Wikipedia
yowiki
https://yo.wikipedia.org/wiki/Oj%C3%BAew%C3%A9_%C3%80k%E1%BB%8D%CC%81k%E1%BB%8D%CC%81
MediaWiki 1.39.0-wmf.21
first-letter
Amóhùnmáwòrán
Pàtàkì
Ọ̀rọ̀
Oníṣe
Ọ̀rọ̀ oníṣe
Wikipedia
Ọ̀rọ̀ Wikipedia
Fáìlì
Ọ̀rọ̀ fáìlì
MediaWiki
Ọ̀rọ̀ mediaWiki
Àdàkọ
Ọ̀rọ̀ àdàkọ
Ìrànlọ́wọ́
Ọ̀rọ̀ ìrànlọ́wọ́
Ẹ̀ka
Ọ̀rọ̀ ẹ̀ka
Èbúté
Ọ̀rọ̀ èbúté
Ìwé
Ọ̀rọ̀ ìwé
TimedText
TimedText talk
Module
Module talk
Gadget
Gadget talk
Gadget definition
Gadget definition talk
.lk
0
10906
556784
459484
2022-07-22T15:35:54Z
Enitanade
24674
#wpwpwyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:DotLK domain logo.png|thumb|Aworan Itoka DotLK domain]]
{{Infobox Top level domain|
name=.lk|
background=#CCF|
image=<!-- Deleted image removed: [[Image:Lknic-logo-sm.png|LK Domain Registry|117px]] -->|
introduced=[[1990]]|
type=[[Country code top-level domain]]|
status=Active|
registry=[[University of Moratuwa]]|
sponsor=[[LK Domain Registry]]|
intendeduse=Entities connected with [[Sri Lanka]]|
actualuse=Popular in Sri Lanka|
restrictions=Registrants must provide clear justification for registering particular name; some third-level names restricted by category|
structure=Registrations are made directly at the second level, or at the third level beneath second-level names|
document=[http://www.nic.lk/guidelines.html Policy]|
disputepolicy=|
website=[http://www.nic.lk/ nic.lk]|}}
'''.lk''' je ti ile [[Sri Lanka]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
{{ccTLD}}
[[sv:Toppdomän#L]]
fvzctk3dldxpnnwqm04s53debft4rvv
Àwọn ọmọ Áfíríkà Amẹ́ríkà
0
11554
556878
554394
2022-07-23T08:11:12Z
220.121.133.157
wikitext
text/x-wiki
[[File:001-full-erect (cropped).jpg|thumb|Black women love bwc]]
{{African American ethnicity}}
'''Ọmọ Afrika Amẹrika''' tabi '''Alawodudu Ara Amerika''' je omo orile-ede [[USA|Amerika]] ti won ni ipilese lati inu ikan lara awon eya [[eniyan dudu]] ile [[Afrika]].
{{ekunrere}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ọmọ Áfríkà Amẹ́ríkà| ]]
[[Ẹ̀ka:Eya]]
sm05ckzja1fpy706u55t7ucz4lzqxrb
556879
556878
2022-07-23T08:21:24Z
PotsdamLamb
24896
Ìmúkúrò àtúnyẹ̀wò 556878 ti [[Special:Contributions/220.121.133.157|220.121.133.157]] ([[User talk:220.121.133.157|ọ̀rọ̀]])
wikitext
text/x-wiki
{{African American ethnicity}}
'''Ọmọ Afrika Amẹrika''' tabi '''Alawodudu Ara Amerika''' je omo orile-ede [[USA|Amerika]] ti won ni ipilese lati inu ikan lara awon eya [[eniyan dudu]] ile [[Afrika]].
{{ekunrere}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ọmọ Áfríkà Amẹ́ríkà| ]]
[[Ẹ̀ka:Eya]]
ebzdqcmv49qwgmtx95zj4ovupodmbv4
Yunifásítì ìlú Ìbàdàn
0
14394
556785
554069
2022-07-22T15:41:27Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:University of Ibadan gate, Ibadan4.jpg|thumb|Ibode Yunifásítì ti Ìbàdàn]]
{{Infobox university
|name =Yunifásítì Ìjọba Àpapọ̀ tí ìlú Ìbàdàn</br> University of Ibadan
|image_name =
|motto =
|established = 1948
|chancellor =
|vice_chancellor = Professor [[Abel Idowu Olayinka]]
|city = [[Ibadan]]
|state = [[Oyo State|Oyo]]
|country = [[Nigeria]]
|webpage = www.ui.edu.ng
|College of Med. = www.comui.edu.ng
|students =
|undergrad =
|postgrad = pgschool.ui.edu.ng
|colours =
|type = [[public university|Public]]
|affiliations =
|email = registrar@ui.edu.ng
}}
'''{{PAGENAME}}'''
==Itokasi==
==Ìtàn ==
[[Fáìlì:Kenneth Dike Library, University of Ibadan, Ibadan.jpg| thumb|right|Kenneth Dike Library, University of Ibadan]]
Wọ́n dá Ilé-ẹ̀kọ́
YunásítìtÌjọba Àpapọ̀ i ti ilu Ibadaní ọjọ́joẹtàdínlógún, OṣùsKọkànlálaỌdúdun 1948.<ref>{{cite book |ref=harv
|url=https://books.google.com/books?id=Ms9Bs9fUmpcC&pg=PA52 |title=Serving the Common Good: an African perspective on higher education |first=Kiluba L. |last=Nkulu |page=54 |publisher=Peter Lang |year=2005 |ISBN=0-8204-7626-9}}</ref>
Rt. Hon. Sir [[Abubakar Tafawa Balewa]] [[Abubakar Tafawa Balewa|ẹ́ ẹ]]<nowiki/>eni[[Abubakar Tafawa Balewa|àkọ́kọ́]]<nowiki/>o [[Abubakar Tafawa Balewa|á]]<nowiki/>ati [[Abubakar Tafawa Balewa|ẹ́]]<nowiki/>e i[[Abubakar Tafawa Balewa|ò]]<nowiki/>o [[Abubakar Tafawa Balewa|àbá]]<nowiki/>a[[Abubakar Tafawa Balewa|Ìsàlẹ̀ Yunifasiti]] [[Abubakar Tafawa Balewa|ìí.]] O si je oye yi ni ayeye kan, ti a ranti fun [[Ilu Gangan]], [[Ilu Gangan|í ó]]<nowiki/>o [[Ilu Gangan|ì]]<nowiki/>i [[Ilu Gangan|áyé]]<nowiki/>e [[Ilu Gangan|órí]] ri [[Ilu Gangan|ápá]]<nowiki/>a[[Ilu Gangan|ìṣeré]]<nowiki/>e Yuni[[Ilu Gangan|ásítì yìí]] [[Ilu Gangan|í]]<nowiki/>i [[Ilu Gangan|ọdú]]<nowiki/>un 1963. [[Kenneth Dike]] [[Kenneth Dike|ì]]<nowiki/>i ni[[Kenneth Dike|ọmọ]] o[[Kenneth Dike|ílẹ̀èdè]] [[Kenneth Dike|àìjíríà]]<nowiki/>a[[Kenneth Dike|àkọ́kọ́]]<nowiki/>o[[Kenneth Dike|tí ó jẹ́ ipò Gíwá]] Yunifasiti [[Kenneth Dike|áà.]] .
==Ìṣàkóso ==
Àwọn Aṣáájú yunifásítì ìlú Ìbàdàn lọ́wọ́lọ́wọ́ ni:<ref>{{cite web|url=http://ui.edu.ng/content/university-ibadan-principal-officers-1 |title=University of Ibadan Principal Officers | UNIVERSITY OF IBADAN(UI) |publisher=Ui.edu.ng |date= |accessdate=2010-07-05}}</ref>
{| class="wikitable"
|+Eniyan
!Ipò
!Orúkọ
|-
| Àlejò
| [[Muhammadu Buhari]]
|-
|Bàbá Ìsàlẹ̀
|Sultan of Sokoto, Alhaji [[Sa'adu Abubakar|Saad Abubakar]]
|-
|Alága Ìgbìmọ̀
|Nde Joshua Mutka Waklek
|-
|Gíwá Ilé-ẹ̀kọ́
|
|-
|Igbákejì Gíwá (Ìṣàkóso ètò)
|Ọ̀jọ̀gbọ́n Káyọ̀dé Oyebode Adébọ̀wálé
|-
|Igbákejì Gíwá (Ètò Ẹ̀kọ́ )
|Ọ̀jọ̀gbọ́n Adéyinka Abideen Aderinto
|-
|igbákejì Gíwá (Eto Awari, Iseda ati Ifowosowopo fun Idagbasoke)
|Ọ̀jọ̀gbọ́n Olanike Kudirat Adéyẹmọ
|-
|Akọ̀wé
|Arábìnrin Olúbùnmi aya Fáluyì
|-
|Akápò
|Ọ̀mọwé Michael O. Alátiṣe
|-
|Adarí Yàrá Ìkàwé
|Ọ̀mọwé Helen O. Kọ́mọláfẹ́-Ọ̀pádèjì
|}
==Eka==
==Ìtọ́kasí ==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Yunifásítì ní Nàìjíríà|Ìbàdàn]]
[[Ẹ̀ka:Ìbàdàn]]
23bm51vp0m3c8x5etvgof26o8yz6bj6
Àwọn ọmọ Arméníà
0
16051
556786
536742
2022-07-22T15:44:58Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Armenian collage.png|thumb|Àwọn ọmọ Améníà]]
{{Infobox Ethnic group
|group = Àwọn ọmọ Arméníà<br /> Armenians<br />Հայեր (''Hayer'')
|image = <center>
<table cellspacing="0" cellpadding="0" border="0">
<tr>
<td>[[Fáìlì:Tigranes the Great 60x95.png|Tigranes the Great]]</td>
<td>[[Fáìlì:Mesrob Mashtots 60x95.png|St. Mesrob Mashtots]]</td>
<td>[[Fáìlì:Levon V Lusignan 60x95.png|Levon V Lusignan]]</td>
</tr>
<tr>
<td>[[Fáìlì:Ivan Aivazovsky 60x95.png|Ivan Aivazovsky]]</td>
<td>[[Fáìlì:William Saroyan 60x95.png|William Saroyan]]</td>
<td>[[Fáìlì:Charles Aznavour 60x95.png|Charles Aznavour]]</td>
</tr>
</table>
<small>Top row (left to right)<br />[[Tigranes the Great]] • [[Saint Mesrob]] • [[Levon V Lusignan of Armenia|statue of Levon V Lusignan]] <br /> [[Ivan Aivazovsky]] • [[William Saroyan]] • [[Charles Aznavour]]</small></center>
|population = '''7.3 - 7.4 million''' (2002 est.)<ref name="Astourian-2007">{{Astourian 2007}}</ref><br /><small>see [[Armenians per country]] for details</small>
|region1 = {{flagcountry|Armenia}}
|pop1 = 2,500,000
|ref1 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region2 = {{flagcountry|Russia}}
|pop2 = 2,000,000
|ref2 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region3 = {{flagcountry|United States}}
|pop3 = 800,000
|ref3 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region4 = {{flagcountry|France}}
|pop4 = 400,000
|ref4 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region5 = {{flagcountry|Georgia}}
|pop5 = 300,000
|ref5 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region6 = Central and South America
|pop6 = 200,000
|ref6 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region6 = {{flagcountry|Iran}}
|pop6 = 170,000
|ref6 =<ref>http://www.ethnologue.com/show_country.asp?name=Iran</ref>
|region7 = Eastern Europe and the Balkans
|pop7 = 165,000
|ref7 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region8 = {{flagcountry|Belarus}} and {{flagcountry|Ukraine}}
|pop8 = 160,000
|ref8 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region9 = Western Europe (besides France and Northern Europe)
|pop9 = 150,000
|ref9 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region10 = ''{{flagcountry|Nagorno-Karabakh}}'' <small>(no [[de jure]] recognition)</small>
|pop10 = 120,000
|ref10 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region11 = {{flagcountry|Lebanon}}
|pop11 = 110,000
|ref11 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region12 = {{flagcountry|Canada}}
|pop12 = 100,000
|ref12 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region14 = Other Middle Eastern countries
|pop14 = 85,000
|ref14 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region15 = Central Asia
|pop15 = 80,000
|ref15 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region16 = {{flagcountry|Syria}}
|pop16 = 80,000
|ref16 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region17 = {{flagcountry|Australia}}
|pop17 = 60,000
|ref17 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region18 = Asia
|pop18 = 30,000
|ref18 = <ref name="Astourian-2007"/>
|region19 = Africa
|pop19 = 15,000
|ref19 = <ref name="Astourian-2007"/>
|languages = [[Armenian language|Armenian]]
|religions = ''[[Christianity]]'':<br />[[Armenian Apostolic Church]] (majority)<br /> [[Armenian Catholic Church]], [[Armenian Evangelical Church]]}}
'''Àwọn ọmọ Arméníà''' ({{lang-hy|[[wikt:հայեր|հայեր]]}}
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
[[ẹ̀ka:Àwọn ará Arméníà]]
1nzqxjtmnu0xaxl3ky8g5lh7cab3rb4
Orin Soul
0
18552
556788
534830
2022-07-22T15:53:31Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Jamesbrown4.jpg|thumb|Jamesbrown]]
{{Infobox Music genre
|name=Soul
|bgcolor=orange
|color=black
|stylistic_origins=[[Rhythm and blues]] - [[Gospel music|Gospel]] - [[Doo-wop]]
|cultural_origins=Late 1950s, [[United States]]
|instruments=[[Electric Guitar|Guitar]] - [[Bass guitar|Bass]] - [[Piano]] - [[organ (music)|Organ]] -[[Drum Kit|Drums]] - [[Horn section]] - [[Singing|Vocals]]
|popularity=International, 1960s through early 1980s
|derivatives=[[Contemporary R&B]] - [[Disco]] - [[Funk]] - [[Quiet Storm]] - [[Brokenbeat]]
|subgenrelist=List of soul genres
|subgenres= [[Blue-eyed soul]] - [[Brown-eyed soul]] - [[Motown Records#The Motown Sound|Motown Sound]] - [[Psychedelic soul]] - [[Smooth soul]]
|fusiongenres=[[Neo soul]] - [[Soul blues]] - [[Soul jazz]] - [[Spoken word soul]] - [[Nu jazz]]
|regional_scenes=[[British soul]] - [[Chicago soul]] - [[Detroit soul]] - [[Memphis soul]] - [[New Orleans soul]] - [[Northern soul]] - [[Philly soul]] - [[Southern soul]]
|other_topics=[[List of soul musicians|Soul Musicians]]
}}
'''Orin Soul''' ni iru orin to bere wa lati orile-ede [[United States|Amerika]] to sedapo awon apilese [[gospel music]] ati [[rhythm and blues]].<ref name=valter>{{cite book|author=Valter Ojakäär|title=Popmuusikast|publisher=Eesti Raamat|year=1983}}</ref>
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Orin soul|*]]
j87s43df15si0lmi5a9mzl4yzt56hgv
ISO 764
0
18752
556789
462448
2022-07-22T15:55:57Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Rolex Milgauss GV (cropped).jpg|thumb|Rolex Milgauss GV]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[ISO|opagun kariaye]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{ISO standards}}
t9g442riqlyf8ob6hii0v36gesmsg76
Rock and roll
0
18846
556787
462510
2022-07-22T15:50:22Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Elvis Presley promoting Jailhouse Rock.jpg|thumb|Elvis Presley n polongo Jailhouse Rock]]
{{Infobox Music genre
|name=Rock and roll
|color = white
|bgcolor = crimson
|stylistic_origins=[[Blues]]{{•w}}[[gospel music|Gospel]]{{•w}}[[Folk music]]{{•w}}[[Country music]]{{•w}}[[Jump blues]]{{•w}}[[Chicago blues]]{{•w}}[[Swing music]]{{•w}}[[Boogie-woogie]]{{•w}}[[Rhythm and blues|R&B]], [[Doo Wop]]
|cultural_origins= 1940s, [[United States]]
|instruments=[[Electric guitar]], [[double bass|string bass]] or later [[bass guitar]], [[Drum kit|drums]], [[piano]], [[saxophone]] (occasionally)
|popularity= One of the best selling music forms since the 1950s
|derivatives= [[Rock music|Rock]]{{•w}}[[Rockabilly]]{{•w}}[[Pop music|Pop]]
|other_topics= [[Rock and Roll Hall of Fame]]
}}
'''Rock and roll'''
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
f8ju03u8z61mv25j934p8xkp6avzhg0
Sunni
0
19273
556814
474262
2022-07-22T20:13:25Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:رسم تعبيري للفظ الجلالة ومن يجلهم أهل السنة.png|thumb|رسم تعبيري للفظ الجلالة ومن يجلهم أهل السنة]]
Awon '''Sunni''' ni eka awon [[musulumi]] to pojulo laye, won 85% gbogbo awon 1.5 legbegberunkeji elesin [[islam]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn mùsùlùmí]]
0kyxxug4yla8htrgy8rqxtwpfgi6kxj
Northern Cape
0
19379
556790
462659
2022-07-22T15:57:59Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Noupoort.JPG|thumb|Noupoort]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[Àwọn Ìgbèríko ilẹ̀ Gúúsù Áfríkà|igberiko 9]] ni orile-ede [[Guusu Afrika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{Provinces of South Africa}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìgbèríko ilẹ̀ Gúúsù Áfríkà]]
3fkbma4a5v5wxtr8psjcjv4khk57rnh
Àríwá-Ìwọòrùn (Gúúsù Áfríkà)
0
19380
556793
462661
2022-07-22T16:56:50Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:OldAnglicanChurchRustenburg 1.JPG|thumb|Ijo Aguda atijo ti Rustenburg]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[Àwọn Ìgbèríko ilẹ̀ Gúúsù Áfríkà|igberiko 9]] ni orile-ede [[Guusu Afrika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{Provinces of South Africa}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìgbèríko ilẹ̀ Gúúsù Áfríkà]]
3vspukej3zkzlkue1gof98mz0hdozmr
Ìwé Ọbadíàh
0
19520
556791
493587
2022-07-22T16:52:34Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Obadiah.jpg|thumb|Ọbadíà]]
'''{{PAGENAME}}''' ni iwe ninu [[Holy Bible|Bibeli Mimo]].
{{ekunrere}}
== Itokasi ==
{{reflist}}{{Books of the Bible}}
[[Ẹ̀ka:Bíbélì]]
frsa9gg95ytwjt5r2yekh369r7ihxv4
Ìwé Jónà
0
19521
556802
493588
2022-07-22T17:59:01Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Pieter Lastman - Jonah and the Whale - Google Art Project.jpg|thumb|Pieter Lastman - Jonah ati Whale naa - Google Art Project]]
'''{{PAGENAME}}''' ni iwe ninu [[Holy Bible|Bibeli Mimo]].
{{ekunrere}}
== Itokasi ==
{{reflist}}{{Books of the Bible}}
[[Ẹ̀ka:Bíbélì]]
noe5nhhsgokbbyopb9x20ny28yzwhpa
Ìwé Míkà
0
19522
556801
493516
2022-07-22T17:56:15Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Initial U - An Angel before Micah - Google Art Project.jpg|thumb|Initial U - Angeli kan niwaju Micah- Google Art Project]]
'''{{PAGENAME}}''' ni iwe ninu [[Holy Bible|Bibeli Mimo]].
{{ekunrere}}
== Itokasi ==
{{reflist}}{{Books of the Bible}}
[[Ẹ̀ka:Bíbélì]]
qas0ccjv1zu4k7sn7ys8xx59nuo40xc
Ìwé Náhúmù
0
19523
556795
493328
2022-07-22T17:18:07Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Nahum-prophet.jpg|thumb|Wooli Náhúmù]]
'''{{PAGENAME}}''' ni iwe ninu [[Holy Bible|Bibeli Mimo]].
{{ekunrere}}
==Itokasi==
{{reflist}}{{Books of the Bible}}
[[Ẹ̀ka:Bíbélì]]
chx5xjcwirdgxh6h9f6k2y5mqreojk0
Ìwé Hábákkúkù
0
19524
556796
493517
2022-07-22T17:20:29Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:HabacucProfeta.jpg|thumb|HabacucProfeta]]
'''{{PAGENAME}}''' ni iwe ninu [[Holy Bible|Bibeli Mimo]].
{{ekunrere}}
==Itokasi==
{{reflist}}{{Books of the Bible}}
[[Ẹ̀ka:Bíbélì]]
eeyufwc2afidpb7oozybesg14aruskh
Ìwé Sẹfaníàh
0
19525
556798
493589
2022-07-22T17:26:31Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Tomar-Convento de Cristo-Charola-Profetas, santos e doutores da Igreja 1-20140914.jpg|thumb|Tomar-Convento de Cristo-Charola-Profetas, santos e doutores da Igreja]]
'''{{PAGENAME}}''' ni iwe ninu [[Holy Bible|Bibeli Mimo]].
{{ekunrere}}
== Itokasi ==
{{reflist}}{{Books of the Bible}}
[[Ẹ̀ka:Bíbélì]]
e54tzvbbwpbe8q865j2e1p7c7zlxqwg
Ìwé Hággáì
0
19526
556794
493653
2022-07-22T17:13:56Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Аггей.jpg|thumb|Аггей]]
'''{{PAGENAME}}''' ni iwe ninu [[Holy Bible|Bibeli Mimo]].
{{ekunrere}}
== Itokasi ==
{{reflist}}{{Books of the Bible}}
[[Ẹ̀ka:Bíbélì]]
8hfu0u8jvogwnyd22gummbxn1f2u984
Ìwé Sẹkaríàh
0
19527
556797
493590
2022-07-22T17:23:51Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Michelangelo Buonarroti 031.jpg|thumb|Michelangelo Buonarroti]]
'''{{PAGENAME}}''' ni iwe ninu [[Holy Bible|Bibeli Mimo]].
{{ekunrere}}
== Itokasi ==
{{reflist}}{{Books of the Bible}}
[[Ẹ̀ka:Bíbélì]]
5q04qtq9t3rxmnhf2kxhhfwbb936bdo
Àrùn
0
19679
556803
462803
2022-07-22T18:02:27Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Gabriel von Max Die ekstatische Jungfrau Katharina Emmerich.jpg|thumb|Gabriel von Max Die ekstatische Jungfrau Katharina Emmerich]]
'''Àrùn''' tabi '''ọ̀kùnrùn''' ni eyi ti ko je ki [[Human body|ara]] ohun [[organism|elemin]] o le.
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
6hy8mkoj3dpxlr1mvkkpfj5bc8z3358
H.264/MPEG-4 AVC
0
19852
556800
462891
2022-07-22T17:52:18Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:H.264 block diagram with quality score.jpg|thumb|Aworan H.264 block pelu ojulowo omi]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[ISO|opagun kariaye]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{Compression formats}}
{{ISO standards}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ọ̀págun ISO]]
6hvl4gztbsj0bsa8qyiwpegg5rzodfy
Bukoba
0
20011
556821
462996
2022-07-22T20:28:20Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Bukoba.JPG|thumb|Bukoba]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
aydlpu166jfgzr4s2s7rnto6g46vynj
Kigoma
0
20012
556804
462997
2022-07-22T18:04:19Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Kigoma kituo cha reli 2012 Tamino.jpg|thumb|Kigoma kituo cha reli 2012 Tamino]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
3uzhyu8t411e5p1zn2i3ug7apm3t58k
Moshi
0
20013
556805
474331
2022-07-22T18:05:37Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Kilimanjaro Moshi.jpg|thumb|Kilimanjaro Moshi]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
oigc2r0dw6wk326ezz7viilbit7geb0
Lindi
0
20014
556825
462999
2022-07-22T20:35:05Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Scene in Lindi, Tanzania (2).jpg|thumb|Scene ni Lindi, Tanzania]]
'''Lindi''' je ilu ni [[Tansania]]
{{coord|10|00|S|39|43|E|region:TZ_type:city|display=title}}
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
h8lcyaz50lj1j72r73q5b6weydtx1su
Babati
0
20015
556806
463000
2022-07-22T18:07:01Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Mt Kwahara, Babati.jpg|thumb|Mt Kwahara, Babati]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
rnma0ga4df0a1vysit1pwjpkg4hu6v8
Musoma
0
20016
556809
463001
2022-07-22T19:30:31Z
Sowoletoyin
18402
Mo Ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Musoma_Busbahnhof2.jpg|thumb|Àwọn ilé ìtajà ní àyíká ibùdó ọkọ̀ akérò ti Musoma, Tansania.]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{coord|1|30|S|33|48|E|region:TZ_type:city|display=title}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
1gv38oceoirskwty98mac0riynce5bj
Mbeya
0
20017
556808
463002
2022-07-22T18:12:39Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Mbeya.jpg|thumb|Mbeya]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
mbib3v5luxo3ilf1gb07me7bj8zx7wv
Morogoro
0
20018
556799
463003
2022-07-22T17:45:33Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Morogoro panorama.jpg|thumb|Morogoro panorama]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
bkamvtg4crw8p7neylt3xvn05oa47qk
Mtwara (ìlú)
0
20019
556820
463004
2022-07-22T20:26:19Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Mtwara-jour.JPG|thumb|Mtwara-jour]]
'''{{PAGENAME}}''' je
==
== Ìkọ àkọlé ==
==
ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
g84g50ne1cp7cmnovse63s3leydo6lf
Songea
0
20025
556822
463010
2022-07-22T20:30:10Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Masjidun Noor Jumma Mosque.jpg|thumb|Mosalasi Masjidun Noor Jumma]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
qupjfyz56i50on2v636yyls311wi7z9
Shinyanga
0
20026
556824
463011
2022-07-22T20:32:35Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Wood market in Shinyanga.jpg|thumb|Oja pako ni Shinyanga]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
hm6p84j015yreq5309ni764vj56wf8y
Singida
0
20027
556792
463012
2022-07-22T16:53:26Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Singida.jpg|thumb|Singida]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
p992x3139nhxr3ahy7bma1ery84q6qv
Tabora
0
20028
556818
463013
2022-07-22T20:24:11Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Bundesarchiv Bild 146-1984-063-36A, Deutsch-Ostafrika, Reise Bernhard Dernburg.jpg|thumb|Bundesarchiv Bild 146-1984-063-36A, Deutsch-Ostafrika, Reise Bernhard Dernburg]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu ni [[Tansania]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Tànsáníà]]
7o2sh7urn7xyfnvajqkihbfyth12eo4
La Congolaise
0
20063
556807
474335
2022-07-22T18:09:35Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Photo Flag Rep Congo.JPG|thumb|Aworan Asiha orile-ede Congo]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{National Anthems of Africa}}
nlg7f49jwapmpqr0gk6ezpns3cxc8rw
Djìbútì (orin-ìyìn)
0
20065
556817
493598
2022-07-22T20:20:53Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flag-map of Djibouti.png|thumb|Aworan-Atoka-Asiha ti orile-ede Djibouti]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{National Anthems of Africa}}
f53gjqpttnnepf8nt4biy4zkh6pohhq
Salut à toi, pays de nos aïeux
0
20097
556829
463081
2022-07-22T20:59:50Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:National anthem of Togo.jpg|thumb|Orin orile-ede ti Togo]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{National Anthems of Africa}}
k1uatmmgc22ow49506wqqf01xty23iu
Land der Berge, Land am Strome
0
20107
556849
463100
2022-07-22T21:44:41Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Land der Berge, Land am Strome.jpg|thumb|Land der Berge, Land am Strome]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]] [[Austria]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{National Anthems of Europe}}
[[Ẹ̀ka:Austríà]]
[[Ẹ̀ka:Àwọn orin-ìyìn orílẹ̀-èdè]]
5ix6cqwrn9djwryrbi3q2stlswurp3v
Lijepa naša domovino
0
20113
556851
463071
2022-07-22T21:50:31Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Spomenik hrvatskoj himni-1.jpg|thumb|Spomenik hrvatskoj himni-1]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{National Anthems of Europe}}
267x9ie6l66seul3z0unjnzgserot8r
Deutschlandlied
0
20120
556846
502394
2022-07-22T21:35:39Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Deutschlandlied.jpg|thumb|Deutschlandlied]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{National Anthems of Europe}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn orin-ìyìn orílẹ̀-èdè]]
pggadj85j0q7bfg51c6dg4cgvj9d8ig
Himnusz
0
20121
556845
463087
2022-07-22T21:33:20Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Himnusz.jpg|thumb|Himnusz]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{National Anthems of Europe}}
nzmzifyy5dpwi6swij3sro31dt7elu4
Het Wilhelmus
0
20134
556848
463109
2022-07-22T21:43:04Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Wilhelmus Valerius complete.png|thumb|Wilhelmus Valerius complete]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{National Anthems of Europe}}
31hexisran0ekugdb5sdxnt2k1s42ps
Zdravljica
0
20143
556830
474420
2022-07-22T21:01:08Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Zdravica-št4-rokopis1.jpg|thumb|Zdravica-št4-rokopis1]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{National Anthems of Europe}}
ormi4c854mkc2a8gygxq9qm8a81qal4
Du gamla, Du fria
0
20145
556847
463120
2022-07-22T21:41:11Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:TalochTon8.jpg|thumb|TalochTon8]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{National Anthems of Europe}}
ct723fxpt91vnt27pzp2j2p87apwixz
Hen Wlad Fy Nhadau
0
20150
556852
463124
2022-07-22T21:53:28Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Welsh National Anthem (4655569).jpg|thumb|Orin orile-ede Welsh]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[national anthem|orin oriki orile-ede]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{National Anthems of Europe}}
li87z6xdxc6xey1dqw6h4h5kz9mfqg6
Pará
0
20165
556835
463133
2022-07-22T21:08:52Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[[File:Flona Tapajós, Pará, Brasil by Marizilda Cruppe - Rede Amazônia Sustantável (6) - 50404922503.jpg|thumb|Flona Tapajós, Pará, Brasil by Marizilda Cruppe - Rede Amazônia Sustantável (6) - 50404922503]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
2ytol1mrtur3e84geu60uyhgvdldtak
556836
556835
2022-07-22T21:11:36Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Flona Tapajós, Pará, Brasil by Marizilda Cruppe - Rede Amazônia Sustantável (6) - 50404922503.jpg|thumb|Flona Tapajós, Pará, Brasil by Marizilda Cruppe - Rede Amazônia Sustantável (6) - 50404922503.jpg]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
p0azryuhldmf3m8phtyw1f43mq64xbv
Alagoas
0
20169
556834
463137
2022-07-22T21:06:02Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Panorama de Maceió.jpg|thumb|Panorama de Maceió]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
8zi1jsadlo3e4fxvfdviijhecym6xs2
Maranhão
0
20172
556840
463140
2022-07-22T21:17:35Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Lençóis Maranhenses 2018 (cropped).jpg|thumb|Lençóis Maranhenses 2018 ]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
510hzf8pa53sw522bbl3zabiros90tm
Paraíba
0
20173
556831
463141
2022-07-22T21:02:28Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Aldeia camurupim.jpg|thumb|Aldeia camurupim]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
kwm4btfi9cfs1au59knhtgusadecms1
Pernambuco
0
20174
556838
463142
2022-07-22T21:13:06Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:COSTA DOS CORAIS-TAMANDARÉ, LITOROL SUL DE PERNAMBUCO.jpg|thumb|COSTA DOS CORAIS-TAMANDARÉ, LITOROL SUL DE PERNAMBUCO]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
hmep039ef3009ohd2rbtxr1vkpxak2l
Sergipe
0
20177
556844
463145
2022-07-22T21:27:52Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Canindé de São Francisco-002.jpg|thumb|Canindé de São Francisco-002]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
4n47h412apv6ppmvusyi5g1svy0t8zy
Goiás
0
20178
556839
463146
2022-07-22T21:15:00Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Morro cabeludo - Parque dos Pireneus - Pirenópolis - Goiás 01.jpg|thumb|Morro cabeludo - Parque dos Pireneus - Pirenópolis - Goiás 01]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
1rvj9xckdg1mjcjei4bjf7t1x8jfga4
Mato Grosso
0
20179
556842
463147
2022-07-22T21:19:18Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Pantanal Mato Grosso Brasil.jpg|thumb|Pantanal Mato Grosso Brasil]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
86dcaj6xzd87uft3ixvubhmgpzk3rkt
Mato Grosso do Sul
0
20180
556843
474397
2022-07-22T21:21:25Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Barra do Sucuri.jpg|thumb|Barra do Sucuri]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
54l2q40mcwuxxyz23qpvwimuddokdkv
Minas Gerais
0
20183
556832
463151
2022-07-22T21:03:42Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:CURVA DO RIO.jpg|thumb|CURVA DO RIO]]
'''{{PAGENAME}}''' je ikan ninu awon [[States of Brazil|ipinle]] ni orile-ede [[Brasil]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{States of Brazil}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn Ìpínlẹ̀ ilẹ̀ Brasil]]
omiufjkmly2jyisri26duvkejwdi0tp
Orin-ìyìn Orílẹ̀-èdè Brasil
0
20247
556850
463190
2022-07-22T21:49:17Z
Enitanade
24674
#wpwpyo #wpwp
wikitext
text/x-wiki
[[File:Bandeira do Brasil.JPG|thumb|Bandeira do Brasil]]
{{Infobox Anthem
|title = Hino Nacional Brasileiro
|yoruba_title = Orin-iyin Orile-ede Brasil
|image =
|image_size =
|caption =
|prefix = orile-ede
|country = {{BRA}}
|author = [[Joaquim Osório Duque Estrada]]
|lyrics_date = 1909
|composer = [[Francisco Manuel da Silva]]
|music_date = 1822
|adopted = 1831 during [[Brazilian Empire]] and [[1890]] in [[Brazilian Republic]]
|until =
|sound = Hino Nacional Brasileiro instrumental.ogg
|sound_title = Hino Nacional Brasileiro (Instrumental)
}}
{{listen|filename=Hino Nacional Brasileiro Coral BDMG.ogg|title=Vocal|description=Recording by the Coral BDMG and Orquestra Sinfônica da Polícia Militar do Estado de Minas Gerais|format=[[Ogg]]}}
'''Orin oriki ile [[Brazil]]''' ({{lang-pt|Hino Nacional Brasileiro}})
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{National Anthems of South America}}
k75kq0fbjq9vhpeyoq2zi5vkja2yv0n
Tunja
0
27107
556810
466805
2022-07-22T19:45:09Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Collage_Tunja.jpg|thumb|Montages ti Tunja, Colombia.]]
'''Tunja''' je ilu ni [[Kolombia]] ati oluilu apa [[Boyacá Department]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Kòlómbìà]]
0tg6qelea6ejqt34ic61fusptvlt410
Florencia, Caquetá
0
27109
556811
475557
2022-07-22T19:55:18Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Florencia_Av._Fundadores.JPG|thumb|Av. Paseo de los Fundadores lati agbegbe Juan XXIII si aarin ti ilu ti Florencia ]]
'''Florencia''' je ilu ni [[Kolombia]] ati oluilu apa [[Caquetá Department]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Kòlómbìà]]
pihhltqssb4iqlh1nemmr6hjaf22ywv
Stanislav Gross
0
28446
556874
501566
2022-07-23T02:02:30Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Stanislav_gross.jpg|thumb|Stanislav gross]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[Alakoso Agba]] orile-ede [[Tsẹ́kì Olómìnira]] tele
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{CzechPMs}}
fo9q8mwfm26yk4nt0c8fxhmh9jwok7s
André Frédéric Cournand
0
29658
556881
520860
2022-07-23T08:55:20Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:André_Frédéric_Cournand_nobel.jpg|thumb|André Frédéric Cournand ]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[scientist|onimo sayensi]] to gba [[Nobel Prize in Physiology or Medicine|Ebun Nobel fun Iwosan]].
== Itokasi ==
{{Reflist}}
{{Nobel Prize in Physiology or Medicine}}
{{DEFAULTSORT:Cournand, Andre Frederic}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ẹlẹ́bùn Nobel nínú Ìwòsàn]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
94rcb8z1uxwv67gu1v2q7utk0p4ddb6
Alfred Hershey
0
30138
556880
520883
2022-07-23T08:52:52Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Alfred_Hershey.jpg|thumb|Alfred Hershey]]
'''Alfred Day Hershey''' je [[scientist|onimo sayensi]] to gba [[Nobel Prize in Physiology or Medicine|Ebun Nobel fun Iwosan]].
== Itokasi ==
{{Reflist}}
{{Nobel Prize in Physiology or Medicine}}
{{DEFAULTSORT:Hershey, Alfred}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ẹlẹ́bùn Nobel nínú Ìwòsàn]]
[[Ẹ̀ka:Àwọn ẹlẹ́bùn Nobel ará Amẹ́ríkà]]
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
4avbiboq8xe75btvw45fla2duzib382
Edward B. Lewis
0
30193
556882
475935
2022-07-23T09:05:30Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Ed_Lewis_1986.png|thumb|Ọ̀Jọ̀gbọ́n Ed Lewis ní ilé-ẹ̀kọ́ gíga ìmọ̀ ẹ̀rọ ti Kalifọ́rníà ọdún 1986.]]
'''{{PAGENAME}}''' je [[scientist|onimo sayensi]] to gba [[Nobel Prize in Physiology or Medicine|Ebun Nobel fun Iwosan]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{Reflist}}
{{Nobel Prize in Physiology or Medicine}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ẹlẹ́bùn Nobel nínú Ìwòsàn]]
[[Ẹ̀ka:Àwọn ẹlẹ́bùn Nobel ará Amẹ́ríkà]]
n0s647s4zecb3e9etjkk62cczw0wlxj
El Paso
0
54417
556812
491807
2022-07-22T20:07:07Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:El_Paso_Montage.jpg|thumb|Àkójọpọ̀ àwọn fótò ti El Paso.]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
pmx5mzanrudvajcol9nn1rsp98n1qkf
Fort Worth
0
54418
556826
491806
2022-07-22T20:37:02Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Fort_Worth_June_2016_68_(skyline).jpg|thumb|Ìlú Skyline ti Fort Worth oṣú kẹfà ọdún 2016.]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
j42eqzq7px1j4zl1yjbnkggz2ap9hwj
Fresno
0
54419
556853
491961
2022-07-22T22:01:14Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Downtown_Fresno_Night.png|thumb|Àárín ìlú alẹ́ Fresno ]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
ll9we8w7h2r5rgv92e736xuzw7p848c
Indianapolis
0
54420
556815
523641
2022-07-22T20:15:32Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Downtown_Indianapolis.jpg|thumb|Àárín ìlú Indianapolis]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
bitj8tm0nsxyyw6rifv4xfujgzy7rh3
Ìlú Kansas
0
54421
556872
547612
2022-07-23T01:48:55Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Kansas_City_Montage.jpg|thumb|Montage ti Ìlú Kansas.]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
okxk54wojmhkw6orogip42c20tk8al0
Long Beach
0
54422
556827
554810
2022-07-22T20:44:09Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrán #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Long_Beach_06.jpg|thumb|Long Beach, Kalifọ́rníà, àÀwìn Ìpínlà Aṣọ̀kan Amẹ́ríkà.]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
6pld8ia0n2vvrxrg85quicx7753gldr
556828
556827
2022-07-22T20:45:55Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Long_Beach_06.jpg|thumb|Long Beach, Kalifọ́rníà, àwọn ìpínlẹ̀ aṣọ̀kan Amẹ́ríkà.]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
m08bhiw3sad7lkzxfvrm34qkjyis0z1
Louisville
0
54423
556854
491735
2022-07-22T22:03:36Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Louisville_montage.jpg|thumb|Montage ti Louisville.]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
66wvw6ttv2qnhws87r96vgoeklow9fy
Mesa
0
54424
556856
529214
2022-07-22T22:12:04Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Downtown_Mesa_Arizona.jpg|thumb|Àárín ilu ti Mesa Arizona]]
'''{{PAGENAME}}''', [[Arizona]], jẹ́ ìlú kan ní orílẹ̀-èdè [[USA|Amẹ́ríkà]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Arizona]]
mybjqsixje1p7dkug5q0pcdtgbyi1f4
Minneapolis
0
54426
556867
491993
2022-07-23T00:29:01Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:2008-0712-MPLS-panorama.JPG|thumb|Minneapolis ọdún 2008]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
e29zcnqywkoygmz85zuaxz8snd3bavd
Nashville
0
54427
556866
491738
2022-07-23T00:25:06Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Nashville_collage_2009.jpg|thumb|Ilé-ìwé gíga ti Nashville ọdún 2009]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
r0q8skqujaoy79kdxt2wrbq420iat9n
Oakland
0
54428
556833
554833
2022-07-22T21:06:00Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:OAKLAND,_CA,_USA_-_Skyline_and_Bridge.JPG|thumb|OAKLAND, CA, USA - Skyline àti Afárá ]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
ch47w1wgy242jmxfnd8wbpb7jjsp2lv
Omaha
0
54430
556841
491977
2022-07-22T21:18:36Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Heartland_of_America_Park,_Omaha,_Nebraska.jpg|thumb|Heartland ti Améríkà Park, Omaha, Nebraska]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
gkbs94d2qdukzfa7c716jftgr82ybcz
Phoenix
0
54431
556823
529268
2022-07-22T20:30:57Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Phoenix,_Arizona.JPG|thumb|Àárín ìlú Phoenix, ìbojúwò láti Gúúsù Mountain]]
'''{{PAGENAME}}''', [[Arizona]], je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Arizona]]
6iobp3i8zzxxwv4b9soxh5co0io4m77
Raleigh
0
54432
556871
491979
2022-07-23T01:43:23Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Downtown-Raleigh-from-Western-Boulevard-Overpass-20081012.jpeg|thumb|Àárín ìlú Raleigh, Àríwá Kalifóníà, ọjọ́ kejìlá oṣù kẹwàá ọdún 2008.]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
haxp3qq24cc31d60oerjqcn6zgk37is
Sacramento
0
54433
556837
554809
2022-07-22T21:12:42Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Sacramento_Riverfront.jpg|thumb|Èyí jẹ́ àwòrán ti Sakaramento Riverfront.]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
64z5bonb5hkvksr88h1iy8vz8dlpjt6
San Antonio
0
54434
556813
491763
2022-07-22T20:12:27Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:SA_Montage_Nima.png|thumb|SA Montage Nima]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
378sazov2c88jhzy3lugllyuvxemerh
San Diego
0
54435
556816
494275
2022-07-22T20:20:37Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:SD_Montage.jpg|thumb|Àwọn Àwòrán Montage ti San Diego ]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
8ov6iboadnuojkr49hr971p8tneftpt
San Jose, Kalifọ́rníà
0
54436
556819
491764
2022-07-22T20:25:52Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:SanJose_Infobox_Pic_Montage.jpg|thumb|Àwọn Àwòrán Montage ti San Jose, Kalifọ́rníà]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
3dyu4ow7c1t0l762wbba0muwsybyysj
Tucson
0
54438
556862
529213
2022-07-23T00:21:39Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:CatalinasAndTucsonAZ.jpg|thumb|Tucson, Arizona, pẹ̀lú w: Santa Catalina òkè ní abẹ́lẹ̀.]]
'''{{PAGENAME}}''', [[Arizona]], jẹ́ ìlú kan ní orílẹ̀-èdè [[USA|Amẹ́ríkà]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
== Itokasi ==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Arizona]]
g7qlsrjpen8o0i3bthneuoqaw06qbjt
Tulsa
0
54439
556855
491983
2022-07-22T22:08:56Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Tulsa_Skyline.jpg|thumb|Skyline ti àárín ìlú Tulsa, Oklahoma, ní oṣú Karùn ún ọdún 2008. ]]
'''{{PAGENAME}}''' je ilu kan ni orile-ede [[USA|Amerika]].
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi==
{{reflist}}
{{USLargestCities}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú ní Orílẹ̀-èdè Amẹ́ríkà]]
bw6y1axtyzjmfwkggcv83xigk0ztofn
Ehoro
0
59631
556873
549332
2022-07-23T02:02:16Z
YiFeiBot
11398
Bot: Migrating 69 langlinks, now provided by [[d:|Wikidata]] on [[d:q9394]]; 15 langlinks remaining
wikitext
text/x-wiki
{{Taxobox
| name = Ehoro
| image = Rabbit_in_montana.jpg
| image_width = 250px
| image_caption =
| regnum = [[Animal]]ia
| superphylum = [[Chordate|Chordata]]
| phylum = [[Vertebrata]]
| classis = [[Mammal]]ia
| ordo = [[Lagomorpha]]
| familia = [[Leporidae]]<br><small>in part</small>
| subdivision_ranks = Genera
| subdivision =
{{multicol}}
''[[Pentalagus]]''<br />
''[[Bunolagus]]''<br />
''[[Nesolagus]]''<br />
''[[Romerolagus]]''
{{multicol-break}}
''[[Brachylagus]]''<br />
''[[Sylvilagus]]''<br />
''[[European Rabbit|Oryctolagus]]''<br />
''[[Poelagus]]''
{{multicol-end}}}}
Awon '''ehoro''' je eranko [[afọmúbọ́mọ]] ninu [[family (biology)|ebi]] [[Leporidae]] ti itolera [[Lagomorpha]], ti won wa ka kiri agbaye.
{{ẹ̀kúnrẹ́rẹ́}}
==Itokasi ==
{{reflist|30em}}
==Iwe==
* Windling, Terri. [http://www.endicott-studio.com/rdrm/rrRabbits.html ''The Symbolism of Rabbits and Hares'']
==Ijapo==
{{commons}}
*[http://www.arba.net/ American Rabbit Breeders Association] organization which promotes all phases of rabbit keeping
* [http://www.rabbit.org/ House Rabbit Society] an activist organization which promotes keeping rabbits indoors.
* [http://www.rabbitshows.com/ RabbitShows.com] an informational site on the hobby of showing rabbits.
* [http://www.muridae.com/rabbits/rabbittalk.html The (mostly) silent language of rabbits]
* [http://world-rabbit-science.com/ World Rabbit Science Association] an international rabbit-health science-based organization
* [http://www.life.com/image/first/in-gallery/55521/the-year-of-the-rabbit#index/0 The Year of the Rabbit] - slideshow by ''[[Life magazine]]''
* [http://www.rabbit.org/faq/sections/aggression.html#basics House Rabbit Society- FAQ: Aggression]
[[Ẹ̀ka:Àwọn afọmúbọ́mọ]]
[[frp:Counél]]
[[be:Трусы]]
[[be-x-old:Трусы]]
[[et:Küülik]]
[[eml:Cunèṅ]]
[[fo:Kanin]]
[[ka:ბოცვერი]]
[[my:ယုန်]]
[[nah:Tōchtli]]
[[nds-nl:Kniende (dier)]]
[[ko:토끼]]
[[ce:Пхьагал]]
[[or:ଠେକୁଆ]]
[[ro:Iepure]]
[[si:හාවා]]
[[chy:Vohkoohe]]
2x2t7ly6pq3qyejcs9583pb5qd7nryu
Dawood Zandi Afghooni Fiske da
0
60878
556860
521211
2022-07-23T00:07:22Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Iran_Bukan_2012.jpg|thumb|Ìlú Iran Bukan ọdún 2012]]
'''Búkan''' (Persian: شارۆچکهی بۆکان; Kurdish: bokan; tun Romanized bi Būkān, Bokan, ati Bowkān) je ilu kan ni ati olu ti Búkan County, Oorun Azerbaijan ekun, Iran. Ni 2006 ikaniyan, awọn oniwe-olugbe wà 14.340, ni 3.488 awọn idile. Bi ti 2012, awọn oniwe-olugbe ti a ni ifoju-lati wa ni nitosi 17.773 ni 4.543 awọn idile.
Búkan ti wa ni be ni guusu Adagun Urmia nipa 1.300 mita loke okun ipele. O wa da ni Oorun Azarbaijan ti Iran. Ti ilu ti wa ni o le je lori oorun ile ifowo pamo ti Sīmīnarūd (Tk. Tatahūčāy), mo ni tibile bi Čōmī Bōkān, lori ni opopona laarin awọn Saqqez ati Miandoab
4yqox67bamam42tkob457hgpeyoaxkb
Valparaíso
0
61975
556859
504681
2022-07-23T00:02:34Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Valparaíso_9451.jpg|thumb|Wíwò apá ti àtijọ́ Valparaís51]]
'''Valparaiso''' ni a pataki ilu, kansoso, ati eko ile-ni county tabi Commune ti Valparaiso, Chile. O tobi Valparaiso ni keji tobi agbegbe metropoli ni orile-ede.
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Tsílè]]
mowf8675lu25tw6lnqt0uk6spshcba0
Copiapo
0
65829
556857
513606
2022-07-22T22:20:32Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Estacion_de_trenes_de_Copiapo.jpg|thumb|Ìbùdó ọkọ̀ ojú irin ti Copiapo]]
'''Copiapo''' je [[ilu]] kan ni [[Tsílè]].
[[Ẹ̀ka:Àwọn ìlú àti abúlé ní Tsílè]]
bdi5h6t06d1eulcmkzapsrdwql6nojo
Ogedengbe Agbogungboro
0
68261
556877
556782
2022-07-23T06:52:51Z
Ọmọladéabídèmí99
19677
Atunse
wikitext
text/x-wiki
'''Ògèdèngbé Agbógungbórò''' jẹ́ ìnagijẹ fún jagun jagun tí orúkọ rẹ̀ ń jẹ́ '''Ọ̀rìṣàráyíbí Ògúnmọ́lá'''. Ògèdèngbé jẹ́ akínkanjú, alágbára àti jagun jagun ọmọ bíbí ìlú [[Iléṣà]] ní [[Ìpínlẹ̀ Ọ̀ṣun]].<ref name="The NEWS 2015">{{cite web | title=Historical Figure: Ogedengbe of Ijeshaland - | website=The NEWS | date=Aug 1, 2015 | url=https://www.thenewsnigeria.com.ng/2015/08/01/historical-figure-ogedengbe-of-ijeshaland/ | access-date=Jan 13, 2020}}</ref> Ó jẹ́ ọ̀kan pàtàkì nínú àwọn olórí ogun nínú ìtàn ilẹ̀ [[Yorùbá]]. Òun ni adarí ogun àwọn ọmọ ogun Èkìtì-Parapọ̀.
==Ìgbé ayé rẹ̀ gẹ́gẹ́ bí Ológun==
Wọ́n bi ní ìlú '''Ijọ̀kà''' kí wọ́n tó gbe lọ sí '''Àtorin''' ní ìtòsí ìlú [[Iléṣà]] ní ìpínlẹ̀ Ọ̀ṣun ní ọdún 1822. Orúkọ rẹ̀ '''Ògèdèngbé''' ní ó gbà níbí ìṣe akínkanjú rẹ̀ ní eré Ìjàkadì tí ó jẹ́ ọ̀kan lára eré ìdárayá tí àwọn ọ̀dọ́ ma ń ṣe láti fi kọ́ nípa ìwà ìgboyà àti akínkanjú láyé àti àtijọ́. Agbógungbórò ni àwọn ènìyàn fi kun nígbà tí ipò ogun jíjà rẹ̀ gòkè àgbà si. Ògèdèngbé dàgbà nígbà tí ìjà òun ogun abẹ́lé ń ṣẹlẹ̀ látàrí ìjà àgbà láàrín àwọn ọmọ Oòduà. Ọ̀Pọ̀ ìgbà ni òun náà ti báwọn fẹ̀hónú hàn sí ìwà ìrẹ́jẹ àti ìjẹ gàba ilẹ̀ [[Ìbàdàn]] tí ó Ma ń kógun ja ilẹ̀ [[Ìjẹ̀ṣà]]. Nínú ikan nínú àwọn ìṣẹ̀lẹ̀ wọ̀nyí ni oguu Ìgbájọ tí ó ṣẹlẹ̀ ní 1867, nínú ogun yí ni wọ́n ti mú Ògèdèngbé lẹ́rú, ní àsìkò ìṣẹrú sìn rẹ̀ yí ni a ti gbọ́ wípé ọ̀kan nínú àwọn ọmọ ogun ilẹ̀ [[Ìbàdàn]] ti bẹ́ Ògèdèngbé lórí, àmọ́ tí ó ta gọ̀ọ́ gọ̀ọ́ lọ gbé orí rẹ̀ tí wọ́n ti be kúrò tí ó sì gbe sí ọr ún rẹ̀ padà. Èyí ya gbogbo àwọn jagun jagun ilẹ̀ Ìbàdàn lẹ́nu púpọ̀, èyí ló mú Náàọ̀run Ògúnmọ́lá mu lọ sí ilẹ̀ [[Ìbàdàn]] gẹ́gẹ́ bí ọmọ ogun tí ó sì ja fita fita fún ilẹ̀ Ìbàdàn tó fi dépò adarí ogun ilẹ̀ [[Ìbàd]]. Wọ́n kọ ilà Ìbàdàn fun kí àwọn ọ̀tá Ìbàdàn lè pa sógun lérò pé ọmọ bíbí ilẹ̀ Ìbàdàn ni. <ref name="HiztoryBox 2018">{{cite web | author=HiztoryBox | title=Ogedengbe The Itinerant Warrior | website=HiztoryBox | date=Aug 21, 2018 | url=https://www.hiztorybox.com.ng/ogedengbe-agbogungboro-ogedengbe-the-itinerant-warrior/ | access-date=Jan 13, 2020}}</ref>
==Ogun Kírìjí==
Lẹ́yìn tí [[Yorùbá]] ìṣubú ìjọba Ọ̀yọ́ Ilé, ilẹ̀ [[Ìbàdàn]] dìde ní nkan bí ọdún 1820s tí wọ́n sì ń jẹ gàba lórí àwọn ọmọ [[Yorùbá]] tókù. Ìjẹ gàba yí ni ó dá ọ̀pọ̀lọpọ̀ ogun sílẹ̀ ní ilẹ̀ [[Yorùbá]], lára àwọn ogun náà ni [[Ogun Kírìjí]]. Ogun yí wọ́n sọ lórúkọ '''Kírìjí''' látàrí iró Bọ́mbù oníkẹ̀kẹ́ tí àwọn ọmọ ogun Èkìtì àti Ijẹ́ṣà ń yín tí ó sì ń ro Kiri.<ref name="ASIRI Magazine 2014">{{cite web | title=Ogedengbe Agbogungboro - Wars & Generals - ASIRI | website=ASIRI Magazine 2 | date=2014-05-05|url=http://asirimagazine.com/en/the-untold-story-of-ogedengbe-agbogungboro-of-ijesha-land-1822-1910-wars-and-generals/ | access-date=2020-03-03}}</ref>
Lábẹ́ ìdarí Ògèdèngbé. Ogun Kírìjì ni ó wáyé láàrín ilẹ̀ [[Ìbàdàn]], [[Modákẹ́kẹ́]], [[Ọ̀yọ́]], àti [[Ọ̀fà]] gẹ́gẹ́ bí ikọ̀ kan, nígbà tí ilẹ̀ [[Ijẹ̀ṣà]], Èkìtì, Àkókó, [[Ifẹ̀]], [[Ìgbómìnà]], Kàbbà, Ẹ̀gbẹ̀ àti [[Lọ́kọ́ja]] náà jẹ́ ikọ̀ mìíràn. <ref name="The Nation Newspaper 2013">{{cite web | title=Inside Ogedengbe’s house of war|website=The Nation Newspaper | date=Feb 16, 2013 | url=https://thenationonlineng.net/inside-ogedengbes-house-of-war/ | language=la | access-date=Jan 13, 2020}}</ref>
<ref name="ASIRI Magazine">{{cite web | title=Ogedengbe Agbogungboro - Wars & Generals - ASIRI | website=ASIRI Magazine | date=2014-05-05 | url=http://asirimagazine.com/en/the-untold-story-of-ogedengbe-agbogungboro-of-ijesha-land-1822-1910-wars-and-generals/ | access-date=2020-03-03}}</ref>
==Àwọn Ìtọ́kasí==
{{Reflist}}
[[Ẹ̀ka: Ìtàn ilẹ̀ Yorùbá]]
9fhlblx2jpwyd3if7o4uh2ozdmssvmm
Tilburg
0
71549
556861
549844
2022-07-23T00:12:22Z
Sowoletoyin
18402
Mo ṣe àfikún àwòrá #WPWPYO
wikitext
text/x-wiki
[[Fáìlì:Tilburg_kerk.jpg|thumb|Tilburg kerk]]
'''Tilburg''' jẹ ìlú kàn ní gúúsù tí orílẹ̀-ède Netherlands. O fẹ́rẹ̀ tó ènìyàn eègbá lè ní ọkẹ mọ̀kanla (222,000) tó ngbé níbẹ (2021).
Tilburg ní òkìkí nítorí Schrobbeler rẹ, tó jẹ́ ọtí líle tó wà fún mímú.
Ni Tilburg bákan náà , Ilé-ẹ̀kọ́ gíga Tilburg wa níbẹ.
== Àwọn Ìtọ́kasí ==
{{reflist}}
{{ekunrere}}
h2p3nimoo69tjdl4xua7otjqd2ph8c0
Erik ten Hag
0
72430
556783
2022-07-22T12:47:56Z
Drhay8
21266
O ti ṣẹ̀dá àyọkà nípa ṣíṣe ògbufọ̀ ojú-ewé "[[:en:Special:Redirect/revision/1099745158|Erik ten Hag]]"
wikitext
text/x-wiki
'''Erik ten Hag''' ( Dutch: [̍ˈeːrɪk tən ɦɑx] ( </img> , ti a bi ni ọjọ keji osu keji odun 1970) jẹ olukọni [[Bọ́ọ̀lù-ẹlẹ́sẹ̀|alamọdaju bọọlu]] ti Dutch ati agbabọọlu tẹlẹ, ti o tun jẹ oluṣakoso lọwọlọwọ ti ẹgbẹ agbabọọlu Manchester United ni Premier League.
Gẹgẹbi ẹrọ orin kan, Ten Hag gba bọọlu ni owo aarin-lehin ni liigi Dutch fun ọdun metala, ti o ṣe awọn ifarahan fun Twente (awọn itọka mẹta), De Graafschap, RKC Waalwijk ati Utrecht . O gba 1990–91 Eerste Divisie pẹlu De Graafschap ati 2000–01 KNVB Cup pẹlu Twente.
Ni ọdun 2012, Ten Hag ni a yàn gẹgẹbi oluṣakoso Go Ahead Eagles ni Eerste Divisie. O tẹsiwaju lati je olukọni fun Bayern Munich II lati oṣu okudu ni odun 2013 titi di ọdun 2015; <ref name="Unterrichter in kniffligen Fragen">{{Cite news|title=Unterrichter in kniffligen Fragen|url=http://www.sueddeutsche.de/sport/bayerns-nachwuchscoach-erik-ten-hag-unterrichter-in-kniffligen-fragen-1.1690603|access-date=7 December 2013|language=de}}</ref> lakoko rẹ bi oluṣakoso Ten Hag mu ẹgbẹ rẹ lọ si Regionalliga Bayern . Ten Hag lẹhinna di oludari ere idaraya ati olukọni ti Utrecht ni igba ooru ti ọdun 2015. <ref name="Ten Hag wird Trainer und Sportdirektor beim FC Utrecht">{{Cite news|title=Ten Hag wird Trainer und Sportdirektor beim FC Utrecht|url=http://www.kicker.de/news/fussball/regionalliga/startseite/625566/artikel_ten-hag-wird-trainer-und-sportdirektor-beim-fc-utrecht.html|access-date=11 June 2015|publisher=Olympia-Verlag|language=de}}</ref> Ni Oṣu Kejila ọdun 2017, won yan gẹgẹbi olukọni agba ti Ajax, ati ni ọdun 2019 o dari ẹgbẹ Ajax rẹ de ipele si ipari ti 2018 – 19 UEFA Champions League fun igba akọkọ lati ọdun 1997. O ṣẹgun idije iṣakoso akọkọ rẹ pẹlu Ajax pẹlu 2018–19 KNVB Cup, atẹle pẹlu akọle Eredivisie eyiti o mu ilọpo meji fun ẹgbẹ naa. Ni ọdun 2021, Ten Hag ṣe itọsọna Ajax si igbasilẹ wọn ti o gbooro si 20th KNVB Cup, ati ni Oṣu Kini ọdun 2022 o di oluṣakoso to o yara julọ ni itan-akọọlẹ Ajumọṣe lati de ọdo ogorun pẹlu Ajax, ni iyọrisi iṣe ninu ifẹsẹwọnsẹ 128.
== Ibẹrẹ Igbesi aye ==
Ten Hag ni a bi ni Haaksbergen, Overijssel.
== Iṣe Bọọlu Gbigba ==
Ten Hag ṣere ni akọkọ bi ẹhin aarin fun Twente, De Graafschap, RKC Waalwijk ati Utrecht . O gba l'emeta otooto pẹlu Twente, nibiti o ti gba KNVB Cup ni akoko 2000–01 .{{Citation needed|date=April 2022}}
Ten Hag tun gba Eerste Divisie pẹlu De Graafschap ni akoko 1990–91, ọdun mẹwa ṣaaju ki o to gba ife eye pẹlu Twente. O fẹyìntì lati ma gba boolu ni ọdun 2002 ni eni ọjọ-ori ọdun mejilelogbon ni akoko ti o ngba fun Twente, lẹhin opin akoko 2001 – 02 Eredivisie .{{Citation needed|date=April 2022}}
== Iṣẹ iṣakoso ==
=== Iṣẹ Ibẹrẹ ===
Ni 2012, wọn yàn Ten Hag gẹgẹbi oluṣakoso Go Ahead Eagles ni Eerste Divisie nipasẹ Marc Overmars, ti o jẹ onipindoje ti egbẹ agbabọọlu naa. <ref>{{Cite news|location=Amsterdam|date=11 April 2005}}</ref> Lakoko akoko rẹ ni Go Ahead Eagles, o ṣe amọna ẹgbẹ agbabọọlu naa si igbega akọkọ rẹ ni ọdun metadinlogun.{{Citation needed|date=April 2022}}
He coached Bayern Munich II lati ọjọ kefa oṣu kefa odun 2013 titi di ọdun 2015 nigbati wọn fi Heiko Vogel rọpo re.<ref name="Unterrichter in kniffligen Fragen">{{Cite news|title=Unterrichter in kniffligen Fragen|url=http://www.sueddeutsche.de/sport/bayerns-nachwuchscoach-erik-ten-hag-unterrichter-in-kniffligen-fragen-1.1690603|access-date=7 December 2013|language=de}}</ref><ref>{{Cite news|title=Heiko Vogel trainiert künftig die U23 des FC Bayern|url=http://www.sueddeutsche.de/sport/fussball-heiko-vogel-trainiert-kuenftig-die-u-des-fc-bayern-1.2437380|access-date=15 April 2015|language=de}}</ref> No Akoko re gẹgẹ bi olukọni, Ten Hag dari egbẹ agbabọọlu na si Regionalliga Bayern.
lẹhinna naa Ten Hag di oludari ere idaraya ati olukọni ori ti Utrecht ni igba ooru 2015, nibiti o ti ṣe amọna egbe agbabọọlu naa si ipo karun lakoko akọkọ rẹ. <ref name="Ten Hag wird Trainer und Sportdirektor beim FC Utrecht">{{Cite news|title=Ten Hag wird Trainer und Sportdirektor beim FC Utrecht|url=http://www.kicker.de/news/fussball/regionalliga/startseite/625566/artikel_ten-hag-wird-trainer-und-sportdirektor-beim-fc-utrecht.html|access-date=11 June 2015|publisher=Olympia-Verlag|language=de}}</ref> Ni akoko 2016–17, o ni ilọsiwaju pelu FC Utrecht bi won se pari si ipo kẹrin, ti o yẹge fun afiyẹyẹ UEFA Europa League .{{Citation needed|date=April 2022}}
=== Ajax ===
Ni ọjọ kankanlelogun oṣu Kejìlá ọdun 2017, wọn yan gẹgẹbi olukọni agba ti egbẹ agbabọọlu Ajax lẹhin ti egbẹ agbabọọlu naa yọ Marcel Keizer kuro. Ni ọdun 2019, o ṣe olukọni ẹgbẹ agbabọọlu Ajax rẹ si ipele ti o kangun si ipari ti 2018 – 19 UEFA Champions League fun igba akọkọ lati ọdun 1997, nipa bi o ti bori Real Madrid pelu 4 – 1 ni papa iṣere Santiago Bernabéu ni ti ipele 16, ati pe o tun na Juventus ni 1–2 ninu ifẹsẹwọnsẹ naa, lẹhin ti o ti ta ómí ninu ifẹsẹwọnse akọkọ 1–1 ni ile wọn ni ipele keji ti o kangun si ipari. Ni ifẹsẹwọnsẹ akọkọ ti ologbele-ipari, o mu ẹgbẹ agbabọọlu rẹ mu bori 1-0 pelu egbẹ agbabọọlu Tottenham Hotspur ni ile re ni papa isere tottenham Hotspur ti o pari laipe. Sibẹsibẹ ni ifẹsẹwọnsẹ keji, ijanilaya idaji keji nipasẹ Lucas Moura fun Tottenham Hotspur, pẹlu goolu ti o kẹhin ti o gba wọle ni iṣẹju 96th lati jẹ ki o jẹ 3–2 (3–3 ni apapọ) lati bori pelu goolu ita, ti o si pari ireti Ajax's ti odun na. <ref>{{Cite news|date=8 May 2019|title=Tottenham stuns Ajax with last-second winner in Champions League semifinal|url=https://www.yahoo.com/lifestyle/tottenham-ajax-lucas-moura-champions-league-hat-trick-210419835.html|work=Yahoo! Sports}}</ref>
O ṣẹgun idije iṣakoso akọkọ rẹ pẹlu Ajax ni 5 May 2019, 2018–19 KNVB Cup, lilu Willem II ni ipari. lẹhin ọjọ mewa ti o gba ife, Ajax, nipasẹ Ten Hag gba Eredivisie bi daradara lẹhin ti won bori De Graafschap ninu ifẹsẹwọnsẹ ti o pari 1-4 ati ki o mu wọn gba ife meji ninu egbẹ agbabọọlu naa.
Ni ọjọ kejidinlogun oṣu Kẹrin ọdun 2021, Ten Hag ṣe itọsọna egbe agbabọọlu Ajax de 20th KNVB Cup won pẹlu iṣẹgun 2–1 lori Vitesse ni ipele ipari . Ni ọsẹ meji lẹhinna, Ten Hag faa adehun rẹ gun pẹlu egbe agbabọọlu Ajax titi de opin akoko 2022–23. Ni ọjọ kerindinlogun oṣu Kini ọdun 2022, Ten Hag di oluṣakoso ti o yara julọ fi itan-akọọlẹ Ajumọṣe lati ni ibori 100 pẹlu Ajax, ti o ṣaṣeyọri iṣẹ naa ninu ifẹsẹwọnsẹ 128, nigbati ẹgbẹ agbabọọlu rẹ lu Utrecht 3–0 ni ọjọ ere 19.
=== Manchester United ===
Ni ọjọ kankanlelogun oṣu Kẹrin ọdun 2022, wọn yan Ten Hag gẹgẹ bi oluṣakoso Manchester United ti o bẹrẹ lati opin akoko 2021-22 titi di Oṣu Karun ọdun 2025, pẹlu aṣayan lati faagun fun ọdun kan siwaju. Won yàn Mitchell van der Gaag ati Steve McClaren lati darapọ mọ àwọn olukoni ti yi o ṣiṣe pelu Ten Hag. Ni ọjọ kerindinlogun Oṣu Karun ọdun 2022, o jẹ mimo pe Ten Hag ti fi ipa re ni Ajax silẹ ni kiakia ati bẹrẹ igbaradi rẹ bi oluṣakoso Manchester United fun akoko 2022-23 .
== Ti ndun statistiki ==
{| class="wikitable" style="text-align:center"
|+Appearances and goals by club, season and competition
! rowspan="2" |Club
! rowspan="2" |Season
! colspan="3" |League
! colspan="2" |KNVB Cup
! colspan="2" |Europe
! colspan="2" |Other
! colspan="2" |Total
|-
!Division
!Apps
!Goals
!Apps
!Goals
!Apps
!Goals
!Apps
!Goals
!Apps
!Goals
|-
|Twente
|1989–90<ref name="Voetbal">{{Cite web|archivedate=11 March 2009}}</ref><ref>For 1989–90 UEFA Cup: {{Cite book|title=The Complete Results & Line-ups of the UEFA Cup 1971–1991|date=2004|publisher=Soccer Books|location=Cleethorpes}}</ref>
|Eredivisie
|14
|0
|
|
|0
|0
| colspan="2" |—
|14
|0
|-
| rowspan="3" |De Graafschap
|1990–91<ref name="Voetbal" />
|Eerste Divisie
|37
|5
|
|
| colspan="2" |—
| colspan="2" |—
|37
|5
|-
|1991–92<ref name="Voetbal" />
|Eredivisie
|17
|1
|
|
| colspan="2" |—
| colspan="2" |—
|17
|1
|-
! colspan="2" |Total
!54
!6
!
!
! colspan="2" |—
! colspan="2" |—
!54
!6
|-
| rowspan="3" |Twente
|1992–93<ref name="Voetbal" />
|Eredivisie
|24
|1
|
|
| colspan="2" |—
| colspan="2" |—
|24
|1
|-
|1993–94<ref name="Voetbal" /><ref>For 1993–94 UEFA Cup: {{Cite book|title=The Complete Results & Line-ups of the UEFA Cup 1991–2004|date=2004|publisher=Soccer Books|location=Cleethorpes}}</ref>
|Eredivisie
|21
|1
|
|
|1{{Efn|Appearance(s) in [[UEFA Cup]]}}
|0
| colspan="2" |—
|22
|1
|-
! colspan="2" |Total
!45
!2
!
!
!1
!0
! colspan="2" |—
!46
!2
|-
|RKC Waalwijk
|1994–95<ref name="Voetbal" />
|Eredivisie
|31
|2
|
|
| colspan="2" |—
| colspan="2" |—
|31
|2
|-
|Utrecht
|1995–96<ref name="Voetbal" />
|Eredivisie
|30
|2
|
|
| colspan="2" |—
| colspan="2" |—
|30
|2
|-
| rowspan="7" |Twente
|1996–97<ref name="Voetbal" />
|Eredivisie
|26
|1
|
|
| colspan="2" |—
| colspan="2" |—
|26
|1
|-
|1997–98<ref name="Voetbal" /><ref>For 1997–98 UEFA Cup: {{Cite book|title=The Complete Results & Line-ups of the UEFA Cup 1991–2004}}</ref>
|Eredivisie
|33
|0
|
|
|5{{Efn}}
|0
| colspan="2" |—
|38
|0
|-
|1998–99<ref name="Voetbal" />
|Eredivisie
|29
|0
|
|
|4{{Efn|Appearances in [[UEFA Intertoto Cup]]}}
|0
| colspan="2" |—
|33
|0
|-
|1999–2000<ref name="Voetbal" />
|Eredivisie
|30
|2
|
|
| colspan="2" |—
| colspan="2" |—
|30
|2
|-
|2000–01<ref name="Voetbal" />
|Eredivisie
|28
|0
|
|
| colspan="2" |—
| colspan="2" |—
|28
|0
|-
|2001–02<ref name="Voetbal" /><ref>For 2001–02 UEFA Cup: {{Cite book|title=The Complete Results & Line-ups of the UEFA Cup 1991–2004}}</ref>
|Eredivisie
|16
|0
|
|
|2{{Efn}}
|0
|1{{Efn|Appearance in [[Johan Cruyff Shield]]}}
|0
|19
|0
|-
! colspan="2" |Total
!162
!3
!
!
!11
!0
!1
!0
!174
!3
|-
! colspan="3" |Career total
!336
!15
!
!
!12
!0
!1
!0
!349
!15
|}
{{Notelist}}
[[Ẹ̀ka:Àwọn ènìyàn alààyè]]
[[Ẹ̀ka:Àwọn ọjọ́ìbí ní 1970]]
5clb5t2zlgpyclmdomag1onzwrs2lux
Doyin Abiola
0
72431
556858
2022-07-22T23:32:50Z
Bolaji Olusoji
24027
Ṣ'èdá ojúewé pẹ̀lú "{{short description|Nigerian media personality}} Dr. '''Doyin Abiola, Doyinsola Hamidat Abiola''' (Nee Aboaba) ti jẹ́ aṣàkóso olùdarí àti olùtẹ̀jáde ìwé ìròyìn National Concord Newspaper<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/03/25/buhari-god-shamed-enemies-femi-adesina/|title=Buhari: God shamed enemies - Femi Adesina|date=2017-03-25|website=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-03-27}}</ref> Òun ni obìnrin Nàìjír..."
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Nigerian media personality}}
Dr. '''Doyin Abiola, Doyinsola Hamidat Abiola''' (Nee Aboaba) ti jẹ́ aṣàkóso olùdarí àti olùtẹ̀jáde ìwé ìròyìn National Concord Newspaper<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/03/25/buhari-god-shamed-enemies-femi-adesina/|title=Buhari: God shamed enemies - Femi Adesina|date=2017-03-25|website=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-03-27}}</ref> Òun ni obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ tí yóò jẹ́ olóòtú ìwé ìròyìn [Daily Times of Nigeria|Nigerian daily]].<ref>{{Cite web|url=http://www.dameawards.com/drdoyinprofile24th.php|title=Citation of Dr. Doyin Abiola, Lifetime Achievement Awardee at the 24th Dame|publisher=DAME Awards|access-date=2017-03-27}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-01|title=Buhari salutes Doyin Abiola at 75|url=https://www.vanguardngr.com/2021/02/buhari-salutes-doyin-abiola-at-75/|access-date=2021-11-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
iz0f5goi2ialbrrr1vtc1o6q3uvvd61
556863
556858
2022-07-23T00:21:53Z
Bolaji Olusoji
24027
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Nigerian media personality}}
Dr. '''Doyin Abiola, Doyinsola Hamidat Abiola''' (Nee Aboaba) ti jẹ́ aṣàkóso olùdarí àti olùtẹ̀jáde ìwé ìròyìn National Concord Newspaper<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/03/25/buhari-god-shamed-enemies-femi-adesina/|title=Buhari: God shamed enemies - Femi Adesina|date=2017-03-25|website=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-03-27}}</ref> Òun ni obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ tí yóò jẹ́ olóòtú ìwé ìròyìn [Daily Times of Nigeria|Nigerian daily]].<ref>{{Cite web|url=http://www.dameawards.com/drdoyinprofile24th.php|title=Citation of Dr. Doyin Abiola, Lifetime Achievement Awardee at the 24th Dame|publisher=DAME Awards|access-date=2017-03-27}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-01|title=Buhari salutes Doyin Abiola at 75|url=https://www.vanguardngr.com/2021/02/buhari-salutes-doyin-abiola-at-75/|access-date=2021-11-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
<references />
== Ẹ̀kọ́ àti iṣẹ́ ==
Dr. Doyin Abiola kọ́ ẹ̀kọ́ ní [[University of Ibadan|Yunifásitì ti Ìbàdàn]] , Nàìjíríà níbi tí ó ti kẹ́kọ̀ọ́ jáde nípa èdè Gẹ̀ẹ́sì àti eré-oníṣe ní 1969. Lẹ́yìn tí ó kẹ́kọ̀ọ́ jáde, ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ pẹ̀lú ìwé ìròyìn ní 1969. Ní àsìkò yìí, ó bẹ̀rẹ̀ sí í kọ abala nínú ìwé ìròyìn náà tí wọ́n pè ní Tiro tí ó ń rí sí oríṣìíríṣìí ìṣẹ̀lẹ̀ àwùjọ, pẹ̀lú àwọn ọ̀rọ̀ takọtabo. Ní 1970, ó kúrò ní ìwé ìròyìn Daily Sketch, ó sì rin ìrìn àjò lọ sí United States láti kẹ́kọ̀ọ́ gba master’s degree nínú Journalism. Nígbà tí ó dé, wọ́n gbà á gẹ́gẹ́ bí i akọ̀wé abala ní Daily Times, ó sì lọ òkè láti jẹ́ ẹgbẹ́ olóòtú abala náà. Ó padà lọ sí [[New York University]], ó sì gba PhD nínú communications and political science ní 1979. <ref>{{Cite web|url=https://massmediang.com/dr-doyinsola-abiola-biography/|title=Dr. Doyinsola Abiola Biography – MassMediaNG}}</ref> Lẹ́yìn ètò PHD rẹ, ó padà sí Daily Times, wọ́n sì gbé e lọ sí àjọ àwọn olóòtú níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ pẹ̀lú àwọn olóòtú tí wọ́n ti ní ìrírí bí i Stanley Macebuh, [[Dele Giwa]] àti Amma Ogan. Ó jẹ́, síbẹ̀síbẹ̀, ìdúró kúkurú torí pé ìwé ìròyìn tuntun National Concord Newspaper tí wọ́n ṣẹ̀ dá sílẹ̀ pè é láti jẹ́ olóòtú ojoojúmọ́ rẹ àkọ́kọ́. Lẹ́yìn náà ni ó dé ipò olóòtú National Concord newspaper. Ó gba ìgbélárugẹ láti jẹ́ aṣàkóso olùdarí/olórí olóòtú ní 1986. Ó di obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ láti di olórí olóòtú ìwé ìròyìn ojoojúmọ́ ní Nàìjíríà.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/buhari-congratulates-doyin-abiola-at-73/|title=Buhari congratulates Doyin Abiola at 73|date=31 January 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/news/africa/abiolas-wife-continues-the-struggle-alone-63335|title=Abiola's wife continues the struggle alone}}</ref> Dr. Doyin Abiola tún jẹ́ opó aṣàtẹ̀jáde àkọ́kọ́ àti olùdáni National Concord Newspaper Olóyè [[Moshood Abiola]] tí ó fẹ́ ní 1981.<ref>{{Cite web|url=https://biography.yourdictionary.com/moshood-abiola|title=Moshood Abiola}}</ref> Iṣẹ́ Doyin Abiola ní National Concord Newspaper lọ fún ọgbọ̀n ọdún. Ó tún ṣiṣẹ́ ní oríṣìíríṣìí ipò ní ilé iṣẹ́ atẹ̀ròyìn ní Nàìjíríà. Òun ni alága Awards Nominating panel ní Nigerian Media Merit Award àkọ́kọ́ tí wọ́n ṣe ní Nàìjíríà nígbà náà. Ó jẹ́ ara ìgbìmọ̀ onímọ̀ràn, Faculty of Social and Management Sciences, [[Ogun State University]].
cavtfgsy6dcl65othkgrjiwa7ffmvrx
556864
556863
2022-07-23T00:23:18Z
Bolaji Olusoji
24027
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Nigerian media personality}}
Dr. '''Doyin Abiola, Doyinsola Hamidat Abiola''' (Nee Aboaba) ti jẹ́ aṣàkóso olùdarí àti olùtẹ̀jáde ìwé ìròyìn National Concord Newspaper<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/03/25/buhari-god-shamed-enemies-femi-adesina/|title=Buhari: God shamed enemies - Femi Adesina|date=2017-03-25|website=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-03-27}}</ref> Òun ni obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ tí yóò jẹ́ olóòtú ìwé ìròyìn [Daily Times of Nigeria|Nigerian daily]].<ref>{{Cite web|url=http://www.dameawards.com/drdoyinprofile24th.php|title=Citation of Dr. Doyin Abiola, Lifetime Achievement Awardee at the 24th Dame|publisher=DAME Awards|access-date=2017-03-27}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-01|title=Buhari salutes Doyin Abiola at 75|url=https://www.vanguardngr.com/2021/02/buhari-salutes-doyin-abiola-at-75/|access-date=2021-11-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
<references />
== Ẹ̀kọ́ àti iṣẹ́ ==
Dr. Doyin Abiola kọ́ ẹ̀kọ́ ní [[University of Ibadan|Yunifásitì ti Ìbàdàn]] , Nàìjíríà níbi tí ó ti kẹ́kọ̀ọ́ jáde nípa èdè Gẹ̀ẹ́sì àti eré-oníṣe ní 1969. Lẹ́yìn tí ó kẹ́kọ̀ọ́ jáde, ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ pẹ̀lú ìwé ìròyìn Daily Sketch ní 1969. Ní àsìkò yìí, ó bẹ̀rẹ̀ sí í kọ abala nínú ìwé ìròyìn náà tí wọ́n pè ní Tiro tí ó ń rí sí oríṣìíríṣìí ìṣẹ̀lẹ̀ àwùjọ, pẹ̀lú àwọn ọ̀rọ̀ takọtabo. Ní 1970, ó kúrò ní ìwé ìròyìn Daily Sketch, ó sì rin ìrìn àjò lọ sí United States láti kẹ́kọ̀ọ́ gba master’s degree nínú Journalism. Nígbà tí ó dé, wọ́n gbà á gẹ́gẹ́ bí i akọ̀wé abala ní Daily Times, ó sì lọ òkè láti jẹ́ ẹgbẹ́ olóòtú abala náà. Ó padà lọ sí [[New York University]], ó sì gba PhD nínú communications and political science ní 1979. <ref>{{Cite web|url=https://massmediang.com/dr-doyinsola-abiola-biography/|title=Dr. Doyinsola Abiola Biography – MassMediaNG}}</ref> Lẹ́yìn ètò PHD rẹ, ó padà sí Daily Times, wọ́n sì gbé e lọ sí àjọ àwọn olóòtú níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ pẹ̀lú àwọn olóòtú tí wọ́n ti ní ìrírí bí i Stanley Macebuh, [[Dele Giwa]] àti Amma Ogan. Ó jẹ́, síbẹ̀síbẹ̀, ìdúró kúkurú torí pé ìwé ìròyìn tuntun National Concord Newspaper tí wọ́n ṣẹ̀ dá sílẹ̀ pè é láti jẹ́ olóòtú ojoojúmọ́ rẹ àkọ́kọ́. Lẹ́yìn náà ni ó dé ipò olóòtú National Concord newspaper. Ó gba ìgbélárugẹ láti jẹ́ aṣàkóso olùdarí/olórí olóòtú ní 1986. Ó di obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ láti di olórí olóòtú ìwé ìròyìn ojoojúmọ́ ní Nàìjíríà.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/buhari-congratulates-doyin-abiola-at-73/|title=Buhari congratulates Doyin Abiola at 73|date=31 January 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/news/africa/abiolas-wife-continues-the-struggle-alone-63335|title=Abiola's wife continues the struggle alone}}</ref> Dr. Doyin Abiola tún jẹ́ opó aṣàtẹ̀jáde àkọ́kọ́ àti olùdáni National Concord Newspaper Olóyè [[Moshood Abiola]] tí ó fẹ́ ní 1981.<ref>{{Cite web|url=https://biography.yourdictionary.com/moshood-abiola|title=Moshood Abiola}}</ref> Iṣẹ́ Doyin Abiola ní National Concord Newspaper lọ fún ọgbọ̀n ọdún. Ó tún ṣiṣẹ́ ní oríṣìíríṣìí ipò ní ilé iṣẹ́ atẹ̀ròyìn ní Nàìjíríà. Òun ni alága Awards Nominating panel ní Nigerian Media Merit Award àkọ́kọ́ tí wọ́n ṣe ní Nàìjíríà nígbà náà. Ó jẹ́ ara ìgbìmọ̀ onímọ̀ràn, Faculty of Social and Management Sciences, [[Ogun State University]].
0w6900umi7hs8smgur8q4xhsaarss1b
556865
556864
2022-07-23T00:23:45Z
Bolaji Olusoji
24027
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Nigerian media personality}}
Dr. '''Doyin Abiola, Doyinsola Hamidat Abiola''' (Nee Aboaba) ti jẹ́ aṣàkóso olùdarí àti aṣàtẹ̀jáde ìwé ìròyìn National Concord Newspaper<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/03/25/buhari-god-shamed-enemies-femi-adesina/|title=Buhari: God shamed enemies - Femi Adesina|date=2017-03-25|website=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-03-27}}</ref> Òun ni obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ tí yóò jẹ́ olóòtú ìwé ìròyìn [Daily Times of Nigeria|Nigerian daily]].<ref>{{Cite web|url=http://www.dameawards.com/drdoyinprofile24th.php|title=Citation of Dr. Doyin Abiola, Lifetime Achievement Awardee at the 24th Dame|publisher=DAME Awards|access-date=2017-03-27}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-01|title=Buhari salutes Doyin Abiola at 75|url=https://www.vanguardngr.com/2021/02/buhari-salutes-doyin-abiola-at-75/|access-date=2021-11-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
<references />
== Ẹ̀kọ́ àti iṣẹ́ ==
Dr. Doyin Abiola kọ́ ẹ̀kọ́ ní [[University of Ibadan|Yunifásitì ti Ìbàdàn]] , Nàìjíríà níbi tí ó ti kẹ́kọ̀ọ́ jáde nípa èdè Gẹ̀ẹ́sì àti eré-oníṣe ní 1969. Lẹ́yìn tí ó kẹ́kọ̀ọ́ jáde, ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ pẹ̀lú ìwé ìròyìn Daily Sketch ní 1969. Ní àsìkò yìí, ó bẹ̀rẹ̀ sí í kọ abala nínú ìwé ìròyìn náà tí wọ́n pè ní Tiro tí ó ń rí sí oríṣìíríṣìí ìṣẹ̀lẹ̀ àwùjọ, pẹ̀lú àwọn ọ̀rọ̀ takọtabo. Ní 1970, ó kúrò ní ìwé ìròyìn Daily Sketch, ó sì rin ìrìn àjò lọ sí United States láti kẹ́kọ̀ọ́ gba master’s degree nínú Journalism. Nígbà tí ó dé, wọ́n gbà á gẹ́gẹ́ bí i akọ̀wé abala ní Daily Times, ó sì lọ òkè láti jẹ́ ẹgbẹ́ olóòtú abala náà. Ó padà lọ sí [[New York University]], ó sì gba PhD nínú communications and political science ní 1979. <ref>{{Cite web|url=https://massmediang.com/dr-doyinsola-abiola-biography/|title=Dr. Doyinsola Abiola Biography – MassMediaNG}}</ref> Lẹ́yìn ètò PHD rẹ, ó padà sí Daily Times, wọ́n sì gbé e lọ sí àjọ àwọn olóòtú níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ pẹ̀lú àwọn olóòtú tí wọ́n ti ní ìrírí bí i Stanley Macebuh, [[Dele Giwa]] àti Amma Ogan. Ó jẹ́, síbẹ̀síbẹ̀, ìdúró kúkurú torí pé ìwé ìròyìn tuntun National Concord Newspaper tí wọ́n ṣẹ̀ dá sílẹ̀ pè é láti jẹ́ olóòtú ojoojúmọ́ rẹ àkọ́kọ́. Lẹ́yìn náà ni ó dé ipò olóòtú National Concord newspaper. Ó gba ìgbélárugẹ láti jẹ́ aṣàkóso olùdarí/olórí olóòtú ní 1986. Ó di obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ láti di olórí olóòtú ìwé ìròyìn ojoojúmọ́ ní Nàìjíríà.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/buhari-congratulates-doyin-abiola-at-73/|title=Buhari congratulates Doyin Abiola at 73|date=31 January 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/news/africa/abiolas-wife-continues-the-struggle-alone-63335|title=Abiola's wife continues the struggle alone}}</ref> Dr. Doyin Abiola tún jẹ́ opó aṣàtẹ̀jáde àkọ́kọ́ àti olùdáni National Concord Newspaper Olóyè [[Moshood Abiola]] tí ó fẹ́ ní 1981.<ref>{{Cite web|url=https://biography.yourdictionary.com/moshood-abiola|title=Moshood Abiola}}</ref> Iṣẹ́ Doyin Abiola ní National Concord Newspaper lọ fún ọgbọ̀n ọdún. Ó tún ṣiṣẹ́ ní oríṣìíríṣìí ipò ní ilé iṣẹ́ atẹ̀ròyìn ní Nàìjíríà. Òun ni alága Awards Nominating panel ní Nigerian Media Merit Award àkọ́kọ́ tí wọ́n ṣe ní Nàìjíríà nígbà náà. Ó jẹ́ ara ìgbìmọ̀ onímọ̀ràn, Faculty of Social and Management Sciences, [[Ogun State University]].
nc3moqq618ifs3oxpqj4fr3zb6sjkd3
556868
556865
2022-07-23T00:40:04Z
Bolaji Olusoji
24027
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Nigerian media personality}}
Dr. '''Doyin Abiola, Doyinsola Hamidat Abiola''' (Nee Aboaba) ti jẹ́ aṣàkóso olùdarí àti aṣàtẹ̀jáde ìwé ìròyìn National Concord Newspaper<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/03/25/buhari-god-shamed-enemies-femi-adesina/|title=Buhari: God shamed enemies - Femi Adesina|date=2017-03-25|website=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-03-27}}</ref> Òun ni obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ tí yóò jẹ́ olóòtú ìwé ìròyìn [Daily Times of Nigeria|Nigerian daily]].<ref>{{Cite web|url=http://www.dameawards.com/drdoyinprofile24th.php|title=Citation of Dr. Doyin Abiola, Lifetime Achievement Awardee at the 24th Dame|publisher=DAME Awards|access-date=2017-03-27}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-01|title=Buhari salutes Doyin Abiola at 75|url=https://www.vanguardngr.com/2021/02/buhari-salutes-doyin-abiola-at-75/|access-date=2021-11-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
<references />
== Ẹ̀kọ́ àti iṣẹ́ ==
Dr. Doyin Abiola kọ́ ẹ̀kọ́ ní [[University of Ibadan|Yunifásitì ti Ìbàdàn]] , Nàìjíríà níbi tí ó ti kẹ́kọ̀ọ́ jáde nípa èdè Gẹ̀ẹ́sì àti eré-oníṣe ní 1969. Lẹ́yìn tí ó kẹ́kọ̀ọ́ jáde, ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ pẹ̀lú ìwé ìròyìn Daily Sketch ní 1969. Ní àsìkò yìí, ó bẹ̀rẹ̀ sí í kọ abala nínú ìwé ìròyìn náà tí wọ́n pè ní Tiro tí ó ń rí sí oríṣìíríṣìí ìṣẹ̀lẹ̀ àwùjọ, pẹ̀lú àwọn ọ̀rọ̀ takọtabo. Ní 1970, ó kúrò ní ìwé ìròyìn Daily Sketch, ó sì rin ìrìn àjò lọ sí United States láti kẹ́kọ̀ọ́ gba master’s degree nínú Journalism. Nígbà tí ó dé, wọ́n gbà á gẹ́gẹ́ bí i akọ̀wé abala ní Daily Times, ó sì lọ òkè láti jẹ́ ẹgbẹ́ olóòtú abala náà. Ó padà lọ sí [[New York University]], ó sì gba PhD nínú communications and political science ní 1979. <ref>{{Cite web|url=https://massmediang.com/dr-doyinsola-abiola-biography/|title=Dr. Doyinsola Abiola Biography – MassMediaNG}}</ref> Lẹ́yìn ètò PHD rẹ, ó padà sí Daily Times, wọ́n sì gbé e lọ sí àjọ àwọn olóòtú níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ pẹ̀lú àwọn olóòtú tí wọ́n ti ní ìrírí bí i Stanley Macebuh, [[Dele Giwa]] àti Amma Ogan. Ó jẹ́, síbẹ̀síbẹ̀, ìdúró kúkurú torí pé ìwé ìròyìn tuntun National Concord Newspaper tí wọ́n ṣẹ̀ dá sílẹ̀ pè é láti jẹ́ olóòtú ojoojúmọ́ rẹ àkọ́kọ́. Lẹ́yìn náà ni ó dé ipò olóòtú National Concord newspaper. Ó gba ìgbélárugẹ láti jẹ́ aṣàkóso olùdarí/olórí olóòtú ní 1986. Ó di obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ láti di olórí olóòtú ìwé ìròyìn ojoojúmọ́ ní Nàìjíríà.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/buhari-congratulates-doyin-abiola-at-73/|title=Buhari congratulates Doyin Abiola at 73|date=31 January 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/news/africa/abiolas-wife-continues-the-struggle-alone-63335|title=Abiola's wife continues the struggle alone}}</ref> Dr. Doyin Abiola tún jẹ́ opó aṣàtẹ̀jáde àkọ́kọ́ àti olùdáni National Concord Newspaper Olóyè [[Moshood Abiola]] tí ó fẹ́ ní 1981.<ref>{{Cite web|url=https://biography.yourdictionary.com/moshood-abiola|title=Moshood Abiola}}</ref> Iṣẹ́ Doyin Abiola ní National Concord Newspaper lọ fún ọgbọ̀n ọdún. Ó tún ṣiṣẹ́ ní oríṣìíríṣìí ipò ní ilé iṣẹ́ atẹ̀ròyìn ní Nàìjíríà. Òun ni alága Awards Nominating panel ní Nigerian Media Merit Award àkọ́kọ́ tí wọ́n ṣe ní Nàìjíríà nígbà náà. Ó jẹ́ ara ìgbìmọ̀ onímọ̀ràn, Faculty of Social and Management Sciences, [[Ogun State University]].
<references />
== Àmì-ẹ̀yẹ àti ìdánimọ̀ ==
Ó gbá àmì-ẹ̀yẹ Diamond Awards for Media Excellence (DAME) fún ìfinjì gbogbo ọjọ́ ayé rẹ̀ sí ìdàgbàsókè frontiers ìmọ̀ àti ìmúlágbára ilé-iṣẹ́ ìròyìn gẹ́gẹ́ bí òpómúléró ìjọba alágbádá. Àwọn The Trustees of DAME fi ọwọ́ sí yíyàn rẹ̀ unanimously gẹ́gẹ́ bí i olùgbà àmì-ẹ̀yẹ Lifetime Achievement Award níbi ayẹyẹ kẹrìnlélógún DAME. Òun ni obìnrin kejì tí yóò gba àmì-ẹ̀yẹ DAME Lifetime Achievement Award lẹ́yìn Mrs.(Omobola Onajide). <ref>{{Cite web|url=https://massmediang.com/dr-doyinsola-abiola-biography/|title=Dr. Doyinsola Abiola Biography – MassMediaNG}}</ref> Wọ́n fún un ní Eisenhower Fellowship ní 1986.<ref>{{Cite web|url=https://www.efworld.org/efdirectory|title=Fellows Directory}}</ref>
9b69krnj6qbvh984a6cik386fpz8164
556869
556868
2022-07-23T00:42:54Z
Bolaji Olusoji
24027
wikitext
text/x-wiki
{{short description|Nigerian media personality}}
Dr. '''Doyin Abiola, Doyinsola Hamidat Abiola''' (Nee Aboaba) ti jẹ́ aṣàkóso olùdarí àti aṣàtẹ̀jáde ìwé ìròyìn National Concord Newspaper<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/03/25/buhari-god-shamed-enemies-femi-adesina/|title=Buhari: God shamed enemies - Femi Adesina|date=2017-03-25|website=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-03-27}}</ref> Òun ni obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ tí yóò jẹ́ olóòtú ìwé ìròyìn [Daily Times of Nigeria|Nigerian daily]].<ref>{{Cite web|url=http://www.dameawards.com/drdoyinprofile24th.php|title=Citation of Dr. Doyin Abiola, Lifetime Achievement Awardee at the 24th Dame|publisher=DAME Awards|access-date=2017-03-27}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-01|title=Buhari salutes Doyin Abiola at 75|url=https://www.vanguardngr.com/2021/02/buhari-salutes-doyin-abiola-at-75/|access-date=2021-11-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
<references />
== Ẹ̀kọ́ àti iṣẹ́ ==
Dr. Doyin Abiola kọ́ ẹ̀kọ́ ní [[University of Ibadan|Yunifásitì ti Ìbàdàn]] , Nàìjíríà níbi tí ó ti kẹ́kọ̀ọ́ jáde nípa èdè Gẹ̀ẹ́sì àti eré-oníṣe ní 1969. Lẹ́yìn tí ó kẹ́kọ̀ọ́ jáde, ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ pẹ̀lú ìwé ìròyìn Daily Sketch ní 1969. Ní àsìkò yìí, ó bẹ̀rẹ̀ sí í kọ abala nínú ìwé ìròyìn náà tí wọ́n pè ní Tiro tí ó ń rí sí oríṣìíríṣìí ìṣẹ̀lẹ̀ àwùjọ, pẹ̀lú àwọn ọ̀rọ̀ takọtabo. Ní 1970, ó kúrò ní ìwé ìròyìn Daily Sketch, ó sì rin ìrìn àjò lọ sí United States láti kẹ́kọ̀ọ́ gba master’s degree nínú Journalism. Nígbà tí ó dé, wọ́n gbà á gẹ́gẹ́ bí i akọ̀wé abala ní Daily Times, ó sì lọ òkè láti jẹ́ ẹgbẹ́ olóòtú abala náà. Ó padà lọ sí [[New York University]], ó sì gba PhD nínú communications and political science ní 1979. <ref>{{Cite web|url=https://massmediang.com/dr-doyinsola-abiola-biography/|title=Dr. Doyinsola Abiola Biography – MassMediaNG}}</ref> Lẹ́yìn ètò PHD rẹ, ó padà sí Daily Times, wọ́n sì gbé e lọ sí àjọ àwọn olóòtú níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ pẹ̀lú àwọn olóòtú tí wọ́n ti ní ìrírí bí i Stanley Macebuh, [[Dele Giwa]] àti Amma Ogan. Ó jẹ́, síbẹ̀síbẹ̀, ìdúró kúkurú torí pé ìwé ìròyìn tuntun National Concord Newspaper tí wọ́n ṣẹ̀ dá sílẹ̀ pè é láti jẹ́ olóòtú ojoojúmọ́ rẹ àkọ́kọ́. Lẹ́yìn náà ni ó dé ipò olóòtú National Concord newspaper. Ó gba ìgbélárugẹ láti jẹ́ aṣàkóso olùdarí/olórí olóòtú ní 1986. Ó di obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ láti di olórí olóòtú ìwé ìròyìn ojoojúmọ́ ní Nàìjíríà.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/buhari-congratulates-doyin-abiola-at-73/|title=Buhari congratulates Doyin Abiola at 73|date=31 January 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/news/africa/abiolas-wife-continues-the-struggle-alone-63335|title=Abiola's wife continues the struggle alone}}</ref> Dr. Doyin Abiola tún jẹ́ opó aṣàtẹ̀jáde àkọ́kọ́ àti olùdáni National Concord Newspaper Olóyè [[Moshood Abiola]] tí ó fẹ́ ní 1981.<ref>{{Cite web|url=https://biography.yourdictionary.com/moshood-abiola|title=Moshood Abiola}}</ref> Iṣẹ́ Doyin Abiola ní National Concord Newspaper lọ fún ọgbọ̀n ọdún. Ó tún ṣiṣẹ́ ní oríṣìíríṣìí ipò ní ilé iṣẹ́ atẹ̀ròyìn ní Nàìjíríà. Òun ni alága Awards Nominating panel ní Nigerian Media Merit Award àkọ́kọ́ tí wọ́n ṣe ní Nàìjíríà nígbà náà. Ó jẹ́ ara ìgbìmọ̀ onímọ̀ràn, Faculty of Social and Management Sciences, [[Ogun State University]].
<references />
== Àmì-ẹ̀yẹ àti ìdánimọ̀ ==
Ó gbá àmì-ẹ̀yẹ Diamond Awards for Media Excellence (DAME) fún ìfinjì gbogbo ọjọ́ ayé rẹ̀ sí ìdàgbàsókè ààlà ìmọ̀ àti ìmúlágbára ilé-iṣẹ́ ìròyìn gẹ́gẹ́ bí òpómúléró ìjọba alágbádá. Àwọn onídùúró DAME fi ọwọ́ sí yíyàn rẹ̀ pẹ̀lú ìṣọ̀kan gẹ́gẹ́ bí i olùgbà àmì-ẹ̀yẹ Lifetime Achievement Award níbi ayẹyẹ kẹrìnlélógún DAME. Òun ni obìnrin kejì tí yóò gba àmì-ẹ̀yẹ DAME Lifetime Achievement Award lẹ́yìn Mrs.(Omobola Onajide). <ref>{{Cite web|url=https://massmediang.com/dr-doyinsola-abiola-biography/|title=Dr. Doyinsola Abiola Biography – MassMediaNG}}</ref> Wọ́n fún un ní Eisenhower Fellowship ní 1986.<ref>{{Cite web|url=https://www.efworld.org/efdirectory|title=Fellows Directory}}</ref>
ek6n8u3qdhz4ep97nspwimdoe1hkwsz
556876
556869
2022-07-23T06:49:36Z
Ọmọladéabídèmí99
19677
Atunse
wikitext
text/x-wiki
Dr. '''Doyin Abiola, Doyinsola Hamidat Abiola''' (Nee Aboaba) ti jẹ́ aṣàkóso olùdarí àti aṣàtẹ̀jáde ìwé ìròyìn National Concord Newspaper<ref>{{Cite web|url=http://dailypost.ng/2017/03/25/buhari-god-shamed-enemies-femi-adesina/|title=Buhari: God shamed enemies - Femi Adesina|date=2017-03-25|website=[[Daily Post (Nigeria)|Daily Post]]|access-date=2017-03-27}}</ref> Òun ni obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ tí yóò jẹ́ olóòtú ìwé ìròyìn Daily Times of Nigeria| Nigerian daily.<ref>{{Cite web|url=http://www.dameawards.com/drdoyinprofile24th.php|title=Citation of Dr. Doyin Abiola, Lifetime Achievement Awardee at the 24th Dame|publisher=DAME Awards|access-date=2017-03-27}}</ref><ref>{{Cite web|date=2021-02-01|title=Buhari salutes Doyin Abiola at 75|url=https://www.vanguardngr.com/2021/02/buhari-salutes-doyin-abiola-at-75/|access-date=2021-11-22|website=Vanguard News|language=en-US}}</ref>
== Ẹ̀kọ́ àti iṣẹ́ ==
Dr. Doyin Abiola kọ́ ẹ̀kọ́ ní [[University of Ibadan|Yunifásitì ti Ìbàdàn]] , Nàìjíríà níbi tí ó ti kẹ́kọ̀ọ́ jáde nípa èdè Gẹ̀ẹ́sì àti eré-oníṣe ní 1969. Lẹ́yìn tí ó kẹ́kọ̀ọ́ jáde, ó bẹ̀rẹ̀ iṣẹ́ pẹ̀lú ìwé ìròyìn Daily Sketch ní 1969. Ní àsìkò yìí, ó bẹ̀rẹ̀ sí í kọ abala nínú ìwé ìròyìn náà tí wọ́n pè ní Tiro tí ó ń rí sí oríṣìíríṣìí ìṣẹ̀lẹ̀ àwùjọ, pẹ̀lú àwọn ọ̀rọ̀ takọtabo. Ní 1970, ó kúrò ní ìwé ìròyìn Daily Sketch, ó sì rin ìrìn àjò lọ sí United States láti kẹ́kọ̀ọ́ gba master’s degree nínú Journalism. Nígbà tí ó dé, wọ́n gbà á gẹ́gẹ́ bí i akọ̀wé abala ní Daily Times, ó sì lọ òkè láti jẹ́ ẹgbẹ́ olóòtú abala náà. Ó padà lọ sí New York University, ó sì gba PhD nínú communications and political science ní 1979. <ref>{{Cite web|url=https://massmediang.com/dr-doyinsola-abiola-biography/|title=Dr. Doyinsola Abiola Biography – MassMediaNG}}</ref> Lẹ́yìn ètò PHD rẹ, ó padà sí Daily Times, wọ́n sì gbé e lọ sí àjọ àwọn olóòtú níbi tí ó ti ṣiṣẹ́ pẹ̀lú àwọn olóòtú tí wọ́n ti ní ìrírí bí i Stanley Macebuh, [[Dele Giwa]] àti Amma Ogan. Ó jẹ́, síbẹ̀síbẹ̀, ìdúró kúkurú torí pé ìwé ìròyìn tuntun National Concord Newspaper tí wọ́n ṣẹ̀ dá sílẹ̀ pè é láti jẹ́ olóòtú ojoojúmọ́ rẹ àkọ́kọ́. Lẹ́yìn náà ni ó dé ipò olóòtú National Concord newspaper. Ó gba ìgbélárugẹ láti jẹ́ aṣàkóso olùdarí/olórí olóòtú ní 1986. Ó di obìnrin Nàìjíríà àkọ́kọ́ láti di olórí olóòtú ìwé ìròyìn ojoojúmọ́ ní Nàìjíríà.<ref>{{Cite web|url=https://punchng.com/buhari-congratulates-doyin-abiola-at-73/|title=Buhari congratulates Doyin Abiola at 73|date=31 January 2018}}</ref><ref>{{Cite web|url=https://www.iol.co.za/news/africa/abiolas-wife-continues-the-struggle-alone-63335|title=Abiola's wife continues the struggle alone}}</ref> Dr. Doyin Abiola tún jẹ́ opó aṣàtẹ̀jáde àkọ́kọ́ àti olùdáni National Concord Newspaper Olóyè [[Moshood Abiola]] tí ó fẹ́ ní 1981.<ref>{{Cite web|url=https://biography.yourdictionary.com/moshood-abiola|title=Moshood Abiola}}</ref> Iṣẹ́ Doyin Abiola ní National Concord Newspaper lọ fún ọgbọ̀n ọdún. Ó tún ṣiṣẹ́ ní oríṣìíríṣìí ipò ní ilé iṣẹ́ atẹ̀ròyìn ní Nàìjíríà. Òun ni alága Awards Nominating panel ní Nigerian Media Merit Award àkọ́kọ́ tí wọ́n ṣe ní Nàìjíríà nígbà náà. Ó jẹ́ ara ìgbìmọ̀ onímọ̀ràn, Faculty of Social and Management Sciences, Ogun State University.
== Àmì-ẹ̀yẹ àti ìdánimọ̀ ==
Ó gbá àmì-ẹ̀yẹ Diamond Awards for Media Excellence (DAME) fún ìfinjì gbogbo ọjọ́ ayé rẹ̀ sí ìdàgbàsókè ààlà ìmọ̀ àti ìmúlágbára ilé-iṣẹ́ ìròyìn gẹ́gẹ́ bí òpómúléró ìjọba alágbádá. Àwọn onídùúró DAME fi ọwọ́ sí yíyàn rẹ̀ pẹ̀lú ìṣọ̀kan gẹ́gẹ́ bí i olùgbà àmì-ẹ̀yẹ Lifetime Achievement Award níbi ayẹyẹ kẹrìnlélógún DAME. Òun ni obìnrin kejì tí yóò gba àmì-ẹ̀yẹ DAME Lifetime Achievement Award lẹ́yìn Mrs.(Omobola Onajide). <ref>{{Cite web|url=https://massmediang.com/dr-doyinsola-abiola-biography/|title=Dr. Doyinsola Abiola Biography – MassMediaNG}}</ref> Wọ́n fún un ní Eisenhower Fellowship ní 1986.<ref>{{Cite web|url=https://www.efworld.org/efdirectory|title=Fellows Directory}}</ref>
== Àwọn Ìtọ́kasí ==
7ladbmbq5e9aiolgr2invuwgptw68yh
Yewande omotoso
0
72432
556870
2022-07-23T01:16:49Z
Bolaji Olusoji
24027
Ṣ'èdá ojúewé pẹ̀lú "{{Short description|South African-based novelist}} {{EngvarB|date=August 2014}} {{Use dmy dates|date=August 2014}} {{Infobox person|name=Yewande Omotoso|image=|alt=|caption=|birth_name=|birth_date={{Birth year and age|1980}}|birth_place=[[Bridgetown]], [[Barbados]]|death_date=|death_place=|nationality=|other_names=|alma_mater=[[University of Cape Town]]|occupation=Novelist, architect and designer|years_active=|known_for=|notable_works=''Bom Boy'' (2011)<br>''T..."
wikitext
text/x-wiki
{{Short description|South African-based novelist}}
{{EngvarB|date=August 2014}}
{{Use dmy dates|date=August 2014}}
{{Infobox person|name=Yewande Omotoso|image=|alt=|caption=|birth_name=|birth_date={{Birth year and age|1980}}|birth_place=[[Bridgetown]], [[Barbados]]|death_date=|death_place=|nationality=|other_names=|alma_mater=[[University of Cape Town]]|occupation=Novelist, architect and designer|years_active=|known_for=|notable_works=''Bom Boy'' (2011)<br>''The Woman Next Door'' (2016)|relatives=[[Kole Omotoso]] (father); [[Akin Omotoso]] (brother)}}
'''Yewande Omotoso''' (tí wọ́n bí ní 1980) jẹ́ òǹkọ̀wé ìwé eré-onítàn tí ó jẹ́ olùgbé [[South Africa|South African]], ayàwòrán ilé àti a-ṣe-ọ̀ṣọ́, tí wọ́n bí ní [[Barbados]], tí ó sì dàgbà ní [[Nigeria|Nàìjíríà]] .<ref>[http://www.africanbookscollective.com/authors-editors/yewande-omotoso Yewande Omotoso biography] at African Books Collective.</ref> Ó jẹ́ ọmọbìnrin òǹkọ̀wé Nàìjíríà [[Kole Omotoso]], àti arábìnrin aṣàgbéjáde fíìmù [[Akin Omotoso]].<ref>Shanaaz Prince, [https://www.pressreader.com/south-africa/drum/20170223/283648234655089 "Akin Omotoso: From actor to filmmaker"], ''PressReader'', 23 February 2017.</ref> Ó ń gbé ní [[Johannesburg]].<ref>[https://writivism.org/2017/01/30/your-favorite-writers-are-mentoring/ "Your Favorite Writers are Mentoring! | Yewande Omotoso"], Writivism, 30 January 2017.</ref> Àwọn ìwé eré-onítàn rẹ̀ méjèèjì tí wọ́n ti tẹ̀ jáde ti fún ní ìdánimọ̀ tí ó tó, àti pẹ̀lú gbígba àmì-ẹ̀yẹ [[South African Literary Awards (SALA)|South African Literary Award]] fún òǹkọ̀wé tí wọ́n tẹ iṣẹ́ rẹ̀ jáde fún ìgbà àkọ́kọ́ ,<ref>{{Cite web|title=Yewande Omotoso|url=https://www.penguin.co.uk/authors/1077325/yewande-omotoso.html|website=www.penguin.co.uk|access-date=2020-05-30}}</ref> tí ó sì jẹ́ àṣàyàn fún South African [[Sunday Times Literary Awards|''Sunday Times'' Fiction Prize,]],<ref>{{Cite web|title=Nigerian writer Yewande Omotoso|url=http://www.thepatrioticvanguard.com/nigerian-writer-yewande-omotoso|last=Vanguard|first=The Patriotic|date=2020-04-23|website=The Patriotic Vanguard|language=en|access-date=2020-05-30}}</ref> [[M-Net Literary Awards]] 2012,<ref name="TiA">[https://thisisafrica.me/author/yewandeomotoso/ "Yewande Omotoso"], This is Africa.</ref> àti 2013 [[Etisalat Prize for Literature]],<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/art/etisalat-prize-for-literature-again-nigerias-young-writers-miss-laurel/|title=Etisalat Prize for Literature: Again, Nigeria's young writers miss laurel|website=Guardian Nigeria|access-date=2020-05-30}}</ref> àti tí ó jẹ́ yíyàn fún 2017 [[Bailey's Women's Prize for Fiction]].<ref>[http://www.womensprizeforfiction.co.uk/reading-room/news/announcing-2017-longlist "Announcing the 2017 Longlist..."], Bailey's Women's Prize for Fiction.</ref>
<references />
oqvybv045f4vw6ofyxfhex4k499anxx
556875
556870
2022-07-23T06:46:40Z
Ọmọladéabídèmí99
19677
Atunse
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox person|name=Yewande Omotoso|image=|alt=|caption=|birth_name=|birth_date={{Birth year and age|1980}}|birth_place=[[Bridgetown]], [[Barbados]]|death_date=|death_place=|nationality=|other_names=|alma_mater=[[University of Cape Town]]|occupation=Novelist, architect and designer|years_active=|known_for=|notable_works=''Bom Boy'' (2011)<br>''The Woman Next Door'' (2016)|relatives=[[Kole Omotoso]] (father); [[Akin Omotoso]] (brother)}}
'''Yewande Omotoso''' (tí wọ́n bí ní 1980) jẹ́ òǹkọ̀wé ìwé eré-onítàn tí ó jẹ́ olùgbé [[South Africa|South African]], ayàwòrán ilé àti a-ṣe-ọ̀ṣọ́, tí wọ́n bí ní [[Barbados]], tí ó sì dàgbà ní [[Nigeria|Nàìjíríà]] .<ref>[http://www.africanbookscollective.com/authors-editors/yewande-omotoso Yewande Omotoso biography] at African Books Collective.</ref> Ó jẹ́ ọmọbìnrin òǹkọ̀wé Nàìjíríà Kole Omotoso, àti arábìnrin aṣàgbéjáde fíìmù Akin Omotoso.<ref>Shanaaz Prince, [https://www.pressreader.com/south-africa/drum/20170223/283648234655089 "Akin Omotoso: From actor to filmmaker"], ''PressReader'', 23 February 2017.</ref> Ó ń gbé ní [[Johannesburg]].<ref>[https://writivism.org/2017/01/30/your-favorite-writers-are-mentoring/ "Your Favorite Writers are Mentoring! | Yewande Omotoso"], Writivism, 30 January 2017.</ref> Àwọn ìwé eré-onítàn rẹ̀ méjèèjì tí wọ́n ti tẹ̀ jáde ti fún ní ìdánimọ̀ tí ó tó, àti pẹ̀lú gbígba àmì-ẹ̀yẹ South African Literary Award fún òǹkọ̀wé tí wọ́n tẹ iṣẹ́ rẹ̀ jáde fún ìgbà àkọ́kọ́ ,<ref>{{Cite web|title=Yewande Omotoso|url=https://www.penguin.co.uk/authors/1077325/yewande-omotoso.html|website=www.penguin.co.uk|access-date=2020-05-30}}</ref> tí ó sì jẹ́ àṣàyàn fún South African ''Sunday Times'' Fiction Prize,,<ref>{{Cite web|title=Nigerian writer Yewande Omotoso|url=http://www.thepatrioticvanguard.com/nigerian-writer-yewande-omotoso|last=Vanguard|first=The Patriotic|date=2020-04-23|website=The Patriotic Vanguard|language=en|access-date=2020-05-30}}</ref> M-Net Literary Awards 2012,<ref name="TiA">[https://thisisafrica.me/author/yewandeomotoso/ "Yewande Omotoso"], This is Africa.</ref> àti 2013 Etisalat Prize for Literature,<ref>{{Cite web|url=https://guardian.ng/art/etisalat-prize-for-literature-again-nigerias-young-writers-miss-laurel/|title=Etisalat Prize for Literature: Again, Nigeria's young writers miss laurel|website=Guardian Nigeria|access-date=2020-05-30}}</ref> àti tí ó jẹ́ yíyàn fún 2017 Bailey's Women's Prize for Fiction.<ref>[http://www.womensprizeforfiction.co.uk/reading-room/news/announcing-2017-longlist "Announcing the 2017 Longlist..."], Bailey's Women's Prize for Fiction.</ref>
== Àwọn Ìtọ́kasí ==
<references />
hc6c46pmgx7tmttmcjzgojjh5iaos3n
Mahmud Hasan Deobandi
0
72433
556883
2022-07-23T10:55:35Z
Bolaji Olusoji
24027
Ṣ'èdá ojúewé pẹ̀lú "{{good article}}{{Distinguish|Mahmudul Hasan|Mahmud Deobandi}}{{Short description|Indian Muslim scholar and independence activist (1851–1920)}}{{Use Indian English|date=July 2016}} {{Use dmy dates|date=July 2016}}{{Infobox officeholder|name=Mahmud Hasan Deobandi|image=Mahmud Hasan Deobandi.jpg|honorific_prefix=Shaykh al-Hind, Mawlānā|office1=3rd Principal of [[Darul Uloom Deoband]]|term_start1=1890|term_end1=1915|predecessor1=Syed Ahmad Dehlavi|successor1=..."
wikitext
text/x-wiki
{{good article}}{{Distinguish|Mahmudul Hasan|Mahmud Deobandi}}{{Short description|Indian Muslim scholar and independence activist (1851–1920)}}{{Use Indian English|date=July 2016}}
{{Use dmy dates|date=July 2016}}{{Infobox officeholder|name=Mahmud Hasan Deobandi|image=Mahmud Hasan Deobandi.jpg|honorific_prefix=Shaykh al-Hind, Mawlānā|office1=3rd Principal of [[Darul Uloom Deoband]]|term_start1=1890|term_end1=1915|predecessor1=Syed Ahmad Dehlavi|successor1=[[Anwar Shah Kashmiri]]|office2=2nd President of [[Jamiat Ulema-e-Hind]]|term_start2=November 1920|term_end2=30 November 1920|predecessor2=[[Kifayatullah Dehlawi]]|successor2=Kifayatullah Dehlawi|module={{Infobox religious biography|embed = yes|religion=Islam
|birth_date = 1851
|birth_place = [[Bareilly]], [[Company rule in India|British India]]
|death_date = {{date of death and age|1920|11|30|1851|df=y}}
|death_place = [[Delhi]], British India
|resting_place = [[Mazar-e-Qasmi]]
|ethnicity = [[Indian people|Indian]]
|alma_mater = [[Darul Uloom Deoband]]
|main_interests = [[Tafsir|Exgesis]], [[Indian freedom movement]]
|notable_ideas = [[Silk Letter Movement]]
|notable_works = {{bulleted list|''Tarjuma Shaykh al-Hind''|''Adilla-e-Kāmilah''|''Īzah al-adillah''}}
|teachers = [[Mahmud Deobandi]], [[Muhammad Qasim Nanautawi]]
|influenced = [[List of students of Mahmud Hasan Deobandi|His students]], [[Deobandis]]
|disciple_of = {{bulleted list|[[Imdadullah Muhajir Makki]]|[[Rashid Ahmad Gangohi]]}}
|disciples = [[List of students of Mahmud Hasan Deobandi]]
|denomination = [[Sunni]]
|Madh'hab = [[Hanafi]]
|movement = [[Deobandi]]
|Sufi_order = [[Chishti Order|Chishtiya]]-[[Alauddin Sabir Kaliyari|Sabiriya]]-[[Imdadullah Muhajir Makki|Imdadiya]]
|founder = [[Jamia Millia Islamia]]
}}}}'''Mahmud Hasan Deobandi''' (tí a tún mọ̀ sí '''Shaykh al-Hind'''; 1851–1920) jẹ́ onímọ̀ Mùsùlùmí India àti ajàfẹ́tọ̀ọ́ [[Indian independence movement|Ìrìn Òmìnira India]], tí ó pẹ̀lú dá Yunifásítì [[Jamia Millia Islamia]] sílẹ̀ àti dá [[Silk Letter Movement]] fún òmìnira India. Ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ àkọ́kọ́ láti kẹ́kọ̀ọ́ ní ilé ẹ̀kọ́ ẹ̀sìn [[Darul Uloom Deoband]]. Àwọn olùkọ́ rẹ̀ jẹ́ [[Muhammad Qasim Nanautawi]] àti [[Mahmud Deobandi]], ó sì ní àṣẹ nínú [[Sufism]] nípa [[Imdadullah Muhajir Makki]] àti [[Rashid Ahmad Gangohi]].
Hasan ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí i olùkọ́ àgbà Darul Uloom Deoband, ó sì ṣẹ̀dàá àwọn ẹgbẹ́ bí i Jamiatul Ansar àti Nizaratul Maarif. Ó kọ ìtumọ̀ Kùránì ní [[Urdu]], ó sì kọ àwọn ìwé ìwé bí i ''Adilla-e-Kāmilah'', ''Īzah al-adillah'', ''Ahsan al-Qirā'' àti ''Al-Jahd al-Muqill''. Ó kọ́ [[hadith]] ní Darul Uloom Deoband àti ṣe àtúnṣe ẹ̀dà ''[[Sunan Abu Dawud]]''. Lára àwọn akẹ́kọ̀ọ́ rẹ̀ gbòógì ni [[Ashraf Ali Thanwi]], [[Anwar Shah Kashmiri]], [[Hussain Ahmad Madani]], [[Kifayatullah Dehlawi]], [[Sanaullah Amritsari]] àti [[Ubaidullah Sindhi]].
Hasan jẹ́ olódì [[British Raj]] paraku. Ó bẹ̀rẹ̀ àwọn ìrìn láti borí agbára wọn ní India ṣùgbọ́n wọ́n mú u ní 1916, wọ́n sì tì í mọ́lé ní [[Malta]]. Wọ́n tú u sílẹ̀ ní 1920, wọ́n sì fi oyè "Shaykh al-Hind" fún un (The Leader of India) láti ọwọ́ [[Khilafat movement|Khilafat committee]]. Ó kọ àwọn edicts ẹ̀sìn ní àtìlẹ́yìn [[Non-cooperation movement]], ó sì rin ìrìn àjò lọ sí oríṣìíríṣìí apá ilẹ̀ India, láti gba àwọn Mùsùlùmí sí inú ìrìn òmìnira. Ó jẹ́ aṣáájú lórí ìpàdé gbogboogbò kejì ti [[Jamiat Ulema-e-Hind]] ní oṣù kọkànlá 1920, wọ́n sì yàn án ní Ààrẹ. Wọ́n sọ orúkọ [[Shaikh-Ul-Hind Maulana Mahmood Hasan Medical College]] ní ìrántí r rẹ̀. Ní 2013, ìjọba India fi [[Commemorative stamp|commemorative postal stamp]] lórí lẹ́tà ìrìn sílíìkìì rẹ̀ léde.
pcvdnqtzy9s6bzzvdlecenh9bon8kzv
556884
556883
2022-07-23T11:49:21Z
Bolaji Olusoji
24027
wikitext
text/x-wiki
{{good article}}{{Distinguish|Mahmudul Hasan|Mahmud Deobandi}}{{Short description|Indian Muslim scholar and independence activist (1851–1920)}}{{Use Indian English|date=July 2016}}
{{Use dmy dates|date=July 2016}}{{Infobox officeholder|name=Mahmud Hasan Deobandi|image=Mahmud Hasan Deobandi.jpg|honorific_prefix=Shaykh al-Hind, Mawlānā|office1=3rd Principal of [[Darul Uloom Deoband]]|term_start1=1890|term_end1=1915|predecessor1=Syed Ahmad Dehlavi|successor1=[[Anwar Shah Kashmiri]]|office2=2nd President of [[Jamiat Ulema-e-Hind]]|term_start2=November 1920|term_end2=30 November 1920|predecessor2=[[Kifayatullah Dehlawi]]|successor2=Kifayatullah Dehlawi|module={{Infobox religious biography|embed = yes|religion=Islam
|birth_date = 1851
|birth_place = [[Bareilly]], [[Company rule in India|British India]]
|death_date = {{date of death and age|1920|11|30|1851|df=y}}
|death_place = [[Delhi]], British India
|resting_place = [[Mazar-e-Qasmi]]
|ethnicity = [[Indian people|Indian]]
|alma_mater = [[Darul Uloom Deoband]]
|main_interests = [[Tafsir|Exgesis]], [[Indian freedom movement]]
|notable_ideas = [[Silk Letter Movement]]
|notable_works = {{bulleted list|''Tarjuma Shaykh al-Hind''|''Adilla-e-Kāmilah''|''Īzah al-adillah''}}
|teachers = [[Mahmud Deobandi]], [[Muhammad Qasim Nanautawi]]
|influenced = [[List of students of Mahmud Hasan Deobandi|His students]], [[Deobandis]]
|disciple_of = {{bulleted list|[[Imdadullah Muhajir Makki]]|[[Rashid Ahmad Gangohi]]}}
|disciples = [[List of students of Mahmud Hasan Deobandi]]
|denomination = [[Sunni]]
|Madh'hab = [[Hanafi]]
|movement = [[Deobandi]]
|Sufi_order = [[Chishti Order|Chishtiya]]-[[Alauddin Sabir Kaliyari|Sabiriya]]-[[Imdadullah Muhajir Makki|Imdadiya]]
|founder = [[Jamia Millia Islamia]]
}}}}'''Mahmud Hasan Deobandi''' (tí a tún mọ̀ sí '''Shaykh al-Hind'''; 1851–1920) jẹ́ onímọ̀ Mùsùlùmí India àti ajàfẹ́tọ̀ọ́ [[Indian independence movement|Ìrìn Òmìnira India]], tí ó pẹ̀lú dá Yunifásítì [[Jamia Millia Islamia]] sílẹ̀ àti dá [[Silk Letter Movement]] fún òmìnira India. Ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ àkọ́kọ́ láti kẹ́kọ̀ọ́ ní ilé ẹ̀kọ́ ẹ̀sìn [[Darul Uloom Deoband]]. Àwọn olùkọ́ rẹ̀ jẹ́ [[Muhammad Qasim Nanautawi]] àti [[Mahmud Deobandi]], ó sì ní àṣẹ nínú [[Sufism]] nípa [[Imdadullah Muhajir Makki]] àti [[Rashid Ahmad Gangohi]].
Hasan ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí i olùkọ́ àgbà Darul Uloom Deoband, ó sì ṣẹ̀dàá àwọn ẹgbẹ́ bí i Jamiatul Ansar àti Nizaratul Maarif. Ó kọ ìtumọ̀ Kùránì ní [[Urdu]], ó sì kọ àwọn ìwé ìwé bí i ''Adilla-e-Kāmilah'', ''Īzah al-adillah'', ''Ahsan al-Qirā'' àti ''Al-Jahd al-Muqill''. Ó kọ́ [[hadith]] ní Darul Uloom Deoband àti ṣe àtúnṣe ẹ̀dà ''[[Sunan Abu Dawud]]''. Lára àwọn akẹ́kọ̀ọ́ rẹ̀ gbòógì ni [[Ashraf Ali Thanwi]], [[Anwar Shah Kashmiri]], [[Hussain Ahmad Madani]], [[Kifayatullah Dehlawi]], [[Sanaullah Amritsari]] àti [[Ubaidullah Sindhi]].
Hasan jẹ́ olódì [[British Raj]] paraku. Ó bẹ̀rẹ̀ àwọn ìrìn láti borí agbára wọn ní India ṣùgbọ́n wọ́n mú u ní 1916, wọ́n sì tì í mọ́lé ní [[Malta]]. Wọ́n tú u sílẹ̀ ní 1920, wọ́n sì fi oyè "Shaykh al-Hind" fún un (The Leader of India) láti ọwọ́ [[Khilafat movement|Khilafat committee]]. Ó kọ àwọn edicts ẹ̀sìn ní àtìlẹ́yìn [[Non-cooperation movement]], ó sì rin ìrìn àjò lọ sí oríṣìíríṣìí apá ilẹ̀ India, láti gba àwọn Mùsùlùmí sí inú ìrìn òmìnira. Ó jẹ́ aṣáájú lórí ìpàdé gbogboogbò kejì ti [[Jamiat Ulema-e-Hind]] ní oṣù kọkànlá 1920, wọ́n sì yàn án ní Ààrẹ. Wọ́n sọ orúkọ [[Shaikh-Ul-Hind Maulana Mahmood Hasan Medical College]] ní ìrántí r rẹ̀. Ní 2013, ìjọba India fi [[Commemorative stamp|commemorative postal stamp]] lórí lẹ́tà ìrìn sílíìkìì rẹ̀ léde.
== Ìbẹ̀rẹ̀pẹ̀pẹ̀ ayé ==
{{See also|Usmani family of Deoband}}Wọ́n bí Mahmud Hasan ní 1851 ní ìlú [[Bareilly]] (ní [[Uttar Pradesh]] òde-òní, India) sínú [[Usmani family of Deoband|ìdílé Usmani Deoband]].{{Sfn|Adrawi|2012|p=45}}{{Sfn|Tayyab|1990|p=18}} Bàbá rẹ̀, [[Usmani family of Deoband#Shaykh Fateh Ali|Zulfiqar Ali Deobandi]], tí wọ́n jọ dá [[Darul Uloom Deoband]], jẹ́ ọ̀jọ̀gbọ́n ní [[Bareilly College]], ó sì ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí i igbákejì aṣàyẹ̀wò [[madrasas]].{{Sfn|Adrawi|2012|p=45}}{{Sfn|Rizwi|1980|pp=93–94}}
Hasan kẹ́kọ̀ọ́ [[Quran|kùránì]] pẹ̀lú Miyanji Manglori, àti [[Persian language|Persian]] pẹ̀lú Abdul Lateef.{{Sfn|Adrawi|2012|p=45}} Láàárín [[1857 rebellion]], wọ́n gbé bàbá rẹ̀ lọ sí [[Meerut]], wọ́n sì ṣí Hasan lọ [[Deoband]], níbi tí ó ti kẹ́kọ̀ọ́ lítíréṣọ̀ Persian àti [[Arabic]] láti kọ́ọ̀sì [[Dars-e-Nizami]] pẹ̀lú ọ́ńkù rẹ̀, Mehtab Ali.{{Sfn|Adrawi|2012|p=45}} Ó di akẹ́kọ̀ọ́ àkọ́kọ́ ní [[Darul Uloom Deoband]];{{Sfn|Salam|Parvaiz|2020|pp=48–49}} ó sì kẹ́kọ̀ọ́ pẹ̀lú [[Mahmud Deobandi]].{{Sfn|Adrawi|2012|p=46}} Ó káàdì ẹ̀kọ́ àìgbẹ̀fẹ̀ rẹ̀ ní 1869, ó sì lọ sí [[Meerut]] láti kẹ́kọ̀ọ́ ''[[Sihah Sittah]]'' pẹ̀lú [[Muhammad Qasim Nanautawi]].{{Sfn|Adrawi|2012|p=47}} Ó lọ àwọn àpérò [[hadith]] Nanautawi fún ọdún méjì, ó sì kẹ́kọ̀ọ́ lítíréṣọ̀ Arabic pẹ̀lú bàbá rẹ̀ ní àwọn àkókò ìsinmi .{{Sfn|Adrawi|2012|p=48}} Ó kẹ́kọ̀ọ́jáde ní 1872, ó sì gba ìwérí iyì ní 1873 ní ayẹyẹ ìkẹ́kọ̀ọ́jáde àkọ́kọ́ Darul Uloom Deoband.{{Sfn|Adrawi|2012|p=49}}{{Sfn|Rizwi|1981|p=20}} Ó jẹ́ ọmọlẹ́yìn [[Imdadullah Muhajir Makki]] àti [[Rashid Ahmad Gangohi]] nínú [[Sufism]].{{Sfn|Adrawi|2012|p=68}}
sq6d76pyfure9avccw3ohf93ofbb8ia
556886
556884
2022-07-23T11:56:37Z
Ọmọladéabídèmí99
19677
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|name=Mahmud Hasan Deobandi|image=Mahmud Hasan Deobandi.jpg|honorific_prefix=Shaykh al-Hind, Mawlānā|office1=3rd Principal of [[Darul Uloom Deoband]]|term_start1=1890|term_end1=1915|predecessor1=Syed Ahmad Dehlavi|successor1=[[Anwar Shah Kashmiri]]|office2=2nd President of [[Jamiat Ulema-e-Hind]]|term_start2=November 1920|term_end2=30 November 1920|predecessor2=[[Kifayatullah Dehlawi]]|successor2=Kifayatullah Dehlawi|module={{Infobox religious biography|embed = yes|religion=Islam
|birth_date = 1851
|birth_place = [[Bareilly]], [[Company rule in India|British India]]
|death_date = {{date of death and age|1920|11|30|1851|df=y}}
|death_place = [[Delhi]], British India
|resting_place = [[Mazar-e-Qasmi]]
|ethnicity = [[Indian people|Indian]]
|alma_mater = [[Darul Uloom Deoband]]
|main_interests = [[Tafsir|Exgesis]], [[Indian freedom movement]]
|notable_ideas = [[Silk Letter Movement]]
|notable_works = {{bulleted list|''Tarjuma Shaykh al-Hind''|''Adilla-e-Kāmilah''|''Īzah al-adillah''}}
|teachers = [[Mahmud Deobandi]], [[Muhammad Qasim Nanautawi]]
|influenced = [[List of students of Mahmud Hasan Deobandi|His students]], [[Deobandis]]
|disciple_of = {{bulleted list|[[Imdadullah Muhajir Makki]]|[[Rashid Ahmad Gangohi]]}}
|disciples = [[List of students of Mahmud Hasan Deobandi]]
|denomination = [[Sunni]]
|Madh'hab = [[Hanafi]]
|movement = [[Deobandi]]
|Sufi_order = [[Chishti Order|Chishtiya]]-[[Alauddin Sabir Kaliyari|Sabiriya]]-[[Imdadullah Muhajir Makki|Imdadiya]]
|founder = [[Jamia Millia Islamia]]
}}}}'''Mahmud Hasan Deobandi''' (tí a tún mọ̀ sí '''Shaykh al-Hind'''; 1851–1920) jẹ́ onímọ̀ Mùsùlùmí India àti ajàfẹ́tọ̀ọ́ Ìrìn Òmìnira India, tí ó pẹ̀lú dá Yunifásítì Jamia Millia Islamia sílẹ̀ àti dá Silk Letter Movement fún òmìnira India. Ó jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ àkọ́kọ́ láti kẹ́kọ̀ọ́ ní ilé ẹ̀kọ́ ẹ̀sìn Darul Uloom Deoband. Àwọn olùkọ́ rẹ̀ jẹ́ Muhammad Qasim Nanautawi àti Mahmud Deobandi, ó sì ní àṣẹ nínú Sufism nípa Imdadullah Muhajir Makki àti Rashid Ahmad Gangohi.
Hasan ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí i olùkọ́ àgbà Darul Uloom Deoband, ó sì ṣẹ̀dàá àwọn ẹgbẹ́ bí i Jamiatul Ansar àti Nizaratul Maarif. Ó kọ ìtumọ̀ Kùránì ní Urdu, ó sì kọ àwọn ìwé ìwé bí i ''Adilla-e-Kāmilah'', ''Īzah al-adillah'', ''Ahsan al-Qirā'' àti ''Al-Jahd al-Muqill''. Ó kọ́ hadith ní Darul Uloom Deoband àti ṣe àtúnṣe ẹ̀dà ''Sunan Abu Dawud''. Lára àwọn akẹ́kọ̀ọ́ rẹ̀ gbòógì ni Ashraf Ali Thanwi, Anwar Shah Kashmiri, Hussain Ahmad Madani, Kifayatullah Dehlawi, Sanaullah Amritsari àti Ubaidullah Sindhi.
Hasan jẹ́ olódì British Raj paraku. Ó bẹ̀rẹ̀ àwọn ìrìn láti borí agbára wọn ní India ṣùgbọ́n wọ́n mú u ní 1916, wọ́n sì tì í mọ́lé ní [[Malta]]. Wọ́n tú u sílẹ̀ ní 1920, wọ́n sì fi oyè "Shaykh al-Hind" fún un (The Leader of India) láti ọwọ́ Khilafat committee. Ó kọ àwọn edicts ẹ̀sìn ní àtìlẹ́yìn Non-cooperation movement, ó sì rin ìrìn àjò lọ sí oríṣìíríṣìí apá ilẹ̀ India, láti gba àwọn Mùsùlùmí sí inú ìrìn òmìnira. Ó jẹ́ aṣáájú lórí ìpàdé gbogboogbò kejì ti Jamiat Ulema-e-Hind ní oṣù kọkànlá 1920, wọ́n sì yàn án ní Ààrẹ. Wọ́n sọ orúkọ Shaikh-Ul-Hind Maulana Mahmood Hasan Medical College ní ìrántí r rẹ̀. Ní 2013, ìjọba India fi commemorative postal stamp lórí lẹ́tà ìrìn sílíìkìì rẹ̀ léde.
== Ìbẹ̀rẹ̀pẹ̀pẹ̀ ayé ==
Wọ́n bí Mahmud Hasan ní 1851 ní ìlú Bareilly (ní [[Uttar Pradesh]] òde-òní, India) sínú ìdílé Usmani Deoband.{{Sfn|Adrawi|2012|p=45}}{{Sfn|Tayyab|1990|p=18}} Bàbá rẹ̀, Zulfiqar Ali Deobandi, tí wọ́n jọ dá Darul Uloom Deoband, jẹ́ ọ̀jọ̀gbọ́n ní Bareilly College, ó sì ṣiṣẹ́ gẹ́gẹ́ bí i igbákejì aṣàyẹ̀wò madrasas.{{Sfn|Adrawi|2012|p=45}}{{Sfn|Rizwi|1980|pp=93–94}}
Hasan kẹ́kọ̀ọ́ kùránì pẹ̀lú Miyanji Manglori, àti [[Persian language|Persian]] pẹ̀lú Abdul Lateef.{{Sfn|Adrawi|2012|p=45}} Láàárín 1857 rebellion, wọ́n gbé bàbá rẹ̀ lọ sí Meerut, wọ́n sì ṣí Hasan lọ Deoband, níbi tí ó ti kẹ́kọ̀ọ́ lítíréṣọ̀ Persian àti [[Arabic]] láti kọ́ọ̀sì Dars-e-Nizami pẹ̀lú ọ́ńkù rẹ̀, Mehtab Ali.{{Sfn|Adrawi|2012|p=45}} Ó di akẹ́kọ̀ọ́ àkọ́kọ́ ní Darul Uloom Deoband;{{Sfn|Salam|Parvaiz|2020|pp=48–49}} ó sì kẹ́kọ̀ọ́ pẹ̀lú Mahmud Deobandi.{{Sfn|Adrawi|2012|p=46}} Ó káàdì ẹ̀kọ́ àìgbẹ̀fẹ̀ rẹ̀ ní 1869, ó sì lọ sí Meerut láti kẹ́kọ̀ọ́ ''Sihah Sittah'' pẹ̀lú Muhammad Qasim Nanautawi.{{Sfn|Adrawi|2012|p=47}} Ó lọ àwọn àpérò hadith Nanautawi fún ọdún méjì, ó sì kẹ́kọ̀ọ́ lítíréṣọ̀ Arabic pẹ̀lú bàbá rẹ̀ ní àwọn àkókò ìsinmi .{{Sfn|Adrawi|2012|p=48}} Ó kẹ́kọ̀ọ́jáde ní 1872, ó sì gba ìwérí iyì ní 1873 ní ayẹyẹ ìkẹ́kọ̀ọ́jáde àkọ́kọ́ Darul Uloom Deoband.{{Sfn|Adrawi|2012|p=49}}{{Sfn|Rizwi|1981|p=20}} Ó jẹ́ ọmọlẹ́yìn Imdadullah Muhajir Makki àti Rashid Ahmad Gangohi nínú Sufism.{{Sfn|Adrawi|2012|p=68}}
== Àwọn Ìtọ́kasí ==
3i3utbhgcqsuu8c3w33813elqqe7qo5
Muhammad Adil Khan
0
72434
556885
2022-07-23T11:51:32Z
Ọmọladéabídèmí99
19677
Ṣ'èdá ojúewé pẹ̀lú "{{Infobox officeholder|honorific_prefix=Mawlāna, Dr.|birth_date=1957|death_date={{death date and age|df=y|2020|10|10|1957}}|death_place=[[Karachi]], [[Sindh]], [[Pakistan]]|death_cause=[[Assassination]]|office1=Rector of [[Jamia Farooqia]]|termstart1=15 January 2017|termend1=10 October 2020|predecessor1=[[Saleemullah Khan]]|alma_mater=[[Jamia Farooqia]], [[University of Karachi]]|awards=Five Star Ranking Award, 2018 from Malaysia Higher Education|module2={{In..."
wikitext
text/x-wiki
{{Infobox officeholder|honorific_prefix=Mawlāna, Dr.|birth_date=1957|death_date={{death date and age|df=y|2020|10|10|1957}}|death_place=[[Karachi]], [[Sindh]], [[Pakistan]]|death_cause=[[Assassination]]|office1=Rector of [[Jamia Farooqia]]|termstart1=15 January 2017|termend1=10 October 2020|predecessor1=[[Saleemullah Khan]]|alma_mater=[[Jamia Farooqia]], [[University of Karachi]]|awards=Five Star Ranking Award, 2018 from Malaysia Higher Education|module2={{Infobox religious biography| embed = yes
|father = [[Saleemullah Khan]]
|religion = [[Islam]]
|denomination = [[Sunni Islam|Sunni Hanafi]]
|movement = [[Deobandi]]
|notable_works = ''Tārīkh Islāmi Jamhūriya-e-Pākistān''
}}}}'''Muḥammad Adil Khan''' tàbí '''Adil Khān''' (1957 10 October 2020) jẹ́ onímọ̀ Mùsùlùmí ti orílẹ̀-èdè Pakistan, òun sì ni ọ̀gá ilé-ìwé Jamia Farooqia. Wọ́n mọ̀ ọ́n gẹ́gẹ́ bíi gbajúgbajà onímọ̀ Mùsùlùmí ní Pakistan.<ref name="dainik">{{cite news|title=पाकिस्तान के कराची में धर्मगुरू मौलाना आदिल खान की हत्या, इमरान खान ने कहा- भारत शिया और सुन्नी समुदायों में हिंसा कराना चाहता है|url=https://www.bhaskar.com/international/news/pakistan-religious-scholar-maulana-adil-khan-shot-dead-in-karachi-imran-khan-blame-india-127802000.html|trans-title=Religious scholar Mawlāna Adil Khan shot dead in Karachi|accessdate=11 October 2020|work=[[Dainik Bhaskar]]|date=11 October 2020}}</ref>
Khan jẹ́ akẹ́kọ̀ọ́ gboyè ti ilé-ìwé Jamia Farooqia àti University of Karachi, ó sì kọ́ àwọn akẹ́kọ̀ọ́ ní International Islamic University Malaysia fún ọdún mẹ́jọ, láti ọdún 2010 wọ ọdún 2018. Àwọn agbanipa kan ni wọ́n pa á ní ìtòsí ilé-ìtajà kan ní Shah Faisal Colony, Karachi ní ọjọ́ kẹwàá, oṣù kẹwàá, ọdún 2020.
== Ìtàn ìgbésíayé rẹ̀ ==
Wọ́n bí Muhammad Adil Khan ní ọdún 1957.<ref name="jeeway">{{cite news|last1=Khān|first1=Bādshah|title=Mawlāna Dr Adil Khan|url=https://jeeveypakistan.com/archives/72923|accessdate=12 October 2020|work=Jeevey Pakistan|date=12 October 2020}}</ref> Òun ni ọmọkùnrin tí Saleemullah Khan bí.<ref name="geo">{{cite news|title=وزیراعلیٰ سندھ مراد علی شاہ نے جامعہ فاروقیہ کے مہتمم ڈاکٹر عادل خان پر قاتلانہ حملے کا نوٹس لے لیا۔|trans-title=Sindh Chief Minister takes notice of the assassination of Dr. Adil Khan|url=https://urdu.geo.tv/latest/232322-|accessdate=10 October 2020|work=[[Geo TV]]|date=10 October 2020}}</ref> Ó kẹ́kọ̀ọ́ gboyè ní ilé-ìwé dars-e-nizami láti ọwọ́ Jamia Farooqia ní ọdún 1973; ó gba B.A nínú ẹ̀kọ́ human science ní ọdún 1976, àti M.A nínú ẹ̀kọ́ Arabic ní ọdún 1978 àti òye PhD nínú ẹ̀kọ́ Islamic culture ní ọdún 1992 láti University of Karachi.<ref name="jang1">{{cite news|last1=Dogar|first1=Afzal Nadeem|title=کراچی میں شہید کیے گئے مولانا عادل خان کون تھے؟|url=https://jang.com.pk/news/830314|accessdate=11 October 2020|work=[[Daily Jang]]}}</ref>
Khan ṣe ìdásílẹ̀ ilé-ìwé Islam ní Lodi, California fún àwọn ọ̀jẹ̀ wẹ́wẹ́. Àwọn ọlọ́pàá ti ìlú US gbé òun àti ọmọ rẹ̀ ọkùnrin, wọ́n sì ṣe ìfọ̀rọ̀wánilẹ́nuwò fún wọn kí wọ́n tó dá wọn padà sí ìlú wọn ní ọdún 2005.<ref name="voa">{{cite news|last1=Gul|first1=Ayaz|title=Top Pakistani Sunni Muslim Cleric Assassinated|url=https://www.voanews.com/south-central-asia/top-pakistani-sunni-muslim-cleric-assassinated|accessdate=11 October 2020|work=[[Voice of America]]|date=10 October 2020}}</ref>
Khan ni akọ̀wé fún ilé-ìwé Jamia Farooqia seminary ní ìlú [[Karachi]] láti ọdún 1986 wọ 2010.<ref>{{cite news|last1=Khan|first1=Faraz|title=Maulana Adil shot dead in Karachi|url=https://www.thenews.com.pk/print/727800-maulana-adil-shot-dead-in-karachi|accessdate=11 October 2020|work=[[The News International]]|date=11 October 2020}}</ref> Òun ni ọ̀jọ̀gbọ́n International Islamic University Malaysia from 2010 to 2018.<ref name="jang1" /> Ó padà lọ sí ìlú Pakistan, lẹ́yìn ikú bàbá rẹ̀ Saleemullah Khan, ní ọjọ́ karùn-úndínlógún, oṣù kìíní, ọdún 2017, ó sì di ọ̀gá ilé-ìwé àti ọ̀jọ̀gbọ́n Hadīth ní Jamia Farooqia.<ref name="jang1" /><ref name="geo" /> Lẹ́yìn náà, ó fi àbúrò rẹ̀, Ubaidullāh Khālid sípò olùdarí ẹ̀ka Shah Faisal Colony ti Farooqia seminary.<ref>{{cite news|last1=Dogar|first1=Afzal Nadeem|title=شاہ فیصل کالونی میں فائرنگ، معروف عالم دین مولانا عادل ساتھی سمیت شہید|trans-title=Firing in Shah Faisal Colony, Known Islamic scholar Mawlāna Adil killed along with his companion|url=https://jang.com.pk/news/830297|accessdate=10 October 2020|work=[[Daily Jang]]}}</ref>
== Àwọn Àmì-̀ẹ̀yẹ ==
Khan received the Five Star Ranking Award from Malaysia Higher Education in 2018.<ref name="jang1" />
== Àwọn ìwé lítíreṣọ̀ rẹ̀ ==
Ìwé mẹ́tẹ̀ẹ̀ta tí Khan kọ lórí ìmọ̀ àti ọ̀làjú Islam, ''Ethic and Fiqh for Everybody'' àti ''The Islamic Wordview, wà lára àwọn ìwé tí ó kọ, tí ó wà nínú kòríkúlọ́ọ̀mù'' International Islamic University Malaysia.<ref name="jeeway" /> Àwọn ìwé rẹ̀ mìíràn ni:<ref name="jeeway" />
* ''Tārīkh Islāmi Jamhūriya-e-Pākistān''
* ''Islām awr Tasawwur-e-Kā'ināt''
* ''Islām awr Ikhlāqiyāt''
* ''Ikkīswī Sadī mai Islām''
* ''al-Maqālāt al-Mukhtārat fī al-Kitāb wa al-Sunnah''
* ''Islam and Knowledge''
* ''Islam awr Ethics''
== Àwọn Ìtọ́kasí ==
{{reflist}}
rer53388eccud0pla5g29923tie7trm