Wikipedia
tnwiki
https://tn.wikipedia.org/wiki/Tsebe_ya_konokono
MediaWiki 1.47.0-wmf.1
first-letter
Pego
Faphegileng
Puisano
Modirisi
Puisano ya modirisi
Wikipedia
Puisano ya Wikipedia
Setshwantsho
Puisano ya setshwantsho
MediaWiki
Puisano ya MediaWiki
Tempolete
Puisano ya tempolete
Thuso
Puisano ya thuso
Karolo
Puisano ya karolo
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Event
Event talk
Mokgweetsi Masisi
0
4994
49845
49651
2026-05-09T15:16:01Z
Olgatladi2020
10646
Ke tsentse tafole
49845
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|image=Mokgweetsi Masisi May 2023.jpg|name=Mokgweetsi Masisi|caption=Masisi in 2023|order=5th|office=Tautona wa Botswana|country2=Botswana|predecessor=[[Ian Khama]]|term_start=1 April 2018|term_end=1 November 2024|successor=[[Duma Boko]]|vicepresident15=[[Slumber Tsogwane]]|birth_name=Mokgweetsi Eric Keabetswe Masisi|birth_date={{birth date and age|df=y|1961|07|21}}|birth_place=[[Moshupa]], [[Bechuanaland Protectorate|Bechuanaland]]<br />(now [[Botswana]])}}
'''Mokgweetsi Eric Keabetswe Masisi([[:en:Help:IPA/English|/mɔːkˈweɪtsi/]]''' (o tshotswe ka di 21 Phukwi 1961) ke mopolotiki wa Botswana yo o dirileng jaaka [[Tautona wa Botswana|tautona wa botlhano wa lefatshe la Botswana]] go simolola ka di 1 Moranang 2018 go fitlha ka 2024. O setse a kile a dira e le tona wa thuto ka ngwaga wa 2014, mme a dira gape e le tona wa tsa bodiredi mo ofising ya ga tautona le tsa merafe go simolola ka ngwaga wa 2011 go fitlha ka ngwaga wa 2014. O ne a tlhophiwa lantlha go ya palamêntêng ka ngwaga wa 2009.
== Botshelô le dithuto ==
Rre Mokgweetsi Masisi ke morwa wa ga [[:en:Edison_Masisi|Edson Masisi]](1923-2003), yo o neng e le leloko la palamêntê kwa Moshupa. Rre Masisi o goletse mo torôpôkgôlô Gaborone, a tsena sekolo se se botlana kwa Thornhill Primary School mme a ya go tsweledisa see segolwane kwa Maru A Pula School. Kwa sekolong o ne a tsenelela dikgaisano tsa kgwele ya dinao le thênêsê, mme kwa bofelong a felela a kgatlhêgela tsa kgatô. Ka ngwaga wa 1984 o ne a akgolelwa kêtêlêlo pele ya gagwe ya tlhamô ya mo Gaborone ya Cry the Beloved Country, mme a galaletswa ke Alan Paton ka tiragatsô ya gagwe. Fa go tswêlêtswêle ka ngwaga wa 1980 o ne a nna moanêlwamogolo wa go dira le metshamekô, mme gape a nna karolô ya di filimi tsa South Africa B-Movies.
Ka ngwaga wa 1980 Rre Masisi o ne a nna morutabana wa dithuto tsa social studies dingwaga di le mmalwa morago fa a sena go aloga kwa mmadikolong wa Botswana ka ngwaga wa 1984 mo go tsa Sekgowa le Ditsô. Mme a tswelela ka go ya go ruta kwa sekolong se se golwane sa Mmanaana ka ngwaga wa 1984 mo motsaneng wa Moshupa pele fa a simolola le mmadikolo wa Botswana ka ngwaga wa 1987 e le moitseanape wa tsa kgolô ya dithutô tsa sekolo. Ka ngwaga wa 1989 o ne a ya kwa [[:en:Florida_State_University|Florida State University]] go ithutela bonkge jwa digerata tsa Thutô, mme morago a thapiwa ke [[:en:UNICEF|UNICEF]] mo Botswana.Ka 1999, o ne a bona dikirii ya morago ga kalogo ya Ikonomi le Pholisi ya Loago kwa Yunibesithing ya Manchester, kwa e neng e le moithuti wa Chevening gone.
== Tiro ==
Rre Masisi o ne a seka a bona tlhôphô ya [[:en:Botswana_Democratic_Party|Botswana Democratic Party]] (BDP) go emela kgaolô ya botlhophi mo [[:en:Moshupa|Moshupa]] ka di [[:en:Botswana_general_election,_2004|ditlhopho tsa ngwaga wa 2004]]. Le fa go ntse jalo, o ne a tsaya tlhôphô ya BDP pele ga [[:en:Botswana_general_election,_2009|ditlhôphô tsa ngwaga wa 2009]] mme a fenya setilô. Mme ka bofefo o ne a tlhôphiwa go nna mothusa tona wa tsa bodiredi kwa ofising ya ga tautona le bodiredi jwa tsa merafe ka Phalane 2009. Moragonyana ga ngwaga e le mothusa tona wa tsa bodiredi jwa ofisi ya ga tautona le tsa merafe ka Ferikgong 2011. Rre Masisi o ne a nna tona wa thutô le tlhabololô ya tsa boitseanape a tshwareletse ka Moranang 2014; o ne a tlhôphiwa gape mo setilông sa palamêntê ka Phalane 2014, mme a thapiwa go nna tona wa thutô le tlhabololô ya tsa boitseanape ka Phalane 28, 2014.Rre Masisi o ne a thapiwa ke moetêlêdipele [[:en:Ian_Khama|Ian Khama]] go nna mothusa tautona wa Botswana ka Ngwanaatsele 2014 fa a santse a tshwareletse e le tona wa tsa Thutô.
Tautona wa pele Rre Khama o ne a thapa Rre Masisi go nna tonakgolo wa mmadikolo wa Botswana ka Phukwi 2017.Tlhôphô e, e ne e ikaegile ka karolô ya bosupa ya molao motheo<ref>http://www.gov.bw/globalassets/moe/acts/chapter-5701-university-of-botswana.pdf</ref> wa Yunibesithi ya Botswana ya ngwaga wa 2008, e ne ele ya sebaka sa dingwaga tse tlhano<ref>https://www.ub.bwnewsdet/nid/4290/Vice-President-Masisi-appointed-UB-Chancellor/</ref>.
== Tautona (2018-2024) ==
Ka Moranang, 2018 o ne a ikanisiwa go nna [[:en:President_of_Botswana|tautona wa lefatshe la Botswana]] wa botlhano, yo mo bogompienong a direlang e le tautona wa [[:en:Republic_of_Botswana|lefatshe la Botswana]].Fa a sena go tlhatlogela kwa maemong a boporesidente, yo o neng a mo eteletse pele Ian Khama o ne a tlogela lekoko le le busang la Botswana Democratic Party (BDP) go ya go tlhoma lekoko la Botswana Patriotic Front (BPF).[15] Khama o ne a kgala Masisi ka go tlosa thibelo ya go tsoma ditlou mme a bitsa tshwetso ya gagwe ya go tlhoma Masisi go nna motlhatlhami wa gagwe "phoso".[16]
Ka kgwedi ya Phalane e tlhola malatsi a le lesome le boraro 2018, Masisi o ne a amogela dikirii ya bongaka ya tlotlo go tswa kwa Yunibesithing ya Botswana. Batshwaedi bangwe ba kgadile tshwetso e, mme ba bolela fa thulaganyo e e nepagetseng e ne e sa latelwa.[17]
=== Pholisi ya ikonomi ===
Puso ya ga Masisi e amogetse le go rotloetsa dipholisi tsa ikonomi tse di ikaegileng ka mebaraka, tse di gololesegileng go farologanya ikonomi go tswa mo go ikaegeng ka ditaemane.[18]
Mo pusong ya ga Masisi, naga e ka nna ya tsaya dikgato tsa go somarela madi ka ntlha ya go fokotsega ga ditaemane, e leng thomelontle e kgolo ya Botswana, seelo sa diperesente di le 45 sa basha ba ba sa direng, le se radipolotiki wa kganetso a se kgadileng jaaka tlhaelo ya ntlha ya tekanyetsokabo ya naga mo dingwageng di le 40 .
=== Ditlhopho tsa 2019 ===
Ka Diphalane 2019, Masisi o ne a tlhophiwa gape go nna tautona morago ga gore BDP e lebane le matshosetsi a magolo a kutlwano ya yone mo dingwageng di feta masome a matlhano, morago ga go fudugela ga ga Khama kwa lekokong la kganetso, a latofatsa Masisi ka bobusaesi.[20] Mo ditlhophong setshaba tsa Botswana tsa 2019, Masisi o ne a bona bontsi jwa ditlhopho ka 52.65% mme a bona bontsi jwa ditilo mo palamenteng ya setshaba. Ditlhopho tsa Botswana tsa 2019 di ne tsa ganetsanwa ka tlhoafalo, mme kganetso e kgolo, Umbrella for Democratic Change e ne ya tlhatlhela dikgwetlho tse dintsi kwa kgotlatshekelong e latofatsa ka go sa dire dilo ka tshwanelo le tsietso ya ditlhopho.[21] Kgotlatshekelokgolo e ne ya atlhola kgatlhanong le ditatofatso tseno mme ditlhopho di ne tsa tsewa di ikanyega ke balebeledi ba boditšhabatšhaba.[22] Letsholo la Tebelelo ya Ditlhopho la Kopano ya Aforika (AUEOM) le konoseditse gore ditlhopho di ne di le mo pepeneneng e bile di dirilwe ka kagiso. Ditlhopho di ne di tsamaisana le mekgwa le maemo a a siameng a boditšhabatšhaba le a kgaolo.[23]
Gareng ga ditsholofetso tsa gagwe tsa ditlhopho, o ne a tshitshinya go tlosa thibelo ya go tsoma ditlou le go dira gore bosodoma e nne bosenyi.[24] Fa Mmueledi Mogolo wa Botswana a ne a ikuela kgatlhanong le tshwetso ya kgotlatshekelo e e neng e tlosa bosodoma molato moragonyana mo ngwageng oo, Masisi (moporesidente wa nako eo) o ne a bua a ema nokeng taelo ya kgotlatshekelo.[25][26][27][28][29]
=== Ditlhopho tsa 2024 ===
Mo ditlhophong setshaba tsa 2024, phathi ya Botswana Democratic Party e ne ya latlhegelwa ke bontsi jwa bontsi jwa yone mo palamenteng ya bosetshaba e le lantlha mo hisitoring ya lefatshe leno. Masisi o ne a amogela go fenngwa ka Ngwanatsele 1, mme a solofetsa phetiso ya puso ka kagiso.[36] O ne a tlhatlhangwa jaaka tautona ke Duma Boko.
== Dikakanyo tsa sepolotiki ==
Masisi o ne a tshitshinya gore go tlosiwe thibelo ya go tsoma ditlou le go dira gore bosodoma bo se ka jwa nna molato.[24]
Masisi o tshegetsa go tsoma ditlou mo Botswana, mme o dumela gore go letla kgwebisano nngwe ya ditlou go tla letla matlole a mantsi a maiteko a tshomarelo le tshireletso. Ka 2019, o ne a naya baeteledipele ba bosetšhaba ba Namibia, Zambia le Zimbabwe mantle a a dirilweng ka dinao tsa tlou, e leng kgato e e neng ya kgalwa ke metswedi ya dikgang ya boditšhabatšhaba.[37][38][39] Masisi o ne a busetsa morago thibelo ya go tsoma ditlou e e neng e beilwe ke moeteledipele wa gagwe, mme a tlosa pholisi ya Botswana ya "Shoot to Kill" e e kgatlhanong le go tsoma ditlou.[40]
== Botshelo jwa lelwapa ==
Ka ngwaga wa 2002 Masisi o ne a nyala Neo Maswabi yo e neng e le mmalamatlotlo yo morago a neng a direla lekgotla la Ditšhabakopano kwa New York le kwa Addis Ababa. Ba na le morwadi.[2]
Masisi ka puo ya tlwaelo o bidiwa "Sisiboy" mo bathong, motshameko wa mafoko ka leina la lelapa la gagwe.[41]
== Metswedi ==
{{Reflist}}
== Di linki tse di kwa ntle ==
* Government of Botswana.[https://web.archive.org/web/20200609211710/https://internationaldataweek.org/his-excellency-president-dr-mokgweetsi-eric-keabetswe-masisi "His Excellency President Dr. Mokgweetsi Eric Keabetswe Masisi"]. ''International Data Week''.
{| class="wikitable"
|+
! colspan="3" |'''Diofisi tsa politiki'''
|-
|A eteletswe pele ke Ponatshego Kedikilwe
|Mothusa tautona wa Botswana
|A setswe morago ke Slumber tsogwane
|-
|A eteletswe pele ke Ian Khama
|Tautona wa Botswana
|A setswe morago ke Duma Boko
|}
[[Karolo:Matsalo a 1961]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana Democratic Party]]
[[Karolo:Barutabana ba Botswana]]
[[Karolo:Dialogane tsa Florida State University]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Maloko a khuduthamaga ya Botswana]]
[[Karolo:Botautona ba Botswana]]
[[Karolo:Dialogane tsa Unibesithi ya Botswana]]
[[Karolo:Bathusa tautona ba Botswana]]
[[Karolo:Batho ba Moshupa]]
[[Karolo:Batho ba Gaborone]]
[[Karolo:Mapolotiki a dingwaga tse di kete pedi le bongwe]]
[[Karolo:BoTautona ba Botswana]]
6tz7nenlnt0ndl4mcf60zghqf900xxy
49870
49845
2026-05-10T00:40:58Z
Dumbassman
6831
49870
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|image=Mokgweetsi Masisi May 2023.jpg|name=Mokgweetsi Masisi|caption=Masisi in 2023|order=5th|office=Tautona wa Botswana|country2=Botswana|predecessor=[[Ian Khama]]|term_start=1 April 2018|term_end=1 November 2024|successor=[[Duma Boko]]|vicepresident15=[[Slumber Tsogwane]]|birth_name=Mokgweetsi Eric Keabetswe Masisi|birth_date={{birth date and age|df=y|1961|07|21}}|birth_place=[[Moshupa]], [[Bechuanaland Protectorate|Bechuanaland]]<br />(now [[Botswana]])}}
'''Mokgweetsi Eric Keabetswe Masisi''' ([[:en:Help:IPA/English|/mɔːkˈweɪtsi/]] (o tshotswe ka di 21 Phukwi 1961) ke mopolotiki wa Botswana yo o dirileng jaaka [[Tautona wa Botswana|tautona wa botlhano wa lefatshe la Botswana]] go simolola ka di 1 Moranang 2018 go fitlha ka 2024. O setse a kile a dira e le tona wa thuto ka ngwaga wa 2014, mme a dira gape e le tona wa tsa bodiredi mo ofising ya ga tautona le tsa merafe go simolola ka ngwaga wa 2011 go fitlha ka ngwaga wa 2014. O ne a tlhophiwa lantlha go ya palamêntêng ka ngwaga wa 2009.
== Botshelô le dithuto ==
Rre Mokgweetsi Masisi ke morwa wa ga [[:en:Edison_Masisi|Edson Masisi]](1923-2003), yo o neng e le leloko la palamêntê kwa Moshupa. Rre Masisi o goletse mo torôpôkgôlô Gaborone, a tsena sekolo se se botlana kwa Thornhill Primary School mme a ya go tsweledisa see segolwane kwa Maru A Pula School. Kwa sekolong o ne a tsenelela dikgaisano tsa kgwele ya dinao le thênêsê, mme kwa bofelong a felela a kgatlhêgela tsa kgatô. Ka ngwaga wa 1984 o ne a akgolelwa kêtêlêlo pele ya gagwe ya tlhamô ya mo Gaborone ya Cry the Beloved Country, mme a galaletswa ke Alan Paton ka tiragatsô ya gagwe. Fa go tswêlêtswêle ka ngwaga wa 1980 o ne a nna moanêlwamogolo wa go dira le metshamekô, mme gape a nna karolô ya di filimi tsa South Africa B-Movies.
Ka ngwaga wa 1980 Rre Masisi o ne a nna morutabana wa dithuto tsa social studies dingwaga di le mmalwa morago fa a sena go aloga kwa mmadikolong wa Botswana ka ngwaga wa 1984 mo go tsa Sekgowa le Ditsô. Mme a tswelela ka go ya go ruta kwa sekolong se se golwane sa Mmanaana ka ngwaga wa 1984 mo motsaneng wa Moshupa pele fa a simolola le mmadikolo wa Botswana ka ngwaga wa 1987 e le moitseanape wa tsa kgolô ya dithutô tsa sekolo. Ka ngwaga wa 1989 o ne a ya kwa [[:en:Florida_State_University|Florida State University]] go ithutela bonkge jwa digerata tsa Thutô, mme morago a thapiwa ke [[:en:UNICEF|UNICEF]] mo Botswana.Ka 1999, o ne a bona dikirii ya morago ga kalogo ya Ikonomi le Pholisi ya Loago kwa Yunibesithing ya Manchester, kwa e neng e le moithuti wa Chevening gone.
== Tiro ==
Rre Masisi o ne a seka a bona tlhôphô ya [[:en:Botswana_Democratic_Party|Botswana Democratic Party]] (BDP) go emela kgaolô ya botlhophi mo [[:en:Moshupa|Moshupa]] ka di [[:en:Botswana_general_election,_2004|ditlhopho tsa ngwaga wa 2004]]. Le fa go ntse jalo, o ne a tsaya tlhôphô ya BDP pele ga [[:en:Botswana_general_election,_2009|ditlhôphô tsa ngwaga wa 2009]] mme a fenya setilô. Mme ka bofefo o ne a tlhôphiwa go nna mothusa tona wa tsa bodiredi kwa ofising ya ga tautona le bodiredi jwa tsa merafe ka Phalane 2009. Moragonyana ga ngwaga e le mothusa tona wa tsa bodiredi jwa ofisi ya ga tautona le tsa merafe ka Ferikgong 2011. Rre Masisi o ne a nna tona wa thutô le tlhabololô ya tsa boitseanape a tshwareletse ka Moranang 2014; o ne a tlhôphiwa gape mo setilông sa palamêntê ka Phalane 2014, mme a thapiwa go nna tona wa thutô le tlhabololô ya tsa boitseanape ka Phalane 28, 2014.Rre Masisi o ne a thapiwa ke moetêlêdipele [[:en:Ian_Khama|Ian Khama]] go nna mothusa tautona wa Botswana ka Ngwanaatsele 2014 fa a santse a tshwareletse e le tona wa tsa Thutô.
Tautona wa pele Rre Khama o ne a thapa Rre Masisi go nna tonakgolo wa mmadikolo wa Botswana ka Phukwi 2017.Tlhôphô e, e ne e ikaegile ka karolô ya bosupa ya molao motheo<ref>http://www.gov.bw/globalassets/moe/acts/chapter-5701-university-of-botswana.pdf</ref> wa Yunibesithi ya Botswana ya ngwaga wa 2008, e ne ele ya sebaka sa dingwaga tse tlhano<ref>https://www.ub.bwnewsdet/nid/4290/Vice-President-Masisi-appointed-UB-Chancellor/</ref>.
== Tautona (2018-2024) ==
Ka Moranang, 2018 o ne a ikanisiwa go nna [[:en:President_of_Botswana|tautona wa lefatshe la Botswana]] wa botlhano, yo mo bogompienong a direlang e le tautona wa [[:en:Republic_of_Botswana|lefatshe la Botswana]].Fa a sena go tlhatlogela kwa maemong a boporesidente, yo o neng a mo eteletse pele Ian Khama o ne a tlogela lekoko le le busang la Botswana Democratic Party (BDP) go ya go tlhoma lekoko la Botswana Patriotic Front (BPF).[15] Khama o ne a kgala Masisi ka go tlosa thibelo ya go tsoma ditlou mme a bitsa tshwetso ya gagwe ya go tlhoma Masisi go nna motlhatlhami wa gagwe "phoso".[16]
Ka kgwedi ya Phalane e tlhola malatsi a le lesome le boraro 2018, Masisi o ne a amogela dikirii ya bongaka ya tlotlo go tswa kwa Yunibesithing ya Botswana. Batshwaedi bangwe ba kgadile tshwetso e, mme ba bolela fa thulaganyo e e nepagetseng e ne e sa latelwa.[17]
=== Pholisi ya ikonomi ===
Puso ya ga Masisi e amogetse le go rotloetsa dipholisi tsa ikonomi tse di ikaegileng ka mebaraka, tse di gololesegileng go farologanya ikonomi go tswa mo go ikaegeng ka ditaemane.[18]
Mo pusong ya ga Masisi, naga e ka nna ya tsaya dikgato tsa go somarela madi ka ntlha ya go fokotsega ga ditaemane, e leng thomelontle e kgolo ya Botswana, seelo sa diperesente di le 45 sa basha ba ba sa direng, le se radipolotiki wa kganetso a se kgadileng jaaka tlhaelo ya ntlha ya tekanyetsokabo ya naga mo dingwageng di le 40 .
=== Ditlhopho tsa 2019 ===
Ka Diphalane 2019, Masisi o ne a tlhophiwa gape go nna tautona morago ga gore BDP e lebane le matshosetsi a magolo a kutlwano ya yone mo dingwageng di feta masome a matlhano, morago ga go fudugela ga ga Khama kwa lekokong la kganetso, a latofatsa Masisi ka bobusaesi.[20] Mo ditlhophong setshaba tsa Botswana tsa 2019, Masisi o ne a bona bontsi jwa ditlhopho ka 52.65% mme a bona bontsi jwa ditilo mo palamenteng ya setshaba. Ditlhopho tsa Botswana tsa 2019 di ne tsa ganetsanwa ka tlhoafalo, mme kganetso e kgolo, Umbrella for Democratic Change e ne ya tlhatlhela dikgwetlho tse dintsi kwa kgotlatshekelong e latofatsa ka go sa dire dilo ka tshwanelo le tsietso ya ditlhopho.[21] Kgotlatshekelokgolo e ne ya atlhola kgatlhanong le ditatofatso tseno mme ditlhopho di ne tsa tsewa di ikanyega ke balebeledi ba boditšhabatšhaba.[22] Letsholo la Tebelelo ya Ditlhopho la Kopano ya Aforika (AUEOM) le konoseditse gore ditlhopho di ne di le mo pepeneneng e bile di dirilwe ka kagiso. Ditlhopho di ne di tsamaisana le mekgwa le maemo a a siameng a boditšhabatšhaba le a kgaolo.[23]
Gareng ga ditsholofetso tsa gagwe tsa ditlhopho, o ne a tshitshinya go tlosa thibelo ya go tsoma ditlou le go dira gore bosodoma e nne bosenyi.[24] Fa Mmueledi Mogolo wa Botswana a ne a ikuela kgatlhanong le tshwetso ya kgotlatshekelo e e neng e tlosa bosodoma molato moragonyana mo ngwageng oo, Masisi (moporesidente wa nako eo) o ne a bua a ema nokeng taelo ya kgotlatshekelo.[25][26][27][28][29]
=== Ditlhopho tsa 2024 ===
Mo ditlhophong setshaba tsa 2024, phathi ya Botswana Democratic Party e ne ya latlhegelwa ke bontsi jwa bontsi jwa yone mo palamenteng ya bosetshaba e le lantlha mo hisitoring ya lefatshe leno. Masisi o ne a amogela go fenngwa ka Ngwanatsele 1, mme a solofetsa phetiso ya puso ka kagiso.[36] O ne a tlhatlhangwa jaaka tautona ke Duma Boko.
== Dikakanyo tsa sepolotiki ==
Masisi o ne a tshitshinya gore go tlosiwe thibelo ya go tsoma ditlou le go dira gore bosodoma bo se ka jwa nna molato.[24]
Masisi o tshegetsa go tsoma ditlou mo Botswana, mme o dumela gore go letla kgwebisano nngwe ya ditlou go tla letla matlole a mantsi a maiteko a tshomarelo le tshireletso. Ka 2019, o ne a naya baeteledipele ba bosetšhaba ba Namibia, Zambia le Zimbabwe mantle a a dirilweng ka dinao tsa tlou, e leng kgato e e neng ya kgalwa ke metswedi ya dikgang ya boditšhabatšhaba.[37][38][39] Masisi o ne a busetsa morago thibelo ya go tsoma ditlou e e neng e beilwe ke moeteledipele wa gagwe, mme a tlosa pholisi ya Botswana ya "Shoot to Kill" e e kgatlhanong le go tsoma ditlou.[40]
== Botshelo jwa lelwapa ==
Ka ngwaga wa 2002 Masisi o ne a nyala Neo Maswabi yo e neng e le mmalamatlotlo yo morago a neng a direla lekgotla la Ditšhabakopano kwa New York le kwa Addis Ababa. Ba na le morwadi.[2]
Masisi ka puo ya tlwaelo o bidiwa "Sisiboy" mo bathong, motshameko wa mafoko ka leina la lelapa la gagwe.[41]
== Metswedi ==
{{Reflist}}
== Di linki tse di kwa ntle ==
* Government of Botswana.[https://web.archive.org/web/20200609211710/https://internationaldataweek.org/his-excellency-president-dr-mokgweetsi-eric-keabetswe-masisi "His Excellency President Dr. Mokgweetsi Eric Keabetswe Masisi"]. ''International Data Week''.
{| class="wikitable"
|+
! colspan="3" |'''Diofisi tsa politiki'''
|-
|A eteletswe pele ke Ponatshego Kedikilwe
|Mothusa tautona wa Botswana
|A setswe morago ke Slumber tsogwane
|-
|A eteletswe pele ke Ian Khama
|Tautona wa Botswana
|A setswe morago ke Duma Boko
|}
[[Karolo:Matsalo a 1961]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana Democratic Party]]
[[Karolo:Barutabana ba Botswana]]
[[Karolo:Dialogane tsa Florida State University]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Maloko a khuduthamaga ya Botswana]]
[[Karolo:Botautona ba Botswana]]
[[Karolo:Dialogane tsa Unibesithi ya Botswana]]
[[Karolo:Bathusa tautona ba Botswana]]
[[Karolo:Batho ba Moshupa]]
[[Karolo:Batho ba Gaborone]]
[[Karolo:Mapolotiki a dingwaga tse di kete pedi le bongwe]]
[[Karolo:BoTautona ba Botswana]]
87t3l0of4jq3w5l38y2z6ugreps8bqw
Duma Boko
0
7645
49843
47743
2026-05-09T14:58:54Z
Olgatladi2020
10646
Ke tsentse tafole
49843
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific-prefix =
| name = Duma Gideon Boko
| honorific-suffix =
| image =Duma Boko 2025 (cropped).jpg
| order =
| office = Tautona wa [[Umbrella for Democratic Change|UDC]]
| term_start =
| term_start2 = Ngwanatsele 2014
| term_end2 = 5 Ngwanatsele 2019
| predecessor2 =
| successor2 = [[Dumelang Saleshando]]
| office3 =
| term_start3 =
| term_end3 =
| predecessor3 =
| successor3 =
| birth_date = {{birth date and age|1969|12|31}}
| birth_place = [[Mahalapye]], Botswana
| nationality = [[Botswana|Motswana]]
| party = [[Umbrella for Democratic Change]]
| spouse =
| children =
| relations =
| parents =
| residence = [[Gaborone]]
| alma_mater = [[Harvard Law School]], [[University of Botswana]]
| profession = [[Lawyer]], Academic, [[bureaucrat]]
| religion =
| signature =
| signature_alt =
| website =
| footnotes =
|caption=2025}}
== Duma Gideon Boko ==
[[Setshwantsho:Duma Boko, 2019 elections.png|thumb|Duma Boko]]
'''Duma Gideon Boko ('''yo o tshotsweng ka di 31 Sedimonthole 1969) ke radipolotiki le mmueledi wa Motswana yo mo gompienong a direlang jaaka [[:en:President_of_Botswana|Tautona]] wa borataro wa Botswana fa e sale ka Ngwanaatsele a le 1 2024 le moeteledipele wa [[:en:Umbrella_for_Democratic_Change|Umbrella for Democratic Change]] fa e sale ka 2012.<ref>[https://www.britannica.com/biography/Duma-Boko "Duma Boko | Biography, Education, Wife, Age, & Facts | Britannica".] ''www.britannica.com''. 15 January 2025. Retrieved 20 January 2025.</ref><ref>[https://www.aa.com.tr/en/africa/duma-boko-sworn-in-as-botswana-s-new-president/3381189 "Duma Boko sworn in as Botswana's new president"]. ''www.aa.com.tr''. Retrieved 1 November 2024</ref> O ne a direla jaaka [[:en:Leader_of_the_Opposition_(Botswana)|Moeteledipele wa Kganetso]] go tloga ka 2014 go fitlha ka 2019'''.'''
One a etelela pele lekoko [[:en:Botswana_National_Front|BNF]] ka ngwaga wa 2010. le go tsena mo tirisanyong mmogo le makoko a mangwe a sepolotiki a kganetso ka fa tlase ga bokopano jo bo bidiwang ''[[:en:Umbrella_for_Democratic_Change|Umbrella for Democratic Change]]'' (UDC) o ne a etelela pele jaaka mogogi wa maloko a kganetso mo ditlhopong tsa lefatshe la Botswana ka [[:en:2014_Botswana_general_election|2014]]<ref>{{Cite web |title=Independent Electoral Commission – Botswana National Assembly, 2014 |url=https://www.iec.gov.bw/images/documents/2014%20General%20Elections%20Report.pdf |access-date=2025-10-15 |archive-date=2022-06-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220628124457/https://www.iec.gov.bw/images/documents/2014%20General%20Elections%20Report.pdf |url-status=dead }}</ref>le [[:en:2019_Botswana_general_election|2019]].<ref>Tafa, Abednego B.; Zuze, Keireng A. (2 December 2019). [https://web.archive.org/web/20240608173526/https://www.iec.gov.bw/images/Botswana_2019_General_Elections_REPORT(1).pdf Report to the Minister for Presidential Affairs, Governance and Public Administration on the 2019 General Elections] (PDF) (Report). Independent Electoral Commission Batswana. p. 19. Retrieved 3 November 2024.</ref> Kwa ditlhophong tsa 2024, o ne a etelela lekoko la gagwe pele go ya phenyong mme a ikanisiwa jaaka Tautona wa Botswana ka Ngwanatsele a le 1 2024.<ref>Kupemba, Danai Nesta (2 November 2024). [https://www.bbc.com/news/articles/cx2yx5nk1l0o "Botswana's politician who did the unthinkable".] [[:en:BBC_News|BBC News.]] Retrieved 3 November 2024.</ref> Ke ene wa ntlha, mme go fitlha ga jaana ke ene fela tautona mo hisitoring ya Botswana yo o sa tseneng mo lekokong la [[:en:Botswana_Democratic_Party|Botswana Democratic Party]]. Boko o tsewa e le [[:en:Social_democracy|motemokerasi wa loago]].<ref>Sebudubudu, David (6 November 2024)[https://theconversation.com/botswanas-new-president-who-is-duma-boko-and-what-does-he-stand-for-242963 . "Botswana's new president: who is Duma Boko and what does he stand for?".] ''The Conversation''. Retrieved 11 August 2025.</ref>
== Botshelo jwa pele ==
Boko o tsholetswe mo motseng wa [[Mahalapye]] <ref>[https://www.bbc.com/news/articles/cx2yx5nk1l0o "Botswana election: Duma Boko - the politician who did the unthinkable"]. ''www.bbc.com''. Retrieved 7 November 2024</ref> ka kgwedi ya Sedimontlhole e thola malatsi a masome a mararo le bongwe ka ngwaga wa 1969. O tsene sekolo se se potlana go ya go ema ka se se golwane gone ko motseng wa [[Mahalapye]]. Rraagwe yo o tlhokafetseng ka ngwaga wa 2004 o ne a dira jaaka motlhatlheledi kwa Madiba Brigades. O na le kgaitsadie, Emma Boko.<ref name=":0">[https://web.archive.org/web/20240305043235/https://democracyheroesaward.com/2023/08/31/meet-your-hero-president-duma-gideon-boko-udc-presidential-candidate-botswana/ "Meet Your Hero. President Duma Gideon Boko. UDC Presidential Candidate Botswana".] ''Democracy Heroes Award''. Archived from [https://democracyheroesaward.com/2023/08/31/meet-your-hero-president-duma-gideon-boko-udc-presidential-candidate-botswana/ the original] on 5 March 2024. Retrieved 5 March 2024.</ref>
Ka ngwaga wa 1987, Boko o ne a ithutela molao kwa [[:en:University_of_Botswana|yunibesithing ya Botswana]]. O ne a tlhophiwa go nna leloko la Lekgotla la Baemedi ba Baithuti (SRC). Gareng ga baithutimmogo le ene ba molao e ne e le baatlhodi ba kgotlatshekelokgolo Michael Leburu, Key Dingake, Bengbame Sechele le Lot Moroka. Fa a sena go aloga ka 1993, o ne a tsena [[:en:Harvard_Law_School|Sekolo sa Molao sa Harvard]], kwa a neng a bona [[:en:Master_of_Laws|dikirii ya Masetase ya Melao]] gone.<ref>Mathala, Sharon (8 September 2017). [https://web.archive.org/web/20180220152011/https://thevoicebw.com/loo-flushes-away-bmds-woes/ "The loo flushes away BMD'S woes".] ''The Voice''. Archived from the original on 20 February 2018. Retrieved 20 February 2018.</ref>
== Tiro ==
Boko o ne a boela go ya go ruta molao kwa Yunibesithing ya Botswana go tloga ka 1993 go fitlha ka 2003,<ref>[https://web.archive.org/web/20171007021118/http://www.udc.org.bw/dumaboko.html "President Duma Boko".] ''Umbrella for Democratic change''. UDC. Archived from [http://www.udc.org.bw/dumaboko.html the original] on 7 October 2017. Retrieved 6 October 2017.</ref>fa gape a ne a tsamaisa feme ya molao. Mo tshimologong ya dingwaga tsa bo 2000, o ne a kwala kholomo mo pampiring ya dikgang ya ''The Monitor'' e mo go yona a neng a bolela gore baatlhodi ba ne ba sa gatelele pele mo tlhaloganyong.<ref name=":0" />O ne a supa fa a kgobegile marapo ka gore barutegi le baatlhodi ga ba dire dipatlisiso tse di lekaneng go ka atlhola ka kitso.
== Polotiki ==
Rre Boko o ne a tlhongwa moeteledipele wa lekoko la sepolotiki la Botswana National Front (BNF) ka ngwaga wa dikete pedi le lesome.Maemo a gagwe le boloko jwa lekoko di ne tsa gwetlhiwa ka mabaka a gore fa BNF e kgaogana ka 2000, o ne a fetogile leloko le le simolotseng National Democratic Front (NDF).[12] Fa seno se ka supiwa, go ya ka molaotheo wa BNF, se tlaa mo kgaola mo maemong a boeteledipele mo lekokong dingwaga di le tharo morago ga go le tsenela gape. O ne a fenya kwa kgotlatshekelo.O ne a rua mokgatlho o o neng o le mo tatlhegelong ka fa tlase ga boeteledipele jwa ga Otsweletse Moupo. 8]
BNF e ne ya kopana le Mokgatlho o mosha wa Botswana Movement for Democracy (BMD), o o neng o le karolo ya Mokgatlho wa Temokerasi wa Botswana, le Mokgatlho wa Batho ba Botswana go bopa Sekhukhu sa Phetogo ya Temokerasi.[13] Maloko mangwe a BNF a ne a le kgatlhanong thata le kopano eno, ba bolela gore tiro eno e tla dira gore lekoko la bone le nyelele.[14] Dikgetsi kgatlhanong le Boko le komiti ya gagwe ya bogareng di ne tsa tlhatlhelwa fa pele ga kgotlatshekelokgolo. Boko le BNF ba fentse dikgwetlho tsotlhe tsa kgotlatshekelo.
=== '''Ditlhopho tsa 2014''' ===
Mo ditlhophong tsa kakaretso tsa 2014, Boko o ne a etelela UDC pele go nna mo maemong a bobedi mo Kokoanong Bosetšhaba, a fenya manno a le 17 go ya kwa Botswana Democratic Party (BDP) a le 37.[16] Boko o ne a nna moeteledipele wa kganetso.
=== Ditlhopo tsa 2019 ===
Mo ditlhophong tsa setshaba tsa 2019, Boko o ne a fenngwa ke Anna Mokgethi wa phathi ya BDP mo kgaolong ya botlhophi ya Gaborone Bonnington Bokone. Ka ntlha ya go fenngwa ga gagwe, o ne a latlhegelwa ke sereto sa gagwe sa moeteledipele wa kganetso kwa Kokoanong Bosetšhaba ya bo 12.[17] Boko o boletse fa ka nako ya ditlhopho setshaba tsa 2019, go nnile le tsietso e ntsi ya ditlhopho le tsietso e e dirilweng ke BDP go rata Tautona Mokgweetsi Masisi. O boletse fa go nnile le go emisiwa ga enke ya ditlhopho le go feta selekanyo ga dikarata tsa ikwadiso ya batlhophi.[18]
=== '''Ditlhopo tsa 2024''' ===
Le fa Botswana Congress Party le Botswana Patriotic Front ka bobedi ba ne ba tswa mo UDC, lekoko la ga Boko, le lekokokganetso ka kakaretso, ba ne ba kgona go tsaya bontsi jwa manno mo ditlhophong fa ba ntse ba fokotsa BDP e e neng e ntse e busa ka lobaka lo loleele go nna rump ya manno a le mane. Jaaka moeteledipele wa kgolagano ya bontsi mo lekgotleng la peomolao, Boko o ne a nna mopresidente yo o tlhophilweng.[19] O ne a ikanisiwa mo maemong ka 1 Ngwanatsele,[20] ka moletlo o mongwe wa phatlalatsa o o neng wa tshwarwa ka 8 Ngwanaitseele.[21] Go tlhatlogela kwa boporesidenteng ga ga Boko go ne ga tshwaya lekgetlo la ntlha fa e sale ka 1966, fa Botswana e ne e bona boipuso, gore lekokokganetso la pele le fenye ditlhopho.[22]
== Botautona ==
[[Setshwantsho:Duma Boko inauguration parade.jpg|thumb|Duma Boko mo koloing ya mogwanto kwa tlhomong ya gagwe ya botautona]]
Ka nako ya letsholo la gagwe la 2024, Boko o ne a ikana go farologanya itsholelo ya lefatshe go tswa mo go ikaegeng ka go ntsha metswedi, le go tlhatlosa dituelo, dituelo tsa baithuti, le diphenšene.[6] Jaaka mopresidente, Boko o ne a bolela maikaelelo a gagwe a go naya batho ba Zimbabwe ba ba senang makwalo a go bereka le go nna ditetla tsa nakwana le go buisana gape ka ditumalano tsa itsholelo le De Beers mabapi le madirelo a ditaemane a Botswana.[23]
Mo Puong ya gagwe ya ntlha ya Maemo a Setšhaba ka Ngwanaitseele 2024, Boko o boletse gore puso ya gagwe e tla kgaratlhela gore go nne le dipeeletso tse di oketsegileng mo maatleng a letsatsi, cannabis ya kalafi le hemp ya madirelo. O ne gape a itsise ditirisano le Elon Musk go atolosa phitlhelelo ya inthanete e e rekegang naga ka bophara ka Starlink.[24] Ka Mopitlwe 2025, Boko o ne a tsenela go romela sathalaete ya ntlha ya Botswana, BOTSAT-1, kwa lefaufaung. Go simololwa ga yone go ne ga dirwa kwa mafelong a SpaceX kwa California, kwa Amerika.[25]
Ka letsati la di 25 Phatwe 2025, Boko o ne a itsise maemo a tshoganyetso a boitekanelo jwa setšhaba naga ka bophara ka ntlha ya mathata a a tswelelang a kalafi a a bakilweng ke tlhaelo ya melemo le dilwana mo dikokelong a a bakilweng ke tlhaelo ya tekanyetsokabo le phokotso ya thuso go tswa kwa United States.[26]
== Dikgatiso ==
* Boko, D. G. (1998). [https://www.africabib.org/rec.php?RID=Q00038803 "Towards a compensatory approach to redressing constitutional violations in Botswana"]''The Zimbabwe Law Review''. '''15''': 120–133.
* Boko, Duma Gideon (1 December 2002). [https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1323238X.2002.11911087 "Integrating the Basarwa under Botswana's Remote Area Development Programme: Empowerment or marginalisation?"]. ''Australian Journal of Human Rights''. '''8''' (2): 153–171. doi:10.1080/1323238x.2002.11911087. ISSN 1323-238X
* Boko, Duma Gideon (1 December 2000). [https://link.springer.com/article/10.1023/A:1016667617539 "Fair Trial and the Customary Courts in Botswana: Questions on Legal Representation". ''Criminal Law Forum'']. '''11''' (4): 445–460. doi:10.1023/A:1016667617539. ISSN 1572-9850
== Metswedi ==
{{Reflist}}
{| class="wikitable"
|+
! colspan="3" |Political Offices
|-
|Preceded by
Mokgweetsi Masisi
|President of Botswana
2024–present
|Incumbent
|}
[[Karolo:Ditsalo tsa 1969]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Maloko a khuduthamaga ya palamente]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana National Front]]
[[Karolo:Sealogane sa sekolo sa Havard sa molao]]
[[Karolo:Sealogane sa Unibetsithi ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tswang Kgaolo ya bogare ba Botswana]]
[[Karolo:Botautona ba Botswana]]
[[Karolo:Baeteledipele ba kganetso (Botswana)]]
[[Karolo:Mapolotiki Botswana a dingwaga tsa dikete pedi le bongwe]]
[[Karolo:Badichaba kwa Amerika]]
[[Karolo:Moemedi wa ba bong bo le bongwe mo Botswana]]
inkvhi9fxdxeu54p8aa2cbxaf6hzbkl
49844
49843
2026-05-09T15:02:59Z
Olgatladi2020
10646
Ke tsentse tafole
49844
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific-prefix =
| name = Duma Gideon Boko
| honorific-suffix =
| image =Duma Boko 2025 (cropped).jpg
| order =
| office = Tautona wa [[Umbrella for Democratic Change|UDC]]
| term_start =
| term_start2 = Ngwanatsele 2014
| term_end2 = 5 Ngwanatsele 2019
| predecessor2 =
| successor2 = [[Dumelang Saleshando]]
| office3 =
| term_start3 =
| term_end3 =
| predecessor3 =
| successor3 =
| birth_date = {{birth date and age|1969|12|31}}
| birth_place = [[Mahalapye]], Botswana
| nationality = [[Botswana|Motswana]]
| party = [[Umbrella for Democratic Change]]
| spouse =
| children =
| relations =
| parents =
| residence = [[Gaborone]]
| alma_mater = [[Harvard Law School]], [[University of Botswana]]
| profession = [[Lawyer]], Academic, [[bureaucrat]]
| religion =
| signature =
| signature_alt =
| website =
| footnotes =
|caption=2025}}
== Duma Gideon Boko ==
[[Setshwantsho:Duma Boko, 2019 elections.png|thumb|Duma Boko]]
'''Duma Gideon Boko ('''yo o tshotsweng ka di 31 Sedimonthole 1969) ke radipolotiki le mmueledi wa Motswana yo mo gompienong a direlang jaaka [[:en:President_of_Botswana|Tautona]] wa borataro wa Botswana fa e sale ka Ngwanaatsele a le 1 2024 le moeteledipele wa [[:en:Umbrella_for_Democratic_Change|Umbrella for Democratic Change]] fa e sale ka 2012.<ref>[https://www.britannica.com/biography/Duma-Boko "Duma Boko | Biography, Education, Wife, Age, & Facts | Britannica".] ''www.britannica.com''. 15 January 2025. Retrieved 20 January 2025.</ref><ref>[https://www.aa.com.tr/en/africa/duma-boko-sworn-in-as-botswana-s-new-president/3381189 "Duma Boko sworn in as Botswana's new president"]. ''www.aa.com.tr''. Retrieved 1 November 2024</ref> O ne a direla jaaka [[:en:Leader_of_the_Opposition_(Botswana)|Moeteledipele wa Kganetso]] go tloga ka 2014 go fitlha ka 2019'''.'''
One a etelela pele lekoko [[:en:Botswana_National_Front|BNF]] ka ngwaga wa 2010. le go tsena mo tirisanyong mmogo le makoko a mangwe a sepolotiki a kganetso ka fa tlase ga bokopano jo bo bidiwang ''[[:en:Umbrella_for_Democratic_Change|Umbrella for Democratic Change]]'' (UDC) o ne a etelela pele jaaka mogogi wa maloko a kganetso mo ditlhopong tsa lefatshe la Botswana ka [[:en:2014_Botswana_general_election|2014]]<ref>{{Cite web |title=Independent Electoral Commission – Botswana National Assembly, 2014 |url=https://www.iec.gov.bw/images/documents/2014%20General%20Elections%20Report.pdf |access-date=2025-10-15 |archive-date=2022-06-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220628124457/https://www.iec.gov.bw/images/documents/2014%20General%20Elections%20Report.pdf |url-status=dead }}</ref>le [[:en:2019_Botswana_general_election|2019]].<ref>Tafa, Abednego B.; Zuze, Keireng A. (2 December 2019). [https://web.archive.org/web/20240608173526/https://www.iec.gov.bw/images/Botswana_2019_General_Elections_REPORT(1).pdf Report to the Minister for Presidential Affairs, Governance and Public Administration on the 2019 General Elections] (PDF) (Report). Independent Electoral Commission Batswana. p. 19. Retrieved 3 November 2024.</ref> Kwa ditlhophong tsa 2024, o ne a etelela lekoko la gagwe pele go ya phenyong mme a ikanisiwa jaaka Tautona wa Botswana ka Ngwanatsele a le 1 2024.<ref>Kupemba, Danai Nesta (2 November 2024). [https://www.bbc.com/news/articles/cx2yx5nk1l0o "Botswana's politician who did the unthinkable".] [[:en:BBC_News|BBC News.]] Retrieved 3 November 2024.</ref> Ke ene wa ntlha, mme go fitlha ga jaana ke ene fela tautona mo hisitoring ya Botswana yo o sa tseneng mo lekokong la [[:en:Botswana_Democratic_Party|Botswana Democratic Party]]. Boko o tsewa e le [[:en:Social_democracy|motemokerasi wa loago]].<ref>Sebudubudu, David (6 November 2024)[https://theconversation.com/botswanas-new-president-who-is-duma-boko-and-what-does-he-stand-for-242963 . "Botswana's new president: who is Duma Boko and what does he stand for?".] ''The Conversation''. Retrieved 11 August 2025.</ref>
== Botshelo jwa pele ==
Boko o tsholetswe mo motseng wa [[Mahalapye]] <ref>[https://www.bbc.com/news/articles/cx2yx5nk1l0o "Botswana election: Duma Boko - the politician who did the unthinkable"]. ''www.bbc.com''. Retrieved 7 November 2024</ref> ka kgwedi ya Sedimontlhole e thola malatsi a masome a mararo le bongwe ka ngwaga wa 1969. O tsene sekolo se se potlana go ya go ema ka se se golwane gone ko motseng wa [[Mahalapye]]. Rraagwe yo o tlhokafetseng ka ngwaga wa 2004 o ne a dira jaaka motlhatlheledi kwa Madiba Brigades. O na le kgaitsadie, Emma Boko.<ref name=":0">[https://web.archive.org/web/20240305043235/https://democracyheroesaward.com/2023/08/31/meet-your-hero-president-duma-gideon-boko-udc-presidential-candidate-botswana/ "Meet Your Hero. President Duma Gideon Boko. UDC Presidential Candidate Botswana".] ''Democracy Heroes Award''. Archived from [https://democracyheroesaward.com/2023/08/31/meet-your-hero-president-duma-gideon-boko-udc-presidential-candidate-botswana/ the original] on 5 March 2024. Retrieved 5 March 2024.</ref>
Ka ngwaga wa 1987, Boko o ne a ithutela molao kwa [[:en:University_of_Botswana|yunibesithing ya Botswana]]. O ne a tlhophiwa go nna leloko la Lekgotla la Baemedi ba Baithuti (SRC). Gareng ga baithutimmogo le ene ba molao e ne e le baatlhodi ba kgotlatshekelokgolo Michael Leburu, Key Dingake, Bengbame Sechele le Lot Moroka. Fa a sena go aloga ka 1993, o ne a tsena [[:en:Harvard_Law_School|Sekolo sa Molao sa Harvard]], kwa a neng a bona [[:en:Master_of_Laws|dikirii ya Masetase ya Melao]] gone.<ref>Mathala, Sharon (8 September 2017). [https://web.archive.org/web/20180220152011/https://thevoicebw.com/loo-flushes-away-bmds-woes/ "The loo flushes away BMD'S woes".] ''The Voice''. Archived from the original on 20 February 2018. Retrieved 20 February 2018.</ref>
== Tiro ==
Boko o ne a boela go ya go ruta molao kwa Yunibesithing ya Botswana go tloga ka 1993 go fitlha ka 2003,<ref>[https://web.archive.org/web/20171007021118/http://www.udc.org.bw/dumaboko.html "President Duma Boko".] ''Umbrella for Democratic change''. UDC. Archived from [http://www.udc.org.bw/dumaboko.html the original] on 7 October 2017. Retrieved 6 October 2017.</ref>fa gape a ne a tsamaisa feme ya molao. Mo tshimologong ya dingwaga tsa bo 2000, o ne a kwala kholomo mo pampiring ya dikgang ya ''The Monitor'' e mo go yona a neng a bolela gore baatlhodi ba ne ba sa gatelele pele mo tlhaloganyong.<ref name=":0" />O ne a supa fa a kgobegile marapo ka gore barutegi le baatlhodi ga ba dire dipatlisiso tse di lekaneng go ka atlhola ka kitso.
== Polotiki ==
Rre Boko o ne a tlhongwa moeteledipele wa lekoko la sepolotiki la Botswana National Front (BNF) ka ngwaga wa dikete pedi le lesome.Maemo a gagwe le boloko jwa lekoko di ne tsa gwetlhiwa ka mabaka a gore fa BNF e kgaogana ka 2000, o ne a fetogile leloko le le simolotseng National Democratic Front (NDF).[12] Fa seno se ka supiwa, go ya ka molaotheo wa BNF, se tlaa mo kgaola mo maemong a boeteledipele mo lekokong dingwaga di le tharo morago ga go le tsenela gape. O ne a fenya kwa kgotlatshekelo.O ne a rua mokgatlho o o neng o le mo tatlhegelong ka fa tlase ga boeteledipele jwa ga Otsweletse Moupo. 8]
BNF e ne ya kopana le Mokgatlho o mosha wa Botswana Movement for Democracy (BMD), o o neng o le karolo ya Mokgatlho wa Temokerasi wa Botswana, le Mokgatlho wa Batho ba Botswana go bopa Sekhukhu sa Phetogo ya Temokerasi.[13] Maloko mangwe a BNF a ne a le kgatlhanong thata le kopano eno, ba bolela gore tiro eno e tla dira gore lekoko la bone le nyelele.[14] Dikgetsi kgatlhanong le Boko le komiti ya gagwe ya bogareng di ne tsa tlhatlhelwa fa pele ga kgotlatshekelokgolo. Boko le BNF ba fentse dikgwetlho tsotlhe tsa kgotlatshekelo.
=== '''Ditlhopho tsa 2014''' ===
Mo ditlhophong tsa kakaretso tsa 2014, Boko o ne a etelela UDC pele go nna mo maemong a bobedi mo Kokoanong Bosetšhaba, a fenya manno a le 17 go ya kwa Botswana Democratic Party (BDP) a le 37.[16] Boko o ne a nna moeteledipele wa kganetso.
=== Ditlhopo tsa 2019 ===
Mo ditlhophong tsa setshaba tsa 2019, Boko o ne a fenngwa ke Anna Mokgethi wa phathi ya BDP mo kgaolong ya botlhophi ya Gaborone Bonnington Bokone. Ka ntlha ya go fenngwa ga gagwe, o ne a latlhegelwa ke sereto sa gagwe sa moeteledipele wa kganetso kwa Kokoanong Bosetšhaba ya bo 12.[17] Boko o boletse fa ka nako ya ditlhopho setshaba tsa 2019, go nnile le tsietso e ntsi ya ditlhopho le tsietso e e dirilweng ke BDP go rata Tautona Mokgweetsi Masisi. O boletse fa go nnile le go emisiwa ga enke ya ditlhopho le go feta selekanyo ga dikarata tsa ikwadiso ya batlhophi.[18]
=== '''Ditlhopo tsa 2024''' ===
Le fa Botswana Congress Party le Botswana Patriotic Front ka bobedi ba ne ba tswa mo UDC, lekoko la ga Boko, le lekokokganetso ka kakaretso, ba ne ba kgona go tsaya bontsi jwa manno mo ditlhophong fa ba ntse ba fokotsa BDP e e neng e ntse e busa ka lobaka lo loleele go nna rump ya manno a le mane. Jaaka moeteledipele wa kgolagano ya bontsi mo lekgotleng la peomolao, Boko o ne a nna mopresidente yo o tlhophilweng.[19] O ne a ikanisiwa mo maemong ka 1 Ngwanatsele,[20] ka moletlo o mongwe wa phatlalatsa o o neng wa tshwarwa ka 8 Ngwanaitseele.[21] Go tlhatlogela kwa boporesidenteng ga ga Boko go ne ga tshwaya lekgetlo la ntlha fa e sale ka 1966, fa Botswana e ne e bona boipuso, gore lekokokganetso la pele le fenye ditlhopho.[22]
== Botautona ==
[[Setshwantsho:Duma Boko inauguration parade.jpg|thumb|Duma Boko mo koloing ya mogwanto kwa tlhomong ya gagwe ya botautona]]
Ka nako ya letsholo la gagwe la 2024, Boko o ne a ikana go farologanya itsholelo ya lefatshe go tswa mo go ikaegeng ka go ntsha metswedi, le go tlhatlosa dituelo, dituelo tsa baithuti, le diphenšene.[6] Jaaka mopresidente, Boko o ne a bolela maikaelelo a gagwe a go naya batho ba Zimbabwe ba ba senang makwalo a go bereka le go nna ditetla tsa nakwana le go buisana gape ka ditumalano tsa itsholelo le De Beers mabapi le madirelo a ditaemane a Botswana.[23]
Mo Puong ya gagwe ya ntlha ya Maemo a Setšhaba ka Ngwanaitseele 2024, Boko o boletse gore puso ya gagwe e tla kgaratlhela gore go nne le dipeeletso tse di oketsegileng mo maatleng a letsatsi, cannabis ya kalafi le hemp ya madirelo. O ne gape a itsise ditirisano le Elon Musk go atolosa phitlhelelo ya inthanete e e rekegang naga ka bophara ka Starlink.[24] Ka Mopitlwe 2025, Boko o ne a tsenela go romela sathalaete ya ntlha ya Botswana, BOTSAT-1, kwa lefaufaung. Go simololwa ga yone go ne ga dirwa kwa mafelong a SpaceX kwa California, kwa Amerika.[25]
Ka letsati la di 25 Phatwe 2025, Boko o ne a itsise maemo a tshoganyetso a boitekanelo jwa setšhaba naga ka bophara ka ntlha ya mathata a a tswelelang a kalafi a a bakilweng ke tlhaelo ya melemo le dilwana mo dikokelong a a bakilweng ke tlhaelo ya tekanyetsokabo le phokotso ya thuso go tswa kwa United States.[26]
== Dikgatiso ==
* Boko, D. G. (1998). [https://www.africabib.org/rec.php?RID=Q00038803 "Towards a compensatory approach to redressing constitutional violations in Botswana"]''The Zimbabwe Law Review''. '''15''': 120–133.
* Boko, Duma Gideon (1 December 2002). [https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1323238X.2002.11911087 "Integrating the Basarwa under Botswana's Remote Area Development Programme: Empowerment or marginalisation?"]. ''Australian Journal of Human Rights''. '''8''' (2): 153–171. doi:10.1080/1323238x.2002.11911087. ISSN 1323-238X
* Boko, Duma Gideon (1 December 2000). [https://link.springer.com/article/10.1023/A:1016667617539 "Fair Trial and the Customary Courts in Botswana: Questions on Legal Representation". ''Criminal Law Forum'']. '''11''' (4): 445–460. doi:10.1023/A:1016667617539. ISSN 1572-9850
== Metswedi ==
{{Reflist}}
{| class="wikitable"
|+
! colspan="3" |Political Offices
|-
|A eteletswe pele ke
Mokgweetsi Masisi
|Tautona ya Botswana
2024–present
|Yo mo maemong
|}
[[Karolo:Ditsalo tsa 1969]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Maloko a khuduthamaga ya palamente]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana National Front]]
[[Karolo:Sealogane sa sekolo sa Havard sa molao]]
[[Karolo:Sealogane sa Unibetsithi ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tswang Kgaolo ya bogare ba Botswana]]
[[Karolo:Botautona ba Botswana]]
[[Karolo:Baeteledipele ba kganetso (Botswana)]]
[[Karolo:Mapolotiki Botswana a dingwaga tsa dikete pedi le bongwe]]
[[Karolo:Badichaba kwa Amerika]]
[[Karolo:Moemedi wa ba bong bo le bongwe mo Botswana]]
23nadjnxkhl2kdpxyik4xrh8q4wd85o
49871
49844
2026-05-10T00:41:56Z
Dumbassman
6831
49871
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| honorific-prefix =
| name = Duma Gideon Boko
| honorific-suffix =
| image =Duma Boko 2025 (cropped).jpg
| order =
| office = Tautona wa [[Umbrella for Democratic Change|UDC]]
| term_start =
| term_start2 = Ngwanatsele 2014
| term_end2 = 5 Ngwanatsele 2019
| predecessor2 =
| successor2 = [[Dumelang Saleshando]]
| office3 =
| term_start3 =
| term_end3 =
| predecessor3 =
| successor3 =
| birth_date = {{birth date and age|1969|12|31}}
| birth_place = [[Mahalapye]], Botswana
| nationality = [[Botswana|Motswana]]
| party = [[Umbrella for Democratic Change]]
| spouse =
| children =
| relations =
| parents =
| residence = [[Gaborone]]
| alma_mater = [[Harvard Law School]], [[University of Botswana]]
| profession = [[Lawyer]], Academic, [[bureaucrat]]
| religion =
| signature =
| signature_alt =
| website =
| footnotes =
|caption=2025}}
[[Setshwantsho:Duma Boko, 2019 elections.png|thumb|Duma Boko]]
'''Duma Gideon Boko''' (yo o tshotsweng ka di 31 Sedimonthole 1969) ke radipolotiki le mmueledi wa Motswana yo mo gompienong a direlang jaaka [[:en:President_of_Botswana|Tautona]] wa borataro wa Botswana fa e sale ka Ngwanaatsele a le 1 2024 le moeteledipele wa [[:en:Umbrella_for_Democratic_Change|Umbrella for Democratic Change]] fa e sale ka 2012.<ref>[https://www.britannica.com/biography/Duma-Boko "Duma Boko | Biography, Education, Wife, Age, & Facts | Britannica".] ''www.britannica.com''. 15 January 2025. Retrieved 20 January 2025.</ref><ref>[https://www.aa.com.tr/en/africa/duma-boko-sworn-in-as-botswana-s-new-president/3381189 "Duma Boko sworn in as Botswana's new president"]. ''www.aa.com.tr''. Retrieved 1 November 2024</ref> O ne a direla jaaka [[:en:Leader_of_the_Opposition_(Botswana)|Moeteledipele wa Kganetso]] go tloga ka 2014 go fitlha ka 2019'''.'''
One a etelela pele lekoko [[:en:Botswana_National_Front|BNF]] ka ngwaga wa 2010. le go tsena mo tirisanyong mmogo le makoko a mangwe a sepolotiki a kganetso ka fa tlase ga bokopano jo bo bidiwang ''[[:en:Umbrella_for_Democratic_Change|Umbrella for Democratic Change]]'' (UDC) o ne a etelela pele jaaka mogogi wa maloko a kganetso mo ditlhopong tsa lefatshe la Botswana ka [[:en:2014_Botswana_general_election|2014]]<ref>{{Cite web |title=Independent Electoral Commission – Botswana National Assembly, 2014 |url=https://www.iec.gov.bw/images/documents/2014%20General%20Elections%20Report.pdf |access-date=2025-10-15 |archive-date=2022-06-28 |archive-url=https://web.archive.org/web/20220628124457/https://www.iec.gov.bw/images/documents/2014%20General%20Elections%20Report.pdf |url-status=dead }}</ref>le [[:en:2019_Botswana_general_election|2019]].<ref>Tafa, Abednego B.; Zuze, Keireng A. (2 December 2019). [https://web.archive.org/web/20240608173526/https://www.iec.gov.bw/images/Botswana_2019_General_Elections_REPORT(1).pdf Report to the Minister for Presidential Affairs, Governance and Public Administration on the 2019 General Elections] (PDF) (Report). Independent Electoral Commission Batswana. p. 19. Retrieved 3 November 2024.</ref> Kwa ditlhophong tsa 2024, o ne a etelela lekoko la gagwe pele go ya phenyong mme a ikanisiwa jaaka Tautona wa Botswana ka Ngwanatsele a le 1 2024.<ref>Kupemba, Danai Nesta (2 November 2024). [https://www.bbc.com/news/articles/cx2yx5nk1l0o "Botswana's politician who did the unthinkable".] [[:en:BBC_News|BBC News.]] Retrieved 3 November 2024.</ref> Ke ene wa ntlha, mme go fitlha ga jaana ke ene fela tautona mo hisitoring ya Botswana yo o sa tseneng mo lekokong la [[:en:Botswana_Democratic_Party|Botswana Democratic Party]]. Boko o tsewa e le [[:en:Social_democracy|motemokerasi wa loago]].<ref>Sebudubudu, David (6 November 2024)[https://theconversation.com/botswanas-new-president-who-is-duma-boko-and-what-does-he-stand-for-242963 . "Botswana's new president: who is Duma Boko and what does he stand for?".] ''The Conversation''. Retrieved 11 August 2025.</ref>
== Botshelo jwa pele ==
Boko o tsholetswe mo motseng wa [[Mahalapye]] <ref>[https://www.bbc.com/news/articles/cx2yx5nk1l0o "Botswana election: Duma Boko - the politician who did the unthinkable"]. ''www.bbc.com''. Retrieved 7 November 2024</ref> ka kgwedi ya Sedimontlhole e thola malatsi a masome a mararo le bongwe ka ngwaga wa 1969. O tsene sekolo se se potlana go ya go ema ka se se golwane gone ko motseng wa [[Mahalapye]]. Rraagwe yo o tlhokafetseng ka ngwaga wa 2004 o ne a dira jaaka motlhatlheledi kwa Madiba Brigades. O na le kgaitsadie, Emma Boko.<ref name=":0">[https://web.archive.org/web/20240305043235/https://democracyheroesaward.com/2023/08/31/meet-your-hero-president-duma-gideon-boko-udc-presidential-candidate-botswana/ "Meet Your Hero. President Duma Gideon Boko. UDC Presidential Candidate Botswana".] ''Democracy Heroes Award''. Archived from [https://democracyheroesaward.com/2023/08/31/meet-your-hero-president-duma-gideon-boko-udc-presidential-candidate-botswana/ the original] on 5 March 2024. Retrieved 5 March 2024.</ref>
Ka ngwaga wa 1987, Boko o ne a ithutela molao kwa [[:en:University_of_Botswana|yunibesithing ya Botswana]]. O ne a tlhophiwa go nna leloko la Lekgotla la Baemedi ba Baithuti (SRC). Gareng ga baithutimmogo le ene ba molao e ne e le baatlhodi ba kgotlatshekelokgolo Michael Leburu, Key Dingake, Bengbame Sechele le Lot Moroka. Fa a sena go aloga ka 1993, o ne a tsena [[:en:Harvard_Law_School|Sekolo sa Molao sa Harvard]], kwa a neng a bona [[:en:Master_of_Laws|dikirii ya Masetase ya Melao]] gone.<ref>Mathala, Sharon (8 September 2017). [https://web.archive.org/web/20180220152011/https://thevoicebw.com/loo-flushes-away-bmds-woes/ "The loo flushes away BMD'S woes".] ''The Voice''. Archived from the original on 20 February 2018. Retrieved 20 February 2018.</ref>
== Tiro ==
Boko o ne a boela go ya go ruta molao kwa Yunibesithing ya Botswana go tloga ka 1993 go fitlha ka 2003,<ref>[https://web.archive.org/web/20171007021118/http://www.udc.org.bw/dumaboko.html "President Duma Boko".] ''Umbrella for Democratic change''. UDC. Archived from [http://www.udc.org.bw/dumaboko.html the original] on 7 October 2017. Retrieved 6 October 2017.</ref>fa gape a ne a tsamaisa feme ya molao. Mo tshimologong ya dingwaga tsa bo 2000, o ne a kwala kholomo mo pampiring ya dikgang ya ''The Monitor'' e mo go yona a neng a bolela gore baatlhodi ba ne ba sa gatelele pele mo tlhaloganyong.<ref name=":0" />O ne a supa fa a kgobegile marapo ka gore barutegi le baatlhodi ga ba dire dipatlisiso tse di lekaneng go ka atlhola ka kitso.
== Polotiki ==
Rre Boko o ne a tlhongwa moeteledipele wa lekoko la sepolotiki la Botswana National Front (BNF) ka ngwaga wa dikete pedi le lesome.Maemo a gagwe le boloko jwa lekoko di ne tsa gwetlhiwa ka mabaka a gore fa BNF e kgaogana ka 2000, o ne a fetogile leloko le le simolotseng National Democratic Front (NDF).[12] Fa seno se ka supiwa, go ya ka molaotheo wa BNF, se tlaa mo kgaola mo maemong a boeteledipele mo lekokong dingwaga di le tharo morago ga go le tsenela gape. O ne a fenya kwa kgotlatshekelo.O ne a rua mokgatlho o o neng o le mo tatlhegelong ka fa tlase ga boeteledipele jwa ga Otsweletse Moupo. 8]
BNF e ne ya kopana le Mokgatlho o mosha wa Botswana Movement for Democracy (BMD), o o neng o le karolo ya Mokgatlho wa Temokerasi wa Botswana, le Mokgatlho wa Batho ba Botswana go bopa Sekhukhu sa Phetogo ya Temokerasi.[13] Maloko mangwe a BNF a ne a le kgatlhanong thata le kopano eno, ba bolela gore tiro eno e tla dira gore lekoko la bone le nyelele.[14] Dikgetsi kgatlhanong le Boko le komiti ya gagwe ya bogareng di ne tsa tlhatlhelwa fa pele ga kgotlatshekelokgolo. Boko le BNF ba fentse dikgwetlho tsotlhe tsa kgotlatshekelo.
=== '''Ditlhopho tsa 2014''' ===
Mo ditlhophong tsa kakaretso tsa 2014, Boko o ne a etelela UDC pele go nna mo maemong a bobedi mo Kokoanong Bosetšhaba, a fenya manno a le 17 go ya kwa Botswana Democratic Party (BDP) a le 37.[16] Boko o ne a nna moeteledipele wa kganetso.
=== Ditlhopo tsa 2019 ===
Mo ditlhophong tsa setshaba tsa 2019, Boko o ne a fenngwa ke Anna Mokgethi wa phathi ya BDP mo kgaolong ya botlhophi ya Gaborone Bonnington Bokone. Ka ntlha ya go fenngwa ga gagwe, o ne a latlhegelwa ke sereto sa gagwe sa moeteledipele wa kganetso kwa Kokoanong Bosetšhaba ya bo 12.[17] Boko o boletse fa ka nako ya ditlhopho setshaba tsa 2019, go nnile le tsietso e ntsi ya ditlhopho le tsietso e e dirilweng ke BDP go rata Tautona Mokgweetsi Masisi. O boletse fa go nnile le go emisiwa ga enke ya ditlhopho le go feta selekanyo ga dikarata tsa ikwadiso ya batlhophi.[18]
=== '''Ditlhopo tsa 2024''' ===
Le fa Botswana Congress Party le Botswana Patriotic Front ka bobedi ba ne ba tswa mo UDC, lekoko la ga Boko, le lekokokganetso ka kakaretso, ba ne ba kgona go tsaya bontsi jwa manno mo ditlhophong fa ba ntse ba fokotsa BDP e e neng e ntse e busa ka lobaka lo loleele go nna rump ya manno a le mane. Jaaka moeteledipele wa kgolagano ya bontsi mo lekgotleng la peomolao, Boko o ne a nna mopresidente yo o tlhophilweng.[19] O ne a ikanisiwa mo maemong ka 1 Ngwanatsele,[20] ka moletlo o mongwe wa phatlalatsa o o neng wa tshwarwa ka 8 Ngwanaitseele.[21] Go tlhatlogela kwa boporesidenteng ga ga Boko go ne ga tshwaya lekgetlo la ntlha fa e sale ka 1966, fa Botswana e ne e bona boipuso, gore lekokokganetso la pele le fenye ditlhopho.[22]
== Botautona ==
[[Setshwantsho:Duma Boko inauguration parade.jpg|thumb|Duma Boko mo koloing ya mogwanto kwa tlhomong ya gagwe ya botautona]]
Ka nako ya letsholo la gagwe la 2024, Boko o ne a ikana go farologanya itsholelo ya lefatshe go tswa mo go ikaegeng ka go ntsha metswedi, le go tlhatlosa dituelo, dituelo tsa baithuti, le diphenšene.[6] Jaaka mopresidente, Boko o ne a bolela maikaelelo a gagwe a go naya batho ba Zimbabwe ba ba senang makwalo a go bereka le go nna ditetla tsa nakwana le go buisana gape ka ditumalano tsa itsholelo le De Beers mabapi le madirelo a ditaemane a Botswana.[23]
Mo Puong ya gagwe ya ntlha ya Maemo a Setšhaba ka Ngwanaitseele 2024, Boko o boletse gore puso ya gagwe e tla kgaratlhela gore go nne le dipeeletso tse di oketsegileng mo maatleng a letsatsi, cannabis ya kalafi le hemp ya madirelo. O ne gape a itsise ditirisano le Elon Musk go atolosa phitlhelelo ya inthanete e e rekegang naga ka bophara ka Starlink.[24] Ka Mopitlwe 2025, Boko o ne a tsenela go romela sathalaete ya ntlha ya Botswana, BOTSAT-1, kwa lefaufaung. Go simololwa ga yone go ne ga dirwa kwa mafelong a SpaceX kwa California, kwa Amerika.[25]
Ka letsati la di 25 Phatwe 2025, Boko o ne a itsise maemo a tshoganyetso a boitekanelo jwa setšhaba naga ka bophara ka ntlha ya mathata a a tswelelang a kalafi a a bakilweng ke tlhaelo ya melemo le dilwana mo dikokelong a a bakilweng ke tlhaelo ya tekanyetsokabo le phokotso ya thuso go tswa kwa United States.[26]
== Dikgatiso ==
* Boko, D. G. (1998). [https://www.africabib.org/rec.php?RID=Q00038803 "Towards a compensatory approach to redressing constitutional violations in Botswana"]''The Zimbabwe Law Review''. '''15''': 120–133.
* Boko, Duma Gideon (1 December 2002). [https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1323238X.2002.11911087 "Integrating the Basarwa under Botswana's Remote Area Development Programme: Empowerment or marginalisation?"]. ''Australian Journal of Human Rights''. '''8''' (2): 153–171. doi:10.1080/1323238x.2002.11911087. ISSN 1323-238X
* Boko, Duma Gideon (1 December 2000). [https://link.springer.com/article/10.1023/A:1016667617539 "Fair Trial and the Customary Courts in Botswana: Questions on Legal Representation". ''Criminal Law Forum'']. '''11''' (4): 445–460. doi:10.1023/A:1016667617539. ISSN 1572-9850
== Metswedi ==
{{Reflist}}
{| class="wikitable"
|+
! colspan="3" |Political Offices
|-
|A eteletswe pele ke
Mokgweetsi Masisi
|Tautona ya Botswana
2024–present
|Yo mo maemong
|}
[[Karolo:Ditsalo tsa 1969]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Maloko a khuduthamaga ya palamente]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana National Front]]
[[Karolo:Sealogane sa sekolo sa Havard sa molao]]
[[Karolo:Sealogane sa Unibetsithi ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tswang Kgaolo ya bogare ba Botswana]]
[[Karolo:Botautona ba Botswana]]
[[Karolo:Baeteledipele ba kganetso (Botswana)]]
[[Karolo:Mapolotiki Botswana a dingwaga tsa dikete pedi le bongwe]]
[[Karolo:Badichaba kwa Amerika]]
[[Karolo:Moemedi wa ba bong bo le bongwe mo Botswana]]
oqqm7wn65nw7kh5u4m0nn2fqspu63ti
Thapelo Matsheka
0
8593
49857
49415
2026-05-09T18:34:49Z
Olgatladi2020
10646
i added infobox
49857
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
|| name = Thapelo Matsheka
| native_name =
| native_name_lang =
| alt =
| caption =
| office = [[Minister of Finance (Botswana)|Minister of Finance and Economic Development]]
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| term_start = 6 November 2019
| term_end = April 2021
| predecessor = [[Kenneth Matambo]]
| successor = [[Peggy Serame]]
| office1 = Member of the [[National Assembly of Botswana|National Assembly]] for [[Lobatse]]
| term_start1 = 5 November 2019
| predecessor1 = [[Sadique Kebonang]]
| successor1 =
| birth_name = Thapelo Matsheka
| birth_date =
| birth_place =
| death_date =
| death_place =
| citizenship =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
| partner = <!--For those with a domestic partner and not married-->
| relations =
| children =
| education =
| alma_mater =
| occupation =
| profession = Economist<br />Politician
| known_for =
| committees =
| portfolio =
| awards =
| website =
}}
Thapelo Matsheka ke lepolotiki gape ke moitseanape wa tsa itsholelo o o berekileng ele tona wa tsa madi le tsosoloso itsholelo go tswa ka ngwaga wa 2019 kgwedi ya Ngwanatsele go fitlha ka ya Moranang ngwaga wa 2021. O ne a tlhophilwe e le mopalamente wa [[Lobatse]] ka Phalane ngwaga wa 2019. Ke leloko la [[:en:Botswana_Democratic_Party|Botswana Democratic Party]]. Matsheka o kile a nna mookamedi wa Fiducia Services.<ref>''[https://web.archive.org/web/20260219075252/https://yourbotswana.com/2019/11/10/president-masisi-appoints-cabinet-ministers/ "President Masisi appoints cabinet ministers"].'' yourbotswana.com.10 November 2019.Retrieved 24 June 2020.</ref>
== Tsa Pereko ==
Matsheka o na le dithutego tsa bongaka jwa tsa itsholelo go tswa kwa sekolong sa ithutelo ditiro sa [[:en:University_of_Kent|University of Kent]].<ref>Reporter, Sunday Standard (7 December 2021).''[https://www.sundaystandard.info/matsheka-most-qualified-and-competent-minister-of-finance-we-ever-had/ "Matsheka most qualified and competent Minister of Finance we ever had’ {{!}} Sunday Standard"].'' </ref> E ne e le mookamedimogolo wa lenaneo la tsa kgwebo la puso la [https://www.ceda.co.bw/ Citizen Entrepreneurship Development Agency] go tswa ka ngwaga wa 2003 go ema ka wa 2010.<ref>''[https://www.mmegi.bw/index.php?sid=4&aid=2460&dir=2010/May/Wednesday19 "Matsheka to quit CEDA for Aon"].'' www.mmegi.bw.(19 May 2010). Retrieved 24 June 2020.</ref> <ref>Maramwidze,Andrew (28 August 2018).''[https://web.archive.org/web/20200628001605/http://www.botswanaguardian.co.bw/news/item/3375-matsheka-calls-on-pension-industry-to-prop-up-economy.html "Matsheka calls on pension industry to prop up economy"].''Botswana Guardian. Retrieved 24 June 2020.</ref>O ne a berekela kompone ya [[:en:Aon_(company)|AON]] [[Botswana]] pele ga a tlogela tiro go simolodisa Fiducia Services ka kgwedi ya Phatwe ngwaga wa 2017.<ref>''[https://www.sundaystandard.info/matsheka-set-up-own-pension-fund-administration-business/ "Matsheka set up own Pension Fund administration business."].''Sunday Standard.27 May 2018.Retrieved 24 June 2020.</ref>
Ka ditlhopho tsa sechaba tsa ngwaga wa 2019, Matsheka e ne ele ntlhopheng wa bopalamente wa [[Lobatse]].<ref>Maramwidze, Andrew.(12 February 2019).''[http://www.botswanaguardian.co.bw/business/item/3985-matsheka-applauds-masisi-for-the-empowerment-budget.html "Matsheka applauds Masisi for the ‘empowerment’ budget"].''Botswana Guardian.Retrieved 24 June 2020.</ref> O ne a tlhophiwa mme a rola [[Sadique Kebonang]] tiro.<ref>Bothoko,Pini.(6 December 2019).''[https://www.mmegi.bw/index.php?aid=83739&dir=2019/december/06 "Matsheka inherits office without computers"].''www.mmegi.bw.Retrieved 24 June 2020</ref> Tautona [[Mokgweetsi Masisi]] o ne a mo tlhoma go nna tona ya tsa madi le itsholelo ka kgwedi ya Ngwanatsele e le malatsi a le marataro ngwaga wa 2018, mme a simolodisa tiro ka lone letsatsi le o.<ref>''[https://web.archive.org/web/20191108035035/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=52730 "New cabinet"].''Botswana Daily News. Gaborone.6 November 2019.Retrieved 24 June 2020.</ref><ref>''[https://www.gov.bw/sites/default/files/2020-03/PRESS%20RELEASE%20-CABINET%20APPOINTMENTS.pdf "Press Release: Cabinet Appointments"].''www.gov.bw. Retrieved 24 June 2020</ref> O ne a amogana lenaneo la gagwe la ntlha la kabo madi ka kgwedi ya Tlhakole ngwaga wa 2020,<ref>Adamson,Kabelo.(3 February 2020).''[https://news.thevoicebw.com/matsheka-delivers-his-first-budget-speech/ "Matsheka delivers his first Budget speech"].news.thevoicebw.com''.Retrieved 24 June 2020.</ref> mme ya re ka Moranang 2021 a emisediwa ke o sele mo tirong ya go nna tona o o okamelang madi a sechaba.<ref>''[https://www.reuters.com/world/africa/botswana-replaces-finance-minister-with-immediate-effect-statement-2021-04-17/ "Botswana replaces finance minister with immediate effect - statement]''".Reuters.17 April 2021.</ref>
== Ditiro tse dingwe ==
* Leloko la lekgotla la balaodi ba [[:en:African_Development_Bank|African Development Bank]] go simolola ka 2019 <ref>[https://www.afdb.org/en/documents/annual-report-2019 2019 Annual Report] [[:en:African_Development_Bank|African Development Bank]] (AfDB).</ref>
* Leloko la lekgotla la balaodi ba [[:en:World_Bank|World Bank]] go simolola ka 2019 <ref>[https://thedocs.worldbank.org/en/doc/45fc8267f59fdf50a364f6538c2817e7-0330032021/original/BankGovernors.pdf Board of Governors] [[:en:World_Bank|World Bank]].</ref>
== Metswedi ==
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
lsw2itol38q2gtnl8u1tc9k3be2bq0x
49858
49857
2026-05-09T18:37:11Z
Olgatladi2020
10646
Ke tsentse dikarolo
49858
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
|| name = Thapelo Matsheka
| native_name =
| native_name_lang =
| alt =
| caption =
| office = [[Minister of Finance (Botswana)|Minister of Finance and Economic Development]]
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| term_start = 6 November 2019
| term_end = April 2021
| predecessor = [[Kenneth Matambo]]
| successor = [[Peggy Serame]]
| office1 = Member of the [[National Assembly of Botswana|National Assembly]] for [[Lobatse]]
| term_start1 = 5 November 2019
| predecessor1 = [[Sadique Kebonang]]
| successor1 =
| birth_name = Thapelo Matsheka
| birth_date =
| birth_place =
| death_date =
| death_place =
| citizenship =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
| partner = <!--For those with a domestic partner and not married-->
| relations =
| children =
| education =
| alma_mater =
| occupation =
| profession = Economist<br />Politician
| known_for =
| committees =
| portfolio =
| awards =
| website =
}}
Thapelo Matsheka ke lepolotiki gape ke moitseanape wa tsa itsholelo o o berekileng ele tona wa tsa madi le tsosoloso itsholelo go tswa ka ngwaga wa 2019 kgwedi ya Ngwanatsele go fitlha ka ya Moranang ngwaga wa 2021. O ne a tlhophilwe e le mopalamente wa [[Lobatse]] ka Phalane ngwaga wa 2019. Ke leloko la [[:en:Botswana_Democratic_Party|Botswana Democratic Party]]. Matsheka o kile a nna mookamedi wa Fiducia Services.<ref>''[https://web.archive.org/web/20260219075252/https://yourbotswana.com/2019/11/10/president-masisi-appoints-cabinet-ministers/ "President Masisi appoints cabinet ministers"].'' yourbotswana.com.10 November 2019.Retrieved 24 June 2020.</ref>
== Tsa Pereko ==
Matsheka o na le dithutego tsa bongaka jwa tsa itsholelo go tswa kwa sekolong sa ithutelo ditiro sa [[:en:University_of_Kent|University of Kent]].<ref>Reporter, Sunday Standard (7 December 2021).''[https://www.sundaystandard.info/matsheka-most-qualified-and-competent-minister-of-finance-we-ever-had/ "Matsheka most qualified and competent Minister of Finance we ever had’ {{!}} Sunday Standard"].'' </ref> E ne e le mookamedimogolo wa lenaneo la tsa kgwebo la puso la [https://www.ceda.co.bw/ Citizen Entrepreneurship Development Agency] go tswa ka ngwaga wa 2003 go ema ka wa 2010.<ref>''[https://www.mmegi.bw/index.php?sid=4&aid=2460&dir=2010/May/Wednesday19 "Matsheka to quit CEDA for Aon"].'' www.mmegi.bw.(19 May 2010). Retrieved 24 June 2020.</ref> <ref>Maramwidze,Andrew (28 August 2018).''[https://web.archive.org/web/20200628001605/http://www.botswanaguardian.co.bw/news/item/3375-matsheka-calls-on-pension-industry-to-prop-up-economy.html "Matsheka calls on pension industry to prop up economy"].''Botswana Guardian. Retrieved 24 June 2020.</ref>O ne a berekela kompone ya [[:en:Aon_(company)|AON]] [[Botswana]] pele ga a tlogela tiro go simolodisa Fiducia Services ka kgwedi ya Phatwe ngwaga wa 2017.<ref>''[https://www.sundaystandard.info/matsheka-set-up-own-pension-fund-administration-business/ "Matsheka set up own Pension Fund administration business."].''Sunday Standard.27 May 2018.Retrieved 24 June 2020.</ref>
Ka ditlhopho tsa sechaba tsa ngwaga wa 2019, Matsheka e ne ele ntlhopheng wa bopalamente wa [[Lobatse]].<ref>Maramwidze, Andrew.(12 February 2019).''[http://www.botswanaguardian.co.bw/business/item/3985-matsheka-applauds-masisi-for-the-empowerment-budget.html "Matsheka applauds Masisi for the ‘empowerment’ budget"].''Botswana Guardian.Retrieved 24 June 2020.</ref> O ne a tlhophiwa mme a rola [[Sadique Kebonang]] tiro.<ref>Bothoko,Pini.(6 December 2019).''[https://www.mmegi.bw/index.php?aid=83739&dir=2019/december/06 "Matsheka inherits office without computers"].''www.mmegi.bw.Retrieved 24 June 2020</ref> Tautona [[Mokgweetsi Masisi]] o ne a mo tlhoma go nna tona ya tsa madi le itsholelo ka kgwedi ya Ngwanatsele e le malatsi a le marataro ngwaga wa 2018, mme a simolodisa tiro ka lone letsatsi le o.<ref>''[https://web.archive.org/web/20191108035035/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=52730 "New cabinet"].''Botswana Daily News. Gaborone.6 November 2019.Retrieved 24 June 2020.</ref><ref>''[https://www.gov.bw/sites/default/files/2020-03/PRESS%20RELEASE%20-CABINET%20APPOINTMENTS.pdf "Press Release: Cabinet Appointments"].''www.gov.bw. Retrieved 24 June 2020</ref> O ne a amogana lenaneo la gagwe la ntlha la kabo madi ka kgwedi ya Tlhakole ngwaga wa 2020,<ref>Adamson,Kabelo.(3 February 2020).''[https://news.thevoicebw.com/matsheka-delivers-his-first-budget-speech/ "Matsheka delivers his first Budget speech"].news.thevoicebw.com''.Retrieved 24 June 2020.</ref> mme ya re ka Moranang 2021 a emisediwa ke o sele mo tirong ya go nna tona o o okamelang madi a sechaba.<ref>''[https://www.reuters.com/world/africa/botswana-replaces-finance-minister-with-immediate-effect-statement-2021-04-17/ "Botswana replaces finance minister with immediate effect - statement]''".Reuters.17 April 2021.</ref>
== Ditiro tse dingwe ==
* Leloko la lekgotla la balaodi ba [[:en:African_Development_Bank|African Development Bank]] go simolola ka 2019 <ref>[https://www.afdb.org/en/documents/annual-report-2019 2019 Annual Report] [[:en:African_Development_Bank|African Development Bank]] (AfDB).</ref>
* Leloko la lekgotla la balaodi ba [[:en:World_Bank|World Bank]] go simolola ka 2019 <ref>[https://thedocs.worldbank.org/en/doc/45fc8267f59fdf50a364f6538c2817e7-0330032021/original/BankGovernors.pdf Board of Governors] [[:en:World_Bank|World Bank]].</ref>
== Metswedi ==
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
<references />
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana Democratic Party]]
jqtnpiaqntn91bfkfptr6sjnjqjpucz
49862
49858
2026-05-10T00:37:29Z
Dumbassman
6831
49862
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
|| name = Thapelo Matsheka
| native_name =
| native_name_lang =
| alt =
| caption =
| office = [[Minister of Finance (Botswana)|Minister of Finance and Economic Development]]
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| term_start = 6 November 2019
| term_end = April 2021
| predecessor = [[Kenneth Matambo]]
| successor = [[Peggy Serame]]
| office1 = Member of the [[National Assembly of Botswana|National Assembly]] for [[Lobatse]]
| term_start1 = 5 November 2019
| predecessor1 = [[Sadique Kebonang]]
| successor1 =
| birth_name = Thapelo Matsheka
| birth_date =
| birth_place =
| death_date =
| death_place =
| citizenship =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
| partner = <!--For those with a domestic partner and not married-->
| relations =
| children =
| education =
| alma_mater =
| occupation =
| profession = Economist<br />Politician
| known_for =
| committees =
| portfolio =
| awards =
| website =
}}
'''Thapelo Matsheka''' ke lepolotiki gape ke moitseanape wa tsa itsholelo o o berekileng ele tona wa tsa madi le tsosoloso itsholelo go tswa ka ngwaga wa 2019 kgwedi ya Ngwanatsele go fitlha ka ya Moranang ngwaga wa 2021. O ne a tlhophilwe e le mopalamente wa [[Lobatse]] ka Phalane ngwaga wa 2019. Ke leloko la [[:en:Botswana_Democratic_Party|Botswana Democratic Party]]. Matsheka o kile a nna mookamedi wa Fiducia Services.<ref>''[https://web.archive.org/web/20260219075252/https://yourbotswana.com/2019/11/10/president-masisi-appoints-cabinet-ministers/ "President Masisi appoints cabinet ministers"].'' yourbotswana.com.10 November 2019.Retrieved 24 June 2020.</ref>
== Tsa Pereko ==
Matsheka o na le dithutego tsa bongaka jwa tsa itsholelo go tswa kwa sekolong sa ithutelo ditiro sa [[:en:University_of_Kent|University of Kent]].<ref>Reporter, Sunday Standard (7 December 2021).''[https://www.sundaystandard.info/matsheka-most-qualified-and-competent-minister-of-finance-we-ever-had/ "Matsheka most qualified and competent Minister of Finance we ever had’ {{!}} Sunday Standard"].'' </ref> E ne e le mookamedimogolo wa lenaneo la tsa kgwebo la puso la [https://www.ceda.co.bw/ Citizen Entrepreneurship Development Agency] go tswa ka ngwaga wa 2003 go ema ka wa 2010.<ref>''[https://www.mmegi.bw/index.php?sid=4&aid=2460&dir=2010/May/Wednesday19 "Matsheka to quit CEDA for Aon"].'' www.mmegi.bw.(19 May 2010). Retrieved 24 June 2020.</ref> <ref>Maramwidze,Andrew (28 August 2018).''[https://web.archive.org/web/20200628001605/http://www.botswanaguardian.co.bw/news/item/3375-matsheka-calls-on-pension-industry-to-prop-up-economy.html "Matsheka calls on pension industry to prop up economy"].''Botswana Guardian. Retrieved 24 June 2020.</ref>O ne a berekela kompone ya [[:en:Aon_(company)|AON]] [[Botswana]] pele ga a tlogela tiro go simolodisa Fiducia Services ka kgwedi ya Phatwe ngwaga wa 2017.<ref>''[https://www.sundaystandard.info/matsheka-set-up-own-pension-fund-administration-business/ "Matsheka set up own Pension Fund administration business."].''Sunday Standard.27 May 2018.Retrieved 24 June 2020.</ref>
Ka ditlhopho tsa sechaba tsa ngwaga wa 2019, Matsheka e ne ele ntlhopheng wa bopalamente wa [[Lobatse]].<ref>Maramwidze, Andrew.(12 February 2019).''[http://www.botswanaguardian.co.bw/business/item/3985-matsheka-applauds-masisi-for-the-empowerment-budget.html "Matsheka applauds Masisi for the ‘empowerment’ budget"].''Botswana Guardian.Retrieved 24 June 2020.</ref> O ne a tlhophiwa mme a rola [[Sadique Kebonang]] tiro.<ref>Bothoko,Pini.(6 December 2019).''[https://www.mmegi.bw/index.php?aid=83739&dir=2019/december/06 "Matsheka inherits office without computers"].''www.mmegi.bw.Retrieved 24 June 2020</ref> Tautona [[Mokgweetsi Masisi]] o ne a mo tlhoma go nna tona ya tsa madi le itsholelo ka kgwedi ya Ngwanatsele e le malatsi a le marataro ngwaga wa 2018, mme a simolodisa tiro ka lone letsatsi le o.<ref>''[https://web.archive.org/web/20191108035035/http://www.dailynews.gov.bw/news-details.php?nid=52730 "New cabinet"].''Botswana Daily News. Gaborone.6 November 2019.Retrieved 24 June 2020.</ref><ref>''[https://www.gov.bw/sites/default/files/2020-03/PRESS%20RELEASE%20-CABINET%20APPOINTMENTS.pdf "Press Release: Cabinet Appointments"].''www.gov.bw. Retrieved 24 June 2020</ref> O ne a amogana lenaneo la gagwe la ntlha la kabo madi ka kgwedi ya Tlhakole ngwaga wa 2020,<ref>Adamson,Kabelo.(3 February 2020).''[https://news.thevoicebw.com/matsheka-delivers-his-first-budget-speech/ "Matsheka delivers his first Budget speech"].news.thevoicebw.com''.Retrieved 24 June 2020.</ref> mme ya re ka Moranang 2021 a emisediwa ke o sele mo tirong ya go nna tona o o okamelang madi a sechaba.<ref>''[https://www.reuters.com/world/africa/botswana-replaces-finance-minister-with-immediate-effect-statement-2021-04-17/ "Botswana replaces finance minister with immediate effect - statement]''".Reuters.17 April 2021.</ref>
== Ditiro tse dingwe ==
* Leloko la lekgotla la balaodi ba [[:en:African_Development_Bank|African Development Bank]] go simolola ka 2019 <ref>[https://www.afdb.org/en/documents/annual-report-2019 2019 Annual Report] [[:en:African_Development_Bank|African Development Bank]] (AfDB).</ref>
* Leloko la lekgotla la balaodi ba [[:en:World_Bank|World Bank]] go simolola ka 2019 <ref>[https://thedocs.worldbank.org/en/doc/45fc8267f59fdf50a364f6538c2817e7-0330032021/original/BankGovernors.pdf Board of Governors] [[:en:World_Bank|World Bank]].</ref>
== Metswedi ==
<references />
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana Democratic Party]]
ig2w71lwav4ix1zyut37y4huc7wy4gz
Fish Keitseng
0
8600
49860
43962
2026-05-09T18:51:40Z
Olgatladi2020
10646
i added infobox
49860
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Ntwaesele Thatayone Keitseng
| image =
| image_size =
| caption =
| birth_name = Ntwaesele Thatayone Keitseng
| nickname = Fish; Robin Hood of Newclare
| birth_date = {{birth date|1923|1|21}}
| birth_place = Gangwaketse, Bechuanaland Protectorate
| death_date = {{death date and age|2005|3|28|1923|1|21}}
| death_place = [[Gaborone]], [[Botswana]]
| nationality = Motswana
| occupation = Trade union activist, politician
| known_for = Anti-apartheid activism, ANC underground network, Botswana opposition politics
| party = [[African National Congress]]<br>[[Botswana People's Party]]<br>[[Botswana Independence Party]]<br>[[Botswana National Front]]
| movement = Anti-apartheid movement
| spouse =
| children =
| alma_mater =
| offices_held = Councillor of Gaborone (1989–1993)
| awards = [[Order of Luthuli]] (Silver)
}}
'''Ntwaesele Thatayone "Fish" Keitseng''' [[OLS]] (Firikgong a le masome mabedi le motso 1923– Mopitlo a le masome mabedi le boferabobedi 2005) e ne e le molweladitshwanelo tsa babereki wa [[Botswana|Motswana]] le lepolotiki. Keitseng e ne e le mongwe wa basekisiwa ba [[Tsheko ya Boferefere]] ka 1956 kwa Aforika Borwa. Morago ga go lelekwa ga gagwe kwa Aforika Borwa, Keitseng o ne a rulaganya mafaratlhatlha a ditsela tse di babalesegileng tsa diketekete tsa balweladitshwanelo tsa [[African National Congress]] ba ba neng ba lebile kwa bokone. Gape e ne e le moeteledipele yo o tlhageletseng wa kganetso mo teng ga [[Botswana]].
== Botshelo jwa pele ==
Fish Keitseng o tsholetswe kwa [[Gangwaketse]] ka ngwaga wa 1923, e le ngwana wa ntlha wa mosimane mo lelapeng.<ref name=":0">Ramsay, Jeff (15 October 1999). [https://archive.today/20121202075007/http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=19991015 "BOPA News on 15 October 1999: Builders of the Nation – Comrade Fish"]. ''BOPA Daily News''. Archived from [http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=19991015 the original] on 2 December 2012. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref><ref>Keitseng, Fish (1999). Morton, Barry; Ramsay, Jeff (eds.). ''[https://books.google.com/books?id=rFYxAQAAIAAJ Comrade Fish: Memories of a Motswana in the ANC Underground]''. Gaborone, Botswana: Pula Press. p. 15. ISBN 978-99912-61-70-6.</ref><ref name=":1">[https://archive.today/20121225221101/http://www.thepresidency.gov.za/pebble.asp?relid=1503&t=79 "Fish Keitseng (1919–2005)"]. The Presidency, Republic of South Africa. 26 April 2005. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> Keitseng o ne a fudugela kwa lefatsheng le le mabapi la Aforika Borwa fa a le dingwaga di le masome mabedi le motso. Kwa Aforika Borwa o ne a simolola go dira mo meepong.<ref name=":1" /> Ka a ne a se na thuto e e rulagantsweng, o ne a ithuta go bala a le esi ka dipampiri tsa dikgang.<ref name=":2">[http://www.utexas.edu/conferences/africa/ads/560.html "The Weekly Electronic Press Circular of the Office of the President"]. The University of Texas. 2 April 2005. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> O ne a thapiwa mo Mokgatlhong wa Badiri ba Meepo ba Aforika ke moeteledipele wa Transvaal African National Congress/Communist Party [[J. B. Marks]]. Marks o ne a nna motlhomasekao wa ga Keitseng mo dipolotiking.<ref name=":0" /> Ka 1948 Keitseng o ne a tsenelela ANC.<ref name=":0" /> Ka 1949 o ne a fudusetsa bonno jwa gagwe kwa Newclare (kwa [[Johannesburg]]). O ne a simolola go dira kwa madirelong, mme a nna moeteledipele wa mokgatlho wa ANC kwa Newclare. O ne a le matlhagatlhaga ka nako ya Letsholo la go Ganetsa la 1952.<ref name=":1" />
== Dikhuduego tsa Newclare le tsheko ya matshosetsi mo pusong ==
Ka 1956 o ne a atlholelwa ngwaga o le mongwe kwa kgolegelong, morago ga tiragalo ya go ipusolosetsa mo mapodising a a neng a tshwere batlolamolao ba dipasa.<ref name=":1" /> Keitseng o ne a etelela pele setlhopha sa batho, a golola batlolamolao ba dipasa. Dikhuduego di ne tsa tswelela kwa Newclare malatsi a mabedi, mme tirisodikgoka e ne ya fokotsega fela morago ga gore Keitseng a ineele mo mapodising (ka kopo ya ga [[Nelson Mandela]]). Morago ga tiragalo e, o ne a bona leina la botsalano la 'Robin Hood wa Newclare'.<ref name=":0" /> O ne a ikuela kwa [[Kgotlatshekelong e Kgolo]], mme a latlhegelwa ke yone mo bogareng jwa 1957.<ref name=":1" /> Fa a ne a le kwa kgolegelong ka ntlha ya dikhuduego tsa Newclare, Keitseng o ne a latofadiwa jaaka mongwe wa basekisiwa mo Tshekong ya Matshosetsi mo Pusong.<ref name=":0" /><ref name=":1" /> Morago ga tsheko o ne a lelekelwa kwa [[Bechuanaland]] (Botswana wa gompieno) ka 1959.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
== Matlo a a babalesegileng ==
Kwa Bechuanaland Keitseng o ne a tswelela go thusa ANC, a tlhoma mafaratlhatlha a ditsela tse di babalesegileng tsa maloko a ANC a a neng a ya kwa mafatsheng a sele go ya go katisiwa mo dipolotiking le mo sesoleng.<ref name=":1" /> Diketekete tsa batho di ne tsa tsamaya feta Bechuanaland/Botswana ka mafaratlhatlha a ga Keitseng.<ref name=":2" /> Baeteledipele ba le bantsi ba ba tlhageletseng ba ANC ba ne ba amogelwa ke Keitseng kwa ntlong ya gagwe ya pabalesego kwa Lobatse, go akaretsa le [[Nelson Mandela]] le [[Thabo Mbeki]].<ref name=":3">Kgamanyane, Nnasaretha (3 August 2012). [http://www.mmegi.bw/index.php?sid=7&aid=200&dir=2012/August/Friday3 "Several buildings declared national monuments"]. ''Mmegi''. Vol. 29, no. 114. Dikgang Publishing Company. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> Ka Phalane 1962 Keitseng o ne a tsamaya go ralala [[Rhodesia Borwa]] le setlhopha sa balweladitshwanelo ba basha ba ANC ba le masome mabedi le borataro (go akaretsa Thabo Mbeki), ba lebile kwa [[Tanganyika]]. Setlhopha seno se ne sa tshwarwa mme sa tswalelwa le go bogisiwa dibeke di le thataro. Morago ga moo ba ne ba rwalwa go tswa mo lefatsheng, go neelwa balaodi ba Aforika Borwa. Le fa go ntse jalo, Keitseng o ne a kgona go ntsha tshedimosetso ka mokgatlho ono ka bokhukhuntshwane kwa balweladitshwanelong ka ene. Bone, ka fa letlhakoreng le lengwe, ba ne ba kgona go tlhotlheletsa Molaodi wa Kgaolo wa Borithane wa [[Palapye]] go thibela terena le go golola batshwarwa.<ref name=":0" /><ref>Ramsay, Dr. Jeff. [http://www.weekendpost.co.bw/index.php?option=com_content&view=article&id=2569%3Aturning-points&Itemid=68 "Turning Points"]. ''Weekend Post''. ATD Media Corporation Pty Ltd. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> Mo go yone kgwedi eo ANC e ne ya tshwara kokoano ya sephiri kwa safe-house ya ga Keitseng kwa Lobatse. Kopano e e ne ya tshegetsa semmuso mola o mosha wa kgaratlho ya dibetsa kgatlhanong le puso ya [[Tlhaolele mo Aforika Borwa|Tlhaolele]].<ref name=":0" />
== Lepolotiki la kganetso ==
Keitseng gape o ne a nna matlhagatlhaga mo dipolotiking tsa kganetso mo Botswana, a nna leloko le le simolotseng [[Botswana People's Party|Botswana People’s Party]] mme morago a nna mothei wa setlhopha se se kgaoganang sa [[Botswana Independence Party]].<ref name=":0" /><ref name=":3" /> Ka ngwaga wa 1965 o ne a tlhoma lekoko la [[Botswana National Front]] mmogo le [[Kenneth Koma]].<ref name=":0" /><ref name=":3" /><ref>[https://archive.today/20121127063102/http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=20061109 "BOPA News on 9 November 2006: BNF celebrate 40 years"]. ''BOPA Daily News''. 9 November 2006. Archived from [http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=20061109 the original] on 27 November 2012. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> Ke gangwe fela Keitseng a neng a ema jaaka ntlhopheng mo ditlhophong, a tlhophiwa go nna mokhanselara wa [[Gaborone]] mo pakeng ya 1989 go fitlha ka 1993.<ref name=":0" /><ref name=":3" />
== Phitlho le boswa ==
Keitseng o tlhokafetse ka Mopitlo a le masome mabedi le boferabobedi 2005, morago ga go lwala ka lobaka lo loleele. Batho ba le diketekete ba ne ba tsaya karolo mo phitlhong ya gagwe kwa Gaborone. Go ne ga opelwa difela tsa ANC le BNF.<ref>[https://archive.today/20121128043315/http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=20050405 "BOPA News on 5 April 2005: Freedom fighter laid to rest".] ''BOPA Daily News''. 5 April 2005. Archived from [http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=20050405 the original] on 28 November 2012. Retrieved 24 Phalane 2025.</ref> Go ne ga balwa melaetsa go tswa go tautona wa lefatshe la Botswana le Aforika Borwa. Tiragalo eo e ne ya begwa ke bobegadikgang jwa [[SABC]] gammogo le jwa Botswana. Polelo e e ntshitsweng go tswa kwa Kantorong ya Tautona wa Botswana go tsibogela go tlhokafala ga ga Keitseng e ne ya akgela ka gore "ka bagale ba selegae ba ba jaaka moswi Comrade Fish merafe ya Aforika Borwa gompieno e eme mmogo jaaka kgaolo e e nang le mowa o o tshwanang le isago."<ref name=":2" />
Ka Moranang 2005 Keitseng o ne a abelwa [[Order of Luthuli]] in Silver morago ga loso lwa gagwe "ya boeteledipele jwa gagwe jo bo gaisang le seabe sa gagwe mo kgaratlhong ya dikeletso tsa Aforika Borwa e e gololesegileng, e e siameng le ya puso ya batho ka batho", e e neng ya abelwa ke Tautona wa Aforika Borwa.<ref name=":1" /> Ka Phatwe 2012 ntlo e e babalesegileng ya ga Keitseng ya Lobatse e ne ya itsisiwe jaaka sefikantswe sa bosetšhaba.<ref name=":3" />
Buka ya botshelo jwa ga Keitseng, ''Comrade Fish'', e ne ya gololwa ka ngwaga wa 1999 ke Pula Press, mme ke nngwe ya dipego tsa ntlha tsa botshelo tse di kwadilweng ke Motswana yo e seng wa segosi. E theilwe mo dipotsolotsong tse di tseneletseng tse di dirilweng ka 1996 le 1997 le [[Jeff Ramsay]] le Barry Morton, buka e na le pono e e tshelang ya ka fa teng ya mokgatlho wa sephiri wa ANC, mmogo le dintlha tse dingwe tsa botshelo tse di amanang le botshelo jwa lelapa la gagwe, maitemogelo a gagwe mo tirong ya bafaladi, mmogo le go nna le seabe mo mokgatlhong wa kgwebo. Jaanong go golotswe kgatiso ya bosheng e e tlhabolotsweng, e e bulegileng ya buka eno e e sa tlholeng e gatisiwa.<ref>Comrade Fish: Memories of a Motswana in the ANC Underground. Revised internet edition, 2018. https://www.academia.edu/35672165/Comrade_Fish_Memories_of_a_Motswana_in_the_ANC_Underground._Revised_internet_edition_2018</ref>
== Metswedi ==
7ceyulu7gdbeza0cofr3fm2fu3wjccw
49861
49860
2026-05-09T18:59:38Z
Olgatladi2020
10646
Ke tsentse dikarolo
49861
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person
| name = Ntwaesele Thatayone Keitseng
| image =
| image_size =
| caption =
| birth_name = Ntwaesele Thatayone Keitseng
| nickname = Fish; Robin Hood of Newclare
| birth_date = {{birth date|1923|1|21}}
| birth_place = Gangwaketse, Bechuanaland Protectorate
| death_date = {{death date and age|2005|3|28|1923|1|21}}
| death_place = [[Gaborone]], [[Botswana]]
| nationality = Motswana
| occupation = Trade union activist, politician
| known_for = Anti-apartheid activism, ANC underground network, Botswana opposition politics
| party = [[African National Congress]]<br>[[Botswana People's Party]]<br>[[Botswana Independence Party]]<br>[[Botswana National Front]]
| movement = Anti-apartheid movement
| spouse =
| children =
| alma_mater =
| offices_held = Councillor of Gaborone (1989–1993)
| awards = [[Order of Luthuli]] (Silver)
}}
'''Ntwaesele Thatayone "Fish" Keitseng''' [[OLS]] (Firikgong a le masome mabedi le motso 1923– Mopitlo a le masome mabedi le boferabobedi 2005) e ne e le molweladitshwanelo tsa babereki wa [[Botswana|Motswana]] le lepolotiki. Keitseng e ne e le mongwe wa basekisiwa ba [[Tsheko ya Boferefere]] ka 1956 kwa Aforika Borwa. Morago ga go lelekwa ga gagwe kwa Aforika Borwa, Keitseng o ne a rulaganya mafaratlhatlha a ditsela tse di babalesegileng tsa diketekete tsa balweladitshwanelo tsa [[African National Congress]] ba ba neng ba lebile kwa bokone. Gape e ne e le moeteledipele yo o tlhageletseng wa kganetso mo teng ga [[Botswana]].
== Botshelo jwa pele ==
Fish Keitseng o tsholetswe kwa [[Gangwaketse]] ka ngwaga wa 1923, e le ngwana wa ntlha wa mosimane mo lelapeng.<ref name=":0">Ramsay, Jeff (15 October 1999). [https://archive.today/20121202075007/http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=19991015 "BOPA News on 15 October 1999: Builders of the Nation – Comrade Fish"]. ''BOPA Daily News''. Archived from [http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=19991015 the original] on 2 December 2012. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref><ref>Keitseng, Fish (1999). Morton, Barry; Ramsay, Jeff (eds.). ''[https://books.google.com/books?id=rFYxAQAAIAAJ Comrade Fish: Memories of a Motswana in the ANC Underground]''. Gaborone, Botswana: Pula Press. p. 15. ISBN 978-99912-61-70-6.</ref><ref name=":1">[https://archive.today/20121225221101/http://www.thepresidency.gov.za/pebble.asp?relid=1503&t=79 "Fish Keitseng (1919–2005)"]. The Presidency, Republic of South Africa. 26 April 2005. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> Keitseng o ne a fudugela kwa lefatsheng le le mabapi la Aforika Borwa fa a le dingwaga di le masome mabedi le motso. Kwa Aforika Borwa o ne a simolola go dira mo meepong.<ref name=":1" /> Ka a ne a se na thuto e e rulagantsweng, o ne a ithuta go bala a le esi ka dipampiri tsa dikgang.<ref name=":2">[http://www.utexas.edu/conferences/africa/ads/560.html "The Weekly Electronic Press Circular of the Office of the President"]. The University of Texas. 2 April 2005. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> O ne a thapiwa mo Mokgatlhong wa Badiri ba Meepo ba Aforika ke moeteledipele wa Transvaal African National Congress/Communist Party [[J. B. Marks]]. Marks o ne a nna motlhomasekao wa ga Keitseng mo dipolotiking.<ref name=":0" /> Ka 1948 Keitseng o ne a tsenelela ANC.<ref name=":0" /> Ka 1949 o ne a fudusetsa bonno jwa gagwe kwa Newclare (kwa [[Johannesburg]]). O ne a simolola go dira kwa madirelong, mme a nna moeteledipele wa mokgatlho wa ANC kwa Newclare. O ne a le matlhagatlhaga ka nako ya Letsholo la go Ganetsa la 1952.<ref name=":1" />
== Dikhuduego tsa Newclare le tsheko ya matshosetsi mo pusong ==
Ka 1956 o ne a atlholelwa ngwaga o le mongwe kwa kgolegelong, morago ga tiragalo ya go ipusolosetsa mo mapodising a a neng a tshwere batlolamolao ba dipasa.<ref name=":1" /> Keitseng o ne a etelela pele setlhopha sa batho, a golola batlolamolao ba dipasa. Dikhuduego di ne tsa tswelela kwa Newclare malatsi a mabedi, mme tirisodikgoka e ne ya fokotsega fela morago ga gore Keitseng a ineele mo mapodising (ka kopo ya ga [[Nelson Mandela]]). Morago ga tiragalo e, o ne a bona leina la botsalano la 'Robin Hood wa Newclare'.<ref name=":0" /> O ne a ikuela kwa [[Kgotlatshekelong e Kgolo]], mme a latlhegelwa ke yone mo bogareng jwa 1957.<ref name=":1" /> Fa a ne a le kwa kgolegelong ka ntlha ya dikhuduego tsa Newclare, Keitseng o ne a latofadiwa jaaka mongwe wa basekisiwa mo Tshekong ya Matshosetsi mo Pusong.<ref name=":0" /><ref name=":1" /> Morago ga tsheko o ne a lelekelwa kwa [[Bechuanaland]] (Botswana wa gompieno) ka 1959.<ref name=":0" /><ref name=":1" />
== Matlo a a babalesegileng ==
Kwa Bechuanaland Keitseng o ne a tswelela go thusa ANC, a tlhoma mafaratlhatlha a ditsela tse di babalesegileng tsa maloko a ANC a a neng a ya kwa mafatsheng a sele go ya go katisiwa mo dipolotiking le mo sesoleng.<ref name=":1" /> Diketekete tsa batho di ne tsa tsamaya feta Bechuanaland/Botswana ka mafaratlhatlha a ga Keitseng.<ref name=":2" /> Baeteledipele ba le bantsi ba ba tlhageletseng ba ANC ba ne ba amogelwa ke Keitseng kwa ntlong ya gagwe ya pabalesego kwa Lobatse, go akaretsa le [[Nelson Mandela]] le [[Thabo Mbeki]].<ref name=":3">Kgamanyane, Nnasaretha (3 August 2012). [http://www.mmegi.bw/index.php?sid=7&aid=200&dir=2012/August/Friday3 "Several buildings declared national monuments"]. ''Mmegi''. Vol. 29, no. 114. Dikgang Publishing Company. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> Ka Phalane 1962 Keitseng o ne a tsamaya go ralala [[Rhodesia Borwa]] le setlhopha sa balweladitshwanelo ba basha ba ANC ba le masome mabedi le borataro (go akaretsa Thabo Mbeki), ba lebile kwa [[Tanganyika]]. Setlhopha seno se ne sa tshwarwa mme sa tswalelwa le go bogisiwa dibeke di le thataro. Morago ga moo ba ne ba rwalwa go tswa mo lefatsheng, go neelwa balaodi ba Aforika Borwa. Le fa go ntse jalo, Keitseng o ne a kgona go ntsha tshedimosetso ka mokgatlho ono ka bokhukhuntshwane kwa balweladitshwanelong ka ene. Bone, ka fa letlhakoreng le lengwe, ba ne ba kgona go tlhotlheletsa Molaodi wa Kgaolo wa Borithane wa [[Palapye]] go thibela terena le go golola batshwarwa.<ref name=":0" /><ref>Ramsay, Dr. Jeff. [http://www.weekendpost.co.bw/index.php?option=com_content&view=article&id=2569%3Aturning-points&Itemid=68 "Turning Points"]. ''Weekend Post''. ATD Media Corporation Pty Ltd. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> Mo go yone kgwedi eo ANC e ne ya tshwara kokoano ya sephiri kwa safe-house ya ga Keitseng kwa Lobatse. Kopano e e ne ya tshegetsa semmuso mola o mosha wa kgaratlho ya dibetsa kgatlhanong le puso ya [[Tlhaolele mo Aforika Borwa|Tlhaolele]].<ref name=":0" />
== Lepolotiki la kganetso ==
Keitseng gape o ne a nna matlhagatlhaga mo dipolotiking tsa kganetso mo Botswana, a nna leloko le le simolotseng [[Botswana People's Party|Botswana People’s Party]] mme morago a nna mothei wa setlhopha se se kgaoganang sa [[Botswana Independence Party]].<ref name=":0" /><ref name=":3" /> Ka ngwaga wa 1965 o ne a tlhoma lekoko la [[Botswana National Front]] mmogo le [[Kenneth Koma]].<ref name=":0" /><ref name=":3" /><ref>[https://archive.today/20121127063102/http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=20061109 "BOPA News on 9 November 2006: BNF celebrate 40 years"]. ''BOPA Daily News''. 9 November 2006. Archived from [http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=20061109 the original] on 27 November 2012. Retrieved 23 Phalane 2025.</ref> Ke gangwe fela Keitseng a neng a ema jaaka ntlhopheng mo ditlhophong, a tlhophiwa go nna mokhanselara wa [[Gaborone]] mo pakeng ya 1989 go fitlha ka 1993.<ref name=":0" /><ref name=":3" />
== Phitlho le boswa ==
Keitseng o tlhokafetse ka Mopitlo a le masome mabedi le boferabobedi 2005, morago ga go lwala ka lobaka lo loleele. Batho ba le diketekete ba ne ba tsaya karolo mo phitlhong ya gagwe kwa Gaborone. Go ne ga opelwa difela tsa ANC le BNF.<ref>[https://archive.today/20121128043315/http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=20050405 "BOPA News on 5 April 2005: Freedom fighter laid to rest".] ''BOPA Daily News''. 5 April 2005. Archived from [http://www.dailynews.gov.bw/cgi-bin/news.cgi?d=20050405 the original] on 28 November 2012. Retrieved 24 Phalane 2025.</ref> Go ne ga balwa melaetsa go tswa go tautona wa lefatshe la Botswana le Aforika Borwa. Tiragalo eo e ne ya begwa ke bobegadikgang jwa [[SABC]] gammogo le jwa Botswana. Polelo e e ntshitsweng go tswa kwa Kantorong ya Tautona wa Botswana go tsibogela go tlhokafala ga ga Keitseng e ne ya akgela ka gore "ka bagale ba selegae ba ba jaaka moswi Comrade Fish merafe ya Aforika Borwa gompieno e eme mmogo jaaka kgaolo e e nang le mowa o o tshwanang le isago."<ref name=":2" />
Ka Moranang 2005 Keitseng o ne a abelwa [[Order of Luthuli]] in Silver morago ga loso lwa gagwe "ya boeteledipele jwa gagwe jo bo gaisang le seabe sa gagwe mo kgaratlhong ya dikeletso tsa Aforika Borwa e e gololesegileng, e e siameng le ya puso ya batho ka batho", e e neng ya abelwa ke Tautona wa Aforika Borwa.<ref name=":1" /> Ka Phatwe 2012 ntlo e e babalesegileng ya ga Keitseng ya Lobatse e ne ya itsisiwe jaaka sefikantswe sa bosetšhaba.<ref name=":3" />
Buka ya botshelo jwa ga Keitseng, ''Comrade Fish'', e ne ya gololwa ka ngwaga wa 1999 ke Pula Press, mme ke nngwe ya dipego tsa ntlha tsa botshelo tse di kwadilweng ke Motswana yo e seng wa segosi. E theilwe mo dipotsolotsong tse di tseneletseng tse di dirilweng ka 1996 le 1997 le [[Jeff Ramsay]] le Barry Morton, buka e na le pono e e tshelang ya ka fa teng ya mokgatlho wa sephiri wa ANC, mmogo le dintlha tse dingwe tsa botshelo tse di amanang le botshelo jwa lelapa la gagwe, maitemogelo a gagwe mo tirong ya bafaladi, mmogo le go nna le seabe mo mokgatlhong wa kgwebo. Jaanong go golotswe kgatiso ya bosheng e e tlhabolotsweng, e e bulegileng ya buka eno e e sa tlholeng e gatisiwa.<ref>Comrade Fish: Memories of a Motswana in the ANC Underground. Revised internet edition, 2018. https://www.academia.edu/35672165/Comrade_Fish_Memories_of_a_Motswana_in_the_ANC_Underground._Revised_internet_edition_2018</ref>
== Metswedi ==
<references />
[[Karolo:Ditsalo tsa 1919]]
[[Karolo:Dintsho tsa 2005]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana National Front]]
[[Karolo:Mapolotiki a African National Congress]]
s48dwqw0mcqsgsw816xwvvbwwd1fwa8
Dorcus makgato malesu
0
8931
49840
49839
2026-05-09T13:45:16Z
Dumbassman
6831
49840
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Dorcas Makgato-Malesu|image=Dorcas Makgato 2021 (cropped).jpg|caption=Makgato ka 2021|birth_place=Serowe, Botswana|nationality=Motswana|citizenship=Motswana|education=Sheffield University, BSc Hons in General Management in Catering Systems.}}
'''Dorcus Makgato''' o tsholetswe mo motseng wa [[Serowe]], [[Botswana]].O goletse mo toropokgolo [[Gaborone|Gaborone.]]O berekile e le [[:en:Cabinet_of_Botswana|Tona mo khuduthamaga]] ya puso ya lefatshe la Botswana.E ne e le mongwe wa banana ba ba neng ba nale tsholofelo ebile e tshwaileng sesupo sa letsatsi la segopotso mo lefatshe la Botswana fa le ipelela [[:en:Independence_Day_(Botswana)|boipuso]] ba gwanta pele ga ga tautona wa ntlha ka ngwaga wa 1976.Go simolola ka ngwaga wa 2019 ene ele [[:en:Ambassador|Moemedi]] wa lefatshe la Botswana kwa lefatsheng la [[Australia]]<ref>[https://www.womenlifthealth.org/profile/dorcas-makgato/ "Her Excellency Dorcas K. Makgato"]. ''WomenLift Health''. Retrieved 25 November 2024.</ref><ref name=":0">[https://govhouse.wa.gov.au/2023/08/discussing-was-ties-to-botswana/ "Discussing WA's ties to Botswana".] ''Government House Western Australia''</ref><ref>[https://protocol.dfat.gov.au/Public/Missions/29 "The Department - About us".] ''protocol.dfat.gov.au''. Department of Foreign Affairs and Trade. Retrieved 19 April 2021</ref>
Makgetho Malesu o ne a wetsa tiro ya gagwe ya bo nna Mokomishinara yo Mogolo wa Botswana kwa Australia ka ngwaga 2023 mme a direla mo tirong eno ya bodipolomate dingwaga di le nne pele a boela kwa Botswana.<ref>Mathala, Sharon (11 March 2024)[https://www.mmegi.bw/news/makgatos-timely-return/news . "Makgato's timely return"]. ''Mmegi Online''. Retrieved 26 November 2024</ref>
== Thuto ==
O tsene sekolo sa gagwe se segolwane kwa [[:en:Sheffield_University|Sheffield University]] mo lefatsheng la UK<ref name=":0" />kwa a feletseng a aloga mo dithutong tsa [[:en:Bachelor_of_Science|BSc]] Hons in General Management in Catering Systems.
== Tiro ==
Makgato e ne e le [[:en:Chief_executive_officer|mookamedi mogolo]] wa [[:en:Export|dithoto tsa mafatshe a sele]] tsa [[Botswana]] le [[:en:Business_development|ditlhabololo]] le tsa [[:en:Investment_banking|dipeeletso]] tsa madi<ref>[https://www.pressreader.com/botswana/mmegi/20210122/281638192863283?srsltid=AfmBOor6ASi602iS2m-6ewhJr0X2rP2pBXRQac1SRmaQ3tlrNTWFdAoa. https://www.pressreader.com/botswana/mmegi/20210122/281638192863283?srsltid=AfmBOor6ASi602iS2m-6ewhJr0X2rP2pBXRQac1SRmaQ3tlrNTWFdAoa.] Retrieved 26 November 2024 – via PressReader.</ref> magareng ga ngwaga wa 2007 le 2009 fa a neng a supa dikgoreletsi tsa dipeeletso le go ngoka Puso ya Botswana go dira diphetogo tsa maemo a a tokafaditsweng a peeletso, a a akaretsang go nna le seabe le go dirisana le bannaleseabe ba ba botlhokwa le lekalana la sephiri. O ne a dirisa maemo a Mokhuduthamaga wa bothati go fetola ditheo tsa go bereka ga mokgatlho le go tokafatsa mekgwa ya yone e e neng ya dira gore khamphani e nne nngwe ya balaodi ba ba kgatlhang thata ba go rotloetsa dipeeletso mo Aforika.<ref>Mokento, Kevin (22 January 2021). [http://www.mmegi.bw/index.php?aid=88444&dir=2021/january/22 "Mmegi Online :: Reflections on Dorcas Makgato]". ''Mmegi Online''. Retrieved 19 April 2021.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20231107103558/https://www.moh.gov.bw/news_events/Makgato_Farewell.html Ministry Of Health & Wellness, Botswana".] ''www.moh.gov.bw''. Retrieved 19 April 2021.</ref><ref name=":1">[https://web.archive.org/web/20231107103558/https://www.moh.gov.bw/news_events/Makgato_Farewell.html "Honorable Dorcas Makgato-Malesu"]. ''UWTSD & Ducere''. Retrieved 10 February 2022.</ref>
Pele a tsenela botsamaisi jwa dipeeletso, Makgato o ne a bereka kwa [[:en:Barloworld_Limited|Barloworld Limited]] ele mokaedi wa ditirelo tsa kgwebo magareng ga ngwaga wa 2001 le 2007 mme gape e ne e le mokaedi wa khuduthamaga wa franchise ya [[:en:Nashua_Corporation|Nashua]] o ne a ana le maikarabelo a kaelo ya togamaano le tiragatso ya khamphane. Pele a tsena mo Barloworld o ne a le tlhogo ya Commercial le [[:en:Human_resource_management|Human Resource]] Division ya [[Air Botswana]].<ref name=":0" /><ref>[https://ducere.education/faculty/hon-dorcas-makgato-malesu/ "Honorable Dorcas Makgato-Malesu"]. ''Ducere Business School | University''. Retrieved 25 November 2024</ref>
Maitemogelo a gagwe a ile a thusa Makgato mo tirong e a neng a e dira pele kwa lephateng la kgwebo le madirelo. Nngwe ya maikaelelo a gagwe a magolo e ne e le go leka go dira gore Botswana e nne lefelo le le kgatlhang la go dira kgwebo mo lefatsheng lotlhe. O ne a solofela go dirisa maemo a gagwe go thusa naga go tsweletsa madirelo le kgwebisano e e tshwarelelang. Fa e sale a simolola tiro ya bodihedi ka ngwaga wa 2010, o nonotshitse dikamano magareng ga Botswana le dinaga tsa boagisani mo borwa le botlhaba jwa Aforika, fa a ntse a tlhagisa maiteko a go tiisa boitshupo jwa Botswana mo madirelong a [[:en:Diamond|diteemane]] le a naga ka bophara.<ref>[https://web.archive.org/web/20140812202604/http://www.mti.gov.bw/content/minister-makgato-malesu-profile Minister Makgato-Malesu Profile | Ministry of Trade and Industry".] Mti.gov.bw. 1 February 2010. Archived from [http://www.mti.gov.bw/content/minister-makgato-malesu-profile the original] on 12 August 2014. Retrieved 12 August 2014</ref> E ne e le Tona ya Boitekanelo le Tona ya pele ya Kgwebo le Madirelo ka ngwaga wa 2014.<ref>[https://www.weforum.org/people/dorcas-makgato-malesu/ Dorcas Makgato-Malesu".] ''World Economic Forum''. Retrieved 19 April 2021</ref><ref>[https://www.africa-confidential.com/profile/id/3868/Dorcas_Makgato Dorcas Makgato | Profile | Africa Confidential"]. ''www.africa-confidential.com''. Retrieved 19 April 2021</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20220210123342/https://brandsouthafrica.com/botswana-launches-brand-strategy/ Mafika (24 May 2013). "Botswana launches brand strategy - Brand South Africa".] Retrieved 10 February 2022</ref><ref name=":1" /><ref>[https://www.scoop.co.nz/stories/WL0910/S02208/cablegate-botswana-president-and-parliament-sworn-in.htm Cablegate: Botswana: President and Parliament Sworn In"]. ''www.scoop.co.nz''. 22 October 2009. Retrieved 10 February 2022</ref><ref name=":0" />O kgonne go etelela pele le go tlhama mekgatlho ya basadi, jaaka Women in Sports Botswana le BDP Woman's League.<ref name=":0" />
== Motswedi ==
<references />
== Dilinki tse di kwa ntle ==
* Facebook Page
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Mapolotiki a bomme a dingwaga tse dikete tse pedi le bongwe]]
[[Karolo:Dialogane tsa Unibesithi ya Sheffield]]
[[Karolo:Batho ba kgwebo ba Botswana]]
l4dan3m17qu75ojm9d4zrmb03u0mn7u
Phenyo Butale
0
9282
49841
47299
2026-05-09T14:25:26Z
Olgatladi2020
10646
ke baakantse infobox
49841
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|name=Phenyo Butale|office=Former Member of Parliament of the [[National Assembly of Botswana|National Assembly]]|image=|caption=Butale in 2020|constituency=[[Gaborone]]|termstart=2014|termend=2019|party=[[Independent politician|Independent]]|birth_name=Phenyo Butale|birth_place=[[Botswana]]| order1 =
| term_start1 = 7 November 2024
| term_end1 =
| predecessor1 = Tumisang Healy
| successor1 =
| predecessor3 = [[Dumelang Saleshando]]
| successor3 = Tumisang Healy
| constituency =
| majority1 = 2,381 (20.5%)
| order2 =
| term_start2 = 2014
| term_end2 = 2019
| order = [[Ministry of International Relations (Botswana)|Minister of International Relations]]
| term_start = 11 November 2024
| predecessor = [[Lemogang Kwape]]
| term_end =
| office4 =
| term_start4 =
| term_end4 =
| constituency4 =
| children =
| spouse =
| death_place =
| death_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| birth_date =
| birth_name = Phenyo Butale
| alma_mater =
| party = [[Alliance for Progressives]]
| office1 = [[Member of Parliament (Botswana)|Member of Parliament]] for [[Gaborone Central]] }}
'''Rre Phenyo Butale''' ke mopolotike wa Motswana. O ne a dira e le leloko la palamente ya Botswana go fitlha ngwaga wa 2019 a le mo mokgatlhong wa sepolotiki wa Alliance for Progressives-AP.O ne gape a le setsibi sa puisano, mogasi, mofuputsi le thuto.<ref>Kaelo, Goitsemodimo (November 19, 2018). [https://www.mmegi.bw/news/parley-rejects-butales-fuel-motion/news "Parley Rejects Butale's Fuel Motion".] ''Mmegi Online retrived 23 Mopitlo 2024''</ref><ref>Basimanebotlhe, Tsaone (August 21, 2017). [https://www.mmegi.bw/news/bmd-factions-to-appear-before-udc-nec/news "BMD Factions To Appear Before UDC NEC".] ''Mmegi Online''.retrived 23 Mopitlo 2024</ref>
== Tsa Pereko ==
Rre Butale o ntse MP mo [[palamenteng ya Botswana]] ka 2014.O ne nna pele a tsenelela dikgang tsa botho.Pele fa a tsenelela sepolotiki, Rre Butale o dirile mo sechaba sa sechaba e le motsamaisi wa lefatshe bakeng sa dikgang tsa setheo sa Afrika Borwa-Kgaolo ya Botswana le morago a nna mookamedi wa kgololesego ya go bua setheo mo Johannesburg.O tshwere PhD E tswang kwa madikolo wa Stellenbosh.<ref>Kanoko, Cavin (2019-10-21). [https://www.mmegi.bw/news/aps-butale-hosts-lunch-for-the-elderly/news "AP's Butale Hosts Lunch For The Elderly".] ''Mmegi Online''. Retrieved 2023-08-30.retrived 23 Mopitlo 2024</ref>
== Botshelo jwa gagwe ==
Rre Butale o nyetse mme o nna mo Botswana.
== Metswedi ==
<references />
[[Karolo:Ba ba tshelang]]
[[Karolo:Batho ba Gaborone]]
[[Karolo:Mapalamente a Botswana]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana]]
r8wgyqgvep0ap5wj4vy0lvn7og713di
Nnaniki Wilhemina Tebogo Makwinja
0
9312
49854
45762
2026-05-09T18:27:30Z
Olgatladi2020
10646
ke baakantse infobox
49854
wikitext
text/x-wiki
'''Nnaniki Wilhemina Tebogo Makwinja''' ke modiri wa tsa sepolotiki yo neng a direla mo National Asembly of
{{Infobox officeholder
| image = Nnaniki Makwinja.png
| office = [[Ministry of Environment and Tourism (Botswana)|Minister of Environment and Tourism]]
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| term_start = 9 September 2024
| term_end = 1 November 2024
| predecessor = [[Dumezweni Mthimkhulu]]
| successor = [[Wynter Mmolotsi]]
| office1 = Member of the<br>[[National Assembly of Botswana]]<br>for [[Lentsweletau]]-[[Mmopane]]
| term_start1 = 23 October 2019
| term_end1 = 1 November 2024
| predecessor1 = [[Vincent Seretse]]
| successor1 = [[Bogatsu Tshenolo]]
| party = [[Botswana Democratic Party]]
| alma_mater = [[University of Essex]] ([[Bachelor of Arts|BA]])
}}
Botswana go simolola ka 2019. Ke leloko la Botswana Democratic Party e le kemedi ya kgaolo ya Lentsweletau Mmopane. Makwinja o ne a direla gape ele mothusa tona wa Thuto go simolola ka 2019.
== Botshelo jwa gagwe ==
Makwinja o tsene ko sekolong sa [[University of Essex]] kwa England, dikrii ya thutoloago le leano la loago ka ngwaga wa 1986. <ref>Makwinja, Nnaniki (2013). [https://web.archive.org/web/20241127124715/https://www.academia.edu/33663186 "Dear Class"]. ''[[:en:Academia.edu|Academia.edu]]''. Retrieved April 20, 2024.</ref> Fa a fetsa kwa sekolong, o ne a simolola go bereka mo karolong ya tsamaiso ya ditlamelo tsa batho mo Botswana. Ka 1986, o ne a nna mmereki wa tsamaiso ya ditlamelo tsa batho kwa Debwana Mining Company, kgabagare a nna motsamaisi wa kompone wa tsa ditirelo tsa ditlhaeletsano le tlhabololo ya badiri. Morago ga go bereka le dikompone tse di farologaneng ka dingwaga tsa bo 2000, ga mmogo le maemo a gagwe ele tlhogo ya lephata la ditlamelo tsa batho ko sepateleng, Makwinja o ne a nna motshwarelela [[CEO]] wa Botswana Investment and Trade Centre ka 2012. Ka 2014, o ne a simolola go bereka kwa lephateng la ditlamelo tsa batho kwa komponing e e bidiwang Leadex Consulting.<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://www.gobotswana.com/sites/default/files/BITC%20AR%202014%20web.pdf |access-date=2024-04-20 |archive-date=2023-05-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230519231725/https://www.gobotswana.com/sites/default/files/BITC%20AR%202014%20web.pdf |url-status=dead }}</ref><ref>https://guardiansun.co.bw/News/bitc-struggling-to-secure-ceo''Botswana Guardian Sun''. 2012-12-07. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Leloko la [[Botswana Democratic Party]], Makwinja a bereka gape le [[National Assembly of Botswana]] ka nako ya [[2014 election]]. o ne a bereka gape mo kgaolong [[Gabane-Mmankgodi]]. Le fa go ntse jalo, o ne a fengwa mo ditlhophong tsa [[party primary]]. O ne a tsenelela ditlhopho tsa bopalamente gape mo go tsa [[2019 election]], o ne a emetse tsa kgaola ya [[Lentsweletau-Mmopane]]. Le fa ne palo ya ditlhopho tsa ntlha e ne e supa fa a latlhegelwa ko go yo ne a phadisanya le ene [[Vincent Seretse]] ka ditlhopho tse masome a mane le botlhano, Makwinja o ne a ntsha kopo ya gore di balwe gape, a supa fa ne go nale ditlolamolao [["irregularities"]]. O ne a itsisiwe fa ele wena mofenyi wa ditlhopho tsa pele morago ga gore go balwe gape <ref>Selatlhwa, Innocent (2018-09-10). [https://www.mmegi.bw/news/makwinja-savours-sweet-victory/news "Makwinja Savours Sweet Victory"]. ''[[:en:Mmegi|Mmegi]]''. Retrieved 2024-04-20.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211207184021/https://www.parliament.gov.bw/index.php/2012-02-13-15-06-33/constituencies/16-constituencies/60-kweneng-east "Lentsweletau-Mmopane"]. [[:en:Parliament_of_Botswana|''Parliament of Botswana''.]] Archived from [https://www.parliament.gov.bw/index.php/2012-02-13-15-06-33/constituencies/16-constituencies/60-kweneng-east the original] on December 7, 2021. Retrieved April 20, 2024.</ref> Mkwinja o ne a fenya ditlhopho tsa kakaretso, a fenya ba neng a phadisanya le bone ba le bararo ka ditlhopho tse 11,600, yo neng a phadisanya le ene a le gaufi le ene. moemedi wa [[Umbrella for Democratic Change]] o ne a bone ditlhopho tse 5,320<ref>''[https://web.archive.org/web/20240608173526/https://www.iec.gov.bw/images/Botswana_2019_General_Elections_REPORT(1).pdf Report to the Minister for Presidential Affairs, Governance and Public Administration on the 2019 General Elections]'' (PDF). Independent Electoral Commission Botswana. 2019. p. 44.</ref>. Ene ele monwe wa basadi mo go ba bararo ba ba neng ba tlhopjiwa ele mo tona mo ditlhophong tsa 2019.<ref>[https://www.thegazette.news/news/botswanas-political-field-is-bereft-of-women-iec/ "Botswana's Political Field is Bereft of Women – IEC"]. ''[[:en:The_Botswana_Gazette|The Botswana Gazette]]''. 2020-08-27. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Morago ga go tlhophiwa, Makwinja o ne a tlhomiwa ele mothusa tona ya thuto ke Toutona [[Mokgweetsi Masisi]].<ref>Magosi, Elias M. (2019). [https://www.gov.bw/sites/default/files/2020-03/PRESS%20RELEASE%20-CABINET%20APPOINTMENTS.pdf "Press Release: Cabinet Appointments"] (PDF). ''[[:en:Government_of_Botswana|Government of Botswana]]''. Retrieved April 20, 2024.</ref> Mo tirong eno, o tlhokometse [[:en:Government_of_Botswana|Botswana's primary and secondary education systems]]. O ne a lebagana le dikgwetlho di le mmalwa ka nako ya fa a ale mo tirong, go akaretsa le go runya ga bolwetse jwa [["mass hysteria""mass hysteria"|"mass hysteria"]] ko sekolong sa Salajwe ka ngwaga wa 2019, <ref>[https://clubofmozambique.com/news/botswana-battles-outbreak-of-rare-mass-hysteria-disease-150722/ "Botswana battles outbreak of rare mass hysteria disease"]. ''Club of Mozambique''. January 22, 2020. Retrieved 2024-04-20.</ref> tlhaelo ya dibuka tsa go ithuta ka 2021, <ref>Ramadubu, Dikarabo (February 11, 2021). [https://pressreader.com/article/282102049369083 "MoBE blames students for shortage of books"]. ''[[:en:Botswana_Guardian|Botswana Guardian]]''. Retrieved May 19, 2023 – via [[:en:PressReader|PressReader]]</ref> le phetogo ya tsamaiso ya dithutho mo lefatsheng. <ref>[https://web.archive.org/web/20230519231734/https://theparrotonline.co.bw/2019/12/curriculum-reform-is-envisaged-to-be-implemented-in-2021/ "Curriculum reform is envisaged to be implemented in 2021".] ''The Parrot News Online''. 2019-12-02. Retrieved 2024-04-20.</ref> Makwinja gape ke mmueledi wa [[digitization]]<ref>"[https://www.ub.bw/news/csedbotswana-lays-foundation-botswanas-reset-agenda-and-digitization-strategy CSEdBotswana Lays Foundation for Botswana's Reset Agenda and Digitization Strategy"]. ''[[:en:University_of_Botswana|University of Botswana]]''. April 30, 2023. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Fa ale mo palamenteng, Makwinja ne ele mmueledi wa Asian Investment go tsena mo Botswana, a rotloetsa tshimologo ya ditshimo tse di dirwang ke MaChina di le ka fa tlase ga tlhokomelo ya gagwe mo kgaolong, <ref>"[http://bw.china-embassy.gov.cn/eng/sgxw/202105/t20210520_9054509.htm Ambassador Wang Xuefeng Attends Warm Winter Charity Donation"]. ''Embassy of the People's Republic of China in the Republic of Botswana''. May 20, 2021. Retrieved 2024-04-20.</ref><ref>[https://mediapermata.com.bn/petani-china-dorong-masyarakat-botswana-tanam-pokok-kelor/ "Petani China dorong masyarakat Botswana tanam pokok kelor]" [Chinese farmers encourage the people of Botswana to plant moringa trees]. ''[[:en:Media_Permata|Media Permata]]'' (in Malay). 2021-06-01. Retrieved 2024-04-20.</ref> a eme nokeng Japanese Partnership mo lekalaneng la Botswana Network on Ethics, Law le lenaneo la HIV/AIDS .<ref>[https://www.botswana.emb-japan.go.jp/files/100348808.pdf "Ambassador of Japan to Botswana Officially Hands Over Community Legal Service Centre to BONELA]" (PDF). ''Embassy of Japan in Botswana''. May 25, 2022. Retrieved April 20, 2024.</ref> Ke morotloetsi mogolo mo go lwantsheng kgokgontsho ya basadi mo Botswana [./Https://www.botswana.emb-japan.go.jp/files/100348808.pdf violence against women], ga mmogo le mathata a boitsholo, kgokgontsho ya bong ke yone e e eteletseng pele mo kwelotlase ya go ntsheng maduo mo go tse di siameng. Ka ngwag a 2022, e ne ele monwe wa dibui mo thuto seka dipuisano e neng e rulagantswe ke ba [https://www.botswana.emb-japan.go.jp/files/100348808.pdf United Nations Population Fund] le ba [[Southern African Development Community]] go tokafatsa [[sexual and reproductive health and rights]].<ref>Rabasimane, Priscilla (July 5, 2022). "[https://botswana.un.org/en/189008-parliamentarians-reaffirm-commitment-advancing-srhr-those-furthest-left-behind,%20https://botswana.un.org/en/189008-parliamentarians-reaffirm-commitment-advancing-srhr-those-furthest-left-behind Parliamentarians Reaffirm Commitment to Advancing SRHR for those furthest left behind | United Nations in Botswana"]. ''[[:en:United_Nations_Population_Fund|United Nations Population Fund]]''. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Makwinja ke mongwe wa baemedi ba Botswana kwa [[:en:United_Nations_Population_Fund|Inter- Parliamentary Union]], a direla mo Committee on Middle East Questions<ref>[https://www.ipu.org/news/news-in-brief/2023-03/celebrating-10-women-mps-who-are-active-ipu-committees "Celebrating 10 women MPs who are active on IPU committees".] ''[[:en:Inter-Parliamentary_Union|Inter-Parliamentary Union]]''. March 2, 2023. Retrieved April 20, 2024.</ref>
== Metswedi ==
gy6b03qsp16qtcg2pbhfrgodkv3sifp
49855
49854
2026-05-09T18:28:37Z
Olgatladi2020
10646
49855
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| image = Nnaniki Makwinja.png
| office = [[Ministry of Environment and Tourism (Botswana)|Minister of Environment and Tourism]]
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| term_start = 9 September 2024
| term_end = 1 November 2024
| predecessor = [[Dumezweni Mthimkhulu]]
| successor = [[Wynter Mmolotsi]]
| office1 = Member of the<br>[[National Assembly of Botswana]]<br>for [[Lentsweletau]]-[[Mmopane]]
| term_start1 = 23 October 2019
| term_end1 = 1 November 2024
| predecessor1 = [[Vincent Seretse]]
| successor1 = [[Bogatsu Tshenolo]]
| party = [[Botswana Democratic Party]]
| alma_mater = [[University of Essex]] ([[Bachelor of Arts|BA]])
}}
'''Nnaniki Wilhemina Tebogo Makwinja''' ke modiri wa tsa sepolotiki yo neng a direla mo National Asembly of Botswana go simolola ka 2019. Ke leloko la Botswana Democratic Party e le kemedi ya kgaolo ya Lentsweletau Mmopane. Makwinja o ne a direla gape ele mothusa tona wa Thuto go simolola ka 2019.
== Botshelo jwa gagwe ==
Makwinja o tsene ko sekolong sa [[University of Essex]] kwa England, dikrii ya thutoloago le leano la loago ka ngwaga wa 1986. <ref>Makwinja, Nnaniki (2013). [https://web.archive.org/web/20241127124715/https://www.academia.edu/33663186 "Dear Class"]. ''[[:en:Academia.edu|Academia.edu]]''. Retrieved April 20, 2024.</ref> Fa a fetsa kwa sekolong, o ne a simolola go bereka mo karolong ya tsamaiso ya ditlamelo tsa batho mo Botswana. Ka 1986, o ne a nna mmereki wa tsamaiso ya ditlamelo tsa batho kwa Debwana Mining Company, kgabagare a nna motsamaisi wa kompone wa tsa ditirelo tsa ditlhaeletsano le tlhabololo ya badiri. Morago ga go bereka le dikompone tse di farologaneng ka dingwaga tsa bo 2000, ga mmogo le maemo a gagwe ele tlhogo ya lephata la ditlamelo tsa batho ko sepateleng, Makwinja o ne a nna motshwarelela [[CEO]] wa Botswana Investment and Trade Centre ka 2012. Ka 2014, o ne a simolola go bereka kwa lephateng la ditlamelo tsa batho kwa komponing e e bidiwang Leadex Consulting.<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://www.gobotswana.com/sites/default/files/BITC%20AR%202014%20web.pdf |access-date=2024-04-20 |archive-date=2023-05-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230519231725/https://www.gobotswana.com/sites/default/files/BITC%20AR%202014%20web.pdf |url-status=dead }}</ref><ref>https://guardiansun.co.bw/News/bitc-struggling-to-secure-ceo''Botswana Guardian Sun''. 2012-12-07. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Leloko la [[Botswana Democratic Party]], Makwinja a bereka gape le [[National Assembly of Botswana]] ka nako ya [[2014 election]]. o ne a bereka gape mo kgaolong [[Gabane-Mmankgodi]]. Le fa go ntse jalo, o ne a fengwa mo ditlhophong tsa [[party primary]]. O ne a tsenelela ditlhopho tsa bopalamente gape mo go tsa [[2019 election]], o ne a emetse tsa kgaola ya [[Lentsweletau-Mmopane]]. Le fa ne palo ya ditlhopho tsa ntlha e ne e supa fa a latlhegelwa ko go yo ne a phadisanya le ene [[Vincent Seretse]] ka ditlhopho tse masome a mane le botlhano, Makwinja o ne a ntsha kopo ya gore di balwe gape, a supa fa ne go nale ditlolamolao [["irregularities"]]. O ne a itsisiwe fa ele wena mofenyi wa ditlhopho tsa pele morago ga gore go balwe gape <ref>Selatlhwa, Innocent (2018-09-10). [https://www.mmegi.bw/news/makwinja-savours-sweet-victory/news "Makwinja Savours Sweet Victory"]. ''[[:en:Mmegi|Mmegi]]''. Retrieved 2024-04-20.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211207184021/https://www.parliament.gov.bw/index.php/2012-02-13-15-06-33/constituencies/16-constituencies/60-kweneng-east "Lentsweletau-Mmopane"]. [[:en:Parliament_of_Botswana|''Parliament of Botswana''.]] Archived from [https://www.parliament.gov.bw/index.php/2012-02-13-15-06-33/constituencies/16-constituencies/60-kweneng-east the original] on December 7, 2021. Retrieved April 20, 2024.</ref> Mkwinja o ne a fenya ditlhopho tsa kakaretso, a fenya ba neng a phadisanya le bone ba le bararo ka ditlhopho tse 11,600, yo neng a phadisanya le ene a le gaufi le ene. moemedi wa [[Umbrella for Democratic Change]] o ne a bone ditlhopho tse 5,320<ref>''[https://web.archive.org/web/20240608173526/https://www.iec.gov.bw/images/Botswana_2019_General_Elections_REPORT(1).pdf Report to the Minister for Presidential Affairs, Governance and Public Administration on the 2019 General Elections]'' (PDF). Independent Electoral Commission Botswana. 2019. p. 44.</ref>. Ene ele monwe wa basadi mo go ba bararo ba ba neng ba tlhopjiwa ele mo tona mo ditlhophong tsa 2019.<ref>[https://www.thegazette.news/news/botswanas-political-field-is-bereft-of-women-iec/ "Botswana's Political Field is Bereft of Women – IEC"]. ''[[:en:The_Botswana_Gazette|The Botswana Gazette]]''. 2020-08-27. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Morago ga go tlhophiwa, Makwinja o ne a tlhomiwa ele mothusa tona ya thuto ke Toutona [[Mokgweetsi Masisi]].<ref>Magosi, Elias M. (2019). [https://www.gov.bw/sites/default/files/2020-03/PRESS%20RELEASE%20-CABINET%20APPOINTMENTS.pdf "Press Release: Cabinet Appointments"] (PDF). ''[[:en:Government_of_Botswana|Government of Botswana]]''. Retrieved April 20, 2024.</ref> Mo tirong eno, o tlhokometse [[:en:Government_of_Botswana|Botswana's primary and secondary education systems]]. O ne a lebagana le dikgwetlho di le mmalwa ka nako ya fa a ale mo tirong, go akaretsa le go runya ga bolwetse jwa [["mass hysteria""mass hysteria"|"mass hysteria"]] ko sekolong sa Salajwe ka ngwaga wa 2019, <ref>[https://clubofmozambique.com/news/botswana-battles-outbreak-of-rare-mass-hysteria-disease-150722/ "Botswana battles outbreak of rare mass hysteria disease"]. ''Club of Mozambique''. January 22, 2020. Retrieved 2024-04-20.</ref> tlhaelo ya dibuka tsa go ithuta ka 2021, <ref>Ramadubu, Dikarabo (February 11, 2021). [https://pressreader.com/article/282102049369083 "MoBE blames students for shortage of books"]. ''[[:en:Botswana_Guardian|Botswana Guardian]]''. Retrieved May 19, 2023 – via [[:en:PressReader|PressReader]]</ref> le phetogo ya tsamaiso ya dithutho mo lefatsheng. <ref>[https://web.archive.org/web/20230519231734/https://theparrotonline.co.bw/2019/12/curriculum-reform-is-envisaged-to-be-implemented-in-2021/ "Curriculum reform is envisaged to be implemented in 2021".] ''The Parrot News Online''. 2019-12-02. Retrieved 2024-04-20.</ref> Makwinja gape ke mmueledi wa [[digitization]]<ref>"[https://www.ub.bw/news/csedbotswana-lays-foundation-botswanas-reset-agenda-and-digitization-strategy CSEdBotswana Lays Foundation for Botswana's Reset Agenda and Digitization Strategy"]. ''[[:en:University_of_Botswana|University of Botswana]]''. April 30, 2023. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Fa ale mo palamenteng, Makwinja ne ele mmueledi wa Asian Investment go tsena mo Botswana, a rotloetsa tshimologo ya ditshimo tse di dirwang ke MaChina di le ka fa tlase ga tlhokomelo ya gagwe mo kgaolong, <ref>"[http://bw.china-embassy.gov.cn/eng/sgxw/202105/t20210520_9054509.htm Ambassador Wang Xuefeng Attends Warm Winter Charity Donation"]. ''Embassy of the People's Republic of China in the Republic of Botswana''. May 20, 2021. Retrieved 2024-04-20.</ref><ref>[https://mediapermata.com.bn/petani-china-dorong-masyarakat-botswana-tanam-pokok-kelor/ "Petani China dorong masyarakat Botswana tanam pokok kelor]" [Chinese farmers encourage the people of Botswana to plant moringa trees]. ''[[:en:Media_Permata|Media Permata]]'' (in Malay). 2021-06-01. Retrieved 2024-04-20.</ref> a eme nokeng Japanese Partnership mo lekalaneng la Botswana Network on Ethics, Law le lenaneo la HIV/AIDS .<ref>[https://www.botswana.emb-japan.go.jp/files/100348808.pdf "Ambassador of Japan to Botswana Officially Hands Over Community Legal Service Centre to BONELA]" (PDF). ''Embassy of Japan in Botswana''. May 25, 2022. Retrieved April 20, 2024.</ref> Ke morotloetsi mogolo mo go lwantsheng kgokgontsho ya basadi mo Botswana [./Https://www.botswana.emb-japan.go.jp/files/100348808.pdf violence against women], ga mmogo le mathata a boitsholo, kgokgontsho ya bong ke yone e e eteletseng pele mo kwelotlase ya go ntsheng maduo mo go tse di siameng. Ka ngwag a 2022, e ne ele monwe wa dibui mo thuto seka dipuisano e neng e rulagantswe ke ba [https://www.botswana.emb-japan.go.jp/files/100348808.pdf United Nations Population Fund] le ba [[Southern African Development Community]] go tokafatsa [[sexual and reproductive health and rights]].<ref>Rabasimane, Priscilla (July 5, 2022). "[https://botswana.un.org/en/189008-parliamentarians-reaffirm-commitment-advancing-srhr-those-furthest-left-behind,%20https://botswana.un.org/en/189008-parliamentarians-reaffirm-commitment-advancing-srhr-those-furthest-left-behind Parliamentarians Reaffirm Commitment to Advancing SRHR for those furthest left behind | United Nations in Botswana"]. ''[[:en:United_Nations_Population_Fund|United Nations Population Fund]]''. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Makwinja ke mongwe wa baemedi ba Botswana kwa [[:en:United_Nations_Population_Fund|Inter- Parliamentary Union]], a direla mo Committee on Middle East Questions<ref>[https://www.ipu.org/news/news-in-brief/2023-03/celebrating-10-women-mps-who-are-active-ipu-committees "Celebrating 10 women MPs who are active on IPU committees".] ''[[:en:Inter-Parliamentary_Union|Inter-Parliamentary Union]]''. March 2, 2023. Retrieved April 20, 2024.</ref>
== Metswedi ==
peydl3uzzr12oxrfv6hrfl4g483nk29
49856
49855
2026-05-09T18:30:29Z
Olgatladi2020
10646
Ke tsentse dikarolo
49856
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| image = Nnaniki Makwinja.png
| office = [[Ministry of Environment and Tourism (Botswana)|Minister of Environment and Tourism]]
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| term_start = 9 September 2024
| term_end = 1 November 2024
| predecessor = [[Dumezweni Mthimkhulu]]
| successor = [[Wynter Mmolotsi]]
| office1 = Member of the<br>[[National Assembly of Botswana]]<br>for [[Lentsweletau]]-[[Mmopane]]
| term_start1 = 23 October 2019
| term_end1 = 1 November 2024
| predecessor1 = [[Vincent Seretse]]
| successor1 = [[Bogatsu Tshenolo]]
| party = [[Botswana Democratic Party]]
| alma_mater = [[University of Essex]] ([[Bachelor of Arts|BA]])
}}
'''Nnaniki Wilhemina Tebogo Makwinja''' ke modiri wa tsa sepolotiki yo neng a direla mo National Asembly of Botswana go simolola ka 2019. Ke leloko la Botswana Democratic Party e le kemedi ya kgaolo ya Lentsweletau Mmopane. Makwinja o ne a direla gape ele mothusa tona wa Thuto go simolola ka 2019.
== Botshelo jwa gagwe ==
Makwinja o tsene ko sekolong sa [[University of Essex]] kwa England, dikrii ya thutoloago le leano la loago ka ngwaga wa 1986. <ref>Makwinja, Nnaniki (2013). [https://web.archive.org/web/20241127124715/https://www.academia.edu/33663186 "Dear Class"]. ''[[:en:Academia.edu|Academia.edu]]''. Retrieved April 20, 2024.</ref> Fa a fetsa kwa sekolong, o ne a simolola go bereka mo karolong ya tsamaiso ya ditlamelo tsa batho mo Botswana. Ka 1986, o ne a nna mmereki wa tsamaiso ya ditlamelo tsa batho kwa Debwana Mining Company, kgabagare a nna motsamaisi wa kompone wa tsa ditirelo tsa ditlhaeletsano le tlhabololo ya badiri. Morago ga go bereka le dikompone tse di farologaneng ka dingwaga tsa bo 2000, ga mmogo le maemo a gagwe ele tlhogo ya lephata la ditlamelo tsa batho ko sepateleng, Makwinja o ne a nna motshwarelela [[CEO]] wa Botswana Investment and Trade Centre ka 2012. Ka 2014, o ne a simolola go bereka kwa lephateng la ditlamelo tsa batho kwa komponing e e bidiwang Leadex Consulting.<ref>{{Cite web |title=Archive copy |url=https://www.gobotswana.com/sites/default/files/BITC%20AR%202014%20web.pdf |access-date=2024-04-20 |archive-date=2023-05-19 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230519231725/https://www.gobotswana.com/sites/default/files/BITC%20AR%202014%20web.pdf |url-status=dead }}</ref><ref>https://guardiansun.co.bw/News/bitc-struggling-to-secure-ceo''Botswana Guardian Sun''. 2012-12-07. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Leloko la [[Botswana Democratic Party]], Makwinja a bereka gape le [[National Assembly of Botswana]] ka nako ya [[2014 election]]. o ne a bereka gape mo kgaolong [[Gabane-Mmankgodi]]. Le fa go ntse jalo, o ne a fengwa mo ditlhophong tsa [[party primary]]. O ne a tsenelela ditlhopho tsa bopalamente gape mo go tsa [[2019 election]], o ne a emetse tsa kgaola ya [[Lentsweletau-Mmopane]]. Le fa ne palo ya ditlhopho tsa ntlha e ne e supa fa a latlhegelwa ko go yo ne a phadisanya le ene [[Vincent Seretse]] ka ditlhopho tse masome a mane le botlhano, Makwinja o ne a ntsha kopo ya gore di balwe gape, a supa fa ne go nale ditlolamolao [["irregularities"]]. O ne a itsisiwe fa ele wena mofenyi wa ditlhopho tsa pele morago ga gore go balwe gape <ref>Selatlhwa, Innocent (2018-09-10). [https://www.mmegi.bw/news/makwinja-savours-sweet-victory/news "Makwinja Savours Sweet Victory"]. ''[[:en:Mmegi|Mmegi]]''. Retrieved 2024-04-20.</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20211207184021/https://www.parliament.gov.bw/index.php/2012-02-13-15-06-33/constituencies/16-constituencies/60-kweneng-east "Lentsweletau-Mmopane"]. [[:en:Parliament_of_Botswana|''Parliament of Botswana''.]] Archived from [https://www.parliament.gov.bw/index.php/2012-02-13-15-06-33/constituencies/16-constituencies/60-kweneng-east the original] on December 7, 2021. Retrieved April 20, 2024.</ref> Mkwinja o ne a fenya ditlhopho tsa kakaretso, a fenya ba neng a phadisanya le bone ba le bararo ka ditlhopho tse 11,600, yo neng a phadisanya le ene a le gaufi le ene. moemedi wa [[Umbrella for Democratic Change]] o ne a bone ditlhopho tse 5,320<ref>''[https://web.archive.org/web/20240608173526/https://www.iec.gov.bw/images/Botswana_2019_General_Elections_REPORT(1).pdf Report to the Minister for Presidential Affairs, Governance and Public Administration on the 2019 General Elections]'' (PDF). Independent Electoral Commission Botswana. 2019. p. 44.</ref>. Ene ele monwe wa basadi mo go ba bararo ba ba neng ba tlhopjiwa ele mo tona mo ditlhophong tsa 2019.<ref>[https://www.thegazette.news/news/botswanas-political-field-is-bereft-of-women-iec/ "Botswana's Political Field is Bereft of Women – IEC"]. ''[[:en:The_Botswana_Gazette|The Botswana Gazette]]''. 2020-08-27. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Morago ga go tlhophiwa, Makwinja o ne a tlhomiwa ele mothusa tona ya thuto ke Toutona [[Mokgweetsi Masisi]].<ref>Magosi, Elias M. (2019). [https://www.gov.bw/sites/default/files/2020-03/PRESS%20RELEASE%20-CABINET%20APPOINTMENTS.pdf "Press Release: Cabinet Appointments"] (PDF). ''[[:en:Government_of_Botswana|Government of Botswana]]''. Retrieved April 20, 2024.</ref> Mo tirong eno, o tlhokometse [[:en:Government_of_Botswana|Botswana's primary and secondary education systems]]. O ne a lebagana le dikgwetlho di le mmalwa ka nako ya fa a ale mo tirong, go akaretsa le go runya ga bolwetse jwa [["mass hysteria""mass hysteria"|"mass hysteria"]] ko sekolong sa Salajwe ka ngwaga wa 2019, <ref>[https://clubofmozambique.com/news/botswana-battles-outbreak-of-rare-mass-hysteria-disease-150722/ "Botswana battles outbreak of rare mass hysteria disease"]. ''Club of Mozambique''. January 22, 2020. Retrieved 2024-04-20.</ref> tlhaelo ya dibuka tsa go ithuta ka 2021, <ref>Ramadubu, Dikarabo (February 11, 2021). [https://pressreader.com/article/282102049369083 "MoBE blames students for shortage of books"]. ''[[:en:Botswana_Guardian|Botswana Guardian]]''. Retrieved May 19, 2023 – via [[:en:PressReader|PressReader]]</ref> le phetogo ya tsamaiso ya dithutho mo lefatsheng. <ref>[https://web.archive.org/web/20230519231734/https://theparrotonline.co.bw/2019/12/curriculum-reform-is-envisaged-to-be-implemented-in-2021/ "Curriculum reform is envisaged to be implemented in 2021".] ''The Parrot News Online''. 2019-12-02. Retrieved 2024-04-20.</ref> Makwinja gape ke mmueledi wa [[digitization]]<ref>"[https://www.ub.bw/news/csedbotswana-lays-foundation-botswanas-reset-agenda-and-digitization-strategy CSEdBotswana Lays Foundation for Botswana's Reset Agenda and Digitization Strategy"]. ''[[:en:University_of_Botswana|University of Botswana]]''. April 30, 2023. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Fa ale mo palamenteng, Makwinja ne ele mmueledi wa Asian Investment go tsena mo Botswana, a rotloetsa tshimologo ya ditshimo tse di dirwang ke MaChina di le ka fa tlase ga tlhokomelo ya gagwe mo kgaolong, <ref>"[http://bw.china-embassy.gov.cn/eng/sgxw/202105/t20210520_9054509.htm Ambassador Wang Xuefeng Attends Warm Winter Charity Donation"]. ''Embassy of the People's Republic of China in the Republic of Botswana''. May 20, 2021. Retrieved 2024-04-20.</ref><ref>[https://mediapermata.com.bn/petani-china-dorong-masyarakat-botswana-tanam-pokok-kelor/ "Petani China dorong masyarakat Botswana tanam pokok kelor]" [Chinese farmers encourage the people of Botswana to plant moringa trees]. ''[[:en:Media_Permata|Media Permata]]'' (in Malay). 2021-06-01. Retrieved 2024-04-20.</ref> a eme nokeng Japanese Partnership mo lekalaneng la Botswana Network on Ethics, Law le lenaneo la HIV/AIDS .<ref>[https://www.botswana.emb-japan.go.jp/files/100348808.pdf "Ambassador of Japan to Botswana Officially Hands Over Community Legal Service Centre to BONELA]" (PDF). ''Embassy of Japan in Botswana''. May 25, 2022. Retrieved April 20, 2024.</ref> Ke morotloetsi mogolo mo go lwantsheng kgokgontsho ya basadi mo Botswana [./Https://www.botswana.emb-japan.go.jp/files/100348808.pdf violence against women], ga mmogo le mathata a boitsholo, kgokgontsho ya bong ke yone e e eteletseng pele mo kwelotlase ya go ntsheng maduo mo go tse di siameng. Ka ngwag a 2022, e ne ele monwe wa dibui mo thuto seka dipuisano e neng e rulagantswe ke ba [https://www.botswana.emb-japan.go.jp/files/100348808.pdf United Nations Population Fund] le ba [[Southern African Development Community]] go tokafatsa [[sexual and reproductive health and rights]].<ref>Rabasimane, Priscilla (July 5, 2022). "[https://botswana.un.org/en/189008-parliamentarians-reaffirm-commitment-advancing-srhr-those-furthest-left-behind,%20https://botswana.un.org/en/189008-parliamentarians-reaffirm-commitment-advancing-srhr-those-furthest-left-behind Parliamentarians Reaffirm Commitment to Advancing SRHR for those furthest left behind | United Nations in Botswana"]. ''[[:en:United_Nations_Population_Fund|United Nations Population Fund]]''. Retrieved 2024-04-20.</ref>
Makwinja ke mongwe wa baemedi ba Botswana kwa [[:en:United_Nations_Population_Fund|Inter- Parliamentary Union]], a direla mo Committee on Middle East Questions<ref>[https://www.ipu.org/news/news-in-brief/2023-03/celebrating-10-women-mps-who-are-active-ipu-committees "Celebrating 10 women MPs who are active on IPU committees".] ''[[:en:Inter-Parliamentary_Union|Inter-Parliamentary Union]]''. March 2, 2023. Retrieved April 20, 2024.</ref>
== Metswedi ==
<references />
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana Democratic Party]]
[[Karolo:Maloko a khuduthamaga ya Botswana]]
42hxjnzym8cvei9vp5ghtyys8con3zv
Thapelo Letsholo
0
11021
49859
45468
2026-05-09T18:42:53Z
Olgatladi2020
10646
i added categories
49859
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|name=Thapelo Letsholo|title=Mopalamente wa pele wa bokone jwa Kanye|successor1=kgaolo e emisitswe|constituency3=Bokone jwa Kanye|term_start=2019|term_end=2024}}
'''Thapelo Letsholo''' ke mopolotiki wa [[Botswana]] gape ke mogwebi. Ke mopalamente wa pele wa kgaolo ya botlhophi ya bokone jwa [[Kanye]] go tswa ka ngwaga wa 2019 go tsena 2024.<ref>Team, mwluv. [https://web.archive.org/web/20250214195213/https://dailygistgh.com/list-of-members-of-parliament-in-botswana/ "List of Members of Parliament In Botswana".]</ref> Ke leloko la phathi ya [[Botswana Democratic Party|Botswana Democratic Party.]]<ref>[https://thepatriot.co.bw/letsholo-pushes-bdp-against-the-wall/ "Letsholo pushes BDP against the wall"]. December 12, 2019.</ref><ref>Admin, The MidweekSun (August 19, 2019). "[https://guardiansun.co.bw/Know%20your%20Candidate/new-age-politician NEW AGE POLITICIAN]". ''Guardian Sun''.</ref>
== Botshelo jwa a le mmotlana ==
Thapelo Letsholo o tsholetswe kwa [[Kanye]], [[Botswana]]. O ne a tsena sekolo se sebotlana kwa [[Toropo ya Jwaneng|Jwaneng]], Botswana a ya go tsweledisa tse dikgolwane kwa [[Lobatse]], Botswana. Letsholo o ithutile ka tsa tlhaloganyo kwa sekolong se segolwane sa ithutelo ditiro sa [[University of Cape Town]] (UCT) a aloga ka ngwaga wa 2000. E ne ele tautona wa mokgatlho wa tsa tlhaloganyo wa UCT.
== Tsa pereko ==
Letsholo o simolotse pereko ya gagwe mo mohameng wa diofisi ka ngwaga wa 2001. O bereketse dikompone tse di farologaneng, ka ngwaga wa 2008 e ne e le mogogi wa tsa pereko le maano mo komponeng ya [[Kgalagadi Breweries Limited]]. Fa a tlogela pereko mo mohameng oo ka 2011,<ref>"[https://www.sundaystandard.info/letsholo-to-leave-kbl-in-march/ Letsholo to leave KBL in March | Sunday Standard]". February 6, 2011.</ref> Letsholo o ne a tlhama dikgwebo tse dipotlana di le mmalwa di akaretsa kompone ya tsa dipuisano e e bidiwang RedPepper,<ref>Ketshepile More (September 19, 2016). [https://allafrica.com/stories/201609200200.html "Botswana: Letsholo Implores Students to Focus".] Lobatse. Daily News. Retrieved September 25 2025– via AllAfrica.</ref> kompone ya kgaso ya Best of Publishing<ref>[https://web.archive.org/web/20220705231513/https://www.biztechafrica.com/article/sas-outsource-digital-opens-botswana/511/ "SA's Outsource Digital opens in Botswana"]. ''BiztechAfrica''.</ref> le ya Kamoso Consulting and Drillonic. O Kile gape a nna leloko la khuduthamaga ya Kgalagadi Beverages Trust go tswa ka 2011 go tsena 2014.
Letsholo o simolotse pereko mo go tsa sepolotiki ka ngwaga wa 2018 fa a ne a tlhophiwa go nna mopalamente wa kgaolo ya botlhopi ya bokone jwa Kanye. O ne a ya go emela phathi ya Botswana Democratic Party mo ditlhophong tsa 2019<ref>Reporter, Sun (March 11, 2019). [https://guardiansun.co.bw/News/bdps-kanye-north-parliamentary-candidate-starts-campaigns "BDP's Kanye North parliamentary candidate starts campaigns".] ''Guardian Sun''.</ref> tsa lefatshe a fenya ka seelo se se neng se sa tlwaelesega mo kgaolong eo.<ref>[https://web.archive.org/web/20240608173526/https://www.iec.gov.bw/images/Botswana_2019_General_Elections_REPORT(1).pdf "Report on 2019 General Elections"] (PDF). ''iec.gov.bw''. Retrieved September 25, 2025.</ref>
Letsholo o nnile le ditshutiso di le mmalwa tse di amogetsweng mo palamenteng fa a sale a tsena mo ofising. Tshutiso ya botlhokwa mo go tsone e akaretsa tshutiso ya gore phatlalatso ya dithoto mo Botswana e nne kgwebo e e beetsweng Botswana fela<ref>[https://web.archive.org/web/20230516201807/https://theparrotonline.co.bw/2020/02/transportation-of-goods-in-botswana-to-be-reserved-for-100-citizen-owned-companies/ "Transportation of goods in Botswana to be reserved for 100% citizen owned companies".] February 14, 2020.</ref> le gore tsa batswakwa di letlelelwe go phatlalatsa gangwe fela fa di goroga mo Botswana.<ref>[https://www.youtube.com/watch?v=22DIpCiyp10 "Botswana wants courier, transportation sector reserved for citizen-owned companies: Mary Phadi"]. August 7, 2020 – via www.youtube.com.</ref><ref>Bothoko, Pini (February 17, 2020). [https://www.mmegi.bw/news/reserve-transportation-of-goods-for-locals/news "'Reserve Transportation Of Goods For Locals'"]. ''Mmegi Online''.</ref>
Letsholo e ne e le leloko la dikomiti tse di latelang tsa palamente ya Botswana:<ref>{{Cite web |title="Committee Members". |url=https://www.parliament.gov.bw/index.php/parliamentary-business/parliamentary-committees/committee-chairpersons |access-date=2025-09-25 |archive-date=2023-01-29 |archive-url=https://web.archive.org/web/20230129162741/https://www.parliament.gov.bw/index.php/parliamentary-business/parliamentary-committees/committee-chairpersons |url-status=dead }}</ref>
* Komiti ya tsa madi le dikakanyetso (modulasetilo)
* Madi, kgwebo le tlhabololo itsholelo
* Dikgwebo le melao
* Kgaso, pereko, tsa mesepele le maranyane
* Bašha, metshameko, bodiragatsi le ngwao
== Metswedi ==
<references />
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana Democratic Party]]
[[Karolo:Maloko a khuduthamaga ya Botswana]]
k4420z0mvik5po2bduhiu3z0emdg8dq
Tumiso Rakgare
0
11052
49853
42400
2026-05-09T18:15:29Z
Olgatladi2020
10646
Ke tsentse dikarolo
49853
wikitext
text/x-wiki
'''Tumiso Macdonald Rakgare''' ke radipolotiki wa Motswana yo o neng a direla e le Tona wa Matlafatso ya Banana, Metshameko le Tlhabololo ya Ngwao.<ref>[https://www.gov.bw/sites/default/files/2020-03/PRESS%20RELEASE%20-CABINET%20APPOINTMENTS.pdf "PRESS RELEASE: CABINET APPOINTMENTS"] (PDF). [[:en:Politics_of_Botswana|''Government of Botswana''.]] Retrieved 16 January 2021</ref>
{{Infobox officeholder|name=Tumiso Rakgare|party=[[Botswana Democratic Party]]|office1=Ministry of Youth, Gender, Sport and Culture (Botswana){{!}}Minister of Youth Empowerment, Sport and Culture Development|president1=[[Mokgweetsi Masisi]]|successor1=[[Lesego Chombo]]|citizenship=[[Botswana]]|nationality=[[Botswana|Motswana]]|term_end1=11 November 2024|term_start1=6 March 2020}}
== Metswedi ==
<references />
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Maloko a khuduthamaga ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba Botswana]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana Democratic Party]]
h79o9q0d92k8mnqw72aficikipq0r2y
Michael Dingake
0
11092
49842
42580
2026-05-09T14:40:57Z
Olgatladi2020
10646
ke tsentse dikarolo le links
49842
wikitext
text/x-wiki
'''Michael Kitso Dingake''' (o tshotswe ka di 11 Tlhakole 1928 – abo a tlhokafala ka di 7 Moranang 2024) e ne e le molwela dipolotiki wa Botswana, mokwadi le tona yo o simolotseng Lekoko la Botswana Congress Party.<ref>[http://www.thepresidency.gov.za/pebble.asp?relid=1604 Michael Kitson Dingake] (1928-) [https://web.archive.org/web/20110929182313/http://www.thepresidency.gov.za/pebble.asp?relid=1604 Archived] 29 September 2011 at the [[:en:Wayback_Machine|Wayback Machine]]</ref>
{{Infobox officeholder|name=Michael Dingake|party=[[Botswana Congress Party]]|office=President of the [[Botswana Congress Party]]|predecessor=''Position established''|successor=[[Otlaadisa Koosaletse]]|term_start=20 June 1998|term_end=2001|office2=[[Member of Parliament (Botswana)|Member of Parliament]] for [[Gaborone Central]]|predecessor2=''Constituency established''|successor2=[[Margaret Nasha]]|birth_name=Michael Kitso Dingake|birth_date={{Birth date|df=yes|1928|2|11}}|birth_place=[[Bobonong]], [[Bechuanaland Protectorate]] (now Botswana)|death_date={{Death date and age|df=yes|2024|4|7|1928|2|11}}|otherparty=[[Botswana National Front]] (1992–1998)<br>[[African National Congress]]|profession=[[Internal resistance to apartheid|Anti-apartheid activist]]<br/>[[Writer]]|term_end2=1999|term_start2=1994}}
== Botshelo jwa gagwe ==
=== Thuto ===
Dingake o simolotse loeto lwa gagwe lwa thuto kwa Sekolong se se Potlana sa Bobonong, kwa a neng a tswelela ka dithuto tsa gagwe gone go tloga ka 1936 go fitlha ka 1941. O ne a ithuta kwa Aforika Borwa go ya kwa thutong ya gagwe ya sekontari, a ikwadisa kwa Setheong sa St Ansgars, kwa Roodepoort, go tloga ka 1942 go fitlha ka 1943, mme moragonyana a bona dithuto tsa gagwe tsa poraefete kwa Pax College ka 1942. kwa [[:en:Damelin|Kholetšheng ya Damelin]] kwa Johannesburg.
Ka nako ya gagwe ya mathata, fa a ne a golegilwe kwa [[:en:Robben_Island|Robben Island]], o ne a tsweledisa dithuto tsa gagwe, a bona dikirii di le tharo: [[:en:Bachelor_of_Arts|BA]] mo [[:en:Political_Science|Saenseng ya Sepolotiki le Itsholelo]], BA mo Tsamaisong ya Setšhaba le Diakhaonto tsa Pusoselegae, le [[:en:B.Com|B.Com]] mo Ikonoming ya Kgwebo le Diakhaonto.
==== Tiro le Bolweladitshwanelo ====
Leeto la ga Dingake mo go nneng le seabe mo tirong le ne la simolola ka 1952 fa a ne a tsenela [[African National Congress]] (ANC) ka nako ya [[:en:Defiance_Campaign|Letsholo la Botlhokakitso.]] Mo dingwageng tse di fetileng, o ne a tsaya dikarolo tse di farologaneng mo gare ga mokgatlho ono, go tswa mo go direleng jaaka mokwaledi wa Lekala la Alexandra ka 1957 go ya go tlhomiwa go nna Mokwaledi wa Bosetšhaba wa ANC.
Mo godimo ga go nna le seabe mo ANC, Dingake le ene o ne a nna leloko la [[:en:South_African_Communist_Party|Lekoko la Bokomonisi la Aforika Borwa]] (SACP) ka nako ya Seemo sa Maemo a Tshoganyetso ka 1960 morago ga [[:en:Sharpeville_Massacre|Polao ya Sharpeville.]] Seabe sa gagwe se ne sa atologela kwa lefukeng la sesole la ANC, [https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Ukhonto_we_Sizwe&action=edit&redlink=1 ukhonto we Sizwe] (MK), kwa a neng a nna le seabe se se botlhokwa thata mo go thapeng le mo ditirong.
Le fa a ne a lebane le kotsi e kgolo ya botho, Dingake o ne a tswelela ka go nna molweladitshwanelo, le fa a sena go fudugela kwa Botswana ka 1965. Le fa go ntse jalo, loeto lwa gagwe lo ne lwa fetoga lefifi fa a ne a logelwa segwenegwene mme morago ga moo a tshwarwa fa a ntse a feta mo [[:en:Rhodesia|Rhodesia]] ka 1965. One a kgokgontshiwa thata ke ba [[:en:South_African_Police|South African Authorities]] mme ebile a nna le tshokolo e tona pele ga a atlholelwa dingwaga di le 15 kwa Setlhaketlhakeng sa Robben.
Morago ga go gololwa ga gagwe, Dingake o ne a fetogela mo legatong le lesha la botshelo jwa gagwe, a ineela mo diporojekeng tsa barutegi le tsa tlhabololo ya baagi kwa [[:en:University_of_Botswana|Yunibesithing ya Botswana]]. Lorato lwa gagwe lwa sepolotiki lo ne lwa nna lo tlhomame, lwa dira gore a nne motho yo o tlhageletseng mo teng ga [[:en:Botswana_National_Front|Botswana National Front]] (BNF) mme morago a tsenelela [[:en:Botswana_Congress_Party|Botswana Congress Party]] . E ne e le Leloko la Palamente la [[:en:Gaborone_Central|Gaborone Central]] go tloga ka 1994 go fitlha ka 1999.
Morago ga go rola tiro mo dipolotiking tsa bosetšhaba ka 2004, Dingake o ne a tswelela go nna le seabe mo setšhabeng jaaka mokwadi, motshwaedi le motshwaedi wa beke le beke wa lekwalodikgang la [[:en:Mmegi|Mmegi.]]<ref>Morton, Fred; Ramsay, Jeff; Mgadla, Part Themba (2008). "Dingake, Michael Kitso (1928-)". ''Historical Dictionary of Botswana''. African Historical Dictionaries. Vol. 108 (4th ed.). Metuchen, New Jersey: Scarecrow Press. pp. 92–3. [[:en:Special:BookSources/978-0-8108-5467-3|ISBN]] [[:en:Special:BookSources/978-0-8108-5467-3|<bdi>978-0-8108-5467-3</bdi>.]]</ref>
===== Leso =====
Dingake o tlhokafetse ka di 7 Moranang 2024, a le dingwaga di le 96.<ref>[https://www.mmegi.bw/news/michael-kitso-dingake-laid-to-rest/news "Michael Kitso Dingake laid to rest"]. Mmegi Online. 14 April 2024. Retrieved 15 April 2024</ref>
== Dilinki tse di kwa ntle ==
* [http://www.kutlwano.com/mr-michael-kitso-dingake/ Mr. Michael Kitso Dingake,] ''Kutlwano Magazine''
== Metswedi ==
<references />
[[Karolo:Ditsalo tsa 1928]]
[[Karolo:Dintsho tsa 2024]]
[[Karolo:Babegadikgang ba Botswana]]
[[Karolo:Maloko a khuduthamaga ya Botswana]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana National Front]]
[[Karolo:Mapolotiki a Botswana]]
[[Karolo:Batho ba Botswana]]
8cvfyl0viutub50n515xulae1org9i7
Edwin Dikoloti
0
13231
49846
2026-05-09T17:45:32Z
Olgatladi2020
10646
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1352337367|Edwin Dikoloti]]"
49846
wikitext
text/x-wiki
'''Edwin Gorataone Dikoloti''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] . Ke Tona e tswareletseng mo lephateng la ditsha le temothuo mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=Launch of the 2022 Theme of the Year on Nutrition in Botswana |url=https://au.int/sw/node/42150 |access-date=19 December 2023}}</ref> ka a tlhomilwe mo maemong ao ka Ngwanaitseele 2024 ke tautona wa bogompienong wa Botswana, Duma Gideon Boko. Paka ya gagwe e simolotse ka Ngwanaitseele a le lesome le bongwe ka 2024. <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref>
== Ditshupiso ==
{{Reflist}}
== Dikgolagano tsa kwa ntle ==
{{S-start}}
{{S-ach}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Health of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Matona a puso a Botswana]]
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
cwjx26131n0foo1fixsd5cnsyanyss9
49847
49846
2026-05-09T17:47:37Z
Olgatladi2020
10646
49847
wikitext
text/x-wiki
'''Edwin Gorataone Dikoloti''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] . Ke Tona e tswareletseng mo lephateng la ditsha le temothuo mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=Launch of the 2022 Theme of the Year on Nutrition in Botswana |url=https://au.int/sw/node/42150 |access-date=19 December 2023}}</ref> ka a tlhomilwe mo maemong ao ka Ngwanaitseele 2024 ke tautona wa bogompienong wa Botswana, Duma Gideon Boko. Paka ya gagwe e simolotse ka Ngwanaitseele a le lesome le bongwe ka 2024. <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref>
== Ditshupiso ==
{{Reflist}}
== Dikgolagano tsa kwa ntle ==
{{S-start}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Health of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Matona a puso a Botswana]]
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
e835uknlp4chn41afwyehl1gsgws8u6
49848
49847
2026-05-09T17:50:17Z
Olgatladi2020
10646
49848
wikitext
text/x-wiki
'''Edwin Gorataone Dikoloti''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] . Ke Tona e tswareletseng mo lephateng la ditsha le temothuo mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=Launch of the 2022 Theme of the Year on Nutrition in Botswana |url=https://au.int/sw/node/42150 |access-date=19 December 2023}}</ref> ka a tlhomilwe mo maemong ao ka Ngwanaitseele 2024 ke tautona wa bogompienong wa Botswana, Duma Gideon Boko. Paka ya gagwe e simolotse ka Ngwanaitseele a le lesome le bongwe ka 2024. <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref>
== Ditshupiso ==
{{Reflist}}
== Dikgolagano tsa kwa ntle ==
{{S-start}}
{{S-bef|before=A eteletswe ke}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Health of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=A setswe morago ke}}
{{S-end}}
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Matona a puso a Botswana]]
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
tem9t0kwya4d5r70chk7vtfelq0as1h
49849
49848
2026-05-09T17:52:51Z
Olgatladi2020
10646
ke tsentse infobox
49849
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Edwin Dikoloti
| image = Edwin Dikoloti 2023 (cropped).jpg
| image_size =
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Assistant Minister of Lands and Agriculture
| term_start = 11 November 2024
| term_end =
| president = [[Duma Boko]]
| predecessor = [[Molebatsi Molebatsi]]
| successor =
| office2 = Minister of Health of Botswana
| term_start2 = 13 February 2022
| term_end2 = 27 September 2024
| president2 = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Independent politician|Independent]]
| other_party = [[Botswana Democratic Party]] (until 2024)
| spouse = {{marriage|Maipelo Mophuting|2025}}
}}
'''Edwin Gorataone Dikoloti''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] . Ke Tona e tswareletseng mo lephateng la ditsha le temothuo mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=Launch of the 2022 Theme of the Year on Nutrition in Botswana |url=https://au.int/sw/node/42150 |access-date=19 December 2023}}</ref> ka a tlhomilwe mo maemong ao ka Ngwanaitseele 2024 ke tautona wa bogompienong wa Botswana, Duma Gideon Boko. Paka ya gagwe e simolotse ka Ngwanaitseele a le lesome le bongwe ka 2024. <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref>
== Ditshupiso ==
{{Reflist}}
== Dikgolagano tsa kwa ntle ==
{{S-start}}
{{S-bef|before=A eteletswe ke}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Health of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=A setswe morago ke}}
{{S-end}}
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Matona a puso a Botswana]]
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
pqkgj69i2xvd0ew8seys1kgssrwufuu
49868
49849
2026-05-10T00:39:45Z
Dumbassman
6831
49868
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Edwin Dikoloti
| image = Edwin Dikoloti 2023 (cropped).jpg
| image_size =
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Assistant Minister of Lands and Agriculture
| term_start = 11 November 2024
| term_end =
| president = [[Duma Boko]]
| predecessor = [[Molebatsi Molebatsi]]
| successor =
| office2 = Minister of Health of Botswana
| term_start2 = 13 February 2022
| term_end2 = 27 September 2024
| president2 = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Independent politician|Independent]]
| other_party = [[Botswana Democratic Party]] (until 2024)
| spouse = {{marriage|Maipelo Mophuting|2025}}
}}
'''Edwin Gorataone Dikoloti''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] . Ke Tona e tswareletseng mo lephateng la ditsha le temothuo mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=Launch of the 2022 Theme of the Year on Nutrition in Botswana |url=https://au.int/sw/node/42150 |access-date=19 December 2023}}</ref> ka a tlhomilwe mo maemong ao ka Ngwanaitseele 2024 ke tautona wa bogompienong wa Botswana, Duma Gideon Boko. Paka ya gagwe e simolotse ka Ngwanaitseele a le lesome le bongwe ka 2024. <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref>
== Ditshupiso ==
{{Reflist}}
== Dikgolagano tsa kwa ntle ==
{{S-start}}
{{S-bef|before=A eteletswe ke}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Health of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=A setswe morago ke}}
{{S-end}}
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Matona a puso a Botswana]]
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
mmqovjvwdo4cb1izcdo4i885i811bvn
49869
49868
2026-05-10T00:40:11Z
Dumbassman
6831
49869
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Edwin Dikoloti
| image = Edwin Dikoloti 2023 (cropped).jpg
| image_size =
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Assistant Minister of Lands and Agriculture
| term_start = 11 November 2024
| term_end =
| president = [[Duma Boko]]
| predecessor = [[Molebatsi Molebatsi]]
| successor =
| office2 = Minister of Health of Botswana
| term_start2 = 13 February 2022
| term_end2 = 27 September 2024
| president2 = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Independent politician|Independent]]
| other_party = [[Botswana Democratic Party]] (until 2024)
| spouse = {{marriage|Maipelo Mophuting|2025}}
}}
'''Edwin Gorataone Dikoloti''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]]. Ke Tona e tswareletseng mo lephateng la ditsha le temothuo mo [[Botswana]],<ref>{{Cite web |last= |date= |title=Launch of the 2022 Theme of the Year on Nutrition in Botswana |url=https://au.int/sw/node/42150 |access-date=19 December 2023}}</ref> ka a tlhomilwe mo maemong ao ka Ngwanaitseele 2024 ke tautona wa bogompienong wa Botswana, Duma Gideon Boko. Paka ya gagwe e simolotse ka Ngwanaitseele a le lesome le bongwe ka 2024.<ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref>
== Ditshupiso ==
{{Reflist}}
== Dikgolagano tsa kwa ntle ==
{{S-start}}
{{S-bef|before=A eteletswe ke}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Health of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=A setswe morago ke}}
{{S-end}}
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
[[Karolo:Matona a puso a Botswana]]
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
cm1s7a8pxwgf7xdjwspysmy6altspdj
Thulagano Merafe Segokgo
0
13232
49850
2026-05-09T18:01:28Z
Olgatladi2020
10646
Created by translating the page "[[:en:Special:Redirect/revision/1347143830|Thulagano Merafe Segokgo]]"
49850
wikitext
text/x-wiki
'''Thulagano Merafe Segokgo''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] .E ne e le tona ya Ditlhaeletsano, Kitso le Thekenoloji mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=ICT ministers promote future-orientated, intelligent digital infrastructure for Africa - TechCentral |url=https://techcentral.co.za/huawei-ict-ministers-digital-africa-huapr/235287/ |access-date=20 December 2023}}</ref> mme a tlhomilwe mo maemong ao ka 2019 ke tautona wa nako eo wa Botswana, [[Mokgweetsi Masisi]] . Paka ya gagwe e ne e simolotse ka 13 Tlhakole 2022. <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref>{{Reflist}}{{S-start}}
{{S-ach}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
[[Karolo:Matona a puso ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
4dntfk081d4sv0xxwa3b3wgdhni4bd1
49851
49850
2026-05-09T18:04:44Z
Olgatladi2020
10646
ke tsentse infobox
49851
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Thulagano Merafe Segokgo
| image =
| image_size=
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana
| term_start = 13 February 2022
| term_end =
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor =
| successor =
| office2 =
| term_start2 =
| term_end2 =
| prime_minister2 =
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
}}
'''Thulagano Merafe Segokgo''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] .E ne e le tona ya Ditlhaeletsano, Kitso le Thekenoloji mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=ICT ministers promote future-orientated, intelligent digital infrastructure for Africa - TechCentral |url=https://techcentral.co.za/huawei-ict-ministers-digital-africa-huapr/235287/ |access-date=20 December 2023}}</ref> mme a tlhomilwe mo maemong ao ka 2019 ke tautona wa nako eo wa Botswana, [[Mokgweetsi Masisi]] . Paka ya gagwe e ne e simolotse ka 13 Tlhakole 2022. <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref>{{Reflist}}{{S-start}}
{{S-ach}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
[[Karolo:Matona a puso ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
rc7dfggm3vqijiujj35n8y6nkk26tmu
49852
49851
2026-05-09T18:05:44Z
Olgatladi2020
10646
Ke tsentse setlhogo
49852
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Thulagano Merafe Segokgo
| image =
| image_size=
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana
| term_start = 13 February 2022
| term_end =
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor =
| successor =
| office2 =
| term_start2 =
| term_end2 =
| prime_minister2 =
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
}}
'''Thulagano Merafe Segokgo''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] .E ne e le tona ya Ditlhaeletsano, Kitso le Thekenoloji mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=ICT ministers promote future-orientated, intelligent digital infrastructure for Africa - TechCentral |url=https://techcentral.co.za/huawei-ict-ministers-digital-africa-huapr/235287/ |access-date=20 December 2023}}</ref> mme a tlhomilwe mo maemong ao ka 2019 ke tautona wa nako eo wa Botswana, [[Mokgweetsi Masisi]] . Paka ya gagwe e ne e simolotse ka 13 Tlhakole 2022. <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref>
== Metswedi ==
{{Reflist}}{{S-start}}
{{S-ach}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
[[Karolo:Matona a puso ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
stnh28wd0skdkme6zfoir2t4a5jdp3u
49863
49852
2026-05-10T00:38:13Z
Dumbassman
6831
49863
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Thulagano Merafe Segokgo
| image =
| image_size=
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana
| term_start = 13 February 2022
| term_end =
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor =
| successor =
| office2 =
| term_start2 =
| term_end2 =
| prime_minister2 =
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
}}
'''Thulagano Merafe Segokgo''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] .E ne e le tona ya Ditlhaeletsano, Kitso le Thekenoloji mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=ICT ministers promote future-orientated, intelligent digital infrastructure for Africa - TechCentral |url=https://techcentral.co.za/huawei-ict-ministers-digital-africa-huapr/235287/ |access-date=20 December 2023}}</ref> mme a tlhomilwe mo maemong ao ka 2019 ke tautona wa nako eo wa Botswana, [[Mokgweetsi Masisi]] . Paka ya gagwe e ne e simolotse ka 13 Tlhakole 2022. <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref>
== Metswedi ==
{{Reflist}}
{{S-start}}
{{S-ach}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
[[Karolo:Matona a puso ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
if2swvwsrvc3sotg731i26xhvqaasen
49864
49863
2026-05-10T00:38:32Z
Dumbassman
6831
49864
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Thulagano Merafe Segokgo
| image =
| image_size=
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana
| term_start = 13 February 2022
| term_end =
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor =
| successor =
| office2 =
| term_start2 =
| term_end2 =
| prime_minister2 =
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
}}
'''Thulagano Merafe Segokgo''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] .E ne e le tona ya Ditlhaeletsano, Kitso le Thekenoloji mo [[Botswana]], <ref>{{Cite web |last= |date= |title=ICT ministers promote future-orientated, intelligent digital infrastructure for Africa - TechCentral |url=https://techcentral.co.za/huawei-ict-ministers-digital-africa-huapr/235287/ |access-date=20 December 2023}}</ref> mme a tlhomilwe mo maemong ao ka 2019 ke tautona wa nako eo wa Botswana, [[Mokgweetsi Masisi]]. Paka ya gagwe e ne e simolotse ka 13 Tlhakole 2022. <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref> <ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref>
== Metswedi ==
{{Reflist}}
{{S-start}}
{{S-ach}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
[[Karolo:Matona a puso ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
14aro8bun21cjtoj7dvicdmj9o6p9wv
49865
49864
2026-05-10T00:38:59Z
Dumbassman
6831
49865
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Thulagano Merafe Segokgo
| image =
| image_size=
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana
| term_start = 13 February 2022
| term_end =
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor =
| successor =
| office2 =
| term_start2 =
| term_end2 =
| prime_minister2 =
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
}}
'''Thulagano Merafe Segokgo''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] .E ne e le tona ya Ditlhaeletsano, Kitso le Thekenoloji mo [[Botswana]],<ref>{{Cite web |last= |date= |title=ICT ministers promote future-orientated, intelligent digital infrastructure for Africa - TechCentral |url=https://techcentral.co.za/huawei-ict-ministers-digital-africa-huapr/235287/ |access-date=20 December 2023}}</ref> mme a tlhomilwe mo maemong ao ka 2019 ke tautona wa nako eo wa Botswana, [[Mokgweetsi Masisi]]. Paka ya gagwe e ne e simolotse ka 13 Tlhakole 2022. <ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref><ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref>
== Metswedi ==
{{Reflist}}
{{S-start}}
{{S-ach}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
[[Karolo:Matona a puso ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
6vl5fw2s3ab7wel7fmhf9wfbqm0q2wr
49866
49865
2026-05-10T00:39:13Z
Dumbassman
6831
49866
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Thulagano Merafe Segokgo
| image =
| image_size=
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana
| term_start = 13 February 2022
| term_end =
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor =
| successor =
| office2 =
| term_start2 =
| term_end2 =
| prime_minister2 =
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
}}
'''Thulagano Merafe Segokgo''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]] .E ne e le tona ya Ditlhaeletsano, Kitso le Thekenoloji mo [[Botswana]],<ref>{{Cite web |last= |date= |title=ICT ministers promote future-orientated, intelligent digital infrastructure for Africa - TechCentral |url=https://techcentral.co.za/huawei-ict-ministers-digital-africa-huapr/235287/ |access-date=20 December 2023}}</ref> mme a tlhomilwe mo maemong ao ka 2019 ke tautona wa nako eo wa Botswana, [[Mokgweetsi Masisi]]. Paka ya gagwe e ne e simolotse ka 13 Tlhakole 2022.<ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref><ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref>
== Metswedi ==
{{Reflist}}
{{S-start}}
{{S-ach}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
[[Karolo:Matona a puso ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
c9b6jbe8zcrgnitjhentxrwbm6u10yt
49867
49866
2026-05-10T00:39:28Z
Dumbassman
6831
49867
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder
| name = Thulagano Merafe Segokgo
| image =
| image_size=
| birth_date =
| birth_place = [[Botswana]]
| office = Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana
| term_start = 13 February 2022
| term_end =
| president = [[Mokgweetsi Masisi]]
| predecessor =
| successor =
| office2 =
| term_start2 =
| term_end2 =
| prime_minister2 =
| predecessor2 =
| successor2 =
| party = [[Botswana Democratic Party]]
}}
'''Thulagano Merafe Segokgo''' ke rapolotiki le morutabana [[Botswana|wa Motswana]]. E ne e le tona ya Ditlhaeletsano, Kitso le Thekenoloji mo [[Botswana]],<ref>{{Cite web |last= |date= |title=ICT ministers promote future-orientated, intelligent digital infrastructure for Africa - TechCentral |url=https://techcentral.co.za/huawei-ict-ministers-digital-africa-huapr/235287/ |access-date=20 December 2023}}</ref> mme a tlhomilwe mo maemong ao ka 2019 ke tautona wa nako eo wa Botswana, [[Mokgweetsi Masisi]]. Paka ya gagwe e ne e simolotse ka 13 Tlhakole 2022.<ref>{{Cite web |title=Republic of Botswana ♦ Embassy in Stockholm, Sweden ♦ |url=http://www.botswana.se/News/CABINET-APPOINTMENTS |access-date=2023-12-13 |website=www.botswana.se}}</ref><ref>{{Cite web |title=Botswana Government Ministries |url=https://www.govpage.co.za/botswana-government-ministries.html |access-date=2023-12-13 |website=www.govpage.co.za |language=en}}</ref>
== Metswedi ==
{{Reflist}}
{{S-start}}
{{S-ach}}
{{S-bef|before=}}
{{S-ttl|title=[[Minister of Communications, Knowledge and Technology of Botswana]]|years=}}
{{S-aft|after=}}
{{S-end}}
[[Karolo:Matsalo a seyong]]
[[Karolo:Matona a puso ya Botswana]]
[[Karolo:Batho ba ba tshelang]]
kbfqskerdxd29dw43ktbmxswjdg8c52