Wikipedia
tetwiki
https://tet.wikipedia.org/wiki/P%C3%A1jina_Mahuluk
MediaWiki 1.47.0-wmf.10
first-letter
Media
Espesiál
Diskusaun
Uza-na'in
Diskusaun Uza-na'in
Wikipedia
Diskusaun Wikipedia
Imajen
Diskusaun Imajen
MediaWiki
Diskusaun MediaWiki
Template
Diskusaun Template
Ajuda
Diskusaun Ajuda
Kategoria
Diskusaun Kategoria
TimedText
TimedText talk
Módulo
Módulo Discussão
Evento
Evento Discussão
Template:Fact
10
8270
74192
73098
2026-07-13T23:28:27Z
EmausBot
1444
A corrigir o redirecionamento duplo para [[Template:Presiza sitasaun]]
74192
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECIONAMENTO [[Template:Presiza sitasaun]]
{{rcat shell|1=
{{R from move}}
}}
ckdijcrpbzqar9a5e82llxq4tnve0st
Template:Talkfact
10
8471
74193
73544
2026-07-13T23:28:37Z
EmausBot
1444
A corrigir o redirecionamento duplo para [[Template:Presiza sitasaun]]
74193
wikitext
text/x-wiki
#REDIRECIONAMENTO [[Template:Presiza sitasaun]]
{{Rcat shell|
{{R with history}}
}}
n1goxiirjml1mdn5pgq4in7kk14cm65
Universidade Marburg
0
8607
74194
74029
2026-07-14T08:32:22Z
Diamantino Soares
9475
/* Seluk */
74194
wikitext
text/x-wiki
== Introdusaun ==
[[Imajen:Marburg asv2022-02 img02 Old University.jpg|miniaturadaimagem]]
'''Universidade Marburg''' mak universidade peskiza públika ida ne'ebé lokaliza iha Marburg, Alemaña. Universidade ne'e harii iha tinan 1527 hosi Filipe I, Landgrave hosi Hesse, no konsidera hanesan universidade ida ne'ebé tuan liu iha Alemaña no universidade protestante tuan liu ne'ebé sei kontinua funsiona to'o ohin loron iha mundu.
Ohin loron, Universidade Marburg mak universidade públika ida ne'ebé pertense ba Estadu Hesse, no la iha afiliasaun relijioza.
Universidade Marburg iha estudante hamutuk 21.162 iha tinan akademiku 2024/2025. Universidade ne'e lokaliza iha Marburg, Alemaña, no oferese programa estudu internasionál oioin. Aleinde ne'e, universidade ne'e mós partisipa iha programa Erasmus, ne'ebé fó oportunidade ba estudante sira atu tuir programa troka estudante ho universidade sira seluk iha Europa.
== Istória ==
=== Tinan sira iha Fundasaun nian ===
Iha loron 1 fulan-Jullu 1527, xefe rai-na'in nian Johann Feige inaugura oficialmente Universidade Marburg, ne'ebé harii husi Landgrave Philip I liuhusi dekretu ida iha loron 30 fulan Maiu tinan ne'ebá. Iha tempu inaugurasaun, universidade ne'e iha profesór 11 no estudante 88.
Reitór dahuluk Universidade Marburg mak Johannes Eisermann, ne'ebé koñesidu mós ho naran latín ''Ferrarius Montanus''. Nia hanorin direitu no servisu hanesan asesór ba tribunál landgravial iha Amöneburg. Iha tinan ne'ebá duni, Philip I fó ba universidade ne'e liberdade akadémika ne'ebé presiza atu hala'o nia atividade sira.
Iha loron 4 fulan Outubru 1541, Universidade Marburg hetan independénsia finanseira liuhosi eskritura dotasaun. Tinan tuirmai, Landgrave Philip I simu priviléjiu universitáriu hosi Imperadór Carlos V durante Dieta Imperiál iha Regensburg.
Iha tempu dahuluk, Universidade Marburg uza edifísiu monástiku antigu sira ne'ebé uluk pertense ba Dominikanu sira, Fransiskanu sira, no Irmaun sira husi Vida Komún.
Landgrave Philip I mós fó ba universidade priviléjiu oioin, inklui direitu atu haruka reprezentante ida ba asembleia rejionál, no izensaun hosi taxa no impostu ba membru universitáriu sira.
Iha tinan 1529, Landgrave Philip I sai uma-na'in ba Marburg Colloquy, debate relijiozu ida entre Martin Luther, Ulrich Zwingli, no Philip Melanchthon.
Reputasaun husi fakuldade teolójia Universidade Marburg atrai estudante internasionál sira, liuliu husi Suisa, Dinamarka, Suésia, Olanda, no Eskósia. Entre estudante sira ne'e iha Patrick Hamilton, ne'ebé estuda iha Marburg ba tempu badak.
Durante sékulu dahuluk universidade nian, surtu moras oioin, hanesan moras suar Inglés no peste, obriga universidade atu muda temporariamente ba sidade sira ne'ebé besik.
=== sékulu XVI no XVII ===
To'o nia mate iha tinan 1560, Johann Friedrich Dryander kaer kadeira medisina iha Universidade Marburg. Iha loron 15 fulan-Novembru 1565, Landgrave William IV hosi Hesse-Kassel nomeia Georg Marius nu'udar profesór, lahó hetan uluk konsentimentu formál husi universidade.
Iha tinan 1566, universidade harii kadeira medisina daruak, ne'ebé prenxe husi Victorinus Schönfeldt. Antes ne'e, nia serbisu nu'udar profesór matemátika iha universidade.
Entre tinan 1580 no 1628, Rudolph Goclenius maka profesór filozofia, lójika, no étika iha Universidade Marburg.
Bainhira Landgrave Maurice husi Hesse-Kassel hetan eransa husi Landgraviate Hesse-Marburg iha tinan 1604, nia konverte ba Calvinizmu iha tinan tuirmai. Tanba ne'e, universidade hetan obrigasaun atu adopta konfisaun Reformada, ne'ebé nia mantein to'o nia alinhamentu konfisionál nia rohan iha tinan 1866.
Mudansa konfisionál ida ne'e lori profesór Luteranu barak ba Universidade Giessen, ne'ebé foin harii iha tinan 1607. Iha tinan 1625, bainhira Marburg temporariamente tama iha okos Hesse-Darmstadt Luteranu, Universidade Giessen fila fali ba Universidade Marburg no depois taka.
Iha loron 24 fulan-Juñu 1653, universidade ne'e loke fali husi William VI husi Hesse-Kassel, ne'ebé muda fali universidade estadu nian husi Kassel ba Marburg, nune'e taka Universidade Kassel. Iha tinan sira tuirmai, universidade hasoru tempu difisil sira tanba konfisionalizasaun ne'ebé la'o hela no susar finanseiru.
=== sékulu 18 ===
Iha tinan 1723, filózofu Christian Wolff hetan nomeasaun ba kadeira ida iha Universidade Marburg hafoin hetan espulsaun hosi Halle hosi Frederick William I. Maski hetan opozisaun hosi parte sira hosi fakuldade teolójika, Wolff hanorin iha Marburg to'o 1740 ho protesaun hosi Landgrave, molok hetan bolu fali ba Prússia hosi Frederick the Great . Funu Tinan Hitu nian ikusmai perturba universidade, tanba Hesse sai hanesan kampu funu nian no Marburg hetan fortifikasaun.
Iha tinan 1785, universidade ne'e iha estatutu legál no polítiku espesiál: nia iha nia jurisdisaun rasik, dotasaun ekleziástiku sira, no kadeira ida iha asembleia rejionál. Landgrave hala'o knaar nu'udar reitór, ministru finansas nu'udar kuradór, no senadu kompostu hosi reprezentante sira hosi teolojia, lei, medisina, no filozofia, hamutuk ho instrutór linguajen no tékniku sira.
Universidade Marburg hetan kreximentu foun durante era Napoleónika . Iha tinan 1807, Eleitoradu Hesse nian sai parte hosi Reinu Westfalia ne'ebé foin harii, estadu satélite fransés ida. Maski universidade oioin iha reinu foun nia laran taka, Marburg hetan salvasaun no benefísiu finanseiru hosi redistribuisaun rekursu sira-nian, liuliu hafoin taka universidade sira iha Rinteln no Helmstedt . Biblioteka universitáriu habelar maka'as liuhosi transferénsia sira hosi Rinteln.
Iha tinan 1810, autoridade sira Westfalia nian bandu estudante sira atu uza kór no farda rejionál sira, hodi hamosu konflitu ne'ebé naruk entre estudante sira no administrasaun. Iha Maiu 1811, estudante 200 resin halo protestu hodi marxa ba Gladenbach, ne'ebé lori ba libertasaun estudante ida ne'ebé dadur no inkéritu ofisiál ida.
Hafoin retornu hosi prínsipe-eleitor iha tinan 1813, reforma barak maka inverte, inklui disolusaun hosi estrutura administrativu sira hosi Westfalia no finansiamentu sentralizadu. Influensiadu husi Funu Libertasaun nian, movimentu estudante sira ne'ebé promove unidade nasionál no ideia liberál sira hetan trasaun iha Marburg. Iha tinan 1816, sosiedade estudante ''Teutonia nian'' hamutuk ho asosiasaun estudante lokál sira hodi forma ''Germania Marburgensis'', maski nia dezenvolvimentu hetan impedimentu hosi Dekretu Carlsbad nian to'o tinan 1850. Iha prínsipe-eleitór Wilhelm I nia okos, restrisaun relijioza sira sai kmaan, hodi permite nomeasaun ba profesór katóliku sira hamutuk ho luteranu sira. Wilhelm II depois fó igualdade konfisionál tomak, ne'ebé kontribui ba aumentu iha matríkula. Durante dékada 1820 no dékada sira tuirmai, universidade habelar nia instalasaun sira, inklui jardín botániku foun, biblioteka, laboratóriu kímiku, teatru anatómiku, observatóriu, no klínika sira. Klínika feto nian, hahú iha Hessian nia ukun, remata iha tinan 1867.
Tuir aneksasaun Hesse nian hosi Prússia iha tinan 1866, universidade tranzita hosi instituisaun rejionál ida ba parte ida hosi sistema edukasaun Prússia nian, hodi hetan benefísiu hosi ninia reforma sira. Iha tempu ne'ebá, iha estudante na'in 264 (na'in 22 hosi li'ur Hesse) no profesór na'in 51.
Tanba limitasaun propriedade no preferénsia atu uza edifísiu estadu nian ne'ebé eziste, universidade desentralizadu nafatin iha sidade tomak envezde adota modelu kampus unifikadu. Númeru estudante sira aumenta beibeik, to'o 500 iha 1880 no liu 1,000 iha 1887.
=== sékulu XX ===
Iha tinan 1909, matríkula estudante nian iha Universidade Marburg aumenta dala rua. Maski feto sira seidauk hetan admisaun formál, Tadako Urata simu grau doutoramentu iha medisina iha tinan 1905 tuir provizaun espesiál ida. Onra akadémika dahuluk ne'ebé fó ba feto ida iha universidade fó ona iha tinan 1827 ba Daniel Jeanne Wyttenbach, ne'ebé simu doutoramentu onoráriu ida ba nia hakerek filozófiku sira kona-ba estétika. Admisaun formál ba feto sira hahú iha semestre invernu 1908/09 ho estudante feto na'in 26; sira nia númeru sa'e ba 206 bainhira mosu Funu Mundiál I.
Funu marka interupsaun boot ida. Enkuantu estudante mane 2,258 maka rejista iha veraun 1914, númeru ne'e tun ba 1,899 iha semestre tuirmai, ho de'it 478 ne'ebé tuir palestra sira. Iha fulan tolu nia laran funu nian, universidade lakon ona estudante na'in 55.
=== Períodu Nazi ===
Iha tinan 1926, kapítulu ida hosi Liga Nasionál Sosialista Estudante Alemaña nian (NSDStB) harii iha Marburg. Iha tinan 1931, ida-ne'e kaer maioria iha konsellu estudante nian no lidera ida-ne'e hahú hosi ne'ebá. Hafoin Nazi sira sa'e ba podér iha tinan 1933, profesór na'in 21—liu désimu ida hosi pesoál profesór sira—hetan demisaun tanba razaun polítika ka rasiál tuir lei sira funsaun públika nian. Entre sira maka matenek-na'in sira ne'ebé notavel hanesan ekonomista Wilhelm Röpke, filólogu romanu Erich Auerbach, no filozofu Karl Löwith . Profesór Hermann Jacobsohn, linguista ida, oho-an iha fulan-Abril tinan 1933 hafoin nia suspensaun. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=1933-05-01 |title=Professor Kills Self |url=https://www.jta.org/archive/professor-kills-self |access-date=2025-09-09 |website=Jewish Telegraphic Agency |language=en}}</ref> Kuota rasial no jéneru foun sira impoin ba estudante sira, limita matríkula Judeu nian ba 1.5% iha jerál no 5% ba estudante sira tinan dahuluk nian. Proporsaun estudante feto sira nian limitadu temporariamente ba 10%.
=== Depois 1945 ===
Tuir 1945, universidade haree kreximentu lalais iha númeru estudante sira. Atu akomoda demanda, esforsu espansaun sira hahú iha dékada 1960, inklui edifísiu administrativu foun, jantar, no palestra sira, no muda Fakuldade Filozofia nian. Fakuldade Siénsia Naturál ida harii iha kampus Lahnberge ne'ebé foin dezenvolve, ne'ebé nia edifísiu sira maka entre sira dahuluk iha Alemaña ne'ebé tuir modelu konstrusaun prefabrikadu ne'ebé koñesidu hanesan ''Sistema Marburg'' .
=== sékulu 21 ===
Eventu nasionál ida ne'ebé maka laiha presedente akontese iha loron 1 fulan-Janeiru tinan 2006, bainhira ospitál universitáriu hetan privatizasaun no fa'an ba Rhön-Klinikum AG, empreza privadu ida kuidadu saúde nian, hafoin nia fuzaun ho Ospitál Universitáriu Gießen nian. <ref>{{Cite news |last=Conrad |first=Till |date=2022-05-16 |title=Die langen Kämpfe ums Krankenhaus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Iha tinan 2012 universidade loke muzeu kímika interativu dahuluk alemaun nian, ho naran ''Chemicum'' . Ninia programa kursu esperimentál ho objetivu atu enkoraja foin-sa'e sira atu buka kareira iha siénsia. <ref name="chemicum-news">{{Cite web |date=12 February 2011 |title="Chemikum Marburg" hat ein dauerhaftes Domizil |url=https://idw-online.de/pages/en/news454460 |access-date=23 January 2012 |publisher=Informationsdienst Wissenschaft }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141111075522/https://idw-online.de/pages/en/news454460 |date=11 November 2014 }}</ref>
== Estrutura ==
[[Imajen:Marburg_UB_Neubau_Eingang_Alter_Botanischer_Garten_von_OSO.jpg|miniaturadaimagem|Biblioteka universitáriu]]
[[Imajen:Uni_Marburg_Lahnberge_04.jpg|miniaturadaimagem|''Kampus Lahnberge'' dedika ba siénsia naturál sira. Imajen hatudu ''Edifísiu ho Objetivu Múltiplu'', uma ba Departamentu Matemátika no Siénsia Informátika, no mós laboratóriu sira ba peskiza iha siénsia materiál no kímika fízika]]
=== Departamentu sira ===
Universidade Marburg fahe ba 16 fakuldade. Iha nia tempu dahuluk, universidade ne'e kompostu husi Fakuldade Teolojia, Fakuldade Medisina, Fakuldade Direitu, no Fakuldade Filosofia. Husi Fakuldade Filosofia, Fakuldade Matemátika no Siénsia Naturál separa iha tinan 1964.
Iha tinan 1970, tuir Lei Edukasaun Asentu-Superiór Hesse nian, fakuldade sira ne'e hetan reestruturasaun sai fakuldade 20. Depois husi fusaun sira ne'ebé akontese liu husi tinan 1997, organizasaun atual kompostu husi 16 fakuldade, ne'ebé numerasaun la tuir ona sequência kontinua. [1]
Hanesan parte ida hosi Prosesu Bologna nian, Universidade introdús númeru boot ida hosi programa foun sira Lisensiatura no Mestradu nian. Iha tempu hanesan, programa lisensiatura tradisionál sira ho Majistradu, Diplom no kualifikasaun sira ne'ebé hanesan hapara tiha. <ref>{{Cite web |date=2007-11-06 |title=Marburger Lehrer informieren sich über neues Studiensystem |url=https://www.uni-marburg.de/archive/news/2007-11-6-marburger-lehrer-informieren-sich-uber-neues-studiensystem.html |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg}}</ref>
=== Institutu no muzeu asosiadu sira ===
Universidade koopera ho institutu afiliadu sira tuirmai:
* Fundasaun Christoph Dornier ba Psikolojia Klínika <ref>{{Cite news |last=Dietrich |first=Simon |date=1991-10-23 |title=Philipps-Universitaet. Viele Kooperationen mit Unternehmen |work=[[Handelsblatt]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza ba Hakerek Pesoál sira <ref>{{Cite news |date=2012-09-20 |title=Aufschlussreiche Würdigungen Verstorbener |work=[[Ostthüringer Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu Hans von Soden ba Peskiza Teolójika <ref>{{Cite news |date=2003-11-11 |title=Universität Marburg Neues Institut zur Förderung von Theologen |work=[[Frankfurter Rundschau]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Jestaun Kuidadu Saúde eV <ref>{{Cite news |date=2005-06-18 |title=Gesundheitsmanagement |work=[[Salzburger Nachrichten]] |pages=39 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Estudu Kooperativu sira (fundasaun legál privadu ida) <ref>{{Cite news |last=Fehl |first=Ulrich |date=1998-01-26 |title=Im Rahmen marktwirtschaftlicher Ordnung |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Terapia Komportamentál no Medisina Komportamentál (IVV) <ref>{{Cite news |date=2008-11-21 |title=Vortrag über Selbstverletzungen bei Jugendlichen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Institutu ba Étika Negósiu no Sosiál <ref>{{Cite news |last=Meyer |first=Claus-Peter |date=2001-11-29 |title=Debeka als Arbeitgeber ausgezeichnet |work=VersicherungsJournal Deutschland |language=de}}</ref>
* Semináriu Katóliku-Teolójiku Fakuldade Teolojia nian iha Fulda <ref>{{Cite news |date=2020-10-16 |title=Keine Priester mehr aus Fulda? |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=5 |language=de}}</ref>
Muzeu sira tuirmai ne'e iha afiliasaun ho universidade:
* Muzeu Mineralójiku hosi Universidade Philipps Marburg <ref>{{Cite news |date=2013-08-27 |title=Bedeutende Sammlung von Mineralien gestiftet |work=Oberhessische Zeitung |language=de}}</ref>
* Muzeu Arte no Istória Kulturál <ref>{{Cite web |title=Kunstmuseum |url=https://www.uni-marburg.de/de/museum/kunstmuseum |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Schwarzwäller |first=Nadja |date=2018-06-19 |title=Verein macht sich stark für Museum |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Kolesaun sira husi universidade (selesaun) ===
* Alter Botanischer Garten Marburg, the university's old [[botanical garden]]
* Botanischer Garten Marburg, the university's current botanical garden
* Forschungsinstitut Lichtbildarchiv älterer Originalurkunden bis 1250 (Collection of photographs taken from medieval charters)
* Bildarchiv Foto Marburg (German national picture archive of arts)
* Religionskundliche Sammlung (Collection of religious objects)
* Deutscher Sprachatlas (Linguistic Atlas of Germany)<ref>{{Cite web |title=Research Center Deutscher Sprachatlas |url=https://www.uni-marburg.de/en/fb09/dsa |access-date=1 August 2024}}</ref>
* Mineralogisches Museum (Museum of Mineralogy)
* Museum für Kunst und Kulturgeschichte (Museum of Arts)
* Museum Anatomicum (Museum of Anatomy and Medical History, currently closed)<ref>{{Cite news |last=Pfaffel |first=Dorothee |date=2025-04-04 |title=Wollen Sie das sehen? |work=Neuburger Rundschau |pages=25 |language=de}}</ref>
* University Archive https://www.uni-marburg.de/de/uniarchiv
== Peskiza ==
=== Klasifikasaun sira ===
Departamentu sira psikolojia no jeografia nian atinji ona estatutu Grupu Exelénsia nian iha Klasifikasaun Exelénsia CHE nian iha Europa tomak 2009.<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>Tuir QS World University Rankings of 2024, instituisaun ne'e situa iha intervalu 761-770 globalmente, no nia kaer pozisaun 40-41 nasionalmente. Tuir THE World University Rankings of 2024, nia hetan klasifikasaun iha grupu 401-500 iha nivel mundiál, enkuantu nia klasifikasaun nasionál monu entre 37 no 41. Iha ARWU World Rankings of 2023, universidade ne'e lista iha 401-500 iha mundu tomak no nia hetan pozisaun entre 25 no nasionál 31.
=== Sentru Peskiza Kolaborativu sira ===
Universidade ne'e signifikativu ba nia peskiza siénsia-moris nian maibé mós uma ba sentru ida hosi sentru uitoan ne'ebé hala'o peskiza kona-ba Médiu Oriente, CNMS ( Sentru ba Estudu sira Médiu Oriente no Besik nian ).
Peskiza universidade nian ilustra hosi nia partisipasaun iha SFB oioin ( ''Sonderforschungsbereiche'' ). Sentru peskiza kolaborativu sira-ne'e hetan finansiamentu hosi Fundasaun Siénsia Alemaña ''DFG'' . Sira enkoraja peskizadór sira atu hakat liu baliza sira hosi dixiplina sira, institutu sira, departamentu sira no fakuldade sira iha universidade partisipante nia laran. SFB atuál iha Universidade Marburg maka: <ref>{{Cite web |title=Sonderforschungsbereiche |url=https://www.uni-marburg.de/de/forschung/spitzenfoerderung/sfb |access-date=9 May 2020 |website=Philipps-Universität Marburg}}</ref>
* SFB 1083 – Estrutura no Dinámika Interfase Internu sira-nian (hahú iha 2013, iha kooperasaun ho Sentru Fízika Internasionál Donostia San Sebastián ) <ref>{{Cite web |date=2025-04-09 |title=SFB1083 |url=https://www.internal-interfaces.de/ |access-date=2025-09-09 |website=Internal Interfaces |language=en}}</ref>
* SFB/TRR 138 – Dinámika Seguransa nian: Forma sira Titulizasaun nian iha Perspetiva Istóriku (hahú iha 2014)
* CRC/TRR 393 – Trajetória sira husi Transtornu Afetivu sira (dezde 2024)
=== Manan-na'in sira Prémiu Nobel nian ===
Entre 1901 no 2011, ema na'in sanulu-resin-ida ne'ebé asosiadu ho Universidade Marburg liuhosi estudu ka hanorin hetan Prémiu Nobel[[File:Nobel_Prize.png|15x15px]] : <ref>{{Cite web |title=Nobelpreisträger |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/geschichte/nobelpreistraeger |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 1901: Emil von Behring (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Warnecke |first=Christiane |date=2009-06-13 |title=Mit Emil von Behring fing alles an |work=[[Frankfurter Neue Presse]] |pages=1 |language=de}}</ref>
* 1909: Ferdinand Braun (Physics)
* 1910: Albrecht Kossel (Medicine)
* 1930: Hans Fischer (Chemistry)
* 1936: Otto Loewi (Medicine)
* 1939: Adolf Butenandt (Chemistry)
* 1944: Otto Hahn (Chemistry)<ref>{{Cite news |last=Hanke |first=Franz-Josef |date=2008-06-23 |title=Ehre, wem Ehre gebührt – Wissenschaftspreise ehren die Forscher und nutzen auch wieder der Wissenschaft |work=[[Badische Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
* 1958: Boris Pasternak (Literature)
* 1963: Karl Ziegler (Chemistry)
* 1979: Georg Wittig (Chemistry)
* 2011: Jules Hoffmann (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Breu |first=Michael |date=2011-10-04 |title=Nobelpreis geht an einen Toten. Medizinpreis erstmals posthum vergeben |work=[[Basler Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
=== Manan-na'in sira Prémiu Leibniz nian ===
Prémiu Gottfried Wilhelm Leibniz fó ba peskizadór sira tuirmai ne'ebé iha afiliasaun ho Universidade Marburg: <ref>{{Cite news |date=2021-12-10 |title=Trägerinnen und Träger des Leibnizpreises an der Philipps-Universität Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=3 |language=de}}</ref>
* 1987: Rudolf K. Thauer – Mikrobiolojia Biokímika
* 1989: Manfred T. Reetz – Kímika Orgánika
* 1991: Ernst O. Göbel – Fízika Estadu-Sólidu
* 1991: Rolf Müller – Biokímika / Biolojia Molekulár
* 1996: Reinhard Lührmann – Biolojia Molekulár
* 1997: Paul Knochel – Kímika Organometálika
* 1997: Stephan W. Koch – Fízika Teórika
* 2002: Bruno Eckhardt – Fízika Teórika
* 2003: Roland Lill – Biolojia Sélula / Biokímika
* 2006: Gyburg Radke (kaben ho Uhlmann) – Filolójia no Filozofia Klásiku
* 2011: Friederike Pannewick – Estudu Árabe
* 2022: Stefanie Dehnen – Kímika Inorgánika
* 2024: Tobias Erb – Mikrobiolojia Sintétika
=== Prémiu Ars legend ba ensinu universitáriu ne'ebé di'ak tebes ===
Prémiu Ars legendi ba Ensinu Universitáriu Exelente, prémiu aas liu iha Alemaña iha área ensinu superiór nian, ne'ebé aprezenta hosi Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft no Konferénsia Reitór Alemaña nian (HRK), fó ba ema sira tuirmai ne'ebé hanorin iha Universidade Marburg: <ref>{{Cite web |last= |title=Ars legendi-Preis |url=https://www.stifterverband.org/ars-legendi-preis |access-date=2025-09-09 |website=Stifterverband |language=de}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |title=Preisträger*innen |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/zahlen-fakten-preise/preise |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 2010: Jürgen Schäfer (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2015: Jürgen Handke (ba "Ensinu no Aprendizajen Dijitál")
* 2016: Ilka Agricola (Prémiu Fakuldade nian ba Matemátika)
* 2017: Stefan Bösner (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2018: Evelyn Korn (ba "Alineamentu Konstrutivu")
* 2024: Rolf Kreyer (ba "Teoria no prátika linguístika Inglés nian kombinadu") <ref>{{Cite web |last= |date=2025-06-05 |title=Marburger Anglist Professor Kreyer erhält Preis für ausgezeichnete Lehre |url=https://www.op-marburg.de/lokales/marburg-biedenkopf/marburg/marburger-anglist-professor-kreyer-erhaelt-preis-fuer-ausgezeichnete-lehre-IVUZOSGCCREO3F2XUUNLS5N474.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Instituisaun sientífika sira ===
Universidade Marburg simu instituisaun akadémika no peskiza oioin:
* Akademia Peskiza Universidade Marburg (MARA) apoia peskizadór sira iha kareira inisiál liuhosi formasaun interdisiplinár, finansiamentu, no servisu dezenvolvimentu kareira nian. <ref>{{Cite news |date=2010-12-23 |title=Bedingungen für Promotion transparent machen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Sentru Dokumentasaun Alemaña ba Istória Arte nian (Bildarchiv Foto Marburg) maka arkivu imajen ida ne'ebé boot liu iha Europa ba arte no arkitetura, ne'ebé fornese rekursu no servisu sira ba muzeu sira, matenek-na'in sira, no editór sira. <ref>{{Cite news |last=Brockschmidt |first=Rolf |date=2023-09-02 |title=Für den Fall der Fälle |work=[[Der Tagesspiegel]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Sentru Demokrasia Hesse koordena esforsu sira hasoru estremizmu direita no oferese programa Mestradu ida iha akonsellamentu iha kontestu ne'ebá. <ref>{{Cite news |last=Haschink |first=Gregor |date=2022-05-11 |title=Opferberatung studieren |work=[[Frankfurter Rundschau]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza Deutscher Sprachatlas dokumenta no estuda variedade rejionál sira hosi lian Alemaña no mantein arkivu ida ne'ebé luan hosi materiál dialetu sira hosi fatin 50,000 resin. <ref>{{Cite news |last=Rummel |first=Silke |date=2014-09-09 |title=Forschungszentrum Deutscher Sprachatlas |work=Darmstädter Echo |language=de}}</ref>
* Sentru Estudu Jéneru no Peskiza Feminista, harii iha 2001, promove serbisu interdisiplinár iha estudu jéneru no koordena programa akadémiku sira ne'ebé iha relasaun. <ref>{{Cite news |date=2017-11-10 |title=Bildungsministerium gibt knapp eine Million Euro für Gender-Forschung |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
* Jardim Botániku, ne'ebé lokaliza iha kampus Lahnberge, ho luan hektar 20 no inklui kolesaun ai-horis ne'ebé luan, área peskiza nian, no estufa sira; Jardim Botániku Antigu agora serve hanesan parke públiku. <ref>{{Cite web |last=Ahlers |first=Wolfram |date=2021-08-20 |title=Botanischer Garten in Marburg muss renoviert werden |url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/region-und-hessen/botanischer-garten-in-marburg-muss-renoviert-werden-17488145.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |language=de}}</ref>
* SYNMIKRO, Sentru ba Mikrobiolojia Sintétika, avansa peskiza kona-ba enjeñaria funsaun mikrobiál sira, ho aplikasaun sira iha bioteknolojia no medisina, iha kolaborasaun ho Sosiedade Max Planck . <ref>{{Cite news |last=Hitzeroth |first=Manfred |date=2018-11-10 |title=Sieg mit mikrobiologischem Baukasten |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
== Estudante sira ==
[[Imajen:Alte_Universität_(Marburg)_2.jpg|miniaturadaimagem|''Universidade Antiga'', ne'ebé maka iha igreja universitáriu, departamentu ba estudu relijiozu sira no sala palestra reprezentativu ida]]
Students at Marburg University are represented by the General Student Committee (AStA) and the Student Parliament (StuPa), with additional representation at faculty level through student councils. The universal transit pass (semester ticket), negotiated by the AStA, allows students extensive access to public transport in Hesse and neighbouring areas, including use of selected InterCity (IC) and InterCity Express (ICE) trains.<ref>{{Cite news |date=2018-10-24 |title=ICE: Für Asta war Ticket-Reichweite zentraler Punkt |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref><ref>{{Cite news |last=Robinson |first=Patrick |date=2025-03-06 |title=Nach der Prüfung ist vor der Prüfung |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Universidade oferese rezidénsia oioin ba estudante sira, inklui Christian-Wolff-Haus, <ref>{{Cite news |date=2024-11-16 |title=Kernsanierung für Christian-Wolff-Haus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=5 |language=de}}</ref> istóriku Collegium Philippinum, <ref>{{Cite news |date=2025-09-08 |title=Felina Karle bekommt dank jahrhundertealten Rechts einen Platz im Collegium Philippinum in Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref> no Vilmarhaus, ne'ebé maka jere hosi Igreja Protestante. Konrad-Biesalski-Haus nafatin notavel ba nia asesibilidade pioneiru ba estudante sira ho defisiénsia fíziku. <ref>{{Cite news |last=Maas |first=Marie-Charlotte |date=2012-06-14 |title=Gleichheit unter Ungleichen |work=[[Die Zeit]] |pages=71 |language=de}}</ref>
== Antigu alunu no profesór sira ne'ebé notavel ==
=== Sientista naturál sira ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Teólogu sira ===
Marburg sempre koñesidu hanesan universidade ida ne'ebé foka ba umanidade . Ida-ne'e mantein forsa ne'e, liuliu iha Filozofia no Teolojia ba tempu naruk hafoin Funu Mundiál Daruak . <ref>{{Cite web |last=Peter |first=Lothar |date=2020-05-02 |title=Ein Partisan im Land der Mitläufer |url=https://jacobin.de/artikel/wolfgang-abendroth-marburg-marxismus-partisanenprofessor |access-date=2025-09-09 |website=Jacobin Magazin |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Sieg |first=Ulrich |date=2005-02-05 |title=Aus dem Geiste Kants Hermann Cohen, Paul Natorp und der Erste Weltkrieg |work=[[Neue Zürcher Zeitung]] |pages=64 |language=de}}</ref><templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Filózofu sira ===
=== Seluk ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
[[Kategoria:Páginas com traduções não revistas]]
3j6h8shipqh2lymngh5ceh8nnxftuog
74195
74194
2026-07-14T08:33:52Z
Diamantino Soares
9475
74195
wikitext
text/x-wiki
== Introdusaun ==
[[Imajen:Marburg asv2022-02 img02 Old University.jpg|miniaturadaimagem]]
'''Universidade Marburg''' mak universidade peskiza públika ida ne'ebé lokaliza iha Marburg, Alemaña. Universidade ne'e harii iha tinan 1527 husi Filipe I, Landgrave husi Hesse, no konsidera hanesan universidade ida ne'ebé tuan liu iha [[Alemaña]] no universidade protestante tuan liu ne'ebé sei kontinua funsiona to'o ohin loron iha mundu.
Ohin loron, Universidade Marburg mak universidade públika ida ne'ebé pertense ba Estadu Hesse, no la iha afiliasaun relijioza.
Universidade Marburg iha estudante hamutuk 21.162 iha tinan akademiku 2024/2025. Universidade ne'e lokaliza iha Marburg, Alemaña, no oferese programa estudu internasionál oioin. Aleinde ne'e, universidade ne'e mós partisipa iha programa Erasmus, ne'ebé fó oportunidade ba estudante sira atu tuir programa troka estudante ho universidade sira seluk iha Europa.
== Istória ==
=== Tinan sira iha Fundasaun nian ===
Iha loron 1 fulan-Jullu 1527, xefe rai-na'in nian Johann Feige inaugura oficialmente Universidade Marburg, ne'ebé harii husi Landgrave Philip I liuhusi dekretu ida iha loron 30 fulan Maiu tinan ne'ebá. Iha tempu inaugurasaun, universidade ne'e iha profesór 11 no estudante 88.
Reitór dahuluk Universidade Marburg mak Johannes Eisermann, ne'ebé koñesidu mós ho naran latín ''Ferrarius Montanus''. Nia hanorin direitu no servisu hanesan asesór ba tribunál landgravial iha Amöneburg. Iha tinan ne'ebá duni, Philip I fó ba universidade ne'e liberdade akadémika ne'ebé presiza atu hala'o nia atividade sira.
Iha loron 4 fulan Outubru 1541, Universidade Marburg hetan independénsia finanseira liuhosi eskritura dotasaun. Tinan tuirmai, Landgrave Philip I simu priviléjiu universitáriu hosi Imperadór Carlos V durante Dieta Imperiál iha Regensburg.
Iha tempu dahuluk, Universidade Marburg uza edifísiu monástiku antigu sira ne'ebé uluk pertense ba Dominikanu sira, Fransiskanu sira, no Irmaun sira husi Vida Komún.
Landgrave Philip I mós fó ba universidade priviléjiu oioin, inklui direitu atu haruka reprezentante ida ba asembleia rejionál, no izensaun hosi taxa no impostu ba membru universitáriu sira.
Iha tinan 1529, Landgrave Philip I sai uma-na'in ba Marburg Colloquy, debate relijiozu ida entre Martin Luther, Ulrich Zwingli, no Philip Melanchthon.
Reputasaun husi fakuldade teolójia Universidade Marburg atrai estudante internasionál sira, liuliu husi Suisa, Dinamarka, Suésia, Olanda, no Eskósia. Entre estudante sira ne'e iha Patrick Hamilton, ne'ebé estuda iha Marburg ba tempu badak.
Durante sékulu dahuluk universidade nian, surtu moras oioin, hanesan moras suar Inglés no peste, obriga universidade atu muda temporariamente ba sidade sira ne'ebé besik.
=== sékulu XVI no XVII ===
To'o nia mate iha tinan 1560, Johann Friedrich Dryander kaer kadeira medisina iha Universidade Marburg. Iha loron 15 fulan-Novembru 1565, Landgrave William IV hosi Hesse-Kassel nomeia Georg Marius nu'udar profesór, lahó hetan uluk konsentimentu formál husi universidade.
Iha tinan 1566, universidade harii kadeira medisina daruak, ne'ebé prenxe husi Victorinus Schönfeldt. Antes ne'e, nia serbisu nu'udar profesór matemátika iha universidade.
Entre tinan 1580 no 1628, Rudolph Goclenius maka profesór filozofia, lójika, no étika iha Universidade Marburg.
Bainhira Landgrave Maurice husi Hesse-Kassel hetan eransa husi Landgraviate Hesse-Marburg iha tinan 1604, nia konverte ba Calvinizmu iha tinan tuirmai. Tanba ne'e, universidade hetan obrigasaun atu adopta konfisaun Reformada, ne'ebé nia mantein to'o nia alinhamentu konfisionál nia rohan iha tinan 1866.
Mudansa konfisionál ida ne'e lori profesór Luteranu barak ba Universidade Giessen, ne'ebé foin harii iha tinan 1607. Iha tinan 1625, bainhira Marburg temporariamente tama iha okos Hesse-Darmstadt Luteranu, Universidade Giessen fila fali ba Universidade Marburg no depois taka.
Iha loron 24 fulan-Juñu 1653, universidade ne'e loke fali husi William VI husi Hesse-Kassel, ne'ebé muda fali universidade estadu nian husi Kassel ba Marburg, nune'e taka Universidade Kassel. Iha tinan sira tuirmai, universidade hasoru tempu difisil sira tanba konfisionalizasaun ne'ebé la'o hela no susar finanseiru.
=== sékulu 18 ===
Iha tinan 1723, filózofu Christian Wolff hetan nomeasaun ba kadeira ida iha Universidade Marburg hafoin hetan espulsaun hosi Halle hosi Frederick William I. Maski hetan opozisaun hosi parte sira hosi fakuldade teolójika, Wolff hanorin iha Marburg to'o 1740 ho protesaun hosi Landgrave, molok hetan bolu fali ba Prússia hosi Frederick the Great . Funu Tinan Hitu nian ikusmai perturba universidade, tanba Hesse sai hanesan kampu funu nian no Marburg hetan fortifikasaun.
Iha tinan 1785, universidade ne'e iha estatutu legál no polítiku espesiál: nia iha nia jurisdisaun rasik, dotasaun ekleziástiku sira, no kadeira ida iha asembleia rejionál. Landgrave hala'o knaar nu'udar reitór, ministru finansas nu'udar kuradór, no senadu kompostu hosi reprezentante sira hosi teolojia, lei, medisina, no filozofia, hamutuk ho instrutór linguajen no tékniku sira.
Universidade Marburg hetan kreximentu foun durante era Napoleónika . Iha tinan 1807, Eleitoradu Hesse nian sai parte hosi Reinu Westfalia ne'ebé foin harii, estadu satélite fransés ida. Maski universidade oioin iha reinu foun nia laran taka, Marburg hetan salvasaun no benefísiu finanseiru hosi redistribuisaun rekursu sira-nian, liuliu hafoin taka universidade sira iha Rinteln no Helmstedt . Biblioteka universitáriu habelar maka'as liuhosi transferénsia sira hosi Rinteln.
Iha tinan 1810, autoridade sira Westfalia nian bandu estudante sira atu uza kór no farda rejionál sira, hodi hamosu konflitu ne'ebé naruk entre estudante sira no administrasaun. Iha Maiu 1811, estudante 200 resin halo protestu hodi marxa ba Gladenbach, ne'ebé lori ba libertasaun estudante ida ne'ebé dadur no inkéritu ofisiál ida.
Hafoin retornu hosi prínsipe-eleitor iha tinan 1813, reforma barak maka inverte, inklui disolusaun hosi estrutura administrativu sira hosi Westfalia no finansiamentu sentralizadu. Influensiadu husi Funu Libertasaun nian, movimentu estudante sira ne'ebé promove unidade nasionál no ideia liberál sira hetan trasaun iha Marburg. Iha tinan 1816, sosiedade estudante ''Teutonia nian'' hamutuk ho asosiasaun estudante lokál sira hodi forma ''Germania Marburgensis'', maski nia dezenvolvimentu hetan impedimentu hosi Dekretu Carlsbad nian to'o tinan 1850. Iha prínsipe-eleitór Wilhelm I nia okos, restrisaun relijioza sira sai kmaan, hodi permite nomeasaun ba profesór katóliku sira hamutuk ho luteranu sira. Wilhelm II depois fó igualdade konfisionál tomak, ne'ebé kontribui ba aumentu iha matríkula. Durante dékada 1820 no dékada sira tuirmai, universidade habelar nia instalasaun sira, inklui jardín botániku foun, biblioteka, laboratóriu kímiku, teatru anatómiku, observatóriu, no klínika sira. Klínika feto nian, hahú iha Hessian nia ukun, remata iha tinan 1867.
Tuir aneksasaun Hesse nian hosi Prússia iha tinan 1866, universidade tranzita hosi instituisaun rejionál ida ba parte ida hosi sistema edukasaun Prússia nian, hodi hetan benefísiu hosi ninia reforma sira. Iha tempu ne'ebá, iha estudante na'in 264 (na'in 22 hosi li'ur Hesse) no profesór na'in 51.
Tanba limitasaun propriedade no preferénsia atu uza edifísiu estadu nian ne'ebé eziste, universidade desentralizadu nafatin iha sidade tomak envezde adota modelu kampus unifikadu. Númeru estudante sira aumenta beibeik, to'o 500 iha 1880 no liu 1,000 iha 1887.
=== sékulu XX ===
Iha tinan 1909, matríkula estudante nian iha Universidade Marburg aumenta dala rua. Maski feto sira seidauk hetan admisaun formál, Tadako Urata simu grau doutoramentu iha medisina iha tinan 1905 tuir provizaun espesiál ida. Onra akadémika dahuluk ne'ebé fó ba feto ida iha universidade fó ona iha tinan 1827 ba Daniel Jeanne Wyttenbach, ne'ebé simu doutoramentu onoráriu ida ba nia hakerek filozófiku sira kona-ba estétika. Admisaun formál ba feto sira hahú iha semestre invernu 1908/09 ho estudante feto na'in 26; sira nia númeru sa'e ba 206 bainhira mosu Funu Mundiál I.
Funu marka interupsaun boot ida. Enkuantu estudante mane 2,258 maka rejista iha veraun 1914, númeru ne'e tun ba 1,899 iha semestre tuirmai, ho de'it 478 ne'ebé tuir palestra sira. Iha fulan tolu nia laran funu nian, universidade lakon ona estudante na'in 55.
=== Períodu Nazi ===
Iha tinan 1926, kapítulu ida hosi Liga Nasionál Sosialista Estudante Alemaña nian (NSDStB) harii iha Marburg. Iha tinan 1931, ida-ne'e kaer maioria iha konsellu estudante nian no lidera ida-ne'e hahú hosi ne'ebá. Hafoin Nazi sira sa'e ba podér iha tinan 1933, profesór na'in 21—liu désimu ida hosi pesoál profesór sira—hetan demisaun tanba razaun polítika ka rasiál tuir lei sira funsaun públika nian. Entre sira maka matenek-na'in sira ne'ebé notavel hanesan ekonomista Wilhelm Röpke, filólogu romanu Erich Auerbach, no filozofu Karl Löwith . Profesór Hermann Jacobsohn, linguista ida, oho-an iha fulan-Abril tinan 1933 hafoin nia suspensaun. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=1933-05-01 |title=Professor Kills Self |url=https://www.jta.org/archive/professor-kills-self |access-date=2025-09-09 |website=Jewish Telegraphic Agency |language=en}}</ref> Kuota rasial no jéneru foun sira impoin ba estudante sira, limita matríkula Judeu nian ba 1.5% iha jerál no 5% ba estudante sira tinan dahuluk nian. Proporsaun estudante feto sira nian limitadu temporariamente ba 10%.
=== Depois 1945 ===
Tuir 1945, universidade haree kreximentu lalais iha númeru estudante sira. Atu akomoda demanda, esforsu espansaun sira hahú iha dékada 1960, inklui edifísiu administrativu foun, jantar, no palestra sira, no muda Fakuldade Filozofia nian. Fakuldade Siénsia Naturál ida harii iha kampus Lahnberge ne'ebé foin dezenvolve, ne'ebé nia edifísiu sira maka entre sira dahuluk iha Alemaña ne'ebé tuir modelu konstrusaun prefabrikadu ne'ebé koñesidu hanesan ''Sistema Marburg'' .
=== sékulu 21 ===
Eventu nasionál ida ne'ebé maka laiha presedente akontese iha loron 1 fulan-Janeiru tinan 2006, bainhira ospitál universitáriu hetan privatizasaun no fa'an ba Rhön-Klinikum AG, empreza privadu ida kuidadu saúde nian, hafoin nia fuzaun ho Ospitál Universitáriu Gießen nian. <ref>{{Cite news |last=Conrad |first=Till |date=2022-05-16 |title=Die langen Kämpfe ums Krankenhaus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Iha tinan 2012 universidade loke muzeu kímika interativu dahuluk alemaun nian, ho naran ''Chemicum'' . Ninia programa kursu esperimentál ho objetivu atu enkoraja foin-sa'e sira atu buka kareira iha siénsia. <ref name="chemicum-news">{{Cite web |date=12 February 2011 |title="Chemikum Marburg" hat ein dauerhaftes Domizil |url=https://idw-online.de/pages/en/news454460 |access-date=23 January 2012 |publisher=Informationsdienst Wissenschaft }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141111075522/https://idw-online.de/pages/en/news454460 |date=11 November 2014 }}</ref>
== Estrutura ==
[[Imajen:Marburg_UB_Neubau_Eingang_Alter_Botanischer_Garten_von_OSO.jpg|miniaturadaimagem|Biblioteka universitáriu]]
[[Imajen:Uni_Marburg_Lahnberge_04.jpg|miniaturadaimagem|''Kampus Lahnberge'' dedika ba siénsia naturál sira. Imajen hatudu ''Edifísiu ho Objetivu Múltiplu'', uma ba Departamentu Matemátika no Siénsia Informátika, no mós laboratóriu sira ba peskiza iha siénsia materiál no kímika fízika]]
=== Departamentu sira ===
Universidade Marburg fahe ba 16 fakuldade. Iha nia tempu dahuluk, universidade ne'e kompostu husi Fakuldade Teolojia, Fakuldade Medisina, Fakuldade Direitu, no Fakuldade Filosofia. Husi Fakuldade Filosofia, Fakuldade Matemátika no Siénsia Naturál separa iha tinan 1964.
Iha tinan 1970, tuir Lei Edukasaun Asentu-Superiór Hesse nian, fakuldade sira ne'e hetan reestruturasaun sai fakuldade 20. Depois husi fusaun sira ne'ebé akontese liu husi tinan 1997, organizasaun atual kompostu husi 16 fakuldade, ne'ebé numerasaun la tuir ona sequência kontinua. [1]
Hanesan parte ida hosi Prosesu Bologna nian, Universidade introdús númeru boot ida hosi programa foun sira Lisensiatura no Mestradu nian. Iha tempu hanesan, programa lisensiatura tradisionál sira ho Majistradu, Diplom no kualifikasaun sira ne'ebé hanesan hapara tiha. <ref>{{Cite web |date=2007-11-06 |title=Marburger Lehrer informieren sich über neues Studiensystem |url=https://www.uni-marburg.de/archive/news/2007-11-6-marburger-lehrer-informieren-sich-uber-neues-studiensystem.html |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg}}</ref>
=== Institutu no muzeu asosiadu sira ===
Universidade koopera ho institutu afiliadu sira tuirmai:
* Fundasaun Christoph Dornier ba Psikolojia Klínika <ref>{{Cite news |last=Dietrich |first=Simon |date=1991-10-23 |title=Philipps-Universitaet. Viele Kooperationen mit Unternehmen |work=[[Handelsblatt]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza ba Hakerek Pesoál sira <ref>{{Cite news |date=2012-09-20 |title=Aufschlussreiche Würdigungen Verstorbener |work=[[Ostthüringer Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu Hans von Soden ba Peskiza Teolójika <ref>{{Cite news |date=2003-11-11 |title=Universität Marburg Neues Institut zur Förderung von Theologen |work=[[Frankfurter Rundschau]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Jestaun Kuidadu Saúde eV <ref>{{Cite news |date=2005-06-18 |title=Gesundheitsmanagement |work=[[Salzburger Nachrichten]] |pages=39 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Estudu Kooperativu sira (fundasaun legál privadu ida) <ref>{{Cite news |last=Fehl |first=Ulrich |date=1998-01-26 |title=Im Rahmen marktwirtschaftlicher Ordnung |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Terapia Komportamentál no Medisina Komportamentál (IVV) <ref>{{Cite news |date=2008-11-21 |title=Vortrag über Selbstverletzungen bei Jugendlichen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Institutu ba Étika Negósiu no Sosiál <ref>{{Cite news |last=Meyer |first=Claus-Peter |date=2001-11-29 |title=Debeka als Arbeitgeber ausgezeichnet |work=VersicherungsJournal Deutschland |language=de}}</ref>
* Semináriu Katóliku-Teolójiku Fakuldade Teolojia nian iha Fulda <ref>{{Cite news |date=2020-10-16 |title=Keine Priester mehr aus Fulda? |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=5 |language=de}}</ref>
Muzeu sira tuirmai ne'e iha afiliasaun ho universidade:
* Muzeu Mineralójiku hosi Universidade Philipps Marburg <ref>{{Cite news |date=2013-08-27 |title=Bedeutende Sammlung von Mineralien gestiftet |work=Oberhessische Zeitung |language=de}}</ref>
* Muzeu Arte no Istória Kulturál <ref>{{Cite web |title=Kunstmuseum |url=https://www.uni-marburg.de/de/museum/kunstmuseum |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Schwarzwäller |first=Nadja |date=2018-06-19 |title=Verein macht sich stark für Museum |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Kolesaun sira husi universidade (selesaun) ===
* Alter Botanischer Garten Marburg, the university's old [[botanical garden]]
* Botanischer Garten Marburg, the university's current botanical garden
* Forschungsinstitut Lichtbildarchiv älterer Originalurkunden bis 1250 (Collection of photographs taken from medieval charters)
* Bildarchiv Foto Marburg (German national picture archive of arts)
* Religionskundliche Sammlung (Collection of religious objects)
* Deutscher Sprachatlas (Linguistic Atlas of Germany)<ref>{{Cite web |title=Research Center Deutscher Sprachatlas |url=https://www.uni-marburg.de/en/fb09/dsa |access-date=1 August 2024}}</ref>
* Mineralogisches Museum (Museum of Mineralogy)
* Museum für Kunst und Kulturgeschichte (Museum of Arts)
* Museum Anatomicum (Museum of Anatomy and Medical History, currently closed)<ref>{{Cite news |last=Pfaffel |first=Dorothee |date=2025-04-04 |title=Wollen Sie das sehen? |work=Neuburger Rundschau |pages=25 |language=de}}</ref>
* University Archive https://www.uni-marburg.de/de/uniarchiv
== Peskiza ==
=== Klasifikasaun sira ===
Departamentu sira psikolojia no jeografia nian atinji ona estatutu Grupu Exelénsia nian iha Klasifikasaun Exelénsia CHE nian iha Europa tomak 2009.<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>Tuir QS World University Rankings of 2024, instituisaun ne'e situa iha intervalu 761-770 globalmente, no nia kaer pozisaun 40-41 nasionalmente. Tuir THE World University Rankings of 2024, nia hetan klasifikasaun iha grupu 401-500 iha nivel mundiál, enkuantu nia klasifikasaun nasionál monu entre 37 no 41. Iha ARWU World Rankings of 2023, universidade ne'e lista iha 401-500 iha mundu tomak no nia hetan pozisaun entre 25 no nasionál 31.
=== Sentru Peskiza Kolaborativu sira ===
Universidade ne'e signifikativu ba nia peskiza siénsia-moris nian maibé mós uma ba sentru ida hosi sentru uitoan ne'ebé hala'o peskiza kona-ba Médiu Oriente, CNMS ( Sentru ba Estudu sira Médiu Oriente no Besik nian ).
Peskiza universidade nian ilustra hosi nia partisipasaun iha SFB oioin ( ''Sonderforschungsbereiche'' ). Sentru peskiza kolaborativu sira-ne'e hetan finansiamentu hosi Fundasaun Siénsia Alemaña ''DFG'' . Sira enkoraja peskizadór sira atu hakat liu baliza sira hosi dixiplina sira, institutu sira, departamentu sira no fakuldade sira iha universidade partisipante nia laran. SFB atuál iha Universidade Marburg maka: <ref>{{Cite web |title=Sonderforschungsbereiche |url=https://www.uni-marburg.de/de/forschung/spitzenfoerderung/sfb |access-date=9 May 2020 |website=Philipps-Universität Marburg}}</ref>
* SFB 1083 – Estrutura no Dinámika Interfase Internu sira-nian (hahú iha 2013, iha kooperasaun ho Sentru Fízika Internasionál Donostia San Sebastián ) <ref>{{Cite web |date=2025-04-09 |title=SFB1083 |url=https://www.internal-interfaces.de/ |access-date=2025-09-09 |website=Internal Interfaces |language=en}}</ref>
* SFB/TRR 138 – Dinámika Seguransa nian: Forma sira Titulizasaun nian iha Perspetiva Istóriku (hahú iha 2014)
* CRC/TRR 393 – Trajetória sira husi Transtornu Afetivu sira (dezde 2024)
=== Manan-na'in sira Prémiu Nobel nian ===
Entre 1901 no 2011, ema na'in sanulu-resin-ida ne'ebé asosiadu ho Universidade Marburg liuhosi estudu ka hanorin hetan Prémiu Nobel[[File:Nobel_Prize.png|15x15px]] : <ref>{{Cite web |title=Nobelpreisträger |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/geschichte/nobelpreistraeger |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 1901: Emil von Behring (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Warnecke |first=Christiane |date=2009-06-13 |title=Mit Emil von Behring fing alles an |work=[[Frankfurter Neue Presse]] |pages=1 |language=de}}</ref>
* 1909: Ferdinand Braun (Physics)
* 1910: Albrecht Kossel (Medicine)
* 1930: Hans Fischer (Chemistry)
* 1936: Otto Loewi (Medicine)
* 1939: Adolf Butenandt (Chemistry)
* 1944: Otto Hahn (Chemistry)<ref>{{Cite news |last=Hanke |first=Franz-Josef |date=2008-06-23 |title=Ehre, wem Ehre gebührt – Wissenschaftspreise ehren die Forscher und nutzen auch wieder der Wissenschaft |work=[[Badische Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
* 1958: Boris Pasternak (Literature)
* 1963: Karl Ziegler (Chemistry)
* 1979: Georg Wittig (Chemistry)
* 2011: Jules Hoffmann (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Breu |first=Michael |date=2011-10-04 |title=Nobelpreis geht an einen Toten. Medizinpreis erstmals posthum vergeben |work=[[Basler Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
=== Manan-na'in sira Prémiu Leibniz nian ===
Prémiu Gottfried Wilhelm Leibniz fó ba peskizadór sira tuirmai ne'ebé iha afiliasaun ho Universidade Marburg: <ref>{{Cite news |date=2021-12-10 |title=Trägerinnen und Träger des Leibnizpreises an der Philipps-Universität Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=3 |language=de}}</ref>
* 1987: Rudolf K. Thauer – Mikrobiolojia Biokímika
* 1989: Manfred T. Reetz – Kímika Orgánika
* 1991: Ernst O. Göbel – Fízika Estadu-Sólidu
* 1991: Rolf Müller – Biokímika / Biolojia Molekulár
* 1996: Reinhard Lührmann – Biolojia Molekulár
* 1997: Paul Knochel – Kímika Organometálika
* 1997: Stephan W. Koch – Fízika Teórika
* 2002: Bruno Eckhardt – Fízika Teórika
* 2003: Roland Lill – Biolojia Sélula / Biokímika
* 2006: Gyburg Radke (kaben ho Uhlmann) – Filolójia no Filozofia Klásiku
* 2011: Friederike Pannewick – Estudu Árabe
* 2022: Stefanie Dehnen – Kímika Inorgánika
* 2024: Tobias Erb – Mikrobiolojia Sintétika
=== Prémiu Ars legend ba ensinu universitáriu ne'ebé di'ak tebes ===
Prémiu Ars legendi ba Ensinu Universitáriu Exelente, prémiu aas liu iha Alemaña iha área ensinu superiór nian, ne'ebé aprezenta hosi Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft no Konferénsia Reitór Alemaña nian (HRK), fó ba ema sira tuirmai ne'ebé hanorin iha Universidade Marburg: <ref>{{Cite web |last= |title=Ars legendi-Preis |url=https://www.stifterverband.org/ars-legendi-preis |access-date=2025-09-09 |website=Stifterverband |language=de}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |title=Preisträger*innen |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/zahlen-fakten-preise/preise |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 2010: Jürgen Schäfer (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2015: Jürgen Handke (ba "Ensinu no Aprendizajen Dijitál")
* 2016: Ilka Agricola (Prémiu Fakuldade nian ba Matemátika)
* 2017: Stefan Bösner (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2018: Evelyn Korn (ba "Alineamentu Konstrutivu")
* 2024: Rolf Kreyer (ba "Teoria no prátika linguístika Inglés nian kombinadu") <ref>{{Cite web |last= |date=2025-06-05 |title=Marburger Anglist Professor Kreyer erhält Preis für ausgezeichnete Lehre |url=https://www.op-marburg.de/lokales/marburg-biedenkopf/marburg/marburger-anglist-professor-kreyer-erhaelt-preis-fuer-ausgezeichnete-lehre-IVUZOSGCCREO3F2XUUNLS5N474.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Instituisaun sientífika sira ===
Universidade Marburg simu instituisaun akadémika no peskiza oioin:
* Akademia Peskiza Universidade Marburg (MARA) apoia peskizadór sira iha kareira inisiál liuhosi formasaun interdisiplinár, finansiamentu, no servisu dezenvolvimentu kareira nian. <ref>{{Cite news |date=2010-12-23 |title=Bedingungen für Promotion transparent machen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Sentru Dokumentasaun Alemaña ba Istória Arte nian (Bildarchiv Foto Marburg) maka arkivu imajen ida ne'ebé boot liu iha Europa ba arte no arkitetura, ne'ebé fornese rekursu no servisu sira ba muzeu sira, matenek-na'in sira, no editór sira. <ref>{{Cite news |last=Brockschmidt |first=Rolf |date=2023-09-02 |title=Für den Fall der Fälle |work=[[Der Tagesspiegel]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Sentru Demokrasia Hesse koordena esforsu sira hasoru estremizmu direita no oferese programa Mestradu ida iha akonsellamentu iha kontestu ne'ebá. <ref>{{Cite news |last=Haschink |first=Gregor |date=2022-05-11 |title=Opferberatung studieren |work=[[Frankfurter Rundschau]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza Deutscher Sprachatlas dokumenta no estuda variedade rejionál sira hosi lian Alemaña no mantein arkivu ida ne'ebé luan hosi materiál dialetu sira hosi fatin 50,000 resin. <ref>{{Cite news |last=Rummel |first=Silke |date=2014-09-09 |title=Forschungszentrum Deutscher Sprachatlas |work=Darmstädter Echo |language=de}}</ref>
* Sentru Estudu Jéneru no Peskiza Feminista, harii iha 2001, promove serbisu interdisiplinár iha estudu jéneru no koordena programa akadémiku sira ne'ebé iha relasaun. <ref>{{Cite news |date=2017-11-10 |title=Bildungsministerium gibt knapp eine Million Euro für Gender-Forschung |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
* Jardim Botániku, ne'ebé lokaliza iha kampus Lahnberge, ho luan hektar 20 no inklui kolesaun ai-horis ne'ebé luan, área peskiza nian, no estufa sira; Jardim Botániku Antigu agora serve hanesan parke públiku. <ref>{{Cite web |last=Ahlers |first=Wolfram |date=2021-08-20 |title=Botanischer Garten in Marburg muss renoviert werden |url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/region-und-hessen/botanischer-garten-in-marburg-muss-renoviert-werden-17488145.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |language=de}}</ref>
* SYNMIKRO, Sentru ba Mikrobiolojia Sintétika, avansa peskiza kona-ba enjeñaria funsaun mikrobiál sira, ho aplikasaun sira iha bioteknolojia no medisina, iha kolaborasaun ho Sosiedade Max Planck . <ref>{{Cite news |last=Hitzeroth |first=Manfred |date=2018-11-10 |title=Sieg mit mikrobiologischem Baukasten |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
== Estudante sira ==
[[Imajen:Alte_Universität_(Marburg)_2.jpg|miniaturadaimagem|''Universidade Antiga'', ne'ebé maka iha igreja universitáriu, departamentu ba estudu relijiozu sira no sala palestra reprezentativu ida]]
Students at Marburg University are represented by the General Student Committee (AStA) and the Student Parliament (StuPa), with additional representation at faculty level through student councils. The universal transit pass (semester ticket), negotiated by the AStA, allows students extensive access to public transport in Hesse and neighbouring areas, including use of selected InterCity (IC) and InterCity Express (ICE) trains.<ref>{{Cite news |date=2018-10-24 |title=ICE: Für Asta war Ticket-Reichweite zentraler Punkt |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref><ref>{{Cite news |last=Robinson |first=Patrick |date=2025-03-06 |title=Nach der Prüfung ist vor der Prüfung |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Universidade oferese rezidénsia oioin ba estudante sira, inklui Christian-Wolff-Haus, <ref>{{Cite news |date=2024-11-16 |title=Kernsanierung für Christian-Wolff-Haus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=5 |language=de}}</ref> istóriku Collegium Philippinum, <ref>{{Cite news |date=2025-09-08 |title=Felina Karle bekommt dank jahrhundertealten Rechts einen Platz im Collegium Philippinum in Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref> no Vilmarhaus, ne'ebé maka jere hosi Igreja Protestante. Konrad-Biesalski-Haus nafatin notavel ba nia asesibilidade pioneiru ba estudante sira ho defisiénsia fíziku. <ref>{{Cite news |last=Maas |first=Marie-Charlotte |date=2012-06-14 |title=Gleichheit unter Ungleichen |work=[[Die Zeit]] |pages=71 |language=de}}</ref>
== Antigu alunu no profesór sira ne'ebé notavel ==
=== Sientista naturál sira ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Teólogu sira ===
Marburg sempre koñesidu hanesan universidade ida ne'ebé foka ba umanidade . Ida-ne'e mantein forsa ne'e, liuliu iha Filozofia no Teolojia ba tempu naruk hafoin Funu Mundiál Daruak . <ref>{{Cite web |last=Peter |first=Lothar |date=2020-05-02 |title=Ein Partisan im Land der Mitläufer |url=https://jacobin.de/artikel/wolfgang-abendroth-marburg-marxismus-partisanenprofessor |access-date=2025-09-09 |website=Jacobin Magazin |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Sieg |first=Ulrich |date=2005-02-05 |title=Aus dem Geiste Kants Hermann Cohen, Paul Natorp und der Erste Weltkrieg |work=[[Neue Zürcher Zeitung]] |pages=64 |language=de}}</ref><templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Filózofu sira ===
=== Seluk ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
[[Kategoria:Páginas com traduções não revistas]]
7q90tss70sry975qovmndqwf70sabi6
74196
74195
2026-07-14T08:36:49Z
Diamantino Soares
9475
74196
wikitext
text/x-wiki
== Introdusaun ==
[[Imajen:Marburg asv2022-02 img02 Old University.jpg|miniaturadaimagem]]
'''Universidade Marburg''' mak universidade peskiza públika ida ne'ebé lokaliza iha Marburg, [[Alemaña]]. Universidade ne'e harii iha tinan 1527 husi [[:de:Philipp_I._(Hessen)|Filipe I]], Landgrave husi [[:de:Hessen|Hesse]], no konsidera hanesan universidade ida ne'ebé tuan liu iha [[Alemaña]] no universidade protestante tuan liu ne'ebé sei kontinua funsiona to'o ohin loron iha mundu.
Ohin loron, Universidade Marburg mak universidade públika ida ne'ebé pertense ba Estadu Hesse, no la iha afiliasaun relijioza.
Universidade Marburg iha estudante hamutuk 21.162 iha tinan akademiku 2024/2025. Universidade ne'e lokaliza iha Marburg, Alemaña, no oferese programa estudu internasionál oioin. Aleinde ne'e, universidade ne'e mós partisipa iha programa Erasmus, ne'ebé fó oportunidade ba estudante sira atu tuir programa troka estudante ho universidade sira seluk iha Europa.
== Istória ==
=== Tinan sira iha Fundasaun nian ===
Iha loron 1 fulan-Jullu 1527, xefe rai-na'in nian Johann Feige inaugura oficialmente Universidade Marburg, ne'ebé harii husi Landgrave Philip I liuhusi dekretu ida iha loron 30 fulan Maiu tinan ne'ebá. Iha tempu inaugurasaun, universidade ne'e iha profesór 11 no estudante 88.
Reitór dahuluk Universidade Marburg mak Johannes Eisermann, ne'ebé koñesidu mós ho naran latín ''Ferrarius Montanus''. Nia hanorin direitu no servisu hanesan asesór ba tribunál landgravial iha Amöneburg. Iha tinan ne'ebá duni, Philip I fó ba universidade ne'e liberdade akadémika ne'ebé presiza atu hala'o nia atividade sira.
Iha loron 4 fulan Outubru 1541, Universidade Marburg hetan independénsia finanseira liuhosi eskritura dotasaun. Tinan tuirmai, Landgrave Philip I simu priviléjiu universitáriu hosi Imperadór Carlos V durante Dieta Imperiál iha Regensburg.
Iha tempu dahuluk, Universidade Marburg uza edifísiu monástiku antigu sira ne'ebé uluk pertense ba Dominikanu sira, Fransiskanu sira, no Irmaun sira husi Vida Komún.
Landgrave Philip I mós fó ba universidade priviléjiu oioin, inklui direitu atu haruka reprezentante ida ba asembleia rejionál, no izensaun hosi taxa no impostu ba membru universitáriu sira.
Iha tinan 1529, Landgrave Philip I sai uma-na'in ba Marburg Colloquy, debate relijiozu ida entre Martin Luther, Ulrich Zwingli, no Philip Melanchthon.
Reputasaun husi fakuldade teolójia Universidade Marburg atrai estudante internasionál sira, liuliu husi Suisa, Dinamarka, Suésia, Olanda, no Eskósia. Entre estudante sira ne'e iha Patrick Hamilton, ne'ebé estuda iha Marburg ba tempu badak.
Durante sékulu dahuluk universidade nian, surtu moras oioin, hanesan moras suar Inglés no peste, obriga universidade atu muda temporariamente ba sidade sira ne'ebé besik.
=== sékulu XVI no XVII ===
To'o nia mate iha tinan 1560, Johann Friedrich Dryander kaer kadeira medisina iha Universidade Marburg. Iha loron 15 fulan-Novembru 1565, Landgrave William IV hosi Hesse-Kassel nomeia Georg Marius nu'udar profesór, lahó hetan uluk konsentimentu formál husi universidade.
Iha tinan 1566, universidade harii kadeira medisina daruak, ne'ebé prenxe husi Victorinus Schönfeldt. Antes ne'e, nia serbisu nu'udar profesór matemátika iha universidade.
Entre tinan 1580 no 1628, Rudolph Goclenius maka profesór filozofia, lójika, no étika iha Universidade Marburg.
Bainhira Landgrave Maurice husi Hesse-Kassel hetan eransa husi Landgraviate Hesse-Marburg iha tinan 1604, nia konverte ba Calvinizmu iha tinan tuirmai. Tanba ne'e, universidade hetan obrigasaun atu adopta konfisaun Reformada, ne'ebé nia mantein to'o nia alinhamentu konfisionál nia rohan iha tinan 1866.
Mudansa konfisionál ida ne'e lori profesór Luteranu barak ba Universidade Giessen, ne'ebé foin harii iha tinan 1607. Iha tinan 1625, bainhira Marburg temporariamente tama iha okos Hesse-Darmstadt Luteranu, Universidade Giessen fila fali ba Universidade Marburg no depois taka.
Iha loron 24 fulan-Juñu 1653, universidade ne'e loke fali husi William VI husi Hesse-Kassel, ne'ebé muda fali universidade estadu nian husi Kassel ba Marburg, nune'e taka Universidade Kassel. Iha tinan sira tuirmai, universidade hasoru tempu difisil sira tanba konfisionalizasaun ne'ebé la'o hela no susar finanseiru.
=== sékulu 18 ===
Iha tinan 1723, filózofu Christian Wolff hetan nomeasaun ba kadeira ida iha Universidade Marburg hafoin hetan espulsaun hosi Halle hosi Frederick William I. Maski hetan opozisaun hosi parte sira hosi fakuldade teolójika, Wolff hanorin iha Marburg to'o 1740 ho protesaun hosi Landgrave, molok hetan bolu fali ba Prússia hosi Frederick the Great . Funu Tinan Hitu nian ikusmai perturba universidade, tanba Hesse sai hanesan kampu funu nian no Marburg hetan fortifikasaun.
Iha tinan 1785, universidade ne'e iha estatutu legál no polítiku espesiál: nia iha nia jurisdisaun rasik, dotasaun ekleziástiku sira, no kadeira ida iha asembleia rejionál. Landgrave hala'o knaar nu'udar reitór, ministru finansas nu'udar kuradór, no senadu kompostu hosi reprezentante sira hosi teolojia, lei, medisina, no filozofia, hamutuk ho instrutór linguajen no tékniku sira.
Universidade Marburg hetan kreximentu foun durante era Napoleónika . Iha tinan 1807, Eleitoradu Hesse nian sai parte hosi Reinu Westfalia ne'ebé foin harii, estadu satélite fransés ida. Maski universidade oioin iha reinu foun nia laran taka, Marburg hetan salvasaun no benefísiu finanseiru hosi redistribuisaun rekursu sira-nian, liuliu hafoin taka universidade sira iha Rinteln no Helmstedt . Biblioteka universitáriu habelar maka'as liuhosi transferénsia sira hosi Rinteln.
Iha tinan 1810, autoridade sira Westfalia nian bandu estudante sira atu uza kór no farda rejionál sira, hodi hamosu konflitu ne'ebé naruk entre estudante sira no administrasaun. Iha Maiu 1811, estudante 200 resin halo protestu hodi marxa ba Gladenbach, ne'ebé lori ba libertasaun estudante ida ne'ebé dadur no inkéritu ofisiál ida.
Hafoin retornu hosi prínsipe-eleitor iha tinan 1813, reforma barak maka inverte, inklui disolusaun hosi estrutura administrativu sira hosi Westfalia no finansiamentu sentralizadu. Influensiadu husi Funu Libertasaun nian, movimentu estudante sira ne'ebé promove unidade nasionál no ideia liberál sira hetan trasaun iha Marburg. Iha tinan 1816, sosiedade estudante ''Teutonia nian'' hamutuk ho asosiasaun estudante lokál sira hodi forma ''Germania Marburgensis'', maski nia dezenvolvimentu hetan impedimentu hosi Dekretu Carlsbad nian to'o tinan 1850. Iha prínsipe-eleitór Wilhelm I nia okos, restrisaun relijioza sira sai kmaan, hodi permite nomeasaun ba profesór katóliku sira hamutuk ho luteranu sira. Wilhelm II depois fó igualdade konfisionál tomak, ne'ebé kontribui ba aumentu iha matríkula. Durante dékada 1820 no dékada sira tuirmai, universidade habelar nia instalasaun sira, inklui jardín botániku foun, biblioteka, laboratóriu kímiku, teatru anatómiku, observatóriu, no klínika sira. Klínika feto nian, hahú iha Hessian nia ukun, remata iha tinan 1867.
Tuir aneksasaun Hesse nian hosi Prússia iha tinan 1866, universidade tranzita hosi instituisaun rejionál ida ba parte ida hosi sistema edukasaun Prússia nian, hodi hetan benefísiu hosi ninia reforma sira. Iha tempu ne'ebá, iha estudante na'in 264 (na'in 22 hosi li'ur Hesse) no profesór na'in 51.
Tanba limitasaun propriedade no preferénsia atu uza edifísiu estadu nian ne'ebé eziste, universidade desentralizadu nafatin iha sidade tomak envezde adota modelu kampus unifikadu. Númeru estudante sira aumenta beibeik, to'o 500 iha 1880 no liu 1,000 iha 1887.
=== sékulu XX ===
Iha tinan 1909, matríkula estudante nian iha Universidade Marburg aumenta dala rua. Maski feto sira seidauk hetan admisaun formál, Tadako Urata simu grau doutoramentu iha medisina iha tinan 1905 tuir provizaun espesiál ida. Onra akadémika dahuluk ne'ebé fó ba feto ida iha universidade fó ona iha tinan 1827 ba Daniel Jeanne Wyttenbach, ne'ebé simu doutoramentu onoráriu ida ba nia hakerek filozófiku sira kona-ba estétika. Admisaun formál ba feto sira hahú iha semestre invernu 1908/09 ho estudante feto na'in 26; sira nia númeru sa'e ba 206 bainhira mosu Funu Mundiál I.
Funu marka interupsaun boot ida. Enkuantu estudante mane 2,258 maka rejista iha veraun 1914, númeru ne'e tun ba 1,899 iha semestre tuirmai, ho de'it 478 ne'ebé tuir palestra sira. Iha fulan tolu nia laran funu nian, universidade lakon ona estudante na'in 55.
=== Períodu Nazi ===
Iha tinan 1926, kapítulu ida hosi Liga Nasionál Sosialista Estudante Alemaña nian (NSDStB) harii iha Marburg. Iha tinan 1931, ida-ne'e kaer maioria iha konsellu estudante nian no lidera ida-ne'e hahú hosi ne'ebá. Hafoin Nazi sira sa'e ba podér iha tinan 1933, profesór na'in 21—liu désimu ida hosi pesoál profesór sira—hetan demisaun tanba razaun polítika ka rasiál tuir lei sira funsaun públika nian. Entre sira maka matenek-na'in sira ne'ebé notavel hanesan ekonomista Wilhelm Röpke, filólogu romanu Erich Auerbach, no filozofu Karl Löwith . Profesór Hermann Jacobsohn, linguista ida, oho-an iha fulan-Abril tinan 1933 hafoin nia suspensaun. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=1933-05-01 |title=Professor Kills Self |url=https://www.jta.org/archive/professor-kills-self |access-date=2025-09-09 |website=Jewish Telegraphic Agency |language=en}}</ref> Kuota rasial no jéneru foun sira impoin ba estudante sira, limita matríkula Judeu nian ba 1.5% iha jerál no 5% ba estudante sira tinan dahuluk nian. Proporsaun estudante feto sira nian limitadu temporariamente ba 10%.
=== Depois 1945 ===
Tuir 1945, universidade haree kreximentu lalais iha númeru estudante sira. Atu akomoda demanda, esforsu espansaun sira hahú iha dékada 1960, inklui edifísiu administrativu foun, jantar, no palestra sira, no muda Fakuldade Filozofia nian. Fakuldade Siénsia Naturál ida harii iha kampus Lahnberge ne'ebé foin dezenvolve, ne'ebé nia edifísiu sira maka entre sira dahuluk iha Alemaña ne'ebé tuir modelu konstrusaun prefabrikadu ne'ebé koñesidu hanesan ''Sistema Marburg'' .
=== sékulu 21 ===
Eventu nasionál ida ne'ebé maka laiha presedente akontese iha loron 1 fulan-Janeiru tinan 2006, bainhira ospitál universitáriu hetan privatizasaun no fa'an ba Rhön-Klinikum AG, empreza privadu ida kuidadu saúde nian, hafoin nia fuzaun ho Ospitál Universitáriu Gießen nian. <ref>{{Cite news |last=Conrad |first=Till |date=2022-05-16 |title=Die langen Kämpfe ums Krankenhaus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Iha tinan 2012 universidade loke muzeu kímika interativu dahuluk alemaun nian, ho naran ''Chemicum'' . Ninia programa kursu esperimentál ho objetivu atu enkoraja foin-sa'e sira atu buka kareira iha siénsia. <ref name="chemicum-news">{{Cite web |date=12 February 2011 |title="Chemikum Marburg" hat ein dauerhaftes Domizil |url=https://idw-online.de/pages/en/news454460 |access-date=23 January 2012 |publisher=Informationsdienst Wissenschaft }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141111075522/https://idw-online.de/pages/en/news454460 |date=11 November 2014 }}</ref>
== Estrutura ==
[[Imajen:Marburg_UB_Neubau_Eingang_Alter_Botanischer_Garten_von_OSO.jpg|miniaturadaimagem|Biblioteka universitáriu]]
[[Imajen:Uni_Marburg_Lahnberge_04.jpg|miniaturadaimagem|''Kampus Lahnberge'' dedika ba siénsia naturál sira. Imajen hatudu ''Edifísiu ho Objetivu Múltiplu'', uma ba Departamentu Matemátika no Siénsia Informátika, no mós laboratóriu sira ba peskiza iha siénsia materiál no kímika fízika]]
=== Departamentu sira ===
Universidade Marburg fahe ba 16 fakuldade. Iha nia tempu dahuluk, universidade ne'e kompostu husi Fakuldade Teolojia, Fakuldade Medisina, Fakuldade Direitu, no Fakuldade Filosofia. Husi Fakuldade Filosofia, Fakuldade Matemátika no Siénsia Naturál separa iha tinan 1964.
Iha tinan 1970, tuir Lei Edukasaun Asentu-Superiór Hesse nian, fakuldade sira ne'e hetan reestruturasaun sai fakuldade 20. Depois husi fusaun sira ne'ebé akontese liu husi tinan 1997, organizasaun atual kompostu husi 16 fakuldade, ne'ebé numerasaun la tuir ona sequência kontinua. [1]
Hanesan parte ida hosi Prosesu Bologna nian, Universidade introdús númeru boot ida hosi programa foun sira Lisensiatura no Mestradu nian. Iha tempu hanesan, programa lisensiatura tradisionál sira ho Majistradu, Diplom no kualifikasaun sira ne'ebé hanesan hapara tiha. <ref>{{Cite web |date=2007-11-06 |title=Marburger Lehrer informieren sich über neues Studiensystem |url=https://www.uni-marburg.de/archive/news/2007-11-6-marburger-lehrer-informieren-sich-uber-neues-studiensystem.html |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg}}</ref>
=== Institutu no muzeu asosiadu sira ===
Universidade koopera ho institutu afiliadu sira tuirmai:
* Fundasaun Christoph Dornier ba Psikolojia Klínika <ref>{{Cite news |last=Dietrich |first=Simon |date=1991-10-23 |title=Philipps-Universitaet. Viele Kooperationen mit Unternehmen |work=[[Handelsblatt]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza ba Hakerek Pesoál sira <ref>{{Cite news |date=2012-09-20 |title=Aufschlussreiche Würdigungen Verstorbener |work=[[Ostthüringer Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu Hans von Soden ba Peskiza Teolójika <ref>{{Cite news |date=2003-11-11 |title=Universität Marburg Neues Institut zur Förderung von Theologen |work=[[Frankfurter Rundschau]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Jestaun Kuidadu Saúde eV <ref>{{Cite news |date=2005-06-18 |title=Gesundheitsmanagement |work=[[Salzburger Nachrichten]] |pages=39 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Estudu Kooperativu sira (fundasaun legál privadu ida) <ref>{{Cite news |last=Fehl |first=Ulrich |date=1998-01-26 |title=Im Rahmen marktwirtschaftlicher Ordnung |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Terapia Komportamentál no Medisina Komportamentál (IVV) <ref>{{Cite news |date=2008-11-21 |title=Vortrag über Selbstverletzungen bei Jugendlichen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Institutu ba Étika Negósiu no Sosiál <ref>{{Cite news |last=Meyer |first=Claus-Peter |date=2001-11-29 |title=Debeka als Arbeitgeber ausgezeichnet |work=VersicherungsJournal Deutschland |language=de}}</ref>
* Semináriu Katóliku-Teolójiku Fakuldade Teolojia nian iha Fulda <ref>{{Cite news |date=2020-10-16 |title=Keine Priester mehr aus Fulda? |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=5 |language=de}}</ref>
Muzeu sira tuirmai ne'e iha afiliasaun ho universidade:
* Muzeu Mineralójiku hosi Universidade Philipps Marburg <ref>{{Cite news |date=2013-08-27 |title=Bedeutende Sammlung von Mineralien gestiftet |work=Oberhessische Zeitung |language=de}}</ref>
* Muzeu Arte no Istória Kulturál <ref>{{Cite web |title=Kunstmuseum |url=https://www.uni-marburg.de/de/museum/kunstmuseum |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Schwarzwäller |first=Nadja |date=2018-06-19 |title=Verein macht sich stark für Museum |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Kolesaun sira husi universidade (selesaun) ===
* Alter Botanischer Garten Marburg, the university's old [[botanical garden]]
* Botanischer Garten Marburg, the university's current botanical garden
* Forschungsinstitut Lichtbildarchiv älterer Originalurkunden bis 1250 (Collection of photographs taken from medieval charters)
* Bildarchiv Foto Marburg (German national picture archive of arts)
* Religionskundliche Sammlung (Collection of religious objects)
* Deutscher Sprachatlas (Linguistic Atlas of Germany)<ref>{{Cite web |title=Research Center Deutscher Sprachatlas |url=https://www.uni-marburg.de/en/fb09/dsa |access-date=1 August 2024}}</ref>
* Mineralogisches Museum (Museum of Mineralogy)
* Museum für Kunst und Kulturgeschichte (Museum of Arts)
* Museum Anatomicum (Museum of Anatomy and Medical History, currently closed)<ref>{{Cite news |last=Pfaffel |first=Dorothee |date=2025-04-04 |title=Wollen Sie das sehen? |work=Neuburger Rundschau |pages=25 |language=de}}</ref>
* University Archive https://www.uni-marburg.de/de/uniarchiv
== Peskiza ==
=== Klasifikasaun sira ===
Departamentu sira psikolojia no jeografia nian atinji ona estatutu Grupu Exelénsia nian iha Klasifikasaun Exelénsia CHE nian iha Europa tomak 2009.<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>Tuir QS World University Rankings of 2024, instituisaun ne'e situa iha intervalu 761-770 globalmente, no nia kaer pozisaun 40-41 nasionalmente. Tuir THE World University Rankings of 2024, nia hetan klasifikasaun iha grupu 401-500 iha nivel mundiál, enkuantu nia klasifikasaun nasionál monu entre 37 no 41. Iha ARWU World Rankings of 2023, universidade ne'e lista iha 401-500 iha mundu tomak no nia hetan pozisaun entre 25 no nasionál 31.
=== Sentru Peskiza Kolaborativu sira ===
Universidade ne'e signifikativu ba nia peskiza siénsia-moris nian maibé mós uma ba sentru ida hosi sentru uitoan ne'ebé hala'o peskiza kona-ba Médiu Oriente, CNMS ( Sentru ba Estudu sira Médiu Oriente no Besik nian ).
Peskiza universidade nian ilustra hosi nia partisipasaun iha SFB oioin ( ''Sonderforschungsbereiche'' ). Sentru peskiza kolaborativu sira-ne'e hetan finansiamentu hosi Fundasaun Siénsia Alemaña ''DFG'' . Sira enkoraja peskizadór sira atu hakat liu baliza sira hosi dixiplina sira, institutu sira, departamentu sira no fakuldade sira iha universidade partisipante nia laran. SFB atuál iha Universidade Marburg maka: <ref>{{Cite web |title=Sonderforschungsbereiche |url=https://www.uni-marburg.de/de/forschung/spitzenfoerderung/sfb |access-date=9 May 2020 |website=Philipps-Universität Marburg}}</ref>
* SFB 1083 – Estrutura no Dinámika Interfase Internu sira-nian (hahú iha 2013, iha kooperasaun ho Sentru Fízika Internasionál Donostia San Sebastián ) <ref>{{Cite web |date=2025-04-09 |title=SFB1083 |url=https://www.internal-interfaces.de/ |access-date=2025-09-09 |website=Internal Interfaces |language=en}}</ref>
* SFB/TRR 138 – Dinámika Seguransa nian: Forma sira Titulizasaun nian iha Perspetiva Istóriku (hahú iha 2014)
* CRC/TRR 393 – Trajetória sira husi Transtornu Afetivu sira (dezde 2024)
=== Manan-na'in sira Prémiu Nobel nian ===
Entre 1901 no 2011, ema na'in sanulu-resin-ida ne'ebé asosiadu ho Universidade Marburg liuhosi estudu ka hanorin hetan Prémiu Nobel[[File:Nobel_Prize.png|15x15px]] : <ref>{{Cite web |title=Nobelpreisträger |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/geschichte/nobelpreistraeger |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 1901: Emil von Behring (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Warnecke |first=Christiane |date=2009-06-13 |title=Mit Emil von Behring fing alles an |work=[[Frankfurter Neue Presse]] |pages=1 |language=de}}</ref>
* 1909: Ferdinand Braun (Physics)
* 1910: Albrecht Kossel (Medicine)
* 1930: Hans Fischer (Chemistry)
* 1936: Otto Loewi (Medicine)
* 1939: Adolf Butenandt (Chemistry)
* 1944: Otto Hahn (Chemistry)<ref>{{Cite news |last=Hanke |first=Franz-Josef |date=2008-06-23 |title=Ehre, wem Ehre gebührt – Wissenschaftspreise ehren die Forscher und nutzen auch wieder der Wissenschaft |work=[[Badische Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
* 1958: Boris Pasternak (Literature)
* 1963: Karl Ziegler (Chemistry)
* 1979: Georg Wittig (Chemistry)
* 2011: Jules Hoffmann (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Breu |first=Michael |date=2011-10-04 |title=Nobelpreis geht an einen Toten. Medizinpreis erstmals posthum vergeben |work=[[Basler Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
=== Manan-na'in sira Prémiu Leibniz nian ===
Prémiu Gottfried Wilhelm Leibniz fó ba peskizadór sira tuirmai ne'ebé iha afiliasaun ho Universidade Marburg: <ref>{{Cite news |date=2021-12-10 |title=Trägerinnen und Träger des Leibnizpreises an der Philipps-Universität Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=3 |language=de}}</ref>
* 1987: Rudolf K. Thauer – Mikrobiolojia Biokímika
* 1989: Manfred T. Reetz – Kímika Orgánika
* 1991: Ernst O. Göbel – Fízika Estadu-Sólidu
* 1991: Rolf Müller – Biokímika / Biolojia Molekulár
* 1996: Reinhard Lührmann – Biolojia Molekulár
* 1997: Paul Knochel – Kímika Organometálika
* 1997: Stephan W. Koch – Fízika Teórika
* 2002: Bruno Eckhardt – Fízika Teórika
* 2003: Roland Lill – Biolojia Sélula / Biokímika
* 2006: Gyburg Radke (kaben ho Uhlmann) – Filolójia no Filozofia Klásiku
* 2011: Friederike Pannewick – Estudu Árabe
* 2022: Stefanie Dehnen – Kímika Inorgánika
* 2024: Tobias Erb – Mikrobiolojia Sintétika
=== Prémiu Ars legend ba ensinu universitáriu ne'ebé di'ak tebes ===
Prémiu Ars legendi ba Ensinu Universitáriu Exelente, prémiu aas liu iha Alemaña iha área ensinu superiór nian, ne'ebé aprezenta hosi Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft no Konferénsia Reitór Alemaña nian (HRK), fó ba ema sira tuirmai ne'ebé hanorin iha Universidade Marburg: <ref>{{Cite web |last= |title=Ars legendi-Preis |url=https://www.stifterverband.org/ars-legendi-preis |access-date=2025-09-09 |website=Stifterverband |language=de}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |title=Preisträger*innen |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/zahlen-fakten-preise/preise |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 2010: Jürgen Schäfer (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2015: Jürgen Handke (ba "Ensinu no Aprendizajen Dijitál")
* 2016: Ilka Agricola (Prémiu Fakuldade nian ba Matemátika)
* 2017: Stefan Bösner (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2018: Evelyn Korn (ba "Alineamentu Konstrutivu")
* 2024: Rolf Kreyer (ba "Teoria no prátika linguístika Inglés nian kombinadu") <ref>{{Cite web |last= |date=2025-06-05 |title=Marburger Anglist Professor Kreyer erhält Preis für ausgezeichnete Lehre |url=https://www.op-marburg.de/lokales/marburg-biedenkopf/marburg/marburger-anglist-professor-kreyer-erhaelt-preis-fuer-ausgezeichnete-lehre-IVUZOSGCCREO3F2XUUNLS5N474.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Instituisaun sientífika sira ===
Universidade Marburg simu instituisaun akadémika no peskiza oioin:
* Akademia Peskiza Universidade Marburg (MARA) apoia peskizadór sira iha kareira inisiál liuhosi formasaun interdisiplinár, finansiamentu, no servisu dezenvolvimentu kareira nian. <ref>{{Cite news |date=2010-12-23 |title=Bedingungen für Promotion transparent machen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Sentru Dokumentasaun Alemaña ba Istória Arte nian (Bildarchiv Foto Marburg) maka arkivu imajen ida ne'ebé boot liu iha Europa ba arte no arkitetura, ne'ebé fornese rekursu no servisu sira ba muzeu sira, matenek-na'in sira, no editór sira. <ref>{{Cite news |last=Brockschmidt |first=Rolf |date=2023-09-02 |title=Für den Fall der Fälle |work=[[Der Tagesspiegel]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Sentru Demokrasia Hesse koordena esforsu sira hasoru estremizmu direita no oferese programa Mestradu ida iha akonsellamentu iha kontestu ne'ebá. <ref>{{Cite news |last=Haschink |first=Gregor |date=2022-05-11 |title=Opferberatung studieren |work=[[Frankfurter Rundschau]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza Deutscher Sprachatlas dokumenta no estuda variedade rejionál sira hosi lian Alemaña no mantein arkivu ida ne'ebé luan hosi materiál dialetu sira hosi fatin 50,000 resin. <ref>{{Cite news |last=Rummel |first=Silke |date=2014-09-09 |title=Forschungszentrum Deutscher Sprachatlas |work=Darmstädter Echo |language=de}}</ref>
* Sentru Estudu Jéneru no Peskiza Feminista, harii iha 2001, promove serbisu interdisiplinár iha estudu jéneru no koordena programa akadémiku sira ne'ebé iha relasaun. <ref>{{Cite news |date=2017-11-10 |title=Bildungsministerium gibt knapp eine Million Euro für Gender-Forschung |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
* Jardim Botániku, ne'ebé lokaliza iha kampus Lahnberge, ho luan hektar 20 no inklui kolesaun ai-horis ne'ebé luan, área peskiza nian, no estufa sira; Jardim Botániku Antigu agora serve hanesan parke públiku. <ref>{{Cite web |last=Ahlers |first=Wolfram |date=2021-08-20 |title=Botanischer Garten in Marburg muss renoviert werden |url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/region-und-hessen/botanischer-garten-in-marburg-muss-renoviert-werden-17488145.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |language=de}}</ref>
* SYNMIKRO, Sentru ba Mikrobiolojia Sintétika, avansa peskiza kona-ba enjeñaria funsaun mikrobiál sira, ho aplikasaun sira iha bioteknolojia no medisina, iha kolaborasaun ho Sosiedade Max Planck . <ref>{{Cite news |last=Hitzeroth |first=Manfred |date=2018-11-10 |title=Sieg mit mikrobiologischem Baukasten |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
== Estudante sira ==
[[Imajen:Alte_Universität_(Marburg)_2.jpg|miniaturadaimagem|''Universidade Antiga'', ne'ebé maka iha igreja universitáriu, departamentu ba estudu relijiozu sira no sala palestra reprezentativu ida]]
Students at Marburg University are represented by the General Student Committee (AStA) and the Student Parliament (StuPa), with additional representation at faculty level through student councils. The universal transit pass (semester ticket), negotiated by the AStA, allows students extensive access to public transport in Hesse and neighbouring areas, including use of selected InterCity (IC) and InterCity Express (ICE) trains.<ref>{{Cite news |date=2018-10-24 |title=ICE: Für Asta war Ticket-Reichweite zentraler Punkt |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref><ref>{{Cite news |last=Robinson |first=Patrick |date=2025-03-06 |title=Nach der Prüfung ist vor der Prüfung |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Universidade oferese rezidénsia oioin ba estudante sira, inklui Christian-Wolff-Haus, <ref>{{Cite news |date=2024-11-16 |title=Kernsanierung für Christian-Wolff-Haus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=5 |language=de}}</ref> istóriku Collegium Philippinum, <ref>{{Cite news |date=2025-09-08 |title=Felina Karle bekommt dank jahrhundertealten Rechts einen Platz im Collegium Philippinum in Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref> no Vilmarhaus, ne'ebé maka jere hosi Igreja Protestante. Konrad-Biesalski-Haus nafatin notavel ba nia asesibilidade pioneiru ba estudante sira ho defisiénsia fíziku. <ref>{{Cite news |last=Maas |first=Marie-Charlotte |date=2012-06-14 |title=Gleichheit unter Ungleichen |work=[[Die Zeit]] |pages=71 |language=de}}</ref>
== Antigu alunu no profesór sira ne'ebé notavel ==
=== Sientista naturál sira ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Teólogu sira ===
Marburg sempre koñesidu hanesan universidade ida ne'ebé foka ba umanidade . Ida-ne'e mantein forsa ne'e, liuliu iha Filozofia no Teolojia ba tempu naruk hafoin Funu Mundiál Daruak . <ref>{{Cite web |last=Peter |first=Lothar |date=2020-05-02 |title=Ein Partisan im Land der Mitläufer |url=https://jacobin.de/artikel/wolfgang-abendroth-marburg-marxismus-partisanenprofessor |access-date=2025-09-09 |website=Jacobin Magazin |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Sieg |first=Ulrich |date=2005-02-05 |title=Aus dem Geiste Kants Hermann Cohen, Paul Natorp und der Erste Weltkrieg |work=[[Neue Zürcher Zeitung]] |pages=64 |language=de}}</ref><templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Filózofu sira ===
=== Seluk ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
[[Kategoria:Páginas com traduções não revistas]]
1i3z3jex65dnki56qfgy8hl1iuhj3fp
74197
74196
2026-07-14T08:38:12Z
Diamantino Soares
9475
74197
wikitext
text/x-wiki
== Introdusaun ==
[[Imajen:Marburg asv2022-02 img02 Old University.jpg|miniaturadaimagem]]
'''Universidade Marburg''' mak universidade peskiza públika ida ne'ebé lokaliza iha [[:de:Marburg|Marburg]], [[Alemaña]]. Universidade ne'e harii iha tinan 1527 husi [[:de:Philipp_I._(Hessen)|Filipe I]], Landgrave husi [[:de:Hessen|Hesse]], no konsidera hanesan universidade ida ne'ebé tuan liu iha [[Alemaña]] no universidade [[:de:Protestantismus|protestante]] tuan liu ne'ebé sei kontinua funsiona to'o ohin loron iha mundu.
Ohin loron, Universidade Marburg mak universidade públika ida ne'ebé pertense ba Estadu Hesse, no la iha afiliasaun relijioza.
Universidade Marburg iha estudante hamutuk 21.162 iha tinan akademiku 2024/2025. Universidade ne'e lokaliza iha Marburg, Alemaña, no oferese programa estudu internasionál oioin. Aleinde ne'e, universidade ne'e mós partisipa iha programa Erasmus, ne'ebé fó oportunidade ba estudante sira atu tuir programa troka estudante ho universidade sira seluk iha Europa.
== Istória ==
=== Tinan sira iha Fundasaun nian ===
Iha loron 1 fulan-Jullu 1527, xefe rai-na'in nian Johann Feige inaugura oficialmente Universidade Marburg, ne'ebé harii husi Landgrave Philip I liuhusi dekretu ida iha loron 30 fulan Maiu tinan ne'ebá. Iha tempu inaugurasaun, universidade ne'e iha profesór 11 no estudante 88.
Reitór dahuluk Universidade Marburg mak Johannes Eisermann, ne'ebé koñesidu mós ho naran latín ''Ferrarius Montanus''. Nia hanorin direitu no servisu hanesan asesór ba tribunál landgravial iha Amöneburg. Iha tinan ne'ebá duni, Philip I fó ba universidade ne'e liberdade akadémika ne'ebé presiza atu hala'o nia atividade sira.
Iha loron 4 fulan Outubru 1541, Universidade Marburg hetan independénsia finanseira liuhosi eskritura dotasaun. Tinan tuirmai, Landgrave Philip I simu priviléjiu universitáriu hosi Imperadór Carlos V durante Dieta Imperiál iha Regensburg.
Iha tempu dahuluk, Universidade Marburg uza edifísiu monástiku antigu sira ne'ebé uluk pertense ba Dominikanu sira, Fransiskanu sira, no Irmaun sira husi Vida Komún.
Landgrave Philip I mós fó ba universidade priviléjiu oioin, inklui direitu atu haruka reprezentante ida ba asembleia rejionál, no izensaun hosi taxa no impostu ba membru universitáriu sira.
Iha tinan 1529, Landgrave Philip I sai uma-na'in ba Marburg Colloquy, debate relijiozu ida entre Martin Luther, Ulrich Zwingli, no Philip Melanchthon.
Reputasaun husi fakuldade teolójia Universidade Marburg atrai estudante internasionál sira, liuliu husi Suisa, Dinamarka, Suésia, Olanda, no Eskósia. Entre estudante sira ne'e iha Patrick Hamilton, ne'ebé estuda iha Marburg ba tempu badak.
Durante sékulu dahuluk universidade nian, surtu moras oioin, hanesan moras suar Inglés no peste, obriga universidade atu muda temporariamente ba sidade sira ne'ebé besik.
=== sékulu XVI no XVII ===
To'o nia mate iha tinan 1560, Johann Friedrich Dryander kaer kadeira medisina iha Universidade Marburg. Iha loron 15 fulan-Novembru 1565, Landgrave William IV hosi Hesse-Kassel nomeia Georg Marius nu'udar profesór, lahó hetan uluk konsentimentu formál husi universidade.
Iha tinan 1566, universidade harii kadeira medisina daruak, ne'ebé prenxe husi Victorinus Schönfeldt. Antes ne'e, nia serbisu nu'udar profesór matemátika iha universidade.
Entre tinan 1580 no 1628, Rudolph Goclenius maka profesór filozofia, lójika, no étika iha Universidade Marburg.
Bainhira Landgrave Maurice husi Hesse-Kassel hetan eransa husi Landgraviate Hesse-Marburg iha tinan 1604, nia konverte ba Calvinizmu iha tinan tuirmai. Tanba ne'e, universidade hetan obrigasaun atu adopta konfisaun Reformada, ne'ebé nia mantein to'o nia alinhamentu konfisionál nia rohan iha tinan 1866.
Mudansa konfisionál ida ne'e lori profesór Luteranu barak ba Universidade Giessen, ne'ebé foin harii iha tinan 1607. Iha tinan 1625, bainhira Marburg temporariamente tama iha okos Hesse-Darmstadt Luteranu, Universidade Giessen fila fali ba Universidade Marburg no depois taka.
Iha loron 24 fulan-Juñu 1653, universidade ne'e loke fali husi William VI husi Hesse-Kassel, ne'ebé muda fali universidade estadu nian husi Kassel ba Marburg, nune'e taka Universidade Kassel. Iha tinan sira tuirmai, universidade hasoru tempu difisil sira tanba konfisionalizasaun ne'ebé la'o hela no susar finanseiru.
=== sékulu 18 ===
Iha tinan 1723, filózofu Christian Wolff hetan nomeasaun ba kadeira ida iha Universidade Marburg hafoin hetan espulsaun hosi Halle hosi Frederick William I. Maski hetan opozisaun hosi parte sira hosi fakuldade teolójika, Wolff hanorin iha Marburg to'o 1740 ho protesaun hosi Landgrave, molok hetan bolu fali ba Prússia hosi Frederick the Great . Funu Tinan Hitu nian ikusmai perturba universidade, tanba Hesse sai hanesan kampu funu nian no Marburg hetan fortifikasaun.
Iha tinan 1785, universidade ne'e iha estatutu legál no polítiku espesiál: nia iha nia jurisdisaun rasik, dotasaun ekleziástiku sira, no kadeira ida iha asembleia rejionál. Landgrave hala'o knaar nu'udar reitór, ministru finansas nu'udar kuradór, no senadu kompostu hosi reprezentante sira hosi teolojia, lei, medisina, no filozofia, hamutuk ho instrutór linguajen no tékniku sira.
Universidade Marburg hetan kreximentu foun durante era Napoleónika . Iha tinan 1807, Eleitoradu Hesse nian sai parte hosi Reinu Westfalia ne'ebé foin harii, estadu satélite fransés ida. Maski universidade oioin iha reinu foun nia laran taka, Marburg hetan salvasaun no benefísiu finanseiru hosi redistribuisaun rekursu sira-nian, liuliu hafoin taka universidade sira iha Rinteln no Helmstedt . Biblioteka universitáriu habelar maka'as liuhosi transferénsia sira hosi Rinteln.
Iha tinan 1810, autoridade sira Westfalia nian bandu estudante sira atu uza kór no farda rejionál sira, hodi hamosu konflitu ne'ebé naruk entre estudante sira no administrasaun. Iha Maiu 1811, estudante 200 resin halo protestu hodi marxa ba Gladenbach, ne'ebé lori ba libertasaun estudante ida ne'ebé dadur no inkéritu ofisiál ida.
Hafoin retornu hosi prínsipe-eleitor iha tinan 1813, reforma barak maka inverte, inklui disolusaun hosi estrutura administrativu sira hosi Westfalia no finansiamentu sentralizadu. Influensiadu husi Funu Libertasaun nian, movimentu estudante sira ne'ebé promove unidade nasionál no ideia liberál sira hetan trasaun iha Marburg. Iha tinan 1816, sosiedade estudante ''Teutonia nian'' hamutuk ho asosiasaun estudante lokál sira hodi forma ''Germania Marburgensis'', maski nia dezenvolvimentu hetan impedimentu hosi Dekretu Carlsbad nian to'o tinan 1850. Iha prínsipe-eleitór Wilhelm I nia okos, restrisaun relijioza sira sai kmaan, hodi permite nomeasaun ba profesór katóliku sira hamutuk ho luteranu sira. Wilhelm II depois fó igualdade konfisionál tomak, ne'ebé kontribui ba aumentu iha matríkula. Durante dékada 1820 no dékada sira tuirmai, universidade habelar nia instalasaun sira, inklui jardín botániku foun, biblioteka, laboratóriu kímiku, teatru anatómiku, observatóriu, no klínika sira. Klínika feto nian, hahú iha Hessian nia ukun, remata iha tinan 1867.
Tuir aneksasaun Hesse nian hosi Prússia iha tinan 1866, universidade tranzita hosi instituisaun rejionál ida ba parte ida hosi sistema edukasaun Prússia nian, hodi hetan benefísiu hosi ninia reforma sira. Iha tempu ne'ebá, iha estudante na'in 264 (na'in 22 hosi li'ur Hesse) no profesór na'in 51.
Tanba limitasaun propriedade no preferénsia atu uza edifísiu estadu nian ne'ebé eziste, universidade desentralizadu nafatin iha sidade tomak envezde adota modelu kampus unifikadu. Númeru estudante sira aumenta beibeik, to'o 500 iha 1880 no liu 1,000 iha 1887.
=== sékulu XX ===
Iha tinan 1909, matríkula estudante nian iha Universidade Marburg aumenta dala rua. Maski feto sira seidauk hetan admisaun formál, Tadako Urata simu grau doutoramentu iha medisina iha tinan 1905 tuir provizaun espesiál ida. Onra akadémika dahuluk ne'ebé fó ba feto ida iha universidade fó ona iha tinan 1827 ba Daniel Jeanne Wyttenbach, ne'ebé simu doutoramentu onoráriu ida ba nia hakerek filozófiku sira kona-ba estétika. Admisaun formál ba feto sira hahú iha semestre invernu 1908/09 ho estudante feto na'in 26; sira nia númeru sa'e ba 206 bainhira mosu Funu Mundiál I.
Funu marka interupsaun boot ida. Enkuantu estudante mane 2,258 maka rejista iha veraun 1914, númeru ne'e tun ba 1,899 iha semestre tuirmai, ho de'it 478 ne'ebé tuir palestra sira. Iha fulan tolu nia laran funu nian, universidade lakon ona estudante na'in 55.
=== Períodu Nazi ===
Iha tinan 1926, kapítulu ida hosi Liga Nasionál Sosialista Estudante Alemaña nian (NSDStB) harii iha Marburg. Iha tinan 1931, ida-ne'e kaer maioria iha konsellu estudante nian no lidera ida-ne'e hahú hosi ne'ebá. Hafoin Nazi sira sa'e ba podér iha tinan 1933, profesór na'in 21—liu désimu ida hosi pesoál profesór sira—hetan demisaun tanba razaun polítika ka rasiál tuir lei sira funsaun públika nian. Entre sira maka matenek-na'in sira ne'ebé notavel hanesan ekonomista Wilhelm Röpke, filólogu romanu Erich Auerbach, no filozofu Karl Löwith . Profesór Hermann Jacobsohn, linguista ida, oho-an iha fulan-Abril tinan 1933 hafoin nia suspensaun. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=1933-05-01 |title=Professor Kills Self |url=https://www.jta.org/archive/professor-kills-self |access-date=2025-09-09 |website=Jewish Telegraphic Agency |language=en}}</ref> Kuota rasial no jéneru foun sira impoin ba estudante sira, limita matríkula Judeu nian ba 1.5% iha jerál no 5% ba estudante sira tinan dahuluk nian. Proporsaun estudante feto sira nian limitadu temporariamente ba 10%.
=== Depois 1945 ===
Tuir 1945, universidade haree kreximentu lalais iha númeru estudante sira. Atu akomoda demanda, esforsu espansaun sira hahú iha dékada 1960, inklui edifísiu administrativu foun, jantar, no palestra sira, no muda Fakuldade Filozofia nian. Fakuldade Siénsia Naturál ida harii iha kampus Lahnberge ne'ebé foin dezenvolve, ne'ebé nia edifísiu sira maka entre sira dahuluk iha Alemaña ne'ebé tuir modelu konstrusaun prefabrikadu ne'ebé koñesidu hanesan ''Sistema Marburg'' .
=== sékulu 21 ===
Eventu nasionál ida ne'ebé maka laiha presedente akontese iha loron 1 fulan-Janeiru tinan 2006, bainhira ospitál universitáriu hetan privatizasaun no fa'an ba Rhön-Klinikum AG, empreza privadu ida kuidadu saúde nian, hafoin nia fuzaun ho Ospitál Universitáriu Gießen nian. <ref>{{Cite news |last=Conrad |first=Till |date=2022-05-16 |title=Die langen Kämpfe ums Krankenhaus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Iha tinan 2012 universidade loke muzeu kímika interativu dahuluk alemaun nian, ho naran ''Chemicum'' . Ninia programa kursu esperimentál ho objetivu atu enkoraja foin-sa'e sira atu buka kareira iha siénsia. <ref name="chemicum-news">{{Cite web |date=12 February 2011 |title="Chemikum Marburg" hat ein dauerhaftes Domizil |url=https://idw-online.de/pages/en/news454460 |access-date=23 January 2012 |publisher=Informationsdienst Wissenschaft }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141111075522/https://idw-online.de/pages/en/news454460 |date=11 November 2014 }}</ref>
== Estrutura ==
[[Imajen:Marburg_UB_Neubau_Eingang_Alter_Botanischer_Garten_von_OSO.jpg|miniaturadaimagem|Biblioteka universitáriu]]
[[Imajen:Uni_Marburg_Lahnberge_04.jpg|miniaturadaimagem|''Kampus Lahnberge'' dedika ba siénsia naturál sira. Imajen hatudu ''Edifísiu ho Objetivu Múltiplu'', uma ba Departamentu Matemátika no Siénsia Informátika, no mós laboratóriu sira ba peskiza iha siénsia materiál no kímika fízika]]
=== Departamentu sira ===
Universidade Marburg fahe ba 16 fakuldade. Iha nia tempu dahuluk, universidade ne'e kompostu husi Fakuldade Teolojia, Fakuldade Medisina, Fakuldade Direitu, no Fakuldade Filosofia. Husi Fakuldade Filosofia, Fakuldade Matemátika no Siénsia Naturál separa iha tinan 1964.
Iha tinan 1970, tuir Lei Edukasaun Asentu-Superiór Hesse nian, fakuldade sira ne'e hetan reestruturasaun sai fakuldade 20. Depois husi fusaun sira ne'ebé akontese liu husi tinan 1997, organizasaun atual kompostu husi 16 fakuldade, ne'ebé numerasaun la tuir ona sequência kontinua. [1]
Hanesan parte ida hosi Prosesu Bologna nian, Universidade introdús númeru boot ida hosi programa foun sira Lisensiatura no Mestradu nian. Iha tempu hanesan, programa lisensiatura tradisionál sira ho Majistradu, Diplom no kualifikasaun sira ne'ebé hanesan hapara tiha. <ref>{{Cite web |date=2007-11-06 |title=Marburger Lehrer informieren sich über neues Studiensystem |url=https://www.uni-marburg.de/archive/news/2007-11-6-marburger-lehrer-informieren-sich-uber-neues-studiensystem.html |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg}}</ref>
=== Institutu no muzeu asosiadu sira ===
Universidade koopera ho institutu afiliadu sira tuirmai:
* Fundasaun Christoph Dornier ba Psikolojia Klínika <ref>{{Cite news |last=Dietrich |first=Simon |date=1991-10-23 |title=Philipps-Universitaet. Viele Kooperationen mit Unternehmen |work=[[Handelsblatt]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza ba Hakerek Pesoál sira <ref>{{Cite news |date=2012-09-20 |title=Aufschlussreiche Würdigungen Verstorbener |work=[[Ostthüringer Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu Hans von Soden ba Peskiza Teolójika <ref>{{Cite news |date=2003-11-11 |title=Universität Marburg Neues Institut zur Förderung von Theologen |work=[[Frankfurter Rundschau]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Jestaun Kuidadu Saúde eV <ref>{{Cite news |date=2005-06-18 |title=Gesundheitsmanagement |work=[[Salzburger Nachrichten]] |pages=39 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Estudu Kooperativu sira (fundasaun legál privadu ida) <ref>{{Cite news |last=Fehl |first=Ulrich |date=1998-01-26 |title=Im Rahmen marktwirtschaftlicher Ordnung |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Terapia Komportamentál no Medisina Komportamentál (IVV) <ref>{{Cite news |date=2008-11-21 |title=Vortrag über Selbstverletzungen bei Jugendlichen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Institutu ba Étika Negósiu no Sosiál <ref>{{Cite news |last=Meyer |first=Claus-Peter |date=2001-11-29 |title=Debeka als Arbeitgeber ausgezeichnet |work=VersicherungsJournal Deutschland |language=de}}</ref>
* Semináriu Katóliku-Teolójiku Fakuldade Teolojia nian iha Fulda <ref>{{Cite news |date=2020-10-16 |title=Keine Priester mehr aus Fulda? |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=5 |language=de}}</ref>
Muzeu sira tuirmai ne'e iha afiliasaun ho universidade:
* Muzeu Mineralójiku hosi Universidade Philipps Marburg <ref>{{Cite news |date=2013-08-27 |title=Bedeutende Sammlung von Mineralien gestiftet |work=Oberhessische Zeitung |language=de}}</ref>
* Muzeu Arte no Istória Kulturál <ref>{{Cite web |title=Kunstmuseum |url=https://www.uni-marburg.de/de/museum/kunstmuseum |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Schwarzwäller |first=Nadja |date=2018-06-19 |title=Verein macht sich stark für Museum |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Kolesaun sira husi universidade (selesaun) ===
* Alter Botanischer Garten Marburg, the university's old [[botanical garden]]
* Botanischer Garten Marburg, the university's current botanical garden
* Forschungsinstitut Lichtbildarchiv älterer Originalurkunden bis 1250 (Collection of photographs taken from medieval charters)
* Bildarchiv Foto Marburg (German national picture archive of arts)
* Religionskundliche Sammlung (Collection of religious objects)
* Deutscher Sprachatlas (Linguistic Atlas of Germany)<ref>{{Cite web |title=Research Center Deutscher Sprachatlas |url=https://www.uni-marburg.de/en/fb09/dsa |access-date=1 August 2024}}</ref>
* Mineralogisches Museum (Museum of Mineralogy)
* Museum für Kunst und Kulturgeschichte (Museum of Arts)
* Museum Anatomicum (Museum of Anatomy and Medical History, currently closed)<ref>{{Cite news |last=Pfaffel |first=Dorothee |date=2025-04-04 |title=Wollen Sie das sehen? |work=Neuburger Rundschau |pages=25 |language=de}}</ref>
* University Archive https://www.uni-marburg.de/de/uniarchiv
== Peskiza ==
=== Klasifikasaun sira ===
Departamentu sira psikolojia no jeografia nian atinji ona estatutu Grupu Exelénsia nian iha Klasifikasaun Exelénsia CHE nian iha Europa tomak 2009.<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>Tuir QS World University Rankings of 2024, instituisaun ne'e situa iha intervalu 761-770 globalmente, no nia kaer pozisaun 40-41 nasionalmente. Tuir THE World University Rankings of 2024, nia hetan klasifikasaun iha grupu 401-500 iha nivel mundiál, enkuantu nia klasifikasaun nasionál monu entre 37 no 41. Iha ARWU World Rankings of 2023, universidade ne'e lista iha 401-500 iha mundu tomak no nia hetan pozisaun entre 25 no nasionál 31.
=== Sentru Peskiza Kolaborativu sira ===
Universidade ne'e signifikativu ba nia peskiza siénsia-moris nian maibé mós uma ba sentru ida hosi sentru uitoan ne'ebé hala'o peskiza kona-ba Médiu Oriente, CNMS ( Sentru ba Estudu sira Médiu Oriente no Besik nian ).
Peskiza universidade nian ilustra hosi nia partisipasaun iha SFB oioin ( ''Sonderforschungsbereiche'' ). Sentru peskiza kolaborativu sira-ne'e hetan finansiamentu hosi Fundasaun Siénsia Alemaña ''DFG'' . Sira enkoraja peskizadór sira atu hakat liu baliza sira hosi dixiplina sira, institutu sira, departamentu sira no fakuldade sira iha universidade partisipante nia laran. SFB atuál iha Universidade Marburg maka: <ref>{{Cite web |title=Sonderforschungsbereiche |url=https://www.uni-marburg.de/de/forschung/spitzenfoerderung/sfb |access-date=9 May 2020 |website=Philipps-Universität Marburg}}</ref>
* SFB 1083 – Estrutura no Dinámika Interfase Internu sira-nian (hahú iha 2013, iha kooperasaun ho Sentru Fízika Internasionál Donostia San Sebastián ) <ref>{{Cite web |date=2025-04-09 |title=SFB1083 |url=https://www.internal-interfaces.de/ |access-date=2025-09-09 |website=Internal Interfaces |language=en}}</ref>
* SFB/TRR 138 – Dinámika Seguransa nian: Forma sira Titulizasaun nian iha Perspetiva Istóriku (hahú iha 2014)
* CRC/TRR 393 – Trajetória sira husi Transtornu Afetivu sira (dezde 2024)
=== Manan-na'in sira Prémiu Nobel nian ===
Entre 1901 no 2011, ema na'in sanulu-resin-ida ne'ebé asosiadu ho Universidade Marburg liuhosi estudu ka hanorin hetan Prémiu Nobel[[File:Nobel_Prize.png|15x15px]] : <ref>{{Cite web |title=Nobelpreisträger |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/geschichte/nobelpreistraeger |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 1901: Emil von Behring (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Warnecke |first=Christiane |date=2009-06-13 |title=Mit Emil von Behring fing alles an |work=[[Frankfurter Neue Presse]] |pages=1 |language=de}}</ref>
* 1909: Ferdinand Braun (Physics)
* 1910: Albrecht Kossel (Medicine)
* 1930: Hans Fischer (Chemistry)
* 1936: Otto Loewi (Medicine)
* 1939: Adolf Butenandt (Chemistry)
* 1944: Otto Hahn (Chemistry)<ref>{{Cite news |last=Hanke |first=Franz-Josef |date=2008-06-23 |title=Ehre, wem Ehre gebührt – Wissenschaftspreise ehren die Forscher und nutzen auch wieder der Wissenschaft |work=[[Badische Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
* 1958: Boris Pasternak (Literature)
* 1963: Karl Ziegler (Chemistry)
* 1979: Georg Wittig (Chemistry)
* 2011: Jules Hoffmann (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Breu |first=Michael |date=2011-10-04 |title=Nobelpreis geht an einen Toten. Medizinpreis erstmals posthum vergeben |work=[[Basler Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
=== Manan-na'in sira Prémiu Leibniz nian ===
Prémiu Gottfried Wilhelm Leibniz fó ba peskizadór sira tuirmai ne'ebé iha afiliasaun ho Universidade Marburg: <ref>{{Cite news |date=2021-12-10 |title=Trägerinnen und Träger des Leibnizpreises an der Philipps-Universität Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=3 |language=de}}</ref>
* 1987: Rudolf K. Thauer – Mikrobiolojia Biokímika
* 1989: Manfred T. Reetz – Kímika Orgánika
* 1991: Ernst O. Göbel – Fízika Estadu-Sólidu
* 1991: Rolf Müller – Biokímika / Biolojia Molekulár
* 1996: Reinhard Lührmann – Biolojia Molekulár
* 1997: Paul Knochel – Kímika Organometálika
* 1997: Stephan W. Koch – Fízika Teórika
* 2002: Bruno Eckhardt – Fízika Teórika
* 2003: Roland Lill – Biolojia Sélula / Biokímika
* 2006: Gyburg Radke (kaben ho Uhlmann) – Filolójia no Filozofia Klásiku
* 2011: Friederike Pannewick – Estudu Árabe
* 2022: Stefanie Dehnen – Kímika Inorgánika
* 2024: Tobias Erb – Mikrobiolojia Sintétika
=== Prémiu Ars legend ba ensinu universitáriu ne'ebé di'ak tebes ===
Prémiu Ars legendi ba Ensinu Universitáriu Exelente, prémiu aas liu iha Alemaña iha área ensinu superiór nian, ne'ebé aprezenta hosi Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft no Konferénsia Reitór Alemaña nian (HRK), fó ba ema sira tuirmai ne'ebé hanorin iha Universidade Marburg: <ref>{{Cite web |last= |title=Ars legendi-Preis |url=https://www.stifterverband.org/ars-legendi-preis |access-date=2025-09-09 |website=Stifterverband |language=de}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |title=Preisträger*innen |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/zahlen-fakten-preise/preise |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 2010: Jürgen Schäfer (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2015: Jürgen Handke (ba "Ensinu no Aprendizajen Dijitál")
* 2016: Ilka Agricola (Prémiu Fakuldade nian ba Matemátika)
* 2017: Stefan Bösner (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2018: Evelyn Korn (ba "Alineamentu Konstrutivu")
* 2024: Rolf Kreyer (ba "Teoria no prátika linguístika Inglés nian kombinadu") <ref>{{Cite web |last= |date=2025-06-05 |title=Marburger Anglist Professor Kreyer erhält Preis für ausgezeichnete Lehre |url=https://www.op-marburg.de/lokales/marburg-biedenkopf/marburg/marburger-anglist-professor-kreyer-erhaelt-preis-fuer-ausgezeichnete-lehre-IVUZOSGCCREO3F2XUUNLS5N474.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Instituisaun sientífika sira ===
Universidade Marburg simu instituisaun akadémika no peskiza oioin:
* Akademia Peskiza Universidade Marburg (MARA) apoia peskizadór sira iha kareira inisiál liuhosi formasaun interdisiplinár, finansiamentu, no servisu dezenvolvimentu kareira nian. <ref>{{Cite news |date=2010-12-23 |title=Bedingungen für Promotion transparent machen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Sentru Dokumentasaun Alemaña ba Istória Arte nian (Bildarchiv Foto Marburg) maka arkivu imajen ida ne'ebé boot liu iha Europa ba arte no arkitetura, ne'ebé fornese rekursu no servisu sira ba muzeu sira, matenek-na'in sira, no editór sira. <ref>{{Cite news |last=Brockschmidt |first=Rolf |date=2023-09-02 |title=Für den Fall der Fälle |work=[[Der Tagesspiegel]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Sentru Demokrasia Hesse koordena esforsu sira hasoru estremizmu direita no oferese programa Mestradu ida iha akonsellamentu iha kontestu ne'ebá. <ref>{{Cite news |last=Haschink |first=Gregor |date=2022-05-11 |title=Opferberatung studieren |work=[[Frankfurter Rundschau]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza Deutscher Sprachatlas dokumenta no estuda variedade rejionál sira hosi lian Alemaña no mantein arkivu ida ne'ebé luan hosi materiál dialetu sira hosi fatin 50,000 resin. <ref>{{Cite news |last=Rummel |first=Silke |date=2014-09-09 |title=Forschungszentrum Deutscher Sprachatlas |work=Darmstädter Echo |language=de}}</ref>
* Sentru Estudu Jéneru no Peskiza Feminista, harii iha 2001, promove serbisu interdisiplinár iha estudu jéneru no koordena programa akadémiku sira ne'ebé iha relasaun. <ref>{{Cite news |date=2017-11-10 |title=Bildungsministerium gibt knapp eine Million Euro für Gender-Forschung |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
* Jardim Botániku, ne'ebé lokaliza iha kampus Lahnberge, ho luan hektar 20 no inklui kolesaun ai-horis ne'ebé luan, área peskiza nian, no estufa sira; Jardim Botániku Antigu agora serve hanesan parke públiku. <ref>{{Cite web |last=Ahlers |first=Wolfram |date=2021-08-20 |title=Botanischer Garten in Marburg muss renoviert werden |url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/region-und-hessen/botanischer-garten-in-marburg-muss-renoviert-werden-17488145.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |language=de}}</ref>
* SYNMIKRO, Sentru ba Mikrobiolojia Sintétika, avansa peskiza kona-ba enjeñaria funsaun mikrobiál sira, ho aplikasaun sira iha bioteknolojia no medisina, iha kolaborasaun ho Sosiedade Max Planck . <ref>{{Cite news |last=Hitzeroth |first=Manfred |date=2018-11-10 |title=Sieg mit mikrobiologischem Baukasten |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
== Estudante sira ==
[[Imajen:Alte_Universität_(Marburg)_2.jpg|miniaturadaimagem|''Universidade Antiga'', ne'ebé maka iha igreja universitáriu, departamentu ba estudu relijiozu sira no sala palestra reprezentativu ida]]
Students at Marburg University are represented by the General Student Committee (AStA) and the Student Parliament (StuPa), with additional representation at faculty level through student councils. The universal transit pass (semester ticket), negotiated by the AStA, allows students extensive access to public transport in Hesse and neighbouring areas, including use of selected InterCity (IC) and InterCity Express (ICE) trains.<ref>{{Cite news |date=2018-10-24 |title=ICE: Für Asta war Ticket-Reichweite zentraler Punkt |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref><ref>{{Cite news |last=Robinson |first=Patrick |date=2025-03-06 |title=Nach der Prüfung ist vor der Prüfung |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Universidade oferese rezidénsia oioin ba estudante sira, inklui Christian-Wolff-Haus, <ref>{{Cite news |date=2024-11-16 |title=Kernsanierung für Christian-Wolff-Haus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=5 |language=de}}</ref> istóriku Collegium Philippinum, <ref>{{Cite news |date=2025-09-08 |title=Felina Karle bekommt dank jahrhundertealten Rechts einen Platz im Collegium Philippinum in Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref> no Vilmarhaus, ne'ebé maka jere hosi Igreja Protestante. Konrad-Biesalski-Haus nafatin notavel ba nia asesibilidade pioneiru ba estudante sira ho defisiénsia fíziku. <ref>{{Cite news |last=Maas |first=Marie-Charlotte |date=2012-06-14 |title=Gleichheit unter Ungleichen |work=[[Die Zeit]] |pages=71 |language=de}}</ref>
== Antigu alunu no profesór sira ne'ebé notavel ==
=== Sientista naturál sira ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Teólogu sira ===
Marburg sempre koñesidu hanesan universidade ida ne'ebé foka ba umanidade . Ida-ne'e mantein forsa ne'e, liuliu iha Filozofia no Teolojia ba tempu naruk hafoin Funu Mundiál Daruak . <ref>{{Cite web |last=Peter |first=Lothar |date=2020-05-02 |title=Ein Partisan im Land der Mitläufer |url=https://jacobin.de/artikel/wolfgang-abendroth-marburg-marxismus-partisanenprofessor |access-date=2025-09-09 |website=Jacobin Magazin |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Sieg |first=Ulrich |date=2005-02-05 |title=Aus dem Geiste Kants Hermann Cohen, Paul Natorp und der Erste Weltkrieg |work=[[Neue Zürcher Zeitung]] |pages=64 |language=de}}</ref><templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Filózofu sira ===
=== Seluk ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
[[Kategoria:Páginas com traduções não revistas]]
6smwg78ddkglumpjqnh1qfc7s9y8jnk
74198
74197
2026-07-14T08:40:49Z
Diamantino Soares
9475
74198
wikitext
text/x-wiki
== Introdusaun ==
[[Imajen:Marburg asv2022-02 img02 Old University.jpg|miniaturadaimagem]]
'''Universidade Marburg''' mak universidade peskiza públika ida ne'ebé lokaliza iha [[:de:Marburg|Marburg]], [[Alemaña]]. Universidade ne'e harii iha tinan 1527 husi [[:de:Philipp_I._(Hessen)|Filipe I]], Landgrave husi [[:de:Hessen|Hesse]], no konsidera hanesan universidade ida ne'ebé tuan liu iha [[Alemaña]] no universidade [[:de:Protestantismus|protestante]] tuan liu ne'ebé sei kontinua funsiona to'o ohin loron iha mundu.
Ohin loron, Universidade Marburg mak universidade públika ida ne'ebé pertense ba Estadu [[:de:Hessen|Hesse]], no la iha afiliasaun relijioza.
Universidade Marburg iha estudante hamutuk 21.162 iha tinan akademiku 2024/2025. Universidade ne'e lokaliza iha Marburg, Alemaña, no oferese programa estudu internasionál oioin. Aleinde ne'e, universidade ne'e mós partisipa iha programa Erasmus, ne'ebé fó oportunidade ba estudante sira atu tuir programa troka estudante ho universidade sira seluk iha Europa.
== Istória ==
=== Tinan sira iha Fundasaun nian ===
Iha loron 1 fulan-Jullu 1527, xefe rai-na'in nian Johann Feige inaugura oficialmente Universidade Marburg, ne'ebé harii husi Landgrave Philip I liuhusi dekretu ida iha loron 30 fulan Maiu tinan ne'ebá. Iha tempu inaugurasaun, universidade ne'e iha profesór 11 no estudante 88.
Reitór dahuluk Universidade Marburg mak Johannes Eisermann, ne'ebé koñesidu mós ho naran latín ''Ferrarius Montanus''. Nia hanorin direitu no servisu hanesan asesór ba tribunál landgravial iha Amöneburg. Iha tinan ne'ebá duni, Philip I fó ba universidade ne'e liberdade akadémika ne'ebé presiza atu hala'o nia atividade sira.
Iha loron 4 fulan Outubru 1541, Universidade Marburg hetan independénsia finanseira liuhosi eskritura dotasaun. Tinan tuirmai, Landgrave Philip I simu priviléjiu universitáriu hosi Imperadór Carlos V durante Dieta Imperiál iha Regensburg.
Iha tempu dahuluk, Universidade Marburg uza edifísiu monástiku antigu sira ne'ebé uluk pertense ba Dominikanu sira, Fransiskanu sira, no Irmaun sira husi Vida Komún.
Landgrave Philip I mós fó ba universidade priviléjiu oioin, inklui direitu atu haruka reprezentante ida ba asembleia rejionál, no izensaun hosi taxa no impostu ba membru universitáriu sira.
Iha tinan 1529, Landgrave Philip I sai uma-na'in ba Marburg Colloquy, debate relijiozu ida entre Martin Luther, Ulrich Zwingli, no Philip Melanchthon.
Reputasaun husi fakuldade teolójia Universidade Marburg atrai estudante internasionál sira, liuliu husi Suisa, Dinamarka, Suésia, Olanda, no Eskósia. Entre estudante sira ne'e iha Patrick Hamilton, ne'ebé estuda iha Marburg ba tempu badak.
Durante sékulu dahuluk universidade nian, surtu moras oioin, hanesan moras suar Inglés no peste, obriga universidade atu muda temporariamente ba sidade sira ne'ebé besik.
=== sékulu XVI no XVII ===
To'o nia mate iha tinan 1560, Johann Friedrich Dryander kaer kadeira medisina iha Universidade Marburg. Iha loron 15 fulan-Novembru 1565, Landgrave William IV hosi Hesse-Kassel nomeia Georg Marius nu'udar profesór, lahó hetan uluk konsentimentu formál husi universidade.
Iha tinan 1566, universidade harii kadeira medisina daruak, ne'ebé prenxe husi Victorinus Schönfeldt. Antes ne'e, nia serbisu nu'udar profesór matemátika iha universidade.
Entre tinan 1580 no 1628, Rudolph Goclenius maka profesór filozofia, lójika, no étika iha Universidade Marburg.
Bainhira Landgrave Maurice husi Hesse-Kassel hetan eransa husi Landgraviate Hesse-Marburg iha tinan 1604, nia konverte ba Calvinizmu iha tinan tuirmai. Tanba ne'e, universidade hetan obrigasaun atu adopta konfisaun Reformada, ne'ebé nia mantein to'o nia alinhamentu konfisionál nia rohan iha tinan 1866.
Mudansa konfisionál ida ne'e lori profesór Luteranu barak ba Universidade Giessen, ne'ebé foin harii iha tinan 1607. Iha tinan 1625, bainhira Marburg temporariamente tama iha okos Hesse-Darmstadt Luteranu, Universidade Giessen fila fali ba Universidade Marburg no depois taka.
Iha loron 24 fulan-Juñu 1653, universidade ne'e loke fali husi William VI husi Hesse-Kassel, ne'ebé muda fali universidade estadu nian husi Kassel ba Marburg, nune'e taka Universidade Kassel. Iha tinan sira tuirmai, universidade hasoru tempu difisil sira tanba konfisionalizasaun ne'ebé la'o hela no susar finanseiru.
=== sékulu 18 ===
Iha tinan 1723, filózofu Christian Wolff hetan nomeasaun ba kadeira ida iha Universidade Marburg hafoin hetan espulsaun hosi Halle hosi Frederick William I. Maski hetan opozisaun hosi parte sira hosi fakuldade teolójika, Wolff hanorin iha Marburg to'o 1740 ho protesaun hosi Landgrave, molok hetan bolu fali ba Prússia hosi Frederick the Great . Funu Tinan Hitu nian ikusmai perturba universidade, tanba Hesse sai hanesan kampu funu nian no Marburg hetan fortifikasaun.
Iha tinan 1785, universidade ne'e iha estatutu legál no polítiku espesiál: nia iha nia jurisdisaun rasik, dotasaun ekleziástiku sira, no kadeira ida iha asembleia rejionál. Landgrave hala'o knaar nu'udar reitór, ministru finansas nu'udar kuradór, no senadu kompostu hosi reprezentante sira hosi teolojia, lei, medisina, no filozofia, hamutuk ho instrutór linguajen no tékniku sira.
Universidade Marburg hetan kreximentu foun durante era Napoleónika . Iha tinan 1807, Eleitoradu Hesse nian sai parte hosi Reinu Westfalia ne'ebé foin harii, estadu satélite fransés ida. Maski universidade oioin iha reinu foun nia laran taka, Marburg hetan salvasaun no benefísiu finanseiru hosi redistribuisaun rekursu sira-nian, liuliu hafoin taka universidade sira iha Rinteln no Helmstedt . Biblioteka universitáriu habelar maka'as liuhosi transferénsia sira hosi Rinteln.
Iha tinan 1810, autoridade sira Westfalia nian bandu estudante sira atu uza kór no farda rejionál sira, hodi hamosu konflitu ne'ebé naruk entre estudante sira no administrasaun. Iha Maiu 1811, estudante 200 resin halo protestu hodi marxa ba Gladenbach, ne'ebé lori ba libertasaun estudante ida ne'ebé dadur no inkéritu ofisiál ida.
Hafoin retornu hosi prínsipe-eleitor iha tinan 1813, reforma barak maka inverte, inklui disolusaun hosi estrutura administrativu sira hosi Westfalia no finansiamentu sentralizadu. Influensiadu husi Funu Libertasaun nian, movimentu estudante sira ne'ebé promove unidade nasionál no ideia liberál sira hetan trasaun iha Marburg. Iha tinan 1816, sosiedade estudante ''Teutonia nian'' hamutuk ho asosiasaun estudante lokál sira hodi forma ''Germania Marburgensis'', maski nia dezenvolvimentu hetan impedimentu hosi Dekretu Carlsbad nian to'o tinan 1850. Iha prínsipe-eleitór Wilhelm I nia okos, restrisaun relijioza sira sai kmaan, hodi permite nomeasaun ba profesór katóliku sira hamutuk ho luteranu sira. Wilhelm II depois fó igualdade konfisionál tomak, ne'ebé kontribui ba aumentu iha matríkula. Durante dékada 1820 no dékada sira tuirmai, universidade habelar nia instalasaun sira, inklui jardín botániku foun, biblioteka, laboratóriu kímiku, teatru anatómiku, observatóriu, no klínika sira. Klínika feto nian, hahú iha Hessian nia ukun, remata iha tinan 1867.
Tuir aneksasaun Hesse nian hosi Prússia iha tinan 1866, universidade tranzita hosi instituisaun rejionál ida ba parte ida hosi sistema edukasaun Prússia nian, hodi hetan benefísiu hosi ninia reforma sira. Iha tempu ne'ebá, iha estudante na'in 264 (na'in 22 hosi li'ur Hesse) no profesór na'in 51.
Tanba limitasaun propriedade no preferénsia atu uza edifísiu estadu nian ne'ebé eziste, universidade desentralizadu nafatin iha sidade tomak envezde adota modelu kampus unifikadu. Númeru estudante sira aumenta beibeik, to'o 500 iha 1880 no liu 1,000 iha 1887.
=== sékulu XX ===
Iha tinan 1909, matríkula estudante nian iha Universidade Marburg aumenta dala rua. Maski feto sira seidauk hetan admisaun formál, Tadako Urata simu grau doutoramentu iha medisina iha tinan 1905 tuir provizaun espesiál ida. Onra akadémika dahuluk ne'ebé fó ba feto ida iha universidade fó ona iha tinan 1827 ba Daniel Jeanne Wyttenbach, ne'ebé simu doutoramentu onoráriu ida ba nia hakerek filozófiku sira kona-ba estétika. Admisaun formál ba feto sira hahú iha semestre invernu 1908/09 ho estudante feto na'in 26; sira nia númeru sa'e ba 206 bainhira mosu Funu Mundiál I.
Funu marka interupsaun boot ida. Enkuantu estudante mane 2,258 maka rejista iha veraun 1914, númeru ne'e tun ba 1,899 iha semestre tuirmai, ho de'it 478 ne'ebé tuir palestra sira. Iha fulan tolu nia laran funu nian, universidade lakon ona estudante na'in 55.
=== Períodu Nazi ===
Iha tinan 1926, kapítulu ida hosi Liga Nasionál Sosialista Estudante Alemaña nian (NSDStB) harii iha Marburg. Iha tinan 1931, ida-ne'e kaer maioria iha konsellu estudante nian no lidera ida-ne'e hahú hosi ne'ebá. Hafoin Nazi sira sa'e ba podér iha tinan 1933, profesór na'in 21—liu désimu ida hosi pesoál profesór sira—hetan demisaun tanba razaun polítika ka rasiál tuir lei sira funsaun públika nian. Entre sira maka matenek-na'in sira ne'ebé notavel hanesan ekonomista Wilhelm Röpke, filólogu romanu Erich Auerbach, no filozofu Karl Löwith . Profesór Hermann Jacobsohn, linguista ida, oho-an iha fulan-Abril tinan 1933 hafoin nia suspensaun. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=1933-05-01 |title=Professor Kills Self |url=https://www.jta.org/archive/professor-kills-self |access-date=2025-09-09 |website=Jewish Telegraphic Agency |language=en}}</ref> Kuota rasial no jéneru foun sira impoin ba estudante sira, limita matríkula Judeu nian ba 1.5% iha jerál no 5% ba estudante sira tinan dahuluk nian. Proporsaun estudante feto sira nian limitadu temporariamente ba 10%.
=== Depois 1945 ===
Tuir 1945, universidade haree kreximentu lalais iha númeru estudante sira. Atu akomoda demanda, esforsu espansaun sira hahú iha dékada 1960, inklui edifísiu administrativu foun, jantar, no palestra sira, no muda Fakuldade Filozofia nian. Fakuldade Siénsia Naturál ida harii iha kampus Lahnberge ne'ebé foin dezenvolve, ne'ebé nia edifísiu sira maka entre sira dahuluk iha Alemaña ne'ebé tuir modelu konstrusaun prefabrikadu ne'ebé koñesidu hanesan ''Sistema Marburg'' .
=== sékulu 21 ===
Eventu nasionál ida ne'ebé maka laiha presedente akontese iha loron 1 fulan-Janeiru tinan 2006, bainhira ospitál universitáriu hetan privatizasaun no fa'an ba Rhön-Klinikum AG, empreza privadu ida kuidadu saúde nian, hafoin nia fuzaun ho Ospitál Universitáriu Gießen nian. <ref>{{Cite news |last=Conrad |first=Till |date=2022-05-16 |title=Die langen Kämpfe ums Krankenhaus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Iha tinan 2012 universidade loke muzeu kímika interativu dahuluk alemaun nian, ho naran ''Chemicum'' . Ninia programa kursu esperimentál ho objetivu atu enkoraja foin-sa'e sira atu buka kareira iha siénsia. <ref name="chemicum-news">{{Cite web |date=12 February 2011 |title="Chemikum Marburg" hat ein dauerhaftes Domizil |url=https://idw-online.de/pages/en/news454460 |access-date=23 January 2012 |publisher=Informationsdienst Wissenschaft }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141111075522/https://idw-online.de/pages/en/news454460 |date=11 November 2014 }}</ref>
== Estrutura ==
[[Imajen:Marburg_UB_Neubau_Eingang_Alter_Botanischer_Garten_von_OSO.jpg|miniaturadaimagem|Biblioteka universitáriu]]
[[Imajen:Uni_Marburg_Lahnberge_04.jpg|miniaturadaimagem|''Kampus Lahnberge'' dedika ba siénsia naturál sira. Imajen hatudu ''Edifísiu ho Objetivu Múltiplu'', uma ba Departamentu Matemátika no Siénsia Informátika, no mós laboratóriu sira ba peskiza iha siénsia materiál no kímika fízika]]
=== Departamentu sira ===
Universidade Marburg fahe ba 16 fakuldade. Iha nia tempu dahuluk, universidade ne'e kompostu husi Fakuldade Teolojia, Fakuldade Medisina, Fakuldade Direitu, no Fakuldade Filosofia. Husi Fakuldade Filosofia, Fakuldade Matemátika no Siénsia Naturál separa iha tinan 1964.
Iha tinan 1970, tuir Lei Edukasaun Asentu-Superiór Hesse nian, fakuldade sira ne'e hetan reestruturasaun sai fakuldade 20. Depois husi fusaun sira ne'ebé akontese liu husi tinan 1997, organizasaun atual kompostu husi 16 fakuldade, ne'ebé numerasaun la tuir ona sequência kontinua. [1]
Hanesan parte ida hosi Prosesu Bologna nian, Universidade introdús númeru boot ida hosi programa foun sira Lisensiatura no Mestradu nian. Iha tempu hanesan, programa lisensiatura tradisionál sira ho Majistradu, Diplom no kualifikasaun sira ne'ebé hanesan hapara tiha. <ref>{{Cite web |date=2007-11-06 |title=Marburger Lehrer informieren sich über neues Studiensystem |url=https://www.uni-marburg.de/archive/news/2007-11-6-marburger-lehrer-informieren-sich-uber-neues-studiensystem.html |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg}}</ref>
=== Institutu no muzeu asosiadu sira ===
Universidade koopera ho institutu afiliadu sira tuirmai:
* Fundasaun Christoph Dornier ba Psikolojia Klínika <ref>{{Cite news |last=Dietrich |first=Simon |date=1991-10-23 |title=Philipps-Universitaet. Viele Kooperationen mit Unternehmen |work=[[Handelsblatt]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza ba Hakerek Pesoál sira <ref>{{Cite news |date=2012-09-20 |title=Aufschlussreiche Würdigungen Verstorbener |work=[[Ostthüringer Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu Hans von Soden ba Peskiza Teolójika <ref>{{Cite news |date=2003-11-11 |title=Universität Marburg Neues Institut zur Förderung von Theologen |work=[[Frankfurter Rundschau]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Jestaun Kuidadu Saúde eV <ref>{{Cite news |date=2005-06-18 |title=Gesundheitsmanagement |work=[[Salzburger Nachrichten]] |pages=39 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Estudu Kooperativu sira (fundasaun legál privadu ida) <ref>{{Cite news |last=Fehl |first=Ulrich |date=1998-01-26 |title=Im Rahmen marktwirtschaftlicher Ordnung |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Terapia Komportamentál no Medisina Komportamentál (IVV) <ref>{{Cite news |date=2008-11-21 |title=Vortrag über Selbstverletzungen bei Jugendlichen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Institutu ba Étika Negósiu no Sosiál <ref>{{Cite news |last=Meyer |first=Claus-Peter |date=2001-11-29 |title=Debeka als Arbeitgeber ausgezeichnet |work=VersicherungsJournal Deutschland |language=de}}</ref>
* Semináriu Katóliku-Teolójiku Fakuldade Teolojia nian iha Fulda <ref>{{Cite news |date=2020-10-16 |title=Keine Priester mehr aus Fulda? |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=5 |language=de}}</ref>
Muzeu sira tuirmai ne'e iha afiliasaun ho universidade:
* Muzeu Mineralójiku hosi Universidade Philipps Marburg <ref>{{Cite news |date=2013-08-27 |title=Bedeutende Sammlung von Mineralien gestiftet |work=Oberhessische Zeitung |language=de}}</ref>
* Muzeu Arte no Istória Kulturál <ref>{{Cite web |title=Kunstmuseum |url=https://www.uni-marburg.de/de/museum/kunstmuseum |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Schwarzwäller |first=Nadja |date=2018-06-19 |title=Verein macht sich stark für Museum |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Kolesaun sira husi universidade (selesaun) ===
* Alter Botanischer Garten Marburg, the university's old [[botanical garden]]
* Botanischer Garten Marburg, the university's current botanical garden
* Forschungsinstitut Lichtbildarchiv älterer Originalurkunden bis 1250 (Collection of photographs taken from medieval charters)
* Bildarchiv Foto Marburg (German national picture archive of arts)
* Religionskundliche Sammlung (Collection of religious objects)
* Deutscher Sprachatlas (Linguistic Atlas of Germany)<ref>{{Cite web |title=Research Center Deutscher Sprachatlas |url=https://www.uni-marburg.de/en/fb09/dsa |access-date=1 August 2024}}</ref>
* Mineralogisches Museum (Museum of Mineralogy)
* Museum für Kunst und Kulturgeschichte (Museum of Arts)
* Museum Anatomicum (Museum of Anatomy and Medical History, currently closed)<ref>{{Cite news |last=Pfaffel |first=Dorothee |date=2025-04-04 |title=Wollen Sie das sehen? |work=Neuburger Rundschau |pages=25 |language=de}}</ref>
* University Archive https://www.uni-marburg.de/de/uniarchiv
== Peskiza ==
=== Klasifikasaun sira ===
Departamentu sira psikolojia no jeografia nian atinji ona estatutu Grupu Exelénsia nian iha Klasifikasaun Exelénsia CHE nian iha Europa tomak 2009.<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>Tuir QS World University Rankings of 2024, instituisaun ne'e situa iha intervalu 761-770 globalmente, no nia kaer pozisaun 40-41 nasionalmente. Tuir THE World University Rankings of 2024, nia hetan klasifikasaun iha grupu 401-500 iha nivel mundiál, enkuantu nia klasifikasaun nasionál monu entre 37 no 41. Iha ARWU World Rankings of 2023, universidade ne'e lista iha 401-500 iha mundu tomak no nia hetan pozisaun entre 25 no nasionál 31.
=== Sentru Peskiza Kolaborativu sira ===
Universidade ne'e signifikativu ba nia peskiza siénsia-moris nian maibé mós uma ba sentru ida hosi sentru uitoan ne'ebé hala'o peskiza kona-ba Médiu Oriente, CNMS ( Sentru ba Estudu sira Médiu Oriente no Besik nian ).
Peskiza universidade nian ilustra hosi nia partisipasaun iha SFB oioin ( ''Sonderforschungsbereiche'' ). Sentru peskiza kolaborativu sira-ne'e hetan finansiamentu hosi Fundasaun Siénsia Alemaña ''DFG'' . Sira enkoraja peskizadór sira atu hakat liu baliza sira hosi dixiplina sira, institutu sira, departamentu sira no fakuldade sira iha universidade partisipante nia laran. SFB atuál iha Universidade Marburg maka: <ref>{{Cite web |title=Sonderforschungsbereiche |url=https://www.uni-marburg.de/de/forschung/spitzenfoerderung/sfb |access-date=9 May 2020 |website=Philipps-Universität Marburg}}</ref>
* SFB 1083 – Estrutura no Dinámika Interfase Internu sira-nian (hahú iha 2013, iha kooperasaun ho Sentru Fízika Internasionál Donostia San Sebastián ) <ref>{{Cite web |date=2025-04-09 |title=SFB1083 |url=https://www.internal-interfaces.de/ |access-date=2025-09-09 |website=Internal Interfaces |language=en}}</ref>
* SFB/TRR 138 – Dinámika Seguransa nian: Forma sira Titulizasaun nian iha Perspetiva Istóriku (hahú iha 2014)
* CRC/TRR 393 – Trajetória sira husi Transtornu Afetivu sira (dezde 2024)
=== Manan-na'in sira Prémiu Nobel nian ===
Entre 1901 no 2011, ema na'in sanulu-resin-ida ne'ebé asosiadu ho Universidade Marburg liuhosi estudu ka hanorin hetan Prémiu Nobel[[File:Nobel_Prize.png|15x15px]] : <ref>{{Cite web |title=Nobelpreisträger |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/geschichte/nobelpreistraeger |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 1901: Emil von Behring (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Warnecke |first=Christiane |date=2009-06-13 |title=Mit Emil von Behring fing alles an |work=[[Frankfurter Neue Presse]] |pages=1 |language=de}}</ref>
* 1909: Ferdinand Braun (Physics)
* 1910: Albrecht Kossel (Medicine)
* 1930: Hans Fischer (Chemistry)
* 1936: Otto Loewi (Medicine)
* 1939: Adolf Butenandt (Chemistry)
* 1944: Otto Hahn (Chemistry)<ref>{{Cite news |last=Hanke |first=Franz-Josef |date=2008-06-23 |title=Ehre, wem Ehre gebührt – Wissenschaftspreise ehren die Forscher und nutzen auch wieder der Wissenschaft |work=[[Badische Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
* 1958: Boris Pasternak (Literature)
* 1963: Karl Ziegler (Chemistry)
* 1979: Georg Wittig (Chemistry)
* 2011: Jules Hoffmann (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Breu |first=Michael |date=2011-10-04 |title=Nobelpreis geht an einen Toten. Medizinpreis erstmals posthum vergeben |work=[[Basler Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
=== Manan-na'in sira Prémiu Leibniz nian ===
Prémiu Gottfried Wilhelm Leibniz fó ba peskizadór sira tuirmai ne'ebé iha afiliasaun ho Universidade Marburg: <ref>{{Cite news |date=2021-12-10 |title=Trägerinnen und Träger des Leibnizpreises an der Philipps-Universität Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=3 |language=de}}</ref>
* 1987: Rudolf K. Thauer – Mikrobiolojia Biokímika
* 1989: Manfred T. Reetz – Kímika Orgánika
* 1991: Ernst O. Göbel – Fízika Estadu-Sólidu
* 1991: Rolf Müller – Biokímika / Biolojia Molekulár
* 1996: Reinhard Lührmann – Biolojia Molekulár
* 1997: Paul Knochel – Kímika Organometálika
* 1997: Stephan W. Koch – Fízika Teórika
* 2002: Bruno Eckhardt – Fízika Teórika
* 2003: Roland Lill – Biolojia Sélula / Biokímika
* 2006: Gyburg Radke (kaben ho Uhlmann) – Filolójia no Filozofia Klásiku
* 2011: Friederike Pannewick – Estudu Árabe
* 2022: Stefanie Dehnen – Kímika Inorgánika
* 2024: Tobias Erb – Mikrobiolojia Sintétika
=== Prémiu Ars legend ba ensinu universitáriu ne'ebé di'ak tebes ===
Prémiu Ars legendi ba Ensinu Universitáriu Exelente, prémiu aas liu iha Alemaña iha área ensinu superiór nian, ne'ebé aprezenta hosi Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft no Konferénsia Reitór Alemaña nian (HRK), fó ba ema sira tuirmai ne'ebé hanorin iha Universidade Marburg: <ref>{{Cite web |last= |title=Ars legendi-Preis |url=https://www.stifterverband.org/ars-legendi-preis |access-date=2025-09-09 |website=Stifterverband |language=de}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |title=Preisträger*innen |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/zahlen-fakten-preise/preise |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 2010: Jürgen Schäfer (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2015: Jürgen Handke (ba "Ensinu no Aprendizajen Dijitál")
* 2016: Ilka Agricola (Prémiu Fakuldade nian ba Matemátika)
* 2017: Stefan Bösner (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2018: Evelyn Korn (ba "Alineamentu Konstrutivu")
* 2024: Rolf Kreyer (ba "Teoria no prátika linguístika Inglés nian kombinadu") <ref>{{Cite web |last= |date=2025-06-05 |title=Marburger Anglist Professor Kreyer erhält Preis für ausgezeichnete Lehre |url=https://www.op-marburg.de/lokales/marburg-biedenkopf/marburg/marburger-anglist-professor-kreyer-erhaelt-preis-fuer-ausgezeichnete-lehre-IVUZOSGCCREO3F2XUUNLS5N474.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Instituisaun sientífika sira ===
Universidade Marburg simu instituisaun akadémika no peskiza oioin:
* Akademia Peskiza Universidade Marburg (MARA) apoia peskizadór sira iha kareira inisiál liuhosi formasaun interdisiplinár, finansiamentu, no servisu dezenvolvimentu kareira nian. <ref>{{Cite news |date=2010-12-23 |title=Bedingungen für Promotion transparent machen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Sentru Dokumentasaun Alemaña ba Istória Arte nian (Bildarchiv Foto Marburg) maka arkivu imajen ida ne'ebé boot liu iha Europa ba arte no arkitetura, ne'ebé fornese rekursu no servisu sira ba muzeu sira, matenek-na'in sira, no editór sira. <ref>{{Cite news |last=Brockschmidt |first=Rolf |date=2023-09-02 |title=Für den Fall der Fälle |work=[[Der Tagesspiegel]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Sentru Demokrasia Hesse koordena esforsu sira hasoru estremizmu direita no oferese programa Mestradu ida iha akonsellamentu iha kontestu ne'ebá. <ref>{{Cite news |last=Haschink |first=Gregor |date=2022-05-11 |title=Opferberatung studieren |work=[[Frankfurter Rundschau]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza Deutscher Sprachatlas dokumenta no estuda variedade rejionál sira hosi lian Alemaña no mantein arkivu ida ne'ebé luan hosi materiál dialetu sira hosi fatin 50,000 resin. <ref>{{Cite news |last=Rummel |first=Silke |date=2014-09-09 |title=Forschungszentrum Deutscher Sprachatlas |work=Darmstädter Echo |language=de}}</ref>
* Sentru Estudu Jéneru no Peskiza Feminista, harii iha 2001, promove serbisu interdisiplinár iha estudu jéneru no koordena programa akadémiku sira ne'ebé iha relasaun. <ref>{{Cite news |date=2017-11-10 |title=Bildungsministerium gibt knapp eine Million Euro für Gender-Forschung |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
* Jardim Botániku, ne'ebé lokaliza iha kampus Lahnberge, ho luan hektar 20 no inklui kolesaun ai-horis ne'ebé luan, área peskiza nian, no estufa sira; Jardim Botániku Antigu agora serve hanesan parke públiku. <ref>{{Cite web |last=Ahlers |first=Wolfram |date=2021-08-20 |title=Botanischer Garten in Marburg muss renoviert werden |url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/region-und-hessen/botanischer-garten-in-marburg-muss-renoviert-werden-17488145.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |language=de}}</ref>
* SYNMIKRO, Sentru ba Mikrobiolojia Sintétika, avansa peskiza kona-ba enjeñaria funsaun mikrobiál sira, ho aplikasaun sira iha bioteknolojia no medisina, iha kolaborasaun ho Sosiedade Max Planck . <ref>{{Cite news |last=Hitzeroth |first=Manfred |date=2018-11-10 |title=Sieg mit mikrobiologischem Baukasten |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
== Estudante sira ==
[[Imajen:Alte_Universität_(Marburg)_2.jpg|miniaturadaimagem|''Universidade Antiga'', ne'ebé maka iha igreja universitáriu, departamentu ba estudu relijiozu sira no sala palestra reprezentativu ida]]
Students at Marburg University are represented by the General Student Committee (AStA) and the Student Parliament (StuPa), with additional representation at faculty level through student councils. The universal transit pass (semester ticket), negotiated by the AStA, allows students extensive access to public transport in Hesse and neighbouring areas, including use of selected InterCity (IC) and InterCity Express (ICE) trains.<ref>{{Cite news |date=2018-10-24 |title=ICE: Für Asta war Ticket-Reichweite zentraler Punkt |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref><ref>{{Cite news |last=Robinson |first=Patrick |date=2025-03-06 |title=Nach der Prüfung ist vor der Prüfung |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Universidade oferese rezidénsia oioin ba estudante sira, inklui Christian-Wolff-Haus, <ref>{{Cite news |date=2024-11-16 |title=Kernsanierung für Christian-Wolff-Haus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=5 |language=de}}</ref> istóriku Collegium Philippinum, <ref>{{Cite news |date=2025-09-08 |title=Felina Karle bekommt dank jahrhundertealten Rechts einen Platz im Collegium Philippinum in Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref> no Vilmarhaus, ne'ebé maka jere hosi Igreja Protestante. Konrad-Biesalski-Haus nafatin notavel ba nia asesibilidade pioneiru ba estudante sira ho defisiénsia fíziku. <ref>{{Cite news |last=Maas |first=Marie-Charlotte |date=2012-06-14 |title=Gleichheit unter Ungleichen |work=[[Die Zeit]] |pages=71 |language=de}}</ref>
== Antigu alunu no profesór sira ne'ebé notavel ==
=== Sientista naturál sira ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Teólogu sira ===
Marburg sempre koñesidu hanesan universidade ida ne'ebé foka ba umanidade . Ida-ne'e mantein forsa ne'e, liuliu iha Filozofia no Teolojia ba tempu naruk hafoin Funu Mundiál Daruak . <ref>{{Cite web |last=Peter |first=Lothar |date=2020-05-02 |title=Ein Partisan im Land der Mitläufer |url=https://jacobin.de/artikel/wolfgang-abendroth-marburg-marxismus-partisanenprofessor |access-date=2025-09-09 |website=Jacobin Magazin |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Sieg |first=Ulrich |date=2005-02-05 |title=Aus dem Geiste Kants Hermann Cohen, Paul Natorp und der Erste Weltkrieg |work=[[Neue Zürcher Zeitung]] |pages=64 |language=de}}</ref><templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Filózofu sira ===
=== Seluk ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
[[Kategoria:Páginas com traduções não revistas]]
l80jmfy4tc39wlmio15b42mpj6ahgpf
74199
74198
2026-07-14T08:43:03Z
Diamantino Soares
9475
74199
wikitext
text/x-wiki
== Introdusaun ==
[[Imajen:Marburg asv2022-02 img02 Old University.jpg|miniaturadaimagem]]
'''Universidade Marburg''' mak universidade peskiza públika ida ne'ebé lokaliza iha [[:de:Marburg|Marburg]], [[Alemaña]]. Universidade ne'e harii iha tinan 1527 husi [[:de:Philipp_I._(Hessen)|Filipe I]], Landgrave husi [[:de:Hessen|Hesse]], no konsidera hanesan universidade ida ne'ebé tuan liu iha [[Alemaña]] no universidade [[:de:Protestantismus|protestante]] tuan liu ne'ebé sei kontinua funsiona to'o ohin loron iha mundu.
Ohin loron, Universidade Marburg mak universidade públika ida ne'ebé pertense ba Estadu [[:de:Hessen|Hesse]], no la iha afiliasaun relijioza.
Universidade Marburg iha estudante hamutuk 21.162 iha tinan akademiku 2024/2025. Universidade ne'e lokaliza iha Marburg, Alemaña, no oferese programa estudu internasionál oioin. Aleinde ne'e, universidade ne'e mós partisipa iha [[:de:Erasmus-Programm|programa Erasmus]], ne'ebé fó oportunidade ba estudante sira atu tuir programa troka estudante ho universidade sira seluk iha Europa.
== Istória ==
=== Tinan sira iha Fundasaun nian ===
Iha loron 1 fulan-Jullu 1527, xefe rai-na'in nian Johann Feige inaugura oficialmente Universidade Marburg, ne'ebé harii husi Landgrave Philip I liuhusi dekretu ida iha loron 30 fulan Maiu tinan ne'ebá. Iha tempu inaugurasaun, universidade ne'e iha profesór 11 no estudante 88.
Reitór dahuluk Universidade Marburg mak Johannes Eisermann, ne'ebé koñesidu mós ho naran latín ''Ferrarius Montanus''. Nia hanorin direitu no servisu hanesan asesór ba tribunál landgravial iha Amöneburg. Iha tinan ne'ebá duni, Philip I fó ba universidade ne'e liberdade akadémika ne'ebé presiza atu hala'o nia atividade sira.
Iha loron 4 fulan Outubru 1541, Universidade Marburg hetan independénsia finanseira liuhosi eskritura dotasaun. Tinan tuirmai, Landgrave Philip I simu priviléjiu universitáriu hosi Imperadór Carlos V durante Dieta Imperiál iha Regensburg.
Iha tempu dahuluk, Universidade Marburg uza edifísiu monástiku antigu sira ne'ebé uluk pertense ba Dominikanu sira, Fransiskanu sira, no Irmaun sira husi Vida Komún.
Landgrave Philip I mós fó ba universidade priviléjiu oioin, inklui direitu atu haruka reprezentante ida ba asembleia rejionál, no izensaun hosi taxa no impostu ba membru universitáriu sira.
Iha tinan 1529, Landgrave Philip I sai uma-na'in ba Marburg Colloquy, debate relijiozu ida entre Martin Luther, Ulrich Zwingli, no Philip Melanchthon.
Reputasaun husi fakuldade teolójia Universidade Marburg atrai estudante internasionál sira, liuliu husi Suisa, Dinamarka, Suésia, Olanda, no Eskósia. Entre estudante sira ne'e iha Patrick Hamilton, ne'ebé estuda iha Marburg ba tempu badak.
Durante sékulu dahuluk universidade nian, surtu moras oioin, hanesan moras suar Inglés no peste, obriga universidade atu muda temporariamente ba sidade sira ne'ebé besik.
=== sékulu XVI no XVII ===
To'o nia mate iha tinan 1560, Johann Friedrich Dryander kaer kadeira medisina iha Universidade Marburg. Iha loron 15 fulan-Novembru 1565, Landgrave William IV hosi Hesse-Kassel nomeia Georg Marius nu'udar profesór, lahó hetan uluk konsentimentu formál husi universidade.
Iha tinan 1566, universidade harii kadeira medisina daruak, ne'ebé prenxe husi Victorinus Schönfeldt. Antes ne'e, nia serbisu nu'udar profesór matemátika iha universidade.
Entre tinan 1580 no 1628, Rudolph Goclenius maka profesór filozofia, lójika, no étika iha Universidade Marburg.
Bainhira Landgrave Maurice husi Hesse-Kassel hetan eransa husi Landgraviate Hesse-Marburg iha tinan 1604, nia konverte ba Calvinizmu iha tinan tuirmai. Tanba ne'e, universidade hetan obrigasaun atu adopta konfisaun Reformada, ne'ebé nia mantein to'o nia alinhamentu konfisionál nia rohan iha tinan 1866.
Mudansa konfisionál ida ne'e lori profesór Luteranu barak ba Universidade Giessen, ne'ebé foin harii iha tinan 1607. Iha tinan 1625, bainhira Marburg temporariamente tama iha okos Hesse-Darmstadt Luteranu, Universidade Giessen fila fali ba Universidade Marburg no depois taka.
Iha loron 24 fulan-Juñu 1653, universidade ne'e loke fali husi William VI husi Hesse-Kassel, ne'ebé muda fali universidade estadu nian husi Kassel ba Marburg, nune'e taka Universidade Kassel. Iha tinan sira tuirmai, universidade hasoru tempu difisil sira tanba konfisionalizasaun ne'ebé la'o hela no susar finanseiru.
=== sékulu 18 ===
Iha tinan 1723, filózofu Christian Wolff hetan nomeasaun ba kadeira ida iha Universidade Marburg hafoin hetan espulsaun hosi Halle hosi Frederick William I. Maski hetan opozisaun hosi parte sira hosi fakuldade teolójika, Wolff hanorin iha Marburg to'o 1740 ho protesaun hosi Landgrave, molok hetan bolu fali ba Prússia hosi Frederick the Great . Funu Tinan Hitu nian ikusmai perturba universidade, tanba Hesse sai hanesan kampu funu nian no Marburg hetan fortifikasaun.
Iha tinan 1785, universidade ne'e iha estatutu legál no polítiku espesiál: nia iha nia jurisdisaun rasik, dotasaun ekleziástiku sira, no kadeira ida iha asembleia rejionál. Landgrave hala'o knaar nu'udar reitór, ministru finansas nu'udar kuradór, no senadu kompostu hosi reprezentante sira hosi teolojia, lei, medisina, no filozofia, hamutuk ho instrutór linguajen no tékniku sira.
Universidade Marburg hetan kreximentu foun durante era Napoleónika . Iha tinan 1807, Eleitoradu Hesse nian sai parte hosi Reinu Westfalia ne'ebé foin harii, estadu satélite fransés ida. Maski universidade oioin iha reinu foun nia laran taka, Marburg hetan salvasaun no benefísiu finanseiru hosi redistribuisaun rekursu sira-nian, liuliu hafoin taka universidade sira iha Rinteln no Helmstedt . Biblioteka universitáriu habelar maka'as liuhosi transferénsia sira hosi Rinteln.
Iha tinan 1810, autoridade sira Westfalia nian bandu estudante sira atu uza kór no farda rejionál sira, hodi hamosu konflitu ne'ebé naruk entre estudante sira no administrasaun. Iha Maiu 1811, estudante 200 resin halo protestu hodi marxa ba Gladenbach, ne'ebé lori ba libertasaun estudante ida ne'ebé dadur no inkéritu ofisiál ida.
Hafoin retornu hosi prínsipe-eleitor iha tinan 1813, reforma barak maka inverte, inklui disolusaun hosi estrutura administrativu sira hosi Westfalia no finansiamentu sentralizadu. Influensiadu husi Funu Libertasaun nian, movimentu estudante sira ne'ebé promove unidade nasionál no ideia liberál sira hetan trasaun iha Marburg. Iha tinan 1816, sosiedade estudante ''Teutonia nian'' hamutuk ho asosiasaun estudante lokál sira hodi forma ''Germania Marburgensis'', maski nia dezenvolvimentu hetan impedimentu hosi Dekretu Carlsbad nian to'o tinan 1850. Iha prínsipe-eleitór Wilhelm I nia okos, restrisaun relijioza sira sai kmaan, hodi permite nomeasaun ba profesór katóliku sira hamutuk ho luteranu sira. Wilhelm II depois fó igualdade konfisionál tomak, ne'ebé kontribui ba aumentu iha matríkula. Durante dékada 1820 no dékada sira tuirmai, universidade habelar nia instalasaun sira, inklui jardín botániku foun, biblioteka, laboratóriu kímiku, teatru anatómiku, observatóriu, no klínika sira. Klínika feto nian, hahú iha Hessian nia ukun, remata iha tinan 1867.
Tuir aneksasaun Hesse nian hosi Prússia iha tinan 1866, universidade tranzita hosi instituisaun rejionál ida ba parte ida hosi sistema edukasaun Prússia nian, hodi hetan benefísiu hosi ninia reforma sira. Iha tempu ne'ebá, iha estudante na'in 264 (na'in 22 hosi li'ur Hesse) no profesór na'in 51.
Tanba limitasaun propriedade no preferénsia atu uza edifísiu estadu nian ne'ebé eziste, universidade desentralizadu nafatin iha sidade tomak envezde adota modelu kampus unifikadu. Númeru estudante sira aumenta beibeik, to'o 500 iha 1880 no liu 1,000 iha 1887.
=== sékulu XX ===
Iha tinan 1909, matríkula estudante nian iha Universidade Marburg aumenta dala rua. Maski feto sira seidauk hetan admisaun formál, Tadako Urata simu grau doutoramentu iha medisina iha tinan 1905 tuir provizaun espesiál ida. Onra akadémika dahuluk ne'ebé fó ba feto ida iha universidade fó ona iha tinan 1827 ba Daniel Jeanne Wyttenbach, ne'ebé simu doutoramentu onoráriu ida ba nia hakerek filozófiku sira kona-ba estétika. Admisaun formál ba feto sira hahú iha semestre invernu 1908/09 ho estudante feto na'in 26; sira nia númeru sa'e ba 206 bainhira mosu Funu Mundiál I.
Funu marka interupsaun boot ida. Enkuantu estudante mane 2,258 maka rejista iha veraun 1914, númeru ne'e tun ba 1,899 iha semestre tuirmai, ho de'it 478 ne'ebé tuir palestra sira. Iha fulan tolu nia laran funu nian, universidade lakon ona estudante na'in 55.
=== Períodu Nazi ===
Iha tinan 1926, kapítulu ida hosi Liga Nasionál Sosialista Estudante Alemaña nian (NSDStB) harii iha Marburg. Iha tinan 1931, ida-ne'e kaer maioria iha konsellu estudante nian no lidera ida-ne'e hahú hosi ne'ebá. Hafoin Nazi sira sa'e ba podér iha tinan 1933, profesór na'in 21—liu désimu ida hosi pesoál profesór sira—hetan demisaun tanba razaun polítika ka rasiál tuir lei sira funsaun públika nian. Entre sira maka matenek-na'in sira ne'ebé notavel hanesan ekonomista Wilhelm Röpke, filólogu romanu Erich Auerbach, no filozofu Karl Löwith . Profesór Hermann Jacobsohn, linguista ida, oho-an iha fulan-Abril tinan 1933 hafoin nia suspensaun. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=1933-05-01 |title=Professor Kills Self |url=https://www.jta.org/archive/professor-kills-self |access-date=2025-09-09 |website=Jewish Telegraphic Agency |language=en}}</ref> Kuota rasial no jéneru foun sira impoin ba estudante sira, limita matríkula Judeu nian ba 1.5% iha jerál no 5% ba estudante sira tinan dahuluk nian. Proporsaun estudante feto sira nian limitadu temporariamente ba 10%.
=== Depois 1945 ===
Tuir 1945, universidade haree kreximentu lalais iha númeru estudante sira. Atu akomoda demanda, esforsu espansaun sira hahú iha dékada 1960, inklui edifísiu administrativu foun, jantar, no palestra sira, no muda Fakuldade Filozofia nian. Fakuldade Siénsia Naturál ida harii iha kampus Lahnberge ne'ebé foin dezenvolve, ne'ebé nia edifísiu sira maka entre sira dahuluk iha Alemaña ne'ebé tuir modelu konstrusaun prefabrikadu ne'ebé koñesidu hanesan ''Sistema Marburg'' .
=== sékulu 21 ===
Eventu nasionál ida ne'ebé maka laiha presedente akontese iha loron 1 fulan-Janeiru tinan 2006, bainhira ospitál universitáriu hetan privatizasaun no fa'an ba Rhön-Klinikum AG, empreza privadu ida kuidadu saúde nian, hafoin nia fuzaun ho Ospitál Universitáriu Gießen nian. <ref>{{Cite news |last=Conrad |first=Till |date=2022-05-16 |title=Die langen Kämpfe ums Krankenhaus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Iha tinan 2012 universidade loke muzeu kímika interativu dahuluk alemaun nian, ho naran ''Chemicum'' . Ninia programa kursu esperimentál ho objetivu atu enkoraja foin-sa'e sira atu buka kareira iha siénsia. <ref name="chemicum-news">{{Cite web |date=12 February 2011 |title="Chemikum Marburg" hat ein dauerhaftes Domizil |url=https://idw-online.de/pages/en/news454460 |access-date=23 January 2012 |publisher=Informationsdienst Wissenschaft }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141111075522/https://idw-online.de/pages/en/news454460 |date=11 November 2014 }}</ref>
== Estrutura ==
[[Imajen:Marburg_UB_Neubau_Eingang_Alter_Botanischer_Garten_von_OSO.jpg|miniaturadaimagem|Biblioteka universitáriu]]
[[Imajen:Uni_Marburg_Lahnberge_04.jpg|miniaturadaimagem|''Kampus Lahnberge'' dedika ba siénsia naturál sira. Imajen hatudu ''Edifísiu ho Objetivu Múltiplu'', uma ba Departamentu Matemátika no Siénsia Informátika, no mós laboratóriu sira ba peskiza iha siénsia materiál no kímika fízika]]
=== Departamentu sira ===
Universidade Marburg fahe ba 16 fakuldade. Iha nia tempu dahuluk, universidade ne'e kompostu husi Fakuldade Teolojia, Fakuldade Medisina, Fakuldade Direitu, no Fakuldade Filosofia. Husi Fakuldade Filosofia, Fakuldade Matemátika no Siénsia Naturál separa iha tinan 1964.
Iha tinan 1970, tuir Lei Edukasaun Asentu-Superiór Hesse nian, fakuldade sira ne'e hetan reestruturasaun sai fakuldade 20. Depois husi fusaun sira ne'ebé akontese liu husi tinan 1997, organizasaun atual kompostu husi 16 fakuldade, ne'ebé numerasaun la tuir ona sequência kontinua. [1]
Hanesan parte ida hosi Prosesu Bologna nian, Universidade introdús númeru boot ida hosi programa foun sira Lisensiatura no Mestradu nian. Iha tempu hanesan, programa lisensiatura tradisionál sira ho Majistradu, Diplom no kualifikasaun sira ne'ebé hanesan hapara tiha. <ref>{{Cite web |date=2007-11-06 |title=Marburger Lehrer informieren sich über neues Studiensystem |url=https://www.uni-marburg.de/archive/news/2007-11-6-marburger-lehrer-informieren-sich-uber-neues-studiensystem.html |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg}}</ref>
=== Institutu no muzeu asosiadu sira ===
Universidade koopera ho institutu afiliadu sira tuirmai:
* Fundasaun Christoph Dornier ba Psikolojia Klínika <ref>{{Cite news |last=Dietrich |first=Simon |date=1991-10-23 |title=Philipps-Universitaet. Viele Kooperationen mit Unternehmen |work=[[Handelsblatt]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza ba Hakerek Pesoál sira <ref>{{Cite news |date=2012-09-20 |title=Aufschlussreiche Würdigungen Verstorbener |work=[[Ostthüringer Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu Hans von Soden ba Peskiza Teolójika <ref>{{Cite news |date=2003-11-11 |title=Universität Marburg Neues Institut zur Förderung von Theologen |work=[[Frankfurter Rundschau]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Jestaun Kuidadu Saúde eV <ref>{{Cite news |date=2005-06-18 |title=Gesundheitsmanagement |work=[[Salzburger Nachrichten]] |pages=39 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Estudu Kooperativu sira (fundasaun legál privadu ida) <ref>{{Cite news |last=Fehl |first=Ulrich |date=1998-01-26 |title=Im Rahmen marktwirtschaftlicher Ordnung |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Terapia Komportamentál no Medisina Komportamentál (IVV) <ref>{{Cite news |date=2008-11-21 |title=Vortrag über Selbstverletzungen bei Jugendlichen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Institutu ba Étika Negósiu no Sosiál <ref>{{Cite news |last=Meyer |first=Claus-Peter |date=2001-11-29 |title=Debeka als Arbeitgeber ausgezeichnet |work=VersicherungsJournal Deutschland |language=de}}</ref>
* Semináriu Katóliku-Teolójiku Fakuldade Teolojia nian iha Fulda <ref>{{Cite news |date=2020-10-16 |title=Keine Priester mehr aus Fulda? |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=5 |language=de}}</ref>
Muzeu sira tuirmai ne'e iha afiliasaun ho universidade:
* Muzeu Mineralójiku hosi Universidade Philipps Marburg <ref>{{Cite news |date=2013-08-27 |title=Bedeutende Sammlung von Mineralien gestiftet |work=Oberhessische Zeitung |language=de}}</ref>
* Muzeu Arte no Istória Kulturál <ref>{{Cite web |title=Kunstmuseum |url=https://www.uni-marburg.de/de/museum/kunstmuseum |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Schwarzwäller |first=Nadja |date=2018-06-19 |title=Verein macht sich stark für Museum |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Kolesaun sira husi universidade (selesaun) ===
* Alter Botanischer Garten Marburg, the university's old [[botanical garden]]
* Botanischer Garten Marburg, the university's current botanical garden
* Forschungsinstitut Lichtbildarchiv älterer Originalurkunden bis 1250 (Collection of photographs taken from medieval charters)
* Bildarchiv Foto Marburg (German national picture archive of arts)
* Religionskundliche Sammlung (Collection of religious objects)
* Deutscher Sprachatlas (Linguistic Atlas of Germany)<ref>{{Cite web |title=Research Center Deutscher Sprachatlas |url=https://www.uni-marburg.de/en/fb09/dsa |access-date=1 August 2024}}</ref>
* Mineralogisches Museum (Museum of Mineralogy)
* Museum für Kunst und Kulturgeschichte (Museum of Arts)
* Museum Anatomicum (Museum of Anatomy and Medical History, currently closed)<ref>{{Cite news |last=Pfaffel |first=Dorothee |date=2025-04-04 |title=Wollen Sie das sehen? |work=Neuburger Rundschau |pages=25 |language=de}}</ref>
* University Archive https://www.uni-marburg.de/de/uniarchiv
== Peskiza ==
=== Klasifikasaun sira ===
Departamentu sira psikolojia no jeografia nian atinji ona estatutu Grupu Exelénsia nian iha Klasifikasaun Exelénsia CHE nian iha Europa tomak 2009.<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>Tuir QS World University Rankings of 2024, instituisaun ne'e situa iha intervalu 761-770 globalmente, no nia kaer pozisaun 40-41 nasionalmente. Tuir THE World University Rankings of 2024, nia hetan klasifikasaun iha grupu 401-500 iha nivel mundiál, enkuantu nia klasifikasaun nasionál monu entre 37 no 41. Iha ARWU World Rankings of 2023, universidade ne'e lista iha 401-500 iha mundu tomak no nia hetan pozisaun entre 25 no nasionál 31.
=== Sentru Peskiza Kolaborativu sira ===
Universidade ne'e signifikativu ba nia peskiza siénsia-moris nian maibé mós uma ba sentru ida hosi sentru uitoan ne'ebé hala'o peskiza kona-ba Médiu Oriente, CNMS ( Sentru ba Estudu sira Médiu Oriente no Besik nian ).
Peskiza universidade nian ilustra hosi nia partisipasaun iha SFB oioin ( ''Sonderforschungsbereiche'' ). Sentru peskiza kolaborativu sira-ne'e hetan finansiamentu hosi Fundasaun Siénsia Alemaña ''DFG'' . Sira enkoraja peskizadór sira atu hakat liu baliza sira hosi dixiplina sira, institutu sira, departamentu sira no fakuldade sira iha universidade partisipante nia laran. SFB atuál iha Universidade Marburg maka: <ref>{{Cite web |title=Sonderforschungsbereiche |url=https://www.uni-marburg.de/de/forschung/spitzenfoerderung/sfb |access-date=9 May 2020 |website=Philipps-Universität Marburg}}</ref>
* SFB 1083 – Estrutura no Dinámika Interfase Internu sira-nian (hahú iha 2013, iha kooperasaun ho Sentru Fízika Internasionál Donostia San Sebastián ) <ref>{{Cite web |date=2025-04-09 |title=SFB1083 |url=https://www.internal-interfaces.de/ |access-date=2025-09-09 |website=Internal Interfaces |language=en}}</ref>
* SFB/TRR 138 – Dinámika Seguransa nian: Forma sira Titulizasaun nian iha Perspetiva Istóriku (hahú iha 2014)
* CRC/TRR 393 – Trajetória sira husi Transtornu Afetivu sira (dezde 2024)
=== Manan-na'in sira Prémiu Nobel nian ===
Entre 1901 no 2011, ema na'in sanulu-resin-ida ne'ebé asosiadu ho Universidade Marburg liuhosi estudu ka hanorin hetan Prémiu Nobel[[File:Nobel_Prize.png|15x15px]] : <ref>{{Cite web |title=Nobelpreisträger |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/geschichte/nobelpreistraeger |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 1901: Emil von Behring (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Warnecke |first=Christiane |date=2009-06-13 |title=Mit Emil von Behring fing alles an |work=[[Frankfurter Neue Presse]] |pages=1 |language=de}}</ref>
* 1909: Ferdinand Braun (Physics)
* 1910: Albrecht Kossel (Medicine)
* 1930: Hans Fischer (Chemistry)
* 1936: Otto Loewi (Medicine)
* 1939: Adolf Butenandt (Chemistry)
* 1944: Otto Hahn (Chemistry)<ref>{{Cite news |last=Hanke |first=Franz-Josef |date=2008-06-23 |title=Ehre, wem Ehre gebührt – Wissenschaftspreise ehren die Forscher und nutzen auch wieder der Wissenschaft |work=[[Badische Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
* 1958: Boris Pasternak (Literature)
* 1963: Karl Ziegler (Chemistry)
* 1979: Georg Wittig (Chemistry)
* 2011: Jules Hoffmann (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Breu |first=Michael |date=2011-10-04 |title=Nobelpreis geht an einen Toten. Medizinpreis erstmals posthum vergeben |work=[[Basler Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
=== Manan-na'in sira Prémiu Leibniz nian ===
Prémiu Gottfried Wilhelm Leibniz fó ba peskizadór sira tuirmai ne'ebé iha afiliasaun ho Universidade Marburg: <ref>{{Cite news |date=2021-12-10 |title=Trägerinnen und Träger des Leibnizpreises an der Philipps-Universität Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=3 |language=de}}</ref>
* 1987: Rudolf K. Thauer – Mikrobiolojia Biokímika
* 1989: Manfred T. Reetz – Kímika Orgánika
* 1991: Ernst O. Göbel – Fízika Estadu-Sólidu
* 1991: Rolf Müller – Biokímika / Biolojia Molekulár
* 1996: Reinhard Lührmann – Biolojia Molekulár
* 1997: Paul Knochel – Kímika Organometálika
* 1997: Stephan W. Koch – Fízika Teórika
* 2002: Bruno Eckhardt – Fízika Teórika
* 2003: Roland Lill – Biolojia Sélula / Biokímika
* 2006: Gyburg Radke (kaben ho Uhlmann) – Filolójia no Filozofia Klásiku
* 2011: Friederike Pannewick – Estudu Árabe
* 2022: Stefanie Dehnen – Kímika Inorgánika
* 2024: Tobias Erb – Mikrobiolojia Sintétika
=== Prémiu Ars legend ba ensinu universitáriu ne'ebé di'ak tebes ===
Prémiu Ars legendi ba Ensinu Universitáriu Exelente, prémiu aas liu iha Alemaña iha área ensinu superiór nian, ne'ebé aprezenta hosi Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft no Konferénsia Reitór Alemaña nian (HRK), fó ba ema sira tuirmai ne'ebé hanorin iha Universidade Marburg: <ref>{{Cite web |last= |title=Ars legendi-Preis |url=https://www.stifterverband.org/ars-legendi-preis |access-date=2025-09-09 |website=Stifterverband |language=de}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |title=Preisträger*innen |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/zahlen-fakten-preise/preise |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 2010: Jürgen Schäfer (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2015: Jürgen Handke (ba "Ensinu no Aprendizajen Dijitál")
* 2016: Ilka Agricola (Prémiu Fakuldade nian ba Matemátika)
* 2017: Stefan Bösner (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2018: Evelyn Korn (ba "Alineamentu Konstrutivu")
* 2024: Rolf Kreyer (ba "Teoria no prátika linguístika Inglés nian kombinadu") <ref>{{Cite web |last= |date=2025-06-05 |title=Marburger Anglist Professor Kreyer erhält Preis für ausgezeichnete Lehre |url=https://www.op-marburg.de/lokales/marburg-biedenkopf/marburg/marburger-anglist-professor-kreyer-erhaelt-preis-fuer-ausgezeichnete-lehre-IVUZOSGCCREO3F2XUUNLS5N474.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Instituisaun sientífika sira ===
Universidade Marburg simu instituisaun akadémika no peskiza oioin:
* Akademia Peskiza Universidade Marburg (MARA) apoia peskizadór sira iha kareira inisiál liuhosi formasaun interdisiplinár, finansiamentu, no servisu dezenvolvimentu kareira nian. <ref>{{Cite news |date=2010-12-23 |title=Bedingungen für Promotion transparent machen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Sentru Dokumentasaun Alemaña ba Istória Arte nian (Bildarchiv Foto Marburg) maka arkivu imajen ida ne'ebé boot liu iha Europa ba arte no arkitetura, ne'ebé fornese rekursu no servisu sira ba muzeu sira, matenek-na'in sira, no editór sira. <ref>{{Cite news |last=Brockschmidt |first=Rolf |date=2023-09-02 |title=Für den Fall der Fälle |work=[[Der Tagesspiegel]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Sentru Demokrasia Hesse koordena esforsu sira hasoru estremizmu direita no oferese programa Mestradu ida iha akonsellamentu iha kontestu ne'ebá. <ref>{{Cite news |last=Haschink |first=Gregor |date=2022-05-11 |title=Opferberatung studieren |work=[[Frankfurter Rundschau]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza Deutscher Sprachatlas dokumenta no estuda variedade rejionál sira hosi lian Alemaña no mantein arkivu ida ne'ebé luan hosi materiál dialetu sira hosi fatin 50,000 resin. <ref>{{Cite news |last=Rummel |first=Silke |date=2014-09-09 |title=Forschungszentrum Deutscher Sprachatlas |work=Darmstädter Echo |language=de}}</ref>
* Sentru Estudu Jéneru no Peskiza Feminista, harii iha 2001, promove serbisu interdisiplinár iha estudu jéneru no koordena programa akadémiku sira ne'ebé iha relasaun. <ref>{{Cite news |date=2017-11-10 |title=Bildungsministerium gibt knapp eine Million Euro für Gender-Forschung |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
* Jardim Botániku, ne'ebé lokaliza iha kampus Lahnberge, ho luan hektar 20 no inklui kolesaun ai-horis ne'ebé luan, área peskiza nian, no estufa sira; Jardim Botániku Antigu agora serve hanesan parke públiku. <ref>{{Cite web |last=Ahlers |first=Wolfram |date=2021-08-20 |title=Botanischer Garten in Marburg muss renoviert werden |url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/region-und-hessen/botanischer-garten-in-marburg-muss-renoviert-werden-17488145.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |language=de}}</ref>
* SYNMIKRO, Sentru ba Mikrobiolojia Sintétika, avansa peskiza kona-ba enjeñaria funsaun mikrobiál sira, ho aplikasaun sira iha bioteknolojia no medisina, iha kolaborasaun ho Sosiedade Max Planck . <ref>{{Cite news |last=Hitzeroth |first=Manfred |date=2018-11-10 |title=Sieg mit mikrobiologischem Baukasten |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
== Estudante sira ==
[[Imajen:Alte_Universität_(Marburg)_2.jpg|miniaturadaimagem|''Universidade Antiga'', ne'ebé maka iha igreja universitáriu, departamentu ba estudu relijiozu sira no sala palestra reprezentativu ida]]
Students at Marburg University are represented by the General Student Committee (AStA) and the Student Parliament (StuPa), with additional representation at faculty level through student councils. The universal transit pass (semester ticket), negotiated by the AStA, allows students extensive access to public transport in Hesse and neighbouring areas, including use of selected InterCity (IC) and InterCity Express (ICE) trains.<ref>{{Cite news |date=2018-10-24 |title=ICE: Für Asta war Ticket-Reichweite zentraler Punkt |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref><ref>{{Cite news |last=Robinson |first=Patrick |date=2025-03-06 |title=Nach der Prüfung ist vor der Prüfung |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Universidade oferese rezidénsia oioin ba estudante sira, inklui Christian-Wolff-Haus, <ref>{{Cite news |date=2024-11-16 |title=Kernsanierung für Christian-Wolff-Haus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=5 |language=de}}</ref> istóriku Collegium Philippinum, <ref>{{Cite news |date=2025-09-08 |title=Felina Karle bekommt dank jahrhundertealten Rechts einen Platz im Collegium Philippinum in Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref> no Vilmarhaus, ne'ebé maka jere hosi Igreja Protestante. Konrad-Biesalski-Haus nafatin notavel ba nia asesibilidade pioneiru ba estudante sira ho defisiénsia fíziku. <ref>{{Cite news |last=Maas |first=Marie-Charlotte |date=2012-06-14 |title=Gleichheit unter Ungleichen |work=[[Die Zeit]] |pages=71 |language=de}}</ref>
== Antigu alunu no profesór sira ne'ebé notavel ==
=== Sientista naturál sira ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Teólogu sira ===
Marburg sempre koñesidu hanesan universidade ida ne'ebé foka ba umanidade . Ida-ne'e mantein forsa ne'e, liuliu iha Filozofia no Teolojia ba tempu naruk hafoin Funu Mundiál Daruak . <ref>{{Cite web |last=Peter |first=Lothar |date=2020-05-02 |title=Ein Partisan im Land der Mitläufer |url=https://jacobin.de/artikel/wolfgang-abendroth-marburg-marxismus-partisanenprofessor |access-date=2025-09-09 |website=Jacobin Magazin |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Sieg |first=Ulrich |date=2005-02-05 |title=Aus dem Geiste Kants Hermann Cohen, Paul Natorp und der Erste Weltkrieg |work=[[Neue Zürcher Zeitung]] |pages=64 |language=de}}</ref><templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Filózofu sira ===
=== Seluk ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
[[Kategoria:Páginas com traduções não revistas]]
75rul3xc1zds8il4gsfpbh88eaiv4m9
74200
74199
2026-07-14T08:43:21Z
Diamantino Soares
9475
/* Introdusaun */
74200
wikitext
text/x-wiki
== '''Introdusaun''' ==
[[Imajen:Marburg asv2022-02 img02 Old University.jpg|miniaturadaimagem]]
'''Universidade Marburg''' mak universidade peskiza públika ida ne'ebé lokaliza iha [[:de:Marburg|Marburg]], [[Alemaña]]. Universidade ne'e harii iha tinan 1527 husi [[:de:Philipp_I._(Hessen)|Filipe I]], Landgrave husi [[:de:Hessen|Hesse]], no konsidera hanesan universidade ida ne'ebé tuan liu iha [[Alemaña]] no universidade [[:de:Protestantismus|protestante]] tuan liu ne'ebé sei kontinua funsiona to'o ohin loron iha mundu.
Ohin loron, Universidade Marburg mak universidade públika ida ne'ebé pertense ba Estadu [[:de:Hessen|Hesse]], no la iha afiliasaun relijioza.
Universidade Marburg iha estudante hamutuk 21.162 iha tinan akademiku 2024/2025. Universidade ne'e lokaliza iha Marburg, Alemaña, no oferese programa estudu internasionál oioin. Aleinde ne'e, universidade ne'e mós partisipa iha [[:de:Erasmus-Programm|programa Erasmus]], ne'ebé fó oportunidade ba estudante sira atu tuir programa troka estudante ho universidade sira seluk iha Europa.
== Istória ==
=== Tinan sira iha Fundasaun nian ===
Iha loron 1 fulan-Jullu 1527, xefe rai-na'in nian Johann Feige inaugura oficialmente Universidade Marburg, ne'ebé harii husi Landgrave Philip I liuhusi dekretu ida iha loron 30 fulan Maiu tinan ne'ebá. Iha tempu inaugurasaun, universidade ne'e iha profesór 11 no estudante 88.
Reitór dahuluk Universidade Marburg mak Johannes Eisermann, ne'ebé koñesidu mós ho naran latín ''Ferrarius Montanus''. Nia hanorin direitu no servisu hanesan asesór ba tribunál landgravial iha Amöneburg. Iha tinan ne'ebá duni, Philip I fó ba universidade ne'e liberdade akadémika ne'ebé presiza atu hala'o nia atividade sira.
Iha loron 4 fulan Outubru 1541, Universidade Marburg hetan independénsia finanseira liuhosi eskritura dotasaun. Tinan tuirmai, Landgrave Philip I simu priviléjiu universitáriu hosi Imperadór Carlos V durante Dieta Imperiál iha Regensburg.
Iha tempu dahuluk, Universidade Marburg uza edifísiu monástiku antigu sira ne'ebé uluk pertense ba Dominikanu sira, Fransiskanu sira, no Irmaun sira husi Vida Komún.
Landgrave Philip I mós fó ba universidade priviléjiu oioin, inklui direitu atu haruka reprezentante ida ba asembleia rejionál, no izensaun hosi taxa no impostu ba membru universitáriu sira.
Iha tinan 1529, Landgrave Philip I sai uma-na'in ba Marburg Colloquy, debate relijiozu ida entre Martin Luther, Ulrich Zwingli, no Philip Melanchthon.
Reputasaun husi fakuldade teolójia Universidade Marburg atrai estudante internasionál sira, liuliu husi Suisa, Dinamarka, Suésia, Olanda, no Eskósia. Entre estudante sira ne'e iha Patrick Hamilton, ne'ebé estuda iha Marburg ba tempu badak.
Durante sékulu dahuluk universidade nian, surtu moras oioin, hanesan moras suar Inglés no peste, obriga universidade atu muda temporariamente ba sidade sira ne'ebé besik.
=== sékulu XVI no XVII ===
To'o nia mate iha tinan 1560, Johann Friedrich Dryander kaer kadeira medisina iha Universidade Marburg. Iha loron 15 fulan-Novembru 1565, Landgrave William IV hosi Hesse-Kassel nomeia Georg Marius nu'udar profesór, lahó hetan uluk konsentimentu formál husi universidade.
Iha tinan 1566, universidade harii kadeira medisina daruak, ne'ebé prenxe husi Victorinus Schönfeldt. Antes ne'e, nia serbisu nu'udar profesór matemátika iha universidade.
Entre tinan 1580 no 1628, Rudolph Goclenius maka profesór filozofia, lójika, no étika iha Universidade Marburg.
Bainhira Landgrave Maurice husi Hesse-Kassel hetan eransa husi Landgraviate Hesse-Marburg iha tinan 1604, nia konverte ba Calvinizmu iha tinan tuirmai. Tanba ne'e, universidade hetan obrigasaun atu adopta konfisaun Reformada, ne'ebé nia mantein to'o nia alinhamentu konfisionál nia rohan iha tinan 1866.
Mudansa konfisionál ida ne'e lori profesór Luteranu barak ba Universidade Giessen, ne'ebé foin harii iha tinan 1607. Iha tinan 1625, bainhira Marburg temporariamente tama iha okos Hesse-Darmstadt Luteranu, Universidade Giessen fila fali ba Universidade Marburg no depois taka.
Iha loron 24 fulan-Juñu 1653, universidade ne'e loke fali husi William VI husi Hesse-Kassel, ne'ebé muda fali universidade estadu nian husi Kassel ba Marburg, nune'e taka Universidade Kassel. Iha tinan sira tuirmai, universidade hasoru tempu difisil sira tanba konfisionalizasaun ne'ebé la'o hela no susar finanseiru.
=== sékulu 18 ===
Iha tinan 1723, filózofu Christian Wolff hetan nomeasaun ba kadeira ida iha Universidade Marburg hafoin hetan espulsaun hosi Halle hosi Frederick William I. Maski hetan opozisaun hosi parte sira hosi fakuldade teolójika, Wolff hanorin iha Marburg to'o 1740 ho protesaun hosi Landgrave, molok hetan bolu fali ba Prússia hosi Frederick the Great . Funu Tinan Hitu nian ikusmai perturba universidade, tanba Hesse sai hanesan kampu funu nian no Marburg hetan fortifikasaun.
Iha tinan 1785, universidade ne'e iha estatutu legál no polítiku espesiál: nia iha nia jurisdisaun rasik, dotasaun ekleziástiku sira, no kadeira ida iha asembleia rejionál. Landgrave hala'o knaar nu'udar reitór, ministru finansas nu'udar kuradór, no senadu kompostu hosi reprezentante sira hosi teolojia, lei, medisina, no filozofia, hamutuk ho instrutór linguajen no tékniku sira.
Universidade Marburg hetan kreximentu foun durante era Napoleónika . Iha tinan 1807, Eleitoradu Hesse nian sai parte hosi Reinu Westfalia ne'ebé foin harii, estadu satélite fransés ida. Maski universidade oioin iha reinu foun nia laran taka, Marburg hetan salvasaun no benefísiu finanseiru hosi redistribuisaun rekursu sira-nian, liuliu hafoin taka universidade sira iha Rinteln no Helmstedt . Biblioteka universitáriu habelar maka'as liuhosi transferénsia sira hosi Rinteln.
Iha tinan 1810, autoridade sira Westfalia nian bandu estudante sira atu uza kór no farda rejionál sira, hodi hamosu konflitu ne'ebé naruk entre estudante sira no administrasaun. Iha Maiu 1811, estudante 200 resin halo protestu hodi marxa ba Gladenbach, ne'ebé lori ba libertasaun estudante ida ne'ebé dadur no inkéritu ofisiál ida.
Hafoin retornu hosi prínsipe-eleitor iha tinan 1813, reforma barak maka inverte, inklui disolusaun hosi estrutura administrativu sira hosi Westfalia no finansiamentu sentralizadu. Influensiadu husi Funu Libertasaun nian, movimentu estudante sira ne'ebé promove unidade nasionál no ideia liberál sira hetan trasaun iha Marburg. Iha tinan 1816, sosiedade estudante ''Teutonia nian'' hamutuk ho asosiasaun estudante lokál sira hodi forma ''Germania Marburgensis'', maski nia dezenvolvimentu hetan impedimentu hosi Dekretu Carlsbad nian to'o tinan 1850. Iha prínsipe-eleitór Wilhelm I nia okos, restrisaun relijioza sira sai kmaan, hodi permite nomeasaun ba profesór katóliku sira hamutuk ho luteranu sira. Wilhelm II depois fó igualdade konfisionál tomak, ne'ebé kontribui ba aumentu iha matríkula. Durante dékada 1820 no dékada sira tuirmai, universidade habelar nia instalasaun sira, inklui jardín botániku foun, biblioteka, laboratóriu kímiku, teatru anatómiku, observatóriu, no klínika sira. Klínika feto nian, hahú iha Hessian nia ukun, remata iha tinan 1867.
Tuir aneksasaun Hesse nian hosi Prússia iha tinan 1866, universidade tranzita hosi instituisaun rejionál ida ba parte ida hosi sistema edukasaun Prússia nian, hodi hetan benefísiu hosi ninia reforma sira. Iha tempu ne'ebá, iha estudante na'in 264 (na'in 22 hosi li'ur Hesse) no profesór na'in 51.
Tanba limitasaun propriedade no preferénsia atu uza edifísiu estadu nian ne'ebé eziste, universidade desentralizadu nafatin iha sidade tomak envezde adota modelu kampus unifikadu. Númeru estudante sira aumenta beibeik, to'o 500 iha 1880 no liu 1,000 iha 1887.
=== sékulu XX ===
Iha tinan 1909, matríkula estudante nian iha Universidade Marburg aumenta dala rua. Maski feto sira seidauk hetan admisaun formál, Tadako Urata simu grau doutoramentu iha medisina iha tinan 1905 tuir provizaun espesiál ida. Onra akadémika dahuluk ne'ebé fó ba feto ida iha universidade fó ona iha tinan 1827 ba Daniel Jeanne Wyttenbach, ne'ebé simu doutoramentu onoráriu ida ba nia hakerek filozófiku sira kona-ba estétika. Admisaun formál ba feto sira hahú iha semestre invernu 1908/09 ho estudante feto na'in 26; sira nia númeru sa'e ba 206 bainhira mosu Funu Mundiál I.
Funu marka interupsaun boot ida. Enkuantu estudante mane 2,258 maka rejista iha veraun 1914, númeru ne'e tun ba 1,899 iha semestre tuirmai, ho de'it 478 ne'ebé tuir palestra sira. Iha fulan tolu nia laran funu nian, universidade lakon ona estudante na'in 55.
=== Períodu Nazi ===
Iha tinan 1926, kapítulu ida hosi Liga Nasionál Sosialista Estudante Alemaña nian (NSDStB) harii iha Marburg. Iha tinan 1931, ida-ne'e kaer maioria iha konsellu estudante nian no lidera ida-ne'e hahú hosi ne'ebá. Hafoin Nazi sira sa'e ba podér iha tinan 1933, profesór na'in 21—liu désimu ida hosi pesoál profesór sira—hetan demisaun tanba razaun polítika ka rasiál tuir lei sira funsaun públika nian. Entre sira maka matenek-na'in sira ne'ebé notavel hanesan ekonomista Wilhelm Röpke, filólogu romanu Erich Auerbach, no filozofu Karl Löwith . Profesór Hermann Jacobsohn, linguista ida, oho-an iha fulan-Abril tinan 1933 hafoin nia suspensaun. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=1933-05-01 |title=Professor Kills Self |url=https://www.jta.org/archive/professor-kills-self |access-date=2025-09-09 |website=Jewish Telegraphic Agency |language=en}}</ref> Kuota rasial no jéneru foun sira impoin ba estudante sira, limita matríkula Judeu nian ba 1.5% iha jerál no 5% ba estudante sira tinan dahuluk nian. Proporsaun estudante feto sira nian limitadu temporariamente ba 10%.
=== Depois 1945 ===
Tuir 1945, universidade haree kreximentu lalais iha númeru estudante sira. Atu akomoda demanda, esforsu espansaun sira hahú iha dékada 1960, inklui edifísiu administrativu foun, jantar, no palestra sira, no muda Fakuldade Filozofia nian. Fakuldade Siénsia Naturál ida harii iha kampus Lahnberge ne'ebé foin dezenvolve, ne'ebé nia edifísiu sira maka entre sira dahuluk iha Alemaña ne'ebé tuir modelu konstrusaun prefabrikadu ne'ebé koñesidu hanesan ''Sistema Marburg'' .
=== sékulu 21 ===
Eventu nasionál ida ne'ebé maka laiha presedente akontese iha loron 1 fulan-Janeiru tinan 2006, bainhira ospitál universitáriu hetan privatizasaun no fa'an ba Rhön-Klinikum AG, empreza privadu ida kuidadu saúde nian, hafoin nia fuzaun ho Ospitál Universitáriu Gießen nian. <ref>{{Cite news |last=Conrad |first=Till |date=2022-05-16 |title=Die langen Kämpfe ums Krankenhaus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Iha tinan 2012 universidade loke muzeu kímika interativu dahuluk alemaun nian, ho naran ''Chemicum'' . Ninia programa kursu esperimentál ho objetivu atu enkoraja foin-sa'e sira atu buka kareira iha siénsia. <ref name="chemicum-news">{{Cite web |date=12 February 2011 |title="Chemikum Marburg" hat ein dauerhaftes Domizil |url=https://idw-online.de/pages/en/news454460 |access-date=23 January 2012 |publisher=Informationsdienst Wissenschaft }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141111075522/https://idw-online.de/pages/en/news454460 |date=11 November 2014 }}</ref>
== Estrutura ==
[[Imajen:Marburg_UB_Neubau_Eingang_Alter_Botanischer_Garten_von_OSO.jpg|miniaturadaimagem|Biblioteka universitáriu]]
[[Imajen:Uni_Marburg_Lahnberge_04.jpg|miniaturadaimagem|''Kampus Lahnberge'' dedika ba siénsia naturál sira. Imajen hatudu ''Edifísiu ho Objetivu Múltiplu'', uma ba Departamentu Matemátika no Siénsia Informátika, no mós laboratóriu sira ba peskiza iha siénsia materiál no kímika fízika]]
=== Departamentu sira ===
Universidade Marburg fahe ba 16 fakuldade. Iha nia tempu dahuluk, universidade ne'e kompostu husi Fakuldade Teolojia, Fakuldade Medisina, Fakuldade Direitu, no Fakuldade Filosofia. Husi Fakuldade Filosofia, Fakuldade Matemátika no Siénsia Naturál separa iha tinan 1964.
Iha tinan 1970, tuir Lei Edukasaun Asentu-Superiór Hesse nian, fakuldade sira ne'e hetan reestruturasaun sai fakuldade 20. Depois husi fusaun sira ne'ebé akontese liu husi tinan 1997, organizasaun atual kompostu husi 16 fakuldade, ne'ebé numerasaun la tuir ona sequência kontinua. [1]
Hanesan parte ida hosi Prosesu Bologna nian, Universidade introdús númeru boot ida hosi programa foun sira Lisensiatura no Mestradu nian. Iha tempu hanesan, programa lisensiatura tradisionál sira ho Majistradu, Diplom no kualifikasaun sira ne'ebé hanesan hapara tiha. <ref>{{Cite web |date=2007-11-06 |title=Marburger Lehrer informieren sich über neues Studiensystem |url=https://www.uni-marburg.de/archive/news/2007-11-6-marburger-lehrer-informieren-sich-uber-neues-studiensystem.html |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg}}</ref>
=== Institutu no muzeu asosiadu sira ===
Universidade koopera ho institutu afiliadu sira tuirmai:
* Fundasaun Christoph Dornier ba Psikolojia Klínika <ref>{{Cite news |last=Dietrich |first=Simon |date=1991-10-23 |title=Philipps-Universitaet. Viele Kooperationen mit Unternehmen |work=[[Handelsblatt]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza ba Hakerek Pesoál sira <ref>{{Cite news |date=2012-09-20 |title=Aufschlussreiche Würdigungen Verstorbener |work=[[Ostthüringer Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu Hans von Soden ba Peskiza Teolójika <ref>{{Cite news |date=2003-11-11 |title=Universität Marburg Neues Institut zur Förderung von Theologen |work=[[Frankfurter Rundschau]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Jestaun Kuidadu Saúde eV <ref>{{Cite news |date=2005-06-18 |title=Gesundheitsmanagement |work=[[Salzburger Nachrichten]] |pages=39 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Estudu Kooperativu sira (fundasaun legál privadu ida) <ref>{{Cite news |last=Fehl |first=Ulrich |date=1998-01-26 |title=Im Rahmen marktwirtschaftlicher Ordnung |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Terapia Komportamentál no Medisina Komportamentál (IVV) <ref>{{Cite news |date=2008-11-21 |title=Vortrag über Selbstverletzungen bei Jugendlichen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Institutu ba Étika Negósiu no Sosiál <ref>{{Cite news |last=Meyer |first=Claus-Peter |date=2001-11-29 |title=Debeka als Arbeitgeber ausgezeichnet |work=VersicherungsJournal Deutschland |language=de}}</ref>
* Semináriu Katóliku-Teolójiku Fakuldade Teolojia nian iha Fulda <ref>{{Cite news |date=2020-10-16 |title=Keine Priester mehr aus Fulda? |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=5 |language=de}}</ref>
Muzeu sira tuirmai ne'e iha afiliasaun ho universidade:
* Muzeu Mineralójiku hosi Universidade Philipps Marburg <ref>{{Cite news |date=2013-08-27 |title=Bedeutende Sammlung von Mineralien gestiftet |work=Oberhessische Zeitung |language=de}}</ref>
* Muzeu Arte no Istória Kulturál <ref>{{Cite web |title=Kunstmuseum |url=https://www.uni-marburg.de/de/museum/kunstmuseum |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Schwarzwäller |first=Nadja |date=2018-06-19 |title=Verein macht sich stark für Museum |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Kolesaun sira husi universidade (selesaun) ===
* Alter Botanischer Garten Marburg, the university's old [[botanical garden]]
* Botanischer Garten Marburg, the university's current botanical garden
* Forschungsinstitut Lichtbildarchiv älterer Originalurkunden bis 1250 (Collection of photographs taken from medieval charters)
* Bildarchiv Foto Marburg (German national picture archive of arts)
* Religionskundliche Sammlung (Collection of religious objects)
* Deutscher Sprachatlas (Linguistic Atlas of Germany)<ref>{{Cite web |title=Research Center Deutscher Sprachatlas |url=https://www.uni-marburg.de/en/fb09/dsa |access-date=1 August 2024}}</ref>
* Mineralogisches Museum (Museum of Mineralogy)
* Museum für Kunst und Kulturgeschichte (Museum of Arts)
* Museum Anatomicum (Museum of Anatomy and Medical History, currently closed)<ref>{{Cite news |last=Pfaffel |first=Dorothee |date=2025-04-04 |title=Wollen Sie das sehen? |work=Neuburger Rundschau |pages=25 |language=de}}</ref>
* University Archive https://www.uni-marburg.de/de/uniarchiv
== Peskiza ==
=== Klasifikasaun sira ===
Departamentu sira psikolojia no jeografia nian atinji ona estatutu Grupu Exelénsia nian iha Klasifikasaun Exelénsia CHE nian iha Europa tomak 2009.<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>Tuir QS World University Rankings of 2024, instituisaun ne'e situa iha intervalu 761-770 globalmente, no nia kaer pozisaun 40-41 nasionalmente. Tuir THE World University Rankings of 2024, nia hetan klasifikasaun iha grupu 401-500 iha nivel mundiál, enkuantu nia klasifikasaun nasionál monu entre 37 no 41. Iha ARWU World Rankings of 2023, universidade ne'e lista iha 401-500 iha mundu tomak no nia hetan pozisaun entre 25 no nasionál 31.
=== Sentru Peskiza Kolaborativu sira ===
Universidade ne'e signifikativu ba nia peskiza siénsia-moris nian maibé mós uma ba sentru ida hosi sentru uitoan ne'ebé hala'o peskiza kona-ba Médiu Oriente, CNMS ( Sentru ba Estudu sira Médiu Oriente no Besik nian ).
Peskiza universidade nian ilustra hosi nia partisipasaun iha SFB oioin ( ''Sonderforschungsbereiche'' ). Sentru peskiza kolaborativu sira-ne'e hetan finansiamentu hosi Fundasaun Siénsia Alemaña ''DFG'' . Sira enkoraja peskizadór sira atu hakat liu baliza sira hosi dixiplina sira, institutu sira, departamentu sira no fakuldade sira iha universidade partisipante nia laran. SFB atuál iha Universidade Marburg maka: <ref>{{Cite web |title=Sonderforschungsbereiche |url=https://www.uni-marburg.de/de/forschung/spitzenfoerderung/sfb |access-date=9 May 2020 |website=Philipps-Universität Marburg}}</ref>
* SFB 1083 – Estrutura no Dinámika Interfase Internu sira-nian (hahú iha 2013, iha kooperasaun ho Sentru Fízika Internasionál Donostia San Sebastián ) <ref>{{Cite web |date=2025-04-09 |title=SFB1083 |url=https://www.internal-interfaces.de/ |access-date=2025-09-09 |website=Internal Interfaces |language=en}}</ref>
* SFB/TRR 138 – Dinámika Seguransa nian: Forma sira Titulizasaun nian iha Perspetiva Istóriku (hahú iha 2014)
* CRC/TRR 393 – Trajetória sira husi Transtornu Afetivu sira (dezde 2024)
=== Manan-na'in sira Prémiu Nobel nian ===
Entre 1901 no 2011, ema na'in sanulu-resin-ida ne'ebé asosiadu ho Universidade Marburg liuhosi estudu ka hanorin hetan Prémiu Nobel[[File:Nobel_Prize.png|15x15px]] : <ref>{{Cite web |title=Nobelpreisträger |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/geschichte/nobelpreistraeger |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 1901: Emil von Behring (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Warnecke |first=Christiane |date=2009-06-13 |title=Mit Emil von Behring fing alles an |work=[[Frankfurter Neue Presse]] |pages=1 |language=de}}</ref>
* 1909: Ferdinand Braun (Physics)
* 1910: Albrecht Kossel (Medicine)
* 1930: Hans Fischer (Chemistry)
* 1936: Otto Loewi (Medicine)
* 1939: Adolf Butenandt (Chemistry)
* 1944: Otto Hahn (Chemistry)<ref>{{Cite news |last=Hanke |first=Franz-Josef |date=2008-06-23 |title=Ehre, wem Ehre gebührt – Wissenschaftspreise ehren die Forscher und nutzen auch wieder der Wissenschaft |work=[[Badische Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
* 1958: Boris Pasternak (Literature)
* 1963: Karl Ziegler (Chemistry)
* 1979: Georg Wittig (Chemistry)
* 2011: Jules Hoffmann (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Breu |first=Michael |date=2011-10-04 |title=Nobelpreis geht an einen Toten. Medizinpreis erstmals posthum vergeben |work=[[Basler Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
=== Manan-na'in sira Prémiu Leibniz nian ===
Prémiu Gottfried Wilhelm Leibniz fó ba peskizadór sira tuirmai ne'ebé iha afiliasaun ho Universidade Marburg: <ref>{{Cite news |date=2021-12-10 |title=Trägerinnen und Träger des Leibnizpreises an der Philipps-Universität Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=3 |language=de}}</ref>
* 1987: Rudolf K. Thauer – Mikrobiolojia Biokímika
* 1989: Manfred T. Reetz – Kímika Orgánika
* 1991: Ernst O. Göbel – Fízika Estadu-Sólidu
* 1991: Rolf Müller – Biokímika / Biolojia Molekulár
* 1996: Reinhard Lührmann – Biolojia Molekulár
* 1997: Paul Knochel – Kímika Organometálika
* 1997: Stephan W. Koch – Fízika Teórika
* 2002: Bruno Eckhardt – Fízika Teórika
* 2003: Roland Lill – Biolojia Sélula / Biokímika
* 2006: Gyburg Radke (kaben ho Uhlmann) – Filolójia no Filozofia Klásiku
* 2011: Friederike Pannewick – Estudu Árabe
* 2022: Stefanie Dehnen – Kímika Inorgánika
* 2024: Tobias Erb – Mikrobiolojia Sintétika
=== Prémiu Ars legend ba ensinu universitáriu ne'ebé di'ak tebes ===
Prémiu Ars legendi ba Ensinu Universitáriu Exelente, prémiu aas liu iha Alemaña iha área ensinu superiór nian, ne'ebé aprezenta hosi Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft no Konferénsia Reitór Alemaña nian (HRK), fó ba ema sira tuirmai ne'ebé hanorin iha Universidade Marburg: <ref>{{Cite web |last= |title=Ars legendi-Preis |url=https://www.stifterverband.org/ars-legendi-preis |access-date=2025-09-09 |website=Stifterverband |language=de}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |title=Preisträger*innen |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/zahlen-fakten-preise/preise |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 2010: Jürgen Schäfer (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2015: Jürgen Handke (ba "Ensinu no Aprendizajen Dijitál")
* 2016: Ilka Agricola (Prémiu Fakuldade nian ba Matemátika)
* 2017: Stefan Bösner (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2018: Evelyn Korn (ba "Alineamentu Konstrutivu")
* 2024: Rolf Kreyer (ba "Teoria no prátika linguístika Inglés nian kombinadu") <ref>{{Cite web |last= |date=2025-06-05 |title=Marburger Anglist Professor Kreyer erhält Preis für ausgezeichnete Lehre |url=https://www.op-marburg.de/lokales/marburg-biedenkopf/marburg/marburger-anglist-professor-kreyer-erhaelt-preis-fuer-ausgezeichnete-lehre-IVUZOSGCCREO3F2XUUNLS5N474.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Instituisaun sientífika sira ===
Universidade Marburg simu instituisaun akadémika no peskiza oioin:
* Akademia Peskiza Universidade Marburg (MARA) apoia peskizadór sira iha kareira inisiál liuhosi formasaun interdisiplinár, finansiamentu, no servisu dezenvolvimentu kareira nian. <ref>{{Cite news |date=2010-12-23 |title=Bedingungen für Promotion transparent machen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Sentru Dokumentasaun Alemaña ba Istória Arte nian (Bildarchiv Foto Marburg) maka arkivu imajen ida ne'ebé boot liu iha Europa ba arte no arkitetura, ne'ebé fornese rekursu no servisu sira ba muzeu sira, matenek-na'in sira, no editór sira. <ref>{{Cite news |last=Brockschmidt |first=Rolf |date=2023-09-02 |title=Für den Fall der Fälle |work=[[Der Tagesspiegel]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Sentru Demokrasia Hesse koordena esforsu sira hasoru estremizmu direita no oferese programa Mestradu ida iha akonsellamentu iha kontestu ne'ebá. <ref>{{Cite news |last=Haschink |first=Gregor |date=2022-05-11 |title=Opferberatung studieren |work=[[Frankfurter Rundschau]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza Deutscher Sprachatlas dokumenta no estuda variedade rejionál sira hosi lian Alemaña no mantein arkivu ida ne'ebé luan hosi materiál dialetu sira hosi fatin 50,000 resin. <ref>{{Cite news |last=Rummel |first=Silke |date=2014-09-09 |title=Forschungszentrum Deutscher Sprachatlas |work=Darmstädter Echo |language=de}}</ref>
* Sentru Estudu Jéneru no Peskiza Feminista, harii iha 2001, promove serbisu interdisiplinár iha estudu jéneru no koordena programa akadémiku sira ne'ebé iha relasaun. <ref>{{Cite news |date=2017-11-10 |title=Bildungsministerium gibt knapp eine Million Euro für Gender-Forschung |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
* Jardim Botániku, ne'ebé lokaliza iha kampus Lahnberge, ho luan hektar 20 no inklui kolesaun ai-horis ne'ebé luan, área peskiza nian, no estufa sira; Jardim Botániku Antigu agora serve hanesan parke públiku. <ref>{{Cite web |last=Ahlers |first=Wolfram |date=2021-08-20 |title=Botanischer Garten in Marburg muss renoviert werden |url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/region-und-hessen/botanischer-garten-in-marburg-muss-renoviert-werden-17488145.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |language=de}}</ref>
* SYNMIKRO, Sentru ba Mikrobiolojia Sintétika, avansa peskiza kona-ba enjeñaria funsaun mikrobiál sira, ho aplikasaun sira iha bioteknolojia no medisina, iha kolaborasaun ho Sosiedade Max Planck . <ref>{{Cite news |last=Hitzeroth |first=Manfred |date=2018-11-10 |title=Sieg mit mikrobiologischem Baukasten |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
== Estudante sira ==
[[Imajen:Alte_Universität_(Marburg)_2.jpg|miniaturadaimagem|''Universidade Antiga'', ne'ebé maka iha igreja universitáriu, departamentu ba estudu relijiozu sira no sala palestra reprezentativu ida]]
Students at Marburg University are represented by the General Student Committee (AStA) and the Student Parliament (StuPa), with additional representation at faculty level through student councils. The universal transit pass (semester ticket), negotiated by the AStA, allows students extensive access to public transport in Hesse and neighbouring areas, including use of selected InterCity (IC) and InterCity Express (ICE) trains.<ref>{{Cite news |date=2018-10-24 |title=ICE: Für Asta war Ticket-Reichweite zentraler Punkt |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref><ref>{{Cite news |last=Robinson |first=Patrick |date=2025-03-06 |title=Nach der Prüfung ist vor der Prüfung |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Universidade oferese rezidénsia oioin ba estudante sira, inklui Christian-Wolff-Haus, <ref>{{Cite news |date=2024-11-16 |title=Kernsanierung für Christian-Wolff-Haus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=5 |language=de}}</ref> istóriku Collegium Philippinum, <ref>{{Cite news |date=2025-09-08 |title=Felina Karle bekommt dank jahrhundertealten Rechts einen Platz im Collegium Philippinum in Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref> no Vilmarhaus, ne'ebé maka jere hosi Igreja Protestante. Konrad-Biesalski-Haus nafatin notavel ba nia asesibilidade pioneiru ba estudante sira ho defisiénsia fíziku. <ref>{{Cite news |last=Maas |first=Marie-Charlotte |date=2012-06-14 |title=Gleichheit unter Ungleichen |work=[[Die Zeit]] |pages=71 |language=de}}</ref>
== Antigu alunu no profesór sira ne'ebé notavel ==
=== Sientista naturál sira ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Teólogu sira ===
Marburg sempre koñesidu hanesan universidade ida ne'ebé foka ba umanidade . Ida-ne'e mantein forsa ne'e, liuliu iha Filozofia no Teolojia ba tempu naruk hafoin Funu Mundiál Daruak . <ref>{{Cite web |last=Peter |first=Lothar |date=2020-05-02 |title=Ein Partisan im Land der Mitläufer |url=https://jacobin.de/artikel/wolfgang-abendroth-marburg-marxismus-partisanenprofessor |access-date=2025-09-09 |website=Jacobin Magazin |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Sieg |first=Ulrich |date=2005-02-05 |title=Aus dem Geiste Kants Hermann Cohen, Paul Natorp und der Erste Weltkrieg |work=[[Neue Zürcher Zeitung]] |pages=64 |language=de}}</ref><templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Filózofu sira ===
=== Seluk ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
[[Kategoria:Páginas com traduções não revistas]]
1mk5i8jur5wdpxg1es7lxsxt4el1xly
74201
74200
2026-07-14T08:43:33Z
Diamantino Soares
9475
/* Istória */
74201
wikitext
text/x-wiki
== '''Introdusaun''' ==
[[Imajen:Marburg asv2022-02 img02 Old University.jpg|miniaturadaimagem]]
'''Universidade Marburg''' mak universidade peskiza públika ida ne'ebé lokaliza iha [[:de:Marburg|Marburg]], [[Alemaña]]. Universidade ne'e harii iha tinan 1527 husi [[:de:Philipp_I._(Hessen)|Filipe I]], Landgrave husi [[:de:Hessen|Hesse]], no konsidera hanesan universidade ida ne'ebé tuan liu iha [[Alemaña]] no universidade [[:de:Protestantismus|protestante]] tuan liu ne'ebé sei kontinua funsiona to'o ohin loron iha mundu.
Ohin loron, Universidade Marburg mak universidade públika ida ne'ebé pertense ba Estadu [[:de:Hessen|Hesse]], no la iha afiliasaun relijioza.
Universidade Marburg iha estudante hamutuk 21.162 iha tinan akademiku 2024/2025. Universidade ne'e lokaliza iha Marburg, Alemaña, no oferese programa estudu internasionál oioin. Aleinde ne'e, universidade ne'e mós partisipa iha [[:de:Erasmus-Programm|programa Erasmus]], ne'ebé fó oportunidade ba estudante sira atu tuir programa troka '''estudante ho universidade sira seluk iha Europa.'''
== '''Istória''' ==
=== Tinan sira iha Fundasaun nian ===
Iha loron 1 fulan-Jullu 1527, xefe rai-na'in nian Johann Feige inaugura oficialmente Universidade Marburg, ne'ebé harii husi Landgrave Philip I liuhusi dekretu ida iha loron 30 fulan Maiu tinan ne'ebá. Iha tempu inaugurasaun, universidade ne'e iha profesór 11 no estudante 88.
Reitór dahuluk Universidade Marburg mak Johannes Eisermann, ne'ebé koñesidu mós ho naran latín ''Ferrarius Montanus''. Nia hanorin direitu no servisu hanesan asesór ba tribunál landgravial iha Amöneburg. Iha tinan ne'ebá duni, Philip I fó ba universidade ne'e liberdade akadémika ne'ebé presiza atu hala'o nia atividade sira.
Iha loron 4 fulan Outubru 1541, Universidade Marburg hetan independénsia finanseira liuhosi eskritura dotasaun. Tinan tuirmai, Landgrave Philip I simu priviléjiu universitáriu hosi Imperadór Carlos V durante Dieta Imperiál iha Regensburg.
Iha tempu dahuluk, Universidade Marburg uza edifísiu monástiku antigu sira ne'ebé uluk pertense ba Dominikanu sira, Fransiskanu sira, no Irmaun sira husi Vida Komún.
Landgrave Philip I mós fó ba universidade priviléjiu oioin, inklui direitu atu haruka reprezentante ida ba asembleia rejionál, no izensaun hosi taxa no impostu ba membru universitáriu sira.
Iha tinan 1529, Landgrave Philip I sai uma-na'in ba Marburg Colloquy, debate relijiozu ida entre Martin Luther, Ulrich Zwingli, no Philip Melanchthon.
Reputasaun husi fakuldade teolójia Universidade Marburg atrai estudante internasionál sira, liuliu husi Suisa, Dinamarka, Suésia, Olanda, no Eskósia. Entre estudante sira ne'e iha Patrick Hamilton, ne'ebé estuda iha Marburg ba tempu badak.
Durante sékulu dahuluk universidade nian, surtu moras oioin, hanesan moras suar Inglés no peste, obriga universidade atu muda temporariamente ba sidade sira ne'ebé besik.
=== sékulu XVI no XVII ===
To'o nia mate iha tinan 1560, Johann Friedrich Dryander kaer kadeira medisina iha Universidade Marburg. Iha loron 15 fulan-Novembru 1565, Landgrave William IV hosi Hesse-Kassel nomeia Georg Marius nu'udar profesór, lahó hetan uluk konsentimentu formál husi universidade.
Iha tinan 1566, universidade harii kadeira medisina daruak, ne'ebé prenxe husi Victorinus Schönfeldt. Antes ne'e, nia serbisu nu'udar profesór matemátika iha universidade.
Entre tinan 1580 no 1628, Rudolph Goclenius maka profesór filozofia, lójika, no étika iha Universidade Marburg.
Bainhira Landgrave Maurice husi Hesse-Kassel hetan eransa husi Landgraviate Hesse-Marburg iha tinan 1604, nia konverte ba Calvinizmu iha tinan tuirmai. Tanba ne'e, universidade hetan obrigasaun atu adopta konfisaun Reformada, ne'ebé nia mantein to'o nia alinhamentu konfisionál nia rohan iha tinan 1866.
Mudansa konfisionál ida ne'e lori profesór Luteranu barak ba Universidade Giessen, ne'ebé foin harii iha tinan 1607. Iha tinan 1625, bainhira Marburg temporariamente tama iha okos Hesse-Darmstadt Luteranu, Universidade Giessen fila fali ba Universidade Marburg no depois taka.
Iha loron 24 fulan-Juñu 1653, universidade ne'e loke fali husi William VI husi Hesse-Kassel, ne'ebé muda fali universidade estadu nian husi Kassel ba Marburg, nune'e taka Universidade Kassel. Iha tinan sira tuirmai, universidade hasoru tempu difisil sira tanba konfisionalizasaun ne'ebé la'o hela no susar finanseiru.
=== sékulu 18 ===
Iha tinan 1723, filózofu Christian Wolff hetan nomeasaun ba kadeira ida iha Universidade Marburg hafoin hetan espulsaun hosi Halle hosi Frederick William I. Maski hetan opozisaun hosi parte sira hosi fakuldade teolójika, Wolff hanorin iha Marburg to'o 1740 ho protesaun hosi Landgrave, molok hetan bolu fali ba Prússia hosi Frederick the Great . Funu Tinan Hitu nian ikusmai perturba universidade, tanba Hesse sai hanesan kampu funu nian no Marburg hetan fortifikasaun.
Iha tinan 1785, universidade ne'e iha estatutu legál no polítiku espesiál: nia iha nia jurisdisaun rasik, dotasaun ekleziástiku sira, no kadeira ida iha asembleia rejionál. Landgrave hala'o knaar nu'udar reitór, ministru finansas nu'udar kuradór, no senadu kompostu hosi reprezentante sira hosi teolojia, lei, medisina, no filozofia, hamutuk ho instrutór linguajen no tékniku sira.
Universidade Marburg hetan kreximentu foun durante era Napoleónika . Iha tinan 1807, Eleitoradu Hesse nian sai parte hosi Reinu Westfalia ne'ebé foin harii, estadu satélite fransés ida. Maski universidade oioin iha reinu foun nia laran taka, Marburg hetan salvasaun no benefísiu finanseiru hosi redistribuisaun rekursu sira-nian, liuliu hafoin taka universidade sira iha Rinteln no Helmstedt . Biblioteka universitáriu habelar maka'as liuhosi transferénsia sira hosi Rinteln.
Iha tinan 1810, autoridade sira Westfalia nian bandu estudante sira atu uza kór no farda rejionál sira, hodi hamosu konflitu ne'ebé naruk entre estudante sira no administrasaun. Iha Maiu 1811, estudante 200 resin halo protestu hodi marxa ba Gladenbach, ne'ebé lori ba libertasaun estudante ida ne'ebé dadur no inkéritu ofisiál ida.
Hafoin retornu hosi prínsipe-eleitor iha tinan 1813, reforma barak maka inverte, inklui disolusaun hosi estrutura administrativu sira hosi Westfalia no finansiamentu sentralizadu. Influensiadu husi Funu Libertasaun nian, movimentu estudante sira ne'ebé promove unidade nasionál no ideia liberál sira hetan trasaun iha Marburg. Iha tinan 1816, sosiedade estudante ''Teutonia nian'' hamutuk ho asosiasaun estudante lokál sira hodi forma ''Germania Marburgensis'', maski nia dezenvolvimentu hetan impedimentu hosi Dekretu Carlsbad nian to'o tinan 1850. Iha prínsipe-eleitór Wilhelm I nia okos, restrisaun relijioza sira sai kmaan, hodi permite nomeasaun ba profesór katóliku sira hamutuk ho luteranu sira. Wilhelm II depois fó igualdade konfisionál tomak, ne'ebé kontribui ba aumentu iha matríkula. Durante dékada 1820 no dékada sira tuirmai, universidade habelar nia instalasaun sira, inklui jardín botániku foun, biblioteka, laboratóriu kímiku, teatru anatómiku, observatóriu, no klínika sira. Klínika feto nian, hahú iha Hessian nia ukun, remata iha tinan 1867.
Tuir aneksasaun Hesse nian hosi Prússia iha tinan 1866, universidade tranzita hosi instituisaun rejionál ida ba parte ida hosi sistema edukasaun Prússia nian, hodi hetan benefísiu hosi ninia reforma sira. Iha tempu ne'ebá, iha estudante na'in 264 (na'in 22 hosi li'ur Hesse) no profesór na'in 51.
Tanba limitasaun propriedade no preferénsia atu uza edifísiu estadu nian ne'ebé eziste, universidade desentralizadu nafatin iha sidade tomak envezde adota modelu kampus unifikadu. Númeru estudante sira aumenta beibeik, to'o 500 iha 1880 no liu 1,000 iha 1887.
=== sékulu XX ===
Iha tinan 1909, matríkula estudante nian iha Universidade Marburg aumenta dala rua. Maski feto sira seidauk hetan admisaun formál, Tadako Urata simu grau doutoramentu iha medisina iha tinan 1905 tuir provizaun espesiál ida. Onra akadémika dahuluk ne'ebé fó ba feto ida iha universidade fó ona iha tinan 1827 ba Daniel Jeanne Wyttenbach, ne'ebé simu doutoramentu onoráriu ida ba nia hakerek filozófiku sira kona-ba estétika. Admisaun formál ba feto sira hahú iha semestre invernu 1908/09 ho estudante feto na'in 26; sira nia númeru sa'e ba 206 bainhira mosu Funu Mundiál I.
Funu marka interupsaun boot ida. Enkuantu estudante mane 2,258 maka rejista iha veraun 1914, númeru ne'e tun ba 1,899 iha semestre tuirmai, ho de'it 478 ne'ebé tuir palestra sira. Iha fulan tolu nia laran funu nian, universidade lakon ona estudante na'in 55.
=== Períodu Nazi ===
Iha tinan 1926, kapítulu ida hosi Liga Nasionál Sosialista Estudante Alemaña nian (NSDStB) harii iha Marburg. Iha tinan 1931, ida-ne'e kaer maioria iha konsellu estudante nian no lidera ida-ne'e hahú hosi ne'ebá. Hafoin Nazi sira sa'e ba podér iha tinan 1933, profesór na'in 21—liu désimu ida hosi pesoál profesór sira—hetan demisaun tanba razaun polítika ka rasiál tuir lei sira funsaun públika nian. Entre sira maka matenek-na'in sira ne'ebé notavel hanesan ekonomista Wilhelm Röpke, filólogu romanu Erich Auerbach, no filozofu Karl Löwith . Profesór Hermann Jacobsohn, linguista ida, oho-an iha fulan-Abril tinan 1933 hafoin nia suspensaun. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=1933-05-01 |title=Professor Kills Self |url=https://www.jta.org/archive/professor-kills-self |access-date=2025-09-09 |website=Jewish Telegraphic Agency |language=en}}</ref> Kuota rasial no jéneru foun sira impoin ba estudante sira, limita matríkula Judeu nian ba 1.5% iha jerál no 5% ba estudante sira tinan dahuluk nian. Proporsaun estudante feto sira nian limitadu temporariamente ba 10%.
=== Depois 1945 ===
Tuir 1945, universidade haree kreximentu lalais iha númeru estudante sira. Atu akomoda demanda, esforsu espansaun sira hahú iha dékada 1960, inklui edifísiu administrativu foun, jantar, no palestra sira, no muda Fakuldade Filozofia nian. Fakuldade Siénsia Naturál ida harii iha kampus Lahnberge ne'ebé foin dezenvolve, ne'ebé nia edifísiu sira maka entre sira dahuluk iha Alemaña ne'ebé tuir modelu konstrusaun prefabrikadu ne'ebé koñesidu hanesan ''Sistema Marburg'' .
=== sékulu 21 ===
Eventu nasionál ida ne'ebé maka laiha presedente akontese iha loron 1 fulan-Janeiru tinan 2006, bainhira ospitál universitáriu hetan privatizasaun no fa'an ba Rhön-Klinikum AG, empreza privadu ida kuidadu saúde nian, hafoin nia fuzaun ho Ospitál Universitáriu Gießen nian. <ref>{{Cite news |last=Conrad |first=Till |date=2022-05-16 |title=Die langen Kämpfe ums Krankenhaus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Iha tinan 2012 universidade loke muzeu kímika interativu dahuluk alemaun nian, ho naran ''Chemicum'' . Ninia programa kursu esperimentál ho objetivu atu enkoraja foin-sa'e sira atu buka kareira iha siénsia. <ref name="chemicum-news">{{Cite web |date=12 February 2011 |title="Chemikum Marburg" hat ein dauerhaftes Domizil |url=https://idw-online.de/pages/en/news454460 |access-date=23 January 2012 |publisher=Informationsdienst Wissenschaft }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141111075522/https://idw-online.de/pages/en/news454460 |date=11 November 2014 }}</ref>
== Estrutura ==
[[Imajen:Marburg_UB_Neubau_Eingang_Alter_Botanischer_Garten_von_OSO.jpg|miniaturadaimagem|Biblioteka universitáriu]]
[[Imajen:Uni_Marburg_Lahnberge_04.jpg|miniaturadaimagem|''Kampus Lahnberge'' dedika ba siénsia naturál sira. Imajen hatudu ''Edifísiu ho Objetivu Múltiplu'', uma ba Departamentu Matemátika no Siénsia Informátika, no mós laboratóriu sira ba peskiza iha siénsia materiál no kímika fízika]]
=== Departamentu sira ===
Universidade Marburg fahe ba 16 fakuldade. Iha nia tempu dahuluk, universidade ne'e kompostu husi Fakuldade Teolojia, Fakuldade Medisina, Fakuldade Direitu, no Fakuldade Filosofia. Husi Fakuldade Filosofia, Fakuldade Matemátika no Siénsia Naturál separa iha tinan 1964.
Iha tinan 1970, tuir Lei Edukasaun Asentu-Superiór Hesse nian, fakuldade sira ne'e hetan reestruturasaun sai fakuldade 20. Depois husi fusaun sira ne'ebé akontese liu husi tinan 1997, organizasaun atual kompostu husi 16 fakuldade, ne'ebé numerasaun la tuir ona sequência kontinua. [1]
Hanesan parte ida hosi Prosesu Bologna nian, Universidade introdús númeru boot ida hosi programa foun sira Lisensiatura no Mestradu nian. Iha tempu hanesan, programa lisensiatura tradisionál sira ho Majistradu, Diplom no kualifikasaun sira ne'ebé hanesan hapara tiha. <ref>{{Cite web |date=2007-11-06 |title=Marburger Lehrer informieren sich über neues Studiensystem |url=https://www.uni-marburg.de/archive/news/2007-11-6-marburger-lehrer-informieren-sich-uber-neues-studiensystem.html |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg}}</ref>
=== Institutu no muzeu asosiadu sira ===
Universidade koopera ho institutu afiliadu sira tuirmai:
* Fundasaun Christoph Dornier ba Psikolojia Klínika <ref>{{Cite news |last=Dietrich |first=Simon |date=1991-10-23 |title=Philipps-Universitaet. Viele Kooperationen mit Unternehmen |work=[[Handelsblatt]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza ba Hakerek Pesoál sira <ref>{{Cite news |date=2012-09-20 |title=Aufschlussreiche Würdigungen Verstorbener |work=[[Ostthüringer Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu Hans von Soden ba Peskiza Teolójika <ref>{{Cite news |date=2003-11-11 |title=Universität Marburg Neues Institut zur Förderung von Theologen |work=[[Frankfurter Rundschau]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Jestaun Kuidadu Saúde eV <ref>{{Cite news |date=2005-06-18 |title=Gesundheitsmanagement |work=[[Salzburger Nachrichten]] |pages=39 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Estudu Kooperativu sira (fundasaun legál privadu ida) <ref>{{Cite news |last=Fehl |first=Ulrich |date=1998-01-26 |title=Im Rahmen marktwirtschaftlicher Ordnung |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Terapia Komportamentál no Medisina Komportamentál (IVV) <ref>{{Cite news |date=2008-11-21 |title=Vortrag über Selbstverletzungen bei Jugendlichen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Institutu ba Étika Negósiu no Sosiál <ref>{{Cite news |last=Meyer |first=Claus-Peter |date=2001-11-29 |title=Debeka als Arbeitgeber ausgezeichnet |work=VersicherungsJournal Deutschland |language=de}}</ref>
* Semináriu Katóliku-Teolójiku Fakuldade Teolojia nian iha Fulda <ref>{{Cite news |date=2020-10-16 |title=Keine Priester mehr aus Fulda? |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=5 |language=de}}</ref>
Muzeu sira tuirmai ne'e iha afiliasaun ho universidade:
* Muzeu Mineralójiku hosi Universidade Philipps Marburg <ref>{{Cite news |date=2013-08-27 |title=Bedeutende Sammlung von Mineralien gestiftet |work=Oberhessische Zeitung |language=de}}</ref>
* Muzeu Arte no Istória Kulturál <ref>{{Cite web |title=Kunstmuseum |url=https://www.uni-marburg.de/de/museum/kunstmuseum |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Schwarzwäller |first=Nadja |date=2018-06-19 |title=Verein macht sich stark für Museum |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Kolesaun sira husi universidade (selesaun) ===
* Alter Botanischer Garten Marburg, the university's old [[botanical garden]]
* Botanischer Garten Marburg, the university's current botanical garden
* Forschungsinstitut Lichtbildarchiv älterer Originalurkunden bis 1250 (Collection of photographs taken from medieval charters)
* Bildarchiv Foto Marburg (German national picture archive of arts)
* Religionskundliche Sammlung (Collection of religious objects)
* Deutscher Sprachatlas (Linguistic Atlas of Germany)<ref>{{Cite web |title=Research Center Deutscher Sprachatlas |url=https://www.uni-marburg.de/en/fb09/dsa |access-date=1 August 2024}}</ref>
* Mineralogisches Museum (Museum of Mineralogy)
* Museum für Kunst und Kulturgeschichte (Museum of Arts)
* Museum Anatomicum (Museum of Anatomy and Medical History, currently closed)<ref>{{Cite news |last=Pfaffel |first=Dorothee |date=2025-04-04 |title=Wollen Sie das sehen? |work=Neuburger Rundschau |pages=25 |language=de}}</ref>
* University Archive https://www.uni-marburg.de/de/uniarchiv
== Peskiza ==
=== Klasifikasaun sira ===
Departamentu sira psikolojia no jeografia nian atinji ona estatutu Grupu Exelénsia nian iha Klasifikasaun Exelénsia CHE nian iha Europa tomak 2009.<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>Tuir QS World University Rankings of 2024, instituisaun ne'e situa iha intervalu 761-770 globalmente, no nia kaer pozisaun 40-41 nasionalmente. Tuir THE World University Rankings of 2024, nia hetan klasifikasaun iha grupu 401-500 iha nivel mundiál, enkuantu nia klasifikasaun nasionál monu entre 37 no 41. Iha ARWU World Rankings of 2023, universidade ne'e lista iha 401-500 iha mundu tomak no nia hetan pozisaun entre 25 no nasionál 31.
=== Sentru Peskiza Kolaborativu sira ===
Universidade ne'e signifikativu ba nia peskiza siénsia-moris nian maibé mós uma ba sentru ida hosi sentru uitoan ne'ebé hala'o peskiza kona-ba Médiu Oriente, CNMS ( Sentru ba Estudu sira Médiu Oriente no Besik nian ).
Peskiza universidade nian ilustra hosi nia partisipasaun iha SFB oioin ( ''Sonderforschungsbereiche'' ). Sentru peskiza kolaborativu sira-ne'e hetan finansiamentu hosi Fundasaun Siénsia Alemaña ''DFG'' . Sira enkoraja peskizadór sira atu hakat liu baliza sira hosi dixiplina sira, institutu sira, departamentu sira no fakuldade sira iha universidade partisipante nia laran. SFB atuál iha Universidade Marburg maka: <ref>{{Cite web |title=Sonderforschungsbereiche |url=https://www.uni-marburg.de/de/forschung/spitzenfoerderung/sfb |access-date=9 May 2020 |website=Philipps-Universität Marburg}}</ref>
* SFB 1083 – Estrutura no Dinámika Interfase Internu sira-nian (hahú iha 2013, iha kooperasaun ho Sentru Fízika Internasionál Donostia San Sebastián ) <ref>{{Cite web |date=2025-04-09 |title=SFB1083 |url=https://www.internal-interfaces.de/ |access-date=2025-09-09 |website=Internal Interfaces |language=en}}</ref>
* SFB/TRR 138 – Dinámika Seguransa nian: Forma sira Titulizasaun nian iha Perspetiva Istóriku (hahú iha 2014)
* CRC/TRR 393 – Trajetória sira husi Transtornu Afetivu sira (dezde 2024)
=== Manan-na'in sira Prémiu Nobel nian ===
Entre 1901 no 2011, ema na'in sanulu-resin-ida ne'ebé asosiadu ho Universidade Marburg liuhosi estudu ka hanorin hetan Prémiu Nobel[[File:Nobel_Prize.png|15x15px]] : <ref>{{Cite web |title=Nobelpreisträger |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/geschichte/nobelpreistraeger |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 1901: Emil von Behring (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Warnecke |first=Christiane |date=2009-06-13 |title=Mit Emil von Behring fing alles an |work=[[Frankfurter Neue Presse]] |pages=1 |language=de}}</ref>
* 1909: Ferdinand Braun (Physics)
* 1910: Albrecht Kossel (Medicine)
* 1930: Hans Fischer (Chemistry)
* 1936: Otto Loewi (Medicine)
* 1939: Adolf Butenandt (Chemistry)
* 1944: Otto Hahn (Chemistry)<ref>{{Cite news |last=Hanke |first=Franz-Josef |date=2008-06-23 |title=Ehre, wem Ehre gebührt – Wissenschaftspreise ehren die Forscher und nutzen auch wieder der Wissenschaft |work=[[Badische Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
* 1958: Boris Pasternak (Literature)
* 1963: Karl Ziegler (Chemistry)
* 1979: Georg Wittig (Chemistry)
* 2011: Jules Hoffmann (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Breu |first=Michael |date=2011-10-04 |title=Nobelpreis geht an einen Toten. Medizinpreis erstmals posthum vergeben |work=[[Basler Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
=== Manan-na'in sira Prémiu Leibniz nian ===
Prémiu Gottfried Wilhelm Leibniz fó ba peskizadór sira tuirmai ne'ebé iha afiliasaun ho Universidade Marburg: <ref>{{Cite news |date=2021-12-10 |title=Trägerinnen und Träger des Leibnizpreises an der Philipps-Universität Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=3 |language=de}}</ref>
* 1987: Rudolf K. Thauer – Mikrobiolojia Biokímika
* 1989: Manfred T. Reetz – Kímika Orgánika
* 1991: Ernst O. Göbel – Fízika Estadu-Sólidu
* 1991: Rolf Müller – Biokímika / Biolojia Molekulár
* 1996: Reinhard Lührmann – Biolojia Molekulár
* 1997: Paul Knochel – Kímika Organometálika
* 1997: Stephan W. Koch – Fízika Teórika
* 2002: Bruno Eckhardt – Fízika Teórika
* 2003: Roland Lill – Biolojia Sélula / Biokímika
* 2006: Gyburg Radke (kaben ho Uhlmann) – Filolójia no Filozofia Klásiku
* 2011: Friederike Pannewick – Estudu Árabe
* 2022: Stefanie Dehnen – Kímika Inorgánika
* 2024: Tobias Erb – Mikrobiolojia Sintétika
=== Prémiu Ars legend ba ensinu universitáriu ne'ebé di'ak tebes ===
Prémiu Ars legendi ba Ensinu Universitáriu Exelente, prémiu aas liu iha Alemaña iha área ensinu superiór nian, ne'ebé aprezenta hosi Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft no Konferénsia Reitór Alemaña nian (HRK), fó ba ema sira tuirmai ne'ebé hanorin iha Universidade Marburg: <ref>{{Cite web |last= |title=Ars legendi-Preis |url=https://www.stifterverband.org/ars-legendi-preis |access-date=2025-09-09 |website=Stifterverband |language=de}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |title=Preisträger*innen |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/zahlen-fakten-preise/preise |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 2010: Jürgen Schäfer (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2015: Jürgen Handke (ba "Ensinu no Aprendizajen Dijitál")
* 2016: Ilka Agricola (Prémiu Fakuldade nian ba Matemátika)
* 2017: Stefan Bösner (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2018: Evelyn Korn (ba "Alineamentu Konstrutivu")
* 2024: Rolf Kreyer (ba "Teoria no prátika linguístika Inglés nian kombinadu") <ref>{{Cite web |last= |date=2025-06-05 |title=Marburger Anglist Professor Kreyer erhält Preis für ausgezeichnete Lehre |url=https://www.op-marburg.de/lokales/marburg-biedenkopf/marburg/marburger-anglist-professor-kreyer-erhaelt-preis-fuer-ausgezeichnete-lehre-IVUZOSGCCREO3F2XUUNLS5N474.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Instituisaun sientífika sira ===
Universidade Marburg simu instituisaun akadémika no peskiza oioin:
* Akademia Peskiza Universidade Marburg (MARA) apoia peskizadór sira iha kareira inisiál liuhosi formasaun interdisiplinár, finansiamentu, no servisu dezenvolvimentu kareira nian. <ref>{{Cite news |date=2010-12-23 |title=Bedingungen für Promotion transparent machen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Sentru Dokumentasaun Alemaña ba Istória Arte nian (Bildarchiv Foto Marburg) maka arkivu imajen ida ne'ebé boot liu iha Europa ba arte no arkitetura, ne'ebé fornese rekursu no servisu sira ba muzeu sira, matenek-na'in sira, no editór sira. <ref>{{Cite news |last=Brockschmidt |first=Rolf |date=2023-09-02 |title=Für den Fall der Fälle |work=[[Der Tagesspiegel]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Sentru Demokrasia Hesse koordena esforsu sira hasoru estremizmu direita no oferese programa Mestradu ida iha akonsellamentu iha kontestu ne'ebá. <ref>{{Cite news |last=Haschink |first=Gregor |date=2022-05-11 |title=Opferberatung studieren |work=[[Frankfurter Rundschau]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza Deutscher Sprachatlas dokumenta no estuda variedade rejionál sira hosi lian Alemaña no mantein arkivu ida ne'ebé luan hosi materiál dialetu sira hosi fatin 50,000 resin. <ref>{{Cite news |last=Rummel |first=Silke |date=2014-09-09 |title=Forschungszentrum Deutscher Sprachatlas |work=Darmstädter Echo |language=de}}</ref>
* Sentru Estudu Jéneru no Peskiza Feminista, harii iha 2001, promove serbisu interdisiplinár iha estudu jéneru no koordena programa akadémiku sira ne'ebé iha relasaun. <ref>{{Cite news |date=2017-11-10 |title=Bildungsministerium gibt knapp eine Million Euro für Gender-Forschung |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
* Jardim Botániku, ne'ebé lokaliza iha kampus Lahnberge, ho luan hektar 20 no inklui kolesaun ai-horis ne'ebé luan, área peskiza nian, no estufa sira; Jardim Botániku Antigu agora serve hanesan parke públiku. <ref>{{Cite web |last=Ahlers |first=Wolfram |date=2021-08-20 |title=Botanischer Garten in Marburg muss renoviert werden |url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/region-und-hessen/botanischer-garten-in-marburg-muss-renoviert-werden-17488145.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |language=de}}</ref>
* SYNMIKRO, Sentru ba Mikrobiolojia Sintétika, avansa peskiza kona-ba enjeñaria funsaun mikrobiál sira, ho aplikasaun sira iha bioteknolojia no medisina, iha kolaborasaun ho Sosiedade Max Planck . <ref>{{Cite news |last=Hitzeroth |first=Manfred |date=2018-11-10 |title=Sieg mit mikrobiologischem Baukasten |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
== Estudante sira ==
[[Imajen:Alte_Universität_(Marburg)_2.jpg|miniaturadaimagem|''Universidade Antiga'', ne'ebé maka iha igreja universitáriu, departamentu ba estudu relijiozu sira no sala palestra reprezentativu ida]]
Students at Marburg University are represented by the General Student Committee (AStA) and the Student Parliament (StuPa), with additional representation at faculty level through student councils. The universal transit pass (semester ticket), negotiated by the AStA, allows students extensive access to public transport in Hesse and neighbouring areas, including use of selected InterCity (IC) and InterCity Express (ICE) trains.<ref>{{Cite news |date=2018-10-24 |title=ICE: Für Asta war Ticket-Reichweite zentraler Punkt |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref><ref>{{Cite news |last=Robinson |first=Patrick |date=2025-03-06 |title=Nach der Prüfung ist vor der Prüfung |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Universidade oferese rezidénsia oioin ba estudante sira, inklui Christian-Wolff-Haus, <ref>{{Cite news |date=2024-11-16 |title=Kernsanierung für Christian-Wolff-Haus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=5 |language=de}}</ref> istóriku Collegium Philippinum, <ref>{{Cite news |date=2025-09-08 |title=Felina Karle bekommt dank jahrhundertealten Rechts einen Platz im Collegium Philippinum in Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref> no Vilmarhaus, ne'ebé maka jere hosi Igreja Protestante. Konrad-Biesalski-Haus nafatin notavel ba nia asesibilidade pioneiru ba estudante sira ho defisiénsia fíziku. <ref>{{Cite news |last=Maas |first=Marie-Charlotte |date=2012-06-14 |title=Gleichheit unter Ungleichen |work=[[Die Zeit]] |pages=71 |language=de}}</ref>
== Antigu alunu no profesór sira ne'ebé notavel ==
=== Sientista naturál sira ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Teólogu sira ===
Marburg sempre koñesidu hanesan universidade ida ne'ebé foka ba umanidade . Ida-ne'e mantein forsa ne'e, liuliu iha Filozofia no Teolojia ba tempu naruk hafoin Funu Mundiál Daruak . <ref>{{Cite web |last=Peter |first=Lothar |date=2020-05-02 |title=Ein Partisan im Land der Mitläufer |url=https://jacobin.de/artikel/wolfgang-abendroth-marburg-marxismus-partisanenprofessor |access-date=2025-09-09 |website=Jacobin Magazin |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Sieg |first=Ulrich |date=2005-02-05 |title=Aus dem Geiste Kants Hermann Cohen, Paul Natorp und der Erste Weltkrieg |work=[[Neue Zürcher Zeitung]] |pages=64 |language=de}}</ref><templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Filózofu sira ===
=== Seluk ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
[[Kategoria:Páginas com traduções não revistas]]
nee9xa55cvrf0r9nlb4yzg4z5jvpm9j
74202
74201
2026-07-14T08:44:34Z
Diamantino Soares
9475
74202
wikitext
text/x-wiki
== '''Introdusaun''' ==
[[Imajen:Marburg asv2022-02 img02 Old University.jpg|miniaturadaimagem]]
'''Universidade Marburg''' mak universidade peskiza públika ida ne'ebé lokaliza iha [[:de:Marburg|Marburg]], [[Alemaña]]. Universidade ne'e harii iha tinan 1527 husi [[:de:Philipp_I._(Hessen)|Filipe I]], Landgrave husi [[:de:Hessen|Hesse]], no konsidera hanesan universidade ida ne'ebé tuan liu iha [[Alemaña]] no universidade [[:de:Protestantismus|protestante]] tuan liu ne'ebé sei kontinua funsiona to'o ohin loron iha mundu.
Ohin loron, Universidade Marburg mak universidade públika ida ne'ebé pertense ba Estadu [[:de:Hessen|Hesse]], no la iha afiliasaun relijioza.
Universidade Marburg iha estudante hamutuk 21.162 iha tinan akademiku 2024/2025. Universidade ne'e lokaliza iha Marburg, Alemaña, no oferese programa estudu internasionál oioin. Aleinde ne'e, universidade ne'e mós partisipa iha [[:de:Erasmus-Programm|programa Erasmus]], ne'ebé fó oportunidade ba estudante sira atu tuir programa troka '''estudante ho universidade sira seluk iha Europa.'''
== '''Istória''' ==
=== Tinan sira iha Fundasaun nian ===
Iha loron 1 fulan-Jullu 1527, xefe rai-na'in nian Johann Feige inaugura oficialmente Universidade Marburg, ne'ebé harii husi Landgrave Philip I liuhusi dekretu ida iha loron 30 fulan Maiu tinan ne'ebá. Iha tempu inaugurasaun, universidade ne'e iha profesór 11 no estudante 88.
Reitór dahuluk Universidade Marburg mak Johannes Eisermann, ne'ebé koñesidu mós ho naran latín ''Ferrarius Montanus''. Nia hanorin direitu no servisu hanesan asesór ba tribunál landgravial iha Amöneburg. Iha tinan ne'ebá duni, Philip I fó ba universidade ne'e liberdade akadémika ne'ebé presiza atu hala'o nia atividade sira.
Iha loron 4 fulan Outubru 1541, Universidade Marburg hetan independénsia finanseira liuhosi eskritura dotasaun. Tinan tuirmai, Landgrave Philip I simu priviléjiu universitáriu hosi Imperadór Carlos V durante Dieta Imperiál iha Regensburg.
Iha tempu dahuluk, Universidade Marburg uza edifísiu monástiku antigu sira ne'ebé uluk pertense ba Dominikanu sira, Fransiskanu sira, no Irmaun sira husi Vida Komún.
Landgrave Philip I mós fó ba universidade priviléjiu oioin, inklui direitu atu haruka reprezentante ida ba asembleia rejionál, no izensaun hosi taxa no impostu ba membru universitáriu sira.
Iha tinan 1529, Landgrave Philip I sai uma-na'in ba Marburg Colloquy, debate relijiozu ida entre Martin Luther, Ulrich Zwingli, no Philip Melanchthon.
Reputasaun husi fakuldade teolójia Universidade Marburg atrai estudante internasionál sira, liuliu husi Suisa, Dinamarka, Suésia, Olanda, no Eskósia. Entre estudante sira ne'e iha Patrick Hamilton, ne'ebé estuda iha Marburg ba tempu badak.
Durante sékulu dahuluk universidade nian, surtu moras oioin, hanesan moras suar Inglés no peste, obriga universidade atu muda temporariamente ba sidade sira ne'ebé besik.
=== sékulu XVI no XVII ===
To'o nia mate iha tinan 1560, Johann Friedrich Dryander kaer kadeira medisina iha Universidade Marburg. Iha loron 15 fulan-Novembru 1565, Landgrave William IV hosi Hesse-Kassel nomeia Georg Marius nu'udar profesór, lahó hetan uluk konsentimentu formál husi universidade.
Iha tinan 1566, universidade harii kadeira medisina daruak, ne'ebé prenxe husi Victorinus Schönfeldt. Antes ne'e, nia serbisu nu'udar profesór matemátika iha universidade.
Entre tinan 1580 no 1628, Rudolph Goclenius maka profesór filozofia, lójika, no étika iha Universidade Marburg.
Bainhira Landgrave Maurice husi Hesse-Kassel hetan eransa husi Landgraviate Hesse-Marburg iha tinan 1604, nia konverte ba Calvinizmu iha tinan tuirmai. Tanba ne'e, universidade hetan obrigasaun atu adopta konfisaun Reformada, ne'ebé nia mantein to'o nia alinhamentu konfisionál nia rohan iha tinan 1866.
Mudansa konfisionál ida ne'e lori profesór Luteranu barak ba Universidade Giessen, ne'ebé foin harii iha tinan 1607. Iha tinan 1625, bainhira Marburg temporariamente tama iha okos Hesse-Darmstadt Luteranu, Universidade Giessen fila fali ba Universidade Marburg no depois taka.
Iha loron 24 fulan-Juñu 1653, universidade ne'e loke fali husi William VI husi Hesse-Kassel, ne'ebé muda fali universidade estadu nian husi Kassel ba Marburg, nune'e taka Universidade Kassel. Iha tinan sira tuirmai, universidade hasoru tempu difisil sira tanba konfisionalizasaun ne'ebé la'o hela no susar finanseiru.
=== sékulu 18 ===
Iha tinan 1723, filózofu Christian Wolff hetan nomeasaun ba kadeira ida iha Universidade Marburg hafoin hetan espulsaun hosi Halle hosi Frederick William I. Maski hetan opozisaun hosi parte sira hosi fakuldade teolójika, Wolff hanorin iha Marburg to'o 1740 ho protesaun hosi Landgrave, molok hetan bolu fali ba Prússia hosi Frederick the Great . Funu Tinan Hitu nian ikusmai perturba universidade, tanba Hesse sai hanesan kampu funu nian no Marburg hetan fortifikasaun.
Iha tinan 1785, universidade ne'e iha estatutu legál no polítiku espesiál: nia iha nia jurisdisaun rasik, dotasaun ekleziástiku sira, no kadeira ida iha asembleia rejionál. Landgrave hala'o knaar nu'udar reitór, ministru finansas nu'udar kuradór, no senadu kompostu hosi reprezentante sira hosi teolojia, lei, medisina, no filozofia, hamutuk ho instrutór linguajen no tékniku sira.
Universidade Marburg hetan kreximentu foun durante era Napoleónika . Iha tinan 1807, Eleitoradu Hesse nian sai parte hosi Reinu Westfalia ne'ebé foin harii, estadu satélite fransés ida. Maski universidade oioin iha reinu foun nia laran taka, Marburg hetan salvasaun no benefísiu finanseiru hosi redistribuisaun rekursu sira-nian, liuliu hafoin taka universidade sira iha Rinteln no Helmstedt . Biblioteka universitáriu habelar maka'as liuhosi transferénsia sira hosi Rinteln.
Iha tinan 1810, autoridade sira Westfalia nian bandu estudante sira atu uza kór no farda rejionál sira, hodi hamosu konflitu ne'ebé naruk entre estudante sira no administrasaun. Iha Maiu 1811, estudante 200 resin halo protestu hodi marxa ba Gladenbach, ne'ebé lori ba libertasaun estudante ida ne'ebé dadur no inkéritu ofisiál ida.
Hafoin retornu hosi prínsipe-eleitor iha tinan 1813, reforma barak maka inverte, inklui disolusaun hosi estrutura administrativu sira hosi Westfalia no finansiamentu sentralizadu. Influensiadu husi Funu Libertasaun nian, movimentu estudante sira ne'ebé promove unidade nasionál no ideia liberál sira hetan trasaun iha Marburg. Iha tinan 1816, sosiedade estudante ''Teutonia nian'' hamutuk ho asosiasaun estudante lokál sira hodi forma ''Germania Marburgensis'', maski nia dezenvolvimentu hetan impedimentu hosi Dekretu Carlsbad nian to'o tinan 1850. Iha prínsipe-eleitór Wilhelm I nia okos, restrisaun relijioza sira sai kmaan, hodi permite nomeasaun ba profesór katóliku sira hamutuk ho luteranu sira. Wilhelm II depois fó igualdade konfisionál tomak, ne'ebé kontribui ba aumentu iha matríkula. Durante dékada 1820 no dékada sira tuirmai, universidade habelar nia instalasaun sira, inklui jardín botániku foun, biblioteka, laboratóriu kímiku, teatru anatómiku, observatóriu, no klínika sira. Klínika feto nian, hahú iha Hessian nia ukun, remata iha tinan 1867.
Tuir aneksasaun Hesse nian hosi Prússia iha tinan 1866, universidade tranzita hosi instituisaun rejionál ida ba parte ida hosi sistema edukasaun Prússia nian, hodi hetan benefísiu hosi ninia reforma sira. Iha tempu ne'ebá, iha estudante na'in 264 (na'in 22 hosi li'ur Hesse) no profesór na'in 51.
Tanba limitasaun propriedade no preferénsia atu uza edifísiu estadu nian ne'ebé eziste, universidade desentralizadu nafatin iha sidade tomak envezde adota modelu kampus unifikadu. Númeru estudante sira aumenta beibeik, to'o 500 iha 1880 no liu 1,000 iha 1887.
=== sékulu XX ===
Iha tinan 1909, matríkula estudante nian iha Universidade Marburg aumenta dala rua. Maski feto sira seidauk hetan admisaun formál, Tadako Urata simu grau doutoramentu iha medisina iha tinan 1905 tuir provizaun espesiál ida. Onra akadémika dahuluk ne'ebé fó ba feto ida iha universidade fó ona iha tinan 1827 ba Daniel Jeanne Wyttenbach, ne'ebé simu doutoramentu onoráriu ida ba nia hakerek filozófiku sira kona-ba estétika. Admisaun formál ba feto sira hahú iha semestre invernu 1908/09 ho estudante feto na'in 26; sira nia númeru sa'e ba 206 bainhira mosu Funu Mundiál I.
Funu marka interupsaun boot ida. Enkuantu estudante mane 2,258 maka rejista iha veraun 1914, númeru ne'e tun ba 1,899 iha semestre tuirmai, ho de'it 478 ne'ebé tuir palestra sira. Iha fulan tolu nia laran funu nian, universidade lakon ona estudante na'in 55.
=== Períodu Nazi ===
Iha tinan 1926, kapítulu ida hosi Liga Nasionál Sosialista Estudante Alemaña nian (NSDStB) harii iha Marburg. Iha tinan 1931, ida-ne'e kaer maioria iha konsellu estudante nian no lidera ida-ne'e hahú hosi ne'ebá. Hafoin Nazi sira sa'e ba podér iha tinan 1933, profesór na'in 21—liu désimu ida hosi pesoál profesór sira—hetan demisaun tanba razaun polítika ka rasiál tuir lei sira funsaun públika nian. Entre sira maka matenek-na'in sira ne'ebé notavel hanesan ekonomista Wilhelm Röpke, filólogu romanu Erich Auerbach, no filozofu Karl Löwith . Profesór Hermann Jacobsohn, linguista ida, oho-an iha fulan-Abril tinan 1933 hafoin nia suspensaun. <ref name=":2" /> <ref>{{Cite web |date=1933-05-01 |title=Professor Kills Self |url=https://www.jta.org/archive/professor-kills-self |access-date=2025-09-09 |website=Jewish Telegraphic Agency |language=en}}</ref> Kuota rasial no jéneru foun sira impoin ba estudante sira, limita matríkula Judeu nian ba 1.5% iha jerál no 5% ba estudante sira tinan dahuluk nian. Proporsaun estudante feto sira nian limitadu temporariamente ba 10%.
=== Depois 1945 ===
Tuir 1945, universidade haree kreximentu lalais iha númeru estudante sira. Atu akomoda demanda, esforsu espansaun sira hahú iha dékada 1960, inklui edifísiu administrativu foun, jantar, no palestra sira, no muda Fakuldade Filozofia nian. Fakuldade Siénsia Naturál ida harii iha kampus Lahnberge ne'ebé foin dezenvolve, ne'ebé nia edifísiu sira maka entre sira dahuluk iha Alemaña ne'ebé tuir modelu konstrusaun prefabrikadu ne'ebé koñesidu hanesan ''Sistema Marburg'' .
=== sékulu 21 ===
Eventu nasionál ida ne'ebé maka laiha presedente akontese iha loron 1 fulan-Janeiru tinan 2006, bainhira ospitál universitáriu hetan privatizasaun no fa'an ba Rhön-Klinikum AG, empreza privadu ida kuidadu saúde nian, hafoin nia fuzaun ho Ospitál Universitáriu Gießen nian. <ref>{{Cite news |last=Conrad |first=Till |date=2022-05-16 |title=Die langen Kämpfe ums Krankenhaus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Iha tinan 2012 universidade loke muzeu kímika interativu dahuluk alemaun nian, ho naran ''Chemicum'' . Ninia programa kursu esperimentál ho objetivu atu enkoraja foin-sa'e sira atu buka kareira iha siénsia. <ref name="chemicum-news">{{Cite web |date=12 February 2011 |title="Chemikum Marburg" hat ein dauerhaftes Domizil |url=https://idw-online.de/pages/en/news454460 |access-date=23 January 2012 |publisher=Informationsdienst Wissenschaft }} {{Webarchive|url=https://web.archive.org/web/20141111075522/https://idw-online.de/pages/en/news454460 |date=11 November 2014 }}</ref>
== '''Estrutura''' ==
[[Imajen:Marburg_UB_Neubau_Eingang_Alter_Botanischer_Garten_von_OSO.jpg|miniaturadaimagem|Biblioteka universitáriu]]
[[Imajen:Uni_Marburg_Lahnberge_04.jpg|miniaturadaimagem|''Kampus Lahnberge'' dedika ba siénsia naturál sira. Imajen hatudu ''Edifísiu ho Objetivu Múltiplu'', uma ba Departamentu Matemátika no Siénsia Informátika, no mós laboratóriu sira ba peskiza iha siénsia materiál no kímika fízika]]
=== Departamentu sira ===
Universidade Marburg fahe ba 16 fakuldade. Iha nia tempu dahuluk, universidade ne'e kompostu husi Fakuldade Teolojia, Fakuldade Medisina, Fakuldade Direitu, no Fakuldade Filosofia. Husi Fakuldade Filosofia, Fakuldade Matemátika no Siénsia Naturál separa iha tinan 1964.
Iha tinan 1970, tuir Lei Edukasaun Asentu-Superiór Hesse nian, fakuldade sira ne'e hetan reestruturasaun sai fakuldade 20. Depois husi fusaun sira ne'ebé akontese liu husi tinan 1997, organizasaun atual kompostu husi 16 fakuldade, ne'ebé numerasaun la tuir ona sequência kontinua. [1]
Hanesan parte ida hosi Prosesu Bologna nian, Universidade introdús númeru boot ida hosi programa foun sira Lisensiatura no Mestradu nian. Iha tempu hanesan, programa lisensiatura tradisionál sira ho Majistradu, Diplom no kualifikasaun sira ne'ebé hanesan hapara tiha. <ref>{{Cite web |date=2007-11-06 |title=Marburger Lehrer informieren sich über neues Studiensystem |url=https://www.uni-marburg.de/archive/news/2007-11-6-marburger-lehrer-informieren-sich-uber-neues-studiensystem.html |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg}}</ref>
=== Institutu no muzeu asosiadu sira ===
Universidade koopera ho institutu afiliadu sira tuirmai:
* Fundasaun Christoph Dornier ba Psikolojia Klínika <ref>{{Cite news |last=Dietrich |first=Simon |date=1991-10-23 |title=Philipps-Universitaet. Viele Kooperationen mit Unternehmen |work=[[Handelsblatt]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza ba Hakerek Pesoál sira <ref>{{Cite news |date=2012-09-20 |title=Aufschlussreiche Würdigungen Verstorbener |work=[[Ostthüringer Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu Hans von Soden ba Peskiza Teolójika <ref>{{Cite news |date=2003-11-11 |title=Universität Marburg Neues Institut zur Förderung von Theologen |work=[[Frankfurter Rundschau]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Jestaun Kuidadu Saúde eV <ref>{{Cite news |date=2005-06-18 |title=Gesundheitsmanagement |work=[[Salzburger Nachrichten]] |pages=39 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Estudu Kooperativu sira (fundasaun legál privadu ida) <ref>{{Cite news |last=Fehl |first=Ulrich |date=1998-01-26 |title=Im Rahmen marktwirtschaftlicher Ordnung |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=14 |language=de}}</ref>
* Institutu ba Terapia Komportamentál no Medisina Komportamentál (IVV) <ref>{{Cite news |date=2008-11-21 |title=Vortrag über Selbstverletzungen bei Jugendlichen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Institutu ba Étika Negósiu no Sosiál <ref>{{Cite news |last=Meyer |first=Claus-Peter |date=2001-11-29 |title=Debeka als Arbeitgeber ausgezeichnet |work=VersicherungsJournal Deutschland |language=de}}</ref>
* Semináriu Katóliku-Teolójiku Fakuldade Teolojia nian iha Fulda <ref>{{Cite news |date=2020-10-16 |title=Keine Priester mehr aus Fulda? |work=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |pages=5 |language=de}}</ref>
Muzeu sira tuirmai ne'e iha afiliasaun ho universidade:
* Muzeu Mineralójiku hosi Universidade Philipps Marburg <ref>{{Cite news |date=2013-08-27 |title=Bedeutende Sammlung von Mineralien gestiftet |work=Oberhessische Zeitung |language=de}}</ref>
* Muzeu Arte no Istória Kulturál <ref>{{Cite web |title=Kunstmuseum |url=https://www.uni-marburg.de/de/museum/kunstmuseum |access-date=2025-09-09 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Schwarzwäller |first=Nadja |date=2018-06-19 |title=Verein macht sich stark für Museum |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Kolesaun sira husi universidade (selesaun) ===
* Alter Botanischer Garten Marburg, the university's old [[botanical garden]]
* Botanischer Garten Marburg, the university's current botanical garden
* Forschungsinstitut Lichtbildarchiv älterer Originalurkunden bis 1250 (Collection of photographs taken from medieval charters)
* Bildarchiv Foto Marburg (German national picture archive of arts)
* Religionskundliche Sammlung (Collection of religious objects)
* Deutscher Sprachatlas (Linguistic Atlas of Germany)<ref>{{Cite web |title=Research Center Deutscher Sprachatlas |url=https://www.uni-marburg.de/en/fb09/dsa |access-date=1 August 2024}}</ref>
* Mineralogisches Museum (Museum of Mineralogy)
* Museum für Kunst und Kulturgeschichte (Museum of Arts)
* Museum Anatomicum (Museum of Anatomy and Medical History, currently closed)<ref>{{Cite news |last=Pfaffel |first=Dorothee |date=2025-04-04 |title=Wollen Sie das sehen? |work=Neuburger Rundschau |pages=25 |language=de}}</ref>
* University Archive https://www.uni-marburg.de/de/uniarchiv
== '''Peskiza''' ==
=== Klasifikasaun sira ===
Departamentu sira psikolojia no jeografia nian atinji ona estatutu Grupu Exelénsia nian iha Klasifikasaun Exelénsia CHE nian iha Europa tomak 2009.<templatestyles src="Module:Infobox/styles.css"></templatestyles>Tuir QS World University Rankings of 2024, instituisaun ne'e situa iha intervalu 761-770 globalmente, no nia kaer pozisaun 40-41 nasionalmente. Tuir THE World University Rankings of 2024, nia hetan klasifikasaun iha grupu 401-500 iha nivel mundiál, enkuantu nia klasifikasaun nasionál monu entre 37 no 41. Iha ARWU World Rankings of 2023, universidade ne'e lista iha 401-500 iha mundu tomak no nia hetan pozisaun entre 25 no nasionál 31.
=== Sentru Peskiza Kolaborativu sira ===
Universidade ne'e signifikativu ba nia peskiza siénsia-moris nian maibé mós uma ba sentru ida hosi sentru uitoan ne'ebé hala'o peskiza kona-ba Médiu Oriente, CNMS ( Sentru ba Estudu sira Médiu Oriente no Besik nian ).
Peskiza universidade nian ilustra hosi nia partisipasaun iha SFB oioin ( ''Sonderforschungsbereiche'' ). Sentru peskiza kolaborativu sira-ne'e hetan finansiamentu hosi Fundasaun Siénsia Alemaña ''DFG'' . Sira enkoraja peskizadór sira atu hakat liu baliza sira hosi dixiplina sira, institutu sira, departamentu sira no fakuldade sira iha universidade partisipante nia laran. SFB atuál iha Universidade Marburg maka: <ref>{{Cite web |title=Sonderforschungsbereiche |url=https://www.uni-marburg.de/de/forschung/spitzenfoerderung/sfb |access-date=9 May 2020 |website=Philipps-Universität Marburg}}</ref>
* SFB 1083 – Estrutura no Dinámika Interfase Internu sira-nian (hahú iha 2013, iha kooperasaun ho Sentru Fízika Internasionál Donostia San Sebastián ) <ref>{{Cite web |date=2025-04-09 |title=SFB1083 |url=https://www.internal-interfaces.de/ |access-date=2025-09-09 |website=Internal Interfaces |language=en}}</ref>
* SFB/TRR 138 – Dinámika Seguransa nian: Forma sira Titulizasaun nian iha Perspetiva Istóriku (hahú iha 2014)
* CRC/TRR 393 – Trajetória sira husi Transtornu Afetivu sira (dezde 2024)
=== Manan-na'in sira Prémiu Nobel nian ===
Entre 1901 no 2011, ema na'in sanulu-resin-ida ne'ebé asosiadu ho Universidade Marburg liuhosi estudu ka hanorin hetan Prémiu Nobel[[File:Nobel_Prize.png|15x15px]] : <ref>{{Cite web |title=Nobelpreisträger |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/geschichte/nobelpreistraeger |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 1901: Emil von Behring (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Warnecke |first=Christiane |date=2009-06-13 |title=Mit Emil von Behring fing alles an |work=[[Frankfurter Neue Presse]] |pages=1 |language=de}}</ref>
* 1909: Ferdinand Braun (Physics)
* 1910: Albrecht Kossel (Medicine)
* 1930: Hans Fischer (Chemistry)
* 1936: Otto Loewi (Medicine)
* 1939: Adolf Butenandt (Chemistry)
* 1944: Otto Hahn (Chemistry)<ref>{{Cite news |last=Hanke |first=Franz-Josef |date=2008-06-23 |title=Ehre, wem Ehre gebührt – Wissenschaftspreise ehren die Forscher und nutzen auch wieder der Wissenschaft |work=[[Badische Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
* 1958: Boris Pasternak (Literature)
* 1963: Karl Ziegler (Chemistry)
* 1979: Georg Wittig (Chemistry)
* 2011: Jules Hoffmann (Medicine)<ref>{{Cite news |last=Breu |first=Michael |date=2011-10-04 |title=Nobelpreis geht an einen Toten. Medizinpreis erstmals posthum vergeben |work=[[Basler Zeitung]] |pages=12 |language=de}}</ref>
=== Manan-na'in sira Prémiu Leibniz nian ===
Prémiu Gottfried Wilhelm Leibniz fó ba peskizadór sira tuirmai ne'ebé iha afiliasaun ho Universidade Marburg: <ref>{{Cite news |date=2021-12-10 |title=Trägerinnen und Träger des Leibnizpreises an der Philipps-Universität Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=3 |language=de}}</ref>
* 1987: Rudolf K. Thauer – Mikrobiolojia Biokímika
* 1989: Manfred T. Reetz – Kímika Orgánika
* 1991: Ernst O. Göbel – Fízika Estadu-Sólidu
* 1991: Rolf Müller – Biokímika / Biolojia Molekulár
* 1996: Reinhard Lührmann – Biolojia Molekulár
* 1997: Paul Knochel – Kímika Organometálika
* 1997: Stephan W. Koch – Fízika Teórika
* 2002: Bruno Eckhardt – Fízika Teórika
* 2003: Roland Lill – Biolojia Sélula / Biokímika
* 2006: Gyburg Radke (kaben ho Uhlmann) – Filolójia no Filozofia Klásiku
* 2011: Friederike Pannewick – Estudu Árabe
* 2022: Stefanie Dehnen – Kímika Inorgánika
* 2024: Tobias Erb – Mikrobiolojia Sintétika
=== Prémiu Ars legend ba ensinu universitáriu ne'ebé di'ak tebes ===
Prémiu Ars legendi ba Ensinu Universitáriu Exelente, prémiu aas liu iha Alemaña iha área ensinu superiór nian, ne'ebé aprezenta hosi Stifterverband für die Deutsche Wissenschaft no Konferénsia Reitór Alemaña nian (HRK), fó ba ema sira tuirmai ne'ebé hanorin iha Universidade Marburg: <ref>{{Cite web |last= |title=Ars legendi-Preis |url=https://www.stifterverband.org/ars-legendi-preis |access-date=2025-09-09 |website=Stifterverband |language=de}}</ref> <ref name=":3">{{Cite web |title=Preisträger*innen |url=https://www.uni-marburg.de/de/universitaet/profil/zahlen-fakten-preise/preise |access-date=2025-09-08 |website=Uni Marburg |language=de}}</ref>
* 2010: Jürgen Schäfer (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2015: Jürgen Handke (ba "Ensinu no Aprendizajen Dijitál")
* 2016: Ilka Agricola (Prémiu Fakuldade nian ba Matemátika)
* 2017: Stefan Bösner (Prémiu Fakuldade ba Medisina)
* 2018: Evelyn Korn (ba "Alineamentu Konstrutivu")
* 2024: Rolf Kreyer (ba "Teoria no prátika linguístika Inglés nian kombinadu") <ref>{{Cite web |last= |date=2025-06-05 |title=Marburger Anglist Professor Kreyer erhält Preis für ausgezeichnete Lehre |url=https://www.op-marburg.de/lokales/marburg-biedenkopf/marburg/marburger-anglist-professor-kreyer-erhaelt-preis-fuer-ausgezeichnete-lehre-IVUZOSGCCREO3F2XUUNLS5N474.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
=== Instituisaun sientífika sira ===
Universidade Marburg simu instituisaun akadémika no peskiza oioin:
* Akademia Peskiza Universidade Marburg (MARA) apoia peskizadór sira iha kareira inisiál liuhosi formasaun interdisiplinár, finansiamentu, no servisu dezenvolvimentu kareira nian. <ref>{{Cite news |date=2010-12-23 |title=Bedingungen für Promotion transparent machen |work=Gießener Anzeiger |language=de}}</ref>
* Sentru Dokumentasaun Alemaña ba Istória Arte nian (Bildarchiv Foto Marburg) maka arkivu imajen ida ne'ebé boot liu iha Europa ba arte no arkitetura, ne'ebé fornese rekursu no servisu sira ba muzeu sira, matenek-na'in sira, no editór sira. <ref>{{Cite news |last=Brockschmidt |first=Rolf |date=2023-09-02 |title=Für den Fall der Fälle |work=[[Der Tagesspiegel]] |pages=34 |language=de}}</ref>
* Sentru Demokrasia Hesse koordena esforsu sira hasoru estremizmu direita no oferese programa Mestradu ida iha akonsellamentu iha kontestu ne'ebá. <ref>{{Cite news |last=Haschink |first=Gregor |date=2022-05-11 |title=Opferberatung studieren |work=[[Frankfurter Rundschau]] |language=de}}</ref>
* Sentru Peskiza Deutscher Sprachatlas dokumenta no estuda variedade rejionál sira hosi lian Alemaña no mantein arkivu ida ne'ebé luan hosi materiál dialetu sira hosi fatin 50,000 resin. <ref>{{Cite news |last=Rummel |first=Silke |date=2014-09-09 |title=Forschungszentrum Deutscher Sprachatlas |work=Darmstädter Echo |language=de}}</ref>
* Sentru Estudu Jéneru no Peskiza Feminista, harii iha 2001, promove serbisu interdisiplinár iha estudu jéneru no koordena programa akadémiku sira ne'ebé iha relasaun. <ref>{{Cite news |date=2017-11-10 |title=Bildungsministerium gibt knapp eine Million Euro für Gender-Forschung |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
* Jardim Botániku, ne'ebé lokaliza iha kampus Lahnberge, ho luan hektar 20 no inklui kolesaun ai-horis ne'ebé luan, área peskiza nian, no estufa sira; Jardim Botániku Antigu agora serve hanesan parke públiku. <ref>{{Cite web |last=Ahlers |first=Wolfram |date=2021-08-20 |title=Botanischer Garten in Marburg muss renoviert werden |url=https://www.faz.net/aktuell/rhein-main/region-und-hessen/botanischer-garten-in-marburg-muss-renoviert-werden-17488145.html |access-date=2025-09-09 |website=[[Frankfurter Allgemeine Zeitung]] |language=de}}</ref>
* SYNMIKRO, Sentru ba Mikrobiolojia Sintétika, avansa peskiza kona-ba enjeñaria funsaun mikrobiál sira, ho aplikasaun sira iha bioteknolojia no medisina, iha kolaborasaun ho Sosiedade Max Planck . <ref>{{Cite news |last=Hitzeroth |first=Manfred |date=2018-11-10 |title=Sieg mit mikrobiologischem Baukasten |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref>
== '''Estudante sira''' ==
[[Imajen:Alte_Universität_(Marburg)_2.jpg|miniaturadaimagem|''Universidade Antiga'', ne'ebé maka iha igreja universitáriu, departamentu ba estudu relijiozu sira no sala palestra reprezentativu ida]]
Students at Marburg University are represented by the General Student Committee (AStA) and the Student Parliament (StuPa), with additional representation at faculty level through student councils. The universal transit pass (semester ticket), negotiated by the AStA, allows students extensive access to public transport in Hesse and neighbouring areas, including use of selected InterCity (IC) and InterCity Express (ICE) trains.<ref>{{Cite news |date=2018-10-24 |title=ICE: Für Asta war Ticket-Reichweite zentraler Punkt |work=[[Oberhessische Presse]] |language=de}}</ref><ref>{{Cite news |last=Robinson |first=Patrick |date=2025-03-06 |title=Nach der Prüfung ist vor der Prüfung |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref>
Universidade oferese rezidénsia oioin ba estudante sira, inklui Christian-Wolff-Haus, <ref>{{Cite news |date=2024-11-16 |title=Kernsanierung für Christian-Wolff-Haus |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=5 |language=de}}</ref> istóriku Collegium Philippinum, <ref>{{Cite news |date=2025-09-08 |title=Felina Karle bekommt dank jahrhundertealten Rechts einen Platz im Collegium Philippinum in Marburg |work=[[Oberhessische Presse]] |pages=4 |language=de}}</ref> no Vilmarhaus, ne'ebé maka jere hosi Igreja Protestante. Konrad-Biesalski-Haus nafatin notavel ba nia asesibilidade pioneiru ba estudante sira ho defisiénsia fíziku. <ref>{{Cite news |last=Maas |first=Marie-Charlotte |date=2012-06-14 |title=Gleichheit unter Ungleichen |work=[[Die Zeit]] |pages=71 |language=de}}</ref>
== '''Antigu alunu no profesór sira ne'ebé notavel''' ==
=== Sientista naturál sira ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Teólogu sira ===
Marburg sempre koñesidu hanesan universidade ida ne'ebé foka ba umanidade . Ida-ne'e mantein forsa ne'e, liuliu iha Filozofia no Teolojia ba tempu naruk hafoin Funu Mundiál Daruak . <ref>{{Cite web |last=Peter |first=Lothar |date=2020-05-02 |title=Ein Partisan im Land der Mitläufer |url=https://jacobin.de/artikel/wolfgang-abendroth-marburg-marxismus-partisanenprofessor |access-date=2025-09-09 |website=Jacobin Magazin |language=de}}</ref> <ref>{{Cite news |last=Sieg |first=Ulrich |date=2005-02-05 |title=Aus dem Geiste Kants Hermann Cohen, Paul Natorp und der Erste Weltkrieg |work=[[Neue Zürcher Zeitung]] |pages=64 |language=de}}</ref><templatestyles src="Div col/styles.css" />
=== Filózofu sira ===
=== Seluk ===
<templatestyles src="Div col/styles.css" />
[[Kategoria:Páginas com traduções não revistas]]
gd1smv40kwmsy4wj120sicx63nilo09