Samiera

Wikipedia(e)tik

Samiera
Sámegiella
Non mintzatzen den: Norvegia, Suedia, Finlandia eta Errusia 
Eskualdea: Laponia
Guztira hiztunak: 20.000 inguru
Hizkuntza familia: Uraldarra
 Fino-ugriarra
  fino-lapiarra
   Samiera 
Estatus ofiziala
Hizkuntza ofiziala: Norvegiako inguru batzuetan onarpen ofiziala du; Suedia eta Finlandiako udal erakunde batzuetan gutxiengo baten hizkuntza gisa onartua dago
Araugilea: Ez du
Hizkuntza kodeak
ISO 639-1: se (Iparreko samiera)
ISO 639-2: sma, sme, smi, smj, smn, sms
ISO/FDIS 639-3: sjd, sjk, sjt, smn, sms, sju, sje, sme, smj, sma sia, sjd, sjk, sjt, smn, sms, sju, sje, sme, smj, sma 

Samiera Eskandinavia iparraldean samitarrek mintzatzen duten uraldar hizkuntza da. 20.000 bat lagunek mintzatzen dute eta beste uraldar hizkuntzekin harremana du (finlandiera, estoniera, kareliera...). Modu askotara izendatzen da: Saami, Samic... Lapoiera forma (Laponia lurraldeari lotua), ez da erabiltzen, samitarrak gutxiesteko erabili izan baita.

Eduki-taula

[aldatu] Samiera idatzia eta egoera soziolinguistikoa

Samitar hizkuntzen banaketa geografikoa: 1. Hegoaldeko samiera, 2. Ume samiera, 3. Pite samiera, 4. Lule samiera, 5. Iparraldeko samiera, 6. Skolt samiera, 7. Inari samiera, 8. Kildin samiera, 9. Ter samiera.
Samitar hizkuntzen banaketa geografikoa: 1. Hegoaldeko samiera, 2. Ume samiera, 3. Pite samiera, 4. Lule samiera, 5. Iparraldeko samiera, 6. Skolt samiera, 7. Inari samiera, 8. Kildin samiera, 9. Ter samiera.

Samieraren egoera soziolinguistikoa oso kaskarra da. Hiztun gutxi ditu eta, gainera, hainbat dialekto literariotan banatua dago. Samieraren aldaeretaz hitz egiten bada ere, forma literario egonkortu desberdin hauek hizkuntzak direla esatea zehatzagoa da, samiera hizkuntza hauen multzoa izanik. Aldaeron tamaina txikia dela eta, hala ere, dialektotaz hitz egiten da normalean. Ondokoak samiera forma desberdinak dira:

  • Iparraldeko samiera (Norvegia, Suedia, Finlandia): 15.000 hiztun inguru dituela uste da, hots, 2002an samieraren hiztunak zirenen %75a baino gehiago. ISO 639-1/ISO 639-2: se/sme
  • Lule samiera (Norvegia, Suedia): Samieraren baitako bigarren talde handiena, 1.500 bat hiztunekin. ISO 639-2: smj
  • Hegoaldeko samiera (Norvegia, Suedia): 500 bat hiztun. ISO 639-2: sma
  • Inari samiera (Enare Sami) (Inari, Finlandia): 500 bat hiztun. SIL: LPI, ISO 639-2: smn
  • Skolt samiera (Näätämö eta Nellim-Keväjärvi distrituak, Inari udalerria, Finlandia; Errusian ere mintzatzen da): 400 bat hiztun. SIL: LPK, ISO 639-2: sms
  • Kildin samiera (Errusiako Kola penintsula): 650 bat hiztun SIL: LPD

Ter samiera, Pite samiera eta Ume samiera beste aldaera batzuk dira. Aldaerok desagertzear daude, 20 hiztun baino gutxiago baititu bakoitzak. Akkala samierari dagokionez, azken hiztuna 2003an hil zen. Kemi samiera, azkenik, XIX. mendean desagertu zen.

[aldatu] Adibidea

Jarraian, ondoko zenbakiak samiraz idatzita daude:

1 - ok'tâ
2 - guok'te
3 - gol'bma
4 - njæl'lje
5 - viht'tâ
6 - guht'tâ
7 - chiezha
8 - gavcci
9 - ovcci
10 - logi
20 - guok'te logi
30 - 'gol'bma logi

[aldatu] Ikus, gainera

[aldatu] Kanpo loturak

Wikipedia
Hizkuntza honek bere Wikipedia du.
Bisita ezazu.