skolan börjar den sjuttonde.'' #:{{etymologi|Från hundra procent.}} ===Räkneord=== {{räkn|sv}} '''hundra''' {{n}} *{{uttal|sv|enkel=hun(d)ra|ipa=ˈhɵnː.(d)ra}} #talet mellan 99 och 101 #:{{varianter|[[etthundra]]}} #:{{hyperonymer|[[grundtal]]}} #:{{besläktade ord|[[hundrade]]}} #:{{sammansättningar|[[hundradel]], [[hundraprocentig]], [[hundragradig]], [[hundratal]], [[hundratusen]], [[hundraårig]], [[hundraåring]], [[hundraårsdag]], [[hundralapp]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|100}} *arabiska: {{ö|ar|مِئَة}} (mi'a(t)) *armeniska: {{ö+|hy|հարյուր}} (harjur) *asturiska: {{ö+|ast|cien}} *azerbajdzjanska: {{ö+|az|yüz}} *baskiska: {{ö+|eu|ehun}} *belarusiska: {{ö|be|сто}} (sto) *bengali: {{ö|bn|শত|tr=śata}}, {{ö|bn|একশ|tr=ēkaś}} *bokmål: {{ö+|no|hundre}} *bosniska: {{ö|bs|sto}} *bretonska: {{ö+|br|kant}} *bulgariska: {{ö|bg|сто}} (sto) *burmesiska: {{ö+|my|ရာ|tr=ra}}, {{ö|my|တရာ|tr=ta.ra}} *cherokesiska: {{ö|chr|ᏍᎪᏗᏔᏭᏈ|tr=goditawukwi}} *danska: {{ö+|da|hundrede}} *engelska: {{ö+|en|hundred}} *esperanto: {{ö+|eo|cent}} *estniska: {{ö+|et|sada}} *finska: {{ö+|fi|sata}} *fornengelska: {{ö|ang|hund}} *franska: {{ö+|fr|cent|m}} *frisiska: {{ö|fy|hûndert}} *galiciska: {{ö+|gl|cen}} *georgiska: {{ö|ka|ასი|tr=asi}} *gotiska: {{ö|got|𐌷𐌿𐌽𐌳|tr=hund}} *hawaiiska: {{ö|haw|haneli}} *hebreiska: {{ö+|he|מֵאָה|tr=me'á}} *högsorbiska: {{ö|hsb|sto}} *isländska: {{ö+|is|hundrað}}, {{ö|is|eitt hundrað}} *italienska: {{ö+|it|cento}} *javanesiska: {{ö|jv|atus}} *jiddisch: {{ö+|yi|הונדערט|tr=hundert}} *katalanska: {{ö+|ca|cent}} *kazakiska: {{ö+|kk|жүз}} *kinesiska: {{ö+|zh|百|tr=bǎi}} *koreanska: {{ö+|ko|백}} *kroatiska: {{ö+|hr|sto}} *kurdiska: {{ö+|ku|sed}} *kymriska: {{ö+|cy|cant}} *latin: {{ö+|la|centum}} *lettiska: {{ö+|lv|simts}} *litauiska: {{ö+|lt|šimtas}} *lulesamiska: {{ö|smj|tjuohte}} *makedonska: {{ö+|mk|сто}} (sto) *maltesiska: {{ö|mt|mija}} *maori: {{ö+|mi|rau}} *miskito: {{ö|miq|dusa kum}} *nederländska: {{ö+|nl|honderd}} *nordsamiska: {{ö|se|čuođi}} *persiska: {{ö|fa|صَد|tr=sad}} *polska: {{ö+|pl|sto}} *rumänska: {{ö+|ro|sută}} *ryska: {{ö+|ru|сто|n}} [sto) *sanskrit: {{ö|sa|शत|tr=śatá}} *serbiska: {{ö+|sr|сто}}, {{ö|sr|sto}} *slovakiska: {{ö|sk|sto}} *slovenska: {{ö+|sl|sto}} *spanska: {{ö+|es|cien}}, {{ö+|es|ciento}} *svensk romani: {{ö|rmu|sell}} *swahili: {{ö+|sw|mia}} *sydsamiska: {{ö|sma|tjuetie}} *tagalog: {{ö+|tl|daan}} *tatariska: {{ö+|tt|йөз}} *tjeckiska: {{ö+|cs|sto}} *turkiska: {{ö+|tr|yüz}} *tyska: {{ö+|de|hundert}}, {{ö+|de|einhundert}} *ukrainska: {{ö+|uk|сто}} (sto) *ungerska: {{ö+|hu|száz}} *vepsiska: {{ö|vep|sada}} {{ö-botten}} p67vogbdjhbrnxj08ky7yblk1sl2ip1 0 21846 3702534 2827175 2022-08-14T19:01:43Z Gabbe 1153 {{uttal|en|ipa=sɪn.ˈtækt.ɪk}} wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Adjektiv=== {{adj|en}} '''syntactic''' *{{uttal|en|ipa=sɪn.ˈtækt.ɪk}} #[[syntaktisk]] j1fmky7wyzz7qnpc4ehmmcqhhmul8sr 0 26074 3702631 3205369 2022-08-15T09:15:04Z 188.238.106.86 +fi: [[fruktoosi]]; +fi: [[hedelmäsokeri]]; +tr: [[fruktoz]]; +tr: [[meyve şekeri]] (assisterat) wikitext text/x-wiki {{wikipedia}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-oräkn}} {{media|Beta-D-Fructofuranose.svg|fruktos}} '''fruktos''' #{{tagg|kemi}} en enkel [[sockerart]] ([[monosackarid]]), [[ketohexos]] #:{{synonymer|[[fruktsocker]]}} #:{{jämför|[[psicos]], [[sorbos]], [[tagatos]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp}} *bokmål: {{ö|no|fruktsukker}} *danska: {{ö|da|fruktose}} *engelska: {{ö+|en|fructose}} *finska: {{ö+|fi|fruktoosi}}, {{ö+|fi|hedelmäsokeri}} *franska: {{ö+|fr|fructose|m}}, {{ö+|fr|lévulose|m}} *italienska: {{ö+|it|fruttosio}} *kurdiska: {{ö|ku|fruktoz}} *nynorska: {{ö|nn|fruktose}}, {{ö|nn|fruktsukker}} *spanska: {{ö+|es|fructosa|f}}, {{ö|es|levulosa|f}} *turkiska: {{ö+|tr|fruktoz}}, {{ö|tr|meyve şekeri}} *tyska: {{ö+|de|Fructose|m}}, {{ö|de|Fruktose|m}}, {{ö|de|Fruchtzucker|m}} {{ö-botten}} lrjd7kdh589dpozpigjpfxmsjc7gjk6 4 26823 3702609 3702217 2022-08-15T07:05:22Z Pametzma 10470 /* B */ wikitext text/x-wiki __NOTOC__ [[#A|A]] | [[#B|B]] | [[#C|C]] | [[#D|D]] | [[#E|E]] | [[#F|F]] | [[#G|G]] | [[#H|H]] | [[#I|I]] | [[#J|J]] | [[#K|K]] | [[#L|L]] | [[#M|M]] | [[#N|N]] | [[#O|O]] | [[#P|P]] | [[#Q|Q]] | [[#R|R]] | [[#S|S]] | [[#T|T]] | [[#U|U]] | [[#V|V]] | [[#W|W]] | [[#X|X]] | [[#Y|Y]] | [[#Z|Z]] ====A==== {{topp}} :[[Aalräucherei]] :[[abbetteln]] :[[abbummeln]] :[[Abendmahlstreit]] :[[Aberkennung]] :[[abfälschen]] :[[Abfederung]] :[[abgasfrei]] :[[Abgasnorm]] :[[Abgasverlust]] :[[Abgaswert]] :[[abpolstern]] :[[Abrissbagger]] :[[abschaltbereit]] :[[abschauen]] :[[abtropfen]] :[[Abwrackprämie]] :[[Abzahlungsrate]] {{mitt4}} :[[Abzahlungswesen]] :[[Abzugsfähigkeit]] :[[Adoptivkaiser]] :[[Adsorber]] :[[Agrammatismus]], [[Dysgrammatismus]] :[[Aktienausgabe]] :[[Aktiendepot]] :[[Aktienoption]] :[[alimentieren]] :[[Alkaptonurie]] :[[Alkoholentzug]] :[[Allgemeinverständlichkeit]] :[[Amidosulfinsäure]] :[[amnestieren]] :[[Amtseinführung]] :[[amtieren]] :[[Amüsement]] :[[anapästisch]] :[[Anbiederung]] :[[änderbar]] :[[Änderbarkeit]] :[[Anfangsstadium]] :[[anfragen]] :[[anfrieren]] :[[Angelgewässer]] :[[Anglisierung]] :[[Anglophilie]] :[[Angriffswelle]] {{mitt4}} :[[Angstzustand]] :[[ankratzen]] :[[anlassen]] :[[anlehnen]] :[[anmahnen]] :[[Anschlagsdrohung]] :[[anschnallen]] :[[anströmen]] :[[Antiquiertheit]] :[[Antiquitätenhandel]] :[[Antiquitätensammler]] :[[Antiquitätensammlerin]] :[[Antiquitätensammlung]] :[[Apartheidpolitik]] :[[Apolipoprotein]] :[[Arbeitsanzug]] :[[Arbeitshund]] :[[Arbeitspreis]] :[[Arbeitsvorbereitung]] :[[Archaik]] :[[Armschiene]] :[[arrivieren]] :[[Arsan]] :[[Artemisinin]] :[[Asbestanzug]] :[[Asbestfaser]] :[[Asbestsanierung]] :[[Asbestzement]] :[[aschkenasisch]] :[[Asphaltbahn]] :[[Asphaltcowboy]] :[[Asphaltdschungel]] :[[Asphaltlack]] :[[Asphaltliterat]] :[[Asphaltliteratin]] {{mitt4}} :[[Asphaltpfad]] :[[Asphaltpresse]] :[[aspirieren]] :[[Atemweg]] :[[Atomökonomie]] :[[Atomprogramm]] :[[Atomstruktur]] :[[Atomteststopp]] :[[Audienzhalle]] :[[Audienzraum]] :[[Audienzsaal]] :[[Aufbaustudium]] :[[Auffindung]] :[[aufhellend]] :[[Aufhellung]] :[[Aufkündigung]] :[[Aufreihung]] :[[Aufspeicherung]] :[[aufstacheln]] :[[Auftragsvergabe]] :[[auf Augenhöhe]] :[[aufgeilen]] :[[aufpolstern]] :[[aufsässig]] :[[aufständig]] :[[Augeninnendruck]] :[[Augenwischerei]] :[[ausdiskutieren]] :[[Augräber]] :[[Augräberin]] :[[Auskundschaften]] :[[Auslandspresse]] :[[Ausrüster]] :[[Ausschalter]] :[[ausschelten]] :[[ausschließend]] :[[Außenbord]] :[[Außendurchmesser]] :[[Ausstaffierung]] :[[Austerität]] :[[Austreibung]] :[[Avis]] {{botten}} ====B==== {{topp}} :[[Babyalter]] :[[Babydoll]] :[[Babyfon]] :[[Babyjahr]] :[[Babykleidung]] :[[Babykorb]] :[[Babyleiche]] :[[Babymassage]] :[[Babypause]] :[[Babypopo]] :[[Babypuppe]] :[[Babyrassel]] :[[Backautomat]] :[[Bademode]] :[[Bahnverlauf]] :[[Balkonblume]] :[[Balkonbrüstung]] :[[Balkonkasten]] :[[Balkonmöbel]] :[[Balzbewegung]] :[[Balzlaut]] :[[Balzplatz]] :[[Balzruf]] :[[Bankaktie]] :[[Bankenrettung]] :[[Bannwald]] :[[Barockdichtung]] :[[Barockmalerei]] :[[Barocktheater]] :[[Bartschlüssel]] {{mitt4}} :[[Bauboom]], {{m}} :[[Baumwolltasche]] :[[Bauschaum]] :[[Baustellengebäude]] :[[Beachbasketball]] :[[bedenkenswert]] :[[bedrückend]] :[[Bedrücktheit]] :[[Beeilung]] :[[Beflaggung]] :[[Begleitband]] :[[Begleitmusiker]] :[[Begleitmusikerin]] :[[beheimaten]] :[[Beherbergung]] :[[Beherzigung]] :[[Beinfreiheit]] :[[bekanntermaßen]] :[[Bekenntnisfreiheit]] :[[Bekohlen]] :[[Bekohlung]] :[[Bekundung]] :[[Belaubung]] :[[Bemalung]] :[[benebeln]] :[[Benommenheit]] :[[bequatschen]] :[[bequellen]] :[[Beraubung]] :[[beregnen]] :[[bereithaben]] :[[bereitlegen]] :[[bersekerhaft]] :[[berührungslos]] :[[Berufsanfänger]] :[[beseelt]] :[[Besichtigungsreise]] :[[Besichtigungstour]] :[[Besichtigungszeit]] :[[Besitzergreifung]] :[[Bestärkung]] :[[Betriebshof]] :[[Bettenburg]] :[[beurkunden]] :[[Bewuchs]] :[[Bezahlbarkeit]] :[[bezwingbar]] :[[Bibliokleptomanie]] :[[Bicoid]] {{mitt4}} :[[Bilanzsumme]] :[[Bildbetrachtung]] :[[bildungspolitisch]] :[[Bilinguität]] :[[Blasphemist]] :[[Blattsalat]] :[[blaues Blut]] :[[Blechbläser]] :[[Bleifuss]] :[[blickdicht]] :[[Blindenfußball]] :[[Blindenfußballarena]] :[[Blindenfußballcoach]] :[[Blindenfußballfan]] :[[Blindenfußballhalle]] :[[Blindenfußballmatch]] :[[Blindenfußballnationalmannschaft]] :[[Blindenfußballprofi]] :[[Blindenfußballspiel]] :[[Blindenfußballspieler]] :[[Blindenfußballspielerin]] :[[Blindenfußballstadion]] :[[Blindenfußballteam]] :[[Blindenfußballturnier]] :[[Blindenfußballverein]] :[[Blindenfußballverband]] :[[Blockheizkraftwerk]] :[[Blogg]] :[[Bluesmusiker]] :[[Bluesmusikerin]] :[[Blutspendeaktion]] :[[Blutspendedienst]] {{mitt4}} :[[den Boden bereiten]] :[[Böschungslinie]] :[[Böschungswinkel]] :[[Bolide]] :[[Bootsmannschaft]] :[[Bordrestaurant]] :[[Brandmelder]] :[[Breitenwirkung]] :[[bretthart]] :[[Briefmarkensatz]] :[[etwas fertig bringen]] (im Sinne von "im Stande sein etw. zu tun") :[[etwas zustande bringen]] :[[es weit bringen]] :[[es nicht übers Herz bringen]] :[[es zu etwas bringen]] :[[jemanden um etwas bringen]] :[[etwas an sich bringen]] :[[etwas unter die Leute bringen]] :[[jemanden auf einen Gedanken bringen]] :[[jemanden zum Lachen bringen]] :[[zu Papier bringen]] :[[Kinder zu Bett bringen]] :[[Bronzeschmied]] :[[Bronzeschmiedin]] :[[Brosame]] :[[Brot schmieren]] :[[Brücken bauen]] :[[Buchwissen]] :[[Buckelpiste]] :[[Bud­get­de­fi­zit]] :[[Bundesgenossenschaft]] :[[Bündnisfall]] :[[Bündnispolitik]] :[[bürokratisieren]] :[[Bürzeldrüse]] :[[Burgherr]] :[[Burkaverbot]] :[[Burkini]] {{botten}} ====C==== {{topp}} :[[Chefsekretärin]] :[[Chia]] {{mitt4}} :[[Christbaumschmuck]] {{mitt4}} :[[Cockpitbesatzung]] :[[Costa Ricaner]] :[[Costa Ricanerin]] {{mitt4}} :[[crossmedial]] {{botten}} ====D==== {{topp}} :[[Dachgiebel]] :[[Dachlatte]] :[[Dachschräge]] :[[Damenschneider]] :[[daneben]] :[[Daseinsvorsorge]] :[[Datenarchiv]] :[[Datendiebstahl]] :[[Datensatz]] :[[dazugeben]] :[[Deaktivierung]] {{mitt4}} :[[Debattenkultur]] :[[Defizitverfahren]] :[[Dehnungsfuge]] :[[Deichgraf]] :[[dekoffeinieren]] :[[Dekolonialisierung]] :[[Dekompression]] :[[Delier]] :[[Delierin]] :[[delisch]] {{mitt4}} :[[Demaskierung]] :[[Denaturierung]] :[[Denkprozesse]] :[[Deutschkurs]] :[[dezentral]] :[[Diagnosetool]] :[[Dienstabteil]] :[[dienstbar]] :[[dimmbar]] :[[Dinkelmehl]] :[[Disponibilität]] :[[distinguieren]] :[[Distinguiertheit]] :[[Dokumentalistik]] :[[Domestizierung]] :[[doppelstöckig]] :[[Doppeltraktion]] :[[Doppelverdiener]] {{mitt4}} :[[Dosenpfand]] :[[dosierbar]] :[[dottergelb]] :[[Drachenfutter]] :[[Drahtstift]] :[[drappieren]] :[[Drechslerei]] :[[Drosselspule]] :[[Druckerschnittstelle]] :[[Druckschwankung]] :[[dünnflüssig]] :[[dünnhäutig]] :[[Düpierung]] :[[Dunstabzug]] :[[Duplikation]] :[[Durchgängigkeit]] :[[durchgreifen]] :[[durchnässen]] :[[durchsitzen]] {{botten}} ====E==== {{topp}} :[[Ebenbürtigkeit]] :[[Echtholzparkett]] :[[Edelstahlfass]] :[[Edition]] :[[Editorial]] :[[Ehrfurcht gebietend]] :[[ehrfurchtgebietend]] :[[Eidbruch]] :[[Eifersüchtelei]] :[[Eigendynamik]] :[[Eigenlob stinkt!]] :[[eincremen]] :[[Einebnung]] :[[Einforderung]] :[[Einfühlsamkeit]] :[[Einkaufsnetz]] :[[Einkesselung]] :[[Einpassung]] :[[Einschluss]] :[[Einschusswunde]] :[[einweisen]] :[[Einzelhandelskaufmann]] :[[Eisbein]] :[[Eisegese]] :[[Eisenbahnunterführung]] :[[Eiskrawatte]] :[[Eisrevue]] :[[Eissegeln]] :[[Eisstock]] :[[Eisstockschießen]] {{mitt4}} :[[Eklat]] :[[Elefantenbulle]] :[[Elefantenkuh]] :[[elektrisierend]] :[[Elektroinstallateur]] :[[Elektroniker]] :[[Elektronikerin]] :[[Elternvertretung]] :[[Endstadium]] :[[Energieaufwand]] :[[Englischkurs]] :[[Entfesselung]] :[[entgeltlich]] :[[Entmachtung]] :[[enträtseln]] :[[Entschlüsselung]] :[[Entwicklungsminister]] :[[epochal]] :[[erbeten]] :[[erbeuten]] :[[Erbfolgekrieg]] :[[Erbland]] {{mitt4}} :[[Erbpacht]] :[[Erdnusscreme]] :[[Erdnussflip]] :[[Erdnusskuchen]] :[[Erdnussmark]] :[[Erdnussöl]] :[[Erfüllungsgehilfe]] :[[Erfüllungsgehilfin]] :[[Erfüllungsort]] :[[Erfüllungspolitik]] :[[Erfüllungspolitiker]] :[[Erfüllungstag]] :[[Erhitzung]] :[[Erklärbarkeit]] :[[Ernteausfall]] :[[Erntehelfer]] :[[Erquickung]] :[[Erretter]] :[[Ersatzfahrplan]] :[[Erschwernis]] :[[Erschwerung]] :[[Ersetzbarkeit]] :[[ersteigern]] :[[ertragreich]] :[[Erwirkung]] :[[erwünschen]] {{mitt4}} :[[Erwünschtheit]] :[[Erzielung]] :[[Etrurien]] :[[Ettikett]] :[[ettikettieren]] :[[Euro-Rettungsschirm]] :[[eutrophieren]] :[[Exportbeschränkung]] :[[Exportgenehmigung]] :[[Exportschlager]] :[[Exportschranken]] :[[Expropriateur]] :[[Exzenterpresse]] :[[Exzenterscheibe]] :[[Exzenterwelle]] {{botten}} ====F==== {{topp}} :[[Fabrikbesichtigung]] :[[Fabulierer]] :[[Fabuliererin]] :[[Fabulierkunst]] :[[Fachwerkbau]] :[[Fachwerkbauweise]] :[[Fäkalsprache]] :[[fahnenflüchtig]] :[[Fahnenklau]] :[[Fahrdamm]] :[[Fahrdienst]] :[[Fahrzeugbesitzer]] :[[Fahrzeugschau]] :[[falsifizierbar]] :[[famos]] :[[Fanfarenklänge]] :[[Fanmeile]] :[[Farbkontrast]] :[[Farbraum]] :[[Fasanenhahn]] :[[Fasanenhenne]] :[[Fasanenjäger]] :[[Fasanenwärter]] :[[Faschinenwerk]] :[[Fasergewebe]] :[[Fasergewinnung]] :[[Faserstoffindustrie]] :[[Faserbinder]] :[[Fassboden]] :[[Fassdaube]] :[[Fassonstahl]] :[[Fassonstück]] :[[fassweise]] :[[Fastenopfer]] :[[Fastenpredigt]] :[[Fastenspeise]] :[[Fatalität]] :[[Fatum]] :[[Faulbett]] :[[Faulenzerei]] :[[Faulfieber]] :[[Fäulniserreger]] :[[Faun]] :[[Faustgelenk]] :[[Faustkampf]] :[[Faustkämpfer]] :[[Faustpfand]] :[[Faustskizze]] :[[Fehlfarbe]] :[[Fehlerteufel]] :[[Fehlerursache]] :[[fein gemahlen]] :[[feingemahlen]] :[[Feinmechanik]] :[[Felonie]] :[[Fenchelgemüse]] :[[Fenchelhonig]] :[[Fenchelknolle]] :[[Fenchelöl]] :[[Fencheltee]] :[[fermentieren]] :[[Fermionenalgebra]] :[[Fernblick]] :[[fernmündlich]] :[[Fernreise]] :[[Fernsehstudio]] :[[Fertigteil]] :[[Festgeld]] :[[Festiger]] :[[Festpreis]] :[[feststecken]] :[[Festungswall]] :[[für jemanden durchs Feuer gehen]] :[[Feuerwehrhauptmann]] :[[Feuerwehrkommandant]] :[[Feuerwehrspritze]] :[[jemanden hinter die Fichte führen]] :[[Fiedler]] - (violinist) :[[Fiedlerin]] :[[Filmkritik]] :[[Finalisierung]] :[[Finanz-Leasingvertrag]] :[[Finanz-Software]] :[[Finanz-Swaps]] :[[Finanzabsicherung]] :[[Finanzabteilung]] :[[Finanzakrobatik]] :[[Finanzanalyse]] :[[Finanzanalyseabteilung]] :[[Finanzanalyst]] :[[Finanzanalystin]] :[[Finanzangelegenheiten]] :[[Finanzanlagenzugang]] :[[Finanzanstalt]] :[[finanzarm]] :[[Finanzassistent]] :[[Finanzassistentin]] :[[Finanzaudit]] :[[Finanzaufsichtsbehörde]] :[[Finanzaufsichtssystem]] :[[Finanzaufstellung]] :[[Finanzaufwendungen]] :[[Finanzausgleich]] :[[Finanzausstattung]] :[[Finanzausweise]] :[[Finanzbankrott]] :[[Finanzbeitrag]] :[[Finanzberaterin]] :[[Finanzberatung]] :[[Finanzbereich]] :[[Finanzbericht]] :[[Finanzberichterstattung]] :[[Finanzbeteiligung]] :[[Finanzbetrug]] :[[Finanzboykott]] :[[Finanzbranche]] :[[Finanzbuchführung]] {{mitt4}} :[[Finanzbuchhalter]] :[[Finanzbuchhalterin]] :[[Finanzchaos]] :[[Finanzchef]] :[[Finanzchefin]] :[[Finanzdecke]] :[[Finanzdeckung]] :[[Finanzdefizit]] :[[Finanzdepartement]] :[[Finanzderivate]] :[[Finanzdesaster]] :[[Finanzdienste]] :[[Finanzdienstleister]] :[[Finanzdienstleistung]] :[[Finanzdienstleistungsaufsicht]] :[[Finanzdienstleistungsbehörde]] :[[Finanzdienstleistungsbereich]] :[[Finanzdienstleistungssektor]] :[[Finanzdienstleistungsunternehmen]] :[[Finanzdiplomatie]] :[[Finanzdirektor]] :[[Finanzdistrikt]] :[[Finanzelite]] :[[Finanzentscheidungen]] :[[Finanzentwicklung]] :[[Finanzer]] :[[Finanzergebnis]] :[[Finanzermittlungsgruppe]] :[[Finanzerträge]] :[[Finanzfachfrau]] :[[Finanzfachmann]] :[[Finanzfirma]] :[[Finanzfuzzi]] :[[Finanzgebaren]] :[[Finanzgeheimnis]] :[[Finanzgenie]] :[[Finanzgerichtsbarkeit]] :[[Finanzgeschäfte]] :[[Finanzgesetz]] :[[finanzgetrieben]] :[[Finanzgruppe]] :[[Finanzhaushalt]] :[[Finanzhoheit]] :[[Finanzholding]] :[[finanzierbar]] :[[Finanzierbarkeit]] :[[Finanzierer]] :[[Finanzierungs-Leasing]] :[[Finanzierungsangebot]] :[[Finanzierungsart]] :[[Finanzierungsaufgaben]] :[[Finanzierungsaufwand]] :[[Finanzierungsaufwendungen]] :[[Finanzierungsbasis]] :[[Finanzierungsbedingungen]] :[[Finanzierungsbeschluss]] :[[Finanzierungsbetrag]] :[[Finanzierungsdienstleistung]] :[[Finanzierungsengpass]] :[[Finanzierungserleichterungen]] :[[Finanzierungsfehlbetrag]] :[[Finanzierungsfonds]] :[[Finanzierungsform]] :[[Finanzierungsfunktion]] :[[finanzierungsfähig]] :[[Finanzierungsgesellschaft]] :[[Finanzierungsgrundlage]] :[[Finanzierungsinstitut]] :[[Finanzierungskonzept]] :[[Finanzierungskosten]] :[[Finanzierungskrise]] :[[Finanzierungsleasing]] :[[Finanzierungslinie]] :[[Finanzierungslösung]] :[[Finanzierungslücke]] :[[Finanzierungsmangel]] :[[Finanzierungsmittel]] :[[Finanzierungsmodell]] :[[Finanzierungsmöglichkeit]] :[[Finanzierungsnachweis]] :[[Finanzierungsoption]] :[[Finanzierungspaket]] :[[Finanzierungspolitik]] :[[Finanzierungspraxis]] :[[Finanzierungsproblem]] :[[Finanzierungsprogramm]] :[[Finanzierungsprojekt]] :[[Finanzierungsquelle]] :[[Finanzierungsrahmen]] :[[Finanzierungsregel]] :[[Finanzierungsreserven]] :[[Finanzierungsspielraum]] {{mitt4}} :[[Finanzierungsstrategie]] :[[Finanzierungsträger]] :[[Finanzierungstätigkeit]] :[[Finanzierungsunterlagen]] :[[Finanzierungsunternehmen]] :[[Finanzierungsvereinbarung]] :[[Finanzierungsvermittler]] :[[Finanzierungsvorhaben]] :[[Finanzierungsvorschlag]] :[[Finanzierungszusage]] :[[Finanzimperium]] :[[Finanzindustrie]] :[[Finanzinnovation]] :[[Finanzinnovität]] :[[Finanzinstitution]] :[[Finanzinvestition]] :[[Finanzinvestor]] :[[Finanzjongleur]] :[[Finanzkanal]] :[[Finanzkapital]] :[[Finanzkapitalismus]] :[[Finanzkollaps]] :[[Finanzkonstrukt]] :[[Finanzkonto]] :[[Finanzkontrolle]] :[[Finanzkonzern]] :[[Finanzkreise]] :[[Finanzkriminalität]] :[[finanzkräftig]] :[[Finanzloch]] :[[Finanzlücke]] :[[Finanzmafia]] :[[Finanzmagnat]] :[[Finanzmagnatin]] :[[Finanzmakler]] :[[Finanzmanagement]] :[[Finanzmarktexperte]] :[[Finanzmarktexpertin]] :[[Finanzmarktkrise]] :[[Finanzmarktreform]] :[[Finanzmarktregulierung]] :[[Finanzmarktstabilisierung]] :[[Finanzmarktstabilisierungsanstalt]] :[[Finanzmarktstabilisierungsfonds]] :[[Finanzmarktstabilisierungsgesetz]] :[[Finanzmarktsteuer]] :[[finanzmarkttechnisch]] :[[Finanzmetropole]] :[[Finanzmittel]] :[[Finanzmittelbindung]] :[[Finanzmodell]] :[[Finanzmogul]] :[[Finanznachrichten]] :[[Finanznachrichtendienst]] :[[Finanznotstand]] :[[Finanzoffizier]] :[[finanzorientiert]] :[[Finanzpaket]] :[[Finanzplan]] :[[Finanzplaner]] :[[Finanzplanerin]] :[[Finanzplanung]] :[[Finanzplatz]] :[[Finanzpolitiker]] :[[Finanzpolitikerin]] :[[finanzpolitisch]] :[[Finanzpolster]] :[[Finanzproblem]] :[[Finanzprodukt]] :[[Finanzprogrammpakete]] :[[Finanzprüfung]] :[[Finanzquelle]] :[[Finanzrahmen]] :[[Finanzrecht]] :[[Finanzredakteur]] :[[Finanzreform]] :[[Finanzreformgesetz]] :[[Finanzrendite]] :[[Finanzrepression]] :[[Finanzrisiko]] :[[Finanzrisikomanagement]] :[[Finanzrisikomanager]] :[[Finanzrisikomanagerin]] :[[Finanzsanktionen]] :[[Finanzschuld]] :[[finanzschwach]] :[[Finanzschwierigkeiten]] :[[Finanzsicherheit]] :[[Finanzsituation]] :[[Finanzskandal]] :[[Finanzsoziologie]] :[[Finanzspekulation]] {{mitt4}} :[[Finanzstaat]] :[[Finanzstaatssekretär]] :[[Finanzstabilität]] :[[Finanzstabilitätsrat]] :[[Finanzstandort]] :[[finanzstark]] :[[Finanzstatistik]] :[[Finanzstatus]] :[[Finanzsteuerung]] :[[Finanzstrategie]] :[[Finanzstruktur]] :[[Finanzstärke]] :[[Finanzsupermarkt]] :[[Finanzsystem]] :[[Finanzteam]] :[[finanztechnisch]] :[[Finanzteil]] :[[Finanzterminbörse]] :[[Finanztermingeschäft]] :[[Finanzterminkontrakt]] :[[Finanzterminmarkt]] :[[Finanzterminoption]] :[[Finanztransaktion]] :[[Finanzunion]] :[[Finanzverhalten]] :[[Finanzverhältnisse]] :[[Finanzverkehr]] :[[Finanzvermittler]] :[[Finanzvermögen]] :[[Finanzverwaltung]] :[[Finanzviertel]] :[[Finanzvorschrift]] :[[Finanzwechsel]] :[[Finanzwelt]] :[[Finanzwerte]] :[[finanzwirtschaftlich]] :[[Finanzwissenschaft]] :[[Finanzwissenschaftler]] :[[Finanzwissenschaftlerin]] :[[Finanzzentrum]] :[[Finanzziel]] :[[Findungsphase]] :[[Firmengründung]] :[[First]] :[[Fischreichtum]] :[[Fitnessband]] :[[Flachbandkabel]] :[[Flachbau]] :[[Flachbauweise]] :[[Flachbett]] :[[Flachbettscanner]] :[[Flachland]] :[[Flachzange]] :[[Flächenland]] :[[flä­chig]] :[[die weiße Flagge hissen]] :[[Fladenbrot]] :[[flankieren]] :[[Flegelalter]] :[[Flegelei]] :[[flegelhaft]] :[[Flickwerk]] :[[Fliegengitter]] :[[Flimmern]] :[[Flohbiss]] :[[Flohzirkus]] :[[Flugzeugbau]] :[[Flugzeuggeschwader]] :[[Flugzeugkabine]] :[[Flussbiegung]] :[[Flussquant]] :[[Flussquantisierung]] :[[Fluxon]] :[[Fluxoid]] :[[Fokussierung]] :[[Folterer]] :[[Folterin]] :[[Forke]] :[[Forschungsgegenstand]] :[[Forschungsgemeinschaft]] :[[Forstbotanik]] :[[fort-]] :[[fortschrittsfeindlich]] :[[Fortschrittsfeindlichkeit]] :[[Fortschrittsglaube]] :[[fortschrittsgläubig]] :[[Fortschrittsgläubigkeit]] :[[Fortschrittswille]] :[[Fortzug]] :[[Fotostudio]] :[[Fragwürdigkeit]] :[[Framing]] :[[Frappucino]] :[[Frauenchor]] :[[freibeuterisch]] :[[freigeistig]] :[[freiheitlich]] :[[freiheitliebend]] :[[Freiheitsbeschränkung]] :[[Freiheitsbestrebung]] :[[Freiheitsheld]] :[[Freiheitskrieg]] :[[freiheitsliebend]] :[[Freihufe]] :[[Freilandei]] :[[Freilandgemüse]] :[[Freilandhaltung]] :[[Freilandkuh]] :[[Freilandkultur]] :[[Freilandpflanze]] :[[Freilandrose]] :[[Freilandschaf]] :[[Freilandschwein]] :[[Freilandstraße]] :[[Freilandversuch]] :[[Freilandziege]] :[[Freisetzung]] :[[Freizügigkeit]] :[[Fremdbestimmung]] :[[fremdeln]] :[[Fremdsprachenkenntnis]] :[[Freudlosigkeit]] :[[Freudenfeuer]] :[[Friedensgipfel]] :[[Friedensliebe]] :[[friedensliebend]] :[[Friedlichkeit]] :[[friedliebend]] :[[Frischdampf]] :[[fristlos]] :[[Frittenbude]] :[[Fruchtlosigkeit]] :[[Führerscheinentziehung]] :[[Frühstadium]] :[[Funkeln]] :[[Funktionsebene]] :[[Fürstenschule]] {{botten}} ====G==== {{topp}} :[[Gabelnadel]] :[[Galaxiencluster]] :[[Galaxienverteilung]] :[[Galvanisation]] :[[galvanisch]] :[[Galvaniseur]] :[[Galvaniseurin]] :[[Galvanisierung]] :[[Ganzheitlichkeit]] :[[gar nicht]] :[[Gebäudereinigung]] :[[Gebührenfreiheit]] :[[Geburtenkontrolle]] :[[gedeckt]] :[[gefordert]] :[[gefrohren]] :[[Gefüge]] :[[gefühlsselig]] :[[gegliedert]] :[[Gegrübel]] :[[Gehbehinderung]] :[[Geheimaudienz]] :[[Geheimdienstinformation]] :[[Geheimdiplomatie]] :[[Gehirnverletzung]] :[[Gehörnerv]] :[[Gehörtrommel]] :[[Gehrung]] :[[Geigensteg]] :[[Geigenvirtuose]] :[[Geißbock]] :[[Geißelung]] :[[Geistesarbeiter]] :[[Geistesgeschichte]] :[[Geistesgröße]] :[[Geisteskraft]] :[[Geistesleben]] :[[Geistesstärke]] :[[Geistesverfassung]] :[[Geistesverwirrung]] :[[Geistlosigkeit]] :[[Geitau]] :[[Gejauchze]] {{mitt4}} :[[Gekeife]] :[[Gekläff]] :[[Geklatsche]] :[[Geklingel]] :[[Geknister]] :[[Gekrach]] :[[Gekreisch]] :[[Gekröse]] :[[Geländeaufnahme]] :[[Geländebeschaffenheit]] :[[Geländeerkundung]] :[[Geländeerschließung]] :[[Geländefahrzeug]] :[[Geländeskizze]] :[[Geländeverhältnis]] :[[Gelbfilter]] :[[Gelbgießer]] :[[Gelbscheibe]] :[[Gelbschnabel]] :[[Geldabfindung]] :[[Geldabwertung]] :[[Geldanhäufung]] :[[Geldaristokratie]] :[[Geldaufwand]] :[[Geldaufwertung]] :[[Geldausgabe]] :[[Geldbedarf]] :[[Geldeingang]] :[[Geldempfänger]] :[[Geldgeschäft]] :[[Geldhahn]] :[[geldlos]] {{mitt4}} :[[Geldmengenpolitik]] :[[Gelehrigkeit]] :[[gelehrsam]] :[[gelockert]] :[[gelüsten]] :[[Gemäldegallerie]] :[[Gemeinschaftsgefüge]] :[[Gemeinschaftswährung]] :[[Generalaudienz]] :[[Generikahersteller]] :[[Geomarketing]] :[[Geotargeting]] :[[Gerberhandwerk]] :[[Gesamt]],{{n}} :[[Geschäftsleitung]] :[[Geschichtlichkeit]] :[[Geschichtsbewusstsein]] :[[Geschichtsbild]] :[[Geschichtsdidaktik]] :[[Geschichtskultur]] :[[geschichtslos]] :[[Geschichtsmanipulation]] :[[Geschichtsperspektive]] :[[Geschichtspolitik]] :[[Geschichtsraum]] :[[Geschiebe]] ''(geografi)'' :[[geschmacksneutral]] :[[Geschwaderkommodore]] :[[Gesellschaftswagen]] :[[Gesetzesartikel]] :[[Geständnis]] :[[Gestalter]] :[[Gestalterin]] :[[getreu]] :[[getriebelos]] :[[Gewährfrist]] :[[Gewährleistungsfrist]] :[[Gewaltfreiheit]] :[[gewaltlos]] :[[Gewaltlosigkeit]] :[[Gewissensfreiheit]] :[[Gewölbekeller]] {{mitt4}} :[[Giftpflaster]] :[[Glacéleder]] :[[Gläubigkeit]] :[[Glaserhandwerk]] :[[Glaserkitt]] :[[Glasermeister]] :[[Glasermeisterin]] :[[Glasfront]] :[[Wer im Glashaus sitzt, sollte nicht mit Steinen werfen.]] :[[Glaubhaftigkeit]] :[[Gleichschaltung]] :[[Glockenstuhl]] :[[glücklos]] :[[Glückslos]] :[[Glühweintasse]] :[[Gluthitze]] :[[Glykogenose]] :[[Glykogenspeicherkrankheit]] :[[Götzenaltar]] :[[Götzenanbeter]] :[[Götzenanbeterin]] :[[Götzendiener]] :[[Götzendienerin]] :[[götzendienerisch]] :[[Götzenglaube]] :[[götzenhaft]] :[[Götzenpriester]] :[[Götzentum]] :[[Goldfischglas]] :[[Goldgräberstimmung]] :[[Götterbaum]] :[[Grabbeigabe]] :[[Gratisaktie]] :[[Gratisanzeiger]] :[[Gratisarbeit]] :[[Gratisbeilage]] :[[Gratisblatt]] :[[Gratiseintritt]] :[[Gratisexemplar]] :[[Gratisgabe]] :[[Gratiskatalog]] :[[Gratiskindergarten]] :[[Gratisleistung]] :[[Gratismuster]] :[[Gratisnummer]] :[[Gratisprobe]] :[[Gratisprospekt]] :[[Gratisvorstellung]] :[[Gratiszeitung]] :[[Gratiszugabe]] :[[Gratiszustellung]] :[[Gravitationslinseneffekt]] :[[Gräuelmärchen]] :[[Grenzrain]] :[[grenzwertig]] :[[griesgrämisch]] :[[der Groschen ist gefallen]] :[[Großabnehmer]] :[[Großauftrag]] :[[Großformat]] :[[Großkaliber]] :[[Grundgesetzänderung]] :[[Grundsatzentscheidung]] :[[Großstadtbevölkerung]] :[[Grundstudium]] :[[Gruppenaudienz]] :[[grußlos]] :[[den Gürtel enger schnallen]] :[[Gummiente]] :[[Gussasphalt]] :[[Gutsherr]] :[[Gymnastikband]] {{botten}} ====H==== {{topp}} :[[Haarflechte]] :[[Haarglätter]] :[[Haargummi]] :[[Haarmode]] :[[Haarpflege]] :[[Haarwuchsmittel]] :[[habilitieren]] :[[Habilitationsschrift]] :[[Hacker-Gruppe]] :[[Hämoglobinspiegel]] :[[Hafenbeamter]] :[[Hafenbeamtin]] :[[Halbleiteratom]] :[[Halbleiterbauelement]] :[[Halbleiterblocktechnik]] :[[Halbleiterdetektor]] :[[Halbleitereigenschaft]] :[[Halbleiterelektronik]] :[[Halbleiterforschung]] :[[Halbleitergleichrichter]] :[[Halbleiterhersteller]] :[[Halbleiterindustrie]] :[[Halbleitermaterial]] :[[Halbleiterphysik]] :[[Halbleiterschaltung]] :[[Halbleiterschaltungstechnik]] :[[Halbleiterspeicher]] :[[Halbleitersystem]] :[[Halbleitertechnik]] :[[Halbleitertechnologie]] :[[Halbzeug]] :[[Hammelsprung]] :[[Handbedienung]] :[[Handbremshebel]] :[[handwerklich]] :[[Handzeichen]] :[[die Hand für jemanden ins Feuer legen]] :[[seine Hand für jemanden ins Feuer legen]] :[[Harnröhrenstriktur]] :[[Hartherzigkeit]] :[[Hatz]] :[[Haudrauf-Story]] :[[Hauptredaktion]] :[[hausieren]] :[[Hausmacherart]] {{mitt4}} :[[Hausmütterchen]] :[[Hausverwalter]] :[[Hausverwalterin]] :[[Hedgefondsmanager]] :[[Hedgefondsmanagerin]] :[[Heftung]] :[[Heimschiedsrichter]] :[[Heiratspolitik]] :[[heiß laufen]] :[[Hektometer]] :[[Hektopascal]] :[[Hektowatt]] :[[Helfersyndrom]] :[[Helvetien]] :[[Helvetier]] :[[Helvetierin]] :[[Hephtalite]] :[[Hephtalitin]] :[[Herabwürdigung]] :[[herumtigern]] :[[Herzbube]] {{mitt4}} :[[Herzdame]] :[[Heteronormativität]] :[[Hethiterin]] :[[Hilfsbedürftigkeit]] :[[Himmelspforte]] :[[hingeben]] :[[Hinspiel]] :[[hintereinander]] :[[Hintergrundgeräusche]] :[[Hinterlistigkeit]] :[[Hintersasse]] :[[Hirnregion]] :[[Hirnschale]] :[[Hitzköpfigkeit]] :[[Hochfrequenzhandel]] :[[Hochgefühl]] {{mitt4}} :[[Hochschulsport]] :[[Hochspannungstransformator]] :[[Hofberichterstattung]] :[[hoffnungslos verloren sein]] :[[Hofgut]] :[[Hofzeremoniell]] :[[hoheitlich]] :[[Holster]] :[[Holzbiologie]] :[[Holzbläser]] :[[Holzstich]] :[[Holzverkleidung]] :[[Homeoffice]] :[[Home-Office]] :[[Horizontalrad]] :[[Hospitant]] :[[Hospitantin]] :[[Hox-Protein]] :[[humorfrei]] :[[Hundeasyl]] :[[Hundegebell]] :[[Hundeknochen]] :[[Hundekurve]] {{botten}} ====I==== {{topp}} :[[Illoyalität]] :[[Imperator]] :[[implausibel]] :[[Impulskontrolle]] {{mitt4}} :[[Inanspruchnahme]] :[[in den Senkel stellen]] :[[Industriegigant]] :[[Industriekonzern]] :[[Infiltration]] :[[Informationsdesigner]] :[[Informationsdesignerin]] :[[In­gang­set­zung]] :[[Initiation]] :[[Initiationsritus]] {{mitt4}} :[[Innendurchmesser]] :[[Innenpolitiker]] :[[Innenpolitikerin]] :[[Insektenburger]] :[[Inselbahnhof]] :[[Inselfauna]] :[[Inseminator]] :[[inseminieren]] :[[Insolvenzgrund]] {{mitt4}} :[[Instabilität]] :[[Integrationskurs]] :[[Interessenvertretung]] :[[Interessiertheit]] :[[Interimsabkommen]] :[[Interimsbescheid]] :[[Interimschef]] :[[Interimscoach]] :[[Interimsdirektor]] :[[Interimsintendant]] :[[Interimskabinett]] :[[Interimskonto]] :[[Interimsleiter]] :[[Interimsleiterin]] :[[Interimslösung]] :[[Interimsmanager]] :[[Interimsphase]] :[[Interimspräsident]] :[[Interimsregelung]] :[[Interimsschein]] :[[Interimstrainer]] :[[Interimszeugnis]] :[[Internetknoten]] :[[invertieren]] {{botten}} ====J==== {{topp}} :[[Jagdrecht]] :[[Jagdreservat]] :[[Jagdschaden]] :[[Jagdsignal]] {{mitt4}} :[[jahreszeitlich]] {{mitt4}} :[[Johannisbeerschnaps]] :[[Joulesekunde]] {{mitt4}} :[[Justizkredit]] {{botten}} ====K==== {{topp}} :[[kabarettistisch]] :[[Kabarettpreis]] :[[Kabarettprogramm]] :[[kabarettreif]] :[[Kaduzierung]] :[[Kaduzität]] :[[Kaffeekränzchen]] :[[Kaiserhaus]] :[[Kälbermast]] :[[Kalendermacher]] :[[Kalendermacherin]] :[[kalligrafieren]] :[[Kaltasphalt]] :[[Kaltgetränk]] :[[sich in den Kampf werfen]] :[[Kampfgeschwader]] :[[Kanapee]] :[[Kandare]] :[[Kapitalbeteiligung]] :[[Kapitalgut]] :[[jemanden vor seinen Karren spannen]] :[[Karyoplasma]] :[[Kassenwart]] :[[Katzenkurve]] :[[Kaufmannsgilde]] :[[Kerzenmacher]] :[[Kerzenmacherin]] :[[kielholen]] {{mitt4}} :[[Kirchenbewegung]] :[[Kirchenmusiker]] :[[Kirchenmusikerin]] :[[Kirchenzehnter]] :[[Kirchturmuhr]] :[[Klabautermann]] :[[Klappspaten]] :[[Klebereiweiß]] :[[kleptomanisch]] :[[klimatisieren]] :[[Klinikkeim]] :[[Klinkerhaus]] :[[Klunker]] :[[Knechtung]] :[[Knetteig]] :[[Körperzelle]] :[[die Kohlen aus dem Feuer holen]] :[[Kohlenhalde]] :[[Kokille]] :[[Kolbenhub]] :[[Kollaboration]] :[[Kombizange]] :[[Kommentierung]] :[[Kom­mu­ni­tät]] :[[kommunizierbar]] :[[Komplettierung]] :[[Kompostanlage]] :[[Kompottschale]] :[[Kompromat]] :[[Kondensatormotor]] :[[Kondolenz]] {{mitt4}} :[[Konfektionierung]] :[[Konfix]] :[[Konfixkompositum]] :[[Konfliktforschung]] :[[Konjunkturspritze]] :[[Konstituentenquark]] :[[Konsumentenschutz]] :[[Kontaktkleber]] :[[Kontrollierbarkeit]] :[[Kontrollverlust]] :[[Konzerngewinn]] :[[Kopfgeburt]] :[[sich etwas aus dem Kopf schlagen]] :[[Korbflechter]] :[[Krankenhausbett]] :[[Krankentrage]] :[[Krankenversicherer]] :[[Krankheitsstadium]] :[[Kraushaar]] :[[Krawattenfabrik]] :[[Krawattenhalter]] :[[Krawattenmacher]] :[[Krawattenmuffel]] :[[Krawattenring]] :[[Krawattenschleife]] :[[Krebsfrüherkennung]] :[[Krebsgeschwulst]] :[[Krebsgeschwür]] :[[Krebsgewebe]] :[[krebshemmend]] :[[krebskrank]] :[[Krebsknoten]] :[[Krebskranke]] {{mitt4}} :[[Krebskranker]] :[[Krebsleiden]] :[[Krebsmedikament]] :[[Krebsmittel]] :[[Krebsnachsorge]] :[[kedenzen]] :[[Kreditgenossenschaft]] :[[Kreuzdame]] :[[Kürschnerei]] :[[Kulturbruch]] :[[Kultursendung]] :[[Kundenauftrag]] :[[Kundenstamm]] :[[Kundiger]] :[[Kunsterziehung]] :[[Kunstfertigkeit]] :[[Kunstgewerbeausstellung]] :[[kunsthandwerklich]] :[[Kunstlicht]] :[[Kunsttischlerei]] :[[Kurzwellenempfänger]] :[[Küstenlinie]] :[[Küstenstraße]] :[[Küstenstreifen]] {{botten}} ====L==== {{topp}} :[[labend]] :[[Laborjargon]] :[[Lachen ist ansteckend.]] :[[Ladenkasse]] :[[Längenangabe]] :[[Langweiligkeit]] :[[Lagerverkauf]] :[[landschaftlich]] :[[Langstreckenschwimmer]] :[[Langstreckenschwimmerin]] :[[Lasersteuerung]] :[[Lastesel]] :[[Läuterzucker]] :[[Lauer]] :[[Lebenshaltung]] {{mitt4}} :[[Lebensrettung]] :[[Lebensstadium]] :[[Leckerli]] :[[leerstehend]] :[[legalistisch]] :[[Lehnsherr]] :[[Lehrkraft]] :[[Lehrmittelfreiheit]] :[[Leiblichkeit]] :[[Leichtsinnsfehler]] :[[Leistungsbilanzdefizit]] :[[Leistungspreis]] :[[Leistungstief]] :[[Leitungsebene]] :[[Leitungsfunktion]] :[[Leitwährung]] {{mitt4}} :[[immer die selbe Leier]] :[[Lenkbarkeit]] :[[Lenkungsausschuß]] :[[Lernstoff]] :[[Liberalisierung]] :[[Lichtbilderabend]] :[[Lichtbildervortrag]] :[[Licht und Schatten]] :[[lieb haben]], [[liebhaben]] :[[Liedgut]] :[[Lockung]] :[[eine rote Linie überschreiten]] :[[löchern]] :[[Logistiker]] {{mitt4}} :[[Logistikerin]] :[[Lombarde]] :[[Lombardin]] :[[lombardisch]] :[[Lombardsatz]] :[[Lombardzins]] :[[Longitudinalschwingung]] :[[Lösungsenthalpie]] :[[losbinden]] :[[lückenlos]] :[[Luftholen]] :[[Luftfahrer]] :[[Luftfahrerin]] :[[Luftschiffer]] :[[Luftschifferin]] :[[Lügen haben kurze Beine.]] :[[-lyse]] {{botten}} ====M==== {{topp}} :[[Mäher]] :[[Maiandacht]] :[[Maisbier]] :[[Maisbrei]] :[[maisgelb]] :[[Maissorte]] :[[Maisstaude]] :[[Majestätsbeleidigung]] :[[Maloche]] :[[Malocher]] :[[Malocherin]] :[[Mamakind]] :[[Mamsell]] :[[-mane]] :[[Mannhaftigkeit]] :[[Mannschaftssportart]] :[[Manteltarifvertrag]] :[[Marienverehrung]] :[[Marktschreier]] :[[marmorieren]] :[[Marterpfahl]] :[[Marterung]] {{mitt4}} :[[Maschinentransformator]] :[[Maserung]] :[[Maßanfertigung]] :[[Massenanziehung]] :[[Master]] :[[Maßregel]]{{f}} :[[Maxikleid]] :[[Mechanisierung]] :[[Mediator]] :[[Medienmogul]] :[[Meeresrauschen]] :[[Meerwasseraquarium]] :[[Meglenorumänisch]] :[[Mehrweg-]] :[[Mehrwegbecher]] {{mitt4}} :[[meliert]] :[[Meloneneis]] :[[Mentalisierung]] :[[merkmallos]] :[[Messbarkeit]] :[[metallverarbeitend]] :[[metrisch]] :[[Milchzentrale]] :[[Mindestabstand]] :[[Miniküche]] :[[Mischfarbe]] :[[missbräuchlich]] :[[missionieren]] {{mitt4}} :[[Mitnahme]] :[[Mittelgröße]] :[[Mittelschnauzer]] :[[Mitteltemperatur]] :[[Mittelvergabe]] :[[mittig]] :[[mondlos]] :[[Mühlsteinkragen]] :[[Mütterlichkeit]] :[[Multiresistenz]] :[[Mumifikation]] :[[Mumifizierung]] :[[mundartkundlich]] :[[nicht auf den Mund gefallen sein]] :[[Musikbegeisterung]] :[[Muskelgewebe]] :[[Muskelkrampf]] :[[Muskelspiel]] :[[Muskelverhärtung]] :[[Mutterglück]] :[[Mütterlichkeit]] :[[mythisieren]] {{botten}} ====N==== {{topp}} :[[Nabel-Piercing]] :[[Nabelpiercing]] :[[Nabelbinde]] :[[Nabelflechte]] :[[Nabelklemme]] :[[Nabelscheibe]] :[[nachfeiern]] :[[nachrichtlich]] :[[schwarz wie die Nacht]] :[[nachwirken]] :[[Nähebedürfnis]] :[[naheliegen]] :[[namentlich]] :[[Nappaleder]] :[[Nappatasche]] :[[Nationalfahne]] :[[Naturbelassenheit]] :[[Naturschauspiel]] {{mitt4}} :[[Nägel mit Köpfen machen]] :[[Nazismus]] :[[Nazist]] :[[Nazistin]] :[[Nebeneingang]] :[[Negersklave]] (nedsättande) :[[Negierung]] :[[Neidhammel]] :[[neidlos]] :[[Neoabsolutismus]] {{mitt4}} :[[Neochrom]] :[[Neutralisierung]] :[[Netztransformator]] :[[niederschlagsarm]] :[[niederschmetternd]] :[[Niederschlagsmenge]] :[[Niederschrift]] {{mitt4}} :[[Nierentransplantation]] :[[niveaulos]] :[[Nordseereich]] :[[Normerfüllung]] :[[nu­an­cen­reich]] :[[Nusseis]] {{botten}} ====O==== {{topp}} :[[Obolus]] :[[Obstanbau]] :[[Ofenkartoffel]] :[[Ofenrohr]] :[[Oligotrophie]] :[[Olympier]] :[[Olympierin]] :[[Omnibusfahrt]] :[[Omnibushaltestelle]] :[[Omnibushof]] :[[Omnibuslinie]] :[[omnipräsent]] :[[Opakglas]] :[[opferwillig]] {{mitt4}} :[[Orchesterdirigent]] :[[Orchesterdirigentin]] :[[Orchestermusiker]] :[[Orchestermusikerin]] :[[Ordnungshaft]] :[[Orgelbau]] :[[Orgelbauerfamilie]] :[[Orgelbaumeister]] :[[Orgelbaumeisterin]] :[[Orgelbegleitung]] :[[Orgelempore]] {{mitt4}} :[[Orgelfalte]] :[[Orgelgehäuse]] :[[Orgelgeschütz]] :[[Orgelimprovisation]] :[[Orgelklänge]] :[[Orgelkoralle]] :[[Orgelkunde]] :[[Orgelkunst]] :[[Orgellehrer]] :[[Orgellehrerin]] {{mitt4}} :[[Orgelliteratur]] :[[Orgelmusik]] :[[Orgelnachspiel]] :[[Orgelpult]] :[[Orgelregister]] :[[Orgelrepertoire]] :[[Orientierungsrahmen]] :[[Ornat]] :[[Ortsansässige]], {{f}} :[[Ortsansässiger]], {{m}} {{botten}} ====P==== {{topp}} :[[Packtier]] :[[paillettenbesetzt]] :[[Palmitoleinsäure]] :[[Pannenhilfe]] :[[Pantryküche]] :[[Papakind]] :[[Papstaudienz]] :[[Papstbesuch]] :[[paraguayanisch]] :[[Parcours]] :[[Parther]] :[[Partherin]] :[[parthisch]] :[[Passage]] :[[Passante]] :[[Pattsituation]] :[[Paukenschlag]] :[[Pazifikkküste]] :[[Pechfackel]] :[[Pedantismus]] :[[Peiniger]] :[[Peinigerin]] :[[Pelopones]] :[[Pensionsanspruch]] :[[Pentadecansäure]] :[[Pentaquark]] {{mitt4}} :[[Permanentmagnet]] :[[Peronist]] :[[Peronistin]] :[[Personenschützer]] :[[Personenschützerin]] :[[perspektivisch]] :[[pfählen]] :[[Pferdeschlitten]] :[[Pflanzenvirus]] :[[-pflichtig]] :[[Pflücksalat]] :[[Phönizien]] :[[Phönizier]] :[[Phönizierin]] :[[phönizisch]] :[[piercen]] :[[pietätlos]] :[[Pilzgericht]] :[[Planer]] :[[Planerfüllung]] :[[Planerin]] :[[Planfeststellungsverfahren]] :[[Planierung]] :[[plantschen]] {{mitt4}} :[[Planungswesen]] :[[plateauförmig]] :[[platschen]] :[[platteln]] :[[Plausch]] :[[Plenterwald]] :[[Pointer]] :[[Polar-]] :[[Polung]] :[[Polkappe]] :[[pönal]] :[[Pönalgesetz]] :[[pönalisieren]] :[[Postulierung]] :[[Postversand]] :[[Präfixbildung]] :[[Prähistorie]] :[[Prähistoriker]] :[[Prähistorikerin]] :[[Prämierung]] :[[Prahlsucht]] :[[prahlsüchtig]] :[[prallen]] :[[Prinzessingemahl]] :[[Prinzgemahlin]] :[[Privataudienz]] :[[Privatbahn]] {{mitt4}} :[[Privateigentum]] :[[Privatklinik]] :[[Privatkrankenhaus]] :[[Privatuniversität]] :[[Privatwohnung]] :[[Privatwirtschaft]] :[[Produktpiraterie]] :[[Promoter]] :[[Promotion]] :[[Propanflasche]] :[[Protoonkogen]] :[[Provinenz]] :[[Prüfungsaufgabe]] :[[prunklos]] :[[Publikumsjoker]] :[[Puddingpulver]] :[[puderförmig]] :[[Punier]] :[[Punierin]] :[[putschen]] :[[Putschist]] {{botten}} ====Q==== {{topp}} :[[Quadrathlon]] :[[quadrieren]] {{mitt4}} :[[Quadratur]] :[[Quarkkuchen]] {{mitt4}} :[[Querschläger]] {{mitt4}} :[[Quetschwunde]] :[[quitschen]] {{botten}} ====R==== {{topp}} :[[Racheakt]] :[[Rachedurst]] :[[Racheengel]] :[[Rachefeldzug]] :[[Radargerät]] :[[Radarmeteorologie]] :[[Radarpeilung]] :[[Radarpistole]] :[[Radarsensor]] :[[Radarstation]] :[[Radarsystem]] :[[Radartechnik]] :[[Radartechniker]] :[[Radartechnikerin]] :[[Radarwagen]] :[[Radarwelle]] :[[Radikalopposition]] :[[Raketenabwehrsystem]] :[[rammdösig]] :[[Randale]] :[[randlos]] :[[Rangabzeichen]] :[[Rank]] :[[ranken]] :[[Rasselbande]] :[[Rätekommunismus]] :[[Räuberhöhle]] :[[Raumteiler]] :[[reaktivieren]] :[[Reaktivierung]] :[[Realitätsverlust]] {{mitt4}} :[[Rechnen]]{{n}} :[[Rechtspfleger]] :[[Rechtspflegerin]] :[[Redezeit]] :[[Redundanz]] :[[Reformbewegung]] :[[Reformbestrebungen]] :[[Reformsvorschlag]] :[[Regenerative Energien]] :[[Regierungsabkommen]] :[[Regierungskonferenz]] :[[Regierungskrise]] :[[Regierungsmehrheit]] :[[regierungsnah]] :[[Regierungspläne]] :[[Regierungssprecher]] :[[Regierungstruppen]] :[[Regierungsviertel]] :[[Regress]] :[[Regung]] :[[Reichsacht]] :[[Reichseinheit]] {{mitt4}} :[[Reichsidee]] :[[Reichskanzlei]] :[[Reichspolitik]] :[[Reichsprotektorat]] :[[Reichsteilung]] :[[Reifenabdruck]] :[[Reifendruck]] :[[Reimform]] :[[Reinform]] :[[Reinigungsfachkraft]] :[[Reisefreiheit]] :[[Reiseverkehrskauffrau]] :[[Reiseverkehrskaufmann]] :[[Reizmittel]] :[[Reizüberflutung]] :[[Rekordarbeitslosigkeit]] :[[Rekordbeschäftigung]] :[[Rekordjagd]] :[[Rekordserie]] :[[Rekordsieg]] :[[Rekordsteuereinnahmen]] :[[Reliquienschrein]] :[[Reliquienverehrung]] :[[Remigration]] {{mitt4}} :[[Renaissancedichtung]] :[[Renaissancestil]] :[[Renaissancezeit]] :[[Rennsport]] :[[Rentenkasse]] :[[Rentenniveau]] :[[Rentenpaket]] :[[Rentenpunkt]] :[[Rentensystem]] :[[Rentierkalb]] :[[Rentierkuh]] :[[Rentierzeit]] :[[Repoblación]] :[[Repräsentanz]] :[[Republikflucht]] :[[Repulsionsmotor]] :[[Restaurator]] :[[Restauratorin]] :[[Restrisiko]] :[[Retourkutsche]] :[[Rettungsgasse]] :[[Retusche]] :[[Retuscheur]] :[[Retuscheurin]] :[[Revierstadt]] :[[Rheinromantik]] :[[Rhizomsperre]] :[[Ribonukleotidreduktase]] :[[Richtungspfeil]] :[[sich am Riemen reissen]] :[[sich in die Riemen legen]] :[[Riesenreich]] :[[Riesenschnauzer]] :[[Rindertalg]] :[[Ringelschwanz]] :[[Röntgenblick]] :[[Röntgendiagnostik]] :[[Rohrreinigung]] :[[Rohstoffmacht]] :[[Romidee]] :[[Rotbuch]] :[[Rotstift]] :[[Rückzieher]] :[[Rührseligkeit]] :[[Ruheständler]] :[[Rührteig]] :[[rundblättrig]] :[[Rundenzähler]] :[[Rundzange]] :[[Rußfilter]] {{botten}} ====S==== {{topp}} :[[Säbelgriff]] :[[Säbelhieb]] :[[Säbelklinge]] :[[Säbelkorb]] :[[Sättigungsbeilage]] :[[Sättigungsgefühl]] :[[Sättigungsgrad]] :[[Sättigungspunkt]] :[[Säulenhalle]] :[[Salamitaktik]] :[[Salatgurke]] :[[salzlos]] :[[Sandstrahlgebläse]] :[[Sanktionsmechanismus]] :[[Sapiosexualität]] :[[Sattelschlepper]] :[[Sattelzug]] :[[Sauerkrautsalat]] :[[Schacherei]] :[[Schacherer]] :[[Schacherin]] :[[Schadhaftigkeit]] :[[Schänder]] :[[Schänderin]] :[[Schäbigkeit]] :[[schaffensfreudig]] :[[Schallquelle]] :[[Schaltanlage]] :[[Schaltkreis]] :[[Schamlosigkeit]] :[[Scharfsinnigkeit]] :[[Schattenspiel]] :[[scheffeln]] :[[scheffelweise]] :[[Scheinselbstständigkeit]] :[[Scheinselbständigkeit]] :[[Scheißhausparole]] :[[Scheußlichkeit]] :[[Schichtbetrieb]] :[[Schichtdicke]] :[[Schiedsrichtergespann]] :[[Schiffstau]] :[[Schilderwald]] :[[Schirmherrschaft]] :[[Schlachtfest]] :[[Schlaffi]] :[[Schlafzimmerblick]] :[[Schlafzimmerlampe]] :[[Schlafzimmerschrank]] :[[Schlangenlinien]] :[[schleimen]] :[[Schlepptender]] :[[Schluckspecht]] :[[Schluderarbeit]] :[[Schluderei]] :[[Schluderer]] :[[schluderig]] :[[Schluderin]] :[[Schluderwirtschaft]] :[[Schlummer]] :[[Schlüsselbart]] :[[schlupfen]] :[[Schmaus]] :[[Schmetterlingsblüte]] :[[Schmetterlingsflügel]] :[[schmökern]] :[[Schmuddelwetter]] :[[Schmückung]] :[[schnäbeln]] :[[Schnippischkeit]]{{f}} :[[Schnittsalat]] :[[Schnorrer]] :[[Schnellbremsung]] :[[Schöpfungsgeschichte]] :[[Schokoladennikolaus]] :[[Schokoladenweihnachtsmann]] :[[Schokonikolaus]] :[[Schonwald]] :[[Schoppen]] :[[schrammen]] :[[Schredder]] :[[Schreibstift]] :[[schriftstellerisch]] :[[Schrottpresse]] :[[Schuber]] {{mitt4}} :[[Schulterblick]] :[[Schundliteratur]] :[[Schurkerei]] :[[Schwangerschaftsverhütung]] :[[Schwarzbuch]] :[[Schweineohr]] :[[Schweinepest]] :[[Schwelbrand]] :[[schwermutvoll]] :[[Schwertknauf]] :[[Schwimmclub]] :[[Schwimmfan]] :[[Schwimmklub]] :[[Schwimmstadion]] :[[Schwimmtrainer]] :[[Schwimmtrainerin]] :[[Schwimmtraining]] :[[Schwimmturnier]] :[[Schwimmmverein]] :[[Schwimmverband]] :[[Schwingungsdauer]] :[[Seeblick]] :[[seelenverwandt]] :[[Seenlandschaft]] :[[Seidenfaser]] :[[Seifenspender]] :[[Sekundenkleber]] :[[Selbstherrlichkeit]] :[[Selbstversorger]] :[[Serengeti]] :[[Sexsklave]] :[[Shuttleflug]] :[[Shuttlezug]] :[[sibyllenhaft]] :[[sibyllinisch]] :[[Sicherstellung]] :[[Sichtung]] :[[Silberblick]] :[[Sinkflug]] :[[Sinnsuche]] :[[Sinti und Roma]] :[[Sittsamkeit]] :[[skalieren]] :[[Skooter]] :[[Slot]] :[[Sonar]] :[[Sonderermittler]] :[[Sonnenbalkon]] :[[Sozialpädagoge]] :[[Sozialpädagogin]] :[[Spaceshuttle]] :[[Spaltprodukt]] :[[spätabends]] :[[Spätaufsteher]] :[[Spätaufsteherin]] :[[Spätaussiedler]] :[[Spätaussiedlerin]] :[[Spätbarock]] :[[Spätburgunder]] :[[Spätdienst]] :[[Spätentwickler]] :[[Spätentwicklerin]] :[[Spätfilm]] :[[Spätfolge]] :[[Spätfrost]] :[[Spätfrucht]] :[[Spätgeburt]] :[[Spätgemüse]] :[[Spätgeschäft]] :[[Spätgotik]] :[[spätgotisch]] :[[Spätheimkehrer]] :[[Spätheimkehrerin]] :[[Spamfilter]] :[[Sparhaushalt]] :[[Sparpolitik]] :[[Spektralfarbe]] :[[Spielzeugindustrie]] :[[Spitzensport]] {{mitt4}} :[[Sportakademie]] :[[Sportartikelhersteller]] :[[Sportdrink]] :[[Sporteinrichtung]] :[[Sportereignis]] :[[Sportevent]] :[[Sportfahrrad]] :[[Sportfischen]] :[[Sportfischer]] :[[Sportfischerin]] :[[Sportgetränk]] :[[Sporthygiene]] :[[Sportkurs]] :[[Sportlichkeit]] :[[Sportliebhaber]] :[[Sportliebhaberin]] :[[Sportnachrichten]] :[[Sportpsychologie]] :[[Sportrad]] :[[Sportseite]] :[[Sportsendung]] :[[Sportstätte]] :[[Sporttag]] :[[Sporttasche]] :[[Sportvereinigung]] :[[Sportverletzung]] :[[Sportwettbewerb]] :[[Sportzeitung]] :[[Sportzentrum]] :[[Sprachakademie]] :[[Sprachanalyse]] :[[Sprachanimation]] :[[Spracharbeit]] :[[Spracharchiv]] :[[Sprachbehandlung]] :[[Sprachbehinderung]] :[[Sprachberuf]] :[[Sprachbeschreibung]] :[[Sprachbuch]] :[[Sprachdidaktik]] :[[Sprachdiskurs]] :[[Sprachdokument]] :[[Sprachdokumentation]] :[[Sprachencharta]] :[[Sprachenfrage]] :[[Sprachenrecht]] :[[Spracherziehung]] :[[Sprachfach]] :[[Sprachforscher]] :[[Sprachforscherin]] :[[Sprachgeographie]] :[[Sprachgesellschaft]] :[[Sprachhistoriker]] :[[Sprachhistoriker]] :[[Sprachinhaltsforschung]] :[[Sprachkunde]] :[[Sprachlehrgang]] :[[Sprachmuseum]] :[[Sprachpädagogik]] :[[Sprachphilosoph]] :[[Sprachphilosophin]] :[[Sprachphilosophie]] :[[Sprachpsychologie]] :[[Sprachregel]] :[[Sprachschatz]] :[[Sprachschule]] :[[Sprachschüler]] :[[Sprachschülerin]] :[[Sprachschutzgesetz]] :[[Sprachsoziologe]] :[[Sprachsoziologie]] :[[Sprachsoziologin]] :[[Sprachstruktur]] :[[Sprachstudium]] :[[Sprachsynthese]] :[[Sprachsystem]] :[[Sprachtalent]] :[[Sprachteilhaber]] :[[Sprachverein]] :[[Sprachvergleich]] :[[Sprachwandelgesetz]] :[[Sprachzone]] {{mitt4}} :[[Sprayer]] :[[Sprayerin]] :[[Spurt]] :[[Staatengemeinschaft]] :[[Staatsbesitz]] :[[Staatsdiener]] :[[Staatsdienerin]] :[[Staatsetat]] :[[Staatsferne]] :[[Staatshaushaltsplan]] :[[Staatsnähe]] :[[Stabmixer]] :[[Stabsstelle]] :[[Stahlfass]] :[[Stahlguss]] :[[Standbein]] :[[Standmixer]] :[[standrechtlich]] :[[Starren]] :[[Städteplanung]] :[[Stärkung]] :[[Stadtentwicklung]] :[[Staplerfahrer]] :[[Staplerfahrerin]] :[[Statik]] :[[Stechschritt]] :[[Steigflug]] :[[jemandem keine Steine in den Weg legen]] :[[Steppstich]] :[[Sterndeuterei]] :[[Sterndeuterin]] :[[Sterndeutung]] :[[Steuerabkommen]] :[[Steuerbezirk]] :[[Steuerfahnder]] :[[Steuerfahnderin]] :[[Steuerungsanlage]] :[[Steuerungscomputer]] :[[Steuerungstechnik]] :[[Stichwahl]] :[[Sticker-Sarkom]] :[[Stillosigkeit]] :[[Stillstehen]] :[[Stimmanalyse]] :[[Stipulation]] :[[Stipulierung]] :[[stöckeln]] :[[Stotterei]] :[[Stotterer]] :[[Stotterin]] :[[Straflosigkeit]] :[[Strapazierfähigkeit]] :[[Straßenjunge]] :[[Straßenverhältnis]] :[[Streithahn]] :[[Streudienst]] :[[Streugut]] :[[Streumittel]] :[[Strompreis]] :[[Stromquark]] :[[Studiomusiker]] :[[Studiomusikerin]] :[[Stummelschwanz]] :[[Sturmglocke]] :[[Styphninsäure]] :[[Subsistenzwirtschaft]] :[[substituieren]] :[[Substituierung]] :[[subsumieren]] :[[süddeutsch]] :[[Süddeutsche]]{{f}} :[[Süddeutscher]]{{m}} :[[Süßwasseraquarium]] :[[Sulfanilsäure]] :[[Suppenfleisch]] :[[systemlos]] {{botten}} ====T==== {{topp}} :[[Tabakpfeife]] :[[Tagespflege]] :[[Tagestourismus]] :[[Taktung]] :[[Talentscout]] :[[Tannenholz]] :[[Tapetenrolle]] :[[Tapeziertisch]] :[[Taschenbillard]] :[[Taschenspieler]] :[[Teakholz]] :[[Teilberreich]] :[[Teilgebiet]] :[[Telefonkabel]] {{mitt4}} :[[Teppichhändler]] :[[Teppichhändlerin]] :[[Teppichknüpfer]] :[[Testamentsvollstreckung]] :[[Testkäufer]] :[[Tetrahydrofolsäure]] {{mitt4}} :[[Theaterprobe]] :[[therapieren]] :[[Thermik]] :[[Tiefkonjunktur]] :[[Titelverteidigung]] :[[Titoismus]] :[[Törn]] :[[Tonalität]] :[[Tonerzeugung]] :[[Tonstufe]] :[[topaktuell]] :[[Toponymie]] :[[Toponymik]] :[[Tourismusbranche]] :[[Tourismusindustrie]] {{mitt4}} :[[Tragikomik]] :[[Transfusion]] :[[Transplantationschirurgie]] :[[Traumdeuter]] :[[Traumdeuterin]] :[[Traumdeutung]] :[[Trendsportart]] :[[Trinkschale]] :[[tröten]] :[[tropfnass]] :[[Truppenkontingent]] :[[Tuchhändler]] :[[Tuchmacher]] :[[Tüncher]] :[[Türglocke]] :[[Türknauf]] :[[tugendlich]] {{botten}} ====U==== {{topp}} :[[Übel]]{{n}} :[[Überdehnung]] :[[Übereifer]] :[[überfordert]] :[[Überfüllung]] :[[Überfütterung]] :[[Überhäufung]] :[[überkomplex]] :[[überkorrekt]] :[[Überlistung]] :[[Überrundung]] :[[Überschreitung]] :[[übersteuern]] :[[Übersteuerung]] :[[überstrapazieren]] :[[überstreifen]] :[[überströmen]] {{mitt4}} :[[Überstrumpf]] :[[überstülpen]] :[[überstürzen]] :[[übertariflich]] :[[übertechnisiert]] :[[überteuern]] :[[Überteuerung]] :[[übertippen]] :[[Überwachungsdienst]] :[[Überwachungsstaat]] :[[Überwachungsstelle]] {{mitt4}} :[[Überwachungssystem]] :[[umändern]] :[[Umrahmung]] :[[umsteuern]] :[[Umzingelung]] :[[unannehmlich]] :[[unaufdringlich]] :[[Unauffälligkeit]] :[[unehrenhaft]] :[[Unerbittlichkeit]] :[[Ungehorsamkeit]] :[[Ungestörtheit]] :[[Unglaube]] :[[Uniformierung]] :[[Uniformität]] :[[Unkameradschaftlichkeit]] :[[Unkonzentriertheit]] :[[Unkrautbekämpfungsmittel]] :[[Unkrautvernichtungsmittel]] :[[Unkrautvertillgungsmittel]] :[[Unliebsamkeit]] :[[Unmündigkeit]] :[[Unpässlichkeit]] :[[unpassierbar]] :[[unsolidarisch]] :[[Unsportlichkeit]] {{mitt4}} :[[Untauglichkeit]] :[[unterfordert]] :[[Unterhaltungslitteratur]] :[[unterlaufen]] :[[Unterlegenheitsgefühl]] :[[unterliegen]] :[[Untermiete]] :[[Unterrichtsform]] :[[Unterschreitung]] :[[Unterstellung]] :[[unter Tage]] :[[unverkäuflich]] :[[Unversehrtheit]] :[[Unwort]] :[[Unzweideutigkeit]] :[[Urahn]] :[[Urlaubsgebiet]] :[[Urstück]] :[[UV-Licht]] {{botten}} ====V==== {{topp}} :[[Valenzquark]] :[[vandalisch]] :[[Vaterfreuden]] :[[vaterländisch]] :[[vegetationslos]] :[[venezuelisch]] :[[Verängstigung]] :[[Veräußerungsverbot]] :[[Veranlasser]] :[[Veranlasserin]] :[[verbeißen]] :[[Verbindlichkeit]] :[[Verbiss]] :[[Verblendung]] :[[verblöden]] :[[Verbraucherschutz]] :[[Verbrauchervertrauen]] :[[Verbrauchssteuererhöhung]] :[[Verdachtsfall]] :[[Verdammung]] :[[Verdienstorden]] :[[Verfahrenstechnik]] :[[Verfassungsgericht]] :[[Verfassungsorgan]] :[[verfilzen]] :[[Verfolgungsfahrt]] :[[Verfolgungsjagd]] :[[verformen]] :[[Verfüllung]] :[[Vergabeverfahren]] {{mitt4}} :[[Vergabepraxis]] :[[Vergaberecht]] :[[vergären]] :[[vergittern]] :[[Vergnügung]] :[[Vergötterung]] :[[vergoren]] :[[verhelfen]] :[[Verherrlichung]] :[[Verhüllung]] :[[Verifikation]] :[[verjagen]] :[[Verkaufserfolg]] :[[Verkehrstauglichkeit]] :[[Verkehrswert]] :[[verklemmt]] :[[Verknöcherung]] :[[Verkrüppelung]] :[[Verköstigung]] :[[Verkündigung]] :[[Verlangsamung]] :[[Verlaufsform]] :[[Verlustangst]] :[[Verlustpunkt]] :[[verlustpunktfrei]] :[[Vermesser]] :[[Verpachtung]] {{mitt4}} :[[Verrenkung]] :[[Verriegelung]] :[[versaufen]] :[[Verschandelung]] :[[verschiebbar]] :[[verschmieren]] :[[Verschmutzer]] :[[Verschmutzerin]] :[[verschulden]] :[[Versender]] :[[Versenderin]] :[[Versicherungsbranche]] :[[Versicherungsvertreter]] :[[Versicherungsvertreterin]] :[[Versuchsabteilung]] :[[versohlen]] :[[Versorger]] :[[versperren]] :[[Vertäfelung]] :[[Verteidigungsbündnis]] :[[Verteidigungsfall]] :[[verteufeln]] :[[Vertonung]] :[[vertraglich]] :[[Vertragswerkstatt]] :[[Vervierfachung]] :[[Vervollkommnung]] :[[Vervollständigung]] :[[Verweltlichung]] :[[Verzärtelung]] :[[Verzinnung]] :[[verzinsen]] :[[Verzollen]]{{n}} {{mitt4}} :[[Videoanleitung]] :[[Videoassistent]] :[[Videoassistentin]] :[[Videoassistenz]] :[[Videoaufnahme]] :[[Videoaufzeichnung]] :[[Viehzüchterin]] :[[Vierkant]] :[[Viertelung]] :[[vigorös]] :[[Visafreiheit]] :[[Visitation]] :[[Völkerballhalle]] :[[Völkerballmatch]] :[[Völkerballnationalmannschaft]] :[[Völkerballspiel]] :[[Völkerballspieler]] :[[Völkerballspielerin]] :[[Völkerballteam]] :[[Völkerballtrainer]] :[[Völkerballtrainerin]] :[[Völkerballtraining]] :[[Völkerballturnier]] :[[Völkerballverband]] :[[Völkerballverein]] :[[Völkerrechtssubjekt]] :[[Vogelgehege]] :[[Volksbegehren]] :[[Volltrunkenheit]] :[[vorbeimarschieren]] :[[Vorbildcharakter]] :[[vorbildhaft]] :[[voreinstellen]] :[[Vorgriff]] :[[vorhängen]] :[[vortreten]] :[[vorurteilsbehaftet]] :[[Vulkanasche]] {{botten}} ====W==== {{topp}} :[[wabenförmig]] :[[Wachsabdruck]] :[[wachsartig]] :[[Wachsfigur]] :[[Wachsen]] :[[Wachsoldat]] :[[die Waffen niederlegen]] :[[Wagenburg]] :[[Wagenburgmentalität]] :[[Wahlkampfmanager]] :[[Wahnsinnige]], [[Wahnsinniger]] :[[Wahrheitskommission]] :[[Wahrscheinlichkeitsgrad]] :[[Walfleisch]] :[[Wallanlage]] :[[Wallfahrtskirche]] :[[Wandfarbe]] :[[Warensendung]] {{mitt4}} :[[Was du heute kannst besorgen, verschiebe nicht auf morgen.]] :[[Wasserballarena]] :[[Wasserballclub]] :[[Wasserballhalle]] :[[Wasserballklub]] :[[Wasserballstadion]] :[[Wasserballturnier]] :[[Wasserballverband]] :[[Wasserballverein]] :[[Wasserskiläufer]] :[[Wasserskiläuferin]] :[[Wasserskisport]] :[[Wässerung]] :[[Watschelgang]] :[[Webfehler]] :[[Webpelz]] {{mitt4}} :[[wegklicken]] :[[Wegmarke]] :[[Wegstrecke]] :[[weh]] :[[Weichei]] :[[Weichwährung]] :[[Weisssagung]] :[[Weinflaschenregal]] :[[Weiterbetrieb]] :[[Weizenkleber]] :[[weltbürgerlich]] :[[Weltgewandtheit]] :[[Weltpolizist]] :[[Weltraumorganisation]] :[[Wendel]] :[[Wendenkreuzzug]] :[[Werbevertrag]] :[[Wertberichtigung]] :[[Werthaltigkeit]] :[[Wertschöpfung]] :[[Wertschöpfungskette]] :[[Wertstellung]] :[[Westgotin]] :[[westgotisch]] :[[Wetterschacht]] {{mitt4}} :[[Wichtigtuerei]] :[[wie die Axt im Walde]] :[[widerspruchslos]] :[[Wiedererkennungswert]] :[[Wildvogel]] :[[Wildwuchs]] :[[Windelausschlag]] :[[windelweich]] :[[Windsurfer]] :[[Windsurferin]] :[[Winkelmaß]] :[[Winzergenossenschaft]] :[[Winzerverein]] :[[Wirkstoff]] :[[Wirkungsweise]] :[[Wirtschaftsführung]] :[[Wirtschaftskreislauf]] :[[Wirtschaftsweg]] :[[wissensdurstig]] :[[Wohnanlage]] :[[Wohnungsbesichtigung]] :[[womöglich]] :[[Wundverband]] :[[Würgemal]] :[[wunschlos glücklich]] {{botten}} ====X==== {{topp}} :[[xenophob]] {{botten}} ====Z==== {{topp}} :[[Zähnung]] :[[Zahlmeister]] :[[Zahlungsbeleg]] :[[Zahlungsrückstand]] :[[Zahlungsunfähigkeit]] :[[Zahnarzttermin]] :[[Zarenreich]] :[[Zechpreller]] :[[Zechprellerin]] :[[Zedernholzöl]] :[[Zehrung]] {{mitt4}} :[[Zeichenkunst]] :[[Zeichenkurs]] :[[Zeitachse]] :[[Zeitarbeit]] :[[Zeitschriftenbezug]] :[[Zeitspiel]] :[[Zelebrant]] :[[Zelebrantin]] :[[Zelebration]] :[[Zelebrierung]] :[[Zentralstaat]] :[[zerfasern]] :[[zerkleinern]] :[[Zerkleinerer]] :[[Zerrspiegel]] :[[Zerschneidung]] :[[zersiedeln]] {{mitt4}} :[[Zeugung]] :[[Ziegelmauer]] :[[Zielgerät]] :[[Zigarettenschmuggel]] :[[Zitation]] :[[Zitierweise]] :[[Zivilisationsbruch]] :[[Zollfahnder]] :[[Zollfahnderin]] :[[Zollfreiheit]] :[[zoomen]] {{mitt4}} :[[Zubringer]] :[[Zugführerin]] :[[zukunftsgläubig]] :[[Zukunftsmarkt]] :[[Zungenfertigkeit]] :[[Zurücksetzung]] :[[zusammensparen]] :[[Zusatzangebot]] :[[Zusatzantrag]] :[[Zusatzausbildung]] :[[zuschießen]] :[[Zuschussbetrieb]] :[[Zusteller]] :[[zwanglos]] :[[Zwecklosigkeit]] :[[zweigeteilt]] :[[Zweikaiserproblem]] :[[Zwergschnauzer]] :[[Zwischenhandel]] {{botten}} [[Kategori:Wiktionary:Projekt|Önskelistor/Tyska]] tg84fre6i69pclrtrubn3n9yzg1d0gp 0 30852 3702581 3700137 2022-08-15T01:16:29Z Skalman 414 formatering; ta bort duplicerad böjning wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== '''hoven''' *{{uttal|sv|enkel=hå:ven ''(om böjningsform av ordet med betydelsen "furstlig persons uppvaktning och betjäning")''}} #{{böjning|sv|subst|hov}} #:{{homofoner|[[håven]] ''(om uttalat med å-ljud)''}} soitzf5y5ml58ge248iiunroeqd8xeq 0 31529 3702580 3700141 2022-08-15T01:15:19Z Skalman 414 inget bättre sätt än att duplicera homofoner, tyvärr wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== '''jular''' #{{böjning|sv|subst|jul}} #:{{homofoner|hjular}} ===Verb=== '''jular''' #{{böjning|sv|verb|jula}} #:{{homofoner|hjular}} c5ihmf640u0gng497sb5du8p7310ic7 0 39636 3702546 3321986 2022-08-14T20:48:37Z LA2 544 +uk: [[те́ніс]]; +uk: [[вели́кий те́ніс]]; +ru: [[большо́й те́ннис]]; +be: [[тэ́ніс]] (assisterat) wikitext text/x-wiki {{se även|Tennis}} {{wikipedia}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-oräkn}} '''tennis''' #{{tagg|bollsport}} [[sport]] där spelarna med hjälp av en [[racket]] slå en [[boll]] över ett [[nät]] #:{{sammansättningar|[[bordtennis]], [[rullstolstennis]], [[tennisracket]], [[tennisbana]], [[tennisboll]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|}} *alemanniska: {{ö|als|Dennis}} *belarusiska: {{ö|be|тэ́ніс|m}} *danska: {{ö+|da|tennis}} *engelska: {{ö+|en|tennis}} *esperanto: {{ö|eo|teniso}} *finska: {{ö+|fi|tennis}} *indonesiska: {{ö+|id|tenis}} *nederländska: {{ö+|nl|tennis}} *ryska: {{ö+|ru|теннис|m}}, {{ö|ru|большо́й те́ннис|m}} *spanska: {{ö+|es|tenis|m}} *tyska: {{ö+|de|Tennis|n}} *ukrainska: {{ö|uk|те́ніс|m}}, {{ö|uk|вели́кий те́ніс|m}} *ungerska: {{ö+|hu|tenisz}} {{ö-botten}} ==Danska== ===Substantiv=== {{subst|da}} '''tennis''' #{{tagg|kat=sport|språk=da}} [[#Svenska|tennis]] ==Engelska== ===Substantiv=== {{subst|en}} '''tennis''' #{{tagg|kat=sport|språk=en}} [[#Svenska|tennis]] ==Finska== ===Substantiv=== {{subst|fi}} '''tennis''' #{{tagg|kat=sport|språk=fi}} [[#Svenska|tennis]] ==Nederländska== ===Substantiv=== {{subst|nl}} '''tennis''' #{{tagg|kat=sport|språk=nl}} [[#Svenska|tennis]] 2kqwslk81m4x68ynnnlthu56z6n2lvm 0 52409 3702536 3693002 2022-08-14T19:20:08Z LA2 544 /* Svenska */ wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er}} '''maskin''' *{{uttal|sv|ipa=maˈɧiːn}} #ofta större [[mekanisk]]t och/eller [[elektrisk]]t föremål som utför en [[funktion]] #:''Får jag titta på din nya /data-/ '''maskin'''?'' #{{tagg|vardagligt}}förkortning för till exempel [[diskmaskin]] eller [[tvättmaskin]] #:''Har du satt på '''maskinen'''?'' :{{avgränsare}} :{{besläktade ord|[[maskinell]], [[maskineri]], [[maskinist]], [[maskinmässig]]}} :{{sammansättningar|[[arbetsmaskin]], [[askmaskin]], [[bakmaskin]], [[balansmaskin]], [[belysningsmaskin]], [[belägringsmaskin]], [[blåsmaskin]], [[datamaskin]], [[delningsmaskin]], [[diskmaskin]], [[dragmaskin]], [[driftmaskin]], [[duplexmaskin]], [[dynamomaskin]], [[eldmaskin]], [[elektricitetsmaskin]], [[explosionsmaskin]], [[fallmaskin]], [[fanermaskin]], [[flygmaskin]], [[fräsmaskin]], [[frankeringmaskin]], [[frågmaskin]], [[förvaltningsmaskin]], [[gasmaskin]], [[glassmaskin]], [[godsmaskin]], [[godstågsmaskin]], [[gräsklippningsmaskin]], [[grävmaskin]], [[hackelsemaskin]], [[hjälpmaskin]], [[hyvelmaskin]], [[högtrycksmaskin]], [[inandningsmaskin]], [[ismaskin]], [[jacquardmaskin]], [[jordbruksmaskin]], [[kaffemaskin]], [[kardmaskin]], [[klaviaturmaskin]], [[klippmaskin]], [[kolvmaskin]], [[kompoundmaskin]], [[kondensationsmaskin]], [[kontorsmaskin]], [[kraftmaskin]], [[krigsmaskin]], [[kroppsmaskin]], [[kylmaskin]], [[landmaskin]], [[landsvägsmaskin]], [[lantbruksmaskin]], [[luftmaskin]], [[maskinaffär]], [[maskinaggregat]], [[maskinarbeta]], [[maskinarbetare]], [[maskinarbete]], [[maskinarbetning]], [[maskinarmé]], [[maskinartad]], [[maskinavdelning]], [[maskinaxel]], [[maskinbearbeta]], [[maskinbearbetning]], [[maskinbefäl]], [[maskinbehör]], [[maskinbokföring]], [[maskinborr]], [[maskinborra]], [[maskinborrning]], [[maskinbrodera]], [[maskinbrodering]], [[maskinbroderi]], [[maskinbrodyr]], [[maskinbrons]], [[maskinbuller]], [[maskinbyggare]], [[maskinbyggeri]], [[maskinbyggmästare]], [[maskinbyggnad]], [[maskinbyggnadskonst]], [[maskinbädd]], [[maskindagbok]], [[maskindel]], [[maskindetalj]], [[maskindirektör]], [[maskindrift]], [[maskindriven]], [[maskindurk]], [[maskineffekt]], [[maskineldvapen]], [[maskinelement]], [[maskinfabrik]], [[maskinfabrikant]], [[maskinfabrikation]], [[maskinfolk]], [[maskinforma]], [[maskinformning]], [[maskinfundament]], [[maskinförare]], [[maskinförsäkring]], [[maskingarn]], [[maskingast]], [[maskingevär]], [[maskingjord]], [[maskingods]], [[maskingymnsatik]], [[maskingöra]], [[maskinhall]], [[maskinhastighet]], [[maskinhaveri]], [[maskinhugga]], [[maskinhuggning]], [[maskinhus]], [[maskinhuv]], [[maskinhyvel]], [[maskinhyvla]], [[maskinhyvling]], [[maskinindustri]], [[maskiningenjör]], [[maskininspektor]], [[maskininspektör]], [[maskininventarier]], [[maskinkammare]], [[maskinkanon]], [[maskinkapp]], [[maskinklippa]], [[maskinklippning]], [[maskinkonstruktion]], [[maskinkonstruktör]], [[maskinkraft]], [[maskinkrossa]], [[maskinkrossning]], [[maskinkultur]], [[maskinkunnig]], [[maskinlik]], [[maskinloggbok]], [[maskinlära]], [[maskinläsbar]], [[maskinmanöver]], [[maskinmjölka]], [[maskinmjölkare]], [[maskinmjölkning]], [[maskinmontör]], [[maskinmurbruk]], [[maskinmänniska]], [[maskinmästare]], [[maskinnita]], [[maskinnitning]], [[maskinnål]], [[maskinolja]], [[maskinpackning]], [[maskinpapper]], [[maskinpark]], [[maskinpassare]], [[maskinpersonal]], [[maskinpistol]], [[maskinpligga]], [[maskinpliggning]], [[maskinplog]], [[maskinplöjning]], [[maskinpressad]], [[maskinproduktion]], [[maskinprovning]], [[maskinrem]], [[maskinritning]], [[maskinriva]], [[maskinrivning]], [[maskinrum]], [[maskinräkna]], [[maskinräknare]], [[maskinräknerska]], [[maskinräkning]], [[maskinsal]], [[maskinsats]], [[maskinsax]], [[maskinsektion]], [[maskinskada]], [[maskinskott]], [[maskinskrift]], [[maskinskriva]], [[maskinskrivare]], [[maskinskriverska]], [[maskinskrivning]], [[maskinskumma]], [[maskinskumning]], [[maskinskära]], [[maskinskärning]], [[maskinskötare]], [[maskinskötsel]], [[maskinslag]], [[maskinslav]], [[maskinslipa]], [[maskinslipning]], [[maskinslå]], [[maskinsmidd]], [[maskinsnickare]], [[maskinsnickeri]], [[maskinspets]], [[maskinspinna]], [[maskinspinneri]], [[maskinspinning]], [[maskinstation]], [[maskinsticka]], [[maskinstickerska]], [[maskinstickning]], [[maskinstol]], [[maskinstopp]], [[maskinstycke]], [[maskinstygn]], [[maskinstyng]], [[maskinstyrka]], [[maskinsvarv]], [[maskinsvarvare]], [[maskinsy]], [[maskinså]], [[maskinsådd]], [[maskinsåg]], [[maskinsåga]], [[maskinsågning]], [[maskinsätta]], [[maskinsättare]], [[maskinsätteri]], [[maskinsättning]], [[maskinsöm]], [[maskinsömmerska]], [[maskinsömnad]], [[maskintalg]], [[maskinteknik]], [[maskintekniker]], [[maskinteknisk]], [[maskinteknolog]], [[maskintelegraf]], [[maskintillverkad]], [[maskintillverkning]], [[maskintimme]], [[maskintjänst]], [[maskintorv]], [[maskintråd]], [[maskinträl]], [[maskintröska]], [[maskintröskning]], [[maskintvätt]], [[maskintvätta]], [[maskintvätterska]], [[maskintvättning]], [[maskinuppbörd]], [[maskinuppsättare]], [[maskinuppsättning]], [[maskinvagn]], [[maskinvapen]], [[maskinvara]], [[maskinverk]], [[maskinverkstad]], [[maskinverktyg]], [[maskinvirka]], [[maskinvirke]], [[maskinvirkning]], [[maskinvält]], [[maskinvävd]], [[maskinvävnad]], [[maskinvävning]], [[maskinvävstol]], [[maskinyrkesskola]], [[maskinålder]], [[maskinälta]], [[maskinältning]], [[mejerimaskin]], [[mjölkmaskin]], [[pratmaskin]], [[respirationsmaskin]], [[räknemaskin]], [[samhällsmaskin]], [[statsmaskin]], [[sjömaskin]], [[skördemaskin]], [[slipmaskin]], [[slåttermaskin]], [[skrivmaskin]], [[spinnmaskin]], [[stickmaskin]], [[symaskin]], [[såmaskin]], [[såningsmaskin]], [[talmaskin]], [[turbinmaskin]], [[turingmaskin]], [[tvillingmaskin]], [[tvättmaskin]], [[varmluftsmaskin]], [[vedmaskin]], [[verktygsmaskin]], [[värmemaskin]], [[vävmaskin]], [[ångmaskin]]}} :{{fraser|[[för egen maskin]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|mekaniskt och/eller elektriskt föremål}} *alemanniska: {{ö|als|Maschine}} *aragonska: {{ö|an|maquina}} *asturiska: {{ö|ast|maquinaria}} *azerbajdzjanska: {{ö|az|maşın}} *belarusiska: {{ö|be|машы́на|f}} *bokmål: {{ö+|no|maskin|m}} *bosniska: {{ö|bs|mašina}} *bulgariska: {{ö+|bg|маши́на|f}} *danska: {{ö+|da|maskine|u}} *engelska: {{ö+|en|machine}} *esperanto: {{ö|eo|maŝino}} *finska: {{ö+|fi|kone}} *franska: {{ö+|fr|machine|f}} *hebreiska: {{ö+|he|מְכוֹנָה|f|tr=m'khoná}} *indonesiska: {{ö+|id|mesin}} *isländska: {{ö+|is|vél|f}} *japanska: {{ö+|ja|機械}} ({{ö+|ja|きかい}}, ''kikai'') *jiddisch: {{ö|yi|מאַשין|f}} *katalanska: {{ö+|ca|màquina|f}} *kroatiska: {{ö+|hr|stroj|m}} *makedonska: {{ö|mk|машина|f}} *nederländska: {{ö+|nl|machine}} *nynorska: {{ö|nn|maskin|m|f}} *ryska: {{ö+|ru|маши́на|f}} *serbiska: {{ö+|sr|маши́на|f}} *spanska: {{ö+|es|máquina|f}} *sydsamiska: {{ö|sma|maasjina}} *turkiska: {{ö+|tr|makine}} *tyska: {{ö+|de|Maschine|f}} *ukrainska: {{ö|uk|маши́на|f}} {{ö-botten}} ==Finska== ===Substantiv=== '''maskin''' #{{böjning|fi|subst|maski}} 8dsudg7us2u9pwkqogg7m32u53adofz 3702537 3702536 2022-08-14T19:21:09Z LA2 544 /* Svenska */ wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er}} '''maskin''' *{{uttal|sv|ipa=maˈɧiːn}} #ofta större [[mekanisk]]t och/eller [[elektrisk]]t föremål som utför en [[funktion]] #:''Får jag titta på din nya /data-/ '''maskin'''?'' #{{tagg|vardagligt}}förkortning för till exempel [[diskmaskin]] eller [[tvättmaskin]] #:''Har du satt på '''maskinen'''?'' :{{avgränsare}} :{{sammansättningar|[[arbetsmaskin]], [[askmaskin]], [[bakmaskin]], [[balansmaskin]], [[belysningsmaskin]], [[belägringsmaskin]], [[blåsmaskin]], [[datamaskin]], [[delningsmaskin]], [[diskmaskin]], [[dragmaskin]], [[driftmaskin]], [[duplexmaskin]], [[dynamomaskin]], [[eldmaskin]], [[elektricitetsmaskin]], [[explosionsmaskin]], [[fallmaskin]], [[fanermaskin]], [[flygmaskin]], [[fräsmaskin]], [[frankeringmaskin]], [[frågmaskin]], [[förvaltningsmaskin]], [[gasmaskin]], [[glassmaskin]], [[godsmaskin]], [[godstågsmaskin]], [[gräsklippningsmaskin]], [[grävmaskin]], [[hackelsemaskin]], [[hjälpmaskin]], [[hyvelmaskin]], [[högtrycksmaskin]], [[inandningsmaskin]], [[ismaskin]], [[jacquardmaskin]], [[jordbruksmaskin]], [[kaffemaskin]], [[kardmaskin]], [[klaviaturmaskin]], [[klippmaskin]], [[kolvmaskin]], [[kompoundmaskin]], [[kondensationsmaskin]], [[kontorsmaskin]], [[kraftmaskin]], [[krigsmaskin]], [[kroppsmaskin]], [[kylmaskin]], [[landmaskin]], [[landsvägsmaskin]], [[lantbruksmaskin]], [[luftmaskin]], [[maskinaffär]], [[maskinaggregat]], [[maskinarbeta]], [[maskinarbetare]], [[maskinarbete]], [[maskinarbetning]], [[maskinarmé]], [[maskinartad]], [[maskinavdelning]], [[maskinaxel]], [[maskinbearbeta]], [[maskinbearbetning]], [[maskinbefäl]], [[maskinbehör]], [[maskinbokföring]], [[maskinborr]], [[maskinborra]], [[maskinborrning]], [[maskinbrodera]], [[maskinbrodering]], [[maskinbroderi]], [[maskinbrodyr]], [[maskinbrons]], [[maskinbuller]], [[maskinbyggare]], [[maskinbyggeri]], [[maskinbyggmästare]], [[maskinbyggnad]], [[maskinbyggnadskonst]], [[maskinbädd]], [[maskindagbok]], [[maskindel]], [[maskindetalj]], [[maskindirektör]], [[maskindrift]], [[maskindriven]], [[maskindurk]], [[maskineffekt]], [[maskineldvapen]], [[maskinelement]], [[maskinfabrik]], [[maskinfabrikant]], [[maskinfabrikation]], [[maskinfolk]], [[maskinforma]], [[maskinformning]], [[maskinfundament]], [[maskinförare]], [[maskinförsäkring]], [[maskingarn]], [[maskingast]], [[maskingevär]], [[maskingjord]], [[maskingods]], [[maskingymnsatik]], [[maskingöra]], [[maskinhall]], [[maskinhastighet]], [[maskinhaveri]], [[maskinhugga]], [[maskinhuggning]], [[maskinhus]], [[maskinhuv]], [[maskinhyvel]], [[maskinhyvla]], [[maskinhyvling]], [[maskinindustri]], [[maskiningenjör]], [[maskininspektor]], [[maskininspektör]], [[maskininventarier]], [[maskinkammare]], [[maskinkanon]], [[maskinkapp]], [[maskinklippa]], [[maskinklippning]], [[maskinkonstruktion]], [[maskinkonstruktör]], [[maskinkraft]], [[maskinkrossa]], [[maskinkrossning]], [[maskinkultur]], [[maskinkunnig]], [[maskinlik]], [[maskinloggbok]], [[maskinlära]], [[maskinläsbar]], [[maskinmanöver]], [[maskinmjölka]], [[maskinmjölkare]], [[maskinmjölkning]], [[maskinmontör]], [[maskinmurbruk]], [[maskinmänniska]], [[maskinmästare]], [[maskinnita]], [[maskinnitning]], [[maskinnål]], [[maskinolja]], [[maskinpackning]], [[maskinpapper]], [[maskinpark]], [[maskinpassare]], [[maskinpersonal]], [[maskinpistol]], [[maskinpligga]], [[maskinpliggning]], [[maskinplog]], [[maskinplöjning]], [[maskinpressad]], [[maskinproduktion]], [[maskinprovning]], [[maskinrem]], [[maskinritning]], [[maskinriva]], [[maskinrivning]], [[maskinrum]], [[maskinräkna]], [[maskinräknare]], [[maskinräknerska]], [[maskinräkning]], [[maskinsal]], [[maskinsats]], [[maskinsax]], [[maskinsektion]], [[maskinskada]], [[maskinskott]], [[maskinskrift]], [[maskinskriva]], [[maskinskrivare]], [[maskinskriverska]], [[maskinskrivning]], [[maskinskumma]], [[maskinskumning]], [[maskinskära]], [[maskinskärning]], [[maskinskötare]], [[maskinskötsel]], [[maskinslag]], [[maskinslav]], [[maskinslipa]], [[maskinslipning]], [[maskinslå]], [[maskinsmidd]], [[maskinsnickare]], [[maskinsnickeri]], [[maskinspets]], [[maskinspinna]], [[maskinspinneri]], [[maskinspinning]], [[maskinstation]], [[maskinsticka]], [[maskinstickerska]], [[maskinstickning]], [[maskinstol]], [[maskinstopp]], [[maskinstycke]], [[maskinstygn]], [[maskinstyng]], [[maskinstyrka]], [[maskinsvarv]], [[maskinsvarvare]], [[maskinsy]], [[maskinså]], [[maskinsådd]], [[maskinsåg]], [[maskinsåga]], [[maskinsågning]], [[maskinsätta]], [[maskinsättare]], [[maskinsätteri]], [[maskinsättning]], [[maskinsöm]], [[maskinsömmerska]], [[maskinsömnad]], [[maskintalg]], [[maskinteknik]], [[maskintekniker]], [[maskinteknisk]], [[maskinteknolog]], [[maskintelegraf]], [[maskintillverkad]], [[maskintillverkning]], [[maskintimme]], [[maskintjänst]], [[maskintorv]], [[maskintråd]], [[maskinträl]], [[maskintröska]], [[maskintröskning]], [[maskintvätt]], [[maskintvätta]], [[maskintvätterska]], [[maskintvättning]], [[maskinuppbörd]], [[maskinuppsättare]], [[maskinuppsättning]], [[maskinvagn]], [[maskinvapen]], [[maskinvara]], [[maskinverk]], [[maskinverkstad]], [[maskinverktyg]], [[maskinvirka]], [[maskinvirke]], [[maskinvirkning]], [[maskinvält]], [[maskinvävd]], [[maskinvävnad]], [[maskinvävning]], [[maskinvävstol]], [[maskinyrkesskola]], [[maskinålder]], [[maskinälta]], [[maskinältning]], [[mejerimaskin]], [[mjölkmaskin]], [[pratmaskin]], [[respirationsmaskin]], [[räknemaskin]], [[samhällsmaskin]], [[statsmaskin]], [[sjömaskin]], [[skördemaskin]], [[slipmaskin]], [[slåttermaskin]], [[skrivmaskin]], [[spinnmaskin]], [[stickmaskin]], [[symaskin]], [[såmaskin]], [[såningsmaskin]], [[talmaskin]], [[turbinmaskin]], [[turingmaskin]], [[tvillingmaskin]], [[tvättmaskin]], [[varmluftsmaskin]], [[vedmaskin]], [[verktygsmaskin]], [[värmemaskin]], [[vävmaskin]], [[ångmaskin]]}} :{{besläktade ord|[[maskinell]], [[maskineri]], [[maskinist]], [[maskinmässig]]}} :{{fraser|[[för egen maskin]]}} :{{seäven-bring|Tillverkning|Medel|Struktur}} ====Översättningar==== {{ö-topp|mekaniskt och/eller elektriskt föremål}} *alemanniska: {{ö|als|Maschine}} *aragonska: {{ö|an|maquina}} *asturiska: {{ö|ast|maquinaria}} *azerbajdzjanska: {{ö|az|maşın}} *belarusiska: {{ö|be|машы́на|f}} *bokmål: {{ö+|no|maskin|m}} *bosniska: {{ö|bs|mašina}} *bulgariska: {{ö+|bg|маши́на|f}} *danska: {{ö+|da|maskine|u}} *engelska: {{ö+|en|machine}} *esperanto: {{ö|eo|maŝino}} *finska: {{ö+|fi|kone}} *franska: {{ö+|fr|machine|f}} *hebreiska: {{ö+|he|מְכוֹנָה|f|tr=m'khoná}} *indonesiska: {{ö+|id|mesin}} *isländska: {{ö+|is|vél|f}} *japanska: {{ö+|ja|機械}} ({{ö+|ja|きかい}}, ''kikai'') *jiddisch: {{ö|yi|מאַשין|f}} *katalanska: {{ö+|ca|màquina|f}} *kroatiska: {{ö+|hr|stroj|m}} *makedonska: {{ö|mk|машина|f}} *nederländska: {{ö+|nl|machine}} *nynorska: {{ö|nn|maskin|m|f}} *ryska: {{ö+|ru|маши́на|f}} *serbiska: {{ö+|sr|маши́на|f}} *spanska: {{ö+|es|máquina|f}} *sydsamiska: {{ö|sma|maasjina}} *turkiska: {{ö+|tr|makine}} *tyska: {{ö+|de|Maschine|f}} *ukrainska: {{ö|uk|маши́на|f}} {{ö-botten}} ==Finska== ===Substantiv=== '''maskin''' #{{böjning|fi|subst|maski}} aiz5jqpntp1eq8yrql0v3hf6up6c0tt 0 53275 3702606 3700105 2022-08-15T06:58:08Z Pametzma 10470 /* Svenska */ wikitext text/x-wiki {{se även|sanð}} {{wikipedia}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-oräkn}} '''sand''' *{{uttal|sv|enkel=sand|ipa=sand}} #[[sten]] som blivit till små korn, antingen genom väder och vind eller på konstgjord väg #:''Jag har aldrig sett så mycket '''sand''', sa turisten på besök i Saharaöknen.'' #{{tagg|geologi}} [[jordart]] med kornstorlek mellan 0,06 och 2 mm :{{avgränsare}} :{{etymologi|Av {{härledning-|gmq-fsv|sander}}, av {{härledning-|non|sandr}}, av urgermanska *''sanda(z)''. Besläktat med isländska ''[[sandur#Isländska|sandur]]'', norska ''[[#Norska|sand]]'' fornengelska ''[[#Fornengelska|sand]]'' (engelska ''[[#Engelska|sand]]''), fornhögtyska ''[[sant#Fornhögtyska|sant]]'' (tyska ''[[Sand#Tyska|Sand]]''). Ytterst av urindoeuropeiska *''sam(a)dho-'', motsvarande grekiska [[ἄμαθος]], ''amathos'', "sand"; troligen en uttalsförenkling av *''bhsam(a)dho-'', av roten *''bhes-'', med rotbetydelsen "att [[krossa]]", "att gnugga". Härigenom besläktat med latin ''[[sabulum]]'', grekiska [[ψάμμος]], ''psammos'' (varav ''[[psammit]]''), båda "sand", och sanskrit ''bhas'', "sönderkrossa".}} :{{sammansättningar|[[fogsand]], [[kabelsand]], [[kattsand]], [[kvartssand]], [[kvicksand]], [[sanddyna]], [[sandjord]], [[sandkaka]], [[sandkorn]], [[sandkrypare]], [[sandlåda]], [[sandmask]], [[sandmaskros]], [[sandslott]], [[sandsnäppa]], [[sandsten]], [[sandstrand]], [[sandtäkt]], [[sandtärna]], [[sandöken]], [[sättsand]]}} :{{fraser|[[sticka huvudet i sanden]]}} :{{seäven|[[grus]], [[singel]]}} :{{anagram|[[dans]], [[Dans]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|små korn sten}} *bokmål: {{ö|no|sand}} *engelska: {{ö+|en|sand}} *finska: {{ö+|fi|hiekka}} *franska: {{ö+|fr|sable|m}} *frisiska: {{ö+|fy|sân|n}} *isländska: {{ö+|is|sandur}} *japanska: {{ö+|ja|砂|tr=suna}} *katalanska: {{ö+|ca|sorra}} *malajiska: {{ö|ms|pasir}} *nederländska: {{ö+|nl|zand|n}} *polska: {{ö+|pl|piasek|m}} *ryska: {{ö+|ru|песок|m|tr=pesók}} *spanska: {{ö+|es|arena|f}} *turkiska: {{ö+|tr|kum}} *tyska: {{ö+|de|Sand|m}} {{ö-botten}} ==Bokmål== ===Substantiv=== {{subst|no}} '''sand''' {{m}} #[[sand#Svenska|sand]] #:{{etymologi|{{härledning|språk=no|non|sandr|punkt=-}}, av urgermanska ''*samdaz'', av urindoeuropeiska''*sámh₂dʰos''.}} #:{{homofoner|sann|språk=no}} #:{{sammansättningar|[[sandkasse]]}} ==Bottniska== ===Substantiv=== {{subst|gmq-bot}} '''sand''' {{m}} *{{uttal|gmq-bot|ipa=sɑ́ːn/, /sɒ́nː/, /sǽnd/, /sǽːt}} #[[#Svenska|sand]] #:{{etymologi|Av {{härledning-|non|sandr|språk=gmq-bot}}; just för att ordet historiskt slutar på ''nd'' och är enstavigt blir n-ljudet lent och ej tjockt; jämför ''[[band#Bottniska|band]]'' motför ''[[son#Bottniska|son]]'' och ''[[van#Bottniska|van]]''.}} #:{{besläktade ord|[[sandug]], [[send’]]}} ==Danska== ===Substantiv=== {{da-subst-t-oräkn|sand|sandet}} '''sand''' #[[sand#Svenska|sand]] #:{{etymologi|{{härledning|språk=da|non|sandr|punkt=-}}, av urgermanska ''*samdaz'', av urindoeuropeiska''*sámh₂dʰos''.}} #:{{sammansättningar|[[sandbanke]], [[sandflugt]], [[sandkasse]], [[sandpapir]], [[sandstrand]]}} ===Adjektiv=== {{adj|da}} '''sand''' #[[sann]] #:{{synonymer|[[rigtig]]}} #:{{antonymer|[[falsk]]}} #:{{etymologi|{{härledning|språk=da|non|[[sannr]], [[saðr]]|punkt=-}}, av urgermanska ''*sanþaz'', av urindoeuropeiska ''*h₁sónts'' ("varande, existerande"), presens particip av *h₁es- ("att vara").}} ==Engelska== ===Substantiv=== {{subst|en}} '''sand''' *{{uttal|en|ipa=sænd}} #{{tagg||språk=en}} [[sand#Svenska|sand]] ==Fornsaxiska== ===Substantiv=== {{subst|osx}} '''sand''' #[[strand]] ==Färöiska== ===Substantiv=== '''sand''' #{{böjning|fo|subst|sandur}} ==Isländska== ===Substantiv=== '''sand''' #{{böjning|is|subst|sandur}} 0yidnrfgl9ww5snoqs25dv6euold6oi 0 56952 3702512 3420410 2022-08-14T14:25:17Z Taylor 49 27466 #:{{synonymer|[[förbrytare]], [[delinkvent]], [[kriminell]], [[missdådare]], [[ogärningsman]]}}#:{{synonymer|[[förbrytare]], [[delinkvent]], [[kriminell]], [[missdådare]], [[ogärningsman]]}} wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} '''[[brott]]s[[-ling|ling]]''' #person som begår brottsliga (olagliga) handlingar #:{{synonymer|[[förbrytare]], [[delinkvent]], [[kriminell]], [[missdådare]], [[ogärningsman]]}} #:{{besläktade ord|[[brottslig]], [[brott]]}} #:{{sammansättningar|[[medbrottsling]], [[sexualbrottsling]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|}} *danska: {{ö+|da|forbryder}}, {{ö+|da|kriminel}} *engelska: {{ö+|en|criminal}} *finska: {{ö+|fi|rikollinen}} *franska: {{ö+|fr|criminel|m}} {{ö+|fr|criminelle|f}} *isländska: {{ö|is|afbrotamaður|m}}, {{ö|is|brotamaður|m}} *japanska: {{ö+|ja|犯人|tr=はんにん, ''hannin''}} *nederländska: {{ö+|nl|crimineel|m}}, {{ö+|nl|misdadiger|m}} *polska: {{ö+|pl|przestępca}}, {{ö+|pl|przestępczyni|f}} *portugisiska: {{ö+|pt|criminoso|m}} *ryska: {{ö+|ru|преступник}} *spanska: {{ö+|es|delincuente|mf}}, {{ö+|es|criminal|mf}} *tyska: {{ö+|de|Straftäter|m}}, {{ö+|de|Straftäterin|f}}, {{ö+|de|Verbrecher|m}}, {{ö+|de|Verbrecherin|f}} {{ö-botten}} 5k02yx7duj6lauoki6y8w3hlnjzycns 3702514 3702512 2022-08-14T14:27:53Z Taylor 49 27466 slår ihop öarna wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} '''[[brott]]s[[-ling|ling]]''' #person som begår brottsliga (olagliga) handlingar #:{{synonymer|[[förbrytare]], [[delinkvent]], [[kriminell]], [[missdådare]], [[ogärningsman]]}} #:{{besläktade ord|[[brottslig]], [[brott]]}} #:{{sammansättningar|[[medbrottsling]], [[sexualbrottsling]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|person som begår brottsliga handlingar}} *bokmål: {{ö+|no|forbryter|m}} *danska: {{ö+|da|forbryder}}, {{ö+|da|kriminel}} *engelska: {{ö+|en|criminal}} *finska: {{ö+|fi|rikollinen}} *franska: {{ö+|fr|criminel|m}} {{ö+|fr|criminelle|f}} *isländska: {{ö|is|afbrotamaður|m}}, {{ö|is|brotamaður|m}} *japanska: {{ö+|ja|犯人|tr=はんにん, ''hannin''}} *nederländska: {{ö+|nl|crimineel|m}}, {{ö+|nl|misdadiger|m}} *nynorska: {{ö|nn|forbrytar|m}} *polska: {{ö+|pl|przestępca}}, {{ö+|pl|przestępczyni|f}} *portugisiska: {{ö+|pt|criminoso|m}} *ryska: {{ö+|ru|преступник}} *spanska: {{ö+|es|delincuente|mf}}, {{ö+|es|criminal|mf}} *tyska: {{ö+|de|Straftäter|m}}, {{ö+|de|Straftäterin|f}}, {{ö+|de|Verbrecher|m}}, {{ö+|de|Verbrecherin|f}}, {{ö+|de|Krimineller}}, {{ö+|de|Kriminelle|f}} {{ö-botten}} 6ttcgexsg8gcv61nqi45avc8upj2rry 0 56957 3702511 3646349 2022-08-14T14:24:45Z Taylor 49 27466 # {{tagg|substantiverat}} person som ägnar sig åt olagliga handlingar #:''Finns det många '''kriminella''' i landet?'' #: {{synonymer|[[brottsling]]}} wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-0|kriminell|kriminella|kriminella|kriminella}} '''kriminell''' # {{tagg|substantiverat}} person som ägnar sig åt olagliga handlingar #:''Finns det många '''kriminella''' i landet?'' #: {{synonymer|[[brottsling]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp}} *bokmål: {{ö+|no|forbryter|m}} *engelska: {{ö+|en|criminal}} *finska: {{ö+|fi|rikollinen}} *franska: {{ö+|fr|criminel}} *nynorska: {{ö|nn|forbrytar|m}} *spanska: {{ö+|es|delincuente|mf}} *tyska: {{ö+|de|Krimineller}}, {{ö+|de|Kriminelle|f}}, {{ö+|de|Verbrecher|m}}, {{ö+|de|Verbrecherin|f}} {{ö-botten}} ===Adjektiv=== {{sv-adj-peri|pers=}} '''kriminell''' #som rör olagliga handlingar #:''Termen visade sig vara väl utbredd inom '''kriminella''' kretsar.'' #:''Är han '''kriminell'''?'' #:{{besläktade ord|[[kriminolog]], [[kriminologi]]}} #:{{sammansättningar|[[kriminalteknik]], [[kriminalvård]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|}} *bokmål: {{ö+|no|kriminell}} *engelska: {{ö+|en|criminal}} *finska: {{ö+|fi|rikollinen}} *franska: {{ö+|fr|criminel}} *isländska: {{ö+|is|glæpsamlegur}} *italienska: {{ö+|it|criminoso}} *nynorska: {{ö|nn|kriminell}} *polska: {{ö|pl|kryminalny}} *spanska: {{ö+|es|delincuente}} *tyska: {{ö+|de|kriminell}}, {{ö|de|verbrecherisch}} {{ö-botten}} ==Tyska== ===Adjektiv=== {{de-adj}} '''kriminell''' #[[kriminell#Svenska|kriminell]] #:{{synonymer|[[verbrecherisch]]}} ka5gs254g946s9qy7kk97bfdywb6oos 3702513 3702511 2022-08-14T14:26:58Z Taylor 49 27466 ====Översättningar==== {{ö-se|brottsling}} wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-0|kriminell|kriminella|kriminella|kriminella}} '''kriminell''' # {{tagg|substantiverat}} person som ägnar sig åt olagliga handlingar #:''Finns det många '''kriminella''' i landet?'' #: {{synonymer|[[brottsling]]}} ====Översättningar==== {{ö-se|brottsling}} ===Adjektiv=== {{sv-adj-peri|pers=}} '''kriminell''' #som rör olagliga handlingar #:''Termen visade sig vara väl utbredd inom '''kriminella''' kretsar.'' #:''Är han '''kriminell'''?'' #:{{besläktade ord|[[kriminolog]], [[kriminologi]]}} #:{{sammansättningar|[[kriminalteknik]], [[kriminalvård]]}} #: {{synonymer|[[brottslig]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|}} *bokmål: {{ö+|no|kriminell}} *engelska: {{ö+|en|criminal}} *finska: {{ö+|fi|rikollinen}} *franska: {{ö+|fr|criminel}} *isländska: {{ö+|is|glæpsamlegur}} *italienska: {{ö+|it|criminoso}} *nynorska: {{ö|nn|kriminell}} *polska: {{ö|pl|kryminalny}} *spanska: {{ö+|es|delincuente}} *tyska: {{ö+|de|kriminell}}, {{ö|de|verbrecherisch}} {{ö-botten}} ==Tyska== ===Adjektiv=== {{de-adj}} '''kriminell''' #[[kriminell#Svenska|kriminell]] #:{{synonymer|[[verbrecherisch]]}} 58hywhs2be3yf4632tusz4o5lfr0b1b 0 58755 3702577 3700176 2022-08-15T01:09:23Z Skalman 414 variantuppslag wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} '''ljuse''' #''stavningsvariant av'' [[gjuse]]; [[fiskgjuse]] #:{{homofoner|gjuse}} ===Adjektiv=== '''ljuse''' #{{böjning|sv|adj|ljus}} ixy7qq8eeksqxf69jjabys3t07m3i3p 0 59935 3702627 2774284 2022-08-15T08:58:07Z Skalman 414 +syn wikitext text/x-wiki ==Finska== ===Adjektiv=== {{adj|fi}} '''nopea''' #[[snabb]] #:{{synonymer|[[pika-]] ''(som förled)''}} #:{{antonymer|hidas}} #:{{besläktade ord|[[nopeus]], [[nopeasti]]}} 1m5kiy3c19cg5yhop1zzca3wfsg750q 0 65068 3702601 3147973 2022-08-15T06:51:09Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-m|2=[[Unfalles]]<br>[[Unfalls]]|plural=Unfälle}} '''Unfall''' {{m}} #[[olycka]], [[olyckshändelse]], [[olycksfall]]; negativ händelse #:{{sammansättningar|[[Arbeitsunfall]], [[Auffahrunfall]], [[Autounfall]], [[Betriebsunfall]], [[Ertrinkungsunfall]], [[Tauchunfall]], [[Unfallflucht]], [[Verkehrsunfall]], [[Wildunfall]]}} 0835rkkvv6v6orl04xu3mvzke3cdiwj 3702603 3702601 2022-08-15T06:52:35Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-m|2=[[Unfalles]]<br>[[Unfalls]]|plural=Unfälle}} '''Unfall''' {{m}} #{{tagg|kat=ä-omljud|språk=de}}[[olycka]], [[olyckshändelse]], [[olycksfall]]; negativ händelse #:{{sammansättningar|[[Arbeitsunfall]], [[Auffahrunfall]], [[Autounfall]], [[Betriebsunfall]], [[Ertrinkungsunfall]], [[Tauchunfall]], [[Unfallflucht]], [[Verkehrsunfall]], [[Wildunfall]]}} 21ytrcqp15dlbnroua2ymax57lj5g5o 0 70314 3702520 3548225 2022-08-14T15:49:54Z Kusurija 8159 Kategori wikitext text/x-wiki ==Japanska== ===Substantiv=== {{subst|ja}} {{kanji|一|位}} 一位 ([[いちい]], ''[[ichii]]'') #första rank, plats #{{tagg|träd|språk=ja}} [[japansk]] [[idegran]]; taxus cuspidata [[Kategori:Japanska/Uppslag med 一 läst som イチ (呉音)|いちい]] [[Kategori:Japanska/Uppslag med 位 läst som イ (呉漢音)|いちい]] cojxpst9yiwob81n9a3j0hl3u15m2bb 1 78088 3702624 3701431 2022-08-15T08:26:31Z Dodde 309 /* Föreslår flytt till NS "Appendix:" för båda */ wikitext text/x-wiki {{se även|Diskussion:Övriga tecken}} Denna sida fungerar ungefär som [[Övriga tecken]]. Denna sida får vem som helst redigera. [[Användare:ÅttioFem|&quot;85&quot;]] 24 juni 2008 kl. 09.20 (CEST) :Jag tycker vi kan placera denna sida i uppslagsrymden så den blir mer lättillgänglig. Det är svårt att komma på fler ord som platsar i listan. [[Användare:Bounce1337|Bounce1337]] 18 augusti 2010 kl. 20.05 (CEST) ::Borde man länka till den här sidan från böjningstabellerna på uppslagen [[bh]], [[EU]], [[NO]], [[SM]] och [[SO]]? [[Användardiskussion:ÅttioFem|"]][[Användare:ÅttioFem|85]][[Special:Bidrag/ÅttioFem|"]] 19 juli 2012 kl. 22.09 (CEST) :::Tycker inte det är nödvändigt, men skulle inte föreslå revertering om någon la ner tid på det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 24 juli 2012 kl. 04.24 (CEST) == U+FEFF ? == <small>(Sorry for not speaking Swedish.)</small> MediaWiki allows [[&#xfeff;|U+FEFF]] in page names. The following page names are acceptable, which may look better than the current way in [[Övriga uppslagsord]]. * [[&#xfeff;bh:ar]], [[&#xfeff;bh:arna]], [[&#xfeff;bh:arnas]], [[&#xfeff;bh:ars]], [[&#xfeff;bh:n]], [[&#xfeff;bh:ns]], [[&#xfeff;bh:s]], [[&#xfeff;b:ig]], [[&#xfeff;b:iga]], [[&#xfeff;b:igare]], [[&#xfeff;b:igast]], [[&#xfeff;b:igaste]], [[&#xfeff;b:ige]], [[&#xfeff;b:igt]], [[&#xfeff;cv:n]], [[&#xfeff;cv:na]], [[&#xfeff;cv:nas]], [[&#xfeff;cv:ns]], [[&#xfeff;cv:s]], [[&#xfeff;cv:t]], [[&#xfeff;cv:t]], [[&#xfeff;d:o]], [[&#xfeff;d:r]], [[&#xfeff;EU:s]], [[&#xfeff;NO:n]], [[&#xfeff;NO:ns]], [[&#xfeff;NO:s]], [[&#xfeff;SM:en]], [[&#xfeff;SM:ens]], [[&#xfeff;SM:et]], [[&#xfeff;SM:ets]], [[&#xfeff;SM:s]], [[&#xfeff;SO:n]], [[&#xfeff;SO:ns]], [[&#xfeff;SO:s]], [[&#xfeff;s:t]], [[&#xfeff;s:ta]] — [[User:TAKASUGI Shinji|T<small>AKASUGI</small> Shinji]] ([[User talk:TAKASUGI Shinji|d]]) 14 januari 2013 kl. 11.00 (CET) :I put your list of links on a single line. That way the discussion gets more space than the links. :It may ''look'' better, but for editors I'd say it would make it more cryptical and would probably make it even more common with invisible characters in wikitext, which may confuse bots. However, I do agree that this page listing all entries is a bit convoluted, and I think we should consider putting it in an appendix, like [[:en:Appendix:Unsupported_titles|en-wikt]]. [[User:Skalman|//Skal]] 14 januari 2013 kl. 13.09 (CET) :: I have just heard that the English Wiktionary has already decided not to use this trick. However, considering the vigorous use of colon in Swedish, we need some solution. — [[User:TAKASUGI Shinji|T<small>AKASUGI</small> Shinji]] ([[User talk:TAKASUGI Shinji|d]]) 14 januari 2013 kl. 13.15 (CET) :::It is not used that commonly. Of the words on this page I only consider "b:ig", "s:t" and "s:ta" to be somewhat common, and the majority are inflected forms - when looking in a dictionary, people ''should'' use the base form. What is the disadvantage of having the entries in an appendix? [[User:Skalman|//Skal]] 14 januari 2013 kl. 13.25 (CET) :::: Having an appendix is not a problem at all. The English Wiktionary has an index in the Appendix namespace ([[:en:Appendix:Unsupported titles]]) and separate entries in the main namespace ([[:en:Unsupported titles/Full stop]], etc.). The problem here is rather technical: ::::# in categories, page names are shown as they are, which is not beautiful; ::::# they would have different names in different language versions, which is against the de facto interwiki rule that page names must be identical; ::::# and making an inflection table is complicated. :::: None of them is a serious problem, but I just thought having an translingual naming convention would help us handle them as ordinary pages. — [[User:TAKASUGI Shinji|T<small>AKASUGI</small> Shinji]] ([[User talk:TAKASUGI Shinji|d]]) 14 januari 2013 kl. 14.29 (CET) :::::1) I agree, it's the only way to make it pretty in categories, 2) yeah, I'd be willing to change if there's a cross-wiki agreement on this, though we're not off to a good start if not even en-wikt is doing it (also note that conventions regarding where to put phrases vary, preventing some interwiki links, like en-wikt: "det var så lite", but sv-wikt: [[Det var så lite så.]]), and 3) I guess inflection tables ''are'' complicated, though on sv-wikt you'd just have to write every form individually which I guess you'd avoid by having them at U+FEFF+page name, but I don't think that's a big win, considering how few entries are affected. :::::What do you suggest doing for those names that can't be added anyway, e.g. those containing any of #<>[]{}|_ and various spaces? That would mean that we need two separate systems for unsupported titles... [[User:Skalman|//Skal]] 14 januari 2013 kl. 14.58 (CET) :::::: You are right. That would be more complicated perhaps. — [[User:TAKASUGI Shinji|T<small>AKASUGI</small> Shinji]] ([[User talk:TAKASUGI Shinji|d]]) 14 januari 2013 kl. 15.05 (CET) :::::::It ''is'' good that you're trying to do something about this cross-wiki, but I can't see a clean solution that would always work. [[User:Skalman|//Skal]] 14 januari 2013 kl. 15.17 (CET) == Föreslår flytt till NS "Appendix:" för båda == @[[User:Skalman]] @[[User:Dodde]] [[User:Andreas Rejbrand]] pga interwiki. Wikidata tillåter inte att länka NS 0 vid wiktionary. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 11 augusti 2022 kl. 18.22 (CEST) :Jag vill fortfarande ha själva uppslagen i huvudnamnrymden. Däremot skulle vi kunna ha ett index under "Appendix:" och återskapa samma struktur som t.ex. en-wikt med varje ord på egen sida (exempeluppslag: [[:en:Unsupported titles/Colon]]). Vad skulle isf vår översättning av "unsupported titles" vara? "Titlar som inte stöds"? [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 11 augusti 2022 kl. 23.45 (CEST) ::{{@|Skaman}} {{@|Taylor 49}} Titles brukar vi kalla för "sidnamn", va? Sidnamn som inte stöds. Kommer inte på nåt bättre. Varför saknas svenskan ett ord som "ostödd"? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 10.26 (CEST) t1fxjqop7yspa9778jimnkq67zjx4l1 3702625 3702624 2022-08-15T08:26:45Z Dodde 309 /* Föreslår flytt till NS "Appendix:" för båda */ wikitext text/x-wiki {{se även|Diskussion:Övriga tecken}} Denna sida fungerar ungefär som [[Övriga tecken]]. Denna sida får vem som helst redigera. [[Användare:ÅttioFem|&quot;85&quot;]] 24 juni 2008 kl. 09.20 (CEST) :Jag tycker vi kan placera denna sida i uppslagsrymden så den blir mer lättillgänglig. Det är svårt att komma på fler ord som platsar i listan. [[Användare:Bounce1337|Bounce1337]] 18 augusti 2010 kl. 20.05 (CEST) ::Borde man länka till den här sidan från böjningstabellerna på uppslagen [[bh]], [[EU]], [[NO]], [[SM]] och [[SO]]? [[Användardiskussion:ÅttioFem|"]][[Användare:ÅttioFem|85]][[Special:Bidrag/ÅttioFem|"]] 19 juli 2012 kl. 22.09 (CEST) :::Tycker inte det är nödvändigt, men skulle inte föreslå revertering om någon la ner tid på det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 24 juli 2012 kl. 04.24 (CEST) == U+FEFF ? == <small>(Sorry for not speaking Swedish.)</small> MediaWiki allows [[&#xfeff;|U+FEFF]] in page names. The following page names are acceptable, which may look better than the current way in [[Övriga uppslagsord]]. * [[&#xfeff;bh:ar]], [[&#xfeff;bh:arna]], [[&#xfeff;bh:arnas]], [[&#xfeff;bh:ars]], [[&#xfeff;bh:n]], [[&#xfeff;bh:ns]], [[&#xfeff;bh:s]], [[&#xfeff;b:ig]], [[&#xfeff;b:iga]], [[&#xfeff;b:igare]], [[&#xfeff;b:igast]], [[&#xfeff;b:igaste]], [[&#xfeff;b:ige]], [[&#xfeff;b:igt]], [[&#xfeff;cv:n]], [[&#xfeff;cv:na]], [[&#xfeff;cv:nas]], [[&#xfeff;cv:ns]], [[&#xfeff;cv:s]], [[&#xfeff;cv:t]], [[&#xfeff;cv:t]], [[&#xfeff;d:o]], [[&#xfeff;d:r]], [[&#xfeff;EU:s]], [[&#xfeff;NO:n]], [[&#xfeff;NO:ns]], [[&#xfeff;NO:s]], [[&#xfeff;SM:en]], [[&#xfeff;SM:ens]], [[&#xfeff;SM:et]], [[&#xfeff;SM:ets]], [[&#xfeff;SM:s]], [[&#xfeff;SO:n]], [[&#xfeff;SO:ns]], [[&#xfeff;SO:s]], [[&#xfeff;s:t]], [[&#xfeff;s:ta]] — [[User:TAKASUGI Shinji|T<small>AKASUGI</small> Shinji]] ([[User talk:TAKASUGI Shinji|d]]) 14 januari 2013 kl. 11.00 (CET) :I put your list of links on a single line. That way the discussion gets more space than the links. :It may ''look'' better, but for editors I'd say it would make it more cryptical and would probably make it even more common with invisible characters in wikitext, which may confuse bots. However, I do agree that this page listing all entries is a bit convoluted, and I think we should consider putting it in an appendix, like [[:en:Appendix:Unsupported_titles|en-wikt]]. [[User:Skalman|//Skal]] 14 januari 2013 kl. 13.09 (CET) :: I have just heard that the English Wiktionary has already decided not to use this trick. However, considering the vigorous use of colon in Swedish, we need some solution. — [[User:TAKASUGI Shinji|T<small>AKASUGI</small> Shinji]] ([[User talk:TAKASUGI Shinji|d]]) 14 januari 2013 kl. 13.15 (CET) :::It is not used that commonly. Of the words on this page I only consider "b:ig", "s:t" and "s:ta" to be somewhat common, and the majority are inflected forms - when looking in a dictionary, people ''should'' use the base form. What is the disadvantage of having the entries in an appendix? [[User:Skalman|//Skal]] 14 januari 2013 kl. 13.25 (CET) :::: Having an appendix is not a problem at all. The English Wiktionary has an index in the Appendix namespace ([[:en:Appendix:Unsupported titles]]) and separate entries in the main namespace ([[:en:Unsupported titles/Full stop]], etc.). The problem here is rather technical: ::::# in categories, page names are shown as they are, which is not beautiful; ::::# they would have different names in different language versions, which is against the de facto interwiki rule that page names must be identical; ::::# and making an inflection table is complicated. :::: None of them is a serious problem, but I just thought having an translingual naming convention would help us handle them as ordinary pages. — [[User:TAKASUGI Shinji|T<small>AKASUGI</small> Shinji]] ([[User talk:TAKASUGI Shinji|d]]) 14 januari 2013 kl. 14.29 (CET) :::::1) I agree, it's the only way to make it pretty in categories, 2) yeah, I'd be willing to change if there's a cross-wiki agreement on this, though we're not off to a good start if not even en-wikt is doing it (also note that conventions regarding where to put phrases vary, preventing some interwiki links, like en-wikt: "det var så lite", but sv-wikt: [[Det var så lite så.]]), and 3) I guess inflection tables ''are'' complicated, though on sv-wikt you'd just have to write every form individually which I guess you'd avoid by having them at U+FEFF+page name, but I don't think that's a big win, considering how few entries are affected. :::::What do you suggest doing for those names that can't be added anyway, e.g. those containing any of #<>[]{}|_ and various spaces? That would mean that we need two separate systems for unsupported titles... [[User:Skalman|//Skal]] 14 januari 2013 kl. 14.58 (CET) :::::: You are right. That would be more complicated perhaps. — [[User:TAKASUGI Shinji|T<small>AKASUGI</small> Shinji]] ([[User talk:TAKASUGI Shinji|d]]) 14 januari 2013 kl. 15.05 (CET) :::::::It ''is'' good that you're trying to do something about this cross-wiki, but I can't see a clean solution that would always work. [[User:Skalman|//Skal]] 14 januari 2013 kl. 15.17 (CET) == Föreslår flytt till NS "Appendix:" för båda == @[[User:Skalman]] @[[User:Dodde]] [[User:Andreas Rejbrand]] pga interwiki. Wikidata tillåter inte att länka NS 0 vid wiktionary. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 11 augusti 2022 kl. 18.22 (CEST) :Jag vill fortfarande ha själva uppslagen i huvudnamnrymden. Däremot skulle vi kunna ha ett index under "Appendix:" och återskapa samma struktur som t.ex. en-wikt med varje ord på egen sida (exempeluppslag: [[:en:Unsupported titles/Colon]]). Vad skulle isf vår översättning av "unsupported titles" vara? "Titlar som inte stöds"? [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 11 augusti 2022 kl. 23.45 (CEST) ::{{@|Skalman}} {{@|Taylor 49}} Titles brukar vi kalla för "sidnamn", va? Sidnamn som inte stöds. Kommer inte på nåt bättre. Varför saknas svenskan ett ord som "ostödd"? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 10.26 (CEST) jenfm103nlxbb7hbb0r7eak6pclisxw 0 111220 3702595 3673288 2022-08-15T06:36:57Z Gabbe 1153 "g" i "grekiska" wikitext text/x-wiki ==Grekiska== ===Räkneord=== {{räkn|el}} '''πέντε''' #grundtalet [[fem]] ==Klassisk grekiska== ===Räkneord=== {{räkn|grc}} '''πέντε''' (pénte) #grundtalet [[fem]] (5) fc6r7q1rpontv9me0armw6zcqrv7msb 0 111234 3702578 3700175 2022-08-15T01:10:42Z Skalman 414 wikitext text/x-wiki {{wikipedia}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} {{media|Osprey_mg_9605.jpg|'''fiskgjuse'''}} '''[[fisk]][[gjuse]]''' #{{tagg|kat=fågelarter|kat2=fåglar}} en [[art]] ''([[Pandion haliaetus]])'' inom [[fågelfamilj]]en [[fiskgjusar]] ([[Pandionidae]]); [[individ]] av arten fiskgjuse #:{{varianter|[[gjuse]] ''(kortform)'', [[fiskljuse]]}} #:{{synonymer|[[fisktjuv]] ''(Västerbottensdialekt)''; [[fiskhök]], [[sjöhök]], [[fiskörn]] ''(något ålderdomligt)''}} ====Översättningar==== {{ö-topp|fågel}} *bokmål: {{ö|no|fiskeørn}} *danska: {{ö|da|fiskeørn}} *engelska: {{ö+|en|osprey}} *estniska: {{ö|et|kalakotkas}} *finska: {{ö+|fi|sääksi}}, {{ö+|fi|kalasääski}} *franska: {{ö+|fr|balbuzard pêcheur|m}} *isländska: {{ö+|is|gjóður|m}} *japanska: {{ö+|ja|鶚|tr=[[ミサゴ]], ''misago''}} *nederländska: {{ö+|nl|visarend}} *polska: {{ö+|pl|rybołów|m}} *turkiska: {{ö+|tr|balık kartalı}} *tyska: {{ö+|de|Fischadler}} {{ö-botten}} 5nwzeheu6grlmofy4znv600fv4o8nyf 0 115231 3702535 3544279 2022-08-14T19:09:30Z Gabbe 1153 /* Engelska */ la till två uttal: ordinarie /ˈsɪɹ.əp/ samt AmE alt. /ˈsɝː.əp/ wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{subst|sv}} '''syrup''' #{{tagg|anglicism}} smaksatt [[sockerlag]] ==Engelska== ===Substantiv=== {{subst|en}} '''syrup''' *{{uttal|en|ipa=ˈsɪɹ.əp}} *{{uttal|en|ipa=ˈsɝː.əp|region=USA|tagg=ofta förekommande alternativt uttal}} #{{tagg|mat|språk=en}} [[sirap]] ciqbrjm8qyg4sj7znz8tmfucpbr1tze 0 119324 3702570 3700811 2022-08-15T00:28:08Z Skalman 414 återställ "lagrad webblänk" som egen definition; +wp wikitext text/x-wiki {{wikipedia|[[w:bokmärke|bokmärke]], [[w:bokmärke (samlarobjekt)|bokmärke (samlarobjekt)]], [[w:bokmärke (digitalt)|bokmärke (digitalt)]]}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-t-n}} {{media|SegnalibroSiviglia2.jpg|bokmärke [1]}} {{media|Spin (Bookmark)2.jpg|bokmärke (tygband)}} '''[[bok]][[märke]]''' #tunt [[objekt]], ofta av [[papper]], avsett att [[lägga]]s i en [[bok]] för att [[märka]] en viss [[sida]] (avsedd att hitta till) #[[papper]]sbit(ar) med [[färgbild]](er) som snarare än som bokmärke används som [[samlarbild]](er) #:{{synonymer|[[glansbild]] ''(finlandssvenska)''}} #[[tygband]] fastsytt i [[bokrygg]]en, framför allt på biblar, för att användas som bokmärke (#1) #{{tagg|internet}} digitalt lagrad [[webb]][[länk]] som snabbt kan nås #[[bokägarmärke]], [[exlibris]] ====Översättningar==== {{ö-topp|objekt avsett att märka ut en viss sida i en bok}} *bokmål: {{ö|no|bokmerke|n}} *danska: {{ö|da|bogmærke}} *engelska: {{ö+|en|bookmark}} *finska: {{ö+|fi|kirjanmerkki}} *franska: {{ö|fr|marque-page|m}}, {{ö|fr|signet}} *isländska: {{ö|is|bókamarður|m}} *italienska: {{ö+|it|segnalibro}} *nederländska: {{ö+|nl|boekenlegger}} *spanska: {{ö+|es|marcapáginas}}, {{ö+|es|marcalibro}} *tyska: {{ö+|de|Lesezeichen|n}} **schweizertyska: {{ö+|de|Buchzeichen}} {{ö-botten}} {{ö-topp|bokmärke som samlarbild}} *bokmål: {{ö+|no|glansbilde}} *danska: {{ö+|da|glansbillede}} *finska: {{ö+|fi|kiiltokuva}} *tyska: {{ö+|de|Glanzbild}} {{ö-botten}} {{ö-topp|tygband fastsytt i bokryggen}} *ryska: {{ö+|ru|ляссе́|n}} *tyska: {{ö|de|Leseband|n}} *ukrainska: {{ö|uk|лясе́|n}} {{ö-botten}} {{ö-topp|(internet) lagrad webblänk}} *bokmål: {{ö|no|bokmerke|n}} *engelska: {{ö+|en|bookmark}} *franska: {{ö|fr|marque-page|m}} *tyska: {{ö+|de|Lesezeichen|n}}, {{ö+|de|Bookmark|n}} {{ö-botten}} {{ö-se|exlibris}} 0dab8f2dxz5etvotye8lzimrpd2ue9q 0 129451 3702617 3533663 2022-08-15T07:11:27Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Verb=== {{de-verb|prefix=|rot=drück|fog=|hjälpverb=haben}} '''drücken''' #[[trycka]] #[[pressa]] #[[krama]] #{{tagg|reflexivt|språk=de}} [[smita ifrån]] :{{avgränsare}} :{{besläktade ord|[[Druck]]}} :{{sammansättningar|[[Armdrücken]], [[bedrücken]], [[Druckknopf]], [[unterdrücken]]}} 7tv6b9gj5k0mobm0ip7bg5mp6ney2za 0 136233 3702542 865365 2022-08-14T20:29:10Z Andreasl01 37996 +rubriker wikitext text/x-wiki {{fakta|allmän faktakoll behövs för den från wp-artikel modifierade definitionen. Vad gäller för alla buntremmar, vad bara för de som användes av svenska Posten vid en viss tidpunkt?}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar|rot=buntremm}} '''buntrem''' #[[rem]], bestående av en [[nylonrem]] och ett [[spänne]] i [[metall]] som används av [[brevbärare]] för att packa sorterad [[post]] i en [[bunt]] för transport till [[buntlåda]]n gswdm8q1zs0b7dpjp4nj3c2guvv29sz 0 143103 3702544 3418016 2022-08-14T20:39:31Z FerdinandKlawitter 50038 sammansättningar "rökpelare", "vattenpelare" wikitext text/x-wiki {{wikipedia}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-0|rot=pelar|are=}} {{media|Essingebron 2009.jpg|En bropelare till Essingebron i Stockholm}} '''pelare''' #{{tagg|arkitektur|väg- och vattenbyggnad}} [[stav]]formigt och upprättstående [[byggelement]], [[kolonn]], [[stolpe]] #:{{sammansättningar|[[bropelare]], [[hörnpelare]], [[pelargång]], [[pelarhelgon]], [[strävpelare]]}} #:{{jämför|[[pylon]]}} #{{tagg|text=abstrakt}} princip; viktig del #:''Den heliga fastemånaden Ramadan är en av islams fem '''pelare'''.'' #:{{sammansättningar|[[grundpelare]], [[stöttepelare]]}} :{{avgränsare}} {{sammansättningar|[[rökpelare]], [[vattenpelare]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|upprättstående byggelement}} *engelska: {{ö|en|pillar}}, {{ö|en|column}} *finska: {{ö|fi|pilari}} *franska: {{ö+|fr|pilier|m}} *spanska: {{ö+|es|pilar|m}} *tyska: {{ö+|de|Säule|f}}, {{ö+|de|Pfeiler|m}} {{ö-botten}} a67gcnh6lutl46vpsqtua11id11rl5f 0 146502 3702615 3690160 2022-08-15T07:10:49Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki {{se även|be}} ==Svenska== ===Affix=== {{affix|sv}} '''be-''' ''prefix'' *{{uttal|sv|enkel=obetonat}} #[[skärpa|skärper]] [[verb]] ====Etymologi==== Av lågtyska ''[[#Lågtyska|be-]]''. ====Användning==== Substantiv och adjektiv kan bildas av sådana verb, till exempel ''[[bebyggelse]]'' och ''[[bearbetbar]]''. ====Sammansättningar==== {{topp}} *[[bearbeta]] *[[bedöva]] *[[bedarra]] *[[befara]] *[[befinna]] *[[begråta]] *[[begrava]] *[[begrunda]] *[[behöva]] *<s>belåta</s> [[belåten]] *<s>benäga</s> [[benägen]] *[[berätta]] *[[berömma]] *[[beröva]] *[[bereda]] ([[förbereda]], [[beredd]]) *<s>berida</s> [[beridare]] {{mitt}} *[[besitta]] *[[besöka]] *[[beskatta]] *[[beskydda]] *[[beslagta]] ([[beslag]]+[[ta]], be+[[slag]]+[[ta]]) *[[besluta]] *[[bestämma]] ([[bestämd]]) *[[bestå]] *[[bestiga]] *[[bestrida]] *[[bestryka]] *[[besudla]] *[[betala]] *[[betyda]] *[[beundra]] *[[bevara]] *<s>bevinga</s> [[bevingad]] {{botten}} ==Engelska== ===Affix=== {{affix|en}} '''be-''' ''prefix'' #som ett [[förstärkningsord]] #:''[[bedazzle]], [[bestir]], [[bewail]]'' #[[på]], [[omkring]] eller [[över]] något, i [[kontakt]] med något #skapar [[verb]] från [[substantiv]] eller [[adjektiv]] #:''från substantiv: [[befriend]], [[behead]], [[benight]]'' #:''från adjektiv: [[bedim]], [[bewet]]'' #skapar [[adjektiv]] med betydelsen "utsmyckad med något", vanligen med suffixet [[-ed]] #:''[[besequined]], [[befeathered]], [[beclawed]], [[bewebbed]], [[betasseled]]'' ==Tyska== ===Affix=== {{affix|de}} '''be-''' #{{tagg|kat=förled|språk=de}}[[prefix]] i [[sammansättning]]ar med [[betydelse]]n ''[[auf]] [[etwas]] / [[på]] [[någonting]]'' #:{{sammansättningar|[[beleuchten]], [[berufen]], [[besiegen]], [[bespritzen]]}} #[[förstärka|förstärker]], [[skärpa|skärper]] [[betydelse]]n #:{{sammansättningar|[[bearbeiten]], [[bedenken]], [[bedrücken]], [[bekämpfen]], [[benennen]], [[Benennung]], [[beschützen]], [[besehen]], [[beweinen]], [[bewohnen]]}} 9he4ztwxu7niurkesuyhzt7qj5x7qk5 0 148783 3702553 3230267 2022-08-14T23:31:26Z Skalman 414 fransk översättning nog felaktig (eller iaf väldigt oidiomatisk); +def samlag; +syn wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} '''[[snabb]][[-is|is]]''' #{{tagg|vardagligt}} [[kort]] [[stund]]; något som går [[snabb]]t #:''Jag kilar ner på kiosken en '''snabbis'''.'' #:{{synonymer|[[kortis]]}} #{{tagg|vardagligt}} snabbt genomfört [[samlag]] n1sh46qzcr7netilyrchb8o7xqk7b4a 3702554 3702553 2022-08-14T23:33:19Z Skalman 414 +översättningar; +en: [[quickie]]; +en: [[quickie]]; +fi: [[pikapano]] (assisterat) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} '''[[snabb]][[-is|is]]''' #{{tagg|vardagligt}} [[kort]] [[stund]]; något som går [[snabb]]t #:''Jag kilar ner på kiosken en '''snabbis'''.'' #:{{synonymer|[[kortis]]}} #{{tagg|vardagligt}} snabbt genomfört [[samlag]] ====Översättningar==== {{ö-topp|kort stund}} *engelska: {{ö+|en|quickie}} {{ö-botten}} {{ö-topp|snabbt genomfört samlag}} *engelska: {{ö+|en|quickie}} *finska: {{ö+|fi|pikapano}} {{ö-botten}} 1e8d4asm05yx8c570r9oi0yieevrigz 3702626 3702554 2022-08-15T08:51:59Z Skalman 414 +fi: [[pika-]]; +fi: [[pikainen]]; +fi: [[pikaiset]] (assisterat) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} '''[[snabb]][[-is|is]]''' #{{tagg|vardagligt}} [[kort]] [[stund]]; något som går [[snabb]]t #:''Jag kilar ner på kiosken en '''snabbis'''.'' #:{{synonymer|[[kortis]]}} #{{tagg|vardagligt}} snabbt genomfört [[samlag]] ====Översättningar==== {{ö-topp|kort stund}} *engelska: {{ö+|en|quickie}} *finska: {{ö+|fi|pika-|not=som förled till det som går snabbt}}, {{ö+|fi|pikainen|not=som adjektiv före det som går snabbt}} {{ö-botten}} {{ö-topp|snabbt genomfört samlag}} *engelska: {{ö+|en|quickie}} *finska: {{ö+|fi|pikapano}}, {{ö|fi|pikaiset|p}} {{ö-botten}} c2qyi0esdvfcaebndczlagmn77emkp9 0 148792 3702552 2524496 2022-08-14T23:22:18Z Skalman 414 behöver knappast vara ett yttrande wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} '''[[kort]][[-is|is]]''' #{{tagg|vardagligt}} [[kort]] [[stund]] eller något annat som är [[kort]] #:''Jag twittrade en '''kortis''' medan jag väntade på bussen.'' #:{{synonymer|[[snabbis]] ''(kort stund)''}} #{{tagg|vardagligt}} [[kortslutning]] l93acjy84k10c2b2okanltaizmzzj6q 0 152156 3702533 3623830 2022-08-14T19:00:52Z Gabbe 1153 /* Engelska */ {{uttal|en|ipa=ˈsɪn.əd}} wikitext text/x-wiki {{wikipedia}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er}} '''synod''' #{{tagg|religion}} [[kyrklig]] [[sammankomst]], [[kyrkomöte]], [[prästmöte]] #:{{besläktade ord|[[synodal]], [[synodalisk]], [[synodisk]]}} #:{{sammansättningar|[[stiftssynod]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|kyrklig sammankomst, kyrkomöte}} *belarusiska: {{ö|be|сінод|m}} *bokmål: {{ö|no|synode}} *danska: {{ö|da|synode}} *engelska: {{ö+|en|synod}} *esperanto: {{ö|eo|sinodo}} *estniska: {{ö|et|sinod}} *finska: {{ö+|fi|synodi}} *franska: {{ö+|fr|synode|m}} *italienska: {{ö+|it|sinodo|m}} *katalanska: {{ö|ca|sínode|m}} *nederländska: {{ö+|nl|synode|f}} *polska: {{ö+|pl|synod|m}} *portugisiska: {{ö|pt|sínodo|m}} *rumänska: {{ö+|ro|sinod}} *ryska: {{ö+|ru|синод|m}} *tjeckiska: {{ö|cs|synod|m}} *tyska: {{ö+|de|Synode|f}} *ukrainska: {{ö|uk|синод|m}} *ungerska: {{ö+|hu|zsinat}}, {{ö+|hu|szinódus}} {{ö-botten}} ==Engelska== ===Substantiv=== {{en-subst}} '''synod''' *{{uttal|en|ipa=ˈsɪn.əd}} #{{tagg|religion|språk=en}} [[#Svenska|synod]] ==Polska== ===Substantiv=== {{pl-subst-m|synod|synody|synodu|synodów|synodowi|synodom|synod|synody|synodem|synodami|synodzie|synodach|synodzie|synody}} '''synod''' {{m}} #{{tagg|religion|språk=pl}} [[#Svenska|synod]] ==Tjeckiska== ===Substantiv=== {{cs-subst|genus=maskulinum|synod|synode|synod|synodu|synodu|synodu|synodem|synody|synody|synody|synodů|synodech|synodům|synody}} '''synod''' {{m}} #{{tagg|religion|språk=cs}} [[#Svenska|synod]] 7vx4mog3r1efzru9cvuyz1ig7dnbg7d 0 162274 3702557 3701336 2022-08-14T23:53:46Z Skalman 414 återställ historik; Gör version 3701336 av [[Special:Contributions/90.231.234.93|90.231.234.93]] ([[User talk:90.231.234.93|diskussion]]) ogjord wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} {{media|Taiwan road sign Art134.3-1994.png|t-korsning}} '''[[t]]-[[korsning]]''' #[[plats]] där tre [[väg]]ar möts och [[bilda]]r ett [[mönster]] likt ett "[[T]]" #:''I stadskärnan finns det en '''t-korsning''' där många bilar åker.'' #:{{användning|Ej att förväxla med [[Y-korsning]], som dock också är en typ av [[trevägskorsning]].}} #:{{varianter|[[T-korsning]]}} #:{{sammansättningar|t-korsningsregel}} ====Översättningar==== {{ö-topp|plats där tre vägar möts}} *danska: {{ö|da|T-kryds}} *engelska: {{ö+|en|T-junction}} *norska: {{ö+|no|T-kryss}} {{ö-botten}} f1vr02xv3qpc9omqf6rbg0s5aczxwlb 3702558 3702557 2022-08-14T23:54:51Z Skalman 414 Skalman flyttade sidan [[t-korsning]] till [[T-korsning]]: T-korsning är den normativa stavningen, men inkludera historiken wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} {{media|Taiwan road sign Art134.3-1994.png|t-korsning}} '''[[t]]-[[korsning]]''' #[[plats]] där tre [[väg]]ar möts och [[bilda]]r ett [[mönster]] likt ett "[[T]]" #:''I stadskärnan finns det en '''t-korsning''' där många bilar åker.'' #:{{användning|Ej att förväxla med [[Y-korsning]], som dock också är en typ av [[trevägskorsning]].}} #:{{varianter|[[T-korsning]]}} #:{{sammansättningar|t-korsningsregel}} ====Översättningar==== {{ö-topp|plats där tre vägar möts}} *danska: {{ö|da|T-kryds}} *engelska: {{ö+|en|T-junction}} *norska: {{ö+|no|T-kryss}} {{ö-botten}} f1vr02xv3qpc9omqf6rbg0s5aczxwlb 3702563 3702558 2022-08-14T23:56:42Z Skalman 414 fix efter flytt wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} {{media|Taiwan road sign Art134.3-1994.png|t-korsning}} '''[[T]]-[[korsning]]''' #[[plats]] där tre [[väg]]ar möts och [[bilda]]r ett [[mönster]] likt ett "[[T]]" #:''I stadskärnan finns det en '''T-korsning''' där många bilar åker.'' #:{{användning|Ej att förväxla med [[Y-korsning]], som dock också är en typ av [[trevägskorsning]].}} #:{{varianter|[[t-korsning]]}} #:{{sammansättningar|[[T-korsningsregel]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|plats där tre vägar möts}} *danska: {{ö|da|T-kryds}} *engelska: {{ö+|en|T-junction}} *norska: {{ö+|no|T-kryss}} {{ö-botten}} 5horihaqec2je6ckra8wsfxrmnqu8ma 1 162275 3702560 847402 2022-08-14T23:54:51Z Skalman 414 Skalman flyttade sidan [[Diskussion:t-korsning]] till [[Diskussion:T-korsning]]: T-korsning är den normativa stavningen, men inkludera historiken wikitext text/x-wiki Bör det finnas en bild med i detta uppslag? --[[Användare:Brödrost|Brödrost]] 16 mars 2011 kl. 16.05 (CET) :Det är mycket välkommet att lägga till bilder på svenska uppslag. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 16 mars 2011 kl. 16.06 (CET) ::Sådär, jag lade till en bild, men jag är osäker på exakt var den ska placeras på sidan för att det ska se likadant ut som på andra uppslag, hjälp uppskattas! :) --[[Användare:Brödrost|Brödrost]] 16 mars 2011 kl. 16.11 (CET) :::[[Wiktionary:Stilguide#Bilder]] beskriver det som finns att säga. Bilden kan ha flera ställen det kan placeras på. Helhetsintrycket är det viktiga. Längst upp, ovanför svenska-rubriken brukar fungera relativt bra för det mesta, annars kan man testa precis under samtliga definitionsrader. De två positionerna är de vanligaste. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 16 mars 2011 kl. 18.08 (CET) hhbxfh2rcachnrek8ezpg80weu3tid0 0 174774 3702632 3237617 2022-08-15T09:45:19Z 213.112.23.203 /* Etymologi */ tar bort överdrivet detaljerad historia om ören ("sen Gustav Vasas tid"...) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Adjektiv=== {{adj|sv}} {{media|1 öre 1873.jpg|1 Öre, Sverige 1873}} '''[[inte]] [[värd]] [[ett]] [[röd|rött]] [[öre]]''' #{{tagg|idiomatiskt}} [[värdelös]] #:''Akta dig för falska försäljare som är trevliga i telefon, deras ord är '''inte värt ett rött öre'''.'' #:''Passa er för deras "garanti" avtal, det är '''inte värt ett rött öre '''.'' ====Etymologi==== Sedan 1873 utgör ett {{länk|sv|öre}} en hundradel av en svensk {{länk|sv|krona}}. Ettöringsmynt präglades av {{länk|sv|koppar}}, som är rött. Det var alltså ett rött mynt av den lägsta valören.<ref>[http://www.nordiskamuseet.se/Publication.asp?publicationid=14703&topmenu=143] Nordiska museet Stockholm Läst 17 augusti 2011</ref> Uttrycket finns också på danska: {{länk|da|ikke en rød øre}}, tyska: {{länk|de|keinen roten Heller}}, och engelska: {{länk|en|not a red cent}}.<ref>[http://g3.spraakdata.gu.se/cgi-bin/osa/indexsok.cgi?formtype=enkel&string=röd röd], ''Svenska Akademiens ordbok'' Läst 17 augusti 2011</ref> ====Översättningar==== {{ö-topp|värdelös}} *bokmål: {{ö|no|ikke verdt et rødt øre}} *tyska: {{ö|de|keinen roten Heller wert}} {{ö-botten}} ==Källor== <references/> g7wi375ucpl21t6u5bmvxllrc10qj4r 0 177573 3702504 3555685 2022-08-14T12:10:08Z PineappleSnackz 40312 /* Finska */ wikitext text/x-wiki ==Finska== ===Substantiv=== {{fi-subst-valo|lu|k|v|u}} '''luku''' #{{tagg|matematik|språk=fi}} [[tal]] #[[sifferuppgifter]], [[antal]], [[räkneuppgift]] #:'''''Luvut''' olivat huonontuneet.'' #::'''''Resultaten''' (siffrorna) hade blivit sämre.'' #:''Heidän '''lukunsa''' oli pienentynyt.'' #::''De hade blivit färre.'' #:''Tämä on vaikea '''luku'''.'' #::''Det här är ett svårt '''tal'''.'' #[[kapitel]] #{{tagg|tidsuttryck|språk=fi}} [[-tal]] #:''70'''-luvulla''''' #::''på 70'''-talet''''' #[[läsning]] #:''Sujuuko läksyjen '''luku'''?'' #::''Hur går det med läx'''läsningen'''?'' #:{{sammansättningar|[[lukutaito]]}} #:{{sammansättningar|[[kokonaisluku]], [[tunnusluku]], [[lukumäärä]], [[lukutehtävä]]}} #:{{besläktade ord|[[lukea]], [[luetella]]}} ==Kvänska== ===Substantiv=== {{subst|fkv}} '''luku''' #{{tagg|matematik|språk=fkv}} [[tal]] lajgson5kwclnlk2umpme02isky9m8o 11 187083 3702503 3702442 2022-08-14T12:05:56Z Gabbe 1153 /* Automatisk transkribering med ny mall */ inga invändningar mot att ändra syntaxen wikitext text/x-wiki {{se även|Malldiskussion:lånord}} En lista över de vanligaste språknamnen och deras språkkoder finns [[Wiktionary:Stilguide/Språknamn|här]]. == Länkning == Just nu verkar inte parameter två länka till uppslaget och parameter tre är inte valbar. Svenska jökel blir t.ex. {{härledning|is|jökull|kat=-}}. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET) :Ser att du la till länkningen. Ser att 3= krävs, men om den inte anges - ska texten "med samma betydelse" läggas till, eller ska det vara tomt eller ska 3=samma ge "med samma betydelse" och tomt om 3= inte anges? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.02 (CET) ::Tycker att det ska vara tomt om 3= inte anges. Om 3= lämnas tom kan man tänka sig att ”med samma betydelse” läggs till, fast i så fall efteråt. Tycker du att det är nödvändigt eller är det uppenbart att det är av samma betydelse om man inte anger en definition? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.06 (CET) :::Nej, jag tycker inte att det är uppenbart, alls. Så det är nog bra att inte ha med den formuleringen automatiskt. Jag ändrar så det blir tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.09 (CET) ::::Bra. Jag skapade etymologin på [[hippodrom]] med nya mallen och stötte på två ”problem”. Dels är den grekiska texten kursiverad, ska det vara så eller gick det att fixa så att språk som inte skrivs med latinska bokstäver inte blir kursiverade, d.v.s. om tr= anges. Jag är också osäker på om det inte bör heta ”av klassiska grekiska” (d.v.s. med båda ord böjda). Just i etymologier brukar man ofta bara skriva ”grekiska” eftersom det i 99% av fallen alltid handlar om klassisk grekiska/antik grekiska. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.17 (CET) :::::Ordet verkade inte heller placeras in i någon kategori. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.20 (CET) ::::::Kategorin fixad. Ser inget problem med att grekiska kursiveras. Kan du komma på nåt äkta exempel på ord som härstammar från språk som behöver skrivas med ickelatinska bokstäver, typ kinesiska? Ingen aning om det där med klassisk grekiska, har aldrig sett något annat än "från grekiska", men har inte gjort några större efterforskningar heller å andra sidan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.51 (CET) :::::::Rent språkligt borde det nog vara "klassisk-grekiska" isåfall, om man får lita lite på sin språkkänsla. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.56 (CET) ::::::::Jag tänkte mest att det var enklast att fixa så att om tr= används kursiveras inte ordet (t.ex. en-wt har det så). Det är också svårt att veta var man ska dra gränsen vid kursivering men språk som kinesiska, japanska, thailändska, koreanska, arabiska, lao, persiska, khmer, [[:Kategori:Cherokesiska/Alla uppslag|cherokesiska]], [[:Kategori:Inuktitut/Alla uppslag|inuktitut]], georgiska o.s.v. borde inte kursiveras. Om inte grekiska ska kursiveras kan man väl tänka sig att kyrilliska alfabetet faller i den kategorin också, kanske även armeniska, jag vet inte. Att det ska stå klassisk-grekiska med ett bindestreck känns konstigt, och det har jag aldrig sett någonstans. Jag vet själv inte vad som är vanligast eftersom det i alla svenska etymologiordböcker alltid bara står "grekiska". En-wt stöter ju inte på samma problem eftersom de inte behöver böja adjektiv. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 10.31 (CET) ::::::::Angående problemet med klassisk grekiska vidhåller jag att det kanske vore enklast att användaren själv får skriva dit språknamn och "av/från" och punkt o.s.v. På så sätt får man färre parametrar och ökar användarvänligheten och har större svängrum i användandet av den. Eller tycker du fortfarande att mallen bör ersätta allt detta? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 11.17 (CET) :::::::::Användarvänligheten minskas väl inte direkt för att extra funktionalitet läggs till? De vanligaste användningarna sker automatiskt. Jag tycker att det finns en skillnad på från/av som inte är helt enkel att sätta fingret på. Jag kan ha fel i min slutsats, men i den mån mallen innehåller en korrekt slutsats så slipper användaren av mallen fundera på formulering, vilket känns väsentligt. Jag anser att exempelvis grekiska och språk som skrivs med kyrilliska alfabeten mycket väl kan kursiveras. Därför tycker jag inte att det är lämpligt att tr= ska avgöra kursivering eller ej, engelska mallen till trots. Jag ser dock gärna fler med åsikter och respekterar om konsensus leder till annorlunda slutsats än min. {{mall|ö}} använder en skrift=-parameter som mycket väl skulle kunna användas i denna mall också - och när den används kan kursivering automatiskt undertryckas. Man kan även hårdkoda vilka språkkoder som ska leda till automatisk undertryckande av kursivering - är dessa härledningar till språk med främmande skriftsystem så pass vanligt förekommande att detta bör göras? Angående adjektivformen av språk bestående av två adjektiv kan jag å andra sidan inte tänka mig en uppdelning. Utan bindestreck verkar syftningen (eller vad man kallar det) bli fel i samtliga exempel jag kan komma på. Vore fint med fördjupad kunskap om hur det ligger till med detta. Vilka eventuella paralleller i språket kan man hitta? :::::::::Ett sätt att öka användarvänligheten är att skapa en {{mall|härledning-min}} eller kanske {{mall|härledning-}} till och med, som automatiskt saknar inledande av/från samt avslutande punkt, så har man kvar valet. Låter det som en rimlig lösning på användarvänlighetsfrågan? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 17.15 (CET) ::::::::::Nej, du har nog rätt. Anledningen till att jag tog upp frågan är att jag kan tycka det är många parametrar att fylla i som inte gör mer än att ta bort en punkt eller ändra ett av o.dyl. och att det skulle gå fortare att bara skriva det själv från början. När man har skapat ett hundratal uppslag med {{mall|tagg}} där kat1, kat2, språk= och text= fylls i kan jag ibland känna att fler parametrar inte är något önskvärt, men det kanske också bara är jag som föredrar det så. Av samma anledning vill jag helst inte ha två mallar utan då blir det nog enklare som det är. Det gör dock att en mall som vill beskriva ett arvord på grekiska från klassisk grekiska kan se ut såhär <nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki> om man vill skriva något efter punkten och inte vill ha kursiv, vilket är en del att pränta. När det gäller klassisk grekiska kan jag inte komma på några paralleller, jag mest grämer mig över att det inte heter ”forngrekiska”. {{=)}} Jag förstår din logik med bindestreck, eftersom man skulle använda det om det funnes ett språk som hette t.ex. ”fransk-grekiska” men jag tycker ändå att det ser fel ut i sammanhanget. Skulle man kunna benämna klassisk grekiska som bara grekiska i etymologiska sammanhang och nygrekiska för just nygrekiska? Det är ändå en term som förekommer när man talar om båda språken. NE skriver ”För att skilja språkformerna åt kallar man dagens grekiska för nygrekiska.” och på tyska Wikipedia heter t.o.m. artikeln ”nygrekiska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 18.41 (CET) :::::::::::Och jag förstår ditt resonemang med för många parametrar. När jag valde att använda parametrar för att dels ta bort punkt och dels ta bort från/av utgick jag ifrån att det vanligaste (närmare 90% av gångerna eller har jag fel?) är att man bara anger en enda härledning, kompakt som det ser ut nu på [[jökull]], lite samma som med {{mall|uttal}} där man har en parameter för att ta bort uttalslänken. I de flesta fallen blir det då allra enklast att ha det på det här sättet. Men malluppsättningar med olika mallnamn som ändrar mindre detaljer är vanligt förekommande, så att ha en motsvarande mall med bara ett extra minustecken ser jag inget problem med. Tvärtom tycker jag att det är en bra lösning för att göra det enklast möjligt oavsett hur man avser att använda mallen, självständigt, eller som en del av en egen komponerad mening. :::::::::::Angående grekiska tycker jag att det känns som en rimlig användning, som du föreslår, och du redogör dessutom för externa belägg för att det är så det brukar göras. Så det låter toppen. I ditt exempel <code><nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki></code> vet jag inte varför du skriver "inled=av", "Av" ges automatiskt. Om man inte vill ha med Av/Från skriver man "inled=-". Kursiv stil var väl helt ok på grekiska, så kursiv=- vore inte nödvändigt, men du kanske menade om det hade varit ett kinesiskt ord? :) Med "-"-varianten av mallen skulle det bli <code><nowiki>{{härledning-|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska}}</nowiki></code> ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 20.35 (CET) ::::::::::::Bra, om du säger att det blir enkelt litar jag på det! I de flesta fall blir ju allt enkelt med en bra beskrivning också. :) Också bra att du tyckte om lösningen med grekiska, och jag vet att det inte var helt autentiskt det jag skrev men jag ville bara visa på att det i vissa fall kunde bli många parametrar som du säger. När det gäller <code>inled=av</code> slarvade jag bara med parametern, jag menade att man med arvord kanske vill ha ”av” i stället för ”från” eller liknande. Missade att det var default! :) ::::::::::::Detta hör egentligen till en annan diskussion, men kanske kan slänga in det här och så om det utvecklas kan vi ta det annorstädes någon annan gång. På parametern ”språk=” borde man inte kunna ha språkkoden där i stället för att skriva ut det hela namnet? Jag föreslog detta någon gång gällande {{mall|tagg}}. Nu i skrivande stund ser jag att det även har diskuterats [[Wiktionary:Teknikvinden#Parametern språk|här]] dock. Där var ett argument att det är jobbigt att det förekommer båda system, men nu när vi skapar en ny mall, skulle man inte kunna köra på det från början eller finns det något problem i det? {{=)}} --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 21.03 (CET) :::::::::::::Ja, en bra beskrivning är a och o :) Men ja, då gör vi så! :::::::::::::Angående språkparametern: Ja, just det. Det hände väl inte så mycket efter den diskussionen, även om alla verkade för en ändring. Om denna mall ska köra språkkod, så ska även {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} göra det, för enhetlighetens skull. Kan du länka till det ställe du föreslog det för {{mall|tagg}}, så jag kan kolla om det är något argument jag missat? :::::::::::::Jag skulle efter det kunna ändra den här mallen så att den tar språkkoden och inte språket som argument. {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} kan jag ändra på motsvarande sätt i synkronisering med en botkörning vid tillfälle längre fram (inom en månad). Så länge, skulle du vilja försöka identifiera eventuellt ytterligare mallar som skulle behöva ändras på motsvarande sätt, och vilka instruktionssidor som behöver uppdateras i samband med en sådan ändring av mallarna, så att allt blir så enkelt och smidigt som möjligt vid övergången? ::::::::::::::Jag länkade sidan ovan, det var på [[WT:TV#Parametern språk]]. :) Det låter bra, det blir genast mycket mindre att skriva. Jag ska försöka leta upp sådana mallar. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.40 (CET) :::::::::::::::Jag menar diskussionen där du föreslog ändringen för {{mall|tagg}}. Länken ovan läste jag, men såg inte ditt namn i den diskussionen... ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 00.48 (CET) ::::::::::::::::Vid en första snabb genomgång av mallarna kan jag inte hitta några andra mallar än "tagg" och "uttal" som använder sig av parametern "språk=". Har du någon aning eller minne av att det skulle kunna vara flera? ::::::::::::::::Sorry, jag missförstod. Jag vet att jag har gjort det och att Svenji kommenterade och höll med, men hittar det inte just nu, men jag letar. :) '''Edit''': [[Wiktionarydiskussion:Mallar/tagg#språk=|hittade!]] --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.51 (CET) Gjorde en sökning: {{mall|ingen betydelse}} använder parametern. Det gör även {{mall|kategorinavigering}} och {{mall|kategorinavigering/hjälpare}} internt (men på kategorisidorna anges språknamnet som argument till en numrerad parameter). Det känns onaturligt att för kategorinavigeringen ta omvägen via språkmallen för sakens skull eftersom kategorierna ändå inte lämpligen underhålls för hand, och i den mån det gör det är det nog enklast att ha kvar det som det är. Däremot kanske parameternamnet internt bör byta namn till språknamn= eller dylikt för att undvika förväxling. :Ok, ingen som invänder mot språkkod istället för språknamn för parametern språk, alltså! Tycker vi kör på ändringen då. :Blev det förresten som du tänkte dig, med grekiska/nygrekiska/klassisk grekiska? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.14 (CET) ::Låter bra, och jag tyckte det blev en jättebra lösning! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.18 (CET) :::Toppen :) Nu tror jag allt är ordnat/rättat i enlighet med det som vi diskuterat fram hittills, och instruktionerna är uppdaterade. Säg till om det är något nytt som dyker upp. Det kan filas på instruktionerna och de ska flyttas till [[Wiktionary:Mallar]] sen, Stilguide ska uppdateras osv. men tänker att det inte är nån jättebrådska med det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.25 (CET) :::Kul, det känns bra. :) Jag försökte hitta något om det fanns några stilguider angående kursiv stil i icke-latinska alfabet men det verkar användas på både ryska och grekiska Wikipedia, även om jag får intrycket av att det inte är lika vanligt. Nåja, därför antar jag att det bara är jag som är ovan att se andra alfabet i kursiv stil då. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.34 (CET) :::::Kom att tänka på härledningar i flera steg. Av spanska <ord> i sin tur från latinska <ord>... Då ska väl inte det latinska ordet kategoriseras? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.45 (CET) ::::::(redigeringskonflikt som ändå svarar på frågan) Provade mallen ånyo på uppslaget [[möbel]] och stötte på två problem. Ett är att det saknas ett mellanrum mellan det länkade ordet och parentesen vid definitionen. Det andra är att man inte kan använda två mallar på varandra eftersom "av" då skrivs med stor bokstav. Hur kan man lösa det? Jag tycker det är relevant att på detta uppslag redovisa två ursprung, de flesta skulle ändå se detta som ett franskt ord tror jag, bara att det har kommit via tyskan och att bara ha med det tyska skulle kännas som att utelämna information. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.47 (CET) :::::::Mellanrum fixat. Om du inte använder mallen i inledningen av en mening måste du använda parametern inled=- för att ta bort "Av", eller med inled=av ändra inledningen till "av". :::::::Angående kategorisering. Finns det något tillfälle det skulle behövas att man kan ta bort kategoriseringen, som du kan komma på? (Sidor som inte tillhör huvudnamnrymden, som exempelvis den här malldiskussionen, kan filtreras bort på annat sätt) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.57 (CET) :::::::Ser att du flera gånger använt dig av syntaxen |3=| eller |3=<betydelse av ord>. Du har redan placeringen nummer tre efter dina två inledande parametrar, så det tillför inget att skriva 3=. Ett tomt |3=| tillför heller ingenting alls eftersom argumentet är tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.00 (CET) ::::::::Bra, det gick ju lätt. :) Det enda jag kan komma på nu som kanske är lite långsökt är om man skulle vilja ange det franska ordet "meuble":s ursprung (latinska [[mobilis]]). Då tar man det så långt bort att det inte längre är fråga om det svenska ordet. Enligt min mening bör därför det redovisas på det franska ordets sida, men någon gång kanske det är relevant att ta med ändå? Vad tror du? :::::::::Angående 3= märkte jag det, jag blev förvirrad av att vi pratade om att lämna den tom om man inte hade en definition. Jag tror jag rättade till det i uppslagen jag redigerade dock? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.05 (CET) ::::::::::Japp, det gjorde du nog :) Ja, tycker vi kan lägga till en parameter för det iallafall, ''kat=-''. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.10 (CET) :::::::::::Alltid bra med en helgardering i fall något skulle hända. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.15 (CET) Sedan när det är dags för kategorierna att skapas, har du en uppfattning om hur de ska se ut med indelning och länkning och så vidare eller finns det något problem där? Jag såg också att du använde mallen på [[jökull]], jag tänkte att det vore smidigt att hålla sig till svenska ord tills reformen med språknamnet till språkkoden för parameter "språk=" genomförs, vad ska stå där så länge? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.28 (CET) :Ojdå, jag missade visst att både uppdatera {{mall|härledning}} korrekt och att lägga till språkparametern på [[jökull]], men jo, det är språkkoden som gäller, språk=is. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.46 (CET) ::Förlåt, glömde svara på den första frågan. Kategorierna styrs från [[Wiktionary:Kategorier]], så det är där man får lägga till dem. Man behöver lägga till en rad för varje språk som härlett ord till andra språk, enligt användningen av mallarna. Om ett svenskt (eller finskt) ord härletts från latin, behöver "Kategori:Härledningar från latin" läggas till. Grupp 5 på [[Wiktionary:Kategorier]] är en "övrigt"-grupp som kategorierna väl skulle passa in under, eftersom de inte riktigt passar in under de andra kategorigrupperna. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 08.26 (CET) :::Hade varit intressant att se hur [[kantarell]] hade kunnat göras om till att använda sig av mallen. :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 14.02 (CET) ::::Många uppslag känner jag blir fråga om huruvida man ska betrakta ett ursprung som ett rakt ursprung till det svenska ordet. Jag har kollat tre källor och kommit fram till att ”kantarell” är från franskan och ett franskt diminutiv av grekiskans kantharos. Antingen kan man klassa det rakt igenom som franskt eller så kan man ha franska och grekiska. Eller t.o.m. franska, latin och grekiska, eftersom franska stammar från latin, men den informationen kanske hör mer hemma på det franska uppslaget i så fall. Vad tycker du? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 17.30 (CET) :::::Jag tycker generellt att det är krångligt att utläsa etymologiska beskrivningar och med säkerhet konstatera vad som egentligen menas. I exemplet kantarell ställer jag mig frågor. "från engelska och franska: chanterelle (Från båda? är det inte antingen eller? Eller vilka speciella omständigheter gjorde att det svenska ordet influerades från båda?); från latin: cantharellus (jaha, så både det engelska och franska ordet med samma stavning härstammar från latin, då alltså, men hur vet man det? Kan inte lika gärna det engelska ordet hämtats från franskan?) = liten bägare, diminutiv till cantharus (ok, så cantharellus är alltså ett "litet cantharus", det är jag med på), från grekiska: κάνϑαϱος (kantharos) = dryckeskärl (även det solklart)" Kollar vidare i Svensk etymologisk ordbok "kantarell, Linné: chantarell = fra. chanterelle, dimin. till grek. kantharos, kopp, dryckeskärl (egentl.: ett slags tordyvel), av ovisst ursprung. Alltså efter formen." (Jaha, så det var på 1700-talet ordet kom in i svenskan, som "chantarell". Översatte Linné utländska ord till svenska? Var det franska Linné hämtade inspiration från - var det inte latin? Vad som menas med "alltså efter formen" kan jag inte ens gissa. Engelska Wiktionary "skriver From French chanterelle, from modern Latin cantharellus, diminutive of Latin cantharus ‘drinking vessel’.", ja du fattar - jag blir bara snurrig. Det verkar ju onekligen felaktigt att kantarell härletts från engelskan, som det svenska uppslaget påstår. :::::Drömmen hade ju varit om man slapp gissa så mycket, vad förkortningar betyder, vad som egentligen menas. Är verkligheten otydlig och tvetydig eller är det bara otydligt och tvetydigt skrivet, eller är det bara jag som inte har fått kläm på hur etymologisk information ska utläsas? Och vill jag fördjupa mig i något av detta tycker jag att det är ovärderligt att ha en eller flera källangivelser till de etymologiska påståendena. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 18.51 (CET) ::::::Kan hålla med dig om att det ofta är väldigt luddigt. Den svenska etymologin här är uppenbarligen tagen från SAOB och jag tror författaren missuppfattat och tror att det som åsyftas är att den engelska formen är identisk med den franska (det står ”jämför eng. och fr.”), inte att det svenska ordet skulle komma från engelska. Angående Linné tror jag han nämns eftersom han skrev mycket om växter och djur och att det då är någon typ av gammalstavning, ”så här skrev Linné det på 1700-talet”, inte att Linné lånade in det (men det är förstås inget jag vet någonting om). Efter formen tror jag betyder att bägare har namn efter en tordyvel eftersom formen av en bägare påminner om den av en tordyvel. Jag tycker också att det är mycket viktigt med källhänvisningar i etymologierna. Jag kan tycka att det vore bra om vi hade smidiga källmallar till de viktigaste etymologiska ordböckerna, d.v.s. NEO, Hellström, SAOB och kanske Etymonline. ::::::Just i kantarell är källor viktigt eftersom SAOB anger att ordet är från nylatin men påverkat av franska eftersom det stavades med chan- och inte can- och ursprungligen av grekiska. Hellquist och NEO nämner inte ens latin och säger att det är från franska och ursprungligen av grekiska. Möjligen hoppar de över latin eftersom det kanske anses självklart att franska är från latin. En etymologi skulle alltså kunna se ut såhär:<br> :::::::<nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, [[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung. Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki> ::::::Eller något i den stilen. Sedan kan man kanske välja att ha med latinet eller lägga in det på det franska ordets uppslag, men eftersom varken Hellquist eller NEO tar med det kan man kanske avvakta med det just på det svenska ordet. Det där med tordyvel har jag svårt att hitta belägg för på nätet så väljer att inte ta med det heller, däremot hittade jag [[w:kantharos]], så det kan vara intressant att ha med. Hellquist och SAOB säger att det är av ovisst ursprung så det kan också vara värt. Du tycker kanske att allt detta känns väldigt subjektivt, och det är det. Dels är uppslaget problematiskt eftersom källorna säger olika saker, dels har jag valt ut information jag tycker verkar plausibel. Sedan är kanske det kan vara upp till var och en att bestämma vilka ursprung som ska kategoriseras, eller ska vi ha bestämmelser för det, eller kan man resonera som jag gjorde? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.15 (CET) :::::::För övrigt verkar inte mallen fungera korrekt, se [[pojke]] och [[jökel]]. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.18 (CET) ::::::::Kategoriseringsfelet fixat. Angående kantarell. Jag tycker att du förklarar det utmärkt. Har en person så pass klart för sig själv hur etymologin ser ut (och vad olika källor anger) har man förutsättningarna att göra det tydligt även för läsaren. Och ju tydligare desto bättre. Onödiga förkortningar behöver vi inte använda oss av, och vi behöver inte korta ner beskrivningen i onödan. Däremot är det just sådan här information man inte kan ha nån känsla för på samma sätt som man kan ha för ords användning och betydelser. Och det finns källor för ordens ursprung. Vad bättre vore då inte att tydligt ange vad man menar och tydligt ange varifrån dessa uppgifter kommer. Jag tycker absolut att vi ska lägga till parametrar för källanvisningar för varje led (varje användning av mallen) förslagsvis med ''källa1=, källa2=, källa3='' osv. där vi kan ange förkortningar för de källor som brukar användas. Alternativt en allmännare {{mall|källa}} som kan användas både till etymologier och annat. Eller en blandning av det. Att {{mall|källa}} kan anropas från parametrar i {{mall|härledning}}. Det är väl en ordentlig diskussion bara det, om jag får gissa. Om olika källor anger olika saker, är det inte fel att ange båda, även om de motsäger varandra, tvärtom anser jag att det är önskvärt. Det är och blir mycket jobb att få till detta i varje uppslag, men ack så snyggt och ordentligt det skulle bli och se ut! ::::::::Du skriver <code><nowiki>Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki></code>, men kantharos är väl en translitterering av κάνθαρος, som redan anges i mallen i andra ledet, så uppslaget ska väl inte ens finnas med i svwikt. så jag förstår inte riktigt vitsen med att ha med den formuleringen i slutet. <code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse,</nowiki></code> är jag med på, men <code><nowiki>[[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung.</nowiki></code> har jag svårare att hålla med om. Det är väl det latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, och det franska chantarelle som härleds from från latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, som i sin tur härleds från grekiskans κάνθαρος (kantharos). Så, alltså: ::::::::<code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos}} med samma betydelse, av ovisst ursprung.</nowiki></code> som resulterar i: ::::::::{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-|kat=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus|kat=-}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos|kat=-}} med samma betydelse, av ovisst ursprung. ::::::::Förresten hur är det med tidsangivelser. Visst är det väl relevant med den informationen om det nu finns uppgifter att få tag på? Jag vet dock inte hur vanligt det är med tidsangivelser i de källor som brukar användas? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 22.29 (CET) :::::::::Jag tycker att jobbet med källor absolut är värt att genomföra. Jag har dock inte jättemycket tid den här veckan, så vi kanske kan skjuta lite på det tills nästa? Angående kantharos är det på svenska en typ av amfora, det var därför jag skrev ”jämför”. Se [[w:kantharos]], men det är klart att det inte behöver vara med. Det kan ligga på besläktade ord eller dylikt kanske. Jag kan hålla med om att diminutivändelsen var otydlig. Visst kan man göra så som du skriver, om man vill ha tre ursprungskategorier och tycker att alla tre är relevanta i det svenska uppslaget. Jag skulle dock föredra ''[[cantharus]]'' (”bägare, dryckeskärl”) för enhetlighet, men det kanske inte var något fokus just här. :) :::::::::Angående tidsangivelser tänkte jag också på det och tycker också att det är något som relevant. Den bästa källa för tidsangivelser är NEO som nästan alltid anger dem. Om det finns något smidigt sätt att lägga till dem tycker jag att en parameter gott kan finnas för det. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 23.04 (CET) ::::::::::Ok, förstår din tanke med "jämför". Tycker inte det är fel att ha med det här, där det är relevant, om man vill det. Hellre egentligen än i {{mall|jämför}} av den anledningen. Eftersom det övriga var lite otydligt blev detta också lite otydligt, bara. ::::::::::Vi kan nog aldrig få en perfekt kategori med tydlig avgränsning vad som räknas som att något är härlett från ett visst språk, oavsett om vi räknar antal led eller utgår från nån sorts tidsgräns. Man kan resonera att bara direkta härledningar bör räknas, eller att alla led tillbaks till språkets begynnelse bör räknas, och inget är väl mer rätt eller fel. I takt med att uppslag skapas för ord i leden, kanske man kan tänka sig att man flyttar över etymologin från och med det aktuella ledet dit. Om ex.vis [[cantharellus]] redan finns kanske man kunde fokusera på den etymologiska beskrivningen därifrån på det uppslaget i stället för på [[kantarell]]. ::::::::::Kursivering av cantharus missade jag bara, helt riktigt (åtgärdar i exemplet nu). tecknet ” vet jag inte hur man skapar, så eftersom foruleringen inte var en del av nån mall som automatiskt ger dessa så kanske man inte kan ha nåt krav på användaren just om det. Jag antar att du inte medvetet tog bort länkningen för bägare och dryckeskärl, eller ska de vara avlänkade, menar du? För årtal, med eller utan parameter, beror lite på om man kan hitta någon funktionell placering av den informationen. Två parenteser på varandra kanske inte blir så snyggt. ::::::::::Angående {{mall|källa}} e.d., samma här, nästa vecka blir bra. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 00.28 (CET) :::::::::::Jag håller med dig angående etymologileden. Tecknet ” räknas som standard så vitt jag vet och « och " i andra hand, så visst är det inget krav på dem, men det är ju smidigt att mallarna använder ” automatiskt, enligt min mening, och ja det var meningen att avlänka eftersom mallarna inte länkar. Jag tycker att det ser lite kladdigt ut om man länkar dels alla utländska ord och alla svenska ord. Men det är väl min åsikt. ::::::::::: Franska Wiktionary placerar årtal i början av uppslaget i kursiv stil. Se t.ex. [[fr:påver]], skulle man kunna ha samma sak fast kanske ”sedan” framför för att göra det tydligare vad årtalet avser? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 16.29 (CET) ::::::::::::Förstår din poäng med avlänkningen. Kan inte bestämma mig för vilken av fördelarna som väger över, att det blir mindre kluddigt eller att relevanta ord länkas. Är det värt att nån konsensus i frågan eller låta det vara si ibland och så ibland? Att mallen inte länkar är ju dock bara för att mallen inte skapats för att länka, lägger man till {{mall|länka}} runt parametern i mallkoden, så länkas det automatiskt. ::::::::::::Gillar "sedan" för tydlighets skull. Skulle man lika gärna kunna skriva årtalet i inled=-parametern <code>inled=Sedan 1700-talet, av</code>, med tanke på det stora antal varianter av tidsangivelser man kan tänka sig? Skulle en egen tid-parameter tillföra något? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 16.53 (CET) :Det kan nog vara si och så, majoriteten av uppslagen av uppslagen skriver inte så och mallarna stöder inte länkning så det lär väl bara förekomma sporadiskt ändå, och det skadar ju inte. Men jag tycker inte att mallarna ska länka eftersom jag definitionerna inte är de ord som är i fokus. Angående ditt ”inled=”-förslag tycker jag gott att det funkar bra, med en tydlig beskrivning i mallbeskrivningen! --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 17.41 (CET) ::Hittade förresten ett nytt problem. När mallen länkar till ord med samma stavning blir texten fetstilt, som normalt. Uppslaget jag talar om är [[spurt]]. Skulle man kunna göra att den länkar till rätt språkrubrik? Att om man skriver in <code>1=en|2=spurt</code> (siffror för tydlighet). Skulle den då kunna länka det som <nowiki>[[spurt#Engelska|spurt]]</nowiki>. D.v.s. <nowiki>[[{{{2}}}#<språk (av 1)>|{{{2}}}]]</nowiki> om du förstår hur jag menar. Skulle detta funka? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.04 (CET) :::Varför blir kategorin fel på fornsvenska [[iþræt]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.32 (CET) ::::Har ytterligare en fråga. Hur gör vi om ursprunget inte har en språkkod? Ska man undvika att använda mallen eller finns det något sätt som man skulle kunna ändra språknamnet? {{mall|härledning-}} kanske skulle kunna skippa att automatiskt skriva ut språket? Just nu talar jag om [[bärsärk]] där ”fornisländska” inte har en språkkod, men kanske skulle kunna kategoriseras under isländska. I andra fall kanske det rör sig om att man måste specificera att det handlar om ”kanadensisk franska” eller dylikt och man vill kategorisera det under ”franska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 22.05 (CET) ::Ok, är helt överens om allt du skriver i det stycket! ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::Just den lösningen används f.n. i {{mall|ö}}. Svar, ja. Har ändrat koden. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::Felet i iþræt beror på felkodning av mig, igen :) du får ursäkta. Fixat nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::::Syftet med mallen var ju två, enhetlighet och kategorisering. Om språket saknar språkkod ska det inte ha egna uppslag eller stå med i översättningslistor, men ser inget hinder för att de ska kunna beskrivs korrekt i etymologibeskrivningar, tvärtom vore det ju onaturligt med motsatsen. Frågan är då om vi vill kategorisera dessa? Vi har valen att inte kategorisera alls eller att kategorisera dem i en uppsamlingskategori för språk som saknar språkkod och därmed en egen kategori. Alltså, Kategori:Svenska/Härledningar från <vilken formulering som helst, ex.vis "andra språk"> respektive Kategori:Okänt språk/Härledningar från <vilket språk som helst som har en språkkod>. Det finns två specialspråkkoder, xx för "okänt språk" och "--" för tvärspråkligt. Så anger man i språk-parametern argumentet "xx" så hamnar sidan i "okänt språk"-kategorin. :::::Om mallen ska kunna användas för härledningar från språk som saknar språkkod måste vi ändra så att språknamnet bara anropas från språkkodsmallen om den existerar, och att den annars använder den text (i ditt fall fornisländska) som skrivs in som första argument (1=). Jag har inte ändrat något i mallen vad gäller detta. :::::Den andra delen som gäller specificering (i ditt exempel till kanadensisk franska) så är det exakt vad parametern genitivform= gör, alltså {härledning|fr|genitivform=kanadensisk franska}. Jag tänkte mig att det var genitivformerna som det fanns behov av att specificera, men syntaktiskt kan vi lika gärna ha en mer allmänt namngiven parameter, som altform eller rentav alt=. Kortare och enklare än genitivform, så varför inte? Sen får mallbeskrivningen bistå med resten, som vanligt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::::Jag vet faktiskt inte vad som blir bäst i det här fallet. Problemet var mest att jag inte visste hur jag skulle göra med "bärsärk" eftersom det är så gammalt att språket i fråga går under ett annat namn. Angående kanadensisk franska så låter det smidigt. Om du tycker att det är en bra lösning så skadar det väl inte att implentera? Jag vill bara inte föreslå någon lösning som jag inte har 100% pejl på själv. :P --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 23.58 (CET) :::::::Haha, ingen fara. Jag opponerar mig eller efterfrågar mer information om det föreslås en lösning jag är tveksam till (som kanske märks av den långa diskussionen). Det som gör det lite knepigt är att det är två språk att hålla reda på, som båda anges i mallen. Men, som du också är inne på, är en bra mallbeskrivning a och o, för att som utomstående kunna greppa mallens uppbyggnad och vad syftet med de olika parametrarna är. Där kommer bra och väsentliga exempel på användning in. Exemplena ska gärna täcka så många som möjligt av tänkbara och mindre tänkbara behov. För att identifiera dessa behov behöver vi köra igenom ett gott antal etymologier, för att se hur väl mallen passar in i olika sammanhang. Jag tycker att vi är på god väg :) När det gäller källhänvisningar, som jag tycker att vi ska komma till ganska snabbt i processen (alltså innan vi börjar använda mallen i för många etymologiavsnitt), har vi till hjälp att kika lite på Wikipedias [[w:Mall:Artikelursprung]] och tillhörande mallar som [[w:Mall:Enwp]], [[w:Mall:Ugglan]] med flera, mallar som jag och [[Användare:Skalman|Skalman]] la grunden till för några år sedan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.13 (CET) ::::::::Kom på nu varför jag inte valde alt= från början, utan genitivform=. Den ändrar ju inte bara just det ordet, utan även Av till Från. Det jag skrev stämmer alltså inte alls. Det innebär att det inte finns nån smidig "in template"-lösning för de fall då varken adjektivform eller genitivform kan användas. Man får då helt enkelt använda {{mall|härledning}} med parametern inled=-, eller {{mall|härledning-}} (utan den parametern). Men det stämmer att genitivform= bara påverkar formuleringen, inte kategoriangivelser eller länkar. Så just i fallet kanadensisk franska hade jag nog gjort just en genitivform av det. {härledning|fr|<ord>|genitivform=den kanadensiska franskans} som ger "Från den kanadensiska franskans <ord>." Så jag tror vi behåller parameternamnet som det är. Förlåt för det onödiga tillsnurrandet. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.43 (CET) :::::::::Emå uppstår problemet också när en etymologisk ordbok t.ex. anger ett ord av samiskt ursprung. Här på Wikipedia särskiljer vi de samiska språken, men det går nästan aldrig att finna vilket samiskt språk ordet härstammar ifrån. En lösning skulle kunna vara att ha en kategori för varje samiskt språk med en överkategori som är samiska språk där man kan placera in ord. Jag säger inte att vi ska göra så, men det skulle kunna vara en lösning. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 11.41 (CET) ::::::::::Problemet är då att vi saknar språkkod för "samiska" (till skillnad från kanadensisk franska, som vi ju skulla klassa som franska och därmed använda språkkoden fr). Man skulle kunna skapa speciella och specifika härledningsspråkkoder med ett särskilt prefix (t.ex. h-, alltså ex.vis h-sam för samiska) och placera i {{mall|härledning}} för parameter 1= och därmed få sidan placerad i t.ex. ''Kategori:Svenska/Härledningar från samiska''. Dock bör man undvika att använda specialspråkkoden i parametern språk= eftersom det skulle skapa ''Kategori:Samiska/Härledningar från <1=>.'' Eftersom språk utan språkkoder inte ska vara representerade på svwikt ifråga om uppslag, mallar, kategorier, översättningar, rubriker, så bryter det isåfall mot den strukturen att tillåta en kategori med det namnet. Motsvarande skulle gälla för ex.vis norska/bokmål/nynorska av motsvarande anledning. Tankar om detta?~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 18.27 (CET) :::::::::::Sant, det låter också som att bryta mot enhetligheten lite för mycket. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 19.17 (CET) ::::::::::::Har skapat mallarna {{mall|h-smi}} för samiska och {{mall|h-nor}} för norska. Båda är iso 639-2/639-5-koder. smi är den kollektiva koden för de samiska språken. nor är koden för makrospråket norska. (Även no är det med iso 639-1, men vi använder koden no istället för nb för bokmål på Wiktionary för att underlätta länkningen till norska Wiktionary bl.a.) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 20.58 (CET) :::::::::::::Okej, om du tror att det fungerar. :) Denna kan man alltså lägga in på t.ex. [[pulka]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 22.29 (CET) ::::::::::::::Japp! [http://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=pulka&diff=next&oldid=1037362] ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 23.14 (CET) :::::::::::::::Trevligt! :) Detta är jag kanske ensam om att tycka, men på uppslaget [[ackompanjera]], tycker inte du att det är överflödigt att ha med äldre varianter av ett språk som kategori? Jag har lite svårt att motivera detta, men det känns som sagt lite överflödigt. Det känns konstigt att engelska uppslaget [[ombudsman]] skulle härledas från svenska och fornsvenska om inte lånet är direkt från det senare (som i exemplet med [[bärsärk]] eller franska [[ouest]] (från fornengelska). Däremot känns det inte konstigt att [[orienteering]] härleds från svenska och franska ([[orienter]]). Detta är kanske bara någon skev uppfattning jag har, men tänkte ändå dela den. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 3 februari 2012 kl. 10.53 (CET) ::::::::::::::::För språk som använder en annan fetstilsrubrik än uppslagsrubrik (t.ex. latin, fornengelska, fornsvenska) kan det kanske behövas en parameter hur ordet ska visas, t.ex. {fatum|x=fātum} = [[fatum|fātum]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 7 februari 2012 kl. 23.50 (CET) :::::::::::::::::Nej, jag förstår och håller med dig om ditt resonemang om att franska ord som kommer från fornfranska (och motsvarande) inte ska kategoriseras. Ang. fetstilsrad/sidnamn, räcker det inte med att man anger <nowiki>=[[fatum|fātum]]</nowiki>? (Jag får förse 2= med {{mall|länka}} så att länkning sker automatiskt om länkning inte sker manuellt). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 05.56 (CET) ::::::::::::::::::Det blir perfekt! Jag försökte göra så själv, men det gick inte, så jag tänkte att det inte var möjligt. Men om det går att fixa så är ju det den bästa lösningen! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 8 februari 2012 kl. 15.04 (CET) :Fixat. Men vill man få med ankare när man använder egenhändigt skrivna hakparenteser så måste man ange ankarna manuellt också. Typ <nowiki>[[fatum#Latin|fātum]]</nowiki> men det kanske inte är så viktigt direkt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 20.03 (CET) ::Angående uppslaget [[whisky]]: Kan koden ”gd”, d.v.s. [[skotsk gäliska]], i stället använda bara [[gäliska]] så slipper man samma bekymmer som vid [[klassisk grekiska]]? Gäliska används ungefär lika ofta som skotsk gäliska och adjektivet är endast för att skilja det från ”irisk gäliska”, men här på Wiktionary används ”iriska” så det är ingen risk för hopblandning. Vidare skriver NEO endast ”gäliska” under sin etymologi för whisky. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.44 (CET) :::Vad står på tok på [[Oidipus|detta uppslag]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 18 mars 2012 kl. 15.49 (CET) ::::gd tillagt att ändras från skotsk gäliska till gäliska i den utskrivna texten. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 19.26 (CET) :::::Oidipus fixat, det var ett glömt <nowiki>&nbsp;</nowiki> på ett ställe så att fyra ' kom efter varann då tr= användes utan 3=. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 21.07 (CET) == Göra citattecken för betydelse frivilliga == Att använda betydelseparametern blir konstigt när det inte är optimalt eller möjligt att förse ordet med en exakt betydelse, till exempel om man vill skriva "med samma betydelse" eller "suffix använt vid...", och så vidare. Alltså föreslår jag en parameter som gör citattecken frivilliga, eller att de tas bort genom försummelse och läggs till manuellt inom parametern. – [[User:Smiddle|Smiddle]] 18 februari 2012 kl. 12.22 (CET) :Om du vill skriva med samma betydelse behöver du inte använda den parametern och skriva det efteråt, t.ex. <code><nowiki>{{härledning|en|football|punkt=-}} med samma betydelse.</nowiki></code> På samma sätt kan du skriva <code><nowiki>{{härledning|gmq-fsv|-il|inled=Av fornsvenska instrumentalsuffixet}}</nowiki></code>. Eller fungerar inte den lösningen? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.41 (CET) == Dokumentation == Det vore fint om den här mallen och {{mall|härledning-}} beskrevs utförligt på [[WT:Mallar/härledning]]. Vidare vore det bra om kategorierna som används i den här mallen beskrevs på [[WT:Kategorier]] (kanske inte självklart hur). [[User:Skalman|//Skal]] 18 november 2012 kl. 09.53 (CET) ==Härledning och lånord== Jag känner att det är en stor skillnad mellan lånord och ord som har utvecklats från fornnordiskan och känner därför att de ska skiljas åt. T.ex. Så är cool ett lånord från engelska då svenskan och engelskan inte har någon gemensam förfader där cool utvecklades ifrån. Cool härstammar inte från engelska utan har lånats därifrån.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 januari 2017 kl. 12.25 (CET) :Men det är väl bara mallen som heter härledning, och kan användas för såväl lånord som arvord. På vilket sätt är det problematiskt att använda denna mallen för båda typerna av härkomst? Det har funnits en mall "lånord" som togs bort, men diskussionen finns kvar [[Malldiskussion:lånord]]. Är det verkligen korrekt att påstå att lånord inte härstammar/härleds/härrör/härkommer osv? Det gör de väl precis lika mycket som arvord, bara att de kommer från andra språk istället från fornsvenska. Lite intressant läsning: [http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4226 Lånat och ärvt i svenskan]. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 7 januari 2017 kl. 03.46 (CET) == Transkription == Kan någon göra så transkriptionerna inte blir kursiva. Som ni kan se i historiken försökte jag men jag lyckades inte.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 19 juli 2017 kl. 15.15 (CEST) == Språknamn == Jag tycker det är jättekonstigt att {{mall|gd}} blir gälliska istället för skotsk gälliska som ju är ett språk, att {{mall|grc}} blir grekiska trots att antik grekiska antyds och att {{mall|la}} blir latinska då jag tycker latin låter mycket bättre. Jag förstår inte varför man valt att byta ut språkens riktiga namn mot andra, enligt mig, vilseledande namn. Vi har ju två språk: grekiska och antik/klassisk grekiska. Varför då låta dem heta lika? Någon emot att jag tar bort ändringarna som gjorts i mallen?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 00.26 (CEST) :Jag är troligen emot. Jag uppfattar att dessa tillägg är gjorda av goda skäl, av någon som verkade ha god erfarenhet av etymologisk information. För att göra en ändring av dessa (eller ta bort dem igen) tänker jag att det i första hand behövs en ordentlig förståelse för varför de las till, till att börja med, och att någon med åtminstone något mer djupgående kunskap om detta än gemene man får hjälpa till och bedöma vad som är rimligt. Anledningen till att latin ändras till latinska är om jag inte missminner mig att det är språkets adjektivform som används i formuleringen och latinets adjektivform är latinsk (bestämd form latinska), till skillnad från ex.vis grekiska där stavningarna sammanfaller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.38 (CEST) ::{{@|Dodde}}: "Av latin academia" låter inte konstigt i mina öron. Varför inte ha av zuluska, xhosaska, esperantoska, idoska också?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.44 (CEST) :::Men latin är inte ett adjektiv - det spelar ingen roll om det inte låter konstigt om det är inkorrekt. Vet inte om du fick till alla adjektivformer rätt där, men jo, om härledningen är till ett språk där språknamnet och språkets adjektivform inte sammanfaller i stavningen så bör adjektivformen användas. Har vi dock några faktiska exempel där detta inte sker? Isåfall bör mallen kompletteras med den adjektivformen. Att vi använder språkets adjektivform istället för språknamnet är inte för att vi inte var medvetna om problemet när mallen skapades, utan för att vi inte kom på rimliga formuleringar utan användning av språkets adjektivform. Jag tittar i ovanstående diskussioner och det verkar som om motiveringarna till "specialarna" finns i dem. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.55 (CEST) ::::{{@|Dodde}}: Aja, latinska är väl fine, där fattar man ju åtminstone vilket språk som åsyftas. Det var egentligen de övriga språken som fick mig att vilja ändra. Gälliska är inget språk - skotsk gälliska åsyftas. Då borde skotsk gälliska visas, eller hur? Jag ser gärna även klassisk grekiska där det ska vara så man inte tror att det är nygrekiska som åsyftas.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 02.01 (CEST) :::::{{@|Jonteemil}} Gäliska (inte gälliska) är en språkgrupp, precis som norska. Det verkar som om andra källor ofta förenklar sina benämningar till vad som är sedvanligt och praktiskt i sammanhanget. Man pratar om grekiska och menar underförstått klassisk grekiska. Detta torde vara det allra vanligaste, men emellanåt när det faktiskt är nutida språket grekiska man avser så förtydligar man detta genom att benämna det nygrekiska. Detta val att göra likadant på wiktionary har en aspekt av [[w:POMMF]] om man så vill. Som tidigare nämnt måste språken också stå i adjektivform för att generera en korrekt meningsbyggnad för den mallkod som finns. Språknamn som skotsk gäliska och klassisk grekiska fungerar inte bra där. Det finns säkert bättre sätt att lösa detta, som är tydligare och mer korrekta och förutsätter mindre av läsaren i fråga om underförstådda betydelser, särskilt med hjälp av en bakomliggande modul så småningom. Men dina förslag känns överilade i nuläget och det verkar som om du inte ens har läst diskussionerna längre upp på denna sida som motiverar de val som gjorts. Personligen känner jag inte att jag har någon kunskap om att bedöma POMMF, men korrekt är å andra sidan aldrig fel. Jag ser ett behov av att förbättra mallen ur flera aspekter bland annat förbättra och förenkla syntax. Detta med hjälp av en bakomliggande modul. När detta hamnar överst på prioriteringslistan kan jag dock inte säga nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 13.02 (CEST) :::{{@|Jonteemil}}: Tycker inte det vore fel att använda zuluska, koska/kosaska (xhosa), esperantska, idoska. Det skulle göra språknamnen mer konsekventa :) :::Detta är den enda svenska sidan som använder "esperantoska", och fann det intressant hur extremt ovanligt den formen är —[[Användare:Liggliluff|Liggliluff]] ([[Användardiskussion:Liggliluff|diskussion]]) 1 november 2019 kl. 08.16 (CET) ::::Hej {{@|Liggliluff}}. Språknamn som på svenska slutar med ''-(i/n)ska'' lutar sig såvitt jag vet alltid tillbaka på enskilda folkslag, alternativt delar av sådana folkgrupper inom väl avgränsade geografiska regioner: tjeckiska för tjecker, malagassiska för madagaskiska malagasser, färöiska på Färöarna, etc. Den kopplingen finns inte för internationella hjälpspråk såsom esperanto, ido, volapük och andra planspråk. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 2 november 2019 kl. 12.00 (CET). == Rekonstruktioner == {{@|Dodde}}: Kan du lägga till <nowiki>{{#invoke:String|replace|{{{2}}}|*|Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/}}</nowiki> på rätt ställe. Jag tror jag fick koden rätt (efter titt på {{mall|källa-duden}}), annars kan du korrigera.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 2 september 2017 kl. 18.21 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag är tveksam till det tillägget. Mallen är krånglig som den är. Och det blir krångligare att föra över den till en modul när det blir dags för det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 08.56 (CEST) ::{{@|Dodde}}: Men hur krångligt kan det vara? Det blir ju bara krångligare om uppslag såsom [[*kuningaz]] skapas enligt mig. Inget nytt behöver ju fyllas i av skribenten så hen behöver ju inte oroa sig.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 14.08 (CEST) :::{{@|Jonteemil}} all kryptisk kod är krånglig, och krångligare om den inte är ordentligt dokumenterad, och ännu krångligare om det visar sig att den har buggar (något som är svårt att veta eftersom jag inte förstår vad koden ens är till för), och ytterligare ännu krångligare om det visar sig att ändringen inte var genomtänkt så att det uppstår problem som kan vara av alla storlekar. Så krångligt ''kan'' det vara. Varför inte vänta med den här mallen och ta ett helhetsgrepp om den och lösa detta och flera andra problem på en gång. Tills dess finns det mängder av redan påbörjade [[Wiktionary:Projekt/Struktur_på_uppslag|projekt]] som du jättegärna får bidra till. Om du väldigt gärna vill arbeta med just denna mallen och förbättringar av den: analysera, fundera, sammanställ, föreslå och motivera väl genomtänkta förändringar och förbättringar som kan vara till stor hjälp när det blir dags. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 15.57 (CEST) ::::Jag tänker inte vika mig; jag anser fortfarande att den ändringen krävs för stt förbättra mallens användning. Om vi bortser från det så skulle ju syntaxen kunna ändras för att få bort språkparametern. {{mall|härledning|en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} skulle då bli {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} och {{mall|härledning|sv{{!}}smörgåsbord{{!}}språk{{=}}en}} skulle bli {{mall|härledning|en{{!}}sv{{!}}smörgåsbord}}. Vid härledning från ord som finns i olika former skriver jag just nu så här: {{mall|härledning|en{{!}}<nowiki>[[cool]], [[col]]</nowiki>{{!}}iskall, cool}} men då du ändrade i {{mall|sv-adj}} att hakparenteserna inte behövdes kan man ju göra så att det kan ersättas med {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool, col{{!}}iskall, cool}}. Transkriptioner skrivs just nu med tr=. I {{mall|ö-topp}} används trans=. De bör heta samma så förvirring inte uppstår. Det jag vill göra är alltså kort och gott: :::*göra språkkod på språket som får ordet obligatorisk förstaparameter :::*göra tr= och översättningsmallens trans= till samma namn :::*ta bort behovet av hakparenteser vid olika former av ett och samma ord :::*göra så att en asterix (*) triggar <nowiki>Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/ </nowiki> :::*göra så att en punkt inte kommer efter meningen. Att skriva . är lättare än att behöva skriva parametern punkt=-. :::*ta bort parametrarna genitivform och kursiv som används på [[vuvuzela]] och [[tomahawk]] respektive inga uppslag då de bara skapar inkonsekvens ::::Jag tror det var allt.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 02.35 (CEST) :::::Detta tycker jag om! Bra analys, bra funderingar, bra och tydlig sammanställning, bra förslag och väl motiverat. Jag håller med dig om alla punkter (den sista om vi kan hitta en alternativ lösning för genitivform, kursiv-parametern har jag inte koll på än vad den är till för, när och varför den är tänkt att användas). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 06.57 (CEST) ::::::{{@|Jonteemil}} ::::::*Det verkar som om genitivform= fyller en funktion - på just vuvuzela krävs att genitivformen för att skapa en korrekt svensk mening. Liknande gäller nog för ett stort antal språk som visserligen inte är så välrepresenterade just i denna mallen. Jag ser ingen möjlighet att ta bort den parametern. ::::::*Punkt verkar också fylla en funktion. Om punkten inte automatiskt skrivs dit finns risken att den ofta glöms bort och därför inte avslutar en mening. Sen vet jag inte hur fullständiga meningarna är ändå när de börjar på "Från" eller "Av" - kanske det inte ska vara någon inledande versal över huvud taget? Hur gör andra ordböcker när de beskriver etymologi på liknande sätt? ::::::*Kursiv verkar också ha en funktion, och det är för språk som inte använder kursiv stil, nu gissar jag, men kanske kinesiska och arabiska? Detta ''kanske'' går att ta beskriva programmeringsmässigt och om det går så kan parametern senare isåfall tas bort, annars måste den nog vara kvar. ::::::*Asterisken/Konstruktion fixar vi. ::::::*Smartare länkning är enkelt att lägga till med numera befintliga [[Modul:link]] ::::::*tr= / trans=, så fort vi bestämt oss för vilket. Isåfall behöver den avvikande ändras och botköras. ::::::*Språk-parametern ändrar vi och inför 1= för språkkod som du föreslår. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 15.33 (CEST) {{@|Dodde}}: Bra👍🏻, på [[vuvuzela]] är väl dock ''av zulu vuvuzela'' ändå korrekt eller?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 18.38 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag tycker att det låter knäppt. Av kräver bestämd adjektivform av språket, typ "av zuluiska vuvuzela", men jag är lite osäker på om den formen existerar för zulu och många andra språk. För svenska och många språk sammanfaller stavningen av adjektivformen och själva språknamnet och det är för dessa språk mallen fungerar utan extraparametrar. Genitivformen finns dock för alla språk och då låter "Från" bättre, "Från (språket) <valfritt språk>s <ord>". "Från zulus vuvuzela". Det är åtminstone så här vi har resonerat när vi skapade mallen för länge sen och jag kommer inte på något bättre nu heller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 22.18 (CEST) ::{{@|Jonteemil}}, eftersom tr= är vad enwikt använder i sin översättningsmall, så ändrar vi på {{mall|ö}} och låter denna ha kvar det så som det är, med tr=. translitt= kanske hade varit tydligare eftersom tr= skulle kunna tolkas som förkortning för translation också, men det får bli en senare fråga isåfall. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 23.13 (CEST) :::{{@|Dodde}}: "Av zuluns X" tycker jag fungerar men inte "av zulus X". (Till andra kommentaren) Bra👍🏻.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 08.50 (CEST) {{@|Dodde}}: En rot=-parameter vore också bra att ha. Exempelvis hos arabiska eller urindoeuropeiska rötter. "Av urindoeuropeiska X-" skulle då bli "Av den urindoeuropeiska roten X-".[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 10.23 (CEST) == Automatisk transkribering med ny mall == {{@|Taylor 49|Dodde|Jonteemil|Skalman}}: Jag har gjort en ny mall för transkribering, {{mall|tr}}. Jag tänkte baka in den i den här mallen. Min tanke är att om det är ett av de språk som transkriberingsmallen hanterar korrekt (exempelvis ryska) så ska *{{mall|härledning|ru{{!}}колхо́з}} istället automatiskt hanteras på det sätt som *<nowiki>{{härledning|ru|{{länk|ru|колхо́з}}|tr={{tr|ru|колхо́з}}}}</nowiki> gör idag. Med andra ord så ska länken leda till [[колхоз#Ryska]], inte [[колхо́з]], och ordet ska transkriberas via mallen ifall inte användaren manuellt satt en "override" genom att åberopa parametern "tr=" uttryckligen. Jag ser två hinder. Det första hindret är att det kan finnas ett antal instanser av {{mall|härledning}} som redan gör det senare. Jag vet att jag har lagt till några själv, som ''[[matraque]]''. Det kan finnas fler. I så fall skulle förmodligen den ändring jag beskrev ovan skapa kaos. Det problemet kanske går att lösa genom att låta en bot kolla igenom vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern. Det andra hindret är att den här mallen har en ganska hårig kod. Det ser ut som att det finns planer på att ersätta den med moduler, men jag begriper inte riktigt vad som hände med det. Är det på gång? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.06 (CEST) : Det finns {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} (WTF? jag vill inte ha två kopior), och {{modul|härledning}} som ej används. Det som jag ser som steg NOLL är att slå ihop "härledning" med "härledning-" med språkkoden för uppslaget som den tidigaste parametern. Alltså ändra <pre> #:{{etymologi|{{härledning|la|[[#Latin|error]]|punkt=-|språk=en}}.}} </pre> : till åtminstone <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|[[#Latin|error]]|punkt=-}}.}} </pre> : eller (automatisk transkribering i mån av stöd, automatiskt avlägsnande av dekorationer ovanför bokstäver för vissa språk, automatisk länkning till sektion) <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error|punkt=-}}.}} </pre> : eller bättre <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}} </pre> : Dvs ändra syntaxen från grunden. Behövs det en särhantering av 4 språkkod? Även det borde väl tas bort. : Jag avråder från att baka in någonting i "härledning" och "härledning-". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.31 (CEST) ::Jag har inga invändningar mot att göra om syntaxen som du föreslår. Jag har egentligen inga starka känslor varken för eller emot. Däremot verkar det som om {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} används på tiotusentals sidor. Det är för många för att jag ska orka gå igenom dem och ändra syntaxen på egen hand. En ändring av mallens syntax skulle kräva en bot, vilket ligger bortom min förmåga. ::Jag är lite nyfiken på varför {{modul|härledning}} inte mynnade ut i någonting. Var det svårlösliga tekniska problem som uppstod på vägen? Eller var det bara inspirationen som sinade? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 14.05 (CEST) qg10myfptcixr03vx84f191zt10kvb0 3702515 3702503 2022-08-14T14:31:33Z Taylor 49 27466 ::: Du ska inte gå igenom tusentals sidor. Det kommer att göras medelst bot i alla fall. wikitext text/x-wiki {{se även|Malldiskussion:lånord}} En lista över de vanligaste språknamnen och deras språkkoder finns [[Wiktionary:Stilguide/Språknamn|här]]. == Länkning == Just nu verkar inte parameter två länka till uppslaget och parameter tre är inte valbar. Svenska jökel blir t.ex. {{härledning|is|jökull|kat=-}}. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET) :Ser att du la till länkningen. Ser att 3= krävs, men om den inte anges - ska texten "med samma betydelse" läggas till, eller ska det vara tomt eller ska 3=samma ge "med samma betydelse" och tomt om 3= inte anges? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.02 (CET) ::Tycker att det ska vara tomt om 3= inte anges. Om 3= lämnas tom kan man tänka sig att ”med samma betydelse” läggs till, fast i så fall efteråt. Tycker du att det är nödvändigt eller är det uppenbart att det är av samma betydelse om man inte anger en definition? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.06 (CET) :::Nej, jag tycker inte att det är uppenbart, alls. Så det är nog bra att inte ha med den formuleringen automatiskt. Jag ändrar så det blir tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.09 (CET) ::::Bra. Jag skapade etymologin på [[hippodrom]] med nya mallen och stötte på två ”problem”. Dels är den grekiska texten kursiverad, ska det vara så eller gick det att fixa så att språk som inte skrivs med latinska bokstäver inte blir kursiverade, d.v.s. om tr= anges. Jag är också osäker på om det inte bör heta ”av klassiska grekiska” (d.v.s. med båda ord böjda). Just i etymologier brukar man ofta bara skriva ”grekiska” eftersom det i 99% av fallen alltid handlar om klassisk grekiska/antik grekiska. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.17 (CET) :::::Ordet verkade inte heller placeras in i någon kategori. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.20 (CET) ::::::Kategorin fixad. Ser inget problem med att grekiska kursiveras. Kan du komma på nåt äkta exempel på ord som härstammar från språk som behöver skrivas med ickelatinska bokstäver, typ kinesiska? Ingen aning om det där med klassisk grekiska, har aldrig sett något annat än "från grekiska", men har inte gjort några större efterforskningar heller å andra sidan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.51 (CET) :::::::Rent språkligt borde det nog vara "klassisk-grekiska" isåfall, om man får lita lite på sin språkkänsla. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.56 (CET) ::::::::Jag tänkte mest att det var enklast att fixa så att om tr= används kursiveras inte ordet (t.ex. en-wt har det så). Det är också svårt att veta var man ska dra gränsen vid kursivering men språk som kinesiska, japanska, thailändska, koreanska, arabiska, lao, persiska, khmer, [[:Kategori:Cherokesiska/Alla uppslag|cherokesiska]], [[:Kategori:Inuktitut/Alla uppslag|inuktitut]], georgiska o.s.v. borde inte kursiveras. Om inte grekiska ska kursiveras kan man väl tänka sig att kyrilliska alfabetet faller i den kategorin också, kanske även armeniska, jag vet inte. Att det ska stå klassisk-grekiska med ett bindestreck känns konstigt, och det har jag aldrig sett någonstans. Jag vet själv inte vad som är vanligast eftersom det i alla svenska etymologiordböcker alltid bara står "grekiska". En-wt stöter ju inte på samma problem eftersom de inte behöver böja adjektiv. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 10.31 (CET) ::::::::Angående problemet med klassisk grekiska vidhåller jag att det kanske vore enklast att användaren själv får skriva dit språknamn och "av/från" och punkt o.s.v. På så sätt får man färre parametrar och ökar användarvänligheten och har större svängrum i användandet av den. Eller tycker du fortfarande att mallen bör ersätta allt detta? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 11.17 (CET) :::::::::Användarvänligheten minskas väl inte direkt för att extra funktionalitet läggs till? De vanligaste användningarna sker automatiskt. Jag tycker att det finns en skillnad på från/av som inte är helt enkel att sätta fingret på. Jag kan ha fel i min slutsats, men i den mån mallen innehåller en korrekt slutsats så slipper användaren av mallen fundera på formulering, vilket känns väsentligt. Jag anser att exempelvis grekiska och språk som skrivs med kyrilliska alfabeten mycket väl kan kursiveras. Därför tycker jag inte att det är lämpligt att tr= ska avgöra kursivering eller ej, engelska mallen till trots. Jag ser dock gärna fler med åsikter och respekterar om konsensus leder till annorlunda slutsats än min. {{mall|ö}} använder en skrift=-parameter som mycket väl skulle kunna användas i denna mall också - och när den används kan kursivering automatiskt undertryckas. Man kan även hårdkoda vilka språkkoder som ska leda till automatisk undertryckande av kursivering - är dessa härledningar till språk med främmande skriftsystem så pass vanligt förekommande att detta bör göras? Angående adjektivformen av språk bestående av två adjektiv kan jag å andra sidan inte tänka mig en uppdelning. Utan bindestreck verkar syftningen (eller vad man kallar det) bli fel i samtliga exempel jag kan komma på. Vore fint med fördjupad kunskap om hur det ligger till med detta. Vilka eventuella paralleller i språket kan man hitta? :::::::::Ett sätt att öka användarvänligheten är att skapa en {{mall|härledning-min}} eller kanske {{mall|härledning-}} till och med, som automatiskt saknar inledande av/från samt avslutande punkt, så har man kvar valet. Låter det som en rimlig lösning på användarvänlighetsfrågan? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 17.15 (CET) ::::::::::Nej, du har nog rätt. Anledningen till att jag tog upp frågan är att jag kan tycka det är många parametrar att fylla i som inte gör mer än att ta bort en punkt eller ändra ett av o.dyl. och att det skulle gå fortare att bara skriva det själv från början. När man har skapat ett hundratal uppslag med {{mall|tagg}} där kat1, kat2, språk= och text= fylls i kan jag ibland känna att fler parametrar inte är något önskvärt, men det kanske också bara är jag som föredrar det så. Av samma anledning vill jag helst inte ha två mallar utan då blir det nog enklare som det är. Det gör dock att en mall som vill beskriva ett arvord på grekiska från klassisk grekiska kan se ut såhär <nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki> om man vill skriva något efter punkten och inte vill ha kursiv, vilket är en del att pränta. När det gäller klassisk grekiska kan jag inte komma på några paralleller, jag mest grämer mig över att det inte heter ”forngrekiska”. {{=)}} Jag förstår din logik med bindestreck, eftersom man skulle använda det om det funnes ett språk som hette t.ex. ”fransk-grekiska” men jag tycker ändå att det ser fel ut i sammanhanget. Skulle man kunna benämna klassisk grekiska som bara grekiska i etymologiska sammanhang och nygrekiska för just nygrekiska? Det är ändå en term som förekommer när man talar om båda språken. NE skriver ”För att skilja språkformerna åt kallar man dagens grekiska för nygrekiska.” och på tyska Wikipedia heter t.o.m. artikeln ”nygrekiska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 18.41 (CET) :::::::::::Och jag förstår ditt resonemang med för många parametrar. När jag valde att använda parametrar för att dels ta bort punkt och dels ta bort från/av utgick jag ifrån att det vanligaste (närmare 90% av gångerna eller har jag fel?) är att man bara anger en enda härledning, kompakt som det ser ut nu på [[jökull]], lite samma som med {{mall|uttal}} där man har en parameter för att ta bort uttalslänken. I de flesta fallen blir det då allra enklast att ha det på det här sättet. Men malluppsättningar med olika mallnamn som ändrar mindre detaljer är vanligt förekommande, så att ha en motsvarande mall med bara ett extra minustecken ser jag inget problem med. Tvärtom tycker jag att det är en bra lösning för att göra det enklast möjligt oavsett hur man avser att använda mallen, självständigt, eller som en del av en egen komponerad mening. :::::::::::Angående grekiska tycker jag att det känns som en rimlig användning, som du föreslår, och du redogör dessutom för externa belägg för att det är så det brukar göras. Så det låter toppen. I ditt exempel <code><nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki></code> vet jag inte varför du skriver "inled=av", "Av" ges automatiskt. Om man inte vill ha med Av/Från skriver man "inled=-". Kursiv stil var väl helt ok på grekiska, så kursiv=- vore inte nödvändigt, men du kanske menade om det hade varit ett kinesiskt ord? :) Med "-"-varianten av mallen skulle det bli <code><nowiki>{{härledning-|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska}}</nowiki></code> ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 20.35 (CET) ::::::::::::Bra, om du säger att det blir enkelt litar jag på det! I de flesta fall blir ju allt enkelt med en bra beskrivning också. :) Också bra att du tyckte om lösningen med grekiska, och jag vet att det inte var helt autentiskt det jag skrev men jag ville bara visa på att det i vissa fall kunde bli många parametrar som du säger. När det gäller <code>inled=av</code> slarvade jag bara med parametern, jag menade att man med arvord kanske vill ha ”av” i stället för ”från” eller liknande. Missade att det var default! :) ::::::::::::Detta hör egentligen till en annan diskussion, men kanske kan slänga in det här och så om det utvecklas kan vi ta det annorstädes någon annan gång. På parametern ”språk=” borde man inte kunna ha språkkoden där i stället för att skriva ut det hela namnet? Jag föreslog detta någon gång gällande {{mall|tagg}}. Nu i skrivande stund ser jag att det även har diskuterats [[Wiktionary:Teknikvinden#Parametern språk|här]] dock. Där var ett argument att det är jobbigt att det förekommer båda system, men nu när vi skapar en ny mall, skulle man inte kunna köra på det från början eller finns det något problem i det? {{=)}} --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 21.03 (CET) :::::::::::::Ja, en bra beskrivning är a och o :) Men ja, då gör vi så! :::::::::::::Angående språkparametern: Ja, just det. Det hände väl inte så mycket efter den diskussionen, även om alla verkade för en ändring. Om denna mall ska köra språkkod, så ska även {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} göra det, för enhetlighetens skull. Kan du länka till det ställe du föreslog det för {{mall|tagg}}, så jag kan kolla om det är något argument jag missat? :::::::::::::Jag skulle efter det kunna ändra den här mallen så att den tar språkkoden och inte språket som argument. {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} kan jag ändra på motsvarande sätt i synkronisering med en botkörning vid tillfälle längre fram (inom en månad). Så länge, skulle du vilja försöka identifiera eventuellt ytterligare mallar som skulle behöva ändras på motsvarande sätt, och vilka instruktionssidor som behöver uppdateras i samband med en sådan ändring av mallarna, så att allt blir så enkelt och smidigt som möjligt vid övergången? ::::::::::::::Jag länkade sidan ovan, det var på [[WT:TV#Parametern språk]]. :) Det låter bra, det blir genast mycket mindre att skriva. Jag ska försöka leta upp sådana mallar. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.40 (CET) :::::::::::::::Jag menar diskussionen där du föreslog ändringen för {{mall|tagg}}. Länken ovan läste jag, men såg inte ditt namn i den diskussionen... ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 00.48 (CET) ::::::::::::::::Vid en första snabb genomgång av mallarna kan jag inte hitta några andra mallar än "tagg" och "uttal" som använder sig av parametern "språk=". Har du någon aning eller minne av att det skulle kunna vara flera? ::::::::::::::::Sorry, jag missförstod. Jag vet att jag har gjort det och att Svenji kommenterade och höll med, men hittar det inte just nu, men jag letar. :) '''Edit''': [[Wiktionarydiskussion:Mallar/tagg#språk=|hittade!]] --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.51 (CET) Gjorde en sökning: {{mall|ingen betydelse}} använder parametern. Det gör även {{mall|kategorinavigering}} och {{mall|kategorinavigering/hjälpare}} internt (men på kategorisidorna anges språknamnet som argument till en numrerad parameter). Det känns onaturligt att för kategorinavigeringen ta omvägen via språkmallen för sakens skull eftersom kategorierna ändå inte lämpligen underhålls för hand, och i den mån det gör det är det nog enklast att ha kvar det som det är. Däremot kanske parameternamnet internt bör byta namn till språknamn= eller dylikt för att undvika förväxling. :Ok, ingen som invänder mot språkkod istället för språknamn för parametern språk, alltså! Tycker vi kör på ändringen då. :Blev det förresten som du tänkte dig, med grekiska/nygrekiska/klassisk grekiska? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.14 (CET) ::Låter bra, och jag tyckte det blev en jättebra lösning! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.18 (CET) :::Toppen :) Nu tror jag allt är ordnat/rättat i enlighet med det som vi diskuterat fram hittills, och instruktionerna är uppdaterade. Säg till om det är något nytt som dyker upp. Det kan filas på instruktionerna och de ska flyttas till [[Wiktionary:Mallar]] sen, Stilguide ska uppdateras osv. men tänker att det inte är nån jättebrådska med det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.25 (CET) :::Kul, det känns bra. :) Jag försökte hitta något om det fanns några stilguider angående kursiv stil i icke-latinska alfabet men det verkar användas på både ryska och grekiska Wikipedia, även om jag får intrycket av att det inte är lika vanligt. Nåja, därför antar jag att det bara är jag som är ovan att se andra alfabet i kursiv stil då. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.34 (CET) :::::Kom att tänka på härledningar i flera steg. Av spanska <ord> i sin tur från latinska <ord>... Då ska väl inte det latinska ordet kategoriseras? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.45 (CET) ::::::(redigeringskonflikt som ändå svarar på frågan) Provade mallen ånyo på uppslaget [[möbel]] och stötte på två problem. Ett är att det saknas ett mellanrum mellan det länkade ordet och parentesen vid definitionen. Det andra är att man inte kan använda två mallar på varandra eftersom "av" då skrivs med stor bokstav. Hur kan man lösa det? Jag tycker det är relevant att på detta uppslag redovisa två ursprung, de flesta skulle ändå se detta som ett franskt ord tror jag, bara att det har kommit via tyskan och att bara ha med det tyska skulle kännas som att utelämna information. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.47 (CET) :::::::Mellanrum fixat. Om du inte använder mallen i inledningen av en mening måste du använda parametern inled=- för att ta bort "Av", eller med inled=av ändra inledningen till "av". :::::::Angående kategorisering. Finns det något tillfälle det skulle behövas att man kan ta bort kategoriseringen, som du kan komma på? (Sidor som inte tillhör huvudnamnrymden, som exempelvis den här malldiskussionen, kan filtreras bort på annat sätt) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.57 (CET) :::::::Ser att du flera gånger använt dig av syntaxen |3=| eller |3=<betydelse av ord>. Du har redan placeringen nummer tre efter dina två inledande parametrar, så det tillför inget att skriva 3=. Ett tomt |3=| tillför heller ingenting alls eftersom argumentet är tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.00 (CET) ::::::::Bra, det gick ju lätt. :) Det enda jag kan komma på nu som kanske är lite långsökt är om man skulle vilja ange det franska ordet "meuble":s ursprung (latinska [[mobilis]]). Då tar man det så långt bort att det inte längre är fråga om det svenska ordet. Enligt min mening bör därför det redovisas på det franska ordets sida, men någon gång kanske det är relevant att ta med ändå? Vad tror du? :::::::::Angående 3= märkte jag det, jag blev förvirrad av att vi pratade om att lämna den tom om man inte hade en definition. Jag tror jag rättade till det i uppslagen jag redigerade dock? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.05 (CET) ::::::::::Japp, det gjorde du nog :) Ja, tycker vi kan lägga till en parameter för det iallafall, ''kat=-''. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.10 (CET) :::::::::::Alltid bra med en helgardering i fall något skulle hända. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.15 (CET) Sedan när det är dags för kategorierna att skapas, har du en uppfattning om hur de ska se ut med indelning och länkning och så vidare eller finns det något problem där? Jag såg också att du använde mallen på [[jökull]], jag tänkte att det vore smidigt att hålla sig till svenska ord tills reformen med språknamnet till språkkoden för parameter "språk=" genomförs, vad ska stå där så länge? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.28 (CET) :Ojdå, jag missade visst att både uppdatera {{mall|härledning}} korrekt och att lägga till språkparametern på [[jökull]], men jo, det är språkkoden som gäller, språk=is. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.46 (CET) ::Förlåt, glömde svara på den första frågan. Kategorierna styrs från [[Wiktionary:Kategorier]], så det är där man får lägga till dem. Man behöver lägga till en rad för varje språk som härlett ord till andra språk, enligt användningen av mallarna. Om ett svenskt (eller finskt) ord härletts från latin, behöver "Kategori:Härledningar från latin" läggas till. Grupp 5 på [[Wiktionary:Kategorier]] är en "övrigt"-grupp som kategorierna väl skulle passa in under, eftersom de inte riktigt passar in under de andra kategorigrupperna. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 08.26 (CET) :::Hade varit intressant att se hur [[kantarell]] hade kunnat göras om till att använda sig av mallen. :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 14.02 (CET) ::::Många uppslag känner jag blir fråga om huruvida man ska betrakta ett ursprung som ett rakt ursprung till det svenska ordet. Jag har kollat tre källor och kommit fram till att ”kantarell” är från franskan och ett franskt diminutiv av grekiskans kantharos. Antingen kan man klassa det rakt igenom som franskt eller så kan man ha franska och grekiska. Eller t.o.m. franska, latin och grekiska, eftersom franska stammar från latin, men den informationen kanske hör mer hemma på det franska uppslaget i så fall. Vad tycker du? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 17.30 (CET) :::::Jag tycker generellt att det är krångligt att utläsa etymologiska beskrivningar och med säkerhet konstatera vad som egentligen menas. I exemplet kantarell ställer jag mig frågor. "från engelska och franska: chanterelle (Från båda? är det inte antingen eller? Eller vilka speciella omständigheter gjorde att det svenska ordet influerades från båda?); från latin: cantharellus (jaha, så både det engelska och franska ordet med samma stavning härstammar från latin, då alltså, men hur vet man det? Kan inte lika gärna det engelska ordet hämtats från franskan?) = liten bägare, diminutiv till cantharus (ok, så cantharellus är alltså ett "litet cantharus", det är jag med på), från grekiska: κάνϑαϱος (kantharos) = dryckeskärl (även det solklart)" Kollar vidare i Svensk etymologisk ordbok "kantarell, Linné: chantarell = fra. chanterelle, dimin. till grek. kantharos, kopp, dryckeskärl (egentl.: ett slags tordyvel), av ovisst ursprung. Alltså efter formen." (Jaha, så det var på 1700-talet ordet kom in i svenskan, som "chantarell". Översatte Linné utländska ord till svenska? Var det franska Linné hämtade inspiration från - var det inte latin? Vad som menas med "alltså efter formen" kan jag inte ens gissa. Engelska Wiktionary "skriver From French chanterelle, from modern Latin cantharellus, diminutive of Latin cantharus ‘drinking vessel’.", ja du fattar - jag blir bara snurrig. Det verkar ju onekligen felaktigt att kantarell härletts från engelskan, som det svenska uppslaget påstår. :::::Drömmen hade ju varit om man slapp gissa så mycket, vad förkortningar betyder, vad som egentligen menas. Är verkligheten otydlig och tvetydig eller är det bara otydligt och tvetydigt skrivet, eller är det bara jag som inte har fått kläm på hur etymologisk information ska utläsas? Och vill jag fördjupa mig i något av detta tycker jag att det är ovärderligt att ha en eller flera källangivelser till de etymologiska påståendena. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 18.51 (CET) ::::::Kan hålla med dig om att det ofta är väldigt luddigt. Den svenska etymologin här är uppenbarligen tagen från SAOB och jag tror författaren missuppfattat och tror att det som åsyftas är att den engelska formen är identisk med den franska (det står ”jämför eng. och fr.”), inte att det svenska ordet skulle komma från engelska. Angående Linné tror jag han nämns eftersom han skrev mycket om växter och djur och att det då är någon typ av gammalstavning, ”så här skrev Linné det på 1700-talet”, inte att Linné lånade in det (men det är förstås inget jag vet någonting om). Efter formen tror jag betyder att bägare har namn efter en tordyvel eftersom formen av en bägare påminner om den av en tordyvel. Jag tycker också att det är mycket viktigt med källhänvisningar i etymologierna. Jag kan tycka att det vore bra om vi hade smidiga källmallar till de viktigaste etymologiska ordböckerna, d.v.s. NEO, Hellström, SAOB och kanske Etymonline. ::::::Just i kantarell är källor viktigt eftersom SAOB anger att ordet är från nylatin men påverkat av franska eftersom det stavades med chan- och inte can- och ursprungligen av grekiska. Hellquist och NEO nämner inte ens latin och säger att det är från franska och ursprungligen av grekiska. Möjligen hoppar de över latin eftersom det kanske anses självklart att franska är från latin. En etymologi skulle alltså kunna se ut såhär:<br> :::::::<nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, [[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung. Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki> ::::::Eller något i den stilen. Sedan kan man kanske välja att ha med latinet eller lägga in det på det franska ordets uppslag, men eftersom varken Hellquist eller NEO tar med det kan man kanske avvakta med det just på det svenska ordet. Det där med tordyvel har jag svårt att hitta belägg för på nätet så väljer att inte ta med det heller, däremot hittade jag [[w:kantharos]], så det kan vara intressant att ha med. Hellquist och SAOB säger att det är av ovisst ursprung så det kan också vara värt. Du tycker kanske att allt detta känns väldigt subjektivt, och det är det. Dels är uppslaget problematiskt eftersom källorna säger olika saker, dels har jag valt ut information jag tycker verkar plausibel. Sedan är kanske det kan vara upp till var och en att bestämma vilka ursprung som ska kategoriseras, eller ska vi ha bestämmelser för det, eller kan man resonera som jag gjorde? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.15 (CET) :::::::För övrigt verkar inte mallen fungera korrekt, se [[pojke]] och [[jökel]]. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.18 (CET) ::::::::Kategoriseringsfelet fixat. Angående kantarell. Jag tycker att du förklarar det utmärkt. Har en person så pass klart för sig själv hur etymologin ser ut (och vad olika källor anger) har man förutsättningarna att göra det tydligt även för läsaren. Och ju tydligare desto bättre. Onödiga förkortningar behöver vi inte använda oss av, och vi behöver inte korta ner beskrivningen i onödan. Däremot är det just sådan här information man inte kan ha nån känsla för på samma sätt som man kan ha för ords användning och betydelser. Och det finns källor för ordens ursprung. Vad bättre vore då inte att tydligt ange vad man menar och tydligt ange varifrån dessa uppgifter kommer. Jag tycker absolut att vi ska lägga till parametrar för källanvisningar för varje led (varje användning av mallen) förslagsvis med ''källa1=, källa2=, källa3='' osv. där vi kan ange förkortningar för de källor som brukar användas. Alternativt en allmännare {{mall|källa}} som kan användas både till etymologier och annat. Eller en blandning av det. Att {{mall|källa}} kan anropas från parametrar i {{mall|härledning}}. Det är väl en ordentlig diskussion bara det, om jag får gissa. Om olika källor anger olika saker, är det inte fel att ange båda, även om de motsäger varandra, tvärtom anser jag att det är önskvärt. Det är och blir mycket jobb att få till detta i varje uppslag, men ack så snyggt och ordentligt det skulle bli och se ut! ::::::::Du skriver <code><nowiki>Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki></code>, men kantharos är väl en translitterering av κάνθαρος, som redan anges i mallen i andra ledet, så uppslaget ska väl inte ens finnas med i svwikt. så jag förstår inte riktigt vitsen med att ha med den formuleringen i slutet. <code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse,</nowiki></code> är jag med på, men <code><nowiki>[[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung.</nowiki></code> har jag svårare att hålla med om. Det är väl det latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, och det franska chantarelle som härleds from från latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, som i sin tur härleds från grekiskans κάνθαρος (kantharos). Så, alltså: ::::::::<code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos}} med samma betydelse, av ovisst ursprung.</nowiki></code> som resulterar i: ::::::::{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-|kat=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus|kat=-}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos|kat=-}} med samma betydelse, av ovisst ursprung. ::::::::Förresten hur är det med tidsangivelser. Visst är det väl relevant med den informationen om det nu finns uppgifter att få tag på? Jag vet dock inte hur vanligt det är med tidsangivelser i de källor som brukar användas? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 22.29 (CET) :::::::::Jag tycker att jobbet med källor absolut är värt att genomföra. Jag har dock inte jättemycket tid den här veckan, så vi kanske kan skjuta lite på det tills nästa? Angående kantharos är det på svenska en typ av amfora, det var därför jag skrev ”jämför”. Se [[w:kantharos]], men det är klart att det inte behöver vara med. Det kan ligga på besläktade ord eller dylikt kanske. Jag kan hålla med om att diminutivändelsen var otydlig. Visst kan man göra så som du skriver, om man vill ha tre ursprungskategorier och tycker att alla tre är relevanta i det svenska uppslaget. Jag skulle dock föredra ''[[cantharus]]'' (”bägare, dryckeskärl”) för enhetlighet, men det kanske inte var något fokus just här. :) :::::::::Angående tidsangivelser tänkte jag också på det och tycker också att det är något som relevant. Den bästa källa för tidsangivelser är NEO som nästan alltid anger dem. Om det finns något smidigt sätt att lägga till dem tycker jag att en parameter gott kan finnas för det. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 23.04 (CET) ::::::::::Ok, förstår din tanke med "jämför". Tycker inte det är fel att ha med det här, där det är relevant, om man vill det. Hellre egentligen än i {{mall|jämför}} av den anledningen. Eftersom det övriga var lite otydligt blev detta också lite otydligt, bara. ::::::::::Vi kan nog aldrig få en perfekt kategori med tydlig avgränsning vad som räknas som att något är härlett från ett visst språk, oavsett om vi räknar antal led eller utgår från nån sorts tidsgräns. Man kan resonera att bara direkta härledningar bör räknas, eller att alla led tillbaks till språkets begynnelse bör räknas, och inget är väl mer rätt eller fel. I takt med att uppslag skapas för ord i leden, kanske man kan tänka sig att man flyttar över etymologin från och med det aktuella ledet dit. Om ex.vis [[cantharellus]] redan finns kanske man kunde fokusera på den etymologiska beskrivningen därifrån på det uppslaget i stället för på [[kantarell]]. ::::::::::Kursivering av cantharus missade jag bara, helt riktigt (åtgärdar i exemplet nu). tecknet ” vet jag inte hur man skapar, så eftersom foruleringen inte var en del av nån mall som automatiskt ger dessa så kanske man inte kan ha nåt krav på användaren just om det. Jag antar att du inte medvetet tog bort länkningen för bägare och dryckeskärl, eller ska de vara avlänkade, menar du? För årtal, med eller utan parameter, beror lite på om man kan hitta någon funktionell placering av den informationen. Två parenteser på varandra kanske inte blir så snyggt. ::::::::::Angående {{mall|källa}} e.d., samma här, nästa vecka blir bra. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 00.28 (CET) :::::::::::Jag håller med dig angående etymologileden. Tecknet ” räknas som standard så vitt jag vet och « och " i andra hand, så visst är det inget krav på dem, men det är ju smidigt att mallarna använder ” automatiskt, enligt min mening, och ja det var meningen att avlänka eftersom mallarna inte länkar. Jag tycker att det ser lite kladdigt ut om man länkar dels alla utländska ord och alla svenska ord. Men det är väl min åsikt. ::::::::::: Franska Wiktionary placerar årtal i början av uppslaget i kursiv stil. Se t.ex. [[fr:påver]], skulle man kunna ha samma sak fast kanske ”sedan” framför för att göra det tydligare vad årtalet avser? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 16.29 (CET) ::::::::::::Förstår din poäng med avlänkningen. Kan inte bestämma mig för vilken av fördelarna som väger över, att det blir mindre kluddigt eller att relevanta ord länkas. Är det värt att nån konsensus i frågan eller låta det vara si ibland och så ibland? Att mallen inte länkar är ju dock bara för att mallen inte skapats för att länka, lägger man till {{mall|länka}} runt parametern i mallkoden, så länkas det automatiskt. ::::::::::::Gillar "sedan" för tydlighets skull. Skulle man lika gärna kunna skriva årtalet i inled=-parametern <code>inled=Sedan 1700-talet, av</code>, med tanke på det stora antal varianter av tidsangivelser man kan tänka sig? Skulle en egen tid-parameter tillföra något? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 16.53 (CET) :Det kan nog vara si och så, majoriteten av uppslagen av uppslagen skriver inte så och mallarna stöder inte länkning så det lär väl bara förekomma sporadiskt ändå, och det skadar ju inte. Men jag tycker inte att mallarna ska länka eftersom jag definitionerna inte är de ord som är i fokus. Angående ditt ”inled=”-förslag tycker jag gott att det funkar bra, med en tydlig beskrivning i mallbeskrivningen! --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 17.41 (CET) ::Hittade förresten ett nytt problem. När mallen länkar till ord med samma stavning blir texten fetstilt, som normalt. Uppslaget jag talar om är [[spurt]]. Skulle man kunna göra att den länkar till rätt språkrubrik? Att om man skriver in <code>1=en|2=spurt</code> (siffror för tydlighet). Skulle den då kunna länka det som <nowiki>[[spurt#Engelska|spurt]]</nowiki>. D.v.s. <nowiki>[[{{{2}}}#<språk (av 1)>|{{{2}}}]]</nowiki> om du förstår hur jag menar. Skulle detta funka? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.04 (CET) :::Varför blir kategorin fel på fornsvenska [[iþræt]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.32 (CET) ::::Har ytterligare en fråga. Hur gör vi om ursprunget inte har en språkkod? Ska man undvika att använda mallen eller finns det något sätt som man skulle kunna ändra språknamnet? {{mall|härledning-}} kanske skulle kunna skippa att automatiskt skriva ut språket? Just nu talar jag om [[bärsärk]] där ”fornisländska” inte har en språkkod, men kanske skulle kunna kategoriseras under isländska. I andra fall kanske det rör sig om att man måste specificera att det handlar om ”kanadensisk franska” eller dylikt och man vill kategorisera det under ”franska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 22.05 (CET) ::Ok, är helt överens om allt du skriver i det stycket! ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::Just den lösningen används f.n. i {{mall|ö}}. Svar, ja. Har ändrat koden. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::Felet i iþræt beror på felkodning av mig, igen :) du får ursäkta. Fixat nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::::Syftet med mallen var ju två, enhetlighet och kategorisering. Om språket saknar språkkod ska det inte ha egna uppslag eller stå med i översättningslistor, men ser inget hinder för att de ska kunna beskrivs korrekt i etymologibeskrivningar, tvärtom vore det ju onaturligt med motsatsen. Frågan är då om vi vill kategorisera dessa? Vi har valen att inte kategorisera alls eller att kategorisera dem i en uppsamlingskategori för språk som saknar språkkod och därmed en egen kategori. Alltså, Kategori:Svenska/Härledningar från <vilken formulering som helst, ex.vis "andra språk"> respektive Kategori:Okänt språk/Härledningar från <vilket språk som helst som har en språkkod>. Det finns två specialspråkkoder, xx för "okänt språk" och "--" för tvärspråkligt. Så anger man i språk-parametern argumentet "xx" så hamnar sidan i "okänt språk"-kategorin. :::::Om mallen ska kunna användas för härledningar från språk som saknar språkkod måste vi ändra så att språknamnet bara anropas från språkkodsmallen om den existerar, och att den annars använder den text (i ditt fall fornisländska) som skrivs in som första argument (1=). Jag har inte ändrat något i mallen vad gäller detta. :::::Den andra delen som gäller specificering (i ditt exempel till kanadensisk franska) så är det exakt vad parametern genitivform= gör, alltså {härledning|fr|genitivform=kanadensisk franska}. Jag tänkte mig att det var genitivformerna som det fanns behov av att specificera, men syntaktiskt kan vi lika gärna ha en mer allmänt namngiven parameter, som altform eller rentav alt=. Kortare och enklare än genitivform, så varför inte? Sen får mallbeskrivningen bistå med resten, som vanligt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::::Jag vet faktiskt inte vad som blir bäst i det här fallet. Problemet var mest att jag inte visste hur jag skulle göra med "bärsärk" eftersom det är så gammalt att språket i fråga går under ett annat namn. Angående kanadensisk franska så låter det smidigt. Om du tycker att det är en bra lösning så skadar det väl inte att implentera? Jag vill bara inte föreslå någon lösning som jag inte har 100% pejl på själv. :P --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 23.58 (CET) :::::::Haha, ingen fara. Jag opponerar mig eller efterfrågar mer information om det föreslås en lösning jag är tveksam till (som kanske märks av den långa diskussionen). Det som gör det lite knepigt är att det är två språk att hålla reda på, som båda anges i mallen. Men, som du också är inne på, är en bra mallbeskrivning a och o, för att som utomstående kunna greppa mallens uppbyggnad och vad syftet med de olika parametrarna är. Där kommer bra och väsentliga exempel på användning in. Exemplena ska gärna täcka så många som möjligt av tänkbara och mindre tänkbara behov. För att identifiera dessa behov behöver vi köra igenom ett gott antal etymologier, för att se hur väl mallen passar in i olika sammanhang. Jag tycker att vi är på god väg :) När det gäller källhänvisningar, som jag tycker att vi ska komma till ganska snabbt i processen (alltså innan vi börjar använda mallen i för många etymologiavsnitt), har vi till hjälp att kika lite på Wikipedias [[w:Mall:Artikelursprung]] och tillhörande mallar som [[w:Mall:Enwp]], [[w:Mall:Ugglan]] med flera, mallar som jag och [[Användare:Skalman|Skalman]] la grunden till för några år sedan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.13 (CET) ::::::::Kom på nu varför jag inte valde alt= från början, utan genitivform=. Den ändrar ju inte bara just det ordet, utan även Av till Från. Det jag skrev stämmer alltså inte alls. Det innebär att det inte finns nån smidig "in template"-lösning för de fall då varken adjektivform eller genitivform kan användas. Man får då helt enkelt använda {{mall|härledning}} med parametern inled=-, eller {{mall|härledning-}} (utan den parametern). Men det stämmer att genitivform= bara påverkar formuleringen, inte kategoriangivelser eller länkar. Så just i fallet kanadensisk franska hade jag nog gjort just en genitivform av det. {härledning|fr|<ord>|genitivform=den kanadensiska franskans} som ger "Från den kanadensiska franskans <ord>." Så jag tror vi behåller parameternamnet som det är. Förlåt för det onödiga tillsnurrandet. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.43 (CET) :::::::::Emå uppstår problemet också när en etymologisk ordbok t.ex. anger ett ord av samiskt ursprung. Här på Wikipedia särskiljer vi de samiska språken, men det går nästan aldrig att finna vilket samiskt språk ordet härstammar ifrån. En lösning skulle kunna vara att ha en kategori för varje samiskt språk med en överkategori som är samiska språk där man kan placera in ord. Jag säger inte att vi ska göra så, men det skulle kunna vara en lösning. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 11.41 (CET) ::::::::::Problemet är då att vi saknar språkkod för "samiska" (till skillnad från kanadensisk franska, som vi ju skulla klassa som franska och därmed använda språkkoden fr). Man skulle kunna skapa speciella och specifika härledningsspråkkoder med ett särskilt prefix (t.ex. h-, alltså ex.vis h-sam för samiska) och placera i {{mall|härledning}} för parameter 1= och därmed få sidan placerad i t.ex. ''Kategori:Svenska/Härledningar från samiska''. Dock bör man undvika att använda specialspråkkoden i parametern språk= eftersom det skulle skapa ''Kategori:Samiska/Härledningar från <1=>.'' Eftersom språk utan språkkoder inte ska vara representerade på svwikt ifråga om uppslag, mallar, kategorier, översättningar, rubriker, så bryter det isåfall mot den strukturen att tillåta en kategori med det namnet. Motsvarande skulle gälla för ex.vis norska/bokmål/nynorska av motsvarande anledning. Tankar om detta?~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 18.27 (CET) :::::::::::Sant, det låter också som att bryta mot enhetligheten lite för mycket. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 19.17 (CET) ::::::::::::Har skapat mallarna {{mall|h-smi}} för samiska och {{mall|h-nor}} för norska. Båda är iso 639-2/639-5-koder. smi är den kollektiva koden för de samiska språken. nor är koden för makrospråket norska. (Även no är det med iso 639-1, men vi använder koden no istället för nb för bokmål på Wiktionary för att underlätta länkningen till norska Wiktionary bl.a.) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 20.58 (CET) :::::::::::::Okej, om du tror att det fungerar. :) Denna kan man alltså lägga in på t.ex. [[pulka]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 22.29 (CET) ::::::::::::::Japp! [http://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=pulka&diff=next&oldid=1037362] ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 23.14 (CET) :::::::::::::::Trevligt! :) Detta är jag kanske ensam om att tycka, men på uppslaget [[ackompanjera]], tycker inte du att det är överflödigt att ha med äldre varianter av ett språk som kategori? Jag har lite svårt att motivera detta, men det känns som sagt lite överflödigt. Det känns konstigt att engelska uppslaget [[ombudsman]] skulle härledas från svenska och fornsvenska om inte lånet är direkt från det senare (som i exemplet med [[bärsärk]] eller franska [[ouest]] (från fornengelska). Däremot känns det inte konstigt att [[orienteering]] härleds från svenska och franska ([[orienter]]). Detta är kanske bara någon skev uppfattning jag har, men tänkte ändå dela den. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 3 februari 2012 kl. 10.53 (CET) ::::::::::::::::För språk som använder en annan fetstilsrubrik än uppslagsrubrik (t.ex. latin, fornengelska, fornsvenska) kan det kanske behövas en parameter hur ordet ska visas, t.ex. {fatum|x=fātum} = [[fatum|fātum]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 7 februari 2012 kl. 23.50 (CET) :::::::::::::::::Nej, jag förstår och håller med dig om ditt resonemang om att franska ord som kommer från fornfranska (och motsvarande) inte ska kategoriseras. Ang. fetstilsrad/sidnamn, räcker det inte med att man anger <nowiki>=[[fatum|fātum]]</nowiki>? (Jag får förse 2= med {{mall|länka}} så att länkning sker automatiskt om länkning inte sker manuellt). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 05.56 (CET) ::::::::::::::::::Det blir perfekt! Jag försökte göra så själv, men det gick inte, så jag tänkte att det inte var möjligt. Men om det går att fixa så är ju det den bästa lösningen! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 8 februari 2012 kl. 15.04 (CET) :Fixat. Men vill man få med ankare när man använder egenhändigt skrivna hakparenteser så måste man ange ankarna manuellt också. Typ <nowiki>[[fatum#Latin|fātum]]</nowiki> men det kanske inte är så viktigt direkt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 20.03 (CET) ::Angående uppslaget [[whisky]]: Kan koden ”gd”, d.v.s. [[skotsk gäliska]], i stället använda bara [[gäliska]] så slipper man samma bekymmer som vid [[klassisk grekiska]]? Gäliska används ungefär lika ofta som skotsk gäliska och adjektivet är endast för att skilja det från ”irisk gäliska”, men här på Wiktionary används ”iriska” så det är ingen risk för hopblandning. Vidare skriver NEO endast ”gäliska” under sin etymologi för whisky. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.44 (CET) :::Vad står på tok på [[Oidipus|detta uppslag]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 18 mars 2012 kl. 15.49 (CET) ::::gd tillagt att ändras från skotsk gäliska till gäliska i den utskrivna texten. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 19.26 (CET) :::::Oidipus fixat, det var ett glömt <nowiki>&nbsp;</nowiki> på ett ställe så att fyra ' kom efter varann då tr= användes utan 3=. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 21.07 (CET) == Göra citattecken för betydelse frivilliga == Att använda betydelseparametern blir konstigt när det inte är optimalt eller möjligt att förse ordet med en exakt betydelse, till exempel om man vill skriva "med samma betydelse" eller "suffix använt vid...", och så vidare. Alltså föreslår jag en parameter som gör citattecken frivilliga, eller att de tas bort genom försummelse och läggs till manuellt inom parametern. – [[User:Smiddle|Smiddle]] 18 februari 2012 kl. 12.22 (CET) :Om du vill skriva med samma betydelse behöver du inte använda den parametern och skriva det efteråt, t.ex. <code><nowiki>{{härledning|en|football|punkt=-}} med samma betydelse.</nowiki></code> På samma sätt kan du skriva <code><nowiki>{{härledning|gmq-fsv|-il|inled=Av fornsvenska instrumentalsuffixet}}</nowiki></code>. Eller fungerar inte den lösningen? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.41 (CET) == Dokumentation == Det vore fint om den här mallen och {{mall|härledning-}} beskrevs utförligt på [[WT:Mallar/härledning]]. Vidare vore det bra om kategorierna som används i den här mallen beskrevs på [[WT:Kategorier]] (kanske inte självklart hur). [[User:Skalman|//Skal]] 18 november 2012 kl. 09.53 (CET) ==Härledning och lånord== Jag känner att det är en stor skillnad mellan lånord och ord som har utvecklats från fornnordiskan och känner därför att de ska skiljas åt. T.ex. Så är cool ett lånord från engelska då svenskan och engelskan inte har någon gemensam förfader där cool utvecklades ifrån. Cool härstammar inte från engelska utan har lånats därifrån.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 januari 2017 kl. 12.25 (CET) :Men det är väl bara mallen som heter härledning, och kan användas för såväl lånord som arvord. På vilket sätt är det problematiskt att använda denna mallen för båda typerna av härkomst? Det har funnits en mall "lånord" som togs bort, men diskussionen finns kvar [[Malldiskussion:lånord]]. Är det verkligen korrekt att påstå att lånord inte härstammar/härleds/härrör/härkommer osv? Det gör de väl precis lika mycket som arvord, bara att de kommer från andra språk istället från fornsvenska. Lite intressant läsning: [http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4226 Lånat och ärvt i svenskan]. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 7 januari 2017 kl. 03.46 (CET) == Transkription == Kan någon göra så transkriptionerna inte blir kursiva. Som ni kan se i historiken försökte jag men jag lyckades inte.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 19 juli 2017 kl. 15.15 (CEST) == Språknamn == Jag tycker det är jättekonstigt att {{mall|gd}} blir gälliska istället för skotsk gälliska som ju är ett språk, att {{mall|grc}} blir grekiska trots att antik grekiska antyds och att {{mall|la}} blir latinska då jag tycker latin låter mycket bättre. Jag förstår inte varför man valt att byta ut språkens riktiga namn mot andra, enligt mig, vilseledande namn. Vi har ju två språk: grekiska och antik/klassisk grekiska. Varför då låta dem heta lika? Någon emot att jag tar bort ändringarna som gjorts i mallen?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 00.26 (CEST) :Jag är troligen emot. Jag uppfattar att dessa tillägg är gjorda av goda skäl, av någon som verkade ha god erfarenhet av etymologisk information. För att göra en ändring av dessa (eller ta bort dem igen) tänker jag att det i första hand behövs en ordentlig förståelse för varför de las till, till att börja med, och att någon med åtminstone något mer djupgående kunskap om detta än gemene man får hjälpa till och bedöma vad som är rimligt. Anledningen till att latin ändras till latinska är om jag inte missminner mig att det är språkets adjektivform som används i formuleringen och latinets adjektivform är latinsk (bestämd form latinska), till skillnad från ex.vis grekiska där stavningarna sammanfaller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.38 (CEST) ::{{@|Dodde}}: "Av latin academia" låter inte konstigt i mina öron. Varför inte ha av zuluska, xhosaska, esperantoska, idoska också?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.44 (CEST) :::Men latin är inte ett adjektiv - det spelar ingen roll om det inte låter konstigt om det är inkorrekt. Vet inte om du fick till alla adjektivformer rätt där, men jo, om härledningen är till ett språk där språknamnet och språkets adjektivform inte sammanfaller i stavningen så bör adjektivformen användas. Har vi dock några faktiska exempel där detta inte sker? Isåfall bör mallen kompletteras med den adjektivformen. Att vi använder språkets adjektivform istället för språknamnet är inte för att vi inte var medvetna om problemet när mallen skapades, utan för att vi inte kom på rimliga formuleringar utan användning av språkets adjektivform. Jag tittar i ovanstående diskussioner och det verkar som om motiveringarna till "specialarna" finns i dem. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.55 (CEST) ::::{{@|Dodde}}: Aja, latinska är väl fine, där fattar man ju åtminstone vilket språk som åsyftas. Det var egentligen de övriga språken som fick mig att vilja ändra. Gälliska är inget språk - skotsk gälliska åsyftas. Då borde skotsk gälliska visas, eller hur? Jag ser gärna även klassisk grekiska där det ska vara så man inte tror att det är nygrekiska som åsyftas.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 02.01 (CEST) :::::{{@|Jonteemil}} Gäliska (inte gälliska) är en språkgrupp, precis som norska. Det verkar som om andra källor ofta förenklar sina benämningar till vad som är sedvanligt och praktiskt i sammanhanget. Man pratar om grekiska och menar underförstått klassisk grekiska. Detta torde vara det allra vanligaste, men emellanåt när det faktiskt är nutida språket grekiska man avser så förtydligar man detta genom att benämna det nygrekiska. Detta val att göra likadant på wiktionary har en aspekt av [[w:POMMF]] om man så vill. Som tidigare nämnt måste språken också stå i adjektivform för att generera en korrekt meningsbyggnad för den mallkod som finns. Språknamn som skotsk gäliska och klassisk grekiska fungerar inte bra där. Det finns säkert bättre sätt att lösa detta, som är tydligare och mer korrekta och förutsätter mindre av läsaren i fråga om underförstådda betydelser, särskilt med hjälp av en bakomliggande modul så småningom. Men dina förslag känns överilade i nuläget och det verkar som om du inte ens har läst diskussionerna längre upp på denna sida som motiverar de val som gjorts. Personligen känner jag inte att jag har någon kunskap om att bedöma POMMF, men korrekt är å andra sidan aldrig fel. Jag ser ett behov av att förbättra mallen ur flera aspekter bland annat förbättra och förenkla syntax. Detta med hjälp av en bakomliggande modul. När detta hamnar överst på prioriteringslistan kan jag dock inte säga nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 13.02 (CEST) :::{{@|Jonteemil}}: Tycker inte det vore fel att använda zuluska, koska/kosaska (xhosa), esperantska, idoska. Det skulle göra språknamnen mer konsekventa :) :::Detta är den enda svenska sidan som använder "esperantoska", och fann det intressant hur extremt ovanligt den formen är —[[Användare:Liggliluff|Liggliluff]] ([[Användardiskussion:Liggliluff|diskussion]]) 1 november 2019 kl. 08.16 (CET) ::::Hej {{@|Liggliluff}}. Språknamn som på svenska slutar med ''-(i/n)ska'' lutar sig såvitt jag vet alltid tillbaka på enskilda folkslag, alternativt delar av sådana folkgrupper inom väl avgränsade geografiska regioner: tjeckiska för tjecker, malagassiska för madagaskiska malagasser, färöiska på Färöarna, etc. Den kopplingen finns inte för internationella hjälpspråk såsom esperanto, ido, volapük och andra planspråk. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 2 november 2019 kl. 12.00 (CET). == Rekonstruktioner == {{@|Dodde}}: Kan du lägga till <nowiki>{{#invoke:String|replace|{{{2}}}|*|Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/}}</nowiki> på rätt ställe. Jag tror jag fick koden rätt (efter titt på {{mall|källa-duden}}), annars kan du korrigera.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 2 september 2017 kl. 18.21 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag är tveksam till det tillägget. Mallen är krånglig som den är. Och det blir krångligare att föra över den till en modul när det blir dags för det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 08.56 (CEST) ::{{@|Dodde}}: Men hur krångligt kan det vara? Det blir ju bara krångligare om uppslag såsom [[*kuningaz]] skapas enligt mig. Inget nytt behöver ju fyllas i av skribenten så hen behöver ju inte oroa sig.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 14.08 (CEST) :::{{@|Jonteemil}} all kryptisk kod är krånglig, och krångligare om den inte är ordentligt dokumenterad, och ännu krångligare om det visar sig att den har buggar (något som är svårt att veta eftersom jag inte förstår vad koden ens är till för), och ytterligare ännu krångligare om det visar sig att ändringen inte var genomtänkt så att det uppstår problem som kan vara av alla storlekar. Så krångligt ''kan'' det vara. Varför inte vänta med den här mallen och ta ett helhetsgrepp om den och lösa detta och flera andra problem på en gång. Tills dess finns det mängder av redan påbörjade [[Wiktionary:Projekt/Struktur_på_uppslag|projekt]] som du jättegärna får bidra till. Om du väldigt gärna vill arbeta med just denna mallen och förbättringar av den: analysera, fundera, sammanställ, föreslå och motivera väl genomtänkta förändringar och förbättringar som kan vara till stor hjälp när det blir dags. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 15.57 (CEST) ::::Jag tänker inte vika mig; jag anser fortfarande att den ändringen krävs för stt förbättra mallens användning. Om vi bortser från det så skulle ju syntaxen kunna ändras för att få bort språkparametern. {{mall|härledning|en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} skulle då bli {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} och {{mall|härledning|sv{{!}}smörgåsbord{{!}}språk{{=}}en}} skulle bli {{mall|härledning|en{{!}}sv{{!}}smörgåsbord}}. Vid härledning från ord som finns i olika former skriver jag just nu så här: {{mall|härledning|en{{!}}<nowiki>[[cool]], [[col]]</nowiki>{{!}}iskall, cool}} men då du ändrade i {{mall|sv-adj}} att hakparenteserna inte behövdes kan man ju göra så att det kan ersättas med {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool, col{{!}}iskall, cool}}. Transkriptioner skrivs just nu med tr=. I {{mall|ö-topp}} används trans=. De bör heta samma så förvirring inte uppstår. Det jag vill göra är alltså kort och gott: :::*göra språkkod på språket som får ordet obligatorisk förstaparameter :::*göra tr= och översättningsmallens trans= till samma namn :::*ta bort behovet av hakparenteser vid olika former av ett och samma ord :::*göra så att en asterix (*) triggar <nowiki>Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/ </nowiki> :::*göra så att en punkt inte kommer efter meningen. Att skriva . är lättare än att behöva skriva parametern punkt=-. :::*ta bort parametrarna genitivform och kursiv som används på [[vuvuzela]] och [[tomahawk]] respektive inga uppslag då de bara skapar inkonsekvens ::::Jag tror det var allt.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 02.35 (CEST) :::::Detta tycker jag om! Bra analys, bra funderingar, bra och tydlig sammanställning, bra förslag och väl motiverat. Jag håller med dig om alla punkter (den sista om vi kan hitta en alternativ lösning för genitivform, kursiv-parametern har jag inte koll på än vad den är till för, när och varför den är tänkt att användas). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 06.57 (CEST) ::::::{{@|Jonteemil}} ::::::*Det verkar som om genitivform= fyller en funktion - på just vuvuzela krävs att genitivformen för att skapa en korrekt svensk mening. Liknande gäller nog för ett stort antal språk som visserligen inte är så välrepresenterade just i denna mallen. Jag ser ingen möjlighet att ta bort den parametern. ::::::*Punkt verkar också fylla en funktion. Om punkten inte automatiskt skrivs dit finns risken att den ofta glöms bort och därför inte avslutar en mening. Sen vet jag inte hur fullständiga meningarna är ändå när de börjar på "Från" eller "Av" - kanske det inte ska vara någon inledande versal över huvud taget? Hur gör andra ordböcker när de beskriver etymologi på liknande sätt? ::::::*Kursiv verkar också ha en funktion, och det är för språk som inte använder kursiv stil, nu gissar jag, men kanske kinesiska och arabiska? Detta ''kanske'' går att ta beskriva programmeringsmässigt och om det går så kan parametern senare isåfall tas bort, annars måste den nog vara kvar. ::::::*Asterisken/Konstruktion fixar vi. ::::::*Smartare länkning är enkelt att lägga till med numera befintliga [[Modul:link]] ::::::*tr= / trans=, så fort vi bestämt oss för vilket. Isåfall behöver den avvikande ändras och botköras. ::::::*Språk-parametern ändrar vi och inför 1= för språkkod som du föreslår. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 15.33 (CEST) {{@|Dodde}}: Bra👍🏻, på [[vuvuzela]] är väl dock ''av zulu vuvuzela'' ändå korrekt eller?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 18.38 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag tycker att det låter knäppt. Av kräver bestämd adjektivform av språket, typ "av zuluiska vuvuzela", men jag är lite osäker på om den formen existerar för zulu och många andra språk. För svenska och många språk sammanfaller stavningen av adjektivformen och själva språknamnet och det är för dessa språk mallen fungerar utan extraparametrar. Genitivformen finns dock för alla språk och då låter "Från" bättre, "Från (språket) <valfritt språk>s <ord>". "Från zulus vuvuzela". Det är åtminstone så här vi har resonerat när vi skapade mallen för länge sen och jag kommer inte på något bättre nu heller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 22.18 (CEST) ::{{@|Jonteemil}}, eftersom tr= är vad enwikt använder i sin översättningsmall, så ändrar vi på {{mall|ö}} och låter denna ha kvar det så som det är, med tr=. translitt= kanske hade varit tydligare eftersom tr= skulle kunna tolkas som förkortning för translation också, men det får bli en senare fråga isåfall. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 23.13 (CEST) :::{{@|Dodde}}: "Av zuluns X" tycker jag fungerar men inte "av zulus X". (Till andra kommentaren) Bra👍🏻.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 08.50 (CEST) {{@|Dodde}}: En rot=-parameter vore också bra att ha. Exempelvis hos arabiska eller urindoeuropeiska rötter. "Av urindoeuropeiska X-" skulle då bli "Av den urindoeuropeiska roten X-".[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 10.23 (CEST) == Automatisk transkribering med ny mall == {{@|Taylor 49|Dodde|Jonteemil|Skalman}}: Jag har gjort en ny mall för transkribering, {{mall|tr}}. Jag tänkte baka in den i den här mallen. Min tanke är att om det är ett av de språk som transkriberingsmallen hanterar korrekt (exempelvis ryska) så ska *{{mall|härledning|ru{{!}}колхо́з}} istället automatiskt hanteras på det sätt som *<nowiki>{{härledning|ru|{{länk|ru|колхо́з}}|tr={{tr|ru|колхо́з}}}}</nowiki> gör idag. Med andra ord så ska länken leda till [[колхоз#Ryska]], inte [[колхо́з]], och ordet ska transkriberas via mallen ifall inte användaren manuellt satt en "override" genom att åberopa parametern "tr=" uttryckligen. Jag ser två hinder. Det första hindret är att det kan finnas ett antal instanser av {{mall|härledning}} som redan gör det senare. Jag vet att jag har lagt till några själv, som ''[[matraque]]''. Det kan finnas fler. I så fall skulle förmodligen den ändring jag beskrev ovan skapa kaos. Det problemet kanske går att lösa genom att låta en bot kolla igenom vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern. Det andra hindret är att den här mallen har en ganska hårig kod. Det ser ut som att det finns planer på att ersätta den med moduler, men jag begriper inte riktigt vad som hände med det. Är det på gång? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.06 (CEST) : Det finns {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} (WTF? jag vill inte ha två kopior), och {{modul|härledning}} som ej används. Det som jag ser som steg NOLL är att slå ihop "härledning" med "härledning-" med språkkoden för uppslaget som den tidigaste parametern. Alltså ändra <pre> #:{{etymologi|{{härledning|la|[[#Latin|error]]|punkt=-|språk=en}}.}} </pre> : till åtminstone <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|[[#Latin|error]]|punkt=-}}.}} </pre> : eller (automatisk transkribering i mån av stöd, automatiskt avlägsnande av dekorationer ovanför bokstäver för vissa språk, automatisk länkning till sektion) <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error|punkt=-}}.}} </pre> : eller bättre <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}} </pre> : Dvs ändra syntaxen från grunden. Behövs det en särhantering av 4 språkkod? Även det borde väl tas bort. : Jag avråder från att baka in någonting i "härledning" och "härledning-". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.31 (CEST) ::Jag har inga invändningar mot att göra om syntaxen som du föreslår. Jag har egentligen inga starka känslor varken för eller emot. Däremot verkar det som om {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} används på tiotusentals sidor. Det är för många för att jag ska orka gå igenom dem och ändra syntaxen på egen hand. En ändring av mallens syntax skulle kräva en bot, vilket ligger bortom min förmåga. ::Jag är lite nyfiken på varför {{modul|härledning}} inte mynnade ut i någonting. Var det svårlösliga tekniska problem som uppstod på vägen? Eller var det bara inspirationen som sinade? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 14.05 (CEST) ::: Du ska inte gå igenom tusentals sidor. Det kommer att göras medelst bot i alla fall. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 16.31 (CEST) 1fhge1xsictx6u9fpj0hyjpnbunpizb 3702551 3702515 2022-08-14T23:15:24Z Skalman 414 /* Automatisk transkribering med ny mall */ bra med automatisering wikitext text/x-wiki {{se även|Malldiskussion:lånord}} En lista över de vanligaste språknamnen och deras språkkoder finns [[Wiktionary:Stilguide/Språknamn|här]]. == Länkning == Just nu verkar inte parameter två länka till uppslaget och parameter tre är inte valbar. Svenska jökel blir t.ex. {{härledning|is|jökull|kat=-}}. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET) :Ser att du la till länkningen. Ser att 3= krävs, men om den inte anges - ska texten "med samma betydelse" läggas till, eller ska det vara tomt eller ska 3=samma ge "med samma betydelse" och tomt om 3= inte anges? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.02 (CET) ::Tycker att det ska vara tomt om 3= inte anges. Om 3= lämnas tom kan man tänka sig att ”med samma betydelse” läggs till, fast i så fall efteråt. Tycker du att det är nödvändigt eller är det uppenbart att det är av samma betydelse om man inte anger en definition? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.06 (CET) :::Nej, jag tycker inte att det är uppenbart, alls. Så det är nog bra att inte ha med den formuleringen automatiskt. Jag ändrar så det blir tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.09 (CET) ::::Bra. Jag skapade etymologin på [[hippodrom]] med nya mallen och stötte på två ”problem”. Dels är den grekiska texten kursiverad, ska det vara så eller gick det att fixa så att språk som inte skrivs med latinska bokstäver inte blir kursiverade, d.v.s. om tr= anges. Jag är också osäker på om det inte bör heta ”av klassiska grekiska” (d.v.s. med båda ord böjda). Just i etymologier brukar man ofta bara skriva ”grekiska” eftersom det i 99% av fallen alltid handlar om klassisk grekiska/antik grekiska. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.17 (CET) :::::Ordet verkade inte heller placeras in i någon kategori. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.20 (CET) ::::::Kategorin fixad. Ser inget problem med att grekiska kursiveras. Kan du komma på nåt äkta exempel på ord som härstammar från språk som behöver skrivas med ickelatinska bokstäver, typ kinesiska? Ingen aning om det där med klassisk grekiska, har aldrig sett något annat än "från grekiska", men har inte gjort några större efterforskningar heller å andra sidan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.51 (CET) :::::::Rent språkligt borde det nog vara "klassisk-grekiska" isåfall, om man får lita lite på sin språkkänsla. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.56 (CET) ::::::::Jag tänkte mest att det var enklast att fixa så att om tr= används kursiveras inte ordet (t.ex. en-wt har det så). Det är också svårt att veta var man ska dra gränsen vid kursivering men språk som kinesiska, japanska, thailändska, koreanska, arabiska, lao, persiska, khmer, [[:Kategori:Cherokesiska/Alla uppslag|cherokesiska]], [[:Kategori:Inuktitut/Alla uppslag|inuktitut]], georgiska o.s.v. borde inte kursiveras. Om inte grekiska ska kursiveras kan man väl tänka sig att kyrilliska alfabetet faller i den kategorin också, kanske även armeniska, jag vet inte. Att det ska stå klassisk-grekiska med ett bindestreck känns konstigt, och det har jag aldrig sett någonstans. Jag vet själv inte vad som är vanligast eftersom det i alla svenska etymologiordböcker alltid bara står "grekiska". En-wt stöter ju inte på samma problem eftersom de inte behöver böja adjektiv. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 10.31 (CET) ::::::::Angående problemet med klassisk grekiska vidhåller jag att det kanske vore enklast att användaren själv får skriva dit språknamn och "av/från" och punkt o.s.v. På så sätt får man färre parametrar och ökar användarvänligheten och har större svängrum i användandet av den. Eller tycker du fortfarande att mallen bör ersätta allt detta? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 11.17 (CET) :::::::::Användarvänligheten minskas väl inte direkt för att extra funktionalitet läggs till? De vanligaste användningarna sker automatiskt. Jag tycker att det finns en skillnad på från/av som inte är helt enkel att sätta fingret på. Jag kan ha fel i min slutsats, men i den mån mallen innehåller en korrekt slutsats så slipper användaren av mallen fundera på formulering, vilket känns väsentligt. Jag anser att exempelvis grekiska och språk som skrivs med kyrilliska alfabeten mycket väl kan kursiveras. Därför tycker jag inte att det är lämpligt att tr= ska avgöra kursivering eller ej, engelska mallen till trots. Jag ser dock gärna fler med åsikter och respekterar om konsensus leder till annorlunda slutsats än min. {{mall|ö}} använder en skrift=-parameter som mycket väl skulle kunna användas i denna mall också - och när den används kan kursivering automatiskt undertryckas. Man kan även hårdkoda vilka språkkoder som ska leda till automatisk undertryckande av kursivering - är dessa härledningar till språk med främmande skriftsystem så pass vanligt förekommande att detta bör göras? Angående adjektivformen av språk bestående av två adjektiv kan jag å andra sidan inte tänka mig en uppdelning. Utan bindestreck verkar syftningen (eller vad man kallar det) bli fel i samtliga exempel jag kan komma på. Vore fint med fördjupad kunskap om hur det ligger till med detta. Vilka eventuella paralleller i språket kan man hitta? :::::::::Ett sätt att öka användarvänligheten är att skapa en {{mall|härledning-min}} eller kanske {{mall|härledning-}} till och med, som automatiskt saknar inledande av/från samt avslutande punkt, så har man kvar valet. Låter det som en rimlig lösning på användarvänlighetsfrågan? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 17.15 (CET) ::::::::::Nej, du har nog rätt. Anledningen till att jag tog upp frågan är att jag kan tycka det är många parametrar att fylla i som inte gör mer än att ta bort en punkt eller ändra ett av o.dyl. och att det skulle gå fortare att bara skriva det själv från början. När man har skapat ett hundratal uppslag med {{mall|tagg}} där kat1, kat2, språk= och text= fylls i kan jag ibland känna att fler parametrar inte är något önskvärt, men det kanske också bara är jag som föredrar det så. Av samma anledning vill jag helst inte ha två mallar utan då blir det nog enklare som det är. Det gör dock att en mall som vill beskriva ett arvord på grekiska från klassisk grekiska kan se ut såhär <nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki> om man vill skriva något efter punkten och inte vill ha kursiv, vilket är en del att pränta. När det gäller klassisk grekiska kan jag inte komma på några paralleller, jag mest grämer mig över att det inte heter ”forngrekiska”. {{=)}} Jag förstår din logik med bindestreck, eftersom man skulle använda det om det funnes ett språk som hette t.ex. ”fransk-grekiska” men jag tycker ändå att det ser fel ut i sammanhanget. Skulle man kunna benämna klassisk grekiska som bara grekiska i etymologiska sammanhang och nygrekiska för just nygrekiska? Det är ändå en term som förekommer när man talar om båda språken. NE skriver ”För att skilja språkformerna åt kallar man dagens grekiska för nygrekiska.” och på tyska Wikipedia heter t.o.m. artikeln ”nygrekiska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 18.41 (CET) :::::::::::Och jag förstår ditt resonemang med för många parametrar. När jag valde att använda parametrar för att dels ta bort punkt och dels ta bort från/av utgick jag ifrån att det vanligaste (närmare 90% av gångerna eller har jag fel?) är att man bara anger en enda härledning, kompakt som det ser ut nu på [[jökull]], lite samma som med {{mall|uttal}} där man har en parameter för att ta bort uttalslänken. I de flesta fallen blir det då allra enklast att ha det på det här sättet. Men malluppsättningar med olika mallnamn som ändrar mindre detaljer är vanligt förekommande, så att ha en motsvarande mall med bara ett extra minustecken ser jag inget problem med. Tvärtom tycker jag att det är en bra lösning för att göra det enklast möjligt oavsett hur man avser att använda mallen, självständigt, eller som en del av en egen komponerad mening. :::::::::::Angående grekiska tycker jag att det känns som en rimlig användning, som du föreslår, och du redogör dessutom för externa belägg för att det är så det brukar göras. Så det låter toppen. I ditt exempel <code><nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki></code> vet jag inte varför du skriver "inled=av", "Av" ges automatiskt. Om man inte vill ha med Av/Från skriver man "inled=-". Kursiv stil var väl helt ok på grekiska, så kursiv=- vore inte nödvändigt, men du kanske menade om det hade varit ett kinesiskt ord? :) Med "-"-varianten av mallen skulle det bli <code><nowiki>{{härledning-|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska}}</nowiki></code> ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 20.35 (CET) ::::::::::::Bra, om du säger att det blir enkelt litar jag på det! I de flesta fall blir ju allt enkelt med en bra beskrivning också. :) Också bra att du tyckte om lösningen med grekiska, och jag vet att det inte var helt autentiskt det jag skrev men jag ville bara visa på att det i vissa fall kunde bli många parametrar som du säger. När det gäller <code>inled=av</code> slarvade jag bara med parametern, jag menade att man med arvord kanske vill ha ”av” i stället för ”från” eller liknande. Missade att det var default! :) ::::::::::::Detta hör egentligen till en annan diskussion, men kanske kan slänga in det här och så om det utvecklas kan vi ta det annorstädes någon annan gång. På parametern ”språk=” borde man inte kunna ha språkkoden där i stället för att skriva ut det hela namnet? Jag föreslog detta någon gång gällande {{mall|tagg}}. Nu i skrivande stund ser jag att det även har diskuterats [[Wiktionary:Teknikvinden#Parametern språk|här]] dock. Där var ett argument att det är jobbigt att det förekommer båda system, men nu när vi skapar en ny mall, skulle man inte kunna köra på det från början eller finns det något problem i det? {{=)}} --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 21.03 (CET) :::::::::::::Ja, en bra beskrivning är a och o :) Men ja, då gör vi så! :::::::::::::Angående språkparametern: Ja, just det. Det hände väl inte så mycket efter den diskussionen, även om alla verkade för en ändring. Om denna mall ska köra språkkod, så ska även {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} göra det, för enhetlighetens skull. Kan du länka till det ställe du föreslog det för {{mall|tagg}}, så jag kan kolla om det är något argument jag missat? :::::::::::::Jag skulle efter det kunna ändra den här mallen så att den tar språkkoden och inte språket som argument. {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} kan jag ändra på motsvarande sätt i synkronisering med en botkörning vid tillfälle längre fram (inom en månad). Så länge, skulle du vilja försöka identifiera eventuellt ytterligare mallar som skulle behöva ändras på motsvarande sätt, och vilka instruktionssidor som behöver uppdateras i samband med en sådan ändring av mallarna, så att allt blir så enkelt och smidigt som möjligt vid övergången? ::::::::::::::Jag länkade sidan ovan, det var på [[WT:TV#Parametern språk]]. :) Det låter bra, det blir genast mycket mindre att skriva. Jag ska försöka leta upp sådana mallar. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.40 (CET) :::::::::::::::Jag menar diskussionen där du föreslog ändringen för {{mall|tagg}}. Länken ovan läste jag, men såg inte ditt namn i den diskussionen... ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 00.48 (CET) ::::::::::::::::Vid en första snabb genomgång av mallarna kan jag inte hitta några andra mallar än "tagg" och "uttal" som använder sig av parametern "språk=". Har du någon aning eller minne av att det skulle kunna vara flera? ::::::::::::::::Sorry, jag missförstod. Jag vet att jag har gjort det och att Svenji kommenterade och höll med, men hittar det inte just nu, men jag letar. :) '''Edit''': [[Wiktionarydiskussion:Mallar/tagg#språk=|hittade!]] --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.51 (CET) Gjorde en sökning: {{mall|ingen betydelse}} använder parametern. Det gör även {{mall|kategorinavigering}} och {{mall|kategorinavigering/hjälpare}} internt (men på kategorisidorna anges språknamnet som argument till en numrerad parameter). Det känns onaturligt att för kategorinavigeringen ta omvägen via språkmallen för sakens skull eftersom kategorierna ändå inte lämpligen underhålls för hand, och i den mån det gör det är det nog enklast att ha kvar det som det är. Däremot kanske parameternamnet internt bör byta namn till språknamn= eller dylikt för att undvika förväxling. :Ok, ingen som invänder mot språkkod istället för språknamn för parametern språk, alltså! Tycker vi kör på ändringen då. :Blev det förresten som du tänkte dig, med grekiska/nygrekiska/klassisk grekiska? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.14 (CET) ::Låter bra, och jag tyckte det blev en jättebra lösning! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.18 (CET) :::Toppen :) Nu tror jag allt är ordnat/rättat i enlighet med det som vi diskuterat fram hittills, och instruktionerna är uppdaterade. Säg till om det är något nytt som dyker upp. Det kan filas på instruktionerna och de ska flyttas till [[Wiktionary:Mallar]] sen, Stilguide ska uppdateras osv. men tänker att det inte är nån jättebrådska med det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.25 (CET) :::Kul, det känns bra. :) Jag försökte hitta något om det fanns några stilguider angående kursiv stil i icke-latinska alfabet men det verkar användas på både ryska och grekiska Wikipedia, även om jag får intrycket av att det inte är lika vanligt. Nåja, därför antar jag att det bara är jag som är ovan att se andra alfabet i kursiv stil då. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.34 (CET) :::::Kom att tänka på härledningar i flera steg. Av spanska <ord> i sin tur från latinska <ord>... Då ska väl inte det latinska ordet kategoriseras? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.45 (CET) ::::::(redigeringskonflikt som ändå svarar på frågan) Provade mallen ånyo på uppslaget [[möbel]] och stötte på två problem. Ett är att det saknas ett mellanrum mellan det länkade ordet och parentesen vid definitionen. Det andra är att man inte kan använda två mallar på varandra eftersom "av" då skrivs med stor bokstav. Hur kan man lösa det? Jag tycker det är relevant att på detta uppslag redovisa två ursprung, de flesta skulle ändå se detta som ett franskt ord tror jag, bara att det har kommit via tyskan och att bara ha med det tyska skulle kännas som att utelämna information. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.47 (CET) :::::::Mellanrum fixat. Om du inte använder mallen i inledningen av en mening måste du använda parametern inled=- för att ta bort "Av", eller med inled=av ändra inledningen till "av". :::::::Angående kategorisering. Finns det något tillfälle det skulle behövas att man kan ta bort kategoriseringen, som du kan komma på? (Sidor som inte tillhör huvudnamnrymden, som exempelvis den här malldiskussionen, kan filtreras bort på annat sätt) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.57 (CET) :::::::Ser att du flera gånger använt dig av syntaxen |3=| eller |3=<betydelse av ord>. Du har redan placeringen nummer tre efter dina två inledande parametrar, så det tillför inget att skriva 3=. Ett tomt |3=| tillför heller ingenting alls eftersom argumentet är tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.00 (CET) ::::::::Bra, det gick ju lätt. :) Det enda jag kan komma på nu som kanske är lite långsökt är om man skulle vilja ange det franska ordet "meuble":s ursprung (latinska [[mobilis]]). Då tar man det så långt bort att det inte längre är fråga om det svenska ordet. Enligt min mening bör därför det redovisas på det franska ordets sida, men någon gång kanske det är relevant att ta med ändå? Vad tror du? :::::::::Angående 3= märkte jag det, jag blev förvirrad av att vi pratade om att lämna den tom om man inte hade en definition. Jag tror jag rättade till det i uppslagen jag redigerade dock? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.05 (CET) ::::::::::Japp, det gjorde du nog :) Ja, tycker vi kan lägga till en parameter för det iallafall, ''kat=-''. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.10 (CET) :::::::::::Alltid bra med en helgardering i fall något skulle hända. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.15 (CET) Sedan när det är dags för kategorierna att skapas, har du en uppfattning om hur de ska se ut med indelning och länkning och så vidare eller finns det något problem där? Jag såg också att du använde mallen på [[jökull]], jag tänkte att det vore smidigt att hålla sig till svenska ord tills reformen med språknamnet till språkkoden för parameter "språk=" genomförs, vad ska stå där så länge? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.28 (CET) :Ojdå, jag missade visst att både uppdatera {{mall|härledning}} korrekt och att lägga till språkparametern på [[jökull]], men jo, det är språkkoden som gäller, språk=is. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.46 (CET) ::Förlåt, glömde svara på den första frågan. Kategorierna styrs från [[Wiktionary:Kategorier]], så det är där man får lägga till dem. Man behöver lägga till en rad för varje språk som härlett ord till andra språk, enligt användningen av mallarna. Om ett svenskt (eller finskt) ord härletts från latin, behöver "Kategori:Härledningar från latin" läggas till. Grupp 5 på [[Wiktionary:Kategorier]] är en "övrigt"-grupp som kategorierna väl skulle passa in under, eftersom de inte riktigt passar in under de andra kategorigrupperna. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 08.26 (CET) :::Hade varit intressant att se hur [[kantarell]] hade kunnat göras om till att använda sig av mallen. :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 14.02 (CET) ::::Många uppslag känner jag blir fråga om huruvida man ska betrakta ett ursprung som ett rakt ursprung till det svenska ordet. Jag har kollat tre källor och kommit fram till att ”kantarell” är från franskan och ett franskt diminutiv av grekiskans kantharos. Antingen kan man klassa det rakt igenom som franskt eller så kan man ha franska och grekiska. Eller t.o.m. franska, latin och grekiska, eftersom franska stammar från latin, men den informationen kanske hör mer hemma på det franska uppslaget i så fall. Vad tycker du? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 17.30 (CET) :::::Jag tycker generellt att det är krångligt att utläsa etymologiska beskrivningar och med säkerhet konstatera vad som egentligen menas. I exemplet kantarell ställer jag mig frågor. "från engelska och franska: chanterelle (Från båda? är det inte antingen eller? Eller vilka speciella omständigheter gjorde att det svenska ordet influerades från båda?); från latin: cantharellus (jaha, så både det engelska och franska ordet med samma stavning härstammar från latin, då alltså, men hur vet man det? Kan inte lika gärna det engelska ordet hämtats från franskan?) = liten bägare, diminutiv till cantharus (ok, så cantharellus är alltså ett "litet cantharus", det är jag med på), från grekiska: κάνϑαϱος (kantharos) = dryckeskärl (även det solklart)" Kollar vidare i Svensk etymologisk ordbok "kantarell, Linné: chantarell = fra. chanterelle, dimin. till grek. kantharos, kopp, dryckeskärl (egentl.: ett slags tordyvel), av ovisst ursprung. Alltså efter formen." (Jaha, så det var på 1700-talet ordet kom in i svenskan, som "chantarell". Översatte Linné utländska ord till svenska? Var det franska Linné hämtade inspiration från - var det inte latin? Vad som menas med "alltså efter formen" kan jag inte ens gissa. Engelska Wiktionary "skriver From French chanterelle, from modern Latin cantharellus, diminutive of Latin cantharus ‘drinking vessel’.", ja du fattar - jag blir bara snurrig. Det verkar ju onekligen felaktigt att kantarell härletts från engelskan, som det svenska uppslaget påstår. :::::Drömmen hade ju varit om man slapp gissa så mycket, vad förkortningar betyder, vad som egentligen menas. Är verkligheten otydlig och tvetydig eller är det bara otydligt och tvetydigt skrivet, eller är det bara jag som inte har fått kläm på hur etymologisk information ska utläsas? Och vill jag fördjupa mig i något av detta tycker jag att det är ovärderligt att ha en eller flera källangivelser till de etymologiska påståendena. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 18.51 (CET) ::::::Kan hålla med dig om att det ofta är väldigt luddigt. Den svenska etymologin här är uppenbarligen tagen från SAOB och jag tror författaren missuppfattat och tror att det som åsyftas är att den engelska formen är identisk med den franska (det står ”jämför eng. och fr.”), inte att det svenska ordet skulle komma från engelska. Angående Linné tror jag han nämns eftersom han skrev mycket om växter och djur och att det då är någon typ av gammalstavning, ”så här skrev Linné det på 1700-talet”, inte att Linné lånade in det (men det är förstås inget jag vet någonting om). Efter formen tror jag betyder att bägare har namn efter en tordyvel eftersom formen av en bägare påminner om den av en tordyvel. Jag tycker också att det är mycket viktigt med källhänvisningar i etymologierna. Jag kan tycka att det vore bra om vi hade smidiga källmallar till de viktigaste etymologiska ordböckerna, d.v.s. NEO, Hellström, SAOB och kanske Etymonline. ::::::Just i kantarell är källor viktigt eftersom SAOB anger att ordet är från nylatin men påverkat av franska eftersom det stavades med chan- och inte can- och ursprungligen av grekiska. Hellquist och NEO nämner inte ens latin och säger att det är från franska och ursprungligen av grekiska. Möjligen hoppar de över latin eftersom det kanske anses självklart att franska är från latin. En etymologi skulle alltså kunna se ut såhär:<br> :::::::<nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, [[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung. Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki> ::::::Eller något i den stilen. Sedan kan man kanske välja att ha med latinet eller lägga in det på det franska ordets uppslag, men eftersom varken Hellquist eller NEO tar med det kan man kanske avvakta med det just på det svenska ordet. Det där med tordyvel har jag svårt att hitta belägg för på nätet så väljer att inte ta med det heller, däremot hittade jag [[w:kantharos]], så det kan vara intressant att ha med. Hellquist och SAOB säger att det är av ovisst ursprung så det kan också vara värt. Du tycker kanske att allt detta känns väldigt subjektivt, och det är det. Dels är uppslaget problematiskt eftersom källorna säger olika saker, dels har jag valt ut information jag tycker verkar plausibel. Sedan är kanske det kan vara upp till var och en att bestämma vilka ursprung som ska kategoriseras, eller ska vi ha bestämmelser för det, eller kan man resonera som jag gjorde? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.15 (CET) :::::::För övrigt verkar inte mallen fungera korrekt, se [[pojke]] och [[jökel]]. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.18 (CET) ::::::::Kategoriseringsfelet fixat. Angående kantarell. Jag tycker att du förklarar det utmärkt. Har en person så pass klart för sig själv hur etymologin ser ut (och vad olika källor anger) har man förutsättningarna att göra det tydligt även för läsaren. Och ju tydligare desto bättre. Onödiga förkortningar behöver vi inte använda oss av, och vi behöver inte korta ner beskrivningen i onödan. Däremot är det just sådan här information man inte kan ha nån känsla för på samma sätt som man kan ha för ords användning och betydelser. Och det finns källor för ordens ursprung. Vad bättre vore då inte att tydligt ange vad man menar och tydligt ange varifrån dessa uppgifter kommer. Jag tycker absolut att vi ska lägga till parametrar för källanvisningar för varje led (varje användning av mallen) förslagsvis med ''källa1=, källa2=, källa3='' osv. där vi kan ange förkortningar för de källor som brukar användas. Alternativt en allmännare {{mall|källa}} som kan användas både till etymologier och annat. Eller en blandning av det. Att {{mall|källa}} kan anropas från parametrar i {{mall|härledning}}. Det är väl en ordentlig diskussion bara det, om jag får gissa. Om olika källor anger olika saker, är det inte fel att ange båda, även om de motsäger varandra, tvärtom anser jag att det är önskvärt. Det är och blir mycket jobb att få till detta i varje uppslag, men ack så snyggt och ordentligt det skulle bli och se ut! ::::::::Du skriver <code><nowiki>Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki></code>, men kantharos är väl en translitterering av κάνθαρος, som redan anges i mallen i andra ledet, så uppslaget ska väl inte ens finnas med i svwikt. så jag förstår inte riktigt vitsen med att ha med den formuleringen i slutet. <code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse,</nowiki></code> är jag med på, men <code><nowiki>[[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung.</nowiki></code> har jag svårare att hålla med om. Det är väl det latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, och det franska chantarelle som härleds from från latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, som i sin tur härleds från grekiskans κάνθαρος (kantharos). Så, alltså: ::::::::<code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos}} med samma betydelse, av ovisst ursprung.</nowiki></code> som resulterar i: ::::::::{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-|kat=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus|kat=-}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos|kat=-}} med samma betydelse, av ovisst ursprung. ::::::::Förresten hur är det med tidsangivelser. Visst är det väl relevant med den informationen om det nu finns uppgifter att få tag på? Jag vet dock inte hur vanligt det är med tidsangivelser i de källor som brukar användas? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 22.29 (CET) :::::::::Jag tycker att jobbet med källor absolut är värt att genomföra. Jag har dock inte jättemycket tid den här veckan, så vi kanske kan skjuta lite på det tills nästa? Angående kantharos är det på svenska en typ av amfora, det var därför jag skrev ”jämför”. Se [[w:kantharos]], men det är klart att det inte behöver vara med. Det kan ligga på besläktade ord eller dylikt kanske. Jag kan hålla med om att diminutivändelsen var otydlig. Visst kan man göra så som du skriver, om man vill ha tre ursprungskategorier och tycker att alla tre är relevanta i det svenska uppslaget. Jag skulle dock föredra ''[[cantharus]]'' (”bägare, dryckeskärl”) för enhetlighet, men det kanske inte var något fokus just här. :) :::::::::Angående tidsangivelser tänkte jag också på det och tycker också att det är något som relevant. Den bästa källa för tidsangivelser är NEO som nästan alltid anger dem. Om det finns något smidigt sätt att lägga till dem tycker jag att en parameter gott kan finnas för det. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 23.04 (CET) ::::::::::Ok, förstår din tanke med "jämför". Tycker inte det är fel att ha med det här, där det är relevant, om man vill det. Hellre egentligen än i {{mall|jämför}} av den anledningen. Eftersom det övriga var lite otydligt blev detta också lite otydligt, bara. ::::::::::Vi kan nog aldrig få en perfekt kategori med tydlig avgränsning vad som räknas som att något är härlett från ett visst språk, oavsett om vi räknar antal led eller utgår från nån sorts tidsgräns. Man kan resonera att bara direkta härledningar bör räknas, eller att alla led tillbaks till språkets begynnelse bör räknas, och inget är väl mer rätt eller fel. I takt med att uppslag skapas för ord i leden, kanske man kan tänka sig att man flyttar över etymologin från och med det aktuella ledet dit. Om ex.vis [[cantharellus]] redan finns kanske man kunde fokusera på den etymologiska beskrivningen därifrån på det uppslaget i stället för på [[kantarell]]. ::::::::::Kursivering av cantharus missade jag bara, helt riktigt (åtgärdar i exemplet nu). tecknet ” vet jag inte hur man skapar, så eftersom foruleringen inte var en del av nån mall som automatiskt ger dessa så kanske man inte kan ha nåt krav på användaren just om det. Jag antar att du inte medvetet tog bort länkningen för bägare och dryckeskärl, eller ska de vara avlänkade, menar du? För årtal, med eller utan parameter, beror lite på om man kan hitta någon funktionell placering av den informationen. Två parenteser på varandra kanske inte blir så snyggt. ::::::::::Angående {{mall|källa}} e.d., samma här, nästa vecka blir bra. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 00.28 (CET) :::::::::::Jag håller med dig angående etymologileden. Tecknet ” räknas som standard så vitt jag vet och « och " i andra hand, så visst är det inget krav på dem, men det är ju smidigt att mallarna använder ” automatiskt, enligt min mening, och ja det var meningen att avlänka eftersom mallarna inte länkar. Jag tycker att det ser lite kladdigt ut om man länkar dels alla utländska ord och alla svenska ord. Men det är väl min åsikt. ::::::::::: Franska Wiktionary placerar årtal i början av uppslaget i kursiv stil. Se t.ex. [[fr:påver]], skulle man kunna ha samma sak fast kanske ”sedan” framför för att göra det tydligare vad årtalet avser? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 16.29 (CET) ::::::::::::Förstår din poäng med avlänkningen. Kan inte bestämma mig för vilken av fördelarna som väger över, att det blir mindre kluddigt eller att relevanta ord länkas. Är det värt att nån konsensus i frågan eller låta det vara si ibland och så ibland? Att mallen inte länkar är ju dock bara för att mallen inte skapats för att länka, lägger man till {{mall|länka}} runt parametern i mallkoden, så länkas det automatiskt. ::::::::::::Gillar "sedan" för tydlighets skull. Skulle man lika gärna kunna skriva årtalet i inled=-parametern <code>inled=Sedan 1700-talet, av</code>, med tanke på det stora antal varianter av tidsangivelser man kan tänka sig? Skulle en egen tid-parameter tillföra något? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 16.53 (CET) :Det kan nog vara si och så, majoriteten av uppslagen av uppslagen skriver inte så och mallarna stöder inte länkning så det lär väl bara förekomma sporadiskt ändå, och det skadar ju inte. Men jag tycker inte att mallarna ska länka eftersom jag definitionerna inte är de ord som är i fokus. Angående ditt ”inled=”-förslag tycker jag gott att det funkar bra, med en tydlig beskrivning i mallbeskrivningen! --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 17.41 (CET) ::Hittade förresten ett nytt problem. När mallen länkar till ord med samma stavning blir texten fetstilt, som normalt. Uppslaget jag talar om är [[spurt]]. Skulle man kunna göra att den länkar till rätt språkrubrik? Att om man skriver in <code>1=en|2=spurt</code> (siffror för tydlighet). Skulle den då kunna länka det som <nowiki>[[spurt#Engelska|spurt]]</nowiki>. D.v.s. <nowiki>[[{{{2}}}#<språk (av 1)>|{{{2}}}]]</nowiki> om du förstår hur jag menar. Skulle detta funka? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.04 (CET) :::Varför blir kategorin fel på fornsvenska [[iþræt]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.32 (CET) ::::Har ytterligare en fråga. Hur gör vi om ursprunget inte har en språkkod? Ska man undvika att använda mallen eller finns det något sätt som man skulle kunna ändra språknamnet? {{mall|härledning-}} kanske skulle kunna skippa att automatiskt skriva ut språket? Just nu talar jag om [[bärsärk]] där ”fornisländska” inte har en språkkod, men kanske skulle kunna kategoriseras under isländska. I andra fall kanske det rör sig om att man måste specificera att det handlar om ”kanadensisk franska” eller dylikt och man vill kategorisera det under ”franska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 22.05 (CET) ::Ok, är helt överens om allt du skriver i det stycket! ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::Just den lösningen används f.n. i {{mall|ö}}. Svar, ja. Har ändrat koden. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::Felet i iþræt beror på felkodning av mig, igen :) du får ursäkta. Fixat nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::::Syftet med mallen var ju två, enhetlighet och kategorisering. Om språket saknar språkkod ska det inte ha egna uppslag eller stå med i översättningslistor, men ser inget hinder för att de ska kunna beskrivs korrekt i etymologibeskrivningar, tvärtom vore det ju onaturligt med motsatsen. Frågan är då om vi vill kategorisera dessa? Vi har valen att inte kategorisera alls eller att kategorisera dem i en uppsamlingskategori för språk som saknar språkkod och därmed en egen kategori. Alltså, Kategori:Svenska/Härledningar från <vilken formulering som helst, ex.vis "andra språk"> respektive Kategori:Okänt språk/Härledningar från <vilket språk som helst som har en språkkod>. Det finns två specialspråkkoder, xx för "okänt språk" och "--" för tvärspråkligt. Så anger man i språk-parametern argumentet "xx" så hamnar sidan i "okänt språk"-kategorin. :::::Om mallen ska kunna användas för härledningar från språk som saknar språkkod måste vi ändra så att språknamnet bara anropas från språkkodsmallen om den existerar, och att den annars använder den text (i ditt fall fornisländska) som skrivs in som första argument (1=). Jag har inte ändrat något i mallen vad gäller detta. :::::Den andra delen som gäller specificering (i ditt exempel till kanadensisk franska) så är det exakt vad parametern genitivform= gör, alltså {härledning|fr|genitivform=kanadensisk franska}. Jag tänkte mig att det var genitivformerna som det fanns behov av att specificera, men syntaktiskt kan vi lika gärna ha en mer allmänt namngiven parameter, som altform eller rentav alt=. Kortare och enklare än genitivform, så varför inte? Sen får mallbeskrivningen bistå med resten, som vanligt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::::Jag vet faktiskt inte vad som blir bäst i det här fallet. Problemet var mest att jag inte visste hur jag skulle göra med "bärsärk" eftersom det är så gammalt att språket i fråga går under ett annat namn. Angående kanadensisk franska så låter det smidigt. Om du tycker att det är en bra lösning så skadar det väl inte att implentera? Jag vill bara inte föreslå någon lösning som jag inte har 100% pejl på själv. :P --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 23.58 (CET) :::::::Haha, ingen fara. Jag opponerar mig eller efterfrågar mer information om det föreslås en lösning jag är tveksam till (som kanske märks av den långa diskussionen). Det som gör det lite knepigt är att det är två språk att hålla reda på, som båda anges i mallen. Men, som du också är inne på, är en bra mallbeskrivning a och o, för att som utomstående kunna greppa mallens uppbyggnad och vad syftet med de olika parametrarna är. Där kommer bra och väsentliga exempel på användning in. Exemplena ska gärna täcka så många som möjligt av tänkbara och mindre tänkbara behov. För att identifiera dessa behov behöver vi köra igenom ett gott antal etymologier, för att se hur väl mallen passar in i olika sammanhang. Jag tycker att vi är på god väg :) När det gäller källhänvisningar, som jag tycker att vi ska komma till ganska snabbt i processen (alltså innan vi börjar använda mallen i för många etymologiavsnitt), har vi till hjälp att kika lite på Wikipedias [[w:Mall:Artikelursprung]] och tillhörande mallar som [[w:Mall:Enwp]], [[w:Mall:Ugglan]] med flera, mallar som jag och [[Användare:Skalman|Skalman]] la grunden till för några år sedan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.13 (CET) ::::::::Kom på nu varför jag inte valde alt= från början, utan genitivform=. Den ändrar ju inte bara just det ordet, utan även Av till Från. Det jag skrev stämmer alltså inte alls. Det innebär att det inte finns nån smidig "in template"-lösning för de fall då varken adjektivform eller genitivform kan användas. Man får då helt enkelt använda {{mall|härledning}} med parametern inled=-, eller {{mall|härledning-}} (utan den parametern). Men det stämmer att genitivform= bara påverkar formuleringen, inte kategoriangivelser eller länkar. Så just i fallet kanadensisk franska hade jag nog gjort just en genitivform av det. {härledning|fr|<ord>|genitivform=den kanadensiska franskans} som ger "Från den kanadensiska franskans <ord>." Så jag tror vi behåller parameternamnet som det är. Förlåt för det onödiga tillsnurrandet. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.43 (CET) :::::::::Emå uppstår problemet också när en etymologisk ordbok t.ex. anger ett ord av samiskt ursprung. Här på Wikipedia särskiljer vi de samiska språken, men det går nästan aldrig att finna vilket samiskt språk ordet härstammar ifrån. En lösning skulle kunna vara att ha en kategori för varje samiskt språk med en överkategori som är samiska språk där man kan placera in ord. Jag säger inte att vi ska göra så, men det skulle kunna vara en lösning. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 11.41 (CET) ::::::::::Problemet är då att vi saknar språkkod för "samiska" (till skillnad från kanadensisk franska, som vi ju skulla klassa som franska och därmed använda språkkoden fr). Man skulle kunna skapa speciella och specifika härledningsspråkkoder med ett särskilt prefix (t.ex. h-, alltså ex.vis h-sam för samiska) och placera i {{mall|härledning}} för parameter 1= och därmed få sidan placerad i t.ex. ''Kategori:Svenska/Härledningar från samiska''. Dock bör man undvika att använda specialspråkkoden i parametern språk= eftersom det skulle skapa ''Kategori:Samiska/Härledningar från <1=>.'' Eftersom språk utan språkkoder inte ska vara representerade på svwikt ifråga om uppslag, mallar, kategorier, översättningar, rubriker, så bryter det isåfall mot den strukturen att tillåta en kategori med det namnet. Motsvarande skulle gälla för ex.vis norska/bokmål/nynorska av motsvarande anledning. Tankar om detta?~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 18.27 (CET) :::::::::::Sant, det låter också som att bryta mot enhetligheten lite för mycket. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 19.17 (CET) ::::::::::::Har skapat mallarna {{mall|h-smi}} för samiska och {{mall|h-nor}} för norska. Båda är iso 639-2/639-5-koder. smi är den kollektiva koden för de samiska språken. nor är koden för makrospråket norska. (Även no är det med iso 639-1, men vi använder koden no istället för nb för bokmål på Wiktionary för att underlätta länkningen till norska Wiktionary bl.a.) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 20.58 (CET) :::::::::::::Okej, om du tror att det fungerar. :) Denna kan man alltså lägga in på t.ex. [[pulka]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 22.29 (CET) ::::::::::::::Japp! [http://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=pulka&diff=next&oldid=1037362] ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 23.14 (CET) :::::::::::::::Trevligt! :) Detta är jag kanske ensam om att tycka, men på uppslaget [[ackompanjera]], tycker inte du att det är överflödigt att ha med äldre varianter av ett språk som kategori? Jag har lite svårt att motivera detta, men det känns som sagt lite överflödigt. Det känns konstigt att engelska uppslaget [[ombudsman]] skulle härledas från svenska och fornsvenska om inte lånet är direkt från det senare (som i exemplet med [[bärsärk]] eller franska [[ouest]] (från fornengelska). Däremot känns det inte konstigt att [[orienteering]] härleds från svenska och franska ([[orienter]]). Detta är kanske bara någon skev uppfattning jag har, men tänkte ändå dela den. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 3 februari 2012 kl. 10.53 (CET) ::::::::::::::::För språk som använder en annan fetstilsrubrik än uppslagsrubrik (t.ex. latin, fornengelska, fornsvenska) kan det kanske behövas en parameter hur ordet ska visas, t.ex. {fatum|x=fātum} = [[fatum|fātum]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 7 februari 2012 kl. 23.50 (CET) :::::::::::::::::Nej, jag förstår och håller med dig om ditt resonemang om att franska ord som kommer från fornfranska (och motsvarande) inte ska kategoriseras. Ang. fetstilsrad/sidnamn, räcker det inte med att man anger <nowiki>=[[fatum|fātum]]</nowiki>? (Jag får förse 2= med {{mall|länka}} så att länkning sker automatiskt om länkning inte sker manuellt). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 05.56 (CET) ::::::::::::::::::Det blir perfekt! Jag försökte göra så själv, men det gick inte, så jag tänkte att det inte var möjligt. Men om det går att fixa så är ju det den bästa lösningen! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 8 februari 2012 kl. 15.04 (CET) :Fixat. Men vill man få med ankare när man använder egenhändigt skrivna hakparenteser så måste man ange ankarna manuellt också. Typ <nowiki>[[fatum#Latin|fātum]]</nowiki> men det kanske inte är så viktigt direkt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 20.03 (CET) ::Angående uppslaget [[whisky]]: Kan koden ”gd”, d.v.s. [[skotsk gäliska]], i stället använda bara [[gäliska]] så slipper man samma bekymmer som vid [[klassisk grekiska]]? Gäliska används ungefär lika ofta som skotsk gäliska och adjektivet är endast för att skilja det från ”irisk gäliska”, men här på Wiktionary används ”iriska” så det är ingen risk för hopblandning. Vidare skriver NEO endast ”gäliska” under sin etymologi för whisky. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.44 (CET) :::Vad står på tok på [[Oidipus|detta uppslag]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 18 mars 2012 kl. 15.49 (CET) ::::gd tillagt att ändras från skotsk gäliska till gäliska i den utskrivna texten. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 19.26 (CET) :::::Oidipus fixat, det var ett glömt <nowiki>&nbsp;</nowiki> på ett ställe så att fyra ' kom efter varann då tr= användes utan 3=. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 21.07 (CET) == Göra citattecken för betydelse frivilliga == Att använda betydelseparametern blir konstigt när det inte är optimalt eller möjligt att förse ordet med en exakt betydelse, till exempel om man vill skriva "med samma betydelse" eller "suffix använt vid...", och så vidare. Alltså föreslår jag en parameter som gör citattecken frivilliga, eller att de tas bort genom försummelse och läggs till manuellt inom parametern. – [[User:Smiddle|Smiddle]] 18 februari 2012 kl. 12.22 (CET) :Om du vill skriva med samma betydelse behöver du inte använda den parametern och skriva det efteråt, t.ex. <code><nowiki>{{härledning|en|football|punkt=-}} med samma betydelse.</nowiki></code> På samma sätt kan du skriva <code><nowiki>{{härledning|gmq-fsv|-il|inled=Av fornsvenska instrumentalsuffixet}}</nowiki></code>. Eller fungerar inte den lösningen? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.41 (CET) == Dokumentation == Det vore fint om den här mallen och {{mall|härledning-}} beskrevs utförligt på [[WT:Mallar/härledning]]. Vidare vore det bra om kategorierna som används i den här mallen beskrevs på [[WT:Kategorier]] (kanske inte självklart hur). [[User:Skalman|//Skal]] 18 november 2012 kl. 09.53 (CET) ==Härledning och lånord== Jag känner att det är en stor skillnad mellan lånord och ord som har utvecklats från fornnordiskan och känner därför att de ska skiljas åt. T.ex. Så är cool ett lånord från engelska då svenskan och engelskan inte har någon gemensam förfader där cool utvecklades ifrån. Cool härstammar inte från engelska utan har lånats därifrån.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 januari 2017 kl. 12.25 (CET) :Men det är väl bara mallen som heter härledning, och kan användas för såväl lånord som arvord. På vilket sätt är det problematiskt att använda denna mallen för båda typerna av härkomst? Det har funnits en mall "lånord" som togs bort, men diskussionen finns kvar [[Malldiskussion:lånord]]. Är det verkligen korrekt att påstå att lånord inte härstammar/härleds/härrör/härkommer osv? Det gör de väl precis lika mycket som arvord, bara att de kommer från andra språk istället från fornsvenska. Lite intressant läsning: [http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4226 Lånat och ärvt i svenskan]. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 7 januari 2017 kl. 03.46 (CET) == Transkription == Kan någon göra så transkriptionerna inte blir kursiva. Som ni kan se i historiken försökte jag men jag lyckades inte.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 19 juli 2017 kl. 15.15 (CEST) == Språknamn == Jag tycker det är jättekonstigt att {{mall|gd}} blir gälliska istället för skotsk gälliska som ju är ett språk, att {{mall|grc}} blir grekiska trots att antik grekiska antyds och att {{mall|la}} blir latinska då jag tycker latin låter mycket bättre. Jag förstår inte varför man valt att byta ut språkens riktiga namn mot andra, enligt mig, vilseledande namn. Vi har ju två språk: grekiska och antik/klassisk grekiska. Varför då låta dem heta lika? Någon emot att jag tar bort ändringarna som gjorts i mallen?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 00.26 (CEST) :Jag är troligen emot. Jag uppfattar att dessa tillägg är gjorda av goda skäl, av någon som verkade ha god erfarenhet av etymologisk information. För att göra en ändring av dessa (eller ta bort dem igen) tänker jag att det i första hand behövs en ordentlig förståelse för varför de las till, till att börja med, och att någon med åtminstone något mer djupgående kunskap om detta än gemene man får hjälpa till och bedöma vad som är rimligt. Anledningen till att latin ändras till latinska är om jag inte missminner mig att det är språkets adjektivform som används i formuleringen och latinets adjektivform är latinsk (bestämd form latinska), till skillnad från ex.vis grekiska där stavningarna sammanfaller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.38 (CEST) ::{{@|Dodde}}: "Av latin academia" låter inte konstigt i mina öron. Varför inte ha av zuluska, xhosaska, esperantoska, idoska också?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.44 (CEST) :::Men latin är inte ett adjektiv - det spelar ingen roll om det inte låter konstigt om det är inkorrekt. Vet inte om du fick till alla adjektivformer rätt där, men jo, om härledningen är till ett språk där språknamnet och språkets adjektivform inte sammanfaller i stavningen så bör adjektivformen användas. Har vi dock några faktiska exempel där detta inte sker? Isåfall bör mallen kompletteras med den adjektivformen. Att vi använder språkets adjektivform istället för språknamnet är inte för att vi inte var medvetna om problemet när mallen skapades, utan för att vi inte kom på rimliga formuleringar utan användning av språkets adjektivform. Jag tittar i ovanstående diskussioner och det verkar som om motiveringarna till "specialarna" finns i dem. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.55 (CEST) ::::{{@|Dodde}}: Aja, latinska är väl fine, där fattar man ju åtminstone vilket språk som åsyftas. Det var egentligen de övriga språken som fick mig att vilja ändra. Gälliska är inget språk - skotsk gälliska åsyftas. Då borde skotsk gälliska visas, eller hur? Jag ser gärna även klassisk grekiska där det ska vara så man inte tror att det är nygrekiska som åsyftas.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 02.01 (CEST) :::::{{@|Jonteemil}} Gäliska (inte gälliska) är en språkgrupp, precis som norska. Det verkar som om andra källor ofta förenklar sina benämningar till vad som är sedvanligt och praktiskt i sammanhanget. Man pratar om grekiska och menar underförstått klassisk grekiska. Detta torde vara det allra vanligaste, men emellanåt när det faktiskt är nutida språket grekiska man avser så förtydligar man detta genom att benämna det nygrekiska. Detta val att göra likadant på wiktionary har en aspekt av [[w:POMMF]] om man så vill. Som tidigare nämnt måste språken också stå i adjektivform för att generera en korrekt meningsbyggnad för den mallkod som finns. Språknamn som skotsk gäliska och klassisk grekiska fungerar inte bra där. Det finns säkert bättre sätt att lösa detta, som är tydligare och mer korrekta och förutsätter mindre av läsaren i fråga om underförstådda betydelser, särskilt med hjälp av en bakomliggande modul så småningom. Men dina förslag känns överilade i nuläget och det verkar som om du inte ens har läst diskussionerna längre upp på denna sida som motiverar de val som gjorts. Personligen känner jag inte att jag har någon kunskap om att bedöma POMMF, men korrekt är å andra sidan aldrig fel. Jag ser ett behov av att förbättra mallen ur flera aspekter bland annat förbättra och förenkla syntax. Detta med hjälp av en bakomliggande modul. När detta hamnar överst på prioriteringslistan kan jag dock inte säga nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 13.02 (CEST) :::{{@|Jonteemil}}: Tycker inte det vore fel att använda zuluska, koska/kosaska (xhosa), esperantska, idoska. Det skulle göra språknamnen mer konsekventa :) :::Detta är den enda svenska sidan som använder "esperantoska", och fann det intressant hur extremt ovanligt den formen är —[[Användare:Liggliluff|Liggliluff]] ([[Användardiskussion:Liggliluff|diskussion]]) 1 november 2019 kl. 08.16 (CET) ::::Hej {{@|Liggliluff}}. Språknamn som på svenska slutar med ''-(i/n)ska'' lutar sig såvitt jag vet alltid tillbaka på enskilda folkslag, alternativt delar av sådana folkgrupper inom väl avgränsade geografiska regioner: tjeckiska för tjecker, malagassiska för madagaskiska malagasser, färöiska på Färöarna, etc. Den kopplingen finns inte för internationella hjälpspråk såsom esperanto, ido, volapük och andra planspråk. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 2 november 2019 kl. 12.00 (CET). == Rekonstruktioner == {{@|Dodde}}: Kan du lägga till <nowiki>{{#invoke:String|replace|{{{2}}}|*|Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/}}</nowiki> på rätt ställe. Jag tror jag fick koden rätt (efter titt på {{mall|källa-duden}}), annars kan du korrigera.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 2 september 2017 kl. 18.21 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag är tveksam till det tillägget. Mallen är krånglig som den är. Och det blir krångligare att föra över den till en modul när det blir dags för det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 08.56 (CEST) ::{{@|Dodde}}: Men hur krångligt kan det vara? Det blir ju bara krångligare om uppslag såsom [[*kuningaz]] skapas enligt mig. Inget nytt behöver ju fyllas i av skribenten så hen behöver ju inte oroa sig.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 14.08 (CEST) :::{{@|Jonteemil}} all kryptisk kod är krånglig, och krångligare om den inte är ordentligt dokumenterad, och ännu krångligare om det visar sig att den har buggar (något som är svårt att veta eftersom jag inte förstår vad koden ens är till för), och ytterligare ännu krångligare om det visar sig att ändringen inte var genomtänkt så att det uppstår problem som kan vara av alla storlekar. Så krångligt ''kan'' det vara. Varför inte vänta med den här mallen och ta ett helhetsgrepp om den och lösa detta och flera andra problem på en gång. Tills dess finns det mängder av redan påbörjade [[Wiktionary:Projekt/Struktur_på_uppslag|projekt]] som du jättegärna får bidra till. Om du väldigt gärna vill arbeta med just denna mallen och förbättringar av den: analysera, fundera, sammanställ, föreslå och motivera väl genomtänkta förändringar och förbättringar som kan vara till stor hjälp när det blir dags. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 15.57 (CEST) ::::Jag tänker inte vika mig; jag anser fortfarande att den ändringen krävs för stt förbättra mallens användning. Om vi bortser från det så skulle ju syntaxen kunna ändras för att få bort språkparametern. {{mall|härledning|en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} skulle då bli {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} och {{mall|härledning|sv{{!}}smörgåsbord{{!}}språk{{=}}en}} skulle bli {{mall|härledning|en{{!}}sv{{!}}smörgåsbord}}. Vid härledning från ord som finns i olika former skriver jag just nu så här: {{mall|härledning|en{{!}}<nowiki>[[cool]], [[col]]</nowiki>{{!}}iskall, cool}} men då du ändrade i {{mall|sv-adj}} att hakparenteserna inte behövdes kan man ju göra så att det kan ersättas med {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool, col{{!}}iskall, cool}}. Transkriptioner skrivs just nu med tr=. I {{mall|ö-topp}} används trans=. De bör heta samma så förvirring inte uppstår. Det jag vill göra är alltså kort och gott: :::*göra språkkod på språket som får ordet obligatorisk förstaparameter :::*göra tr= och översättningsmallens trans= till samma namn :::*ta bort behovet av hakparenteser vid olika former av ett och samma ord :::*göra så att en asterix (*) triggar <nowiki>Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/ </nowiki> :::*göra så att en punkt inte kommer efter meningen. Att skriva . är lättare än att behöva skriva parametern punkt=-. :::*ta bort parametrarna genitivform och kursiv som används på [[vuvuzela]] och [[tomahawk]] respektive inga uppslag då de bara skapar inkonsekvens ::::Jag tror det var allt.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 02.35 (CEST) :::::Detta tycker jag om! Bra analys, bra funderingar, bra och tydlig sammanställning, bra förslag och väl motiverat. Jag håller med dig om alla punkter (den sista om vi kan hitta en alternativ lösning för genitivform, kursiv-parametern har jag inte koll på än vad den är till för, när och varför den är tänkt att användas). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 06.57 (CEST) ::::::{{@|Jonteemil}} ::::::*Det verkar som om genitivform= fyller en funktion - på just vuvuzela krävs att genitivformen för att skapa en korrekt svensk mening. Liknande gäller nog för ett stort antal språk som visserligen inte är så välrepresenterade just i denna mallen. Jag ser ingen möjlighet att ta bort den parametern. ::::::*Punkt verkar också fylla en funktion. Om punkten inte automatiskt skrivs dit finns risken att den ofta glöms bort och därför inte avslutar en mening. Sen vet jag inte hur fullständiga meningarna är ändå när de börjar på "Från" eller "Av" - kanske det inte ska vara någon inledande versal över huvud taget? Hur gör andra ordböcker när de beskriver etymologi på liknande sätt? ::::::*Kursiv verkar också ha en funktion, och det är för språk som inte använder kursiv stil, nu gissar jag, men kanske kinesiska och arabiska? Detta ''kanske'' går att ta beskriva programmeringsmässigt och om det går så kan parametern senare isåfall tas bort, annars måste den nog vara kvar. ::::::*Asterisken/Konstruktion fixar vi. ::::::*Smartare länkning är enkelt att lägga till med numera befintliga [[Modul:link]] ::::::*tr= / trans=, så fort vi bestämt oss för vilket. Isåfall behöver den avvikande ändras och botköras. ::::::*Språk-parametern ändrar vi och inför 1= för språkkod som du föreslår. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 15.33 (CEST) {{@|Dodde}}: Bra👍🏻, på [[vuvuzela]] är väl dock ''av zulu vuvuzela'' ändå korrekt eller?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 18.38 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag tycker att det låter knäppt. Av kräver bestämd adjektivform av språket, typ "av zuluiska vuvuzela", men jag är lite osäker på om den formen existerar för zulu och många andra språk. För svenska och många språk sammanfaller stavningen av adjektivformen och själva språknamnet och det är för dessa språk mallen fungerar utan extraparametrar. Genitivformen finns dock för alla språk och då låter "Från" bättre, "Från (språket) <valfritt språk>s <ord>". "Från zulus vuvuzela". Det är åtminstone så här vi har resonerat när vi skapade mallen för länge sen och jag kommer inte på något bättre nu heller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 22.18 (CEST) ::{{@|Jonteemil}}, eftersom tr= är vad enwikt använder i sin översättningsmall, så ändrar vi på {{mall|ö}} och låter denna ha kvar det så som det är, med tr=. translitt= kanske hade varit tydligare eftersom tr= skulle kunna tolkas som förkortning för translation också, men det får bli en senare fråga isåfall. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 23.13 (CEST) :::{{@|Dodde}}: "Av zuluns X" tycker jag fungerar men inte "av zulus X". (Till andra kommentaren) Bra👍🏻.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 08.50 (CEST) {{@|Dodde}}: En rot=-parameter vore också bra att ha. Exempelvis hos arabiska eller urindoeuropeiska rötter. "Av urindoeuropeiska X-" skulle då bli "Av den urindoeuropeiska roten X-".[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 10.23 (CEST) == Automatisk transkribering med ny mall == {{@|Taylor 49|Dodde|Jonteemil|Skalman}}: Jag har gjort en ny mall för transkribering, {{mall|tr}}. Jag tänkte baka in den i den här mallen. Min tanke är att om det är ett av de språk som transkriberingsmallen hanterar korrekt (exempelvis ryska) så ska *{{mall|härledning|ru{{!}}колхо́з}} istället automatiskt hanteras på det sätt som *<nowiki>{{härledning|ru|{{länk|ru|колхо́з}}|tr={{tr|ru|колхо́з}}}}</nowiki> gör idag. Med andra ord så ska länken leda till [[колхоз#Ryska]], inte [[колхо́з]], och ordet ska transkriberas via mallen ifall inte användaren manuellt satt en "override" genom att åberopa parametern "tr=" uttryckligen. Jag ser två hinder. Det första hindret är att det kan finnas ett antal instanser av {{mall|härledning}} som redan gör det senare. Jag vet att jag har lagt till några själv, som ''[[matraque]]''. Det kan finnas fler. I så fall skulle förmodligen den ändring jag beskrev ovan skapa kaos. Det problemet kanske går att lösa genom att låta en bot kolla igenom vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern. Det andra hindret är att den här mallen har en ganska hårig kod. Det ser ut som att det finns planer på att ersätta den med moduler, men jag begriper inte riktigt vad som hände med det. Är det på gång? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.06 (CEST) : Det finns {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} (WTF? jag vill inte ha två kopior), och {{modul|härledning}} som ej används. Det som jag ser som steg NOLL är att slå ihop "härledning" med "härledning-" med språkkoden för uppslaget som den tidigaste parametern. Alltså ändra <pre> #:{{etymologi|{{härledning|la|[[#Latin|error]]|punkt=-|språk=en}}.}} </pre> : till åtminstone <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|[[#Latin|error]]|punkt=-}}.}} </pre> : eller (automatisk transkribering i mån av stöd, automatiskt avlägsnande av dekorationer ovanför bokstäver för vissa språk, automatisk länkning till sektion) <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error|punkt=-}}.}} </pre> : eller bättre <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}} </pre> : Dvs ändra syntaxen från grunden. Behövs det en särhantering av 4 språkkod? Även det borde väl tas bort. : Jag avråder från att baka in någonting i "härledning" och "härledning-". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.31 (CEST) ::Jag har inga invändningar mot att göra om syntaxen som du föreslår. Jag har egentligen inga starka känslor varken för eller emot. Däremot verkar det som om {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} används på tiotusentals sidor. Det är för många för att jag ska orka gå igenom dem och ändra syntaxen på egen hand. En ändring av mallens syntax skulle kräva en bot, vilket ligger bortom min förmåga. ::Jag är lite nyfiken på varför {{modul|härledning}} inte mynnade ut i någonting. Var det svårlösliga tekniska problem som uppstod på vägen? Eller var det bara inspirationen som sinade? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 14.05 (CEST) ::: Du ska inte gå igenom tusentals sidor. Det kommer att göras medelst bot i alla fall. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 16.31 (CEST) ::::@[[Användare:Taylor 49|Taylor 49]], vet du om det skulle vara möjligt att i {{mall|etymologi}} detektera om en punkt saknas på slutet, och isf lägga till en? På så vis behöver {{mall|härledning}} aldrig inkludera en punkt, vilket skulle förenkla. ::::Om transkriberingen alltid kan göras helt automatiskt för språk som stöds i {{mall|tr}}, så tycker jag att det kan vara smidigt att inkludera det i {{mall|härledning}}. [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 01.15 (CEST) 1c8pkhi0i32efqqiteg08irbm2ux5ch 3702620 3702551 2022-08-15T07:49:28Z Dodde 309 /* Automatisk transkribering med ny mall */ wikitext text/x-wiki {{se även|Malldiskussion:lånord}} En lista över de vanligaste språknamnen och deras språkkoder finns [[Wiktionary:Stilguide/Språknamn|här]]. == Länkning == Just nu verkar inte parameter två länka till uppslaget och parameter tre är inte valbar. Svenska jökel blir t.ex. {{härledning|is|jökull|kat=-}}. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET) :Ser att du la till länkningen. Ser att 3= krävs, men om den inte anges - ska texten "med samma betydelse" läggas till, eller ska det vara tomt eller ska 3=samma ge "med samma betydelse" och tomt om 3= inte anges? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.02 (CET) ::Tycker att det ska vara tomt om 3= inte anges. Om 3= lämnas tom kan man tänka sig att ”med samma betydelse” läggs till, fast i så fall efteråt. Tycker du att det är nödvändigt eller är det uppenbart att det är av samma betydelse om man inte anger en definition? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.06 (CET) :::Nej, jag tycker inte att det är uppenbart, alls. Så det är nog bra att inte ha med den formuleringen automatiskt. Jag ändrar så det blir tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.09 (CET) ::::Bra. Jag skapade etymologin på [[hippodrom]] med nya mallen och stötte på två ”problem”. Dels är den grekiska texten kursiverad, ska det vara så eller gick det att fixa så att språk som inte skrivs med latinska bokstäver inte blir kursiverade, d.v.s. om tr= anges. Jag är också osäker på om det inte bör heta ”av klassiska grekiska” (d.v.s. med båda ord böjda). Just i etymologier brukar man ofta bara skriva ”grekiska” eftersom det i 99% av fallen alltid handlar om klassisk grekiska/antik grekiska. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.17 (CET) :::::Ordet verkade inte heller placeras in i någon kategori. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.20 (CET) ::::::Kategorin fixad. Ser inget problem med att grekiska kursiveras. Kan du komma på nåt äkta exempel på ord som härstammar från språk som behöver skrivas med ickelatinska bokstäver, typ kinesiska? Ingen aning om det där med klassisk grekiska, har aldrig sett något annat än "från grekiska", men har inte gjort några större efterforskningar heller å andra sidan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.51 (CET) :::::::Rent språkligt borde det nog vara "klassisk-grekiska" isåfall, om man får lita lite på sin språkkänsla. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.56 (CET) ::::::::Jag tänkte mest att det var enklast att fixa så att om tr= används kursiveras inte ordet (t.ex. en-wt har det så). Det är också svårt att veta var man ska dra gränsen vid kursivering men språk som kinesiska, japanska, thailändska, koreanska, arabiska, lao, persiska, khmer, [[:Kategori:Cherokesiska/Alla uppslag|cherokesiska]], [[:Kategori:Inuktitut/Alla uppslag|inuktitut]], georgiska o.s.v. borde inte kursiveras. Om inte grekiska ska kursiveras kan man väl tänka sig att kyrilliska alfabetet faller i den kategorin också, kanske även armeniska, jag vet inte. Att det ska stå klassisk-grekiska med ett bindestreck känns konstigt, och det har jag aldrig sett någonstans. Jag vet själv inte vad som är vanligast eftersom det i alla svenska etymologiordböcker alltid bara står "grekiska". En-wt stöter ju inte på samma problem eftersom de inte behöver böja adjektiv. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 10.31 (CET) ::::::::Angående problemet med klassisk grekiska vidhåller jag att det kanske vore enklast att användaren själv får skriva dit språknamn och "av/från" och punkt o.s.v. På så sätt får man färre parametrar och ökar användarvänligheten och har större svängrum i användandet av den. Eller tycker du fortfarande att mallen bör ersätta allt detta? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 11.17 (CET) :::::::::Användarvänligheten minskas väl inte direkt för att extra funktionalitet läggs till? De vanligaste användningarna sker automatiskt. Jag tycker att det finns en skillnad på från/av som inte är helt enkel att sätta fingret på. Jag kan ha fel i min slutsats, men i den mån mallen innehåller en korrekt slutsats så slipper användaren av mallen fundera på formulering, vilket känns väsentligt. Jag anser att exempelvis grekiska och språk som skrivs med kyrilliska alfabeten mycket väl kan kursiveras. Därför tycker jag inte att det är lämpligt att tr= ska avgöra kursivering eller ej, engelska mallen till trots. Jag ser dock gärna fler med åsikter och respekterar om konsensus leder till annorlunda slutsats än min. {{mall|ö}} använder en skrift=-parameter som mycket väl skulle kunna användas i denna mall också - och när den används kan kursivering automatiskt undertryckas. Man kan även hårdkoda vilka språkkoder som ska leda till automatisk undertryckande av kursivering - är dessa härledningar till språk med främmande skriftsystem så pass vanligt förekommande att detta bör göras? Angående adjektivformen av språk bestående av två adjektiv kan jag å andra sidan inte tänka mig en uppdelning. Utan bindestreck verkar syftningen (eller vad man kallar det) bli fel i samtliga exempel jag kan komma på. Vore fint med fördjupad kunskap om hur det ligger till med detta. Vilka eventuella paralleller i språket kan man hitta? :::::::::Ett sätt att öka användarvänligheten är att skapa en {{mall|härledning-min}} eller kanske {{mall|härledning-}} till och med, som automatiskt saknar inledande av/från samt avslutande punkt, så har man kvar valet. Låter det som en rimlig lösning på användarvänlighetsfrågan? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 17.15 (CET) ::::::::::Nej, du har nog rätt. Anledningen till att jag tog upp frågan är att jag kan tycka det är många parametrar att fylla i som inte gör mer än att ta bort en punkt eller ändra ett av o.dyl. och att det skulle gå fortare att bara skriva det själv från början. När man har skapat ett hundratal uppslag med {{mall|tagg}} där kat1, kat2, språk= och text= fylls i kan jag ibland känna att fler parametrar inte är något önskvärt, men det kanske också bara är jag som föredrar det så. Av samma anledning vill jag helst inte ha två mallar utan då blir det nog enklare som det är. Det gör dock att en mall som vill beskriva ett arvord på grekiska från klassisk grekiska kan se ut såhär <nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki> om man vill skriva något efter punkten och inte vill ha kursiv, vilket är en del att pränta. När det gäller klassisk grekiska kan jag inte komma på några paralleller, jag mest grämer mig över att det inte heter ”forngrekiska”. {{=)}} Jag förstår din logik med bindestreck, eftersom man skulle använda det om det funnes ett språk som hette t.ex. ”fransk-grekiska” men jag tycker ändå att det ser fel ut i sammanhanget. Skulle man kunna benämna klassisk grekiska som bara grekiska i etymologiska sammanhang och nygrekiska för just nygrekiska? Det är ändå en term som förekommer när man talar om båda språken. NE skriver ”För att skilja språkformerna åt kallar man dagens grekiska för nygrekiska.” och på tyska Wikipedia heter t.o.m. artikeln ”nygrekiska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 18.41 (CET) :::::::::::Och jag förstår ditt resonemang med för många parametrar. När jag valde att använda parametrar för att dels ta bort punkt och dels ta bort från/av utgick jag ifrån att det vanligaste (närmare 90% av gångerna eller har jag fel?) är att man bara anger en enda härledning, kompakt som det ser ut nu på [[jökull]], lite samma som med {{mall|uttal}} där man har en parameter för att ta bort uttalslänken. I de flesta fallen blir det då allra enklast att ha det på det här sättet. Men malluppsättningar med olika mallnamn som ändrar mindre detaljer är vanligt förekommande, så att ha en motsvarande mall med bara ett extra minustecken ser jag inget problem med. Tvärtom tycker jag att det är en bra lösning för att göra det enklast möjligt oavsett hur man avser att använda mallen, självständigt, eller som en del av en egen komponerad mening. :::::::::::Angående grekiska tycker jag att det känns som en rimlig användning, som du föreslår, och du redogör dessutom för externa belägg för att det är så det brukar göras. Så det låter toppen. I ditt exempel <code><nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki></code> vet jag inte varför du skriver "inled=av", "Av" ges automatiskt. Om man inte vill ha med Av/Från skriver man "inled=-". Kursiv stil var väl helt ok på grekiska, så kursiv=- vore inte nödvändigt, men du kanske menade om det hade varit ett kinesiskt ord? :) Med "-"-varianten av mallen skulle det bli <code><nowiki>{{härledning-|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska}}</nowiki></code> ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 20.35 (CET) ::::::::::::Bra, om du säger att det blir enkelt litar jag på det! I de flesta fall blir ju allt enkelt med en bra beskrivning också. :) Också bra att du tyckte om lösningen med grekiska, och jag vet att det inte var helt autentiskt det jag skrev men jag ville bara visa på att det i vissa fall kunde bli många parametrar som du säger. När det gäller <code>inled=av</code> slarvade jag bara med parametern, jag menade att man med arvord kanske vill ha ”av” i stället för ”från” eller liknande. Missade att det var default! :) ::::::::::::Detta hör egentligen till en annan diskussion, men kanske kan slänga in det här och så om det utvecklas kan vi ta det annorstädes någon annan gång. På parametern ”språk=” borde man inte kunna ha språkkoden där i stället för att skriva ut det hela namnet? Jag föreslog detta någon gång gällande {{mall|tagg}}. Nu i skrivande stund ser jag att det även har diskuterats [[Wiktionary:Teknikvinden#Parametern språk|här]] dock. Där var ett argument att det är jobbigt att det förekommer båda system, men nu när vi skapar en ny mall, skulle man inte kunna köra på det från början eller finns det något problem i det? {{=)}} --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 21.03 (CET) :::::::::::::Ja, en bra beskrivning är a och o :) Men ja, då gör vi så! :::::::::::::Angående språkparametern: Ja, just det. Det hände väl inte så mycket efter den diskussionen, även om alla verkade för en ändring. Om denna mall ska köra språkkod, så ska även {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} göra det, för enhetlighetens skull. Kan du länka till det ställe du föreslog det för {{mall|tagg}}, så jag kan kolla om det är något argument jag missat? :::::::::::::Jag skulle efter det kunna ändra den här mallen så att den tar språkkoden och inte språket som argument. {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} kan jag ändra på motsvarande sätt i synkronisering med en botkörning vid tillfälle längre fram (inom en månad). Så länge, skulle du vilja försöka identifiera eventuellt ytterligare mallar som skulle behöva ändras på motsvarande sätt, och vilka instruktionssidor som behöver uppdateras i samband med en sådan ändring av mallarna, så att allt blir så enkelt och smidigt som möjligt vid övergången? ::::::::::::::Jag länkade sidan ovan, det var på [[WT:TV#Parametern språk]]. :) Det låter bra, det blir genast mycket mindre att skriva. Jag ska försöka leta upp sådana mallar. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.40 (CET) :::::::::::::::Jag menar diskussionen där du föreslog ändringen för {{mall|tagg}}. Länken ovan läste jag, men såg inte ditt namn i den diskussionen... ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 00.48 (CET) ::::::::::::::::Vid en första snabb genomgång av mallarna kan jag inte hitta några andra mallar än "tagg" och "uttal" som använder sig av parametern "språk=". Har du någon aning eller minne av att det skulle kunna vara flera? ::::::::::::::::Sorry, jag missförstod. Jag vet att jag har gjort det och att Svenji kommenterade och höll med, men hittar det inte just nu, men jag letar. :) '''Edit''': [[Wiktionarydiskussion:Mallar/tagg#språk=|hittade!]] --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.51 (CET) Gjorde en sökning: {{mall|ingen betydelse}} använder parametern. Det gör även {{mall|kategorinavigering}} och {{mall|kategorinavigering/hjälpare}} internt (men på kategorisidorna anges språknamnet som argument till en numrerad parameter). Det känns onaturligt att för kategorinavigeringen ta omvägen via språkmallen för sakens skull eftersom kategorierna ändå inte lämpligen underhålls för hand, och i den mån det gör det är det nog enklast att ha kvar det som det är. Däremot kanske parameternamnet internt bör byta namn till språknamn= eller dylikt för att undvika förväxling. :Ok, ingen som invänder mot språkkod istället för språknamn för parametern språk, alltså! Tycker vi kör på ändringen då. :Blev det förresten som du tänkte dig, med grekiska/nygrekiska/klassisk grekiska? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.14 (CET) ::Låter bra, och jag tyckte det blev en jättebra lösning! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.18 (CET) :::Toppen :) Nu tror jag allt är ordnat/rättat i enlighet med det som vi diskuterat fram hittills, och instruktionerna är uppdaterade. Säg till om det är något nytt som dyker upp. Det kan filas på instruktionerna och de ska flyttas till [[Wiktionary:Mallar]] sen, Stilguide ska uppdateras osv. men tänker att det inte är nån jättebrådska med det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.25 (CET) :::Kul, det känns bra. :) Jag försökte hitta något om det fanns några stilguider angående kursiv stil i icke-latinska alfabet men det verkar användas på både ryska och grekiska Wikipedia, även om jag får intrycket av att det inte är lika vanligt. Nåja, därför antar jag att det bara är jag som är ovan att se andra alfabet i kursiv stil då. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.34 (CET) :::::Kom att tänka på härledningar i flera steg. Av spanska <ord> i sin tur från latinska <ord>... Då ska väl inte det latinska ordet kategoriseras? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.45 (CET) ::::::(redigeringskonflikt som ändå svarar på frågan) Provade mallen ånyo på uppslaget [[möbel]] och stötte på två problem. Ett är att det saknas ett mellanrum mellan det länkade ordet och parentesen vid definitionen. Det andra är att man inte kan använda två mallar på varandra eftersom "av" då skrivs med stor bokstav. Hur kan man lösa det? Jag tycker det är relevant att på detta uppslag redovisa två ursprung, de flesta skulle ändå se detta som ett franskt ord tror jag, bara att det har kommit via tyskan och att bara ha med det tyska skulle kännas som att utelämna information. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.47 (CET) :::::::Mellanrum fixat. Om du inte använder mallen i inledningen av en mening måste du använda parametern inled=- för att ta bort "Av", eller med inled=av ändra inledningen till "av". :::::::Angående kategorisering. Finns det något tillfälle det skulle behövas att man kan ta bort kategoriseringen, som du kan komma på? (Sidor som inte tillhör huvudnamnrymden, som exempelvis den här malldiskussionen, kan filtreras bort på annat sätt) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.57 (CET) :::::::Ser att du flera gånger använt dig av syntaxen |3=| eller |3=<betydelse av ord>. Du har redan placeringen nummer tre efter dina två inledande parametrar, så det tillför inget att skriva 3=. Ett tomt |3=| tillför heller ingenting alls eftersom argumentet är tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.00 (CET) ::::::::Bra, det gick ju lätt. :) Det enda jag kan komma på nu som kanske är lite långsökt är om man skulle vilja ange det franska ordet "meuble":s ursprung (latinska [[mobilis]]). Då tar man det så långt bort att det inte längre är fråga om det svenska ordet. Enligt min mening bör därför det redovisas på det franska ordets sida, men någon gång kanske det är relevant att ta med ändå? Vad tror du? :::::::::Angående 3= märkte jag det, jag blev förvirrad av att vi pratade om att lämna den tom om man inte hade en definition. Jag tror jag rättade till det i uppslagen jag redigerade dock? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.05 (CET) ::::::::::Japp, det gjorde du nog :) Ja, tycker vi kan lägga till en parameter för det iallafall, ''kat=-''. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.10 (CET) :::::::::::Alltid bra med en helgardering i fall något skulle hända. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.15 (CET) Sedan när det är dags för kategorierna att skapas, har du en uppfattning om hur de ska se ut med indelning och länkning och så vidare eller finns det något problem där? Jag såg också att du använde mallen på [[jökull]], jag tänkte att det vore smidigt att hålla sig till svenska ord tills reformen med språknamnet till språkkoden för parameter "språk=" genomförs, vad ska stå där så länge? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.28 (CET) :Ojdå, jag missade visst att både uppdatera {{mall|härledning}} korrekt och att lägga till språkparametern på [[jökull]], men jo, det är språkkoden som gäller, språk=is. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.46 (CET) ::Förlåt, glömde svara på den första frågan. Kategorierna styrs från [[Wiktionary:Kategorier]], så det är där man får lägga till dem. Man behöver lägga till en rad för varje språk som härlett ord till andra språk, enligt användningen av mallarna. Om ett svenskt (eller finskt) ord härletts från latin, behöver "Kategori:Härledningar från latin" läggas till. Grupp 5 på [[Wiktionary:Kategorier]] är en "övrigt"-grupp som kategorierna väl skulle passa in under, eftersom de inte riktigt passar in under de andra kategorigrupperna. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 08.26 (CET) :::Hade varit intressant att se hur [[kantarell]] hade kunnat göras om till att använda sig av mallen. :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 14.02 (CET) ::::Många uppslag känner jag blir fråga om huruvida man ska betrakta ett ursprung som ett rakt ursprung till det svenska ordet. Jag har kollat tre källor och kommit fram till att ”kantarell” är från franskan och ett franskt diminutiv av grekiskans kantharos. Antingen kan man klassa det rakt igenom som franskt eller så kan man ha franska och grekiska. Eller t.o.m. franska, latin och grekiska, eftersom franska stammar från latin, men den informationen kanske hör mer hemma på det franska uppslaget i så fall. Vad tycker du? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 17.30 (CET) :::::Jag tycker generellt att det är krångligt att utläsa etymologiska beskrivningar och med säkerhet konstatera vad som egentligen menas. I exemplet kantarell ställer jag mig frågor. "från engelska och franska: chanterelle (Från båda? är det inte antingen eller? Eller vilka speciella omständigheter gjorde att det svenska ordet influerades från båda?); från latin: cantharellus (jaha, så både det engelska och franska ordet med samma stavning härstammar från latin, då alltså, men hur vet man det? Kan inte lika gärna det engelska ordet hämtats från franskan?) = liten bägare, diminutiv till cantharus (ok, så cantharellus är alltså ett "litet cantharus", det är jag med på), från grekiska: κάνϑαϱος (kantharos) = dryckeskärl (även det solklart)" Kollar vidare i Svensk etymologisk ordbok "kantarell, Linné: chantarell = fra. chanterelle, dimin. till grek. kantharos, kopp, dryckeskärl (egentl.: ett slags tordyvel), av ovisst ursprung. Alltså efter formen." (Jaha, så det var på 1700-talet ordet kom in i svenskan, som "chantarell". Översatte Linné utländska ord till svenska? Var det franska Linné hämtade inspiration från - var det inte latin? Vad som menas med "alltså efter formen" kan jag inte ens gissa. Engelska Wiktionary "skriver From French chanterelle, from modern Latin cantharellus, diminutive of Latin cantharus ‘drinking vessel’.", ja du fattar - jag blir bara snurrig. Det verkar ju onekligen felaktigt att kantarell härletts från engelskan, som det svenska uppslaget påstår. :::::Drömmen hade ju varit om man slapp gissa så mycket, vad förkortningar betyder, vad som egentligen menas. Är verkligheten otydlig och tvetydig eller är det bara otydligt och tvetydigt skrivet, eller är det bara jag som inte har fått kläm på hur etymologisk information ska utläsas? Och vill jag fördjupa mig i något av detta tycker jag att det är ovärderligt att ha en eller flera källangivelser till de etymologiska påståendena. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 18.51 (CET) ::::::Kan hålla med dig om att det ofta är väldigt luddigt. Den svenska etymologin här är uppenbarligen tagen från SAOB och jag tror författaren missuppfattat och tror att det som åsyftas är att den engelska formen är identisk med den franska (det står ”jämför eng. och fr.”), inte att det svenska ordet skulle komma från engelska. Angående Linné tror jag han nämns eftersom han skrev mycket om växter och djur och att det då är någon typ av gammalstavning, ”så här skrev Linné det på 1700-talet”, inte att Linné lånade in det (men det är förstås inget jag vet någonting om). Efter formen tror jag betyder att bägare har namn efter en tordyvel eftersom formen av en bägare påminner om den av en tordyvel. Jag tycker också att det är mycket viktigt med källhänvisningar i etymologierna. Jag kan tycka att det vore bra om vi hade smidiga källmallar till de viktigaste etymologiska ordböckerna, d.v.s. NEO, Hellström, SAOB och kanske Etymonline. ::::::Just i kantarell är källor viktigt eftersom SAOB anger att ordet är från nylatin men påverkat av franska eftersom det stavades med chan- och inte can- och ursprungligen av grekiska. Hellquist och NEO nämner inte ens latin och säger att det är från franska och ursprungligen av grekiska. Möjligen hoppar de över latin eftersom det kanske anses självklart att franska är från latin. En etymologi skulle alltså kunna se ut såhär:<br> :::::::<nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, [[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung. Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki> ::::::Eller något i den stilen. Sedan kan man kanske välja att ha med latinet eller lägga in det på det franska ordets uppslag, men eftersom varken Hellquist eller NEO tar med det kan man kanske avvakta med det just på det svenska ordet. Det där med tordyvel har jag svårt att hitta belägg för på nätet så väljer att inte ta med det heller, däremot hittade jag [[w:kantharos]], så det kan vara intressant att ha med. Hellquist och SAOB säger att det är av ovisst ursprung så det kan också vara värt. Du tycker kanske att allt detta känns väldigt subjektivt, och det är det. Dels är uppslaget problematiskt eftersom källorna säger olika saker, dels har jag valt ut information jag tycker verkar plausibel. Sedan är kanske det kan vara upp till var och en att bestämma vilka ursprung som ska kategoriseras, eller ska vi ha bestämmelser för det, eller kan man resonera som jag gjorde? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.15 (CET) :::::::För övrigt verkar inte mallen fungera korrekt, se [[pojke]] och [[jökel]]. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.18 (CET) ::::::::Kategoriseringsfelet fixat. Angående kantarell. Jag tycker att du förklarar det utmärkt. Har en person så pass klart för sig själv hur etymologin ser ut (och vad olika källor anger) har man förutsättningarna att göra det tydligt även för läsaren. Och ju tydligare desto bättre. Onödiga förkortningar behöver vi inte använda oss av, och vi behöver inte korta ner beskrivningen i onödan. Däremot är det just sådan här information man inte kan ha nån känsla för på samma sätt som man kan ha för ords användning och betydelser. Och det finns källor för ordens ursprung. Vad bättre vore då inte att tydligt ange vad man menar och tydligt ange varifrån dessa uppgifter kommer. Jag tycker absolut att vi ska lägga till parametrar för källanvisningar för varje led (varje användning av mallen) förslagsvis med ''källa1=, källa2=, källa3='' osv. där vi kan ange förkortningar för de källor som brukar användas. Alternativt en allmännare {{mall|källa}} som kan användas både till etymologier och annat. Eller en blandning av det. Att {{mall|källa}} kan anropas från parametrar i {{mall|härledning}}. Det är väl en ordentlig diskussion bara det, om jag får gissa. Om olika källor anger olika saker, är det inte fel att ange båda, även om de motsäger varandra, tvärtom anser jag att det är önskvärt. Det är och blir mycket jobb att få till detta i varje uppslag, men ack så snyggt och ordentligt det skulle bli och se ut! ::::::::Du skriver <code><nowiki>Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki></code>, men kantharos är väl en translitterering av κάνθαρος, som redan anges i mallen i andra ledet, så uppslaget ska väl inte ens finnas med i svwikt. så jag förstår inte riktigt vitsen med att ha med den formuleringen i slutet. <code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse,</nowiki></code> är jag med på, men <code><nowiki>[[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung.</nowiki></code> har jag svårare att hålla med om. Det är väl det latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, och det franska chantarelle som härleds from från latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, som i sin tur härleds från grekiskans κάνθαρος (kantharos). Så, alltså: ::::::::<code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos}} med samma betydelse, av ovisst ursprung.</nowiki></code> som resulterar i: ::::::::{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-|kat=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus|kat=-}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos|kat=-}} med samma betydelse, av ovisst ursprung. ::::::::Förresten hur är det med tidsangivelser. Visst är det väl relevant med den informationen om det nu finns uppgifter att få tag på? Jag vet dock inte hur vanligt det är med tidsangivelser i de källor som brukar användas? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 22.29 (CET) :::::::::Jag tycker att jobbet med källor absolut är värt att genomföra. Jag har dock inte jättemycket tid den här veckan, så vi kanske kan skjuta lite på det tills nästa? Angående kantharos är det på svenska en typ av amfora, det var därför jag skrev ”jämför”. Se [[w:kantharos]], men det är klart att det inte behöver vara med. Det kan ligga på besläktade ord eller dylikt kanske. Jag kan hålla med om att diminutivändelsen var otydlig. Visst kan man göra så som du skriver, om man vill ha tre ursprungskategorier och tycker att alla tre är relevanta i det svenska uppslaget. Jag skulle dock föredra ''[[cantharus]]'' (”bägare, dryckeskärl”) för enhetlighet, men det kanske inte var något fokus just här. :) :::::::::Angående tidsangivelser tänkte jag också på det och tycker också att det är något som relevant. Den bästa källa för tidsangivelser är NEO som nästan alltid anger dem. Om det finns något smidigt sätt att lägga till dem tycker jag att en parameter gott kan finnas för det. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 23.04 (CET) ::::::::::Ok, förstår din tanke med "jämför". Tycker inte det är fel att ha med det här, där det är relevant, om man vill det. Hellre egentligen än i {{mall|jämför}} av den anledningen. Eftersom det övriga var lite otydligt blev detta också lite otydligt, bara. ::::::::::Vi kan nog aldrig få en perfekt kategori med tydlig avgränsning vad som räknas som att något är härlett från ett visst språk, oavsett om vi räknar antal led eller utgår från nån sorts tidsgräns. Man kan resonera att bara direkta härledningar bör räknas, eller att alla led tillbaks till språkets begynnelse bör räknas, och inget är väl mer rätt eller fel. I takt med att uppslag skapas för ord i leden, kanske man kan tänka sig att man flyttar över etymologin från och med det aktuella ledet dit. Om ex.vis [[cantharellus]] redan finns kanske man kunde fokusera på den etymologiska beskrivningen därifrån på det uppslaget i stället för på [[kantarell]]. ::::::::::Kursivering av cantharus missade jag bara, helt riktigt (åtgärdar i exemplet nu). tecknet ” vet jag inte hur man skapar, så eftersom foruleringen inte var en del av nån mall som automatiskt ger dessa så kanske man inte kan ha nåt krav på användaren just om det. Jag antar att du inte medvetet tog bort länkningen för bägare och dryckeskärl, eller ska de vara avlänkade, menar du? För årtal, med eller utan parameter, beror lite på om man kan hitta någon funktionell placering av den informationen. Två parenteser på varandra kanske inte blir så snyggt. ::::::::::Angående {{mall|källa}} e.d., samma här, nästa vecka blir bra. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 00.28 (CET) :::::::::::Jag håller med dig angående etymologileden. Tecknet ” räknas som standard så vitt jag vet och « och " i andra hand, så visst är det inget krav på dem, men det är ju smidigt att mallarna använder ” automatiskt, enligt min mening, och ja det var meningen att avlänka eftersom mallarna inte länkar. Jag tycker att det ser lite kladdigt ut om man länkar dels alla utländska ord och alla svenska ord. Men det är väl min åsikt. ::::::::::: Franska Wiktionary placerar årtal i början av uppslaget i kursiv stil. Se t.ex. [[fr:påver]], skulle man kunna ha samma sak fast kanske ”sedan” framför för att göra det tydligare vad årtalet avser? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 16.29 (CET) ::::::::::::Förstår din poäng med avlänkningen. Kan inte bestämma mig för vilken av fördelarna som väger över, att det blir mindre kluddigt eller att relevanta ord länkas. Är det värt att nån konsensus i frågan eller låta det vara si ibland och så ibland? Att mallen inte länkar är ju dock bara för att mallen inte skapats för att länka, lägger man till {{mall|länka}} runt parametern i mallkoden, så länkas det automatiskt. ::::::::::::Gillar "sedan" för tydlighets skull. Skulle man lika gärna kunna skriva årtalet i inled=-parametern <code>inled=Sedan 1700-talet, av</code>, med tanke på det stora antal varianter av tidsangivelser man kan tänka sig? Skulle en egen tid-parameter tillföra något? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 16.53 (CET) :Det kan nog vara si och så, majoriteten av uppslagen av uppslagen skriver inte så och mallarna stöder inte länkning så det lär väl bara förekomma sporadiskt ändå, och det skadar ju inte. Men jag tycker inte att mallarna ska länka eftersom jag definitionerna inte är de ord som är i fokus. Angående ditt ”inled=”-förslag tycker jag gott att det funkar bra, med en tydlig beskrivning i mallbeskrivningen! --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 17.41 (CET) ::Hittade förresten ett nytt problem. När mallen länkar till ord med samma stavning blir texten fetstilt, som normalt. Uppslaget jag talar om är [[spurt]]. Skulle man kunna göra att den länkar till rätt språkrubrik? Att om man skriver in <code>1=en|2=spurt</code> (siffror för tydlighet). Skulle den då kunna länka det som <nowiki>[[spurt#Engelska|spurt]]</nowiki>. D.v.s. <nowiki>[[{{{2}}}#<språk (av 1)>|{{{2}}}]]</nowiki> om du förstår hur jag menar. Skulle detta funka? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.04 (CET) :::Varför blir kategorin fel på fornsvenska [[iþræt]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.32 (CET) ::::Har ytterligare en fråga. Hur gör vi om ursprunget inte har en språkkod? Ska man undvika att använda mallen eller finns det något sätt som man skulle kunna ändra språknamnet? {{mall|härledning-}} kanske skulle kunna skippa att automatiskt skriva ut språket? Just nu talar jag om [[bärsärk]] där ”fornisländska” inte har en språkkod, men kanske skulle kunna kategoriseras under isländska. I andra fall kanske det rör sig om att man måste specificera att det handlar om ”kanadensisk franska” eller dylikt och man vill kategorisera det under ”franska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 22.05 (CET) ::Ok, är helt överens om allt du skriver i det stycket! ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::Just den lösningen används f.n. i {{mall|ö}}. Svar, ja. Har ändrat koden. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::Felet i iþræt beror på felkodning av mig, igen :) du får ursäkta. Fixat nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::::Syftet med mallen var ju två, enhetlighet och kategorisering. Om språket saknar språkkod ska det inte ha egna uppslag eller stå med i översättningslistor, men ser inget hinder för att de ska kunna beskrivs korrekt i etymologibeskrivningar, tvärtom vore det ju onaturligt med motsatsen. Frågan är då om vi vill kategorisera dessa? Vi har valen att inte kategorisera alls eller att kategorisera dem i en uppsamlingskategori för språk som saknar språkkod och därmed en egen kategori. Alltså, Kategori:Svenska/Härledningar från <vilken formulering som helst, ex.vis "andra språk"> respektive Kategori:Okänt språk/Härledningar från <vilket språk som helst som har en språkkod>. Det finns två specialspråkkoder, xx för "okänt språk" och "--" för tvärspråkligt. Så anger man i språk-parametern argumentet "xx" så hamnar sidan i "okänt språk"-kategorin. :::::Om mallen ska kunna användas för härledningar från språk som saknar språkkod måste vi ändra så att språknamnet bara anropas från språkkodsmallen om den existerar, och att den annars använder den text (i ditt fall fornisländska) som skrivs in som första argument (1=). Jag har inte ändrat något i mallen vad gäller detta. :::::Den andra delen som gäller specificering (i ditt exempel till kanadensisk franska) så är det exakt vad parametern genitivform= gör, alltså {härledning|fr|genitivform=kanadensisk franska}. Jag tänkte mig att det var genitivformerna som det fanns behov av att specificera, men syntaktiskt kan vi lika gärna ha en mer allmänt namngiven parameter, som altform eller rentav alt=. Kortare och enklare än genitivform, så varför inte? Sen får mallbeskrivningen bistå med resten, som vanligt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::::Jag vet faktiskt inte vad som blir bäst i det här fallet. Problemet var mest att jag inte visste hur jag skulle göra med "bärsärk" eftersom det är så gammalt att språket i fråga går under ett annat namn. Angående kanadensisk franska så låter det smidigt. Om du tycker att det är en bra lösning så skadar det väl inte att implentera? Jag vill bara inte föreslå någon lösning som jag inte har 100% pejl på själv. :P --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 23.58 (CET) :::::::Haha, ingen fara. Jag opponerar mig eller efterfrågar mer information om det föreslås en lösning jag är tveksam till (som kanske märks av den långa diskussionen). Det som gör det lite knepigt är att det är två språk att hålla reda på, som båda anges i mallen. Men, som du också är inne på, är en bra mallbeskrivning a och o, för att som utomstående kunna greppa mallens uppbyggnad och vad syftet med de olika parametrarna är. Där kommer bra och väsentliga exempel på användning in. Exemplena ska gärna täcka så många som möjligt av tänkbara och mindre tänkbara behov. För att identifiera dessa behov behöver vi köra igenom ett gott antal etymologier, för att se hur väl mallen passar in i olika sammanhang. Jag tycker att vi är på god väg :) När det gäller källhänvisningar, som jag tycker att vi ska komma till ganska snabbt i processen (alltså innan vi börjar använda mallen i för många etymologiavsnitt), har vi till hjälp att kika lite på Wikipedias [[w:Mall:Artikelursprung]] och tillhörande mallar som [[w:Mall:Enwp]], [[w:Mall:Ugglan]] med flera, mallar som jag och [[Användare:Skalman|Skalman]] la grunden till för några år sedan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.13 (CET) ::::::::Kom på nu varför jag inte valde alt= från början, utan genitivform=. Den ändrar ju inte bara just det ordet, utan även Av till Från. Det jag skrev stämmer alltså inte alls. Det innebär att det inte finns nån smidig "in template"-lösning för de fall då varken adjektivform eller genitivform kan användas. Man får då helt enkelt använda {{mall|härledning}} med parametern inled=-, eller {{mall|härledning-}} (utan den parametern). Men det stämmer att genitivform= bara påverkar formuleringen, inte kategoriangivelser eller länkar. Så just i fallet kanadensisk franska hade jag nog gjort just en genitivform av det. {härledning|fr|<ord>|genitivform=den kanadensiska franskans} som ger "Från den kanadensiska franskans <ord>." Så jag tror vi behåller parameternamnet som det är. Förlåt för det onödiga tillsnurrandet. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.43 (CET) :::::::::Emå uppstår problemet också när en etymologisk ordbok t.ex. anger ett ord av samiskt ursprung. Här på Wikipedia särskiljer vi de samiska språken, men det går nästan aldrig att finna vilket samiskt språk ordet härstammar ifrån. En lösning skulle kunna vara att ha en kategori för varje samiskt språk med en överkategori som är samiska språk där man kan placera in ord. Jag säger inte att vi ska göra så, men det skulle kunna vara en lösning. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 11.41 (CET) ::::::::::Problemet är då att vi saknar språkkod för "samiska" (till skillnad från kanadensisk franska, som vi ju skulla klassa som franska och därmed använda språkkoden fr). Man skulle kunna skapa speciella och specifika härledningsspråkkoder med ett särskilt prefix (t.ex. h-, alltså ex.vis h-sam för samiska) och placera i {{mall|härledning}} för parameter 1= och därmed få sidan placerad i t.ex. ''Kategori:Svenska/Härledningar från samiska''. Dock bör man undvika att använda specialspråkkoden i parametern språk= eftersom det skulle skapa ''Kategori:Samiska/Härledningar från <1=>.'' Eftersom språk utan språkkoder inte ska vara representerade på svwikt ifråga om uppslag, mallar, kategorier, översättningar, rubriker, så bryter det isåfall mot den strukturen att tillåta en kategori med det namnet. Motsvarande skulle gälla för ex.vis norska/bokmål/nynorska av motsvarande anledning. Tankar om detta?~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 18.27 (CET) :::::::::::Sant, det låter också som att bryta mot enhetligheten lite för mycket. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 19.17 (CET) ::::::::::::Har skapat mallarna {{mall|h-smi}} för samiska och {{mall|h-nor}} för norska. Båda är iso 639-2/639-5-koder. smi är den kollektiva koden för de samiska språken. nor är koden för makrospråket norska. (Även no är det med iso 639-1, men vi använder koden no istället för nb för bokmål på Wiktionary för att underlätta länkningen till norska Wiktionary bl.a.) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 20.58 (CET) :::::::::::::Okej, om du tror att det fungerar. :) Denna kan man alltså lägga in på t.ex. [[pulka]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 22.29 (CET) ::::::::::::::Japp! [http://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=pulka&diff=next&oldid=1037362] ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 23.14 (CET) :::::::::::::::Trevligt! :) Detta är jag kanske ensam om att tycka, men på uppslaget [[ackompanjera]], tycker inte du att det är överflödigt att ha med äldre varianter av ett språk som kategori? Jag har lite svårt att motivera detta, men det känns som sagt lite överflödigt. Det känns konstigt att engelska uppslaget [[ombudsman]] skulle härledas från svenska och fornsvenska om inte lånet är direkt från det senare (som i exemplet med [[bärsärk]] eller franska [[ouest]] (från fornengelska). Däremot känns det inte konstigt att [[orienteering]] härleds från svenska och franska ([[orienter]]). Detta är kanske bara någon skev uppfattning jag har, men tänkte ändå dela den. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 3 februari 2012 kl. 10.53 (CET) ::::::::::::::::För språk som använder en annan fetstilsrubrik än uppslagsrubrik (t.ex. latin, fornengelska, fornsvenska) kan det kanske behövas en parameter hur ordet ska visas, t.ex. {fatum|x=fātum} = [[fatum|fātum]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 7 februari 2012 kl. 23.50 (CET) :::::::::::::::::Nej, jag förstår och håller med dig om ditt resonemang om att franska ord som kommer från fornfranska (och motsvarande) inte ska kategoriseras. Ang. fetstilsrad/sidnamn, räcker det inte med att man anger <nowiki>=[[fatum|fātum]]</nowiki>? (Jag får förse 2= med {{mall|länka}} så att länkning sker automatiskt om länkning inte sker manuellt). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 05.56 (CET) ::::::::::::::::::Det blir perfekt! Jag försökte göra så själv, men det gick inte, så jag tänkte att det inte var möjligt. Men om det går att fixa så är ju det den bästa lösningen! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 8 februari 2012 kl. 15.04 (CET) :Fixat. Men vill man få med ankare när man använder egenhändigt skrivna hakparenteser så måste man ange ankarna manuellt också. Typ <nowiki>[[fatum#Latin|fātum]]</nowiki> men det kanske inte är så viktigt direkt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 20.03 (CET) ::Angående uppslaget [[whisky]]: Kan koden ”gd”, d.v.s. [[skotsk gäliska]], i stället använda bara [[gäliska]] så slipper man samma bekymmer som vid [[klassisk grekiska]]? Gäliska används ungefär lika ofta som skotsk gäliska och adjektivet är endast för att skilja det från ”irisk gäliska”, men här på Wiktionary används ”iriska” så det är ingen risk för hopblandning. Vidare skriver NEO endast ”gäliska” under sin etymologi för whisky. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.44 (CET) :::Vad står på tok på [[Oidipus|detta uppslag]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 18 mars 2012 kl. 15.49 (CET) ::::gd tillagt att ändras från skotsk gäliska till gäliska i den utskrivna texten. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 19.26 (CET) :::::Oidipus fixat, det var ett glömt <nowiki>&nbsp;</nowiki> på ett ställe så att fyra ' kom efter varann då tr= användes utan 3=. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 21.07 (CET) == Göra citattecken för betydelse frivilliga == Att använda betydelseparametern blir konstigt när det inte är optimalt eller möjligt att förse ordet med en exakt betydelse, till exempel om man vill skriva "med samma betydelse" eller "suffix använt vid...", och så vidare. Alltså föreslår jag en parameter som gör citattecken frivilliga, eller att de tas bort genom försummelse och läggs till manuellt inom parametern. – [[User:Smiddle|Smiddle]] 18 februari 2012 kl. 12.22 (CET) :Om du vill skriva med samma betydelse behöver du inte använda den parametern och skriva det efteråt, t.ex. <code><nowiki>{{härledning|en|football|punkt=-}} med samma betydelse.</nowiki></code> På samma sätt kan du skriva <code><nowiki>{{härledning|gmq-fsv|-il|inled=Av fornsvenska instrumentalsuffixet}}</nowiki></code>. Eller fungerar inte den lösningen? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.41 (CET) == Dokumentation == Det vore fint om den här mallen och {{mall|härledning-}} beskrevs utförligt på [[WT:Mallar/härledning]]. Vidare vore det bra om kategorierna som används i den här mallen beskrevs på [[WT:Kategorier]] (kanske inte självklart hur). [[User:Skalman|//Skal]] 18 november 2012 kl. 09.53 (CET) ==Härledning och lånord== Jag känner att det är en stor skillnad mellan lånord och ord som har utvecklats från fornnordiskan och känner därför att de ska skiljas åt. T.ex. Så är cool ett lånord från engelska då svenskan och engelskan inte har någon gemensam förfader där cool utvecklades ifrån. Cool härstammar inte från engelska utan har lånats därifrån.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 januari 2017 kl. 12.25 (CET) :Men det är väl bara mallen som heter härledning, och kan användas för såväl lånord som arvord. På vilket sätt är det problematiskt att använda denna mallen för båda typerna av härkomst? Det har funnits en mall "lånord" som togs bort, men diskussionen finns kvar [[Malldiskussion:lånord]]. Är det verkligen korrekt att påstå att lånord inte härstammar/härleds/härrör/härkommer osv? Det gör de väl precis lika mycket som arvord, bara att de kommer från andra språk istället från fornsvenska. Lite intressant läsning: [http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4226 Lånat och ärvt i svenskan]. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 7 januari 2017 kl. 03.46 (CET) == Transkription == Kan någon göra så transkriptionerna inte blir kursiva. Som ni kan se i historiken försökte jag men jag lyckades inte.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 19 juli 2017 kl. 15.15 (CEST) == Språknamn == Jag tycker det är jättekonstigt att {{mall|gd}} blir gälliska istället för skotsk gälliska som ju är ett språk, att {{mall|grc}} blir grekiska trots att antik grekiska antyds och att {{mall|la}} blir latinska då jag tycker latin låter mycket bättre. Jag förstår inte varför man valt att byta ut språkens riktiga namn mot andra, enligt mig, vilseledande namn. Vi har ju två språk: grekiska och antik/klassisk grekiska. Varför då låta dem heta lika? Någon emot att jag tar bort ändringarna som gjorts i mallen?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 00.26 (CEST) :Jag är troligen emot. Jag uppfattar att dessa tillägg är gjorda av goda skäl, av någon som verkade ha god erfarenhet av etymologisk information. För att göra en ändring av dessa (eller ta bort dem igen) tänker jag att det i första hand behövs en ordentlig förståelse för varför de las till, till att börja med, och att någon med åtminstone något mer djupgående kunskap om detta än gemene man får hjälpa till och bedöma vad som är rimligt. Anledningen till att latin ändras till latinska är om jag inte missminner mig att det är språkets adjektivform som används i formuleringen och latinets adjektivform är latinsk (bestämd form latinska), till skillnad från ex.vis grekiska där stavningarna sammanfaller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.38 (CEST) ::{{@|Dodde}}: "Av latin academia" låter inte konstigt i mina öron. Varför inte ha av zuluska, xhosaska, esperantoska, idoska också?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.44 (CEST) :::Men latin är inte ett adjektiv - det spelar ingen roll om det inte låter konstigt om det är inkorrekt. Vet inte om du fick till alla adjektivformer rätt där, men jo, om härledningen är till ett språk där språknamnet och språkets adjektivform inte sammanfaller i stavningen så bör adjektivformen användas. Har vi dock några faktiska exempel där detta inte sker? Isåfall bör mallen kompletteras med den adjektivformen. Att vi använder språkets adjektivform istället för språknamnet är inte för att vi inte var medvetna om problemet när mallen skapades, utan för att vi inte kom på rimliga formuleringar utan användning av språkets adjektivform. Jag tittar i ovanstående diskussioner och det verkar som om motiveringarna till "specialarna" finns i dem. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.55 (CEST) ::::{{@|Dodde}}: Aja, latinska är väl fine, där fattar man ju åtminstone vilket språk som åsyftas. Det var egentligen de övriga språken som fick mig att vilja ändra. Gälliska är inget språk - skotsk gälliska åsyftas. Då borde skotsk gälliska visas, eller hur? Jag ser gärna även klassisk grekiska där det ska vara så man inte tror att det är nygrekiska som åsyftas.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 02.01 (CEST) :::::{{@|Jonteemil}} Gäliska (inte gälliska) är en språkgrupp, precis som norska. Det verkar som om andra källor ofta förenklar sina benämningar till vad som är sedvanligt och praktiskt i sammanhanget. Man pratar om grekiska och menar underförstått klassisk grekiska. Detta torde vara det allra vanligaste, men emellanåt när det faktiskt är nutida språket grekiska man avser så förtydligar man detta genom att benämna det nygrekiska. Detta val att göra likadant på wiktionary har en aspekt av [[w:POMMF]] om man så vill. Som tidigare nämnt måste språken också stå i adjektivform för att generera en korrekt meningsbyggnad för den mallkod som finns. Språknamn som skotsk gäliska och klassisk grekiska fungerar inte bra där. Det finns säkert bättre sätt att lösa detta, som är tydligare och mer korrekta och förutsätter mindre av läsaren i fråga om underförstådda betydelser, särskilt med hjälp av en bakomliggande modul så småningom. Men dina förslag känns överilade i nuläget och det verkar som om du inte ens har läst diskussionerna längre upp på denna sida som motiverar de val som gjorts. Personligen känner jag inte att jag har någon kunskap om att bedöma POMMF, men korrekt är å andra sidan aldrig fel. Jag ser ett behov av att förbättra mallen ur flera aspekter bland annat förbättra och förenkla syntax. Detta med hjälp av en bakomliggande modul. När detta hamnar överst på prioriteringslistan kan jag dock inte säga nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 13.02 (CEST) :::{{@|Jonteemil}}: Tycker inte det vore fel att använda zuluska, koska/kosaska (xhosa), esperantska, idoska. Det skulle göra språknamnen mer konsekventa :) :::Detta är den enda svenska sidan som använder "esperantoska", och fann det intressant hur extremt ovanligt den formen är —[[Användare:Liggliluff|Liggliluff]] ([[Användardiskussion:Liggliluff|diskussion]]) 1 november 2019 kl. 08.16 (CET) ::::Hej {{@|Liggliluff}}. Språknamn som på svenska slutar med ''-(i/n)ska'' lutar sig såvitt jag vet alltid tillbaka på enskilda folkslag, alternativt delar av sådana folkgrupper inom väl avgränsade geografiska regioner: tjeckiska för tjecker, malagassiska för madagaskiska malagasser, färöiska på Färöarna, etc. Den kopplingen finns inte för internationella hjälpspråk såsom esperanto, ido, volapük och andra planspråk. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 2 november 2019 kl. 12.00 (CET). == Rekonstruktioner == {{@|Dodde}}: Kan du lägga till <nowiki>{{#invoke:String|replace|{{{2}}}|*|Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/}}</nowiki> på rätt ställe. Jag tror jag fick koden rätt (efter titt på {{mall|källa-duden}}), annars kan du korrigera.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 2 september 2017 kl. 18.21 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag är tveksam till det tillägget. Mallen är krånglig som den är. Och det blir krångligare att föra över den till en modul när det blir dags för det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 08.56 (CEST) ::{{@|Dodde}}: Men hur krångligt kan det vara? Det blir ju bara krångligare om uppslag såsom [[*kuningaz]] skapas enligt mig. Inget nytt behöver ju fyllas i av skribenten så hen behöver ju inte oroa sig.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 14.08 (CEST) :::{{@|Jonteemil}} all kryptisk kod är krånglig, och krångligare om den inte är ordentligt dokumenterad, och ännu krångligare om det visar sig att den har buggar (något som är svårt att veta eftersom jag inte förstår vad koden ens är till för), och ytterligare ännu krångligare om det visar sig att ändringen inte var genomtänkt så att det uppstår problem som kan vara av alla storlekar. Så krångligt ''kan'' det vara. Varför inte vänta med den här mallen och ta ett helhetsgrepp om den och lösa detta och flera andra problem på en gång. Tills dess finns det mängder av redan påbörjade [[Wiktionary:Projekt/Struktur_på_uppslag|projekt]] som du jättegärna får bidra till. Om du väldigt gärna vill arbeta med just denna mallen och förbättringar av den: analysera, fundera, sammanställ, föreslå och motivera väl genomtänkta förändringar och förbättringar som kan vara till stor hjälp när det blir dags. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 15.57 (CEST) ::::Jag tänker inte vika mig; jag anser fortfarande att den ändringen krävs för stt förbättra mallens användning. Om vi bortser från det så skulle ju syntaxen kunna ändras för att få bort språkparametern. {{mall|härledning|en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} skulle då bli {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} och {{mall|härledning|sv{{!}}smörgåsbord{{!}}språk{{=}}en}} skulle bli {{mall|härledning|en{{!}}sv{{!}}smörgåsbord}}. Vid härledning från ord som finns i olika former skriver jag just nu så här: {{mall|härledning|en{{!}}<nowiki>[[cool]], [[col]]</nowiki>{{!}}iskall, cool}} men då du ändrade i {{mall|sv-adj}} att hakparenteserna inte behövdes kan man ju göra så att det kan ersättas med {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool, col{{!}}iskall, cool}}. Transkriptioner skrivs just nu med tr=. I {{mall|ö-topp}} används trans=. De bör heta samma så förvirring inte uppstår. Det jag vill göra är alltså kort och gott: :::*göra språkkod på språket som får ordet obligatorisk förstaparameter :::*göra tr= och översättningsmallens trans= till samma namn :::*ta bort behovet av hakparenteser vid olika former av ett och samma ord :::*göra så att en asterix (*) triggar <nowiki>Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/ </nowiki> :::*göra så att en punkt inte kommer efter meningen. Att skriva . är lättare än att behöva skriva parametern punkt=-. :::*ta bort parametrarna genitivform och kursiv som används på [[vuvuzela]] och [[tomahawk]] respektive inga uppslag då de bara skapar inkonsekvens ::::Jag tror det var allt.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 02.35 (CEST) :::::Detta tycker jag om! Bra analys, bra funderingar, bra och tydlig sammanställning, bra förslag och väl motiverat. Jag håller med dig om alla punkter (den sista om vi kan hitta en alternativ lösning för genitivform, kursiv-parametern har jag inte koll på än vad den är till för, när och varför den är tänkt att användas). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 06.57 (CEST) ::::::{{@|Jonteemil}} ::::::*Det verkar som om genitivform= fyller en funktion - på just vuvuzela krävs att genitivformen för att skapa en korrekt svensk mening. Liknande gäller nog för ett stort antal språk som visserligen inte är så välrepresenterade just i denna mallen. Jag ser ingen möjlighet att ta bort den parametern. ::::::*Punkt verkar också fylla en funktion. Om punkten inte automatiskt skrivs dit finns risken att den ofta glöms bort och därför inte avslutar en mening. Sen vet jag inte hur fullständiga meningarna är ändå när de börjar på "Från" eller "Av" - kanske det inte ska vara någon inledande versal över huvud taget? Hur gör andra ordböcker när de beskriver etymologi på liknande sätt? ::::::*Kursiv verkar också ha en funktion, och det är för språk som inte använder kursiv stil, nu gissar jag, men kanske kinesiska och arabiska? Detta ''kanske'' går att ta beskriva programmeringsmässigt och om det går så kan parametern senare isåfall tas bort, annars måste den nog vara kvar. ::::::*Asterisken/Konstruktion fixar vi. ::::::*Smartare länkning är enkelt att lägga till med numera befintliga [[Modul:link]] ::::::*tr= / trans=, så fort vi bestämt oss för vilket. Isåfall behöver den avvikande ändras och botköras. ::::::*Språk-parametern ändrar vi och inför 1= för språkkod som du föreslår. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 15.33 (CEST) {{@|Dodde}}: Bra👍🏻, på [[vuvuzela]] är väl dock ''av zulu vuvuzela'' ändå korrekt eller?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 18.38 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag tycker att det låter knäppt. Av kräver bestämd adjektivform av språket, typ "av zuluiska vuvuzela", men jag är lite osäker på om den formen existerar för zulu och många andra språk. För svenska och många språk sammanfaller stavningen av adjektivformen och själva språknamnet och det är för dessa språk mallen fungerar utan extraparametrar. Genitivformen finns dock för alla språk och då låter "Från" bättre, "Från (språket) <valfritt språk>s <ord>". "Från zulus vuvuzela". Det är åtminstone så här vi har resonerat när vi skapade mallen för länge sen och jag kommer inte på något bättre nu heller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 22.18 (CEST) ::{{@|Jonteemil}}, eftersom tr= är vad enwikt använder i sin översättningsmall, så ändrar vi på {{mall|ö}} och låter denna ha kvar det så som det är, med tr=. translitt= kanske hade varit tydligare eftersom tr= skulle kunna tolkas som förkortning för translation också, men det får bli en senare fråga isåfall. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 23.13 (CEST) :::{{@|Dodde}}: "Av zuluns X" tycker jag fungerar men inte "av zulus X". (Till andra kommentaren) Bra👍🏻.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 08.50 (CEST) {{@|Dodde}}: En rot=-parameter vore också bra att ha. Exempelvis hos arabiska eller urindoeuropeiska rötter. "Av urindoeuropeiska X-" skulle då bli "Av den urindoeuropeiska roten X-".[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 10.23 (CEST) == Automatisk transkribering med ny mall == {{@|Taylor 49|Dodde|Jonteemil|Skalman}}: Jag har gjort en ny mall för transkribering, {{mall|tr}}. Jag tänkte baka in den i den här mallen. Min tanke är att om det är ett av de språk som transkriberingsmallen hanterar korrekt (exempelvis ryska) så ska *{{mall|härledning|ru{{!}}колхо́з}} istället automatiskt hanteras på det sätt som *<nowiki>{{härledning|ru|{{länk|ru|колхо́з}}|tr={{tr|ru|колхо́з}}}}</nowiki> gör idag. Med andra ord så ska länken leda till [[колхоз#Ryska]], inte [[колхо́з]], och ordet ska transkriberas via mallen ifall inte användaren manuellt satt en "override" genom att åberopa parametern "tr=" uttryckligen. Jag ser två hinder. Det första hindret är att det kan finnas ett antal instanser av {{mall|härledning}} som redan gör det senare. Jag vet att jag har lagt till några själv, som ''[[matraque]]''. Det kan finnas fler. I så fall skulle förmodligen den ändring jag beskrev ovan skapa kaos. Det problemet kanske går att lösa genom att låta en bot kolla igenom vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern. Det andra hindret är att den här mallen har en ganska hårig kod. Det ser ut som att det finns planer på att ersätta den med moduler, men jag begriper inte riktigt vad som hände med det. Är det på gång? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.06 (CEST) : Det finns {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} (WTF? jag vill inte ha två kopior), och {{modul|härledning}} som ej används. Det som jag ser som steg NOLL är att slå ihop "härledning" med "härledning-" med språkkoden för uppslaget som den tidigaste parametern. Alltså ändra <pre> #:{{etymologi|{{härledning|la|[[#Latin|error]]|punkt=-|språk=en}}.}} </pre> : till åtminstone <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|[[#Latin|error]]|punkt=-}}.}} </pre> : eller (automatisk transkribering i mån av stöd, automatiskt avlägsnande av dekorationer ovanför bokstäver för vissa språk, automatisk länkning till sektion) <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error|punkt=-}}.}} </pre> : eller bättre <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}} </pre> : Dvs ändra syntaxen från grunden. Behövs det en särhantering av 4 språkkod? Även det borde väl tas bort. : Jag avråder från att baka in någonting i "härledning" och "härledning-". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.31 (CEST) ::Jag har inga invändningar mot att göra om syntaxen som du föreslår. Jag har egentligen inga starka känslor varken för eller emot. Däremot verkar det som om {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} används på tiotusentals sidor. Det är för många för att jag ska orka gå igenom dem och ändra syntaxen på egen hand. En ändring av mallens syntax skulle kräva en bot, vilket ligger bortom min förmåga. ::Jag är lite nyfiken på varför {{modul|härledning}} inte mynnade ut i någonting. Var det svårlösliga tekniska problem som uppstod på vägen? Eller var det bara inspirationen som sinade? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 14.05 (CEST) ::: Du ska inte gå igenom tusentals sidor. Det kommer att göras medelst bot i alla fall. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 16.31 (CEST) ::::@[[Användare:Taylor 49|Taylor 49]], vet du om det skulle vara möjligt att i {{mall|etymologi}} detektera om en punkt saknas på slutet, och isf lägga till en? På så vis behöver {{mall|härledning}} aldrig inkludera en punkt, vilket skulle förenkla. ::::Om transkriberingen alltid kan göras helt automatiskt för språk som stöds i {{mall|tr}}, så tycker jag att det kan vara smidigt att inkludera det i {{mall|härledning}}. [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 01.15 (CEST) :::::{{@|Gabbe}} Vad tror du om att ha en modul som tar hand om logiken istället för en mall {{mall|tr}}. Då kan man smidigare baka in funktionaliteten i andra moduler, inklusive en Modul:härledning. Ja, vad hände med Modul:härledning 2017? Nej, det finns inga tekniska problem. Moduler är smidiga. Men som du nämnde så används {{mall|härledning}} på många sidor och även om det mesta går att åtgärda med bot, så stöter man alltid på saker på vägen som måste åtgärdas manuellt. Jag tror att ingen riktigt kände sig manad, då, att göra det jobbet som krävdes så det blev hängande. Att skapa själva modulen är det lilla jobbet. Om någon vill ta tag i detta med härledningar nu, tror jag absolut att en modul är vägen att gå. Som du nämnde är mallkoden rätt hårig (snårig?) och den kommer bli ännu värre om man går in där och ändrar mer. :::::Men först behöver vi få klart för oss vilken syntax vi behöver ha. Ett problem som finns är att formuleringen bygger vanligtvis på att språket har en adjekivisk form, ofta sammanfallande med språknamnet i sig. När en adjektivform av språket finns, använder vi "Av" som inledande ord. "Av fornsvenska /.../." När adjektivform av språket saknas behöver vi använda genitivformen istället. Då fungerar inte "Av", utan vi får använda "Från" istället. "Från wolofs /.../." Ibland redovisar vi härledningar i flera steg. Då använder vi inte versal initial på "Av" annat än på första avledningen, och bara om det är sista härledningen använder vi punkt. Enklast är nog att inte blanda in punkten i mallen, alls. Vill man ha med punkt, får man sätta dit en punkt. Att beskriva när, var och hur punkten sätts in automatiskt och när den inte gör det kostar mer än det smakar. Med stöd av en modul kan vi sedan ha den syntax vi vill, men hur får vi till den så att vi inte ska behöva fundera på hur vi ska formulera oss - med av eller från, med adjektivform eller genitivform? Men samtidigt ge möjlighet för användaren att åsidosätta dessa automatiska bekvämlighetsfunktioner om det finns behov för det. Vi kan låta en Modul:etymologi ta hand om och korrigera versal initial på första anropet till härledningsmallen. Så slipper vi använda oss av två härledningsmallar, en med och en utan minustecken. Så, ja {{@|Taylor 49}}, <code><nowiki>#:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}}</nowiki></code> ser ut som en bra typsyntax. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 09.49 (CEST) j7ydkx41hclzupop468n57ybxpk4ccz 3702622 3702620 2022-08-15T08:03:12Z Dodde 309 /* Automatisk transkribering med ny mall */ wikitext text/x-wiki {{se även|Malldiskussion:lånord}} En lista över de vanligaste språknamnen och deras språkkoder finns [[Wiktionary:Stilguide/Språknamn|här]]. == Länkning == Just nu verkar inte parameter två länka till uppslaget och parameter tre är inte valbar. Svenska jökel blir t.ex. {{härledning|is|jökull|kat=-}}. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET) :Ser att du la till länkningen. Ser att 3= krävs, men om den inte anges - ska texten "med samma betydelse" läggas till, eller ska det vara tomt eller ska 3=samma ge "med samma betydelse" och tomt om 3= inte anges? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.02 (CET) ::Tycker att det ska vara tomt om 3= inte anges. Om 3= lämnas tom kan man tänka sig att ”med samma betydelse” läggs till, fast i så fall efteråt. Tycker du att det är nödvändigt eller är det uppenbart att det är av samma betydelse om man inte anger en definition? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.06 (CET) :::Nej, jag tycker inte att det är uppenbart, alls. Så det är nog bra att inte ha med den formuleringen automatiskt. Jag ändrar så det blir tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.09 (CET) ::::Bra. Jag skapade etymologin på [[hippodrom]] med nya mallen och stötte på två ”problem”. Dels är den grekiska texten kursiverad, ska det vara så eller gick det att fixa så att språk som inte skrivs med latinska bokstäver inte blir kursiverade, d.v.s. om tr= anges. Jag är också osäker på om det inte bör heta ”av klassiska grekiska” (d.v.s. med båda ord böjda). Just i etymologier brukar man ofta bara skriva ”grekiska” eftersom det i 99% av fallen alltid handlar om klassisk grekiska/antik grekiska. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.17 (CET) :::::Ordet verkade inte heller placeras in i någon kategori. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.20 (CET) ::::::Kategorin fixad. Ser inget problem med att grekiska kursiveras. Kan du komma på nåt äkta exempel på ord som härstammar från språk som behöver skrivas med ickelatinska bokstäver, typ kinesiska? Ingen aning om det där med klassisk grekiska, har aldrig sett något annat än "från grekiska", men har inte gjort några större efterforskningar heller å andra sidan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.51 (CET) :::::::Rent språkligt borde det nog vara "klassisk-grekiska" isåfall, om man får lita lite på sin språkkänsla. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.56 (CET) ::::::::Jag tänkte mest att det var enklast att fixa så att om tr= används kursiveras inte ordet (t.ex. en-wt har det så). Det är också svårt att veta var man ska dra gränsen vid kursivering men språk som kinesiska, japanska, thailändska, koreanska, arabiska, lao, persiska, khmer, [[:Kategori:Cherokesiska/Alla uppslag|cherokesiska]], [[:Kategori:Inuktitut/Alla uppslag|inuktitut]], georgiska o.s.v. borde inte kursiveras. Om inte grekiska ska kursiveras kan man väl tänka sig att kyrilliska alfabetet faller i den kategorin också, kanske även armeniska, jag vet inte. Att det ska stå klassisk-grekiska med ett bindestreck känns konstigt, och det har jag aldrig sett någonstans. Jag vet själv inte vad som är vanligast eftersom det i alla svenska etymologiordböcker alltid bara står "grekiska". En-wt stöter ju inte på samma problem eftersom de inte behöver böja adjektiv. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 10.31 (CET) ::::::::Angående problemet med klassisk grekiska vidhåller jag att det kanske vore enklast att användaren själv får skriva dit språknamn och "av/från" och punkt o.s.v. På så sätt får man färre parametrar och ökar användarvänligheten och har större svängrum i användandet av den. Eller tycker du fortfarande att mallen bör ersätta allt detta? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 11.17 (CET) :::::::::Användarvänligheten minskas väl inte direkt för att extra funktionalitet läggs till? De vanligaste användningarna sker automatiskt. Jag tycker att det finns en skillnad på från/av som inte är helt enkel att sätta fingret på. Jag kan ha fel i min slutsats, men i den mån mallen innehåller en korrekt slutsats så slipper användaren av mallen fundera på formulering, vilket känns väsentligt. Jag anser att exempelvis grekiska och språk som skrivs med kyrilliska alfabeten mycket väl kan kursiveras. Därför tycker jag inte att det är lämpligt att tr= ska avgöra kursivering eller ej, engelska mallen till trots. Jag ser dock gärna fler med åsikter och respekterar om konsensus leder till annorlunda slutsats än min. {{mall|ö}} använder en skrift=-parameter som mycket väl skulle kunna användas i denna mall också - och när den används kan kursivering automatiskt undertryckas. Man kan även hårdkoda vilka språkkoder som ska leda till automatisk undertryckande av kursivering - är dessa härledningar till språk med främmande skriftsystem så pass vanligt förekommande att detta bör göras? Angående adjektivformen av språk bestående av två adjektiv kan jag å andra sidan inte tänka mig en uppdelning. Utan bindestreck verkar syftningen (eller vad man kallar det) bli fel i samtliga exempel jag kan komma på. Vore fint med fördjupad kunskap om hur det ligger till med detta. Vilka eventuella paralleller i språket kan man hitta? :::::::::Ett sätt att öka användarvänligheten är att skapa en {{mall|härledning-min}} eller kanske {{mall|härledning-}} till och med, som automatiskt saknar inledande av/från samt avslutande punkt, så har man kvar valet. Låter det som en rimlig lösning på användarvänlighetsfrågan? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 17.15 (CET) ::::::::::Nej, du har nog rätt. Anledningen till att jag tog upp frågan är att jag kan tycka det är många parametrar att fylla i som inte gör mer än att ta bort en punkt eller ändra ett av o.dyl. och att det skulle gå fortare att bara skriva det själv från början. När man har skapat ett hundratal uppslag med {{mall|tagg}} där kat1, kat2, språk= och text= fylls i kan jag ibland känna att fler parametrar inte är något önskvärt, men det kanske också bara är jag som föredrar det så. Av samma anledning vill jag helst inte ha två mallar utan då blir det nog enklare som det är. Det gör dock att en mall som vill beskriva ett arvord på grekiska från klassisk grekiska kan se ut såhär <nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki> om man vill skriva något efter punkten och inte vill ha kursiv, vilket är en del att pränta. När det gäller klassisk grekiska kan jag inte komma på några paralleller, jag mest grämer mig över att det inte heter ”forngrekiska”. {{=)}} Jag förstår din logik med bindestreck, eftersom man skulle använda det om det funnes ett språk som hette t.ex. ”fransk-grekiska” men jag tycker ändå att det ser fel ut i sammanhanget. Skulle man kunna benämna klassisk grekiska som bara grekiska i etymologiska sammanhang och nygrekiska för just nygrekiska? Det är ändå en term som förekommer när man talar om båda språken. NE skriver ”För att skilja språkformerna åt kallar man dagens grekiska för nygrekiska.” och på tyska Wikipedia heter t.o.m. artikeln ”nygrekiska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 18.41 (CET) :::::::::::Och jag förstår ditt resonemang med för många parametrar. När jag valde att använda parametrar för att dels ta bort punkt och dels ta bort från/av utgick jag ifrån att det vanligaste (närmare 90% av gångerna eller har jag fel?) är att man bara anger en enda härledning, kompakt som det ser ut nu på [[jökull]], lite samma som med {{mall|uttal}} där man har en parameter för att ta bort uttalslänken. I de flesta fallen blir det då allra enklast att ha det på det här sättet. Men malluppsättningar med olika mallnamn som ändrar mindre detaljer är vanligt förekommande, så att ha en motsvarande mall med bara ett extra minustecken ser jag inget problem med. Tvärtom tycker jag att det är en bra lösning för att göra det enklast möjligt oavsett hur man avser att använda mallen, självständigt, eller som en del av en egen komponerad mening. :::::::::::Angående grekiska tycker jag att det känns som en rimlig användning, som du föreslår, och du redogör dessutom för externa belägg för att det är så det brukar göras. Så det låter toppen. I ditt exempel <code><nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki></code> vet jag inte varför du skriver "inled=av", "Av" ges automatiskt. Om man inte vill ha med Av/Från skriver man "inled=-". Kursiv stil var väl helt ok på grekiska, så kursiv=- vore inte nödvändigt, men du kanske menade om det hade varit ett kinesiskt ord? :) Med "-"-varianten av mallen skulle det bli <code><nowiki>{{härledning-|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska}}</nowiki></code> ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 20.35 (CET) ::::::::::::Bra, om du säger att det blir enkelt litar jag på det! I de flesta fall blir ju allt enkelt med en bra beskrivning också. :) Också bra att du tyckte om lösningen med grekiska, och jag vet att det inte var helt autentiskt det jag skrev men jag ville bara visa på att det i vissa fall kunde bli många parametrar som du säger. När det gäller <code>inled=av</code> slarvade jag bara med parametern, jag menade att man med arvord kanske vill ha ”av” i stället för ”från” eller liknande. Missade att det var default! :) ::::::::::::Detta hör egentligen till en annan diskussion, men kanske kan slänga in det här och så om det utvecklas kan vi ta det annorstädes någon annan gång. På parametern ”språk=” borde man inte kunna ha språkkoden där i stället för att skriva ut det hela namnet? Jag föreslog detta någon gång gällande {{mall|tagg}}. Nu i skrivande stund ser jag att det även har diskuterats [[Wiktionary:Teknikvinden#Parametern språk|här]] dock. Där var ett argument att det är jobbigt att det förekommer båda system, men nu när vi skapar en ny mall, skulle man inte kunna köra på det från början eller finns det något problem i det? {{=)}} --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 21.03 (CET) :::::::::::::Ja, en bra beskrivning är a och o :) Men ja, då gör vi så! :::::::::::::Angående språkparametern: Ja, just det. Det hände väl inte så mycket efter den diskussionen, även om alla verkade för en ändring. Om denna mall ska köra språkkod, så ska även {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} göra det, för enhetlighetens skull. Kan du länka till det ställe du föreslog det för {{mall|tagg}}, så jag kan kolla om det är något argument jag missat? :::::::::::::Jag skulle efter det kunna ändra den här mallen så att den tar språkkoden och inte språket som argument. {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} kan jag ändra på motsvarande sätt i synkronisering med en botkörning vid tillfälle längre fram (inom en månad). Så länge, skulle du vilja försöka identifiera eventuellt ytterligare mallar som skulle behöva ändras på motsvarande sätt, och vilka instruktionssidor som behöver uppdateras i samband med en sådan ändring av mallarna, så att allt blir så enkelt och smidigt som möjligt vid övergången? ::::::::::::::Jag länkade sidan ovan, det var på [[WT:TV#Parametern språk]]. :) Det låter bra, det blir genast mycket mindre att skriva. Jag ska försöka leta upp sådana mallar. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.40 (CET) :::::::::::::::Jag menar diskussionen där du föreslog ändringen för {{mall|tagg}}. Länken ovan läste jag, men såg inte ditt namn i den diskussionen... ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 00.48 (CET) ::::::::::::::::Vid en första snabb genomgång av mallarna kan jag inte hitta några andra mallar än "tagg" och "uttal" som använder sig av parametern "språk=". Har du någon aning eller minne av att det skulle kunna vara flera? ::::::::::::::::Sorry, jag missförstod. Jag vet att jag har gjort det och att Svenji kommenterade och höll med, men hittar det inte just nu, men jag letar. :) '''Edit''': [[Wiktionarydiskussion:Mallar/tagg#språk=|hittade!]] --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.51 (CET) Gjorde en sökning: {{mall|ingen betydelse}} använder parametern. Det gör även {{mall|kategorinavigering}} och {{mall|kategorinavigering/hjälpare}} internt (men på kategorisidorna anges språknamnet som argument till en numrerad parameter). Det känns onaturligt att för kategorinavigeringen ta omvägen via språkmallen för sakens skull eftersom kategorierna ändå inte lämpligen underhålls för hand, och i den mån det gör det är det nog enklast att ha kvar det som det är. Däremot kanske parameternamnet internt bör byta namn till språknamn= eller dylikt för att undvika förväxling. :Ok, ingen som invänder mot språkkod istället för språknamn för parametern språk, alltså! Tycker vi kör på ändringen då. :Blev det förresten som du tänkte dig, med grekiska/nygrekiska/klassisk grekiska? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.14 (CET) ::Låter bra, och jag tyckte det blev en jättebra lösning! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.18 (CET) :::Toppen :) Nu tror jag allt är ordnat/rättat i enlighet med det som vi diskuterat fram hittills, och instruktionerna är uppdaterade. Säg till om det är något nytt som dyker upp. Det kan filas på instruktionerna och de ska flyttas till [[Wiktionary:Mallar]] sen, Stilguide ska uppdateras osv. men tänker att det inte är nån jättebrådska med det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.25 (CET) :::Kul, det känns bra. :) Jag försökte hitta något om det fanns några stilguider angående kursiv stil i icke-latinska alfabet men det verkar användas på både ryska och grekiska Wikipedia, även om jag får intrycket av att det inte är lika vanligt. Nåja, därför antar jag att det bara är jag som är ovan att se andra alfabet i kursiv stil då. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.34 (CET) :::::Kom att tänka på härledningar i flera steg. Av spanska <ord> i sin tur från latinska <ord>... Då ska väl inte det latinska ordet kategoriseras? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.45 (CET) ::::::(redigeringskonflikt som ändå svarar på frågan) Provade mallen ånyo på uppslaget [[möbel]] och stötte på två problem. Ett är att det saknas ett mellanrum mellan det länkade ordet och parentesen vid definitionen. Det andra är att man inte kan använda två mallar på varandra eftersom "av" då skrivs med stor bokstav. Hur kan man lösa det? Jag tycker det är relevant att på detta uppslag redovisa två ursprung, de flesta skulle ändå se detta som ett franskt ord tror jag, bara att det har kommit via tyskan och att bara ha med det tyska skulle kännas som att utelämna information. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.47 (CET) :::::::Mellanrum fixat. Om du inte använder mallen i inledningen av en mening måste du använda parametern inled=- för att ta bort "Av", eller med inled=av ändra inledningen till "av". :::::::Angående kategorisering. Finns det något tillfälle det skulle behövas att man kan ta bort kategoriseringen, som du kan komma på? (Sidor som inte tillhör huvudnamnrymden, som exempelvis den här malldiskussionen, kan filtreras bort på annat sätt) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.57 (CET) :::::::Ser att du flera gånger använt dig av syntaxen |3=| eller |3=<betydelse av ord>. Du har redan placeringen nummer tre efter dina två inledande parametrar, så det tillför inget att skriva 3=. Ett tomt |3=| tillför heller ingenting alls eftersom argumentet är tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.00 (CET) ::::::::Bra, det gick ju lätt. :) Det enda jag kan komma på nu som kanske är lite långsökt är om man skulle vilja ange det franska ordet "meuble":s ursprung (latinska [[mobilis]]). Då tar man det så långt bort att det inte längre är fråga om det svenska ordet. Enligt min mening bör därför det redovisas på det franska ordets sida, men någon gång kanske det är relevant att ta med ändå? Vad tror du? :::::::::Angående 3= märkte jag det, jag blev förvirrad av att vi pratade om att lämna den tom om man inte hade en definition. Jag tror jag rättade till det i uppslagen jag redigerade dock? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.05 (CET) ::::::::::Japp, det gjorde du nog :) Ja, tycker vi kan lägga till en parameter för det iallafall, ''kat=-''. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.10 (CET) :::::::::::Alltid bra med en helgardering i fall något skulle hända. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.15 (CET) Sedan när det är dags för kategorierna att skapas, har du en uppfattning om hur de ska se ut med indelning och länkning och så vidare eller finns det något problem där? Jag såg också att du använde mallen på [[jökull]], jag tänkte att det vore smidigt att hålla sig till svenska ord tills reformen med språknamnet till språkkoden för parameter "språk=" genomförs, vad ska stå där så länge? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.28 (CET) :Ojdå, jag missade visst att både uppdatera {{mall|härledning}} korrekt och att lägga till språkparametern på [[jökull]], men jo, det är språkkoden som gäller, språk=is. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.46 (CET) ::Förlåt, glömde svara på den första frågan. Kategorierna styrs från [[Wiktionary:Kategorier]], så det är där man får lägga till dem. Man behöver lägga till en rad för varje språk som härlett ord till andra språk, enligt användningen av mallarna. Om ett svenskt (eller finskt) ord härletts från latin, behöver "Kategori:Härledningar från latin" läggas till. Grupp 5 på [[Wiktionary:Kategorier]] är en "övrigt"-grupp som kategorierna väl skulle passa in under, eftersom de inte riktigt passar in under de andra kategorigrupperna. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 08.26 (CET) :::Hade varit intressant att se hur [[kantarell]] hade kunnat göras om till att använda sig av mallen. :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 14.02 (CET) ::::Många uppslag känner jag blir fråga om huruvida man ska betrakta ett ursprung som ett rakt ursprung till det svenska ordet. Jag har kollat tre källor och kommit fram till att ”kantarell” är från franskan och ett franskt diminutiv av grekiskans kantharos. Antingen kan man klassa det rakt igenom som franskt eller så kan man ha franska och grekiska. Eller t.o.m. franska, latin och grekiska, eftersom franska stammar från latin, men den informationen kanske hör mer hemma på det franska uppslaget i så fall. Vad tycker du? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 17.30 (CET) :::::Jag tycker generellt att det är krångligt att utläsa etymologiska beskrivningar och med säkerhet konstatera vad som egentligen menas. I exemplet kantarell ställer jag mig frågor. "från engelska och franska: chanterelle (Från båda? är det inte antingen eller? Eller vilka speciella omständigheter gjorde att det svenska ordet influerades från båda?); från latin: cantharellus (jaha, så både det engelska och franska ordet med samma stavning härstammar från latin, då alltså, men hur vet man det? Kan inte lika gärna det engelska ordet hämtats från franskan?) = liten bägare, diminutiv till cantharus (ok, så cantharellus är alltså ett "litet cantharus", det är jag med på), från grekiska: κάνϑαϱος (kantharos) = dryckeskärl (även det solklart)" Kollar vidare i Svensk etymologisk ordbok "kantarell, Linné: chantarell = fra. chanterelle, dimin. till grek. kantharos, kopp, dryckeskärl (egentl.: ett slags tordyvel), av ovisst ursprung. Alltså efter formen." (Jaha, så det var på 1700-talet ordet kom in i svenskan, som "chantarell". Översatte Linné utländska ord till svenska? Var det franska Linné hämtade inspiration från - var det inte latin? Vad som menas med "alltså efter formen" kan jag inte ens gissa. Engelska Wiktionary "skriver From French chanterelle, from modern Latin cantharellus, diminutive of Latin cantharus ‘drinking vessel’.", ja du fattar - jag blir bara snurrig. Det verkar ju onekligen felaktigt att kantarell härletts från engelskan, som det svenska uppslaget påstår. :::::Drömmen hade ju varit om man slapp gissa så mycket, vad förkortningar betyder, vad som egentligen menas. Är verkligheten otydlig och tvetydig eller är det bara otydligt och tvetydigt skrivet, eller är det bara jag som inte har fått kläm på hur etymologisk information ska utläsas? Och vill jag fördjupa mig i något av detta tycker jag att det är ovärderligt att ha en eller flera källangivelser till de etymologiska påståendena. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 18.51 (CET) ::::::Kan hålla med dig om att det ofta är väldigt luddigt. Den svenska etymologin här är uppenbarligen tagen från SAOB och jag tror författaren missuppfattat och tror att det som åsyftas är att den engelska formen är identisk med den franska (det står ”jämför eng. och fr.”), inte att det svenska ordet skulle komma från engelska. Angående Linné tror jag han nämns eftersom han skrev mycket om växter och djur och att det då är någon typ av gammalstavning, ”så här skrev Linné det på 1700-talet”, inte att Linné lånade in det (men det är förstås inget jag vet någonting om). Efter formen tror jag betyder att bägare har namn efter en tordyvel eftersom formen av en bägare påminner om den av en tordyvel. Jag tycker också att det är mycket viktigt med källhänvisningar i etymologierna. Jag kan tycka att det vore bra om vi hade smidiga källmallar till de viktigaste etymologiska ordböckerna, d.v.s. NEO, Hellström, SAOB och kanske Etymonline. ::::::Just i kantarell är källor viktigt eftersom SAOB anger att ordet är från nylatin men påverkat av franska eftersom det stavades med chan- och inte can- och ursprungligen av grekiska. Hellquist och NEO nämner inte ens latin och säger att det är från franska och ursprungligen av grekiska. Möjligen hoppar de över latin eftersom det kanske anses självklart att franska är från latin. En etymologi skulle alltså kunna se ut såhär:<br> :::::::<nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, [[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung. Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki> ::::::Eller något i den stilen. Sedan kan man kanske välja att ha med latinet eller lägga in det på det franska ordets uppslag, men eftersom varken Hellquist eller NEO tar med det kan man kanske avvakta med det just på det svenska ordet. Det där med tordyvel har jag svårt att hitta belägg för på nätet så väljer att inte ta med det heller, däremot hittade jag [[w:kantharos]], så det kan vara intressant att ha med. Hellquist och SAOB säger att det är av ovisst ursprung så det kan också vara värt. Du tycker kanske att allt detta känns väldigt subjektivt, och det är det. Dels är uppslaget problematiskt eftersom källorna säger olika saker, dels har jag valt ut information jag tycker verkar plausibel. Sedan är kanske det kan vara upp till var och en att bestämma vilka ursprung som ska kategoriseras, eller ska vi ha bestämmelser för det, eller kan man resonera som jag gjorde? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.15 (CET) :::::::För övrigt verkar inte mallen fungera korrekt, se [[pojke]] och [[jökel]]. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.18 (CET) ::::::::Kategoriseringsfelet fixat. Angående kantarell. Jag tycker att du förklarar det utmärkt. Har en person så pass klart för sig själv hur etymologin ser ut (och vad olika källor anger) har man förutsättningarna att göra det tydligt även för läsaren. Och ju tydligare desto bättre. Onödiga förkortningar behöver vi inte använda oss av, och vi behöver inte korta ner beskrivningen i onödan. Däremot är det just sådan här information man inte kan ha nån känsla för på samma sätt som man kan ha för ords användning och betydelser. Och det finns källor för ordens ursprung. Vad bättre vore då inte att tydligt ange vad man menar och tydligt ange varifrån dessa uppgifter kommer. Jag tycker absolut att vi ska lägga till parametrar för källanvisningar för varje led (varje användning av mallen) förslagsvis med ''källa1=, källa2=, källa3='' osv. där vi kan ange förkortningar för de källor som brukar användas. Alternativt en allmännare {{mall|källa}} som kan användas både till etymologier och annat. Eller en blandning av det. Att {{mall|källa}} kan anropas från parametrar i {{mall|härledning}}. Det är väl en ordentlig diskussion bara det, om jag får gissa. Om olika källor anger olika saker, är det inte fel att ange båda, även om de motsäger varandra, tvärtom anser jag att det är önskvärt. Det är och blir mycket jobb att få till detta i varje uppslag, men ack så snyggt och ordentligt det skulle bli och se ut! ::::::::Du skriver <code><nowiki>Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki></code>, men kantharos är väl en translitterering av κάνθαρος, som redan anges i mallen i andra ledet, så uppslaget ska väl inte ens finnas med i svwikt. så jag förstår inte riktigt vitsen med att ha med den formuleringen i slutet. <code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse,</nowiki></code> är jag med på, men <code><nowiki>[[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung.</nowiki></code> har jag svårare att hålla med om. Det är väl det latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, och det franska chantarelle som härleds from från latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, som i sin tur härleds från grekiskans κάνθαρος (kantharos). Så, alltså: ::::::::<code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos}} med samma betydelse, av ovisst ursprung.</nowiki></code> som resulterar i: ::::::::{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-|kat=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus|kat=-}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos|kat=-}} med samma betydelse, av ovisst ursprung. ::::::::Förresten hur är det med tidsangivelser. Visst är det väl relevant med den informationen om det nu finns uppgifter att få tag på? Jag vet dock inte hur vanligt det är med tidsangivelser i de källor som brukar användas? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 22.29 (CET) :::::::::Jag tycker att jobbet med källor absolut är värt att genomföra. Jag har dock inte jättemycket tid den här veckan, så vi kanske kan skjuta lite på det tills nästa? Angående kantharos är det på svenska en typ av amfora, det var därför jag skrev ”jämför”. Se [[w:kantharos]], men det är klart att det inte behöver vara med. Det kan ligga på besläktade ord eller dylikt kanske. Jag kan hålla med om att diminutivändelsen var otydlig. Visst kan man göra så som du skriver, om man vill ha tre ursprungskategorier och tycker att alla tre är relevanta i det svenska uppslaget. Jag skulle dock föredra ''[[cantharus]]'' (”bägare, dryckeskärl”) för enhetlighet, men det kanske inte var något fokus just här. :) :::::::::Angående tidsangivelser tänkte jag också på det och tycker också att det är något som relevant. Den bästa källa för tidsangivelser är NEO som nästan alltid anger dem. Om det finns något smidigt sätt att lägga till dem tycker jag att en parameter gott kan finnas för det. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 23.04 (CET) ::::::::::Ok, förstår din tanke med "jämför". Tycker inte det är fel att ha med det här, där det är relevant, om man vill det. Hellre egentligen än i {{mall|jämför}} av den anledningen. Eftersom det övriga var lite otydligt blev detta också lite otydligt, bara. ::::::::::Vi kan nog aldrig få en perfekt kategori med tydlig avgränsning vad som räknas som att något är härlett från ett visst språk, oavsett om vi räknar antal led eller utgår från nån sorts tidsgräns. Man kan resonera att bara direkta härledningar bör räknas, eller att alla led tillbaks till språkets begynnelse bör räknas, och inget är väl mer rätt eller fel. I takt med att uppslag skapas för ord i leden, kanske man kan tänka sig att man flyttar över etymologin från och med det aktuella ledet dit. Om ex.vis [[cantharellus]] redan finns kanske man kunde fokusera på den etymologiska beskrivningen därifrån på det uppslaget i stället för på [[kantarell]]. ::::::::::Kursivering av cantharus missade jag bara, helt riktigt (åtgärdar i exemplet nu). tecknet ” vet jag inte hur man skapar, så eftersom foruleringen inte var en del av nån mall som automatiskt ger dessa så kanske man inte kan ha nåt krav på användaren just om det. Jag antar att du inte medvetet tog bort länkningen för bägare och dryckeskärl, eller ska de vara avlänkade, menar du? För årtal, med eller utan parameter, beror lite på om man kan hitta någon funktionell placering av den informationen. Två parenteser på varandra kanske inte blir så snyggt. ::::::::::Angående {{mall|källa}} e.d., samma här, nästa vecka blir bra. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 00.28 (CET) :::::::::::Jag håller med dig angående etymologileden. Tecknet ” räknas som standard så vitt jag vet och « och " i andra hand, så visst är det inget krav på dem, men det är ju smidigt att mallarna använder ” automatiskt, enligt min mening, och ja det var meningen att avlänka eftersom mallarna inte länkar. Jag tycker att det ser lite kladdigt ut om man länkar dels alla utländska ord och alla svenska ord. Men det är väl min åsikt. ::::::::::: Franska Wiktionary placerar årtal i början av uppslaget i kursiv stil. Se t.ex. [[fr:påver]], skulle man kunna ha samma sak fast kanske ”sedan” framför för att göra det tydligare vad årtalet avser? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 16.29 (CET) ::::::::::::Förstår din poäng med avlänkningen. Kan inte bestämma mig för vilken av fördelarna som väger över, att det blir mindre kluddigt eller att relevanta ord länkas. Är det värt att nån konsensus i frågan eller låta det vara si ibland och så ibland? Att mallen inte länkar är ju dock bara för att mallen inte skapats för att länka, lägger man till {{mall|länka}} runt parametern i mallkoden, så länkas det automatiskt. ::::::::::::Gillar "sedan" för tydlighets skull. Skulle man lika gärna kunna skriva årtalet i inled=-parametern <code>inled=Sedan 1700-talet, av</code>, med tanke på det stora antal varianter av tidsangivelser man kan tänka sig? Skulle en egen tid-parameter tillföra något? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 16.53 (CET) :Det kan nog vara si och så, majoriteten av uppslagen av uppslagen skriver inte så och mallarna stöder inte länkning så det lär väl bara förekomma sporadiskt ändå, och det skadar ju inte. Men jag tycker inte att mallarna ska länka eftersom jag definitionerna inte är de ord som är i fokus. Angående ditt ”inled=”-förslag tycker jag gott att det funkar bra, med en tydlig beskrivning i mallbeskrivningen! --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 17.41 (CET) ::Hittade förresten ett nytt problem. När mallen länkar till ord med samma stavning blir texten fetstilt, som normalt. Uppslaget jag talar om är [[spurt]]. Skulle man kunna göra att den länkar till rätt språkrubrik? Att om man skriver in <code>1=en|2=spurt</code> (siffror för tydlighet). Skulle den då kunna länka det som <nowiki>[[spurt#Engelska|spurt]]</nowiki>. D.v.s. <nowiki>[[{{{2}}}#<språk (av 1)>|{{{2}}}]]</nowiki> om du förstår hur jag menar. Skulle detta funka? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.04 (CET) :::Varför blir kategorin fel på fornsvenska [[iþræt]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.32 (CET) ::::Har ytterligare en fråga. Hur gör vi om ursprunget inte har en språkkod? Ska man undvika att använda mallen eller finns det något sätt som man skulle kunna ändra språknamnet? {{mall|härledning-}} kanske skulle kunna skippa att automatiskt skriva ut språket? Just nu talar jag om [[bärsärk]] där ”fornisländska” inte har en språkkod, men kanske skulle kunna kategoriseras under isländska. I andra fall kanske det rör sig om att man måste specificera att det handlar om ”kanadensisk franska” eller dylikt och man vill kategorisera det under ”franska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 22.05 (CET) ::Ok, är helt överens om allt du skriver i det stycket! ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::Just den lösningen används f.n. i {{mall|ö}}. Svar, ja. Har ändrat koden. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::Felet i iþræt beror på felkodning av mig, igen :) du får ursäkta. Fixat nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::::Syftet med mallen var ju två, enhetlighet och kategorisering. Om språket saknar språkkod ska det inte ha egna uppslag eller stå med i översättningslistor, men ser inget hinder för att de ska kunna beskrivs korrekt i etymologibeskrivningar, tvärtom vore det ju onaturligt med motsatsen. Frågan är då om vi vill kategorisera dessa? Vi har valen att inte kategorisera alls eller att kategorisera dem i en uppsamlingskategori för språk som saknar språkkod och därmed en egen kategori. Alltså, Kategori:Svenska/Härledningar från <vilken formulering som helst, ex.vis "andra språk"> respektive Kategori:Okänt språk/Härledningar från <vilket språk som helst som har en språkkod>. Det finns två specialspråkkoder, xx för "okänt språk" och "--" för tvärspråkligt. Så anger man i språk-parametern argumentet "xx" så hamnar sidan i "okänt språk"-kategorin. :::::Om mallen ska kunna användas för härledningar från språk som saknar språkkod måste vi ändra så att språknamnet bara anropas från språkkodsmallen om den existerar, och att den annars använder den text (i ditt fall fornisländska) som skrivs in som första argument (1=). Jag har inte ändrat något i mallen vad gäller detta. :::::Den andra delen som gäller specificering (i ditt exempel till kanadensisk franska) så är det exakt vad parametern genitivform= gör, alltså {härledning|fr|genitivform=kanadensisk franska}. Jag tänkte mig att det var genitivformerna som det fanns behov av att specificera, men syntaktiskt kan vi lika gärna ha en mer allmänt namngiven parameter, som altform eller rentav alt=. Kortare och enklare än genitivform, så varför inte? Sen får mallbeskrivningen bistå med resten, som vanligt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::::Jag vet faktiskt inte vad som blir bäst i det här fallet. Problemet var mest att jag inte visste hur jag skulle göra med "bärsärk" eftersom det är så gammalt att språket i fråga går under ett annat namn. Angående kanadensisk franska så låter det smidigt. Om du tycker att det är en bra lösning så skadar det väl inte att implentera? Jag vill bara inte föreslå någon lösning som jag inte har 100% pejl på själv. :P --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 23.58 (CET) :::::::Haha, ingen fara. Jag opponerar mig eller efterfrågar mer information om det föreslås en lösning jag är tveksam till (som kanske märks av den långa diskussionen). Det som gör det lite knepigt är att det är två språk att hålla reda på, som båda anges i mallen. Men, som du också är inne på, är en bra mallbeskrivning a och o, för att som utomstående kunna greppa mallens uppbyggnad och vad syftet med de olika parametrarna är. Där kommer bra och väsentliga exempel på användning in. Exemplena ska gärna täcka så många som möjligt av tänkbara och mindre tänkbara behov. För att identifiera dessa behov behöver vi köra igenom ett gott antal etymologier, för att se hur väl mallen passar in i olika sammanhang. Jag tycker att vi är på god väg :) När det gäller källhänvisningar, som jag tycker att vi ska komma till ganska snabbt i processen (alltså innan vi börjar använda mallen i för många etymologiavsnitt), har vi till hjälp att kika lite på Wikipedias [[w:Mall:Artikelursprung]] och tillhörande mallar som [[w:Mall:Enwp]], [[w:Mall:Ugglan]] med flera, mallar som jag och [[Användare:Skalman|Skalman]] la grunden till för några år sedan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.13 (CET) ::::::::Kom på nu varför jag inte valde alt= från början, utan genitivform=. Den ändrar ju inte bara just det ordet, utan även Av till Från. Det jag skrev stämmer alltså inte alls. Det innebär att det inte finns nån smidig "in template"-lösning för de fall då varken adjektivform eller genitivform kan användas. Man får då helt enkelt använda {{mall|härledning}} med parametern inled=-, eller {{mall|härledning-}} (utan den parametern). Men det stämmer att genitivform= bara påverkar formuleringen, inte kategoriangivelser eller länkar. Så just i fallet kanadensisk franska hade jag nog gjort just en genitivform av det. {härledning|fr|<ord>|genitivform=den kanadensiska franskans} som ger "Från den kanadensiska franskans <ord>." Så jag tror vi behåller parameternamnet som det är. Förlåt för det onödiga tillsnurrandet. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.43 (CET) :::::::::Emå uppstår problemet också när en etymologisk ordbok t.ex. anger ett ord av samiskt ursprung. Här på Wikipedia särskiljer vi de samiska språken, men det går nästan aldrig att finna vilket samiskt språk ordet härstammar ifrån. En lösning skulle kunna vara att ha en kategori för varje samiskt språk med en överkategori som är samiska språk där man kan placera in ord. Jag säger inte att vi ska göra så, men det skulle kunna vara en lösning. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 11.41 (CET) ::::::::::Problemet är då att vi saknar språkkod för "samiska" (till skillnad från kanadensisk franska, som vi ju skulla klassa som franska och därmed använda språkkoden fr). Man skulle kunna skapa speciella och specifika härledningsspråkkoder med ett särskilt prefix (t.ex. h-, alltså ex.vis h-sam för samiska) och placera i {{mall|härledning}} för parameter 1= och därmed få sidan placerad i t.ex. ''Kategori:Svenska/Härledningar från samiska''. Dock bör man undvika att använda specialspråkkoden i parametern språk= eftersom det skulle skapa ''Kategori:Samiska/Härledningar från <1=>.'' Eftersom språk utan språkkoder inte ska vara representerade på svwikt ifråga om uppslag, mallar, kategorier, översättningar, rubriker, så bryter det isåfall mot den strukturen att tillåta en kategori med det namnet. Motsvarande skulle gälla för ex.vis norska/bokmål/nynorska av motsvarande anledning. Tankar om detta?~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 18.27 (CET) :::::::::::Sant, det låter också som att bryta mot enhetligheten lite för mycket. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 19.17 (CET) ::::::::::::Har skapat mallarna {{mall|h-smi}} för samiska och {{mall|h-nor}} för norska. Båda är iso 639-2/639-5-koder. smi är den kollektiva koden för de samiska språken. nor är koden för makrospråket norska. (Även no är det med iso 639-1, men vi använder koden no istället för nb för bokmål på Wiktionary för att underlätta länkningen till norska Wiktionary bl.a.) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 20.58 (CET) :::::::::::::Okej, om du tror att det fungerar. :) Denna kan man alltså lägga in på t.ex. [[pulka]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 22.29 (CET) ::::::::::::::Japp! [http://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=pulka&diff=next&oldid=1037362] ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 23.14 (CET) :::::::::::::::Trevligt! :) Detta är jag kanske ensam om att tycka, men på uppslaget [[ackompanjera]], tycker inte du att det är överflödigt att ha med äldre varianter av ett språk som kategori? Jag har lite svårt att motivera detta, men det känns som sagt lite överflödigt. Det känns konstigt att engelska uppslaget [[ombudsman]] skulle härledas från svenska och fornsvenska om inte lånet är direkt från det senare (som i exemplet med [[bärsärk]] eller franska [[ouest]] (från fornengelska). Däremot känns det inte konstigt att [[orienteering]] härleds från svenska och franska ([[orienter]]). Detta är kanske bara någon skev uppfattning jag har, men tänkte ändå dela den. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 3 februari 2012 kl. 10.53 (CET) ::::::::::::::::För språk som använder en annan fetstilsrubrik än uppslagsrubrik (t.ex. latin, fornengelska, fornsvenska) kan det kanske behövas en parameter hur ordet ska visas, t.ex. {fatum|x=fātum} = [[fatum|fātum]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 7 februari 2012 kl. 23.50 (CET) :::::::::::::::::Nej, jag förstår och håller med dig om ditt resonemang om att franska ord som kommer från fornfranska (och motsvarande) inte ska kategoriseras. Ang. fetstilsrad/sidnamn, räcker det inte med att man anger <nowiki>=[[fatum|fātum]]</nowiki>? (Jag får förse 2= med {{mall|länka}} så att länkning sker automatiskt om länkning inte sker manuellt). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 05.56 (CET) ::::::::::::::::::Det blir perfekt! Jag försökte göra så själv, men det gick inte, så jag tänkte att det inte var möjligt. Men om det går att fixa så är ju det den bästa lösningen! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 8 februari 2012 kl. 15.04 (CET) :Fixat. Men vill man få med ankare när man använder egenhändigt skrivna hakparenteser så måste man ange ankarna manuellt också. Typ <nowiki>[[fatum#Latin|fātum]]</nowiki> men det kanske inte är så viktigt direkt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 20.03 (CET) ::Angående uppslaget [[whisky]]: Kan koden ”gd”, d.v.s. [[skotsk gäliska]], i stället använda bara [[gäliska]] så slipper man samma bekymmer som vid [[klassisk grekiska]]? Gäliska används ungefär lika ofta som skotsk gäliska och adjektivet är endast för att skilja det från ”irisk gäliska”, men här på Wiktionary används ”iriska” så det är ingen risk för hopblandning. Vidare skriver NEO endast ”gäliska” under sin etymologi för whisky. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.44 (CET) :::Vad står på tok på [[Oidipus|detta uppslag]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 18 mars 2012 kl. 15.49 (CET) ::::gd tillagt att ändras från skotsk gäliska till gäliska i den utskrivna texten. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 19.26 (CET) :::::Oidipus fixat, det var ett glömt <nowiki>&nbsp;</nowiki> på ett ställe så att fyra ' kom efter varann då tr= användes utan 3=. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 21.07 (CET) == Göra citattecken för betydelse frivilliga == Att använda betydelseparametern blir konstigt när det inte är optimalt eller möjligt att förse ordet med en exakt betydelse, till exempel om man vill skriva "med samma betydelse" eller "suffix använt vid...", och så vidare. Alltså föreslår jag en parameter som gör citattecken frivilliga, eller att de tas bort genom försummelse och läggs till manuellt inom parametern. – [[User:Smiddle|Smiddle]] 18 februari 2012 kl. 12.22 (CET) :Om du vill skriva med samma betydelse behöver du inte använda den parametern och skriva det efteråt, t.ex. <code><nowiki>{{härledning|en|football|punkt=-}} med samma betydelse.</nowiki></code> På samma sätt kan du skriva <code><nowiki>{{härledning|gmq-fsv|-il|inled=Av fornsvenska instrumentalsuffixet}}</nowiki></code>. Eller fungerar inte den lösningen? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.41 (CET) == Dokumentation == Det vore fint om den här mallen och {{mall|härledning-}} beskrevs utförligt på [[WT:Mallar/härledning]]. Vidare vore det bra om kategorierna som används i den här mallen beskrevs på [[WT:Kategorier]] (kanske inte självklart hur). [[User:Skalman|//Skal]] 18 november 2012 kl. 09.53 (CET) ==Härledning och lånord== Jag känner att det är en stor skillnad mellan lånord och ord som har utvecklats från fornnordiskan och känner därför att de ska skiljas åt. T.ex. Så är cool ett lånord från engelska då svenskan och engelskan inte har någon gemensam förfader där cool utvecklades ifrån. Cool härstammar inte från engelska utan har lånats därifrån.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 januari 2017 kl. 12.25 (CET) :Men det är väl bara mallen som heter härledning, och kan användas för såväl lånord som arvord. På vilket sätt är det problematiskt att använda denna mallen för båda typerna av härkomst? Det har funnits en mall "lånord" som togs bort, men diskussionen finns kvar [[Malldiskussion:lånord]]. Är det verkligen korrekt att påstå att lånord inte härstammar/härleds/härrör/härkommer osv? Det gör de väl precis lika mycket som arvord, bara att de kommer från andra språk istället från fornsvenska. Lite intressant läsning: [http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4226 Lånat och ärvt i svenskan]. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 7 januari 2017 kl. 03.46 (CET) == Transkription == Kan någon göra så transkriptionerna inte blir kursiva. Som ni kan se i historiken försökte jag men jag lyckades inte.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 19 juli 2017 kl. 15.15 (CEST) == Språknamn == Jag tycker det är jättekonstigt att {{mall|gd}} blir gälliska istället för skotsk gälliska som ju är ett språk, att {{mall|grc}} blir grekiska trots att antik grekiska antyds och att {{mall|la}} blir latinska då jag tycker latin låter mycket bättre. Jag förstår inte varför man valt att byta ut språkens riktiga namn mot andra, enligt mig, vilseledande namn. Vi har ju två språk: grekiska och antik/klassisk grekiska. Varför då låta dem heta lika? Någon emot att jag tar bort ändringarna som gjorts i mallen?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 00.26 (CEST) :Jag är troligen emot. Jag uppfattar att dessa tillägg är gjorda av goda skäl, av någon som verkade ha god erfarenhet av etymologisk information. För att göra en ändring av dessa (eller ta bort dem igen) tänker jag att det i första hand behövs en ordentlig förståelse för varför de las till, till att börja med, och att någon med åtminstone något mer djupgående kunskap om detta än gemene man får hjälpa till och bedöma vad som är rimligt. Anledningen till att latin ändras till latinska är om jag inte missminner mig att det är språkets adjektivform som används i formuleringen och latinets adjektivform är latinsk (bestämd form latinska), till skillnad från ex.vis grekiska där stavningarna sammanfaller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.38 (CEST) ::{{@|Dodde}}: "Av latin academia" låter inte konstigt i mina öron. Varför inte ha av zuluska, xhosaska, esperantoska, idoska också?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.44 (CEST) :::Men latin är inte ett adjektiv - det spelar ingen roll om det inte låter konstigt om det är inkorrekt. Vet inte om du fick till alla adjektivformer rätt där, men jo, om härledningen är till ett språk där språknamnet och språkets adjektivform inte sammanfaller i stavningen så bör adjektivformen användas. Har vi dock några faktiska exempel där detta inte sker? Isåfall bör mallen kompletteras med den adjektivformen. Att vi använder språkets adjektivform istället för språknamnet är inte för att vi inte var medvetna om problemet när mallen skapades, utan för att vi inte kom på rimliga formuleringar utan användning av språkets adjektivform. Jag tittar i ovanstående diskussioner och det verkar som om motiveringarna till "specialarna" finns i dem. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.55 (CEST) ::::{{@|Dodde}}: Aja, latinska är väl fine, där fattar man ju åtminstone vilket språk som åsyftas. Det var egentligen de övriga språken som fick mig att vilja ändra. Gälliska är inget språk - skotsk gälliska åsyftas. Då borde skotsk gälliska visas, eller hur? Jag ser gärna även klassisk grekiska där det ska vara så man inte tror att det är nygrekiska som åsyftas.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 02.01 (CEST) :::::{{@|Jonteemil}} Gäliska (inte gälliska) är en språkgrupp, precis som norska. Det verkar som om andra källor ofta förenklar sina benämningar till vad som är sedvanligt och praktiskt i sammanhanget. Man pratar om grekiska och menar underförstått klassisk grekiska. Detta torde vara det allra vanligaste, men emellanåt när det faktiskt är nutida språket grekiska man avser så förtydligar man detta genom att benämna det nygrekiska. Detta val att göra likadant på wiktionary har en aspekt av [[w:POMMF]] om man så vill. Som tidigare nämnt måste språken också stå i adjektivform för att generera en korrekt meningsbyggnad för den mallkod som finns. Språknamn som skotsk gäliska och klassisk grekiska fungerar inte bra där. Det finns säkert bättre sätt att lösa detta, som är tydligare och mer korrekta och förutsätter mindre av läsaren i fråga om underförstådda betydelser, särskilt med hjälp av en bakomliggande modul så småningom. Men dina förslag känns överilade i nuläget och det verkar som om du inte ens har läst diskussionerna längre upp på denna sida som motiverar de val som gjorts. Personligen känner jag inte att jag har någon kunskap om att bedöma POMMF, men korrekt är å andra sidan aldrig fel. Jag ser ett behov av att förbättra mallen ur flera aspekter bland annat förbättra och förenkla syntax. Detta med hjälp av en bakomliggande modul. När detta hamnar överst på prioriteringslistan kan jag dock inte säga nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 13.02 (CEST) :::{{@|Jonteemil}}: Tycker inte det vore fel att använda zuluska, koska/kosaska (xhosa), esperantska, idoska. Det skulle göra språknamnen mer konsekventa :) :::Detta är den enda svenska sidan som använder "esperantoska", och fann det intressant hur extremt ovanligt den formen är —[[Användare:Liggliluff|Liggliluff]] ([[Användardiskussion:Liggliluff|diskussion]]) 1 november 2019 kl. 08.16 (CET) ::::Hej {{@|Liggliluff}}. Språknamn som på svenska slutar med ''-(i/n)ska'' lutar sig såvitt jag vet alltid tillbaka på enskilda folkslag, alternativt delar av sådana folkgrupper inom väl avgränsade geografiska regioner: tjeckiska för tjecker, malagassiska för madagaskiska malagasser, färöiska på Färöarna, etc. Den kopplingen finns inte för internationella hjälpspråk såsom esperanto, ido, volapük och andra planspråk. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 2 november 2019 kl. 12.00 (CET). == Rekonstruktioner == {{@|Dodde}}: Kan du lägga till <nowiki>{{#invoke:String|replace|{{{2}}}|*|Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/}}</nowiki> på rätt ställe. Jag tror jag fick koden rätt (efter titt på {{mall|källa-duden}}), annars kan du korrigera.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 2 september 2017 kl. 18.21 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag är tveksam till det tillägget. Mallen är krånglig som den är. Och det blir krångligare att föra över den till en modul när det blir dags för det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 08.56 (CEST) ::{{@|Dodde}}: Men hur krångligt kan det vara? Det blir ju bara krångligare om uppslag såsom [[*kuningaz]] skapas enligt mig. Inget nytt behöver ju fyllas i av skribenten så hen behöver ju inte oroa sig.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 14.08 (CEST) :::{{@|Jonteemil}} all kryptisk kod är krånglig, och krångligare om den inte är ordentligt dokumenterad, och ännu krångligare om det visar sig att den har buggar (något som är svårt att veta eftersom jag inte förstår vad koden ens är till för), och ytterligare ännu krångligare om det visar sig att ändringen inte var genomtänkt så att det uppstår problem som kan vara av alla storlekar. Så krångligt ''kan'' det vara. Varför inte vänta med den här mallen och ta ett helhetsgrepp om den och lösa detta och flera andra problem på en gång. Tills dess finns det mängder av redan påbörjade [[Wiktionary:Projekt/Struktur_på_uppslag|projekt]] som du jättegärna får bidra till. Om du väldigt gärna vill arbeta med just denna mallen och förbättringar av den: analysera, fundera, sammanställ, föreslå och motivera väl genomtänkta förändringar och förbättringar som kan vara till stor hjälp när det blir dags. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 15.57 (CEST) ::::Jag tänker inte vika mig; jag anser fortfarande att den ändringen krävs för stt förbättra mallens användning. Om vi bortser från det så skulle ju syntaxen kunna ändras för att få bort språkparametern. {{mall|härledning|en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} skulle då bli {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} och {{mall|härledning|sv{{!}}smörgåsbord{{!}}språk{{=}}en}} skulle bli {{mall|härledning|en{{!}}sv{{!}}smörgåsbord}}. Vid härledning från ord som finns i olika former skriver jag just nu så här: {{mall|härledning|en{{!}}<nowiki>[[cool]], [[col]]</nowiki>{{!}}iskall, cool}} men då du ändrade i {{mall|sv-adj}} att hakparenteserna inte behövdes kan man ju göra så att det kan ersättas med {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool, col{{!}}iskall, cool}}. Transkriptioner skrivs just nu med tr=. I {{mall|ö-topp}} används trans=. De bör heta samma så förvirring inte uppstår. Det jag vill göra är alltså kort och gott: :::*göra språkkod på språket som får ordet obligatorisk förstaparameter :::*göra tr= och översättningsmallens trans= till samma namn :::*ta bort behovet av hakparenteser vid olika former av ett och samma ord :::*göra så att en asterix (*) triggar <nowiki>Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/ </nowiki> :::*göra så att en punkt inte kommer efter meningen. Att skriva . är lättare än att behöva skriva parametern punkt=-. :::*ta bort parametrarna genitivform och kursiv som används på [[vuvuzela]] och [[tomahawk]] respektive inga uppslag då de bara skapar inkonsekvens ::::Jag tror det var allt.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 02.35 (CEST) :::::Detta tycker jag om! Bra analys, bra funderingar, bra och tydlig sammanställning, bra förslag och väl motiverat. Jag håller med dig om alla punkter (den sista om vi kan hitta en alternativ lösning för genitivform, kursiv-parametern har jag inte koll på än vad den är till för, när och varför den är tänkt att användas). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 06.57 (CEST) ::::::{{@|Jonteemil}} ::::::*Det verkar som om genitivform= fyller en funktion - på just vuvuzela krävs att genitivformen för att skapa en korrekt svensk mening. Liknande gäller nog för ett stort antal språk som visserligen inte är så välrepresenterade just i denna mallen. Jag ser ingen möjlighet att ta bort den parametern. ::::::*Punkt verkar också fylla en funktion. Om punkten inte automatiskt skrivs dit finns risken att den ofta glöms bort och därför inte avslutar en mening. Sen vet jag inte hur fullständiga meningarna är ändå när de börjar på "Från" eller "Av" - kanske det inte ska vara någon inledande versal över huvud taget? Hur gör andra ordböcker när de beskriver etymologi på liknande sätt? ::::::*Kursiv verkar också ha en funktion, och det är för språk som inte använder kursiv stil, nu gissar jag, men kanske kinesiska och arabiska? Detta ''kanske'' går att ta beskriva programmeringsmässigt och om det går så kan parametern senare isåfall tas bort, annars måste den nog vara kvar. ::::::*Asterisken/Konstruktion fixar vi. ::::::*Smartare länkning är enkelt att lägga till med numera befintliga [[Modul:link]] ::::::*tr= / trans=, så fort vi bestämt oss för vilket. Isåfall behöver den avvikande ändras och botköras. ::::::*Språk-parametern ändrar vi och inför 1= för språkkod som du föreslår. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 15.33 (CEST) {{@|Dodde}}: Bra👍🏻, på [[vuvuzela]] är väl dock ''av zulu vuvuzela'' ändå korrekt eller?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 18.38 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag tycker att det låter knäppt. Av kräver bestämd adjektivform av språket, typ "av zuluiska vuvuzela", men jag är lite osäker på om den formen existerar för zulu och många andra språk. För svenska och många språk sammanfaller stavningen av adjektivformen och själva språknamnet och det är för dessa språk mallen fungerar utan extraparametrar. Genitivformen finns dock för alla språk och då låter "Från" bättre, "Från (språket) <valfritt språk>s <ord>". "Från zulus vuvuzela". Det är åtminstone så här vi har resonerat när vi skapade mallen för länge sen och jag kommer inte på något bättre nu heller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 22.18 (CEST) ::{{@|Jonteemil}}, eftersom tr= är vad enwikt använder i sin översättningsmall, så ändrar vi på {{mall|ö}} och låter denna ha kvar det så som det är, med tr=. translitt= kanske hade varit tydligare eftersom tr= skulle kunna tolkas som förkortning för translation också, men det får bli en senare fråga isåfall. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 23.13 (CEST) :::{{@|Dodde}}: "Av zuluns X" tycker jag fungerar men inte "av zulus X". (Till andra kommentaren) Bra👍🏻.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 08.50 (CEST) {{@|Dodde}}: En rot=-parameter vore också bra att ha. Exempelvis hos arabiska eller urindoeuropeiska rötter. "Av urindoeuropeiska X-" skulle då bli "Av den urindoeuropeiska roten X-".[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 10.23 (CEST) == Automatisk transkribering med ny mall == {{@|Taylor 49|Dodde|Jonteemil|Skalman}}: Jag har gjort en ny mall för transkribering, {{mall|tr}}. Jag tänkte baka in den i den här mallen. Min tanke är att om det är ett av de språk som transkriberingsmallen hanterar korrekt (exempelvis ryska) så ska *{{mall|härledning|ru{{!}}колхо́з}} istället automatiskt hanteras på det sätt som *<nowiki>{{härledning|ru|{{länk|ru|колхо́з}}|tr={{tr|ru|колхо́з}}}}</nowiki> gör idag. Med andra ord så ska länken leda till [[колхоз#Ryska]], inte [[колхо́з]], och ordet ska transkriberas via mallen ifall inte användaren manuellt satt en "override" genom att åberopa parametern "tr=" uttryckligen. Jag ser två hinder. Det första hindret är att det kan finnas ett antal instanser av {{mall|härledning}} som redan gör det senare. Jag vet att jag har lagt till några själv, som ''[[matraque]]''. Det kan finnas fler. I så fall skulle förmodligen den ändring jag beskrev ovan skapa kaos. Det problemet kanske går att lösa genom att låta en bot kolla igenom vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern. Det andra hindret är att den här mallen har en ganska hårig kod. Det ser ut som att det finns planer på att ersätta den med moduler, men jag begriper inte riktigt vad som hände med det. Är det på gång? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.06 (CEST) : Det finns {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} (WTF? jag vill inte ha två kopior), och {{modul|härledning}} som ej används. Det som jag ser som steg NOLL är att slå ihop "härledning" med "härledning-" med språkkoden för uppslaget som den tidigaste parametern. Alltså ändra <pre> #:{{etymologi|{{härledning|la|[[#Latin|error]]|punkt=-|språk=en}}.}} </pre> : till åtminstone <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|[[#Latin|error]]|punkt=-}}.}} </pre> : eller (automatisk transkribering i mån av stöd, automatiskt avlägsnande av dekorationer ovanför bokstäver för vissa språk, automatisk länkning till sektion) <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error|punkt=-}}.}} </pre> : eller bättre <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}} </pre> : Dvs ändra syntaxen från grunden. Behövs det en särhantering av 4 språkkod? Även det borde väl tas bort. : Jag avråder från att baka in någonting i "härledning" och "härledning-". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.31 (CEST) ::Jag har inga invändningar mot att göra om syntaxen som du föreslår. Jag har egentligen inga starka känslor varken för eller emot. Däremot verkar det som om {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} används på tiotusentals sidor. Det är för många för att jag ska orka gå igenom dem och ändra syntaxen på egen hand. En ändring av mallens syntax skulle kräva en bot, vilket ligger bortom min förmåga. ::Jag är lite nyfiken på varför {{modul|härledning}} inte mynnade ut i någonting. Var det svårlösliga tekniska problem som uppstod på vägen? Eller var det bara inspirationen som sinade? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 14.05 (CEST) ::: Du ska inte gå igenom tusentals sidor. Det kommer att göras medelst bot i alla fall. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 16.31 (CEST) ::::@[[Användare:Taylor 49|Taylor 49]], vet du om det skulle vara möjligt att i {{mall|etymologi}} detektera om en punkt saknas på slutet, och isf lägga till en? På så vis behöver {{mall|härledning}} aldrig inkludera en punkt, vilket skulle förenkla. ::::Om transkriberingen alltid kan göras helt automatiskt för språk som stöds i {{mall|tr}}, så tycker jag att det kan vara smidigt att inkludera det i {{mall|härledning}}. [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 01.15 (CEST) :::::{{@|Gabbe}} Vad tror du om att ha en modul som tar hand om logiken istället för en mall {{mall|tr}}. Då kan man smidigare baka in funktionaliteten i andra moduler, inklusive en Modul:härledning. Ja, vad hände med Modul:härledning 2017? Nej, det finns inga tekniska problem. Moduler är smidiga. Men som du nämnde så används {{mall|härledning}} på många sidor och även om det mesta går att åtgärda med bot, så stöter man alltid på saker på vägen som måste åtgärdas manuellt. Jag tror att ingen riktigt kände sig manad, då, att göra det jobbet som krävdes så det blev hängande. Att skapa själva modulen är det lilla jobbet. Om någon vill ta tag i detta med härledningar nu, tror jag absolut att en modul är vägen att gå. Som du nämnde är mallkoden rätt hårig (snårig?) och den kommer bli ännu värre om man går in där och ändrar mer. :::::Men först behöver vi få klart för oss vilken syntax vi behöver ha. Ett problem som finns är att formuleringen bygger vanligtvis på att språket har en adjekivisk form, ofta sammanfallande med språknamnet i sig. När en adjektivform av språket finns, använder vi "Av" som inledande ord. "Av fornsvenska /.../." När adjektivform av språket saknas behöver vi använda genitivformen istället. Då fungerar inte "Av", utan vi får använda "Från" istället. "Från wolofs /.../." Ibland redovisar vi härledningar i flera steg. Då använder vi inte versal initial på "Av" annat än på första avledningen, och bara om det är sista härledningen använder vi punkt. Enklast är nog att inte blanda in punkten i mallen, alls. Vill man ha med punkt, får man sätta dit en punkt. Att beskriva när, var och hur punkten sätts in automatiskt och när den inte gör det kostar mer än det smakar. Med stöd av en modul kan vi sedan ha den syntax vi vill, men hur får vi till den så att vi inte ska behöva fundera på hur vi ska formulera oss - med av eller från, med adjektivform eller genitivform? Men samtidigt ge möjlighet för användaren att åsidosätta dessa automatiska bekvämlighetsfunktioner om det finns behov för det. Vi kan låta en Modul:etymologi ta hand om och korrigera versal initial på första anropet till härledningsmallen. Så slipper vi använda oss av två härledningsmallar, en med och en utan minustecken. Så, ja {{@|Taylor 49}}, <code><nowiki>#:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}}</nowiki></code> ser ut som en bra typsyntax. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 09.49 (CEST) ::::::{{@|Gabbe}} Jag vet inte om det var det här resultatet som du väntade dig, men så som jag tolkade "vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern" så ger det detta resultatet med den smidiga sökfunktionen "insource": https://sv.wiktionary.org/w/index.php?search=insource%3A%2F%5C%7B%5C%7Bh%C3%A4rledning%5C%7C%5B%5E%5C%7C%5C%7D%5D%2B%5C%7C%5B%5E%5C%7C%5C%7B%5C%7D%5D%2B%5C%7B%5C%7B%5B%5E%5C%7D%5D%2B%5C%7D%5C%7D%2F&title=Special:S%C3%B6k&profile=advanced&fulltext=1&ns0=1 fvumoyxt75y9mkb74lnlvth7ycuv91m 3702623 3702622 2022-08-15T08:05:48Z Dodde 309 typo wikitext text/x-wiki {{se även|Malldiskussion:lånord}} En lista över de vanligaste språknamnen och deras språkkoder finns [[Wiktionary:Stilguide/Språknamn|här]]. == Länkning == Just nu verkar inte parameter två länka till uppslaget och parameter tre är inte valbar. Svenska jökel blir t.ex. {{härledning|is|jökull|kat=-}}. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET) :Ser att du la till länkningen. Ser att 3= krävs, men om den inte anges - ska texten "med samma betydelse" läggas till, eller ska det vara tomt eller ska 3=samma ge "med samma betydelse" och tomt om 3= inte anges? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.02 (CET) ::Tycker att det ska vara tomt om 3= inte anges. Om 3= lämnas tom kan man tänka sig att ”med samma betydelse” läggs till, fast i så fall efteråt. Tycker du att det är nödvändigt eller är det uppenbart att det är av samma betydelse om man inte anger en definition? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.06 (CET) :::Nej, jag tycker inte att det är uppenbart, alls. Så det är nog bra att inte ha med den formuleringen automatiskt. Jag ändrar så det blir tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.09 (CET) ::::Bra. Jag skapade etymologin på [[hippodrom]] med nya mallen och stötte på två ”problem”. Dels är den grekiska texten kursiverad, ska det vara så eller gick det att fixa så att språk som inte skrivs med latinska bokstäver inte blir kursiverade, d.v.s. om tr= anges. Jag är också osäker på om det inte bör heta ”av klassiska grekiska” (d.v.s. med båda ord böjda). Just i etymologier brukar man ofta bara skriva ”grekiska” eftersom det i 99% av fallen alltid handlar om klassisk grekiska/antik grekiska. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.17 (CET) :::::Ordet verkade inte heller placeras in i någon kategori. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.20 (CET) ::::::Kategorin fixad. Ser inget problem med att grekiska kursiveras. Kan du komma på nåt äkta exempel på ord som härstammar från språk som behöver skrivas med ickelatinska bokstäver, typ kinesiska? Ingen aning om det där med klassisk grekiska, har aldrig sett något annat än "från grekiska", men har inte gjort några större efterforskningar heller å andra sidan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.51 (CET) :::::::Rent språkligt borde det nog vara "klassisk-grekiska" isåfall, om man får lita lite på sin språkkänsla. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.56 (CET) ::::::::Jag tänkte mest att det var enklast att fixa så att om tr= används kursiveras inte ordet (t.ex. en-wt har det så). Det är också svårt att veta var man ska dra gränsen vid kursivering men språk som kinesiska, japanska, thailändska, koreanska, arabiska, lao, persiska, khmer, [[:Kategori:Cherokesiska/Alla uppslag|cherokesiska]], [[:Kategori:Inuktitut/Alla uppslag|inuktitut]], georgiska o.s.v. borde inte kursiveras. Om inte grekiska ska kursiveras kan man väl tänka sig att kyrilliska alfabetet faller i den kategorin också, kanske även armeniska, jag vet inte. Att det ska stå klassisk-grekiska med ett bindestreck känns konstigt, och det har jag aldrig sett någonstans. Jag vet själv inte vad som är vanligast eftersom det i alla svenska etymologiordböcker alltid bara står "grekiska". En-wt stöter ju inte på samma problem eftersom de inte behöver böja adjektiv. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 10.31 (CET) ::::::::Angående problemet med klassisk grekiska vidhåller jag att det kanske vore enklast att användaren själv får skriva dit språknamn och "av/från" och punkt o.s.v. På så sätt får man färre parametrar och ökar användarvänligheten och har större svängrum i användandet av den. Eller tycker du fortfarande att mallen bör ersätta allt detta? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 11.17 (CET) :::::::::Användarvänligheten minskas väl inte direkt för att extra funktionalitet läggs till? De vanligaste användningarna sker automatiskt. Jag tycker att det finns en skillnad på från/av som inte är helt enkel att sätta fingret på. Jag kan ha fel i min slutsats, men i den mån mallen innehåller en korrekt slutsats så slipper användaren av mallen fundera på formulering, vilket känns väsentligt. Jag anser att exempelvis grekiska och språk som skrivs med kyrilliska alfabeten mycket väl kan kursiveras. Därför tycker jag inte att det är lämpligt att tr= ska avgöra kursivering eller ej, engelska mallen till trots. Jag ser dock gärna fler med åsikter och respekterar om konsensus leder till annorlunda slutsats än min. {{mall|ö}} använder en skrift=-parameter som mycket väl skulle kunna användas i denna mall också - och när den används kan kursivering automatiskt undertryckas. Man kan även hårdkoda vilka språkkoder som ska leda till automatisk undertryckande av kursivering - är dessa härledningar till språk med främmande skriftsystem så pass vanligt förekommande att detta bör göras? Angående adjektivformen av språk bestående av två adjektiv kan jag å andra sidan inte tänka mig en uppdelning. Utan bindestreck verkar syftningen (eller vad man kallar det) bli fel i samtliga exempel jag kan komma på. Vore fint med fördjupad kunskap om hur det ligger till med detta. Vilka eventuella paralleller i språket kan man hitta? :::::::::Ett sätt att öka användarvänligheten är att skapa en {{mall|härledning-min}} eller kanske {{mall|härledning-}} till och med, som automatiskt saknar inledande av/från samt avslutande punkt, så har man kvar valet. Låter det som en rimlig lösning på användarvänlighetsfrågan? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 17.15 (CET) ::::::::::Nej, du har nog rätt. Anledningen till att jag tog upp frågan är att jag kan tycka det är många parametrar att fylla i som inte gör mer än att ta bort en punkt eller ändra ett av o.dyl. och att det skulle gå fortare att bara skriva det själv från början. När man har skapat ett hundratal uppslag med {{mall|tagg}} där kat1, kat2, språk= och text= fylls i kan jag ibland känna att fler parametrar inte är något önskvärt, men det kanske också bara är jag som föredrar det så. Av samma anledning vill jag helst inte ha två mallar utan då blir det nog enklare som det är. Det gör dock att en mall som vill beskriva ett arvord på grekiska från klassisk grekiska kan se ut såhär <nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki> om man vill skriva något efter punkten och inte vill ha kursiv, vilket är en del att pränta. När det gäller klassisk grekiska kan jag inte komma på några paralleller, jag mest grämer mig över att det inte heter ”forngrekiska”. {{=)}} Jag förstår din logik med bindestreck, eftersom man skulle använda det om det funnes ett språk som hette t.ex. ”fransk-grekiska” men jag tycker ändå att det ser fel ut i sammanhanget. Skulle man kunna benämna klassisk grekiska som bara grekiska i etymologiska sammanhang och nygrekiska för just nygrekiska? Det är ändå en term som förekommer när man talar om båda språken. NE skriver ”För att skilja språkformerna åt kallar man dagens grekiska för nygrekiska.” och på tyska Wikipedia heter t.o.m. artikeln ”nygrekiska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 18.41 (CET) :::::::::::Och jag förstår ditt resonemang med för många parametrar. När jag valde att använda parametrar för att dels ta bort punkt och dels ta bort från/av utgick jag ifrån att det vanligaste (närmare 90% av gångerna eller har jag fel?) är att man bara anger en enda härledning, kompakt som det ser ut nu på [[jökull]], lite samma som med {{mall|uttal}} där man har en parameter för att ta bort uttalslänken. I de flesta fallen blir det då allra enklast att ha det på det här sättet. Men malluppsättningar med olika mallnamn som ändrar mindre detaljer är vanligt förekommande, så att ha en motsvarande mall med bara ett extra minustecken ser jag inget problem med. Tvärtom tycker jag att det är en bra lösning för att göra det enklast möjligt oavsett hur man avser att använda mallen, självständigt, eller som en del av en egen komponerad mening. :::::::::::Angående grekiska tycker jag att det känns som en rimlig användning, som du föreslår, och du redogör dessutom för externa belägg för att det är så det brukar göras. Så det låter toppen. I ditt exempel <code><nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki></code> vet jag inte varför du skriver "inled=av", "Av" ges automatiskt. Om man inte vill ha med Av/Från skriver man "inled=-". Kursiv stil var väl helt ok på grekiska, så kursiv=- vore inte nödvändigt, men du kanske menade om det hade varit ett kinesiskt ord? :) Med "-"-varianten av mallen skulle det bli <code><nowiki>{{härledning-|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska}}</nowiki></code> ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 20.35 (CET) ::::::::::::Bra, om du säger att det blir enkelt litar jag på det! I de flesta fall blir ju allt enkelt med en bra beskrivning också. :) Också bra att du tyckte om lösningen med grekiska, och jag vet att det inte var helt autentiskt det jag skrev men jag ville bara visa på att det i vissa fall kunde bli många parametrar som du säger. När det gäller <code>inled=av</code> slarvade jag bara med parametern, jag menade att man med arvord kanske vill ha ”av” i stället för ”från” eller liknande. Missade att det var default! :) ::::::::::::Detta hör egentligen till en annan diskussion, men kanske kan slänga in det här och så om det utvecklas kan vi ta det annorstädes någon annan gång. På parametern ”språk=” borde man inte kunna ha språkkoden där i stället för att skriva ut det hela namnet? Jag föreslog detta någon gång gällande {{mall|tagg}}. Nu i skrivande stund ser jag att det även har diskuterats [[Wiktionary:Teknikvinden#Parametern språk|här]] dock. Där var ett argument att det är jobbigt att det förekommer båda system, men nu när vi skapar en ny mall, skulle man inte kunna köra på det från början eller finns det något problem i det? {{=)}} --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 21.03 (CET) :::::::::::::Ja, en bra beskrivning är a och o :) Men ja, då gör vi så! :::::::::::::Angående språkparametern: Ja, just det. Det hände väl inte så mycket efter den diskussionen, även om alla verkade för en ändring. Om denna mall ska köra språkkod, så ska även {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} göra det, för enhetlighetens skull. Kan du länka till det ställe du föreslog det för {{mall|tagg}}, så jag kan kolla om det är något argument jag missat? :::::::::::::Jag skulle efter det kunna ändra den här mallen så att den tar språkkoden och inte språket som argument. {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} kan jag ändra på motsvarande sätt i synkronisering med en botkörning vid tillfälle längre fram (inom en månad). Så länge, skulle du vilja försöka identifiera eventuellt ytterligare mallar som skulle behöva ändras på motsvarande sätt, och vilka instruktionssidor som behöver uppdateras i samband med en sådan ändring av mallarna, så att allt blir så enkelt och smidigt som möjligt vid övergången? ::::::::::::::Jag länkade sidan ovan, det var på [[WT:TV#Parametern språk]]. :) Det låter bra, det blir genast mycket mindre att skriva. Jag ska försöka leta upp sådana mallar. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.40 (CET) :::::::::::::::Jag menar diskussionen där du föreslog ändringen för {{mall|tagg}}. Länken ovan läste jag, men såg inte ditt namn i den diskussionen... ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 00.48 (CET) ::::::::::::::::Vid en första snabb genomgång av mallarna kan jag inte hitta några andra mallar än "tagg" och "uttal" som använder sig av parametern "språk=". Har du någon aning eller minne av att det skulle kunna vara flera? ::::::::::::::::Sorry, jag missförstod. Jag vet att jag har gjort det och att Svenji kommenterade och höll med, men hittar det inte just nu, men jag letar. :) '''Edit''': [[Wiktionarydiskussion:Mallar/tagg#språk=|hittade!]] --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.51 (CET) Gjorde en sökning: {{mall|ingen betydelse}} använder parametern. Det gör även {{mall|kategorinavigering}} och {{mall|kategorinavigering/hjälpare}} internt (men på kategorisidorna anges språknamnet som argument till en numrerad parameter). Det känns onaturligt att för kategorinavigeringen ta omvägen via språkmallen för sakens skull eftersom kategorierna ändå inte lämpligen underhålls för hand, och i den mån det gör det är det nog enklast att ha kvar det som det är. Däremot kanske parameternamnet internt bör byta namn till språknamn= eller dylikt för att undvika förväxling. :Ok, ingen som invänder mot språkkod istället för språknamn för parametern språk, alltså! Tycker vi kör på ändringen då. :Blev det förresten som du tänkte dig, med grekiska/nygrekiska/klassisk grekiska? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.14 (CET) ::Låter bra, och jag tyckte det blev en jättebra lösning! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.18 (CET) :::Toppen :) Nu tror jag allt är ordnat/rättat i enlighet med det som vi diskuterat fram hittills, och instruktionerna är uppdaterade. Säg till om det är något nytt som dyker upp. Det kan filas på instruktionerna och de ska flyttas till [[Wiktionary:Mallar]] sen, Stilguide ska uppdateras osv. men tänker att det inte är nån jättebrådska med det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.25 (CET) :::Kul, det känns bra. :) Jag försökte hitta något om det fanns några stilguider angående kursiv stil i icke-latinska alfabet men det verkar användas på både ryska och grekiska Wikipedia, även om jag får intrycket av att det inte är lika vanligt. Nåja, därför antar jag att det bara är jag som är ovan att se andra alfabet i kursiv stil då. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.34 (CET) :::::Kom att tänka på härledningar i flera steg. Av spanska <ord> i sin tur från latinska <ord>... Då ska väl inte det latinska ordet kategoriseras? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.45 (CET) ::::::(redigeringskonflikt som ändå svarar på frågan) Provade mallen ånyo på uppslaget [[möbel]] och stötte på två problem. Ett är att det saknas ett mellanrum mellan det länkade ordet och parentesen vid definitionen. Det andra är att man inte kan använda två mallar på varandra eftersom "av" då skrivs med stor bokstav. Hur kan man lösa det? Jag tycker det är relevant att på detta uppslag redovisa två ursprung, de flesta skulle ändå se detta som ett franskt ord tror jag, bara att det har kommit via tyskan och att bara ha med det tyska skulle kännas som att utelämna information. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.47 (CET) :::::::Mellanrum fixat. Om du inte använder mallen i inledningen av en mening måste du använda parametern inled=- för att ta bort "Av", eller med inled=av ändra inledningen till "av". :::::::Angående kategorisering. Finns det något tillfälle det skulle behövas att man kan ta bort kategoriseringen, som du kan komma på? (Sidor som inte tillhör huvudnamnrymden, som exempelvis den här malldiskussionen, kan filtreras bort på annat sätt) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.57 (CET) :::::::Ser att du flera gånger använt dig av syntaxen |3=| eller |3=<betydelse av ord>. Du har redan placeringen nummer tre efter dina två inledande parametrar, så det tillför inget att skriva 3=. Ett tomt |3=| tillför heller ingenting alls eftersom argumentet är tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.00 (CET) ::::::::Bra, det gick ju lätt. :) Det enda jag kan komma på nu som kanske är lite långsökt är om man skulle vilja ange det franska ordet "meuble":s ursprung (latinska [[mobilis]]). Då tar man det så långt bort att det inte längre är fråga om det svenska ordet. Enligt min mening bör därför det redovisas på det franska ordets sida, men någon gång kanske det är relevant att ta med ändå? Vad tror du? :::::::::Angående 3= märkte jag det, jag blev förvirrad av att vi pratade om att lämna den tom om man inte hade en definition. Jag tror jag rättade till det i uppslagen jag redigerade dock? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.05 (CET) ::::::::::Japp, det gjorde du nog :) Ja, tycker vi kan lägga till en parameter för det iallafall, ''kat=-''. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.10 (CET) :::::::::::Alltid bra med en helgardering i fall något skulle hända. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.15 (CET) Sedan när det är dags för kategorierna att skapas, har du en uppfattning om hur de ska se ut med indelning och länkning och så vidare eller finns det något problem där? Jag såg också att du använde mallen på [[jökull]], jag tänkte att det vore smidigt att hålla sig till svenska ord tills reformen med språknamnet till språkkoden för parameter "språk=" genomförs, vad ska stå där så länge? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.28 (CET) :Ojdå, jag missade visst att både uppdatera {{mall|härledning}} korrekt och att lägga till språkparametern på [[jökull]], men jo, det är språkkoden som gäller, språk=is. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.46 (CET) ::Förlåt, glömde svara på den första frågan. Kategorierna styrs från [[Wiktionary:Kategorier]], så det är där man får lägga till dem. Man behöver lägga till en rad för varje språk som härlett ord till andra språk, enligt användningen av mallarna. Om ett svenskt (eller finskt) ord härletts från latin, behöver "Kategori:Härledningar från latin" läggas till. Grupp 5 på [[Wiktionary:Kategorier]] är en "övrigt"-grupp som kategorierna väl skulle passa in under, eftersom de inte riktigt passar in under de andra kategorigrupperna. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 08.26 (CET) :::Hade varit intressant att se hur [[kantarell]] hade kunnat göras om till att använda sig av mallen. :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 14.02 (CET) ::::Många uppslag känner jag blir fråga om huruvida man ska betrakta ett ursprung som ett rakt ursprung till det svenska ordet. Jag har kollat tre källor och kommit fram till att ”kantarell” är från franskan och ett franskt diminutiv av grekiskans kantharos. Antingen kan man klassa det rakt igenom som franskt eller så kan man ha franska och grekiska. Eller t.o.m. franska, latin och grekiska, eftersom franska stammar från latin, men den informationen kanske hör mer hemma på det franska uppslaget i så fall. Vad tycker du? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 17.30 (CET) :::::Jag tycker generellt att det är krångligt att utläsa etymologiska beskrivningar och med säkerhet konstatera vad som egentligen menas. I exemplet kantarell ställer jag mig frågor. "från engelska och franska: chanterelle (Från båda? är det inte antingen eller? Eller vilka speciella omständigheter gjorde att det svenska ordet influerades från båda?); från latin: cantharellus (jaha, så både det engelska och franska ordet med samma stavning härstammar från latin, då alltså, men hur vet man det? Kan inte lika gärna det engelska ordet hämtats från franskan?) = liten bägare, diminutiv till cantharus (ok, så cantharellus är alltså ett "litet cantharus", det är jag med på), från grekiska: κάνϑαϱος (kantharos) = dryckeskärl (även det solklart)" Kollar vidare i Svensk etymologisk ordbok "kantarell, Linné: chantarell = fra. chanterelle, dimin. till grek. kantharos, kopp, dryckeskärl (egentl.: ett slags tordyvel), av ovisst ursprung. Alltså efter formen." (Jaha, så det var på 1700-talet ordet kom in i svenskan, som "chantarell". Översatte Linné utländska ord till svenska? Var det franska Linné hämtade inspiration från - var det inte latin? Vad som menas med "alltså efter formen" kan jag inte ens gissa. Engelska Wiktionary "skriver From French chanterelle, from modern Latin cantharellus, diminutive of Latin cantharus ‘drinking vessel’.", ja du fattar - jag blir bara snurrig. Det verkar ju onekligen felaktigt att kantarell härletts från engelskan, som det svenska uppslaget påstår. :::::Drömmen hade ju varit om man slapp gissa så mycket, vad förkortningar betyder, vad som egentligen menas. Är verkligheten otydlig och tvetydig eller är det bara otydligt och tvetydigt skrivet, eller är det bara jag som inte har fått kläm på hur etymologisk information ska utläsas? Och vill jag fördjupa mig i något av detta tycker jag att det är ovärderligt att ha en eller flera källangivelser till de etymologiska påståendena. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 18.51 (CET) ::::::Kan hålla med dig om att det ofta är väldigt luddigt. Den svenska etymologin här är uppenbarligen tagen från SAOB och jag tror författaren missuppfattat och tror att det som åsyftas är att den engelska formen är identisk med den franska (det står ”jämför eng. och fr.”), inte att det svenska ordet skulle komma från engelska. Angående Linné tror jag han nämns eftersom han skrev mycket om växter och djur och att det då är någon typ av gammalstavning, ”så här skrev Linné det på 1700-talet”, inte att Linné lånade in det (men det är förstås inget jag vet någonting om). Efter formen tror jag betyder att bägare har namn efter en tordyvel eftersom formen av en bägare påminner om den av en tordyvel. Jag tycker också att det är mycket viktigt med källhänvisningar i etymologierna. Jag kan tycka att det vore bra om vi hade smidiga källmallar till de viktigaste etymologiska ordböckerna, d.v.s. NEO, Hellström, SAOB och kanske Etymonline. ::::::Just i kantarell är källor viktigt eftersom SAOB anger att ordet är från nylatin men påverkat av franska eftersom det stavades med chan- och inte can- och ursprungligen av grekiska. Hellquist och NEO nämner inte ens latin och säger att det är från franska och ursprungligen av grekiska. Möjligen hoppar de över latin eftersom det kanske anses självklart att franska är från latin. En etymologi skulle alltså kunna se ut såhär:<br> :::::::<nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, [[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung. Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki> ::::::Eller något i den stilen. Sedan kan man kanske välja att ha med latinet eller lägga in det på det franska ordets uppslag, men eftersom varken Hellquist eller NEO tar med det kan man kanske avvakta med det just på det svenska ordet. Det där med tordyvel har jag svårt att hitta belägg för på nätet så väljer att inte ta med det heller, däremot hittade jag [[w:kantharos]], så det kan vara intressant att ha med. Hellquist och SAOB säger att det är av ovisst ursprung så det kan också vara värt. Du tycker kanske att allt detta känns väldigt subjektivt, och det är det. Dels är uppslaget problematiskt eftersom källorna säger olika saker, dels har jag valt ut information jag tycker verkar plausibel. Sedan är kanske det kan vara upp till var och en att bestämma vilka ursprung som ska kategoriseras, eller ska vi ha bestämmelser för det, eller kan man resonera som jag gjorde? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.15 (CET) :::::::För övrigt verkar inte mallen fungera korrekt, se [[pojke]] och [[jökel]]. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.18 (CET) ::::::::Kategoriseringsfelet fixat. Angående kantarell. Jag tycker att du förklarar det utmärkt. Har en person så pass klart för sig själv hur etymologin ser ut (och vad olika källor anger) har man förutsättningarna att göra det tydligt även för läsaren. Och ju tydligare desto bättre. Onödiga förkortningar behöver vi inte använda oss av, och vi behöver inte korta ner beskrivningen i onödan. Däremot är det just sådan här information man inte kan ha nån känsla för på samma sätt som man kan ha för ords användning och betydelser. Och det finns källor för ordens ursprung. Vad bättre vore då inte att tydligt ange vad man menar och tydligt ange varifrån dessa uppgifter kommer. Jag tycker absolut att vi ska lägga till parametrar för källanvisningar för varje led (varje användning av mallen) förslagsvis med ''källa1=, källa2=, källa3='' osv. där vi kan ange förkortningar för de källor som brukar användas. Alternativt en allmännare {{mall|källa}} som kan användas både till etymologier och annat. Eller en blandning av det. Att {{mall|källa}} kan anropas från parametrar i {{mall|härledning}}. Det är väl en ordentlig diskussion bara det, om jag får gissa. Om olika källor anger olika saker, är det inte fel att ange båda, även om de motsäger varandra, tvärtom anser jag att det är önskvärt. Det är och blir mycket jobb att få till detta i varje uppslag, men ack så snyggt och ordentligt det skulle bli och se ut! ::::::::Du skriver <code><nowiki>Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki></code>, men kantharos är väl en translitterering av κάνθαρος, som redan anges i mallen i andra ledet, så uppslaget ska väl inte ens finnas med i svwikt. så jag förstår inte riktigt vitsen med att ha med den formuleringen i slutet. <code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse,</nowiki></code> är jag med på, men <code><nowiki>[[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung.</nowiki></code> har jag svårare att hålla med om. Det är väl det latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, och det franska chantarelle som härleds from från latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, som i sin tur härleds från grekiskans κάνθαρος (kantharos). Så, alltså: ::::::::<code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos}} med samma betydelse, av ovisst ursprung.</nowiki></code> som resulterar i: ::::::::{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-|kat=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus|kat=-}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos|kat=-}} med samma betydelse, av ovisst ursprung. ::::::::Förresten hur är det med tidsangivelser. Visst är det väl relevant med den informationen om det nu finns uppgifter att få tag på? Jag vet dock inte hur vanligt det är med tidsangivelser i de källor som brukar användas? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 22.29 (CET) :::::::::Jag tycker att jobbet med källor absolut är värt att genomföra. Jag har dock inte jättemycket tid den här veckan, så vi kanske kan skjuta lite på det tills nästa? Angående kantharos är det på svenska en typ av amfora, det var därför jag skrev ”jämför”. Se [[w:kantharos]], men det är klart att det inte behöver vara med. Det kan ligga på besläktade ord eller dylikt kanske. Jag kan hålla med om att diminutivändelsen var otydlig. Visst kan man göra så som du skriver, om man vill ha tre ursprungskategorier och tycker att alla tre är relevanta i det svenska uppslaget. Jag skulle dock föredra ''[[cantharus]]'' (”bägare, dryckeskärl”) för enhetlighet, men det kanske inte var något fokus just här. :) :::::::::Angående tidsangivelser tänkte jag också på det och tycker också att det är något som relevant. Den bästa källa för tidsangivelser är NEO som nästan alltid anger dem. Om det finns något smidigt sätt att lägga till dem tycker jag att en parameter gott kan finnas för det. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 23.04 (CET) ::::::::::Ok, förstår din tanke med "jämför". Tycker inte det är fel att ha med det här, där det är relevant, om man vill det. Hellre egentligen än i {{mall|jämför}} av den anledningen. Eftersom det övriga var lite otydligt blev detta också lite otydligt, bara. ::::::::::Vi kan nog aldrig få en perfekt kategori med tydlig avgränsning vad som räknas som att något är härlett från ett visst språk, oavsett om vi räknar antal led eller utgår från nån sorts tidsgräns. Man kan resonera att bara direkta härledningar bör räknas, eller att alla led tillbaks till språkets begynnelse bör räknas, och inget är väl mer rätt eller fel. I takt med att uppslag skapas för ord i leden, kanske man kan tänka sig att man flyttar över etymologin från och med det aktuella ledet dit. Om ex.vis [[cantharellus]] redan finns kanske man kunde fokusera på den etymologiska beskrivningen därifrån på det uppslaget i stället för på [[kantarell]]. ::::::::::Kursivering av cantharus missade jag bara, helt riktigt (åtgärdar i exemplet nu). tecknet ” vet jag inte hur man skapar, så eftersom foruleringen inte var en del av nån mall som automatiskt ger dessa så kanske man inte kan ha nåt krav på användaren just om det. Jag antar att du inte medvetet tog bort länkningen för bägare och dryckeskärl, eller ska de vara avlänkade, menar du? För årtal, med eller utan parameter, beror lite på om man kan hitta någon funktionell placering av den informationen. Två parenteser på varandra kanske inte blir så snyggt. ::::::::::Angående {{mall|källa}} e.d., samma här, nästa vecka blir bra. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 00.28 (CET) :::::::::::Jag håller med dig angående etymologileden. Tecknet ” räknas som standard så vitt jag vet och « och " i andra hand, så visst är det inget krav på dem, men det är ju smidigt att mallarna använder ” automatiskt, enligt min mening, och ja det var meningen att avlänka eftersom mallarna inte länkar. Jag tycker att det ser lite kladdigt ut om man länkar dels alla utländska ord och alla svenska ord. Men det är väl min åsikt. ::::::::::: Franska Wiktionary placerar årtal i början av uppslaget i kursiv stil. Se t.ex. [[fr:påver]], skulle man kunna ha samma sak fast kanske ”sedan” framför för att göra det tydligare vad årtalet avser? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 16.29 (CET) ::::::::::::Förstår din poäng med avlänkningen. Kan inte bestämma mig för vilken av fördelarna som väger över, att det blir mindre kluddigt eller att relevanta ord länkas. Är det värt att nån konsensus i frågan eller låta det vara si ibland och så ibland? Att mallen inte länkar är ju dock bara för att mallen inte skapats för att länka, lägger man till {{mall|länka}} runt parametern i mallkoden, så länkas det automatiskt. ::::::::::::Gillar "sedan" för tydlighets skull. Skulle man lika gärna kunna skriva årtalet i inled=-parametern <code>inled=Sedan 1700-talet, av</code>, med tanke på det stora antal varianter av tidsangivelser man kan tänka sig? Skulle en egen tid-parameter tillföra något? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 16.53 (CET) :Det kan nog vara si och så, majoriteten av uppslagen av uppslagen skriver inte så och mallarna stöder inte länkning så det lär väl bara förekomma sporadiskt ändå, och det skadar ju inte. Men jag tycker inte att mallarna ska länka eftersom jag definitionerna inte är de ord som är i fokus. Angående ditt ”inled=”-förslag tycker jag gott att det funkar bra, med en tydlig beskrivning i mallbeskrivningen! --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 17.41 (CET) ::Hittade förresten ett nytt problem. När mallen länkar till ord med samma stavning blir texten fetstilt, som normalt. Uppslaget jag talar om är [[spurt]]. Skulle man kunna göra att den länkar till rätt språkrubrik? Att om man skriver in <code>1=en|2=spurt</code> (siffror för tydlighet). Skulle den då kunna länka det som <nowiki>[[spurt#Engelska|spurt]]</nowiki>. D.v.s. <nowiki>[[{{{2}}}#<språk (av 1)>|{{{2}}}]]</nowiki> om du förstår hur jag menar. Skulle detta funka? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.04 (CET) :::Varför blir kategorin fel på fornsvenska [[iþræt]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.32 (CET) ::::Har ytterligare en fråga. Hur gör vi om ursprunget inte har en språkkod? Ska man undvika att använda mallen eller finns det något sätt som man skulle kunna ändra språknamnet? {{mall|härledning-}} kanske skulle kunna skippa att automatiskt skriva ut språket? Just nu talar jag om [[bärsärk]] där ”fornisländska” inte har en språkkod, men kanske skulle kunna kategoriseras under isländska. I andra fall kanske det rör sig om att man måste specificera att det handlar om ”kanadensisk franska” eller dylikt och man vill kategorisera det under ”franska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 22.05 (CET) ::Ok, är helt överens om allt du skriver i det stycket! ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::Just den lösningen används f.n. i {{mall|ö}}. Svar, ja. Har ändrat koden. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::Felet i iþræt beror på felkodning av mig, igen :) du får ursäkta. Fixat nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::::Syftet med mallen var ju två, enhetlighet och kategorisering. Om språket saknar språkkod ska det inte ha egna uppslag eller stå med i översättningslistor, men ser inget hinder för att de ska kunna beskrivs korrekt i etymologibeskrivningar, tvärtom vore det ju onaturligt med motsatsen. Frågan är då om vi vill kategorisera dessa? Vi har valen att inte kategorisera alls eller att kategorisera dem i en uppsamlingskategori för språk som saknar språkkod och därmed en egen kategori. Alltså, Kategori:Svenska/Härledningar från <vilken formulering som helst, ex.vis "andra språk"> respektive Kategori:Okänt språk/Härledningar från <vilket språk som helst som har en språkkod>. Det finns två specialspråkkoder, xx för "okänt språk" och "--" för tvärspråkligt. Så anger man i språk-parametern argumentet "xx" så hamnar sidan i "okänt språk"-kategorin. :::::Om mallen ska kunna användas för härledningar från språk som saknar språkkod måste vi ändra så att språknamnet bara anropas från språkkodsmallen om den existerar, och att den annars använder den text (i ditt fall fornisländska) som skrivs in som första argument (1=). Jag har inte ändrat något i mallen vad gäller detta. :::::Den andra delen som gäller specificering (i ditt exempel till kanadensisk franska) så är det exakt vad parametern genitivform= gör, alltså {härledning|fr|genitivform=kanadensisk franska}. Jag tänkte mig att det var genitivformerna som det fanns behov av att specificera, men syntaktiskt kan vi lika gärna ha en mer allmänt namngiven parameter, som altform eller rentav alt=. Kortare och enklare än genitivform, så varför inte? Sen får mallbeskrivningen bistå med resten, som vanligt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::::Jag vet faktiskt inte vad som blir bäst i det här fallet. Problemet var mest att jag inte visste hur jag skulle göra med "bärsärk" eftersom det är så gammalt att språket i fråga går under ett annat namn. Angående kanadensisk franska så låter det smidigt. Om du tycker att det är en bra lösning så skadar det väl inte att implentera? Jag vill bara inte föreslå någon lösning som jag inte har 100% pejl på själv. :P --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 23.58 (CET) :::::::Haha, ingen fara. Jag opponerar mig eller efterfrågar mer information om det föreslås en lösning jag är tveksam till (som kanske märks av den långa diskussionen). Det som gör det lite knepigt är att det är två språk att hålla reda på, som båda anges i mallen. Men, som du också är inne på, är en bra mallbeskrivning a och o, för att som utomstående kunna greppa mallens uppbyggnad och vad syftet med de olika parametrarna är. Där kommer bra och väsentliga exempel på användning in. Exemplena ska gärna täcka så många som möjligt av tänkbara och mindre tänkbara behov. För att identifiera dessa behov behöver vi köra igenom ett gott antal etymologier, för att se hur väl mallen passar in i olika sammanhang. Jag tycker att vi är på god väg :) När det gäller källhänvisningar, som jag tycker att vi ska komma till ganska snabbt i processen (alltså innan vi börjar använda mallen i för många etymologiavsnitt), har vi till hjälp att kika lite på Wikipedias [[w:Mall:Artikelursprung]] och tillhörande mallar som [[w:Mall:Enwp]], [[w:Mall:Ugglan]] med flera, mallar som jag och [[Användare:Skalman|Skalman]] la grunden till för några år sedan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.13 (CET) ::::::::Kom på nu varför jag inte valde alt= från början, utan genitivform=. Den ändrar ju inte bara just det ordet, utan även Av till Från. Det jag skrev stämmer alltså inte alls. Det innebär att det inte finns nån smidig "in template"-lösning för de fall då varken adjektivform eller genitivform kan användas. Man får då helt enkelt använda {{mall|härledning}} med parametern inled=-, eller {{mall|härledning-}} (utan den parametern). Men det stämmer att genitivform= bara påverkar formuleringen, inte kategoriangivelser eller länkar. Så just i fallet kanadensisk franska hade jag nog gjort just en genitivform av det. {härledning|fr|<ord>|genitivform=den kanadensiska franskans} som ger "Från den kanadensiska franskans <ord>." Så jag tror vi behåller parameternamnet som det är. Förlåt för det onödiga tillsnurrandet. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.43 (CET) :::::::::Emå uppstår problemet också när en etymologisk ordbok t.ex. anger ett ord av samiskt ursprung. Här på Wikipedia särskiljer vi de samiska språken, men det går nästan aldrig att finna vilket samiskt språk ordet härstammar ifrån. En lösning skulle kunna vara att ha en kategori för varje samiskt språk med en överkategori som är samiska språk där man kan placera in ord. Jag säger inte att vi ska göra så, men det skulle kunna vara en lösning. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 11.41 (CET) ::::::::::Problemet är då att vi saknar språkkod för "samiska" (till skillnad från kanadensisk franska, som vi ju skulla klassa som franska och därmed använda språkkoden fr). Man skulle kunna skapa speciella och specifika härledningsspråkkoder med ett särskilt prefix (t.ex. h-, alltså ex.vis h-sam för samiska) och placera i {{mall|härledning}} för parameter 1= och därmed få sidan placerad i t.ex. ''Kategori:Svenska/Härledningar från samiska''. Dock bör man undvika att använda specialspråkkoden i parametern språk= eftersom det skulle skapa ''Kategori:Samiska/Härledningar från <1=>.'' Eftersom språk utan språkkoder inte ska vara representerade på svwikt ifråga om uppslag, mallar, kategorier, översättningar, rubriker, så bryter det isåfall mot den strukturen att tillåta en kategori med det namnet. Motsvarande skulle gälla för ex.vis norska/bokmål/nynorska av motsvarande anledning. Tankar om detta?~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 18.27 (CET) :::::::::::Sant, det låter också som att bryta mot enhetligheten lite för mycket. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 19.17 (CET) ::::::::::::Har skapat mallarna {{mall|h-smi}} för samiska och {{mall|h-nor}} för norska. Båda är iso 639-2/639-5-koder. smi är den kollektiva koden för de samiska språken. nor är koden för makrospråket norska. (Även no är det med iso 639-1, men vi använder koden no istället för nb för bokmål på Wiktionary för att underlätta länkningen till norska Wiktionary bl.a.) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 20.58 (CET) :::::::::::::Okej, om du tror att det fungerar. :) Denna kan man alltså lägga in på t.ex. [[pulka]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 22.29 (CET) ::::::::::::::Japp! [http://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=pulka&diff=next&oldid=1037362] ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 23.14 (CET) :::::::::::::::Trevligt! :) Detta är jag kanske ensam om att tycka, men på uppslaget [[ackompanjera]], tycker inte du att det är överflödigt att ha med äldre varianter av ett språk som kategori? Jag har lite svårt att motivera detta, men det känns som sagt lite överflödigt. Det känns konstigt att engelska uppslaget [[ombudsman]] skulle härledas från svenska och fornsvenska om inte lånet är direkt från det senare (som i exemplet med [[bärsärk]] eller franska [[ouest]] (från fornengelska). Däremot känns det inte konstigt att [[orienteering]] härleds från svenska och franska ([[orienter]]). Detta är kanske bara någon skev uppfattning jag har, men tänkte ändå dela den. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 3 februari 2012 kl. 10.53 (CET) ::::::::::::::::För språk som använder en annan fetstilsrubrik än uppslagsrubrik (t.ex. latin, fornengelska, fornsvenska) kan det kanske behövas en parameter hur ordet ska visas, t.ex. {fatum|x=fātum} = [[fatum|fātum]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 7 februari 2012 kl. 23.50 (CET) :::::::::::::::::Nej, jag förstår och håller med dig om ditt resonemang om att franska ord som kommer från fornfranska (och motsvarande) inte ska kategoriseras. Ang. fetstilsrad/sidnamn, räcker det inte med att man anger <nowiki>=[[fatum|fātum]]</nowiki>? (Jag får förse 2= med {{mall|länka}} så att länkning sker automatiskt om länkning inte sker manuellt). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 05.56 (CET) ::::::::::::::::::Det blir perfekt! Jag försökte göra så själv, men det gick inte, så jag tänkte att det inte var möjligt. Men om det går att fixa så är ju det den bästa lösningen! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 8 februari 2012 kl. 15.04 (CET) :Fixat. Men vill man få med ankare när man använder egenhändigt skrivna hakparenteser så måste man ange ankarna manuellt också. Typ <nowiki>[[fatum#Latin|fātum]]</nowiki> men det kanske inte är så viktigt direkt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 20.03 (CET) ::Angående uppslaget [[whisky]]: Kan koden ”gd”, d.v.s. [[skotsk gäliska]], i stället använda bara [[gäliska]] så slipper man samma bekymmer som vid [[klassisk grekiska]]? Gäliska används ungefär lika ofta som skotsk gäliska och adjektivet är endast för att skilja det från ”irisk gäliska”, men här på Wiktionary används ”iriska” så det är ingen risk för hopblandning. Vidare skriver NEO endast ”gäliska” under sin etymologi för whisky. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.44 (CET) :::Vad står på tok på [[Oidipus|detta uppslag]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 18 mars 2012 kl. 15.49 (CET) ::::gd tillagt att ändras från skotsk gäliska till gäliska i den utskrivna texten. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 19.26 (CET) :::::Oidipus fixat, det var ett glömt <nowiki>&nbsp;</nowiki> på ett ställe så att fyra ' kom efter varann då tr= användes utan 3=. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 21.07 (CET) == Göra citattecken för betydelse frivilliga == Att använda betydelseparametern blir konstigt när det inte är optimalt eller möjligt att förse ordet med en exakt betydelse, till exempel om man vill skriva "med samma betydelse" eller "suffix använt vid...", och så vidare. Alltså föreslår jag en parameter som gör citattecken frivilliga, eller att de tas bort genom försummelse och läggs till manuellt inom parametern. – [[User:Smiddle|Smiddle]] 18 februari 2012 kl. 12.22 (CET) :Om du vill skriva med samma betydelse behöver du inte använda den parametern och skriva det efteråt, t.ex. <code><nowiki>{{härledning|en|football|punkt=-}} med samma betydelse.</nowiki></code> På samma sätt kan du skriva <code><nowiki>{{härledning|gmq-fsv|-il|inled=Av fornsvenska instrumentalsuffixet}}</nowiki></code>. Eller fungerar inte den lösningen? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.41 (CET) == Dokumentation == Det vore fint om den här mallen och {{mall|härledning-}} beskrevs utförligt på [[WT:Mallar/härledning]]. Vidare vore det bra om kategorierna som används i den här mallen beskrevs på [[WT:Kategorier]] (kanske inte självklart hur). [[User:Skalman|//Skal]] 18 november 2012 kl. 09.53 (CET) ==Härledning och lånord== Jag känner att det är en stor skillnad mellan lånord och ord som har utvecklats från fornnordiskan och känner därför att de ska skiljas åt. T.ex. Så är cool ett lånord från engelska då svenskan och engelskan inte har någon gemensam förfader där cool utvecklades ifrån. Cool härstammar inte från engelska utan har lånats därifrån.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 januari 2017 kl. 12.25 (CET) :Men det är väl bara mallen som heter härledning, och kan användas för såväl lånord som arvord. På vilket sätt är det problematiskt att använda denna mallen för båda typerna av härkomst? Det har funnits en mall "lånord" som togs bort, men diskussionen finns kvar [[Malldiskussion:lånord]]. Är det verkligen korrekt att påstå att lånord inte härstammar/härleds/härrör/härkommer osv? Det gör de väl precis lika mycket som arvord, bara att de kommer från andra språk istället från fornsvenska. Lite intressant läsning: [http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4226 Lånat och ärvt i svenskan]. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 7 januari 2017 kl. 03.46 (CET) == Transkription == Kan någon göra så transkriptionerna inte blir kursiva. Som ni kan se i historiken försökte jag men jag lyckades inte.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 19 juli 2017 kl. 15.15 (CEST) == Språknamn == Jag tycker det är jättekonstigt att {{mall|gd}} blir gälliska istället för skotsk gälliska som ju är ett språk, att {{mall|grc}} blir grekiska trots att antik grekiska antyds och att {{mall|la}} blir latinska då jag tycker latin låter mycket bättre. Jag förstår inte varför man valt att byta ut språkens riktiga namn mot andra, enligt mig, vilseledande namn. Vi har ju två språk: grekiska och antik/klassisk grekiska. Varför då låta dem heta lika? Någon emot att jag tar bort ändringarna som gjorts i mallen?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 00.26 (CEST) :Jag är troligen emot. Jag uppfattar att dessa tillägg är gjorda av goda skäl, av någon som verkade ha god erfarenhet av etymologisk information. För att göra en ändring av dessa (eller ta bort dem igen) tänker jag att det i första hand behövs en ordentlig förståelse för varför de las till, till att börja med, och att någon med åtminstone något mer djupgående kunskap om detta än gemene man får hjälpa till och bedöma vad som är rimligt. Anledningen till att latin ändras till latinska är om jag inte missminner mig att det är språkets adjektivform som används i formuleringen och latinets adjektivform är latinsk (bestämd form latinska), till skillnad från ex.vis grekiska där stavningarna sammanfaller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.38 (CEST) ::{{@|Dodde}}: "Av latin academia" låter inte konstigt i mina öron. Varför inte ha av zuluska, xhosaska, esperantoska, idoska också?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.44 (CEST) :::Men latin är inte ett adjektiv - det spelar ingen roll om det inte låter konstigt om det är inkorrekt. Vet inte om du fick till alla adjektivformer rätt där, men jo, om härledningen är till ett språk där språknamnet och språkets adjektivform inte sammanfaller i stavningen så bör adjektivformen användas. Har vi dock några faktiska exempel där detta inte sker? Isåfall bör mallen kompletteras med den adjektivformen. Att vi använder språkets adjektivform istället för språknamnet är inte för att vi inte var medvetna om problemet när mallen skapades, utan för att vi inte kom på rimliga formuleringar utan användning av språkets adjektivform. Jag tittar i ovanstående diskussioner och det verkar som om motiveringarna till "specialarna" finns i dem. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.55 (CEST) ::::{{@|Dodde}}: Aja, latinska är väl fine, där fattar man ju åtminstone vilket språk som åsyftas. Det var egentligen de övriga språken som fick mig att vilja ändra. Gälliska är inget språk - skotsk gälliska åsyftas. Då borde skotsk gälliska visas, eller hur? Jag ser gärna även klassisk grekiska där det ska vara så man inte tror att det är nygrekiska som åsyftas.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 02.01 (CEST) :::::{{@|Jonteemil}} Gäliska (inte gälliska) är en språkgrupp, precis som norska. Det verkar som om andra källor ofta förenklar sina benämningar till vad som är sedvanligt och praktiskt i sammanhanget. Man pratar om grekiska och menar underförstått klassisk grekiska. Detta torde vara det allra vanligaste, men emellanåt när det faktiskt är nutida språket grekiska man avser så förtydligar man detta genom att benämna det nygrekiska. Detta val att göra likadant på wiktionary har en aspekt av [[w:POMMF]] om man så vill. Som tidigare nämnt måste språken också stå i adjektivform för att generera en korrekt meningsbyggnad för den mallkod som finns. Språknamn som skotsk gäliska och klassisk grekiska fungerar inte bra där. Det finns säkert bättre sätt att lösa detta, som är tydligare och mer korrekta och förutsätter mindre av läsaren i fråga om underförstådda betydelser, särskilt med hjälp av en bakomliggande modul så småningom. Men dina förslag känns överilade i nuläget och det verkar som om du inte ens har läst diskussionerna längre upp på denna sida som motiverar de val som gjorts. Personligen känner jag inte att jag har någon kunskap om att bedöma POMMF, men korrekt är å andra sidan aldrig fel. Jag ser ett behov av att förbättra mallen ur flera aspekter bland annat förbättra och förenkla syntax. Detta med hjälp av en bakomliggande modul. När detta hamnar överst på prioriteringslistan kan jag dock inte säga nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 13.02 (CEST) :::{{@|Jonteemil}}: Tycker inte det vore fel att använda zuluska, koska/kosaska (xhosa), esperantska, idoska. Det skulle göra språknamnen mer konsekventa :) :::Detta är den enda svenska sidan som använder "esperantoska", och fann det intressant hur extremt ovanligt den formen är —[[Användare:Liggliluff|Liggliluff]] ([[Användardiskussion:Liggliluff|diskussion]]) 1 november 2019 kl. 08.16 (CET) ::::Hej {{@|Liggliluff}}. Språknamn som på svenska slutar med ''-(i/n)ska'' lutar sig såvitt jag vet alltid tillbaka på enskilda folkslag, alternativt delar av sådana folkgrupper inom väl avgränsade geografiska regioner: tjeckiska för tjecker, malagassiska för madagaskiska malagasser, färöiska på Färöarna, etc. Den kopplingen finns inte för internationella hjälpspråk såsom esperanto, ido, volapük och andra planspråk. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 2 november 2019 kl. 12.00 (CET). == Rekonstruktioner == {{@|Dodde}}: Kan du lägga till <nowiki>{{#invoke:String|replace|{{{2}}}|*|Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/}}</nowiki> på rätt ställe. Jag tror jag fick koden rätt (efter titt på {{mall|källa-duden}}), annars kan du korrigera.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 2 september 2017 kl. 18.21 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag är tveksam till det tillägget. Mallen är krånglig som den är. Och det blir krångligare att föra över den till en modul när det blir dags för det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 08.56 (CEST) ::{{@|Dodde}}: Men hur krångligt kan det vara? Det blir ju bara krångligare om uppslag såsom [[*kuningaz]] skapas enligt mig. Inget nytt behöver ju fyllas i av skribenten så hen behöver ju inte oroa sig.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 14.08 (CEST) :::{{@|Jonteemil}} all kryptisk kod är krånglig, och krångligare om den inte är ordentligt dokumenterad, och ännu krångligare om det visar sig att den har buggar (något som är svårt att veta eftersom jag inte förstår vad koden ens är till för), och ytterligare ännu krångligare om det visar sig att ändringen inte var genomtänkt så att det uppstår problem som kan vara av alla storlekar. Så krångligt ''kan'' det vara. Varför inte vänta med den här mallen och ta ett helhetsgrepp om den och lösa detta och flera andra problem på en gång. Tills dess finns det mängder av redan påbörjade [[Wiktionary:Projekt/Struktur_på_uppslag|projekt]] som du jättegärna får bidra till. Om du väldigt gärna vill arbeta med just denna mallen och förbättringar av den: analysera, fundera, sammanställ, föreslå och motivera väl genomtänkta förändringar och förbättringar som kan vara till stor hjälp när det blir dags. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 15.57 (CEST) ::::Jag tänker inte vika mig; jag anser fortfarande att den ändringen krävs för stt förbättra mallens användning. Om vi bortser från det så skulle ju syntaxen kunna ändras för att få bort språkparametern. {{mall|härledning|en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} skulle då bli {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} och {{mall|härledning|sv{{!}}smörgåsbord{{!}}språk{{=}}en}} skulle bli {{mall|härledning|en{{!}}sv{{!}}smörgåsbord}}. Vid härledning från ord som finns i olika former skriver jag just nu så här: {{mall|härledning|en{{!}}<nowiki>[[cool]], [[col]]</nowiki>{{!}}iskall, cool}} men då du ändrade i {{mall|sv-adj}} att hakparenteserna inte behövdes kan man ju göra så att det kan ersättas med {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool, col{{!}}iskall, cool}}. Transkriptioner skrivs just nu med tr=. I {{mall|ö-topp}} används trans=. De bör heta samma så förvirring inte uppstår. Det jag vill göra är alltså kort och gott: :::*göra språkkod på språket som får ordet obligatorisk förstaparameter :::*göra tr= och översättningsmallens trans= till samma namn :::*ta bort behovet av hakparenteser vid olika former av ett och samma ord :::*göra så att en asterix (*) triggar <nowiki>Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/ </nowiki> :::*göra så att en punkt inte kommer efter meningen. Att skriva . är lättare än att behöva skriva parametern punkt=-. :::*ta bort parametrarna genitivform och kursiv som används på [[vuvuzela]] och [[tomahawk]] respektive inga uppslag då de bara skapar inkonsekvens ::::Jag tror det var allt.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 02.35 (CEST) :::::Detta tycker jag om! Bra analys, bra funderingar, bra och tydlig sammanställning, bra förslag och väl motiverat. Jag håller med dig om alla punkter (den sista om vi kan hitta en alternativ lösning för genitivform, kursiv-parametern har jag inte koll på än vad den är till för, när och varför den är tänkt att användas). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 06.57 (CEST) ::::::{{@|Jonteemil}} ::::::*Det verkar som om genitivform= fyller en funktion - på just vuvuzela krävs att genitivformen för att skapa en korrekt svensk mening. Liknande gäller nog för ett stort antal språk som visserligen inte är så välrepresenterade just i denna mallen. Jag ser ingen möjlighet att ta bort den parametern. ::::::*Punkt verkar också fylla en funktion. Om punkten inte automatiskt skrivs dit finns risken att den ofta glöms bort och därför inte avslutar en mening. Sen vet jag inte hur fullständiga meningarna är ändå när de börjar på "Från" eller "Av" - kanske det inte ska vara någon inledande versal över huvud taget? Hur gör andra ordböcker när de beskriver etymologi på liknande sätt? ::::::*Kursiv verkar också ha en funktion, och det är för språk som inte använder kursiv stil, nu gissar jag, men kanske kinesiska och arabiska? Detta ''kanske'' går att ta beskriva programmeringsmässigt och om det går så kan parametern senare isåfall tas bort, annars måste den nog vara kvar. ::::::*Asterisken/Konstruktion fixar vi. ::::::*Smartare länkning är enkelt att lägga till med numera befintliga [[Modul:link]] ::::::*tr= / trans=, så fort vi bestämt oss för vilket. Isåfall behöver den avvikande ändras och botköras. ::::::*Språk-parametern ändrar vi och inför 1= för språkkod som du föreslår. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 15.33 (CEST) {{@|Dodde}}: Bra👍🏻, på [[vuvuzela]] är väl dock ''av zulu vuvuzela'' ändå korrekt eller?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 18.38 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag tycker att det låter knäppt. Av kräver bestämd adjektivform av språket, typ "av zuluiska vuvuzela", men jag är lite osäker på om den formen existerar för zulu och många andra språk. För svenska och många språk sammanfaller stavningen av adjektivformen och själva språknamnet och det är för dessa språk mallen fungerar utan extraparametrar. Genitivformen finns dock för alla språk och då låter "Från" bättre, "Från (språket) <valfritt språk>s <ord>". "Från zulus vuvuzela". Det är åtminstone så här vi har resonerat när vi skapade mallen för länge sen och jag kommer inte på något bättre nu heller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 22.18 (CEST) ::{{@|Jonteemil}}, eftersom tr= är vad enwikt använder i sin översättningsmall, så ändrar vi på {{mall|ö}} och låter denna ha kvar det så som det är, med tr=. translitt= kanske hade varit tydligare eftersom tr= skulle kunna tolkas som förkortning för translation också, men det får bli en senare fråga isåfall. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 23.13 (CEST) :::{{@|Dodde}}: "Av zuluns X" tycker jag fungerar men inte "av zulus X". (Till andra kommentaren) Bra👍🏻.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 08.50 (CEST) {{@|Dodde}}: En rot=-parameter vore också bra att ha. Exempelvis hos arabiska eller urindoeuropeiska rötter. "Av urindoeuropeiska X-" skulle då bli "Av den urindoeuropeiska roten X-".[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 10.23 (CEST) == Automatisk transkribering med ny mall == {{@|Taylor 49|Dodde|Jonteemil|Skalman}}: Jag har gjort en ny mall för transkribering, {{mall|tr}}. Jag tänkte baka in den i den här mallen. Min tanke är att om det är ett av de språk som transkriberingsmallen hanterar korrekt (exempelvis ryska) så ska *{{mall|härledning|ru{{!}}колхо́з}} istället automatiskt hanteras på det sätt som *<nowiki>{{härledning|ru|{{länk|ru|колхо́з}}|tr={{tr|ru|колхо́з}}}}</nowiki> gör idag. Med andra ord så ska länken leda till [[колхоз#Ryska]], inte [[колхо́з]], och ordet ska transkriberas via mallen ifall inte användaren manuellt satt en "override" genom att åberopa parametern "tr=" uttryckligen. Jag ser två hinder. Det första hindret är att det kan finnas ett antal instanser av {{mall|härledning}} som redan gör det senare. Jag vet att jag har lagt till några själv, som ''[[matraque]]''. Det kan finnas fler. I så fall skulle förmodligen den ändring jag beskrev ovan skapa kaos. Det problemet kanske går att lösa genom att låta en bot kolla igenom vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern. Det andra hindret är att den här mallen har en ganska hårig kod. Det ser ut som att det finns planer på att ersätta den med moduler, men jag begriper inte riktigt vad som hände med det. Är det på gång? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.06 (CEST) : Det finns {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} (WTF? jag vill inte ha två kopior), och {{modul|härledning}} som ej används. Det som jag ser som steg NOLL är att slå ihop "härledning" med "härledning-" med språkkoden för uppslaget som den tidigaste parametern. Alltså ändra <pre> #:{{etymologi|{{härledning|la|[[#Latin|error]]|punkt=-|språk=en}}.}} </pre> : till åtminstone <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|[[#Latin|error]]|punkt=-}}.}} </pre> : eller (automatisk transkribering i mån av stöd, automatiskt avlägsnande av dekorationer ovanför bokstäver för vissa språk, automatisk länkning till sektion) <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error|punkt=-}}.}} </pre> : eller bättre <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}} </pre> : Dvs ändra syntaxen från grunden. Behövs det en särhantering av 4 språkkod? Även det borde väl tas bort. : Jag avråder från att baka in någonting i "härledning" och "härledning-". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.31 (CEST) ::Jag har inga invändningar mot att göra om syntaxen som du föreslår. Jag har egentligen inga starka känslor varken för eller emot. Däremot verkar det som om {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} används på tiotusentals sidor. Det är för många för att jag ska orka gå igenom dem och ändra syntaxen på egen hand. En ändring av mallens syntax skulle kräva en bot, vilket ligger bortom min förmåga. ::Jag är lite nyfiken på varför {{modul|härledning}} inte mynnade ut i någonting. Var det svårlösliga tekniska problem som uppstod på vägen? Eller var det bara inspirationen som sinade? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 14.05 (CEST) ::: Du ska inte gå igenom tusentals sidor. Det kommer att göras medelst bot i alla fall. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 16.31 (CEST) ::::@[[Användare:Taylor 49|Taylor 49]], vet du om det skulle vara möjligt att i {{mall|etymologi}} detektera om en punkt saknas på slutet, och isf lägga till en? På så vis behöver {{mall|härledning}} aldrig inkludera en punkt, vilket skulle förenkla. ::::Om transkriberingen alltid kan göras helt automatiskt för språk som stöds i {{mall|tr}}, så tycker jag att det kan vara smidigt att inkludera det i {{mall|härledning}}. [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 01.15 (CEST) :::::{{@|Gabbe}} Vad tror du om att ha en modul som tar hand om logiken istället för en mall {{mall|tr}}. Då kan man smidigare baka in funktionaliteten i andra moduler, inklusive en Modul:härledning. Ja, vad hände med Modul:härledning 2017? Nej, det finns inga tekniska problem. Moduler är smidiga. Men som du nämnde så används {{mall|härledning}} på många sidor och även om det mesta går att åtgärda med bot, så stöter man alltid på saker på vägen som måste åtgärdas manuellt. Jag tror att ingen riktigt kände sig manad, då, att göra det jobbet som krävdes så det blev hängande. Att skapa själva modulen är det lilla jobbet. Om någon vill ta tag i detta med härledningar nu, tror jag absolut att en modul är vägen att gå. Som du nämnde är mallkoden rätt hårig (snårig?) och den kommer bli ännu värre om man går in där och ändrar mer. :::::Men först behöver vi få klart för oss vilken syntax vi behöver ha. Ett problem som finns är att formuleringen bygger vanligtvis på att språket har en adjekivisk form, ofta sammanfallande med språknamnet i sig. När en adjektivform av språket finns, använder vi "Av" som inledande ord. "Av fornsvenska /.../." När adjektivform av språket saknas behöver vi använda genitivformen istället. Då fungerar inte "Av", utan vi får använda "Från" istället. "Från wolofs /.../." Ibland redovisar vi härledningar i flera steg. Då använder vi inte versal initial på "Av" annat än på första härledningen, och bara om det är sista härledningen använder vi punkt. Enklast är nog att inte blanda in punkten i mallen, alls. Vill man ha med punkt, får man sätta dit en punkt. Att beskriva när, var och hur punkten sätts in automatiskt och när den inte gör det kostar mer än det smakar. Med stöd av en modul kan vi sedan ha den syntax vi vill, men hur får vi till den så att vi inte ska behöva fundera på hur vi ska formulera oss - med av eller från, med adjektivform eller genitivform? Men samtidigt ge möjlighet för användaren att åsidosätta dessa automatiska bekvämlighetsfunktioner om det finns behov för det. Vi kan låta en Modul:etymologi ta hand om och korrigera versal initial på första anropet till härledningsmallen. Så slipper vi använda oss av två härledningsmallar, en med och en utan minustecken. Så, ja {{@|Taylor 49}}, <code><nowiki>#:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}}</nowiki></code> ser ut som en bra typsyntax. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 09.49 (CEST) ::::::{{@|Gabbe}} Jag vet inte om det var det här resultatet som du väntade dig, men så som jag tolkade "vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern" så ger det detta resultatet med den smidiga sökfunktionen "insource": https://sv.wiktionary.org/w/index.php?search=insource%3A%2F%5C%7B%5C%7Bh%C3%A4rledning%5C%7C%5B%5E%5C%7C%5C%7D%5D%2B%5C%7C%5B%5E%5C%7C%5C%7B%5C%7D%5D%2B%5C%7B%5C%7B%5B%5E%5C%7D%5D%2B%5C%7D%5C%7D%2F&title=Special:S%C3%B6k&profile=advanced&fulltext=1&ns0=1 3gad49mhcqppl83citiek4nyz2x3j0m 3702630 3702623 2022-08-15T09:12:03Z Gabbe 1153 /* Automatisk transkribering med ny mall */ Kör i vind! wikitext text/x-wiki {{se även|Malldiskussion:lånord}} En lista över de vanligaste språknamnen och deras språkkoder finns [[Wiktionary:Stilguide/Språknamn|här]]. == Länkning == Just nu verkar inte parameter två länka till uppslaget och parameter tre är inte valbar. Svenska jökel blir t.ex. {{härledning|is|jökull|kat=-}}. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 02.52 (CET) :Ser att du la till länkningen. Ser att 3= krävs, men om den inte anges - ska texten "med samma betydelse" läggas till, eller ska det vara tomt eller ska 3=samma ge "med samma betydelse" och tomt om 3= inte anges? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.02 (CET) ::Tycker att det ska vara tomt om 3= inte anges. Om 3= lämnas tom kan man tänka sig att ”med samma betydelse” läggs till, fast i så fall efteråt. Tycker du att det är nödvändigt eller är det uppenbart att det är av samma betydelse om man inte anger en definition? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.06 (CET) :::Nej, jag tycker inte att det är uppenbart, alls. Så det är nog bra att inte ha med den formuleringen automatiskt. Jag ändrar så det blir tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.09 (CET) ::::Bra. Jag skapade etymologin på [[hippodrom]] med nya mallen och stötte på två ”problem”. Dels är den grekiska texten kursiverad, ska det vara så eller gick det att fixa så att språk som inte skrivs med latinska bokstäver inte blir kursiverade, d.v.s. om tr= anges. Jag är också osäker på om det inte bör heta ”av klassiska grekiska” (d.v.s. med båda ord böjda). Just i etymologier brukar man ofta bara skriva ”grekiska” eftersom det i 99% av fallen alltid handlar om klassisk grekiska/antik grekiska. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.17 (CET) :::::Ordet verkade inte heller placeras in i någon kategori. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 03.20 (CET) ::::::Kategorin fixad. Ser inget problem med att grekiska kursiveras. Kan du komma på nåt äkta exempel på ord som härstammar från språk som behöver skrivas med ickelatinska bokstäver, typ kinesiska? Ingen aning om det där med klassisk grekiska, har aldrig sett något annat än "från grekiska", men har inte gjort några större efterforskningar heller å andra sidan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.51 (CET) :::::::Rent språkligt borde det nog vara "klassisk-grekiska" isåfall, om man får lita lite på sin språkkänsla. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 03.56 (CET) ::::::::Jag tänkte mest att det var enklast att fixa så att om tr= används kursiveras inte ordet (t.ex. en-wt har det så). Det är också svårt att veta var man ska dra gränsen vid kursivering men språk som kinesiska, japanska, thailändska, koreanska, arabiska, lao, persiska, khmer, [[:Kategori:Cherokesiska/Alla uppslag|cherokesiska]], [[:Kategori:Inuktitut/Alla uppslag|inuktitut]], georgiska o.s.v. borde inte kursiveras. Om inte grekiska ska kursiveras kan man väl tänka sig att kyrilliska alfabetet faller i den kategorin också, kanske även armeniska, jag vet inte. Att det ska stå klassisk-grekiska med ett bindestreck känns konstigt, och det har jag aldrig sett någonstans. Jag vet själv inte vad som är vanligast eftersom det i alla svenska etymologiordböcker alltid bara står "grekiska". En-wt stöter ju inte på samma problem eftersom de inte behöver böja adjektiv. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 10.31 (CET) ::::::::Angående problemet med klassisk grekiska vidhåller jag att det kanske vore enklast att användaren själv får skriva dit språknamn och "av/från" och punkt o.s.v. På så sätt får man färre parametrar och ökar användarvänligheten och har större svängrum i användandet av den. Eller tycker du fortfarande att mallen bör ersätta allt detta? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 11.17 (CET) :::::::::Användarvänligheten minskas väl inte direkt för att extra funktionalitet läggs till? De vanligaste användningarna sker automatiskt. Jag tycker att det finns en skillnad på från/av som inte är helt enkel att sätta fingret på. Jag kan ha fel i min slutsats, men i den mån mallen innehåller en korrekt slutsats så slipper användaren av mallen fundera på formulering, vilket känns väsentligt. Jag anser att exempelvis grekiska och språk som skrivs med kyrilliska alfabeten mycket väl kan kursiveras. Därför tycker jag inte att det är lämpligt att tr= ska avgöra kursivering eller ej, engelska mallen till trots. Jag ser dock gärna fler med åsikter och respekterar om konsensus leder till annorlunda slutsats än min. {{mall|ö}} använder en skrift=-parameter som mycket väl skulle kunna användas i denna mall också - och när den används kan kursivering automatiskt undertryckas. Man kan även hårdkoda vilka språkkoder som ska leda till automatisk undertryckande av kursivering - är dessa härledningar till språk med främmande skriftsystem så pass vanligt förekommande att detta bör göras? Angående adjektivformen av språk bestående av två adjektiv kan jag å andra sidan inte tänka mig en uppdelning. Utan bindestreck verkar syftningen (eller vad man kallar det) bli fel i samtliga exempel jag kan komma på. Vore fint med fördjupad kunskap om hur det ligger till med detta. Vilka eventuella paralleller i språket kan man hitta? :::::::::Ett sätt att öka användarvänligheten är att skapa en {{mall|härledning-min}} eller kanske {{mall|härledning-}} till och med, som automatiskt saknar inledande av/från samt avslutande punkt, så har man kvar valet. Låter det som en rimlig lösning på användarvänlighetsfrågan? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 17.15 (CET) ::::::::::Nej, du har nog rätt. Anledningen till att jag tog upp frågan är att jag kan tycka det är många parametrar att fylla i som inte gör mer än att ta bort en punkt eller ändra ett av o.dyl. och att det skulle gå fortare att bara skriva det själv från början. När man har skapat ett hundratal uppslag med {{mall|tagg}} där kat1, kat2, språk= och text= fylls i kan jag ibland känna att fler parametrar inte är något önskvärt, men det kanske också bara är jag som föredrar det så. Av samma anledning vill jag helst inte ha två mallar utan då blir det nog enklare som det är. Det gör dock att en mall som vill beskriva ett arvord på grekiska från klassisk grekiska kan se ut såhär <nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki> om man vill skriva något efter punkten och inte vill ha kursiv, vilket är en del att pränta. När det gäller klassisk grekiska kan jag inte komma på några paralleller, jag mest grämer mig över att det inte heter ”forngrekiska”. {{=)}} Jag förstår din logik med bindestreck, eftersom man skulle använda det om det funnes ett språk som hette t.ex. ”fransk-grekiska” men jag tycker ändå att det ser fel ut i sammanhanget. Skulle man kunna benämna klassisk grekiska som bara grekiska i etymologiska sammanhang och nygrekiska för just nygrekiska? Det är ändå en term som förekommer när man talar om båda språken. NE skriver ”För att skilja språkformerna åt kallar man dagens grekiska för nygrekiska.” och på tyska Wikipedia heter t.o.m. artikeln ”nygrekiska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 18.41 (CET) :::::::::::Och jag förstår ditt resonemang med för många parametrar. När jag valde att använda parametrar för att dels ta bort punkt och dels ta bort från/av utgick jag ifrån att det vanligaste (närmare 90% av gångerna eller har jag fel?) är att man bara anger en enda härledning, kompakt som det ser ut nu på [[jökull]], lite samma som med {{mall|uttal}} där man har en parameter för att ta bort uttalslänken. I de flesta fallen blir det då allra enklast att ha det på det här sättet. Men malluppsättningar med olika mallnamn som ändrar mindre detaljer är vanligt förekommande, så att ha en motsvarande mall med bara ett extra minustecken ser jag inget problem med. Tvärtom tycker jag att det är en bra lösning för att göra det enklast möjligt oavsett hur man avser att använda mallen, självständigt, eller som en del av en egen komponerad mening. :::::::::::Angående grekiska tycker jag att det känns som en rimlig användning, som du föreslår, och du redogör dessutom för externa belägg för att det är så det brukar göras. Så det låter toppen. I ditt exempel <code><nowiki>{{härledning|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska|inled=av|punkt=-|kursiv-}}</nowiki></code> vet jag inte varför du skriver "inled=av", "Av" ges automatiskt. Om man inte vill ha med Av/Från skriver man "inled=-". Kursiv stil var väl helt ok på grekiska, så kursiv=- vore inte nödvändigt, men du kanske menade om det hade varit ett kinesiskt ord? :) Med "-"-varianten av mallen skulle det bli <code><nowiki>{{härledning-|grc|betyd.|tr=trans.|språk=grekiska}}</nowiki></code> ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 29 januari 2012 kl. 20.35 (CET) ::::::::::::Bra, om du säger att det blir enkelt litar jag på det! I de flesta fall blir ju allt enkelt med en bra beskrivning också. :) Också bra att du tyckte om lösningen med grekiska, och jag vet att det inte var helt autentiskt det jag skrev men jag ville bara visa på att det i vissa fall kunde bli många parametrar som du säger. När det gäller <code>inled=av</code> slarvade jag bara med parametern, jag menade att man med arvord kanske vill ha ”av” i stället för ”från” eller liknande. Missade att det var default! :) ::::::::::::Detta hör egentligen till en annan diskussion, men kanske kan slänga in det här och så om det utvecklas kan vi ta det annorstädes någon annan gång. På parametern ”språk=” borde man inte kunna ha språkkoden där i stället för att skriva ut det hela namnet? Jag föreslog detta någon gång gällande {{mall|tagg}}. Nu i skrivande stund ser jag att det även har diskuterats [[Wiktionary:Teknikvinden#Parametern språk|här]] dock. Där var ett argument att det är jobbigt att det förekommer båda system, men nu när vi skapar en ny mall, skulle man inte kunna köra på det från början eller finns det något problem i det? {{=)}} --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 29 januari 2012 kl. 21.03 (CET) :::::::::::::Ja, en bra beskrivning är a och o :) Men ja, då gör vi så! :::::::::::::Angående språkparametern: Ja, just det. Det hände väl inte så mycket efter den diskussionen, även om alla verkade för en ändring. Om denna mall ska köra språkkod, så ska även {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} göra det, för enhetlighetens skull. Kan du länka till det ställe du föreslog det för {{mall|tagg}}, så jag kan kolla om det är något argument jag missat? :::::::::::::Jag skulle efter det kunna ändra den här mallen så att den tar språkkoden och inte språket som argument. {{mall|tagg}} och {{mall|uttal}} kan jag ändra på motsvarande sätt i synkronisering med en botkörning vid tillfälle längre fram (inom en månad). Så länge, skulle du vilja försöka identifiera eventuellt ytterligare mallar som skulle behöva ändras på motsvarande sätt, och vilka instruktionssidor som behöver uppdateras i samband med en sådan ändring av mallarna, så att allt blir så enkelt och smidigt som möjligt vid övergången? ::::::::::::::Jag länkade sidan ovan, det var på [[WT:TV#Parametern språk]]. :) Det låter bra, det blir genast mycket mindre att skriva. Jag ska försöka leta upp sådana mallar. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.40 (CET) :::::::::::::::Jag menar diskussionen där du föreslog ändringen för {{mall|tagg}}. Länken ovan läste jag, men såg inte ditt namn i den diskussionen... ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 00.48 (CET) ::::::::::::::::Vid en första snabb genomgång av mallarna kan jag inte hitta några andra mallar än "tagg" och "uttal" som använder sig av parametern "språk=". Har du någon aning eller minne av att det skulle kunna vara flera? ::::::::::::::::Sorry, jag missförstod. Jag vet att jag har gjort det och att Svenji kommenterade och höll med, men hittar det inte just nu, men jag letar. :) '''Edit''': [[Wiktionarydiskussion:Mallar/tagg#språk=|hittade!]] --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 00.51 (CET) Gjorde en sökning: {{mall|ingen betydelse}} använder parametern. Det gör även {{mall|kategorinavigering}} och {{mall|kategorinavigering/hjälpare}} internt (men på kategorisidorna anges språknamnet som argument till en numrerad parameter). Det känns onaturligt att för kategorinavigeringen ta omvägen via språkmallen för sakens skull eftersom kategorierna ändå inte lämpligen underhålls för hand, och i den mån det gör det är det nog enklast att ha kvar det som det är. Däremot kanske parameternamnet internt bör byta namn till språknamn= eller dylikt för att undvika förväxling. :Ok, ingen som invänder mot språkkod istället för språknamn för parametern språk, alltså! Tycker vi kör på ändringen då. :Blev det förresten som du tänkte dig, med grekiska/nygrekiska/klassisk grekiska? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.14 (CET) ::Låter bra, och jag tyckte det blev en jättebra lösning! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.18 (CET) :::Toppen :) Nu tror jag allt är ordnat/rättat i enlighet med det som vi diskuterat fram hittills, och instruktionerna är uppdaterade. Säg till om det är något nytt som dyker upp. Det kan filas på instruktionerna och de ska flyttas till [[Wiktionary:Mallar]] sen, Stilguide ska uppdateras osv. men tänker att det inte är nån jättebrådska med det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.25 (CET) :::Kul, det känns bra. :) Jag försökte hitta något om det fanns några stilguider angående kursiv stil i icke-latinska alfabet men det verkar användas på både ryska och grekiska Wikipedia, även om jag får intrycket av att det inte är lika vanligt. Nåja, därför antar jag att det bara är jag som är ovan att se andra alfabet i kursiv stil då. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.34 (CET) :::::Kom att tänka på härledningar i flera steg. Av spanska <ord> i sin tur från latinska <ord>... Då ska väl inte det latinska ordet kategoriseras? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.45 (CET) ::::::(redigeringskonflikt som ändå svarar på frågan) Provade mallen ånyo på uppslaget [[möbel]] och stötte på två problem. Ett är att det saknas ett mellanrum mellan det länkade ordet och parentesen vid definitionen. Det andra är att man inte kan använda två mallar på varandra eftersom "av" då skrivs med stor bokstav. Hur kan man lösa det? Jag tycker det är relevant att på detta uppslag redovisa två ursprung, de flesta skulle ändå se detta som ett franskt ord tror jag, bara att det har kommit via tyskan och att bara ha med det tyska skulle kännas som att utelämna information. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 01.47 (CET) :::::::Mellanrum fixat. Om du inte använder mallen i inledningen av en mening måste du använda parametern inled=- för att ta bort "Av", eller med inled=av ändra inledningen till "av". :::::::Angående kategorisering. Finns det något tillfälle det skulle behövas att man kan ta bort kategoriseringen, som du kan komma på? (Sidor som inte tillhör huvudnamnrymden, som exempelvis den här malldiskussionen, kan filtreras bort på annat sätt) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 01.57 (CET) :::::::Ser att du flera gånger använt dig av syntaxen |3=| eller |3=<betydelse av ord>. Du har redan placeringen nummer tre efter dina två inledande parametrar, så det tillför inget att skriva 3=. Ett tomt |3=| tillför heller ingenting alls eftersom argumentet är tomt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.00 (CET) ::::::::Bra, det gick ju lätt. :) Det enda jag kan komma på nu som kanske är lite långsökt är om man skulle vilja ange det franska ordet "meuble":s ursprung (latinska [[mobilis]]). Då tar man det så långt bort att det inte längre är fråga om det svenska ordet. Enligt min mening bör därför det redovisas på det franska ordets sida, men någon gång kanske det är relevant att ta med ändå? Vad tror du? :::::::::Angående 3= märkte jag det, jag blev förvirrad av att vi pratade om att lämna den tom om man inte hade en definition. Jag tror jag rättade till det i uppslagen jag redigerade dock? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.05 (CET) ::::::::::Japp, det gjorde du nog :) Ja, tycker vi kan lägga till en parameter för det iallafall, ''kat=-''. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.10 (CET) :::::::::::Alltid bra med en helgardering i fall något skulle hända. :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.15 (CET) Sedan när det är dags för kategorierna att skapas, har du en uppfattning om hur de ska se ut med indelning och länkning och så vidare eller finns det något problem där? Jag såg också att du använde mallen på [[jökull]], jag tänkte att det vore smidigt att hålla sig till svenska ord tills reformen med språknamnet till språkkoden för parameter "språk=" genomförs, vad ska stå där så länge? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 02.28 (CET) :Ojdå, jag missade visst att både uppdatera {{mall|härledning}} korrekt och att lägga till språkparametern på [[jökull]], men jo, det är språkkoden som gäller, språk=is. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 02.46 (CET) ::Förlåt, glömde svara på den första frågan. Kategorierna styrs från [[Wiktionary:Kategorier]], så det är där man får lägga till dem. Man behöver lägga till en rad för varje språk som härlett ord till andra språk, enligt användningen av mallarna. Om ett svenskt (eller finskt) ord härletts från latin, behöver "Kategori:Härledningar från latin" läggas till. Grupp 5 på [[Wiktionary:Kategorier]] är en "övrigt"-grupp som kategorierna väl skulle passa in under, eftersom de inte riktigt passar in under de andra kategorigrupperna. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 08.26 (CET) :::Hade varit intressant att se hur [[kantarell]] hade kunnat göras om till att använda sig av mallen. :) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 14.02 (CET) ::::Många uppslag känner jag blir fråga om huruvida man ska betrakta ett ursprung som ett rakt ursprung till det svenska ordet. Jag har kollat tre källor och kommit fram till att ”kantarell” är från franskan och ett franskt diminutiv av grekiskans kantharos. Antingen kan man klassa det rakt igenom som franskt eller så kan man ha franska och grekiska. Eller t.o.m. franska, latin och grekiska, eftersom franska stammar från latin, men den informationen kanske hör mer hemma på det franska uppslaget i så fall. Vad tycker du? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 17.30 (CET) :::::Jag tycker generellt att det är krångligt att utläsa etymologiska beskrivningar och med säkerhet konstatera vad som egentligen menas. I exemplet kantarell ställer jag mig frågor. "från engelska och franska: chanterelle (Från båda? är det inte antingen eller? Eller vilka speciella omständigheter gjorde att det svenska ordet influerades från båda?); från latin: cantharellus (jaha, så både det engelska och franska ordet med samma stavning härstammar från latin, då alltså, men hur vet man det? Kan inte lika gärna det engelska ordet hämtats från franskan?) = liten bägare, diminutiv till cantharus (ok, så cantharellus är alltså ett "litet cantharus", det är jag med på), från grekiska: κάνϑαϱος (kantharos) = dryckeskärl (även det solklart)" Kollar vidare i Svensk etymologisk ordbok "kantarell, Linné: chantarell = fra. chanterelle, dimin. till grek. kantharos, kopp, dryckeskärl (egentl.: ett slags tordyvel), av ovisst ursprung. Alltså efter formen." (Jaha, så det var på 1700-talet ordet kom in i svenskan, som "chantarell". Översatte Linné utländska ord till svenska? Var det franska Linné hämtade inspiration från - var det inte latin? Vad som menas med "alltså efter formen" kan jag inte ens gissa. Engelska Wiktionary "skriver From French chanterelle, from modern Latin cantharellus, diminutive of Latin cantharus ‘drinking vessel’.", ja du fattar - jag blir bara snurrig. Det verkar ju onekligen felaktigt att kantarell härletts från engelskan, som det svenska uppslaget påstår. :::::Drömmen hade ju varit om man slapp gissa så mycket, vad förkortningar betyder, vad som egentligen menas. Är verkligheten otydlig och tvetydig eller är det bara otydligt och tvetydigt skrivet, eller är det bara jag som inte har fått kläm på hur etymologisk information ska utläsas? Och vill jag fördjupa mig i något av detta tycker jag att det är ovärderligt att ha en eller flera källangivelser till de etymologiska påståendena. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 18.51 (CET) ::::::Kan hålla med dig om att det ofta är väldigt luddigt. Den svenska etymologin här är uppenbarligen tagen från SAOB och jag tror författaren missuppfattat och tror att det som åsyftas är att den engelska formen är identisk med den franska (det står ”jämför eng. och fr.”), inte att det svenska ordet skulle komma från engelska. Angående Linné tror jag han nämns eftersom han skrev mycket om växter och djur och att det då är någon typ av gammalstavning, ”så här skrev Linné det på 1700-talet”, inte att Linné lånade in det (men det är förstås inget jag vet någonting om). Efter formen tror jag betyder att bägare har namn efter en tordyvel eftersom formen av en bägare påminner om den av en tordyvel. Jag tycker också att det är mycket viktigt med källhänvisningar i etymologierna. Jag kan tycka att det vore bra om vi hade smidiga källmallar till de viktigaste etymologiska ordböckerna, d.v.s. NEO, Hellström, SAOB och kanske Etymonline. ::::::Just i kantarell är källor viktigt eftersom SAOB anger att ordet är från nylatin men påverkat av franska eftersom det stavades med chan- och inte can- och ursprungligen av grekiska. Hellquist och NEO nämner inte ens latin och säger att det är från franska och ursprungligen av grekiska. Möjligen hoppar de över latin eftersom det kanske anses självklart att franska är från latin. En etymologi skulle alltså kunna se ut såhär:<br> :::::::<nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, [[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung. Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki> ::::::Eller något i den stilen. Sedan kan man kanske välja att ha med latinet eller lägga in det på det franska ordets uppslag, men eftersom varken Hellquist eller NEO tar med det kan man kanske avvakta med det just på det svenska ordet. Det där med tordyvel har jag svårt att hitta belägg för på nätet så väljer att inte ta med det heller, däremot hittade jag [[w:kantharos]], så det kan vara intressant att ha med. Hellquist och SAOB säger att det är av ovisst ursprung så det kan också vara värt. Du tycker kanske att allt detta känns väldigt subjektivt, och det är det. Dels är uppslaget problematiskt eftersom källorna säger olika saker, dels har jag valt ut information jag tycker verkar plausibel. Sedan är kanske det kan vara upp till var och en att bestämma vilka ursprung som ska kategoriseras, eller ska vi ha bestämmelser för det, eller kan man resonera som jag gjorde? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.15 (CET) :::::::För övrigt verkar inte mallen fungera korrekt, se [[pojke]] och [[jökel]]. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 20.18 (CET) ::::::::Kategoriseringsfelet fixat. Angående kantarell. Jag tycker att du förklarar det utmärkt. Har en person så pass klart för sig själv hur etymologin ser ut (och vad olika källor anger) har man förutsättningarna att göra det tydligt även för läsaren. Och ju tydligare desto bättre. Onödiga förkortningar behöver vi inte använda oss av, och vi behöver inte korta ner beskrivningen i onödan. Däremot är det just sådan här information man inte kan ha nån känsla för på samma sätt som man kan ha för ords användning och betydelser. Och det finns källor för ordens ursprung. Vad bättre vore då inte att tydligt ange vad man menar och tydligt ange varifrån dessa uppgifter kommer. Jag tycker absolut att vi ska lägga till parametrar för källanvisningar för varje led (varje användning av mallen) förslagsvis med ''källa1=, källa2=, källa3='' osv. där vi kan ange förkortningar för de källor som brukar användas. Alternativt en allmännare {{mall|källa}} som kan användas både till etymologier och annat. Eller en blandning av det. Att {{mall|källa}} kan anropas från parametrar i {{mall|härledning}}. Det är väl en ordentlig diskussion bara det, om jag får gissa. Om olika källor anger olika saker, är det inte fel att ange båda, även om de motsäger varandra, tvärtom anser jag att det är önskvärt. Det är och blir mycket jobb att få till detta i varje uppslag, men ack så snyggt och ordentligt det skulle bli och se ut! ::::::::Du skriver <code><nowiki>Jämför ''[[kantharos]]''.</nowiki></code>, men kantharos är väl en translitterering av κάνθαρος, som redan anges i mallen i andra ledet, så uppslaget ska väl inte ens finnas med i svwikt. så jag förstår inte riktigt vitsen med att ha med den formuleringen i slutet. <code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse,</nowiki></code> är jag med på, men <code><nowiki>[[diminutiv]] {{härledning|grc|κάνθαρος|bägare, dryckeskärl|tr=kantharos|inled=av|punkt=-}}, av ovisst ursprung.</nowiki></code> har jag svårare att hålla med om. Det är väl det latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, och det franska chantarelle som härleds from från latinska chantarellus som är diminutiv till latinska cantharus, som i sin tur härleds från grekiskans κάνθαρος (kantharos). Så, alltså: ::::::::<code><nowiki>{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos}} med samma betydelse, av ovisst ursprung.</nowiki></code> som resulterar i: ::::::::{{härledning|fr|chantarelle|punkt=-|kat=-}} med samma betydelse, av {{härledning-|la|cantharellus|kat=-}}, [[diminutiv]] till ''[[cantharus]]'' ("[[bägare]], [[dryckeskärl]]"), av {{härledning-|grc|κάνθαρος|tr=kantharos|kat=-}} med samma betydelse, av ovisst ursprung. ::::::::Förresten hur är det med tidsangivelser. Visst är det väl relevant med den informationen om det nu finns uppgifter att få tag på? Jag vet dock inte hur vanligt det är med tidsangivelser i de källor som brukar användas? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 30 januari 2012 kl. 22.29 (CET) :::::::::Jag tycker att jobbet med källor absolut är värt att genomföra. Jag har dock inte jättemycket tid den här veckan, så vi kanske kan skjuta lite på det tills nästa? Angående kantharos är det på svenska en typ av amfora, det var därför jag skrev ”jämför”. Se [[w:kantharos]], men det är klart att det inte behöver vara med. Det kan ligga på besläktade ord eller dylikt kanske. Jag kan hålla med om att diminutivändelsen var otydlig. Visst kan man göra så som du skriver, om man vill ha tre ursprungskategorier och tycker att alla tre är relevanta i det svenska uppslaget. Jag skulle dock föredra ''[[cantharus]]'' (”bägare, dryckeskärl”) för enhetlighet, men det kanske inte var något fokus just här. :) :::::::::Angående tidsangivelser tänkte jag också på det och tycker också att det är något som relevant. Den bästa källa för tidsangivelser är NEO som nästan alltid anger dem. Om det finns något smidigt sätt att lägga till dem tycker jag att en parameter gott kan finnas för det. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 30 januari 2012 kl. 23.04 (CET) ::::::::::Ok, förstår din tanke med "jämför". Tycker inte det är fel att ha med det här, där det är relevant, om man vill det. Hellre egentligen än i {{mall|jämför}} av den anledningen. Eftersom det övriga var lite otydligt blev detta också lite otydligt, bara. ::::::::::Vi kan nog aldrig få en perfekt kategori med tydlig avgränsning vad som räknas som att något är härlett från ett visst språk, oavsett om vi räknar antal led eller utgår från nån sorts tidsgräns. Man kan resonera att bara direkta härledningar bör räknas, eller att alla led tillbaks till språkets begynnelse bör räknas, och inget är väl mer rätt eller fel. I takt med att uppslag skapas för ord i leden, kanske man kan tänka sig att man flyttar över etymologin från och med det aktuella ledet dit. Om ex.vis [[cantharellus]] redan finns kanske man kunde fokusera på den etymologiska beskrivningen därifrån på det uppslaget i stället för på [[kantarell]]. ::::::::::Kursivering av cantharus missade jag bara, helt riktigt (åtgärdar i exemplet nu). tecknet ” vet jag inte hur man skapar, så eftersom foruleringen inte var en del av nån mall som automatiskt ger dessa så kanske man inte kan ha nåt krav på användaren just om det. Jag antar att du inte medvetet tog bort länkningen för bägare och dryckeskärl, eller ska de vara avlänkade, menar du? För årtal, med eller utan parameter, beror lite på om man kan hitta någon funktionell placering av den informationen. Två parenteser på varandra kanske inte blir så snyggt. ::::::::::Angående {{mall|källa}} e.d., samma här, nästa vecka blir bra. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 00.28 (CET) :::::::::::Jag håller med dig angående etymologileden. Tecknet ” räknas som standard så vitt jag vet och « och " i andra hand, så visst är det inget krav på dem, men det är ju smidigt att mallarna använder ” automatiskt, enligt min mening, och ja det var meningen att avlänka eftersom mallarna inte länkar. Jag tycker att det ser lite kladdigt ut om man länkar dels alla utländska ord och alla svenska ord. Men det är väl min åsikt. ::::::::::: Franska Wiktionary placerar årtal i början av uppslaget i kursiv stil. Se t.ex. [[fr:påver]], skulle man kunna ha samma sak fast kanske ”sedan” framför för att göra det tydligare vad årtalet avser? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 16.29 (CET) ::::::::::::Förstår din poäng med avlänkningen. Kan inte bestämma mig för vilken av fördelarna som väger över, att det blir mindre kluddigt eller att relevanta ord länkas. Är det värt att nån konsensus i frågan eller låta det vara si ibland och så ibland? Att mallen inte länkar är ju dock bara för att mallen inte skapats för att länka, lägger man till {{mall|länka}} runt parametern i mallkoden, så länkas det automatiskt. ::::::::::::Gillar "sedan" för tydlighets skull. Skulle man lika gärna kunna skriva årtalet i inled=-parametern <code>inled=Sedan 1700-talet, av</code>, med tanke på det stora antal varianter av tidsangivelser man kan tänka sig? Skulle en egen tid-parameter tillföra något? ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 16.53 (CET) :Det kan nog vara si och så, majoriteten av uppslagen av uppslagen skriver inte så och mallarna stöder inte länkning så det lär väl bara förekomma sporadiskt ändå, och det skadar ju inte. Men jag tycker inte att mallarna ska länka eftersom jag definitionerna inte är de ord som är i fokus. Angående ditt ”inled=”-förslag tycker jag gott att det funkar bra, med en tydlig beskrivning i mallbeskrivningen! --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 17.41 (CET) ::Hittade förresten ett nytt problem. När mallen länkar till ord med samma stavning blir texten fetstilt, som normalt. Uppslaget jag talar om är [[spurt]]. Skulle man kunna göra att den länkar till rätt språkrubrik? Att om man skriver in <code>1=en|2=spurt</code> (siffror för tydlighet). Skulle den då kunna länka det som <nowiki>[[spurt#Engelska|spurt]]</nowiki>. D.v.s. <nowiki>[[{{{2}}}#<språk (av 1)>|{{{2}}}]]</nowiki> om du förstår hur jag menar. Skulle detta funka? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.04 (CET) :::Varför blir kategorin fel på fornsvenska [[iþræt]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 21.32 (CET) ::::Har ytterligare en fråga. Hur gör vi om ursprunget inte har en språkkod? Ska man undvika att använda mallen eller finns det något sätt som man skulle kunna ändra språknamnet? {{mall|härledning-}} kanske skulle kunna skippa att automatiskt skriva ut språket? Just nu talar jag om [[bärsärk]] där ”fornisländska” inte har en språkkod, men kanske skulle kunna kategoriseras under isländska. I andra fall kanske det rör sig om att man måste specificera att det handlar om ”kanadensisk franska” eller dylikt och man vill kategorisera det under ”franska”. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 22.05 (CET) ::Ok, är helt överens om allt du skriver i det stycket! ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::Just den lösningen används f.n. i {{mall|ö}}. Svar, ja. Har ändrat koden. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::Felet i iþræt beror på felkodning av mig, igen :) du får ursäkta. Fixat nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) :::::Syftet med mallen var ju två, enhetlighet och kategorisering. Om språket saknar språkkod ska det inte ha egna uppslag eller stå med i översättningslistor, men ser inget hinder för att de ska kunna beskrivs korrekt i etymologibeskrivningar, tvärtom vore det ju onaturligt med motsatsen. Frågan är då om vi vill kategorisera dessa? Vi har valen att inte kategorisera alls eller att kategorisera dem i en uppsamlingskategori för språk som saknar språkkod och därmed en egen kategori. Alltså, Kategori:Svenska/Härledningar från <vilken formulering som helst, ex.vis "andra språk"> respektive Kategori:Okänt språk/Härledningar från <vilket språk som helst som har en språkkod>. Det finns två specialspråkkoder, xx för "okänt språk" och "--" för tvärspråkligt. Så anger man i språk-parametern argumentet "xx" så hamnar sidan i "okänt språk"-kategorin. :::::Om mallen ska kunna användas för härledningar från språk som saknar språkkod måste vi ändra så att språknamnet bara anropas från språkkodsmallen om den existerar, och att den annars använder den text (i ditt fall fornisländska) som skrivs in som första argument (1=). Jag har inte ändrat något i mallen vad gäller detta. :::::Den andra delen som gäller specificering (i ditt exempel till kanadensisk franska) så är det exakt vad parametern genitivform= gör, alltså {härledning|fr|genitivform=kanadensisk franska}. Jag tänkte mig att det var genitivformerna som det fanns behov av att specificera, men syntaktiskt kan vi lika gärna ha en mer allmänt namngiven parameter, som altform eller rentav alt=. Kortare och enklare än genitivform, så varför inte? Sen får mallbeskrivningen bistå med resten, som vanligt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 31 januari 2012 kl. 23.51 (CET) ::::::Jag vet faktiskt inte vad som blir bäst i det här fallet. Problemet var mest att jag inte visste hur jag skulle göra med "bärsärk" eftersom det är så gammalt att språket i fråga går under ett annat namn. Angående kanadensisk franska så låter det smidigt. Om du tycker att det är en bra lösning så skadar det väl inte att implentera? Jag vill bara inte föreslå någon lösning som jag inte har 100% pejl på själv. :P --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 31 januari 2012 kl. 23.58 (CET) :::::::Haha, ingen fara. Jag opponerar mig eller efterfrågar mer information om det föreslås en lösning jag är tveksam till (som kanske märks av den långa diskussionen). Det som gör det lite knepigt är att det är två språk att hålla reda på, som båda anges i mallen. Men, som du också är inne på, är en bra mallbeskrivning a och o, för att som utomstående kunna greppa mallens uppbyggnad och vad syftet med de olika parametrarna är. Där kommer bra och väsentliga exempel på användning in. Exemplena ska gärna täcka så många som möjligt av tänkbara och mindre tänkbara behov. För att identifiera dessa behov behöver vi köra igenom ett gott antal etymologier, för att se hur väl mallen passar in i olika sammanhang. Jag tycker att vi är på god väg :) När det gäller källhänvisningar, som jag tycker att vi ska komma till ganska snabbt i processen (alltså innan vi börjar använda mallen i för många etymologiavsnitt), har vi till hjälp att kika lite på Wikipedias [[w:Mall:Artikelursprung]] och tillhörande mallar som [[w:Mall:Enwp]], [[w:Mall:Ugglan]] med flera, mallar som jag och [[Användare:Skalman|Skalman]] la grunden till för några år sedan. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.13 (CET) ::::::::Kom på nu varför jag inte valde alt= från början, utan genitivform=. Den ändrar ju inte bara just det ordet, utan även Av till Från. Det jag skrev stämmer alltså inte alls. Det innebär att det inte finns nån smidig "in template"-lösning för de fall då varken adjektivform eller genitivform kan användas. Man får då helt enkelt använda {{mall|härledning}} med parametern inled=-, eller {{mall|härledning-}} (utan den parametern). Men det stämmer att genitivform= bara påverkar formuleringen, inte kategoriangivelser eller länkar. Så just i fallet kanadensisk franska hade jag nog gjort just en genitivform av det. {härledning|fr|<ord>|genitivform=den kanadensiska franskans} som ger "Från den kanadensiska franskans <ord>." Så jag tror vi behåller parameternamnet som det är. Förlåt för det onödiga tillsnurrandet. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 1 februari 2012 kl. 01.43 (CET) :::::::::Emå uppstår problemet också när en etymologisk ordbok t.ex. anger ett ord av samiskt ursprung. Här på Wikipedia särskiljer vi de samiska språken, men det går nästan aldrig att finna vilket samiskt språk ordet härstammar ifrån. En lösning skulle kunna vara att ha en kategori för varje samiskt språk med en överkategori som är samiska språk där man kan placera in ord. Jag säger inte att vi ska göra så, men det skulle kunna vara en lösning. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 11.41 (CET) ::::::::::Problemet är då att vi saknar språkkod för "samiska" (till skillnad från kanadensisk franska, som vi ju skulla klassa som franska och därmed använda språkkoden fr). Man skulle kunna skapa speciella och specifika härledningsspråkkoder med ett särskilt prefix (t.ex. h-, alltså ex.vis h-sam för samiska) och placera i {{mall|härledning}} för parameter 1= och därmed få sidan placerad i t.ex. ''Kategori:Svenska/Härledningar från samiska''. Dock bör man undvika att använda specialspråkkoden i parametern språk= eftersom det skulle skapa ''Kategori:Samiska/Härledningar från <1=>.'' Eftersom språk utan språkkoder inte ska vara representerade på svwikt ifråga om uppslag, mallar, kategorier, översättningar, rubriker, så bryter det isåfall mot den strukturen att tillåta en kategori med det namnet. Motsvarande skulle gälla för ex.vis norska/bokmål/nynorska av motsvarande anledning. Tankar om detta?~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 18.27 (CET) :::::::::::Sant, det låter också som att bryta mot enhetligheten lite för mycket. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 19.17 (CET) ::::::::::::Har skapat mallarna {{mall|h-smi}} för samiska och {{mall|h-nor}} för norska. Båda är iso 639-2/639-5-koder. smi är den kollektiva koden för de samiska språken. nor är koden för makrospråket norska. (Även no är det med iso 639-1, men vi använder koden no istället för nb för bokmål på Wiktionary för att underlätta länkningen till norska Wiktionary bl.a.) ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 20.58 (CET) :::::::::::::Okej, om du tror att det fungerar. :) Denna kan man alltså lägga in på t.ex. [[pulka]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 2 februari 2012 kl. 22.29 (CET) ::::::::::::::Japp! [http://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=pulka&diff=next&oldid=1037362] ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 2 februari 2012 kl. 23.14 (CET) :::::::::::::::Trevligt! :) Detta är jag kanske ensam om att tycka, men på uppslaget [[ackompanjera]], tycker inte du att det är överflödigt att ha med äldre varianter av ett språk som kategori? Jag har lite svårt att motivera detta, men det känns som sagt lite överflödigt. Det känns konstigt att engelska uppslaget [[ombudsman]] skulle härledas från svenska och fornsvenska om inte lånet är direkt från det senare (som i exemplet med [[bärsärk]] eller franska [[ouest]] (från fornengelska). Däremot känns det inte konstigt att [[orienteering]] härleds från svenska och franska ([[orienter]]). Detta är kanske bara någon skev uppfattning jag har, men tänkte ändå dela den. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 3 februari 2012 kl. 10.53 (CET) ::::::::::::::::För språk som använder en annan fetstilsrubrik än uppslagsrubrik (t.ex. latin, fornengelska, fornsvenska) kan det kanske behövas en parameter hur ordet ska visas, t.ex. {fatum|x=fātum} = [[fatum|fātum]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 7 februari 2012 kl. 23.50 (CET) :::::::::::::::::Nej, jag förstår och håller med dig om ditt resonemang om att franska ord som kommer från fornfranska (och motsvarande) inte ska kategoriseras. Ang. fetstilsrad/sidnamn, räcker det inte med att man anger <nowiki>=[[fatum|fātum]]</nowiki>? (Jag får förse 2= med {{mall|länka}} så att länkning sker automatiskt om länkning inte sker manuellt). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 05.56 (CET) ::::::::::::::::::Det blir perfekt! Jag försökte göra så själv, men det gick inte, så jag tänkte att det inte var möjligt. Men om det går att fixa så är ju det den bästa lösningen! :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 8 februari 2012 kl. 15.04 (CET) :Fixat. Men vill man få med ankare när man använder egenhändigt skrivna hakparenteser så måste man ange ankarna manuellt också. Typ <nowiki>[[fatum#Latin|fātum]]</nowiki> men det kanske inte är så viktigt direkt. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] 8 februari 2012 kl. 20.03 (CET) ::Angående uppslaget [[whisky]]: Kan koden ”gd”, d.v.s. [[skotsk gäliska]], i stället använda bara [[gäliska]] så slipper man samma bekymmer som vid [[klassisk grekiska]]? Gäliska används ungefär lika ofta som skotsk gäliska och adjektivet är endast för att skilja det från ”irisk gäliska”, men här på Wiktionary används ”iriska” så det är ingen risk för hopblandning. Vidare skriver NEO endast ”gäliska” under sin etymologi för whisky. --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.44 (CET) :::Vad står på tok på [[Oidipus|detta uppslag]]? --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 18 mars 2012 kl. 15.49 (CET) ::::gd tillagt att ändras från skotsk gäliska till gäliska i den utskrivna texten. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 19.26 (CET) :::::Oidipus fixat, det var ett glömt <nowiki>&nbsp;</nowiki> på ett ställe så att fyra ' kom efter varann då tr= användes utan 3=. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 20 mars 2012 kl. 21.07 (CET) == Göra citattecken för betydelse frivilliga == Att använda betydelseparametern blir konstigt när det inte är optimalt eller möjligt att förse ordet med en exakt betydelse, till exempel om man vill skriva "med samma betydelse" eller "suffix använt vid...", och så vidare. Alltså föreslår jag en parameter som gör citattecken frivilliga, eller att de tas bort genom försummelse och läggs till manuellt inom parametern. – [[User:Smiddle|Smiddle]] 18 februari 2012 kl. 12.22 (CET) :Om du vill skriva med samma betydelse behöver du inte använda den parametern och skriva det efteråt, t.ex. <code><nowiki>{{härledning|en|football|punkt=-}} med samma betydelse.</nowiki></code> På samma sätt kan du skriva <code><nowiki>{{härledning|gmq-fsv|-il|inled=Av fornsvenska instrumentalsuffixet}}</nowiki></code>. Eller fungerar inte den lösningen? :) --[[Användare:Lundgren8|Lundgren8]] <small>([[Användardiskussion:Lundgren8|d]] · [[Special:Bidrag/Lundgren8|b]])</small> 12 mars 2012 kl. 21.41 (CET) == Dokumentation == Det vore fint om den här mallen och {{mall|härledning-}} beskrevs utförligt på [[WT:Mallar/härledning]]. Vidare vore det bra om kategorierna som används i den här mallen beskrevs på [[WT:Kategorier]] (kanske inte självklart hur). [[User:Skalman|//Skal]] 18 november 2012 kl. 09.53 (CET) ==Härledning och lånord== Jag känner att det är en stor skillnad mellan lånord och ord som har utvecklats från fornnordiskan och känner därför att de ska skiljas åt. T.ex. Så är cool ett lånord från engelska då svenskan och engelskan inte har någon gemensam förfader där cool utvecklades ifrån. Cool härstammar inte från engelska utan har lånats därifrån.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 januari 2017 kl. 12.25 (CET) :Men det är väl bara mallen som heter härledning, och kan användas för såväl lånord som arvord. På vilket sätt är det problematiskt att använda denna mallen för båda typerna av härkomst? Det har funnits en mall "lånord" som togs bort, men diskussionen finns kvar [[Malldiskussion:lånord]]. Är det verkligen korrekt att påstå att lånord inte härstammar/härleds/härrör/härkommer osv? Det gör de väl precis lika mycket som arvord, bara att de kommer från andra språk istället från fornsvenska. Lite intressant läsning: [http://www.sprakbruk.fi/index.php?mid=2&pid=13&aid=4226 Lånat och ärvt i svenskan]. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 7 januari 2017 kl. 03.46 (CET) == Transkription == Kan någon göra så transkriptionerna inte blir kursiva. Som ni kan se i historiken försökte jag men jag lyckades inte.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 19 juli 2017 kl. 15.15 (CEST) == Språknamn == Jag tycker det är jättekonstigt att {{mall|gd}} blir gälliska istället för skotsk gälliska som ju är ett språk, att {{mall|grc}} blir grekiska trots att antik grekiska antyds och att {{mall|la}} blir latinska då jag tycker latin låter mycket bättre. Jag förstår inte varför man valt att byta ut språkens riktiga namn mot andra, enligt mig, vilseledande namn. Vi har ju två språk: grekiska och antik/klassisk grekiska. Varför då låta dem heta lika? Någon emot att jag tar bort ändringarna som gjorts i mallen?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 00.26 (CEST) :Jag är troligen emot. Jag uppfattar att dessa tillägg är gjorda av goda skäl, av någon som verkade ha god erfarenhet av etymologisk information. För att göra en ändring av dessa (eller ta bort dem igen) tänker jag att det i första hand behövs en ordentlig förståelse för varför de las till, till att börja med, och att någon med åtminstone något mer djupgående kunskap om detta än gemene man får hjälpa till och bedöma vad som är rimligt. Anledningen till att latin ändras till latinska är om jag inte missminner mig att det är språkets adjektivform som används i formuleringen och latinets adjektivform är latinsk (bestämd form latinska), till skillnad från ex.vis grekiska där stavningarna sammanfaller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.38 (CEST) ::{{@|Dodde}}: "Av latin academia" låter inte konstigt i mina öron. Varför inte ha av zuluska, xhosaska, esperantoska, idoska också?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.44 (CEST) :::Men latin är inte ett adjektiv - det spelar ingen roll om det inte låter konstigt om det är inkorrekt. Vet inte om du fick till alla adjektivformer rätt där, men jo, om härledningen är till ett språk där språknamnet och språkets adjektivform inte sammanfaller i stavningen så bör adjektivformen användas. Har vi dock några faktiska exempel där detta inte sker? Isåfall bör mallen kompletteras med den adjektivformen. Att vi använder språkets adjektivform istället för språknamnet är inte för att vi inte var medvetna om problemet när mallen skapades, utan för att vi inte kom på rimliga formuleringar utan användning av språkets adjektivform. Jag tittar i ovanstående diskussioner och det verkar som om motiveringarna till "specialarna" finns i dem. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 01.55 (CEST) ::::{{@|Dodde}}: Aja, latinska är väl fine, där fattar man ju åtminstone vilket språk som åsyftas. Det var egentligen de övriga språken som fick mig att vilja ändra. Gälliska är inget språk - skotsk gälliska åsyftas. Då borde skotsk gälliska visas, eller hur? Jag ser gärna även klassisk grekiska där det ska vara så man inte tror att det är nygrekiska som åsyftas.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 02.01 (CEST) :::::{{@|Jonteemil}} Gäliska (inte gälliska) är en språkgrupp, precis som norska. Det verkar som om andra källor ofta förenklar sina benämningar till vad som är sedvanligt och praktiskt i sammanhanget. Man pratar om grekiska och menar underförstått klassisk grekiska. Detta torde vara det allra vanligaste, men emellanåt när det faktiskt är nutida språket grekiska man avser så förtydligar man detta genom att benämna det nygrekiska. Detta val att göra likadant på wiktionary har en aspekt av [[w:POMMF]] om man så vill. Som tidigare nämnt måste språken också stå i adjektivform för att generera en korrekt meningsbyggnad för den mallkod som finns. Språknamn som skotsk gäliska och klassisk grekiska fungerar inte bra där. Det finns säkert bättre sätt att lösa detta, som är tydligare och mer korrekta och förutsätter mindre av läsaren i fråga om underförstådda betydelser, särskilt med hjälp av en bakomliggande modul så småningom. Men dina förslag känns överilade i nuläget och det verkar som om du inte ens har läst diskussionerna längre upp på denna sida som motiverar de val som gjorts. Personligen känner jag inte att jag har någon kunskap om att bedöma POMMF, men korrekt är å andra sidan aldrig fel. Jag ser ett behov av att förbättra mallen ur flera aspekter bland annat förbättra och förenkla syntax. Detta med hjälp av en bakomliggande modul. När detta hamnar överst på prioriteringslistan kan jag dock inte säga nu. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 augusti 2017 kl. 13.02 (CEST) :::{{@|Jonteemil}}: Tycker inte det vore fel att använda zuluska, koska/kosaska (xhosa), esperantska, idoska. Det skulle göra språknamnen mer konsekventa :) :::Detta är den enda svenska sidan som använder "esperantoska", och fann det intressant hur extremt ovanligt den formen är —[[Användare:Liggliluff|Liggliluff]] ([[Användardiskussion:Liggliluff|diskussion]]) 1 november 2019 kl. 08.16 (CET) ::::Hej {{@|Liggliluff}}. Språknamn som på svenska slutar med ''-(i/n)ska'' lutar sig såvitt jag vet alltid tillbaka på enskilda folkslag, alternativt delar av sådana folkgrupper inom väl avgränsade geografiska regioner: tjeckiska för tjecker, malagassiska för madagaskiska malagasser, färöiska på Färöarna, etc. Den kopplingen finns inte för internationella hjälpspråk såsom esperanto, ido, volapük och andra planspråk. –[[Användare:Tommy Kronkvist|Tommy Kronkvist]] ([[Användardiskussion:Tommy Kronkvist|diskussion]]), 2 november 2019 kl. 12.00 (CET). == Rekonstruktioner == {{@|Dodde}}: Kan du lägga till <nowiki>{{#invoke:String|replace|{{{2}}}|*|Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/}}</nowiki> på rätt ställe. Jag tror jag fick koden rätt (efter titt på {{mall|källa-duden}}), annars kan du korrigera.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 2 september 2017 kl. 18.21 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag är tveksam till det tillägget. Mallen är krånglig som den är. Och det blir krångligare att föra över den till en modul när det blir dags för det. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 08.56 (CEST) ::{{@|Dodde}}: Men hur krångligt kan det vara? Det blir ju bara krångligare om uppslag såsom [[*kuningaz]] skapas enligt mig. Inget nytt behöver ju fyllas i av skribenten så hen behöver ju inte oroa sig.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 14.08 (CEST) :::{{@|Jonteemil}} all kryptisk kod är krånglig, och krångligare om den inte är ordentligt dokumenterad, och ännu krångligare om det visar sig att den har buggar (något som är svårt att veta eftersom jag inte förstår vad koden ens är till för), och ytterligare ännu krångligare om det visar sig att ändringen inte var genomtänkt så att det uppstår problem som kan vara av alla storlekar. Så krångligt ''kan'' det vara. Varför inte vänta med den här mallen och ta ett helhetsgrepp om den och lösa detta och flera andra problem på en gång. Tills dess finns det mängder av redan påbörjade [[Wiktionary:Projekt/Struktur_på_uppslag|projekt]] som du jättegärna får bidra till. Om du väldigt gärna vill arbeta med just denna mallen och förbättringar av den: analysera, fundera, sammanställ, föreslå och motivera väl genomtänkta förändringar och förbättringar som kan vara till stor hjälp när det blir dags. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 3 september 2017 kl. 15.57 (CEST) ::::Jag tänker inte vika mig; jag anser fortfarande att den ändringen krävs för stt förbättra mallens användning. Om vi bortser från det så skulle ju syntaxen kunna ändras för att få bort språkparametern. {{mall|härledning|en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} skulle då bli {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool{{!}}iskall, cool}} och {{mall|härledning|sv{{!}}smörgåsbord{{!}}språk{{=}}en}} skulle bli {{mall|härledning|en{{!}}sv{{!}}smörgåsbord}}. Vid härledning från ord som finns i olika former skriver jag just nu så här: {{mall|härledning|en{{!}}<nowiki>[[cool]], [[col]]</nowiki>{{!}}iskall, cool}} men då du ändrade i {{mall|sv-adj}} att hakparenteserna inte behövdes kan man ju göra så att det kan ersättas med {{mall|härledning|sv{{!}}en{{!}}cool, col{{!}}iskall, cool}}. Transkriptioner skrivs just nu med tr=. I {{mall|ö-topp}} används trans=. De bör heta samma så förvirring inte uppstår. Det jag vill göra är alltså kort och gott: :::*göra språkkod på språket som får ordet obligatorisk förstaparameter :::*göra tr= och översättningsmallens trans= till samma namn :::*ta bort behovet av hakparenteser vid olika former av ett och samma ord :::*göra så att en asterix (*) triggar <nowiki>Rekonstruktion:{{ucfirst:{{{{{{1}}}}}}}}/ </nowiki> :::*göra så att en punkt inte kommer efter meningen. Att skriva . är lättare än att behöva skriva parametern punkt=-. :::*ta bort parametrarna genitivform och kursiv som används på [[vuvuzela]] och [[tomahawk]] respektive inga uppslag då de bara skapar inkonsekvens ::::Jag tror det var allt.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 02.35 (CEST) :::::Detta tycker jag om! Bra analys, bra funderingar, bra och tydlig sammanställning, bra förslag och väl motiverat. Jag håller med dig om alla punkter (den sista om vi kan hitta en alternativ lösning för genitivform, kursiv-parametern har jag inte koll på än vad den är till för, när och varför den är tänkt att användas). ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 4 september 2017 kl. 06.57 (CEST) ::::::{{@|Jonteemil}} ::::::*Det verkar som om genitivform= fyller en funktion - på just vuvuzela krävs att genitivformen för att skapa en korrekt svensk mening. Liknande gäller nog för ett stort antal språk som visserligen inte är så välrepresenterade just i denna mallen. Jag ser ingen möjlighet att ta bort den parametern. ::::::*Punkt verkar också fylla en funktion. Om punkten inte automatiskt skrivs dit finns risken att den ofta glöms bort och därför inte avslutar en mening. Sen vet jag inte hur fullständiga meningarna är ändå när de börjar på "Från" eller "Av" - kanske det inte ska vara någon inledande versal över huvud taget? Hur gör andra ordböcker när de beskriver etymologi på liknande sätt? ::::::*Kursiv verkar också ha en funktion, och det är för språk som inte använder kursiv stil, nu gissar jag, men kanske kinesiska och arabiska? Detta ''kanske'' går att ta beskriva programmeringsmässigt och om det går så kan parametern senare isåfall tas bort, annars måste den nog vara kvar. ::::::*Asterisken/Konstruktion fixar vi. ::::::*Smartare länkning är enkelt att lägga till med numera befintliga [[Modul:link]] ::::::*tr= / trans=, så fort vi bestämt oss för vilket. Isåfall behöver den avvikande ändras och botköras. ::::::*Språk-parametern ändrar vi och inför 1= för språkkod som du föreslår. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 15.33 (CEST) {{@|Dodde}}: Bra👍🏻, på [[vuvuzela]] är väl dock ''av zulu vuvuzela'' ändå korrekt eller?[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 18.38 (CEST) :{{@|Jonteemil}}, jag tycker att det låter knäppt. Av kräver bestämd adjektivform av språket, typ "av zuluiska vuvuzela", men jag är lite osäker på om den formen existerar för zulu och många andra språk. För svenska och många språk sammanfaller stavningen av adjektivformen och själva språknamnet och det är för dessa språk mallen fungerar utan extraparametrar. Genitivformen finns dock för alla språk och då låter "Från" bättre, "Från (språket) <valfritt språk>s <ord>". "Från zulus vuvuzela". Det är åtminstone så här vi har resonerat när vi skapade mallen för länge sen och jag kommer inte på något bättre nu heller. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 22.18 (CEST) ::{{@|Jonteemil}}, eftersom tr= är vad enwikt använder i sin översättningsmall, så ändrar vi på {{mall|ö}} och låter denna ha kvar det så som det är, med tr=. translitt= kanske hade varit tydligare eftersom tr= skulle kunna tolkas som förkortning för translation också, men det får bli en senare fråga isåfall. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 5 september 2017 kl. 23.13 (CEST) :::{{@|Dodde}}: "Av zuluns X" tycker jag fungerar men inte "av zulus X". (Till andra kommentaren) Bra👍🏻.[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 08.50 (CEST) {{@|Dodde}}: En rot=-parameter vore också bra att ha. Exempelvis hos arabiska eller urindoeuropeiska rötter. "Av urindoeuropeiska X-" skulle då bli "Av den urindoeuropeiska roten X-".[[Användare:Jonteemil|Jonteemil]] ([[Användardiskussion:Jonteemil|diskussion]]) 6 september 2017 kl. 10.23 (CEST) == Automatisk transkribering med ny mall == {{@|Taylor 49|Dodde|Jonteemil|Skalman}}: Jag har gjort en ny mall för transkribering, {{mall|tr}}. Jag tänkte baka in den i den här mallen. Min tanke är att om det är ett av de språk som transkriberingsmallen hanterar korrekt (exempelvis ryska) så ska *{{mall|härledning|ru{{!}}колхо́з}} istället automatiskt hanteras på det sätt som *<nowiki>{{härledning|ru|{{länk|ru|колхо́з}}|tr={{tr|ru|колхо́з}}}}</nowiki> gör idag. Med andra ord så ska länken leda till [[колхоз#Ryska]], inte [[колхо́з]], och ordet ska transkriberas via mallen ifall inte användaren manuellt satt en "override" genom att åberopa parametern "tr=" uttryckligen. Jag ser två hinder. Det första hindret är att det kan finnas ett antal instanser av {{mall|härledning}} som redan gör det senare. Jag vet att jag har lagt till några själv, som ''[[matraque]]''. Det kan finnas fler. I så fall skulle förmodligen den ändring jag beskrev ovan skapa kaos. Det problemet kanske går att lösa genom att låta en bot kolla igenom vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern. Det andra hindret är att den här mallen har en ganska hårig kod. Det ser ut som att det finns planer på att ersätta den med moduler, men jag begriper inte riktigt vad som hände med det. Är det på gång? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.06 (CEST) : Det finns {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} (WTF? jag vill inte ha två kopior), och {{modul|härledning}} som ej används. Det som jag ser som steg NOLL är att slå ihop "härledning" med "härledning-" med språkkoden för uppslaget som den tidigaste parametern. Alltså ändra <pre> #:{{etymologi|{{härledning|la|[[#Latin|error]]|punkt=-|språk=en}}.}} </pre> : till åtminstone <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|[[#Latin|error]]|punkt=-}}.}} </pre> : eller (automatisk transkribering i mån av stöd, automatiskt avlägsnande av dekorationer ovanför bokstäver för vissa språk, automatisk länkning till sektion) <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error|punkt=-}}.}} </pre> : eller bättre <pre> #:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}} </pre> : Dvs ändra syntaxen från grunden. Behövs det en särhantering av 4 språkkod? Även det borde väl tas bort. : Jag avråder från att baka in någonting i "härledning" och "härledning-". [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 10.31 (CEST) ::Jag har inga invändningar mot att göra om syntaxen som du föreslår. Jag har egentligen inga starka känslor varken för eller emot. Däremot verkar det som om {{mall|härledning}} och {{mall|härledning-}} används på tiotusentals sidor. Det är för många för att jag ska orka gå igenom dem och ändra syntaxen på egen hand. En ändring av mallens syntax skulle kräva en bot, vilket ligger bortom min förmåga. ::Jag är lite nyfiken på varför {{modul|härledning}} inte mynnade ut i någonting. Var det svårlösliga tekniska problem som uppstod på vägen? Eller var det bara inspirationen som sinade? [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 14.05 (CEST) ::: Du ska inte gå igenom tusentals sidor. Det kommer att göras medelst bot i alla fall. [[Användare:Taylor 49|Taylor 49]] ([[Användardiskussion:Taylor 49|diskussion]]) 14 augusti 2022 kl. 16.31 (CEST) ::::@[[Användare:Taylor 49|Taylor 49]], vet du om det skulle vara möjligt att i {{mall|etymologi}} detektera om en punkt saknas på slutet, och isf lägga till en? På så vis behöver {{mall|härledning}} aldrig inkludera en punkt, vilket skulle förenkla. ::::Om transkriberingen alltid kan göras helt automatiskt för språk som stöds i {{mall|tr}}, så tycker jag att det kan vara smidigt att inkludera det i {{mall|härledning}}. [[Användare:Skalman|Skalman]] ([[Användardiskussion:Skalman|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 01.15 (CEST) :::::{{@|Gabbe}} Vad tror du om att ha en modul som tar hand om logiken istället för en mall {{mall|tr}}. Då kan man smidigare baka in funktionaliteten i andra moduler, inklusive en Modul:härledning. Ja, vad hände med Modul:härledning 2017? Nej, det finns inga tekniska problem. Moduler är smidiga. Men som du nämnde så används {{mall|härledning}} på många sidor och även om det mesta går att åtgärda med bot, så stöter man alltid på saker på vägen som måste åtgärdas manuellt. Jag tror att ingen riktigt kände sig manad, då, att göra det jobbet som krävdes så det blev hängande. Att skapa själva modulen är det lilla jobbet. Om någon vill ta tag i detta med härledningar nu, tror jag absolut att en modul är vägen att gå. Som du nämnde är mallkoden rätt hårig (snårig?) och den kommer bli ännu värre om man går in där och ändrar mer. :::::Men först behöver vi få klart för oss vilken syntax vi behöver ha. Ett problem som finns är att formuleringen bygger vanligtvis på att språket har en adjekivisk form, ofta sammanfallande med språknamnet i sig. När en adjektivform av språket finns, använder vi "Av" som inledande ord. "Av fornsvenska /.../." När adjektivform av språket saknas behöver vi använda genitivformen istället. Då fungerar inte "Av", utan vi får använda "Från" istället. "Från wolofs /.../." Ibland redovisar vi härledningar i flera steg. Då använder vi inte versal initial på "Av" annat än på första härledningen, och bara om det är sista härledningen använder vi punkt. Enklast är nog att inte blanda in punkten i mallen, alls. Vill man ha med punkt, får man sätta dit en punkt. Att beskriva när, var och hur punkten sätts in automatiskt och när den inte gör det kostar mer än det smakar. Med stöd av en modul kan vi sedan ha den syntax vi vill, men hur får vi till den så att vi inte ska behöva fundera på hur vi ska formulera oss - med av eller från, med adjektivform eller genitivform? Men samtidigt ge möjlighet för användaren att åsidosätta dessa automatiska bekvämlighetsfunktioner om det finns behov för det. Vi kan låta en Modul:etymologi ta hand om och korrigera versal initial på första anropet till härledningsmallen. Så slipper vi använda oss av två härledningsmallar, en med och en utan minustecken. Så, ja {{@|Taylor 49}}, <code><nowiki>#:{{etymologi|{{härledning|en|la|error}}.}}</nowiki></code> ser ut som en bra typsyntax. ~ [[Användare:Dodde|Dodde]] ([[Användardiskussion:Dodde|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 09.49 (CEST) ::::::{{@|Gabbe}} Jag vet inte om det var det här resultatet som du väntade dig, men så som jag tolkade "vilka instanser som åberopar {{mall|härledning}} med en mall som en del av den andra parametern" så ger det detta resultatet med den smidiga sökfunktionen "insource": https://sv.wiktionary.org/w/index.php?search=insource%3A%2F%5C%7B%5C%7Bh%C3%A4rledning%5C%7C%5B%5E%5C%7C%5C%7D%5D%2B%5C%7C%5B%5E%5C%7C%5C%7B%5C%7D%5D%2B%5C%7B%5C%7B%5B%5E%5C%7D%5D%2B%5C%7D%5C%7D%2F&title=Special:S%C3%B6k&profile=advanced&fulltext=1&ns0=1 :::::::{{@|Dodde}} Jag instämmer. Visserligen skulle inte ens den mest pedantiska sidan av min personlighet gråta sig till sömns ifall utfallet till och med blev något i stil med <code><nowiki>#:{{etymologi|Av latin ''test''}}</nowiki></code> trots dess allehanda brister. Själv har jag inga starka åsikter åt varken det ena eller andra hållet vad gäller "Av / från", adjektiviskt eller ej, slutpunkt eller inte. Jag menar, "Av fornsvenska [...]", med "fornsvenska" tolkat som ett ''adjektiv'', då antyder väl det att det i punkter ska vara plural eller bestämd form? Om det bara är ett ord i [...], då måste det väl vara bestämd form? Alltså vore det väl bara korrekt om det stod "Av det fornsvenska ordet [...]"? Jämför med "Av gröna cykel". Det blir ju helt fel. Det skulle väl i så fall vara "Av det gröna ordet cykel"? När det står "Av fornsvenska [...]" har jag alltid tolkat det som att "fornsvenska" är ett substantiv, inte ett adjektiv. :::::::Hursomhelst, att designa och implementera Wiktionary-botar ligger som sagt utanför min förmåga. Om någon tog på sig det vore jag tacksam. Vad gäller just den biten kan jag som mest komma med ord av uppmuntran och glada hurrarop. Om det skulle uppstå kända komplikationer som måste åtgärdas manuellt kan jag ta på mig att göra det ifall vi pratar om hundratals sidor, men inte om det skulle handla om tiotusentals sidor. :::::::Att göra en modul som utför det som {{mall|tr}} gör idag vore närmast banalt. Det blir kanske tio rader kod eller så. Om det finns en efterfrågan för en separat sådan modul (istället för att de raderna ingår direkt i den nya härlednings-modulen) så gör jag gärna det. :::::::Aha, "insource", se där! Det du anger var inte riktigt vad jag tänkte mig (exempelvis fångas ''[[matraque]]'' inte upp av sökningen), men det kan jag nog fixa med lite regex:ande. (Ett sidospår: jag trodde "[https://hack.org/~mc/writings/shol4.0c.html#H%C3%85RIG hårig]" var vedertaget? {{=)}}). [[Användare:Gabbe|Gabbe]] ([[Användardiskussion:Gabbe|diskussion]]) 15 augusti 2022 kl. 11.11 (CEST) 9mnvwbdlgkxthda0sjtvbxr5ae3o0ar 0 285720 3702588 3534895 2022-08-15T06:29:37Z Pametzma 10470 /* Substantiv */ wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-n|plural=Bistümer}} '''Bistum''' #{{tagg|kat=ü-omljud|kat2=religioner|text=katolsk kyrka|språk=de}}[[stift]], [[biskopsdöme]] #:{{sammansättningar|[[Erzbistum]]}} c2fbgjveujs5342cawpa8pox9dsgovc 0 290760 3702567 3700942 2022-08-15T00:06:12Z Skalman 414 separera synonym och variant wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Substantiv=== {{en-subst}} '''3-[[way]] [[junction]]''' #[[trevägskorsning]] #:{{varianter|[[three-way junction]]}} #:{{synonymer|[[3-way intersection]]}} #:{{hyponymer|[[T-junction]]/[[T-intersection]], [[Y-junction]]/[[Y-intersection]]}} fciyxn1xwvtvposyuwtfd1opl3s1y2t 0 290761 3702566 3700943 2022-08-15T00:05:29Z Skalman 414 separera synonym och variant wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Substantiv=== {{en-subst}} '''3-[[way]] [[intersection]]''' #[[trevägskorsning]] #:{{varianter|[[three-way intersection]]}} #:{{synonymer|[[3-way junction]]}} #:{{hyponymer|[[T-junction]]/[[T-intersection]], [[Y-junction]]/[[Y-intersection]]}} fv1gutw9sq0rtej534nq7hpewqbm50x 0 358589 3702605 2700470 2022-08-15T06:55:58Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Verb=== {{de-verb|prefix=|rot=ertrink|fog=|hjälpverb=sein|3=ertrunken|10=ertrank|11=ertrankst|12=ertrank|13=ertranken|14=ertrankt|15=ertranken|16=[[ertrink]], [[ertrinke]]|26=ertränke|27=[[ertränkest]], [[ertränkst]]|28=ertränke|29=ertränken|30=[[ertränket]], [[ertränkt]]|31=ertränken}} '''ertrinken''' #[[drunkna]] #:{{sammansättningar|[[Ertrinkungsunfall]]}} 16u8zpjn7fj4thjcm0447p6spykvhxb 0 370341 3702604 3698500 2022-08-15T06:54:44Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-f|plural=Erhöhungen}} '''Erhöhung'''{{f}} #[[höjande]], [[förhöjning]] #:{{besläktade ord|[[erhöhen]]}} #{{tagg|naturgeografi|språk=de}}[[höjd]] #{{tagg|musik|språk=de}} [[höjning]] #[[upphöjelse]] #:{{synonymer|Rangerhöhung}} #[[ökning]] #:{{synonymer|[[Zunahme]]}} #:{{sammansättningar|[[Gehaltserhöhung]], [[Lohnerhöhung]], [[Steuererhöhung]]}} mzjmmxiduov2vq1wl4q8e3pqc459b7n 0 389687 3702608 3322985 2022-08-15T07:00:22Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Adjektiv=== {{de-adj|suprot=bedrücktest}} '''bedrückt''' #[[nedstämd]], [[nerstämd]], [[tryckt]], [[nedtryckt]], [[nertryckt]] #:{{synonymer|[[niedergeschlagen]], [[gedrückt]]}} #:{{besläktade ord|[[bedrücken]]}} lr3kcg3aettd3hdtst27u477aihqewl 0 411712 3702576 3700196 2022-08-15T01:05:27Z Skalman 414 väl knappast sammansättningar? wikitext text/x-wiki {{se även|fön|fön.|-fon|föhn}} {{wikipedia|[[w:Fon|Fon]], [[w:Fon (fonetik)|Fon (fonetik)]], [[w:Fon (enhet)|Fon (enhet)]]}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er}} '''fon''' #[[enskild|enskilt]] [[språkljud]] #:{{besläktade ord|[[fonem]], [[fonetik]], [[fonologi]], [[allofon]], [[homofon]]}} #[[enhet]] för [[ljudstyrka]] :{{avgränsare}} :{{etymologi|{{härledning|grc|φωνή|tr=phōnḗ|ljud}}<ref>Svenska Akademiens ordbok: [http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/72/167.html ”-fon”]</ref>}} :{{homofoner|fån}} ====Översättningar==== {{ö-topp|enskilt språkljud}} *tyska: {{ö+|de|Phon|n}} {{ö-botten}} {{ö-topp|enhet för ljudstyrka}} *tyska: {{ö+|de|Phon|n}} {{ö-botten}} ==Italienska== ===Substantiv=== {{subst|it}} '''fon''' #[[hårtork]] ==Källor== <references/> eopfq8uv53qhcvxa4h32166bh52fi2r 0 429892 3702556 3468928 2022-08-14T23:51:35Z Skalman 414 lägg till några konstruktioner; etymologi: av [[tusen]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Interjektion=== {{interj|sv}} '''tusan''' #{{tagg|kat=svordomar}} en mild [[svordom]] #:{{konstr|tusan, tusan också, fy tusan}} #:{{fraser|[[sju tusan]]}} #:{{citat|förf=[[w:Selma Lagerlöf|Selma Lagerlöf]]|titel=[[:wikisource:sv:Gösta Berlings saga/Kapitel 11|Gösta Berlings saga]]|år=1891|»'''Tusan''' så rolig tillställning!» utbrast Sintram och gnuggade händerna.}} #:{{etymologi|Av [[tusen]].}} ====Översättningar==== {{ö-topp|mild svordom}} *engelska: {{ö+|en|rats}}, {{ö+|en|darn}} *franska: {{ö+|fr|zut}} *ryska: {{ö+|ru|блин}} *tyska: {{ö+|de|Teufel|m}} {{ö-botten}} ===Substantiv=== {{subst|sv}} '''tusan''' ''(oböjligt)'' #{{tagg|text=endast i uttryck}} ett [[kraftord]] #:{{citat|år=1879|förf=[[w:Frans Hedberg|Frans Hedberg]]|titel=[https://libris.kb.se/bib/1597538 Svart på hvitt: berättelser. 3]|"Det var '''tusan''' till otur jag har!" svor unga Pipelin som oupphörligt förlorade på knektspelet med bokhållaren [...]}} #:{{synonymer|[[katten]], [[hundan]], (kraftigare uttryck: [[fan]], [[helvete]])}} #:{{fraser|[[för tusan]], [[vete tusan|(det) vete tusan]], [[ge tusan i]] något, [[ge sig tusan på]] något, [[tacka tusan]] för något}} e3gdodgzyysga6d4jy8ks6ghxqfo4q9 0 434208 3702579 3700155 2022-08-15T01:14:16Z Skalman 414 dela upp bokmål/nynorska; ingen extra info på böjningsuppslag wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Verb=== {{sv-verb-ar}} '''rykta''' #{{tagg|kat=häst|text=särskilt om hästar}} [[rengöra]] genom att [[borsta]] och [[skrapa]] djurets [[päls]] #:{{homofoner|ryckta}} ====Översättningar==== {{ö-topp|rengöra genom att borsta och skrapa djurets päls}} *danska: {{ö+|da|strigle}} *franska: {{ö+|fr|panser}} *litauiska: {{ö|lt|šukuoti}} *nynorska: {{ö|nn|strigle}} *tyska: {{ö+|de|striegeln}} {{ö-botten}} ==Bokmål== ===Substantiv=== '''rykta''' #{{böjning|no|subst|rykte}} ==Nynorska== ===Substantiv=== '''rykta''' #{{böjning|nn|subst|rykte}} 04ovj0oa6c0muv35qwlb1besaghg731 0 468608 3702598 2569938 2022-08-15T06:47:24Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-m}} '''Betreuer'''{{m}} #[[vårdare]] #[[handledare]] :{{avgränsare}} :{{besläktade ord|[[betreuen]], [[Betreuerin]], [[Betreuung]]}} :{{sammansättningar|[[Freizeitbetreuer]]}} 8r6ib3iwry4bzeevdp6ym3y6exe7izx 0 484661 3702522 3700279 2022-08-14T15:53:33Z Kusurija 8159 typo wikitext text/x-wiki ==Japanska== ===Substantiv=== {{subst|ja}} {{kanji|方|位|磁|石}} '''方位磁石''' (ほういじしゃく, ''hōijishaku'') #[[kompass]] #:{{synonymer|羅針盤}} [[Kategori:Japanska/Uppslag med 方 läst som ホウ (呉漢音)|ほういじしゃく]] [[Kategori:Japanska/Uppslag med 位 läst som イ (呉漢音)|ほういじしゃく]] [[Kategori:Japanska/Uppslag med 磁 läst som ジ (呉音)|ほういじしゃく]] [[Kategori:Japanska/Uppslag med 石 läst som シャク (呉音)|ほういじしゃく]] rcodoi8ylbqcul1f022lx54weuc2gru 0 507485 3702610 2665753 2022-08-15T07:05:37Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki {{se även|bedrucken}} ==Tyska== ===Verb=== {{de-verb|rot=betrück|fog=|hjälpverb=haben|3=betrückt}} '''bedrücken''' #[[trycka ned]], [[göra beklämd]] #:{{besläktade ord|[[Bedrücktheit]]}} riti6cjv5u4jaesd68qk0i6lwcie4eb 3702616 3702610 2022-08-15T07:11:05Z Pametzma 10470 /* Tyska */ wikitext text/x-wiki {{se även|bedrucken}} ==Tyska== ===Verb=== {{de-verb|rot=betrück|fog=|hjälpverb=haben|3=betrückt}} '''[[be-|be]][[drücken]]''' #[[trycka ned]], [[göra beklämd]] #:{{besläktade ord|[[Bedrücktheit]]}} 8s47c2v59xng1d6tnponopxjrz3a8z2 0 509642 3702621 3232554 2022-08-15T07:52:07Z 188.238.106.86 +tr: [[büyüme hormonu]]; +fi: [[kasvuhormoni]] (assisterat) wikitext text/x-wiki {{wikipedia}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-t-er}} '''[[tillväxt]][[hormon]]''' #{{tagg|fysiologi|kat=hormoner}} [[hormon]] ([[peptidhormon]]) från [[adenohypofys]]en vilket bland annat (delvis indirekt, via [[IGF-1]]) stimulerar [[tillväxt]], [[proteinsyntes]], [[lipolys]] och [[glukoneogenes]] ====Översättningar==== {{ö-topp|hormon}} *engelska: {{ö+|en|growth hormone}} *finska: {{ö+|fi|kasvuhormoni}} *turkiska: {{ö|tr|büyüme hormonu}} {{ö-botten}} 6jc48fyvoiwxysh6y9nnu4tbhkfmlv9 0 539866 3702574 3700209 2022-08-15T00:35:21Z Skalman 414 ta bort "kollektivt tal"-definitionen; Gör version 3700209 av [[Special:Contributions/90.231.234.93|90.231.234.93]] ([[User talk:90.231.234.93|diskussion]]) ogjord wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Räkneord=== {{räkn|sv}} '''[[tio]][[tusen]]''' #ett [[tal]], 10&nbsp;000 #:{{besläktade ord|tiotusende}} #:{{sammansättningar|[[tiotusental]], [[tiotusendel]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|ett tal, 10 000}} *engelska: {{ö|en|ten thousand}} *frisiska: {{ö|fy|tsientûzen}} *svensk romani: {{ö|rmu|desshassar}} *tyska: {{ö+|de|zehntausend}} {{ö-botten}} ai8iq2extmlrhc0rrbecbmal4rqwb0k 0 556582 3702543 2697959 2022-08-14T20:31:39Z Andreasl01 37996 +rubriker wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Verb=== {{en-verb|rot=enchant}} '''enchant''' #[[förtrolla]] #:''The wizard has '''enchanted''' the broom''. #::''Trollkarlen har '''förtrollat''' kvasten''. #[[förtjusa]], [[charma]] #:''My boss didn't get that '''enchanted'''. #::''Min chef blev inte så '''förtjust'''. 7hkqar3w7bncemaanxpvbs1260h2zuf 0 575647 3702584 3494700 2022-08-15T04:59:26Z Pametzma 10470 +översättningar; +de: [[Weihnachten feiern]] (assisterat) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Verb=== {{sv-verb-ar}} '''jula''' #{{tagg|kat=jul}} fira [[jul]] #:{{citat|år=1850|titel=[https://libris.kb.se/bib/22550173 Svenska kyrkoreformationens historia]|förf=[[w:Lars Anton Anjou|Lars Anton Anjou]]|Vid resan till Danmark efter Stockholms blodbad '''julade''' Kristiern den omilde hos biskop Brask: huru välkommen gäst, omgifven af bödelssvärd och galgar, lempas derhän.}} #:{{citat|år=1922|titel=[https://libris.kb.se/bib/11779 Mårbacka]|förf=[[w:Selma Lagerlöf|Selma Lagerlöf]]|När Daniel och jag råkade honom i Laxå, hade han ju varit hemma i Norge och '''julat''' hos föräldrarna.}} #:{{homofoner|[[hjula]]}} #:{{jämför|[[påska]]}} ====Översättningar==== {{ö-topp|fira jul}} *tyska: {{ö|de|Weihnachten feiern}} {{ö-botten}} ==Bottniska== ===Verb=== {{verb|gmq-bot}} '''jula''' *{{uttal|gmq-bot|ipa=jɞ̀ːlɑ}} #[[jollra]] ==Spanska== ===Substantiv=== {{es-subst-m-s}} '''jula''' {{m}} #{{tagg|vardagligt|kat=spansk spanska|text=Spanien|språk=es}} [[idiot]], [[pappskalle]], [[dåre]] #{{tagg|vardagligt|kat=spansk spanska|text=Spanien|språk=es}} [[bög]], manlig homosexuell person #:{{synonymer|[[julai]]}} #:{{seäven|[[homosexual#Spanska|homosexual]].}} 50a17k673tf10du76fmb23tsy79txcs 0 614938 3702545 3334356 2022-08-14T20:45:35Z Gabbe 1153 +[[archdiocese]] wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Affix=== {{affix|en}} '''arch-''' ''(prefix)'' #[[ärke-]] #:{{sammansättningar|[[archangel]], [[archbishop]], [[archbishopric]], [[archcriminal]], [[archdemon]], [[archdevil]], [[archdiocese]], [[archdruid]], [[archduchess]], [[archduke]], [[archenemy]], [[archmage]], [[arch-rival]], [[archrival]], [[archvillain]], [[archvillainess]], [[archwife]], [[archwizard]]}} dgke43wqx3qo9zti2xaasjnpn0ocmm8 4 650462 3702591 3702368 2022-08-15T06:33:46Z Gabbe 1153 la till ännu en modul wikitext text/x-wiki {{meddelande|Översikt över moduler|Målet med denna sida är att ge en översikt och en överblick över de moduler som finns. Se även [https://sv.wiktionary.org/wiki/Special:Alla_sidor?namespace{{=}}828 namespace{{=}}828] och [[Special:Mest_använda_mallar|mest använda]].}} ==Översikt== {| class="wikitable" ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |- valign="top" |[[Modul:string|string]] | kopierad från -en- wiktionary, tillhandahåller "substring" för mallar | ingenting | många äldre böjningsmallar {{mall|en-subst}} m.m. |- valign="top" |[[Modul:lang|lang]] ([[Modul:lang/dok|dok]] [[Modul:lang/test|test]] [[Modul:lang/data|data]]) | Finns för att tillhandahålla konvertering mellan språkkoder och språknamn, samt sorteringsinställningar för olika språk. Används av bland annat många moduler som skapar kategorier baserade på språk. | Ingen | Många |- valign="top" |[[Modul:categorize|categorize]] ([[Modul:categorize/dok|test]], [[Modul:categorize/dok|test]]) | |[[Modul:lang]], [[Modul:sort]], [[Modul:h3]] | Används av nästan alla ordklasskategorimallar. |- valign="top" |[[Modul:sort|sort]] ([[Modul:sort/dok|dok]] [[Modul:sort/test|test]] [[Modul:sort/data-diacritics|data-diacritics]]) | Används för att skapa sorteringsnyklar beroende på språk till alla kategorier. | [[Modul:lang]] | [[Modul:categorize]] [[Modul:tagg]] [[Modul:gammalstavning]] m.m. |- valign="top" |[[Modul:h3|h3]] ([[Modul:h3/dok|dok]] [[Modul:h3/test|test]] [[Modul:h3/data|data]]) | Finns för att tillhandahålla konvertering mellan h3-rubrikers kortnamn och långnamn i singular och plural dvs ordklasser. Används t.ex. av moduler som används för att tillhandahålla h3-kategorier. | - |[[Modul:categorize]] [[Modul:tagg]] m.m. |- valign="top" |[[Modul:giltigt sidnamn|giltigt sidnamn]] ([[Modul:giltigt sidnamn/dok|dok]]) | | | |- valign="top" | [[Modul:param|param]] ([[Modul:param/dok|dok]] <s>test</s>) | ersättning för "Modul:parameters", kontrollerar att inga okända parametrar matas in | ingenting | [[Modul:bjform]], [[Modul:tagg]], [[Modul:uttal]], [[Modul:gammalstavning]] m.m. |- valign="top" | [[Modul:tagg|tagg]] ([[Modul:tagg/dok|dok]] [[Modul:tagg/test|test]] [[Modul:tagg/data|data]] [[Modul:tagg/data/dok|data/dok]]) | kategoriserar och visar anmärkningar i början av en definition | [[Modul:lang]], [[Modul:sort]] m.m. | enbart {{mall|tagg}}, i sin tur ca 130'000 sidor |- valign="top" | [[Modul:media|media]] ([[Modul:media/dok|dok]] [[Modul:media/test|test]]) | visar en bild eller flera bilder | | används mycket |- valign="top" | [[Modul:bjform|bjform]] ([[Modul:bjform/dok|dok]] [[Modul:bjform/test|test]]) | skapar en rad med länk till grundformen | [[Modul:lang]] [[Modul:lang/data]] m.m. | enbart {{mall|böjning}}, i sin tur ca 500'000 sidor |- valign="top" | [[Modul:cat-etym|cat-etym]] ([[Modul:cat-etym/dok|dok]] <s>test</s>) | visar lite info om en kategori enligt härledning och kategoriserar den | [[Modul:lang]] [[Modul:lang/data]] [[Modul:param]] | enbart {{mall|kategorinavigering-härledningar}}, i sin tur ca 600 sidor |- valign="top" | [[Modul:gammalstavning|gammalstavning]] ([[Modul:gammalstavning/dok|dok]] [[Modul:gammalstavning/test|test]]) | skapar en rad med länk till nyare stavning | [[Modul:lang]] [[Modul:lang/data]] m.m. | enbart {{mall|gammalstavning}}, i sin tur ca 600 sidor |- valign="top" | [[Modul:catsummer|catsummer]] ([[Modul:catsummer/dok|dok]] <s>test</s>) | läser ut, summerar, genererar en tabell, exporterar, se mallen {{mall|antal uppslag}} | [[Modul:lang]] [[Modul:lang/data]] | enbart {{mall|antal uppslag}}, i sin tur ett fåtal sidor inklusive [[Wiktionary:Huvudsida]] |- valign="top" | [[Modul:balans|balans]] ([[Modul:balans/dok|dok]] <s>test</s>) | skapar en stor tabell och gör även över 500 kostsamma förfrågningar | [[Modul:lang]] [[Modul:lang/data]] | enbart [[Wiktionary:Balans efter språk och ordklass]] |- valign="top" | [[Modul:langfortemplate|langfortemplate]] ([[Modul:langfortemplate|dok]] <s>test</s>) | omvandlar språkkod <=> språknamn | [[Modul:lang]] [[Modul:lang/data]] | äldre ej helmodulariserade mallar såsom {{mall|härledning}} och {{mall|led}} liksom [[MediaWiki:Gadget-translation editor.js]] |- valign="top" |[[Modul:avledning|avledning]] ([[Modul:avledning/dok|dok]] [[Modul:avledning/test|test]]) |Används endast av genom mallen {{mall|avledning}} för att producera wikitexten för en definitionsrad för en avledning (inklusive presens- och perfektparticip). | [[Modul:lang]], [[Modul:h3]] | {{mall|avledning}} |- valign="top" |[[Modul:grammar|grammar]] ([[Modul:grammar/dok|dok]], <s>test</s>) |Basmodul för grammatikmoduler. Innehåller kod som är gemensam för alla grammatikmoduler. | (Ärvande moduler) | Alla grammatikmoduler |- valign="top" |[[Modul:grammar-example|grammar-example]] ([[Modul:grammar/dok|dok]], <s>test</s>) |Endast ett mycket enkelt exempel på en grammatikmodul som kan ärva Modul:grammar. | Ingen | Ingen |- valign="top" |[[Modul:grammar-table|grammar-table]] ([[Modul:grammar-table/dok|dok]], [[Modul:grammar-table/test|test]]) |Används av grammmatikmoduler för att skapa grammatiktabeller. | [[Modul:link]] | Alla grammatikmoduler. |- valign="top" |[[Modul:link|link]] ([[Modul:link/dok|dok]], [[Modul:link/test|test]]) |Kan användas av moduler eller mallar för att länka en textsträng om det är möjligt, annars lämna den olänkad, samt svara på om en textsträng över huvud taget kan länkas. Hanterar specialfall som "", "-" och "?". Används typiskt av grammmatikmoduler men används med fördel av alla typer av mallar och moduler där motsvarande funktionalitet är väntad. | - | [[Modul:grammar-table]] m.fl. |- valign="top" |[[Modul:uttal|uttal]] ([[Modul:uttal/dok|dok]] [[Modul:uttal/test|test]]) | Används av uttalsmallen. | [[Modul:lang]] [[Modul:lang/data]] | {{mall|uttal}} |- ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |} == Moduler för särskilda ändamål == Moduler som inte indirekt infogas på uppslagssidor, utan används för att testa andra moduler, av botar eller dylikt. {| class="wikitable" ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |- valign="top" | [[Modul:UnitTests|UnitTests]] ([[Modul:UnitTests/dok|dok]] <s>test</s>) | kopierad från -en- wiktionary, används för att skapa enhetstester för moduler | ingenting | testsidor för [[Modul:sort]], [[Modul:tagg]], [[Modul:lang]], m.m. |- valign="top" | [[Modul:entry|entry]] ([[Modul:entry/dok|dok]] [[Modul:entry/test|test]]) | infogas ej, men anropas från JavaScript | [[Modul:lang]] [[Modul:lang/data]] [[Modul:h3]] [[Modul:h3/data]] | [[MediaWiki:Gadget-green links.js]] och [[MediaWiki:Gadget-translation editor.js]] |- valign="top" | [[Modul:forcesubstitute|forcesubstitute]] ([[Modul:forcesubstitute/dok|dok]] <s>test</s>) | infogas ej, hjälper att substituera, substitueras alltid | ingenting | enbart vid manuell uppdatering av [[Wiktionary:Balans efter språk och ordklass]] |- valign="top" | [[Modul:export-data|export-data]] ([[Modul:export-data/dok|dok]], <s>test</s>) | exporterar data från andra moduler till JSON, t.ex. [[Modul:lang/data]] | ingenting | vissa botar |- ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |} == Uttals- och transkriberings-moduler för enskilda språk == {| class="wikitable" ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |- valign="top" | [[Modul:eo-IPA|eo-IPA]] ([[Modul:eo-IPA/dok|dok]] [[Modul:eo-IPA/test|test]]) | Baserad på kod från en wiktionary. | Ingenting. | [[Mall:ipa]] |- valign="top" | [[Modul:fi-IPA|fi-IPA]] ([[Modul:fi-IPA/dok|dok]] [[Modul:fi-IPA/test|test]]) | Baserad på kod från en wiktionary. | Ingenting. | [[Mall:ipa]] |- valign="top" | [[Modul:be-transkribering]] | transkribererar | ingenting | [[Mall:tr]] |- valign="top" | [[Modul:bg-transkribering]] | transkribererar | ingenting | [[Mall:tr]] |- valign="top" | [[Modul:ru-transkribering]] | transkribererar | ingenting | [[Mall:tr]] |- valign="top" | [[Modul:uk-transkribering]] | transkribererar | ingenting | [[Mall:tr]] |- valign="top" | [[Modul:ar-transkribering]] | transkribererar | ingenting | [[Mall:tr]] |- valign="top" | [[Modul:grc-transkribering]] | transkribererar | ingenting | [[Mall:tr]] |- valign="top" ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |} == Övriga moduler specifiska för enskilda språk == {| class="wikitable" ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |- valign="top" |[[Modul:sv-adj|sv-adj]] ([[Modul:sv-adj/dok|dok]] [[Modul:sv-adj/test|test]]) | Används av alla grammatikmallar för svenska adjektiv. | [[Modul:grammar]], [[Modul:grammar-table]] | Ingen |- valign="top" |[[Modul:gl-subst|gl-subst]] ([[Modul:gl-subst/dok|dok]] [[Modul:gl-subst/test|test]]) | Används av alla grammatikmallar för galiciska substantiv. | [[Modul:grammar]], [[Modul:grammar-table]] | Ingen |- valign="top" |[[Modul:el-subst|el-subst]] ([[Modul:el-subst/dok|dok]] [[Modul:el-subst/test|test]]) | Används av alla grammatikmallar för grekiska substantiv. | [[Modul:grammar]], [[Modul:grammar-table]] | Ingen |- ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |} == Tvivelaktiga moduler == {| class="wikitable" ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |- valign="top" | [[Modul:affix|affix]] | se varning där | | {{mall|prefix}}, {{mall|suffix}} |- valign="top" | [[Modul:kategorinavigering|kategorinavigering]] | Infogas inte. Ska substitueras? | | |- valign="top" | [[Modul:parameters|parameters]] ([[Modul:parameters/dok|dok]]) | kopierad från -en- wiktionary, missköter sig, saknar dokumentation | | [[Modul:kategorinavigering|kategorinavigering]] |- valign="top" |[[Modul:wikipedia|wikipedia]] | kopierad från -en- wiktionary | | används ej, radera? |- valign="top" | [[Modul:@|@]] | | |{{mall|@}} |- valign="top" | [[Modul:ja|ja]] ([[Modul:ja/data|data]]) | kopierad från -en- wiktionary, används en enda gång, bör åtgärdas (men [[Modul:export-data]] stöttar den) | | |- valign="top" | [[Modul:ja-headword|ja-headword]] | kopierad från -en- wiktionary, används ej | | |- ! Modul || Syfte, ursprung || Använder || Används av |} tl1ejzibhen508dd1gm8xfvb34geluy 0 660518 3702549 3553618 2022-08-14T21:12:33Z Gabbe 1153 {{tr|ru}}; {{tr|uk}} wikitext text/x-wiki ==Ryska== ===Substantiv=== {{subst|ru}} '''синод''' ({{tr|ru}}) {{m}} #{{tagg|religion|språk=ru}} [[synod]] ==Ukrainska== ===Substantiv=== {{subst|uk}} '''синод''' ({{tr|uk}}) {{m}} #{{tagg|religion|språk=uk}} [[synod]] 6fdhpgqyqbx7pdbv54stqc3qt9w0fbh 0 661696 3702593 3583896 2022-08-15T06:36:11Z Gabbe 1153 {{tr|grc}} wikitext text/x-wiki ==Klassisk grekiska== ===Substantiv=== {{subst|grc}} '''ἄστρον''' ({{tr|grc}}) {{n}} #{{tagg|astronomi|språk=grc}} [[stjärna]] ixp9xju9ok45rhqunt5kille1xxllql 4 689677 3702613 3701136 2022-08-15T07:07:25Z Pametzma 10470 /* g */ wikitext text/x-wiki === g === {{topp}} :[[G-punkt]] :[[gaffelantilop]] :[[gaffelbock]] :[[gaffelformig]] :[[gaffelfrukost]] :[[gaffelhäst]] :[[gaggighet]] :[[gagnvirke]] :[[Galapagosöarna]] :[[galauniform]] :[[galgbacken]] :[[gallerstaket]] :[[gallion]] :[[gallstekel]] :[[galoppad]] :[[gammal skåpmat]] :[[gammalkyrklighet]] :[[gammalt tillbaks]] :[[gangrän]] :[[gara]] :[[garagering]] :[[garderobsstång]] :[[gardinspringa]] :[[garnisonsort]] :[[garvarbark]] :[[garveriarbetare]] :[[garveriindustri]] :[[garvmedel]] :[[garvsyra]] :[[garvämne]] :[[gasackumulator]] :[[gasarmatur]] :[[gasbelysning]] :[[gasbinda]] :[[gasen i botten]] :[[gaskromatografi]] :[[gaslåga]] :[[gasläcka]] :[[gasläckage]] :[[gasoltub]] :[[gatbredd]] :[[gatflicka]] :[[Gathenhielm]] :[[gatlampa]] :[[gatpojke]] :[[gatskylt]] :[[gatsmuts]] :[[gatubredd]] :[[gatufrid]] :[[gatunät]] :[[gatupris]] :[[gaturenhållning]] :[[gatuskylt]] :[[gatuteater]] :[[gatuvimmel]] :[[gavelfönster]] :[[gayal]] :[[ge akt]] :[[ge gas]] :[[ge sken]] :[[ge tillkänna]] :[[ge åt]] :[[geckoödla]] :[[geggig]] :[[gelbgjuteri]] :[[Gellivare]] :[[gemensamhet]] :[[generaliserbar]] :[[generalkonsulat]] :[[generationskamrat]] :[[gengas]] :[[genkärande]] :[[genombrytning]] :[[genomdum]] :[[genomfartsled]] :[[genomfärd]] :[[genomföring]] :[[genomgångsstation]] :[[genomgångstrafik]] :[[genomkokning]] :[[genomleva]] :[[genomseende]] :[[genomsippra]] :[[genomskära]] :[[genomslagskraft]] :[[genomslagspapper]] :[[genomsläpplig]] :[[genomsnittsinkomst]] :[[genomsnittsmänniska]] :[[genomsnittsålder]] :[[genomstekt]] :[[genomsåga]] :[[genomtåg]] :[[genomtänka]] :[[genomtänkande]] :[[genomvåt]] :[[genomvärma]] :[[genremåleri]] :[[geoteknisk]] :[[geovetare]] :[[geridon]] :[[geringssåg]] :[[germanist]] {{mitt4}} :[[gesällprov]] :[[getingbilla]] :[[gevärssikte]] :[[Gideon]] :[[giftaslysten]] :[[gifttagg]] :[[giltighetstid]] :[[ginbalk]] :[[gingla]] :[[gipsfigur]] :[[gipsornament]] :[[gipyr]] :[[girokonto]] :[[gjutjärnsbro]] :[[glaciärälv]] :[[gladelig]] :[[Glader]] :[[gladiolus]] :[[glansis]] :[[glanskis]] :[[glanslös]] :[[glanspapper]] :[[glappning]] :[[glasblåsare]] :[[glasblåsning]] :[[glasdisk]] :[[glasfiber]] :[[glasfiberförstärkt]] :[[glassbomb]] :[[glasspamp]] :[[glasull]] :[[glasögonlins]] :[[glida iväg]] :[[glida ner]] :[[glidarkille]] :[[glidflygplan]] :[[glidlager]] :[[glidplatta]] :[[Glimmingehus]] :[[glochid]] :[[glosbok]] :[[glossematik]] :[[glutenallergiker]] :[[glutenhalt]] :[[glycerintvål]] :[[glåmord]] :[[glädja sig]] :[[glädjefull]] :[[glädjelös]] :[[glädjemätande]] :[[glädjesprång]] :[[glädjestrålande]] :[[glädjetom]] :[[glädjetår]] :[[glädjevrål]] :[[glödfat]] :[[glödning]] :[[glöggkopp]] :[[gnagning]] :[[gnatig]] :[[gnidighet]] :[[gnistsläckare]] :[[gnugga geniknölarna]] :[[gnussa]] :[[gnälla till]] :[[Godard]] :[[godispapper]] :[[godmodighet]] :[[godsfinka]] :[[godsomsättning]] :[[godsstation]] :[[godstågslok]] :[[godsägarinna]] :[[godtemplare]] :[[Gofman]] :[[golfbyxor]] :[[Golfströmmen]] :[[golva]] :[[golvbeläggning]] :[[golvläggare]] :[[golvtillverkare]] :[[golvtrasa]] :[[golvvårdare]] :[[gomljud]] :[[Goodman]] :[[gordonsetter]] :[[gorån]] :[[gossekonung]] :[[gott om]] {{mitt4}} :[[gotta sig]] :[[gottskrivning]] :[[graderbar]] :[[grafisk design]] :[[grafitdegel]] :[[granatäpplejuice]] :[[granbark]] :[[grankvist]] :[[grannbarn]] :[[grannby]] :[[grannfastighet]] :[[grannfru]] :[[grannhet]] :[[granntomt]] :[[Granqvist]] :[[granris]] :[[granul]] :[[gravfält]] :[[gravgås]] :[[graviditetsdagbok]] :[[graviditetstest]] :[[graviditetsvecka]] :[[gravitas]] :[[gravlägga]] :[[gravmonument]] :[[gravröse]] :[[gravsplats]] :[[gravsänka]] :[[gravsättning]] :[[gravtal]] :[[gravvård]] :[[gravöppning]] :[[Greger]] :[[grekisk-katolsk]] :[[grenad]] :[[grenklyka]] :[[grenrör]] :[[grevetitel]] :[[grillkrydda]] :[[grillor]] :[[grillparty]] :[[grindslant]] :[[grindvakt]] :[[grindvakterska]] :[[gripa sig an]] :[[gripbar]] :[[gripenhet]] :[[grisa ned]] :[[grisinsulin]] :[[griskastrering]] :[[grodda]] :[[grodsim]] :[[grodskinnsmelon]] :[[groning]] :[[grovarbete]] :[[grovgöra]] :[[grovjobb]] :[[grovsalt]] :[[grovsortering]] :[[grubbel]] :[[grubbleri]] :[[grufsa]] :[[grumsa]] :[[grundarklanen]] :[[grundbegrepp]] :[[grundforskning]] :[[grundhav]] :[[grundkaraktär]] :[[grundkurs]] :[[grundlagsenlighet]] :[[grundlagsfäst]] :[[grundlagsmässig]] :[[grundlagsrevision]] :[[grundlagsskyddad]] :[[grundlagsändring]] :[[grundläggning]] :[[grundmålning]] :[[grundstam]] :[[grundstomme]] :[[grundstött]] :[[grundtillstånd]] :[[Grundtvig]] :[[grundvärde]] :[[grundvärdering]] :[[gruppspelsmatch]] :[[gruppvis]] :[[grusbil]] :[[gruvfogde]] :[[gruvgång]] :[[gruvägare]] :[[gruvöppning]] :[[gråhårighet]] :[[gråkall]] :[[gråskäggig]] :[[gråtattack]] :[[gråterska]] :[[gråvacka]] :[[gråärt]] :[[gräddbakelse]] :[[grädden på moset]] :[[gräddtårta]] :[[gräla på]] :[[gräng]] :[[gränsbefolkning]] :[[gränskostnad]] :[[gränspass]] :[[gränspåle]] :[[gräsbetäckt]] :[[gräsmark]] :[[gräsplan]] :[[gräsrotsrörelse]] :[[gränsstolpe]] {{mitt4}} :[[Gröna Lund]] :[[grönfoder]] :[[gröngödsla]] :[[grönsaksfrö]] :[[grötighet]] :[[grötlunk]] :[[grötrock]] :[[guatemaltekisk]] :[[gubbröra]] :[[gubevars]] :[[gudaktig]] :[[gudelig]] :[[gudlöshet]] :[[gudsbild]] :[[gudsfruktan]] :[[gudstjänstlokal]] :[[guldarmband]] :[[guldbarr]] :[[guldförande]] :[[guldglänsande]] :[[guldhaltig]] :[[guldklimp]] :[[guldmakeri]] :[[guldring]] :[[guldrusch]] :[[guldsmedsaffär]] :[[guldsmedsbutik]] :[[guldstämpel]] :[[guldvaskning]] :[[guldvåg]] :[[gulla]] :[[gulleplutt]] :[[gullighet]] :[[gullpudra]] :[[gulorange]] :[[gummiasfalt]] :[[gummiparagraf]] :[[gummiplatta]] :[[gungig]] :[[gungning]] :[[Gunnilse]] :[[guppy]] :[[gurkmajonnäs]] :[[gurksallad]] :[[gurkväxt]] :[[Gustavsberg]] :[[Gusten]] :[[gycklardräkt]] :[[gyckleri]] :[[gyllene medelväg]] :[[gynnsamhet]] :[[gyttra]] :[[gå brandvakt]] :[[gå hädan]] :[[gå i uppfyllelse]] :[[gå ifatt]] :[[gå ihop]] :[[gå illa]] :[[gå in genom det ena örat och ut genom det andra]] :[[gå långt]] :[[gå och driva]] :[[gå på sporten]] :[[gå sin gilla gång]] :[[gångegenskap]] :[[gånghjälpmedel]] :[[går bananas]] :[[gårdstomte]] :[[gåsflock]] :[[gåsflott]] :[[gåt]] :[[gäckmast]] :[[gälblad]] :[[gängback]] :[[gängbråk]] :[[gängkrig]] :[[gäspighet]] :[[gästföreställning]] :[[gästgivaregård]] :[[gäststuga]] :[[gästvänlighet]] :[[Gävlebocken]] :[[gödselhög]] :[[gödselstad]] :[[göra allvar]] :[[göra beklämd]] :[[göra i ordning]] :[[göra sig kvitt]] :[[göra sin kur]] :[[göra upp räkningen]] :[[göra över]] [http://runeberg.org/mhausen/0013.html] :[[göranden och låtanden]] :[[göteborgsvits]] :[[göticism]] {{botten}} 50pwhoxc56w8p3okfl2tvwao2m8x6kp 4 689678 3702582 3701795 2022-08-15T04:57:57Z Pametzma 10470 /* h */ wikitext text/x-wiki === h === {{topp}} :[[ha ett finger med]] :[[ha kläm]] :[[ha ont om pengar]] :[[ha på känn]] :[[hacka tänder]] :[[hagiografisk]] :[[hagmark]] :[[haikuformat]] :[[hajka]] :[[haka fast]] :[[hal som en ål]] :[[halkbana]] :[[hallelujarop]] :[[hallonbuske]] :[[hallstämpla]] :[[hallucinera]] :[[halmdocka]] :[[halmgul]] :[[halmsko]] :[[halogenstrålkastare]] :[[halsasatan]] :[[halskatarr]] :[[halstorr]] :[[halthet]] :[[halvapa]] :[[halvbildning]] :[[halvblesyr]] :[[halvklädd]] :[[halvkväden]] :[[halvpart]] :[[halvrund]] :[[halvskämd]] :[[halvslag]] :[[halvsovande]] :[[halvspringa]] :[[halvstop]] :[[halvstor]] :[[halvstrumpa]] :[[halvtidsanställd]] :[[halvtidstjänst]] :[[halvtum]] :[[halvårsvis]] :[[halvädel]] :[[hamburgebröd]] :[[Hamlet]] :[[hammarverk]] :[[hamnmyndighet]] :[[hamnpir]] :[[hampdån]] :[[handborr]] :[[handelsbod]] :[[handelscentrum]] :[[handelsförbindelse]] :[[handelsföretag]] :[[handelshinder]] :[[handelskammare]] :[[handelslänk]] :[[handelsmässig]] :[[handelsresande]] :[[handelsskola]] :[[handelsträdgård]] :[[handelsverksamhet]] :[[handlingsfrihet]] :[[handlingsmönster]] :[[handlingsord]] :[[handsmidd]] :[[handvård]] :[[hangarfartygsflotta]] :[[Hansan]] :[[hanteringsrisk]] :[[hanterlighet]] :[[hantverkarfamilj]] :[[hantverkarkläder]] :[[hantverkarkvarter]] :[[hantverkeri]] :[[hantverksbod]] :[[hantverksgesäll]] :[[hantverksmässig]] :[[hant­verksmässig]] :[[hantverksmästare]] :[[hantverksutställning]] :[[Hardangervidda]] :[[harhanne]] :[[harkla sig]] :[[Harold]] :[[harpunliknande]] :[[hasa sig fram]] :[[hashtagg]] :[[hasp]] :[[haspla]] :[[hasselbuske]] :[[hastighetsgräns]] :[[hattrick]] :[[Hausdorffdimension]] :[[havsanemon]] :[[havsforskning]] :[[havskräfta]] :[[havsluft]] :[[havsnivåhöjning]] :[[havsrätt]] :[[havsskum]] {{mitt4}} :[[heala]] :[[hederskänsla]] :[[hederssak]] :[[hednatempel]] :[[Hefaistos]] :[[Heineken]] :[[hejaramsa]] :[[hejarklack]] :[[hejda sig]] :[[hejsvejs]] :[[hejvild]] :[[Hektor]] :[[helautomatisk]] :[[helbild]] :[[helbror]] :[[helförsäkra]] :[[helförsäkring]] :[[helgondag]] :[[helhetsuppfattning]] :[[heliumballong]] :[[helskugga]] :[[helt enkelt]] :[[helveteseld]] :[[hemarbete]] :[[hematologi]] :[[hembryggning]] :[[hembygdsfest]] :[[hembygdsforskare]] :[[hembygdsforskning]] :[[hembygdsgård]] :[[hembygdskunskap]] :[[hembygdskänsla]] :[[hembygdsmuseum]] :[[hembygdsskildring]] :[[hembygdsvård]] :[[hemgång]] :[[hemhörighet]] :[[hemkänsla]] :[[hemlighetsmakare]] :[[hemlighållande]] :[[hemligstämpel]] :[[hemlån]] :[[hemmadotter]] :[[hemmaförlora]] :[[hemmapappa]] :[[hemmason]] :[[hemortsrätt]] :[[hemsamarit]] :[[hemslöjdsarbete]] :[[hemslöjdsförening]] :[[hemslöjdstyg]] :[[hemslöjdsutställning]] :[[hemsnickrad]] :[[hemtrevnad]] :[[hemvändare]] :[[hemvärn]] :[[henry]] :[[herdeflöjt]] :[[hermafroditism]] :[[herrbyxor]] :[[herrdubbel]] :[[herreman]] :[[herrskräddare]] :[[herrstämma]] :[[het på gröten]] :[[heteronormativitet]] :[[hetsa upp]] :[[hetsning]] :[[hetta upp]] :[[hetvägg]] :[[hibiskus]] :[[Higgs boson]] :[[himlakupa]] :[[himmelrike]] :[[himmelsstreck]] :[[himmelsäng]] :[[hinderlöpare]] :[[hisschakt]] :[[hisshall]] :[[hisskorg]] :[[hisstillverkare]] :[[historieberättare]] :[[historieforskning]] :[[historieförfalskare]] :[[historieförfalskning]] :[[historiemålning]] :[[historiserande]] :[[historisk språkvetenskap]] :[[hitmässig]] :[[hittegodsavdelning]] :[[hjortstek]] :[[hjulaxel]] :[[hjuldjur]] :[[hjullås]] :[[hjulmutterhylsa]] :[[hjulnav]] :[[hjulpar]] :[[Hjällbo]] :[[hjälpinsats]] :[[hjälp på traven]] :[[hjälpa fram]] :[[hjälpklass]] :[[hjälpmotor]] :[[hjälpspråk]] :[[hjältedikt]] :[[hjältediktning]] :[[hjältedåd]] :[[hjärnaktivitet]] :[[hjärndel]] :[[hjärninfarkt]] :[[hjärtansfröjd]] :[[hjärteangelägenhet]] :[[hjärtevän]] :[[hjärtfel]] :[[hjärtflimmer]] :[[hjärtkirurg]] :[[hjärtklappning]] :[[hjärtkollaps]] :[[hjärtkärlsjukdom]] :[[hjärtmussla]] :[[hjärtnupenhet]] :[[hjärtsköld]] {{mitt4}} :[[hobbe]] :[[hobbyverksamhet]] :[[hockeymässig]] :[[hockeyrör]] :[[hockeyturnering]] :[[holocaust]] :[[holocen]] :[[holoenzym]] :[[holografera]], :[[holografi]] :[[holografisk]] :[[holokaust]] :[[holokrin]] :[[holokristallin]] :[[holometaboli]] :[[holotyp]] :[[homilet]] :[[homma]] :[[honlig]] :[[honungskaka]] :[[hopbunden]] :[[hopbyggd]] :[[hopbyggning]] :[[hopflätning]] :[[hopfällbar]] :[[hopknipen]] :[[hopknyta]] :[[hoppa kråka]] :[[hoppackad]] :[[hoppetossa]] :[[hoppträning]] :[[hopsättningsmärke]] :[[horisontalaxlad]] :[[hornkrona]] :[[hors d-oeuvre]] :[[hotfullhet]] :[[hotpants]], [[hot pants]] :[[hovdjur]] :[[hovetikett]] :[[hovfotograf]] :[[hovkapell]] :[[hovrättsexamen]] :[[hovrättspresident]] :[[hovslagari]] :[[hudd]] :[[hudflik]] :[[hudtumör]] :[[hudvårdsprodukt]] :[[hudvänlig]] :[[hugga ned]] :[[huggjärn]] :[[huggtand]] :[[Hultsfredsfestival]] :[[hummertina]] :[[humusämne]] :[[humörmässig]] :[[hundförare]] :[[hundhår]] :[[hundrameterslopp]] :[[hundrande]] :[[hundväder]] :[[hungrighet]] :[[hur landet låg till]] :[[hurdags]] :[[hurrarop]] :[[husfader]] :[[husfar]] :[[husfrid]] :[[husgavel]] :[[hushållsbruk]] :[[huslänga]] :[[husruin]] :[[huvudavdelning]] :[[huvudbrytare]] :[[huvudföda]] :[[huvudförhandling]] :[[huvudmotståndare]] :[[huvudmål]] :[[huvudsignal]] :[[huvudskyddsombud]] :[[huvudtalare]] :[[huvudtanke]] :[[hydraulolja]] :[[hydraulsystem]] :[[hydroforpump]] :[[hydrofyt]] :[[hydrokultur]] :[[hyllningsdikt]] :[[hyllplan]] :[[hylsnyckel]] :[[hyperkinesi]] :[[hyperkänslig]] :[[hypnotisering]] :[[hypomani]] :[[hyreshaj]] :[[hyreskasern]] :[[hyresmarknad]] :[[Hyundai]] :[[hyvelmaskin]] :[[hågkommelse]] :[[hålaxeldrift]] :[[hålla ordning]] :[[hålla på mattan]] :[[hålla tungan rätt i munnen]] :[[hålla undan]] :[[hålldam]] :[[hållhake]] :[[hålremsa]] :[[hålögd]] :[[hångrin]] :[[hårburr]] :[[hårdträning]] :[[hårfrissa]] :[[hårfällning]] :[[hårklippning]] :[[hårknut]] :[[hårlus]] :[[hårman]] :[[hårpung]] :[[hårslinga]] :[[hårspray]] :[[hårsprej]] :[[hårtofs]] :[[hårtuss]] :[[hårvatten]] {{mitt4}} :[[hädanfärd]] :[[hädisk]] :[[häfta in]] :[[hägrande]] :[[häktesvakt]] :[[häktningsbeslut]] :[[häktningsdom]] :[[häktningsdomare]] :[[häktningsframställan]] :[[häktningsframställning]] :[[häktningsförhandling]] :[[häktningsorder]] :[[häktningstid]] :[[hälften vore nog]] :[[hälla i sig]] :[[hällbröd]] :[[hälleflinta]] :[[hälsningsceremoni]] :[[hälsokontroll]] :[[hälsokostaffär]] :[[hälsokostbutik]] :[[hälsoläge]] :[[hälsomedveten]] :[[hälsorisk]] :[[hälsosamhet]] :[[hälsotecken]] :[[hälsotillstånd]] :[[hämndakt]] :[[hämndkänsla]] :[[hämndtörstig]] :[[hämningslöshet]] :[[hämta andan]] :[[hänföra sig]] :[[hänga i]] :[[hänga på en tråd]] :[[hänga på]] :[[hänga upp]] :[[hängare]] :[[hängbuk]] :[[hängglidare]] :[[hängkoj]] :[[hänglampa]] :[[hänryckande]] :[[hänvändelse]] :[[hänvändning]] :[[härflyta]] :[[härhemma]] :[[härläger]] :[[härmask]] :[[härom dagen]] :[[härutöver]] :[[hästbana]] :[[hästdjur]] :[[hästfilt]] :[[hästgrimma]] :[[hästhuvud]] :[[hästkapplöpningsbana]] :[[hästkastanj]] :[[hästlass]] :[[hästlängd]] :[[hästskospik]] :[[hästskötare]] :[[hästspillning]] :[[hästtäcke]] :[[häva i sig]] :[[häva ur sig]] :[[häva ut]] :[[häva öl]] :[[hävdelse]] :[[häxbränning]] :[[häxförföljelse]] :[[höbärgning]] :[[höfeber]] :[[höftskada]] :[[höftvrickning]] :[[högadel]] :[[högaktningsfull]] :[[högaktuell]] :[[högbåtsman]] :[[högerman]] :[[högernationalistisk]] :[[Högerpartiet]] :[[högerpolitik]] :[[högerpolitisk]] :[[högerpopulist]] :[[högerpopulistisk]] :[[högfjäll]] :[[högfjällsdal]] :[[högförräderi]] :[[höghalsad]] :[[höghastighetsbana]] :[[höghastighetskamera]] :[[höghet]] :[[höghöjdsträning]] :[[höglärd]] :[[högläsa]] :[[högmedeltid]] :[[högmålsbrott]] :[[högplatå]] :[[högprioritera]] :[[högprocentig]] :[[högre stånd]] :[[högre tjänsteman]] :[[högrestånds]] :[[högriskmatch]] :[[högsjöfiskare]] :[[högskaftad]] :[[högslätt]] :[[högstämdhet]] :[[högt skattad]] :[[högtidsdräkt]] :[[högtidsstämning]] :[[högtryckstvätt]] :[[högvärdig]] :[[högväxthet]] :[[höjdmätare]] :[[höknatt]] :[[hölstra]] :[[hönsbuljong]] :[[hönsbur]] :[[hönseri]] :[[hönsflock]] :[[höra upp]] :[[hörnpelare]] :[[hörnsten]] :[[hörselobservation]] :[[hörselslinga]] :[[hörselsvag]] :[[hörskada]] :[[höskörd]] :[[höslåtter]] :[[höstråg]] :[[höstsådd]] :[[Hötorget]] :[[hövdingadöme]] :[[hövdingasamhälle]] :[[höviskhet]] {{botten}} myt0m5ic81woi8n8cjl3gn85jbr130d 4 689690 3702612 3698950 2022-08-15T07:06:39Z Pametzma 10470 /* t */ wikitext text/x-wiki === t === {{topp}} :[[tablettmissbruk]] :[[tackla av]] :[[tacksamhetsgärd]] :[[takbjälke]] :[[takräcke]], [[takräck]] :[[taksilhuett]] :[[takspån]] :[[takutsprång]] :[[takvåning]] :[[talarkonst]] :[[tala till rätta]] :[[talekonst]] :[[talgkörtel]] :[[talkshow]] :[[talorgan]] :[[talrubbning]] :[[talstörning]] :[[talträngd]] :[[talträngdhet]] :[[tandbehandling]] :[[tandborstglas]] :[[tandfyllning]] :[[tandhals]] :[[tandprotes]] :[[tandtekniker]] :[[tandvårdsrädsla]] :[[tankeöverföring]] :[[tanklok]] :[[tapetseringsbord]] :[[tappning]] :[[tankeomsorg]] :[[tapetrulle]] :[[tarmcancer]] :[[ta någon i nackskinnet]] :[[tasslager]] :[[ta skada]] :[[ta ur]] :[[tavelgalleri]] :[[tavelsamling]] :[[taxistation]] :[[teaterapa]] :[[teaterbiljett]] :[[teaterbyggnad]] :[[teaterloge]] :[[teaterpedagog]] :[[teaterregissör]] :[[teaterskola]], {{u}} :[[teaterturné]] :[[tecknad film]] :[[tehuva]] :[[tejpremsa]] :[[teknikgren]] :[[teleavgift]] :[[telefonavgift]] :[[telefonbord]] :[[telefonhytt]] :[[telefonkort]] :[[telefonstolpe]] :[[telefonväxel]] :[[teleoperatör]] :[[temperaturskala]] :[[temperering]] :[[temporalsats]] :[[tenderlok]] :[[tennisbana]] :[[tenniströja]] :[[tensionsspricka]] :[[terapiarbete]] :[[terapiavdelning]] :[[terapieffekt]] :[[terapigrupp]] :[[terapilokal]] :[[terapisamtal]] :[[terapiverkstad]] :[[terminsbetyg]] :[[terminstid]] :[[termoelektrisk]] :[[termoelement]] :[[termometerskala]] :[[terpentinlukt]] :[[terrassering]] :[[terrasseringsarbete]] :[[teservis]] :[[testförare]] :[[tevepjäs]] :[[textblock]] :[[textexempel]] :[[tiden är ute]] :[[tidningsredaktion]] :[[tidningsredaktör]] {{mitt4}} :[[tidsbegränsa]] :[[tidsfaktor]] :[[tidsförlust]] :[[tidskonto]] :[[tidsram]] :[[tidstypisk]] :[[tidtabellsenlig]] :[[tillblandning]] :[[tillbyggnad]] :[[tillfart]] :[[tillfartsväg]] :[[tillflöde]] :[[tillförne]] :[[tillförsäkra]] :[[tillförsäkran]] :[[till mods]] :[[tillredning]] :[[tillrätta­visning]] :[[tillsatsmedel]] :[[tillspetsad]] :[[tillspetsning]] :[[tillstukad]] :[[tillståndsbevis]] :[[tillvarata]], [[ta tillvara]] :[[tillverkningsmetod]] :[[tillverkningsnummer]] :[[tillvänjning]] :[[tillönska]] :[[tillönskan]] :[[tillönskning]] :[[tingsplats]] :[[tiodubbling]] :[[tiosvavelsyra]] :[[tippvagn]] :[[tiraljör]] [http://runeberg.org/mhausen/0051.html] :[[tischa]] (t-tröja, t-shirt) :[[tisseltassel]] :[[titelblad]] :[[titelförsvarare]] :[[tjatt]] :[[tjocka släkten]] :[[tjockflytande]] :[[tjugohundratolv]], 2012 :[[tjugohundrasexton]], 2016 :[[tjurkalv]] :[[tjurfäktare]] :[[tjuvgods]] :[[tjuvlarm]] :[[tjuvskytte]] :[[tjänsteande]] :[[tjänstebrev]] :[[tjänsteflicka]] :[[tjänsteiver]] :[[tjänstesamhälle]] :[[tjänstetid]] :[[tjänsteår]] :[[tjänstgöringstid]] :[[toalettfönster]] :[[tobaksplanta]] :[[tolererbar]] :[[tolkningsfråga]] :[[tolvtaggare]] :[[tombutelj]] :[[tomflaska]] :[[tomträttsavgäld]] :[[tomtspekulation]] :[[tonsätta]] :[[topphastighet]] :[[topphugga]] :[[toppluva]] :[[toppvärde]] :[[torghandlare]] :[[torkhus]] :[[torklåda]] :[[torkvädersmoln]] :[[torna upp]] ''reflexivt'' :[[tornerspel]] :[[tornrossnår]] :[[tornspira]] :[[torrnålsgravyr]] :[[torvaska]] :[[torvbal]] :[[torvbrasa]] :[[torvbrikett]] :[[torvbränsle]] :[[torvdikning]] :[[torveldning]] :[[torvindustri]] :[[torvjord]] :[[torvkraftverk]] :[[torvmark]] {{mitt4}} :[[torvmossefynd]] :[[torvmull]] :[[torvskärning]] :[[torvströ]] :[[torvtäckning]] :[[torvtäckt]] :[[torvupptagning]] :[[totalkostnad]] :[[totallängd]] :[[trafikduglighet]] :[[trafikledningscentral]] :[[trafikmedel]] :[[trafikomläggning]] :[[trafikpolitik]] :[[trafikskadelag]] :[[trafikström]] :[[trafiksäkerhet]] :[[trafiktillstånd]] :[[trafikvolym]] :[[tragediförfattare]] :[[traktering]] :[[trampa ner]] :[[trampdyna]] :[[transittrafik]] :[[transportband]] :[[transportbil]] :[[transportkapacitet]] :[[transportled]] :[[transportmöjlighet]] :[[transportväg]] :[[transportväsen]] :[[trappgavel]] :[[trappräcke]] :[[trappstege]] {{u}} :[[trappuppgång]] :[[traska in]] :[[trefasgenerator]] :[[tre konungars dag]] :[[trettondagshelg]] :[[trikåtyg]] :[[trindsäd]] :[[triviallitteratur]] :[[trivselfråga]] :[[triör]] :[[trohjärtad]] :[[trolldryck]] :[[trollflöjt]] :[[trollkonst]] :[[trollkvinna]] :[[trollskog]] :[[trottoarcafé]] :[[trottoarkafé]] :[[trumskinn]] :[[trumslag]] :[[trupprörelse]] :[[truppstyrka]] :[[trustlagstiftning]] :[[truta med munnen]] :[[trycka ned]] :[[tryckfärg]] :[[tryckförband]] :[[tryckknapp]] :[[tryckteknik]] :[[träbearbetningsmaskin]] :[[träbjälke]] :[[trädel]] :[[trädgårdsbod]] :[[trädgårdsförening]] :[[trädgårdskonst]] :[[trädgårdsland]] :[[trädgårdssäng]] :[[trädrot]] :[[trädsjukdom]] :[[trädvård]] :[[träkloss]] :[[träklots]] :[[träkolstjära]] :[[trälkvinna]] :[[trälänga]] :[[tränga igenom]] :[[träsnideri]] :[[trästicka]] :[[träsoffa]] :[[träspjäla]] {{mitt4}} :[[trästolpe]] :[[trästomme]] :[[trästång]] :[[träställning]] :[[träsvärd]] :[[träyta]] :[[tröskning]] :[[trösteord]] :[[tuggummipaket]] :[[tullbehandling]] :[[tullmyndighet]] :[[tullunion]] :[[tumultartad]] :[[tumörframkallande]] :[[tungviktsboxare]] :[[tunnelbygge]] :[[tunnformig]] :[[tuppkyckling]] :[[turbojet]] :[[turbokompressor]] :[[turboladdad]] :[[turboladdning]] :[[turistattraktion]] :[[turistförening]] :[[turistguide]] :[[turistinformation]] :[[turistström]] :[[turistsäsong]] :[[turistvärd]] :[[tusenbladsdeg]] :[[tv-pjäs]] :[[tvagningsbäcken]] :[[tvagningsceremoni]] :[[tvagningsfat]] :[[tvagningsrum]] :[[tvagningsvatten]] :[[tvåla in]] :[[tvångsförflyttning]] :[[tvångströja]] :[[tvångsåtgärd]] :[[tvåspann]] :[[tvätterska]] :[[tvättunna]] :[[tvärsöver]] :[[tvättgryta]] :[[tvättlapp]] :[[tvättpulver]] :[[tvättunna]] :[[tygblöja]] :[[tygservett]] :[[tyristorströmriktare]] :[[tågfärjelinje]] :[[tågkupé]]{{n}} :[[tårtbit]] :[[tomlåda]] :[[tändapparat]] :[[tänka efter]] :[[tänka om]] :[[tätbebyggelse]] :[[tätning]] :[[tätningsring]] :[[tättsittande]] :[[tävlare]] :[[tävlingsbana]] :[[tävlingsförare]] :[[törnrossnår]] :[[törsta ihjäl]] {{botten}} 30mfbcpopr9nfkeif6yvmrr6rrkqyfn 0 711443 3702555 3148035 2022-08-14T23:49:51Z Skalman 414 omdirigera till [[tusan]] wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[tusan]] 6v0rlt4i8yjnhetve4z6404d0xdqv9o 0 728860 3702587 3336418 2022-08-15T06:28:48Z Pametzma 10470 +de: [[Diözese]] (assisterat) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-t-n}} '''[[biskop|biskops]][[-döme|döme]]''' #{{tagg|kristendom}} [[område]] som styrs av en [[biskop]] #:{{holonymer|ärkebiskopsdöme}} ====Översättningar==== {{ö-topp|administrativ region}} *bokmål: {{ö|no|bispedømme|n}} *danska: {{ö+|da|bispedømme}} *engelska: {{ö+|en|bishopric}} *finska: {{ö+|fi|hiippakunta}} *franska: {{ö|fr|évêché|m}} *isländska: {{ö|is|biskupsdæmi|n}} *italienska: {{ö|it|vescovato|m}} *nederländska: {{ö+|nl|bisdom|n}} *polska: {{ö+|pl|biskupstwo|n}} *portugisiska: {{ö|pt|bispado|m}} *spanska: {{ö+|es|obispado|m}} *tjeckiska: {{ö+|cs|biskupství|n}} *tyska: {{ö+|de|Bistum|n}}, {{ö+|de|Diözese|f}} {{ö-botten}} a7ghr3q3wa1otujmgxz7h4bekjacuz9 0 731646 3702538 3281841 2022-08-14T20:04:11Z Andreasl01 37996 +rubriker wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-f}} '''[[Schlüssel]][[Stellung|stellung]]'''{{f}} #[[nyckelposition]], [[nyckelställning]] #:{{synonymer|[[Schlüsselposition]]}} nye9tpnemj2awuhalndw0qon1f3i5re 0 779845 3702585 3309236 2022-08-15T05:44:29Z Gabbe 1153 la till uttal och länk till "[[diocese]]" wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Substantiv=== {{en-subst}} '''bishopric''' *{{uttal|en|ipa=ˈbɪʃ.əp.ɹɪk}} #[[biskopsdöme]] #:{{synonymer|diocese}} fiw6uv8myk2xge9r9l5bauqnu69zov0 0 798408 3702516 3511234 2022-08-14T15:11:47Z 188.238.106.86 +tr: [[tembel hayvan]] (assisterat) wikitext text/x-wiki {{wikipedia}} ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-0|are=|rot=sengångar}} '''sengångare''' {{u}} #{{tagg|text=i plural}} en taxonomisk [[underordning]] inom ordningen [[håriga trögdjur]] ''([[Pilosa]])'' #{{tagg|kat=däggdjur}} något av de däggdjur som ingår i underordningen sengångare (1) ''([[Folivora]])''; individ av dessa djur ====Översättningar==== {{ö-topp|taxonomisk underordning}} *engelska: {{ö+|en|sloths}} *tyska: {{ö+|de|Faultier|n}} {{ö-botten}} {{ö-topp|däggdjur i underordningen Folivora}} *engelska: {{ö+|en|sloth}} *finska: {{ö+|fi|laiskiainen}} *franska: {{ö+|fr|paresseux|m}}, {{ö+|fr|aï}} *färöiska: {{ö|fo|letidýr|n}} *slovenska: {{ö+|sl|lenivec|m}} *spanska: {{ö+|es|perezoso|m}} *turkiska: {{ö|tr|tembel hayvan}} *tyska: {{ö+|de|Faultier|n}} {{ö-botten}} a1w84tc7w7ntld6q0usoij7kesp6vxs 0 820811 3702539 3573296 2022-08-14T20:05:10Z Andreasl01 37996 +rubriker wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-m}} '''Lkw-Fahrer'''{{m}} #{{tagg|yrken|språk=de}} [[lastbilschaufför]], [[lastbilsförare]] #:{{synonymer|[[Lastwagenfahrer]], [[Trucker]]}} #:{{varianter|LKW-Fahrer}} #:{{besläktade ord|[[Lkw-Fahrerin]]}} 78l5uuxckeakcbcqee9kuc1zifwujtu 0 822224 3702633 3406095 2022-08-15T10:18:35Z LA2 544 +en: [[intelligence agency]]; +ru: [[разве́дка]]; +ru: [[разве́дывательная слу́жба]]; +no: [[etterretningstjenste]]; +cs: [[rozvědka]]; +da: [[efterretningstjeneste]]; +fi: [[tiedustelupalvelu]]; +uk: [[ро́зві́дка]]; +be: [[разве́дка]]; +fr: [[service de renseignement]]; +uk: [[розві́дувальна дія́льність]] (assisterat) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er}} '''underrättelsetjänst''' {{u}} #[[tjänst]] ([[verksamhet]] eller [[organisation]]) för [[insamling]] och [[analys]] av [[underrättelse]]r ##för [[spioneri]] och [[statssäkerhet]] ##:''Samtidigt kopplades Indiens Kommunistiska Partis illegala apparat samman med de tyska och italienska '''underrättelsetjänsternas''' kontor i Kabul.'' ##:{{synonymer|[[spionorganisation]]}} ##för [[forskning]] och [[utveckling]] ##:''För industribiblioteken blir det en huvuduppgift att granska den periodiska facklitteraturen och förteckna de för det egna företaget viktiga uppsatserna, att ordna en snabb och effektiv '''underrättelsetjänst''' för chefer och forskningsingenjörer samt att utföra litteratursökning av teknisk art.'' ====Översättningar==== {{ö-topp|för spioneri och statssäkerhet}} *belarusiska: {{ö+|be|разве́дка|f}} *bokmål: {{ö|no|etterretningstjenste|m}} *danska: {{ö|da|efterretningstjeneste|u}} *engelska: {{ö+|en|intelligence agency}} *finska: {{ö+|fi|tiedustelupalvelu}} *franska: {{ö+|fr|service de renseignement|m}} *ryska: {{ö+|ru|разве́дка|f}}, {{ö|ru|разве́дывательная слу́жба|f}} *tjeckiska: {{ö|cs|rozvědka|f}} *tyska: {{ö+|de|Geheimdienst|m}}, {{ö+|de|Nachrichtendienst|m}} *ukrainska: {{ö|uk|ро́зві́дка|f}}, {{ö|uk|розві́дувальна дія́льність|f}} {{ö-botten}} {{ö-topp|för forskung och utveckling}} *tyska: {{ö|de|Informationsdienst|m}}, {{ö+|de|Nachrichtendienst|m}} {{ö-botten}} l3gcmzvuka4nbd0cqb18yagzkxoacn4 3702634 3702633 2022-08-15T10:21:01Z LA2 544 +uk: [[розві́дувальна слу́жба]] (assisterat) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er}} '''underrättelsetjänst''' {{u}} #[[tjänst]] ([[verksamhet]] eller [[organisation]]) för [[insamling]] och [[analys]] av [[underrättelse]]r ##för [[spioneri]] och [[statssäkerhet]] ##:''Samtidigt kopplades Indiens Kommunistiska Partis illegala apparat samman med de tyska och italienska '''underrättelsetjänsternas''' kontor i Kabul.'' ##:{{synonymer|[[spionorganisation]]}} ##för [[forskning]] och [[utveckling]] ##:''För industribiblioteken blir det en huvuduppgift att granska den periodiska facklitteraturen och förteckna de för det egna företaget viktiga uppsatserna, att ordna en snabb och effektiv '''underrättelsetjänst''' för chefer och forskningsingenjörer samt att utföra litteratursökning av teknisk art.'' ====Översättningar==== {{ö-topp|för spioneri och statssäkerhet}} *belarusiska: {{ö+|be|разве́дка|f}} *bokmål: {{ö|no|etterretningstjenste|m}} *danska: {{ö|da|efterretningstjeneste|u}} *engelska: {{ö+|en|intelligence agency}} *finska: {{ö+|fi|tiedustelupalvelu}} *franska: {{ö+|fr|service de renseignement|m}} *ryska: {{ö+|ru|разве́дка|f}}, {{ö|ru|разве́дывательная слу́жба|f}} *tjeckiska: {{ö|cs|rozvědka|f}} *tyska: {{ö+|de|Geheimdienst|m}}, {{ö+|de|Nachrichtendienst|m}} *ukrainska: {{ö|uk|ро́зві́дка|f}}, {{ö|uk|розві́дувальна дія́льність|f}}, {{ö|uk|розві́дувальна слу́жба|f}} {{ö-botten}} {{ö-topp|för forskung och utveckling}} *tyska: {{ö|de|Informationsdienst|m}}, {{ö+|de|Nachrichtendienst|m}} {{ö-botten}} o6fpsggx779qt0jvhvms9m79jcxysb5 0 826114 3702540 3412269 2022-08-14T20:08:17Z Andreasl01 37996 +rubriker wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Verb=== {{sv-verb-ar|grundform=bre|partikel=ut|prespart=[[utbredande]]|perfpart=utbredd}} '''bre ut''' #''variant av'' [[breda ut]] ehd8ipjr26hx961ttmk7yvi9ez68dbm 0 834162 3702594 3433282 2022-08-15T06:36:38Z Gabbe 1153 {{tr|grc}} wikitext text/x-wiki ==Klassisk grekiska== ===Substantiv=== {{subst|grc}} '''ποταμός''' ({{tr|grc}}) # [[älv]] #:{{diverse|Gav upphov till orden [[Mesopotamien]] och "Hippopotamus amphibius" (latinskt ord, liknande på många språk, på svenska däremot [[flodhäst]]).}} q0gw34rfy5okevtlebm8epzy8cmcwbj 0 908437 3702572 3700211 2022-08-15T00:32:19Z Skalman 414 Återställde redigeringar av [[Special:Contributions/90.231.234.93|90.231.234.93]] ([[User talk:90.231.234.93|användardiskussion]]) till senaste versionen av [[User:Pametzma|Pametzma]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Räkneord=== {{räkn|sv}} '''[[hundra]][[tusen]]''' #ett [[tal]], 100&nbsp;000 ====Översättningar==== {{ö-topp|ett tal, 100 000}} *tyska: {{ö+|de|hunderttausend}} {{ö-botten}} qdmyj3r6hn5k2kyxnczp9ui3tkpfwrf 0 926987 3702548 3698213 2022-08-14T21:00:55Z Andreasl01 37996 wikitext text/x-wiki ==Danska== ===Substantiv=== {{da-subst-t-er}} '''[[brødfrugt#Danska|brødfrugt]][[træ#Danska|træ]]''' {{n}} #{{tagg|kat=träd|språk=da}} [[brödfruktträd]] 1k6hvqkoa1s5oh8ra8dlmh0p7u54aj7 0 927322 3702565 3701357 2022-08-14T23:59:40Z Skalman 414 +variant wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-oräkn|fog=|pluralrot=T-korsningsregl}} '''[[T-korsning]]s[[regel]]''' #{{tagg|kat=transport|kat2=juridik|text=oftast i bestämd form singular}} [[trafikregel]] som gäller i vissa länder, i Europa dock endast [[Storbritannien]] som har vänstertrafik, och säger att fordonsförare som svänger i en [[trevägskorsning]] har [[väjningsplikt]] mot fordon på väg rakt fram och - om föraren svänger till höger i vänstertrafik - mot fordon som svänger till vänster ''eller'' närmar sig från vänster #:{{varianter|[[t-korsningsregel]]}} #:{{jämför|[[vänsterregel]]n, [[högerregel]]n}} tdmgb8cfsj9h6u5b8nhvfoie3cirdg5 14 927879 3702519 3701586 2022-08-14T15:47:02Z Kusurija 8159 Kategori wikitext text/x-wiki [[Kategori:Japanska/Uppslag med 位|イ]] [[Kategori:Japanska/Uppslag med kanji läst som イ (呉漢音)|位]] [[Kategori:Japanska/Uppslag kanji läsning|イ]] 8gaf3jsjs9xyoz80ot2910qdoulvkrt 0 928388 3702564 3701352 2022-08-14T23:59:19Z Skalman 414 variant av [[T-korsningsregel]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er|fog=}} '''t-korsningsregel''' #''stavningsvariant av'' [[T-korsningsregel]] 2khiacby5aaxiw6vlpjqwpy9o1hesbr 10 928541 3702590 3702367 2022-08-15T06:32:18Z Gabbe 1153 la till klassisk grekiska wikitext text/x-wiki <includeonly><!-- -->{{#switch:<!--o-->{{{1}}}<!-- -->|<!--o-->ru={{#invoke:ru-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->be={{#invoke:be-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->bg={{#invoke:bg-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->uk={{#invoke:uk-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->ar={{#invoke:ar-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->grc={{#invoke:grc-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->#default='''FEL i mall "{<nowiki>{tr}</nowiki>}" : språkkod "{{{1|??}}}" stöds ej'''<!-- -->}}<!--endswitch--></includeonly><noinclude> == Syfte == Denna mall transkriberar vissa språk till det latinska alfabetet. För närvarande hanterar mallen följande språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet [https://www.isof.se/download/18.648bef4b18093ee2f03ee80/1652364347434/Kyrillisk%20tabell%20SS2017.pdf på ett särskilt svenskt sätt]: * ryska [ru] * belarusiska/vitryska [be] * bulgariska [bg] * ukrainska [uk] På experimentstadiet hanterar den även: * arabiska [ar] * klassisk grekiska [grc] På längre sikt är ambitionen att mallen även ska kunna transkribera andra språk. == Parametrar == Mallen har två parametrar. Den första parametern, som är obligatorisk, är språkkoden. Den andra parametern, som är frivillig, är det ord som ska transkriberas. Sidnamnet hämtas ifall parametern saknas. == Exempel och självtest == <pre>{{tr}}</pre> {{tr}} ---- <pre>{{tr|ru|Пётр Ильи́ч Чайко́вский}}</pre> {{tr|ru|Пётр Ильи́ч Чайко́вский}} ---- <pre>{{tr|bg|Жельо}}</pre> {{tr|bg|Жельо}} ---- <pre>{{tr|uk|Запоріжжя}}</pre> {{tr|uk|Запоріжжя}} ---- == Behövda moduler == * {{modul|ru-transkribering}} * {{modul|be-transkribering}} * {{modul|bg-transkribering}} * {{modul|uk-transkribering}} * {{modul|ar-transkribering}} [[Kategori:Wiktionary:Mallar]] </noinclude> mu1kto5nx87q00no0b2cgx83vis77rs 3702592 3702590 2022-08-15T06:34:02Z Gabbe 1153 länkade "grc"-modulen wikitext text/x-wiki <includeonly><!-- -->{{#switch:<!--o-->{{{1}}}<!-- -->|<!--o-->ru={{#invoke:ru-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->be={{#invoke:be-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->bg={{#invoke:bg-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->uk={{#invoke:uk-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->ar={{#invoke:ar-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->grc={{#invoke:grc-transkribering|transkribera|text={{{2|{{PAGENAME}}}}}}}<!-- -->|<!--o-->#default='''FEL i mall "{<nowiki>{tr}</nowiki>}" : språkkod "{{{1|??}}}" stöds ej'''<!-- -->}}<!--endswitch--></includeonly><noinclude> == Syfte == Denna mall transkriberar vissa språk till det latinska alfabetet. För närvarande hanterar mallen följande språk som skrivs med det kyrilliska alfabetet [https://www.isof.se/download/18.648bef4b18093ee2f03ee80/1652364347434/Kyrillisk%20tabell%20SS2017.pdf på ett särskilt svenskt sätt]: * ryska [ru] * belarusiska/vitryska [be] * bulgariska [bg] * ukrainska [uk] På experimentstadiet hanterar den även: * arabiska [ar] * klassisk grekiska [grc] På längre sikt är ambitionen att mallen även ska kunna transkribera andra språk. == Parametrar == Mallen har två parametrar. Den första parametern, som är obligatorisk, är språkkoden. Den andra parametern, som är frivillig, är det ord som ska transkriberas. Sidnamnet hämtas ifall parametern saknas. == Exempel och självtest == <pre>{{tr}}</pre> {{tr}} ---- <pre>{{tr|ru|Пётр Ильи́ч Чайко́вский}}</pre> {{tr|ru|Пётр Ильи́ч Чайко́вский}} ---- <pre>{{tr|bg|Жельо}}</pre> {{tr|bg|Жельо}} ---- <pre>{{tr|uk|Запоріжжя}}</pre> {{tr|uk|Запоріжжя}} ---- == Behövda moduler == * {{modul|ru-transkribering}} * {{modul|be-transkribering}} * {{modul|bg-transkribering}} * {{modul|uk-transkribering}} * {{modul|ar-transkribering}} * {{modul|grc-transkribering}} [[Kategori:Wiktionary:Mallar]] </noinclude> h6ksfve2e8oekigoe8r7rec9r6smnkp 0 928586 3702510 3702029 2022-08-14T14:05:03Z Gabbe 1153 punkter snarare än mellanrum för stavelser, per https://www.internationalphoneticassociation.org/content/ipa-chart wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Adjektiv=== {{adj|en}} '''[[nerve]]-racking''' *{{uttal|en|ipa=ˈnɜːv.ˌɹæk.ɪŋ|region=Storbritannien}} *{{uttal|en|ipa=ˈnɝːv.ˌɹæk.ɪŋ|region=USA}} #[[nervpåfrestande]], [[ångestframkallande]], [[nervig]] #:{{varianter|[[nerve-wracking]]}} #:{{synonymer|[[gut-wrenching]]}} 5epyyrw8zwpq2pd1swwnjp7006xifuj 14 928665 3702517 3702230 2022-08-14T15:38:11Z Kusurija 8159 Kategori wikitext text/x-wiki [[Kategori:Japanska/Alla uppslag|休]] [[Kategori:CJK/Uppslag med 休|Japanska]] 78cyagb41mayjwxcc9i4j4luav7y6ij 0 928781 3702508 3702498 2022-08-14T13:05:28Z Gabbe 1153 la till {{citat}} wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Adjektiv=== {{sv-adj|pers=}} '''[[päls]][[-ig|ig]]''' #täckt av [[päls]] #:{{citat|år=1995|datum=21 dec|förf=[[w:Leif Carlsson (redaktör)|Leif Carlsson]]|titel=En älvkramares svar till ministern|... den unga dam som efter att länge ha brytt sitt vackra huvud kom till äntlig klarhet om vad hon skulle önska sig i julklapp av sina rika fästman: en mjuk och '''pälsig''' sak att ha om axlarna när man skall vara fin ...}} oj1pc66iax4d92lkwbqo8m93pxn1vb9 3702509 3702508 2022-08-14T13:06:35Z Gabbe 1153 "sin", inte "sina", i citatet wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Adjektiv=== {{sv-adj|pers=}} '''[[päls]][[-ig|ig]]''' #täckt av [[päls]] #:{{citat|år=1995|datum=21 dec|förf=[[w:Leif Carlsson (redaktör)|Leif Carlsson]]|titel=En älvkramares svar till ministern|... den unga dam som efter att länge ha brytt sitt vackra huvud kom till äntlig klarhet om vad hon skulle önska sig i julklapp av sin rika fästman: en mjuk och '''pälsig''' sak att ha om axlarna när man skall vara fin ...}} qdm9q1822e4tf4om58q47fxy4gngrco 0 928784 3702502 2022-08-14T12:02:03Z PineappleSnackz 40312 översättning av [[be om ursäkt]] wikitext text/x-wiki ==Finska== ===Verb=== {{verb|fi}} '''[[pyytää]] [[anteeksi]]''' #[[be om ursäkt]] mdso3qbsz93rakkquelhwthhy3q1p1l 0 928785 3702505 2022-08-14T12:10:15Z PineappleSnackz 40312 böjningsform av [[luku]] wikitext text/x-wiki ==Finska== ===Substantiv=== '''luvun''' #{{böjning|fi|subst|luku}} 8yjbciowv8h4ipc9to4qngxcdvylac9 0 928786 3702506 2022-08-14T12:10:26Z PineappleSnackz 40312 böjningsform av [[luku]] wikitext text/x-wiki ==Finska== ===Substantiv=== '''luvut''' #{{böjning|fi|subst|luku}} t45yueghx5l36y3fpzjmtck9h8lkkpw 0 928787 3702507 2022-08-14T12:12:43Z PineappleSnackz 40312 översättning av [[farbror]] wikitext text/x-wiki ==Finska== ===Substantiv=== {{fi-subst-koira|se|t|d|ä}} '''setä''' #[[farbror]] n7y072vrokg67dar2ri3nimxln2shsa 14 928788 3702518 2022-08-14T15:40:30Z Kusurija 8159 Kategori wikitext text/x-wiki [[Kategori:CJK/Alla uppslag|休]] [[Kategori:CJK radikal/Uppslag med radikal 9 人|04]] s0nm5a679wunglzkxesbtr2l820o4qu 14 928789 3702521 2022-08-14T15:51:26Z Kusurija 8159 Kategori wikitext text/x-wiki [[Kategori:Japanska/Uppslag med goon kanji läsning|イ]] [[Kategori:Japanska/Uppslag med kan'on kanji läsning|イ]] t6txoqfmjzxdv09n4mpva3oukrichxa 0 928790 3702523 2022-08-14T16:24:33Z LA2 544 nytt uppslag (svenska); nytt uppslag (bokmål) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er}} '''[[ved]][[maskin]]''' {{u}} #{{tagg|teknik}}[[maskin]] för [[ved]] ([[vedkap]] och/eller [[vedklyv]]) ==Bokmål== ===Substantiv=== {{no-subst-m-er}} '''[[ved]][[maskin]]''' {{m}} #{{tagg|teknik|språk=no}}[[#Svenska|vedmaskin]] #:''Salget av '''vedmaskiner''', vedkuttere og vedkløyvere har tatt av i det siste.'' #::''Försäljningen av '''vedmaskiner''', vedkapar och vedklyvar har tagit fart på sista tiden.'' j49fwah8nkhvyxiinncw7rcqjkikfs2 0 928791 3702524 2022-08-14T16:25:03Z LA2 544 böjningsform av [[vedmaskin]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== '''vedmaskinen''' #{{böjning|sv|subst|vedmaskin}} ==Bokmål== ===Substantiv=== '''vedmaskinen''' #{{böjning|no|subst|vedmaskin}} 93oft7fwh4729fxbtfjua795zlbasx8 0 928792 3702525 2022-08-14T16:25:06Z LA2 544 böjningsform av [[vedmaskin]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== '''vedmaskiner''' #{{böjning|sv|subst|vedmaskin}} ==Bokmål== ===Substantiv=== '''vedmaskiner''' #{{böjning|no|subst|vedmaskin}} lxh6h4v4gj3g4xz4rz59xq45mpha3v3 0 928793 3702526 2022-08-14T16:25:10Z LA2 544 böjningsform av [[vedmaskin]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== '''vedmaskinerna''' #{{böjning|sv|subst|vedmaskin}} k83e293o4h262fuo9hsit41rqu9wxzs 0 928794 3702527 2022-08-14T16:25:13Z LA2 544 böjningsform av [[vedmaskin]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== '''vedmaskins''' #{{böjning|sv|subst|vedmaskin}} ==Bokmål== ===Substantiv=== '''vedmaskins''' #{{böjning|no|subst|vedmaskin}} llqb8ajc4hbe12r83kytjeczmvz7j8n 0 928795 3702528 2022-08-14T16:25:16Z LA2 544 böjningsform av [[vedmaskin]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== '''vedmaskinens''' #{{böjning|sv|subst|vedmaskin}} ==Bokmål== ===Substantiv=== '''vedmaskinens''' #{{böjning|no|subst|vedmaskin}} mjruseu7fygk8omiasobdvuss52t9b7 0 928796 3702529 2022-08-14T16:25:19Z LA2 544 böjningsform av [[vedmaskin]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== '''vedmaskiners''' #{{böjning|sv|subst|vedmaskin}} ==Bokmål== ===Substantiv=== '''vedmaskiners''' #{{böjning|no|subst|vedmaskin}} 62ai9s3v87fmeybhsicgm1tyqtf7284 0 928797 3702530 2022-08-14T16:25:24Z LA2 544 böjningsform av [[vedmaskin]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== '''vedmaskinernas''' #{{böjning|sv|subst|vedmaskin}} 03eno7svstqb3nkt0g7kkb1xtkmrhhx 0 928798 3702531 2022-08-14T16:25:27Z LA2 544 böjningsform av [[vedmaskin]] wikitext text/x-wiki ==Bokmål== ===Substantiv=== '''vedmaskinene''' #{{böjning|no|subst|vedmaskin}} etevv16f6wltv2zilaggc0eaevubcri 0 928799 3702532 2022-08-14T16:25:30Z LA2 544 böjningsform av [[vedmaskin]] wikitext text/x-wiki ==Bokmål== ===Substantiv=== '''vedmaskinenes''' #{{böjning|no|subst|vedmaskin}} 932o6w8rvjleclrx5hgxg1fm0sgcxng 0 928800 3702541 2022-08-14T20:21:14Z Gabbe 1153 nytt uppslag (engelska) wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Substantiv=== {{subst|en}} '''[[arch-|arch]][[diocese]]''' *{{uttal|en|ipa=ˌɑːtʃ.ˈdaɪ.əs.ɪs|region=Storbritannien}} *{{uttal|en|ipa=ˌɑːɹtʃ.ˈdaɪ.əs.əs|region=USA}} #{{tagg|kristendom|språk=en}} [[ärkestift]] 0xojiev2kd6bktiiq99ak6liv0xqlsz 3702547 3702541 2022-08-14T20:48:45Z Gabbe 1153 +[[ärkebiskopsdöme]] wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Substantiv=== {{subst|en}} '''[[arch-|arch]][[diocese]]''' *{{uttal|en|ipa=ˌɑːtʃ.ˈdaɪ.əs.ɪs|region=Storbritannien}} *{{uttal|en|ipa=ˌɑːɹtʃ.ˈdaɪ.əs.əs|region=USA}} #{{tagg|kristendom|språk=en}} [[ärkebiskopsdöme]], [[ärkestift]] qj4q1y4xy3hihp4n7gsfji8eon5c4sf 0 928801 3702550 2022-08-14T23:04:28Z Skalman 414 nytt uppslag (svenska) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-or}} '''[[drunkning]]s[[olycka]]''' #händelsen att någon [[drunkna]]r 2wtz3sk9vydunidg5o30c3gwmp0jqr1 3702600 3702550 2022-08-15T06:49:41Z Pametzma 10470 +översättningar; +de: [[Ertrinkungsunfall]] (assisterat) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-or}} '''[[drunkning]]s[[olycka]]''' #händelsen att någon [[drunkna]]r ====Översättningar==== {{ö-topp|händelsen att någon drunknar}} *tyska: {{ö|de|Ertrinkungsunfall|m}} {{ö-botten}} tm3wbe0k5wujfhqmc8edluqqna642wk 0 928802 3702559 2022-08-14T23:54:51Z Skalman 414 Skalman flyttade sidan [[t-korsning]] till [[T-korsning]]: T-korsning är den normativa stavningen, men inkludera historiken wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[T-korsning]] t9t9gmmtuv5qpgeqqbxno8au6rzkteo 3702562 3702559 2022-08-14T23:55:47Z Skalman 414 variant av [[T-korsning]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-ar}} '''t-[[korsning]]''' #''stavningsvariant av'' [[T-korsning]] jymlpnjwd5tdssma51g7l4am1fjpny4 1 928803 3702561 2022-08-14T23:54:51Z Skalman 414 Skalman flyttade sidan [[Diskussion:t-korsning]] till [[Diskussion:T-korsning]]: T-korsning är den normativa stavningen, men inkludera historiken wikitext text/x-wiki #OMDIRIGERING [[Diskussion:T-korsning]] ipay93e6ic0ed2b6bw3xz2gvxkzrwjk 0 928804 3702568 2022-08-15T00:11:17Z Skalman 414 nytt uppslag (svenska) wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er}} '''[[glans]][[bild]]''' #{{tagg|finlandssvenska}} [[pappersbit]](ar) med [[färgbild]](er) som används som [[samlarbild]](er) #:{{synonymer|[[bokmärke]] ''(sverigesvenska)''}} 77b2sgskkjw63o56k3b76bwuz1zqp5m 3702569 3702568 2022-08-15T00:12:08Z Skalman 414 översättningar på [[bokmärke]] wikitext text/x-wiki ==Svenska== ===Substantiv=== {{sv-subst-n-er}} '''[[glans]][[bild]]''' #{{tagg|finlandssvenska}} [[pappersbit]](ar) med [[färgbild]](er) som används som [[samlarbild]](er) #:{{synonymer|[[bokmärke]] ''(sverigesvenska)''}} ====Översättningar==== {{ö-se|pappersbit med färgbild|bokmärke}} l7vag34xmu40x4ybvz6ravppo749s46 0 928805 3702583 2022-08-15T04:58:19Z Pametzma 10470 böjningsform av [[Huftier]] wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== '''Huftiere''' #{{böjning|de|subst|Huftier}} b1bd6auba1obkyhyl5cd9o948nms04q 0 928806 3702586 2022-08-15T05:47:49Z Gabbe 1153 översättning av [[stift]] wikitext text/x-wiki ==Engelska== ===Substantiv=== {{en-subst}} '''diocese''' *{{uttal|en|ipa=ˈdaɪ.əs.ɪs}} #{{tagg|kristendom|språk=en}} [[stift]], [[biskopsdöme]] #:{{synonymer|[[bishopric]]}} #:{{sammansättningar|[[archdiocese]]}} 2zpg4r5afpalys634rbdocmpg43rayd 828 928807 3702589 2022-08-15T06:31:21Z Gabbe 1153 Ny sida Scribunto text/plain -- Denna modul används för att transkribera antik grekiska till svenska. -- -- För att transkribera modern grekiska kan ett liknande system användas. -- Det hanteras dock av särskilda moduler. Se: -- -- [TODO] -- -- -- Notera att det finns andra sätt för att transkribera forngrekiska. -- Notera även att denna modul inte (ännu) hanterar skriftsystem som Linear B -- eller den cypriska stavelseskriften. -- -- Lägg också märke till att denna version av modulen hanterar de flesta -- diakriter på ett ganska styvmoderligt sätt. Framtida versioner kan -- (och bör) göra detta mer nyanserat. -- -- -- Denna modul används av följande mall: -- {{tr}} -- -- Modulen är författad av (och underhålls av) [[Användare:Gabbe]] local export = {} latinska = {} -- börja med "Greek extended" i Unicode -- -- först versalerna latinska["Α"]="A"; latinska["Ε"]="E"; latinska["Η"]="Ē"; latinska["Ι"]="I"; latinska["Ο"]="O"; latinska["Υ"]="I"; latinska["Ω"]="O"; latinska["ᾼ"]="A"; latinska["ῌ"]="E"; latinska["ῼ"]="O"; latinska["Ρ"]="R"; latinska["Ά"]="A"; latinska["Έ"]="E"; latinska["Ή"]="Ē"; latinska["Ί"]="I"; latinska["Ό"]="O"; latinska["Ύ"]="I"; latinska["Ώ"]="O"; latinska["Ὰ"]="A"; latinska["Ὲ"]="E"; latinska["Ὴ"]="Ē"; latinska["Ὶ"]="I"; latinska["Ὸ"]="O"; latinska["Ὺ"]="I"; latinska["Ὼ"]="O"; latinska["Ἀ"]="A"; latinska["Ἐ"]="E"; latinska["Ἠ"]="Ē"; latinska["Ἰ"]="I"; latinska["Ὀ"]="O"; latinska["Ὠ"]="O"; latinska["ᾈ"]="A"; latinska["ᾘ"]="E"; latinska["ᾨ"]="O"; latinska["Ἄ"]="A"; latinska["Ἔ"]="E"; latinska["Ἤ"]="Ē"; latinska["Ἴ"]="I"; latinska["Ὄ"]="O"; latinska["Ὤ"]="O"; latinska["ᾌ"]="A"; latinska["ᾜ"]="E"; latinska["ᾬ"]="O"; latinska["Ἂ"]="A"; latinska["Ἒ"]="E"; latinska["Ἢ"]="Ē"; latinska["Ἲ"]="I"; latinska["Ὂ"]="O"; latinska["Ὢ"]="O"; latinska["ᾊ"]="A"; latinska["ᾚ"]="E"; latinska["ᾪ"]="O"; latinska["Ἆ"]="A"; latinska["Ἦ"]="Ē"; latinska["Ἶ"]="I"; latinska["Ὦ"]="O"; latinska["ᾎ"]="A"; latinska["ᾞ"]="E"; latinska["ᾮ"]="O"; latinska["Ἁ"]="A"; latinska["Ἑ"]="E"; latinska["Ἡ"]="Ē"; latinska["Ἱ"]="I"; latinska["Ὁ"]="O"; latinska["Ὑ"]="I"; latinska["Ὡ"]="I"; latinska["ᾉ"]="A"; latinska["ᾙ"]="E"; latinska["ᾩ"]="O"; latinska["Ῥ"]="R"; latinska["Ἅ"]="A"; latinska["Ἕ"]="E"; latinska["Ἥ"]="Ē"; latinska["Ἵ"]="I"; latinska["Ὅ"]="O"; latinska["Ὕ"]="I"; latinska["Ὥ"]="I"; latinska["ᾍ"]="A"; latinska["ᾝ"]="E"; latinska["ᾭ"]="O"; latinska["Ἃ"]="A"; latinska["Ἓ"]="E"; latinska["Ἣ"]="Ē"; latinska["Ἳ"]="I"; latinska["Ὃ"]="O"; latinska["Ὓ"]="I"; latinska["Ὣ"]="I"; latinska["ᾋ"]="A"; latinska["ᾛ"]="E"; latinska["ᾫ"]="O"; latinska["Ἇ"]="A"; latinska["Ἧ"]="Ē"; latinska["Ἷ"]="I"; latinska["Ὗ"]="I"; latinska["Ὧ"]="O"; latinska["ᾏ"]="A"; latinska["ᾟ"]="E"; latinska["ᾯ"]="O"; latinska["Ᾱ"]="A"; latinska["Ῑ"]="I"; latinska["Ῡ"]="I"; latinska["Ᾰ"]="A"; latinska["Ῐ"]="I"; latinska["Ῠ"]="I"; -- sen gemenerna latinska["α"]="a"; latinska["ε"]="e"; latinska["η"]="ē"; latinska["ι"]="i"; latinska["ο"]="o"; latinska["υ"]="i"; latinska["ω"]="o"; latinska["ᾳ"]="a"; latinska["ῃ"]="ē"; latinska["ῳ"]=""; latinska["ρ"]="r"; latinska["ά"]="á"; latinska["έ"]="é"; latinska["ή"]="ḗ"; latinska["ί"]="í"; latinska["ό"]="ó"; latinska["ύ"]="í"; latinska["ώ"]="ó"; latinska["ᾴ"]="á"; latinska["ῄ"]="ḗ"; latinska["ῴ"]="ó"; latinska["ὰ"]="a"; latinska["ὲ"]="e"; latinska["ὴ"]="ē"; latinska["ὶ"]="i"; latinska["ὸ"]="o"; latinska["ὺ"]="i"; latinska["ὼ"]="o"; latinska["ᾲ"]="a"; latinska["ῂ"]="ē"; latinska["ῲ"]="o"; latinska["ᾶ"]="a"; latinska["ῆ"]="ē"; latinska["ῖ"]="i"; latinska["ῦ"]="i"; latinska["ῶ"]="o"; latinska["ᾷ"]="a"; latinska["ῇ"]="e"; latinska["ῷ"]="o"; latinska["ἀ"]="a"; latinska["ἐ"]="e"; latinska["ἠ"]="ē"; latinska["ἰ"]="i"; latinska["ὀ"]="o"; latinska["ὐ"]="i"; latinska["ὠ"]="o"; latinska["ᾀ"]="a"; latinska["ᾐ"]="ē"; latinska["ᾠ"]="o"; latinska["ῤ"]="r"; latinska["ἄ"]="a"; latinska["ἔ"]="e"; latinska["ἤ"]="ē"; latinska["ἴ"]="i"; latinska["ὄ"]="o"; latinska["ὔ"]="i"; latinska["ὤ"]="o"; latinska["ᾄ"]="a"; latinska["ᾔ"]="ē"; latinska["ᾤ"]="o"; latinska["ἂ"]="a"; latinska["ἒ"]="e"; latinska["ἢ"]="ē"; latinska["ἲ"]="i"; latinska["ὂ"]="o"; latinska["ὒ"]="i"; latinska["ὢ"]="o"; latinska["ᾂ"]="a"; latinska["ᾒ"]="ē"; latinska["ᾢ"]="o"; latinska["ἆ"]="a"; latinska["ἦ"]="ē"; latinska["ἶ"]="i"; latinska["ὖ"]="i"; latinska["ὦ"]="o"; latinska["ᾆ"]="a"; latinska["ᾖ"]="e"; latinska["ᾦ"]="o"; latinska["ἁ"]="a"; latinska["ἑ"]="e"; latinska["ἡ"]="ē"; latinska["ἱ"]="i"; latinska["ὁ"]="o"; latinska["ὑ"]="i"; latinska["ὡ"]="o"; latinska["ᾁ"]="a"; latinska["ᾑ"]="ē"; latinska["ᾡ"]="o"; latinska["ῥ"]="r"; latinska["ἅ"]="a"; latinska["ἕ"]="e"; latinska["ἥ"]="ē"; latinska["ἵ"]="i"; latinska["ὅ"]="o"; latinska["ὕ"]="i"; latinska["ὥ"]="o"; latinska["ᾅ"]="a"; latinska["ᾕ"]="ē"; latinska["ᾥ"]="o"; latinska["ἃ"]="a"; latinska["ἓ"]="e"; latinska["ἣ"]="ē"; latinska["ἳ"]="i"; latinska["ὃ"]="o"; latinska["ὓ"]="i"; latinska["ὣ"]="o"; latinska["ᾃ"]="a"; latinska["ᾓ"]="ē"; latinska["ᾣ"]="o"; latinska["ἇ"]="a"; latinska["ἧ"]="ē"; latinska["ἷ"]="i"; latinska["ὗ"]="i"; latinska["ὧ"]="o"; latinska["ᾇ"]="a"; latinska["ᾗ"]="ē"; latinska["ᾧ"]="o"; latinska["ϊ"]="i"; latinska["ϋ"]="i"; latinska["ΐ"]="i"; latinska["ΰ"]="i"; latinska["ῒ"]="i"; latinska["ῢ"]="i"; latinska["ῗ"]="i"; latinska["ῧ"]="i"; latinska["ᾱ"]="a"; latinska["ῑ"]="i"; latinska["ῡ"]=""; latinska["ᾰ"]="a"; latinska["ῐ"]="i"; latinska["ῠ"]=""; -- sen de vanliga bokstäverna latinska["Α"]="A"; latinska["α"]="a" latinska["Β"]="B"; latinska["β"]="b" latinska["Γ"]="G"; latinska["γ"]="g" latinska["Δ"]="D"; latinska["δ"]="d" latinska["Ε"]="E"; latinska["ε"]="e" latinska["Ζ"]="Z"; latinska["ζ"]="z" latinska["Η"]="Ē"; latinska["η"]="ē" latinska["Θ"]="Th"; latinska["θ"]="th" latinska["Ι"]="I"; latinska["ι"]="i" latinska["Κ"]="K"; latinska["κ"]="k" latinska["Λ"]="L"; latinska["λ"]="l" latinska["Μ"]="M"; latinska["μ"]="m" latinska["Ν"]="N"; latinska["ν"]="n" latinska["Ξ"]="X"; latinska["ξ"]="x" latinska["Ο"]="O"; latinska["ο"]="o" latinska["Π"]="P"; latinska["π"]="p" latinska["Ρ"]="R"; latinska["ρ"]="r" latinska["Σ"]="S"; latinska["σ"]="s"; latinska["ς"]="s" latinska["Τ"]="T"; latinska["τ"]="t" latinska["Υ"]="I"; latinska["υ"]="i" latinska["Φ"]="F"; latinska["φ"]="f" latinska["Χ"]="Ch"; latinska["χ"]="ch" latinska["Ψ"]="Ps"; latinska["ψ"]="ps" latinska["Ω"]="O"; latinska["ω"]="o" -- Fem köfunktioner function enqueue(q, val) q.last = q.last + 1 q.data[q.last] = val end function dequeue(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] q.data[q.first] = nil q.first = q.first + 1 end return rval end function peekonce(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] end return rval end function peektwice(q) local rval if (q.first+1 > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first+1] end return rval end function peeklast(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.last] end return rval end -- Själva transkriberingsfunktionen för forngrekiska function transkribera_grc(text) -- Två köer: en för grekiska bokstäver och en för latinska bokstäver indata = {} indata.first = 0 indata.last = -1 indata.data = {} utdata = {} utdata.first = 0 utdata.last = -1 utdata.data = {} -- en separat kö att returnera på slutet local returndata = {} for c in string.gmatch(text, ".[\128-\191]*") do enqueue(indata, c) end repeat local x = dequeue(indata) local y = peekonce(indata) local z = peektwice(indata) local u = peeklast(utdata) if (latinska[x] == nil) then -- icke-grekiskt tecken enqueue(utdata, x) -- eventuella undantag via "elseif" else enqueue(utdata, latinska[x]) end until (indata.first > indata.last) repeat local x = dequeue(utdata) table.insert(returndata,x) until (utdata.first > utdata.last) return returndata end function export.transkribera( argument ) local text = argument.args["text"] outputdata = transkribera_grc(text) outputtext = table.concat(outputdata,"") return outputtext end return export agokk0zpmygo670ltnr83o8regdffkm 3702596 3702589 2022-08-15T06:40:27Z Gabbe 1153 la till tre som saknades Scribunto text/plain -- Denna modul används för att transkribera antik grekiska till svenska. -- -- För att transkribera modern grekiska kan ett liknande system användas. -- Det hanteras dock av särskilda moduler. Se: -- -- [TODO] -- -- -- Notera att det finns andra sätt för att transkribera forngrekiska. -- Notera även att denna modul inte (ännu) hanterar skriftsystem som Linear B -- eller den cypriska stavelseskriften. -- -- Lägg också märke till att denna version av modulen hanterar de flesta -- diakriter på ett ganska styvmoderligt sätt. Framtida versioner kan -- (och bör) göra detta mer nyanserat. -- -- -- Denna modul används av följande mall: -- {{tr}} -- -- Modulen är författad av (och underhålls av) [[Användare:Gabbe]] local export = {} latinska = {} -- börja med "Greek extended" i Unicode -- -- först versalerna latinska["Α"]="A"; latinska["Ε"]="E"; latinska["Η"]="Ē"; latinska["Ι"]="I"; latinska["Ο"]="O"; latinska["Υ"]="I"; latinska["Ω"]="O"; latinska["ᾼ"]="A"; latinska["ῌ"]="E"; latinska["ῼ"]="O"; latinska["Ρ"]="R"; latinska["Ά"]="A"; latinska["Έ"]="E"; latinska["Ή"]="Ē"; latinska["Ί"]="I"; latinska["Ό"]="O"; latinska["Ύ"]="I"; latinska["Ώ"]="O"; latinska["Ὰ"]="A"; latinska["Ὲ"]="E"; latinska["Ὴ"]="Ē"; latinska["Ὶ"]="I"; latinska["Ὸ"]="O"; latinska["Ὺ"]="I"; latinska["Ὼ"]="O"; latinska["Ἀ"]="A"; latinska["Ἐ"]="E"; latinska["Ἠ"]="Ē"; latinska["Ἰ"]="I"; latinska["Ὀ"]="O"; latinska["Ὠ"]="O"; latinska["ᾈ"]="A"; latinska["ᾘ"]="E"; latinska["ᾨ"]="O"; latinska["Ἄ"]="A"; latinska["Ἔ"]="E"; latinska["Ἤ"]="Ē"; latinska["Ἴ"]="I"; latinska["Ὄ"]="O"; latinska["Ὤ"]="O"; latinska["ᾌ"]="A"; latinska["ᾜ"]="E"; latinska["ᾬ"]="O"; latinska["Ἂ"]="A"; latinska["Ἒ"]="E"; latinska["Ἢ"]="Ē"; latinska["Ἲ"]="I"; latinska["Ὂ"]="O"; latinska["Ὢ"]="O"; latinska["ᾊ"]="A"; latinska["ᾚ"]="E"; latinska["ᾪ"]="O"; latinska["Ἆ"]="A"; latinska["Ἦ"]="Ē"; latinska["Ἶ"]="I"; latinska["Ὦ"]="O"; latinska["ᾎ"]="A"; latinska["ᾞ"]="E"; latinska["ᾮ"]="O"; latinska["Ἁ"]="A"; latinska["Ἑ"]="E"; latinska["Ἡ"]="Ē"; latinska["Ἱ"]="I"; latinska["Ὁ"]="O"; latinska["Ὑ"]="I"; latinska["Ὡ"]="I"; latinska["ᾉ"]="A"; latinska["ᾙ"]="E"; latinska["ᾩ"]="O"; latinska["Ῥ"]="R"; latinska["Ἅ"]="A"; latinska["Ἕ"]="E"; latinska["Ἥ"]="Ē"; latinska["Ἵ"]="I"; latinska["Ὅ"]="O"; latinska["Ὕ"]="I"; latinska["Ὥ"]="I"; latinska["ᾍ"]="A"; latinska["ᾝ"]="E"; latinska["ᾭ"]="O"; latinska["Ἃ"]="A"; latinska["Ἓ"]="E"; latinska["Ἣ"]="Ē"; latinska["Ἳ"]="I"; latinska["Ὃ"]="O"; latinska["Ὓ"]="I"; latinska["Ὣ"]="I"; latinska["ᾋ"]="A"; latinska["ᾛ"]="E"; latinska["ᾫ"]="O"; latinska["Ἇ"]="A"; latinska["Ἧ"]="Ē"; latinska["Ἷ"]="I"; latinska["Ὗ"]="I"; latinska["Ὧ"]="O"; latinska["ᾏ"]="A"; latinska["ᾟ"]="E"; latinska["ᾯ"]="O"; latinska["Ᾱ"]="A"; latinska["Ῑ"]="I"; latinska["Ῡ"]="I"; latinska["Ᾰ"]="A"; latinska["Ῐ"]="I"; latinska["Ῠ"]="I"; -- sen gemenerna latinska["α"]="a"; latinska["ε"]="e"; latinska["η"]="ē"; latinska["ι"]="i"; latinska["ο"]="o"; latinska["υ"]="i"; latinska["ω"]="o"; latinska["ᾳ"]="a"; latinska["ῃ"]="ē"; latinska["ῳ"]="o"; latinska["ρ"]="r"; latinska["ά"]="á"; latinska["έ"]="é"; latinska["ή"]="ḗ"; latinska["ί"]="í"; latinska["ό"]="ó"; latinska["ύ"]="í"; latinska["ώ"]="ó"; latinska["ᾴ"]="á"; latinska["ῄ"]="ḗ"; latinska["ῴ"]="ó"; latinska["ὰ"]="a"; latinska["ὲ"]="e"; latinska["ὴ"]="ē"; latinska["ὶ"]="i"; latinska["ὸ"]="o"; latinska["ὺ"]="i"; latinska["ὼ"]="o"; latinska["ᾲ"]="a"; latinska["ῂ"]="ē"; latinska["ῲ"]="o"; latinska["ᾶ"]="a"; latinska["ῆ"]="ē"; latinska["ῖ"]="i"; latinska["ῦ"]="i"; latinska["ῶ"]="o"; latinska["ᾷ"]="a"; latinska["ῇ"]="e"; latinska["ῷ"]="o"; latinska["ἀ"]="a"; latinska["ἐ"]="e"; latinska["ἠ"]="ē"; latinska["ἰ"]="i"; latinska["ὀ"]="o"; latinska["ὐ"]="i"; latinska["ὠ"]="o"; latinska["ᾀ"]="a"; latinska["ᾐ"]="ē"; latinska["ᾠ"]="o"; latinska["ῤ"]="r"; latinska["ἄ"]="a"; latinska["ἔ"]="e"; latinska["ἤ"]="ē"; latinska["ἴ"]="i"; latinska["ὄ"]="o"; latinska["ὔ"]="i"; latinska["ὤ"]="o"; latinska["ᾄ"]="a"; latinska["ᾔ"]="ē"; latinska["ᾤ"]="o"; latinska["ἂ"]="a"; latinska["ἒ"]="e"; latinska["ἢ"]="ē"; latinska["ἲ"]="i"; latinska["ὂ"]="o"; latinska["ὒ"]="i"; latinska["ὢ"]="o"; latinska["ᾂ"]="a"; latinska["ᾒ"]="ē"; latinska["ᾢ"]="o"; latinska["ἆ"]="a"; latinska["ἦ"]="ē"; latinska["ἶ"]="i"; latinska["ὖ"]="i"; latinska["ὦ"]="o"; latinska["ᾆ"]="a"; latinska["ᾖ"]="e"; latinska["ᾦ"]="o"; latinska["ἁ"]="a"; latinska["ἑ"]="e"; latinska["ἡ"]="ē"; latinska["ἱ"]="i"; latinska["ὁ"]="o"; latinska["ὑ"]="i"; latinska["ὡ"]="o"; latinska["ᾁ"]="a"; latinska["ᾑ"]="ē"; latinska["ᾡ"]="o"; latinska["ῥ"]="r"; latinska["ἅ"]="a"; latinska["ἕ"]="e"; latinska["ἥ"]="ē"; latinska["ἵ"]="i"; latinska["ὅ"]="o"; latinska["ὕ"]="i"; latinska["ὥ"]="o"; latinska["ᾅ"]="a"; latinska["ᾕ"]="ē"; latinska["ᾥ"]="o"; latinska["ἃ"]="a"; latinska["ἓ"]="e"; latinska["ἣ"]="ē"; latinska["ἳ"]="i"; latinska["ὃ"]="o"; latinska["ὓ"]="i"; latinska["ὣ"]="o"; latinska["ᾃ"]="a"; latinska["ᾓ"]="ē"; latinska["ᾣ"]="o"; latinska["ἇ"]="a"; latinska["ἧ"]="ē"; latinska["ἷ"]="i"; latinska["ὗ"]="i"; latinska["ὧ"]="o"; latinska["ᾇ"]="a"; latinska["ᾗ"]="ē"; latinska["ᾧ"]="o"; latinska["ϊ"]="i"; latinska["ϋ"]="i"; latinska["ΐ"]="i"; latinska["ΰ"]="i"; latinska["ῒ"]="i"; latinska["ῢ"]="i"; latinska["ῗ"]="i"; latinska["ῧ"]="i"; latinska["ᾱ"]="a"; latinska["ῑ"]="i"; latinska["ῡ"]="i"; latinska["ᾰ"]="a"; latinska["ῐ"]="i"; latinska["ῠ"]="i"; -- sen de vanliga bokstäverna latinska["Α"]="A"; latinska["α"]="a" latinska["Β"]="B"; latinska["β"]="b" latinska["Γ"]="G"; latinska["γ"]="g" latinska["Δ"]="D"; latinska["δ"]="d" latinska["Ε"]="E"; latinska["ε"]="e" latinska["Ζ"]="Z"; latinska["ζ"]="z" latinska["Η"]="Ē"; latinska["η"]="ē" latinska["Θ"]="Th"; latinska["θ"]="th" latinska["Ι"]="I"; latinska["ι"]="i" latinska["Κ"]="K"; latinska["κ"]="k" latinska["Λ"]="L"; latinska["λ"]="l" latinska["Μ"]="M"; latinska["μ"]="m" latinska["Ν"]="N"; latinska["ν"]="n" latinska["Ξ"]="X"; latinska["ξ"]="x" latinska["Ο"]="O"; latinska["ο"]="o" latinska["Π"]="P"; latinska["π"]="p" latinska["Ρ"]="R"; latinska["ρ"]="r" latinska["Σ"]="S"; latinska["σ"]="s"; latinska["ς"]="s" latinska["Τ"]="T"; latinska["τ"]="t" latinska["Υ"]="I"; latinska["υ"]="i" latinska["Φ"]="F"; latinska["φ"]="f" latinska["Χ"]="Ch"; latinska["χ"]="ch" latinska["Ψ"]="Ps"; latinska["ψ"]="ps" latinska["Ω"]="O"; latinska["ω"]="o" -- Fem köfunktioner function enqueue(q, val) q.last = q.last + 1 q.data[q.last] = val end function dequeue(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] q.data[q.first] = nil q.first = q.first + 1 end return rval end function peekonce(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] end return rval end function peektwice(q) local rval if (q.first+1 > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first+1] end return rval end function peeklast(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.last] end return rval end -- Själva transkriberingsfunktionen för forngrekiska function transkribera_grc(text) -- Två köer: en för grekiska bokstäver och en för latinska bokstäver indata = {} indata.first = 0 indata.last = -1 indata.data = {} utdata = {} utdata.first = 0 utdata.last = -1 utdata.data = {} -- en separat kö att returnera på slutet local returndata = {} for c in string.gmatch(text, ".[\128-\191]*") do enqueue(indata, c) end repeat local x = dequeue(indata) local y = peekonce(indata) local z = peektwice(indata) local u = peeklast(utdata) if (latinska[x] == nil) then -- icke-grekiskt tecken enqueue(utdata, x) -- eventuella undantag via "elseif" else enqueue(utdata, latinska[x]) end until (indata.first > indata.last) repeat local x = dequeue(utdata) table.insert(returndata,x) until (utdata.first > utdata.last) return returndata end function export.transkribera( argument ) local text = argument.args["text"] outputdata = transkribera_grc(text) outputtext = table.concat(outputdata,"") return outputtext end return export kzhxftw762iidl6o318gwm2ugl2k8od 3702607 3702596 2022-08-15T07:00:16Z Gabbe 1153 la till "h" framför tecken med "spiritus asper" Scribunto text/plain -- Denna modul används för att transkribera antik grekiska till svenska. -- -- För att transkribera modern grekiska kan ett liknande system användas. -- Det hanteras dock av särskilda moduler. Se: -- -- [TODO] -- -- -- Notera att det finns andra sätt för att transkribera forngrekiska. -- Notera även att denna modul inte (ännu) hanterar skriftsystem som Linear B -- eller den cypriska stavelseskriften. -- -- Lägg också märke till att denna version av modulen hanterar de flesta -- diakriter på ett ganska styvmoderligt sätt. Framtida versioner kan -- (och bör) göra detta mer nyanserat. -- -- -- Denna modul används av följande mall: -- {{tr}} -- -- Modulen är författad av (och underhålls av) [[Användare:Gabbe]] local export = {} latinska = {} -- börja med "Greek extended" i Unicode -- -- först versalerna latinska["Α"]="A"; latinska["Ε"]="E"; latinska["Η"]="Ē"; latinska["Ι"]="I"; latinska["Ο"]="O"; latinska["Υ"]="I"; latinska["Ω"]="O"; latinska["ᾼ"]="A"; latinska["ῌ"]="E"; latinska["ῼ"]="O"; latinska["Ρ"]="R"; latinska["Ά"]="A"; latinska["Έ"]="E"; latinska["Ή"]="Ē"; latinska["Ί"]="I"; latinska["Ό"]="O"; latinska["Ύ"]="I"; latinska["Ώ"]="O"; latinska["Ὰ"]="A"; latinska["Ὲ"]="E"; latinska["Ὴ"]="Ē"; latinska["Ὶ"]="I"; latinska["Ὸ"]="O"; latinska["Ὺ"]="I"; latinska["Ὼ"]="O"; latinska["Ἀ"]="A"; latinska["Ἐ"]="E"; latinska["Ἠ"]="Ē"; latinska["Ἰ"]="I"; latinska["Ὀ"]="O"; latinska["Ὠ"]="O"; latinska["ᾈ"]="A"; latinska["ᾘ"]="E"; latinska["ᾨ"]="O"; latinska["Ἄ"]="A"; latinska["Ἔ"]="E"; latinska["Ἤ"]="Ē"; latinska["Ἴ"]="I"; latinska["Ὄ"]="O"; latinska["Ὤ"]="O"; latinska["ᾌ"]="A"; latinska["ᾜ"]="E"; latinska["ᾬ"]="O"; latinska["Ἂ"]="A"; latinska["Ἒ"]="E"; latinska["Ἢ"]="Ē"; latinska["Ἲ"]="I"; latinska["Ὂ"]="O"; latinska["Ὢ"]="O"; latinska["ᾊ"]="A"; latinska["ᾚ"]="E"; latinska["ᾪ"]="O"; latinska["Ἆ"]="A"; latinska["Ἦ"]="Ē"; latinska["Ἶ"]="I"; latinska["Ὦ"]="O"; latinska["ᾎ"]="A"; latinska["ᾞ"]="E"; latinska["ᾮ"]="O"; latinska["Ἁ"]="Ha"; latinska["Ἑ"]="He"; latinska["Ἡ"]="Hē"; latinska["Ἱ"]="Hi"; latinska["Ὁ"]="Ho"; latinska["Ὑ"]="Hi"; latinska["Ὡ"]="Ho"; latinska["ᾉ"]="Ha"; latinska["ᾙ"]="Hē"; latinska["ᾩ"]="Ho"; latinska["Ῥ"]="Rh"; latinska["Ἅ"]="Ha"; latinska["Ἕ"]="He"; latinska["Ἥ"]="Hē"; latinska["Ἵ"]="Hi"; latinska["Ὅ"]="Ho"; latinska["Ὕ"]="Hi"; latinska["Ὥ"]="Ho"; latinska["ᾍ"]="Ha"; latinska["ᾝ"]="Hē"; latinska["ᾭ"]="Ho"; latinska["Ἃ"]="Ha"; latinska["Ἓ"]="He"; latinska["Ἣ"]="Hē"; latinska["Ἳ"]="Hi"; latinska["Ὃ"]="Ho"; latinska["Ὓ"]="Hi"; latinska["Ὣ"]="Ho"; latinska["ᾋ"]="Ha"; latinska["ᾛ"]="Hē"; latinska["ᾫ"]="Ho"; latinska["Ἇ"]="Ha"; latinska["Ἧ"]="Hē"; latinska["Ἷ"]="Hi"; latinska["Ὗ"]="Hi"; latinska["Ὧ"]="Ho"; latinska["ᾏ"]="Ha"; latinska["ᾟ"]="Hē"; latinska["ᾯ"]="Ho"; latinska["Ᾱ"]="A"; latinska["Ῑ"]="I"; latinska["Ῡ"]="I"; latinska["Ᾰ"]="A"; latinska["Ῐ"]="I"; latinska["Ῠ"]="I"; -- sen gemenerna latinska["α"]="a"; latinska["ε"]="e"; latinska["η"]="ē"; latinska["ι"]="i"; latinska["ο"]="o"; latinska["υ"]="i"; latinska["ω"]="o"; latinska["ᾳ"]="a"; latinska["ῃ"]="ē"; latinska["ῳ"]="o"; latinska["ρ"]="r"; latinska["ά"]="á"; latinska["έ"]="é"; latinska["ή"]="ḗ"; latinska["ί"]="í"; latinska["ό"]="ó"; latinska["ύ"]="í"; latinska["ώ"]="ó"; latinska["ᾴ"]="á"; latinska["ῄ"]="ḗ"; latinska["ῴ"]="ó"; latinska["ὰ"]="a"; latinska["ὲ"]="e"; latinska["ὴ"]="ē"; latinska["ὶ"]="i"; latinska["ὸ"]="o"; latinska["ὺ"]="i"; latinska["ὼ"]="o"; latinska["ᾲ"]="a"; latinska["ῂ"]="ē"; latinska["ῲ"]="o"; latinska["ᾶ"]="a"; latinska["ῆ"]="ē"; latinska["ῖ"]="i"; latinska["ῦ"]="i"; latinska["ῶ"]="o"; latinska["ᾷ"]="a"; latinska["ῇ"]="e"; latinska["ῷ"]="o"; latinska["ἀ"]="a"; latinska["ἐ"]="e"; latinska["ἠ"]="ē"; latinska["ἰ"]="i"; latinska["ὀ"]="o"; latinska["ὐ"]="i"; latinska["ὠ"]="o"; latinska["ᾀ"]="a"; latinska["ᾐ"]="ē"; latinska["ᾠ"]="o"; latinska["ῤ"]="r"; latinska["ἄ"]="a"; latinska["ἔ"]="e"; latinska["ἤ"]="ē"; latinska["ἴ"]="i"; latinska["ὄ"]="o"; latinska["ὔ"]="i"; latinska["ὤ"]="o"; latinska["ᾄ"]="a"; latinska["ᾔ"]="ē"; latinska["ᾤ"]="o"; latinska["ἂ"]="a"; latinska["ἒ"]="e"; latinska["ἢ"]="ē"; latinska["ἲ"]="i"; latinska["ὂ"]="o"; latinska["ὒ"]="i"; latinska["ὢ"]="o"; latinska["ᾂ"]="a"; latinska["ᾒ"]="ē"; latinska["ᾢ"]="o"; latinska["ἆ"]="a"; latinska["ἦ"]="ē"; latinska["ἶ"]="i"; latinska["ὖ"]="i"; latinska["ὦ"]="o"; latinska["ᾆ"]="a"; latinska["ᾖ"]="e"; latinska["ᾦ"]="o"; latinska["ἁ"]="ha"; latinska["ἑ"]="he"; latinska["ἡ"]="hē"; latinska["ἱ"]="hi"; latinska["ὁ"]="ho"; latinska["ὑ"]="hi"; latinska["ὡ"]="ho"; latinska["ᾁ"]="ha"; latinska["ᾑ"]="hē"; latinska["ᾡ"]="ho"; latinska["ῥ"]="rh"; latinska["ἅ"]="ha"; latinska["ἕ"]="he"; latinska["ἥ"]="hē"; latinska["ἵ"]="hi"; latinska["ὅ"]="ho"; latinska["ὕ"]="hi"; latinska["ὥ"]="ho"; latinska["ᾅ"]="ha"; latinska["ᾕ"]="hē"; latinska["ᾥ"]="ho"; latinska["ἃ"]="ha"; latinska["ἓ"]="he"; latinska["ἣ"]="hē"; latinska["ἳ"]="hi"; latinska["ὃ"]="ho"; latinska["ὓ"]="hi"; latinska["ὣ"]="ho"; latinska["ᾃ"]="ha"; latinska["ᾓ"]="hē"; latinska["ᾣ"]="ho"; latinska["ἇ"]="ha"; latinska["ἧ"]="hē"; latinska["ἷ"]="hi"; latinska["ὗ"]="hi"; latinska["ὧ"]="ho"; latinska["ᾇ"]="ha"; latinska["ᾗ"]="hē"; latinska["ᾧ"]="ho"; latinska["ϊ"]="i"; latinska["ϋ"]="i"; latinska["ΐ"]="i"; latinska["ΰ"]="i"; latinska["ῒ"]="i"; latinska["ῢ"]="i"; latinska["ῗ"]="i"; latinska["ῧ"]="i"; latinska["ᾱ"]="a"; latinska["ῑ"]="i"; latinska["ῡ"]="i"; latinska["ᾰ"]="a"; latinska["ῐ"]="i"; latinska["ῠ"]="i"; -- sen de vanliga bokstäverna latinska["Α"]="A"; latinska["α"]="a" latinska["Β"]="B"; latinska["β"]="b" latinska["Γ"]="G"; latinska["γ"]="g" latinska["Δ"]="D"; latinska["δ"]="d" latinska["Ε"]="E"; latinska["ε"]="e" latinska["Ζ"]="Z"; latinska["ζ"]="z" latinska["Η"]="Ē"; latinska["η"]="ē" latinska["Θ"]="Th"; latinska["θ"]="th" latinska["Ι"]="I"; latinska["ι"]="i" latinska["Κ"]="K"; latinska["κ"]="k" latinska["Λ"]="L"; latinska["λ"]="l" latinska["Μ"]="M"; latinska["μ"]="m" latinska["Ν"]="N"; latinska["ν"]="n" latinska["Ξ"]="X"; latinska["ξ"]="x" latinska["Ο"]="O"; latinska["ο"]="o" latinska["Π"]="P"; latinska["π"]="p" latinska["Ρ"]="R"; latinska["ρ"]="r" latinska["Σ"]="S"; latinska["σ"]="s"; latinska["ς"]="s" latinska["Τ"]="T"; latinska["τ"]="t" latinska["Υ"]="I"; latinska["υ"]="i" latinska["Φ"]="F"; latinska["φ"]="f" latinska["Χ"]="Ch"; latinska["χ"]="ch" latinska["Ψ"]="Ps"; latinska["ψ"]="ps" latinska["Ω"]="O"; latinska["ω"]="o" -- Fem köfunktioner function enqueue(q, val) q.last = q.last + 1 q.data[q.last] = val end function dequeue(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] q.data[q.first] = nil q.first = q.first + 1 end return rval end function peekonce(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] end return rval end function peektwice(q) local rval if (q.first+1 > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first+1] end return rval end function peeklast(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.last] end return rval end -- Själva transkriberingsfunktionen för forngrekiska function transkribera_grc(text) -- Två köer: en för grekiska bokstäver och en för latinska bokstäver indata = {} indata.first = 0 indata.last = -1 indata.data = {} utdata = {} utdata.first = 0 utdata.last = -1 utdata.data = {} -- en separat kö att returnera på slutet local returndata = {} for c in string.gmatch(text, ".[\128-\191]*") do enqueue(indata, c) end repeat local x = dequeue(indata) local y = peekonce(indata) local z = peektwice(indata) local u = peeklast(utdata) if (latinska[x] == nil) then -- icke-grekiskt tecken enqueue(utdata, x) -- eventuella undantag via "elseif" else enqueue(utdata, latinska[x]) end until (indata.first > indata.last) repeat local x = dequeue(utdata) table.insert(returndata,x) until (utdata.first > utdata.last) return returndata end function export.transkribera( argument ) local text = argument.args["text"] outputdata = transkribera_grc(text) outputtext = table.concat(outputdata,"") return outputtext end return export 0ilhcl3cuuxd5u0uzlnk3oqm8y2p8d5 3702618 3702607 2022-08-15T07:22:04Z Gabbe 1153 la till känd brist att åtgärda Scribunto text/plain -- Denna modul används för att transkribera antik grekiska till svenska. -- -- För att transkribera modern grekiska kan ett liknande system användas. -- Det hanteras dock av särskilda moduler. Se: -- -- [TODO] -- -- -- Notera att det finns andra sätt för att transkribera forngrekiska. -- Notera även att denna modul inte (ännu) hanterar skriftsystem som Linear B -- eller den cypriska stavelseskriften. -- -- Lägg också märke till att denna version av modulen hanterar de flesta -- diakriter på ett ganska styvmoderligt sätt. Framtida versioner kan -- (och bör) göra detta mer nyanserat. -- -- -- Kända brister med denna modul: -- * När två vokaler bildar en diftong så hamnar "spiritus asper" på det -- andra av de två tecknen. Då ska "h" hamna framför den första av -- vokalerna, inte (som nu) framför den andra av dem. -- -- Denna modul används av följande mall: -- {{tr}} -- -- Modulen är författad av (och underhålls av) [[Användare:Gabbe]] local export = {} latinska = {} -- börja med "Greek extended" i Unicode -- -- först versalerna latinska["Α"]="A"; latinska["Ε"]="E"; latinska["Η"]="Ē"; latinska["Ι"]="I"; latinska["Ο"]="O"; latinska["Υ"]="I"; latinska["Ω"]="O"; latinska["ᾼ"]="A"; latinska["ῌ"]="E"; latinska["ῼ"]="O"; latinska["Ρ"]="R"; latinska["Ά"]="A"; latinska["Έ"]="E"; latinska["Ή"]="Ē"; latinska["Ί"]="I"; latinska["Ό"]="O"; latinska["Ύ"]="I"; latinska["Ώ"]="O"; latinska["Ὰ"]="A"; latinska["Ὲ"]="E"; latinska["Ὴ"]="Ē"; latinska["Ὶ"]="I"; latinska["Ὸ"]="O"; latinska["Ὺ"]="I"; latinska["Ὼ"]="O"; latinska["Ἀ"]="A"; latinska["Ἐ"]="E"; latinska["Ἠ"]="Ē"; latinska["Ἰ"]="I"; latinska["Ὀ"]="O"; latinska["Ὠ"]="O"; latinska["ᾈ"]="A"; latinska["ᾘ"]="E"; latinska["ᾨ"]="O"; latinska["Ἄ"]="A"; latinska["Ἔ"]="E"; latinska["Ἤ"]="Ē"; latinska["Ἴ"]="I"; latinska["Ὄ"]="O"; latinska["Ὤ"]="O"; latinska["ᾌ"]="A"; latinska["ᾜ"]="E"; latinska["ᾬ"]="O"; latinska["Ἂ"]="A"; latinska["Ἒ"]="E"; latinska["Ἢ"]="Ē"; latinska["Ἲ"]="I"; latinska["Ὂ"]="O"; latinska["Ὢ"]="O"; latinska["ᾊ"]="A"; latinska["ᾚ"]="E"; latinska["ᾪ"]="O"; latinska["Ἆ"]="A"; latinska["Ἦ"]="Ē"; latinska["Ἶ"]="I"; latinska["Ὦ"]="O"; latinska["ᾎ"]="A"; latinska["ᾞ"]="E"; latinska["ᾮ"]="O"; latinska["Ἁ"]="Ha"; latinska["Ἑ"]="He"; latinska["Ἡ"]="Hē"; latinska["Ἱ"]="Hi"; latinska["Ὁ"]="Ho"; latinska["Ὑ"]="Hi"; latinska["Ὡ"]="Ho"; latinska["ᾉ"]="Ha"; latinska["ᾙ"]="Hē"; latinska["ᾩ"]="Ho"; latinska["Ῥ"]="Rh"; latinska["Ἅ"]="Ha"; latinska["Ἕ"]="He"; latinska["Ἥ"]="Hē"; latinska["Ἵ"]="Hi"; latinska["Ὅ"]="Ho"; latinska["Ὕ"]="Hi"; latinska["Ὥ"]="Ho"; latinska["ᾍ"]="Ha"; latinska["ᾝ"]="Hē"; latinska["ᾭ"]="Ho"; latinska["Ἃ"]="Ha"; latinska["Ἓ"]="He"; latinska["Ἣ"]="Hē"; latinska["Ἳ"]="Hi"; latinska["Ὃ"]="Ho"; latinska["Ὓ"]="Hi"; latinska["Ὣ"]="Ho"; latinska["ᾋ"]="Ha"; latinska["ᾛ"]="Hē"; latinska["ᾫ"]="Ho"; latinska["Ἇ"]="Ha"; latinska["Ἧ"]="Hē"; latinska["Ἷ"]="Hi"; latinska["Ὗ"]="Hi"; latinska["Ὧ"]="Ho"; latinska["ᾏ"]="Ha"; latinska["ᾟ"]="Hē"; latinska["ᾯ"]="Ho"; latinska["Ᾱ"]="A"; latinska["Ῑ"]="I"; latinska["Ῡ"]="I"; latinska["Ᾰ"]="A"; latinska["Ῐ"]="I"; latinska["Ῠ"]="I"; -- sen gemenerna latinska["α"]="a"; latinska["ε"]="e"; latinska["η"]="ē"; latinska["ι"]="i"; latinska["ο"]="o"; latinska["υ"]="i"; latinska["ω"]="o"; latinska["ᾳ"]="a"; latinska["ῃ"]="ē"; latinska["ῳ"]="o"; latinska["ρ"]="r"; latinska["ά"]="á"; latinska["έ"]="é"; latinska["ή"]="ḗ"; latinska["ί"]="í"; latinska["ό"]="ó"; latinska["ύ"]="í"; latinska["ώ"]="ó"; latinska["ᾴ"]="á"; latinska["ῄ"]="ḗ"; latinska["ῴ"]="ó"; latinska["ὰ"]="a"; latinska["ὲ"]="e"; latinska["ὴ"]="ē"; latinska["ὶ"]="i"; latinska["ὸ"]="o"; latinska["ὺ"]="i"; latinska["ὼ"]="o"; latinska["ᾲ"]="a"; latinska["ῂ"]="ē"; latinska["ῲ"]="o"; latinska["ᾶ"]="a"; latinska["ῆ"]="ē"; latinska["ῖ"]="i"; latinska["ῦ"]="i"; latinska["ῶ"]="o"; latinska["ᾷ"]="a"; latinska["ῇ"]="e"; latinska["ῷ"]="o"; latinska["ἀ"]="a"; latinska["ἐ"]="e"; latinska["ἠ"]="ē"; latinska["ἰ"]="i"; latinska["ὀ"]="o"; latinska["ὐ"]="i"; latinska["ὠ"]="o"; latinska["ᾀ"]="a"; latinska["ᾐ"]="ē"; latinska["ᾠ"]="o"; latinska["ῤ"]="r"; latinska["ἄ"]="a"; latinska["ἔ"]="e"; latinska["ἤ"]="ē"; latinska["ἴ"]="i"; latinska["ὄ"]="o"; latinska["ὔ"]="i"; latinska["ὤ"]="o"; latinska["ᾄ"]="a"; latinska["ᾔ"]="ē"; latinska["ᾤ"]="o"; latinska["ἂ"]="a"; latinska["ἒ"]="e"; latinska["ἢ"]="ē"; latinska["ἲ"]="i"; latinska["ὂ"]="o"; latinska["ὒ"]="i"; latinska["ὢ"]="o"; latinska["ᾂ"]="a"; latinska["ᾒ"]="ē"; latinska["ᾢ"]="o"; latinska["ἆ"]="a"; latinska["ἦ"]="ē"; latinska["ἶ"]="i"; latinska["ὖ"]="i"; latinska["ὦ"]="o"; latinska["ᾆ"]="a"; latinska["ᾖ"]="e"; latinska["ᾦ"]="o"; latinska["ἁ"]="ha"; latinska["ἑ"]="he"; latinska["ἡ"]="hē"; latinska["ἱ"]="hi"; latinska["ὁ"]="ho"; latinska["ὑ"]="hi"; latinska["ὡ"]="ho"; latinska["ᾁ"]="ha"; latinska["ᾑ"]="hē"; latinska["ᾡ"]="ho"; latinska["ῥ"]="rh"; latinska["ἅ"]="ha"; latinska["ἕ"]="he"; latinska["ἥ"]="hē"; latinska["ἵ"]="hi"; latinska["ὅ"]="ho"; latinska["ὕ"]="hi"; latinska["ὥ"]="ho"; latinska["ᾅ"]="ha"; latinska["ᾕ"]="hē"; latinska["ᾥ"]="ho"; latinska["ἃ"]="ha"; latinska["ἓ"]="he"; latinska["ἣ"]="hē"; latinska["ἳ"]="hi"; latinska["ὃ"]="ho"; latinska["ὓ"]="hi"; latinska["ὣ"]="ho"; latinska["ᾃ"]="ha"; latinska["ᾓ"]="hē"; latinska["ᾣ"]="ho"; latinska["ἇ"]="ha"; latinska["ἧ"]="hē"; latinska["ἷ"]="hi"; latinska["ὗ"]="hi"; latinska["ὧ"]="ho"; latinska["ᾇ"]="ha"; latinska["ᾗ"]="hē"; latinska["ᾧ"]="ho"; latinska["ϊ"]="i"; latinska["ϋ"]="i"; latinska["ΐ"]="i"; latinska["ΰ"]="i"; latinska["ῒ"]="i"; latinska["ῢ"]="i"; latinska["ῗ"]="i"; latinska["ῧ"]="i"; latinska["ᾱ"]="a"; latinska["ῑ"]="i"; latinska["ῡ"]="i"; latinska["ᾰ"]="a"; latinska["ῐ"]="i"; latinska["ῠ"]="i"; -- sen de vanliga bokstäverna latinska["Α"]="A"; latinska["α"]="a" latinska["Β"]="B"; latinska["β"]="b" latinska["Γ"]="G"; latinska["γ"]="g" latinska["Δ"]="D"; latinska["δ"]="d" latinska["Ε"]="E"; latinska["ε"]="e" latinska["Ζ"]="Z"; latinska["ζ"]="z" latinska["Η"]="Ē"; latinska["η"]="ē" latinska["Θ"]="Th"; latinska["θ"]="th" latinska["Ι"]="I"; latinska["ι"]="i" latinska["Κ"]="K"; latinska["κ"]="k" latinska["Λ"]="L"; latinska["λ"]="l" latinska["Μ"]="M"; latinska["μ"]="m" latinska["Ν"]="N"; latinska["ν"]="n" latinska["Ξ"]="X"; latinska["ξ"]="x" latinska["Ο"]="O"; latinska["ο"]="o" latinska["Π"]="P"; latinska["π"]="p" latinska["Ρ"]="R"; latinska["ρ"]="r" latinska["Σ"]="S"; latinska["σ"]="s"; latinska["ς"]="s" latinska["Τ"]="T"; latinska["τ"]="t" latinska["Υ"]="I"; latinska["υ"]="i" latinska["Φ"]="F"; latinska["φ"]="f" latinska["Χ"]="Ch"; latinska["χ"]="ch" latinska["Ψ"]="Ps"; latinska["ψ"]="ps" latinska["Ω"]="O"; latinska["ω"]="o" -- Fem köfunktioner function enqueue(q, val) q.last = q.last + 1 q.data[q.last] = val end function dequeue(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] q.data[q.first] = nil q.first = q.first + 1 end return rval end function peekonce(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] end return rval end function peektwice(q) local rval if (q.first+1 > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first+1] end return rval end function peeklast(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.last] end return rval end -- Själva transkriberingsfunktionen för forngrekiska function transkribera_grc(text) -- Två köer: en för grekiska bokstäver och en för latinska bokstäver indata = {} indata.first = 0 indata.last = -1 indata.data = {} utdata = {} utdata.first = 0 utdata.last = -1 utdata.data = {} -- en separat kö att returnera på slutet local returndata = {} for c in string.gmatch(text, ".[\128-\191]*") do enqueue(indata, c) end repeat local x = dequeue(indata) local y = peekonce(indata) local z = peektwice(indata) local u = peeklast(utdata) if (latinska[x] == nil) then -- icke-grekiskt tecken enqueue(utdata, x) -- eventuella undantag via "elseif" else enqueue(utdata, latinska[x]) end until (indata.first > indata.last) repeat local x = dequeue(utdata) table.insert(returndata,x) until (utdata.first > utdata.last) return returndata end function export.transkribera( argument ) local text = argument.args["text"] outputdata = transkribera_grc(text) outputtext = table.concat(outputdata,"") return outputtext end return export 3onk4ab4f9tspev8phlnigowmanc2a9 3702619 3702618 2022-08-15T07:47:48Z Gabbe 1153 la till akut accent även på övriga gemener Scribunto text/plain -- Denna modul används för att transkribera antik grekiska till svenska. -- -- För att transkribera modern grekiska kan ett liknande system användas. -- Det hanteras dock av särskilda moduler. Se: -- -- [TODO] -- -- -- Notera att det finns andra sätt för att transkribera forngrekiska. -- Notera även att denna modul inte (ännu) hanterar skriftsystem som Linear B -- eller den cypriska stavelseskriften. -- -- Lägg också märke till att denna version av modulen hanterar de flesta -- diakriter på ett ganska styvmoderligt sätt. Framtida versioner kan -- (och bör) göra detta mer nyanserat. -- -- -- Kända brister med denna modul: -- * När två vokaler bildar en diftong så hamnar "spiritus asper" på det -- andra av de två tecknen. Då ska "h" hamna framför den första av -- vokalerna, inte (som nu) framför den andra av dem. -- -- Denna modul används av följande mall: -- {{tr}} -- -- Modulen är författad av (och underhålls av) [[Användare:Gabbe]] local export = {} latinska = {} -- börja med "Greek extended" i Unicode -- -- först versalerna latinska["Α"]="A"; latinska["Ε"]="E"; latinska["Η"]="Ē"; latinska["Ι"]="I"; latinska["Ο"]="O"; latinska["Υ"]="I"; latinska["Ω"]="O"; latinska["ᾼ"]="A"; latinska["ῌ"]="E"; latinska["ῼ"]="O"; latinska["Ρ"]="R"; latinska["Ά"]="A"; latinska["Έ"]="E"; latinska["Ή"]="Ē"; latinska["Ί"]="I"; latinska["Ό"]="O"; latinska["Ύ"]="I"; latinska["Ώ"]="O"; latinska["Ὰ"]="A"; latinska["Ὲ"]="E"; latinska["Ὴ"]="Ē"; latinska["Ὶ"]="I"; latinska["Ὸ"]="O"; latinska["Ὺ"]="I"; latinska["Ὼ"]="O"; latinska["Ἀ"]="A"; latinska["Ἐ"]="E"; latinska["Ἠ"]="Ē"; latinska["Ἰ"]="I"; latinska["Ὀ"]="O"; latinska["Ὠ"]="O"; latinska["ᾈ"]="A"; latinska["ᾘ"]="E"; latinska["ᾨ"]="O"; latinska["Ἄ"]="A"; latinska["Ἔ"]="E"; latinska["Ἤ"]="Ē"; latinska["Ἴ"]="I"; latinska["Ὄ"]="O"; latinska["Ὤ"]="O"; latinska["ᾌ"]="A"; latinska["ᾜ"]="E"; latinska["ᾬ"]="O"; latinska["Ἂ"]="A"; latinska["Ἒ"]="E"; latinska["Ἢ"]="Ē"; latinska["Ἲ"]="I"; latinska["Ὂ"]="O"; latinska["Ὢ"]="O"; latinska["ᾊ"]="A"; latinska["ᾚ"]="E"; latinska["ᾪ"]="O"; latinska["Ἆ"]="A"; latinska["Ἦ"]="Ē"; latinska["Ἶ"]="I"; latinska["Ὦ"]="O"; latinska["ᾎ"]="A"; latinska["ᾞ"]="E"; latinska["ᾮ"]="O"; latinska["Ἁ"]="Ha"; latinska["Ἑ"]="He"; latinska["Ἡ"]="Hē"; latinska["Ἱ"]="Hi"; latinska["Ὁ"]="Ho"; latinska["Ὑ"]="Hi"; latinska["Ὡ"]="Ho"; latinska["ᾉ"]="Ha"; latinska["ᾙ"]="Hē"; latinska["ᾩ"]="Ho"; latinska["Ῥ"]="Rh"; latinska["Ἅ"]="Ha"; latinska["Ἕ"]="He"; latinska["Ἥ"]="Hē"; latinska["Ἵ"]="Hi"; latinska["Ὅ"]="Ho"; latinska["Ὕ"]="Hi"; latinska["Ὥ"]="Ho"; latinska["ᾍ"]="Ha"; latinska["ᾝ"]="Hē"; latinska["ᾭ"]="Ho"; latinska["Ἃ"]="Ha"; latinska["Ἓ"]="He"; latinska["Ἣ"]="Hē"; latinska["Ἳ"]="Hi"; latinska["Ὃ"]="Ho"; latinska["Ὓ"]="Hi"; latinska["Ὣ"]="Ho"; latinska["ᾋ"]="Ha"; latinska["ᾛ"]="Hē"; latinska["ᾫ"]="Ho"; latinska["Ἇ"]="Ha"; latinska["Ἧ"]="Hē"; latinska["Ἷ"]="Hi"; latinska["Ὗ"]="Hi"; latinska["Ὧ"]="Ho"; latinska["ᾏ"]="Ha"; latinska["ᾟ"]="Hē"; latinska["ᾯ"]="Ho"; latinska["Ᾱ"]="A"; latinska["Ῑ"]="I"; latinska["Ῡ"]="I"; latinska["Ᾰ"]="A"; latinska["Ῐ"]="I"; latinska["Ῠ"]="I"; -- sen gemenerna latinska["α"]="a"; latinska["ε"]="e"; latinska["η"]="ē"; latinska["ι"]="i"; latinska["ο"]="o"; latinska["υ"]="i"; latinska["ω"]="o"; latinska["ᾳ"]="a"; latinska["ῃ"]="ē"; latinska["ῳ"]="o"; latinska["ρ"]="r"; latinska["ά"]="á"; latinska["έ"]="é"; latinska["ή"]="ḗ"; latinska["ί"]="í"; latinska["ό"]="ó"; latinska["ύ"]="í"; latinska["ώ"]="ó"; latinska["ᾴ"]="á"; latinska["ῄ"]="ḗ"; latinska["ῴ"]="ó"; latinska["ὰ"]="a"; latinska["ὲ"]="e"; latinska["ὴ"]="ē"; latinska["ὶ"]="i"; latinska["ὸ"]="o"; latinska["ὺ"]="i"; latinska["ὼ"]="o"; latinska["ᾲ"]="a"; latinska["ῂ"]="ē"; latinska["ῲ"]="o"; latinska["ᾶ"]="a"; latinska["ῆ"]="ē"; latinska["ῖ"]="i"; latinska["ῦ"]="i"; latinska["ῶ"]="o"; latinska["ᾷ"]="a"; latinska["ῇ"]="e"; latinska["ῷ"]="o"; latinska["ἀ"]="a"; latinska["ἐ"]="e"; latinska["ἠ"]="ē"; latinska["ἰ"]="i"; latinska["ὀ"]="o"; latinska["ὐ"]="i"; latinska["ὠ"]="o"; latinska["ᾀ"]="a"; latinska["ᾐ"]="ē"; latinska["ᾠ"]="o"; latinska["ῤ"]="r"; latinska["ἄ"]="á"; latinska["ἔ"]="é"; latinska["ἤ"]="ḗ"; latinska["ἴ"]="í"; latinska["ὄ"]="ó"; latinska["ὔ"]="í"; latinska["ὤ"]="ó"; latinska["ᾄ"]="á"; latinska["ᾔ"]="ḗ"; latinska["ᾤ"]="ó"; latinska["ἂ"]="a"; latinska["ἒ"]="e"; latinska["ἢ"]="ē"; latinska["ἲ"]="i"; latinska["ὂ"]="o"; latinska["ὒ"]="i"; latinska["ὢ"]="o"; latinska["ᾂ"]="a"; latinska["ᾒ"]="ē"; latinska["ᾢ"]="o"; latinska["ἆ"]="a"; latinska["ἦ"]="ē"; latinska["ἶ"]="i"; latinska["ὖ"]="i"; latinska["ὦ"]="o"; latinska["ᾆ"]="a"; latinska["ᾖ"]="e"; latinska["ᾦ"]="o"; latinska["ἁ"]="ha"; latinska["ἑ"]="he"; latinska["ἡ"]="hē"; latinska["ἱ"]="hi"; latinska["ὁ"]="ho"; latinska["ὑ"]="hi"; latinska["ὡ"]="ho"; latinska["ᾁ"]="ha"; latinska["ᾑ"]="hē"; latinska["ᾡ"]="ho"; latinska["ῥ"]="rh"; latinska["ἅ"]="há"; latinska["ἕ"]="hé"; latinska["ἥ"]="hḗ"; latinska["ἵ"]="hí"; latinska["ὅ"]="hó"; latinska["ὕ"]="hí"; latinska["ὥ"]="hó"; latinska["ᾅ"]="há"; latinska["ᾕ"]="hḗ"; latinska["ᾥ"]="hó"; latinska["ἃ"]="ha"; latinska["ἓ"]="he"; latinska["ἣ"]="hē"; latinska["ἳ"]="hi"; latinska["ὃ"]="ho"; latinska["ὓ"]="hi"; latinska["ὣ"]="ho"; latinska["ᾃ"]="ha"; latinska["ᾓ"]="hē"; latinska["ᾣ"]="ho"; latinska["ἇ"]="ha"; latinska["ἧ"]="hē"; latinska["ἷ"]="hi"; latinska["ὗ"]="hi"; latinska["ὧ"]="ho"; latinska["ᾇ"]="ha"; latinska["ᾗ"]="hē"; latinska["ᾧ"]="ho"; latinska["ϊ"]="i"; latinska["ϋ"]="i"; latinska["ΐ"]="í"; latinska["ΰ"]="í"; latinska["ῒ"]="i"; latinska["ῢ"]="i"; latinska["ῗ"]="i"; latinska["ῧ"]="i"; latinska["ᾱ"]="a"; latinska["ῑ"]="i"; latinska["ῡ"]="i"; latinska["ᾰ"]="a"; latinska["ῐ"]="i"; latinska["ῠ"]="i"; -- sen de vanliga bokstäverna latinska["Α"]="A"; latinska["α"]="a" latinska["Β"]="B"; latinska["β"]="b" latinska["Γ"]="G"; latinska["γ"]="g" latinska["Δ"]="D"; latinska["δ"]="d" latinska["Ε"]="E"; latinska["ε"]="e" latinska["Ζ"]="Z"; latinska["ζ"]="z" latinska["Η"]="Ē"; latinska["η"]="ē" latinska["Θ"]="Th"; latinska["θ"]="th" latinska["Ι"]="I"; latinska["ι"]="i" latinska["Κ"]="K"; latinska["κ"]="k" latinska["Λ"]="L"; latinska["λ"]="l" latinska["Μ"]="M"; latinska["μ"]="m" latinska["Ν"]="N"; latinska["ν"]="n" latinska["Ξ"]="X"; latinska["ξ"]="x" latinska["Ο"]="O"; latinska["ο"]="o" latinska["Π"]="P"; latinska["π"]="p" latinska["Ρ"]="R"; latinska["ρ"]="r" latinska["Σ"]="S"; latinska["σ"]="s"; latinska["ς"]="s" latinska["Τ"]="T"; latinska["τ"]="t" latinska["Υ"]="I"; latinska["υ"]="i" latinska["Φ"]="F"; latinska["φ"]="f" latinska["Χ"]="Ch"; latinska["χ"]="ch" latinska["Ψ"]="Ps"; latinska["ψ"]="ps" latinska["Ω"]="O"; latinska["ω"]="o" -- Fem köfunktioner function enqueue(q, val) q.last = q.last + 1 q.data[q.last] = val end function dequeue(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] q.data[q.first] = nil q.first = q.first + 1 end return rval end function peekonce(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first] end return rval end function peektwice(q) local rval if (q.first+1 > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.first+1] end return rval end function peeklast(q) local rval if (q.first > q.last) then rval = -1 else rval = q.data[q.last] end return rval end -- Själva transkriberingsfunktionen för forngrekiska function transkribera_grc(text) -- Två köer: en för grekiska bokstäver och en för latinska bokstäver indata = {} indata.first = 0 indata.last = -1 indata.data = {} utdata = {} utdata.first = 0 utdata.last = -1 utdata.data = {} -- en separat kö att returnera på slutet local returndata = {} for c in string.gmatch(text, ".[\128-\191]*") do enqueue(indata, c) end repeat local x = dequeue(indata) local y = peekonce(indata) local z = peektwice(indata) local u = peeklast(utdata) if (latinska[x] == nil) then -- icke-grekiskt tecken enqueue(utdata, x) -- eventuella undantag via "elseif" else enqueue(utdata, latinska[x]) end until (indata.first > indata.last) repeat local x = dequeue(utdata) table.insert(returndata,x) until (utdata.first > utdata.last) return returndata end function export.transkribera( argument ) local text = argument.args["text"] outputdata = transkribera_grc(text) outputtext = table.concat(outputdata,"") return outputtext end return export 97wglhbmpo2luzh75s9szs7ita0mkfx 0 928808 3702597 2022-08-15T06:44:40Z Pametzma 10470 nytt uppslag (tyska) wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-m}} '''[[Freizeit]][[Betreuer|betreuer]]''' #[[fritidsledare]] #:{{besläktade ord|[[Freizeitbetreuerin]], [[Freizeitbetreung]]}} hw8xktngi29sjbqxzg6h24xwxkph71b 0 928809 3702599 2022-08-15T06:49:34Z Pametzma 10470 nytt uppslag (tyska) wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-f|plural=Freizeitbetreuerinnen}} '''[[Freizeit]][[Betreuerin|betreuerin]]''' #{{tagg|text=person av kvinnokön}} [[fritidsledare]] #:{{besläktade ord|[[Freizeitbetreuer]], [[Freizeitbetreung]]}} ngqo4ja129mys6yucs80mf5rbu19dti 0 928810 3702602 2022-08-15T06:52:18Z Pametzma 10470 översättning av [[drunkningsolycka]] wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Substantiv=== {{de-subst-m|2=[[sErtrinkungsunfall]], [[Ertrinkungsunfalles]]|plural=Ertrinkungsunfälle}} '''[[ertrinken|Ertrinkung]]s[[Unfall|unfall]]''' {{m}} #{{tagg|kat=ä-omljud|språk=de}}[[drunkningsolycka]] q3xjcnyeas6y16r9lt3hkn9t4ktdtex 0 928811 3702611 2022-08-15T07:05:51Z Pametzma 10470 presensparticip av [[bedrücken]] wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Adjektiv=== {{adj|de}} '''betrückend''' #{{avledning|de|bedrücken|ordform=prespart}} fig4kltg05jiw0vm8o2053zm39qvtmi 0 928812 3702614 2022-08-15T07:09:13Z Pametzma 10470 perfektparticip av [[beeilen]]; böjningsform av [[beeilen]] wikitext text/x-wiki ==Tyska== ===Adjektiv=== {{adj|de}} '''beeilt''' #{{avledning|de|beeilen|ordform=perfpart}} ===Verb=== '''beeilt''' #{{böjning|de|verb|beeilen}} jg6z34ul9s7ra6u0cmp4rqsiyict99a 0 928813 3702628 2022-08-15T08:58:16Z Skalman 414 nytt uppslag (finska) wikitext text/x-wiki ==Finska== ===Affix=== {{affix|fi}} '''pika-''' #[[snabb]]-; som går snabbt #:{{synonymer|[[nopea]] ''(inte som förled)''}} #:{{besläktade ord|[[pian]], [[pikainen]], [[pikapikaa]], [[pikemmin]], [[pikimmin]]}} #:{{fraser|[[tuota pikaa]]}} aknl1wxb7i96d9i1r5d541dcszaph6y 3702629 3702628 2022-08-15T08:58:43Z Skalman 414 +syn: pikainen wikitext text/x-wiki ==Finska== ===Affix=== {{affix|fi}} '''pika-''' #[[snabb]]-; som går snabbt #:{{synonymer|[[nopea]] ''(inte som förled)'', [[pikainen]] ''(inte som förled)''}} #:{{besläktade ord|[[pian]], [[pikainen]], [[pikapikaa]], [[pikemmin]], [[pikimmin]]}} #:{{fraser|[[tuota pikaa]]}} 83hlm9tlgg0589zcf51wm7rz3mwojej 0 928814 3702635 2022-08-15T10:27:00Z LA2 544 översättning av [[underrättelsetjänst]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== {{uk-subst|ро́зві́дка|ро́зві́дки |ро́зві́дки|ро́зві́док |ро́зві́дці|ро́зві́дкам |ро́зві́дку|ро́зві́дки |ро́зві́дкою|ро́зві́дками |ро́зві́дці|ро́зві́дках |ро́зві́дко|ро́зві́дки}} '''ро́зві́дка''' {{f}} #[[underrättelse]], (hemlig) [[kunskap]], [[spionage]] #[[underrättelsetjänst]]; organisation för spionage, kontor för särskild inhämtning :{{avgränsare}} :{{besläktade ord|[[розвідини]], [[розвідувальний]], [[розвідування]]}} lxlwpu4yzrhyhyujcppkv259ps50awc 3702645 3702635 2022-08-15T10:31:14Z Gabbe 1153 {{tr|uk|ро́зві́дка}} wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== {{uk-subst|ро́зві́дка|ро́зві́дки |ро́зві́дки|ро́зві́док |ро́зві́дці|ро́зві́дкам |ро́зві́дку|ро́зві́дки |ро́зві́дкою|ро́зві́дками |ро́зві́дці|ро́зві́дках |ро́зві́дко|ро́зві́дки}} '''ро́зві́дка''' ({{tr|uk|ро́зві́дка}}) {{f}} #[[underrättelse]], (hemlig) [[kunskap]], [[spionage]] #[[underrättelsetjänst]]; organisation för spionage, kontor för särskild inhämtning :{{avgränsare}} :{{besläktade ord|[[розвідини]], [[розвідувальний]], [[розвідування]]}} ehjtgadfs55ft8pqnpbj3wv5am0rgc6 0 928815 3702636 2022-08-15T10:27:26Z LA2 544 böjningsform av [[розвідка]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== '''ро́зві́дки''' #{{böjning|uk|subst|розвідка}} ax5dqbx7qq5sinvn0d911rxv25xamcj 0 928816 3702637 2022-08-15T10:27:29Z LA2 544 böjningsform av [[розвідка]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== '''ро́зві́док''' #{{böjning|uk|subst|розвідка}} 1daq12ay6tcj6pad67nz6c4a89gib90 0 928817 3702638 2022-08-15T10:27:32Z LA2 544 böjningsform av [[розвідка]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== '''ро́зві́дці''' #{{böjning|uk|subst|розвідка}} jybpxn291x54xmy81cv6jn60gh4hshl 0 928818 3702639 2022-08-15T10:27:35Z LA2 544 böjningsform av [[розвідка]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== '''ро́зві́дкам''' #{{böjning|uk|subst|розвідка}} tk1j6idbajqf4o3jdw40uvtfjtzxsu3 0 928819 3702640 2022-08-15T10:27:38Z LA2 544 böjningsform av [[розвідка]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== '''ро́зві́дку''' #{{böjning|uk|subst|розвідка}} 7s844whpz3rsd23yn04nivpcvwwfbu0 0 928820 3702641 2022-08-15T10:27:42Z LA2 544 böjningsform av [[розвідка]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== '''ро́зві́дкою''' #{{böjning|uk|subst|розвідка}} l9gaqvelv5vlcp2af85cdrnz7nuognu 0 928821 3702642 2022-08-15T10:27:45Z LA2 544 böjningsform av [[розвідка]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== '''ро́зві́дками''' #{{böjning|uk|subst|розвідка}} 2xgvr1zb2b8knlebapd1m1e81kpq6nk 0 928822 3702643 2022-08-15T10:27:48Z LA2 544 böjningsform av [[розвідка]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== '''ро́зві́дках''' #{{böjning|uk|subst|розвідка}} ouo3fc33iurjr0xiriqajk8sj7rt3wn 0 928823 3702644 2022-08-15T10:27:51Z LA2 544 böjningsform av [[розвідка]] wikitext text/x-wiki ==Ukrainska== ===Substantiv=== '''ро́зві́дко''' #{{böjning|uk|subst|розвідка}} 6vp3c4zh5444wzawi4w6n9c200g2fld