Lulesamisk språk
Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Lulesamisk (julevsáme) |
||
Klassifisering: | Uralsk samisk |
|
Bruk | ||
Tala i: | Noreg, Sverige | |
Område: | Nordland, Västerbotten | |
Lulesamisktalande i alt: | 2000 | |
Rangering: | Ikkje topp-100 | |
Skriftsystem: | latinsk | |
Offisiell status | ||
Offisielt språk i: | Tysfjord kommune | |
Normert av: | Samisk språkråd | |
Språkkodar | ||
ISO 639-1: | ||
ISO 639-2: | smj | |
SIL | smj |
Lulesamisk har ca. 2 000 talarar, og er eit finsk-ugrisk språk i den uralske språkfamilien. Dei fleste luesamane bur i Sverige, nokre bur i Noreg, dei fleste av dei på norsk side bur i Tysfjord kommune.
Innhaldsliste |
[endre] Alfabet
Lulesamisk blir skrive med bokstavane i det norske og svenske alfabetet, slik at æ, ø blir brukt på norsk side og ä, ö på svensk side. I tillegg brukast á for lang [a:], og ŋ for [ŋ]. Den siste lyden vart tidlegare skrive ń, i praksis (på grunn av 8-bits datasystem) ofte ñ. Sjølv om nord- og lulesamisk er svært lik kvarandre språkleg er det store skilnader i skrivemåten. Denne skilnaden går attende til Rasmus Rask sitt framlegg til nordsamisk rettskriving, lulesamisk heldt fast på den gamle, norsk-svenske skrivemåten, og skriv sjaddat og tjállit der nordsamisk har šaddat, čállit ("bli, skrive").
[endre] Grammatikk
[endre] Fonologi
[endre] Morfologi
Lulesamisk skil seg frå nordsamisk ved å ha oppretthalde distinksjonen mellom genitiv og akkusativ.
[endre] Historie
[endre] Litteratur
- Spiik, Nils-Erik: Lulesamisk grammatik
- Grundström, Harald: Lulesamisches Wörterbuch
- Kintel, Anders 1991: Syntaks og ordavledninger i lulesamisk. Kautokeino : Samisk utdanningsråd.
- Wiklund, K.B. 1890: Lule-lappisches Wörterbuch. Helsinki: Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia ; 1
- Kuoljok-Angéus, Susanna 1997: Nominalavledningar på ahka i lulesamiskan. Uppsala: Studia Uralica Upsaliensia ; 28
[endre] Eksterne lenkjer
- Árran lulesamisk senter
- Kurs i lulesamisk: Sámásta ... som tyder "tal samisk"
- Lulesamisk morfologisk analysator
Samiske språk |
akkalasamisk | enaresamisk | kildinsamisk | lulesamisk | nordsamisk | pitesamisk | skoltesamisk | sørsamisk | tersamisk | umesamisk |