Vikipedii vepwiki https://vep.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4lehtpol%E2%80%99 MediaWiki 1.39.0-wmf.21 first-letter Media Specialine Lodu Kävutai Lodu kävutajas Vikipedii Paginad Vikipedii Fail Lodu failas MediaWiki Lodu MediaWikiš Šablon Lodu šablonas Abu Lodu abus Kategorii Lodu kategorijas TimedText TimedText talk Moodul Mooduli arutelu Tööriist Tööriista arutelu Tööriista määratlus Tööriista määratluse arutelu Mariinskii Posad 0 2100 151046 101214 2022-07-24T12:17:37Z Koiravva 1717 +galerei, +hom, aktualizacii wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Mariinskii Posad<br />Мариинский Посад <small>(ven.)</small><br />Сĕнтĕрвăрри <small>(čuv.)</small> | Lidnanznam = Coat of Arms of Mariinsky Posad (Chuvashia).png | Flag = Флаг города Мариинский Посад.png | Lidnanznam text = Mariinskii Posadan lidnanznam | Flag text = Mariinskii Posadan flag | Valdkund = Venäma | Eläjiden lugu = 8,330 | Voz' = 2021 | Pind = 14.45 | Fail = Вид с Государевой горы (Мариинский Посад), 02.jpg | Pämez' = Pötr Mihailov<br/>(edel vn 2015 kül'mkud,<br/>reduku 2020—) | Telefonkod = +7-83542-xx-xxx | Avtokod = 21. 121 | Aigvö = [[UTC]]+3 ([[MSK]]+0) }} '''Mariinskii Posad''' ({{lang-ru|Марии́нский Поса́д}}, {{lang-cv|Сĕнтĕрвăрри}}) om [[Venäma]]n lidn da lidnankund [[Čuvašijan Tazovaldkund]]an pohjoižes. Se om [[Mariinskii Posadan rajon]]an administrativine keskuz (vspäi 1927) da üks'jäine lidn. == Istorii == Marilaižiden amuine lidnut sijazihe Sundirin mägen pohjanno amuižes aigas. Čuvašalaižiden külä sündui sen jäl'ghe. Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan aigkirjas vl 1620 kuti ''Sundir''' ({{lang-ru|Сунды́рь}}). Nimitadas čuvašan kelel ''Сĕнтĕрвăрри'' tähäsai kahten penen jogen mödhe (nüg. Üläsundirk i Alasundirk), nimi kändase «Sundirin jogensu». Vl 1856 ühtenzoittihe lähižidenke külidenke da anttihe lidnan statusad udenke venäkel'ženke nimenke, Venäman imperatoran Marija Aleksandrovna-akan oiktastuseks. Mariinskii Posadan ižandusen päsarakod oma turizm, sauvondmaterialiden tehmine (elektrokabeläd, elektroveimed, naglad) i sömtegimišt (leibkombinat, [[liha]]n ümbriradmižen edheotand), mugažo spirttegim om radmata. == Geografijan andmused == Lidn sijadase [[Volg]]-jogen ({{lang-cv|Атӑл}}) oiktal randal, 80 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Emändan vai Sundirin mägi ({{lang-ru|Государева гора}}, {{lang-mrj|Аламнер}} vai ''Аралы курык'') om pirtud lidnanznamal, seižub lidnan päivnouzmas. Matkad [[Čeboksarad|Čeboksarhasai]] om 25 km päivlaskmha orhal vai 45 km avtotedme. Lähembaine lidn om [[Novočeboksarsk]] seičeme kilometrad päivlaskmha orhal vai 25 km avtotedme. Mariinskii Posad om lidnankundan üks'jäine eländpunkt. == Eläjad == Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 9 088 ristitud, rajonan ristitišton kaks' videndest. Kaikiš suremb ristitišt oli läz 11 tuhad eläjid vozil 1992−2001 (11 100 rist. vl 2000). [[Ortodoksine hristanuskond|Ortodoksižen hristanuskondan]] kaks' pühäpertid<ref>[http://sobory.ru/geo/locat/3124 Mariinskii Posadan pühäpertid ''sobory.ru''-saital.] {{ref-ru}}</ref> oma udessündutadud i letud lidnas: ph. Stroican päjumalanpert' (1726), Kazanin Jumalanmaman jumalanpert' (1761), koume časounäd. Professionaližen opendusen aluzkundad: Mariinskii Posadan tehnologine tehnikum<ref>[http://mptt-marpos.edu21.cap.ru/ Mariinskii Posadan tehnologižen tehnikuman sait (''mptt-marpos.edu21.cap.ru'').] {{ref-ru}}</ref> i Voglaveren valdkundaližen tehnižen universitetan filial (Joškar-Ol). Edeline lidnan pämez' om Aleksandr Budnikov (kül'mku 2015 — reduku 2020). Lidnan Administracijan pämez' om Väčeslav Sergejev vn 2022 kezakuspäi (''velgusentäutai''). == Transport == Avtobusad da taksid oma kundaližeks transportaks lidnas. Jogivaldmad ma turistlaivoiden täht. == Galerei == <gallery mode="packed" heights="125px"> | Mariinsky Posad At spring.jpg|Kazanin Jumalanmaman jumalanpert', nägu 1990-nziden voziden lopus | Мариинский спорткомплекс - panoramio.jpg|Fizkul'turiž-sportivine «Mariinskii»-kompleks (2012) | </gallery> == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://gov.cap.ru/default.aspx?gov_id=412 Lidnan ohjastusen lehtpoled Čuvašijan Tazovaldkundan tobmuden aluzkundoiden oficialižel portalal (''gov.cap.ru'').] {{ref-ru}} {{Commons|Category:Mariinsky Posad}} {{Čuvašijan Tazovaldkundan lidnad}} [[Kategorii:Venäman lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Čuvašijan Tazovaldkundan lidnad]] [[Kategorii:Mariinskii Posadan rajon|*]] hncwa5yceo79il8v1hri59pc1irtn16 151047 151046 2022-07-24T12:27:33Z Koiravva 1717 +kuvad wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Mariinskii Posad<br />Мариинский Посад <small>(ven.)</small><br />Сĕнтĕрвăрри <small>(čuv.)</small> | Lidnanznam = Coat of Arms of Mariinsky Posad (Chuvashia).png | Flag = Флаг города Мариинский Посад.png | Lidnanznam text = Mariinskii Posadan lidnanznam | Flag text = Mariinskii Posadan flag | Valdkund = Venäma | Eläjiden lugu = 8,330 | Voz' = 2021 | Pind = 14.45 | Fail = Вид с Государевой горы (Мариинский Посад), 02.jpg | Pämez' = Pötr Mihailov<br/>(edel vn 2015 kül'mkud,<br/>reduku 2020—) | Telefonkod = +7-83542-xx-xxx | Avtokod = 21. 121 | Aigvö = [[UTC]]+3 ([[MSK]]+0) }} '''Mariinskii Posad''' ({{lang-ru|Марии́нский Поса́д}}, {{lang-cv|Сĕнтĕрвăрри}}) om [[Venäma]]n lidn da lidnankund [[Čuvašijan Tazovaldkund]]an pohjoižes. Se om [[Mariinskii Posadan rajon]]an administrativine keskuz (vspäi 1927) da üks'jäine lidn. == Istorii == Marilaižiden amuine lidnut sijazihe Sundirin mägen pohjanno amuižes aigas. Čuvašalaižiden külä sündui sen jäl'ghe. Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan aigkirjas vl 1620 kuti ''Sundir''' ({{lang-ru|Сунды́рь}}). Nimitadas čuvašan kelel ''Сĕнтĕрвăрри'' tähäsai kahten penen jogen mödhe (nüg. Üläsundirk i Alasundirk), nimi kändase «Sundirin jogensu». Vl 1856 ühtenzoittihe lähižidenke külidenke da anttihe lidnan statusad udenke venäkel'ženke nimenke, Venäman imperatoran Marija Aleksandrovna-akan oiktastuseks. Mariinskii Posadan ižandusen päsarakod oma turizm, sauvondmaterialiden tehmine (elektrokabeläd, elektroveimed, naglad) i sömtegimišt (leibkombinat, [[liha]]n ümbriradmižen edheotand), mugažo spirttegim om radmata. == Geografijan andmused == Lidn sijadase [[Volg]]-jogen ({{lang-cv|Атӑл}}) oiktal randal, 80 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Emändan vai Sundirin mägi ({{lang-ru|Государева гора}}, {{lang-mrj|Аламнер}} vai ''Аралы курык'') om pirtud lidnanznamal, seižub lidnan päivnouzmas. Matkad [[Čeboksarad|Čeboksarhasai]] om 25 km päivlaskmha orhal vai 45 km avtotedme. Lähembaine lidn om [[Novočeboksarsk]] seičeme kilometrad päivlaskmha orhal vai 25 km avtotedme. Mariinskii Posad om lidnankundan üks'jäine eländpunkt. == Eläjad == Vn 2010 kaiken Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 9 088 ristitud, rajonan ristitišton kaks' videndest. Kaikiš suremb ristitišt oli läz 11 tuhad eläjid vozil 1992−2001 (11 100 rist. vl 2000). [[Ortodoksine hristanuskond|Ortodoksižen hristanuskondan]] kaks' pühäpertid<ref>[http://sobory.ru/geo/locat/3124 Mariinskii Posadan pühäpertid ''sobory.ru''-saital.] {{ref-ru}}</ref> oma udessündutadud i letud lidnas: ph. Stroican päjumalanpert' (1726), Kazanin Jumalanmaman jumalanpert' (1761), koume časounäd. Professionaližen opendusen aluzkundad: Mariinskii Posadan tehnologine tehnikum<ref>[http://mptt-marpos.edu21.cap.ru/ Mariinskii Posadan tehnologižen tehnikuman sait (''mptt-marpos.edu21.cap.ru'').] {{ref-ru}}</ref> i Voglaveren valdkundaližen tehnižen universitetan filial (Joškar-Ol). Edeline lidnan pämez' om Aleksandr Budnikov (kül'mku 2015 — reduku 2020). Lidnan Administracijan pämez' om Väčeslav Sergejev vn 2022 kezakuspäi (''velgusentäutai''). == Transport == Avtobusad da taksid oma kundaližeks transportaks lidnas. Jogivaldmad ma turistlaivoiden täht. == Galerei == <gallery mode="packed" heights="125px"> Volga river cruises- the old Russian town of Mariinsky Posad is located on the right bank of the Volga River. - 42135492235.jpg|Lidnan ZAGS (2018) Mariinsky Posad At spring.jpg|Kazanin Jumalanmaman jumalanpert', nägu 1990-nziden voziden lopus Марпосадкабель - panoramio.jpg|«Marposadkabel'»-tegim vl 2012 Мариинский спорткомплекс - panoramio.jpg|Fizkul'turiž-sportivine «Mariinskii»-kompleks (2012) Marposad.jpg|Pordhad randirdanno vl 2004 </gallery> == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://gov.cap.ru/default.aspx?gov_id=412 Lidnan ohjastusen lehtpoled Čuvašijan Tazovaldkundan tobmuden aluzkundoiden oficialižel portalal (''gov.cap.ru'').] {{ref-ru}} {{Commons|Category:Mariinsky Posad}} {{Čuvašijan Tazovaldkundan lidnad}} [[Kategorii:Venäman lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Čuvašijan Tazovaldkundan lidnad]] [[Kategorii:Mariinskii Posadan rajon|*]] 0qmdafx54izu6atnsdghhurnumjecq4 Priozersk 0 3747 151055 144503 2022-07-25T04:49:59Z Koiravva 1717 formitez wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Priozersk<br />Приозерск | Lidnanznam = Coat of Arms of Priozersk (2020).jpg | Flag = Flag of Priozersk (2020).svg | Lidnanznam text = Priozerskan lidnanznam | Flag text = Priozerskan flag | Valdkund = Venäma | Eläjiden lugu = 18,616 | Voz' = 2017 | Pind = 16.5 | Fail = Станция Приозерск сверху зимой.jpg | Pämez' = Vladimir Mil'nikov<br/>(sügüz'ku 2014—,<br/>''Владимир Мыльников'') | Telefonkod = +7-81379-xx-xxx | Avtokod = 47 | Aigvö = [[UTC]]+3 ([[MSK]]+0) }} [[Fail:Крепость Корела сверху зимой (3).jpg|thumb|left|250px|[[Korel (lidnuz)|Korel]]-lidnuz vn 2020 tal'vkus (vanh pala)]] '''Priozersk''' ({{lang-ru|Приозе́рск}}, {{lang-krl|Kägöisalmi}}, {{lang-fi|Käkisalmi}}, {{lang-sv|Kexholm}}) om [[Venäma]]n lidn [[Leningradan agj]]an lodehes. Se om [[Priozerskan rajon]]an administrativine keskuz. == Istorii == Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1295 kuti ''Korel-lidnuz'', oli tetab necen nimenke vhesai 1611. Se sai lidnan statusad vl 1310. Vspäi 1948 lidn om olmas nügüdläiženke nimenke. Priozerskan ižandusen päsarak om mecan süvä ümbriradmine. == Geografijan andmused == Lidn sijadase [[Karjalan kaglaz|Karjalan kaglhal]], [[Ladog]]anjärven i [[Vuoks (järv)|Vuoks-järven]] keskes, [[Vuoks (jogi)|Vuoks-jogen]] pohjoižen hijaman randoil, 14 m valdmeren pindan päl keskkorktusel. Matkad [[Piter]]in röunhasai om 127 km suvhe, sen keskushesai — 145 km. == Eläjad == Vl 1910 eläjiden lugu oli 1 977 ristitud. Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 18 929 ristitud. Politehnine kolledž om lidnan üks'jäižeks specialižen keskopendusen aluzkundaks. == Transport == Ühtennimine ''Priozersk''-raudtestancii seižub «[[Piter]] ([[Suomen päraudtestancii]]) — [[Hiitol]]»-jonol. Avtote [[Sortaval]]hasai (A-121) läbitab lidnad. Venehstancii om Vuoks-järven randal. == Galerei == <gallery mode="packed" heights="125px"> Кексгольмская крепость, корпуса санатория сверху зимой (2).jpg|Korelan (Keksgol'man) lidnuz vn 2020 tal'vkus (uz' pala, nügüd' armijan sanatorii) Приозерск. Рождественский собор 01.jpg|Jumalanmaman Sündundan pühäpert' ([[ortodoksine hristanuskond]]), vn 2019 nägu Приозерск. Заводская 3 и 5 02.jpg|«Lesplitinvest»-kompanijan tegimen tulend (2019) Гостиница Корела.jpg|«Korela»-adivpert' (2019) Вокзал ст. Приозерск со стороны путей.JPG|Priozerskan päraudtestancii (2010, om saudud vl 1916) </gallery> == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://www.priozersk.lenobl.ru/ Lidnankundan da Priozerskan rajonan ohjastusen oficialine sait (''priozersk.lenobl.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.priozersk.ru/ Lidnan da Priozerskan rajonan informacine sait (''priozersk.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.towns.ru/towns/priozersk.html Priozersk «Venäman pened lidnad»-saital (''towns.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.mojgorod.ru/leningr_obl/priozersk/index.html Priozersk «Minun lidn»-enciklopedijas (''mojgorod.ru'').] {{ref-ru}} {{Commons|Category:Priozersk}} {{Leningradan agjan lidnad}} [[Kategorii:Priozersk| ]] [[Kategorii:Venäman lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Leningradan agjan lidnad]] [[Kategorii:Priozerskan rajon|*]] s7xnkaec6elkotqdzi2rcx59oi3mqk7 151059 151055 2022-07-25T05:12:17Z Koiravva 1717 + wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Priozersk<br />Приозерск | Lidnanznam = Coat of Arms of Priozersk (2020).jpg | Flag = Flag of Priozersk (2020).svg | Lidnanznam text = Priozerskan lidnanznam | Flag text = Priozerskan flag | Valdkund = Venäma | Eläjiden lugu = 18,616 | Voz' = 2017 | Pind = 16.5 | Fail = Станция Приозерск сверху зимой.jpg | Pämez' = Vladimir Mil'nikov<br/>(sügüz'ku 2014—,<br/>''Владимир Мыльников'') | Telefonkod = +7-81379-xx-xxx | Avtokod = 47 | Aigvö = [[UTC]]+3 ([[MSK]]+0) }} [[Fail:Крепость Корела сверху зимой (3).jpg|thumb|left|250px|[[Korel (lidnuz)|Korel]]-lidnuz vn 2020 tal'vkus (vanh pala)]] '''Priozersk''' ({{lang-ru|Приозе́рск}}, {{lang-krl|Kägöisalmi}}, {{lang-fi|Käkisalmi}}, {{lang-sv|Kexholm}}) om [[Venäma]]n lidn [[Leningradan agj]]an lodehes. Se om [[Priozerskan rajon]]an i lidnankundan administrativine keskuz. == Istorii == Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1295 kuti ''Korel-lidnuz'', oli tetab necen nimenke vhesai 1611. Se sai lidnan statusad vl 1310. Vspäi 1948 lidn om olmas nügüdläiženke nimenke. Priozerskan ižandusen päsarak om mecan süvä ümbriradmine: punümbriradai tegim i «Lesplitinvest». == Geografijan andmused == Lidn sijadase [[Karjalan kaglaz|Karjalan kaglhal]], [[Ladog]]anjärven i [[Vuoks (järv)|Vuoks-järven]] keskes, [[Vuoks (jogi)|Vuoks-jogen]] pohjoižen hijaman randoil, 14 m valdmeren pindan päl keskkorktusel. Matkad [[Piter]]in röunhasai om 127 km suvhe, sen keskushesai — 145 km. Koume pen't žilod mülüdas lidnankundha: Storoževoje (308 rist. vl 2010), Brigadnoje (68 rist.), Burnevo (12 rist.). Lidnankundan pind om 41,82 km². == Eläjad == Vl 1910 eläjiden lugu oli 1 977 ristitud. Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 18 929 ristitud. Priozerskan politehnine kolledž<ref>[http://prioz-ptk.ru/ Priozerskan politehnižen kolledžan sait (''prioz-ptk.ru'').] {{ref-ru}}</ref> om lidnan üks'jäižeks specialižen keskopendusen aluzkundaks. == Transport == Ühtennimine ''Priozersk''-raudtestancii seižub «[[Piter]] ([[Suomen päraudtestancii]]) — [[Hiitol]]»-jonol. Avtote [[Sortaval]]hasai (A-121) läbitab lidnad. Venehstancii om Vuoks-järven randal. == Galerei == <gallery mode="packed" heights="125px"> Кексгольмская крепость, корпуса санатория сверху зимой (2).jpg|Korelan (Keksgol'man) lidnuz vn 2020 tal'vkus (uz' pala, nügüd' armijan sanatorii) Приозерск. Рождественский собор 01.jpg|Jumalanmaman Sündundan pühäpert' ([[ortodoksine hristanuskond]]), vn 2019 nägu Приозерск. Заводская 3 и 5 02.jpg|«Lesplitinvest»-kompanijan tegimen tulend (2019) Гостиница Корела.jpg|«Korela»-adivpert' (2019) Вокзал ст. Приозерск со стороны путей.JPG|Priozerskan päraudtestancii (2010, om saudud vl 1916) </gallery> == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://www.priozersk.lenobl.ru/ Lidnankundan da Priozerskan rajonan ohjastusen oficialine sait (''priozersk.lenobl.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.priozersk.ru/ Lidnan da Priozerskan rajonan informacine sait (''priozersk.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.towns.ru/towns/priozersk.html Priozersk «Venäman pened lidnad»-saital (''towns.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.mojgorod.ru/leningr_obl/priozersk/index.html Priozersk «Minun lidn»-enciklopedijas (''mojgorod.ru'').] {{ref-ru}} {{Commons|Category:Priozersk}} {{Leningradan agjan lidnad}} [[Kategorii:Priozersk| ]] [[Kategorii:Venäman lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Leningradan agjan lidnad]] [[Kategorii:Priozerskan rajon|*]] 43n98cbungf4pwmr3fd2w0wfd4a4dxm 151060 151059 2022-07-25T05:15:31Z Koiravva 1717 wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Priozersk<br />Приозерск | Lidnanznam = Coat of Arms of Priozersk (2020).jpg | Flag = Flag of Priozersk (2020).svg | Lidnanznam text = Priozerskan lidnanznam | Flag text = Priozerskan flag | Valdkund = Venäma | Eläjiden lugu = 18,616 | Voz' = 2017 | Pind = 16.5 | Fail = Станция Приозерск сверху зимой.jpg | Pämez' = Vladimir Mil'nikov<br/>(sügüz'ku 2014—,<br/>''Владимир Мыльников'') | Telefonkod = +7-81379-xx-xxx | Avtokod = 47 | Aigvö = [[UTC]]+3 ([[MSK]]+0) }} [[Fail:Крепость Корела сверху зимой (3).jpg|thumb|left|250px|[[Korel (lidnuz)|Korel]]-lidnuz vn 2020 tal'vkus (vanh pala)]] '''Priozersk''' ({{lang-ru|Приозе́рск}}, {{lang-krl|Kägöisalmi}}, {{lang-fi|Käkisalmi}}, {{lang-sv|Kexholm}}) om [[Venäma]]n lidn [[Leningradan agj]]an lodehes. Se om [[Priozerskan rajon]]an i lidnankundan administrativine keskuz. == Istorii == Eländpunkt mainitase ezmäižen kerdan vl 1295 kuti ''Korel-lidnuz'', oli tetab necen nimenke vhesai 1611. Se sai lidnan statusad vl 1310. Vspäi 1948 lidn om olmas nügüdläiženke nimenke. Priozerskan ižandusen päsarak om mecan süvä ümbriradmine: punümbriradai tegim i «Lesplitinvest»-edheotand. == Geografijan andmused == Lidn sijadase [[Karjalan kaglaz|Karjalan kaglhal]], [[Ladog]]anjärven i [[Vuoks (järv)|Vuoks-järven]] keskes, [[Vuoks (jogi)|Vuoks-jogen]] pohjoižen hijaman randoil, 14 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad [[Piter]]in röunhasai om 127 km suvhe, sen keskushesai — 145 km. Koume pen't žilod mülüdas lidnankundha: Storoževoje (308 rist. vl 2010), Brigadnoje (68 rist.), Burnevo (12 rist.). Lidnankundan pind om 41,82 km². == Eläjad == Vl 1910 eläjiden lugu oli 1 977 ristitud. Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 18 929 ristitud, lidnankundan — 19 321 ristitud. Priozerskan politehnine kolledž<ref>[http://prioz-ptk.ru/ Priozerskan politehnižen kolledžan sait (''prioz-ptk.ru'').] {{ref-ru}}</ref> om lidnan üks'jäižeks specialižen keskopendusen aluzkundaks. == Transport == Ühtennimine ''Priozersk''-raudtestancii seižub «[[Piter]] ([[Suomen päraudtestancii]]) — [[Hiitol]]»-jonol. Avtote [[Sortaval]]hasai (A-121) läbitab lidnad. Venehstancii om Vuoks-järven randal. == Galerei == <gallery mode="packed" heights="125px"> Кексгольмская крепость, корпуса санатория сверху зимой (2).jpg|Korelan (Keksgol'man) lidnuz vn 2020 tal'vkus (uz' pala, nügüd' armijan sanatorii) Приозерск. Рождественский собор 01.jpg|Jumalanmaman Sündundan pühäpert' ([[ortodoksine hristanuskond]]), vn 2019 nägu Приозерск. Заводская 3 и 5 02.jpg|«Lesplitinvest»-kompanijan tegimen tulend (2019) Гостиница Корела.jpg|«Korela»-adivpert' (2019) Вокзал ст. Приозерск со стороны путей.JPG|Priozerskan päraudtestancii (2010, om saudud vl 1916) </gallery> == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://www.priozersk.lenobl.ru/ Lidnankundan da Priozerskan rajonan ohjastusen oficialine sait (''priozersk.lenobl.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.priozersk.ru/ Lidnan da Priozerskan rajonan informacine sait (''priozersk.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.towns.ru/towns/priozersk.html Priozersk «Venäman pened lidnad»-saital (''towns.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.mojgorod.ru/leningr_obl/priozersk/index.html Priozersk «Minun lidn»-enciklopedijas (''mojgorod.ru'').] {{ref-ru}} {{Commons|Category:Priozersk}} {{Leningradan agjan lidnad}} [[Kategorii:Priozersk| ]] [[Kategorii:Venäman lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Leningradan agjan lidnad]] [[Kategorii:Priozerskan rajon|*]] cdn3vkqcn5f24rsyesi0uewn9xzwl62 Priozerskan rajon 0 3748 151054 122320 2022-07-24T21:19:39Z CommonsDelinker 4665 Replacing Gerb_priozersk_raion.jpg with [[File:Coat_of_Arms_of_Priozersk_(2020).jpg]] (by [[:c:User:CommonsDelinker|CommonsDelinker]] because: [[:c:COM:FR|File renamed]]: [[:c:COM:FR#FR3|Criterion 3]] (obvious error)). wikitext text/x-wiki {{Rajon | Nimi = Priozerskan rajon<br />Приозерский район | Znam = Coat of Arms of Priozersk (2020).jpg | Flag = Flag of Priozersky rayon (Leningrad oblast).png | Znam text = | Flag text = | Valdkund = Venäma | Pälidn = Priozersk | Eläjiden lugu = 62,595 | Year = 2016 | Pind = 3597.5 | Map = Location of Priozersky District (Leningrad Oblast).svg | Map width = }} '''Priozerskan rajon''' ({{lang-ru|Приозерский район}}) om municipaline ühtnik [[Leningradan agj]]as. Administrativine keskuz om [[Priozersk]] (vspäi 2006 mülüb rajonha), sijadase rajonan pohjoižpäivnouzmas. == Istorii == Rajonan aluz om pandud vl 1940 heinkun 9. päiväl [[Karjalaiž-Suomen Nevondkundaline Socialistine Tazovaldkund|Karjalaiž-Suomen NST:ha]] enččel [[Suomenma]]n territorijal [[Tal'vsoda]]n jäl'ghe kuti '''Kägisal'men rajon''' [[Priozersk|Kägisal'm-lidnan]] keskuseks. Vozil 1941−1944 rajonan territorii oli Suomenman tobmuden al sodavägiden tulendan tagut. Vl 1944 kül'mkus rajonad alištihe [[Leningradan agj]]an tobmudele. Vl 1948 redukun 1. päiväl rajon om olmas nügüdläiženke nimenke, kut [[Priozersk|rajonan keskuz]]-ki. Vozil 1948−2006 Priozersk alištui agjan tobmudele oikti. Vl 1960 tal'vkun 9. päiväl rajonad ühtištuihe [[Sosnovon rajon]]an palanke. Rajon om olmas nügüdläižiš röunoiš vspäi 2006. == Geografijan andmused == Priozerskan rajon om Leningradan agjan lodehline taho. Pind — 3 597 nellikkilometrad. Mecad ottas territorijan kaks' koumadest, ned oma pedaimecad, pedaikanghad tobjimalaz. Om röunoid 3 Venäman rajonanke: * suves [[Leningradan agj]]an [[Vsevoložskan rajon]]anke; * päivlaskmas [[Leningradan agj]]an [[Viipurin rajon (Leningradan agj)|Viipurin rajonanke]]; * pohjoižes [[Karjalan Tazovaldkund]]an [[Lahdenpohjan rajon]]anke. [[Ladog]]anjärven randan pala om pohjoižpäivnouzmas da päivnouzmas. Znamasine jogi om [[Vuoks (jogi)|Vuoks]], lankteb Lagoganjärvhe. Järved ottas 12% rajonan territorijad, znamasižed oma [[Vuoks (järv)|Vuoks]] (108 km², sidä kesken sared 15 km²), [[Otradnoje (järv)|Otradnoje]] (72 km²) da pit'k [[Suhodol'skoje järv|Suhodol'skoje]] järved. Joged da järved mülüdas [[Atlantine valdmeri|Atlantižen valdmeren]] basseinha. Londuseližed varad oma [[sauvondmaterialad]] ([[ozrikkivi]], [[rugižkivi]], [[lete|letked]], [[savi|saved]]), [[mec]], [[kala]], [[vezi|reskvezi]]. Vspäi 2006 rajonan territorii alajagase 14 municipaližhe ühtnikha: 2 lidnkundha da 12 küläkundha. == Tobmuz == Käskusenandai tobmuz om Ezitajiden Nevondkund (ven. ''Совет депутатов'') 28 ühtnijanke. Kaik rahvaz valičeb heid videks vodeks. Järgvaličendad sihe oliba vl 2014 sügüz'kun 14. päiväl. [[Mil'nikov Vladimir|Vladimir Mil'nikov]] radab sen ezimehen da rajonan pämehen vs 2014 sügüz'kun 29. päiväspäi. Ezitajiden Nevondkund valičeb rajonan administracijan pämest. Vspäi 2011 [[Potapova Svetlana|Svetlana Potapova]] om valitud i radab rajonan administracijan pämehen, se om hänen kahtenz' strok jäl'geten. Ezmäine varapämez' da viž muite varapämest oma hänele abhu. Nell' komitetad, 19 palakundad da laudkund alištudas rajonan administracijale. == Eläjad == Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 62 193 ristitud. Kaik om 103 eländpunktad rajonas, sidä kesken 1 lidn, 1 lidnanvuitte [[Kuznečnoje]]-žilo, 73 žilod, 5 raudtestancijan žilod, 23 küläd. Toižed sured eländpunktad oma [[Sosnovo]]-žilo (7,2 tuh. rist. vl 2010), lidnanvuitte [[Kuznečnoje]]-žilo (4,3 tuh. rist. vl 2016) da [[Sapörnoje]]-žilo (3,6 tuh. rist. vl 2010). Rahvahad (vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe, enamba 0,4%): [[venälaižed]] — 84,1%, [[ukrainalaižed]] — 2,7%, [[vaugedvenälaižed]] — 1,4%, [[uzbekalaižed]] — 0,8%, [[totarlaižed]] — 0,6%, [[armenijalaižed]] — 0,4%, toižed — 2,6%, rahvahuden ozutandata — 7,4%. Erased igähižed rahvahad: [[karjalaižed]] — 89 rist. (0,14%), [[suomalaižed]] — 50 rist. (0,08%), [[estilaižed]] — 24 rist. (0,04%), [[vepsläižed]] — 7 rist. (0,01%)<ref>[http://petrostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/petrostat/ru/census_and_researching/census/national_census_2010/score_2010/ Национальный состав и владение языками, гражданство населения Ленинградской области (Leningradan agjan rahvahaline mülükund, ristitišton kel'mahtod da rahvahanikuz.) / Стат. сборник. Часть 1. — СПб.: Петростат, 2013. — 266 lpp. — Lp. 74.] {{ref-ru}}</ref>. == Ižanduz == Rajonan ižandusen päsarakod oma mecan varhapanend da ümbriradmine, [[ozrikkivi|ozrikkiven]] samine, meblän tehmine, plastiktegesiden pästand, sömtegimišt, maižanduz da kalankazvatuz, turizm. == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://www.priozersk.lenobl.ru/gov/vvb Priozerskan rajonan Ezitajiden Nevondkundan lehtpoled rajonan administracijan oficialižel saital (priozersk.lenobl.ru).] {{ref-ru}} * [http://www.priozersk.lenobl.ru/ Priozerskan rajonan administracijan oficialine sait.] {{ref-ru}} {{Leningradan agjan rajonad}} [[Kategorii:Priozerskan rajon| ]] [[Kategorii:Karjalan kaglaz]] d78wi5kd3rp6u1cufuzh819oti0gakf 151056 151054 2022-07-25T04:51:09Z Koiravva 1717 formitez wikitext text/x-wiki {{Rajon | Nimi = Priozerskan rajon<br />Приозерский район | Znam = Priozer3.gif | Flag = Flag of Priozersky rayon (Leningrad oblast).png | Znam text = Priozerskan rajonan znam | Flag text = Priozerskan rajonan flag | Valdkund = Venäma | Pälidn = Priozersk | Eläjiden lugu = 62,595 | Year = 2016 | Pind = 3597.5 | Map = Location of Priozersky District (Leningrad Oblast).svg | Map width = }} '''Priozerskan rajon''' ({{lang-ru|Приозерский район}}) om municipaline ühtnik [[Leningradan agj]]as. Administrativine keskuz om [[Priozersk]] (vspäi 2006 mülüb rajonha), sijadase rajonan pohjoižpäivnouzmas. == Istorii == Rajonan aluz om pandud vl 1940 heinkun 9. päiväl [[Karjalaiž-Suomen Nevondkundaline Socialistine Tazovaldkund|Karjalaiž-Suomen NST:ha]] enččel [[Suomenma]]n territorijal [[Tal'vsoda]]n jäl'ghe kuti '''Kägisal'men rajon''' [[Priozersk|Kägisal'm-lidnan]] keskuseks. Vozil 1941−1944 rajonan territorii oli Suomenman tobmuden al sodavägiden tulendan tagut. Vl 1944 kül'mkus rajonad alištihe [[Leningradan agj]]an tobmudele. Vl 1948 redukun 1. päiväl rajon om olmas nügüdläiženke nimenke, kut [[Priozersk|rajonan keskuz]]-ki. Vozil 1948−2006 Priozersk alištui agjan tobmudele oikti. Vl 1960 tal'vkun 9. päiväl rajonad ühtištuihe [[Sosnovon rajon]]an palanke. Rajon om olmas nügüdläižiš röunoiš vspäi 2006. == Geografijan andmused == Priozerskan rajon om Leningradan agjan lodehline taho. Pind — 3 597 nellikkilometrad. Mecad ottas territorijan kaks' koumadest, ned oma pedaimecad, pedaikanghad tobjimalaz. Om röunoid 3 Venäman rajonanke: * suves [[Leningradan agj]]an [[Vsevoložskan rajon]]anke; * päivlaskmas [[Leningradan agj]]an [[Viipurin rajon (Leningradan agj)|Viipurin rajonanke]]; * pohjoižes [[Karjalan Tazovaldkund]]an [[Lahdenpohjan rajon]]anke. [[Ladog]]anjärven randan pala om pohjoižpäivnouzmas da päivnouzmas. Znamasine jogi om [[Vuoks (jogi)|Vuoks]], lankteb Lagoganjärvhe. Järved ottas 12% rajonan territorijad, znamasižed oma [[Vuoks (järv)|Vuoks]] (108 km², sidä kesken sared 15 km²), [[Otradnoje (järv)|Otradnoje]] (72 km²) da pit'k [[Suhodol'skoje järv|Suhodol'skoje]] järved. Joged da järved mülüdas [[Atlantine valdmeri|Atlantižen valdmeren]] basseinha. Londuseližed varad oma [[sauvondmaterialad]] ([[ozrikkivi]], [[rugižkivi]], [[lete|letked]], [[savi|saved]]), [[mec]], [[kala]], [[vezi|reskvezi]]. Vspäi 2006 rajonan territorii alajagase 14 municipaližhe ühtnikha: 2 lidnkundha da 12 küläkundha. == Tobmuz == Käskusenandai tobmuz om Ezitajiden Nevondkund (ven. ''Совет депутатов'') 28 ühtnijanke. Kaik rahvaz valičeb heid videks vodeks. Järgvaličendad sihe oliba vl 2014 sügüz'kun 14. päiväl. [[Mil'nikov Vladimir|Vladimir Mil'nikov]] radab sen ezimehen da rajonan pämehen vs 2014 sügüz'kun 29. päiväspäi. Ezitajiden Nevondkund valičeb rajonan administracijan pämest. Vspäi 2011 [[Potapova Svetlana|Svetlana Potapova]] om valitud i radab rajonan administracijan pämehen, se om hänen kahtenz' strok jäl'geten. Ezmäine varapämez' da viž muite varapämest oma hänele abhu. Nell' komitetad, 19 palakundad da laudkund alištudas rajonan administracijale. == Eläjad == Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 62 193 ristitud. Kaik om 103 eländpunktad rajonas, sidä kesken 1 lidn, 1 lidnanvuitte [[Kuznečnoje]]-žilo, 73 žilod, 5 raudtestancijan žilod, 23 küläd. Toižed sured eländpunktad oma [[Sosnovo]]-žilo (7,2 tuh. rist. vl 2010), lidnanvuitte [[Kuznečnoje]]-žilo (4,3 tuh. rist. vl 2016) da [[Sapörnoje]]-žilo (3,6 tuh. rist. vl 2010). Rahvahad (vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe, enamba 0,4%): [[venälaižed]] — 84,1%, [[ukrainalaižed]] — 2,7%, [[vaugedvenälaižed]] — 1,4%, [[uzbekalaižed]] — 0,8%, [[totarlaižed]] — 0,6%, [[armenijalaižed]] — 0,4%, toižed — 2,6%, rahvahuden ozutandata — 7,4%. Erased igähižed rahvahad: [[karjalaižed]] — 89 rist. (0,14%), [[suomalaižed]] — 50 rist. (0,08%), [[estilaižed]] — 24 rist. (0,04%), [[vepsläižed]] — 7 rist. (0,01%)<ref>[http://petrostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/petrostat/ru/census_and_researching/census/national_census_2010/score_2010/ Национальный состав и владение языками, гражданство населения Ленинградской области (Leningradan agjan rahvahaline mülükund, ristitišton kel'mahtod da rahvahanikuz.) / Стат. сборник. Часть 1. — СПб.: Петростат, 2013. — 266 lpp. — Lp. 74.] {{ref-ru}}</ref>. == Ižanduz == Rajonan ižandusen päsarakod oma mecan varhapanend da ümbriradmine, [[ozrikkivi|ozrikkiven]] samine, meblän tehmine, plastiktegesiden pästand, sömtegimišt, maižanduz da kalankazvatuz, turizm. == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://www.priozersk.lenobl.ru/gov/vvb Priozerskan rajonan Ezitajiden Nevondkundan lehtpoled rajonan administracijan oficialižel saital (priozersk.lenobl.ru).] {{ref-ru}} * [http://www.priozersk.lenobl.ru/ Priozerskan rajonan administracijan oficialine sait.] {{ref-ru}} {{Leningradan agjan rajonad}} [[Kategorii:Priozerskan rajon| ]] [[Kategorii:Karjalan kaglaz]] o4wpi2us3ce91syiiwukw1vg0vk2yk5 151057 151056 2022-07-25T04:56:48Z Koiravva 1717 formitez wikitext text/x-wiki {{Rajon | Nimi = Priozerskan rajon<br />Приозерский район | Znam = Priozer3.gif | Flag = Flag of Priozersky rayon (Leningrad oblast).png | Znam text = | Flag text = | Valdkund = Venäma | Pälidn = Priozersk | Eläjiden lugu = 62,595 | Year = 2016 | Pind = 3597.5 | Map = Location of Priozersky District (Leningrad Oblast).svg | Map width = }} '''Priozerskan rajon''' ({{lang-ru|Приозерский район}}) om municipaline ühtnik [[Leningradan agj]]as. Administrativine keskuz om [[Priozersk]], se sijadase rajonan pohjoižpäivnouzmas i mülüb rajonha vspäi 2006. == Istorii == Rajonan aluz om pandud vn 1940 heinkun 9. päiväl [[Karjalaiž-Suomen Nevondkundaline Socialistine Tazovaldkund|Karjalaiž-Suomen NST:ha]] enččel [[Suomenma]]n territorijal [[Tal'vsoda]]n jäl'ghe kuti '''Kägisal'men rajon''' [[Priozersk|Kägisal'm-lidnan]] keskuseks. Vozil 1941−1944 rajonan territorii oli Suomenman tobmuden al sodavägiden tulendan tagut. Vl 1944 kül'mkus alištihe rajonad [[Leningradan agj]]an tobmudele. Vl 1948 redukun 1. päiväl rajon om olmas nügüdläiženke nimenke, kut [[Priozersk|rajonan keskuz]]-ki. Vozil 1948−2006 Priozersk alištui agjan tobmudele oikti. Vl 1960 tal'vkun 9. päiväl rajonad ühtištuihe [[Sosnovon rajon]]an palanke. Rajon om olmas nügüdläižiš röunoiš vspäi 2006. == Geografijan andmused == Priozerskan rajon om Leningradan agjan lodehline taho. Pind — 3 597 nellikkilometrad. Mecad ottas territorijan kaks' koumadest, ned oma pedaimecad, pedaikanghad tobjimalaz. Om röunoid Venäman koumenke rajonanke: * suves [[Leningradan agj]]an [[Vsevoložskan rajon]]anke; * päivlaskmas [[Leningradan agj]]an [[Viipurin rajon (Leningradan agj)|Viipurin rajonanke]]; * pohjoižes [[Karjalan Tazovaldkund]]an [[Lahdenpohjan rajon]]anke. [[Ladog]]anjärven randan pala om pohjoižpäivnouzmas da päivnouzmas. Znamasine jogi om [[Vuoks (jogi)|Vuoks]], lankteb Lagoganjärvhe. Järved ottas 12 % rajonan territorijad, znamasižed oma [[Vuoks (järv)|Vuoks]] (108 km², sidä kesken sared 15 km²), [[Otradnoje (järv)|Otradnoje]] (72 km²) da pit'k [[Suhodol'skoje järv|Suhodol'skoje]] järved. Joged da järved mülüdas [[Atlantine valdmeri|Atlantižen valdmeren]] basseinha. Londuseližed varad oma [[sauvondmaterialad]] ([[ozrikkivi]], [[rugižkivi]], [[lete|letked]], [[savi|saved]]), [[mec]], [[kala]], [[vezi|reskvezi]]. Vspäi 2006 rajonan territorii alajagase 14 municipaližeks ühtnikaks: kaks' lidnankundad i 12 küläkundad. == Tobmuz == Käskusenandai tobmuz om Ezitajiden Nevondkund ({{lang-ru|Совет депутатов}}) 28 ühtnijanke. Kaik rahvaz valičeb heid videks vodeks. Järgvaličendad sihe oliba vl 2014 sügüz'kun 14. päiväl. Vladimir Mil'nikov radab sen ezimehen da rajonan pämehen vs 2014 sügüz'kun 29. päiväspäi. Ezitajiden Nevondkund valičeb rajonan administracijan pämest. Vspäi 2011 Svetlana Potapova om valitud i radab rajonan administracijan pämehen, se om hänen kahtenz' strok jäl'geten. Ezmäine varapämez' da viž muite varapämest oma hänele abhu. Nell' komitetad, 19 palakundad da laudkund alištudas rajonan administracijale. == Eläjad == Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 62 193 ristitud. Kaik om 103 eländpunktad rajonas, sidä kesken üks' lidn, üks' lidnanvuitte [[Kuznečnoje]]-žilo, 73 žilod, viž raudtestancijan žilod, 23 küläd. Toižed sured eländpunktad oma [[Sosnovo]]-žilo (7,2 tuh. rist. vl 2010), lidnanvuitte [[Kuznečnoje]]-žilo (4,3 tuh. rist. vl 2016) da [[Sapörnoje]]-žilo (3,6 tuh. rist. vl 2010). Rahvahad (vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe, enamba 0,4%): [[venälaižed]] — 84,1%, [[ukrainalaižed]] — 2,7%, [[vaugedvenälaižed]] — 1,4%, [[uzbekalaižed]] — 0,8%, [[totarlaižed]] — 0,6%, [[armenijalaižed]] — 0,4%, toižed — 2,6%, rahvahuden ozutandata — 7,4%. Erased igähižed rahvahad: [[karjalaižed]] — 89 rist. (0,14%), [[suomalaižed]] — 50 rist. (0,08%), [[estilaižed]] — 24 rist. (0,04%), [[vepsläižed]] — 7 rist. (0,01%)<ref>[http://petrostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/petrostat/ru/census_and_researching/census/national_census_2010/score_2010/ Национальный состав и владение языками, гражданство населения Ленинградской области (Leningradan agjan rahvahaline mülükund, ristitišton kel'mahtod da rahvahanikuz.) / Стат. сборник. Часть 1. — СПб.: Петростат, 2013. — 266 lpp. — Lp. 74.] {{ref-ru}}</ref>. == Ižanduz == Rajonan ižandusen päsarakod oma mecan varhapanend da ümbriradmine, [[ozrikkivi|ozrikkiven]] samine, meblän tehmine, plastiktegesiden pästand, sömtegimišt, maižanduz da kalankazvatuz, turizm. == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://www.priozersk.lenobl.ru/gov/vvb Priozerskan rajonan Ezitajiden Nevondkundan lehtpoled rajonan administracijan oficialižel saital (priozersk.lenobl.ru).] {{ref-ru}} * [http://www.priozersk.lenobl.ru/ Priozerskan rajonan administracijan oficialine sait.] {{ref-ru}} {{Leningradan agjan rajonad}} [[Kategorii:Priozerskan rajon| ]] [[Kategorii:Karjalan kaglaz]] lhw315w3su0hlrrr2kw791nycz1lvct 151058 151057 2022-07-25T05:03:37Z Koiravva 1717 aktualizacii wikitext text/x-wiki {{Rajon | Nimi = Priozerskan rajon<br />Приозерский район | Znam = Priozer3.gif | Flag = Flag of Priozersky rayon (Leningrad oblast).png | Znam text = | Flag text = | Valdkund = Venäma | Pälidn = Priozersk | Eläjiden lugu = 59,496 | Year = 2022 | Pind = 3,597.03 | Map = Location of Priozersky District (Leningrad Oblast).svg | Map width = }} '''Priozerskan rajon''' ({{lang-ru|Приозерский район}}) om [[Venäma]]n municipaline ühtnik [[Leningradan agj]]as. Administrativine keskuz om [[Priozersk]], se sijadase rajonan pohjoižpäivnouzmas i mülüb rajonha vspäi 2006. == Istorii == Rajonan aluz om pandud vn 1940 heinkun 9. päiväl [[Karjalaiž-Suomen Nevondkundaline Socialistine Tazovaldkund|Karjalaiž-Suomen NST:ha]] enččel [[Suomenma]]n territorijal [[Tal'vsoda]]n jäl'ghe kuti '''Kägisal'men rajon''' [[Priozersk|Kägisal'm-lidnan]] keskuseks. Vozil 1941−1944 rajonan territorii oli Suomenman tobmuden al sodavägiden tulendan tagut. Vl 1944 kül'mkus alištihe rajonad [[Leningradan agj]]an tobmudele. Vl 1948 redukun 1. päiväl rajon om olmas nügüdläiženke nimenke, kut [[Priozersk|rajonan keskuz]]-ki. Vozil 1948−2006 Priozersk alištui agjan tobmudele oikti. Vl 1960 tal'vkun 9. päiväl rajonad ühtištuihe [[Sosnovon rajon]]an palanke. Rajon om olmas nügüdläižiš röunoiš vspäi 2006. == Geografijan andmused == Priozerskan rajon om Leningradan agjan lodehline taho. Pind — 3 597 nellikkilometrad. Mecad ottas territorijan kaks' koumadest, ned oma pedaimecad, pedaikanghad tobjimalaz. Om röunoid Venäman koumenke rajonanke: * suves [[Leningradan agj]]an [[Vsevoložskan rajon]]anke; * päivlaskmas [[Leningradan agj]]an [[Viipurin rajon (Leningradan agj)|Viipurin rajonanke]]; * pohjoižes [[Karjalan Tazovaldkund]]an [[Lahdenpohjan rajon]]anke. [[Ladog]]anjärven randan pala om pohjoižpäivnouzmas da päivnouzmas. Znamasine jogi om [[Vuoks (jogi)|Vuoks]], lankteb Lagoganjärvhe. Järved ottas 12 % rajonan territorijad, znamasižed oma [[Vuoks (järv)|Vuoks]] (108 km², sidä kesken sared 15 km²), [[Otradnoje (järv)|Otradnoje]] (72 km²) da pit'k [[Suhodol'skoje järv|Suhodol'skoje]] järved. Joged da järved mülüdas [[Atlantine valdmeri|Atlantižen valdmeren]] basseinha. Londuseližed varad oma [[sauvondmaterialad]] ([[ozrikkivi]], [[rugižkivi]], [[lete|letked]], [[savi|saved]]), [[mec]], [[kala]], [[vezi|reskvezi]]. Vspäi 2006 rajonan territorii alajagase 14 municipaližeks ühtnikaks: kaks' lidnankundad i 12 küläkundad. == Tobmuz == Käskusenandai tobmuz om Ezitajiden Nevondkund ({{lang-ru|Совет депутатов}}) 28 ühtnijanke. Kaik rahvaz valičeb heid videks vodeks. Järgvaličendad sihe oliba vl 2014 sügüz'kun 14. päiväl. Vladimir Mil'nikov radab sen ezimehen da rajonan pämehen vs 2014 sügüz'kun 29. päiväspäi. Ezitajiden Nevondkund valičeb rajonan administracijan pämest. Vspäi 2011 Svetlana Potapova om valitud i radab rajonan administracijan pämehen, se om hänen kahtenz' strok jäl'geten. Ezmäine varapämez' da viž muite varapämest oma hänele abhu. Nell' komitetad, 19 palakundad da laudkund alištudas rajonan administracijale. == Eläjad == Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe eläjiden lugu oli 62 193 ristitud. Vspäi 1959 kaikiš suremb rajonan ristitišt oli 63 157 eläjad vl 2013 i 63 041 eläjad vl 2015. Kaik om 103 eländpunktad rajonas, sidä kesken üks' lidn, üks' lidnanvuitte [[Kuznečnoje]]-žilo, 73 žilod, viž raudtestancijan žilod, 23 küläd. Toižed sured eländpunktad oma [[Sosnovo]]-žilo (7,2 tuh. rist. vl 2010), lidnanvuitte [[Kuznečnoje]]-žilo (4,3 tuh. rist. vl 2016) da [[Sapörnoje]]-žilo (3,6 tuh. rist. vl 2010). Rahvahad (vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe, enamba 0,4%): [[venälaižed]] — 84,1%, [[ukrainalaižed]] — 2,7%, [[vaugedvenälaižed]] — 1,4%, [[uzbekalaižed]] — 0,8%, [[totarlaižed]] — 0,6%, [[armenijalaižed]] — 0,4%, toižed — 2,6%, rahvahuden ozutandata — 7,4%. Erased igähižed rahvahad: [[karjalaižed]] — 89 rist. (0,14%), [[suomalaižed]] — 50 rist. (0,08%), [[estilaižed]] — 24 rist. (0,04%), [[vepsläižed]] — 7 rist. (0,01%)<ref>[http://petrostat.gks.ru/wps/wcm/connect/rosstat_ts/petrostat/ru/census_and_researching/census/national_census_2010/score_2010/ Национальный состав и владение языками, гражданство населения Ленинградской области (Leningradan agjan rahvahaline mülükund, ristitišton kel'mahtod da rahvahanikuz.) / Стат. сборник. Часть 1. — СПб.: Петростат, 2013. — 266 lpp. — Lp. 74.] {{ref-ru}}</ref>. == Ižanduz == Rajonan ižandusen päsarakod oma mecan varhapanend da ümbriradmine, [[ozrikkivi|ozrikkiven]] samine, meblän tehmine, plastiktegesiden pästand, sömtegimišt, maižanduz da kalankazvatuz, turizm. == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://www.priozersk.lenobl.ru/ Priozerskan rajonan tobmuden sait (''priozersk.lenobl.ru'').] {{ref-ru}} {{Leningradan agjan rajonad}} [[Kategorii:Priozerskan rajon| ]] [[Kategorii:Karjalan kaglaz]] 64x75vmgkktxjdi84c9ka0wp5iscnoq Letaverteš 0 10997 151065 137822 2022-07-25T07:35:15Z Koiravva 1717 + wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Letaverteš<br />Létavértes | Lidnanznam = Coa Hungary Town Létavértes big.svg | Flag = Flag of Létavértes.svg | Lidnanznam text = Letavertešan lidnanznam | Flag text = Letavertešan flag | Valdkund = Mad'jaranma | Eläjiden lugu = 7,061 | Voz' = 2015-01-01 | Pind = 116.61 | Fail = Szent Mihály és Gábor főangyalok-templom, Létavértes légifotó.jpg | Pämez' = Menihart Karoli Sandor<br/>(2006—,<br/>''Menyhárt Károly Sándor'') | Telefonkod = +36-(0)52 | Aigvö = tal'vel [[UTC]]+1,<br />kezal [[UTC]]+2 }} '''Letaverteš''' ({{lang-hu|Létavértes}}) om lidn [[Mad'jaranma]]n [[Haidu Bihar]]-agjas, sen [[Derečke]]n jarašas (rajonas). == Istorii == Eländpunktan aluz om pandud Nagilet- i Verteš-žiloiden ühtištusel ({{lang-hu|Nagyléta, Vértes}}) vn 1970 1. heinkud. Nagilet mainitase vspäi 1291, Vertešan jumalankodin tulend oli vspäi 1333. Anttihe Letaverteš-žilole lidnan statusad vn 1996 1. päiväl heinkud. Letaverteš šingotase penil edheotandoil. == Geografijan andmused == Lidn sijadase valdkundan päivnouzmaiženno röunanno, Romanii zavodiše röunan taga. Matkad [[Debrecen]]hasai om 24 km lodeheze. Vhesai 2009 oli ühtenzoittud senke raudtel. == Eläjad == Vl 2014 eläjiden lugu oli 7 097 ristitud, jarašan kudendez. Rahvahad (enamba 0,8% vl 2011): [[mad'jaralaižed]] — 89,1 %, [[čiganalaižed]] — 3,9 %, [[romanijalaižed]] — 0,8 %, toižed rahvahad — 6,2 %. Uskon mödhe (2011): Mad'jaranman [[reformacii|reformatine]] jumalankodikund — 42,3 %, grekan katolikad — 19,2 %, [[katoline jumalankodikund|katolikad]] — 6,6 %, konfessijata — 11,9 %, ei antkoi vastust — 18,6 %. == Irdkosketused == * [http://www.letavertes.hu/ Lidnan oficialine sait (''letavertes.hu'').] {{ref-hu}} {{Commons|Category:Létavértes}} {{stub}} [[Kategorii:Mad'jaranman lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Haidu Bihar]] 32d29mwmvp8uw1t3n5w0iv4x891h4fy Hudžand 0 11580 151050 117041 2022-07-24T13:29:31Z Koiravva 1717 + wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Hudžand<br />Хуҷанд | Lidnanznam = The symbol of Khujand.svg | Flag = Flag of Khujand.svg | Lidnanznam text = Hudžandan lidnanznam | Flag text = Hudžandan flag | Valdkund = Tadžikistan | Eläjiden lugu = 183,356 | Voz' = 2020 | Pind = 285 | Fail = View to Khujand.JPG | Pämez' = | Telefonkod = +992-3422 | Aigvö = [[UTC]]+5 }} '''Hudžand''' ({{lang-tg|Хуҷанд}}, {{lang-ru|Худжанд}}) om lidn [[Tadžikistan]]an lodehes. Se om valdkundan kahtenz' lidn eläjiden lugun mödhe, [[Sogdan agj]]an administrativine keskuz. == Istorii == Eländpunktan aluz om pandud 7.-6. voz'sadal EME, mainitaškanzihe siš-žo aigaspäi, nimitihe nügüdläižikš. Sijazihe [[Šuukte]]l. Lidnuz om kaičenus. Vll 1936−1991 lidnan oficialine nimituz oli '''Leninabad''' ({{lang-ru|Ленинабад}}). Hudžand šingotihe šuukan kombinatal nevondkundaližen aigan. == Geografijan andmused == Lidn sijadase agjan pohjoižpalas, [[Sirdarj]]-jogen randoil, 300 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad [[Dušanbe]]-pälidnhasai om 200 km suvipäivlaskmha orhal vai 300 km avtotedme. Klimat om kuiv. Kezal om räk, tal'v om viluhk. Voden keskmäine lämuz om +15 C°, kezakus-elokus +27..+29 C°, tal'vkus-uhokus +1..+3 C°. Paneb sadegid 167 mm vodes, enamba keväz'kus-semendkus (20..27 mm kus), vähemba heinkus-sügüz'kus (8 mm pordos). == Eläjad == Vl 2011 lidnan eläjiden lugu oli 165 tuhad ristitud. Kaik 916 200 ristitud elädas lidnaglomeracijas (2015). Kaikiš suremb lidnan ristitišt om nügüd'. Hudžandan valdkundaline universitet<ref>[http://hgu.tj/ Hudžandan valdkundaližen universitetan sait (''hgu.tj'').] {{ref-tg}}</ref> ({{lang-tg|Донишгоҳи давлатии Хуҷанд}}, läz 17 tuh. üläopenikoid, vll 1932−1991 pedagogine institut) i Tadžikan tehnižen universitetan Hudžandan politehnine institut oma avaitud lidnas. == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://khujand.tj/ Lidnan oficialine sait (''khujand.tj'').] {{ref-tg}} {{ref-ru}} {{Commons|Category:Khujand}} [[Kategorii:Tadžikistanan lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Sogdan agj|*]] t6f3hwq072bzyqkkq7g9auaq1tadmy0 151051 151050 2022-07-24T13:35:49Z Koiravva 1717 wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Hudžand<br />Хуҷанд | Lidnanznam = The symbol of Khujand.svg | Flag = Flag of Khujand.svg | Lidnanznam text = Hudžandan lidnanznam | Flag text = Hudžandan flag | Valdkund = Tadžikistan | Eläjiden lugu = 183,356 | Voz' = 2020 | Pind = 285 | Fail = View to Khujand.JPG | Pämez' = Firdavs Šarifzoda<br/>(kül'mku 2020—,<br/>''Фирдавс Шарифзода'') | Telefonkod = +992-3422 | Aigvö = [[UTC]]+5 }} '''Hudžand''' ({{lang-tg|Хуҷанд}}, {{lang-ru|Худжанд}}) om lidn [[Tadžikistan]]an lodehes. Se om valdkundan kahtenz' lidn eläjiden lugun mödhe, [[Sogdan agj]]an administrativine keskuz. == Istorii == Eländpunktan aluz om pandud 7.-6. voz'sadal EME, mainitaškanzihe siš-žo aigaspäi, nimitihe nügüdläižikš. Sijazihe [[Šuukte]]l. Lidnuz om kaičenus. Vll 1936−1991 lidnan oficialine nimituz oli '''Leninabad''' ({{lang-ru|Ленинабад}}). Hudžand šingotihe šuukan kombinatal nevondkundaližen aigan. == Geografijan andmused == Lidn sijadase agjan pohjoižpalas, [[Sirdarj]]-jogen randoil, 300 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Matkad [[Dušanbe]]-pälidnhasai om 200 km suvipäivlaskmha orhal vai 300 km avtotedme. Klimat om kuiv. Kezal om räk, tal'v om viluhk. Voden keskmäine lämuz om +15 C°, kezakus-elokus +27..+29 C°, tal'vkus-uhokus +1..+3 C°. Paneb sadegid 167 mm vodes, enamba keväz'kus-semendkus (20..27 mm kus), vähemba heinkus-sügüz'kus (8 mm pordos). == Eläjad == Vl 2011 lidnan eläjiden lugu oli 165 tuhad ristitud. Kaik 916 200 ristitud elädas lidnaglomeracijas (2015). Kaikiš suremb lidnan ristitišt om nügüd'. Hudžandan valdkundaline universitet<ref>[http://hgu.tj/ Hudžandan valdkundaližen universitetan sait (''hgu.tj'').] {{ref-tg}} {{ref-ru}} {{ref-en}}</ref> ({{lang-tg|Донишгоҳи давлатии Хуҷанд}}, läz 17 tuh. üläopenikoid, vll 1932−1991 pedagogine institut) i Tadžikan tehnižen universitetan Hudžandan politehnine institut oma avaitud lidnas. == Homaičendad == <references /> == Irdkosketused == * [http://khujand.tj/ Lidnan oficialine sait (''khujand.tj'').] {{ref-tg}} {{ref-ru}} {{Commons|Category:Khujand}} [[Kategorii:Tadžikistanan lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Sogdan agj|*]] h0v7roefaspbwy3fp08s6n1mbv4val5 Sjudad de la Kost 0 11644 151049 115603 2022-07-24T13:06:02Z Koiravva 1717 + wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Sjudad de la Kost<br />Ciudad de la Costa | Lidnanznam = | Flag = | Lidnanznam text = | Flag text = | Valdkund = Urugvai | Eläjiden lugu = 112,449 | Voz' = 2011 | Pind = 51.25 | Fail = Puente americas canelones.jpg | Pämez' = | Telefonkod = +598-26-xxx-xxx | Aigvö = [[UTC]]−3 }} [[Fail:Ciudad de la Costa.png|thumb|left|250px|Lidnan kart rajonidenke (2011)]] '''Sjudad de la Kost''' ({{lang-es|Ciudad de la Costa}} «randišton lidn») om lidn [[Urugvai]]n suvirandal. Se om valdkundan koumanz' lidn eläjiden lugun mödhe, [[Montevideo]]n päivnouzmaine ezilidn, mülüb [[Kanelonesan agj]]aha kaikiš surembaks lidnaks. == Istorii == Montevideo-pälidnan šingotez vedi ezilidnoiden ližadusennoks. Pened lidnad i kurortad päivnouzmha pälidnan ezilidnoišpäi kazvoiba mugažo kümneks kilometraks i ühtištuiba aigan mändes. Eländpunkt sai lidnan röunoid da oiktusid vn 1994 19. päiväl redukud nügüdläiženke nimitusenke. Sjudad de la Kost šingotase lebuturizmal kül'bendrandanno. Letud avtodrom abutab sile i rahvahidenkeskeižen «Karrasko»-lendimportan sijaduz [[Paso Karrasko]]-lidnas ani lodeheze. == Geografijan andmused == Lidn vedase pidust' [[Atlantine valdmeri|Atlantižen valdmeren]] randad, sijadase 15 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Kurortlidnoiden Kosta de Oro-rajon («kuldaine rand») levitase 70 kilometraks päivnouzmha lidnaspäi. Vn 2011 Urugvain rahvahanlugemižen mödhe lidnan eläjiden lugu oli 112 449 ristitud. Se ližadui enamba mi pol'tošt kerdad vspäi 1996 (66 402 ristitud). == Irdkosketused == * [http://ciudaddelacosta.imcanelones.gub.uy/ Lidnan oficialine sait (''ciudaddelacosta.imcanelones.gub.uy'').] {{ref-es}} * [http://www.municipios.gub.uy/ciudad-de-la-costa Lidnan lehtpoled ''municipios.gub.uy''-saital.] {{ref-es}} {{Commons|Category:Ciudad de la Costa}} {{stub}} [[Kategorii:Urugvain lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Kanelonesan agj]] c647dbb6xynxl0nu6g23b7i1q0jb7vm Dimitrovgrad (Venäma) 0 13058 151061 103745 2022-07-25T06:25:10Z Koiravva 1717 +galerei, +hom, aktualizacii wikitext text/x-wiki {{Eländpunkt | Nimi = Dimitrovgrad<br />Димитровград | Lidnanznam = Coat of Arms of Dimitrovgrad.jpg | Flag = Flag of Dimitrovgrad (Ulianovsk oblast).png | Lidnanznam text = Dimitrovgradan lidnanznam (Venäma) | Flag text = Dimitrovgradan flag (Venäma) | Valdkund = Venäma | Eläjiden lugu = 112,388 | Voz' = 2021 | Pind = 103.98 | Fail = Димитровград — очень зелёный город - panoramio.jpg | Pämez' = Andrei Bol'šakov<br/>(viluku 2022—) | Telefonkod = +7-84235-xx-xxx | Avtokod = 73. 173 | Aigvö = [[UTC]]+4 ([[MSK]]+1) }} '''Dimitrovgrad''' ({{lang-ru|Димитровгра́д}}, {{lang-tt|Мәләкәс}}, edel 1972. vot oficialine nimi oli ''Melekess'') om [[Venäma]]n lidn [[Ul'janovskan agj]]an päivnouzmas. Se om agjan kahtenz' surtte lidn. Lidnümbrik om alištunu agjan tobmudele oikti. == Istorii == Eländpunktan aluz om pandud vl 1698 kuti ''Čuvašan Melekess-külä'' ({{lang-cv|Мелеккес ялĕ}}) Melekess-jogen ({{lang-ru|Мелеке́сс}}) alajoksmusen hural randal. Melekess sai lidnan statusad vl 1926. Dimitrovgradan ižandusen päsarakod oma atomreaktoriden tedoiduzkeskuz (kuz' atomreaktorad), mašinansauvomine (vagonad-laboratorijad, toine kodvindtehnik i avtomatik raudteiden täht, mašiništ kivivoin da gazan tegimišton täht, avtoagregatoiden tegim AvtoVAZ:an täht), meblin i oluden tehmine, torguind. == Geografijan andmused == Lidn sijadase Melekess- da Sur' Čeremšan-jogiden lanktendan sijas [[Kuibiševan vezivaradim]]he, seižub 50..100 m ü.m.t. korktusil, keskmäine korktuz om 88 metrad valdmeren pindan päl. Matkad [[Ul'janovsk]]hasai om 85 km päivlaskmha avtotedme. Toižed lähembaižed lidnad oma [[Nurlat]] (Tatarstan) 81 km päivnouzmha orhal vai 123 km avtotedme, [[Tol'jatti]] (Samaran agj) 79 km suvhe orhal vai 105 km avtotedme, [[Sengilei]] 61 km suvipäivlaskmha orhal vai 157 km avtotedme. Dimitrovgrad om lidnümbrikon üks'jäine eländpunkt. Lidnfartaloiden pind om 40,5 km². == Eläjad == Vl 1926 eläjiden lugu oli 18 tuhad ristituid. Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe 122 580 ristitud elihe lidnas. Kaikiš suremb lidnan ristitišt oli 137 200 eläjad vl 1999. Rahvahad (enamba 1% vl 2010): [[venälaižed]] — 70,9%, [[totarlaižed]] — 12,3%, [[čuvašalaižed]] — 4,9%, [[mordvinalaižed]] — 1,6%, [[ukrainalaižed]] — 1,0%, toižed rahvahad — 2,3%, rahvahuden ozutandata — 7,0%. [[Ortodoksine hristanuskond|Ortodoksižen hristanuskondan]] 14 pühäpertid<ref>[http://sobory.ru/geo/locat/17464 Dimitrovgradan pühäpertid ''sobory.ru''-saital.] {{ref-ru}}</ref> oma olmas lidnas: Spasan Toižetamižen kafedraline päjumalanpert' (om letud vll 2004−2007), Mikulai-čudonsädajan päjumalanpert' (om saudud vll 1985−1988, ende kafedraline), seičeme jumalanpertid i viž časounäd. [[Islam]]an pühäpert' om saudud vodele 1900, eli läbi sures kohenduses vl 2006. Edeližed lidnan pämehed oma Aleksei Košaev (reduku 2016 — reduku 2018) i Bogdan Pavlenko (eloku 2019 — heinku 2021). == Galerei == <gallery mode="packed" heights="125px"> Димитровград, здание администрации - panoramio.jpg|Lidnan tobmuden sauvuz (2007) Dimitrovgrad civil registry.jpg|Naimiželon registracijan pert'kulu (2004) Dimitrovgrad(Russia)Church in Old Town.JPG|Spasan Toižetamižen kafedraline päjumalanpert', vn 2007 nägu Dimitrovgrad Mosque2.jpg|Islaman pühäpert', vn 2012 nägu Димитровград, вид на НИИАР - panoramio.jpg|Nägu atomreaktoriden tedoiduzkeskushe vl 2006 DAAZ 1983.jpg|Avtoagregatoiden tegimen (DAAZ:an) sauvused vl 1983 Dimitrovgrad NKC.JPG|Tedon da kul'turan keskuz (2012) Dimitrovgrad International64d.JPG|Dimitrovgradan dramteatr A.N. Ostrovskijan nimed (2012) Автовокзал - panoramio - Ilya Vassilevsky.jpg|Avtobusstancii vl 2007 Dimitrovgrad RailwayStation 5027.jpg|''Dimitrovgrad''-päraudtestancii vl 2015 </gallery> == Homaičendad == <references/> == Irdkosketused == * [http://www.dumadgrad.ru/ Dimitrovgrad-lidnan Duman oficialine sait (''dumadgrad.ru'').] {{ref-ru}} * [http://www.dimitrovgrad.ru/ Lidnan Administracijan oficialine sait (''dimitrovgrad.ru'').] {{ref-ru}} {{Commons|Category:Dimitrovgrad, Russia}} {{Ul'janovskan agjan lidnad}} [[Kategorii:Dimitrovgrad (Venäma)| ]] [[Kategorii:Venäman lidnad]] [[Kategorii:Eländpunktad kirjamišton mödhe]] [[Kategorii:Ul'janovskan agjan lidnad]] [[Kategorii:Ul'janovskan agjan lidnümbrikod]] 6mqhbv7281yhsm9ynnbjqtkergi4ok9 Šablon:Motd/2022-07-26 (vep) 10 32504 151048 2022-07-24T12:46:58Z Koiravva 1717 Om sätud uz' lehtpol', kudamban südäiolend om 'Tetab ičeze hoikal vösijal Poler-pajatai da aktris (''Polaire'', 1874–1939) edestab [[apačid]]en kargud Gaston Sil'vestranke francižen vn 1910 Leons Perre-režissöran lühüdas «Suriden gercogiden turnir»-fil'mas ({{lang-fr|La Tournée des grands ducs}}). Video om 1 min 24 s hätkte.<noinclude> [[Kategorii:Päivän medijan šablonad]] </noinclude>' wikitext text/x-wiki Tetab ičeze hoikal vösijal Poler-pajatai da aktris (''Polaire'', 1874–1939) edestab [[apačid]]en kargud Gaston Sil'vestranke francižen vn 1910 Leons Perre-režissöran lühüdas «Suriden gercogiden turnir»-fil'mas ({{lang-fr|La Tournée des grands ducs}}). Video om 1 min 24 s hätkte.<noinclude> [[Kategorii:Päivän medijan šablonad]] </noinclude> 396aad2bgcmzv7sfjzzy438u7ihzs0w Šablon:Potd/2022-12-02 10 32505 151052 2022-07-24T18:51:29Z Koiravva 1717 Om sätud uz' lehtpol', kudamban südäiolend om 'Murga La Corre y Vuela en Encuentro de Murgas de Mujeres y Mujeres Murguistas edited.jpg' wikitext text/x-wiki Murga La Corre y Vuela en Encuentro de Murgas de Mujeres y Mujeres Murguistas edited.jpg qtwa34lw0q59c76h0il5auo1h2dnq5m Šablon:Potd/2022-12-02 (vep) 10 32506 151053 2022-07-24T19:07:50Z Koiravva 1717 Om sätud uz' lehtpol', kudamban südäiolend om '[[Urugvai]]š karnaval mäneb vodes läbi. Se otab erazvuiččid formid. Fotokuval Čilin ''La Corre y Vuela-murga''-aktris urugvain stiliš edestab De Verano-teatras Urugvain [[Montevideo]]-pälidnas kut ''Encuentro de Murgas de Mujeres y Mujeres Murguistas''-aigtegon pala, 15. keväz'ku 2019. ''Murga'' om muzikteatran etnine form ispanijankel'žiš maiš, no akt'oriden täht veroližikš, i naižed-murga tehtas rahvahidenkeskeižid suimid...' wikitext text/x-wiki [[Urugvai]]š karnaval mäneb vodes läbi. Se otab erazvuiččid formid. Fotokuval Čilin ''La Corre y Vuela-murga''-aktris urugvain stiliš edestab De Verano-teatras Urugvain [[Montevideo]]-pälidnas kut ''Encuentro de Murgas de Mujeres y Mujeres Murguistas''-aigtegon pala, 15. keväz'ku 2019. ''Murga'' om muzikteatran etnine form ispanijankel'žiš maiš, no akt'oriden täht veroližikš, i naižed-murga tehtas rahvahidenkeskeižid suimid andmaha mahtusid toine toižele udes rados.<noinclude> [[Kategorii:Päivän kuvan šablonad]] </noinclude> e6jrkct0urfpdws8hdnsnqjjpvjfz3j Šablon:Motd/2022-08-01 10 32507 151062 2022-07-25T06:30:04Z Koiravva 1717 Om sätud uz' lehtpol', kudamban südäiolend om 'Beksan Nir Corona Keraton Yogyakarta.webm' wikitext text/x-wiki Beksan Nir Corona Keraton Yogyakarta.webm b34wqwer2kn15mtdgefspf6ydibvyzb Šablon:Motd/2022-07-24 (vep) 10 32508 151063 2022-07-25T06:56:12Z Koiravva 1717 Om sätud uz' lehtpol', kudamban südäiolend om 'Anglijalaižen [[Gerbert Uells]]-kirjutajan (1866–1946) tedoliž-fantastižen «Moro-doktoran sar'»-romanan ezisanad (om publikoitud 1896, {{lang-en|The Island of Doctor Moreau}}), anglijan kelel. Vn 2017 audio om 2 min 57 s hätkte, Aleks Pattersonan änetuz LibriVox:an abul (''Alex Patterson'').<noinclude> [[Kategorii:Päivän medijan šablonad]] </noinclude>' wikitext text/x-wiki Anglijalaižen [[Gerbert Uells]]-kirjutajan (1866–1946) tedoliž-fantastižen «Moro-doktoran sar'»-romanan ezisanad (om publikoitud 1896, {{lang-en|The Island of Doctor Moreau}}), anglijan kelel. Vn 2017 audio om 2 min 57 s hätkte, Aleks Pattersonan änetuz LibriVox:an abul (''Alex Patterson'').<noinclude> [[Kategorii:Päivän medijan šablonad]] </noinclude> 2s0x68ee7l84kt4pzcvv5g4wx05j3ko 151064 151063 2022-07-25T06:59:33Z Koiravva 1717 wikitext text/x-wiki Anglijalaižen [[Uells Gerbert Džordž|Gerbert Uells]]-kirjutajan (1866–1946) tedoliž-fantastižen «Moro-doktoran sar'»-romanan ezisanad (om publikoitud 1896, {{lang-en|The Island of Doctor Moreau}}), anglijan kelel. Vn 2017 audio om 2 min 57 s hätkte, Aleks Pattersonan änetuz LibriVox:an abul (''Alex Patterson'').<noinclude> [[Kategorii:Päivän medijan šablonad]] </noinclude> l8gpf82plj5ml963r48hmzvzb3eat49