Wikibooks http://sv.wikibooks.org/wiki/Huvudsida MediaWiki 1.9alpha first-letter Media Special Diskussion Användare Användardiskussion Wikibooks Wikibooksdiskussion Bild Bilddiskussion MediaWiki MediaWiki-diskussion Mall Malldiskussion Hjälp Hjälpdiskussion Kategori Kategoridiskussion 1 2934 2004-08-12T15:44:51Z Den fjättrade ankan 2 #REDIRECT [[Huvudsida]] 3 11936 2006-08-10T19:13:14Z NERIUM 225 {{Breaking News}} <p style="margin: 0.5em 0 0; text-align: center; font-size: 125%; line-height: 1.3"> Välkommen till '''[[Wikibooks]]''', det fria biblioteket. </p> <p style="margin:0 0 0.5em;text-align:center;font-size:94%">''[[Wikibooks:Välkommen|Introduktion]]&nbsp;&nbsp;-&nbsp;&nbsp;[[Wikibooks:Grundprinciperna|Grundprinciper]]&nbsp;&nbsp;-&nbsp;&nbsp;[[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks|A&ndash;Ö]]&nbsp;&nbsp;-&nbsp;&nbsp;[[Wikibooks:SAB|SAB]]&nbsp;&nbsp;-&nbsp;&nbsp;Antal artiklar: [[Wikibooks:Statistik|{{NUMBEROFARTICLES}}]]&nbsp;&nbsp;-&nbsp;&nbsp;Antal böcker: [[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks|{{böcker}}]]'' </p> <inputbox> type=search width=50 buttonlabel=Gå till searchbuttonlabel=Sök break=no </inputbox> <p style="text-align: center; margin:0 0 0.5em 0; line-height: 1.6;" class="plainlinks"> [[:Kategori:Filosofi|Filosofi]] | [[:Kategori:Geografi|Geografi]] | [[:Kategori:Historia|Historia]] | [[:Kategori:Kultur|Kultur]] | [[:Kategori:Matematik|Matematik]] | [[:Kategori:Naturvetenskap|Naturvetenskap]] <!--| [[:Kategori:Personer|Personer]]--> | [[:Kategori:Religion|Religion]] | [[:Kategori:Samhälle|Samhälle]] | [[:Kategori:Språk|Språk]] | [[:Kategori:Teknik|Teknik]] </p> <p style="text-align: left; margin:0 0 0.7em; line-height: 1.6; margin-top: 0" class="plainlinks"> Vi utvecklar en kostnadsfri och öppen samling med läroböcker, manualer och handböcker på svenska med '''[[wikipedia:sv:öppet innehåll|öppet innehåll]]'''. I huvudsak är de tänkta som utvidgningar av artiklar på [[w:Svenska Wikipedia|Svenska Wikipedia]]. För tillfället har vi '''{{böcker}}''' eller fler böcker på svenska under utveckling. <br> Om du behöver hjälp kontakta en användare (se [[Special:Listusers|användarlistan]]) eller klicka på hjälp under navigationsmenyn till vänster. Vill du testa wikipediatekniken, använd [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]].<br> </p> {| |- valign="top" |colspan=2 width="50%" id=toc style="font-size:100%;"| ===Utvald bok=== {{Utvalda}} ---- ===Samarbetet=== {{Veckans samarbete}} ---- ===Läroböcker=== {{Tips}} |colspan=2 width="50%" id=toc style="font-size:100%;"| ===Nyligen startade böcker=== {{Nya Böcker1}} ---- ===Vad är Wikibooks=== Vad kan skrivas? Allt som har relevans för artiklar på Wikipedia. Till exempel: * En manual hur man klarar av ett datorspel eller programmerar en [[w:PLC|PLC]]. * En historisk beskrivning över Malmös utveckling * En lekbok med innelekar, utelekar, sommarlekar, vattenlekar, gymnastiklekar, personlig-utveckling lekar, sociala lekar Vad ska inte skrivas? * Skönlitteratur * Resultat av egna undersökningar, till exempel "Regent-cyklar tillverkas i Italien." <div align="right"> <small>[[Wikibooks:Att starta en ny bok|Starta en ny bok]]</small> </div> ---- ===Projekt=== {{Projekt}} ---- ===Wikibooks=== {{Wikibooks-nyheter}} |} {{Mall:Statusförklaring}} {{Hitta}} ---- <center> ===Wikibooks på andra språk=== {{Andra språk}} ---- ===Wikipedias systerprojekt=== <center> {{Wikibooksystrar}} ---- <small><center>Om du ser fel datum eller precis uppdaterat någon av mallarna, [http://sv.wikibooks.org/w/wiki.phtml?title=Huvudsida&action=purge rensa huvudsidans cache].<br> [[w:Wikipedia:Cookies|Information om cookies]] | [[Huvudsida utan tabeller]] | [[Huvudsida med bara text]] | [http://openfacts.berlios.de/index-en.phtml?title=Wikipedia_Status Wikipedias status]</center></small> __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ 5 12790 2006-11-07T10:02:27Z 81.229.66.42 <!-- Följande är bilden och instruktionstexten.--> [[Image:Libyen-sandwueste1.jpg|thumb|En riktigt stor sandlåda!]] '''Wikibooks är en wiki, vilket betyder att du själv kan ändra texten på sidorna. Bara klicka på fliken "redigera denna sida"!''' <!---Klottra här nedanför - lämna texten ovan kvar! ---> Akta er för Sätra Industri! Där bor nämligen den onda superdatorn Tvärmormor; om du träder in över förortens tröskel, utan att först ha spejat och spanat, spejat och spårat, kommer hon att behålla dig där för evigt! /Henrik Hjelt Godag!! välkommna till lektion 1 i svensk geografi! Sverige är ett oerhört stort land, och har därför delats in i mindre bitar, s.k landskap, längst ner har man det varma skåne, där det bor en himmla massa folk, och ovanför skåne har man lappland, även kallat norrland. Här är det kallt och ruggigt, så här bor inte lika många människor, däremot är dom desto trevligare, för vem pallar med 1milj människor som har ett extremt behov av att konstant snacka med nån?? //en skåning som vill flytta till lappland Det var en gång en låda, den innehöll sand.. "Det var en gång en gång och den var sandad, sen kom jultomten och alla åt munkar" - Chicken ur Cow and Chicken [[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare]] {{Välkommen}} startar irc kannalen med SÄ Wiki är intressant [[Vokabel]] Testar att lägga in en bit av en skärmdump: [[Bild:Testbild.png]] --[[Användare:Dompap|Dompap]] 7 augusti 2006 kl. 11.28 (UTC) 6 11144 2006-07-04T06:52:41Z NERIUM 225 ==Länkar== *[http://sv.wikibooks.org/stats/ Statistik för sv.wikibooks.org] *[[Special:Statistics|Intern statistiksida]] *[[m:List of Wikibooks|Wikibooks sida på meta]] - relativt ofta uppdaterad och möjlighet att uppdatera den själv '''Se även''' *[[w:Wikipedia:Statistik|Wikipedia statistik]] *[[q:Wikiquote:Statistik|Wikiquote statistik]] *[[wikt:Wiktionary:Statistik|Wiktionary statistik]] *[[s:Wikisource:Statistik|Wikisource statistik]] [[Kategori:Om Wikibooks|{{PAGENAME}}]] 8 move=sysop:edit=sysop 11777 2006-08-01T14:38:24Z Mike 6 korrigerar irc-länk och centrerar rutan, nu när jag ändå ser det... <div align=center> {| style="width: auto; background-color: #eeeeff; text-align: center; border: 1px #ccccff solid; font-size: 90%" | | Wikipedias e-postkontroll har installerats.<br />För att kunna ta emot Wikimail '''måste''' du gå till [[Special:Confirmemail]], beställa en kod och följa länken i e-brevet.<br />Upprepa för varje wikiprojekt du är med i. |}</div> <div class=plainlinks> {| border=0 cellspacing=1 width=100% |- align=center |'''Svenska Wikibooks''' innehåller ''just nu'' '''<font size="+1" color="green">{{NUMBEROFARTICLES}}</font>''' artiklar. På den här sidan kan du se alla '''ändringar''' som nyligen gjorts. |- align=center |<small> ''Viktiga länkar'': [[wikibooks:Tinget|Tinget]] &bull; [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]] &bull; [[Special:Ancientpages|Gamla]] och [[Special:Newpages|Nya sidor]] &bull; [[Special:Shortpages|Korta]] och [[Special:Longpages|Långa sidor]] &bull; [[Wikibooks:Sidor som bör raderas|Bör raderas]] &bull; [[Wikibooks:Kvalitetskontroll|Behöver granskas]] </small> |- align=center |<small> ''Senaste ändringarna på:'' [[w:Special:Recentchanges|Svenska Wikipedia]] &ndash; [[n:Special:Recentchanges|Svenska Wikinews]] &ndash; [[wikt:Special:Recentchanges|Svenska Wiktionary]] &ndash; [[q:Special:Recentchanges|Svenska Wikiquote]] &ndash; [[:m:Special:Recentchanges|Meta]] &ndash; [http://commons.wikimedia.org/wiki/Special:Recentchanges Commons] </small> |} <center><small><font color="#000050">''Snabba frågor? Akuta ärenden? Bara pratglad?'' Titta in på vår [[w:IRC|IRC]]-kanal [irc://irc.freenode.net/wikipedia-sv #wikipedia-sv] på irc.freenode.org.</font></small></center> </div> [[ca:Especial:Recentchanges|ca]] [[da:Speciel:Recentchanges|da]] [[de:Spezial:Recentchanges|de]] [[en:Special:Recentchanges|en]] [[eo:Speciala:Recentchanges|eo]] [[es:Especial:Recentchanges|es]] [[et:Eri:Recentchanges|et]] [[fr:Special:Recentchanges|fr]] [[he:&#1502;&#1497;&#1493;&#1495;&#1491;:Recentchanges|he]] [[is:Special:Recentchanges|is]] [[it:Speciale:Recentchanges|it]] [[ja:%E7%89%B9%E5%88%A5:Recentchanges|ja]] [[nl:Speciaal:Recentchanges|nl]] [[no:Spesial:Recentchanges|no]] [[pl:Specjalna:Recentchanges|pl]] [[pt:Especial:Recentchanges|pt]] [[ro:Special:Recentchanges|ro]] [[ru:Special:Recentchanges|ru]] [[se:Special:Recentchanges|sa]] [[sl:Posebno:Recentchanges|sl]] [[fi:Toiminnot:Recentchanges|fi]] [[zh:Special:Recentchanges|zh]] 9 11338 2006-07-15T19:59:45Z NERIUM 225 <p style="text-align: center; margin:0 0 0.5em 0; line-height: 1.6;" class="plainlinks"> [[:Kategori:Filosofi|Filosofi]] | [[:Kategori:Geografi|Geografi]] | [[:Kategori:Historia|Historia]] | [[:Kategori:Kultur|Kultur]] | [[:Kategori:Matematik|Matematik]] | [[:Kategori:Naturvetenskap|Naturvetenskap]] <!--| [[:Kategori:Personer|Personer]]--> | [[:Kategori:Religion|Religion]] | [[:Kategori:Samhälle|Samhälle]] | [[:Kategori:Språk|Språk]] | [[:Kategori:Teknik|Teknik]] </p> (Tills vidare en helt förutsättningslös lista; vad kan du tänka dig att arbeta med?) *[[Filosofi]] **Introduktion för otåliga (ett försök att vara begriplig och överskådlig med hjälp till fördjupning) *[[Geografi]] *[[Historia]] **Skånes historia - från sten- till betongåldern **Släktforskning *[[Kultur]] **[[Kokboken]] **[[Musik]] ***Svensk musikhistoria **[[Litteratur]] ***Svensk litteraturhistoria **[[Konst]] ***Bildkonstens tekniker **[[Hantverk]] ***Hur man stickar (Allmänt) ****Sticka din egen mössa ***Slöjda och snickra i trä ****Hur man bygger en båge ***Smide ****Grovsmide ****[[Finsmide]] *****[[Silversmide]] *****Gör dina egna smycken *[[Naturvetenskap]] **Grön biologi (grundläggande biologi med dragning åt natur snarare än klinik) **[[Odling]] ***[[Husbehovsodling]] ***[[Växtföljd]] *[[Religion]] *[[Samhälle]], demokrati och inflytande: **Informationssökning och källkritik == Läroböcker == *Teknik **Datakörkortet (''motsv.'' - användbar exempelvis för gymnasieskolans obligatoriska kurs i ordbehandling mm. Bör göras med alternativa instruktioner/uppgifter/illustrationer för olika versioner av MS Office/StarOffice/OpenOffice.org) **Programmering för gymnasieskolan (Programmering A/B/C) *[[Matematik]] **Matematik, nivå 1 = bas, räknesätt o dylikt (på lätt svenska). **Matematik, nivå 2 = allmänkunskaper, geometri, enkel algebra och liknande (inte allt för mycket fikonspråk). ***[[Matematik A]] ***[[Matematik B]] ***[[Matematik C]] ***[[Matematik D]] ***[[Matematik E]] ***[[Euklidisk geomteri]] **Matematik, nivå 3 = avancerad, komplex analys, derivata och annan "svår" matematik (inga begränsnigar på facktermer). ***[[Den formella matematikens grunder]] - grundläggande om bevisföring, (sats)logik, 'matematisk filosofi' o.s.v. ***[[Kombinatorik och talteori]] ***[[Statistik och sannolikhet]] ***[[Dynamiska system och fraktaler]] ***[[Matematisk analys 1 (en variabel)]] ***[[Matematisk analys 2 (flera variabler)]] ***[[Matematisk analys 3 (en komplex variabel)]] ***[[Matematisk analys 4 (flera komplexa variabler)]] ***[[Differentialekvationer]] ***[[Integralekvationer]] ***[[Matematisk analys - vektoranalys]] ***[[Matematisk analys - funktionalanalys]] ***[[Algebra, grupper och ringar]] *[[Historia]] **Historia för högstadiet **Historia för gymnasiet *[[Språk]] **Engelska för gymnasiet samt högre **Engelsk affärskommunikation **[[Spanska]] för nybörjare == Önskelista == *'''#:''' *'''A:''' *'''B:''' *'''C:''' *'''D:''' *'''E:''' *'''F:''' *'''G:''' *'''H:''' *'''I:''' *'''J:''' *'''K:''' *'''L:''' *'''M:''' *'''N:''' *'''O:''' *'''P:''' *'''Q:''' *'''R:''' *'''S:''' *'''T:''' *'''U:''' *'''VW:''' *'''XYZ:''' *'''ÅÄÖ:''' == Se även == *[[Wikibooks:Önskelista/Formelsamling|Önskelista Formelsamling]] *[[Wikibooks:Önskelista/Kortspel|Önskelista Kortspel]] *[[Wikibooks:Önskelista/Kokboken|Önskelista Kokboken]] [[Kategori:Önskelistor]] 11 12726 2006-10-26T10:24:15Z Opptic 62 Petar på administratörerna [[Image:Potturinn.jpeg|right|300px|Bybrunnen]] '''[http://sv.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Bybrunnen?&action=edit&section=new Skapa ett nytt stycke.]''' ==Välkommen!== Här är "Bybrunnen", samlingsplatsen för Svenska Wikibooks. Ingen fråga är för liten för att ställas på Bybrunnen. ===Borttagna diskussioner=== Diskussioner som tas bort flyttas helst till en lämplig diskussionssida. När man gör så, anger man lämpligen vart man flyttar den i sammanfattningsrutan. På det viset hittar man lätt borttagna diskussioner när man tittar i Bybrunnens historik. ==Böckernas struktur== Jag har funderat på vilken typ av struktur på böckerna som är lämpligast. Det kan vara bra att veta innan man startar upp en ny bok. Var på den engelska sidan och kollade lite, det här tycker jag är en dålig "bok" vad gäller upplägg [[:en:Digital photography]], det går ju inte att lägga allt på en sida sådär, då tröttnar läsaren. Den här är bättre [[:en:Engineering Thermodynamics]] men undersidorna är lite väl långa även där och kunde kanske även dom haft två tre undersidor var. Jag tror att det bästa är att använda undersidor i trädstruktur för böckerna och inte använda mer material till varje sida än vad som är normalt för en tryckt boksida för att på sådant sätt öka läsbarheten och lätta upp. En sida om det är lite, en huvudsida och två - fem undersidor om det är lite mera. Sedan ökar man antalet nivåer allt eftersom sidorna växer i storlek. Man kan göra det till "standrad proceduren" att när en sida är så låg att den motsvara ca tre A4 så delas den i 1 huvudsida (orginalsidan) och två undersidor, växer den ytterligare så knoppas det tillkomna med tiden av till nya undersidor, samma sak om undersidorna blir stora. På sådant sätt växer sidträdet automatiskt. Dom övre nivåerna fungerar som kapitel och delkapitel med inledning och kortfattade beskrivningar av dom olika delarna vid länkarna dit. // [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 29 juli 2004 kl.00.09 (UTC) :En poäng med att ha allt på en sida är förstås att det gör det lättare att trycka böckerna. :Andra alternativ är förstås möjliga: :# att vi håller oss med två format: En tryckvänlig med allt på en sida och en webbvänlig med flera sidor. :# att vi har en "snabbkurs" eller ett introduktionskapitel och flera "specialkurser" eller undersidor till introduktionen. :Jag har inte kollat in det engelska projektet så mycket så jag har ingen aning om hur de har lagt upp det. Jag tror dock att för stora trädstrukturer kan göra hela projektet svåröverskådligt. : Funderade / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 30 juli 2004 kl.00.43 (UTC) ==Faktablad== Ett förslag: Ett Wikibooks-alternativ till "korta artiklar" skulle kunna vara [[Wikibooks:Faktablad|Faktablad]]. Faktabladen skulle då vara en serie artiklar som inte behöver vara mycket längre än en encyklopedisk artikel i Wikipedia. Charmen är, förstås, att wikiböckerna snabbt blir fler och att de längre wikiböckerna får lite bakgrundsfakta att luta sig mot. Alltså skulle en serie faktablad snabbt gå att kompilera ihop till en mer omfattande wikibok och samtidigt fungera som ett sorts kartotek. Vad gäller [[Kemi A]] t.ex. skulle varje grundämne och uppslagsord kunna ha ett faktablad. Dessa faktablad skulle kunna kategoriseras under '''<nowiki>[[Kategori:Kemi]]</nowiki>''' och utgöra en smakfull liten samling! Faktabladen skulle också kunna vara ett bra alternativ till "Lista över..." på Wikipedia. / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 13 september 2004 kl.21.37 (UTC) :En superb idé! Jag var inne på något liknande om jag inte minns fel, tror att det var en sida om talsystem som funkar till allt vad matteböcker heter som jag använde som exempel då. Det här absolut något vi skall satsa på. // [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 14 september 2004 kl.08.17 (UTC) Låter bra! Själv håller jag ju på att fila på periodiska systemet och tänkte mig en serie faktablad om # Periodiska systemet (lite mer omfattande) # Periodiska systemet:Huvudgrupperna (nerbantat) # Periodiska systemet:Alkalimetallerna, etc (typiska egenskaper) # osv Tanke är att en lärare ska kunna titta förbi och enkelt kunna få några A4:or som han/hon kan ge till eleverna vid en lektion som berör det aktuella faktabladet. Om samma sak finns för, t.ex., alla gymnasiets ämnen skulle Wikibooks kunna locka hit en hel massa lärare ganska fort. Ofta kan man nog ganska enkelt börja med motsvarande artikel på WP. / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 14 september 2004 kl.10.33 (UTC) Vi borde försöka skapa någon form av standard för hur dessa faktablad skall se ut så att det blir enhetligt. Nu är det väl dumt att försöka resonera sig fram till det utan en bättre metod är att skapa några stycken och låta dom låna dom bättre idéerna från varandra. Sådant som går att få enhetlighet i är formatet, färger i tabeller, sättet den inledande texten presenteras och liknande. Därför är det kanska dumt att överarbeta dom första utan dom bör nog skapas på ett så enkelt format som möjligt. (Sitter och funderar på om jag kan komma på något bra att skapa som första test, får se vad det blir.) // [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 16 september 2004 kl.21.29 (UTC) Min bedömning är att de bättre artiklarna på WP borde vara lätta att "översätta" hit till WB som faktablad. Eftersom formelsamlingen kommit längst, ter det sig naturligt att börja med att ta fram fakta till dem. / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 19 september 2004 kl.22.45 (UTC) ==Undersidor== På [[:m:Wikibooks should use subpages|meta]] pågår just nu ett "upprop" för att Wikibooks ska tillåta undersidor i artikelnamnrymden. Mjukvarufunktionen det hela handlar om är att man på en undersida ska få automatiska länkar till huvudsidan, på samma sätt som man har automatiska länkar på undersidor till användarsidor och liknande. Denna funktion stängdes av i wikipedias artiklar (huvudnamnrymden) för mycket länge sedan eftersom den bedömdes totalt onödig, men några användare på en: anser att den är av betydligt större användning här på wikibooks. Därtill finns önskemål om att implementera en funktion som talar om vilka undersidor som finns till en given sida. Titta gärna dit och ge lite kommentarer i frågan. [[Användare:Mike|\Mike]] 28 januari 2005 kl.11.26 (UTC) : Tja. Mike. Vi diskuterade ju det hela på ircn, så du vet att jag är en smula skeptisk. Mer flexibelt med mallar, tycker jag. : / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 2 februari 2005 kl.21.18 (UTC) ::Jag är också skeptisk, men man måste ju inte använda en funktion bara för att den finns, om det nu blir så. Jag föredrar givetvis ett kreativt användande av kategorier och navigeringsrutor/mallar, vilket är så mycket mer flexibelt. Är inte undersidor ett par steg bakåt i utvecklingen? /[[Användare:ShineB|ShineB]] 4 februari 2005 kl.11.38 (UTC) :Det är såklart snyggt att använda mallar, jag förstår dock inte varför inte undersidor kan användas eftersom det så extremt tydligt binnder samman att det handlar om en bok. Desutom är det ett mycket enklare system att förstå sig på om man är en nybörjare som skappar sin bok. Systemet med / känner man ju (i de flesta fall) igen ifrån sin egen datamiljö eller från internetadresser och på så sätt är det tydligt och enkelt att förstå /[[Användare:Grön|Grön]] 9 december 2005 kl.21.49 (UTC) ==Nya böcker== Jag bara undrar hur man gör en ny bok. Är det bara att lägga in en länk på huvudsidan, klicka på länken och skriva? :Javisst, det är inte svårare än så. Lycka till! [[Användare:Mike|\Mike]] Jag undrar hur man får den nya boken att bli sökbar? Igår skapade jag två böcker, den ena startade jag ifrån den alfabetiska listan över Wikibooks på sajten. Den andra startade jag utifrån en sökning på ämnet som inte gav resultat. Den som ligger i listan kan jag söka på och hittar, den andra kommer inte upp trots att jag söker på bokens titel. Hur gör jag för att i efterhand lagga in eller länka den andra boken till listan med böcker? [[Användare:Vlasak|Vlasak]] 6 juli 2006 kl.12.42 (UTC) :Det går att söka på både [[Kompostering]] och [[Trädbeskärning och trädvård]] men varför det inte går att söka på t.ex. bara trädvård kan jag inte svara på. Möjligtvis kan det det bero på sökfunktionen som inte alltid är på topp eller att det tar lite tid innan det fungerar. Bra böcker föresten. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 6 juli 2006 kl.13.57 (UTC) ==Administratörer== Nu finns sidan [[Wikibooks:Begäran om administratörskap]] under utarbetande. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 23 april 2005 kl.09.27 (UTC) ==Kategori?== Har sett att [[Kortspel]] ligger i kategorin ''SAB: Rd'' Vad är det för nått? :[[w:SAB|SAB]] är ett klassifikationssystem för böcker som används på svenska bibliotek. Det är uppbyggt i ett trädstruktur där varje ämne har ett signum. Första bokstaven representerar ett huvudområde ('''R''' är idrott, lek och spel) och de efter följande bokstäverna anger mer specialiserade områden. '''Rd''' anger att det handlar om spel och tidsfördriv men det borde egentligen vara klassificerat '''Rdb''' som är kortspel (jag har fixat det). Tanken är att det skall bli lättare att hitta en bok om man inte vet vad den har för titel men vet vilket ämnesområde man letar inom. -[[Användare:Marsve|Marsve]] 23 juni 2005 kl.23.16 (UTC) ==Om administratörsskap== När kan man i regel ansöka om administratörsskap? Andra Wiki-projekt har nog ingen tidsgräns för det. [[Användare:Snillet|Snillet]] 11 augusti 2005 kl.11.50 (UTC) :Det finns inga uttryckliga regler, men det handlar om att man deltagit en tid och att andra användare har förtroende för en. Om man är väldigt ny har de andra svårt att bedöma hur seriös användare man är. Dessutom är det viktigt att man förstått en del om hur Wikibooks fungerar och också har helt klart för sig vad administratörskapet innebär. Jag undrar också alltid varför någon är angelägen om att bli administratör? /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 11 augusti 2005 kl.13.11 (UTC) == En god idé..... == vore det väl om man kunde infoga en besöks-räknare till varje artikel så att man kan kontrollera vad folk är intresserad av för ämnesområden. Kunde man dessutom infoga nån typ av betygssättning så vet man sen både vad folk vill ha och hur dom vill ha det. --/--[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 16 augusti 2005 kl.01.13 (UTC) :Det är en mycket god idé, och möjligheten att kolla antal besök per artikel lär finnas i den nuvarande versionen av MediaWiki (programvaran som används, för närvarande version 1.5, fortfarande en betaversion). Funktionen är dock inte aktiverad i något Wikimedia-projekt och jag vet inte varför. Det kanske beror på att det frestar på serverresurserna för mycket? Vi får nog vänta och se vad som händer. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 16 augusti 2005 kl.06.19 (UTC) ::Jag har hittat den: [http://www2.knams.wikimedia.org/logwood/logwood.php?site=sv.wikibooks.org besöksräknare] --/--[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 28 augusti 2005 kl.19.35 (UTC) ==Förnya== Svenska "wikibooks" har stått för längre utan med större redigeringar, trots den svenskutgåva wikipedia med mer än 100 000 artiklar. Se bara på danska "wikibooks" där har de mer aktivare redigeringar och snyggare layout, trots detta har danskar mindre att stå på, danska wikipedia är mindre än halva av våra dock ovanligt stora wikipedia. Varför blev det? Jag tores ha insett att wikibooks behöver förnyas och korrigerar till mer "normalare" layout, vi kan lika gärna koperia layouten av engelska eller danska. Och med mer "öppenhet" infomation och försöka påverka förbigående att stanna och skapa nya böcker! Jag ber er som är bra på programmet att göra bättre på huvudsidan så att den lockar folk! [[Användare:Timon|Timon]] 26 september 2005 kl.18.04 (UTC) :Jag tror det finns flera anledningar till att det inte är så livligt på Wikibooks. En av dem är säkert huvudsidan som du skriver. Så tror jag att det hade varit mycket bra om det kommit några nya användare direkt till Wikibooks. Som det är nu är i stort sett samtliga precis som jag Wikipedia-användare och jag kan ju bara tala för mig själv, men jag har märkt att jag prioriterar Wikipedia framför Wikibooks. Ytterligare en anledning till att det kan vara svårare med Wikibooks är att det är ett större arbete att skriva en bok än att skriva en artikel i ett uppslagsverk. Jag har nästan uteslutande skrivit kokbok här på Wikibooks och det tycker jag är helt ok, att lägga in ett recept då och då, men jag tror aldrig det skulle passa mig att skriva en hel bok om någonting. Det kanske är så för de flesta andra också, iallafall Wikipedia-folket? :Eftersom jag hållt på med Wikipedia ganska länge nu (fast inte från början), så kan jag konstatera att vid någon tidpunkt så började tillväxten där bli mer exponentiell än linjär. Jag vet inte om det var vid någon kritisk tidpunkt då antalet användare överskred något visst antal som kan behövas för att få den riktiga farten, eller om det var så att det en dag fanns ett visst antal grundläggande artiklar, så att nya användare känner att grunden finns, att man inte måste börja från början med allting. :Jag har dock absolut inte slutat hoppas på att det kan dyka upp några Wikibooks-eldsjälar och jag kommer så gott jag kan att hjälpa till med rent praktiska frågor som kan uppstå. Men som sagt, jag tror det behövs några med ett verkligt intresse för att skriva wiki-böcker, och de behöver sällskap, för det är svårt att vara ensam entusiastisk en längre tid. :Om det finns idéer för hur vi kan locka nya användare till Wikibooks så är jag jätteglad om de framförs. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 27 september 2005 kl.07.38 (UTC) ::Det ligger mycket i det du säger. Jag tycker det är viktig att utforma om huvudsidan så att det skulle underlätta utveckling hos Wikibooks. Huvudsidan har tyvärr en form som gör att nybörjare kommer hit och inse att det finns inte mycket att göra eller inget intressant saker att göra, då huvudsidan är ganska starkt begränsad med valfrihet och infomation. Bara några "undermåliga" nyskapat böcker och välkommenlogo på huvudsidan gör väl ingen någon skulle börja ser runt sig i wikibooks på allvar och skapa nya böcker. Men du har mycket rätt i med andra faktor som gör inte Wikibooks så aktiv. ::Vi ska inte ta fram oss med ord som politiker, utan satsa på handligen! En bra början till ny, bättre, intressantare och men inte minst livigare Wikibooks. Vi skulle börja med att planera och pilla med en kladdsida som skulle sen kunna koperias till den trista huvudsidan och ersätta allihop. Vi kan diskutera och framlägga ny idéer till framtida huvudsidan i [[Wikibooks: Kladdsidan|kladdsidan]]. När allt är klart så vi kan radera den s.k. tillfällig sida. [[Användare:Timon|Timon]] 27 september 2005 kl.14.39 (UTC) Ett sätt att få fler böcker i wikibooks är att uppmuntra dom som verkligen skriver i stället för att nonchalera dom. Då jag ansökte om admin-skap så var det inte ens någon som brydde sej om att rösta, utan dom bara flyttade ansökan till [[Wikibooks:Begäran om administratörskap/Arkiv]] när ca: en månad hade gått. Jag blir också lite undrande vad som gäller för admin-skap när jag ser att det finns administratörer som inte åstakommit just nånting förutom att ha redigerat sin egen presentation och deltagit i nån omröstning? /--[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 3 oktober 2005 kl.01.50 (UTC) :Det var jag som flyttade din ansökan om administratörskap till arkivet efter en månad. Vi har i och för sig ingen tidsgräns, men jag tyckte en månad räckte. Om du så önskar så kan jag väl flytta tillbaka din ansökan, eller om du gör det själv. Att rösta är helt frivilligt och bland annat jag avstod från det. Mina skäl för det ser jag inte att jag behöver redovisa offentligt. Vad som gäller för admin-skap är att antingen är man redan administratör på Wikipedia och då kan man bli det på Wikibooks också om man så önskar, utan omröstning. För dem som inte är administratörer på Wikipedia gäller att man själv, eller någon annan, nominerar en på [[Wikibooks:Begäran om administratörskap]] och att man sedan får minst 75% stöd och att minst 3 personer röstar. Det finns inga krav på att en användare eller administratör ska ha en viss aktivitets- eller närvarofrekvens. :Jag har alltid ambitionen att stödja andra användare genom att jag försöker svara på frågor på Bybrunnen och på diskussionssidor, svarar alltid på frågor på min diskussionssida samt försöker hälsa nya användare välkomna. Jag har tidigare inte hört att jag skulle vara nonchalant, men om du upplever det så, så var det iallafall aldrig min avsikt. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 3 oktober 2005 kl.13.23 (UTC) ==SAB== Just nu finns det två sätt att skappa en [[SAB]] kategori här på wikibooks, dels systemet där man bara anger själva bokstaven [[:Kategori:SAB U]] eller där man också anger vad beteckningen står för i SAB. [[:Kategori:SAB I Konst, musik, teater, film]]. Jag tänkte ta och skappa ett kategoriträd för de SAB koder jag känner till vad de står för. se [[:Kategori:SAB Q]]. och då ser jag två möjliga system för att de ska bli så enkelt som möjligt att förstå vilken kategori man ska lägga saker i. #[[:Kategori:SAB I Konst, musik, teater, film]] och [[:Kategori:SAB I]] är en redirect till den kategorin. #[[:Kategori:SAB I]] och så finns sidan [[Wikibooks:SAB]] där man hittar kategoriträdet så man vet hur man ska sortera in artiklarna. [[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.09.35 (UTC) Jag föreslår att man bara återger en nivå av underkategorier per sida. Medan amerikanska Dewey Decimal Classification (och den internationella motsvarigheten UDC, Universal Decimal Classification) använder de tio siffrorna, så disponerar SAB nästan hela alfabetet, kanske 25 bokstäver. I teorin kan det leda till mer än 600 underkategorier om man återger två nivåer, och i praktiken innehåller SAB omkring 300 kombinationer av första och andra bokstav i klassifikationskoden. [[:Kategori:SAB A]] är en ganska liten huvudkategori (räknat i antalet direkta underkategorier, sex stycken). De största huvudkategorierna är F, G, H, J, K, N, P, V och Ä (fast både H och Ä lär kunna utelämnas ur Wikibooks). Något jag såsom användare förväntar mig av en bibliotekskatalog är upplysning om hur många titlar som döljer sig bakom varje klassifikationskod eller nyckelord. I en fysisk kortkatalog kan man enkelt se hur tjock varje kortbunt är, men på webben riskerar man att bläddra förgäves efter titlar i ett fullt utbyggt ämnesträd utan innehåll. Jämför med Open Directory Project [http://dmoz.org/]; där står antalet indexerade webbsidor inom parentes efter varje ämnesord på alla nivåer utom den översta (förstasidan har en egen layout). Det förefaller praktiskt sett omöjligt att hålla sådana uppgifter aktuella för hand i Wikibooks. Har jag förbisett något? Går det att åstadkomma en automatiserad katalogfunktion i form av specialsidor i stället? Den bör i så fall kunna användas oavsett klassifikationssystem (SAB, DDC, UDC eller något annat). [[Användare:Sm5por|Sm5por]] 3 mars 2006 kl.21.12 (UTC) ==Alla dessa böcker== Hur är det engentligen tänk att man ska hålla reda på alla böcker som finns, det är ju inte som wikipedia där en sak står under ett uppslagsord, här kan ju det finnas en kokbok som heter [[flytta hemifrån - 100 recept för den unge koken]].. /[[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.19.46 (UTC) ==BOK== Ni får gärna kolla, ge kommentarer och ändra på: * [[Wikibooks:Att starta en ny bok|Hur man startar en ny bok]] * [[Wikibooks:Namngivning|Namngivning]] Se även de båda diskussionsidorna, namningivning är jag mycket förrvirad över./[[Användare:Grön|Grön]] 8 december 2005 kl.18.47 (UTC) == Angående skärmdumpar == Det finns ingen regel att allt material måste lyda under GFDL. Det är ett beslut som tagits av vissa wikipedia. Se vidare [[meta:Fair use]]. Vad gäller fotografier är frågan solklar eftersom den svenska lagen inte tillåter citat på fotografier. Men en sådan lag finns inte vad gäller skärmdumpar, och dessa kan därför tillåtas. [[Användare:¬|¬]] 15 januari 2006 kl.18.21 (UTC) Upphovsrättslagen [http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19600729.htm] säger: :'''22 §''' Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. ''Lag (1993:1007).'' Man får alltså ''citera ur'' alla slags verk, även fotografier, men svårigheten ligger i att avgöra vad som är tillåtet enligt "god sed" eller vilken omfattning på citatet som "motiveras av ändamålet". Det kan exempelvis vara tillåtet att återge en bild (eller en del av densamma) i en konstkritisk artikel, samtidigt som det är otillåtet att återge samma bild utan vidhängande artikel. Även om artikeltexten kan spridas under GFDL, så innebär det inte att de citerade bilderna i sig får spridas på de villkor som GFDL medger. Skärmdumpar är en typ av bilder, och om de utgör ''verk'' så omfattas de också av upphovsrättslagen. Nu skulle jag tro att flertalet vanliga skärmdumpar (exempelvis ett antal fönster tillhörande olika program bredvid varandra, och en neutral bakgrund) inte uppnår verkshöjd och därför kan spridas fritt. Tänk dock på att fönstren kan innehålla i sig skyddade verk. Skärmdumpen kan kanske betraktas som ett tillåtet citat i sammanhanget, eller kanske inte. Om du använder ett skyddat fotografi som bakgrundsbild och stänger alla fönster så att merparten av bakgrunden blir synlig, då kan du nog få svårt att hävda att din skärmdump av resultatet i alla lägen utgör ett citat av bakgrundsbilden som motiveras av ändamålet. Vilket ändamål är det fråga om? Det speciella med fotografier är att de skyddas av upphovsrättslagen även om de inte utgör verk. Nu undrar jag hur långt det skyddet sträcker sig; kan exempelvis en klantig fotograf hävda ensamrätt till att sprida kopior av rena felexponeringar, oavsiktliga bilder av tummar, asfalt och himmel som saknar inte bara verkshöjd utan även varje uns av ekonomiskt eller dokumentärt värde? Det har troligen inte prövats i någon domstol, så tills vidare får vi leva med den osäkerheten. [[Användare:Sm5por|Sm5por]] 3 mars 2006 kl.19.26 (UTC) Nu har jag granskat 49 a § upphovsrättslagen, och jag bör säga att ¬ ovan har rätt i att 22 § (friheten att citera) ''inte'' är tillämplig på fotografier som saknar verkshöjd. 22 § skall dock tillämpas på fotografier som ''uppnår'' verkshöjd, vilket tycks mig en smula bisarrt eftersom ''fotografiska verk'' rimligen borde åtnjuta ett ''starkare'' skydd än andra fotografier, inte ett svagare. Är det verkligen lagstiftarens mening att man skall kunna "citera" exempelvis Lennart Nilssons välkända, omsorgsfullt tagna bilder av det mänskliga fostret (vilka jag är benägen att betrakta som ''verk''), men inte godtyckliga semesterbilder som någon amatörfotograf har låtit publicera? Det här problemet känns relaterat till min fråga ovan om 50-årigt skydd också för värdelösa bilder, och jag antar att det är lika oprövat. Jag vidhåller dock mitt påstående att skärmdumpar också kan skyddas av upphovsrätt, vilket verkade vara den ursprungliga frågan. Man får helt enkelt avgöra det från fall till fall. [[Användare:Sm5por|Sm5por]] 5 mars 2006 kl.06.03 (UTC) ==Standardvärdena för svenskt gränssnitt== Nyligen har den centrala filen för den svenska översättningen av gränssnittet (MediaWiki-namnrymden) uppdaterats och innehåller nu runt 95% av alla textsträngar. Tyvärr är det som så att under någon tidigare uppdatering av mjukvaran så har en hel massa engelskspråkiga strängar lagrats lokalt på de olika wikiprojekten, så att det ser ut för mjukvaran som om de har översättningar som skall användas i stället för standardvärdena. För att översättningarna skall synas krävs att dessa felaktiga lokala lagringar av engelskspråkiga strängar raderas. Det vill säga att när [[Special:Allmessages]] visar två strängar, en rosa (central) och en grön (lokal), och den gröna är på engelska (eller uppenbart sämre än den rosa) bör alltså den gröna tas bort, genom att följa den (i detta fall alltid blå) länken i vänstra kolumnen och radera det Mediawiki-meddelande som man då kommer till. Ursäkta om jag är övertydlig. För frågor eller kommentarer om de översättningar som finns i den centrala filen (som ju långt ifrån är statiska och kan ändras), kontakta mig helst på [[wikt:Användare:Sannab|Användare:Sannab]]--[[Användare:Sannab|Sannab]] 23 maj 2006 kl.21.01 (UTC) :Nu har Brion uppdaterad meddelandena med hjälp roboten MediaWiki Default ([[Special:Contributions/MediaWiki default|robotens redigeringar]]) /[[Användare:82.212.68.183|82.212.68.183]] 3 juli 2006 kl.15.35 (UTC) ==Svenska wikimedia== Du hade skrivit att du var intresserad av att starta en lokalförening för wikimedia i Sverige. Det tycker jag är en utmärkt idé. För att fler projekt än bara wikipedia ska ha chansen och vara med så har jag startat en metasida för den här idén, gå in och anmäl dig igen om du fortfarande är intresserad! Adressen såklart!:http://meta.wikimedia.org/wiki/Intresse_svensk_lokalf%C3%B6rening [http://sv.wikipedia.org/wiki/Anv%C3%A4ndare:Irony Arash Molavi]--[[Användare:193.14.254.20|193.14.254.20]] 1 juni 2006 kl.11.28 (UTC) ==Snapsvisor== Hade en fundering om att sätta ihop en bok/kompendium med snaps/dryckesvisor då detta är något som ofta eftersöks i midsommar och kräftskivs sammanhang. Blev lite orolig dock när jag inte hittade något liknande projekt (i detta eller andra ämnen) verken här eller på engelska wikibooks. Så jag tänkte att det var lika bra att fråga. /[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] 30 juni 2006 kl.13.05 (UTC) :Kul! Tror att det finns några sådana på [[s:Kategori:Dryckesvisor]]. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 30 juni 2006 kl.13.10 (UTC) ::Borde visorna med andra ord finnas pa wikisource istallet? /[[Användare:Lokal Profil|Lokal Profil]] 30 juni 2006 kl.14.56 (UTC) :::Det går väl lika bra här som där men på wikisource får de inte vara yngre än 70 år och så måste vara publicerade om jag minns rätt. --[[Användare:NERIUM|NERIUM]] 30 juni 2006 kl.16.14 (UTC) <!-- Skriv ovanför den här raden, tack! --> [[kategori:Wikibooks]] [[ca:Viquillibres:La taverna]] [[da:Wikibooks:Mødelokalet]] [[de:Wikibooks:Projekt]] [[en:Wikibooks:Staff lounge]] [[es:Wikilibros:Café]] [[fr:Wikilivres:Le Bistro]] [[hu:Wikikönyvek/Társalgó]] [[it:Wikibooks:Bar]] [[ja:Wikibooks:談話室]] [[nl:Wikibooks:Lerarenkamer]] [[pl:Wikibooks:Bar]] [[pt:Wikibooks:Staff lounge]] [[sk:Wikibooks:Klub]] == Bildlänkar till commons saknas == Bilder som läggs in från commons får ingen länk tillbaka till commons, som den som finns på Wikipedia: ''Denna fil tillhandahålls av Wikimedia Commons. Informationen från filens beskrivningssida följer nedan.'' Går det att fixa? //[[Användare:StefanB|StefanB]] 27 juli 2006 kl.15.24 (UTC) == Valet till Wikimedia Foundations styrelse öppnat == Valet till Wikimedia Foundations styrelse öppnade igår, och man kan rösta fram till den 20 september. All information finns på Meta, men röstar gör man oftast från sitt "vanliga" projekt, såsom svenskspråkiga Wikipedia, eftersom man måste ha minst 400 redigeringar på det projekt man röstar från. Notera att valet sker genom så kallad approval voting även kallat ''[[w:sv:approval voting|acceptröstning]]'', det vill säga man kan rösta på så många av kandidaterna man vill! Själv kommer jag nog att lägga min röst på sex av kandidaterna, tror jag. Mera information om själva valet finns på Meta; länkar till alla sidor finns i högermenynerna på [[m:Val till Wikimedia Foundations styrelse, 2006]] och på alla andra svenskspråkiga val-sidor. Så fort någon administratör uppdaterat [[MediaWiki:Sitenotice]] kommer det att finnas en länk till valet överst på alla sidor. Den som har minst 400 redigeringar på något annat projekt kan förstås gå dit och rösta där istället. // [[Användare:Habj|habj]] 2 september 2006 kl. 22.45 (UTC) == Petar på administratörerna == En hel del sidor under Kategori:Snabba_raderingar finns som kan tas bort. En hel del sidor har legat där ett bra tag. /[[Användare:Opptic|Opptic]] 26 oktober 2006 kl. 12.24 (CEST) 16 2948 2004-07-28T11:19:06Z Den fjättrade ankan 2 [[Kategori:Wikibooks|Administratörer]] 17 11164 2006-07-06T09:30:27Z NERIUM 225 [[Kategori:Topp]] [[da:Kategori:Wikibooks]] [[de:Kategorie:Wikibooks]] [[en:Category:Wikibooks]] [[es:Categoría:Wikilibros]] [[fr:Catégorie:Wikilivres:Aide]] [[it:Categoria:Wikibooks]] [[na:Category:Wikibooks]] [[no:Kategori:Wikibooks]] [[nl:Categorie:Wikibooks]] [[pl:Kategoria:Meta-strony Wikibooks]] [[pt:Categoria:Wikilivros]] 18 2950 2004-07-28T11:17:37Z Den fjättrade ankan 2 [[Kategori:Wikibooks|Användare]] 19 2951 2004-07-28T11:26:51Z Den fjättrade ankan 2 *[[Wikibooks:Bureaucrat_log|Byråkratlogg]] *[[Wikibooks:Bureaucrat_log|Byråkratlogg]] [[Kategori:Wikibooks|Byråkrater]] 20 sysop 2952 2004-08-08T16:37:46Z Den fjättrade ankan 2 Rights for user "Mats Halldin" set "+bureaucrat " <ul><li>8 augusti 2004 kl.16.37 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "Mats Halldin" set "+bureaucrat "</li> <li>8 augusti 2004 kl.16.37 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "Väsk" set "+sysop"</li> <li>8 augusti 2004 kl.16.37 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "Wellparp" set "+sysop"</li> <li>1 augusti 2004 kl.18.18 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "Sander" set "+sysop"</li> <li>1 augusti 2004 kl.18.18 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "OlofE" set "+sysop"</li> <li>1 augusti 2004 kl.18.18 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "Mike" set "+sysop"</li> <li>1 augusti 2004 kl.18.17 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "Mats Halldin" set "+sysop"</li> <li>1 augusti 2004 kl.18.17 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "Alers" set "+sysop"</li> <li>30 juli 2004 kl.22.50 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "Solkoll" set "+sysop"</li> <li>28 juli 2004 kl.11.23 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] Rights for user "Softssa" set "+sysop"</li> </ul> 21 sysop 2953 2004-08-13T13:01:56Z 24.29.135.164 <table> <tr><td align="right"><a href="/w/wiki.phtml?title=Special:Allpages&amp;from=ANSI-C" title ="Special:Allpages">ANSI-C</a></td><td> to </td><td align="left">Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare: text</td></tr> </table> 23 9068 2006-03-28T07:48:48Z NERIUM 225 <center>[[Bild:Wikideckaren stor.jpg]]</center> ==Om deckaren== {| border="1" width="144" cellpadding="3" align="right" !bgcolor="#F0F0F0" |<center>[[Bild:Wikideckaren mellan.jpg]] <font size="1"> - | [[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare: Kapitel 1|Nästa ->]]</font> </center> |} *[[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare: storyn|Allt om innehållet]] *:story, persongalleri, miljöer, allt sånt *[[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare: författandet|Allt om arbetsgången]] *:Hur gör vi med ditten och datten? ==Texten:== ====[[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare: Kapitel 1|Kapitel 1]]==== Arbetar med sitt sista fall, en komplicerad försäkringstvist, medan han ser fram emot pensioneringen. ====[[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare: Kapitel 2|Kapitel 2]]==== Polisen avtackas efter lång och trogen tjänst och drar sig tillbaka. Ensam med sin katt, frun avliden alternativt skilsmässa. Utflugna barn som flyttat från orten. Skvaller om den excentriska damen. ====[[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare: Kapitel 3|Kapitel 3]]==== ==Se också== [[Wikideckaren 2 - världskrig 2009]] [[Kategori:SAB: H]] 25 2957 2004-09-04T18:18:03Z Solkoll 5 <center> ---- ===Den här sidan kommer att raderas!=== Har du länkat hit så ändra länken till [[PANSI-C:Programexempel]]. ---- </center> 26 2958 2004-10-08T15:15:47Z Solkoll 5 Titelbild till boken [[Programmering i ANSI-C]]. {{ PD }} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 27 sysop 2959 2004-12-06T03:37:50Z Marsve 26 uppladdad "Formelsmaling_cirkelrörelse.png": formelsmaling fysik Mekanik Cirkelrörelse <ul><li>6 december 2004 kl.03.37 [[Användare:Marsve|Marsve]] uppladdad "[[:Bild:Formelsmaling_cirkelrörelse.png|Formelsmaling_cirkelrörelse.png]]" <em>(formelsmaling fysik Mekanik Cirkelrörelse)</em></li> <li>5 december 2004 kl.02.53 [[Användare:Marsve|Marsve]] uppladdad "[[:Bild:Formelsamling_kaströrelse.png|Formelsamling_kaströrelse.png]]" <em>(Formelsamling fysik Mekanik Kaströrelse)</em></li> <li>28 november 2004 kl.16.00 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad "[[:Bild:Wiki.png|Wiki.png]]" <em>(Förslags på svensk logotyp)</em></li> <li>9 oktober 2004 kl.07.46 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Formelsamling_mellan.jpg|Formelsamling_mellan.jpg]]"</li> <li>8 oktober 2004 kl.13.04 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Gnuhuvud.jpg|Gnuhuvud.jpg]]" <em>(Bild till &#91;&#91;Mall:GFDL]]. &#123;&#123;GFDL}})</em></li> <li>8 oktober 2004 kl.12.46 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Pd_ikon.GIF|Pd_ikon.GIF]]" <em>(Ikon till &#91;&#91;Mall:PD]] &#123;&#123;PD}})</em></li> <li>1 oktober 2004 kl.09.17 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Komplex_multiplikation.gif|Komplex_multiplikation.gif]]"</li> <li>24 september 2004 kl.20.48 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Komplex_multiplikation.gif|Komplex_multiplikation.gif]]" <em>(&#91;&#91;Komplex multiplikation med reella tal]])</em></li> <li>13 september 2004 kl.11.07 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad "[[:Bild:Mendelejevs_periodiska_system_1871.png|Mendelejevs_periodiska_system_1871.png]]" <em>(från svenska WP)</em></li> <li>13 september 2004 kl.11.07 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad "[[:Bild:Mendelejev.jpg|Mendelejev.jpg]]" <em>(från svenska WP)</em></li> <li>10 september 2004 kl.14.15 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad "[[:Bild:Heliumatom.png|Heliumatom.png]]" <em>(från engelska WP)</em></li> <li>30 augusti 2004 kl.16.00 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad "[[:Bild:Jonbindning.JPG|Jonbindning.JPG]]" <em>(egen illustration)</em></li> <li>30 augusti 2004 kl.16.00 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad "[[:Bild:Jonbindning.png|Jonbindning.png]]" <em>(ny, tydligare version)</em></li> <li>30 augusti 2004 kl.13.44 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] uppladdad "[[:Bild:Jonbindning.png|Jonbindning.png]]" <em>(egen illustration)</em></li> <li>22 augusti 2004 kl.11.03 [[Användare:Alers|Alers]] uppladdad "[[:Bild:Justitias-vågskål,-bild-av-.gif|Justitias-vågskål,-bild-av-.gif]]" <em>(Justitias vågskål, bild av &#91;&#91;Användare:Alers&#124;Alers]], &#123;&#123;GFDL}})</em></li> <li>21 augusti 2004 kl.18.14 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:2_Kr_1922.jpg|2_Kr_1922.jpg]]" <em>(&#91;&#91;w:sv:Sverige&#124;svenskt]] tvåkronrs&#91;&#91;w:sv:mynt&#124;mynt]] från &#91;&#91;w:sv:år 1922&#124;år 1922]].)</em></li> <li>20 augusti 2004 kl.23.24 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:2_Kr_1922.jpg|2_Kr_1922.jpg]]"</li> <li>20 augusti 2004 kl.11.46 [[Användare:Mynt1|Mynt1]] uppladdad "[[:Bild:2_Kr_1922.jpg|2_Kr_1922.jpg]]" <em>(testar)</em></li> <li>15 augusti 2004 kl.14.15 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Assert_message.jpg|Assert_message.jpg]]"</li> <li>13 augusti 2004 kl.10.44 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad "[[:Bild:Svenskamyntlogo.jpg|Svenskamyntlogo.jpg]]" <em>(Logotyp för &#91;&#91;Svenska mynt]] (inte särskilt snygg, men ändå))</em></li> <li>12 augusti 2004 kl.14.15 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:50_Öre_år_1898.jpg|50_Öre_år_1898.jpg]]" <em>(bla bla.)</em></li> <li>9 augusti 2004 kl.05.40 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad "[[:Bild:Fia_med_knuff_komma_ut_3.PNG|Fia_med_knuff_komma_ut_3.PNG]]" <em>(GFDL)</em></li> <li>9 augusti 2004 kl.05.39 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad "[[:Bild:Fia_med_knuff_komma_ut_2.PNG|Fia_med_knuff_komma_ut_2.PNG]]" <em>(GFDL)</em></li> <li>9 augusti 2004 kl.05.39 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad "[[:Bild:Fia_med_knuff_komma_ut_1.PNG|Fia_med_knuff_komma_ut_1.PNG]]" <em>(GFDL)</em></li> <li>9 augusti 2004 kl.05.21 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad "[[:Bild:Fia_med_knuff_liten.PNG|Fia_med_knuff_liten.PNG]]" <em>(&#91;&#91;Fia med knuff]]-plan, egenproducerad.)</em></li> <li>9 augusti 2004 kl.05.00 [[Användare:Väsk|Väsk]] uppladdad "[[:Bild:Mediawiki.png|Mediawiki.png]]" <em>(Logotyp för MediaWiki.)</em></li> <li>4 augusti 2004 kl.22.36 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Formelsamling_mellan.jpg|Formelsamling_mellan.jpg]]"</li> <li>4 augusti 2004 kl.19.12 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Programmering_i_ANSI-C.jpg|Programmering_i_ANSI-C.jpg]]"</li> <li>4 augusti 2004 kl.06.42 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] uppladdad "[[:Bild:Sourceberg.jpg|Sourceberg.jpg]]"</li> <li>4 augusti 2004 kl.06.42 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] uppladdad "[[:Bild:Wiktionary.png|Wiktionary.png]]"</li> <li>4 augusti 2004 kl.06.41 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] uppladdad "[[:Bild:Wikiquote.png|Wikiquote.png]]"</li> <li>4 augusti 2004 kl.06.41 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] uppladdad "[[:Bild:Wiki-meta.png|Wiki-meta.png]]"</li> <li>4 augusti 2004 kl.04.24 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Wiki-meta.png|Wiki-meta.png]]"</li> <li>4 augusti 2004 kl.04.18 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Wikipedia.png|Wikipedia.png]]"</li> <li>3 augusti 2004 kl.18.02 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Wikideckaren_liten.jpg|Wikideckaren_liten.jpg]]"</li> <li>3 augusti 2004 kl.17.53 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Wikideckaren_mellan.jpg|Wikideckaren_mellan.jpg]]"</li> <li>3 augusti 2004 kl.17.52 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Wikideckaren_stor.jpg|Wikideckaren_stor.jpg]]"</li> <li>1 augusti 2004 kl.12.46 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:Vallblommor.jpg|Vallblommor.jpg]]" <em>(en liten rabatt till min nicksida =))</em></li> <li>30 juli 2004 kl.22.12 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] uppladdad "[[:Bild:ANSI-C_Källkod.jpg|ANSI-C_Källkod.jpg]]" <em>(Titelbild till boken &#91;&#91;Programering i ANSI-C]].)</em></li> </ul> 28 9252 2006-04-03T06:18:11Z NERIUM 225 {{ PANSI-C Sidhuvud }} =Framsidan.= <center> [[Bild:ANSI-C Källkod.jpg]] === Programmering i ANSI-C. === En bok om programspråkets uppbyggnad och funktion, (med programexempel). </center> == Inledning == Programspråket "ANSI-C" är ''American National Standards Institute'', den amerikanska statens nationella standardliseringsinstituts plattformsoberoende standardlisering av [[w:programspråket C|programspråket C]]. ANSI-C finns till en mängd olika [[w:Plattform|datorplattformar]]. Själva "språket" är egentligen en [[w:kompilator|kompilator]] som tolkar en [[w:källkod|källkod]] till [[w:Assembler|assemblerkod]] som sparas i en objektfil. Objektfilen länkas sedan med ett programhuvud, som är sparad i en annan (prekompilerad) objektfil till ett fungerande program av en [[w:Linker|linker]]. Källkoden är en [[w:ASCII|ASCII]]-textfil som vanligtvis skapas med en [[w:texteditor|texteditor]] och det är källkoden som är det intressanta för oss då det är där själva programmeringen utförs. Den största fördelen med att skriva [[w:program|program]] i ANSI-C är att det finns [[w:Kompilator|Kompilatorer]] för språket till i stort sett alla existerande datorplattformar. Ett program skrivet i ANSI-C är tillgängligt för alla. Den största nackdelen är att språket inte är speciellt kraftfullt, att skriva ett program som är något mer än bara en enkel dataprocessor kräver oftast en hel del kringarbete. Att försöka sig på att använda någon form av högupplöst multikulör färggrafik kräver till exempel att man frångår standarden då olika plattformar har olika förutsättningar och metoder för att hantera den grafiska hårdvaran, (men det hindrar inte att man skapar lite trevlig ASCII-grafik). == Ursprung == [[w:sv:Programspråket C|Programspråket C]] skapades vid [[w:sv:Bell Telephone Laboratories|Bell Telephone Laboratories]], (då endast en makro[[w:sv:assembler|assembler]]), främst av [[w:sv:Dennis M. Ritchie|Dennis M. Ritchie]] som även var den drivande kraften bakom skapandet av operativsystemet [[w:sv:UNIX|UNIX]] . C och UNIX är starkt knutna till varandra. == Några tips == Om du tänkt att pröva något av programexemplen som förekommer i den här boken så rekommenderas du att inte klippa ut texten från sidorna och sedan klistra in dessa i din texteditor. Detta är för att du genom att skriva koden själv lär dig att hitta dom rätta tangenterna som används på tangentbordet. Samtidigt lär du dig även hur syntaxen för ANSI-C skall se ut vilket oftast är viktigt för att allt skall fungera som det är tänkt. == Texteditorer == Många utvecklingspaket (se kompilatorer nedan) har ett skal med en inbyggd editor och direktlänkar till kompilator / linker, debugger och liknande. Sådana editorer / utvecklingspaket rekommenderas, speciellt till nybörjare inom programmering då dom är lätta att använda och ofta visas källkoden med olika färger för olika typer av text (eng; ''syntax highlighting''). En viktig aspekt hos editorn är att den använder en font med fast teckenbredd annars blir källkoden mer eller mindre oläsbar. Man bör även minska längden på en [Tab] eller [->|] (tabulering) från det normala 8 till 2, 3, eller 4 för att öka läsbarheten. Exempel med fast teckenbredd :<br> char M[] = "Lika många MMMMMMMM"; char I[] = "Lika långa IIIIIIII";<br> Här samma kod med "normaltext" : :::char M[] = "Lika många MMMMMMMM"; :::char I[] = "Olika långa IIIIIIII";<br> ====Länkar:==== {| width="100%" !bgcolor="#E0F0E0" align="left"|Nedan följer en lista på nätplatser där det går att ladda ner texteditorer till några olika plattformar. *[http://www.pnotepad.org/ Programmer's Notepad för Windows (kraftfull editor med en stor mängd finesser)] *[http://www.textpad.com/ Textpad för Windows (visar C syntax i olika färger)] *[http://www.gnu.org/software/emacs/ GNU Emacs, populär och kraftfull editor för bl.a. GNU/Linux och Windows] |} ==Kompilatorer:== Dom allra flesta C och C++ kompilatorer har stöd för ANSI-C och går därmed bra att använda för att testa exemplen i den här boken. Har du redan en C/C++ "Devpac" eller liknande så är den troligen utmärkt. Det viktiga är att standardbiblioteken¹ som ingår i ANSI-C finns med. :¹ Se [[PANSI-C:Tabeller#Standardbibliotek :|standardbibliotek]] på tabellsidan för en komplett lista. ====Länkar:==== {| width="100%" !bgcolor="#E0F0F0" align="left"|Nedan följer en lista på nätplatser där det går att ladda ner ANSI-C kompilatorer till några olika plattformar. *[http://gcc.gnu.org/ GNU Compilator Collection, en fri kompilator (för flera UNIX-liknande system, som GNU/Linux)] *[http://www.bloodshed.net/devcpp.html Bloodshed Dev-C++ (för Windows)] *[http://www.delorie.com/djgpp/getting.html DJGPP (skapar 32-bit DOS)] *[http://fabrice.bellard.free.fr/tcc/ Tiny C Compiler för (linux)] *[http://www.borland.com/products/downloads/index.html Borland (flertal olika, bla Turbo C++)] *[http://www.google.com/search?hl=sv&ie=UTF-8&q=%22ANSI+C+compiler%22&lr= Sök efter "ANSI C compiler" (med google)] |} ==Bokens syntax:== I den här boken förekommer ett antal standardmetoder att markera olika typer av objekt i texten. Här en lista: {| width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#F0F7FF" align="left"|'''[[PANSI-C:Nyckelord|Nyckelord]]''', skrivs alltid i fetstil, (med undantag för källkodsexempel där endast preformaterad normaltext används). Exempel: '''if''', '''unsigned int''', '''sizeof'''. |- |bgcolor="#F0F7FF" align="left"|"namn", är en referens till ett funktionsnamn, en variabel eller ett makro till exempel i ett stycke källkod eller i en funktionsdefinition. Namnet är alltid identiskt, (inklusive VERSALER och gemener), med det objekt som referensen avser. Exmpel: "printf", "antal", "EOF", "*pekare". |- |bgcolor="#F0F7FF" align="left"|[[PANSI-C:Tabeller|Tabeller]], är en intern länk till en annan sida i boken. |- |bgcolor="#F0F7FF" align="left"|[[PANSI-C:Tabeller#Teckenuppsättning|Tabeller -> teckenuppsättning]], är en intern länk till en rubrik i boken, (möjligtvis på samma sida som länken finnes). |- |bgcolor="#F0F7FF" align="left"|<font color="green">[[w:C (programspråk)|Programspåket C]]</font>, (grön länk), är en extern länk, antigen till någon annan sida i wikibooks men vanligare till en sida i wikipedian. |} [[Kategori:IT]] [[Kategori:SAB: Pu]] [[de:C-Programmierung]] [[en:Programming:C]] [[es:Programación en C (fundamentos)]] [[fr:Programmation C]] [[ja:C言語]] [[nl:Programmeren in C]] [[pl:Programowanie:C]] 30 2962 2004-07-30T23:24:59Z Den fjättrade ankan 2 {{w:sv:{{{namn}}}|{{namn}}}} 33 2965 2004-07-31T14:41:28Z 193.11.236.235 #REDIRECT [[Programmering i ANSI-C]] #REDIRECT [[Programmering i ANSI-C]] 35 2967 2005-03-25T21:44:21Z 81.225.98.83 tog bort den onödigt "--" <center> <h3>~</h3> </center> &nbsp;<font size="4">'''D'''</font>et otäcka krasande ljudet skrämde honom mer än den stickande smärtan. Han hade navigerat, varsamt som han trodde, mellan isfläckarna på den alltjämt oplogade Västgatan som ledde honom hem till villa Westman. Vännerna, de få som inte tillhörde kåren, kallade huset ''kåken'' - de syftade förstås till hans yrke - och det bekom väl inte honom, men ibland kände han att han aldrig kunde lämna kvar jobbet på arbetsplatsen. En polis förblir en polis, även off duty. Det gick bara inte att komma ifrån. Osteoporos, var det inte så det hette? Benskörhet. Var det inte gummor som fick klena höftleder? Samtidigt som himlens grå tak uppenbarade sig framför honom kom han på sig med att tänka att det äntligen hände någonting i hans alldeles för vardagliga liv. Tjena, grattis - en höftledsoperation. Skaffa dig ett liv, som sonen skulle uttryckt saken. Han låg raklång, vågade inte riktigt försöka röra på sig än. Konstigt nog gjorde det inte särskilt ont. Det kommer väl senare, tänkte han och vred på nacken. Kom det någon? Gatan var glest trafikerad, här kunde en fallen krigare bli liggande länge. Räddningen kom emellertid tvåfallt i samma ögonblick, i form av Eivor och en plötslig uppenbarelse. "Hur gick det, Björn?" Hon sträckte ut en hand i hemstickad vante. "Halkade på isen va?" Eivor såg pigg ut, inte särskilt oroad heller. Jäkla optimist, tänkte han, men var på väg att le, smittad av hennes soliga humör. "Den är krossad", sade han kallt. Innan hon hann reagera drog han upp mobiltelefonen ur rockfickan. Antennen var knäckt, det måste ha varit den som stuckit till i hans kropp. I övrigt tycktes den ganska omoderna luren märkligt nog vara intakt. Den fungerade åtminstone. "Taxi? Skickar ni en bil till Västgatan, i höjd med vattentornet. Tack." Han lade på. Att ringa ambulans var inte att tänka på. Skulle han till sjukhuset skulle han klara sig dit själv. "Är du skadad?", undrade Eivor oroligt. "Ska jag inte ringa efter en ambulans?" "Ingen fara. Jag klarar mig bra. Lite ont i höften bara." "Är du säker på att du klarar dig. Ska jag vänta tills taxin kommer?" "Det är lugnt, gå du." "Du borde skaffa broddar som jag" sade hon och lyfte en bit på foten för att blotta metallpiggarna som hon spänt fast runt stöveln. Hon rättade till luvan, som även den var hemstickad, frågade en sista gång om hon skulle stanna men började sedan gå vidare ner för gatan. Han såg henne försvinna in på en i korsande väg. Han fnyste till. Broddar, vad skulle grabbarna säga om man skulle börja med det. Det var som när Olov på labb fick för sig att börja med stavgång. Det var hans fru som hade propagerat för dess helande effekter, och det må så vara, men nu fick han gå under namnet Stavolle. Broddbjörn, det vore något det, men det förstås det är väl bättre att få lite smädelse än att sitta där med bruten lårbenshals, operation och hela köret. Taxin kom så småningom. <br><br> {| border="1" width="144" cellpadding="3" align="right" !bgcolor="#F0F0F0" |<center>[[Bild:Wikideckaren mellan.jpg]] <font size="1">[[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare|<- Föregående]] | [[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare: Kapitel 2|Nästa ->]]</font> </center> |} 36 2968 2004-09-04T18:15:03Z Solkoll 5 <center> ---- ===Den här sidan kommer att raderas!=== Har du länkat hit så ändra länken till [[PANSI-C:Tabeller]]. ---- </center> 38 2970 2004-10-08T15:20:55Z Solkoll 5 en liten rabatt till [[Användare:Solkoll|min nicksida]] =) {{ PD }} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 39 sysop 2971 2004-10-19T06:55:09Z Mike 6 protected [[MediaWiki:Go]]: därför... :) <ul><li>19 oktober 2004 kl.06.55 [[Användare:Mike|Mike]] protected [[MediaWiki:Go]] <em>(därför... :))</em></li> <li>8 oktober 2004 kl.16.22 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] protected [[MediaWiki:Timezonelegend]]</li> <li>8 oktober 2004 kl.16.22 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] protected [[MediaWiki:Subject]] <em>((give a reason) Det är av yttersta vikt då klottrare och andra obehöriga annars kan ändra sidan och då måste jag ju gå in och återställa den)</em></li> <li>8 oktober 2004 kl.16.20 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] protected [[MediaWiki:Subcategories]] <em>((give a reason) tja jag kände för det =))</em></li> <li>8 oktober 2004 kl.15.51 [[Användare:Mike|Mike]] protected [[MediaWiki:Subcategorycount]] <em>(medd. till programvaran)</em></li> <li>20 september 2004 kl.10.21 [[Användare:Mike|Mike]] protected [[MediaWiki:Sitenotice]] <em>( )</em></li> <li>1 augusti 2004 kl.15.31 [[Användare:Softssa|Softssa]] protected [[Användare:Softssa]] <em>(min sida)</em></li> </ul> 41 2973 2004-09-04T18:37:31Z Solkoll 5 tömmer den här sidan, flyttat till huvudsidan. <center> ---- ===Den här sidan kommer att raderas!=== Har du länkat hit så ändra länken till [[Programmering i ANSI-C]]. ---- </center> 44 2976 2004-08-03T01:37:43Z Tullmejs 13 ==[[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare: Kapitel 1|Kapitel 1]]== Arbetar med sitt sista fall, en komplicerad försäkringstvist, medan han ser fram emot pensioneringen. ==Kapitel 2== Polisen avtackas efter lång och trogen tjänst och drar sig tillbaka. Ensam med sin katt, frun avliden alternativt skilsmässa. Utflugna barn som flyttat från orten. Skvaller om den excentriska damen. 45 2977 2004-10-19T11:35:17Z 62.108.202.2 Huvudperson: Polis?, Journalist? Utspelar sig i: Stockholm? Synopsis: :En början! Jag fyller på med ett lite precisare förslag. Stilen lite brittiskt lättsamt (Christie / Morse o dylikt) : Nyligen pensionerad skrivbordspolis som dom sista femton åren uttråkat mest utrett försäkringstvister och liknande. Bor i Småland nånstans = tråkig lantmiljö. En närboende lite excentrisk dam har avlidit och man har antagit att det var en naturlig hjärtattack. Men det är något som inte stämmer... ::Han tycker att han nog slängt bort sitt polisliv en del, det kunde ha varit lite mera spännande, vill nog ta igen lite av det, tänker på sådant i inledningen. ::En fördel han har och nyttjar när han försöker finna gåtans lösning är sina väletablerade kontakter på polishuset, försäkringsbranchen och vad det nu kan vara. Exempel om han har nytta labteknik så finns det givetvis en herre vid polislabbet på ca 60 år som arbetat i samma distrikt som vederbörande i tjogotalet år och som gärna gör en väntjänst vid sidan om. *liten ort där alla känner alla, skvaller. (Stockholm???) *livförsäkring alternativt annan försäkringstvist föranleder misstanke om brott? Anknytning till *anknytning till tidigare försäkringstvist som han har arbetat med ==Se även== *[[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare]] 46 9067 2006-03-28T07:42:26Z NERIUM 225 Tänkte på en grej; det kommer så småningom bli så att vi jobbar på helt olika ställen, så motsägelser kommer att slinka in. Dock kan jag inte komma på vad man kan göra för att undvika detta, utom att läsa läsa läsa :-) :Precis, alla böcker upprepad korrekturläsning och så finns det ju en massa människor som bara älskar att anmärka på saker som är fel i storys så det är nog inget egentligt problem. Alla som läser har ju möjligheten att skriva en kommentar på någon av diuskussionssidorna. ==Se även== *[[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare]] 47 11572 2006-07-26T21:59:37Z NERIUM 225 <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> '''Varmt välkommen''' till Svenska '''Wikibooks'''! Hoppas att du kommer att trivas här. Undrar du över något får du gärna ställa frågor vid [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]. Wikibooks systerprojekt [http://sv.wikipedia.org Svenska Wikipedia] har en bra [[w:Wikipedia:Nybörjarkurs|nybörjarkurs]] om du inte är van vid wikitekniken. <br>Vänliga hälsningar&nbsp; 49 2981 2004-09-04T18:12:07Z Solkoll 5 <center> ---- ===Den här sidan kommer att raderas!=== Har du länkat hit så ändra länken till [[PANSI-C:Källkoden]]. ---- </center> 50 7313 2005-12-11T22:51:46Z Marsve 26 #REDIRECT [[PANSI-C:Preprocessorn]] 51 2983 2004-09-04T17:43:22Z Solkoll 5 Skall radera dessa sidor senare men låter dom ligga ett tag om någon länkat till dom. <center> ---- ===Den här sidan kommer att raderas!=== Har du länkat hit så ändra länken till [[PANSI-C:Kompilatorn]]. ---- </center> 52 11259 2006-07-08T20:31:31Z NERIUM 225 Wikibooks med mer än 1 000 artiklar: ;<small>Wikibooks med mer än 1 000 artiklar:</small> <div style="margin-left:2em; margin-right:2em; font-size:120%;"> [[:de:|Deutsch (Tyska)]] - [[:en:|English (Engelska)]] - [[:es:|Español (Spanska)]] - [[:fr:|Français (Franska)]] - [[:it:|Italiano (italienska)]] - [[:pl:|Polski (Polska)]] - [[:pt:|Português (Portugisiska)]] </div> [[ar:]] [[bg:]] [[cs:]] [[da:]] [[de:]] [[el:]] [[en:]] [[eo:]] [[es:]] [[et:]] [[fi:]] [[fr:]] [[gl:]] [[it:]] [[ja:]] [[ko:]] [[he:]] [[hu:]] [[ml:]] [[mr:]] [[nl:]] [[no:]] [[pl:]] [[pt:]] [[ro:]] [[ru:]] [[sk:]] [[sr:]] [[tr:]] [[vi:]] [[zh:]] 53 2985 2004-10-08T15:23:37Z Solkoll 5 [[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare]] {{PD}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 54 2986 2004-10-08T15:22:44Z Solkoll 5 [[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare]] {{PD}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 55 2987 2004-08-04T02:55:59Z Solkoll 5 Funkar det att redira en bild? undrar jag och testar. #REDIRECT [[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare]] 57 2989 2004-08-04T06:47:28Z Den fjättrade ankan 2 #REDIRECT [[w:sv:Huvudsida]] 59 sysop 2990 2004-11-13T22:45:42Z Mats Halldin 8 borttagen "Väte": före radering: 'ooop' <ul><li>13 november 2004 kl.22.45 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen "Väte" <em>(före radering: &#39;ooop&#39;)</em></li> <li>8 november 2004 kl.20.26 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen "Lars Aronsson" <em>(/vandalism)</em></li> <li>4 november 2004 kl.14.23 [[Användare:Softssa|Softssa]] borttagen "Användardiskussion:Softssa" <em>(den är tom)</em></li> <li>29 september 2004 kl.12.16 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] borttagen "Wikibooks:Nybörjarkurs" <em>(Vill du öva? gör det med fördel &#91;&#91;w:Wikipedia:Sandlådan&#124; i sandlådan på wikipedian]] före radering: &#39;akjsd lkajd laksdj lakdsj lkasjd&#39;)</em></li> <li>28 september 2004 kl.16.50 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen "Extra Matematik för Årskurs 9" <em>(/nybörjartest (var jag hård nu?))</em></li> <li>21 september 2004 kl.15.14 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] borttagen "Komplex mulitplikation med reella tal" <em>(typo i titeln)</em></li> <li>15 september 2004 kl.03.26 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen "Fysik A:" <em>(fel rubrik; ny sida; klantighet)</em></li> <li>31 augusti 2004 kl.20.55 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] borttagen "Matematik B:Sannolikheslära" <em>(före radering: &#39;#REDIRECT &#91;&#91;Matematik B:Sannolikhetslära]]&#39;)</em></li> <li>23 augusti 2004 kl.09.02 [[Användare:Mike|Mike]] borttagen "Wikibooks:Formelsamling:Önskelista" <em>(före radering: misslyckad flyttcirkus...)</em></li> <li>21 augusti 2004 kl.18.13 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] borttagen "Bild:2 Kr 1922.jpg" <em>(Bilden vill inte visa sig som den såg ut när jag laddade upp en version utan brollans logga på, försöker med att ta bort -&gt; ladda ny.)</em></li> <li>19 augusti 2004 kl.21.48 [[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] borttagen "Erotisk novell - man möter man" <em>(Pornografi)</em></li> <li>4 augusti 2004 kl.04.26 [[Användare:Solkoll|Solkoll]] borttagen "Bild:Wiki-meta.png" <em>(vetef*n varför mina *.png blir så mörka??? någon annan kanske kan fixa bildena till huvudsidan, jag la en där som exempel men för mörk även den.)</em></li> </ul> 60 2991 2004-08-04T06:15:23Z Den fjättrade ankan 2 så att artiklar kan skapas från sökresultatssidan <big>För sökbegreppet "$1": <a href="http://sv.wikibooks.org/wiki/$1">gå till</a> <a href="http://sv.wikibooks.org/w/wiki.phtml?title=$1&action=edit">redigera</a></big> 61 2992 2004-08-04T06:41:29Z Den fjättrade ankan 2 62 2993 2004-08-04T06:48:34Z Den fjättrade ankan 2 #REDIRECT [[wikiquote:sv:Huvudsida]] 63 2994 2004-08-04T06:47:59Z Den fjättrade ankan 2 #REDIRECT [[wiktionary:sv:Huvudsida]] 64 2995 2004-10-08T13:52:28Z Solkoll 5 [http://sources.wikipedia.org/wiki/Huvudsida '''Wikisource''']<br/> {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 65 2996 2004-10-08T15:20:46Z Solkoll 5 [[Programmering i ANSI-C]] {{ PD }} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 66 11926 2006-08-10T12:23:17Z Joja 192 +Serier och summor, +allmän städning och wikifiering. En [[W:formelsamling|formelsamling]] är något alla teknikstuderande ägt minst en under livet och alltså en mycket spridd typ av publikation, här har du chansen att vara med och skapa wikibookversionen. Antingen genom att gå in under rätt rubrik ovan och lägga till ditt bidrag eller lägg ditt bidrag i [[Textcash|Textcash]] om du inte vet var eller hur det ska stå. I [[Önskelista|Önskelista]] lägger du förslag på sånt du tycker borde vara med. ---- {| width="100%" !bgcolor="#E0E0E0" width="25%" | <center> ==Innehåll== </center> |} ==Matematik== === [[Formelsamling matematik Algebra|Algebra]] === === [[Formelsamling matematik Lineär Algebra|Linjär algebra]] === === [[Formelsamling matematik Elementära funktioner|Elementära funktioner]] === === [[Formelsamling matematik Serier och summor|Serier och summor]] === === [[Formelsamling matematik transformer|Transformer]] === === [[Formelsamling matematik Differentialkalkyl|Differentialkalkyl]] === === [[Formelsamling matematik Derivering och integrering|Derivering och integrering]] === === [[Formelsamling matematik Geometri|Geometri]] === === [[Formelsamling matematik Trigonometri|Trigonometri]] === == Fysik == === [[Formelsamling fysik Fysikaliska konstanter|Fysikaliska konstanter]] === === [[Formelsamling fysik Enhetssystem|Enhetssystem]] === === [[Formelsamling fysik Mekanik|Mekanik]] === === [[Formelsamling fysik Optik|Optik]] === == Kemi == === [[Formelsamling kemi Periodiska systemet| Periodiska systemet]] === == Tabeller == === [[Formelsamling tabeller Konstanter| Konstanter]] === === [[Formelsamling tabeller Omvandlingsfaktorer| Omvandlingsfaktorer]] === === [[Formelsamling tabeller Tyngdacceleration vid havsytan för olika latituder| Tyngdacceleration vid havsytan för olika latituder]] === === [[Formelsamling tabeller Ljudhastighet i olika medier| Ljudhastighet i olika medier]] === === [[Formelsamling tabeller Energiinnehåll i bränslen| Energiinnehåll i bränslen]] === === [[Formelsamling tabeller Mekaniska och termiska data| Mekaniska och termiska data]] === [[Kategori:Formelsamling]] 67 2998 2004-10-09T07:48:19Z Solkoll 5 moddade den, nåja lite bättre än den gamla blev den [[Formelsamling]] {{PD}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 71 3001 2005-06-24T22:43:29Z Marsve 26 {{Mall:SAB}} ==Datorer och databehandling== [[Kategori:SAB: P]] 72 9042 2006-03-28T07:01:48Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} ==Teknik, industri och kommunikationer== [[Kategori:SAB|P]] 73 11170 2006-07-06T10:30:23Z NERIUM 225 Här kan du leta bland våra bokhyllor enligt SAB-systemet. Se även [[Wikibooks:SAB]]. [[Kategori:Topp]] 74 6322 2005-10-13T22:46:57Z Max Speed 65 {{Mall:SAB}} ==H [[Skönlitteratur]]== '''Hc''' Skönlitteratur på svenska som originalspråk :'''Hce''' Skönlitteratur översatt till svenska '''He''' Skönlitteratur på engelska '''Hf''' Skönlitteratur på tyska [[Kategori:SAB|H]] 75 9506 2006-04-13T10:31:17Z 85.224.52.133 /* Arkitektur */ diverse ihopskrivningar Välkommen till [[Wikibooks]] användarguide från MediaWiki 1.3! == Översikt == Detta är en allmän, icke-teknisk introduktion till MediaWiki-programvaran. === Grundläggande terminologi: MediaWiki, WikiMedia och Wikipedia === ; ''MediaWiki'' : Programvaran som används för [http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikipedia Wikipedia] och andra projekt från [http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikimedia Wikimedia]. ; ''Wikimedia'' : Wikimedia is the over-arching nonprofit foundation that coordinates all contributions to the growing GNU FDL text base assembled by the donors using the Wikipedia, Wiktionary and other projects managed by the foundation [http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikimedia]. ; ''Wikipedia'' : Wikipedia is the Encyclopedia project, that initiated the development of the MediaWikiSoftware. For a project's description and its history see here [] and here []. There are several more or less official Sister projects like Wiktionary [http://wiktionary.org/], Wikibooks, [http://wikibooks.org/], and Wikiquote, [http://wikiquote.org/], as well as "unofficial" derivates, all of them using the MediaWiki software. ; ''Meta-Wikimedia'' : Meta-Wikimedia is a wiki meant to work alongside the main Wikipedia and other Wikimedia projects. Meta can be used for several Wikimedia-related purposes [http://meta.wikipedia.org/]. === Vad är MediaWiki? === MediaWiki is the software program released under the GNU GPL that runs Wikipedia [http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikipedia] and other Wikimedia projects [http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikimedia]. It is developed by contributors to these projects. MediaWiki is a [[:en:WikiWiki|WikiWiki]], meaning that anyone can easily edit any article and have those changes posted immediately. The software contains a lot of [[Documentation:Features|features]], also. If you want to learn more about editing and other aspect of the user's point of view, you might want to read the * [[User's Guide]] The name "MediaWiki" was coined by Wikipedia contributor Daniel Mayer as a play on Wikimedia [http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2003-July/010966.html]. Before that, the software was known as "Wikipedia software Phase III". The MediaWiki Project is hosted at Sourceforge [http://wikipedia.sourceforge.net/]; if you're interested in the code, you might want to read the following pages: * [[Documentation: Developer's Guide|Developer's Guide]], and * [[How to become a MediaWiki hacker|How to become a MediaWiki hacker]]. === Vad är inte MediaWiki? === '''MediaWiki är inte...''' '''...ett Content Management System (CMS)'''. '''...ett Forum eller Bulletin Board System (BBS)'''. '''...ett Groupware, Messaging, eller Computer Supported Cooperative Work (CSCW) program''' '''...ett Workflow Management System (WfMS)'''. Se [[Wiki Uses]] för utförligare beskrivningar och diskussioner om dessa system. == Arkitektur == Den nuvarande MediaWiki programvaran är byggd på en ''AMP''-miljö; i det här fallet innebär det att MediaWiki använder sig av: * [[:en:Apache|Apache httpd]]-[[:en:Web server|webbserver]] för att presentera webbsidor, * [[:en:DBMS|Databashanteraren]] [[:en:MySQL|MySQL]] som databas backend för att lagra innehållet, och * [[:en:Scripting language|Scriptspråket]] [[:en:PHP|PHP]] för att skapa applikationslogiken som binder samman dessa komponenter. == Systemkrav == MediaWiki körs vanligtvis i en [[:en:LAMP|LAMP]] miljö på i386 platformen. Det är också möjligt att köra MediaWiki på Microsoft Windows och Apple Mac OS X. === Mjukvara === Everything you need to run a MediaWiki server is available as Open Source Software. * Operating system: Several platforms are possible, including GNU/Linux, Microsoft Windows, and Apple Mac OS X. The software is being developed under GNU/Linux, and the recommended environment is a GNU/Linux distribution, also; we recommend Debian GNU/Linux, because this comes closest to the ideals of the Wikipedia, but in this area you are free to choose. * Apache httpd, version 1.3 or 2.0 - Open Source * MySQL daemon, version 4.x - Open Source * PHP scripting environment, version 4.3 - Open Source * MediaWiki software - Open Source * Some web browser - lots of alternatives are available as Open Source. === Hårdvara === * i386 hardware architecture (Intel, AMD etc.) recommended, other architecture are possible (?) * Memory - depending on the planned usage everything is possible staring with about 96 MB of RAM (?); for best performance, the complete database should fit into the RAM. * Disk space - also depending on your requirements; if you want to start a small WikiWikiWeb on your own, a few Megabytes of disk space will be enough. If you want to completely mirror the English Wikipedia with all images, you'll at least need 3 Gigabytes (?) * Network Interface Card (NIC) - anything that is supported by your operating system can be used. === Networking === * The MediaWiki software can run on any networked computer; it doesn't even require a DNS entry. If you want to offer a public website, you need an Internet connection, the faster the better; but you can even run it through a leased line with DynDNS. * MediaWiki can also run on a local computer without a network connection and serve you as a powerful Personal Information Management system (PIM). == Licens == * The MediaWiki software is licensed under terms of the GNU General Public License (GPL) * The content created by the MediaWiki can be licensed under terms of the GNU Free Documentation License, [http://meta.wikipedia.org/wiki/GNU_Free_Documentation_License], as it has been done on Wikipedia and Wiktionary, but you are free to choose another type of licensing. See also: [[Meta-Wikimedia:Copyrights|Copyrights]] and [http://meta.wikipedia.org/wiki/GNU_FDL]. == Feature list == This is the most recent list of features, taken from [http://wikipedia.sourceforge.net/features.html] (is this up to date?) You may wonder if you should use the Wikipedia Phase III software for your own wiki. This depends on what kind of wiki you want to run. Wikipedia's software has many, many useful features that grew out of the needs of the users and the ideas of the developers -- but features also mean complexity. The functionality can be overwhelming, even though we try to do everything we can to keep things easy to use. Complexity also means that there are lots of places where you may have to customize the script for your own use. Before you decide to use the Wikipedia script, please do take a look at other Wiki Engines [http://c2.com/cgi/wiki?WikiEngines] and see if one of them might meet your requirements better. For small wikis, UseMod [http://www.usemod.com/] is always a safe bet -- it supports [[free links]] (as opposed to CamelCase) and does not need (or support) a database. This is, of course, also a bottleneck in terms of functionality. === Current Features === The main Wikipedia software currently has the following functionality (basic wiki features not listed): * Database-driven (MySQL, no other databases currently supported), persistent connections * Smart caching: rendered pages are saved as static HTML files and served as such unless modified * Translated into many languages (see Multilingual coordination on Wikipedia for details, [http://www.wikipedia.org/wiki/Wikipedia%3AMultilingual_coordination]) * Editing syntax based on UseMod, with support for mixing wiki-syntax and HTML. Only free links are supported for linking, not CamelCase (deliberate design decision). ** Support for mathematical formulas using LaTeX, [http://www.latex-project.org/]. These are rendered as HTML, PNG or LaTeX source depending on user preferences. ** "Pipe trick" 1: [[foo (bar)|foo]] becomes a link to "foo (bar)" displayed as "foo" (the text in parentheses is not shown) ** "Pipe trick" 2: [[User:Foo|Foo]] becomes a link to "User:Foo" displayed as "Foo". * Full text search; "Go" button allows direct viewing of a specified article's contents tries near match if no exact hit) * Edit preview (can be shown before or after edit box) * Basic support for handling edit conflicts (page being saved by a user while still being edited by another one, then saved again) * Cookie-based account and login system, but anonymous users can also edit pages. * "Skins": Using object-oriented programming, the main design can be inherited into other classes, and different themes can be designed relatively easily. Currently three skins are part of the default distribution. * Basic privilege scheme: sysops can protect and delete pages, edit protected pages, ban users, run SQL queries on the database. * All revisions of an article are stored (currently uncompressed). Diffs between two revisions can be generated. * Pages can be deleted and undeleted. * Pages can be moved (renamed) by signed in users. * Every signed in user can add articles to their "watchlist". This watchlist then shows changes made to these articles recently. Users can have all their edits watched by default. * Edits can be marked as minor; users can decide to hide such edits from the Recent Changes list. Only signed in users can mark edits as minor. * "What links here" (Backlinks): View pages that link to the current page. * "Related changes": View a filtered version of Recent Changes to the pages linked from the current page. * Contribution lists show the edits made by a user. From there, sysops can also easily rollback (revert) edits by an individual user. * Message notification (user gets a "You have new messages" notice if someone else has edited his user discussion page); this also works for anonymous users * Support for subpages (link to "Foo/Bar" from "Foo" by just typing "/Foo", "Foo/Bar" contains a backlink to "Foo"), these can be enabled or disabled by namespace (e.g., Wikipedia currently supports subpages on discussion pages, to make archiving easy, and on user pages, to give users space for personal pages) * Namespaces allow content separation (to address the namespace, use the [[Namespace:Page title]] syntax). Discussion pages are separate from article pages, "meta" project pages can be separated from content pages, image pages are used for image descriptions. Uploading and embedding of any file type is possible. * "Stub" threshold: Users can see links to articles below a certain size rendered in a different color * Users can enable an enhanced version of the "Recent changes" page (essential to every wiki) that uses JavaScript to dynamically collapse/expand a set of edits to a single page. * Users can enable an option that allows them to edit individual sections of an article (separated by headlines) instead of loading the entire article. * Users can enable an option that allows them to edit articles by double clicking them. * Random article function * Support for automagically turning ISBN numbers into links to an editable list of booksellers * Special report pages: ** New pages: List of newly created articles ** Ancient pages: Articles sorted by timestamp, ascending ** List of images ** List of users ** Site statistics ** Orphaned articles (articles that have no links pointing to them) ** Orphaned images ** Popular articles (articles by number of visits, works only if counters are enabled) ** Most wanted articles (non-existent articles sorted by number of links pointing to them) ** Short articles ** Long articles ** List of all pages by title * Support for signing comments on discussing pages * Support for auto-numbering headings in an article, and/or generating a table of contents for long articles * Support for linking to individual sections of an article * Users can configure their timezone, which is used on all report timestamps * The attributes of many report pages (number of results etc.) can be set in the user preferences * Support for emailing users through the wiki (email address not shown to the user) * Printable versions of articles can be generated * InterWiki link support (e.g. MeatBall:SoftSecurity becomes http://www.usemod.com/cgi-bin/mb.pl?SoftSecurity) * Interlanguage link support (only if multiple wikis are set up) === Features possibly coming soon === * Better interlanguage link handling through a single table for all wikis * Article category support * Improved image handling * More granular user privileges * Improved banning === Features currently not included === * Collections; there's no way to define a "bundle" of articles which belong together and can be printed or processed as a whole. * Other databases than MySQL; there's currently no database abstraction layer or whatever, so you can't use PostgreSQL, Oracle, et al. * Asset Management; there's no asset management, so you can't use it as a flexible tool for creating slideshows and the like. === Feature Matrix === How does MediaWiki compare to other Wiki Engines? (table) tbd == Struktur: Inriktning på hemsidorna == Den här sektionen ger en kort introduktion til MediaWiki, Wikipedia, Wikimedia och associerade hemsidor - vad de är, vad du kan hitta där och varför du ska kolla in dem. * Wikipedia - Engelsk, [http://en.wikipedia.org/wiki/Main_Page] etc. - Utmärkt för att se vad som kan göras med MediaWiki programvaran, att lära sig de konventioner som använd i Wiki redigering och se en mängd med hjälpfulla syntax exempel. * September 11 Memorial Wiki, [http://sep11.wikipedia.org/] - Ytterligare ett exempel på hur MediaWiki programvaran kan användas. * Ladda ner Wikipedia databaser, [http://download.wikipedia.org/]. * ... == Project Communication - Getting in contact and keeping in touch == Most of the communication within the MediaWiki project is managed through three channels: * Talk pages - for associated discussions about a specifig page or topic; * Mailing lists - for general, asynchronous discussions, questions and answers, and announcements, * IRC - for real time communication, especially for active developers and contributors. == Revision History (Changelog) == * Wikipedia software Phase I - UseMod software [http://en2.wikipedia.org/wiki/UseMod]. Until early 2002 it was used to run all versions of Wikipedia. Currently it is still used for a number of language versions, including Finnish, Italian, Portuguese, Norwegian and Lower Saxon. They are planned to be converted to MediaWiki, see m:Wikipedia software upgrade status [http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikipedia_software_upgrade_status]. * Wikipedia software Phase II - first implementation in LAMP/AMP by Magnus Manske [http://en2.wikipedia.org/wiki/User:Magnus_Manske]. It was switched from UseModWiki software ("Phase I") to new software, written especially for Wikipedia using the PHP programming language, on January 25, 2002 ("Phase II"). Change from Phase II to Phase III [http://en2.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:PHP_script] On Saturday, July 20, 2002, Wikipedia moved to a new high-capacity server and new, hopefully more efficient, software base. The new software was designed to look and behave as similarly to the previous phase II software as possible, but a few new features and changes should be noted: * A whole new system for uploading and using images to illustrate your articles. * Search function now indexes 2- and 3-letter words. * New side-by-side diffs of article changes. * "Floating" sidebar option for some modern web browsers. * A few minor changes to wikitext syntax (see wikipedia:How does one edit a page) * Since anonymous users, while not having user pages, still have user contributions pages, their IP numbers in lists like Recentchanges and article histories link to their contributions. * Support for maths formulae using Wikipedia:TeX markup * Better support for auto-posting "bots" * A new static page caching system has greatly reduced system load * The database server and the page server now run on separate machines The Phase III software is robust, and under active development. Many more features have been, and are expected to be, added to the Phase III software, together with bug fixes and improvements in stability. You are encouraged to submit bug reports. * Wikipedia software Phase III = MediaWiki - based on LAMP/AMP. The name "MediaWiki" was coined by Wikipedia contributor Daniel Mayer as a play on Wikimedia.[http://mail.wikipedia.org/pipermail/wikipedia-l/2003-July/010966.html] Before that, the software was known as "Wikipedia software Phase III"; it was was replaced by what is now called MediaWiki in June 2002. * "Wikipedia software Phase IV" [http://www.wikipedia.org/wiki/en:Wikipedia:Software_Phase_IV], [http://www.wikipedia.org/wiki/en:wikitech-l]. The next version of the software is Phase IV. == Where to go from here == * If you want to setup a MediaWiki on your own, go to the [[Documentation: Administrator's Guide|Administrator's Guide]]. * If you want see MediaWiki life, go to [http://www.wikipedia.org Wikipedia] or one of it's [[Sister sites|sister sites]]. * If you want to learn how to use MediaWiki, go to the [[User's Guide]]. * If you want to dive right into the code, continue reading the [[Documentation: Developer's Guide|Developer's Guide]] and [[How to become a MediaWiki hacker|How to become a MediaWiki hacker]]. [[Kategori:IT]] [[Kategori:SAB: Pu]] 76 3006 2004-10-08T13:40:32Z Solkoll 5 Logotyp för MediaWiki. {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 77 5768 2005-08-28T11:09:05Z Max Speed 65 #REDIRECT [[:Kategori:kortspel]] 78 3008 2004-10-08T13:40:48Z Solkoll 5 [[Fia med knuff]]-plan, egenproducerad. {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 79 12826 2006-11-11T15:51:42Z 213.67.210.86 ANGELICA [[Bild:Fia med knuff liten.PNG|right]] Fia med knuff är ett brädspel som kan spelas av två-fyra personer. hej Angelica vad gör du då? ska du komma till mig i morgon. jag ska ta på NOLIA på snädag kl:09:00 - 12:00 eller 13:00 vet ej när det slutar! vill du komma och titta på eller? ===Att börja spela=== Spelarna väljer varsin färg och placerar sina spelpjäser i sitt bo. Spelet inleds med att alla spelare kastar tärningen varsin gång. Den spelare som slagit högst börjar. Spelordningen fortsätter därefter medurs. {| ||[[Bild:Fia med knuff komma ut 1.PNG|framed|none|Figur 1]]||[[Bild:Fia med knuff komma ut 2.PNG|framed|none|Figur 2]]||[[Bild:Fia med knuff komma ut 3.PNG|framed|none|Figur 3]]|| |} För att flytta ut en spelpjäs från boet till en prick på spelplanen måste spelaren slå antingen en etta eller en sexa: *Slår spelaren en '''etta''' får denne flytta ut en av sina pjäser till den första pricken vid sidan om fläcken (enligt figur 1). Därefter är det nästa spelares tur. *Slår spelaren en '''sexa''' får denne välja om denne vill flytta ut ''en'' spelpjäs till den sjätte spelpricken (enligt figur 2) eller flytta ut ''två'' spelpjäser till den första pricken (enligt figur 3). Eftersom spelaren slog en sexa får denne kasta tärningen ännu en gång. *Slår spelaren '''två''', '''tre''', '''fyra''' eller '''fem''', och spelaren saknar pjäser ute på spelplanen, kan denne inte göra något drag. Turen går till nästa spelare. ===Spelets gång=== Spelarna kastar tärningen i tur och ordning och flyttar sina spelpjäser de antal steg som tärningen visar. Varje gång en spelare slår en sexa får denne, efter att ha flyttat någon av sina spelpjäser, kasta tärningen ytterligare en gång. Man får bara flytta en spelpjäs åt gången, men om man har flera spelpjäser av sin färg på spelplanen samtidigt får man välja vilken av dem man vill flytta. Den spelare som slår en etta eller en sexa får välja att flytta ut spelpjäser från sitt bo enligt reglerna ovan. Om man flyttat sin spelpjäs till en prick där en spelpjäs av en annan färg står så avlägsnas motspelarens spelpjäs och ställs i den spelarens bo. För att få flytta ut denna spelpjäs på planen igen måste spelaren slå en etta eller en sexa, enligt reglerna ovan. Om en spelare har flera pjäser på spelplanen samtidigt får han/hon inte hamna på en prick där man redan har en spelpjäs, heller inte gå om sin egen spelpjäs. ===Spelslut=== När spelpjäsen nått den sista pricken innan första varvet är fullbordat svänger pjäsen in mot mitten. På denna remsa får endast den spelare gå som har spelpjäser med samma färg som prickarna. När spelpjäsen nått mitten (med jämt antal steg) avlägsnas den från brädet och är ute ur spelet. Den spelare som först har fått ut alla sina spelpjäser har vunnit. [[kategori:sällskapsspel]] 80 3010 2004-10-08T13:39:02Z Solkoll 5 [[Fia med knuff]] {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 81 3011 2004-10-08T13:29:52Z Solkoll 5 [[Fia med knuff]] {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 82 3012 2004-10-08T13:28:40Z Solkoll 5 [[Fia med knuff]] {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 83 3013 2004-08-09T06:21:40Z Väsk 11 översättning flytta 84 5615 2005-08-18T07:22:18Z ShineB 35 bytte ordföljd flyttade $1 till $2 85 5616 2005-08-18T07:23:18Z ShineB 35 länka-vidare-sida->omdirigeringssida flyttade $1 till $2, som var en omdirigeringssida 86 3016 2004-08-09T06:25:20Z Väsk 11 Kategorier 87 3017 2004-08-09T06:25:51Z Väsk 11 kategori 88 3018 2004-08-09T06:26:12Z Väsk 11 Artiklar i kategori "$1" 89 3019 2004-08-09T06:26:39Z Väsk 11 Det finns $1 artiklar i den här kategorin. 90 8936 2006-03-27T12:34:51Z NERIUM 225 {| align="center" style="background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em" |- |align=center|<small>Denna wikibok är bara påbörjad. Hjälp Wikibooks genom att [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|action=edit}} fylla i mer]! </small> <includeonly>[[Kategori:Stubbar]]</includeonly> |} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 91 3021 2004-10-08T15:15:33Z Solkoll 5 Omkategorisering med {{PAGENAME}} så att bilderna sorteras efter titel och inte under "bild" 50 öre från år 1898. {{ PD }} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 92 3022 2004-10-08T13:25:53Z Solkoll 5 Logotyp för [[Svenska mynt]] (inte särskilt snygg, men ändå) {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 93 3023 2004-09-04T17:47:02Z Solkoll 5 <center> ---- ===Den här sidan kommer att raderas!=== Har du länkat hit så ändra länken till [[PANSI-C:Standardbibliotek]]. ---- </center> 94 3024 2004-10-08T15:18:42Z Solkoll 5 Utskrift om ett [[Programmering i ANSI-C|ANSI-C program]] avslutas med komandot "assert". {{PD}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 95 12176 2006-08-27T15:09:44Z Oshifima 283 Tillägg Detta är ett förslag till uppläggning av matteböcker här på Wikibooks. Kanske bör man döpa serien till ett bättre namn (typ "Hej Matematik!"). ==Grundskola== *[[Matematik för Årskurs 1]] **[[Extra Matematik för Årskurs 1]] *[[Matematik för Årskurs 2]] *[[Matematik för Årskurs 3]] *[[Matematik för Årskurs 4]] *[[Matematik för Årskurs 5]] *[[Matematik för Årskurs 6]] *[[Matematik för Årskurs 7]] *[[Matematik för Årskurs 8]] *[[Matematik för Årskurs 9]] **[[Extra Matematik för Årskurs 9]] ==Gymnasieskola/Komvux== *[[Matematik A]] **[[Matematik A - Bas]], för dem som bara läser Matematik A. **[[Matematik A - Medium]], för dem som läser till Matematik B och kanske Matematik C. **[[Matematik A - Avancerad]], för dem som läser till Matematik D och kanske Matematik E. *[[Matematik B]] **[[Matematik B - Medium]] **[[Matematik B - Avancerad]] *[[Matematik C]] *[[Matematik D]] *[[Matematik E]] *[[Matematik Diskret]] ==Folkhögskola, självstudium och gymnasium== *[[Överslagsräkning]], när man inte är beroende av gymnasiets läroplan. ==Universitet== * [[Kategori:Matematik]] 96 6023 2005-09-14T12:49:02Z Max Speed 65 == Matematik A-E== {| align=left border=1 | colspan=3 align=center | [[Matematik A]] || [[Matematik B]] || [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B]] || [[Matematik C]] || [[Matematik D]] || [[Matematik E]] || [[formelsamling]] |- |} <br> <br> Detta kommer att bli ett läromedel i gymnasiets '''Matematik kurs A'''. ==Innehållsförteckning Matematik A== {| width=100% | width=50% | === [[Matematik A:Introduktion|Introduktion]] === === [[Matematik A:Algebra|Algebra]] === [[Matematik A:Algebra#Tal och räkning|Tal och räkning]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Primtal|Primtal]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Faktorisering|Faktorisering]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Bråk|Bråk]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Negativa tal|Negativa tal]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Räkneordning|Räkneordning]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Decimaltal|Decimaltal]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Ekvationer och uttryck|Ekvationer och uttryck]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Uttryck|Uttryck]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Förenkling av uttryck|Förenkling av uttryck]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Ekvationer|Ekvationer]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Ekvationslösning|Ekvationslösning]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Formler|Formler]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Procent|Procent]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Kvadratrötter|Kvadratrötter]] &bull; [[Matematik A:Algebra#Kalkylprogram|Kalkylprogram]] === [[Matematik A:Funktioner|Funktioner]] === [[Matematik A:Funktioner#Koordinatsystem|Koordinatsystem]] &bull; [[Matematik A:Funktioner#Proportionalitet|Proportionalitet]] &bull; [[Matematik A:Funktioner#Funktionsbegreppet|Funktionsbegreppet]] &bull; [[Matematik A:Funktioner#Linjära funktioner|Linjära funktioner]] &bull; [[Matematik A:Funktioner#Räkna utan räknare|Räkna utan räknare]] &bull; [[Matematik A:Funktioner#Procent|Procent]] &bull; [[Matematik A:Funktioner#Potenser|Potenser]] &bull; [[Matematik A:Funktioner#Exponentialfunktioner|Exponentialfunktioner]] | width=50% | === [[Matematik A:Geometri|Geometri]] === [[Matematik A:Geometri#Vinklar|Vinklar]] &bull; [[Matematik A:Geometri#Likformighet|Likformighet]] &bull; [[Matematik A:Geometri#Trigonometri|Trigonometri]] === [[Matematik A:Statistik|Statistik]] === [[Matematik A:Statistik#Att läsa diagram|Att läsa diagram]] &bull; [[Matematik A:Statistik#Att rita diagram|Att rita diagram]] &bull; [[Matematik A:Statistik#Att ljuga med statistik|Att ljuga med statistik]] === [[Matematik A:Övningsuppgifter|Övningsuppgifter]] === === [[Matematik A:Facit|Facit]] === __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ [[Kategori:SAB: Ta]] [[Kategori:Läromedel]] 98 6019 2005-09-14T12:41:51Z Max Speed 65 == Matematik A-E== {| align=left border=1 | colspan=3 align=center | [[Matematik A]] || [[Matematik B]] || [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B]] || [[Matematik C]] || [[Matematik D]] || [[Matematik E]] || [[formelsamling]] |- |} <br> __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ Detta kommer att bli ett läromedel i gymnasiets Matematik kurs C. ==Innehållsförteckning Matematik C== {| width=100% | ===[[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B|Repetition av Matematik A och Matematik B]]=== [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B#Algebra|Algebra]] &bull; [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B#Prioriteringsregler|Prioriteringsregler]] &bull; [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B#Bråk|Bråk]] &bull; [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B#Potenser|Potenser]] &bull; [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B#Kvadratkomplettering och konjugatuttryck|Kvadratkomplettering och konjugatuttryck]] &bull; [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B#Vinklar|Vinklar]] &bull; [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B#Geometri och formler|Geometri och formler]] &bull; [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B#Linjära funktioner|Linjära funktioner]] ===[[Matematik C:Algebra|Algebra]]=== [[Matematik C:Algebra#Polynom|Polynom]] &bull; [[Matematik C:Algebra#Definition|Definition av polynom]] &bull; [[Matematik C:Algebra#Andragradsekvationer|Andragradsekvationer]] &bull; [[Matematik C:Algebra#Faktorisering|Faktorisering]] &bull; [[Matematik C:Algebra#Rationella uttryck|Rationella uttryck]] &bull; [[Matematik C:Algebra#Kvot|Kvot]] &bull; [[Matematik C:Algebra#Förkortning och förlängning|Förkortning och förlängning]] &bull; [[Matematik C:Algebra#Addition och och subtraktion|Addition och och subtraktion]] &bull; [[Matematik C:Algebra#Multiplikation och division|Multiplikation och division]] ===[[Matematik C:Funktioner|Funktioner]]=== [[Matematik C:Funktioner#Linjära och kvadratiska funktioner|Linjära och kvadratiska funktioner]] &bull; [[Matematik C:Funktioner#Funktionsbegreppet|Funktionsbegreppet]] &bull; [[Matematik C:Funktioner#Linjära ekvationer|Linjära ekvationer]] &bull; [[Matematik C:Funktioner#Andragradsfunktioner|Andragradsfunktioner]] &bull; [[Matematik C:Funktioner#Exponential- och potensfunktioner|Exponential- och potensfunktioner]] &bull; [[Matematik C:Funktioner#Potenslagarna|Potenslagarna]] &bull; [[Matematik C:Funktioner#Logaritmer|Logaritmer]] &bull; [[Matematik C:Funktioner#Talet e|Talet e]] | ===[[Matematik C:Derivata|Derivata]]=== [[Matematik C:Derivata#Definition|Definition av derivata]] &bull; [[Matematik C:Derivata#Deriveringsregler|Deriveringsregler]] &bull; [[Matematik C:Derivata#Linjära funktioner|Linjära funktioner]] &bull; [[Matematik C:Derivata#Potensfunktioner|Potensfunktioner]] &bull; [[Matematik C:Derivata#Polynomfunktioner|Polynomfunktioner]] &bull; [[Matematik C:Derivata#Exponentialfunktioner|Exponentialfunktioner]] ===[[Matematik C:Talföljder och summor|Talföljder och summor]]=== [[Matematik C:Talföljder och summor#Aritmetisk summa|Aritmetisk summa]] &bull; [[Matematik C:Talföljder och summor#Geometrisk summa|Geometrisk summa]] &bull; [[Matematik C:Talföljder och summor#Ekonomiska tillämpningar|Ekonomiska tillämpningar]] &bull; [[Matematik C:Talföljder och summor#Naturvetenskapliga tillämpningar|Naturvetenskapliga tillämpningar]] ===[[Matematik C:Övningsuppgifter|Övningsuppgifter]]=== ===[[Matematik C:Facit|Facit]]=== ===[[Matematik C:Register|Register]]=== |} {{stub}} [[Kategori:SAB: Ta]] [[Kategori:Läromedel]] 99 3029 2004-08-19T11:13:45Z Mike 6 #REDIRECT [[Huvudsida]] 105 3034 2005-03-16T14:28:22Z ShineB 35 Ting om skönlitteratur->Avslutade ting '''Demokrati''' som begrepp lär vara en gammal nordisk tradition, och isländska ''alltinget'' världens äldsta ännu aktiva demokrati. Ett '''ting''' på en Wiki kan ses som en möjlighet att vuxet utforma lite gränser, eller friheter, och se hur vi tillsammans går vidare. Hur vill du att denna webbplats ska skötas och utvecklas? Vad behövs diskuteras? Gör din stämma hörd på tinget, och om du tycker det behövs kan du utlysa ett ting här. ===Pågående ting=== * ===Avslutade ting=== *[[Wikibooks:Ting om skönlitteratur]] - Avslutat 16 mars 2005, resultatet blev oavgjort [[kategori:Wikibooks]] 106 move=sysop:edit=sysop 3035 2005-03-16T14:26:17Z ShineB 35 tinget avslutat, frågan ej avgjord '''Detta ting avslutades vid midnatt mellan 15 och 16 mars 2005'''. 8 användare har svarat på frågan om Svenska Wikibooks även ska innefatta skönlitteratur och resultatet blev: * Ja - 3 röster, 37,5% * Nej - 2 röster, 25% * Nej, bara om de godkänts genom ting eller liknande - 3 röster, 37,5% Med detta får frågan anses oavgjord. /[[Användare:ShineB|ShineB]] 16 mars 2005 kl.14.26 (UTC) ---- '''Ska Svenska Wikibooks även innefatta skönlitteratur?''' Denna fråga har tidigare diskuterats på [[Wikibooks:Bybrunnen#Skönlitteratur]]. '''Ja''' #[[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] 19 augusti 2004 kl.21.50 (UTC) <br> Ja till skönlitteratur, men dra gränsen vid pornografi. Även skönlitteratur ingår som litteratur som skall läsas i skolan. #[[Användare:Alers|Alers]] 20 augusti 2004 kl.07.16 (UTC) <br> Ja, till skönlitteratur, ja till erotik, men nej till stötande litteratur överhuvudtaget. Solkoll ställer sig frågan om novellen, som diskuterats här, var ''färdig''. En artikel, elelr en wikibok, vilket som helst, blir väl aldrig ''färdig'', det är väl precis tanken? "Novellen" i fråga var måhända stötande, men bör då förskönas av en annan användare, till dess det är ett användbart och anständigt bidrag. #[[Användare:Filur|Filur]] 6 mars 2005 kl.13.22 (UTC) <br> Ja till skönlitteratur, men dessa böcker bör inte ha en prominent plats. Facklitteratur bör proriteras! Kanske en underavdelning för fiktiva verk? <!-- #[[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 20 augusti 2004 kl.08.47 (UTC) <br> --> : (''tidigare inlägg''): I framtiden, när svenska Wikibooks inkluderar läromedel i svenska, kan kollektivt författade skölitterära texter bli en viktig del av undervisningen; att rätta andras stavfel, meningsbyggnad etc blir ett sätt att både ta aktiv del av vad andra skriver och förhålla sig kritiskt till det skrivna ordet (i t.ex. dagstidningar). Jag tycker med andra ord att skönlitterära verk bör inkluderas i Wikibooks eftersom de har en viktig uppgift att fylla. '''Nej''' #Det håller inte i längden och i praktiken//[[Användare:Softssa|softssa]] 20 augusti 2004 kl.08.22 (UTC) #[[Användare:Wellparp|Wellparp]] 20 augusti 2004 kl.08.42 (UTC) <!---- [[Användare:Mike|\Mike]] 23 augusti 2004 kl.18.04 (UTC) ---> :(''tidgare inlägg''): Tills vidare, och '''med undantag för''' "skönlitteratur som skrivs som svenskaövning", uppstyrt via en språkkurs. Exempelvis deckaren... (bör kanske konstruera en kurs med en gång, som kan ge i uppdrag åt studenterna att skriva en deckare? :-D '''Blank röst/neutral''' <!-- #<s>[[Användare:Mike|\Mike]] 19 augusti 2004 kl.22.09 (UTC)</s> <br> --> : (''tidigare inlägg''): Jag vill i varje fall inte vara den som drar upp gränserna mellan "erotisk skönlitteratur" och pornografi - så jag måste säga att jag är tveksam. <s>#[[Användare:Solkoll|Solkoll]] 19 augusti 2004 kl.22.21 (UTC)</s> : (''tidigare inlägg''): Hör inte skönlitterära källtexter egentligen hemma på wikisource?, sådant som är en ensam författares färdiga verk är ju inget annat än en källtext. Jag menar att det är skillnad på sådant och till exempel deckaren som är skapad helt och hållet med wikitekniken, vilket också är en förutsättning för dess existens, jag menar: man skriver inte "wikideckaren" hemma på skrivmaskinen, det är omöjligt =) Den platsar här (och även andra gemensamma verk om så sker) enligt min åsikt men inte källtexterna. '''Linje 3''' Skönlitterära texter accepteras '''inte''' på svenska Wikibooks om de inte har godkänts genom ett Ting eller annat liknande omröstningförfarande. #[[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 26 augusti 2004 kl.23.03 (UTC) <br> #[[Användare:Mike|\Mike]] 23 augusti 2004 kl.18.04 (UTC) Bra kompromiss! #[[Användare:Solkoll|Solkoll]] 13 september 2004 kl.18.11 (UTC) Känns mest rätt och demokratiskt. '''Diskussion''' :Nu vet jag inte om jag hänger med: Vad menar du med ''källtexter'' i det här sammanhanget? Var går gränsen mellan en "wikitext" (exempelvis wikideckaren) och en källtext? Vilken kategori skulle till exempel kvällens "novell" hamna i? [[Användare:Mike|\Mike]] 19 augusti 2004 kl.23.15 (UTC) ::Vad jag menar med en källtext är en komplett (färdigskriven) text som inte är avsedd att bearbetas, skönlitteratur eller ej och sådant finns det på wikisource. Nu vet inte jag om "novellen" var komplett eller inte ty jag läste aldrig eländet, så jag kan inte svara på var den platsar men jag hoppas att jag klargort vad jag avsåg med mitt inlägg. [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 19 augusti 2004 kl.23.42 (UTC) :::Komplett eller färdigskriven?? Usch, nu är jag sådär petig igen. Nå, om jag förstår dig rätt här mitt i natten så skulle 'books vara till för arbetet med böckerna, och när (om!) de blir färdiga så ska de flyttas till 'source... Men då får du ursäkta mig att jag inte kopplar riktigt för ögonblicket, borde kanske ta det här i morgon istället, men frågan är om du anser att vi på 'books ska acceptera/uppmuntra/... skönlitterära böcker och texter? Huruvida de sedan flyttas till 'source är en annan fråga. [[Användare:Mike|\Mike]] 20 augusti 2004 kl.01.28 (UTC) ::::"Komplett eller färdigskriven??" blir något någonsin helt färdigt? är det inte så att man ger sig när "det duger"? =) Skall jag vara helt ärlig så är jag inte speciellt intresserad av skönlitteratur över huvud taget så för min del kan det kvitta om det finns här eller inte, därför ställer jag mig neutral. [[Användare:Solkoll|Solkoll]] (på brollans dator, chello är nere av nån anledning just nu) Mats, jag kan köpa ditt argument om att "kollektivt författade skönlitterära texter" kan användas i undervisningen i språk. Frågan är bara - för mig - om det lämpliga i att skriva skönlitteratur för dess egen skull, eller om man ska begränsa det till en del i en språkövning. Däremot kan det mycket väl vara så att språkövningen, om jag får kalla det så, får tillräcklig kvalitet för att kunna sparas, (och därför vill jag inte riktigt rösta för skönlitteraturförbud heller). (''Definition'': Så länge det sker ett "regelbundet" skrivande på texten från minst tre användare, så har den "tillräcklig kvalitet"). (Det är inte för inte som man intresserar sig för matte, va?) Så mitt förslag skulle då kunna vara att vi avråder från allt skönlitterärt författande i andra fall än som en "ren" svenskaövning. Och att vi där ger förslag på att en t.ex. [[Wikideckaren - en detektivroman skriven gemensamt av Wikibooks användare|deckare]] kan vara bra att börja med som "svenskaövning"? [[Användare:Mike|\Mike]] 23 augusti 2004 kl.03.45 (UTC) : Att betrakta dekaren som ett experimentellt undantag ser jag som ett formellt snyggt alternativ. : Kanske är det så att kollektivt författad skönlitteratur kommer att fungera här i framtiden då wikigemenskapen fått styrfart och någon form av speciella skönlitterära kategorier har blivit verklighet. Om wikigemenskapen då fattat beslutet att t.ex. kategorin pornografi inte är välkommen kan dessa artikelbidrag lätt utrangeras. : / [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] 23 augusti 2004 kl.16.05 (UTC) 108 3037 2004-08-20T01:06:01Z Den fjättrade ankan 2 '''Facit''' till övningsuppgifterna i [[Matematik C]]: #Lisa har <math> \frac{1}{2}\cdot\frac{1}{4}=\frac{1}{8} </math> äpple. 111 7179 2005-12-09T21:01:57Z Grön 127 flyttade Matematik C Repetition av Matematik A och Matematik B till Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B == Matematik A-E== {| align=left border=1 | colspan=3 align=center | [[Matematik A]] || [[Matematik B]] || [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B]] || [[Matematik C]] || [[Matematik D]] || [[Matematik E]] || [[formelsamling]] |- |} <br> __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ == Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B == Det här är det första kapitlet i kursen [[Matematik C]]. Kapitlet är en genomgång av matematiken i kurserna A och B. == Algebra == Algebra är den delen av matematiken som sysselsätter sig med omskrivning av aritmetiska uttryck och ekvationer. Vi tittar närmare på vad detta betyder: # Ett algebraiskt uttryck är en matematisk formel som innehåller siffror och bokstäver men inget likhetstecken. Uttrycket består av termer som åtskiljs av additions- och subtraktionstecken. En term består av siffror och bokstäver som åtskiljs av multiplikations- och divisionstecken och av potensernas exponenter. # En ekvation är en matematisk formel som innehåller matematiska uttryck och ett likhetstecken. Ekvationen ''0=0'' innehåller ingen information alls. Hos alla andra ekvationer har däremot likhetstecknet en betydelse, vanligen informationen att någon form av omskrivning har gjorts. # Ekvationer och uttryck består av symboler som representerar olika siffervärden. De värden som inte förändras kallas för konstanter. De värden som kan ändras kallas för variabler. Variabler brukar representeras av små bokstäver, t.ex. ''x'', ''y'' och ''z'', och konstanter antingen med sina siffervärden eller med stora bokstäver, t.ex. ''A'', ''B'' och ''C''. # Aritmetik är läran om att använda de vanliga räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och potens på konstanter och variabler. # Algebran, till sist, berättar hur och i vilken ordning dessa räknesätt ska användas när man ändrar ett uttryck eller en ekvation t.ex. för att göra det enklare. I detta kapitel presenteras några av de vanligaste algebraiska omskrivningsreglerna: ===Prioriteringsregler=== <br clear=right> *Parentesregler {| align=right border=1 cellspacing=4 ! colspan=2 | parentesregler |- | <math> \ a+(-b)=a-b </math> |- | <math> \ a\cdot b=ab </math> |- | <math> \ a-(-b)=a+b </math> |- | <math> \ a\cdot (-b)=a(-b)=-ab </math> |- | <math> \ (-a)\cdot (-b)=(-a)(-b)=ab </math> |} Prioriteringsordningen ovan kan frångås genom att man sätter in parenteser i uttrycket. Den vanligaste orsaken till att man använder parentser är när man vill tydliggöra till vilken symbol ett minustecken hör samt då man vill utföra en multiplikation på flera termer samtidigt. En bra tumregel är att hellre sätta in för många än för få parenteser. '''Exempel''' {| | <math>\ a=b\cdot (-c)=-bc</math> | |- | <math>\ a(b+c)=ab+ac </math> | Distributiva lagen |- | <math>\ (a+b)\cdot (c+d)=ac+ad+bc+bd </math> | Utvidgade distributiva lagen |} Se även konjugering och kvadratkomplettring nedan. '''Övningar''' : ... {| align=right border=1 ! Prioriteringsregler |- | 1. Beräkning av potenser |- | 2. Multiplikation och division |- | 3. Addition och subtraktion |} Ett uttryck är alltså en viss uppställning av symboler, siffrorna och variablerna, som satts i en viss relation till varandra genom de räkneoperationer, addition, multiplikation etc, som ingår i uttrycket. Innan man möblerar om i en sådan uppställning bör man vara medveten om vad räkneoperationerna innebär. När man utför en addition skapar man en mängd, dvs man grupperar flera saker. En multiplikation är ett förenklat skrivsätt för en serie additioner: <math>3\cdot 5=3+3+3+3+3</math> och en potens är en serie multiplikationer: <math>3^5=3\cdot 3\cdot 3\cdot 3\cdot 3</math>. På motsvarande sätt innebär en substraktion att man delar upp en mängd och en division är en serie sådana uppdelningar. Med detta i bakhuvudet inser man lätt att om man först utför additioner och därefter multiplikationer så påverkar additionerna multiplikationerna. Och, omvänt, om man först utför multiplikationerna så påverkar detta inte efterkommande additioner. Man ska alltså utföra räkneoperationerna i den ordning som anges i tabellen intill. '''Exempel''' : ... '''Övningar''' : ... <br clear=right> ===Bråk=== {| align=right border=1 ! colspan=2 width=400 | Regler för bråkräkning |- | <math> \frac{-a}{b}=-\frac{a}{b} </math> | <math> b\neq 0 </math> |- | <math> \frac{-a}{-b}=\frac{a}{b} </math> | <math> b\neq 0 </math> |- | <math> a\cdot \frac{b}{c}=a\frac{b}{c}=\frac{ab}{c} </math> | <math> c\neq 0 </math> |- | <math> \frac{a}{b}\cdot\frac{c}{d}=\frac{ac}{bd} </math> | <math> b\neq 0, d\neq 0 </math> |- | <math> \frac{a}{b}\Big/\frac{c}{d}=\frac{\frac{a}{b}}{\frac{c}{d}}=\frac{a}{b}\cdot\frac{d}{c}=\frac{a}{b}\frac{d}{c}=\frac{ad}{bc} </math> | <math> b\neq 0, c\neq 0, d\neq 0 </math> |- | <math> \frac{a}{b} + \frac{c}{d} = \frac{ad}{bd} + \frac{bc}{bd} = \frac{ad+bc}{bd} </math> | <math> b\neq 0, d\neq 0 </math> |} : Ett bråk är en division mellan uttryck som innehåller heltal men inte decimaltal. I uttrycket <math>a \over b</math> kallas ''a'' för täljare och ''b'' nämnare. Genom att utföra samma multiplikation i både täljare och nämnare kan man skriva om ett bråk: {| | Förlängning | Multiplicera både nämnare<br>och täljare med samma tal | <math> \frac{1}{7}=\frac{1 \cdot 5}{7 \cdot 5}=\frac{5}{35}</math> |- | Förkortning | Dela upp täljare och/eller nämnare<br>i flera gemensamma faktorer | <math>\frac{49}{21}=\frac{7 \cdot7}{3 \cdot 7}=\frac{7}{3}</math> |} '''Exempel''' : ... '''Övningar'''<br> # Pelle har ett halvt äpple. Han skär bort en fjärdedel av det halva äpplet och ger till Lisa. Hur stor del av ett äpple har Lisa? # ... <br clear=right> ===Potenser=== {| align=right border=1 ! colspan=2 width=400 | Potensregler |- | <math> a^n=a \cdot a \cdot a \cdot ... \cdot a </math> | ''n'' stycken ''a'' |- | <math> a^m \cdot a^n=a^{m+n} </math> | |- | <math> (a^m)^n=a^{mn} </math> | |- | <math> a^{b^c}=a^{(b^c)} </math> | |- | <math> \frac{a^m}{a^n}=a^{m-n} </math> | |- | <math> \left( \frac{a}{b} \right)^m=\frac{a^m}{b^m} </math> | |- | <math> (ab)^m=a^m\cdot b^m </math> | |- | <math> a=a^1</math> | |- | <math> a^0=1 </math> | <math>a \ne 0</math> |- | <math>1^n=1</math> | |- | <math> a^{-1}=\frac{1}{a} </math> | <math> a \ne 0 </math> |- | <math> a^{1/2}= \sqrt{a} </math> | |- | <math> a^{m/n}=(a^m)^{1/n}= \sqrt[n]{a^m} </math> | <math> m,n>0 </math> |} Om vi låter ''n'' vara ett naturligt tal, dvs ett positivt heltal, gäller följande: # <math>a^n=a_1\cdot a_2\cdot a_3\cdot ... \cdot a_n</math> betyder att ''a'' ska multipliceras med sig själv ''n'' gånger. Hela uttrycket kallas för en potens med ''a'' som bas och ''n'' som exponent. Uttrycket kallas ibland för den ''n'':te potensen av ''a''. # <math>a^{1/n}=\sqrt[n]{a}</math>, dvs det tal som multiplicerat med sig själv ''n'' gånger blir talet ''a''. Rötter är med andra ord egentligen onödiga, det räcker med att använda potenser. # <math>a^{-n}=\frac{1}{a^n}</math>, dvs det tal tal man får om man dividerar med ''a'' ''n'' gånger. Man får passa sig lite för talet 0 när man räknar med potenser. För alla positiva heltal ''n'' gäller <math>0^n=0</math> och <math>n^0=1</math> däremot är inte <math>0^0</math> definierat, dvs det är förbjudet precis som <math>\frac{n}{0}</math>. '''Exempel''' : ... '''Övningar''' # Beräkna <math> 4^{-2}-2^{4} </math> # ... <br clear=right> ===Kvadratkomplettering och konjugatuttryck=== {| align=right border=1 ! colspan=2 width=400 | Några regler |- | <math>\ (a+b)^2=a^2+2ab+b^2 </math> | Första kvadreringsregeln |- | <math>\ (a-b)^2=a^2-2ab+b^2 </math> | Andra kvadreringsregeln |- | <math>\ (a+b)(a-b)=a^2-b^2 </math> | Konjugatregeln |} : ... '''Exempel''' : ... '''Övningar''' #... <br clear=right> == Vinklar == {| align=right border=1 width=500 ! colspan=3 | Grundläggande begrepp och satser för vinklar |- ! Figur || Beskrivning || Skrivsätt |- | [[bild:Triangel ABC.png]] | En triangel har hörnen ''A, B'' och ''C''. Man säger att '''vinkeln''' ''BAC'' har sin spets i hörnet ''A''. Då ingen risk för missförstånd föreligger säger man bara vinkeln ''A''. | <math> BAC=x=\angle A </math> <br><math>\angle BCD=y</math> |- | [[bild:Spetsig vinkel.png]] | En '''spetsig vinkel''' är mindre än <math>90^\circ</math>. | <math>v<90^\circ</math> |- | [[bild:Rät vinkel.png]] | En '''rät vinkel''' är <math>90^\circ</math>. | <math>v=90^\circ</math> |- | [[bild:Trubbig vinkel.png]] | En '''trubbig vinkel''' är större än <math>90^\circ</math> och mindre än <math>180^\circ</math>. | <br><math>90^\circ<v<180^\circ</math> |- | [[bild:Rak vinkel.png]] | En '''rak vinkel''' är <math>180^\circ</math>. | <math>v=180^\circ</math> |- | ''Bild saknas'' | '''Vertikalvinklar''' är lika stora | <math>u=v</math> |- | [[bild:vertikalvinklar.png]] | När en linje skär två parallella linjer är '''vertikalvinklar''' lika stora. | <math>u=v</math> |- | [[bild:alternativvinklar.png]] | När en linje skär två parallella linjer är '''alternatvinklar''' lika stora. | <math>u=v</math> |- | [[bild:Triangel ABC=180.png]] | '''Vinkelsumman''' i en triangel är alltid <math>180^\circ</math>. | <math>a+b+c=180^\circ</math> |- | ''Bild saknas'' | '''Yttervinkeln''' är lika med summan av motstående inre vinklar. | <math>y=a+b</math> |- | ''Bild saknas'' | '''Basvinklarna''' i en likbenttriangel är lika stora. | <math>u=v</math> |- | ''Bild saknas'' | Två vinklar som tillsammans är <math>90^\circ</math> kallas '''komplementvinklar'''. | <math>a+b=90^\circ</math> |- | ''Bild saknas'' | Två vinklar som tillsammans är <math>180^\circ</math> kallas '''supplementvinklar'''. | <math>a+b=180^\circ</math> |- | [[bild:Bisektris.png]] | En '''bisektris''' är en linje som delar en vinkel i två lika stora vinklar. | - |} : Introduktion och räkneexempel... *Randvinklar '''Övningar''' #... <br clear=right> == Geometri och formler == * Likformighet * Topptriangelsatsen * Transversalsatsen * Skalor i längd, area och volym * Två dimensioner: Area och omkrets * Tre dimensioner: Volym och area <br clear=right> == Linjära funktioner == *Ekvationsystem {{stub}} [[Kategori:Läromedel]] 112 3040 2004-08-21T10:01:45Z Mats Halldin 8 Matematik C:Repetition av Ma A och MaB flyttad till Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B #REDIRECT [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B]] 113 3041 2004-08-21T11:06:59Z Väsk 11 {{SITENAME}}:Administratörer 114 3042 2004-08-21T11:08:19Z Väsk 11 Nedan följer en lista över länkar till hemsidor som säljer nya och begagnade böcker, och mycket annan information om de böcker du söker. {{SITENAME}} har <b>inget</b> affärssamarbete med ovanstående företag och ska inte heller tolkas som en uppmuntran. 115 3043 2004-08-21T11:10:52Z Väsk 11 Bra slogan? (direktöversatt från engelskan) Från Wikibooks, projektet för fria läroböcker. 116 3044 2004-08-21T11:13:12Z Väsk 11 (Från http://sv.wikibooks.org) 117 3045 2004-08-21T11:14:39Z Väsk 11 Hoppas att det här gör så att det inte står "Wikipedia" i alla sidors titel längre. Wikibooks 119 3047 2004-10-08T15:13:44Z Solkoll 5 [[w:sv:Sverige|Svenskt]] tvåkronrs[[w:sv:mynt|mynt]] från [[w:sv:år 1922|år 1922]]. {{ PD }} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 120 3048 2004-10-08T13:20:25Z Solkoll 5 Justitias vågskål, bild av [[Användare:Alers|Alers]]. {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 121 3049 2004-10-08T13:05:00Z Solkoll 5 <!-- denna rad behövs för att rätt visas i lista över meddelandevariabler --> <div style="width: 90%; padding: 1px; border: 1px solid gray; margin: 0 auto; text-align: left;" align="center"> {|width="90%" cellspacing="0" border="0" align="center" cellpadding="4" | |bgcolor="F0F7FF" width="80" |[[Bild:Gnuhuvud.jpg|80px|]] |bgcolor="F0F7FF" valign="top" |<small>Tillstånd ges att kopiera, distribuera och/eller redigera detta dokument i enlighet med villkoren i ''The GNU Free Documentation License'', Version 1.2 eller senare, utgivet av ''the Free Software Foundation''; exklusive eventuella "oföränderliga avsnitt" ''(invariant sections)'' och text på fram- och baksida. Ett exemplar av denna licens finns här: "[[m:Wikipedia:Text of the GNU Free Documentation License|Text of the GNU Free Documentation License]]" </small> |- |- |ALIGN="LEFT" bgcolor="f0F7FF" |<SMALL>[[W:Wikipedia:Allmänt förbehåll|Förbehåll]]</SMALL> |ALIGN="RIGHT" bgcolor="f0F7FF" |<SMALL>[http://www.wikipedia.org/wiki/MediaWiki:GFDL English statement]</SMALL> |} </div> [[Kategori:Bilder med GFDL-licens|{{PAGENAME}}]] 122 12630 2006-10-20T23:22:12Z 81.229.15.69 /* Grundvillkor för ersättning */ [[Bild:Justitias-vågskål,-bild-av-.gif|100px|right]] ==Inledning== Den här boken är tänkt som handledning vid självständiga eller ledarledda studier som leder till anställning som handläggare av ersättningsärenden vid arbetslöshet, vid en av de svenska arbetslöshetskassorna. ==Lagrum== *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1997%3A238&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW 1997:238] Lag om arbetslöshetsförsäkring *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1997%3A835&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW 1997:835] Förordning om arbetslöshetsförsäkring *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1997%3A239&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW 1997:239] Lag om arbetslöshetskassor *[http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1997%3A836&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW 1997:836] Förordning om arbetslöshetskassor ==Terminologi== *Arbetslöshetsersättning - ''ersättning'' *Arbetslöshetskassa - ''a-kassa'' el. ''kassa'' *Lagen om arbetslöshetsförsäkring - ''ALF'' *Lagen om arbetslöshetskassor - ''LAK'' *Förordning om arbetslöshetskassor - ''ALFFo'' *Förordning om arbetslöshetskassor - ''LAKFo'' *Inkomstbortfallsförsäkring - ''IBF'' ==Medlemskap i en arbetslöshetskassa== Rätt till medlemskap i en svensk a-kassa har den som uppfyller nedanstående villkor (34§ LAK): *Inte är medlem i en annan a-kassa *Inte fyllt 64 år *Uppfyller ett inträdesvillkor **genom förvärvsarbete: Den sökande ska under en sammanhängande period om fem veckor, under minst fyra veckor arbetat i snitt minst 17 timmar per vecka **genom studier: Den sökande är berättigad till ersättning enligt studerandevillkoret (ALF) Utöver detta måste den sökande uppfylla de kriterier om yrke och utbildning som krävs enligt arbetslöshetskassans stadgar. Ansökan måste vara skriftlig. Medlemskap kan tidigast beviljas den från och med den första i den kalendermånad då arbetet i inträdesvillkoret påbörjades, ''dock'' tidigast den månad då ansökan ankom till kassan. ==Arbetslöshetsförsäkringen== 1 § Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare och företagare. Vissa särskilda bestämmelser som endast gäller för företagare finns i 34-37 §§. 2 § Vad som i denna lag sägs om medlemmar i en arbetslöshetskassa skall också tillämpas på dem som är anslutna till den kompletterande arbetslöshetskassan. 3 § Rätt till ersättning har endast personer som i Sverige uppfyller ersättningsvillkoren enligt denna lag, om inte något annat följer av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Om regeringen har träffat överenskommelse med någon annan stat om andra villkor för rätt att få ersättning än som föreskrivs i denna lag, skall arbetslöshetskassan tillämpa dessa villkor. 3 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, såsom försöksverksamhet under tiden den 1 juli 1997-den 30 september 1999, besluta att personer som redan får ersättning enligt denna lag skall kunna få fortsatt ersättning enligt lagen utan att villkoren i 9 §, med undantag av tredje punkten, är uppfyllda. Lag 1998:1783). ===Grund- och inkomstbortfallsförsäkring=== 7 § Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas till den som varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader, under förutsättning att medlemmen efter det senaste inträdet i kassan uppfyllt arbetsvillkoret enligt 12-14 a §§ eller studerandevillkoret enligt 19 § (medlemsvillkor). Lag (2003:330). 8 § Personer som omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har varit medlemmar i en annan sådan kassa får för uppfyllandet av medlemsvillkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan. 24 § Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas med ett belopp per dag som inte är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form av grundbelopp). Dagpenning i form av grundbelopp lämnas med det belopp som regeringen fastställer, om inte annat följer av denna lag. ===Grundvillkor för ersättning=== 9 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som 1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan, 2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan, 3. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, 4. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och 5. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete. Lag (2000:1460). 9 a § Under de första 100 ersättningsdagarna i en ersättningsperiod får en sökande begränsa sig till att söka lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet. Detsamma gäller vid ny arbetslöshet, om tolv månader förflutit sedan den sökande senast fick ersättning och ersättningsperioden inte har löpt ut. Möjligheten att begränsa sökandet under de första 100 dagarna gäller dock inte om en sökande påbörjar en ny ersättningsperiod i direkt anslutning till den föregående perioden. Lag (2000:1460). 10 § Ersättning enligt denna lag lämnas inte i följande fall. 1. Ersättning lämnas inte till personer som deltar i utbildning. 2. Ersättning lämnas inte till personer som är permitterade utan lön. 3. Ersättning enligt grundförsäkringen lämnas inte till personer som enligt 37 § första stycket 2 lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor har uteslutits från medlemskap under en tid av ett år från uteslutningen. Om det finns särskilda skäl får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, med avvikelse från vad som anges i punkterna 1 och 2, föreskriva att ersättning får lämnas till personer som deltar i utbildning eller är permitterade utan lön samt de villkor för rätt till ersättning som i sådana fall skall gälla. 11 § Erbjudet arbete skall anses lämpligt, om 1. det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar för arbetet samt andra personliga förhållanden, 2. anställningsförmånerna är förenliga med de förmåner som arbetstagare får som är anställda enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är skäliga i förhållande till de förmåner arbetstagare med likvärdiga arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid jämförliga företag, 3. arbetet inte hänför sig till en arbetsplats där arbetskonflikt råder till följd av stridsåtgärder som är lovliga enligt lag och kollektivavtal, och 4. förhållandena på arbetsplatsen motsvarar vad som anges i författning eller myndighets föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa eller olycksfall. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om lämpligt arbete. Lag (2000:627). ===Arbetsvillkoren=== 12 § Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som under en ramtid av tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde 1. haft förvärvsarbete i minst 6 månader och utfört arbetet under minst 70 timmar per kalendermånad, eller 2. haft förvärvsarbete i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av 6 kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var och en av dessa månader (arbetsvillkor). För att ha rätt till en inkomstrelaterad ersättning skall den sökande ha uppfyllt arbetsvillkoret efter det senaste inträdet i arbetslöshetskassan. En sökande som omedelbart före inträdet har varit medlem i en annan sådan kassa får för att uppfylla arbetsvilkoret tillgodoräkna sig tid i den kassan. ===Studerandevillkoret=== 18 § En sökande är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om han eller hon stått till arbetsmarknadens förfogande som arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen eller förvärvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10 månader i anslutning till att han eller hon avslutat en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). För en sökande som deltagit i aktivitetsgarantin finns särskilda bestämmelser i 19 §. När ramtiden bestäms räknas inte in den tid då en sökande har varit hindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap, vård av eget barn som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i familjen. För en sökande som avslutat sin utbildning genom att fullfölja en treårig gymnasieutbildning och är under 20 år efter att ramtiden om 10 månader i första stycket förflutit förlängs dock ramtiden till den dag den sökande fyller 20 år. Lag (2003:330). 19 § En sökande som deltagit i aktivitetsgarantin är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret, om han eller hon enligt överenskommelse i handlingsplanen enligt 24 § förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program, lämnat aktivitetsgarantin för studier samt därefter genomgått och avslutat en utbildning på heltid som omfattar minst ett läsår och som berättigar till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395). Om ersättningen i aktivitetsgarantin baserades på en inkomstrelaterad ersättning är en sökande som uppfyllt studerandevillkoret enligt första stycket berättigad till ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. I 30 a § finns särskilda regler om hur den inkomstrelaterade ersättningen bestäms. Rätt till ersättning förutsätter att en sökande inom en ramtid av 10 månader efter att han eller hon avslutat utbildningen ansökt om ersättning. När ramtiden bestäms skall 18 § andra stycket tillämpas. Lag (2003:330). [[Kategori:SAB: Oc]] 125 9073 2006-03-28T08:20:06Z NERIUM 225 Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. [[Kategori:Formelsamling|Fysik]] 126 9470 2006-04-11T06:50:11Z NERIUM 225 Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. {| width="100%" |bgcolor="#E0F0FF"|Här kan du skriva in texter om olika formler eller enheter som borde finnas med i boken om du inte vet riktigt var du skall lägga dom eller om du kanske inte är så van wikianvändare och inte vill krångla med tabeller och liknande. Du kanske sett en sida på w:sv:wikipedia (eller någon annanstans) som beskriver något som bör vara med här, då kan du kopiera texten och klistra in den här så ser någon van wikibookist till att det kommer rätt med tiden. Och du!, inget upphovskyddat material här. (Klicka på 'redigera' ovan, eller på 'edit' till höger för att skriva.) '''OBS - lägg till din text här nedanför:''' |} *<!-- Under denna linje --> ... *<!-- Och helst över denna --> [[Kategori:Formelsamling]] 127 12741 2006-10-31T22:07:10Z 213.101.96.90 '''Nedanför den här raden kan du skriva in önskemål om formler du vill läsa om i den här samlingen:''' *Jag vill läsa om foriertransformationen. // [[Användare:Solkoll|Solkoll]] 5 augusti 2004 kl.01.06 (UTC) * Det finns många formler i det ämnet. Några av dom viktigaste finns hos [[Formelsamling matematik transformer]], avsnitt 2. 'Fourier-transform'. För att få se flera formler och upplysningar om hur dom används gör du nog bäst i att gå till [[w:Fourier-transform|Wikipedias artikel 'Fourier-transform']] * Man måste bara lägga till Elektronegativiteten enligt pauling under kemi. * Transformationsmatriser (framförallt rotation) är något jag aldrig minns när jag behöver [[Kategori:Önskelistor]] [[Kategori:Formelsamling]] 128 9074 2006-03-28T08:20:27Z NERIUM 225 Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. [[Kategori:Formelsamling|Matematik]] 129 9342 2006-04-05T22:27:10Z NERIUM 225 #REDIRECT [[Förslag på titlar]] 130 3058 2004-08-23T09:00:56Z Mike 6 Textcash flyttad till Formelsamling:Textcash #REDIRECT [[Formelsamling:Textcash]] 132 13031 2006-12-22T16:46:25Z 83.248.254.18 Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. == Konventioner == * Konstanter betecknas med a,b,c * Stegfunktionen &theta;(t)=1 för t&ge;0 : &theta;(t)=0 annars. * Diracpulsen &delta;(t) kan definieras som: <math>\int^{\infty}_{- \infty}\delta (t)dt=1</math> <math> \wedge </math> <math> \delta (t)=0 </math> <math>\forall</math> <math>t \neq 0</math> == Fourier-transform == <h3> Definitioner </h3> <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="0"> <tr> <td> Om <math>f(t), -\infty < t < \infty, </math> är styckvis deriverbart och absolut integrerbart då: * Fourier-transform: <math>F( \omega )=\int_{- \infty}^{ \infty} f(t) e^{-i \omega t}dt</math> * Invers Fourier-transform: <math>f(t) = \frac {1}{2\pi}\int_{- \infty}^{ \infty} F( \omega ) e^{i \omega t}d\omega</math> </td> </tr> </table> <h3> Fourier-transform tabell </h3> <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="0"> <tr> <td> &nbsp; </td> <td> <math> f(t)\,\!</math> </td> <td> <math> F(\omega)\,\!</math></td> </tr> <tr> <td> 1</td> <td> <math> af(t)+bg(t)\,\!</math></td> <td> <math> aF(\omega)+bG(\omega)\,\!</math></td> </tr> <tr> <td> 2 </td> <td> <math> f(at), (a\in\mathbb{R}, a\neq 0) </math></td> <td> <math> \frac{1}{|a|} F\left( \frac {\omega}{a} \right) </math></td> </tr> <tr> <td> 3 </td> <td> <math> f(-t)\,\!</math></td> <td> <math> F(-\omega)\,\!</math></td> </tr> </table> == Diskret Fourier-transform == <h3> Definitioner </h3> <h3> Diskret Fourier-transform tabell </h3> == z-Transform == <h3> Definitioner </h3> <h3> z-transform tabell </h3> == Laplace-transform == <h3> Definitioner </h3> <h3> Laplace-transform tabell </h3> [[Kategori:Formelsamling matematik]] 133 13027 2006-12-22T16:37:18Z 83.248.254.18 /* Potensregler */ Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. = Algebra = Låt <math>a,b,c\in \mathbb{R} </math> och <math>m,n\in \mathbb{Z}</math>. === Algebraiska lagar === {| | <math>a+b=b+a\,\!</math> | ''(kommutativa lagen under addition)'' |- | <math>a\cdot b=b\cdot a\,\!</math> | ''(kommutativa lagen under multiplikation)'' |- | <math>(a+b)+c=a+(b+c)\,\!</math> | ''(associativa lagen under addition)'' |- | <math>(a\cdot b)\cdot c=a\cdot (b\cdot c)\,\!</math> | ''(associativa lagen under multiplikation)'' |- | <math>a\cdot (b+c)=a\cdot b+a\cdot c\,\!</math> | ''(distributiva lagen)'' |} ---- {| |<math>(a+b)^2=a^2+2\cdot ab+b^2\,\!</math> | ''(kvadreringsregeln)'' (Se [[Matematik B:Algebra]]) |- | <math>(a-b)^2=a^2-2\cdot ab+b^2\,\!</math> | ''(kvadreringsregeln)'' (Se [[Matematik B:Algebra]]) |- | <math>a^2-b^2=(a+b)\cdot (a-b)\,\!</math> | ''(konjugatregeln)'' (Se [[Matematik B:Algebra]]) |} ---- {| | <math> n! = (1\cdot 2\cdot 3\cdot ...\cdot n) = \prod_{k=1}^n k </math> | ''(fakultet)'' |- | <math>(a+b)^n= \sum_{k=0}^{n} {n\choose k}a^{n-k}b^k = \sum_{k=0}^{n} \frac{n!}{k!(n-k)!} a^{n-k}b^k </math> | ''(binomialteoremet)'' |- | <math>(a_1+a_2+...+a_m)^n= \sum_{k_1+k_2+...+k_m=n}^{} \frac{n!}{{k_1}!{k_2}! ... {k_m}!} a_1^{k_1}a_2^{k_2} ... a_m^{k_m}</math> | ''(multinomialteoremet)'' |} ---- === Parentesregler === <math> a+(-b)=a-b\,\!</math> <math> a \cdot b=ab\,\!</math> <math> a-(-b)=a+b\,\!</math> <math> a \cdot (-b)=a(-b)=-ab\,\!</math> <math> (-a) \cdot (-b)=(-a)(-b)=ab\,\!</math> ---- |- | <math> a\cdot \frac{b}{c}=\frac{a}{1}\frac{b}{c}=\frac{ab}{c} </math> | <math> c\neq 0 </math> |- | <math> \frac{a}{b}\cdot\frac{c}{d}=\frac{ac}{bd} </math> | <math> b\neq 0, d\neq 0 </math> |- | <math> \frac{a}{b}\Big/\frac{c}{d}=\frac{\frac{a}{b}}{\frac{c}{d}}=\frac{a}{b}\cdot\frac{d}{c}=\frac{a}{b}\frac{d}{c}=\frac{ad}{bc} </math> | <math> b\neq 0, c\neq 0, d\neq 0 </math> |- | <math> \frac{a}{b} + \frac{c}{d} = \frac{ad}{bd} + \frac{bc}{bd} = \frac{ad+bc}{bd} </math> | <math> b\neq 0, d\neq 0 </math> |} ---- === Potensregler === {| | <math> a^n=a \cdot a \cdot a \cdot ... \cdot a </math> | ''n'' stycken ''a'' |- | <math> a^m \cdot a^n=a^{m+n} </math> | |- | <math> (a^m)^n=a^{m\cdot n} </math> | |- | <math> a^{b^c}=a^{(b^c)} </math> | |- | <math> \frac{a^m}{a^n}=a^{m-n} </math> | |- | <math> \left( \frac{a}{b} \right)^m=\frac{a^m}{b^m} </math> | |- | <math> (ab)^m = a^m\cdot b^m </math> | |- | <math> a=a^1\,\!</math> | |- | <math> a^0=1\,\!</math> | <math>a \ne 0\,\!</math> |- | <math>1^n=1\,\!</math> | |- | <math> a^{-x}=\frac{1}{a^x} </math> | <math> a \ne 0\,\!</math> |- | <math> a^{1/2}= \sqrt{a} </math> | |- | <math> a^{m/n}=(a^m)^{1/n}= \sqrt[n]{a^m} </math> | <math> m,n>0 </math> |} ---- === Andragradsekvationer === Rötterna till andragradsekvationen på formen <math>x^2+px+q=0</math> ges av: : <math> x_{1,2} = -\frac{p}{2}\plusmn\sqrt{\left(\frac{p}{2}\right)^2-q} </math> ---- [[Kategori:Formelsamling matematik]] 134 13030 2006-12-22T16:45:02Z 83.248.254.18 /* Formler */ Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. =De elementära funktionerna.= <h3>Definitioner </h3> * En '''''funktion f''''' är en regel, som till varje x i '''''definitionsmängden, D_f''''' ordnar precis ett tal f(x) kallad funktionens värde i x. * Mängden av alla förekommande f(x) kallas för '''''värdemängden, V_f''''' av f. * Funktionen '''''f''''' kallas '''''injektiv''''' om för varje par x₁,x₂&isin; D_f det gäller att om x₁ &ne; x₂ &rArr; f(x₁) &ne; f(x₂). == Trigonometriska funktioner == ===Formler=== <math>\sin(\theta)=\sin(180^\circ-\theta)=\cos(90^\circ-\theta)</math> <math>\sin(180^\circ+\theta)=-\sin(\theta)</math> <math>\sin^2(\theta)+\cos^2(\theta)=1\,\!</math> <math>\sin(-\theta)=-\sin(\theta)\,\!</math> <math>\cos(-\theta)=\cos(\theta)\,\!</math> <math>\sin(2\cdot\theta)=2\cdot\sin(\theta)\cdot \cos(\theta)</math> <math>\cos(2\cdot\theta)=1-2\cdot\sin^2(\theta) = 2\cdot\cos^2(\theta)-1 = \cos^2(\theta) - \sin^2(\theta) </math> <math>\tan(\theta) = \frac{\sin(\theta)}{\cos(\theta)} </math> :Tangensfunktionen är definierad för alla <math>\theta\ne \frac{\pi}{2} + n\cdot\pi </math> rad, där <math>n\in \mathbb{Z} </math>. :(I grader: <math>\theta \ne 90^\circ + n\cdot 180^\circ</math>, där <math>n\in\mathbb{Z}</math>) == Arcusfunktioner == ===Formler=== == Hyperboliska funktioner == ===Formler=== <math>\sinh(\theta)=\frac{1}{2}(e^x-e^{-x}) = -\sinh(-\theta)</math> <math>\cosh(\theta)=\frac{1}{2}(e^x+e^{-x}) = \cosh(-\theta)</math> <math>(\cosh(\theta))^2 - (\sinh(\theta))^2 = 1\,\!</math> [[Kategori:Formelsamling matematik]] 135 11703 2006-07-29T10:41:51Z 83.250.202.200 /* SI Prefix */ Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. ==Metersystemet== Metersystemet introducerades ursprungligen av franska nationalförsamlingen år 1790 och grundenheten för systemet "1 meter" avsåg då en miljondel (1:1,000,000) av avståndet från [[W:ekvatorn|ekvatorn]] till [[W:Nordpolen|nordpolen]] över parismeridianen. Numera har definitionen ändrats för att tillgodose den moderna världens krav på högre precision. I [[W:Sverige|Sverige]] infördes metersystemet år 1878. Systemet definierar ett antal ''grundenheter'' ur vilka övriga enheter definieras som produkter och kvot, t.ex. storheten ''hastighet'' är längd per tid, varvid enheten för hastighet blir m/s. Ett system med ''prefix'' används för att skala upp enheter om de är för små samt att skala ner enheter när dessa är för stora. T.ex längre sträckor mäts i ''kilo''-meter, små vikter mäts i ''milli''-gram. Prefix får inte hängas på varandra för att ytterligare förändra skalan. I äldre litteratur är det inte ovanligt med brott mot denna regel. Exempel: det är fel att uttrycka frekvens i kMHz ("kilomegaherts"), rätt är GHz för samma storleksordning. ==== SI Grundenheter ==== {| width=100% |- ! width=20% bgcolor="#E8E76A" | Storhet ! width=10% bgcolor="#FFD8D8" | Enhet ! bgcolor="#79FDFB" | Definition |- | bgcolor="#F6F5BA" | Längd | bgcolor="#FFF0F0" | Meter | bgcolor="#E0FFFF" | Den sträcka som ljuset färdas på 1:299792458 sekunder |- | bgcolor="#F6F5BA" | Massa | bgcolor="#FFF0F0" | Kilogram | bgcolor="#E0FFFF" | Massan hos standardvikten, vilken befinner sig i ett valv i Paris. |- | bgcolor="#F6F5BA" | Tid | bgcolor="#FFF0F0" | Sekund | bgcolor="#E0FFFF" | Den tidsperiod som motsvarar exakt 9 192 631 770 perioder av den strålning som ges av en energiövergång mellan två hyperfina energinivåer i en atom cesium-133 som befinner sig i grundtillståndet. |- | bgcolor="#F6F5BA" | Elektrisk Strömstyrka | bgcolor="#FFF0F0" | Ampere | bgcolor="#E0FFFF" | Den strömstyrka som går genom två oändligt långa parallella leddningar på 1 meters avstånd, och då ger upphov till en kraft på 2 &times; 10^-7 [[w:Newton|Newton]] per meter ledning. |- | bgcolor="#F6F5BA" | Termodynamisk temperatur | bgcolor="#FFF0F0" | Kelvin | bgcolor="#E0FFFF" | 1 Kelvin är 1/273,16 av temperaturen vid vattnets trippelpunkt. |- | bgcolor="#F6F5BA" | Substansmängd | bgcolor="#FFF0F0" | Mol | bgcolor="#E0FFFF" | Det antal, som anger antalet atomer i exakt 0,012 kg av kol-12. (C¹²) |- | bgcolor="#F6F5BA" | Ljusstyrka | bgcolor="#FFF0F0" | Candela | bgcolor="#E0FFFF" | Den ljusintensitet, i en given riktning, som avges av en källa av monokromatiskt ljus med frekvensen 540 × 10¹² [[w:Hz|Hz]] och har en strålningsintensitet i denna riktning av (1/683) [[w:Watt|Watt]] per [[w:steradian|steradian]]. |} ==== SI Prefix ==== {| width=100% |- ! width=10% bgcolor="#E8E76A" | Talfaktor ! width=10% bgcolor="#FFD8D8" | Beteckning ! bgcolor="#79FDFB" | Ursprung och kommentar |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10²⁴ | bgcolor="#FFF0F0" | yotta (Y) | bgcolor="#E0FFFF" | oct åtta 10^{3 * 8} (OBS! ''grek.'' jota = 10) ((jmfr: fattar inte ett [[w:Jota|Jota]] )) |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10²¹ | bgcolor="#FFF0F0" | zetta (Z) | bgcolor="#E0FFFF" | sept sju 10^{3 * 7} |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10¹⁸ | bgcolor="#FFF0F0" | exa (E) | bgcolor="#E0FFFF" | hex ''grek.'' sex 10^{3 * 6} |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10¹⁵ | bgcolor="#FFF0F0" | peta (P) | bgcolor="#E0FFFF" | ''grek.'' fem 10^{3 * 5} |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10¹² | bgcolor="#FFF0F0" | tera (T) | bgcolor="#E0FFFF" | ''grek. teras'' monster |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10⁹ | bgcolor="#FFF0F0" | giga (G) | bgcolor="#E0FFFF" | ''grek.'' jätte |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10⁶ | bgcolor="#FFF0F0" | mega (M) | bgcolor="#E0FFFF" | ''grek. megalos'' stor |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10³ | bgcolor="#FFF0F0" | kilo (k) | bgcolor="#E0FFFF" | - ? - |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10² | bgcolor="#FFF0F0" | hekto (h) | bgcolor="#E0FFFF" | - ? - |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10¹ | bgcolor="#FFF0F0" | deka (da) | bgcolor="#E0FFFF" | ''grek.'' tio |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-1 | bgcolor="#FFF0F0" | deci (d) | bgcolor="#E0FFFF" | ''lat.'' tio |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-2 | bgcolor="#FFF0F0" | centi (c) | bgcolor="#E0FFFF" | ''lat.'' hundra |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-3 | bgcolor="#FFF0F0" | milli (m) | bgcolor="#E0FFFF" | ''lat.'' tusen |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-6 | bgcolor="#FFF0F0" | micro (&mu;) | bgcolor="#E0FFFF" | ''lat.''liten |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-9 | bgcolor="#FFF0F0" | nano (n) | bgcolor="#E0FFFF" | ''ital. nano'' dvärg |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-12 | bgcolor="#FFF0F0" | pico (p) | bgcolor="#E0FFFF" | ''ital.'' liten |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-15 | bgcolor="#FFF0F0" | femto (f) | bgcolor="#E0FFFF" | ''danska'' femton, denna benämning vald för att hedra Niels Bohr. |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-18 | bgcolor="#FFF0F0" | atto (a) | bgcolor="#E0FFFF" | ''danska'' arton, denna benämning vald för att hedra Niels Bohr. |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-21 | bgcolor="#FFF0F0" | zepto (z) | bgcolor="#E0FFFF" | - ? - |- | bgcolor="#F6F5BA" | 10^-24 | bgcolor="#FFF0F0" | yokto (y) | bgcolor="#E0FFFF" | ''grek.'' όχτώ vilket betyder åtta eftersom 10^-24 är lika med 1/1000⁸. |} [[Kategori:Formelsamling fysik|Enhetssystem]] 136 10024 2006-05-17T07:28:18Z 81.216.13.35 /* Periodiska systemet */ Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. '''Periodiska systemet''' kallas den tabell över atomslag och grundämnen/element som är uppställd efter deras kemiska och fysikaliska egenskaper, vilka varierar periodiskt med atomvikten och styrs av elektronkonfigurationen. Periodiska systemet uppställdes på 1860-talet. ===Periodiska systemet=== <table style="width: 80%;"> <tr align="center"> <td>[[w:Periodiska systemets grupper|'''Grupp''']]</td> <td>[[w:Alkalimetaller|'''1''']]</td> <td>[[w:Alkaliska jordmetaller|'''2''']]</td> <td>[[w:Grupp 3 element|'''3''']]</td> <td>[[w:Grupp 4 element|'''4''']]</td> <td>[[w:Grupp 5 element|'''5''']]</td> <td>[[w:Grupp 6 element|'''6''']]</td> <td>[[w:Grupp 7 element|'''7''']]</td> <td>[[w:Grupp 8 element|'''8''']]</td> <td>[[w:Grupp 9 element|'''9''']]</td> <td>[[w:Grupp 10 element|'''10''']]</td> <td>[[w:Myntmetaller|'''11''']]</td> <td>[[w:Zinkgruppen|'''12''']]</td> <td>[[w:Borgruppen|'''13''']]</td> <td>[[w:Kolgruppen|'''14''']]</td> <td>[[w:Kvävegruppen|'''15''']]</td> <td>[[w:Syregruppen|'''16''']]</td> <td>[[w:Halogener|'''17''']]</td> <td>[[w:&Auml;delgaser|'''18''']]</td> </tr> <tr align="center"> <td>[[w:Periodiska systemets perioder|'''Period''']]</td> <td colspan="19"><br/> </td> </tr> <tr align="center"> <td>[[w:Period 1 element|'''1''']]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#a0ffa0"><font color="orange">1</font><br/> [[w:V&auml;te|H]]</td> <td colspan="16"><br/> </td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#c0ffff"><font color="orange">2</font><br/> [[w:Helium|He]]</td> </tr> <tr align="center"> <td>[[w:Period 2 element|'''2''']]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff6666">3<br/> [[w:Litium|Li]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffdead">4<br/> [[w:Beryllium|Be]]</td> <td colspan="10"><br/> </td> <td style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700" bgcolor="#cccc99">5<br/> [[w:Bor|B]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#a0ffa0">6<br/> [[w:Kol|C]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#a0ffa0"><font color="orange">7</font><br/> [[w:Kv&auml;ve|N]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#a0ffa0"><font color="orange">8</font><br/> [[w:Syre|O]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#ffff99"><font color="orange">9</font><br/> [[w:Fluor|F]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#c0ffff"><font color="orange">10</font><br/> [[w:Neon|Ne]]</td> </tr> <tr align="center"> <td>[[w:Period 3 element|'''3''']]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff6666">11<br/> [[w:Natrium|Na]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffdead">12<br/> [[w:Magnesium|Mg]]</td> <td colspan="10"><br/> </td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#cccccc">13<br/> [[w:Aluminium|Al]]</td> <td style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700" bgcolor="#cccc99">14<br/> [[w:Kisel|Si]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#a0ffa0">15<br/> [[w:Fosfor|P]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#a0ffa0">16<br/> [[w:Svavel|S]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#ffff99"><font color="orange">17</font><br/> [[w:Klor|Cl]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#c0ffff"><font color="orange">18</font><br/> [[w:Argon|Ar]]</td> </tr> <tr align="center"> <td>[[w:Period 4 element|'''4''']]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff6666">19<br/> [[w:Kalium|K]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffdead">20<br/> [[w:Kalcium|Ca]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">21<br/> [[w:Skandium|Sc]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">22<br/> [[w:Titan|Ti]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">23<br/> [[w:Vanadin|V]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">24<br/> [[w:Krom|Cr]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">25<br/> [[w:Mangan|Mn]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">26<br/> [[w:J&auml;rn|Fe]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">27<br/> [[w:Kobolt|Co]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">28<br/> [[w:Nickel|Ni]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">29<br/> [[w:Koppar|Cu]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">30<br/> [[w:Zink|Zn]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#cccccc">31<br/> [[w:Gallium|Ga]]</td> <td style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700" bgcolor="#cccc99">32<br/> [[w:Germanium|Ge]]</td> <td style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700" bgcolor="#cccc99">33<br/> [[w:Arsenik|As]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#a0ffa0">34<br/> [[Selen|Se]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#ffff99"><font color="blue">35</font><br/> [[w:Brom|Br]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#c0ffff"><font color="orange">36</font><br/> [[w:Krypton|Kr]]</td> </tr> <tr align="center"> <td>[[w:Period 5 element|'''5''']]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff6666">37<br/> [[w:Rubidium|Rb]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffdead">38<br/> [[w:Strontium|Sr]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">39<br/> [[w:Yttrium|Y]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">40<br/> [[w:Zirkonium|Zr]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">41<br/> [[w:Niob|Nb]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">42<br/> [[w:Molybden|Mo]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">43</font><br/> [[w:Teknetium|Tc]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">44<br/> [[w:Rutenium|Ru]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">45<br/> [[w:Rodium|Rh]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">46<br/> [[w:Palladium|Pd]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">47<br/> [[w:Silver|Ag]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">48<br/> [[w:Kadmium|Cd]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#cccccc">49<br/> [[w:Indium|In]]</td> <td style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#cccccc">50<br/> [[w:Tenn|Sn]]</td> <td style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700" bgcolor="#cccc99">51<br/> [[w:Antimon|Sb]]</td> <td style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700" bgcolor="#cccc99">52<br/> [[w:Tellur|Te]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#ffff99">53<br/> [[w:Jod|I]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#c0ffff"><font color="orange">54</font><br/> [[w:Xenon|Xe]]</td> </tr> <tr align="center"> <td>[[w:Period 6 element|'''6''']]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff6666">55<br/> [[w:Cesium|Cs]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffdead">56<br/> [[w:Barium|Ba]]</td> <td style="vertical-align: top; background-color: rgb(255, 191, 255);"><font size="-1">*<br/> </font></td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">72<br/> [[w:Hafnium|Hf]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">73<br/> [[w:Tantal|Ta]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">74<br/> [[w:Wolfram|W]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">75<br/> [[w:Rhenium|Re]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">76<br/> [[w:Osmium|Os]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">77<br/> [[w:iridium (grundämne)|Ir]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">78<br/> [[w:Platina|Pt]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0">79<br/> [[w:Guld|Au]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="blue">80</font><br/> [[w:Kvicksilver|Hg]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#cccccc">81<br/> [[w:Tallium|Tl]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#cccccc">82<br/> [[w:Bly|Pb]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#cccccc">83<br/> [[w:Vismut|Bi]]</td> <td style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700" bgcolor="#cccc99">84<br/> [[w:Polonium|Po]]</td> <td style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700" bgcolor="#ffff99">85<br/> [[w:Astat|At]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#c0ffff"><font color="orange">86</font><br/> [[w:Radon|Rn]]</td> </tr> <tr align="center"> <td>[[w:Period 7 element|'''7''']]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff6666">87<br/> &nbsp;[[w:Francium|Fr]]&nbsp;</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffdead">88<br/> [[w:Radium|Ra]]</td> <td style="vertical-align: top; background-color: rgb(255, 153, 204);"><font size="-1">**<br/> </font></td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">104</font><br/> [[w:Rutherfordium|Rf]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">105</font><br/> [[w:Dubnium|Db]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">106</font><br/> [[w:Seaborgium|Sg]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">107</font><br/> [[w:Bohrium|Bh]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">108</font><br/> [[w:Hassium|Hs]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">109</font><br/> [[w:Meitnerium|Mt]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">110</font><br/> [[w:Darmstadtium|Ds]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">111</font><br/> [[w:Röntgenium|Rg]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffc0c0"><font color="red">112</font><br/> [[w:Ununbium|Uub]]</td> <td bgcolor="#eceaec"><font color="red">113<br/> [[w:Ununtrium|Uut]]</font></td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#cccccc"><font color="red">114</font><br/> [[w:Ununquadium|Uuq]]</td> <td bgcolor="#eceaec"><font color="red">115<br/> [[w:Ununpentium|Uup]]</font></td> <td bgcolor="#eceaec"><font color="#cccccc">116<br/> [[w:Ununhexium|Uuh]]</font></td> <td bgcolor="#fcfecc"><font color="#cccccc">117<br/> [[w:Ununseptium|Uus]]</font></td> <td bgcolor="#ecfefc"><font color="#cccccc">118<br/> [[w:Ununoctium|Uuo]]</font></td> </tr> <tr align="center"> <td colspan="21"><br/> </td> </tr> <tr align="center"> <td colspan="4" align="right">* '''[[w:Lantanider|Lantanider]]'''</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">57<br/> [[w:Lantan|La]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">58<br/> [[w:Cerium|Ce]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">59<br/> [[w:Praseodym|Pr]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">60<br/> [[w:Neodym|Nd]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff"><font color="red">61</font><br/> [[w:Prometium|Pm]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">62<br/> [[w:Samarium|Sm]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">63<br/> [[w:Europium|Eu]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">64<br/> [[w:Gadolinium|Gd]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">65<br/> [[w:Terbium|Tb]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">66<br/> [[w:Dysprosium|Dy]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">67<br/> [[w:Holmium|Ho]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">68<br/> [[w:Erbium|Er]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">69<br/> [[w:Tulium|Tm]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">70<br/> [[w:Ytterbium|Yb]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ffbfff">71<br/> [[w:Lutetium|Lu]]</td> </tr> <tr align="center"> <td colspan="4" align="right">** '''[[w:Aktinider|Aktinider]]'''</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc">89<br/> [[w:Aktinium|Ac]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc">90<br/> [[w:Torium|Th]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc">91<br/> [[w:Protaktinium|Pa]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc">92<br/> [[w:Uran|U]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">93</font><br/> [[w:Neptunium|Np]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">94</font><br/> [[w:Plutonium|Pu]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">95</font><br/> [[w:Americium|Am]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">96</font><br/> [[w:Curium|Cm]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">97</font><br/> [[w:Berkelium|Bk]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">98</font><br/> [[w:Californium|Cf]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">99</font><br/> [[w:Einsteinium|Es]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">100</font><br/> [[w:Fermium|Fm]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">101</font><br/> [[w:Mendelevium|Md]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">102</font><br/> [[w:Nobelium|No]]</td> <td style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#ff99cc"><font color="red">103</font><br/> [[w:Lawrencium|Lr]]</td> </tr> </table> ===Färg- och teckenförklaring=== I tabellen anges följande per grundämne: *Atomnummer. Dess färg anger ämnets aggregationstillstånd vid NTP (rumstemperatur och normalt tryck): **<font color="orange">'''orange'''</font>=gasformigt, **<font color="blue">'''blå'''</font>=flytande, **'''svart'''=fast, om ämnet förekommer naturligt **<font color="red">'''röd'''</font>=fast, om ämnet bara förekommer på konstgjord väg *Kemiskt tecken. * Bakgrundsfärger betecknar kemisk serie: {| border="0" | bgcolor="#ff6666"|[[w:Alkalimetaller|Alkalimetaller]] | bgcolor="#ffdead"|[[w:Alkaliska jordmetaller|Alkaliska jordmetaller]] | bgcolor="#ffbfff"|[[w:Lantanider|Lantanider]] | bgcolor="#ff99cc"|[[w:Aktinider|Aktinider]] | bgcolor="#ffc0c0"|[[w:Övergångsmetaller|Övergångsmetaller]] |- | bgcolor="#cccccc"|[[w:Övriga metaller|Övriga metaller]] | bgcolor="#cccc99"|[[w:Halvmetaller|Halvmetaller]] | bgcolor="#a0ffa0"|[[w:Icke-metaller|Icke-metaller]] | bgcolor="#ffff99"|[[w:Halogener|Halogener]] | bgcolor="#c0ffff"|[[w:Ädelgaser|Ädelgaser]] |} * Ljusgrå/ljusgul bakgrund betyder att ämnet ännu ej upptäckts men har en plats i tabellen. * Rutans ram betecknar metaller / halvmetaller / icke-metaller: {| border="0" | style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#222255" bgcolor="#FFFFFF"|[[w:Metaller|Metaller]] | style="border-style:dotted;border-width:2px;border-color:#777700" bgcolor="#FFFFFF"|[[w:Halvmetaller|Halvmetaller]] | style="border-style:solid;border-width:2px;border-color:#00FF00" bgcolor="#FFFFFF"|[[w:Icke-metaller|Icke-metaller]] |} Red. anm: Denna sida kopierad från svenska Wikipedias uppslagsord: [[w:Periodiska systemet|Periodiska systemet]] med smärre justeringar. [[Kategori:Formelsamling kemi|Periodiska systemet]] 137 6261 2005-10-10T01:21:10Z Max Speed 65 Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. Inom naturvetenskapen är en '''fysikalisk konstant''' en fysisk kvantitet med oföränderligt numeriskt värde. (Samtliga länkar länkar till Wikipedia) <table border="1" cellspacing="0" cellpadding="5"> <th>Kvantitet</th> <th>Symbol</th> <th>Värde</th> <th>Ref.</th> </tr> <tr> <td>Allmänna gaskonstanten</td> <td><i>R</i></td> <td>8,314 472(15) J&middot;K^-1&middot;mol^-1</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>Atomära masskonstanten (unified atomic mass unit)</td> <td><i>m_u</i> = 1 u</td> <td>1,660 538 73(13) &times; 10^-27 kg</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Avogadros tal|Avogadros tal]]</td> <td><i>L, N</i>_A</td> <td>6,022 141 99(47) &times; 10²³</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Bohrmagneton|Bohrmagneton]]</td> <td>&mu;_B</td> <td>9.274 008 99(37) &times; 10^-24 J&middot;T^-1</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Bohrradien|Bohrradien]]</td> <td><i>a</i>₀</td> <td>5,291 772 083(19) &times; 10^-11 m</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Boltzmanns konstant|Boltzmanns konstant]]</td> <td><i>k</i></td> <td>1,380 6503(24) &times; 10^-23 J&middot;K^-1</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>Definitionen för noll på [[w:Celsius|Celsius]]skalan</td> <td>&nbsp;</td> <td>273,15 K </td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>[[w:Elementarladdning|Elementarladdning]]</td> <td><i>e</i></td> <td>1,602 176 462(63) &times; 10^-19 C</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:elektromagnetism|elektromagnetiskt]] moment</td> <td>&mu;_e</td> <td>-9,284 763 62(37) &times; 10^-24 J&middot;T^-1</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Elektron|Elektronens]] vilomassa</td> <td><i>m_e</i></td> <td>9,109 381 88(72) &times; 10^-31 kg</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Faradays konstant|Faradays konstant]]</td> <td><i>F</i></td> <td>9,648 534 15(39) &times; 10⁴ C&middot;mol^-1</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Finstrukturkonstanten|Finstrukturkonstanten]]</td> <td>&alpha; = &mu;₀<i>e</i>²<i>c</i> / (2<i>h</i>)</td> <td>7,297 352 533(27) &times; 10^-3</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Gravitationskonstant|Gravitationskonstanten]]</td> <td>G</td> <td>6,672 59(85) &times; 10^-11 m³&middot;kg^-1&middot;s^-2</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>Hartree-energi</td> <td><i>E</i>_h</td> <td>4.359 743 81(34) &times; 10^-18 J</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>Kapacitiviteten för fria rymden</td> <td>&epsilon;₀ = 1/(&mu;₀c²)</td> <td>8,854 187 817 ... &times; 10^-12 F&middot;m^-1</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>Karakteristiska impedansen för fria rymden</td> <td><i>Z</i>₀ = &mu;₀c</td> <td>376,730 313 461... &Omega; (definierad)</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>Lande <i>g</i>-faktor för fri elektron</td> <td><i>g</i>_e</td> <td>2,002 319 304 386(20)</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>[[w:Ljusets hastighet|Ljusets hastighet]] i vakuum</td> <td><i>c</i></td> <td>299 792 458 m&middot;s^-1 (definierad)</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>magnetiskt moment för protoner i H₂O, &mu;'_p</td> <td>&mu;'_p / &mu;_B</td> <td>1,520 993 129(17) &times; 10^-3</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>[[w:Molvolym|Molvolym]], ideal gas, <i>p</i> = 1 bar, &theta; = 0⁰C</td> <td>&nbsp;</td> <td>22,710 981(40) L&middot;mol^-1</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Neutron|Neutronens]] vilomassa</td> <td><i>m_n</i></td> <td>1,674 927 16(13) &times; 10^-27 kg</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>nukleär magneton</td> <td>&mu;_N</td> <td>5,050 786 6(17) &times; 10^-27 J&middot;T^-1</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>Permeabiliteten för fria rymden</td> <td>&mu;₀</td> <td>4&pi; &times; 10^-7 N A^-2 (definierad)</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Plancks konstant|Plancks konstant]]</td> <td><i>h</i></td> <td>6,626 068 76(52) &times; 10^-34 J&middot;s</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Planck-Diracs konstant|Planck-Diracs konstant]]</td> <td><math>\hbar</math> = <i>h</i> / (2&pi;)</td> <td>1,054 571 596(82) &times; 10^-34 J&middot;s</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Planckmassa|Planckmassan]]</td> <td>''m''_p = (<math>\hbar</math>''c'' / <i>G</i>)^1/2 </td> <td>2,1767(16) &times; 10^-8 kg</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Plancklängd|Plancklängden]]</td> <td>''l''_p= (<math>\hbar</math>''G'' / ''c''³) ^1/2</td> <td>1,6160(12) &times; 10^-35 m</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Plancktid|Plancktid]]</td> <td>''t''_p = (<math>\hbar</math>''G'' / ''c''⁵)^1/2</td> <td>5,3906(40) &times; 10^-44 s</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>Första konstanten i Plancks strålningslag</td> <td>c₁</td> <td>3,741 774 9(22) &times; 10^-16 W&middot;m²</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>Andra konstanten i Plancks strålningslag</td> <td>c₂</td> <td>1,438 769 (12) &times; 10^-2 m&middot;K</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>protonmagnetiskt moment</td> <td>&mu;_p</td> <td>1,410 607 61(47) &times; 10^-26 J&middot;T^-1</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>[[w:Proton|Protonens]] vilomassa</td> <td><i>m_p</i></td> <td>1,672 621 58(13) &times; 10^-27 kg</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>protonens resonansfrekvens per fält i H₂O</td> <td>&gamma;'_p / (2&pi;)</td> <td>42,576 375 (13) M&middot;Hz&middot;T^-1</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>protonmagnetogyrisk proportion</td> <td>&gamma;_p</td> <td>2,675 221 28(81) &times; 10⁸ s^-1&middot;T^-1</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>Rydbergs konstant</td> <td><i>R</i>_&infin;</td> <td>1,097 373 156 8549(83) &times; 10⁷ m^-1</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w: atmosfär (tryckenhet)|Standardatmosfär]]</td> <td>atm</td> <td>101 325 Pa (definierad)</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Stefan-Boltzmanns konstant|Stefan-Boltzmanns konstant]]</td> <td>&sigma;</td> <td>5,670 400(40) &times; 10^-8 W&middot;m^-2&middot;K^-4</td> <td>a</td> </tr> <tr> <td>[[w:Tyngdacceleration|Tyngdaccelerationens]] normalvärde</td> <td><i>g</i>_n</td> <td>9,80665 m&middot;s^-2 (definierad)</td> <td>?</td> </tr> <tr> <td>&nbsp;</td> <td>&alpha;^-1</td> <td>137,035 999 76(50)</td> <td>a</td> </tr> </table> ==Referenser== Denna sida kopierad från svenska Wikipedias uppslagsord: "[[w:Fysikaliska konstanter|Fysikaliska konstanter]]" med smärre justeringar. *http://www.wikipedia.org/wiki/Physical_constants *^aPeter J. Mohr and Barry N. Taylor, "CODATA Recommended Values of the Fundamental Physical Constants: 1998," ''Journal of Physical and Chemical Reference Data,'' Vol. 28, No. 6, 1999 and ''Reviews of Modern Physics,'' Vol. 72, No. 2, 2000.[[http://physics.nist.gov/cuu/Constants/]] [[Kategori:Formelsamling fysik|Fysikaliska konstanter]] 138 12830 2006-11-11T17:12:28Z 83.253.86.223 Det här kommer att bli ett läromedel i Kemi kurs A. == Innehållsförteckning == {| width=100% | === [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] === === [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] === [[Kemi A:Atomernas byggnad#Atommodell|Atommodell]] &bull; [[Kemi A:Atomernas byggnad#Masstal|Masstal]] &bull; [[Kemi A:Atomernas byggnad#Isotoper|Isotoper]] &bull; [[Kemi A:Atomernas byggnad#Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]] === [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] === [[Kemi A:Grundämnenas släktskap#Grupper|Grupper]] &bull; [[Kemi A:Grundämnenas släktskap#Huvudgrupperna|Huvudgrupperna]] &bull; [[Kemi A:Grundämnenas släktskap#Övergångsmetaller|Övergångsmetaller]] &bull; [[Kemi A:Grundämnenas släktskap#Perioder|Perioder]] === [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] === [[Kemi A:Kemisk bindning#Jonbindning|Jonbindning]] &bull; [[Kemi A:Kemisk bindning#Kovalent bindning|Kovalent bindning]] &bull; [[Kemi A:Kemisk bindning#Metallbindning|Metallbindning]] === [[Kemi A:Storheter|Storheter]]=== [[Kemi A:Storheter#Atommassa|Atommassa]] &bull; [[Kemi A:Storheter#Molekylmassa|Molekylmassa]] &bull; [[Kemi A:Storheter#Formelmassa|Formelmassa]] &bull; [[Kemi A:Storheter#Mol|Mol]] &bull; [[Kemi A:Storheter#Substansmängd|Substansmängd]] &bull; [[Kemi A:Storheter#Molmassa|Molmassa]] === [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] === [[Kemi A:Reaktionsformler#Molekyler och jonföreningar|Molekyler och jonföreningar]] &bull; [[Kemi A:Reaktionsformler#Ordformel|Ordformel]] &bull; [[Kemi A:Reaktionsformler#Reaktionsformel|Reaktionsformel]] &bull; [[Kemi A:Reaktionsformler#Lösningar|Lösningar]] &bull; [[Kemi A:Reaktionsformler#Masshalt|Masshalt]] &bull; [[Kemi A:Reaktionsformler#Molaritet|Molaritet]] === [[Kemi A:Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]] === [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Syror|Syror]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Starka och svaga syror|Starka och svaga syror]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Vanliga syror|Vanliga syror]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Baser|Baser]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Starka och svaga baser|Starka och svaga baser]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Vanliga baser|Vanliga baser]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Syrabasindikatorer|Syrabasindikatorer]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#pH-skalan|pH-skalan]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Neutralisation|Neutralisation]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Autoprotolys|Autoprotolys]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Buffertlösningar|Buffertlösningar]] &bull; [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Sammanfattning|Sammanfattning]] === [[Kemi A:Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]] === | === [[Kemi A:Kolföreningar|Kolföreningar]] === [[Kemi A:Kolföreningar#Kolväten|Kolväten]] &bull; [[Kemi A:Kolföreningar#Alkoholer|Alkoholer]] &bull; [[Kemi A:Kolföreningar#Karboxylsyror|Karboxylsyror]] &bull; [[Kemi A:Kolföreningar#Estrar|Estrar]] &bull; [[Kemi A:Kolföreningar#Etrar|Etrar]] &bull; [[Kemi A:Kolföreningar#Fetter, kolhydrater och proteiner|Fetter, kolhydrater och proteiner]] === [[Kemi A:Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]] === === [[Kemi A:Lösningar|Lösningar]] === === [[Kemi A:Energi|Energi]] === === [[Kemi A:Ickemetaller|Ickemetaller]] === === [[Kemi A:Moderna material|Moderna material]] === [[Kemi A:Moderna material#Plast|Plast]] &bull; [[Kemi A:Moderna material#Keramer|Keramer]] &bull; [[Kemi A:Moderna material#Metaller|Metaller]] === [[Kemi A:Fördjupningar|Fördjupningar]] === === [[Kemi A:Laborationer|Laborationer]] === === [[Kemi A:Övningar|Övningar]] === === [[Kemi A:Facit|Facit]] === === [[Kemi A:Register|Register]] === |} ==Se även== * [[Formelsamling]] * [[Formelsamling kemi Periodiska systemet| Periodiska systemet]] På svenska Wikipedia: * [[w:sv:Periodiska systemets grupper|Periodiska systemets grupper]] * [[w:sv:Periodiska systemets perioder|Periodiska systemets perioder]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter atomnummer|Lista över grundämnen efter atomnummer]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter kemiskt tecken|Lista över grundämnen efter kemiskt tecken]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter namn|Lista över grundämnen efter namn]] {{stub}} __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ [[kategori:Läromedel]] [[kategori:SAB: U]] 143 3070 2004-09-10T13:41:19Z Mats Halldin 8 /* Materia */ istället för ickeillustration, tabellkluster :) {| align=center border=1 cellpadding=5 | width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A]] | align=center | Upp: [[Kemi A]] | width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] |- | width=33% align=center | [[Formelsamling]] | align=center | [[Kemi A:Övningar#Introduktion|Övningar]] | width=33% align=center | [[Kemi A:Facit#Introduktion|Facit]] |} Detta är en introduktion till Kemi A. ==Materia== {| width=100% | align=center | Materia |} {| width=100% | width=33% align=center | Blandningar | width=34% align=center | <math>\Leftrightarrow</math> | width=33% align=center | Rena ämnen |} {| width=100% | width=25% align=center | Homogena blandningar | width=25% align=center | Hetrogena blandningar | width=17% align=center | Kemiska föreningar | width=16% align=center | <math>\Leftrightarrow</math> | width=17% align=center | Grundämnen |} {| width=100% | width=50% | &nbsp; | width=12% align=center | Jonföreningar | width=13% align=center | Molekylföreningar | width=8% align=center | Metaller | width=9% align=center | Halvmetaller | width=8% align=center | Ickemetaller |} Allt i universum som är uppbyggt av '''atomer''' kallas för '''materia'''. Materian är antingen ett '''rent ämne''' eller en '''blandning''' av rena ämnen. Typiskt för de rena ämnena är att de övergår från en aggreagationsform till en annan vid bestämda temperaturer. Blandningar gör sådan övergångar vid olika temperaturer beroende på hur mycket av olika rena ämnen som ingår i blandningen. Rena ämnen kan skrivas som en kemisk formel medan blandningar måste skrivas som en summa av rena ämnen. Blandningar, å andra sidan, kan alltid delas upp i rena ämnen genom en fysikalisk process. För att dela upp ett rent ämne krävs en '''kemisk reaktion'''. Man skiljer på två sorters blandningar: '''Homogena blandningar''' där de rena ämnena inte kan urskilas med blotta ögat och '''hetrogen blandning''' där de olika rena ämnen kan urskiljas. De rena ämnena delas upp i två grupper: '''Kemiska föreningar''' där flera olika atomer bildar molekyler och '''grundämnen''' som består av molekyler som uteslutande innehåller identiska atomer. De kemiska föreningarna delas i sin tur upp i två grupper: '''Jonföreningar''' som vanligen är en kombination av en metall och en ickemetall och som innehåller laddade atomer, s.k. joner, och '''molekylföreningar''' som vanligen består av enbart ickemetaller och där atomerna delar elektroner med varandra. Grundämnena kan delas upp i tre grupper: '''Metaller''' som leder ström och värme bra och har en glänsande yta; '''ickemetaller''' som saknar metallernas egenskaper och ofta, i rumstemperatur återfinns som gas eller vätska; och '''halvmetallerna''' som är en liten grupp ämnen som har några av metallernas egenskaper men saknar andra. {| border=1 width = 400 ! Exempel 1 |- |Jod i fast form upphettas. När temperaturen ökar övergår ämnet direkt till jod gasform, s.k. sublimering. Detta är alltså ett exempel på när ett ämne övergår från en aggregationform till en annan. |- | '''I (s) + värme -> I (g)''' |- ! Exempel 2 |- | Magnesium i fast form upphettas ett ögonblick. En vit låga uppstår och fortsätter även efter det att värmen har avlägsnats. När den vita lågan dött ut har magnesiumet tillsammans med syret i luften bildat magnesiumoxid. Detta är ett exempel på en kemisk reaktion. Den vita lågan tyder på att reaktionen leder till att energi frigörs. |- |'''2 Mg (s) + O_2 -> 2 MgO (s) + energi''' |} Grundämnena förekommer nästan bara i bunden form i naturen. Undantagen är, å ena sidan, de grundämnen som reagerar trögt med andra ämnen och, å andra sidan, de ämnen som reagera mycket lätt med andra ämnen. Bland de ämnen som inte vill reagera märks framför allt de s.k. ädla ämnena: '''Ädelmetallerna''' silver, guld och platina i mitten av det periodiska systemet samt '''ädelgaserna''' helium, neon, argon, krypton, xenon och radon längst till ut till höger i det periodiska systemet. Grundämnen som syre och kväve är visserligen mycket benägna att reagera med andra ämnen men gör detta i sådan omfattning att de också frigörs kontinuerligt. Syre t.ex. förbrukas i stora mängder då djur och människor andas men återskapas också i samma takt av växternas fotosyntes. Mycket vanligare är att grundämnena är bundna till varandra i någon form. Natrium och klor förekommer t.ex. inte alls i fri form eftersom natrium reagerar mycket lätt med vatten, och klor reagerar med det mesta. Däremot är den kemiska förening de bildar, natriumklorid, stabilt och mycket vanligt i naturen. ==Aggregationstillstånd== {| width=100% border=1 | align=center | ''Detta ska bli en illustration...'' |- | # Gas - (g) ## Sublimering ## Sublimering # Flytande - (l) ## Ångbildning / kokning ## Kondensation # Fast - (s) ## Smältning ## Stelning |} All materia intar alltid någon av de tre '''aggregationsformerna''' '''''fast''''', '''''flytande''''' eller '''''gas'''''. Om man ändrar på temperaturen eller trycket kan materian övergå från en aggregationsform till en annan. En sådan övergång kallas en '''fysikalisk förändring'''. {{stub}} 144 9877 2006-05-04T20:53:09Z NERIUM 225 {| align=center border=1 cellpadding=5 | width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] | align=center | Upp: [[Kemi A]] | width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] |- | width=33% align=center | [[Formelsamling]] | align=center | [[Kemi A:Övningar#Atomernas byggnad|Övningar]] | width=33% align=center | [[Kemi A:Facit#Atomernas byggnad|Facit]] |} <br clear=all> Det här avsnittet beskriver '''atomernas byggnad'''. Idén att all materia är uppbyggd av en minsta delbar enhet härstammar från antiken. [[w:sv:Demokritos|Demokritos]] antog, utifrån rent filosofiska grunder, att ingenting kan delas upp i allt mindre delar i all oändlighet. Han kallade de partiklar som alltså var odelbara för '''atomer''' (grekiska: ''atomos'', "odelbar"). Det tog sedan nästan 2 000 år innan [[w:sv::John Dalton|John Dalton]] utförde experiment som visade att all materia verkligen är uppbyggd av små odelbara enheter. Sedan dess har t.ex. atombomber visat att atomerna visserligen utgör mycket starka byggstenar men att de inte är odelbara. Som vi ska se i detta avsnitt består atomer i själva verket av mindre delar. Dessa delar inte bara förklarar varför atomerna är alltings byggstenar, delarna utgör också de komponenter som vi behöver för att förstå varför olika ämnen beter sig som de gör. Mänskligheten har visserligen lärt sig att spränga atomer, vilket frigör fantastiska mängder energi, men inom kemin studerar man bara vad som händer när olika atomer reagerar med varandra. Atomernas inre lämnas med andra ord gärna åt sig själv (eller fysikerna) men atomernas inre är av största betydelse för hur de reagerar med varandra. Här ska vi alltså titta närmare på hur atomerna är uppbyggda. I själva verket har atomernas inre byggstenar visat sig mycket svåra att förstå sig på och en förståelse för deras egentliga natur hänger ihop med förklaringen till hela universums uppkomst. I detta avsnitt ska vi emellertid begränsa oss till en förenklad modell av atomen. {| align=center border=1 ! colspan=2 | Faktaruta |- | align=center | ''Lite om universum och hur atomerna skapades...'' | [[Bild:Heliumatom.png|heliumatom]] |- | colspan=2 align=center | Här saknas information! Hjälp Wikibooks genom att fylla i mer. |} <br clear=all> ==Atommodell== För att förstå varför vissa ämnen reagerar lättare med varandra än andra måste man förstå hur atomerna är uppbyggda. Vår kunskap om atomernas inre bygger på de upptäckter som gjordes av vetenskapsmän före och efter sekelskiftet 1900. Den förenklade '''atommodell''' de kom fram till är den som vi ska presentera här. {| align=right width=100% border=1 ! align=center colspan=2 | Bilder |- | height=250 align=center | Atomkärna (med protoner och neutroner). | align=center | Atom med elektronmoln |- | align=center | Atommodell av väte | align=center | Atommodell av t.ex. natrium |} <br clear=all> Till skillnad från vad man länge trodde är inte atomerna odelbara. Istället består de av mindre partiklar som kallas '''elementarpartiklar''': '''Protoner''', '''neutroner''' och '''elektroner'''. En atom består av en positivt laddad '''atomkärna''' som innehåller protoner och neutroner tillsammans kallade '''nukleoner'''. Denna kärna omges av negativt laddade elektroner och deras negativa laddning uppvägs av den positiva laddningen hos protonerna i atomkärnan. Man säger att elementarladdningen eller enhetsladdningen hos protonerna och elektroner är +1 respektive -1. Neutronerna saknar laddning. Protoner och neutroner väger båda ungefär <math>1.67\cdot10^{-27}</math> kg medan elektronernas massa är <math>1/1800</math> mindre. Eftersom det inte är så praktiskt att mäta elementarpartiklarnas vikt på detta sätt har man hittat på en speciell massenhet för dem kallad u (''Unified Mass unit''). {| align=right cellpadding=5 border=1 ! Elementarpartikel^* || Symbol || Massa/kg || Massa/u || Laddning |- | Elektron || <math>e^{-}</math> || <math>9.109\cdot10^{-31}</math> || 0.000549 || -1 |- | Proton || <math>p^{+}</math> || <math>1.637\cdot10^{-27}</math> || 1.0073 || +1 |- | Neutron || n || <math>1.675\cdot10^{-27}</math> || 1.0087 || 0 |- | colspan=5 | ^*Notera att det även finns andra elementarpartiklar, men dessa tas inte upp här. |} <br clear=all> == Atomnummer == Ett '''grundämne''' är ett ämne, ibland kallat ett '''element''', som består av atomer med samma antal protoner i atomkärnan. Detta antal är grundämnets '''atonummer'''. I det periodiska systemet är grundämnena sorterade efter stigande atomnummer.<br> (Se [[Formelsamling_kemi_Periodiska_systemet]]). <br clear=all> == Masstal == Om man för en viss atom räknar ihop antalet protoner och neutroner får man atomens '''masstal'''. Eftersom elektronernas massa är försumbar jämfört med neuklonernas kan man bortse från denna och, eftersom neuklonernas massa är ungefär lika med 1 u, ligger masstalet mycket nära atomens vikt. <br clear=all> == Isotoper == {| align=right cellpadding=5 border=1 ! align=center colspan=5 | Isotoper av grundämnet väte |- ! Isotopens namn || Atomnummer || Masstal || Symbol || Massa |- | Väte || 1 || 1 || <math>\begin{matrix} 1 \\ 1 \end{matrix}</math>H || 1 u |- | Deuterium || 1 || 2 || <math>\begin{matrix} 2 \\ 1 \end{matrix}</math>H || 2 u |- | Tritium^* || 1 || 3 || <math>\begin{matrix} 3 \\ 1 \end{matrix}</math>H || 3 u |- | saknar namn^* || 1 || 4 || <math>\begin{matrix} 4 \\ 1 \end{matrix}</math>H || 4 u |- | colspan=5 | ^*dessa ämnen är syntetiska,<br>dvs de har skapats av människan. |} <br clear=all> Hos de flesta grundämnena varierar antalet neutroner i kärnan. Atomer med samma antal protoner men olika antal neutroner kallas för '''isotoper'''. Två isotoper har i praktiken identiska kemiska egenskaper men deras fysiskaliska egenskaper, smältpunkt, kokpunkt etc, kan variera mer. Några isotoper har egna namn, de övriga namnges efter ämnets beteckning och masstal, t.ex. klor-35, klor-37 där siffran anger antalet protoner + antalet neutroner. <br clear=all> == Elektronkonfiguration == {| align=right width=100% border=1 | ''Bildserie på en atom med en elektrons rörelse- och lägesenergi som vektorer vid tillförsel av energi.'' |- | align=center | Elektronen "hoppar" mellan elektronskalen när man tillför energi. |} <br clear=all> När stabila grundämnen bildas, då protoner och elektroner förenas, avges energi. Detta beror på att dessa atomer innehåller mindre energi än de fria elementarpartiklarnas sammanlagda energi. De elektriska laddningarna hos en atoms protoner och elektroner väger upp varandra så länge antalet protoner och elektroner är lika många. Denna balans kan man dock rucka på genom att tillföra atomen energi. Om man vill skilja protonerna och elektronerna åt igen, s.k. '''jonisering''', måste man alltså tillföra lika mycket energi som frigjordes då atomen bildades. En stabil atom förblir alltså stabil endast så länge dess energimängd understiger ett visst bestämt värde. När man tillför en atom energi är det dess elektroner som upptar överskottsenergin. Den energi som finns i en elektron är summan av dess rörelseenergi och den lägesenergi den får av atomkärnans attraktionskraft. Rörelseenergin gör alltså att elektronerna far runt atomkärnan i banor. Dessa banor kan inte beskrivas exakt och elektronernas position kan därför inte heller bestämmas. Man brukar därför säga att en atomkärna är omgiven av ett elektronmoln eller ett elektronhölje. Men även om inte elektronernas position kan bestämmas exakt kan man räkna på hur sannolikt det är att en elektron påträffas inom ett visst område. När man gör det ser man att elektronerna tenderar till att befinna sig oftare på vissa bestämda avstånd från atomkärnan. Detta beror på att atomer bara kan ta emot energi i vissa bestämda mängder, s.k. energikvanta. Man kallar dessa bestämda avstånd för atomens '''elektronskal''' och betecknar dem '''K''', '''L''', '''M''', '''N''' etc. Den energi man tillför till en atom upptas alltså av elektronerna i form av rörelseenergi vilket gör att avståndet mellan kärnan och elektronen ökar, elektronerna hoppar upp till nästa skal, man säger att atomen blir "exciterad". Exciterade atomer blir sällan långlivade och elektronerna hoppar snabbt tillbaka till det skal det befann sig i då atomen var stabil. När detta sker avges energi tillskottet i form av ljus. Om man tillför tillräckligt mycket energi lämnar elektronen atomen och hoppar t.ex. över till en annan atom. Resultatet blir en atom som saknar en elektron, dvs en positivt laddad '''jon'''. {| width=100% border=1 | ''Bildserie på atommodeller från ämnena i t.ex. grupp 1.'' |- | Atomer med lika många valenselektroner har identiska kemiska och fysikaliska egenskaper. |} <br clear=all> Hur många elektroner som befinner sig i de olika skalen, atomens '''elektronkonfiguration''', avgör atomernas kemiska och fysikaliska egenskaper. I det periodiska systemet är grundämnena ordnade så att alla grundämnen i en grupp har lika många elektroner i sitt yttersta skal, s.k. '''valenselektroner'''. Ämnena i en grupp har likartade egenskaper eftersom de har lika många valenselektroner. Eftersom elektronkonfigurationen har så stor betydelse använder man flera typer av formler för att beskriva den. '''Elektronformler''' beskriver antalet valenselektroner hos ett grundämne: {| | {| width=30 | &nbsp; | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> | &nbsp; |- | <math>\cdot</math> | colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Ar'''<big> | <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> | &nbsp; |} | {| width=50 | colspan=4 align=center | <math>\cdot</math> |- | v-align=center rowspan=2 | <math>\cdot</math> | colspan=2 rowspan=2 | <big>'''C'''</big> | v-align=center rowspan=2 | <math>\cdot</math> |- | |- | align=center colspan=4 | <math>\cdot</math> |} |} <br clear=all> Man kan också beskriva elektronkonfigurationen på formen : '''Ar 2-8-8''' där siffrorna motsvarar antalet elektroner i varje skal. ==Sammanfattning== {| | * Atomer är uppbyggda av elementarpartiklarna: protoner, neutroner och elektroner. * Atomer består av en atomkärna, som består av protoner och neutroner, omgiven av elektroner. * Atomer med samma antal protoner sägs utgöra ett grundämne. * Elektronerna färdas runt atomkärnan i olika elektronskal som representerar elektronernas medelavstånd till atomkärnan. * Elektronskalen betecknas K, L, M, N etc. * Ett grundämne har ett atomnummer som motsvarar antalet protoner. * Atomernas massor mäts i enheten 1 u. * Protoner och neutroner väger ungefär 1 u. Elektroner väger 1/1800 u. * Protoner har enhetsladdningen +1. * Neutroner saknar enhetsladddning. * Elektroner har enhetsladdningen -1. * I en atom är antalet elektroner och protoner lika. * Summan av antalet protoner och neutroner i en atom kallas för masstal. * Aomernas massa är ungefär lika med masstalet. * Atomer av samma slag med olika antal neutroner kallas för isotoper. * Masstal och atomnummer anges till vänster om grundämnets kemiska beteckning: <math>\begin{matrix} 1 \\ 1 \end{matrix}</math>H. * Då en elektron lämnar en atom sker en jonisering. * Joniseringsenergin är den energi som krävs för att en elektron ska lämna en atom. * En exciterad atom har högre energi och någon av dess elektroner befinner sig på större avstånd från atomkärnan än normalt. * Elektronerna i en atoms yttersta skal kallas valenselektroner. * En elektronformel består av kemiskt tecken omgivet av ämnets valenselektroner. |} 145 12843 2006-11-12T18:25:33Z 130.243.145.81 /* Perioder */ {| align=center border=1 cellpadding=5 | width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] | align=center | Upp: [[Kemi A]] | width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] |- | width=33% align=center | [[Formelsamling]] | align=center | [[Kemi A:Övningar#Grundämnenas släktskap|Övningar]] | width=33% align=center | [[Kemi A:Facit#Grundämnenas släktskap|Facit]] |} Detta avsnitt handlar om '''Grundämnenas släktskap'''. Om man sorterar grundämnena efter atomnummer upptäcker man att ämnen med likartade egenskaper återkommer med viss regelbundenhet eller periodicitet. Den ryske kemisten [[w:Dmitrij Ivanovitch Mendelejev|Dimitrij Mendelejev]] blev 1869 den förste som gjorde en tabell som grupperade de då kända grundämnena efter egenskaper och resultatet blev den första versionen av '''[[w:Periodiska systemet|det periodiska systemet]]'''. ... {| align=center border=1 ! Faktaruta |- align=center | [[Bild:Mendelejevs periodiska system 1871.png|Det periodiska systemet 1871]] <br>Det periodiska systemet 1871 med luckor för då ännu inte upptäckta grundämnen. |- | {| align=left cellpadding=5 | [[Bild:Mendelejev.jpg|Mendelejev]] |} '''Dmitrij Ivanovitch Mendelejev''', (ryska: &#1044;&#1084;&#1080;&#1090;&#1088;&#1080;&#1081; &#1048;&#1074;&#1072;&#1085;&#1086;&#1074;&#1080;&#1095; &#1052;&#1077;&#1085;&#1076;&#1077;&#1083;&#1077;&#1077;&#1074;), 1834-1907 var en rysk kemist i St Petersburg. När han 1867-71 började arbeta med sin lärobok "Kemins grundvalar", upptäckte han att om man sorterar grundämnena efter stigande atomvikt återkommer grundämnen med liknande kemiska egenskaper periodiskt. Mendelejev sammanställde grundämnena enligt denna princip i en tabell och presenterade den för sina ryska kollegor 1869. Det var första gången någon presenterade en version av det vi i dag kallar för det periodiska systemet. Under 1860-talet hade man fått fram bättre uppgifter om grundämnenas vikter och egenskaper. På flera håll i världen började kemister att bättre förstå sambandet mellan atomernas vikt och deras kemiska egenskaper. Nästan samtidigt och helt oberoende av Mendelejev gjorde John Newlands i Storbritannien och Lothar Meyer i Tyskland samma upptäckt. Men Mendelejev blev den förste som offentliggjorde sina resultat. Grundämne nummer 101, Mendelevium, är uppkallat efter honom. Genom den systematik som Mendelejev hittat bland grundämnena lyckades han förutse egenskaperna hos flera grundämnen som ännu inte upptäckts. När dessa grundämnen sedan faktiskt upptäcktes inom ett par decennier och visade sig ha just dessa egenskaper, blev Mendelejevs tabell snabbt erkänd över hela världen. |} == Grupper == I det periodiska systemet bildar ämnena i en kolumn en grupp. Ämnena i en grupp har likartade kemiska och fysiskaliska egenskaper vilket beror på att de, med något undantag, har samma antal valenselektroner i sitt yttersta elektronskal. == Perioder == De grundämnen i det periodiska systemet som står på samma rad tillhör samma period. De har antalet elektronskal gemensamt men deras kemiska och fysikaliska egenskaper ändras med antalet valenselektroner. Ämnen längst till vänster är alla metaller. Hos ämnena i huvudgrupperna avtar metallegenskaperna då antalet valenselektroner ökar och ämnena längst till höger är alla ickemetaller. Hos övergångsmetallerna i grupperna 3-12 sker dock ingen sådan stegvis förändring av egenskaperna. == Huvudgrupperna == I det periodiska systemet bildar grupperna 1, 2 och 13-18 åtta '''huvudgrupper''' hos vilka likheten mellan ämnena är särskilt tydlig. Observera dock att gruppnumret inte är detsamma som antalet valenselektroner. Däremot överensstämmer antalet valenselektroner med gruppnumrets slutsiffra: i grupp 13 har alla ämnen 3 valenselektroner, i grupp 14, 4, etc, Undantaget är helium i grupp 18 som bara har två valenselektroner vilket beror på att helium bara har ett enda skal och där får det bara plats två elektroner. === Alkalimetallerna === Det mest typiska metallerna återfinns i grupp 1 - '''[[w:Alkalimetaller|alkalimetallerna]]'''. Typiskt för dem är att de leder elektricitet väl och att de har metallglans. De har, för att vara metaller, låg densitet och smältpunkt. Vid kemisk reaktion producerar de en låga med ett för ämnet karakteristisk färg, vilket bl.a. används i fyrverkerier. De reagerar lätt, i synnerhet med halogenerna (se nedan), vilket beror på att de bara har en enda elektron i sitt yttersta skal. Eftersom de gärna gör sig av med denna elektron uppträder de ofta som joner och då halogenerna saknar en elektron i sitt yttersta skal passar ämnena i dessa två grupper varandra. Resultatet när dessa ämnen reagerar med varandra är ett vitt salt. I reaktion med vatten bildas vätgas. Väte räknas ofta till alkalimetallerna trots att väte saknar metallegenskaper. {| width=100% border=1 ! colspan=9 | Alkalimetallerna, grupp 1 |- | Atomnummer | Symbol | Namn | Elektronkonfiguration | Densitet / <math>g\cdot{m^{-3}}</math> | Smältpunkt / ^oC | Kokpunkt / ^oC | Låga | Reaktion med vatten |- | 3 | Li | Litium | 2-1 | 0,53 | 181 | 1342 | karminröd | långsam |- | 11 | Na | Natrium | 2-8-1 | 0,97 | 98 | 883 | gul | ganska snabb |- | 19 | K | Kalium | 2-8-8-1 | 0,86 | 63 | 760 | rödviolett | snabb |- | 37 | Rb | Rubidium | 2-8-18-8-1 | 1,53 | 39 | 686 | rödviolett | mycket snabb |- | 55 | Cs | Cesium | 2-8-18-18-8-1 | 1,87 | 28 | 669 | blåviolett | explosionsartad |} === Jordartsmetallerna === De '''[[w:Alkaliska jordmetaller|alkaliska jordartsmetallerna]]''' i grupp 2 har två valenselektroner och har ungefär samma egenskaper som alkalimetallerna men är betydligt hårdare. De är alla silverfärgade och mjuka metaller med låg täthet och de reagerar lätt med halogenerna om än inte lika snabbt som alkalimetallerna. Förutom beryllium reagerar alla ämnen i gruppen med vatten, men betydligt långsammare än alkalimetallerna. Liksom hos dem ökar reaktionsbenägenheten nedåt i gruppen och reaktionsprodukten är alltid vätgas. {| width=100% border=1 ! colspan=8 | Jordartsmetallerna, grupp 2 |- | Atomnummer | Symbol | Kalcium | Densitet / <math>g\cdot{m^{-3}}</math> | Smältpunkt / ^oC | Kokpunkt / ^oC | Låga | Reaktion med vatten |- | 4 | Be | Beryllium | 1,85 | 1278 | 2970 | ingen | ingen |- | 12 | Mg | Magnesium | 1,74 | 649 | 1090 | ingen | långsam med upphettat vatten |- | 20 | Ca | Kalicium | 1,55 | 839 | 1484 | gulröd | långsam (rumstemperatur) |- | 38 | Sr | Strontium | 2,54 | 769 | 1384 | karminröd | långsam (ökande) |- | 56 | Ba | Barium | 3,5 | 728 | 1640 | grön | långsam (ökande) |- | 88 | Ra | Radium | 5 | 700 | 1140 | karminröd | långsam (ökande) |} === Syregruppen === '''[[w:Syregruppen|Syregruppen]]''', grupp 16, har det gemensamt med flera andra grupper i det periodiskaa systemet att ämnenas metallegenskaper ökar samtidigt som reaktionsbenägenheten minskar när man går nedåt i gruppen. Syre och svavel, de två ickemetallerna överst i gruppen, reagerar lätt med nästan alla andra grundämnen. {| width=100% border=1 ! colspan=7 | Syregruppen, grupp 16 |- | Atomnummer | Symbol | Namn | Smältpunkt / ^oC | Kokpunkt / ^oC | Metall/ickemetall | Egenskaper vid rumstemperatur |- | 8 | O | Syre | -218 | -183 | Ickemetall | färglös gas |- | 16 | S | Svavel | 119 | 445 | Ickemetall | gult fast ämne |- | 34 | Se | Selen | 217 | 685 | Ickemetall | grå som ickemetall<br>röd som metall |- | 52 | Te | Tellur | 450 | 990 | Halvmetall | Silvervit med metallglans |- | 84 | Po | Polonium | 254 | 962 | Metall | Radioaktiv |} === Halogener === '''[[w:sv:Halogener|Halogenerna]]''' (av [[grekiska]]n: ''hals'', "salt", och ''gen'', "alstrare"), grupp 17, är alla ickemetaller och har mycket lätt att reagera med framför allt metaller, i synnerhet med alkalimetallerna i grupp 2. När dessa ämnen reagerar med varandra bildas metallsalter, därav namnet. {| width=100% border=1 ! colspan=7 | Halogenerna, grupp 17 |- | Atomnummer | Symbol | Namn | Smältpunkt / ^oC | Kokpunkt / ^oC | Egenskaper vid rumstemperatur | Reaktionsbenägenhet |- | 9 | F | Fluor | -223 | -187 | ljugul gas | mycket stor |- | 17 | Cl | Klor | -102 | -35 | gulgrön gas | mycket stor (avtagande) |- | 35 | Br | Brom | -7 | +59 | rödbrun vätska | stor (avtagande) |- | 53 | I | Jod | +114 | +184 | gråsvart kristall | stor (avtagande) |} === Ädelgaserna === '''[[w:Ädelgaser|Ädelgaserna]]''' i grupp 18 har fått sitt namn av att de uppträder som gaser i rumstemperatur och att de, liksom [[w:Ädelmetaller|ädelmetallerna]] är mycket obenägna att reagera med andra ämnen. Kemister har dock lyckats förena ädelgaserna med andra ämnen i laboratorier. == Övergångsmetaller == Grupperna 3-12 kallas '''[[w:sv:Övergångsmetaller|övergångsmetaller]]'''. Detta beror på att de elektroner som skiljer dessa ämnen vanligen återfinns i det näst yttersta skalet. Antalet elektroner i det yttersta är 1 eller 2 vilket ger dem likartade egenskaper. ==Sammanfattning== {| | * Grundämnena i det periodiska systemet är ordnade efter stigande atomnummer. * Kolumnerna i periodiska systemet kallas för grupper. * Raderna i periodiska systemet kallas för perioder. * Atomerna i en period har lika många elektronskal. * Grundämnenas egenskaper ändras stegvis genom en period. * Atomerna i en grupp har lika många valenselektroner, helium undantaget. * Egenskaperna hos grundämnena i en grupp ändras stegvis nedåt i gruppen. * Grupperna 1, 2 och 13-18 kallas för huvudgrupperna. * Grundämnena i grupp 3-12 kallas övergångselement. * Metallerna finns till vänster i tabellen och ickemetallerna till höger. * Grundämnenas metallkaraktär ökar nedåt i gruppen. * Alkalimetallerna i grupp 1 är mycket reaktionsbenägna. * De alkaliska jordartsmetallerna i grupp 2 liknar alkalimetallerna men reagerar långsammare. * Grupperna 13-16 har fått sitt namn efter det första ämnet i gruppen. * Halogenerna i grupp 17 är mycket reaktionsbeägna. * Ädelgaserna i grupp 18 reagerar knappt med något annat ämne. |} 146 12999 2006-12-17T17:12:44Z John.martins 374 Det här kommer att bli ett läromedel i '''Fysik A'''. Arbetet med detta projekt har just påbörjats och det mesta återstår att göra. == Innehållsförteckning == {| width=100% | width=50% valign=top | === [[Fysik A:Introduktion|Introduktion]] === : '''''Status:''' Endast rubriker skapade'' &bull; [[Fysik A:Introduktion#Vad är fysik?|Vad är fysik?]] &bull; [[Fysik A:Introduktion#Verkligheten|Verkligheten]] &bull; [[Fysik A:Introduktion#Modeller av verkligheten|Modeller av verkligheten]] &bull; [[Fysik A:Introduktion#Mätningar|Mätningar]] &bull; [[Fysik A:Introduktion#Storleksordningar|Storleksordningar]] &bull; [[Fysik A:Introduktion#Enheter|Enheter]] === [[Fysik A:Optik|Optik]] === : '''''Status:''' Under utveckling'' &bull; [[Fysik A:Optik#Ljuskällor|Ljuskällor]] &bull; [[Fysik A:Optik#Reflexion|Reflexion]] &bull; [[Fysik A:Optik#Brytning|Brytning]] &bull; [[Fysik A:Optik#Diffusion|Diffusion]] &bull; [[Fysik A:Optik#Prismor|Prismor]] &bull; [[Fysik A:Optik#Dispersion|Dispersion]] &bull; [[Fysik A:Optik#Linser|Linser]] &bull; [[Fysik A:Optik#Avbildning|Avbildning]] &bull; [[Fysik A:Optik#Förstoring|Förstoring]] &bull; [[Fysik A:Optik#Optiska instrument|Optiska instrument]] &bull; [[Fysik A:Optik#Kameran|Kameran]] &bull; [[Fysik A:Optik#Kikaren|Kikaren]] &bull; [[Fysik A:Optik#Mikroskopet|Mikroskopet]] &bull; [[Fysik A:Optik#Ögat|Ögat]] &bull; [[Fysik A:Optik#Färger|Färger]] &bull; [[Fysik A:Optik#Buktiga speglar|Buktiga speglar]] === [[Fysik A:Krafter|Krafter]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Densitet och tryck|Densitet och tryck]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Rörelse längs en bana|Rörelse längs en bana]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Energi|Energi]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' | width=50% valign=top | === [[Fysik A:Värme|Värme]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Laddningar|Laddningar]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Elektriska kretsar|Elektriska kretsar]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:De fyra krafterna|De fyra krafterna]] === : '''''Status:''' Under utveckling'' === [[Fysik A:Krafter åt alla håll|Krafter åt alla håll]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Kraft och rörelse|Kraft och rörelse]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Laborationer|Laborationer]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Övningar|Övningar]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Facit|Facit]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' === [[Fysik A:Tabeller|Tabeller]] === : '''''Status:''' Ej påbörjad'' |} ==Se även== * [[Formelsamling]] * [[Formelsamling kemi Periodiska systemet| Periodiska systemet]] På svenska Wikipedia: * [[w:sv:Periodiska systemets grupper|Periodiska systemets grupper]] * [[w:sv:Periodiska systemets perioder|Periodiska systemets perioder]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter atomnummer|Lista över grundämnen efter atomnummer]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter kemiskt tecken|Lista över grundämnen efter kemiskt tecken]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter namn|Lista över grundämnen efter namn]] {{stub}} __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ [[kategori:Läromedel]] [[kategori:SAB: U]] [[en:FHSST_Physics]] [[fr:Physique]] [[nl:Fysica]] [[pl:Fizyka dla liceum]] 147 3074 2004-08-30T16:03:56Z Mats Halldin 8 +länk till Jonbindning.JPG egen illustration == Se även == [[Bild:Jonbindning.JPG|Jonbindning]] 148 9604 2006-04-17T15:45:34Z 217.210.103.21 /* Oktettregeln */ {| align=center border=1 cellpadding=5 | width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] | align=center | Upp: [[Kemi A]] | width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A:Storheter|Storheter]] |- | width=33% align=center | [[Formelsamling]] | align=center | [[Kemi A:Övningar#Kemisk bindning|Övningar]] | width=33% align=center | [[Kemi A:Facit#Kemisk bindning|Facit]] |} Ämnenas egenskaper beror inte bara på vilka atomer som ingår i ämnet. Även deras '''kemiska bindning''', dvs de krafter som gör att atomerna hålls samman, kan göra att även ämnen som består av likadana atomer kan få fullständigt olika egenskaper. Kol föreställer man sig t.ex. som ett svart och sotigt ämne, men äv diamanter består uteslutande av kolatomer. Det är t.o.m. så att en diamant är en enda stor kolmolekyl. Det finns tre huvudtyper av kemiska bindningar som binder atomerna samman: '''jonbindning''', '''kovalent bindning''' och '''metallbindning'''. Många egenskaper hos ett ämnen med en viss typ av kemisk bindning är alltså karaktäristiska även för andra ämnen som har samma typ av bindning trots att de är uppbyggda av olika atomslag. Men som vi ska se finns också krafter som verkar mellan de kemiska bindningarna och påverkar deras egenskaper. == Jonbindning == När metaller reagerar med ickemetaller kan stabila kemiska föreningar bildas genom '''jonbindning''', föreningarna kallas då '''jonföreningar'''. '''Exempel''' Natrium reagerar med klor: {| width=100% border=1 | align=center | [[Bild:Jonbindning.png|Jonbindning]] |- | # Klorgas, Cl₂, och natriummetall, Na, är två instabila grundämnen som har lätt att reagera med varandra. # Eftersom natrium vill bli av med sin valenselektron och klor gärna fyller sitt yttersta skal med en elektron reagerar ämnena med varandra. Vid reaktionen utvecklas värme och ett gult sken. Detta betyder att det nya ämne som bildas i reaktionen innehåller mindre energi än de ursprungliga ämnena gjorde var för sig. Det nya ämnet är alltså mer stabilt. # Under reaktionen avger natriumatomerna elektroner till kloratomerna. En elektronövergång har skett och två joner bildats: Positivt laddade natriumjoner, Na⁺, och negativt laddade kloridjoner, Cl^-. # Natrium- och klorjonernas olika laddningar gör att de dras till varandra och tillsammans bildar jonföreningen natriumklorid, NaCl, som alltså är ett mycket stabilt ämne. # De negativt laddade klorjonerna och de positivt laddade natriumjonerna dras till varandra eftersom de har motsatt laddning. Jonföreningarna börjar bilda regelbundna mönster där jonernas yttersta elektronskal tangerar varandra. # Natriumklorid uppnår sitt mest stabila tillstånd då jonerna bildar en kristall med kubisk struktur. Varje positivt laddad jon är då omgiven av uteslutande negativt laddade joner och tvärtom. Ett enda korn med natriumklorid, dvs vanligt bordssalt, är uppbyggt med 10²⁰ partiklar. |} Elektronövergången eller jonbindningen kan beskrivas på flera olika sätt: I tabellform: {| | {| border=1 | protoner || K || L || M |- | 11p⁺ || 2e^- || 8e^- || style="color:red" | 1e^- |} Natriumatom | + | {| border=1 | protoner || K || L || M |- | 17p⁺ || 2e^- || 8e^- || style="color:red" | 7e^- |} Kloratom | <math>\rightarrow</math> | {| border=1 | protoner || K || L || M |- | 11p⁺ || 2e^- || 8e^- || style="color:red" | 0 |} Natriumjon | + | {| border=1 | protoner || K || L || M |- | 17p⁺ || 2e^- || 8e^- || style="color:red" | 8e^- |} Kloridjon |} Som elektronformel: {| | {| width=30 | &nbsp; | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> | &nbsp; |- | <math>\cdot</math> | colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Na'''<big> | <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> | &nbsp; |- | colspan=4 align=center | <math>\times</math> |} | + | {| width=30 | &nbsp; | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> | &nbsp; |- | <math>\cdot</math> | colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Cl'''<big> | <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; | <math>\cdot</math> | &nbsp; | &nbsp; |} | <math>\rightarrow</math> | {| width=30 | &nbsp; | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> | &nbsp; |- | <math>\cdot</math> | colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Na'''<big> | <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> | &nbsp; |} | + | {| width=30 | &nbsp; | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> | &nbsp; |- | <math>\cdot</math> | colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Cl'''<big> | <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; | <math>\cdot</math> | <math>\times</math> | &nbsp; |} |} Om man utelämnar valenselektronerna: : Na + Cl <math>\rightarrow</math> Na⁺ + Cl^- Emellertid existerar inte fria kloratomer i naturen utan klor uppträder vanligen parvis i form av molekyler. Denna formel brukar därför skrivas: : 2 Na + Cl₂ <math>\rightarrow</math> 2Na⁺Cl^- I fast tillstånd bildar alltså jonföreningar kristaller ofta kallade salter. En kristall är alltså en fast, tredimensionell struktur uppbyggd av joner som hålls samman genom jonbindning. Jonbindningen i dessa kristaller är mycket stark och det krävs mycket energi för att bryta upp en kristall. T.ex. är många mineraler jonföreningar och det är den starka jonbindningen i dem som gjort att dessa mineraler har kunnat bevaras under så långa perioder. Styrkan i jonbindningarna gör bl.a. att jonföreningar inte leder ström i fast tillstånd eftersom jonerna hålls stadigt på plats i kristallstrukturen. Om man däremot löser upp saltet i t.ex. vatten kan jonerna röra sig fritt i lösningen. Lösningen leder således ström. Detta är typiskt för alla jonföreningar: De leder ström i smält och i upplöst form men inte i fast form. === Oktettregeln === {| width=100% border=1 ! Oktettregeln |- | align=center | Bild: ''Förenklad bild av periodiska systemet<br>som visar hur valenselektroner<br>hos grundämnen i huvudgrupperna och<br>de vanligaste jonerna relaterar sig till ädelgaserna.'' |} Orsaken till att atomer omvandlas till joner är deras strävan att efterlikna de mycket stabila ädelgaserna. Ädelgaserna har fullt med elektroner i sina yttersta elektronskal och det är detta som alla andra grundämnen eftersträvar. De grundämnen som har fler tomma platser än elektroner i sitt yttersta skal försöker därför avge elektronerna för att ''tömma'' skalet. De grundämnen som tvärtom har fler elektroner än tomma platser försöker istället uppta elektroner för att ''fylla'' sitt yttersta skal. Om man med detta i bakhuvudet tittar på det periodiska systemet, ser man att alla grundämnen försöker ta den kortaste vägen till ädelgasgruppen. Generellt gäller alltså att metallerna, som finns till vänster i tabellen, försöker gör sig av med elektroner och bildar alltså positivt laddade joner. Ickemetaller, som ju finns till höger i tabellen, försöker fånga upp elektroner och bildar därför negativt laddade joner. Detta att alla grundämnen försöker likna ädelgaserna kallas för '''oktettregeln''' eftersom ädelgaserna har åtta elektroner i sitt ytterskal (''octo'' är latin och betyder åtta). Grundämnena i den första gruppen "Alkalimetallerna" har alla en valenselektron. Dessa reagerar därmed häftigt med näst sista gruppen "Halogenerna", som alla har sju valenselektroner. Vid en reaktion mellan en alkalimetall och en halogen förskjuts alkalimetallens valenselektron till halogenens varvid båda får ädelgasstruktur. (Sundellfenomenet) === Atomjonernas storlek === När atomer bildar positivt laddade joner tömmer de sitt yttersta skal på elektroner vilket gör att deras storlek minskar. När negativt laddade joner bildas ökar istället atomernas radie. {| ! colspan=4 | Några vanliga joner |- | colspan=2 | Positiva joner || colspan=2 | Negativa joner |- | H⁺ || Vätejon || H^- || Hydridjon |- | Li⁺ || Litiumjon || N^3- || Nitridjon |- | Na⁺ || Natriumjon || O^2- || Oxidjon |- | K⁺ || Kaliumjon || <math>O_2^2</math> || Peroxidjon |- | Mg²⁺ || Magnesiumjon || S^2- || Sulfidjon |- | Ca²⁺ || Kalciumjon || F^- || Fluoridjon |- | Ba²⁺ || Bariumjon || Cl^- || Kloridjon |- | Al³⁺ || Aluminiumjon || Br^- || Bromidjon |- | Cu²⁺ || Kopparjon || I^- || Jodidjon |- | Fe²⁺ || Järnjon || &nbsp; |- | Fe³⁺ || Järnjon || &nbsp; |- | Ag⁺ || Silverjon || &nbsp; |} == Kovalent bindning == Metaller som reagerar med ickemetaller bildar alltså gärna jonföreningar. När två ickemetaller reagerar med varandra, t.ex. syre och väte som ju bildar vattenmolekyler tillsammans, uppstår en annan sorts bindning. Den kallas för '''kovalent bindning''' (''ko-'', samma; ''valent'', värde; alltså "samma värde") eller '''elektronparbindning'''. Atomer som binds samman genom en sådan kovalent bindning bildar en '''molekyl'''. En molekyl består alltid av minst två atomer av olika eller likadana atomer. === Avgränsade molekyler === {| width=100% border=1 | align=center | Bild: Två väteatomer med elektronmoln binds till varandra och bildar en vätemolekyl med icke-sfäriskt elektronmoln + energiutveckling |- | Två väteatomer förenas till en vätemolekyl. |} En väteatom består ju av en proton och en elektron. När två väteatomer närmar sig varandra förenas deras elektronmoln till ett enda som omsluter båda atomkärnorna. Elektronmolnen binder samman atomerna till en enda partikel, en vätemolekyl. De två väteatomerna delar allstå på sina två gemensamma elektroner vilket gör att deras yttersta elektronskal får samma antal elektroner som ädelgasen helium. Föreningen mellan två väteatomer blir alltså mer stabil än de två väteatomerna var för sig. Denna stabilitet gör att den kovalenta bindningen innehåller mindre energi än de två separata väteatomerna. När två väteatomer förenas avges alltså energi. Elektronmolnet kring vätemolekylen omsluter fortfarande varje väteatom var för sig. En konsekvens av detta är att elektronmolnet är allra tätast ''mellan'' atomkärnorna, dvs sannolikheten att hitta en elektron är störst mellan de två atomkärnorna. Den starka negativa kraft som så uppstår mellan atomkärnorna gör att bindningen mellan atomerna stärks och den kovalenta bindningen är verkligen mycket stark: För att befria 1% av väteatomerna i ett grundämne av vätemolekyler krävs en upphettning till 2 000 ^oC. Balansen mellan de positivt laddade protonerna i atomkärnorna och elektronerna gör däremot att bindningen mellan vätemolekylerna inte blir särskilt stark. Kovalenta bindningar bildar alltså inte kristaller på samma sätt som jonbindningar (molekyler kan dock bilda kristaller, se nedan) och de har mycket lägre kok- och smältpunkt än salter (jonbindningar). En kovalent bindning innebär alltså att två atomer delar på två elektroner för att komplettera sitt yttersta elektronskal. Dessa två elektroner kallas för ett '''bindande elektronpar''' vilket kan skrivas: {| | {| width=30 | colspan=4 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big>|| <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; |} | + | {| width=30 | colspan=4 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big>|| &nbsp; |- | <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; |} | = | {| width=53 | colspan=7 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> || <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> || &nbsp; |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | colspan=7 | &nbsp; |} | + | energi |} Man får akta sig så att man inte blandar ihop jonbindning med kovalent bindning. När en kovalent bindning uppstår ''delar'' atomerna på två elektroner men inga elektroner tillförs eller tas bort från någon atom. I en jonbindning är inga elektroner gemensamma för de två atomerna men atomerna binds till varandra genom sina motsatta laddningar. I en kovalent bindning är elektronmolnet ''gemensamt'' för båda atomerna, i en jonbindning tangerar bara de två separata elektronmolnen varandra. Exempvis kan grundämnet klor, som ju saknar en elektron, bilda molekyler genom att tvåkloratomer binds parvis till varandra genom en kovalentbindning så här: {| | {| width=30 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Cl'''<big> || <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |} | + | {| width=30 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Cl'''<big> || <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |} | = | {| width=53 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | <math>\cdot</math> | colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Cl'''<big> || <math>\cdot</math> | colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Cl'''<big> || <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |} | + | energi |} På samma vis kan fluor, brom, jod, syre och kväve bilda molekyler parvis. Andra grundämnen bildar molekyler med fler än två atomer. Fosformolekyler t.ex. kan bestå av fyra atomer, P₄ och svavelmolekyler av åtta atomer, S₈. === Jättemolekyler === {| width=100% border=1 | width=50% align=center | Bild: ''Diamantstruktur'' | width=50% align=center | Bild: ''Grafitstruktur'' |} Kol finns i det periodiska systemets grupp 14 och saknar alltså fyra elektroner för att få ett ädelgasskal. Genom att dela elektroner med flera andra kolatomer kan kol fylla sitt yttersta skal med elektroner. Beroende på hur många andra kolatomer som varje kolatom binds till får ämnet som bildas helt olika egenskaper Diamant består av kolatomer som bildar nästan oändliga, tredimensionella kristallstrukturer där varje kolatom bundits till fyra andra kolatomer. På så vis bildar fem kolatomer en tetraederstruktur. Varje kolatom i diamant utgör en del av fem sådan tetraederstrukturer. Varje bindning i strukturen är en kovalent bindning och strukturen är en enda stor, mycket stabil jättemolekyl - Diamant är det hårdaste ämne man känner till. I diamant har alla elektroner bundits till två kolatomer och diamant leder därför inte elektricitet. Grafit består också av strukturer av uteslutande kolatomer. Men i grafit binds varje kolatom till endast tre andra kolatomer genom kovalenta bindningar. Tillsammans bildar alltså fyra kolatomer trianglar som i sin tur bildar regelbundna sexhörningar. I grafit bildas alltså tvådimensionella plan som hålls samman med kolvalenta bindningar. Dessa plan är också mycket stabila. Eftersom varje kolatom på detta vis får en elektron över, uppstår kring varje plant skickt ett gemensamt elektronmoln. Elektroner kan alltså röra sig fritt kring dessa plan varför grafit leder elektricitet mycket bra. De fria elektronerna fungerar som svagt bindande krafter mellan planen varför grafit, till skillnad från diamant, är lätt att dela. Blyerts innehåller grafit och när vi skriver med en blyertspenna klyver vi grafiten mellan kristallskickten. Man kan också förstärka plast med grafit och få s.k. kolfiberarmerad plast. === Kovalenta bindningar hos kemiska föreningar === Hitills har vi bara tittat på hur atomer av samma slag bildat kemiska föreningar genom kovalenta bindningar, men även olika atomer kan bilda molekyler på detta vis. Vi ger här några exempel: {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''Väteklorid som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.'' |} '''Väteklorid, HCl''' Väteklorid uppstår när vätemolekyler får reagera med klormolekyler. Vid reaktionen frigörs energi av vilket vi förstår att väteklorid är en stabilare förening än både väte- och klormolekyler. {| | {| width=30 | colspan=4 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> || rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; |} | + | {| width=30 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Cl'''<big> || valign=center | <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |} | = | {| width=53 | colspan=4 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> || <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''Cl'''<big> || <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> |- | colspan=4 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |} | + | energi |} {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''Metan som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.'' |} '''Metan, CH₄''' ... {| | {| width=30 | &nbsp; || colspan=2 | <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''C'''<big> || rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> |- | |- | &nbsp; || colspan=2 | <math>\cdot</math> || &nbsp; |} | + | {| width=30 | colspan=4 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''4H'''<big> || rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; |} | = | {| | colspan=4 | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> || colspan=4 | &nbsp; |- | |- | colspan=4 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || colspan=4 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''C'''<big> | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> | &nbsp; |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || colspan=4 | &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> || colspan=5 | &nbsp; |} |} {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''Ammoniak som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.'' |} '''Ammoniak, NH₃''' ... {| | {| width=30 | &nbsp; || colspan=2 | <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''N'''<big> || rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || colspan=2 | <math>\cdot</math> || &nbsp; |} | + | {| width=30 | colspan=4 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''3H'''<big> || rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; |} | = | {| | colspan=4 | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> || colspan=4 | &nbsp; |- | |- | colspan=4 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || colspan=4 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''N'''<big> | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> | &nbsp; |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || colspan=4 | &nbsp; |} |} {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''Vatten som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.'' |} '''Vatten, H₂O''' ... {| | {| width=30 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''O'''<big> || rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> |- | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || colspan=2 | <math>\cdot</math> || &nbsp; |} | + | {| width=30 | colspan=4 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''2H'''<big> || rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; |} | = | {| | colspan=4 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''O'''<big> || <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> |- | colspan=4 | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> || &nbsp; | colspan=4 | &nbsp; || &nbsp; |} |} === Elektronnegativitet === {| | Tabell: ''Elektronegativitetsvärden för grundämnena i huvudgrupperna.'' |} Grundämnens förmåga att attrahera elektroner beror på deras '''elektronegativitet'''. I Paulings skala (efter kemisten Linus Pauling som först tilldelade varje grundämne ett eltronegativitetsvärde) kan man se hur benägna grundämnena är att dra till sig elektroner. Alkalimetallerna i grupp 1 vill ju helst göra sig av med en valenselektron och de kallas därför för '''elektropositiva'''. Halogenerna i grupp 17 vill tvärtom gärna ta upp en elektron och halogenerna är alltså den mest elektronegativa gruppen. I varje grupp avtar dock elektronegativiteten nedåt i gruppen. När två grundämnen med olikartad elktronegativitet binds till varandra får bindningen därför karaktären av jonbindning. När två grundämnen med liten skillnad i elektronegativitet binds till varandra får bindningen istället karaktären av kovalent bindning. Det finns alltså ingen tydlig gräns mellan de två olika typerna av bindning. === Dipoler === När atomer av samma slag bildar en molekyl genom kovalent bindning delar de elektronerna lika eftersom deras elektronegativitetsvärde är lika. När atomer av olika slag bildar en molekyl kan elektronerna i elektronmolnet attraheras mer av den ena atomkärnan än den andra. Detta gör att molekylen får en ojämnt fördelad laddning även om den totalt sett är oladdad. Den kovalenta bindningen mellan sådana atomer kallas för '''polär kovalent bindning'''. Molekylerna, som t.ex. väteklorid, kallas '''dipoler'''. När molekylerna består av fler än två atomer av olika slag avgör deras geometriska form om de blir dipoler eller inte. Koldioxidmolekylen (se bild nedan) består av en centralt placerad, positivt laddad kolatom som omges av två negativt laddade syreatomer. Den positivt laddade atomen finns alltså i mitten. Eftersom koldioxidmolekylen är rak hamnar medelvärdet för de två negativt laddade partiklarna i exakt samma punkt som den positiva laddningen. Detta gör att laddningarnas polaritet upphäver varandra. Koldioxid är alltså inte någon dipol. Vattenmolekylen består av en centralt placerad, negativt laddad syreatom flankerad av två positivt laddade väteatomer. Här bildar dock väteatomerna en vinklad molekyl och deras positiva laddningar sammanfaller därför inte med syreatomens negativa laddning. Detta gör vattenmolekylen till en dipol. Vattnets ytspänning kommer sig av detta. Vattenmolekylernas osymetriska laddningsfördelning gör att de binds i ihop genom de svaga krafterna dem emellan. === Dubbel- och trippelbindningar === I vissa molekyler är atomerna bundna till varandra inte bara genom ett gemensamt elektronpar utan två och t.o.m. tre elektronpar. Dessa bindningar kallas för dubbelbindingar resp. trippelbindningar. Precis som hos enkla kovalenta bindningar, s.k. enkelbindningar, eftersträvar elektronmolen att komma så långt ifrån varandra som möjligt vilket ger även dessa molekyler sin geometriska form. {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''Koldioxid som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.'' |} '''Koldioxid, CO₂''' ... {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''Acetylen som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.'' |} '''Acetylen, C₂H₂''' (kallas även för '''etyn''') ... {| | {| width=30 | colspan=2| &nbsp; || colspan=3 | <math>\cdot</math> || &nbsp; |- | valign=center | <big>'''2'''</big>|| rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''C'''<big> || rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> |- | |- | colspan=2| &nbsp; || colspan=3 | <math>\cdot</math> || &nbsp; |} | + | {| width=30 | colspan=4 | &nbsp; |- | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''2H'''<big> || rowspan=2 valign=center | <math>\cdot</math> |- | &nbsp; || &nbsp; |- | colspan=4 | &nbsp; |} | = | {| border=0 | &nbsp; || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> | <math>\cdot </math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''C'''<big> | rowspan=2 | <math>\vdots \vdots </math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''C'''<big> | <math>\cdot </math> || colspan=2 rowspan=2 align=center | <big>'''H'''<big> | &nbsp; |- | &nbsp; || <math>\cdot</math> || <math>\cdot </math> || &nbsp; |- |} |} === Kombinationer av jon- och kovalenta bindningar === I avsnittet om jonbindningar såg vi att enskilda atomer kan avge elektroner för att uppnå ädelgasskal. Även flera atomer kan bilda laddade kovalenta föreningar och de kallas då för '''sammansatta joner'''. {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''Nitritjon som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.'' |} '''Nitritjon, NO₂^-''' {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''Nitratjon som strukturformel, kalottmodell och modell med pinnar och bollar.'' |} '''Nitratjon, NO₃^-''' == Metallbindning == {| width=100% border=1 | width=50% align=center | Bild: ''Jonkristall'' || width=50% align=center | Bild: ''Metallkristall'' |} Metallerna är ju benägna att avge elektroner. När de reagerar med varandra bildar de därför metallkristaller som består av positivt laddade joner. De elektroner som inte tillhör någon av metallatomerna bildar ett gemensamt elektronmoln för hela metallkristallen. De vandrar fritt mellan alla de positivt laddade atomerna och binder alltså alla metalljoner till varandra lika mycket. Denna typ av bindning är typisk för metallerna och kallas därför '''metallbindning'''. Metallbindningen har två konsekvenser som beror på elektronernas fria rörlighet. Den gör dels att metaller leder ström bra, elektroner kan ju vandra fritt genom kristallen. Den gör också att kristallens delar kan förskjutas gentemot varandra utan att, som i jonkristallen, lika laddningar repellerar varandra. En metall kan därför smidas och valsas utan att metallen spricker. {{stub}} 149 3076 2004-10-08T13:19:14Z Solkoll 5 egen illustration {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 150 6018 2005-09-14T12:38:32Z Max Speed 65 == Matematik A-E== {| align=left border=1 | colspan=3 align=center | [[Matematik A]] || [[Matematik B]] || [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B]] || [[Matematik C]] || [[Matematik D]] || [[Matematik E]] || [[formelsamling]] |- |} <br> __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ Detta kommer att bli ett läromedel i gymnasiets Matematik kurs B. ==Innehållsförteckning Matematik B== {| width=100% | width=50% | ===[[Matematik B:Algebra|Algebra]]=== [[Matematik B:Algebra#Polynom|Polynom]] &bull; [[Matematik B:Algebra#Addition och subtraktion av polynom|Addition och subtraktion av polynom]] &bull; [[Matematik B:Algebra#Multiplikation och division av polynom|Multiplikation och division av polynom]] &bull; [[Matematik B:Algebra#Konjugat- och kvadreringsreglerna|Konjugat- och kvadreringsreglerna]] &bull; [[Matematik B:Algebra#Faktorisering|Faktorisering]] ===[[Matematik B:Geometri|Geometri]]=== [[Matematik B:Geometri#Algebra och geometri|Algebra och geometri]] &bull; [[Matematik B:Geometri#Topptriangelsatsen och transversalsatsen|Topptriangelsatsen och transversalsatsen]] &bull; [[Matematik B:Geometri#Randvinklar och medelpunktsvinklar|Randvinklar och medelpunktsvinklar]] &bull; [[Matematik B:Geometri#Likformighet|Likformighet]] &bull; [[Matematik B:Geometri#Koordinatgeometri|Koordinatgeometri]] ===[[Matematik B:Funktioner|Funktioner]]=== [[Matematik B:Funktioner#Funktionsbegreppet|Funktionsbegreppet]] &bull; [[Matematik B:Funktioner#Linjära funktioner|Linjära funktioner]] &bull; [[Matematik B:Funktioner#Linjära ekvationssystem|Linjära ekvationssystem]] &bull; [[Matematik B:Funktioner#Andragradsfunktioner|Andragradsfunktioner]] | width=50% | ===[[Matematik B:Sannolikhetslära|Sannolikhetslära]]=== [[Matematik B:Sannolikhetslära#Enkelt slumpförsök|Enkelt slumpförsök]] &bull; [[Matematik B:Sannolikhetslära#Slumpförsök med flera föremål|Slumpförsök med flera föremål]] &bull; [[Matematik B:Sannolikhetslära#Slumpförsök i flera steg|Slumpförsök i flera steg]] ===[[Matematik B:Statistik|Statistik]]=== [[Matematik B:Statistik#Lägesmått|Lägesmått]] &bull; [[Matematik B:Statistik#Spridningsmått|Spridningsmått]] &bull; [[Matematik B:Statistik#Statistisk undersökning|Statistisk undersökning]] ===[[Matematik B:Övningsuppgifter|Övningsuppgifter]]=== ===[[Matematik B:Facit|Facit]]=== ===[[Matematik B:Register|Register]]=== [[Kategori:SAB: Ta]] [[Kategori:Läromedel]] 151 12805 2006-11-09T22:05:47Z 82.209.161.63 /* Kvot */ {| align=right border=1 width=100% | colspan=3 align=center | Upp: [[Matematik C|Innehållsförteckning]] |- | Föregående: [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B|Repetition av Matematik A och B]] || [[Matematik C:Algebra]] || Nästa:[[Matematik C:Funktioner]] |- | colspan=3 align=center | Denna artikel ingår i en serie läromedel för gymnasiet som handlar om algebra |- | [[Matematik A:Algebra]] || [[Matematik B:Algebra]] || [[Matematik C:Algebra]] |- | colspan=3 align=center | Se även [[Formelsamling matematik Algebra]] |} '''Algebra''' ==Polynom== ===Definition=== ===Andragradsekvationer=== En allmän andragradsekvation kan skrivas på formen <math>x^2+px+q=0</math> Exempelvis 2x²-20x+18=0 kan man lösa såhär; Dela alla ingående faktorer med 2 (för att få x² i ental) 2x²-20x+18=0 delat med 2 ger x²-10x+9=0 För att lösa ekvationen använder du formeln <math>x = -p/2 \pm\sqrt{(p/2)^2-q}</math> D.v.s. Hälften av p är -5, med ombytt tecken är 5, ± roten ur, hälften av p=-5 i kvadrat=25 minus q=9 <math>x=5 \pm\sqrt{-5^2-(9)}</math> <math>x= 5 \pm\sqrt{25-9}</math> <math>x=5 \pm\sqrt{16}</math> <math>x=5 \pm4</math> x1=5+4 och x2=5-4 vilket ger x1=9 och x2=1 ===Faktorisering=== Låt oss titta på ett uttryck: x(4-2x) Vi löser ekvationen och får: 4x-2x² Alltså: x(4-2x) = 4x-2x² Begrepp: produkt = summa Vi vänder på talet: 4x-2x² = x(4-2x) Begrepp: summa = produkt Vi har alltså omvandlat en summa till en produkt genom att bryta ut x. Detta kallas faktorisering. ==Rationella uttryck== <math>===Kvot===</math>--[[Användare:82.209.161.63|82.209.161.63]] 9 november 2006 kl. 23.05 (CET)[[länkens namn]] ===Förkortning och förlängning=== ===Addition och och subtraktion=== ===Multiplikation och division=== &#924;==Facit== ==Se även== * [[Matematik A]] * [[Matematik B]] * [[Matematik D]] * [[Matematik E]] * [[Formelsamling]] {{stub}} 152 12565 2006-10-08T20:57:53Z 85.227.153.160 /* Talet e */ '''Funktioner''' ==Linjära och kvadratiska funktioner== ==Funktionsbegreppet== ==Linjära ekvationer== :Två saker ska vara uppfyllda av en funktion, F, för att få kallas linjär. :1) <math>F(x + y) = F(x) + F(y)</math> för alla värden på x och y. :2) <math>F(a\cdot x) = a\cdot F(x)</math> för värden på konstanten a. <math>y=kx+m</math> ==Andragradsfunktioner== ==Exponential- och potensfunktioner== ==Potenslagarna== ==Logaritmer== ==Talet e== Talet <math>e</math> är basen i det så kallade naturliga logaritmsystemet. Den naturliga logaritmen av e, ln(e) är 1 liksom tiologaritmen av 10 är 1. ''e'' har ett numeriskt värde på cirka 2.718281828 Talet ''e'' har den praktiska egenskapen att den är sin egen derivata. (Se [[Matematik_C:Derivata]]) Talet "e" Talet "e" används vid derivering av exponentialfunktioner. Vi utgår från den välkända formeln för exponentialfunktioner: <math>y = C\cdot a^x</math> (där "C" är skärningen med y-axeln och där "a" är den procentuella förändringen) Om vi vill derivera denna formel, alltså beräkna lutningen (hastighetsförändringen) i en punkt på kurvan, börjar vi med att ställa upp derivatans definition: <math>f\prime(x) = \frac{f(x+h) - f(x)}{h}</math> "f'(x)" utläses "f prim x" och innebär derivatan i punkten x. För att kunna beräkna lutningen måste vi ha (precis som i en rät linje) två punkter. Därför inför vi detta där ena punkten med x-koordinaten "x" och som ger y-värdet "f(x)" samt en punkt med x-koordinaten "x+h" som ger y-värdet "f(x+h)". När vi sedan ska beräkna lutningen i en punkt, var som helst på kurvan, låter vi "h" närma sig 0 (noll), vilket ger oss lutningen i en punkt. Nu kan vi fortsätta vårat bevis: <math>f\prime(x) = \frac{f(x+h) - f(x)}{h}</math> Vår funktion var <math>y = C * a^x</math> --> <math>y\prime = \frac{(C * a^{x+h})-(C * a^x)}{h}</math> Vi förenklar detta uttryck genom att bryta ut, "C * a^x" och vi får: y' = (C * a^x) * ((a^h - 1)/h) Som vi kan se, har vi fått vårat ursprungliga uttryck åter igen, alltså "C * a^x". För att göra denna derivering oerhört mycket lättare, låter vi ((a^h - 1)/h) vara lika med 1, eftersom detta ger en mycket lätt derivering. Detta ger: ((a^h - 1)/h) = 1 a^h - 1 = h a^h = h + 1 a = (h + 1)^(1/h) Låter vi nu "h" gå mot noll, vilket vi sade skulle genomföras för att fullborda derivering, får vi följande värden: h a ---> (h + 1)^(1/h) 0.1 2,593742... 0.01 2,704813... 0.001 2,716923... 0.0001 2,718145... 0.000001 2,718280... Som vi kan se med denna tabell, verkar tydligen "a" närma sig talet ett tal som ungefär är 2,71828. Låt oss nu kalla detta tal för "e" Vårat ursprungliga uttryck såg ut på följande vis: y = C * a^x Om vi nu byter ut "a" till "e" så kan vi lätt derivera: y = C * e^x y' = C * e^x (!!!) ==Se även== {{stub}} 153 12951 2006-12-06T09:42:42Z 217.21.232.181 '''Derivata''' ==Definition== <math>f'(x) = \lim_{h \to 0} \ \frac{f(x+h)-f(x-h)}{2h}</math> Alternativt: <math>f'(x) = \lim_{h \to 0} \ \frac{f(x+h)-f(x)}{h}</math> ==Deriveringsregler== <math>f(x) = kx^{n}</math> <math>f'(x) = nkx^{n-1}</math> Exempel: <math>f(x) = 2x^3 - x + 5</math> <math>f'(x) = 6x^2 - 1</math> ==Linjära funktioner== En linjär funktion är en rak linje i ett koordinatsystem. Alla raka linjer kan byggas upp med en generell mall, som man kallar "Den raka linjens funktion": <math>y = kx + m</math> <math>x</math> [[variabel]]n är den oberoende och den beroende. <math>y</math> får sitt värde, beroende på vad <math>x</math> har för värde. När man ritar ut en graf, låter <math>x</math>-linjen successivt öka som en tallinje. Därefter prickar man ut alla <math>y</math> värden (som då är höjden). ==Potensfunktioner== ==Polynomfunktioner== ==Exponentialfunktioner== ==Facit== ==Se även== {{stub}} 154 3081 2004-10-20T23:24:50Z 130.236.226.156 /* Geometrisk summa */ '''Talföljder och summor''' ==Aritmetisk summa== ==Geometrisk summa== S= a + ap + ap^2 + ap^3 + ... ap^k = a*((1 - p^(k + 1))/(1 - p)) [http://www.math.chalmers.se/~bengzon/Matlabintro/main/node14.html] ==Ekonomiska tillämpningar== ==Naturvetenskapliga tillämpningar== ==Facit== ==Se även== {{stub}} 155 3082 2004-08-31T19:05:33Z Mats Halldin 8 Matematik C: Facit flyttad till Matematik C:Facit #REDIRECT [[Matematik C:Facit]] 156 13012 2006-12-19T23:26:40Z 83.233.158.174 /* Kvadratrötter */ {| align=right border=1 width=100% | colspan=3 align=center | Upp: [[Matematik A|Innehållsförteckning]] |- | width=33% align=center | Föregående: [[Matematik A|Innehållsförteckning]] | width=33% align=center | [[Matematik A:Algebra]] | width=33% align=center | Nästa:[[Matematik A:Funktioner]] |- | colspan=3 align=center | Denna artikel ingår i en serie läromedel för gymnasiet. |- | width=33% align=center | [[Matematik A:Algebra]] | width=33% align=center | [[Matematik B:Algebra]] | width=33% align=center | [[Matematik C:Algebra]] |- | colspan=3 align=center | Se även [[Formelsamling matematik Algebra]] |} '''Algebra''' : ''...introduktion...'' ==Tal och räkning== När grekerna under antiken utförde beräkningar använde de passare och linjal. De kände varken till talet 0 eller kunde acceptera negativa tal. Något så dumt som att mäta en negativ sträcka tog de helt enkelt inte på allvar. Hos några stammar på Papua Nya Guinea har man räkneord för ett, två och tre. Alla mängder av objekt utöver detta kallar man bara "många". Hos folk som inte bedriver handel finns det helt enkelt ingen anledning att använda tal för särkilt många saker. Det har t.o.m. sagts att våra hjärnor inte kan hantera mer än sex-sju objekt åt gången. Därutöver måste vi använda någon form av räknesystem för att "hjälpa" hjärnan att hålla reda på saker och ting. Försök t.ex. avgöra om en geometrisk figur har nio eller tio sidor utan att räkna varje sida. När vi idag räknar använder vi sedan flera hundra år ett s.k. positionssystem med talet tio som bas. Det innebär att siffrorna får olika innebörd beroende på var i ett tal det står. Ofta tar vi detta system för självklart eftersom vi lärt oss hantera det sedan barnsben. Idag tycker vi gärna att talet 0 känns självklart. Men många minns med vilket häpnad vi som barn en dag förstod hur stort talet hundra är. Om man jämför siffrornas placering på en räknare med de på en telefon förstår man också att vi väldigt ofta använder våra siffror utan att tänka på vad siffrorna står för. Vi använder helt enkelt siffor hela tiden i vår vardag utan att egentligen fundera så mycket på vad de egentligen betyder. Här ska vi istället börja från början. {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''N'' |- | De naturliga talen når vi genom att använda addition. |} De mest självklara talen är just de positiva heltalen: 1, 2, 3, ... etc. I matematiken kallas denna mängd tal just därför för de '''naturliga talen''' och har fått en egen symbol: '''N'''. Genom historien är också dessa tal de enda som många kulturer egentligen brytt sig om. Men om vi försöker använda dem märker vi snabbt att det uppstår problem. Så länge vi bara adderar dessa tal till varandra går det bra. Alla nya tal vi räknar fram blir positiva heltal. Men så fort vi börjar dra ifrån tal uppstår snabbt problem. {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''N + Z'' |- | Mängden av alla heltal når vi med subtraktion. |} Subtraktion gör att vi måste börja använda negativa tal och talet 0. Även denna mängd tal har en egen symbol i matematiken, '''Z''' (som i det tyska ordet för tal: ''Zahl''), och kallas för '''mängden av alla heltal'''. Så länge man bara adderar och subtraherar räcker denna mängd tal. {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''N+Z+Q'' |- | De rationella talen når vi med division. |} Nya problem uppstår då man t.ex. börjar bedriva handel och vill jämföra sex fiskar med fjorton frukter. Som du förstår uppfann man allstå divisionen. I.o.m. det "hittade man" talen mellan heltalen: de '''rationella talen''' '''Q''' (som i det engelska ordet för kvot: ''Quotient''). Som vi ska se senare i den här kursen kommer nya mängder med tal att att läggas till dessa mängder. Och hela tiden beror det på att vi stöter på konstigheter när vi använder de tal vi redan intuitivt kan acceptera. De räknesätt vi använder gör alltså att vi måste acceptera nya typer av tal och varje ny mängd av tal innebär att vi måste tänka efter innan vi använder dem. {| width=100% border=1 | align=center | Bild: ''N+Z+Q+R'' |- | De irrationella talen är tal som "inte passar in". |} T.ex. kan vi tänka oss alla talen vi redan nämnt i en serie längs med en linje så länge vi inte börjar räkna på ytor. När vi gör det börjar vi genast märka att "två gånger två kvadratmeter" genast leder till frågan "Hur lång är en vägg?" Kvadratroten ur ett tal blir ett nödvändigt verktyg att behärska. <math>\sqrt{2}</math> är ett tal som inte går att uttrycka som en kvot av två heltal och vi blir alltså tvungna att även acceptera de '''irrationella talen'''. Tillsammans med alla de tidigare mängderna kallas dessa tal för de '''reella talen'''. De olika talmängderna hänger alltså ihop med räkneoperationerna: addition, subtraktion, multiplikation, division och potens. De uppstod helt enkelt därför att vi började räkna en gång i tiden. Potenser och kvadratrötter innebär en serie multiplikationer och divisioner som i sin tur innebär en serie additioner och subtraktioner. I algebra är ju en av de viktigaste uppgifterna att förenkla matematiska uttryck så långt som möjligt. Oftast innebär det att man försöker att bara använda sig av de naturliga talen och addition om det är möjligt. Man kan förstås inte trolla bort minustecken, men man kan ofta förenkla ett uttryck genom att flytta minustecknet så att det står för sig: Både <math>-{5\over3}</math> och <math>{-5}\over{3}</math> är kvoter och båda uttrycken representerar ett rationellt tal. Men det första skrivsättet innebär en division mellan två naturliga tal och är alltså enklare. ===Primtal=== {| width=100% border=1 | Tabell: ''De första primtalen...'' |- |2,3,5,7,11,13,17,19,23,29,31,37,41,43,47,53,59,61,67,71,73,79,83,89,97 |- |101,103 osv osv.. |} När matematiska uttryck innehåller multliplikation och division kan man ofta förenkla dem genom att använda så låga naturliga tal som möjligt. Talet 21 t.ex. är ju en sammansättning av multiplikationen <math>3\cdot7</math>. Talen 3 och 7 däremot kan inte sättas samman av två andra tal. Sådana tal, naturliga tal som bara är delbara med sig själva och 1, kallas primära tal eller '''primtal'''. Primtalen är enklare än de sammansatta talen. Man försöker därför att förenkla uttryck genom använda sig av primtal där så är möjligt. ===Faktorisering=== {| width=100% border=1 ! Delbarhetsregler |- | <big>1, 2, 3, 4, 5, 6, ...</big> |- | Alla tal är delbara med 1. |- | <big>2, 4, 6, 8, 10, 100, 102, 256, ... </big> |- | Alla jämna tal är delbara med 2. |- | <big>3, 9, 21, 81, 111, 432, 6483, ... </big> |- | Alla tal vars siffersumma är delbart med tre är delbara med tre. |- | <big>4, 8, 12, 64, 132, 188, 2516, ... </big> |- | Alla tal vars två sista siffror är delbara med fyra är delbara med fyra. |- | <big>5, 10, 15, 95, 160, 335, 45780, ... </big> |- | Alla tal som slutar på 0 eller 5 är delbara med fem. |- | <big>6, 12, 18, 36, 78, 126, 7878, ... </big> |- | Alla jämna tal som är delbara med tre är även delbara med sex. |- | ... |} När man utför operationerna addition och subtraktion kan man förtydliga operationen genom att skriva <math>{7-3=(4+3)-3=4}</math>. Genom att visa att ett tal är en sammansättning av två andra lägre tal förenklar man operationen. På samma sätt kan man förstås göra när man utför multiplikation och division. <math>{14\over21}</math> kan ju förenklas till <math>{2\over3}</math>. Om man skriver <math>{{7\cdot2}\over{7\cdot3}}</math> ser man lätt att sjuorna kan tas bort. Detta att visa att ett tal är en sammansättning av två andra lägre tal kallas för '''faktorisering'''. Ofta, men inte alltid, innebär en faktorisering en förenkling. ===Bråk=== {| width=100% border=1 cellpadding=7 | align=center rowspan=2 valign=center | Bild: ''Olika sätt dela en pizza.'' | {| | {| width=350 border=1 cellspacing=0 | bgcolor="#cccccc" | &nbsp; | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |} |- | {| width=350 border=1 cellspacing=0 | bgcolor="#cccccc" | &nbsp; || bgcolor="#cccccc" | &nbsp; | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |} |- | {| width=350 border=1 cellspacing=0 | bgcolor="#cccccc" | &nbsp; || bgcolor="#cccccc" | &nbsp; || bgcolor="#cccccc" | &nbsp; || bgcolor="#cccccc" | &nbsp; | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |} |} |- | <math>{1\over4}={{1\cdot2}\over{4\cdot2}}={2\over8}={{2\cdot2}\over{8\cdot2}}={4\over16}</math> |} Ett bråk (av det tyska ordet ''brok'' som betyder "bruten") är ett uttryck som återger förhållandet mellan två tal. Talet ovanför strecket kallas '''täljare''' och talet nedanför strecket kallas '''nämnare'''. Strecket kalls för bråkstreck. Alla rationella tal kan skrivas som bråk. I exemplet ovan delas pizzan upp i mindre och mindre bitar. För att få lika mycket pizza varje gång behöver man bara ta fler bitar. Att dela upp i mindre delar kallas '''förlängning'''. Att slå ihop till större delar kallas '''förkortning'''. När man vill addera eller subtrahera två bråk måste nämnare vara densamma i båda bråken. Ofta behöver man förlänga eller förkorta bråken för att uppnå det. ... ===Negativa tal=== När räknesättet subtraktion införs, följer det att talmängden måste utvidgas med negativa tal. Om man subtraherar ett tal med et större tal bli differens negativ. Exempel Det är 3 C utomhus, när natten kommer sjunker temperaturen 7 C. När det har sjunkit kommer det att vara -4 C. Kommentar till exemplet: I sådan här enkla fall kan man använda uttryck som 4 C kallt, men det är mycket bökigare när man ska definera riktningar på krafter etc. ===Räkneordning=== ===Decimaltal=== ==Ekvationer och uttryck== Ekvation hjälper till att lösa problem av olika slag. Algebran är en viktig bit för fortsatta studier i Matematik och ekvaionslösning är ett mycket användbart verktyg. ===Uttryck=== ===Förenkling av uttryck=== ===Ekvationer=== ===Ekvationslösning=== '''Exempel''' Tempaturen, x C, sjunker med 5 C och då blir det 10 C utomhus. Beräkna utgångstemperaturen! på vänster sida omlikhetsteknet skiver man utrycket. hur mycket temperatur var från början och hur mycket den sjunker, detta ska vara lika med det som står på höger sidan om likhetsteknet. På högersidan sätter vi sluttemperaturen. :<math>\ x - 5 = 10 </math> (addera 5 till båda leden) :<math>\ x - 5 + 5 = 10 + 5 </math> :<math>\ x = 15 </math> (eftersom -5+5 tar ut varandra) '''Exempel''' :<math>\ 3x + 7 = 33 </math> :<math>\ 3x + 7 - 7 = 33 - 7 </math> :<math>\ 3x = 26 </math> :<math>\frac {3x} 3 = \frac {26} 3 </math> :<math>\ x = 8\frac 2 3 </math> ===Formler=== ==Procent== Hundradel (%) d.v.s. 1% av 100 kr är 1 kr. 1% av 1000 kr är därmed 10 kr. Procent har stora likheter med bråk, då vi talar om delar. Fast vi har bestämt oss för att det handlar om förhållandet 1/100. Procent kan vi använda för att räkna påslag och avdrag av avgifter eller för att inte nämna statistik där det ofta används för att redovisa hur stor del av något som svarar på ett visst vis. '''Ex.''' Du surfar på internet och kommer till en butik som säljer CD på nätet. Priserna anges exklusive moms och för att du då som privatperson ska veta vad du ska betala måste du addera 25% som är procentdelen som Svenska staten har bestämt att ta ut. Du ska köpa en skiva som kostar 140 kr exkl. moms. Vi kan då välja att göra följande: 1. Ta ursprungliga priset 140 kr dela med 100 och sen multiplicera det med 125. 2. Utnyttja decimaltalen och ta grundpriset 140 kr multiplicera med 1,25 (där 1 motsvarar 100% och 25 är momsen) ==Kvadratrötter== Hur beräknar man sidan av en kvadrat om man har arean. Som rubriken antyder så tar man kvadratroten. Det som sökes är ett tal som multiplicerat med sig själv blir talet som man utgår ifrån. Exempel Om man vill beräkna sidan av ett rum som är <math>100</math> <math>m^2</math> (kvadratmeter),så vet man att något tal multiplicerat med sig själv blir 100. <math>{\displaystyle x*x=x^2=100}</math> <math> x=\sqrt{100} </math> <math> {\displaystyle x=10}</math> Här ses att sidan är 10 m (meter). ==Kalkylprogram== {{ stub }} 157 12937 2006-12-03T14:03:30Z 217.208.17.55 /* Funktionsbegreppet */ {| align=right border=1 width=100% | colspan=3 align=center | Upp: [[Matematik A|Innehållsförteckning]] |- | width=33% align=center | Föregående: [[Matematik A:Algebra]] | width=33% align=center | [[Matematik A:Funktioner]] | width=33% align=center | Nästa:[[Matematik A:Geometri]] |- | colspan=3 align=center | Denna artikel ingår i en serie läromedel för gymnasiet. |- | width=33% align=center | [[Matematik A:Funktioner]] | width=33% align=center | [[Matematik B:Funktioner]] | width=33% align=center | [[Matematik C:Funktioner]] |- | colspan=3 align=center | Se även [[Formelsamling matematik Funktioner]] |} '''Funktioner''' ==Koordinatsystem== ==Proportionalitet== == ==Linjära funktioner== ==Räkna utan räknare== ==Procent== ==Potenser== ==Exponentialfunktioner== {{stub}} 158 11430 2006-07-20T15:39:00Z 83.233.145.215 Revert {| align=right border=1 width=100% | colspan=3 align=center | Upp: [[Matematik A|Innehållsförteckning]] |- | width=33% align=center | Föregående: [[Matematik A:Funktioner]] | width=33% align=center | [[Matematik A:Geometri]] | width=33% align=center | Nästa:[[Matematik A:Statistik]] |- | colspan=3 align=center | Denna artikel ingår i en serie läromedel för gymnasiet. |- | width=33% align=center | [[Matematik A:Geometri]] | width=33% align=center | [[Matematik B:Geometri]] | width=33% align=center | [[Matematik C:Geometri]] |- | colspan=3 align=center | Se även [[Formelsamling matematik Geometri]] |} '''Geometri''' ==Vinklar== ==Likformighet== ==Trigonometri== {{stub}} 159 3086 2004-08-31T19:14:52Z Mats Halldin 8 rubriker; +påbörjad '''Statistik''' ==Att läsa diagram== ==Att rita diagram== ==Att ljuga med statistik== {{stub}} 160 12956 2006-12-07T09:16:15Z Kdhenrik 77 /* Faktorisering */ '''Algebra''' {| align=right border=1 | colspan=3 align=center | Upp: [[Matematik B|Innehållsförteckning]] |- | Föregående: - || [[Matematik B:Algebra]] || Nästa:[[Matematik B:Geometri]] |- | colspan=3 align=center | Denna artikel ingår i en serie läromedel<br>för gymnasiet som handlar om algebra |- | [[Matematik A:Algebra]] || [[Matematik B:Algebra]] || [[Matematik C:Algebra]] |- | colspan=3 align=center | Se även [[Formelsamling matematik Algebra]] |} ==Polynom== ==Addition och subtraktion av polynom== ==Multiplikation och division av polynom== ==Konjugat- och kvadreringsreglerna== Låt <math>a, b \in\mathbb{R}</math>. (Se exempelvis [[Matematik A:Algebra]] för ytterligare förklaring av vad <math>\in\mathbb{R}</math> står för.) Då gäller följande regler. <br><br> ''Kvadreringsregel 1'': <br> <math>(a+b)^2 = (a+b)\cdot (a+b) = a^2 + ab + ab + b^2 = a^2 + 2ab + b^2</math>. Kvadraten av summan hos två tal är lika med summan av kvadraten av det första talet, dubbla produkten av talen och kvadraten av det andra talet. ''Kvadreringsregel 2'':<br> <math>(a-b)^2 = (a-b)\cdot (a-b) = a^2 - ab - ab + b^2 = a^2 - 2ab + b^2</math>. Kvadraten av differansen hos två tal är lika med kvadraten av första talet subtraherat med dubbla produkten av talen och slutligen adderat med kvadraten av det andra talet. ''Konjugatregeln'':<br> <math>(a+b)(a-b) = (a+b)\cdot (a-b) = a^2 - ab + ba - b^2 = a^2 - ab + ab - b^2 = a^2 - b^2 </math> Produkten av summan hos två tal och differansen av dessa är lika med differansen hos de två talens respektive kvadrater. (Brukar ofta stå skriven i motsatt ordning, men härledningen av regeln är lite enklare att förstå när den står som ovan). ==Faktorisering== : <math>\ a^3 - b^3 = (a - b)(a^2 + ab + b^2)</math> : <math>\ a^3 + b^3 = (a + b)(a^2 - ab + b^2)</math> {{stub}} 161 5157 2005-07-20T18:52:10Z Max Speed 65 {| align=right border=1 width=100% | colspan=3 align=center | Upp: [[Matematik B|Innehållsförteckning]] |- | width=33% align=center | Föregående: [[Matematik B:Funktioner]] | width=33% align=center | [[Matematik B:Geometri]] | width=33% align=center | Nästa:[[Matematik B:Statistik]] |- | colspan=3 align=center | Denna artikel ingår i en serie läromedel för gymnasiet. |- | width=33% align=center | [[Matematik A:Geometri]] | width=33% align=center | [[Matematik B:Geometri]] | width=33% align=center | [[Matematik C:Geometri]] |- | colspan=3 align=center | Se även [[Formelsamling matematik Geometri]] |} '''Geometri''' ==Algebra och geometri== ===Vad är ett polynom?=== Väldigt många situationer runt oss kan beskrivas med en ''polynomfunktion'' som matematisk modell. '''Exempel 1''' ''En boll kastas rakt upp med hastigheten 30 m/s. Vad är hastigheten efter x sekunder?'' Hastigheten y m/s får vi med ''förstagradspolynomet'' y = 30 - 9,8x ''En bil håller hastigheten x km/h. Vad blir stoppsträckan på torr asfalt?'' Stoppsträckan ''d'' m får vi med ''andragradspolynomet'' ''d'' = 0,2x + 0,006x² ''Från en pappskiva med måtten 20 cm x 30 cm klipper man i hörnen bort kvadrater med sidan x cm. Hur stor blir volymen, om man viker upp sidorna till en öppen låda?'' Volymen V cm³ får vi med ''tredjegradspolynomet'' V = x(20-2x)(30-2x) eller förenklat V = 4x³ - 100x² + 600x ==Topptriangelsatsen och transversalsatsen== ==Randvinklar och medelpunktsvinklar== ==Likformighet== ==Koordinatgeometri== {{stub}} 162 12731 2006-10-28T16:17:34Z 80.216.74.162 /* Linjära funktioner */ '''Funktioner''' ==Funktionsbegreppet== ==Linjära funktioner== En linjär funktion är en rak linje i ett koordinatsystem. Alla raka linjer kan byggas upp med en generell mall, som man kallar "Den raka linjens funktion": <math>y = kx + m</math> '''x''' [[variabel]]n är den oberoende och den beroende '''y'''. '''y''' får sitt värde, beroende på vad '''x''' har för värde. När man ritar ut en graf, låter '''x'''-linjen successivt öka som en tallinje. Därefter prickar man ut alla y värden (som då är höjden). ==Linjära ekvationssystem== Ibland händer det att man får ut två eller flera ekvationer, som hänger samman. Ett ekvationssystem kan tex bestå av ekvationerna (1) och (2) nedan: <math> \begin{Bmatrix} 5x + y = 8 \\ 4x + 2y = 10 \end{Bmatrix} </math> och bara genom att använda båda ekvationerna tillsammans, får man ut värdena på x och y: Lös ut y ur översta uttrycket: <math>5x + y = 8</math> och subtrahera med -5x på båda sidor. <math>5x + y -5x = 8 - 5x</math> <math>y = 8 - 5x</math> Sätt in uttrycket för y i uttryck (2): <math>4x + 2(8 - 5x) = 10</math> Nu kan x beräknas : <math>4x + 16 - 10x = 10</math> (addera x-termerna, och subtrahera båda sidor av likhetstecknet med 16) <math>-6x = -6</math> multiplicera båda sidor av likhetstecknet med -6, ger att x = 1. Sätt nu in x=1 i någon av ekvationerna ovan. Jag väljer (1), för att den ser enklast ut: <math>5*1 + y = 8</math> blir <math>5 + y = 8</math>. Subtrahera båda sidor med -5: <math>5 + y -5 = 8 - 5 > y = 3</math> Genom att använda båda ekvationerna i systemet, har vi lyckats lösa ut både x och y. ==Andragradsfunktioner== {{stub}} Här skulle det absolut behövas lite förklarande grafer, och kanske någonting om minsta kvadratmetoden. Och PQ-formeln, förstås. 163 9187 2006-03-31T07:15:47Z 212.37.19.18 /* Enkelt slumpförsök */ småkorr '''Sannolikhetslära''' ==Enkelt slumpförsök== Sannolikheten att få samma tal med två 6-sidiga tärningar P(tvålika) = <math>6/6 * 1/6 = 1/6</math> Första tärningen spelar det ingen roll vad den visar. Andra tärningen däremot måste visa samma som den första tärningen. Vilket är en chans på 6. Om vi i stället försöker få ''yatzy'' i ett kast: P(yatzy) = <math>6/6 * 1/6 * 1/6 * 1/6 * 1/6 = 1/1296</math> Första tärningen är oviktig. Andra, tredje, fjärde och femte måste visa samma som första. Chansen blir <math>(1/6)^4</math>, dvs en på 1296 försök. ==Slumpförsök med flera föremål== ==Slumpförsök i flera steg== {{stub}} 164 3091 2004-08-31T19:23:23Z Mats Halldin 8 rubriker; +påbörjad '''Statistik''' ==Lägesmått== ==Spridningsmått== ==Statistisk undersökning== {{stub}} 165 6022 2005-09-14T12:47:24Z Max Speed 65 == Matematik A-E== {| align=left border=1 | colspan=3 align=center | [[Matematik A]] || [[Matematik B]] || [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B]] || [[Matematik C]] || [[Matematik D]] || [[Matematik E]] || [[formelsamling]] |- |} <br> __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ Detta kommer att bli ett läromedel i gymnasiets Matematik kurs D. ==Innehållsförteckning Matematik D== *[[Matematik D:Trigonometri|Trigonometri]] **[[Matematik D:Trigonometri#Rätvinkliga trianglar|Rätvinkliga trianglar]] **[[Matematik D:Trigonometri#Godtyckliga trianglar|Godtyckliga trianglar]] **[[Matematik D:Trigonometri#Triangelsatserna|Triangelsatserna]] **[[Matematik D:Trigonometri#Trigonometriska formler|Trigonometriska formler]] **[[Matematik D:Trigonometri#Trigonometriska ekvationer|Trigonometriska ekvationer]] *[[Matematik D:Trigonometri och derivata|Trigonometri och derivata]] **[[Matematik D:Trigonometri och derivata#Trigonometriska kurvor|Trigonometriska kurvor]] **[[Matematik D:Trigonometri och derivata#Radianer|Radianer]] **[[Matematik D:Trigonometri och derivata#Derivatan av trigonometriska funktioner|Derivatan av trigonometriska funktioner]] *[[Matematik D:Derivata och integraler|Derivata och integraler]] **[[Matematik D:Derivata och integraler#Deriveringsregler|Deriveringsregler]] **[[Matematik D:Derivata och integraler#Andraderivatan|Andraderivatan]] **[[Matematik D:Derivata och integraler#Differentialekvationer|Differentialekvationer]] **[[Matematik D:Derivata och integraler#Primitiva funktioner|Primitiva funktioner]] **[[Matematik D:Derivata och integraler#Integraler|Integraler]] **[[Matematik D:Derivata och integraler#Numeriska metoder|Numeriska metoder]] *[[Matematik D:Övningsuppgifter|Övningsuppgifter]] *[[Matematik D:Facit|Facit]] {{stub}} [[Kategori:SAB: Ta]] [[Kategori:Läromedel]] 167 7367 2005-12-13T13:28:41Z Chrizz 50 Återställd till senaste redigering av 83.227.167.75 {| align=center border=1 cellpadding=5 | width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] | align=center | Upp: [[Kemi A]] | width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] |- | width=33% align=center | [[Formelsamling]] | align=center | [[Kemi A:Övningar#Storheter|Övningar]] | width=33% align=center | [[Kemi A:Facit#Storheter|Facit]] |} '''Kemi A - Storheter''' Atomerna utgör den fundamentala byggstenen i all materia. För att förstå kemiska reaktioner är det väsentligt att hålla reda på hur de reagerande ämnena är sammansatta, både före och efter reaktionen. Emellertid är ju atomerna både fantastiskt många och mycket, mycket små. Kemister föredrar i praktiken att räkna i storheterna volym och massa. De använder därför storheter som är speciella för kemin och som ställer volym och massa i relation till antalet atomer. Det här avsnittet handlar om de viktigaste kemiska storheterna. ==Atommassa== Atomer är som sagt väldigt små men man har faktiskt lyckats väga enskilda atomer. Genom en sorts jonfällor som består av en kombination av magnetiska och elektriska fält har man kunnat ange massan hos enskilda atomer med mycket stor precision. Vanligen mäter vi massa i enheten gram. Men gram är egentligen en mycket godtycklig enhet som inte utgår från någon naturkonstant. Istället baserar sig enheten gram på en kilogramprototyp som finns i Paris. Även om denna prototyp är utformad och förvarad så att den förändras mycket, mycket lite, är ändå denna förändring betydelsefull då man vill veta massan hos en enskild atom. Man använder därför en speciell enhet, ''1 u'', för atomernas massa. IUPAC, den internationella kemiunionen, har definierata 1 u som en tolftedel av kolisotopen ¹²C:s massa. Kol-12 innehåller 6 protoner och 6 neutroner och 1 u motsvarar ungefär massan hos nukleonerna, partiklarna i atomkärnan. Eftersom protoner och neutroner inte väger exakt lika, motsvarar inte enheten 1 u den exakta massan hos någon elementarpartikel. För kemisternas del är detta emellertid inget större problem eftersom man mycket sällan sysselsätter sig med enskilda atomer. Oftare får man istället mycket stora mängder atomer att reagera med varandra. Därför är man mer intresserad av medelvärdet för grundämnenas massor, alltså medelvärdet för förekomsten av grundämnets olika isotoper. Kol t.ex. förekommer på jorden som tre isotoper: 98,89% av alla kolatomer uppträder som isotopen ¹²C, 1,11% som ¹³C och mindre än 0,01% som ¹⁴C. Medelvärdet för grundämnet kols massa blir därför 12,0112 u. Det är detta värde på atommassan som står i det periodiska systemet. ==Molekylmassa== Molekylernas massa är summan av atommassorna för atomerna i molekylen, mätt i enheten 1 u. Vanligen avrundas atommassorna till tre värdesiffror och summan avrundas ofta till närmaste heltal. Man skiljer på ett ämnes '''molekylformel''' som anger antalet atomer i en molekyl och ämnets '''empiriska formel''' som bara anger relationen mellan antalet atomer. När vi studerar kolföreningar ska vi se att båda formlerna är användbara. ==Formelmassa== När man räknar på kemiska reaktioner behöver man ett begrepp som inte tar hänsyn till de reagerande ämnenas kemiska bindning. Man har därför infört enheten '''formelmassa''', också mätt i enheten 1 u, som används lika på jonföreningar, molekylföreningar och rena grundämnen. Formelmassan säger alltså hur mycket en formelenhet av ett ämne väger. För molekyler är ämnets formelmassa detsamma som dess molekylmassa. ==Substansmängd== Vatten har formelmassan 18,0 u och natriumklorid 58,5 u. Detta är alltså massan hos en formelenhet av dessa två ämnen. Om man tar 18,0 g vatten och 58,5 g natriumklorid innehåller alltså dessa lika många formelenheter. Man kallar denna mängd för ämnets '''substansmängd'''. ==Mol== Man har infört en speciell enhet för substansmängd, '''mol'''. Enligt SI-systemet definieras en mol som substansmängden i en portion av ett ämne som innehåller lika många formelenheter som 12 g ¹²C. 1 mol vatten (18,0 g) innehåller alltså lika många formelenheter som 1 mol kol-tolv (12 g). 1 mol innehåller 6,022 *10²³ formelenheter. Detta tal kallas '''Avogadros konstant''', '''N_A. Ordet mol är ursprungligen en förkortning av tyskans ''Molekulargewicht'', "molekylvikt". Ordet molekyl kommer i sin tur från latinets ''molecula'', diminutiv av ''moles'', "massa". ==Molmassa== Den vikt av ett ämne som motsvarar 1 mol kallas ämnets '''molmassa''', enhet 1 g/mol. Med hjälp av relationen {| width=400 | valign=center | <math>n={{m}\over{M}}</math> || valign=center | ''n'' = substansmängd<br>''m'' = massa<br>''M'' = molmassa |} kan man beräkna substansmängden hos ett ämne. Man brukar använda skrivsättet : ''M''(H₂o) = 1 / 18 g/mol, : ''m''(H₂o) = 1,0 g (t.ex.), : ''n''(H₂o) = 18,0 g för att ange värdet hos dessa storheter för ett ämne, i det här fallet vatten. Av formeln för ett ämne framgår proportionerna mellan ämnets substansmängder. == Sammanfattning == * Atommassenheten, 1 u, definieras som en tolftedel av massan hos en kol-12 atom, ¹²C. * Atommassan för ett grundämne anges som massan på ett genomsnitt för grundämnets naturliga isotopblandning uttryckt i enheten 1 u. * Molekylmassan är summan av atommassorna för atomerna som molekylen består av uttrycket i enheten 1 u. * En formelenhet består av de atomer och joner som ingår i ämnet. * Formelmassa är massan av en formelenhet uttryckt i enheten 1 u. * Ett ämnes substansmängd är den massa av ämnet som innehåller lika många formelenheter som 12 g ¹²C uttryckt i enheten 1 mol. * Molmassan är det samma som massan per mol. Molmassan anges i enheten 1 g/mol eller 1 g * mol^-1. * Antalet formelenheter i substansmängden 1 mol kallas Avogadros konstant, N_A, och motsvarar ungefär <math>{6,02}\cdot{10^{23}}</math> formelenheter. * Sambandet mellan massa (''m''), substansmängd (''n'') och molmassa (''M'') ges av formeln: <math>m=M\cdot{n}</math>. * En molekylformel anger antalet atomer i en molekyl. * En emirisk formel anger proportionerna mellan antalet atomer i en kemiskförening. {{stub}} 168 13000 2006-12-18T09:43:36Z 195.58.124.197 Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. == Derivator == <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="0"> <tr> <td> <h3> Definition </h3> [[Bild:Definition_av_derivata.PNG|thumb|Bildl. representation av derivata]] Antag att funktionen ''f''(''x'') är definierad i en omgivning av punkten ''x''.<br> Om gränsvärdet <math>\lim_{\epsilon \rightarrow 0} \frac{f(x+\epsilon)-f(x)}{\epsilon}</math> existerar, sägs funktionen ''f''(''x'') vara deriverbar i ''x''. <br> Gränsvärdet kallas '''derivatan''' av ''f'' i punkten ''x'', och betecknas <math>f^\prime (x)</math>, eller <math>\frac{df}{dx}</math>. Definitionen kan ses som den tangentiella lutningen för en kurva ''f''(''x'') mellan två punkter ''x'' och ''x + &#949;''. När &#949; går mot noll fås lutningen för kurvan i punkten ''x''. </td></tr></table> <h3> Räkneregler </h3> <h3> Formler </h3> == Integralkalkyl == <h3> Räkneregler </h3> w000t?! <h3> Formler </h3> == Differentialekvationer == <h3> Räkneregler </h3> <h3> Formler </h3> [[Kategori:Formelsamling matematik]] 169 3095 2004-09-26T16:04:24Z Solkoll 5 {{ PANSI-C Sidhuvud }} =Filhantering= Filhanteringen i ANSI-C görs med hjälp av strömmar. För att hantera strömmar så finns det ett antal funktioner i standardbiblioteket "[[PANSI-C:Standardbibliotek#stdio.h|stdio.h]]". Vid öppnandet av en fil så skapas en ström som egentligen är ett nummer, den öppna filens ID-nummer. Vidare operationer på filen görs sedan med detta nummer/strömmen som referens. Det är på sådant sätt möjligt att ha flera filer öppna samtidigt där samtliga är knutna till unika strömmar, vilket kan vara nyttigt om man vill flytta data mellan filer till exempel. Det maximala antalet filer som den aktuella processen kan hålla öppna är angivet i makrot "FOPEN_MAX" och det maximala antalet filer datorsystemet kan hålla öppna på en och samma gång kan utläsas ur makrot "SYS_OPEN", (båda defineras i "stdio.h"). {| border="1" width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#FFF0D0" align="left"|Förutom filfunktionerna som är beskrivna på den här sidan så finns det ett antal som gör det möjligt att operera direkt på den öppna filen. Många av dessa funktionen är rester från den tid då datorer främst använde magnetband som lagringsmedia. Alla dessa funktioner kan ersättas med operationer på minnet. Därför är den i princip enda metoden, som brukas idag, att läsa in hela filen till minnet och sedan göra det som skall göras med den och därefter på nytt spara filen till lagringsmediet, (numera oftast en hårddisk). '''Se:''' [[PANSI-C:Standardbibliotek#stdio.h|Standardbibliotek -> stdio.h]] för en kort beskrivning av dessa funktioner. '''Se även:''' [[PANSI-C:Standardströmmarna|Standardströmmarna]] för att se hur data matas in och ut (visas), till exempel till och från en filbuffer. |} ==Att öppna en fil== För att knyta en fil till en ström används funktionen "fopen" som är definerad på följande sätt: FILE *fopen( '''const char''' *filnamn, '''const char''' *mod ); "FILE" är en datatyp, (definerad i "stdio.h"), som anger en pekare till den aktuella strömmen. När filen öppnas retuneras denna pekare om allt gått väl. Om något fel däremot föreligger så retuneras NULL-pekaren. "*filnamn" är en pekare till en textsträng som innehåller sökvägen till filen som skall öppnas. "*mod" är en pekare till en sträng som anger i vilken mod filen skall öppnas. Här följer en lista på dom olika modsträngarna som kan användas: '''Tecken i modsträngen:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="15%"|Tecken !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|r |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Öppnar fil för läsning (read). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|r+ |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Öppnar fil för läsning och skrivning. Det här är den normala moden om man vill bearbeta data i en redan existerande fil. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|w |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skapar fil för skrivning (write). Om filen redan finns kommer den att ersättas med den nya. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|w+ |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skapar fil för läsning och skrivning. Om filen redan finns kommer den att ersättas med den nya. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|a |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Öppnar en fil för skriva tillägg på slutet (append). Finns inte filen tidigare så skapas den. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|b |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger att filen är av binärtyp vilket betyder att ett tecken är 8 bitar. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|t |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger att filen är av texttyp vilket betyder att ett tecken är 7 bitar. (ASCII var ursprungligen 0-127) |} '''/* Öppna en binärfil för bearbetning */''' FILE *min_fil; /* skapar filpekare */ char *filnamn = "C:/ANSI-C/data.bin"; /* sökvägen till filen */ min_fil = fopen ( filnamn, "r+b" ); /* öppnar filen */ Det finns även en funktion, "freopen", som används för att öppna en ny fil till samma ström som den tidigare filen: FILE *freopen ( '''const char''' *filnamn, '''const char''' *mod, FILE *ström ); Skillnaden jämfört med "fopen" är att här anges även den tidigare filens ström som en av ingångsparametrarna, i övrigt är funktionen densamma som hos "fopen". ==Att stänga en öppen fil== När filen är färdigbearbetad så måste stömmen stängas det görs med funktionen "fclose" som är definerad på följande sätt: '''int''' fclose ( FILE *ström ); "*ström" är den pekare vi fick när filen öppnades. Returvärdet är 0, (noll), om allt gått väl annars retuneras värdet "EOF" som felindikator vilket gäller för de flesta filfunktioner, se [[PANSI-C:Felhantering|felhantering]] för en närmare beskrivning. fclose ( min_fil ); Om flera filer öppnats så kan alla strömmar stängas på en gång med funktionen "fcloseall": int fcloseall ( void ); Returvärdet är ett heltal som anger antalet stängda filer. Om något fel uppstått retuneras värdet "EOF" som indikator. int antal_filer; antal_filer = fcloseall ( ); ==Att läsa från en fil== För att läsa ett valfritt antal poster, (vanligtvis hela filen), från början av en fil så används funktionen "fread" som är definerad på följande sätt: size_t fread ( '''void''' *pekare, size_t storlek, size_t antal, FILE *ström ); "size_t" är en datatyp, definerad i "stddef.h", som används för att ange storleken på en dataobjekt, till exempel en minnescell eller fält av minnesceller. "pekare" anger adressen till minnet där det lästa avsnittet skall sparas. "storlek" anger storleken på objekten som skall läsas och "antal" hur många objekt som skall läsas. "ström" är pekaren vi fick när vi öppnade filen. Funktionen retunerar sedan antalet lästa objekt, inte bytes, så det totala antalet lästa bytes blir ''bytes = '''sizeof''' ( storlek ) · antal''. Om returvärdet är mindre än detta (returvärde < bytes) så har ett fel uppstått. '''sizeof''' ger storleken på dom datablock som skall läsas, (se [[PANSI-C:Nyckelord|nyckelord]] för en beskrivning). Här ett exempel som läser filen vi öppnade tidigare, "min_fil", till minnet: '''/* Läs från en öppen fil till minnet */''' short int filbuffer [ 256 ]; fread ( filbuffer, sizeof ( short int ), 256, min_fil ); Först skapas en buffer dit filen skall läsas. Den måste vara tillräcklig stor¹ för att det lästa avsnittet skall rymmas helt. Sedan läses filen in till buffern med "fread". Eftersom buffern är av typen '''short int''' så anges "storlek" med hjälp av '''sizeof''' operatorn till samma typ, "sizeof ( short int )". Sedan anges att 256 objekt av denna storlek skall läsas från strömmen "min_fil" till minnet. {| border="1" width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#FFF0D0" align="left"|¹ Om den är större så gör det inget men ett mindre minnesblock gör att läsningen av filen även kommer att skriva över dom datablock som ligger efter det angivna i minnet, vilket i sin tur brukar medföra att datorn kraschar, dyker, flippar, (valfri synonym), med tiden. Rekommenderas inte =). |} ==Att skriva till en fil== För att skriva ett valfritt antal poster, (vanligtvis hela filen), från början av en fil så används funktionen "fwrite" som är definerad på följande sätt: size_t fwrite ( '''void''' *pekare, size_t storlek, size_t antal, FILE *ström ); Samtliga parametrar beskrivs under "fread" ovan. Även returvärdet har samma funktion som hos "fread". '''/* Skriv från minnet till en öppen fil */''' short int filbuffer [ 256 ]; ''kod som på något sätt fyller filbuffern med data.'' fwrite ( filbuffer, sizeof ( short int ), 256, min_fil ); ==Namnbyte och radering== För att byta namn på en fil används funktionen "rename" som är definerad på följande sätt: '''int''' rename ( '''const char''' *tidigare, '''const char''' *nytt ); "*tidigare" är en pekare till en sträng som innehåller sökvägen till filen. "*nytt" är en pekare till det nya filnamnet. Om hela sökvägen anges så måste den vara densamma i hela utom själva filnamnet. Går allt väl retunerar funktionen 0. Om ett fel uppstått retuneras värdet -1 och den globala variabeln "errno" antar något av följande värden: EEXIST, ENOENT, ENOTSAM. Se [[PANSI-C:Felhantering|Felhantering]] för en närmare beskrivning. '''/* Döp om en fil */''' char gammalt_namn[] = "C:/ANSI-C/Min_fil.bin"; char nytt_namn[] = "C:/ANSI-C/Din_fil.bin"; rename ( gammalt_namn, nytt_namn ); Det finns även en funktion "remove" som raderar filer från lagringsmediet (normalt hårddisken). "remove" är definerad på följande sätt: '''int''' remove ( '''const char''' *filnam ); "*filnamn" är en pekare till sökvägen för aktuell fil. Går allt väl retunerar funktionen 0. Om ett fel uppstått retuneras värdet -1 och den globala variabeln "errno" antar något av följande värden: EACCES eller ENOENT. Se [[PANSI-C:Felhantering|Felhantering]] för en närmare beskrivning. '''/* Radera en fil */''' char filens_namn[] = "C:/ANSI-C/Min_fil.bin"; remove ( filens_namn ); ==Felhantering== Den allmäna felhanteringen i ANSI-C beskrivs på sidan [[PANSI-C:Felhantering|felhantering]]. Om ett fel uppstått vid filhantering så måste strömmens felindikator nollställas annars kommer felet att kvarstå. Nollställer även "EOF" indikatorn för strömmen. '''void''' clearerr ( FILE *ström ); "*ström" är pekaren till filen som vi fick när den öppnades. Funktionen ger inget returvärde så det finns inget sätt att ta reda på om anropet lyckats. Även funktionen "rewind" har samma effekt på indikatorerna. '''/* Nollställ felindikatorn */''' clearerr ( min_fil ); Det går även att testa om en öppen fil har har läs eller skrivfel. Det görs med funktionen "ferror": '''int''' ferror ( FILE *ström ); Om filen har ett fel retuneras ett värde som är sklilt från noll, annars noll ("0"). '''/* Testa om filen har läs eller skrivfel */''' if ( ferror ( min_fil ) ) { puts ( "Filen har läs eller skrivfel!!!\n" ); return ( 0 ); } ''Här fortsätter programmet om filen är felfri.'' Först testar '''if''' satsen om det retunerade värdet är SANT (icke noll). Om så är fallet skrivs ett felmedelande ut och funktionen retunerar (avslutas) annars forsätter programmet. 170 12854 2006-11-16T10:20:27Z 193.10.39.38 /* switch */ {{ PANSI-C Sidhuvud }} =Nyckelord= Tabellen nedan listar samtliga nyckeord som ingår i ANSI-C standarden. På den här sidan är det tänkt att dessa skall beskrivas. {| border="1" cellpadding="12"| !bgcolor="#E0F0E0"|<font size="3"><center>Nyckleord i bokstavsordning :</center></font> |- |'''auto, break, case, char, const, continue, default, do, double, else, enum, extern, float, for, goto, if, int, long, register, return, short, signed, siezof, static, struct, switch, typedef, union, unsigned, void, volatile, while.''' |} ==auto== '''auto''' anger att antingen en minnecell eller ett processorregister skall användas för att lagra en parameter. '''auto''' kan endast användas vid variabeldeklarationer inuti funktioner, inte externt. Funktionen är den att om det finns ett ledigt processorregister att tillgå så kommer kompilatorn att välja det alternativet då det är betydligt effektivare att hämta värdet internt i processorn än att hämta det från datorns [[w:sv:RAM|RAM]]. Om inte lagringstypen anges så antas den automatiskt vara av typen '''auto'''. Alternativet är lagringstypen '''register''' (se nedan). '''/* Deklaration med "auto" */''' auto int x; /* lagra i minne eller register */ int y; /* har samma effekt */ ==break== '''break''' avryter en slinga ('''do, for, while''') Används om ett villkorstest har uppfyllts (är SANT) och kommer då att abvryta slingan. '''break''' används även för att avbryta en '''switch''' sats, se [[PANSI-C:Villkorssatser|villkorssatser]] för ett exempel på användning av '''break, case, default''' i en '''switch''' sats. '''/* Avbrott av en slinga med "break" */''' int x; for ( x = 0 ; x < 100 ; x++ ) { if ( FELKOD == funktionsanrop ( x ) ) break; ''kod som utförs om villkoret inte uppfylls'' } '''for''' slingan ovan kommer att upprepas så länge "x" är mindre än 100, (som initieras till 0), är lika med 100 men avbryts om "funktionsanrop" retunerar en "FELKOD". (se även "'''for'''" nedan samt [[PANSI-C:Felhantering|felhantering]]). ==case== '''case''' används för att ange ett villkor i en '''switch''' sats. I dessa satser kan ett stort antal villkor listas med olika '''case''' satser. Se [[PANSI-C:Villkorssatser|villkorssatser]] för ett exempel på användning av '''break, case, default''' i en '''switch''' sats. ==char== ==const== ==continue== Detta nyckelord kan användas för att hoppa till nästa varv i en loop. for (i = 0; i < MAX; i++) { if (i != 10) { continue; } /* Om vi hamnat här är i == 10 */ } '''continue''' kan alltså, användas för att undvika att för alltför indenterad kod. ==default== Används i '''switch''-satser och bör alltid finnas med i dessa för att fånga upp felaktigheter och alla oväntade resultat. switch (i) { case GOOD: ''kod'' break; default: /* Ett fel har inträffat */ break; } ==do== ==double== ==else== ==enum== ==extern== ==float== ==for== ==goto== ==if== ==int== ==long== ==register== ==return== ==short== ==signed== ==siezof== ==static== ==struct== ==switch== switch hora ==typedef== ==union== ==unsigned== ==void== ==volatile== ==while== 171 3097 2004-09-08T09:17:20Z Solkoll 5 korr. noterar att jag lika ofta skriver medelande som meddelande, "dd" skare va ju =) {{ PANSI-C Sidhuvud }} =Felhantering= ==Feltester== Många av funktioner som ingår i [[PANSI-C:Standardbibliotek|standardbiblioteken]] retunerar felkoder om något inte har fungerat som det är tänkt. Ett välskrivet program tar hänsyn till detta. För att uppnå det så kan feltester göras genom att anropet kapslas i en '''if'''-sats som innehåller ett jämförelsevillkor. Om villkoret visar sig vara SANT så har ett fel uppstått och programmet utför koden inuti satsen, om inte så kommer programmet i stället att fortsätta med koden som kommer efter '''if'''-satsen. Exempel: '''/* Testa om ett fel uppstått */''' if ( FEL == funktionsanrop ( parametrar ) ) { ''kod som bara utförs om ett fel uppstått'' } ''kod som alltid utförs'' Ofta är det så att funktionerna efter feltestet inte kan utföras om ett fel uppstått. Dom kan till exempel vara beroende av resultatet från funktionen som gav felet. Det normala då är att programmet inte längere kan fortsätta och måste omdelbart avbrytas. Det görs med funktionen "abort" som är definerad på följande sätt: '''void''' abort ( '''void''' ); Funktionen retunerar omedelbart till processen som startade programmet och ger då reurvärdet = 3 (''exit code 3''). Innan programmet avbryts så bör även ett felmeddelande skrivas ut så att användaren förstår vad som skett, (se "Felmeddelanden i text" nedan). Här ett exempel med felmeddelande samt programslut: '''/* Avbryt om ett fel uppstått */''' if ( FEL == funktionsanrop ( parametrar ) ) { perror ( "Nu gick det tokfel!" ); abort ( ); } ''kod som alltid utförs om ett fel '''inte''' uppstått'' ==Felmeddelanden i text== För att skriva ut ett felmeddelande till felmeddelandeströmmen "stderr" används funktionen "perror" som är definerad på följande sätt: '''void''' perror ( '''const char''' *sträng ); Funktionen skriver ut en ledtext¹ följt av standarfelmeddelandet som representeras av det aktuella värdet på den globala variabeln "errno". Felmeddelandefunktionen retunerar inte någon felkod om något gått fel =) {| border="1" width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#FFF0D0" align="left"|¹ Ursprungligen var tanken är att sökvägen till filen med felet skall skickas som parameter till funktionen men det går bra med vilken text som helst. |} '''/* Skriv felmeddelande till "stderr" */''' errno = 5; perror ( "Nu gick det tokfel!" ); '''Ger följande utskrift:''' Nu gick det tokfel!: Permission denied Om ett annat värde än "5" valts för variabeln "errno" så hade meddelandet varit något annat. I normala fall sätts "errno" till lämpligt värde av den funktion som senast gav ett fel. Vill man bearbeta felmeddelandetexten innan den skrivs ut så kan funktionen "strerror" användas. Den retunerar en pekare till en sträng som innehåller felmeddelandet. Vid anropet anges felkoden som parameter till funktionen. Funktionen defineras på detta sätt: '''char''' *strerror( '''int''' felkod ) Om en funktion har retunerat en felindikator så sätts den globala variabeln "errno" till ett värde som representerar felet. Då kan strängen med det aktuella felmeddelandet (se lista nedan) hämtas med hjälp av "strerror". '''/* Hämta felmeddelandesträng" */''' char *textpekare; textpekare = strerror( errno ); Sätter "textpekare" att peka på strängen med det felmeddelande som motsvarar det aktuella värdet på "errno". ==Felkoder== När en funktion retunerar en felindikator så anges felkoden i den globala variabeln "errno". Det värdet kan sedan användas för att skriva ut passande felmeddelanden till felmeddelandeströmmen "stderr". '''Felkoder vid filhantering:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="15%"|Felkod !bgcolor="#B0D0FF"|Felmeddelande |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|EACCES |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Permission denied. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|EEXIST |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Permission denied: file already exists. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|ENOENT |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|No such file or directory. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|ENOTSAM |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Not same device. |} '''O.B.S.''' Tabellen är inte komplett ännu. 172 3098 2004-09-26T16:05:57Z Solkoll 5 {{ PANSI-C Sidhuvud }} =Standardströmmarna= ==stdio.h== För att användaren av ett program skall kunna mata in data med tangentbordet och läsa textutskrifter på skärmen så finns det ett antal funktioner i biblioteket "stdio.h". Dessa använder dom fördefinerade standardströmmarna "stdin" och "stdout". Här ett skelettprogram som kan användas till exemplen på den här sidan. Programmet inkluderar bilioteket "stdio.h" samt definerar huvudfunktionen "main" där sedan exempelkoderna kan infogas på angiven plats. '''/* Inkludering av "stdio.h" */''' #include <stdio.h> int main ( void ) { ''Variabeldeklarationer'' ''Kod för utskrift till skärmen.'' return ( 0 ); } ==Utskrift till skärmen== För att skriva ut enstaka tecken till strömmen används funktionen "putchar" som defineras på följande sätt: '''int''' putchar ( '''int''' tecken ); "tecken" är tecknet som skall skrivas till strömmen (skärmen). Det kan anges direkt i parameterlistan eller med lämplig variabel. Om allt gått väl reuneras det medskickade tecknet annars symbolen "EOF" som felindikator. '''/* Utskrift med "putchar" */''' char ett_b = 'b'; putchar ( 'a' ); putchar ( ett_b ); putchar ( ett_b = 'c' ); '''Vilket ger följande utskrifter:''' abc {| border="1" width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#FFF0D0" align="left"|Den sista raden där parametern är "ett_b = 'c'" tilldelar först varablen "ett_b" värdet "c" innan beloppet sedan skickas vidare till funktionen. |} För att skriva ut oformaterade strängkonstanter används funktionen "puts". Funktionen är i princip densamma som hos "putchar" med den skillnaden att här skickas inte enstaka tecken med till funktionen utan hela stängar av tecken. Funktionsdefinition: '''int''' puts ( '''const char''' *sträng ); "*sträng" är en pekare till texten som skall skrivas. Vid fel retuneras "EOF". Efter raden skrivits ut så infogas automatiskt ett nyradstecken ("\n"). Därför kommer, om funktionen upprepas, varje ny post skrivas på en egen rad. '''/* Utskrift med "puts" */''' const char ett_ord[] = "Symfoniorkesterbatterist!"; puts ( "Vilket yrke har en person som spelar timpani?" ); puts ( ett_ord ); '''Vilket ger följande utskrifter:''' Vilket yrke har en person som spelar timpani? Symfoniorkesterbatterist! ===Utskrift av formaterad text=== Funktionen "printf" används för att skriva ut formaterad text. "printf" kan omvandla binära tal till text, infoga strängar och liknande. Funktionen är definerad på följande sätt: '''int''' printf ( '''const char''' *format[, parametrar, ...] ); Formatsträngen ("*format") är det som skrivs ut. Vilka och hur många parametrar som skall skickas med bestäms av texten i formatsträngen. Är funktionsanropet framgånsrikt så retuneras ett heltal som anger antalet bytes som skrivits ut. Vid fel retuneras "EOF". '''/* Utskrift med "printf" */''' int resultat; resultat = 7 * 7; printf ( "7 * 7 = %i \n", resultat ); /* Koden "\n" anger radbrytning. */ '''Vilket ger följande utskrift:''' 7 * 7 = 49 För att ange vilken typ av dataobjekt som skall skrivas finns ett antal formateringskommandon. Till exempel för att omvandla ett flyttal till en textsträng eller för att infoga ytterligare textsträngar till den befintliga. Nedan följer en tabell som visar vilka typer som kan omvandlas och till vilket format dessa omvandlas med hjälp av dom olika formateringskommandona: {| border="1" cellspacing="0" cellpadding="12"| !bgcolor="#F0E0F0"|<font size="3"><center>Typomvandlare vid utskrift med "printf" :</center></font> |- |'''c''', char, infogar enstaka tecken<br> <br> '''d''', som '''i'''<br> '''Ld''', som '''Li'''<br> <br> '''E''', double, flyttal på exponentform<br> '''LE''', long double, i övrigt som '''E'''<br> '''e''', ger litet "e" i resultattexten i övrigt som '''E'''<br> '''Le''', long double, i övrigt som '''e'''<br> <br> '''f''', double, flyttal på decimalform<br> '''Lf''', long double, i övrigt som '''f'''<br> <br> '''G''', double, om stor exponent som '''E''' annars som '''f'''<br> '''LG''', long double, i övrigt som '''G'''<br> '''g''', double, om stor exponent som '''e''' annars som '''f'''<br> '''Lg''', long double, i övrigt som '''g'''<br> <br> '''i''', int, heltal på decimal form<br> '''Li''', long int, annars som '''i'''<br> <br> '''o''', unsigned int, heltal på oktal form<br> '''Lo''', unsigned long int, annars som '''o'''<br> <br> '''s''', *char, infogar strängar.<br> <br> '''u''', unsigned int, heltal på decimal form<br> '''Lu''', unsigned long int, annars som '''u'''<br> <br> '''x''', unsigned int, heltal på hexadecimal form, gemena a-f<br> '''Lx''', unsigned long int, annars som '''x'''<br> '''X''', versaler A-F i övrigt som '''x'''<br> '''LX''', versaler A-F i övrigt som '''Lx'''<br> |} Samma koder används även vid utskrift till valfri ström med funktionen "fprintf" eller vid opereration på predefinerade strängar i minnet med funktionen "sprintf". För att använda formationskoderna så sätts ett procenttecken in i den inledande strängen "%" och sedan följer formateringstecknet. Om flera dataobjekt skall skrivas ut så infogas ytterligare procenttecken till strängen. Sedan skickas dataobjekten med som ytterligare parametrar till funktionen. '''/* Utskrift av formaterad text med "printf" */''' int x = 180; float pi = 3.141592; printf ( "En radian är lika med %f / %i eller %f \n", pi, x, (float) pi / x ); '''Vilket ger följande utskrift:''' En radian är lika med 3.141592 / 180 eller 0.017453 {| border="1" width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#FFF0D0" align="left"|Det här är också anledningen till "prinf", "fprintf" och "sprintf" använder ett variabelt antal parameterar. Den inledande strängen avänds på det här sättet för att hålla reda på hur många parametrar som skickats med till funktionen. Om strängen innehåller fyra procenttecken med olika formateringskoder så skall fyra dataobjekt av valda typer skickas med till funktionen. Alternativet vore att använda en funktion för varje möjligt antal parametrar som skall skrivas ut. Vilket vore betydligt klumpigare. |} Även tecknet "#" har en funktion vid utskrift av [[w:sv:oktala talsystemet|oktala]] samt [[w:sv:Hexadecimalsystemet|hexadecimala tal]]. Om formatkoden ser ut såhär "%#o" kommer en inledande nolla "0" skrivas före det oktala talet och vid hexadecimaler "%#x" skrivs "0x" som inledande tecken, (vilket är mer eller mindre standard i text idag). '''/* Utskrift av hexadecimala eller oktala tal */''' int x = 180; printf ( "%i är oktalt = %#o och hexadecimalt = %#X. \n", x, x, x ); '''Vilket ger följande utskrift:''' 180 är oktalt = 0264 och hexadecimalt = 0xB4. Antalet teckenpositioner som skrivs ut kan även anges i formateringskoden. Det görs genom att ange antalet tecken som skall användas efter procenttecknet men före typomvandlaren. Siffran anger det minsta antalet positioner som skall skrivas ut. Är talet större så skrivs alla siffror ut oavsett det valda antalet. Skulle talet däremot vara kortare än det angivna antalet tecken så infogas blanktecken i stället för siffror. Vid flyttal så kan både antalet heltalsiffror eller antalet decimaler anges. Om bara det ena skall begränsas så skrivs bara en av siffrorna dit men decimalpunkten kvarstår. "%2.3f" ger 00.000, "%2.f" ger 00.x och "%.3f" ger x.000. Om antalet decimaler är fler än det valda så avrundas den sista av dom valda siffrorna.Inleds siffran med en nolla så kommer även nollor att användas i stället för blanktecken. Ett mellanslag efter procenttecknet ger utrymme för talets tecken, (även om talet är positivt men det skrivs då inte dit). Ett inledande minustecken "-" ger västersjusterad utskrift och ett plustecken "+" anger att talets tecken alltid skall infogas, även vid positiva tal. '''/* Formaterad utskrift med ett bestämt antal positioner */''' printf ( "Talen är: %+10.3f, %06i, % 2i.\n", 123.4567, 100, -999 ); '''Vilket ger följande utskrift:''' Talen är: +123.457, 000100, -999. Även strängar går att formatera på det här sättet. Även då kan det minsta antalet tecken som skall skrivas ut anges med en siffra. Är den valda strängen kortare än antalet valda teckenpositioner så fylls det på med blanktecken, (ej nollor eller teckensymboler dock). '''/* Utskrift av strängar */''' char *text = "kommer här!"; printf ( "Mera text %s \n", text ); printf ( "Mera text %24s \n", text ); '''Vilket ger följande utskrifter:''' Mera text kommer här! Mera text kommer här! '''Andra format:''' Som nämnts ovan går det även att välja vilken stöm som skall skrivas med funktionen "fprinf" som är definerad på följande sätt: '''int''' fprintf ( '''char''' *ström, '''const char''' *format[, parametrar, ...] ); Skriver formaterad text till "*ström" som är en öppen fil. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhantering]] för mer information om strömmar och filer. Med funktionen "sprintf" går det även att skapa formaterade stängar som lagras i minnet. Funktionsdefinition: '''int''' sprintf ( '''char''' *sträng, '''const char''' *format[, parametrar, ...] ); Skriver formaterad text till "*sträng" som är en textbuffer. == Inmatning från tangentbordet == Den mest primitiva sättet att läsa standardströmmen "stdin", som normalt är knuten till tangentbordet, är genom att mata in ett tecken i tagen med funktionen "getchar". '''int''' getchar ( '''void''' ); Reurvärdet är det inlästa tecknet om allt gått väl. Har däremot ett fel uppstått retuneras "EOF" som indikator. '''/* Inmatning av enstaka tecken */''' int ett_tecken; ett_tecken = getchar ( ); Inmatningen avslutas med vagnretur och kan vara en hel sträng. Funktionen retunerar endast det första tecknet som har skrivits till strömmen. Vill man däremot mata in en hela strängar så används funktionen "gets" som är definerad på följande sätt: '''char''' *gets ( '''char''' *sträng ); Hämtar en sträng från strömmen "stdin" (tangentbordet) och sparar den i minnesblocket som pekaren "*sträng" anger, (som måste vara tillräckligt stort för att rymma hela strängen). Strängen skall avslutas med ett vagnreturstecken (return), det ersätts vid sparningen med ett nolltecken \0 som är det normala sättet att ange radslut i C. '''/* Inmatning av textsträngar */''' char text [ 256 ]; gets ( text ); Funktionen hämtar en sträng från tangentbordet och sparar den i minnesblocket som pekaren "*text" anger. Blocket måste vara tillräckligt stort för att rymma hela strängen. Strängen skall avslutas med ett vagnreturstecken (return). Det ersätts vid sparningen med ett nolltecken "\0" som är det normala sättet att ange radslut i C. ===Inmatning av formaterad text=== För att mata in formaterad text och omvandla den till binär representation i olika variabler används funktionen "scanf", vilken är definerad på följande sätt: '''int''' scanf ( '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] ); Strängen "*format" anger till vilket format de inmatade tecknen skall typomvandlas och sedan sparas i dom angivna variablerna. Listan nedan visar vilka typer som det är möjligt att omvandla de inmatade tecknen till: {| border="1" cellspacing="0" cellpadding="12"| !bgcolor="#F0E0E0"|<font size="3"><center>Typomvandlare vid inmatning med "scanf" :</center></font> |- |'''c''', char, tecken (vanligtvis 8 bit ASCII)<br> <br> '''d''', int, heltal på decimal form<br> '''hd''', short int, i övrigt som '''d'''<br> '''ld''', long int, i övrigt som '''d'''<br> <br> '''e''', float, reella tal på decimal form<br> '''le''', double, i övrigt som '''e'''<br> '''Le''', long double, i övrigt som '''e'''<br> <br> '''f''', som '''e'''<br> '''lf''', double, i övrigt som '''e'''<br> '''Lf''', long double, i övrigt som '''e'''<br> <br> '''g''', som '''e'''<br> '''lg''', double, i övrigt som '''e'''<br> '''Lg''', long double, i övrigt som '''e'''<br> <br> '''o''', int, heltal på oktal form<br> '''ho''', short int, i övrigt som '''o'''<br> '''lo''', long int, i övrigt som '''o'''<br> <br> '''i''', som '''d'''<br> '''hi''', short int, i övrigt som '''d'''<br> '''li''', long int, i övrigt som '''d'''<br> <br> '''s''', *char, sträng i övrigt som '''c'''<br> <br> '''u''', unsigned int, heltal på decimal form<br> '''hu''', unsigned short int, i övrigt som '''u'''<br> '''lu''', unsigned long int, i övrigt som '''u'''<br> <br> '''x''', int, heltal på hexadecimal form<br> '''hx''', short int, i övrigt som '''x'''<br> '''lx''', long int, i övrigt som '''x'''<br> |} I normala fall används koderna vid inmatning med "scanf" men det är även möjligt att välja vilken ström som avses med funktionen "fscanf" eller operera på predefinerade strängar i minnet med funktionen "sscanf". Presis som hos "prinf" så inleds varje post i formatsträngen med ett procenttecken "%". Strängen skall endast innehålla formatkoder, ej någon text. Vill man att raden skall ha en förklarande text så kan den skrivas ut med "printf" eller "puts" innan anropet till "scanf". Användaren matar sedan in beloppen från tangentbordet, (avslutas med [Return]-tangenten). Om flera belopp skall matas in på samma rad så separeras posterna med ett blanktecken, (mellanslag [Space] eller tabulering [Tab]). Parametrarna som skickas med till funktionen skall vara pekare till dom valda variablerna för att systemet skall kunna hitta rätt minnescell¹ som värdet sedan skall sparas i. För att ange en pekare till en variabel, (som inte redan är en pekare), så används ett et-tecken "&" som markör. {| border="1" width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#FFF0D0" align="left"|¹ Om det inte görs så kommer det aktuella värdet på variabeln i stället att skickas med. Funktionen kommer då att tolka värdet som en pekare och skriva över minnet på den adress som motsvarar beloppet. Vilket antagligen medför att datorn kraschar. |} '''/* Inmatning av variabler */''' int heltal; float flyttal; printf ( "Mata först in ett heltal och sedan ett flyttal: " ); scanf ( "%i%f", &heltal, &flyttal ); printf ( "Ett heltal: %i, och ett flyttal: %f \n", heltal, flyttal ); Om talet som matas in är för stort för att rymmas i den angivna variabeln så kommer något oväntat att hända. Om det är ett heltal så kommer det troligtvis att förlora sina mest signifikanta bitar ([[w:sv:MSD]]). Om det är ett flyttal så kommer antingen mantissan eller exponenten, kanske båda, att anta oväntade värden. Det kan därför vara lämpligt att ange begränsningarna i en förklarande text. Se: [[PANSI-C:Standardbibliotek#limits.h|Begränsningar för heltalstyper]] samt [[PANSI-C:Standardbibliotek#float.h|Begränsningar för flyttalstyper]]. '''/* Hur begränsningar kan anges i text vid "promten" */''' #include<limits.h> #include<stdio.h> int main( void ) { short int heltal; printf ( "Ange värde (Min:%i, <-> Max:%i); ", SHRT_MIN, SHRT_MAX ); scanf ( "%hi", &heltal ); printf ( "Ett heltal: %i", heltal ); return 0; } Testa vad som händer om du matar in för stora eller för små värden på variabeln. Vilka belopp skrivs ut? Överkursen är att försöka förstå varför =) Ledtråd: begränsningarna beror på hur många bitar som används och att signerade heltal vanligtvis lagras i [[w:sv:tvåkomplementsform]] i variablerna. '''Andra format:''' Som nämnts ovan går det även att välja från vilken stöm variablerna skall hämtas med funktionen "fscanf" som är definerad på följande sätt: '''int''' fscanf ( FILE *ström, '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] ); Skriver formaterad text till "*ström" som är en öppen fil. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhantering]] för mer information om strömmar och filer. Med funktionen "sscanf" går det även att hämta värden från strängar som är lagrade i datorns minne. Funktionsdefinition: '''int''' sscanf ( '''const char''' *sträng, '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] ); Hämtar formaterad data i textformat från "*sträng" och typomvandlar dessa till ett binärt format som sedan sparas som variabler i minnet. 173 12829 2006-11-11T17:09:15Z Oshifima 283 biogas tillfogat {| align=center border=1 | colspan=2 align=center | Upp: [[Kemi A]] |- | width=50% align=center | Föregående: [[Kemi A:Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]] | width=50% align=center | Nästa: [[Kemi A:Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]] |- | colspan=2 align=center | Se även: [[Formelsamling]] |} ==Kolföreningar== Kolföreningar är några av de mest fascinerande föreningar som finns, eftersom kol har en oöverträffad förmåga att bilda långa kedjor, och dessutom kan de binda många olika sorters atomer på olika ställen i dessa kedjor. Praktiskt taget alla kolföreningar är organiska föreningar, men några av de mindre molekylerna, som t.ex koldioxid, kolmonoxid och cyanid räknas som oorganiska föreningar. ===Kolväten=== Kolväten är relativt enkla kolföreningar som endast innehåller atomslagen kol och väte. Några av de enklaste är vid rumstemperatur gasformiga, men ju tyngre molekyl, desto högre kok- och smältpunkt. De kan delas in i 5 olika huvudgrupper, nämligen #Alkaner #Alkener #Alkyner #Cykliska kolväten #Aromater ====Namngivning==== De tio enklaste alkanerna har namn som följer: {| width=400 !Antal kolatomer || Formellt namn || Trivialnamn || Användning: |- | 1 || [[w:metan|metan]] || sumpgas, gruvgas || Huvudsaklig beståndsdel i naturgas och i biogas |- | 2 || [[w:etan|etan]] || || Mindre del av naturgas |- | 3 || [[w:propan|propan]] || || Lite grand i naturgas. Huvudbeståndsdel i gasol |- | 4 || [[w:butan|butan]] || || I gasol, cigarettändargas |- | 5 || [[w:pentan|pentan]] || |- | 6 || [[w:hexan|hexan]] || |- | 7 || [[w:heptan|heptan]] || || I bensin |- | 8 || [[w:oktan|oktan]] || || I bensin |- | 9 || [[w:nonan|nonan]] || |- | 10 || [[w:dekan|dekan]] || |} Namnen från och med pentan utgår från det grekiska räkneordet. Alkener har mostvarande namn fast de slutar på ''-en'': ''eten'', ''propen'', ''buten'' osv. Alkynernas namn sluter på ''-yn''. Ett känt trivialnamn här är [[w:acetylen|acetylen]] istället för det formella [[w:etyn|etyn]]. ===Alkoholer=== ===Karboxylsyror=== ===Estrar=== Organiska estrar är relativt enkla doft- och smakämnen, som används som smaktillsats i många olika livsmedel, men även förekommer naturligt och då ger frukter och bär deras smak. De är i allmänhet lätta att framställa genom reaktionen :[[w:Alkohol|Alkohol]] + [[w:Karboxylsyra|Karboxylsyra]] = [[w:ester (kemikalie)|Ester]] + Vatten med svavelsyra som katalysator. [[Bild:Ester reaktion.png]] Den koncentrerade svavelsyran vill gärna protolyseras och bilda oxoniumjoner (H₃O⁺) av vatten. När man tillverkar en ester har man inget vatten med från början. Man använder en så kallad ''torr servis'' dvs. det finns inget vatten med i reaktionen. Eftersom vätejonerna (H⁺) i svavelsyran gärna vill ha vatten så försöker de se om de kan tillverka vatten på något sätt. Både den organiskasyran och alkoholen har en hydroxidgrupp (OH-grupp) så genom att ta en väteatom från alkoholens hydroxidgrupp och lägga till den organiska syrans hydroxidgrupp får man en vatten molekyl (varför det inte blir tvärtom går vi närmareigenom i B kursen). "Såren" som uppstår efter det att vattenmolekylen knoppats av "läker ihop" genom att alkoholen och syran går ihop till en ester. ==== Exempel för tillverkning av en ester. ==== Metylbutanoat är ett av de ämne som ger ananasen sin smak och lukt. Om man vill tillverka det i ett laboratorium så tar man metanol (träsprit) och butansyra (smörsyra) och tillsätter svavelsyra som katalysator. Väte atomen från metanolens hydroxidgrupp billdar tillsammans med hydroxidgruppen från butansyra en vatten molekyl. [[Bild:Esterbildning-1-kursA.png]] alkoholen och syran går ihop [[Bild:Esterbildning-2-kursA.png]] och slutresultatet blir en ester som luktar ananas [[Bild:Metylbutanoat.png]] ===Etrar=== ===Fetter, kolhydrater och proteiner=== {{stub}} 175 3101 2004-09-16T08:56:39Z Solkoll 5 + Villkorssatser {| width="50%" align="right" border="1" cellpadding="6"| | bgcolor="#F4F7FA" align="center" |'''[[Programmering i ANSI-C]]''' <font size="1"> [[PANSI-C:Källkoden|Källkoden]] [[PANSI-C:Villkorssatser|Villkorssatser]] [[PANSI-C:Preprocessorn|Preprocessorn]] [[PANSI-C:Kompilatorn|Kompilatorn]] [[PANSI-C:Nyckelord|Nyckelord]] [[PANSI-C:Standardströmmarna|Standardströmmarna]] [[PANSI-C:Filhantering|Filhantering]] [[PANSI-C:Felhantering|Felhantering]] [[PANSI-C:Programexempel|Programexempel]] [[PANSI-C:Standardbibliotek|Standardbibliotek]] [[PANSI-C:Tabeller|Tabeller]] </font> |} 176 8355 2006-02-10T23:06:37Z Ptorpman 180 /* Källkoden */ {{ PANSI-C Sidhuvud }} =Källkoden= &nbsp;<font size="4">'''K'''</font>ällkoden är själva grunden för hur det blivande programmet kommer att gestalta sig. Källkoden innehåller främst preprocessordirektiv¹ och instruktioner som utför operationer på data eller anrop till funktioner som i sin tur utför operationer på data. Det här kapitlet beskriver hur det genomförs med hjälp av ANSI-C. ¹ ''Se delkapitelt om [[PANSI-C:Preprocessorn|preprocessorn]] för närmare beskrivning.'' '''Typisk källkod:''' {| cellpadding="6" width="100%" |bgcolor="#E7F0FF" align="left"| ''01'' #define TITEL "Animera rev 0,1" ''01'' #include <stdio.h> ''01'' #include "Animera.h" ''02'' void visa( int index ) ''03'' { ''04'' ''kod.'' ''03'' } ''05'' int main(int argc, char** argv) ''03'' { ''06'' int index; ''07'' /* Visa animation: */ ''08'' for ( index = 0; index < 8; index++) ''03'' { ''09'' visa ( index ); ''03'' } ''04'' ''kod.'' ''10'' return ( 0 ); ''03'' } ''' ''O.B.S.''' radnumreringen tillhör inte den egentliga källkoden.'' *01; [[PANSI-C:Preprocessorn|Preprocessordirektiv]]. *02; Funktionsdefinition. *03; Programdel, alla operationer inom parentesen { ... } ligger på samma nivå. *04; Utrymme för funktionens programkod. *05; Huvudfunktion, kallas alltid "main". *06; Variabledeklaration, reserverar minne och skapar en pekare dit. *07; Kommentar, all text inom markeringen /* ... */ ignoreras av kompilatorn. *08; Villkorsloop. *09; Funktionsanrop. *10; Returvärde till den anropande funktionen / progammet. |} ===Funktioner=== En funktion i ANSI-C har formatet: ''"returparameterns typ"'' Funktionens_namn ( ''"lista på anropsparametrarnas typer"'' ) Funktioner som ingår i ett program defineras i inledningen av källkoden, det kan vara i något av standardbiblioteken som då inkluderas eller i en huvudfil (filnamn.h) men ofta skrivs definitioner för funktioner direkt i källkoden, då måste definitionen skrivas någonstans före den del av programtexten där den sedan används. Vad som sker om programmet försöker använda en odefinerad funktion beror på kompilatorn som används. Dom flesta retunerar ett felmeddelande i stil med "odefinerad funktion" och en anvisning till vilken rad i källkoden som orsakat felet så att man kan rätta till det. ====Funktionsdefinition==== Ursprungligen så definerades funktioner på formatet: {| cellpadding="6" width="100%" |bgcolor="#E7F0FF" align="left"| ''1'' '''typ''' Namn ( variabelnamn, ... ) ''2'' '''typ''' variabelnamn, ... ; ''3'' { ''4'' ''funktionens programtext'' ''5'' } *1; Funktionshuvud, anger parametertyp för retur, funktionens namn och inom parentesen, anropsparametrarnas namn. *2; Variabeldeklarationer för anropsparametrarna, reserverar minne och skapar pekare till variablerna. Utelämnas deklarationen (vilket är tillåtet) så sätts typen automatiskt till "int". *3; Funktionens start. *4; Mellan parenteserna { och } skrivs funktionens programkod. *5; Funktionens slut. |} Men det finns ett alternativt, kortare skrivsätt som kommit att bli standard med tiden. Då utesluts den andra raden och anropsvariablerna behöver inte deklareras specifikt utan det görs genom att ange typen direkt i parameterlistan på det här sättet: {| cellpadding="6" width="100%" |bgcolor="#E7F0FF" align="left"| ''1'' '''typ''' Namn ( '''typ''' variabelnamn, ... ) ''2'' { ''3'' ''funktionens programtext'' ''4'' } *1; Funktionshuvud, anger returparameterns typ, funktionens namn samt namn och typ för funktionens anropsparametrar. *2; Funktionens start *3; Mellan parenteserna { och } skrivs funktionens programkod. *4; Funktionens slut. |} ====Funktionsanrop==== Ett funktionsanrop är det vanligaste kommandot inom C programmering, anropet görs antingen separat på en ensam rad, som en del av en beräkning eller så används funktionens returparameter som ingångsparameter till en annan funktion i ett nästlat anrop. '''Funktionsanrop:''' resultat = funktionens_namn ( lista på anropsparametrar ); Om funktionens returparameter är av typen "void" eller om resultatet är ointressant av någon anledning så behöver ingen resultatvariabel anges. Om funktionen inte tar några anropsparametrar så lämnas parentesen tom. Extremfallet är då ett anrop utan anrop eller resultatparametrar. '''Funktionsanrop utan parametrar:''' funktionens_namn ( ); Som redan nämnts så är även nästlade anrop är möjliga. När en funktion används som källa för en ingångsvariabel så behöver den inte anges utan kompilatorn ser till att resultatet läggs till parameterlistan. Om en variabel ändå anges kommer resultatet av funktionsanropet hamna både i variablen och i parameterlistan till den underliggande funktionen. Vid nästlade anrop så är anropsordningen sådan att funktinsanrop som ligger inom en annan funktions parenteser anropas först. På det sättet kan resultatet av anropet användas till den underliggande funktionen. '''Nästlat funktionsanrop:''' resultat = fn_X ( fn_Y ( parametrar till fn_Y ), fler parametrar till fn_X ); resultat_X = fn_X ( resultat_Y = fn_Y ( parametrar till fn_Y ), fler parametrar till fn_X ); Även anrop i beräkningar eller jämförelser är möjliga. '''Funktionsanrop i beräkningar:''' resultat = ( funktion ( parametrar ) + x ) * y; '''Funktionsanrop i jämförelser:''' if ( funktion ( parametrar ) == SKOKRÄM ) { ''kod som utför skoputsning.'' } Om funktionen retunerar felkoder så kan ett villkor användas för att testa om något gått fel vid anropet. '''Anrop med resultattest:''' if ( ( resultat = funktion ( parametrar ) ) != OK ) { Visa_felmeddelande ( resultat ); } Det sista kodexemplet ovan kan läsas som, "Om resutatet av funktionsanropet inte är lika med ok, visa då ett felmedelande." ===Variabler och konstanter=== Vid deklaration av variabler och konstanter så anges först typen sedan namnet, samtidigt så kan den även tilldelas ett värde. Variabler kan deklareras globalt i källkodnes huvud, (till exempel i en huvudfil, *.h), eller lokalt i funktionshuvudet. Variabler i funktioner som deklareras som '''static''' kommer att behålla sina världen mellan funktionsanropen (funktioner som använder sådana behöver i allmänhet initieras på något sätt innan dom brukas), övriga variabler måste på något sätt ges ett värde i funktionens kod eller i deklaratioen. Konstanter avges med nyckelordet '''const''', dessa minnesceller kommer att få samma egenskaper som ett [[w:sv:ROM|ROM]] och går sedan alltså endast att läsa från men inte skriva till. '''/* Deklaration av en variabel: */''' ''typ variabelnamn'' [ = ''värde'' ]; /* Exempel: */ int index = 99; /* skapar en heltalsvariabel */ const float pi = 3.141592654; /* deklaration av en konstant */ float vinkel = 123.456; /* flyttal med deimalpunkt */ float liten = 1.2E-34; /* flyttal på exponentform */ Vad som sker är att tillräckligt med minne reserveras för en variabel av vald typ. Sedan används varibabelns namn som en symbol för adressen till minnet där den lagrats av kompilatorn när objektkoden skapas. På sådant sätt länkas rätt minnescell till alla dom ställen där sedan symbolen/variabelnamnet förekommer i källkoden. '''/* I funktionsdeklarationer */''' void funktion ( int flagga ) { char ett_a = 'A'; static int antal; if ( flagga ) antal = 0; else antal++; ''... övrig kod ...'' } Funktionens parameter, flagga, används för att nollställa variabeln, antal, som är deklarerad som '''static'''. Ett sätt att låta en funktion välja olika vägar genom att anropa den med antingen "funktion ( SANT )" eller "funktion ( FALSKT )". Strängar är en lite speciell typ av data. En sträng är egentligen inget annat än en pekare till den första i en rad minneceller av typen '''char'''. '''Deklaration av strängar:''' {| cellpadding="6" width="100%" |bgcolor="#E7F0FF" align="left"| ''1'' const char titel [ 18 ] = "Variabler i ANSI-C"; ''2'' const char hej_0 [] = "Hej"; ''3'' const char *hej_1 = "världen"; ''4'' char *pText_0; ''5'' char pText_1 [ 256 ]; * 1; Skapar en strängkonstant med 18 stycken celler som texten mellan dom dubbla citattecken "" placeras i och sätter pekaren "titel" att peka på den första cellen i raden/strängen. * 2; Om strängen skapas på det sättet så behöver inte antallet celler heller anges utan hakparentesen [...] kan lämnas tom. * 3; Det går på samma sätt även att utelämna parentesen helt och i stället ange att det är en pekare som deklareras med pekaroperatorn '''*''', resultatet är detsamma. * 4; Skapar en pekare till typen '''char''' men den är ännu inte satt att peka på någon minnescell * 5; Skapar en pekare som sätts att peka på en tom sträng om 256 celler som vardera rymmer ett tecken av typen '''char'''. |} '''/* Operationer på strängpekare */''' pText_0 = hej_1; "pText_0" pekar nu på strängen "hej_1", variablerna har blivit identiska i allt utom namnet. 177 8335 2006-02-10T14:23:59Z Ptorpman 180 /* Tester för villkorlig kompilering */ {{ PANSI-C Sidhuvud }} ==Preprocessorn== Preprocessorn är det första steget i kompileringen av ett C-program. Egentligen utgör preprocessorn ett separat program som översätter en källfil till en ny källfil där alla preprocessorinstruktioner har exekverats. Preprocessorinstruktioner är speciella instruktioner i C-källkoden som används för att styra kompileringen (villkorlig kompilering), definiera konstanter och makron samt inkludera huvudfiler. Varje preprocessorinstruktion står ensam på en rad och inleds med ett fyrkantstecken "#". Skrivs tecknet ensamt på en rad kallas det för ett tomt kommando: # Viktigt är att preprocessordirektivet står ensamt på en rad och att inget "vitt utrymme" (mellanslag eller tabuleringar) föregår hashtecknet (#) som alltså måste stå först på raden. Övriga kommandon är: ==#define - definierar konstanter och makron== Preprocessorinstruktionen "'''#define'''" kan definiera konstanter: #define PI 3.14 float k = PI; PI definierar här en konstant som kan användas senare i programmet. I själva verket kommer alla förekomster av ordet PI bytas ut av preprocessorn mot 3.14. Källfilen efter genomgång av preprocessorn kommer således att bli: float k = 3.14; Preprocessorinstruktionen har försvunnit och alla förekomster av PI har blivit ersatta. Mera generellt kan define även användas för att definiera makron och då även ange parametrar, här är "x" parametern i makrot men kan vara vilka variabler som helst när det sedan används. #define neg(x) (-x) y = neg( z ); /* '''Expanderar till''' */ y = (-z); När makrot innehåller en operation som negationen ovan så bör man alltid skriva en parentes runt texten för att på så sätt undvika fel som kan uppstå i prioritetsordningen, (se [[PANSI-C:Tabeller#Prioritetsordningar för operatorer :|prioritetsordningar för operatorer]] på tabellsidan). Viktigt är att det inte får finnas något utrymme mellan makrotexten och parameterlistans parentes: #define neg (x) (-x) y = neg( z ); /* '''Expanderar till''' */ y = (x) (-x)( z ); Det går även att skapa makron som som gör jämförelser och sedan retunerar olika värden beroende på resultatet. Makrot "sgn" nedan retunerar -1 om ingångsparametern är mindre än noll annars 1: #define sgn(x) (x < 0 ? -1 : 1) x = pow ( fabs ( x ), 2.0 ) * sgn ( x ); Om makrotexten är väldigt lång eller om man vill ange ett kodavsnitt som makro och låta texten löpa över flera rader så används omvänt snedstreck som radbrytningstecken. /* '''Här hela "Hej världen" i ett makro:''' */ #define HEJVÄRLDEN #include <stdio.h>\ int main ( void )\ {\ printf ( "Hej världen\n" );\ return ( 0 );\ } /* '''Sedan själva "programmet" som bara är makrot ovan:''' */ HEJVÄRLDEN '''Se även:''' *[[PANSI-C:Programexempel|Programexempel]] för orginaversionen av "Hej världen" med flera. ==#include - inkluderar huvudfiler== Preprocessorinstruktionen "'''#include'''" inkluderar ytterligare källkod till den befintliga texten. Det görs vanligtvis i källkodens "huvud", (alltså den del av källkoden där definitioner och deklarationer görs och som föregår själva programkoden). Av den anledningen så kallas dessa tillägg av tradition för "huvudfil" och har normalt filtillägget *.h men det går även bra att inkludera andra C program (*.c) eller vilken annan textfil som helst under förutsättning att den inte innåller något annat än källkod för ANSI-C. ANSI-C anger att det skall finnas ett antal standardliserade huvudfiler, (se: [[PANSI-C:Tabeller#Standardbibliotek :|Tabeller -> standardbibliotek]] för en lista), dessa huvudfiler skall finnas tillgängliga i en mapp som heter "include". /* '''Exempel på inkludering av ett standardbibliotek:''' */ #include <stdio.h> Vinkelparenteser "< >" används endast till bibliotek som finns i den mapp som angets som kompilatorns include-mapp. Om huvudfilen sparats på något annat ställe (till exempel i den aktuella arbetsmappen) så skall dubbla citattecken " " användas i stället och hela sökvägen anges om så krävs för att operativsystemet som brukas av kompilatorn skall hitta rätt fil. /* '''Exempel på inkludering av övriga filer:''' */ #include "C:/ANSI C/Mina huvudfiler/ANSI.h" #include "Funktioner.C" '''Se även:''' *[[PANSI-C:Standardbibliotek|Standardbibliotek]] för en utförlig beskrivning av dessa. ==Tester för villkorlig kompilering== #if #ifdef #ifndef #else #elif #endif När flera preprocessordirektiv måste testas samtidigt, kan man använda sig av följande: #if defined(''villkor1'') && !defined(''villkor2'') || defined(''villkor3'') ==Övriga preprocessorkommandon == #error #line #pragma #undef 178 3104 2004-09-04T17:40:14Z Solkoll 5 Fflytter sidorna till dom kortare titlarna, <center> På den här sidan är det tänkt att av beskrivningarna om kompilatorn, dess uppbyggnad och funktioner skall finnas. </center> ---- {{ PANSI-C Sidhuvud }} 179 3105 2005-05-07T09:46:49Z 217.211.96.151 /* Beräkna */ {{ PANSI-C Sidhuvud }} =Programexempel= == Hej världen == <pre> #define TITEL "Hej världen för ANSI-C." #define MEDDELANDE "Hej världen\n" #include <stdio.h> int main( void ) { printf ( MEDDELANDE ); return ( 0 ); } </pre> '''Hej världen''', programmet visar några av dom grundläggande funktionerna i ANSI-C. Dom två första raderna skapar <font color="green">[[w:Makro|makron]]</font> som består av ett namn och ett stycke programkod. Om preprocessorn finner ett motsvarande makronamn längre ned i <font color="green">[[w:källkod|källkoden]]</font> så ersätts det med makrots programkod innan kompileringen. Nästa rad inkluderar huvudfilen (standardbiblioteket) "stdio.h" som innehåller definitionerna för den in och utmatningsstandard som ANSI-C använder, bla funktionen "printf" som används här. Sedan följer programmets huvudslinga där först meddelandet (som är lagrat i makrot) skrivs ut till standrardströmmen och sedan retuneras <font color="green">[[w:heltal|heltalet]]</font> 0 till det anropande programmet. Vi ser också hur funktionerna i C är uppbyggda med först funktionshuvudet som består av 1; returparameterns typ, 2; funktionens namn 3; en parentes med en lista (av obegränsad längd) på anropsparametrar. Sedan följer dom klamrar " { ''kod'' } " som anger funktionens början och slut. Inom dessa klamrar finns funktionens programkod. '''Se även:''' Samma program i andra <font color="green">[[w:Programspråk|språk]]</font> på sidan <font color="green">[[wikisource:Hello world|Hello World]]</font> i wikisoure. == Sökväg == <pre> #define TITEL "Skriv ut aktuell sökväg, för ANSI-C." #define MEDDELANDE "Aktuell sökväg är: " #include <stdio.h> #include <string.h> int main ( int argc, char * argv[] ) { printf ( strcat ( MEDDELANDE, argv[0] ) ); return ( 0 ); } </pre> '''Sökväg''', programmet skiljer sig från "Hej världen" främst i det avseedet att huvudfunktionen har två ingångsparametrar, "argv[]" och "argc", värdet på dom här parametrarna bestämms av det anropande programmet. "argv" är en lista med pekare till ett antal texsträngar och "argc" är ett heltal som anger hur många textsträngar det finns i listan. När programmet sedan körs så anger standraden att listan alltid innehåller minst 1 strängpekare = "argv[0]". Den pekar på en sträng som innehåller den aktuella sökvägen (inklusive programnamnet) som programmet startats ifrån. Övriga strängars förekomst beror på det anropande programmet, vanligtvis en kommandotolk (promt), kommandoformatet är då "programnamn arg0 arg1 arg2 ..." där "arg''n''" är dom olika strängarna (åtskida med mellanslag), som skickas till programmet. Huvudfilen "string.h" inkluderas till programmet att få tillgång till funktionen "strcat" som används för att lägga en texsträng (den andra) till en annan (den första, "målsträngen"), i det här fallet meddelandetexten och sökvägen. Resultatet av operationen skickas sedan direkt som ingångsparameter till funktionen "printf" för utskrift. '''Se även:''' Exemplet "Hej världen" ovan. == Skriv == <pre> #define TITEL "Skriv (echo), för ANSI-C." #include <stdio.h> #include <string.h> int main ( int argc, char * argv[] ) { if ( argc != 2 ) printf ( "Fel antal argument!\n" ); else printf ( strcat ( "\n", strcat ( argv[1], "\n" ) ) ); return ( 0 ); } </pre> '''Skriv''', programmet skiljer sig från "Sökväg" främst i det avseedet att ett feltest uförs i en "if(''operand'')" sats där "operand" är ("argc" != 2) vilket innebär att en test utförs på operand 1 om den inte (!) är likamed (=) operand 2, i det här fallet siffran två. Programmet används efter kompilerning som kommando i en kommandotolk (eller i en *.BAT fil) för att skriva ut textsträngar till den aktuella strömmen (vanligtvis skärmen). Antag att programmet har kompilertas till filnamnet "Skriv.EXE", kommandots syntax är då "Skriv.EXE ''sträng''" med ett mellanslag som skiljetecken mellan kommandot och argumentet (textsträngen). Om strängen innehåller flera ord så måste den omges med citattecken = "''Sträng med flera ord.''" annars kommer orden tolkas som separata argument och "argc" kommer vara satt till 1 + "antal ord" vilket kommer att ha till följd att felmedelandet "Fel antal argument" kommer att skrivas ut i stället för den önskade strängen. '''Se även:''' Dom två exemplen ovan som beskriver övriga funktioner hos koden. == Beräkna == <pre> #define TITEL "Beräkna, för ANSI-C." #include <stdio.h> #include <stdlib.h> int main ( int argc, char * argv[] ) { double resultat, operand1, operand2; if (argc == 4) { operand1 = atof ( argv[1] ); operand2 = atof ( argv[3] ); printf ( "\n%f ", operand1 ); switch(argv[2][0]) { case '+' : printf ( "+ " ); resultat = operand1 + operand2; break; case '-' : printf ( "- " ); resultat = operand1 - operand2; break; case '*' : printf ( "* " ); resultat = operand1 * operand2; break; case '/' : printf ( "/ " ); resultat = operand1 / operand2; break; default : printf ( "Illegal operator!\n" ); return ( 0 ); } printf ( "%f ", operand2 ); printf ( "= %f \n", resultat ); } else printf ( "Fel antal argument!\n" ); return (0); } </pre> '''Beräkna''', programmet skiljer sig från "Skriv" främst i det avseedet att minne reserveras för tre flyttalsvariabler av typen "double". Variablerna används för att utföra beräkningen på operanderna som skickas till programmet (kommandot) från kommandotolken. Kommandot är "Beräkna.EXE operand operator operand" (förutsatt att det kompilerade programmet lagrats i en fil med namnet "Beräkna.EXE"), där "operator" är något av det fyra räknesätten och "operand" är ett flyttal. Programmets funktion är sedan att först testas om antalet argument stämmer. Sedan används funktionen "atof" för att omvandla ASCII repersentationen av dom inmatade flyttalen i "argv[1]" och "argv[3]" till ett binärt format. Resultaten sparas i flyttalsvariablerna "operand1" och "operand2". "atof" finns definerad i "stdlib.h" som inkluderats längere upp i källoden. Sedan skrivs första ledet i beräkningen ut till I/O-strömmen. För att testa om det första tecknet i "argv[2]" är något av tecknen för dom fyra räknesätten så brukas en switchsats. I casesatserna så anges ASCII-koderna för dom önskade teknen med enkla citattecken ('), skulle dubbla (") använas skapas i stället en pekare till en sträng som innehåller tecknet vilket inte är tillåtet då "case" endast använder konstanter. Om tecknet hittas så skrivs det ut till strömmen och själva beräkningen utförs med rätt operator och resultatet sparas i variabeln "resultat". Hittas ingen giltig operator så skrivs ett felmedelande ut och programmet avslutas. Slutligen skrivs andra ledet i beräkningen och sedan resultatet därav ut till strömmen. '''Se även:''' Dom tre exemplen ovan som beskriver övriga funktioner hos koden. == Summa == <pre> #define TITEL "Summa, för ANSI-C." #include <stdio.h> #include <string.h> double main ( void ) { double summa = 0.0, belopp = 0.0; printf ( strcat ( "\n", TITEL ) ); printf (" Summerar flyttal, (0 avslutar).\n" ); do { printf ( "\n Summa : %f", summa += belopp ); printf ( "\n Addera : "); scanf ( "%lf", &belopp ); } while ( belopp != 0.0 ); printf ( "\nSlutsumma : %f \n", summa ); return ( summa ); } </pre> '''Summa''', programmet skiljer sig från övriga i och med att det har en slinga (<font color="green">[[w:Loop|loop]]</font>) samt att det inte tar några ingångsparametrar. I stället så matas beloppen som skall summeras in ett efter ett och det avbryts först när användaren skriver in en nolla. Funktion: Först skapas två flyttalsvariabler, summa och belopp, som båda sätts till noll. sen skrivs programmets titel och en liten text om dess funktion ut. Därefter kommer en do-while slinga. Den inleds med att summan skrivs ut men först adderas "belopp" inom parentesen för printf. Finessen är att det är möjligt att tilldela ett resultat av en beräkning till flera olika poster om dom skrivs i serie: ''var0 = var1 = 1+2''. I det här fallet sätts summan till summa + belopp i en sammansatt tilldelning och sedan skickas värdet av summa till "printf" för utskrift. Nästa rad skriver ut en 'promt' där användaren kan mata in nästa värde som skall adderas. Inmatningen av strängen, som sedan omvadlas till ett flyttal och sparas i variabeln "belopp" görs med funktionen "scanf" i raden efter. Slingan avslutas sedan med ett villkor i "while" funktionen. While återgår till slingans start om villkoret är uppfyllt annars avbryts den och raden efter utförs. Här testas om "belopp" inte är lika med noll. Har användaren matat in en nolla skrivs slutsumman ut och programmet avslutas med att summan retuneras till det anropande programmet. Uppfylls villkoret däremot så upprepas slingan och en ny inmatning kan ske. Se även övriga exempel ovan. == Multiplikation av två komplexa tal == #include <math.h> #include <stdio.h> int main( void ) { float X; float Y; float O; float P; float NX; float NY; puts ( "\n *** Komplex multiplikation. ***\n" ); puts ( "Separera posterna med mellanslag ' '" ); puts ( "Använd decimalpunkt '.', inte komma ','" ); printf ( "\nMata in det första talets real och imaginärdel Z = [ X, Y ] ? " ); scanf ( "%f%f", &X, &Y ); printf ( "Det första talets absolutbelopp är : %f \n", sqrt ( X * X + Y * Y ) ); printf ( "\nMata in det andra talets real och imaginärdel Q = [ O, P ] ? " ); scanf ( "%f%f", &O, &P ); printf ( "Det andra talets absolutbelopp är : %f \n", sqrt ( O * O + P * P ) ); NX = X * O - Y * P; NY = X * P + Y * O; printf ( "\nResultatet är : Z' = [ %f, %f ]\n", NX, NY ); printf ( "Resultatets absolutbelopp är : %f \n", sqrt ( NX * NX + NY * NY ) ); return ( 0 ); } 180 10114 2006-05-28T19:51:10Z D98rolb 268 /* stdarg.h */ {{ PANSI-C Sidhuvud }} =Standardbibliotek= Den här sidan är avsedd att bli en komplett lista på alla i ANSI-C ingående bibliotek med åtminstone dom viktiga funktionerna listade och beskrivna. Vill man göra det bekvämt för sig så kan man skapa följande lilla huvudfil (*.h) och spara den under lämpligt namn: /* ANSI.h */ #include <assert.h> #include <ctype.h> #include <float.h> #include <limits.h> #include <locale.h> #include <math.h> #include <setjmp.h> #include <signal.h> #include <stdarg.h> #include <stddef.h> #include <stdio.h> #include <stdlib.h> #include <string.h> #include <time.h> Om filen sedan inkluderas i inledningen av alla ANSI-C program så behöver man inte ange dom bibliotek som skall användas för tillfället utan dom kommer alltid att inkluderas automatiskt. Filen används sedan på följande sätt: #include "ANSI.h" int main ( void ) { ''kod'' } Notera att vinkelparenteser "< >" endast används till bibliotek som finns i den mapp som angivits som kompilatorns "include-mapp". Om filen sparats på något annat ställe (till exempel i den aktuella arbetsmappen) så skall dubbla citattecken " " användas i stället och hela sökvägen anges om så krävs för att [[w:operativsystem|operativsystemet]]¹ som brukas av kompilatorn skall hitta rätt fil. (se [[PANSI-C:Preprocessorn##include - inkluderar huvudfiler|Preprocessorn -> #include]]). {| border="1" width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#FFF0D0" align="left"| ¹ Operativsystemet som kompilatorn är skriven för behöver inte vara samma operativsystem som programmet kompileras för, det finns kompilatorer som kan skapa program för flera olika plattformar. |} == assert.h == '''assert.h''' innehåller endast ett makro "void assert ( ''villkor'' );" som expanderas till ett "if" kommando som, om villkoret inte uppfylls, skriver ut ett standarliserat felmedelande. Följande lilla program: #define TITEL "Test Lib för ANSI-C." #include <assert.h> int main ( void ) { assert ( 0 == 1 ); return ( 0 ); } Ger vid körning följande resultat, (då noll som bekant inte är lika med ett). [[Bild:Assert message.jpg]] Programmet kommer aldrig att nå till raden där det retunerar utan makrot "assert" anropar en funktion, "abort" som är en genväg ut ur programmet, (används mest vid fel och tester, se "stdlib.h" nedan). == ctype.h == '''ctype.h''' innehåller funktioner för att testa om tecken är av en viss typ eller inte samt några funktioner för konvertera till andra teckentyper. '''Funktioner i ctype.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Funktion !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' isalnum ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet tillhör alfabetet eller om det är en siffra. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' isalpha ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet tillhör alfabetet. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' isascii ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet är ascii, (0-127). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' iscntrl ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet är en kontrollkod. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' isdigit ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet är en siffra. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' isgraph ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet är en glyf. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' islower ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet tillhör alfabetet samt att det är gement (liten bokstav). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' isprint ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet är ett skrivbart tecken. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' ispunkt ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet är punktueringstecken, punkt, komma och liknande. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' isspace ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet är ett blanktecken. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' isupper ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet tillhör alfabetet samt att det är versalt (stor bokstav). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' isxdigit ( '''int''' ''tecken'' ) |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Testar om tecknet är en hexadecimal siffra. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' toascii ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Tecknen tvingas till ascii. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' tolower ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Tecknen tvingas till gemener (små bokstäver). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' toupper ( '''int''' ''tecken'' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Tecknen tvingas till versaler (stora bokstäver). |} Teckentesterna kan användas i olika villkorssatser eller i en switchsats. På sådant sätt kan till exempel en skripttolk enkelt skapas. '''Exempel på teckentest:''' if ( isalpha ( ''tecken'' ) ) if ( isupper ( ''tecken'' ) ) printf ( "Tecknet är en versal bokstav\n" ); else printf ( "Tecknet är en gemen bokstav\n" ); else printf ( "Tecknet är inte en bokstav\n" ); {| border="1" width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#FFF0D0" align="left"| Exemplet visar även att det är möjligt att utelämmna klamrarna "{ ... }" i satserna om dom endast innehåller ett ensamt kommando. Här innehåller till exempel den första if-satsen endast ytterligare en if-sats. Den och även else-satserna innehåller sedan endast ett ensamt anrop till funktionen "printf" respektive. |} == float.h == '''float.h''' innehåller ett antal predefinerade makron som visar storleken på dom olika flyttalstyperna som kompilatorn använder. Storlekarna på dessa kan variera mellan olika kompilatorer men främst mellan olika plattformar då deras flyttalsprocessorer kan ha olika kapacitet. '''Se även:''' "limits.h" nedan som visar begränsningarna för den aktuella kompilatorns heltalstyper. '''Exempel på makron i float.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="15%"|Makro !bgcolor="#B0D0FF" width="20%"|typ !bgcolor="#B0D0FF"|Visar |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|FLT_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''float''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i en flyttalsvariabel. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|FLT_MIN |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''float''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Minsta möjliga belopp i en flyttalsvariabel. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|DBL_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i en flyttalsvariabel med dubbel precision. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|DBL_MIN |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Minsta möjliga belopp i en flyttalsvariabel med dubbel precision. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LDBL_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''long double''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i en flyttalsvariabel med lång dubbel precision. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LDBL_MIN |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''long double''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Minsta möjliga belopp i en flyttalsvariabel lång dubbel precision. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|FLT_MAX_EXP<br>FLT_MIN_EXP<br>FLT_MAX_10_EXP<br>FLT_MIN_10_EXP |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''float''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger gränsvärden för exponenter. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|DBL_MAX_EXP DBL_MIN_EXP DBL_MAX_10_EXP DBL_MIN_10_EXP |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger gränsvärden för exponenter. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LDBL_MAX_EXP<br>LDBL_MIN_EXP<br>LDBL_MAX_10_EXP<br>FLT_MIN_10_EXP<br>LDBL_MIN_10_EXP |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''long double''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger gränsvärden för exponenter. |} Om du vill veta värderna för dessa makron för just den kompilator du använder så är det enklaste sättet att öppna filen "float.h" i en textredigerare och läsa direkt där. Om man vill skriva ett program som fungerar i alla kompilatorer och det är viktigt att veta dessa gränsvärden så kan makrot anvädas i programtexten: if ( x < sqrt ( DBL_MAX ) ) x = pow ( x, 2.0 ); else printf ( "talet är för stort.\n" ); Om "x" (som är av typen "'''double'''") är mindre än roten ur "DBL_MAX", då kommer x att upphöjas till två. Annars visas ett felmedelande. Skulle beräkningen ändå utföras så skulle resultatet inte få plats i variabeln x och ett verkligt fel kommer att inträffa, vilket i värsta fall kan kräva omstart av datorn. Matematikfunktionerna "sqrt" samt "pow" finns definerade i matematikbiblioteket "math.h", (se nedan). == limits.h == '''limits.h''' innehåller ett antal predefinerade makron som visar storleken på heltalstyperna som den aktuella kompilatorn använder. Storlekarna på dessa kan variera mellan olika kompilatorer men främst mellan olika plattformar då deras processorer kan ha olika ordlängd / bredd på databussen. Äldre 16 bitarskompilatorer använder till exempel ofta en en ordlängd på 16 bitar för typen "'''int'''" medans det vanliga idag är 32 bitar, en "'''short int'''" är däremot nästan alltid av 16 bitarstyp. Om du vill veta värderna för dessa makron för just den kompilator du använder så är det enklaste sättet att öppna filen "limits.h" i en textredigerare och läsa direkt där. '''Se även:''' "float.h" ovan som visar begränsningarna för den aktuella kompilatorns flyttalstyper. '''Makron i limits.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="15%"|Makro !bgcolor="#B0D0FF" width="20%"|typ !bgcolor="#B0D0FF"|Visar |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|CHAR_BIT |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Antal bitar i ett tecken (byte), vanligtvis 8. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|CHAR_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i ett tecken, oftas 255. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|CHAR_MIN |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' |bgcolor="#D7EBFF" vaglin="top"|Minsta möjliga belopp i ett tecken, oftas 0. |- |bgcolor="#D7EBFF" vaglin="top"|MB_LEN_MAX |bgcolor="#D7EBFF" vaglin="top"| |bgcolor="#D7EBFF" vaglin="top"|Max antal bytes i en multi-char, (UNICODE till exempel). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SCHAR_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''signed char''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i ett signerat tecken, oftas 127. |- |bgcolor="#D7EBFF" vaglin="top"|SCHAR_MIN |bgcolor="#D7EBFF" vaglin="top"|'''signed char''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Minsta möjliga belopp i ett signerat tecken, oftas -128. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SHRT_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''short int''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i ett signerat kort heltal, oftast 32767. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SHRT_MIN |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''short int''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Minsta möjliga belopp i ett signerat kort heltal, oftast -32768. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|USHRT_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''unsigned short int''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i ett osignerat kort heltal, oftast 65535. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|INT_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i ett heltal, oftast 32767 men kan även vara 2^31-1. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|INT_MIN |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Minsta möjliga belopp i ett heltal, oftast -32768 men kan även vara -(2^31). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|UINT_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''unsigned int''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i ett osignerat heltal, oftast 2^16-1 = 65535 men kan även vara 2^32-1. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LONG_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''long int''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i ett långt heltal, oftast 2^31-1. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LONG_MIN |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''long int''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Minsta möjliga belopp i ett långt heltal, oftast -(2^31). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|ULONG_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''unsigned long int''' |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Största möjliga belopp i ett osignerat långt heltal, oftast 2^32-1. |} '''/* Exempel som Anger gränsväden vid inmatning */''' long int heltal; printf ( "Ange värde (Min:%li, <-> Max:%li); " ,LONG_MIN, LONG_MAX ); scanf ( "%li", &heltal ); '''Se:''' "stdio.h" nedan samt [[PANSI-C:Standardströmmarna|standardströmmarna]] för beskrivning av "printf" samt "scanf". == locale.h == '''locale.h''' innehåller en funktion, '''char''' *setlocale ( '''int''' category,'''const char''' *locale ); som används för att ändra standarder. Bland annat för vilka tecken som skall tolkas som skrivbara eller inte (svenska åäö till exempel) och liknande, se "ctype.h" ovan. Om komma eller punkt skall användas för flyttal. Format för tid och datum o.s.v. Hur det fungerar beror på den kompilator som används och vilket lands standarder man vill anpassa kategorierna för. Vad heltalet "category" och strängen "locale" skall inehålla beror som nämts på från fall till fall men följande makron skall enligt standarden finnas tillgängliga: '''Makron i locale.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="20%"|Makro !bgcolor="#B0D0FF"|Kategori |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LC_ALL |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Väljer alla kategorier. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LC_COLLATE |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Väljer hur textsträngar skall kombineras. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LC_CTYPE |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Väljer hur olika teckentyper skall tolkas. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LC_MONETARY |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Väljer hur valuta skall presenteras. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LC_NUMERIC |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Väljer decimalkomma eller decimalpunkt. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|LC_TIME |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Väljer hur tid och datum skall presenteras. |} Makrona innehåller olika bitvärden och kan kombineras med operatorn "|" (OR / ELLER), exempel som definerar de lokala formaten för valuta och tid: setlocale ( LC_MONETARY | LC_TIME, " ''datasträng'' " ); LC_ALL sätter alla ingående bitar till 1, vilket betyder att strängen "locale" då skall innehålla data för samtliga kategorier. Strängen "C" skall, om "setlocale" inte anropats i programmet, motsvara systemets standardmiljö. '''Se även:''' Din kompilators dokumentation för en djupare studie i ämnet. == math.h == '''math.h''' innehåller ett antal matematikfunktioner. Samtliga funktioner ger och tar parametrar av flyttalstypen "'''double'''". '''Funktioner i math.h: {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Funktion !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' acos ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|arcus cosinus]] för vinkeln x. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' atan ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|arcus tangens]] för vinkeln x. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' atan2 ( '''double''' y, '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|arcus tangens]] för vinkeln som fås ur divisionen y / x. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' ceil ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar x avrundat till närmaste större heltal. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' cos ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|cosinus]] för vinkeln x. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' cosh ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Returnerar [[w:sv:hyperbolisk funktion|cosinus hyperbolicus]] för ''x''. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' exp ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Returnerar talet [[w:sv:E (tal)|''e'']]^''x'' |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' fabs ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:absolutbelopp|absolutbeloppet]] av x, (se "stdlib.h"->"abs" nedan för heltalsversionen av samma funktion). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' floor ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar x avrundat till närmaste mindre heltal. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' fmod ( '''double''' x, '''double''' y ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar rest vid heltalsdivisionen x / y där y alltid är ett heltal, (modulus). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' frexp ( '''double''' x, int *pexp ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Delar ett tal i [[w:sv:mantissa|mantissa]] och [[w:sv:exponent|exponent]]. Returvärdet är mantissan och exponenten retuneras i den variabel av typen '''int''' som pekaren "*pexp", som skickas med till funktionen, representerar. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' ldexp ( '''double''' x, int exp ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar x · 2^exp. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' log ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Returnerar [[w:sv:logaritm|den naturliga logaritmen]] av ''x'', (talbasen [[w:sv:E (tal)|''e'']]). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' log10 ( '''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Returnerar [[w:sv:logaritm|10-logaritmen]] av ''x'', (talbasen 10). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' modf ('''double''' x, '''double''' *pint ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Delar ett tal i [[w:sv:heltal|heltalsdel]] och [[w:sv:decimal|decimaldel]]. Returvärdet är decimaldelen och heltalet retuneras i den variabel av typen '''double''' som pekaren "*pint", som skickas med till funktionen, representerar. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' pow ('''double''' x, '''double''' y ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar x upphöjt till y, (x in the '''pow'''er of y, ''x i kraften av y'', ''y-potensen av x''). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' sin ('''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|sinus]] för vinkeln x. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' sinh ('''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Returnerar [[w:sv:hyperbolisk funktion|sinus hyperbolicus]] för ''x'' |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' sqrt ('''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:kvadratrot|kvadratroten]] ur x. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' tan ('''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:Trigonometrisk funktion|tangens]] för vinkeln x. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' tanh ('''double''' x ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Returnerar [[w:sv:hyperbolisk funktion|tangens hyperbolicus]] för ''x'' |} Samtliga [[w:sv:Trigonometrisk funktion|trigonometriska funktioner]] (sin, cos, tan o.s.v.) tar sina [[w:sv:argument|argument]] (vinklar) uttryckt i radianer. == setjmp.h == '''setjmp.h''' innehåller två funktioner som tillsammans skapar en ickelokal "'''goto'''" instruktion. '''Funktioner i setjmp.h: {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Funktion !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' longjmp ( jmp_buf env, '''int''' retval ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Utför en icke-lokal '''goto''' intsruktion. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' setjmp ( jmp_buf env ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skapar en virtuell hoppadress (label). |} "setjump" markerar platsen i koden man vill återvända till, ungefär som en hoppadress (''label'') eller ett radnummer. Sedan används "longjump" för att återvända till den senast markerade platsen i koden. På det sättet kan funktioner fås att returnera till valfri plats i andra funktioner. == signal.h == '''signal.h''' anger två funktioner för att hantera avbrottssignaler. Hur dessa signaler hanteras är starkt knutet till den aktuella hårdvaran och kan alltså därför även variera under ett och samma operativsystem. Det medför att signalhanteringen är den minst portabla delen av ANSI-C. '''Funktioner i signal.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Funktion !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' raise ( '''int''' avbrott ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skickar en signal till omgivningen. Heltalet "avbrott" innehåller signalens ID-nummer. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' ( *signal ( '''int''' avbrott, '''void''' ( *funktion ) ( '''int''' avbrott ) ) ) ( '''int''' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Installerar en funktion för avbrottshantering. |} För att installera en signalhanterare skapas först en funktion som hanterar signalavbrottet. Funktionen skall ta en heltalsparameter = "avbrott" som är signalens ID-nummer. Sedan installeras signalhanteraren med funktionen "signal". Då anges signalhanterarens adress med pekaren "*funktion". Funktionen "raise" används för att tvinga fram ett avbrott. Då skickas det valda avbrottets ID-nummer med i heltalsparametern "avbrott". '''/* Exempel som instalerar en [Ctrl]-[Break] hanterare: /*''' #include <signal.h> '''/* Först skapas avbrottshanteraren: */''' void Ctrl_break_avbrott ( int avbrott ) { ''kod som hanterar avbrottet.'' } '''/* Sedan installeras funktioen: */''' signal ( SIGBREAK, Ctrl_break_avbrott ); I exemplet ovan anges signalens ID-nummer med ett av de predefinerade makron som finns i "signal.h". Dessa makron används för att hantera standardavbrott som till exempel [Ctrl]-[C]. '''Makron i signal.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Makro !bgcolor="#B0D0FF"|Avbrott |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGABRT |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Abnormal termination, (abnormalt programslut). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGFPE |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Bad floating-point operation, (ogiltig flyttalsoperation). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGILL |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Illegal instruction, (ogiltig instruktion). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGINT |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Ctrl-C interrupt, (Ctrl - C avbrott). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGSEGV |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Invalid access to storage, (Ogiltigt försök till minnesåtkomst). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGTERM |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Request for program termination, (Begäran att avsluta programmet). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGUSR1 |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|User-defined signal, (Användardefinerad avbrottsignal 1). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGUSR2 |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|User-defined signal, (Användardefinerad avbrottsignal 2). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGUSR3 |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|User-defined signal, (Användardefinerad avbrottsignal 3). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SIGBREAK |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Ctrl-Break interrupt, (Ctrl - Break avbrott). |} == stdarg.h == '''stdarg.h''' innehåller tre makron och en datatyp. "stdarg.h" skapar möjligheten att skicka ett variabelt antal parametrar till en funktion. '''Makron i stdarg.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Makro !bgcolor="#B0D0FF"|Funktion |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|va_start( listpekare, parameter_n ) |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Sätter pekaren "listpekare" att peka på argumentet efter "parameter_n". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|va_arg( listpekare, typ ) |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Hämtar ett argument av "typ" från listan och sätter pekaren "listpekare" att peka på nästa argument. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|va_end( listpekare ) |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Återställer. |} Datatypen som deklareras i "stdarg.h", "va_list" är en pekartyp som används för att hitta listan med dom medskickade parametrarna. Det görs med hjälp av makrona ovan. "va_start" sätter pekaren till att peka på den parameter som ligger näst efter "parameter_n" som är den parameter som är sista deklarerade parameter i parameterlistan för den aktuella funktionen. Sedan hämtas parametrarna en efter en med hjälp av makrot "va_arg". Efter listan tömts på parametrar så anropas "va_end" för att "städa upp". '''/* Exempel: */''' #include <stdarg.h> '''/* Funktionen deklareras: */''' int En_massa_args ( int param_0, int parameter_n, ... ) { va_list listpekare; /* skapa pekarvariabel */ '''/* Töm parameterlistan: */''' va_start ( listpekare, parameter_n ); ''variabel av någon datatyp'' = va_arg ( listpekare, ''datatyp'' ); ... ''variabel av någon datatyp'' = va_arg ( listpekare, ''datatyp'' ); va_end ( listpekare ); ''Funktionens övriga programkod.'' } Notera att det variabla antalet parametrar markeras med en [[w:sv:ellips|ellips]] (tre punkter, ... ) och att det är viktigt att dom parametrar som deklarerats samt skickas med till funktionen håller reda på antalet argument som skickas med och även deras typer för det kan inte kompilatorn göra. {| border="1" width="100%" cellpadding="4" |bgcolor="#FFF0D0" align="left"| I dom allra flesta fall kan en funktion med ett variabelt antal patrametrar ersättas med en funktion som tar en pekare till en "struct" eller någon annan typ av datalista. |} == stddef.h == '''stddef.h''' innehåller en funktion samt definerar några datatyper. '''Funktionen i stddef.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Funktion !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|size_t offsetof ( struct, medlem ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar index i "struct" för "medlem" i antal objekt av storleken "size_t". (Defineras även i "stdio.h" om det inte redan gorts tidigare.) |} '''Datatyper i stddef.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Datatyp !bgcolor="#B0D0FF"|Funktion |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|size_t |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger storleken på ett standardobjekt, vanligtvis av samma storlek som typen '''unsigned int'''. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|NULL |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Nollpekare av typen '''void'''. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|ptrdiff_t |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Typ för att ange storleken på skillnaden som uppstår när en pekare dras från en annan pekare. |} == stdio.h == '''stdio.h''' är det viktigaste och mest omfattande av standardbiblioteken. stdio.h inneåller funktioner, makron, datatyper samt konstanter för att handa programmets kommunikation med omgivningen, så kallad I/O (av engelskans input/output). Denna kommunikation görs med hjälp av dataströmmar (streams). Om ingen specifik ström angetts så brukas standardströmmarna. Hårdvara som kan tilldelas strömmar är till exempel comportar, tangentbord, skärmar, skrivare, plotters samt filer i långtidsminne som disketter eller hårddiskar. '''Standardströmmar i stdio.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="15%"|Ström !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|stdin |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Ström för inmatning av data, normalt datorns tangentbord. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|stdout |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Ström för utmatning av data, normalt datorns skärm. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|stderr |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Ström för felmedelanden, normalt som utskrift på skärmen. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|stdaux |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Ström för extern enhet. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|stdprn |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Standardström för printer. |} För att använda strömmarna finns ett antal funktioner definerade i biblioteket. '''Funktioner i stdio.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Funktion !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' clearerr ( FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Nollställer strömens felindikator vilket måste göras om strömmen gett ett felmedelande annars kommer felet att kvarstå. Nollställer även "EOF" indikatorn för strömmen. Funktionen är ekvivalent med "rewind". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fclose ( FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Stänger en öppen fil. Returvärdet är 0, (noll), om allt gått väl annars retuneras värdet "EOF" som felindikator. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fcloseall ( '''void''' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Stänger alla öppna filer. Returvärdet är ett heltal som anger antalet stängda filer. Om något fel uppstått retuneras värdet "EOF" som indikator. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' feof ( FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Filslutsdetektor. Retunerar noll om slutet på filen ännu inte nåtts annars ett värde skilt från noll. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' ferror ( FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Filfelsdetektor. Testar om en fil har läs eller skrivfel, returvärdet är då sklilt från noll, annars inte. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fflush ( FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Tömmer buffrad fil till "*ström". Har ingen effekt om buffers inte används. Retunerar "EOF" om något fel uppstod, annars noll. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fgetc ( FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Hämtar nästa tecken från filen. Om slutet på filen nåtts eller om något fel uppstått retuneras "EOF" annars tecknet från strömmen. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fgetpos ( FILE *ström, fpos_t *position ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Samplar aktuell position i filen och sparar värdet i den minescell av typen "fpos_t" som pekaren "*position" anger. Värdet kan sedan användas för att återställa positionen med funktionen "fsetpos", (se nedan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' *gets ( '''char''' *sträng ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Hämtar en sträng från strömmen "stdin" (tangentbordet) och sparar den i minnesblocket som pekaren "*sträng" anger, (som måste vara tillräckligt stort för att rymma hela strängen). Strängen skall avslutas med ett vagnreturstecken (return), det ersätts vid sparningen med ett nolltecken \0 som är det normala sättet att ange radslut i C. Se [[PANSI-C:Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|FILE *fopen ( '''const char''' *filnamn, '''const char''' *mod ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Öppnar en fil för läsning eller skrivning. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fprintf ( FILE *ström, '''const char''' *format[, argument, ...] ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver formaterad text till den givna strömmen. Se även: "printf", "sprinf" (nedan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fputc ( '''int''' tecken, FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver ett tecken till den angivna strömmen. Retunerar "EOF" om ett fel uppstått annars noll. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fputs( '''const char''' *sträng, FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver en sträng till strömmen. "*sträng" är en pekare till texten som skall skrivas. Retunerar "EOF" om ett fel uppstått annars noll. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|size_t fread ( '''void''' *pekare, size_t storlek, size_t antal, FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Läser från en öppen fil. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|FILE *freopen ( '''const char''' *filnamn, '''const char''' *mod, FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Öppnar en ny fil för den aktuella strömmen. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fscanf ( FILE *ström, '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Läser in och formaterar text från en öppen fil. Se även: "scanf", "sscanf" (nedan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fseek ( FILE *ström, '''long''' index, '''int''' varifrån ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Sätter filpekaren "ström" till ny position. "varifrån" (whence) anger utgångsläget. Värden för dessa anges av makrona: SEEK_SET = filens start, SEEK_CUR = nuvarande position, SEEK_END = slutet på filen. "index" anger positionen relativt "varifrån" och kan alltså vara både ett positivt eller ett negativt värde. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' fsetpos ( FILE *ström, '''const''' fpos_t *position ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Återställer den tidigare positionen som samplats med funktionen "fgetpos" ovan. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''long int''' ftell ( FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar nuvarande position i filen "ström" i antal bytes från filens start. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|size_t fwrite ( '''const void''' *pekare, size_tstorlek, size_t antal, FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver tilll en öppen fil. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' getc ( FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Läser ett tecken från strömmen och sätter strömmens filpekare att peka på nästa objekt. Funktionen retunerar det lästa tecknet om inte ett fel uppstått eller slutet på filen nåtts, då retuneras "EOF". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' getchar ( '''void''' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Läser ett tecken från "stdin" (tangentbordet). Funktionen är ekvivalent med "getc ( stdin )", (se ovan). Se [[PANSI-C:Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' *gets ( '''char''' *sträng ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Läser en sträng från "stdin" och placerar texten i minnesblocket som anges av pekaren "*sträng". Funktionen retunerar "EOF" om ett fel uppstått eller slutet på filen nåtts. Se [[PANSI-C:Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' perror ( '''const char''' *sträng ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver en sträng till felmeddelandeströmmen "stderr". Se [[PANSI-C:Felhantering|felhantering]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' printf ( '''const char''' *format[, argument, ...] ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver formaterad text till "stdout". Se [[PANSI-C:Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning. Se även: "fprintf", "sprintf". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' putc ( '''int''' tecken, FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver ett tecken till den angivna strömmen. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhanternig]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' putchar ( '''int''' tecken ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver ett tecken till "stdout". Se [[PANSI-C:Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' puts ( '''const char''' *sträng ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver strängkonstanter till "stdio". Se [[PANSI-C:Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' rename ( '''const char''' *tidigare, '''const char''' *nytt ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Döper om en fil. "*tidigare" är en pekare till en sträng som innehåller sökvägen till filen. "*nytt" är en pekare till det nya filnamnet. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' remove ( '''const char''' *filnam ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Raderar en fil från lagringsmediet (normalt hårddisken). "*filnamn" är en pekare till en sträng som innehåller sökvägen för aktuell fil. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' rewind ( FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Se "clearerr" ovan. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' rmtmp ( '''void''' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Stänger och raderar alla filer som skapats med "tmpfile" (se nedan) Arbetsmappen får inte ha ändrats under tiden, då hittar inte programmet filerna. Returvärdet är det antal filer som stängts och raderats. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' scanf ( '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Läser in och formaterar data från "stdin". Se [[PANSI-C:Standardströmmarna|standardströmmarna]] för en närmare beskrivning. Se även: "fscanf", "sscanf" |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' setbuf ( FILE *ström, '''char''' *buffer ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Tilldelar en filbuffer "*buffer" till "*ström". Det skall göras direkt efter det att filen öppnats. Används NULL-pekaren så blir strömmen obuffrad. Storleken på buffern bestäms av makrot "BUFSIZ" (definerad i "stdio.h"). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' setvbuf ( FILE *ström, '''char''' *buffer, '''int''' typ, size_t storlek ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Som "setbuf" ovan med skillnaderna att här kan bufferns "storlek" anges och skall vara större än noll och mindre än makrot "UINT_MAX". Bufferns "typ" anges med något av följande makron: "_IOFBF" helbuffrad, "_IOLBF" linjärt buffrad, "_IONBF" obuffrad fil. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' sprintf ( '''char''' *sträng, '''const char''' *format[, parametrar, ...] ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver formaterad text till "*sträng" som är en textbuffert. Se även "printf", "fprintf". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' sscanf ( '''const char''' *sträng, '''const char''' *format[, variabelpekare, ...] ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Hämtar formaterad data i textformat från "*sträng" och typomvandlar dessa till ett binärt format som sedan sparas som variabler i minnet. Se även "scanf", "fscanf". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' *strerror( '''int''' felkod ) |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar en pekare till en temporär strängbuffert som innehåller ett felmeddelande. Vid anropet anges felkoden som parameter till funktionen. Vid upprepade anrop brukas samma temporära buffert varje gång och den tidigare texten i bufferten kommer då att skrivas över. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' *strncpy ( '''char''' *mål , '''const char''' *källa , size_t antal ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Kopierar en textsträng, "*källa", till en annan sträng, "*mål". Hur många tecken som skall kopieras anges med parametern "antal". Om "*källa" är längere än "antal" så klipps slutet av och om den är kortare kommer utrymmet fyllas med blanktecken (space). Returvärdet är en kopia av pekaren "*mål". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|FILE *tmpfile ( '''void''' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skapar och öppnar en temporär binärfil för skrivning och sedan även för läsning, (om något skrivits till filen). Returvärdet är den öppnade strömmen. Ändras inte programmets arbetsmapp efter det att filen skapats så raderas den automatiskt vid programslut. Se [[PANSI-C:Filhantering|filhantering]] för detaljer om filer. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' *tmpnam ( '''char''' *sträng ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skapar ett unikt temporärt filnamn till en temporär fil. Parametern "*sträng" kan vara NULL-pekaren, då retuneras en pekare till en temporär strängbuffert som innehåller filnamnet. Annars skall "*sträng" vara en pekare till en buffert. Den globala variabeln "L_tmpnam" anger minsta antalet tecken som bufferten måste innehålla. Hur många olika filnamn som kan skapas anges med makrot "TMP_MAX". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' vfprintf (FILE *ström, '''const char''' *format, va_list argumentlista ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver formaterad text till "*ström". Fungerar som "fprintf" med den skillnaden att funktionen tar en pekare till en "argumentlista". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' vprintf ( '''const char''' *format, va_list argumentlista ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver formaterad text till "stdout". Fungerar som "printf" med den skillnaden att funktionen tar en pekare till en "argumentlista". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' vsprintf ( '''char''' *sträng, '''const char''' *format, va_list argumentlista ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skriver formaterad text till "*sträng". Fungerar som "sprintf" med den skillnaden att funktionen tar en pekare till en "argumentlista". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' ungetc ( '''int''' tecken, FILE *ström ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar ett "tecken" till "*ström" som är öppnad för läsning. Tecknet kan sedan återhämtas från strömmen. Funktionen ändrar inte positionen i strömmen och därför kan endast ett tecken skriva tillbaka. Upprepas skrivningen med flera tecken utan att någon läsning förekommt mellan anropen så skrivs det tidigare tecknet över. |} Många av funktionerna ovan använder datatyper som som skapats med [[PANSI-C:Nyckelord|nyckelordet]] '''typedef''' för att programmen skall vara flyttbara mellan olika plattformar. Det för att olika datorsystem använder olika metoder för att till exempel hantera filer. Hur dessa typer egentligen ser ut är ointressant för oss, huvudsaken är att funktionerna som använder typerna ger samma resultat oavsett vilken kompilator som används. '''Datatyper i stdio.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="15%"|Datatyp !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|FILE |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|En '''struct''' som innehåller dom variabler som krävs för att hantera läsning och skrivning till och från en ström. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|fpos_t |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger aktuell position i en ström. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|size_t |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|En heltalstyp som används av operatorn '''sizeof''' för att ange storlekar på dataobjekt, (se [[PANSI-C:Nyckelord|nyckelord]]). (Defineras även i "stddef.h" om det inte redan gorts tidigare.) |} Därtill finns det även ett antal makron i "stdio.h". Dessa makron används bland annat för att ange olika maxvärden och liknande: '''Makron i stdio.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="15%"|Makro !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|BUFSIZ |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger storleken på filbufferten om en ström använder buffrad filhantering. Storleken kan ändras med funktionen "setbuf", (se ovan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|EOF |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Konstant som motsvarar tecknet som anger filslut, ''end of file''. Brukas som felindikator av många funktioner, (se [[PANSI-C:Felhantering|felhantering]]). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|FOPEN_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger det maximala antalet filer som den aktuella processen kan hålla öppna samtidigt. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|NULL |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger nollpekaren. En nollpekare används som 'dummypekare' eller 'tom adress'. Många funktioner tar pekare till datablock som inte alltid behövs, då anges nollpekaren i stället. Funktionen 'förstår' då att några data inte finns att hämta på adressen. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SEEK_SET |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Se beskrivningen för funktionen "fseek" ovan. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SEEK_CUR |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Se beskrivningen för funktionen "fseek" ovan. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SEEK_END |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Se beskrivningen för funktionen "fseek" ovan. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|SYS_OPEN |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger det maximala antalet filer som datorsystemet kan hålla öppna samtidigt. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|TMP_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger det maximala antalet unika filnamn som kan skapas av funktionen "tmpnam", (Se ovan). |} == stdlib.h == '''Funktioner i stdlib.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="35%"|Funktion !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' abort ( '''void''' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Avbryter programmet omedelbart. Används normalt om ett fel uppstått och programmet inte kan fortsätta längre. (Se exempel under [[PANSI-C:Felhantering|felhantering]]). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' abs ( '''int''' heltal ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:absolutbelopp|absolutbeloppet]] av "heltal". Motsvarande funktion för långa heltal är "labs" (nedan) och för flyttal, "fabs", finns i "math.h". (Se ovan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' atexit ( '''void''' ( _USERENTRY * funktion ) ( '''void''' ) ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger den funktion som skall anropas om "exit" (se nedan) används som programslutsfunktion. Parametern till "atexit" är namnet på den funktion som skall användas. Vid upprepade anrop kan flera funktioner anges, då kommer den sist angivna vara den som utförs först och sedan den näst senaste o.s.v. Max 32 funktioner kan anges. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' atof ( '''const char''' *sträng ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Konverterar "*sträng" till ett flyttal. Returparametern är det konverterade talet om det inte är för stort för att rymmas i variabeln, då retuneras "HUGE_VAL" som felindikator och den globala variabeln "errno" sätts till "ERANGE". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' atoi ( '''const char''' *sträng ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Konverterar "*sträng" till ett heltal. Returparametern är det konverterade talet. Om funktionen inte kan konvertera till strängen till något heltal så retuneras noll (0). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''long''' atol ( '''const char''' *sträng ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Konverterar "*sträng" till ett långt heltal. Returparametern är det konverterade talet. Om funktionen inte kan konvertera till strängen till något heltal så retuneras noll (0). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' *bsearch ( '''const void''' *mask, '''const void''' *bas, size_t n_element, size_t storlek, '''int''' ( _USERENTRY *jämförelse ) ( '''const void''' *, '''const void''' *)); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Söker av ett minnesblock, "*bas", bestående av "n_element" där elementen är "storlek" bytes. Reutnerar adressen till den första förekomsten av innehållet i konstanten som "*mask" pekar på. "*jämförelse" är en adress till en användardefinerad funktion som utför jämförelsen. Den måste defineras så att den tar pekare till dom två element som skall jämföras. Funktionen skall retunera ett tal mindre än 0 om element_1 < element_2, 0 om element_1 == element_2, större än 0 om element_1 > element_2. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' *calloc ( size_t antal, size_t storlek ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Allokerar "antal" objekt av "storlek" bytes minnesceller. Funktionen retunerar en pekare till det begärda minnesblocket om det gått väl annars retuneras "NULL". (se även "*malloc" nedan.) |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|div_t div ( '''int''' täljare, '''int''' nämnare ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Dividerar två heltal "täljare" / "nämnare" och retunerar både kvot och rest i en för ändamålet avsedd datatyp "div_t", (som är en '''struct''' innehållandes två heltal "quot" och "rem", se nedan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' exit ( '''int''' status ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Avslutar programmet. Innan avslut töms alla filbuffertar till dom öppna strömmarna och filerna stängs (om några öppnats). Om några funktioner listats med funktionen "atexit", (se ovan), så anropas även dom. "status" kan vara noll eller makrot "EXIT_SUCCESS" vid normalslut, ett värde skilt från noll eller makrot "EXIT_FAILURE" om man vill markera att ett fel uppstått. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' free ( '''void''' *minnesblock ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Återlämnar tidigare allokerat minne till systemet. Parametern "*minnesblock" är den pekare som erhölls när mninnet allokerades med antingen "malloc" (nedan) eller "calloc" (ovan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' *getenv ( '''const char''' *namn ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Söker eller raderar en av systemets miljövariabel. "*namn" är en pekare till en nollterminerad ("\0") sträng. Om variabeln skall raderas så läggse ett likamedtecken till slutet av namnet, ex: "pekare = getenv ( "PATH\0" );" söker strängen och "pekare = getenv ( "PATH=\0" );" raderar strängen. Returparameter är en pekare till den sökta strängen. Om strängen inte hittas retuneras "NULL"-pekaren. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''char''' *itoa ( '''int''' belopp, '''char''' *sträng, '''int''' bas ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Skapar en "*sträng" från ett heltal "belopp" i talbasen "bas" som kan vara mellan 2 och 36. Anges basen med ett negativt nummer så sätts den automatiskt till 10. Reurvärdet är = "*sträng". |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''long int''' labs ( '''long int''' heltal ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar [[w:sv:absolutbelopp|absolutbeloppet]] av "heltal". Motsvarande funktion för korta heltal är "abs" (ovan) och för flyttal, "fabs", finns i "math.h". (Se ovan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' *malloc ( size_t storlek ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Allokerar ett minnesblock om "storlek" bytes. Returvärdet är en pekare till det begärda minnet. Om inte tillräckligt med minne finns tillgängligt retuneras "NULL"-pekaren. (Se även "*calloc" ovan) |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' mblen ( '''const char''' *sträng, size_t antal ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Beräknar längden på ett multi-byte tecken som finns i minnesblocket "*sträng" pekar på. "antal" anger det maximala antalet bytes som skall sökas av. Om längden på strängen inte är noll retuneras noll (0) annars -1. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|size_t mbstowcs ( wchar_t *variabellista, '''const char''' *sträng, size_t antal ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Konverterar "antal" multi-byte tecken i "*sträng" till en indexerad "*variabellista". Returvärdet är antalet konverterade tecken eller -1 om inga tecken kunde hittas. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' mbtowc ( wchar_t *minnesblock, '''const char''' *sträng, size_t antal ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Konverterar "antal" multi-byte tecken i "*sträng" till datatypen "wchar_t" och sparar dess i "*minnesblock". Returvärdet är antalet konverterade tecken eller -1 om inga tecken kunde hittas. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' qsort ( '''void''' *bas, size_t n_element, size_t storlek, '''int''' ( _USERENTRY *jämförelse ) ( '''const void''' *, '''const void''' *)); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Sorterar en lista "*bas" om "n_element" av "strolek" bytaes med 'quick-sort' metoden. Hur den användardefinerade "*jämförelse" funktionen skall defineras beskrivs under "*bsearch" ovan. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' rand ( '''void''' ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Slumtalsgenerator. Retunerar ett slumtal i intervallet 0 - "RAND_MAX", som är ett makro, (se nedan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' *realloc ( '''void''' *minnesblock, size_t storlek); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Återallokerar ett tidigare allokerat "*minnesblock". Funktionen kan användas om utrymmet behöver minskas eller förstoras till ny "storlek". Se även "*calloc" och "*malloc" ovan. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''void''' srand ( '''unsigned int''' frö ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Initierar slumtalsgeneratorn "rand" (ovan). "frö" är det första talet i den nya serien av slumtal. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''double''' strtod ( '''const char''' *sträng, '''char''' **slutpekare ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Omvandral en "*sträng" till ett flyttal med dubbel precission. Om "**slutpekare" inte är NULL-pekaren så retuneras positionen efter det sista tecknet i strängen som kunde omvandlas i den angivna pekaren. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''long int''' strtol( '''const char''' *sträng, '''char''' **slutpekare, '''int''' talbas ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Konverterar ett tal i textformat som lagrats i "*sträng" till ett långt heltal. Om "**slutpekare" inte är NULL-pekaren så retuneras positionen efter det sista tecknet i strängen som kunde omvandlas i den angivna pekaren. "talbas" är basen för talsystemt som talet i strängen innehåller och kan vara allt mellan 2 och 36, tecknen som används för att representera talen är 0-9, A-Z. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''unsigened long int''' strtoul( '''const char''' *sträng, '''char''' **slutpekare, '''int''' talbas ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Som ovan "strtol" med skillnaden att här används endast positiva heltal. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|time_t time ( time_t *timer ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Retunerar antalet sekunder som passerat sedan den 1 januari år 1970. Om "*timer" inte är NULL-pekaren så sparas värdet även i den angivna variabeln av typen "t_time", (se datatyper i "stdlib.h" nedan) |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|size_t wcstombs ( '''char''' *sträng, const wchar_t *multisträng, size_t antal ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Konverterar en sträng multi-byte tecken "*multisträng" till en "*sträng" 8-bitarstecken. "antal" anger det maximala antalet tecken som skall konverteras. Funktionen retunerar -1 som felkod om ett ogiltigt tecken påträffats annars antalet konverterade tecken. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|'''int''' wctomb ( '''char''' *sträng, wchar_t multitecken ); |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Konverterar ett multi-byte tecken "multitecken"till en "*sträng" 8-bitarstecken. Om funktionen misslyckas med att hitta något giltigt tecken i "multitecken" retuneras -1 som felkod annars antalet 8-bitarstecken som krävdes för att representera tecknet som en "*sträng". |} "stdlib.h" innehåller även ett antal datatyper som används för att ange olika objekt som inte passar i någon av standardtyperna. Typerna skapas i huvudfilen med hjälp av [[PANSI-C:Nyckelord|nyckelordet]] '''typedef'''. '''Datatyper i stdlib.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="15%"|Datatyp !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|div_t |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Datatyp som är en '''struct''' innehållades två medlemar, "quot" och "rem" som motsvarar kvot och rest vid division av två heltal. Anväds av funktionen "div", (se ovan). |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|size_t |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|En heltalstyp som används av operatorn '''sizeof''' för att ange storlekar på dataobjekt, (se [[PANSI-C:Nyckelord|nyckelord]]). (Defineras även i "stdio.h" om det inte redan gorts tidigare.) |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|wchar_t |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Datatyp för multi-byte tecken. Används av funktionerna "mbstowcs", "wcstombs", "wctomb", (se ovan). |} '''Makron i stdlib.h:''' {| width="100%" !bgcolor="#B0D0FF" width="15%"|Makro !bgcolor="#B0D0FF"|Beskrivning |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|EXIT_FAILURE |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Används som parameter till funktionen "exit" och anger då att ett fel uppstått. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|EXIT_SUCCESS |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Används som parameter till funktionen "exit" och anger då normalslut. |- |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|RAND_MAX |bgcolor="#D7EBFF" valign="top"|Anger det maximala beloppet som retuneras av funktionen "rand". |} RAND_MAX kan användas i ett nytt makro för att skapa ett slumptal mellan 0 och 1 på flyttalsformat på samma sätt som till exempel i <font color="green">[[w:sv:Basic|BASIC]]</font>. Exempel: #include <stdio.h> #include <stdlib.h> #define RND ( ( float ) rand ( ) / RAND_MAX ) int main( void ) { float ett_slumptal; /* skapa flyttalsvariabel */ ett_slumptal = RND; /* sätt variabeln till ett värde mellan 0,0 <-> 1,0 */ printf( "%f", ett_slumptal ); return 0; } == string.h == == time.h == 181 3107 2004-09-18T16:32:48Z Solkoll 5 såja då sabbade man ett antal länkar på dom övriga sidorna, med flit, för att få enhetlighet {{ PANSI-C Sidhuvud }} =Tabeller= Tabellerna är en referenssamling till boken "Programmering i ANSI-C". Här är det tänkt att det snabbt och lätt skall gå att få information om olika funktioner inom [[w:Programspråk|programspråket]]. == Nyckelord i ANSI-C == {| border="1" cellpadding="12"| !bgcolor="#E0F0E0"|<font size="3"><center>Nyckleord i bokstavsordning :</center></font> |- |auto, break, case, char, const, continue, default, do, double, else, enum, extern, float, for, goto, if, int, long, register, return, short, signed, siezof, static, struct, switch, typedef, union, unsigned, void, volatile, while. |} Tabellen ovan listar samtliga nyckeord som ingår i ANSI-C standarden. Nyckelorden kan delas in några grupper. Egentligen så ingår väl alla i den första gruppen, dom andra två kan ses som undergrupper. <br><br> {| border="1" cellpadding="12"| !bgcolor="#E0F0E0"|<font size="3"><center>Nyckleord som är kompilatordirektiv :</center></font> !bgcolor="#E0F0E0"|<font size="3"><center>Nyckleord som anger datatyper :</center></font> !bgcolor="#E0F0E0"|<font size="3"><center>Nyckleord för styrning av programmets flöde :</center></font> |- |auto, case, enum, extern, register, static, struct, typedef, union, volatile. |char, const, double, float, int, long, short, signed, siezof, static, unsigned, void. |break, case, continue, default, do, else, for, goto, if, return, switch, while. |} == Teckenuppsättning == Siffror stora och små bokstäver, (0-9, A-Z, a-z) används för att namnge funktioner, pekare, hoppadresser i källkoden, makron samt variabler. Siffror (0-9) används även för att ange adresser och belopp, ([[w:Flyttal|flyttal]] med decimalpunkt, "0.0"). {| border="1" cellpadding="12" width="100%"| !bgcolor="#E0F0F0" width="33%"| Logiska operatorer : !bgcolor="#E0F0F0" width="33%"| Jämförelseoperatorer : !bgcolor="#E0F0F0" width="33%"| Tilldelningsoperatorer : |- |valign="top"|'''Binära operatorer:'''<br> '''!''' NOT, ICKE<br> '''&''' AND, OCH<br> '''|''' OR, ELLER<br> '''^''' XOR, EXKLUSIVT ELLER<br> '''~''' INV inverterare <br> '''Booleska operatorer:'''<br> '''!''' NOT, ICKE<br> '''&&''' AND, OCH<br> '''||''' OR, ELLER |valign="top"|'''==''' Lika med<br> '''!=''' Skilt från, (ICKE lika med)<br> '''<''' Mindre än<br> '''>''' Större än<br> '''<=''' Mindre än eller lika med<br> '''>=''' Större än eller lika med |valign="top"|'''=''' Direkt tilldelning<br> <br><center>'''Sammansatta tilldelare:'''</center><br> '''+=''' Addera till<br> '''-=''' Dra ifrån<br> '''*=''' Multiplicera med<br> '''/=''' Dividera med<br> '''%=''' Rest från heltalsdivision (MOD)<br> '''<<=''' Vänsterskifta<br> '''>>=''' Högerskifta<br> '''&=''' Binär AND<br> '''|=''' Binär OR<br> '''^=''' Binär XOR |} Dom sammansatta tilldelningarna är ett förkortat skrivsätt för en logisk eller aritmetisk operation på måloperanden, "operand 0 *= operand 1" ger samma resultat som "operand 0 = operand 0 * operand 1". <br><br> {| border="1" cellpadding="12" width="100%"| !bgcolor="#E0F0F0" width="33%"| Aritmetiska operatorer : !bgcolor="#E0F0F0" width="33%"| Tecken för att stukturera källkoden : !bgcolor="#E0F0F0" width="33%"| Övriga tecken : |- |valign="top"|'''+''' Addition (plus) '''-''' Subtraktion (minus)<br> '''*''' Multiplikation<br> '''/''' Division<br> '''++''' Öka med 1<br> '''--''' Minska med 1<br> '''<<''' Vänsterskiftning ( <math>x*2^n</math> )<br> '''>>''' Högerskiftning ( <math>x/2^n</math> )<br> '''.''' Decimalpunkt vid flyttal |valign="top"|'''{ }''' Omger kommandoblock ¹ '''( )''' Omger parameterblock ¹<br> '''" "''' Omger strängar<br> ''''''' ''''''' Omger ASCII tecken<br> '''/* */''' Omger kommentarer |valign="top"|''';''' Anger radslut<br> ''',''' Anger raddelning<br> '''*''' Anger pekare<br> '''[ ]''' Anger adressindex<br> '''_''' Separator i variabelnamn<br> ''':''' Anger bitfält<br> '''.''' Namnseparator<br> '''->''' Namnseparator ²<br> '''#''' Föregår preprocessordirektiv |} ¹ Parenteserna "{ }" och "( )" är möjliga att nästla inom varandra i ett obegränsat antal, ex; "f0 ( f1 ( ... ) )". ² "structnamn->medlemsnammn" är ett förkortat / alternativt skrivsätt för "(*structnamn) .medlemsnamn". == Prioritetsordningar för operatorer == {| border="1" cellspacing="0" cellpadding="12"| !bgcolor="#E0E0F0"|<font size="3"><center>'''Hög prioritet :'''</center></font> |- |() [ ] -> . sizeof<br> ++ -- ~ ! & * (type) + -<br> <nowiki>* / %</nowiki><br> + -<br> << >><br> < <= > >=<br> <nowiki>== !=</nowiki><br> & ^ |<br> && ||<br> ?:<br> <nowiki>= += -= *= /= %= >>= <<= &= ^= |=</nowiki><br> , |- !bgcolor="#E0E0F0"|<font size="3"><center>''': låg prioritet.'''</center></font> |} Operatorer på samma rad prioriteras i läsordningen (->). Vill man bryta ordningen brukas en vanlig parentes "( )", ex; 4 * 6 - 3 = 21, 4 * ( 6 - 3 ) = 12. == Talomvandling vid utskrift == {| border="1" cellspacing="0" cellpadding="12"| !bgcolor="#F0E0F0"|<font size="3"><center>Typomvandlare vid utskrift med "printf" :</center></font> |- |'''c''', char, infogar enstaka tecken<br> <br> '''d''', som '''i'''<br> '''Ld''', som '''Li'''<br> <br> '''E''', double, flyttal på exponentform<br> '''LE''', long double, i övrigt som '''E'''<br> '''e''', ger litet "e" i resultattexten i övrigt som '''E'''<br> '''Le''', long double, i övrigt som '''e'''<br> <br> '''f''', double, flyttal på decimalform<br> '''Lf''', long double, i övrigt som '''f'''<br> <br> '''G''', double, om stor exponent som '''E''' annars som '''f'''<br> '''LG''', long double, i övrigt som '''G'''<br> '''g''', double, om stor exponent som '''e''' annars som '''f'''<br> '''Lg''', long double, i övrigt som '''g'''<br> <br> '''i''', int, heltal på decimal form<br> '''Li''', long int, annars som '''i'''<br> <br> '''o''', unsigned int, heltal på oktal form<br> '''Lo''', unsigned long int, annars som '''o'''<br> <br> '''s''', char, infogar strängar.<br> <br> '''u''', unsigned int, heltal på decimal form<br> '''Lu''', unsigned long int, annars som '''u'''<br> <br> '''x''', unsigned int, heltal på hexadecimal form, gemena a-f<br> '''Lx''', unsigned long int, annars som '''x'''<br> '''X''', versaler A-F i övrigt som '''x'''<br> '''LX''', versaler A-F i övrigt som '''Lx'''<br> |} Koderna används vid omvandling från ett binärt talformat till ASCII strängar. Det görs normalt direkt till standardströmmen med "printf" men det är även möjligt att välja vilken ström som avses med funktionen "fprintf" eller operera på predefinerade strängar i minnet med funktionen "sprintf". == Talomvandling vid inmatning == {| border="1" cellspacing="0" cellpadding="12"| !bgcolor="#F0E0E0"|<font size="3"><center>Typomvandlare vid inmatning med "scanf" :</center></font> |- |'''c''', char, tecken (vanligtvis 8 bit ASCII)<br> <br> '''d''', int, heltal på decimal form<br> '''hd''', short int, i övrigt som '''d'''<br> '''ld''', long int, i övrigt som '''d'''<br> <br> '''e''', float, reella tal på decimal form<br> '''le''', double, i övrigt som '''e'''<br> '''Le''', long double, i övrigt som '''e'''<br> <br> '''f''', som '''e'''<br> '''lf''', double, i övrigt som '''e'''<br> '''Lf''', long double, i övrigt som '''e'''<br> <br> '''g''', som '''e'''<br> '''lg''', double, i övrigt som '''e'''<br> '''Lg''', long double, i övrigt som '''e'''<br> <br> '''o''', int, heltal på oktal form<br> '''ho''', short int, i övrigt som '''o'''<br> '''lo''', long int, i övrigt som '''o'''<br> <br> '''s''', char[], sträng i övrigt som '''c'''<br> <br> '''u''', unsigned int, heltal på decimal form<br> '''hu''', unsigned short int, i övrigt som '''u'''<br> '''lu''', unsigned long int, i övrigt som '''u'''<br> <br> '''x''', int, heltal på hexadecimal form<br> '''hx''', short int, i övrigt som '''x'''<br> '''lx''', long int, i övrigt som '''x'''<br> |} Koderna används vid omvandling från ASCII strängar till ett binärt talformat. Det görs normalt direkt från standardströmmen med "scanf" men det är även möjligt att välja vilken ström som avses med funktionen "fscanf" eller operera på predefinerade strängar i minnet med funktionen "sscanf". == Standardbibliotek == {| border="1" cellspacing="0" cellpadding="12"| !bgcolor="#F0F0E0"|<font size="3"><center>Standardbibliotek som ingår i ANSI-C :</center></font> |- | *'''assert.h''' *'''ctype.h''' *'''float.h''' *'''limits.h''' *'''locale.h''' *'''math.h''' *'''setjmp.h''' *'''signal.h''' *'''stdarg.h''' *'''stddef.h''' *'''stdio.h''' *'''stdlib.h''' *'''string.h''' *'''time.h''' |} För en närmare beskrivning se: [[PANSI-C:Standardbibliotek|Standardbibliotek]]. 182 3108 2004-09-04T15:29:24Z Väsk 11 Så det blir likadant som på Wikipedia m 184 12736 2006-10-30T10:49:02Z 193.11.40.166 /* [[Kemi A:Storheter|Storheter]] */ Det här är övningsuppgifter till [[Kemi A]]. Se även [[Kemi A:Facit|Facit]] ==[[Kemi A:Introduktion|Introduktion]]== 1. Ange vilka ämnen som är kemiska föreningar: #Bordssalt #Ekträ #Moln #Asfalt #... 2. Ange vilka ämnen som är lösningar: #Havsvatten #Sötvatten #Lättmjölk #Bensin #Salladsdressing #... 3. Vad i listan är en kemisk reaktion: #En tepåse doppas i en tekopp med vatten #Det börjar regna #En bilmotor startas #... 4. Vad skiljer en metall från en ickemetall? 5. Avgör med ledning av informationen nedan om ämnena är blandningar eller rena ämnen: #Ett tiokronorsmynt #En kromad metallplåt #Salladsdressing #... 6. ... [[Kemi A:Facit#Introduktion|Facit]] ==[[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]]== 1. Ange namn och atommassa för grundämnena med följande atomnummer: #110 #32 #1 #... 2. Hur mycket väger en neutron, vägt i elektroner? 3. Vilka av följande atomer är isotoper: #¹⁴C #¹⁶O #³¹P #... 4. Skriv elektronformlerna för grundämnena i period 3. 5. Vilken bokstavsbeteckning har det yttersta elektronskalet hos grundämnena i period 6? 6. Beskriv hur en neonskylt fungerar. 7. ... [[Kemi A:Facit#Atomernas byggnad|Facit]] ==[[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]]== 1. I vilka grupper återfinns halvmetallerna? 2. Följande ämnen har liknande egenskaper utom ett. Vilket? 3. Vilka egenskaper har ädelgaserna? 4. [[Kemi A:Facit#Grundämnenas släktskap|Facit]] ==[[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]]== 1. Hur många elektroner har joner i sitt yttersta skal? 2. Skriv reaktionsformerna för följande reaktioner: #Natrium och väte #Kalcium och brom #Kol och brom #Svavel och syre #Svavel och klor #Klor och järn 3. Vilka av följande påståenden är sanna: #Molekyler dras till varandra #Molekyler kan inte bilda kristaller #När väte reagerar med alkalimetaller bildas kovalenta bindningar #Salter består av en metall och en ickemetall #... 4. ... [[Kemi A:Facit#Kemisk bindning|Facit]] ==[[Kemi A:Storheter|Storheter]]== == [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] == '''Några räkneexempel:''' ... === [[Kemi A:Reaktionsformler#Molekyler och jonföreningar|Molekyler och jonföreningar]] === 1. Skriv ut de reaktionsformler som motsvarar följande ordformler 2. Följande formler är inte balanserade. Ange koefficienterna. 3. ''x'' g av ämne A ... 4. ... === [[Kemi A:Reaktionsformler#Lösningar|Lösningar]] === 1. ... [[Kemi A:Facit#Reaktionsformler|Facit]] ==[[Kemi A:Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]]== [[Kemi A:Facit#Syrabasreaktioner|Facit]] ==[[Kemi A:Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]]== [[Kemi A:Facit#Oxidation och reduktion|Facit]] ==[[Kemi A:Kolföreningar|Kolföreningar]]== [[Kemi A:Facit#Kolföreningar|Facit]] ==[[Kemi A:Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]]== Vad är det som händer när ett ämne går från gas till fast form? [[Kemi A:Facit#Aggregationsformerna|Facit]] Sublimering ==[[Kemi A:Lösningar|Lösningar]]== [[Kemi A:Facit#Lösningar|Facit]] ==[[Kemi A:Energi|Energi]]== [[Kemi A:Facit#Energi|Facit]] ==[[Kemi A:Ickemetaller|Ickemetaller]]== [[Kemi A:Facit#Ickemetaller|Facit]] ==[[Kemi A:Moderna material|Moderna material]]== [[Kemi A:Facit#Moderna material|Facit]] {{stub}} 185 8581 2006-03-07T14:41:48Z Marsve 26 Återställd till senaste redigering av Mats Halldin Det här är facit till övningsuppgifterna i [[Kemi A]]. Se även [[Kemi A:Övningar|Övningar]] ==[[Kemi A:Introduktion|Introduktion]]== [[Kemi A:Övningar#Introduktion|Övningar]] ==[[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]]== [[Kemi A:Övningar#Atomernas byggnad|Övningar]] ==[[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]]== [[Kemi A:Övningar#Grundämnenas släktskap|Övningar]] ==[[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]]== [[Kemi A:Övningar#Kemisk bindning|Övningar]] ==[[Kemi A:Storheter|Storheter]]== [[Kemi A:Övningar#Storheter|Övningar]] ==[[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]]== [[Kemi A:Övningar#Reaktionsformler|Övningar]] ==[[Kemi A:Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]]== [[Kemi A:Övningar#Syrabasreaktioner|Övningar]] ==[[Kemi A:Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]]== [[Kemi A:Övningar#Oxidation och reduktion|Övningar]] ==[[Kemi A:Kolföreningar|Kolföreningar]]== [[Kemi A:Övningar#Kolföreningar|Övningar]] ==[[Kemi A:Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]]== [[Kemi A:Övningar#Aggregationsformerna|Övningar]] ==[[Kemi A:Lösningar|Lösningar]]== [[Kemi A:Övningar#Lösningar|Övningar]] ==[[Kemi A:Energi|Energi]]== [[Kemi A:Övningar#Energi|Övningar]] ==[[Kemi A:Ickemetaller|Ickemetaller]]== [[Kemi A:Övningar#Ickemetaller|Övningar]] ==[[Kemi A:Moderna material|Moderna material]]== [[Kemi A:Övningar#Moderna material|Övningar]] {{stub}} 186 9540 2006-04-14T16:46:37Z NERIUM 225 __NOTOC__ {| border=0 class="toccolours plainlinks" | |- ! {{MediaWiki:Toc}}: | <big> '''[[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]]'''</big> |} 187 3113 2004-10-13T09:17:34Z Mats Halldin 8 /* T */ Det här är ett register över ord och begrepp som förekommer i kursen [[Kemi A]]. Dessutom ges länkar till vidkomande information i [[:w:|Wikipedia]]. {{alfabetisk}} __NOTOC__ ==A== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | A (masstal) || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[w:A|A (bokstav)]], [[:w:Masstal|Masstal]] |- | Aggregationsformer || [[Kemi A:Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]] || [[:w:Aggregationstillstånd|Aggregationstillstånd]] |- | Alkalimetaller || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Alkalimetaller|Alkalimetaller]] |- | Alkaliska jordartsmetaller || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Alkaliska jordmetaller|Alkaliska jordmetaller]] |- | Ammoniak || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Ammoniak|Ammoniak]] |- | Atom || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Atom|Atom]] |- | Atomjoner || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Jon|Jon]] |- | Atomkärna || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Atomkärna|Atomkärna]] |- | Atommassa || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Atommassa|Atommassa]] |- | Atommassenhet || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Atommassenhet|Atommassenhet]] |- | Atomnummer || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Atomnummer|Atomnummer]] |- | Atomradie || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Atomradie|Atomradie]] |- | Avgränsade molekyler || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Molekyl|Molekyl]] |- | Avogadros konstant || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Amadeo Avogadro|Amadeo Avogadro]], [[:w:Avogadros tal|Avogadros tal]] |} ==B== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Balanserad reaktionsformel || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Reaktionformel|Reaktionformel]] |- | Bindningsvinkel || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Bindningsvinkel|Bindningsvinkel]] |- | Borgruppen || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Borgruppen|Borgruppen]] |} ==C== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | ''c'' (koncentration) || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:C|C (bokstav)]], [[:w:Koncentration|Koncentration]] |} ==D== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Diamant || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Diamant|Diamant]] |- | Dipol || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Dipol|Dipol]] |- | Dubbebindning || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Dubbelbindning|Dubbelbindning]] |} ==E== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Elektron || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Elektron|Elektron]] |- | Elektronegativitet || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Elektronegativitet|Elektronegativitet]] |- | Elektronformel || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Elektronformel|Elektronformel]] |- | Elektronskal || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]] |- | Elektropositivitet || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Elektropositivitet|Elektropositivitet]] |- | Elementarpartikel || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Elementarpartikel|Elementarpartikel]] |- | Empirisk formel || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Empirisk formel|Empirisk formel]] |- | Exciterad atom || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Excitation|Excitation]] |} ==F== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Formelenhet || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Formel|Formel]] |- | Formelmassa || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Formelmassa|Formelmassa]] |- | Fysikalisk förändring || [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Aggregationstillstånd|Aggregationstillstånd]] |} ==G== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Grafit || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Grafit|Grafit]] |- | Grundämne || [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Grundämne|Grundämne]] |- | Grupp || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Periodiska systemets grupper|Periodiska systemets grupper]] |} ==H== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Halogener || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Halogener|Halogener]] |- | Halvmetaller || [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Halvmetaller|Halvmetaller]] |- | Heterogen blandning || [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Blandning|Blandning]] |- | Homogen blandning || [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Blandning|Blandning]] |- | Huvudgrupp || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Periodiska systemets grupper|Periodiska systemets grupper]] |} ==I== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Ickemetaller || [[Kemi A:Ickemetaller|Ickemateller]] || [[:w:Icke-metaller|Icke-metaller]] |- | Intermolekylär kraft || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Molekyl|Molekyl]] |- | Intramolekylär kraft || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Molekyl|Molekyl]] |- | Isotoper || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Isotop|Isotop]] |} ==J== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Jon || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Jon|Jon]] |- | Jonbindning || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Jon|Jon]] |- | Jon-dipolbindning || [[Kemi A:Lösningar|Lösningar]] || [[:w:Jon|Jon]] |- | Jonförening || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Jon|Jon]] |- | Jonisering || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Jon|Jon]] |- | Joniseringsenergi || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggna]] || [[:w:Jon|Jon]] |} ==K== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | K (elektronskal) || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:K|K (bokstav)]], [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]] |- | Kemisk förening || [[Kemi A:Introduktion|Kemisk förening]] || [[:w:Kemisk_f%F6rening|Kemisk förening]] |- | Kemisk bindning || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] |- | Koefficient || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Koefficient|Koefficient]] |- | Kokpunkt || [[Kemi A:Aggregationsformena|Aggregationsformena]] || [[:w:Kokpunkt|Kokpunkt]] |- | Kolgruppen || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Kolgruppen|Kolgruppen]] |- | Koncentration || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Koncentration|Koncentration]] |- | Kovalent bindning || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kovalent bindning]] || [[:w:Kovalent bindning|Kovalent bindning]] |- | Kvävegruppen || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Kv%E4vegruppen|Kvävegruppen]] |} ==L== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | L (elektronskal) || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:L|L (bokstav)]], [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]] |- | Legering || [[Kemi A:Lösningar|Lösningar]] || [[:w:Legering|Legering]] |- | Lösning || [[Kemi A:Lösningar|Lösningar]] || [[:w:Lösning|Lösning]] |} ==M== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | m (massa) || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:M|M (bokstav)]], [[:w:Massa|Massa]] |- | M (elektronskal) || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:M|M (bokstav)]], [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]] |- | M (molmassa) || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Molmassa|Molmassa]] |- | Massa || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Massa|Massa]] |- | Masshalt || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Masshalt|Masshalt]] |- | Massprocent || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Massprocent|Massprocent]] |- | Masstal || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Masstal|Masstal]] |- | Metaller || [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Metall|Metall]] |- | Metan || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Metan|Metan]] |- | Mol || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Mol|Mol]] |- | Molaritet || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Koncentration|Koncentration]] |- | Molmassa || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Molmassa|Molmassa]] |- | Molekyl || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Molekyl|Molekyl]] |- | Molekylformel || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Molekylformel|Molekylformel]] |- | Molekylmassa || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Molekylmassa|Molekylmassa]] |} ==N== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | n (substansmängd) || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:N|N (bokstav]], [[:w:Substansmängd|Substansmängd]] |- | N (elektronskal) || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:N|N (bokstav]], [[:w:Elektronkonfiguration|Elektronkonfiguration]] |- | N (neutrontal) || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:N|N (bokstav]], [[:w:Neutrontal|Neutrontal]] |- | N_A (Avogrados konstant) || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Avogrados tal|Avogrados tal]] |- | Natriumhydroxid || [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Vanliga baser|Syrabasreaktioner]] || [[:w:Natriumhydroxid|Natriumhydroxid]] |- | Natriumklorid || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Natriumklorid|Natriumklorid]] |- | Neutron || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Neutron|Neutron]] |- | Neutrontal || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Neutrontal|Neutrontal]] |} ==O== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Organiska ämnen || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Organiska ämnen|Organiska ämnen]] |- | Oorganiska ämnen || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Oorganiska ämnen|Oorganiska ämnen]] |} ==P== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Partikelslag || [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Partikelslag|Partikelslag]] |- | Period || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Periodiska systemets perioder|Periodiska systemets perioder]] |- | Periodiska systemet || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Periodiska systemet|Periodiska systemet]] |- | Polär kovalent bindning || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Polär kovalent bindning|Polär kovalent bindning]] |- | Proton || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Proton|Proton]] |- | Protontal || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Protontal|Protontal]] |} ==Q== ==R== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Reaktion || [[Kemi A:Introduktion|Introduktion]] || [[:w:Kemisk reaktion|Kemisk reaktion]] |- | Reaktionsformler || [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] || [[:w:Reaktionsformel|Reaktionsformel]] |} ==S== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Salter || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Salt|Salt]] |- | Sammansatt jon || [[Kemi A:Kemisk bindning|Sammansatt jon]] || [[:w:Jon|Jon]] |- | Smältpunkt || [[Kemi A:Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]] || [[:w:Smältpunkt|Smältpunkt]] |- | Sublimering || [[Kemi A:Aggregationsformerna|Aggregationsformerna]] || [[:w:Sublimering|Sublimering]] |- | Substansmängd || [[Kemi A:Storheter|Storheter]] || [[:w:Substansmängd|Substansmängd]] |- | Syregruppen || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Syregruppen|Syregruppen]] |} ==T== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Trippelbindning || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Trippelbindning|Trippelbindning]] |- | Titrering || [[Kemi A:Syrabasreaktioner#Neutralisering|Syrabasreaktioner]] || [[:w:Titrering|Titrering]] |} ==U== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | u (enhet) || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:U|U (bokstav)]], [[:w:Unified Mass unit|Unified Mass unit]] |} ==V== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Valenselektron || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Valenselektron|Valenselektron]] |- | Vatten || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Vatten|Vatten]] |} ==W== ==X== ==Y== ==Z== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Z (protontal) || [[Kemi A:Atomernas byggnad|Atomernas byggnad]] || [[:w:Z|Z (bokstav)]], [[:w:Protontal|Protontal]] |} ==Å== ==Ä== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Ädelgaser || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Ädelgaser|Ädelgaser]] |- | Ädelgasskal || [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] || [[:w:Ädelgasskal|Ädelgasskal]] |- | Ädelmetaller || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Ädelmetaller|Ädelmetaller]] |} ==Ö== {| width=100% ! width=33% | Sökord || width=33% | Avsnitt i kursen || width=33% | Artikel i Wikipedia |- | Övergångselement || [[Kemi A:Grundämnenas släktskap|Grundämnenas släktskap]] || [[:w:Övergångselement|Övergångselement]] |} 188 12932 2006-12-02T13:26:26Z 217.208.186.58 /* Molaritet */ {| align=center border=1 cellpadding=5 | width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A:Storheter|Storheter]] | align=center | Upp: [[Kemi A]] | width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A:Syrabasreaktioner|Syrabasreaktioner]] |- | width=33% align=center | [[Formelsamling]] | align=center | [[Kemi A:Övningar#Reaktionsformler|Övningar]] | width=33% align=center | [[Kemi A:Facit#Reaktionsformler|Facit]] |} '''Kemi A - Reaktionsformler''' # Proportionerna mellan atomerna massor är centrala vid kemiska reaktioner # == Molekyler och jonföreningar == === Ordformel === När vätgas brinner i luft bildas vatten genom en kemisk reaktion. Kemiska reaktioner beskriver man genom en reaktionsformel. En enkel form av reaktionsformel kan se ut så här: {| width=100% border=1 | align=center height=200 width=40% | Bild: ''Kalottmodell av väte och syremolekyler'' | align=center height=200 width=20% | <math>\rightarrow</math> | align=center height=200 width=40% | Bild: ''Kalottmodeller av vattenmolekyler'' |- | align=center width=40% | väte + syre | align=center width=20% | <math>\rightarrow</math> | align=center width=40% | vatten |} === Reaktionsformel === {| width=100% border=1 | align=center width=40% height=200 | Bild: ''Kalottmodell: Två vätemolekyler + en syremolekyl.'' | align=center width=20% height=200 | <math>\rightarrow</math> | align=center width=40% height=200 | Bild: ''Kalottmodell: två vattenmolekyler.'' |- | align=center width=40% | 2H₂ + O₂ | align=center width=20% | <math>\rightarrow</math> | align=center width=40% | 2H₂O |} I illustrationen ovan representerar talen i reaktionsformeln molekyler i reaktionen. I allmänhet får de dock representera proportionerna mellan reaktanterna oavsett vilka enheter vi är intresserad av: {| cellpadding=5 | align=center | 2H₂ + || align=center | O₂ <math>\rightarrow</math> || align=center | 2H₂O |- | 2 molekyler || 1 molekyl || 2 molekyler |- | 2 mol || 1 mol || 2 mol |- | 4,0 g || 32,0 g || 36 g |} Denna formel inte bara beskriver reaktionen bättre, den visar ocskå tydligt att inga atomer försvinner eller uppstår ur tomma intet under reaktionen. När reaktionsformelns '''koefficienter''' stämmer överens säger man att reaktionsformeln är '''balanserad'''. De substansmängder som ingår i en sådan kemisk reaktion kallas '''ekvivalenta'''. Exemplet ovan visade hur en reaktionformel skrivs då en molekyl bildas. Principen är den samma för jonbindningar. {| width=100% border=1 cellspacing=0 | align=center width=25% bgcolor=#33ccff | [[Formelsamling]] | align=center width=25% bgcolor=#ff9900 | [[Kemi A:Fördjupningar#Molekyler och jonföreningar|Fördjupningar]] | align=center width=25% bgcolor=#33ff33 | [[Kemi A:Laborationer#Molekyler och jonföreningar|Laborationer]] | align=center width=25% bgcolor=#ffcc66 | [[Kemi A:Övningar#Molekyler och jonföreningar|Övningar]] |} == Lösningar == För lösningar finns ju inga kemiska reaktioner att räkna på och istället räkar man på lösningarnas styrka eller koncentration. === Masshalt === Man kan mäta en lösnings koncentration i g / dm³. Detta kallas lösningens '''masshalt'''. Masshalten kan också anges i procent, ämnets massa i procent av lösningens totala massa, och kallas då vanligen för '''massprocent'''. === Molaritet === Kemister gillar ju att tala i termer om substansmängder och de har således uppfunnit en egen term för koncentration. När kemister talar om koncentration brukar det mena '''molaritet''', dvs substansmängd / dm³ lösning uttryckt i enheten 1 mol/dm³. För koncentration används beteckningen '''''c'''''. När man anger molaritet i reaktionsformler brukar omge ämnets betckning med hakparenteser, t.ex. '''[h⁺]'''. Ibland används beteckningen '''M''' för att ange molariteten, vilket kan vålla missförstånd eftersom '''M''' också kan avse molmassa. Därför brukar man säga M nedhöjt till r när man talar om molmassa. Sammanfattningsvis kan relationen mellan volym, löst ämne och koncentration beskrivas av formeln: {| width=300 cellpadding=7 | valign=center | <math>c={n \over V}</math> | c = koncentration <br> n = substansmängd löst ämne <br> V = volym |} {| width=100% border=1 cellspacing=0 | align=center width=25% bgcolor=#33ccff | [[Formelsamling]] | align=center width=25% bgcolor=#ff9900 | [[Kemi A:Fördjupningar#Lösningar|Fördjupningar]] | align=center width=25% bgcolor=#33ff33 | [[Kemi A:Laborationer#Lösningar|Laborationer]] | align=center width=25% bgcolor=#ffcc66 | [[Kemi A:Övningar#Lösningar|Övningar]] |} == Sammanfattning == * En reaktionsformel anger vilka ämnen som ingår i reaktionen och proportionerna mellan deras substansmängder. * Proportionerna mellan reaktanterna anges som koefficienter, positiva heltal, framför ämnets formelenhet. * För att en reaktionsformel ska vara balanserad måste koefficienterna anges. * Substansmängder som gör en reaktion balanserad sägs vara ekivalenta. Symbolen <math>\Leftrightarrow</math> används. * Masshalten är antalet g löst ämne per dm³ lösning. * Massprocenten är ämnets procentuella del av lösningens totala massa. * Molariteten är ett ämnes koncentrationen i en lösning och den anges i mol/dm³. Skrivsättet [Cl^-] används. 189 12895 2006-11-22T15:23:20Z 217.210.156.66 /* pH-skalan */ {| align=center border=1 cellpadding=5 | width=33% align=center | Föregående: [[Kemi A:Reaktionsformler|Reaktionsformler]] | align=center | Upp: [[Kemi A]] | width=33% align=center | Nästa: [[Kemi A:Oxidation och reduktion|Oxidation och reduktion]] |- | width=33% align=center | [[Formelsamling]] | align=center | [[Kemi A:Övningar#Syrabasreaktioner|Övningar]] | width=33% align=center | [[Kemi A:Facit#Syrabasreaktioner|Facit]] |} '''Kemi A - Syrabasreaktioner''' Syror och baser är ämnen som motverkar varandra och som finns överallt i naturen. För allt levande i naturen är det viktigt att balansen är den rätta mellan sura och basiska ämnen. Under modern tid har denna balans satts ur spel och det är först på senare tid som vi människor har börjat ta tag i problemet genom att kalka försurade sjöar och skogar och försöka minska på utsläppen av svavel, som är den viktigaste orsaken till försurningen. I avsnittet [[Kemi A:Kemisk bindning|Kemisk bindning]] behandlades hur elektronövergångar gör att det bildas joner, laddade partiklar. I det här avsnittet ska vi se att joner även kan bildas vid protonövergångar, dvs då en positivt laddad vätejon, H⁺, vandrar från ett ämne, kallat '''syra''', till ett annat, kallat '''bas'''. En sådan protonövergång kallas för '''protolys''' och de reagerande ämnen, syrorna och baserna, kallas för '''protolyser'''. Den omvända reaktionen, då en proton går från en syra eller en bas varpå ämnena neutraliseras kallas '''neutralisation'''. ==Syror== Gemensamt för alla syror är att de innehåller partiklar som kan ge ifrån sig protoner - syror kallas '''protongivare'''. Både det ämne som före reaktionen med vatten kan avge en vätejon, H⁺, och den vattenlösning som efter reaktionen har upptagit vätejonen - som alltså innehåller oxoniumjoner, H₃O⁺ - brukar kallas för syror. Det kan vara förvirrande i vissa sammanhang men vilken betydelse som avses brukar framgå av sammanhanget. Syror känns igen på sin sura smak. Men de har också andra egenskaper gemensamma. De reagerar lätt med oädla metaller som magnesium, aluminium, zink och järn och bildar vid reaktion metalloxider och vätgas. '''Exempel''' {| width=100% | colspan=3 height=200 width=50% align=center | Bild: ''Kalottmodell: Varken väteklorid eller vatten leder ström.'' | colspan=3 height=200 width=50% align=center | Bild: ''Kalottmodell: Väteklorid löst i vatten leder ström.'' |} Varken väteklorid eller vatten leder ström var för sig. Men när de reagerar med varandra händer något. {| width=100% | colspan=2 align=center width=40% | Bild: ''Kalottmodell: H₂O + HCl'' | colspan=2 align=center width=20% | <math>\rightarrow</math> | colspan=2 align=center width=40% | Bild: ''Kalottmodell: H₃O⁺ + Cl^-'' |- | colspan=2 align=center width=40% | Elektronformel: H₂O + HCl | colspan=2 align=center width=20% | <math>\rightarrow</math> | colspan=2 align=center width=40% | Elektronformel: H₃O⁺ + Cl^- |- | colspan=2 align=center width=40% | H₂O + HCl | colspan=2 align=center width=20% | <math>\rightarrow</math> | colspan=2 align=center width=40% | H₃O⁺ + Cl^- |- | colspan=6 align=center | ... |} Väteklorid, HCl, är ett exempel på en syra. För sig själv leder den inte elektricitet vilket inte heller vatten gör. När man blandar dem sker emellertid en kemisk reaktion där joner bildas vilket gör att elektronerna kan vandra genom lösningen. Reaktionen mellan väteklorid och vatten kan beskrivas så att en en proton, H⁺, vandrar från vätekloridmolekylen, HCl till vattenmolekylen varpå en oxoniumjon, H₃O⁺, bildas. En syras förmåga att leda ström beror på oxoniumjonen, H₃O⁺ som uppstår når syran reagerar med vatten. {| width=100% | align=center height=200 |''+motsvarande för t.ex. ättiksyra'' |} ===Starka och svaga syror=== När väteklorid löses i vatten avger alla vätekloridmolekyler protoner till vattenmolekylerna och lösningen som bildas, kallad saltsyra, innehåller nästan enbart oxoniumjoner och kloridjoner. Detta gör att saltsyra leder ström mycket bra; en egenskap som utmärker '''starka syror'''. När ättiksyra reagerar med vatten är det bara omkring 1% av ättiksyramolikylerna som avger protoner till vattenmolekylerna. Ättiksyra har alltså egenskaper som '''svaga syror''' har. Detsamma gäller för t.ex. de flesta fruktsyrorna. En stark syra reagerar alltså starkt och en svag syra svagt i kontakt med vatten. ===Vanliga syror=== Syror har många egenskaper gemensamt men det är bra att känna till de vanligaste syrornas egenskaper. {| width=100% border=1 ! Namn || Kemisk formel || Aggregationsform i rumstemperatur || Reagerar lätt med || Namn på salter || Övriga egenskaper |- | Väteklorid eller Saltsyra | HCl | Färglös gas som heter hallon | Oädla metaller som zink, aluminium, järn | '''Klorider:''' t.ex. zinkklorid, ZnCl₂, magnesiumklorid, MgCl₂ och aluminiumklorid, AlCl₂ | &nbsp; |- | Svavelsyra | H₂SO₄ | Färglös vätska | De flesta ämnen (i koncentrerad form) | '''Sulfater:''' t.ex. kaliumsulfat, K₂SO₄, kopparsulfat, CuSO₄ <br> '''Vätesulfater:''' t.ex.natriumvätesulfat, NaHSO₄, kalciumvätesulfat, Ca(HSO₄)₂ | Starkt frätande |- | Salpetersyra | HNO₃ | Färglös vätska | De flesta ämnen, inte guld och platina | '''Nitrater:''' t.ex. kaliumnitrat, KNO₃, silvernitrat, AgNO₃, och bariumnitrat, Ba(NO₃)₂ | Mycket starkt frätande |- | Ättiksyra | HAc (egentligen CH₃COOH)* | Färglös vätska | Organiska ämnen (?) | '''Acetater:''' t.ex. natriumacetat, NaAc, och bariumacetat, BaAc<sub>2<sub> | Vanlig i matlagning |- | Kolsyra | H₂CO₃ | Gas (bildas bara i kontakt med vatten) | &nbsp; | '''Karbonater:''' t.ex. natriumkarbonat (soda), Na₂CO₃, kalciumkarbonat (marmor och kalksten), CaCO₃ <br> '''Vätekarbonater:''' t.ex. natriumvätekarbonat (bikarbonat), NaHCO₃ och kalciumvätekarbonat, Ca(HCO₃)₂ | &nbsp; |} * När man skriver kemiska formler utelämnar man ofta de joner som inte ingår i reaktionen. man skriver alltså ofta H⁺ isället för H₃O⁺. I fallet ättiksyra ersätter man istället den långa beteckningen med förkortningen Ac som alltså betyder CH₃COO. ==Baser== Baser är sådana ämnen som innehåller partiklar som kan uppta protoner - baser kallas för '''protontagare'''. Precis som med syrorna kallas även vattenlösningarna efter en basisk reaktion - som alltså innehåller hydroxidjoner, OH^-, för baser. '''Exempel''' {| width=100% | width=50% align=center height=200 | ''ammoniak & heptan leder inte ström'' | width=50% align=center height=200 | ''ammoniak & vatten leder ström'' |} Ammoniakmolekylen tar emot en proton från vattenmolekylen och reaktionen leder alltså till att två laddade partiklar bildas: ammoniumjoner, NH₄⁺, och hydroxidjoner, OH^-. Det är det fria elektronparet i ammoniakmolekylen som binder protonen till molekylen. {| width=100% | align=center height=200 | ''+natriumhydroxid löses i vatten'' |} När man löser natriumhydroxid, NaOH, i vatten sker ingen protolys, dvs ingen kemisk reaktion. Natriumhydroxiden är dock en jonförening och består alltså av två laddade partiklar, Na⁺ och OH^-. I kontakt med vatten löses jonbindningen upp och jonerna kan röra sig fritt i vattnet. Ett basiskt ämne har alltså bildats. Basernas förmåga att leda ström beror på hydroxidjonen, OH^-. ===Starka och svaga baser=== Precis som protolysen hos olika syror kan vara mer eller mindre fullständig, kan den på motsvarande sätt vara det även hos baserna. När ammoniak, NH₃, reagerar med vatten protolyseras endast 1% av ammoniakmolekylerna. Natriumhydroxid däremot reagerar kraftigt i kontakt med vatten. ammoniak kallas därför för en '''svag bas''' och natriumhydroxid för en '''stark bas'''. ===Vanliga baser=== {| width=100% border=1 ! Namn || Kemisk formel || Aggregationsform i rumstemperatur || Reagerar lätt med || Namn på salter || Övriga egenskaper |- | Natriumhydroxid (kaustiksoda) | NaOH | vitt fast ämne. | &nbsp; | &nbsp; | mycket starkt frätande |- | Ammoniak | NH₃ | färglös gas | &nbsp; | Ammoniumklorid (salmiak), NH₄Cl, ammoniumnitrat, NH₄NO₃, och ammoniumsulfat, (NH₄)₂SO₄ | En svag bas med karaktäristisk lukt |} ==Syrabasindikatorer== Om man droppar citron i te gör citronsyran att teet ljusnar. Man säger att färgämnet i te fungerar som en '''syrabasindikator'''. Det finns olika syrabasindikatorer: * '''BTB''' (en förkortning för bromtymolblått) - en indikator som blir gul i sura lösningar och blå i basiska. I neutrala lösningar antar den blandfärgen grön. * '''Lackmuspapper''' - blir röd i sura lösningar och blå i basiska. I neutrala lösningar blir den violett. * '''Fenolftalein''' - en enfärgad indikator som blir röd i basiska lösningar och annars förblir färglös. ==pH-skalan== pH-skalan är en logaritmisk skala. En (10-)logaritm för ett visst tal är vad man ska upphöja tio med för att få just det talet. Logaritmen för 10 är alltså 1 (10¹ = 10), logaritmen för 100 är 2 (10² = 100) och logaritmen för 5 är ungefär 0,699 (10^0.699 = 5). Ett pH värde är detsamma som den negativa logaritmen för vätejonskoncentrationen, vilket skrivs: pH = -log [H⁺] En 0,1 molar saltsyralösning, får, eftersom saltsyra protolyseras till ~100% följande pH: pH = -log 0,1 = -(-1) = 1 ==Neutralisation== Om man låter en bas reagera med en syra reagerar hydroxidjonerna, OH^-, med oxoniumjonerna, H₃O⁺ så att vatten, H₂O, bildas. Detta kallas för '''neutralisation'''. Vid neutralisation bildas ett salt. Neutralisation sker ofta genom '''titrering''' och en syrabasindikator så att en bas droppvis tillsätts till en syra till dess indikatorn visar neutralfärg. ==Autoprotolys== Som vi sett kan vatten både uppta och avge protoner, vatten fungerar både som syra och som bas. Ämnen med denna egenskap kallas '''amfolyter'''. Borde inte vatten i så fall reagera med sig själv? Jo, vatten reagerar faktiskt med sig själv, men bara i mycket liten omfattning. Med specialutrustning kan man mäta mycket svaga strömmar även i destillerat vatten. Det är alltså hydroxid- och oxoniumjoner i vattnet som gör att elektronerna kan ta sig fram. Eftersom det finns mycket få joner i rent vatten blir strömmen mycket svag. Denna förmåga att ragera med sig självt kallas vattnets '''autoprotolys'''. En syrabasindikator indikerar att destillerat vatten är neutralt och det finns alltså lika många hydroxidjoner som oxoniumjoner i vatten. Faktiskt är det så att syrabasindikatorer indikerar balansen mellan hydroxid- och oxoniumjoner. Sur lösningar har alltså ett ''överskott'' på oxoniumjoner och basiska lösningar har ett ''överskott'' på hydroxidjoner. Rent vatten är neutralt eftersom dess autoprotolys uppvägs av den neutralisation som också äger rum i vatten. ==Buffertlösningar== ... Mjölk är en buffertlösning. Vad den gör är att den minskar de stora sväningarna som en syra eller en bas har på ett ämne. Till exempel om man häller HCl med c=0,01 mol/dm3 i mjölk (som är en buffertlösning) ändras ph ca 0,1 steg på pH-skalan. Om vi motsatt skulle hälla i NaOH c=0,01 mol/dm3, skulle lösningen ändras med 0,1 på pH-skalan. Man kan sedan jämföra detta med om det hade varit vatten (som inte är en buffertlösning)då halterna hade stigit/sjunkit till 11 resp. 3 på pH-skalan. ==Sammanfattning== {| width=100% border=1 | * Partiklar som kan ''avge'' en proton kallas för '''syra'''. * Partiklar som kan ''uppta'' en proton kallas för '''bas'''. * En process som leder till en protonövergång kallas för '''protolys'''. * Syror och baser kallas för '''protolyser'''. * Syrornas egenskaper beror på oxoniumjonen, H₃O⁺. * Syror har sur smak. * Syror lösta i vatten leder elektrisk ström. * Syror reagerar lätt med oädla metaller. * Starka syror avger de flesta protonerna, svaga syror bara några få. * Basernas egenskaper beror på hydroxidjonen, OH^-. * ... |} 191 3117 2004-10-08T13:18:39Z Solkoll 5 från engelska WP {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 193 3119 2004-10-08T13:17:21Z Solkoll 5 från svenska WP {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 194 3120 2004-10-08T15:19:15Z Solkoll 5 Bilden kopierad från svenska wikipedia. {{ PD }} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 197 13043 2006-12-22T20:12:16Z 83.248.98.205 /* Enheter */ Det kommer att bli en introduktion till wikibooks läromedel för gymnasiets kurs '''[[Fysik A]]'''. == Vad är fysik? == Fysik är en vetenskap om vår omvärld, vad den består av och hur den hänger samman. Namnet fysik kommer från grekiskans ''physis'' (φύσις) som betyder "natur". Fysikens mål består bla i att finna de fundamentala partiklar som universum består av och hur de växelverkar. De mest centrala begreppen i fysiken är kraft och energi. == Verkligheten == == Modeller av verkligheten == == Mätningar == == Storleksordningar == == SI-systemet == I fysiken används vanligtvis SI-enheter.<br> Här är en tabell med några användbara: <table border="1" width="57%" id="table1"> <tr> <td width="129">Storhet</td> <td width="300">Enhet</td> <td width="312">Definition</td> <td>Förkortning</td> </tr> <tr> <td width="129">Massa (m)</td> <td width="300">Kilogram</td> <td width="312">&nbsp;</td> <td>Kg</td> </tr> <tr> <td width="129">Kraft (F)</td> <td width="300">Newton</td> <td width="312">Kraften som krävs för att flytta ett kg en meter per sekund<br></td> <td>N</td> </tr> <tr> <td width="129">Tid (t)</td> <td width="300">Sekund</td> <td width="312">&nbsp;</td> <td>s</td> </tr> <tr> <td width="129">Hastighet (v)</td> <td width="300">Meter per sekund</td> <td width="312">Hur många måttenheter någonting förflyttar sig<br> på en bestämd tidsenhet</td> <td>m/s</td> </tr> <tr> <td width="129">Energi (W)</td> <td width="300">Joule</td> <td width="312">1 Joule = 1 Newton meter<br> 1Nm är att flytta <br> ett objekt som väger<br> 1 kg, 1 meter</td> <td>J</td> </tr> <tr> <td width="129">&nbsp;</td> <td width="300">&nbsp;</td> <td width="312">&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> </tr> </table> {{stub}} [[nl:Fysica/Inleiding]] 198 12535 2006-10-04T08:39:51Z 62.20.68.50 /* Avbildning */ Detta avsnitt ingår i kursen [[Fysik A]]. '''Optik''' är den del av fysiken som beskriver ljusets egenskaper och vad som händer när ljuset träffar på materia. == Ljuskällor == {| align=center width=100% height=200 border=1 | align=center | Bild: ''Ljuskällor'' |} Föremål som sänder ut ljus kallas för ljuskällor. Exempel på ljuskällor är solen, stjärnorna, glödlampor och datorskärmar. Vi ska här använda strålar som en modell för ljus. I verkligheten består inte ljuset av strålar, men det är mycket praktiskt att använda denna modell för att förstå hur t.ex. kikare och speglar fungerar. Vi nöjer allstå med denna förenklade modell av ljuset för tillfället. <br clear=left> {| width=100% height=200 border=1 | align=center | Bild: ''Divergerande ljusstrålar'' | align=center | Bild: ''Parallella ljusstrålar'' | align=center | Bild: ''Konvergerande ljusstrålar'' |} En ljuskälla är också materia och varje punkt på ljuskällan sänder ut ljus åt olika håll. Detta att ljuset sprider sig kallas '''divergens''', man säger att ljuskällans alla ljusstrålar är divergenta ljusknippen. Solen är vår viktigaste ljuskälla och vi befinner oss mycket långt från den. De ljusknippen solen sänder ut divergerar precis som vilken lampa som helst. Men p.g.a. av jordens litenhet och det stora avståndet blir divergensen mellan solens strålar som träffar oss mycket liten. Man brukar därför betrakta dessa strålknippen som '''parallella'''. Man kan också åstadkomma parallella strålknippen med hjälp av speglar och linser. Med speglar och linser kan man också få strålknippen att falla in mot en gemensam punkt. De kallas då '''konvergenta'''. Med speglar och linser kan man omvandla de olika typerna av strålknippen till varandra. Det är detta som görs i t.ex. en kamera och ett mikroskop. <br clear=left> == Reflexion == När ljuset träffar på materia studsar ljuset mot föremålet och byter riktning - det reflekteras. Det är genom ljusets reflexioner som vi kan se de föremål omkring oss som inte sänder ut något eget ljus. Det kan tyckas så självklart att det inte behöver någon närmare undersökning. Låt oss ändå titta närmare på detta. Om man riktar en strimma ljus mot en vit vägg ser man en ljus prick på väggen. Om man istället riktar ljuset mot en ren spegelyta ser man däremot ingen ljusprick. Orsaken till detta beror på hur ljuset reflekteras mot ytan. Mot den vita väggen sker en diffus reflexion men mot spegeln sker en regelbunden reflexion. <br clear=left> === Regelbunden reflexion === {| width=100% height=200 border=1 | align=center width=50% | Bild: ''Regelbunden reflexion'' | align=center width=50% | Bild: ''Diffus reflexion'' |} Ljuset träffar en plan yta i en punkt. Den linje som går rätt ut från ytan i den punkten kallas för punktens '''normal'''. Ljuset bryts mot ytan så att dess '''infallsvinkel''' gentemot normalen blir lika stor som dess '''reflexionsvinkel'''. Detta kan vi formulera som en fysikalisk lag. Om vi döper infallsvinkeln till ''i'' och reflexionsvinkeln till ''r'' får vi sambandet: : ''i = r'' Vi kan kontrollera att verkligheten verkligen följer detta samband i ett experiment. Genom att undersöka vilka infallsvinklar som ger vilka reflexionsvinklar kan vi konstatera att sambandet verkligen stämmer. Åtminstone för ljusreflexioner i speglar. === Diffus reflexion === Till skillnad från en spegel utgör en vit vägg inte en helt plan yta. Den består av små ojämnheter. När vi riktar vårt ljus mot väggen bryts dess strålar mot den skrovliga ytan och reflekteras åt olika håll. Man kan betrakta den vita väggen som en mängd pyttesmå plan, som var och en reflekterar ljuset åt olika håll. Det är detta som gör att vi kan se den ljusa punkten från olika håll. När ljuset träffade spegeln bröts ljusets strålar åt endast ett håll och blev därför bara synligt från ett håll. <br clear=left> === Avbildning === {| width=100% height=200 border=1 | align=center | Bild: ''Konvergenta strålar reflekteras mot en spegel.'' | align=center | Bild: ''Ett öga registrerar strålarna men uppfattar inte reflexionen.'' | align=center | Bild: ''Uppställning med vinklar och normal angivna.'' |} I en spegel reflekteras ljuset så regelbundet att vi ser en bild av de föremål som ljuset kommer ifrån. Reflexionen i en spegel följer samma fysikaliska lag som reflexioner på andra ytor. Man kan använda detta faktum till att göra en konstruktion som visar hur en spegelbild uppkommer. {| align=right width=200 height=200 border=1 | align=center | Bild: ''Enkel teckning på rutat papper.'' |} # Rita en spegel sedd från sidan på ett rutat papper. # Lägg in en punkt A och rita in ett divergerande strålknippe som träffar spegeln i punkten P som ovan. # De divergerande strålarna träffar spegeln i olika vinklar. Rita ut infallsvinklar, normaler och reflektionsvinklar för varje stråle. # Rita nu in ett öga som träffas av det reflekterade strålknippet. Ögat ser inte reflektionen utan uppfattar det som att strålarna divergerar från en punkt innanför spegelns yta. Vi kallar punkten för A'. # Förläng strålarna så att de möts i A'. Denna punkt är punkten A:s spegelbild. # Om du jämför avståndet mellan A och spegeln samt A' och spegeln märker du att att de är lika. Man säger att spegeln har skapat en '''skenbild''' eller en '''virtuell bild''' av A. Spegelns '''''avbildning''''' A' är identisk med A. Om A befinner sig ''x'' cm fån spegeln befinner sig också A' ''x'' cm från spegeln. <br clear=left> == Brytning == {| width=100% height=200 border=1 | align=center width=50% | Bild: ''Linjal doppad i ett vattenglas. Linjalen ser ut att vara bruten. Avstånden ser ut att minska.'' | align=center width=50% | Bild: ''Illustration som visar hur ljusets bryts i vatten.'' |} Som vi lärde oss i exemplet med spegeln uppfattar våra hjärnor det som att ljuset alltid färdas längs en rät linje. Vi uppfattar inte hurvida ljuset har reflekterats innan vi registrerar det. Vi uppfattar alltså bilden i en jämn spegelyta som verklig men uppfattar eggentligen inte spegelns yta. När vi tittar ned i vatten gör sig denna "tröghet" i hjärnan också påmind. Vi uppfattar inte hur ljuset bryts i vatten ytan utan upplever det som att föremålen är deformerade. När en ljusstråle färdas från ett tranparent medium till ett annat bryts det i gränssnittet mellan medierna. Vi tittar närmare på hur det går till. {| width=100% height=200 border=1 | align=center width=50% | Bild: ''Konstruktion av en ljusstråle som både bryts i och reflekteras mot en vattenyta.'' | align=center width=50% | Bild: ''Motsvarande för glas. Ljuset bryts krafigare, reflexionen är den samma.'' |} Vi låter en knippa med parallellt ljus falla in mot en vattenyta. Ljuset reflekteras som i en spegel men en del av ljuset fortsätter ner i vattnet. Ljusets riktning ändras i vattenytan - det bryts av mot ytans normal. Den nya vinkeln kallas för '''brytningvinkeln''', ''b'', och den är mindre än infallsvinkeln ''i''. Samma sak händer om vi låter ljuset träffa glas men då blir brytningsvinkeln ändå mindre. Hur mycket ljuset bryts beror alltså materialet som de färdas genom. <br clear=all> {| align=right width=200 height=200 border=1 | align=center | Bild: ''Konstruktion av en ljusstråle som träffar vatten i 90^o vinkel.'' |} Om vi låter ljuset falla in i rätvinkel mot vattnet bryts inte ljuset. När vi ser rakt ned i stilla stående vatten uppfattar vi alltså föremålen i vattnet så som de verkligen ser ut. <br clear=all> {| width=100% height=200 border=1 | align=center width=50% | Bild: ''Ljuset färdas genom ett rätblock av glas och bryts två gånger.'' | align=center width=50% | Bild: ''Flera olika ljusstrålar som färdas genom plast, glas, luft och vatten i olika kombinationer.'' |} När ljus går från ett medium med lägre densitet till ett medium med högre densitet bryts det ''mot'' gränssnittets normal. När det tvärtom går från ett optiskt tätare medium till ett optiskt tunnare, bryts det från normalen. Alla optiska medier kan ges ett speciellt '''brytningsindex''' ''n'' genom att man formulerar förhållandet mellan infallsvinkeln och brytningsvinkeln för ett medium som en fysikalisk lag. Vi ger luft brytningsindex 1,00 och jämför andra medium med luft. : '''Allmäna brytningslagen:''' : <big><math>n_1 \sin v_1 = n_2 \sin v_2</math></big> Med detta samband kan vi även jämföra brytningsindex mellan andra medium än luft direkt med varandra. <br clear=all> === Totalreflektion === {| width=100% height=200 border=1 | align=center width=33% | Bild: ''Ljus går från glas till luft. Reflexion och brytning. Brytningsvinkel < 90^o.'' | align=center width=33% | Bild: ''Vinkeln ökas. Brytningsvinkel = 90^o..'' | align=center width=33% | Bild: ''Vinkeln ökas ytterligare. Brytningsvinkeln > 90^o..'' |} Brytningsvinkeln hos ett medium anger hur mycket det bryts när det övergår till ett annat medium. När ljus färdas från ett tätare medium till ett tunnare är ju brytningsvinkeln större än infallsvinkeln. Om man låter infallsvinkel succesivt öka kommer brytningsvinkeln till slut att närma sig en gränsvärde då inget ljus passerar gränsnittet utan allt ljus reflekteras, man har uppnåt en '''totalreflektion'''. Brytningvinkeln blir alltså 90^o. När brytningsvinkeln är 90 grader kallas infallsvinkeln för ''gränsvinkel''' ''g''. <br clear=all> {| width=100% height=200 border=1 | align=center width=50% | Bild: ''Reflex'' | align=center width=50% | Bild: ''Glasfiberoptik.'' |} Totalreflexion använder vi dagligen till t.ex. reflexer och fiberoptik. : ... == Prismor == {| width=100% height=200 border=1 | align=center width=50% | Bild: ''En ljusstråle passerar ett prisma och bryts två gånger.'' | align=center width=50% | Bild: ''Konstruktion med vinklar angivna.'' |} Ett prisma är en transparent, geometrisk kropp med två eller flera snedställda ytor. När ljuset passerar prismat bryts det två gånger: När det faller in i prismat bryts det mot ytans normal och när det lämnar glaset bryts det från ytans normal. Eftersom de två ytornas normaler pekar i olika riktningar bryts ljuset åt samma håll (men inte nödvändigtvis lika mycket). Ljusets riktning ändras alltså när det passerar genom prismat. : '''...räkneexempel...''' <br clear=all> === Dispersion === {| align=left width=200 height=200 border=1 | align=center | Bild: ''Schematisk bild av ett prisma med färgspektra.'' |} När ljuset passerar genom prismat händer något mer. Ljuset delar på sig och om vi låter det landa på en vit yta ser vi ett regnbågsmönster av olika färger. Detta beror på att vitt ljus är ljus som är sammansatt av alla s.k. spektralfärger. Vi kommer att titta mer på färger mer på ljus och färger färger i avsnittet [[Fysik A:Optik#Färger|Färger]]. För tillfället nöjer vi oss med att konstatera att vit ljus är sammansatt av ljus med olika färger och ljus med olika färger bryts olika mycket när det passerar glasytan i prismat. <br clear=all> : '''...räkneexempel som ovan men med olika brytningsindex för olika färger...''' == Linser == {| width=100% border=1 | height=200 align=center width=25% | Bild: ''Två prismor bildar en lins.'' | align=center width=25% | Bild: ''Fyra prismor bildar en lins.'' | align=center width=25% | Bild: ''Åtta prismor bildar en lins.'' | align=center width=25% | Bild: ''En lins kan betraktas som oändligt många prismor.'' |- height=200 | align=center width=25% | Bild: ''En lins med strålar som sammanfaller i brännpunkten.'' | align=center width=25% | Bild: ''En lins med båda brännpunkterna angivna.'' | align=center width=25% | Bild: ''En lins med olika brännvidder på var sin sida.'' | align=center width=25% | Bild: ''Ljusstrålar i snedda vinklar + lins <math>\rightarrow</math> fokalplan.'' |- height=200 | align=center width=25% | Bild: ''En glaskula'' | &nbsp; | &nbsp; | &nbsp; |} När ljuset passerar ett prisma bryts det två gånger åt samma håll. Om man sätter ihop två prismor och låter ljuset passera båda möts ljuset på andra sidan i ett gemensamt fält. Ju fler prismor man använder på detta sätt desto mindre blir detta gemensamma fält. En lins kan man tänka sig som oändligt många prismor och parallella strålar förenas på motsatt sida av linsen i en enda punkt. En sådan lins kallas därför för '''samlingslins''' eller '''positiv lins''' och punkten där ljusstrålarna möts kallas för '''brännpunkt''' (det kan bli väldigt varmt i den punkten efter ett tag) eller '''fokus'''. Avstånd till brännpunkten kallas för linsens '''brännvidd'''. Även parallella strålknippen som träffar linsen i en sned vinkel sammanstrålar på motsatt sida. Deras gemensamma punkt ligger i ett plan centrerat kring brännpunkten. Allt parallellt ljus som träffar linsen möts i punkter på detta plan som heter '''fokalplanet'''. Linsers förmåga att bryta ljuset, dvs dess brännnvidd, kallas för '''brytningsstyrka'''. Brytningsstyrkan brukar mätas i '''dioptrier''', D, som mäts i enheten m^-1. En lins med en brännvidd på 50 cm har alltså brytningsstyrkan <math>1/0.5 D = 2 D = +2.0 D</math>. {| width=100% height=200 border=1 | align=center width=50% | Bild: ''Flera prismor bildar en negativ lins.'' | align=center width=50% | Bild: ''En negativ lins.'' |} Om man som i föregående exempel sätter ihop prismorna men i motsatt ordning, kommer prismorna istället att göra att ljusstrålarna divergerar på motsatt sida. En '''spridningslins''' eller '''negativ lins''' har ljust den egenskapen att den sprider ljuset så att det ser ut att komma från en punkt framför linsen. En negativ lins har alltså en negativ brännvid och saknar fokalplan. === Ögat === == Färger == === Färgaddition === === Färgsubtraktion === 200 8359 2006-02-10T23:44:54Z Ptorpman 180 {{ PANSI-C Sidhuvud }} = Villkorssatser = == Att Ställa villkor == Det vanligaste sättet att ställa ett villkor i ANSI-C är med [[PANSI-C:Nyckelord|nyckelordet]] '''if''', (''om''). Funktionen testar om ett uttryck är sant eller falskt med olika jämförelseoperatorer. Se [[PANSI-C:Tabeller#Teckenuppsättning|teckenuppsättning]] för en lista på dessa operatorer. Men villkoret kan även vara värdet på en variabel eller ett returvärde från ett funktionsanrop. Ett uttryck är falskt om resultatet av jämförelsen, värdet på variabeln eller returbeloppet är lika med noll (0). Alla övriga värden betraktas som sanna uttryck. En god regel är att '''alltid''' använda '{' och '}' tecken i alla villkorssatser. Det är visserligen inte nödvändigt, men om man lägger till en rad i t.ex if-satsen vid ett senare tillfälle så är allt på plats och man behöver inte lägga till dem senare. Det är också en risk, att man lägger till en rad och att den kommer att evalueras varje gång. T.ex: y = 0; if (x) { y = 1; y += 7; } och y = 0; if (x) y = 1; y +=7; /* Evalueras alltid oavsett om x är större än noll eller inte */ kommer i första fallet allt leda till att 'y' är 8 '''om''' 'x' är större än noll, annars noll. Men, i andra fallet kommer 'y' alltid att vara minst 7, och kanske även 8, om 'x' är större än noll. Följande lilla programexempel kan användas för att testa om ett inmatat värde anses vara sant eller falskt: '''/* Testa om ett värde är sant eller falskt */''' #include <stdio.h> int main( void ) { int x; printf ( "\nAnge ett värde ? " ); scanf( "%i", &x ); if ( x ) { printf ( "Det är sant \n" ); } else { printf ( "Det är falskt \n" ); } return ( 0 ); } == Exempel == {| cellpadding="6" width="100%" |bgcolor="#E7F0FF" align="left"| '''/* "Gissa ett tal", ett exempel på användandet av villkorssatser */''' ''01'' #include <stdio.h> ''01'' #include <stdlib.h> ''01'' #include <time.h> ''02'' #define RND ( ( float ) rand ( ) / RAND_MAX ) ''03'' int main( void ) ''04'' { ''05'' int tal; ''05'' int gissning; ''05'' int antal = 0; ''06'' puts ( "Gissa ett tal mellan 0 och 100, (tryck [Retur] för att starta)" ); ''07'' getchar ( ); ''08'' srand( clock ( ) ); ''09'' tal = RND * 100; ''10'' do ''04'' { ''11'' printf ( "\nVilket tal tror du att det är ? " ); '' '' ''12'' scanf ( "%d", &gissning ); ''13'' if ( gissning < 0 || gissning > 100 ) ''13'' { ''06'' puts ( "Ogiltigt värde! Försök igen." ); ''13'' } ''14'' else ''04'' { ''13'' if ( gissning < tal ) ''13'' { ''06'' puts ( "Talet är för litet!" ); ''13'' } ''15'' else if ( gissning > tal ) ''15'' { ''06'' puts ( "Talet är för stort!" ); ''15'' } ''16'' antal++; ''04'' } ''17'' } while ( gissning != tal ); ''11'' printf ( "\nRätt gissat! Du klarade det på %i försök\n", antal ); ''16'' return ( 0 ); ''04'' } '' '''O.B.S.''' radnumreringen tillhör inte den egentliga källkoden.'' *01; [[PANSI-C:Preprocessorn|Preprocessordirektiv]] som inkluderar ett av [[PANSI-C:Standardbibliotek|standardbiblioteken]]. *02; Preprocessordirektiv som skapar ett makro. I det här fallet skapar makrot ett slumtal på flyttalsformat med ett värde mellan 0,0 och 1,0. *03; Funktionshuvud för huvudfunktionen "main", (vilket också är den enda funktionen som deklareras i det här exemplet). *04; Klammrarna "{...}" anger en programdel. En programdel innehåller flera kommandon och klamrarnas funktion är att avgränsa dessa. *05; Skapar variabel. Först ett [[PANSI-C:Nyckelord|nyckelord]] som anger variabelns typ sedan variabelns namn och till sist, om det behövs, anges ett startvärde. *06; Skriver ut en textsträng till bildskärmen, ("stdout"). *07; Matar in ett tecken från tangentbordet ("stdin") = invänta användarens respons. *08; Initierar slumptalsgeneratorn. "clock" anger antalet ticks sedan programmet startades. Programmet inväntar användaren i den tidigare raden för att det skall bli olika serier varje gång. *09; Skapar talet som skall gissas med hjälp av slumptalsgeneratorn och lagrar det i variabeln "tal". *10; '''do''' anger starten på gissningsslingan som kommer att upprepas tills användaren gissat rätt tal, se även 17 nedan som är slutet på slingan där villkoret ställs. *11; Skrivet ut en ledtext till bildskärmen, ("stdout"). *12; Matar in en textsträng från tangentbordet ("stdin") och omvandlar den till ett heltal som lagras i variabeln "gissning". *13; Villkoret '''if''' kommer att utföra raden, (eller raderna), efter satsen, endast om villkoret inom parenteserna "(...)" är SANT annars inte. Här testas om "gissning" är ett otillåtet värde. Det dubbla stående strecket "||" anger 'eller' och tillåter på så sätt att två, eller flera, olika villkor anges. Uttrycket är alltså SANT om "gissning" < 0 eller om "gissning" > 100. *14; Instruktionenra inom klamrarna "{...}" efter '''else'''-satsen kommer endast att utföras om uttrycket i den tidigare '''if'''-satsen inte är SANT. *15; '''esle if''' ställer ett nytt villkor om det i den tidigare '''if'''-satsen inte är SANT. *16; Ökar variabeln som räknar antalet gissningar. '''++''' anger att den skall ökas med ett (1). *17; '''while''' kommer att upprepa slingan som inleds med '''do''' på rad 10 så länge uttycket inom parentesen "(...)" är SANT. '''!=''' betyder inte lika med och slingan kommer alltså upprepas så länge "gissning" inte är lika med "tal". |} 202 sysop 12396 2006-09-03T12:21:24Z Mike 6 om valet, kopierat från sv:wp <!--Meddelanden här kommer att visas överst på varje sida i svenska Wikibooks. Används endast för kungörelser om driftstopp, insamling av pengar och liknande. --><div id="BoardCandidateNotice"><center><small><span style="line-height:130%;">Alla aktiva användare på Wikimedia-projekt inbjuds att '''[[Special:Boardvote|rösta]]''' i [[:m:Val till Wikimedia Foundations styrelse, 2006|2006 års val till Wikimedia Foundations styrelse]].</span></small></center></div> 204 3128 2004-10-01T09:30:36Z Solkoll 5 /* Ett exempel: */ {| width="100%" cellpadding="6" | bgcolor="#C00000" align="center"|<font size="5" color="#FFFFFF">Ett Wikibooks faktablad.</font> |} En [[w:sv:multiplikation|multiplikation]] med [[w:sv:komplexa tal|komplexa tal]] är detsamma som en vektorrotation i två dimensioner. Därför kan man betrakta det som en operation på en punkt i ett [[w:sv:Koordinatsystem|tvådimensionellt koordinatsystem]]. Antag att du har det komplexa talet ''z'', det består av en realdel, Re ''z'' = ''x'', och en imaginärdel, Im ''z'' = ''y'' : :<math> \ {z = [x, y]}</math> Nu vill vi multiplicera ''z'' med ett annat komplext tal, ''c'', och då skapa det nya komplexa talet ''z´''. Det uttrycks med komplexa tal på samma sätt som all annan multiplikation: :<math> \ {z' = zc}</math> Men det är inte till mycket hjälp om du vill göra beräkningen för hand med papper och penna. Vad som då måste göras är att bryta ned det komplexa talet ''z'' till de två rella talen ''x'' och ''y'', och talet ''c'' till ''a'' och ''b''. Nästa steg är att först beräkna den nya realdelen ''x´'' och efter det den nya imaginärdelen ''y´''. För att göra det brukas en formel i två led: :<math> \ {x' = xa - yb}</math> :<math> \ {y' = xb + ya}</math> Resultaten ''x´'' och ''y´'' bildar sedan real- och imaginärdelarna i det nya komplexa talet ''z´'': :<math> \ {z' = [x', y']}</math> Vid kvadrering av komplexa tal, <math> \ {z \cdot z}</math>, kan formeln ovan med algebraiska metoder förenklas något: :<math> \ {z' = z^2}</math> :<math> \ {x' = x^2- y^2}</math> :<math> \ {y' = 2xy}</math> ==Ett exempel:== {| border="1" align="right" width="256px"| |[[Bild:Komplex multiplikation.gif|256px]] |} :<math> \ {x = 1,2}</math> :<math> \ {y = 1,9}</math> :<math> \ {a = -1,7}</math> :<math> \ {b = 1,2}</math> :<math> \ {x' = -4,32}</math> :<math> \ {y' = -1,79}</math> '''Övningar:''' :'''1''', Beräkna: ::[ 1.0, 0.0 ] · [ 0.0, 1.0 ] :'''2''', Beräkna: ::[ 3.0, 4.0 ] · [ 12.0, 16.0 ] ==Absolutbeloppet== Ett komplext tals [[w:Absolutbelopp|absolutbelopp]] motsvaras av längden på pilarna i bilden ovan. Absolutbeloppet noteras med en vertikal linje på var sida om variabeln: :<math> \ |z|</math> För att beräkna absolutbeloppet så dras [[w:Kvadratrot|roten]] ur summan av real och imginärdelarnas [[w:Kvadrat|kvadrater]]: :<math> \ |z| = \sqrt{x^2+y^2} </math> '''Övningar:''' :'''3''', Beräkna: ::Absolutbeloppen för <math>z</math>, <math>c</math> och <math>z</math>´ i dom två räkneexemplen ovan. :'''4''', Beräkna: ::Absolutbeloppen för <math>z</math>, <math>c</math> och <math>z</math>´ i bildexemplet ovan och avrunda till tre [[w:decimal|decimal]]er. ==Se även:== * [[Komplex multiplikation med reella tal:Facit|Facit till övningarna på sidan]]. * [[PANSI-C:Programexempel#Multiplikation av två komplexa tal|Multiplikation av två komplexa tal]] i boken [[Programmering i ANSI-C]]. 206 3130 2004-10-08T15:17:54Z Solkoll 5 [[Komplex multiplikation med reella tal]] <hr> <center>Bilden renderad av [[Användare:Solkoll|Solkoll]]</center> {{PD}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 207 3131 2004-10-01T09:27:27Z Solkoll 5 samma här [[Komplex multiplikation med reella tal|< -- Tillbaka till huvudsidan]] ==1== :<math> \ {z' = [0.0, 1.0]}</math> ==2== :<math> \ {z' = [-28.0, 96.0]}</math> ==3== '''a:''' :<math> \ |z| = 1,0 </math> :<math> \ |c| = 1,0 </math> :<math> \ |z'| = 1,0 </math> '''b:''' :<math> \ |z| = 5,0 </math> :<math> \ |c| = 20,0 </math> :<math> \ |z'| = 100,0 </math> ==4== :<math> \ |z| \approx 2,247 </math> :<math> \ |c| \approx 2,080 </math> :<math> \ |z'| \approx 4,676 </math> <hr> [[Komplex multiplikation med reella tal|< -- Tillbaka till huvudsidan]] 210 9144 2006-03-29T19:42:16Z NERIUM 225 En länksamling till de bilder som finns i wikibooks. [[Kategori: Wikibooks]] [[nl:Categorie:Afbeeldingen]] [[de:Kategorie:Bild]] 211 3134 2004-10-08T14:00:23Z Solkoll 5 <div style="width: 90%; padding: 0px; border: 1px solid gray; margin: 0 auto; text-align: left;" align="center"> {| cellpadding="4" cellspacing="0" | bgcolor="#F0FFF7" align="left" |[[Bild:Pd ikon.GIF|30px|]] | bgcolor="#F0FFF7" align="left" valign="top"|<small>''Den här bilden har gjorts tillgänglig som "allmänrätt" ([[W:public domain|public domain]]) av [[W:upphovsman|upphovsman]]nen eller också har [[W:upphovsrätt|upphovsrätt]]en upphört. Detta gäller i hela världen[[Mall:PD|.]] Se mer information om [[Wikipedia:Copyrights|Wikipedias hållning i upphovsrättsliga frågor]].''</small> |} </div> [[Kategori:Public domain-bilder|{{PAGENAME}}]] 212 3135 2004-10-08T15:20:24Z Solkoll 5 Ikon till [[Mall:PD]] {{PD}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 213 3136 2005-06-21T17:38:38Z Firefox 39 interwiki's Bilder som finns i wikibooks som är allmänrätt, ([[w:public domain|public domain]]). [[Kategori:Bilder]] [[de:Kategorie:PD-Bild]] [[nl:Categorie:PD-afbeeldingen]] 214 3137 2004-10-08T13:08:13Z Solkoll 5 Bild till [[Mall:GFDL]]. {{GFDL}} [[Kategori:Bilder|{{PAGENAME}}]] 215 3138 2005-06-21T17:35:27Z Firefox 39 interwiki's Bilder på wikibooks som är licenserade under '''Gnu Free Document License'''. [[Kategori:Bilder]] [[de:Kategorie:GFDL-Bild]] [[fr:Catégorie:Image GFDL]] [[nl:Categorie:GFDL afbeeldingen]] 216 sysop 3139 2004-10-09T09:37:48Z Mike 6 då kör vi html istället... Det finns <b>$1</b> underkategorier till denna kategorin. 217 sysop 3140 2004-10-08T16:09:21Z Solkoll 5 Underkategorier 218 sysop 3141 2004-10-08T16:14:45Z Solkoll 5 Ämne/rubrik 219 sysop 3142 2004-10-08T16:19:44Z Solkoll 5 Tidszon 221 sysop 5636 2005-08-18T08:00:38Z ShineB 35 bantar Gå till 227 sysop 3149 2004-11-08T20:26:24Z Mats Halldin 8 blocked "148.136.141.172" with an expiry time of 1 year: /vandalism <ul><li>8 november 2004 kl.20.26 [[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] blocked "148.136.141.172" with an expiry time of 1 year <em>(/vandalism)</em></li> </ul> 228 8760 2006-03-24T21:09:26Z 81.234.119.136 == Allmänt == {| border="0" cellpadding="4" |- |'''Namn:''' |Volfram |'''Elementnummer:''' |74 |- |'''Symbol:''' |W |'''Atomvikt:''' |183.84 u |- |'''Block:''' |d |'''Upptäckt:''' |1783 |- |'''Täthet:''' |19.26 g/cm³ |'''Atomradie:''' |137 pm |- |} == Tillstånd == {| border="0" cellpadding="4" |- |'''Smältpunkt:''' |3421.85 &deg;C |'''Elementnummer:''' |74 |- |} == Energier == {| border="0" cellpadding="4" |- |'''Joniseringsenergi:''' |798 kJ/mol |'''Elektronegativitet:''' |2.36 |- |} == Övrigt == Volfram benämns: Tungsten på engelska, Wolfram på Tyska, Tungstène på franska & Wolframio på spanska. == Extrna länkar == {| border="0" cellpadding="4" |- |[http://www.webelements.com/webelements/elements/text/W/key.html Webelements] |- |[http://www.ktf-split.hr/periodni/en/w.html Ktf-Split] |} {{stub}} 229 13044 2006-12-22T21:24:40Z Mlaven 413 /* Deriveringsregler */ Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. =Deriveringsregler= Låt <math>x\in \mathbb{R} </math>, <math>n\in \mathbb{Z}^+</math> och <math>a\in \mathbb{R}</math>. <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="0"> <tr> <td>'''Funktion<br>'''</td> <td>'''Derivata<br>'''</td> <td>'''Primitiv funktion<br>'''</td> </tr> <tr> <td><math>y=f\left ( x \right )</math></td> <td><math>f^\prime(x)\,\!</math></td> <td><math>\int f(x)dx\,\!</math> </tr> <tr> <td><math>x^a\,\!</math></td> <td><math>ax^{a-1}\,\!</math></td> <td><math>\frac{x^{a+1}}{a+1}</math> </tr> <tr> <td><math>\frac {1}{x} \quad (x\ne 0) \,\!</math></td> <td><math>- \frac {1}{x^2}\,\!</math></td> <td><math>\ln |x|\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\sqrt x\,\!</math></td> <td><math>\frac {1}{2 \sqrt x}\,\!</math></td> <td><math>\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\frac{1}{x^n}</math></td> <td><math>-\frac{n}{x^{n+1}}</math></td> <td><math>\begin{cases} \frac{x^{1-n}}{1-n}, & n\ne 1 \\ \ln|x|, & n=1 \end{cases}</math></td> </tr> <tr> <td><math>e^{x}\,\!</math></td> <td><math>x'e^{x}\,\!</math></td> <td><math>\frac{e^{x}}{x'}</math></td> </tr> <tr> <td><math>a^x \quad (a>0,\ a \ne 1)</math></td> <td><math>a^x\cdot\ln a</math></td> <td><math>\frac{a^x}{\ln a}</math></td> </tr> <tr> <td><math>\ln x\,\!</math></td> <td><math>\frac {1}{x} \quad x\ne 0 \,\!</math></td> <td><math>x\ln {x-x}\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\log _a x \quad (a,x>0,\ a\ne 1)</math></td> <td><math>\frac{1}{x \ln a}</math></td> <td><math>\frac{x\ln{x-x}}{\ln a}</math></td> </tr> <tr> <td><math>\sin x\,\!</math></td> <td><math>\cos x\,\!</math></td> <td><math>-\cos x\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\sin^2 x\,\!</math></td> <td><math>\,\!</math></td> <td><math>\frac {1}{2} (x- \sin x \cos x)\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\frac {1}{\sin x}=\csc x\,\!</math></td> <td><math>-\cos x \csc^2 x\,\!</math></td> <td><math>\ln|\tan \frac {x}{2}|\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\frac {1}{\sin^2 x}\,\!</math></td> <td><math>\,\!</math></td> <td><math>- \cot x\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\cos x\,\!</math></td> <td><math>-\sin x\,\!</math></td> <td><math>\sin x\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\tan x\,\!</math></td> <td><math>1+ \tan^2 x=\frac {1}{\cos^2 x}\,\!</math></td> <td><math>-\ln |\cos x|\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\cot x\,\!</math></td> <td><math>-(1+ \cot^2 x)=- \frac {1}{\sin^2 x}\,\!</math></td> <td><math>\ln |\sin x|\,\!</math></td> </tr> <tr> <td><math>\sec x=\frac {1}{\cos x}\,\!</math></td> <td><math>\sin x \sec^2 x\,\!</math></td> <td><math>\ln |\tan\ (\frac {x}{2} + \frac {\pi}{4})|\,\!</math></td> </tr> </table> {{stub}} [[Kategori:Formelsamling matematik]] 230 3152 2004-11-28T16:00:10Z Väsk 11 Förslags på svensk logotyp Förslags på svensk logotyp 231 3153 2005-02-04T14:31:39Z ShineB 35 +bok_saknas {{bok_saknas}} Marte Meo- av latin och fritt översatt så betyderdet ”av egen kraft”. Marte Meo metoden är ett sätt att ge hjälp och stöd för vuxna att kommunicera, samspela och bemöta barn. Alla är födda med förmågan att samspela, men av olika anledningar så kan det uppstå bekymmer i kommunikationen. Vissa barn kan ge svaga signaler och som är svåra att uppfatta. Det kan också vara så att den vuxne har svårighet att uppmärksamma barnet. Det är i kommunikationen med vuxna och i första hand föräldrar som barnet lär sig hur det sociala samspelet fungerar. Den vuxne hjälper barnet att sätta ord på handlingar, det som händer och på känslotillstånd. Detta strukturerar och lär barnet att skilja ut sina upplevelser. Med hjälp av videofilmning så ger metoden möjlighet att kunna synliggöra, utveckla och skapa möjligheter för en utvecklings-stödjande kommunikation. Det är barnets utvecklingsbehov som är det centrala. Det är viktigt att lyfta fram det friska och bejaka det välfungerande, oavsett hur litet det är. I metoden så använder den vuxne sig själv som modell i samspel med barnet.Syftet med metoden är att sträva efter att återskapa den naturliga förmågan att kommunicera med andra. 232 12847 2006-11-13T22:38:38Z 80.216.119.144 Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]] == Geometri == Är en av huvudgrenarna inom matematiken. ---- === 2D: Plangeometri === [[Bild:geometriska_former_2d.png|thumb|Geometriska former, 2-d]] ====Rektangel och parallellogram==== :Area = bh ====Romb==== :Area = bh = <math>\frac{d_1d_2}{2}</math> ====Parallelltrapets==== :Area = <math>\frac{h(a+b)}{2}</math> [[Bild:Geometri_Triangeln.png|thumb|Tre trianglar]] ====Triangel==== :Area = <math>\frac{bh}{2}</math> :Pythagoras sats(Rätvinklig triangel): a²+b² = c² :-Se även Pythagoras sats på [http://sv.wikipedia.org/wiki/Pythagoras_sats Wikipedia] ====Cirkel==== :Diameter = d = 2r :Omkrets = 2&pi;r = &pi;d :Area = &pi;r² ====Cirkelsektor==== :Båglängden = <math>\frac{v}{360}2\pi r</math> :Area = <math>\frac{v}{360}\pi r^2 = \frac{br}{2}</math> ---- ===3D: Rymdgeometri=== [[Bild:Geometriska_former_3d.png|thumb|Rymdgeometriska former]] Basarean, '''B''', beräknas lätt med den 2-dimensionella geometrin. ====Cylinder==== :Volym = '''π'''r'''2'''h :Mantelarea = 2h&pi;r ====Prisma==== :Volym = '''B'''h ====Pyramid==== :Volym = '''B'''h/3 ====Cirkulär kon==== :Volym = '''B'''h/3 :Mantelarea = a&pi;r ====Klot==== :Volym = 4&pi;r³/3 :Area = 4&pi;r² {{stub}} [[Kategori:Formelsamling matematik]] 233 9963 2006-05-10T12:42:32Z 130.237.77.183 Bytte w mot grekiska lilla omega som beteckning för vinkelhastighet, samt korrigerade stavfel på omloppstid. Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. ==Kinematik== {| BORDER="0" cellpadding="5" |COLSPAN="2"| === Rätlinjig rörelse === |---- |COLSPAN="2"|Om <math>a</math> betyder accelerationen längs banan, så gäller det även rörelse i krökt bana. |---- |Medelhastighet: <math>v_0=\frac{\Delta s}{\Delta t}</math> |Momentanhastighet: <math>v_{mom}=\frac{d s}{d t}</math> |---- |Medelacceleration: <math>a=\frac{\Delta v}{\Delta t}</math> |Momentanacceleration: <math>a_{mom}=\frac{d v}{d t}</math> |---- |COLSPAN="2"|Likformig accelererad rörelse |---- |<math>v = v_0 + a t\,</math> |<math>v^2 - v_0^2 = 2as</math> |---- |COLSPAN="2"|<math>s = v_0 t + \frac{a t^2}{2} = \frac{v + v_0}{2} * t</math> |} === Cirkulär rörelse === {| BORDER="0" |<math>v = \frac{2\pi r}{T}</math> <math>a = \frac{v^2}{r} = \frac {4\pi ^2}{T^2} *r =4\pi^2 f^2r</math> där <math>f=\frac{1}{T}</math> och <math>r\,</math> är radien i meter |[[Bild:Formelsmaling cirkelrörelse.png]] |} === Harmoninsk svängningsrörelse === <math>s = \hat s \sin \left( wt+\phi \right)</math>, där <math>\hat s</math> är [[w:amplitud|amplituden]] och <math>\phi\,</math> är en konstant vinkel. <math>w = \sqrt{\frac{k}{m}}</math> <math>T = 2 \pi \sqrt{\frac{m}{k}}</math> === Konisk pendel === <math>T = 2 \pi \sqrt{\frac{l \cdot \cos \alpha}{g}}</math> === Plan pendel === <math>T = 2 \pi \sqrt \frac{l}{g}</math> === Kaströrelse === {| BORDER="0" | <math> \left\{\begin{matrix} v_x = v_0 \cos \alpha \\ v_y = v_0 \sin \alpha -gt \end{matrix}\right. </math> |ROWSPAN="2"|[[Bild:Formelsamling kaströrelse.png]] |---- |<math> \left\{\begin{matrix} x = v_0 t \cos \alpha \\ y = v_0 t \sin \alpha -\frac {1}{2}gt^2 \end{matrix}\right. </math> |---- |<math>h = \frac{v_0^2}{2g}(\sin \alpha)^2</math> |} == Dynamik == {|BORDER="0" cellpadding="5" !&nbsp; !Rätlinjlig rörelse !Allmänna fallet |- !align=left|Rörelsemängd |<math>p=mv\,</math> |<math>\vec p = m \vec v</math> |- !align=left|Kraftekvationen |<math>F = ma = \frac{\Delta p}{\Delta t}</math> |<math>\vec F = m\vec a = \frac{\Delta \vec p}{\Delta t}</math> |- !align=left|Impuls |<math>I = F \ t</math> |<math>\vec I = \vec F \ t</math> |- !align=left|Impulslagen |<math>I = p_2 - p_1\,</math> |<math>\vec I =\vec p_2 - \vec p_1</math> |} == Krafter == === Tyngdkraft === <math>F=mg\,</math> === Fjäderkraft === <math>F =kx\,</math> där<math>x\,</math> är fjäderns förlängning === Gravitationskraft === <math>F =G \frac{m_1 m_2}{r^2}</math> där <math>m_1</math> är massan (kg) för kropp 1, <math>m_2</math> är massan (kg) för kropp 2 och <math>r</math> är avståndet mellan kropparna. === Friktionskraft === <math>F \le f_v\; N</math> vid vila <math>F = f\; N</math> vid rörelse där <math>f_v</math> är [[w:Friktion|vilofriktionstalet]] (friktionskoefficienten, <math>\mu</math>), <math>f</math> är [[w:Friktion|glidfriktionstalet]] (friktionskoefficienten, <math>\mu</math>) och <math>N</math> är normalkraften == Arbete, energi och effekt == === Arbete === <math>A = F_s \cdot s \,</math><br> Där <math>F_s</math> är kraftens komponent längs en bana. === Rörelseenergi === <math>E_k=\frac {1}{2}mv^2</math> === Effekt === <math>P =F_s \cdot v \ =\frac{\Delta A} {\Delta t}</math><br> där <math>F_s</math> är kraftens komponent i rörelseriktningen. === Lägesenergi === '''Enhetligt tyngdkraftfält:'''<br> <math>E_o =mgh \,</math> <br> där <math>h</math> är höjden över nollnivån. '''Fjäder:'''<br> <math>E_p = \frac {1}{2} kx^2</math><br> där <math>x</math> är fjäderns förlängning. '''Centralsymmetriskt tyngdkraftfält:'''<br> <math>E_p =-G \frac{m_1 \cdot m_2}{r}</math> <br> där <math>m_1</math> är massan (kg) för centralkroppen , <math>m_2</math> är massan (kg) för kropp 2 och <math>r</math> är avståndet till centrum. == Moment == == Beteckningar, storheter och enheter == <table WIDTH="75%"><tr><td style="background-color: #FFF7F7; border: solid 1px #FFBDBD; padding: 1em;" valign=top> <math>A</math> : arbete, Nm<br> <math>a</math> : acceleration, m/s²<br> <math>E</math> : energi, J (Nm)<br> <math>E_k</math> : rörelseenergi, J (Nm)<br> <math>E_p</math> : lägesenergi, J (Nm)<br> <math>F</math> : kraft, N<br> <math>G</math> : allmänna gravitationskonstanten, Nm²/kg²<br> <math>g</math> : tyngdaccelerationen (tyngdfaktorn), m/s²<br> <math>h</math> : höjd, m<br> <math>I</math> : impuls, Ns(kgm/s)<br> <math>l</math> : längd, m<br> <math>M</math> : kraftmoment, Nm<br> <math>m</math> : massa, kg<br> <math>p</math> : rörelsemängd, kgm/s<br> <math>s</math> : sträcka, m<br> <math>t</math> : tid, s<br> <math>T</math> : omloppstid, s<br> <math>v</math> : hastighet, m/s<br> <math>\omega</math>: vinkelhastighet, rad/s<br> </td></tr></table> [[kategori:Formelsamling fysik|Mekanik]] 235 3157 2004-12-05T02:53:06Z Marsve 26 Formelsamling fysik Mekanik Kaströrelse Formelsamling fysik Mekanik Kaströrelse 236 3158 2004-12-06T03:37:50Z Marsve 26 formelsmaling fysik Mekanik Cirkelrörelse formelsmaling fysik Mekanik Cirkelrörelse 237 8733 2006-03-24T00:00:01Z 81.234.119.136 Grupp nr 17 i det [[periodiska systemet]] kallas för halogener. Det är grundämnen som vill ta upp en elektron i sitt yttersta skal. Då får den s.k. ädelgasstruktur. Ett ämne från grupp 17 har jonladdning - . 238 sysop 4926 2005-07-05T23:45:21Z Marsve 26 /* redigeringar i denna fil gör anpassningar i skalet monobook, som slår igenom på hela svenska Wikibooks */ 239 sysop 3161 2005-02-04T10:39:14Z ShineB 35 stavn /* tooltips and access keys */ ta = new Object(); ta['pt-userpage'] = new Array('.','Min användarsida'); ta['pt-anonuserpage'] = new Array('.','Användarsidan för ip-numret du redigerar från'); ta['pt-mytalk'] = new Array('n','Min diskussionssida'); ta['pt-anontalk'] = new Array('n','Diskussionssida för redigeringar från detta ip-nummer'); ta['pt-preferences'] = new Array('','Mina inställningar'); ta['pt-watchlist'] = new Array('l','Lista över förändringar på sidor jag övervakar'); ta['pt-mycontris'] = new Array('y','Lista över mina bidrag'); ta['pt-login'] = new Array('o','Du får gärna logga in, men det är inte nödvändigt'); ta['pt-anonlogin'] = new Array('o','Du får gärna logga in, men det är inte nödvändigt'); ta['pt-logout'] = new Array('o','Logga ut'); ta['ca-talk'] = new Array('t','Diskussion om sidans innehåll'); ta['ca-edit'] = new Array('e','Du kan redigera den här sidan. Var vänlig och förhandsgranska innan du sparar'); ta['ca-addsection'] = new Array('+','Lägg till en kommentar i den här diskussionen'); ta['ca-viewsource'] = new Array('e','Den här sidan är skrivskyddad. Du kan se källtexten.'); ta['ca-history'] = new Array('h','Tidigare versioner av sidan'); ta['ca-protect'] = new Array('=','Skydda den här sidan'); ta['ca-delete'] = new Array('d','Radera den här sidan'); ta['ca-undelete'] = new Array('d','Återställ alla redigeringar som gjorts innan sidan raderades'); ta['ca-move'] = new Array('m','Flytta den här sidan'); ta['ca-nomove'] = new Array('','Du har inte behörighet att flytta sidan'); ta['ca-watch'] = new Array('w','Lägg till sidan på din övervakningslista'); ta['ca-unwatch'] = new Array('w','Ta bort sidan från din övervakningslista'); ta['search'] = new Array('f','Sök på Wikibooks'); ta['p-logo'] = new Array('','Huvudsida'); ta['n-mainpage'] = new Array('z','Gå till huvudsidan'); ta['n-portal'] = new Array('','Om Wikibooks, vad du kan göra, var du kan hitta olika saker'); ta['n-currentevents'] = new Array('','Find background information on current events'); ta['n-recentchanges'] = new Array('r','Lista över de senaste ändringarna på Wikibooks'); ta['n-randompage'] = new Array('x','Gå till en slumpsida'); ta['n-help'] = new Array('','Svaren på dina frågor'); ta['n-sitesupport'] = new Array('','Stöd oss'); ta['t-whatlinkshere'] = new Array('j','Lista över alla Wikibooks-sidor som länkar hit'); ta['t-recentchangeslinked'] = new Array('k','Senaste ändringarna i sidor som den här sidan länkar till'); ta['feed-rss'] = new Array('','RSS-matning för den här sidan'); ta['feed-atom'] = new Array('','Atom-matning för den här sidan'); ta['t-contributions'] = new Array('','Lista över bidrag från den här användaren'); ta['t-emailuser'] = new Array('','Skicka e-post till den här användaren'); ta['t-upload'] = new Array('u','Ladda upp bilder eller mediafiler'); ta['t-specialpages'] = new Array('q','Lista över alla speciella sidor'); ta['ca-nstab-main'] = new Array('c','Se sidan'); ta['ca-nstab-user'] = new Array('c','Se användarsidan'); ta['ca-nstab-media'] = new Array('c','Se mediasidan'); ta['ca-nstab-special'] = new Array('','Detta är en speciell sida som inte kan redigeras'); ta['ca-nstab-wp'] = new Array('a','Se sidan'); ta['ca-nstab-image'] = new Array('c','Se bildsidan'); ta['ca-nstab-mediawiki'] = new Array('c','Se systemmeddelandet'); ta['ca-nstab-template'] = new Array('c','Se mallen'); ta['ca-nstab-help'] = new Array('c','Se hjälpsidan'); ta['ca-nstab-category'] = new Array('c','Se kategorisidan'); 240 sysop 3162 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Om 241 sysop 12202 2006-08-31T19:25:19Z MediaWiki default Project:Om 242 sysop 3164 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Om {{SITENAME}} 243 sysop 3165 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default v 244 sysop 3166 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default i 245 sysop 3167 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default p 246 sysop 3168 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default s 247 sysop 3169 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default f 248 sysop 3170 2005-02-04T10:48:32Z ShineB 35 eng->sv Lösenordet för '$1' har skickats till $2. 249 sysop 3171 2005-02-04T10:49:22Z ShineB 35 eng->sv Lösenord är skickat. 250 sysop 3172 2005-02-04T10:50:19Z ShineB 35 eng->sv Tyvärr, du har redan skapat $1 konton. Du kan inte göra fler. 251 sysop 3173 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Genomfört 252 sysop 3174 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Tillagd på övervakningslistan 253 sysop 5617 2005-08-18T07:25:35Z ShineB 35 uppdat interna länkar Sidan "$1" har satts upp på din [[Special:Watchlist|övervakningslista]]. Framtida ändringar av den här sidan och dess diskussionssida kommer att listas där, och sidan kommer att markeras med '''fet stil''' i listan [[Special:Recentchanges|över de senaste ändringarna]] för att lättare kunna hittas</p> <p>Om du vill ta bort den här sidan från din övervakningslista, så klicka "obevaka" uppe till höger. 254 sysop 3176 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Add Group 255 sysop 3177 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default + 256 sysop 3178 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Jag bekräftar att ägaren till upphovsrätten accepterar att licensiera enligt följande avtal $1. 257 sysop 3179 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default alla 258 sysop 3180 2005-02-03T21:32:26Z ShineB 35 eng->sv Alla artiklar 259 sysop 3181 2005-02-05T07:39:16Z ShineB 35 eng->sv En sammanställning av loggar för uppladdning, borttagning, skydd, blockering och sysop. Du kan förfina sökningen genom att välja loggtyp, användarnamn eller den berörda sidan. 260 sysop 10415 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Systemmeddelanden 261 sysop 4930 2005-07-05T23:48:49Z Marsve 26 Det finns inte stöd för Special:AllMessages, eftersom wgUseDatabaseMessages är avstängd. 262 sysop 12203 2006-08-31T19:25:19Z MediaWiki default Språket <b>$1</b>, som du valt för gränssnittet, stöds inte av ''Special:Allmessages'' på denna webbplats. 263 sysop 3185 2005-02-05T07:40:36Z ShineB 35 språk Detta är en lista över alla systemmeddelanden tillgängliga i namnrymden MediaWiki. 264 sysop 3186 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Alla sidor 265 sysop 3187 2005-02-03T21:34:26Z ShineB 35 eng->sv Visa sidor som börjar med: $1 266 sysop 3188 2005-02-03T21:35:06Z ShineB 35 eng->sv Välj namnrymd: $1 $2 267 sysop 3189 2005-02-03T21:36:03Z ShineB 35 eng->sv Alla sidor ($1 namnrymd) 268 sysop 3190 2005-02-03T21:36:34Z ShineB 35 eng->sv Nästa 269 sysop 3191 2005-02-03T21:36:59Z ShineB 35 eng->sv Föregående 270 sysop 3192 2005-02-03T21:37:24Z ShineB 35 eng->sv Utför 271 sysop 3193 2005-02-03T21:38:01Z ShineB 35 eng->sv $1 till $2 272 sysop 12205 2006-08-31T19:25:19Z MediaWiki default <strong>$1, du är redan inloggad!</strong><br /> 273 sysop 3195 2005-02-03T21:42:25Z ShineB 35 eng->sv Kan inte rulla tillbaka senaste redigeringen av [[$1]] av [[Användare:$2|$2]] ([[Användardiskussion:$2|Diskussion]]); någon annan har redan redigerat eller rullat tillbaka sidan. Den sista redigeringen gjordes av [[Användare:$3|$3]] ([[Användardiskussion:$3|Diskussion]]). 274 sysop 3196 2005-02-03T21:43:11Z ShineB 35 eng->sv De äldsta sidorna 275 sysop 3197 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default och 276 sysop 3198 2005-02-05T07:42:22Z ShineB 35 eng->sv Diskussionssida för detta IP-nummer 277 sysop 3199 2005-02-05T07:43:49Z ShineB 35 tog bort röd länk t IP-adress ---- ''Detta är en diskussionssida för en anonym användare, en användare som inte har skapat sig ett konto, eller som inte har loggat in på det. Vi måste därför använda personens numeriska IP-adress för identifiera honom eller henne. En sådan IP-adress kan ibland användas av flera olika personer. Om du är en anonym användare och ser meddelanden på den här sidan som inte tycks vara riktade till dig, var vänlig [[Special:Userlogin|logga in]] så du undviker förväxling med andra anonyma användare i framtiden.'' 278 sysop 5713 2005-08-19T23:40:43Z MediaWiki default Anonym användare av {{SITENAME}} 279 sysop 3201 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default apr 280 sysop 3202 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default april 281 sysop 3203 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Artikel 282 sysop 3204 2005-02-05T07:45:34Z ShineB 35 eng->sv Det finns redan en artikel med den titeln, eller så är titeln du valt ogiltig. Var vänlig och välj en annan titel. 283 sysop 3205 2005-02-03T21:45:43Z ShineB 35 eng->sv (artiklar) 284 sysop 3206 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Visa artikel 285 sysop 3207 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default SQL-fråga 286 sysop 3208 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default asksql level 287 sysop 3209 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Använd nedanstående formulär för att ställa frågor direkt till Wikipedias databas. Använd enkla citationstecken ('så här') för att markera strängar. Detta belastar ofta servern hårt, så använd den här funktionen med omtanke. 288 sysop 3210 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default aug 289 sysop 3211 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default augusti 290 sysop 3212 2005-02-05T07:46:58Z ShineB 35 eng->sv Automatiskt blockerad eftersom du delar IP-adress med "$1". Anledning "$2". 291 sysop 10426 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Den åtgärden kan inte utföras på den här sidan. 292 sysop 10427 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Bildens namn har blivit ändrat till "$1". 293 sysop 5619 2005-08-18T07:30:10Z ShineB 35 stavn ".$1" är inte ett rekommenderat bildformat. 294 sysop 3216 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Du har inte skrivit IP-adressen korrekt. 295 sysop 3217 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Felaktigt utformat sökbegrepp 296 sysop 10428 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Tyvärr, den sökningen fungerade inte. Detta beror troligen på att att du har försökt söka på ett ord som är kortare än tre bokstäver, vilket i nuläget inte stöds. Det kan också vara som så att du har skrivit in uttrycket fel, till exempel "katt och och råtta". Vänligen försök igen. 297 sysop 3219 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default De lösenord du uppgett överenstämmer inte med varandra. 298 sysop 3220 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Felaktig titel 299 sysop 10430 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Den sidtiteln är antingen inte tillåten, sidan är tom, eller så är sidan felaktigt länkad till. 300 sysop 10431 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default (Artiklar) 301 sysop 3223 2005-02-27T20:55:03Z Marsve 26 Kan inte radera denna artikel eftersom den innehåller komprimerade versioner. Detta är ett tillfälligt problem som utvecklarna är väl medvetna om. Problemet bör vara löst inom en eller två månader. Var vänlig och markera att artikeln bör raderas och vänta tills en utvecklare har fixat vår buggiga mjukvara. 302 sysop 5620 2005-08-18T07:35:08Z ShineB 35 samma text som wp Du har försökt redigera en sida på Wikibooks, men för närvarande kan du inte redigera sidor. Ditt användarnamn eller din IP-adress har blivit spärrat av $1 med motiveringen: ''$2'' Om du vill diskutera din avstängning, måste du vara registrerad användare och [[Special:Userlogin|inloggad]] samt ha uppgivit din emailadress i dina inställningar. Du kan välja mellan att [[Special:Emailuser/$1|skicka epost till $1]], och att kontakta någon annan av [[Special:Listusers/Sysop|administratörerna]]. Om du inte har ett användarkonto, kan du [[Special:Userlogin|registrera ett]] för att kunna skicka wiki-mail. 303 sysop 3225 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Användaren är spärrad 304 sysop 3226 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Blockera IP-adress 305 sysop 10434 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Blockeringen är utförd 306 sysop 12217 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default IP-adressen "$1" har blockerats.<br /><br /> Lämna gärna besked om detta på [[User talk:$1|användarens diskussionssida]]. För att se alla blockeringar som ligger just nu, gå till [[Special:Ipblocklist|listan över blockeringar]].<br /><br /> En logg över blockeringar och borttagningar av blockeringar finns på [[Special:Log/Block]]. 307 sysop 12218 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default Formuläret nedan används för att blockera specifika användarnamns eller IP-adressers möjlighet att redigera sidor. Detta bör göras endast för att förhindra vandalism, och enligt gällande [[Project:Policy|policy]]. Ange orsaken nedan (exempelvis genom att nämna sidor som blivit vandaliserade). 308 sysop 3230 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default blockera 309 sysop 10437 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default $1: $2 blockerar $3, blockeringen upphör $4 310 sysop 4949 2005-07-08T16:19:28Z Marsve 26 blockerade "[[$1]]" ($2) 311 sysop 6068 2005-09-29T14:48:31Z ShineB 35 svenska Blockeringar 312 sysop 5621 2005-08-18T07:37:43Z ShineB 35 engelska->svenska Detta är en logg över blockeringar och avblockeringar. Automatiskt blockerade IP-adresser listas ej. En lista över IP-adresser och användare som för närvarande är blockerade finns på [[Special:Ipblocklist|IP-blocklistan]]. 313 sysop 3235 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default block level 314 sysop 3236 2005-02-03T21:46:58Z ShineB 35 eng->sv Fet text 315 sysop 3237 2005-02-03T21:47:26Z ShineB 35 eng->sv Fet text 316 sysop 3238 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Bokkällor 317 sysop 3239 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Dåliga omdirigeringar 318 sysop 3240 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Följande länkar omdirigerar till en artikel som inte existerar. 319 sysop 3241 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Felrapporter 320 sysop 12219 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default Project:Felrapporter 321 sysop 4950 2005-07-08T16:20:32Z Marsve 26 Byråkratlogg 322 sysop 5608 2005-08-18T06:49:12Z ShineB 35 samma text som på Wikipedia istället Användaren "$1"s rättigheter satta till "$2" 323 sysop 3245 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Funktionen du har eftersökt kan endast utföras av en sysop med byråkratstatus. 324 sysop 3246 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Byråkrataccess krävs 325 sysop 3247 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default efter datum 326 sysop 3248 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default efter namn 327 sysop 3249 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default efter storlek 328 sysop 3250 2005-02-05T07:48:53Z ShineB 35 eng->sv Följande är en sparad kopia av den efterfrågade sidan och det är inte säkert att den är aktuell. 329 sysop 3251 2005-06-25T11:25:47Z MediaWiki default Avbryt 330 sysop 10439 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Det gick inte att radera sidan eller bilden, kanske för att någon annan redan raderat den. 331 sysop 3253 2005-02-05T07:50:14Z ShineB 35 eng->sv Kan inte återställa redigering; det finns endast en författare av denna artikel. 332 sysop 3254 2005-02-03T21:48:40Z ShineB 35 eng->sv Följande kategorier finns i svenska Wikibooks. 333 sysop 3255 2005-02-03T21:49:44Z ShineB 35 eng->sv Det finns $1 artikel i den här kategorin. 334 sysop 3256 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Byt lösenord 335 sysop 3257 2005-02-05T07:50:53Z ShineB 35 eng->sv ändringar 336 sysop 3258 2005-02-05T07:52:03Z ShineB 35 eng->sv '''Notera:''' Efter sparning måste du nollställa din webbläsares cache för att se ändringarna. '''Mozilla:''' klicka på ''reload'' (eller ''ctrl-r''), '''IE / Opera:''' ''ctrl-f5'', '''Safari:''' ''cmd-r'', '''Konqueror''' ''ctrl-r''. 337 sysop 3259 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Kolumner 338 sysop 3260 2005-02-03T21:50:45Z ShineB 35 eng->sv Jämför valda versioner 339 sysop 3261 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Bekräfta 340 sysop 3262 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Ja, jag vill verkligen ta bort det här. 341 sysop 3263 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Bekräfta borttagning 342 sysop 10445 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Du håller på att permanent ta bort en sida, eller bild med all dess historik, från databasen. Bekräfta att du förstår vad du håller på med och vilka konsekvenser detta leder till, och att det följer {{SITENAME}}s allmänna riktlinjer. 343 sysop 3265 2005-02-03T21:51:40Z ShineB 35 eng->sv Bekräfta skrivskydd 344 sysop 3266 2005-02-03T21:52:41Z ShineB 35 eng->sv Vill du verkligen skydda denna sida? 345 sysop 3267 2005-02-03T21:53:28Z ShineB 35 eng->sv Bekräfta borttagande av skrivskydd 346 sysop 3268 2005-02-03T21:54:14Z ShineB 35 eng->sv Vill du verkligen ta bort skyddet av denna sida? 347 sysop 10450 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Bokstäver per rad 348 sysop 10451 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Antal rader per träff 349 sysop 3271 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default bidrag 350 sysop 3272 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default För $1 351 sysop 3273 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Användarbidrag 352 sysop 10452 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default All text tillgänglig under $1. 353 sysop 12227 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default Project:Upphovsrätt 354 sysop 10454 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default {{SITENAME}} upphovsrätt 355 sysop 3277 2005-02-04T12:22:40Z ShineB 35 lägger till alla specialtecken <div class="plainlinks" style="margin-top:1px;border-width:1px;border-style:dotted;border-color:#aaaaaa;padding:2px;"> <small> <charinsert>Ä ä Ö ö Æ æ Å å Ø ø Á á É é Í í Ó ó Ú ú Ý ý À à È è  â Ê ê Ë ë Ü ü Ç ç Ñ ñ </charinsert> · <charinsert>ß Ð ð Þ þ Œ œ </charinsert> · <charinsert>&#256; &#257; &#274; &#275; &#298; &#299; &#332; &#333; &#362; &#363; </charinsert> · <charinsert>&#260; &#261; &#280; &#281; &#346; &#347; &#262; &#263; &#323; &#324; Ó ó &#321; &#322; &#379; &#380; &#377; &#378; </charinsert> · <charinsert> &#1040; &#1072; &#1041; &#1073; &#1042; &#1074; &#1043; &#1075; &#1044; &#1076; &#1045; &#1077; &#1025; &#1105; &#1046; &#1078; &#1047; &#1079; &#1048; &#1080; &#1049; &#1081; &#1050; &#1082; &#1051; &#1083; &#1052; &#1084; &#1053; &#1085; &#1054; &#1086; &#1055; &#1087; &#1056; &#1088; &#1057; &#1089; &#1058; &#1090; &#1059; &#1091; &#1060; &#1092; &#1061; &#1093; &#1062; &#1094; &#1063; &#1095; &#1064; &#1096; &#1065; &#1097; &#1066; &#1098; &#1067; &#1099; &#1068; &#1100; &#1069; &#1101; &#1070; &#1102; &#1071; &#1103; &#1107; &#1108; &#1110; &#1111; &#1112; &#1113; &#1114; &#1168; &#1169; </charinsert> · <charinsert> &#913; &#945; &#914; &#946; &#915; &#947; &#916; &#948; &#917; &#949; &#918; &#950; &#919; &#951; &#920; &#952; &#921; &#953; &#922; &#954; &#923; &#955; &#924; &#956; &#925; &#957; &#926; &#958; &#927; &#959; &#928; &#960; &#929; &#961; &#931; &#962; &#963; &#932; &#964; &#933; &#965; &#934; &#966; &#935; &#967; &#936; &#968; &#937; &#969;</charinsert> · <charinsert>&ndash; &mdash; ¡ ¿ $¢ £ © ® ° ¹ ² ³ †</charinsert> · <charinsert>[+] [[+]] {{+}} </charinsert> · <charinsert>~ | </charinsert> </small></div> Observera att alla bidrag till Wikibooks är att betrakta som utgivna under GNU Free Documentation License (se $1 för detaljer). Om du inte vill ha din text redigerad och kopierad efter andras gottfinnade så skall du inte skriva någon text här.<br> Du lovar oss också att du skrev texten själv, eller kopierade från public domain eller liknande fri resurs.<BR> <strong>LÄGG ALDRIG UT UPPHOVSRÄTTSSKYDDAT MATERIAL HÄR UTAN FÖRFATTARENS TILLÅTELSE!</strong> 356 sysop 4961 2005-07-08T16:37:50Z Marsve 26 Observera att alla bidrag till {{SITENAME}} kan komma att redigeras, ändras, eller tas bort av andra deltagare. Om du inte vill se din text förändrad efter andras gottfinnade skall du inte skriva in någon text här.<br /> Du lovar oss också att du skrev texten själv, eller kopierade från kulturellt allmängods som inte skyddas av upphovsrätt, eller liknande källor - se $1 för detaljer. <strong>LÄGG INTE UT UPPHOVSRÄTTSSKYDDAT MATERIAL HÄR UTAN TILLÅTELSE!</strong> 357 sysop 4962 2005-07-08T16:38:27Z Marsve 26 Kunde inte ta bort artikeln '$1'... 358 sysop 3280 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Skapa ett konto 359 sysop 10455 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default med e-post 360 sysop 3282 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default createaccount level 361 sysop 10458 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Användare som bidragit till sidan 362 sysop 3284 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default nuvarande 363 sysop 10459 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Aktuella händelser 364 sysop 10460 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Aktuella händelser 365 sysop 3287 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Nuvarande version 366 sysop 3288 2005-02-03T21:55:24Z ShineB 35 eng->sv visa nuvarande version 367 sysop 3289 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Data 368 sysop 3290 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Databasfel 369 sysop 10462 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Datumformat 370 sysop 10464 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Ett syntaxfel i databasfrågan har uppstått. Den senaste utförda databasfrågan var: <blockquote><tt>$1</tt></blockquote> från funktionen "<tt>$2</tt>". MySQL returnerade felen "$3<tt>: $4</tt>". 371 sysop 10465 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Ett felaktigt utformat sökbegrepp har påträffats. Senaste sökbegrepp var: "$1" från funktionen "$2". MySQL svarade med felmeddelandet "$3: $4" 372 sysop 3294 2005-02-05T07:53:36Z ShineB 35 eng->sv Olänkade sidor 373 sysop 3295 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Debug 374 sysop 3296 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default dec 375 sysop 3297 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default december 376 sysop 10466 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default ursprungsinställning 377 sysop 3299 2005-02-05T07:54:57Z ShineB 35 eng->sv Sök i följande namnrymder som förval: 378 sysop 10467 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default {{SITENAME}} e-post 379 sysop 10468 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default radera 380 sysop 10470 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Anledning till borttagning 381 sysop 10471 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default raderade "$1" 382 sysop 5626 2005-08-18T07:46:44Z ShineB 35 eng->sv Raderade gammal sidversion $1. 383 sysop 12231 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default "$1" har blivit borttagen. Artikelns historia finns kvar i [[Special:Undelete/$1]]. Se loggen över de senaste raderingarna, $2 384 sysop 3306 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default radera 385 sysop 3307 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default radera 386 sysop 3308 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Ta bort sida 387 sysop 4963 2005-07-08T16:42:43Z Marsve 26 raderingsnivå 388 sysop 3310 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default (Tar bort "$1") 389 sysop 10474 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Radera denna sida 390 sysop 10475 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default raderingslogg 391 sysop 10476 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Raderingar 392 sysop 12232 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default Nedan listas de senaste raderingarna och återställningarna. 393 sysop 10478 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Denna funktion kan bara utföras av användare med utvecklarstatus. Se $1. 394 sysop 3316 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Utvecklarbehörighet krävs 395 sysop 3317 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default skillnad 396 sysop 3318 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default (Skillnad mellan versioner) 397 sysop 10479 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Sidor som länkar till förgreningssidor 398 sysop 12234 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default Template:Förgrening 399 sysop 10481 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Följande artiklar länkar till ''förgreningssidor''. Länkarna behöver ofta ändras så att de länkar till en artikel istället.<br />En sida anses vara en förgreningssida om den länkar till $1. <br />Länkar från andra namnrymder är <i>inte</i> listade här. 400 sysop 3322 2005-02-05T07:56:30Z ShineB 35 eng->sv Wikibooks:Allmänt_förbehåll 401 sysop 3323 2005-02-03T21:57:46Z ShineB 35 eng->sv Förbehåll 402 sysop 3324 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Dubbla omdirigeringar 403 sysop 10483 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default <b>OBS!</b> Denna lista kan innehålla falska resultat. Detta betyder normalt att det finns ytterligare text under den första #REDIRECT.<br />Varje rad innehåller en länk till den första och andra omdirigering och den första raden av den andra omdirigeringen ger oftast den "riktiga" artikeln, vilket egentligen den första omdirigeringen ska peka på. 404 sysop 3326 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Redigera 405 sysop 3327 2005-02-03T21:59:00Z ShineB 35 eng->sv Redigeringskommentaren var: "<i>$1</i>". 406 sysop 3328 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Redigeringskonflikt: $1 407 sysop 10486 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Redigera sidans nuvarande version 408 sysop 4964 2005-07-08T16:43:57Z Marsve 26 Redigera grupp 409 sysop 3331 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Redigeringshjälp 410 sysop 3332 2005-02-03T22:00:09Z ShineB 35 eng->sv (hoppas detta blir rätt) Wikibooks:Hur_man_redigerar_en_sida 411 sysop 3333 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Redigerar $1 412 sysop 5630 2005-08-18T07:51:15Z ShineB 35 kommentar->ny rubrik Redigerar $1 (ny rubrik) 413 sysop 5631 2005-08-18T07:52:15Z ShineB 35 språkvård <strong>VARNING: Du redigerar en gammal version av denna sida. Om du sparar den kommer alla ändringar som har gjorts sedan denna version att skrivas över.</strong> 414 sysop 3336 2005-02-03T22:04:19Z ShineB 35 eng->sv Redigerar $1 (avsnitt) 415 sysop 3337 2005-02-03T22:04:54Z ShineB 35 eng->sv redigera 416 sysop 10490 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Redigera denna sida 417 sysop 4965 2005-07-08T16:44:41Z Marsve 26 Redigera användargrupper 418 sysop 3340 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Hindra andra användare från att skicka e-post till dig 419 sysop 3341 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Har du glömt ditt lösenord, så kan du få ett nytt lösenord skickat till din e-post 420 sysop 3342 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Från 421 sysop 3343 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Meddelande 422 sysop 3344 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Skicka e-post till annan användare 423 sysop 3345 2005-02-03T22:07:15Z ShineB 35 språk Om den här användaren har skrivit in en korrekt e-postadress i sina användarinställningar, kommer formuläret nedan att skicka ett meddelande. Den e-postadress du angivit i dina användarinställningar kommer att skrivas i "Från"-fältet i detta e-post, så mottagaren har möjlighet att svara. 424 sysop 5632 2005-08-18T07:53:26Z ShineB 35 -t Skicka 425 sysop 12235 2006-08-31T19:25:23Z MediaWiki default E-post har nu skickats 426 sysop 3348 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Din e-post har skickats. 427 sysop 3349 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Ämne 428 sysop 3350 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Till 429 sysop 3351 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Skicka e-post till den här användaren 430 sysop 3352 2005-02-05T07:58:31Z ShineB 35 eng->sv Filen du laddade upp verkar vara tom. Detta kan bero på ett stavfel i filnamnet. Var vänlig och kontrollera om du verkligen vill ladda upp denna fil. 431 sysop 5633 2005-08-18T07:54:52Z ShineB 35 språkvård Ange anledningen till varför sidan skrivskyddats, och uppskatta också ungefär hur länge sidan bör hållas låst. 432 sysop 3354 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Fel 433 sysop 3355 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Fel 434 sysop 10492 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Före tömning: '$1' 435 sysop 3357 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default sidan var tom 436 sysop 10493 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Före radering: '$1' 437 sysop 5634 2005-08-18T07:57:44Z ShineB 35 språkvård Någon har ändrat den här sidan efter att du började att redigera den. Det översta textblocket innehåller den nuvarande texten, och din version syns i det nedersta blocket. Om du infogar dina ändringar i texten i den översta rutan, bibehålls alla ändringar - både dina, och den andres. <strong>Endast</strong> texten i den översta textboxen sparas när du trycker "Spara sida". <p> 438 sysop 10633 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Exportsidor 439 sysop 10635 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Inkludera endast den nuvarande versionen, inte hela historien 440 sysop 12247 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Du kan exportera en eller flera sidors text och versionshistorik i XML-format. Filen kan sedan importeras till en annan MediaWiki-wiki m h a sidan Special:Import (importera). För att exportera sidor skriv in artikeluppslagen i rutan nedan, en sida per rad. Välj om du vill exportera den nuvarande versionen tillsammans med alla de gamla, med sidans historik, eller bara den nuvarande versionen med information om den sista redigeringen. I det sistnämnda fallet kan du även använda en länk, exempel [[Special:Export/{{Mediawiki:Mainpage}}]] för sidan {{Mediawiki:Mainpage}}. 441 sysop 3363 2005-02-05T07:59:37Z ShineB 35 eng->sv http://www.example.com länkens namn 442 sysop 3364 2005-02-05T08:00:26Z ShineB 35 eng->sv Extern länk (kom ihåg prefixet http://) 443 sysop 3365 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default FAQ 444 sysop 3366 2005-02-03T22:08:22Z ShineB 35 Wikipedia->Wikibooks Wikibooks:FAQ 445 sysop 3367 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default feb 446 sysop 3368 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default februari 447 sysop 3369 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Matning: 448 sysop 3370 2005-02-03T22:09:05Z ShineB 35 til->till Kunde inte kopiera filen "$1" till "$2". 449 sysop 3371 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Kunde inte radera filen "$1". 450 sysop 3372 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Beskrivning 451 sysop 4991 2005-07-08T17:05:39Z Marsve 26 Det finns redan en fil med detta namn. Titta på $1, såvida du inte är säker på att du vill ändra den. 452 sysop 4992 2005-07-08T17:06:15Z Marsve 26 Fil saknas 453 sysop 3375 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Filnamn 454 sysop 3376 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Kunde inte hitta filen "$1". 455 sysop 5635 2005-08-18T07:59:26Z ShineB 35 stavn Kunde inte byta namn på filen "$1" till "$2". 456 sysop 4994 2005-07-08T17:16:58Z Marsve 26 Källa 457 sysop 4995 2005-07-08T17:17:28Z Marsve 26 Status vad gäller upphovsrätt 458 sysop 10643 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Filen "$1" laddades upp korrekt. Följ länken ($2) till beskrivningssidan, och fyll där i information om filen: var den kommer ifrån, när den skapades, vem som gjort den, om själva innehållet, och så mycket om möjligt annat du vet om den. 459 sysop 3381 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Fel: Kunde inte sända formulär 460 sysop 3382 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default fredag 461 sysop 4996 2005-07-08T17:17:57Z Marsve 26 GEO-koordinater 462 sysop 3384 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default hämta bildlista 463 sysop 4763 2005-07-03T14:17:03Z MediaWiki default <form method="get" action="http://www.google.com/search" id="googlesearch"> <input type="hidden" name="domains" value="{{SERVER}}" /> <input type="hidden" name="num" value="50" /> <input type="hidden" name="ie" value="$2" /> <input type="hidden" name="oe" value="$2" /> <input type="text" name="q" size="31" maxlength="255" value="$1" /> <input type="submit" name="btnG" value="$3" /> <div> <input type="radio" name="sitesearch" id="gwiki" value="{{SERVER}}" checked="checked" /><label for="gwiki">{{SITENAME}}</label> <input type="radio" name="sitesearch" id="gWWW" value="" /><label for="gWWW">WWW</label> </div> </form> 464 sysop 3386 2005-02-03T22:11:12Z ShineB 35 eng->sv Fyll i från webbläsaren 465 sysop 3387 2005-02-03T22:11:59Z ShineB 35 eng->sv Rubriktext 466 sysop 3388 2005-02-03T22:12:51Z ShineB 35 eng->sv Nivå 2-rubrik 467 sysop 3389 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Hjälp 468 sysop 3390 2005-02-03T22:13:42Z ShineB 35 Wikipedia->Wikibooks Wikibooks:Hjälp 469 sysop 10661 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Göm 470 sysop 3392 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default göm 471 sysop 5016 2005-07-08T18:02:11Z Marsve 26 historik 472 sysop 6096 2005-10-01T08:44:20Z ShineB 35 -ett mellanslag Förklaring: (nuvarande) = skillnad mot den nuvarande versionen, (föregående) = skillnad mot den föregående versionen, M = mindre ändring 473 sysop 3395 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Versionshistorik 474 sysop 3396 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default - 475 sysop 3397 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Historik 476 sysop 3398 2005-02-03T22:16:47Z ShineB 35 eng->sv Varning: Sidan du ska radera har en versionshistorik: 477 sysop 3399 2005-02-03T22:17:30Z ShineB 35 eng->sv Horisontell linje (använd sparsamt) 478 sysop 10667 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Ignorera varning och spara ändå. 479 sysop 5019 2005-07-08T18:03:34Z Marsve 26 Filnamnet "$1" innehåller tecken som inte är tillåtna i sidtitlar. Var vänlig byt namn på filen och försök ladda upp igen. 480 sysop 3402 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Visa alla bilder med namn som matchar 481 sysop 3403 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Sök 482 sysop 5021 2005-07-08T18:04:32Z Marsve 26 Exempel.jpg 483 sysop 5020 2005-07-08T18:04:11Z Marsve 26 Inbäddad bild 484 sysop 3406 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Bildlänk 485 sysop 3407 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Bildlista 486 sysop 12266 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Nedan finns en lista med <strong>$1</strong> {{plural:$1|bild|bilder}} sorterad <strong>$2</strong>. 487 sysop 5637 2005-08-18T08:02:56Z ShineB 35 bilder->bilders storlek Begränsa bilders storlek på bildbeskrivningssidor till: 488 sysop 3410 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Visa bildsida 489 sysop 10671 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Återställningen av nyare artikelversion lyckades 490 sysop 3412 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default ta bort 491 sysop 3413 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default beskrivning 492 sysop 10672 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Beskrivning: (nuvarande) = detta är den nuvarande bilden, (ta bort) = ta bort den gamla version, (återgå) = återgå till en gammal version. <br /><i>Klicka på ett datum för att se bilden som laddades upp den dagen</i>. 493 sysop 5638 2005-08-18T08:03:42Z ShineB 35 historia->historik Bildhistorik 494 sysop 10673 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Bildtext: (beskrivning) = visa/redigera bildtext. 495 sysop 5024 2005-07-08T18:06:13Z Marsve 26 Importera sidor 496 sysop 5025 2005-07-08T18:06:38Z Marsve 26 Import misslyckad: $1 497 sysop 10684 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Det föreligger en konflikt i versionshistoriken (kanske har denna sida importerats tidigare) 498 sysop 5027 2005-07-08T18:08:00Z Marsve 26 Tom eller ingen text 499 sysop 5028 2005-07-08T18:41:09Z Marsve 26 Importen lyckades! 500 sysop 5029 2005-07-08T18:41:50Z Marsve 26 Exportera filen från ursprungs-wikin genom Special:Export, spara den till din hårddisk och ladda upp den här. 501 sysop 3423 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Information 502 sysop 3424 2005-02-03T22:19:50Z ShineB 35 eng->sv Klicka på en knapp för att få en exempeltext 503 sysop 5030 2005-07-08T18:43:37Z Marsve 26 Skriv in den text du vill ha formaterad. \n Den kommer att visas i info-lådan för kopiera-klistra in.\nExempel:\n$1\nger:\n$2 504 sysop 5031 2005-07-08T18:44:07Z Marsve 26 Information om sida 505 sysop 3427 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Internt fel 506 sysop 5032 2005-07-08T18:44:35Z Marsve 26 Interwiki-länkar 507 sysop 5035 2005-07-08T18:45:59Z Marsve 26 Ogiltigt IP-intervall. 508 sysop 3430 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default IP-adress 509 sysop 5037 2005-07-08T18:47:05Z Marsve 26 Förfallotiden ogiltig 510 sysop 5038 2005-07-08T18:47:28Z Marsve 26 Löper ut 511 sysop 3433 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Lista över blockerade IP-adresser 512 sysop 3434 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Anledning 513 sysop 3435 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Blockera den här IP-adressen 514 sysop 10697 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Ta bort blockeringen av den här adressen 515 sysop 3437 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Blockeringen för IP-adressen "$1" har tagits bort 516 sysop 3438 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default ISBN 517 sysop 5639 2005-08-18T08:09:17Z ShineB 35 länka vidare sida->transportsida transportsida 518 sysop 3440 2005-02-03T22:21:24Z ShineB 35 eng->sv Kursiv text 519 sysop 3441 2005-02-03T22:21:48Z ShineB 35 eng->sv Kursiv text 520 sysop 5041 2005-07-08T18:56:44Z Marsve 26 Problem med artikeln '$1', ogiltigt namn... 521 sysop 3443 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default jan 522 sysop 3444 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default januari 523 sysop 3445 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default jul 524 sysop 3446 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default juli 525 sysop 3447 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default jun 526 sysop 3448 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default juni 527 sysop 10702 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Bilder bör inte vara större än $1 bytes, denna är $2 bytes 528 sysop 3450 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default föregående 529 sysop 10704 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Sidan ändrades senast $1. 530 sysop 10705 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Den här sidan ändrades senast $1 av $2. 531 sysop 3453 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Rad $1: 532 sysop 5043 2005-07-08T18:57:59Z Marsve 26 länkens namn 533 sysop 10708 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Intern länk 534 sysop 3456 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default (Länklista) 535 sysop 10709 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Följande sidor länkar hit: 536 sysop 10710 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Följande sidor länkar till denna bild: 537 sysop 10711 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default /^([a-z]+)(.*)$/sD 538 sysop 5044 2005-07-08T18:58:49Z Marsve 26 Lista över administratörer 539 sysop 3461 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default lista 540 sysop 3462 2005-02-03T22:23:10Z ShineB 35 eng->sv forts. 541 sysop 3463 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Användarlista 542 sysop 3464 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Läser sidans versioner 543 sysop 3465 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default läser version för att se skillnad 544 sysop 3466 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Lokal tid 545 sysop 3467 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Lås databasen 546 sysop 3468 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Ja, jag vill verkligen låsa databasen. 547 sysop 3469 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Lås databas 548 sysop 3470 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Databasen har låsts 549 sysop 10713 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Databasen är nu låst. <br />Kom ihåg att ta bort låsningen när du är färdig med ditt underhåll. 550 sysop 10714 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default En låsning av databasen hindrar alla användare från att redigera sidor, ändra inställningar och andra saker som kräver ändringar i databasen. Bekräfta att du verkligen vill göra detta, och att du kommer att låsa upp databasen när underhållet är utfört. 551 sysop 3473 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Du har inte bekräftat låsningen. 552 sysop 5045 2005-07-08T18:59:44Z Marsve 26 Loggar 553 sysop 3475 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Logga in 554 sysop 6741 2005-12-02T02:47:28Z MediaWiki default 555 sysop 3477 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Inloggningsproblem 556 sysop 10718 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Användarinloggning 557 sysop 10719 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default <b>Det uppstod problem vid inloggningen.</b><br />Pröva igen! 558 sysop 3480 2005-02-05T08:04:11Z ShineB 35 eng->sv Inloggning är inte nödvändig för att läsa och skriva i Wikibooks, men det har många fördelar. Bland annat får du tillgång till en rad användbara finesser och personliga inställningar. (Inloggningen använder cookies.) 559 sysop 5046 2005-07-08T19:00:41Z Marsve 26 Du måste [[special:Userlogin|logga in]] för att se andra sidor. 560 sysop 5047 2005-07-08T19:01:11Z Marsve 26 Inloggning krävs 561 sysop 3483 2005-02-03T22:24:31Z ShineB 35 wikipedia->Wikibooks Du är nu inloggad på Wikibooks med användarnamnet "$1". 562 sysop 3484 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Inloggningen lyckades 563 sysop 3485 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Logga ut 564 sysop 5640 2005-08-18T08:11:32Z ShineB 35 i stort sett samma som wp Du är nu utloggad från ditt användarkonto på Svenska Wikibooks. 565 sysop 10721 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Användarutloggning 566 sysop 3488 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Föräldralösa sidor 567 sysop 3489 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Långa sidor 568 sysop 10723 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Om du använder en väldigt gammal webbläsare kan du ha problem med att redigera den här artikeln, eftersom vissa äldre webbläsare inte klarar artiklar större än 32 kB, och den här är $1 kB. 569 sysop 5048 2005-07-08T19:01:53Z Marsve 26 Fel vid skickande av epost: $1 570 sysop 3492 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Sänd mig ett nytt lösenord 571 sysop 3493 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Ingen adress att skicka till 572 sysop 12299 2006-08-31T19:25:27Z MediaWiki default För att kunna skicka e-post till andra användare, måste du vara [[Special:Userlogin|inloggad]] och ha angivit en korrekt e-postadress i dina [[Special:Preferences|användarinställningar]]. 573 sysop 3495 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Huvudsida 574 sysop 5049 2005-07-08T19:02:41Z Marsve 26 För anpassning av användargränssnittet, se [[:m:MediaWiki localization|dokumentation]]. För hjälp med användning och konfiguration, se [[:m:Help:Contents|användarguiden]] på Meta. 575 sysop 10725 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Installation av wikimjukvara klar. 576 sysop 3498 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Underhållssida 577 sysop 3499 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Tillbaka till underhållssidorna 578 sysop 3500 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Den här sidan innehåller flera verktyg för att sköta sidan. Vissa av dessa funktioner tenderar att stressa databasen (allt tar lång tid), så var snäll och tryck inte på reloadknappen varje gång du gjort en liten ändring. 579 sysop 5642 2005-08-18T08:14:18Z ShineB 35 språkvård Ge en användare administratörsrättigheter 580 sysop 5643 2005-08-18T08:15:17Z ShineB 35 eng->sv <b>Det gick inte att ge användaren "$1" administratörsrättigheter. (Skrev du rätt namn?)</b> 581 sysop 5644 2005-08-18T08:15:55Z ShineB 35 eng->sv Användarens namn: 582 sysop 5645 2005-08-18T08:16:31Z ShineB 35 eng->sv <b>Användaren "$1" är nu administratör</b> 583 sysop 5646 2005-08-18T08:17:02Z ShineB 35 eng->sv Ge den här användaren administratörsrättigheter 584 sysop 5647 2005-08-18T08:17:42Z ShineB 35 eng->sv Det här formuläret används av byråkrater för att göra vanliga användare till administratörer. Skriv användarens namn i rutan och klicka på knappen för att göra användaren till administratör 585 sysop 5648 2005-08-18T08:18:30Z ShineB 35 eng->sv Gör en användare till administratör 586 sysop 3508 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default mar 587 sysop 3509 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default mars 588 sysop 5051 2005-07-08T19:04:28Z Marsve 26 Märk upp som patrullerad 589 sysop 4801 2005-07-03T14:17:03Z MediaWiki default [$1] 590 sysop 5053 2005-07-08T19:05:57Z Marsve 26 Märk den här artikeln som patrullerad 591 sysop 5054 2005-07-08T19:06:25Z Marsve 26 Markerad som patrullerad 592 sysop 5055 2005-07-08T19:07:20Z Marsve 26 Den valda versionen har märkts som patrullerad. 593 sysop 5649 2005-08-18T08:19:29Z ShineB 35 språkvård Sökordet "$1" gav $2 träffar i uppslagsord, och $3 träffar i texten på artiklar. 594 sysop 3516 2005-02-05T08:05:36Z ShineB 35 eng->sv Rendera matematik 595 sysop 10728 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Kan inte skriva till eller skapa mapp för matematikresultat 596 sysop 10729 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Kan inte skriva till eller skapa temporär mapp för matematikresultat 597 sysop 5056 2005-07-08T19:23:14Z Marsve 26 Misslyckades med att tolka formel (se [[w:Wikipedia:Användarhandledning för TeX|användarhandledning för TeX]] för information om hur du skriver formler). 598 sysop 10730 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Konvertering till PNG-format misslyckades; kontrollera om latex, dvips, gs och convert är korrekt installerade 599 sysop 10731 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default regelfel 600 sysop 12301 2006-08-31T19:25:27Z MediaWiki default Applicationen texvc saknas; läs math/README för konfigureringsanvisningar. 601 sysop 3523 2005-02-03T22:26:40Z ShineB 35 eng->sv Skriv formeln här 602 sysop 5057 2005-07-08T19:23:55Z Marsve 26 syntaxfel 603 sysop 3525 2005-02-03T22:27:32Z ShineB 35 eng->sv Matematisk formel (LaTeX) 604 sysop 3526 2005-02-03T22:28:07Z ShineB 35 eng->sv okänt fel 605 sysop 3527 2005-02-03T22:28:30Z ShineB 35 eng->sv okänd funktion 606 sysop 3528 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default maj 607 sysop 3529 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default maj 608 sysop 10733 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Exempel.mp3 609 sysop 10734 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Länk till mediafil 610 sysop 10741 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Bildfilens namn måste vara minst tre bokstäver långt 611 sysop 5650 2005-08-18T08:21:09Z ShineB 35 samma som wp Liten ändring (m) 612 sysop 3534 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Sidor med felstavningar 613 sysop 3535 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Lista med vanliga stavfel 614 sysop 3536 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Följande sidor innerhåller vanliga felstavningar, som visas i $1. Den korrekta stavningen kanske ska se ut såhär. 615 sysop 5651 2005-08-18T08:23:18Z ShineB 35 språkvård, bugzillalänk Databasen borde ha funnit sidan "$1", men det gjorde den inte. Den vanligaste orsaken till denna typ av fel är vanligen en utdaterad jämförelse mellan sidversioner (diff) eller en länk från versionshistoriken till en sida som raderats. Om inte något av detta stämmer, kan du ha hittat en bugg i mjukvaran. Rapportera gärna buggar direkt i [http://bugzilla.wikimedia.org/ Bugzilla]. Kom ihåg att notera url:en (webbadressen). 616 sysop 7674 2005-12-22T07:43:08Z MediaWiki default <b>Bild saknas</b><br /><i>$1</i> 617 sysop 3539 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Saknade språklänkar 618 sysop 3540 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Sök efter saknade språklänkar för 619 sysop 5723 2005-08-19T23:40:45Z MediaWiki default De här artiklarna är <i>inte</i> länkade till deras i $1. Redirects och undersidor visas <i>inte</i>. 620 sysop 3542 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default måndag 621 sysop 3543 2005-02-03T22:29:10Z ShineB 35 eng->sv Mer... 622 sysop 3544 2005-02-03T22:29:41Z ShineB 35 eng->sv Flytta sida 623 sysop 3545 2005-02-03T22:30:24Z ShineB 35 eng->sv flyttad till 624 sysop 3546 2005-02-03T22:30:53Z ShineB 35 eng->sv Inte inloggad 625 sysop 3547 2005-02-03T22:32:42Z ShineB 35 eng->sv Du måste vara en registrerad användare och <a href="{{localurl:Special:Userlogin}}">inloggad</a> för att kunna flytta en sida. 626 sysop 3548 2005-02-03T22:33:10Z ShineB 35 eng->sv Flytta sida 627 sysop 3549 2005-02-03T22:35:06Z ShineB 35 eng->sv Flytta sida 628 sysop 3550 2005-02-05T08:08:30Z ShineB 35 eng->sv Om en diskussionssida hör till sidan, kommer denna automatiskt att flyttas med '''om inte''' * Flytten spänner över flera namnrymder * En icke-tom diskussionssida redan existerar * Checkboxen nedan är urklickad. I så fall måste du flytta sidan manuellt om det är önskvärt. 629 sysop 5654 2005-08-18T08:27:38Z ShineB 35 samma text som wp Du håller på att byta namn på en sida, och flytta hela dess historia till det nya namnet. Den gamla sidan kommer att bli en omdirigeringssida till den nya. Om det redan finns en sida på den avsedda destinationen går det inte att flytta sidan; man kan inte skriva över en sida, med historik och allt, som redan finns. Om du vill flytta en sida och det inte går, kan du kontakta en [[Special:Listusers/sysop|administratör]] och be om hjälp. Tänk på att en flyttning av en populär sida kan vara en drastisk förändring; se till att du satt dig in i konsekvenserna, innan du sätter igång. 630 sysop 3552 2005-02-05T08:10:53Z ShineB 35 eng->sv Flytta med diskussionssidan också. 631 sysop 10749 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Flytta denna sida 632 sysop 3554 2005-02-03T22:35:51Z ShineB 35 eng->sv HTML om möjligt annars PNG 633 sysop 3555 2005-02-03T22:36:33Z ShineB 35 eng->sv MathML om möjligt (experimentell) 634 sysop 3556 2005-02-03T22:37:19Z ShineB 35 eng->sv Rekommenderas för moderna webbläsare 635 sysop 3557 2005-02-03T22:37:54Z ShineB 35 eng->sv Rendera alltid PNG 636 sysop 3558 2005-02-03T22:38:31Z ShineB 35 eng->sv HTML om mycket enkel annars PNG 637 sysop 3559 2005-02-03T22:39:16Z ShineB 35 eng->sv Låt vara TeX (för textbaserade webbläsare) 638 sysop 3560 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Mina bidrag 639 sysop 3561 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Min sida 640 sysop 10750 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Min diskussionssida 641 sysop 5062 2005-07-08T19:29:01Z Marsve 26 Navigering 642 sysop 10751 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|byte|bytes}} 643 sysop 3565 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default $1 ändringar 644 sysop 3566 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default (Ny) 645 sysop 5656 2005-08-18T08:29:32Z ShineB 35 +copyrightvarning Du har klickat på en röd länk, en sida som inte finns ännu. Du kan hjälpa till genom att själv skriva vad du vet om ämnet i fältet nedan. Om du inte vill skriva något kan du bara trycka på "tillbaka" i din webbläsare. <b>OBS: Du får absolut inte kopiera in text från andra webbplatser utan deras uttryckliga tillstånd!</b> 646 sysop 5063 2005-07-08T19:29:35Z Marsve 26 Nykomlingar 647 sysop 5064 2005-07-08T19:29:54Z Marsve 26 Galleri över nya bilder 648 sysop 3570 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Du har $1. 649 sysop 3571 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default nya meddelanden 650 sysop 3572 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Ny sida 651 sysop 3573 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default N 652 sysop 3574 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Nya sidor 653 sysop 3575 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Nytt lösenord 654 sysop 5065 2005-07-08T19:30:28Z Marsve 26 Till det nya uppslagsordet 655 sysop 3577 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default (bara för nya användare) 656 sysop 3578 2005-02-03T22:40:34Z ShineB 35 eng->sv (öppnas i ett nytt fönster) 657 sysop 3579 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default nästa 658 sysop 5760 2005-08-26T19:45:50Z Marsve 26 Gå till nästa ändring → 659 sysop 3581 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default nästa $1 660 sysop 3582 2005-02-03T22:41:41Z ShineB 35 eng->sv Nästa sida ($1) 661 sysop 3583 2005-02-03T22:56:05Z ShineB 35 eng->sv Nyare version&rarr; 662 sysop 10754 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|länk|länkar}} 663 sysop 3585 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Du måste bekräfta att uppladdningen inte kränker någon copyright 664 sysop 5657 2005-08-18T08:33:03Z ShineB 35 nästan som texten på wp <div class="plainlinks" style="border: 1px solid #ccc; padding: 7px;">'''Svenska Wikibooks har inte någon artikel om "{{PAGENAME}}" ännu.''' *Du kan '''[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|action=edit}} redigera den här sidan]''' för att skapa en ny artikel. *Du kan också [[Special:Search/{{PAGENAME}}|söka efter {{PAGENAME}}]] i andra artiklar på svenska Wikibooks. ---- *Om du har skapat artikeln under de senaste minuterna kan du ändå få upp denna sida ifall Wikibooks cache inte hunnit uppdateras. Vänligen vänta då en liten stund och se om artikeln syns senare innan du försöker skapa den igen. </div> 665 sysop 3587 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Du måste ange en anledning till varför du blockerar. 666 sysop 3588 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Kunde inte ansluta till databasen på $1 667 sysop 10756 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Inga ändringar hittades, som motsvarar dessa kriterier 668 sysop 3590 2005-02-05T08:13:42Z ShineB 35 eng->sv Wikibooks använder cookies för att logga in användare. Du har stängt av cookies i din webbläsare. Försök igen med stöd för cookies aktiverat. 669 sysop 3591 2005-02-05T08:14:50Z ShineB 35 eng->sv Användarkontot skapades, men du blev inte inloggad. Wikibooks använder cookies för att logga in användare. Du har stängt av cookies i din webbläsare. Om du slår på stöd för cookies kan du logga in med ditt nya användarnamn och lösenord. 670 sysop 10759 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Creative Commons RDF metadata avstängd på denna server. 671 sysop 10760 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Det finns ingen information tillgänglig om vem som bidragit till denna sida. 672 sysop 3594 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Kunde inte välja databasen $1 673 sysop 10761 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Dublin Core RDF metadata avstängt på den här servern. 674 sysop 10762 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Användaren "$1" har inte registrerat någon e-postadress. 675 sysop 10763 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Den här användaren har antingen inte angivet en korrekt e-postadress, valt att inte ta emot mail från andra användare, eller inte verifierat sin e-postadress. 676 sysop 3598 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Ingen e-postadress 677 sysop 5756 2005-08-24T17:52:36Z Mike 6 lagar <span style="font-size: 135%; font-weight: bold; margin-left: .6em">Det finns ingen artikel med den titeln</span> <span style="display: block; margin: 1.5em 2em"> Du kan själv [[$1|skapa en artikel]] med den titeln om du vill. 678 sysop 5658 2005-08-18T08:34:58Z ShineB 35 historia->historik Det finns ingen versionshistorik för den här sidan. 679 sysop 5069 2005-07-08T19:34:44Z Marsve 26 Ingenting att se. 680 sysop 3602 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Inga sidor länkar hit. 681 sysop 10767 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Inga sidor länkar till den här bilden. 682 sysop 10770 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Du har angett ett ogiltigt användarnamn. 683 sysop 5659 2005-08-18T08:36:23Z ShineB 35 språkvård, fix <strong>Observera:</strong>: Sökningar utan träffar beror ofta på att man försöker söka efter vanliga ord som "har" och "från". Dessa indexeras inte, och fungerar inte som söktermer. Försök istället hitta mera specifika ord. 684 sysop 5070 2005-07-08T19:35:37Z Marsve 26 <strong>VARNING: Din webbläsare saknar stöd för unicode. Var snäll åtgärda detta, innan du redigerar någon artikel.</strong> 685 sysop 10771 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Du har begärt en specialsida som {{SITENAME}}s programvara inte kan hitta. 686 sysop 3608 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Funktionen finns inte 687 sysop 8478 2006-02-26T02:08:00Z MediaWiki default Den funktion som specificerats i URL:en kan inte hittas av programvaran 688 sysop 12309 2006-08-31T19:25:28Z MediaWiki default Någon sådan specialsida finns inte 689 sysop 10772 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Det finns ingen användare som heter "$1". Kontrollera stavningen, eller använd formuläret nedan för att skapa ett nytt konto. 690 sysop 5071 2005-07-08T19:36:17Z Marsve 26 Det finns ingen användare som heter "$1". Kontrollera stavningen, eller använd formuläret nedan för att skapa ett nytt konto. 691 sysop 3613 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Den här wiki-servern kan inte erbjuda data i ett format som din klient kan läsa. 692 sysop 3614 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Inte en artikel 693 sysop 5660 2005-08-18T08:37:35Z ShineB 35 språkvård Du har inte angivit någon sida eller användare att utföra denna funktion på. 694 sysop 3616 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Inget mål 695 sysop 5661 2005-08-18T08:38:17Z ShineB 35 notera->obs <strong>Obs!</strong> 696 sysop 5662 2005-08-18T08:39:15Z ShineB 35 språkvård Det finns inga artiklar som innehåller sökordet 697 sysop 5663 2005-08-18T08:40:29Z ShineB 35 språkvård Det finns inget artikel vars titel överensstämmer med sökordet. 698 sysop 3620 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Ej inloggad 699 sysop 3621 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default nov 700 sysop 3622 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default november 701 sysop 10774 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Du har inga sidor i din övervakningslista. 702 sysop 5072 2005-07-08T19:37:04Z Marsve 26 Skriv in icke-wiki-formaterad text här 703 sysop 5073 2005-07-08T19:37:36Z Marsve 26 Strunta i wikiformatering 704 sysop 3626 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Kategori 705 sysop 3627 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Hjälp 706 sysop 3628 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Bild 707 sysop 3629 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Artikel 708 sysop 3630 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Media 709 sysop 10776 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default systemmeddelande 710 sysop 3632 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Speciell 711 sysop 3633 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Mall 712 sysop 3634 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Användarsida 713 sysop 5664 2005-08-18T08:41:38Z ShineB 35 om->sida Sida 714 sysop 5074 2005-07-08T19:38:16Z Marsve 26 Antal olika bidragsgivare (artikel): $1 715 sysop 5665 2005-08-18T08:42:15Z ShineB 35 space Antal redigeringar (artikel): $1 716 sysop 10779 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Antal olika bidragsgivare (diskussionssida): $1 717 sysop 10780 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Antal redigeringar (diskussionssida): $1 718 sysop 5076 2005-07-08T19:39:37Z Marsve 26 Användare som har sidan på sin övervakningslista: $1 719 sysop 10781 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|visning|visningar}} 720 sysop 3642 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default okt 721 sysop 3643 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default oktober 722 sysop 3644 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default OK 723 sysop 3645 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Gammalt lösenord 724 sysop 3646 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default original 725 sysop 3647 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Föräldralösa sidor 726 sysop 10783 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Baserad på arbete av $1. 727 sysop 3649 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default Andra språk 728 sysop 5077 2005-07-08T19:40:25Z Marsve 26 andra 729 sysop 3651 2005-02-03T22:44:07Z ShineB 35 eng->sv Flyttningen lyckades 730 sysop 3652 2005-02-03T22:44:57Z ShineB 35 eng->sv Sidan "[[$1]]" flyttades till "[[$2]]". 731 sysop 3653 2005-06-25T11:25:48Z MediaWiki default $1 - {{SITENAME}} 732 sysop 5666 2005-08-18T08:43:52Z ShineB 35 språkvård, wikipedia->wikibooks Någon - förmodligen du - har från IP-numret $1 bett oss sända dig ett nytt lösenord för ditt användarkonto på Wikibooks. Lösenordet för användaren "$2" är nu "$3". Du bör nu logga in, och byta lösenord. 733 sysop 5667 2005-08-18T08:44:24Z ShineB 35 pedia->books Nytt lösenord från Wikibooks 734 sysop 10784 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Ett nytt lösenord har skickats till den e-postadress som användaren "$1" har registrerat. När du får meddelandet, var god logga in igen. 735 sysop 3657 2005-02-03T22:46:31Z ShineB 35 eng->sv Följande data kommer från ett cacheminne och kan vara något föråldrat: 736 sysop 3658 2005-02-03T22:48:52Z ShineB 35 eng->sv Denna funktion har tyvärr stängts av tillfälligt eftersom den gör databasen så långsam att ingen kan använda wikin. 737 sysop 3659 2005-02-03T22:49:44Z ShineB 35 eng->sv Här är en sparad kopia från $1: 738 sysop 3660 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Personliga verktyg 739 sysop 3661 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Populära sidor 740 sysop 5668 2005-08-18T08:45:56Z ShineB 35 kollektiv->deltagar Deltagarportal 741 sysop 5669 2005-08-18T08:47:41Z ShineB 35 Kollektivportal->Portalen {{ns:4}}:Portalen 742 sysop 3664 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Skicka en kommentar 743 sysop 3665 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default {{SITENAME}} körs med hjälp av [http://www.mediawiki.org/ MediaWiki], en öppen källkods-wikimotor. 744 sysop 3666 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sök 745 sysop 5674 2005-08-18T08:49:56Z ShineB 35 eng->sv, språkvård Sök i namnrymderna :<br /> $1<br /> $2 Lista omdirigeringar &nbsp; Sök efter $3 $9 746 sysop 3668 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Inställningar 747 sysop 3669 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default * <strong>Real name</strong> (optional): if you choose to provide it this will be used for giving you attribution for your work.<br /> * <strong>Email</strong> (optional): Enables people to contact you through the website without you having to reveal your email address to them, and it can be used to send you a new password if you forget it. 748 sysop 3670 2005-02-03T22:50:40Z ShineB 35 eng->sv Diverse inställningar 749 sysop 3671 2005-02-03T22:51:50Z ShineB 35 eng->sv Användaruppgifter 750 sysop 3672 2005-02-03T22:53:07Z ShineB 35 eng->sv Senaste ändringarna och gräns för visning av korta artiklar 751 sysop 5675 2005-08-18T08:51:54Z ShineB 35 ip-nummer->användarnummer Du är inloggad som "$1". Ditt användarnummer är $2. 752 sysop 3674 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Du är inte inloggad 753 sysop 12313 2006-08-31T19:25:29Z MediaWiki default Du måste vara [[Special:Userlogin|inloggad]] för att kunna ändra i inställningar. 754 sysop 5676 2005-08-18T08:52:47Z ShineB 35 från minne->ursprungsvärdena Inställningarna har återställts till ursprungsvärdena. 755 sysop 3677 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Förhandsgranska 756 sysop 5725 2005-08-19T23:40:45Z MediaWiki default Den här förhandsvisningen är resultatet av den redigerbara texten ovanför, så som det kommer att se ut om du väljer att spara. 757 sysop 3679 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Observera att detta är en förhandsvisning, och att sidan ännu inte sparats! 758 sysop 5761 2005-08-26T19:45:52Z Marsve 26 ← Gå till föregående ändring 759 sysop 3681 2005-02-03T22:54:47Z ShineB 35 eng->sv &larr;Äldre version 760 sysop 3682 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default förra $1 761 sysop 10792 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Utskriftsvänlig version 762 sysop 10796 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Skrivskydda 763 sysop 5083 2005-07-08T19:44:20Z Marsve 26 Anledning till skydd av sidan 764 sysop 5677 2005-08-18T08:54:36Z ShineB 35 eng->sv skyddade "[[$1]]" 765 sysop 3687 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Skyddad sida 766 sysop 5678 2005-08-18T08:55:51Z ShineB 35 länk till wp istället för röd länk så länge <strong>VARNING: Den här sidan har låsts så att bara administratörer kan redigera den. Försäkra dig om att du följer rekommendationerna för [[w:Wikipedia:Skyddade sidor|skyddade sidor]]</strong> 767 sysop 5084 2005-07-08T19:45:59Z Marsve 26 Denna sida har skrivskyddats, för att hindra redigering. Du kan se och kopiera källkoden, men inte ändra den. 768 sysop 5679 2005-08-18T08:56:55Z ShineB 35 eng->sv Skrivskydd 769 sysop 5680 2005-08-18T08:57:37Z ShineB 35 eng->sv Detta är en lista över applicerande och borttagande av skrivskydd. 770 sysop 5681 2005-08-18T08:58:16Z ShineB 35 eng->sv Enbart skydd mot flyttning av sida 771 sysop 3693 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Skydda sida 772 sysop 3694 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default (give a reason) 773 sysop 5682 2005-08-18T08:58:45Z ShineB 35 eng->sv (Skyddar "$1") 774 sysop 10804 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Skydda denna sida 775 sysop 10805 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Proxy-block 776 sysop 5683 2005-08-18T09:00:12Z ShineB 35 eng->sv, enl wp Din IP-adress har blivit blockerad eftersom det finns en öppen proxy på samma adress. Öppna proxies blockeras automatiskt eftersom de ofta utnyttjas av vandaler som vill agera anonymt på nätet. Var vänlig och kontakta din internetleverantör eller din organisations tekniska support och förklara att de måste "stänga" proxyn, inte bara för att Du ska kunna bidra till Wikibooks, utan också för att proxyn i nuläget är en allvarlig säkerhetsrisk som kan komma exploateras av samvetlösa personer för olika typer av missbruk! 777 sysop 5684 2005-08-18T09:00:53Z ShineB 35 eng->sv Utfört. 778 sysop 3700 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default http://www.ncbi.nlm.nih.gov/entrez/query.fcgi?cmd=Retrieve&db=pubmed&dopt=Abstract&list_uids=$1 779 sysop 10806 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Bläddra igenom 780 sysop 3702 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Redigera 781 sysop 10807 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Hitta 782 sysop 3704 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Mina inställningar 783 sysop 3705 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sidinformation 784 sysop 3706 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sidinställningar 785 sysop 3707 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Inställningar för snabbmeny 786 sysop 3708 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default This preference only works in the 'Standard' and the 'CologneBlue' skin. 787 sysop 5685 2005-08-18T09:01:52Z ShineB 35 eng->sv Specialsidor 788 sysop 3710 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Skicka fråga 789 sysop 3711 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Frågan genomfördes korrekt 790 sysop 3712 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Slumpartikel 791 sysop 4823 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Special:Random 792 sysop 10809 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Möjligheten för administratörer att blockera intervall av IP-adresser har stängts av. 793 sysop 3715 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default i $4 form; $1 mindre ändringar; $2 andra namnrum; $3 mer än en redigering. 794 sysop 5686 2005-08-18T09:04:00Z ShineB 35 +<br>$3 Visa de senaste $1 ändringarna under de senaste $2 dagarna<BR> $3 795 sysop 10812 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Visa ändringar efter $1 796 sysop 5687 2005-08-18T09:05:27Z ShineB 35 eng->sv ; $1 redigeringar från registrerade användare 797 sysop 3719 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Läser senaste redigerade sidor 798 sysop 10813 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default (som "$1" länkar till) 799 sysop 10814 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Nedan visas de senaste <strong>$1</strong> ändringarna under de senaste <strong>$2</strong> dagarna, per $3. 800 sysop 10815 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Nedan visas de senaste <strong>$1</strong> ändringarna sedan <strong>$2</strong>. 801 sysop 12315 2006-08-31T19:25:29Z MediaWiki default Patrullering av Senaste ändringar är avstängd. 802 sysop 12316 2006-08-31T19:25:29Z MediaWiki default Funktionen "patrullering av Senaste ändringar" är tillfälligt avstängd. 803 sysop 3725 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Databasen är skrivskyddad 804 sysop 10825 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Databasen är tillfälligt låst för ändringar, förmodligen på grund av rutinmässigt underhåll. Efter avslutat arbete kommer den att återgå till normalläge. Den utvecklare som skrivskyddade den har angivit följande anledning: <p>$1 805 sysop 10826 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default <strong>VARNING: Databasen är tillfälligt låst för underhåll. Du kommer inte att kunna spara dina ändringar just nu. Det kan vara klokt att kopiera över texten till din egen dator, tills databasen är upplåst igen.</strong> 806 sysop 3728 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Senaste ändringarna 807 sysop 3729 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Special:Recentchanges 808 sysop 10827 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Antalet artiklar i "senaste ändringarna": 809 sysop 10828 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Ändringar på angränsande sidor 811 sysop 3732 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default (Omdirigerad från $1) 812 sysop 10832 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Automatisk inloggning i framtiden. 813 sysop 3734 2005-02-04T11:07:52Z ShineB 35 eng->sv Ta bort markerade sidor från listan 814 sysop 3735 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Borttagen från övervakningslista 815 sysop 3736 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sidan "$1" har blivit borttagen från din övervakningslista 816 sysop 5689 2005-08-18T09:08:27Z ShineB 35 eng->sv Tar bort markerade artiklar från övervakningslistan... 817 sysop 10833 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Återställ ursprungliga inställningar 818 sysop 10834 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default {{PLURAL:$1|en raderad version|$1 raderade versioner}} 819 sysop 10838 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Träffar per sida 820 sysop 10839 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Den här artikeln är hämtad från $1 821 sysop 3742 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Tillbaka till $1. 822 sysop 10840 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Upprepa det nya lösenordet 823 sysop 10841 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ladda upp på nytt 824 sysop 3745 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Tillbaka till uppladdningsformulär. 825 sysop 10857 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Återgått till tidigare version 826 sysop 3747 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default återgå 827 sysop 3748 2005-03-01T12:31:15Z Marsve 26 Återställd till senaste redigering av $1 828 sysop 10859 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Versionshistorik 829 sysop 3750 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Versionen från $1 830 sysop 5690 2005-08-18T09:10:09Z ShineB 35 eng->sv Versionen från $1; $2<br />$3 | $4 831 sysop 3752 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Versionen hittades inte 832 sysop 7684 2005-12-22T07:43:08Z MediaWiki default Den gamla versionen av den sida du frågade efter kan inte hittas. Kontrollera den URL du använde för att nå den här sidan. 833 sysop 5277 2005-07-29T11:12:55Z MediaWiki default http://www.ietf.org/rfc/rfc$1.txt 834 sysop 10861 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Rättigheter: 835 sysop 10866 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Rulla tillbaka ändringar 836 sysop 10867 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Återställning 837 sysop 10868 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Tillbakarullning misslyckades 838 sysop 10869 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default rulla tillbaka 839 sysop 3760 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Rader 840 sysop 3761 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default lördag 841 sysop 3762 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Spara 842 sysop 10870 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Dina inställningar har sparats 843 sysop 3764 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Spara fil 844 sysop 3765 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Save Group 845 sysop 3766 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Spara inställningar 846 sysop 10871 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Spara användargrupper 847 sysop 3768 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sök 848 sysop 3769 2005-02-05T08:18:28Z ShineB 35 eng->sv <p>Fulltextssökningen har tyvärr stängts av tillfälligt på grund av prestandaproblem. Tills detta har åtgärdats kan du använda Google-sökningen nedan. Denna kan dock vara något föråldrad.</p> 849 sysop 3770 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sökresultat 850 sysop 10877 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Sökresultat 851 sysop 12326 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default Läs mera om [[Project:Sökning|sökning på {{SITENAME}}]]. 852 sysop 5729 2005-08-19T23:40:45Z MediaWiki default → 853 sysop 10879 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Välj en nyare version för jämförelse 854 sysop 10880 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Välj en äldre version för jämförelse 855 sysop 3776 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Andra frågor än "SELECT" får endast utföras av Wikipedias utvecklare. 856 sysop 3777 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sidor med länkar till sig själva 857 sysop 3778 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Följande sidor innehåller länkar till sig själv, vilket de inte ska göra. 858 sysop 3779 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default sep 859 sysop 3780 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default september 860 sysop 3781 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default There were serious xhtml markup errors detected by tidy. 861 sysop 10883 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Serverns klocka är 862 sysop 10887 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default <b>"$1"s användarrättigheter kunde inte ställas in. (Skrev du in användarnamnet korrekt?)</b> 863 sysop 10888 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Inställning av användarrättigheter 864 sysop 10889 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Gör till byråkrat 865 sysop 10891 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Denna fil är uppladdad som delad, och kan användas av andra projekt. 866 sysop 3787 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Korta sidor 867 sysop 10894 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa 868 sysop 10895 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ladda ner högupplöst version ($1x$2, $3 KB) 869 sysop 5691 2005-08-18T09:11:38Z ShineB 35 eng->sv $1 små redigeringar | $2 robotredigeringar | $3 redigeringar av inloggade användare 870 sysop 3791 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Nedan visas <b>$1</b> resultat som startar med nummer <b>$2</b>. 871 sysop 10897 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Nedan visas <b>$3</b> resultat, som börjar med #<b>$2</b>. 872 sysop 10898 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa de senaste $1 bilderna sorterade $2. 873 sysop 10900 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa förhandsgranskning 874 sysop 3795 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default visa 875 sysop 10901 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Din signatur med tidsstämpel 876 sysop 3797 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default siteadmin level 877 sysop 3798 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Site Settings 878 sysop 3799 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Page caching 879 sysop 3800 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Cookies 880 sysop 3801 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Debugging 881 sysop 3802 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Features 882 sysop 3803 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Images 883 sysop 3804 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Memcache Daemon 884 sysop 3805 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Performance 885 sysop 3806 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Permissions 886 sysop 3807 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default User banning 887 sysop 3808 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Performance settings 888 sysop 3809 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Maintenance mode: Disable write access 889 sysop 3810 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Whitelist mode 890 sysop 3811 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Allow to include external images into articles 891 sysop 3812 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default By default, blocks expire after: 892 sysop 3813 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default When in miser mode, disable all query pages, not only "expensive" ones 893 sysop 3814 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Hit counter update frequency 894 sysop 3815 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Enable miser mode, which disables most "expensive" features 895 sysop 3816 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Readonly mode 896 sysop 3817 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Readonly message file 897 sysop 3818 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Show IP in header (for non-logged in users) 898 sysop 3819 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sysops may block IP-ranges 899 sysop 3820 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sysops may block logged-in users 900 sysop 3821 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Enable experimental dmoz-like category browsing. Outputs things like: Encyclopedia > Music > Style of Music > Jazz 901 sysop 3822 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Enable categories 902 sysop 3823 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Use database messages for user interface labels 903 sysop 3824 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Generate a watchlist once every hour or so 904 sysop 3825 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default The hour or so mentioned above (in seconds): 905 sysop 3826 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Developers may create accounts for users 906 sysop 3827 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sysops may create accounts for users 907 sysop 3828 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Users may create accounts themself 908 sysop 3829 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Users must be logged in to edit 909 sysop 3830 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Anonymous users may only read these pages: 910 sysop 3831 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Statistiksida 911 sysop 10902 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default I databasen finns just nu <b>$1</b> sidor, inklusive diskussionssidor, sidor om {{SITENAME}}, korta stumpartiklar, omdirigeringssidor, och andra sidor som inte kan räknas som artiklar. Om man tar bort ovanstående, återstår <b>$2</b> riktiga artiklar. '''$8''' filer har laddats upp. Sedan denna wiki startades har sidor visats totalt <b>$3</b> gånger, och <b>$4</b> sidor har ändrats. Detta är i genomsnitt <b>$5</b> ändringar per sida, och <b>$6</b> sidvisningar per ändring. [http://meta.wikimedia.org/wiki/Help:Job_queue Jobbkön]s längd är för tillfället '''$7'''. 912 sysop 7685 2005-12-22T07:43:08Z MediaWiki default 913 sysop 3834 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Donationer 914 sysop 12332 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default Project:Donationer 915 sysop 3836 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default {{SITENAME}} 916 sysop 5732 2005-08-19T23:40:45Z MediaWiki default {{SITENAME}} användare $1 917 sysop 5733 2005-08-19T23:40:45Z MediaWiki default {{SITENAME}} användare $1 918 sysop 3839 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Utseende 919 sysop 10917 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Följande text aktiverade vårt spamfilter: $1 920 sysop 10918 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Sidan du ville spara blockerades av spamfiltret. Detta orsakades troligen av en extern länk på sidan. 921 sysop 10919 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Spamfilter 922 sysop 3843 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default 923 sysop 3844 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default 924 sysop 10920 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Specialsida 925 sysop 10921 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Specialsidor 926 sysop 10922 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Specialsidor för alla användare 927 sysop 3848 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Please note that all queries are logged. 928 sysop 3849 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Skriv fråga 929 sysop 3850 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Statistik 930 sysop 10924 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Den sparade versionen 931 sysop 10925 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa länkar i avvikande färg till artiklar som är kortare än 932 sysop 3853 2005-02-03T23:03:01Z ShineB 35 eng->sv Det finns $1 underkategori i den här kategorin. 933 sysop 3854 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Ämnessida 934 sysop 3855 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Uppladdningen lyckades 935 sysop 3856 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Sammanfattning 936 sysop 3857 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default söndag 937 sysop 10926 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Denna åtgärd kan bara utföras av användare med administratörsrättigheter. Se $1. 938 sysop 10927 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Behörighet som administratör krävs 939 sysop 3860 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default tabell 940 sysop 8493 2006-02-26T02:08:01Z MediaWiki default {{SITENAME}} 941 sysop 10928 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default diskussion 942 sysop 10929 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Sidan flyttades, men eftersom en annan diskussionssida redan fanns på destinationen kunde diskussionssidan inte flyttas med. Försök att manuellt sammanfoga de bägge diskusionssidornas innehåll till en sida. 943 sysop 3864 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Diskussionssida 944 sysop 10930 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Den diskussionssida som hör till flyttades också. 945 sysop 10931 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Den diskussionssida som hör till flyttades <strong>inte</strong>. 946 sysop 3867 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default <!-- MediaWiki:talkpagetext --> 947 sysop 3868 2005-02-07T19:53:59Z ShineB 35 eng->sv Mallar som används på den här sidan: 948 sysop 10932 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Redigering 949 sysop 10933 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Artikeltexter som innehåller sökordet: 950 sysop 3871 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Visa eller återställ $1? 951 sysop 3872 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Förstora 952 sysop 3873 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default torsdag 953 sysop 3874 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Utjämna 954 sysop 10936 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ange skillnaden i timmar mellan din lokala tid och serverns tid (UTC). 955 sysop 10937 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Träffar i uppslagsord 956 sysop 3877 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Innehåll 957 sysop 10939 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Redigera sidor med dubbelklick (Javascript) 958 sysop 10940 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa [redigera]-länkar för att redigera sektioner 959 sysop 3880 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Högerklick på rubriker redigerar sektioner 960 sysop 10941 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Full bredd på redigeringsrutan 961 sysop 10951 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa inte mindre redigeringar i Senaste ändringar 962 sysop 10952 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Formatera trasiga länkar <a href="" class="new">så här</a> (alternativt: <a href="" class="internal">så här</a>). 963 sysop 3884 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Svävande text över wikilänkar 964 sysop 3885 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Justera indrag 965 sysop 10953 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Markera automatiskt ändringar som mindre 966 sysop 10954 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Stäng av cachning av sidor 967 sysop 10955 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Numrerade rubriker 968 sysop 10956 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa förhandsgranskning vid första redigeringen 969 sysop 10957 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa förhandsgranskning före texten, istället för efter 970 sysop 10958 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Kom ihåg lösenordet till nästa besök 971 sysop 10961 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa innehållsförteckning (vid minst fyra underrubriker) 972 sysop 10962 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa verktygsrad 973 sysop 10963 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Stryk under länkar 974 sysop 10965 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Avancerad Senaste ändringar (Javascript) 975 sysop 3896 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Övervaka nya och ändrade artiklar 976 sysop 3897 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Verktygslåda 977 sysop 3898 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Visa skillnaden mellan de två markerade versionerna av den här sidan. [alt-v] 978 sysop 10970 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Markera som mindre ändring [alt-i] 979 sysop 10971 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Det är bra om du förhandsgranskar dina ändringar innan du sparar! [alt-p] 980 sysop 10973 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Spara dina ändringar [alt-s] 981 sysop 10974 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Sök i den här wikin [alt-f] 982 sysop 3903 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default tisdag 983 sysop 3904 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Visa de senaste $1 ändringarna. Visa de senaste $2 dagarna. 984 sysop 10980 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Nedan visas denna användarens senaste <b>$1</b> ändringar, under de senaste <b>$2</b> dagarna. 985 sysop 10981 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default (senaste) 986 sysop 3907 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Ta bort blockering av IP-adress 987 sysop 10984 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Använd formuläret nedan för att ta bort blockeringen av en IP-adress. 988 sysop 3909 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default ta bort blockering 989 sysop 10985 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default tog bort blockering av "$1" 990 sysop 10986 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ej kategoriserade kategorier 991 sysop 10988 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ej kategoriserade sidor 992 sysop 3913 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Återställ borttagna sidor 993 sysop 12351 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Återställ {{PLURAL:$1|en version|$1 versioner}} 994 sysop 3915 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Återställ borttagen artikel 995 sysop 10990 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Återställ 996 sysop 10992 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default återställde "$1" 997 sysop 12354 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default {{PLURAL:$1|en version återställd|$1 versioner återställda}} 998 sysop 8499 2006-02-26T02:08:01Z MediaWiki default Artikeln [[:$1|$1]] har blivit återställd Se [[{{ns:project}}:Borttagningslogg]] för en lista över nyligen gjorda borttagningar och återställningar 999 sysop 10998 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Om du återställer sidan, kommer alla tidigare versioner att återfinnas i versionshistoriken. Om en ny sida med samma namn har skapats sedan sidan raderades, kommer den återskapade historiken automatiskt att återfinnas i den äldre historiken. Den nuvarande versionen kommer alltså inte att ersättas av de raderade och återskapade. 1000 sysop 3921 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Visa och återställ borttagna sidor 1001 sysop 11000 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Följande sidor har blivit borttagna, men finns fortfarande i ett arkiv och kan återställas. Arkivet kan ibland rensas på gamla versioner. 1002 sysop 11002 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default borttagen version från den $1 1003 sysop 3924 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default $1 versioner arkiverade 1004 sysop 3925 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Oväntat värde: "$1"="$2". 1005 sysop 3926 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Lås upp databasen 1006 sysop 12356 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Ja, jag vill låsa upp databasen. 1007 sysop 3928 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Lås upp databas 1008 sysop 3929 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Databasen har låsts upp 1009 sysop 8501 2006-02-26T02:08:01Z MediaWiki default Databasen är upplåst. 1010 sysop 11006 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Om du låser upp databasen kommer alla användare att åter kunna redigera sidor, ändra sina inställningar och så vidare. Bekräfta att du vill göra detta. 1011 sysop 11007 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default ta bort skrivskydd 1012 sysop 11008 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Anledning till att skrivskyddet tas bort 1013 sysop 11009 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default tog bort skydd av $1 1014 sysop 11010 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default (Tog bort skydd av "$1") 1015 sysop 11011 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ta bort skrivskyddet från den här sidan 1016 sysop 3937 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Oanvända bilder 1017 sysop 11014 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default <p>Lägg märke till att andra hemsidor kan länka till bilder med en direkt URL, och kan därför bli listade här trots att de används kontinuerligt. 1018 sysop 11018 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default avbevaka 1019 sysop 11020 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Stoppa övervakningen av denna sida 1020 sysop 3941 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default (Uppdaterad) 1021 sysop 11022 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ladda upp filer 1022 sysop 11024 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ladda upp filen 1023 sysop 11025 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Antingen har det blivit något fel på filen, eller så har den en felaktig filändelse. Kontrollera din fil, och ladda upp på nytt. 1024 sysop 11026 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Uppladdningsfunktionen är avstängd 1025 sysop 3946 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Uppladdade filer 1026 sysop 11028 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default "[[$1]]" laddades upp 1027 sysop 6073 2005-09-29T14:57:50Z ShineB 35 skrivihop Uppladdningsfel 1028 sysop 3949 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Ladda upp fil 1029 sysop 3950 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Ladda upp bild 1030 sysop 6071 2005-09-29T14:55:20Z ShineB 35 svenska Uppladdningar 1031 sysop 6072 2005-09-29T14:56:55Z ShineB 35 svenska Uppladdningslogg 1032 sysop 7689 2005-12-22T07:43:09Z MediaWiki default Nedan följer en lista med de senaste uppladdade filerna. Alla tider visas efter serverns tid (UTC). <ul> </ul> 1033 sysop 3954 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Inte inloggad 1034 sysop 12360 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Du måste vara [[Special:Userlogin|inloggad]] för att kunna ladda upp filer. 1035 sysop 12361 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Använd formuläret nedan för att ladda upp filer. För att titta på eller leta efter bilder som redan har laddats upp, se [[Special:Imagelist|lista över uppladdade filer]]. Uppladdningar och borttagningar loggförs också i [[Special:Log/upload|uppladdningsloggen]]. För att infoga en bild på en sida, använd en länk i i följande format: * '''<nowiki>[[</nowiki>{{ns:Image}}<nowiki>:File.jpg]]</nowiki>''' * '''<nowiki>[[</nowiki>{{ns:Image}}<nowiki>:File.png|alt text]]</nowiki>''' * '''<nowiki>[[</nowiki>{{ns:Media}}<nowiki>:File.ogg]]</nowiki>''' om du vill länka direkt till filen. 1036 sysop 11034 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Uppladdningsvarning 1037 sysop 3958 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default 1 Set first character to "0" to disable the new category page layout. 1038 sysop 11035 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default <b>Användaren "$1"s behörighet har uppdaterats</b> 1039 sysop 11036 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default <strong>Tips:</strong> Använd 'Visa förhandsgranskning' för att testa din nya css/js innan du sparar. 1040 sysop 12362 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default '''Observera att du bara förhandsgranskar din användar-css - den har inte sparats än.''' 1041 sysop 12363 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Detta användarnamn är upptaget. Välj ett annat användarnamn. 1042 sysop 12364 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default '''Observera att du bara testar/förhandsgranskar ditt javascript! Det är inte sparat än.''' 1043 sysop 3964 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default User levels management 1044 sysop 3965 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Add group 1045 sysop 3966 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Edit group 1046 sysop 3967 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Group description (max 255 characters):<br /> 1047 sysop 3968 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Group name: 1048 sysop 3969 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Edit user groups 1049 sysop 3970 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Existent groups: 1050 sysop 3971 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Available groups: 1051 sysop 3972 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Select groups you want the user to be removed from or added to. Unselected groups will not be changed. You can unselect a group by using CTRL + Left Click 1052 sysop 3973 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Member of: 1053 sysop 3974 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Manage group rights 1054 sysop 3975 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Manage user groups 1055 sysop 3976 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Enter a username: 1056 sysop 11040 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Skapa ett konto eller logga in 1057 sysop 3978 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Logga ut 1058 sysop 12365 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Fel i hanteringen av mail: 1059 sysop 3980 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Visa användarsida 1060 sysop 3981 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default userrights level 1061 sysop 3982 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Användarstatistik 1062 sysop 11051 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Det finns '''$1''' registrerade användare. Av dem är '''$2''' (eller '''$4%''') administratörer (se $3). 1063 sysop 3984 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default List of validated articles 1064 sysop 4868 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Clear my older validation data 1065 sysop 4872 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default '''Hint:''' Merging your data means that for the article revision you select, all options where you have specified ''no opinion'' will be set to the value and comment of the most recent revision for which you have expressed an opinion. For example, if you want to change a single option for a newer revision, but also keep your other settings for this article in this revision, just select which option you intend to ''change'', and merging will fill in the other options with your previous settings. 1066 sysop 3987 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Use my previous assessment where selected 'No opinion' 1067 sysop 3988 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default You have to be logged in to validate an article. 1068 sysop 3989 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default No opinion 1069 sysop 3990 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Page validation statistics for $1 1070 sysop 3991 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default <b>$1%</b><br />($2 of $3 points<br />by $4 users) 1071 sysop 3992 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default <b>$1%</b><br />($2 of $3 points<br />by one user) 1072 sysop 3993 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Validation statistics for this article 1073 sysop 3994 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Validate 1074 sysop 7692 2005-12-22T07:43:09Z MediaWiki default <tr><th>Class</th>$1<th colspan="4">Opinion</th>$1<th>Comment</th></tr> 1075 sysop 3996 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default this is the latest version 1076 sysop 3997 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Total 1077 sysop 3998 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default This user has validated $1 pages. 1078 sysop 3999 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Only articles can be validated. This page is <i>not</i> in the article namespace. 1079 sysop 4000 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Validate this version 1080 sysop 4001 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Validation done. 1081 sysop 4002 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Version 1082 sysop 4003 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Version of $1 1083 sysop 4890 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default View this revision 1084 sysop 4005 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Validate page 1085 sysop 4006 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default zh 1086 sysop 4007 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default cn 1087 sysop 4008 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default hk 1088 sysop 4009 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default sg 1089 sysop 4010 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default tw 1090 sysop 4011 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Version 1091 sysop 11054 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Sidan har visats {{PLURAL:$1|en gång|$1 gånger}}. 1092 sysop 11057 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Visa ($1) ($2) ($3). 1093 sysop 11059 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Visa wikitext 1094 sysop 11061 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Visa diskussionssida 1095 sysop 11063 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Önskade sidor 1096 sysop 11064 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default bevaka 1097 sysop 4924 2005-07-05T23:42:38Z Marsve 26 ($1 sidor övervakade förutom diskussionssidor, $2 sidor totalt redigerade sedan avbrott; $3... [$4 visa och redigera den kompletta listan].) 1098 sysop 4019 2005-02-04T11:02:36Z ShineB 35 eng->sv Detta är en alfabetisk lista över dina bevakade sidor. Kryssa i rutorna för de sidor du vill ta bort från övervakningslistan och klicka därefter på 'Ta bort markerade'-knappen. 1099 sysop 4020 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Min övervakningslista 1100 sysop 4021 2005-02-04T10:59:58Z ShineB 35 eng->sv Din övervakningslista innehåller $1 sidor. 1101 sysop 4022 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default (för användare "$1") 1102 sysop 4023 2005-02-04T10:59:07Z ShineB 35 eng->sv kollar bevakade sidor för nyligen gjorda redigeringar 1103 sysop 4024 2005-02-04T10:58:02Z ShineB 35 eng->sv kollar senaste ändringarna för bevakade sidor 1104 sysop 4025 2005-02-04T10:56:43Z ShineB 35 eng->sv Inga av dina bevakade sidor har redigerats under den tid som visas. 1105 sysop 4026 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Du är inte inloggad 1106 sysop 12371 2006-08-31T19:25:32Z MediaWiki default Du måste vara [[Special:Userlogin|inloggad]] för att kunna göra ändringar i din övervakningslista. 1107 sysop 11074 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Bevaka denna sida 1108 sysop 11075 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Bevaka denna sida 1109 sysop 4030 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default onsdag 1110 sysop 11076 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default <h2>Välkommen, $1!</h2><p>Ditt konto har skapats. Glöm inte att justera dina inställningar. 1111 sysop 11077 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Sidor som länkar hit 1112 sysop 12373 2006-08-31T19:25:32Z MediaWiki default För att kunna skapa konton på denna wiki måste du vara [[Special:Userlogin|inloggad]] och ha rätt behörighet. 1113 sysop 11079 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Du kan inte skapa konton 1114 sysop 11080 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Du måste $1 för att kunna redigera artiklar. 1115 sysop 11081 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Redigering kräver inloggning 1116 sysop 12374 2006-08-31T19:25:32Z MediaWiki default För att kunna läsa artiklar, måste du [[Special:Userlogin|logga in]]. 1117 sysop 11083 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Läsning kräver inloggning 1118 sysop 4039 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Visa metasida 1119 sysop 4040 2005-02-04T10:54:55Z ShineB 35 eng->sv Nedanför är de senaste $1 ändringarna de senaste <b>$2</b> timmarna. 1120 sysop 4041 2005-02-04T10:53:34Z ShineB 35 eng->sv Detta är en sparad version av din övervakningslista. 1121 sysop 4042 2005-02-04T10:52:48Z ShineB 35 eng->sv Visa senaste $1 timmar $2 dagar $3 1122 sysop 11089 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Felaktiga parametrar för wfQuery()<br /> Funktion: $1<br /> Förfrågan: $2 1123 sysop 11090 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Lösenordet du angav är felaktigt. Försök igen 1124 sysop 4045 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Skillnader 1125 sysop 4046 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Din e-postadress 1126 sysop 11095 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Språk 1127 sysop 4048 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Ditt användarnamn 1128 sysop 4049 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Ditt smeknamn (till signaturer) 1129 sysop 4050 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Ditt lösenord 1130 sysop 4051 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Upprepa lösenord 1131 sysop 11096 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Ditt riktiga namn* 1132 sysop 4053 2005-06-25T11:25:49Z MediaWiki default Din text 1133 sysop 4910 2005-07-03T14:17:05Z MediaWiki default Variant 1134 4055 2004-12-23T08:51:49Z Mike 6 Wikibooks:Recentchanges flyttad till MediaWiki:Recentchangestext #REDIRECT [[MediaWiki:Recentchangestext]] 1137 7059 2005-12-08T08:53:51Z Grön 127 ''Detta gäller för ls version 5.2.1'' ==Namn== ls - listar kataloginnehåll ==Synopsis== ls [VÄXEL] ... [FILER] ... ==Beskrivning== Listar information om FILERna (aktuell katalog som förval). Sortera filerna alfabetiskt om ingen av -cftuSUX eller --sort. Obligatoriska argument till långa växlar är obligatoriska till korta också. *'''-a''', '''--all''' -- dölj inte filer eller kataloger med namn som startar med . (punkt.) *'''-A''', '''--almost-all''' -- dölj inte "." och "..". *'''--author''' -- visa skaparen av varje fil. *'''-b''', '''--escape''' -- visa oktala escapekoder för icke grafiska tecken. *'''--block-size=''STORLEK''''' -- använd block med storleken ''STORLEK''. *'''-B''', '''--ignore-backups''' -- dölj filer eller kataloger med ~-tecken i slutet (säkerhetskopior) *'''-c''' -- med -lt-växeln; sortera efter, och visa, tid efter senaste modifikation. Med -l; visa senaste modifikationstid och sortera efter namn; annars, sortera efter modifikationstid. *'''-C''' -- lista i kolumner. *'''--color[=''NÄR'']''' -- styr om färg används för att skilja mellan filtyper. ''NÄR'' kan anta värdena "never", "always" och "auto" (aldrig, alltid och automatisk.) *'''-d''', '''--directory''' -- visa kataloger istället för innehåll. *'''-D''', '''--dired''' -- skapa utdata kompatibel med Emacs dired. *'''-f''' -- sortera inte. *'''-F''', '''--classify''' -- använd indikationstecken för filtyper (någon av */=@|). *'''-format=''ORD''''' -- visa enligt specifikation i ''ORD''. ''ORD'' kan anta värdena "across", "commas", "horizontal", "long", "single-column", "verbose" eller "vertical" (tvärs över, kommaseparerad, horisontell, lång, enkel kolumn, pratig eller vertikal.) *'''-full-time''' -- som ''-l''' ''--time-style=full-iso''' *'''-g''' -- som ''-l'', men visa inte ägare. *'''-G''', '''--no-group''' -- visa inte gruppinformation. *'''-h''', '''--human-readable''' -- visa storlekar i format läsbart av människan (1K, 234M 2G osv). *'''--si''' -- samma som ''-h'' men använd basen 1000 istället för 1024. *'''-H''', '''--dereference-command-line-syntax-to-dir''' -- följ alla symboliska länkar som pekar mot en katalog. *'''--indicator-style=''ORD''''' *'''-i''', '''--inode''' -- visa indexeringsnummer för varje fil. *'''-I''', '''--ignore=''MÖNSTER''''' -- visa inte det som överrensstämmer med ''MÖNSTER''. *'''-k''' -- som ''--block-size=1K''. *'''-l''' -- använd ett långt listformat. *'''-L''', '''--dereference''' -- information om en symbolisk länk visas som det länken avser istället för länken själv. *'''-m''' -- använd en med komma åtskiljd lista *'''-n''', '''--numeric-uid-gid''' -- som ''-l'' men lista numeriska UID- och GID-nummer. *'''-N''', '''--literal''' -- skriv råa namn, alltså ta ingen hänsyn till kontrolltecken. *'''-o''' -- som ''-l'', men visa inte gruppinformation. *'''-p''', '''--file-type''' -- använd ett indikationstecken till filer och kataloger (ett av /=@|). *'''-q''', '''--hide-control-chars''' -- skriv "''?''" istället för icke grafiska tecken. *'''--show-control-chars'''' -- visa icke grafiska tecken som de är (förvalt om programmet är ls och utmatningsenheten är en terminal.) *'''-Q''', '''--quote-name''' -- visa varje fil eller katalog omsluten i citationstecken. *'''-quoting-style=''ORD''''' -- använd citeringsstil ''ORD'' för namn; literal, locale, shell, shell-always, c eller escape. *'''-r''', '''--reverse''' -- omvänd sorteringsordning. *'''-R''', '''--recursive''' -- visa innehållet i underkataloger också. *'''-s''', '''--size''' -- visa storlek på filer, i block. *'''-S''' -- sortera efter filstorlek. *'''--sort=''ORD''''' *'''--time=''ORD''''' -- visa tid som ''ORD'' istället för modifikationstid *'''--time-style=''STIL''''' -- visa tider med stil ''STIL''; full-iso, long-iso, iso, locale, +FORMAT. *'''-t''' -- sortera efter modifikationstid. *'''-T''', '''--tabsize=''KOLUMNER''''' -- utgå från att tabbstorleken är ''KOLUMNER'' istället för 8. *'''-u''' -- med ''-lt''; sortera efter, och visa, accesstid. Med ''-l''; visa accesstid och sortera efter namn. Annars; sortera efter accesstid. *'''-U''' -- sortera inte, sortera i katalogordning. *'''-v''' -- sortera efter version. *'''-w''', '''--width=''KOLUMNER''''' -- utgå från att skrämbredden är ''KOLUMNER'' istället för aktuellt värde. *'''-x''' -- lista efter linjer istället för efter kolumner. *'''-X''' -- sortera alfabetiskt efter namnssuffix. *'''-1''' -- lista en fil på rad. ===[[SELinux]]-växlar=== *'''--lcontext''' -- visa säkerhetskontext. Aktivera ''-1'', rader kommer troligen att bli för långa för de flesta displayer. *'''-Z''', '''--context''' -- visa säkerhetskontext så att den passar på dem flesta displayer. Visar endast filläge, användare, grupp säkerhetskontext och filnamn. *'''--scontext''' -- visa endast säkerhetskontext och filnamn. *'''--help''' -- visa denna text och avsluta. *'''--version''' -- visa versionsinformation och avsluta. ''STORLEK'' kan vara något av följande: kB 1000, K 1024, MB 1000*1000, M 1024*1024 och så vidare för G, T, P, E, Z och Y. Färg används inte som förval för att avgöra filtyp. Det är samma som att använda ''--color=none''. Används ''--color''-växeln utan ''NÄR''-argumentet är samma som att använda '''--color=always'''. Med '''--color=auto''', skrivs färgkoder endast ut om standardutmatningsenheten är en terminal. ==Kodat av== [[Richard Stallman]] och [[David MacKenzie]]. ==Buggrapportering== Rapportera buggar till <bug-coreutils@gnu.org> ==Copyright== Copyright &copy; 2004 Free Software Foundation, Inc. This is free software; see the sourfce for copying conditions. There is NO warranty; not even for MERCHANTABILITY or FITNESS FOR A PARTICULAR PURPOSE. ==Se även== Hela dokumentaionen för [[ls]] finns som en [[Texinfo]]-manual. Om programmen [[info (kommando)|info]] och ls är rätt installerade ska kommandot: ''info coreutils ls'' ge ska dig tillgång till hela manualen. {{bok_saknas}} 1139 12922 2006-11-27T16:58:53Z 84.217.49.73 /* Används till */ == Allmänt == {| border="0" cellpadding="4" |- |'''Namn:''' |Väte |'''Elementnummer:''' |1 |- | |Hydrogenium |- |'''Symbol:''' |H |'''Atomvikt:''' |1,00797 u |- |'''Grupp:''' |1A |'''Upptäckt:''' |1766 |- |'''Densitet:''' |0,071 g/cm³ |'''Upptäckt som:''' |- |} == Tillstånd == {| border="0" cellpadding="4" |- |'''Smältpunkt:''' | -259,2 &deg;C |'''Kokpunkt:''' | -252,7 &deg;C |- |'''Masstal:''' |1, 2, ''3'' |- |} (''Kusiv'' betyder att nukliden är radioaktiv) == Energier == {| border="0" cellpadding="4" |- |'''Joniseringsenergi:''' | kJ/mol |'''Elektronegativitet:''' | |- |} == Rubriktext == ,m n,mn == Rubriktext == dfgs gugΦφΨψΩωН¹ == Rubriktext == == Används till == * Raketbränsle == Övrigt == == Externa länkar == {{stub}} 1140 8757 2006-03-24T21:07:35Z 81.234.119.136 == Allmänt == {| border="0" cellpadding="4" |- |'''Namn:''' |Plutonium |'''Elementnummer:''' |94 |- | |Plutonium |- |'''Symbol:''' |Pu |'''Atomvikt:''' |242 u |- |'''Grupp:''' | |'''Upptäckt:''' |1941 |- |'''Densitet:''' | |'''Upptäckt som:''' |α-strålning 238/93 |- |'''% i jordskorpan:''' | 2*10^-19 % |- | |- |'''Elektroner:''' |2; 8; 18; 32; 23; 9; 2 |- |'''Oxidationstal:''' | +3, +5 |} * % i jordskorpan: De översta 16 km av jordskorpan plus hav och atmosfär. * Atomvikt: Beräknat i förhållande till massan 12 för kol-12; * Elektroner: Antal elektroner i de olika skalen räknat innefrån. == Tillstånd == {| border="0" cellpadding="4" |- |'''Masstal:''' |232, 234, ... , 243, [244] |- |'''Halveringstid:''' |87,7 år |- |} * [ ] innebär att värdet avser mest långlivade isotopen * Masstal: Masstalen för de vanligaste isotopena. * Halveringstid: Syftar på den första upptäkta isotopen. == Energier == {| border="0" cellpadding="4" |- |'''Joniseringsenergi:''' | kJ/mol |'''Elektronegativitet:''' | |- |} == Används till == * Energikälla för rymdfakoster == Övrigt == == Extrna länkar == {{stub}} 1146 12504 2006-09-25T04:48:30Z 24.14.227.79 PNG --> SVG __NOEDITSECTION__ __NOTOC__ [[Image:Foodlogo.svg|100px|left|]] [[Image:Pompejanischer Maler um 70 001.jpg|140px|right]] <p style="margin: 0.5em 0 0; text-align: center; font-size: 125%; line-height: 1.3"> '''Välkommen till Wikibooks kokbok!''' </p> <center>''En samling recept från hela världen''</center> <br clear=all> {| cellspacing=3 |width="50%" valign="top" bgcolor="#ffffec" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Kokbokens innehåll== * [[:kategori:Kokboken|Innehållsregister]]''' * [[:kategori:Alfabetiskt register kokboken|Alfabetiskt register]] * [[:kategori:Recept efter ursprung|Recept efter urspung]] * [[:kategori:Kökstermer|Kökstermer, register]] * [[Kokboken/Kokbokens ostrukturerade recept|Kokbokens ostrukturerade recept]] * [[Kokboken/Kokbokens fikarum|Kokbokens fikarum]] |width="50%" valign="top" bgcolor="#ffffec" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Om Kokboken== * [[Kokboken/Redigera kokboken|Redigera kokboken]] * [[Kokboken/Kokbokens struktur|Kokbokens struktur]] * [[Wikibooks:Att starta en ny bok|Starta ett nytt recept]] * [[Mall:Recept|Receptmall]] |- |width="50%" valign="top" bgcolor="#ffffec" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Kokböcker på andra språk== * [[:en:Cookbook|Cookbook (engelska)]] * [[:de:Kochbuch|Kochbuch (tyska)]] * [[:eo:Kuirlibro|Kuirlibro (esperanto)]] * [[:es:Artes culinarias|Artes culinarias (spanska)]] <small>Se även "Andra språk" till vänster!</small> |width="50%" valign="top" bgcolor="#ffffec" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Önskelista recept== {{Önskelista kokboken}} |- |width="50%" valign="top" bgcolor="#ffffec" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Kokbokstips== * Hittat bra recept i Kokboken till festen på fredag? <br>Lägg till dem i din webbläsares ''bokmärken'' eller ''favoriter''! * Har du också en massa handskrivna lappar med recept? <br>Skriv dem i Kokboken så tappar du inte bort dem! <br>Och så får andra glädje av recepten också! |width="50%" valign="top" bgcolor="#ffffec" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Kategorier== *'''[[:Kategori:Alfabetiskt register kokboken|Alfabetiskt register]]''' *'''[[:Kategori:Recept|Receptregister]]''' - [[:Kategori:Bakning|Bakning]] - [[:Kategori:Drycker|Drycker]] - [[:Kategori:Efterrätter|Efterrätter]] - [[:Kategori:Fisk|Fisk]] - [[:Kategori:Fågel|Fågel]] - [[:Kategori:Glass|Glass]] - [[:Kategori:Godis|Godis]] - [[:Kategori:Grytor och långkok|Grytor och långkok]] - [[:Kategori:Grönsaker|Grönsaker]] - [[:Kategori:Jul|Jul]] - [[:Kategori:Kött|Kött]] - [[:Kategori:Mjöl och gryn|Mjöl och gryn]] - [[:Kategori:Osträtter|Osträtter]] - [[:Kategori:Pasta|Pasta]] - [[:Kategori:Potatis och rotfrukter|Potatis och rotfrukter]] - [[:Kategori:Pålägg|Pålägg]] - [[:Kategori:Recept efter ursprung|Recept efter ursprung]] - [[:Kategori:Sallad|Sallad]] - [[:Kategori:Skaldjur|Skaldjur]] - [[:Kategori:Soppor|Soppor]] - [[:Kategori:Stenålderskost|Stenålderskost]] - [[:Kategori:Såser|Såser]] - [[:Kategori:Veganskt|Veganskt]] - [[:Kategori:Vegetariskt|Vegetariskt]] - [[:Kategori:Äggrätter|Äggrätter]] *'''[[:Kategori:Köksredskap|Köksredskap]]''' *'''[[:Kategori:Kökstermer|Kökstermer]]''' *'''[[:Kategori:Mått|Matlagningsmått]]''' |- |width="50%" valign="top" bgcolor="#ffffec" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Se även== [[Bild:Commons-logo.svg|14px|Commons]] [[Wikimedia Commons|Commons]] har media relaterat till [[commons:Category:Food|Mat]]<br> [[Bild:Wikiquote.png|14px|Wikiquotes]] Svenskspråkiga [[Wikiquote]] har citat om: [[q:Kategori:Mat och dryck|Mat och dryck]] <br> [[Bild:Foodlogo.png|14px]] [[w:Portal:Mat och dryck|Portal:Mat och dryck på wikipedia]] |width="50%" valign="top" bgcolor="#ffffec" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Att göra== *[[:Kategori:matstubbar|Matstubbar]] |} [[Kategori:Kokboken]] [[Kategori:SAB: Qca]] [[bg:Готварска книга]] [[da:WikiKogebogen]] [[de:Kochbuch]] [[en:Cookbook]] [[eo:Kuirlibro]] [[es:Artes culinarias]] [[fi:Keittokirja]] [[fr:Livre de Cuisine]] [[he:ספר מתכונים]] [[hu:Szakácskönyv]] [[is:Matreiðslubók]] [[it:Libro di cucina]] [[ja:料理本]] [[ko:요리]] [[lt:Receptai]] [[nl:Kookboek]] [[no:Kokeboka]] [[pl:Książka kucharska]] [[pt:Livro de Receitas]] [[ro:Carte de bucate]] [[ru:Кулинарная книга]] [[simple:Cookbook]] [[sr:Кувар]] [[zh:食谱]] 1147 11163 2006-07-06T07:40:36Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Den här kategorin är Wikibooks kokboks innehållsförteckning. Sök dig vidare i lämpliga underkategorier för att hitta recept! [[Kategori:SAB: Qc]] [[da:Kategori:WikiKogebogen]] [[en:Category:Cookbook]] [[es:Categoría:Artes culinarias]] [[fi:Luokka:Keittokirja]] [[fr:Livre de Cuisine]] [[it:Categoria:Libro di cucina]] [[nl:Categorie:Kookboek]] [[no:Kategori:Kokeboka]] [[pl:Kategoria:Książka kucharska]] [[pt:Categoria:Livro de Receitas]] [[simple:Category:Cookbook]] 1148 11357 2006-07-18T06:19:52Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Här finns recept med fiskrätter. [[Kategori:Recept]] 1149 11364 2006-07-18T06:22:33Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Här finns recept på kötträtter. [[Kategori:Recept]] 1150 11362 2006-07-18T06:22:04Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Här finns recept på grönsaksrätter. [[Kategori:Recept]] 1151 11356 2006-07-18T06:19:34Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Här finns recept med efterrätter. [[Kategori:Recept]] 1152 11353 2006-07-18T06:18:24Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Här finns recept för den som vill baka. [[Kategori:Recept]] 1153 4072 2005-01-30T15:32:06Z ShineB 35 {{kokboknav}} Matbrödsrecept. [[kategori:Bakning]] 1154 4073 2005-01-30T15:31:10Z ShineB 35 {{kokboknav}} Kaffebrödsrecept. [[kategori:Bakning]] 1155 4074 2005-01-30T15:42:19Z ShineB 35 {{kokboknav}} Recept på nötköttsrätter. [[kategori:Kött]] 1156 4075 2005-01-30T15:39:38Z ShineB 35 {{kokboknav}} Recept på grisköttsrätter. [[kategori:Kött]] 1157 4076 2005-01-30T15:40:12Z ShineB 35 {{kokboknav}} Recept på korvrätter. [[kategori:Kött]] 1158 11355 2006-07-18T06:19:08Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Recept på drycker. [[kategori:Recept]] 1159 11358 2006-07-18T06:20:11Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Recept på fågelrätter. [[Kategori:Recept]] 1160 11373 2006-07-18T06:25:20Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Sopprecept. [[Kategori:Recept]] 1161 11372 2006-07-18T06:25:05Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[bild:Dish of crawdads.jpg|left|100px|]] Skaldjursrecept. [[Kategori:Recept]] 1162 12894 2006-11-22T15:17:25Z 84.141.211.236 /* Tillagning */ {{kokboknav}} ==Animalisk version== ===Ingredienser=== * 2 ägg * 2 dl strösocker * 2 tsk vaniljsocker eller mald kardemumma * 50 g smält smör * 1 dl mjölk * 2 tsk bakpulver * 2 3/4 dl vetemjöl ===Tillagning=== 1. Ställ ugnen på 175 grader, smöra och bröa en form.<br> 2. Smält smöret medan du gör nedanstående<br> 3. Vispa ägg och socker pösigt, helst med elvisp<br> 4. Sikta över mjöl och bakpulver och vaniljsocker/kardemumma<br> 5. Häll mjölken i det smälta smöret<br> 6. Blanda försiktigt i det varma vätskan med äggsmeten och rör försiktigt ihop allting<br> 7. Häll smeten i formen och grädda i 35 minuter, låt svalna en stund innan du stjälper upp kakan. ==Vegetabilisk version== ===Ingredienser=== * 2 msk avkok på linfrön (plus en matsked soja- eller havregrädde) * 2 dl strösocker * 2 tsk vaniljsocker eller mald kardemumma * 50 g smält vegetabiliskt margarin * 1 dl havre- eller sojamjölk * 2 tsk bakpulver * 2 3/4 dl vetemjöl ===Tillagning=== Vispa linfröavkoket (med grädden) och socker riktigt pösigt, helst med elvisp. Sikta över mjöl och bakpulver, häll försiktigt i det smälta margarinet och mjölken (som gärna får vara varm) och rör försiktigt ihop allting till en smet. Häll i smord och bröad form och grädda i förvärmd ugn vid 175 graders värme i 35 minuter. Stjälp upp den något avsvalnade kakan. [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:S kokbok]] 1163 6984 2005-12-07T20:28:43Z Grön 127 {{kokboknav}} Detta är ett klassiskt recept på '''Janssons frestelse'''. ==Ingredienser== (4 personer)<br> *8-10 potatisar *2 stora gula lökar *2 burkar ansjovisfiléer à 100 g eller 15 hela ansjovisar *3 dl grädde *ströbröd *1-2 msk smör ==Tillagning== *Sätt på ugnen, 225 &deg;C *Strimla potatisen fint. *Skiva eller hacka löken och ansjovisen fint. *Smörj en ugnsäker form *Varva potatis, lök och ansjovis, börja och avsluta med potatis. *Häll över hälften av grädden. *Strö över ett tunt lager med ströbröd. *Efter ca 30 minuter: häll på resten av grädden och grädda i en kvart till. *Frestelsen är gyllenbrun och potatisen mjuk när den är klar. Gräddas i ugn 30 - 45 minuter i 225 &deg;C. ==Servering== Serveras som en rätt vid smörgåsbord, särskilt till Jul. Fungerar naturligtvis även utmärkt som nattvickning. Bästa drycken till denna frestelse är en välkyld öl. Många tar gärna en nubbe till. [[kategori:Fisk]] [[kategori:J kokbok]] [[Kategori:Jul]] 1164 4083 2005-02-07T05:34:36Z Marsve 26 [[kategori:Sallad]] {{kokboknav}} ==Ingredienser== *1 dl olja *1 dl vitvinsvinäger *1/2 dl vatten *1/2 tsk salt *1/2 medelstort vitkålshuvud *strimlad inlagd paprika *ev. lite krossad ananas *mellanmalen svartpeppar ==Tillagning== Börja med att strimla vitkålen och lägg den i en plast eller glasskål. Blanda sedan samman olja, vinäger, vatten och salt. Häll vätskan över salladen och smaksätt med svartpeppar. Salladen smakar bäst om den få dra 4-5 dagar i kylskåp, rör om några gånger under tiden. [[kategori:Grönsaker]] [[kategori:P kokbok]] [[kategori:Sallad]] 1165 10178 2006-06-08T17:24:17Z Sundström 73 {{kokboknav}} '''Öländsk Kroppkaka''', maträtt från Öland. ==Ingredienser== *1 kg rå potatis *250 g kokt potatis *1 1/2 dl vetemjöl/kornmjöl blandat *200 g rimmat sidfläsk *1 st gul lök *2 msk kryddpeppar, grovmald ==Tillagning== Riv den råa potatisen och lägg den i en duk, krama därefter ur så mycket vatten som möjligt. Tillsätt sedan mjölet och den pressade kokta potatisen. Blanda till en fin deg. Skär fläsket i tärningar och finhacka löken, fräs det knaprigt i lite fett. Tillsätt kryddpeppar. Rulla sedan degen till en rulle och skär den i bitar. Gör en liten grop i varje degbit som du fyller med lite lök och fläsk. Förslut med handen och rulla till en fin kaka. Koka dessa i saltat vatten ca 40 min. Denna relativt långa koktid beror på den råa potatisen. Dessa kroppkakor kallas ofta Öländska kroppkakor och skiljer sig från den "vanliga" kroppkakan (det vill säga Blekinge-varianten) på grund av den råa potatisen. ==Servering== Kroppkakorna serveras med flytande grädde och lingon eller med skirat smör. Överblivna kroppkakor kan med fördel halveras och sedan stekas ett par minuter, bara så att de blir varma. [[kategori:Griskött]] [[kategori:K kokbok]] [[kategori:Svenska recept]] [[kategori:Öländska recept]] 1166 4085 2005-02-03T19:57:20Z Marsve 26 {{kokboknav}} {{kokboknav}} ==Ingredienser== Päron: *4 päron *4 dl vatten *3/4 dl strösocker *saften av en 1/2 citron *1 bit ingefära Lingonsås: *2 dl lingon *2 dl rödvin *3/4 dl strösocker *1 [[tsk]] potatismjöl *2 tsk vatten ==Tillagning== Koka upp vatten, socker, citron och ingefära i en kastrull. Skala under tiden päronen. Lägg ner dom i lagen och låt sjuda under lock tills de är mjuka, ca 10 minuter. Ställ kastrullen i kallt vatten och låt päronen kallna i lagen. Koka upp rödvin, lingon och socker. Låt koka ca 5 minuter. Kör såsen i en matberedare eller mixer och häll sedan tillbaka i kastrullen. Koka upp och red av med potatismjölet utrört i vatten. Kyl såsen. ==Servering== Servera med vaniljglass eller kanelglass (1½ tsk kanel blandas med 1 paket vaniljglass). [[kategori:Efterrätter]] [[kategori:I kokbok]] 1167 4086 2005-01-27T13:12:23Z ShineB 35 #REDIRECT [[Ingefärspäron med lingonsås]] #REDIRECT [[Ingefärspäron med lingonsås]] 1168 12509 2006-09-28T00:32:36Z 81.228.171.140 {{kokboknav}} ==Ingredienser== [[Image:Chokladboll.png|thumb]] **3 dl havregryn **1 [[tsk]] vaniljsocker **1 dl socker **2-3 [[msk]] kallt starkt kaffe **2-3 msk kakao **100 g smör eller margarin ==Tillagning== Rör matfettet, sockret och vaniljsockret poröst. Blanda sedan i kakaon, och därefter havregrynen. Rör ihop allting tills det är ordentligt blandat. Forma smeten till små runda bollar och rulla dem i kokos eller pärlsocker. Ställ helst in dem i kylskåpet innan de skall avnjutas. ==Servering== ==Tips== Innan man börjar rulla bollarna kan man fukta sina händer så fastnar inte smeten lika lätt. Pärlsocker eller kokos kan ersättas mot något annat roligt. Till exempel strössel. {{wikipedia}} [[kategori:Godis]] [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:C kokbok]] 1169 4088 2005-01-27T13:24:05Z ShineB 35 #REDIRECT [[Chokladboll]] #REDIRECT [[Chokladboll]] 1170 11360 2006-07-18T06:21:31Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[Kategori:Recept]] 1171 12517 2006-09-28T20:15:06Z 81.231.252.131 /* Nötmaräng */ {{kokboknav}} '''Schwarzwaldtårta''', en tårta uppkallad efter bergsområdet Schwarzwald i sydvästra Tyskland. En Schwarzwaldtårta består av nötbottnar varvade med vispad grädde och garneras ofta med choklad. == Ingredienser == === Nötmaräng === * 2 dl hasselnötskärnor * 90 gr florsocker * 60 gr strösocker * 6-7 äggvitor * 1 tsk citronsaft === Fyllning och garnering === * 5 dl vispgrädde * 1-2 tsk vaniljsocker * 150 g mörk choklad == Bakinstruktioner == === Nötmaräng === # [[Rosta]] nötterna ca 10 min 160°. Skrubba av skalen från nötterna i en handduk. # Mal nötterna och blanda dem med florsockret. # Vispa äggvitorna till mjuka toppar och vänd försiktigt ner strösockret. Fortsätt vispa till riktigt hårt skum och vänd försiktigt ned nötblandningen. # Spritsa fyra rundlar, ca 18-20 cm i diameter på bakplåtspapper. # Grädda mitt i ugnen cirka 2h i 110°. # Lossa bottnarna försiktigt med spatel. Låt svalna. === Garnering === # Smält chokladen i vattenbad till ca 45°. Häll ut den tunt på plastfilm och låt den nästan stelna. Skär ut fyrkantiga bitar. === Fyllning och montering === # Vispa grädden till skum och smaksätt med vaniljsocker. Lägg samman bottnarna med vispad grädde emellan. Spritsa det sista av grädden över tårtan och garnera med chokladbitarna. # Pudra över lite kakao. [[kategori:Tårtor]] [[kategori:S kokbok]] 1172 4091 2005-01-30T15:32:41Z ShineB 35 {{kokboknav}} Recept på tårtor. [[kategori:Bakning]] [[kategori:Efterrätter]] 1173 4092 2005-02-03T20:12:46Z ShineB 35 {{kokboknav}} {{kokboknav}} '''Upplandskubb''' är ett gammalt Upplandsbröd som var vanligt förr i tiden. Men som med alla gamla recept så varierar de en aning. Här är några varianter av det bröd som kallas Upplandskubb. ==Ingredienser== ===Variant 1=== * 3,5 dl vatten * 50 g jäst * 1 dl sirap * knappt 1 tsk salt * 5-6 dl rågmjöl * 5-6 dl vetemjöl ===Variant 2=== * 4 dl ljummet vatten * 50 g jäst * 0,5 dl mörk sirap * knappt 1 tsk grovt salt * 5 dl grovt rågmjöl * 9 dl rågsikt ===Variant 3=== * ljummet vatten * 75 g jäst * 1 dl sirap * 2 tsk salt * 12 dl rågmjöl * 6 dl vetemjöl ==Tillagning== I alla recept blandas ljummet (37 grader) vatten med jäst, salt och sirap. Blanda sedan först i rågmjöl och sedan vetemjöl till en deg. Låt den jäsa i en bunke 2,5 - 3 timmar (gärna av cylinderformad modell med lock). När degen har jäst färdigt skall den ''variant 1 och 2'' kokas i sin jäsbunke med lock i vattenbad ca. 4 timmar, ''variant 3'' i vattenbad i ugnen (175-200 grader) ca. 2,5 timmar. Brödet skall sedan svalna inlindad i en handduk. ==Servering== Upplandskubb serveras gärna tillsammans med gravad strömming eller istersmör och rödlök. [[kategori:Matbröd]] [[kategori:U kokbok]] 1174 4093 2005-02-03T20:14:07Z ShineB 35 {{kokboknav}} {{kokboknav}} '''Ofvandahls studentskor''' (ca 50 st ) ==Ingredienser== ===Mördeg=== * 12 1/2 dl vetemjöl * 500 g smör * 6 dl strösocker * 3 ägg * 1/2 tsk hjorthornssalt ===Chokladtryffel=== * 5 dl kaffegrädde * 100 g smör * 1 1/2 dl florsocker * 650 g mörk blockchoklad ===Glasyr=== * vatten * florsocker * grön karamellfärg ==Tillagning== Blanda alla ingredienser till degen och klä små smorda aluminiumformar. Grädda i 200 grader i ca 10 min. Låt svalna. Gör under tiden chokladtryffeln. Koka upp grädden, smöret och florsockret. Smält chokladen i den varma smeten och rör tills den är slät. Knacka ur kakorna ur formarna och fyll dem med tryffel. Låt stelna i kylskåp. Blanda glasyren och bred den på kakorna. [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:S kokbok]] 1175 4094 2005-01-27T14:28:11Z ShineB 35 #REDIRECT [[Studentskor]] #REDIRECT [[Studentskor]] 1176 6432 2005-11-05T13:57:44Z E23 118 torkningsprocessen är inte essentiell för slutresultatet {{kokboknav}} '''Bönor och ris''', en rätt som i huvudsak består av en blandning av bönor, ris och tomater. ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 200 g torkade bönor * 3 dl ris eller 7 dl färdigkokt ris * 100 g torkade tomater * 1/2 dl olivolja * 2 vitlöksklyftor * 1-2 [[msk]] salladskrydda ==Tillagning== Skölj bönorna väl i kallt vatten minst tre gånger och låt dem ligga i blöt i tio timmar, t.ex. över natten. Lägg dem i tre gånger så mycket vatten. De bör svälla till dubbla vikten. Koka bönorna i saltat vatten i cirka 20-30 minuter. De bör inte bli helt mjuka, hellre som "mjuka" jordnötter. Låt bönorna svalna i kallt vatten, vilket minimerar bakterietillväxten. Tillaga riset på samma sätt, d.v.s. skölj det noga, minst tre gånger, koka i 2,5 gånger volymen vatten. T.ex. 1 dl ris behöver således 2,5 dl vatten. Skölj riset i kallt vatten så att det kallnar snabbt, vilket hindrar bakterier att växa i det. Behandla även de torkade tomaterna på samma sätt, d.v.s. skölj dem noga, minst tre gånger, koka tomaterna i vatten tills de är mjuka, 10-15 minuter, låt dem rinna av, och skölj dem med kallt vatten. Nu är alla delarna klara att blanda ihop vilket görs i en gryta med upphettad olivolja. Lägg i bönorna, riset och tomaterna. Låt blandningen steka ett tag, tillsätt salladskrydda samt pressad vitlök. Klart att servera. ==Servering== Lägg upp allt på till exempel en skiva gott bröd. [[kategori:Grönsaker]] [[kategori:B kokbok]] 1177 4096 2005-02-03T20:02:56Z Marsve 26 {{kokboknav}} {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 400 g laxbitar * 2 msk kapris * 3 msk olivolja * 2 msk limejuice * några stänk worcestershirsås * några stänk tabasco * 2 ansjovisfiléer ==Tillagning== (''Här saknas information om tillagning'') Läggs på smörgås eller blanda i lite crème fraiche och servera till spenatsoppa. De kan också stekas som laxburgare. [[kategori:Fisk]] [[kategori:L kokbok]] 1178 9255 2006-04-03T06:22:16Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 400 g kall kokt potatis * 400 g kall pasta * 400 g tomater * 2 [[msk]] fransk senap * 4 msk vitvinsvinäger * 1 dl olivolja * 1 msk bostongurka * 1 hackad rödlök ==Tillagning== Tärna potatisen och tomaterna. Ta bort kärnorna från tomaterna. Blanda senap och vinäger med bostongurkan, häll försiktigt ner olivoljan under vispningen. Hacka rödlöken, blanda ihop allt. [[kategori:Grönsaker]] [[kategori:Pasta]] [[kategori:P kokbok]] [[kategori:Sallad]] 1179 4098 2005-02-03T20:06:08Z Marsve 26 {{kokboknav}} {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 285 gram smör eller margarin * 285 gram socker * 3 dl sirap * 2 ägg * 3 tsk kanel * 3 tsk ingefära * 3 tsk kryddnejlikor * 3 tsk kardemumma * 1½ msk bikarbonat * 1 kg vetemjöl ==Tillagning== # Koka upp sockret och sirapen tillsammans med kryddorna och låt sockret smälta. # Tillsätt därefter smöret/margarinet som sedan smälter. # Häll i allt i en bunke och tillsätt bikarbonat, ägg och mjöl rör ihop till en redig och bra deg. Smaka gärna av. # Ställ degen i kylen och låt den vila i ett dygn. # Kavla ut degen mycket platt (någon eller några millimeter tjock) och stansa eller skär ut i lagom stora bitar. # Grädda i 175 grader i ca 5-7 minuter beroende på ugn. [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:Jul]] [[kategori:P kokbok]] 1180 12877 2006-11-19T19:07:51Z 85.235.31.133 {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 4 skivor vitt bröd * 1 ägg * 1 dl vetemjöl * 2 dl mjölk * smör att steka i ==Tillagning== * Vispa ihop mjölet och mjölken så att den blir klimpfri, blanda sedan i äggen. * Låt brödskivorna ligga i blandningen några minuter så att de blir mättade. * Stek skivorna på medelhög värme tills de har en bra stekyta och håller ihop. [[kategori:F kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] 1181 12801 2006-11-08T17:16:54Z 213.65.133.245 {{kokboknav}} [[Bild:Koettbullar de.JPG|thumb|200px|köttbullar med brunsås]] Följande grundrecept kan användas till alla variationer (nödvändigheten i ägget är ännu inte helt bevisad). ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 0,5 kg blandfärs eller annan köttfärs * 1 ägg * 0,5 dl ströbröd * 2 - 3 dl vätska: vatten, mjölk eller grädde * salt, peppar ==Tillagning== * Blanda samman vätskan och ströbrödet i bunke, låt ströbrödet svälla i ca 10 minuter. * Blanda ner färsen, ägget, salt och peppar i bunken. * Rulla runda köttbullar. Det går lättast om man sköljer händerna i kallt vatten innan. * Stek köttbullarna på medelvärme. ==Tips== * Ströbrödet kan ersättas med havregryn. * Vill man ha lite vilt i smaken så kan man ta hälften älgfärs och hälften nötfärs. ==Servering== Servera gärna köttbullarna med [[potatismos]], rårörda lingon och en enkel sallad. [[kategori:Köttfärs]] [[kategori:K kokbok]] [[kategori:Svenska recept]] [[de:Kochbuch/ Köttbullar]] 1182 5805 2005-08-30T23:21:17Z 83.250.34.34 {{kokboknav}} Recept på rätter som innehåller någon slags köttfärs. Tänk på när du lagar mat med köttfärs att fläskfärs har avsevärt annorlunda smak än blandfärs och nötfärs. Om receptet anger nötfärs eller blandfärs kan resultatet smaka lustigt eller illa om du använder dig av fläskfärs istället. [[kategori:Kött]] 1183 4102 2005-01-27T15:11:10Z ShineB 35 #REDIRECT [[Kroppkaka]] #REDIRECT [[Kroppkaka]] 1184 12728 2006-10-27T21:37:16Z 85.230.60.10 {{kokboknav}} Här kan du som inte är så van vid wikitekniken skriva dina recept, så kommer någon att fixa till dem senare. Radera inte recept som andra skrivit utan att först flytta dem till en egen receptsida! Hur det går till finns beskrivet i [[Kokboken]]. ---- {{kokboknav}} '''Fyrbottnad tårta med jordnötssmörskräm''' ==Ingredienser== ''för ca. 10 personer'' '''Ljus botten''' *1 dl vetemjöl *1 dl potatismjöl *2½ dl florsocker *2½ dl äggvita, rumstempererad (detta motsvarar äggvitan från ca. 10 normalstora ägg) *½ krm salt *2 dl socker *1½ tsk vaniljsocker *½ tsk olja (helst en nötolja, t.ex. mandelolja eller valnötsolja, men rapsolja går också bra, dock INTE olivolja) '''Mörk botten''' *1<small>1/4</small> kakao *2½ dl starkt kaffe *1<small>1/4</small> dl smält osaltat smör *3<small>3/4</small> dl socker *1½ tsk vaniljsocker *3 ägg *2½ dl vetemjöl *1 <small>3/4</small> dl potatismjöl *1 tsk bikarbonat *1 tsk salt *1 krm bakbulver '''Jordnötssmörskräm''' *350-400 gram färskost (t.ex. philadelphia) *4½ dl florsocker *500 gram creamy jordnötssmör *<small>3/4</small> dl vispgrädde '''Chokladöverdrag''' *3 dl vispgrädde *400-600 gram mjölkchoklad (vanlig Marabou) ==Tillagning== # Lägg bakplåtspapper i BOTTEN en rund form med löstagbar kant, ca. 25 cm i diameter. Smörj INTE formen. Sätt ugnen på 190 grader. # ''Ljus botten'': Blanda florsocker, vetemjöl och potatismjöl i en skål. # Vispa äggvitorna med elvisp på låghastighet och tillsätt salt under vispningen. Fortsätt att vispa tills äggvitorna har blivit till ett mjukt skum. Tillsätt lite socker i taget och vispa på medelhastighet tills skummet har blivit till en krämig massa. Blanda då i olja och vaniljsocker. # Rör ner blandningen av potatismjöl, vetemjöl och florsocker i äggsmeten. Rör med en träslev tills allting är väl blandat. Se upp med att röra för mycket, om du gör det kommer äggmassan att förlora sin fluffighet och gräddandet kommer att misslyckas. # Häll smeten i formen och grädda mitt i ugnen i ca. 45 minuter. # Låt kakan svalna ca. 30 minuter i formen. Ta sedan ut den och låt den svalna helt på bakgaller. # ''Mörk botten'': Tvätta den runda formen och upprepa proceduren med bakplåtspappret. Smöjr och mjöla formen. Sänk ungsvärmen till 175 grader. # Blanda kakao och kaffe i en bunke. # Blanda smör, socker, vaniljsocker och ägg med en elvisp i en annan bunke. # Blanda bakpulver, bikarbonat, potatismjöl och vetemjöl i en tredje bunke. Blanda ner detta i kakao-kaffe blandningen under vispning. Varva med smör-socker-vanilj-ägg-blandningen tills allting blivit till en ganska så tunn smet. # Häll smeten i formen och grädda ca. 45 minuter mitt i ugnen. # Låt kakan svalna på samma sätt som förut. # ''Chokladöverdrag'': Hacka chokladen. Koka upp grädden i en kastrull. Ta kastrullen från värmen och häll i chokladen. Rör tills det blivit till en jämn smet. Låt stå och svalna i rumstemperatur. # ''Jordnörssmörskräm'': Vispa färskost och florsocker (med elvisp) till en jämn smet. Tillsätt jordnötssmör och vispa tills allting är blandat. Tillsätt då önskad mängd vispgrädde (i receptet står det 1 dl, men om man vill ha en tjockare kräm kan man ha i mindre) och vispa tills allting är blandat. # ''Att "bygga" tårtan'': Skär bottnarna på mitten så att det är två av varje. # Lägg den ljusa bottenhalvan med snittsidan uppåt på ett tårtfat/stor tallrik. Bred en tredjedel av jordnötssmörskrämen, och lägg sedan på en mörk botten. Ta hälften av det som är kvar av krämen och bred över den mörka botten. Lägg på ännu en ljus botten och bred det som är kvar av krämen över denna. Lägg på det sista locket. # Vänta tills chokladöverdraget har blivit tillräckligt tjockt för att det ska gå att fördela över tårtan med hjälp av en smörkniv/slickepot. # Låt tårtan stå i kyl i minst 1½ timme innan servering. ==Servering== Serveras kyld. ==Tips== Detta är ett väldigt långt och krångligt recept, så tänka på att planera väl. Gör t.ex. jordnötssmörskrämen och chokladöverdaget under tiden som den sista bottnen gräddas, och förvara dem i kylen innan de ska bres på tårtan. [[Kategori:Kokboken]] [[Kategori:Alfabetiskt register kokboken]] [[kategori:Kokboken]] 1185 11380 2006-07-18T06:27:32Z NERIUM 225 {{kokboknav}} I detta register är recepten alfabetiskt sorterade. [[Kategori:Recept]] 1186 11365 2006-07-18T06:22:48Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[bild:Risalamande.jpg|left|100px|]] Recept på mat som har mjöl eller gryn som huvudingrediens, till exempel gröt och pannkakor. [[Kategori:Recept]] 1187 4106 2005-01-30T15:41:55Z ShineB 35 {{kokboknav}} Lammköttsrecept. [[kategori:Kött]] 1188 12617 2006-10-19T16:14:04Z 85.224.146.175 {{kokboknav}} ==Ingredienser== (8 - 10 pannkakor) * 2½ dl vetemjöl * 6 dl mjölk * 3 ägg * ½ tsk salt * 2-3 msk smör ==Tillagning== * Vispa ut vetemjölet i hälften av mjölken till en slät smet. * Vispa i resterande mjölk, ägg och salt. * Smält smör i en stekpanna och häll ner i smeten. * Grädda tunna pannkakor i stekpannan. Ca. 1 dl smet per lagg är lagom. ==Tips== Man kan byta ut en del av mjölken mot filmjölk för lite mustigare pannkakor. Smöret kan bytas ut mot margarin, matolja eller helt uteslutas. Även äggen kan tas bort och ersättas med lämplig stärkelse, t.ex soja-, eller potatismjöl. [[kategori:Mjöl och gryn]] [[kategori:P kokbok]] 1189 4108 2005-01-27T18:16:46Z ShineB 35 #REDIRECT [[Pannkaka]] #REDIRECT [[Pannkaka]] 1190 10250 2006-06-21T22:24:37Z 83.249.192.234 /* Servering */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 2 kg lutfisk * 1 1/2 msk salt * vatten ==Tillagning== Lägg en upp och nervänd tallrik i en kastrull. Häll på så mycket vatten att det står en bit upp på tallriken, utan att täcka den. Låt vattnet koka upp. befria fisken från skinn och ben och salta. Lägg fisken i en silduk och placera denna på tallriken i kastrullen. Låt det koka upp, sätt på locket och låt det sedan sjuda tills fisken är mjuk. Koktiden bör ligga på 15 till 20 minuter. ==Servering== Servera med varmt skirat smör, kokt potatis och en fin [[béchamelsås]] gjord på tunn grädde, smaksatt med skånsk senap. [[kategori:Fisk]] [[kategori:Jul]] [[kategori:L kokbok]] 1191 11222 2006-07-06T15:15:40Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== (4 portioner) * 800 gram potatis * eventuellt 1 gul lök * 2 ägg * 2 dl mjöl * 1½ tsk salt * 5 dl mjölk * smör till stekningen. ==Tillagning== Riv potatisen (och eventuell lök) i grova strimlor i matberedare. Blanda med övriga ingredienser. Stek i smör i stekpanna. ==Servering== Servera med lingonsylt och eventuellt stekt fläsk. {{wikipedia}} [[kategori:Potatis och rotfrukter]] [[kategori:R kokbok]] 1192 4111 2005-01-27T18:31:35Z ShineB 35 #REDIRECT [[Raggmunk]] #REDIRECT [[Raggmunk]] 1193 4112 2005-02-03T20:09:06Z Marsve 26 {{kokboknav}} {{kokboknav}} ==Ingredienser== (4 portioner) * 1 kg potatis, gärna mjölig sort * vatten * 1 tsk salt/liter vatten * 3 msk smör eller margarin * ca 2 dl mjölk * ca 1 tsk salt * ca 1 krm nymalen vitpeppar * ca 1 krm nymalen muskotnöt ==Tillagning== Skala och skär potatisen i mindre bitar. Koka dem i saltat vatten, det tar cirka 15 minuter innan de är färdiga. Häll av vattnet. Tryck sönder potatisen med en potatispress, potatisstamp eller en avstängd elvisp. Tillsätt matfettet och cirka hälften av mjölken. Sätt på elvispen och vispa moset medan du tillsätter mer mjölk. Låt det bli jämnt och fint i konsistensen. Smaksätt med salt, peppar och muskot. [[kategori:Potatis och rotfrukter]] [[kategori:P kokbok]] 1194 11368 2006-07-18T06:23:35Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Recept med potatis och rotfrukter. [[Kategori:Recept]] 1195 9118 2006-03-29T08:20:23Z 85.225.47.42 [[Image:Wikiversity-logo-zs.png|100px|right]] {| |[[Image:Wikiversite-banner.jpg|left|450px|Logo Wikiversity]] |<span style="font-size:180%"><span style="color:#444444">'''WIKI'''</span><span style="color:#999999">'''VERSITET'''</span></span><br clear=all> |} {| cellspacing=3 width="100%" |- valign="top" |width="85%" bgcolor=white| '''[[Wikiversity:Välkommen|Välkommen]] till Wikiversitet''', en plats för fri och öppen undervisning och forskning. Här skapas online-kurser genom samarbete och ömsesidigt utbyte av kunskap och inspiration. '''''Den här sidan är endast en prototyp.''''' Wikiversitet befinner sig fortfarande på utvecklingsstadiet och utvecklas inledningsvis snabbast på [http://en.wikibooks.org/wiki/Wikiversity engelska] och [http://es.wikibooks.org/wiki/Wikiversidad_Español spanska] wikibooks. Aktuella diskussioner (på engelska) hittar du på [http://en.wikibooks.org/wiki/Some_ideas_about_Wikiversity den är sidan]. |style="font-size:80%;" bgcolor=white| <div align="right"> [[#Ämnen|Ämnen]]<br/> [[#Wikiversity på andra språk|Wikiversitet på andra språk]]<br/> [[#Wikiversitys systerprojekt|Wikiversitets systerprojekt]]<br/> </div> |} {| cellspacing=3 width="100%" |- valign="top" |width="65%" bgcolor="#f0f0ff" style="border:1px solid #c6c9ff;padding:1em;padding-top:0.5em;"| ==Ämnen== '''Ekonomiska fakulteten'''<br> *[[Wikiversitet:Företagsekonomi]] *[[Wikiversitet:Nationalekonomi]] '''Humanistiska fakulteten''' *[[Wikiversitet:Filosofi]] *[[Wikiversitet:Historia]] *[[Wikiversitet:Språk]] *[[Wikiversitet:Teologi]] '''Konstnärliga fakulteten'''<br> '''Medicinska fakulteten'''<br> *[[Wikiversitet:Biologi]] '''Naturvetenskapliga fakulteten'''<br> *[[Wikiversitet:Astronomi]] *[[Wikiversitet:Datavetenskap]] *[[Wikiversitet:Fysik]] *[[Wikiversitet:Geologi]] *[[Wikiversitet:Kemi]] *[[Wikiversitet:Matematik]] '''Samhällsvetenskapliga fakulteten'''<br> *[[Wikiversitet:Juridik]] *[[Wikiversitet:Psykologi]] *[[Wikiversitet:Sociologi]] *[[Wikiversitet:Statsvetenskap]] '''Tekniska fakulteten'''<br> *[[Wikiversitet:IT]] |- |colspan=2 bgcolor="#fffffc" style="border:1px solid #cfcfcf;padding:1em;padding-top:0.5em;padding-bottom:0em;"| <center> ==Wikiversitet på andra språk== {{Wikiversityspråk}} |- |colspan=2 bgcolor="#fffffc" style="border:1px solid #cfcfcf;padding:1em;padding-top:0.5em;padding-bottom:0em;"| <center> ==Wikiversitets systerprojekt== {{Wikibooksystrar}} <!---- ==Recent material== *[[Wikiversidad:Departamento de Química]] - Spanish School of Chemistry *[[Wikiversity:School of Music]] *[[Wikiversidad:Departamento de Lingüística]] - Spanish School of Linguistics *[[Wikiversity:Translation practice course]] *[[Wikiversity:School of Mathematics]] *[[Wikiversity:School of Project Management]] *[[Wikiversity:School of Creative Writing & Literature Studies]] ===Find a course=== [[#Wikiversity Departments|Browse]] the courses below organized by department. If you cannot find a particular course, you can [[Wikiversity:Course_requests|request it]] or start [[Wikiversity:Adding_a_course|building it yourself]]. |width="35%" bgcolor="#ffffec" style="border:1px solid #faf9b2;padding:1em;padding-top:0.5em;"| ===About the Wikiversity=== Wikiversity is a new idea to create a [[en:Wiki|wiki-based]] learning community. Here you might participate in online courses or create a course yourself. See [[Some ideas about Wikiversity|this page]] for some ideas about what the Wikiversity might become. ===Discussing the Wikiversity=== For previous discussions see the [[Meta:Wikiversity|metapage]] on Wikiversity. For now it's better to keep discussions centralized at Wikibooks. In the future we might utilize a #wikiversity [[en:Internet_Relay_Chat|IRC channel]] as well. Add your name to the [[Wikiversity:participants|participants]] list. |- |colspan=2 bgcolor="#fffffc" style="border:1px solid #cfcfcf;padding:1em;padding-top:0.5em;padding-bottom:0em;"| ===Wikiversity Departments=== If you want to create a new department, you can read [[Wikiversity:Creating_a_new_School|this]]. *Physical Sciences **[[Wikiversity:School of Astronomy]] **[[Wikiversity:School of Chemistry]] **[[Wikiversity:School of Computer Science]] **[[Wikiversity:School of Geology]] **[[Wikiversity:School of Mathematics]] **[[Wikiversity:School of Physics]] *Life Sciences **[[Wikiversity:School of Biology]] **[[Wikiversity:School of Botany]] **[[Wikiversity:School of Medicine]] **[[Wikiversity:School of Zoology]] *Humanities **[[Wikiversity:School of Art and Design]] **[[Wikiversity:School of Creative Writing & Literature Studies]] **[[Wikiversity:School of Law]] **[[Wikiversity:School of Linguistics]] **[[Wikiversity:School of Music]] **[[Wikiversity:School of Philosophy]] **[[Wikiversity:School of Theology]] **[[Wikiversity:School of Classics]] *Practical Arts and Sciences **[[Wikiversity:School of Business]] **[[Wikiversity:School of Education]] **[[Wikiversity:School of Engineering]] **[[Wikiversity:School of Health Informatics]] **[[Wikiversity:School of Library and Information Science]] **[[Wikiversity:School of Public Service]] **[[Wikiversity:School of Governmental Theory]] **[[Wikiversity:School of Photography/ in German see wikibooks]] **[[Wikiversity:School of Project Management]] *Social Sciences **[[Wikiversity:School of Anthropology]] **[[Wikiversity:School of Communication]] **[[Wikiversity:School of Economics]] **[[Wikiversity:School of Geography]] **[[Wikiversity:School of History]] **[[Wikiversity:School of Political Science]] **[[Wikiversity:School of Psychology]] **[[Wikiversity:School of Sociology]] *Reading Lists **[[SCW&LS Reading Lists|School of Creative Writing and Literature Studies Reading Lists]] |- |colspan=2 bgcolor="#fffffc" style="border:1px solid #cfcfcf;padding:1em;padding-top:0.5em;padding-bottom:0em;"| ===Wikiversity in other languages=== <small> [[Wikiversity:Català|Català]] - [http://de.wikibooks.org/wiki/Wikiversity Deutsch] - [http://es.wikibooks.org/wiki/Wikiversidad:Portada Español] - [[Wikiversity:Français|Français]] - [[Wikiversity:&#54620;&#44397;&#50612;|&#54620;&#44397;&#50612; (Hangugeo)]] - [[Wikiversity:Interlingua|Interlingua]] - [[Wikiversity:Nederlands|Nederlands]] - [[Wikiversity:&#26085;&#26412;&#35486;|&#26085;&#26412;&#35486; (Nihongo)]] - [[Wikiversity:Română|Română]] - [[Wikiversity:Suomi|Suomi]] - [[Wikiversity:Ti%E1%BA%BFng Vi%E1%BB%87t|Ti&#7871;ng Vi&#7879;t]] - [[Wikiversity:%E4%B8%AD%E6%96%87|&#20013;&#25991; (Zhongwen)]]<br/><br/> |- |colspan=2 bgcolor="#fffffc" style="border:1px solid #cfcfcf;padding:1em;padding-top:0.5em;padding-bottom:0em;"| |} ---> [[de:Wikiversity: Leitseite]] [[en:Wikiversity]] [[es:Wikiversidad:Portada]] [[fr:Wikiversité]] [[it:Wikiversità]] [[ja:Wikiversity:メインページ]] [[pt:Wikiversidade]] [[sr:Викиверзитет]] [[fi:Wikiversity]] [[ie:Wikiversity]] __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ 1196 10329 2006-06-29T20:06:28Z TobiasBengtsson 279 {{kokboknav}} ==Ingredienser== [[Bild:Beanshoots humus.jpg|thumb|Hummus och bönröra]] *400 g kokta kikärter *1-2 vitlöksklyftor *2 [[msk]] pressad citronjuice *0,5 dl olivolja *salt *peppar *1 msk tahini *½ chili *½ [[tsk]] paprikapulver *½ tsk spiskummin *1 [[krm]] cayennepeppar Allt utom kikärterna kan, om så önskas, uteslutas. ==Tillagning== Mixa ingredienserna till en jämn smet. Smaka av med salt och peppar. Förvara kallt till servering. Tahini kan bytas ut mot 2 msk rostade sesamfrön. Resultatet ska vara krämigt. ==Servering== På mackan eller som sås i falafeln. ==Tips== Variera med färsk persilja. [[Kategori:H kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Veganskt]] 1197 4116 2005-01-30T15:47:07Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1198 4117 2005-01-30T15:47:38Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1199 4118 2005-01-30T15:48:09Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1200 4119 2005-01-30T15:48:51Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1201 4120 2005-01-30T15:49:14Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1202 4121 2005-01-30T15:49:34Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1203 4122 2005-01-30T15:49:58Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1204 4123 2005-01-30T15:50:29Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1205 4124 2005-01-30T15:50:56Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1206 4125 2005-01-30T15:51:27Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1207 4126 2005-01-30T15:51:51Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1208 4127 2005-01-30T15:52:15Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1209 4128 2005-01-30T15:52:37Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1210 4129 2005-01-30T15:52:58Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1211 4130 2005-01-30T15:53:25Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1212 4131 2005-01-30T15:54:05Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1213 4132 2005-01-30T15:54:29Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1214 4133 2005-01-30T15:55:08Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1215 4134 2005-01-31T07:34:45Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1216 4135 2005-01-31T07:35:08Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1217 4136 2005-01-31T07:35:29Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1218 4137 2005-01-31T07:35:47Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1219 4138 2005-01-31T07:36:06Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1220 4139 2005-01-31T07:36:23Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1221 4140 2005-01-31T07:36:41Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1222 4141 2005-01-31T07:36:58Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1223 4142 2005-01-31T07:37:36Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1224 4143 2005-01-31T07:37:18Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1225 4144 2005-01-31T07:37:54Z ShineB 35 {{kokboknav}} [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1226 12615 2006-10-19T15:50:46Z 85.224.146.175 {{kokboknav}} '''Béchamelsås''' eller '''vit sås'''. ==Ingredienser== * 2 [[msk]] vetemjöl * 4 dl mjölk * 1 msk smör eller margarin * 0,5 [[tsk]] salt * vitpeppar ==Tillagning== Häll mjölken i en kastrull och vispa ner mjölet. Lägg i smör eller margarin och koka upp under vispning. Koka på svag värme 3 - 5 minuter och rör om då och då. Krydda med salt och vitpeppar. ==Servering== * Béchamelsås är det klassiska tillbehöret till [[lutfisk]] och kryddas då ofta med kryddpeppar. * Bèchamelsås används till lasagne. * Om man istället tillsätter senap får man en senapssås som är god till stekt falukorv och makaroner. * Riven pepparrot i béchamelsåsen ger pepparrotssås som är god till rökt kött av olika slag. {{wikipedia}} [[kategori:Såser]] [[kategori:B kokbok]] 1227 11374 2006-07-18T06:25:43Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Såsrecept. [[Kategori:Recept]] 1228 4147 2005-01-29T08:17:35Z ShineB 35 #REDIRECT [[Béchamelsås]] #REDIRECT [[Béchamelsås]] 1229 4148 2005-01-29T08:18:04Z ShineB 35 #REDIRECT [[Béchamelsås]] #REDIRECT [[Béchamelsås]] 1230 4149 2005-02-03T19:52:29Z Marsve 26 {{kokboknav}} {{kokboknav}} '''Citronlikör'''. I det ursprungliga italienska receptet ska spriten ha en alkoholhalt av 98%. Den färdiga likören blir då ungefär 40-procentig. I Sverige kan man inte köpa så stark sprit, men det går bra att göra citronlikören med till exempel Renat eller Absolut Vodka. Alkoholhalten i likören blir då mindre än 20%. ==Ingredienser== * strimlat skal av 8 citroner * 1 liter sprit * 1 liter vatten * 400 g socker ==Tillredning== Tvätta citronerna med en rotfruktsborste under rinnande vatten som är så varmt som möjligt. Strimla av det gula av skalen med hjälp av en potatisskalare. Lägg skalen i en bunke eller en stor glasflaska och häll på spriten. Låt det stå i 5 dagar. Sila bort skalen. Koka upp vatten och socker så att sockret löser sig helt. Låt sockerlagen kallna. Blanda spriten och sockerlagen, så är likören färdig. [[kategori:Drycker]] [[kategori:C kokbok]] 1231 10323 2006-06-29T16:03:20Z TobiasBengtsson 279 {{kokboknav}} '''Fläderblomssaft'''. Se till så blommorna är av äkta fläder. I Sverige växer även druvfläder, som är giftig. ==Ingredienser== * 2 skivade citroner med skal * 40 fläderblomsklasar * 2 kg strösocker * 30 g citronsyra * 1,5 l vatten * ev. 4 krm natriumbensonat ==Tillagning== Tvätta citronerna med en rotfruktsborste under rinnande vatten som är så varmt som möjligt och skiva dem sedan i cirka halvcentimetertjocka skivor. Varva fläderblomsklasar och citronskivor i en stor bunke eller rostfri hink. Koka upp socker, citronsyra och vatten så att sockret och citronsyran löses helt. Häll blandningen het över blommor och citron. Låt stå i 5 dygn, rör eventuellt ett par gånger under tiden. Sila bort blommor och citron och häll saften i väl rengjorda flaskor. Om man önskar kan man tillsätta konserveringsmedel (t.ex. natriumbensonat 1 krm/kg) i den färdiga saften. Om man häller upp saften i flaskor, kanske helst av plast, och inte fyller dem helt så går den bra att frysa. [[kategori:Drycker]] [[kategori:F kokbok]] 1232 4151 2005-02-03T20:13:42Z ShineB 35 {{kokboknav}} {{kokboknav}} '''Svartvinbärssaft''', ett recept där bären inte ska kokas. ==Ingredienser== ''ger 5 liter'' * 2 l svarta vinbär, det gör inget om klasstjälkarna är kvar * 3 - 4 citroner * 20 g (5 tsk) vinsyra * 3 kg strösocker ==Tillagning== Tvätta citronerna med en rotfruktsborste under rinnande vatten som är så varmt som möjligt och klyv dem i fyra klyftor. Skalet ska vara kvar. Blanda vinbär, citronklyftor och vinsyra i en stor bunke eller rostfri hink. Koka upp vattnet och häll det kokande över blandningen. Låt det stå svalt i 3 dygn. Sila bort vinbär och citron. Rör i sockret i saften och rör tills det löst sig. Om så önskas kan man tillsätta konserveringsmedel. Häll upp på väl rengjorda flaskor. Förvara mörkt och svalt. [[kategori:Drycker]] [[kategori:S kokbok]] 1233 10180 2006-06-08T17:26:15Z Sundström 73 {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 400 g falukorv * 2 gula lökar * 1 tsk paprikapulver * 0,5 dl tomatpuré * 1 msk senap * 1 köttbuljongtärning * 2 dl vatten * peppar * eventuellt salt * 1 dl crème fraîche ==Tillagning== * Skär falukorven i skivor och därefter skivorna i strimlor. Skala och hacka löken. * Bryn korv, lök och paprikapulver i en stekpanna. * Tillsätt tomatpuré, senap, buljongtärning, peppar och vatten och låt puttra i cirka 5 minuter. * Tillsätt crème fraîche och koka upp. Smaka av med salt. ==Servering== Korv Stroganoff kan serveras med kokt eller stekt potatis, [[potatismos]], makaroner eller ris och en grönsallad och brödbit till. [[kategori:Korv]] [[kategori:K kokbok]] [[kategori:Svenska recept]] 1234 4153 2005-01-29T13:34:20Z ShineB 35 #REDIRECT [[Tesked]] 1235 11393 2006-07-18T06:59:26Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Tesked''', '''tsk''', är ett [[matlagningsmått]] som rymmer 5 milliliter. [[Kategori:Mått]] [[Kategori:Köksredskap]] 1236 8883 2006-03-26T17:21:32Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Här finns förklaringar till begrepp med anknytning till matlagning. [[Kategori:Kokboken]] [[en:Category:Cooking techniques]] 1237 4156 2005-01-29T13:38:27Z ShineB 35 #REDIRECT [[Matsked]] 1238 11428 2006-07-20T15:29:23Z 82.182.149.179 Viktjämförelse {{kokboknav}}'''Matsked''', '''msk''', är ett [[matlagningsmått]] som rymmer 15 milliliter. Man kan räkna med att 1&nbsp;msk (struket mått) motsvarar: *20&nbsp;g vetemjöl (ej packat) *22&nbsp;g strösocker *25&nbsp;g smör [[Kategori:Mått]] [[Kategori:Köksredskap]] 1239 4158 2005-01-29T13:39:37Z ShineB 35 #REDIRECT [[Kryddmått]] 1240 11389 2006-07-18T06:57:47Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Kryddmått''', '''krm''', är ett [[matlagningsmått]] som rymmer 1 milliliter. [[Kategori:Mått]] [[Kategori:Köksredskap]] 1241 9669 2006-04-23T21:06:17Z NERIUM 225 Klotter {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 2 påsar tacokryddmix * 2 pkt Krossade tomater (ca 800 g) * 400 - 500 g köttfärs * 1 stor gul lök * 100-200 g riven ost * 1 pkt smördeg på rulle * 1 ägg till pensling ==Tillagning== Bryn köttfärsen tills den smular sig, hacka eller strimla löken och blanda ner den i köttfärsen. Tillsätt kryddmixen och de krossade tomaterna och låt det koka ett par minuter. Häll köttfärsblandningen i en ugnssäker form och rör ner den rivan osten, lägg smördegen över som ett lock. Pensla smördegen med lite ägg. Grädda i ungnen på 200 &deg;C tills smördegen har blivit gyllenbrun (ca 10-15 min). ==Servering== Servera med sallad och [[vitt bröd]]. [[kategori:Köttfärs]] [[kategori:E kokbok]] [[kategori:T kokbok|Tacopaj, enkel]] 1242 12522 2006-10-01T04:51:51Z LX 352 stvafle <div style="clear: right; float: right"></div> {|cellpadding="0" cellspacing="0" style="padding: 0.3em; float:right; margin:5px; border: 1px solid #999; border-right-width: 2px; border-bottom-width: 2px; background:#FFFFFC; text-align:center" | <center>[[Image:Foodlogo.svg|25px]]</center> |- |style="padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec"| '''[[Kokboken]]''' |- |style="padding: 0.3em; line-height: 1.5em"| |- |style="padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec"| ''' [[:Kategori:Kokboken|Innehåll]] ''' |- |style="padding: 0.3em; line-height: 1.5em"| [[:Kategori:Recept|Receptregister]]<br/> [[:Kategori:Alfabetiskt register kokboken|Alfabetiskt register]]<br/> [[:Kategori:Köksredskap|Köksredskap]]<br/> [[:Kategori:Kökstermer|Kökstermer]]<br/> [[:Kategori:Mått|Matlagningsmått]]<br/> |- <!-- |style="padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec"| '''[[Länders kök]]''' |- |style="padding: 0.3em;"| [[:Kategori:Engelska köket|Engelska]] - [[:Kategori:Franska köket|Franska]] - [[:Kategori:Indonesiska köket|Indonesiska]] - [[:Kategori:Italienska köket|Italienska]] <br> [[:Kategori:Japanska köket|Japanska]] - [[:Kategori:Kinesiska köket|Kinesiska]] <br> [[:Kategori:Mexikanska köket|Mexikanska]] - [[:Kategori:Sydamerikanska köket|Sydamerikanska]]<br/> [[:Kategori:Matkultur|Andra kök]] |- |style="padding: 0.3em; font-family: sans-serif; font-size: 1em; background-color: #ffffec"| '''Se även:''' |- |style="padding: 0.3em; line-height: 1.5em"| [[Wikimedia Commons|Commons]] [[commons:Category:Food|Mat]]<br> [[w:Portal:Mat och dryck|Portal:Mat och dryck]] --> |-align="right" |} <noinclude> [[Kategori:Mallar|Kök]] </noinclude> 1243 9383 2006-04-07T10:26:30Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Skriva ett nytt recept== Om du vill skriva ett recept i kokboken kan du göra så här: *Skriv receptets namn i sökrutan till vänster. *Klicka på "Gå till". *Om receptet inte finns hamnar du på en sida där du kan klicka på "Redigera". *Skriv ditt recept! *Det är bra om du längst ner under receptet ''kategoriserar'' det. Det gör du genom att skriva <nowiki>[[kategori:Kokboken]]</nowiki>, eller byt ut "Kokboken" mot någon av kokbokens underkategorier, till exempel <nowiki>[[kategori:Bakning]]</nowiki>. Kokboken har dessutom ett [[:kategori:Alfabetiskt register kokboken|alfabetiskt register]] och recepten kategoriseras i detta genom att man även lägger till <nowiki>[[kategori:A kokbok]], [[kategori:B kokbok]]</nowiki> och så vidare, beroende på vilken bokstav receptet börjar på. *Spara ditt recept! Om du inte är van vid wikitekniken finns det en mycket bra [[:w:Wikipedia:Nybörjarkurs|nybörjarkurs på svenska Wikipedia]]. Vill du skriva recept utan att tänka så mycket på tekniken kan du göra det på sidan [[Kokbokens ostrukturerade recept]], så kommer någon att ordna till ditt recept så småningom. Lägg gärna till en [[:commons:Category:Food|bild]] i artikeln. ===Artikelmall=== Ett recept behöver inte följa en mall, men för den som vill ha en sådan följer den här. Kopiera nedanstående, klistra in i det nya receptets redigeringsruta och ändra efter behov. Den första raden gör att navigeringsrutan för kokboken hamnar längst upp till höger i receptet. <pre> {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * * ==Tillagning== ==Servering== ==Tips== [[Kategori:Kokboken]] [[Kategori:Alfabetiskt register kokboken]] </pre> *Alfabetiskt register kokbok se:[[Kokboken/Kokbokens struktur#Alfabetiskt register]] [[kategori:Kokboken]] 1244 12960 2006-12-07T11:57:09Z 148.136.141.173 {{kokboknav}} '''Glögg''', en svensk juldryck. Denna glögg går bra att spara och blir bara godare med tiden. Den ska helst lagras ett år innan den konsumeras. ==Alternativ 1== ===Ingredienser=== * 5 liter svagdricka * 2,5 kg strösocker * 50 g jäst * 2 påsar hela nejlikor * 1 påse kardemummakärnor * 1 - 2 små bitar torkad, hel ingefära * 500 g russin * 3 st råa, skalade, skivade potatisar ===Tillagning=== Rör ut jästen i lite vatten. Blanda alla ingredienser i en hink. Låt stå och jäsa i 3 veckor med en handduk över. Sila glöggen och häll upp på väl rengjorda flaskor. Lagra cirka 1 år. ===Servering=== Värm glöggen till max 60&deg;C, häll i glögglas och låt var och en lägga i russin och hackad mandel. En [[pepparkaka]] smakar bra till glöggen. ===Tips=== Man kan byta ut 3 - 4 dl av svagdrickan mot julmust. ---- ==Alternativ 2== Här är ett glöggrecept från 1840-talet, hämtat från en av jultomtens många hemsidor, [http://www.algonet.se/~altemark/]. ===Ingredienser=== * 1 flaska rödvin * 1 dl eau de vie * 20 kryddnejlikor * 5 kanelstänger * 1 tsk krossade kardemummakärnor * 1 bit ingefära * 1 pomeransskal * 2 dl strösocker * 1 1/2 tsk vaniljsocker ===Tillagning=== # Bryt kanelstängerna i mindre bitar och lägg alla kryddorna i en burk. Slå över spriten och låt det stå och dra i minst ett dygn. # Sila ifrån kryddorna. Värm spriten försiktigt tillsammans med vinet, sockret och vaniljsockret (i en kastrull.) [[kategori:Drycker]] [[kategori:Jul]] [[kategori:G kokbok]] 1245 4164 2005-01-31T08:23:20Z ShineB 35 #REDIRECT [[Pepparkakor]] #REDIRECT [[Pepparkakor]] 1246 7215 2005-12-10T11:45:08Z Grön 127 flyttade Kokbokens struktur till Kokboken/Kokbokens struktur {{kokboknav}} I den här artikeln beskrivs hur kokboken är uppbyggd. ==Recepten== Varje recept är en egen artikel. Vill du veta hur man skriver ett recept, se [[Redigera kokboken]]. ==Kategorierna== Istället för att ha alla recepten liggande i en osorterad hög kategoriseras de. ===Huvudregister=== Kokbokens huvudinnehållskategori kallas [[:kategori:Kokboken]]. Här finns underkategorier såsom [[:kategori:Skaldjur]] och [[:kategori:Efterrätter]]. Underkategorierna har fått namn efter huvudingredienser eller användningsområde. Exempel: Genom att lägga till texten <nowiki>[[kategori:Mjöl och gryn]]</nowiki> längst ner i receptartikeln [[Pannkaka]] sorteras receptet automatiskt i innehållsförteckningens underkategori [[:kategori:Mjöl och gryn|Mjöl och gryn]]. Vissa underkategorier är i sin tur uppdelade i underkategorier, se [[:kategori:Kött]]. Det finns inget som hindrar att ett recept finns med i flera kategorier om man tycker det är lämpligt. Se [[Chokladboll]]. ===Alfabetiskt register=== Det finns även ett [[:kategori:Alfabetiskt register kokboken|alfabetiskt register]]. Detta är också en underkategori till [[:kategori:Kokboken]]. I det alfabetiska registret finns en underkategori för varje bokstav i alfabetet och varje recept får en kategori beroende på sin begynnelsebokstav, till exempel [[:kategori:C kokbok]] för [[Citronlikör]]. Det alfabetiska registret är bra att ha om man söker ett recept med ett speciellt namn. Det finns inget som hindrar att ett recept finns med i flera bokstavskategorier. Se [[Enkel tacopaj]]. ===Nya kategorier=== Saknas en lämplig sorteringskategori när du skrivit ett nytt recept? Det är lätt att lägga till en ny kategori. Skriv bara <nowiki>[[kategori:Den nya kategorins namn]]</nowiki> längst ner i receptartikeln. När du sparar receptet står den nya kategorins namn med röda bokstäver. För att skapa kategorin klickar du på denna röda länk och i redigeringsrutan som kommer upp skriver du först <nowiki>{{kokboknav}}</nowiki> för att få kokbokens navigeringsruta längst upp och sedan ska den nya kategorin bli en ny underkategori. Vill man ha den direkt under huvudkategorin (kategori:Kokboken) skriver man <nowiki>[[kategori:Kokboken]]</nowiki>. Vill man ha den som underkategori till en annan kategori, skriver man det kategorinamnet istället. [[kategori:Kokboken]] 1247 10135 2006-06-03T17:36:55Z D98rolb 268 /* kokboknav */ {{kokboknav}} [[Image:CoffeePalestineStereo.jpg|left|150px|]] I '''kokbokens fikarum''' finns det alltid plats för frågor eller diskussioner om kokboken. <!-- Skriv här nedanför! --> == kokboknav == Jag tycker att <nowiki>{{kokboknav}}</nowiki> borde ligga med på varje recept för att underlätta att leta efter recept. Se: [[Rhode islandsås]]--[[Användare:Marsve|Marsve]] 2 februari 2005 kl.13.31 (UTC) :Ja, det verkar bra. Ska se om Wikibooks blir lite snabbare än just nu (imorgon kanske?) så ska jag ta ett tag med att lägga in mallen i de recept som finns. Ska lägga till den i artikelmallen också. Kul att du skriver några recept Marsve! /[[Användare:ShineB|ShineB]] 2 februari 2005 kl.14.16 (UTC) ::Jag har jätte många recept, problemet är att jag har dem alla i huvudet (inte det bästa stället att lagra saker) och att jag nästa aldrig använder några mått så jag har ingen aning hur mycket man egentligen skall ha i saker. Jag har funderat ett tag på att starta en kokbok här men aldrig riktigt fått tid till att dra i projektet, så jag blev jätte glad när jag så att du hade börjat.--[[Användare:Marsve|Marsve]] 2 februari 2005 kl.17.25 (UTC) :::Man kanske skulle ha ett ''Kokboksförbehåll'': "All matlagning sker på egen risk!" ... Jag är full av beundran för dig som kan ha en massa recept i huvudet. Jag fixar egentligen bara spagetti och köttfärssås utan recept. Jag tycker du kan chansa med mängderna i recepten. Om någon provlagar och märker att det är fel så är det ju jättelätt att ändra. Det är en av de stora fördelarna med en wikikokbok. Jag har fortfarande inte lagt till kokboknav i recepten, har haft tekniska problem med min internetförbindelse idag, men jag har det på att-göra-listan! /[[Användare:ShineB|ShineB]] 3 februari 2005 kl.18.31 (UTC) ===Näringsberäkning=== Inte för att jag vet om någon har ett intresse av det, men jag skulle tycke det var bra om det fanns en "taxbox" mall med plats för bild samt näringinnehåll. Näringsberäkning är inte så svårt om man använder sig av Livsmedlsverkets databas med mer än 1900 livsmedel inlagda. Exempel: [http://www.slv.se/templates/ldb_result.asp?lk=&ln=Cr%E8me%20Fraiche%20fett%2034%20%25&ug=&lg=&na=&ng=A%3AMinibas&nd=1&ma=&tb=0&un=1&tn= Crème Fraiche]. Går ju att lägga upp en sida med liknande länkar på baslivsmedel...<br> Får jag något medhåll? ;) [[Användare:Chrizz|Chrizz]] 11 april 2005 kl.11.43 (UTC) :All vidareutveckling av kokboken är mycket bra tycker jag. En snygg box med näringsberäkning låter proffsigt. Jobba på bara! Fundera bara på om bilden kanske ska ligga utanför boxen - om det saknas alltför många bilder blir det kanske småtråkigt? Om du inte tänkt provlaga allting och fotografera förstås :) /[[Användare:ShineB|ShineB]] 11 april 2005 kl.14.17 (UTC) <!-- Skriv här ovanför! --> [[kategori:Kokboken]] 1248 4167 2005-02-03T20:12:44Z Marsve 26 {{kokboknav}} och äpplen {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 8-10 kalla kokta potatisar * 1 liten gul lök * 1 dl gräddfil * 1dl majonnäs * 1 tsk dragon eller basilika * (2-3 äpplen) ==Tillagning== Skala och skär potatisen i tärningar. Hacka löken och blanda med potatistärningarna blanda ev ner lite skalade och tärnade äpplen. Blanda gräddfilen, majonnäsen och dragonen (eller basilikan) i en skål. Häll såsen över potatisen och blanda. Låt salladen gärna stå kalt ett par timmar innan servering. [[kategori:Potatis och rotfrukter]] [[kategori:P kokbok]] 1249 4168 2005-02-03T20:08:11Z Marsve 26 {{kokboknav}} {{kokboknav}} ==Ingredienser== (4-6 portioner) * 1 kg potatis ca 12 st. (helst en mjölig sort) * 2 gula lökar eller 1 purjolök * 300-400 g riven ost * 2 kryddmått svart peppar * 1-2 tsk salt * 2 &frac12; -3 dl mjölk eller grädde * Ev. 1 tsk basilika eller dragon eller 2-3 kryddmått vitlökspulver ==Tillagning== Sätt ugnen på 225&deg;C. Skala och skiva potatisen och löken. Varva på en smord ugnssäker form, först hälften av potatisen sedan löken och det mesta av osten. Krydda med salt, peppar och ev. basilikan, dragonen eller vitlökspulvret. Lägg på resten av potatisen och osten överst. Häll på mjölken eller grädden (om mjölk använda lägg på 2 msk smör eller margarin). Grädda i nedre delen av ugnen tills potatisen är mjuk ca 40-50 min, flytta ev. upp formen efter halva tiden för att få mer färg. [[kategori:Potatis och rotfrukter]] [[kategori:P kokbok]] 1250 12978 2006-12-12T11:33:33Z Ahruman 407 {{kokboknav}} '''Lussekatt''' eller '''saffranskuse''' är bullen för dagen i Sverige den 13 december. ==Ingredienser== {| cellpadding="20" |- |''35 st'' *50 g jäst *100 g smör *5 dl mjölk *250 g Kesella lätt *2 påsar saffran, ca 1 g *1 1/2 dl socker *1/2 [[tsk]] salt *ca 17 dl vetemjöl *russin *1 ägg |valign=top|[[Image:2005 baking of saffron buns 04.jpg|300px]] |} ==Tillagning== Smula jästen i en degbunke. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt mjölken och värm till fingervärme, ca 37°. Häll degspadet över jästen. Rör om så att jästen löser sig. Tillsätt Kesella, saffran, socker, salt och det mesta av mjölet. Arbeta degen tills den blir blank och smidig och släpper från bunkens kanter. Tillsätt ev mera mjöl. Låt jäsa övertäckt ca 30 min. Baka ut degen till saffranskusar. Lägg dem på smorda plåtar. Garnera med russin. Låt jäsa 20-30 min. Sätt ugnen på 225 grader. Pensla med uppvispat ägg. Grädda i mitten av ugnen 5-7 min. Låt kallna på bakduk. <gallery> Image:2005 baking of saffron buns 01.jpg|Låt degen jäsa Image:2005 baking of saffron buns 02.jpg|Forma S-formade bullar och pensla med äggvita Image:2005 baking of saffron buns 03.jpg|Ta ut bullarna ur ugnen och låt svalna </gallery> [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:Jul]] [[kategori:L kokbok]] [[en:Cookbook:Luciabullar]] 1251 4170 2005-01-31T11:34:19Z ShineB 35 #REDIRECT [[Lussekatt]] #REDIRECT [[Lussekatt]] 1252 4171 2005-01-31T11:34:41Z ShineB 35 #REDIRECT [[Lussekatt]] #REDIRECT [[Lussekatt]] 1253 4172 2005-01-31T11:35:07Z ShineB 35 #REDIRECT [[Lussekatt]] #REDIRECT [[Lussekatt]] 1254 4173 2005-01-31T11:35:30Z ShineB 35 #REDIRECT [[Lussekatt]] #REDIRECT [[Lussekatt]] 1255 4174 2005-01-31T11:36:10Z ShineB 35 #REDIRECT [[Lussekatt]] #REDIRECT [[Lussekatt]] 1256 11363 2006-07-18T06:22:17Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Recept på all mat som hör julen till. [[Kategori:Recept]] 1259 4176 2005-02-03T20:02:26Z Marsve 26 {{kokboknav}} {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 12 lasagneplattor * riven ost, gärna parmesan, till gratinering Ostsås: * 50 g smör eller margarin * 1 dl vetemjöl * 1 l mjölk * 1 dl riven, lagrad ost * salt * peppar * ev riven muskot Köttfärssås: * 200 g köttfärs (blandfärs eller nötfärs) * 1 gul lök * 1 burk krossade tomater (ca 400 g) * 1 [[msk]] tomatpuré * 2 msk smör eller margarin * 1 pressad vitlöksklyfta * 1 dl vatten * 0,5 [[tsk]] torkad oregano * 0,5 tsk torkad basilika * salt * peppar ==Tillagning== ===Ostsås=== Smält smöret i en kastrull och vispa i mjölet. Tillsätt mjölken, koka upp och koka i cirka 5 minuter. Tillsätt ost, salt och peppar. Såsen ska vara tunnflytande. Ett alternativ till denna ostsås är färdig ostsås, "Kelda ostsås". Använder man den färdiga såsen behövs 5 dl. ===Köttfärssås=== Hacka löken. Bryn köttfärs och lök tills färsen fått färg. Tillsätt krossade tomater, tomatpuré, vitlök, vatten och kryddor. Låt såsen puttra 10 - 15 minuter. Smaka av och tillsätt eventuellt mer salt och peppar. ===Gratinering=== Smörj en ugnsfast, fyrkantig form. Börja med ett lager ostsås. Täck därefter formen med lasagneplattor. Plattorna ska helst inte ligga omlott. Varva sedan ostsås, köttfärssås och plattor. Avsluta med ett lager ostsås och se till så lasagneplattorna är täckta med sås. Strö över riven ost och grädda mitt i ugnen i 225&deg;C cirka 30 minuter. Om den rivna osten börjar bli bränd kan man lägga över aluminiumfolie mot slutet. ==Servering== Låt gärna lasagnen stå en stund innan den serveras. Servera med en sallad och gott bröd. [[kategori:Köttfärs]] [[kategori:Pasta]] [[kategori:L kokbok]] 1260 11367 2006-07-18T06:23:15Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[bild:Pasta2.jpg|left|100px|]] Recept som innehåller pasta. [[Kategori:Recept]] [[nl:Categorie:Pastagerechten]] 1261 4178 2005-02-02T14:10:14Z Marsve 26 glömde tabascon ==Ingredienser== {{kokboknav}} ''4 portioner'' * 1 dl gräddfil * 1 dl majonnäs * &frac12; dl chilisås (svag) * 1 [[krm]] salt * ett par droppar tabasco * (&frac12; dl finhackad röd paprika) * (1-2 [[msk]] finhackad persilja) ==Tillagning== Blanda majonnäs, gräddfil, chilisåsen, ett par droppar tabasco och salta. Lite persilja och paprika kan ev. blandas i såsen. Låt stå kallt ett par timmar före servering. ==Servering== Passar till kalla kött eller fisk rätter, sallader som innehåller ris, kyckling, fisk eller skaldjur. Passar också som dipsås till råa grönsaker. [[kategori:Såser]] [[kategori:R kokbok]] 1262 4179 2005-02-07T19:32:27Z ShineB 35 kat Grönsaker->Potatis och rotfrukter {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 4 stora morötter * 1 apelsin * 0,5 dl russin ==Tillagning== Skala och riv morötterna grovt. Skala apelsinen eller skär bort skalet. Dela apelsinen i små bitar. Använd en skärbräda med kant så att apelsinsaften som rinner ur apelsinen när man skär den stannar kvar. Blanda riven morot, apelsinbitar och russin i en salladsskål och häll över apelsinsaften. [[bild:Carrotsalad.jpg|thumb|200px|left|Morotssallad]] [[kategori:Potatis och rotfrukter]] [[kategori:Sallad]] [[kategori:M kokbok]] 1264 4181 2005-02-03T20:21:30Z ShineB 35 Morotssallad, foto [[Användare:ShineB|ShineB]] {{PD}} 1266 12950 2006-12-05T17:05:42Z 81.225.52.141 /* Ingredienser */ {{kokboknav}} ==Lättgjord smördeg== ===Ingredienser=== * 6 dl vetemjöl * &frac12; tsk salt * 250 g margarin * 1 ägg * 1-2 tsk ättikssprit * 2-3 [[msk]] vatten ===Tillagning=== Blanda mjölet och salt i en bunke smula ner margarinet i mjölet med en gaffel eller fingrarna. Vispa upp ägget med en gaffel i en kopp, blanda ner ättikan och vattnet. Häll ner i bunken och arbeta i hopp till en deg. Slå in degen i plastfolie och låt den vila i kylskåpet en timme. Kavala ut degen till en tjocklek av ca 3-5 mm på en mjölad bänk. ===Tips=== Passar utmärkt som [[piroger|pirogdeg]] eller som lock till [[enkel tacopaj]] [[kategori:Mjöl och gryn]] [[kategori:S kokbok]] [[kategori:Matbröd]] 1268 11106 2006-07-01T20:34:39Z NERIUM 225 Var vänlig och se hjälpen hos Svenska Wikipedia: [[w:Wikipedia:Hur man redigerar en sida|Wikipedia:Hur man redigerar en sida]]. [[kategori:Wikibooks:Redigering]] 1269 4186 2005-02-03T22:14:39Z Marsve 26 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''Ca 24 st'' ==Deg== Använd 1 sats [[smördeg#Lättgjord smördeg|Lättgjord smördeg]] som pirogdeg ==Fyllning== ===Köttfärs=== * 1 gul lök * 1 morot * 250 g blandfärs eller nötfärs * 1 [[msk]] tomatpuré Hacka löken och grovriv moroten. Bryn färsen tills den smular sig, blanda i löken, moroten och tomatpurén och låt det fräsa 3-4 min. smaka av med kryddor, ex. cayennepeppar, chilipulver eller paprikapulver, salt och peppar, 1-2 klyftor vitlök, eller vad anan för krydda man tycker om. Låt fyllningen svalna. ===Ris och ägg=== * Ca 3 dl kokt ris * 2 msk smör eller margarin * 2 hårdkokta ägg * Salt och peppar Om riset är kalt smält fettet först. Hacka äggen och blanda ihop dem med riset och fettet. Samka av med salt, peppar och ev lite oregano ===Tonfisk, ris och ägg=== * 1 burk tonfisk (ca 200 g) * 1 &frac12; dl kokt ris * 2-3 hårdkokta ägg * &frac12; dl klippt dill Hacka äggen och dela tonfisken i mindre bitar. Blanda samman alla ingredienser i en bunke. ==Tillagning== Kavla ut degen och ta ut plattor på ca 10x10 cm (det går lättare att kavla ut degen om man delar upp den i 2-3 mindre delar) eller ta ut runda kakor ca 10 cm i diameter. Lägg ca i matsked fyllning i mitten på varje platta. Pensla kanterna med lite vatten och vik ihop plattan så att det blir en trekant. Nyp ihop kanterna eller pressa ihop dem med en gaffel. Pensla med ett uppvispat ägg. Grädda i mitten av ugnen ca 10 min på 225&deg;C [[kategori:Mjöl och gryn]] [[kategori:P kokbok]] [[kategori:Köttfärs]] 1270 4187 2005-04-23T09:56:42Z ShineB 35 länkning ''Denna sida är under utveckling.'' ==Länkning till andra svenska wikimediaprojekt== Om man vill länka till andra svenska wikimediaprojekt skriver man: *För Wikipedia: <nowiki>[[w:Huvudsida|]]</nowiki> vilket blir [[w:Huvudsida|Huvudsida]] *För Wikiquote: <nowiki>[[q:Huvudsida|]]</nowiki> vilket blir [[q:Huvudsida|Huvudsida]] *För Wiktionary: <nowiki>[[wikt:Huvudsida|]]</nowiki> vilket blir [[wikt:Huvudsida|Huvudsida]] ==Mer hjälp== * Svenska Wikipedias hjälp: [[w:Wikipedia:Hjälp|Wikipedia:Hjälp]] [[kategori:Wikibooks]] 1271 11677 2006-07-28T16:03:45Z NERIUM 225 /* Kokboken */ __TOC__ '''Lista över mallar''' är en referenslista över speciella wikisidor som kan användas för att skriva ut standardiserade meddelanden eller texter. Alla de speciella wikisidorna börjar med "Mall:". För att använda en mall i en artikel skriver man <nowiki>{{mallnamnet}}</nowiki> i artikeln. Målet är att alla mallar skall finnas med i denna lista: Var således vänlig och lägg till mallar som du själv skapar. ==Allmänna mallar== <table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1> <tr> <th width=200>Namn</th> <th>Meddelande i klartext</th> <th>Placeras i artikeln</th> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Alfabetisk|Alfabetisk]]}} <br> ([[Malldiskussion:Alfabetisk|Diskussion]]) </td> <td> {{alfabetisk}} </td> <td> längst upp på sidor</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:KategoriTOC|KategoriTOC]]}} <br> ([[Malldiskussion:KategoriTOC|Diskussion]]) </td> <td> {{kategoriTOC}} </td> <td> längst upp i kategorier</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Notera|Notera]]}} <br> ([[Malldiskussion:Notera|Diskussion]]) </td> <td> {{Notera|Noteringar som behöver förtydligas.}} </td> <td> Där det behövs.</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Stub|Stub]]}} <br> ([[Malldiskussion:Stub|Diskussion]]) </td> <td> {{stub}} </td> <td> på sidor som är alltför korta</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Bok saknas|Bok saknas]]}} <br> ([[Malldiskussion:Bok saknas|Diskussion]]) </td> <td> {{bok_saknas}} </td> <td> överst i artiklar som inte hör till någon bok</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Välkommen|Välkommen]]}} <br> ([[Malldiskussion:Välkommen|Diskussion]]) </td> <td> {{välkommen}} </td> <td> på nya användares diskussionssidor</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Logga in|Logga_in]]}} <br> ([[Malldiskussion:Logga in|Diskussion]]) </td> <td> {{logga_in}} </td> <td> på anonyma användares diskussionssidor</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Plagiat|Plagiat]]}} <br> ([[Malldiskussion:Plagiat|Diskussion]]) </td> <td> {{plagiat}} </td> <td> överst på sidor som misstänks vara otillåtet kopierade</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Raderas|Raderas]]}} <br> ([[Malldiskussion:raderas|Diskussion]]) </td> <td> {{raderas}} </td> <td> överst på sidor som anmäls för radering. </td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:radera|radera]]}} <br> ([[Malldiskussion:radera|Diskussion]]) </td> <td> {{radera}} </td> <td> överst på sidor som anmäls för snabbradering</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Kvalitetskontroll|Kvalitetskontroll]]}} <br> ([[Malldiskussion:Kvalitetskontroll|Kvalitetskontroll]]) </td> <td> {{Kvalitetskontroll}}</td> <td> överst på sidor som behöver kontrolleras kvaliteten på</td> </tr> </table> ==Mallar för licensinformation== <table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1> <tr> <th width=200>Namn</th> <th>Meddelande i klartext</th> <th>Placeras i artikeln</th> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:GFDL|GFDL]]}} <br> ([[Malldiskussion:GFDL|Diskussion]]) </td> <td> {{GFDL}} </td> <td> </td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:PD|PD]]}} <br> ([[Malldiskussion:PD|Diskussion]]) </td> <td> {{PD}} </td> <td> </td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:GPL|GPL]]}} <br> ([[Malldiskussion:GPL|Diskussion]]) </td> <td> {{GPL}} </td> <td> </td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:logo|logo]]}} <br> ([[Malldiskussion:logo|Diskussion]]) </td> <td> {{logo}} </td> <td> </td> </tr> </table> ==Bokspecifika mallar== ===Kokboken=== <table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1> <tr> <th width=200>Namn</th> <th>Meddelande i klartext</th> <th>Placeras i artikeln</th> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Kokboknav|Kokboknav]]}} <br> ([[Malldiskussion:Kokboknav|Diskussion]]) </td> <td> {{kokboknav}} </td> <td>längst upp på alla sidor, artiklar och kategorier i Kokboken</td> </tr> </table> <table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1> <tr> <th width=200>Namn</th> <th>Meddelande i klartext</th> <th>Placeras i artikeln</th> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Drinkboken|Drinkboken]]}} <br> ([[Malldiskussion:Drinkboken|Diskussion]]) </td> <td> {{drinkboken}} </td> <td>längst ner på alla sidor, artiklar och i kategorier i Drinkboken</td> </tr> </table> ===Programmering i ANSI-C=== <table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1> <tr> <th width=200>Namn</th> <th>Meddelande i klartext</th> <th>Placeras i artikeln</th> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:PANSI-C Sidhuvud|PANSI-C Sidhuvud]]}} <br> ([[Malldiskussion:PANSI-C Sidhuvud|Diskussion]]) </td> <td> {{PANSI-C_Sidhuvud}} </td> <td></td> </tr> </table> [[kategori:Wikibooks]] [[Kategori:Mallar]] 1272 4189 2005-02-05T14:44:07Z ShineB 35 flyttat alla recept till egna artiklar {{kokboknav}} Det finns många slag av '''vitt bröd''', bland annat: *[[Vitt bröd i långpanna]] *[[Vitt bröd med knaprig skorpa]] *[[Baguetter]] *[[Tekakor]] *[[Rosenbröd]] *[[Brytbröd]] [[kategori:Matbröd]] [[kategori:V kokbok]] 1273 4190 2005-02-04T12:36:18Z ShineB 35 På den här sidan kan man anmäla artiklar som behöver granskas. Lägg till en länk till artikeln under lämplig rubrik och skriv sedan en förklaring till anmälan på artikelns diskussionssida. Artiklar som är för korta behöver inte anmälas här, skriv istället <nowiki>{{stub}}</nowiki> längst ner på sidan. Om du granskat en artikel och eventuellt redigerat den, var vänlig och ta bort den från denna lista. ==Artiklar som behöver faktagranskas== * ==Artiklar som behöver språkvård== * ==Möjliga upphovsrättsbrott== * [[kategori:Wikibooks]] 1274 8252 2006-01-27T19:30:04Z Sundström 73 Det här är en administrationssida på Wikibooks. Här kan alla användare anmäla sidor som nu ingår i böckerna som av konkret anledning bör avlägsnas. ==Anmäl artiklar== ===Tveksamma fall=== Tveksamma och kontroversiella fall som kräver en omröstning anmäler du för omröstning genom att lägga till en länk till den aktuella sidan under rubriken '''Sidor som bör raderas''' nedan. Alla användare är sedan välkomna att både kommentera anmälda sidor och lägga en röst. Anmälda sidor tas bort från den här sidan midnatt mellan söndag och måndag när frågan varit inaktiv under en hel kalendervecka oavsett om den aktuella sidan raderas eller inte. Alla raderade sidor finns uppräknade i [[Special:Log/delete|borttagningsloggen]]. ===Uppenbara fall - snabba raderingar=== Om du hittar något som helt uppenbart inte hör hemma på Wikibooks (klotter, reklam, åsiktspropaganda, brott mot PUL, copyrightbrott eller liknande) anmäler du den aktuella sidan under rubriken '''Snabba raderingar''' nedan. Dessa sidor raderas så fort som möjligt om anmälan är befogad. ==Vad som inte ska anmälas== '''Anmäl inte''' artiklar som bara är bristfälliga, är för korta, behöver korrektur, behöver språkvård, innehåller sakfel, behöver formatering eller har felaktig rubrik. Sådana artiklar kan förbättras och deras existens utgör en viktig grund för Wikibooks tillväxt. Istället kan du märka dessa som i behov av [[Wikibooks:Kvalitetskontroll|kvalitetskontroll]] eller som en för kort artikel med <nowiki>{{stub}}</nowiki>. ==Administratörer== Endast [[Special:Listadmins|administratörer]] kan radera sidor. Raderingen kan även återställas. Känner du dig övertygad om att en artikel felaktigt raderats, lägg in en begäran om återställning enligt samma mall som raderingar, men ange "Återställning av..." innan artikelns titel i rubriken. ==Raderingsregler== #Radering kan ske tidigast 3 dygn efter anmälningstidpunkt om minst 75% av rösterna är för radering. Minst en person måste rösta. #Förslaget kan raderas från denna sida tidigast 4 dygn efter anmälningstidpunkt. #Artiklar där nödvändig majoritet för radering ej uppnåtts flyttas vid behov över till [[Wikibooks:Kvalitetskontroll|kvalitetskontroll]]; diskussionen flyttas till artikelns diskussionssida. ==Gör så här== För ändamålet finns en mall. Avsikten med den är att göra det enkelt att lämna bidrag på denna sida. #Kopiera '''mallen''' mellan linjerna nedan '''innan''' du trycker "Redigera denna sida", eller #Om du först går in i "redigera" och därefter kopierar, kopiera det som står '''mellan''' pre-taggarna nedan (men ej dessa) #Klistra därefter in mallen direkt efter rubriken '''Sidor som bör raderas''' #Fyll i artikelnamn etc. och ta bort de orsaker som inte är tillämpliga. #Genom att lämna kvar "<nowiki>~~~~ </nowiki>" signerar du automatiskt din anmälan. Lägg till ditt raderingsförslag <font size=+1> ''' överst i listan'''</font> så att tveksamma artiklar så småningom hamnar i botten av listan. <hr><pre> ===[[Skriv artikelns namn här]]=== **Anmälare: ~~~~ **Förklaring: Klotter / Integritetskränkande / Copyrightbrott / Reklam / Propaganda / Hoax / Annat + KOMMENTAR **Åtgärd: Radera '''Radera''' '''Blankröst''' '''Radera inte''' '''Diskussion'''<p> ---- </pre><hr> ===[[Bok Med Latinska Trollformler]]=== **Anmälare: [[Användare:Timon|Timon]] 26 september 2005 kl.17.40 (UTC) **Förklaring:Radera det meninglös bok (!) som består av en enda formel som skrivits av en nybörjare. Det hindrar andra mer intressantare böcker för allmän att träda fram istället för en fanasty-formel som består inget läsvärt innehåll. **Åtgärd: Radera '''Radera''' #[[Användare:Timon|Timon]] 26 september 2005 kl.17.40 (UTC) #[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 27 september 2005 kl.07.23 (UTC) #[http://sv.wikipedia.org/wiki/User:Fred_chessplayer Fred Chess] 11 november 2005 kl.01,08 (UTC) #[[Användare:Marsve|Marsve]] 12 november 2005 kl.13,54 (UTC) '''Blankröst''' '''Radera inte''' '''Diskussion'''<p> ===[[Romaneo]]=== **Anmälare: [[Användare:Kdhenrik|Kdhenrik]] 11 augusti 2005 kl.18.43 (UTC) **Förklaring: Klotter? Är detta en bok? (Jag har aldrig hört talas om språket Romaneo, men efter en kort koll på nätet så lär det nog finnas). Någon har dessutom tömt sidan helt - är det författaren själv? Antingen ska sidan återställas eller så ska artikel raderas. Vad anser ni? **Åtgärd: Radera '''Radera''' # <s>[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 16 augusti 2005 kl.06.22 (UTC)</s>stryker, se nedan # [[Användare:Sundström|Sundström]] [[Användardiskussion:Sundström|®]] 27 januari 2006 kl.20.30 (UTC) '''Blankröst''' '''Radera inte''' '''Diskussion'''<br/> Se även [[Diskussion:Romaneo]]. Jag hoppas fortfarande att artikelförfattaren kan kommentera. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 16 augusti 2005 kl.06.22 (UTC) Nu finns en förklaring till boken, så jag tycker den ska få en chans till. /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 6 september 2005 kl.06.27 (UTC) Ska alla och envar få skriva in sina egna språk i wikibooks? Även om det bara finns en enda (eller kanske ingen) talare? Själv är jag mycket splittrad i frågan. /[[Användare:Fenix|Fenix]] 8 oktober 2005 kl.11.23 (UTC) Jag hittade på artikeln och nu ångrar jag att jag skapade den. /[[Användare:Sundström|Sundström]] 27 januari 2006 kl.20.30 (UTC) ---- ==Snabba raderingar== ''Skriv endast en länk till artikeln och din signatur. Omröstning behövs ej för snabba raderingar.'' *[[Programmering i ANSI-C:Programspråket:Preprocessorn]] [[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.20.58 (UTC) *[[Latin: Presens]] [[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.20.58 (UTC) *[[Franska: Grundläggande lektion 1]][[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.20.58 (UTC) *[[CsLektion1]][[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.20.58 (UTC) *[[3ds max]][[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.20.58 (UTC) *[[Korsett]] [[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.20.58 (UTC) *[[Ia]][[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.20.58 (UTC) *[[Programmering i ANSI-C:Programspråket:Källkoden]][[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.20.58 (UTC) *[[Programmering i ANSI-C:Bilagor:Programexempel]][[Användare:Grön|Grön]] 7 december 2005 kl.20.58 (UTC) [[kategori:Wikibooks]] 1275 10034 2006-05-19T12:14:08Z ¬ 139 ändrar Wikiquote till Wikibooks __NOEDITSECTION__ __NOTOC__ Wikibooks är en samling böcker som skapas av sina läsare. Det innebär att du kan redigera Wikibooks alla artiklar. Börja gärna med att experimentera i [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]]. Ställ frågor på [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]. Ta del av gemenskapen genom att [[Special:Userlogin|logga in]] och använda dina egna inställningar. Den här sidan är avsedd för dig som skriver, eller vill börja skriva, på Wikibooks. Här får du en snabb överblick över sidor som är bra att ha. ''Portalen är under uppbyggnad.'' {| cellspacing=3 |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Att börja skriva== * '''[[Wikibooks:Att starta en ny bok|Hur man startar en ny bok]]''' * [[Wikibooks:Namngivning|Namngivning]] * [[w:Wikipedia:Nybörjarkurs|Wikipedias nybörjarkurs]] * [[Wikibooks:Hur man redigerar en sida|Hur man redigerar en sida]] * [[Wikibooks:Sandlådan|Testa tekniken]] * [[Wikibooks:Vanligaste nybörjarfelen på Wikipedia|Vanligaste nybörjarfelen]] * |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Om Wikibooks== *[[Wikibooks:Välkommen|En längre introduktion till Wikibooks]] * [[Wikibooks:Om|En kortare presentation av Wikibooks]] * [[Wikibooks:Nyheter|Senaste nytt]] *[[Wikibooks:Historia|Historia]] *[[Wikibooks:Statistik|Statistik]] |- |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Hjälpmedel== * [[Wikibooks:Källor]] * [[Wikibooks:Hjälpmedel|Hjälpmedel]] * [[Wikibooks:Lista över mallar|Mallar]] * [http://sv.Wikibooks.org/w/wiki.phtml?title=Special:Allmessages&ot=html Meddelandevariabler] *[[Wikibooks:Färgtabell|Färgtabell]] * [[Wikibooks:Specialtecken|Specialtecken]] * [[Wikibooks:Underhåll|Underhållsportalen]] * [http://sv.wikiquote.org/w/wiki.phtml?title=Huvudsida&action=purge Rensa huvudsidan] *[[Wikibooks:Textformatering|Textformatering]] *[[Wikibooks:Kategorisering|Kategorisering]] *[[Wikibooks:Citatmall|Citatmall]] *[[Special:Allmessages|Meddelandevariabler]] |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Diskussion och kontakt== * [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]] - Allmän mötes- och diskussionsplats. * [[Wikibooks:Begäran om administratörskap|Begäran om administratörskap]] * [[Wikibooks:Tinget|Tinget]] - Diskussion och omröstning i formellare frågor. * [[Special:Listusers|Lista över användare]] * [[Wikibooks:Administratörer|Administratörer]] ---- * [[Wikibooks:Sidor som bör raderas|Sidor som bör raderas]] *[[:Kategori:Snabba raderingar|Snabba raderingar]] |- |width="50%" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Saker du kan göra== * [[Wikibooks:Kvalitetskontroll|Kvalitetskontroll]] * [[Wikibooks:Böckers utvecklingstatus|Inventera böckernas utvecklingstatus]] * [[Förslag på titlar]] * [[:Kategori:Artiklar som saknar bok|Artiklar som saknar en bok]] * [[:Kategori:Stubbar|Stubbar]] |width="50%" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Hitta användare== * [[Special:Listusers|Lista över användare]] * [[Wikibooks:Administratörer|Administratörer]] *[[Wikibooks:Begäran om administratörskap|Begäran om administratörskap]] * [[Wikibooks:Byråkrater|Byråkrater]] *[http://tools.wikimedia.de/~interiot/cgi-bin/count_edits?user=&dbname=svwiki_p Redigeringsräknare] |- |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Hitta sidor== *[[Special:Ancientpages|är gamla]] *[[Special:Newpages|är nya]] *[[Special:Lonelypages|ingen länkar till]] *[[Special:Shortpages|är korta]] *[[Special:Longpages|är långa]] *[[Special:Wantedpages|önskas]] ==Påbörjade böcker== * '''[[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks|Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks]]''' *[[Wikibooks:SAB|SAB]] |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Regler och konventioner== *[[Wikibooks:Etikett|Etikett]] *[[Wikibooks:Förgreningssidor|Förgreningssidor]] *[[wikibooks:Namngivning|Namngivning]] *[[wikibooks:Omdirigering|Omdirigering]] *[[Wikibooks:Stilguide|Stilguide]] *[[Wikibooks:Upphovsrätt|Upphovsrätt]] *[[Wikibooks:Språkvård|Språkvård]] *[[Wikibooks:Vad Wikipedia inte är|Vad Wikipedia inte är]] |} [[kategori:Wikibooks]] [[da:Wikibooks:Forside]] [[de:Wikibooks:Portal]] [[en:Wikibooks:Community Portal]] [[it:Wikibooks:Portale Comunità]] [[nl:Gebruikersportaal]] [[pl:Wikibooks:Portal wikipedystów]] [[simple:Wikibooks:Community Portal]] 1276 9429 2006-04-09T10:03:47Z NERIUM 225 {| align="center" style="background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em" |- |align=center|<small>Denna artikel verkar inte passa in i någon påbörjad wikibok. Hjälp Wikibooks genom att starta en ny bok! </small> <includeonly>[[kategori:Artiklar som saknar bok]]</includeonly> |} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 1277 4194 2005-02-04T14:30:27Z ShineB 35 I denna kategori finns artiklar som märkts med <nowiki>{{bok_saknas}}</nowiki>. Hjälp Wikibooks genom att placera dem i en befintlig bok, eller börja en ny bok där en artikel kan passa. [[kategori:Wikibooks]] 1279 4196 2005-02-05T14:39:13Z ShineB 35 receptet hitflyttat {{kokboknav}} '''Tekakor''' passar som matbröd eller frukostbröd. Brödet kan sparas någon vecka. ==Ingredienser== ''12 st'' * 5 dl mjölk * 25 g jäst * 50 g margarin * 1 tsk salt * 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g) * 1 msk socker eller sirap ==Tillagning== Smält margarinet i en kastrull, häll i mjölken och värm till 37&deg;C. Smula sönder jästen i en bunke, häll på degvätskan och rör ut den. Tillsätt sockret, saltet och det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 30 min. Dela degen i två bitar och rulla ut dem till längder. Dela varje längd i 6 bitar och forma runda bullar. Platta ut bullarna med handen eller kalva ut dem tunna runda kakor ca 1 cm tjocka. Lägg dem på smorda plåtar. Nagga kakorna med en brödnagg eller en gaffel. Låt jäsa under bakduk i 30 min. Grädda i mitten av ugnen ca 10 min på 225-250&deg;C [[kategori:Matbröd]] [[kategori:T kokbok]] 1281 4198 2005-02-05T14:33:03Z ShineB 35 {{kokboknav}} '''Vitt bröd''' som bakas i långpanna och passar bra till maten. ===Ingredienser=== * 7,5 dl vatten * 25 g jäst * 2 [[msk]] olivolja * 2 [[tsk]] salt * 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g) ===Tillagning=== Värm vattnet till 37&deg;C, häll det i en stor bunke och rör ut jästen i det. Rör ner olivoljan och saltet och tillsätt därefter mjölet. Arbeta degen med en slev tills den är slät. Degen ska vara lös. Täck bunken med en handduk och låt jäsa i 1 timma. (Om bunken är för liten kommer degen att fastna i handduken när den jäser.) Arbeta degen med sleven någon minut och häll den därefter i en smord liten långpanna (storlek cirka 25x35 centimeter). Låt den jäsa i 20 minuter. Täck inte långpannan med handduk. Grädda mitt i ugnen i 225&deg;C cirka 30 minuter. ===Servering=== Detta bröd är godast när det är nybakat. Dela eventuellt hela brödet på längden och skär därefter i skivor. Servera till maten. [[kategori:Matbröd]] [[kategori:V kokbok]] 1282 4199 2005-02-05T14:35:14Z ShineB 35 {{kokboknav}} Passar bra till maten. Brödet är godast när det är nybakat men kan sparas någon dag. ==Ingredienser== * 5 dl vatten * 25 g jäst * 2-3 [[msk]] olja * 2 [[tsk]] salt * 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g) * (ev. &frac12; msk socker eller sirap) ==Tillagning== Värm vattnet till 37&deg;C, häll det i en bunke och rör ut jästen i det. Rör ner oljan, saltet och ev. sockret eller sirapen. Rör därefter det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 1 timma. ===Bullar=== ''32 st'' Dela degen i 4 delar och rulla ut varje del till en längd på ett mjölat bakbord. Dela varje längd i 8 delar och forma runda bullar. Låt bullarna jäsa 30 min utan bakduk på en smord plåt (eller täck plåten med bakplåtspapper). Grädda bullarna i mitten av ugnen ca 8-10 min på ca 225&deg;C. Ta ut bullarn och pensla dem rikligt med kalt vatten. Låt bullarn svalan under en bakduk. ===Baguetter=== ''4 st'' Dela degen i 4 delar. Kavla ut varje del till en ca 30 x 20 cm kaka på ett mjölat bakbord. Rulla ihop kakorna till längder ca 20 cm långa. Lägg dem på en smord plåt och skåra dem med en vass kniv. Låt jäsa utan bakduk i ca 30-40 min. Grädda i mitten av ugnen ca 10 min på ca 275&deg;C. Ta ut plåten och pensla baguetterna rikligt med kalt vatten. Stäng av ugnen och grädda ytterligare 15-20 min på eftervärmen. ===Limpor === ''2 st'' Dela degen i två delar. Forma två ovala eller runda bröd. Lägg dem på en smord plåt och skåra med en vass kniv. Jäs brödet utan bakduk i 30 min. Grädda i nedre delen av ugnen ca 10 min på 250&deg;C. Ta ut brödet och pensla rikligt med kallt vatten. Sänk temperaturen på ugnen till 175&deg;C och grädda ytterligare i ca 25 min. ===Tips=== Om man vill kan man krydda brödet men lite oregano, basilika eller finhackade soltorkade tomater innan man rör ner mjölet i degvätskan. [[kategori:Matbröd]] [[kategori:V kokbok]] 1283 11223 2006-07-06T15:16:03Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Passar bra till maten. Brödet är godast när det är nybakat men kan sparas någon dag. ==Ingredienser== * 5 dl vatten * 25 g jäst * 2-3 [[msk]] olja * 2 [[tsk]] salt * 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g) * (ev. &frac12; msk socker eller sirap) ==Tillagning== Värm vattnet till 37&deg;C, häll det i en bunke och rör ut jästen i det. Rör ner oljan, saltet och ev. sockret eller sirapen. Rör därefter det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 1 timma. Dela degen i 4 delar. Kavla ut varje del till en ca 30 x 20 cm kaka på ett mjölat bakbord. Rulla ihop kakorna till längder ca 20 cm långa. Lägg dem på en smord plåt och skåra dem med en vass kniv. Låt jäsa utan bakduk i ca 30-40 min. Grädda i mitten av ugnen ca 10 min på ca 275&deg;C. Ta ut plåten och pensla baguetterna rikligt med kallt vatten. Stäng av ugnen och grädda ytterligare 15-20 min på eftervärmen. {{wikipedia}} [[kategori:Matbröd]] [[kategori:B kokbok]] 1284 4201 2005-02-05T20:49:58Z Marsve 26 + tips {{kokboknav}} '''Rosenbröd''' passar som matbröd eller frukostbröd. Brödet kan sparas någon vecka. ==Ingredienser== ''32 st'' * 5 dl mjölk * 25 g jäst * 50 g margarin * 1 tsk salt * 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g) * 1 msk socker eller sirap ==Tillagning== Smält margarinet i en kastrull, häll i mjölken och värm till 37&deg;C. Smula sönder jästen i en bunke, häll på degvätskan och rör ut den. Tillsätt sockret, saltet och det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 30 min. Dela degen i 4 delar och rulla ut varje del till en längd på ett mjölat bakbord. Dela varje längd i 8 delar och forma runda bullar och lägg dem på en smord plåt. Klipp ett kryss i toppen på varje bulle. Låt bullarna jäsa 30 min under en bakduk. Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö på vallmo eller sesamfrön. Grädda i mitten av ugnen ca 8-10 min på 225-250&deg;C ==Tips== Vill man göra bullarna lite festligare kan man istället för att göra runda bullar kavla ut degen till en centimeter tjock kaka och ta ut bullarna med pepparkaksform tex. hjärtan. [[kategori:Matbröd]] [[kategori:R kokbok]] 1285 4202 2005-02-05T20:48:29Z Marsve 26 - tips {{kokboknav}} '''Brytbröd''' passar som matbröd eller frukostbröd. Brödet kan sparas någon vecka ==Ingredienser== ''32 st'' * 5 dl mjölk * 25 g jäst * 50 g margarin * 1 tsk salt * 12 - 13 dl vetemjöl (ca 800 g) * 1 msk socker eller sirap ==Tillagning== Smält margarinet i en kastrull, häll i mjölken och värm till 37&deg;C. Smula sönder jästen i en bunke, häll på degvätskan och rör ut den. Tillsätt sockret, saltet och det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät och inte kladdar längre. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 30 min. Dela degen i 4 delar och rulla ut varje del till en längd på ett mjölat bakbord. Dela varje längd i 8 delar och forma runda bullar och lägg dem tätt tillsammans på en smord plåt. Låt bullarna jäsa 30 min under en bakduk. Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö på vallmo eller sesamfrön. Grädda i mitten av ugnen ca 20 min på 225&deg;C [[kategori:Matbröd]] [[kategori:B kokbok]] 1286 4203 2005-02-05T14:46:28Z ShineB 35 #REDIRECT [[Brytbröd]] #REDIRECT [[Brytbröd]] 1287 4204 2005-02-05T14:47:01Z ShineB 35 #REDIRECT [[Tekakor]] #REDIRECT [[Tekakor]] 1288 4205 2005-02-05T14:47:48Z ShineB 35 #REDIRECT [[Baguetter]] #REDIRECT [[Baguetter]] 1290 4207 2005-02-06T21:23:37Z Marsve 26 Stoppa pressarna: det blev hel fel på mängden {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''10 st''<br> '''Bullar'''<br> * 25 g jäst * 75 g margarin * 2,5 dl mjölk * En nypa salt * &frac12; dl socker * 7-8 dl vetemjöl * 1 ägg '''Fyllning'''<br> *200 g mandelmassa *Mjölk *Vispad grädde ==Tillagning== Smält margarinet i en kastrull, häll i mjölken och värm till 37°C. Smula sönder jästen i en bunke, häll på degvätskan och rör ut den. Tillsätt sockret, saltet, ägget och det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 30 min. Lägg degen på ett mjölat bakbord och arbeta den smidig. Dela degen i tio lika stora delar och forma dem till bullar. Jäs dem på en smord plåt under bakduk i 20-30 min. Grädda i mitten av ugnen på 200-225&deg;C i ca 15 min. låt bullarna kallna under en bakduk. Skär av ett lock på varje bulle. Gröp ur en del av inkråmet med en gaffel. Smula sönder det i en skål. Blanda med den grovrivna mandelmassan till sätt lite mjölk och rör ihop det till en ganska lös smet. Fyll hålet i bullarna med smeten lägg på en klick vispad grädde. Lägg tillbaks locket och sikta lite florsocker över. ==Servering== Till kaffe eller varm mjölk. ==Tips== Efter att bullarna är bakade kan man frysa dem och tina upp dem när man skall göra själva semlan. [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:S kokbok]] 1291 12749 2006-11-02T12:03:56Z 217.208.191.144 /* Tillagning */ ==Ingredienser== {{kokboknav}} ''ca 50 st''<br> '''Bullar''' * 50 g jäst * 150 g margarin * 5 dl mjölk * &frac12; [[tsk]] salt * 1 dl socker * 14-15 dl vetemjöl '''Fyllning''' * 50 g mjukt margarin * Socker * Kanel ==Tillagning== Smält margarinet i en kastrull, häll i mjölken och värm till rums temperatur. Smula sönder jästen i en bunke, häll på degvätskan och rör ut den. Tillsätt sockret, saltet och det mesta av mjölet. Arbeta degen med en slev eller en trägaffel tills degen börjar släppa från kanterna. Stjälp upp degen på ett bakbord och arbeta in resten av mjölet. Knåda degen tills den blivit slät. Lägg tillbaks degen i bunken, täck med en bakduk och låt jäsa i 30 min. Lägg degen på ett mjölat bakbord och arbeta den smidig. Dela degen i 2 lika stora delar och kavla ut varje del till en ca &frac12; cm tjock avlång kaka. Bred hälften av fettet på varje kaka strö över socker och kanel. Rulla i hopp kakan. Dela varje rulle i ca 25 bitar. Lägg varje bit i en pappersform och ställ på en plåt. Täck med en bakduk och låt bullarna jäsa i ca 30 min. Pensla bullarna med uppvispat ägg och strö över lite pärlsocker. Grädda i mitten av ugnen på 200-250&deg;C i ca 5-7 min. låt bullarna svalna under en bakduk. [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:K kokbok]] [[kategori:B kokbok]] 1292 11990 2006-08-19T05:30:34Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 100-200 g sötmandel * 5 dl socker ==Tillagning== Börja med att [[skålla]] mandeln genom att: * Koka upp vatten i en kastrull. * Tag av kastrullen från plattan. * Lägg i mandeln och låt den ligga 3-4 min. '''OBS!''' vattnet får inte koka när man lägger i mandeln för då blir de sega. * Häll upp mandeln i en sil eller durkslag och spola den med lite kallt vatten. * Tryck ut mandlarna ur skalen. Låt mandlarna torka innan de hackas eller mals. Mal eller finhacka mandeln. Häll sockret i en ren stekpanna och smält det på svag värme under omrörning. Tillsätt mandeln när sockret är ljusbrunt och klumpfritt. Häll upp massan på ett bakplåtspapper eller en smord plåt och låt den svalna något. Skåra fyrkanter i nougaten med en kniv. Bryt isär bitarna när nougaten kallnat. {{wikipedia}} [[kategori:Godis]] [[kategori:Jul]] [[kategori:N kokbok]] 1293 5569 2005-08-16T12:20:56Z Chrizz 50 typo {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''Ca 50 st''<br> '''Mördeg:''' * 4 &frac12; dl vetemjöl * &frac12; dl socker * 200 g margarin eller smör '''Garnering:''' * Uppvispat ägg * Hackad sötmandel * Pärlsocker ==Tillagning== Lägg mjölet i en hög på ett bakbord. Gör en fördjupning i mjölet och lägg i sockret och fettet. Hacka med en kniv och arbeta ihop till en deg. Eller lägg allt i en matberedare med knivarna monterade och kör i korta intervaller tills det blivit en deg. Låt degen vila svalt minst 2 timmar. Rulla ut degen till finger tjocka länder (ungefär lika långa). Lägg längderna jämte varandra på ett bakplåtspapper. Pensla alla längderna på en gång med uppvispat ägg och strö över den hackade mandeln och pärlsockret. Skär längderna i 4-5 cm långa bitar. Lägg kakorna på en plåt. Grädda mitt i ugnen ca 10 min på 175-200&deg;C [[kategori: Kaffebröd]] [[kategori:F kokbok]] 1294 4211 2005-02-07T03:27:49Z Marsve 26 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 400-500 g kött- eller nötfärs * ca 150 g fetaost * 8-10 soltorkade tomater (gärna marinerade i olja) * 2 ägg * &frac12; dl ströbröd salt, peppar och övriga kryddor efter tycke och smak. ==Tillagning== Hacka de soltorkade tomater i en matberedare (eller använd en mixerstav). Lägg i fetaosten och mixa tills det blir en jämn smet. Häll över smeten i en bunke och tillsätt färsen, äggen och ströbrödet. Krydda. Rör med en gaffel eller händerna tills allt är väl blandat. Låt blandningen vila svalt ca 10 min. Forma pannbiffar eller roulader och stek på medelstark värme tills biffarna är genomstekta. ==Servering== Servera till pasta eller potatis och sallad. [[kategori: Köttfärs]] [[kategori:F kokbok]] 1295 4212 2005-02-07T19:39:10Z ShineB 35 variant med äpple {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 400-500 g falukorv * Ost * Ca 2 [[msk]] ketchup * Ca 2 msk senap * 1-2 gula lökar * 2 tomater * 3-4 msk ketchup eller 2-3 msk tomatpuré * &frac12; dl vatten ==Tillagning== Tag av skinnet på falukorven. Lägg den hel i en smord ugnssäker form. Skär djupa skåror i falukorven med ca 1 cm mellanrum (skär inte igenom korven). Skär en skiva ost, bred på lite ketchup eller senap. Vik ihop skivan och stoppa in den i en skåra. Varva varannan skiva ost med senap och varannan ketchup. Blanda tomatpurén eller ketchupen med vattnet i en kopp eller skål och häll det över korven. Dela löken och tomaterna i ca 8 klyftor och lägg runt korven. Stek i mitten av ugnen ca 25-30 min på 225&deg;C ==Servering== Servera tillsamman med ris, kokt potatis eller potatismos och en råkostsallad. ==Variant med äpple== Byt ut varannan ostskiva mot en tunn äppelklyfta. Ta ketchup på ostskivorna och senap på äppelklyftorna. Lägg eventuellt ca 8 tjockare skurna äppelklyftor i formen istället för tomater. [[kategori:Korv]] [[kategori:F kokbok]] [[kategori:U kokbok]] 1296 4213 2005-02-07T05:28:19Z Marsve 26 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner''<br> '''Köttfärsen:''' * 300-400 g kött eller nötfärs * 1 gul lök * 2 morötter * ca 5 dl strimlad vitkål * 1 msk senap * 1msk soja * 1 köttbuljongstärning * 1 dl vatten Salt, peppar '''Degen:''' * 6 dl vetemjöl * 1 [[tsk]] bakpulver * 3 msk olja * 2 dl kalt vatten * 1 uppvispat ägg (till pensling) ==Tillagning== '''Köttfärsen:'''<br> Skala löken och morötterna. Hacka löken och grovriv morötterna. Bryn lite fett i en [[gryta]], [[traktörpanna]] eller [[wokpanna]]. Fräs löken och morötterna. Lägg i köttfärsen och stek under omrörning till den smular sig. lägg i vitkålen, pressad vitlök och salt och peppar. Smula ner buljongstärningen och häll på vattnet. Låt koka under lock 10-15 min. Tag av grytan från spisen och låt den kalna. '''Degen:'''<br> Blanda mjöl och bakpulver i en skål. Tillsätt olja och vattnet. Arbeta ihop till en smidig deg. Kavla ut degen till en platta ca 30x40 cm. Lägg den kalla köttfärsen i en sträng på mitten av plattan. Fukta kanterna med lite uppvispat ägg. Vik upp degen kring fyllningen med kanterna omlott och tryck ihop. Lägg rullen på en smord plåt med skarven neråt. Pensla med ägg och strö ev. över lite sesam eller vallmofrön. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 25 min på 200-225&deg;C ==Servering== Servera med grön sallad eller en [[tomatsallad]] [[kategori:Köttfärs]] [[kategori:K kokbok]] 1297 8284 2006-01-30T15:18:07Z 83.227.93.124 /* Tillagning */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * ca 7 tomater * ca 5-7 cm purjolök eller 1 rödlök * 1-2 [[msk]] vinäger * 2-3 msk olja Salt, peppar ==Tillagning== Skär tomaterna och purjolöken/rödlöken i skivor. Lägg dem i en skål. Salta och peppra. Häll över oljan och vinägern blanda försiktigt. Låt salladen stå kallt en stund före servering. [[kategori:T kokbok]] [[kategori:S kokbok]] [[kategori:Grönsaker]] [[kategori:Sallad]] 1298 11370 2006-07-18T06:24:29Z NERIUM 225 [[Bild:5aday salad.jpg|200px|left]] {{kokboknav}} [[Kategori:Recept]] 1299 4216 2005-02-07T09:13:49Z ShineB 35 #REDIRECT [[Semlor]] #REDIRECT [[Semlor]] 1300 4217 2005-02-07T19:19:00Z ShineB 35 smula färskosten->ädelosten {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''8 tomater'' * 1 dl keso * 50 g ädelost * 1 dl gräddfil * 1&frac12; dl finhackad gurka * 2 msk finhackad gräslök ==Tillagning== Smula ädelosten och blanda den med keson, gräddfilen och 1 nypa salt i en bunke. Rör ner gurkan och gräslöken. Skär av ett lock på tomaterna och ta ut innandömet med en sked. Lägg i fyllningen i de urgröpta tomaterna. ==Servering== Servera med bröd som en liten förrätt. ==Tips== Istället för ädelost kan man ta 2 hårdkokta ägg som man finhackat. [[kategori:Grönsaker]] [[kategori:T kokbok]] [[kategori:F kokbok]] 1301 4218 2005-02-07T19:16:20Z ShineB 35 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 - 5 portioner'' Pannkaka: * 2,5 dl vetemjöl * 1 [[tsk]] salt * 6 dl mjölk * 3 ägg Köttfärs: * 500 g blandfärs eller nötfärs * 1 gul lök * 1 [[msk]] smör eller olja * 1 msk vetemjöl * 0,5 - 1 tsk salt * 1 [[krm]] peppar * 3 msk tomatpuré * 1 dl vatten * ev en klick crème fraiche * ev örtkryddor till exempel oregano, basilika, salvia ==Tillagning== Börja med pannkakan. Vispa ihop mjöl och salt. Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en jämn smet. Vispa ner resten av mjölken och äggen. Smörj en långpanna, häll i smeten och grädda i 225°C i cirka 25 minuter. Skala och hacka löken. Bryn köttfärs och lök i smör eller olja i en stekpanna. Rör ut mjölet i vattnet och tillsätt det, salt, peppar, tomatpuré och eventuellt lite crème fraiche. Låt koka tills det mesta av vätskan är borta. Rör ner eventuella örtkryddor. Lossa pannkakan från långpannan med hjälp av en stekspade och vält upp den på ett smörpapper eller bakplåtspapper. Bred ut köttfärsen över hela pannkakan och rulla därefter ihop den. Skär rullen i skivor. ==Servering== Servera pannkaksrullebitarna med en [[:kategori:Sallad|sallad]] och [[vitt bröd]]. [[kategori:Köttfärs]] [[kategori:Mjöl och gryn]] [[kategori:P kokbok]] 1302 11376 2006-07-18T06:26:17Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[Kategori:Recept]] 1303 9385 2006-04-07T10:30:18Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 st'' * 4 små pumpor * &frac12; dl vatten * 1&frac12; dl kokt ris * 2 [[tsk]] currypasta * 1 finhackat äpple * 1 finhackad squash * 1 finhackad morot * 1 finhackad paprika * 1 [[krm]] garam masala * &frac12; dl flytande margarin ==Tillagning== Skär av ett lock på pumporna. Gröp ut innanmätet och kasta det. Ställ pumporna på en ugnsfast form och lägg tillbaks locken. Häll vatten i formen och täck med folie. Grädda i nederdelen av ugnen 30 min på 200&deg;C. Ta ut formen och luft ur pumporna, häll av vattnet och pänsla formen med margarin. Blanda ris, currypasta, äpplen, squash, morot, paprika, margarin och garam masala i en skål. Lägg fyllningen i pumporna och lägg på locken. Ställ pumporna i den smorda formen och täck med folie. Grädda ytterligare ca 20 min eller tills pumporna börjat mjukna i 200&deg;C. [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:P kokbok]] [[kategori:Grönsaker]] 1304 4221 2005-02-07T19:58:29Z ShineB 35 #REDIRECT [[Kanelbullar]] #REDIRECT [[Kanelbullar]] 1305 10217 2006-06-18T14:21:50Z Supermoccine 262 +kategori:Nordamerikanska recept {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 2 msk olja * 2 röda lökar * 2 vitlöksklyftor * 6 tomater * 1 grön paprika * 1 msk rödvinsvinäger * 1 tsk socker * &frac12; tsk chilipulver * 375 g konserverade majskorn * 1 påse majschips * 400g riven ost * 2-3 dl crème fraiche eller gräddfil ==Tillagning== Hacka löken, tomaterna och paprikan. Häll oljan i en tjockbottnad kastrull eller gryta, pressa ner vitlöksklyftorna och fräs på medelstark värme några minuter. Tillsätt lök, tomater, paprika, vinäger, socker och chilipulver. Koka utan lock tills tomaterna är mjuka och vätskan har avdunstat (ca 6-7 min). Låt majskornen rinna av i en sil eller durkslag och rör ner dem i kastrullen. Värm i ca 3 min. Varva majschips, tomatröra och ost i en ugnssäker form. Avsluta med ett lager ost. Bred över ett lager av crème fraiche eller gräddfil och gratinera i ugnen ca 15 min på 150&deg;C [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:T kokbok]] [[kategori:M kokbok]] [[kategori:Nordamerikanska recept]] [[kategori:Mexikanska recept]] 1306 4223 2005-02-13T01:36:51Z Marsve 26 {{kokboknav}} [[kategori:Fågel]] 1307 4224 2005-02-13T01:37:46Z Marsve 26 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * Ca 400 g Kycklingfilé * 2 msk vetemjöl * 75 g smör eller margarin * 2 dl vispgrädde * 2 msk soya * 2 msk senap * &frac12; msk krossad grönpeppar ==Tillagning== Skär Kycklingfilén i små bitar och stek den. Smält smöret i en kastrull eller gryta och rör ner mjölet. Rör ner vispgrädde, soya, senap och grönpeppar. Sjud sakta i ca 30 min. Tag av såsen från plattan. Lägg i kycklingen och låt stå minst 4 timmar, gärna över natten. Värm innan servering. ==Servering== Servera med ris [[kategori:Kyckling]] [[kategori:K kokbok]] 1310 4225 2005-02-15T17:46:20Z ShineB 35 minifix {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 400 g kycklingfilé * 1 gul lök * 8-10 minimajs * 1 zucchini * 1 röd paprika * 1 purjolök * 1 msk curry * 1-2 pressade vitlöksklyftor * 1 dl soja * 1 dl vatten ==Tillagning== Strimla kycklingfiléerna, majs, zucchini, paprika, purjolök, skala och hacka löken. Fräs kycklingen och löken några minuter i en wokpanna eller en stor stekpanna. Tillsätt grönsakerna och låt de fräsa ytterligare några minuter, rör om emellanåt. Tillsätt vattnet, sojan, curry och vitlöksklyftor. Låt det nästan koka upp och servera. [[kategori:Kyckling]] [[kategori:K kokbok]] 1311 4226 2005-02-15T17:42:16Z ShineB 35 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 400 g nötfärs eller blandfärs * 1 - 2 [[msk]] olivolja * 2 dl crème fraiche med paprika&chili-smak * 0,5 dl matlagningsgrädde * salt ==Tillagning== Bryn köttfärsen i olivoljan i en stekpanna. Rör i crème fraiche och matlagningsgrädde och låt det småkoka ett par minuter. Smaka av med salt. ==Servering== Servera köttfärssåsen till pasta, till exempel ''penne rigate'' och skivad gurka och tomat. [[kategori:Köttfärs]] [[kategori:E kokbok]] [[kategori:K kokbok]] 1313 8879 2006-03-26T17:11:19Z NERIUM 225 /* Tillagning */ {{kokboknav}} '''Tjälknöl''' tillagas genom att man låter fryst kött långsamt stekas på låg ugnsvärme och under lång tid och sedan lägger köttet i en kryddad saltlag. Tillagningssättet passar bäst för mindre mört nöt- och älgkött t ex bog eller ytterlår på 1&frac12; kg eller mer. ==Ingredienser== * ca 1,5 kg älg- eller nötstek (fryst) '''Lag''' * &frac12; dl salt * 1 [[msk]] socker * &frac12; liter vatten * 1 msk örtkryddor (t.ex. basilika, dragon, rosmarin, timjan) ==Tillagning== Sätt ugnen på 80&deg;C och lägg in köttet på ett galler (sätt gärna en långpanna under gallret så att köttsaften inte droppar ner i botten av ugnen). Beräkna stektiden till ca 6&frac12; timme per kilo (för en stek på 1,5 kg blir det ca 10 timmar). Vänd steken efter halva tiden och stoppa in en köttermometer. Ta ut köttet ur ugnen när termometern visar 70 grader. Rör ihop lagen i en liten bunke eller plastpåse och lägg i den varma steken. Låt steken ligga i lagen och [[marinera]]s i ca 5 timmar, vänd steken ett par gånger under marineringen. ==Servering== Servera köttet i tunna skivor, gärna med [[potatisgratäng]]. [[kategori:Kött]] [[kategori:T kokbok]] 1314 4229 2005-02-18T04:51:00Z Marsve 26 <!-- denna rad behövs för att tabellen ska visas korrekt i en annan tabell --> {| align="center" style="background-color:#f7f8ff; width:80%; text-align:justify; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em" cellpadding="4" |- |'''Obs!''' ''Den här sidan ser ut att vara en [[Wikibooks:Otillåten kopiering|otillåten kopiering]] från en annan webbplats: {{{url}}} . Detta kan således vara ett [[Wikibooks:Möjliga upphovsrättsbrott|möjligt upphovsrättsbrott]]. Artikeln kommer därför, om inte ett dokumenterat godkännande om användning kan presenteras, att raderas alternativt återställas till en godtagbar version.'' |} 1317 9995 2006-05-14T15:46:01Z 81.224.46.83 [[Kategori:SAB: Oc]] Ett avtal är en bindande överenskommelse mellan två eller fler parter, varvid parterna får rättigheter eller åtar sig förpliktelser. Därmed förändras parternas rättsläge. Ett avtal kan också bekräfta ett befintligt rättsläge. Avtal träffas ständigt. Ofta funderar inte parterna närmare över att de ingått avtal eller dess följder. Köp av en chokladkaka är ett avtal likaväl som köpet av stor fabriksanläggning. Reglerna om avtal skiljer sig mellan olika länder. I Sverige är den grundläggande avtalslag från 1915 med efterföljande rättspraxis. Avtalslagen handlar om hur avtal träffas, om fullmakt och avtals ogiltighet. Däremot säger lagen inget som avtal inom skilda områden. Sådan information finns t.ex. i Köplagen, som gäller vid avtal om lös egendom. [[Kategori:SAB: Oc]] 1318 4233 2005-02-20T18:44:04Z ShineB 35 '''Välkommen''' till Svenska Wikibooks! Hoppas att du kommer att trivas här. Du vet väl att du kan [[Special:Userlogin|registrera dig och logga in]]? Du får då tillgång till fler funktioner. Om du inte vill registrera dig går det naturligtvis bra att fortsätta som anonym användare. Hur som helst: Välkommen! 1320 8863 2006-03-26T15:07:52Z NERIUM 225 {| align=center border=1 cellpadding=5 | width=33% align=center | Föregående: [[-]] | align=center | Upp: [[Kemi A]] | width=33% align=center | Nästa: [[-]] |- | width=33% align=center | [[Formelsamling]] | align=center | [[-]] | width=33% align=center | [[-]] |} oxidation kallas det när ett ämne släpper ifrån sig en eller flera elektroner. Vid reduktion tar ett ämne till sig en eller flera elektroner. Oxidation och Reduktion sker alltid samtidigt, t ex vid en Elektrolys. {{stub}} 1324 4237 2005-02-25T22:05:08Z Marsve 26 #REDIRECT [[Stekt kycklingfilé med dragon]] 1325 4238 2005-02-28T06:02:38Z Marsve 26 det skall varar lite mer dragon (jag provlagade) {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 4-6 kycklingfiléer * 3-4 [[tsk]] dragon * 1 höns- eller kycklingbuljongtärning * vatten * salt, peppar * Soja ==Tillagning== Pensla kycklingfiléerna med soja, smula ner dragonen över filéerna, salta och peppra. Lägg matfettet i en [[traktörpanna]] eller [[gryta]] (blanda gärna lite olja och margarin), stek filéerna några minuter på varje sida. Smula ner och rör ut buljongtärningen i lite vatten och häll det över filéerna i pannan. Späd med mer vatten tills filéerna är täckta. Låt det småkoka i ca 30 min. Plocka upp filéerna och rör ner lite rening i pannan (tillsätt ev. lite grädde), låt såsen koka upp. ==Servering== Servera med potatis eller ris och en sallad. ==Tips== Om man vill ha det lite mer fettsnålt kan man hoppa över redningen av såsen och istället bara sila skyn och använda den som sås [[kategori:Kyckling]] [[kategori:K kokbok]] 1326 9219 2006-04-01T06:59:56Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Traktörpanna''' är en stekpanna med en 5-7 cm hög kant så att man även kan koka saker i den. Något som är viktigt att tänka på när man införskaffar en panna är att den har en tjock botten som ger en bra värmefördelning. [[Kategori:Köksredskap]] 1327 4240 2005-02-25T23:15:58Z Marsve 26 {{kokboknav}} '''Gryta''' är en kastrull som är tjockbottnad så att man även kan bryna eller lätt steka saker i den. Något som är viktigt att tänka på när man införskaffar en gryta är att den har en tjock botten som ger en bra värmefördelning. Vanligtvis är grytorna gjorda av gjutjärn men det finns även grytor i andra material, det finns även grytor som är behandlade med någon form av släpp-lätt beläggning. [[Kategori:Kökstermer]] 1328 7212 2005-12-10T11:20:12Z 82.117.98.131 /* Tillagning */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''ca 16st.'' * 2 rödaparikor * 1,25 dl mjölk * 1,25 dl vetemjöl * 1 [[krm]] bakpulver * &frac12; [[tsk]] salt * 3 ägg * 6-8 svarta oliver * 1 [[msk]] finhackad basilika (gärna färsk) * olivolja till stekning ==Tillagning== Dela paprikorna i två halvor och ta bort kärnhuset. Grilla paprikahalvorna i ugnen med skalet uppåt ca 10 min eller tills skalet har svartnat och fått blåsor. Täck över paprikorna men en fuktig handduk och låt dem kallna. Drag av skalet och hacka dem grovt. Finhacka oliverna och basilikan (om den är färsk). Kör paprikahacket tillsammans med mjölken i en matberedare eller mixer. Blanda mjöl, bakpulver, salt och ev. lite peppar i en skål. Gör en grop i mitten och häll äggen och paprikamjölken i gropen. Rör tills allt är blandat och smeten är fri från klumpar. Rör ner de hakade oliverna och basilikan. Täck skålen med plastfolie och låt smeten vila svalt i ca 20 minuter. Pensla eller spreja stekpannan med lite olja och häll i ca 1-2 matskedar av smeten och stek på medelstark värme tills under sidan har fått en fin färg. Vänd på plätten och stek andra sidan. ==Servering== Servera med fetaost och sallad eller färska örter. [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:P kokbok]] 1329 9206 2006-03-31T16:45:06Z 195.198.110.104 /* Tillagning */ Mexikanska majspannkakor med avokadofyllning {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4-6 portioner'' '''Majspannkakor''' * 0,75 dl [[polenta]] * 1,25 dl vetemjöl * 1 [[krm]] bakpulver * 1 krm salt * 1 [[tsk]] socker * 2,5 dl kärnmjölk * 2 ägg * 30 g smör eller margarin * Olja till stekningen '''Avokadofyllning''' * 1 stor avokado * 8 salladslökar * 2 tomater * 2 tsk citronsaft * 1 tsk chilisås * 1-2 krm salt * peppar 2-3 dl crème fraiche eller gräddfil till serveringen ==Tillagning== '''Majspannkakor''' Smält smöret eller margarinet. Vispa ihop kärnmjölk, ägg och det smälta fettet i en tillbringare. Blanda polenta, vetemjöl, bakpulver, salt och socker i en bunke. Häll mjölkblandningen i bunken och rör tills allt är blandat och smeten är fri från klumpar. Täck bunken med plastfolie och låt smeten vila svalt i ca 20 minuter. Pensla eller spreja stekpannan med lite olja. Häll i så mycket smet så att botten av stekpannan precis täcks. Stek på medelstark värme tills botten har fått en fin färg, vänd på pannkakan och stek andra sidan. Täck de färdigstekta pannkakorna med en handduk så att värmen bevaras. '''Avokadofyllning''' (''gör detta undertiden som smeten vilar'') Hacka salladslökarna, tag undan ungefär hälften och lägg i en skål, täck med plast och ställ svalt. Dela tomaterna och tag ur innanmätena och kasta det. Finhacka det som blir kvar av tomaterna. Dela avokado på längden och tag ur kärnan. Gröp ur fruktköttet, lägg det i en skål och mosa det med en gaffel. Tillsätt den andra hälften av de hakade lökarna och rör ner tomaterna, chilisås, citronsaft, salt och peppar. Blanda väl och ställ kalt i 20 minuter. Lägg lite avokadofyllning på ena sidan av pannkakan och vik den dubbel. ==Servering== Servera med crème fraiche eller gräddfil och resten av salladslöken [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:M kokbok]] 1330 4243 2005-03-24T10:49:37Z Marsve 26 div. språk fix {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 4 stora kycklingfiléer * 1 stort dessertpäron * 2 [[msk]] olja (helst rapsolja) '''Teriyakisås''' * 4 msk japansk sojasås * 4 msk sake * 2 msk vatten * 1 msk socker ==Tillagning== Börja med teriyakisåsen. Lägg alla ingredienser till såsen i en liten kastrull och värm försiktigt under omrörning tills sockret har löst sig. Skala, kärna ur och riv päronet. Hetta upp oljan i en [[grillpanna]] eller stekpanna, stek kycklingfiléerna på medelstark värme ca 5 minuter på varje sida. Häll över såsen och låt det koka upp. Lägg i det rivna päronet och rör om så att allt blandas. Låt det småkoka i ca 20 minuter. Vänd kycklingen flera gånger under kokningen. Lyft ur kycklingen och lägg upp på värmda tallrikar och häll över såsen och servera med en gång. ==Servering== Servera med kokt ris. Garnera gärna med lite mynta och rädisor. [[kategori:Kyckling]] [[kategori:K kokbok]] [[kategori:T kokbok|Teriyaki kyckling]] 1331 4244 2005-02-27T03:21:18Z Marsve 26 #REDIRECT [[Kyckling teriyaki]] 1332 11224 2006-07-06T15:16:53Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *500 gr filoblad (grekiska degblad) *3,25 dl smält smör *500 g valnötter och mandel - finhackade *1 dl ströbröd *½ dl socker *rivet citronskal *1 [[tsk]] kanel *½ tsk nejlikor Sockerlag: *3½ dl socker *5 dl vatten *saften av en citron ==Tillagning== Smörj en långpanna och lägg ett filloblad i botten och pensla det med smält smör. Fortsätt och lägg i hälften av bladen och pensla vart och ett med smör. Blanda nötter, mandel, ströbröd, socker, citronskal, kanel och nejlikor. Bred ut blandningen på fillobladen i formen. Lägg över ett filloblad och pensla det med smör, och gör likadant med resterande blad. Det är viktigt att bladen penslas väl. Jämna till kanterna med en vass kniv. Skär ut portionsbitar innan du gräddar, gärna i sneda rutor. Grädda i medelstark ugn (ca 180-200 grader) i ungefär en timme, tills kakan är vackert gyllenbrun. Sockerlagen: Koka sockret, vattnet och citronsaften i 10 minuter. Häll den varma sockerlagen över den färdiga kakan. Låt den dra ett par timmar innan det serveras. Man kan gärna byta ut det smälta smöret mot olivolja för att göra den lite "nyttigare". {{wikipedia}} [[kategori:B kokbok]] 1333 12607 2006-10-17T14:42:25Z 84.248.198.224 /* Ingredienser */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 2 ägg * 3 dl socker * 1½ dl mjöl * 2½ tsk vanillinsocker * 4 msk kakao * 1 krm salt * 100 gram smör ==Tillagning== Sätt ugnen på 175°. Smöra och bröa en form med löstagbara kanter (ca. 22 cm i diameter). Rör samman ägg och socker. Blanda ner mjöl, vanillinsocker, kakao och salt. Smält smöret och blanda ner även det. Rör samman till en jämn smet. Häll smeten i formen och grädda i c:a 30 minuter. Låt svalna. ==Servering== Kan serveras med vispad [[w:grädde|grädde]] [[Kategori:Efterrätter]] [[Kategori:Tårtor]] [[Kategori:K kokbok]] 1334 4247 2005-03-04T16:26:15Z Marsve 26 + bild {{kokboknav}} [[Image:Appelkaka.jpg|framed|right|]] ==Ingredienser== * 2 ägg * 2 dl strösocker * 2 tsk vaniljsocker eller mald kardemumma * 75 g smält smör * 1 &frac12; dl mjölk * 2 tsk bakpulver * 3 dl vetemjöl * 2 äpplen * 2 tsk kanel ==Tillagning== Skala och skär äpplena i smala skivor eller klyftor. Lägg äpple skivorna i en skål och strö över kanelen och ev. 1 msk socker. Vispa ägg och socker riktigt pösigt, helst med elvisp. Sikta över mjöl och bakpulver, häll försiktigt i det smälta smöret och mjölken (som gärna får vara varm) och rör försiktigt ihop allting till en smet. Lägg i äppleskivorna spara ett par skivor till garnering och rör försiktigt tills allt är blandat. Häll i smörad och bröad form, garnera med ett par äppleskivor och grädda i förvärmd ugn vid 175 graders värme i 35 minuter. Stjälp upp den något avsvalnade kakan. ==Servering== Servera med lite vaniljsås [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:Ä kokbok]] 1337 4250 2005-03-04T04:35:18Z Marsve 26 Äpplekaka flyttad till Äppelkaka #REDIRECT [[Äppelkaka]] 1338 4251 2005-03-04T16:21:13Z Marsve 26 Äppelkaka {{GFDL}} Äppelkaka {{GFDL}} 1339 7490 2005-12-18T09:59:42Z 217.209.13.214 tillagning i mikro {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''cirka 75 stycken'' *2 dl grädde *2 dl sirap *2 dl strösocker *3/4 dl mandel *knäckformar ==Tillagning== Börja med att blanda grädde, sirap och strösocker i en kastrull. Koka sedan upp massan och låt den stå på låg värme i cirka en timma tills den blir riktigt seg. Glöm inte att röra om med jämna mellanrum. För att kontrollera om massan blivit tillräckligt seg bör man nu utföra det så kallade kulprovet. Det gör man enklast genom att droppa lite av massan i ett glas med vatten. Om den sedan enkelt går att forma till en fast kula, är knäckmassan klar. Hacka sedan mandeln i lagom stora bitar och rör ner den i massan. Nu återstår bara att ta fram knäckformarna och fördela smeten i dessa. Detta gör man enklast med hjälp av ett par teskedar. Ställ sedan knäcken svalt tills den har stelnat ordentligt. ==Tillagning i mikrovågsugn== Hacka först mandeln så att du har den redo. Ställ fram knäckformarna på ett fat. Blanda sedan grädde, sirap och socker i en glas- eller porslinsskål som tål mikrougn. Använd en skål med höga sidor, annars kokar knäcken över i mikron. Värm först upp smeten mycket kort, och rör om så att sockret löser sig. Mikra sedan knäcken i 8-10 minuter (beroende på ugnens effekt). Omrörning behövs inte. Kontrollera knäckmassan på samma sätt som om du kokar på spis. När massan klarar kulprovet så rör ner mandeln och fördela massan i knäckformarna på samma sätt som ovan. Det kan vara klokt att halvera receptet ovan, dels för att förhindra överkokning, dels för att om man gör för stora mängder knäck på en gång så kan det vara svårt att hinna fördela smeten i knäckformarna innan den hunnit stelna. Glas eller porslin håller ju inte värmen lika bra som en gryta, så massan stelnar fortare i formen. Det går dock bra att snabbt värma upp massan igen om den blir alltför trögflytande. [[kategori:Godis]] [[kategori:Jul]] [[kategori:K kokbok]] 1340 4253 2005-03-05T08:20:30Z ShineB 35 från wikipedia {{kokboknav}} ==Ingredienser== *4,5 dl socker *1 dl vatten *2 dl madeira *1 kg plommon ==Tillagning== Koka en lag med socker och vatten, tillsätt madeiran. Dela och kärna ur plommonen. Skålla plommonen i kokande vatten och ta bort skalen. Lägg plommonen i en ren glasburk och häll över lagen. Förslut och förvara svalt. [[kategori:Efterrätter]] [[kategori:P kokbok]] 1341 12451 2006-09-10T16:16:53Z Boivie 145 +bild +iw [[Bild:NCI iced tea.jpg|right|220px]] {{kokboknav}} ==Ingredienser== *Te *Socker *Citron (eller saft) *Eventuellt vatten *Is ==Tillagning== *Bered teet med uppvärmning som vanligt. *Häll i rejält med socker, men inte mer än att allt löses upp. *Låt kylas. *Tillsätt pressad citron. ==Servering== Servera iskallt med mycket is. [[kategori:Drycker]] [[kategori:I kokbok]] [[en:Cookbook:Iced Tea]] 1344 11866 2006-08-07T10:34:59Z 130.235.140.146 /* Tillagning */ rättat småfel {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 2 stora paprikor * 1 gul- eller rödlök * ca 400g krossade tomater * 1 dl kokt ris * riven ost alt. B-jästflingor eller mjölkfri Parmesanost ==Tillagning== Dela paprikorna på längden och tag bort kärnorna. Koka paprikahalvorna i ca 5 minuter, tag upp och låt dem rinna av. Skiva och stek löken. Blanda det kokta riset med krossade tomater och den stekta löken. Lägg fyllningen i paprikahalvorna, strö över ost och gratinera i ugnen på 200&deg;C i 10 minuter. [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:P kokbok]] 1346 10343 2006-06-29T21:43:53Z NERIUM 225 /* Extern länk */ Den här sidan innehåller information och länkar för den som vill byta sitt [[operativsystem]] från [[Microsoft Windows]] till någon [[Unix-varianter|Unix-version]], exempelvis [[Linux]]. ==Val av hårdvara== När du vill installera UNIX på din dator ska du först se till att din [[hårdvara]] stöds av den [[Unix-varianter|Unix-variant]] och distribution du tänker använda. Hårdvaran i en [[PC]] omfattar bland annat följande: *[[Moderkort]] *[[Grafikkort]] *[[Ljudkort]] *[[Skrivare]] - undvik såkallade [[Windows-skrivare]], skrivartyper som bara fungerar med Windows. *[[Digitalkamera]] *[[Modem]] - undvik [[Winmodem]], modem som bara fungerar med Windows. ==Distributioner och installation== ===Distributioner / Varianter=== Det finns olika [[Unix-varianter]] att välja mellan. För en användare fungerar de i princip likadant, och på den typ av [[hårdvara]] som en vanlig [[PC]] av den typ som kan köra [[Microsoft Windows]] finns det i princip två alternativ: *Någon [[Linux-distribution]] såsom [[RedHat]], [[Debian]], [[Slackware Linux]] eller [[Mandrake]] (numera Mandriva) *Någon [[BSD]]-variant, såsom [[FreeBSD]] eller [[OpenBSD]] Det anses oftast att RedHat och Mandrake/Mandriva är de enklaste distributionerna att börja med. De har grafiska installationsprogram som är bra på att välja det bästa för din dator automatiskt. ===Installation=== För att installera någon Unix-variant på din PC behöver du ofta veta en del saker om din dators [[hårdvara]]. Även om de flesta modernare distributioner kan detektera detta automatiskt behöver man ofta veta exempelvis vilka [[svepfrekvens]]er som stöds av den [[monitor]] som är ansluten till datorn. För att denna information skall finnas till hands är det bra om du har sparat alla små manualer och texthäften som du fått med din [[dator]] och [[kringutrustning]], och har dem tillgängliga under installationen. Om du inte har dem kvar kan det vara bra om du kollar igenom alla fakta dom finns i Windows kontrollpanel under "Hårdvaruenheter" eller liknande ikon. Där står ofta namn på grafikkort, ljudkort och liknande. '''Koncept som är radikalt annorlunda i UNIX''' *[[Unix filsystem]], [[Filträd]], [[Enhetsbokstav]] *[[Montering]] av filträd **(Numer finns [[Supermount]], så en nybörjare behöver inte nödvändigtvis känna till detta) ''Finns detta verkligen påslaget som default i alla distributioner då, eller kräver det att nybörjaren installerar det själv? [[Moment 22]]?'' --Jörgen [[Nixdorf]] **I [[Gnome]] 2 som bland annat följer med [[RedHat]] 8.0 finns ett program som heter ''[[Gnome/Disk Mounter|Disk Mounter]]'', detta bör man lägga i sitt verktygsfält, man klickar en gång på diskettstationsikonen för att montera en [[diskett]], och den dyker därefter upp på skrivbordet. Man klickar sedan en gång till för att avmontera disketten. *[[Skrivare]], se [[Unix skrivarsystem]] *[[Desktop]], [[GNOME]], [[KDE]], [[Fönsterhanterare]] *[[Pakethantering]] *[[Drivrutin]]er ===Programvaror=== Flera av de [[programvara|programvaror]] du är van vid från Windowsvärlden ersätts med helt andra program, och ibland med helt andra [[paradigm]] än vad du är van vid från Windows. Ju mer komplicerade saker du har gjord med Windows, desto jobbigare kan övergången till UNIX bli. Vissa programvaror levereras med den distribution du valt, medan andra måste installeras genom något pakethanteringssystem. (Se ovan.) ===Kontorsprogram=== [[Kontorsprogram]] är de program som en "vanlig" datoranvändare använder mest. Det rör sig alltså om ordbehandling, kalkylark och dylikt. UNIX motsvarigheter till [[Microsoft Office]] har namn som [[OpenOffice]], [[StarOffice]], [[KOffice]] och [[AbiWord]]. ===Mediaspelare=== [[Mediaspelare]] är [[programvara]] för att spela [[MP3]]-filer, [[DVD]]-filmer, [[MPEG]]-filmer och liknande. Motsvaringheten till [[Microsoft Windows Mediaplayer]], [[WinAMP]], [[WinDVD]] och dess släktingar heter i UNIX-världen saker som [[XMMS]], [[XINE]] och [[MPlayer]]. ===Bildediteringsprogram=== [[Bildredigeringsprogram]] som du är van vid från Windows, speciellt [[Adobe Photoshop]] och [[Paintshop Pro]] ersätts i UNIX-världen av The [[GIMP]]. Detta program fungerar mycket snarlikt och är lätt att lära sig om man redan kan använda exempelvis Photoshop. ===Internet och e-postklienter=== Det finns flera [[webbläsare]] till UNIX, de populäraste har namn som [[Mozilla]], [[Konqueror]] och [[Netscape]]. De följer i stort sett alltid med din distribution och fungerar i princip som [[Microsoft Internet Explorer]], men i något fall kan det hända att en webbsida ser konstig ut för att den programmerats enbart för Internet Explorer. I sådana fall skall man klaga på den som gjort webbsidan, eftersom det finns vissa standarder på området som bör följas av alla [[webbutvecklare]]. ===E-postprogram=== [[E-postprogram för Unix]] har ett eget uppslagsord, följ länken! ===Dokument på nätet=== [[OpenOffice]] och flera andra program till Unix klarar i dagsläget av att läsa [[Microsoft Word]] ".doc"-filer utan några som helst problem. [[PDF]]-visare finns det ett par. [[Adobe Acrobat Reader]] finns till flera [[Unix-varianter]], och i de flesta distributioner medföljer en [[fri mjukvara|fri]] PDF-läsare som heter ''xpdf''. ===Kryptering=== På UNIX-plattformen användes tidigare programvaran [[PGP]] (vilken även är populär på Microsoft Windows-plattformen) för kryptering av e-post. Numera används mest den PGP-kompatibla progvaran [[GnuPG]] (GPG). De flesta [[e-postklient]]er till UNIX kan hantera kryptering via PGP/GPG utan större ingrepp. I exempelvis [[Evolution]] är det inbyggt från början. Kryptering av hårddisken är ganska enkelt i UNIX och en del [[Unix-varianter]] har det inbyggt (t ex [[OpenBSD]]). I [[Linux]] används sk [[loopback]]-enheter, som gör att såväl filer som hela diskar kan skapas som innehåller ett fullständigt krypterat filsystem. Se [[Krypterade filsystem i Unix]]. ===Komprimeringsprogram=== UNIX har ett antal egna komprimeringsprogram utöver de [[zip]]-, [[rar]]-, [[arj]]-filer du kanske är van vid. Av tradition använder UNIX-användare i större utsträckning [[tar]] och [[gzip]] ovanpå varandra för att komprimera filer, filerna heter då oftast någonting i stil med ''foo.tar.gz'' eller ''foo.tgz''. På senare tid har även [[bzip2]] blivit populärt, filerna heter i så fall ''foo.tar.bz2''. Programmen [[tar]], [[gzip]] och [[bzip2]] finns i princip alltid installerade på alla UNIX-system. Det finns även implementationer av zip, arj, rar, zoo, lha osv för UNIX. Det existerar nog inget filformat som inte går att packa upp under UNIX. Det gäller som så ofta bara att hitta rätt program. Man kan packa upp filer vid kommandoraden om man vill, men det finns program med samma funktion som det populära [[Winzip]] även till UNIX. Ett av dem är [[File Roller]] som levereras med [[Gnome]] 2, ett annat är [[Gnozip]] (se ovan). ===Att skriva om=== Någon annan får gärna skriva om dessa: *[[Ritprogram]], [[Xfig]] *[[Typsättningsprogram]], [[LaTeX]] *[[DTP-program]] [http://scribus.planetmirror.com/ Scribus] ===Olika egenheter med UNIX=== För en Windowsanvändare kan UNIX te sig underligt, eftersom systemet har en historia som sträcker sig långt tillbaka på 1970-talet, medan Windows tar sin början med [[MS-DOS]] på 1980-talet, som har sina rötter i [[CP/M]]. Man kan inte tala om att det ena systemet är mer "naturligt" än det andra, det är en fråga om vad man är van vid. I alla [[operativsystem]] finns det saker som är [[idiomatiska]], dvs underligheter som man bara helt enkelt får lov att lära sig. ===Identifiera det du känner igen=== Först identifierar man saker man känner igen. Skrivbordet i UNIX kan påminna i varierande grad om Windows skrivbord, och programmen som finns tillgängliga i desktop-miljön varierar. När det gäller skrivbordsmiljöerna [[GNOME]] och [[KDE]] är likheterna med Windows ganska stora. Om man inte har GNOME eller KDE i sin UNIX-miljö, får man antingen installera det själv eller lära sig leva med det som finns till hands. En [[fönsterhanterare]] av något slag ingår så gott som alltid med varje UNIX-installation, och den får man lära sig hantera via dess egen dokumentation. (GNOME och KDE kommer med inbyggda fönsterhanterare.) Du kan även hitta dina kontorsprogram om du har sådana tillgängliga i din installation, exempelvis följer AbiWord med en normal [[RedHat]]-installation, och i de flesta distributioner kan man välja till olika såkallade "paket" (se ovan) som innehåller olika kontorsprogram. ===Kommandoprompten=== UNIX ger möjlighet att köra en mängd "kommandorad"-verktyg, och vissa av dem, exempelvis ''mount'' måste man i princip lära sig. Bland UNIX-användare ses det ibland som en självklarhet att man kan hantera kommandoraden, men i Windows har man under flera år kunnat använda hela datorn utan att någonsin se en kommandorad. Kommandoraden finns tillgänglig genom att någon ikon eller något menyalternativ som heter "XTerm", "GnomeTerm", "Console" eller liknande. Alla program som finns i ditt system, även de grafiska, kan startas via kommandoprompten. Grafiska program kommer att fråga din X-server (se [[X Window System]]) om de får öppna ett fönster på din dator, och om det är OK, så startas programmet som ett eget fönster. ===Unix i nätverk=== Se [[inloggning under UNIX]] för en omfattande diskussion om detta. ==Extern länk== *http://www.freebsd.se/fbsdinst/fbsd-inst1.htm En enkel installationsguide till FreeBSD [[Kategori:IT]] 1351 4261 2005-03-15T12:04:08Z ShineB 35 från Wikipedia {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''ca 40 st'' * 2 ägg * 3 [[msk]] socker * 2 dl vetemjöl * 2 dl mjölk elller grädde * kokosfett el matolja ==Tillagning== Vispa ägg och socker pösigt, tillsätt mjöl och mjölk, Rör till en jämn smet. Värm fettet i en tjockbottnad kastrull, värm även struvjärnet i fettet, temperaturen skall vara ca 170 - 180°C. Doppa järnet till 2/3 i smeten. Fritera struvan gulbrun. Lossa den försiktigt med en gaffel. Låt struvan rinna av på lite hushållspapper. Sockra den, doppa på nytt järnet i smeten, var noga med att kolla så att fettet inte blir för varmt. [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:S kokbok]] 1352 4262 2005-03-15T12:11:24Z ShineB 35 från Wikipedia {{kokboknav}} Dryck med kanel som finns även i en variant med äpple. Smakar som att dricka äppelpaj ungefär (utan vaniljsås?) ==Ingredienser== * 1 l vatten * 1 l socker * ca 15 g hel kanel * 1/2 dl pressad citron * skal av 1 citron ==Tillagning== Koka upp vatten, socker och kanelstänger. Blanda ner citronsaft och skal. Låt stå svalt i 3-4 dygn. Sila saften och förvara den kallt. [[kategori:Drycker]] [[kategori:K kokbok]] 1353 4263 2005-05-29T14:57:07Z RaSten 48 /* Andraderivatan */ ==Deriveringsregler och definition== Se [[Matematik_C:Derivata#Definition|Matematik C, Definition av derivata]]. ==Andraderivatan== Andraderivatan får man genom att derivera förstaderivatan ytterligare en gång, enligt samma princip. När man studerar förstaderivatans nollställen kan andraderivatan fastställa om det är fråga om en maximi- (y"<0) eller minimipunkt (y">0). Men om andraderivatan är noll, kan kurvan ha terrasspunkt eller vara en extremvärdespunkt, så därför måste man i dessa fall studera förstaderivatans teckenväxling. 1354 8313 2006-02-07T01:28:15Z Marsve 26 Återställd till senaste redigering av 137.205.8.2 == Triangelsatserna == === Sinussatsen === <math>\frac a {\sin A} = \frac b {\sin B} = \frac c {\sin C}</math> === Cosinussatsen === <math>c^2 = a^2 + b^2-2ab\cdot\cos C </math> {{stub}} 1357 10216 2006-06-18T14:17:30Z Supermoccine 262 + kategori:asiatiska recept {{kokboknav}} '''Kim Chi''' är en koreansk maträtt som huvudsakligen består av koreansk syrad kål, och är en maträtt som frekvent förekommer i den koreanska matlagningen. Vanligen kombinerar man rätten med ris men den samspelar också ofta med andra koreanska rätter. Kim Chi är för många koreaner en vital maträtt som man äter väldigt ofta. Rätten är även populär i de angränsande länderna till Korea, i synnerhet i Japan. ==Ingredienser== ''8 portioner'' * &frac12; kg kinakål eller vitkål * &frac12; kg rättika * 1 st morot/morötter * 1 st vitlöksklyftor, pressade * 1 tsk ingefära, riven * 1 msk salt * 0,75 dl vatten * 1 tsk koreansk chilipeppar ==Tillagning== Skär kålen i mindre bitar, skiva rättikan och moroten. Blanda alla ingredienser i en stor bunke, packa blandningen och lägg på ett tätt lock. Ställ kålen 2-3 dygn i rumstemperatur (den kortare tiden om det är sommar eller varmt). Förvara färdig kål i kylskåp. Servera i småskålar. ==Servering== Servera gärna till [[Bulgogi]] ==Tips== En del anser att rätten blir godare ju längre den lagras i kylskåpet. [http://www.kimchi.co.kr/main.asp Koreansk hemsida om Kim Chi] [[kategori:K kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Veganskt]] [[Kategori:Grönsaker]] [[kategori:Asiatiska recept]] [[kategori:Koreanska recept]] 1359 11225 2006-07-06T15:21:23Z NERIUM 225 /* Tips */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * ca 800 g nötkött (gärna innanlår eller entrecote) * 1 grönsalladshuvud * 2-3 [[msk]] sesamolja * 1 dl koreansk soja * 3 gula lökar * 1 stor eller 2 små purjolökar * 2&frac12; msk socker * 3 pressade vitlöksklyftor * svartpeppar * 4 dl rundkornigt ris ==Tillagning== Skär köttet i tunna skivor. Fin hacka 1 gul lök och halva purjolöken (eller 1 hel om purjolöken är liten). Blanda de hackade lökarna med sesamoljan, sojan, socker, den pressade vitlöken och lite svartpeppar. Lägg köttet i blandningen och låt det [[marinera]]s i ca 1 timme (kan marineras längre). Koka riset. Hacka resten av purjolöken och den gula löken. Stek köttet hastigt på hög värme tillsammans med löken. ==Servering== Tag ett salladsblad lägg på lite ris, kött, grönsaker eller [[Kim Chi]] och gärna lite Gochoo Jiang-sås (finns i asiatiska butiker). Rulla eller vik ihop salladsbladet till ett litet paket och ät. ==Tips== Det går även att använda japansk soja om man späder den med ca &frac14; vatten. [[kategori:B kokbok]] [[Kategori:Nötkött]] [[Kategori:Koreanska recept]] 1360 9906 2006-05-08T15:04:07Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Biff från Alabama''' 4 personer ==Ingredienser== *500 [[g]] köttfärs *2 [[tsk]] senap *2 tsk soya *1 [[dl]] vatten *4 [[st]] ananasringar *2 [[msk]] grön paprika * salt & peppar ==Tillagning== *Blanda färs, salt, peppar, senap, soya och vatten. *Forma hälften av färsen till stora platta biffar något större än ananasringarna. *Lägg en ananasring på varje. Fördela paprikan på. *Forma resten av färsen till fyra stora platta biffar och täck med dem. Pressa ihop färskanterna . *Bryn smör eller margarin i stekpanna och stek på medelvärme c:a 5 min på var sida. ==Servering== *Servera med kokt potatis och sallad. [[kategori:B kokbok]] [[kategori:Köttfärs]] 1365 11207 2006-07-06T13:35:07Z NERIUM 225 ==Googlesökning== Med länkarna nedan kan du göra sökningar på antingen hela Wikibooks eller bara svenska Wikibooks med hjälp av [[w:sökmotor|sökmotorn]] [[w:Google|Google]]. Google uppdaterar sin sökdatabas ungefär en gång i månaden och sökresultatet återspeglar Wikibooks innehåll vid tillfället för deras senaste uppdatering. Google söker igenom den text som visas i webbläsaren, inte den text som syns i Wikibooks texteditor. Att göra en Googlesökning är vanligen snabbare än att göra en Wikibookssökning. I listan över sökresultat kan välja mellan den senaste versionen eller Googles sparade version. ===Sökning på svenska Wikibooks=== *[http://www.google.com/custom?sa=Google+Search&domains=se.wikibooks.org&sitesearch=sv.wikibooks.org sök sv.wikibooks.org] ==Google och Mozilla== ===Smarta bokmärken=== <!--: ''Förstod inte riktigt detta! / [[Användare:Mats Halldin|Mats]] 14 april 2004 kl.15.16 (CEST) ''--> Om du använder t.ex. [[w:Mozilla|Mozilla]] kan du dessutom använda ett s.k. "smart bokmärke". Gå <!--sökning engelska en-adressen, den är den största-->[http://www.google.com/search?hl=sv&q=%s+site%3Awikibooks.org&btnG=Google+Search hit] och spara ett bokmärke - kom ihåg under vilket namn du sparar det (Mozilla Firefox föreslår namnet "%s site:wikibooks.org"). Sedan går du in på "Manage Bookmarks" (Bookmarks-menyn) och letar rätt på bokmärket, högerklickar på det och väljer "Properties". Under rubriken "Keyword" i dialogrutan skriver du in ett lagom kort namn, t.ex. "wiki" och trycker OK. När du ska söka på Wikibooks, så går du upp till adressfältet och skriver in "wiki second world war" (utan citationstecknen) för att utföra en sökning på engelska wikibooks av strängen "second world war". För att göra motsvarande sökning på svenska wikibooks, använd <!--sökning svenska--> [http://www.google.com/search?hl=sv&q=%s+site%3Awikibooks.org&btnG=Google+Search den här länken] istället. Observera att du inte kan använda samma nyckelord (keyword) för både sökning på flera olika wikipedior; och även att (som påpekas ovan) det finns tre olika namndomäner för den engelska wikibooks. ==Googletoolbar== Om du gör många sökningar via Google, kan det vara bekvämt att installera ''[http://toolbar.google.com/ Google Toolbar]''. Den officiella ''Google Toolbar'' finns bara för Windows och Internet Explorer, men det finns en [http://googlebar.mozdev.org/ inofficiell toolbar för Mozilla] som fungerar för de operativsystem som Mozilla stöder. [[Kategori:Wikibooks]] 1366 12418 2006-09-07T15:05:34Z 128.131.241.199 .png > .svg <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> </TD> <TD> </TABLE> <center>[[bild:tyska_intro_image.jpg]]</center> <center><small>Klicka på bilden för att komma till [[Tyska/Innehåll|innehållet]].</small></center> [[Bild:Flag of Germany.svg|50px]] [[Bild:Flag of Austria.svg|50px]] [[Bild:switzerland flag 300.png|50px]] [[Bild:liechtenstein flag 300.png|50px]] {| align="center" |{{wikipedia|German language}} |{{PDF version||First ver. (05/04/06) Size: 0KB!}} |} {{Språk}} [[Kategori:Språk]] [[Kategori:Tyska]] [[ca:Alemany]] [[en:German]] [[es:Alemán]] [[fi:Saksan kieli]] [[fr:Enseignement de l'allemand]] [[it:Corso di tedesco]] [[ja:ドイツ語]] [[he:גרמנית]] 1367 8350 2006-02-10T18:03:12Z Sundström 73 {{tyska}} ''<center><big><big><big>Tyska ~ Svenska</big></big></big><br />En nybörjarkurs i tyska<br/><small><center>'' ==Lektioner== #[[Tyska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] #[[Tyska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] #[[Tyska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] [[en:German: Level I]] 1368 8351 2006-02-10T18:03:29Z Sundström 73 {{tyska}} ''<center><big><big><big>Tyska ~ Svenska</big></big></big><br />En grundläggande kurs i tyska<br/><small><center>'' ==Lektioner== #[[Tyska: Grundläggande lektion 1|Lektion 1]] #[[Tyska: Grundläggande lektion 2|Lektion 2]] #[[Tyska: Grundläggande lektion 3|Lektion 3]] [[en:German: Level II]] 1369 9578 2006-04-15T17:06:39Z NERIUM 225 {{tyska}} ''<center><big><big><big>Tyska ~ Svenska</big></big></big><br />En mellannivåkurs i tyska<br/><small><center>'' ==Lektioner== #[[Tyska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] #[[Tyska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] #[[Tyska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] [[en:German: Level III]] 1370 9630 2006-04-19T08:50:25Z NERIUM 225 {{tyska}} ''<center><big><big><big>Tyska ~ Svenska</big></big></big><br>En mellannivåkurs i tyska<br></small></center>'' == Instruktion == ==Se även== [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Tyska|'''Tyska''']]<br> [[en:German: Introduction]] 1371 9646 2006-04-20T10:03:51Z NERIUM 225 {{tyska}} ''<center><big><big><big>Tyska ~ Svenska</big></big></big><br />En mellannivåkurs i tyska<br/></small></center>'' ==Grammatik== [[en:German Grammar]] 1372 12963 2006-12-07T19:56:37Z 141.153.138.180 <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <center>[[Image:Flag of France.svg|175px]]</center><br> ''<big><big><big>Franska ~ Svenska</big></big></big><br>'' ''<big>Lär dig franska språket!</big><p>'' <big>[[Franska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Franska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Franska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Franska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Franska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Franska: Ordförråd|Ordförråd]]</big> </TD> <TD> </TABLE> {{Språk}} [[Kategori:Språk]] [[de:Französisch]] [[en:French]] [[es:Francés]] [[fr:Français]] [[is:Franska]] [[ja:フランス語]] [[nl:Frans]] [[pl:Francuski]] [[pt:Francês]] [[zh:法语]] [[he:צרפתית]] 1373 12727 2006-10-27T14:54:15Z Snillet 63 Återställd till tidigare version av 85.8.2.59 '''<center>[[Franska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Franska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Franska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Franska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Franska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Franska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Franska: Ordförråd|Ordförråd]]</center></center><br> ''<center><big><big><big>Franska ~ Svenska</big></big></big><br>Instruktion<br></small></center>'' == Instruktion == ==Se även== [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Franska|'''Franska''']]<br> [[en:French]] 1374 9955 2006-05-10T09:57:08Z Rockville 256 rätt ordförrådslänk '''<center>[[Franska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Franska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Franska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Franska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Franska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Franska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Franska: Ordförråd|Ordförråd]]<br> ''<big><big><big>Franska ~ Svenska</big></big></big><br />Grammatik<br/><small></center>'' == Grammatik == * [[Franska:Substantiv|Substantiv]] *[[Franska:Adjektiv|Adjektiv]] *[[Franska:Räkneord|Räkneord]] - Grundtal - Ordningstal *[[Franska:Pronomen|Pronomen]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen *[[Franska:Prepositioner|Prepositioner]] *[[Franska:Verb|Verb]] - Relegbundna verb - Oregelbundna verb == Se även == [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Fransk grammatik|'''Fransk grammatik''']]<br> [[en:French]] 1375 9643 2006-04-20T09:33:33Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Franska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Franska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Franska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Franska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Franska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center></center><br> ''<center><big><big><big>Franska ~ Svenska</big></big></big><br />En nybörjarkurs i franska<br/><small></center>'' ==Lektioner== #[[Franska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] #[[Franska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] #[[Franska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] [[en:French]] 1376 9642 2006-04-20T09:33:09Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Franska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Franska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Franska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Franska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Franska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center></center><br> ''<center><big><big><big>Franska ~ Svenska</big></big></big><br />En grundläggande kurs i franska<br/><small></center>'' ==Lektioner== #[[Franska: Grundläggande lektion 1|Lektion 1]] #[[Franska: Grundläggande lektion 2|Lektion 2]] #[[Franska: Grundläggande lektion 3|Lektion 3]] [[en:French]] 1377 9641 2006-04-20T09:32:41Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Franska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Franska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Franska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Franska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Franska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center></center><br> ''<center><big><big><big>Franska ~ Svenska</big></big></big><br />En mellannivåkurs i franska<br/><small></center>'' ==Lektioner== #[[Franska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] #[[Franska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] #[[Franska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] [[en:French]] 1378 11412 2006-07-18T20:11:47Z 85.250.210.46 <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <center>[[Image:Flag of Spain.svg|175px]]</center><br> ''<big><big><big>Spanska ~ Svenska</big></big></big><br>'' ''<big>Lär dig spanska språket!</big><p>'' <big>[[Spanska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Spanska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Spanska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Spanska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]]</big> </TD> <TD> </TABLE> {{Språk}} [[Kategori:Språk]] [[de:Spanisch]] [[en:Spanish]] [[es:El español como idioma extranjero (Portada)]] [[fr:Cours d'espagnol : Couverture]] [[pl:Hiszpański]] [[pt:Espanhol]] [[vi:Vamos a Empezar]] [[he:ספרדית]] 1379 12501 2006-09-23T18:26:22Z 82.209.134.209 /* Det spanska alfabetet */ '''<center>[[Spanska|Huvudsidan]]</center><br />''' <center>[[Spanska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Spanska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Spanska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Spanska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br /> {{IPA-meddelande}} == Instruktion == ==Det spanska alfabetet== <table border="0" width="100%" id="table1" style="font-family: Tahoma; font-size: 8pt; border-collapse: collapse"> <tr> <td width="20"><b>a</b></td> <td width="75">a</td> <td width="20"><b>h</b></td> <td width="85">hache [<font face="Lucida Sans Unicode">at&#643;e</font>]</td> <td width="20"><b>ñ</b></td> <td width="75">eñe [<font face="Lucida Sans Unicode">e&#626;e</font>]</td> <td width="20"><b>v</b></td> <td>uve [<font face="Lucida Sans Unicode">u&#384;e</font>]</td> </tr> <tr> <td><b>b</b></td> <td>be</td> <td><b>i</b></td> <td>i</td> <td><b>o</b></td> <td>o</td> <td><b>w</b></td> <td>uve doble [<font face="Lucida Sans Unicode">u&#384;e do&#384;le</font>]</td> </tr> <tr> <td><b>c</b></td> <td>ce [<font face="Lucida Sans Unicode">&#952;e</font>]</td> <td><b>j</b></td> <td>jota [<font face="Lucida Sans Unicode">xota</font>]</td> <td><b>p</b></td> <td>pe</td> <td><b>x</b></td> <td>equis [<font face="Lucida Sans Unicode">ekis</font>]</td> </tr> <tr> <td><b>ch</b></td> <td>che [<font face="Lucida Sans Unicode">t&#643;e</font>]</td> <td><b>k</b></td> <td>ka</td> <td><b>q</b></td> <td>cu</td> <td><b>y</b></td> <td>i griega [<font face="Lucida Sans Unicode">i &#947;rje&#947;a</font>]</td> </tr> <tr> <td><b>d</b></td> <td>de</td> <td><b>l</b></td> <td>ele</td> <td><b>r</b></td> <td>erre</td> <td><b>z</b></td> <td>zeta [<font face="Lucida Sans Unicode">&#952;eta</font>]</td> </tr> <tr> <td><b>e</b></td> <td>e</td> <td><b>ll</b></td> <td>elle [<font face="Lucida Sans Unicode">e&#955;e</font>]</td> <td><b>s</b></td> <td>ese</td> </tr> <tr> <td><b>f</b></td> <td>efe</td> <td><b>m</b></td> <td>eme</td> <td><b>t</b></td> <td>te</td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> </tr> <tr> <td><b>g</b></td> <td>ge [<font face="Lucida Sans Unicode">xe</font>]</td> <td><b>n</b></td> <td>ene</td> <td><b>u</b></td> <td>u</td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> </tr> </table> Boktäverna <b>ch</b>, <b>ll</b> och <b>ñ</b> står för särskilda ljud och är egna bokstäver i spanskan. ==Diftonger== En diftong består av två vokaler som uttalas i samma stavelse. I spanskan diftonger ingår alltid ett obetonat '''i''' eller '''u'''. <table border="0" width="100%" id="table1" style="font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse"> <tr> <td width="55"><b>ai </b>[aj]</td> <td width="61"><b>bailar</b></td> <td width="83">dansa</td> <td width="55"><b>ia</b> [ja]</td> <td width="74"><b>familia</b></td> <td>familj</td> </tr> <tr> <td><b>ei </b>[ej]</td> <td><b>peine</b></td> <td>kam</td> <td><b>ie</b> [je]</td> <td><b>bien</b></td> <td>bra</td> </tr> <tr> <td><b>oi </b>[oj]</td> <td><b>boina</b></td> <td>basker</td> <td><b>io</b> [jo]</td> <td><b>kiosco</b></td> <td>kiosk</td> </tr> <tr> <td><b>au </b>[aw]</td> <td><b>pausa</b></td> <td>paus</td> <td><b>ua</b> [wa]</td> <td><b>Ecuador</b></td> <td>Ecuador</td> </tr> <tr> <td><b>eu </b>[ew]</td> <td><b>Europa</b></td> <td>Europa</td> <td><b>ue</b> [we]</td> <td><b>sueco</b></td> <td>svensk</td> </tr> <tr> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> <td><b>uo</b> [wo]</td> <td><b>antiguo</b></td> <td>gammal, antik</td> </tr> </table> Vokalerna '''a''', '''e''', '''o''' kan inte bilda diftonger tillsammans. Dessa vokaler uttalas i två skilda stavelser. ==Betoning och accenttecken== '''Ord utan accenttecken''' Ord som slutar på vokaler, diftonger samt '''-n''' och '''-s''' ligger betoningen på näst sista stavelsen. Ord som slutar på konsonant (utom '''-n''' och '''-s''') ligger betoningen på sista stavelsen. '''Observera:''' En diftong består av två vokaler som uttalas i samma stavelse. I spanska diftonger ingår alltid ett <u>obetonat</u> '''i''' eller '''u'''. Om diftongen innehåller både '''i''' och '''u''' är det den andra vokalen som betonas: '''vi<u>u</u>da''' (änka), '''ru<u>i</u>do''' (buller). <table border="0" width="100%" id="table1" style="font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse"> <tr> <td colspan="4">Betoningen på näst sista stavelsen:</td> </tr> <tr> <td width="70"><b>azaf<u>a</u>ta</b></td> <td width="150">flygvärdinna</td> <td width="60"><b>c<u>o</u>men</b></td> <td>de äter</td> </tr> <tr> <td><b>ind<u>u</u>stria</b></td> <td>industri</td> <td><b>gr<u>a</u>tis</b></td> <td>gratis</td> </tr> <tr> <td colspan="4">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td colspan="4">Betoningen på sista stavelsen:</td> </tr> <tr> <td><b>señ<u>o</u>r</b></td> <td>herre</td> <td><b>fel<u>i</u>z</b></td> <td>lycklig</td> </tr> <tr> <td><b>españ<u>o</u>l</b></td> <td>spanska, spanjor</td> <td><b>ciud<u>a</u>d</b></td> <td>stad</td> </tr> </table> '''Ord med accenttecken''' Om ordet betonas på annat sätt än enligt reglerna ovan måste man sätta ut accent. I spanskan används bara akut acccent (´).<br/> Den sätts oftast ut även över stora bokstäver som t.ex. '''<u>Á</u>frica'''.<br/> Om två vokaler som normalt bildar diftong ska uttalas i skilda stavelser, måste accent sättas ut.<br/> Accenttecknet används även för att skilja på en del ord som stavas lika men har olika betydelse. <table border="0" width="100%" id="table1" style="font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse"> <tr> <td width="25"><b>él</b></td> <td width="70">han</td> <td width="25"><b>el</b></td> <td width="70">(best. art.)</td> <td width="35"><b>té</b></td> <td width="70">dig</td> <td width="35"><b>te</b></td> <td>sig</td> </tr> <tr> <td><b>tú</b></td> <td>du</td> <td><b>tu</b></td> <td>din</td> <td><b>sé</b></td> <td>jag vet</td> <td><b>se</b></td> <td>sig</td> </tr> <tr> <td><b>mí</b></td> <td>mig</td> <td><b>mi</b></td> <td>min</td> <td><b>más</b></td> <td>mer</td> <td><b>mas</b></td> <td>men</td> </tr> <tr> <td><b>sí</b></td> <td>sig; ja, jo</td> <td><b>si</b></td> <td>om</td> <td><b>sólo</b></td> <td>bara</td> <td><b>solo</b></td> <td>ensam</td> </tr> </table> Alla frågor skrivs med accent. <table border="0" width="100%" id="table1" style="font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse"> <tr> <td width="70"><b>¿qué?</b></td> <td width="90">vad?</td> <td width="55"><b>que</b></td> <td>som</td> </tr> <tr> <td><b>¿quién?</b></td> <td>vem?</td> <td><b>quien</b></td> <td>som, vilken</td> </tr> <tr> <td><b>¿por qué?</b></td> <td>varför?</td> <td><b>porque</b></td> <td>därför att</td> </tr> <tr> <td><b>¿dónde?</b></td> <td>var?</td> <td><b>donde</b></td> <td>där</td> </tr> <tr> <td><b>¿cómo?</b></td> <td>hur?</td> <td><b>como</b></td> <td>liksom</td> </tr> </table> ==Uttal== Många av bokstäverna i det spanska alfabetet uttalas på annat sätt än i svenskan. <table border="0" width="100%" id="table1" style="font-size: 8pt; font-family: Verdana; border-collapse: collapse"> <tr> <td width="30" valign="top"><b>a</b></td> <td width="70" valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[a]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>a</b> har ljudvärdet [<font face="Lucida Sans Unicode">a</font>], dvs. nästan som svenskans <b>a</b> i "<i>hatt</i>". <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>b/v</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[&#946;], [&#384;]</font></td> <td valign="top"> Bokstäverna <b>b</b> och <b>v</b> har samma ljudvärde och uttalas båda med ett hårt eller mjukt <b>b</b>-ljud.<br/> <li>Ett <u>hårt</u> <b>b</b>-ljud <font face="Lucida Sans Unicode">[&#946;]</font> uttalas som ett svenskt <b>b</b>, dock något mer tonande än den motsvarande svenska ljudet &ndash; annars riskerar dem att uppfattas som ett <b>p</b>.</li> <li>Ett <u>mjukt</u> <b>b</b>-ljud <font face="Lucida Sans Unicode">[&#384;]</font> låter som ett <b>b</b> där man inte sluter läpparna helt.<br/></li> Spanskan uttalar <b>b</b>/<b>v</b> hårt efter pauser, samt <u>efter</u> <b>m</b> och <b>n</b>. I alla andra lägen uttalas <b>b</b>/<b>v</b> mjukt. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>c</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[k], [&#952;], [s]</font></td> <td valign="top"> <li><b>Spanien:</b> Bokstaven <b>c</b> <u>framför</u> <b>e</b> eller <b>i</b> har samma ljudvärde som den spanska bokstaven <b>z</b> och uttalas som <font face="Lucida Sans Unicode">[&#952;]</font>, dvs. ett läspljud som liknar engelskans <i>th</i> i "<i>thing</i>".</li> <li><b>Spanskamerika:</b> Bokstaven <b>c</b> <u>framför</u> <b>e</b> eller <b>i</b> har samma ljudvärde som den spanska bokstaven <b>z</b> och uttalas som ett <b>s</b>-ljud.</li> <li>I alla andra lägen uttalas <b>c</b> med ett <b>k</b>-ljud.</li> <br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>ch</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[t&#643;]</font></td> <td valign="top"> Bokstavskombinationen <b>ch</b> uppfattas som en egen bokstav i spanskan och uttalas alltid som <font face="Lucida Sans Unicode">[t&#643;]</font>, dvs. ungefär som engelskans <i>ch</i> i "<i>touch</i>". <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>d</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[d], [ð]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>d</b> uttalas som ett hårt eller mjukt <b>d</b>-ljud. <li>Ett <u>hårt</u> <b>d</b>-ljud <font face="Lucida Sans Unicode">[d]</font> uttalas som ett svenskt <b>d</b>, dock något mer tonande än den motsvarande svenska ljudet &ndash; annars riskerar den att uppfattas som ett <b>t</b>.</li> <li>Ett <u>mjukt</u> <b>d</b>-ljud <font face="Lucida Sans Unicode">[ð]</font> låter som engelskans <i>th</i> i "<i>this</i>" och "<i>that</i>".<br/></li> Spanskan uttalar <b>d</b> hårt efter pauser, samt <u>efter</u> <b>m</b>, <b>n</b> och <b>l</b>. I alla andra lägen uttalas <b>d</b> mjukt.<br/> När bokstaven <b>d</b> är på slutet av ord så uttalas det något mer tunnande, man hör den knappt. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>e</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[e]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>e</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[e]</font>, dvs. nästan som svenskans <b>e</b> i "<i>bett</i>". <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>f</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[f]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>f</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[f]</font>, som i svenskan. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>g</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[g], [&#947;], [x]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>g</b> <u>framför</u> <b>e</b> eller <b>i</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[x]</font>, samma ljud som <i>ch</i> i tyskans "<i>Bach</i>". Ungefär som ett kort, svag harkling. I alla andra lägen uttalas <b>g</b> som hårt eller mjukt.<br/> <li>Ett <u>hårt</u> <b>g</b>-ljud <font face="Lucida Sans Unicode">[g]</font> uttalas som ett svenskt <b>g</b>, dock något mer tonande än den motsvarande svenska ljudet &ndash; annars riskerar den att uppfattas som ett <b>k</b>.</li> <li>Ett <u>mjukt</u> <b>g</b>-ljud <font face="Lucida Sans Unicode">[&#947;]</font> låter som ett <b>g</b> där man inte helt har lyft tungroten till gommen.<br/></li> Spanskan uttalar <b>g</b> hårt efter <b>m</b> och <b>n</b> samt efter pauser. I alla andra lägen är den mjuk. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>h</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">(stumt)</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>h</b> saknar ljudvärde, utom när den ingår i kombinationen <b>ch</b>. I utländska namn och lånord uttalas dock <b>h</b> som <font face="Lucida Sans Unicode">[x]</font> eller med ett h-ljud.<br/> Bokstavskombinationen <b>hu&ndash;</b> framför vokal har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[w]</font>, som engelskans <b>w</b> i "<i>wet</i>". <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>i</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[i]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>i</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[i]</font>, dvs. som svenskans <b>i</b> i "<i>fil</i>". <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>j</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[x]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>j</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[x]</font>, dvs. samma ljud som <i>ch</i> i tyskans "<i>Bach</i>". I ordet "<i>reloj</i>" (klocka) uttalas oftast inte bokstaven <b>j</b>. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>k</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[k]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>k</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[k]</font>. Det används i prefixet "<i>kilo&ndash;</i>" och förekommer annars mest bara i utländska namn och lånord. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>l</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[l]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>l</b> uttalas så som i svenskan. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>ll</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[j], [&#955;]</font></td> <td valign="top"> Bokstavskombinationen <b>ll</b> uppfattas som egen bokstav och har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[j]</font>.<br/> Regionalt i östra och nordvästra delarna av Spanien, samt enligt en äldre språknorm, har <b>ll</b> ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[&#955;]</font>, dvs. ett muljerat <b>l</b>, ungefär som <i>lj</i> i "<i>täljsten</i>". <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>m</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[m]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>m</b> uttalas så som i svenskan. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>n</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[n], [&#331;]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>n</b> <u>före</u> <b>g</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[&#331;]</font>, dvs. som <i>ng</i> i "<i>ingefära</i>". I alla andra lägen uttalas <b>n</b> så som i svenskan. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>ñ</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[&#626;]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>ñ</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[&#626;]</font>, dvs. ett muljerat <b>n</b>, ungefär som <i>nj</i> i "<i>tänjde</i>". <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>o</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[o]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>o</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[o]</font>, dvs. som svenskans <b>å</b> i "<i>håll</i>". <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>p</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[p]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>p</b> uttalas ungefär så som i svenskan. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>q</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[k]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>q</b> följs alltid av bokstaven <b>u</b> eller <b>ü</b>. Bokstavskombinationen <b>qu</b> och <b>qü</b> används i spanska ord enbart framför vokaltecknen <b>e</b> eller <b>i</b>.<br/> <li>Bokstavskombinationen <b>qu</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[k]</font>.</li> <li>Bokstavskombinationen <b>qü</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[kw]</font>.</li> <br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>r, rr</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[&#638;], [r]</font></td> <td valign="top"> Enkelt <b>r</b> har ett svagt <b>r</b>-ljud <font face="Lucida Sans Unicode">[&#638;]</font> som i mellansvenskans "<i>fara</i>" och "<i>rör</i>" när det står mellan vokaler eller i kombinationerna <b>br</b>, <b>tr</b>, <b>dr</b>, <b>fr</b>, <b>cr</b> och <b>gr</b>.<br/> När det står först i ord har den en starkt <b>r</b>-ljud <font face="Lucida Sans Unicode">[r]</font> som är kraftigt rullande samt i kombinationerna med <b>nr</b>, <b>lr</b> och <b>sr</b>. Dubbelt <b>rr</b> kan bara stå mellan vokaler och har alltid ett starka <b>r</b>, dvs. ett rullande <b>r</b>. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>s</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[s]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>s</b> uttalas ungefär som i svenskan. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>t</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[t]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>t</b> uttalas ungefär så som i svenskan. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>u</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[u]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>u</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[u]</font>, dvs. som svenskans <b>o</b> i "<i>bo</i>" och "<i>bodde</i>". <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>w</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[w]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>w</b> förekommer enbart i utländska namn och lånord och får då oftast ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[w]</font>, som i engelskan. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>x</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[ks], [s], [x]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>x</b> har oftast ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[ks]</font> framför vokaler och <font face="Lucida Sans Unicode">[s]</font> framför konsonant. I särskilt tydligt uttal används <font face="Lucida Sans Unicode">[ks]</font> även framför konsonant.<br/> I orden <b>México</b>, <b>mexicano</b> har bokstaven <b>x</b> ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[x]</font>, dvs. samma ljud som <i>ch</i> i tyskans "Bach". Utanför Mexiko skrivs dessa ord ibland med bokstaven <b>j</b>: <b>Méjico</b>, <b>mejicano</b>. Bokstaven <b>x</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[x]</font> även i en del mexikanska ortnamn. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>y</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[i], [j]</font></td> <td valign="top"> Bokstaven <b>y</b> är en vokal med ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[i]</font> i ordet "<i>y</i>" (och). Annars är <b>y</b> en konsonant och har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[j]</font>. <br/><br/> </td> </tr> <tr> <td valign="top"><b>z</b></td> <td valign="top"><font face="Lucida Sans Unicode">[&#952;], [s]</font></td> <td valign="top"> <li><b>Spanska:</b> Bokstaven <b>z</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[&#952;]</font>, dvs. den uttalas med ett läspljud, som i engelskans <i>th</i> i "<i>thing</i>".</li> <li><b>Spanskamerika:</b> Bokstaven <b>z</b> har ljudvärdet <font face="Lucida Sans Unicode">[s]</font>.<br/></li> Bokstaven <b>z</b> används normalt inte framför <b>e</b> och <b>i</b>, man använder istället bokstaven <b>c</b>. <br/><br/> </td> </tr> </table> ==Se även== [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Spanska|'''Spanska''']]<br> 1380 9951 2006-05-10T08:49:38Z NERIUM 225 '''<center>[[Spanska|Huvudsidan]]</center><br />''' <center>[[Spanska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Spanska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Spanska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Spanska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br /> =Innehåll= # [[Spanska:_Grammatik_-_Artiklar|Artiklar]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Artiklar#Bestämd_och_obestämd_artikel|Bestämd och obestämd artikel]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Artiklar#Al,_del|Al, del]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Artiklar#Användningen_av_'lo'|Användningen av 'lo']] # [[Spanska:_Grammatik_-_Substantiv|Substantiv]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Adjektiv|Adjektiv]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Räkneord|Räkneord]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Räkneord#Grundtal|Grundtal]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Räkneord#Ordningstal|Ordningstal]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Räkneord#Anmärkningar_till_ordningstalen|Anmärkningar till ordningstalen]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Räkneord#Matematiska_uttryck|Matematiska uttryck]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Personliga_pronomen|Personliga pronomen]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Personliga_pronomen#Former|Former]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Reflexiva_pronomen|Reflexiva pronomen]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Possessiva_pronomen|Possesiva pronomen]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Demonstrativa_pronomen|Demonstrativa pronomen]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Relativa_pronomen|Relativa pronomen]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Interrogativa_pronomen|Interrogativa pronomen]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Indefinita_pronomen|Indefinita pronomen]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Verbets_böjning_(1)|Verbets böjning del 1]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Verbets_böjning_(1)#Verbets_stam_och_ändelse|Verbets stam och ändelse]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Verbets_böjning_(1)#Relegbundna_verb|Relegbundna_verb]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Ordföljd|Ordföljd]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Ordbildning|Ordbildning]] ## [[Spanska:_Grammatik_-_Ordbildning#Diminutiv-_och_augmentativändelser|Diminutiv- och augmentativändelser]] # [[Spanska:_Grammatik_-_Ordbildning|Ordbildning]] == Se även == [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Spansk grammatik|'''Spansk grammatik''']]<br> 1381 9654 2006-04-20T18:12:47Z NERIUM 225 '''<center>[[Spanska|Huvudsidan]]</center><br />''' <center>[[Spanska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Spanska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Spanska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Spanska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br /> ''<center><big><big><big>Spanska ~ Svenska</big></big></big><br>En nybörjarkurs i spanska<br></small></center>'' ==Lektioner== #[[Spanska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] #[[Spanska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] #[[Spanska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] [[en:Spanish]] 1382 9655 2006-04-20T18:13:19Z NERIUM 225 '''<center>[[Spanska|Huvudsidan]]</center><br />''' <center>[[Spanska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Spanska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Spanska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Spanska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br /> ''<center><big><big><big>Spanska ~ Svenska</big></big></big><br>En grundläggande kurs i spanska<br></small></center>'' ==Lektioner== #[[Spanska: Grundläggande lektion 1|Lektion 1]] #[[Spanska: Grundläggande lektion 2|Lektion 2]] #[[Spanska: Grundläggande lektion 3|Lektion 3]] [[en:Spanish]] 1383 9656 2006-04-20T18:13:46Z NERIUM 225 '''<center>[[Spanska|Huvudsidan]]</center><br />''' <center>[[Spanska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Spanska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Spanska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Spanska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br /> ''<center><big><big><big>Spanska ~ Svenska</big></big></big><br>En mellannivåkurs i spanska<br></small></center>'' ==Lektioner== #[[Spanska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] #[[Spanska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] #[[Spanska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] [[en:Spanish]] 1384 5758 2005-08-26T10:13:07Z 62.194.241.152 interwiki &nbsp; [[cs:Kategorie:Jazyky]] [[de:Kategorie:Sprachen]] [[en:Category:Languages]] [[es:Categoría:Idiomas]] [[fr:Catégorie:Langue]] [[it:Categoria:Lingue]] [[ja:Category:語学]] [[nl:Categorie:Taal]] [[pl:Kategoria:Języki]] [[pt:Categoria:Línguas]] [[ru:Category:&#1071;&#1079;&#1099;&#1082;&#1080;]] [[simple:Category:Languages]] [[fi:Luokka:Kielet]] 1385 11975 2006-08-16T13:26:50Z Oshifima 283 Språkputs {{mall:Tyska/Navigation/Nivå 1}} <center><big><big>'''Lektion 1 ~ ''Wie heißt du?'''''</big></big></center> ==Dialog== [[Image:Schoenbuch-Elefantenbrunnen.jpg|thumb|250px|right|Schönbuch, Tyskland]] {| class="toccolours" style="width: 480px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Vad heter du?''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Wie heißt du?''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |colspan="2" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]<small>[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/2/20/Dialogue_franz_greta_1.ogg Ljud1]</small> |colspan="2" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" | <small>[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/b/b8/Dialogue_franz_mrschwarz_1.ogg Ljud2]</small> |- !Franz |Hallo, ich bin Franz. Wie heißt du? |- !Greta |Hallo, Franz. Ich heiße Greta. Wie geht's? |- !Franz |Es geht mir gut. Kennst du den Lehrer? |- !Greta |Ja, er heißt Herr Weiß. |- !Franz |Oh, danke, Greta. Bis dann! |- !Greta |Wiedersehen! |- !||''Nästa dialog'' |- !Franz |Guten Morgen. Sind Sie Herr Weiß? |- !Herr Schwarz |Nein, ich bin Herr Schwarz. Wie heißt du? |- !Franz |Ich heiße Franz. Danke Herr Schwarz. Ich bin spät dran. |- !Herr Schwarz |Bitte, Franz. Ich bin auch spät dran. Bis später! |- !Franz |Auf Wiedersehen! |} ==Hej och Hejdå på tyska== {| class="toccolours" style="width: 480px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Hälsningar''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Grüße''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |colspan="2" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]<small>[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/b/bb/German_Vocabulary_-_Greetings.ogg Lyssna]</small> |- |Hello!||Hallo!* |- |||''Moin Moin!'' <small>(används i norra Tyskland)</small> |- |||''Grüß Gott!'' <small>(används i södra Tyskland, Österrike och Sydtyrolen)</small> |- |God morgon!||Guten Morgen!* |- |Goddag!||Guten Tag!* |- |God kväll!||Guten Abend!* |- |Hej då!||Auf Wiedersehen!* |- |Hej då!||Tschüs!* |- |Vi syns senare!||Bis später!*, Bis dann!* |- |God natt!||Gute Nacht!* |} '''Formell och informell hälsning på Tyska'''<br> Tyskar uttrycker respekt genom sitt val av hälsningsfraser. Av ovanstående är Guten Morgen, Guten Tag och Auf Wiedersehen formella. De vanligare, och mindre formella motsvarigheterna är Tschüs, Tag respektive Tschau. I Sydtyskland och Österrike används Grüß Gott i stället för Auf Wiedersehen. '''Märk''': I dag används "Tschüs" också mellan personer som inte tilltalar varandra med förnamn. Ofta kan du höra meningar som "Tschüs Frau Müller". Det gäller endast i Tyskland och Österrike. I Schweiz användes endast frasen mellan vänner och närstående personer som är "du" med varandra (tilltalar varandra med förnamn ). <br> Notera även att man i många tyskspråkliga områden använder ''Tschau'' i stället för ''Tschüs''. Många använder också det italienska sättet att skriva (Ciao) istället för det tyska. <br> I Sydtyskland, Österrike och Sydtyrolen använder man mest ''Servus'' och/eller ''Ciao''. *''Claudia'': Guten Morgen, Herr Wagner!<br/> *''Herr Wagner'': Hallo, Claudia! *''Birgit'': Tschau, Susi!<br/> *''Susi'': Tschüs, Birgit! {| class="toccolours" style="width: 300px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Herr och fru''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Herr und Frau''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |- |Herr ||Herr |- |Fru ||Frau |- |Fröken ||Fräulein |- |} <big>[[Tyska: Nybörjare lektion 1P#Hej och Hejdå på Tyska|Sektion Problem]]>></big> ==Tyska alfabetet== {| class="toccolours" style="width: 520px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Alfabetet''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Das Alphabet''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |colspan="2" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]<small>[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/4/4c/German_Grammar_-_The_Alphabet.ogg Lyssna]</small> |- | {| |- !Bokstäver |Aa ||Ää ||Bb ||Cc ||Dd ||Ee ||Ff ||Gg ||Hh ||Ii ||Jj ||Kk ||Ll ||Mm ||Nn ||Oo ||Öö ||Pp ||Qq ||Rr ||Ss ||ß ||Tt ||Uu ||Üü ||Vv ||Ww ||Xx ||Yy ||Zz || |- !Uttal |ah ||äh ||beh ||zeh ||deh ||eh ||eff ||geh ||hah ||i ||jott ||kah ||ell ||emm ||enn ||oh ||ö ||pe ||ku-h ||er ||ess ||eszett ||teh ||oo ||üh ||fau ||veh ||iks ||ypsilon ||tset || |- |} |- |} {| class="toccolours" style="width: 300px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Kommandon för''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''tyska bokstäver''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |- |ß||alt + 225 |- |ü||alt + 0252 (alt + ¨ + u) |- |Ü||alt + 0220 (alt + ¨ + U) |- |} === Bitte buchstabieren Sie=== Ta en titt på den här korta telefonkonversationen. Läs den högt. Ordlistan hittar du under texten. {| class="toccolours" style="width: 600px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Informationstjänst''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Fernsprechauskunft''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |colspan="2" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]<small>[http://upload.wikimedia.org/wikibooks/en/6/6c/German_Dialogue_-_Directory_Assistance.ogg Lyssna]</small> |- !Man A |Auskunft, Guten Tag. |- !Man B |Guten Tag. Ich hätte gern die Telefonnummer von Frau Claudia Bolliger aus Bern. |- !Man A |Wie schreibt man das? Bitte buchstabieren Sie. |- !Man B |Natürlich. Claudia: C wie Cäsar, L wie Ludwig, A wie Anton, U wie Ursula, D wie Dora, I wie Ida, A |- |||wie Anton. Bolliger: B wie Berta, O wie Otto, zweimal L wie Ludwig, I wie Ida, G wie Gustav, E wie |- |||Emil und R wie Richard. |- !Man A |Danke. Die Nummer lautet ... |} {| class="toccolours" style="width: 600px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Ordlista''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Wortschatz''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |colspan="2" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" | <small>[[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]][http://en.wikibooks.org/w/index.php?title=Special:Upload&wpDestFile=German_Vocabulary_-_Vocabulary.ogg Lyssna]</small> |- !Svenska||Tyska |- |Informationsbyrå||die Auskunft <small>(ingen plural)</small> |- |Jag skulle vilja ha||Ich hätte gern(e) |- |Telefonnummer||die Telefonnummer |- |från Bern||aus Bern |- |Hur stavar man till det?||Wie schreibt man das? |- |Är du snäll, snälla||Bitte |- |stava||Buchstabieren |- |naturligtvis||Natürlich |- |"A" som i Anton||A wie Anton |- |två gånger||Zweimal |- |numret är||die Nummer lautet |} ==<font style="color: blue;">Nominativ</font>== Kasus beskriver vad ett substantivet eller ett pronomen gör i en mening. När något är subjekt i en mening så står det i '''nominativ'''. T.ex. "Jag åt ett äpple", '''Jag''' är subjektet och '''äpple''' är direkt objekt. Du kommer att lära dig mer om kasus senare i kursen. {| class="toccolours" style="width: 480px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Subjektpronomen''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Vorbehaltliche Pronomina''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |colspan="2" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" | [[Image:Gnome-speakernotes.png|15px]]<small>[[:en:media:German Grammar - Subject Pronouns.ogg|Lyssna]]</small> |- ! ||Singular ||Plural || |- |jag ||'''''ich''''' ||vi ||'''''wir''''' |- |du ||'''''du''''' ||ni ||'''''ihr''''' |- |han, hon, den, det ||'''''er, es sie''''' ||de ||'''''sie, Sie''''' |- |} <small>'''* - Sie är en formällare (artig) version av ''du'' och ''ihr''. I alla konjugationerna fungerar den precis som de-formen (3:e person plural)'''</small> == Verb == {| class="toccolours" style="width: 300px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''heißen''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''att heta''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |- !Svenska||Tyska |- |Jag heter ||Ich heiße |- |Du heter ||Du heißt |- |Han/hon/den/det heter ||Er/Sie/Es heißt |- |Vi heter ||Wir heißen |- |Ni heter ||Ihr heißt |- |De heter ||Sie heißen |- |} {| class="toccolours" style="width: 300px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''sein''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''att vara''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |- !Svenska||Tyska |- |Jag är ||Ich bin |- |Du är ||Du bist |- |Han/hon/den/det är ||Er/Sie/Es ist |- |Vi är ||Wir sind |- |Ni är ||Ihr seid |- |De är ||Sie sind |- |} {| class="toccolours" style="width: 300px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''haben''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''att ha''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |- !Svenska||Tyska |- |Jag har ||Ich habe |- |Du har ||Du hast |- |Han/hon/den/det har ||Er/Sie/Es hat |- |Vi har ||Wir haben |- |Ni har ||Ihr habt |- |De har ||Sie haben |- |} ==Namn== {| class="toccolours" style="width: 300px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Namn''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Namen''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |- !Svenska||Tyska |- |Jag heter...||Ich heiße... |- |Han/hon/den/det heter...||Er/Sie/Es heißt... |- |De heter...||Sie heißen... |- |Vi heter...||Wir heißen... |- |Du heter||Du heißt... |- |Ni heter...||Ihr heißt... |- |Vad heter du?||Wie heißt du? |- |Vad heter ni?||Wie heißen Sie? |} *För att fråga någons namn, fråga "Wie heißt..." *För att fråga mer än en person, "Wie heißen..." '''Notat:''' Det ''finns'' possesiva pronomen på tyska, men dom gör ingen mening här. ==Wie geht's?== {| class="toccolours" style="width: 300px; margin: 0.25em 0;" |- |colspan="10" style="font-size: larger; background-color:#cff2ce; color:#000000;" |<center>[[Image:Flag of Germany.svg|10px]] '''Hur är läget?''' [[Image:Flag of Switzerland.svg|10px]] '''Wie geht's?''' [[Image:Flag of Austria.svg|10px]]</center> |- !Svenska||Tyska |- |Hur är läget?/Hur står det till?||Wie geht's? |- !''Svar för''||'''Bra''' |- |Super||Prima eller Super |- |Bra||Gut |- |Mycket bra||Sehr gut |- !''Svar för''||'''Dåligt''' |- |Miserable||Miserabel |- |Dåligt||Schlecht |- |Inte bra||Nicht gut |- !''Svar för''||'''Okej''' |- |Okej||Ganz gut |- |Helt okej||Es geht so |} == Artiklar == === Bestämda artiklar === === Obestämda artiklar === == Formulera frågor == Fyll på... == Äußern: Test == Vi avslutar med ett litet test på det här kapitlet.<br> [[Tysks/Novå I/Wie heißt du?/Test|Gå till testet]] [[en:German:Beginner Lesson 1]] 1386 4295 2005-03-26T14:20:13Z Timon 45 <center> <big><big>'''Lektion 1 ~ ''Hallo!''</big></big><br>Problem </center> ==Hej och Hejdå på tyska== Make two Venn diagrams, one for hellos and one for goodbyes, showing what you would say to adults or anyone unfamiliar as opposed to your friends (in German, of course). You can use the lesson as a reference. <big>[[Tyska: Nybörjare lektion 1#Hej och Hejdå på tyska|Section Answers]]>></big> ==?== [[en:German:Beginner Lesson 1P#Hellos and Goodbyes in German]] 1387 4296 2005-03-26T12:48:57Z Timon 45 Tyska: Nybörjare Lektion 1 flyttad till Tyska: Nybörjare lektion 1P #REDIRECT [[Tyska: Nybörjare lektion 1P]] 1388 12732 2006-10-28T19:09:34Z 213.66.161.24 /* ¡Hola! ¿Qué tal? */ '''<center>[[Spanska: Nivå I|Nybörjare]]</center></br>''' <center> [[Spanska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 5|Lektion 5]] </center><br /> {{IPA-meddelande}} Spanskan är ett språk som är uppbyggd på ett sätt där korrekt böjning är mycket viktig. Därför är det viktigt att du går igenom [[Spanska:_Instruktion|intruduktionssidan]], innan du börjar med lektionerna. <center><big><big>'''Lektion 1'''</big></big></center> ==¡Hola! ¿Qué tal?== <center> {| style="background-color: #f2fff2; border: solid 1px #bfffbf; padding: 0.2em; width: 90%;" valign=top |[[Image:Flag of Spain.svg|left|26px|Spanish Flag]]<span style="font-size: 110%">'''Presentarse''' <br><small>''Att presentera sig''</small></span> |- | {| style="width: 100%; text-align: left" | <span style="font-size: 92%"><center></center></span> |- |colspan=2 | <center><big>'''Informell konversation'''</big></center> |colspan=2 | <center><big>'''Formell konversation'''</big></center> |- |'''María:''' ||¡Hola! ¿Qué tal? ||'''María:''' ||Buenos días. ¿Usted es de Chile? |- |'''Alejandro:''' ||Muy bien, gracias. ¿Y tú? ||'''Alejandro:''' ||No, no soy de Chile. Soy de España, pero vivo en Suecia. |- |'''María:''' ||Bastante bien. ¿Eres de Chile? ||'''María:''' ||¿Ah sí? ¿Dónde está Suecia? |- |'''Alejandro:''' ||No, no soy de Chile. Soy de España, pero vivo en Suecia. ||'''Alejandro:''' ||Suecia está en Europa. |- |'''María:''' ||¿Ah sí? ¿Dónde está Suecia? ||'''María:''' ||Ah, claro. ¿Cómo se llama usted? |- |'''Alejandro:''' ||Suecia está en Europa. ||'''Alejandro:''' ||Me llamo Alejandro. Encantado. |- |'''María:''' ||Ah, claro. ¿Cómo te llamas? ||'''María:''' ||Mucho gusto. |- |'''Alejandro''' ||Me llamo Alejandro. || |- | |- | |- | |- </span> <span style="font-size: 92%"><center></center></span> |- |colspan=2 | <center><big>'''Översättning till svenska'''</big></center> |- |'''María:''' ||Hej! Hur är det? ||'''María:''' ||Goddag. Är Ni från Chile? |- |'''Alejandro:''' ||Mycket bra, tack. Och själv? ||'''Alejandro:''' ||Nej, jag är inte från Chile. Jag är från Spanien, men jag bor i Sverige. |- |'''María:''' ||Ganska bra. Är du från Chile?||'''María:''' ||Jaså? Vart ligger Sverige? |- |'''Alejandro:''' ||Nej, jag är inte från Chile. Jag är från Spanien, men jag bor i Sverige. ||'''Alejandro:''' ||Sverige ligger i Europa. |- |'''María:''' ||Jaså? Vart ligger Sverige? ||'''María:''' ||Aha, naturligtvis. Vad heter Ni? |- |'''Alejandro:''' ||Sverige ligger i Europa. ||'''Alejandro:''' ||Jag heter Alejandro. Trevligt att träffas. |- |'''María:''' ||Aha, naturligtvis. Vad heter du? ||'''María:''' ||Angenämnt. |- |'''Alejandro''' ||Jag heter Alejandro. || |- | |- | |- | |- </span> |} |} </center> ==Vocabulario y frases (Ordlista och fraser)== <center> {| style="background-color: #f2fff2; border: solid 1px #bfffbf; padding: 0.2em; width: 90%;" valign=top |[[Image:Flag of Spain.svg|left|26px|Spanish Flag]]<span style="font-size: 110%">'''El Vocabulario''' <br><small>''Grundord och meningar''</small></span> |- | {| style="width: 100%; text-align: left" | colspan=2 | <span style="font-size: 92%"><center></center></span> |- |'''hola''' [<font face="Lucida Sans Unicode">'ola</font>] hej |- |'''¿qué tal?''' [<font face="Lucida Sans Unicode">k'e t'al</font>] hur är det?/hur mår du? (informellt) |- |'''muy''' [<font face="Lucida Sans Unicode">muj</font>] mycket |- |'''bien''' [<font face="Lucida Sans Unicode">bjen</font>] bra |- |'''gracias''' [<font face="Lucida Sans Unicode">gr'aθjas</font>] tack |- |'''y''' [<font face="Lucida Sans Unicode">i</font>] och |- |'''tú''' [<font face="Lucida Sans Unicode">tu</font>] du |- |'''bastante''' [<font face="Lucida Sans Unicode">βast'ante</font>] ganska |- |'''eres''' [<font face="Lucida Sans Unicode">'eɾes</font>] du är |- |'''de''' [<font face="Lucida Sans Unicode">de</font>] från |- |'''Chile''' [<font face="Lucida Sans Unicode">tʃ'ile</font>] Chile |- |'''no''' [<font face="Lucida Sans Unicode">no</font>] nej (avskiljs med komma) / inte (framför verbet) |- |'''España''' [<font face="Lucida Sans Unicode">espaɲa</font>] Spanien |- |'''pero''' [<font face="Lucida Sans Unicode">p'eɾo</font>] men (konj.) |- |'''vivo''' [<font face="Lucida Sans Unicode">β'iƀo</font>] jag bor |- |'''en''' [<font face="Lucida Sans Unicode">en</font>] i, på |- |'''Suecia''' [<font face="Lucida Sans Unicode">sw'eθja</font>] Sverige |- |'''ah sí''' [<font face="Lucida Sans Unicode">'a s'i</font>] jaha, jaså |- |'''sí''' [<font face="Lucida Sans Unicode">si</font>] ja |- |'''¿Dónde?''' [<font face="Lucida Sans Unicode">d'onde</font>] var? |- |'''está''' [<font face="Lucida Sans Unicode">est'a</font>] (det) ligger, (det) befinner sig |- |'''Europa''' [<font face="Lucida Sans Unicode">ewr'opa</font>] Europa |- |'''ah''' [<font face="Lucida Sans Unicode">a</font>] aha |- |'''claro''' [<font face="Lucida Sans Unicode">kl'aro</font>] naturligtvis |- |'''¿cómo te llamas?''' [<font face="Lucida Sans Unicode">k'omo t'e λ'amas</font>] Vad heter du? (eg. hur kallar du dig?) (informellt) |- |'''me llamo''' [<font face="Lucida Sans Unicode">m'e λ'amo</font>] Jag heter (eg. Jag kallar mig {för}) |- |'''buenos días''' [<font face="Lucida Sans Unicode">βw'enos d'ias</font>] goddag |- |'''usted''' [<font face="Lucida Sans Unicode">uste^ð</font>] Ni (sing.) |- |'''es''' [<font face="Lucida Sans Unicode">es</font>] (Ni) är (sing.) |- |'''¿cómo se llama usted?''' [<font face="Lucida Sans Unicode">k'omo s'e λ'ama uste^ð</font>] Vad heter Ni? (eg. hur kallar Ni Er?) (formellt) |- |'''encantado''' [<font face="Lucida Sans Unicode">enkant'aðo</font>] angenämnt (säger en man) |- |'''encantada''' [<font face="Lucida Sans Unicode">enkant'aða</font>] angenämnt (säger en kvinna) |- |'''mucho gusto''' [<font face="Lucida Sans Unicode">m'utʃo γ'usto</font>] angenämnt |- |'''mucho''' [<font face="Lucida Sans Unicode">m'utʃo</font>] mycket </span> |} |} </center> =Grammatik= ====¡Hola! ¿Qué tal? — Hej! Hur är läget?==== Utrop öppnas genom att sätta ut ett upp-och-nedvänd utropstecken (¡) och utropet avslutas genom ett vanligt utropstecken (!). Frågor öppnas genom att sätta ut ett upp-och-nedvänd frågetecken (¿) och frågan avslutas genom ett vanligt frågetecken (?). ---- ====No==== '''''No, no''' soy chileno. — Nej, jag är inte chilenare.'' '''No''' betyder både nej och inte. '''No''' (inte) placeras direkt framför verbformen för att göra verbet nekande. '''No''' (nej) placeras ensamt, eller avskiljs med komma, punkt, utropstecken eller frågetecken. Observera att '''no''' (inte) alltid sätts ut före verbet, och inte som i svenskan efter verbet. '''No soy''' de España. — Jag '''är inte''' från Spanien. '''No vivo''' en España. — Jag '''bor inte''' i Spanien. Usted '''no es''' de España. — Ni (sing.) '''är inte''' från Spanien. ---- ====Verb==== Spanskan böjer verben efter person, därför hoppar man ofta över det personliga pronomen. Nästan alla verbformer i första person singular slutar på '''-o'''. No '''vivo''' en España — '''Jag bor''' inte i Spanien. No '''hablo''' español ([<font face="Lucida Sans Unicode">n'o 'aƀlo espaɲ'ol</font>])— '''Jag talar''' inte spanska. Verformem från lektionstexten: '''soy''' — jag är [<font face="Lucida Sans Unicode">s'oj</font>] '''eres''' — du är [<font face="Lucida Sans Unicode">'eɾes</font>] '''es''' — han/hon/Ni/den/det är [<font face="Lucida Sans Unicode">'es</font>] '''me llamo''' — jag heter [<font face="Lucida Sans Unicode">m'e λ'amo</font>] '''te llamas''' — du heter [<font face="Lucida Sans Unicode">t'e λ'amas</font>] '''se llama''' — han/hon/Ni/den/det heter [<font face="Lucida Sans Unicode">s'e λ'ama</font>] Observera att '''me llamo''' och '''llamo''' inte har samma betydelse! '''me llamo''' — det betyder "jag heter" (eg. jag kallar mig (för)) '''llamo''' — det betyder "jag (till)kallar", "Jag benämner", "jag ropar på (någon)", "jag ringer (upp)", o.s.v. '''Me llamo''' kommer från verbet '''llamarse''' [<font face="Lucida Sans Unicode">λam'aɾse</font>] (att heta) och är ett reflexivt verb. '''Llamo''' kommer från verbet '''llamar''' [<font face="Lucida Sans Unicode">λam'aɾ</font>] och är ett vanlig verb som betyder bl.a. att ringa. Du kommer att lära dig det lite mer om de reflexiva verben lite senare i kursen. ---- ====Hälsningsfraser och frågeord==== '''buenos días''' — goddag (före lunch) [<font face="Lucida Sans Unicode">βw'enos d'ias</font>] '''buenas tardes''' — goddag, godmiddag (efter lunch) [<font face="Lucida Sans Unicode">βw'enas t'aɾðes</font>] '''buenas noches''' — godkväll, godnatt [<font face="Lucida Sans Unicode">βw'enas n'otʃes</font>] '''hola''' — hej [<font face="Lucida Sans Unicode">'ola</font>] '''adiós''' — adjö [<font face="Lucida Sans Unicode">aði'os</font>] '''¿qué?''' — vad?, vilken?, vilket?, vilka? [<font face="Lucida Sans Unicode">ke</font>] '''¿cómo?''' — hur? [<font face="Lucida Sans Unicode">k'omo</font>] '''¿dónde?''' — var? [<font face="Lucida Sans Unicode">d'onde</font>] '''¿de dónde?''' — varifrån? [<font face="Lucida Sans Unicode">d'e d'onde</font>] Observera att alla frågor har accent. Många nybörjare blandar ofta ihopp "dónde" och "de dónde", därför är det viktigt att man lär sig använda rätt form. ¿'''Dónde''' está Suecia? — '''Var''' ligger Sverige? ¿'''De dónde''' eres? — '''Varifrån''' är du? '''Dónde''' betyder "var" och vi lärde oss att '''de''' betyder "från", därför kan man tolka att '''de dónde''' betyder ordagrant "från var", och på korrekt svenska "varifrån". =Summering av lektionen= Du har lärt dig att säga vad någon eller något heter och tilltala samt fråga formellt och informellt om vad en person heter. Me llamo ... — Jag heter ... Te llamas ... — Du heter ... Se llama ... — Han/hon/det heter ... Usted se llama ... — Ni (sing.) heter ... ¿Me llamo ...? — Heter jag ...? ¿Te llamas ...? — Heter du ...? ¿Se llama ...? — Heter han/hon/det ...? ¿Usted se llama ...? — Heter Ni (sing.) ...? Du har lärt dig att ställa enkla formella samt informella frågor och besvara fårgorna. ¿Dónde está ...? — Var ligger ... (det)? / Var befinner sig ... (det)? Está ... — (det) ligger ... / (det) befinner sig ... ¿De dónde soy? — Varifrån är jag? Soy de ... — Jag är från ... ¿De dónde eres? — Varifrån är du? Eres de ... — Du är från ... ¿De dónde es? — Varifrån är han/hon/det? Es de ... — Han/hon/det är från ... ¿De dónde es usted? — Varifrån är Ni? Usted es de ... — Ni (sing.) är från ... ¿Soy de ...? — Är jag från ...? ¿Eres de ...? — Är du från ...? ¿Es de ...? — Är han/hon/det från ...? ¿Usted es de ...? — Är Ni (sing.) från ...? o.s.v. Du har lärt dig att bygga upp korta meningar och negationer. Suecia está en África. — Sverige ligger i Afrika. No, no está en África. Está en Europa. — Nej, det ligger inte i Afrika. Det ligger i Europa. Vivo en Suecia. — Jag bor i Sverige. No vivo en Chile. — Jag bor inte i Chile. No, no soy de ... — Nej, jag är inte från ... No, no eres de ... — Nej, du är inte från ... No, no es de ... — Nej, han/hon/det är inte från ... No, usted no es de ... — Nej, Ni (sing.) är inte från ... No me llamo ... — Jag heter inte ... No te llamas ... — Du heter inte ... No se llama ... — Han/hon/det heter inte ... Usted no se llama ... — Ni (sing.) heter inte ... Observera att '''no se llama''' också kan syfta till "Ni" utan att pronomenet '''usted''' finns med. Men oftast sätter man ut den som artighetsuttryck. Spanskan är ett flexibelt språk och man kan därför vända på orden i meningarna. Ex: ¿Usted se llama Eva? — Heter Ni Eva? ¿Se llama usted Eva? — Heter Ni Eva? ¿Eva se llama usted? — Heter Ni Eva? ¿Eva usted se llama? — Heter Ni Eva? Se llama Eva. — Hon heter Eva. Eva se llama. - Hon heter Eva. Observera dock att '''no''' (inte) aldrig kan stå efter verbet, så som i svenskan. Det måste alltid stå före verbet! Sedan splittrar man inte på reflexiva verb, i det här fallet '''se llama', utan den måste alltid stå tillsammans. [[en:Spanish]] 1389 7532 2005-12-18T16:26:09Z 80.202.173.198 /* Det franska alfabetet */ '''<center>[[Franska: Nivå I|Nybörjare]]</center></br>''' <center>[[Franska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Franska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Franska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Franska: Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Franska: Nybörjare lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> <center><big><big>'''Lektion 1 ~ ''Bonjour!'''''</big></big></center> === Dialog 1 === Två goda vänner—Marie och Jean—träffas: * ''Marie'': Salut Jean. Ça va ? * ''Jean'': Ça va bien, merci. Et toi, ça va ? * ''Marie'': Pas mal. * ''Jean'': Quoi de neuf ? * ''Marie'': Pas grand-chose. * ''Marie'': Au revoir Jean. * ''Jean'': Au revoir, à demain. === Ordlista 1 === Lyssna: [[media:French_Vocab_1.ogg|OGG]] (353Kb) {| border="1" |bonjour, salut |goddag (formell), hej (informell) |- |Comment ça va ? (formell), ça va ? (informell) |Hur mår du? |- |ça va bien |Jag mår bra |- |merci |tack |- |et toi ? et vous ? |och du? (informell) och ni? (formell) |- |pas mal |inte illa |- |bien |bra |- |pas bien |inte så bra |- |comme çi, comme ça |sisådär |- |Désolé(e) |jag är ledsen |- |quoi de neuf ? |vad händer? |- |pas grand-chose |inte mycket |- |au revoir |hejdå |- |à demain |vi ses imorgon |- |Au revoir, à demain. |hejdå, vi ses imorgon |} === Dialog 2 === Lyssna: [[media:French_Example_Dialogue_2.ogg|Ogg]] (65 Kb) Två personer—Monsieur Bernard och Monsieur Lambert—träffas för första gången: * ''Monsieur Bernard'' : Bonjour. Comment vous appelez-vous ? * ''Monsieur Lambert'' : Je m'appelle Jean-Paul Lambert. Et vous ? * ''Monsieur Bernard'' : Moi, je suis Marc Bernard. Enchanté. * ''Monsieur Lambert'' : Enchanté. === Ordlista 2 === Lyssna: [[media:French_Vocab_2.ogg|Ogg]] (55Kb) {| border="1" |Bonjour |Goddag |- |Vous vous appelez comment ? |Vad heter ni? (formell) |- |Tu t'appelles comment ? |Vad heter du? (informell) |- |Je m'appelle... |Jag heter... |- |Vous |Ni (formell) |- |Moi |Jag |- |Je |Jag |- |Je suis... |Jag är... |- |Enchanté(e). |Trevligt att träffas. |} === ''Vous'' och ''tu''=== Det är viktigt att kunna skilja på "vous" och "tu" när man talar franska. "Vous" betyder "ni" men används även när man tilltalar en enda person, på samma vis som "ni" ibland används. I franskan används "vous" däremot betydligt oftare. "Vous" används för att visa respekt och vara trevlig. Det används när man talar med någon viktig, speciellt om personen är äldre än du eller någon du inte känner. Titta på konversationen ovan igen för att få ett exempel. "tu" är en informellt och kan jämföras med "du". Det används när man talar med vänner, familj och med barn. Om man använder "tu" mot någon man inte känner tas det som ett tecken på dålig respekt. Använd som tumregel att om du tilltalar någon med förnamn kan du även använda "tu". === Det franska alfabetet === Det franska alfabetet är: '''a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z''' Lyssna: [[media:French_alphabet.ogg|OGG]] (101KB) Franska alfabetet innehåller även några accenter. Dessa är: à, è, ì, ò, ù, (grava accenter) och é (akut accent) som bara används till e. Circumflex används till alla vokaler: â, ê, î, ô, û. [[en:French]] 1390 11414 2006-07-18T20:31:09Z 85.250.210.46 <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <center>[[Image:Flag of Esperanto.svg|175px]]</center><br> ''<big><big><big>Esperanto ~ Svenska</big></big></big><br>'' ''<big>Lär dig Esperanto!</big><p>'' <big>[[Esperanto: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Esperanto: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Esperanto: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Esperanto: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Esperanto: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Esperanto: Ordförråd|Ordförråd]]</big> </TD> <TD> </TABLE> {{Språk}} [[Kategori:Språk]] [[de:Esperanto]] [[en:Esperanto]] [[eo:Esperanto por komencantoj]] [[es:Esperanto]] [[et:Esperanto]] [[fr:Espéranto]] [[id:Bahasa Esperanto]] [[ms:Bahasa Esperanto]] [[ja:エスペラント]] [[nl:Esperanto]] [[pl:Esperanto]] [[pt:Esperanto]] [[fi:Esperanton kieli]] [[zh:世界语]] [[he:אספרנטו]] 1391 10187 2006-06-09T23:58:26Z 213.113.67.150 '''<center>[[Esperanto|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Esperanto: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Esperanto: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Esperanto: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Esperanto: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Esperanto: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Esperanto: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Esperanto ~ Svenska</big></big></big><br />Instruktion<br/></small></center>'' ==Instruktion== ==Se även== [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Esperanto|'''Esperanto''']]<br> ==Extern länk== [http://www.esperanto.se Esperanto.se] [[en:Esperanto]] [[de:Esperanto]] [[es:Esperanto]] [[fr:Enseignement_de_l%27esp%C3%A9ranto]] [[pt:Esperanto]] [[zh:世界语]] 1392 9622 2006-04-19T08:27:00Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Esperanto: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Esperanto: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Esperanto: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Esperanto: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Esperanto: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Esperanto: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Esperanto ~ Svenska</big></big></big><br>En nybörjarkurs i Esperanto<br></small></center>'' ==Lektioner== #[[Esperanto: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] #[[Esperanto: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] #[[Esperanto: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] [[en:Esperanto]] 1394 4303 2005-04-08T09:04:51Z 62.88.166.125 /* Hej och Hejdå på Esperanto */ '''<center>[[Esperanto: Nivå I|Nybörjare]]</center></br>''' <center>[[Esperanto: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Esperanto: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Esperanto: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Esperanto: Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Esperanto: Nybörjare lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> <center><big><big>'''Lektion 1 ~ ''Saluton!'''''</big></big></center> ==Hej och Hejdå på Esperanto== Hej: Hej! ''Saluton!'' God morgon! ''Bonan matenon!'' God dag! ''Bonan tagon!'' God kväll! ''Bonan vesperon!'' Hejdå: Hej då! ''Ĝis revido!'' Hejdå! ''Adiaŭ!'' Vi syns! ''Ĝis baldaŭ!'' God natt! ''Bonan nokton!'' '''Formell och informell hälsning på Esperanto'''<br> ??? ''svenska:'' Herr ''Esperanto:'' Sinjoro ''svenska:'' Fru ''Esperanto:'' Sinjorino <big>[[Esperanto: Nybörjare lektion 1P#Hej och Hejdå på Esperanto|Sektion Problem]]>></big> ==?== [[en:Esperanto]] 1395 9621 2006-04-19T08:26:12Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Esperanto: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Esperanto: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Esperanto: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Esperanto: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Esperanto: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Esperanto: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Esperanto ~ Svenska</big></big></big><br />En grundläggande kurs i Esperanto<br/><small><center>'' ==Lektioner== #[[Esperanto: Grundläggande lektion 1|Lektion 1]] #[[Esperanto: Grundläggande lektion 2|Lektion 2]] #[[Esperanto: Grundläggande lektion 3|Lektion 3]] [[en:Esperanto]] 1396 9620 2006-04-19T08:25:47Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Esperanto: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Esperanto: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Esperanto: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Esperanto: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Esperanto: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Esperanto: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Esperanto ~ Svenska</big></big></big><br>En mellannivåkurs i Esperanto<br/></small></center>'' ==Lektioner== #[[Esperanto: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] #[[Esperanto: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] #[[Esperanto: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] [[en:Esperanto]] 1397 9924 2006-05-10T07:49:32Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Esperanto: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Esperanto: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Esperanto: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Esperanto: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Esperanto: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Esperanto: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Esperanto ~ Svenska</big></big></big><br>Grammatik<br></small></center>'' == Grammatik == *[[Esperanto:Substantiv|Substantiv]] *[[Esperanto:Adjektiv|Adjektiv]] *[[Esperanto:Räkneord|Räkneord]] - Grundtal - Ordningstal *[[Esperanto:Pronomen|Pronomen]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen *[[Esperanto:Prepositioner|Prepositioner]] *[[Esperanto:Verb|Verb]] - Relegbundna verb - Oregelbundna verb *[http://www.esperanto.se/dok/16_regler.html 16 grundregler] [[en:Esperanto]] 1399 6021 2005-09-14T12:45:34Z Max Speed 65 == Matematik A-E== {| align=left border=1 | colspan=3 align=center | [[Matematik A]] || [[Matematik B]] || [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B]] || [[Matematik C]] || [[Matematik D]] || [[Matematik E]] || [[formelsamling]] |- |} <br> __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ == Innehållsförteckning Matematik E == === [[Matematik E:Introduktion|Introduktion]] === === [[Matematik E:Komplexa tal|Komplexa tal]] === === [[Matematik E:Derivata och integraler|Derivata och integraler]] === === [[Matematik E:Differentialekvationer|Differentialekvationer]] === [[Kategori:SAB: Ta]] [[Kategori:Läromedel]] 1400 9448 2006-04-10T11:56:28Z 195.46.228.21 *Jag heter Maria *:Ich heiße Maria *Jag bor i Sala *:Ich wohne in Sala *Jag är 30 år *:Ich bin dreißig Jahre alt *Min man heter Thomas *:Mein Mann heißt Thomas '''Tillbaka till [[Tyska]]''' 1402 4311 2005-04-12T18:00:08Z Verdulo 51 '''<center>[[Esperanto: Nivå I|Nybörjare]]</center></br>''' <center>[[Esperanto: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Esperanto: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Esperanto: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Esperanto: Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Esperanto: Nybörjare lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> <center><big><big>'''Lektion 2 ~ ''Saluton!'''''</big></big></center> *Jag heter Maria *:Mi nomiĝas Maria *Jag bor i Sala *:Mi loĝas en Sala komunumo *Jag är 30 år *:Mia aĝo estas 30 jara *Min man heter Thomas *:Mia edzo nomiĝas Tomaso 1403 9348 2006-04-05T23:33:50Z NERIUM 225 === [[Matematik Diskret:Introduktion|Introduktion]] === === [[Matematik Diskret:Kombinatorik|Kombinatorik]] === === [[Matematik Diskret:Mängdlära och talteori|Mängdlära och talteori]] === === [[Matematik Diskret:Satslogik|Satslogik]] === [[Kategori:Matematik Diskret]] [[Kategori:SAB: Ta]] 1409 11228 2006-07-06T15:23:30Z NERIUM 225 /* Ceasardressing */ {{kokboknav}} ==Grundrecept== * Romansallad * Parmesan, grovt riven * Krutonger * Ceasardressing ==Tillagning== Arrangera romansallad på tallrik. Strö över krutonger och hyvlad parmesan. Avsluta med dressing. ==Tips== För att göra salladen lite matigare så tillsätt en ungsbakad kycklingfilé och strö över knaperstekt bacon. ==Krutonger== * 1 bit lantbröd skuret i cm-stora kuber * Olivolja Droppa olivolja över krutongerna och [[rosta]] i ugn på ca 225 grader. ==Ceasardressing== * 2 vitlöksklyftor, krossade * 2 sardeller, mosade * 1 msk fransk senap * 1 ägg * 1,5 dl olivolja * 1 dl parmesan, riven * svartpeppar Mosa ihop vitlök och sardeller. Rör i senap. Vispa i ägget. Häll i oljan i en fin stråle medan du vispar kraftigt eller använd mixer. Dressingen ska bli ganska tjock. Rör i parmesanosten och peppra ordentligt. {{wikipedia}} [[kategori:Sallad]] [[kategori:C kokbok]] 1410 4319 2005-04-11T14:21:17Z ShineB 35 +kat S, kokboknavmall {{kokboknav}} '''Fröknarna Strömstedts''' recept på de klassiska Södertäljekringlorna, såsom det återges i '''Eva Bergströms''' bok ''”Södertäljekringlor”''. ==Ingredienser== *1 kanna mjölk (2,6 liter) *20 st ägg *2 skålpund smör (850 g) *5 skålpund socker (2 125 g) *24 skålpund vetemjöl (10 200 g) *80-100 ort jäst (400 g) ==Tillredning== Blanda sockret med mjölken och vispa äggen. Tillsätt smöret efter att det skirats. Tillsätt jästen. Rör ner mjölet och bearbeta degen under en timme. Låt degen jäsa under bakduk i 30 minuter. Vid utbakningen, knåda degen väl. Forma små kringlor, och grädda på svag ugnsvärme. Den äkta Södertäljekringlan ska vara trekantig och lite toppig, det har den varit i åtminstone hundra år. ==Se även== *[http://sv.wikipedia.org/wiki/Södertäljekringlor Wikipediaartikel om Södertäljekringlor] *[http://sv.wikipedia.org/wiki/Södertälje Wikipediaartikel om Södertälje] [[Kategori:Kaffebröd]] [[kategori:S kokbok]] 1411 8881 2006-03-26T17:12:41Z NERIUM 225 /* Tillagning */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''2 portioner'' *4 skinnfria kycklinglår eller motsvarande *100 g torkade aprikoser *100 g torkade katrinplommon *25 gram sötmandel *1 gul lök, hackad *½ msk kanel *½ msk kardemumma *1 g saffran *Saften från en citron och en apelsin *4 dl kycklingbuljong ==Tillagning== #Börja med att [[skålla]] mandlarna. #Skala mandlarna (och eventuellt [[rosta]] dem i ugnen tills de har fått lite färg) #Hetta upp lite olja i en kastrull eller gryta. #Fräs lök, kanel, kardemumma och saffran. #Lägg sedan kycklingbitarna på löken och tillsätt aprikoser, katrinplommon, mandel, buljong samt citron- och apelsinsaft och låt allt sjuda i ca 1 timme. #Grytan är klar när köttet nästan faller av benen. ==Servering== [[Bild:Kyckling_Med_Aprikos.JPG|left|thumb|290px|Kycklinggryta med aprikoser]] Servera gärna med basmatiris, men med potatis om [[wikipedia:sv:stenålderskost|stenålderskost]] ska följas. [[kategori:Kyckling]] [[kategori:K kokbok]] [[kategori:Grytor och långkok]] [[kategori:Stenålderskost]] 1413 11361 2006-07-18T06:21:50Z NERIUM 225 [[Kategori:Recept]] 1414 4323 2005-04-12T05:54:20Z Chrizz 50 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *200 g kallrökt lax *1 gul lök, hackad *1 tsk curry *1 grönt äpple *1 pkt Crème fraiche ==Tillagning== Tärna upp laxen och äpplet i lagom stora bitar. Fräs löken i lite olja tillsammans med curry. Tillsätt Crème fraiche och lika mycket vatten. Låt det puttra i några minuter. Avsluta med att tillsätta laxen och äppeltärningarna. Låt det bara puttra en stund så att allt blir varmt, men inte för länge, då blir laxen seg. ==Servering== Servera med pasta. ''Lämpar sig inte så bra att värma i matlåda'' [[kategori:Fisk|Lax med äpple och curry,Rökt]] [[kategori:R kokbok]] 1416 11379 2006-07-18T06:27:04Z NERIUM 225 En kostform som gör ett urval gällande livsmedel och dess beredning. För ytterligare detaljer se [[w:Stenålderskost|stenålderskost]]. [[Kategori:Recept]] 1417 4326 2005-04-12T05:53:17Z Chrizz 50 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''2 portioner'' *400 g Torsk djupfryst (eller annan vitfisk) *2 st ägg (hårdkokta) *2½ dl matlagningsgrädde *1 msk hackad dill *1 krm citronpeppar ==Tillagning== #Tina fiskblocket tillräckligt för att göra det möjligt att dela den i 2 cm stora bitar. #Hacka äggen i små bitar (Tips: har du en äggskivare så kan du köra äggen två gånger i den, en gång på längden och en på tvären). #Lägg ner bitarna i en upphettad stekpanna (teflon) och låt dem fräsa en stund på varsin sida. #Häll i grädden och citronpepparn, vrid ner plattan, och låt det puttra i 10 minuter. #Tillsätt de hackade äggen och dillen och rör om. #Servera. ==Servering== Serveras med kokt potatis. [[kategori:Fisk|Torsk med äggsås, Kokt]] [[kategori:K kokbok]] 1418 4327 2005-04-12T07:10:04Z Chrizz 50 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''2 portioner'' *400 g Torsk djupfryst (eller annan vitfisk) *1 röd lök (finhackad) *2½ dl matlagningsgrädde *50 g anjovis *1 msk hackad dill ==Tillagning== #Tina fiskblocket tillräckligt för att göra det möjligt att dela den i 2 cm stora bitar. #Hacka rödlöken #Lägg ner bitarna i en upphettad stekpanna (teflon) och låt dem fräsa en stund på varsin sida. #Häll i grädden, anjovisen och rödlöken, vrid ner plattan, och låt det puttra i 10 minuter. #Tillsätt dillen och rör om. #Servera ==Servering== Serveras med kokt potatis. [[kategori:Fisk|Torsk med ansjovis, Kokt]] [[kategori:K kokbok]] 1419 4328 2005-04-12T07:50:17Z Chrizz 50 {{kokboknav}} Dela upp, stycka, skära upp. Ett finare namn som ofta använd på restaurang eller på fina middagar. På exempelvis julbordet så brukar någon få äran att '''tranchera''' julskinkan eller kalkonen. [[Kategori:Kökstermer]] 1420 8209 2006-01-24T01:20:33Z Olken 168 {{kokboknav}} Man '''skållar''' ett [[w:livsmedel|livsmedel]] genom att det doppas i, eller kokande vatten hälls över exempelvis [[w:mandel|mandel]] för att ta bort skalet eller genom att doppa [[w:tomater|tomater]] i kokande vatten för att kunna dra av skalet. En snabb efterföljande nedkylning, är att rekommendera, vilket förhindrar att en tillagning av livsmedlet påbörjas. [[Kategori:Kökstermer]] 1421 4330 2005-04-13T21:14:05Z Marsve 26 Tillverkning av ester {{GFDL}} Tillverkning av ester {{GFDL}} 1422 4331 2005-04-18T04:33:11Z Chrizz 50 Fel mall Bild på ''Kycklinggryta med aprikoser''. Foto: [[:Användare:Chrizz]] {{GFDL}} 1423 4332 2005-04-18T12:44:11Z 81.229.218.46 /* Tilllagning */ {{kokboknav}} Följande grundrecept kan användas till alla variationer (nödvändigheten i ägget är ännu inte helt bevisad). ==Ingredienser== * 0,5 kg blandfärs eller annan köttfärs * 1-2 ägg * 0,5 dl ströbröd * ca 2 dl vätska: vatten, mjölk eller grädde * 1 liten lök * ev. 1-2 rivna morötter salt, peppar == Tillagning == * Blanda samman vätskan och ströbrödet i bunke, låt ströbrödet svälla i ca 10 minuter. * Hacka löken fint. * Blanda ner färsen, ägget, löken, salt, peppar och ev. morötterna i bunken. * Forma något större runda bullar och platta ut dem. Det går lättast om man sköljer händerna i kallt vatten innan. * Stek pannbiffarna på medelvärme. ==Tips== * Man kan steka löken innan man blandar den i färsen. Då kan löken vara mer grovhackad. * Ströbrödet kan ersättas med havregryn. * Vill man ha lite vilt i smaken så kan man ta hälften älgfärs och hälften nötfärs. ==Servering== Servera gärna köttbullarna med [[potatismos]], rårörda lingon och en enkel sallad. [[kategori:Köttfärs]] [[kategori:P kokbok]] 1424 4333 2005-04-18T12:46:07Z 81.229.218.46 #REDIRECT [[Pannbiff]] 1427 5465 2005-08-15T04:34:19Z Chrizz 50 {{kokboknav}} En finare köttdetalj, som oxfilé, blir mör vid en låg kärntemperatur, medan t ex framdelskött behöver en högre kärntemperatur för att bli mört. Följande kärntemperaturer rekommenderas vi mätning med [[w:stektermometer|stektermometer]]:<br> {| {{fintabell}} !STYLE="background:#ffdead;"|'''Livsmedel''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''Notering''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''Kärntemperatur''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''Ungstemperatur''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''Tillagningstid''' |---- |Nöt- och kalvkött||'''blodig kärna'''||55 - 60°||125 - 175°||1 - 1½ h/kg |---- |||i kokvätskan¹||||85 - 95°|| |---- |Nöt- , kalv-, lamm- och renkött||'''medium'''||58 - 62°||125 - 175°||1 - 1½ h/kg |---- |||i kokvätskan¹||||85 - 95°|| |---- |Nöt-, kalv-, gris-, lamm- och renkött||'''genomstekt'''||65 - 75°||125 - 175°||1½ - 1¾ h/kg |---- |||i kokvätskan¹||||85 - 95°|| |---- |Julskinka, helgskinka||utan folie||70°||125°||1 - 2 h |---- |||med folie||||175°|| |---- |||'''vid kokning'''||||||¾ - 1¼ h |---- |Karré och skinkstek med svål||||80 - 85°||175°||1½ - 1¾ h |---- |Köttfärspaté||||75°||200°||ca 1h |---- |Hel kyckling||||80°||175 - 200°||1 - 1¼ h |---- |||i kokvätskan¹||||85 - 95°||¾ - 1 h |---- |Kycklingfilé/bröst||||70°||250°||15 - 25 min |---- |Kalkon||||85°||175°||2 - 2½ h |---- |Hel fisk med ryggben||||55°||175 - 200°||30 - 40 min |---- |||i kokvätskan¹||||85 - 95°|| |---- |Fiskfilé/fiskblock||i folie||55°||175°||15 - 25 min |---- |||utan folie||||90 - 100°|| |---- |Fiskpaté||||75°||175°||ca 1 h |---- |Matbröd||||95°|||| |---- |Uppvärmning av lagad mat||||60 - 70°|||| |---- |Uppvärmning av barnmat på burk||||30 - 35°|||| |} ¹''Mätningen sker då i kärlets kokvätska som används''. [[Kategori:Kött]] [[Kategori:Kökstermer]] 1428 4337 2005-04-23T04:13:31Z Chrizz 50 En "logo" till boken [[Den 9:e dimensionen]] ritad av mig själv [[:Användare:Chrizz]] {{GFDL}} En "logo" till boken [[Den 9:e dimensionen]] ritad av mig själv [[:Användare:Chrizz]] {{GFDL}} 1429 7046 2005-12-08T07:09:09Z Grön 127 flyttade Den 9:e dimensionen till Den nionde dimensionen ''Startades 2005-04-23'' <div class=usermessage><center> '''<big><big>Den 9:e dimensionen</big></big>'''<br> eller <br>'''[[MIN&#1256;&#1048;IM]]'''<br><br>[[Bild:Minonim-logo.PNG|80px]]<br><br>Det här är en bok som hoppar hej vilt mellan olika ämnen tagna från kategorier som exempelvis [[wikipedia:sv:filosofi|filosofi]], [[wikipedia:sv:metafysik|metafysik]], [[wikipedia:sv:psykologi|psykologi]], [[wikipedia:sv:religion|religion]] och [[wikipedia:sv:Livsåskådning|livsåskådning]]. Den är mer tänkt som en bok i ämnet filosofi, men med inslag av [[wikipedia:sv:fantasy|fantasy]]. Kort och gott, här finns ingen ''fakta'' utan är bara ett [[wikipedia:sv:Faktum (sakförhållande)|faktum]]. </center></div> [[:Kategori:MINӨИIM|Innehåll]] ===Artiklar=== Som det ser ut nu så finns inga kapitel utan bara fristående artiklar, men med tiden så ska det växa och bli ''läsbart''. Om det någonsin kommer att bli kapitel får tiden utvisa... <table width="90%" align="center" valign="top" font-size="-2"><tr><td valign="top" width="33%"> *'''[[MIN&#1256;&#1048;IM]]''' *[[Samahdi]] - En själslig empati. *[[Sheol]] - Paradoxen. *[[Mocksha]] - Dödsångest. </td><td valign="top" width="33%"> *[[Gortha]] - Det växande samvetet. *[[Vain]] - Den perfekta människan. *[[Origon (MIN&#1256;&#1048;IM)|Origon]] - ? *[[Så talar MIN&#1256;&#1048;IM]] </td><td valign="top" width="33%"> *[[En dialog med MIN&#1256;&#1048;IM]] *Två [[w:dimension|dimension]]er - [[w:Strängteori|Strängteori]] </td></tr></table> ===Referenser=== *[[wikipedia:sv:Carl Gustav Jung|C G Jung]] [[kategori:MIN&#1256;&#1048;IM]] 1430 4339 2005-04-23T04:19:28Z Chrizz 50 En bild till artikeln [[MINӨИIM]]. Ritad av [[:Användare:Chrizz]] {{GFDL}} 1431 4340 2005-04-26T08:12:44Z Chrizz 50 [[Bild:Minonim.PNG|thumb|180px|En ospeglad MINӨИIM]] '''MIN&#1256;&#1048;IM''' kan egentligen inte uttalas och ska aldrig sägas, inte ens tänkas. Ordet är mer likt ett [[w:mantra|mantra]] som inte kan skrivas ned med vanlig text på ett papper. Om man försöker tänka på MINӨИIM så är det lika irriternade för MINӨИIM som det är när man talar med en person och denne hela tiden flyttar blicken till en plats någon annanstans i ansiktet än ögonen. Om man ska kalla det något så kan ''minonim'' eller ''mino'' användas. ===Psykologiskt=== En term som ligger nära till hands är det ''[[w:Kollektiva omedvetna|kollektiva undermedvetna]]'' som [[w:Carl Gustav Jung|C G Jung]] myntade, men skillnaden är avsevärd. Att det finns ett kollektivt undermedvetet är gemensamt men samtidigt är det en del av vad MIN&#1256;&#1048;IM är. Det som skiljer är att det inte bara består av gemensamma [[w:Arketyp|arketyper]] utan att man som inom delar av [[w:parapsykologi|parapsykologin]] även kan dela tankar och känslor. ===Metafysiskt=== Rent [[w:metafysik|metafysiskt]] är MIN&#1256;&#1048;IM människans själ, men har även den egenskapen av att vara [[w:Gud|Gud]]. Nu är ju inte det den formen av Gud, som vi normalt förknippar med den gestalten, men måste nog ändå anses vara det som MIN&#1256;&#1048;IM är. Om skapandeförmågan verkligen finns där så råder nog samma tvivel som [[w:kristendomen|kristendomen]]s [[w:Skapelseberättelse|skapelseteori]]. ===I religionen=== Om man ska förklara MIN&#1256;&#1048;IM i [[wikipedia:sv:religion|religionen]] så kan ''Gud'' var en vågad men rättvis liknelse till de religioner som bara har '''en''' Gud, som exempelvis den Gud som [[wikipedia:sv:kristendom|kristendomen]] har eller [[w:Allah|Allah]] inom [[wikipedia:sv:islam|Islam]]. Då det gäller [[wikipedia:sv:Buddhism|buddhismen]] så är MIN&#1256;&#1048;IM den insikt som [[wikipedia:sv:Buddha|Buddha]] kom fram till. Inom [[wikipedia:sv:Hinduism|hinduismen]] så finns ett flertal gudar eller helgon som tillbeds och där är MIN&#1256;&#1048;IM mest förknippat med [[w:Vishnu|Vishnu]]. ===Filosofiskt=== ===MIN&#1256;&#1048;IM=== MIN&#1256;&#1048;IM är en motsats till [[Origon (MIN&#1256;&#1048;IM)|Origon]], maktlös men har ändå all makt i universum, allt och inget och ''summan'' av alla [[wikipedia:sv:paradox|paradoxer]]. Inget man kan begära något från, men ändå får det mesta av. De är mycket mer än en [[wikipedia:sv:symbol|symbol]] men det är genom ett [[Symbolspråk (MINӨИIM)|symbolspråk]] som [[så talar MIN&#1256;&#1048;IM|MIN&#1256;&#1048;IM talar]]. {{Minonim}} [[kategori:MIN&#1256;&#1048;IM]] 1432 4341 2005-04-23T04:47:51Z Chrizz 50 ''Orginal artikel [[MINӨИIM]]'' 1433 4342 2005-04-23T05:46:09Z Chrizz 50 Mini logo till boken [[Den 9:e dimensionen]]. Ritad av [[:Användare:Chrizz]] {{GFDL}} Mini logo till boken [[Den 9:e dimensionen]]. Ritad av [[:Användare:Chrizz]] {{GFDL}} 1434 4343 2005-04-23T05:53:36Z Chrizz 50 <br clear=all> {| id="toc" style="border-color:blue;border-width:1px;border-style:solid;background-color:#f8f8ff;" width="90%" align="center" cellpadding="3px" |rowspan=3 align="center" width="10%"|&nbsp; |align="center" width="99%"|'''[[Den 9:e dimensionen]]''' |rowspan=3 align="center" width="10%"|[[Bild:Minonim-logo-small.PNG]] |- |align=center|[[:Kategori:MINӨИIM|Innehåll]] |} 1435 4344 2005-04-23T07:14:56Z Chrizz 50 '''Origon''' är, i detta samanhang, nästan som [[wikipedia:sv:matematik|matematikens]] [[wikipedia:sv:origo|origo]], men eftersom origo står för noll så är det inte detsamma. Liknelsen med ''utgångspunkt'' är mer det som ''Origon'' står för, men det ''är'' ingen utgånspunkt. Origon är något man söker för att skapa en förbindelse till [[MIN&#1256;&#1048;IM]], inte med utan till, och det är nästan omöjligt att veta om man lyckas. Origon är en ''uppkopplare'' men samtidigt är det ingenting, därför att så fort du ser det som ett ting så upphör dess verkan. Det är inget man använder utan något som man finner, och när man finner ''Origon'' så används man av det.<br> {{Minonim}} [[kategori:MIN&#1256;&#1048;IM]] 1437 9197 2006-03-31T08:01:40Z NERIUM 225 Här kan registrerade användare begära att få bli administratörer på Wikibooks. Den som redan är administratör på svenska Wikipedia kan bli administratör även på Wikibooks utan omröstning. Andra användare som begär att bli adminstratörer gör det här, och andra användare kan tala om ifall de stöder eller inte. Man behöver 75% stöd för att bli administratör och minst tre andra användare bör delta i omröstningen. [[Special:Listadmins|Lista på nuvarande administratörer]]. ==Mall till nominering om administratörskap== <pre> ==== [[Användare:Användarnamn|Användarnamn]]==== '''Nominerad av:''' '''Motivering:''' '''Kandidatens bekräftan:''' '''Stödjer''' '''Neutral''' '''Stödjer inte''' '''Diskussion:''' </pre> ==Begäran om administratörskap== ==Se även== *[[w:Wikipedia:Manual för administratörer|Wikipedia:Manual för administratörer]] *[[Wikibooks:Begäran om administratörskap/Arkiv]] [[kategori:Wikibooks]]</nowiki> 1439 4348 2005-04-23T15:37:00Z Marsve 26 metylbutanoat {{GFDL}} metylbutanoat {{GFDL}} 1440 4349 2005-04-23T15:38:04Z Marsve 26 Tillverkning av metylbutanoat bild 1 {{GFDL}} Tillverkning av metylbutanoat bild 1 {{GFDL}} 1441 4350 2005-04-23T15:38:34Z Marsve 26 Tillverkning av metylbutanoat bild 2 {{GFDL}} Tillverkning av metylbutanoat bild 2 {{GFDL}} 1443 5469 2005-08-15T05:17:00Z Chrizz 50 /* MIN&#1256;&#1048;IM's symboler */ [[Bild:Vajravarahi Mandala.jpg|thumb|230px|Vajravarahi [[w:Mandala|Mandala]], [[w:Tibet|Tibet]], 1800-talet]] '''Symbolspråk''' är en form av [[w:språk|språk]] som använder [[w:symbol|symboler]] istället för ord. En typ av symbolspråk är [[w:liknelse|liknelse]]r, men en tydligare variant kallas en [[w:rebus|rebus]]. När det gäller [[MIN&#1256;&#1048;IM]] så är symbolerna lite annorlunda. ==Jung's symboler== Hos [[w:Carl Gustav Jung|Jung]] är symbolens betydelse medvetandetranscendent, vilket gör att de kommer till användning i bland annat [[w:religion|religion]]er, men kommer även till uttryck i drömmar. Symbolen överskrider [[w:språk|språk]]lig formuleringsförmåga och på detta symboliska sätt fungerar vårt [[w:undermedvetna|undermedvetna]]. Den mest triviala språkliga företeelse, objekt eller händelse, får de mest [[w:arketyp|arketyp]]iska [[w:dimension|dimension]]er i våra [[w:dröm|dröm]]mar. En [[w:gråsparv|gråsparv]] som man sett på dagen kan i nattens drömmar kopplas samman med motiv som anknyter till den bevingade [[w:Drake (fantasidjur)|drake]]n och dennes [[w:död|död]] och pånyttfödelse. Den [[w:jungian|jungian]]ska ståndpunkten är att det omedvetna, det vill säga den symboliska verkligheten, är vad [[w:psyke|psyke]]t till 99 [[w:procent|procent]] består av, rent bildligt talat. [[w:Medvetande|Medvetande]]t, den del som är upptagen med tecken och språk, utgör endast en mycket liten del av [[w:hjärna|hjärna]]n, vilket medför att symbolen måste ges företräde framför tecknet. Det är här som [[w:filosofi|filosofi]]n brukar gå vilse, detta helt på grund av att man uppehåller sig nästan uteslutande vid tecknen och arbetar inte med medvetandeöverskridande symbolik. Symboler är [[w:arketyp|arketyp]]iska, och ett exempel är fyrenigheten (fyrtalet) som kommer till uttryck i många symboliska sammanhang i form av totalitet och [[w:fullkomlig|fullkomlig]]het. En välkänd helhetssymbol är exempelvis de österländska [[w:mandala|mandala]]bilderna som förekommer bland annat i den [[w:tibet|tibet]]anska [[w:buddhism|buddhism]]en. De beskriver ofta fyrtalet i en eller annan form. ==MIN&#1256;&#1048;IM's symboler== De symboler som kommer från MIN&#1256;&#1048;IM är inte rena och enkla symboler, utan kan även ''bara'' vara en ren känsla. Det finns en hel del från [[#Jung's symboler|Jung's symboler]] som faktiskt är MIN&#1256;&#1048;IM, men det skiljer sig en del på då det sätt som ''[[Så talar MINӨИIM|IMINӨИIM talar]]''. MINӨИIM ''talar'' inte enbart genom drömmar och ''[[w:uppenbarels|uppenbarels]]er'' utan det finns ett ständigt ''symboliskt'' flöde från MINӨИIM i vår vardag. {{Minonim}} [[kategori:MIN&#1256;&#1048;IM]] 1445 6733 2005-12-01T23:10:48Z Marsve 26 Återställd till senaste redigering av Max Speed Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. = Linjär Algebra = === Geometriska vektorer === Låt <math>\vec{u},\vec{v},\vec{w}</math> vara vektorer och <math>\lambda,\mu \in\mathbb{R}</math> då gäller: {| |<math>\vec{u}+\vec{v}=\vec{v}+\vec{u}</math> |''(kommutativa lagen)'' |- |<math>\vec{u}+(\vec{v}+\vec{w})=(\vec{u}+\vec{v})+\vec{w}</math> |''(associativa lagen)'' |- |<math> \vec{u}+\vec{0}=\vec{u}</math> | |- |<math>\vec{u}+(-1)\vec{u}=\vec{0}</math> | |- |<math>\lambda (\mu \vec{u}) = (\lambda \mu)\vec{u}</math> | |- |<math>1\vec{u}=\vec{u}</math> | |- |<math>0\vec{u}=\vec{0}</math> | |- |<math>\lambda\vec{0}=\vec{0}</math> | |- |<math>(\lambda+\mu)\vec{u}=\lambda\vec{u}+\mu\vec{u}</math> |''(distributiv lag)'' |- |<math>\lambda(\vec{u}+\vec{v})=\lambda\vec{u}+\lambda\vec{v}</math> |''(distributiv lag)'' |- |} === Skalärprodukten === <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="0"> <tr><td> <h3> Definition </h3> Låt <math>|\vec{u}|,|\vec{v}|</math> vara '''''längden''''' av vektorerna <math>\vec{u},\vec{v}</math> och låt <math>[\vec{u},\vec{v}] </math> vara den '''''minsta vinkeln''''' mellan de två vektorerna <math>\vec{u}</math> och <math>\vec{v}</math>. Då gäller: <math>\vec{u}\cdot\vec{v}=|\vec{u}||\vec{v}|cos[\vec{u},\vec{v}]</math> </td> </tr> </table> === Räkneregler för skalärprodukt === <math>\vec{u}\cdot\vec{v}=\vec{v}\cdot\vec{u}</math> <math> \vec{u}\cdot\vec{u}=|\vec{u}|^2</math> <math> (\vec{u_1}+\vec{u_2})\cdot\vec{v}=\vec{u_1}\cdot\vec{v}+\vec{u_2}\cdot\vec{v}</math> <math> (\lambda \vec{u})\cdot\vec{v}=\lambda\vec{u}\cdot\vec{v}</math> [[Kategori:Formelsamling matematik]] 1446 12754 2006-11-03T20:17:06Z 88.192.99.218 {{kokboknav}} Bosses Grahamssemlor (småfranska). I Finland kallas faktiskt fralla för semla och semla kallas fastlagsbulle. ==Ingredienser== ''2 plåtar (32 st)'' * Ett paket jäst (50 gram) * 1 liter mjölk * 2 dl solrosolja * 2 dl sirap * 1 kg grahamsmjöl, helst grovmalet * ca 1,8 liter vetemjöl (det är lättare att mäta mjölet i ett litermått) ==Tillagning== Smula sönder jästen i en kastrull. Häll över mjölken. Värm upp till fingervärme (ca +37 grader C) under omrörning. Häll i mjölken med jästen i en stor skål eller din assistentbunke. Häll i sirapen och rör om innan matoljan hälls i. Sirapen är bra för jäsningen och matoljan mycket viktig för både smak och konsistens. Häll på grahamsmjölet och vetemjölet. Starta assistenten på lägsta hastigheten och låt det blandas väl med [[degkrok|degkroken]] under ca 2-3 minuter. Degen är ganska hård och fast, så assistenten får arbeta mycket hårt och degen ramlar lätt utanför om man inte samtidigt passar den med en stekspade eller liknande. Det går att knåda för hand men då får man använda knogarna. Jag rekommenderar [[assistent|assistenten]] om den är tillräckligt stark (typ Elektrolux). Låt degen ligga kvar i bunken och jäsa under en bakduk/handduk ca 45 minuter, fritt från kyla eller drag. Värm upp ugnen till 225 grader. Dela degen i två halvor och lägg den ena halvan på det lätt mjölade bakbordet. Rulla degen till en lagom lång rulle som du åter delar. Tag den korta rullen och rulla den på nytt till en lagom lång rulle som nu delas i 8 delar. Lägg de 8 delarna direkt på bakplåten med ett bakplåtspapper under. Upprepa med den andra korta rullen och upprepa så att du nu har 16 frallor på plåten. Jämna till frallorna lätt med fingrarna så att de blir lagom runda. Upprepa med den återstående deghalvan till den andra bakplåten. Lägg en bakduk över plåtarna och låt det jäsa ytterligare 15 minuter. Stoppa därefter in den första bakplåten mitt i ugnen och låt det grädda i 10 minuter eller till dess att frallorna har en lagom brun färg. Tag ut plåten och låt den svalna under bakduken samtidigt som nästa plåt får grädda i 9 minuter. Ja, den andra plåten brukar faktiskt bli klar ungefär en minut tidigare än den första. Då frallorna är svala stoppas de i plastpåsar och läggs i frysen. Jag brukar lägga 8 frallor i en 3-liters påse. ==Servering== Ta ut vad du räknar med att äta och värm frallorna i mikron under normal effekt. 45 sekunder för första frallan och 30 sekunder per styck för alla de övriga. 4 frallor blir alltså 45+30+30+30 sekunder. Dela frallan på mitten och lägg på riktigt smör samt ditt favoritpålägg. ==Tips== Utmärkt som morgon- eller kvällsmål med en kopp varmt te. Du klarar dig länge på en grahamsfralla. Frallan har ordentligt tuggmotstånd, till skillnad mot de frallor du köper i affären. Billigt enkelt och gott. Mycket bättre än vad du får i affären just för att frallorna är färska direkt från frysen. Låt dom alltså inte ligga framme och torka, då smakar dom inte längre lika gott. Du kan variera frallorna med att blanda i russin eller riven morrot. Ta ca 125 gram russin (halvt paket) eller 1-3 rivna morrötter till en sats frallor. [[kategori:Matbröd]] [[kategori:G kokbok]] [[kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 1448 9211 2006-04-01T06:57:07Z NERIUM 225 Matlagningberedare även kallad assistent eller köksassistent. Finns av olika fabrikat som Bosch, Electrolux och Kitchen Aid. En av de i Sverige mest kända torde vara den modell som Electrolux tillverkar. Den första modellen från Electrolux kom redan 1940. Till assistenter finns olika matlagningstillbehör såsom köttkvarn, [[degkrok]] mm. [http://www.electrolux.se/node35.asp?ProdID=26149 Electrolux matlagningsberedare] [[Kategori:Köksredskap]] 1449 9908 2006-05-08T17:21:20Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[Bild:Lens culirnaris.jpg|thumb|Olika sorters linser]] {| {{fintabell}} !STYLE="background:#EFEFEF;"|'''Namn''' !STYLE="background:#EFEFEF;"|'''Förberedelse''' !STYLE="background:#EFEFEF;"|'''Koktid''' !STYLE="background:#EFEFEF;"|'''Resultat''' |---- |[[w:Lins (växt)|Bruna linser]] ||Blötläggning behövs ej.||15 min|| |---- |[[w:Lins (växt)|Gröna linser]] ||Blötläggning behövs ej, men kan med fördel göras 1 - 3 h||30 min|| |---- |Kidneybönor ||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||1 h||1 dl ger 2,5 dl kokta |---- |[[w:Kikärter|Kikärter]]||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||1 h||1 dl ger 3 dl kokta |---- |Pintobönor||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||45 min|| |---- |[[w:Lins (växt)|Röda linser]]||Blötlöggning behövs ej.||10 min||1 dl ger 3 dl kokta |---- |[[w:Sojaböna|Sojabönor]] ||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||1,5 h||1 dl ger 3 dl kokta |---- |Svartabönor||Blötläggning 8 h, 2 del till 5 delar vatten.||35 min|| |---- |Svartögda bönor||Blötläggning i saltat vatten 1 - 2 h||45 min|| |---- |Vitabönor små||Blötläggning 10 h, 1 del till 2 delar vatten.||45 min|| |} [[kategori:B kokbok]] 1451 4359 2005-05-22T23:16:13Z LA2 59 #REDIRECT [[studentskor]] 1453 4361 2005-05-26T11:07:18Z 195.198.115.5 Christians tomatsoppa {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 1 burk (400 gram) krossade tomater * 1 gul lök * 1 msk margarin/matolja * 2 msk vetemjöl * 1 buljongtärning, vegetabilisk * 1 krm paprikapulver * 5 dl vatten * 1 krm salt * &frac12; krm vitpeppar * 1 tsk basilika * (''eventuellt'') 1 bit kålrot * (''eventuellt'') 1 pressad vitlöksklyfta ==Tillagning== # Hacka gullöken och stek den kort i oljan/margarinet. # Häll över lök och olja i en kastrull. Tillsätt vetemjöl, paprikapulver och söndersmulad buljongtärning. Vill du ha vitlök i soppan är det dags för den nu. Blanda väl. # Tillsätt krossade tomater och vatten, samt eventuellt hackad kålrot. Koka upp och låt småkoka 5-10 minuter. # Smaka av med salt, peppar och basilika. ==Servering== Servera med bröd och kanske en klick gräddfil eller vispad grädde. [[kategori:Soppor]] [[kategori:Grönsaker]] [[kategori:T kokbok]] [[kategori:S kokbok]] 1454 11832 2006-08-04T21:51:45Z Lgs 301 Korrigerade stav- och grammatikfel. '''Idioten''', enkel patiens med en kortlek. Namnet torde syfta på det sinnestillstånd man kan uppnå då patiensen inte ofta går ut. Efter att ha blandat leken lägger man ut fyra kort med baksidan mot bordet. Om det finns två eller fler i samma färg får man ta bort alla dessa utom det högsta kortet. Om exempelvis korten <font color=red>&hearts;</font>7, &clubs;K, <font color=red>&hearts;</font>9 och <font color=red>&hearts;</font>D ligger överst så får <font color=red>&hearts;</font>7 och <font color=red>&hearts;</font>9 tas bort. Efter de första fyra korten lägger man ytterligare fyra kort på samma platser som de fyra första (även om det saknas kort på någon plats) och jämför åter de fyra översta korten och slänger de som kan tas bort. Underliggande kort som kommer fram får också användas i spelet. Om någon plats blir tom får valfritt översta kort flyttas ner till den tomma platsen. När kortlekens 52 kort är utlagda och du enbart har de fyra essen kvar har du fått ut patiensen. [[Kategori:Patienser]] 1455 8005 2006-01-17T22:57:48Z Mats Halldin 8 Återställd till senaste redigering av Chrizz [[Image:Tuchola 037.jpg|thumb|Ett kortspel i görningen]] &spades; <font color=red>&hearts;</font> &clubs; <font color=red>&diams;</font> Viktigt att tänka på är att reglerna för ett kortspel kan gå från mun till mun eller kanske generation till generation. Då kan det bli mindre eller större variationer i reglerna. Finns det standard för ett spel är det den som gäller. Andra varianter kan kanske läggas till under varianter i aktuell artikel. Se även denna sidas [[Kategoridiskussion:Kortspel|diskussionsida]]. &spades; <font color=red>&hearts;</font> &clubs; <font color=red>&diams;</font> [[Kategori:Spel]] [[Kategori:SAB: Rdb]] 1456 13028 2006-12-22T16:42:57Z 83.248.254.18 /* Andra likheter */ Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]] == Trigonometri == Förklaring av [[Formelsamling matematik Elementära funktioner|elementära funktioner]] som sinus, cosinus och tangens finner du [[Formelsamling matematik Elementära funktioner|här]]. ===Satser=== [[Bild:triangel.png|250px|right]] Om <math>T</math> är en triangel med sidorna <math>a</math>, <math>b</math> och <math>c</math> och motstående vinklarna <math>A</math>, <math>B</math> respektive <math>C</math> så gäller ====Areasatsen:==== <math>T(area) = \frac{(bc \cdot \sin A)}{2}</math> ====Sinussatsen:==== <math>\frac{sin A}{a} = \frac{\sin B}{b} = \frac{\sin C}{c}</math> eller <math>\frac{a}{\sin A} = \frac{b}{\sin B} = \frac{c}{\sin C}</math> ====Cosinussatsen:==== <math>a^2 = b^2 + c^2 - 2bc \cdot \cos A</math> ===Andra likheter=== För alla vinklar <math>\alpha</math> och <math>\beta</math> gäller att :<math>\cos(\alpha)=\sin(\alpha+\frac{\pi}{2})\,\!</math> (vinklar i radianer) :<math>\sin(-\alpha)=-\sin\alpha\,\!</math> :<math>\cos(-\alpha)=\cos\alpha\,\!</math> ====Trigonometriska ettan:==== :<math>\sin^2\alpha+\cos^2\alpha=1\,\!</math> ====Additionssatserna:==== :<math>\sin(\alpha+\beta)=\sin\alpha\cos\beta+\cos\alpha\sin\beta\,\!</math> :<math>\sin(\alpha-\beta)=\sin\alpha\cos\beta-\cos\alpha\sin\beta\,\!</math> :<math>\cos(\alpha+\beta)=\cos\alpha\cos\beta-\sin\alpha\sin\beta\,\!</math> :<math>\cos(\alpha-\beta)=\cos\alpha\cos\beta+\sin\alpha\sin\beta\,\!</math> :<math>\sin(2\alpha)=2\sin(\alpha)\cos(\alpha)\,\!</math> :<math>\cos(2\alpha)=\cos^2\alpha-\sin^2\alpha=2\cos^2\alpha-1=1-2\sin^2\alpha\,\!</math> {{bidrag saknas}} [[Kategori:Formelsamling matematik]] 1457 12606 2006-10-16T16:03:42Z 212.105.26.72 andas <big><big>''Einfache Gespräche unter Freunden'' ~ </big>Enkla konversationer mellan vänner</big> <div style="float:right;margin:1em 0 1em 1em;text-align:center;">[[image:Heidelberg_Seitenstrasse.jpg|Heidelberg]]<br/><small>''Auf der Straße ''</small></div> == Grammatik 1-1 ~ Introduktion till tysk grammatik == Det finns stora likheter mellan svenska och tyska, men också väsentliga skillnader. Här följer en kort dialog (''Gespräch''). Spela först ljudfilen och försök sedan upprepa det du hör genom att läsa de talade delarna av konversationen. Växla mellan att lyssna och tala tills tyska flyter lätt från dina läppar. Detta kan kräva åtskillig övning. Referera till gloslistan (''Vokabeln'') nedan för att förstå betydelsen av de tyska meningar du hör och talar. == Gespräch 1-1 ~ ''Die Freunde'' == :<big>Heinrich trifft Karl auf der Straße. Heinrich und Karl sind Freunde.</big> :* ''Heinrich'': <big>Guten Tag, Karl. Wie geht es dir? :* ''Karl'': <big>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Guten Tag. Danke, es geht mir gut. Und dir? :* ''Heinrich'': <big>Danke, es geht mir gut. Auf Wiedersehen. :* ''Karl'': <big>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Auf Wiedersehen! </big> *'''Audio''': [[media:GermanDialog1.ogg|OGG]] (97KB) I denna dialog lär vi oss flera enkla hälsningar som utbyts mellan vänner som möts i korthet på gatan. == Vokabeln 1-1 == SUBSTANTIV der Freund, die Freunde vän, vänner (singular och plural) das Gespräch, die Gespräche konversation, konversationer die Grammatik grammatik die Lektion lektion die Straße gata die Vokabeln ordlista, vokabulär KORTA FRASER auf der Straße på gatan Auf Wiedersehen Hej då Es geht mir gut Jag mår bra Guten Tag! Hej! (bokstavligen God dag) Und dir? Och du? (implicerat: Och du då?) unter Freunden vänner emellan Wie geht es dir? Hur mår du? Wie geht's? Hur mår du? (populär kortare form) VERB gehen gå treffen möta, träffa ANDRA "SMÅORD" (adjektiv, adverb, prepositioner, etc.) danke tack dir (beroende på satsen) du, dig einfach enkel es det gut bra mir (beroende på satsen) jag, mig und och wie hur == Gespräch 1-2 ~ ''Die Studenten'' == :<big>Markus ist Student. Er studiert Biologie. Er begegnet Katrin. Sie studiert Mathematik. Markus und Katrin sind Freunde.</big> :*''Markus'': <big>&nbsp;&nbsp;Hallo, Katrin! Wohin gehst du?</big> :*''Katrin'': <big>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Ich gehe einkaufen. Der Kühlschrank ist fast leer. Ich brauche Wurst und Käse. Und du? Wohin gehst du? :*''Markus'': <big>&nbsp;&nbsp;Zur Uni. Ich habe viel Arbeit. :*''Katrin'': <big>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Gut! Dann bis bald. Tschüss. :*''Markus'': <big>&nbsp;&nbsp;Tschüss, Katrin. </big> Här möts åter två vänner (högskoleelever) och diskuterar i korthet vad var och en sysslar med. == Grammatik 1-2 ~ Ordföljd i frågor == Grundläggande eller '''normal ordföljd''' i enkla tyska meningar är samma som i svenska &mdash; subjekt - verb - ackusativobjekt: : ''Ich habe Käse'' ~ Jag (subjekt) har (verb) ost (ackusativobjekt) Dessutom formas en fråga i tyska precis som i svenska genom att byta plats på subjekt och verb: : ''Hast du Käse?'' ~ Har (verb) du (subjekt) ost? Detta kallas '''omvänd ordföljd'''. Exempel finner du i Gespräch 1-1 och Gespräch 1-2. Som ett annat exempel kan du fundera på meningen: ''Er studiert Biologie'' ('Han studerar biologi'). En fråga skulle kunna vara: ''Was studiert er?'' ('Vad studerar han?') precis som i svenska. Den normala ordföljden med subjekt och sedan verb vänds och ett frågeord läggs till längst fram och ersätter det för frågeställaren okända ackusativobjektet. Här följer fler exempel på omvänd ordföljd : ''Wie geht es dir?'' från ''Es geht mir gut.'' ('Jag mår bra.') : ''Wohin geht sie?'' från ''Sie geht einkaufen.'' ('Hon går och shoppar.') : ''Was ist fast leer?'' från ''Der Kühlschrank ist fast leer.'' ('Kylskåpet är nästan tomt.') : ''Was brauche ich?'' från ''Ich brauche Wurst und Käse.'' ('Jag behöver korv och ost.') : ''Versteht sie mich?'' från ''Sie versteht mich.'' ('Hon förstår mig.') == Grammatik 1-3 ~ Introduktion till pronomen == Ett pronomen är ett kort ord som ersätter ett substantiv på ett sådant sätt att man förstår från sammanhanget vilket substantiv det ersätter. Alla pronomen varierar i tyskan likt i svenskan beroende på '''person''', '''singular/plural''', och '''kasus'''. Här följer de pronomen vi ska lära oss i den här lektionen: ''ich'' &ndash; jag (första person singular, nominativ) ''mich'' &ndash; mig (första person singular, ackusativ) ''mir'' &ndash; mig (första person singular, dativ) ''du'' &ndash; du (andra person singular, nominativ) ''dich'' &ndash; dig (andra person singular, ackusativ) ''dir'' &ndash; dig (andra person singular, dativ) ''er'' &ndash; han (tredje person singular, nominativ) ''sie'' &ndash; hon (tredje person singular, nominativ) ''es'' &ndash; den/det (tredje person singular, nominativ) '''Person''' beskriver ordets relation till talaren (första person <u>är</u> talaren; andra person är den som talaren pratar med och tredje person är någon som det talas om). '''Singular/plural''' talar om ifall ordet refererar till en(singular) eller flera (plural) personer eller saker. Slutligen indikerar '''kasus''' hur pronominet används i en mening vilket kommer förklaras i andra lektioner. För närvarande nöjer vi oss att konstatera att vi har stött på tre kasus av första person singular-pronomen i tyska: ''ich'', ''mich'', och ''mir''. På svenska är dessa 'jag', 'mig' och 'mig'; i själva verket finns det bara två former i svenskan men i tyskan måste vi också särskilja ackusativ och dativ. == Vokabeln 1-2 == SUBSTANTIV die Antwort, die Antworten svar (singular och plural) die Arbeit arbete, uppgift die Biologie biologi die Freundin, die Freunde (kvinnlig(a)) vän, vänner (jämför med ''der Freund'') der Käse ost der Kühlschrank kylskåp die Mathematik matematik das Pronomen pronomen der Student, die Studentin student, (kvinnlig) student die Übersetzung översättning die Universität universitet die Uni universitet (kortform av ''die Universität'') die Wurst korv KORTA FRASER Dann bis bald! Då tills (vi) snart (ses igen), Hej då "så länge" VERB begegnen möta brauchen behöva, vilja ha einkaufen gehen gå och shoppa haben ha studieren studera verstehen förstå ANDRA "SMÅORD" bald snart bis tills dann då du du er han fast nästan hallo hallå ich jag leer tom mich mig schön vacker sehr väldigt sie hon tschüss hej då viel mycket was? vad? wohin? var? == <font color="SaddleBrown">Übersetzung 1-1</font> == Försök att översätta de här meningarna med hjälp av exemplen från den här lektionen. Tryck på ''Antworten'' (svar) när du är klar för att se facit. Oroa dig inte för mycket om dina verb inte har samma form som i facit. Du kommer få lära dig mer om tyska verb i senare lektioner. # Hej Markus! Hur mår du? # Tack jag mår bra. Och du då? # Hej då Henrik! # Katrin behöver ost. # Hon förstår lektionen väl. # Hej då Markus! Tills vi ses igen. # Vart är han på väg? :* [[German: Answers_1#Lektion_1 Antworten|Antworten]] > 1458 4366 2005-05-28T00:44:09Z Marsve 26 Trigonometri tiangel {{GFDL}} Trigonometri tiangel {{GFDL}} 1459 9267 2006-04-03T07:30:09Z NERIUM 225 <p><small>''Här saknas information! Du kan hjälpa Wikibooks genom att [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|action=edit}} fylla i mer]!''</small></p> <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 1460 12924 2006-11-28T08:59:17Z 82.209.134.60 /* Ordförråd */ '''<center>[[Spanska: Nivå I|Nybörjare]]</center></br>''' <center> [[Spanska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 5|Lektion 5]] </center><br /> {{IPA-meddelande}} <center><big><big>'''Lektion 2'''</big></big></center> ==El mundo hispánico (Den spansktalande världen)== En Colombia hay cuarenta y dos coma nueve millones de habitantes. La capital de Colombia se llama Bogotá. En Argentina hay treinta y nueve coma cinco millones de habitantes. La capital de Argentina se llama Buenos Aires. En Chile hay quince coma nueve millones de habitantes. La capital de Chile se llama Santiago. En España hay cuarenta coma tres millones de habitantes. La capital de España se llama Madrid. En Suecia hay nueve millones de habitantes. La capital de Suecia se llama Estocolmo. ¿Cuántos habitantes hay en Colombia? — Hay dos coma nueve millones de habitantes. ¿Cómo se llama la capital de España? — La capital de España se llama Madrid. ¿Dónde está Estocolmo? — Estocolmo está en Suecia. ¿Dónde está Santiago? ¿En Argentina? — No, Santiago está en Chile. ¿En qué país está Asunción? — Está en Paraguay. ==Ordförråd== 0 cero 16 dieciséis 1 uno 17 diecisiete 2 dos 18 dieciocho 3 tres 19 diecinueve 4 cuatro 20 veinte 5 cinco 21 veintiuno 6 seis 22 veintidós 7 siete 23 veintitrés 8 ocho 24 veinticuatro 9 nueve .................... 10 diez 30 treinta 11 once 31 treinta y uno 12 doce 32 treinta y dos 13 trece 33 treinta y tres 14 catorce 34 treinta y cuatro 15 quince 40 cuarenta el '''mundo''' — världen '''hispánico''' — spansktalande '''hay''' — det finns '''coma''' — komma (,) '''millones''' — miljoner '''habitantes''' — invånare '''millones de habitantes''' — miljoner invånare (gemför med engelskans "''millions of inhabitants''") el '''país''' — land la '''capital''' — huvudstad '''¿cuándo?''' — hur många? =Grammatik= ====Bestämd artikel i singular==== ''maskulinum femininum'' '''el''' chico — pojk'''''en''''' '''la''' chica — flick'''''an''''' '''el''' país — land'''''et''''' '''la''' capital — huvudstad'''''en''''' Alla spanska substantiv är maskulina ('''el'''-ord) eller feminina ('''la'''-ord). Som regel är ord som slutar på '''–o''' maskulina och ord som slutar på '''–a''' feminina. Men som det är med alla språk så finns det oregelbundenheter, d.v.s. substantiv som inte följer detta mönster och måste därför memoreras. ====Bestämd artikel i plural==== ''maskulinum femininum'' '''los''' chicos — pojkar'''''na''''' '''las''' chicas — flickor'''''na''''' '''los''' países — länder'''''na''''' '''las''' capitales — huvudstäder'''''na''''' Man lägger till '''los''' före ett maskulint substantiv i plural, eller '''las''' före ett feminint substantiv i plural. Plural av substantiv får man genom att lägga till ett '''–s''' om ordet slutar på en vokal, eller lägga till ett '''–es''' om ordet slutar på konsonant. ====Obestämd artikel i singular==== ''maskulinum femininum'' '''un''' chico — '''''en''''' pojke '''una''' chica — '''''en''''' flicka '''un''' país — '''''ett''''' land '''una''' capital — '''''en''''' huvudstad Man lägger till '''un''' före ett maskulint substantiv i singular, eller '''una''' före ett feminint substantiv i singular. Det finns också obestämd artikel i plural som du lär dig lite senare i kursen. <!--- ### Överkurs ### ====Obestämd artikel i plural==== ''maskulinum femininum'' '''unos''' chicos — '''''några''''' pojkar '''unas''' chicas — '''''några''''' flickor '''unos''' países — '''''några''''' länder '''unas''' capitales — '''''några''''' huvudstäder Man lägger till '''unos''' före ett maskulint substantiv i plural, eller '''unas''' före ett feminint substantiv i plural. Den här formen existerar inte i svenskan, men det betyder ungifär som "några", "somliga" etc., och anger antalet på ett ungifär. Cuesta '''unas''' doscientas coronas. — Det kostar '''ungefär/runt''' tvåhundra kronor. Tengo '''unas''' zapatillas de deporte viejas — Jag har '''ett par''' gammla gymnastikskor. Tenemos '''unos''' ordenadores viejos en la biblioteca — Vi har '''ett antal/några''' gammla datorer i biblioteket. ---> ====Genitiv==== '''Estocolmo es la capital de Suecia. — ''Stockholm är Sveriges huvudstad.''''' Genitiv är ett kasus som huvudsakligen betecknar tillhörighet och ägande. I spanskan använder man '''de'''-prepositionen och sätter det ägda i bestämd form, d.v.s. exakt samma konstruktion som i engelskans ''of''-genitiv (Stockholm is the capital of Sweden). Spanskan har inga andra alternativ för genitiv, och därför existerar inga andra alternativ än just '''de'''-prepositionen. Det finns med andra ord ingen s-genitiv. Många svenska ord som är sammanskrivna skriver man i spanskan med genitiv. =Summering av lektionen= Nu har du lärt dig bestämd artikel i singular och plural, samt obestämd artikel i singular. ''maskulinum femininum'' '''un''' chico — '''en''' pojke '''una''' chica — '''en''' flicka '''el''' chico — pojke'''n''' '''la''' chica — flicka'''n''' '''los''' chicos — pojkar'''na''' '''las''' chicas — flickor'''na''' Du har också lärt dig genitiv. Estocolmo es la capital '''de''' Suecia. — Stockholm är Sverige'''s''' huvudstad. El ordenador '''de''' María. (spa.) — Maria'''s''' dator. La computadora '''de''' María. (lat. am.) — Maria'''s''' dator. Las zapatillas '''de''' deporte. — Gymnastikskor. (eg. sportskor) El portero '''de''' fútbol. — Fotboll'''s'''målvakt. 1462 5762 2005-08-26T23:08:54Z 84.59.219.79 {{kokboknav}} ==Tillagning== #Repa av bladen från grönkålsstånden. (Räkna med att 1 kg färsk grönkål ger 400-500 gram kokt kål.) #Koka i 20 minuter i köttbuljong. Låt kålen rinna av i durkslag. Grovhacka. (Den hackade kålen går bra att frysa. Bra även som stomme i soppa eller paj.) #Tag den grovhackade kålen och fräs upp i en stekpanna med lite smör. #Salta och peppra efter smak. En del hallänningar har gärna lite socker och/eller sirap i också. #Häll på vispgrädde och låt småputtra tills det tjocknat. Det tar åtminstone 10-15 minuter, men kålen blir bara godare om den får stå och puttra i en halvtimme till. #3 dl vispgrädde är lagom till 400 gram hackad kokt grönkål. (En smalare variant är att använda kaffegrädde.) #Smakar gott till julskinkan. Variation: Tycker man smaken blir väl stark, kan man prova att dryga ut grönkålen med ungefär en fjärdedel till en tredjedel vitkål, som behandlats på samma sätt. Då blir smaken mildare. [[Kategori:L kokbok]] [[Kategori:Grönsaker]] 1467 12195 2006-08-31T13:20:18Z 83.241.145.227 '''Mulle''', ett kortspel för 2-4 spelare. Spelas med två kortlekar. Spelar man fyra så är det par mot par. Även kryp-mulle spelas och då gäller det att undvika poäng. * Första given delas åtta kort ut till varje spelare och åtta kort läggs öppet på bordet. Detta med fyra kort i taget. Därefter då spelet gått åtta varv och spelarna har slut på kort delas åtta nya kort till varje spelare, fyra kort i taget. Detta upprepas tills leken är slut. Alla spelare ska börja ge en gång var = ett spel. * Man tar lika med lika. En åtta t.ex. kan ta alla åttor och allting som tillsammans blir åtta (ex. två två:or och en fyra). * Man bygger. Vid byggen får endast två kort användas. Exempelvis en 3:a på en 5:a bygger 8. man får även packetera d.v.s lägga till tvåkortskombinationer av samma värde som bygget, både befintliga från bordet och bygga fler från handen nästa gång man är i tur. Man kan även lägga på kort av samma värde som bygget och säga ligger. Då man är i tur och inte kan ta in kort från bordet, ta motståndares bygge eller bygga in fler byggen av samma höjd (på bordets kort eller vidare på motspelares ej packeterade byggen) så måste bygget tas in. * Vid lagspel då medspelare byggt får man antingen packetera in fler byggen, lägga på enstaka kort och säga ligger, om det ej är packeterat bygga vidare, ta in bygget eller starta eget bygge, ta in eller lägga ut. * Om man tar samma kort med samma kort (tex klöver 8 med en klöver 8) så får man endast ta dom två korten (om man inte har byggt in det ena eller bägge), detta kallas "mulle" och ger lika många poäng som kortens värde, i detta fall åtta poäng. * Spader två (lillan) räknas som 15 på handen och 2 på bordet. Ruter tio (storan) räknas som 16 på handen och 10 på bordet. Ess räknas som 14 på handen och ett på bordet. * Lillan, storan och essen måste man bygga till för att få ta in med om man har dom på handen. Bygger man ess, 15 eller 16 och tar mulle gäller det högre värdet. * Rensar man spelbordet så får man en "tabbe". * Given måste då han delat ut kort så att endast en giv återstår informera om detta genom att säga båt * Spelare som tar sista sticket får resterande kort. * Kort som tas in läggs i en hög framför spelaren (en av spelarna vid lagspel) med framsidan uppåt. Vid mulle lägger man ett av korten i en egen hög (mullarna). Tabbe markeras med ett kort med baksidan uppåt. För att förenkla räkningen kvittar man bort mullar och tabbar om det går. T.ex. så kan två tabbar + en mullefemma kvittas mot en mullesjua. * Alla spader är värda en poäng. Essen är värda en poäng styck utom spader ess som är värt två poäng. Ruter tio och spader två är värda två poäng vardera. Tabbar en poäng styck. * Förlust med mer än 100 poäng ger plats i "hundraklubben". [[kategori:Kortspel]] 1469 8958 2006-03-27T21:44:29Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska: Nivå II|Grundläggande]]</center></br>''' bon {{stub}} 1470 4378 2005-06-05T16:47:58Z Opptic 62 Så wiki användare vet att det är ett kortspel '''Mas''', svitmas, långshyttemas, ett kortspel för 1-6 spelare. Tag en kortlek utan jokrar. Givaren ger spelarna tre kort vardera, ett i taget, lägger sedan resten av korten med baksidan upp i mitten och vänder upp översta kortet och lägger det bredvid högen. == Insamlingen == Första delen av spelet så samlar man på kort att använda i slutspelet. Varje spelare lägger varsin gång i tur och ordning ett eller flera kort av samma valör och ersätter omedelbart utlagda kort med nya från högen. Plockar man upp ett till i samma valör får man, om man vill, lägga på det och ta ännu ett nytt kort. Har man kort i samma valör som någon föregående spelare måste man lägga det (vid flera möjligheter måste man lägga det högsta). Detta kallas motlägg. Den som har lagt högst tar in sticket om inte två eller fler spelare har lagt motlägg då dessa spelare lägger på nytt varsin gång. Även nu måste man lägga lika om man kan. Tycker man ej att handens kort duger får man "chansa" d.v.s ta talongens översta kort och lägga på sticket. Den som slutligen är högst tar in sticket och lägger korten med baksidan uppåt framför sej på bordet och startar därefter nästa stick. Sista kortet i talongen bestämmer trumfen och sparas hos den som skulle ha haft det och visas först när alla har slut på kort. Nu kontrollerar man också att alla har minst fem kort. Om någon eller några inte har det så får dom ''skiten'' d.v.s. samtliga kort från två till och med fem (även trumfen) från dom övriga spelarna. == Slutspel == Nu gäller det att bli av med korten. Trumfen börjar. Nu får man lägga korten sekvensvis, i nummerföljd inom en färg (därav namnet svitmas). Spelare i tur måste slå högre i samma färg eller lägga trumf. Om man inte kan eller vill får man plocka upp översta kortet/sviten (om flera spelares kort går i svit med översta plockas samtliga) till handen. När det finns lika många utlägg som spelare är det avstick och korten kastas. Spelare som slog sist börjar därefter på nytt. Även att fullborda hel svit 2-ess räknas som avstick. Om det blir tomt på bordet efter plock så slår nästa spelare valfritt kort. I mas finns ingen vinnare utan bara en förlorare som får ge. == Med avstickshög == Om man är två spelare kan man lägga dom undan dom 10-15 översta korten vid given. Dessa kort kallas för avstickshög och används i slutspelet. Varje gång vid avstick plockas ett kort härifrån till handen. Tar avstickshögen slut fortsätter spelet som vanligt. [[kategori:Kortspel]] 1471 8758 2006-03-24T21:08:16Z 81.234.119.136 == Syre == 21 % av luften består av syre( 78 % [[kväve]] och 1 % andra gaser) vilket är en väldigt hög halt. Det pruduceras nästan bara genom biologisk fotosyntes, medan andra himlakroppar i vårt solsystem har en lägre halt syre som bildas av kemisk fotodissociation p.g.a. solens uv-ljus. Syret är nödvändligt för allt levande på jorden både växter och djur. Syre är en stark relativ gas som lätt bildar föreningar med andra ämnen. De biologiskt viktigaste föreningarna med syre är vatten H2O och koldioxid CO2. Organiska föreningar innehåller ofta syre i form av hydroxyl-radikaler (-OH) i bl.a. alkoholer och socker, organiska syragrupper (-COOH) och aldehyder (-CHO). Många syror både organiska och oorganiska innehåller syre. Ren syrgas är mycket giftig för att den orsakar en massiv bildning av fria radikaler. Syre är universums 3:dje vanligaste grundämne efter väte och helium. Därför är OH-radikalen och H2O universums vanligaste fleratomiga molekyler. Syre finns i två grundämnesformer syrgas O2 och ozon O3. Ozon är giftig på marknivå men livsviktig i ozonlagret. 1472 7968 2006-01-17T19:22:55Z Marsve 26 Återställd till senaste redigering av Opptic '''Finns i sjön''', ett väldigt enkelt kortspel för 2 till cirka 4 spelare. * Dela ut 4 kort till varje spelare, som de får se. Men visa inte korten för några andra. * Ta resten av korten i kortleken och sprid ut dem på bordet med baksidan upp. Det är dessa kort som bildar en sjö. * När det blir ens spelare tur så måste spelaren begära ett kort från en annan spelare. [[w:Färg (kortspel)|Färg]] behövs inte namges. Spelare får bara begära kort som han själv har på sin egen hand. ** Om den andra spelare har kortet som den första spelaren begärde så måste den andra spelare lämna över samtliga kort i samma [[w:Valör|valör]]. Den första spelaren får nu fråga igen en annan eller samma spelare efter kort. ** Om spelare inte har några av de begärda korten säger spelaren ''Finns i sjön'' och spelaren som begärde kort får plocka upp ett kort ur ''sjön''. Turen går nu över till nästa spelare. ** Om spelare som har begärt korten får 4 stycken av samma valör så läggs korten åt sidan. ** Om spelare får sin hand tom så plockar spelaren upp ett kort från sjön. Så det hela tiden finns minst ett kort på handen. * När alla kort är spelade, så sjön är slut och spelarna inte har några kort på handen så är spelet över. Den med mest kort undanstoppade har vunnit. [[kategori:Kortspel]] 1475 12458 2006-09-14T05:33:24Z 203.175.85.57 <center> <big><b>¡Bienvenidos! / Välkomna!</b></big><br/> <big><b>[[Spanska|Ir a los contenidos» / Gå till innehållet»]]</b></big> </center> <table border="0" cellpadding="5" cellspacing="0" align="center"> <tr> <td>[[Image:Flag_of_Spain.svg|100px|Bandera de España / Spaniens flagga]]</td> <td>[[Image:Flag_of_Mexico.svg|100px|Bandera de México / Mexikos flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Argentina.svg|100px|Bandera de Argentina / Argentinas flagga]]</td> <td>[[Image:Flag_of_Uruguay.svg|100px|Bandera de Uruguay / Uruguays flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Paraguay.svg|100px|Bandera de Paraguay / Paraguays flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Puerto Rico.svg|100px|Bandera de Puerto Rico / Puerto Ricos flagga]]</td> </tr> <tr> <td><small>[[w:Spanien|España]]</small></td> <td><small>[[w:Mexiko|México]]</small></td> <td><small>[[w:Argentina|Argentina]]</small></td> <td><small>[[w:Uruguay|Uruguay]]</small></td> <td><small>[[w:Paraguay|Paraguay]]</small></td> <td><small>[[w:Puerto_Rico|Puerto Rico]]</small></td> </tr> <tr> <td>[[Image:Flag of Guatemala.svg|100px|Bandera de Guatemala / Guatemalas flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Honduras.svg|100px|Bandera de Honduras / Honduras flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of El Salvador.svg|100px|Bandera de El Salvador / El Salvadors flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Costa Rica.svg|100px|Bandera de Costa Rica / Costa Ricas flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Nicaragua.svg|100px|Bandera de Nicaragua / Nicaraguas flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Panama.svg|100px|Bandera de Panamá / Panamas flagga]]</td> </tr> <tr> <td><small>[[w:Guatemala|Guatemala]]</small></td> <td><small>[[w:Honduras|Honduras]]</small></td> <td><small>[[w:El_Salvador|El Salvador]]</small></td> <td><small>[[w:Costa_Rica|Costa Rica]]</small></td> <td><small>[[w:Nicaragua|Nicaragua]]</small></td> <td><small>[[w:Panama|Panamá]]</small></td> </tr> <tr> <td>[[Image:Flag_of_Cuba.svg|100px|Bandera de Cuba / Kubas flagga]]</td> <td>[[Image:Flag_of_Peru (state).svg|100px|Bandera de Peru / Perus flagga]]</td> <td>[[Image:Flag_of_Ecuador (state).svg|100px|Bandera de Ecuador / Ecuadors flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of the Dominican Republic.svg|100px|Bandera de la República Dominicana / Dominikanska republikens flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of the United States.svg|100px|Bandera de los Estados Unidos / USA:s flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Bolivia (state).svg|100px|Bandera de Bolivia / Bolivias flagga]]</td> </tr> <tr> <td><small>[[w:Kuba|Cuba]]</small></td> <td><small>[[w:Perú|Perú]]</small></td> <td><small>[[w:Ecuador|Ecuador]]</small></td> <td><small>[[w:Dominikanska republiken|República<br/>Dominicana]]</small></td> <td><small>[[w:USA|Estados Unidos]]</small></td> <td><small>[[w:Bolivia|Bolivia]]</small></td> </tr> <tr> <td>[[Image:Flag of Colombia.svg|100px|Bandera de Colombia / Colombias flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Venezuela (state).svg|100px|Bandera de Venezuela / Venezuelas flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Chile.svg|100px|Bandera de Chile / Chiles flagga]]</td> <td>[[Image:Flag of Equatorial Guinea.svg|100px|Bandera de Guinea Ecuatorial/ Guinea Ecuatorial:s flagga]]</td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> </tr> <tr> <td><small>[[w:Colombia|Colombia]]</small></td> <td><small>[[w:Venezuela|Venezuela]]</small></td> <td><small>[[w:Chile|Chile]]</small></td> <td><small>[[w:Guinea Ecuatorial|Guinea Ecuatorial]]</small></td> <td>&nbsp;</td> <td>&nbsp;</td> </tr> </table> [[de:Spanisch]] [[pt:Espanhol]] [[vi:Vamos a Empezar]] [[es:El español como idioma extranjero (Portada)]] [[en:Spanish (Cover)]] [[fr:Cours d'espagnol : Couverture]] [[pl:Hiszpański]] 1476 4384 2005-06-18T17:45:38Z 82.209.134.98 <b>[[Spanska|Huvudsidan]] | [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]] | <u>Färgerna</u> | [[Spanska: Ordförråd Vädret|Vädret»]]</b> == Färgerna / Los colores == <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;"> <tr> <td width="20"> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#FFFFFF">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td width="70">&nbsp;Vit</td> <td>&nbsp;Blanco</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#000000">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Svart</td> <td>&nbsp;Negro</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#808080">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Grå</td> <td>&nbsp;Gris</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#00FF00">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Grön</td> <td>&nbsp;Verde</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#008000">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Mörkgrön</td> <td>&nbsp;Verde oscuro</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#0000FF">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Blå</td> <td>&nbsp;Azul</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#00FFFF">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Turkos</td> <td>&nbsp;Turquesa</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#800080">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Lila</td> <td>&nbsp;Lila, Purpúreo, Violeta</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#FFC0CB">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Rosa</td> <td>&nbsp;Rosado</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#FF0000">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Röd</td> <td>&nbsp;Rojo</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#FF7B21">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Orange</td> <td>&nbsp;Anaranjado</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#FFFF00">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Gul</td> <td>&nbsp;Amarillo</td> </tr> <tr> <td> <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: solid 1px #000000;"> <tr> <td bgcolor="#663300">&nbsp;</td> </tr> </table> </td> <td>&nbsp;Brun</td> <td>&nbsp;Marrón</td> </tr> </table> 1477 9657 2006-04-20T18:15:09Z NERIUM 225 '''<center>[[Spanska|Huvudsidan]]</center><br />''' <center>[[Spanska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Spanska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Spanska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Spanska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br /> ==Ordförråd / Vocabulario== #[[Spanska: Ordförråd Färgerna|Färgerna / Los colores]] #[[Spanska: Ordförråd Vädret|Vädret / El tiempo]] #[[Spanska: Ordförråd Allmäna transportmedel|Allmäna transportmedel / El transporte público]] #[[Spanska: Ordförråd Badrummet|Badrummet / El baño]] #[[Spanska: Ordförråd Djur|Djur / Los animales]] #[[Spanska: Ordförråd Elektroniska apparater|Elektroniska apparater / Los aparatos electrónicos]] 1478 7191 2005-12-09T21:02:47Z Grön 127 flyttade Spanska Ordförråd Vädret till Spanska: Ordförråd Vädret <b>[[Spanska|Huvudsidan]] | [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]] | [[Spanska: Ordförråd Färgerna|«Färgerna]] | <u>Vädret</u> | [[Spanska: Ordförråd Allmäna transportmedel|Allmäna transportmedel»]]</b> == Vädret / El tiempo == <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;"> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="width: 90px; font-weight:bold">&nbsp;lluvioso</td> <td>&nbsp;regnig</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;nublado</td> <td>&nbsp;mulet</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;nevoso</td> <td>&nbsp;snöigt</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;asoleado</td> <td>&nbsp;soligt</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;termómetro</td> <td>&nbsp;termometer</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;pronóstico</td> <td>&nbsp;{väderleks}prognos</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;temperatura</td> <td>&nbsp;temperatur</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;calor</td> <td>&nbsp;värme</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;caluroso</td> <td>&nbsp;varmt</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;fresco</td> <td>&nbsp;kyligt</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;frío</td> <td>&nbsp;kallt</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;helado</td> <td>&nbsp;iskallt</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;neblina</td> <td>&nbsp;dis</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;neblinoso</td> <td>&nbsp;disig</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;viento</td> <td>&nbsp;vind</td> </tr> </table> 1479 9184 2006-03-31T07:06:15Z 212.37.19.18 /* Allmäna transportmedel / El transporte público */ <b>[[Spanska|Huvudsidan]] | [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]] | [[Spanska: Ordförråd Vädret|«Vädret]] | <u>Allmänna transportmedel</u> | [[Spanska: Ordförråd Badrummet|Badrummet»]]</b> == Allmänna transportmedel / El transporte público == <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;"> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 180px; font-weight:bold">&nbsp;autobús</td> <td>&nbsp;buss</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;taxi</td> <td>&nbsp;taxi</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;tren</td> <td>&nbsp;tåg</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;avión</td> <td>&nbsp;flygplan</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;aeroplano</td> <td>&nbsp;flygplan</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;tren subterráneo</td> <td>&nbsp;tunnelbanetåg</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;tranvía</td> <td>&nbsp;spårvagn</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;conductor</td> <td>&nbsp;förare</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;plataforma</td> <td>&nbsp;plattform, perrong</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;torniquete de entrada</td> <td>&nbsp;vändkors (spärr i tunnelbana e.t.c)</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;ingeniero</td> <td>&nbsp;lokförare, maskinist (särskilt på fartyg), ingenjör</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;transbordador</td> <td>&nbsp;färja</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;transbordador de pasajeros</td> <td>&nbsp;passagerarfärja</td> </tr> </table> 1480 4388 2005-06-18T18:14:24Z Andreas 53 <b>[[Spanska|Huvudsidan]] | [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]] | [[Spanska: Ordförråd Allmäna transportmedel|«Allmäna transportmedel]] | <u>Badrummet</u> | [[Spanska: Ordförråd Djur|Djur»]]</b> == Badrummet / El baño == <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;"> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 90px; font-weight:bold">&nbsp;bañera</td> <td>&nbsp;badkar</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;excusado</td> <td>&nbsp;vattenklosett</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;lavamanos</td> <td>&nbsp;handfat</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;botiquín</td> <td>&nbsp;badrumsskåp</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;jabón</td> <td>&nbsp;tvål</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;toalla</td> <td>&nbsp;handduk</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;cortinero</td> <td>&nbsp;gardinstång</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;gorro de baño</td> <td>&nbsp;duschkabin</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;ducha</td> <td>&nbsp;dusch</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;jabonera</td> <td>&nbsp;tvålfat</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;esponja</td> <td>&nbsp;{tvätt}svamp</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;champú</td> <td>&nbsp;schampo</td> </tr> <tr> <td style="font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="font-weight:bold">&nbsp;desagüe</td> <td>&nbsp;avlopp</td> </tr> </table> 1481 4389 2005-06-05T16:26:51Z Opptic 62 Kortspel: Finns i sjön flyttad till Finns i sjön #REDIRECT [[Finns i sjön]] 1482 4390 2005-06-05T16:30:52Z Opptic 62 Kortspel: Mas flyttad till Mas #REDIRECT [[Mas]] 1483 4391 2005-06-05T16:31:12Z Opptic 62 Kortspel: Mulle flyttad till Mulle #REDIRECT [[Mulle]] 1484 4392 2005-06-05T16:31:28Z Opptic 62 Kortspel: Idioten flyttad till Idioten #REDIRECT [[Idioten]] 1487 10243 2006-06-20T14:17:37Z 194.71.67.10 [[Sällskapsspel]]et '''''Jenga''''' bygger på att bygga. Ett torn med klossar utgör spelplanen. Spelarna turas om att flytta rätblocksformade klossar från tornet för att lägga dem på toppen av detsamma. För att försvåra spelet lite så kan man använda regeln att ingen kloss från de tre översta lagren får användas till att bygga på tornet. I Jenga utses ingen vinnare, men däremot en förlorare. Den spelare vars drag raserar tornet har förlorat. {{stub}} [[Kategori:sällskapsspel]] 1488 8828 2006-03-26T09:50:38Z NERIUM 225 Här finns instruktioner till hur man spelar olika sällskapsspel: *[[Alfapet]] *[[Cluedo]] *[[Den försvunna diamanten]] *[[Fia med knuff]] *[[Finans]] *[[Gangster]] *[[Geni]] *[[Jenga]] *[[Kalaha]] *[[Kasta gris]] *[[Luffarschack]] *[[Mahjong]] *[[Monopol]] *[[Monopol Junior]] *[[Plockepinn]] *[[Rappakalja]] *[[RISK]] *[[Schack]] *[[Trivial pursuit]] == Se även == [[Kortspel]] och [[Tärningsspel]] [[Kategori:Sällskapsspel]] 1490 12489 2006-09-20T13:23:52Z 193.235.91.254 /* Almänna regler */ '''Stress''' är ett kortspel. ==Detta behövs== * En kortlek med 52 kort, inga jokrar. * 2 spelare. ==Start== Börja med att blanda och ge 26 kort till vardera spelare. Varje spelare ska lägga 4 öppna kort framför sig. Om det finns 2 eller fler kort av samma [[w:Valör|valör]] så kan spelaren lägga ihop de korten till en hög. Spelaren får sen lägga upp ett till kort så det hela tiden finns 4 högar. När båda spelarna har 4 kort/högar framför sig så ska de lägga varsitt kort i mitten. Så kortet ligger till höger om den andre spelaren kort. Det är viktigt att båda spelarna lägger sitt kort samtidigt. För när väl korten är lagda så är spelet igång och då kan det gå undan. Ett sätt är att båda säger ''Ett, två, tre'', där spelarna lägger sitt kort samtidigt på ''tre''. ===Spelplan=== Det spelar inte så stor roll hur det ser ut på bordet. Men för att få ett hum så har jag skrivit upp hur det kan se ut. * Första raden blir första spelarens kort. Denna rad består av 4 högar. * Andra raden, cirka 30 cm ifrån blir spelraden. Denna rad består av 2 högar. Vi kan kalla dem ''spelhögarna''. * Tredje raden, yterligare cirka 30 cm ifrån, blir den andra spelarens kort. Dennna rad består av 4 högar. Glöm inte att blanda ordentligt emellanåt! ==Spelomgång== Stress är ganska specielt till skilnad från andra spel. I Stress så får nämligen båda spelarena lägga sammtidigt och hur snabbt de vill. [[w:Färg (kortspel)|Färg]] spelar ingen roll i spelet. Någon kan vinna på bara en omgång med det kan krävas flera omgångar. ===Almänna regler=== När båda spelare har lagt upp varsitt kort så är det fritt fram att flytta en av sinna högar (som kan bestå av ett kort) till någon av spelhögarna. Men dettas får bara göra om spelarens kort är en valör högre eller lägre än vad spelhögen är. D.v.s. om det ligger de en 4:a i ena spelhögen och ena spelaren har en 5:a, 6:a, 7:a och en 10:a så kan spelaren lägga först en 5:a på spelhögen, sen en 6:a och till sist en 7:a. Men spelaren får inte lägga sin 10:a på spelhögen eftersom 10:an inte är en valör högre eller lägre än en 7:a. För att få lägga på en 7:a så måste man lägga en 6:a eller en 8:a. Absolut inte en 7:a. ===Påfyllnad av kort=== När man lägger kort så kommer det försvinna kort från spelarens kortrad. Så det är upp till spelaren själv att fylla på sin kortrad som det önskas. Men maximalt 4 högar får bara finnas. Glöm inte bort också att man får lägga ihop kort av samma valör på sin egen kortrad. ===Stress=== Du får självklart lägga på vilken av de två spelhögarna du vill, men ett tips är att man försöker lägga så mycket som möjligt på den vänstra. För när båda högarna får samma valör så gäller det att säga ''stress'' och samtidigt slå på den högra spelhögen. Den som gör det först slipper ta upp alla korten. Om det blir lika av någon anledning så tar varje spelare upp sin högra spelhög. Viktigt är även att blanda korten man tar upp. ===Slutet av spelomgången=== När ingen kan lägga något så börjar en ny omgång. D.v.s. båda spelarna tar ett kort och lägger samtidigt på spelhögarna. Om ena spelaren fått slut på kort så får den andra spelare ge över ett kort så båda kan lägga samtidigt varsitt kort. Om båda spelarna saknar kort på hand och ej kan lägga ett kort tas respektive hög upp av spelarna. ==Mål== Att bli av med alla kort på hand samt bli av med alla 4 ''högarna'' med kort framför sig. [[kategori:Kortspel]] 1491 4398 2005-06-20T10:00:30Z Opptic 62 '''Tecken''' är ett kortspel. ==Detta behövs== * En kortlek på 52 kort, alternativt en joker också. * 4 spelare. * Ett bord så ni kan sitta med er lagkamrat mitt i mot på andra sidan bordet, samtidigt som ni har ert motståndarlag på höger respektive vänster sida av er. ==Förberedelser== Dela upp er i två lag. Varje lag bör komma på ett tecken de kan signalera varandra med. Exempel på olika tecken man kan ha är: * Dra i örsnibben. * Fälla ihop korten. * Sträcka på sig. ''Vad som helst'' med andra ord men ni får bara bestämma er för ett tecken. Att använda flera tecken samtidigt är inte tillåtet. Sortera ut alla ''knäktar'', ''damer'', ''kungar'', ''äss'' och en ''joker''. Om det inte finns en ''joker'' så går det bra att ta en 10:a. Totalt ska det bli 17 kort. De andra korten delas upp i två lika högar på bordet. ==Spelomgång== Börja med att dela ut alla de ''höga'' korten till alla spelarna. Den som får 5 kort börjar. I en spelomgång så gäller det att få alla korten av samma [[w:Valör|valör]]. D.v.s. alla ''kungar'' eller alla ''äss''. Joker räknas som valfritt kort. När du får ett kort från spelaren från höger så plockar du upp det. Byt ut det om det är något du vill ha och sen skickar vidare ett kort till spelaren på vänster sida. När någon har fått 4 kort i samma valör, eller 3 kort i samma valör plus en ''joker'' så är det dags att göra tecknet till lagkamraten. När lagkamraten förstår att du har de rätta korten så slår ni samtidigt på varsinn hög på bordet. Plocka upp varsitt kort från högarna och spara dem. ==Speciella regler== * På första ''varvet'', alla måste ha tagit upp ett kort och skickat vidare, så får man inte slå på högarna i mitten. * Om motståndarlaget kommer på ert tecken så får de ta upp 2 kort. Om de gissar fel så får ni tar upp 2 kort. * Om motståndarlaget märker att ni håller på slå och de hinner före att slå på korten så får de ta upp ett eller två kort beroende om de slog först på ena eller båda. Om du hann slå på en högen och motståndarlagen hann slå på den andra för att din lagkamrat var för långsamm så får du ta upp ett kort från den högen du slog på och motståndarlaget ett kort från den högen de slog på. ==Mål== Spelet är över när alla de korten från de 2 högarna är slut. Då ska lagen räkna hur många poäng de har fått ihop. Om de fått ett kort med valören 3 så är den värd 3 poäng. Ett kort med valören 8 ger 8 poäng och så vidare. Laget med flest poäng vinner. [[kategori:Kortspel]] 1493 7193 2005-12-09T21:02:49Z Grön 127 flyttade Spanska Ordförråd Djur till Spanska: Ordförråd Djur <b>[[Spanska|Huvudsidan]] | [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]] | [[Spanska: Ordförråd Badrummet|«Badrummet]] | <u>Djur</u> | [[Spanska: Ordförråd Elektroniska apparater|Elektroniska apparater»]]</b> == Djur / Los animales == <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;"> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;avestruz</td> <td>&nbsp;struts</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;ballena</td> <td>&nbsp;val</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;caballo</td> <td>&nbsp;häst</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;canguro</td> <td>&nbsp;känguru</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;cebra</td> <td>&nbsp;sebra / zebra</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;cerdo</td> <td>&nbsp;gris</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;ciervo</td> <td>&nbsp;hjort</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;cisne</td> <td>&nbsp;svan</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;conejo</td> <td>&nbsp;kanin</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;cordero</td> <td>&nbsp;lamm</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;elefante</td> <td>&nbsp;elefant</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;estrella de mar</td> <td>&nbsp;sjöstjärna</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;gallina</td> <td>&nbsp;höna</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;gallo</td> <td>&nbsp;tupp</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;hormiga</td> <td>&nbsp;myra</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;lechuza</td> <td>&nbsp;uggla</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;león</td> <td>&nbsp;lejon</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;mariposa</td> <td>&nbsp;fjäril</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;mono</td> <td>&nbsp;apa</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;morsa</td> <td>&nbsp;valross</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;oso</td> <td>&nbsp;björn</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;oveja</td> <td>&nbsp;får</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;panda</td> <td>&nbsp;panda</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;pato</td> <td>&nbsp;and / anka</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;pelícano</td> <td>&nbsp;pelikan</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;perro</td> <td>&nbsp;hund</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;pez</td> <td>&nbsp;fisk</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;pájaro</td> <td>&nbsp;fågel</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;rana</td> <td>&nbsp;groda</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;rinoceronte</td> <td>&nbsp;noshörning</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;sapo</td> <td>&nbsp;padda</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;tiburón</td> <td>&nbsp;haj</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;tigre</td> <td>&nbsp;tiger</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;tortuga</td> <td>&nbsp;sköldpadda</td> </tr> </table> 1494 4401 2005-06-18T18:33:55Z Andreas 53 <b>[[Spanska|Huvudsidan]] | [[Spanska: Ordförråd|Ordförråd]] | [[Spanska: Ordförråd Djur|«Djur]] | <u>Elektroniska apparater</u></b> == Elektroniska apparater / Los aparatos electrónicos == <table style="border-collapse: collapse; width: 100%; border: 0px; font-family: Verdana; font-size: 10px; color: #000000;"> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;aspirador</td> <td>&nbsp;dammsugare</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;lavadora</td> <td>&nbsp;tvättmaskin</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;mezclador</td> <td>&nbsp;mixer</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;mezcladora</td> <td>&nbsp;elvisp</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;nevera</td> <td>&nbsp;kylskåp</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;plancha</td> <td>&nbsp;strykjärn</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;radio</td> <td>&nbsp;radio</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(la)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;telvisión</td> <td>&nbsp;television (TV)</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;teléfono</td> <td>&nbsp;telefon</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;teléfono móvil</td> <td>&nbsp;mobiltelefon</td> </tr> <tr> <td style="width: 25px; font-weight:bold">&nbsp;(el)</td> <td style="width: 96px; font-weight:bold">&nbsp;tostador</td> <td>&nbsp;brödrost</td> </tr> </table> 1495 9387 2006-04-07T10:31:32Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * ca 600g laxfilé * 2 [[msk]] margarin eller smör * &frac12; [[tsk]] salt * 1 [[krm]] vitpeppar '''Sås:''' :Se [[Dijonsås]] ==Tillagning== '''Laxen:''' Lägg laxen i en ugnssäker form, pensla med smält margarin. Strö över salt och peppar. Sätt formen i mitten av ugnen och låt den stå ca 20 min i 175&deg;C '''Såsen:''' :Se [[Dijonsås]] ==Servering== Servera med kokt potatis, citronklyftor ==Tips== Både fisken och såsen kan serveras varm eller kall [[Kategori:L kokbok|Laxfilé med dijonsås, Ugnsbakad]] [[Kategori:Fisk]] 1496 4403 2005-06-19T08:05:38Z ShineB 35 från Wikipedia (är detta verkligen sockerdricka?) {{kokboknav}} ==Ingredienser== *20 l vatten *Skalet av 1 citron *1 kg socker *60 g jäst *25 g ingefära *ett antal russin ==Tillagning== Sockret, vattnet, den krossade ingefäran och citronskalet kokas tillsammans i 15 minuter. Dekoktet silas och får svalna, jästen iblandas varefter det får jäsa under två dagar. Drycken tappas därefter på buteljer, i vilka man lagt ett russin i varje. Efter 5 dagar är sockerdrickan färdig. [[kategori:Drycker]] [[kategori:S kokbok]] 1497 4404 2005-06-19T08:20:13Z ShineB 35 fr Wikisource {{kokboknav}} ==Ingredienser== *1 burk urvattnad inläggningssill 420 g *Lag: **1/2 dl ättiksprit 12% **1/2 dl strösocker **1 dl vatten *Senapssås: **1 msk mörk senap **1 msk ljus senap **1 krm malen svartpeppar **1 dl olja **1 msk finhackad persilja ==Tillagning== Skölj sillfiléerna i kallt vatten. Koka upp lagen och låt den kallna. Häll lagen över filéerna och låt kärlet stå kallt ca 12 timmar. Blanda de två senapssorterna och tillsätt svartpeppar. Tillsätt oljan, lite i taget, under kraftig omrörning. Ha inte för bråttom utan låt oljan rinna jämnt i en fin stråle medan du vispar. Blanda i den finhackade persiljan. Ta upp sillfiléerna och låt dem rinna av. Skär filéerna i bitar och blanda försiktigt ner sillen i senapssåsen. Låt sillblandningen stå kallt ytterligare ca 12 timmar. [[kategori:Fisk]] [[kategori:S kokbok]] 1498 4405 2005-06-19T08:22:57Z ShineB 35 fr Wikisource {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''ca 8 portioner, tillagningstid ca 1 1/2 tim'' *Pajdeg: **3 dl vetemjöl **150 g smör eller margarin **1 ägg *Fyllning: **2 mogna mango **2 msk majsstärkelse (maizena) **1 1/2 dl apelsinjuice **2-3 msk socker **3 äggulor *Maräng: **3 äggvitor **1 1/2 dl socker **1/2 tsk vitvinsvinäger **(mandelspån) ==Tillagning== # Blanda mjöl, fett i bitar och ägg till en deg i matberedare. Tryck ut degen i en pajform, ca 22 cm i diameter. Låt stå svalt ca 15 min. Sätt ugnen på 225°. # Nagga degbottnen. Sätt gärna en ring av aluminiumfolie runt degkanten så den hålls uppe. Grädda i mitten av ugnen ca 15 min. Sänk ugnsvärmen till 150°. # Gör fyllningen. Skala båda mangofrukterna och skär loss fruktköttet från kärnan. Skär den ena frukten i skivor eller bitar och lägg dem i pajskalet. # Mosa den andra i matberedare. Rör ut majsstärkelsen med ett par msk av juicen i en kastrull. Blanda i resten av juicen, sockret och mangomoset. Sjud upp under omrörning. Rör i äggulorna och sjud på mycket svag värme under omrörning tills krämen tjocknar. Bred ut krämen i pajskalet. # Gör marängen. Blanda äggvitor, socker och vinäger i en skål, gärna av metall. Sätt den över en kastrull med nätt och jämnt sjudande vatten och vispa, helst med elvisp, 5-10 min, tills marängen tjocknar. Ta skålen från värmen och vispa tills marängen blir riktigt tjock och blank och svalnar lite. Strö gärna mandelspån över. # Skeda marängen över fyllningen i pajskalet. Grädda i mitten av ugnen 35-40 min. Låt svalna. Sikta florsocker över och servera. [[kategori:Efterrätter]] [[kategori:M kokbok]] 1499 11141 2006-07-03T19:09:47Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' '''Tartarer''' * 300 [[g]] räkor, cirka 100 g rensade * 150 g lax, skinn- och benfri rökt, rimmad eller gravad * 1 äggula * 1 msk finhackad gräslök * några droppar tabasco * salt '''Gräslöksgrädde:''' * 1 [[dl]] lätt crème fraiche * 1 [[msk]] finhackad gräslök * 1 [[tsk]] citronsaft * 1 [[krm]] socker * 1/4 tsk salt * 1/2-1 krm nymald vitpeppar ==Tillagning== Skala räkorna. Skär räkor och lax i småtärningar och bland med äggula, gräslök, tabasco och salt. Smaka av och justera kryddningen om så behövs. Forma tartaren till 4 "biffar". Lägg upp dem på tallrikar. Blanda crème fraiche, gräslök, citronsaft, socker, salt och vitpeppar till såsen. Ringla såsen bredvid tartaren och garnera med sallatsblad. [[kategori:Skaldjur]] [[kategori:Fisk]] [[kategori:T kokbok]] 1500 4407 2005-06-19T08:27:58Z ShineB 35 fr Wikisource {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''12 bitar'' *200 g mörk choklad med hög kakaohalt *200 g smör *4 ägg *2 dl strösocker *2,5 dl vetemjöl *1 tsk bakpulver *1,5 msk kakao *ca 100 g halvtinade hallon *vispad grädde *hallon *litet syltad ingefära *florsocker *citronmeliss ==Tillagning== Den mörka chokladen smältes tillsammans med smöret i vattenbad. Låt svalna. Ägg och socker vispas luftigt. Vetemjölet blandas med bakpulvret och kakaon. Blanda smör- och chokladblandningen med äggen och sockret. Rör sedan försiktigt i mjölblandningen i två omgångar så att degen blir slät utan att sjunka samman. Häll smeten i en väl smord rund tvålitersform med löstagbar kant och tryck försiktigt ner hallonen. Grädda mitt i ugnen, 225 grader, i 15-20 minuter. Garnera den svalnade kakan med vispad grädde, hallon, litet syltad ingefära, florsocker och citronmeliss. [[kategori:Efterrätter]] [[kategori:C kokbok]] 1502 12985 2006-12-16T00:36:26Z 85.226.88.97 /* Speciella regler */ '''Bluffstop''' är ett kortspel. ==Detta behövs== * En kortlek med 52 kort, inga jokrar. * 2 till cirka 6 spelare. ==Början== Blanda korten och dela ut 7 kort till varje spelare. Lägg resten av korten med baksidan uppåt i mitten på bordet. Låt oss kalla den för ''högen''. Ta upp ett kort från högen, visa det så alla ser vad det är för kort och lägg kortet brevid högen med baksidan upp, så man inte kan se vad det är för [[w:Färg (kortspel)|färg]] eller [[w:Valör|valör]] längre. Låt oss kalla denna hög för ''spelhögen''. ==Spelomgång== Spelaren till vänster om givaren börjar med att spela. Det gäller att lägga ett kort som är av samma färg men av högre valör än det kortet som ligger i spelhögen. Lägsta kortet man kan lägga är en 2:a och det högsta är ''Äss''. Spelaren bör inte visa korten han ska lägga men måste tala om vilket kort han lägger oavsett om det är sant eller falskt. Kortet läggs med baksidan upp så att ingen kan se det. Om ingen spelare sagt "Bluffstopp" (se nedan) går turen vidare till nästa spelare. Den spelare som inte kan lägga ett kort av samma färg och som är av högre valör har 2 alternativ: * Lägg ett kort och bluffa. Om föregående spelare till exempel påstått sig lägga &spades;10, så kan spelaren lägga <font color=red>&hearts;</font>3 och påstå att det är &spades;D. * Säg ''Pass!'' och turen går vidare till nästa spelare. Om en spelare sagt pass, och turen återkommer till spelaren efter att alla andra spelare också har sagt pass så får spelaren lägga ett valfritt kort spelet fortsätter med detta kort som grund. ==Speciella regler== * Om en spelare tror att en annan spelarer fuskar så får han säga ''bluffstop'' och kolla på kortet han precis lagt. Om spelare hade rätt får den andre spelaren ta upp alla kort i spelhögen och turen går över till spelare som synade den andre. Om spelaren hade fel och den andra spelaren bluffade inte så får spelaren som kollade på kortet ta upp alla kort i spelhögen och spelet fortsätter sinn vanliga gång. Alternativ: Istället för att ta upp hela ''spelhögen'' tar man 3 kort från ''högen''. Dessutom skall 1) Om det var en bluff den som synade bluffen spela ut nästa kort och det kan vara av vilken valör och färg som helst eller 2) Om det inte var en bluff den som blev synad spela ut nästa kort och han får då välja vilken färg och valör som helst. * ''Dropp'' är nått som är frivilligt att köra med. Kom bara överens innan ni börjar om man ska köra med det eller inte. Det går ut på att man får "droppa" (tappa, lägga ned) kort i knäet eller på något annat vis bli av med korten från handen utan att någon märker det. Om någon kommer på en så måste spelaren erkänna att det har skett ett dropp. 3 till 6 straffkort måste då tagas upp och tvärtom om spelaren hade fel. Alternativ: Man kan också köra så att den som har "droppat" kort måste plocka tillbaka dem till handen. Sen kan man lägga till straffkort på det om man vill. ==Mål== Att bli av med alla korten på handen. [[kategori:Kortspel]] 1504 12434 2006-09-09T14:38:47Z 83.227.180.162 /* Grundvarianten för fyra spelare */ ==Grundvarianten för fyra spelare== Spelet går ut på att antingen undvika poäng eller ta in alla poäng. Poängkort är alla i hjärter (en p. vardera) och &spades;Dam (13p.). Tar en spelare alla poäng så får han noll poäng och dom andra spelarna 26 poäng var. Given blandar och delar ut 13 kort till var och en. Alla skickar 3 kort till spelaren till vänster genom att lägga dem uppochner framför denna. Man får inte se vilka kort man fått innan man väljer vilka man själv ska skicka. Den som fått &clubs;2 börjar genom att lägga ut detta. Sedan spelas vanligt sticktagningsspel. Man måste följa [[w:Färg (kortspel)|färg]] om man kan, annars [[w:Saka (kortspel)|saka]]. Den som vinner ett [[w:Stick (kortspel)|stick]] spelar ut till nästa. Bortsett från den ovanliga situationen att man inte har något val får man inte börja saka hjärter förren någon "brutit hjärter", dvs inlett ett stick med hjärterkort. När alla 13 stick är spelade räknar för dom poängkort som var och en fått. Varje hjärterkort ger en poäng och spader dam ger 13 poäng. Det gäller alltså att få så lite poäng som möjligt. Övriga vunna kort påverkar inte poängen. Sedan börjar nästa giv men denna gång skickar man 3 kort till spelaren på höger sida. Nästa giv skickar man åt motsatt och nästa gång skickar ingen någonstans. Efter fyra givar är man sen tillbaka där man började, det vill säga man skickar nu åt vänster. Vanligtvis förlorar den spelare som når 100 poäng först. Den spelare med minst poäng har vunnit. Om flera spelare skulle sluta på samma poäng delar dem vinsten. ==Fler varianter== *Om man är 3 eller 5 spelare kan man dela ut hela kortleken ändå och låta de som fick ett mer kort än de andra lägga två kort i första sticket. Båda läggs direkt efter varandra och följer de vanliga reglerna. Om man är fler än 5 spelare är det lämpligt att använda två [[kortlek]]ar. I fallet när två identiska kort hamnar i samma stick kan man komma överens om att det först lagda har företräde till att vinna sticket. Om man inte är 4 spelare kan man också ändra antalet kort som ska skickas i början av varje giv till ett mer passande antal. *Man kan också hoppa över att skicka kort till varandra i början av varje giv. Om man är 3 spelare an man förslagsvis ta bort &clubs;2 och börja med &clubs;3. Då får alla spelare 17 kort var. [[Kategori:kortspel]] 1505 11451 2006-07-21T16:36:34Z 84.217.57.170 /* Poäng */ '''Canasta''' är ett kortspel nära besläktat med kortspelet [[femhundra]]. ==Detta behövs== * Två kortlekar inklusive Jokrar således innehållande 54 kort vardera. * 2 till cirka 6 spelare. == Specificering av regler == Innan spelet börjar har man att komma överens om hurvida man skall plocka ett eller två kort från högen när man är i tur. (här har vi valt att plocka ett kort varje gång), samt om det krävs en eller två canasta för att få avsluta. Vid lagspel bygger och räknar man tillsamans inom laget. == Spelets mål == Att genom att bygga canasta d.v.s minst sju kort av samma värde samla poäng. Röd canasta innehåller inga vilda kort och är mest värd annars kallas det svart canasta och detta markeras genom att lägga svart eller rött kort överst. == Taktik == Förhindra att motståndare plockar spelhögen. ==Början== Blanda korten och dela ut elva kort till varje spelare. Lägg resten av korten med baksidan uppåt i mitten på bordet. Låt oss kalla den för ''högen''. Ta upp ett kort från högen, lägg det bredvid högen så alla ser vad det är för kort.denna hög kallar vi för ''spelhögen''. Om det första kortet är en röd trea eller ett vilt kort låses spelhögen (markeras med att man lägger detta kort på andra ledden) och nytt kort tas från högen och läggs på spelhögen. Detta upprepas till översta kortet ej är en röd trea eller ett vilt kort. ==Speciella regler== * Röda treor används inte i spelet utan är bonuskort. plockas sådan läggs den ut och nytt kort plockas. Svarta treor får endast användas till byggen vid avslut och får aldrig plockas från spelhögen. * Vilda kort: Tvåor och Jokrar är s.k vilda kort och gäller som vad som helst. Inga byggen med bara vilda kort är tillåtna och ett bygge får ej heller innehålla fler vilda än naturliga kort. Om ett vilt kort hamnar i spelhögen läggs det på tvären och sedan är högen "låst". Låst hög får endast tas om man på hand har två kort av samma höjd som det översta. Inga vilda kort får då användas. * Öppning: För att mäla (lägga ut bygge) första gången krävs att man har öppning. Poängen som behövs för öppning ökar enligt följande: ** minuspoäng - öppning 15 poäng ** 0-1499 poäng - öppning 50 poäng ** 1500-2499 poäng - öppning 90 poäng ** 2500-5000 poäng - öppning 120 poäng Vilda kort får användas vid öppning men för spelhögen gäller som vid låst spelhög. Öppningsexempel: du har 2,5,5,5,7,8,Kn,D,D,K,E. Överst i spelhögen ligger en Dam. Maximal poäng fås genom att ta upp spelhögen med hjälp av DD och sedan lägga ut DDD2 + 555 eller DDD + 5552 = 65 poäng. Observera att spelhögens övriga kort ej får användas för att uppfylla öppningsvillkoren. ==Spelomgång== Spelare som är i tur har att välja på att antingen plocka ett kort från högen eller ta upp spelhögen. För att få ta upp spelhögen krävs att något av följande villkor uppfylls: * att man har öppnat och har minst två kort av samma värde som det översta eller om högen är låst, två kort av samma värde som det översta + ett vilt kort alt. tre kort av samma värde. * att man kommer upp i poängsumman som krävs för öppning och har två kort av samma värde som det översta. * om spelhögen är olåst. Man har sedan tidigare mält kort av samma värde som det översta men ej gjort canasta av ännu. Då man antingen har tagit ett kort från högen eller tagit spelhögen får man mäla d.v.s lägga kort till bordet. antingen nya byggen eller lägga till kort till tidigare byggen. Om något bygge kommer upp i sju kort buntar man ihop dessa och markerar med översta kortet röd eller svart canasta. Man får även lägga till kort till tidigare gjord canasta. Man avslutar sedan sin tur med att saka ett kort. Om det är handens sista kort och man uppfyller villkoren för utgång så går man ut (man får när man vill fråga medspelare om det är okej göra avslut). Upfyller man ej villkoren för att gå ut eller om man ej vill avsluta går turen vidare utan sakning. Vid avslut får man även bygga ut sista kortet och man får även bygga med svarta treor. Vid avslut räknas övriga spelares kort som minus till deras poäng. ==Poäng== Joker = 50p. Tvåa = 20p. Fyror till och med sjuor = 5p. Åttor t.o.m. Kungar = 10p. Ess = 20p. Röda treor = 100p.st om laget har mält, annars minuspoäng. 400p. extra för alla fyra. Svarta treor = 5p. Röd canasta = 500p. Svart canasta = 300p. avslut = 100p. Efter avslut räknas alla korts värden med. En canasta med sju Knektar är alltså värd 570p. 500 för canastan och 70p. för Knektarna. Lyftning av högen av motståndaren, 100 poäng extra om man får jämt ut. ==Mål== Först till 5000 vinner. [[kategori:Kortspel]] 1506 8192 2006-01-23T10:05:52Z 81.224.108.127 /* Bankens tur */ '''BlackJack''' är ett kortspel för en eller flera spelare + en som håller Banken. påminner mycket om spelet [[Tjugoett]] == Detta behövs == Kortlek(ar), på casinon används oftast sex lekar. Marker eller annat för att markera insats. == Spelets mål == Alla spelar mot banken, oberoende av varandra. Spelare får spela flera händer om han vill men det krävs en insats per hand. Målet är att dra kort som tillsammans ger poängsumman 21 eller så nära som möjligt utan att överskrida 21. En hand vars poäng överstiger 21 har spruckit, och förlorar omedelbart. Är spelarens poängsumma närmare 21 än bankens vinner spelaren lika mycket som han eller hon har satsat, utom när spelaren har Black Jack, som ger 1 1/2 gånger insatsen. "Black Jack" kallas det när man får 21 redan på de två första korten. == Kortens värde == Nummerkorten 2 - 10 har sitt vanliga värde. De klädda korten är alla värda 10. Ess är värt 1 eller 11 beroende på vad som passar spelaren bäst för tillfället. == Given == Banken ger alla spelare och sej själv ett varsitt kort med baksidan mot bordet därefter får spelarna ytterligare varsitt synligt kort. Om banken fått ett Ess har spelaren en möjlighet att försäkra sin insats. Försäkringen kostar halva insatsen och skulle sedan banken dra black jack så förlorar spelaren inga pengar denna omgång. Drar banken inte black jack så förlorar spelaren försäkringen, och sedan fortsätter spelet som vanligt. Till sist tar banken sitt andra kort mörkt d.v.s med baksidan upp. Nu kontrollerar banken samtliga händer och om någon har BlackJack betalas denne direkt varefter dessa kort slängs. == Spelet == Spelare i tur har att välja på: * ta kort (ett i taget tills han är nöjd eller har överskridigt 21) * dubbla. Om spelare i given fått mellan 7 - 11 kan han dubbla sin insats och får då endast ett kort till. * splitta. Om spelare fått två kort av samma höjd (ett par)har han rätt att dela detta och få ett nytt kort på varje mot han erlägger ytterligare en insats. Sen forsätter han spela på varje hand som om han fått dom i given. * stanna Har spelare nu överskridigt 21 tar banken in insatsen och korten slängs. Annars får korten ligga och turen går vidare till nästa hand. == Bankens tur == När alla spelare spelat alla händer är det bankens tur. Banken visar sitt dolda kort och så länge poängen underskrider 17 tar banken nytt kort. Om banken överskrider 21 vinner kvarvarande spelare. Annars jämförs bankens och spelarnas kort. Är spelarens poängsumma närmare 21 än bankens vinner spelaren lika mycket som han eller hon har satsat annars går insatsen till banken. == Övrigt == Banken blandar korten först när alla kort är användna. [[Kategori:kortspel]] 1511 9080 2006-03-28T11:09:41Z NERIUM 225 <!-- denna rad behövs för att visas rätt i annan tabell --> {| align=center width=55% | align=center style="border:1px solid #cfcfff;padding:1em;padding-top:0.5em;padding-bottom:0em;background-color:#f9f9ff;"| <!--[[Bild:P literature.png|left|]] --> '''[[Wikibooks:SAB|SAB-systemet]]'''<br> [[:Kategori:SAB: A|A]] [[:Kategori:SAB: B|B]] [[:Kategori:SAB: C|C]] [[:Kategori:SAB: D|D]] [[:Kategori:SAB: E|E]] [[:Kategori:SAB: F|F]] [[:Kategori:SAB: G|G]] [[:Kategori:SAB: H|H]] [[:Kategori:SAB: I|I]] [[:Kategori:SAB: J|J]] [[:Kategori:SAB: K|K]] [[:Kategori:SAB: L|L]] [[:Kategori:SAB: M|M]] [[:Kategori:SAB: N|N]] [[:Kategori:SAB: O|O]] [[:Kategori:SAB: P|P]] [[:Kategori:SAB: Q|Q]] [[:Kategori:SAB: R|R]] [[:Kategori:SAB: S|S]] [[:Kategori:SAB: T|T]] [[:Kategori:SAB: U|U]] [[:Kategori:SAB: V|V]] [[:Kategori:SAB: X|X]] [[:Kategori:SAB: Y|Y]] [[:Kategori:SAB: Å|Å]] [[:Kategori:SAB: Ä|Ä]] |} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 1513 11210 2006-07-06T13:42:59Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Q [[Ekonomi]] och [[näringsliv]] == *Qa - Nationalekonomi och finansväsen *Qb - Företagsekonomi *Qc - Hem och Hushåll *Qd - Lantbruk *Qe - Trädgårdsskötsel *Qf - Skogsbruk *Qg - Jakt och fiske *Qi - Handel *Qj - Post- och televäsen *Qm - Hotell och turistväsen *Qz - Särskilda företag [[Kategori:SAB|Q]] 1514 11218 2006-07-06T14:05:39Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == '''R''' [[Idrott]], [[lek]] och [[spel]] == * '''Ra''' [[Gymnastik]] ** '''Rag''' [[Motion]], [[kondition]]sträning ** '''Rah''' [[Bodybuilding]], [[styrketräning]] ** '''Rai''' [[Yoga]] ** '''Raj''' [[Akrobatik]] * '''Rb''' [[Sport]], [[skolidrott]], [[elitidrott]], [[doping]] inom idrott, mm. ** '''Rba''' Allmän idrott, fri idrott ** '''Rbb''' [[Bollsport]] *** '''Rbbaa''' [[Fotboll]] *** '''Rbbda''' [[Tennis]] ** '''Rbe''' Djursport, [[hästsport]] ** '''Rbz''' [[Biografi]]er - särskilda idrottspersoner * '''Rd''' [[Kedjebrev]], [[pyssel]], [[spel]], tidsfördriv ** '''Rda''' [[Schack]] ** '''Rdb''' [[Kortspel]] * '''Re''' [[Lotteri]], [[tippning]], [[vadhållning]] * '''Rh''' [[Scout]]rörelsen [[Kategori:SAB|R]] 1515 5778 2005-08-28T11:53:26Z Max Speed 65 {{mall:SAB}} == Kortspel == [[Kategori:SAB: R]] 1516 9045 2006-03-28T07:02:43Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Matematik == [[Kategori:SAB|T]] 1517 4421 2005-06-24T22:42:35Z Marsve 26 {{Mall:SAB}} == Matematik: allmänt == [[Kategori:SAB: T]] 1518 4422 2005-06-25T01:56:24Z Marsve 26 {{Mall:SAB}} ==P: Teknik, industri och kommunikationer == ====Pu: Datorer och databehandling==== :[[Användarguide för MediaWiki 1.3]] :[[Programmering i ANSI-C]] __NOTOC__ 1519 4423 2005-06-25T01:56:20Z Marsve 26 {{Mall:SAB}} ==Q: Ekonomi och näringsväsen == ====Qca: Mat och dryck==== :[[Kokboken]] __NOTOC__ 1520 4424 2005-06-25T01:58:52Z Marsve 26 {{Mall:SAB}} ==R: Idrott, lek och spel == ====Rdb: Kortspel==== :[[Kortspel]] __NOTOC__ 1521 4425 2005-06-25T02:01:39Z Marsve 26 {{Mall:SAB}} ==T: Matematik == ====Ta: Matematik: allmänt==== :[[Matematik A]] :[[Matematik B]] :[[Matematik C]] :[[Matematik D]] :[[Matematik E]] __NOTOC__ 1522 sysop 4927 2005-07-05T23:47:10Z Marsve 26 Nuvarande text 1523 sysop 4928 2005-07-05T23:47:31Z Marsve 26 Standardtext 1524 sysop 4929 2005-07-05T23:47:58Z Marsve 26 Namn 1525 sysop 4429 2005-06-25T11:25:46Z MediaWiki default 1526 sysop 5042 2005-07-08T18:57:19Z Marsve 26 <b>Observera: det kan dröja en stund innan de senaste redigeringarna blir synliga.</b> 1527 sysop 10824 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Databasen har automatiskt låsts tills dess att databasservrarna återfår kontakten med huvudservern. 1528 sysop 10864 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Detta är en logg över förändringar i användares rättigheter. 1529 sysop 10886 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Något med din session som inloggad är på tok. Din begärda åtgärd har avbrutits, för att förhindra att någon kapar din session. Klicka på "Tillbaka" i din webbläsare och ladda om den sida du kom ifrån. Försök sedan igen. 1530 sysop 4434 2005-06-25T11:25:46Z MediaWiki default SORBS DNSBL 1531 sysop 10905 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Din IP-adress finns med på [http://www.sorbs.net SORBS] DNSBL-lista över öppna proxyn. Du kan därför inte skapa något användarkonto. 1532 sysop 10906 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Din IP-adress finns med på [http://www.sorbs.net SORBS] DNSBL:s lista över öppna proxies. 1533 sysop 6069 2005-09-29T14:51:26Z ShineB 35 svenska Titel: 1534 sysop 6070 2005-09-29T14:52:10Z ShineB 35 svenska Användare: 1535 sysop 10923 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default (gömd SQL-förfrågan) 1536 sysop 10949 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Rå signatur, utan automatisk länk 1537 sysop 10975 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Lägg till den här sidan i din bevakningslista [alt-w] 1538 sysop 4442 2005-06-25T11:25:46Z MediaWiki default undo 1539 sysop 4443 2005-06-25T11:25:46Z MediaWiki default -{}- 1540 4444 2005-06-25T19:53:22Z Marsve 26 {{Mall:SAB}} ==F: Språkvetenskap == ====Ff: Tyska==== :[[Tyska]] ====Fj: Franska==== :[[Franska]] ====Fk: Spanska==== :[[Spanska]] ====Fye: Esperanto ==== :[[Esperanto]] __NOTOC__ 1541 8840 2006-03-26T11:10:23Z NERIUM 225 {| align=center border=1 | colspan=2 align=center | Upp: [[Kemi A]] |- | width=50% align=center | Föregående: [[Kemi A:Kolföreningar]] | width=50% align=center | Nästa: [[Redigerar Kemi A:Lösningar]] |- | colspan=2 align=center | Se även: [[Formelsamling]] |} Det finns fyra aggregationsformer och hurvida ämnen befinner sig i dessa avgörs av hur mycket energi de har upptagit (värme) och av deras grundegenskaper (atomkonfiguration). Nedan listas tillstånden från minsta energin till största. Alla ämnen är fasta intill absoluta nollpunkten. För mer information om vad denna "energi" innebär på molekylär nivå så titta på [[termodynamik]] som är grunden i all fysik. '''Fasta''' (solida): Ex. metaller: järn, koppar, guld. Atomerna "skakar" bara i materialet för att beskriva det enkelt. '''Flytande''': Ex. vatten vid rumstemperatur. Atomerna rör sig fritt i materialet men hålls ändå ihop i en samlad massa. Ibland kan atomer slinka ut från ytan på flytande ämnen, det är även känt som avdunstning. '''Gasformiga''': Ex. syre, kväve, väte. Energin har ökat tills atomerna inte kan hållas ihop och de flyktar ifrån varandra. '''Plasma''': Det fjärde aggregationstillståndet som svenska skolan helt ignorerar på kemin på gymnasienivå. Atomerna har så mycket energi att de joniseras, protonerna och elektronerna separeras och bildar en soppa av partiklar. Många ämnen kan åtrfinnas i olika "stadier" aggregationsformer". Typexempel kan vara det vanligaste ämnent i vår miljö - vatten. Kan finnas i form av fast form = Is, kan bära mer än en människas tyngd. Kan finnas i flytande form = Vätska, böljande efter omgivningens påverkan, en vindpust eller en stav som doppas i ämnet, helt enkelt vad vi tänker på när vi säger vatten. Kan finnas i gasartad form = Fuktig luft, allt mellan en kylslagen daggig morgon, till en fuktmättad sauna. 1543 4447 2005-06-27T16:52:11Z Marsve 26 upptäckte att det redan fanns en kontant tabell #REDIRECT [[Formelsamling fysik Fysikaliska konstanter]] 1544 4918 2005-07-04T05:59:25Z ShineB 35 sätter dit en stub '''Vinbergssnäcka''' Har hittat några vinbergssnäckor på min gård och är intresserad av att börja odla dem på riktigt. Den information jag hittills hittat är ganska knapphändig. Vore intressant om vi tillsammans kunde skapa en "databas" kring snäckan i fråga. ==Extern länk== *http://www.alternativ.nu/handbok/djur/snackodling.html {{stub}} 1545 11436 2006-07-20T16:41:45Z 82.182.149.179 /* Varianter */ Tillägg Las Vegas-metoden '''Harpan''' är namnet på ett flertal olika patienser av samma typ och här redovisas reglerna för den enklaste grundtypen. == Detta behövs == En kortlek utan jokrar och en tom yta motavarande ett A3 pappersark. == Spelets mål == Att bygga upp samtliga kort i nummerordning på essen. == Varianter == Man väljer om man vill gå igenom högen (de kvarvarande korten) ett i taget, en gång eller var tredje (Las Vegas-metoden), då får man vända högen och gå igenom den igen obegränsat antal gånger. Enligt vissa är kort som lagts på någon av esshögarna låsta, medan andra anser att man får plocka upp översta och använda det igen om det behövs. == Upplägg == Man börjar med att lägga en vågrätt rad med sex dolda kort och sist ett öppet kort. På denna rad lägger man nästa rad med 5 dolda och ett öppet kort så att alla dolda kort i föregående rad täcks av ett kort men det öppna kortet i föregående rad täcks ej. så fortsätter man så rad efter rad tills man till sist lägger ett öppet kort längs ner i den första kolumnen av kort. == Spelet == Genom att bygga i fallande sekvends ock varierande färg ((svart,) rött, svart, rött ,svart) på dom öppna korten eller stegrande i samma färg på Essen (Essen läggs i fyra högar ovanför alltefter dom dyker upp) frigöra och vända upp alla dolda korten. Om någon kolumn blir tom får man flytta ner kung från högen eller från bordet kung eller sekvens med kung i topp och som ej är täckt av något kort som ej ingår i sekvensen (fallande, rött, svart, rött, o.s v. eller svart, rött, svart, o.s.v. == Lets go == Efter att ha lagt ut upplägget flyttar du ner möjliga kort dit dom passar (falland höjd, varierande färg). T.ex <font color=red>&hearts;</font>Kn på &clubs;D eller sekvensen <font color=red>&hearts;</font>8, &spades;7, <font color=red>&diams;</font>6 och &clubs;5 på en svart 9:a. Man får alltså flytta hela sekvenser om dom ej är täckta av något annat kort. Kommer dolt kort fram vändes detta och får användas direkt om möjligt. När alla möjliga flyttningar gjorts börjar man gå igenom högen. Man tar korten ett och ett eller tre och tre och lägger med framsidan uppåt i en hög framför sej. Kan det översta kortet användas så frigörs underliggande kort för användning. == Till sist == Ligger samtliga kort på essen så har patiensen gått ut. == Tankevärt == Vart tar en patiens vägen när den går ut? == Spela Harpan online == * [http://gratis-spel.net/spel/harpan Harpan] [[Kategori:Patienser]] 1546 4450 2005-07-01T02:40:40Z Marsve 26 test för valet <p>Välkommen till andra styrelsevalet i Wikimediastiftelsen (Wikimedia Board of Trustees). Vi ska välja två personer att representera användarkollektivet på de olika wikimediaprojekten. De ska hjälpa till att avgöra den framtida utvecklingen för wikimediaprojekten, individuellt och som grupp, och representera <em>dina</em> intressen i styrelsen. De ska besluta om sätt att frambringa inkomster och hur framtagna medel ska användas.</p> <p>Var god läs kandidaternas deklarationer och frågesvar noggrant innan du röstar. Alla kandidaterna är respekterade användare, som ägnat mycket tid och kraft att göra projekten till en välkomnande miljö lämplig för uppsamling och fri distribution av mänsklig kunskap. Kandidaterna listas här nedan i slumpmässig ordning.</p> <p>Du kan rösta på så många kandidater som du vill. Den kandidat som får flest röster för respektive post utses till innehavare av den posten. I händelse av lika röstetal kommer en utslagsröstning att anordnas.</p> <p>För mera information, se:</p> <ul><li><a href="http://meta.wikipedia.org/wiki/Election_FAQ_2005" class="external">Election FAQ</a>(mest på engelska)</li> <li><a href="http://meta.wikipedia.org/wiki/Election_candidates_2005/Sv" class="external">Kandidater</a></li></ul> 1547 4451 2005-07-01T02:45:45Z Marsve 26 för valet Endast valadministratörer kan utföra denna operation. 1548 4452 2005-07-01T02:46:35Z Marsve 26 för valet Klicka här 1549 4453 2005-07-01T02:47:12Z Marsve 26 för valet <p>Det här är en lista över alla röster som har registrerats hittills. $1 för de krypterade uppgifterna.</p> 1550 4454 2005-07-01T02:48:27Z Marsve 26 Redigeringar 1551 4455 2005-07-01T02:48:54Z Marsve 26 Användare 1552 4456 2005-07-01T02:49:21Z Marsve 26 Tid 1553 4457 2005-07-01T02:49:51Z Marsve 26 Ingen har röstat ännu. 1554 4458 2005-07-01T02:50:19Z Marsve 26 Tyvärr har du enbart gjort $1 redigeringar före $2. Du måste ha minst $3 redigeringar för att få rösta. 1555 4459 2005-07-01T02:50:50Z Marsve 26 Du är inte inloggad. För att rösta måste du ha ett konto med minst $1 bidrag före $2. 1556 4460 2005-07-01T02:51:24Z Marsve 26 Tack för det. Din röst är registrerad. Om du så önskar, kan du notera följande detaljer. Din röst är registrerad som : <pre>$1</pre> Den är krypterad med valadministratörernas publika nyckel: <pre>$2</pre> Den resulterande krypterade versionen följer här. Den kommer att visas öppet på [[Special:Boardvote/dump]]. <pre>$3</pre> [[Special:Boardvote/entry|Tillbaka]] 1557 4461 2005-07-01T02:52:06Z Marsve 26 &nbsp; 1558 4462 2005-07-01T02:52:48Z Marsve 26 <p>Du har redan röstat. Emellertid kan du ändra din röst genom att använda nedanstående formulär. Var god markera rutorna invid de kandidater du röstar på.</p> ;[[m:Election_candidates_2005/Sv|Kandidaternas presentationer]] 1559 4463 2005-07-01T02:54:02Z Marsve 26 Val till Wikimedias styrelse (Wikimedia Board of Trustees) 1560 4464 2005-07-01T03:03:02Z Marsve 26 * [[m:Election_candidates_2005/Sv|Kandidaternas presentationer]] * [[Special:Boardvote/vote|Rösta]] * [[Special:Boardvote/list|Lista röster]] * [[Special:Boardvote/dump|Dumpa krypterad röstpost]] 1561 4465 2005-07-01T03:05:49Z Marsve 26 <a href="{{localurle:Special:Boardvote/vote}}">Styrelseval i Wikimediastiftelsen</a>: Valet pågår till och med den 12 juli kl 02:00 (CEST) 1563 4466 2005-07-01T18:24:23Z Marsve 26 '''Välkommen till Wikibooks!''' Det är bra att du experimenterar med redigeringsfunktionen i Wikibooks. Din ändring fungerade, men har nu återställts eller tagits bort. Om du vill prova mer, gör det då gärna i [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]], eftersom dina tester på andra ställen kommer att återställas. <!-- Läs gärna [[w:Wikipedia:välkommen|introduktionssidan]] om du vill veta mer om vårt projekt.-->Med vänliga hälsningar 1566 5169 2005-07-21T16:54:04Z 213.132.107.150 '''Ett-två-tre''' är den absolut enklaste av alla patienser. == Detta behövs == Kortlek inehållande 52 kort. == Tillvägagångssätt == Man håller kortleken i ena handen med kortsidan uppåt. Däreter börjar man plocka kort med andra handen, ett och ett, samtidigt som man räknar korten. När man sagt tre börjar man räkna från ett igen. Alltså så här: ett, två, tre, ett, två, tre, ett, två, tre, o.s.v.. Skulle det komma ett ess när man säger ett, en tvåa när man säger två eller en trea när man säger tre så går inte patiansen ut == Mål == Gå igenom hela kortleken utan någon gång få samma kort som talet man räknar. [[Kategori:Patienser]] 1567 5379 2005-08-07T04:21:06Z Max Speed 65 #REDIRECT [[:kategori:patienser]] 1568 12803 2006-11-09T15:00:59Z 82.209.138.122 /* Varianter */ '''Golf'''-patiensen läggs enligt följande: == Detta behövs == En kortlek (52 kort) utan jokrar. En plan yta att hålla till på, storlek "skrivbordsunderlägg". == Upplägg == Sju rader med fem öppna kort i varje. Varje rad skall delvis täcka föregående rad. resten av högen läggs med baksidan uppått framför spelaren. Färgerna är betydelselösa utan det nummerordning som gäller == Spelet == Utövaren börjar med att vända upp ett kort av dom resterande och sedan jämför man detta med bordet. Kan han med något av dom fria korten bygga vidare i sekvens uppåt eller neråt så tas det kortet upp och läggs ovanpå det kortet man byggde vidare från. Sedan är det det kortet man skall forsätta bygga upp eller ner på. När det inte finns något kort ett steg högre eller lägre att ta lägger man ett nytt kort från högen och försöker att på nytt bygga uppåt eller nedåt. == Varianter == En del golfare anser att det är stopp när man lägger kung och nytt kort dras men det finns även golfare som anser att att man får bygga vidare från kung både uppåt eller neråt. Uppåt lägger man K, E, 2, 3 det går alltså bygga runt hörnet. == Mål == Att få bort alla kort i upplägget. [[Kategori:patienser]] 1569 6097 2005-10-01T08:46:08Z ShineB 35 dubbel redirect #REDIRECT [[:kategori:Patienser]] 1570 sysop 5711 2005-08-19T23:40:43Z MediaWiki default v 1571 sysop 4474 2005-07-03T14:17:01Z MediaWiki default Added group $2 1572 sysop 5618 2005-08-18T07:26:55Z ShineB 35 namnrummet->namnrymden Alla sidor (i namnrymden $1) 1573 sysop 4931 2005-07-05T23:49:36Z Marsve 26 Alla sidor utom artiklar 1574 sysop 4932 2005-07-05T23:50:44Z Marsve 26 Alla sidor (inte i namnrymden $1) 1575 sysop 4933 2005-07-05T23:51:43Z Marsve 26 Visa sidor från och med: 1576 sysop 4934 2005-07-05T23:52:18Z Marsve 26 Denna användare är redan byråkrat 1577 sysop 4935 2005-07-05T23:53:00Z Marsve 26 Denna användare är redan en steward 1578 sysop 4936 2005-07-05T23:53:28Z Marsve 26 Denna användare är redan administratör 1579 sysop 10425 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Behörighetsfel 1580 sysop 4937 2005-07-05T23:54:52Z Marsve 26 Det du ville göra, kan bara göras av användare som blivit utsedda till "$2". Se $1 1581 sysop 10442 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default ändrad 1582 sysop 4487 2005-07-03T14:17:01Z MediaWiki default Changed group $2 1583 sysop 4939 2005-07-05T23:59:36Z Marsve 26 Bekräfta epost-adress 1584 sysop 4940 2005-07-06T00:00:49Z Marsve 26 Någon, troligen du, har från IP-adressen $1 registrerat användarkontot "$2" på {{SITENAME}} och uppgivit denna epostadress. För att bekräfta att detta konto verkligen är ditt, och för att aktivera möjligheten att skicka e-post via kontot på {{SITENAME}}, klicka på denna länk: $3 Om det '''inte''' är du som registrerat kontot, följ inte länken. Efter $4 kommer denna bekräftelsekod inte att fungera. 1585 sysop 4941 2005-07-06T00:01:21Z Marsve 26 Någonting gick fel, när din bekräftelse skulle sparas. 1586 sysop 4951 2005-07-08T16:21:48Z Marsve 26 Ogiltig bekräftelsekod. Dess giltighetstid kan ha löpt ut. 1587 sysop 4952 2005-07-08T16:22:21Z Marsve 26 Din epostadress är nu bekräftad. 1588 sysop 4953 2005-07-08T16:22:58Z Marsve 26 Skicka bekräftelsekod 1589 sysop 4954 2005-07-08T16:23:29Z Marsve 26 Bekräftelsemail kunde inte skickas. Kontrollera om adressen innehåller ogiltiga tecken. 1590 sysop 4955 2005-07-08T16:23:53Z Marsve 26 E-mail med bekräftelse skickat. 1591 sysop 4956 2005-07-08T16:24:32Z Marsve 26 Bekräftelse av epostadress på {{SITENAME}} 1592 sysop 4957 2005-07-08T16:24:54Z Marsve 26 Din epostadress har bekräftats, och du kan logga in på wikin. 1593 sysop 4958 2005-07-08T16:34:07Z Marsve 26 Innan du kan använda {{SITENAME}} [[w:Wikipedia:Skicka e-post till annan användare|funktioner för email]] måste du bekräfta din epostadress. Aktivera knappen nedan för att skicka en bekräftelsekod till din epostadress. Mailet kommer att innehålla en länk, som innehåller en kod. Genom att klicka på den länken eller kopiera den till din webbläsares fönster för webbadresser, bekräftar du att din epostadress fungerar. 1594 sysop 4959 2005-07-08T16:35:35Z Marsve 26 $1 mindre ändringar 1595 sysop 4960 2005-07-08T16:36:00Z Marsve 26 alla 1596 sysop 10456 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Skapa artikel 1597 sysop 10457 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default skapad 1598 sysop 5622 2005-08-18T07:43:09Z ShineB 35 engelska->svenska Radera och flytta 1599 sysop 5623 2005-08-18T07:44:15Z ShineB 35 eng->svenska Anledning till radering och sidflytt 1600 sysop 5624 2005-08-18T07:45:27Z ShineB 35 eng->svenska ==Radering krävs== Den titel du vill flytta artikeln till, "[[$1]]", finns redan. Vill du radera den för att möjliggöra flytt av denna sida dit? 1601 sysop 5625 2005-08-18T07:46:09Z ShineB 35 eng->sv [raderad] 1602 sysop 5627 2005-08-18T07:47:55Z ShineB 35 eng->sv Nytt filnamn 1603 sysop 10485 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Ett e-brev för bekräftelse har skickats till den e-postadress som angivits. Du måste följa instruktionerna i e-brevet för att bekräfta att kontot verkligen är ditt, innan någon annan epost kan skickas härifrån till kontot, 1604 sysop 5628 2005-08-18T07:49:22Z ShineB 35 eng->sv Redigera denna fil med hjälp av extern programvara 1605 sysop 5629 2005-08-18T07:50:05Z ShineB 35 eng->sv För mer information, se [http://meta.wikimedia.org/wiki/Help:External_editors instruktioner] på Meta. 1606 sysop 4970 2005-07-08T16:47:35Z Marsve 26 E-post 1607 sysop 4967 2005-07-08T16:45:53Z Marsve 26 Din epost-adress bekräftades på $1. 1608 sysop 4968 2005-07-08T16:46:21Z Marsve 26 Bekräfta din epostadress 1609 sysop 4969 2005-07-08T16:47:09Z Marsve 26 Din epostadress är <strong>ännu inte bekräftad.</strong> Ingen epost kommer att skickas vad gäller det följande: 1610 sysop 4971 2005-07-08T16:49:13Z Marsve 26 $WATCHINGUSERNAME, {{SITENAME}}-sidan $PAGETITLE har blivit $CHANGEDORCREATED $PAGEEDITDATE av $PAGEEDITOR; den nuvarande versionen hittar du på {{SERVER}}{{localurl:$PAGETITLE_RAWURL}}. $NEWPAGE Angiven sammanfattning av redigeringen: $PAGESUMMARY $PAGEMINOREDIT Kontakta användaren: e-post {{SERVER}}{{localurl:Special:Emailuser|target=$PAGEEDITOR_RAWURL}} wiki {{SERVER}}{{localurl:Användare:PAGEEDITOR_RAWURL}} Såvida du inte besöker sidan, kommer du inte att få flera meddelanden om ändringar av sidan. Du kan också ta bort flaggan för meddelanden om ändringar på alla sidor i din övervakningslista. Hälsningar från {{SITENAME}}s meddelandesystem ------- För att ändra inställningarna i din övervakningslista, besök {{SERVER}}{{localurl:Special:Watchlist|edit=yes}} Feedback och hjälp: {{SERVER}}{{localurl:Wikipedia:Hjälp}} 1611 sysop 4972 2005-07-08T16:50:06Z Marsve 26 På {{SERVER}}{{localurl:$PAGETITLE_RAWURL|diff=0&oldid=$OLDID}} hittar du alla förändringar sedan ditt senaste besök. 1612 sysop 4973 2005-07-08T16:50:50Z Marsve 26 {{SITENAME}} system för att få meddelanden om förändringar per epost 1613 sysop 4974 2005-07-08T16:51:32Z Marsve 26 Detta är en ny sida. 1614 sysop 4975 2005-07-08T16:52:09Z Marsve 26 Markera alla sidor som besökta 1615 sysop 4976 2005-07-08T16:53:08Z Marsve 26 {{SITENAME}}-sidan $PAGETITLE har blivit $CHANGEDORCREATED av $PAGEEDITOR 1616 sysop 4977 2005-07-08T16:54:09Z Marsve 26 sidan innehöll '$1' (den enda som skrivit var '$2') 1617 sysop 10494 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Bländare 1618 sysop 4978 2005-07-08T16:55:15Z Marsve 26 Författare 1619 sysop 4979 2005-07-08T16:55:38Z Marsve 26 Bitar per komponent 1620 sysop 10495 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Ljusstyrka 1621 sysop 10496 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default CFA-mönster 1622 sysop 10497 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Färgrymd 1623 sysop 4531 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default sRGB 1624 sysop 4532 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default FFFF.H 1625 sysop 4980 2005-07-08T16:56:25Z Marsve 26 Varje komponents betydelse 1626 sysop 4981 2005-07-08T16:56:47Z Marsve 26 finns inte 1627 sysop 4535 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Y 1628 sysop 4536 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Cb 1629 sysop 4537 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Cr 1630 sysop 4538 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default R 1631 sysop 4539 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default G 1632 sysop 4540 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default B 1633 sysop 10498 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Bildkomprimeringsläge 1634 sysop 10499 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Komprimeringsalgoritm 1635 sysop 10500 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Inte komprimerad 1636 sysop 4544 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default JPEG 1637 sysop 4982 2005-07-08T16:57:30Z Marsve 26 Kontrast 1638 sysop 4546 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Normal 1639 sysop 4983 2005-07-08T16:57:55Z Marsve 26 Mjuk 1640 sysop 4984 2005-07-08T16:58:09Z Marsve 26 Hård 1641 sysop 4986 2005-07-08T16:59:48Z Marsve 26 Upphovsrättsägaren 1642 sysop 10501 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Anpassad bildbehandling 1643 sysop 10502 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Normal 1644 sysop 10503 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Anpassad 1645 sysop 10504 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Ändringstidpunkt 1646 sysop 4987 2005-07-08T17:00:35Z Marsve 26 Datum och tidpunkt för digitalisering 1647 sysop 10505 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Exponeringstidpunkt 1648 sysop 10506 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Beskrivning av apparatens inställning 1649 sysop 10507 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Digitalt zoomomfång 1650 sysop 4988 2005-07-08T17:02:29Z Marsve 26 Exif-version 1651 sysop 10508 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Exponeringsbias 1652 sysop 10509 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Exponeringsindex 1653 sysop 10510 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Exponeringsläge 1654 sysop 10511 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Automatisk exponering 1655 sysop 4989 2005-07-08T17:03:04Z Marsve 26 Manuell exponering 1656 sysop 10512 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Automatisk alternativexponering 1657 sysop 10513 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Exponeringsprogram 1658 sysop 4990 2005-07-08T17:03:29Z Marsve 26 Inte definierad 1659 sysop 10514 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Manuell inställning 1660 sysop 10515 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Normalprogram 1661 sysop 10516 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Prioritet för bländare 1662 sysop 10517 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Prioritet för slutare 1663 sysop 10518 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Konstnärligt program (prioriterar skärpedjup) 1664 sysop 10519 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Rörelseprogram (prioriterar kortare slutartid) 1665 sysop 10520 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Porträttläge (för närbilder med bakgrunden ofokuserad) 1666 sysop 10521 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Landskapsläge (för foton av landskap med bakgrunden i fokus) 1667 sysop 10522 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Exponeringstid 1668 sysop 10524 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Filkälla 1669 sysop 4577 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default DSC 1670 sysop 10525 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Blixt 1671 sysop 10526 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Blixteffekt 1672 sysop 10527 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Flashpix-version som stöds 1673 sysop 10528 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default F-nummer 1674 sysop 10529 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Linsens brännvidd 1675 sysop 10530 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Brännvidd på 35 mm film 1676 sysop 10531 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Enhet för upplösning i fokalplan 1677 sysop 10533 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Upplösning i fokalplan x 1678 sysop 10534 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Upplösning i fokalplan y 1679 sysop 10535 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Bildförstärkning 1680 sysop 10536 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Ingen 1681 sysop 10537 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Ökning av lågnivåförstärkning 1682 sysop 10538 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Ökning av högnivåförstärkning 1683 sysop 10539 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Sänkning av lågnivåförstärkning 1684 sysop 10540 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Sänkning av högnivåförstärkning 1685 sysop 10541 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Höjd 1686 sysop 10542 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Referenshöjd 1687 sysop 4595 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Name of GPS area 1688 sysop 10543 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default GPS-datum 1689 sysop 10544 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Riktning mot målet 1690 sysop 4598 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Reference for bearing of destination 1691 sysop 10545 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Avstånd till målet 1692 sysop 10546 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Referenspunkt för avstånd till målet 1693 sysop 10547 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Målets latitud 1694 sysop 10548 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Referenspunkt för målets latitud 1695 sysop 10549 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Målets longitud 1696 sysop 10550 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Referenspunkt för målets longitud 1697 sysop 4605 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default GPS differential correction 1698 sysop 10551 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Magnetisk bäring 1699 sysop 10552 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Sann bäring 1700 sysop 10553 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Mätnoggrannhet 1701 sysop 4609 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Direction of image 1702 sysop 4610 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Reference for direction of image 1703 sysop 10554 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Latitud 1704 sysop 10555 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Nordlig latitud 1705 sysop 10556 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Sydlig latitud 1706 sysop 10557 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Nordlig eller sydlig latitud 1707 sysop 10558 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Longitud 1708 sysop 10559 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Östlig longitud 1709 sysop 10560 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Västlig longitud 1710 sysop 10561 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Östlig eller västlig longitud 1711 sysop 4619 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Geodetic survey data used 1712 sysop 10562 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Mätmetod 1713 sysop 10563 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Tvådimensionell mätning 1714 sysop 10564 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Tredimensionell mätning 1715 sysop 4623 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Name of GPS processing method 1716 sysop 4624 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Satellites used for measurement 1717 sysop 10565 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default GPS-mottagarens hastighet 1718 sysop 10566 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Kilometer i timmen 1719 sysop 10567 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Miles i timmen 1720 sysop 10568 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Knop 1721 sysop 10569 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Hastighetsenhet 1722 sysop 12236 2006-08-31T19:25:24Z MediaWiki default Mottagarstatus 1723 sysop 10571 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Mätning pågår 1724 sysop 4632 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Measurement interoperability 1725 sysop 10572 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default GPS-tid (atomur) 1726 sysop 10573 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Rörelsens riktning 1727 sysop 10574 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Referenspunkt för rörelsens riktning 1728 sysop 4636 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default GPS tag version 1729 sysop 10575 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Bildtitel 1730 sysop 10576 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Höjd 1731 sysop 10577 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Unikt bild-ID 1732 sysop 10578 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Bredd 1733 sysop 4641 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default ISO speed rating 1734 sysop 4642 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Offset to JPEG SOI 1735 sysop 10579 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Antal bytes JPEG-data 1736 sysop 10580 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Ljuskälla 1737 sysop 10581 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Okänd 1738 sysop 10582 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Dagsljus 1739 sysop 10583 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Molnigt 1740 sysop 10584 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Skugga 1741 sysop 4649 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Daylight fluorescent (D 5700 – 7100K) 1742 sysop 4650 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Day white fluorescent (N 4600 – 5400K) 1743 sysop 4651 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Cool white fluorescent (W 3900 – 4500K) 1744 sysop 4652 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default White fluorescent (WW 3200 – 3700K) 1745 sysop 4653 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Standard light A 1746 sysop 4654 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Standard light B 1747 sysop 4655 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Standard light C 1748 sysop 4656 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Fluorescent 1749 sysop 4657 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default D55 1750 sysop 4658 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default D65 1751 sysop 4659 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default D75 1752 sysop 4660 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default D50 1753 sysop 4661 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default ISO studio tungsten 1754 sysop 10585 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Annan ljuskälla 1755 sysop 10586 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Glödlampa 1756 sysop 10587 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Blixt 1757 sysop 4665 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Fine weather 1758 sysop 10588 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Kameratillverkare 1759 sysop 12237 2006-08-31T19:25:24Z MediaWiki default $1 1760 sysop 10590 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Tillverkarkommentarer 1761 sysop 4669 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Maximum land aperture 1762 sysop 4670 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Metering mode 1763 sysop 10591 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Okänd 1764 sysop 10592 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Medelvärde 1765 sysop 10593 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Centrumviktat medelvärde 1766 sysop 10594 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Annan 1767 sysop 4675 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Spot 1768 sysop 4676 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default MultiSpot 1769 sysop 4677 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Pattern 1770 sysop 4678 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Partial 1771 sysop 10595 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Kameramodell 1772 sysop 12238 2006-08-31T19:25:24Z MediaWiki default $1 1773 sysop 4681 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Optoelectronic conversion factor 1774 sysop 10597 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Position 1775 sysop 4683 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Normal 1776 sysop 10598 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Spegelvänd horisontellt 1777 sysop 10599 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Roterad 180° 1778 sysop 10600 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Spegelvänd vertikalt 1779 sysop 10601 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Roterad 90° moturs och spegelvänd vertikalt 1780 sysop 10602 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Roterad 90° medurs 1781 sysop 10603 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Roterad 90° medurs och spegelvänd vertikalt 1782 sysop 10604 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Roterad 90° moturs 1783 sysop 10605 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Pixelsammansättning 1784 sysop 4692 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default RGB 1785 sysop 4693 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default YCbCr 1786 sysop 10606 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Giltig bildhöjd 1787 sysop 10607 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Giltig bildbredd 1788 sysop 4696 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Data arrangement 1789 sysop 4697 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default chunky format 1790 sysop 4698 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default planar format 1791 sysop 12239 2006-08-31T19:25:24Z MediaWiki default Primärfärgernas renhet 1792 sysop 4700 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Pair of black and white reference values 1793 sysop 10608 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Relaterad ljudfil 1794 sysop 4702 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Unit of X and Y resolution 1795 sysop 4703 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default inches 1796 sysop 4704 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default centimetres 1797 sysop 4705 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Number of rows per strip 1798 sysop 12240 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Antal komponenter 1799 sysop 10609 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Mättnad 1800 sysop 4708 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Normal 1801 sysop 10610 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Låg mättnadsgrad 1802 sysop 10611 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Hög mättnadsgrad 1803 sysop 10612 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Motivprogram 1804 sysop 4712 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Standard 1805 sysop 10613 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Landskap 1806 sysop 10614 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Porträtt 1807 sysop 10615 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Nattfotografering 1808 sysop 4716 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Scene type 1809 sysop 4717 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default A directly photographed image 1810 sysop 10616 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Avkänning 1811 sysop 10617 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Ej angivet 1812 sysop 4720 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default One-chip color area sensor 1813 sysop 4721 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Two-chip color area sensor 1814 sysop 4722 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Three-chip color area sensor 1815 sysop 4723 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Color sequential area sensor 1816 sysop 4724 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Trilinear sensor 1817 sysop 4725 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Color sequential linear sensor 1818 sysop 10618 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Skärpa 1819 sysop 4727 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Normal 1820 sysop 4728 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Soft 1821 sysop 4729 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Hard 1822 sysop 10619 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Slutarhastighet 1823 sysop 10620 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Använd mjukvara 1824 sysop 4732 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default $1 1825 sysop 4733 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Spatial frequency response 1826 sysop 4734 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Spectral sensitivity 1827 sysop 4735 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Bytes per compressed strip 1828 sysop 4736 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Image data location 1829 sysop 4737 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Subject area 1830 sysop 12241 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Avstånd till motivet 1831 sysop 4739 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Subject distance range 1832 sysop 10623 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Okänd 1833 sysop 4741 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Macro 1834 sysop 10624 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Närbild 1835 sysop 10625 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Avståndsbild 1836 sysop 12242 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Motivets läge 1837 sysop 4745 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default DateTime subseconds 1838 sysop 4746 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default DateTimeDigitized subseconds 1839 sysop 4747 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default DateTimeOriginal subseconds 1840 sysop 12243 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Överföringsfunktion 1841 sysop 10626 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Kommentarer 1842 sysop 10627 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Vitbalans 1843 sysop 10628 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Automatisk vitbalans 1844 sysop 10629 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Manuell vitbalans 1845 sysop 12244 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default VItpunktens renhet 1846 sysop 10630 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Upplösning i horisontalplan 1847 sysop 4755 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Color space transformation matrix coefficients 1848 sysop 4756 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Y and C positioning 1849 sysop 4757 2005-07-03T14:17:02Z MediaWiki default Subsampling ratio of Y to C 1850 sysop 10631 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Upplösning i vertikalplan 1851 sysop 12248 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Antingen inträffade autentiseringsproblem med en extern databas, eller så får du inte uppdatera ditt externa konto. 1852 sysop 10642 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default $1KB, MIME-typ: <code>$2</code> 1853 sysop 4993 2005-07-08T17:16:39Z Marsve 26 Filer 1854 sysop 4997 2005-07-08T17:18:46Z Marsve 26 Betrodda användare som kan stänga av andra användare och radera artiklar 1855 sysop 4998 2005-07-08T17:19:20Z Marsve 26 Administratör 1856 sysop 4999 2005-07-08T17:19:48Z Marsve 26 Anonyma användare 1857 sysop 4767 2005-07-03T14:17:03Z MediaWiki default Anonymous 1858 sysop 5000 2005-07-08T17:51:09Z Marsve 26 Byråkraterna tillsätter administratörer 1859 sysop 5001 2005-07-08T17:51:45Z Marsve 26 Byråkrat 1860 sysop 5002 2005-07-08T17:52:14Z Marsve 26 Vanliga inloggade användare 1861 sysop 5003 2005-07-08T17:52:35Z Marsve 26 Användare 1862 sysop 5004 2005-07-08T17:52:59Z Marsve 26 Fullständig tillgång 1863 sysop 4773 2005-07-03T14:17:03Z MediaWiki default Steward 1864 sysop 4774 2005-07-03T14:17:03Z MediaWiki default grouprights level 1865 sysop 5005 2005-07-08T17:54:05Z Marsve 26 Användargrupper 1866 sysop 5006 2005-07-08T17:54:44Z Marsve 26 Lägg till grupp 1867 sysop 5007 2005-07-08T17:55:41Z Marsve 26 Det finns redan en grupp med det namnet 1868 sysop 5008 2005-07-08T17:56:11Z Marsve 26 Redigera grupp 1869 sysop 5009 2005-07-08T17:57:45Z Marsve 26 Beskrivning av gruppen (max 255 tecken):<br /> 1870 sysop 5010 2005-07-08T17:58:17Z Marsve 26 Gruppens namn: 1871 sysop 4781 2005-07-03T14:17:03Z MediaWiki default If the name or description starts with a colon, the remainder will be treated as a message name, and hence the text will be localised using the MediaWiki namespace 1872 sysop 5011 2005-07-08T17:59:20Z Marsve 26 Grupper som redan finns 1873 sysop 5012 2005-07-08T18:00:12Z Marsve 26 Grupper som redan finns: 1874 sysop 5013 2005-07-08T18:00:35Z Marsve 26 Hantera gruppers rättigheter 1875 sysop 5014 2005-07-08T18:00:59Z Marsve 26 Ange ett giltigt namn till gruppen 1876 sysop 5015 2005-07-08T18:01:28Z Marsve 26 ID || Namn || Beskrivning || Rättigheter 1877 sysop 5017 2005-07-08T18:02:30Z Marsve 26 Första 1878 sysop 5018 2005-07-08T18:02:49Z Marsve 26 Sista 1879 sysop 5022 2005-07-08T18:04:54Z Marsve 26 alla 1880 sysop 5023 2005-07-08T18:05:48Z Marsve 26 Den titel du vill flytta sidan till, har en sådan utformning att den ingår i en särskild namnrymd. Det går inte att flytta sidor till den namnrymden. 1881 sysop 10686 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Transwiki-import 1882 sysop 5026 2005-07-08T18:07:34Z Marsve 26 Inga källor för transwiki-import har angivits, och direkt uppladdning av historik har stängts av. 1883 sysop 5033 2005-07-08T18:45:04Z Marsve 26 Den epost-adressen kan inte godtas. Formatet verkar vara felaktigt. Skriv in en väl formaterad adress, eller lämna det fältet tomt. 1884 sysop 5034 2005-07-08T18:45:32Z Marsve 26 Sök i alla namnrymder utom den angivna 1885 sysop 5036 2005-07-08T18:46:35Z Marsve 26 IP-adress eller användarnamn 1886 sysop 10696 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default 2 timmar:2 hours,1 dag:1 day,3 dagar:3 days,1 vecka:1 week,2 veckor:2 weeks,1 månad:1 month,3 månader:3 months,6 månader:6 months,1 år:1 year,oändlig:infinite 1887 sysop 5039 2005-07-08T18:54:52Z Marsve 26 Annan tidsperiod 1888 sysop 5040 2005-07-08T18:55:36Z Marsve 26 annan tidsperiod 1889 sysop 5059 2005-07-08T19:26:17Z Marsve 26 '''Varning:''': Denna fil kan innehålla programkod som, om den körs, kan skada din dator. 1890 sysop 4804 2005-07-03T14:17:03Z MediaWiki default Metadata 1891 sysop 4805 2005-07-03T14:17:03Z MediaWiki default Wikipedia:Metadata 1892 sysop 5652 2005-08-18T08:24:25Z ShineB 35 eng->sv Sidflyttningar 1893 sysop 5653 2005-08-18T08:25:01Z ShineB 35 eng->sv Listan nedan visar sidor som flyttats. 1894 sysop 5060 2005-07-08T19:27:41Z Marsve 26 Anledning 1895 sysop 5061 2005-07-08T19:28:36Z Marsve 26 Namnrymd: 1896 sysop 5066 2005-07-08T19:32:09Z Marsve 26 <strong>Då ingen epostadress uppgivits,</strong> kommer följande funktioner inte att fungera. 1897 sysop 5068 2005-07-08T19:34:14Z Marsve 26 Det finns ingen fil med detta nam. Du kan [$1 ladda upp] den. 1898 sysop 4813 2005-07-03T14:17:03Z MediaWiki default [$1] 1899 sysop 10778 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default [$1 användare bevakar] 1900 sysop 5078 2005-07-08T19:41:07Z Marsve 26 Ditt lösenord är för kort. Det måste innehålla minst $1 tecken. 1901 sysop 5079 2005-07-08T19:42:00Z Marsve 26 ² Email (valfritt): Gör det möjligt för andra användare att kontakta dig, utan att du behöver avslöja din identitet och/eller epostadress. 1902 sysop 5080 2005-07-08T19:42:33Z Marsve 26 Om du slagit på funktionen för att få meddelanden om uppdateringar i mail, kommer denna adress att användas även för det. 1903 sysop 5081 2005-07-08T19:42:59Z Marsve 26 ¹ Riktigt namn (valfritt): Om du väljer att ange ditt riktiga namn, kommer det att användas för att tillskriva dig ditt arbete. 1904 sysop 5082 2005-07-08T19:43:40Z Marsve 26 Skriv ut 1905 sysop 5688 2005-08-18T09:06:46Z ShineB 35 eng->sv alla 1906 sysop 4826 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Renamed group $2 to $3 1907 sysop 10835 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Specialsidor med begränsad åtkomst 1908 sysop 10858 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default flytta tillbaka 1909 sysop 4829 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default [Interwiki transcluding is disabled] 1910 sysop 12323 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default [Beklagar, hämtning av mall för $1 misslyckades] 1911 sysop 12324 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default [Beklagar, URL:en är för lång] 1912 sysop 10875 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Fulltextsökning 1913 sysop 10881 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ursprungstitel och destinationstitel är identiska. Sidan kan inte flyttas till sig självt. 1914 sysop 10890 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Gör till steward 1915 sysop 10892 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Vänligen se $1 för mer information. 1916 sysop 5085 2005-07-08T21:28:31Z Marsve 26 Visa ändringar 1917 sysop 6764 2005-12-02T04:19:47Z MediaWiki default * navigation ** mainpage|mainpage ** portal-url|portal ** currentevents-url|currentevents ** recentchanges-url|recentchanges ** randompage-url|randompage ** helppage|help ** sitesupport-url|sitesupport 1918 sysop 10907 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ursprungsfilens namn 1919 sysop 12346 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Storlek på minibild: 1920 sysop 10942 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Skicka mig e-post även för små redigeringar 1921 sysop 10943 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa min e-postaddress i e-post om uppdateringar 1922 sysop 10944 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Skicka e-post till mig när något händer på min diskussionssida 1923 sysop 10945 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Skicka e-post till mig när någon övervakad sida ändras 1924 sysop 10947 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Använd externt diff-verktyg 1925 sysop 10948 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Använd extern editor automatiskt 1926 sysop 10960 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa antalet betraktande användare 1927 sysop 12697 2006-10-25T20:27:27Z MediaWiki default 367 Visa vilka förändringar du har gjort av texten. [alt-v] 1928 sysop 10979 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Försök hitta exakt matchning 1929 sysop 4851 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Undelete one edit 1930 sysop 11023 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Webbservern kan inte skriva till uppladdningskatalogen ($1). 1931 sysop 4855 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default [$1 Upload a new version of this file] 1932 sysop 11031 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Denna fil innehåller HTML eller script, som webbläsare kan komma att tolka felaktigt. 1933 sysop 11033 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Filen innehåller virus! Detaljer: $1 1934 sysop 11043 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Användarrättigheter 1935 sysop 11044 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Redigera användargrupper 1936 sysop 11045 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Tillgängliga grupper: 1937 sysop 11046 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Markera de grupper, som du vill lägga till eller ta bort användare i. De grupper som du inte markerar, kommer inte att förändras. Du kan avmarkera en grupp med CTRL + vänsterklick. 1938 sysop 11047 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Medlem i: 1939 sysop 11048 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Gruppmedlemsskapet ändrades från $1 to $2 1940 sysop 11049 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Hantera användargrupper 1941 sysop 11050 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Skriv in ett användarnamn: 1942 sysop 4867 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Add 1943 sysop 4869 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Delete 1944 sysop 4870 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default _User \ ^Topic 1945 sysop 4871 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default User $1 1946 sysop 4873 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Check this box if you really mean it! 1947 sysop 4874 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default <th>#</th><th>Topic</th><th>Range</th><th>Action</th> 1948 sysop 4875 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default My validation overview 1949 sysop 4876 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default No 1950 sysop 4877 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default $1 of $2 1951 sysop 4878 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Revisions for $1 1952 sysop 4879 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default See the validation statistics for "$1" <a href="$2">here</a> 1953 sysop 4880 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Revision 1954 sysop 4881 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Your ratings have been stored! 1955 sysop 4882 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Revision #$1 1956 sysop 4883 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Revision of $1 1957 sysop 4884 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default details 1958 sysop 4885 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Show my validations 1959 sysop 4886 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Time 1960 sysop 4887 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Project:Validation topics 1961 sysop 4888 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Validation overview of user $1 1962 sysop 4889 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Validation of "$1" 1963 sysop 4891 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Change this text <a href="{{SERVER}}{{localurl:MediaWiki:Val_votepage_intro}}">here</a>! 1964 sysop 4892 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default <b>Never, <i>ever</i>, change something here without <i>explicit</i> community consensus!</b> 1965 sysop 4893 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default Yes 1966 sysop 4894 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default is 1967 sysop 4895 2005-07-03T14:17:04Z MediaWiki default iz 1968 sysop 11052 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Version $1 av MediaWiki krävs 1969 sysop 12366 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default För att kunna använda den här sidan, behövs version $1 av MediaWiki. Se [[Special:Version]]. 1970 sysop 11058 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Visningar 1971 sysop 11065 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default alla 1972 sysop 11066 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default alla 1973 sysop 11085 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default * Bekräftelse per e-post är aktiverad. 1974 sysop 11086 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default * Sidor som ändrats sedan ditt senaste besök visas i '''fet stil.''' 1975 sysop 4904 2005-07-03T14:17:05Z MediaWiki default Hide 1976 sysop 11088 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default $1 mina redigeringar 1977 sysop 4906 2005-07-03T14:17:05Z MediaWiki default Show 1978 sysop 11094 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Din domän 1979 5899 2005-09-02T19:54:18Z Max Speed 65 {| cellspacing=3 |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| &spades; <font color=red>&hearts;</font> &clubs; <font color=red>&diams;</font> '''Patiens''': Kortspelsliknande aktivitet för en eller, mindre vanligt, flera personer där tanken är att man ska arrangera korten enligt vissa villkor men bara med användande av för patiensen fastställda metoder.&spades; <font color=red>&hearts;</font> &clubs; <font color=red>&diams;</font> [[kategori:Kortspel]] 1981 12613 2006-10-19T09:18:38Z 217.21.232.179 '''Yatzy''' är ett tärningsspel för en eller flera spelare där det gäller att samla poäng genom att med fem tärningar och tre kast per omgång försöka få in kombinationer enligt följande tabell: [[Bild:Yatzy-protokoll.png|frame|right|Yatzy-protokoll. En till sex spelare]] {| border="1" |'''Villkor''' || '''Max''' || '''kommentar''' |---- |Ettor || 5 || Så många som möjligt |---- |tvåor || 10 || Så många som möjligt |---- |treor || 15 || Så många som möjligt |---- |fyror || 20 || Så många som möjligt |---- |femmor|| 25 || Så många som möjligt |---- |sexor || 30 || Så många som möjligt |---- |summa:|| 105 || totalsumma ettor till sexor |---- |bonus:|| 50 || 50 om summan >= 63 | snitt med tre av varje |---- |1 par || 12 || Så högt som möjligt |---- |2 par || 22 || Så högt som möjligt |---- |triss || 18|| Så högt som möjligt |---- |fyrtal || 24 || Så högt som möjligt |---- |L.stege|| 15 || ett till fem |---- |S.stege || 20 || två till sex |---- |kåk || 28 || tre av en sort, två av en annan |---- |chans || 30 || Så högt som möjligt |---- |Yatzy || 50 || fem lika |---- |summa|| 374 || totalt |---- |} * bonus - Bonus på 50 poäng utdelas till de spelare som fått minst 63 poäng sammanlagt på ettor till sexor. Det motsvarar ''tre'' av varje på den övre delen. * två par - Ett resultat som kan klassificeras som ett fyrtal godkänns inte som ett två par. * liten stege - En ''etta'', en ''tvåa'', en ''trea'', en ''fyra'' och en ''femma''. * stor stege - En ''tvåa'', en ''trea'', en ''fyra'', en ''femma'', och en ''sexa''. * kåk - Tre av en sort och två av en annan. En resultat som kan klassificeras som en Yatzy godkänns inte som en kåk. * chans - Summan av resultatet. * Yatzy - Femtal. * summa === Stryka === Om en spelare får ett resultat som inte kan placeras, och spelaren redan använt Chans (eller inte vill använda Chans i detta slag), får spelaren välja att ''stryka'' någon av de återstående rutorna. Detta markeras lämpligen med ett "/" i den rutan. == Variationer == === Rak Yatzy === I ''rak Yatzy'' avverkas tabellen uppifrån och ner. Bonus utdelas till de som slagit minst ''två'' av varje på den övre delen. === MaxiYatzy === I ''MaxiYatzy'' använder man sex tärningar. Följande poster tillkommer då i protokollet: *Tre par (xx+yy+zz) *Två trissar (xxx+yyy) *Femtal (xxxxx) *Full stege. Stege ett till sex. ger 21 poäng *Hus (xxxxyy) *MaxiYatzy (xxxxxx) ger 100 poäng För att få bonus på övre delen krävs 4 st. av vardera (84poäng). Bonusen ger här 100 poäng. I MaxiYatzy får man spara slag om man är nöjd innan man slagit tredje slaget. Om du börjar med att slå 114456 t.ex.. I det här läget kan det vara klokt att sätta upp 2 poäng på ettorna och spara två slag, det kan ju vara mycket lönsammare att använda dom två slagen när man sparar på femmor eller sexor exempelvis. Man får inte stryka och spara slag men man måste inte använda tidigare sparade slag för att få stryka. Sparade slag markeras genom att man plockar upp en tändsticka t.ex. för varje sparat slag. [[Kategori:tärningsspel]] 1983 6201 2005-10-08T07:41:23Z Max Speed 65 [[Image:Wuerfel3.jpg|thumb|tärningar]] Huvudartikel [[tärningsspel]]. ''"A'lea jacta est" - tärningen är kastad'' :::[[w:Julius Caesar|Julius Caesar]] - 49 f.kr ''"Gud kastar inte tärning"'' :::[[w:Albert Einstein|Albert Einstein]] - 19?? [[Kategori:Spel]] 1984 9889 2006-05-06T18:44:28Z 81.225.197.121 /* Poängberäkning */ '''Mex''' är ett tärningspel för två till hur många som helst spelare. == Det här behöver du == Två tärningar till spelet plus en tärning per spelare för poängmarkering. Man kan även räkna poäng på papper eller använda stickor. == Poängberäkning == *1+3,1+4,1+5,1+6,2+3,2+4,2+5,2+6,3+4,3+5,3+6,4+5,4+6 och 5+6 räknas med högsta siffran som tiotalssiffra och lägsta som entalssiffra. T.ex. 5+3 ger 53, 2+6 ger 62,3+1 ger 31 och är det lägsta man kan få. *1+1,2+2,3+3,4+4,5+5 och 6+6 är par alla par är högre än 65. 1+1 är lägsta paret och 6+6 är högsta paret. *2+1 MEX!!! Det högsta av dom alla. Så hög att förlustpoängen den omgången dubbleras. får flera spelare Mex dubblas förlustpoängen varje gång. == Spelets början == Alla spelare slår ett slag med sin och den som får högst börjar, omslag vid lika. När det bestämts vem som börjar lägger alla sin poängräkningstärning framför sig med ettan uppåt. == Spelet == Första spelaren slår med bägge tärningarna för att få så hög poäng som möjligt och får efter varje slag avgöra om han är nöjd eller vill slå om. Man får max slå tre gånger per omgång. Om han stannar med exempelvis 3+3 Efter 2 slag så har övriga spelare också två slag vardera på sig att få så högt som möjligt. om spelare nummer två slår 6+4, 64 men inte är nöjd och slår om och får 2+3, 32 så är det 32 som gäller. Den spelare som slog lägst när alla spelare är klara vrider sin poängräkningstärning 1 poäng förutom om en eller fler spelare slagit MEX Då vrids den 2, 4 eller 8 o.s.v.. om två hamnar på lika lägstapoäng görs omslag med en tärning till omgångsförlorare är utsedd. förloraren startar nästa omgång. Spelare kan om han vill efter sina slag avbryta pågående omgång, markera förlustpoängen och starta en ny omgång. == Spelets mål == Då man vridit sin poängräkningstärning upp till sex och ner till ett igen så blir man utslagen om man förlorar en till gång spelet fortsätter tills dess att endast en spelare återstår: MEXKUNGEN. [[kategori:Tärningsspel]] 1985 9887 2006-05-06T15:55:12Z 61.68.177.144 resizing [[Image:Two red dice 01.svg|400px|right|frame|tärningar]] Med '''tärningsspel''' avses spel där endast tärningar används. Spel där tärningarna styr pjäsers flyttningar räknas som [[sällskapsspel]]. === Några tärningsspel === *[[Craps]] *[[Etthundra (tärningsspel)]] *[[Femtusen (tärningsspel)]] *[[Mex (tärningsspel)]] *[[Perudo]] *[[Yatzy]] {{stub}} [[Kategori:tärningsspel]] 1986 12940 2006-12-04T10:25:34Z 217.21.233.2 /* Variant */ '''Femtusen''' är ett tärningsspel där det gäller att samla poäng. == Detta behövs == Sex st. tärningar plus papper & penna för poängberäkningen. == Spelet == Den som börjar slår alla sex tärningarna och får sedan spara på ettor, femmor och tretal. Poängberäkning enligt följande: *Etta = 100 poäng. *Femma = 50 poäng. *Tretal i ettor = 1000. *Tretal i tvåor - sexor = 200 - 600 poäng. *Om man med alla sex tärningarna slår tretal + tretal, tre par eller stege 1-6 får man 1500 poäng. Man måste spara på någonting efter varje slag. Exempel: slag med alla tärningar, 1, 3, 3, 3, 4, 6. Här kan man spara antingen ettan, tretalet eller både ettan och tretalet och man får sen avgöra om man vill forsätta slå med övriga tärningar eller stanna och skriva poängen till protokollet. Om man sparar både ettan och tretalet och slår om med två tärningar och får 1, 5 så har man 100+300+100+50=550 poäng och får slå med alla sex tärningarna igen. Får man däremot varken etta eller femma nollställs poängen för den omgången. Stannar man så är det näste spelares tur. == Spelets mål == Uppnå 5000 poäng. == Variant == Man får ej stanna förrän man fått ihop 1000 poäng under den omgången. [[Kategori:tärningsspel]] Variant2: Fyrtal ger dubbla tretalspoängen, tex fyrtal i 3:or ger 2x300=600 p, osv. 1987 5109 2005-07-14T00:18:26Z 213.112.183.106 '''Etthundra''' är kanske det mest okomplicerade tärningspelet av dom alla. == Detta behövs == En tärning, papper och penna == Spelet == Etthundra går ut på att samla poäng genom att slå med tärningen. Tvåa till sexa ger två till sex poäng. Etta - förlust av omgångens poäng och turen går vidare till nästa spelare. Det gäller alltså att slå så många gånger man vågar och samla poäng men man måste stanna innan man får en etta för att få protokollföra poängen. == Vinnare == Vinner gör den som först når 100 poäng. [[kategori:tärningsspel]] 1988 6192 2005-10-06T17:45:39Z 81.232.14.29 Fixade grammatik '''Hej Knekt''' är ett kortspel om pengar för 3 till 6 personer. == Detta behöver man == En kortlek utan jokrar. Pengar. == Spelets idé == Man skall bygga uppåt på respektive tvåa till Ess och på det viset bli av med handens kort. == Innan korten delas ut == satsar man. Man lägger t.ex. en varsin krona i fem högar. En för varje färg och en till potten. Pengarna för färgerna får man när man lägger ut knekt i färgen. Potten delas ut om någon lyckas avsluta med hjärter knekt. Nya insatser görs mellan varje giv i samtliga fem högar == Given == Alla korten delas ut. Spelare som fått &clubs;2 börjar med att lägga ut den sen går turen vidare. == Spelet == Spelare nummer två har nu att välja på att lägga klöver tre eller någon tvåa, kan han inte säger han pass och turen går vidare. Endast ett kort får läggas ut när spelare är i tur utom när man vänder bort färg med ess vilket genererar ett extralägg (frivilligt) eller då spelare är i tur och kan lägga ut samtliga handens kort och avsluta given så får spelaren göra det. Lyckas man lägga knekt så får man in insatserna för den färgen. om given avslutas och man i någon färg ej kommit till knekt än så låter man insatserna ligga kvar på färgen + att man satsar igen. == Taktik == Har man flera kort att välja på så kan man styra spelet lite grann genom att hålla inne kort i färg där man inte har något högt kort själv. I färger där man sitter med höga kort däremot är det ju bra om det byggs tidigt på. Kom ihåg bara att kan man lägga något kort så måste man göra det. Man får inte "tjuvpassa". Lycka till! [[Kategori:kortspel]] 1989 10193 2006-06-11T22:03:21Z Johan.holmberg@home.se 272 -interwiki, länkade till fel böcker <small>Tjeckien</small> <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <center>[[Bild:Flag of the Czech Republic.svg|175px]]</center><br> ''<big><big><big>Tjeckiska ~ Svenska</big></big></big><br>'' ''<big>Lär dig tjeckiska språket!</big><p>'' <big>[[Tjeckiska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Tjeckiska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Tjeckiska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Tjeckiska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Tjeckiska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Tjeckiska: Ordförråd|Ordförråd]]</big> </TD> <TD> </TABLE> {{Språk}} [[Kategori:Språk]] 1990 5119 2005-07-16T10:07:24Z 81.230.24.230 == Vítejte! == Välkommen! 1991 8846 2006-03-26T12:07:13Z NERIUM 225 == Výslovnost == Uttal <table> <tr><td>A</td><td>kort a, som i '''a'''tt</td></tr> <tr><td>Á</td><td>långt a</td></tr> <tr><td>B</td><td>som i '''b'''ra</td></tr> <tr><td>C</td><td>[ts] som i e'''ts'''a</td></tr> <tr><td>Č</td><td>som i la'''ttjo'''</td></tr> <tr><td>D</td><td>d som i '''d'''in</td></tr> <tr><td>Ď</td><td>[dj], ungefär som i tre'''dj'''e</td></tr> <tr><td>E</td><td>kort e-ljud, som i s'''e'''tt</td></tr> <tr><td>É</td><td>långt e/ä-ljud, som i t'''ä'''t</td></tr> <tr><td>Ě</td><td>[je] som i '''gä'''st</td></tr> <tr><td>F</td><td>f som i '''f'''isk</td></tr> <tr><td>G</td><td>g som i '''g'''od</td></tr> <tr><td>H</td><td>h som i '''h'''att</td></tr> <tr><td>Ch</td><td>som tyskans ch, återfinns i vissa svenska dialekter i '''ch'''ock</td></tr> <tr><td>I</td><td>kort i-ljud, som i v'''i'''tt</td></tr> <tr><td>Í</td><td>långt i-ljud, som i f'''i'''n</td></tr> <tr><td>J</td><td></td></tr> <tr><td>K</td><td></td></tr> <tr><td>L</td><td></td></tr> <tr><td>M</td><td>m som i '''m'''att</td></tr> <tr><td>N</td><td>n som i '''n'''att</td></tr> <tr><td>Ň</td><td>[nj], som i spanskans el ni'''ñ'''o</td></tr> <tr><td>O</td><td>kort å-ljud, som i sk'''o'''tt</td></tr> <tr><td>Ó</td><td>långt å-ljud, som i m'''å'''l</td></tr> <tr><td>P</td><td></td></tr> <tr><td>Q</td><td></td></tr> <tr><td>R</td><td></td></tr> <tr><td>Ř</td><td></td></tr> <tr><td>S</td><td></td></tr> <tr><td>Š</td><td>Ske-ljud, som i '''sk'''ed</td></tr> <tr><td>T</td><td></td></tr> <tr><td>Ť</td><td></td></tr> <tr><td>U</td><td>kort o, som i '''o'''st</td></tr> <tr><td>Ú, ů</td><td>långt o, som i s'''o'''l</td></tr> <tr><td>V</td><td></td></tr> <tr><td>W</td><td>finns bara i vissa utländska ord, uttalas som på svenska</td></tr> <tr><td>X</td><td></td></tr> <tr><td>Y</td><td>kort i-ljud, som i v'''i'''tt</td></tr> <tr><td>Ý</td><td>långt i-ljud, som i f'''i'''n</td></tr> <tr><td>Z</td><td>tonande s-ljud, som i engelskans '''z'''ero</td></tr> <tr><td>Ž</td><td>tonande ske-ljud, som i franskans '''j'''e</td></tr> </table> == Betoning == Betoningen ligger alltid på första stavelsen. == Övningar == Träna på att läsa följande fraser. Det är givetvis bra om du har någon tjeckisktalande som kan hjälpa dig med uttalet. Den "fonetiska" texten inom hakparenteser är avsedd att ge en fingervisning om hur uttalet kan beskrivas med svenska skrivregler. 1. Vítejte - [vii-tej-te]<br> 2. Dobrý den! - [dåbb-rii denn]<br> 3. Děkuju - [dje-koj-o]<br> 4. Lekce - [leck-tse]<br> 5. Ahoj - [a-hoj] (obs, kort a) '''Tillbaka till [[Tjeckiska]]''' 1992 5773 2005-08-28T11:19:24Z Max Speed 65 #redirect [[Hej Knekt]] 1995 11448 2006-07-20T20:06:27Z 82.182.149.179 /* Längdmått */ '''Omvandlingsfaktorer''' == Diverse == <table border="1" cellspacing="0" cellpadding="5"> <th>Omvandling</th> <th>Formel</th> <th>Värde1</th> <th>Värde2</th> </tr> <tr> <td>Hastighet</td> <td>1 knop = 1,852 km/h</td> <td>knop = distansminut per timme</td> <td>km/h = kilometer per timme = 3,6 m/s¹</td> </tr> <tr> <td>Längd</td> <td>1 inch = 2,54 cm</td> <td>inch = engelskt längdmått</td> <td>1 centimeter = 0,001 meter¹</td> <td>1 distansminut [M] = 1852 meter</td> </tr> <tr> <td>Vikt</td> <td>1 oz = 28,34 g</td> <td>ounce = engelskt viktmått</td> <td>1 gram = 0,0001 kilogram¹</td> </tr> <tr> <td>Avstånd</td> <td>1 sjömil = 1852 m</td> <td>sjömil, nautisk mil, distansminut [M, nm, ']</td> <td>m = Meter¹</td> </tr> </table> ¹ [[Formelsamling fysik Enhetssystem|Metersystemet]] == Tryck == <table border="1" cellspacing="0" cellpadding="5"> <th>'''Pa (N/m²)'''</th> <th>'''N/mm²'''</th> <th>'''bar'''</th> <th>'''kp/cm² (atmosfärer)'''</th> <th>'''mmHg'''</th> <th>'''mmVP'''</th> <th>'''atm'''</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>10^&#8722;6</td> <td>10^&#8722;5</td> <td>1.02·10^&#8722;5</td> <td>750·10^&#8722;5</td> <td>0.102</td> <td>0.987·10^&#8722;5</td> </tr> <tr> <td>10⁶</td> <td>1</td> <td>10</td> <td>10.2</td> <td>7500</td> <td>1.02·10⁵</td> <td>9.87</td> </tr> <tr> <td>10⁵</td> <td>0.1</td> <td>1</td> <td>1.02</td> <td>750</td> <td>1.02·10⁴</td> <td>0.987</td> </tr> <tr> <td>98.1·10³</td> <td>9.81·10^&#8722;3</td> <td>0.981</td> <td>1</td> <td>736</td> <td>1·10⁴</td> <td>0.968</td> </tr> </table> == Energi == <table border="1" cellspacing="0" cellpadding="5"> <th>'''Joule (Nm, Ws)'''</th> <th>'''kWh'''</th> <th>'''kpm'''</th> <th>'''kcal'''</th> <th>'''BTU (termo)'''</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>0.277778·10^&#8722;6</td> <td>0.101972</td> <td>0.238889·10^&#8722;3</td> <td>9.48451·10^&#8722;4</td> </tr> <tr> <td>3.60000·10⁶</td> <td>1</td> <td>0.367098·10⁶</td> <td>860.000</td> <td>3.41443·10³</td> </tr> <tr> <td>9.80665</td> <td>2.72407·10^&#8722;6</td> <td>1</td> <td>2.34270·10^&#8722;3</td> <td>9.30113·10^&#8722;3</td> </tr> <tr> <td>4.18605·10³</td> <td>1.16279·10^&#8722;3</td> <td>426.858</td> <td>1</td> <td>3.968322</td> </tr> <tr> <td>1.05435·10³</td> <td>2.92875^&#8722;4</td> <td>107.514</td> <td>0.251996</td> <td>1</td> </tr> </table> == Effekt == <table border="1" cellspacing="0" cellpadding="5"> <th>'''Watt (Nm/s, J/s)'''</th> <th>'''kpm/s'''</th> <th>'''kcal/h'''</th> <th>'''hk (metrisk)'''</th> <th>'''Btu/h'''</th> </tr> <tr> <td>1</td> <td>0.101972</td> <td>0.860000</td> <td>1.35962·10³</td> <td>3.4121</td> </tr> <tr> <td>9.80665</td> <td>1</td> <td>8.43</td> <td>1.33333·10^&#8722;2</td> <td>-</td> </tr> <tr> <td>1.16279</td> <td>0.119</td> <td>1</td> <td>1.58096·10^&#8722;3</td> <td>3.9683</td> </tr> <tr> <td>735.499</td> <td>75.0000</td> <td>632.529</td> <td>1</td> <td>-</td> </tr> <tr> <td>0.29307</td> <td>-</td> <td>0.252</td> <td>-</td> <td>1</td> </tr> </table> == Temperatur == <table border="1" cellspacing="0" cellpadding="5"> <th>'''Kelvin [K]'''</th> <th>'''Celsius [°C]'''</th> <th>'''Fahrenheit [°F]'''</th> <th>'''Rankine [°R]'''</th> <th>'''Réaumur'''</th> </tr> <tr> <td>x</td> <td>x - 273,15</td> <td>x*9/5 - 459,67</td> <td>x*9/5</td> <td>5/4*(x - 273,15)</td> </tr> <tr> <td>x + 273,15</td> <td>x</td> <td>x*9/5 + 32</td> <td>x*9/5 + 491,67</td> <td>x*5/4</td> </tr> <tr> <td>5/9*(x - 32) + 273,15</td> <td>5/9*(x - 32)</td> <td>x</td> <td>x + 459,67</td> <td>25/36*(x - 32)</td> </tr> <tr> <td>x*5/9</td> <td>x*5/9 - 273,15</td> <td>x - 459,67</td> <td>x</td> <td>25/36*(x - 491,67)</td> </tr> <tr> <td>x*4/5 + 273,15</td> <td>x*4/5</td> <td>x*36/25 + 32</td> <td>x*36/25 + 491,67</td> <td>x</td> </tr> </table> == Äldre svenska mått == ===Längdmått=== '''Före 1699 fanns olika längdmått för en mil på olika platser i landet''' *1 Finsk mil = 6000 meter *1 Smålandsmil = 7500 meter *1 Västgötamil = 13000 meter *1 Dalamil = 15000 meter '''1699-1855''' *1 mil (lantmil) = 4 fjärdingsvägar = 3&nbsp;000 steg = 6&nbsp;000 famnar = 18&nbsp;000 alnar = 36&nbsp:000 fot = 10&nbsp;688,5 meter *1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 6 tvärhänder = 24 verktum = 30 fingerbredder = 59,380&nbsp;8 cm :'''Not:''' :*Här räknas ''tvärhand'' inklusive tummen, vilket ger 1 tvärhand = 5 fingerbredder = 9,89&nbsp;68 cm. Därav kan beräknas 1 fingerbredd = 1,979&nbsp;38 cm (¹/₁₅ fot) :*enligt en annan definition är 1 ''handsbredd'' (exklusive tummen) = 1 kvarter = 4 fingerbredder = 7,422&nbsp;6 cm, Därav kan beräknas 1 fingerbredd = 1,855&nbsp;65 cm (¹/₁₆ fot) *1 verktum = 12 verklinjer = 2,474&nbsp;2 cm *1 verklinje = 2,061&nbsp;833 mm *1 fingerbredd (¹/₁₆ fot) = 4 byggkorn = 1,855&nbsp;65 mm *1 byggkorn = ¹/₆₄ fot = 0,463&nbsp;912 mm *1 spann = ¹/₄ aln = 14,845&nbsp;2 cm :'''Not:''' :*Ursprungligen ett litet spann i princip avståndet mellan utsträckt tumme och pekfinger :*Ett stort spann avståndet mellan utsträckt tumme och långfinger. '''1855-1880''' *1 rev = 10 stänger = 100 fot = 1000 decimaltum (nytum) = 29,690&nbsp;4 meter *1 famn = 3 alnar =1,781&nbsp;424 m *1 decimaltum (nytum) = 10 decimallinjer = 2,969&nbsp;04 cm *1 decimallinje = 10 gran = 2,969&nbsp;94 mm *1 gran = 10 skrupler = 0,296&nbsp;904 mm 1 skruel = 0,029&nbsp;690&nbsp;4 mm '''Från 1889''' *1 mil = 10 km = 10 000 meter '''Till sjöss''' *1 kabellängd = 100 famnar = 178 meter (senare blev kabellängden 1/10 sjömil eller 185,2 meter) ===Rymdmått=== '''Torra varor''' *1 tunna = 2 spann = 6 skäppor = 8 fjärdingar = 32 kappar = 56 kannor = 146,6 liter struket mått = 164,9 liter med råge *1 halvtunna = 2 halvspann = 4 fjärdingar = 16 kappar = 28 kannor = 73,28 liter *1 skäppa = 1/6 tunna i Småland = 1/5 tunna i Västergötland = 1/4 tunna i Bohuslän '''Våta varor''' *1 tunna = 4 fjärdingar = 4,8 kubikfot = 48 kannor = 125,6 liter *1 fat (eller åm) = 4 ankare = 60 kannor = 157,0 liter *1 kanna = 2 stop = 4 halvstop = 8 kvarter = 32 ort (eller jungfrur) = 2,617 liter *1 kvarting = 1/4 stop = 32,7 cl (ungefär dagens 33 cl flaska eller burk) '''Träkol''' *1 läst = 1980 liter ===Viktmått=== '''Allmänt''' *1 skeppspund = 4 centner = 20 lispund = 400 skålpund = 170 kg *1 skålpund = 32 lod = 100 ort = 128 qvintin = 8848 ass = 425 g *1 lod = 4 qvintin = 13,3 g (för mynt 13,16 g) '''Metaller''' *1 skeppspund (stapelstadsvikt) = 20 markpund = 400 mark = 136 kg *1 skeppspund (uppstadsvikt) = 1 skeppspund + 5% = 142,8 kg *1 skeppspund (bergsvikt) = 1 skeppspund + 10% = 149,6 kg *1 skeppspund (tackjärnsvikt) = 1 skeppspund + 30% = 194,5 kg *1 uns = 2 lod = 548 ass = 26,3 g silver eller 27,9 g guld *1 lödig mark = 8 uns = 16 lod = 64 qvintin = 210,6 g '''Sjöfart''' *1 nyläst = 100 centner = 4251 kg ===Ytmått=== '''Allmänt''' *1 kannland = 10 kvadratstänger = 250 kvadratalnar = 1000 kvadratfot = 88,15 m² *1 kvadratfamn = 9 kvadratalnar = 36 kvadratfot = 3,173 m² *1 kvadratfot = 144 kvadrattum = 20736 kvadratlinjer = 881,5 cm² '''Utsädesmått''' *1 pundland = 4 tunnland = 8 spannland = 16 kistland = 19786,7 m² *1 tunnland = 2 spannland = 8 fjärdingsland = 32 kappland = 56 kannland = 4936,6 m² (½ hektar) *1 tunnland = 4 lopsland (Dalarna) = 16 mälingar (Jämtland) = 1 ruta *1 tunnland = 6 skäppland (sydsverige) *1 snesland = 10 bandland (Dalarna) '''Penningmått (för fastställande av skatten på medeltiden)''' *1 dalersland = 4 åttungsland = 32 tunnland *1 tolftungsland = 2 jättungsland = 12 tunnland *1 markland = 8 öresland (tunnland) = 24 örtugland = 192 penningland = 3,9493 hektar = 39493 m² (1 helt hemman) ===Värdemått=== *1 tunna guld = 100000 silverdaler (på 1600-talet) *1 tunna guld = 6250 riksdaler specie (1830-talet) *1 tunna guld = 25000 kr (1873 efter myntreformen) Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. [[Kategori:Formelsamling]] 1996 7893 2006-01-07T11:37:13Z Bensin 64 /* Spelets gång */ Doodoo -> Perudo '''''Perudo''''' är ett tärningsspel med rötter i sydamerika. 2 eller fler spelare. == Detta behövs == * Fem sexsidiga tärningar ([[w:T6|T6]]) per spelare * En tärningsbägare el liknande per spelare == Att börja spela == För att avgöra vem som ska börja kastar alla spelare kastar en tärning var. Den spelare som slår högst börjar. Alla spelare skakar alla sina tärningar i sin bägare och vänder koppen nedåt och kikar på sina tärningar. Man gör klokt i att inte visa sina tärningar för någon annan. Den spelare som börjar ska uppskatta hur många av alla spelares tärningar ''tillsammans'' som visar ett visst antal prickar. === Exempel på bud === Spelaren uppskattar att alla spelare totalt tillsammans har ''fem'' tärningar som visar ''tre'' prickar. Spelaren säger då "''fem treor''". == Spelets gång == Den spelare som följer i tur ska överträffa denna gissning (eller säga ''Perudo'', se nedan). Man kan överträffa gissningen på tre sätt: *Gissa fler ''antal'' tärningar. *Gissa ett högre ''värde'' på tärningarna, utan att minska ''antalet'' tärningar. *Gissa ''både'' fler ''antal'' tärningar ''och'' högre ''värden'' på dessa. === Exempel på giltiga bud === För att gissa fler ''antal'' tärningar kan en spelare i vårt exempel säga "''sju'' treor". För att gissa ett annat ''värde'' kan en spelare i vårt exempel säga "fem ''fyror''" (eller "fem ''femmor''" eller "fem ''sexor''"). Däremot kan spelaren ''inte'' gissa samma antal tärningar och ett ''lägre'' värde som "fem ''tvåor''". För att gissa ''både'' fler ''antal'' tärningar ''och'' högre ''värden'' kan spelaren i vårat fall bland annat säga "''fem fyror''" === Ettor är jokrar === Ettor är jokrar och har det värde som den gissande spelaren önskar. Om spelaren väljer att gissa på ''femmor'' så får denne alltså räkna alla spelares ettor som femmor. Om nästa spelar istället väljer att spela på treor så får denna räkna alla ettor som treor. Den spelare som så önskar kan välja att ''spela'' på ettor. Bud på ettor behöver endast nå häften av ''antalet'' tärningar i föregående bud. Ett bud på "''fyra'' treor" kan alltså följas av ett bud på (minst) "''två'' ettor". Om det föregående budet var ett udda ''värde'' avrundas budet på ettor uppåt. Ett bud på "''sju'' femmor" kan följas av ett bud på (minst) "''fyra'' ettor". Den spelare som vill lägga ett bud på ett högre ''värde'' än ettor (t ex ''tvåor''), måste dubbla ''antalet'' ettor och ''addera ett''. Ett bud på "''fyra'' ettor" kan följas av ett bud på (minst) ''nio'' tvåor, treor, fyror, femmor eller sexor. Man får bara öppna en omgång med bud på ettor i en Calzoneomgång (se nedan). === Perudo (eller Doodoo) === Den spelare som tror att föregående spelares bud är för hög säger ''Perudo'' (eller ''Doodoo'') och alla spelare visar sina tärningar. Den av de två spelarna som hade fel förlorar en tärning och lägger denna framför sig på bordet. Spelomgången är slut och nästa omgång börjar med att alla spelare skakar sina tärningar i kopparna och den spelare som förlorade en tärning börjar gissa. === Jonti === Om någon spelare (utom den spelare vars tur det är att gissa) tror att den senaste gissningen är '''exakt''' kan spelaren säga ''Jonti'' och alla visar sina tärningar. Om spelaren som sade ''Jonti'' hade rätt belönas denne med en av sina tidigare förlorade tärningar, och får börja gissa i nästa omgång. Ingen spelare kan dock någonsin ha fler än fem tärningar, och därför kan inte en spelare som har fem tärningar säga ''Jonti''. Om spelaren hade fel i sin Jonti-gissning förlorar denne en tärning Eftersom ''Jonti'' inte får sägas av den spelare som står på tur att gissa, förekommer det aldrig när det bara är 2 spelare kvar. === Calzone === Den spelare som just förlorat en tärning och nu endast har en tärning kvar får säga ''Calzone'' innan det första budet i en omgång. En Calzoneomgång skiljer sig lite från en ordinär omgång. * Ettor är inte jokrar. * Bud på ettor behandlas som vilket annat bud som helst, och öppningsbudet får vara ettor. * Spelare som har ''mer'' än en tärning måste följa ''värdet'', och kan därför endast lägga bud genom att öka ''antalet'' (se Tabba). * Alla spelare som endast har ''en'' tärning kan ändra både ''värdet'' och ''antalet'' enligt vanliga regler. Det är spelaren själv som väljer om omgången ska vara en Calzoneomgång, men det gynnar vanligtvis denne spelare. == Spelslut == Den spelare som behåller sina tärningar längst har vunnit. == Övriga termer == * Dropsi - Att medvetet låta en tärning hamna på golvet i syfte att försätta den ur spel. Alla tärningar som hamnar på golvet någon gång under spelets gång försätts ur spel. * Tossa - Om en spelare misstänker att en annan spelare inte skakat sin bägare med tärningar innan denne vände den upp och ner kan spelaren säga ''Tossa''. Om detta påstående är korrekt tilldelas den felande spelaren en varning. Om påståendet är falskt tilldelas en varning till spelaren som sade ''Tossa''. * Varning - Den spelare som ådragit sig tre varningar förlorar en tärning. === Särskillda namn på vissa bud === Vissa bud har särskillda namn som den inbitne spelaren kan använda. * Dogspangle - Öppningsbudet "två sexor". Efter spelaren [[w:Richard Dogspangle|Richard Dogspangle]]. * Avancerad Dogspangle - Öppningsbudet "tre sexor" * Jaydee - Öppningsbudet "en tvåa". Används ofta för att uttrycka ånger efter att ha utmanat en annan spelare på ett hänsynslöst sätt, eller för att visa att man blev överväldigad eller förlorade mycket i föregående omgång. Efter spelaren [[w:Jaydee Jaipiveedy|Jaydee Jaipiveedy]] * Aced - Budet "tre ettor". Myntat av [[w:Richard Dogspangle|Richard Dogspangle]] och först använt av [[w:Jaydee Jaipiveedy|Jaydee Jaipiveedy]] i världsmästerskapen i Rom 1907. * Blues - Konverterar ett vanligt bud till ett bud på ettor i en enda stavelse. * Teknorav - En konvertering från ett bud på ettor till ett bud med högre ''värde''. Efter spelaren [[w:Beanise Teknorav|Beanise Teknorav]]. == Besläktade spel == Perudo är en version av, eller besläktad med, följande: *Perudo Santaba *Liars' Dice *Liars Dice *Liari *Dudo *Cachos *Bluff *Call my Bluff *Luckigames *Wayne's World NOT Dice Game [[kategori:tärningsspel]] 1998 6561 2005-11-15T05:16:19Z Chrizz 50 Återställd till senaste redigering av Max Speed [[image:Dead man's hand.jpg|thumb|''"Dead man's hand"'' - Den hand wild Bill Hickock hade när han sköts till döds. Det dolda kortet är en dam.]] Det finns ett antal olika poker-varianter: *[[Poker (Knektöppning)|Knektöppning]] *[[Poker (Stötpoker)|Stötpoker]] *[[Texas holdém]] *[[Klädpoker]] 1999 8594 2006-03-14T14:30:15Z 195.198.88.2 /* Öppning */ '''Knektöppning''' har alltid varit populäraste poker-varianter , åtminstone i Sverige, bland dom poker-varianter som funnits. Nu är väl [[Texas Holdém]] störst men det är ingen anledning till att låta knektöppning försvinna. == Detta behöver du == Kortlek (gärna flera så man kan byta om något kort blir märkt(skadat)). Pengar eller marker att använda vid insats. == Insatser == Innan man ger satsar alla en startavgift i potten. Detta görs vid varje ny giv. Om spelaren som sitter först efter given vill så kan han mörka d.v.s betala för byte i förskott och slipper då kravet på öppning, Näste spelare i tur får antingen gå med, dubbla mörken eller avvakta. Har man mörkat så slipper man också att börja "prata" d.v.s. inleda budgivningen. == Given == Spelare till höger om given kuperar. Given delar kort, ett i taget, medsols, runt bordet tills alla har fått 5 kort var. Given vandrar ett steg efter varje spel. == Öppning == För att få starta budgivningen krävs par i knektar eller högre. Då man öppnar bestämmer man vad det kostar att köpa kort. Nästa spelare får då antingen höja priset gå med eller lägga sig. Då man lägger sej kastar man korten utan att visa dom. Spelare som har öppnat måste dock spara öppningen för att kunna visa efter spelet. Då det gått ett varv utan höjning så får alla som gått med köpa kort. Om ingen spelare har öppning samlas korten in, given vandrar och nya insatser görs. Nästa varv är det damöppning tills dess att man når Ess. Tills dess att någon har öppnat med ess börjar man om nästa giv med knekt igen. Detta för att trigga insatserna i potten. == Köpa kort == går till som så att du sparar det eller dom kort du vill ha kvar och slänger övriga kort så ger banken ut nya kort, nu till en spelare åt gången Det är alltid spelaren efter given som byter först. == Höja, syna eller lägga sej == Spelare som sitter närmast efter den som öppnade eller mörkade pratar. Nu gäller det att bedöma värdet på sina egna kort gentemot motspelarnas möjliga kombinationer. Tror man att man har högsta kombinationen så gäller det att få så stor pott som möjligt. Har man däremot dåliga kort så är det bäst att lägga sig. Lägsta budet man kan börja med är knack i bordet. Knackar alla spelare så räknas det som om alla har synat och man visar korten men höjer någon budet så fortsätter satsningarna. Först när alla kvarvarande spelare (utom den som höjde sist) synat är budgivningen slut. Synar gör man genom att satsa lika mycket som högsta budet under varvet. För att höja måste du först syna och samtidigt öka insatsen.Man har ofta en begränsning att man inte får satsa mer än potten d.v.s man får inte göra en höjning med 10000 om potten ligger på 200 kronor. Om någon gör en höjning och resterande spelare lägger sej då får denne inkassera potten utan att visa korten. Detta öppnar för möjligheten att bluffa d.v.s satsa som om man har väldigt bra kort och hoppas att kvarvarande spelare lägger sej. == Handens värde == Vinner gör den som har Högsta kombination enligt följande: #Straight flush (färgstege) #Fyrtal #Kåk (en triss & ett par), högre triss går före högre par. #Färg #Stege #Triss #Två par, vid lika gäller högsta övriga kort. #Ett par, vid lika gäller högsta övriga kort. Om två eller flera spelare har lika kombinationer så gäller högsta kort, först i kombinationen ingående kort sedan övriga kort. Kåk, 44477 är högre än EE333. Om två spelare har samma kort t.ex *spelare ett: <font color=red>&hearts;</font>3,<font color=red>&hearts;</font>5,<font color=red>&hearts;</font>6,<font color=red>&hearts;</font>D,<font color=red>&hearts;</font>E *spelare två: &spades;3 &spades;5 &spades;6 &spades;D &spades;E så gäller färgens värde för högsta kortet. färgernas rangordning från högsta till lägsta: &spades;, <font color="red">&hearts;</font> , <font color="red">&diams;</font> och &clubs;. Denna uppräkningen är färgernas rangordning i [[bridge]] m.fl kortspel. == Satsa på pott == Om spelare inte klarar av ekonomiskt att syna spelare så får han lägga det han har till potten. Överskjutande belopp från övriga spelare läggs i en egen pott och sen vid avslut så får denne spelare (om han vinner) endast den del av potten han har varit med och satsat i. Resterande belopp tillfaller den som hade näst bäst kort. Vinner nån av dom som satsat hela vägen får denne alla pengarna i potten. == Om man vill == kan man före spelet bestämma hur stort belopp var och en få med sig in i spelet. Vill man så kan man även bestämma tidpunkt för spelets avslutande. == Tänk på == Spela aldrig om större belopp än du har råd att förlora! [[Kategori:kortspel]] 2001 11639 2006-07-27T18:00:33Z 83.226.116.7 Texas holdém -> Texsas hold'em '''Stötpoker''' en pokervariant som troligen är grunden till Texas Hold'em. == Detta behövs == Kortlek, pengar eller marker till insats. == Spelidé == Varje spelare satsar grundinsats före varje giv. I stötpoker får varje spelare i given ett dolt och ett öppet kort. Man får titta på sitt egna dolda kort.Den som har högsta kortet av dom öppna korten "pratar" d.v.s börjar satsa. Nu bestäms priset för att köpa ett kort till. Buden är: #Gå med (lägga i den summa som krävs i potten) #Höja (Lägga i summan som krävs plus höjning) #Lägga sej (kasta korten) Lägsta bud är knackning. Om alla knackar är nästa kort gratis. Då alla gått med eller lagt sej ger given ytterligare ett varsitt öppet kort. Man kollar vem som har högsta öppna korten och han får starta budgivningen för ett kort till.Detta fortgår tills given har gett alla kvarvarande spelare fyra öppna kort var varefter budgivning forgår som i [[Poker (Knektöppning)|knektöppning]]. Även kombinationernas värden räknas på samma sätt som i knektöppning förutom att här finns även fyrkortsstege och fyrkortsfärg. Fyrkortstege är högre än par men lägre än fyrkortsfärg som är lägre än två par. == Tänk på == att wild Bill Hickock vart skjuten till döds under ett pokerparti. [[Kategori:kortspel]] 2002 9105 2006-03-28T23:49:07Z Bensin 64 Fixar lista '''''Craps''''' är ett tärningsspel som är vanligt i vissa kulturer i USA. === Detta behövs === *Två tärningar ([[w:T6|T6]]) *Vanligtvs någon slags insats === Att börja spela === Spelarna slår varsin tärning. Den spelare som slår högst börjar. === Spelets gång === Båda spelarna placerar varsin insats framför sig. Den spelare som börjar kastar båda tärningarna och en av tre situationer uppstår. *Om spelaren slår ''sju'' eller ''elva'' ger detta ''vinst direkt''. Spelaren vinner insatserna, turen går över till den andra spelaren och en ny omgång kan påbörjas. *Om spelaren slår ''två'', ''tre'' eller ''tolv'' har denne slagit ''craps'' och detta medför ''förlust direkt''. Spelaren förlorar insatserna till motspelaren, turen går över motspelaren och en ny omgång kan påbörjas. *Om spelaren slår något annat (''fyra'', ''fem'', ''sex'', ''åtta'', ''nio'' eller ''tio'') har spelaren slagit ett ''inledande slag'' och ska nu ''fortsätta'' kasta tärningarna. **Om spelaren slår ''sju'' medför detta förlust för spelaren, insatserna förloras till motspelaren, turen går över till motspelaren och en ny omgång kan påbörjas. **Om spelaren slår ''samma'' som i sitt ''inledande slag'' har spelaren vunnit. **Om spelaren slår något annat får spelaren kasta tärningarna igen till någon av de två närmast ovanstående situationerna uppstår. === Övriga termer === *Snake eyes - två ''ettor'' i ett inledande slag [[kategori:tärningsspel]] 2003 5236 2005-07-23T13:29:18Z Max Speed 65 Huvudartikel [[sällskapsspel]] [[Kategori:spel]] 2004 5257 2005-07-24T23:20:10Z Max Speed 65 Här samlas dom olika typer av spel som finns. [[Kategori:SAB: Rd]] 2005 5251 2005-07-24T07:01:49Z Max Speed 65 '''Klockan''' är en enkel patiens som fått sitt namn p.g.a. att kortens placering motsvarar timmarnas placering på en klockan. == Att börja patiensen: == En kortlek läggs ut i en ring som en klocka. Alla kort läggs med ryggsidan uppåt. Första kortet på ettan, andra kortet på tvåan och så vidare. Då alla tolv siffror har ett kort lägger man ett kort i mitten av kortringen. Fortsätt att lägga ut korten tills det finns fyra kort i alla högar. == Att spela patiensen: == Lyft ett kort ur mittenhögen. Placera kortet med ryggsidan nedåt på högen vid det klockslag som kortet motsvarar. Ta det understa kortet ur den högen och placera ut det på det klockslag som motsvarar det kortets höjd o.s.v. Får man en kung läggs det på högen i mitten och ett nytt kort tages därifrån. Patiensen går ut om klockan är fullständig (sista skall alltså vara en kung) Ett roligt sätt att lära barn klockan... [[Kategori:Patienser]] 2006 5244 2005-07-23T19:04:55Z Max Speed 65 Protokoll för en till sex spelare Protokoll för en till sex spelare 2009 sysop 10532 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default tum 2010 sysop 10622 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default $1 meter 2011 sysop 5273 2005-07-29T11:12:54Z MediaWiki default $1 dpc 2012 sysop 5274 2005-07-29T11:12:54Z MediaWiki default $1 dpi 2013 sysop 5279 2005-07-29T11:12:56Z MediaWiki default - 2014 sysop 10904 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default (Förhandsvisning) 2015 sysop 6766 2005-12-02T04:19:47Z MediaWiki default ; $4$5 : [$2 $1] 2016 sysop 10976 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default <div id="mw_trackbacks"> Till denna artikel finns följande trackback:<br /> $1 </div> 2017 sysop 10977 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Trackback har tagits bort. 2018 sysop 6768 2005-12-02T04:19:47Z MediaWiki default ; $4$5 : [$2 $1]: <nowiki>$3</nowiki> 2019 sysop 5286 2005-07-29T11:12:56Z MediaWiki default Trackback 2020 sysop 10978 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default ([$1 Ta bort]) 2021 sysop 11003 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Alltid 2022 sysop 11004 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Webbläsarens standardinställning 2023 sysop 11005 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Aldrig 2024 sysop 11012 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Tomma kategorier 2025 sysop 11013 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Dessa existerande kategorier innehåller inga artiklar eller underkategorier. 2026 sysop 5295 2005-07-29T11:12:57Z MediaWiki default See the validation statistics for "$1" <a href="$2">here</a> 2030 10338 2006-06-29T20:50:38Z NERIUM 225 '''3D Studio Max''' (ibland kallat ''3ds Max'') är en 3-dimensionellt vektorbaserat animationsprogram av företaget Autodesk. {{stub}} [[Kategori:IT]] 2031 9378 2006-04-07T09:39:29Z NERIUM 225 Lär dig programmera i Visual Basic.net. Artikeln är bara påbörjad. Du kan fortsätta på den om du vill.<br> [[Bild:visual_studio_2005-01.JPG|thumb]] Visual Studio 2005 Beta 2 Ladda ner: [http://lab.msdn.microsoft.com/express/ Visual Basic 2005 Express Edition]<br> Det är en uppstyckade versioner av Visual Studio 2005.<br> ---- == Kom igång == File > New Project > '''Windows Application'''<br> Välj objektet ''Button'' i ''Toolbox''. <br> Dra ut det till ''Form1''. <br> Dubbelklicka på knappen ''Button1'' som du just skapat.<br> Kodfönstret visas. Skriv in följande text mellan ''Private Sub'' (under) och ''End Sub'' (över):<br> ''msgbox "Hello World!"''<br> Klicka sedan på Run program-knappen.<br> '''Resultat:'''<br> Du har gjort så att en ruta med texten ''"Hello Word!"'' visas när du klickar på knappen ''Button1''. == Se även == [[Programmera en webbläsare i Visual Basic.net]] [[Kategori:SAB okategoriserat]] [[Kategori:IT]] 2032 6337 2005-10-15T21:07:29Z 82.182.149.179 /* Vill du hjälpa till med den här artikeln? */ m == Introduktion == Romaneo började som ett hobby-projekt. Jag ville testa och konstruera ett eget språk. Jag valde att basera mitt språk på [[Italienska]], [[Spanska]], [[Franska]], [[Portugisiska]] och lite [[Latin]]. Jag skrev grammatik och gjorde enkla meningar. Här kommer du att få chansen att lära dig Romaneo, som jag kallar det. Namnet syftar tillbaka på Latin (romanska). Hoppas att du tycker det är intressant. [mailto:robert_sstrom@hotmail.com '''Robert Sundström'''] P.S Skicka gärna dina ideér till mig! Jag kommer att skriva vidare på artikeln. ---- [[Bild:romaneo1.jpg]] [[Bild:romaneo2.jpg]] [[Bild:romaneo3.jpg]] [[Bild:romaneo4.jpg]] [[Bild:romaneo5.jpg]] [[Bild:romaneo6.jpg]] [[Bild:romaneo7.jpg]] [[Bild:romaneo8.jpg]] [[Bild:romaneo9.jpg]] [[Bild:romaneo10.jpg]] [[Bild:romaneo11.jpg]] == Hur man bildar meningar == * Precis som i latin kan du sätta meningarna lite hur som helst.<BR> '''Exempel:''' Ye no capiro. (Jag förstår inte.)/ Ye capiro non. (Jag förstår inget.)<BR> '''Notera:''' Ibland betyder meningarna nästan likadant, men var uppmärksam.<BR> * När du ska beskriva något med adjektiv så skriver du adjektivet efter substantivet.<br> '''Exempel:''' Des Bicycletis bleuzes. [De blåa cycklarna.]<br> '''Notera:''' Även här finns det undantag.<BR> == Vill du hjälpa till med den här artikeln? == Nu saknas lite grammatik, och så klart en ordlista.<br> Jag kommer att lägga till de ord jag konstruerat sen kan ni fylla på.<br> '''Kom ihåg!''' Blanda ord som redan finns på det språk som jag nämnde i introduktionen.<br> Bra ordlista:[http://www.ultralingua.net Ultralingua] 2033 5318 2005-08-04T16:02:50Z Sundström 73 Romaneo Alfabetet Romaneo Alfabetet 2034 5319 2005-08-04T16:04:05Z Sundström 73 Romaneo - Bestämd och obest. artikel. Romaneo - Bestämd och obest. artikel. 2035 5320 2005-08-04T16:04:45Z Sundström 73 Romaneo - Genitiv Romaneo - Genitiv 2036 5321 2005-08-04T16:06:45Z Sundström 73 Romaneo - Genus Romaneo - Genus 2037 5322 2005-08-04T16:07:54Z Sundström 73 Romaneo - Länder och språk. Romaneo - Länder och språk. 2038 5323 2005-08-04T16:08:37Z Sundström 73 Romaneo - Presens Romaneo - Presens 2039 5324 2005-08-04T16:09:45Z Sundström 73 Romaneo - Tal och siffror Romaneo - Tal och siffror 2040 5325 2005-08-04T16:10:32Z Sundström 73 Romaneo - Verb Romaneo - Verb 2041 5327 2005-08-04T16:21:48Z Sundström 73 Romaneo - Tal och siffror Romaneo - Tal och siffror 2042 5333 2005-08-04T18:13:33Z Sundström 73 Romanero - Adjektiv Romanero - Adjektiv 2043 7290 2005-12-11T17:07:35Z Grön 127 Visual Studio 2005 Start {{radera}} 2044 5347 2005-08-04T21:13:42Z Sundström 73 Cuatonne, Romaneo Flag. <br> [Kvatonn] 2045 5353 2005-08-05T12:35:57Z Sundström 73 Roameno - Verb - Presens Roameno - Verb - Presens 2046 5355 2005-08-05T12:41:18Z Sundström 73 Romaneo - Genitiv Romaneo - Genitiv 2047 12633 2006-10-22T21:26:07Z 83.249.193.14 == Introduktion == [[w:Skånska|Skånska]] är ett samlingsord som syftar på det olika dialekterna i [[w:Skåne|Skåne]]. Skånskan har troligen skapats i svenskifieringsprocessen efter Skånes avträde från [[w:Danmark|Danmark]]. Blekingska och halländska är besläktade med skånskan. == Grammatik == Lokal grammatik som skiljer skånskan från danskan och svenskan. ===Sammansättningar=== * Man kan sätta ihop verb och substantiv med -e- för att binda ihop. {| class="wikitable" |- |'''Skånska'''||'''Svenska''' |- |dans'''e'''bana ||dansbana |- |skur'''e'''lase ||skurtrasa |- |} * När man istället sätter ihop två substantiv använder man -a- som bindning. {| class="wikitable" |- |'''Skånska'''||'''Svenska''' |- |snaps'''a'''glas ||snapsglas |- |Bosarp'''a'''sjön ||Bosarpssjön |- |Shell'''a'''mack ||Shellmack |- |'''Undantag''' |- |kirk'''e'''torn||kyrktorn (ett av otaliga undantagsord) |- |} ''Notera att detta inte på något sätt kan klassas som regler.'' ===Personböjning av verb=== I skånskan kan det i vissa fall finnas enstaka personböjningar av verb. T.ex: ''Ä han kommen?'' - ''Har han kommit?'' ===Maskulina adjektiv=== {| class="wikitable" |- |'''Skånska'''||'''Svenska''' |- |Den lille pågen ||Den lilla pojken |- |Osså har vi ju vår lille vide kanin ||Också har vi ju vår lilla vita kanin |- |} ==="vars n saker" istället för "n saker var"=== {| class="wikitable" |- |'''Skånska'''||'''Svenska''' |- |vars ett äpple || ett äpple var |- |vars en orm || en orm var |- |vars två bilar || två bilar var |- |vars tre båtar || tre båtar var |- |vars sju år || sju år var |- |} ==Trycksvag vokal (-e-) i ändelser== {| class="wikitable" |- |'''Skånska'''||'''Svenska''' |- |Cykel'''e'''n || Cykeln |- |Himmel'''e'''n || Himmeln |- |Bibel'''e'''n || Bibeln |- |Tunnel'''e'''n || Tunneln |- |} ==ändelsen -a== Till skillnad från danska och i likhet med svenska och bornholmska används -a som ändelse på vissa ord. Detta bevarades i skånska när från fornnordiskan när västdanmark övergick till ändelse med -e under 1400- och 1500-talen. {| class="wikitable" |- |'''Skånska''' ||'''Danska''' ||'''Svenska''' |- |Piga || Pige || Piga |- |Kissa || Tasse || Kissa |- |Dö'a || Døde || Döda |- |} ==hv -> h/v== Fornnordiska hv i frågeord har i vissa skånska dialekter oftast övergått till h, till skillnad från riksdanska och rikssvenska. '''Exempel:''' {| class="wikitable" |- |'''Skånska'''||'''Svenska''' |- |Ha han I gjårred i skolan ida? || Vad har ni gjort i skolan idag? |- |A ja, inget sarschelt. || Ah, inget särskilt. |- |A, noed han I vell gjårred? || Amen, något har ni väl gjort? |- |A ja, vi ha sjonged en liden bid. || Ah, vi har sjungit en liten sång. |- |Jaså, va då får noed? || Jaså, vad då för något? |- |-Ja, de va om en liden hong. || Ja, det var om en liten hund. |- |Ha sier du - en liden hong? Den har || Vad säger du - en liten hund? Den har |- |ja allri hört. Hont lyddas den? || jag aldrig hört. Hur låter den? |- |A ja, den bårrja så här: "Sov du || Ah, den börjar så här: "Sov du |- |lille vide hong, än så e de vintorr". || lilla videung, än så är det vinter". |- |} ==-le- och -la-ändelser i sammansättningar== Ändelsen -le till skillnad från svenska -el. {| class="wikitable" |- |'''Skånska'''||'''Svenska''' |- |äpplagröd || äppelmos |- |Hässleholm || Hässelby |- |} == Ackusativ han == Skånskan har bevarat den fornnordiska användningen av han som ackusativform på kasuset han, till skillnad från svenskan som inte gör skillnad på direkta och indirekta objektsformer. {| class="wikitable" |- |'''Kasus'''|| '''Maskulinum'''|| ||'''Femininum''' || |- | || ''Skånska'' || ''Svenska'' || ''Skånska'' || ''Svenska'' |- |''Nominativ''|| Han || Han || Hon || Hon |- |''Ackusativ''|| Han || Honom || Henne || Henne |- |''Dativ''|| Honom || Honom || Henne || Henne |- |} == Externa länkar == *[http://susning.nu/Skånsk_grammatik Skånsk grammatik - Susning.nu] *[http://www.scania.org/ssf/human/lang/0528helm.htm Det skånska språket]<br> *[http://sv.wikiquote.org/wiki/Skånska_ortöj Skånska ortöj - sv.wikiquote.org] *[http://home.swipnet.se/~w-12411/sp/ordlista.htm Skånsk-Svensk-Engelsk ordlista] 2048 5365 2005-08-06T08:44:07Z 85.218.184.171 {{stub}} {{stub}} [http://sv.wikipedia.org/wiki/Korsett wikipedia: Korsett] [[en:Corset]] [[da:Korset]] [[no:Korsett]] 2049 9182 2006-03-31T07:03:07Z 212.37.19.18 /* Relegbundna verb */ -->Regel.. <b> [[Spanska|Huvudsidan]] | [[Spanska: Grammatik|Innehåll]] | <u>Verbets böjning</u> | Sida: <u>1</u>, [[Spanska:_Grammatik_-_Verbets_böjning_(2)|2]] </b> ==Verbets stam och ändelse== {| style="width: 360px; border-collapse: collapse; font-family: Verdana; font-size: 10pt;" |---- |style="width: 85px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | konjugation |style="width: 15px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | &nbsp; |style="width: 50px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | stam |style="width: 80px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | ändelse |style="border-bottom: solid 3px #0000FF;" | &nbsp; |---- |style="border-right: solid 3px #0000FF;" | <b>I</b> || &nbsp; |style="font-family: Arial; font-size: 12pt" | habl |style="font-family: Arial; font-size: 12pt" | ar |style="font-family: Arial; font-size: 12pt" | att tala |---- |style="border-right: solid 3px #0000FF;" | <b>II</b> || &nbsp; |style="font-family: Arial; font-size: 12pt" | com |style="font-family: Arial; font-size: 12pt" | er |style="font-family: Arial; font-size: 12pt" | att äta |---- |style="border-right: solid 3px #0000FF;" | <b>III</b> || &nbsp; |style="font-family: Arial; font-size: 12pt" | vivi |style="font-family: Arial; font-size: 12pt" | ir |style="font-family: Arial; font-size: 12pt" | att leva, att bo |} En verbform består alltid av stam plus ändelse. När en betoning faller på stammen så kallas verformen för <u>stambetonad</u> och när ändelsen är betonad så kallas formen för <u>ändesebetonad</u>. ==Regelbundna verb== <table border="0" width="505" id="table2" style="border-collapse: collapse; font-family: Verdana; font-size: 10pt"> <tr> <td style="width: 145px; border-bottom: solid 3px #0000FF;">Konjugationer</td> <td style="width: 120px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" valign="top">I</td> <td style="width: 120px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" valign="top">II</td> <td style="border-bottom: solid 3px #0000FF;" valign="top">III</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">infinitiv</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ar</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-er</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ir</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>att tala</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablar</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comer</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivir</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">perfekt particip</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ado</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ido</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ido</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>talat</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablado</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comido</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivido</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">gerundium</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ando</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-iendo</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-iendo</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>talande</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablando</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comiendo</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviendo</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="border-bottom: solid 3px #0000FF;">Konjugationer<br/> <b><font size="1">indikativ</font></b> </td> <td style="border-bottom: solid 3px #0000FF;" valign="top">I</td> <td style="border-bottom: solid 3px #0000FF;" valign="top">II</td> <td style="border-bottom: solid 3px #0000FF;" valign="top">III</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">presens</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-o</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-o</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-o</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag talar</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablo</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">como</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivo</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablas</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comes</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vives</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">habla</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">come</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vive</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablamos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comemos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivimos</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">habláis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">coméis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivís</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablan</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comen</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viven</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">jakad imperativ</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>tala!</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-a</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-e</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-e</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>tú</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>habla</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>come</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>vive</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">usted</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hable</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">coma</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viva</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">nosotros</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablemos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comamos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivamos</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>vosotros</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>hablad</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>comed</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>vivid</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">ustedes</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablen</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">coman</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivan</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">imperfekt</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-aba</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ía</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ía</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">j<i>ag talade</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaba</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comía</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivía</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablabas</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comías</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivías</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaba</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comía</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivía</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablábamos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comíamos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivíamos</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablabais</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comíais</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivíais</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaban</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comían</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivían</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">preteritum</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-é</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-í</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-í</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">j<i>ag talade</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablé</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comí</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viví</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaste</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comiste</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviste</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">habló</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comió</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivió</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablamos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comimos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivimos</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablasteis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comisteis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivisteis</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaron</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comieron</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivieron</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">futurum</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-aré</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-eré</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-iré</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">j<i>ag ska(ll) tala</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaré</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comeré</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviré</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablarás</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comerás</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivirás</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablará</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comerá</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivirá</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaremos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comeremos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviremos</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaréis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comeréis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviréis</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablarán</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comerán</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivirán</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">konditionalis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-aría</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ería</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-iría</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">j<i>ag skulle tala</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaría</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comería</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviría</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablarías</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comerías</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivirías</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaría</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comería</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviría</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaríamos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comeríamos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviríamos</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaríais</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comeríais</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviríais</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablarían</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comerían</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivirían</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">perfekt</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>he </b>+<b> -ado</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>he </b>+<b> -ido</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>he </b>+<b> -ido</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag har talat</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt" colspan="3" rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table3" style="border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt"> <tr> <td width="80">he</td> <td rowspan="6" width="48"> <p align="center"><font size="6">+</font></td> <td rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table4" style="font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse"> <tr> <td>hablado (<font size="2" face="Verdana">I</font>)</td> </tr> <tr> <td>comido (<font face="Verdana" size="2">II</font>)</td> </tr> <tr> <td>vivido (<font face="Verdana" size="2">III</font>)</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td width="80">has</td> </tr> <tr> <td width="80">ha</td> </tr> <tr> <td width="80">hemos</td> </tr> <tr> <td width="80">habéis</td> </tr> <tr> <td width="80">han</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">pluskvamperfekt</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>había </b>+<b> -ado</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>había </b>+<b> -ido</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>había </b>+<b> -ido</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag hade talat</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt" colspan="3" rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table3" style="border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt"> <tr> <td width="80">había</td> <td rowspan="6" width="48"> <p align="center"><font size="6">+</font></td> <td rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table4" style="font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse"> <tr> <td>hablado (<font size="2" face="Verdana">I</font>)</td> </tr> <tr> <td>comido (<font face="Verdana" size="2">II</font>)</td> </tr> <tr> <td>vivido (<font face="Verdana" size="2">III</font>)</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td width="80">habías</td> </tr> <tr> <td width="80">había</td> </tr> <tr> <td width="80">habíamos</td> </tr> <tr> <td width="80">habíais</td> </tr> <tr> <td width="80">habían</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">sammansatt futurum</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>habré </b>+<b> -ado</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>habré </b>+<b> -ido</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>habré </b>+<b> -ido</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag kommer</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt" colspan="3" rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table3" style="border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt"> <tr> <td width="80">habré</td> <td rowspan="6" width="48"> <p align="center"><font size="6">+</font></td> <td rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table4" style="font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse"> <tr> <td>hablado (<font size="2" face="Verdana">I</font>)</td> </tr> <tr> <td>comido (<font face="Verdana" size="2">II</font>)</td> </tr> <tr> <td>vivido (<font face="Verdana" size="2">III</font>)</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td width="80">habrás</td> </tr> <tr> <td width="80">habrá</td> </tr> <tr> <td width="80">habremos</td> </tr> <tr> <td width="80">habréis</td> </tr> <tr> <td width="80">habrán</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>att ha talat</i></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">sammansatt</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>habría </b>+<b> -ado</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>habría </b>+<b> -ido</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>habría </b>+<b> -ido</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">konditionalis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt" colspan="3" rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table3" style="border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt"> <tr> <td width="80">habría</td> <td rowspan="6" width="48"> <p align="center"><font size="6">+</font></td> <td rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table4" style="font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse"> <tr> <td>hablado (<font size="2" face="Verdana">I</font>)</td> </tr> <tr> <td>comido (<font face="Verdana" size="2">II</font>)</td> </tr> <tr> <td>vivido (<font face="Verdana" size="2">III</font>)</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td width="80">habrías</td> </tr> <tr> <td width="80">habría</td> </tr> <tr> <td width="80">habríamos</td> </tr> <tr> <td width="80">habríais</td> </tr> <tr> <td width="80">habrían</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag skulle ha talat</i></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="border-bottom: solid 3px #0000FF;">Konjugationer<br/> <b><font size="1">konjunktiv</font></b> </td> <td style="border-bottom: solid 3px #0000FF;" valign="top">I</td> <td style="border-bottom: solid 3px #0000FF;" valign="top">II</td> <td style="border-bottom: solid 3px #0000FF;" valign="top">III</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">presens</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-e</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-a</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-a</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag talar</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hable</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">coma</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viva</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hables</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comas</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivas</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hable</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">coma</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viva</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablemos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comamos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivamos</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">habléis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comáis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viváis</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablen</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">coman</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivan</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">imperfekt <b>-ra</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ara</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-iera</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-iera</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag talade,</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablara</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comiera</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviera</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag skulle tala</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaras</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comieras</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivieras</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablara</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comiera</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviera</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">habláramos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comiéramos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviéramos</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablarais</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comierais</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivierais</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaran</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comieran</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivierna</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">imperfekt <b>-se</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-ase</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-iese</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>-iese</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag talade,</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablase</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comiese</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviese</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag skulle tala</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablases</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comieses</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivieses</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablase</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comies</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviese</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablástemos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comiésemos</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviesemos</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablaseis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comieseis</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">vivieseis</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">hablasen</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">comiesen</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">viviesen</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">perfekt</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>haya </b>+<b> -ado</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>haya </b>+<b> -ido</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>haya </b>+<b> -ido</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag har talat</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt" colspan="3" rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table3" style="border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt"> <tr> <td width="80">haya</td> <td rowspan="6" width="48"> <p align="center"><font size="6">+</font></td> <td rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table4" style="font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse"> <tr> <td>hablado (<font size="2" face="Verdana">I</font>)</td> </tr> <tr> <td>comido (<font face="Verdana" size="2">II</font>)</td> </tr> <tr> <td>vivido (<font face="Verdana" size="2">III</font>)</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td width="80">hayas</td> </tr> <tr> <td width="80">haya</td> </tr> <tr> <td width="80">hayamos</td> </tr> <tr> <td width="80">hayáis</td> </tr> <tr> <td width="80">hayan</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">pluskvamperfekt <b>-ra</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>hubiera </b>+<b> -ado</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>hubiera </b>+<b> -ido</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>hubiera </b>+<b> -ido</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag hade talat</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt" colspan="3" rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table3" style="border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt"> <tr> <td width="80">hubiera</td> <td rowspan="6" width="48"> <p align="center"><font size="6">+</font></td> <td rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table4" style="font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse"> <tr> <td>hablado (<font size="2" face="Verdana">I</font>)</td> </tr> <tr> <td>comido (<font face="Verdana" size="2">II</font>)</td> </tr> <tr> <td>vivido (<font face="Verdana" size="2">III</font>)</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td width="80">hubieras</td> </tr> <tr> <td width="80">hubiera</td> </tr> <tr> <td width="80">hubiéramos</td> </tr> <tr> <td width="80">hubierais</td> </tr> <tr> <td width="80">hubieran</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">pluskvamperfekt <b>-se</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>hubiese </b>+<b> -ado</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>hubiese </b>+<b> -ido</b></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><b>hubiese </b>+<b> -ido</b></td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt"><i>jag hade talat</i></td> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt" colspan="3" rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table3" style="border-collapse: collapse; font-family: Arial; font-size: 12pt"> <tr> <td width="80">hubiese</td> <td rowspan="6" width="48"> <p align="center"><font size="6">+</font></td> <td rowspan="6"> <table border="0" width="100%" id="table4" style="font-family: Arial; font-size: 12pt; border-collapse: collapse"> <tr> <td>hablado (<font size="2" face="Verdana">I</font>)</td> </tr> <tr> <td>comido (<font face="Verdana" size="2">II</font>)</td> </tr> <tr> <td>vivido (<font face="Verdana" size="2">III</font>)</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td width="80">hubieses</td> </tr> <tr> <td width="80">hubiese</td> </tr> <tr> <td width="80">hubiésemos</td> </tr> <tr> <td width="80">hubieseis</td> </tr> <tr> <td width="80">hubiesen</td> </tr> </table> </td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> <tr> <td style="font-family: Arial; font-size: 12pt">&nbsp;</td> </tr> </table> 2050 10022 2006-05-16T14:00:15Z 62.168.15.198 corr. some mistakes Vi börjar med en liten dialog: - "Dobrý den! Mluvíte česky?" - "Ano, ale jenom trochu. Jsem ze Švédska." Försök översätta den med hjälp av ordlistan nedan! == Slovníček == <table border="1"> <tr><td>ale</td><td>men</td></tr> <tr><td>ano</td><td>ja</td></tr> <tr><td>česky</td><td>tjeckiska</td></tr> <tr><td>dobrý den!</td><td>God dag!</td></tr> <tr><td>jenom</td><td>bara</td></tr> <tr><td>jsem</td><td>"jag är"</td></tr> <tr><td>mluvíte</td><td>"ni talar", 2:dra person plural</td></tr> <tr><td>trochu</td><td>lite grand</td></tr> <tr><td>ze, z</td><td>från</td></tr> </table> Verbet "att tala" heter '''mluvit'''. Till skillnad från svenskan, så används inte personliga pronomen (dvs ord som jag, du, ni) i så stor utsträckning. Istället ändras verbet självt. Därför räcker det med två ord för att ställa frågan "talar ni tjeckiska?". Verbet "att vara" är som i de flesta andra språk starkt oregelbundet. Se tabellen nedan: <table border="1"> <tr><td>(já) jsem</td><td>jag är</td></tr> <tr><td>(ty) jsi</td><td>du är</td></tr> <tr><td>(on/ona) je</td><td>han/hon är</td></tr> <tr><td>(my) jsme</td><td>vi är</td></tr> <tr><td>(vy) jste</td><td>ni är</td></tr> <tr><td>(oni/ony/ona) jsou</td><td>de är</td></tr> </table> Observera att pronomina som sagt inte behövs, eftersom verbet i sig talar om vilken person som avses. Detta kommer vi att titta på mer i detalj längre fram i kursen. '''Tillbaka till [[Tjeckiska]]''' 2051 5911 2005-09-04T11:01:04Z Max Speed 65 Inom kortkonsterna finns två huvudtyper av trick, nämligen: * [[w:Matematiska korttrick|matematiska korttrick]]. Beräknar korts placering i kortleken t.ex.. Kan vara [[patiens]]liknande. * fingerfärdighetstricks som väl är mer att räkna som [[w:Hokus Pokus Filiokus|hokus pokus]] än som [[kortspel]] Fingerfärdighetstricken kräver fingerfärdighet och övning till skillnad från de matematiska tricken som i stort sett vem som helst kan utföra. [[kategori:kortspel]] [[kategori:patienser]] 2052 5906 2005-09-04T10:29:54Z Max Speed 65 '''Räkna fram korts placering i kortleken''' är ett [[matematiska korttrick|matematiskt korttrick]] som aldrig slår fel. === Detta behövs === En [[kortlek]] utan jokrar, ett bord och förhoppningsvis en publik. === Tillvägagångssätt === Håll kortleken med baksidan uppåt och räkna upp 26 kort ett och ett i en hög genom att vända upp dom på bordet framför dej. Kort nr sju lägger du på minnet. När du kommit till 26 så tar du denna hög och lägger den under resterande kort. Därefter skall du räkna kort upp till tio tre gånger på detta vis: vänd översta kortet.Är det en sexa t.ex. så fortsätter du lägga på kort oavsett valör medan du räknar sju, åtta, nio, tio. Alltså fem kort sammanlagt. det var en gång. Andra gången får du en åtta exempelvis och räknar åtta, nio, tio. Tre kort denna gång och tredje gången blir det en Knekt. Ess räknas som ett medans tior, knektar, damer och kungar räknas som tio så därför räknar du inget mer kort. Ett kort denna gång. nu lägger du ihop första kortets från varje uppräknings värde, i detta fall sex + åtta + tio = 24. Nu ligger det kort som du i början la på minnet på 24:e plats bland resterande kort. [[kategori:kortkonster]] 2053 5987 2005-09-07T01:10:15Z Max Speed 65 '''Dom åtta herrarna''' är en lite mer omfattande patiens som läggs i tre omgångar. == Detta behövs == Två kortlekar utan jokrar == Spelidé == Man ska på tiorna bygga neråt i färg, man bygger runt hörnet s.a.s 3, 2, ess, kung, dam och slutligen knekt. Går patíensen ut skall det ligga åtta högar på bordet med en knekt överst i varje (dom åtta herrarna). === Första omgången === Man lägger ut tretton kort var för sej i en halvcirkel och kontrollerar sen om det finns några tior att flytta till centrum av halvcirkeln. Finns det det så får man även bygga vidare nedåt i färg på dessa. Då detta är gjort lägger man ytterligare tretton kort på samma platser som tidigare, ligger det kvar kort lägger man det nya ovanpå. Man kontrollerar åter om det finns kort att flytta byggena i mitten och genomför dessa. Man fortsätter på detta vis att lägga tretton kort i taget tills alla korten gått åt. Man avslutar därefter omgången med att gå igenom halvcirkeln, en hög i taget, och bygga ut möjliga kort. Mellan varje hög får man dessutom kolla halvcirkelns översta kort om nåt kan användas. === Andra omgången === Nu tar man upp halvcirkelns första hög, vänder på den och lägger sedan ut korten ett och ett med framsidan uppåt på resterande högar i halvcirkeln och genomför därefter möjliga flyttningar. Fortsätt så med övriga högar. Man kommer förr eller senare till den punkt högen som ska läggas ut innehåller fler kort än det finns högar kvar och då tar man helt enkelt dom övertaliga korten och lägger i en egen hög med baksidan upp. Hög nummer tretton läggs direkt på denna hög. omgången avslutas sen med att man tar kvarvarande kort och vänder upp dom ett i sänder och bygger om man kan. === Tredje omgången (slutet) === Man tar upp högen, vänder baksidan upp och lägger därefter ut åtta åtskiljda kort (två rader med fyra i varje) och genomför möjliga förflyttningar och lägger därefter ut åtta nya kort på samma platser och kontrollerar återigen om det går att bygga på nån av bygghögarna. Fortsätt så tills korten är slut och då skall dom åtta herrarna vara samlade för nu är patiensen färdig. == För övrigt == så är det ett roligt sätt att sortera två kortlekar i sviter om det skulle behövas någon gång. [[kategori:patienser]] 2054 9609 2006-04-18T19:34:56Z 84.219.25.252 /* Anmärkningar till ordningstalen */ <b> Snabbmeny: [[Spanska|Huvudsidan]] » [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] » <u>Räkneord</u> </b> ----- =Räkneord= Räkneorden delas in i två grupper, grundtal (ett, två, tre...) och ordningstal (första, andra, tredje...). ==Grundtal== {|style="width: 500px; border-collapse: collapse; font-family: Verdana; font-size: 10pt;" |---- |style="width: 40px; text-align: right; font-weight:bold" | 0 |style="width: 10px" | &nbsp; |style="width: 170px" | cero |style="width: 110px; text-align: right; font-weight:bold" | 40 |style="width: 10px" | &nbsp; | cuarenta |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 1 || &nbsp; || uno (un), una |style="text-align: right; font-weight:bold" | 50 || &nbsp; || cincuenta |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 2 || &nbsp; || dos |style="text-align: right; font-weight:bold" | 60 || &nbsp; || sesenta |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 3 || &nbsp; || tres |style="text-align: right; font-weight:bold" | 70 || &nbsp; || setenta |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 4 || &nbsp; || cuatro |style="text-align: right; font-weight:bold" | 80 || &nbsp; || ochenta |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 5 || &nbsp; || cinco |style="text-align: right; font-weight:bold" | 90 || &nbsp; || noventa |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 6 || &nbsp; || seis |style="text-align: right; font-weight:bold" | 100 || &nbsp; || cien/to/ |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 7 || &nbsp; || siete |style="text-align: right; font-weight:bold" | 101 || &nbsp; || ciento uno (un), una |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 8 || &nbsp; || ocho |style="text-align: right; font-weight:bold" | 182 || &nbsp; || ciento ochenta y dos |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 9 || &nbsp; || nueve |style="text-align: right; font-weight:bold" | 200 || &nbsp; || doscientos, -as |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 10 || &nbsp; || diez |style="text-align: right; font-weight:bold" | 300 || &nbsp; || trescientos, -as |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 11 || &nbsp; || once |style="text-align: right; font-weight:bold" | 400 || &nbsp; || cuatrocientos, -as |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 12 || &nbsp; || doce |style="text-align: right; font-weight:bold" | 500 || &nbsp; || quinientos, -as |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 13 || &nbsp; || trece |style="text-align: right; font-weight:bold" | 600 || &nbsp; || seiscientos, -as |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 14 || &nbsp; || catorce |style="text-align: right; font-weight:bold" | 700 || &nbsp; || setecientos, -as |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 15 || &nbsp; || quince |style="text-align: right; font-weight:bold" | 800 || &nbsp; || ochocientos, -as |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 16 || &nbsp; || dieciséis |style="text-align: right; font-weight:bold" | 869 || &nbsp; |rowspan="2" | ochocientos sesenta y nueve |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 17 || &nbsp; || diecisiete |style="text-align: right; font-weight:bold" | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 18 || &nbsp; || dieciocho |style="text-align: right; font-weight:bold" | 900 || &nbsp; || novecientos, -as |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 19 || &nbsp; || diecinueve |style="text-align: right; font-weight:bold" | 1.000 || &nbsp; || mil |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 20 || &nbsp; || veinte |style="text-align: right; font-weight:bold" | 1.001 || &nbsp; || mil uno (un), una |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 21 || &nbsp; || veintiuno (-ún), -una |style="text-align: right; font-weight:bold" | 2.000 || &nbsp; || dos mil |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 22 || &nbsp; || veintidós |style="text-align: right; font-weight:bold" | 100.000 || &nbsp; || cien mil |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 23 || &nbsp; || veintitrés |style="text-align: right; font-weight:bold" | 200.000 || &nbsp; || doscientos mil |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 24 || &nbsp; || veinticuatro |style="text-align: right; font-weight:bold" | 1.000.000 || &nbsp; || un millón |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 25 || &nbsp; || veinticinco |style="text-align: right; font-weight:bold" | 2.000.000 || &nbsp; || dos millones |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 26 || &nbsp; || veintiséis |style="text-align: right; font-weight:bold" | 18.550.000 || &nbsp; |rowspan="3" | diecisiete millones quinientos cincuenta mil |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 27 || &nbsp; || veintisiete |style="text-align: right; font-weight:bold" | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 28 || &nbsp; || veintiocho |style="text-align: right; font-weight:bold" | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 29 || &nbsp; || veintinueve |style="text-align: right; font-weight:bold" | 100.000.000 || &nbsp; || cien mil |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 30 || &nbsp; || treinta |style="text-align: right; font-weight:bold" | 1.000.000.000 || &nbsp; || mil millones |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 31 || &nbsp; || treinta y uno (un), una | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 32 || &nbsp; || treinta y dos | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 33 || &nbsp; || treinta y tres | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 34 || &nbsp; || treinta y cuatro | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |---- |style="text-align: right; font-weight:bold" | 35 || &nbsp; || treinta y cinco | &nbsp; || &nbsp; || &nbsp; |} ==Ordningstal== {|style="width: 500px; border-collapse: collapse; font-family: Verdana; font-size: 10pt;" |---- |style="width: 50px" | <i>första</i> || primero (primer), primera |style="width: 60px" | <i>sjunde</i> || sétimo, -a |---- | <i>andra</i> || segundo, -a | <i>åttonde</i> || octavo, -a |---- | <i>tredje</i> || tercero (tercer), tercera | <i>nionde</i> || noveno, -a |---- | <i>fjärde</i> || cuarto, -a | <i>tionde</i> || décimo, -a |---- | <i>femte</i> || quinto, -a | <i>elfte</i> || undécimo, -a |---- | <i>sjätte</i> || sexto, -a | <i>tolfte</i> || duodécimo, -a |} ==Anmärkningar till ordningstalen== sjunde = séptimo med ett p =) ==Matematiska uttryck== dos y tres (2 plus 3) ''eller'' dos mas tres 2055 12520 2006-09-30T05:44:51Z 87.162.101.78 <center> {| style="background-color: #f2fff2; border: solid 1px #bfffbf; padding: 0.2em; width: 90%;" valign=top |[[Bild:Flag of Spain.svg|left|26px|Bandera de España / Spaniens flagga]] [[Bild:Nuvola 64 apps date.png|right|26px]] <span style="font-size: 110%">'''Gramática''' - ''{{{1}}}''</span> |- | {| style="width: 100%; text-align: left" |<span style="font-size: 95%; line-height: 112%">{{{2}}}</span> |} |} </center> 2056 12893 2006-11-22T12:11:15Z 194.237.142.21 /* Al, del */ <b> Snabbmeny: [[Spanska|Huvudsidan]] » [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] » <u>Artiklar</u> </b> ----- =Artiklar= I spanskan använder man artiklarna före substantivet för att ge huvudordet bestämd form eller obestämd form. ==Bestämd och obestämd artikel== {|style="border: 0px; width: 415px; border-collapse: collapse; font-size: 10px; font-family: Verdana" |---- |colspan="2" | &nbsp; |colspan="3" | <u>bestämd artikel</u> |colspan="2" | <u>obestämd artikel</u> |---- |style="width: 40px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | &nbsp; |style="width: 15px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | &nbsp; |style="width: 60px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <i>mask.</i> |style="width: 60px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <i>fem.</i> |style="width: 120px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <i>neutr.</i> |style="width: 60px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <i>mask.</i> |style="width: 60px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <i>fem.</i> |---- | <i>sing.</i> |style="border-left: solid 3px #0000FF;" rowspan="2" | &nbsp; | <b>el</b> || <b>la</b> || <b>lo</b> || <b>un (uno)</b> || <b>una</b> |---- | <i>plur.</i> || <b>los</b> || <b>las</b> || <b>&mdash;</b> || <b>unos</b> || <b>unas</b> |} Formen <b>uno</b> används i självständig ställning och före adjektiv som inte följs av substantiv. [[Media:Exempel.mp3]]ењД ---- ==Al, del== {|style="border: 0px; width: 110px; border-collapse: collapse; font-size: 10px; font-family: Verdana" |---- |style="width:20px" | <b>a</b> |style="width:20px" | + |style="width:20px" | <b>el</b> |style="width:30px" | &mdash;> |style="width:20px" | <b>al</b> |---- | <b>de</b> || + || <b>el</b> || &mdash;> || <b>del</b> |} <b>El</b> dras ihop med prepositionerna <b>a</b> och <b>de</b> till <b>al</b>, <b>del</b>. Vid en bestämd artikel som ingår i ett egennamn dras inte <b>a</b> och <b>de</b> ihop, man drar dem bara ihop i uttalet. Aquí tenemos una foto <u>del</u> pueblo. &mdash; Här har vi ett kort på byn. Es periodista <u>de El</u> País. &mdash; Han/hon är journalist på El País. ==Användningen av 'lo'== 2057 7201 2005-12-09T21:02:58Z Grön 127 flyttade Spanska Grammatik - Personliga pronomen till Spanska: Grammatik - Personliga pronomen <b> Snabbmeny: [[Spanska|Huvudsidan]] » [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] » <u>Personliga pronomen</u> </b> ----- =Personliga pronomen= Personliga pronomen är ord som jag, mig, du, dig, de... Dvs. benämningar på dem som talar och på den, det eller dem vi talar om. ==Former== {|style="width: 410px; border: 0px; border-collapse: collapse; font-size: 10px; font-family: Verdana" |---- |style="width: 85px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <b>person</b> |style="width: 10px; border-bottom: solid 3px #0000FF; border-left: solid 3px #0000FF;" | &nbsp; |style="width: 55px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <b>som subjekt</b> |style="width: 90px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <b>som preposition</b> |style="width: 90px; border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <b>som objekt ackusativ</b> |style="border-bottom: solid 3px #0000FF;" | <b>dativ</b> |---- | <i>1a pers. sing.</i> |style="border-left: solid 3px #0000FF;" rowspan="12" | &nbsp; | yo || mí ||rowspan="2" | &nbsp; || me |---- | <i>2a pers. sing.</i> || tú | ti || te |---- | <i>3e pers. sing.</i> ||colspan="2" rowspan="10" | <table style="border: 0px; width: 100%; border-collapse: collapse; font-size: 10px; font-family: Verdana"> <tr><td style="width: 25px;">&nbsp;</td><td>él</td></tr> <tr><td>&nbsp;</td><td>ella</td></tr> <tr><td>&nbsp;</td><td>ello</td></tr> <tr><td>&nbsp;</td><td>usted</td></tr> <tr><td colspan="2">&nbsp;</td></tr> <tr><td>&nbsp;</td><td>nosotros, -as</td></tr> <tr><td>&nbsp;</td><td>vosotros, -as</td></tr> <tr><td>&nbsp;</td><td>ellos</td></tr> <tr><td>&nbsp;</td><td>ellas</td></tr> <tr><td>&nbsp;</td><td>ustedes</td></tr> </table> | le, lo || le (se) |---- |rowspan="4" | &nbsp; | la || le (se) |---- | lo || le (se) |---- | le, lo, la || le (se) |---- |rowspan="3" | &nbsp; || &nbsp; |---- | <i>1a pers. plur.</i> ||height="16" | nos |---- | <i>2a pers. plur.</i> || os |---- | <i>3e pers. plur.</i> || los, les || les (se) |---- |rowspan="2" | &nbsp; || las || les (se) |---- | les, los, las || les (se) |} *Accent sätts ut på <b>mí</b> <i>mig</i>, <b>tú</b> <i>du</i> för att skilja dessa former från de possessiva pronomina <b>mi</b> <i>min</i>, <b>tu</b> <i>din</i>. *<b>Usted</b> används till en person man säger Ni till och <b>ustedes</b> till flera man säger Ni till, dvs. att <b>usted</b> är ett formellt 'du' och <b>ustedes</b> ett formellt 'ni'. *<b>Vosotros</b>, som i femininum heter <b>vosotras</b>, används när man riktar sig till flera person som man säger du till, dvs. att <b>vosotros</b> är ett informellt 'ni'. Observera dock att i spanskamerika används inte <b>vosotros</b>, istället säger man <b>ustedes</b> både till personer man duar och till dem som man niar. *<b>Ello</b> används i betydelsen <i>det</i> när man inte syftar på ett speciellt substantiv (neutralt) och förekommer nästan bara i skriftspråk. I talspråk föredrar man <b>esto, eso</b>. 2058 5402 2005-08-09T15:45:34Z Andreas 53 <div class="boilerplate metadata" style="font-size:smaller; width:25em; float:right; background-color:#f3f9ff; margin:0 0 1em 1em; padding:0 1em; border:1px solid #aaa;"> '''OBS''': Denna sida innehåller fonetisk information representerad med [[w:internationella fonetiska alfabetet|internationella fonetiska alfabetet]] (IPA) i [[w:Unicode|Unicode]]. Se [[w:IPA i Unicode|IPA i Unicode]] om du har problem att se dessa tecken. </div> 2062 5436 2005-08-11T13:15:32Z ShineB 35 kategori '''Krig''' är ett kortspel för 2-5 personer (upp till 13 kan vara med men det blir inte så bra då) ==Detta behövs== *En 52-korts kortlek, inga jokrar. ==Spelet== En valfri deltagare delar korten lika mellan spelarna. Deltagarna blandar sina kort och lägger de i en stapel. Varje spelare kastar det översta kortet i sin hög. Den spelare vars kort är störst vinner sitt och de andras kort. Den vinnande spelaren sätter de vunna korten en separat hög. Nästa omgång spelas likadant som den första, den enda skillnaden är att spelaren som vann i den första omgången börjar att kasta sitt kort från den hög han/hon fick från början. När korten hos en av deltagarnas ursprungliga hög är slut blandar h*n korten som h*n har i sin andra hög (den h*n vann alltså) och spelet fortsätter. Så gör de andra spelarna också när deras ursprungliga högar är slut på kort. Man får inte titta på korten innan man har kastat in de i spelet. ==Krig== Om två av deltagarna skulle få samma kort blir det krig. Då tar de andra spelarna tillbaka sina respektive kort och låter de andra kriga. När det är krig tar varje deltagare tre kort från sin hög och lägger de på spelplanen. Det fjärde kortet spelarna drar är det viktiga. Om en av spelarna får till exempel spader 8 och den andre får ruter 3 vinner spelaren som fick spader 8. Vinner gör alltså den som får det högsta fjärde kortet. Vinsten är sina egna fyra kort, motståndarens fyra kort och de två korten som man krigade om. ==Vinnare== Vinnare är den spelare som är kvar när alla de andra har förlorat sina kort. [[kategori:Kortspel]] 2063 11780 2006-08-01T14:42:16Z Mike 6 *Jag gillar att spela golf. Ich mag gerne Golf spielen. Eller: Ich spiele gerne Golf. *Igår drack jag ett glas mjölk. Gestern habe ich ein Glas Milch getrunken. *Min vän tittar på fotboll på söndagar. Mein Freund sieht Sonntags Fussball. *Jag kör bil till jobbet. Ich fahre mit dem Auto zur Arbeit. {{kvalitetskontroll}} '''Tillbaka till [[Tyska]]''' 2064 8960 2006-03-27T21:47:26Z NERIUM 225 '''Luffarschack''' är ett relativt enkelt [[sällskapsspel]]. ==Detta behövs== *En spelplats *En pinne, sten eller penna man kan skriva med. ==Spelet== Spelplanen består av ett fält med ett rutnät som omfattar totalt nio rutor (3x3). En spelare börjar med att skriva ett X eller ett O på spelplanen (vem som har X respektive O kommer deltagarna överens innan spelet börjar). Målet är att man ska få ihop en rad med sina egna siffror. Raden kan vara vågrät, lodrät eller diagonell. Motspelaren ska försöka blockera motspelaren med sitt tecken. När motspelaren blockerat den andra deltagaren måste h*n försöka på ett nytt sätt. När någon får ihop en rad vinner personen som fick ihop raden. {{stub}} [[kategori:Sällskapsspel]] 2065 10245 2006-06-20T20:04:12Z 213.66.230.30 /* Vinnare */ '''Monopol''' är ett [[sällskapsspel]]. ==Detta behövs== *Spelplan, figurer och låtsassedlar ==Spelet== I början får alla deltagarna en viss summa pengar. Man ska bygga hus och hotell. Husen och hotellen kostar pengar. Ibland får man betala skatt eller något annat som gör att man förlorar pengar. Man kan vinna pengar på tre sätt: 1.Om man kommer på en Chans-ruta och har tur kan man få en viss summa pengar. 2.Om motståndaren kommer på ett fält där du äger en byggnad får motståndaren betala dig exakt lika mycket som du betalade för huset. 3.Varje gång man passerar START på spelplanen inkasserar man en viss summa pengar. ==Vinnare== Vinner gör den spelare som blir kvar när alla andra har bankrutterat och inte har några pengar kvar. {{stub}} {{wikipedia}} [[Kategori:Sällskapsspel]] 2066 11967 2006-08-14T09:39:17Z 194.111.29.183 '''Monopol Junior''' är en typ av [[Monopol]], men är mer anpassad för barn. Bland annat har sedlarna mindre valörer och allt är billigare. Spelet utspelar sig i en nöjespark, där du köper attraktioner och tar ut inträde när andra spelare hamnar på dem. Lär dig hur man använder och sparar pengar. Ett pedagogiskt spel med många timmars underhållning. {{stub}} [[Kategori:Sällskapsspel]] 2069 5448 2005-08-12T14:42:34Z Max Speed 65 '''Tänk på ett kort''' är ett trick av matematisk karaktär och som endast kräver lite enkel matematik. == Detta behövs == Kortlek utan jokrar (52 kort). Eller så kan man be någon tänka på ett kort istället för att han får dra ett kort. == Tillvägagångssätt == Blanda kortleken. Ge kortleken till någon ur publiken och be denne dra ett kort, visa det för dom övriga i publiken, lägga det på minnet, lägga det underst i kortleken och lägga kortleken på bordet. Be därefter personen att dubbla kortets värde och sedan lägga till tre. Därefter skall värdet multipliceras med fem. Sedan skall denne lägga till ett om det var en klöver, två om det var ruter, tre för spader eller fyra för hjärter. Be om värdet som räknats fram och du kan omedelbart tala om kortets värde och färg. Det är bara att dra ifrån 15 från summan och dela resten med 10. Nu står kortets värde till vänster om decimalkommat och siffran för färgen till höger om kommat Exempel: draget kort, Klöver 8. 8 x 2 = 16, 16 + 3 = 19, 19 x 5 = 95, lägg till för klöver 1, 95 + 1 = 96 detta är summan som publiken räknar fram. Du tar detta värde - 15 = 81 och delat med 10 = 8,1. Kortet var en 8 och färgen 1 = klöver. Vid behov kontrollera mot understa kortet i leken. == Övrigt == Detta trick kan användas för att rätta till ett misslyckat trick i vilket ett av publiken känt kort skall plockas fram. == Tänkvärt == Kortkonsts syfte är ej att lura någon utan det är att roa/underhålla publiken. [[kategori:kortkonster]] 2070 11411 2006-07-18T20:06:51Z 85.250.210.46 <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <center>[[Bild:Flag of the Netherlands.svg|175px]].[[Bild:Flag of Belgium.svg|135px]]</center><br> ''<big><big><big>Nederländska ~ Svenska</big></big></big><br>'' ''<big>Lär dig nederländska!</big><p>'' <big>[[Nederländska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Nederländska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Nederländska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Nederländska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Nederländska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Nederländska: Ordförråd|Ordförråd]]</big> </center></center> </TD> <TD> </TABLE> {{Språk}} [[Kategori:Nederländska|*]] [[Kategori:Språk]] [[en:Dutch]] [[fr:Enseignement du néerlandais]] [[na:Dorerin Eben Eyong]] [[he:הולנדית]] 2071 9611 2006-04-18T23:12:23Z 213.100.32.31 Lektion 1 i [[Nederländska]]. <big><big>Eenvoudige conversaties ~ </big>Enkla konversationer</big> == Grammatica 1-1 ~ Introduktion till nederländsk grammatik == Som många kontinentala västgermanska språk har nederländskan en rätt komplicerad ordföljd som är tydligt åtskild från den närbesläktade engelskan. Liksom [[w:tyska|tyska]] och [[w:sv:svenska|svenska]] bildar nederländskan ofta mycket långa sammansatta ord. == Gesprek 1-1 ~ Vrienden == Jan komt Karel op straat tegen. Ze zijn vrienden. *''Jan'': Goedendag, Karel. Hoe gaat het met je? *''Karel'': Goedendag. Dank je, met mij gaat het goed. En met jou? *''Jan'': Dank je, met mij gaat het goed. Tot ziens. *''Karel'': Tot ziens, Jan! == Grammatica 1-2 ~ Familjära och artiga former == Den ovanstående konversationen var mellan två goda vänner och brukar den informella formen av de personliga pronomen (t.ex., ''mij'', ''je'', ''jou''). Men holländskan har också en mer artig formell form av de personliga pronomen. Denna form illustreras nedan == Gesprek 1-2 ~ De handelaars == :Meneer Jansen komt mevrouw De Vries tegen. Ze zijn handelaars. * ''Meneer Jansen'': Goedendag, mevrouw De Vries! * ''Mevrouw De Vries'': Goedendag, meneer Jansen! * ''Meneer Jansen'': Hoe gaat het met u? * ''Mevrouw De Vries'': Zeer goed, bedankt. En met u? * ''Meneer Jansen'': Ook goed. * ''Mevrouw De Vries'': Mooi. Bent u meneer Standish al tegengekomen? * ''Meneer Jansen'': Uit Engeland? Nee. Is hij op bezoek? * ''Mevrouw De Vries'': Ja. Tot ziens, meneer Jansen! * ''Meneer Jansen'': Tot ziens, mevrouw De Vries == Grammatica 1-3 ~ Introduktion till pronomen == Ett [[w:pronomen|pronomen]] är ett ord som ersätter ett substantiv som nämnts tidigare eller framgår av sammanhanget. I såväl svenska som holländska formas de personliga pronomina beroende på '''person''', '''singular/plural''' och '''kasus'''. I holländska finns det både formella och informella versioner av vissa pronomen. Dessa '''informella''' pronomen introduceras i Lektion 1: :''ik'' &ndash; jag (första person singular, nominativ) :''mij'' &ndash; mig (första person singular, ackusativ) :''je''/''jou'' &ndash; du (andra person singular, ackusativ) :''hij'' &ndash; han (tredje person singular, nominativ) :''het'' &ndash; det (tredje person singular, nominativ) :''zij'' &ndash; de (tredje person plural, nominativ) och detta '''formella''' pronomen: :''u'' &ndash; du (på formell svenska "Ni") (andra person singular, ackusativ) Pronomenets '''person''' beskriver ordets relation till talaren (t.ex. är ''första person'' talaren själv). Om pronomenet är '''singular''' representerar det en person eller sak medan det representerar fler än en om det är '''plural'''. Slutligen indikerar '''kasus''' vilken funktion pronomenet har i en menings, såsom vi kommer se i kommande lektioner. == Woordenlijst 1 ~ Ordlista 1 == appendix appendix, tillägg bezoek besök brug bro Engeland England vriend, vrienden vän, vänner handelaars affärsmän gesprek, gesprekken konversation, konversationer grammatica grammatik les lektion straat gata woordenlijst ordlista, vokabulär op straat på gatan tot ziens hejdå (bokstavligen: på återseende) uit Engeland från England Met mij gaat het goed Jag mår bra (bokstavligen: Det går bra med mig) Goedendag! Goddag! En jij (u)? Och du? (underförstått: Och hur är det med dig?) Hoe gaat het met jou (u)? Hur mår du (bokstavligen: Hur går det med dig?) hoe hur gaan att gå het gaat det går met med op bezoek zijn vara på besök zijn att vara tegenkomen att möta/stöta på komt ... tegen möter bezoeken att besöka begrijpen att begripa maar men ook också bedankt tack simpel simpel het det (pronomen) mevrouw Fröken eller Fru meneer Herr nee nej ja ja correct korrekt al redan, ännu mooi vacker (i det här fallet: 'bra' eller 'fint') zeer väldigt en och [[Kategori:Nederländska]] 2072 5454 2005-08-14T08:19:03Z Chrizz 50 border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse; font-size: 95%;" 2075 9600 2006-04-17T12:13:39Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ===Ingredienser=== <small>Mängden avser 1 liten limpa</small> {| {{fintabell}} !Mängd !Livsmedel |- |25 g |jäst |- |1 tsk |salt |- |3 dl |degspad; vatten, fil, mjölk, öl, potatis-kokvatten, vassle etcetera. |- |8-9 dl |mjöl; vete, korn, graham, rågsikt, råg, polenta, hirs etcetera. |- |Kryddor |kummin, anis, fänkål, pomerans, (vit)lök etcetera. |- |Tillbehör | russin, sirap, rapsolja, smör, vetekli, linfrö, keso, ost, lingon, rivna morötter, soltorkade tomater, ägg, nötter, solrosfrön, torkade fikon etc |} ===Tillagning=== Smula jästen i degbunken och tillsätt degvätska. Tillsätt salt, kryddor, mjöl (olja) och rör om. Arbeta degen väl, gärna med en hushållsassistent. Låt degen jäsa under duk cirka 1 timme. Baka ut en limpa. Jäs i ytterligare cirka 40 minuter på plåt under duk. Grädda cirka 30 minuter i 175°. Låt brödet kallna på galler. [[kategori:M kokbok]] [[Kategori:Bakning]] 2076 5467 2005-08-15T04:44:01Z Chrizz 50 {{kokboknav}} ===Ingredienser=== {| {{fintabell}} !Mängd !Livsmedel |- |'''Dag 1:''' | |- |1 dl |vatten, ca 40 grader |- |1 dl |grovt rågmjöl |- |'''Dag 4:''' | |- |1 liter |vatten, ca 40 grader |- |1 liter |grovt rågmjöl |} ===Tillagning=== '''Dag 1:''' Blanda vatten och rågmjöl i en rostfri bunke på 3-4 liter. Täck den väl med en ren handduk. Låt bunken stå i rumstemperatur i 3 dygn. '''Dag 2-3:''' Rör om varje dag! '''Dag 4:''' Tillsätt vatten och mjöl till den deg som stått. Rör ihop allt till en lös deg, som får stå 1 dygn i rumstemperatur. '''Dag 5:''' Nu är degen färdig. Dela upp den i 10 burkar eller plastpåsar. Frys in 9 och baka på den 10:e. Degen kan frysförvaras i cirka 1 år eller i kylskåp cirka 5 dygn. Tag fram den djupfrysta surdegen i tid före nästa bak - helst kvällen innan - så att den hinner tina och bli rumsvarm. '''Ny surdeg:''' Tina upp degen helt och hållet och tillsätt vatten och rågmjöl som '''dag 4''' och låt det stå 1 dygn. '''Till sist:''' Tillsätt ca 1 ½ dl surdeg per liter degvätska i dina matbrödsrecept och resultatet blir ett gott, fylligt och hållbart bröd som inte smular. Det går även bra att använda surdegen till vitt matbröd. [[kategori:S kokbok]] [[Kategori:Bakning]] 2077 5468 2005-08-15T04:48:01Z Chrizz 50 {{kokboknav}} ===Ingredienser=== <small>Beräknat för '''2''' portioner</small> {| {{fintabell}} !Mängd !Livsmedel |- |400 g |Torks eller annan vitfisk (fryst block) |- |4 st |stora potatisar (kokta) |- |1 dl |gröna ärter (frysta) |- |3 dl |gräddfil |- |½ |gul lök |- |1 msk |citronsaft |- |1 msk |dill (färsk eller fryst) |- |8-9 |kryddpepparkorn |- |½ tsk |citronpeppar |- |1 tsk |salt |} ===Tillagning=== Låt fiskblocket ligga framme och tina i en stund, men det får inte bli helt tinat. Helst otinad. Dela upp blocket i bitar som är cirka 2 cm tjocka. Koka upp vatten i en kastrull, tillsammans med kryddpeppar, ¾ tsk salt och gul lök i bitar. När vattnet kokar så sänker du ner bitarna i vattnet och låter det sjuda i cirka 10 minuter. '''Gräddfilsås''' Blanda i dill, citronpeppar och citronsaft i gräddfilen. Smaka av med salt. Låt stå och dra i en halv timme så att smakerna släpper (extra viktigt om du använder fryst dill). Servera med nykokt potatis och gröna ärter (smakar även bra med grönabönor). [[Kategori:T kokbok]] [[Kategori:Fisk]] 2078 5486 2005-08-15T11:39:56Z Chrizz 50 <br clear=all> {| id="toc" style="border-color:#000000;border-width:1px;border-style:solid;background-color:#E0E0E0;" width="90%" align="center" cellpadding="3px" |rowspan=3 align="left" width="10%" fontname="Courier New"| <tt>{{{1}}}</tt> |} 2079 5516 2005-08-16T04:50:53Z Chrizz 50 /* Exempel */ Visar en specificerad meddelanderuta för användaren. '''Unit <span style="color:#0000FF">Windows</span> '''function''' MessageBox('''const''' Text, Caption: [[PChar]]; Flags: [[Longint]] = MB_OK): [[Integer]]; ===Beskrivning=== Använd [[MessageBox]] när du vill visa en meddelanderuta med ett valbart antal knappar, ikoner och förvalda knappar. Denna funktion använder sig av Windows egna färdiga rutiner, vilket innebär att texten på knapparna har det språk som Windows använder. Ett alternativ är [[MessageDlg]]. Parameterns ''Caption'' som skickas till funktionen är det namn eller titel som meddelanderutan får, det vill säga den text som visas i fönsterramens övre del. Denna parameter kan maximalt innehålla 255 tecken. Många tecken i ''Caption'' parametern får meddelanderutan att öka i bredd, då radbyte inte finns där. Parametern ''Text'' är själva meddelandet som ska visas, och kan innehålla mer än 255 tecken om det behövs. Långa meddelanden får automatiskt radbyten infogade. Hela denna funktion är ett direkt anrop till ''user32.dll'' filen och kan inte förändras på något vis. Om en mer Delphi konstruerad funktion eftersöks så rekommenderas funktionen [[MessageDlg]]. ===Exempel=== Detta exempel innehåller även [[Case]] begreppet, vilket är ett fundametal begrepp inom [[w:Pascal (programspråk)|Pascal]]s programmerings princip. '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''begin '''Case''' MessageBox(Application.Handle,<span style="color:#008000">'Meddelandetext med'</span>+ #13+<span style="color:#008000">'ett valt radbyte.'</span>,<span style="color:#008000">'Ramtexten'</span>,MB_YESNO+MB_DEFBUTTON2+ MB_ICONASTERISK) '''OF IDYES: ShowMessage(<span style="color:#008000">'Ja!'</span>); IDNO: ShowMessage(<span style="color:#008000">'Nej!'</span>); '''End; '''end; Resultatet av detta exempel ser du här: [[Bild:MessageBox.jpg|center]] ===Parametrar=== Parametern ''Flags'' anger vilka knappar och ikoner som kommer att synas i meddelanderutan, vilket i sin tur ger olika resultatvärden. Dessa parametrar kan kombineras för att få ett tillfredställande resultat. Nedan finns ett antal parametrar som kan kombineras. {| {{fintabell}} !Parameter !Betydelse |- |'''Vilka knappar''' | |- |MB_ABORTRETRYIGNORE |Meddelanderutan innehåller tre knappar: Avbryt, Försök igen och Ignorera. |- |MB_OK |Meddelanderutan innehåller endast en knapp: OK |- |MB_OKCANCEL |Meddelanderutan innehåller två knappar: OK och Avbryt. |- |MB_RETRYCANCEL |Meddelanderutan innehåller två knappar: Försök igen och Avbryt. |- |MB_YESNO |Meddelanderutan innehåller två knappar: Ja och Nej. |- |MB_YESNOCANCEL |Meddelanderutan innehåller tre knappar: Ja, Nej och Avbryt. |- |MB_HELP |En extra hjälp knapp kan infogas. |- |'''Vilken ikon''' | |- |MB_ICONEXCLAMATION |En ikon med ett utropstecken syns i meddelanderutan. |- |MB_ICONWARNING |Samma som ovan. |- |MB_ICONINFORMATION |En ikon med ett frågetecken syns i rutan till vänster om texten |- |MB_ICONASTERISK |Samma som ovan. |- |MB_ICONQUESTION |En ikon med ett frågetecken syns i rutan till vänster om texten |- |MB_ICONSTOP |En ikon med ett kryss i syns i rutan, tillsammans med en varnings signal. |- |MB_ICONERROR |Samma som ovan. |- |MB_ICONHAND |Samma som ovan. |- |'''Förvald knapp''' | |- |MB_DEFBUTTON1 |Första knappen är förvald. |- |MB_DEFBUTTON2 |Andra knappen är förvald. |- |MB_DEFBUTTON3 |Tredje knappen är förvald. |- |MB_DEFBUTTON4 |Fjärde knappen är förvald. |} Nedan finns de olika värden, i form av konstanter, som skickas tillbaka av funktionen. Dess värden beror på vilken knapp som användaren väljer att klicka på. {| {{fintabell}} !Parameter !Motsvarande väde !Betydelse |- |IDOK |1 |Användaren väljer OK knappen. |- |IDCANCEL |2 |Användaren väljer Avbryt knappen. |- |IDABORT |3 |Användaren väljer Avbryt (Cancel) knappen. |- |IDRETRY |4 |Användaren väljer Försök igen knappen. |- |IDIGNORE |5 |Användaren väljer Ignorera knappen. |- |IDYES |6 |Användaren väljer Ja knappen. |- |IDNO |7 |Användaren väljer Nej knappen. |} [[Kategori:Delphi M]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2080 5490 2005-08-16T04:07:02Z Chrizz 50 Bilden visar meddelanderutan [[MessageBox]] och används då man programmerar i [[w:Delphi|]]. {{GFDL}} Bilden visar meddelanderutan [[MessageBox]] och används då man programmerar i [[w:Delphi|Delphi]]. {{GFDL}} 2081 12720 2006-10-26T07:54:15Z Opptic 62 Flyttar om kapitlernas namn i wiki Denna bok handlar om [[w:programmering|programmering]] i [[w:Delphi (programspråk)|Delphi®]] eller [[w:Objektorienterad programmering|objektorienterad]] [[w:Pascal (programspråk)|Pascal]]. ===Programvara=== Om du inte innehar en version av [[w:Delphi (programspråk)|Delphi®]] så kan du använda ett fritt program som heter Lazarus. Det finns att hämta här: http://www.lazarus.freepascal.org/ *'''OBS!''' Frågor om '''Lazarus''' och dess funktion ställs på deras [http://www.lazarus.freepascal.org/modules.php?op=modload&name=PNphpBB2&file=index diskussionsforum]. {{notera|De flesta exemplen och beskrivningar gällande Delphi är skrivna för, och baseras på programkod till Delphi 6. Det finns beskrivningar med här som inte stämmer överrens med tidigare versioner av Delphi, så har överseende med detta. Grunden och de flesta funktioner stämmer dock. Det samma gäller vid användandet av Lazarus, dess komponenter och interface.}} ==Innehåll== ==Delphi från grunden== #'''[[Pascal:Formulär är ett fönster|Formulär är ett fönster]]''' ##[[Pascal:Formulär är ett fönster#Skapa ditt första Formulär|Skapa ditt första Formulär]] ##[[Pascal:Formulär är ett fönster#Använda komponenter|Använda komponenter]] ##[[Pascal:Formulär är ett fönster#Ändra egenskaperna|Ändra egenskaperna]] #'''[[Pascal:En tur genom Delphi's gränssnitt|En tur genom Delphi's gränssnitt]]''' #'''Genomgång av de grundläggande komponenterna''' ##Windows egna komponenter #'''Skapa och hantera menyer''' #'''Programmeringtips och trix''' ##Edit ##ListBox ##ComboBox ==Pascal från grunden== #'''Kort historik om programspråket Pascal''' ##Wirth's Pascal #'''[[Pascal:Programkoda i Pascal|Programkoda i Pascal]] ##[[Pascal:Programkoda i Pascal#Kommentarer|Kommentarer]] ##[[Pascal:Programkoda i Pascal#Gemener och versaler|Gemener och versaler]] ##Läslig programkod ##Markerad syntax ==Avancerad programmering== ===Databasprogrammering=== ===Olika komponenter=== ===Tillverka dina egna komponenter=== ===Frågor och svar=== {{pascal}} [[Kategori:IT]] [[Kategori:SAB: Pu]] 2082 5514 2005-08-16T04:47:38Z Chrizz 50 [[Programmera i Pascal]] [[Kategori: Delphi D]] 2083 5497 2005-08-16T04:22:36Z Chrizz 50 Visar en meddelandruta med en OK knapp på. '''Unit <span style="color:#0000FF">Dialogs</span> '''procedure''' ShowMessage'''(const''' Msg: '''string'''); ===Beskrivning=== Anropa ShowMessage för att visa en enkel meddelanderuta med en OK knapp på. Namnet på programmets exekverbara fil syns på ramen på meddelanderutan. Msg parametern är meddelande texten som kommer att synas i rutan. {{notera|Om du vill visa en meddelanderuta med fler knappar, eller med en ikon, använd [[MessageDlg]] funktionen. <br>Om användaren trycker tangenterna Ctrl+C i meddelanderutan, så placeras texten i utklippshanteraren}} ===Exempel=== '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''begin ShowMessage(<span style="color:#008000">'Hallå världen!'</span>); '''end; Resultatet av detta exempel visar en meddelanderuta som ser ut så här: [[Bild:ShowMessage.jpg|center]] [[Kategori:Delphi S]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2084 5498 2005-08-16T04:24:12Z Chrizz 50 Bilden visar meddelanderutan [[ShowMessage]] och används då man programmerar i [[w:Delphi|Delphi]]. {{GFDL}} Bilden visar meddelanderutan [[ShowMessage]] och används då man programmerar i [[w:Delphi|Delphi]]. {{GFDL}} 2085 5508 2005-08-16T04:37:10Z Chrizz 50 ''[[Programmera i Pascal]]'' [[Kategori:Delphi]] 2086 5504 2005-08-16T04:33:12Z Chrizz 50 ''[[Programmera i Pascal]] [[Kategori:Delphi]] 2087 9339 2006-04-05T18:49:05Z NERIUM 225 ''Se även [[Programmera i Pascal]]''. [[Kategori:IT]] 2089 12723 2006-10-26T07:55:22Z Opptic 62 flyttade Programkoda i Pascal till Pascal:Programkoda i Pascal =====Kommentarer===== ''{Detta är en kommentar}'' ''{Som även fungerar över flera rader och'' ''kallas oftast för block-kommentar}'' ''(*Detta är också en block-kommentar*)'' ''//Detta är en rad-kommentar'' =====Gemener och versaler===== Pascal kompilatorn (i motsats till många andra kompilatorer) tar ingen hänsyn när det gäller användandet av gemener och versaler. Därför är en identifierare med namnen '''Mittnamn''' '''MittNamn''' '''mittNamn''' '''mittnamn''' eller '''MITTNAMN''' den samma, enligt kompilatorn, och behandlas därefter. Det råder delade meningar om detta är bra eller inte, men det är svårare att göra ett misstag gällande en gemen eller versal på detta vis. (Å, Ä eller Ö kan inte ingå i en identifierare.) {{notera|Det finns dock ett undantag för detta gällande Pascal: ''Register'' proceduren, till komponent paketen, måste skrivas med stort ''R'', för att vara kompatibel med C++Builder.}} Det finns några saker att tänka på i och med detta och det första är att du måste komma ihåg att dessa indentifierarana är det samma och kan inte anges för olika element, och för det andra använda sig av ett vedertaget sätt att skriva identifierare så att koden blir lättläst. Ett konsevkvent användande av gemener och versaler kontrolleras inte av kompilatorn, så det är bra att vänja sig med det på en gång. Ett vanligt sätt är att använda stor bokstav endast i början av identifieraren. När en identifierare är gjord av flera ord (man kan inte ha mellanslag i en identifierare) så låter man varje ord få den första bokstaven stor: MinIdentifierare MinOtroligtJobbigaOchKnasigaIdentifierare Andra tecken som kompilatorn ignorerar är mellanslag, tabuelring och ny rad. Dessa tecken ses av kompilatorn som enbart tomrum och används endast för att göra koden mer lättläst. =====Läslig programkod===== =====Syntax förtydligande===== '''program''' Hello_World(output); '''Begin''' Writeln (<span style="color:#006400">'Hello, World!'</span>); Readln; '''End. [[Kategori:Delphi P]] 2090 5512 2005-08-16T04:45:13Z Chrizz 50 [[Kategori:Delphi]] 2091 5515 2005-08-16T04:48:26Z Chrizz 50 ''[[Programmera i Pascal]]'' [[Kategori:Delphi]] 2092 5518 2005-08-16T05:05:29Z Chrizz 50 Används i [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2093 12721 2006-10-26T07:54:49Z Opptic 62 flyttade En tur genom Delphi's gränssnitt till Pascal:En tur genom Delphi's gränssnitt I det här avsnittet så blir det en genomgång av de fönster och verktyg [[w:Delphi|Delphi]] har att erbjuda, men det kan skilja en hel del beroende på vilken version man studerar. Denna beskrivning handlar om Delphi 6. Tidigare versioner kanske saknar vissa verktyg och senare kan se ut på annat sätt. ==Formulär== [[Bild:Form.jpg|center]] ==Kodfönster== [[Bild:Highlighter.jpg|center]] ==Komponentmenyn== [[Bild:KomponentMeny.jpg|center]] ==Objektinspekteraren== [[Bild:ObjectInspector.jpg|center]] ==Trädvy för objekt== [[Bild:ObjectTreeView.jpg|center]] ==Kodmall== Kodmall, eller ''Code templates'' som det heter i Delphi, är ett verktyg som finns under '''Tools | Editor Properties''' och sedan under fliken '''Code Insight'''. Detta verktyg används oftast då standard uppställningar eftersöks, exempelvis då ''If'', ''While'', ''Class'' och ''Case'' ska användas. Verktyget aktiveras med tangenterna ''Ctrl + J'', och visar en lista med det mallar som finns. Genom att dubbelkicka på en i listan så skrivs koden automatiskt ut. Tangentkombinationen ''Ctrl + J'', följt av ''Enter'' så skrivs detta ut: '''case of : ; : ; '''else''' ; '''end'''; Att skapa, ändra eller ta bort kodmallar är ganska enkelt. {{notera|Det går inte att klistra in färdig kod i kodmall editorn, vilket är en ganska stor brist. Det är lång och krånglig kod som detta verktyg är till för.}} ===Exempel=== Som exempel så tillverkas en kodmall som handlar om en meddelanderuta vilken frågar användaren om denne vill spara det som ändrats med programmet, ett ganska vanligt meddelande. Och som meddelanderuta så har [[MessageBox]] valts, vilken innehåller en hel del kod för att fungera. [[Bild:CodeTemplates.jpg|center]] Kodmallen skapar kod som ger en meddelanderuta med tre knappar: Ja, Nej och avbryt. Det som återstår att koda är vad programet skall utföra vid de möjliga svaren från användaren. Ett ganska tidsbesparande verktyg som gör att man slipper kopiera och klistra in från andra kodfiler. Själva mallen ser ut så här: '''Case''' MessageBox(Application.Handle,<span style="color:#008000">'Vill du spara dina ändringar?'</span>, <span style="color:#008000">'Bekräfta'</span>,MB_YESNOCANCEL+MB_DEFBUTTON1+MB_ICONQUESTION) '''OF''' IDYES : |; IDNO : ; IDCANCEL: ; '''End'''; Detta läggs in i kodmallen genom att välja ny. I exemplet så valdes kortnamnet ''mess'' och genom att trycka ner tangenterna ''Ctrl + J'' följt av ''M'' och sedan ''Enter'' så skrivs koden ut. Markören kommer att placeras där tecknet | är placerat. {{pascal}} [[Kategori:Delphi E]] [[Kategori:Programmera i Pascal|2]] 2094 5521 2005-08-16T05:09:41Z Chrizz 50 Används i [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2095 5522 2005-08-16T05:12:43Z Chrizz 50 Används i [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2096 5528 2005-08-16T05:22:47Z Chrizz 50 ''[[Programmera i Pascal]]'' [[Kategori:Delphi]] 2097 5530 2005-08-16T05:28:30Z Chrizz 50 <br clear=all> {| id="toc" style="border-color:blue;border-width:1px;border-style:solid;background-color:#f8f8ff;" width="90%" align="center" cellpadding="3px" |rowspan=3 align="center" width="10%"|&nbsp; |align="center" width="99%"|'''[[Programmera i Pascal]]''' |rowspan=3 align="center" width="10%"| |- |align=center|[[:Kategori:Programmera i Pascal|Innehåll]] | [[:Kategori:Delphi|Alfabetiskt register]] |} 2098 5531 2005-08-16T05:30:58Z Chrizz 50 ''[[Programmera i Pascal]]'' [[Kategori:Delphi P]] 2099 5543 2005-08-16T08:26:49Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2100 5548 2005-08-16T08:37:23Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2101 12718 2006-10-26T07:50:04Z Opptic 62 flyttade Programmera i Pascal:Formulär är ett fönster till Pascal:Formulär är ett fönster: kan förkorta ned den när jag ändå håller på Windowsprogram är vanligtvis baserade på fönster. Hur skapar man nu ett fönster? Genom att använda sig av ett ''formulär''. Ett formulär är ett förklätt fönster, så som titeln till denna artikel anger. Det är egentligen ingen skillnad mellan dessa två koncept, rent generellt. {{notera|Formulär heter ''Form'' i Delphi, men kallas formulär i denna bok. <tt>Om man tittar noga, ett formulär är alltid ett fönster, men omvänt så stämmer det inte alltid. Vissa Delphikomponenter är också fönster, exempelvis knapparna. För att unvika missförstånd så används ''Formulär'' då huvudfönstret benämns.</tt>}} ===Skapa ditt första Formulär=== Även om du förmodligen redan har skapat något enkelt program i Delphi, så går vi igenom processen igen för att belysa vissa intressanta detaljer. Att skapa ett formulär är en av de enklaste delarna med Delphi: starta bara programmet och det kommer automatiskt att skapa ett nytt, tomt formulär. Ett sådant ses i figuren nedan, även fast det är mycket större i verkligheten. [[Bild:Form.jpg|center]] Om ett projekt redan är startat och öppet, välj '''File | New | Application''' för att stänga det befintliga projektet (det kommer kanske upp en meddelande som frågar om du vill spara, välj ''No'' om det inte är något viktigt) och öppna ett nytt tomt projekt. Det går bra att köra redan genom att att använda knappen ''Run'' [[Bild:Run.jpg]], välja menyn '''Run | Run''' eller trycka på ''F9''. Det har nu skapats ett Windowsprogram, inte särkilt använbart, men ändå. Eftersom det bara är ett tomt fönster utan några funktioner, så har det egenskaperna som ett windowsfönster i standardutförande. ====Byta titel==== ===Använda komponenter=== ===Ändra egenskaperna=== [[Bild:ObjectInspector.jpg|center]] ==Hallå världen!== <span style="color:#696969">''//Visar en ruta med texten "Hallå världen!" i.</span> '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''begin [[ShowMessage]](<span style="color:#006400">'Hallå världen!'</span>); '''end; {{pascal}} [[Kategori:Programmera i Pascal|1]] [[Kategori:Delphi F]] 2102 5553 2005-08-16T08:45:14Z Chrizz 50 ''[[Programmera i Pascal]]'' [[Kategori:Delphi]] 2106 9075 2006-03-28T08:45:19Z NERIUM 225 /* [[Användare:Grön|Grön]] */ Detta är ett arkiv över borttagna diskussioner från [[Wikibooks:Begäran om administratörskap]] för användare som inte fått tillräckligt stöd. För att se en lista över tillsättning av administratörer och byråkrater, se [[Special:Log/rights|loggen (från 2005)]] och [[Wikibooks:Bureaucrat log|den äldre loggen (2004)]]. ---- ==== [[Användare:Grön|Grön]]==== '''Nominerad av:''' [[Användare:Grön|Grön]] 8 december 2005 kl.12.23 (UTC) '''Motivering:''' Jag håller på och bygger upp ett enhetlig SAB katalogisering på wb, då blir dock vissa gamla kategorier över, och då vore det skönt att kunna ta bort dessa utan att behöva påkalla admin. Jag har även börjat med att gå igenom alla drygt 350 artiklar på wikibooks, och det är ganska många som egentligen är onödiga, ofta är de blankade osv. En del klotter har jag också hittat och återställt. Då kan det vara skönt att kunna radera de helt onödiga sidorna Jag vet att jag inte har varit aktiv här så långe, men det finns många saker jag vill göra. Däribland omkategoriseringen som jag tycker det är lite jobbigt att behöva påkalla admin för. Jag hoppas jag klargjort mina anledningar att begär administratörskap Grön 8 december 2005 kl.12.24 (UTC) Jag hittas på wikipedia under [[w:Användare:Grön]] :Ett tilläg till min motivering, tillståndet med bilder på wikibooks är ibland hemskt, det finns vissa bilder som väldigt uppenbart är copyrightade. Jag vill gärna kunna ta tag i detta också [[Användare:Grön|Grön]] 11 december 2005 kl.17.17 (UTC) '''Stödjer''' # [[Användare:NERIUM|NERIUM]] 28 mars 2006 kl.08.45 (UTC) '''Neutral''' '''Stödjer inte''' '''Diskussion:''' ===Användarens namn [[Användare:Snillet|Snillet]]=== Motivering Jag har varit med ett tag , så det kanske är dags nu. '''Stöder''' # '''Stöder inte''' # [[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 12 augusti 2005 kl.13.52 (UTC) # [[Användare:Marsve|Marsve]] 18 augusti 2005 kl.00.10 (UTC) # [[Användare:Chrizz|<b><span style="color:#006400">Chrizz</span></b>]] 18 augusti 2005 kl.05.26 (UTC) '''Diskussion'''<br /> [[Användare:Snillet|Snillet]] har 20 redigeringar på Wikibooks och det känner jag är för lite för att jag ska ha fullt förtroende. 15 procent av [[Special:Listusers|Wikibooks registrerade användare]] är [[Special:Listusers/Sysop|administratörer]]. På Wikibooks sker kanske 20 redigeringar per dag och ytterst få av dem är klotter. För närvarande anser jag inte att behovet av nya administratörer är så stort att det skulle motivera tillsättandet av en i stort sett ny användare som administratör. Jag skrev på [[Wikibooks:Bybrunnen]] att jag alltid frågar mig ''varför'' någon vill bli administratör. Jag skulle gärna se ett svar på den frågan i det här fallet. Varför vill du bli administratör? /[[Användare:ShineB|ShineB]] [[Användardiskussion:ShineB|®]] 12 augusti 2005 kl.13.52 (UTC) ===Användarens namn === [[Användare:Max Speed|Max Speed]] 24 augusti 2005 kl.00.39 (UTC) '''Stöder''' # '''Stöder inte''' # '''Diskussion'''<br /> Enligt [http://www2.knams.wikimedia.org/logwood/logwood.php?site=sv.wikibooks.org besöksräknaren] har jag följande placeringar bland dom 100 översta med mina artiklar skapade från grunden. 5 Canasta, 10 Harpan, 12 Mulle, 22 Hjärter, 42 Idioten,52 Mas, 56 Kategori:Tärningsspel, 57 Ett-två-tre, 61 BlackJack, 70 Golf, 81 Hej_Knekt_(kortspel), 99 Tärningsspel Dom är skapta under användarnamnet Max Speed utom när jag glömt logga in då det blivit 213.112.183.106 . Duger detta måhända till att bli administratör? --[[Användare:Max Speed|Max Speed]] 24 augusti 2005 kl.00.39 (UTC) [[kategori:Wikibooks]] 2107 5584 2005-08-18T04:37:52Z Chrizz 50 /* Extra tips */ Visar en meddelanderuta med ett valt antal knappar. '''Unit '''<span style="color:#0000FF">Dialogs</span> '''function''' MessageDlg('''const''' Msg: '''string'''; DlgType: TMsgDlgType; Buttons: TMsgDlgButtons; HelpCtx: Longint): Word; ===Beskrivning=== Anropa MessageDlg för att få en emddelanderuta som användaren ska svara på. ''Msg'' parametern är själva meddelandetexten. ''DlgType'' anger vilken typ av meddelanderuta som skall visas. ''Buttons'' anger hur många, och vilka knappar som ska finnas i meddelanderutan. ''HelpCtx'' anger hjälpinnehållets ''ID'' för hjälp ämnet som skall komma upp då använadaren klickar på hjälp knappen eller trycker på F1 tangenten då meddelenderutan visas. {{notera|Om användaren trycker ner tangenterna Ctrl+C i meddelanderutan, så placeras texten i utklippshanteraren}} MessageDlg skickar tillbaka ett värde som motsvarar den knapp som användaren klickat på. I listan av [[MeassageDlg#Parametrar|parametrar]] så finns de möjligheter och kombinationer av knappar, samt deras respektive resultatvärde, dokumenterade. ===Exempel=== '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''begin If MessageDlg(<span style="color:#008000">'Wikipedia är bäst!'</span>, mtInformation, [mbYes, mbNo, mbCancel],0) = mrYes '''then [[ShowMessage]](<span style="color:#008000">'Rätt!'</span>); '''end; Denna kod ger en meddelanderuta med 3 knappar, som ser ut så här: [[Bild:MessageDlg.jpg|center]] {{notera|Alla dessa konstanter är [[hårdkoda]]de, så ett val av språk finns egentligen inte. Texten på alla knappar blir alltid på engelska, även om det finns sätt att kringå detta. Se [[MessageDlg#Extra tips|Extra tips]].}} ===Parametrar=== Dessa parametrar finns att välja på. När det gäller ''Meddelandetyp'' så skall en väljas, till skillnad från ''Knappar'' där de knappar som ska ska synas skall anges, exempelvis '''[mbYes, mbNo]'''. ''Resultatvärdet'' är det värde som avgörs av vilken knapp som användare klickar på. {| {{fintabell}} !Meddelandetyp !Knappar !Resultatvärde |- |mtWarning |mbOK |mrOk |- |mtError |mbCancel |mrCancel |- |mtInformation |mbYes |mrYes |- |mtConfirmation |mbNo |mrNo |- |mtCustom |mbAbort |mrAbort |- | |mbRetry |mrRetry |- | |mbIgnore |mrIgnore |- | |mbAll |mrAll |- | |mbNoToAll |mrNoToAll |- | |mbYesToAll |mrYesToAll |- | | |mrNone |} ===Extra tips=== Om en meddelanderuta med större möjligheter att påverka text på knapparna och antalet knappar eftersöks så kan detta tips överbrygga dessa problem. Detta tips ger sig in i Delphi's egna kod och förändrar dess egenskaper. Denna typ av kodning är realativt avancerad, men ganska harmlös kod. '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''var Dlg: TForm; Rslt: Integer; '''begin Dlg := CreateMessageDialog(<span style="color:#008000">'Mitt meddelande'</span>,mtInformation, [mbYes,mbNo,mbCancel]); Dlg.Caption := <span style="color:#008000">'Överskrift'</span>; TButton(Dlg.FindComponent(<span style="color:#008000">'Yes'</span>)).Caption := <span style="color:#008000">'Ja'</span>; TButton(Dlg.FindComponent(<span style="color:#008000">'No'</span>)).Caption := <span style="color:#008000">'Nej'</span>; TButton(Dlg.FindComponent(<span style="color:#008000">'Cancel'</span>)).Caption := <span style="color:#008000">'Avbryt'</span>; Rslt := Dlg.ShowModal; '''Case''' Rslt '''of mrYes : [[ShowMessage]](<span style="color:#008000">'Rätt!'</span>); mrNo : [[ShowMessage]](<span style="color:#008000">'Fel!'</span>); mrCancel : [[ShowMessage]](<span style="color:#008000">'Fegis!'</span>); '''End; '''end; Resultatet av detta tips visar en meddelanderuta med ett eget val av text på både fönster ramen och knapparna. I princip så kan man även placera in egna komponenter i denna meddelanderuta, men det beskrivs inte här. Så här ser det ut: [[Bild:MessageDlg1.jpg|center]] Denna typ av kodning är ganska enkel, men samtidigt brilliant, då den använder sig av många av de [[RTTI]] funktioner som Delphi erbjuder. [[Kategori:Delphi M]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2108 5582 2005-08-18T04:34:28Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2109 5583 2005-08-18T04:35:19Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2110 5586 2005-08-18T04:45:53Z Chrizz 50 Visar en meddelanderuta som låter användaren skriva in en textsträng. '''Unit <span style="color:#0000FF">Dialogs</span> '''function''' InputBox('''const''' ACaption, APrompt, ADefault: '''string'''): '''string'''; ===Beskrivning=== Anropa InputBox för att visa en meddelanderuta förberedd för användaren att skriva in en textsträng med en maximal längd på 255 tecken. ''ACaption'' är titeln på själva meddelanderutan. ''APrompt'' är den text som berättar för användaren vad som ska fullas i. ''ADefault'' är den text som syns i textrutan som en standard, och som användaren skall ersätta. {{notera|Denna typ av dialog är alltid på engelska med knapparna ''OK'' och ''Cancel''. En modifierad variant heter [[InQuery]].}} Om användaren väljer ''Cancel'' knappen, InputBox returnerar den angivna standardtexten. Om användaren väljer ''OK'' knappen så returneras texten som står skrivet i textrutan. Använd InputBox funktionen när det finns ett standardvärde som ska användas när användaren väljer ''Cancel'' knappen (eller trycker på Esc tangenten) för att komma ifrån meddelanderutan. Om programmet behöver veta vilken knapp som användaren klicker på så bör [[InputQuery]] användas. ===Exempel=== I det här exemplet så frågar programmet användaren efter deras namn, standardtexten är ''Sven''. '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''var S: '''String'''; ''begin S := <span style="color:#008000">'Anders'</span>; S := InputBox(<span style="color:#008000">'Skriv ditt namn'</span>,<span style="color:#008000">'Namn'</span>,S); '''end; Så här ser det ut då detta exempel används: [[Bild:InputBox.jpg|center]] [[Kategori:Delphi I]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2111 5587 2005-08-18T04:46:35Z Chrizz 50 ''[[Programmera i Pascal]]'' [[Kategori:Delphi]] 2112 5696 2005-08-19T04:32:54Z Chrizz 50 /* Exempel */ Visar en meddelanderuta som låter användaren skriva in en textsträng. '''Unit <span style="color:#0000FF">Dialogs</span> '''function''' InputQuery('''const''' ACaption, APrompt: '''string'''; var Value: '''string'''): Boolean; ===Beskrivning=== Anropa InputBox för att visa en meddelanderuta förberedd för användaren att skriva in en textsträng med en maximal längd på 255 tecken. ''ACaption'' är titeln på själva meddelanderutan. ''APrompt'' är den text som berättar för användaren vad som ska fyllas i. ''Value'' är den text som syns i textrutan som en standard, och som användaren skall ersätta. {{notera|Denna typ av dialog är alltid på engelska med knapparna ''OK'' och ''Cancel''. En modifierad variant heter [[InQuery]].}} InputQuery returnerar ''True'' om användaren väljer ''OK'' och ''False'' om använadaren väljer ''Cancel'' eller trycker på ''Esc'' tangenten. Om ett standardvärde ska användas då användaren väljer ''Cancel'', använd [[InputBox]] i stället. ===Exempel=== I detta exempel kontrolleras det om använader väljer ''OK'' eller ''Cancel'', genom en ytterligare meddelanderuta dyker upp med texten "Hej " och det som står skrivet i textrutan. Detta sker endast om användaren väljer ''OK''. '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''var S: '''String'''; '''begin S := <span style="color:#008000">'Anders'</span>; '''If''' InputQuery(<span style="color:#008000">'Skriv ditt namn'</span>,<span style="color:#008000">'Namn'</span>,S) '''then''' [[ShowMessage]](<span style="color:#008000">'Hej '</span>+S); '''end; Så här ser detta exempel ut då det används: [[Bild:InputBox.jpg|center]] [[Kategori:Delphi I]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2113 5693 2005-08-18T11:24:02Z Chrizz 50 Visar en meddelanderuta med valbar text på knapparna och ett textfält som användaren anmodas att skriva i. {{notera|Denna funktion finns inte färdig i Delphi, utan är men modifierad variant av [[InputQuery]].}} ===InQuery källkod=== '''function''' InQuery(const ACaption, APrompt: '''string'''; '''var''' Value: '''string'''; btnOK, btnCancel: '''String'''): Boolean; '''function''' GetAveCharSize(Canvas: TCanvas): TPoint; '''var I: Integer; Buffer: '''array'''[0..51] '''of''' Char; '''begin for I := 0 to 25 do Buffer[I] := Chr(I + Ord('A')); for I := 0 to 25 do Buffer[I + 26] := Chr(I + Ord('a')); GetTextExtentPoint(Canvas.Handle, Buffer, 52, TSize(Result)); Result.X := Result.X div 52; '''end; '''var AForm: TForm; Prompt: TLabel; Edit: TEdit; DialogUnits: TPoint; ButtonTop, ButtonWidth, ButtonHeight: Integer; '''begin Result := False; AForm := TForm.Create(Application); '''with''' AForm '''do''' '''try''' Canvas.Font := Font; DialogUnits := GetAveCharSize(Canvas); BorderStyle := bsDialog; Caption := ACaption; ClientWidth := MulDiv(180, DialogUnits.X, 4); Position := poScreenCenter; Prompt := TLabel.Create(AForm); '''with''' Prompt '''do''' '''begin''' Parent := AForm; Caption := APrompt; Left := MulDiv(8, DialogUnits.X, 4); Top := MulDiv(8, DialogUnits.Y, 8); Constraints.MaxWidth := MulDiv(164, DialogUnits.X, 4); WordWrap := True; '''end'''; Edit := TEdit.Create(AForm); '''with''' Edit '''do''' '''begin''' Parent := AForm; Left := Prompt.Left; Top := Prompt.Top + Prompt.Height + 5; Width := MulDiv(164, DialogUnits.X, 4); MaxLength := 255; Text := Value; SelectAll; '''end'''; ButtonTop := Edit.Top + Edit.Height + 15; ButtonWidth := MulDiv(50, DialogUnits.X, 4); ButtonHeight := MulDiv(14, DialogUnits.Y, 8); '''with''' TButton.Create(AForm) '''do''' '''begin''' Parent := AForm; Caption := btnOk; ModalResult := mrOk; Default := True; SetBounds(MulDiv(38, DialogUnits.X, 4), ButtonTop, ButtonWidth, ButtonHeight); '''end'''; '''with''' TButton.Create(AForm) '''do''' '''begin''' Parent := AForm; Caption := btnCancel; ModalResult := mrCancel; Cancel := True; SetBounds(MulDiv(92, DialogUnits.X, 4), Edit.Top + Edit.Height + 15, ButtonWidth, ButtonHeight); AForm.ClientHeight := Top + Height + 13; '''end'''; '''if''' ShowModal = mrOk '''then''' '''begin''' Value := Edit.Text; Result := True; '''end'''; '''finally''' AForm.Free; '''end'''; '''end'''; ===Exempel=== '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''var S: '''string'''; '''begin S := '<span style="color:#008000">Sven'</span>; '''If''' InQuery(<span style="color:#008000">'Hallå!'</span>,<span style="color:#008000">'Är detta ditt namn?'</span>,S,<span style="color:#008000">'Ja'</span>,<span style="color:#008000">'Nej'</span>) '''then''' [[ShowMessage]](<span style="color:#008000">'Hej '</span>+S+<span style="color:#008000">'!'</span>) '''else ShowMessage(<span style="color:#008000">'Ursäkta, mitt misstag!'</span>); '''end; [[Kategori:Delphi I]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2114 5592 2005-08-18T05:13:24Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2115 5593 2005-08-18T05:15:21Z Chrizz 50 Visar en dialogruta med ett formaterat meddelande i och en OK knapp. '''Unit <span style="color:#0000FF">Dialogs</span> '''procedure''' ShowMessageFmt('''const''' Msg: '''string'''; Params: '''array of const'''); '''procedure''' ShowMessageFmt('''const''' Msg: string; Params: '''array of const'''); '''begin ShowMessage([[Format]](Msg, Params)); '''end; ===Beskrivning=== Anropa ShowMessageFmt för att visa en enkel meddelanderuta med en OK knapp på. Namnet på programmets exekverbara fil syns på ramen till meddelanderutan. ''Msg'' parametern är meddelandetexten som kommer att synas i rutan. ''Params'' parametern ger möjlighet att formatera in variabler i meddelandetexten. För att få en enkel förklaring till vilken typ av variabler som accepteras, se [[ShowMessageFmt#Parametrar|Parametrar]]. För en mer djupgående förklaring, se funktionen [[Format]]. {{notera|Om du vill visa en meddelanderuta med fler, andra knappar, eller med en ikon, använd [[MessageDlg]] funktionen. Om användaren trycker ner tangenterna Ctrl+C i meddelanderutan, så placeras texten i utklippshanteraren}} ===Exempel=== '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''var S: '''[[String]]'''; F: [[Double]]; I: [[Integer]]; '''begin S := 'Pi'; F := Pi; I := 42; ShowMessageFmt(<span style="color:#008000">'Visste du att %s är %1.10n '</span>+ #13+ <span style="color:#008000">'och att %d är %x hexadecimalt ?'</span>,[S, F ,I, I]); '''end; Resultatet av detta exempel ser du här: [[Bild:ShowMessageFmt.jpg|center]] ===Parametrar=== För att änvända denna parameter så ska ett procent-tecken (%) placeras innan parametern, exempelvis '''%d'''. För att få högre noggranhet med flyttal så kan man ange antal decimaler, exempelvis '''%0.6d''', vilket innebär att ett tal med 6 decimaler kommer att visas. {| {{fintabell}} !Parameter !Formatering |- |d |Decimaltal. Värdet måste vara ett heltal, det vill säga [[integer]]. |- |u |Decimaltal. Värdet måste vara ett heltal som endast är positivet, det vill säga [[unsigned integer]]. |- |e |Vetenskaplig. Värdet måste var ett flyttal och omvandals till text som skrivs '''-d.ddd...E+ddd'''. |- |f |Fixerat. Värdet måste var ett flyttal och omvandlas till text som skrivs '''-ddd.ddd…'''. |- |g |Generellt. Värdet måste vara ett flyttal och rundas av så mycket som möjligt. |- |n |Nummer. Värdet måste vara ett flyttal och omvandlas till text som skrivs '''-d,ddd,ddd.ddd…'''. Det som skiljer från ''f'' är att denna skriver ut tusen separator. |- |m |Valuta. Värdet måste vara ett flyttal och omvandlas till text, men regleras av [[CurrencyString]], [[CurrencyFormat]], [[NegCurrFormat]], [[ThousandSeparator]], [[DecimalSeparator]] och [[CurrencyDecimals]]. |- |p |Pekare. Värdet måste vara en pekare och omvandlas till en 8 tecken lång textsträng. |- |s |Textsträng. Värdet ska vara en täxtsträng. |- |x |Hexadecimalt. Värdet måste vara ett heltal och omvandlas till en textsträng som mosvarar det hexadecimala värdet. |} [[Kategori:Delphi S]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2116 5596 2005-08-18T05:19:25Z Chrizz 50 Visar en enkel meddelanedruta på en angiven position. '''Unit <span style="color:#0000FF">Dialogs</span> '''procedure''' ShowMessagePos('''const''' Msg: WideString; X, Y: Integer); ===Beskrivning=== Anropa ShowMessagePos för att visa en enkel meddelanderuta med en OK knapp, på en angiven plats på skärmen Namnet på programmets exekverbara fil syns på ramen på meddelanderutan. ''Msg'' parametern är meddelande texten som kommer att synas i rutan. ''X'' och ''Y'' parametern anger den koordinat som meddelanderutan kommer att visas. Anges värdet -1 så kan meddelanderutan att visas var som helst på skärmen. {{notera|Om en meddelanderuta med fler knappar, eller med en ikon eftersöks, använd [[MessageDlg]] funktionen. Om användaren trycker ner tangenterna Ctrl+C i meddelanderutan, så placeras texten i utklippshanteraren}} ===Exempel=== '''procedure'''TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''begin ShowMessage(<span style="color:#008000">'Hallå världen!'</span>, 800, 350); '''end; Resultatet av detta exempel visar en meddelanderuta som ser ut så här: [[Bild:ShowMessage.jpg|right]] [[Kategori:Delphi M]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2117 5704 2005-08-19T04:49:08Z Chrizz 50 Denna tabell visar en del av de funktioner som tangenter och kombinationer av dem har i programmet [[w:Delphi (programspråk)|Delphi®]]. Se även [[Programmera i Pascal]]. {| {{fintabell}} !Tangenter !Funktion |- |F9 |Kör programmet från Delphi |- |Skift + Piltangent |Ändrar storlek på en komponent med en pixel åt gången. |- |Ctrl + J |Aktiverar vektyget för [[En tur genom Delphi's gränssnitt#kodmall|kodmallar]]. |- |Ctrl + Mellanslag |Aktiverar kodkompletteringen. |- |Ctrl + Skift + C |Aktiverar class och funktions kompletterings verktyget. |- |Ctrl + Skift + ''Siffra'' |Placerar ut eller tar bort bokmärken. |- |Ctrl + ''Siffra'' |Hoppar till bokmärke med den siffran. |- |Ctrl + Piltangent |Flyttar en komponent en pixel i taget. |} {{pascal}} [[Kategori:Delphi T]] 2118 5601 2005-08-18T05:52:55Z Chrizz 50 ''[[Programmera i Pascal]]'' [[Kategori:Delphi]] 2119 5641 2005-08-18T08:12:26Z ShineB 35 Sök i namnrymder: $1 Sök efter $3 $9 2120 5655 2005-08-18T08:28:29Z ShineB 35 alla 2121 5671 2005-08-18T08:48:15Z ShineB 35 flyttade Wikibooks:Kollektivportal till Wikibooks:Portalen: Trevligare namn #redirect [[Wikibooks:Portalen]] 2123 5695 2005-08-19T04:29:54Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2124 5697 2005-08-19T04:33:18Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2125 5698 2005-08-19T04:38:22Z Chrizz 50 Visar en dialogruta där användaren kan välja en katalog. '''Unit <span style="color:#0000FF">FileCtrl</span> '''function''' SelectDirectory('''const''' Caption: '''string'''; '''const''' Root: WideString; '''out''' Directory: '''string'''): Boolean; '''overload'''; '''function''' SelectDirectory('''var''' Directory: '''string'''; Options: TSelectDirOpts; HelpCtx: Longint): Boolean; '''overload'''; ===Beskrivning=== Anropa SelectDirectory då användaren bör välja en katalog. Den första funktionen ger en dialog med ett modern utseende, men saknar en del funktioner, exemplevis möjligheten att skapa en en ny katalog. ''Caption'' parametern anger titeln för fönstret och ''Root'' anger vilken katalog som användaren utgår från. Den valda katalogen sparas i variabeln ''Directory''. När denna syntax används så ändras inte systemets nuvarande katalog. {{notera|Samma parameter kan inte användas till både ''Root'' och ''Directory''.}} Oavsett vilken funktion som används så skickar SelectDirectory tillbaka ''True'' om användaren väljer OK och ''False'' om användaren väljer Cancel/Avbryt eller avbryter på annat sätt. {{notera|Endast den första syntaxen eller Exempel 1 visar en dialog med text på svenska, eller det språk som operativsystemet använder.}} ===Exempel 1=== Detta exempel använder den första funktionen och koden ser ut så här: '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''var Rot, Dir: '''string'''; '''begin''' Dir := <span style="color:#008000">'D:\'</span>; Rot := <span style="color:#008000">'D:\Delphi\'</span>; '''if''' SelectDirectory(<span style="color:#008000">'Programmera i Pascal'</span>,Rot,Dir) '''then''' Label1.Caption := Dir; '''end'''; Resultatet som genereras med ovanstående kod ser ut så här: [[Bild:SelectDirectoryNew.jpg|center]] Den andra funktionen ser ganska gammalmodig ut, men innehåller en hel del möjligheter som den tidigare saknar, exempelvis att skapa en ny katalog. ''Directory'' parametern som skickas till denna funktion blir den valda katalogen i dialogen, men kommer även att innehålla den katalog som användaren väljer i form av en textsträng. ''HelpCtx'' parametern anger det ID nummer i hjälpfilen som ska anropas. ''Options'' parametern kan vara ''sdAllowCreate'', ''sdPerformCreate'' eller ''sdPrompt''. ''sdAllowCreate'' visar en textruta där användaren kan ange en katalog som inte finns ännu, men den skapas inte utan ger programmet den möjligheten. ''sdPerformCreate'' i kombination med ''sdAllowCreate'' skapar även den katalog som angivits av användaren. ''sdPrompt'' ska bara användas ihop med ''sdAllowCreate'', då denna parametern visar en meddelanderuta som talar om att katalogen inte finns och frågar om den skall skapas. ===Exempel 2=== I detta exempel så används den andra funktionen av SelectDirectory. Koden som används är: '''procedure''' TForm1.Button1Click(Sender: TObject); '''const SELDIRHELP = 1000; '''var Dir: '''string'''; '''begin Dir := <span style="color:#008000">'D:\Delphi\'</span>; '''if''' SelectDirectory(Dir, [sdAllowCreate, sdPerformCreate, sdPrompt],SELDIRHELP) '''then Label1.Caption := Dir; '''end'''; Resultatet av förgående exempel kan ses här: [[Bild:SelectDirectoryOld.jpg|center]] {{notera|Funktion och desigkvalitet är många gånger en ballansgång när det gäller programmering. För att undvika dessa val väljer många att tillverka [[consolprogram]].}} [[Kategori:Delphi S]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2126 5699 2005-08-19T04:39:06Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2127 5700 2005-08-19T04:39:29Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2128 5701 2005-08-19T04:39:54Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2129 5742 2005-08-20T06:23:32Z Chrizz 50 ProgressBox [[Bild:ProgressBox.jpg|center]] ===Källkod=== Nedan följer den kod som använts till detta exempel. '''unit''' ProgressBox; '''interface''' '''uses''' Windows, Messages, SysUtils, Variants, Classes, Graphics, Controls, Forms, Dialogs, Gauges, StdCtrls; '''type''' TProgressForm = '''class'''(TForm) btnCancel: TButton; ProgressBar: TGauge; TheText: TLabel; procedure FormClose(Sender: TObject; var Action: TCloseAction); procedure btnCancelClick(Sender: TObject); '''private''' <span style="color:#696969">''{ Private declarations }</span> '''public''' <span style="color:#696969">''{ Public declarations }</span> '''end'''; '''procedure''' StartProgress(ACaption, Text: '''String'''; AMax: Integer; AColor: TColor); '''procedure''' ChangeProgress(AProgress: Integer; Text: '''String'''); '''var ProgressForm: TProgressForm; Created: Bool = False; '''implementation <span style="color:#696969">{$R *.dfm}</span> '''procedure''' StartProgress(ACaption, Text: '''String'''; AMax: Integer; AColor: TColor); '''begin '''If''' '''not''' Created '''then''' '''begin ProgressForm := TProgressForm.Create(Application); ProgressForm.Caption := ACaption; ProgressForm.ProgressBar.MaxValue := AMax; ProgressForm.ProgressBar.ForeColor := AColor; ProgressForm.ProgressBar.Progress := 0; ProgressForm.TheText.Caption := Text; ProgressForm.Show; Created := True; '''end'''; '''end'''; '''procedure''' ChangeProgress(AProgress: Integer; Text: '''String'''); '''begin '''If''' Created '''then''' '''begin''' ProgressForm.ProgressBar.Progress := AProgress; '''If''' ProgressForm.ProgressBar.PercentDone = 100 '''then '''begin ProgressForm.Close; ShowMessage(Text); '''end'''; '''end'''; '''end'''; '''procedure''' TProgressForm.FormClose(Sender: TObject; '''var''' Action: TCloseAction); '''begin Created := False; Action := caFree; '''end'''; '''procedure''' TProgressForm.btnCancelClick(Sender: TObject); '''begin Close; '''end'''; '''end'''. [[Kategori:Delphi P]] [[Kategori:Dialoger och meddelanden]] 2130 5707 2005-08-19T04:53:16Z Chrizz 50 Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} Används i boken [[Programmera i Pascal]]. {{GFDL}} 2131 5710 2005-08-19T12:12:58Z ShineB 35 formatfix {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 400 gram blandfärs * 2 ägg * ca 5 cl fint ströbröd * ca 5 cl vatten * 6 dl pasta * 8 körsbärstomater * 1/2 dl olivolja * 1 dl smör * Salt & peppar ==Tillagning== Börja med att slå i ströbrödet och vattnet i en rejäl bunke. Låt det stå i fem-tio minuter så att ströbrödet får dra i sig. Ha sen i de båda äggen, både gulan och vitan. Salt & peppra. Rör i blandfärsen ordentligt, konsistensen ska vara krämig. Är den inte det så kan man slå i en gnutta mjölk. Smaka av smeten och ha eventuellt i mer salt & peppar. Forma pannbiffarna i önskvärd form och placera dem sen i stekpannan. Använd rikligt med smör att steka i. Pannbiffen ska vara genomstekt och inte grå till färgen, ge den åtminstone 20-25 minuter. Vänd ofta. När ca 10 minuter återstår av pannbiffen så stoppar vi i pastan i kokande vatten. Ska man följa receptet till punkt och pricka så ska det vara Penne Rigate (eller möjligen Fusili) från Barilla, dvs högkvalitativ pasta. Koka pastan med salt och en skvätt olivolja. ==Servering== Servera pastan i en djup tallrik och vänd i salt och olivolja. Toppa med tärnade skivor av körsbärstomaterna och pannbiffen. ==Tips== # Det är vitpeppern som är A och O när det gäller pannbiffarna och man ska verkligen känna doften av vitpepparn ur smeten # Se till att ha pastan varm vid servering # Prova dig fram tills du hittar en riktigt god olivolja # Körsbärstomaterna ska vara söta - är dom inte det så hoppa över dem # Använd flingsalt vid serveringen [[kategori:Köttfärs]] [[kategori:G kokbok]] [[kategori:P kokbok]] 2132 sysop 12245 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default förfaller $1 2133 sysop 10694 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default evig 2134 sysop 10695 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Listan över blockerade IP-adresser är tom 2135 sysop 5722 2005-08-19T23:40:44Z MediaWiki default /^(.*?)([a-zA-Z\x80-\xff]+)$/sD 2136 sysop 10746 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Sidor med flest länkar till sig 2137 sysop 5728 2005-08-19T23:40:45Z MediaWiki default one deleted edit 2138 sysop 5738 2005-08-19T23:40:46Z MediaWiki default px 2139 5743 2005-08-20T18:42:17Z EnDumEn 82 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''ca 4 portioner'' * 2 hg köttfärs * ett par gula lökar * lite vitlök * några potatisar * en eller två paprikor * en liten bit rotselleri * en burk korssade tomater * tomatpuré * buljongtärning * kummin, mejram, paprikapulver (ungefär en msk av varje) ==Tillagning== Hacka grönsakerna i lagom stora bitar. Fräs lök och vitlök tillsammans köttfärsen i en kastrull. Tillsätt övriga ingredienser och späd med vatten till lagom konsistens. Krydda med salt och peppar. Låt koka till grönsaker och kummin är mjuka. ==Servering== Servera med ostsmörgås och mjölk. [[kategori:Soppor]] [[kategori:Köttfärs]] 2142 5749 2005-08-24T06:07:08Z Max Speed 65 '''21 kort''' är en kortkonst som varken kräver fingerfärdighet eller övning. Men det kan ju förstås vara bra att prova den själv först. == Detta behövs == Kortlek minimum 21 kort. == Inledning == Räkna av 21 kort från leken och lägg resten av korten åt sidan. Be någon att dra ett kort lägga det på minnet och sen stoppa det var han vill bland dom 20 korten du har i handen. == Hokus pokus... == Be den som drog kortet att noga titta vilken hög kortet hamnar i varpå du lägger korte ett och ett i tre högar i denna ordning, hög ett, hög två, hög tre, hög ett, hög två, hög tre, o.s.v.. När alla korten är utlagda frågar du om vilken hög kortet hamnade i och samlar sedan in högarna till synes slumpmässigt men du ser till att lägga högen med kortet i i mitten. Detta upprepar du två gånger till och sedan ligger kortet mitt i högen d.v.s. kort nr elva. == Olika avslutningar == I stället för att bara ta fram kortet så kan du t.ex. sprida ut korten i solfjäderform och sedan låtsas att du känner dig fram till vilket kort det var. Eller ha nån trollformel med elva bokstäver eller elva ord som du säger samtidigt som du räknar till elfte kortet. == Övrigt == Skulle du lyckas misslyckas så är det en konst i sig med ett så här enkelt trick. [[Kategori:kortkonster]] 2143 6057 2005-09-28T17:23:55Z 80.65.197.178 /* Tips */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 1 gul lök * 1 medelstor potatis * 3 dl okokta röda linser * 1 vitlöksklyfta * 1 ägg * ströbröd * 1 tsk sambal olek * salt och vitpeppar efter smak ==Tillagning== Koka upp vatten i en kastrull och tillsätt linser och potatisen. Låt koka i 10 min. Riv under tiden löken grovt i en skål, stor nog att rymma alla ingredienser. Pressa i vitlökskyftan i skålen och tillsätt sambal olek. När linserna är färdigkokta, häll av dessa och potatisen i ett durkslag och tillsätt linserna till löken. Skölj potatisen i kallt vatten så att du kan riva den halvkokta poatisen grovt och tillsätta dennaa till de andra ingredienserna. Rör om blandningen så att den svalnar något och knäck i ägget och rör om. Salta och peppra och tillsätt så mycket ströbröd som behövs för att få en fast konsistens. Gör biffar av smeten, ca en cm tjocka och en dm i diameter och stek dessa på medelvärme i en stekpanna. ==Servering== Servera med potatis eller ris och någon god, varm eller kall [[sås]] och en [[sallad]]. ==Tips== Förmodligen blir det biffar över om ni gör detta recept till fyra personer, och det går utmärkt att frysa in de redan stekta biffarna som blir över. Det går även bra att tillsätta lite riven ost i smeten för god smak. Det går helt perfekt att strunta i ägget för att göra maträtten vegansk. [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:L kokbok]] 2144 6060 2005-09-28T17:44:40Z Joakim Larsson 107 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 2-3 dl valfri svamp * 3 dl grönsaksbuljong * 1,5 dl grädde eller soyaalternativ ==Tillagning== Koka up 5 dl vatten och tillsätt en buljongtärning, låt detta koka utan lock tills ca 3 dl återstår (minst ca 15 min). Stek sedan svampen i en stor stekpanna några minuter, eller tills den mesta vätskan i svampen försvunnit (om du använder en blöt svamp som t.ex. Karl Johan), häll sedan över den varma buljongen och grädden i stekpannan och låt koka tills balndningen får en krämig konsistens. ==Servering== Servera till det mesta. [[kategori:Såser]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:S kokbok]] [[kategori:Veganskt]] 2145 9469 2006-04-11T06:49:38Z NERIUM 225 [[w:Tyngdkraft|Tyngdkraften]] vid havsytan, som funktion av [[w:latitud|latituden]] &phi;, kan beräknas med följande [[w:Approximation|approximativa]] formel <math>g(\phi) = 9,78049 (1 + 0,0052884 \sin^2 \phi - 0,0000059 \sin^2 2\phi) m/s^2</math> Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. [[Kategori:Formelsamling]] 2146 11111 2006-07-01T21:26:05Z NERIUM 225 flyttade Önskelista Kortspel till Wikibooks:Önskelista/Kortspel Lägg gärna till kortspel ni tycker saknas och/eller ta bort blå länkar (som det redan finns artikel till). *[[Amerikansk Whist]] *[[Casino]] *[[Femkort]] *[[Gin rummy]] *[[Japansk Whist]] *[[Jazz]] *[[Kille]] *[[Neger och president]] *[[Skitgubbe]] *[[Svarte Petter]] *[[TjugoEtt]] *[[Tummen upp]] *[[Tvåmanswhist]] *[[Vira]] *[[Marjas]] [[Kategori:Kortspel]] [[Kategori:Önskelistor]] 2147 5771 2005-08-28T11:16:17Z Max Speed 65 flyttade Hej Knekt (kortspel) till Hej Knekt #redirect [[Hej Knekt]] 2148 5779 2005-08-28T12:23:55Z Max Speed 65 2149 5781 2005-08-28T12:34:19Z Max Speed 65 2150 5783 2005-08-28T12:42:22Z Max Speed 65 Spetsig vinkel < 90 grader Spetsig vinkel < 90 grader 2151 5785 2005-08-28T18:53:59Z Max Speed 65 Rak vinkel 180 grader. Kreator: I, me & myself Rak vinkel 180 grader. Kreator: I, me & myself 2152 5786 2005-08-28T19:02:40Z Max Speed 65 mellan 90 och 180 grader mellan 90 och 180 grader 2153 5788 2005-08-28T19:23:17Z Max Speed 65 A+B+C=180grader A+B+C=180grader 2154 5960 2005-09-05T20:37:49Z Max Speed 65 '''Känn vilket kort''' är en kortkonst som bygger på fingerfärdighet. Det kan löna sig att öva lite på den innan man försöker inför publik. == Detta behövs == En kortlek, antalet kort spelar ingen roll. == Typ av publik == En publik som inte är allt för smart, så som yngre personer eller folk som kanske är lite runda runt fötterna. == Tricket == Låt en av åskådarna välja ett kort ur högen utan att visa det för dig. Tag sedan kortet och håll upp det med baksidan mot dig. Nu är tanken att du ska försöka känna vad det är för kort med hjälp av dinna fingertoppar på kortets framsida. Detta moment får ta lite tid för medans du känner så bör du böja kortet och "förklara" att "man känner lättare då". När kortet är böjt som ett '''C''' så kan du vrida det 10-20 grader åt ena hållet. Då kommer du kunna se ena hörnets insida, där det förhoppningsvis står kotets valör och färg. [[Kategori:kortkonster]] 2155 5806 2005-08-30T23:26:33Z 130.235.184.253 {{kokboknav}} ==Ingredienser== 4 portioner * 400-500 g nötfärs eller blandfärs, ej fläskfärs * 1 - 2 msk matolja * 1 - 2 gula lökar * 1 - 2 msk tomatpuré * 1 burk skivade eller hela champinjoner * 1 burk krossade tomater * (valfritt) soja * (valfritt) salt, chilipeppar, vitpeppar, svartpeppar, grillkrydda ==Tillagning== Värm upp oljan i pannan eller grytan. Bryn löken lite tills den blir mjuk och gyllengul. Ta alternativt ut löken medans du bryner köttfärsen eller lägg i färsen och blanda med löken. Häll i lite soja när den mesta köttfärsen börjar bli grå/brun. Låt all färs stekas tills den blir lite kornig. Tillsätt eventuell svamp, krossade tomater och tomatpuréen. Krydda efter smak och låt sjuda under lock 5 - 10 minuter, rör om då och då. Kom ihåg att soja är salt om du saltar extra! ==Servering== Servera till pasta eller ris. Gärna med kall ketchup (kall håller bättre smaken). Är du experimentsugen kan du prova syltlök för en krispig lätt ättikssmak (ersätter till viss del ketchup). [[Kategori:Köttfärs]] [[Kategori:K kokbok]] [[Kategori:L kokbok]] 2156 9456 2006-04-11T06:23:50Z NERIUM 225 Huvudartikel: [[Outlooktips]] [[Kategori:IT]] 2157 9457 2006-04-11T06:24:05Z NERIUM 225 [[Outlooktips]] Microsoft Outlook är en programvara som tjänar som e-postklient och kalender i Microsoft Office-paketet. Du har säkert nån gång hittat en funktion i Microsoft Outlook som verkar användbar, men som kanske inte alla känner till. === A === *[[Adressboken]] *[[Automatisk mail-förflyttning]] === I === *[[Inkommande mail]] === M === *[[Markera som läst]] *[[Meddelandeflagga]] === O === *[[Ordna-knappen]] *Outlooktips === R === *[[Regelguiden]] === S === *[[Skapa bakgrund för mail]] *[[Skapa en signatur i ditt mail]] *[[Snabbkommandon]] *[[Stavningskontroll]] === Å === *[[Återkommande funktion i kalendern]] [[Kategori:Outlooktips]] 2159 5841 2005-08-31T07:20:53Z Ecogt 86 /* Sortera e-brev från en viss person */ ==Skräppost== Med hjälp av regelguiden kan du få skräppost av olika slag att automatiskt flyttas bort från den vanliga Inkorgen. Antingen kan man ställa in så den oönskade posten flyttas till en speciell mapp eller så kan man göra så den direkt hamnar i papperskorgen. Den kan vara lite farligt att göra så det tas bort direkt eftersom Outlook kan råka felaktigt markera ett meddelande som skräppost. <br><br> Till att börja med kan du se till att man är i Inkorgen. Klicka sedan på menyn <font color="red">”Verktyg”</font> och sedan välja <font color="red">”Regelguiden”</font>. Väl där klickar du på knappen <font color="red">”Ny”</font> för att skapa en ny regel, då ska det komma upp ett nytt fönster där en massa olika alternativ kan väljas i en lista. För att få bättre överblick vilka funktioner som finns kan man klicka i <font color="red">”Börja från en tom regel”</font> om det inte redan är gjort. Sedan väljer man <font color="red">”Kontrollera meddelanden när de anländer”</font> och klickar på <font color="red">”Nästa”</font>. Där kommer en likadan ruta fast med nya alternativ valbara. Gå längst ner i listan och klicka först i villkoret <font color="red">”som misstänks var skräppost eller komma från Avsändare av skräppost”</font>. Det villkoret behandlar alltså meddelanden som Outlook direkt misstänker vara skräppost och alla meddelanden vars avsändare är med i Avsändare av skräppost-listan. Hur man lägger till en avsändare i Avsändare av skräppost-listan berättas det mer om längre ner i den här guiden. <br><br> Ett annat villkor som kan vara bra att kryssa i är <font color="red">”som innehåller material som är olämpligt för barn eller från Avsändare av material som är olämpligt för barn”</font>. Det är dock inte nödvändigt för att sortera bort skräppost. Det finns även för den här funktionen en manuell lista för Avsändare av material som är olämpligt för barn. <br><br> När villkoren är ikryssade kan man klicka på nästa igen och ännu en lista dyker upp. Nu ska man välja vart skäpposten ska flyttas. De alternativen som kan tänkas användas är <font color="red">”flytta till mappen namn”</font>, <font color="red">”ta bort det”</font> och <font color="red">”ta bort det permanent”</font>. Här väljer du helt själv hur du vill behandla din skräppost. Väljer du <font color="red">”flytta till mappen namn”</font> så måste du sedan klicka på det understrukna och markerade ordet <font color="red">”namn”</font> i texten under listan för att välja vilken mapp posten ska flyttas till. Om du redan har en mapp för skäppost väljer du bara den och klickar på <font color="red">”Ok”</font> och sedan <font color="red">”Nästa”</font>. Annars måste du först välja <font color="red">”Ny…”</font> och skapa en ny mapp för ändamålet. Vill du <font color="red">”ta bort”</font> eller <font color="red">”ta bort permanent”</font> är det bara att ta <font color="red">”Nästa”</font> direkt. <br><br> Nu får man upp en lista på undantagen du vill lägga till i din regel, det vill säga vilka meddelanden som absolut inte får flyttas tillsammans med skräpposten. Det finns många alternativ som kan passa att kryssa i här. Det är dock väldigt personligt vilka villkor som passar så jag kommer bara att beskriva hur man använder sig av ett av undantagen. Nämligen hur man ställer in så att ingen avsändares brev som är med i ens egen kontaktlista klassas som skräppost. För att göra det kryssar man i alternativen högst upp, alltså <font color="red">”utom när det är från personer eller distributionslista”</font>. När du kryssat i där måste du precis som när du väljer vilken mapp meddelanden ska flyttas till, välja vilken lista som ska gälla i undantaget. Klicka alltså på det markerade och understrukna <font color="red">”personer eller distributionslista”</font>. Nu får du upp en ny ruta. Välj vilken lista du vill visa kontakter ifrån i menyn, markera vilka kontakter från listan som undantaget ska gälla och klicka på <font color="red">”Från ->”</font>. Välj sedan <font color="red">”Ok”</font> och <font color="red">”Nästa”</font>. <br><br> Fyll i vilket namn du vill att regeln ska få i textrutan högst upp i fönstret, ett passande namn kan vara <font color="red">”Skräppost”</font>. Om du tror att du möjligtvis kan ha skräppost i Inkorgen kryssar du också i <font color="red">”Kör denna regel nu på meddelanden som redan finns i Inkorgen”</font>, se även till att <font color="red">”Tillämpa regeln”</font> är ikryssat och klicka på <font color="red">”Slutför”</font>. <br><br> Nu har du skapat regeln för bortrensning av skräppost. Det kan vara bra att lägga den regeln högst upp om du har andra regler i regelguiden. I annat fall klickar du bara direkt på <font color="red">”Ok”</font> och regeln är i bruk. ==Tilldela kategorier baserat på innehåll== Leta först rätt på Regelguiden som ligger under verktyg. Tryck sedan ny och välj "Tilldela kategorier baserat på innehåll". Man kategoriserar meddelanden med ett visst ord eller namn i, t ex favoriter, sport och sådana saker. Sedan får man välja vilka villkor man vill ha med, som konto, ifall det är skickat från en viss person eller om brevet är markerat som prioritet eller nåt sådant. Efter det får man välja vad man ska göra när ett sådant brev skickas. Man kanske bara vill kategorisera brevet, spela upp ett ljud, starta ett program eller markera det. Sedan kan man lägga till ev. undantag. ==Sortera e-brev från en viss person== För att skapa en särskild mapp för e-brev du får från en viss person skapar man först en mapp genom att gå in på Arkiv sen på Nytt sen klickar du på Mapp och döper den t ex till personens namn. Sen när du är klar med det går du in på Verktyg och sen regelguiden där efter klickar du på Ny och väljer skapa en regel från en mall. Välj mallen flytta nya meddelanden från någon sen går du vidare till rutan under och klickar på personer eller distributionslista. Där letar du reda på personen och sen klickar du på Från och sen på OK. Sen klickar du på namn och väljer mappen du gjorde tidigare. [[Kategori:Outlooktips]] 2163 5850 2005-08-31T07:30:37Z TagN 100 == Guide till Adressboken == Adressboken är en funktion i Outlook Express som låter dig att snabbt leta upp användare som använder sig av samma nätverk, då i vårat fall, SolNet. För att komma åt adressboken använder du antingen kommandot CTRL+SKIFT+B eller Verktyg > Adressbok eller klickar på adressboks ikonen. För att göra en snabb och enkel sökning så fyller du bara i rutan längst upp till vänster med namnet du söker. För att få ett sånt exakt träff som möjligt så ska man skriva efternamnet först och förnamnet sedan. Om man ändå har problem med att hitta personen man söker kan man använda sig utav fliken uppe i höger kant. Där kan du välja vilken skola du vill söka i och om du vill söka bland elever eller lärare. När du har hittat rätt person tar du och väljer Arkiv > Nytt meddelande eller snabbkommandot CTRL+N. Om du vill ha fram mer information om personen ifråga kan du antingen högerklicka och sedan välja 'Egenskaper' eller bara dubbelklicka på namnet, då får du fram saker som skola, mailadress och om personen är en elev eller en lärare. Om du vill skicka mail till personen mer än en gång så kan du lägga till personen i din personliga adressbok, för att lättare hitta personen. För att lägga till han i din personliga adressbok högerklickar du på namnet och väljer 'Lägg till i personlig adressbok'. Din personliga adressbok hittar du i fliken till vänster under ordet 'Kontakter'. Om du vill skicka samma text till flera personer kan du enkelt lägga till på samma sätt som innan. Om du nu vill skicka en hemlig kopia som gör att de andra personer som du skickat till inte ser detta, är det bara att klicka på den man ska skicka till och sedan trycka på hemlig kopia. [[Kategori:Outlooktips]] 2170 5888 2005-08-31T23:02:38Z Grillo 102 flyttade Ordna knappen till Ordna-knappen Om man går in på verktyg och tittar på det 8 alternativet så står det ordning. Klicka där och en liten ruta kommer komma upp.<br> <br> Det finns då fyra knappar:<br> · Använda mappar<br> · använda färger<br> · använda vyer<br> · skräppost<br> <br> '''Använda mappar'''<br> På använda mappar kan man flytta markerade mail till en annan mapp. T ex en lärare skickar ett mail med skolarbete och jag har en mapp för skolarbete-mail. Då markerar jag det mailet och klickar på att flytta det till den andra mappen. Om jag vill slippa att göra det varje gång jag får mail från den läraren så kan jag skapa en regel för att alla mail från den läraren ska hamna i den mappen. Jag kan även… När du har fått fram rutan med de olika alternativen så står det högst upp: sätt att ordna. Under det finns använda mappar. När man klickat på det kommer två punkter upp. Den första kan du välja om du vill flytta meddelandet. Där kan du välja mellan dina egna skapade mappar och om du trycket på ”annan mapp” så kan du välja mellan alla mappar som finns i outlook. Tryck sedan på Flytta. Nästa punkt är att skapa en regel för att flytta nya meddelanden. Då kan du först välja om det är meddelanden från eller som har skickats till och sedan skriva ett namn. Sist ska du välja i vilken mapp mailet ska hamna och klicka på Skapa. Där kan du välja mellan dina egna skapade mappar och om du trycket på ”annan mapp” så kan du välja mellan alla mappar som finns i outlook. <br><br> '''Använda färger'''<br> Om jag vill ha färger på mina mail, antingen från en viss person eller på alla så gör jag det på använda färger. Där kan jag välja att färga alla mail från Michael gröna och alla mail som har skickas till mig i lila. Använda färger är knappen under använda mappar. Även där finns det två punkter, den första där är färga meddelanden. Där kan du först välja om det är meddelanden från eller som har skickats till och sedan skriva ett namn. Sedan bestämmer du vilken färg och klickar på Aktivera. Nästa punkt är att färga meddelanden som har kommit till mig. Där kan man bara välja färg och sedan trycka på Aktivera. '''Använda vyer'''<br> I ”Använda vyer” så kan du bestämma hur du vill att dina e-poster ska sorteras. T.ex. Om du vill att e-posterna ska sorteras efter avsändare eller om du vill att e-posterna ska visas i en tidslinje. Börja med att klicka på ”ordna” knappen. Sen ser du en ruta med olika vyer. Där kan du vilja hur du vill att du ska ha dina e-poster sorterade. '''Skräppost'''<br> Här kan själv välja om du vill färga eller flytta dina skräpposter eller e-poster som inte är lämpliga för barn. Om du vill färga dina skräpposter så väljer du ”Automatiskt färga”, sen väljer du vilken färg efter det så trycker du på ”aktivera” knappen. Om du vill flytta dina skräpposter så väljer du ”Automatiskt flytta”, sen väljer du vart du vill att dina skräpposter ska hamna, efter du gjort det trycker du på ”Aktivera” knappen. Om du vill färga/flytta e-poster som inte är lämpligt för barn så följer du instruktionerna ovan. Använda vyer I ”Använda vyer” så kan du bestämma hur du vill att dina e-poster ska sorteras. T.ex. Om du vill att e-posterna ska sorteras efter avsändare eller om du vill att e-posterna ska visas i en tidslinje. Börja med att klicka på ”ordna” knappen. Sen ser du en ruta med olika vyer. Där kan du vilja hur du vill att du ska ha dina e-poster sorterade. Skräppost Här kan själv välja om du vill färga eller flytta dina skräpposter eller e-poster som inte är lämpliga för barn. Om du vill färga dina skräpposter så väljer du ”Automatiskt färga”, sen väljer du vilken färg efter det så trycker du på ”aktivera” knappen. Om du vill flytta dina skräpposter så väljer du ”Automatiskt flytta”, sen väljer du vart du vill att dina skräpposter ska hamna, efter du gjort det trycker du på ”Aktivera” knappen. Om du vill färga/flytta e-poster som inte är lämpligt för barn så följer du instruktionerna ovan. [[Kategori:Outlooktips]] 2171 5852 2005-08-31T07:31:35Z Yoshi 94 Om man har ett mail som man har läst men inte är markerat som läst så kan man markera det som läst genom att man markerar brevet och trycker Ctrl+Q eller gå in på fliken "redigera" och välja markera som läst. Om man har många brev som man har läst men inte är markerade som lästa eller som man inte läst som man vill markera som lästa så kan man välja "markera alla som lästa" eller välja "markera allt" (Ctrl+A) och sen markera som läst (Ctrl+Q). [[Kategori:Outlooktips]] 2176 5858 2005-08-31T07:33:50Z Yoshi 94 Om du vill att vissa användares inkomande mail ska hamna i en speciell mapp. - Skapa en ny mapp under mappen "inkorgen". Detta gör du genom att att högerklicka på mappen inkorgen och sedan välja "ny mapp". Döp sedan mappen efter eget önskemål. Nu har du skapat en mapp för tex. skolmail, mailo från viss person osv. - För att de inkommande mailen från personerna/personen i mappen du skapat så klickar du på "verktyg", välj sedan "ordna". Sedan följer du de kommande instruktionerna. [[Kategori:Outlooktips]] 2187 5878 2005-08-31T10:13:48Z 83.250.34.34 En bra funktion i Outlook är att man kan göra så att alla mail från en viss person kommer till en speciell mapp. Det går till så att man skapar en ny mapp genom att högerklicka på en redan existerande mapp och klicka på ny mapp. Sedan döper man mappen till det man vill och bestämmer vart den ska ligga. När mappen är klar så går man in på "verktyg" och väljer "regelguiden". Inne på regelguiden så trycker man i den nedre rutan på från vem, och till vilken mapp mailet ska skickas till. Ett annat sätt att skapa denna funktion är att först gå in på "verktyg" och välja "ordna". Då kommer det att dyka upp en ruta i högra hörnet. Klicka sedan på "Använda mappar", och avsluta med att välja personen i fråga och vilken mapp mailen från den personen ska skickas till. Avsluta med att klicka på "skapa". [[kategori:Outlooktips]] 2190 5889 2005-08-31T23:02:38Z Grillo 102 flyttade Ordna knappen till Ordna-knappen: -särskrivning #redirect [[Ordna-knappen]] 2195 10344 2006-06-29T21:45:32Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *30 blomklasar *3 citroner *2,5 kg socker *3 l vatten *50 g citronsyra ==Tillagning== Skiva citronerna Varva citronskivor och fläderblommor i en stor gryta Koka upp vattnet, lös socker och citronsyra i detsamma Häll över sockerlagen, låt stå i tre dagar Sila och häll på flaskor. Skall saften förvaras, tillsätt något konserveringsmedel (natriumbenzoat är bra) exempelvis av märket atamon. Blanda och drick. Gott att göra drink på med vitt vin och gin [[kategori:S kokbok]] [[Kategori:Drycker]] 2196 5912 2005-09-04T11:05:36Z Max Speed 65 #REDIRECT [[w:Matematiska korttrick]] 2197 10336 2006-06-29T20:46:06Z NERIUM 225 /* Variant */ '''Bismark''' är ett kortspel av whist-typ för tre spelare. === Detta behövs === En kortlek samt papper och penna för protokollföring. === Given === Givare utses första given genom lottdragning eller dyl. sedan vandrar given till näste spelare efter varje omgång. Under det att givaren delar ut korten ett och ett till spelarna skall han även lägga upp fyra kort framför nästa spelare (förhanden). Dessa lägger han när han vill men varken det första eller det sista kortet får läggas upp. ==== Välja ==== Förhanden får ej titta på handens kort utan har med ledning av dom fyra upplagda korten att välja speltyp. Alternativen är: *Spel *Pass *Spader trumf *Valfri trumf När han valt så noteras valet i protokollet och spelaren får ta upp sina kort. ==== Byte ==== Förhanden får nu byta fyra av handens kort mot dom fyra som ligger på bordet. Han måste först slänga fyra kort från handen innan han tar upp dom på bordet. === Spelet === Förhanden börjar. ==== Spel ==== Gäller att ta så många stick som möjligt. Spelaren som slår först slår valfri färg varpå resten av spelarna lägger varsitt kort i samma färg. Har man ej kort i färgen får man saka, alltså slänga valfritt kort. Den spelare som vinner sticket d.v.s. är högst i den spelade färgen samlar ihop dom tre korten i en liten hög med baksidan upp och lägger denna framför sig varefter han inleder nästa stick ==== Pass ==== Här gäller det att undvika stick men det går i övrigt till som spel. ==== Spader trumf ==== Spader som trumf. För att få slå trumf på annan färg måste man vara fri från kort i denna färg. Man måste inte trumfa utan får saka kort i annan färg. När spader är spelad färg måste dock alla slå spader. ==== Valfri trumf ==== Här får man välja färg på trumfen. Dock ej spader. Spelas i övrigt som när man spelar spader trumf. === Poängberäkning === Beroende på speltypen så gäller olika krav på antalet stick spelarna måste ta. *Spel, spader eller valfri: Förhanden skall ta 8 stick, övriga 4 stick vardera. *Pass: Förhanden får ta max 4 stick, övriga 6 stick vardera. Man får pluspoäng för överskjutande stick utom i pass då man får pluspoäng för varje färre stick än man får ta. Kommer man inte upp till stickkravet får man minus för varje saknat stick förutom i pass där överskjutande stick ger minuspoäng. === Spelets mål === När alla valt alla alternativ en gång var så är spelet slut och den som har mest poäng har vunnit. === Variant === Man kan även spela tills alla har valt allt tre ggr. var. Spelet går då under benämningen [[Tribello]]. [[Kategori:kortspel]] 2198 5921 2005-09-04T12:13:19Z Max Speed 65 '''Tribello'''. En variant av [[Bismarck]]. [[Kategori:kortspel]] 2199 5920 2005-09-04T12:12:07Z Max Speed 65 flyttade Bismark till Bismarck #redirect [[Bismarck]] 2200 sysop 12226 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default Användaren [[User:$1|$1]] ([[User talk:$1|diskussion]]) raderade den här artikeln efter att du påbörjade redigering av den med motiveringen: : ''$2'' Bekräfta att du verkligen vill återskapa artikeln. 2201 sysop 10473 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Varning: Denna sida har tagits bort efter att du började redigera den! 2202 sysop 12250 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default En fil med detta namn finns redan; vänligen backa och ladda upp denna fil under ett nytt namn [[Image:$1|thumb|center|$1]] 2203 sysop 12251 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default En file med detta namn finns redan bland de delade filerna; vänligen backa och ladda upp denna fil under ett nytt namn. [[Image:$1|thumb|center|$1]] 2204 sysop 10644 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Beskrivning<br />och licens: 2205 sysop 10703 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Denna fil är större än vad servern ställts in att tillåta. 2206 sysop 10706 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Licens 2207 sysop 5933 2005-09-05T09:58:14Z MediaWiki default login 2208 sysop 10720 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Du måste $1 för att visa andra sidor. 2209 sysop 10765 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default ladda upp den 2210 sysop 10766 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Ingen angiven 2211 sysop 10786 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Permanent länk 2212 sysop 10787 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Prefixindex 2213 sysop 10829 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Återskapa 2214 sysop 10893 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Filens beskrivningssida 2215 sysop 10896 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default ($1 robotar) 2216 sysop 12347 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Återskapa sidan fast den har tagits bort 2217 sysop 10999 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Den här artikeln har blivit raderad. Anledningen till detta anges i sammanfattningen nedan, tillsammans med uppgifter om de användare som redigerat sidan innan den raderades. Enbart administratörerna har tillgång till den raderade texten. 2218 sysop 11021 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default uppdaterad sedan senaste besöket 2219 sysop 11055 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Visa $1? 2220 sysop 11056 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Visa raderade sidor 2221 sysop 11087 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default $1 robotredigeringar 2222 6555 2005-11-14T10:25:03Z Max Speed 65 tog bort klotter '''Fyrmanswhist''' är ett kortspel för fyra personer som spelar två och två i lag. Ett sticktagningsspel som påminner mycket om bridge. === Detta behövs === En kortlek utan Jokrar samt papper och penna för protokollföring. === Spelet === ==== Given ==== Givare utses första given genom lottdragning eller dyl. sedan vandrar given till näste spelare efter varje omgång. Givaren delar ut korten ett och ett till spelarna till dess att alla kort är utdelade ==== Välja ==== Alla får titta på sina kort och ska sedan bestämma om man skall spela pass eller spel. I spel ska man (laget) ta så många stick som möjligt men i pass så gäller det att undvika att ta stick. Man markerar sitt val genom att lägga ett rött kort underst bland sina kort för spel eller ett svart kort för pass. Man får välja vilket kort man vill med tanke på att både med och motspelare kommer att se kortet. När alla lagt börjar förste man efter given att visa sitt understa kort. Om detta är ett svart kort visar näste spelare sitt understa o.s.v. och om alla visar ett svart kort blir det pass. Om någon däremot visar ett rött kort avbryter man visandet och spel gäller. ==== Spel ==== Den spelare som sitter närmast före den som visade rött börjar. Nu gäller att ta så många stick som möjligt. Spelaren som slår först slår valfri färg varpå resten av spelarna lägger varsitt kort i samma färg. Har man ej kort i färgen får man saka, alltså slänga valfritt kort. Den spelare som vinner sticket d.v.s. är högst i den spelade färgen samlar ihop dom fyra korten i en liten hög med baksidan upp och lägger denna framför sig varefter han inleder nästa stick ==== Pass ==== Vid pass börjar förste spelaren efter givaren Här gäller det att undvika stick men det går i övrigt till som spel. === Poängberäkning === *Spel: Vid spel får man ett poäng för varje stick fler än sex stick och om det var motståndarlaget som valde spel får man dubbelt. *Pass: Man får poäng för varje stick färre än sju stick. === Spelets mål === Man spelar oftast till dess att något av lagen uppnått tretton poäng. Alternativt kan man spela så att all får ge en gång var. === Varianter === Det finns en mängd varianter av whist t.ex. [[Amerikansk whist]], [[Japansk whist]] eller [[tvåmanswhist]] men dom räknas som egna spel och redogörs därför ej för här. [[Kategori:kortspel]] 2224 5967 2005-09-06T08:35:12Z Sundström 73 2225 5968 2005-09-06T08:35:47Z Sundström 73 2226 5969 2005-09-06T08:36:08Z Sundström 73 2227 5970 2005-09-06T08:36:29Z Sundström 73 2228 5971 2005-09-06T08:37:03Z Sundström 73 2229 5972 2005-09-06T08:40:39Z Sundström 73 2230 5973 2005-09-06T08:41:04Z Sundström 73 2231 5974 2005-09-06T08:42:13Z Sundström 73 2232 5975 2005-09-06T08:43:28Z Sundström 73 2233 5976 2005-09-06T08:48:42Z Sundström 73 2234 5977 2005-09-06T08:50:18Z Sundström 73 2235 5983 2005-09-06T22:57:06Z Max Speed 65 2236 5984 2005-09-06T22:57:35Z Max Speed 65 2237 5985 2005-09-06T22:59:09Z Max Speed 65 2239 10093 2006-05-27T16:51:29Z 81.233.18.159 /* Ingredienser */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== *100 [[g]] margarin eller smör *2½ [[dl]] socker *2 ägg *1½ [[tsk]] vaniljsocker *4 [[msk]] kakao *2 [[dl]] vetemjöl *½ [[tsk]] bakpulver ==Tillagning== Smält matfettet och låt det svalna en stund. Vispa ägg och socker ordentligt. Tillsätt de övriga ingredienserna, matfettet sist. Fördela smeten i muffinsformarna du har ställt på en plåt. Grädda i mitten av ugnen i 200°C (varmluft 175°C) i cirka 10 minuter. [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:C kokbok]] 2240 6007 2005-09-12T16:29:41Z Max Speed 65 '''Läromedel''' 2249 8433 2006-02-22T22:17:53Z 217.225.109.20 <div class="plainlinks"> <center> <font size="+2">'''Välkommen till Svenska Wikibooks!'''<br></font> ''Den fria samlingen av läroböcker och litteratur, som alla kan redigera''</center> {| width="100%" |- | width="60%" style="vertical-align:top" | <div style="margin: 0; margin-right:10px; border: 1px solid #dfdfdf; padding: 0 1em 1em 1em; background-color:#f8f8ff; align:right;"> ===Svenska Wikibooks=== Vi utvecklar en öppen samling med läroböcker, litteratur, manualer och andra böcker på svenska. Om du behöver hjälp kontakta någon i deltagarportalen eller klicka på hjälp under navigationsmenyn till vänster. Testa gärna wikitekniken i [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]]. </div> | width="60%" style="vertical-align:top" | <div style="margin: 0; margin-right:10px; border: 1px solid #dfdfdf; padding: 0 1em 1em 1em; background-color:#fffff6; align:right;"> ==Wikibooks bokhylla== Några av Wikibooks ämnesområden: * [[:Kategori:SAB: Pu|Datorer och databehandling]] * [[:Kategori:SAB: Rdb|Kortspel]] * [[:Kategori:SAB: Ta|Matematik]] * [[:Kategori:SAB: Qca|Mat och dryck]] * [[:Kategori:SAB: U|Naturvetenskap]] * [[:Kategori:SAB: ?|Språk]] |} {| cellspacing=3 |width="50%" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Diskussion och kontakt== * [[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]] - Allmän mötes- och diskussionsplats. * [[Wikibooks:Sidor som bör raderas|Sidor som bör raderas]] * [[Wikibooks:Tinget|Tinget]] - Diskussion och omröstning i formellare frågor. * [[Special:Listusers|Lista över användare]] * [[Special:Listadmins|Administratörer]] |} [http://wikimediafoundation.org/ Wikimedia Foundation] har flera projekt igång: {| align="center" cellpadding="2" width="100%" | [[Image:Wikimedia-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[m:Main Page|'''Meta-Wiki''']]<br />Om Wikiprojekten | [[Image:Wikipedia-logo.png|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[w:Main Page|'''Wikipedia''']]<br />Den fria encyklopedin | [[Image:Commons-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] |class=plainlinks| [http://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida '''Commons''']<br />Delade filer | [[Image:Wikibooks-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] |class=plainlinks| [http://sv.wikibooks.org/ '''Wikibooks''']<br />Gratis böcker och manualer |- | [[Image:Wikiquote-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] |class=plainlinks| [http://sv.wikiquote.org/ '''Wikiquote''']<br />Citatsamling | [[Image:Wiktionary-logo-en.png|center|35px|<nowiki></nowiki>]] |class=plainlinks| [http://sv.wiktionary.org/ '''Wiktionary''']<br />Ordbok | [[Image:Wikisource-logo.png|center|35px|<nowiki></nowiki>]] |class=plainlinks| [http://sv.wikisource.org/wiki/Huvudsida '''Wikisource''']<br />Källmaterial | [[Image:Wikinews-logo.png|center|35px|<nowiki></nowiki>]] |class=plainlinks| [http://sv.wikinews.org/ '''Wikinews''']<br />En nyhetstjänst |} __NOEDITSECTION__ __NOTOC__ 2251 11378 2006-07-18T06:26:50Z NERIUM 225 {{kokboknav}} En '''vegan''' är en person som av etiska, religiösa eller hälsoskäl inte äter eller dricker animaliska produkter, det vill säga mat som kommer från döda eller levande djur. En vegan avstår därför från kött, fisk, mjölk, smör, mjölkbaserat margarin och glass, ost, vassle, mjölkchoklad, gelatin, ägg samt olika tillsatser av animaliskt ursprung. Vissa veganer avstår även från produkter som kommer från insekter, exempelvis honungs- och vaxprodukter. Det finns en bok om hur man [[Veganism|blir vegan]] på wikibooks. [[Kategori:Recept]] 2253 6066 2005-09-29T14:44:17Z ShineB 35 bättre svenska Användaren [[Användare:$1|$1]] registrerades ([[Användardiskussion:$1|$2]] | [[Special:Contributions/$1|$3]]) 2254 6065 2005-09-29T14:42:54Z ShineB 35 svenska Logg över nya användare 2255 6067 2005-09-29T14:45:27Z ShineB 35 svenska Det här är en logg över de senast registrerade användarna. 2256 9335 2006-04-05T18:34:52Z NERIUM 225 /* if-satser */ = Inledning = I den här boken kommer du att lära dig grunderna i PHP-programmering. Eftersom PHP är ett väldigt lättlärt språk fungerar denna boken även utmärkt som introduktion i generell dataprogrammering. = Webbprogrammering med PHP = Den här boken avser i nuläget endast programmering för internet, alltså "server side"-generering av webbsidor, i huvudsak HTML. Den förutsätter att du har en grundläggande kunskap HTML-programmering. == Grundläggande syntax == Vi börjar med en väldigt enkel och vanlig uppgift, nämligen att skriva ut "Hej, världen!". <?php echo "Hej, världen!"; ?> Ger: Hej, världen! Den första raden visar "Nu börjar PHP-koden". Den andra raden skriver ut text, med hjälp av nyckelordet echo. För att visa att texten är ett ''strängvärde", alltså ren text, skrivs den inom citattecken ("). Raden avslutas med semikolon (;), eftersom det är en instruktion. Den sista raden visar att "Här slutar PHP-koden". Du kan skriva in HTML hur du vill i din kod, och det är just så PHP ska användas, för att generera webbinnehåll. Tänk bara på, att citattecken avslutar en sträng, så om din HTML innehåller citattecken måste du "escapa" dem genom att sätta ett \-tecken framför. Du kan också välja att skriva antingen PHP:n eller HTML:en med apostrofer, eftersom en apostrof inte kan avsluta ett citattecken och vice versa. <?php <code><nowiki>echo "Hej! <br /> Jag äger en <b>katt</b>, en <b>hund</b> och en <b>Häst</b>.<br /> För att se bilder på min häst, gå in på <a href=\"hastbilder.html\">DENNA</a> sidan. För att se bilder på min hund, gå in på <a href='hundbilder.html' DENNA</a> sidan. ?></nowiki></code> Ger: :Hej! :Jag äger en '''katt''', en '''hund''' och en '''häst'''. :För att se bilder på min häst, gå in på [http://sv.wikibooks.org/wiki/PHP DENNA] sidan. För att se bilder på min hund, gå in på [http://sv.wikibooks.org/wiki/PHP DENNA] sidan. == Variabler == En variabel är något som kan hålla ett värde, t.ex. ett namn, ett årtal, en artikel-rubrik eller dina Health Points i ett spel. Variabler inleds med ett $-tecken. Här följer ett exempel som lagrar ett förnamn, ett efternamn och en stad i vars en variabel, och sedan skriver ut dem. <?php $firstName = "Anders"; $lastName = "Svenson"; $city = "Stockholm"; echo "Hej, jag heter " . $firstName . " " . $lastName . " och jag bor i " . $city . "."; ?> Ger: Hej, jag heter Anders Svensson och jag bor i Stockholm. På rad 2 - 4 sattes värdena in i variablerna. På rad 5 skrevs de ut, och slogs samman med strängvärden med <code>.</code>-tecknet (punkt). Vill man förlänga en strängvariabel kan man använda <code>.=</code>-tecknet: <?php $greeting = "Hi"; $greeting .= " dude!"; echo $greeting; ?> Ger: Hi dude! Variabler kan innehålla numeriska värden också: <?php echo 7*7 . "<br />"; echo 10+10 . "<br />"; echo 5/5 . "<br />"; echo 50 - 100 . "<br />"; ?> Ger: 49 20 1 -50 == Villkorsatser == Man behöver väldigt ofta utföra olika kod beroende på omständigheterna. Det är här villkorsatser kommer in i bilden. === if-satser === ... [[Kategori:SAB: Pu]] [[Kategori:IT]] 2257 6102 2005-10-02T06:03:36Z Chrizz 50 Till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2258 11501 2006-07-26T13:33:27Z 217.25.123.39 [[Bild:Gimp-Splash.PNG|thumb|230px|Gimp]] '''Rita med Gimp''' är en användarmanual och en form av skola i bildbearbetning av digitala bilder med programmet [[w:Gimp|Gimp]]. ==Gimp== GIMP är ett bildbehandlingsprogram som är så kallad [[w:Fri Programvara|fri programvara]] och även helt gratis. Programmet kan laddas ner från http://www.gimp.org/ eller direkt från http://gimp-win.sourceforge.net/stable.html. Det som behövs för att få Gimp att fungera är ett paket med drivrutiner och sedan själva programpaketet, som tillsammans ligger på cirka 10 Mb. Versioner på respektive paket, som används i denna manual, är '''GTK+ 2 för Windows (version 2.6.9)''' och '''The Gimp för Windows (version 2.2.8)'''. Redan under installationen så kan du välja språk och denna manual gäller för svenska, men man kan installera olika språk för olika användare som loggar in i Windows. Hjälpfiler måste laddas ner separat, och även dessa finns på svenska, men filen är över 22 Mb stor. ==Avsnitt== ===1. [[Gimp från grunden]]=== #[[Gimp från grunden#Installation av Gimp|Installation av Gimp]] #[[Gimp dialoger och fönster|Dialoger och Fönster]] #[[Gimp insticksmoduler|Insticksmoduler]] #[[Gimp filter|Filter]] ===2. [[Rita bilder]]=== #[[Glaskula med text]] #[[Text i Guld]] ===3. [[Bildbearbetning]]=== #[[Bildbearbetning#CCD-störningar|CCD-störningar]] {{gimp}} [[Kategori:IT]] [[Kategori:Rita med Gimp|*]] [[kategori:SAB: Pu]] [[de:GIMP]] [[en:The GIMP]] [[fi:The GIMP]] [[fr:The GIMP]] [[pl:GIMP]] [[th:GIMP]] 2259 12758 2006-11-04T12:28:03Z 81.233.233.193 /* Växlingsfil */ [[Bild:Gimp-Om.PNG|thumb|220px|Gimp]] '''Gimp från grunden''' är en vägledning till installation av själva programmet [[w:Gimp|Gimp]] och en genomgång av alla fönster och en del dialoger. ==Installation av Gimp== Gimp finns för både Linux, Mac och Windows. ===Installation av Gimp på Windows=== Börja med att installera drivrutinerna för Gimp, det vill säga '''GTK+ 2 för Windows (version 2.6.9)'''. För enkelhetens skull så får installationsprogrammet välja katalog och skapa det som behövs. Detsamma gäller för installation av programmet Gimp, eller '''The Gimp för Windows (version 2.2.8)'''. Låt installationsprogrammet välja katalog. Välj svenska då detta ska bestämmas, men om det är fler som använder datorn så kan andra språk väljas för dem. ===Installation av Gimp under Linux=== Detta är mycket beroende av distribution och vilket pakethanteringssystem man använder. Idag borde pakethanterarna automatiskt sköta om alla dependencies, och det är bara att aktivera installationen av själva Gimp-paketet. I allmänhet gör man en systemvid installation och root-rättigheter krävs. Under Ubuntu finns Gimp förinstallerad om man inte väljer bort det med anpassad installation. T.ex. under Gentoo Linux: emerge gimp Installerar automatiskt alla nödvändiga bibliotek och själva Gimp. Flaggan -p kan läggas till först så man ser vilka paket som kommer att installeras. ===Systemkrav=== Gimp ska fungera med Windows 98/ME/NT4/2000/XP, men det rekommenderas att använda NT-baserat operativsystem (NT4, 2000 eller XP). Från och med GIMP 2.2 och GTK+ 2.4 är har inte äldre system något stöd mer, såsom Windows 95. Storleken på arbetsminnet (RAM) kan ha en viktig betydelse, särskilt om stora bilder ska redigeras. Ett minimum 128 Mb RAM minne är att rekommendera, men ju mer minne desto bättre. ===Konfigurering=== <div style=float:right> [[Bild:Gimp-Välkommen.PNG|thumb|none|220px|Välkommen]] [[Bild:Gimp-Personligt.PNG|thumb|none|220px|Personligt]] [[Bild:Gimp-Prestanda.PNG|thumb|none|220px|Prestanda]] </div> Då GIMP startas för första gången så kommer en del frågor att dyka upp och en katalog kommer att skapas i ''C:\Documents and Settings''. Detta är för att varje användare kan ha olika inställningar och insticksmoduler (plugins) installerade. Detta är dialogen som dyker upp vid första uppstarten och det är förmodligen inga problem att svara ja på '''alla''' frågor, men det finns en del justeringar som gör att GIMP fungerar bättre. Eftersom det första fönstret nämner '''GNU's Generella Publika Licens''' så är det ett sant välkomnande! Sedan dyker ett fönster upp som visar en del personliga inställningar och filer som GIMP kommer att skapa. Det kommer att dyka upp en del felmeddelanden om man väljer en katalog som är skrivskyddad, så det är nog bäst att acceptera den förvalda katalogen. Det går att skrolla för att se allt som kommer att installeras där. Att ställa in hur minnet ska hanteras är inte en enkel sak, men samtidigt inget att avskräckas ifrån. Mycket beror på vad som krävs av GIMP och på den hårdvara som finns i datorn. Det finns två val här: välj det förvalda som programmerarna har listat ut eller lista själv ut det bästa värdet. Om man väljer mer RAM-minne än hälften så kan det bli så att andra program måste stängas ner då GIMP körs, och väljer man ett '''för''' litet minne så måste alla redigeringar som görs på en bild sparas ner på hårddisken. När det gäller utrymme för växlingsfil så kan man acceptera det förvalda, men om det finns en annan hårddisk i datorn så är det en fördel att skapa en speciell katalog i den och välja den som växlingsfil (Swap file). ===Växlingsfil=== Bildbearbetning kräver mycket minne. GIMP använder operativsystemets minneshanteringsservice för att hantera minnet till en viss grad, sedan används ett internt system så att GIMP inte tar upp allt minne i datorn. Detta system bygger på att skriva gammal data till filer på hårddisken, då det valda arbetsminnet är fyllt. Valet av detta arbetsutrymme görs i bytes eller rättare sagt i megabytes. I det valet så ingår inte det minne som GIMP själv behöver för att starta upp. Ett lågt värde innebär att GIMP ganska snabbt börjar skriva till hårddisken i stället för arbetsminnet och kanske inte använder arbetsminnet fullt ut. Ett för högt valt värde gör att andra program tvingas använda Windows växlingsfil och fungerar sämre. I värsta fall så slutar det att fungera eller fungerar med en del fel. ===Storlek på Cache=== Det finns ett antal sätt att besluta storleken på växlingsminnet, och även en del tricks: *Strunta i det och hoppas att det förutvalda värdet fungerar. Det fungerade då datorerna hade små RAM minnen och då folk ville skapa små bilder med Gimp och körde bara några få program åt gången. Ska Gimp användast till att gör skärmdumpar och en och annan logotyp så är nog detta det bästa valet. *Fråga någon annan att ställa in detta. Om detta är en arbetsstation som många ska använda så är det nog bäst att låta administartören sköta detta. På det viset slipper någon användare bli anklagad för att misshandla datorn. *Ändra värdet steg för steg och se vilken inställning som maskinen mår bäst av. En varning utfärdas dock! Om andra program får för lite minne så kan de krasha, vilket är tråkigt om osparat arbete finns i dem. *Gör en del beräkningar och var på den säkra sidan. Genom att trycka '''Ctrl+Alt+Del''' så syns det hur mycket minne som är upptaget för tillfället. Genom att gå in på '''Arkiv|Inställningar''' och klicka på ikonen '''Miljö''' så kan dessa värden ändras senare. När Cachet är fullt så börjar Gimp att skriva till växlingsfilen. Om det finns fler än en hårdisk i datorn så kan det vara bra att välja en katalog på den andra disken. Den katalog som växlingsfilen placeras i kan naturligtvis ändras efteråt genom att gå in på '''Arkiv|Inställningar|Kataloger''' och byta katalog. Ett sätta att faktiskt se hur mycket minne som krävs vid arbetet med en viss bild är att titta i nederkanten av redigeringsfönstret: [[Bild:ImageSize.PNG]] ==Öppna eller spara== För att komma igång så kan antingen '''Arkiv | Öppna...''' eller '''Arkiv | Ny...''' användas, men det går även att öppna en fil genom att dra den från utforskaren och släppa den på verktygsfönstret. När en ny bild ska skapas så kommer ett [[:Bild:Bas2.PNG|dialogfönster]] upp där storlek, upplösning och bakgrundsfärg kan bestämmas. När en bild ska sparas så väljs detta i redigeringsfönstrets '''Arkiv | Spara'''. Gimp väljer själv ''Mina dokument/Mina bilder'' som standard, men genom att klicka på ''+Bläddra efter andra mappar'' så kan andra kataloger väljas. Bilden får namnet ''Namnlös'' och saknar fil-ändelse, och om inte detta kompletteras så kommer ett [[:Bild:Gimp-Fel1.png|meddelande]] upp, och det beror på att Gimp har ett stort antal filtyper som bilden kan sparas som. Om det finns fler lager och andra egenskaper som är typiska för Gimp så bör bilden sparas med fil-ändelsen '''.xcf''' som är Gimps egna format. Om exepelvis formatet .png skulle väljas vid detta tillfälle så kommer [[:Bild:Gimp-Fel2.png|detta meddelande]] upp. Genom att välja ''Export'' så kommer en anpassad kopia av orginalet att sparas, men bilden som finns i Gimp är opåverkad. Det går även att spara i [[w:Adobe Photoshop|Adobe Photoshop]]s format '''.psd''' som i princip är kompatibelt med Gimp. För att vara på den säkra sidan, då en bild bearbetas, så bör man börja med att spara bilden. Med jämna mellanrum är det säkrast att spara alla ändringar, ångringshistoriken finns forfarande kvar. ===Filformat=== Det skiljer en del mellan vilka filtyper som [[w:Gimp|Gimp]] kan öppna och vilka typer som Gimp kan spara filer som. Detta beror på att vissa filformat kan ha någon typ av patent eller upphovsrätt. ====Öppna==== De filformat som kan öppnas med Gimp är inte detsamma som de som kan sparas. Här är ett antal filformat som Gimp kan läsa: *Gimp XCF bild (*.xcf) - Gimps standardformat som stöder lager och annan data som skapas. *Alias|Wavefront PIX bild (*.pix, *.matte, *.mask, *.alpha, ...) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *AutoDesk FLIC- animation (*.fli, *.flc) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *Bzip-arkiv (*.xcf.bz2, *.bz2, *.xcfbz2) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *DICOM-bild (*.dcm, *.dicom) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *Enkapsulerad postskriptbild (*.eps) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *Flexible Image Transport System (*.fit, *.fits) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *G3 faxbild (*.g3) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *[[w:GIF|GIF-bild (*.gif)]] - Detta är ett format som stöder en viss form av animering och som komprimeras med ett patenterat LZW format, som är patenterat av Aldus Corporation. *GIMP-pensel (*.gbr, *.gpb) - Om man vill installera fler penslar så är dessa de format som Gimp kan hantera. *GIMP-animerad pensel (*.gih) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *GIMP-mönster (*.pat) - Ett standardformat för Gimps mönster. *[[w:Gzip|Gzip-arkiv (*.xcf.gz, *.gz, *.xcfgz)]] - Komprimerad Gimp bild. *[[w:JPEG|JPEG-bild (*.jpg, *.jpeg, *.jpe)]] - Komprimerad bild. *KISS CEL (*.cel) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *Microsoft Windows ikon (*.ico) - Ikoner som bland annat används i utforskaren. *Microsoft WMF-fil (*.wmf, *.apm) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *Paint Shop Pro bild (*.psp, *.tub) - Standard format för programmet Paint Shop Pro. Har stöd för flera lager etc. *PDF-dokument (*.pdf) - Dokument som vanligtvis läses med Akrobat Reader. *Photoshop-bild (*.psd) - Standard format för [[w:Photoshop|Photoshop]]. *[[w:PNG|PNG-bild (*.PNG)]] - Ett format som i många fall kan ersätta GIF och JPEG formatet. *PNM-fil (*.pnm, *.ppm, *.pgm, *.pbm) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *Postscript dokument (*.ps) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *RAW image (*.bay, *.bmq, *.cr2, *.crw, ...) - För att kunna öppna dena filer behövs en [[Gimp insticksmoduler#RAW bilder|insticksmodul]]. *[[w:SVG|Skalbar SVG-bild (*.svg)]] - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *Silicon Graphics IRIS-bild (*.sgi, *.rgb, *.bw, *.icon) - [[w:Silicon Graphics|Silicon Graphics]] bildformat. *SUN rasterfil-bild (*.im1, *.im8, *.im24, *.im32, ...) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *Targa-bild (*.tga) - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' *[[w:TIFF|TIFF-bild (*.tif, *.tiff)]] - '''[[Gimp-hjälp|?]]''' ====Spara==== Detta är ett antal filformat som Gimp kan spara bilder i: *Gimp XCF bild (*.xcf) - Gimps standardformat som stöder lager och annan data som skapas. *Alias|Wavefront PIX bild (*.pix, *.matte, *.mask, *.alpha, ...) *AutoDesk FLIC- animation (*.fli, *.flc) {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp|1.1]] [[de:GIMP]] [[en:GIMP]] [[fr:The GIMP]] [[fi:GIMP]] [[pl:GIMP]] [[th:GIMP]] 2260 6105 2005-10-02T06:08:33Z Chrizz 50 Till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2261 6108 2005-10-02T06:15:39Z Chrizz 50 Till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2262 6109 2005-10-02T06:16:20Z Chrizz 50 Till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2263 6110 2005-10-02T06:27:15Z Chrizz 50 Glaskula ritatd med Gimp av [[Användare:Chrizz]] {{GFDL}} Glaskula ritatd med Gimp av [[Användare:Chrizz]] {{GFDL}} 2264 6387 2005-10-19T12:36:36Z Chrizz 50 /* Extra */ <div style=float:right> [[Bild:Crystal1.PNG|thumb|none|100px|Figur 1]] [[Bild:Crystal2.PNG|thumb|none|100px|Figur 2]] [[Bild:Crystal3.PNG|thumb|none|100px|Figur 3]] [[Bild:Crystal4.PNG|thumb|none|100px|Figur 4]] [[Bild:Crystal5.PNG|thumb|none|100px|Figur 5]] [[Bild:Crystal6.PNG|thumb|none|100px|Figur 6]] [[Bild:Crystal7.PNG|thumb|none|100px|Figur 7]] [[Bild:Crystal8.PNG|thumb|none|100px|Figur 8]] [[Bild:Cz-Error.png|thumb|none|100px|Resultatet]] </div> '''Glaskula med text''' är en steg-för-steg-instruktion som visar hur en bild, som tillsynes liknar en glaskula, skapas med [[w:Gimp|Gimp]]. ===Bakgrund=== Skapa en ny bild genom att välja '''Arkiv|Ny...''' och välj en 400 x 400 bildpunkter, RGB för bildtyp och transparent fyllnad. Klicka på '''[[:Bild:Bas2.PNG|+Avancerade alternativ]]''' så kan du välja ''Fyll med:''. Använd verktyget ''Markera elliptisk region'' [[Bild: Ellipse-Select.PNG|22px]] och håll ner shift för att markera en cirkel i stället för en oval. ('''Figur 1''') Skapa ett nytt transparent [[Gimp/Lager|lager]] och döp det till ''Ring''. Välj verktyget ''Fyll med färgtoning'' [[Bild:Gradient.PNG|22px]]. I verktygens ''[[:Bild:Bas4.PNG|optionsfönster]]'' väljs den tonade fliken i den nedre sektionen och ''FG till BG (RGB)'' ska markeras. I verktygsfönstrets nedre sektion väljer du '''Form: Radiell'''. Ändra förgrundsfärgen till ljusröd (#FF0000) och bakgrund till svart (#000000). Drag markören från, en bit in från kanten av den övre vänstra "hörnet" av ringen och ned till kanten av ringen i det nedre högra "hörnet". Det bör nu vara en cirkulärt färgtonad cirkel och markeringen ska fortfarande vara aktiv. ('''Figur 2''') ===Färg på kulan=== Använd nu '''Välj|Krymp''' och krymp markeringen med 9 bildpunkter. Använd '''Ctrl+K''' för att rensa den markerade sektionen. Mittersta sektionen av cirkeln bör nu vara transparent. ('''Figur 3''') I det här stadiet så används menyn '''Välj|Öka''' för att få markeringen att växa med 2 bildpunkter. Skapa nu ytterligare ett lager och ge det namnet cirkel. Se till att detta lager finns mellan ''Bakgrund'' och ''Ring''-lagret. Ändra förgrundsfärgen till, i det här fallet, #F75952 och byt sedan till ''Fyll med färg eller mönster'' [[Bild:Gimp-Bucket.PNG|22px]]. I verktygets egenskapssektion så väljs ''Fyll hela markeringen'' i ''Påverkat område''. Skapa ytterligare ett lager och döp det till ''Skugga''. Dra ut en horisontell och en vertikal stödlinje, genom att ''dra ut den från linjalerna'', men för att detta ska lyckas så kan det behövas att Ctrl+Shift+T trycks ned först. Se också till att skugglagret är placerat mellan ''Cirkel-lagret'' och ''Ring-lagret''. Välj ''Markera elliptisk region'' [[Bild: Ellipse-Select.PNG|22px]] och i verktygsoptionen väljs ''Fjädra kanter'' samt ändra radien till 30. Använd ctrl-tangenten för att ta bort blivande markering från den befintliga. Rita en liknande cirkel som redan är markerad, men börja något till höger om centrum. Detta bör bilda en tunn ''månskära'' till markering på den vänstra sidan av cirkeln, enligt figur 4. Se till att ''Skugglagret'' är det aktiva lagret och att markeringen är bra. Ångra med '''Ctrl-Z''' och gör om så att det blir som det bör vara. Välj ''Fyll med färg eller mönster'' [[Bild:Gimp-Bucket.PNG|22px]] (Shift+B) och svart som förgrundsfärg, fyll sedan den markerade ytan. Ytan bör fyllas på ett korrekt sätt, om markeringen var ordentligt utförd. Ändra genomskinligheten (opaciteten) till 30%. Sätt ''cirkel-lagret'' som det aktiva lagret igen. I '''Lager|Transparens''' så väljs ''Alfa till markering''. Aktivera skugg-lagret igen, och den inre cirkeln bör nu vara markerad. Välj ''Markera eliptisk region'' [[Bild:Ellipse-Select.PNG|22px]] verktyget igen med fjädringen inställd på 100 denna gång. Skapa ytterligare en markering, likt den förra, men den skall omfamna den övre delen av cirkeln och vara mycket tjockare. Ctrl+Klick på centrumlinjen i den nedre delen av cirkeln och drag uppåt och åt sidan till en godtagbar markering erhålles. (ångra med Ctrl+Z) Välj ''Fyll med färg eller mönster'' [[Bild:Gimp-Bucket.PNG|22px]] igen med svart som förgrundsfärg och fyll markeringen. Om allt var korrekt inställt så bör resultatet se ut som Figur 7. ===Reflektion=== Skapa ytterligare ett lager och namnge det ''Högdager'' och flytta det till det överst av alla lager. Välj ''Markera eliptisk region'' [[Bild:Ellipse-Select.PNG|22px]] verktyget igen, men kom ihåg att markera av optionen ''Fjädra kanter''. Gör en stor markering som nästan täcker hela den övre delen av cirkeln. Om elipsen har rätt form, men är felplacerad så håll ned Alt-tangenten och flytta markeringen till den position som blir bäst. Välj vit som förgrundsfärg. Använd ''Fyll med färgtoning'' [[Bild:Gradient.PNG|22px]] verktyget, och i optionsfönstret, ändra till ''FG till Transparent'' och i verktygsfönstret väljs ''Form: Linjär''. Drag en linje från övre delen av elipsen till den nedre delen. Ändra genomskinlihet (opaciteten) på detta lager till 80%. I detta exempel så kommer endast ett stort X att placeras i bilden, men vad som helst, som inte är större än den yttre ringen kan placeras i bilden. Skapa ett sista lager och placera det näst överst. Välj ''Skriv text i bilden'' [[Bild:Gimp-Text.PNG|22px]] verktyget och välj en font och dess storlek. Klicka i bilden och skriv, byt till ''Flytta lager och markering'' [[Bild:Gimp-Flytta.PNG|22px]] verktyget och flytta till den position som blir passande. Förankra texten genom att klicka på ankaret i lagerfönstret. Resultatet blir enligt Figur 8. ===Extra=== För att få en mer svävande effekt så kan en skugga behövas. Sätt Ring-lagret som det aktiva lagret. Välj '''[[:Bild:Script-Skuggkastning.png|Script-Fu | Skugga | Skuggkastning...]]'''. Ställ in ''Avstånd i X & Y-led'' till 4. Flytta ''Drop-Shadow''-lagret till näst nedersta lagret, men lämna bakgrundslagret som det absloluta bottenlagret. Välj bakgrundslagret och fyll det med den färg som passar. Ytterligare effekt kan uppnås genom att ändra transparens (opacitet) på textlagret till runt 25%. {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp|2.1]] 2265 6114 2005-10-02T06:49:02Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2266 6115 2005-10-02T06:50:24Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2267 6116 2005-10-02T06:58:43Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2268 9455 2006-04-11T06:23:11Z NERIUM 225 ''Se även [[Rita med Gimp]]''. [[Kategori:IT]] 2269 6123 2005-10-02T07:15:27Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2270 6124 2005-10-02T07:16:02Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2271 6127 2005-10-02T07:25:38Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2272 6128 2005-10-02T07:26:06Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2275 6401 2005-10-21T10:13:37Z Chrizz 50 <br clear=all> {| id="toc" style="border-color:blue;border-width:1px;border-style:solid;background-color:#ffffff;" width="90%" align="center" cellpadding="3px" |rowspan=3 align="center" width="10%"|&nbsp; |align="center" width="99%"|'''[[Rita med Gimp]]''' |rowspan=3 align="center" width="10%"|[[Bild:Gimp-Icon.png|75px]] |- |align=center|[[:Kategori:Rita med Gimp|Innehåll]] - [[Gimp från grunden]] - [[Gimp dialoger och fönster|Dialoger och fönster]] - [[Gimp insticksmoduler|Insticksmoduler]] - [[Gimp filter|Filter]] - [[Gimp Script-Fu|Script-Fu]]<br>[[Rita bilder]] - [[Glaskula med text]] - [[Text i Guld]] |} 2276 6136 2005-10-03T03:22:54Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2277 6137 2005-10-03T03:23:46Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2278 6139 2005-10-03T03:25:55Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2279 6140 2005-10-03T03:26:28Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2280 6141 2005-10-03T03:27:24Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2281 6142 2005-10-03T03:27:47Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2282 6146 2005-10-03T06:44:30Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2283 6148 2005-10-03T06:47:24Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2284 6151 2005-10-03T10:29:03Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2285 9046 2006-03-28T07:02:55Z NERIUM 225 {{SAB}} ==Naturvetenskap== [[kategori:SAB|U]] 2286 6167 2005-10-04T09:12:31Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2287 6169 2005-10-04T09:21:04Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2288 6173 2005-10-04T10:25:15Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2289 6174 2005-10-04T10:25:47Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2290 6175 2005-10-04T10:26:07Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2291 6176 2005-10-04T10:27:09Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2293 6180 2005-10-05T03:35:27Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2294 6181 2005-10-05T03:35:52Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2295 6182 2005-10-05T03:36:10Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2296 7244 2005-12-11T00:20:17Z 217.209.13.214 +kat Pasta {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * Pasta 500 gram, tex farfalle * En burk (eller 2) borlottibönor * Champinoner, två burkar eller motsvarande mängd färska * Lök, en stor gul eller fyra små charlottenlökar * Basilika helst färsk (en kruka), men torkad eller fryst går bra (motsvarande mängd * ca 2 msk Extra Virgin Olivolja, gärna en pepprig med mycket smak * Smör till stekning * ca 2-3 dl Grädde * ca 1 dl vitt vin * Kryddor, Svartpeppar, Örtsalt ev. Spiskummin, ev. lite soya ==Tillagning== Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Hacka löken hyffsat fint, skär champinionerna i skivor. Stek löken på medellåg värme i en inte allt för snålt tilltagen klick smör. Låt löken bli mjuk, tar cirka 8-15 minuter, tillsätt sedan champinionerna, stek i ytterligare 5 minuter. Tillsätt peppar, örtsalt och eventuellt spiskummin. Tillsätt grädden och vinet,(andvänds torkad basilika bör den tillsättas nu och bli uppblött i såsen) låt puttra i 5 minuter på hög värme. Och tillsätt till sisst, hackad basilika, Olivolja, eventuellt en skvätt soya(mest för färgens skull), samt bönorna som spadet skjölts bort på. Blanda såsen med pastan. ==Servering== Serveras gärna med riven paremesan och friskt vitt- eller rosévin att dricka till. ==Tips== Rätten kan enkelt göras vegansk, ersätt smöret med mjölkfritt margarin och grädden med sojagrädde. [[kategori:Pasta]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:V kokbok]] 2299 9373 2006-04-07T06:10:44Z NERIUM 225 Välkommen till svenskspråkiga [[w:sv:Wikibooks|Wikibooks]]! Vi utvecklar en kostnadsfri och öppen samling med läroböcker, manualer, skönlitteratur och annan sorts text på svenska med '''[[wikipedia:sv:öppet innehåll|öppet innehåll]]'''. För tillfället har vi '''{{böcker}}''' eller fler böcker på svenska under utveckling, som du skulle kunna revidera och förbättra. Om du behöver hjälp kontakta en användare (se [[Special:Listusers|användarlistan]]) eller klicka på hjälp under navigationsmenyn till vänster. Testa gärna wikitekniken i [[Wikibooks:Sandlådan|sandlådan]]. Se vidare '''[[Wikibooks:Att starta en ny bok|Hur man startar en ny bok]]''' [[Kategori:Om Wikibooks]] 2300 6206 2005-10-08T09:13:29Z Fenix 110 flyttade Holländska till Nederländska #redirect [[Nederländska]] 2301 6209 2005-10-08T09:17:31Z Fenix 110 flyttade Holländska: Lektion 1 till Nederländska: Lektion 1 #redirect [[Nederländska: Lektion 1]] 2302 6213 2005-10-08T10:32:46Z Fenix 110 [[Nederländska]] [[Kategori:Språk]] 2303 6220 2005-10-08T10:50:08Z Fenix 110 Lektion 2 i [[nederländska]]. == Grammatica 2-1 ~ Adjektiv == Böjningen av [[w:adjektiv|adjektiv]] är något mer komplicerad: ingen böjning av obestämd form, neutrala substantiv i singular och -e i alla andra kasus. :''een mooi huis (ett vackert hus)'' :''het mooi'''e''' huis (det vackra huset)'' :''mooi'''e''' huizen (vackra hus)'' :''de mooi'''e''' huizen (de vackra husen)'' :''een mooi'''e''' vrouw (en vacker kvinna)'' [[Kategori:Nederländska]] 2304 10111 2006-05-27T19:16:17Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Nederländska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Nederländska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Nederländska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Nederländska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Nederländska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Nederländska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Nederländska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Grammatik == *[[Nederländska:Substantiv|Substantiv]] *[[Nederländska:Adjektiv|Adjektiv]] *[[Nederländska:Räkneord|Räkneord]] - Grundtal - Ordningstal *[[Nederländska:Pronomen|Pronomen]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen *[[Nederländska:Prepositioner|Prepositioner]] *[[Nederländska:Verb|Verb]] - Relegbundna verb - Oregelbundna verb ==Ordbildning== Liksom [[w:tyska|tyska]] och [[w:sv:svenska|svenska]] bildar nederländskan ofta mycket långa sammansatta ord. Som i svenskan brukar det dock röra sig om högst två-tre ord i följd. ==[[w:Syntax|Syntax]]== Som många kontinentala västgermanska språk har nederländskan en rätt komplicerad ordföljd som är tydligt åtskild från den närbesläktade engelskan. ==Kasus== Nederländsk grammatik har förenklats avsevärt de senaste hundra åren: [[w:kasus|kasus]] används nu endast för pronomen (exempel: ''ik'' (jag), ''me, mij'' (mig), ''mijn'' (min), ''wie'', ''wiens'', ''wier'' (dens (som)). Substantiv och adjektiv är för det mesta inte kasusböjda med undantag för [[w:genetiv|genetiv]] (-(')s eller -'). Än mer komplicerad är böjningar som forfatande används i uttryck som ''de heer de'''s''' hui'''zes''''' (husets herre), ''te'''r''' hulp komen'' (att komma till hjälp). Dessa är egentigen stelnade kasusformer och påverkar inte resten av dagens språk. ==Diminutiv== Substantiv har en speciell [[w:diminutiv|diminutiv]]ändelse ''je'' i singular och ''-jes'' i plural. Bådda dessa [[w:suffix|suffix]] leder till tillägsbokstäver beroende på vilken bokstav ordet det tillämpas på slutar. Exempel: :''boom'' (träd) - ''boom'''pje''''' :''ring'' (ring) - ''ring'''etje''''' :''koning'' (kung) - ''konin'''kje''''' :''tien'' (tio) - ''tien'''tje''''' == Se även == [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Nederländska|'''Nederländska''']]<br> [[Kategori:Nederländska]] 2305 6263 2005-10-10T01:24:35Z Max Speed 65 /* Linser */ Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. == Optik == === Ljusbrytning === Reflektionsvinkeln är lika stor som infallsvinkeln: ''r = i'' Brytningsindex: ''n = sin i / sin b'' Brytningslagen: ''n(1) sin i = n(2) sin b'' Totalreflektion sker när brytningsvinkeln är större än 90 grader, ''n(1) sin i = n(2) sin 90'' === Linser === [[Kategori:Formelsamling fysik|Optik]] 2306 9322 2006-04-04T20:08:51Z NERIUM 225 [[Kategori:Formelsamling|kemi]] [[Kategori:Kemi]] 2307 9323 2006-04-04T20:09:36Z NERIUM 225 [[Kategori:Formelsamling|matematik]] [[Kategori:Matematik]] 2308 9321 2006-04-04T20:08:20Z NERIUM 225 [[Kategori:Formelsamling|fysik]] [[Kategori:Fysik]] 2309 9283 2006-04-03T08:27:07Z NERIUM 225 Här finns diverse formelsamlingar [[Kategori:Naturvetenskap]] 2310 6250 2005-10-09T05:31:13Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2311 6251 2005-10-09T05:35:05Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2312 6252 2005-10-09T05:35:39Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2313 6253 2005-10-09T05:36:02Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2315 6269 2005-10-10T05:35:38Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2316 6270 2005-10-10T06:13:23Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2317 6271 2005-10-10T06:13:56Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2318 6272 2005-10-10T06:14:35Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2319 6273 2005-10-10T06:15:19Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2320 6274 2005-10-10T06:15:44Z Chrizz 50 Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används i boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2321 6276 2005-10-10T10:45:31Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2322 6277 2005-10-10T10:46:51Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2323 6347 2005-10-17T10:38:10Z Chrizz 50 <div style=float:right> [[Bild:Photoshop.png|none|thumb|260px|Adobe Photoshop stil.]] [[Bild:Gimp-Save.png|none|thumb|260px|Windows sparadialog.]] [[Bild:CR2.png|none|thumb|260px|Ufraw insticksmodul. Öppnar en .CR2 fil.]] </div> '''Insticksmoduler''' är en form av verktyg eller funktioner som laddas då programmet [[w:Gimp|Gimp]] startas. ===Introduktion=== Alla insticksmoduler, eller ''plug-ins'' ska placeras eller finns i katalogen ''..\Program\GIMP-2.0\lib\gimp\2.0\plug-ins''. En insticksmodul kan vara enbart en form av filter, men kan även förändra vitala funktioner hos Gimp, exempelvis lägga till stöd för andra filformat eller få programmet att se ut på ett annat sätt. ====Photoshop==== En del användare som vant sig med [[w:Adobe Photoshop|Adobe Photoshop]] tycker att Gimp är lite rörigt med alla dessa fönster och inget egentligt huvudfönster. Det finns en insticksmodul som förändrar Gimp så att det beter sig som ''vanliga'' Windows program. Modulen heter ''Background Window'' och finns att ladda ner här. Den är skapad för version 2.0, så en inställning bör göras vid första uppstarten för att modulen ska fungera. Skriv in version 2.2. Den saknar dessutom stöd för andra språk än engelska. Denna modul finns att ladda ner här: http://registry.gimp.org/plugin?id=3892 ====Spara dialog==== Ytterligare en modul finns för den som tycker att Gimps ''Öppna'' och ''Spara som...'' dialog är jobbig. Den heter FileOpen och lägger till ytterligare val under menyvalet, och dessa får namnet ''WinOpen...'' och ''WinSaveAs...''. Det man kunde förvänta sig är att befintliga dialoger helt enkelt byttes ut, men på grund av vissa brister i Gimps modulinterface så går inte detta att göra, men snabbkommandon kan styras till dessa val, exempelvis '''Ctrl+O''' och '''Skift+Ctrl+S'''. Detta görs i '''[[:Bild:Gimp-Settings.png|Arkiv | Inställningar]]'''. Insticksmodulen kan laddas ner här: http://registry.gimp.org/plugin?id=3908 ====RAW bilder==== För en del fotografer finns möjligheten att få alla bilder som skapas i kameran i form av filformatet RAW. Detta format är det absoluta formatet då det innehåller all data som fanns vid det tillfälle som bilden exponerades. Dessa filer är oftast ganska stora, vilket kan göra dem svårhanterliga. Från början så har inte Gimp stöd för att öppna dessa filtyper, men insticksmoduler finns. En av dessa heter ''ufraw'' och kan laddas ner från: http://ufraw.sourceforge.net/Install.html Fördelen med att använda sig av detta format är många, men samtidigt beror det på vad bilden ska användas till. Några fördelar är: #All data finns där, så om exponeringen inte var bra kan detta räddas. #Många detaljer försvinner då bilder komprimeras på något vis. #Färgballansen kan bli felaktig vid komprimeringen, men i orginalet finns all data. Denna insticksmodul kan köras som ett fristående program eller köras från Gimp. Om det körs som ett fristående program så dyker denna [[:Bild:Gimp-Raw.PNG|dialog]] upp. Efter att en fil har valts så erbjuds en hel del möjligheter att påverka exponeringen i efterhand. Ufraw kan läsa Nikon '''*.NEF''', Canon '''*.CR2''' och Pentax '''*.PEF''' filer. ====Animering==== De bästa modulerna, då det gäller animeringar, finns i [[Gimp animeringar|Gimp-GAP]], som ger ett tillägg av en mängd funktioner. Detta paket finns att ladda ner här: http://gimp-win.sourceforge.net/stable.html och heter ''GIMP Animation Package (version 2.0.2)''. Detta paket är på engelska. {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp|1.3]] 2324 6284 2005-10-11T03:44:05Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2325 6285 2005-10-11T03:44:56Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2326 6286 2005-10-11T03:47:16Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2327 12907 2006-11-24T20:36:29Z 80.223.63.49 /* Menyval */ '''Dialoger och Fönster''' ger information om vilka dialoger som finns i de olika fönster i [[w:Gimp|Gimp]]. <div style=float:right> [[Bild:Bas1.PNG|thumb|none|250px|Verktygsfönster]] [[Bild:Bas2.PNG|thumb|none|250px|Ny bild...]] </div> ====Verktygsfönster==== Verktygsfönstret är även huvudprogrammets fönster som stänger ner hela Gimp. Det är även detta fönster som har alla inställningar och hjälp. Fönstret består av fyra delar: #Menyval '''Arkiv''', '''Xtns''' och '''Hjälp'''. #Verktygsknapparna, som är 29 st som standard. #Val av förgrundsfärg, bakgrundsfärg och den aktiva penseln, mönster och färgskalan. #Egenskaper och funktioner hos verktygen. #'''*''' Ytterligare optioner finns i lagerfönstret. =====Menyval===== *'''Arkiv''' **''[[:Bild:Bas2.PNG|Ny...]]'' '''Ctrl+N''' - Skapar en ny bild, med möjlighet att välja bakgrund, storlek och upplösning. Det finns ett antal färdiga mallar att välja på. **''[[:Bild:Gimp-Open.PNG|Öppna...]]'' '''Ctrl+O''' - Visar en dialog som gör det möjligt att öppna en fil. Över 30 filformat stöds, varav [[w:Adobe Photoshop|Adobe Photoshop]] och [[w:Paint Shop Pro|Paint Shop Pro]] är några. **''Öppna plats...'' - Gör det möjligt att öppna en fil direkt från nätet. **''Öppna senaste'' - Visar en ytterligare meny med miniatyrer över tidigare sparade bilder. För att öppna den senast sparade så kan snabbtangenterna '''Ctrl+1''' användas. **''[[:Bild:Gimp-Hämta.PNG|Inhämta]]'' - Här ges möjligheten att hämta in bild, eller del av bild och antingen skapa en ny bild eller placera i befintlig. Det går även att skapa en [[:Bild:Gimp-Skärmdump1.png|skärmdump av hela skärmen]] eller ett [[:Bild:Gimp-Skärmdump2.png|valt fönster]]. Drag + tecknet till det fönster som skall fångas på bild. Genom att ställa in en viss tidfördröjning så ges möjlighet att plocka fram, eller ställa i ordning en lämplig skärmdump. Via denna meny kan även bilder hämtas från TWAIN-stödd hårdvara, såsom scanners och kameror. **''[[:Bild:Gimp-Settings.png|Inställningar]]'' - Alla möjliga inställningar kan ställas in här, såsom cache-storlek, snabbtangenter och verktygsalternativ. **''[[:Bild:Gimp-Fönster.PNG|Fönster]]'' - Denna meny visar alla de fönster som finns tillgängliga i Gimp, och som kan aktiveras från denna meny. **''Avsluta'' '''Ctrl+Q''' - Avslutar Gimp, men frågar om bilden skall sparas om detta inte är gjort. *'''Xtns''' **''[[:Bild:Gimp-Modulhanterare.png|Modulhanterare]]'' - ? **''[[:Bild:Gimp-Insticksmoduler.png|Bläddrare för insticksmoduler]]'' - ? **''[[:Bild:Gimp-Enhetseditor.png|Enhetseditor]]'' - ? **''[[:Bild:Gimp-Procedurbläddrare.png|Procedurbläddrare]]'' - ? **''Script-Fu'' - Detta menyval är fylld med färdiga skripter som skapar en mängd effekter som kan vara bra att ha. Det går naturligtvis att skapa egna skripter. Om man ska översätta detta till Microsoft-fenomen så blir nog namnet macron. *'''Hjälp''' För att hjälp ska fungera måste de separata hjälpfilerna installeras! **''Hjälp'' '''F1''' **''Sammanhangshjälp'' '''Skift+F1''' **''[[:Bild:Gimp-Tips.png|Dagens tips]]'' - Aktiverar dagens tips, som är en samling knep för att göra användandet av Gimp enklare. **''[[:Bild:Gimp-Om.PNG|Om]]'' **''Gimp på nätet'' - Tar dig till de viktiga Gimp-platserna på nätet, såsom www.gimp.org. =====Verktyg===== {| {{Fintabell}} !Verktyg !Funktion !Snabbtangent !Andra egenskaper |- |[[Bild:Gimp-Select.PNG]] |Markera rektangulär region |'''R''' |'''Skift''': Skapar en kvadratisk markering<br>'''Skift''': Adderar en kvadarisk markering med annan<br>'''Alt''': Flyttar befintlig markering |- |[[Bild:Ellipse-Select.PNG]] |Markera elliptisk region |'''E''' |'''Skift''': Cirkel markering<br>'''Alt''': Flytta befintlig markering |- |[[Bild:Gimp-Free.PNG]] |Markerar på frihand |'''F''' |'''Skift''': Lägg till ytterligare markering<br>'''Alt''': Flytta befintlig markering |- |[[Bild:Select-Area.PNG]] |Markera kontinuerlig yta |'''Z''' | |- |[[Bild:Select-Color.PNG]] |Markera regioner via färg |'''Skift+O''' |'''Skift''': Välj ytterligare färg |- |[[Bild:Select-Shape.PNG]] |Markera former i bilden |'''I''' |'''Skift''': Flytta markeringspunkter |- |[[Bild:Gimp-Pipett.PNG]] |Hämta en färg från bilden |'''O''' |'''Ctrl''': Hämtar till bakrundsfärg |- |[[Bild:Gimp-Zoom.PNG]] |Zoom in och ut | |'''Ctrl''': Zooma ut<br> |- |[[Bild:Gimp-Measure.PNG]] |Mät avstånd och vinkel | |'''Alt''': Flytta mätning |} ====Redigeringsfönster==== [[Bild:Bas3.PNG|thumb|250px|Rityta]] Redigeringsfönstret har endast menyval, men dessa val går även att komma åt genom att högerklicka någanstans i ritområdet. =====Menyval===== *'''Arkiv''' **''[[:Bild:Bas2.PNG|Ny...]]'' '''Ctrl+N''' - Skapar en ny bild, med möjlighet att välja bagrund, storlek och upplösning. Det finns ett antal färdiga mallar att välja på. **''[[:Bild:Gimp-Open.PNG|Öppna...]]'' '''Ctrl+O''' - Visar en dialog som gör det möjligt att öppna en fil. Över 30 filformat stöds, varav [[w:Adobe Photoshop|Adobe Photoshop]] och [[w:Paint Shop Pro|Paint Shop Pro]] är några. **''[[:Bild:Gimp-OLayer.png|Nyttlager...]]'' '''Ctrl+Alt+O''' - Öppnar vald bild som ett nytt lager i aktivt projekt. **''Öppna plats...'' - Gör det möjligt att öppna en fil direkt från nätet. **''Öppna senaste'' - Visar en ytterligare meny med miniatyrer över tidigare sparade bilder. För att öppna den senast sparade så kan snabbtangenterna '''Ctrl+1''' användas. **''Spara'' '''Ctrl+S''' - Sparar bilden i det befintliga formatet. Om bilden aldrig har sparats så kommer format att efterfrågas. **''Spara som...'' '''Skift+Ctrl+S''' - Används då bild ska sparas i annat format än det befintliga. Den aktiva bilden kommer då att inta det formatet och förbli så i fortsättningen. **''Spara en kopia...'' - Sparar en kopia av befintlig bild i ett utvalt filformat. **''[[:Bild:Gimp-SaveTemp.png|Spara som mall...]]'' - Här ges möjligheten att skapa en nybildsmall som har den inställningen som vanligen används. **''Återgå'' **''Sidinställningar'' **''Skriv ut'' **''Stäng'' '''Ctrl+W''' - Stänger befintlig bild, men frågan om den ska sparas kommer om den inte har sparats. **''Avsluta'' '''Ctrl+Q''' - Avslutar Gimp, men frågar om bilden skall sparas om detta inte är gjort. *'''Redigera''' **''Ångra'' '''Ctrl+Z''' - Ångrar det som gjordes senast. **''Gör om'' '''Ctrl+Y'' - Återställer det som ångrades. **''Ångringshistorik'' - Visar en lista på vad som hittills gjorts. **''Klipp ut'' '''Ctrl+X''' - Klipp ur markerad del. **''Kopiera'' '''Ctrl+C''' - Kopiera markerad del. **''Kopiera synlig'' - ? **''Klistra in'' '''Ctrl+V''' - Klistra in kopierad eller urklippt del. **''Klistra in i'' - ? **''Klistra in som ny'' - Klistrar in som ny bild. **''Buffert'' - ? **''Töm'' '''Ctrl+K''' - Töm markerat område. **''Fyll med förgrundsfärg'' '''Ctrl+,''' - Fyll markerat område med förgrundsfärg. **''Fyll med bakgrundsfärg'' '''Ctrl+.''' - Fyll markerat område med bakgrundsfärg **''Fyll med mönster'' '''Ctrl+;''' - Fyll markerat område med valt mönster. **''Stryk längs markering...'' **''Stryk slinga...'' **''Klistra in från urklipp'' **''Kopiera till urklipp'' *'''Välj''' **''Allt'' '''Ctrl+A''' **''Inget'' '''Skift+Ctrl+A''' *'''Visa''' **''Ny vy'' **''Punkt för punkt'' *'''Bild''' **''Duplicera'' '''Ctrl+D''' **''Läge'' *'''Lager''' **''Nytt lager...'' *'''Verktyg''' **''Verktygslåda'' *'''Fönster''' **''Skapa ny docka'' *'''Filter''' **''Upprepa'' '''Ctrl+F''' *'''Script-Fu''' **''Alfa till logotyp'' ====Lager, kanaler, slingor och ångra==== [[Bild:Bas4.PNG|thumb|250px|Lager, kanaler, slingor och ångra]] Detta fönster hanterar många funktioner och egenskaper. Den övre delen hanterar lager, kanaler, slingor och ångringshistoriken. I den nedre delen väljs penslar, mönster och färgskalor. =====Lager===== Att använda lager är grundprincipen när det gäller bildredigering i Gimp. Varje effekt eller justering bör ske på ett eget lager. Det finns ett antal snabbknappar i denna sektion: ''Nytt lager...'' '''Skift''' Nytt med tidigare värden, ''Flytta upp aktivt lager'', ''Flytta ner aktivt lager'', ''Duplicera lager'', ''Ankra lager'' och ''Ta bort lager''. En annat viktig funktion som finns här är inställningen av hur transparent lagret ska vara, vilket görs helt steglöst på en skala från 0 till 100. Denna typ av transparens kan även ställas i olika lägen, vilket bestämmer hur det aktiva lagret ska förhålla sig från lagret närmast under. =====Kanaler===== =====Slingor===== =====Ångringshistorik===== =====Penslar===== =====Mönster===== =====Färgskalor===== {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp|1.2]] 2329 8526 2006-03-01T20:40:07Z 83.226.118.128 sär skrivning '''Filter''' är en del i [[w:Gimp|Gimp]] som egentligen balanserar mellan [[Gimp insticksmoduler|insticksmoduler]] och [[Gimp Script-Fu|Script-Fu]] (eller ''makron''). En del skillnader kommer att belysas här. ===Justera färger=== [[Bild:Gimp-Nyans.png|thumb|300px|'''Figur 1.''']] Om utgångsmaterialet är en bild som har en viss färgfel, eller färgstick, så finns det ett filter som löser detta. Genom att i redigeringsföntret välja '''Filter | Färger | Filterpack...''' så kommer denna [[:Bild:Gimp-Filterpack.png|dialog]] upp, och ger dig möjligheter att justera bilden med förhandsgrandskning. Inte nog med det, utan det ges möjlighet att jämföra med orginalet hur det kommer att se ut om man väljer en viss förändring, gällande exempelvis färger. Se figur 1. ===Reducera CCD-störningar=== I denna del så ska ett skript användas för att ta bort kornighet som ibland uppstår då bilder produceras med en digital kamera. Egentligen är ett skript som ett filter, men är en samling av kommandon som använder sig av redan befintliga filter. När ett skript exekveras så är det bara att luta sig tillbaka och vänta. Vad dessa skript egentligen gör, är vad en användare skulle behöva minst tio gånger så lång tid på sig att göra, vilket beror på att man oftast behöver en hel del tid att prova sig fram. I detta exempel så ska brusreducering hanteras, och då framförallt det brus som kan uppstå vid digital fotografering. Skriptet som används heter [[Gimp-skript-ISO-StörningsReduktion|GSISR]], och kan beskådas i själva artikeln, med exempelbilder. {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp|1.4]] 2330 6301 2005-10-12T03:45:05Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2331 6303 2005-10-12T03:47:06Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2332 9466 2006-04-11T06:47:12Z NERIUM 225 {{notera|Det saknas kunskap om detta, då det gäller [[w:Gimp|Gimp]], och all hjälp uppskattas. Om du känner till något som kan belysa ämnet, är du välkommen att komplettera texten!}} [[Kategori:Rita med Gimp|1.4]] 2333 6309 2005-10-12T04:38:45Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2334 6310 2005-10-12T04:39:06Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2335 6688 2005-11-25T09:24:27Z Bensin 64 pusta lite En överskådlig (och förenklad) skiss över vägen '''från brott till straff''' i Sverige. Termerna är länkade till förklarande artiklar på Wikipedia. * [[w:polisen|Polisen]] [[w:gripande|griper]] den som är [[w:misstänkt|misstänkt]] för att ha begått ett [[w:brott|brott]]. Före eller efter [[w:åklagare|Åklagaren]] fattat beslut om [[w:anhållande|anhållande]] * [[w:åklagare|Åklagaren]] kan ''begära'' den misstänkte [[w:häktning|häktad]]. Efter en häktningsförhandling kan [[w:tingsrätt|tingsrätten]] fatta ''beslut'' om häktning i högst 7 eller 14 dagar. * En [[w:förundersökning|förundersökning]] inleds. Den leds av antingen polis eller åklagare. * [[w:beslag|Beslag]]. * Om åklagaren beslutar att [[w:åtal|åtal]] ska väckas lämnar denne in en [[w:stämningsansökan|ansökan om stämning]] till tingsrätten, eller beslutar om [[w:strafföreläggande|strafföreläggande]], [[w:åtalsunderlåtelse|åtalsunderlåtelse]]. Om åklagaren är förundersökningsledare kan denne besluta att förundersökningen ska läggas ned. * Tingsrätten förordnar den misstänkte en [[w:offentlig försvarare|offentlig försvarare]]. * Tingsrätten förordnar eventuell [[w:målsägande|målsägande]] ett [[w:målsägandebiträde|målsägandebiträde]]. * Tingsrätten beslutar om rättspsykiatrisk undersökning ska utföras. * Tingsrätten kallar till [[w:huvudförhandling|huvudförhandling]]. * Vid huvudförhandlingen i tingsrätten avkunnas en [[w:dom|dom]]: ** Friande dom. ** Påföljd: [[w:böter|böter]], [[w:fängelse|fängelse]], [[w:villkorlig dom|villkorlig dom]], [[w:samhällstjänst|samhällstjänst]] eller [[w:rättspsykiatrisk vård|rättspsykiatrisk vård]]. ** Åtalet ogillas. Innan tingsrättens dom vinner laga kraft kan den överklagas till [[w:hovrätt|hovrätten]]. För att målet ska prövas i hovrätten krävs att hovrätten meddelar [[w:prövningstillstånd|prövningstillstånd]]. Innan hovrättens dom vinner laga kraft kan den överklagas till [[w:högsta domstolen|högsta domstolen]]. För att målet ska prövas i högsta domstolen krävs att högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Prövningstillstånd till högsta domtolen meddelas endast för mål som är av principiellt viktig betydelse. {{stub}} 2336 9059 2006-03-28T07:18:30Z NERIUM 225 {{radera}} 2337 6328 2005-10-15T20:08:02Z Max Speed 65 [[Kategori:SAB:_Ihc]] 2338 9054 2006-03-28T07:14:59Z NERIUM 225 ==I [[Konst]], [[musik]], [[teater]], [[film]]== '''Ia''' [[Konst]]: allmänt :'''Iaa''' [[Konstteori]] och [[konstestetik]] ::'''Iaaf''' [[Färglära]] ---- == Färglära == [[Kategori:SAB: Iaa]] 2339 9055 2006-03-28T07:16:08Z NERIUM 225 #REDIRECT[[:Kategori:SAB: Iaa]] 2340 11168 2006-07-06T10:19:41Z NERIUM 225 {{raderas}} 2341 11167 2006-07-06T10:19:22Z NERIUM 225 {{raderas}} 2342 11166 2006-07-06T10:18:43Z NERIUM 225 {{raderas}} 2344 6341 2005-10-17T04:05:05Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2345 6354 2005-10-18T07:50:45Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2346 6355 2005-10-18T07:51:07Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2347 6356 2005-10-18T11:01:45Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2348 6357 2005-10-18T11:02:32Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2349 7229 2005-12-10T12:26:49Z Chrizz 50 '''Rita bilder''' är en samling med ritövningar som ger en viss inblick i användarmiljön i [[w:Gimp|Gimp]]. I dessa övningar används [[Gimp insticksmoduler|insticksmoduler]], [[Gimp filter|filter]] och [[Gimp Script-Fu|skripter]]. ===1 [[Glaskula med text]]=== [[Bild:Cz-Error.png|80px|right]] I denna övning så produceras en bild med en röd glasliknande kula som innehåller ett X. Det går utmärkt att infoga andra objekt, såsom ikonliknande bilder med mera. ===2 [[Text i Guld]]=== [[Bild:GuldText.png|140px|right]] I denna övning så beskrivs ett sätt att skapa text med ett guldliknaden utseende. Det finns naturligtvis fler sätt att göra detta på. {{notera|Det kan finnas otydliga intruktioner, om så är fallet kan det tas upp på artikelns diskussionssida.}} {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp|2]] 2350 6365 2005-10-18T13:29:17Z Chrizz 50 <div style="clear:both"></div> {| align="center" style="width:80%; background-color:#F8F8F8; border:2px solid #E0E0E0; padding:5px;" |- | [[Image:Heckert GNU white.png|64px|GNU head]] | align="center" | ''Detta arbete är [[w:Fri programvara|fri programvara]]; du får vidaredistribuera det och/eller förändra det i enlighet med villkoren i '''[[w:General Public License|GNU General Public License]]''' utgiven av [[w:Free Software Foundation|Free Software Foundation]]; antingen version 2 av licensen, eller (om så önskas) valfri senare version. Detta arbete distribueras med förhoppning att det ska vara användbart, men utan NÅGON SOM HELST GARANTI; även utan garantier om SÄLJBARHET eller ANVÄNDBARHET FÖR NÅGOT SPECIELLT ÄNDAMÅL. <br> Se [http://www.gnu.org/copyleft/gpl.html GNU General Public License] för fler detaljer.'' |} 2352 6389 2005-10-20T06:11:59Z Chrizz 50 /* Förgyllning */ [[Bild:GuldText.png|thumb|200px|Text i Guld]] [[Bild:Mask.png|thumb|200px|Mask]] '''Text i Guld''' är en övning i användandet av [[w:Gimp|Gimp]]. Detta sätt att skapa guldliknande text är förmodligen inte det bästa, men det är ett sätt i mängden. I denna övning så kommer att antal [[Gimp filter|filter]] och några [[Script-Fu|skripter]], men även ett antal standardverktyg. Skapa gärna en logga som är mycket större än den slutgiltiga, på det viset så blir den mycket mjukare när den blir nerskalad och slipper sågtandade fenomen som kan uppstå. ===Skapa en mask=== Börja med att skapa en ny tom bild med svart bakgrund. Byt till vit förgrundsfärg. Välj ''Skriv text i bilden'' [[Bild:Gimp-Text.PNG|22px]] verktyget och välj en font och dess storlek. Klicka i bilden och skriv. Byt till ''Flytta lager och markering'' [[Bild:Gimp-Flytta.PNG|22px]] verktyget och flytta till den position som blir passande. För att få en rundare övergång så använd '''[[:Bild:Gimp-GaussiskOskärpa.png|Filter | Gör suddigare | Gaussisk oskärpa...]]'''. Ställ in den på IIR och en radie på 5 för att få en bra gråskala. För att ytterligare justera själva masken så kan '''[[:Bild:Kurvor.png|Lager | Färger | Kurvdialog]]''' användas. Med detta verktyg kan kan gråskalan justeras så att får en tillsynes annan astuktur. Här gäller det att ha tålamod och prova sig fram. Tänk på att det alltid går att ångra ('''Ctrl+Z'''). ===Ljuseffekt=== [[Bild:GradientGuld.png|thumb|200px|Färgskalor]] [[Bild:Guld-Resultat.png|thumb|200px|Guld, men utan skugga]] Gå in på '''[[:Bild:Ljuseffekt.png|Filter | Ljuseffekter | Ljuseffekt]]''' och påbörja justering av masken. Under första fliken ''Alternativ'' så väljs transparent bakgrund och skapa en ny bild. Genom dessa val så förändras aldrig orginalmasken och val av bakgrundsfärg görs avslutningsvis '''och''' kan ändras i efterhand. Under fliken ''Ljus'' så finns inga exakta inställning, utan här får man prova sig fram. Samma sak gäller under ''Material'', prova olika inställningar. Under fliken ''Bumpmap'' så skall den var ikryssad och den bild som masken finns i ska väljas. Under fliken ''Miljökarta'' så skall valet ej vara ikryssat, det vill säga, använd inte miljökarta. När ljus och material justeras så tänk på att det är ett negativ som skapas. Alla ljusa partier blir mörka och tvärtom. Och blir det inte bra är det bara att försöka igen! ===Förgyllning=== Det aom nu återstår är att täcka hela skapelsen med guld. För att kunna göra det så måste ''Golden'' väljas bland färgskalorna. För att lyckas med denna typ av förgyllning så måste ytterligare ett [[Gimp filter|filter]] användas. Detta går att finna under '''Filter | Färger | Mappa | Gradientkarta'''. Då detta filter körs så kommer det att appliceras en typ av förgyllning på det negativ som tidigare skapades. Om resultatet ogillas så är det bara att stänga ner och kasta bort. Börja sedan om i avsnitt ''Ljuseffekt'' för att bygga upp ett bätter negativ, eller varför inte börja från början och modifiera själva masken. Variationerna är nästan oändliga och det finns inget korrekt alternativ. Masken kan vara bra, men ljussättningen tvivelaktig, eller tvärtom. Prova och kasta. Prova och ångra. Det finns inget som är rätt eller fel då man ska skapa bilder... ===Skugga=== När en accepterad logga är skapad så kan en bra bakgrund läggas till. Skapa ett nytt lager, i den nyskapade bilden, och placera den i botten. Fyll detta lager med den färg som så behagas (vit i detta exempel). Aktivera textlagret igen och kör nu skriptet '''[[:Bild:Script-Skuggkastning.png|Script-Fu | Skugga | Skuggkastning]]'''. Här finns ytterligare val att göra och om det inte blir bra så är det bara att ångra ('''Ctrl+Z'''). För att återaktivera skriptet och komma tillbaka till den gamla dialogen så finns '''Filter | Återvisa xxxx''' eller '''Skift+Ctrl+F'''. Så genom att kombinera Ctrl+Z och Skift+Ctrl+F så är det möjligt att hoppa fram och tillbaka i oändlighet. {{notera|Det finns fler sätt att göra dena typ av maskning, bland annat genom att använda en "miljömask". Komplettera gärna med fler metoder!}} {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp|2.2]] 2353 6369 2005-10-19T05:58:32Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2354 6371 2005-10-19T06:37:58Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2355 6372 2005-10-19T06:53:15Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2356 6375 2005-10-19T06:59:47Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2357 6378 2005-10-19T07:12:54Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2358 6379 2005-10-19T07:15:03Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2359 6384 2005-10-19T12:29:05Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2360 9467 2006-04-11T06:47:41Z NERIUM 225 [[Bild:Skript1.png|thumb|250px|'''Figur 1''']] '''ISO störningsreduktion''' är ett skript skrivet till [[w:Gimp|Gimp]] Detta är en översatt version av orginalet '''ISO Noise Reduction'''. Om detta ska användas så skall det klistras in i en helt vanlig textfil och sparas med filändelsen '''.SCM''' och placeras i katalogen ''..\Program\GIMP-2.0\share\gimp\2.0\scripts'' eller ''C:\Documents and Settings\xxx\.gimp-2.2\scripts''. När Gimp startas nästa gång så bör det finna en meny under ''[[Gimp Script-Fu|Script-Fu]]'' som heter ''Wiki''. När den körs syns fönstret enligt '''Figur 1'''. Det finns tre olika brusreducerings metoder att välja på; ''RGB bruskanal'', ''Luminance bruskanal'' och ''GIMP damm och repor''. '''Figur 3''' är resultatet av att RGB bruskanal har använts, vilket var den bästa metoden på denna bild, men behöver inte vara den bästa på andra bildtyper. <br><br><br><br> ==Skript== <pre> ; ISO brusreducering, V2.1 ; ; Martin Egger (martin.egger@gmx.net) ; (C) 2005, Bern, Switzerland ; ; ; Definera funktion ; (define (script-fu-Wiki-ISONoiseReduction InImage InLayer InType InOpacity InRadius InFlatten) ; ; Spara historik ; (gimp-image-undo-group-start InImage) ; (let* ( (NoiseLayer (car (gimp-layer-copy InLayer TRUE))) (TempLayer (car (gimp-layer-copy InLayer TRUE))) (InDelta (* InRadius 7 )) (RadiusRB (* InRadius 1.5)) (DeltaRB (* InDelta 2)) ) ; (gimp-image-add-layer InImage NoiseLayer -1) (gimp-image-add-layer InImage TempLayer -1) ; ; Leta kanter, Mängd = 10, Warpmode = Smeta ut (1), Algoritm = Laplace (5) ; (plug-in-edge TRUE InImage TempLayer 10 1 5) (gimp-desaturate TempLayer) (gimp-invert TempLayer) (plug-in-gauss TRUE InImage TempLayer 10.0 10.0 0) (gimp-selection-all InImage) (gimp-edit-copy TempLayer) (gimp-image-remove-layer InImage TempLayer) ; (let* ( (NoiseLayerMask (car (gimp-layer-create-mask NoiseLayer ADD-SELECTION-MASK))) ) (gimp-image-add-layer-mask InImage NoiseLayer NoiseLayerMask) (gimp-floating-sel-anchor (car (gimp-edit-paste NoiseLayerMask FALSE))) (gimp-selection-none InImage) ; ; Välj metod ; (cond ; ; Brus Skingra RGB kanaler, använd olika radie/delta för Röd/Blå and Grön ; ((= InType 0) (begin (gimp-image-set-component-active InImage RED-CHANNEL TRUE) (gimp-image-set-component-active InImage GREEN-CHANNEL FALSE) (gimp-image-set-component-active InImage BLUE-CHANNEL FALSE) (plug-in-sel-gauss TRUE InImage NoiseLayer RadiusRB DeltaRB) ; (gimp-image-set-component-active InImage RED-CHANNEL FALSE) (gimp-image-set-component-active InImage GREEN-CHANNEL TRUE) (plug-in-sel-gauss TRUE InImage NoiseLayer InRadius InDelta) ; (gimp-image-set-component-active InImage GREEN-CHANNEL FALSE) (gimp-image-set-component-active InImage BLUE-CHANNEL TRUE) (plug-in-sel-gauss TRUE InImage NoiseLayer RadiusRB DeltaRB) ; (gimp-image-set-component-active InImage RED-CHANNEL TRUE) (gimp-image-set-component-active InImage GREEN-CHANNEL TRUE) ) ) ; ; Brus Sprid ; ((= InType 1) (begin (let* ( (OrigLayer (cadr (gimp-image-get-layers InImage))) (LABImage (car (plug-in-decompose TRUE InImage InLayer "LAB" TRUE))) (LABLayer (cadr (gimp-image-get-layers LABImage))) (LLayer (car (gimp-layer-copy InLayer TRUE))) ) ; (gimp-image-add-layer InImage LLayer -1) (gimp-selection-all LABImage) (gimp-edit-copy (aref LABLayer 2)) (gimp-floating-sel-anchor (car (gimp-edit-paste LLayer FALSE))) (plug-in-sel-gauss TRUE InImage LLayer RadiusRB DeltaRB) (gimp-selection-all InImage) (gimp-edit-copy LLayer) (gimp-image-remove-layer InImage LLayer) (gimp-floating-sel-anchor (car (gimp-edit-paste (aref LABLayer 2) FALSE))) (let* ( (CompImage (car (plug-in-drawable-compose TRUE LABImage (aref LABLayer 2) (aref LABLayer 1) (aref LABLayer 0) 0 "LAB"))) (CompLayer (cadr (gimp-image-get-layers CompImage))) ) (gimp-selection-all CompImage) (gimp-edit-copy (aref CompLayer 0)) (gimp-floating-sel-anchor (car (gimp-edit-paste NoiseLayer FALSE))) (gimp-image-delete CompImage) ) (gimp-image-delete LABImage) ) ) ) ; ; GIMP damm och repor modul ; ((= InType 2) (plug-in-despeckle TRUE InImage NoiseLayer InRadius 1 7 248)) ) (gimp-layer-set-opacity NoiseLayer InOpacity) ) ; ; Platta till bild, om detta är valt ; (cond ((= InFlatten TRUE) (gimp-image-merge-down InImage NoiseLayer CLIP-TO-IMAGE)) ((= InFlatten FALSE) (gimp-drawable-set-name NoiseLayer "Noisefree")) ) ) ; ; Avsluta arbetet ; (gimp-image-undo-group-end InImage) (gimp-displays-flush) ; ) ; (script-fu-register "script-fu-Wiki-ISONoiseReduction" "<Image>/Script-Fu/Wiki/ISO brusreducering" "Reduce sensor noise at high ISO values" "Martin Egger (martin.egger@gmx.net)" "2005, Martin Egger, Bern, Switzerland" "1.06.2005" "RGB* GRAY*" SF-IMAGE "The Image" 0 SF-DRAWABLE "The Layer" 0 SF-OPTION "Metod" '( "RGB bruskanal (snabbare)" "Luminance bruskanal (inte snabb)" "GIMP damm och repor" ) SF-ADJUSTMENT "Transparens" '(70.0 1.0 100.0 1.0 0 2 0) SF-ADJUSTMENT "Brus" '(5 1.0 10.0 0.5 0 2 0) SF-TOGGLE "Sammanfoga lager" FALSE ) ; </pre> [[Bild:Före1.jpg|thumb|left|250px|Före ('''Figur 2''')]] [[Bild:RGB-kanal.jpg|thumb|250px|Efter ('''Figur 3''')]] {{GPL}} {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp|1.4]] 2361 6391 2005-10-20T06:35:00Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2362 6395 2005-10-20T09:48:50Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2363 6396 2005-10-20T09:49:29Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2364 6399 2005-10-21T03:41:39Z Chrizz 50 Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} Används till boken [[Rita med Gimp]]. {{GFDL}} 2365 6410 2005-10-23T08:05:17Z Chrizz 50 /* Lista över kommandon */ mailto: '''Script-Fu''' är en form av makron i [[w:Gimp|Gimp]] som består av helt vanliga textfiler som laddas då Gimp startas. Dessa skriper använder sig av [[Gimp filter|filter]] och andra funktioner för att åstadkomma vissa effekter. ===Installera skript=== Skripten är alltså helt vanliga textfiler skrivna i en formatfri texteditor, såsom ''Anteckningar'' eller ''Wordpad''. Faktum är att det verkar som om många skripter har bäst stöd i ''Wordpad'' då tabulering och radbyte är vanligt förkommande. Filändelsen skall vara '''.SCM''' för att Gimp ska känna igen det som ett skript. Om man vill skilja på skripter mellan olika användare så skall skriptet placeras i ''C:\Documents and Settings\xxx\.gimp-2.2\scripts'', där xxx är användarnamnet, men skall det användas av alla så bör det placeras i ''..\Program\GIMP-2.0\share\gimp\2.0\scripts''. *[[Gimp-skript-ISO-StörningsReduktion|ISO Störningsreduktion]] - Detta skript tar bort en del av den kornighet som kan uppstå då ljuskänligheten ställs upp till ett högre värde på grund av svåra ljusförhållanden. ====Extern länk==== *[http://registry.gimp.org/index.jsp Skript och modul registret] ===Skapa egna skript=== Alla interna Gimp funktioner kan anropas med ''gimp-xxx'', där xxx är funktionens namn. Om en [[Gimp insticksmoduler|insticksmodul]] skall anropas så används kommandot ''plug-in-xxx'', där xxx är namnet på insticksmodulen. {{notera|Eftersom Gimp i första hand har stöd för det engelska språket så kan inte å, ä, eller ö användas i skript!}} ====Skript steg för steg==== Denna del ska ge en lektion i hur ett skript byggs upp. Allt kommer att ske i olika steg och det finns alltid utrymme för test av olika delar av skriptet. =====Steg 1===== ===Lista över kommandon=== {| {{fintabell}} !Kommando !Funktion !Författare |- |extension_gimp_help |'''[[Gimp-hjälp|?]]''' |[mailto:sven@gimp.org Sven Neumann] , [mailto:mitch@gimp.org Michael Natterer] , [mailto:brix@gimp.org Henrik Brix Andersen] |- |extention_gimp_help_browser |'''[[Gimp-hjälp|?]]''' |Sven Neumann , Michael Natterer, Henrik Brix Andersen |- |extention_script_fu |'''[[Gimp-hjälp|?]]''' |Spencer Kimball & Peter Mattias |- |file_bmp_load |'''[[Gimp-hjälp|?]]''' |Alexander Schulz |- |file_bmp_save |'''[[Gimp-hjälp|?]]''' |Alexander Schulz |- |file_bz2_load |'''[[Gimp-hjälp|?]]''' |Daniel Risacher |- |file_bz2_save |'''[[Gimp-hjälp|?]]''' |Daniel Risacher |} {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp|1.5]] 2371 9472 2006-04-11T10:42:29Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Ett mycket enkelt recept på muffins eller [[sockerkaka]] ==Ingredienser== ''ca 15-20 st'' *50 g margarin/smör, flytande margarin går bra. *2 ägg *2 dl socker *1 1/4 del mjölk *3 dl vetemjöl *1 ½ tsk bakpulver <br> [[Image:Muffins on a plate.jpg|thumb|Muffins]] ''Smaksättning''<br> Välj något av följande ingredienser för att sätta smak på kakan. *2 tsk vaniljsocker *rivet skal av citron *2-3 msk kakao *äppelklyftor ==Tillagning== Gräddas i 225ºC för muffins eller 175ºC för sockerkaka. #Sätt på ugnen. Smält fettet och låt det svalna något. #Vispa samman äggen och sockret så att det blir vitt och pösigt. Tillsätt därefter mjölk och det smälta margarinet/smöret som fått svalna något. #Tillsätt mjöl och bakpulver. Har du valt vaniljsocker ellet citron som smakämnen kan du tillsätt det nu. Rör till en jämn smet. #Vill du använda kakao blandar du ut pulvret i ca hälften av smeten. Vill du använda äppleklyftor sticker du ner dem i de fyllda formarna. #Häll upp smeten i formarna och grädda muffins ca 10 minuter och sockerkaka ca 35-40 min. ==Servering== Kan serveras antingen ljumma eller helt kalla. [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:M kokbok]] 2373 6442 2005-11-08T06:19:08Z Chrizz 50 #REDIRECT[[Struvor]] 2377 sysop 10419 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Tillåt e-post från andra användare 2378 sysop 10420 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Visa sidor med prefixet: 2379 sysop 6450 2005-11-09T23:18:02Z MediaWiki default Category 2380 sysop 10444 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Rensa denna sidas cache? $1 2381 sysop 6452 2005-11-09T23:18:02Z MediaWiki default OK 2382 sysop 10461 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Ovidkommande 2383 sysop 10463 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Datum och tid 2384 sysop 6456 2005-11-09T23:18:02Z MediaWiki default → 2385 sysop 10484 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default ladda ner 2386 sysop 6459 2005-11-09T23:18:03Z MediaWiki default RGB 2387 sysop 10668 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Ignorera eventuella varningar 2388 sysop 10685 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Importerar $1 2389 sysop 10689 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Ingen fil att importera har laddats upp. 2390 sysop 10693 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Importfilen kunde inte laddas upp; kanske är den större än vad filer som skall laddas upp får vara. 2391 sysop 10699 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Hoppa till: 2392 sysop 10700 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default navigering 2393 sysop 10701 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default sök 2394 sysop 10739 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default MIME-sökning 2395 sysop 10740 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default MIME-typ: 2396 sysop 10744 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Artiklar med flest kategorier 2397 sysop 10745 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Bilder med flest länkar till sig 2398 sysop 10747 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Kategorier med flest länkar till sig 2399 sysop 10748 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Artiklar med flest ändringar 2400 sysop 10752 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|kategori|kategorier}} 2401 sysop 6474 2005-11-09T23:18:03Z MediaWiki default {{int:newarticletext}} 2402 sysop 6475 2005-11-09T23:18:03Z MediaWiki default {{int:noarticletext}} 2403 sysop 10775 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|ändring|ändringar}} 2404 sysop 10830 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Omdirigerar till [[:$1|$1]]... 2405 sysop 10831 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Omdirigeringssida 2406 sysop 10884 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default <strong>Databasen kunde inte bearbeta redigeringen på grund av ett bortfall av sessionsdata. Försök igen; om det fortfarande inte fungerar, prova att öppna om redigeringssidan, logga ut och logga in igen eller vänta ett tag på att felet fixas.</strong> 2407 sysop 10959 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Aktivera "hoppa till"-tillgänglighetslänkar 2408 sysop 10982 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Användar-ID: 2409 sysop 11019 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Oövervakade sidor 2410 sysop 11042 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Användarnamn: 2411 sysop 6494 2005-11-09T23:18:04Z MediaWiki default Maximum number of $1 topics reached 2412 sysop 6495 2005-11-09T23:18:04Z MediaWiki default No topics defined 2413 sysop 6496 2005-11-09T23:18:04Z MediaWiki default You have no topics defined which can be rated. Go to [[Special:Validate]], and have an administrator run the "Manage" function to add at least one topic and point range. 2414 sysop 11062 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Önskade kategorier 2415 sysop 12375 2006-08-31T19:25:32Z MediaWiki default $1×$2 2416 11313 2006-07-14T09:57:07Z 83.249.221.79 /* Kapitel */ : Skrivet av Jan Garpenhus, ursprungligen på artikeln "Baskemölla" svenska wikipedia [[w:Baskemölla|Baskemölla]]. == Förord == Baskemölla är en tätort med strax över 200 invånare, ett fiskeläge idag tillhörande Simrishamns kommun på Österlen. Det tillhör Järrestads socken och är beläget omkring 5 kilometer norr om Simrishamn. Fisket har spelat ut sin roll i fiskeläget efter att ha haft sin storhetstid från 1900-talets början och fram till slutet av 1960-talet. Turismen har sedermera blivit samhällets huvudnäring. Den pittoreska bebyggelsen har gjort orten populär bland turister, och många hus har köpts av sommarboende. Under de senaste 10 åren har det byggts många hus i Baskemölla, där nya kvarter och en ekoby har tillkommit. I omlandet kring Baskemölla finns det spår av förhistoriska bosättningar från sten-, brons- och järnålder. Namnet Baskemölla finns först nedtecknat 1525 i den danska Jordeboken. År 1612 bytte den danske amiralen Jacob Beck till sig Gladsax hus i Gladsax län, med tillhörande 119 hemman och 4 fiskelägen, varav ett var Basche Mölle. Namnet Baske betyder torra kvistar eller grenar. Mölla betyder inget annat än mölla där man maler sin säd till mjöl. En del påstår att Baskemölla skulle betyda: en kvarn mot norr, står i ett buskage, kanske i skydd av de hårda vindarna från havet. <!--Vid Baskemölla finns det många sandbackar där bönderna vid 1500 - 1800-talen odlade bovete. Vid mitten av 1700-talet satt till exempel en hop barn och torkade tobis uppspända på den magra gräsvallen och vände dem med en räfsa. Sandmarken eller sandbackarna var vitaktiga av bovete och marken pryddes överflödigt av den vackra Helichrysum arenarium, hedblomster som var blandad med Trifolium arvense subsp. arvense (syn. Trifolium lagopus), harklöver (Fritt efter Anders Tidströms besök i Baskemölla den 22 augusti 1756). --> == Kapitel == # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Befolkningsutveckling i Baskemölla|Befolkningsutveckling i Baskemölla]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Nills Nilsson och Lorentz Andersson blev instämd till Järrestads Häradsrätt den 27 oktober 1705|Nills Nilsson och Lorentz Andersson blev instämd till Järrestads Häradsrätt den 27 oktober 1705]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708|Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711|Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Ett levnadsöde från 1728|Ett levnadsöde från 1728]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Livet på fiskeläget omkring 1850|Livet på fiskeläget omkring 1850]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Sjöfararna|Sjöfararna]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Fartygsförlisning 1876|Fartygsförlisning 1876]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887|Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: En fiskare från byn blev rik|En fiskare från byn blev rik]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Soldat Åke Denker|Soldat Åke Denker]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Strandning av Elna 1944|Strandning av Elna 1944]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Skyddsvärnen från 2:a världskriget|Skyddsvärnen från 2:a världskriget]] [[Kategori:SAB: K]] [[Kategori:SAB: N]] [[Kategori:Historia]] 2419 6516 2005-11-11T07:16:31Z Janghus 121 2420 7175 2005-12-09T18:07:36Z Grön 127 {{PD}} bilden är märkt som PD på wp http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bild:By%C3%A4ldsten.jpg&oldid=1209074 2421 7176 2005-12-09T18:08:36Z Grön 127 {{PD}} Källa: Folklivsarkivet, Lund http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bild:Elna.jpg&oldid=1209082 2423 12917 2006-11-27T11:07:31Z 217.208.86.77 /* P */ ==Inledning== Den här boken skall bli både en ordlista och ett index till det biomedicinska lexikon som håller på att utvecklas på wikipedia. Lägg gärna till ord, även om du inte vet vad de heter på svenska eller vilken wikipediaartikel som handlar om dem. Vi får hjälpas åt att fylla i alla detaljer. ==Hur lägger man till ett ord?== # Klicka på ”Redigera” bredvid den begynnelsebokstav ordet har. # Se till att orden hamnar i bokstavsordning, så lägg till ordet mellan de två ord där de passar in. # Använd denna mall för att lägga till ett ord: <pre> * [[w:en:Engelskt uppslagsord|engelsk term]] - [[w:Svenskt uppslagsord|svensk term]] (latinsk term) </pre><font size="-2">'''Förklaring:''' Asterisken (<nowiki>*</nowiki>) Gör att Ordet får en punkt. <nowiki>"Engelskt uppslagsord" är den rubrik den engelska wikipediaartikel står under. "engelsk term" är helt enkelt termen på engelska. Motsvarande för "Svenskt uppslagsord" och "svensk term". Om det finns en sådan, lägg gärna till den latinska termen.</nowiki></font> {{Alfabetisk}} ==A== *[[w:en:Adhesion|adhesion]] - [[w:Vidhäftning|vidhäftning]] s. *[[w:en:Alanine|alanine]] - [[w:Alanin|alanin]] s. aminosyra *[[w:en:Alpha_helix|alpha helix]] - [[w:Alfahelix|alfahelix]] s. *[[w:en:Arginine|arginine]] - [[w:Arginin|arginin]] s. aminosyra *[[w:en:Asparagine|asparagine]] - [[w:Aspargin|aspargin]] s. aminosyra *[[w:en:Aspartic acid|aspartic acid]] - [[w:Asparginsyra|asparginsyra]] s. aminosyra ==B== *[[w:en:Beta_sheet|beta sheet]] - [[w:Betaflak|betaflak]] s. *[[w:en:Blood|blood]] - [[w:Blod|blod]] s. ==C== *[[w:en:Cell_Communcation|cell interaction]] - [[w:Cellsamspel|cellsamspel]] s. *[[w:en:Cellular_respiration|cellular respiration]] - [[w:Cellandning|cellandning]] s. *[[w:en:Cesarean_section|cesarean section]] - [[w:Kejsarsnitt|kejsarsnitt]] s. *[[w:en:Citric_acid_cycle|citric acid cycle, the]] - [[w:Citronsyracykeln|citronsyracykeln]] s. *[[w:en:Coagulation|coagulation]] - [[w:Blodkoagulering|koagulation]] s. *[[w:en:Cuboidal_epithelium|cuboidal epithelium]] - [[w:Kubepitel|kubepitel]] s. *[[w:en:Cysteine|cysteine]] - [[w:Cystein|cystein]] s. aminosyra ==D== *[[w:en:Degradation|degradation]] - [[w:Nedbrytning|nedbrytning]] s. *[[w:en:DNA|deoxyribonucleic acid, DNA]] - [[w:DNA|deoxiribonukleinsyra, DNA]] s. ==E== *[[w:en:Endothelium|endothelium]] - [[w:Endotel|endotel]] s. *[[w:en:Enzyme|enzyme]] - [[w:Enzym|enzym]] s. *[[w:en:Epithelium|epithelium]] - [[w:Epitel|epitel]] s. ==F== *[[w:en:Fermentation|fermentation]] - [[w:Fermentering|fermentering, jäsning]] s. *[[w:en:Flocculus|flocculus]] - [[w:Ulltussen|ulltussen]] (lat. flocculus) s. *[[w:en:Formic_acid|formic acid]] - [[w:Metansyra|metansyra]] ([[w:Myrsyra|myrsyra]]) s. *[[w:en:Fuse|fuse]] - [[w:Sammansmälta|sammansmälta]], [[w:Tillsluta|tillsluta]] v. ==G== *[[w:en:Gamete|gamete]] - [[w:Könscell|könscell]] s. *[[w:en:Germ_layer|germ layer]] - [[w:Groddblad|groddblad]] s. *[[w:en:Gluconeogenesis|gluconeogenesis]] - [[w:Glukoneogenes|glukoneogenes]] s. *[[w:en:Glutamic acid|glutamic acid]] - [[w:Glutaminsyra|glutaminsyra]] s. aminosyra *[[w:en:Glutamine|glutamine]] - [[w:Glutamin|glutamin]] s. aminosyra *[[w:en:Glycine|glycine]] - [[w:Glycin|glycin]] s. aminosyra *[[w:en:Glycolysis|glycolysis]] - [[w:Glykolys|glykolys]] s. ==H== *[[w:en:Heme|heme]] - [[w:Hemgrupp|hem]] s. *[[w:en:Histidine|histidine]] - [[w:Histidin|histidin]] s. aminosyra *[[w:en:Histology|histology]] - [[w:Histologi|histologi]] s. ==I== *[[w:en:Inhibitor|inhibitor]] - [[w:Inhibitor|hämmare]] s. *[[w:en:Isoleucine|isoleucine]] - [[w:Isoleucin|isoleucin]] s. aminosyra ==J== ==K== *[[w:en:Ketone_bodies|ketone bodies]] - [[w:Ketonkroppar|ketonkroppar]] s. ==L== *[[w:en:Leucine|leucine]] - [[w:Leucin|leucin]] s. aminosyra *[[w:en:Lipoic acid|lipoic acid]] - [[w:Liponsyra|liponsyra]] s. aminosyra *[[w:en:Loop_of_Henle|loop of Henle]] - [[w:Henles_slynga|Henles slynga]] s. *[[w:en:Lymph|lymph]] - [[w:Lymfa|lymfa]] s. *[[w:en:Lymph_node|lymph node]] - [[w:Lymfknuta|lymfknuta]] s. *[[w:en:Lysine|lysine]] - [[w:Lysin|lysin]] s. aminosyra ==M== *[[w:en:Mesenchyme|mesenchyme]] - [[w:Mesenkym|mesenkym]] s. *[[w:en:Mesothelium|mesothelium]] - [[w:Mesotel|mesotel]] s. *[[w:en:Methionine|methionine]] - [[w:Metionin|metionin]] s. aminosyra *migrate - vandra v. *[[w:en:Cell_migration|migration]] - [[w:Cellvandring|cellvandring]] s. *[[w:en:Mitochondrion|mitochondrion]] - [[w:Mitokondrie|mitokondrie]] s. ==N== *[[w:en:Neural_crest|neural crest]] - [[w:neurallist|neurallist]] s. *[[w:en:Notochord|notochord]] - [[w:Ryggsträng|ryggsträng]] s. ==O== *[[w:en:Oxidative_phosphorylation|oxidative phosphorylation]] - [[w:Oxidativ_fosforylering|oxidativ fosforylering]] s. ==P== *[[w:en:Parathyroid|parathyroid]] - [[w:Bisköldkörtel|bisköldkörtel]] s. *[[w:en:Phenylalanine|phenylalanine]] - [[w:Fenylalanin|fenylalanin]] s. aminosyra *[[w:en:Porphyrin|porphyrin]] - [[w:Porfyrin|porfyrin]] s. *[[w:en:Primitive_gut|primitive gut]] - [[w:Urtarm|urtarm]] s. *[[w:en:Primitive_sreak|primitive streak]] - [[w:Primitivstrimma|primitivstrimma]] s. *[[w:en:Proline|proline]] - [[w:Prolin|prolin]] s. aminosyra *[[w:en:Proton_pump|proton pump]] - [[w:Protonpump|protonpump]] s. *[[w:en:Pseudopregnant|pseudopregnant]] - [[w:Skendräktig|skendräktig]] adj. ==Q== ==R== ==S== *[[w:en:Sebaceous_gland|sebaceous gland]] - [[w:Talgkörtel|talgkörtel]] s. *[[w:en:Serine|serine]] - [[w:Serin|serin]] s. aminosyra *[[w:en:Spleen|spleen]] - [[w:Mjälte|mjälte]] s. *[[w:en:Splicing_%28genetics%29|splice]] - [[w:Splitsa|splitsa]] v. *[[w:en:Sodium|sodium]] - [[w:Natrium|natrium]] s. *[[w:en:Squamous_epithelium|squamous epithelium]] - [[w:Skivepitel|skivepitel]] s. *[[w:en:Stem_cell|stem cell]] - [[w:Stamcell|stamcell]] s. ==T== *[[w:en:Threonine|threonine]] - [[w:Treonin|treonin]] s. aminosyra *[[w:en:Tight_junction|tight junction]] - [[w:Zonula_occludens|zonula occludens]] s. *[[w:en:Tryptophan|tryptophan]] - [[w:Tryptofan|tryptofan]] s. aminosyra *[[w:en:Tyrosine|tyrosine]] - [[w:Tyrosin|tyrosin]] s. aminosyra ==U== *[[w:en:Umbilical_chord|umbilical chord]] - [[w:Navelsträng|navelsträng]] s. ==V== *[[w:en:Valine|valine]] - [[w:Valin|valin]] s. aminosyra ==W== ==X== ==Y== *[[w:en:Yolk_sac|yolk sac]] - [[w:Gulesäck|gulesäck]] s. ==Z== [[Kategori:SAB: V]] [[Kategori:Engelska]] 2424 6923 2005-12-07T09:21:20Z Grön 127 <!-- Lägg böcker nya böcker enligt detta format --> ''Nya titlar'' * [[Historiska berättelser från Baskemölla]] * [[Latin]] * [[Veganism]] * [[Engelska]] * [[Schack]] * ''din titel här'' <br> :: [http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Huvudsida/Nya_artiklar&action=edit Klicka här för att lägga till en titel] 2425 6559 2005-11-14T10:44:54Z Max Speed 65 '''Pokerpatiens''' är en klassisk patiens som säkert funnits lika länge som poker. == Detta behövs == Kortlek == Spelets mål == Att skapa så bra pokerkombinationer som möjligt. == Varianter == Man kan antingen lägga nya kort var som helst eller så kan man endast lägga det med åtminstone hörnkontakt. == Spelet == Man tar ett kort i taget och placerar det så förmånligt som möjligt inom en spelplan på 5 x 5 kort. Man räknar sen poäng både vågrätt & lodrätt. == Poängen == Ett par = 1p Två par = 2p Triss = 3p Stege = 4p Färg = 5p Kåk = 6p Fyrtal = 7p Färgstege 8p Femtal = 10p == Till sist == Denna patiens går alltid ut. Målet är i stället att få så hög poäng som möjligt. == Tankevärt == Vart tar en patiens vägen när den går ut? [[Kategori:Patienser]] 2426 10295 2006-06-27T09:01:47Z 84.217.15.119 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 1 liter blötlagda, okokta kikärtor * 1 citron * 2 [[msk]] tahini (sesampasta) * 1 gul lök * 1-2 vitlökar * 3/4 dl olivolja ==Tillagning== Eftersom kikärtorna innehåller stärkelse, vilken försvinner om de kokas blötlägger man dem endast. Gärna upp till 24 timmar. Mixa kikärtorna och blanda ner övriga ingredienser. Krydda med salt, peppar, spiskummin och koriander. Forma till "puckar" (tillplattade bollar) med ca. 4 cm i diameter. Stek eller frittera i stekpanna med mellan-låg värme. ==Servering== Kan göras till rulle med libabröd eller serveras med pommes frites. Mycket grönsaker och mycket sås. ==Tips== Gör gärna större sats, forma till puckar och frys in. [[kategori:vegetariskt]] [[Kategori:Veganskt]] [[kategori:F kokbok]] 2427 11416 2006-07-18T20:41:49Z 85.250.210.46 [[Image:hw-caesar.jpg|thumb|100px|right|Gaius Iulius Caesar]] : Den här boken är till för er som vill lära er latin. Boken är huvudsakligen skriven av [[Användare:Sundström|Robert Sundström]]. == Förord == == Kapitel 1: Introduktion == *[[Latin: Introduktion|Om latinet som historiskt språk]] *[[Latin: Historia|Latinets historia]] *[[Latin: Uttal|Uttal]] == Kapitel 2: Substantiv == *[[Latin: Substantiv|Substantiv - Introduktion]] *[[Latin: Nominativ|Nominativ]] *[[Latin: Ackusativ|Ackusativ]] *[[Latin: Genitiv och Dativ|Genitiv och Dativ]] *[[Latin: Ablativ|Ablativ]] == Kapitel 3: Verb == *[[Latin: Verb|Verb - Introduktion]] *[[Latin: Oregelbundna verb|Oregelbundna verb]] *[[Latin: Presens|Presens]] *[[Latin: Imperfekt|Imperfekt]] *[[Latin: Perfekt|Perfekt]] *[[Latin: Pluskvamperfekt|Pluskvamperfekt]] *[[Latin: Futrum Simplex|Futurum Simplex]] *[[Latin: Futurum Exaktum|Futurum Exaktum]] == Kapitel 4: Pronomen == *[[Latin: Pronomen|Pronomen]] == Kapiter 5: Räkneord == *[[Latin: Räkneord|Räkneord]] == Kapitel 6: Övningar == *[[Latin: Övningar 1|Övningar 1]] = Appendix = *[[Latin: Parlör|Parlörer och fraser]] *[[Latin: Ordlista|Ordlista]] *[[Bibeln: Latin|Bibeln - Litteratur på latin]] = Källor = *[http://www.latinforalla.net/ Latin för alla] *[[:en:latin|Latin (Wikibooks på engelska)]] = Länkar = *[http://travlang.com/languages/ Travlang - Foreign Languages for Travelers] *[http://sv.wikipedia.org/wiki/Latinsk_grammatik Latinsk grammatik på svenska Wikipedia] {{Språk}} [[Kategori:Latin|*]] [[de:Latein]] [[en:Latin]] [[eo:Klasika Latina]] [[es:Latín]] [[fr:Méthode latine]] [[it:Corso di latino]] [[ja:ラテン語]] [[nl:Latijn]] [[pl:Łacina]] [[fi:Latinan kieli]] [[he:לטינית]] 2429 9124 2006-03-29T15:46:00Z NERIUM 225 Latin är det språk som talades i Romarriket, av munkar under medeltiden, och av vetenskapsmän och lärda fram till 1800-talet. De äldsta bevarade inskriptionerna är från 500-talet f.Kr. Man skiljer på ''latin'', ''ny-latin'', och ''vulgärlatin''. Latin som sådant dog egentligen ut efter romarrikets fall på 400-talet. Innan dess hade det dock blivit det använda språket av kristna (med säte i Rom / vatikanen), och latin blev de bildades språk. I början var det ingen skillnad på bibel-lärda och andra vetenskapsmän, och latin kom att användas som det vetenskapliga språket också. På latin kunde engelsmän, fransmän och svenskar kommunicera. Läroböcker fanns inte på andra språk, så det var svårt att lära sig. Latin kom att bilda grunden för taxonomin som sätter vetenskapliga namn på djur, svampar, växter och sjukdomar, som grundades av Carl von Linné på 1700-talet. Latin är idag betydelsefullt för att förstå europeisk historia och europeiska språk. Utbildningar i latin finns både på gymnasiet och på universiteten. Vulgärlatinet levde kvar i provinserna i form av olika dialekter. Dessa utvecklades så småningom till distinkta språk, de romanska språken. Latin är idag ett dött språk; trots att människor studerar och lär sig det, finns det ingen som har latin som modersmål. Latin är dock officiellt språk i Vatikanstaten. ---- Utdrag ur artikeln om Latin på Wikipedia.<br> Läs resten på [[w:Latin|svenska Wikipedia]]. : Tillbaka till '''[[Lär dig latin|&larr; Lär dig Latin]]''' [[Kategori:Latin]] 2430 9462 2006-04-11T06:42:19Z NERIUM 225 Boken är skapad av [[Användare:Sundström|Robert Sundström]]. Vem som helst får lägga till och/eller rätta mitt arbete.<br> Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2431 12981 2006-12-13T18:03:25Z 81.232.154.115 /* H */ '''Tillbaka till [[Latin]]''' {{Alfabetisk}} = Latin - Svenska = == A == *A - Ifrån, från, ur *Ab - Ifrån, från, ur *Abaetere - Utträda, avgå, tillstånd, överge, tillåtelse, lov *Abalienare - Avyttra, sälja *Abalienatio - Realisation, rea, omsättning *Advocatus - Förespråkare *Adamo - älskvärd *Alba - Vit, den vita *Amicus - Vän *Anglice - Engelska *Ante - Framför, fordom, förr i tiden, förr *Anus - Gammal *Argentum - Silver *Aula - Palats *Aurum - Guld *Aqua - Vatten *Ave - Hejdå == B == *Bellus - Förtjusande, älsklig, charmant *Bene - Gott, väl, brunn, bra, jo, kry, källa *Bonus - Bra == C == *Cactus - Kronärtskocka *Caelum - Himmel *Caerimonia - Akt *Campus - Öppen plats *Carbo - Kol *Carpe - fånga *Centum - Hundra *Ceterae - Övriga *Circa - Omkring, vid, kring, ungefär, cirka *Cis - På denna sida, motsats till trans *Commentarius - Dagbok *Communis - Led *Corpus - Kropp *Cras - I morgon == D == *Decem - Tio *Decimus - Tionde *Deus - Gud *Diapente - Femte *Diatesseron - Fjärde *Domus - Hus, hem *Ducenti - Två hundra *Duo - Två *Morte - Död == F == *Ferrum - Järn *Filia - Dotter * Filius - Son *Flavus - Gul *Flos - Blomma == G == *Gel - Köld *Gratias - Tack *Gigatron - Cigarett == H == *Hodie - I dag *Holmia - Stockholm *Homo - Människa == I == *Imprimere - trycka *Incola - Invånare *Infans - Barn *Ita - Ja *Italia - Italien == J == jag == K == == L == *Labor - Verk *Leo - Lejon *Locus - Plats *Lumen - Ljus *Luna - Måne == M == *Magister - Mästare *Magna - Stor *Male - Dåligt *Mamma - Bröst *Mater - Mamma, mor *Mensis - Månad *Mille - Tusen *Memento - Kom ihåg;en varning == N == *Natura - Natur *Niger - Svart *Non - Nej *Nonaginta - Nittio *Nonus - Nionde *Nos - Oss *Nostrum - Vårt/Vår *Novem - Nio *Novus - Ny *Noctem - Natten *Noctum - Natten (maskulina) == O == *Octavus - Åttonde *Octo - Åtta *Octoginta - Åttio *Oxygenium - syre == P == *Parva - Liten *Pater - Pappa, far *Phy - Skam, blygsel *Pila - Boll *Polliceri - Lova *Praemium - Lön, belöning *Primitus - Första *Primo - Första *Primoris - Första *Primus - Första *Problema - Besvär *Puella - Dotter *Puer - Pojke, yngling *Puera - Tös *Pulchra - Vacker == Q == *Quadraginta - Fyrtio *Quadringenti - Fyra hundra *Quartus - Fjärde *Quáttuor - Fyra *Quingenti - Fem hundra *Quinquaginta - Femtio *Quinque - Fem *Quintus - Femte == R == *Roma - Rom == S == *Saepe - Ofta *Salutatio - Varsågod *Salve - Hej *Schola - Skola *Secundus - Andra *Semper - Alltid *Septem - Sju *Septimus - Sjunde *Septuaginta - Sjuttio *Sex - Sex *Sexaginta - Sextio *Sextus - Sjätte *Sapiens - Klok, rådlig, vis *Solum - Ensam *Suecia - Sverige *Super - Ovanför, ovan, över, uppe Spes - Hopp Rufus - Röd == T == *Tardus - Långsam *Tellus - Ägor, landsätta, hamna, landstiga, landa, land *Terra - Ägor, landsätta, hamna, landstiga, landa, land *Tertius - Tredje *Trans - På andra sidan, bortom *Trecenti - Tre hundra *Tres - Tre *Triginta - Trettio == U == *Ubi - Var, där *Unus - Ett == V == *Vale - Hejdå, Adjö *Ver - Vår (årstiden) *Viginti - Tjugio *Veni - jag kom *vidi - jag såg *vici - jag segrade *Volvo - Vi rullar == W == == == = Svenska - Latin = == A == *Alltid - Semper == B == *Bok - Liber == C == *Cigarett - Gigatron == D == *Dagbok - Commentarius *Drakhuvud-Caput Draconis *Diem - dagen == E == *Ensam - Solum == F == *Framför - Ante *Fånga - Carpe == G == == H == *Himmel - Caelum *Hej - Salve *Hammare - Metallica == I == *I dag - Hodie *I morgon - Cras *Invånare - Incola *Italien - Italia == J == == K == *Klocka - Chrono == L == *Liten - Parva *Liv - Vita == M == *Människa - Homo == N == *Natur - Natura *Ny - Novus == O == *Och - Et *Omkring - Circa *Ofta - Saepe *Oss - Nos == P == == Q == == R == *Rom - Roma == S == == T == == U == == V == *Vacker - Pulchra *Vad är - cromte le *Vatten - Aqua == W == *Vad är - cromte le == X == == Y == == Z == == Å == == Ä == *Det är - Est (av ''esse'') == Ö == *ö - insula *Övriga - Ceterae [http://runeberg.org/swelatin/ Runebergs latinska ordlista] [[Kategori:Latin]] 2432 9126 2006-03-29T15:47:17Z NERIUM 225 == Kasus == Kasus är den del av en mening som berättar om det t.ex. är han eller hon som har gjort det eller vem som blir uttsatt för handlingen. <CENTER><table border="1" align="center"> <TR> <td colspan="4"> <CENTER><B><i>Användningen av kasus</i></B><br/>(alla understrukna ord är specifika för sin kolumn)</CENTER> </td> </TR> <tr> <th>Kasus</th> <th>Svarar på frågan</th> <th bgcolor="#CCFFFF">Exempel (Latin)</th> <th bgcolor="#CCFFCC">Exempel (Svenska)</th> </tr> <TR> <TD>NOMINATIV</TD> <TD>Vem eller vad?</TD> <TD bgcolor="#CCFFFF"><U>Quis</U> dedit? <U>Vir.</U></TD> <td bgcolor="#CCFFCC"><U>Vem</U> gav? <U>En man.</U></td> </TR> <TR> <TD>GENITIV</TD> <TD>Vems eller av vem?</TD> <TD bgcolor="#CCFFFF"><U>Cuius</U> donum? <U>Viri</U>.</TD> <td bgcolor="#CCFFCC"><U>Vems</U> gåva? <U>En mans</U>.</td> </TR> <TR> <TD>DATIV</TD> <TD>Till eller för vem eller vad</TD> <TD bgcolor="#CCFFFF"><U>Cui</U> dedit? <U>Viro</U>.</TD> <td bgcolor="#CCFFCC">Given<U> till vem?</U> <U>Till en man</U>.</td> </TR> <TR> <TD>ACKUSATIV</TD> <TD>Vem eller vad?</TD> <TD bgcolor="#CCFFFF"><U>Quem</U> video? <U>Puerum</U>.</TD> <td bgcolor="#CCFFCC"><U>Vem</U> ser jag? <U>En pojke</U>.</td> </TR> <TR> <TD>ABLATIV</TD> <TD>Av, i, (beroende på vilken preposition) Vem eller vad?</TD> <TD bgcolor="#CCFFFF"><U>A quo</U> datum? <U>a viro</U>.</TD> <td bgcolor="#CCFFCC">Given <U>av vem?</U> <U>Av en man</U>.</td> </TR> <TR> <TD>VOKATIV</TD> <TD>Tilltalad person</TD> <td bgcolor="#CCFFFF">O, <u>Corneli</u>!</td> <td bgcolor="#CCFFCC">Oh, <u>Cornelius!</u></td> </TR> </table></CENTER> == Genus (Kön) == För att skilja substantiv åt har dom olika genus som leder till att de kan böjas på olika sätt. <TABLE border="1"><TR><TD colspan="6"><B>Deklinationer för Substantiv</B><br/>Each substantive in this table is known as a model substantive. Any noun belonging to a particular gender would use the suffixes associated with that declension. Some declensions may use variants of the suffixes for different genders. The genders given for each declension is there as a guide only, there are always exception to the rule. </TD></TR><TR><TD>Deklination:<br/>Genus</TD><TD>1:a<br/>Femininum</TD><TD>2:a<br/>Maskulinum/Neutrum</TD><TD>3:e<br/>Mask & Fem./Neut.</TD><TD>4:e<br/>Maskulinum/Neutrum</TD><TD>5:e Femininum</TD></TR> <TR><TD colspan="6"><B>Alla är i singular. (This table is only there to familiarise yourself with the existence of different declensions, not for you to memorise. Thus displaying the plural is redundant).</B></TD></TR> <TR><TD>NOMINATIV<br/>Subjekt</TD><TD>puella</TD><TD>servus/bellum</TD><TD>rex/mare</TD><TD>gradus/cornu</TD><TD>res</TD></TR><TR><TD>ACKUSATIV<br/>Objekt</TD><TD>puellam</TD><TD>servum/bellum</TD><TD>regem/mare</TD><TD>gradum/cornu</TD><TD>rem</TD></TR><TR><TD>GENITIV<br/>Possesiv</TD><TD>puellae</TD><TD>servi/belli</TD><TD>regis/maris</TD><TD>gradus/cornus</TD><TD>rei</TD></TR><TR><TD>DATIV<br/>Indirekt Objekt</TD><TD>puellae</TD><TD>servo/bello</TD><TD>regi/mari</TD><TD>gradui/cornui</TD><TD>rei</TD></TR><TR><TD>ABLATIV<br/>Objekt</TD><TD>puella</TD><TD>servo/bello</TD><TD>rege/mari</TD><TD>gradu/cornu</TD><TD>re</TD></TR><TR><TD>Notae</TD><TD>Dessa substantiv kallas 'a'-stamsubstantiv eftersom substantivens stam slutar med bokstaven 'a'. Dessa substantiv utvecklades till de feminina 'a'-substantiven i de moderna romanska språken.<P><I>Uttalstips:</I> Nominativ singular har kort finalt 'a', medan ablativ singular har långt 'a'. 'ae' uttalas som en diftong ungefär som 'aj'.</TD><TD>Dessa substantiv kallas 'o'-stamsubstantiv eftersom stammen (mer synligt i ålderdomligt latin) slutade med 'o'. Dessa utvecklades till de maskulina 'o'-substantiven i moderna romanska språk. <P><I>Uttalstips:</I> The final 'um' is pronounced like a nasalised 'o'. The 'u' sound is not strong, like the 'u' in 4th declension nouns.</TD><TD>Most of these substantives are known as consonantal stem substantives. A few are 'i' stems.</TD><TD>These are known as 'u' stem substantives.</TD><TD>These are known as 'e' stem </TD></TR></TABLE> Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2433 9140 2006-03-29T15:54:43Z NERIUM 225 Länkar och artiklar m.m som är kopplade till Bibeln på latin. * Citat på latin från [[w:Bibeln|Bibeln]] finns på Wikiquote: [[q:la:Biblia Sacra Vulgata|Biblia Sacra Vulgata]] * Hela Bibeln finns på latinska wikisource: [[s:la:Vulgata|Vulgata]] Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2434 6613 2005-11-15T16:36:28Z Sundström 73 Julius Caesar Julius Caesar 2435 9379 2006-04-07T09:39:49Z NERIUM 225 = Introduktion = Den här boken handlar om hur du gör en webbläsare i Microsofts fria programmeringsprogram.<br> Det krävs att du är van men programmet innan du börjar programmera.<br> = Programvaror = * Microsoft Visual Basic Express Edition = Steg för Steg = == == = Källkod = = Externa länkar = == Se även == [[Visual Basic.net]] [[Kategori:IT]] 2436 9127 2006-03-29T15:47:38Z NERIUM 225 <table align="center" border="1" width="85%"> <tr> <th colspan="2"><b>Ordlista</b></th> </tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr><th bgcolor="#CCFFFF"><font face="Arial" size="4">Latin</font></th> <th bgcolor="#CCFFCC"><font face="Arial" size="4">Svenska</font></th></tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''magn-us -a -um'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''stor'''</td> </tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''bon-us -a -um'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''bra'''</td> </tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''mal-us -a -um'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''dålig'''</td> </tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''puell-a''' f.</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''flicka'''</td> </tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''puer''' m.</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''pojke'''</td> </tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''domin-a''' f.</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''fru (dominant)'''</td> </tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''domin-us''' m.</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''herre (dominant)'''</td> </tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''lud-us''' m.</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''skola'''</td> </tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''triclini-um''' n.</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''matsal'''</td> </tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF"><B>esse</B><BR>(ego) sum<BR>(tu) es<BR>[lud-us] est<BR>(nos) sumus<BR>(vos) estis<BR>[lud-i] sunt</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC"><B>att vara</B><BR>Jag är<BR>du (singular) är<BR>[skolan] är*<BR>vi är<BR>ni (plural) är<BR>[skolorna] är</td> </tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''non'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">Adverb som sätts ut framför ett verb för att göra meningen negativ.<td> </tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td colspan="2">Kom ihåg, några substantiv i 2:a deklinasionen tappar '-us' i nominativ - pojke är "puer" inte "<strike>puer-us</strike>".</td> </tr> </table> == Grammatik: Pluralisera Nominativ == <table align="center" border="1" width="85%"> <tr> <th>Number</th> <th>1:a deklensionen Femin.</th> <th>2:a deklensionen Mask.</th> <th>2:a deklensionen Neut.</th> </tr> <tr> <td>Singular</td> <td>puell-a</td> <td>lud-us</td> <td>triclini-um</td> </tr> <tr> <td>Plural</td> <td>puell-ae</td> <td>lud-i</td> <td>triclini-a</td> </tr> </table> To pluralize regular nouns, simply replace the singular suffix with an equivalent plural suffix. All adjectives which describe the noun must be pluralised as well because adjectives must agree in case, number, and gender. Verbs must agree in number with its subject. ===Exempel=== <table border="0" width="100%"> <tr><td width="50%"> <table border="1" width="80%"><tr><td width="50%">'''Latin'''</td><td>'''Svenska'''</td></tr> <tr><td>puell-a est bon-a</td><td>Flickan är bra.</td></tr> <tr><td colspan="2">''Plural:''</td></tr> <tr><td>puell-ae sunt bon-ae</td><td>Flickorna är bra.</td></tr></table> </td><td width="50%"> <table border="1" width="80%"><tr><td width="50%">'''Latin'''</td><td>'''Svenska'''</td></tr> <tr><td>poet-a est bon-us</td><td>Poeten är bra.</td></tr> <tr><td colspan="2">''Plural:''</td></tr> <tr><td>poet-ae sunt bon-i</td><td>Poeterna är bra.</td></tr></table> </tr><tr><td width="50%"> <table border="1" width="80%"><tr><td width="50%">'''Latin'''</td><td>'''Svenska'''</td></tr> <tr><td>triclini-um est magn-um</td><td>Matsalen är stor.</td></tr> <tr><td colspan="2">''Plural:''</td></tr> <tr><td>triclini-a sunt magn-a</td><td>Matsalarna är stora.</td></tr></table> </td><td width="50%"> <table border="1" width="80%"><tr><td width="50%">'''Latin'''</td><td>'''Svenska'''</td></tr> <tr><td>sum magn-us</td><td>Jag är stor.</td></tr> <tr><td colspan="2">''Plural:''</td></tr> <tr><td>sumus magn-i</td><td>Vi är stora.</td></td></table> </tr><tr><td width="50%"> <table border="1" width="80%"><tr><td width="50%">'''Latin'''</td><td>'''Svenska'''</td></tr> <tr><td>es bon-us</td><td>Du (sing.) är bra.</td></tr> <tr><td colspan="2">''Plural:''</td></tr> <tr><td>estis bon-i</td><td>Ni (alla) är bra.</td></tr></table> </td><td width="50%">&nbsp;</td></tr></table> ==Fler exempel== ===Exempel 1=== <table align="center" border="1" width="85%"> <tr><th bgcolor="#CCFFFF">Latin</th><th bgcolor="#CCFFCC">Svenska</th></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''triclini-um est magn-um'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''Matsalen är stor.'''</td> </tr> </table> :Noteringar: För att visa vilken matsal som är stor, lägger vi till neutrum nominativ singular (-um) suffixet på magn-us, för att få det... (tricilini-um är neutrum, ett neutrum suffix på magn-us är ett måste),kasus (tricilini-um är i nominativ så en nominativ-ändelse krävs) och nummer (tricilini-um är singualr och ett singular-suffix krävs). Det ända korrekta suffixet för magnus är -um. ::<strike>'''Triclinium est magnus'''</strike>, är '''fel''' därför att magnus inte stämmer överens med triclinium, flytande latin skulle vara förvirrande om du sa så. ===Exempel 2=== <table align="center" border="1" width="85%"> <tr><th bgcolor="#CCFFFF">Latin</th><th bgcolor="#CCFFCC">Svenska</th></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''puell-a est magn-a'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''Flickan är stor.'''</td> </tr> </table> :Notes: To indicate that it is the girl which is big, we put the feminine nominative singular (-a) ending on magn-us, to make it agree in gender (puell-a is feminine, so a feminine suffix is required), case (puell-a is in the nominative case so a nominative case ending is required) and number (puell-a is singular, so a singular ending is required). The only correct suffix for magn-us is -a. ===Exempel 3=== <table align="center" border="1" width="85%"> <tr><th bgcolor="#CCFFFF">Latin</th><th bgcolor="#CCFFCC">Svenska</th></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''lud-us est magn-us'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''Skolan är stor.'''</td> </tr> </table> :Notes: To indicate that it is the school that is big, we put the masculine nominative singular (-us) ending on magn-us, to make it agree in gender (lud-us is masculine, so a masculine suffix for magn-us is required), case (lud-us is in the nominative case so a nominative case ending for magnus is required) and number (lud-us is singular, so a singular ending is required for magn-us). The only correct suffix for magn-us is -us. ===Exempel 4=== <table align="center" border="1" width="85%"> <tr><th bgcolor="#CCFFFF">Latin</th><th bgcolor="#CCFFCC">Svenska</th></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''ludi sunt magni'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''Skolorna är stora.'''</td> </tr> </table> :Notes: To indicate that it is the schools that are big, we put the masculine nominative plural (-i) ending on magn-us, to make it agree in gender (lud-i is masculine, so a masculine suffix is required for magn-us), case (lud-i is in the nominative case so a nominative case ending is required for magn-us) and number (lud-i is <U>plural</U>, so a plural ending is required). The only correct suffix for magn-us is -i. Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2437 6641 2005-11-18T06:09:00Z Chrizz 50 test {| cellspacing="0" cellpadding="0" style="clear:right; margin-bottom: .5em; float: right; padding: .5em 0 .8em 1.4em; background: none;" | __TOC__ |} 2438 9128 2006-03-29T15:47:55Z NERIUM 225 <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="1"> <tr> <td colspan="3" class="header">'''1^a deklinasionen'''</td> </tr> <tr> <td rowspan="1"/> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> </tr> <tr> <td>nominativ</td> <td>puell'''-a'''</td> <td>puell'''-ae'''</td> </tr> <tr> <td>ackusativ</td> <td>puell'''-am'''</td> <td>puell'''-as'''</td> </tr> </table> <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="1"> <tr> <td colspan="9" class="header">'''2^a deklinasionen'''</td> <tr> <td rowspan="2"/> <td colspan="2" class="header">'''Maskulinum'''</td> <td colspan="2" class="header">'''Maskulinum'''</td> <td colspan="2" class="header">'''Maskulinum'''</td> <td colspan="2" class="header">'''Neutrum'''</td> </tr> <tr> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> </tr> <tr> <td>nominativ</td> <td>serv'''-us'''</td> <td>serv'''-i'''</td> <td>puer</td> <td>puer'''-i'''</td> <td>ager</td> <td>agr'''-i'''</td> <td>bell'''-um'''</td> <td>bell'''-a'''</td> </tr> <tr> <td>ackusativ</td> <td>serv'''-um'''</td> <td>serv'''-os'''</td> <td>puer'''-um'''</td> <td>puer'''-os'''</td> <td>agr'''-um'''</td> <td>agr'''-os'''</td> <td>bell'''-um'''</td> <td>bell'''-a'''</td> </tr> <tr> <td colspan="9"><I>Nota Bene: Puer använder samma suffix som alla andra 2:a deklinasionens maskulina substantiv, except it ommits the -us suffix in the nominative. Ager, ett andra deklinasions substantiv betyder 'field' har inget suffix i nominativ som puer, och i 'e' when in other cases other than the nominative (se tabellen)</I><P>Lägg det här till minnet.''''''</P></TD></TR> </table> == Exempel på adjektiv som håller reglerna i nominativ och ackusativ == Förkortningar: NOM = nominativ, ACK = ackusativ, S = singular, P = plural, m. = maskulinum, f. = femininum <TABLE border="1"><TR><th width=150>Latin</th><th width=150>English</th><th width=100>Summary</th></TR> <TR><TD>bon-us lud-us</TD><TD>The good school</TD><TD> (NOM S m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-um lud-um</TD><TD>The good school</TD><TD> (ACK S m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-i lud-i</TD><TD>The good schools</TD><TD> (NOM P m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-os lud-os</TD><TD>The good schools</TD><TD> (ACK P m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-us puer</TD><TD>The good boy</TD><TD> (NOM S m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-i puer-i</TD><TD>The good boys</TD><TD> (NOM P m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-os puer-os</TD><TD>The good boys</TD><TD> (ACK P m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-um puer-um</TD><TD>The good boy</TD><TD> (ACK S m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-a puell-a</TD><TD>The good girl</TD><TD> (NOM S f.)</TD></TR> <TR><TD>bon-am puell-am</TD><TD>The good girl</TD><TD> (ACK S f.)</TD></TR> <TR><TD>bon-ae puell-ae</TD><TD>The good girls</TD><TD> (NOM P f.)</TD></TR> <TR><TD>bon-as puell-as</TD><TD>The good girls</TD><TD> (ACK P f.)</TD></TR> <TR><TD>bon-us poet-a</TD><TD>The good poet</TD><TD> (NOM S m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-i poet-ae</TD><TD>The good poets</TD><TD> (NOM P m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-os poet-as</TD><TD>The good poets</TD><TD> (ACK P m.)</TD></TR> <TR><TD>bon-um poet-am</TD><TD>The good poet</TD><TD> (ACK S m.)</TD></TR> </TABLE> ==Grammatik: Användningen av ackusativ== <table align="center" border="1" width="85%"> <tr> <th colspan="2"><b>Ordlistab></th> </tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr><th bgcolor="#CCFFFF"><font face="Arial" size="4">Latin</font></th> <th bgcolor="#CCFFCC"><font face="Arial" size="4">Svenska</font></th></tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''puell-a''' f.</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''flicka'''</td> </tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''puer''' m.</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''pojke'''</td> </tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">'''bell-um''' n. (2^a decl.)</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">'''krig'''</td> </tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">(puer) '''ama-t'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">(pojken) '''älskar'''</td> </tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">(puer) '''curri-t'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">(pojken) '''springer'''</td> <tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF">(puer) '''porta-t'''</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC">(pojken) '''bär'''</td> <tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td align="center" bgcolor="#CCFFFF"><B>fuisse</B><BR>fui<BR>fuisti<BR>(puer) fuit<BR>fuimus<BR>fuistis<BR>fuerunt</td> <td align="center" bgcolor="#CCFFCC"><B>att ha varit</B><BR>jag var<BR>du var<BR>(pojken) var<BR>vi var<BR>ni var<BR>de var</td> </tr> <tr><td align="center" colspan="2"></td></tr> <tr> <td colspan="2">Nota Bene: 'fuisse' och alla formerna av verbet, perfekt av 'esse', beter sig likadant som i presens.</td> </tr> </table> The newly introduced verbs, ama-t, curri-t, and porta-t take the accusative as the 'object'. Unless specified, any verb you look up in the dictionary will take the accusative, not the nominative. ==Grammatisk förklaring med svenska meningar== <TABLE cellpadding=2 border=1><TR><TD colspan="4">'''Grammatisk förklaring 1'''</TD></TR> <TR><TD>''Svenska:''</TD><TD>Pojken</TD><TD>träffar</TD><TD>bilen.</TD></TR> <TR><TD>''Förklaring:''</TD><TD>NOMINATIV</TD><TD>VERB</TD><TD>ACKUSATIV</TD></TR></TABLE> <TABLE cellpadding=2 border=1><TR><TD colspan="4">'''Grammatisk förklaring 2'''</TD></TR> <TR><TD>''Svenska:''</TD><TD>Flickan</TD><TD>kramar</TD><TD>pojken.</TD></TR> <TR><TD>''Förklaring:''</TD><TD>NOMINATIV</TD><TD>VERB</TD><TD>ACKUSATIV</TD></TR></TABLE> <TABLE cellpadding=2 border=1><TR><TD colspan="5">'''Grammatisk förklaring 3'''</TD></TR> <TR><TD>''Svenska:''</TD><TD>Han som</TD><TD>flyr,</TD><TD>förtjänar</TD><TD>guillotinen.</TD></TR> <TR><TD>''Förklaring:''</TD><TD>NOMINATIV</TD><TD>VERB</TD><TD>VERB</TD><TD>ACKUSATIV</TD></TR></TABLE> Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2439 9461 2006-04-11T06:42:00Z NERIUM 225 ==Substantiv== <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="1"> <tr> <td colspan="3" class="header">'''1^a deklinasionen'''</td> </tr> <tr> <td rowspan="1"/> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> </tr> <tr> <td>nominativ</td> <td>puell'''-a'''</td> <td>puell'''-ae'''</td> </tr> <tr> <td>genitiv</td> <td>puell'''-ae'''</td> <td>puell'''-arum'''</td> <tr> <td>ackusativ</td> <td>puell'''-am'''</td> <td>puell'''-as'''</td> </tr> </tr> <tr> <td>dativ</td> <td>puell'''-ae'''</td> <td>puell'''-is'''</td> </tr> </table> <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="1"> <tr> <td colspan="7" class="header">'''2^a deklinasionen'''</td> <tr> <td rowspan="2"/> <td colspan="2" class="header">'''-us'''</td> <td colspan="2" class="header">'''-um (neuter)'''</td> <td colspan="2" class="header">'''-r'''</td> </tr> <tr> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> </tr> <tr> <td>nominativ</td> <td>serv'''-us'''</td> <td>serv'''-i'''</td> <td>bell'''-um'''</td> <td>bell'''-a'''</td> <td>puer</td> <td>puer'''-i'''</td> </tr> <tr> <td>genitiv</td> <td>serv'''-i'''</td> <td>serv'''-orum'''</td> <td>bell'''-i'''</td> <td>bell'''-orum'''</td> <td>puer'''-i'''</td> <td>puer'''-orum'''</td> </tr> <tr> <td>ackusativ</td> <td>serv'''-um'''</td> <td>serv'''-os'''</td> <td>bell'''-um'''</td> <td>bell'''-a'''</td> <td>puer'''-um'''</td> <td>puer'''-os'''</td> </tr> <tr> <td>dativ</td> <td>serv'''-o'''</td> <td>serv'''-is'''</td> <td>bell'''-o'''</td> <td>bell'''-is'''</td> <td>puer'''-o'''</td> <td>puer'''-is'''</td> </tr> </table> == Genitiv == Genitiv är ett beskrivande kasus. Genitiv berättar följande saker: • Ägande e.g. Marcus hund (Canis Marci)<br> • Ursprung e.g. Marcus av Rom (Marcus Romae)<br> • Relation e.g. En vacker sak (Res pulchrae)<br> • Mängd e.g. En gallon vatten<br> • Kvalitet e.g. Wrath-dagen (Dies irae)<br> == Latin Exempel == <TABLE border="1" cellpadding="5" cellspacing="1" style="text-align: center;"> <TR style="font-weight:bold;"> <TD colspan="4">Latin</TD> <TD colspan="4">Svenska</TD> </TR> <TR style="background:#ccc;"> <td>canis</TD><td>pueri mali</TD><TD>est</TD><TD>bonus</TD> <TD>Hunden</TD><TD>till den elaka pojken</TD><TD>är</TD><TD>snäll</TD> </TR> <TR style="font-style:italic;"> <td>nominativ subst.</td><td>genitiv</TD><TD>verb</TD><TD>nominativ adj.</TD> <TD>nominativ subst.</TD><TD>genitiv</TD><TD>verb</TD><TD>nominativ adj.</TD> </TR> </table> <TABLE border="1" cellpadding="5" cellspacing="1" style="text-align: center;"> <TR style="font-weight:bold;"> <TD colspan="4">Latin</TD><TD colspan="4">Svanska</TD></TR> <TR style="background:#ccc;"> <td>canis</TD><td>puerorum malorum</TD><TD>est</TD><TD>bonus</TD> <TD>Hunden</TD><TD>till de elaka pojkarna</TD><TD>är</TD><TD>snäll</TD></TR> <TR style="font-style:italic;"> <td>nominativ subst.</TD><td>genitiv (plural)</TD><TD>verb</TD><TD>nominativ adj.</TD> <TD>nominativ subst.</TD><TD>genitiv</TD><TD>verb</TD><TD>nominativ adj.</TD> </TR> </table> == Dativ == I kasuset dativ, också känt som indirekt-objekt indicates: • För vem eller för det e.g. Jag gjorde den här bilen <B>för honom</b><br> • Till vem, eller till det e.g. Jag gav den här bilen <B>till honom</B><br> • Av vem (Possessivt Dativ)<br> • Predikativ Dativ (som ska göras upp senare).<br> == Exempel 1 == Demonstration: Dativ i användning Han gjorde skrivbordet till sin vän. 'han' är nominativ, 'gjorde' är verb, 'skrivbordet' är ackusativ, 'för' är en preposition som indikerar dativ^, 'hans vän' är dativ. ^ För kan användas i några andra konstruktioner. För att kunna se om det är dativ, analysera meningens betydelse (se Exempel 3). Övning vill tillåta dig till att snabbt se vilket kasus det är frågan om. == Exempel 2 == Demonstration: Dativ i användning Han gav boken till Johan; Han gav till Johan boken; Han gav Johan boken. Jag har demonstrerat hur svenska kan använda prepositioner till att ändra ordföjd och även 'presume' en speciell preposition som har blivit kvar lämnad, under konstruktionen av en mening med dativ. Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2440 9460 2006-04-11T06:41:33Z NERIUM 225 <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="1"> <tr> <td colspan="3" class="header">'''1^a deklinasionen'''</td> </tr> <tr> <td rowspan="1"/> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> </tr> <tr> <td>nominativ</td> <td>puell'''-a'''</td> <td>puell'''-ae'''</td> </tr> <tr> <td>genitiv</td> <td>puell'''-ae'''</td> <td>puell'''-arum'''</td> <tr> <td>ackusativ</td> <td>puell'''-am'''</td> <td>puell'''-as'''</td> </tr> </tr> <tr> <td>dativ</td> <td>puell'''-ae'''</td> <td>puell'''-is'''</td> </tr> </table> <table border="1" cellpadding="5" cellspacing="1"> <tr> <td colspan="7" class="header">'''2^a deklinasionen'''</td> <tr> <td rowspan="2"/> <td colspan="2" class="header">'''-us'''</td> <td colspan="2" class="header">'''-um (neuter)'''</td> <td colspan="2" class="header">'''-r'''</td> </tr> <tr> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> <td>''SINGULAR''</td> <td>''PLURAL''</td> </tr> <tr> <td>nominativ</td> <td>serv'''-us'''</td> <td>serv'''-i'''</td> <td>bell'''-um'''</td> <td>bell'''-a'''</td> <td>puer</td> <td>puer'''-i'''</td> </tr> <tr> <td>genitiv</td> <td>serv'''-i'''</td> <td>serv'''-orum'''</td> <td>bell'''-i'''</td> <td>bell'''-orum'''</td> <td>puer'''-i'''</td> <td>puer'''-orum'''</td> </tr> <tr> <td>ackusativ</td> <td>serv'''-um'''</td> <td>serv'''-os'''</td> <td>bell'''-um'''</td> <td>bell'''-a'''</td> <td>puer'''-um'''</td> <td>puer'''-os'''</td> </tr> <tr> <td>dativ</td> <td>serv'''-o'''</td> <td>serv'''-is'''</td> <td>bell'''-o'''</td> <td>bell'''-is'''</td> <td>puer'''-o'''</td> <td>puer'''-is'''</td> </tr> </table> ---- == Ablativ == The ablative is the [[Modal case]] (dead link) (or to define it more clearly the case of Circumstances which modify the predication adverbially). Besides its proper ablative functions (taken in Greek by the Genitive), it comprises those of the Primitive Instrumental (partly taken in Greek by the Dative) and most functions of the Locative Case. Its uses may be conveniently taken in the following order: 1. Instrumental ablative: comprising Cause; Instrument; Agent; Price; Matter 2. Locative Ablative: comprising Respect; Difference; Manner; Condition; Quality; Time When; Place Where and by Which. 3. Ablative Proper: comprising Place Whence; Separation; Origin; Thing Compared. The different uses of the ablative will be dealt progressively. For a summary of all forms of the ablative, please consult the Appendix. == Grammatik 5: Kraften hos kasuset ablativ == Ablative generally indicates position in time and/or space (i.e. when and where). It can also indicate the idea of ways of getting to a location, abstractly or concretely. == <B>Exempel 1--för lite variation</B> == Jag ska ankomma den 5:e timmen. 'at the 5th hour' is indicating position of time. 'the 5th hour' is extraneous. You could say 'I will arrive' as its own clause (it stands by itself). The ablative tells us that the concept to which the ablative case refers (the 5th hour) is outside, and different from the (accusative) direct object or the (nominative) subject. == <B>Exempel 2</B> == Jag är hemma. 'hemma' beskriver positionen av 'jag' vilket är i Ablativ. Latin has its own way of handling prepositions depending on the nouns and their cases in the sentence, including the ever versatile 'in', which can take many different meanings depending upon the case of the object. Här kommer några prepositioner som styr Ablativ: <TABLE border="1"> <TR><TD><B>Latin</B></TD><TD><B>Svenska</B></TR> <TR><TD>in*</TD><TD>i, på</TR> <TR><TD>ab</TD><TD>av (but seperate from?) —may be inaccurate, originally from (before coming away from that place)</TD></TR></TABLE> *In, when preceeding an ablative noun denotes the meaning of 'in' or 'on', while preceeding an accusative noun, denotes the meaning of 'into'. A legal metaphor: To accuse a noun is to get into a long process, and stay in the same place. (with the direct object.) If you use the ablative,you are pouncing on them and prepositioning them in a position of guilt. == <B>Example 3</B> == <I>Servus est ad agris</I> The servant is by the fields. Notes: Ager must take an ablative suffix to match the preceeding preposition, whatever it may be. (Ager and campus are both nouns that today we translate as 'field'. Agris is the ablative plural.) Updated Oct. 6 2004 after accuracy was confirmed. == Grammar Part 6: 3rd, 4th, and 5th Declension Nouns == We are now to complete the table of nouns with the 3rd, 4th, and 5th declensions. These declensions are more difficult to work with as These declensions have nominative and accussative plurals as the same, aswell as the dative and ablative plurals the same. To distinguish the cases, you must use a very simple key: context. Context will tell you the meaning. === 3rd Declension Masculine or Feminine (each word has a set gender): regis === 3rd declension nouns (like the 2nd declension noun 'ager') have two stems: The nominative and vocative singular stem and the stem used for all other cases. Both stems have to be memorised for each noun. Feminine and masculine forms are indistinguishable. <TABLE align="center" border="1"> <TR><th>3rd Declension</th><th>Singular</th></TR> <TR><TD>nominative</TD><TD>rex</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>reg-is</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>reg-em</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>reg-i</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>reg-e</TD></TR> <TR><th>3rd Declension</th><th>Plural</th></TR> <TR><TD>nominative</TD><TD>reg-es</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>reg-es</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>reg-um</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>reg-ibus</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>reg-ibus</TD></TR> </TABLE> === 3rd Declension Neuter: mare === <TABLE align="center" border="1"> <TR><th>3rd Declension Neuter</th><th>Singular</th></TR> <TR><TD><I>nominative*</I></TD><TD>mare</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>mar-is</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>mare</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>mar-i</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>mar-i</TD></TR> <TR><th>3rd Declension</th><th>Plural</th></TR> <TR><TD>nominative</TD><TD>mar-ia</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>mar-ium</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>mar-ia</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>mar-ibus</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>mar-ibus</TD></TR> </TABLE> === 4th Declension Masculine/Feminine (each word has a set gender) gradus === <TABLE align="center" border="1"> <TR><th><B>4th Declension</B></th><th>Singular</th></TR> <TR><TD>nominative</TD><TD>grad-us</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>grad-us</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>grad-um</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>grad-ui</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>grad-u</TD></TR> <TR><th>4th Declension</th><th>Plural</th></TR> <TR><TD>nominative</TD><TD>grad-us</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>grad-uum</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>grad-us</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>grad-ibus</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>grad-ibus</TD></TR> </TABLE> === 4th Declension Neuter: cornu === <TABLE align="center" border="1"> <TR><th>4th Declension Neuter</th><th>Singular</th></TR> <TR><TD>nominative</TD><TD>corn-u</TD></TR> <TR><TD>vocative</TD><TD>corn-u</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>corn-u</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>corn-us</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>corn-ui</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>corn-u</TD></TR> <TR><th>1st Declension</th><th>Plural</th></TR> <TR><TD>nominative</TD><TD>corn-a</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>corn-a</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>corn-uum</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>corn-ibus</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>corn-ibus</TD></TR> </TABLE> === 5th Declension Masculine/Feminine (each word has a set gender): res === <TABLE align="center" border="1"> <TR><th>5th Declension Feminine/Masculine</th><th>Singular</th></TR> <TR><TD>nominative</TD><TD>r-es</TD></TR> <TR><TD>vocative</TD><TD>r-es</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>r-em</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>r-ei</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>r-ei</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>r-e</TD></TR> <TR><th>5th Declension Masculine/Feminine</th><th>Plural</th></TR> <TR><TD>nominative</TD><TD>r-es</TD></TR> <TR><TD>accusative</TD><TD>r-es</TD></TR> <TR><TD>genitive</TD><TD>r-erum</TD></TR> <TR><TD>dative</TD><TD>r-ebus</TD></TR> <TR><TD>ablative</TD><TD>r-ebus</TD></TR> </TABLE> == Exercises == === Exercise 1 === Translate the following: <B>Vocabulary</B>: ambulo, I walk; vocat, (nominative) calls; delecto, I want; occidere, to kill; mortuit, (nominative) died. Hodie, ad casam mei amici ambulo. Meus amicus ipse 'Marcus' vocat . Delecto occidere eum. Ita, mortuit. === Excercise 2 === Translate the following: <B>Vocabulary</B>: Habeo, I have. Eheu! Mus! Mus! Ediens meum panem! Nunc nihil habeo. O miserum me! [[Kategori:Latin]] 2441 6681 2005-11-23T09:06:32Z Oddjob 124 {{kokboknav}} [[Image:Pita.jpg|thumb|Pitabröd tillagade på öppen eld]] ==Ingredienser== ''6 st bröd'' *2 dl fingervarmt vatten *2 msk olja *1/2 tsk salt *25 g jäst = 1/2 paket *4-5 dl vetemjöl ==Tillagning== # Sätt ugnen på 250 grader. # Häll fingervarmt vatten, olja och salt i en skål. Smula ner jästen. Rör med träsked. # Tillsätt 4 dl mjöl. Tillsätt, om det behövs, mer mjöl. Fortsätt att arbeta degen tills den släpper skålen. # Låt gärna degen jäsa i skålen under bakduk ca 15 min, men man kan baka ut direkt. # Smörj en plåt. Knåda degen smidig på lätt mjölat bakbord. # Rulla ut degen till en längd. Dela degen i 6 lika stora delar. Rulla varje del till en bulle och låt de ligga kvar på bakbordet. # Låt bullarna jäsa på bakborder under duk i 15 minuter. # Kavla ut bullarna snabbt tll knappt cm-tjocka ev. lite ovala kakor. OBS! Kavla bara på en sida. # Vänd kakorna och lägg dem på plåten. Grädda omedelbart mitt i ugnen 5-7 minuter. ==Servering== Används främst till kebab och falafel. [[Kategori:Matbröd]] [[Kategori:P kokbok]] 2443 6691 2005-11-26T17:25:50Z 81.234.91.208 #REDIRECT [[Chokladboll]] 2445 sysop 10429 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Det är något fel med råsignaturen, kontrollera HTML-koden. 2446 sysop 10523 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default $1 sek ($2) 2447 sysop 6707 2005-11-29T21:36:58Z MediaWiki default f/$1 2448 sysop 6708 2005-11-29T21:36:58Z MediaWiki default $1 mm 2449 sysop 10735 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Dölj utökade detaljer 2450 sysop 10736 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Visa utökade detaljer 2451 sysop 6711 2005-11-29T21:36:59Z MediaWiki default EXIF metadata fields listed in this message will be included on image page display when the metadata table is collapsed. Others will be hidden by default. * make * model * datetimeoriginal * exposuretime * fnumber * focallength 2452 sysop 10737 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Det här filen innehåller extrainformation som troligen lades till när bilden togs av en digitalkamera eller när det digitaliserades av en scanner. Om filen har modifierats kan det hända att vissa detaljer inte överensstämmer med den modifierade bilden. 2453 sysop 10793 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Integritetspolicy 2454 sysop 12314 2006-08-31T19:25:29Z MediaWiki default Project:Integritetspolicy 2455 10040 2006-05-19T13:28:56Z 20.138.20.231 == Komplexa tal == Vissa ekvationer har inte någon lösning om man räknar på vanligt sätt. En sådan ekvation kan vara: <math>x^2 + 1 = 0</math>. För att kunna ge sådana tal en lösning krävs det att man inför nya tal som baseras på roten ur -1. Detta kan man se om man t.ex. försöker lösa ekvationen ovan enligt: <math> x^2 = -1 \Leftrightarrow x = \sqrt{-1} </math>. Nu går det ju inte att ta roten ur -1 (eller andra negativa tal), så då får man införa en defintion av i som: <math>(i)^2 = -1</math>. Det innebär då att man kan ta kvadratroten ur -1 och få ett tal, i, som resultat. Ovanstående "definition" är egentligen populärvetenskaplig. Komplexa tal definieras formellt som ett talpar med egenskaperna: (a,b)+(c,d)=(a+c,b+d) (a,b)*(c,d)=(ac-bd,bc+ad) där a,b,c,d är reela tal. Användandet av bokstaven ''i'' införs via ett alternativt skrivätt (a,b)=a+ib Från definitionen kan man då istället bevisa att i*i = (0,1)*(0,1) = (-1,0) = -1 == Det komplexa talplanet == {{stub}} 2456 6731 2005-12-01T17:57:00Z 130.235.57.231 redir #redirect[[Äppelkaka]] 2457 sysop 10646 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Har du redan ett användarkonto? $1. 2458 sysop 10647 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Logga in 2459 sysop 10768 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Saknar du ett användarkonto? $1. 2460 sysop 10769 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Skapa ett användarkonto 2461 sysop 6746 2005-12-02T02:47:29Z MediaWiki default {{int:loginend}} 2462 sysop 11091 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Lösenordet som angavs var blankt. Var god försök igen. 2463 sysop 10491 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default <!-- Denna text kommer att visas nedanför redigeringsrutor och uppladdningsformulär. --> 2464 10286 2006-06-26T19:49:20Z NERIUM 225 '''Latin: Presens''' {{stub}} Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2466 6811 2005-12-05T18:22:08Z Grön 127 <div style="float:left;border:solid #6ef7a7 1px;margin:1px;"> <table cellspacing="0" style="width:238px;background:#c5fcdc;"><tr> <td style="width:45px;height:45px;background:#6ef7a7;text-align:center;font-size:14pt;">'''sv'''</td> <td style="font-size:8pt;padding:4pt;line-height:1.25em;">Den här användaren talar '''[[:Category:Användare sv|svenska]]''' som '''[[:Category:Användare sv-N|modersmål]]'''.[[Category:Användare sv|{{PAGENAME}}]][[Category:Användare sv-N|{{PAGENAME}}]]</td> </tr></table></div> 2467 6813 2005-12-05T18:24:55Z Grön 127 Användare i den svenska Wikibooks som talar svenska. [[Kategori:Wikibooks:Användare per språk]] 2468 6814 2005-12-05T18:27:34Z Grön 127 Användare i den svenska wikibooks, vars språkkunskaper i svenska motsvarar modersmål. [[Kategori:Användare sv]] 2469 12929 2006-11-30T11:32:56Z 213.115.47.174 /* Religösa skäl */ ==Förord== Så roligt att du bestämt dig för att lära dig mer om [[w:veganism|veganism]]. Kanske du till och med vill bli [[w:Vegan|vegan]]? I den här boken så kommer vi att ta upp de olika problem som du kan stöta på som vegan, vi ska lära dig lite vanliga argument som du kan använda när du behöver försvara din veganism, och självklart också den grundläggande näringsläran och hur du gör omställningen till en vegetabilisk kosthållning. Boken är tänkt att vara en hjälp för dem som vill bli veganer. Den är inte tänkt att ge en objektiv förklaring av veganism, för detta se Wikipedias artikel om [[w:Veganism|Veganism]] ==Vad är en vegan?== En vegan är en person som bara äter vegetabilier, alltså bara mat från växtriket. En vegan avstår därför från kött, fisk, mjölk, smör, mjölkbaserat margarin och glass, ost, vassle, mjölkchoklad, gelatin, ägg samt olika tillsatser av animaliskt ursprung. Vissa veganer avstår även från produkter som kommer från insekter, exempelvis honungs- och vaxprodukter. Donald Watson som är en av grunderarna av världens första veganorganistionen Vegan Society skapade ordet vegan som är en sammandragning av ordet vegetarian, eftersom att veganism enligt honom var både början och slutet på vegetarianism, som i början hade just den definition som vegan idag står för. ==Varför blir man vegan== Det finns en rad olika skäl till varför människor blir veganer. De vanligaste är: *Etiska skäl *Religiösa skäl *Miljöskäl *Hälsoskäl *Ekonomiska skäl Det är såklart vanligt med en kombination av dessa skäl. ===Etiska skäl=== Kan vara att man ej vill att djur ska producera mat åt människor. ===Religösa skäl=== ===Miljöskäl=== Köttproduktionen ger ganska stora påfrestningar på jorden. När man äter kött slösas helt enkelt en massa mat bort, och en massa landareal förstörs av felaktigt jordbruk. Själva djurhållningen resulterar i metanutsläpp, metan är 21 gånger effektivare än koldioxid som växthusgas. När djuren föds upp så används stora mängder växter och vatten. Först måste stora mängder växter odlas som djuren sedan matas med. Mängden kött man får ut innehåller bara cirka 10% av den energi som den ursprungliga mängden växter innehöll. Istället hade vi kunnat äta växterna direkt. Det hade sparat en massa energi och maten hade räckt till betydligt fler människor. Vissa är oroliga för att våra landskap skulle växa igen om vi inte längre åt kött eftersom betesdjuren skulle försvinna. Men det är inget problem, det finns inget som säger att djuren inte kan beta utan att de behöver slaktas efter några månader. I exempelvis Örebro jobbar vissa kor redan som landskapsvårdare. ===Hälsoskäl=== ===Ekonomiska skäl=== ==Så hur börjar man äta veganskt?== En viktig sak för att kunna må bra som vegan är att man inte bara tar bort de saker från maten som man inte vill äta. Man måste också tillföra nya saker istället för den mat som man tar bort. Därför börjar vi med en liten lista för vad du kan vilja ersätta den mat du tar bort med: ==Ersätta den gamla maten== ===Mjölk=== Det finns många sätt att ersätta mjölk, några nödvändiga ämnen i mjölk är d-vitamin och kalcium, så det är bra om du väljer en ersättning som har tillsatser av detta. De olika alternativen är främst olika sorters växtmjölk ''havremjölk, sojamjölk och rismjölk'' *'''Havremjölk''', ICAs solhavre är inte vegansk, d-vitaminen utvinns ur fårull. Havremjölk har den fördelen att den tillverkas i Sverige och inte behöver fraktas så långt, det finns KRAV-märkta alternativ. *'''Sojamjölk''' görs på sojabönor, du kan också göra den själv med hjälp av sojamjöl. Smaken kan ta ett tag att vänja sig vid, men tänk på att skillnaden mellan olika sorters sojamjölksfabrikat kan vara mycket stor. Och som med alla sojaprodukter kan sojamjölk ge vissa gasig mage. Sojamjölk har dock mest protein av all växtmjölk, och innehåller ungefär lika mycket protein som komjölk. *'''Rismjölk''' är söt. ====Grädde==== Det finns ungefär samma ersättningar som för mjölk när det handlar om grädde. *'''Sojagrädde''' *'''Havregrädde''' Båda funkar lika som vanlig grädde förutom att det inte går att vispa. Vispbar vegansk grädde finns dock att köpa, som spray eller på vanlig förpackning. ====Ost==== De flesta ost-ersättare är gjorda på soja, det finns även nötalternativ. Var försiktig, vissa innehåller smakessenser från mjölk-ost. Vissa sorter innehåller också kasein som är en förädling av skummjölk och används för att binda osten. De flesta veganska ostar smälter inte. ====Smör==== För att steka ersätts smör med olja, helst rapsolja, då denna olja är billig, närproducerad och innehåller bland annat omega3-fettsyror. Till matlagning och bakning finns det vegtabiliskt margarin och till mackan finns det vegtabiliskt smör. I recept där huvudingrediensen är smör brukar det smaka konstigt med vegetabiliskt margarin eftersom att vegetabiliskt margarin ofta har en smältpunkt som ligger över kroppens tempratur. Då kan kakaosmör eller kokosfett vara bra. ====Crème fraîche==== Det veganska alternativet heter '''Sour Supreme''' ===Kött=== [[Image:VeganSushi.jpg|thumb|Vegansk Sushi]] Kött är en väldigt bra proteinkälla om man bara ser till halten av protein, men bara du äter enligt tallriksmodellen så ska det nog inte blir några problem att ersätta det. *'''Sojaprodukter''' innehåller ca 10-40% protein. **'''Tofu''' är en förädling av soja som kan användas i många maträtter. **'''Sojakött''' är en kusin till tofun. **'''Sojafärs''' används som köttfärs, bra till mycket. **'''Tempeh''' görs av sojabönor som fermenterats med svampen <i>Rhizopus oligosporus</i>. *'''Linser''', ''röda linser'' är bland det snabbaste du kan laga, det tar ca 10 minuter. Gröna Linser tar lite längre tid. *'''Bönor''' bra ersättning till köttet, hacka, mal, gör biffar, ät som de är, gör en gryta, möjligheterna är enorma. *'''Seitan''' Görs av vetegluten och har djurköttskonsistens. Kan användas till grytor, stek och wok. *'''Nötter''' Proteinrika men med hög fetthalt. Fettet är fleromättat vilket är det nyttigaste fettet. Komplettera med sädbaserade produkter såsom bröd, pasta eller ris så får du i dig en bra aminosyrekombination. ===Ägg=== Lite beroende på vad man lagar finns det olika sätt att ersätta ägg. Den viktigaste egenskapen för ägg i matlagning är att den binder. *I till exempel biffar kan '''potatis''' vara en en bra ersättning, då dess stärkelse har bra bindningsförmåga. *I pannkakor är ägg mest traditionella och kan ersättas med '''sojamjölk''' eller '''sojamjöl''', i synnerhet om man mosar ned lite banan. *'''Kommersiella ägg-ersättare''' läs på förpackningen vad du kan göra av det, smakar oftast inte gott om det är den huvudsakliga ingrediensen. ===Honung=== Beroende på recept så ersätts houng med andra söta saker som '''socker''', '''Agave nektar''' eller olika sorters '''sirap'''. ==Måltidsplanering== Som vegan är det viktigt att du äter enligt tallriksmodellen, då får du inte heller något problem med ditt proteinintag. Ät någon form av baljväxter varje dag. Däremot kan du behöva tänka på att få i dig tillräkliga mängder av Vitam D och B12, kalcium, järn, jod, zink och selen. Baljväxter och sojaprodukter ger dig ett bra tillskott av fullvärdigt protein, kalcium och järn. Välj gärna ett kalcium och D-vitaminberikad mjölk. Misosoppa är en mycket bra källa till många av de vitaminer man behöver som vegan. Framförallt finns rikligt med vitamin B12. ===Tallriksmodellen=== [[Image:Tallriksmodelen.png|thumb|Tallriksmodelen]] Du minns säker tallriksmodellen från skolan, den kanske var tråkig då men kan vara desto nyttigare nu. Den ger dig bra hjälp att sätta samman en näringsriktig måltid: *[[Image:Tallriksmodelen-gul.png]] En tredjedel av tallriken ska bestå av ris, kokt säd, potatis eller pasta. Detta för att säkra kolhydrat- och proteinbehovet. *[[Image:Tallriksmodelen-grön.png]] Fyll en tredjedel med grönsaker och rotsaker. *[[Image:Tallriksmodelen-orange.png]] Resten fyller du med proteinrika livsmedel, bönor, linser, tofu, sojakött, ärtor eller annan liknande proteinkälla. *Servera med bröd och ev. frukt till efterrätt. ===Måltidsförslag=== Under dagen så bör du förutom att du äter 3-4 måltider också få i dig 1,5 -2 liter vätska, i form av växtmjölk, juice eller vatten. Ät gärna ett par mellanmål med frukt och kanske också jordnötter om du tror att du får i dig för lite protein för dagen. (observera att man bara behöver dricka om man känner törst. Om man äter salt mat bör man dricka enbart vatten) ====Frukost==== *Gröt *Müsli *Fullkornsbröd med till exempel [[humus]] eller Tartex som pålägg, gärna också en tomatskiva ====Lunch==== *Sallad *Bröd (gärna fullkorn) *Soppa eller annan varmrätt (tallriksmodellen, baljväxter eller annan proteinkälla) ====Middag==== *Sallad *Bröd *Varmrätt, gryta, biffar (tallriksmodellen, baljväxter eller annan proteinkälla) ====Kvällsmål==== *Frukt *Värm upp resterna av middagsgrytan med vatten för en god soppa som du äter med bröd. ==Laga vegansk mat== *[[:Kategori:Vegetariskt|Vegetarisk mat i wikibooks kokbok]] *[[:Kategori:Veganskt|Vegansk mat i wikibooks kokbok]] ==Näringslära== ===Protein=== [[Bild:Soybeanvarieties.jpg|thumb|Olika sorters sojabönor]] Du behöver få i dig cirka 0,75-0,9 gram protein per kilo kroppsvikt och dag, mer om du är barn eller sjuk. I västvärlden så får många i sig för mycket protein, och det kan medföra flera sjukdomar. Också proteinbrist leder till sjukdomar. Vi behöver protein för uppbyggnad och underhåll av kroppens celler. Proteiner behövs också för bildandet av bland annat antikroppar, enzymer och hormoner. Protein består av 20 olika aminosyror. Du behöver tillgodose dig 8 [[w:Essentiell|essentiell aminosyror]] genom kosten. Alla livsmedel som innehåller protein innehåller också alla aminosyror, men en del livsmedel innehåller en mindre mängd av vissa aminosyror. Om det är en essentiella aminosyra betyder det att proteinet inte är fullvärdigt. Äter man en ensidig kost med livsmedel innehållande ofullvärdigt protein kommer man till slut att ta skada. Det slitna uttrycket ''allsidig kost'' beskriver alltså fortfarande något som alla behöver. För att få i dig fullvärdigt protein så är det bra att kombinera mat som ''ris, pasta, majs, couscous eller potatis'' med baljväxter. Hur mycket protein du får i dig, får du helt enkelt räkna ut. På olika förpackningar står det hur mycket protein produkten innehåller. Tofu innehåller ca 8-15 gram protein per 100 gram och är en bra och säker proteinkälla. Andra bra proteinkällor är kikärtor (8gram/100gram kokta), alla typer av nötter, groddar, bönor, linser och andra baljväxter. Kolla dig fram på förpackningarna. Ät gärna bönor eller linser varje dag och kombinera baljväxterna med bröd för att få rätt proteinsammansättning. ===Kolhydrater=== [[Image:Starchy-foods..jpg|thumb|left|Bröd, ris och pasta innehåller mycket kolhydrater]] Kolhydrater är en viktig del av kosten eftersom det är en billig energikälla och i form av kostfibrer håller tarmen i form. Man brukar dela in kolhydraterna i snabba och långsamma beroende på hur snabbt blodsockerhalten ökar när man ätit. Snabba kolhydrater, till exempel från socker och vete, ger en snabb blodsockerstegring vilket resulterar i att stora mängder insulin frigörs snabbt, medan långsamma kolhydrater, till exempel från fullkorn, ger mindre insulinsvar men håller dig igång längre. ===Fett=== Kroppen behöver en viss mängd fett, men fettkonsumtionen är i allmänhet för hög. Vissa fetter är skadligare än andra. Omättade fetter (enkelomättat) och fleromättat är bättre än mättat fett. Enligt rekommendationer bör en normalt aktiv människa äta så att ungefär 30% av kostens energinnehåll kommer från fett. Av detta bör maximalt en tredjedel vara mättat fett. Många mindre molekyler som är nödvändiga för oss är fettlösliga, och kan inte tas upp i kroppen om man inte samtidigt äter fett. Till denna grupp hör de flesta antioxidanter och vissa vitaminer. Särskilt viktigt är det för vissa medeciner och A vitamin. Vegetabiliska livsmedel innehåller i regel lite mättade fetter, med undantag för kokosfett. Något man bör tänka på om man äter veganskt är att få i sig fettsyran omega-3, som annars finns i t.ex. fisk. Bra vegetabiliska källor är t.ex. krossade linfrön, linfröolja, avokado, vissa nötter och även i mindre mängd i andra oljor. ===Vitaminer=== Vitaminer är ett antal livsnödvändiga organiska ämnen, som kroppen inte kan bilda själv utan måste få i sig med födan. Brist på något vitamin ger upphov till specifika bristsjukdomar. ====Rekomenderat dagligt intag av vitaminer för kvinnor==== {| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse;" !STYLE="background:#ffdead;"|'''Ålder''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#A-vitamin|Vit A]] RE¹''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#D-vitamin|Vit D]] µg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#E-vitamin|Vit E]] a-TE²''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Tiamin|Tiamin]] mg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Riboflavin|Riboflavin]] mg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Niacin|Niacin]] NE ³''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Vitamin B|Vit B₆]] mg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Folsyra]] µg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#B12|Vit B12]] µg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''Vit C mg''' |---- |11-14||800||5||8||1,0||1,2||13||1,1||240||2,0||50 |---- |15-18||800||5||8||1,1||1,3||14||1,2||300||2,0||60 |---- |19-30||800||5||8||1,1||1,3||15||1,2||300⁸||2,0||60 |---- |31-60||800||5||8||1,1||1,3||15||1,2||300⁸||2,0||60 |---- |61-75||800||10||8||1,0||1,2||13||1,1||300||2,0||60 |---- |>75||800||10||8||1,0||1,2||13||1,1||300||2,0||60 |} <small> # Retinolekvivalenter; 1 retinolekvivalent (RE) = 1 µg retinol = 6 µg beta-karoten. # Alfatokoferol ekvivalenter; 1 alfa-tokoferolekvivalent (a-TE) = 1 mg d-a-tokoferol. # Niacinekvivalenter; 1 niacinekvivalent (NE) = 1 mg niacin = 60 mg tryptofan. </small> ====Rekomenderat dagligt intag av vitaminer för män==== {| border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaaaaa solid; border-collapse: collapse;" !STYLE="background:#ffdead;"|'''Ålder''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#A-vitamin|Vit A]] RE¹''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#D-vitamin|Vit D]] µg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#E-vitamin|Vit E]] a-TE²''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Tiamin|Tiamin]] mg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Riboflavin|Riboflavin]] mg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Niacin|Niacin]] NE ³''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Vitamin B|Vit B₆]] mg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#Folsyra]] µg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''[[#B12|Vit B12]] µg''' !STYLE="background:#ffdead;"|'''Vit C mg''' |---- |11-14||900||5||8||1,2||1,4||16||1,3||240||2,0||50 |---- |15-18||900||5||10||1,4||1,6||18||1,5||300||2,0||60 |---- |19-30||900||5||10||1,4||1,6||19||1,5||300||2,0||60 |---- |31-60||900||5||10||1,4||1,6||18||1,5||300||2,0||60 |---- |61-75||900||10||10||1,2||1,4||16||1,4||300||2,0||60 |---- |>75||900||10||10||1,1||1,3||15||1,2||300||2,0||60 |} <small> # Retinolekvivalenter; 1 retinolekvivalent (RE) = 1 µg retinol = 6 µg beta-karoten. # alfatokoferol ekvivalenter; 1 alfa-tokoferolekvivalent (a-TE) = 1 mg d-a-tokoferol. # Niacinekvivalenter; 1 niacinekvivalent (NE) = 1 mg niacin = 60 mg tryptofan. </small> ====B12==== Kobalamin, eller vitamin B12, är ett ämne som behövs i vår kropp och används framför allt till produktionen av röda blodkroppar samt i nervsystemets funktion. Det här är den enda vitaminen som '''INTE''' finns i vegetabilier. Det enda sättet att få i sig B12 om du bor i västvärlden är genom berikning. Vissa sorters växtmjölk och Apotekets MittVal Vegetarian är bra källor. MittVal Vegetarian är dessutom helt vegetabiliskt. B12 finns i mikroorganismer som lever lite var stans, tex. i jorden. Det är från dessa organismer som vitaminet i berikade produkter och tillskott kommer Bristsymptom är trötthet, svaghet, retlighet, depression och andnöd, rödglänsande tunga och tungsveda. Som vegan får man dock inte alltid dessa första bristsymptom, utan kan få svåra nervskador direkt. Det tar dock 3-5 år innan B12 som finns lagrat tar slut. Rekommenderat dagligt intag: Barn 0,3-1,4 μg, män och kvinnor 2 μg (ammande 2,6 μg). Källor: Kosttillskott och berikade produkter Se [[w:Kobalamin|B12]] ====D-vitamin==== Produceras av kroppen i huden och finns i vissa vegetabilier eller i tillskott. Var ute i solen 20 minuter varje dag under sommaren så lagras det tillräckligt med vitamin D i kroppen för att räcka ända fram till senvintern. mellan ca januari-mars kan det vara bra med ett tillskott. Något att ha i åtanke när D-vitamin är tillsatt till en produkt är att vitamin D2, ergokalciferol, är syntetiskt framställt, medan Vitamin D3, kolekalciferol, oftast är animalisk. Källor: Solljus på huden (i Sverige endast under sommarhalvåret) och berikade produkter ===Mineraler=== Tack vare vissa upptagningsmekanismer kan kroppen själv reglera upptaget av mineraler i rätt mängd och samtidigt skydda mot överskott. De mineraler som du kan behöva tänka lite extra på som vegan är kalcium, järn, jod, zink och selen. ====Järn==== Järnbrist är en av de vanligase bristerna i världen. Vi behöver järn för bilda hemoglobin, det ämne som bär syret med sig i blodet. Särskilt tjejer är utsatta för järnbrist. Även många tonårspojkar drabbas av järnbrist. Normalt finns det gott om järn i maten i form av fullkorn, baljväxter och mörkgröna blad. Koka tomatsåsen i en järnkastrull så fäller järnet så du kan tillgodse till dagsbehov. Bristsymptomen är en diffus trötthet och håglöshet. Upptäcks lätt genom ett hb-test, som tar några minuter att analysera. ====Kalcium==== Den största delen av organismens kalklager finns upplagrat i benvävnaden och tänderna, en mindre del finns upplöst i kroppsvätskorna eller är bundet till proteiner. Kalcium medverkar till att leda impulser i nervsystemet, reglerar musklernas och därigenom också hjärtats kontraktion och medverkar vid blodkoaguleringen. För att kalcium skall upptas normalt, förutsätter det att det finns magsyra, D- och C-vitamin i tillräckliga mängder. Upptagandet av kalcium hämmas av livsmedel som innehåller fytin, exempelvis vetekli och spannmål och av . Upptaget hämmas även av livsmedel som innehåller oxalsyra, exempelvis spenat, rabarber och tomat. Fytin kan elimineras genom att man långtidsbakar brödet och genom att man lägger kli och spannmålsprodukter i blöt 8 -10 timmar innan det skall användas. För att stärka skelettet är det alltid viktigt att du tränar, löpning, aerobics och promenader är extra bra för skelettet. Källor:Potatis, rotfrukter, fullkornsprodukter, färsk och torkad frukt, (främst gröna) grönsaker, fruktjuicer. Sesamfrö och solrosfrö är speciellt bra källor. ====Zink==== Fram till nu har man funnit mer än 70 enzymer som är beroende av zink, och nästan alla ämnesomsättningsprocesser är också det. Det samma gäller hormonproduktion, könsceller, sårläkning, hud, hår, naglar och slemhinnor. Bra zink-källor är bland annat kli, vetegroddar, nötter, frön, baljväxter, pumpafrön och grovt bröd. Bristsymtom är försämrad tillväxt, svagare immunförsvar, eksem, ömtålig hud, dålig sårläkning. ====Selen==== Selen finns i alla celler, men med en högre koncentration i könskörtlar och sädesceller. Selen är liksom E-vitamin en antioxidant, men är cirka tusen gånger mer aktivt än E-vitamin. Det förhindrar effektivt oönskade jäsningsprocesser och är därför viktigt för cellernas syreförsörjning. Det katalyserar cellernas andningsprocesser, stimulerar immunförsvaret, levern och de avgiftande processerna. Det skyddar cellerna mot giftiga substanser som kvicksilver och kadmium. Källor: Nötter, pasta, hirs, råris, sesamfrön, linser, baljväxter, bovete, alger, cashewnötter, säd, svamp, aubergine, vitlök, dadlar, mandlar, solrosfrön. ====Jod==== Jod är viktig för ämnesomsättningen. Källor: Berikat salt, havsalger, selleri, de flesta födoämnen innehåller små mängder jod. {{wikipedia}} [[Kategori:SAB: Qc]] 2470 12804 2006-11-09T18:02:47Z 130.241.17.25 /* Grammatik */ Den här boken handlar om att lära sig Engelska. = Kapitel = == Kapitel 1: Introduktion == *[[Engelska: Introduktion|Introduktion]] == Grammatik == *[[Engelska:Substantiv|Substantiv]] *[[Engelska:Adjektiv|Adjektiv]] *[[Engelska:Räkneord|Räkneord]] - Grundtal - Ordningstal *[[Engelska:Pronomen|Pronomen]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen *[[Engelska:Prepositioner|Prepositioner]] *[[Engelska:Verb|Verb]] - Regelbundna verb - Oregelbundna verb = Appendix = *[[Engelska: Ordlista|Ordlista]] =Se även= *Engelska [[:en:Wikibooks:Main Page|Wikibooks]] har en svenskakurs: [[:en:Swedish]]. = Källor = *[[:en:English|English (Wikibooks på engelska)]] {{Språk}} [[Kategori:Språk]] [[Kategori:Engelska]] [[en:English]] 2471 9331 2006-04-05T18:11:42Z NERIUM 225 '''Engelska''' är ett västgermanskt språk. Det är världens kanske mest spridda språk och fungerar i många delar av världen som lingua franca. Engelskan har ett mycket omfångsrikt ordförråd med bortåt 250 000 ord. Se vidare [[w:Engelska|Wikipedias artikel]]. ==Vanliga Fraser== * How's everything? -- Hur är det? * How are you (feeling)? -- Hur mår du? * Where do you live? -- Var bor du? * I live in ___ -- Jag bor i ___ * What's your name? -- Vad heter du? * My name is ___ -- Jag heter ___ * Where are you from? -- Var kommer du ifrån? * I come from ___ -- Jag kommer från ___ * Have a nice day! -- Ha det bra! * See you (later)! -- Vi ses! * I'll call you! -- Vi hörs! * Thanks! -- Tack! '''Tillbaka till [[Engelska]]''' [[Kategori:Engelska]] 2472 10374 2006-06-30T10:49:06Z 194.237.142.24 /* A */ '''Tillbaka till [[Engelska]]''' {{Alfabetisk}} = Engelska - Svenska = == A == ''ape'' apa (en) == B == == C == == D == == E == == F == == G == == H == == I == == J == == K == == L == == M == == N == == O == == P == == Q == == R == == S == == T == == U == == V == == W == == X == == Y == == Z == = Svenska - Engelska = == A == == B == == C == == D == == E == == F == == G == == H == == I == == J == == K == == L == == M == == N == == O == == P == == Q == == R == == S == * Säljare == T == == U == == V == == W == == X == == Y == == Z == == Å == == Ä == == Ö == '''Tillbaka till [[Engelska]]''' [[Kategori:Engelska]] 2473 7480 2005-12-17T15:40:39Z Marsve 26 flyttade Schack till Lärobok i schack [[Image:Staunton chess set.jpg|thumb|Ett schackbräde]] '''Lärobok i schack''' Schack är ett brädspel och strategispel för två deltagare. Det spelas på en spelplan bestående av 8x8 rutor. Det går egentligen inte att enbart lära från en bok. ==Innehåll== #[[Schack: Regler|Regler]] #[[Schack: Notation|Notation]] #[[Schack: Taktik|Taktik]] #[[Schack: Öppningen|Öppningen]] #[[Schack: Mittspel|Mittspel]] #[[Schack: Slutspel|Slutspel]] [[Category: Sällskapsspel]] 2474 13020 2006-12-20T12:41:54Z 130.235.43.216 : '''[[Lärobok i schack]]: Kapitel 1 - Regler ''' '''Schack''' spelas på ett kvadratiskt bräde med 8x8 rutor, omväxlande vita och svarta. Det spelas mellan två deltagare, den ena spelar med vita pjäser, den andra med svarta. Det är alltid vit som börjar. Sedan drar spelarna vartannat drag. <div style="float: left; margin-left: 1em;"> {{Schack-pos|=|||= 8 |rd|nd|bd|qd|kd|bd|nd|rd|= 7 |pd|pd|pd|pd|pd|pd|pd|pd|= 6 | | | | | | | | |= 5 | | | | | | | | |= 4 | | | | | | | | |= 3 | | | | | | | | |= 2 |pl|pl|pl|pl|pl|pl|pl|pl|= 1 |rl|nl|bl|ql|kl|bl|nl|rl|= a b c d e f g h | '''Schack'''. Utgångsställning i schack, }} </div> Båda spelarna har från början en uppsättning pjäser bestående av:<br> 1 '''Kung'''<br> 1 '''Dam'''<br> 2 '''Torn'''<br> 2 '''Löpare'''<br> 2 '''Springare'''<br> 8 '''Bönder''' Spelet går ut på att ställa den andra spelarens kung ''schackmatt'' (eller bara ''matt''). Det innebär att man hotar kungen samt att den schackade spelaren inte kan undkomma hotet på något sätt, och man har då vunnit partiet. <br clear=all> == Pjäsernas rörelse == === Springare === <div style="float: left; margin-left: 1em; margin-right: 1em"> {{Schackposition|= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | |xx| |xx| | |= | | |xx| | | |xx| |= | | | | |nd| | | |= | | |xx| | | |xx| |= | | | |xx| |xx| | |= | | | | | | | | |= |32}}</div> Springaren flyttas två steg fram och ett steg åt sidan. Springaren är den enda pjäsen som får hoppa över andra pjäser, både de på det egna och de på det andra laget, i sitt drag. Därför kan motståndaren inte ställa någon pjäs emellan springaren och sin egen kung, ifall springaren schackar kungen. Springarens rörelsemönster ändras inte då den ska ta en pjäs, såsom |böndernas gör. Vidare är springaren, tack vare sitt unika rörelsemönster, den enda pjäsen som kan hota motståndarens dam utan att kunna bli tagen av damen i motståndarens nästa drag. Detta gör att springaren är den pjäs som kan lyckas med det bästa gaffeldraget, om den både hotar motståndarens dam och kung. I det fallet måste motståndaren fly med sin kung och lämna damen till att bli tagen av springaren. <br clear=all> === Löpare === <div style="float: left; margin-left: 1em; margin-right: 1em"> {{Schackposition|= | | | | | | | |xx|= |xx| | | | | |xx| |= | |xx| | | |xx| | |= | | |xx| |xx| | | |= | | | |bd| | | | |= | | |xx| |xx| | | |= | |xx| | | |xx| | |= |xx| | | | | |xx| |= |32}}</div> Löparen går diagonalt. <br clear=all> === Bonde === <div style="float: left; margin-left: 1em; margin-right: 1em"> {{Schackposition|= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | |xx|pd| |= | |xx| |xx| |pl| | |= | |pl| |xx| | | | |= | | | |pl| | | | |= | | | | | | | | |= |32}} Bonden b3 kan flyttas till b4 <br> Bonden d2 kan flyttas till d3 eller d4. <br> Bonden f4 kan flyttas till f5, eller slå bonde g5.</div> En bonde kan förflytta sig ett steg framåt, utom i första draget då den kan flyttas två steg framåt. Bonden kan även flytta diagonalt fram, men endast om den därmed slår en av motståndarnas pjäser. När en bonde har nått sista raden förvandlas (promoveras) den till vilken annan pjäs som helst. Eftersom damen är starkast, brukar man välja den. <br clear=all> === Dam === === Torn === === Kung === Kungen kan flytta åt alla håll, men bara ett steg. Om kungen blir slagen, är spelet slut. Vanligtvis säger man att det är förbjudet att ställa sin kung i slag. Gör man det, får man ta tillbaka draget och göra ett annat drag. Om man hotar att ta kungen i nästa drag, säger man "schack". Men det behöver man inte göra i tävlingspartier. Om kungen står i schack, måste man göra ett drag som hindrar schacken. Alla andra drag är inte tillåtna. Har man inget drag alls som hindrar schack, är kungen schackmatt, och spelet är slut. == Schackmatt == == Remi == Remi kallas det, när ett parti slutar oavgjort. Det finns olika sätt ett parti kan sluta remi: === Inget mattsättande material === För att sätta schackmatt krävs att den ene spelaren har antingen * En dam * Ett torn * Två löpare * En löpare och en springare * En bonde (en bonde kan ju förvandlas till en dam) Om den ene spelaren till exempel har två springare, och den andre en löpare, blir partiet remi enligt denna regel. === Patt === Om den ene spelaren är i ett läge att han inte kan göra ett tillåtet drag men ändå inte står i schack, säger man att han är ''patt'', vilket innebär remi. === Överenskommelse === Den ena spelaren frågar den andra om han går med på remi. Accepteras anbudet, blir partiet remi. Detta kan göras när som helst, och är vanligt när en ställning är såpass jämn att det är osannolikt att någon kommer vinna. === Ställningsupprepning === <div style="float: left; margin-right: 1em;"> {{Schackposition|= | | | | | | | | |= |pl| | | | |pd|kd|pd|= | | | | | |pd| | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= |ql| | | | |pl| |pl|= | | | |qd| | |kl| |= |32}} </div> <div style="float: right; margin-left: 1em;"> {{Schackposition|= | | | | | | | | |= |pl| | | | |pd|kd|pd|= | | | | | |pd| | |= | | | | | | | | |= | | | | | | |qd| |= | | | | | | | | |= |ql| | | | |pl|kl|pl|= | | | | | | | | |= |32}} </div> Om ''exakt samma'' ställning har upprepats tre gånger, kan endera spelaren kräva remi. Vanligtvis sker detta när den ene spelaren kan göra evig schack. Svart vid draget är i problem, men tvingar fram dragupprepning genom att han med schack kan tvinga vits kung att konstant flytta fram och tillbaka, och inte undslippa att bli schack. Prova själv! Ett annat lustigt exempel är från partiet Gyula Sax vs Yasser Seirawan, 1988, där svart offrar damen redan i elfte draget, men sedan tvingar fram dragupprepning genom evig schack. [http://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1270330] <br clear=all> === 50-drags-regeln === Inte helt intuitiv att förså. 50-dragsregeln innebär att man kan kräva remi om det går 50 drag ''utan att en bonde flyttats eller pjäs slagits''. Anledningen till denna regel är att det anses att om detta inte skett under 50 drag, är det inte möjligt att göra framsteg i partiet. <div style="float: right; margin-left: 1em;"> {{Schackposition|= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | |rd| | | | |= | | |kd| | |nl| | |= | | | | | | | | |= | | | | |kl| | | |= | | | | |rl| | | |= | | | | | | | | |= |32}} </div> Regeln tillämpas vanligast sent i slutspelet. Följande ställning är ganska vanligt. Vit har en springare mer, men har svårt att tvinga svart till schack-matt. I partiet Leko - Christiansen (1996), spelade man på i 50 drag, varefter partiet förklarades remi [http://www.chessgames.com/perl/chessgame?gid=1089570]. 2479 9372 2006-04-06T20:34:10Z NERIUM 225 <!-- Denna rad behövs för att denna tabell ska visas rätt i andra tabeller --> {| align="center" style="background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:0px; border:1px solid #8888aa;" |- |[[Image:Exclamation mark.png|12px]] |align=center|<small>'''Källor:'''{{{1}}}</small> |} <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> 2480 9907 2006-05-08T15:13:37Z NERIUM 225 #REDIRECT [[Mall:Källor]] <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> 2481 6894 2005-12-06T19:02:02Z Grön 127 #REDIRECT = [[Hummus]] 2482 6895 2005-12-06T19:02:23Z Grön 127 #REDIRECT = [[Hummus]] 2483 6896 2005-12-06T19:02:39Z Grön 127 #REDIRECT = [[Hummus]] 2484 6916 2005-12-07T09:16:11Z Grön 127 flyttade Veganens första dagar till Veganism: Bättre namn #REDIRECT [[Veganism]] 2487 6922 2005-12-07T09:20:41Z Grön 127 {{GFDL}} http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Wikitack.png {{GFDL}} http://sv.wikipedia.org/wiki/Bild:Wikitack.png 2489 9030 2006-03-28T06:56:43Z NERIUM 225 #REDIRECT[[:Kategori:SAB: Q]] 2491 12160 2006-08-26T16:27:27Z NERIUM 225 Wikibooks drivs av den amerikanska stiftelsen [[w:Wikimedia Foundation|Wikimedia Foundation]], som också driver flera andra flerspråkiga [[w:wiki|wikiprojekt]] med [[w:öppet innehåll|öppet innehåll]]. {| align="center" cellpadding="2" |- valign="top" | colspan="3" | |- | [[Image:Wikimedia-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[m:Huvudsida|'''Meta-Wiki''']]<br />''Internationell''<br />''koordination'' | [[Image:Wikipedia-logo.png|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[w:Huvudsida|'''Wikipedia''']]<br />''Den fria encyklopedin'' | [[Image:Commons-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[commons:Huvudsida|'''Wikimedia Commons''']]<br />''Gemensam multimedia'' | [[Image:Wiktionary-logo-sv.png|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[wikt:Huvudsida|'''Wiktionary''']]<br />''Fri ordbok'' |- | [[Image:Wikisource-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[s:Huvudsida|'''Wikisource''']]<br />''Fria källdokument'' | [[Image:Wikiquote-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[q:Huvudsida|'''Wikiquote''']]<br />''Citatsamling'' | [[Image:Wikinews-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[n:Huvudsida|'''Wikinews''']]<br />''Nyheter'' | [[Image:Wikispecies-logo.svg|center|35px|<nowiki></nowiki>]] | [[wikispecies:Huvudsida|'''Wikispecies''']]<br />''Artkatalog'' |} 2492 6939 2005-12-07T17:45:15Z Grön 127 <!-- Lägg inte in någon artikelsammanfattning här. Se: [[Wikibooks:Utvald bok]] --> <div> {{Wikibooks:Utvald bok}} </div> <div align="right"> <small>[[Wikibooks:Utvald bok|Redigera]] | [[Wikibooks:Tidigare utvalda böcker|Arkiv]] </small> </div> 2493 11513 2006-07-26T15:04:51Z NERIUM 225 <!-- *Lägg om möjligt in en bild *Vid ny artikel arkiveras texten på Mall:Samarbetet i Wikibooks:Tidigare samarbeten --> {{samarbetet}} <!-- ovan ligger texten --> <p style="line-height: 1.4"> <small>'''[[Wikibooks:Samarbetet|Samarbetet]]''' är utvalda artiklar som får stå i rampljuset, med förhoppningen att så många som möjligt (även du) ska hjälpa till att förbättra den.</small></p> <div align="right"> <small>[[Mall:samarbetet|Redigera]] | [[Wikibooks:Tidigare samarbeten|Arkiv]] | [[Wikibooks:Samarbetet/Omröstning|Utse...]]</small> </div> <noinclude> [[Kategori:Wikibooks:Samarbetet]] </noinclude> 2494 7091 2005-12-08T14:10:13Z Grön 127 <!-- Lägg inte in någon artikelsammanfattning här. Se: [[Wikibooks:Nya Böcker]] --> <div> {{Wikibooks:Nya Böcker}} </div> <div align="right"> <small>[[Wikibooks:Nya Böcker|Lägg till ny]] | [[Wikibooks:Att starta en ny bok|Starta en ny bok]]</small> </div> 2495 13019 2006-12-20T11:34:14Z Bjorne 411 <!-- Lägg böcker nya böcker enligt detta format. Nyaste överst --> [[Image:ChessSet.jpg|right|130px]] * [[Fysikaliska fenomen]] {{kort status|00%|20 december 2006}} * [[Folkteknik]]{{kort status|25%|16 sep 2006}} * [[Afrikaans]]{{kort status|100%|4 oktober 2006}} * [[Zulu-språket]]{{kort status|75%|2 september 2006}} * [[Överslagsräkning]]{{kort status|100%|17 augusti 2006}} * [[Användarmanual för Rapportsystemet för fåglar]] {{kort status|25%|7 augusti 2006}} * [[Materialanalys]] {{kort status|25%|15 juli 2006}} * [[Kompostering]] {{kort status|00%|6 juli 2006}} * [[Trädbeskärning och trädvård]] {{kort status|00%|5 juli 2006}} * [[Rundtur genom Vellinge kommun]] {{kort status|00%|2 juli 2006}} * [[Webbutveckling]] {{kort status|00%|23 juni 2006}} * [[Växtnyckeln]] {{kort status|00%|23 juni 2006}} * [[Grekisk Mytologi]]{{kort status|00%|24 maj 2006}} * [[Instruktionsböcker/verkstadshandböcker till traktorer och entrepenadmaskiner]] {{kort status|25%|30 april 2006}} * [[Lärobok i bridge]]{{kort status|50%|27 mars 2006}} * [[Wikibil]]{{kort status|25%|22 feb 2006}} * [[Läkarspråk]] {{kort status|25%|18 jan 2006}} * [[Vad Jehovas Vittnen tror på]] {{kort status|50%|18 jan 2006}} * [[Historiska berättelser från Baskemölla]]{{kort status|75%|11 dec 2005}} * [[Veganism]]{{kort status|50%|11 dec 2005}} * [[Engelsk-svensk biomedicinsk ordbok]] {{kort status|25%|26 dec 2005}} * [[Lärobok i schack]]{{kort status|50%|5 dec 2005}} * [[Uppsatsskrivning]]{{kort status|00%|8 dec 2005}} * [[World of Warcraft|World of Warcraft-encyklopedi]]{{kort status|00%|12 dec 2005}} * [[Om Plikterna, Cicero]]. Översättning och kommentarer {{kort status|00%|17 dec 2005}} * [[Insändarskola]] {{kort status|75%|13 dec 2005}} 2496 12715 2006-10-26T07:44:44Z Opptic 62 Alla böcker har fått status. Om någon har en annan uppfattning så motivera och ändra! ''Manualer:'' [[Bild:Wiki-meta.png|right]] *[[Användarguide för MediaWiki 1.3]] (Wikipedias mjukvara) *[[Objektorientering]] {{kort status|00%|29 okt 2006}} *[[Outlooktips]] {{kort status|75%|29 okt 2006}} *[[Programmering i ANSI-C]] {{kort status|75%|29 okt 2006}} *[[Programmera i Pascal]] {{kort status|25%|29 okt 2006}} *[[Rita med Gimp]] {{kort status|50%|29 okt 2006}} ''Läroböcker för gymnasiet.'' *[[Matematik A]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Matematik B|B]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Matematik C|C]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Matematik D|D]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Matematik E|E]] {{kort status|00%|29 okt 2006}} *[[Matematik Diskret]] {{kort status|00%|29 okt 2006}} *[[Kemi A]] {{kort status|75%|29 okt 2006}}, [[Kemi B|B]] {{kort status|00%|29 okt 2006}} *[[Fysik A]] {{kort status|25%|29 okt 2006}}, [[Fysik B|B]] {{kort status|00%|29 okt 2006}} ''Lär dig olika språk!'' [[Bild:Flag of France.svg|right|100px]] *[[Afrikaans]] {{kort status|100%|29 okt 2006}} *[[Engelska]] {{kort status|00%|29 okt 2006}} *[[Esperanto]] {{kort status|25%|29 okt 2006}} *[[Franska]] {{kort status|25%|29 okt 2006}} *[[Iriska]] {{kort status|25%|29 okt 2006}} *[[Italienska]] {{kort status|00%|29 okt 2006}} *[[Latin]] {{kort status|50%|29 okt 2006}} *[[Nederländska]] {{kort status|25%|29 okt 2006}} *[[Spanska: (Omslag)|Spanska]] {{kort status|25%|29 okt 2006}} *[[Tjeckiska]] {{kort status|25%|29 okt 2006}} *[[Tyska]] {{kort status|25%|29 okt 2006}} *[[Ukrainska]] {{kort status|00%|29 okt 2006}} *[[Zulu-språket]] {{kort status|75%|29 okt 2006}} ''Läroböcker i juridik'' * [[Lagen om arbetslöshetsförsäkring - en praktisk handbok]] {{kort status|100%|29 okt 2006}} <div align="right"> <small>[[Mall:Tips|Redigera]]</small> </div> 2497 12776 2006-11-05T17:53:29Z John.martins 374 [[Image:Poker-sm-242-Kc.png|right|100px]] '''''Var med och utveckla:''''' * [[Formelsamling]]en * [[Kokboken]] * [[Drinkboken]] '''''Kan du reglerna till något sällskaps- eller kortspel?''''' *[[Sällskapsspel]] *[[Kortspel]] '''''Bra på fysik?''''' *[[Fysik A]] *[[Fysik B]] '''''Nytt projekt!''''' *[[Wikibooks:Projekt]] <div align="right"> <small>[[Mall:Projekt|Redigera]]</small></div> 2498 9169 2006-03-30T14:54:38Z NERIUM 225 *30 mars 2006 - Wikibooks har nu '''500 artiklar'''. *8 december 2005 - Wikibooks har nu '''30 påbörjade böcker''' *7 december 2005 - Förslag till ny '''Huvudsida''' ([[Diskussion:Huvudsida|diskutera]]) <div align="right"><small>[[Mall:Wikibooks-nyheter|Lägg till meddelande]]</small></div> 2499 6952 2005-12-07T18:15:56Z Grön 127 ka vara blank 2500 6987 2005-12-07T20:29:37Z Grön 127 #REDIRECT = [[:Kategori:Jul]] 2501 11527 2006-07-26T16:46:59Z NERIUM 225 [[Image:Bloodymarry edited.jpg|right|60px]] #Fylla '''[[kokboken]]''' med många nya recept. #Fylla '''[[drinkboken]]''' med många nya recept. 2502 7355 2005-12-13T10:34:25Z Chrizz 50 typo [[Bild:Gimp-Splash.PNG|right|150px]] '''[[Rita med Gimp]]''' är en användarmanual och en form av skola i bildbearbetning av digitala bilder med programmet [[w:Gimp|Gimp]]. Boken är under utveckling, men redan nu kan du lära dig hur du kommer igång med programmet och genomför några enkla övningar. Boken har många bilder som gör det lätt att förstå vad som försigår. 2503 7028 2005-12-07T21:06:20Z Grön 127 /* Hitta böcker */ <center> ===Hitta böcker=== [[:Kategori:SAB|Wikibooks efter SAB-kod]] &ndash; [[Wikibooks:Alla böcker|Alla böcker i wikibooks]] &ndash; [[Special:Allpages|Alla sidor i alfabetisk ordning]] &ndash; [[Special:Categories|Böcker efter ämneskategori]]<BR>[[Special:Lonelypages|Sidor som inte är länkade till]] &ndash; [[Special:Shortpages|Korta faktablad]] &ndash; [[Special:Longpages|Långa böcker]] &ndash; [[Special:Recentchanges|Senast ändrade sidor]] </center> 2504 11217 2006-07-06T14:02:11Z NERIUM 225 /* Klassifikationssystem */ '''SAB''' är ett klassifikationssystem som klassificerar framför allt böcker men även andra media. Det används på många svenska folkbibliotek, skolbibliotek och forskningsbibliotek. __NOTOC__ ==Huvudklasserna i SAB== Klicka på bokstavskoderna för att komma till underklasserna: ===[[:Kategori:SAB: A|A]] [[Bok]]- och [[bibliotek]]sväsen=== *[[:Kategori:SAB: Aa|Aa]] Bibliografi **[[:Kategori:SAB: Aah|Aah]] Bibliografi: särskilda personer *[[:Kategori:SAB: Ac|Ac]] Arkiv *[[:Kategori:SAB: Ae|Ae]] Bokväsen *[[:Kategori:SAB: Af|Af]] Skrift **[[:Kategori:SAB: Afd|Afd]] Chiffer ===[[:Kategori:SAB: B|B]] [[Allmänt och blandat]]=== ===[[:Kategori:SAB: C|C]] [[Religion]]=== ===[[:Kategori:SAB: D|D]] [[Filosofi]] och [[psykologi]]=== *[[D]] Filosofi och psykologi *[[Da]] Äldre västerländsk samt ickevästerländsk filosofisk litteratur *[[Db]] Filosofins historia *[[Dc]] Logi och språklig orienterad filosofi *[[Dd]] Kunskapsteori och vetenskapsteori *[[De]] Värdefilosofi: allmänt *[[Df]] Estetik *[[Dg]] Etik *[[Dh]] Filosofisk antropologi *[[Dj]] Verklighetsuppfattningar *[[Do]] Psykologi ===[[:Kategori:SAB: E|E]] [[Uppfostran]] och [[undervisning]]=== ===[[:Kategori:SAB: F|F]] [[Språkvetenskap]]=== ===[[:Kategori:SAB: G|G]] [[Litteraturvetenskap]]=== ===[[:Kategori:SAB: H|H]] [[Skönlitteratur]]=== ===[[:Kategori:SAB: I|I]] [[Konst]], [[musik]], [[teater]], [[film]]=== *[[:Kategori:SAB: Ia|Ia]] **[[:Kategori:SAB: Iaa|Iaa]] ***[[:Kategori:SAB: Iaaf|Iaaf]] ***[[:Kategori:SAB: Ihcf|Ihcf]] ===[[:Kategori:SAB: J|J]] [[Arkeologi]]=== ===[[:Kategori:SAB: K|K]] [[Historia]]=== ===[[:Kategori:SAB: L|L]] [[Biografi]] med [[genealogi]]=== ===[[:Kategori:SAB: M|M]] [[Etnografi]], [[socialantropologi]] och [[etnologi]]=== ===[[:Kategori:SAB: N|N]] [[Geografi]]=== ===[[:Kategori:SAB: O|O]] [[Samhällsvetenskap|Samhälls-]] och [[rättsvetenskap]]=== ===[[:Kategori:SAB: P|P]] [[Teknik]], [[industri]] och [[kommunikation]]er=== *[[:Kategori:SAB: Pu|Pu]] ===[[:Kategori:SAB: Q|Q]] [[Ekonomi]] och [[näringsväsen]]=== *[[:Kategori:SAB: Qc|Qc]] **[[:Kategori:SAB: Qca|Qca]] *[[:Kategori:SAB: Qe|Qe]] Trädgårdsskötsel, trädgårdsväxter, växtskydd **[[:Kategori:SAB: Qecc|Qecc]] Kompostering ===[[:Kategori:SAB: R|R]] [[Idrott]], [[lek (leka)|lek]] och [[spel]]=== *[[:Kategori:SAB: Rd|Rd]] **[[:Kategori:SAB: Rdb|Rdb]] ===[[:Kategori:SAB: S|S]] [[Militär]]väsen=== ===[[:Kategori:SAB: T|T]] [[Matematik]]=== *[[:Kategori:SAB: Ta|Ta]] ===[[:Kategori:SAB: U|U]] [[Naturvetenskap]]=== ===[[:Kategori:SAB: V|V]] [[Medicin]]=== ===[[:Kategori:SAB: X|X]] [[Musikalie]]r=== ===[[:Kategori:SAB: Y|Y]] [[Musikinspelning]]ar=== ===[[:Kategori:SAB: Å|Å]] [[Karta|Kartor]]=== ===[[:Kategori:SAB: Ä|Ä]] [[Tidning]]ar=== {{SAB}} ===Klassifikationssystem=== *http://websok.libris.kb.se/websearch/subject SAB:S klassifikationssystem används på svenska bibliotek [[Kategori:SAB|*]] 2505 6973 2005-12-07T19:36:24Z Grön 127 #'''Respektera upphovsrätten.''' Wikibooks böcker är fria, licensierad under [[w:sv:Wikipedia:GFDL|GNU FDL]]. Att lägga in material som bryter mot upphovsrätten kan leda till juridiska problem. Det är något som hotar vårt mål, att bygga ett bibliotek med fria läroböcker, manualer och handböcker som alla kan distribuera vidare. # '''Respektera de andra bidragsgivarna.''' De som bidrar till Wikibooks kommer från många olika länder och kulturer, och har i många fall vitt skilda synsätt. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring böckerna och projektet. [[Kategori:Wikibooks]] 2508 6989 2005-12-07T20:36:20Z Grön 127 Ikon för raderingsmeddelandet. Från franska Wikipedia. {{logo}} Ikon för raderingsmeddelandet. Från franska Wikipedia. {{logo}} 2509 6999 2005-12-07T20:51:35Z Grön 127 <br style="clear:both" /> {| align="CENTER" style="width:align; background-color:beige; border:1px solid #C51919; padding:5px;" |- | [[bild:Sidasombörraderas.png]] |'''Den här sidan har anmälts till snabbgranskning och kan komma att raderas inom kort. <br>Eventuella invändningar görs på [[{{NAMESPACE}}diskussion:{{PAGENAME}}|diskussionssidan]].''' |} <includeonly>[[Kategori:Snabba raderingar]]</includeonly> 2510 12482 2006-09-17T16:57:14Z 87.122.48.125 {| align="CENTER" class="boilerplate" id="pd" style="width:80%; background-color:#f7f8ff; border:2px solid #8888aa; padding:5px; clear: both;" | [[Image:Red copyright.svg|50px|Copyrighted]] | ''Det här är en [[w:upphovsrätt|upphovsrätts]]- och/eller [[w:varumärke|varumärkesskyddad]] [[w:|logotyp|logotyp]]. Bilden publiceras på Wikipedia i enlighet med bestämmelserna om '''[[w:fair use|fair use]]''' i den [[w:en:Fair use#Fair use under United States law|amerikanska upphovsrättslagstiftningen]]. <br> Se även [[w:Wikipedia:Upphovsrätt]].'' |} <includeonly>[[Kategori:Logotyper|{{PAGENAME}}]]</includeonly> 2511 8946 2006-03-27T14:31:38Z NERIUM 225 Denna kategori innehåller sidor som anmälts för omgående radering. Borttagna artiklar listas automatiskt i [[Special:Log/delete|borttagningsloggen]]. [http://sv.wikipedia.org/w/wiki.phtml?title=Kategori:Snabba_raderingar&action=purge Uppdatera] kategorin om den innehåller sidor som redan är fixade. Obs! '''ta ej bort följande sida''' (den listas alltid automatiskt i denna kategori): * [[Wikibooks:Lista över mallar]] <!--- de här är fixade med includeonly-märket * [[Mall:Radera]] * [[:Kategori:Överflödiga bilder|Kategori:Överflödiga bilder]] ---> [[Kategori:Wikibooks:Administration]] 2512 9060 2006-03-28T07:20:33Z NERIUM 225 {{radera}} 2513 7002 2005-12-07T20:58:05Z Grön 127 flyttade Spanska: (Omslag) till Spanska (Omslag): : skiljer på artikelrymder inte artikelserier #REDIRECT [[Spanska (Omslag)]] 2526 13015 2006-12-20T11:26:18Z Bjorne 411 /* F */ <font size="+1"> '''Innehåll:''' [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] </font> __NOTOC__ {{Mall:Statusförklaring}} ===A=== * [[Afrikaans]]{{status|75%|9 sep 2006}} * [[Användarguide för MediaWiki 1.3]]{{status|25%|11 dec 2005}} * [[Användarmanual för Rapportsystemet för fåglar]] ===B=== *[[Bridge]] ===C=== ===D=== *[[Den nionde dimensionen]] *[[Drinkboken]] ===E=== * [[Engelska]] * [[Esperanto]] ===F=== * [[Folkteknik]]{{status|25%|16 sep 2006}} *[[Formelsamling]] *[[François Villon]] *[[Franska]] *[[Fysik A]] *[[Fysikaliska fenomen]] ===G=== * [[Guild Wars]] {{status|00%|13 dec 2005}}} ===H=== * [[Historiska berättelser från Baskemölla]]{{status|75%|11 dec 2005}} ===I=== *[[Insändarskola]] {{status|75%|13 dec 2005}} ===J=== ===K=== * [[Kemi A]] * [[Kortspel]] * [[Kokboken]] * [[Kompostering]] * [[Kritiskt filosofilexikon]] * [[Kursutvärdering]] ===L=== * [[Laga mat i microvågsugn]] * [[Lagen om arbetslöshetsförsäkring - en praktisk handbok]] * [[Läkarspråk]] {{status|25%|19 jan 2006}} * [[Latin]] ===M=== * [[Matematik A]] * [[Matematik B]] * [[Matematik C]] * [[Matematik D]] * [[Matematik Diskret]] * [[Matematik E]] * [[Materialanalys]]{{status|25%|27 aug 2006}} ===N=== *[[Nederländska]] ===O=== *[[Om Plikterna, Cicero]] *[[Outlooktips]] ===P=== * [[Programmering i ANSI-C]] * [[Programmera i Pascal]] ===Q=== ===R=== * [[Rita med Gimp]] ===S=== *[[Spanska]] *[[Svenska]] *[[Sällskapsspel]] ===T=== * [[Tjeckiska]] * [[Tyska]] * [[Tärningsspel]] ===U=== * [[Uppsatsskrivning]] ===V=== * [[Veganism]]{{status|50%|11 dec 2005}} ===W=== * [[Wikibil]] * [[World of Warcraft]] ===Y=== ===Z=== * [[Zulu-språket]]{{status|75%|2 sep 2006}} ===Å=== ===Ä=== ===Ö=== * [[Överslagsräkning]]]]{{status|100%|27 aug 2006}} [[Kategori:Wikibooks]] 2527 7031 2005-12-07T21:11:57Z Grön 127 flyttade Wikibooks:Alla böcker till Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks #REDIRECT [[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks]] 2528 9272 2006-04-03T08:07:17Z NERIUM 225 Eftersom att det är få deltagare på wikibooks så kan du bara lägga till ditt förslag till samarbete i den här listan. Om det finns så många förslag att de kan behövas en omröstning får vi hantera det då. [http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Mall:Samarbetet&action=history Kontrollera hur länge senaste samarbetet har legat på huvudsidan]. Om du tycker det har legat där tillräcklig tid lägger du till ditt eget. ==Nomineringar för samarbete== Singnera din nominering med <nowiki>~~~~</nowiki> [[Kategori:Wikibooks:Samarbetet]] 2529 9271 2006-04-03T08:07:02Z NERIUM 225 '''Samarbetet''' är en wikibooks anpassning av Wikipedias Veckans samarbete. Samarbetet har än så länge på grund av wikibooks deltagarantal en annan struktur en Wikipedias Veckans samarbete. Se vidare: [[Wikiboks:Samarbetet/Omröstning]] [[Kategori:Wikibooks:Samarbetet]] 2530 7045 2005-12-08T07:06:45Z Grön 127 flyttade Mall:Spanska/grammatik till Mall:Spansk grammatik: undersidor kan innebära problem har jag för mig #REDIRECT [[Mall:Spansk grammatik]] 2531 7047 2005-12-08T07:09:09Z Grön 127 flyttade Den 9:e dimensionen till Den nionde dimensionen: : används för att skilja på namnrymder, hoppas det inte gör något #REDIRECT [[Den nionde dimensionen]] 2532 8950 2006-03-27T16:12:31Z NERIUM 225 34 2535 8971 2006-03-28T06:38:31Z NERIUM 225 #REDIRECT[[:Kategori:SAB: Qc]] 2537 9070 2006-03-28T08:12:38Z NERIUM 225 #REDIRECT[[:Kategori:SAB: Qca]] 2538 8736 2006-03-24T00:22:00Z 81.234.119.136 '''== VändTia ==''' == Förberedelser == Kortlek med 52 kort, utan jokrar. Varje spelare får utdelat fyra + fyra kort. De första ska ligga med valörsidan ner, de andra med valörsidan upp ovanpå de första fyra. Slutligen får varje spelare fyra kort att ha i handen. Spelarna får byta de öppna korten med sina kort från handen innan spelet börjar, men inte under spelets gång. De kort som inte blev utdelade ligger som plockhög (som "vanligt") == Spelet: == Den som har det lägsta kortet börjar. Lägst kort i vändtia är spader tre (därefter hjärter, ruter och sist klöver, som i poker). Spelet går sedan medsols och man måste lägga samma valör eller högre på tidigare utspelade kort. När man inte kan får man ta upp max två kort från högen, därefter får man ta upp hela utspelshögen. När man inte längre har kort på handen får man spela ut de öppna korten från de fyra högarna och slutligen sen, när alla dessa är utspelade får man spela från de upp-och-ner-vända korten, men bara när man inte har kort på handen, de ska alltid spelas först. Lägger man en tia så får man vända bort utsspelshögen, ovanpå vilken valör som helst. När man vänt bort högen får man därefter lägga först själv. Tvåan spelas som att den vore ett vanligt kort; tre är mer än två och går alltså att lägga ovanpå en tvåa, men två är samtidigt högre än ess, så den sänker spelet till grundnivå igen. Spelet är slut när en person saknar kort. Blir man fler än fyra spelare bör man använda tre kort till varje moment istället för fyra. [[Kategori:Kortspel]] 2541 9244 2006-04-03T00:31:59Z 84.217.46.168 /* Det snabba sättet */ Vem som helst får starta en ny bok på wikibooks, om man accepterar att alla kan ändra i boken och att Wikibooks böcker är fria, licensierad under '''[[w:sv:Wikipedia:GFDL|GNU FDL]]'''. Det finns två sätt att starta en bok på Wikibooks: ==Det snabba sättet== Det snabbaste sättet att skapa en bok på svenska Wikibooks är att fylla i bokens titel i rutan nedan och trycka på '''skapa bok'''. <BR>Läs gärna '''[[Wikibooks:Namngivning]]''' <inputbox> type=create editintro=Mall:Newbooktext width=20 buttonlabel=Skapa bok </inputbox> ==Det noggranna sättet== Om du använder dig av den här checklistan så kommer det att bli mycket enklare för människor att hitta din bok. *Börja med att komma på ett beskrivande '''[[Wikibooks:Namngivning|namn]]''' för din bok *Sortera in din boktitel i den [[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks|alfabetiska listan över böcker på wikibooks]]. *Leta reda på en passande katalogiseringskod för din bok i [[Wikibooks:SAB|SAB]]. Det går lätt att ändra sen. Skriv in katalogiseringskoden längst ned i din bok, enligt <code><nowiki>[[Kategori:SAB Xxx]]</nowiki></code> **Om din bok består av flera sidor katalogiserar du bara första sidan, men då binder du istället samman din bok genom att längst ned på alla sidor i boken skriva <code><nowiki>[[Kategori:Bokens namn]]</nowiki></code> *Lägg till din bok under nya böcker på startsidan [[Wikibooks:Nya Böcker|här]] [[Kategori:Wikibooks]] 2542 8600 2006-03-17T10:10:11Z 84.217.105.72 Det här är bara ett '''förslag''' till hur böckerna på Wikibooks ska namnges. Namnen kan alltid ändras i efterhand. Om du känner dig osäker fråga på '''[[Wikibooks:Bybrunnen|Bybrunnen]]'''. ==Generella regler== *En bok har ett namn som anknyter till innehållet i boken. *Namnet följer svenska stavningsregler ==Uppdelningsregler== Det finns två sätt att dela upp böcker i sidor och kapitel på wikibooks: #När boken är en sammling av många lösa blad, som en kokbok eller en liknade. #*Döpas till det sidan handlar om ([[Svampsås]]) #*När boken ligger på flera sidor binds den samman genom att ''<nowiki>[[Kategori:Bokens namn]]</nowiki>'' skrivs längst ned på varje sida. #När boken är ett genomgående text som en kurs i ett språk. #*Boken delas upp genom att snedstreck används: #**<code><nowiki>[[Bokens namn]]</nowiki></code> #***<code><nowiki>[[Bokens namn/Kapitelets namn]]</nowiki></code> #****<code><nowiki>[[Bokens namn/Kapitelets namn/Sidans namn]]</nowiki></code> #*Detta sätt har fördelen att wikibooks programvara automatiskt skapar en länk till nivån ovanför i boken. [[Kategori:Wikibooks]] [[da:Wikibooks:Navngivning]] [[en:Wikibooks:Naming policy]] [[es:Wikibooks:Política de nombrado]] [[fr:Wikilivres:Règles de nommage]] [[pt:Wikibooks:Nomenclaturas]] 2544 7107 2005-12-08T15:48:45Z Grön 127 flyttade Wikiboks:Samarbetet/Omröstning till Wikibooks:Samarbetet/Omröstning #REDIRECT [[Wikibooks:Samarbetet/Omröstning]] 2545 9243 2006-04-02T22:40:06Z 83.249.193.160 /* Noter */ '''Uppsatsskrivning''' är en bok som är tänkt att hjälpa dig med att skriva en uppsats och främst med hur du får till den så viktiga formen på din uppsats. ==Noter== En not använder man till något som man inte vill ta upp i texten. Det finns inga definitiva regler för när man ska placera ut noter. Man kan använda noter för att: *Det vanligaste är för att definera begrepp eller redogöra för källor/matrial. *Föra en diskussion eller ett resonemang som anknyter till texten man skriver men som kanske skulle splittra texten för mycket. *Göra en avstickare ifrån texten. Kanske peka på närliggande begrepp eller ämnen. [[Kategori:SAB: Ae]] 2546 8917 2006-03-27T09:10:22Z NERIUM 225 #REDIRECT[[:Kategori:SAB: Ae]] 2547 8919 2006-03-27T09:13:25Z NERIUM 225 #REDIRECT[[:Kategori:SAB: A]] 2549 8877 2006-03-26T17:09:33Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[Bild:Tofuskinka.JPG|thumb|Tofuskinka]] ==Ingredienser== *1 [[marinera]]d tofu *2 msk senap *1 msk sojagrädde *1 msk socker *2 dl ströbröd ==Tillagning== Sätt ugnen på 200 grader. Lägg tofun på en plåt. Blanda senapen, sockret, sojagrädden och 1/2 matsked av ströbrödet. Pensla tofun med senapsröran. Pudra med ströbröd. [[Griljera]] i ugnen i 200 grader 10-15 minuter. Låt svalna. ==Servering== Med senap ==Tips== Senapsröran räcker till flera tofupaket [[kategori:T kokbok]] [[Kategori:Veganskt]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Jul]] 2552 7142 2005-12-09T09:20:41Z Grön 127 - ' {{MediaWiki:Newarticletext}} <div class=usermessage>Du får gärna sortera in din bok i Wikibooks bokhylla: *Sortera in din boktitel i den [[Wikibooks:Alfabetisk lista över alla böcker på svenska wikibooks|alfabetiska listan över böcker på wikibooks]]. *Leta reda på en passande katalogiseringskod för din bok i [[Wikibooks:SAB|SAB]]. Det går lätt att ändra sen. Skriv in katalogiseringskoden längst ned i din bok, enligt ''<nowiki>[[Kategori:SAB Xxx]]</nowiki>''. **Om din bok består av flera sidor katalogiserar du bara första sidan, men då binder du istället samman din bok genom att längst ned på alla sidor i boken skriva ''<nowiki>[[Kategori:Bokens namn]]</nowiki>'' *Lägg till din bok under nya böcker på startsidan [[Wikibooks:Nya Böcker|här]]</div> 2555 edit=sysop:move=sysop 8007 2006-01-17T22:59:43Z Mats Halldin 8 Återställd till senaste redigering av Mats Halldin 2557 7166 2005-12-09T14:08:17Z Grön 127 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''30 stycken'' *250 g mjuk nougat *250 g mandelmassa *3 dl florsocker *2 msk vit sirap *200 g mörk blockchoklad ==Tillagning== Arbeta samman florsocker, mandelmassa och sirap. Kavla ut massan mellan plastfolie. Dela i 30 lika stora delar. Dela nougaten i 30 delar, och forma till kulor. Rulla in nougatkulorna i massan. Smält blockchoklad i vattenbad. Håll kulorna i en provsticka/tandpetar och doppa dem i den smälta chokladen. Låt stelna. Förvara svalt. [[kategori:M kokbok]] [[kategori:Godis]] 2560 7180 2005-12-09T21:01:57Z Grön 127 flyttade Matematik C Repetition av Matematik A och Matematik B till Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B: revert #REDIRECT [[Matematik C:Repetition av Matematik A och Matematik B]] 2561 7182 2005-12-09T21:02:35Z Grön 127 flyttade Matematik A Funktioner till Matematik A:Funktioner: revert #REDIRECT [[Matematik A:Funktioner]] 2562 7184 2005-12-09T21:02:37Z Grön 127 flyttade Tyska Nybörjare lektion 3 till Tyska: Nybörjare lektion 3: revert #REDIRECT [[Tyska: Nybörjare lektion 3]] 2563 7186 2005-12-09T21:02:39Z Grön 127 flyttade Tyska Nybörjare lektion 1 till Tyska: Nybörjare lektion 1: revert #REDIRECT [[Tyska: Nybörjare lektion 1]] 2564 7188 2005-12-09T21:02:42Z Grön 127 flyttade Tyska Nivå II till Tyska: Nivå II: revert #REDIRECT [[Tyska: Nivå II]] 2565 7190 2005-12-09T21:02:44Z Grön 127 flyttade Tyska Grundläggande lektion 1 till Tyska: Grundläggande lektion 1: revert #REDIRECT [[Tyska: Grundläggande lektion 1]] 2566 7192 2005-12-09T21:02:47Z Grön 127 flyttade Spanska Ordförråd Vädret till Spanska: Ordförråd Vädret: revert #REDIRECT [[Spanska: Ordförråd Vädret]] 2567 7194 2005-12-09T21:02:49Z Grön 127 flyttade Spanska Ordförråd Djur till Spanska: Ordförråd Djur: revert #REDIRECT [[Spanska: Ordförråd Djur]] 2568 7196 2005-12-09T21:02:51Z Grön 127 flyttade Spanska Ordförråd till Spanska: Ordförråd: revert #REDIRECT [[Spanska: Ordförråd]] 2569 7198 2005-12-09T21:02:53Z Grön 127 flyttade Spanska Nivå III till Spanska: Nivå III: revert #REDIRECT [[Spanska: Nivå III]] 2570 7200 2005-12-09T21:02:56Z Grön 127 flyttade Spanska instruktioner till Spanska: Instruktion: revert #REDIRECT [[Spanska: Instruktion]] 2571 7202 2005-12-09T21:02:58Z Grön 127 flyttade Spanska Grammatik - Personliga pronomen till Spanska: Grammatik - Personliga pronomen: revert #REDIRECT [[Spanska: Grammatik - Personliga pronomen]] 2573 7216 2005-12-10T11:45:08Z Grön 127 flyttade Kokbokens struktur till Kokboken/Kokbokens struktur #REDIRECT [[Kokboken/Kokbokens struktur]] 2574 7218 2005-12-10T11:45:27Z Grön 127 flyttade Redigera kokboken till Kokboken/Redigera kokboken: imo #REDIRECT [[Kokboken/Redigera kokboken]] 2575 7220 2005-12-10T11:45:36Z Grön 127 flyttade Kokbokens fikarum till Kokboken/Kokbokens fikarum #REDIRECT [[Kokboken/Kokbokens fikarum]] 2576 7222 2005-12-10T11:45:40Z Grön 127 flyttade Kokbokens ostrukturerade recept till Kokboken/Kokbokens ostrukturerade recept #REDIRECT [[Kokboken/Kokbokens ostrukturerade recept]] 2577 12947 2006-12-04T21:00:01Z 83.226.69.156 /* Ingredienser */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''1 portion'' * 2 stora eller 3 små ägg * 1 msk vatten eller mjölk * matfett (smör, margarin, netutral olja) till stekning ==Tillagning== Hetta upp en stekpanna på full värme. Knäck äggen i en bunke och tillsätt vätskan. Vispa i femton sekunder med en gaffel så det hela blandas till en någorlunda jämngul smet. När stekpannan är riktigt het tillsätts matfett, som raskt sprids ut i pannan innan det hinner brännas, och sedan hälls omelettsmeten i. Rör om kontinuerligt i hela stekpannan med en gaffel medan smeten börjar stelna. När smeten blivit så pass trögflytande att det inte omedelbart rinner till ny smet där man rört med gaffeln (det bör ta mellan 15 och 45 sekunder beroende på stekpannans yta och mängden smet) breds den stelnande smeten ut så den täcker hela stekpannan, och temperaturen sänks kraftigt (eller stängs av, om man har kokplattor med lång eftervärme). Efter ytterligare någon minut bör omeletten ha släppt från stekpannan så den går att hälla ur pannan, och omeletten är då klar att servera. ==Alternativa tillvägagångssätt== Omelettsmeten kan hällas över [[pytt i panna]], som skall vara färdigstekt innan smeten hälls på. Vid omrörningen bakas pytten in i omeletten. Denna anrättning blir betydligt matigare, och likartade anrättningar kallas ibland ''bondomelett''. Omeletten kan stekas enligt ordinarie recept, men med lite ost på den ogräddade sidan, och därefter vändas. Smaken av ost och ägg som stekt ihop är aningen besk, och fungerar utmärkt med saltare och rökigare fyllningar men kan skära sig med andra fyllningar. ==Fyllningar== Fyllningen läggs lämpligen på så snart som möjligt efter att man är klar med omrörningen, medan omelettens botten steks klart. Om man vändsteker omeletten läggs den på den först gräddade sigan omedelbart efter vändningen. Tänkbara fyllningar är bland annat: * Stuvningar * Bacon * Mjukost (på tub, förslagsvis med svamp) * Smaksatt [[Keso]] ==Servering== Omeletten består nästan bara av protein (och lite fett) och kan serveras med bröd och en enklare sallad. ==Tips== Om man gör omelett någorlunda ofta kan det vara läge att ha en stekpanna av gjutjärn, som man reserverar för att bara användas till omelett. En sådan panna behöver i princip aldrig diskas (då omeletter synnerligen sällan bränner fast i en väl instekt panna) utan bara gnidas ur med hushållspapper och kanske lite olja. [[kategori:Äggrätter]] [[kategori:O kokbok]] 2580 9463 2006-04-11T06:42:43Z NERIUM 225 '''Verb''' Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2581 9131 2006-03-29T15:48:59Z NERIUM 225 {{stub}} Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2582 9132 2006-03-29T15:49:28Z NERIUM 225 {{stub}} Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2583 9133 2006-03-29T15:50:00Z NERIUM 225 {{stub}} Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2584 9134 2006-03-29T15:50:26Z NERIUM 225 {{stub}} Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2585 9135 2006-03-29T15:50:51Z NERIUM 225 {{stub}} Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2586 11377 2006-07-18T06:26:28Z NERIUM 225 [[Kategori:Recept]] 2587 7246 2005-12-11T00:26:00Z 217.209.13.214 Recept på Dijonsås utbrutet ur [[Ugnsbakad laxfilé med dijonsås]] {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 2 dl créme fraiche * 2 dl vatten * 1 ört eller grönsaksbuljongtärning * 1 krm vitpeppar * 1 tsk dragon * 1,5 - 2 tsk dijonsenap ==Tillagning== Blanda créme fraiche, dijonsenap, vitpeppar och dragon i en skål. Koka upp vattnet och lös upp buljongtärningen, rör ner senapsblandningen i den kokande buljongen och låt såsen sjuda några minuter under omrörning. ==Servering== Denna sås passar utmärkt till [[Ugnsbakad laxfilé med dijonsås|ugnsbakad laxfilé]] ==Tips== Såsen kan serveras varm eller kall [[Kategori:D kokbok]] [[Kategori:Såser]] 2589 12542 2006-10-04T19:58:42Z 83.227.250.153 '''World of Warcraft''' är en guide till [[Wikipedia:Warcraft|Warcraft]]-världen. Även ett av de största [[MMORPG|MMORPGen]] för tillfället. = Innehåll = *[[World of Warcraft: Warcraftuniversumet|Warcraftuniversumet]] *[[World of Warcraft: Historia|Historia]] *[[World of Warcraft: Geografi|Geografi]] *[[World of Warcraft: Raser|Raser]] *[[World of Warcraft: Platser|Platser]] *[[World of Warcraft: Karaktärer|Karaktärer]] *[[World of Warcraft: Organisationer|Organisationer]] *[[World of Warcraft: Föremål|Föremål]] = Appendix = *[[World of Warcraft: Kartor|Kartor]] *[[World of Warcraft: Spel|Spel]] *[[World of Warcraft: Böcker|Böcker]] {{Wikipedia}} [[Kategori:SAB: Rdcb]] [[Kategori:Datorspel]] 2590 11914 2006-08-09T09:59:50Z 81.232.2.108 feltavning på universum Warcraftuniversumet är ett fiktivt universum där [[Wikipedia:Warcraft|Warcraft]]-spelen utspelar sig. Världarna den här fiktiva världen heter Azeroth (människorna hemvärld) och Draenor (orchernas hemvärld). Som namnet tyder på så är den en stor konflikt i mellan det två fraktionerna, [[World of Warcraft: Organisationer|Alliansen och Horden]]. Det mesta är inspirerat av Warhammer Fantasy-spelen och till en del även på [[Wikipedia:Dungeons & Dragons|Dungeons & Dragons]] universumet. En del av [[Wikipedia:J.R.R. Tolkien|J.R.R. Tolkiens]] arbete har också stått som grunden; många [[raser]] är också baserade på Tolkiens arbeten.<br> Platsnamnen är ofta konstruerade så att de låter som [[Wikipedia:Sindarin|Sindarin]], [[Wikipedia:alv|alv]]iskt språk i [[w:Sagan om Ringen|Sagan om Ringen-trilogin]] Tillbaka till [[World of Warcraft]] 2591 12417 2006-09-07T13:01:04Z 130.240.168.53 /* Alliansen (The Alliance) */ == Alliansen (The Alliance)== '''Alliansen''' är en av de två huvudfraktionerna. * '''Människor''' (Humans) Huvudstad: [[World of Warcraft: Stormvind|Stormvind]] (Stormwind) * '''Nattalver''' (Night Elves) Huvudstad: [[World of Warcraft: Darnassus|Darnassus]] (Darnassus) * '''Dvärgar''' (Dwarves) Huvudstad: [[World of Warcraft: Järnsmält|Järnsjässan]] (Ironforge) * '''Gnomer''' (Gnomes) Huvudstad: [[World of Warcraft: Gnomeregan|Gnomfors]] (Gnomeregan) == Horden (The Horde)== '''Horden''' är en av de två huvudfraktionerna. * '''Orcher''' (Orcs) Huvudstad: [[World of Warcraft: Oggrimmar|Oggrimmar]] * '''Tauroner''' (Taurens) Huvudstad: [[World of Warcraft: Bluffande Åskan|Bluffande Åskan]] (Thunder Bluff) * '''Odöda''' (Undead) Huvudstad: [[World of Warcraft: Understad|Understad]] (Undercity) * '''Troll''' (Trolls) Huvudstad: [[World of Warcraft: Oggrimmar|Oggrimmar]] * '''Blodalver''' (Blood Elves) Huvudstad: [[World of Warcraft: Platser|Okänd]] * Blodalverna förekommer i den kommande expansionen [[World of Warcraft: The Burning Crusade|The Burning Crusade]], till [[Wikipedia:World of Warcraft|WoW]]. Tillbaka till [[World of Warcraft]] 2595 9405 2006-04-08T22:28:03Z NERIUM 225 = Mytologi = För länge sedan var Azeroth bara en massiv kontinent omringad av en oändlig ocean. Den här landmassan kallades Kalimdor, som betyder "det eviga stjärnljusets land", av nattalverna, en nattlevande, humanoid ras som befolkar den. Hur som helst, en grupp magiska alver avfyrade Brinnande legionenss invasion från Twisting Nether (översätt). Efter ett episkt slag, sjönk marken runt portalen och havet rusade in, och en stor virvel markerar vad den sjunkna portalen finns, virveln kallas Maelström. Kartan (till höger) visar inte is-kontinenten Northrend, som ligger vid den norra kanten av kartan. Där bor nerubianerna och Lich-kungen '''Tillbaka till [[World of Warcraft]]''' 2597 12571 2006-10-11T06:34:08Z 81.236.145.73 /* Kontinenter */ = Städer = == Huvudstäder == === Stormvind (Alliansen) === Stormvind är en stad vid Elwynnskogen som är människornas stad, men där bor även dvärgar i Dvärga-distriktet. === Darnaussus (Alliansen) === Vid kusten i Teldrassil ligger nattalvernas storslagna stad, Darnassus. Där finns Måntemplet och Köpmännensterras. === Järnsmält (Alliansen) === I det stora berget i Dun Morogh finner man dvärgarnas enorma fästning, Järnsmedjan (Ironforge). === Orgrimmar (Horden) === Orchernas huvudstad. === Bluffande Åskan (Horden) === Tauronernas huvudstad. === Understad (Horden) === I norra Östra Kungarikenas skogar ligger de odödas stad. == Byar och samhällen == = Kontinenter = Eastern Kingdoms, Kalimdor och Outland == Regioner == == Kungadömen och domäner == Tillbaka till [[World of Warcraft]] 2598 9122 2006-03-29T15:31:18Z NERIUM 225 {| align=center style="background-color: white; border: 1px solid lightblue;" ! colspan=5 style="background-color: #D0E2EE;" align=center | [[Wikibooks: Böckers utvecklingstatus]] |- |style="border-right: 1px solid #CCCCCC; padding: 0px 3px;"| Planerad bok [[Image:00%.png]] |style="border-right: 1px solid #CCCCCC; padding: 0px 3px;"| Växande bok [[Image:25%.png]] |style="border-right: 1px solid #CCCCCC; padding: 0px 3px;"| Mognande bok [[Image:50%.png]] |style="border-right: 1px solid #CCCCCC; padding: 0px 3px;"| Utarbetad bok [[Image:75%.png]] |style="padding: 0px 3px;"| Uttömmande bok: [[Image:100%.png]] |} 2599 7306 2005-12-11T20:22:29Z Grön 127 [[Bild:{{{1}}}.png|Utvecklingstatus: {{{1}}} (den {{{2}}})]] [[Wikibooks:Böckers utvecklingstatus|<small>({{{2}}})</small>]]<!-- Utvecklingstatus: {{{1}}} ska vara 00%, 25%, 50%, 75%, eller 100%; {{{2}}} ska vara ett datum i kortform som 11 dec 2005 --> 2600 7297 2005-12-11T20:14:54Z Grön 127 [[Bild:{{{1}}}.png|Utvecklingstatus: {{{1}}} (den {{{2}}})]]<!-- Utvecklingstatus: {{{1}}} ska vara 00%, 25%, 50%, 75%, eller 100%; {{{2}}} ska vara ett datum i kortform som 11 dec 2005 --> 2601 7308 2005-12-11T20:30:26Z Mike 6 stavning En boks utvecklingstatus indikerar hur utvecklad en bok var vid ett givet datum. De hjälper läsare att finna läsvärda böcker, och hjälper bidragsgivare att hitta saker att arbeta med. ==Status== En '''bild''' brevid varje boks titel indikerar vilken utvecklingstatus boken har. Enligt: {{Mall:Statusförklaring}} En liten text brevid boken vissar på när boken senast inventerades av en användare. *''En boks namn'' {{status|50%|11 dec 2005}} ==Ge en bok en status== Du kan ge en bok en status för att snabbt ge besökare en uppfattning om en boks utvecklingstatus. *<code><nowiki>{{status|50%|11 dec 2005}}</nowiki></code> ger {{status|50%|11 dec 2005}} **Datumet är också en länk till den här sidan. *Du kan ge boken följande statusar **''Ingenting'' är boken är röd länk kan den inte få någon status **<code>00%</code>[[Image:00%.png]] Har en idé, även om det bara är en titel och en inledning, kanske även en dispostion finns. **<code>25%</code>[[Image:25%.png]] Är starkt påbörjad, innehåller en bra struktur och ett klart innhåll. Boken växer och några kapitel är redan klara. **<code>50%</code>[[Image:50%.png]] Har en god portion av det innehåll som boken är tänkt att innehålla. **<code>75%</code>[[Image:75%.png]] Boken har en solid struktur och innehåller nästan allt innehåll den är tänkt att innehålla. **<code>100%</code>[[Image:100%.png]] Boken är så färdig som en wikibook kan bli, den innehåller inga röda länkar, den kan i princip gå i tryck men får forfarande ha ett stort utrymme för att växa allteftersom wikibooks användare utvecklar den. *Det finns också en kort version av statusbilden **<code><nowiki>{{kort status|50%|11 dec 2005}}</nowiki></code> ger {{kort status|50%|11 dec 2005}} ***Datumet visas när man för muspekaren över bilden. [[Kategori:Wikibooks]] 2602 7310 2005-12-11T20:37:14Z Grillo 102 flyttade World of Warcraft: Warcraft Universumet till World of Warcraft: Warcraftuniversumet: -sär #REDIRECT [[World of Warcraft: Warcraftuniversumet]] 2603 7319 2005-12-12T10:18:14Z Grön 127 {{Mall:Statusförklaring}} {{Mall:Noggrann Statusförklaring}} 2604 10261 2006-06-22T13:27:15Z NERIUM 225 **<code>00%</code>[[Image:00%.png]] Har en idé, även om det bara är en titel och en inledning, kanske även en dispostion finns. **<code>25%</code>[[Image:25%.png]] Är starkt påbörjad, innehåller en bra struktur och ett klart innhåll. Boken växer och några kapitel är redan klara. **<code>50%</code>[[Image:50%.png]] Har en god portion av det innehåll som boken är tänkt att innehålla. **<code>75%</code>[[Image:75%.png]] Boken har en solid struktur och innehåller nästan allt innehåll den är tänkt att innehålla. **<code>100%</code>[[Image:100%.png]] Boken är så färdig som en wikibook kan bli, den innehåller inga röda länkar, den kan i princip gå i tryck men får forfarande ha ett stort utrymme för att växa allteftersom wikibooks användare utvecklar den. 2605 7321 2005-12-12T10:19:20Z Grön 127 {{Mall:Statusförklaring}} {{Mall:Noggrann Statusförklaring}} 2606 7322 2005-12-12T10:19:36Z Grön 127 {{Mall:Statusförklaring}} {{Mall:Noggrann Statusförklaring}} 2607 7323 2005-12-12T10:19:54Z Grön 127 {{Mall:Statusförklaring}} {{Mall:Noggrann Statusförklaring}} 2608 7324 2005-12-12T10:20:06Z Grön 127 {{Mall:Statusförklaring}} {{Mall:Noggrann Statusförklaring}} 2611 12183 2006-08-28T01:41:05Z 217.208.24.203 /* Guild Wars: Factions */ '''Guild Wars''' är ett MMORPG, ursprungligen på engelska, som kom ut sommaren 2005. ==Handling== Kungen av Ascalon, ''King Adelbern'', börjar kalla in folk till kriget. Många människor sätts på prov, för att samla nya styrkor mot monstren som invaderat i Ascalon. Du är en av dem. ==Att skapa en karaktär== Det första du får göra när du startar ditt Guild Wars är att skapa ett ''account'' (konto). Detta gör du med hjälp av en giltig emailadress, som sedan blir ditt användarnamn. När du har skapat ett konto och har loggat in finns det flera olika alternativ. *Välj en befintlig karaktär, och klicka sedan på ''Play'' för att spela. *Klicka på ''Create character'' för att skapa en ny karaktär. Du kan skapa upp till fyra karaktärer. *Klicka på ''Delete character'' för att ta bort en befintlig karaktär. Om du väljer att skapa en ny karaktär blir ditt första val om du vill ha en ''Roleplaying character'' (PvE) eller en ''PvP Only character''. (Se under rubriken ''PvE'' och ''PvP'') Om du väljer att göra en PvE-karaktär kommer du sedan att få välja din primära ''profession''. Du får också bestämma kön, hårfärg, hudfärg, utseende på ansiktet och kroppsstorlek. Sedan ska du hitta på ett namn åt din karaktär. Namnet blir specifikt för just den karaktären. Om någon vill ha tag på dig, och försöker få tag på dig genom namnet på en annan karaktär än den du för tillfället spelar på, kommer det stå att du är offline. Namnet måste bestå av minst två delar, till exempel för- och efternamn. Det går även bra med t.ex. Miss eller Mr som den första delen av namnet. Ditt namn får se ut precis som du vill, så länge det består av minst två ord och bara innehåller engelska bokstäver. När du gjort alla val kommer din karaktär att hamna i den första staden, ''Ascalon'', och du kan börja spela. Om du väljer att göra en PvP Only-karaktär {{bidrag_saknas}} ==Att komma igång== {{bidrag_saknas}} ===Skärmen=== {{bidrag_saknas}} ===Menyn=== [[Bild:Gw_menu.png|left|110px]] På menyn finns flera alternativ, där man kan göra olika inställningar och se olika värden. För att nå dessa fönster, kan du antingen klicka på "Menu" och sedan välja var du vill gå, eller trycka på tangenten som står bredvid. (T. ex. "I" för "Inventory" eller "F11" för "Options") ====''Hero''==== [[Bild:Gw_hero_window.png|right|200px]] I ''Hero''-fönstret finns all information om din karaktär. Först finns det en liten bild på din karaktärs ansikte. Bredvid står din karaktärs namn. Under namnet står vilken/vilka ''professions'' du valt till din karaktär. Under detta finns det fyra olika saker: *''Level'', visar vilken nivå du nått till (se under ''Experience points'') *''Skill points'', se under rubriken med samma namn *''Rank'' *''Fame'' Under detta finns en något mer avancerad xp-mätare än den som alltid syns på skärmen. Den visar hur mycket xp du för tillfället har, och håller du muspekaren över mätaren visas hur mycket xp du behöver för att nå nästan nivå. (se under ''Experience points'') Sedan kommer två olika saker: *''Faction'', fås genom att man spelar PvP med sin karaktär (se under ''PvE och PvP'') och används till att låsa upp runor, vapenuppgraderingar och ''skills'' till dina ''PvP Only''-karaktärer (se under ''Skills'', ''Vapen'', ''Armor'' och ''Att skapa en karaktär - PvP Only'') *''Attribute points'', se under rubriken med samma namn Sist har du alla dina ''attributes''. Dessa varierar beroende på vilken ''profession'' du valt. (Se under ''Professions'' och ''Attribute points'') ====''Inventory''==== [[Bild:Gw_inventory_window.png|left|100px]] I ''Inventory''-fönstret finns all information om vad du har med dig och på dig. Längst upp i vänstra hörnet visas hur mycket pengar du har. Det kommer stå i antal "guld" (den lilla guldgula pricken bredvid), ända tills du når upp till 1000 guld eller mer. Då visas det istället som vad man kallar "k", och ser ut som en liten papperslapp. Har du till exempel 3560 guld, visas det som 3k 560 guld. Den övre halvan visar din karaktär i helfigur. Till höger finns din ''armor'' (se under rubriken med samma namn). Längst upp kan du välja om du vill visa en eventuell hjälm eller mask. Det finns fyra alternativ: att alltid visa den, att bara visa den i städer, att bara visa den utanför städer eller att gömma den helt. Till vänster finns din eventuella ''guild cape'' (se under ''Guild och Party''). Den kan slås på och av på samma sätt som din huvudbonad. Under finns vapnen du för tillfället använder. Först själva vapnet, och sedan ett eventuellt tillbehör, till exempel en ''focus'' eller sköld (se under ''Vapen''). Den nedre halvan visar allt du bär med dig. Du kan ha upp till fyra olika väskor, mer om dem under ''Inventory Bags''. Längst till höger bredvid väskorna finns en soptunna, där du kan slänga saker som inte går att sälja. Det är till exempel saker som är specialgjorda för din karaktär. Andra saker går att slänga direkt på marken om man vill, men endast utanför städerna, och andra spelare kan då plocka upp det. En hel del spelare är ganska giriga, så var försiktig med vad du slänger på marken, så ingen tar något du egentligen ville ha. Mitt i ''Inventory''-fönstret finns knappen ''Weapon Sets'', som du kan läsa mer om under rubriken ''Vapen''. ====''Inventory Bags''==== [[Bild:Gw_inventory_bags_window.png|right|100px]] ''Inventory Bags''-fönstret påminner mycket om ''Inventory''. Här visas en översikt av alla dina väskor du har i ditt ''Inventory''. Den första, din ryggsäck, har du med dig från början, och den rymmer allra mest (20 saker). Du kan sedan köpa eller byta till dig en ''Belt pouch'' (rymmer 5 saker) och två påsar (rymmer 5 saker vardera). Det går även att köpa en ''Rune of Holding'' för att utöka storleken på påsarna, så att de istället rymmer 10 saker vardera. Din bältesväska rymmer dock alltid max 5 saker. Vissa saker går att lagra, som till exempel olika saker du plockar för att sedan göra saker av. Du kan då ha ett visst antal av samma sak på samma ruta i ditt ''Inventory'', och på så vis spara en massa plats. Andra saker, som vapen, går inte att lagra, och måste ta upp varsin ruta. ====''Skills''==== [[Bild:Gw_skills_window.png|left|150px]] I ''Skills''-fönstret hittar du alla ''skills'' som du har upptäckt och kan använda. Bland dessa kan du välja ut åtta ''skills'' att ta med dig i din ''skill bar'' (se under ''Att komma igång - Skärmen'' och ''Skills''). Du kan endast byta ''skills'' inne i en stad. Här visas också en massa information om dina ''skills''. De är oftast sorterade efter vilken ''attribute'' de tillhör, men högst upp till höger finns en meny för att ändra detta. I listan visas en bild av din ''skill'', vad den heter, och vad den kräver. En hand står för ''adrenaline'' (se under ''Skills''), en blå prick för ''energy'' och en blå prick med en pil står för ''energy degeneration'' (se under ''Health och Energy''). En gul prick står för hur lång tid det tar för din karaktär att använda en ''skill'', från det att du aktiverat den till att den verkligen börjar fungera. En pil som går runt i en cirkel står för hur lång tid det tar för en ''skill'' att ladda om, så att du kan använda den igen. ====''Quest Log''==== Se under rubriken ''Quests och Cooperative Missions''. ====''Map Travel''==== [[Bild:Gw_world_map.png|right|250px]] Detta fönster kommer att dyka upp i helskärm när du öppnar det. Den visar världskartan. Alla städer du hittat visas som små prickar på kartan. Det finns två lägen på zoomning. Om du är på närmaste inzoomningen, kan du klicka på en stad, och välja att resa dit. Du blir då direkt skickad dit, och slipper springa hela vägen. Det finns en del olika ikoner på kartan: Utzoomat: *Gula prickar är större städer *Gråa prickar är ''Cooperative Missions'' du klarat (se under ''Quests och Cooperative Missions'') *Gråa prickar som blinkar är ''Cooperative Missions'' du ännu inte klarat *Röda prickar är PvP-arenor (se under ''PvE och PvP'') Inzoomat: *Gula prickar med ett torn är större städer *Gråa prickar är små städer och samlingsplatser *Gråa sköldar är ''Cooperative Missions'' (se under ''Quests och Cooperative Missions''): **En blinkade sköld är en ''mission'' du ännu inte klarat **En sköld med bara ett svärd är en ''mission'' där du har klarat antingen bara bonusen eller bara ''mission'' **En sköld med två svärd är en helt avklarad ''mission''. *Röda prickar är PvP-arenor (se under ''PvE och PvP'') ====''Map Area''==== [[Bild:Gw_map.png|left|150px]] ''Map Area''-fönstret är ett litet fönster som visar en liten del av kartan. Den visar mer än din ''Minimap'', som alltid finns i övre högra hörnet (se mer under ''Att komma igång - Skärmen''), men inte på långa vägar lika mycket som världskartan du får upp om du väljer ''Map Travel''. En ikon som alltid finns är en cirkel med en pil. Cirkeln är du, och pilen visar vilken riktning du står i. Till skillnad från din ''Minimap'' är norr alltid uppåt på denna karta, och det är du som snurrar dig istället för kartan. Håller du på med ett uppdrag som kan lösas i närheten visas en grön stjärna. Där stjärnan är står ofta en person du ska prata med, eller så kanske det ligger något som du ska hämta där. När du springer utanför en stad kommer det att synas ett spår av små röda prickar där du har sprungit. På så sätt kan du lätt se vilken väg du tog om du blir osäker. Detta gäller dock inte inne i en stad, kartan skulle då blir översållad med röda punkter eftersom man springer väldigt mycket fram och tillbaka. Prickarna försvinner om du går in i en stad, och nästa gång du går ut är prickarna borta och det bildas nya. Så också om du går igenom en portal någonstans. ====''Friends''==== [[Bild:Gw_friends_list.png|right|150px]] I ''Friends''-fönstret visas alla spelare du har lagt upp som vänner. Denna lista är likadan för alla dina karaktärer, och du kan se om en annan spelare är inne oavsett vilken karaktär den använder. Detta är ett bra sätt att hålla kontakten utan att behöva hålla namnet på alla karaktärer i huvudet. Först visas din egen karaktärs namn. Sedan kan du välja vilken status du vill ha för tillfället. Den står alltid på ''Online'' om du inte ändrar den. Det finns fyra olika lägen: *''Online'', alla kan prata med dig obehindrat *''Away'', alla kan prata med dig, men de får ett meddelande om att du har valt statusen ''Away'' och att du kanske inte svarar *''Busy'', alla som försöker prata med dig får ett meddelande om att du är upptagen och inte vill bli störd, och meddelandet når aldrig dig *''Offline'', alla ser dig som offline, och ingen kan skriva till dig alls Sedan visas alla dina vänner i tre olika kategorier: *''Friends Online'', alla dina vänner som är online och som du kan prata med. Spelar personen på någon annan karaktär en den du la till på listan står det två namn: Först namnet på karaktären du la till, och inom parentes namnet på karaktären han eller hon spelar på nu. Här finns även den lilla rutan där du skriver in ett nytt namn om du vill lägga till en person på din vänner-lista *''Friends Offline'', alla dina vänner som är offline *''Ignored'', spelare som du valt att så att säga "blockera". Alla meddelanden den skickar till dig kommer att ignoreras För att ta bort någon från listan klickar du på det lilla huvudet som finns bredvid spelarens namn. Där kan du välja att antingen ignorera spelaren, så den åker ner på ''Ignored'', eller att bara ta bort den från listan. Väljer du det senare alternativet kan ni fortfarande skriva till varandra obehindrat, men du ser inte längre om spelaren är online eller inte. ====''Guild''==== Se under rubriken ''Guild och Party''. ====''Party''==== Se under rubriken ''Guild och Party''. ====''Score Charts''==== {{bidrag_saknas}} ====''Options''==== [[Bild:Gw_options_window.png|left|150px]] I ''Options''-fönstret kan du göra en hel del olika inställningar som handlar om spelet i allmänhet. Först kommer ''Language Options'', språkinställningar. Där finns ''Language'' och ''Chat Filter Level''. På ''Language'' kan du ställa in vilket språk alla menyer etc. ska visas på. Den står ursprungligen inställd på engelska. På ''Chat Filter Level'' kan du ställa in ett filter. Filtret är till för att sålla bort svordomar, som då visas med ---- istället. Du kan välja tre olika nivåer: Blockera alla svordomar, blockera grova svordomar, eller att inte blockera alls. På ''Graphic Options'', grafikinställningarna, finns fem olika inställningar att göra: *''Resolution'', upplösning, där du kan välja vilken upplösning du vill använda. Detta är till för att anpassa spelskärmen efter inställningarna på din egen skärm. För bästa passform, välj det alternativ du har på skärmen annars. *''Refresh Rate'', uppdateringsfrekvens, här kan du justera hur många gånger per sekund du vill att din bild ska uppdateras, uppdateringsfrekvensen anges i hertz(Hz), en Hz är en uppdatering per sekund. Du kan välja mellan ''Default''(spelet kommer ha samma frekvens som du har i Windows), ''60Hz'', ''70Hz'', ''80Hz'' och ''85Hz''. *''Interface Size'', där kan du bestämma vilken storlek du vill ha på fönstren, du kan välja mellan ''Small, Normal, Large'' och ''Larger''. *''Anti-Aliasing'', kantutjämning, där kan du välja hur mycket kantutjämning du vill ha. Du kan välja mellan ''None'', ''2X'' och ''4X''. Ju mer kantutjämning, desto finare grafik, men observera att användare med lite äldre datorer kan uppleva spelet som hackigt om dom använder kantutjämning. *''Visual quality'', På ''Sound Options'', ljudinställningarna, finns tre olika inställningar att göra: *''Music'', volym på musiken *''Background audio volume'', volym på bakgrundsljuden *''Effects volume'', volym på effekterna Sist kommer ''Game Options''. Där finns två knappar: *''Control Setup'', *''Customize Layout'', där du kan ställa in var på skärmen du vill ha allting. Till exempel så ligger alltid din ''Minimap'' uppe i högra hörnet av skärmen, och din ''Skillbar'' längst ner på skärmen. Dessa går att flytta, och för att göra det klickar du på knappen ''Customize Layout''. ====''Log Out''==== Loggar helt enkelt ut dig från spelet. ==''Professions''== Du kan endast spela som människa, men med 6 olika ''professions'': ====[[Guild Wars: Elementalist|Elementalist]]==== ====[[Guild Wars: Mesmer|Mesmer]]==== ====[[Guild Wars: Monk|Monk]]==== ====[[Guild Wars: Necromancer|Necromancer]]==== ====[[Guild Wars: Ranger|Ranger]]==== ====[[Guild Wars: Warrior|Warrior]]==== Läs mer om de olika vapnen för de olika ''professions'' under rubriken ''Vapen''. ==''Health'' och ''Energy''== [[Bild:Gw_health_bar.png|frame|right|]] ''Health'' (hälsa), ibland förkortat hp, står för hur mycket du tål, och hur lång tid det tar innan du dör. Den röda mätaren visar hur mycket hp du har kvar. Varje gång en fiende attackerar dig förlorar du hp. Den kan även attackera dig med olika ''skills'' (färdigheter) (se längre ner) för att minska din hp. Du kan själv öka din hp med egna färdigheter. Din hälsa kan också försämras eller förbättras över tid, kallat ''regeneration'' och ''degeneretion''. Ett antal pilar visas då i din hp-mätare, och pekar antingen åt höger (''regeneration'', ger mer hp) eller åt vänster (''degeneration'', ger mindre hp). Pilarna står också för hur fort det går. En pil går ganska långsamt, medan fem pilar går väldigt fort. [[Bild:Gw_energy_bar.png|frame|right|]] ''Energy'' (energi) är till för att använda färdigheter. En färdighet kräver oftast 5, 10 eller 15 energipoäng. När din energimätare, som är blå och oftast finns till höger om din hp-mätare, når botten måste du vänta tills den går upp igen för att kunna använda en ny färdighet. ''Regeneration'' och ''degeneration'' gäller även din energi. Dock har du alltid, om inte en fiende använt en färdighet som dragit ner på det, minst två ''regeneration''-pilar på din energimätare. Till exempel har en [[Guild Wars: Warrior|Warrior]] inte så mycket ''energy regeneration'', eftersom den mest litar på sitt vapen. En [[Guild Wars: Elementalist|Elementalist]] eller [[Guild Wars: Mesmer|Mesmer]] använder mer sina färdigheter än sitt vapen, och har då oftast fyra eller fem pilar på sin energimätare. (Se under ''Professions'' för mer information) Både din energi och din hälsa har ett maxvärde, vilket ökas genom att gå upp i nivå. (Se under ''Att komma igång'' och ''Experience points'' för mer information) ==''Skills''== {{bidrag_saknas}} ===''Adrenaline''=== Adrenaline krävs för att kunna använda vissa skills när man spelar som [[Guild Wars: Warrior|Warrior]]. 1 adrenaline står för ett slag, antingen som du tar emot eller som du själv slår. För att detta ska bli riktigt effektivt krävs det att du blir slagen på av en fiende, men en skill som kräver adrenaline kräver ingen energy. ==''Skill points''== {{bidrag_saknas}} ==''Experience points''== [[Bild:Gw_experience_bar.png|frame|right|Denna mätare syns alltid på skärmen. Där står vilken nivå du är på nu, och hur långt du har kvar till nästa nivå.]] Varje gång du dödar en fiende får du ''experience points'' (erfarenhetspoäng), ofta förkortat exp points eller xp. När du får ett visst antal xp går du upp i nivå. Det krävs mer och mer xp ju högre nivåer du når. Varje gång du går upp i nivå ökar många olika värden, exempelvis maxvärdet på din hälsa och energi. Du får även flera ''attribute points'' (Se under rubriken med samma namn). Du kan nå allra högst till nivå 20. Efter det, när din xp-mätare blir full, går du inte upp i nivå, utan du får istället ''skill points''. (Se under rubriken med samma namn) ==''Quests'' och ''Cooperative Missions''== [[Bild:Gw_quest_log_window.png|right|150px]] I din ''Quest Log'' visas vilka uppdrag, ''quests'', du har att göra för tillfället. De kategoriseras efter var du har skaffat dem någonstans. I listan visas först namnen på alla uppdrag. Om du klickar på ett av namnen visas information om uppdraget. Först visas vad som ska göras härnäst. Sedan visas namnet på personen du fick uppdraget av, och var den personen finns någonstans. Under det står vad den personen sade till dig, och bläddrar du ner så står det längst ner vad du kommer få för belöning när du klarat uppdraget. I mitten till höger i fönstret finns knappen ''Abandon'', avvisa. Den klickar du på om du bestämt dig för att du inte vill göra uppdraget. Uppdraget försvinner då från din lista. Du kan närsomhelst gå tillbaka till personen och få uppdraget igen. {{bidrag_saknas}} ==''Attribute points''== ''Attribute points'' (attributpoäng) kan fördelas för att göra dina färdigheter bättre och starkare. {{bidrag_saknas}} ==''Guild'' och ''Party''== Det finns två sätt att ingå i en grupp. [[Bild:Gw_guild_window.png|right|150px]] En ''guild'' är en grupp med människor som träffas då och då, och hjälper varandra med olika saker. Det är en slags klubb, där du alltid kan se om spelarna i ''guilden'' är online, även om ni inte är i närheten av varandra. Att bjuda in folk till en ''guild'' kostar pengar, likaså att starta upp en ''guild''. ''Guildens'' ägare är från början den enda som kan bjuda in folk till guilden, men kan senare göra några av medlemmarna till officierare, som också kan börja bjuda in folk. Det är ganska lätt att ta sig ur en guild, men du måste få en ny inbjudan för att gå med i den igen. [[Bild:Gw_guild_cape.png|right|100px]] En ''guild'' kan skaffa en ''guild cape'' (kappa) och en ''guild hall'' (en slags träningsarena). Om ''guilden'' innehar en kappa får varje ''guild''-medlem varsin kappa, och de ser alla likadana ut inom guilden. På det sättet kan man snabbt se vilka människor som tillhör vilken guild. Dock finns numera så många ''guilds'' att det är svårt att lära sig utantill vilken kappa som hör till vilken ''guild''. Det är bara ledaren för ''guilden'' som kan ändra kappan. [[Bild:Gw_party_formation_window.png|right|150px]] Ett ''party'' är en grupp människor som gör något tillfälligt. Om du får ett uppdrag kan du prata med andra spelare, som ska göra samma uppdrag, så kan ni bilda ett ''party'' och göra det tillsammans. Att gå med i ett ''party'' går snabbt och enkelt, och kostar ingenting. Det går även snabbt och lätt att ta sig ur. Men det finns ingen lista att plocka upp med spelarna i ditt ''party'', där du kan kolla om någon är online. För att se det måste du antingen gå med i samma ''guild'' som spelaren i fråga, eller lägga upp spelaren på din ''friends list''. (Se under ''Socialt'' för mer information) Listan över vilka som finns i ditt ''party'' syns oftast till höger på skärmen. Där kan du se alla ''party''-medlemmars hp och namn. Där syns även vad de har för ''profession'' och vilken nivå de är på. [[Bild:Gw_henchmen.png|right|150px]] Om du ska göra ett uppdrag, men inte känner för att prata med andra spelare och bilda ett ''party'', finns det något som kallas ''henchmen''. Det är datorstyrda spelare som du kan lägga in i ditt party. Nackdelen med henchmen är att man inte kan lägga upp strategier för hur man ska attackera, eftersom de följer dig var du än går. De är oftast på en lägre nivå en dig själv, och kan endast ha en ''profession''. Men då kan du spela hur och när du vill, utan att behöva ta hänsyn till andra spelare. ==Vapen== ====[[Guild Wars: Warrior|Warrior]]==== ''Warriors'' använder ursprungligen vapen, och det finns tre olika vapen att välja mellan: enhands-svärd, enhands-yxor och tvåhands-hammare. En ''warrior'' kan även använda sköldar, men då enbart kombinerat med enhandsvapen. Svärd kräver attributspoäng i ''Sword Mastery'', yxor ''Axe Mastery'', hammare ''Hammer Mastery'' och sköldar ''Tactics'' eller ''Strength''. ====[[Guild Wars: Ranger|Ranger]]==== ''Rangers'' använder ursprungligen olika bågar som ''Longbow'', ''Shortbow'' och ''Hornbow''. Bågar kräver attributspoäng i ''Marksmanship''. ====[[Guild Wars: Necromancer|Necromancer]]==== {{bidrag_saknas}} Kräver attributspoäng i antingen ''Blood Magic'', ''Curses'', ''Death Magic'' eller ''Soul Reaping''. ====[[Guild Wars: Monk|Monk]]==== ''Monks'' använder ursprungligen ''wands'' och stavar. ''Wands'' används med en hand och stavar med båda händerna. Båda kräver oftast attributspoäng i ''Smiting Prayers'' eller ''Fire Magic''. ====[[Guild Wars: Mesmer|Mesmer]]==== ''Mesmers'' använder ursprungligen ''canes'' (käppar) och stavar. Käppar används med en hand och stavar med båda händerna. Båda kräver attributspoäng i antingen ''Domination Magic'', ''Illusion Magic'' eller ''Inspiration Magic''. ====[[Guild Wars: Elementalist|Elementalist]]==== ''Elementalists'' använder ursprungligen ''wands'' och stavar. ''Wands'' används med en hand och stavar med båda händerna. Båda kräver attributspoäng i antingen ''Air Magic'', ''Earth Magic'', ''Fire Magic'' eller ''Water Magic''. ====Sköldar, ''focus'' etc.==== {{bidrag_saknas}} ===''Weapon Sets''=== {{bidrag_saknas}} ==''Armor''== {{bidrag_saknas}} ==''PvE'' och ''PvP''== *'''PvE''' = Player vs Environment (Spelare mot miljö) *'''PvP''' = Player vs Player (Spelare mot spelare) {{bidrag_saknas}} ==Socialt== Guild Wars är på många sätt ett socialt spel. Städerna är naturliga mötesplatser, eftersom man inte kan träffa andra spelare utanför en stad. Så fort du lämnar staden skapas en egen värld, bara för dig och ditt ''party''. [[Bild:Gw_chat_window.png|frame|right|]] Det finns flera olika sätt att prata, och du kan välja vilka du vill ska höra vad du säger. *''All'', prata rätt ut i luften. Alla som är i närheten hör vad du säger. *''Guild'', prata med spelarna i din guild. Alla i guilden hör dig, oavsett var de är. *''Party'', prata med spelarna i ditt party. Alla i partyt hör dig, oavsett var de är. *''Trade'', prata i ''Trade Channel''. Fungerar som ''All'', men texten visas med en annan färg. ''Trade Channel'' används när du har något du vill sälja, köpa eller byta med andra spelare. *''Whisper'', prata med en enskild person. Bara personen du viskar till hör vad du säger. Den hör dig oavsett var den är. När du träffar folk du tycker om, så kan du hålla kontakten med dem på flera sätt. Du kan bjuda in den till din guild, eller be om att få gå med i den personens guild. Om ingen av er är med i en guild kan ni starta en själva. (Se mer om ''guilds'' under rubriken ''Guild och Party'') Om en guild inte känns aktuellt kan ni bara lägga upp varandra på era ''Friends list''. Där kan du endast se om personen i fråga är online eller inte, du kan inte prata med den i en egen chatt som du kan med en guild. Ett bra sätt att hålla koll på folk du hade ett ''party'' med en gång, men ändå inte vill vara i samma guild som (Se under ''Att komma igång'' - ''Menyn''). Det finns även något som kallas ''emotes''. Det är olika rörelser man kan göra. De används genom att man skriver ett snedstreck (/) och sedan vad man vill göra. Några exempel: *Luftgitarr - /guitar *Lufttrummor - /drums *Sitta - /sit *Böja knä - /kneel *Dansa - /dance ''Emotes'' kan du göra när du vill, var du vill. Det är inte heller bundet till vilken chatt du pratar i (all, guild, party etc.). [[Bild:Gw_district_selection_2.PNG|right|230px]] När du är i en stad kan du välja vilket distrikt du vill spela i. Det enda som skiljer distrikten åt är vilket språk spelarna pratar där, alla NPCs (Non-Playable Characters, inte spelbara karaktärer) pratar fortfarande det språk du valt i ''Options'' (se under ''Att komma igång - Menyn''). ==Guild Wars: Factions== Under andra kvartalet av 2006 kom ett nytt spel till Guild Wars-serien som heter Factions. Spelet kan köpas och spelas separat, för mer information, se: [[Guild Wars: Factions]]. ==Guildwiki== Guild Wars har ett eget Wikimedia-projekt (på engelska): *http://www.guildwiki.org ==Externa länkar== {{wikipedia}} *[http://www.guildwars.com Den officiella hemsidan] *[http://www.gwonline.net En bra, inofficiell hemsida] [[Kategori:SAB okategoriserat]] [[en:Guild Wars]] 2612 9993 2006-05-14T15:43:31Z 81.224.46.83 Kategori SAB: E [[Image:Bergens tidende 1.jpg|thumb]] ==Insändarskola== Det här är en kort punktat insändarskola för att hjälpa dig att utrycka din åsikt i både lokal- och rikspress. ==Grunder== *Välj vad du vill skriva om, kom på något du själv har tankar om eller svara på någon annans insändare. *Tänk ut några argument, ofta brukar tre argument användas, men fler funkar också. *Välj ut vilket argument som är ditt bästa, placera detta först av dina argument, det näst bästa sparar du till sist, detta för att det första argumentet kommer att avgöra om läsaren är positivt eller negativt inställd under resten av insändare, det sista argumentet är det som kommer att stanna kvar närmast i minnet. *Mellan dessa två argument så är det bra om du förutom att lägga fram fler av dina argument också tar fram de vanligaste motargumenten till det du skriver om, och sen visar du varför motargumenten är fel. *Ge exempel när det inte är uppenbart vad du syftar på. *Undvik personangrepp, svåra ord, många utropstecken och ironi (misstolkas lätt). *Sen ska du underteckna din insändare, du väljer själv om du vill underteckna med anonymt namn eller med ditt eget, men kom ihåg att vissa tidningar inte tillåter signatur. Underteckna även gärna med din organisation för extra pondus. *Lägg också sist till uppgifter om ditt riktiga namn och hur redaktionen kan få tag på dig. Tidningen kommer inte att publicera dessa uppgifter. ==Extra== *Klura ut en kort fyndig rubrik på din insändare som lockar till läsning *Avsluta din insändare med en sammanfattning där du uppmanar till handling eller ställer någon till svars. *Om ni är flera, gärna från olika organisationer, som undertecknar så får er insändare ytterligare pondus. [[Kategori:SAB: E]] 2615 9569 2006-04-15T12:14:08Z 82.209.134.18 '''<center>[[Spanska: Nivå I|Nybörjare]]</center></br>''' <center> [[Spanska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Spanska: Nybörjare lektion 5|Lektion 5]] </center><br /> {{IPA-meddelande}} <center><big><big>'''Lektion 3'''</big></big></center> 2638 11981 2006-08-16T23:36:49Z 213.64.33.116 det var engelsmännen och inte pöbeln som brände Jean d'Arc Paris var i början av 1400-talet en krigshärjad stad, en stad där pesten krävt sin tribut, en stad med knappt 50 tusen invånare. På gatorna lämnades liken kvar – för vem orkade bry sig? Tjuvar hängde i rep tills de ramlade ned av sig själva. Oönskade barn lades ut till vargars rov för att mamman, som kanske var en de många prostituerade som fanns, inte kunde ställa upp. Sex horor gick det på 100 innevånare. På nätterna drog horder av vargar genom staden och kalasade på de dödas och ännu inte dödas kött. På morgonen, dagen efter, länsades vargfällorna. Engelsmännen som i kraft av krigets segrare och horder av förvildade soldathopar plundrade befolkningen som levde i armod. Bland tjuvar, mördare, hälare, hallickar, taskspelare och tiggare föddes 1431 François Villon. Samma år som Jean d’Arc brändes på bål av engelsmännen. Hans mamma var snärjd i fattigdom men hade en någorlunda bemedlad släkting, adelsmannen Guillaume de Villon, som kunde ta sig an François och ge honom en tryggad uppväxt. Han skrevs in på Sorbonne, universitetet i Paris, och fick där en akademisk utbildning. Han lärde sig att bemästra språket både på latin och franska i dikt och prosa. På Sorbonne var det så att vid den här tiden låg makten hos studenterna. Det var på deras nåder lärarna existerade och därför gjorde studenterna, precis som nu, som de ville på sin fritid. Vad erbjöds då i det härjade Paris? Ja knappast några högtgående kulturella aktiviteter och Rommarna som gjort supandet, rumlandet och det ohejdade kalasandet till konstart hade självfallet lagt grunden för moralen och etiken. Borta var vasallernas högtravande ridderliga beteende på 1200-talet. Det var en tjuvarnas marknad. François tog i vilket fall en teologie magisterexamen 1452, 21 år gammal. Även om han inte var klassens ljus så var utbildningen något han bar med sig i livet. Ja, ett liv som kunde ha slutat, redan nu, då han stod på porten ut i samhället. Under ett knivslagsmål, 1455 på en krog, råkar Villon döda en präst. Det hävdas att han undslapp ett värre straff än relegering tack vare sina teologistudier – vem vet? I vilket fall är det kanske i den miljön inte någon större affär då det för de allra flesta gällde att överleva från dag till dag. Det är nu som han inleder sin kriminella karriär som hallick på en bland många bordeller. Arbetet som hallick belyser Villon både burleskt och med ironi i Balladen om ”La Grosse Margot” (Tjocka Margot). :''Dock hotar oss ibland en svår misär''<br> :''när gratis går i sängen min Margot.''<br> :''Det tål jag inte. Död min kärlek är.''<br> :''Men hennes schal och bälte tar jag då''<br> :''om detta till förtäring kan förslå.''<br><br> :''Och om hon dristar sig till en protest''<br> :''så vet jag nog hur detta botas bäst.''<br> :''Jag tar min käpp. Hon får en sinkadus''<br> :''så hennes näsa minns det till härnäst''<br> :''här i bordellen där vi håller hus.''<br> :Ur '''La Grosse Margot''' (Tjocka Margot)<br> I ''Les Regrets de la belle Heaumière'' (Den vackra hjälmbärerskans klagosång) beskriver å andra sidan Villon en åldrande horas ångestfulla tid, en väntan på döden. Där han med precision beskriver de fasor en fordom vacker och eftertraktad kvinna känner inför åldrandets okuvliga processer: :''Så flyr all mänsklig skönhet bort'' <br> :''som mänsklig skönhet plägar göra.'' <br> :''En knotig hand, en arm så kort.'' <br> :''En mager skuldra och ett öra'' <br><br> :''så mossigt att man knappt kan höra.'' <br> :''Brösten, springan - slappt och torrt.'' <br> :''Så kan oss tiden grymt förstöra.'' <br> :''Sist blir man skarn av sämsta sort.''<br> :Ur '''Den vackra hjälmbärerskans klagosång'''<br> Dessa två dikter är så väsenskilda att man för det första inte tror att det är skrivna av samma författare och för det andra inte tror att de är skrivna på 1400-talet. Jag kan inte med bästa vilja i världen påstå att Villon skulle representera ett kvinnoförakt genom att skriva om horor och hallickar. Eftersom sedd i det sammanhang som rådde framstår i stället Villon som en socialrealistisk skildrare av sin samtid som knappast senare har överträffats av någon. Att med sådan insikt, ironi, satir och engagemang i sina jag-orienterade verk - registrera, analysera, tolka och reflektera över sin samtid gör honom till en av de främsta lyrikerna genom tiderna, ett lyriskt geni, ett världsnamn. Hans dikter bär än idag och är även aktuella – samtidigt som de högtravande verken dör tack och lov ut eftersom de representerar utdöende epoker, idéer och tankar.<br> Villon för vaganttraditionen vidare och för över den från rötterna i den höga franska italienskinspirerade lyriken till vardagen och blir därigenom en mycket populär diktare. Genom akrostikon ger han sig tillkänna i dikterna. Vilket innebär att författarens namn finns exempelvis som startbokstav av en vers.<br> :'''''V'''_år fru, Guds moder, kvinna och gudinna,''<br> :'''''I'''_ Jesu välde vår välgörarinna,''<br> :'''''L'''_ikt Honom vill Ni se vår nöd försvinna,''<br> :'''''L'''_ikt Honom som i nådens överflöd''<br> :'''''O'''_ffrade sin son, lät blodet rinna.''<br> :'''''N'''_u kan vi därför döden övervinna.''<br> :''Det är min tro i allt, i liv och död.''<br> Att han solidariserade sig med dem som stod absolut allra längst ned på samhällsstegen, om inte nedanför, visar inte på bristande moral och etik utan på empati och engagemang. Vi var väldigt snabba att bedöma Robin Hood till att vara en som stod för det goda eftersom han stal ifrån de rika och gav till de fattiga. Vem kan 500 år efter Villons död komma och påstå att Villon inte var sitt Paris Robin Hood? Hans gelikar och vänner upplevde, med all säkerhet, hans insatser såsom helt och hållet hjältemodiga. Allt beror ju på var betraktarens ögon sitter. Vi ser ju, antigen tillbaka på Villons tid, med hans ögon eller med de ögon som satt på den tidens utövare av lagen. Att försöka få en objektiv bild av en samtid genom några få domstolsprotokoll förefaller vara väl naivt. De enda ögon från den tiden som håller idag torde vara Villons:<br> :''Jag är François''<br> :''vilket väger tungt på mig''<br> :''född i Paris nära Pontoise''<br> :''och genom ett rep en toise långt''<br> :''kommer min hals att få veta vad mitt arsle väger''<br> :Ur '''Ballade des pendus''' De hängdas ballad<br> Villon fick i vilket fall fly Paris eller rättare sagt, blev utvisad från staden efter att 1456 stulit från teologiska fakultetens skattkammare. Det är under den här tiden som Les Lais eller Lilla Testamentet tillkommer. Som medlem i snäckmännen drar han sedan runt på plundrarstråt på den franska landsorten och vid den tecknar han då ned sina populära ballader på tjuvspråk. Frånsett domstolsprotokoll och dikterna finns noteringar om Villons framträdde med ett bidrag hos hertig Charles d’Orleans (1395-1465) på slottet i Blois 1460. Hertig Charles hade utlyst en diktartävling med utgångspunkt på hans egen dikt ''Je meurs de seuf aupres de la fontaine'' (Jag dör av törst invid källan). Hertig Charles togs till fånge av engelsmännen 1425 vid Azincourt och satt fängslad i Dover i 25 år. Villons bidrag fanns i hertigens kvarlåtenskap. Ett svart får, som vår Bellman, men med en långt vassare tunga än honom. Hans dikter och ballader är ironiska och satiriska mästerverk. Han skriver så mustigt så att vår Fröding framstår som blek vid en jämförelse: :''Sen älskar vi. Hon släpper ut en fjärt'' <br> :''så mäktig, svullen och förgiftat rå.'' <br> :''Hon tar min topp som reser på sig tvärt.''<br> :''Då skrattar hon och kallar mig Gogo.''<br> :Ur '''La Grosse Margot''' (Tjocka Margot)<br> De träffsäkra ironiseringarna har lurat litteraturvetare ända fram till våra dagar. I Lais figurerar tre fattigbarn som han i dikten donerar några mynt till för att de skall överleva vintern. Barnens namn, som finns i visan, avslöjas först när Villonforskaren Pierre Champion undersökte namnen. Fram till dess ansågs det hela vara ett medömkans epos. I verkligheten var det ett galghumoristiskt satiriskt verk. De tre namnen pekade nämligen ut de tre värsta ockrarna i Paris. Barnen i dikten visar på ett sätt resultatet av de tre ockrarnas utsugning av populasen eller också på Villons önskan om en ockrarnas förnedring. Det är ju viktigt att alltid se en kulturhandling i det sammanhang som rådde vid tillkomsten annars kan det bli svårt att förstå uttrycket vid en senare tolkning. De värderingar och uttryck som vid den tiden var giltiga kan för en senare betraktare vara främmande, kanske skrämmande. Samhälle och politik fångas upp på ett liknande sätt av Bertolt Brecht i hans texter eller rättare sagt det finns en Villon i Brecht. [[Kategori:SAB okategoriserat]] 2640 8003 2006-01-17T22:57:43Z Mats Halldin 8 Återställd till senaste redigering av Marsve : '''[[Lärobok i schack]]. Kapitel 2 - Notation''' '''Schacknotation''' är ett system för att kunna nedteckna schackpartier för senare genomgång och analys. Den vanligaste metoden är den ''algebraiska notation'', så kallad för att den bygger på schackbrädets koordinatsystem. Tidigare, före andra världskriget, var den ''beskrivande notationen'' vanligast, som även beskrivs nedan. ==Pjäsernas beteckningar== I schacknotation betecknas pjäserna med bokstäver enligt *Kung - K ''(King - K)'' *Dam - D (''Queen - Q)'' *Torn - T ''(Rook - R)'' *Löpare - L ''(Bishop - B)'' *Springare - S ''(Knight - N)'' Bönderna ''(Pawn)'' lämnas utan speciell beteckning. ==Lägesbeskrivning== I schacknotationen använder man det koordinatsystem de flesta bräden är utrustade med för att ange pjäsernas position. Så är t.ex. '''a1''' rutan i det nedre vänstra hörnet från vit spelares synvinkel (från svarts är det övre högra hörnet). ==Normal förflyttning== För att i normalfall beskriva ett drag räcker det med att ange vilken pjäs som flyttas och till vilken ruta den flyttas. T.ex. innebär notationen Sf4 att en springare flyttas till ruta f4. Normalt sett brukar det inte uppstå några tvetydigheter, men om det skulle vara fallet kan man förtydliga med notationen Se2-f4, d.v.s. springaren på e2 flyttas till f4. Böndernas förflyttning skrivs enbart med destinationsrutans koordinat. ==Slag== I schacknotation betecknas slag med ett x. Sxf4 innebär att springare slår den pjäs som står på f4. Om det kan råda tvetydighet om vilken pjäs som gör slaget anger man även från vilken ruta slaget görs. För situationen när bönder slår en annan pjäs skriver man t.ex. exd5, där e-et står för vilken linje bonden utför slaget från, d.v.s. bonden på linje e slår pjäsen på d5. ==Schack och matt== Då man ställer motståndaren schack brukar man markera det med ett kors, †. Matt markeras med två kors, ††. Remi skrivs '''=''', och remianbud skrivs '''(=)'''. ==Specialdrag== *En passant brukar markeras med förkortningen '''e.p.''' efter draget. *Rockad betecknas med 0-0 för kort och 0-0-0 för lång rockad. == Beskrivande notation == Den beskrivande eller deskriptiva notationen användes allmänt före första världskriget, varefter man succesivt började gå över till det system vi använder i dag. I vissa länder, såsom USA, höll man kvar den beskrivande notation till in på 70-talet, vilket man märker om man får tag på äldre engelskspråkiga schackböcker. Den beskrivande notationen utgår från spelarens egen sida av spelplanen, Rutan "e4" kallas om man är vit "rutan fyra steg framför kungen", eller "kungens fyra" (på engelska blir detta Kings Four, förkortat K4). Om man är svart heter den rutan däremot "Kungens fem". Ett parti kan till exempel börja: # Vit: Bonde till K4 Svart: Bonde till K4 # Vit: Springare till Kungens Löpare 3 Svart: Springare till Damens Löpare 3 Vanligtvis förkortar man dock pjäser på samma sätt som ovan (Springare blir "S", osv). Detta skulle med algebraisk notation skrivas # e4 e5 # Sf3 Sc6 Problemet är att detta system inte är lika intuitivt och det är lätt att göra misstag om man förväxlar svart och vit. 2641 9716 2006-04-29T17:31:06Z 213.101.86.39 /* Kombinationer */ : '''[[Lärobok i schack]]. Kapitel 3 - Taktik''' Schacktaktik är nära besläktat med schackstrategi. Det man kallar taktik innebär att kunna göra kombinationer, veta vilka pjäser som står i slag, och så vidare. Genom övning och många misstag lär man sig vilka taktiker som är vanliga. == Gaffel == <div style="float: left; margin-left: 1em;"> {{Schack-pos|=|||= 8 | | | | | | | | |= 7 | | | | | | | | |= 6 | | | | | | | | |= 5 | | | |ql| |rl| | |= 4 | | | | | | | | |= 3 | | | | |nd| | | |= 2 | | | | | | | | |= 1 | | | | | | | | |= a b c d e f g h | Här har den svarta springaren en gaffel på den vita drottningen och ett vitt torn. }} </div> En '''gaffel''' i schack är när en spelpjäs lyckas hota två (eller flera) av motståndarens spelpjäser samtidigt. Ofta leder detta till vinst av en spelpjäs. Springaren är den spelpjäs som oftast används för att göra en gaffel eftersom den kan hoppa över pjäser samt har ett mindre tydligt rörelsemönster. <br clear=all> == Kombinationer == I en kombination kombinerar man drag på ett finurligt sätt, med syfte att vid kombinationens slut ha skaffat sig en fördel. De mer spektakulära kombinationerna pågår i åtskilliga drag, medan de vanligaste "finterna" är enkla 2- eller 3-drags kombinationer. === Matt-kombinationer === Spelets mål är ju att sätta motståndaren schackmatt. För detta syfte är det godtagbart att offra alla sina pjäser. <div style="float: left; margin-left: 1em;"> {{Schack-pos|=|||= 8 | |rd| | | | |kd| |= 7 | | | | | | |pd|pd|= 6 |qd| | |nl| |bd| | |= 5 | | | |ql| | | | |= 4 | | | | | | | | |= 3 | | | | | | | | |= 2 | | | | | |pl|pl|pl|= 1 | | |rl| | | |kl| |= a b c d e f g h | '''Svart vid draget'''. Vit gör schackmatt efter ett par finurliga drag. }} </div> 2643 7924 2006-01-15T09:43:56Z Skizzik 128 : '''[[Lärobok i schack]]. Kapitel 4 - Öppningen''' == Inledning == Öppningen i schack är enkel att beskriva kortfattat: Det handlar om att utveckla sina pjäser, att få kungen i säkerhet, och få ställt minst en bonde i centrum. Öppningen är självklart spelets första fas. Men lika tveklöst leder öppningen in i spelets nästa fas, mittspelet, som i sin tur leder in i slutspelet. En duktig schackspelare kan från de första dragen förställa sig hur slutspelet kan komma att se ut, genom att bondestrukturen fastställs i öppningen. Vad gäller öppningar, finns det många böcker som uteslutande behandlar öppningsspelet och öppningsdragen. Öppningsdrag som finns beskrivna i böcker och andra texter kallas för "teorin". Men på grund av den stora mängden möjligheter, är det utsiktslöst att memorisera stora mängder osammanhängande öppningar. Det bästa läromästaren är, som alltid, erfarenheten. Genom erfarenhet har det ställts upp många generella regler för hur man ska förhålla sig i schacköppningen. == Grundprinciper == <div style="float: left; margin-left: 1em;"> {{Schack-pos|=|||= 8 |rd|nd|bd|qd|kd|bd|nd|rd|= 7 |pd|pd|pd|pd|pd|pd|pd|pd|= 6 | | | | | | | | |= 5 | | | | | | | | |= 4 | | | | |pl| | | |= 3 | | | | | | | | |= 2 |pl|pl|pl|pl| |pl|pl|pl|= 1 |rl|nl|bl|ql|kl|bl|nl|rl|= a b c d e f g h | Första draget spelat: 1.e4 }} </div> Nybörjaren spelar ofta upp de starkaste pjäserna snabbt, med tanken att göra schackmatt snabbt. Även om detta kan lyckas mot mindre skickliga spelare, kommer nybörjaren att märka att bättre spelare enkelt parerar hans simpla hot, och sedan jagar bort de starka pjäserna, med tempo. == Öppningsidéer == Vit börjar oftast med att spela fram en centrumbonde två steg. Förr i tiden, på 1800-talet, ansåg man att 1.e4 var det enda acceptabla, men i början på 1900-talet blev det allt vanligare att inleda med 1.d4. Även andra drag är möjliga, och i princip alla har testats i turneringsspel. Om man räknar, ser man snabbt hur många möjliga inledningssdrag det finns. Men man får nog säga, att öppningsdraget ska ha en funktion för resten av partiet, och att spela lite godtyckligt planlöst redan från början brukar inte vara en god idé. En av idéerna med öppningen är att komma ut med sina pjäser. För att göra schackmatt behöver man nämligen hjälp av flera pjäser. Vi ser i exemplet till vänster att vit nu har möjlighet att spela ut sin löpare. En annan poäng med att han ställt en bonde på e4 är att om man ställer sina bönder i centrum, försvårar man för motståndaren att ställa sina pjäser i centrum. == Exempel == 2644 7422 2005-12-14T21:41:27Z 83.227.54.24 <!-- version 1.03 0.90 2005-08-05 beta 1.01 2005-08-10 inauguration 1.02 2005-08-24 removing thumb class 1.03 2005-09-24 adding square names in hover hints --> <div class="{{{1}}}" style="clear: right; width: 268px; padding-top: 6px; padding-bottom: 10px"> <div class="{{{1}}}" style="width: 252px; text-align: center">{{{2}}} {| style="border:1px solid #b0b0b0; background-color:#f9f9f9" |- | {| cellpadding="0" cellspacing="0" style="border: 1px solid #b0b0b0" | colspan=3 | [[Image:chess_zhor_26.png]] |- | [[Image:chess_zver_26.png]] | {| cellspacing="0" cellpadding="0" style="border: 1px solid #b0b0b0; background-color: #ffce9e" |- | [[Image:chess_{{{3}}}l44.png|26px|a8]] | [[Image:chess_{{{4}}}d44.png|26px|b8]] | [[Image:chess_{{{5}}}l44.png|26px|c8]] | [[Image:chess_{{{6}}}d44.png|26px|d8]] | [[Image:chess_{{{7}}}l44.png|26px|e8]] | [[Image:chess_{{{8}}}d44.png|26px|f8]] | [[Image:chess_{{{9}}}l44.png|26px|g8]] | [[Image:chess_{{{10}}}d44.png|26px|h8]] |- | [[Image:chess_{{{11}}}d44.png|26px|a7]] | [[Image:chess_{{{12}}}l44.png|26px|b7]] | [[Image:chess_{{{13}}}d44.png|26px|c7]] | [[Image:chess_{{{14}}}l44.png|26px|d7]] | [[Image:chess_{{{15}}}d44.png|26px|e7]] | [[Image:chess_{{{16}}}l44.png|26px|f7]] | [[Image:chess_{{{17}}}d44.png|26px|g7]] | [[Image:chess_{{{18}}}l44.png|26px|h7]] |- | [[Image:chess_{{{19}}}l44.png|26px|a6]] | [[Image:chess_{{{20}}}d44.png|26px|b6]] | [[Image:chess_{{{21}}}l44.png|26px|c6]] | [[Image:chess_{{{22}}}d44.png|26px|d6]] | [[Image:chess_{{{23}}}l44.png|26px|e6]] | [[Image:chess_{{{24}}}d44.png|26px|f6]] | [[Image:chess_{{{25}}}l44.png|26px|g6]] | [[Image:chess_{{{26}}}d44.png|26px|h6]] |- | [[Image:chess_{{{27}}}d44.png|26px|a5]] | [[Image:chess_{{{28}}}l44.png|26px|b5]] | [[Image:chess_{{{29}}}d44.png|26px|c5]] | [[Image:chess_{{{30}}}l44.png|26px|d5]] | [[Image:chess_{{{31}}}d44.png|26px|e5]] | [[Image:chess_{{{32}}}l44.png|26px|f5]] | [[Image:chess_{{{33}}}d44.png|26px|g5]] | [[Image:chess_{{{34}}}l44.png|26px|h5]] |- | [[Image:chess_{{{35}}}l44.png|26px|a4]] | [[Image:chess_{{{36}}}d44.png|26px|b4]] | [[Image:chess_{{{37}}}l44.png|26px|c4]] | [[Image:chess_{{{38}}}d44.png|26px|d4]] | [[Image:chess_{{{39}}}l44.png|26px|e4]] | [[Image:chess_{{{40}}}d44.png|26px|f4]] | [[Image:chess_{{{41}}}l44.png|26px|g4]] | [[Image:chess_{{{42}}}d44.png|26px|h4]] |- | [[Image:chess_{{{43}}}d44.png|26px|a3]] | [[Image:chess_{{{44}}}l44.png|26px|b3]] | [[Image:chess_{{{45}}}d44.png|26px|c3]] | [[Image:chess_{{{46}}}l44.png|26px|d3]] | [[Image:chess_{{{47}}}d44.png|26px|e3]] | [[Image:chess_{{{48}}}l44.png|26px|f3]] | [[Image:chess_{{{49}}}d44.png|26px|g3]] | [[Image:chess_{{{50}}}l44.png|26px|h3]] |- | [[Image:chess_{{{51}}}l44.png|26px|a2]] | [[Image:chess_{{{52}}}d44.png|26px|b2]] | [[Image:chess_{{{53}}}l44.png|26px|c2]] | [[Image:chess_{{{54}}}d44.png|26px|d2]] | [[Image:chess_{{{55}}}l44.png|26px|e2]] | [[Image:chess_{{{56}}}d44.png|26px|f2]] | [[Image:chess_{{{57}}}l44.png|26px|g2]] | [[Image:chess_{{{58}}}d44.png|26px|h2]] |- | [[Image:chess_{{{59}}}d44.png|26px|a1]] | [[Image:chess_{{{60}}}l44.png|26px|b1]] | [[Image:chess_{{{61}}}d44.png|26px|c1]] | [[Image:chess_{{{62}}}l44.png|26px|d1]] | [[Image:chess_{{{63}}}d44.png|26px|e1]] | [[Image:chess_{{{64}}}l44.png|26px|f1]] | [[Image:chess_{{{65}}}d44.png|26px|g1]] | [[Image:chess_{{{66}}}l44.png|26px|h1]] |} | [[Image:chess_zver_26.png]] |- | colspan=3 | [[Image:chess_zhor_26.png]] |} |- | style="line-height: 1.4; text-align: left; font-size: 90%; padding: 2px" | {{{67}}} |} </div> </div> <noinclude> [[kategori:Schack]] </noinclude> 2645 7925 2006-01-15T09:44:48Z Skizzik 128 : '''[[Lärobok i schack]]. Kapitel 5 - Mittspel''' Öppningspelet i schack sägs vara avslutat när båda spelarna har spelat ut ett par pjäser, bönder, gjort rockad och kanske ställt tornen på en öppen linje (e- eller d-linjen). I vissa fall går öppningen annorlunda till, och stadierna mellan öppning och mittspel blir mer flytande. Man kan ändå säga, att i mittspelet har man pjäser att företa sig något med utan att behöva oroa sig för attacker. Mittspelet kan ha två möjliga förlopp: antingen tar det slut, eller så övergår det i ett slutspel. I vanliga fall får man dock räkna med uppenbara misstag, om partiet ska sluta under mittspelet. Det finns dock öppningar som till sin natur är så våldsamma att partierna tenderar att bli korta. Det generella rådet är dock att förstå hur man tar ett mittspel till ett vunnet slutspel. För att göra detta, söker man kultivera små fördelar till stora fördelar. 2646 7926 2006-01-15T09:45:19Z Skizzik 128 : '''[[Lärobok i schack]]. Kapitel 6 - Slutspel''' Slutspelet kallas den fasen i schackspelet när det finns så få pjäser kvar att de inte räcker för ett angrepp som gör schackmatt. I stället börjar man då sträva efter att ta en bonde till sista raden, där den promoveras till en dam. <div style="float: right; margin-left: 1em;"> {{Schackposition|= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | |ql| |kl| | | | |= | | | | | |kd| | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= |32}}'''Kung och dam mot ensam kung'''</div> Att ha grundläggande kunskap om slutpsel är en nödvändighet för var schackspelare. Det kanske första man ofta lär sig, är hur man gör schackmatt med kung och dam mot ensam kung. Sedan följer kung och torn mot ensam kung. Man kan även göra schackmatt med två löpare mot ensam kung, vilket dock i praktiken är sällsynt förekommande; samt med springare och löpare mot ensam kung, vilket är något vanligare men samtidigt en mardröm för många, eftersom det inte är helt enkelt. Det finns olika typer av slutspel. Först har man de rena bondeslutspelen, vilka alltså består av enbart bönder (och kungar). Sedan har man slutspel med lätta pjäser (springare och löpare), det finns tornslutspel, vilket är den vanligaste formen, och så finns det damslutspel, som är svårast. Tornen står ofta undanskymda under större delen av partiet, vilket förklarar varför tornslutspel är den vanligaste typen. Damslutspel är svåra eftersom damen har så många rutor att förflytta sig till och exakta beräkningar blir, om inte hopplöst, så mycket frustrerande. <br clear=all> == Bondeslutspel == <div style="float: left; margin-left: 1em;"> {{Schackposition|= | | | | | | | | |= | | | |kd| | | | |= | | | | | | | | |= | | | |kl| | | | |= | | | |pl| | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= |32}}'''Grundläggande ställning bonde-kung mot kung'''</div> I ställningen till vänster vinner vit om svart är vid draget. Om svart går till höger, går vit snett framåt-vänster. Att förstå de mest grundläggande typerna är ofta viktigt för att förstå hur man ska eller inte ska spela för att nå dylika positioner. <br clear=all> ==Tornslutspel == {{Schack-pos|= |tright | |= | |kl| |kd| | | | |= | |pl| | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= |rd| | | | | | | |= | | |rl| | | | | |= |Lucenaställningen. Vit drar och vinner }} I tornslutspelet brukar man nämna två grundläggande torn+bonde mot torn-ställningar: Den ena går under namnet Lucena, den andra kallas Philidor, båda efter sina upphovsmän. {{Schack-pos|= |left | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | | | | | |= | | | | |pd|kd| | |= |rl| | | | | | | |= | | | | | | | |rd|= | | | | |kl| | | |= |Philidor-ställningen, där vit får remi}} 2647 7428 2005-12-14T22:02:05Z 83.227.54.24 {| cellspacing="0" cellpadding="0" style="border-collapse: collapse;" |- | style="text-align: center; font-family: monospace; border-top: none; padding-right: 2px;" | 8 | style="border-top: solid thin; border-left: solid thin;" |[[Image:chess_{{{1}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-top: solid thin;" |[[Image:chess_{{{2}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-top: solid thin;" |[[Image:chess_{{{3}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-top: solid thin;" |[[Image:chess_{{{4}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-top: solid thin;" |[[Image:chess_{{{5}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-top: solid thin;" |[[Image:chess_{{{6}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-top: solid thin;" |[[Image:chess_{{{7}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-top: solid thin; border-right: solid thin;" |[[Image:chess_{{{8}}}d40.png|{{{65}}}px]] |- | style="text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;" | 7 | style="border-left: solid thin;" |[[Image:chess_{{{9}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{10}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{11}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{12}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{13}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{14}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{15}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-right: solid thin;" |[[Image:chess_{{{16}}}l40.png|{{{65}}}px]] |- | style="text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;" | 6 | style="border-left: solid thin;" |[[Image:chess_{{{17}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{18}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{19}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{20}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{21}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{22}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{23}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-right: solid thin;" |[[Image:chess_{{{24}}}d40.png|{{{65}}}px]] |- | style="text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;" | 5 | style="border-left: solid thin;" |[[Image:chess_{{{25}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{26}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{27}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{28}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{29}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{30}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{31}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-right: solid thin;" |[[Image:chess_{{{32}}}l40.png|{{{65}}}px]] |- | style="text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;" | 4 | style="border-left: solid thin;" |[[Image:chess_{{{33}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{34}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{35}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{36}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{37}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{38}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{39}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-right: solid thin;" |[[Image:chess_{{{40}}}d40.png|{{{65}}}px]] |- | style="text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;" | 3 | style="border-left: solid thin;" |[[Image:chess_{{{41}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{42}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{43}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{44}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{45}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{46}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{47}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-right: solid thin;" |[[Image:chess_{{{48}}}l40.png|{{{65}}}px]] |- | style="text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;" | 2 | style="border-left: solid thin;" |[[Image:chess_{{{49}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{50}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{51}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{52}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{53}}}l40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{54}}}d40.png|{{{65}}}px]] | [[Image:chess_{{{55}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-right: solid thin;" |[[Image:chess_{{{56}}}d40.png|{{{65}}}px]] |- | style="text-align: center; font-family: monospace; padding-right: 2px;" | 1 | style="border-bottom: solid thin; border-left: solid thin;" |[[Image:chess_{{{57}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-bottom: solid thin;" |[[Image:chess_{{{58}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-bottom: solid thin;" |[[Image:chess_{{{59}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-bottom: solid thin;" |[[Image:chess_{{{60}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-bottom: solid thin;" |[[Image:chess_{{{61}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-bottom: solid thin;" |[[Image:chess_{{{62}}}l40.png|{{{65}}}px]] | style="border-bottom: solid thin;" |[[Image:chess_{{{63}}}d40.png|{{{65}}}px]] | style="border-right: solid thin; border-bottom: solid thin;" |[[Image:chess_{{{64}}}l40.png|{{{65}}}px]] |- style="text-align: center; font-family: monospace; font-size: 100%;" | |a |b |c |d |e |f |g |h |} <noinclude> [[kategori:Schack]] </noinclude> 2648 7435 2005-12-14T22:22:08Z Helena 133 [[Guild Wars]] » '''Elementalist''' ==Air Magic== ==Earth Magic== ==Fire Magic== ==Water Magic== ==Energy Storage== {{stub}} 2649 7437 2005-12-14T22:23:37Z Helena 133 [[Guild Wars]] » '''Mesmer''' ==Domination Magic== ==Illusion Magic== ==Inspiration Magic== ==Fast Casting== {{stub}} 2650 7438 2005-12-14T22:25:32Z Helena 133 [[Guild Wars]] » '''Monk''' ==Healing Prayers== ==Protection Prayers== ==Smiting Prayers== ==Divine Favor== {{stub}} 2651 8592 2006-03-12T17:02:29Z Marsve 26 Återställd till senaste redigering av Helena [[Guild Wars]] » '''Necromancer''' ==Blood Magic== ==Curses== ==Death Magic== ==Soul Reaping== {{stub}} 2652 7440 2005-12-14T22:29:08Z Helena 133 [[Guild Wars]] » '''Ranger''' ==Beast Mastery== ==Marksmanship== ==Wilderness Survival== ==Expertise== {{stub}} 2653 7441 2005-12-14T22:30:45Z Helena 133 [[Guild Wars]] » '''Warrior''' ==Axe Mastery== ==Hammer Mastery== ==Swordsmanship== ==Tactics== ==Strength== {{stub}} 2655 7453 2005-12-15T14:06:12Z E70 60 flyttar in text från wikipedia För att göra '''fyllda ägghalvor''' följ bara receptet. Recept 1 person ''Indredienser'' 1/2 hårdkokt ägg 1 tsk kaviar dillkvist ''Gör så här'' 1. Hårdkoka ett ägg. 2. Skölj dill och salladsblad. Strimla ev. salladen. 3. Skala och dela ägget i 2 halvor. 4. Spritsa kaviar ur tuben på ena ägghalvan. 5. Lägg en klick majonäs på den andra ägghalvan. 6. Garnera med räkor och en dillkvist. 7. Lägg salldsblladden på ett fat och placera ägghalvorna ovanpå. [[Kategori: F kokbok]] 2657 7467 2005-12-17T01:06:04Z 83.227.55.39 ''Om plikterna''. På latin (orginalet): ''De officiis''. Ett verk i tre böcker av Marcus Tullius Cicero. Denna version har översatts till svenska från latin / engelsk samt en svensk version från 1820-talet, som är ganska svårbegriplig (möjligtvis den knaggligaste svenska text man kan få tag på). == Bok 1 == * [[Om Plikterna, Cicero: Bok 1]] == Bok 2 == * [[Om Plikterna, Cicero: Bok 2]] == Bok 3 == * [[Om Plikterna, Cicero: Bok 3]] 2658 12430 2006-09-09T12:48:28Z Oshifima 283 Språkputs :''Denna text är avsedd att bli kommenterad. Den är också avkortad på ställen där den är långrandig.'' :''Denna text är översatt av amatörer och har inte blivit publicerad. Inga garantier ges för dess korrekthet.'' ---- '''[[De Officiis]]: Första boken''' == Förord == Svårigheten ligger i att de antika dygder som Cicero talar om är helt annorlunda än idag. Bara det att begrepp som "ont" och "gott" betydde något helt annat. För hedniska (icke-kristnade) folkslag existerar bara "styrka" resp. "svaghet". Så var t.ex. asaguden Loke inte ond utan svag, enligt vikingatro. När Cicero alltså säger att något är fel, använder han ord som hans läsare skulle betrakta som dåliga. Detta var då till exempel "svag", "omanlig" eller "feg", vilket alla var smädesord i den romerska krigiska världen. Den mest typiska för den stoiska skolan som Cicero ansåg sig förespråka är en tilltro till vad man kallar "ära". Denna ära är inte samma som vad man kallar ära idag. Jämför engelskans "pride" -- på samma gång ett positivt negativt laddat ord: eftersom man bör känna "pride" över sig själv, men inte högfärdig pride. ([http://www.gotquestions.org/pride-Bible.html Extern länk: "What does the Bible say about Pride"]) När Cicero talar om ära menar han sådant som inte är förgängligt. Alla dessa ord som betyder något annat idag än då, eller som har en innebörd som aldrig ens kan översättas, eftersom ingen tänker på samma sätt som romarna för 2000 år sedan, gör att antika texter är svåra vid en första genomläsning. Man kan behöva läsa dem flera gånger. Det latinska språket är också speciellt. Cicero levde under latinets så kallade guldålder. Hans meningar är långa och svulstiga. Grammatiken möjliggör ord- och meningsformer där åsyftningar inte klart framgår. I andra fall är ordningen på orden i en mening ombytt men ordens ändelser gör det ändå tydligt vad orden syftar på. Ska man i ett sådant fall översätta ordagrant eller ska man anpassa texten för moderna tankar, åsikter, behov? Det är en ständig fråga. == I Inledning== (1) Du, min son Marcus, har ju nu i Aten undervisats av Cratippus ett år, och lär ha införskaffat dig teoretiska och praktiska kunskaper i filosofin. Cratippus inriktar din tanke och staden Aten lär dig genom praktiska exempel. Jag vill upplysa dig om att jag själv, för min egen skull, alltid införlivat grekiskan i latinet — och jag har inte bara gjort detta i filosofistudierna utan även i retorikkonsten — och jag rekommenderar dig att göra detsamma så du kan föra dig på båda språken. Om jag inte misstar mig, har jag på detta sätt varit till stor nytta för mina landsmän: både de som saknade kunskaper om grekisk litteratur och också belästa människor kunde därigenom utöka sin styrka i talkonst och sin mentala kapacitet. (2) Därför anser jag att du visst ska fortsätta lära av de mest framstående filosoferna så länge du vill — och jag tror att du har viljan så länge du gör framsteg — men att du även ska läsa mina egna skrifter på latin. Innehållet behandlar du efter ditt eget omdöme, men låt läsningen utöka din latinska vokabulär. [ stycke om talkonsten och skriftkonsten och om olika anmärkningsvärda personer ] == II Bokens innehåll == Men eftersom detta brev, och fler som detta, är avsedda för dig, anser jag det lämpligast att börja på sådant sätt som är mest lämpligt för såväl din ålder som min ställning. Även om det har skrivits många viktiga och lärorika skrifter inom alla områden i filosofin, verkar allra flest ha skrivits om plikterna. Detta eftersom inget man tar sig för i livet — må det vara i det offentliga eller det privata, i det stora eller det lilla — kan ske utanför plikten. I den ligger det som är moraliskt rätt, respektive moraliskt fel när man åsidosätter den. (5) Frågan om plikterna är något alla filosofer har gemensamt (vem skulle riskera att kalla sig filosof utan att avhandla plikterna). Ändå finns det filosofiskolor som genom sin framställning om ont och gott omvänder hela innebörden i plikt. Hur kan man säga att det goda inte har något gemensamt med plikten, att det har att göra med det bästa för personen, utan att bestrida sig själv? Om en sådan person verkligen framhärdade i att följa sin egen filosofi, vilket han av sin natur (som vet bättre) finner svårt, skulle han varken kunna uppskatta umgänget med vänner, någon rättvisa eller ett ärevördigt liv. För hur kan man leva ärevördigt när man betraktar smärtan i sig som det värsta tänkbara? (6) Allt detta bevisar sig självt, men jag har ändå på ett annat ställe avhandlat det. Följaktligen: om skolorna talar om rättfärdigheten går de emot sig själva; ingen beständig, naturenlig regel för rättfärdigheten kan ställas av någon som inte anser att rättfärdigheten bör eftersträvas endast eller främst för dess egen skull. Härigenom tillfaller denna auktoritet stoikerna, academikerna och peripatetikerna. Aristons, Pyrrhons och Erillus läror är däremot sedan länge förkastade (ehuru de hade haft auktoriteten att diskutera plikterna om de bara hade ställt upp sakerna så att det blev en åtskillnad mellan dem, så att möjlighet fanns att välja, och på så vis skapa en möjlighet för plikten att uppfinnas). Jag kommer nu att fortsätta med att redogöra för stoikernas lära, inte bara genom att översätta citat, utan, som jag vanligtvis gör, genom att efter eget omdöme och uppfattning välja ur källorna och anpassa dem efter mina syften. (7) Eftersom vi alltså inriktar oss på att redogöra för plikterna, bör vi först fastställa vad plikt är; jag förundras över att inte se detta hos Panaetius, för varje systematisk redogörelse av ett ämne bör inledas med en beskrivning av ämnet, så att alla förstår vad det är som ska avhandlas. == III Vad plikt är == En redogörelse av plikten tillhör alltid en av två delar: antingen behandlar den läran om det högsta goda, eller så vardagslivet med alla dess förhållanden. Frågor som: är plikter ovedersägliga, är en plikt viktigare än en annan, och så vidare, tillhör den första delen. De plikter som man skapar regler kring kan tyckas höra till vardagslivet, men hör i lika hög grad samman med det högsta goda; sådana plikter har jag för avsikt att avhandla i dessa böcker. (8) Även en annan indelning av plikten existerar: uppdelningen medelplikt och absolut plikt. Absolut plikt kallar vi "riktig", för grekerna kallar den katorqoma (katorthoma),[1] [mening forts. oväsentligt] (9) Varje handling kräver enligt Panaetius ett tredelat övervägande: Den första är om en handling är moralisk, där känslorna ofta drar i motsatta riktningar. Den andra är om handling är till nytta för en själv, förbättrar ens eget livet på något sätt och skaffar en sådant som är nödvändigt för att man ska vara kunna vara till nytta för sig själv och andra. Den tredje är om det som betraktas som nyttigt strider mot det moraliska. För om det som verkar nyttigt drar med starka själ och det moraliska lika starkt drar åt motsatt håll kommer sinnet att tyngas av funderingar och överkommas med tvivel och oro. (10) Visserligen är det ett allvarligt fel att förbigå något i en klassificering, men två saker är här förbigångna av Panaetius. Det första är om två moraliskt rätta saker ställs mot varandra och man måste fråga sig vilket som är det mest moraliska av dem. Det andra är om två nyttiga saker på samma vis ställs mot varandra. Alltså är inte övervägandet, som _Panaetius_ hävdar, treväga, utan i själva verket femväga. I en avhandling av detta bör först moralen beskrivas, vilken vi delar in i två undergrupper, därefter gör vi detsamma med nyttan, och slutligen avhandlar vi konflikterna. == IV Vad moral är == (11) För det första har varje levande varelse en naturlig instinkt av självbevarelse: att förhindra det som tycks skadligt för liv och kropp och anskaffa och förse sig själv med vad som är nödvändigt för livet &mdash; såsom mat, säkerhet och dylikt. Något alla levande varelser också har gemensamt är parningsdriften, vars mål är artens fortlevnad, och i olika mån också omsorg om avkomman. Vad som däremot väsentligen skiljer människan från djuret är att djuret av sina instinker styrs till att endast inrikta sig på det närvarande för stunden &mdash; och mycket lite inriktar sig på det förflutna och det kommande &mdash; medan människan däremot är utrustad med vad vi kallar förstånd, vilket gör det möjligt för henne att inse följderna av handlingar, förstå hur handling förhåller sig till händelse och händelse till handling och göra jämförelser dem emellan [ ... ]- och hon kan lätt övergripa livets gång och förbereda sig för det. (12) Denna natur förenar även människor med varandra i samhället, både i tal och handling, och skapar en uppenbar kärlek till avkomman, och önskar att träffar och sammankomster dem emellan ska hållas; och på grund härav bemödar man sig om att införskaffa sådant som är nödvändigt för livsuppehället, såsom kläder och mat &mdash; inte bara åt sig själv, utan även åt sin fru och barn och andra som man håller av och ansvarar för &mdash; denna uppgift styrker också modet i all praktisk verksamhet. (13) Men vad som framför allt skiljer ut människan är strävandet och utforskandet av sanning och förståelse. När vi sålunda är lediga från arbetsuppgifternas behov strävar vi efter att se, att höra, och lära oss nytt; och uppnå en sådan kunskap om fördolda eller underbara ting som är nödvändiga för ett lyckat liv. Man kan dra slutsatsen att vad som är sanning &mdash; det enkla och det sanna &mdash; är förbundet med människans natur. Önskan att förstå sanningen är förenad med ett behov av självständighet, så att man inte vill följa någon förutom en som uppställer förhållningsregler eller undervisar om sanningen eller som, i allmännyttans intresse, styr i enlighet med lag och rättvisa. Sålunda uppnås själsstyrka och en obundenhet till tingen. (14) Och det är ingen småsak av naturen och förståndet att endast denna enda skapelse kan uppfatta ordning, anständighet, måttfullhet i tal och ord. Sålunda uppfattar ingen annan varelse skönhet, behag, harmoni i synvärlden. När naturen och förnuftet sedan låter detta övergå från ögonen till själen, är avsikten att skönhet, ordning och harmoni ska beaktas än mer, och att människan bör akta sig för att göra något opassande eller omanligt, samt att hon i tal och handling ska undvika att handla omoraliskt. Av dessa samverkande faktorer uppkommer det moraliskt rätta som vi eftertraktar, och vi söker det även om det inte anses som ett föredömme, eftersom vi söker det moraliskt rätta för dess egen skull; vi hyllar dess förtjänster, även om ingen annan gör det. == V Moralens fyra beståndsdelar == (15) Jag beskriver här, min son Marcus, hela den yttre gestalten av det moraliskt riktiga. Om man hade kunnat se den med ögonen, hade den som Plato säger väckt stor kärlek till vishet i oss. Sålunda är allt som är moraliskt rätt tillhörande något av följande fyra områden: (1) utforskandet av sanningen (2) det bästa för samhället och alla människor i det, där varje människa fullföljer sin uppgift och sina löften (3) styrkan i ett upphöjt och okuvligt sinne (4) iakttande av ordning och överläggning i ens handlingar. Även om dessa fyra områden hör samman och beror på varandra finns det sådana plikter som bara tillhör ett område. Ta till exempel det första området som innebär att man söker efter sanning och utforskar den. Där gäller reglerna endast det området. (16) För ju tydligare någon kan se den grundläggande sanningen i någonting, och ju tydligare och träffsäkrare han kan förklara det, desto visare och förståndigare kommer folk att betrakta honom -- med all rätt. Därför är sanningen hans sysselsättning, vars fakta han samlar och undersöker. (17) De tre återstående momenten däremot har till uppgift att införskaffa och bevara sådant som är nödvändigt för samhället. Och kunskapen om själens upphöjdhet visar sig inte bara i införskaffandet av materiella ting för sig själv och sin familj, utan desto mer i en obundenhet till dem. Ordning, konsekvent handlande, måttfullhet, med mera, är av sådant slag att ett fysisk handlande är nödvändigt -- inte endast mental aktivitet. Om vi handlar ordnat och måttfullt i vardagen, kommer vi att upprätthålla både det moraliska rättstänkandet och den moraliska värdigheten. == VI Om utforskandet av sanning == (18) Det första området ligger människans natur närmast eftersom vi alla strävar efter sanning och insikt, och vi anser det för något ärofullt att uppnå det och som något illa och skamligt att vilseledas, förledas och förföras. I denna strävan, som är både naturlig och förnuftig, finns två saker att undvika. Det ena är att man betraktar det okända som känt och accepterar det alltför villigt. (19) Det andra är att man spenderar sin tid på studier kring sådant som är alltför svårförståeligt och krångligt och därtill onödigt. Om man undviker dessa felaktigheter kommer ens studier och sökande efter sanning att bli väl belönat. Vi har så hört att Cajus Sulpicius gjorde detta i astronomin; än flera har gjort det inom juridik, logistik och matematik. Alla dessa yrken kretsar kring sökandet efter sanning, men att däremot spendera så mycket tid på studier att man försummar ett aktivt arbete är moraliskt felaktigt. Hela meningen med dygd är nämligen verksamhet; men det finns många tillfällen då man är hindrad i verksamheten och möjligheten att studera öppnas. Att inrikta sitt sinne till att undersöka de moraliska sanningarna kan man dessutom göra när man är upptagen i aktiviteter eftersom sinnet inte vilar utan ständigt är sysselsatt med någon tanke eller planering. Och härmed får det vara nog talat om det första momentet av plikterna. == VII Om människors inbördes förhållande == (20) Av de tre återstående områdena är den andra, som behandlar människornas inbördes förhållande till varandra, den mest omfattande. Återigen kan den delas in i två delar: den första är rättfärd, där dygdens glans är högst och efter vilket människor kallas redliga, samt, nära förbunden med rättfärden, välgörenhet, som även kan kalla välvillighet eller generositet. Rättfärdens första egenskap är att förhindra att en man skadar en annan om han saknar skäl därtill. Den andra egenskapen är att det allmänna ägandet ska användas för allmänhetens nytta och det egna ägandet för egen nytta. (21) Av naturen finns visserligen egentligen inte eget ägande. Men vad som genom rättfärdigt handlande tillkommer någon, är att betrakta som dennes tillhörighet, precis som vi säger att ett folk äger sitt land. Och det är lämpligt att sträva efter att bibehålla detta innehav; däremot är det att överträda människliga lagar att lägga beslag på något därutöver. (22) Men eftersom vi, enligt _Platons_ belysande uttryck, inte lever enbart för vår egen skull, utan vårt land också kräver en del, och våra vänner en del; och eftersom, som stoikerna lär, det som är skapat av naturen är till för människans bästa, och även människor för människans bästa så att de ömsesidigt ska hjälpa varandra, bör vi i denna sak låta naturen vara vår guide, och bidra till allmänhetens bästa genom ett utbyte av goda handlingar, att ge och ta emot, och härigenom efter våra färdigheter, vårt arbete, och våra förmågor sammanbindbinda det mänskliga samhället närmare, människa till människa. (23). [ 2 meningar om urpsrunget till det latinska ordet för rättvisa (fides / fit ) ] Orättfärd härleds ur två ting: (1) utförandet av en orättfärdig handling och (2) den som äger makten att förhindra en sådan men avlåter det. Den som nämligen, av ilska eller någon annan känslodrabbning, begår en orättfärdig handling mot någon, ser ut som angrep han en kollega; och den som inte avstyr eller hindrar en orättfärd, när han äger den makten, kan liknas vid den som överger en vän, sina föräldrar eller sitt fädernesland. (24) Emellertid är sådana felaktigheter som folk begår i avsikt att skada andra ofta föranledda av rädsla. Den som orsakar skada gör det därför att han fruktar att om han inte gör detta, kommer han själv att lida skada på något vis. Ändå är de flesta orättfärdiga handligar motiverade av att man vill förse sig själv, vilket oftast kommer ur begäret. == VIII Den första orättfärden: att orsaka skada == (25) Rikedomar eftersträvas till så väl livets nödtorft som för avnjutandet av nöjen. Penningbegäret hos dem med större ambitioner syftar också till makt och belönandet av förtjänster. Marcus Crassus sa till exempel nyligen, att den som önskar vara den främste i landet måste ha en förmögenhet vars avkastning kan upprätthålla en krigshär. Även eleganta tillställningar och den bekvämlighet som kommer av att föra ett praktfullt liv i överflöd är något folk uppskattar, vilket är orsaken till att behovet av pengar är gränslöst. Ändå finnes inget klandervärt i att anskaffa sig ägodelar om det inte skadar någon; men att orsaka skada är alltid att undvika. (26) De flesta förleds också att glömma bort sin uppfattning av rättvisa så snart de ser möjligheten till högre poster i det militära eller i det offentliga. Det Ennius skriver: :''Ej gemenskapens band,'' :''ej löften, är heliga för makten'' innehåller en vidare sanning. För så snart en situation är sådan att endast en kan utmärka sig, uppkommer en så stor konkurrens att gemenskapens band blir svåra att upprätthålla. Alldeles nyligen bevisade sig detta i _Gaius Caesar_ rättslöshet, när han vände upp och ner på alla mänskliga och gudomliga lagar för det rike hans oresonliga sinne självt skapat sig. Det tråkiga med detta är att det ofta är i de största personerna och mest framstående sinnena som begäret efter att bli dyrkade och äga makt, inflytande och ära uppkommer. Desto större anledning att däri vara uppmärksam för att undvika att begå felsteg. (27) Men när något orättfärdigt begås är det stor skillnad på om det begås genom någon känsloimpuls, som oftast är kortvarig och övergående, eller om det är genomtänkt och planerat -- för felaktigheter som begås till följd av en övergående sinnesstämning är mer ursäktliga, än de som begås med en genomtänkt avsikt. Men nu är det färdigtalat om varför man skadar varandra. == IX Den andra orättfärden: att inte handla till andras välgång == (28) Att försumma sin plikt att agera till försvar för andra har flera orsaker: Man vill undvika ovänskap, besvär, eller utgifter, eller så hindrar man sig till följd av arrogans, lathet, slöhet; eller att man är så fylld av sina egna sysslor att man överger dem man har ansvar att bry sig om. Alltså kan vi fråga oss om Platons rekommenderade förhållningssätt för filosofen är tillräcklig. Filosofen sägs handla rättfärdigt när han endast utforskar sanningen, och undviker och ringaktar sådant andra betraktar som livets viktigaste och strider till döden för. Visserligen åtlyder filosofen den första delen av rättfärd, att inte orsaka skada, men de undlåter den andra delen: De överger i sitt sökande efter kunskap dem de bör se efter. Vidare hävdar Platon att de inte bör ägna sig åt samhällstjänster såvida ej tvingade därtill. Men det är att föredra att sådana handlingar utförs självmant, för en handling kan till sin natur bara vara god om den utförs genom fri vilja. (29) Det finns också dem som -- antingen uppfyllda av sina egna sysslor, eller genom något slags förakt för sina medmänniskor -- förklarar sig endast ägna sig åt sina egna göromål och anse sig inte orsaka skada. Men även om de undviker den första typen av orättfärd gör de sig skyldiga till den andra. De överger samhället, när de inte tillägnar det något intresse, någon möda, eller något av sina tillgångar. (30) När vi nu har redogjort för de två slagen av orättfärd och vilka orsaker de har, och då vi tidigare redogjort för vad rättfärden består av, är det lätt att avgöra vad vår plikt är för varje tillfälle -- såvida vi inte är alltför självfokuserade. För det är inte lätt att sätta sig in i andra människors situation. Även om Chremes i Terentius skådespel säger att för honom är "inga mänskliga angelägenheter främmande", så är det ändå så, att när onda eller goda saker händer oss själva förstår vi och känner vi det mycket starkare än när samma saker händer andra, liksom vi betraktar dem från långt avstånd och därför bedömer deras situation annorlunda än vår egen. Därför ger dessa en utmärkt föreskrift som råder oss att inte handla när vi tvivlar över om en handling är rätt eller fel. För rättfärdhet lyser genom och rättfärdigas genom sig självt -- när vi tvekar måste tanken på något orättfärdigt existera. == X (''Överskrift saknas'') == (31) Men ofta är förhållandena sådana, att den mest lämpliga och rättfärdiga handlingen vänds åt motsatt håll. Det kan till exempel bli rättfärdigat att inte hålla ett löfte, eller att handla tvärt mot vad som vanligtvis anses vara korrekt och hedersamt. För när de uppställda regler man bör följa - vilka jag tidigare beskrivit: att inte orsaka skada och att verka för allmänhetens bästa - undergår förändringar, förändras samtidigt plikten; plikten är föränderlig. (32) Ett infriat löfte, till exempel, kan ibland vara till skada antingen för den som gav löftet eller för den som löftet gavs till. [ etc ] 2660 7475 2005-12-17T01:27:07Z 83.227.55.39 "redirect" just det boken kallade jag ju [[Om Plikterna, Cicero]] #redirect [[Om Plikterna, Cicero]] 2662 7481 2005-12-17T15:40:39Z Marsve 26 flyttade Schack till Lärobok i schack #REDIRECT [[Lärobok i schack]] 2690 7528 2005-12-18T14:18:42Z Tournesol 80 Dagens recept {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''1 portion'' * ett paket nudlar-med-smakpåse (av typen "fyra kronor på ICA") * ett ägg * vatten och matfett ==Tillagning== Koka upp vatten enligt nudlarnas recept, dock inte stort mer än tre deciliter, tillsätt nudlarna och koka dem mjuka men inte alltför mjuka. Tillsätt nudelpaketets kryddpåse mot slutet av kokningen. Rör om så kryddorna sprider sig i vattnet/buljongen. Häll över buljongen till en kraftig mugg, förslagsvis genom att (försiktigt) slå av nudlarna över en sil över muggen. Hetta upp en stekpanna (bör vara teflonpanna eller liknande) på full värme. När pannan är riktigt het, tillsätt stekfett och de avrunna nudlarna. Stek en halv till en minut '''under ständig, kraftig omrörning'''. Stäng av plattan, knäck ett ägg över och låt det hela steka under omrörning i ytterligare en minut. ==Alternativa tillvägagångssätt== Utäver ägget kan även bacon- eller skinktärningar och ärter tillsättas. Om man använder bacon bör det förstekas. ==Servering== Nudlarna serveras med en mugg (förhoppningsvis fortfarande varm) buljong och valfri grönsak. [[kategori:Äggrätter]] [[kategori:N kokbok]] 2711 7697 2005-12-23T19:08:27Z ¬ 139 Datorspelet the datorspelet the Settlers. Är ett självständigt verk som Används inom citaträtten. Funnen på engelska wikipedia, skapad av [[:en:User:Rvalles]]. '''Description:''' screenshot of the [[SVGA]] interface from the [[DOS]] version of [[The Settlers]] '''Source:''' taken on [[Linux]] from [[DOSBox]] using [[The GIMP]]. {{GFDL}} 2712 7578 2005-12-20T02:20:26Z ¬ 139 [[image:The Settlers SVGA.png|right|thumb]] The Settlers är ett datorspel, som går ut på att kolonisera genom att bygga upp små städer där det bor folk. 2713 7581 2005-12-20T02:26:44Z ¬ 139 [[image:The Settlers SVGA.png|right|thumb|350px|Bild från det ursprungliga The Settlers, i SVGA läge]] The Settlers är ett datorspel, som går ut på att kolonisera genom att bygga upp små städer där det bor folk. Det har skspats flera spel inom serien. Den första kom 1993 och hette "The Settlers", släpptes för Amiga & PC. 1996 kom "The Settlers II: Veni, Vidi, Vici" (1996, PC (DOS). 1998 kom "The Settlers III" (Windows); 2001 "The Settlers IV" (Windows), och 2004-2005 "The Settlers V: Heritage of Kings" * [[The Settlers spelmanual: The Settlers]] * [[The Settlers spelmanual: The Settlers II]] * [[The Settlers spelmanual: The Settlers III]] * [[The Settlers spelmanual: The Settlers IV]] * [[The Settlers spelmanual: The Settlers V]] 2716 11309 2006-07-14T07:25:05Z Janghus 121 [[Bild:byäldsten.jpg|thumb|Byäldsten '''Nils Persson''' blåser till bystämma vid Gamla Baskevägen]] I slutet av 1700-talet växte befolkningen i Sverige markant, så även på Österlen. När bönderna hade skiftat ut sina marker i början av 1800-talet kom många människor att stå utanför bondesamhället. De tvingades därför till att söka andra näringsgrenar. En näring var fisket. Den svenska armén upprättade en förteckning år 1811 över vapenförda män på fiskeläget. Man hade då inräknat 26 män. Av dessa utgjordes 11 hemmansägare, 8 fiskare, 2 bagare, 2 hemsöner, 2 drängar och 1 komminister. En analys har gjort på Baskemölla vad gäller befolkningsdemografi. Det visade sig att fiskarbefolkningen var mer rotfasta än gathusbefolkningen. Ett exempel kan läsas i bouppteckningen för Järrestads härad, daterat den 24 november 1788, som kan relateras till detta, nämligen; Janna Nilsdotter, fiskaränka som dog år 1788 var gift med fiskaren Hans Sonesson på Baskemölla. Hans Sonessons syskonbarn, Ingar Nilsdotter hade varit gift med en fiskare på Baskemölla. Hans Sonessons halvbrors son Sone Nilsson, fiskare, var bosatt i Simrishamn. Hans son var i sin tur fiskare på Baskemölla. En annan halvbrors son till mannen var skepparen Ola Nilsson i Simrishamn. Mannens hustru i första giftomålet hette Elna Perdotter. Hennes bror var husmannen Måns Persson i "Stjärnan", Ö Nöbbelövs socken. Den sistnämndes barn var skepparen Christer Månsson i "Stjärna", husmannen Jöns Månsson i Kvarnby, Ö Hoby socken och dottern Ingeborg, gift med fåraherden Per Jönsson på Glimminge gård, Vallby socken. Deb förra makens avldna syster Margareta Persdotter hade tysligen varit gathuskvinna i Tågarå, Ö Tommarps socken, Henns son var husmannen Jöns Hansson från Glivarp, Vallby socken. Slutligen hade Ena Persdotter haft ännu en syster, Pernilla Persdotter. Av hennes fyra barn bodde en son i Virretsad, Ö Tommarp socken, en son, Sven Hurtig var ryttare i Rörum, en dotter Bengta var gift en en fiskare i Brantevik och den en dotter var ogift. 2717 11310 2006-07-14T07:25:26Z Janghus 121 Den 27 oktober 1705 stod Nills Nilsson och Lorentz Andersson, båda från Baskemölla, anklagade för att de hade överfallit Pehr Erlandsson från Stiby. De var instämda av husmannen Pehr Erlandsson i Stiby för det de hade överfallit honom på natten med hugg och slag. Vid häradsrätten framkom det att både Nillson och Andersson ljög om att de överhuvudtaget inte kunde minnas att de hade träffat Löffberg och att de hade slagit Pehr Erlandsson och att de av honom honom skulle driva in en skatt till kronan som han var i skuld till. Både Nills Nillson och Lorentz Andersson hade gjort en skriftlig redogörelse på hur de hade gjort förrättningen, att de varit på execution, och haft med sig en underofficer från Malmö som de inte kunde namnge, som natt och dag skulle indriva skatter och resterande. Husmannen Pehr Erlandsson resterade skatt och ner de hade kommit dit på kvällen för att driva in skatten hade Pehr Erlandsson berusande brukat en skamlös mun mot både Nills Nillson och Loretnz Andersson som slutande med slagsmål. 2718 7648 2005-12-21T02:53:43Z ¬ 139 {{Baskemölla}} Jöns Åkesson på Baskemölla med instämd till tinget sommaren 1708, där han anklagades för att ha stulit en häst från Christopher Hansson från Tiufstorp. Åkesson hade haft hästen under ca 6 veckor tills att Anders Andersson, Anders Persson och Nills Andersson från Karlaby varit hos [[länsmannen och berättat att hästen hade gått en tid på deras äng utan att de hade blivit tillfrågade om lov. De berättade för häradsrätten att de hade sett Jöns Åkesson på ängen och att han hade tagit hästen och ridit hastigt därifrån. Vid häradsrätten erkände Jöns Åkesson utan omsvep att han hade haft hästen på ängen under 6 veckor och tagit hästen därifrån och hade då mött Anders Andersson, Anders Persson och Nills Andersson på vägen därifrån. Nämndemannen Olof Frännesson och Per Nillsson värderade hästen till 6 D:r smt. Vidare lästes det upp att Jöns Åkesson hade år 1700 pliktat för tjuveri och blivit dömd till att springa gatlopp 6 gånger. Eftersom inte Jöns Åkesson har visat på bättring dömde häradsrätten enligt paragrafen från Kunglig Maij:z år 1698 den 30 maj till 3 par spös och 3 slag av vardera paret samt sedan stå en söndag på pliktpallen vid Gladsax kyrka och därefter stå under prästens förmaningar från skriften i sakristian. {{Baskemölla}} 2719 7649 2005-12-21T02:53:52Z ¬ 139 {{Baskemölla}} Fiskaren Söne Biörnsson´s begäran till tinget i Järrestads häradsrätt i Hammenhög år 1711: Fiskaren Söne Biörnsson, Baskemölla inkom för rätten och på sin son Nills Sönessons vägnar begärde att soldaten Olof Håckansson Frisch skulle berätta under ed om hur soldaten Jöns Håckansson Möllerbeck dog. Orsaken till att få dödsförklaringen godkänd av häradsrätten var att Söne Biörnsson´s son Nills Sönesson ville gifta sig med soldaten Möllerbecks kvarlämnade hustru Boel Svensdotter. Rätten agrererade till fiskarens begäran och förklarade soldaten Olof Håckansson Frisch, sedan han sitt avskedspass utgivit i Mitou den 7 Augusti 1709 av General Major Johan Adolph Clodt har uppvisat, samt avlagt vittnes eden och erinrat om edens riktighet att han sett och var närvarande när Jöns Håckansson Möllerbeck dog på Mitau slott och att han hade tagit dödskjortan på honom. Det skulle tills februari månad vara 2 år sedan det skedde. Fiskaren Söne Biörnsson visade upp för rätten soldaten Per Andersson Basks brev till Söne Biörnsson daterat Riga den 18 oktober 1709, var uthinnan finns vara skrivit att Jöns Håckansson Möllerbeck hade dött på Mitau slott år 1709, dvs 14 dagar efter heliga Tre konungars dag. begärandes att få edeligen konfirmera att detta brevet som han nu in för rätten uppvisa är original brevet som han ifrån Riga fått, på det att vederbörande må kunna se och förnimma att här in under ingen falskhet och flärd är förborgat. Rätten konsenterade till hans begäran, varefter han avlade med hand på Bok sin ed över detta, och meddelades honom Tingsbevis däröver. {{Baskemölla}} 2720 10186 2006-06-09T11:21:26Z 192.138.116.230 En kväll i slutet av oktober 1876 vaknade Tufve Bengtsson av att hunden på gården ylade. Efter ett tag gick gårdsfolket ut för att se efter vad som stod på. Först misstänkte man att någon tjuv hade tagit sig in på gården. När de sedan kom ut på trappan, stod hunden med framtassarna på den mot havet lutande gärsgården och med blicken vänd ut mot sjön. Liksom vädrande förde han då och då nosen framåt, och höra ett långt utdraget tjutande. Så teg han en stund, lade huvudet på sned som han lyssnade efter något medan han med blicken försökte genomtränga mörkret, och så tjöt han åter på nytt. Det hjälpte varken med goda eller hårda ordalag att hunden skulle vara tyst. Hunden stod kvar och då och då lät han höra sitt underliga ylande. Detta fortsatte natt efter natt under fjorton dagars tid. Det var mer än gårdsfolket som kunde höra hunden. Grannarna började bli irriterade över att hunden skälde natt efter natt. Byborna som kom förbi gården under kvällar och nätter stannade och lyssnade. De undrade om inte det var något fel på hunden. Men Tufve sa nog att det inte var något fel på hunden. Nåra bybor hade sagt att Tufve borde skjuta hunden om inte han fick tyst honom. Men det låg något olycksbådande och hemskt i de långdragna, liksom klagande hundtjuten. Den 6 november var en kall och blåsig dag. Vinden var i sjön, och ett stycke utanför kusten syntes två segelskepp och en ångbåt som låg och kämpade i det hårda vädret. Fram på eftermiddagen började vinden tillta i styrka och det blåste upp till storm. En rykande ostanvind med mycket täta snöbyardrog in över land. Inga bybor på Baskemölla fäste sig vid detta, och eftersom ingen fiskare var ute på sjön satt man bekymmerslöst inne vid ljuset av sina tranlampor och lät timmarna gå. Så småningom slocknade det ena ljuset efter det andra, och snart låg hela samhället i mörker. I husen närmast sjön vaknade man vid midnattstid plötsligt av ett våldsamt brak, och efter en kort stund hördes genomträngande nödrop genom stormen utanför. Det blev i en hast tänt i det ena huset efter det andra. Det dröjde inte länge förän byborna med lyktor i händerna kom strömmande ner mot hamnen. De ihållande, nödropen blev vägledare, och byborna gick med raska mot stranden i södra delen av samhället. Här hade det redan samlat större delen av fiskelägets innevånare, och man lyssnade till ångestropen utifrån det mörka uppiskade mörka havet. Stormen dånade och röt och vräkte brottsjöar långt upp på land, snöbyarna virvlade in över stranden, och natten låg som ett svart, ogenomträngligt täcke över vatten och land. Av det fartyg, som låg strandat någonstans ute i detta tjocka mörker, syntes inte ett spår, och de svaga, i stormen flämtande ljusen i lyktorna förmådde inte lysa mer än en eller annan meter från sig. Men att man hade de nödställda på kort avstånd ifrån sig, märkte man på ropen. Inne på stranden stod Baskeborna i rådlösa och helt maktlösa. Då och då kunde man höra ångestropen. Det vittnande om att det fanns människor i nöd och kämpade för livet. I bland kunde man hörda genom ovädret brak och smällande som av skott. Man förstod att det var linor och tåg, som sprang sönder, och master och rår som bräcktes. Skeppet som gick under under den natten var en holländsk brigg med åtta mans besättning. Skeppet var på väg från Ryssland med en last av pops som skulle till Holland. I stormen har kaptenen, som heter Kuipers, förväxlat det svenska landet med Bornholm och seglat sitt skepp rakt på det utskjutande klippgrund som kustorna kallar "Flaged". Det är svart, ogenomtränglig natt då briggen med ett dånande brak ränner upp på grundet. Här bryts brottsjöarna med fruktanvsärd kraft. Det brakar och larmar då den ena brottsjön efter den andra bryter fram över skrovet och bit för bit krossar rår och master. Ett kort ögonblick kunde sjömännen skönja varandra i ljuset från skeppslanternorna tills dessa krossades och slocknade. Dödsfasa hade gripit männen ombord. De klamrade sig fast vid första bästa föremål och ropade i ångest ttill varandra att man måste hålla sig kvar på skeppet. Båtsmannen, och fyra av besättningen slukades av havet. De två kvarvarande ombord på det strandsatta skeppet sliter av sig kläderna och kastar sig i havet. Inne på stranden kastas timmer, sjömanskistor, segeltrasor, kläder, linor och trossar upp på land av rasande vågor som slitit sig los från skeppet. Baskeborna går och lyser med sina lanternor vid strandkanten. Plötsligt får man syn på en naken gestalt som kämpar sig fram genom brottsjöarna med fötterna före för att skydda huvudet mot klipporna. Han når standen och tas omedelbart omhand av fiskaren Nils Persson. Efter en stund hörs svaga kvidande inne bland några klippblock och här påträffades den andre överlevande personen från skeppet som med hjälp av en träbit drivit in mot klipporna. Han berättar senare att samtliga sex drunknade var holländare, medan de två överlevande var svenskar. Dagen efter den fasansfulla natten påträffdes tre av de drunknade holländarna i närheten av Viks fiskeläge några kilometer norrut. De tre kropparna fördes till Baskemölla och lades sida vid sida i fiskaren Anders Nilssons hus. Tre dagar senare begravdes de på Gladsax kyrkogård. Ett par dagar efter begravningen hittades ytterligare två av besättningsmännen. Dessa begravdes också på Gladsax kyrkogård, dock är gravplatsen helt borta idag, men i fiskeläget talades det länge om "de sex holländarna". {{Baskemölla}} 2721 7652 2005-12-21T02:54:27Z ¬ 139 {{Baskemölla}} Under årens lopp har många fiskare från Baskemölla omkommit på havet, i regel under storm och svåra förhållanden, ganska långt från land. Ingen olycka med så svåra konsekvenser som denna, där fem fiskare från fiskeläget omkom inför ögonen på maktlösa anförvanter och vänner har förr eller senare inträffat. Som vanligt var fiskarna och familjemedlemmarna uppe tidigt för att göra i ordning krokarna för dagens fiske. Detta innebar att varje krok skulle förses med en sillbit, varefter "snoren" i jämna bukter lades upp på ett tråg,ett s k "tru". Arbetet utfördes inomhus i skenet av en ljuskälla av något slag, varefter tråget eller trägen bars till hamnen och placerades på botten i båten. Denna dag var en måndag och tidigt på morgonen lämnade man hamnen för att ta sig ut till fiskeplatserna, vilka var belägna ett stycke ut till sjöss från norr till söder om fiskeläget. Lugnt väder rådde, varför man inte kunde segla utan måste ta till årorna. Det skulle dröja ända fram till 1910-talet innan den första motorn blev monterad i en båt från Baskemölla. Väl utkomna på fiskeplatserna började man lägga ut, eller som det hette, kasta krokarna. De båtar som gått ut sist, hann inte börja med utläggningen av krokarna förrän det började blåsa upp från nordost. Samtidigt började det falla ett snöblandat regn, vilket gjorde att sikten blev starkt nedsatt. Vinden ökade i styrka och till sist blev det omöjligt att överhuvud taget att börja, eller för andra att fortsätta med utsättningen av fiskeredskapen. Man måste i stället försöka att hålla upp båten med stäven mot vinden och mot den ökade sjögången. De som fortfarande inte fått ut sina fiskeredskap, insåg att man inte kunde tänka på att få ut någon redskap, utan i stället gällde det att ta sig in mot land och till hamn snarast möjligt. Vissa båtar höll ut i det längsta, i hopp om att det skulle lugna sig, något som det inte gjorde och som senare skulle visa sig, gav svåra och olyckliga konsekvenser. Befolkningen i fiskeläget, strängt taget samtliga med anförvanter av något slag, hade med anledning av den starka pålandsvinden och den ökande sjögången,samlats vid hamnen, oroliga och rädda för hur de skulle lyckas med att ta sig in i hamnen. De båtar som först bestämde sig för att avbryta fisketuren kom lyckligt igenom hamninloppet och in i lä bakom den låga, men ändå skyddande bryggan längs land. Vid denna tid fanns en hamn, där det s k norra hamnkaret, liksom kajen i anslutning till själva bassängen, i princip har samma läge som i dag, men där kajernas höjd var lägre. Den ombyggda gamla hamnen blev färdig år 1928. Djupet i hamnen och i inloppet, var helt olika mot i dag. Vid lågvatten kunde man inte ta sig in eller ut ur hamnen, med enbart hjälp av åror. I inloppet var djupet troligen omkring en meter, och detta medförde att sjöarna bröt "i botten" vid många tillfällen. När klockan var fram emot tio hade alla båtarna utom tre kommit lyckligt iland. För dessa tre återstod det värsta, den svåra och farliga passagen just vid själva inloppet till hamnen. Vinterbild från tidigt 1920-tal vid Baskemölla hamn Förstora Vinterbild från tidigt 1920-tal vid Baskemölla hamn Så kommer det en båt med två man i. Dessa sitter på vars sin toft med var sitt årpar och försöker hålla båten i riktning mot inloppet. Sjön är kraftig och en våg fångar båten som "sjöränner" dvs båten och vattnet i vågen får samma fart och därmed omöjlig att styra, dvs hålla på avsatt kurs. Enligt ögonvittnen skulle de båda ombordvarande, helt plötsligt lyfts av årorna ut i sjön, medan båten fortsatte mot land, där den togs om hand av några bybor, utan att vatten hade kommit i den. Troligen är beskrivningen en synvilla. Att lyftas ut av årorna torde vara omöjligt. I stället hade de båda, när båten "sjörände" och skar snett i vattnet tenderat att kantra. För att ej riskera att hamna under båten, har de båda kastat sig utombords. De båda i vattnet försökte ta sig i land på "hamnkaret" men lyckades inte, utan drevs norrut mot Silverroshallen. Dagen efter återfann man deras kroppar. Omedelbart efter syntes två båtar på väg in. I den ena båten satt två män och i den andra, något större båten satt fyra män. I vad mån man såg varandra är inte klarlagt, troligen hade man ändå inte kunnat förhindra vad som kom att hända. Strax utanför inloppet törnade de båda båtarna ihop, sida vid sida och båda båtarna kantrade. Den mindre av dess med de två männen i, slungades in mot "Karet" där de båda lyckades ta sig upp och räddades av folk från land. De fyra männen från den andra båten kom samtidigt i vattnet och sågs kämpa för att ta sig fram till denna, som låg i marvatten. Endast den ene av dessa lyckades gripa tag i relingen och hålla sig fast, tills båten kommit in mot stranden, där han kunde undsättas. De tre andra sågs försvinna i vågorna och de brytande sjöarna, även dessa norröver. Under årens lopp har många fiskare från Baskemölla omkommit på havet, i regel under storm och svåra förhållanden, ganska långt från land. Ingen olycka med så svåra konsekvenser som denna, där fem fiskare från fiskeläget omkommit inför ögonen på anförvanter och vänner, där de står helt maktlösa, har förekommit varken för eller senare. De som omkom i den första båten var Ola Olsson, 24 år ogift. Sven Mårtensson, gift och med 8 barn, där 5 var under 12 år. I den andra olycksbåten befann sig den som räddades, Tuls Jacobsson, 65 år. När Truls endast var 4 år, närmare bestämt den 12 juli 1826 drunknade hans far Jacob Truisson, 33 år utefter Blekingekusten tillsammans med den 21 årige Pehr Mårtensson, även han kom från Baske. Vidare var det Tufve Jönsson, 50 år, ogift. Kroppen efter Tufve återfanns tre år senare, den 27 november 1890. Några bybor upptäckte den vid Tjörnedala ålbod. Kroppen identifierades av en syster till den omkomne, som igenkände ett strumpeband som han hade kring benet. Den tredje var Jöns Sifversson, 68 år, ogift. Även han återfanns vid Tjörnedala ålbod en vecka efter olyckan. Den fjärde och den äldste som omkom var Åke Denker, 76 år. Kroppen återfanns aldrig och anledningen därtill var enligt vad som berättades från mun till mun: Han skulle aldrig få vila i vigd jord, för han hade en gäng "forsorred sig" dvs försvurit sig, vilket skulle betyda att han svurit falskt. {{Baskemölla}} 2722 7653 2005-12-21T02:54:41Z ¬ 139 Förr i världen hörde man ofta talas om "fattiga fiskare", bakom detta uttryck låg oftast en bister verklighet. Att fiskare förr i tiden "drogs med sjön", blev förmögna på sitt fiskande, var bara sägner som man berättade för varandra under mörka kvällar i fiskarstugorna på Österlen. Här nedan finns en gammal berättelse från slutet av 1800-talet som fiskaren '''Nils Persson''' på Baskemölla har berättat. Vad som gällde, var att kunna hålla nöden från dörren och föra en något sånär dräglig tillvaro. Längre upp på välståndets trappa kom en fiskarfamilj aldrig. Emellertid, en fiskare har jag hört talas om och som blev förmögen. En som hade "orimelet me pengja ette si". "- Jo, det lär en gång här på Baske ha levat en fiskare som man kallade för ''Kjäusen'' och som skulle vara rik. Är det sant egentligen? - Ja, di ed. - Det var konstigt, en förmögen fiskare? - Ah, di va kanske inte så konstet. - Hur så? Var har han fått alla sina pengar ifrån? - Jo, di ska ja tala om - han va en stor tjyfstrygj. A di va hans far forre hanom, å hans bror må, forristen. Faren kalla forr Lars Kjäus - ja, Lars va ju inte nåd vedernamn, forr så hidde han - å han va inte så noga podd, han heller. En gång gickj han bort ti ''Linggrens'', han som hade kru, å to en hunna i - blann di annre hunsen, å så kom han ingj ti Linggren å sa: - Du får kjeva den här hunnan au m!, så ja kan få ett halt stoå brännevin. - Jo forr all del sa Linggren å to hunnan å gickj ette brännevined ti Kjäusen. Men hont di va, så ble Linggren ette en stung klog på, ad han hade kjifft sin en hunna. Men då var Kjäusen gån. - Hur många börn, Lars Kjäusen hade? Jo, han hade tre stycken, Hans, Per och Karna. - Ti å borrja må så bodde Hans, där vi nu sidda, forr di här hused hade han bojt. A därude i trägåren, där lå et hus som Per å Karna bode i. Men så ve illsvådan 1889 brände de ner, bäggje husen. Di där ude i trägåren ble allri oppbojt forr di hade lerväggja, men här va di au tegelsten, så murarna begicki si å bled oppbojt igin. - Pengjana? Jo, ja ska nock komma t! dom osse. - Hans va sjömann i unge da. Hans sejia me et farty frå Stockholm. Di hade kommet bortelfrå, å nu skulle di läggja opp. På kvällen va skepparen i lann å fickj forr sin frakt 8.000 kronor. Hans va vaktman ombor. Po nötten samma kväll kom pengjarna bort. De ble en farli oppståndelse po marenen. Polisen sökte ginom hela skudan. Hans ble genomsökt han må, men pengjane kom allri tirätta. Nu ska ja tala om hont di hade gåd me dom. På storluckan lå et par tjäreda å klibbeda bojsor mitt forr näsan po bodde poliser å fler. I dom hade han stoppad pengjana. Så kiffte Hans en skuda, men den stranna ingje ve Cimbrishamn. Sien blev han humma å ble fischare. - Per va inte en bid bätter. Han tjänte hos en skippare i Brantevigj å vraga ette sill. En da kom skepparen ifrå Karlskrona å hade pengja for hela sin last, 5.000 kronor. Di la si Per opp må. Et par pågastackala som dröe omkringj, å hade varred t! skipparena, ble skyltade forr ed, men inte hade de nonna pengja inte. - Sien kiffte Hans å Per en båd ihovv, å som ung påg va ja tit må dom. Di brukte allti fråga, om ja ville ha au deras mad - de hade bodde kyd å äggj me si - men ja hade mad nock, så ja to aldri imod nåd. - Di va inte snåla precis, men nya kle skaffa di si visst allri. [[Bild:nilspers.jpg|thumb|Fiskaren Nils Persson]] Bojsorna va så lappeda, så iblann sadd där en tre fira lappa udanpo hårannra. Men di va nonna egna människor. Fickj di tre kronor forr sin fångst, så sa di. - Nu ska en krona gå ti maden å en ti reskaven, men den ena kronan ska sättas på bank. - A juta ble di inte nonn au dom. Varken pågana eller Karna. Hans dö forst å sien Karna. Per bode här sitt sista, i de här hused. A norr han va dö, hittade di 27.000 kronor etter en. Di ni tusen lä han på. Han hade dom unge hogären. 4.000 kronor hade han stoppad i en cigarrlåda som sto po kaklonslered, där hade di städ i åravis. Men där va ju ingjen som kunne luta te, ad där va pengja i lådan. Di annre pengjarna hitta di nerstoppade lid här å lid där, i skav å i vanta å hossesocka. Många au papperspengjarna va bodde muleda å fitteda. Kommunalen motte ner å samla ihovv va där va å di räknad pengja i flera da ette Pers död. - Ja, så gickj ed te å ble rigj forr i tien - å så går ed vell te i da må, avslutar fiskaren '''Nils Persson''' sin berättelse. ''Källa. Folklivsarkivet, Lund. Luf. M:4820'' {{Baskemölla}} 2723 7654 2005-12-21T02:54:55Z ¬ 139 {{Baskemölla}} Vem var då denne Denker? Ett namn som helt avviker från de vanliga. Efterforskningar i kyrkoböcker ger ett svar på frågan. Åke Håkansson Denker, var son till Håkan Persson, född i Järrestad och som gifter sig med en flicka från Baskemölla och blir fiskare. Paret får flera barn och den yngste av dessa är Åke. Genom en slump finner jag ett intyg, skrivet av Ryttmästare Schönström, på Delperöd, som intygar att Soldat Åke Denker, med nr 97 vid Cimbrishamns Esqadron av Kongl. Skånska Dragon-regementet är son till fiskaren Håkan Persson i Baskemölla och fri från akta börd därstädes. Åke Denker gifter sig med en flicka från Kivik och bosätter sig på Baskemölla, där de får 3 flickor och en pojke. Troligen blir Denker soldat i ett antal år för att senare bli fiskare i Baskemölla. Åke Denker har ett hus på Baskemölla som ärvs av hans äldsta dotter när fadern drunknar. Efter denna dotters död ärvs huset av den yngsta dottern Christina, som är född den 25 januari 1849. Hon är gift med fiskaren Per Nilsson på Vitemölla. År 1901 säljer paret huset på Baskemölla och därmed försvinner knytningen av namnet Denker till Baskemölla. Åke Denkers ende son dog i 20-års åldern. Den enda möjligheten att det skall finnas anförvanter till Denker är genom dottern Christina på Vitemölla. Sanningshalten i påståendet att Åke Denker skulle ha svurit falskt, finns inga funna belägg för. Möjligen kan det vara så att Åke Denker, präglad av ett från det vanliga på samhället använda språket, använde ord och meningar från sin tid som soldat, ett s k mustigt språk, blandat med svordomar och Guds namn. Att Åke Denker varit något utöver det vanliga är ganska klart. Att bedriva fiske, speciellt på den tiden, i en så hög ålder som 76 år, torde vara unikt. Ser man på åldern hos de 4 fiskarna i olycksbåten, så är dessa 50, 65, 68 och 76 år gamla. Detta ger en medelålder av nära 65 år, vilket måste vara mycket sällsynt, men samtidigt talar det om vilka "Krutgubbar" som det fanns bland fiskarna i kustsamhällena på Österlen. {{Baskemölla}} 2724 7655 2005-12-21T02:55:06Z ¬ 139 {{Baskemölla}} Den 7 juni 1944 var fyrmastskonaren ''"Elna"'' från Brantevik, på resa söderut från Norrland lastad med trä. I Hanöbukten var sikten mycket nedsatt genom tidvis dimma och regndis. ''"Elna"'' kunde utnyttja en god vind, men hade kommit något ur kurs. När man för sent upptäckte att man var på väg mot land, strax norr om Baskemölla. Man försökte hålla ut från land. Detta lyckades man inte med, utan stötte på klippgrundet ''"Flaged"'' strax norr om hamnen i Baskemölla. Hade man haft motorn igång eller vinden varit något nordligare hade man troligen "skurit" fritt från de mot ytan uppstickande klipporna ca 100 meter från land. Det var för övrigt på samma plats som i november månad år 1876 den holländska briggen ''"Tosca Helena"'' grundstötte och förliste. Av de åtta ombordvarande drunknade sex man, medan två man, båda svenskar, lyckades rädda sig på vrakdelar och simmande ta sig i land. De omkomna var holländare med en kapten ''Kulper'' som befälhavare. Med på resan hade han en son jämte redarens son, en broder samt två bröder'' Bull''. Det är denna händelse som givit namnet på den väg som passerar hamnen i Baskemölla och som heter "''Holländarevägen".'' Vid "''Elnas"'' grundstötning rådde en frisk sjögång, dock inte så kraftig att det fanns risk för att ''"Elna"'' skulle brytas sönder, men risk fanns att vind och sjö skulle tillta. Vid grundstötningen råde kaftig sjögång, men räddningsmanskapet lyckades få över en raket med lina och besättningen kunde skickas iväg i livräddningsstolen. [[Bild:elna.jpg|thumb|Strandningen av Elna vid "Flaged".]] Försök gjordes att med en mindre båt, bogserad av en vrakbåt låta denna falla in och ta ombord "Elnas" besättning, men detta lyckades inte. Under tiden hade livräddningsstationen på Brantevik larmats och ganska så snart ankom apparatur och personal. ''"Raketrampen"'' riggades upp, inriktades och så brakade raketen med sin lina iväg. Det blev en fullträff direkt och linan hamnade tvärs över riggen på ''"Elna".'' Snart var trossen uthalad, fastgjord i masten och i alar på stranden och livräddningsstolen kunde halas ut. Genom att "Elna" inte låg helt stilla kunde inte trossen styvhalas, utan det blev en färd i land ibland i luften och ibland med fötterna i vattnet för besättningen. Allt förlöpte dock tillfredsställande och när siste man skulle lämna ''"Elna"'' lossnade han livbåten som tidigare sjösatts. Denna drev omgående i land utan några skador eller vattenfyllning. Efter grundstötningen avtog vinden och sjön la sig. ''"Elna"'' kunde efter en period av ovanligt fint väder, utan några störande ostliga vindar bärgas och åter sättas i stånd. {{Baskemölla}} 2725 7656 2005-12-21T02:55:15Z ¬ 139 {{Baskemölla}} Under andra världskriget byggdes en skyddslinje, kallad Per Albin-linjen, för att skydda Skånes och Blekinges kuster mot angrepp från sjön. Under kriget störtade i Sverige sju raketer från de tyska raketanläggningarna i Peenemünde. Dessa raketer omhändertogs av den svenska armén. En av dessa raketer, av typ V1, störtade vid Baskemölla den 1 november 1944. Värnen 48, 49a och 49b är av typ Ksp I och Ksp II med en typisk kustnära placering inom en relativt kort sträcka på på sidorna av hamnen på Baskemölla. Det södra värnet Ksp II byggdes om omkring 1960 för att utrustas med ett kanontorn från stridsvagn m/42. Tyvärr plomberades värnet 1999. I anslutning till värnen finns skyddsrum och de är idag i dåligt skick. Ksp I var det första kulsprutevärnet som endast hade skjutmöjlighet åt ett håll, Värnet bygdes därför spegelvänt när försvarsområdet var vänt höger respektive vänster längs strandlinjen. Skjutvinkeln för det område som skulle beskjutas var ca 40 grader. Värnet var avsett för två kulsprutor placerade vid sida vid sida. Ett förrum ledde in till det egentliga värnutrymmet. Detta utrymme kunde försvaras inifrån värnet genom en embrassyr. Entrén till förrummet stängdes med en gallergrind som var klädd med bräder. Värnet hade på tidigt byggda värn också en ellertvå skottgluggar för eldvapen. Dessa värn byggdes omkring 1939 främst från Simrishamn till Falsterbo i väster. {{Baskemölla}} 2726 7625 2005-12-21T02:22:56Z ¬ 139 flyttade Latin till Lär dig latin: En boktitel #REDIRECT [[Lär dig latin]] 2728 7650 2005-12-21T02:54:03Z ¬ 139 {{Baskemölla}} Läser man i kyrkböckerna anges ofta titeln skeppare tillsammans med ett annat yrke. Jöns Svensson var fiskare och skeppare, Per Persson anges som snickare och skeppare, Maurits Johansson var både kvarnägare och skeppare. Mot slutet av 1800-talet var det många som skaffade sig en formell utbildning, som blev ett krav för att vara befälhavare, alltså skeppar-, styrmans-, kaptensexamen. Det gäller de flesta av dem som jag nämner härunder. Bröderna Jöns och Anders Åkesson var av fiskarsläkt från Baskemölla. Jöns förde skonerten Albion (hemmahörande på Kivik). Anders var huvudredare och tidvis befälhavare på skonerten Albano. Anders Åkesson var för övrigt fader till den kände fruktodlingspionjären [Henric Åkesson] på Kivik. Ett annat brödrapar var sönerna till fiskaren och skepparen Ola Bengtsson. Bengt Olsson ägde skonerten Signe som han också var skeppare på. Det var hans son, sjökapten Anders Viksten som skänkte det kyrkoskepp som nu finns i Baskemölla Kapell. Olas andre son Måns Olsson var skeppare på barkskeppet Carolina, som ägdes av ett Baskemöllarederi. Fartyget gick tragiskt under med man och allt på Nordsjön 1907. Enligt David Papps skritt om Björkegrenska rederiet förde Bengt Olsson en period rederiets barkskepp Cimbrishamn och skall 1866 ha inropat skeppet på auktion som ensam ägare. Bland andra sjökaptener från Baskemölla kan nämnas Bengt Månsson, Lars Åkesson och Otta Hultquist samt Per Lindquist som var befälhavare bl.a. på Barken Hedvig, och Nils Flink som var skeppare på Fidelio. En av gamla Baskemöllas mest kända fiskarsläkter stod för tre sjökaptener nämligen Anders Månsson´s fem söner som alla gick till Sjöss. Tre av dem tog sjökaptensexamen nämligen August Andersson, Lars Andersson (tog efternamnet Aneshed) och Nils Andersson. Samtida med dem var fiskare Bengt Olssons son sjökapten Magnus Bengtsson. Alla dessa förde ångfartyg. {{Baskemölla}} 2729 7646 2005-12-21T02:52:56Z ¬ 139 <center><table border="1" cellpadding="1" style="margin-left: 5px; clear: right;"><tr><td bgcolor="#e6e8fa"> <center>'''[[Historiska berättelser från Baskemölla]]''':</center> <hr> # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Befolkningsutveckling i Baskemölla|Befolkningsutveckling i Baskemölla]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Nills Nilsson och Lorentz Andersson blev instämd till Järrestads Häradsrätt den 27 oktober 1705|Händelser i Järrestads Häradsrätt 1705]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708|Jöns Åkesson blev instämd till Järrestads Häradsrätt 1708]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711|Ett giftomål som kom upp i Häradsrätten 1711]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Sjöfararna|Sjöfararna]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Fartygsförlisning 1876|Fartygsförlisning 1876]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Drunkningsolyckan vid hamninloppet den 14 november 1887|Drunkningsolyckan vid hamninloppet 1887]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: En fiskare från byn blev rik|En fiskare från byn blev rik]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Soldat Åke Denker|Soldat Åke Denker]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Strandning av Elna 1944|Strandning av Elna 1944]] # [[Historiska berättelser från Baskemölla: Skyddsvärnen från 2:a världskriget|Skyddsvärnen från 2:a världskriget]] </td></tr></table> </center> 2731 sysop 10715 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Inga matchande träffar i loggen. 2732 sysop 10753 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default ändring mot tidigare version 2733 sysop 12307 2006-08-31T19:25:28Z MediaWiki default Denna wiki har begränsat möjligheterna att skapa nya sidor. Du kan redigera existerande sidor, eller [[Special:Userlogin|logga in eller skapa ett användarkonto]]. 2734 sysop 10758 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Skapande av sidor begränsat 2735 sysop 10797 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default (standard) 2736 sysop 10798 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Enbart registrerade användare 2737 sysop 10799 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Enbart administratörer 2738 sysop 10800 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Du kan visa och ändra skyddsnivån av artikeln <strong>$1</strong>. Kontrollera att du följer riktlinjerna. 2739 sysop 10801 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Lås upp flyttillstånd 2740 sysop 10802 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Ditt konto har inte tillstånd att ändra sidskyddsnivåer. Detta är nuvarande status för artikel <strong>$1</strong>: 2741 sysop 11092 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Du har $1 ($2). 2742 9441 2006-04-10T09:30:52Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Recept på brylépudding saknas. Se även [[Crème brûlée]]. [[kategori:B kokbok]] 2743 11233 2006-07-06T15:30:22Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Crème brûlée''' ==Ingredienser== Receptet räcker till ca 8-10 personer. :2 st vaniljstänger :7 [[dl]] vispgrädde :3 dl mjölk :12 st äggulor :1 3/4 dl strösocker ==Tillagning== [[Bild:Crem brule closeup.jpg|thumb|220px|Närbild av det karamelliserade täcket på crème brûlée]] Sätt ugnen på 90 grader. Klyv vaniljstängerna och skrapa ur kornen i en kastrull. Koka kornen tillsammans med stänger, grädde och mjölk. Vispa ihop gulorna med sockret. Sila mjöken och vispa ner den varm (men ej för het) tillsammans med gulorna och sockret. Häll upp i koppar eller små låga formar. Ställ på nedersta falsen i ugnen i ca 90 minuter tills krämen har stannat. Avsluta innan servering med att strö drygt en matsked socker (alt. farinsocker) över varje kopp och värm med gasolbrännare till sockret smält och antagit en gylenbrun färg. == Servering == {{wikipedia}} [[Kategori:C kokbok]] [[Kategori:Efterrätter]] 2744 10337 2006-06-29T20:49:02Z NERIUM 225 Redirecting to [[Crème brûlée]] #redirect [[Crème brûlée]] 2768 7767 2005-12-27T14:42:30Z Boivie 145 wikifiering ===ARBETSGÅNG=== ''Vi använder oss av den dramaturgiska modellen. Vi planterar läsaren i den värld där storyn utspelar sig, utvecklar karaktärer och händelseförlopp. Vi bygger sedan upp spänningen ordentligt innan vi släpper den lös. Sedan följer efterspelet och vi avslutar med en ovisshet som får läsaren att vilja ha mer.'' ''En börjar skriva delatjerat på storyn. Alltså inget övergripande tänk, storyn utvecklas av sig självt. Nån mening här och där av olika användare och tillslut har vi en deckare!'' ==INLEDNING== ''<Sverige är sedan länge neutralt. Landet har rensat sig själv på alla försvarsmedel, försvaret existerar inte längre. Sverige vilar tillsynes tryggt i Europaunionens händer.<BR> Den 11 september 2009 händer det centrala i storyn; tre huvudstäder i tre olika världsdelar utsätts för ett varsit omfattande attentat, städerna utplånas på mindre än fem minuter. Europaunionen och framför allt Sverige, beskylls för illdåden.'' ''Nu ställer sig världen mot oss och vi har 24 svettiga timmar framför oss.>'' ==KAPITEL 1== En regnig söndagsmorgon. Erik är ute med hunden i skyfallet, han känner sig lite oviss. Han har precis förlorat jobbet och livskamraten förlorar han väl snart också, i alla fall om man får tro honom själv. Grannen går förbi;<BR> - Hallå, Erik! Det va' ett tag sen?<BR> - Hej! Ja, jo. Jo det va' ju det. <BR> - Du ser bekymrad ut? Hur är det med dig egentligen? Du hör ju aldrig av dig nu för tiden och du är aldrig hemma.<BR> - Näe, det har varit lite körigt på sistone. Jag fick gå till slut...blev utkastad från jobbet...snart kastar väl Ingalisa ut mig också om jag inte skärper mig. - Vaddå? Fick du sparken? - Ja, inte hade jag något att säga till om när ledningen väl bestämt sig. Men dom kommer nog att få sitt till slut, de också. - Vad menar du? Erik svarar inte, han bara vänder sig om och börjar gå. Sedan vänder han sig om och säger: - Du har väl hört på nyheterna?<BR> När Erik kommer fram till Pressbyrån där han som vanligt brukar köpa sina morgontidningar ser han så de svarta rubrikerna. "Washington,Ankara och Moskva i ruiner. Alla svenskar i säkerhet. FN i krismöte".<BR> Så, det hade äntligen börjat! Erik kände hur han fick hjärtklappning. Nu hade det äntligen startat. Det han och hans kamrater så länge förberett sig på. ==KAPITEL 2== ''<Händelseförloppet går mot sitt klimax och vi släpper spänningen lös.>'' ==KAPITEL 3== ''<EU misstänks och USA startar krig .>'' ==KAPITEL 4== ''<>'' ==KAPITEL 5== ''<>'' ==KAPITEL 6== ''<>'' [[Kategori:SAB: H]] 2771 9125 2006-03-29T15:46:25Z NERIUM 225 <b>Några regler för uttal av latinsk text från antiken:</b> <table border=1 cellspacing=1 cellpadding=0> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;c</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[k]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;coróna</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;g</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[g]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;gradus</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;ae</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[aj]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;Caesar(kajsar)</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;oe</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[oj]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;foedus (fojdus)</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;o</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[o: el. o] = sv. å</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;mos (mås)</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;u</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[u: el. u] = sv. o</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;mus (mos)</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;g framför n</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[ng]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;magnus (mangnos)</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;i i början av ord före vokal</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[j]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;Iúpiter</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp; inuti ord mellan vokaler</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[j]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;maior (májår)</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;qu</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[kv el. kw]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;quartus</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;u efter -ng-</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[v el. w]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;lingua</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;&nbsp; ibland efter s-</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[v el. w]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;suavis</td> </tr> </table> <br> <b>Några regler för uttal av latinsk text från senare tid:</b> <table border=1 cellspacing=1 cellpadding=0> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;c (före e, i, u, ae och oe)</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[s]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;civílis</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;g (före e, i, u, ae och oe)</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[g]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;genus</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;ae</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[e:]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;Caesar (sesar)</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;oe</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[e:]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;foedus (fedus)</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;cc (före e, i, u, ae och oe)</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[ks]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;acceptera (akseptera)</td> </tr> <tr> <td width=203 valign=top>&nbsp;sc (före e, i, u, ae och oe)</td> <td width=132 valign=top>&nbsp;[s]</td> <td width=142 valign=top>&nbsp;scen (sen)</td> </tr> </table> Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2772 sysop 10669 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Listan visar endast bilder som är uppladdade av $1. 2773 sysop 10698 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default inkluderad som mall 2776 9136 2006-03-29T15:51:13Z NERIUM 225 == Personliga pronomen == <table border=1 cellspacing=0 cellpadding=0> <tr> <td width="53" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>&nbsp;</td> <td width="70" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>1:a person</td> <td width="109" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>&nbsp;</td> <td width="79" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>2:a person</td> <td width="134" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>&nbsp;</td> </tr> <tr> <td width="53" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>&nbsp;</td> <td width="70" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>Sing.</td> <td width="109" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>Plur.</td> <td width="79" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>Sing.</td> <td width="134" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>Plur.</td> </tr> <tr> <td width="53" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>Nom.</td> <td width="70" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>ego (jag)</td> <td width="109" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>nos (vi)</td> <td width="79" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>tu (du)</td> <td width="134" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>vos (ni)</td> </tr> <tr> <td width="53" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>Gen.</td> <td width="70" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>mei</td> <td width="109" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>nostri/nostrum</td> <td width="79" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>tui</td> <td width="134" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>vestri/vestrum</td> </tr> <tr> <td width="53" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>Dat.</td> <td width="70" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>mihi</td> <td width="109" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>nobis</td> <td width="79" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>tibi</td> <td width="134" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>vobis</td> </tr> <tr> <td width="53" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>Ack.</td> <td width="70" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>me</td> <td width="109" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>nos</td> <td width="79" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>te</td> <td width="134" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>vos</td> </tr> <tr> <td width="53" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>Abl.</td> <td width="70" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>me</td> <td width="109" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>nobis</td> <td width="79" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>te</td> <td width="134" valign=top style=' padding:0cm 3.5pt 0cm 3.5pt'>vobis</td> </tr> </table> Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2778 9863 2006-05-03T12:39:09Z 213.112.252.108 /* Tillagning */ stavfel {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 4 dl Vetemjöl * 1 dl Potatismjöl * 1 msk Vanillinsocker * 2 tsk Socker * 2 tsk Bakpulver * 2,25 dl Kallt vatten * Ljus sirap * Vaniljglass * Bananer * 1,5 l Frityrolja ==Tillagning== Rör ihop vetemjöl, potatismjöl, vanillinsocker, socker, bakpulver och vatten till en porös smet i en bunke. Tillsätt mjöl tills smeten får en trögflytande konsistens. Värm oljan i en kastrull tills den börjar sjuda. Prova då och då med en liten bit vitt bröd tills det tar ca en minut för brödbiten att friteras. Sänk då temperaturen till svagare värme (så oljan bara står och sjuder). Doppa De skalade bananerna i smeten och lägg sedan i oljan tills de har fått en fin gulbrun färg. ==Servering== Servera med sirap över de friterade bananerna och glass. ==Tips== Använd mindre bananer. Oljan kan man låta svalna och spara till nästa gång. [[kategori:Efterrätter]] [[kategori:F kokbok]] 2823 12948 2006-12-05T16:07:55Z 81.227.2.85 I Femhundra börjar varje spelare med sju kort var ur kortleken. Resten läggs i en hög mitt på bordet, med "ansiktet" nedåt - förutom ett kort som läggs bredvid (får ej vara klätt kort) och detta kort vänds uppåt. Spelet startar med att en spelare får valmöjligheten att antingen ta ett kort ur leken, eller det kort som ligger bredvid. När denne tagit upp ett kort får spelaren se om han/hon kan lägga ut minst tre kort på sin del av bordet (som senare blir poäng) som antingen är i stege (måste också, i så fall vara samma färg), eller av samma valör. Men om spelaren tar det kort som ligger bredvid leken måste denne kunna lägga ut minst tre poängkort. Annars följer böter på 50 poäng (som dras under spelets gång). Om spelaren tar ett kort ur leken, måste inga poängkort läggas ut. Man kan också fortsätta andras stegar eller triss genom att lägga nästa kort i ordningen bland sina poängkort, men innan man får göra det skall man åtminstone lagt utt tre kort i följd. Turen avslutas med att spelaren lägger ett kort över kortet som ligger bredvid leken, eller om det kortet togs på bordet bredvid leken. Då är det nästa spelares tur som spelar enligt samma regler. Målet är att bli av med sina kort, och därigenom avsluta omgången. Alternativt är att kortleken tar slut och då avslutas omgången, om inte nästa spelare vill ta upp de kort som ligger bredvid. Poäng räknas efter en omgång ihop enligt dessa regler: Den som avslutar omgången får 50 poäng Ess ger femton poäng om det ligger i stegen: ...dam-kung-ess (man kan inte fortsätta med en tvåa efter en sådan här stege) eller i triss/fyrtal. Ess ger fem poäng om det ligger i stegen: ess-två-tre... 10-Kung ger tio poäng 2-9 ger fem poäng Kort som finns på hand vid omgångens slut ger dessa minuspoäng: Ess ger -15 poäng 10-Kung ger -10 2-9 ger -5 poäng. Den som först har nått femhundra poäng, efter de omgångar som behövs, har vunnit spelet. Spelet kan gå till ett obegränsat antal poäng, beroende på hur länge man vill spela. [[Kategori:kortspel]] 2825 9245 2006-04-03T06:07:39Z NERIUM 225 ==Om boken== I den här boken får du lära dig använda din Macintosh. Boken behandlar Mac OS X. ==Innehåll== ===Del 1: Nybörjare=== *[[Starta din Macintosh]] ===Del 2: Van användare=== ===Del 3: Avancerad användare=== *[[Använd din Macintosh som webbserver]] ===Del 4: Appendix=== *[[Användbara tangentkombinationer]] [[Kategori:Använda Macintosh]] 2826 9246 2006-04-03T06:07:55Z NERIUM 225 Denna lista innehåller knappkombinationer som kan vara till hjälp vid användandet av en Appledator. ==Boot== Dessa knappkombinationer gäller enbart om de är nertryckta under första fasen av datorns uppstart. *''C'' - Startar från [[CD-ROM]]. *''T'' - Startar en dator som om den är en extern [[firewire]]-disk. *''CMD + ALT + O + F'' - Startar datorn så att det går att komma åt dess ''[[Firmware]]''. *''musknapp'' - Öppnar [[CD|CD-]]/[[DVD]]-läsaren. [[Kategori:Använda Macintosh]] 2829 7907 2006-01-10T04:40:32Z 213.114.130.224 Flyttat från wikipedia {{kokboknav}} '''Laxpaket''' *4x110g laxfiletbit *4 ansjovisbitar *8 st svampar *1/2 citron *4 dl kokt ris *3 hela tomater (eller 11,5 dl krossade tomater Lägg riset i botten, laxfilen ovanpå. Därefter tomat/ansjovis + svamp, rivet citronskal + citronsaft. Rulla ihop i folie eller bakplastpapper och förslut paketet. Värm i ugnen(150°) i cirka 10-15 minuter eller i micron i fyra minuter. Koka ihop vinägersmaksättning: *1/2 l vittvinsvinäger *2 dl strösocker Koka ihop till en halv liter, häll på flaska. [[Kategori:L kokbok]] [[Kategori:Fisk]] 2877 edit=sysop:move=sysop 8006 2006-01-17T22:58:46Z Mats Halldin 8 spam ddddddddd 2878 9708 2006-04-28T23:35:09Z 213.100.62.108 /* L */ <center><font size="+1"> '''Innehåll:''' </center> <center>[[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] </font></center> __NOTOC__ ==Inledning== Vilken yrkesbransch är bättre på att använda krångliga synonymer än läkarbranchen? Denna bok är ett projekt i att se exakt hur mycket läkarspråk man egentligen kan fylla en bok med. Så om ni kan något om läkarspråk, fatta tangentbordet och börja skriva! Om du hittar något konstigt eller helt uppåt väggarna fel så är du välkommen att ändra det! ==Hur lägger man till ett ord?== # Klicka på ”Redigera” bredvid den begynnelsebokstav ordet har. # Se till att orden hamnar i bokstavsordning, så lägg till ordet mellan de två ord där de passar in. # Använd denna mall för att lägga till ett ord: <pre> * '''Läkarord:''' ''Synonym'' </pre><font size="-2">'''Förklaring:''' Asterisken (<nowiki>*</nowiki>) Gör att Ordet får en punkt, <nowiki>''kursiv''</nowiki> blir ''kursiv'' (2 apostrofer), och <nowiki>'''fet'''</nowiki> blir '''fet''' (3 apostrofer).</font> ==Ordlista== ==A== * '''A.:''' ''Förkortning för "arteria" = artär'' * '''Aa.:''' ''Förkortning för "arteriae" = artärer'' * '''Aditus:''' ''Ingång'' * '''Adren:''' ''Binjure'' * '''Afferent:''' ''Inåtledande'' * '''Anastomos(is):''' ''Förbindelse; vanligen en "genväg" mellan två blodkärl eller två delar av tarmen'' * '''Anemi:''' ''Blodbrist'' * '''Angiogenes:''' ''Kärltillväxt'' * '''Angulus:''' ''Vinkel'' * '''Anus:''' ''Ring, Ändtarmsöppning'' * '''Apertura:''' ''Öppning'' * '''Apex:''' ''Spets'' * '''Apical:''' ''Mot spetsen'' * '''Apoptos:''' ''Organiserad celldöd'' * '''Arcus:''' ''Båge'' * '''Arteria:''' ''Artär'' * '''Arteriae:''' ''Artärer'' * '''Arteriol:''' ''Mindre artär' * '''Articulatio:''' ''Led'' * '''Artär:''' ''Blodkärl som leder blod från hjärtat'' * '''Atresi:''' ''Avsaknad av'' * '''Atrofi:''' ''Tillbakabildning'' * '''Auskultera:''' ''Lyssna'' eller ''Praktisera'' * '''Autonoma nervsystemet:''' ''Den del av nervsystemet som står utanför viljemässig kontroll, delas upp i Sympatcus och Parasympaticus.'' ==B== * '''Benign:''' ''Godartad'' * '''Brocas area:''' ''Motoriskt talcentrum i hjärnan'' ==C== * '''Calcaneus:''' ''Hälbenet'' * '''Cardia:''' ''Övre magmunnen'' * '''Caudal:''' ''Mot svansen'' * '''Cavum:''' ''Hålrum'' * '''Cervix:''' ''Hals'' * '''Clavicula:''' ''Nyckelben'' * '''Cirrhos:''' ''Skrumplever'' * '''Colon:''' ''Tjocktarm'' * '''Corpus:''' ''Kropp'' * '''Cortex:''' ''Bark'' * '''Costa:''' ''Revben'' * '''Cushings syndrom:''' ''Överproduktion av kortisol och manliga könshormoner'' ==D== * '''Dexter:''' ''Höger'' * '''Distal:''' ''Bortom, från bålen sett'' * '''Dolor:''' ''Ömhet'' * '''Dorsal:''' ''Mot ryggen'' * '''Ductus:''' ''Gång'' * '''Ductus Choledochus:''' ''Gallgången'' * '''Duodenum:''' ''Tolvfingertarmen; första delen av tunntarmen, ungefär 4-5 % av hela tunntarmens längd'' * '''Dysfagi:''' ''Svårighet att svälja'' * '''Dyspné:''' ''Andningssvårighet'' ==E== * '''Efferent:''' ''Utåtledande'' * '''Elongering:''' ''Förlängning'' * '''Endometrium:''' ''Livmoderslemhinna'' * '''Epididymis:''' ''Bitestikel'' ==F== * '''Faciliterad transport:''' ''Underlättad transport över cellmembran'' * '''Falang:''' ''Element i finger eller tå; ofta kallat "fingerled"'' * '''Femur:''' ''Lårbenet'' * '''Fibula:''' ''Vadben'' * '''Fikonspråk:''' ''Latin'' * '''Fundus:''' ''Bas'' * '''Funktionell:''' ''Om symptom utan påvisbara organförändringar. Jämställs ofta med "psykogen"'' ==G== * '''Gigantism:''' ''Jätteväxt, beror på överproduktion av tillväxthormon'' * '''Glandula:''' ''Körtel'' * '''Glykogen:''' ''Upplagringsform av glukos, framför allt i lever.'' * '''Glukoneogenes:''' ''Nybildning av glukos'' * '''Gonad:''' ''Könskörtel'' ==H== * '''Hemisfär:''' ''Hjärnhalva'' * '''Hemoglobin:''' ''Blodets syrebindande protein.'' * '''Hepatocyt:''' ''Levercell'' * '''Hepar:''' ''Lever'' * '''Humerus:''' ''Överarmsben'' * '''Hypertrofi:''' ''Ökad organstorlek utan ökning av antalet celler'' * '''Hyperglykemi:''' ''Högt blodsocker'' * '''Hypoglykemi:''' ''Lågt blodsocker'' * '''Hypotermi:''' ''Kroppstemperatur under 36°C'' * '''Hypotyreos:''' ''Brist på sköldkörtelhormonet tyroxin'' ==I== * '''Icterus:''' ''Gulsot'' * '''Ileum:''' ''Krumtarmen - den sista av de tre delar som tunntarmen delas in i; utgör ungefär halva längden'' * '''Insulinom:''' ''Insulinproducerande tumör i pancreas.'' * '''Isoton:''' ''Samma mängd lösta ämnen som i blodplasma.'' * '''Isthmus:''' ''Hals'' ==J== * '''Jejunum:''' ''Tomtarmen - den andra av de tre delar som tunntarmen delas in i; utgör knappt halva längden'' * '''Juvenil:''' ''Ungdoms-'' * '''Juxta:''' ''Nära'' ==K== * '''Kaskadreaktion:''' ''Kemisk reaktion där varje steg triggar ett ytterligare förstärkt steg.'' * '''Koagulationsfaktor:''' ''Faktor i blodet som utlöses i en kaskadreaktion när blodet levrar sig.'' * '''Kollabera:''' ''Falla samman'' ==L== * '''Laktat:''' ''Mjölksyra'' * '''Langerhans cellöar:''' ''Hormonproducerande cellansamlingar i pancreas.'' * '''Lateral:''' ''Åt sidan'' * '''Lien:''' ''Mjälte'' * '''Lingua:''' ''Tunga'' * '''Lipogenes:''' ''Fettsyntes'' * '''Lipolys:''' ''Fettnedbrytning'' * '''Lob:''' ''Rundat område'' ==M== * '''Malign:''' ''Elakartad'' * '''Medulla:''' ''Märg'' * '''Membrana tympani:''' ''Trumhinna'' * '''Menstruera:''' ''Blöda'' * '''Metastas:''' ''Dottertumör'' * '''Mucosa:''' ''Slemhinna'' * '''Myometrium:''' ''Muskulatur i livmoderväggen.'' ==N== * '''Nefron:''' ''Njurens funktionella filtrationsenhet'' * '''Nekros:''' ''Celldöd'' * '''Nociception:''' ''Upplevelser av smärta.'' ==O== * '''Occipitallob:''' ''Nacklob'' * '''Os:''' ''Ben'' eller ''Mun'' * '''Osteoblast:''' ''Benproducerande cell'' * '''Osteoklast:''' ''Bennedbrytande cell'' * '''Osteoid:''' ''Benmatrix'' * '''Osteoporos:''' ''Benskörhet'' * '''Ovarie:''' ''Äggstock'' ==P== * '''Pancreas:''' ''Bukspottkörtel'' * '''Patogen:''' ''Sjukdomsframkallande'' * '''Peritoneum:''' ''Bukhinna'' * '''Prostaglandiner:''' ''Vävnadshormoner, produceras lokalt'' * '''Proximal:''' ''Mot bålen'' * '''Pruritus:''' ''Klåda'' * '''Pylorus:''' ''Nedre magmunnen'' ==Q== ==R== * '''Radialis:''' ''Strålbenet'' * '''Reflux:''' ''"Bakåtflöde"; används om exempelvis magsyra som ger sura uppstötningar eller om urin som rinner uppåt från urinblåsan'' * '''Ren:''' ''Njure'' * '''Rostral:''' ''Mot huvudet'' * '''Rubor:''' ''Rodnad'' ==S== * '''Sclera:''' ''Hornhinna'' * '''Sinister:''' ''Vänster'' * '''Sputum:''' ''upphostat slem, saliv'' * '''Sternum:''' ''Bröstben'' * '''Synaps:''' ''Förbindelse mellan nervceller'' ==T== * '''Testis:''' ''Testikel'' * '''Thyreoidea:''' ''Sköldkörteln'' * '''Tibia:''' ''Skenben'' * '''Transferin:''' ''Protein som binder järn i blodet.'' * '''Tumor:''' ''Svullnad'' * '''Tuba uterina:''' ''Äggledare'' ==U== * '''Urticaria:''' ''Nässelutslag'' * '''Uterus:''' ''livmoder'' ==V== * '''V.:''' ''Förkortning för "vena" = ven'' * '''Vv.:''' ''Förkortning för "venae" = vener'' * '''Ven:''' ''Kärl som leder blod tillbaka till hjärtat.'' * '''Ventrikel:''' ''Magsäck'' * '''Vertebra:''' ''Kota'' * '''Vesica fellae:''' ''Gallblåsa'' * '''Vesica urinaria:''' ''Urinblåsa'' * '''Villi:''' ''Tarmludd'' ==W== * '''Wernickes area:''' ''Sensoriskt talcentrum i hjärnan'' * '''von Willebrandfaktor:''' ''En viss koagulationsfaktor, som saknas i blodet vid den form av blödarsjuka som kallas von Willebrands sjukdom'' ==X== * '''X:''' ''Förkortning av extrauterin graviditet, dvs utomkvedeshavandeskap'' * '''Xantelasma:''' ''gulaktiga inlagringar av kolesterol i huden runt ögonen'' ==Y== ==Z== ==Å== ==Ä== ==Ö== * '''Ödem:''' ''Ansamling av vätska i vävnad.'' ==Skapad av:== [[Användare:Rinblad|Peter Rinblad]] 18 januari 2006 kl.02.31 (UTC) <center> [[Kategori:Språk]] 2882 11972 2006-08-14T17:33:49Z ¬ 139 /* Vad Jehovas vittnen tror på */ rm rödlänk ===Vad Jehovas vittnen tror på=== Jehovas Vittnen tror på den allsmäktige guden, Jehova (enl. Bibeln, se fotnot i 1917 års översättning). Jehova anses universums skapare. Jehovas vittnen menar att själva existensen av de sinnrikt utformade underverken i universum omkring oss tydligt vittnar om att en överlägset intelligent och mäktig skapare ligger bakom alltsammans. I Bibeln står: :"Hans osynliga egenskaper ses nämligen tydligt alltifrån världens skapelse, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda." (Romarbrevet 1:20), samt: :"himlarna förkunnar Guds härlighet" (Psalm 19:1-4),och i bibeln står det att de framförs utan vare sig röst eller ord. Jehovas vittnen betonar att människor inte formar lerkärl och inte tillverkar teve-apparater eller datorer utan att ha något syfte med det. Dessutom så är jorden och dess skapelser, i form av växter och djur, långt mera förunderliga och komplicerade än så. Människan förstår inte helt och fullt hur människokroppen med dess biljoner celler är uppbyggd. Och hjärnan, som är en del av arternas tankecentrum, är ett ofattbart underverk! Om människor har ett syfte med sina jämförelsevis obetydliga uppfinningar, måste utan tvivel Jehova Gud ha ett syfte med sitt vördnadsbjudande skaparverk!, menar Jehovas Vittnen. I Ordspråksboken 16:4 får vi veta att det förhåller sig så: : "Allt har Jehova gjort för det syfte han har." Jehova skapade jorden för ett visst syfte eller uppsåt, som han också sade till det första människoparet: :"Var fruktsamma och bli många och uppfyll jorden, . . . råd över havets fiskar och himlarnas flygande skapelser och varje levande skapelse som rör sig på jorden." (1 Mosebok 1:28) Men de första människorna blev olydiga och uppfyllde därför inte jorden med rättfärdiga familjer till att kärleksfullt ta vård om jorden och dess växter och djur. Deras misslyckande omintetgör dock inte Jehovas uppsåt. Tusentals år senare blev det skrivet att :"[Gud], jordens Formare ..., inte skapade den rätt och slätt för ingenting". Han "formade den, ja till att bebos". Den skall inte förintas, utan "jorden är evigt densamma". (Jesaja 45:18; Predikaren 1:4, Bibel 2000) Jehovas uppsåt för jorden skall förverkligas: :"Mitt eget rådslut kommer att bestå, och allt som behagar mig kommer jag att göra." &mdash; Jesaja 46:10 Jehovas vittnen tror helt enligt bibelns uttalanden att jorden skall bestå för evigt och att alla människor, både levande och döda, som vill inrätta sitt liv i samklang med Jehovas uppsåt för en förskönad, befolkad jord, kan få leva på den för evigt. Hela mänskligheten har ärvt ofullkomlighet från Adam och Eva. (Romarbrevet 5:12) Hur kan de då få leva på jorden igen och få del av de eviga välsignelserna? Endast på grundval av Kristi Jesu lösenoffer. Han sade : "Jag är uppståndelsen och livet. Den som utövar tro på mig, han skall få liv, även om han dör." "Alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut." (Johannes 5:28, 29; 11:25; Matteus 20:28). Hur skall det gå till? Det förklaras i "de goda nyheterna om kungariket", som Jesus började förkunna medan han var här på jorden. (Matteus 4:17-23) Och det är dessa läror om detta kungarike som Jehovas vittnen predikar om överallt i världen. <table width="100%" border="1" cellspacing="0" cellpadding="3" bordercolor="#C0C0C0" bordercolorlight="#FFFFFF" bordercolordark="#C0C0C0"> <TR VALIGN="TOP"> <TH WIDTH="50%" nowrap>Trosuppfattning</TH> <TH WIDTH="50%" nowrap>Biblisk grund</TH> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Bibeln är Guds ord och är sanning</TD> <TD class="beliefs">2 Tim. 3:16, 17; 2 Petr. 1:20, 21; Joh. 17:17</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Bibeln är pålitligare än traditionen</TD> <TD class="beliefs">Matt. 15:3; Kol. 2:8</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Guds namn är Jehova</TD> <TD class="beliefs">Ps. 83:18; Jes. 26:4; 42:8, 2 Mos. 6:3</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Kristus är Guds Son och är lägre än Gud</TD> <TD class="beliefs">Matt. 3:17; Joh. 8:42; 14:28; 20:17; 1 Kor. 11:3; 15:28</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Kristus var den förste i Guds skapelse</TD> <TD class="beliefs">Kol. 1:15; Upp. 3:14</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Kristus dog på en påle, inte på ett kors</TD> <TD class="beliefs">Gal. 3:13; Apg. 5:30</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Kristi liv som människa betalades som lösen för lydiga människor</TD> <TD class="beliefs">Matt. 20:28; 1 Tim. 2:5, 6; 1 Petr. 2:24</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Kristi enda offer var tillräckligt</TD> <TD class="beliefs">Rom. 6:10; Hebr. 9:25-28</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Kristus blev upprest från de döda som en odödlig andevarelse</TD> <TD class="beliefs">1 Petr. 3:18; Rom. 6:9; Upp. 1:17,&nbsp;18</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Kristi närvaro är av andligt slag</TD> <TD class="beliefs">Joh. 14:19; Matt. 24:3; 2 Kor. 5:16; Ps. 110:1,&nbsp;2</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Vi lever nu i "ändens tid"</TD> <TD class="beliefs">Matt. 24:3-14; 2 Tim. 3:1-5; Luk. 17:26-30</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Guds kungarike under Kristus skall styra jorden i rättfärdighet och frid</TD> <TD class="beliefs">Jes. 9:6, 7; 11:1-5; Dan. 7:13, 14; Matt. 6:10</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Guds kungarike skall åstadkomma idealiska levnadsförhållanden på jorden</TD> <TD class="beliefs">Ps. 72:1-4; Upp. 7:9, 10, 13-17; 21:3,&nbsp;4</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Jorden kommer aldrig att bli förintad eller avfolkad</TD> <TD class="beliefs">Pred. 1:4; Jes. 45:18; Ps. 78:69</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Gud skall göra slut på den nuvarande tingens ordning i striden vid Harmageddon</TD> <TD class="beliefs">Upp. 16:14, 16; Sef. 3:8; Dan. 2:44; Jes. 34:2; 55:10,&nbsp;11</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">De ogudaktiga skall förgås för evigt</TD> <TD class="beliefs">Matt. 25:41-46; 2 Thess. 1:6-9</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Människor som Gud godkänner skall få evigt liv</TD> <TD class="beliefs">Joh. 3:16; 10:27, 28; 17:3; Mark 10:29,&nbsp;30</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Det finns bara en väg som leder till liv</TD> <TD class="beliefs">Matt. 7:13, 14; Ef. 4:4,&nbsp;5</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Att människor dör beror på Adams synd</TD> <TD class="beliefs">Rom. 5:12; 6:23</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Människosjälen upphör att existera vid döden</TD> <TD class="beliefs">Hes. 18:4; Pred. 9:10; Ps. 6:5; 146:4; Joh. 11:11-14</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Helvetet eller dödsriket (Sheol, Hades) är mänsklighetens gemensamma grav</TD> <TD class="beliefs">Job 14:13; Upp. 20:13, 14</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Hoppet för de döda är uppståndelsen</TD> <TD class="beliefs">1 Kor. 15:20-22; Joh. 5:28, 29; 11:25,&nbsp;26</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Den adamitiska döden skall upphöra</TD> <TD class="beliefs">1 Kor. 15:26, 54; Upp. 21:4; Jes. 25:8</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Endast en liten hjord om 144.000 kommer till himlen för att härska tillsammans med Kristus</TD> <TD class="beliefs">Luk. 12:32; Upp. 14:1, 3; 1 Kor. 15:40-53; Upp. 5:9,&nbsp;10</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">De 144.000 blir pånyttfödda som andliga söner till Gud</TD> <TD class="beliefs">1 Petr. 1:23; Joh. 3:3; Upp. 7:3,&nbsp;4</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Nytt förbund med det andliga Israel</TD> <TD class="beliefs">Jer. 31:31; Hebr. 8:10-13</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Kristi församling är byggd på honom själlv</TD> <TD class="beliefs">Ef. 2:20; Jes. 28:16; Matt. 21:42</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Böner skall riktas endast till Jehova genom Kristus</TD> <TD class="beliefs">Joh. 14:6, 13, 14; 1 Tim. 2:5</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Bilder skall inte användas vid tillbedjan</TD> <TD class="beliefs">2 Mos. 20:4, 5; 3 Mos. 26:1; 1 Kor. 10:14; Ps. 115:4-8</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">En kristen måste sky spiritism</TD> <TD class="beliefs">5 Mos. 18:10-12; Gal. 5:19-21; 3 Mos. 19:31</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Satan är världens osynlige härskare</TD> <TD class="beliefs">1 Joh. 5:19; 2 Kor. 4:4; Joh. 12:31</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">En kristen skall inte ha någon del i ekumeniska rörelser</TD> <TD class="beliefs">2 Kor. 6:14-17; 11:13-15; Gal. 5:9; 5 Mos. 7:1-5</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">En kristen måste hålla sig avskild från världen</TD> <TD class="beliefs">Jak. 4:4; 1 Joh. 2:15; Joh. 15:19; 17:16</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Lyda mänskliga lagar som inte strider mot Guds lagar</TD> <TD class="beliefs">Matt. 22:20, 21; 1 Petr. 2:12; 4:15</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Att införa blod i kroppen genom munnen eller ådrorna är ett brott mot Guds lagar</TD> <TD class="beliefs">1 Mos. 9:3, 4; 3 Mos. 17:14; Apg. 15:28,&nbsp;29 </TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Bibelns morallagar måste åtlydas</TD> <TD class="beliefs">1 Kor. 6:9, 10; Hebr. 13:4; 1 Tim. 3:2; Ords. 5:1-23</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Endast israeliterna blev ålagda att fira sabbat, och detta upphörde samtidigt med den mosaiska lagen</TD> <TD class="beliefs">5 Mos. 5:15; 2 Mos. 31:13; Rom. 10:4; Gal. 4:9, 10; Kol. 2:16,&nbsp;17</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Det är otillbörligt med en prästklass och särskilda titlar</TD> <TD class="beliefs">Matt. 23:8-12; 20:25-27; Job 32:21,&nbsp;22</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Människan blev inte till genom evolution, utan genom skapelse</TD> <TD class="beliefs">Jes. 45:12; 1 Mos. 1:27; Matt. 19:4</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">Kristus är det föredöme vi måste följa när vi tjänar Gud.</TD> <TD class="beliefs">1 Petr. 2:21; Hebr. 10:7; Joh. 4:34; 6:38</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP"> <TD class="beliefs">Dop genom fullständig nedsänkning i vatten är en symbol av överlämnande</TD> <TD class="beliefs">Mark 1:9, 10; Joh. 3:23; Apg. 19:4,&nbsp;5</TD> </TR> <TR VALIGN="TOP" bgcolor="#eeeeee"> <TD class="beliefs">De kristna vittnar med glädje offentligt om Bibelns sanning</TD> <TD class="beliefs">Rom. 10:10; Hebr. 13:15; Jes. 43:10-12</TD> </TR> </TABLE> [[category:Religion]] 2883 8753 2006-03-24T20:53:30Z 81.234.119.136 {{stub}} 2884 11307 2006-07-14T07:23:31Z Janghus 121 Ja, sa ''Ola Baskare''. - De kallade honom ju för Ola Baskare, därför att han hade flyttat från Baske till stan dvs Simrishamn. - "Ja," sa han till ''Nils Josefs Stenkil'', som hade bjudit Ola Baske och två andra gubbar på toddy, födelsedagstoddy t o m, "sådan rom har jag inte smakat på två och tjugo år - inte sedan jag for på sjön i världen. Sådan där rom", sa han, "är riktig sjömansgrädde: mjölkablandning i kaffe har jag aldrig kunnat med riktigt. Denna rommen", sa han, "hedrar did Stenkil! Den visar, att du är en kristen människa, som unnar din nästa något gott. Ja, tack skall du ha! En liten spets till kan jag nog rö iland: Ola Baske är inte någon riktig landkrabba ännu. Han kan tåla både storm och stiltje och gå med full laddning ända upp till relingen, om så ska vara - och skall det vara för barlast, så gnyr han inte för det. Men också har han varit ute och sett lite mer än Ni andra. - Och det rår Ni inte för, begriper Ni, för skomakaren ska bli vid sin läst och bonden hos sina stuttar." "Vi får ju leva ändå, Ola!" "Måntro förr i världen, när vi låg och vrakade (fiskade) och for ända ner till Bornholm, så fick man allt se både ett och annat." "Du såg kanske dubbelt ibland?" "Vad säger du? Och när man var på gille, kunde man roa sig riktigt - ta sig en 'rhenländare' eller en 'jig,' så att tak och väggar dansade med." "Och när du kommer i London in För alla mina boy, hurra! Så kommer en köpman och bjuder dig på vin - För alla mina boy, hurra! Och in går hans dotter, patentlig och grann - För alla mina boy, hurra! Vill du ha mitt gods och bli min man? För alla mina boy, hurra! Nej, jag är en hurtig svensk sjöman - För alla mina boy, hurra! Och aldrig jag överger Sveriges land! För alla mina boy, hurra!" "Ser ni, landpaddor! Sådana visor kan inte Ni!" Ja, men var du inte bra dum Ola, som inte tog köpmansdottern och hennes gods också: det kunde ha varit bra att ha nu, sedan du måste låta nr 8 gå ifrån dig - då kunde du sluppit att sitta inhyses." "Ah, du tror val, Eskil, att alla är lika galna efter pengar som du! Det skulle en hund sitta och bita sockerbitarna tvärtav och svälta sig varannan dag och ge folket dynt kött och självdöda kalvar och låta mal äta upp söndagskläderna, därför att man inte nåns att ta dem på sig, och äta brandgul sill.... "Ah, du, där finns varken självdöda kalvar eller dynt till vårt; akta du din mun! "Jag har väl inte sagt det! Sa jag, att du brukade så?" "Den hängdes son blir alltid arg, då man talar om rep," ser du Ola! Eskil är ömtålig, du!" "Nu ska du inte sitta och mulbandas", Eskil! Gör som jag!" "Det rör mig ej, om hela jorden ramlar, Blott jag har en pipa och ett glas." "Nej tack, Stenkil! Slå i lagom; egen hyser inte mer än hon hyser! Jaså! låt gå för en liten spets till då! Skäl, rågsäckar! " "Skål, tobisakung! "Nej, nu skall jag tala om ett äventyr jag hade på sjön en gäng!" "Ja tack! Men de där historierna känner vi sen gammalt, du Ola: de är så sanna som någon lögn på jorden!" "Sa du lögn, sa du?! Ja talte om historien på byxölet året efter, och det var - - - "Byxölet!! Vad är det för slags öl? Julaöl har jag druckit, och på barnsöl har jag varit i mina dar." "Och själv gjort en fjorton stycken, visst!" "Femton, du! Men byxöl - - det var något nytt." "Vet Ni inte vad som menas med byxöl!! Det var då för lustigt! Ni är ju dumma som torskar! På ett fiskeläge vet varenda själ, vad som menas med det. Nå, vet Ni inte vad som menas med att "dra töjagäng" heller? Och inte hur en "0" ser ut? Kors, vad landkrabbor är dumma!!" "Därför kommer det riktigt dugligt folk från lägena - till all lycka - ibland, så att vi kan få lite undervisning om riktigt viktiga ting! Gå på, du! Vi ska göra dig samma tjänst igen, om du skulle vilja lära dig, hur det går till att hushålla - en gång i livet!" "Åh, du behöver inte komma med några spelglosor, du! Hade jag blivit född med ett halvt mantal om halsen, så kunde - -" "Seså gubbar!! Nu ska vi klinga med Ola Baske, så ska han tala om lite fiskarebruk för oss! Skål allihopsan sa!" "Skål, Stenkil! Du talar som en karl och inte som en landkrabba! Vi talade om byxöl, ju? Jo, Fastelagsmåndag var där måntro stort gille på Baske: då dracks där öl redigt! Först betalades 50 öre för var pojke som fyllt 6 år efter sista Fastlag - och se'n fick han vara med och dricka öl på alla högtidsdagar och alla gillen. De kallade det för byxöl, därför att pojken då hade lagt av kolten och gick med byxor i vardagslag sedan." "Jaså, på det viset! sa ålen, när han blev stekt ... .. Ja, du! Och så betalades där "Ingång" av alla de, som hade flyttat in från annat läge eller från någon by: det var 30 riksdaler." "Det var inte småsaker, det!" "Som fiskaren sa om valfisken, ja! Nej, bevares! helst på den tiden! Men så fick de lov att använda hamnen och komma in i "kamratskap". "Vad vill det säga?" "Jo, där var t ex tre stycken, som slog sig samman om en båt: så hade de sina 20 garn vardera och lika mycket redskap förresten. Och så följde de med ett par "handlare". "Ja, de är då framme i var vrå!" "Jag menar inte handelsmän, utan det var några, som hjälpte till. De hade 10-12 gran var, och vad man fick i dessa, fick handlaren själv behålla. Och så följde ett par pojkar med stundom i kamratskapet." "Vem fick den där "ingången?" Kanske prästen tog den för "Ingång" och "ämne?" "Prat! den tillföll hamnkassan - och den var inte så obetydlig ibland: där kunde vara sina 700 daler. Se, den hade andra inkomster också! Var där någon, som gifte sig, skulle han betala en riksdaler, om det var med någon av lägets folk, annars var det 4 riksdaler och 50 öre. Och så hölls där dom över alla förbrytelser, som de hade begått sista året! Se, med alla författningar räknas året från Fastlag till Fastlag - på lägena förstås. Ah, har Ni aldrig hört det? Ja, var där t ex någon, som hade tagit på sjön en böne dag, så kostade det honom l och 50; hade någon varit i slagsmål, måste han också ut med "l banko" i plikt och blev någon upptäckt med snatteri, fick han böta en riksdaler." "Det var ett roligt samhälle! Betala lika mycket för man gifter sig som snatteri!" "Det kostar merendels mycket mer, du!" "Det har Eskil rätt i, ja min liv! Men vem dömde dem, syndabockarna!" "Det gjorde hamnfogden och de fyra bisittarna, och hamnkassan tog pliktpengarna. Var där någon, som inte ville ut med plikten, så kunde de köra honom ut ur kamratskapet!" "Den dagen var där brott!" "Ack, där var mycket mera! Vänta lite! Samma dag fick alla på fiskeläget födda, som efter sista fastlagsmändagen hade fyllt 18 år, betala tre riksdaler för att de skulle få fiska, antingen i eget namn eller gå in i ett kamratskap. Och så drogs där "tojagång." Dvs där bestämdes, var, var och en skulle få dra not och fiska. Man tog 2 landmärken - det ena nere vid stranden och det andra långt uppe på land: när man då kom så, att man hade dessa märken mitt för varandra i linje, var man i skälet. De där landmärkena hade rätt lustiga namn: ett hette "Tulaknös", ett kallade de för "Tryntorna på näbben" ett för "Lille sten i hålet och ett annat för "Farfar". "Hur delade de på vad de fick? När de var så mänga i ett kamratskap, så tycker jag där skulle bli kif och trätor jämnt". "det delades olika, sillen i vajar; ålen efter som var och en hade del i äldratten. Ja, ibland såldes ju vad som vankats och så delades pengarna "i propetion". Så var det med laxfisket också!" "Tog Ni dem på krok också?" "Du ser ut precis som du var tagen på krok! Den togs i "0" naturligtvis. Jaså, det var sant: Ni vet inte, vad som menas med en "0". Jo, det är en stor not med två armar, som kunde vara vid pass omkring 40-50 famnar långa." "Ja, de fiskarna!! De kunde bara förtjäna! De bara far ut och tar - havet är ju stort och alldeles fullt av fisk. En stackars jordbrukare får gå och slita ett helt år, innan han får några fattiga strån." "Åh, du skulle skämmas, Eskil! Här ligger Ni i kakelugnsbänken dag ut och dag in, och äter stekt fläsk, så att ni är smorda upp till öronen! Fiskaren får ligga ute på det villande havet ständigt och frysa och fara illa. Och så sliter stormen sönder garnen för honom - och så står han där med tomma händer. Rätt som det är, seglar han i sank, och så sitter barn och hustru hemma och svälter, så det skriker i magen på dem. Och där skall slitas bra, innan där blir något att vända i pengar: 8-10 öre för en bempel tobbis - -" "Hur mycket är det där går på en bempel nu?" "En halv kappa, du! 17 öre skålpundet för laxen, 6 skilling eller en daler = 17 öre för valen för sillen - det var priserna då för tiden - utom de åren ingen sill "vankade", då kostade den 75 öre. Jag tror det var 1846-47 eller 1848. Och för fick man endast 3 eller 4 riksdaler lispundet." "Ja, det var då inte över sig precis!" "Hm! Min far kom ihåg den tiden, när ålen kostade 37 öre för lispundet, gubbar!" "Jag minns den gamle prosten berättade en gäng, att en vinter hade de fått ålen för - 6 öre lispundet i Landskrona." "Då hade de väl stulit den!" "l sjön kanske! Nej, de hade huggit vakar på isen, och där samlade sig ålen, så att de öste opp den med bara händerna och baljor och krukor. Och där låg stora massor som höstackar, och de körde bort stora lass - till slut ville de inte ha den till skänks, utan de gödslade jorden med den." Nej, men vad betalade Ni prästen med? Det var väl flera som ingen säd hade, utan om de köpte särskilt! Och får och gäss kunde Ni väl inte ta i sjön!" Med fisk, kan du väl begripa! Tror du inte en präst tycker lika mycket om fisk som om havre - och tack till?! Far hade tredjedelen i en åldrätt och han gav prästen - lät mig se nu! Ert skäppa torr tobbis, halvfjärde lispund ål, två vajar sill och två pund torsk. Och så brukade han gärna gå upp med 3 en lax en gång om året - men det var "till på köpet", så att då blev han trakterad. Doktor lack kunde stundom gå in och prata med dem, när de kom så där med fisk. Jag minns att de skrattade åt gamle Slamsen. "Är det sannt," sa doktorn, "att du super?" - "Ja men," sa Slamsen, "både jag och Qvinnan supa, när vi har något att supa," sa han. "Slamsen! Vem var det?" "Det var Slamsans man! begriper du det? Det var en gammal fiskare - han hade en skruv lös, påstods det. Den var det mänga lustiga historier om. Han var alldeles galen efter brännvin, och krögarn på läget tog emot allt vad fattigt folk kom och sålde och gav dem brännvin istället. En gång drog han skjortan av och lät krögaren få henne för en halv kvarter brännvin. En gång gick han alldeles naken som han var född, genom hela fiskeläget för ett halvt stop - och alla pågarna på Baske följde bakefter honom och hurrade. När han så kom hem, klådde hans egna pågarna honom duktiga tag." "Så fick han ju lite utan och innan!" "En gång kom han till krögaren och hade med sig en höna och frågade, om han inte kunde få brännvin för den. Krögaren var ju genast med på den affären, vred nacken av kräket, för att ingen skulle komma och "kännas" det - se Slamsen var lite långfingrad också - och så slog han upp en duktig "pilleknarkare" till Slamsen. Men just som supen var "gången till de Galater," kommer krögarens hustru in och jämrar sig, att där har varit någon och tagit deras ena höna. Och, ja min liv! var det inte krögarens egen höna han hade köpt. Och brännvinet hade han i sig! Men ett par örfilar fick han av käringen. "Du har klått mig så många gånger!" sa Slamsen, "så det var väl inte för mycket, att jag gnodde dig en gång!" "Synden straffar sig själv och blir ytterligare belönad!" "Slamsen" var inte bättre. Hon kunde trolla, sades det, och det var kanske inte så fritt heller, det skall jag säga, som kände henne." "Hon kunde kanske "trolla smöret av en smörgås," om hon hade tid på sig! "Hamsebytts! Jag vet åtminstone en gång hon kom hem till vårt och hade med sig en skäppa små potatis och ville byta sig till en skäppa stora istället. Hon tyckte, eftersom vi hade gris, så kunde det gå - -" "Var det du?" "Tyst landkrabba! Men mor ville inte ha med henne att göra - det var inte gott att veta, om potatisen var förgjord, - så att där blev inget byte av, som väl var: vi kunde äta döden på oss allihop. Men då blev Slamsen redigt arg, ska Ni tro! Och när hon gick, så knöt hon handen: "Gud give," sa hon, "att din pojke aldrig får äta potatis! " sa hon. Då var jag bara en fyra, fem månader. Men säkert är, att jag aldrig i mina dagar har kunnat smaka potatis, som Ni vet, att jag har pratat om så många gånger - -" "Du! jo, men har du så!" "Nej, aldrig i mitt liv jag har haft potatis inom mina läppar!" "Många, många gånger - åtminstone när de har varit lagade som brännvin!" "Nu tyckte du väl, att du var kvick!" "Skål, Ola! Hahaha! Nu får du smaka vår "potatis", du! Nu klinga vi allihosansa!" "Fiskarfolk tror visst mycket på alla slags spökeri och vidskepelser?" "Ah, inte fiskarfolk mer an andra!" "Inte det!" "De kunde väl inte annat tro än vad de ser!" "Se!! inbilla sig, menar du!" "Så! hur mänga gånger tror du inte jag har sett "dödingar", som gått ute på havet om natten - jag har kännt igen dem så val. Julafton innan far blev borta på sjön, säg mor ett vitt får i förstugan, och vi visste genast vad det var!" "Vad säger du? Var det fåret din far?" "Nu har du varit kvick så länge, du Eskil! Nu kan du gärna försöka hålla munnen ett ögonblick. Och i virvelvindarna syntes där trolikvinnor så ofta: de hade långa, vita lakan på sig. "Slamsen" såg jag en när vi var neråt Bornholm till. Och varsel hörde man så rysligt ofta, när släktingarna var ute på sjön." "Jag säg varsel för ett ögonblick sedan!" "Vad säger du? Nu? Här?" "Ja men. Mor stack in huvudet och vinkade, att vi skulle komma in och ta en bit merafton! Jag såg henne så tydligt, vet Ni!" "Hahaha! Min liv! Höll du på att skrämma mig, vet du, Stenkil!" "Jag stiger in i stugan nu!" "Tackar!" "Tack Stenkil! Vet Ni vad de gjorde för mat på grillarna i Baske förr i tiden?" "Nej!" "Jo, Ni skulle bara ha sett, när de åt "tummamatar!" "Prat! inte brukades sådant så nyligen!" "Jo bevars! På var brödskiva sattes en smörklimp, och så bredde man ut den med tummen. Och för övrigt åts där mest fiskmat. Först åts där kokt sill, och där låg sillen på ett stort lerfat med stjärtarna inåt; och mitt på det stora fattet stod ett litet fat med senap, där alla doppade sina sillbitar i. Och så lax och ål eller torsk, och sist bovetegröt med sirapsdricka eller mjölk. Så tog man sig en buss "Svarta Ankaret!" "Sådan mat kunde man äta tills man svälter ihjäl! Nej, tacka vet jag stekt fläsk och ägg! Jag tror verkligen har osar fläsk och ägg. Var så god nu, gubbar! Inte stå och krusa i dörren! Gå du före, Ola Baskare! Här ska du inte vara rädd för varsel!" "Det är kanske för "potatisen" på den fyrkantiga flaskan. ''Källa: Svea Folkkalender 1885'' {{Baskemölla}} 2885 8308 2006-02-04T19:42:44Z 81.226.30.18 '''Guild Wars: Factions''' är uppföljaren till [[Guild Wars]], och släpps våren 2006. {{stub}} I Guild Wars Factions kommer två nya ''professions'': Assassin och Ritualist. Assassins är skygga, vill inte vara så mycket i ljuset. De är mästare på att bara plötsligt försvinna. 2887 8182 2006-01-21T20:43:09Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2888 8183 2006-01-21T20:46:21Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2889 8184 2006-01-21T22:28:55Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2890 8185 2006-01-21T22:41:38Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2891 8186 2006-01-21T22:45:14Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2892 8202 2006-01-23T20:34:46Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2893 8203 2006-01-23T20:43:52Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2894 8204 2006-01-23T21:17:24Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2898 8214 2006-01-24T13:26:31Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2899 8215 2006-01-24T13:38:38Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2900 8216 2006-01-24T13:53:09Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2901 11119 2006-07-02T05:59:43Z NERIUM 225 <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <center></center><br> ''<big><big><big>Iriska ~ Svenska</big></big></big><br>'' ''<big>Lär dig iriska!</big><p>'' <big>[[Iriska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Iriska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Iriska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Iriska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Iriska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Iriska: Ordförråd|Ordförråd]]</big> </TD> <TD> </TABLE> </center> {{Språk}} [[Kategori:Språk]] [[fi:Iirin kieli]] [[en:Irish]] 2903 8249 2006-01-27T09:03:50Z Helena 133 Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] Screenshot från Guild Wars. Foto: [[Användare:Helena|Helena]] 2906 8276 2006-01-30T13:47:27Z 83.227.93.124 /* Ingredienser */ {{kokboknav}} '''Rödvinsås''' ==Ingredienser== *2 msk smör/margarin *1 grovhackad vitlöksklyfta *3-4 schalottenlökar eller 1 gul lök *1 msk rödvinsvinäger *1 dl rött vin *4 dl grönsaksbuljong+2 msk kalvfond eller 6 dl brun kalvfond *(1 krm timjan) *2 tsk kinesisk soja *2 krm vitpeppar *2 tsk maizena till redning utrört i lite vatten ==Tillagning== Skala och finhacka schalottenlökarna och stek gyllene i smör. Häll på rödvinet och vinägern och ''reducera'' (koka ner tills halva volymen återstår). Tillsätt fonden, ev. kryddor. Låt det småkoka. Red av såsen med maizenablandningen, och smaka av med salt och nymalen vitpeppar. Sila genom en chinois (fin sil) och avsluta med att ''montera'' med en klick smör. ==Servering== *Passar till de flesta kötträtter. *Vegetarisk sås - använd endast grönsaksbuljong. *Vill man ha söt och fyllig karaktär på såsen, så tar man i en klick honung *Vill man ha en mörkare sås kan den färgas med Colorit soya. [[kategori:Såser]] [[kategori:R kokbok]] 2907 8282 2006-01-30T15:17:02Z 83.227.93.124 /* Servering */ {{kokboknav}} '''Ostfondue''' ==Ingredienser== *1 vitlöksklyfta *200 g lagrad ost(Cheddar, Västerbotten, Emmenthaler) *200 g mildare ost (Herrgårds, Svecia, Edamer) *3 dl vitt vin (torrt) *(1 krm cayennepeppar) *2 msk brännvin, fruktbrännvin, vodka, konjak eller vatten *1 msk maizenamjöl *1 limpa vitt bröd ==Tillagning== Dela vitlöksklyfta och smörj en tjockbottnad kastrull. Riv ner osten, eller skär den i små kuber. Värm upp vinet tillsammans med eventuell krydda i kastrullen. Innan vinet kokar, så ta i den skurna/rivna osten och koka långsamt och rör om tills osten har smält och bildar en jämn blandning. Gör en maizenaredning med sprit/vatten och blanda. Servera. Man måste även röra lite då och då när man äter. ==Servering== *Spetsa en brödbit på fonduegaffeln och doppa den i pannan. Sedan lyfter man upp och vrider på gaffeln. Man väntar med att äta tills osten har svalnat och hårdnat. *Serveras gärna med en [[tomatsallad]] till. [[kategori:Osträtter|Ostfondue]] [[kategori:O kokbok]] 2910 8302 2006-02-03T23:12:42Z 81.170.136.112 {{kokboknav}} '''Fatost''' ==Ingredienser== *2 liter standardmjölk *En kanelstång *Ett ägg *En msk ostlöpe *2-3 msk socker *Lite kanel ==Tillagning== *Koka mjölken och kanelstången försiktigt tills det reducerats till ca halva volymen. *Låt svalna. *Vispa ner övriga ingredienser. *Slå blandningen i ugnssäker form och grädda i ugn med 225&deg;C värme tills den stelnat och det blir en brun färg. *Låt svalna. *Strö gärna lite kanel ovanpå. ==Servering== Ätes med gaffel och kniv. ==Tips== *Använd gärna tjockbottnad gryta så att det inte bränns på botten, vilket ger en bränd smak. *Önskas mera tag dubbel eller tredubbel sats. [[kategori:Jul]] [[kategori:F kokbok]] 2911 12456 2006-09-12T12:46:05Z 195.84.190.1 /* Servering */ {{kokboknav}} '''Blöte'''. Anundsjö:s dopp i grytan. Inte så krångligt som det verkar. ==Ingredienser== *En bit älgkött, alternativt nötkött. *En bit griskött (inte nödvändigt men det blir godare), alternativt använd buljong från kok av julskinka. *Salt *hela vit och kryddpeppar. *En kolrot *Morötter *Tunnbröd *Smör *Senap ==Tillagning== *Koka älgkött/nötkött, samt ev griskött, i saltat vatten (alt skinkbuljong) med vit och kryddpeppar. Avsmaka bulkongen med en sked och salta och peppra efter behag. Det är färdigkokt när köttet släpper från benen och gär att ta lös. Prova med gaffel. *Ta bort skum från ytan under kokningen. *Skär upp Kolroten så att det blir bitar som kokar lika snabbt som morötterna. Koka rotfrukterna separat i saltat vatten, alternativt koka tillsammans med köttet. När rotfrukterna är kokta kan morötterna skäras upp i mindre bitar och kålrotens bitar skärs upp på motsvarande sätt. *Skär upp köttet och lägg det på ett serveringsfat, med rotfrukterna runtom. Alternativt lägg hela köttbitarna på uppläggningsfatet med rotfruktbitarna runtom. *Sila buljongen. *Hetta upp buljongen. ==Servering== *Var och en blöter en skiva tunnbröd tills den mjuknar. Ta upp försiktigt och lägg på tallriken. Det brukar räcka med några sekunder i buljongen, men kan variera för olika tunnbröd. *Lägg på bitar av kött och rotfrukter samt några små smörklickar och senap. *Rulla ihop brödet med innehållet till en rulle. *Ät med kniv och gaffel. ==Tips== *Köttet skall ätas farmt. Hinner det kalna kan det läggas tikllbaka i den varma buljongen en stund, så blir det varmt. *Låt inte brödet ligga i spadet för länge så att det löses upp för mycket. *Är du inte mätt, blöt en brödskiva till med samma förfarande. *Rotfrukterna behöver kortare koktid än köttet. Vänta därför med att lägga i rotfrukterna så att de blir färdigkokta samtidigt med kättet. Altenativt koka rotfrukterna separat och värm på dem så att de kan ätas varma. *Fungerar bra både hemma i köket och utomhus över lägerelden. [[kategori:Kött]] [[kategori:B kokbok]] 2912 9386 2006-04-07T10:31:03Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[Bild:Kkhp.jpg|thumb|300px|Den färdiga pajen.]] ==Ingredienser== ''6 portioner'' ===Pajdeg=== * 4 dl vetemjöl * 150 g vegetabiliskt margarin * 1 ml salt ===Fyllning=== * 500 g konserverade kronärtskockshjärtan (två burkar) * 6 st tomater * 200 g oliver * 30 g basilika * 5 ml salt * 2 ml svartpeppar * 2.5 dl sojagrädde ==Tillagning== Knåda ihop pajdegen och tryck ut den i pajformen. Krossa kronärtskockshjärtana och skär tomaterna i bitar. Blanda alla ingredienser till fyllningen utom sojagrädden. Lägg fyllningen i pajskalet och häll över sojagrädden. Stek i ugn 225 °C i 50 minuter. Låt stå i 15-20 minuter före servering. [[kategori:K_kokbok]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] 2913 9645 2006-04-20T10:02:24Z NERIUM 225 '''<center>[[Tyska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Tyska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Tyska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Tyska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Tyska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Tyska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Tyska: Ordförråd|Ordförråd]]</big> </center><br> 2914 9586 2006-04-15T19:42:40Z 84.217.106.38 /* Så funkar det inte alls!!! */ Romarna avände inte det hindu-arabic siffrorna dom vi har i dag. De använde deras egna siffror. Vi använder fortfarande det romerska sättet att räkna på. {| border="1" cellpadding="5" cellspacing="1" style="text-align: center;" !Romerska siffror !Latin !Svenska !Hindu-Arabiska siffror !Spanska |-style="background:#ccc;" |I |unus -a -um |en |1 |uno |- |II |duo |två |2 |dos |-style="background:#ccc;" |III |tres |tre |3 |tres |- |IV |quattor |fyra |4 |cuatro |-style="background:#ccc;" |V |quinque |fem |5 |cinco |- |VI |sex |sex |6 |seis |-style="background:#ccc;" |VII |septem |sju |7 |siete |- |VIII |octo |åtta |8 |ocho |-style="background:#ccc;" |IX |novem |nio |9 |nueve |- |X |decem |tio |10 |diez |-style="background:#ccc;" |XV |quindecim |femton |15 |quince |- |XX |viginti |tjugo |20 |veinte |-style="background:#ccc;" |XXV |viginti quinque |tjugo-fem |25 |veinticinco |- |L |quinquaginta |femtio |50 |cincuenta |-style="background:#ccc;" |C |centum |ett hundra |100 |cien |- |D |quingenti, -ae, -a |fem hundra |500 |quinientos |-style="background:#ccc;" |M |mille |ett tusen |1000 |mil |} == Så funkar det == Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2915 9138 2006-03-29T15:54:05Z NERIUM 225 == Vid möte == *Hej - Salve *Hej då - Ave, Vale *Vad heter du? - Quid nomen tibi est? *Hur mår du? - Quid agis? Quomodo vales? *Jag förstår inte - Non intellego Tillbaka till [[Latin]] [[Kategori:Latin]] 2916 8858 2006-03-26T14:53:58Z NERIUM 225 {{kokboknav}} *1 dl säd (hel) *2 l vatten '''Tillagning''' Lägg säden i blöt (se tillagningstider nedan). Koka säden i blötläggningsvattnet på svag värme. Sila av. '''Smaksättning''' *[[Örtkrydda]] *Fruktjuice *[[Grönsaksbuljong]] *Mjölksyrat spad *Mandel och grädde '''Tillagningstider''' ''[[Korn]]'': Blötlägg 8-10 timmar, koka 1½ t. ''[[Spelt]]'': Blötlägg 8-10 timmar, koka 1½ t. ''[[Havre]]'': Blötlägg 2-3 timmar, koka 1 t. ''[[Råg]]'': Blötlägg 8-10 t, koka 1½ t. Anis, ingefära, kanel och citron passar bra till. ''[[Ris]]'': Lägg i blöt 2-3 timmar, koka 30-45 minuter. ''[[Hirs]]'': Skölj i kallt och kokande vatten.Blötlägg 1 t, koka ½ t med anis och fänkål. '''Se även''' [[Wikipedia:Sädesavkok]] [[Kategori: S kokbok]] [[Kategori: Drycker]] [[Kategori: Diet]] [[Kategori: Mjöl och gryn]] 2917 8421 2006-02-21T09:28:38Z Sundström 73 Den här boken är till för dig som vill lära dig att prata som Ali G. == Inledning == Språket som Ali G pratar är en == Parlör == * Dis bitches is brouvers - De här flickorna är färgade * Me wanna be in ya - Jag vill vara inuti dig == Ordlista == === A === * Aight - Okej * Alo - Hej * Asian - Agent/Spion === B === * Babylons - Bröst * Batty - bak *Batty boyz - bögar *Batty Milk - skärtmjölk *Bangin - snacka *Bedebynow - Hälsning *Bell End - Den yttersta delen på en mans kön *Me Boyz - mina kompisar *Big Up - Bra gjort/skål *bitch - kvinna/tjej *Boka - Ljud som hörs när man dödar någon *Boyakasha! - er boyakasha!? *Boh - Hälsning *Bone - have sexual intercourse *Bruvers - färgat folk === C === *Cheeky little lady - En kvinna som ser ut till att ha blivit "boned" *Chikun - Kyckling/fegis *Crew - litet gäng *Cunt - Otäckt ord för kvinnors kön *Chocolate orange - Clockwork Orange *Chill - slappna av *Check dis - Kolla in det här === D === *def - död *dis - det här === E === *East Staines Massive - Ärkerivaler till Alis massive *Exit hole - skithål === F === *fing - sak *Flange - kvinnas kön *Feminism - lesbianism *for real - verkligen *Flour - den minsta saken i universum === G === *Gaelic - en man som ligger med en annan man och slickar hans(du vet vad) === H === *Haccessible - tillgängligt för det andra könet *Happarently - Apparently *Hash - erbal remedy *hang - slappna av *Hear me now - hör på mig *Hactually - Actually *Homosexuals - Homosapiens === I === *I is ere - jag är här *Innit - det är inte det *Increase da Peace - Att stoppa bruvers från att döda andra bruvers === J === *Julie - Alis tjej *Jesus - Jackie Chan *Jiggy - have sexual intercourse *Jizz - Spunk === K === *Killion- världens största tal === L === *Let it rip - ta bort det === M === *Massive - stort gäng *Main man/woman - vän *Me - jag/mig *Menstral - elak *Minigin - ful *Minger/Minga - Trevlig personligthet, men har ett ansikte som liknar en rottweliers bak. *Muff - kvinnligt kön *Minge - kvinnligt kön *Muslims - Protestanter *Mr biggy - manligt kön === N === *Natterin - tala *Nobbin - Having sexual intercourse === O === *Orange Juice - Spunk === P === *Punani - kvinnligt kön === Q === === R === *Rank - läbbig/läskig *Ruk - slagsmål *Ramadamadingdong - Ramadam *Racalist - diskriminering *Recognize - Hälsning *RAC - RUC *Respect - komplimang === S === *Sensemleia- erbal remedy *Skunk - erbal remady *Splif - erbal remedy *Shout out - gratulera === T === *Trisexual - någon som vill testa alla sexuella saker *Ting - saker *Terrerorism - Terrorism *Toker - Someone who smokes da ganga *Turf - Mark som ägs av gänget === U === === V === *Vagina - läskigt ord === W === *Wales - fisken med den största kuken i havet *Warrior - manligt kön *Westside - västra delen av Staines *West Staines Massive - Alis massive *Wicked - coolt/otroligt === X === === Y === *ya - din/dig === Z === ==Externa länkar== *[http://www.boyakasha.co.uk/ Boyakasha] 2918 10265 2006-06-24T04:55:46Z 83.226.127.34 /* Tillagning */ {{kokboknav}} == VEGANSK ÄGGRÖRA == Ett recept av Hendrik Zeitler på www.vegfab.org ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 500g tofu * 1 vitlöksklyfta * 1 msk gurkmeja * 1 msk curry * 1 msk B-jäst * 1/2 tsk örtsalt * 1/2 tsk peppar ==Tillagning== Ta 500g tofu, helst en ganska fast sort, skölj den (som alltid), pressa den sönder med en gaffel och stek den i margarin. Pressa en vitlöksklyfta, fräs med nån minut och krydda med 1 msk gurkmeja, 1 msk curry, 1 msk B-jäst (köpes i vanlig hälsokostaffär), 1/2 tsk örtsalt och 1/2 tsk peppar! ==Servering== ==Tips== [[kategori:Ä kokbok]] [[Kategori:Veganskt]] [[Kategori:Vegetariskt]] 2919 9714 2006-04-29T16:07:59Z 213.67.162.10 /* Servering */ {{kokboknav}} == PAPRIKA-MANDEL PASTEJ == Ett recept av Hendrik Zeitler på www.vegfab.org ==Ingredienser== *2 röda paprikor *50g malna mandlar *1 tsk salt *1 bunt persilja *4 vitlöksklyftor *100g margarin *1/2 tsk svartpeppar ==Tillagning== 1. Koka paprikorna och vitlöksklyftorna hela och oskalade i ungefär 20 minuter. Låt dem svalna. <br> 2. Skala vitlöken och rensa paprikorna. Mixa med de andra ingredienserna och sätt i kylen. ==Servering== Bara att bre på en macka! ==Tips== [[kategori:P kokbok]] [[Kategori:Pålägg]] [[Kategori:Veganskt]] [[Kategori:Vegetariskt]] 2920 9203 2006-03-31T08:45:31Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''10 portioner'' *Se tillagning ==Tillagning== Tårtan ska förberedas dagen innan och garneras någon timma innan den serveras.<br> <br> '''Dag 1: (montering)<br>'''<br> 1. Gör alla fyllningarna + 1 extra sats majonäs enligt nedan.<br> 2. Ta fram en serveringsbricka eller stort fat. (Ska få plats i kylen) Lägg ut ett smörgåspapper över brickan.<br> 3. Lägg ut ett lager av landgångsbrödet på ungefär en 3/4:e del av brickan.<br> 4. Lägg ut ett ganska tjockt lager av fyllning 3.<br> 5. Upprepa punkt 3. och 4. med fyllning 2 och 1.<br> 6. Lägg ut det sista lagret med landgångsbröd. Täck hela den färdigmonterade smörgåstårtan med ett lager majonäs.<br> 7. Slå in tårtan i gladplast innan ni ställer in den i kylen för att "dra" över natten.<br> <br> TIPS! Se till att fyllningarna blir ganska "blöta", komplettera ev. med mer majonnäs eller grädde ifall det behövs.<br> <br> Veganskt landgångsbröd kan köpas i välsorterad livsmedelsaffär, typ Hemköp. 3 "limpor" räcker.<br> <br> '''Dag 2: (garnering''')<br> <br> 1. Gör en sats majonäs.<br> 2. Bred ut majonäsen över hela tårtan och på sidorna.<br> 1. Garnera smörgåstårtan! Lägg fina salladsblad på sidorna.<br> <br> Tårtan är nu redo att serveras!<br> <br> '''Garneringar:''' (exempelvis)<br> <br> Inlagda soltorkade tomater<br> Enghav (vegansk kaviar, finns i välsorterade Konsum & Hemköp butiker)<br> Apelsin<br> Coctail tomater<br> Gurka<br> Halva vindruvor<br> Dill (ett måste!)<br> Salladsblad<br> <br> '''Fyllningar:'''<br> <br> Fyllning 1: (översta lagret)<br> <br> 1 sats majonnäs (se nedan)<br> 1,5 dl bostongurka<br> 6 dl fint rivna morötter<br> 1 gul lök, finhackad och fräst i olja<br> 1 tsk örtsalt<br> svart- eller vitpeppar<br> <br> Blanda alla ingredienser i en skål.<br> <br> Fyllning 2: (mellanlagret)<br> <br> 1 dl olja<br> 500 g champinjoner, skivade<br> 1 stor gul lök, finhackad<br> 2 msk grillkrydda<br> svartpeppar<br> 2,5 dl grädde<br> ½ msk äppelcidervinäger<br> 1 tsk sojasås<br> 2 vitlöksklyftor, pressade<br> <br> Stek champinjoner och lök i oljan i 20 min. Krydda under tiden. Häll i grädden och koka upp. Tillsätt därefter vinäger, sojasås och vitlök.<br> <br> Fyllning 3: (bottenlager)<br> <br> 4 dl kokta linser<br> 2 dl kokta kikärtor<br> 3 gula lökar, hackade<br> 2 msk olivolja<br> 1 dl solrosolja (knappt)<br> 3 msk chilisås eller tomatpuré<br> 2 msk buljongkoncentrat<br> dill<br> <br> Fräs löken i olivoljan. Mixa linser, kikärter, lök, solrosolja, och chilisås väl, och häll det i en bunke. Blanda i dillen och smaka av med buljongkoncentrat.<br> <br> Vegansk majonnäs: (1 sats)<br> <br> 2,5 dl sojagrädde<br> 2,5 dl olja<br> 1 tsk äppelcidervinäger<br> 1 tsk pressad citron<br> 1 tsk sirap<br> 1 msk senap<br> 1 tsk ättika (24%)<br> 1/2 tsk salt<br> 2 krm cayennepeppar<br> <br> Lägg alla ingredienser förutom oljan i mixern. Häll i oljan i en smal stråle medan du mixar.<br> ==Servering== ==Tips== [[kategori:S kokbok]] [[Kategori:Veganskt]] [[Kategori:Vegetariskt]] 2921 11268 2006-07-09T19:06:43Z NERIUM 225 flyttade Vegansk Smörgåstårta till Vegansk smörgåstårta {{kokboknav}} == Vegansk Smörgåstårta == Ett recept från www.vegfab.org ==Ingredienser== ''10 portioner'' *Se tillagning ==Tillagning== Tårtan ska förberedas dagen innan och garneras någon timma innan den serveras.<br> <br> Dag 1: (montering)<br> <br> 1. Gör alla fyllningarna + 1 extra sats majonäs enligt nedan.<br> 2. Ta fram en serveringsbricka eller stort fat. (Ska få plats i kylen) Lägg ut ett smörgåspapper över brickan.<br> 3. Lägg ut ett lager av landgångsbrödet på ungefär en 3/4:e del av brickan.<br> 4. Lägg ut ett ganska tjockt lager av fyllning 3.<br> 5. Upprepa punkt 3. och 4. med fyllning 2 och 1.<br> 6. Lägg ut det sista lagret med landgångsbröd. Täck hela den färdigmonterade smörgåstårtan med ett lager majonäs.<br> 7. Slå in tårtan i gladplast innan ni ställer in den i kylen för att "dra" över natten.<br> <br> TIPS! Se till att fyllningarna blir ganska "blöta", komplettera ev. med mer majonnäs eller grädde ifall det behövs.<br> <br> Veganskt landgångsbröd kan köpas i välsorterad livsmedelsaffär, typ Hemköp. 3 "limpor" räcker.<br> <br> Dag 2: (garnering)<br> <br> 1. Gör en sats majonäs.<br> 2. Bred ut majonäsen över hela tårtan och på sidorna.<br> 1. Garnera smörgåstårtan! Lägg fina salladsblad på sidorna.<br> <br> Tårtan är nu redo att serveras!<br> <br> Garnering: (exempelvis)<br> <br> Inlagda soltorkade tomater<br> Enghav (vegansk kaviar, finns i välsorterade Konsum & Hemköp butiker)<br> Apelsin<br> Coctail tomater<br> Gurka<br> Halva vindruvor<br> Dill (ett måste!)<br> Salladsblad<br> <br> Fyllning 1: (översta lagret)<br> <br> 1 sats majonnäs (se nedan)<br> 1,5 dl bostongurka<br> 6 dl fint rivna morötter<br> 1 gul lök, finhackad och fräst i olja<br> 1 tsk örtsalt<br> svart- eller vitpeppar<br> <br> Blanda alla ingredienser i en skål.<br> <br> Fyllning 2: (mellanlagret)<br> <br> 1 dl olja<br> 500 g champinjoner, skivade<br> 1 stor gul lök, finhackad<br> 2 msk grillkrydda<br> svartpeppar<br> 2,5 dl grädde<br> ½ msk äppelcidervinäger<br> 1 tsk sojasås<br> 2 vitlöksklyftor, pressade<br> <br> Stek champinjoner och lök i oljan i 20 min. Krydda under tiden. Häll i grädden och koka upp. Tillsätt därefter vinäger, sojasås och vitlök.<br> <br> Fyllning 3: (bottenlager)<br> <br> 4 dl kokta linser<br> 2 dl kokta kikärtor<br> 3 gula lökar, hackade<br> 2 msk olivolja<br> 1 dl solrosolja (knappt)<br> 3 msk chilisås eller tomatpuré<br> 2 msk buljongkoncentrat<br> dill<br> <br> Fräs löken i olivoljan. Mixa linser, kikärter, lök, solrosolja, och chilisås väl, och häll det i en bunke. Blanda i dillen och smaka av med buljongkoncentrat.<br> <br> Vegansk majonnäs: (1 sats)<br> <br> 2,5 dl sojagrädde<br> 2,5 dl olja<br> 1 tsk äppelcidervinäger<br> 1 tsk pressad citron<br> 1 tsk sirap<br> 1 msk senap<br> 1 tsk ättika (24%)<br> 1/2 tsk salt<br> 2 krm cayennepeppar<br> <br> Lägg alla ingredienser förutom oljan i mixern. Häll i oljan i en smal stråle medan du mixar.<br> ==Servering== ==Tips== [[kategori:S kokbok]] [[Kategori:Veganskt]] [[Kategori:Vegetariskt]] 2922 10198 2006-06-17T20:14:41Z Supermoccine 262 kategori: veganskt {{kokboknav}} från www.vegan.nu ==Ingredienser== ''4 portioner'' *2 dl gröna linser *3 msk sojamjöl *1 röd paprika, finhackad *1 msk färsk, finhackad persilja *2 msk allkrydda, gärna vitam körnig (var försiktig med allkryddor typ "piffi" som innehåller väldigt mycket salt) *1 liten gul lök, finhackad *1,5 msk potatismjöl (mer vid behov) ==Tillagning== Koka linserna i 4 dl vatten i ca 15 minuter. Häll av vattnet och kör linserna genom köttkvarnen. Blanda i de övriga ingredienserna, forma till tunna burgare och stek kort tid på svag värme. ==Servering== ==Tips== ...att äta de kalla på mackan dagen efter. ...kryddblanda efter eget huvud. [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:L kokbok]] [[kategori:Veganskt]] 2923 8734 2006-03-24T00:00:50Z 81.234.119.136 == '''Körsbärspaj''' == '''Pajdeg''' ca 3 dl vetemjöl (kan ha lite av det grovt) 1/2 dl olja + 1/2 dl vatten ELLER veg margarin. 1/2 dl socker gnutta salt ca 1 tsk mortlade körsbärskärnor '''Fyllning''' 4 dl körsbär (sort efter behag) socker (mängd beroende på körsbärssort, mer till sura) ca 1 tsk potatismjöl [[kategori:K kokbok]] 1. Mortla kärnorna och blanda dem med socker och fett, blanda sen i mjölet lite i taget, och saltet, det ska bli lite mer degigt än smuldeg. 2. Blanda urkärnade körsbär, socker och potatismjöl, så att det blir lite mosigt. 3. Täck botten och sidor på en pajform med 2/3 av degen och häll i körsbären. Strö sen på resten av degen, så att set inte riktigt täcker, utan körsbären lyser igenom. 4. Ställ lågt i ungen på hög värme i ca 10 minuter, tills locket börjar få lite färg. Serveras med glass, vaniljsås eller liknande 2924 8735 2006-03-24T00:01:57Z 81.234.119.136 == Sorbetglass, frukt och bär == Valfria frukter och bär(kanske inte appelsin och annat sådant som är väldigt vattnigt) florsocker lite olja - Dela frukterna i mindre bitar och ta bort kärnor och liknande - Frys in all frukten - När frukten är frusen mixas de tillsammans med florsocker, lite, lite olja och vatten om det behövs, florsocker kan man ha lite efter vad man tycker om och hur sura frukterna är i sig själva. Blir det för stelt får man ha i lite vatten och blir det för rinnigt får man ha i lite mer bär eller frukt. [[kategori:S kokbok]] [[kategori:Glass]] 2926 12980 2006-12-13T13:25:57Z 81.229.8.201 /* Elförsörjning och elektronik */ '''Wikibil''', ett konstruktionsunderlag för en bil. En bil som konstrueras av motorintresserade Wiki-användare som läger upp och förbättrar underlaget i denna Wikibook och som sedan gratis kan laddas ned från internet. En bil med prestanda i Ferrari-klass. Att skaffa en '''Wikibil''' i verkligheten skall inte behöva vara dyrare än att köpa en Micra. Läs mera om hur detta kan vara möjligt på [[Diskussion:Wikibil]]. {{stub}} ==Uppbyggnad== Bilen är i konkurrens med datorn den mest komplexa tekniska anordning som människor äger privat och använder till vardags. Bilar har oftast en ratt som styrmedel och bilen kan vara antingen vänsterstyrd eller högerstyrd. Dock var det möjligt för datorintresserade att konstruera operativsystemet Linux. På liknande sätt bör det vara möjligt att bygga upp en ''''Wikibil'''. En ''''Wikibils''' största fördelar gentemot en 'normal' bil bör vara dess ekonomi, dokumentation och tillgänglighet av reservdelar. Mera av '''Wikibilens''' uppbyggnad framgår nedan. Fyll gärna i mera. ===Motor=== En bra motor är nödvändigt. Den skall ha både bra prestanda och vara miljövänlig. Kanske skall det vara en hybrid. Det måste finnas ett antal motoralternativ beroende på i vilket syfte en '''Wikibil''' ska användas samt dess tyngd. En liten motor som kan användas i stadstrafik, en annan som används vid behov av höga prestanda samt en vid behov av stark och stabil dragkraft. Konventionella förbränningsmotorer (Ottomotorn) finns i ett otal olika storlekar och varianter, men man kan göra en mer generell uppdelning efter slagvolym: * 1,8 - 2,5 l 4 cyl rak * 2,5 - 4 l 6 cyl V - motor * 4 - 7 l 8 cyl V - motor Se även nedan angående standardisering och miljökrav. Fyll gärna i mera. ===Kraftöverföring=== Känner ni till hur detta skall vara så fyll gärna i mera här. Bilar kan vara framhjulsdrivna, bakhjulsdrivna eller fyrhjulsdrivna och så är det säkert även för en '''Wikibil'''. Bakhjulsdrivna bilar är mer lättmekade än framhjulsdrivna, varför bakhjulsdrift kan vara att föredra. ====Koppling==== Kopplingen är oftast anpassad för en viss typ av motor samt en viss typ av växellåda. Koppling finns inte på automatväxlade bilar utan där finns istället en momentomvandlare. ====Växellåda==== Växellådor kan antingen vara manuella eller automatiska. En bra kompromiss vore kanske en automatlåda med möjlighet till manuellt ventilhus så har man en kombination som passar många människor. ===Styrsystem=== En bil är vanligtvis framhjulsstyrd. Liksom andra delar underlättar det väldigt mycket ifall man använder samma styrsystem ifrån en givarbil som övriga komponenter. ===Elförsörjning och elektronik=== Fyll gärna i hur detta bör vara för en '''Wikibil'''. En stor del av elsystemet borde kunna bestå av prylar som redan finns på marknaden och som har visat sig ha bra funktion och som går att anskaffa till låg kostnad. Generator, säkringar och liknande prylar i elsystemet borde kunna vara specificerade med sådana prylar. Sådana är ju redan till stor eller åtminstone viss del redan standardiserade på en stor del av bilparken. Det borde kanske gå att använda en generator från en vanlig bilmodell, vilket antagligen innebär att det blir en Bosch-generator i en viss storlek. Sådana gär säkert att hitta på skroten eller vilken bilelektrisk firma som helst. Säkringar och säkringshållare borde också gå att hitta bland redan befintliga delar. Motorstyrningen, dvs. bränsleinsprutningen och tändsystemet, borde i en wikibil vara ett programmerbart "gör-det-själv"-system, till exempel [[VEMS]]. Strålkastarna bör vara runda. Detta därför att runda strålkastarinsatser redan finns i två standarddiametrar, som är betydligt billigare i inköp än andra strålkastare. ===Chassi / kaross=== Chassit är bilens skelett. Chassi används väldigt mycket i gammal bilteknik men är numera ersatt av konstruktioner med självbärande kaross. Dock lever chassikonstruktionen kvar inom specialbilar, kitcars och tävlingsbilar. ====Däck==== Däck utan HA-olja. ===Säkerhet=== Säkerheten bör vara högt prioriterad i en '''Wikibil''', eftersom många motorintresserade ställer höga krav på detta. Till exempel har många formel 1-förare varit starkt engagerade i att höja säkerheten i motorsporten. Fysiskt skydd bör vara bättre än vad som finns i vanliga standardbilar. Genom att utnyttja kunskaper från motorsport bör det vara möjligt att få mycket hög säkerhet även i en standardbil. Bilar som används i motorsport har vanligtvis mycket kraftiga störtbågar eller burar som skyddar föraren vid en eventuell olycka. Vanligen ställer tävlingsregler krav på detta. Ofta krav som är högre än vad som är fallet för en vanlig gatbil. Rent praktiskt kan det vara vissa problem att höja säkerheten i en standardbil med invändig bur, liknande som utförs inom motorsport. En bur invändigt i bilen kan helt enkelt göra det trångt inne i bilen. Det kan dock vara möjligt att undvika dessa problem eftersom det för vissa biltyper, tex SUV, är accepterat med skydd på utsidan. Om skydden byggs in redan i konstruktionen bör det vara möjligt att få till säkra konstruktioner och samtidigt ha god komfort och utrymme. Upphänging av motorhuv borde kunna vara upphängd på så sätt att det är eftergivligt så att det blir "mjukt" för en en påkörd fotgängare. Alternativt kan motorhuven vara av plast eller annat mjukt material så att den i sig själv blir skonsam för eventuellt påkörda. Bilsäkerheten har med åren förbättrats mer och mer. Några exempel på utrustning som antagligen bör finnas i en '''Wikibil''' är: *[[bilbälte]] *[[krockkudde]] *[[deformationszon]] Bilen bör även vara så genomtänkt att även de motorintresserade '''Wikibil'''-byggarna själva inte skadar sig medan de bygger sin bil. '''Wikibil'''-byggare bör därför komplettera denna bok när de ser att något kan utgöra en risk. Till exempel om det finns klämrisk. De bör även komma med förslag på hur problemet bör lösas. Fyll gärna i mera hur säkerheten bör vara i en '''Wikibil'''. ==Historik== De allra första bilarna var alldeles för dyra och underhållskrävande. Även om det har skett förbättringar så bör en Wikibil vara förstklassig i dessa avseeenden. En bil byggd av motorintresserade bör rimligtvis fungera. Att komma med en bil som inte fungerar till en motortävling är ingen höjdare. Henry Ford gjorde på sin tid en kraftig höjning av kvaliteten. Kvaliteten har genom åren förbättrats men fortfarande finns mycket att förbättra. Biltillverkaren Toyota har exempelvis bilar som ofta är väldigt problemfria. Det ger låga kostnader för både biltillverkare och ägare av bilen. Det visar sig oftast att god kvalitet blir allt viktigare. Ett högt pris på bil betyder dock inte att bilar har god kvalitet. Till exempel kan bilar som tidigare haft väldigt gott kvalitetsrykte bli omkörda av nytillkomna biltillverkare som kan tillverka bilar med högre kvalitet till lägre pris. Till exempel har Mercedes-Benz, som tidigare var känd för hög kvalitet och mycket god slitstyrka, fått dålig kritik för dåligt rostskydd och dåligt kundbemötande, m.m. ==Standardisering och miljökrav== För att hålla nere kostnader bör standardisering användas. Lyktor borde kunna vara standardiserade så att det blir enkelt och billigt med lyktor. En '''Wikibil''' borde vara standardiserad på liknande sätt som datorer, där det är möjligt att enkelt byta ut kort, till exempel grafikkort och minnen, så att service blir billigt och att uppgradering är möjligt och även enkelt. Lyktor och annat bör kunna köpas billigt i närmaste biltillbehörsbutik eller bensinstation. Till att börja med så finns inte några tillverkade delar för '''Wikibil'''. Det kan därför under den första tiden välja en standard som redan används. Genom att standardisera till de bästa komponenterna som redan finns på marknaden bör det gå att hitta bra komponenter på till exempel bilskrot. Finns det till exempel tanklock av god kvalitet på bilskrotar så bör en sådan standard med fördel kunna väljas för '''Wikibil'''. Att komponenter kan tas från bilskrot innebär dock inte på något sätt att det är dåliga komponenter, eftersom det är de bästa komponenterna som finns på marknaden som skall standardiseras. Att delar kan återanvändas är även bra ur miljösynpunkt. En '''Wikibil''' bör till exempel gå att uppgradera med miljövänligare motor när det finns sådana tillgängliga. Det bör även gå att byta en strålkastare eller glödlampa utan att behöva åka till verkstad. Den standard som väljs bör vara hög så att komponenterna inte i förtid behövar kasseras på grund av för dåliga prestanda. Om man har en favoritfåtölj så lämnar man rimligen inte en sådan i den gamla bostaden om man byter bostad. Det är självklart att den tas med till den nya bostaden. Inom vissa motorstporter fungerar det redan så att säkerhetsutrustning, till exempal förarstol, tas ur bilen om den kraschats och återanvänds i andra bilar. På samma sätt bör det kunna fungera för säten i en '''Wikibil'''. Fyll gärna i mera om standardisering och miljökrav. ==Biltyper== En '''Wikibil''' kan antagligen vara av olika typ beroende på vad som önskas. Det bör dock vara någorlunda standardiserat så att delar är kompatibla. Personbilar kan delas in i olika kategorier efter sin karossform. De vanligaste formerna är *herrgårdsvagn (kombi) *sedan *coupé *SUV (Sport utility vechile) stadsjeep *MPV (Multi Purpose Vehicle) minibuss *Skåpbil / Paketbil == External links == * [http://www.makezine.com/01/car/ The Open Source Car: A Design Brief] * [http://www.theoscarproject.org/ OScar] * [http://autos.groups.yahoo.com/group/opensourcecars/ The Open Source Cars Group] * [http://www.locostsweden.se/ Locost], en hemmabyggd bil som påminner om en Lotus Seven. * [http://www.lowbudgetrides.com/ Lowbudgetrides], information om att bygga en billig gatbil. * [http://etanol.nu etanol.nu], sida om att köra bil/mc/gräsklippare mm på etanol i stället för bensin. * [http://web.telia.com/~u66015578/nybyggabuss.htm Bygga eller inreda en husbil] * [http://402m.com/ 402m.com], forum för bilintresserade. * [http://www.fordonslagret.se Fordonslagret.se], en av Sveriges största köp&säljportaler för begagnade bilar och andra fordon. [[Kategori:Teknik]] 2928 9094 2006-03-28T18:27:34Z NERIUM 225 {{kokboknav}} == VEGANSK MAJONÄS == Ett recept från www.vegfab.org ==Ingredienser== ''1 sats'' *2,5 dl sojagrädde *2,5 dl olja *1 tsk äppelcidervinäger *1 tsk pressad citron *1 tsk sirap *1 msk senap *1 tsk ättika (24%) *1/2 tsk salt *2 krm cayennepeppar ==Tillagning== Lägg alla ingredienser förutom oljan i mixern. Häll i oljan i en smal stråle medan du mixar. ==Servering== Kan ersätta majonäs i så gott som allt en kan tänka sig! ==Tips== [[kategori:M kokbok]] [[Kategori:Veganskt]] [[Kategori:Vegetariskt]] 2931 8445 2006-02-23T15:27:50Z Bensin 64 {{sub-stub}} Mexico City {{stub}} 2932 9998 2006-05-14T15:49:37Z 81.224.46.83 Kategori:SAB: E Efter en genomförd kurs är det lämpligt att låta kursdeltagarna utvärdera densamma. Det kan göras med en '''kursutvärdering'''. == Frågeställning == För att kursdeltagarna lätt ska förstå frågeställningen i utvärderingen är det lämpligt att frågorna utformas som påståenden, där deltagarna anger på en skala från "instämmer inte alls" till "instämmer helt" hur de ställer sig. == Vad bör utvärderas? == Arbetssätt, innehåll, material, lärare och utbyte är kategorier som bör utvärderas. === Arbetssätt och studiesociala förhållanden === ==== Exempel på påståenden ==== *Fördelningen mellan de olika arbetssätten (teori, praktik, grupparbete, redovisning) var väl avvägt. *Det var tillräckligt många, tillräckligt långa och väl placerade pauser i arbetet. *Kamratskapen i gruppen har varit god. ====Exempel på frågor ==== *Hur kan kursen förändras för att underlätta för kursdeltagarna att tillgodogöra sig innehållet? === Innehåll === ==== Exempel på påståenden ==== *Kursen var väl struktrurerad. *Kursens innehåll var relevant i förhållande till kursens syfte. (Specificera gärna kursens syfte i frågeställnignen) ==== Exempel på frågor ==== *Saknades något i kursen? Bör något läggas till? *Vilka moment var bäst under utbildningen? Varför? *Vilka moment kan förbättras? Hur? === Material === ==== Exempel på påståenden ==== *Kursmaterialet har bidragit till mina kunskaper. *Kursmaterialet har använts på bästa sätt under kursen. ==== Exempel på frågor ==== *Hur kan kursmaterialet förbättras? === Lärare === ==== Exempel på påståenden ==== *Läraren har varit pedagogisk och strukturerad i sina framställningar. *Läraren har hållit tidsramar och hållt fokus på kursinnehållet som uppställts av kursplanen. *Läraren har engagerat sig för att studenterna på bästa sätt ska kunna tillvarata kursinnehållet och uppnå kursens syfte. ==== Exempel på frågor ==== *Övrigt som jag vill göra läraren uppmärksamma på. === Utbyte === ==== Exempel på påståenden ==== *Jag hade tillräckliga förkunskaper för att kunna tillgodogöra mig kursens innehåll. *Mina förväntningar på kursen har uppfyllts. *Mitt allmänna omdöme om kursen är gott. == Att tänka på vid utvärderingen == För att säkerställa kvalitén på kursdeltagarnas svar bör ej läraren ansvara för utvärderingen. Varken vid genomförandet eller vid sammanställningen. === Halvtidsutvärdering === Kursutvärderaren kan genomföra en (muntlig?) halvtidsutvärdering där denne efter samtal med studenterna rådgör med läraren vad denne kan förändra för att förbättra resterade delen av kursen. == Uppföljning == Efter att kursledaren/läraren tagit del av genomförd kursutvärdering bör denne snarast presentera förslag till förändringar inför nästa kurstillfälle. [[Kategori:SAB: E]] 2933 8815 2006-03-26T08:45:50Z Bensin 64 alternativ '''Pesto''' för 4. === Ingredienser === * 3dl färsk basilika * 2 vitlöksklyftor * 0,75dl olivolja (eller möjligtvis matolja) * 0,75dl parmesanost (eller möjligtvis hushållsost) * 3 msk pinjenötter (eller möjligtvis sötmandel) Kör allt i mixern. Servera med pasta och ställ fram salt och pepparkvarn. [[kategori:P kokbok]] 2935 sysop 10416 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Filter för meddelandenamn: 2936 sysop 10417 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Visa bara ändrade 2937 sysop 10422 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Du är inte inloggad. Därför kommer din IP-adress att synas i historiken för den här sidan när du sparar din redigering. 2938 sysop 8457 2006-02-26T02:07:59Z MediaWiki default - 2939 sysop 12224 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default Du måste bekräfta din e-postadress innan du kan redigera sidor. Var vänlig ställ in och validera din e-postadress genom dina [[Special:Preferences|användarinställningar]]. 2940 sysop 10447 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default E-postbekräftelse krävs för redigering 2941 sysop 10469 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Ja, radera sidan 2942 sysop 10636 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default ---- '''OBS:''' export av fullständig artikelhistorik med hjälp av detta formulär har stängts av på grund av prestandaskäl. 2943 sysop 10712 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Lista över omdirigeringar 2944 sysop 10722 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default <strong>FEL: Texten som du försöker spara är $1 kilobyte, vilket är mer än det maximalt tillåtna $2 kilobyte. Den kan inte sparas.</strong> 2945 sysop 10726 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Kan inte markera som patrullerad 2946 sysop 10727 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Du måste ange version för att kunna markera som patrullerad 2947 sysop 8476 2006-02-26T02:08:00Z MediaWiki default ,_ 2948 sysop 10810 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Begränsa till följande kategorier (separera med "|") 2949 sysop 10811 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Vilken som helst 2950 sysop 10836 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Redigering av sidan 2951 sysop 10837 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Flytt av sidan 2952 sysop 12329 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default '''Observera:''' Denna sida har delvis skrivskyddats, så att endast registrerade användare kan redigera den. 2953 sysop 10899 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Automatiskt uppdaterad förhandsvisning 2954 sysop 10914 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Alla versioner innehöll en länk till $1, blankar 2955 sysop 10915 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Återställer till den senaste versionen som inte innehåller länkar till $1 2956 sysop 10916 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default MediaWikis spampatrull 2957 sysop 12345 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Ett fel uppstod när minibilden skulle skapas: $1 2958 sysop 10964 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Använd direktuppdaterad förhandsgranskning (Javascript, på försöksstadiet) 2959 sysop 11027 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Uppladdning av filer är avstängd på den här wikin 2960 sysop 11038 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default '''Varning:''' Skalet "$1" finns inte. Kom ihåg att .css- och .js-sidor för enskilda användare börjar på liten bokstav. Exempel: Användare:Foo/monobook.css i stället för Användare:Foo/Monobook.css. 2961 sysop 11093 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Du har nya meddelanden på $1 2962 8755 2006-03-24T21:00:27Z 81.234.119.136 <h2>Ljudhastigheten i en ideal gas</h2> Ljudhastigheten c i en ideal gas beräknas med hjälp av dess densitet, <math>\rho</math>, Universella gaskonstanten, R, samt den statiska temperaturen, T enligt:<br> :<math>c=\sqrt{\rho RT}</math> [[Kategori:Formelsamling]] 2965 8542 2006-03-03T14:20:56Z 213.114.130.247 {{kokboknav}} '''Ungkarlshjärtan''' är en form av vaniljhjärtan, som ska vara lätta att baka med hjälp av halvfabrikat. ==Ingredienser== * Färdigköpt smördeg * Snabb-marsán * Florsocker * ev. bär av något slag. ==Tillagning== # Kavla ut smördegen och vik in florsocker i degen och kavla lite till för att skapa en fin yta. # Om du har köpt helt färdigblandad marsansås. gå till nästa moment, annars blanda till marsanen. # Tag en pepparkakshjärta-form och stansa ut hjärtan. # Lägg marsansås och ev. bär eller nåt på hälften av hjärtanen. Tag den andra hälften och lägg ovanpå hjärtanen med fyllningen. Tryck till kanterna så de liknar vaniljhjärtan. # Grädda i 250¤ i mitten av ugnen ca 10 minuter beroende på ugn. # Låt kakorna svalna en stund. Pudra därefter med florsocker. [[Kategori:U kokbok]] [[Kategori:Kaffebröd]] 2969 8560 2006-03-03T22:15:44Z Joja 192 Hjälpbild för definition av den matematiska termen derivata. Bild: Joja {{GFDL}} 2971 8561 2006-03-03T22:16:43Z Joja 192 +Licensering Standardformer inom geometri(Grundpolygoner och Cirkeln). Bild: Joja {{GFDL}} 2972 8562 2006-03-03T22:17:27Z Joja 192 +Licensering Tre trianglar, används som referens i geometriformler. Bild: Joja {{GFDL}} 2976 8572 2006-03-05T20:50:19Z Joja 192 Några rymdgeometriska former. Används i formelsamlings-boken på sv.wikibooks.org Bild: Joja {{GFDL}} Några rymdgeometriska former. Används i formelsamlings-boken på sv.wikibooks.org Bild: Joja {{GFDL}} 2977 8577 2006-03-06T16:13:50Z 130.237.5.75 Förkortning av "Massive Multiplayer Online Roleplaying Game", dvs. ett [[RPG|RPG]] som spelas online med ett stort antal andra spelare. 2978 8590 2006-03-12T10:58:51Z 213.114.130.233 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *2 delar ketchup *2 delar ostronsås (kinesisk; gärna ljus) *1 del svampsoja *1/2 del Worcestershiresås *ganska mycket nymald svartpeppar eller en annan variant till grillning *12 tomater gärna kvisttomater, finhackade *3/4 kaffekopp brun socker *1 lök finhackad *1 citron pressad med fruktkött *¼ kaffekopp vittvinsvinäger *1 matsked salt *1 matsked svartpeppar *1 matsked blandkrydda *1 matsked Worcestershiresås *¼ tesked Tabasco *Mera bite öka andelen Tabasco ==Tillagning== Blanda ingredienserna och låt stå minst 30 min före servering. Vill man ha mer styrka använder man mer Tabasco. ==Servering== Såsen passar bra till grillat kött. [[Kategori:H kokbok]] [[Kategori:Såser]] 2979 9459 2006-04-11T06:36:44Z NERIUM 225 '''Strategiska dataspel-hur man löser dom''' *I Spel: Rome Total War Här är ett par länkar som innehåller MYCKET information om detta spel: [http://www.stratcommmandcenter.com] [http://www.totalwar.com] *II Spel: Rome Total War: Barbarian Invasion eftersom detta är förbättringen på föregående spel innehåller dom här länkarna MYCKET information om detta spel: [http://www.stratcommmandcenter.com] [http://www.totalwar.com] *III Spel: Civilization I Här är en länk som innehåller lite information om detta spel: [http://www.stratcommmandcenter.com] *IV Spel: Civilization II [http://www.stratcommmandcenter.com] Här är en länk som innehåller lite information om detta spel: *VI Spel: Civilization III Här är en länk som innehåller MYCKET information om detta spel: [http://www.stratcommmandcenter.com] *VII Spel: Civilization IV Här är en länk som innehåller MYCKET information om detta spel: [http://www.stratcommmandcenter.com] *VIII Spel: Medieval Total War Här är en länk som innehåller lite information om detta spel: [http://www.stratcommmandcenter.com] Här är en länk som innehåller MYCKET information om detta spel: [http://www.totalwar.com] *IX Spel: Medieval Total War- Viking Invasion Här är en länk som innehåller lite information om detta spel: [http://www.stratcommmandcenter.com] Här är en länk som innehåller MYCKET information om detta spel: [http://www.totalwar.com] *X Spel: Medieval II Total War Här är en länk som innehåller lite information om detta spel: [http://www.stratcommmandcenter.com] Här är en länk som innehåller MYCKET information om detta spel: [http://www.totalwar.com] [[Kategori:IT]] 2980 8603 2006-03-17T11:31:31Z RaSten 48 flyttade Srategiska dataspel-hur man löser dom till Strategiska dataspel-hur man löser dom: felstavad rubrik #REDIRECT [[Strategiska dataspel-hur man löser dom]] 2982 9402 2006-04-08T05:31:20Z NERIUM 225 Meddelandeflagga! Funktionen du nu ska få lära dig är mycket bra om du vill uppmärksamma din mottagare extra mycket på meddelandets innehåll. Kanske vill du att läsaren ska kontakta dig per telefon, besvara ditt mail inom en viss bestämd tid eller kanske vill du helt enkelt tala om för mottagaren att denne inte behöver svara på ditt meddelande. Funktionen kallas ”meddelandeflagga” och du hittar dess ikon i verktygsfältet till rutan som dyker upp när du ska skapa ett nytt meddelande. Den ser ut som en liten röd flagga och är den trettonde ikonen från vänster ovanför adressfältet. Efter att du skapat ett nytt meddelande och skrivit i mottagarens adress klickar du helt enkelt bara på ”flagg-ikonen”. Ytterliggare en ruta dyker då upp. Det är då dags att välja vilken typ av information som du vill att meddelandeflaggan ska informera om. Detta väljer du i första fliken som heter ”Flagga:”. Därefter väljer du inom vilket datum samt även eventuellt klockslag som du vill att mottagaren ska ha följt upp meddelandet. Tryck därefter på ”OK” Innan du skickar meddelandet kan du kontrollera så att den information du vill ge till mottagaren, genom meddelandeflaggan, är korrekt. Detta ser du genom att det högst upp, ovanför adressfältet, nu finns en gul ruta med ett blått i. Här står även informationen, t.ex. ”Svara den 17 mars 2006 kl. 12.00” om texten inte stämmer klickar du bara på meddelandeflaggan ännu en gång och ändrar de felaktiga uppgifterna. Om allt stämmer klickar du på ”Skicka” Din mottagare får nu ditt meddelande precis som vanligt till skillnad från att det nu är märkt med en liten röd flagga samt den ”gula ruta” som innehåller informationen du vill ge till mottagaren. En annan finess med meddelandeflagga är att man kan sätta flaggan på ett mottaget meddelande för att komma ihåg att senare agera på det mottagna meddelandet. Lycka till! [[Kategori:Outlooktips]] 2994 8631 2006-03-17T12:18:17Z Emrei 88 206 En funktion i Outlook som du inte känner till: Återkommande funktionen i outlook hittar du genom att trycka på kalendern som finns vid genvägarna på vänster sida. Vid vänstra hörnet finns det en flik där det står nytt, trycker du på den så kommer det upp en ny ruta sedan trycker du på återkommande, ( det är en flik uppe i på kanten) och där får du bestämma vilka tider t.ex..lunchen ska starta och sluta, och under vilka dagar påminnelsen ska komma, varaktighet och under hur lång tid du vill att det ska återkomma. Du kan även klicka direkt på en tid i kalandern, för då kommer du till samma ruta som när du klickar på fliken nytt Det här är en bra grej att kunna, för det underlättar ditt arbete in kalendern. Om du vet att det är en ”sak” som kommer att vara återkommande flera veckor eller månader framåt så kan du använda dej utav den här tekniken istället för att skriva samma sak flera gånger. [[Kategori:Outlooktips]] 2995 8632 2006-03-17T12:20:51Z Mihed 88 207 [['''''Snabbkommandon för Outlook''''']] Det finns flera kortkommandon i dataprogram framför allt i Microsoft Outlook. I ordbehandlingsprogram är det speciellt bra att använda dem. Det tar mycket längre tid att ta tag i musen för att utföra ett kommando än att använda tangenterna när man ändå håller fingrarna på tangentbordet. Därför tipsar vi om att lära dig kortkommando så tjänar du mycket tid och slipper musarm. Dessutom ser det proffsigt ut! Det brukar ofta finnas så många att man inte lär sig mer än några stycken. Sedan använder man bara dem och bryr sig inte om att leta efter nya. Ju mer man jobbar i ett program desto mer nytta har man av kortkommandon så sluta inte leta. Vi har därför försökt hitta kommandon som är användbara genom prövning och kunskap. Några kanske du får nytta av och andra kanske du tycker är jobbiga. Det är upp till dig att lära dig dem du tycker är intressanta och användbara för att underlätta din användning av datorer. :Nedan finns några förslag på snabbkommandon. De flesta innehåller Ctrl och någon bokstav. Systemet är ganska lågiskt då bokstäverna symboliserar kommandot. Tex p för ”print” d för delite osv. Istället för att trycka på Ctrl + Alt kan du trycka AltGr. *'''F11''' ''Aktivera rutan Sök efter en kontakt'' *'''F5 eller Ctrl + M''' ''Hämta e-post'' *'''Ctrl + C ''Kopiera'' *'''Ctrl + V''' ''Klistra in'' *'''Ctrl + A''' ''Markera alla'' *'''Ctrl + Q''' ''Markera ett e-postmeddelande som läst'' *'''Ctrl + P''' ''Skriv ut'' *'''Ctrl + D''' ''Ta bort ett e-postmeddelande, en kontakt, ett kalenderobjekt eller en uppgift'' *'''Ctrl + Z''' ''Ångra'' *'''Ctrl + Backsteg''' ''Ta bort ett ord'' *'''Ctrl + Skift + O (bokstav)''' ''Växla till Utkorgen'' *'''Ctrl + Skift + i''' ''Växla till Inkorgen'' *'''Ctrl + Skift + F''' ''Öppna dialogrutan Avancerad sökning'' *'''Ctrl + Skift + B''' ''Öppna adressboken'' *'''Ctrl + Skift + A''' ''Öppna en avtalad tid'' *'''Ctrl + Skift + C''' ''Öppna en kontakt'' *'''Ctrl + Skift + K''' ''Öppna en uppgift'' *'''Ctrl + Skift + Q''' ''Öppna en mötesförfrågan'' *'''Ctrl + Skift + M''' ''Öppna ett e-postmedde''lande *'''Alt + - (minus)''' ''Visar den aktuella veckan'' *'''Alt + =''' ''Visar återstoden av den aktuella månaden'' *'''Alt + siffra (ej numeriska tangentbordet)''' ''Ändrar antalet dagar som visas i kalendern till det du valde med siffran.'' [[Kategori:Outlooktips]] 2996 8956 2006-03-27T21:33:26Z NERIUM 225 '''Stavningskontroll''' Innan du skickar iväg ett e-postmeddelande i [[outlook]] kommer det automatiskt upp en ruta som rättar orden i meddelandet. Denna funktion kan uppfattas som störande, därför kommer det nu en beskrivning om hur du tar bort den. Längst ner underfliken ''Verktyg'' går du in på ''Alternativ'', tryck sedan på knappen ''Stavning'' och avkryssa helt enkelt raden där det står "Gör stavningskontroll innan meddelandet skickas". Nu skall det gå snabbare att skicka ett meddelande och man slipper pop-up rutan som eventuellt hittat ett stavningsfel. Vad man även kan göra är att kryssa i rutan "Använd autokorrigering när Word inte är e-postredigerare", under samma flik, ''Stavning'', för att till exempel automatiskt börja varje mening med stor bokstav så slipper man sträcka sig efter shift-tangenten och samtidigt rättar den till vanliga stavfel. Så nu är det att bara skriva på. :) {{stub}} [[Kategori:Outlooktips]] 2997 8621 2006-03-17T12:08:31Z Dannne 89 198 == Skapa en bakgrund för ditt mail == Gå först in på '''åtgärder'''. Tryck sedan på '''skapa ett nytt e-postmeddelande med…'''. Gå sedan in på '''fler mallar'''. Välj sedan en bakgrund och tryck på '''OK'''. [[Kategori:Outlooktips]] 2998 8624 2006-03-17T12:13:23Z Dannne 89 198 == Skapa en signatur i ditt mail == Gå in på '''verktyg'''. Gå sedan in på '''alternativ'''. Välj fliken '''e-postformat'''. Längst ner på skärmen står det '''Signatur''' tryck på denna ruta. Tryck därför på '''Nytt'''. Skriv sedan in det namn som du vill ha '''på''' signaturen. Tryck '''nästa'''. '''Skriv in signaturen''', här kan du även välja färg, storlek, stil på din signatur och vilken sida signaturen ska vara på genom att trycka på '''tecken'''. Tryck därefter på '''slutför'''. [[Kategori:Outlooktips]] 2999 11478 2006-07-26T08:08:19Z 85.226.209.184 /* Arv */ ==Vad är Objektorienterad programering?== Objektorientering är ett modernt synsätt hur man strukturerar data och metoder. Även deras relationer till varandra beskrivs. ==Objekt== Ett traditionellt program består av funktioner och data. Ett objektorienterat program består av objekt. Ett objekt kan sedan innehålla data samt de funktioner (metoder) som ska kunna appliceras på data. Datorspråk som nyttjar objektorientering är t. ex Smalltalk, C++, Python och Java. ==Klasser== En klass är en beskrivning av olika objekt som har något gemensamt. Klassen kan betraktas som en mall för vilka data, metoder och meddelanden som ingår i ett objekt. ==Arv== Genom arv kan den programmeraren som använder objektorienterad programmering konstruera nya klasser gemom att låta dessa ärva egenskapen från någon annan basklass. [[Kategori:IT]] [[Kategori:SAB: Pu]] 3000 10333 2006-06-29T20:42:13Z NERIUM 225 '''<center>[[Spanska: Nivå I|Grundläggande]]</center></br>''' <center> [[Spanska: Grundläggande lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Spanska: Grundläggande lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Spanska: Grundläggande lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Spanska: Grundläggande lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Spanska: Grundläggande lektion 5|Lektion 5]] </center><br /> 3004 8644 2006-03-20T09:49:02Z Machine 215 3017 8667 2006-03-20T10:24:01Z Machine 215 [[Användare:Machine|Machine]] 20 mars 2006 kl.10.24 (UTC) '''Outlooks Kalendarium''' Microsoft Outlooks har en hel del möjligheter att erbjuda, däribland finns ett kalendarium, där man kan fylla i viktiga datum, möten och liknande saker. Du får fylla i ett datum och klockslag, så kommer Outlook ihåg det och påminner dig vid exakt klockslag det angivna datumet. Mycket användbart för kontorsmänniskor och andra arbetande som har tider att passa, och har ständig tillgång till dator. Av: Christoffer © 3018 9465 2006-04-11T06:45:47Z NERIUM 225 Kalendern i Outlook Våran grupp har valt att berätta lite om kalendern i Outlook. För att lägga in ett rullande schema i kalender så: 1. Börjar du med att starta Outlook. 2. Dubbelklicka var som helst på det gula schemat som täcker det mesta av rutan. 3. Välj tider och datum för Start och Slut (T ex mån 2005-06-13 kl.12.00 – ti 2005-06-14 kl. 13.00) 4. Tryck på Återkommande uppe i övre kant på din ”Avtalad Tid”-ruta. 5. I den nya ruta som kommer upp så kan du välja många alternativ till ditt schema, antal möten, återkommande samma tid varje vecka/månad/år och återkommande varannan vecka t ex. 6. När du valt dina inställningar så trycker du på OK i nedre kant, följt av ”Spara och stäng” i övre kant. 7. Du har nu lagt in ett nytt möte på ditt schema. --[[Användare:Backstabber|Backstabber]] 20 mars 2006 kl.10.25 (UTC) Linus Backsäter Bursell [[Kategori:Outlooktips]] 3020 9468 2006-04-11T06:48:35Z NERIUM 225 '''Frikadeller i Currysås''' eller på danska "'''Boller i Karry'''" Detta är ett gammalt dansk recept. '''Frikadellerna''' 500 gr Köttfärs 1 Selleri 1 liter Vatten 2 tsk Salt ¼ tsk Peppar 50 gr Margarin 4 – 5 msk Mjöl Vatten och kryddor kokas upp. Värm en matsked i vattnet. ”Bollerna” stoppas i med skeden och släpps i vattnet som hålls sjudande. När ”bollerne” är formade, kokas de sakta i 6-8 minuter och tas upp. Sellerin skalas, delas och skärs i tärningar och kokas i lagen ca 8-10 minuter tills de är mjuka. Lagen reds med mjölstanning och margarin tillsätts. ”Bollerne” värms däri. Krydda. '''Karrysauce''' 25 gr Margarin 1-2 tsk Curry 1 Hakkad lök 1 Rivet äpple 2 msk vetemjöl 4 dl Ljus soppa (Buljong) 1 dl Grädde Margarin och curry reds ihop ca 3 minuter. Lök och äpple bryns samman i ännu 3 minuter. Mjölet strös i. Soppan tillsätts. Såsen kokas 5 minuter, silas, och reds med grädde precis före servering. [[Kategori:F kokbok]] 3021 11392 2006-07-18T06:59:13Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Tekopp''', '''tkp''', är ett [[matlagningsmått]] som rymmer 2 ½ dl. [[Kategori:Mått]] [[Kategori:Köksredskap]] 3022 11429 2006-07-20T15:34:58Z 82.182.149.179 Viktjämförelser {{kokboknav}} '''Kaffekopp''', '''kkp''', är ett [[matlagningsmått]] som rymmer 1 ½ dl. Man kan räkna med att en kkp (struket mått) motsvarar *&nbsp; 60&nbsp;g vetemjöl (ej packat) *100&nbsp;g strösocker [[Kategori:Mått]] [[Kategori:Köksredskap]] 3023 11433 2006-07-20T15:45:51Z 82.182.149.179 Varning för amerikans cup [[Image:Weegschaal1.jpg|thumb|200px|Hushållsvåg]] De vanligaste '''matlagningsmåtten''' med förkortningar. *[[Kryddmått]] - krm *[[Tesked]] - tsk *[[Matsked]] - msk *[[Kaffekopp]] - kkp *[[Tekopp]] - tkp *[[Centiliter]] - cl *[[Deciliter]] - dl *[[Liter]] - l *[[Gram]] - g *[[Hekto]] eller hektogram - hg *[[Kilo]] eller kilogram - kg ====Tolkning av utländska recept==== Man ska lägga märke till att man åtminstone i [[Nordamerika]] inte gör någon skillnad mellan kaffekopp och tekopp. 1&nbsp;'''cup''' i USA har en rymnd, som ligger någonstans mellan en svensk kkp och en svensk tkp. Räkna med att 1&nbsp;cup motsvarar ungefär 2&nbsp;dl. [[Kategori:Mått]] [[en:Cookbook:Units of measurement]] 3024 9220 2006-04-01T07:00:17Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Wok''', eller wokpanna, en asiatisk form av [[stekpanna]] som är tunn, kupad och har höga kanter. [[Image:Bakken.jpg|thumb|Wok]] [[Kategori:Köksredskap]] 3025 8692 2006-03-23T11:22:43Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[Bruschetta]] 3026 10165 2006-06-06T22:23:57Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * ett [[vitt bröd]], utan socker. * en vitlök * ½ dl olivolja * 1 - 2 [[msk]] salt ==Tillagning== Värm ugnen till 200°C. Skiva brödet och rosta det. Gnugga sedan brödet med lite vitlök, häll på lite olivolja och strö sedan över lite salt. Serveras varma. ==Servering== [[Image:Montepulciano_d_Abruzzo_bruschetta.jpg|thumb|Montepulciano d'Abruzzo med Bruschetta]] Bruschetta finns i många olika varianter med bland annat följande pålägg * Tomater, hackade * Mozzarella, skivad * Oliver, hackade {{Wikipedia}} [[kategori:B kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Italienska recept]] 3027 8693 2006-03-23T11:37:20Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[Piroger]] 3028 8811 2006-03-26T00:56:31Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[:Kategori:SAB: D]] 3029 9878 2006-05-05T00:14:52Z 83.250.219.111 /* D */ <font size="+1"> '''Innehåll:''' [[#A|A]] [[#B|B]] [[#C|C]] [[#D|D]] [[#E|E]] [[#F|F]] [[#G|G]] [[#H|H]] [[#I|I]] [[#J|J]] [[#K|K]] [[#L|L]] [[#M|M]] [[#N|N]] [[#O|O]] [[#P|P]] [[#Q|Q]] [[#R|R]] [[#S|S]] [[#T|T]] [[#U|U]] [[#V|V]] [[#W|W]] [[#X|X]] [[#Y|Y]] [[#Z|Z]] [[#Å|Å]] [[#Ä|Ä]] [[#Ö|Ö]] </font> ---- ===Introduktion=== Ett kritiskt lexikon innebär ett uppslagsverk som ständigt arbetar med och omvärderar ordens innebörd. Som subjektivt diskuterar, jämför och analyserar de begrepp som tas upp. Det är inte en diskurs där platta sanningar ges plats; det är ett ständigt pågående projekt som inte förväntas tala till punkt. Men som någon stans på vägen ändå kan bidra till en smula klarhet i en dunkel värld. Ett förslag till modell för artiklarna är att börja med en lite mer lexikalisk definition (etymologi, användning etc.) av ordet för att sedan utveckla tvetydigheter, betydelseglidningar, skillnader och likheter i hur det används av olika författare samt inom olika områden. Bidrag till layout är varmt välkommna. ===A=== * [[Absolut]] * [[Actus purus]] * [[Agamben, Giorgio]] * [[Anarkism]] * [[Anomiska rum]] * [[Apori]] ===B=== * [[Biopolitik]] * [[Bios]] ===C=== ===D=== * [[Dasein]] * [[Descartes, René]] ===E=== * [[Energia]] * [[Epoché]] ===F=== * [[Fakticitet]] * [[Fysis]] * [[Fridlos]] * [[Frihet]] ===G=== * [[Gewalt]] * [[Gud]] * [[Guds död]] ===H=== * [[Historiens slut]] * [[Homo Sacer]] ===I=== ===J=== ===K=== ===L=== * [[Lägret]] ===M=== ===N=== * [[Naturtillstånd]] * [[Nihilism]] * [[Nomos]] ===O=== * [[Onto-teologisk]] ===P=== ===Q=== ===R=== * [[Ren aktualitet/potentialitet]] ===S=== ===T=== * [[Totalitär]] ===U=== ===V=== * Varat, se [[Dasein]] ===W=== ===Y=== ===Z=== * [[Zoe]] ===Å=== ===Ä=== ===Ö=== [[Kategori:Kritiskt filosofilexikon]] [[Kategori:SAB: D]] [[Kategori: Lexikon]] 3030 9445 2006-04-10T10:48:55Z 83.251.23.125 Här finns det lite info till att börja med: http://en.wikipedia.org/wiki/Agamben Det vore kul om en del kunde översättas eller diskuteras. ==Bibliografi== (Detta är alla engelska tilar, för att se översättningar till andra språk surfa in på: http://www.egs.edu/faculty/giorgioagamben.html). * ''Stanzas: Word and Phantasm in Western Culture'' (1992) * ''Infancy and History: The Destruction of Experience'' (1993) * ''The Coming Community'' (1993) * ''Idea of Prose'' (1995) * ''Homo Sacer: Sovereign Power and Bare Life'' (1998) * ''The Man without Content'' (1999) * ''The End of the Poem: Studies in Poetics'' (1999) * ''Potentialities: Collected Essays in Philosophy'' (1999) * ''Means without Ends: Notes on Politics'' (2000) * ''Remnants of Auschwitz: The Witness and the Archive'' (2002) * ''The Open: Man and Animal'' (2004) * ''State of Exception'' (2005) (excerpt available [http://www.press.uchicago.edu/Misc/Chicago/009254.html here]) * ''The Time That Remains: A Commentary On The Letter To The Romans'' (2005) * Various articles published by ''Multitudes'', available [http://multitudes.samizdat.net/auteur.php3?id_auteur=304 here]. ==Externa länkar== *"[http://www.egs.edu/faculty/giorgioagamben.html Giorgio Agamben Faculty Website European Graduate School]" *[http://www.iep.utm.edu/a/agamben.htm Internet Encyclopedia of Philosophy on Agamben] *"[http://www.germanlawjournal.com/article.php?id=437 Interview with Giorgio Agamben – Life, A Work of Art Without an Author: The State of Exception, the Administration of Disorder and Private Life, German Law Journal, Vol. 5 ([[1 May]] [[2004]])]" *[http://www.nplusonemag.com/agamben.html "Apocalypse Deferred"] A review of Agamben's work in [[n+1]] magazine, by [[Mark Greif]] (Fall 2005). *"[http://www.mail-archive.com/nettime-l@bbs.thing.net/msg00974.html Review of Stato di Eccezione]" *"[http://formoflife.blogspot.com/2005/11/review-of-giorgio-agambens-time-that.html Review of The Time That Remains: A Commentary on the Letter to the Romans]" *''[http://www.comunalia.com/Seminario/ Seminario Agamben]'' *[http://multitudes.samizdat.net/article.php3?id_article=1135 ''"État d'exception" de G. Agamben''] by [[Sandra Salomon]] in ''[[Multitudes]]'', 2003, August 8. * [http://www.filosofico.net/agamben.htm filosofico.net Italian page dedicated to Agamben] * [http://www.generation-online.org/t/negriagamben.htm "The Ripe Fruit of Redemption", [[Toni Negri]] reviews Agamben (English & Italian)] {{stub}} [[Kategori:Kritiskt filosofilexikon]] [[Kategori:SAB: D]] [[Kategori: Lexikon]] 3031 9237 2006-04-02T19:35:04Z NERIUM 225 Ett kritiskt lexikon innebär ett uppslagsverk som ständigt arbetar med och omvärderar ordens innebörd. Som subjektivt diskuterar, jämför och analyserar de begrepp som tas upp. Det är inte en diskurs där platta sanningar ges plats; det är ett ständigt pågående projekt som inte förväntas tala till punkt. Men som någon stans på vägen ändå kan bidra till en smula klarhet i en dunkel värld. Ett förslag till modell för artiklarna är att börja med en lite mer lexikalisk definition (etymologi, användning etc.) av ordet för att sedan utveckla tvetydigheter, betydelseglidningar, skillnader och likheter i hur det används av olika författare samt inom olika områden. Bidrag till layout är varmt välkommna. [[Kategori:Filosofi]] 3032 9446 2006-04-10T10:49:14Z 83.251.23.125 Utryck som på grekiska betydde ögonblick då det man trodde sig veta kommer till korta. Detta är en situation som förr eller senare tenderar att uppstå i filosofin. {{stub}} [[Kategori:Kritiskt filosofilexikon]] 3033 11232 2006-07-06T15:29:06Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 10 dl finstrimlad vitkål * 2 dl grovriven morot * 1 liten lök hackad * 2 dl majonäs ==Tillagning== Blanda ingredienserna. ==Tips== Även andra ingredienser kan tillsättas. Tillexempel: * äpple * annanas * russin * blekselleristjälk * solrosfrön * valnötter {{wikipedia}} [[kategori:Sallad]] [[kategori:C kokbok]] 3034 8716 2006-03-23T14:15:54Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[Coleslaw]] 3035 11750 2006-07-31T15:24:08Z StefanB 293 länkfix eftersom mallen nu länkar till engelska wikipedia och artikel på engelska wikipedia <div class="noprint" style="clear: right; border: solid #aaa 2px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;"> <div style="float: left;">[[Image:Wikipedia.png|50px|none|Wikipedia]]</div> <div style="margin-left: 60px;">Svenska [[w:Huvudsida|Wikipedia]] har en artikel om detta ämne: <div style="margin-left: 10px;">'''''[[w:{{{recept|{{PAGENAME}}}}}|{{PAGENAME}}]]'''''</div> </div> </div> <noinclude> [[Kategori:Mallar]] [[da:Skabelon:Wikipedia]] [[en:Template:Wikipedia]] [[it:Template:Wikipedia]] </noinclude> 3036 8762 2006-03-24T21:34:31Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[Formelsamling kemi Periodiska systemet]] 3037 11796 2006-08-03T11:15:48Z 193.15.169.146 {{kokboknav}} [[Image:20060700_waffle_with_icecream_and_raspberries.jpg|thumb|200px|En våffla kan serveras med [[glass]] och [[hallon]].]] == Gammaldags våffelsmet == ===Ingredienser=== ''4 portioner'' * 2½ dl vetemjöl * 2 dl vatten * 75 g smör * 4 dl grädde * 1 [[krm]] salt ===Tillagning=== Vispa ihop vetemjöl, vatten och det smälta smöret. Vispa sedan grädden och vänd i smeten. Grädda i våffeljärn. ===Servering=== * Grädde * Sylt * Glass [[Kategori:Efterrätter]] [[kategori:V kokbok]] [[no:Kokeboka:Vaffelkake]] 3038 8764 2006-03-25T01:52:43Z 81.234.119.136 #Redirect[[Våffla]] 3039 12631 2006-10-21T08:42:48Z 83.233.150.157 /* Ingredienser */ {{kokboknav}} Cheesecake är en dessert, vilken kommer ifrån USA och finns i 10-tals olika smaker. Kakan ger 8 stora bitar och är ganska mäktig. ==Ingredienser== * 115 g grahamskex * 4 [[msk]] margarin eller smör * 2 dl strösocker * 1 1/2 [[tsk]] kanel * 3 små paket Philadelphia Cream Cheese * 2 st ägg * saften av en 1/2 citron * 3 dl gräddfil ==Tillagning== Sätt ugnen på 185 °C. Låt ostpaketen ligga öppnade i rumsvärme, så osten mjuknar något. Krossa grahamskexen i en mortel. Smält smöret i en kastrull. Blanda ned kexsmulorna. Rör ned 3/4 dl socker och 1/2 tsk kanel i smulorna. Pressa smulblandningen i botten och på sidorna i en pajform, men spar 2 msk till garnering. Grädda i 5 minuter. Tag ut pajen och minska därefter ugnsvärmen till 175 °C. Vispa under tiden osten med elvisp eller gaffel. När osten är mjukvispad, vispa ned äggen, resten av sockret och kanelen samt citronsaften. Massan skall bli pösig. Häll massan i den förbakade pajformen och grädda 20 minuter. Ta ut pajen och täck med gräddfilen. Strö resten av kexsmulorna över. Grädda 5 minuter till. Kyl kakan ordentligt så att den stelnar före serveringen. Den blir bäst om den får stå över natten. Receptet är från Allt om Mat nr 8 1977. ==Servering== {{wikipedia}} [[Kategori:Efterrätter]] [[kategori:C kokbok]] 3040 8769 2006-03-25T11:21:39Z 81.234.119.136 {{kokboknav}} '''Fritera''' är en metod för [[matlagning]] som innebär att maten sänks ner i het [[matolja]]. Oljan håller vanligen cirka 180[[celsius|°C]], en temperatur tillräcklig hög för att snabbt få vatten att avdunsta från födans yta. Detta ger den friterade maten en karakterisktiskt frasig och spröd yta, i synnerhet om födan först har doppats i en speciell [[frityrsmet]] som ger ett aptitligt gyllenbrunt skal kring födoämnet. Olika oljor kan användas vid fritering som tillexempel: *Olivolja *Majsolja *Jordnötsolja *Rapsolja *Solrosolja [[Kategori:Kökstermer]] 3041 9797 2006-05-02T07:18:17Z NERIUM 225 Klotter {{kokboknav}} '''Grilla''', metod för [[matlagning]] där maten hålls på decimeteravstånd från en stark [[värme]]källa, till exempel [[eld]] eller [[glöd]]. Ofta [[marineras]] det som skall grillas. För grillning används en [[grill]] eller en [[eldstad]]. Tips: Kött är gott att grilla, men även fisk, skaldjur och grönsaker. [[Image:Bar-b-que-lam-cutlets-on-the-grill.jpg|thumb|Lamm på en barbecue grill]] [[Kategori:Kökstermer]] 3042 8772 2006-03-25T11:52:44Z 81.234.119.136 {{kokboknav}} '''Steka''', [[matlagning]]smetod som innebär att matvaran läggs på en het yta, oftast en [[stekpanna]] eller ett [[stekbord]]. För att undvika att det som steks bränns fast tillsätter man [[matfett]], men feta matvaror (till exempel bacon) steks i sitt eget fett. Detta gör att stekt mat oftast är fet och därmed ibland ohälsosam. Grundidén med stekning är att snabbt få en stekyta på matvaran (tex. kött) dvs. stänga till porerna för att på så vis bevara varans smak. ===Se även=== *[[fritering]] [[Bild:Frying potatoes.jpg|thumb|Stekt potatis]] [[Kategori:Kökstermer]] 3043 8773 2006-03-25T11:54:22Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[Fritera]] 3044 8774 2006-03-25T11:54:49Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[Grilla]] 3045 8775 2006-03-25T11:55:25Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[Steka]] 3046 11171 2006-07-06T10:31:22Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''A''' är ett signum i [[SAB]]. =='''A''' [[Bok]]- och [[bibliotek]]sväsen== '''Aa''' [[Bibliografi]] :'''Aah''' Bibliografi: skönlitteratur ::'''Aalz''' Bibliografi: särskilda personer :'''Aax''' Förteckningar: musikalier :'''Aay''' Förteckningar: musikinspelningar '''Ab''' [[Bibliotek]] :'''Aba''' Biblioteksteknik och biblioteksorganisation ::'''Abaa''' Biblioteksautomatisering :::'''Abaaz''' Biblioteksautomatisering: särskilda system :'''Abd''' Bokbestånd ::'''Abda''' Förvärv och urval :'''Abf''' Bibliotekens service ::'''Abfb''' Referensarbete :::'''Abfba''' Bibliotek och IT ::::'''Abfbaz''' [[Datorbaserad informationssökning]]: särskilda databaser :'''Abh''' Kontaktskapande arbete och PR '''Ac''' [[Arkiv]] :'''Aca''' Arkivteknik- och organisation :'''Acb''' Arkivens målsätttning och uppgifter :'''Acc''' Arkivens organisation, administration och ekonomi ::'''Acca''' Arkivens organisation och administration ::'''Accb''' Arkivbyggnader, -lokaler och inventarier :::'''Accba''' Arkivbyggnader och -lokaler :::'''Accbb''' Arkivutrustning och -inredning ::'''Accc''' Arkivpersonal ::'''Accd''' Arkivens ekonomi :'''Acd''' Arkivbestånd ::'''Acda''' Förvärv och urval :::'''Acdab''' Bytesverksamhet :::'''Acdag''' Gallring ::'''Acdb''' Katalogisering ::'''Acdc''' Klassifikation :::'''Acdci''' Tesaurer och indexering ::'''Acdd''' uppställning och arkivvård :'''Ace''' Specialsamlingar :'''Acf''' Arkivens service ::'''Acfa''' Mediedistribution, utlåning ::'''Acfb''' Informationsservice, referensarbete :::'''Acfba''' Informationssökning och -återvinning ::::'''Acfbaz''' Datorbaserad informationssökning: manualer: särskilda databaser ::'''Acfc''' Reproduktionsverksamhet ::'''Acfd''' Regionalt arkivarbete ::'''Acfe''' Användarutbildning '''Ad''' [[Bokförlag]] och [[bokhandel]] :'''Ads''' Lagerlokaler '''Ae''' [[Bokväsen]] :'''Aea''' Bokhistoria :'''Aeb''' Skrivredskap och skrivmateriel :'''Aec''' Boktryckerihistoria :'''Aef''' Redigeringsteknik :'''Aet''' [[Bibliofili]] '''Af''' [[Skrift]] :'''Afd''' [[Chiffer]] [[Kategori:SAB|A]] 3047 8976 2006-03-28T06:42:51Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} ===[[:Kategori:SAB: A|A]] Bok- och biblioteksväsen=== *[[:Kategori:SAB: Aa|Aa]] Bibliografi **[[:Kategori:SAB: Aah|Aah]] Bibliografi: särskilda personer *[[:Kategori:SAB: Ac|Ac]] Arkiv *[[:Kategori:SAB: Ae|Ae]] Bokväsen *[[:Kategori:SAB: Af|Af]] Skrift **[[:Kategori:SAB: Afd|Afd]] Chiffer [[Kategori:SAB|A]] 3048 8977 2006-03-28T06:43:08Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} [[Kategori:SAB|D]] 3049 8799 2006-03-25T16:20:34Z 81.234.119.136 {{kokboknav}} Standardbuljong ==Ingredienser== * 1 kg morötter * 0,5 kg selleri * 0,5 kg vitkål ==Tillagning== Koka i 5&nbsp;l vatten med en gul lök, några svartpepparkorn, lagerblad, fänkål, senapsfrö, koriander, persiljestjälkar och ev. äppelskal. Låt koka i 40 minuter. Mot slutet lägg i några gröna toppar från purjolök och låt koka sakta i ca 20 minuter. Sila och kyl snabbt ==Servering== ==Tips== {{Wikipedia}} [[kategori:B kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] 3050 9052 2006-03-28T07:05:50Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} [[Kategori:SAB|Ö]] 3051 10158 2006-06-06T20:33:22Z Sundström 73 {{kokboknav}} '''Tzatziki''' är en variant av vitlökssås som härstammar från Grekland. Tzatziki innehåller vitlök, yoghurt och riven gurka. ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 1/2 liter naturell yoghurt. Gärna matlagningsyougurt med hög fetthalt. * 3 rivna vitlöksklyftor * 1 grovt riven gurka * 2 [[msk]] olivolja * 1 [[tsk]] salt * 1 [[tsk]] vitvinsvinäger * vitpeppar ==Tillagning== Riv gurkan grovt och låt den rinna av i ett durkslag och pressa ut vätskan med händerna. Blanda alla ingredienser i en skål, rör om och smaka av med salt och vitpeppar. Låt stå ett par timmar före servering. ==Servering== Om man använder yoghurt som är lättrinnig, det idealiska är yoghurt med samma konsistens som creme fraiche, så måste man lägga yoghurten i ett kaffefilter och låta vätskan rinna av ett par timmar innan man blandar ihop tzatzikin. Passar utmärkt till förrätt, [[sås]] till grillat [[kött]] eller som dipp till [[chips]]. {{Wikipedia}} [[kategori:T kokbok]] [[kategori:Grekiska recept]] 3052 12848 2006-11-14T03:33:13Z 83.223.19.13 {{kokboknav}} Mumma är en gammal juldricka som är populär att bjuda på till julbordet. Mumman ska blandas precis innan den serveras, så att den blir skummig och fin. ==Ingredienser== Till ca 2 liter Mumma behövs: *3 flaskor porter à 33 cl *2 flaskor mellanöl/folköl à 33 cl *1 flaska sockerdricka à 33 cl *2 dl vitt portvin *2 dl färskpressad apelsinjuice ==Tillagning== #Låt alla ingredienserna stå i kylskåpet en stund så att de blir kalla. #Blanda ingredienserna i en stor tillbringare just före serveringen. #Häll upp med lång stråle, så att det skummar väl. {{Wikipedia}} [[kategori:Drycker]] [[Kategori:Jul]] [[kategori:M kokbok]] 3053 8928 2006-03-27T10:02:02Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Sjuda''' är en metod i matlagning som går ut på att koka något på svag värme. Vattnet ska bara bubbla lite grann. Används ofta till känsliga livsmedel som hade tagit skada av vanlig kokning till exempel Korv. ===Se även=== *[[Koka]] *[[Pochera]] [[Kategori:Kökstermer]] 3054 8802 2006-03-25T18:05:57Z 81.234.119.136 {{kokboknav}} '''Koka''', upphettning av vätska till dess kokpunkt, med följd att den förångas. Kokning är en utbredd matlagningsmetod som används för både fast och flytande föda. ===Se även=== *[[Sjuda]] [[Image:Kochendes wasser02.jpg|thumb|Kokande vatten]] [[Kategori:Kökstermer]] 3055 8803 2006-03-25T20:14:00Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[Kaffekopp]] 3056 8804 2006-03-25T20:14:30Z 81.234.119.136 #REDIRECT[[Tekopp]] 3058 9035 2006-03-28T06:58:57Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} [[Kategori:SAB|I]] 3059 13024 2006-12-21T17:23:49Z 84.217.94.145 /* M */ {{kokboknav}} ==Önskelista Kokboken== __toc__ ====A==== ====B==== * [[Biff Greta]] ====C==== ====D==== ====E==== ====F==== ====G==== * [[Glutenfira Recept]] ====H==== Högtider ====I==== ====J==== ====K==== ====L==== Lands Kategorier ====M==== * [[Maneter]] (Japan) * [[Masarin]]er * [[Mjölkfria Recept]] * [[Mockarutor]] ====N==== ====O==== ====P==== * [[Primitv matlagning]] (Scouting) ** [[Palt]] ** [[Scoutbomb]] ====Q==== ====R==== ====S==== ====T==== ====U==== ====V/W==== ====X/Y/Z==== ====Å/Ä/Ö==== * [[Äggfria Recept]] * [[Öl]] [[Kategori:Önskelistor]] [[Kategori:Kokboken]] 3060 8872 2006-03-26T16:45:57Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Griljera''', (från franskans ''griller'', av ''gril'', halster), steka på halster, steka med ägg och rivet bröd. Griljerad skinka är ett vanligt inslag på julbordet. När man griljerar skinka lägger man ett lager senap blandat med ägg och ströbröd. Även andra matvaror kan griljeras. [[Kategori:Kökstermer]] 3061 12618 2006-10-19T16:29:37Z 85.224.146.175 {{kokboknav}} '''Marinera''' är ett sätt för att få matvaror som kött, fisk eller grönsaker att absorbera smak. Man lägger matvaran i en [[lag]] av vätska och kryddor från någon timme till något dygn beroende på vad som receptet rekommenderar. Marinering är populärt vid [[grilla|grillning]]. [[Kategori:Kökstermer]] 3062 8931 2006-03-27T10:37:33Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Rosta''' innebär att något upphettas hastigt utan vatten eller annan vätska. Värmen överförs i stället genom het luft eller värmestrålning. Exempelvis rostas kaffebönor, nötter och frön för att få en speciell smak. [[Kategori:Kökstermer]] [[en:Cookbook:Roasting]] 3063 8933 2006-03-27T10:51:25Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Flambera''' innebär inom matlagning att man häller över lämplig alkoholsort, exempelvis konjak och whiskey, som sedan antänds. Flambering kan ske vid matbordet. [[Kategori:Kökstermer]] 3064 8899 2006-03-26T21:45:14Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Syra är en biokemisk process som innebär att sockerarter bryts ned till organiska syror. Syrning av mjölk innebär att mjölksockret omvandlas till mjölksyra. [[Kategori:Kökstermer]] 3065 8900 2006-03-26T21:49:10Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Rimma''' är en gammal konserveringsmetod som innebär att man saltar kött eller fisk så att det håller för längre förvaring, och samtidigt ger en salt smak åt den tillagade maten. Kött som saltas får en röd färg. [[Kategori:Kökstermer]] 3066 8902 2006-03-26T21:52:48Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Frystorkning''' är en konserveringsmedtod för ökad hållbarhet och det mest skonsamma sättet att befria en produkt från vatten. Se även [[lufttorka]] [[Kategori:Kökstermer]] 3067 8903 2006-03-26T21:56:04Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Att '''röka''' livsmedel är ett vanligt sätt att göra så matvaror håller sig bra längre, t.ex. korv, skinka och fisk. omvandlas till mjölksyra. [[Kategori:Kökstermer]] 3069 8906 2006-03-27T06:46:52Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Konservera''' kallas det att behandla och förbereda mat så att den ska hålla längre. Det finns olika metoder att konservera bland annat frysning, torkning, saltning, rökning, kokning, mjölksyrajäsning, rimning. [[Kategori:Kökstermer]] 3070 8907 2006-03-27T07:16:25Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Krydda''' är någon form av färska eller torkade växtdelar man använder i matlagning. Även koksalt brukar falla under benämningen krydda. {{Wikipedia}} [[Kategori:Kökstermer]] 3071 8908 2006-03-27T07:27:22Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Reda''' är en matlagningsteknik som används för att göra en vätska mera tjockflytande. Vanligen görs detta genom att blanda ut den med stärkelse och på så sätt åstadkomma en sås, kräm eller stuvning. Redningar görs vanligen med hjälp av vete- eller potatismjöl och är vanliga bland annat i klassisk svensk husmanskost. En ''bottenredning'' är när stärkelseblandningen görs från början och utgör grunden för såsen, som i exempelvis [[bechamelsås]]. I en ''toppredning'' tillsätts redningen i efterhand. [[Kategori:Kökstermer]] 3072 8909 2006-03-27T07:47:16Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Stuva''', matlagningsmetod där en produkt [[reda|reds]] genom att tillsätta tillexembelvis en mjölredning. Det är vanligt att stuva grönsaker, potatis och makaroner. [[Kategori:Kökstermer]] 3073 9103 2006-03-28T20:51:29Z NERIUM 225 [[:de:Wikiversity: Leitseite|Tyska]] - [[:en:Wikiversity|Engelska]] - [[:es:Wikiversidad:Portada|Spanska]] - [[:fr:Wikiversité|Franska]] - [[:it:Wikiversità|Italienska]] - [[:pt:Wikiversidade|Portugiska]] - [[:sr:Викиуниверзитет|Српски]] - [[:fi:Wikiversity|Finländska]] - [[:ja:Wikiversity:メインページ|Japanska]] <noinclude> [[en:Template:WikiversityLang]] </noinclude> 3074 9071 2006-03-28T08:13:08Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''Ae''' Bokväsen [[Kategori:SAB: A|Ae]] 3075 8920 2006-03-27T09:18:17Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Grava''' är en metod för att bereda fisk eller kött. Råvaran får ligga i en blandning av salt och socker som tjänar till att stoppa bakterietillväxt samtidigt som råvaran genomgår autolys, det vill säga vävnadsnedbrytning orsakad av kroppsegna enzymer. Även kryddning brukar tillsättas, vilket gör att blandningen blir ett slags [[marinad]]. Mängden och proportionerna av salt och socker är mycket viktig vid gravning. Vid felaktig anrättning kan gravat kött och fisk ge allvarlig och till och med livshotande matförgiftning. Vanligast är att grava fisk som lax och andra feta fiska men även kött som oxfilé förekommer. [[Kategori:Kökstermer]] 3076 9212 2006-04-01T06:57:40Z NERIUM 225 {{kokboknav}} En '''kastrull''' är ett matlagningskärl. Kastrullen är rund i formen och har ett eller flera handtag. Den idag mest vanliga handtagsvarianten är en pinne som går vågrätt ut ur kärlet, vanligen är denna typ av handtag omgiven av plast för att leda bort värmen. En annan variant av handtag är öron som sitter på var sin sida av kärlet. Kastrullen kan vara av olika material som aluminium, rostfritt stål eller teflon och är avsedd för matlagning på spis. Aluminiumkastrullen anses bli varm fortare än den rostfria kastrullen men är inte lika lätt att hålla ren. Nackdelen med den rostfria är dock att den är tyngre att hantera och anses vara svår att använda till mjölkprodukter som tenderar att "koka fast" i botten. Bottenytan på den rostfria kastrullen tillverkas ofta med olika legeringar för att höja värmeledningsförmågan. En kastrull har som regel ett tillhörande lock som oftast är gjort av samma material som kastrullen men ibland även glas. ===Se även=== *[[Gryta]] *[[Stekpanna]] [[Kategori:Köksredskap]] 3077 9216 2006-04-01T06:59:10Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Stekpanna''' är ett köksredskap som används för stekning av mat. Olika material som en stekpanna kan vara tillverkad av är aluminium, gjutjärn, koppar, rostfritt stål eller teflon. ===Se även=== [[Wok]] [[Kategori:Köksredskap]] 3078 8925 2006-03-27T09:56:51Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Reda]] 3079 8926 2006-03-27T09:57:35Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Reda]] 3080 8927 2006-03-27T10:01:40Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Pochera''' är en matlagningsmetod för att sjuda ägg eller fisk i vätska. Vanligast vid tillagning av som då knäcks direkt ner i kokande vatten och sedan sakta får koka tills de är färdiga. ===Se även=== *[[Sjuda]] [[Kategori:Kökstermer]] 3081 8929 2006-03-27T10:17:37Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Panera''' är en matlagningsmetod där man före stekning eller fritering vänder matvaror i ströbröd eller mjöl. Pannera innebär att man först vänder råvaran i vätska som mjölk, vatten eller uppvispat ägg och därefter vända i ströbröd eller mjöl. Dubbelpanera innebär att man först vänder råvaran i mjöl och där efter vänder man i uppvispat ägg för att till sist vända i mjöl eller ströbröd. [[Kategori:Kökstermer]] 3082 8930 2006-03-27T10:33:21Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Sautera, (Fr. sauté kasta), är en matlagningsmetod där man steker matvaran hastigt i fett på hög värme. Matvarorna är finstrimlade eller hackade och under sauteringen vänds matvarorna ofta. [[Kategori:Kökstermer]] [[en:Cookbook:Sautéing]] 3083 8932 2006-03-27T10:50:56Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Blanchera''' är en matlagningsmetod där man snabbt kokar upp matvaran. Vid blanchering av grönsaker kokas de snabbt i lättsaltat vatten och kyls sedan av. [[Kategori:Kökstermer]] 3084 11864 2006-08-06T20:26:44Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *250 [[gr]] (löpefri) Mozzarella *4 [[msk]] extra fin jungfruolja *C:a 5 tomater, gärna kvisttomater *C:a 5 basilikablad *salt, gärna havssalt == Tillagning == Låt mozzarellan rinna av, skär den sedan i tunna skivor. Skiva de färska tomaterna. Varva mozzarella och tomatskivor på ett fat. Strö över basilikablad, salt och olivoljan. ==Tips== Extra om man vill: * 5 st. marinerade och strimlade soltorkade tomater * 2 msk balsamicovinäger {{Wikipedia}} [[kategori:C kokbok]] [[Kategori:Sallad]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Italienska recept]] 3085 8943 2006-03-27T13:13:51Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Bra barnrecept. ==Ingredienser== * 5 dl vetemjöl * 2 dl mjölk * 1 [[tsk]] salt ==Tillagning== Värm mjölken till 37&deg;C och häll det i en bunke och tillsätt mjöl och salt. Arbeta ihop degen och dela den i 12 delar. Kavla delarna så tunna som möjligt. Grädda sedan på medelvärme i [[stekpanna]] i ca 2-3 minuter på varje sida. OBS! Använd inte smör eller margarin i stekpannan. [[kategori:Matbröd]] [[kategori:B kokbok]] 3086 11101 2006-07-01T20:04:47Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Stubbar]] 3087 8945 2006-03-27T14:27:21Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks|Administration]] 3088 13005 2006-12-19T12:11:02Z 161.52.94.229 /* Kan vara bra att ha */ ==Vad som behövs== [[Image:Bidding box.jpg|thumb|right|200px|Budlåda]] *4 spelare *En kortlek med 52 kort, utan jokrar. ===Kan vara bra att ha=== *En kortlek till, så att ni alltid har två kortlekar igång *4 budlådor *Protokoll och penna *Bridgebord *Ett glatt humör ==Spelet== Spelarna delar in sig i par, och varje spelare sätter sig mittemot sin partner. Given delar ut hela leken, alltså ska varje spelare ha 13 kort var. Spelarna sorterar förslagsvis sina kort efter färg och valör. När alla spelare har fått korten och sorterat dem vidtar budgivningen. ===Budgivningen=== {|align="right" border="1" |colspan="5" align="center"| '''De 35 buden''' |- |1 &clubs;||1 <font color="red">&diams;</font>||1 <font color="red">&hearts;</font>||1 &spades;||1 sang |- |2 &clubs;||2 <font color="red">&diams;</font>||2 <font color="red">&hearts;</font>||2 &spades;||2 sang |- |3 &clubs;||3 <font color="red">&diams;</font>||3 <font color="red">&hearts;</font>||3 &spades;||3 sang |- |4 &clubs;||4 <font color="red">&diams;</font>||4 <font color="red">&hearts;</font>||4 &spades;||4 sang |- |5 &clubs;||5 <font color="red">&diams;</font>||5 <font color="red">&hearts;</font>||5 &spades;||5 sang |- |6 &clubs;||6 <font color="red">&diams;</font>||6 <font color="red">&hearts;</font>||6 &spades;||6 sang |- |7 &clubs;||7 <font color="red">&diams;</font>||7 <font color="red">&hearts;</font>||7 &spades;||7 sang |- |} Budgivningen syftar till att dels fastställa trumffärgen, om någon, dels hur många stick den spelförande sidan ska ta. Varje bud innehåller ett siffervärde mellan 1 och 7 och en färg (spader, hjärter, ruter eller klöver) eller sang (utan trumf, ofta förkortat NT från engelskans "No trumph"). Färgerna är rangordnade som följer: Klöver är lägst, följt av ruter, hjärter, spader och slutligen sang. Det lägsta budet är alltså 1 klöver och det högsta 7 sang. Till budets siffervärde läggs 6 för att komma fram till hur många stick den bjudande med partner ska ta, alltså innebär budet 3NT att paret i fråga ska ta 9 stick utan trumf. Vad varje bud betyder får paret bestämma själva, bara de förklarar dem för motståndarna. Vanligast är dock de så kallade "naturliga buden", där spelaren har den färg han eller hon bjuder, till skillnad från de "konventionella buden" som kan visa i princip vad som helst. Ett vanligt sätt att värdera sin hand är att räkna honnörspoäng, där varje ess på handen räknas som 4 poäng, varje kung som 3, varje dam som 2 och slutligen varje knekt som 1 poäng. Ett vanligt riktmärke är att en hand ska innehålla minst 12 poäng för att det ska vara lönt att öppna budgivningen. Detta ska dock ses som ett riktmärke och inget annat. En hand med till exempel 13 klöver innehåller enligt honnörspoängsprincipen bara 10 poäng, men kommer givetvis ta alla stick med klöver som trumf. Given inleder budgivningen med ett bud eller pass. Efter detta fortsätter budgivningen åt vänster, och pågår tills tre spelare i rad har passat. Ett undantag finns dock: Om budgivningen inleds med tre pass får den fjärde tillfälle att bjuda. Varje bud måste vara högre än det senast avlagda budet, alltså antingen ha ett högre siffervärde, ha samma siffervärde men en högre färg, eller ha både ett högre siffervärde och en högre färg. Förutom pass och de 35 buden finns det 2 andra bud att ta till under budgivningens gång, nämligen dubbelt och redubbelt. Dubbelt kan avges av en spelare när det senaste budet som avlagts kom från en motspelare. Dubbelt innebär att den försvarande sidan får fler poäng om spelföraren inte tar tillräckligt många stick, men samtidigt får spelföraren fler poäng om denne går hem i kontraktet. Redubbelt kan bjudas om det senaste budet är dubbelt och kommer från en motspelare. Redubbelt ökar insatserna ytterligare. Den ursprungliga betydelsen av dubbelt är att en spelare som tror att motståndarna kommer att ta för få stick i sitt kontrakt ska kunna öka insatsen för både sin egen sida och för spelföraren, och redubbelt att en spelförare (eller dennes partner) som är säker på sin sak ska kunna öka insatsen ytterligare. Dessa betydelser finns kvar än idag, men både dubbelt och redubbelt har ofta konventionella betydelser i många lägen. När budgivningen har avslutats med 3 pass blir det senaste budet slutbud, och spelförare blir den som bjöd den färgen först i det par som vinner budgivningen. ===Exempel på budgivning=== {|border="0" | '''Syd''' || '''Väst''' || '''Nord''' || '''Öst''' ||rowspan="4" |&nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; &nbsp; ||rowspan="4" |Syd är spelförare i 2 &spades;, eftersom denne bjöd spader först i paret Nord-Syd, som vann budgivningen. <br>2&spades; blev slutbud, eftersom det följdes av tre raka pass. <br>Notera också att Syd kunde bjuda 1&spades; över Nords 1&clubs; eftersom spader är en ''högre'' färg än klöver, <br>men att väst var tvungen att bjuda 2 <font color="red">&hearts;</font> då hjärter är en ''lägre'' färg än spader. |- |pass || pass || 1 &clubs; || pass |- |1 &spades; || 2 <font color="red">&hearts;</font> || 2 &spades; || pass |- |pass || pass |- |} [[kategori:Kortspel]] [[en:Bridge]] [[he:ברידג']] 3089 8953 2006-03-27T20:29:09Z Lelle1987 197 flyttade Bridge till Lärobok i bridge #REDIRECT [[Lärobok i bridge]] 3090 8957 2006-03-27T21:37:31Z NERIUM 225 Att sätta den tidsliga och rumsliga världen inom parentes för att kunna ägna sig åt undersökandet av akten som medvetandet viger sig åt i kontakten med omvärlden. Lite referenser till Husserl behövs här, detta är bara min förenklade förklaring. {{stub}} [[Kategori:Kritiskt filosofilexikon]] 3091 8963 2006-03-28T06:08:17Z NERIUM 225 [[Kategori:SAB: R]] 3093 8972 2006-03-28T06:39:03Z NERIUM 225 '''Qc''' Hushåll inkl mat, dryck, kläder, inredning... [[Kategori:SAB: Q|Qc]] 3094 9069 2006-03-28T08:10:49Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} == Mat och dryck == [[Kategori:SAB: Qc]] 3095 sysop 10423 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Artiklar som börjar med ''$1'' 3096 sysop 10489 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Redigera avsnitt: $1 3097 sysop 10662 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Göm resultat 3098 sysop 10742 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Var god och skriv in en kommentar nedan. 3099 sysop 10743 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default '''OBS:''' Du glömde att skriva en redigeringskommentar. Om du trycker på "Spara" igen så kommer din redigering att sparas utan redigeringskommentar. 3100 sysop 10842 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default (kommentar borttagen) 3101 sysop 12317 2006-08-31T19:25:29Z MediaWiki default <div class="mw-warning plainlinks"> Denna version av sidan har avlägsnats från de öppna arkiven. Det kan finnas detaljer i [{{fullurl:Special:Log/delete|page={{PAGENAMEE}}}} borttagningsloggen]. </div> 3102 sysop 12318 2006-08-31T19:25:29Z MediaWiki default <div class="mw-warning plainlinks"> Denna version av sidan har avlägsnats från de öppna arkiven. Som administratör på denna wiki kan du se den; det kan finnas detaljer i [{{fullurl:Special:Log/delete|page={{PAGENAMEE}}}} borttagningsloggen]. </div> 3103 sysop 10845 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default (användarnamn borttaget) 3104 sysop 10846 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default visa/göm 3105 sysop 10847 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Dölj redigeringskommentar 3106 sysop 12319 2006-08-31T19:25:29Z MediaWiki default Låt dessa begränsningar gälla administratörer likväl som andra 3107 sysop 10849 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Dölj versionstext 3108 sysop 12320 2006-08-31T19:25:29Z MediaWiki default Dölj den redigerandes användarnamn/IP-address 3109 sysop 10851 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ange begränsningar för version: 3110 sysop 10852 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Loggkommentar: 3111 sysop 10853 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default om [[:$1|$1]] visas eller ej har ändrats 3112 sysop 10854 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Vald version av [[:$1|$1]]: 3113 sysop 10855 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Tillämpa på vald version 3114 sysop 12321 2006-08-31T19:25:29Z MediaWiki default Borttagna versioner kommer fortfarande att synas i historiken, men deras innehåll kommer ej att vara tillgängligt för allmänheten. Andra administratörer på denna wiki kommer fortfarande att kunna läsa det dolda innehållet och kan återställa artikeln genom samma gränssnitt, om inte en ytterligare begränsning har utfärdats av sajtens ägare. 3115 sysop 10860 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Ta bort/återställ versioner 3116 sysop 10874 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Leta efter artiklar som innehåller ''$1''. 3117 sysop 10876 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Leta efter artiklar som heter ''$1''. 3118 sysop 10938 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Markera mina redigeringar som patrullerade 3119 sysop 10950 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Påminn mig om jag inte fyller i en redigeringskommentar 3120 sysop 10966 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Lägg automatiskt till sidor du skapar till din övervakningslista. 3121 sysop 9007 2006-03-28T06:43:47Z MediaWiki default sr 3122 sysop 9008 2006-03-28T06:43:47Z MediaWiki default sr-ec 3123 sysop 9009 2006-03-28T06:43:47Z MediaWiki default sr-el 3124 sysop 9010 2006-03-28T06:43:47Z MediaWiki default sr-jc 3125 sysop 9011 2006-03-28T06:43:47Z MediaWiki default sr-jl 3126 11206 2006-07-06T13:34:05Z Vlasak 281 /* Allmänt och blandat */ {{mall:SAB}} == Allmänt och blandat == *[[:Kategori:SAB: Ba|Ba]] Allmänna encyklopedier *[[:Kategori:SAB: Bb|Bb]] Allmänna samlingsverk *[[:Kategori:SAB: Bd|Bd]] Allmänna tidskrifter och allmänna serier *[[:Kategori:SAB: Be|Be]] Allmän idé- och lärdomshistoria *[[:Kategori:SAB: Bf|Bf]] Allmänn vetenskaplig och kulturell verksamhet *[[:Kategori:SAB: Bg|Bg]] Allmänna museer **[[:Kategori:SAB: Bgk|Bgk]] Kulturminnesvård *[[:Kategori:SAB: Bi|Bi]] Förenings- och mötesteknik *[[:Kategori:SAB: Bk|Bk]] Allmänna sällskap och föreningar *[[:Kategori:SAB: Bl|Bl]] Omstridda fenomen och företeelser *[[:Kategori:SAB: Br|Br]] Kommunikation, cybernetik, informationsteori *[[:Kategori:SAB: Bs|Bs]] Masskommunikation: allmänt *[[:Kategori:SAB: Bt|Bt]] Publicistik *[[:Kategori:SAB: Bu|Bu]] Radio och television *[[:Kategori:SAB: Bv|Bv]] Informationsteknik (IT) [[Kategori:SAB|B]] 3127 9031 2006-03-28T06:57:33Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Religion == [[Kategori:SAB|C]] 3128 9032 2006-03-28T06:58:00Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Uppfostran och undervisning == [[Kategori:SAB|E]] 3129 9033 2006-03-28T06:58:21Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Språkvetenskap == [[Kategori:SAB|F]] 3130 9034 2006-03-28T06:58:39Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Litteraturvetenskap == [[Kategori:SAB|G]] 3131 9036 2006-03-28T06:59:20Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Arkeologi == [[Kategori:SAB|J]] 3132 9037 2006-03-28T06:59:36Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Historia == [[Kategori:SAB|K]] 3133 9038 2006-03-28T06:59:53Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Biografi med genealogi == [[Kategori:SAB|L]] 3134 9039 2006-03-28T07:00:15Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Etnografi, socialantropologi och etnologi == [[Kategori:SAB|M]] 3135 9040 2006-03-28T07:00:33Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Geografi == [[Kategori:SAB|N]] 3136 9041 2006-03-28T07:01:30Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Samhälls och rättsvetenskap == [[Kategori:SAB|O]] 3137 9044 2006-03-28T07:02:31Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Militärväsen == [[Kategori:SAB|S]] 3138 9047 2006-03-28T07:03:25Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Medicin == [[Kategori:SAB|V]] 3139 9048 2006-03-28T07:03:41Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Musikalier == [[Kategori:SAB|X]] 3140 9049 2006-03-28T07:03:55Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Musikinspelningar == [[Kategori:SAB|Y]] 3141 9050 2006-03-28T07:04:19Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Kartor == [[Kategori:SAB|Å]] 3142 9051 2006-03-28T07:04:36Z NERIUM 225 {{mall:SAB}} == Tidningar == [[Kategori:SAB|Ä]] 3143 9056 2006-03-28T07:16:17Z NERIUM 225 ==I [[Konst]], [[musik]], [[teater]], [[film]]== '''Ia''' [[Konst]]: allmänt :'''Iaa''' [[Konstteori]] och [[konstestetik]] ---- == '''Iaa''' [[Konstteori]] och [[konstestetik]] == [[Kategori:SAB: Ia]] 3144 9061 2006-03-28T07:23:16Z NERIUM 225 == Konst: allmänt == [[Iaa]] Konstteori och konstestetik :[[Iaaf]] Färglära [[Iab]] Stillära [[Kategori:SAB: I]] 3145 9077 2006-03-28T10:01:13Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks]] 3146 9081 2006-03-28T13:40:24Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *1 liter mjölk, gärna ''gammaldags mjölk'' *1 dl gräddfil ==Tillagning== Värm mjölken tills den nästan kokar kyl den sedan till 37 grader. Tag fram 4 skålar och lägg 1/4 dl gräddfil i varje. Fyll sedan på den ljumma mjölken och rör om. Låt filbunken stelna i rumstemperatur och kyl sedan innan servering. ==Servering== Socker och kanel. {{Wikipedia}} [[kategori:F kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] 3147 9097 2006-03-28T18:59:24Z NERIUM 225 <!-- --> <br clear=all> {| align="center" style="background-color:#f7f8ff; text-align:justify; padding:5px; border:1px solid #8888aa; border-right-width:2px; border-bottom-width:2px; margin-bottom:2em; width:80%" |width="48px"|[[Bild:Trisambig poseidon.jpg]] |<small>''Det här är en ''förgreningssida'', vilket innebär att den innehåller en lista av olika betydelser av artikelnamnet. Om du [[Special:Whatlinkshere/{{PAGENAME}}|kom hit via en annan artikel]], gå gärna tillbaka och [[Wikibooks:Hur man redigerar en sida|korrigera]] den länk som ledde dig hit så att den i stället pekar direkt på den av ovanstående betydelser som passar in i sammanhanget.''</small> |} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 3148 9108 2006-03-29T06:37:19Z NERIUM 225 Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. [[Kategori:Formelsamling|Kemi]] 3149 11105 2006-07-01T20:32:03Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Önskelistor]] 3150 9115 2006-03-29T07:46:25Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Kokboken]] 3151 9119 2006-03-29T13:25:00Z NERIUM 225 Det här är en sida med meddelandevariabler som används på [[Wikibooks]] huvudsida! Se också [[Wikibooks:Lista över meddelandevariabler]]. ---- {{Utvalda}} ---- {{Veckans samarbete}} ---- {{Tips}} ---- {{Nya Böcker1}} ---- {{Projekt}} ---- {{Wikibooks-nyheter}} ---- {{Mall:Statusförklaring}} ---- {{Hitta}} ---- {{Andra språk}} ---- {{Wikibooksystrar}} ---- [[Kategori:Wikibooks Referens]] 3152 9120 2006-03-29T13:25:35Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks]] 3153 9597 2006-04-16T19:18:22Z 62.194.241.152 interwiki :Huvudartikel: [[Lär dig latin]] [[Kategori:Språk]] [[it:Categoria:Latino]] [[nl:Categorie:Latijn]] 3154 9141 2006-03-29T16:36:21Z NERIUM 225 : Tillbaka till '''[[Lär dig latin|&larr; Lär dig Latin]]''' [[Bild:Latin ms.jpg|thumb|200px|Latinsk handskrift.]] '''Latin''' tillhör gruppen Italiska språk som är en grupp i indoeuropeiska språk. Latin är det största italiska språket och trängde så småningom ut de övriga redan under antiken. De språk som avsatt skriftliga lämningar i större utsträckning är endast latin, oskiska och umbriska. De övriga italiska språken finns bara dokumenterade genom ett fåtal korta inskrifter. Latinet indelas in olika perioder. Perioden klassisk latin varade mellan 100 f.Kr.-200 e.Kr. medan perioden senlatin 200-ca. 600 e.Kr.. [[Kategori:Latin]] 3155 9427 2006-04-09T07:49:00Z NERIUM 225 /* Länkar till systerprojekt */ '''Interwiki''' är detsamma som länkning mellan artiklar på Wikimedias olika projekt. Det är ett bra sätt att [[Wikipedia:Bygg ett nät|bygga ett nät]] av artiklar så att en användare får ut mesta möjliga av Wikipedia. ==Språklänkar== Språklänkar används för att länka mellan artiklar på [[wikibooks]] som handlar om samma företeelse och är på olika språk. Det kan vara bra att åtminstone lägga in ''en'' interwiki-länk i den artikel man har skrivit, men även en i den artikel man länkar till. Om man t.ex. skrivit en artikel om [[rådjur]] kan man länka till engelska Wikipedias artikel om "roe deer", men även se till att "roe deer" länkar till "rådjur". Då blir det lättare att låta en robot göra resten av jobbet, även om man naturligtvis också kan klippa och klistra interwikilänkarna som finns i ett annat språks artikel. Tänk bara på att ta bort den interwikilänk som leder till den svenska artikeln, för annars kommer det att bli en störande rest längst ner i artikeln. Dock är det bra att tänka på att vissa begrepp inte är helt synonyma på andra språk. Se t.ex. [[ekonomi]] som på engelska motsvaras av både "Economy" och "Economics". Länkarna skrivs på följande sätt <nowiki>[[''språkkod'':artikel]]</nowiki>. Exempelvis kan man länka artikeln om [[Rom]] till italienska <nowiki>[[it:Roma]]</nowiki> och engelska <nowiki>[[en:Rome]]</nowiki>. Vill man veta vilka språk som länkar till ett visst namn eller en viss person kan man använda sig av [http://vs.aka-online.de/globalwpsearch/ Global Wikipedia Article Search]. ===Några av de olika språken=== {| |width=33% valign="top| * [[Albanska]] <nowiki>[[sq:artikel]]</nowiki> * [[Afrikaans]] <nowiki>[[af:artikel]]</nowiki> * [[Arabiska]] <nowiki>[[ar:artikel]]</nowiki> * [[Baskiska]] <nowiki>[[eu:artikel]]</nowiki> * [[Bosniska]] <nowiki>[[bs:artikel]]</nowiki> * [[Bulgariska]] <nowiki>[[bg:artikel]]</nowiki> * [[Danska]] <nowiki>[[da:artikel]]</nowiki> * [[Engelska]] <nowiki>[[en:artikel]]</nowiki> * [[Esperanto]] <nowiki>[[eo:artikel]]</nowiki> * [[Estniska]] <nowiki>[[et:artikel]]</nowiki> * [[Finska]] <nowiki>[[fi:artikel]]</nowiki> * [[Franska]] <nowiki>[[fr:artikel]]</nowiki> * [[Frisiska]] <nowiki>[[fy:artikel]]</nowiki> * [[Färöiska]] <nowiki>[[fo:artikel]]</nowiki> * [[Gaeliska]] <nowiki>[[ga:artikel]]</nowiki> * [[Grekiska]] <nowiki>[[el:artikel]]</nowiki> * [[Hebreiska]] <nowiki>[[he:artikel]]</nowiki> * [[Hindi]] <nowiki>[[hi:artikel]]</nowiki> * [[Ido]] <nowiki>[[io:artikel]]</nowiki> * [[Indonesiska]] <nowiki>[[id:artikel]]</nowiki> |width=33% valign="top"| * [[Interlingua]] <nowiki>[[ia:artikel]]</nowiki> * [[Isländska]] <nowiki>[[is:artikel]]</nowiki> * [[Italienska]] <nowiki>[[it:artikel]]</nowiki> * [[Japanska]] <nowiki>[[ja:artikel]]</nowiki> * [[Jiddisch]] <nowiki>[[yi:artikel]]</nowiki> * [[Katalanska]] <nowiki>[[ca:artikel]]</nowiki> * [[Kinesiska]] <nowiki>[[zh:artikel]]</nowiki> * [[Korniska]] <nowiki>[[kw:artikel]]</nowiki> * [[Kroatiska]] <nowiki>[[hr:artikel]]</nowiki> * [[Kymriska]] <nowiki>[[cy:artikel]]</nowiki> * [[Latin]] <nowiki>[[la:artikel]]</nowiki> * [[Lettiska]] <nowiki>[[lv:artikel]]</nowiki> * [[Litauiska]] <nowiki>[[lt:artikel]]</nowiki> * [[Lågtyska]] <nowiki>[[nds:artikel]]</nowiki> * [[Makedonska]] <nowiki>[[mk:artikel]]</nowiki> * [[Maltesiska]] <nowiki>[[mt:artikel]]</nowiki> * [[Min-nan]] <nowiki>[[zh-min-nan:artikel]]</nowiki> * [[Mongoliska]] <nowiki>[[mn:artikel]]</nowiki> * [[Nahuatl]] <nowiki>[[nah:artikel]]</nowiki> * [[Nederländska]] <nowiki>[[nl:artikel]]</nowiki> |width=33% valign="top"| * [[Nordsamiska]] <nowiki>[[se:artikel]]</nowiki> * [[Norska]] <nowiki>[[no:artikel]]</nowiki> * [[Nynorska]] <nowiki>[[nn:artikel]]</nowiki> * [[Polska]] <nowiki>[[pl:artikel]]</nowiki> * [[Portugisiska]] <nowiki>[[pt:artikel]]</nowiki> * [[Quechua]] <nowiki>[[qu:artikel]]</nowiki> * [[Rumänska]] <nowiki>[[ro:artikel]]</nowiki> * [[Ryska]] <nowiki>[[ru:artikel]]</nowiki> * [[Serbiska]] <nowiki>[[sr:artikel]]</nowiki> * [[Slovakiska]] <nowiki>[[sk:artikel]]</nowiki> * [[Slovenska]] <nowiki>[[sl:artikel]]</nowiki> * [[Spanska]] <nowiki>[[es:artikel]]</nowiki> * [[Swahili]] <nowiki>[[sw:artikel]]</nowiki> * [[Tagalog]] <nowiki>[[tl:artikel]]</nowiki> * [[Tjeckiska]] <nowiki>[[cs:artikel]]</nowiki> * [[Turkiska]] <nowiki>[[tr:artikel]]</nowiki> * [[Tyska]] <nowiki>[[de:artikel]]</nowiki> * [[Ukrainska]] <nowiki>[[uk:artikel]]</nowiki> * [[Ungerska]] <nowiki>[[hu:artikel]]</nowiki> * [[Volapük]] <nowiki>[[vo:artikel]]</nowiki> |} ==Länkar till systerprojekt== Man kan också länka till Wikipedias olika systerprojekt: *[[w:Huvudsida|Wikipedia]] <nowiki>[[w:artikel]]</nowiki> *[[commons:Huvudsida|Wikimedia Commons]] <nowiki>[[commons:artikel]]</nowiki> *[[m:Huvudsida|Meta]] <nowiki>[[m:artikel]]</nowiki> eller <nowiki>[[meta:artikel]]</nowiki> *[[s:Huvudsida|Wikisource]] <nowiki>[[s:artikel]]</nowiki> *[[n:Huvudsida|Wikinews]] <nowiki>[[n:artikel]]</nowiki> *[[q:Huvudsida|Wikiquote]] <nowiki>[[q:artikel]]</nowiki> *[[wikt:Huvudsida|Wiktionary]] <nowiki>[[wikt:artikel]]</nowiki> På systerprojekten använd följande för att länka till wikibooks. *[[b:Huvudsida|Wikibooks]] <nowiki>[[b:artikel]]</nowiki> De länkarna visas i texten där de är skrivna, på samma sätt som vanliga länkar inom wikipedia. För att länka till annan språkversion än den svenska av ett systerprojekt anger man ett prefix för systerprojektet följt av språkkoden för det språk man vill länka till. Om man till exempel vill länka till en artikel på franska Wikisource skriver man <nowiki>[[src:fr:artikel]]</nowiki> [[Kategori:Wikibooks|Interw]] [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Interw]] 3156 9146 2006-03-29T20:23:01Z NERIUM 225 <div style="background-color:#F0FFF0; float:right; clear:right; margin:10px; margin-right:0px; padding:0px; border:1px solid #696969; width:13em"> <div style="background-color:#C1CDC1; font-size:100%;padding: 0.5em; border-bottom:2px solid #696969;;"> [[Bild:Wikibooks-logo.png|right|25px]]'''[[Wikibooks:Stilguide|Författarguide]]''' </div> <div style="padding: 0.5em; padding-bottom: 1em; font-size: 90%;"> * [[Wikibooks:Vad Wikibooks inte är|Vad Wikibooks inte är]] * [[Wikibooks:Handbok för NPOV|Neutral synvinkel]] * [[Wikibooks:Upphovsrätt|Upphovsrätt]] * [[Wikibooks:Etikett|Etikett]] * [[Wikibooks:Trovärdighet|Trovärdighet]] '''Innehåll''' <!--* [[Wikibooks:Artikel|Minimikrav]]--> * [[Wikibooks:Hur man skriver en bra artikel|Hur man skriver en bra artikel]] * [[Wikibooks:Skriv ut det självklara|Skriv ut det självklara]] * [[Wikibooks:Kontrollera fakta|Kontrollera fakta]] * [[Wikibooks:Källhänvisningar|Källhänvisningar]] * [[Wikibooks:Riktlinjer för användande av bilder|Illustrera artikeln]] * [[Wikibooks:Språkvård|Språkvård]] '''Formatering''' * [[Wikibooks:Disposition|Disposition]] * [[Wikibooks:Krångla inte till det|Krångla inte till det]] * [[Wikibooks:Specialtecken|Specialtecken]] '''Struktur''' * [[Wikibooks:Strukturering|Strukturering]] * [[Wikibooks:Namngivning|Namngivning]] * [[Wikibooks:Förgreningssidor|Förgreningssidor]] * [[Wikibooks:Kategorier|Kategorier]] * [[Wikibooks:Listor|Listor]] '''Länkar''' * [[Wikibooks:Interwikilänkar |Interwikilänkar ]] * [[Wikibooks:Bygg ett nät|Bygg ett nät]] * [[Wikibooks:Omdirigeringar|Omdirigeringar]] * [[Wikibooks:Externa länkar|Externa länkar]] </div></div> <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 3157 11280 2006-07-10T23:22:57Z Gangleri 148 +InterLang En '''administratör''' eller sysop på Wikibooks har lite mer befogenheter än övriga användare. De kan radera och återställa sidor, [[Wikibooks:Skyddade sidor|låsa och låsa upp sidor]], radera bilder (vilka dock '''inte''' kan återställas efter att de har raderats) redigera låsta sidor (däribland huvudsidan), redigera [[Special:Allmessages|alla systemmeddelanden]] samt blockera och ta bort blockering av IP-adresser. En administratör som även har befogenheter som byråkrat kan göra andra användare till administratörer. Se även [[w:Wikipedia:Manual för administratörer|Manual för administratörer]]. Administratörer har inte någon särskild auktoritet utan är vanliga deltagare som fått lite högre behörighet därför att man litat på dem. Om du vill bli administratör på Svenska Wikibooks, lämna då ett meddelande till någon av byråkraterna. ==Administratörer på Svenska Wikiquote== {| border="0" width="80%" align="center" |valign="top" width="50%"| *[[Användare:Alers|Alers]] *[[Användare:Chrizz|Chrizz]] *[[Användare:Den fjättrade ankan|Den fjättrade ankan]] (även byråkrat) *[[Användare:Marsve|Marsve]] *[[Användare:Mats Halldin|Mats Halldin]] (även byråkrat) *[[Användare:Mike|Mike]] *[[Användare:OlofE|OlofE]] |valign="top" width="50%"| *[[Användare:RaSten|RaSten]] *[[Användare:Sander|Sander]] *[[Användare:Softssa|Softssa]] *[[Användare:Solkoll|Solkoll]] *[[Användare:Väsk|Väsk]] *[[Användare:Wellparp|Wellparp]] |} ==Se även== *[[Special:Listadmins|Lista över administratörer på Svenska Wikibooks]] [[Kategori:Wikibooks]] [[Kategori:Wikibooks:Administratörer]] <!-- note: the links will be invalid if the project namespaces will change in other languages --> [[ar:ويكي الكتب:إداريون]] [[bg:Уикикниги:Администратори]] [[bs:Wikiknjige:Administracija]] [[ca:Viquillibres:Administradors]] [[cs:Wikiknihy:Správci]] [[cy:Wicillyfrau:Gweinyddwyr]] [[da:Wikibooks:Administratorer]] [[de:Wikibooks:Administratoren]] [[en:Help:Administrators]] [[eo:Vikilibroj:Administrantoj]] [[es:Wikilibros:Bibliotecarios]] [[fi:Wikikirjasto:Ylläpitäjät]] [[fr:Wikilivres:Administrateur]] [[gl:Wikibooks:Administradores]] [[he:ויקיספר:מפעיל מערכת]] [[hu:Wikikönyvek:Adminisztrátorok]] [[id:Wikibooks:Pengurus]] [[is:Wikibooks:Stjórnendur]] [[it:Wikibooks:Amministratori]] [[ja:Wikibooks:管理者]] [[la:Vicilibri:Administratores]] [[mi:Wikibooks:Administrators]] [[nl:Wikibooks:Moderator]] [[no:Wikibooks:Administratorer]] [[pl:Wikibooks:Administratorzy]] [[pt:Wikibooks:Administradores]] [[ro:Wikibooks:Cerere de Admin]] [[ru:Викиучебник:Администраторы]] [[simple:Wikibooks:Administrators]] [[sk:Wikibooks:Administrátori]] [[th:Wikibooks:ผู้ดูแลระบบ]] [[tr:Vikikitap:Yöneticiler]] [[vi:Wikibooks:Người quản lý]] [[pl:Wikibooks:Administratorzy]] [[vi:Wikibooks:Người quản lý]] [[zh:Wikibooks:管理员]] 3158 9150 2006-03-30T11:00:28Z NERIUM 225 De vanligaste nybörjarfelen ordnade efter allvarlighetsgrad. * '''Att man inte skriver'''. Skulle du skriva fel eller glömma något viktigt så är det alltid någon annan som kan fixa det efter dig. Om du tvekar, skriv! Även en kort mening kan räcka för att andra ska bli intresserade och fylla på mer information. * '''Att man ''kopierar'' en befintlig kunskapskälla'''. Riktlinje: om du klipper och klistrar mer än vad du skriver så bör du nog tänka dig för. Inkopiering, och ibland även plagiering, är upphovsrättsbrott och kan ställa till det för Wikipedia. Att däremot med egna ord sammanfatta andra källor är förstås okej, men kom ihåg att ange källan. * '''Att man ''raderar'' åsikter man inte håller med om'''. Gör inte det, det uppmuntrar bara till redigeringskrig. Alla gör vi massor av saker som kunde gjorts bättre! och alla lär vi oss efter hand. En vanlig sak är att '''skapa en artikel med ett onödigt särskiljningsled i namnet''', till exempel "Metal Man (1983)" utan att först kolla om det finns någon artikel under "Metal Man". [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Nybörjarfel]] 3159 11097 2006-07-01T19:11:34Z NERIUM 225 ==Historia== === 2003 === *juli - skapades engelska Wikibooks === 2004 === *juli - svenska versionen skapas === 2005 === *December - Svenska wikibooks har 30 böcker. === 2006 === 30 mars - Wikibooks passerar 500 artiklar. ==Se även== *[[w:Wikipedias historia|Wikipedias historia]] *[[w:Svenska Wikipedia|Svenska Wikipedias historia]] *[http://meta.wikipedia.org/wiki/Wikimedia_News Wikimedia News] (på [[engelska]]) [[Kategori:Om Wikibooks|Historia]] 3160 11099 2006-07-01T19:12:24Z NERIUM 225 {{radera}} 3161 11341 2006-07-16T14:43:06Z 82.197.236.93 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *3 ägg *3 dl socker *200 g smör eller margarin *1 dl grädde eller mjölk *4 dl vetemjöl *2 [[tsk]] bakpulver *1-2 [[msk]] kakao *2 msk vaniljsocker ==Tillagning== Vispa rumsvarmt smöroch socker pösigt. Tillsätt ettt ägg i taget. Blanda mjöl med bakpulver och vaniljsocker och rör ner tillsammans med grädden eller mjölken. Häll över 1/2 av smeten i en annan skål och rör ner kakaon. Varva därefter mörk och ljus smet i en bröad form. För försiktigt en gaffel igenom smeten så att kakan blir marmorerad. Grädda i ugnen på 175 grader ca 1 timme. ==Servering== {{Wikipedia}} [[kategori:T kokbok]] [[Kategori:Efterrätter]] [[Kategori:Vegetariskt]] 3162 9156 2006-03-30T12:01:27Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Tigerkaka]][[Kategori:M kokbok]][[Kategori:Kaffebröd]] 3163 9157 2006-03-30T12:11:49Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 2 äpplen i tärningar * 1 hg rotselleri, råriven ca 2 dl eller 2 blekselleristjälkar i strimlor * 1 dl hackade valnöts- eller hasselnötskärnor * Grönsallad * 1 dl majonäs * 1 dl tjock grädde, vispad ==Tillagning== Blanda ingredienserna och rör försiktigt ned majonäsen blandad med grädden. Garnera med grönsallad. Servera till kalla kött- och fågelrätter. ==Servering== Kan dekoreras med vindruvor. {{Wikipedia}} [[kategori:W kokbok]] [[Kategori:Sallad]] 3164 12020 2006-08-24T09:34:33Z 85.226.4.52 /* Tips */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 8 - 12 potatisar per person * 1 msk ströbröd * 2-3 msk smör * salt ==Tillagning== Skala potatisarna och skiva dom nästan helt igenom så att potatisen fortfarande sitter ihop. Lägg sedan potatisarna i en form, lägg i några klickar smör och strö över ströbröd, salt och eventuellt andra ktyddor. Tillaga i ugnen på 225 grader ca 40-45 min. Pensla med det smälta smöret med jämna mellanrum. == Tips == * Lägg potatisen i en slev när du skall skiva dem så skär du inte rätt igenom. * Strö över lite riven ost. ==Servering== {{Wikipedia}} [[kategori:H kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] 3165 9161 2006-03-30T13:28:22Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Raggmunk]] 3166 10199 2006-06-17T20:16:28Z Supermoccine 262 kategori: veganskt {{kokboknav}} ==Ingredienser== *2-3 potatisar per person * Olja för fritering beroende på storlek på fritösen *Salt ==Tillagning== #Skala och skär potatisen. #Fritera potatisen i 175 200 grader en första gång tills de blir mjuka men inte fått färg. #Låt potatisen rinna av. #Omedelbart före serveringen friteras potatisen på nytt i 220-225 grader tills den får färg och blir frasig. #Låt de rinna av och salta. '''Pommes frites''' 1*1*5 cm långa stavar. '''Pommes Mirette - tärningar''' 1-1½ cm stora kuber. '''Pommes chateau''' Skär potatisen i 4 till 8 klyftor. '''Pommes noisettes''' Ta ut kulor med potatisjärn. '''Pommes allumettes - Tändstickor''' Skär potatisen i tändsticksstorlek. '''Pommes pailles - Halmstrån''' Skär potatisen i långa smala strimlor. '''Pommes chips - flarn''' Skär potatisen i lövtunna skivor. '''Pommes gaufretttes - Våfflor''' Hyvla potatisen på räfflat råkostjärn och för att skivorna skall bli rutiga måste potatisen vändra vartannat varv. {{Wikipedia}} [[kategori:P kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] 3167 12616 2006-10-19T16:08:43Z 85.224.146.175 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *1/2 till 1/3 l bär som jordgubbar, blåbär, hallon *½ liter vatten *2 [[msk]] socker *3 msk potatismjöl ==Tillagning== Rensa och skölj bären. Koka upp vatten och tillsätt bären och socker. Rör ut potatismjölet i litet kallt vatten. Häll redningen i bären under omrörning och låt krämen koka upp. ==Servering== Servera med kall (växt)mjölk eller grädde. {{Wikipedia}} [[kategori:K kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Svenska recept]] 3168 9167 2006-03-30T14:52:16Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' 1 ägguöa 1-2 msk socker ==Tillagning== Rör gula och socker poröst. == Tips == *Konjak *Äpplemust *Apelsinsaft *Rödvin *Vinbärssaft {{Wikipedia}} [[kategori:Ä kokbok]] [[Kategori:Drycker]] [[Kategori:Vegetariskt]] 3169 12457 2006-09-13T08:40:22Z 85.227.139.24 /* Ingredienser */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *2 [[msk]] vaniljglass *1 dl mjölk *½ dl grädde *2 [[tsk]] socker '''Smaksättning''' * 2 msk krossad ananas eller * ½ dl aprikosklyftor eller * ½ banan eller * 1 tsk kakao eller * ½ dl kaffe ==Tillagning== Vispa tillsammans alla ingredienser som skall vara väl kylda samt valfri smak. {{Wikipedia}} [[kategori:F kokbok]] [[Kategori:Drycker]] [[Kategori:Vegetariskt]] 3170 9170 2006-03-30T15:11:04Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Frappé]] 3171 11485 2006-07-26T09:35:34Z NERIUM 225 <!-- Please do NOT remove this extra space at the top as it is needed for padding on pages --> <div style="clear:both;" class=toccolours" style="margin: 0 2em 0 2em;"> <div style="background:#ccccff" align="center">'''Språk'''</div> <div class="NavContent" align="left"> {| |- style="font-size: 91%;" <center> [[Engelska]] - [[Esperanto]] - [[Franska]] - [[Iriska]] - [[Italienska]] - [[Latin]] - [[Nederländska]] - [[Spanska]] - [[Tjeckiska]] - [[Tyska]] - [[Ukrainska]] </center> |} 3172 9336 2006-04-05T18:35:18Z NERIUM 225 = Pipette al limone = == Ingredienser == '''4''' personer: *350 [[g]] Pasta typ pipette, penne rigate *300 g tomater *200 g mozzarella *1 citron *färsk basilica *salt *Olivolja == Tillagning == Medan pastan kokar i saltat vatten preparera såsen # Hacka tomaterna i tärningar # Hacka mozzarellan i tärningar # Pressa en citron # Värm tomaterna snabbt # Häll på den färdikokta pastan på tomaterna # Lägg i mozzarellan, några basilica blad # Häll på lite olivolja och citronsaft efter smak # Blanda noga [[Kategori:P kokbok]] [[Kategori:Pasta]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Vegetariskt]] 3173 9210 2006-04-01T06:55:20Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[Kategori:Kokboken]] [[en:Category:Equipment]] 3174 10191 2006-06-10T18:03:46Z 145.116.6.12 {{kokboknav}} == Köksredskap == Köksredskap är redskap som används inom matlagning och andra närliggande sysslor som utförs i köket. Dessa redskap är vanligen gjorda av materialen plast, metall och trä. Vanliga köksredskap *Diskborste *Diskställ *Durkslag *Förskärare *Karott *Kastrull *[[Pannlapp]] *Potatisskalare *Rivjärn *Skärbräda *Slev *Stekpanna *Vaskupptagare *Visp Bland vitvarorna finns dessutom produkter som i huvudsak är redskap: *Assistent *Kaffebryggare *Matberedare *Mikrovågsugn *Våffeljärn [[Kategori: Köksredskap]] 3175 11435 2006-07-20T16:26:12Z 82.182.149.179 /* Kökstermer */ Flera poster {{kokboknav}} == Kökstermer == *[[Brässera]] *[[Blanchera]] *[[Flambera]] *[[Fritera]] *[[Fräsa]] *[[Frystorka]] *[[Glacera]] *[[Grava]] *[[Griljera]] *[[Grilla]] *[[Koka]] *[[Konservera]] *[[Krydda]] *[[Marinera]] *[[Panera]] *[[Pochera]] *[[Reda]] *[[Rimma]] *[[Rosta]] *[[Röka (mat)]] *[[Sautera]] *[[Sjuda]] *[[Skålla]] *[[Steka]] *[[Stuva]] *[[Syra]] *[[Tranchera]] [[Kategori:Kökstermer]] 3176 9233 2006-04-01T19:19:36Z NERIUM 225 Man kan "färglägga" bland annat text med <nowiki><span style="color:#00008B">Text</span></nowiki>. Här följer en sammanställning av färgkoder som man kan kopiera: <table border="0" width="85%"> <tr> <td bgcolor="#FFFAFA">Snö</td> <td>255 250 250</td> <td>#FFFAFA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F8F8FF">Spökvit</td> <td>248 248 255</td> <td>#F8F8FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F5F5F5">Rökvit</td> <td>245 245 245</td> <td>#F5F5F5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DCDCDC">Gainsboro</td> <td>220 220 220</td> <td>#DCDCDC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFAF0">FloralWhite</td> <td>255 250 240</td> <td>#FFFAF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FDF5E6">OldLace</td> <td>253 245 230</td> <td>#FDF5E6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FAF0E6">Lin</td> <td>250 240 230</td> <td>#FAF0E6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FAEBD7">AntiqueWhite</td> <td>250 235 215</td> <td>#FAEBD7</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFEFD5">PapayaWhip</td> <td>255 239 213</td> <td>#FFEFD5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFEBCD">BlanchedAlmond</td> <td>255 235 205</td> <td>#FFEBCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4C4">Bisque</td> <td>255 228 196</td> <td>#FFE4C4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFDAB9">PeachPuff</td> <td>255 218 185</td> <td>#FFDAB9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFDEAD">NavajoWhite</td> <td>255 222 173</td> <td>#FFDEAD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4B5">Moccasin</td> <td>255 228 181</td> <td>#FFE4B5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF8DC">Cornsilk</td> <td>255 248 220</td> <td>#FFF8DC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFF0">Elfenben</td> <td>255 255 240</td> <td>#FFFFF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFACD">LemonChiffon</td> <td>255 250 205</td> <td>#FFFACD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF5EE">Seashell</td> <td>255 245 238</td> <td>#FFF5EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0FFF0">Honeydew</td> <td>240 255 240</td> <td>#F0FFF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F5FFFA">MintCream</td> <td>245 255 250</td> <td>#F5FFFA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0FFFF">Azure</td> <td>240 255 255</td> <td>#F0FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0F8FF">AliceBlue</td> <td>240 248 255</td> <td>#F0F8FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E6E6FA">lavender</td> <td>230 230 250</td> <td>#E6E6FA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF0F5">LavenderBlush</td> <td>255 240 245</td> <td>#FFF0F5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4E1">MistyRose</td> <td>255 228 225</td> <td>#FFE4E1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFFF">Vit</td> <td>255 255 255</td> <td>#FFFFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#000000"><font color="#FFFFFF">Svart</font></td> <td>0 0 0</td> <td>#000000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#2F4F4F"><font color="#FFFFFF">DarkSlateGray</font></td> <td>47 79 79</td> <td>#2F4F4F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#696969"><font color="#FFFFFF">DimGrey</font></td> <td>105 105 105</td> <td>#696969</td> </tr><tr> <td bgcolor="#708090"><font color="#FFFFFF">SlateGrey</font></td> <td>112 128 144</td> <td>#708090</td> </tr><tr> <td bgcolor="#778899"><font color="#FFFFFF">LightSlateGray</font></td> <td>119 136 153</td> <td>#778899</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BEBEBE">Grey</td> <td>190 190 190</td> <td>#BEBEBE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D3D3D3">LightGray</td> <td>211 211 211</td> <td>#D3D3D3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#191970"><font color="#FFFFFF">MidnightBlue</font></td> <td>25 25 112</td> <td>#191970</td> </tr><tr> <td bgcolor="#000080"><font color="#FFFFFF">NavyBlue</font></td> <td>0 0 128</td> <td>#000080</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6495ED">CornflowerBlue</td> <td>100 149 237</td> <td>#6495ED</td> </tr><tr> <td bgcolor="#483D8B"><font color="#FFFFFF">DarkSlateBlue</font></td> <td>72 61 139</td> <td>#483D8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6A5ACD">SlateBlue</td> <td>106 90 205</td> <td>#6A5ACD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7B68EE">MediumSlateBlue</td> <td>123 104 238</td> <td>#7B68EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8470FF">LightSlateBlue</td> <td>132 112 255</td> <td>#8470FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000CD">MediumBlue</td> <td>0 0 205</td> <td>#0000CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4169E1">RoyalBlue</td> <td>65 105 225</td> <td>#4169E1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000FF">Blue</td> <td>0 0 255</td> <td>#0000FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1E90FF">DodgerBlue</td> <td>30 144 255</td> <td>#1E90FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00BFFF">DeepSkyBlue</td> <td>0 191 255</td> <td>#00BFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#87CEEB">SkyBlue</td> <td>135 206 235</td> <td>#87CEEB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#87CEFA">LightSkyBlue</td> <td>135 206 250</td> <td>#87CEFA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4682B4">SteelBlue</td> <td>70 130 180</td> <td>#4682B4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B0C4DE">LightSteelBlue</td> <td>176 196 222</td> <td>#B0C4DE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#ADD8E6">LightBlue</td> <td>173 216 230</td> <td>#ADD8E6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B0E0E6">PowderBlue</td> <td>176 224 230</td> <td>#B0E0E6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#AFEEEE">PaleTurquoise</td> <td>175 238 238</td> <td>#AFEEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00CED1">DarkTurquoise</td> <td>0 206 209</td> <td>#00CED1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#48D1CC">MediumTurquoise</td> <td>72 209 204</td> <td>#48D1CC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#40E0D0">Turquoise</td> <td>64 224 208</td> <td>#40E0D0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FFFF">Cyan</td> <td>0 255 255</td> <td>#00FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E0FFFF">LightCyan</td> <td>224 255 255</td> <td>#E0FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#5F9EA0">CadetBlue</td> <td>95 158 160</td> <td>#5F9EA0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#66CDAA">MediumAquamarine</td> <td>102 205 170</td> <td>#66CDAA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7FFFD4">Aquamarine</td> <td>127 255 212</td> <td>#7FFFD4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#006400"><font color="#FFFFFF">DarkGreen</font></td> <td>0 100 0</td> <td>#006400</td> </tr><tr> <td bgcolor="#556B2F"><font color="#FFFFFF">DarkOliveGreen</font></td> <td>85 107 47</td> <td>#556B2F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8FBC8F">DarkSeaGreen</td> <td>143 188 143</td> <td>#8FBC8F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#2E8B57"><font color="#FFFFFF">SeaGreen</font></td> <td>46 139 87</td> <td>#2E8B57</td> </tr><tr> <td bgcolor="#3CB371">MediumSeaGreen</td> <td>60 179 113</td> <td>#3CB371</td> </tr><tr> <td bgcolor="#20B2AA">LightSeaGreen</td> <td>32 178 170</td> <td>#20B2AA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#98FB98">PaleGreen</td> <td>152 251 152</td> <td>#98FB98</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FF7F">SpringGreen</td> <td>0 255 127</td> <td>#00FF7F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7CFC00">LawnGreen</td> <td>124 252 0</td> <td>#7CFC00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FF00">Green</td> <td>0 255 0</td> <td>#00FF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7FFF00">Chartreuse</td> <td>127 255 0</td> <td>#7FFF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FA9A">MedSpringGreen</td> <td>0 250 154</td> <td>#00FA9A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#ADFF2F">GreenYellow</td> <td>173 255 47</td> <td>#ADFF2F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#32CD32">LimeGreen</td> <td>50 205 50</td> <td>#32CD32</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9ACD32">YellowGreen</td> <td>154 205 50</td> <td>#9ACD32</td> </tr><tr> <td bgcolor="#228B22"><font color="#FFFFFF">ForestGreen</font></td> <td>34 139 34</td> <td>#228B22</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6B8E23"><font color="#FFFFFF">OliveDrab</font></td> <td>107 142 35</td> <td>#6B8E23</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BDB76B">DarkKhaki</td> <td>189 183 107</td> <td>#BDB76B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE8AA">PaleGoldenrod</td> <td>238 232 170</td> <td>#EEE8AA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FAFAD2">LtGoldenrodYello</td> <td>250 250 210</td> <td>#FAFAD2</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFE0">LightYellow</td> <td>255 255 224</td> <td>#FFFFE0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFF00">Yellow</td> <td>255 255 0</td> <td>#FFFF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFD700">Gold</td> <td>255 215 0</td> <td>#FFD700</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEDD82">LightGoldenrod</td> <td>238 221 130</td> <td>#EEDD82</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DAA520">goldenrod</td> <td>218 165 32</td> <td>#DAA520</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B8860B">DarkGoldenrod</td> <td>184 134 11</td> <td>#B8860B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BC8F8F">RosyBrown</td> <td>188 143 143</td> <td>#BC8F8F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD5C5C">IndianRed</td> <td>205 92 92</td> <td>#CD5C5C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4513"><font color="#FFFFFF">SaddleBrown</font></td> <td>139 69 19</td> <td>#8B4513</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A0522D">Sienna</td> <td>160 82 45</td> <td>#A0522D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD853F">Peru</td> <td>205 133 63</td> <td>#CD853F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DEB887">Burlywood</td> <td>222 184 135</td> <td>#DEB887</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F5F5DC">Beige</td> <td>245 245 220</td> <td>#F5F5DC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F5DEB3">Wheat</td> <td>245 222 179</td> <td>#F5DEB3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F4A460">SandyBrown</td> <td>244 164 96</td> <td>#F4A460</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D2B48C">Tan</td> <td>210 180 140</td> <td>#D2B48C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D2691E">Chocolate</td> <td>210 105 30</td> <td>#D2691E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B22222">Firebrick</td> <td>178 34 34</td> <td>#B22222</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A52A2A">Brown</td> <td>165 42 42</td> <td>#A52A2A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E9967A">DarkSalmon</td> <td>233 150 122</td> <td>#E9967A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FA8072">Salmon</td> <td>250 128 114</td> <td>#FA8072</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA07A">LightSalmon</td> <td>255 160 122</td> <td>#FFA07A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA500">Orange</td> <td>255 165 0</td> <td>#FFA500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF8C00">DarkOrange</td> <td>255 140 0</td> <td>#FF8C00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF7F50">Coral</td> <td>255 127 80</td> <td>#FF7F50</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F08080">LightCoral</td> <td>240 128 128</td> <td>#F08080</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF6347">Tomato</td> <td>255 99 71</td> <td>#FF6347</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF4500">OrangeRed</td> <td>255 69 0</td> <td>#FF4500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF0000">Red</td> <td>255 0 0</td> <td>#FF0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF69B4">HotPink</td> <td>255 105 180</td> <td>#FF69B4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF1493">DeepPink</td> <td>255 20 147</td> <td>#FF1493</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFC0CB">Pink</td> <td>255 192 203</td> <td>#FFC0CB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFB6C1">LightPink</td> <td>255 182 193</td> <td>#FFB6C1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DB7093">PaleVioletRed</td> <td>219 112 147</td> <td>#DB7093</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B03060">Maroon</td> <td>176 48 96</td> <td>#B03060</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C71585">MediumVioletRed</td> <td>199 21 133</td> <td>#C71585</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D02090">VioletRed</td> <td>208 32 144</td> <td>#D02090</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF00FF">Magenta</td> <td>255 0 255</td> <td>#FF00FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE82EE">Violet</td> <td>238 130 238</td> <td>#EE82EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DDA0DD">Plum</td> <td>221 160 221</td> <td>#DDA0DD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#DA70D6">Orchid</td> <td>218 112 214</td> <td>#DA70D6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BA55D3">MediumOrchid</td> <td>186 85 211</td> <td>#BA55D3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9932CC">DarkOrchid</td> <td>153 50 204</td> <td>#9932CC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9400D3">DarkViolet</td> <td>148 0 211</td> <td>#9400D3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8A2BE2">BlueViolet</td> <td>138 43 226</td> <td>#8A2BE2</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A020F0">Purple</td> <td>160 32 240</td> <td>#A020F0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9370DB">MediumPurple</td> <td>147 112 219</td> <td>#9370DB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D8BFD8">Thistle</td> <td>216 191 216</td> <td>#D8BFD8</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFAFA">Snow1</td> <td>255 250 250</td> <td>#FFFAFA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE9E9">Snow2</td> <td>238 233 233</td> <td>#EEE9E9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC9C9">Snow3</td> <td>205 201 201</td> <td>#CDC9C9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8989"><font color="#FFFFFF">Snow4</font></td> <td>139 137 137</td> <td>#8B8989</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF5EE">Seashell1</td> <td>255 245 238</td> <td>#FFF5EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE5DE">Seashell2</td> <td>238 229 222</td> <td>#EEE5DE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC5BF">Seashell3</td> <td>205 197 191</td> <td>#CDC5BF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8682"><font color="#FFFFFF">Seashell4</font></td> <td>139 134 130</td> <td>#8B8682</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFEFDB">AntiqueWhite1</td> <td>255 239 219</td> <td>#FFEFDB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEDFCC">AntiqueWhite2</td> <td>238 223 204</td> <td>#EEDFCC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC0B0">AntiqueWhite3</td> <td>205 192 176</td> <td>#CDC0B0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8378"><font color="#FFFFFF">AntiqueWhite4</font></td> <td>139 131 120</td> <td>#8B8378</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4C4">Bisque1</td> <td>255 228 196</td> <td>#FFE4C4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EED5B7">Bisque2</td> <td>238 213 183</td> <td>#EED5B7</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDB79E">Bisque3</td> <td>205 183 158</td> <td>#CDB79E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7D6B"><font color="#FFFFFF">Bisque4</font></td> <td>139 125 107</td> <td>#8B7D6B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFDAB9">PeachPuff1</td> <td>255 218 185</td> <td>#FFDAB9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EECBAD">PeachPuff2</td> <td>238 203 173</td> <td>#EECBAD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDAF95">PeachPuff3</td> <td>205 175 149</td> <td>#CDAF95</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7765"><font color="#FFFFFF">PeachPuff4</font></td> <td>139 119 101</td> <td>#8B7765</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFDEAD">NavajoWhite1</td> <td>255 222 173</td> <td>#FFDEAD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EECFA1">NavajoWhite2</td> <td>238 207 161</td> <td>#EECFA1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDB38B">NavajoWhite3</td> <td>205 179 139</td> <td>#CDB38B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B795E"><font color="#FFFFFF">NavajoWhite4</font></td> <td>139 121 94</td> <td>#8B795E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFACD">LemonChiffon1</td> <td>255 250 205</td> <td>#FFFACD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE9BF">LemonChiffon2</td> <td>238 233 191</td> <td>#EEE9BF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC9A5">LemonChiffon3</td> <td>205 201 165</td> <td>#CDC9A5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8970"><font color="#FFFFFF">LemonChiffon4</font></td> <td>139 137 112</td> <td>#8B8970</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF8DC">Cornsilk1</td> <td>255 248 220</td> <td>#FFF8DC</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE8CD">Cornsilk2</td> <td>238 232 205</td> <td>#EEE8CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC8B1">Cornsilk3</td> <td>205 200 177</td> <td>#CDC8B1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8878"><font color="#FFFFFF">Cornsilk4</font></td> <td>139 136 120</td> <td>#8B8878</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFF0">Ivory1</td> <td>255 255 240</td> <td>#FFFFF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEEEE0">Ivory2</td> <td>238 238 224</td> <td>#EEEEE0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDCDC1">Ivory3</td> <td>205 205 193</td> <td>#CDCDC1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8B83"><font color="#FFFFFF">Ivory4</font></td> <td>139 139 131</td> <td>#8B8B83</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0FFF0">Honeydew1</td> <td>240 255 240</td> <td>#F0FFF0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E0EEE0">Honeydew2</td> <td>224 238 224</td> <td>#E0EEE0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C1CDC1">Honeydew3</td> <td>193 205 193</td> <td>#C1CDC1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#838B83"><font color="#FFFFFF">Honeydew4</font></td> <td>131 139 131</td> <td>#838B83</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF0F5">LavenderBlush1</td> <td>255 240 245</td> <td>#FFF0F5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE0E5">LavenderBlush2</td> <td>238 224 229</td> <td>#EEE0E5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC1C5">LavenderBlush3</td> <td>205 193 197</td> <td>#CDC1C5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8386"><font color="#FFFFFF">LavenderBlush4</font></td> <td>139 131 134</td> <td>#8B8386</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE4E1">MistyRose1</td> <td>255 228 225</td> <td>#FFE4E1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EED5D2">MistyRose2</td> <td>238 213 210</td> <td>#EED5D2</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDB7B5">MistyRose3</td> <td>205 183 181</td> <td>#CDB7B5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7D7B"><font color="#FFFFFF">MistyRose4</font></td> <td>139 125 123</td> <td>#8B7D7B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#F0FFFF">Azure1</td> <td>240 255 255</td> <td>#F0FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E0EEEE">Azure2</td> <td>224 238 238</td> <td>#E0EEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C1CDCD">Azure3</td> <td>193 205 205</td> <td>#C1CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#838B8B"><font color="#FFFFFF">Azure4</font></td> <td>131 139 139</td> <td>#838B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#836FFF">SlateBlue1</td> <td>131 111 255</td> <td>#836FFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7A67EE">SlateBlue2</td> <td>122 103 238</td> <td>#7A67EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6959CD">SlateBlue3</td> <td>105 89 205</td> <td>#6959CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#473C8B"><font color="#FFFFFF">SlateBlue4</font></td> <td>71 60 139</td> <td>#473C8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4876FF">RoyalBlue1</td> <td>72 118 255</td> <td>#4876FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#436EEE">RoyalBlue2</td> <td>67 110 238</td> <td>#436EEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#3A5FCD">RoyalBlue3</td> <td>58 95 205</td> <td>#3A5FCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#27408B"><font color="#FFFFFF">RoyalBlue4</font></td> <td>39 64 139</td> <td>#27408B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000FF">Blue1</td> <td>0 0 255</td> <td>#0000FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000EE">Blue2</td> <td>0 0 238</td> <td>#0000EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#0000CD">Blue3</td> <td>0 0 205</td> <td>#0000CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00008B"><font color="#FFFFFF">Blue4</font></td> <td>0 0 139</td> <td>#00008B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1E90FF">DodgerBlue1</td> <td>30 144 255</td> <td>#1E90FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1C86EE">DodgerBlue2</td> <td>28 134 238</td> <td>#1C86EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1874CD">DodgerBlue3</td> <td>24 116 205</td> <td>#1874CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#104E8B"><font color="#FFFFFF">DodgerBlue4</font></td> <td>16 78 139</td> <td>#104E8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#63B8FF">SteelBlue1</td> <td>99 184 255</td> <td>#63B8FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#5CACEE">SteelBlue2</td> <td>92 172 238</td> <td>#5CACEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4F94CD">SteelBlue3</td> <td>79 148 205</td> <td>#4F94CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#36648B"><font color="#FFFFFF">SteelBlue4</font></td> <td>54 100 139</td> <td>#36648B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00BFFF">DeepSkyBlue1</td> <td>0 191 255</td> <td>#00BFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00B2EE">DeepSkyBlue2</td> <td>0 178 238</td> <td>#00B2EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#009ACD">DeepSkyBlue3</td> <td>0 154 205</td> <td>#009ACD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00688B"><font color="#FFFFFF">DeepSkyBlue4</font></td> <td>0 104 139</td> <td>#00688B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#87CEFF">SkyBlue1</td> <td>135 206 255</td> <td>#87CEFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7EC0EE">SkyBlue2</td> <td>126 192 238</td> <td>#7EC0EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6CA6CD">SkyBlue3</td> <td>108 166 205</td> <td>#6CA6CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4A708B"><font color="#FFFFFF">SkyBlue4</font></td> <td>74 112 139</td> <td>#4A708B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B0E2FF">LightSkyBlue1</td> <td>176 226 255</td> <td>#B0E2FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A4D3EE">LightSkyBlue2</td> <td>164 211 238</td> <td>#A4D3EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8DB6CD">LightSkyBlue3</td> <td>141 182 205</td> <td>#8DB6CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#607B8B"><font color="#FFFFFF">LightSkyBlue4</font></td> <td>96 123 139</td> <td>#607B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C6E2FF">SlateGray1</td> <td>198 226 255</td> <td>#C6E2FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B9D3EE">SlateGray2</td> <td>185 211 238</td> <td>#B9D3EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9FB6CD">SlateGray3</td> <td>159 182 205</td> <td>#9FB6CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6C7B8B"><font color="#FFFFFF">SlateGray4</font></td> <td>108 123 139</td> <td>#6C7B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CAE1FF">LightSteelBlue1</td> <td>202 225 255</td> <td>#CAE1FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BCD2EE">LightSteelBlue2</td> <td>188 210 238</td> <td>#BCD2EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A2B5CD">LightSteelBlue3</td> <td>162 181 205</td> <td>#A2B5CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6E7B8B"><font color="#FFFFFF">LightSteelBlue4</font></td> <td>110 123 139</td> <td>#6E7B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BFEFFF">LightBlue1</td> <td>191 239 255</td> <td>#BFEFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B2DFEE">LightBlue2</td> <td>178 223 238</td> <td>#B2DFEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9AC0CD">LightBlue3</td> <td>154 192 205</td> <td>#9AC0CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#68838B"><font color="#FFFFFF">LightBlue4</font></td> <td>104 131 139</td> <td>#68838B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E0FFFF">LightCyan1</td> <td>224 255 255</td> <td>#E0FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D1EEEE">LightCyan2</td> <td>209 238 238</td> <td>#D1EEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B4CDCD">LightCyan3</td> <td>180 205 205</td> <td>#B4CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7A8B8B"><font color="#FFFFFF">LightCyan4</font></td> <td>122 139 139</td> <td>#7A8B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BBFFFF">PaleTurquoise1</td> <td>187 255 255</td> <td>#BBFFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#AEEEEE">PaleTurquoise2</td> <td>174 238 238</td> <td>#AEEEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#96CDCD">PaleTurquoise3</td> <td>150 205 205</td> <td>#96CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#668B8B"><font color="#FFFFFF">PaleTurquoise4</font></td> <td>102 139 139</td> <td>#668B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#98F5FF">CadetBlue1</td> <td>152 245 255</td> <td>#98F5FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8EE5EE">CadetBlue2</td> <td>142 229 238</td> <td>#8EE5EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7AC5CD">CadetBlue3</td> <td>122 197 205</td> <td>#7AC5CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#53868B"><font color="#FFFFFF">CadetBlue4</font></td> <td>83 134 139</td> <td>#53868B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00F5FF">Turquoise1</td> <td>0 245 255</td> <td>#00F5FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00E5EE">Turquoise2</td> <td>0 229 238</td> <td>#00E5EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00C5CD">Turquoise3</td> <td>0 197 205</td> <td>#00C5CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00868B"><font color="#FFFFFF">Turquoise4</font></td> <td>0 134 139</td> <td>#00868B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FFFF">Cyan1</td> <td>0 255 255</td> <td>#00FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00EEEE">Cyan2</td> <td>0 238 238</td> <td>#00EEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00CDCD">Cyan3</td> <td>0 205 205</td> <td>#00CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#008B8B"><font color="#FFFFFF">Cyan4</font></td> <td>0 139 139</td> <td>#008B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#97FFFF">DarkSlateGray1</td> <td>151 255 255</td> <td>#97FFFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8DEEEE">DarkSlateGray2</td> <td>141 238 238</td> <td>#8DEEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#79CDCD">DarkSlateGray3</td> <td>121 205 205</td> <td>#79CDCD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#528B8B"><font color="#FFFFFF">DarkSlateGray4</font></td> <td>82 139 139</td> <td>#528B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7FFFD4">Aquamarine1</td> <td>127 255 212</td> <td>#7FFFD4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#76EEC6">Aquamarine2</td> <td>118 238 198</td> <td>#76EEC6</td> </tr><tr> <td bgcolor="#66CDAA">Aquamarine3</td> <td>102 205 170</td> <td>#66CDAA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#458B74"><font color="#FFFFFF">Aquamarine4</font></td> <td>69 139 116</td> <td>#458B74</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C1FFC1">DarkSeaGreen1</td> <td>193 255 193</td> <td>#C1FFC1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B4EEB4">DarkSeaGreen2</td> <td>180 238 180</td> <td>#B4EEB4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9BCD9B">DarkSeaGreen3</td> <td>155 205 155</td> <td>#9BCD9B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#698B69"><font color="#FFFFFF">DarkSeaGreen4</font></td> <td>105 139 105</td> <td>#698B69</td> </tr><tr> <td bgcolor="#54FF9F">SeaGreen1</td> <td>84 255 159</td> <td>#54FF9F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4EEE94">SeaGreen2</td> <td>78 238 148</td> <td>#4EEE94</td> </tr><tr> <td bgcolor="#43CD80">SeaGreen3</td> <td>67 205 128</td> <td>#43CD80</td> </tr><tr> <td bgcolor="#2E8B57"><font color="#FFFFFF">SeaGreen4</font></td> <td>46 139 87</td> <td>#2E8B57</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9AFF9A">PaleGreen1</td> <td>154 255 154</td> <td>#9AFF9A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#90EE90">PaleGreen2</td> <td>144 238 144</td> <td>#90EE90</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7CCD7C">PaleGreen3</td> <td>124 205 124</td> <td>#7CCD7C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#548B54"><font color="#FFFFFF">PaleGreen4</font></td> <td>84 139 84</td> <td>#548B54</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FF7F">SpringGreen1</td> <td>0 255 127</td> <td>#00FF7F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00EE76">SpringGreen2</td> <td>0 238 118</td> <td>#00EE76</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00CD66">SpringGreen3</td> <td>0 205 102</td> <td>#00CD66</td> </tr><tr> <td bgcolor="#008B45"><font color="#FFFFFF">SpringGreen4</font></td> <td>0 139 69</td> <td>#008B45</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00FF00">Green1</td> <td>0 255 0</td> <td>#00FF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00EE00">Green2</td> <td>0 238 0</td> <td>#00EE00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00CD00">Green3</td> <td>0 205 0</td> <td>#00CD00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#008B00"><font color="#FFFFFF">Green4</font></td> <td>0 139 0</td> <td>#008B00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7FFF00">Chartreuse1</td> <td>127 255 0</td> <td>#7FFF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#76EE00">Chartreuse2</td> <td>118 238 0</td> <td>#76EE00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#66CD00">Chartreuse3</td> <td>102 205 0</td> <td>#66CD00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#458B00"><font color="#FFFFFF">Chartreuse4</font></td> <td>69 139 0</td> <td>#458B00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#C0FF3E">OliveDrab1</td> <td>192 255 62</td> <td>#C0FF3E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B3EE3A">OliveDrab2</td> <td>179 238 58</td> <td>#B3EE3A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9ACD32">OliveDrab3</td> <td>154 205 50</td> <td>#9ACD32</td> </tr><tr> <td bgcolor="#698B22"><font color="#FFFFFF">OliveDrab4</font></td> <td>105 139 34</td> <td>#698B22</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CAFF70">DarkOliveGreen1</td> <td>202 255 112</td> <td>#CAFF70</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BCEE68">DarkOliveGreen2</td> <td>188 238 104</td> <td>#BCEE68</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A2CD5A">DarkOliveGreen3</td> <td>162 205 90</td> <td>#A2CD5A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#6E8B3D"><font color="#FFFFFF">DarkOliveGreen4</font></td> <td>110 139 61</td> <td>#6E8B3D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFF68F">Khaki1</td> <td>255 246 143</td> <td>#FFF68F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEE685">Khaki2</td> <td>238 230 133</td> <td>#EEE685</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDC673">Khaki3</td> <td>205 198 115</td> <td>#CDC673</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B864E"><font color="#FFFFFF">Khaki4</font></td> <td>139 134 78</td> <td>#8B864E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFEC8B">LightGoldenrod1</td> <td>255 236 139</td> <td>#FFEC8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEDC82">LightGoldenrod2</td> <td>238 220 130</td> <td>#EEDC82</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDBE70">LightGoldenrod3</td> <td>205 190 112</td> <td>#CDBE70</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B814C"><font color="#FFFFFF">LightGoldenrod4</font></td> <td>139 129 76</td> <td>#8B814C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFFE0">LightYellow1</td> <td>255 255 224</td> <td>#FFFFE0</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEEED1">LightYellow2</td> <td>238 238 209</td> <td>#EEEED1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDCDB4">LightYellow3</td> <td>205 205 180</td> <td>#CDCDB4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8B7A"><font color="#FFFFFF">LightYellow4</font></td> <td>139 139 122</td> <td>#8B8B7A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFFF00">Yellow1</td> <td>255 255 0</td> <td>#FFFF00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEEE00">Yellow2</td> <td>238 238 0</td> <td>#EEEE00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDCD00">Yellow3</td> <td>205 205 0</td> <td>#CDCD00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B8B00"><font color="#FFFFFF">Yellow4</font></td> <td>139 139 0</td> <td>#8B8B00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFD700">Gold1</td> <td>255 215 0</td> <td>#FFD700</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEC900">Gold2</td> <td>238 201 0</td> <td>#EEC900</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDAD00">Gold3</td> <td>205 173 0</td> <td>#CDAD00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7500"><font color="#FFFFFF">Gold4</font></td> <td>139 117 0</td> <td>#8B7500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFC125">Goldenrod1</td> <td>255 193 37</td> <td>#FFC125</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEB422">Goldenrod2</td> <td>238 180 34</td> <td>#EEB422</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD9B1D">Goldenrod3</td> <td>205 155 29</td> <td>#CD9B1D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B6914"><font color="#FFFFFF">Goldenrod4</font></td> <td>139 105 20</td> <td>#8B6914</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFB90F">DarkGoldenrod1</td> <td>255 185 15</td> <td>#FFB90F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEAD0E">DarkGoldenrod2</td> <td>238 173 14</td> <td>#EEAD0E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD950C">DarkGoldenrod3</td> <td>205 149 12</td> <td>#CD950C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B658B"><font color="#FFFFFF">DarkGoldenrod4</font></td> <td>139 101 8</td> <td>#8B658B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFC1C1">RosyBrown1</td> <td>255 193 193</td> <td>#FFC1C1</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEB4B4">RosyBrown2</td> <td>238 180 180</td> <td>#EEB4B4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD9B9B">RosyBrown3</td> <td>205 155 155</td> <td>#CD9B9B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B6969"><font color="#FFFFFF">RosyBrown4</font></td> <td>139 105 105</td> <td>#8B6969</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF6A6A">IndianRed1</td> <td>255 106 106</td> <td>#FF6A6A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE6363">IndianRed2</td> <td>238 99 99</td> <td>#EE6363</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD5555">IndianRed3</td> <td>205 85 85</td> <td>#CD5555</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B3A3A"><font color="#FFFFFF">IndianRed4</font></td> <td>139 58 58</td> <td>#8B3A3A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF8247">Sienna1</td> <td>255 130 71</td> <td>#FF8247</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE7942">Sienna2</td> <td>238 121 66</td> <td>#EE7942</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD6839">Sienna3</td> <td>205 104 57</td> <td>#CD6839</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4726"><font color="#FFFFFF">Sienna4</font></td> <td>139 71 38</td> <td>#8B4726</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFD39B">Burlywood1</td> <td>255 211 155</td> <td>#FFD39B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEC591">Burlywood2</td> <td>238 197 145</td> <td>#EEC591</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDAA7D">Burlywood3</td> <td>205 170 125</td> <td>#CDAA7D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7355"><font color="#FFFFFF">Burlywood4</font></td> <td>139 115 85</td> <td>#8B7355</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE7BA">Wheat1</td> <td>255 231 186</td> <td>#FFE7BA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EED8AE">Wheat2</td> <td>238 216 174</td> <td>#EED8AE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDBA96">Wheat3</td> <td>205 186 150</td> <td>#CDBA96</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7E66"><font color="#FFFFFF">Wheat4</font></td> <td>139 126 102</td> <td>#8B7E66</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA54F">Tan1</td> <td>255 165 79</td> <td>#FFA54F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE9A49">Tan2</td> <td>238 154 73</td> <td>#EE9A49</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD853F">Tan3</td> <td>205 133 63</td> <td>#CD853F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B5A2B"><font color="#FFFFFF">Tan4</font></td> <td>139 90 43</td> <td>#8B5A2B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF7F24">Chocolate1</td> <td>255 127 36</td> <td>#FF7F24</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE7621">Chocolate2</td> <td>238 118 33</td> <td>#EE7621</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD661D">Chocolate3</td> <td>205 102 29</td> <td>#CD661D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4513"><font color="#FFFFFF">Chocolate4</font></td> <td>139 69 19</td> <td>#8B4513</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF3030">Firebrick1</td> <td>255 48 48</td> <td>#FF3030</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE2C2C">Firebrick2</td> <td>238 44 44</td> <td>#EE2C2C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD2626">Firebrick3</td> <td>205 38 38</td> <td>#CD2626</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B1A1A"><font color="#FFFFFF">Firebrick4</font></td> <td>139 26 26</td> <td>#8B1A1A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF4040">Brown1</td> <td>255 64 64</td> <td>#FF4040</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE3B3B">Brown2</td> <td>238 59 59</td> <td>#EE3B3B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD3333">Brown3</td> <td>205 51 51</td> <td>#CD3333</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B2323"><font color="#FFFFFF">Brown4</font></td> <td>139 35 35</td> <td>#8B2323</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF8C69">Salmon1</td> <td>255 140 105</td> <td>#FF8C69</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE8262">Salmon2</td> <td>238 130 98</td> <td>#EE8262</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD7054">Salmon3</td> <td>205 112 84</td> <td>#CD7054</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4C39"><font color="#FFFFFF">Salmon4</font></td> <td>139 76 57</td> <td>#8B4C39</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA07A">LightSalmon1</td> <td>255 160 122</td> <td>#FFA07A</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE9572">LightSalmon2</td> <td>238 149 114</td> <td>#EE9572</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD8162">LightSalmon3</td> <td>205 129 98</td> <td>#CD8162</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B5742"><font color="#FFFFFF">LightSalmon4</font></td> <td>139 87 66</td> <td>#8B5742</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFA500">Orange1</td> <td>255 165 0</td> <td>#FFA500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE9A00">Orange2</td> <td>238 154 0</td> <td>#EE9A00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD8500">Orange3</td> <td>205 133 0</td> <td>#CD8500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B5A00"><font color="#FFFFFF">Orange4</font></td> <td>139 90 0</td> <td>#8B5A00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF7F00">DarkOrange1</td> <td>255 127 0</td> <td>#FF7F00</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE7600">DarkOrange2</td> <td>238 118 0</td> <td>#EE7600</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD6600">DarkOrange3</td> <td>205 102 0</td> <td>#CD6600</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4500"><font color="#FFFFFF">DarkOrange4</font></td> <td>139 69 0</td> <td>#8B4500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF7256">Coral1</td> <td>255 114 86</td> <td>#FF7256</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE6A50">Coral2</td> <td>238 106 80</td> <td>#EE6A50</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD5B45">Coral3</td> <td>205 91 69</td> <td>#CD5B45</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B3E2F"><font color="#FFFFFF">Coral4</font></td> <td>139 62 47</td> <td>#8B3E2F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF6347">Tomato1</td> <td>255 99 71</td> <td>#FF6347</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE5C42">Tomato2</td> <td>238 92 66</td> <td>#EE5C42</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD4F39">Tomato3</td> <td>205 79 57</td> <td>#CD4F39</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B3626"><font color="#FFFFFF">Tomato4</font></td> <td>139 54 38</td> <td>#8B3626</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF4500">OrangeRed1</td> <td>255 69 0</td> <td>#FF4500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE4000">OrangeRed2</td> <td>238 64 0</td> <td>#EE4000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD3700">OrangeRed3</td> <td>205 55 0</td> <td>#CD3700</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B2500"><font color="#FFFFFF">OrangeRed4</font></td> <td>139 37 0</td> <td>#8B2500</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF0000">Red1</td> <td>255 0 0</td> <td>#FF0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE0000">Red2</td> <td>238 0 0</td> <td>#EE0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD0000">Red3</td> <td>205 0 0</td> <td>#CD0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B0000"><font color="#FFFFFF">Red4</font></td> <td>139 0 0</td> <td>#8B0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF1493">DeepPink1</td> <td>255 20 147</td> <td>#FF1493</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE1289">DeepPink2</td> <td>238 18 137</td> <td>#EE1289</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD1076">DeepPink3</td> <td>205 16 118</td> <td>#CD1076</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B0A50"><font color="#FFFFFF">DeepPink4</font></td> <td>139 10 80</td> <td>#8B0A50</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF6EB4">HotPink1</td> <td>255 110 180</td> <td>#FF6EB4</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE6AA7">HotPink2</td> <td>238 106 167</td> <td>#EE6AA7</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD6090">HotPink3</td> <td>205 96 144</td> <td>#CD6090</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B3A62"><font color="#FFFFFF">HotPink4</font></td> <td>139 58 98</td> <td>#8B3A62</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFB5C5">Pink1</td> <td>255 181 197</td> <td>#FFB5C5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEA9B8">Pink2</td> <td>238 169 184</td> <td>#EEA9B8</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD919E">Pink3</td> <td>205 145 158</td> <td>#CD919E</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B636C"><font color="#FFFFFF">Pink4</font></td> <td>139 99 108</td> <td>#8B636C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFAEB9">LightPink1</td> <td>255 174 185</td> <td>#FFAEB9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEA2AD">LightPink2</td> <td>238 162 173</td> <td>#EEA2AD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD8C95">LightPink3</td> <td>205 140 149</td> <td>#CD8C95</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B5F65"><font color="#FFFFFF">LightPink4</font></td> <td>139 95 101</td> <td>#8B5F65</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF82AB">PaleVioletRed1</td> <td>255 130 171</td> <td>#FF82AB</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE799F">PaleVioletRed2</td> <td>238 121 159</td> <td>#EE799F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD6889">PaleVioletRed3</td> <td>205 104 137</td> <td>#CD6889</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B475D"><font color="#FFFFFF">PaleVioletRed4</font></td> <td>139 71 93</td> <td>#8B475D</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF34B3">Maroon1</td> <td>255 52 179</td> <td>#FF34B3</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE30A7">Maroon2</td> <td>238 48 167</td> <td>#EE30A7</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD2990">Maroon3</td> <td>205 41 144</td> <td>#CD2990</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B1C62"><font color="#FFFFFF">Maroon4</font></td> <td>139 28 98</td> <td>#8B1C62</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF3E96">VioletRed1</td> <td>255 62 150</td> <td>#FF3E96</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE3A8C">VioletRed2</td> <td>238 58 140</td> <td>#EE3A8C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD3278">VioletRed3</td> <td>205 50 120</td> <td>#CD3278</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B2252"><font color="#FFFFFF">VioletRed4</font></td> <td>139 34 82</td> <td>#8B2252</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF00FF">Magenta1</td> <td>255 0 255</td> <td>#FF00FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE00EE">Magenta2</td> <td>238 0 238</td> <td>#EE00EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD00CD">Magenta3</td> <td>205 0 205</td> <td>#CD00CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B008B"><font color="#FFFFFF">Magenta4</font></td> <td>139 0 139</td> <td>#8B008B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FF83FA">Orchid1</td> <td>255 131 250</td> <td>#FF83FA</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EE7AE9">Orchid2</td> <td>238 122 233</td> <td>#EE7AE9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD69C9">Orchid3</td> <td>205 105 201</td> <td>#CD69C9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B4789"><font color="#FFFFFF">Orchid4</font></td> <td>139 71 137</td> <td>#8B4789</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFBBFF">Plum1</td> <td>255 187 255</td> <td>#FFBBFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EEAEEE">Plum2</td> <td>238 174 238</td> <td>#EEAEEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CD96CD">Plum3</td> <td>205 150 205</td> <td>#CD96CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B668B"><font color="#FFFFFF">Plum4</font></td> <td>139 102 139</td> <td>#8B668B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E066FF">MediumOrchid1</td> <td>224 102 255</td> <td>#E066FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#D15FEE">MediumOrchid2</td> <td>209 95 238</td> <td>#D15FEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B452CD">MediumOrchid3</td> <td>180 82 205</td> <td>#B452CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7A378B"><font color="#FFFFFF">MediumOrchid4</font></td> <td>122 55 139</td> <td>#7A378B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#BF3EFF">DarkOrchid1</td> <td>191 62 255</td> <td>#BF3EFF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B23AEE">DarkOrchid2</td> <td>178 58 238</td> <td>#B23AEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9A32CD">DarkOrchid3</td> <td>154 50 205</td> <td>#9A32CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#68228B"><font color="#FFFFFF">DarkOrchid4</font></td> <td>104 34 139</td> <td>#68228B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9B30FF">Purple1</td> <td>155 48 255</td> <td>#9B30FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#912CEE">Purple2</td> <td>145 44 238</td> <td>#912CEE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#7D26CD">Purple3</td> <td>125 38 205</td> <td>#7D26CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#551A8B"><font color="#FFFFFF">Purple4</font></td> <td>85 26 139</td> <td>#551A8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#AB82FF">MediumPurple1</td> <td>171 130 255</td> <td>#AB82FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9F79EE">MediumPurple2</td> <td>159 121 238</td> <td>#9F79EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8968CD">MediumPurple3</td> <td>137 104 205</td> <td>#8968CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#5D478B"><font color="#FFFFFF">MediumPurple4</font></td> <td>93 71 139</td> <td>#5D478B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#FFE1FF">Thistle1</td> <td>255 225 255</td> <td>#FFE1FF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#EED2EE">Thistle2</td> <td>238 210 238</td> <td>#EED2EE</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CDB5CD">Thistle3</td> <td>205 181 205</td> <td>#CDB5CD</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B7B8B">Thistle4</td> <td>139 123 139</td> <td>#8B7B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#1C1C1C"><font color="#FFFFFF">grey11</font></td> <td>28 28 28</td> <td>#1C1C1C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#363636"><font color="#FFFFFF">grey21</font></td> <td>54 54 54</td> <td>#363636</td> </tr><tr> <td bgcolor="#4F4F4F"><font color="#FFFFFF">grey31</font></td> <td>79 79 79</td> <td>#4F4F4F</td> </tr><tr> <td bgcolor="#696969"><font color="#FFFFFF">grey41</font></td> <td>105 105 105</td> <td>#696969</td> </tr><tr> <td bgcolor="#828282"><font color="#FFFFFF">grey51</font></td> <td>130 130 130</td> <td>#828282</td> </tr><tr> <td bgcolor="#9C9C9C"><font color="#FFFFFF">grey61</font></td> <td>156 156 156</td> <td>#9C9C9C</td> </tr><tr> <td bgcolor="#B5B5B5">grey71</td> <td>181 181 181</td> <td>#B5B5B5</td> </tr><tr> <td bgcolor="#CFCFCF">gray81</td> <td>207 207 207</td> <td>#CFCFCF</td> </tr><tr> <td bgcolor="#E8E8E8">gray91</td> <td>232 232 232</td> <td>#E8E8E8</td> </tr><tr> <td bgcolor="#A9A9A9">DarkGrey</td> <td>169 169 169</td> <td>#A9A9A9</td> </tr><tr> <td bgcolor="#00008B"><font color="#FFFFFF">DarkBlue</font></td> <td>0 0 139</td> <td>#00008B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#008B8B"><font color="#FFFFFF">DarkCyan</font></td> <td>0 139 139</td> <td>#008B8B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B008B"><font color="#FFFFFF">DarkMagenta</font></td> <td>139 0 139</td> <td>#8B008B</td> </tr><tr> <td bgcolor="#8B0000"><font color="#FFFFFF">DarkRed</font></td> <td>139 0 0</td> <td>#8B0000</td> </tr><tr> <td bgcolor="#90EE90">LightGreen</td> <td>144 238 144</td> <td>#90EE90</td> </tr> </table> == Extern länk == *[http://www.wackerart.de/mixer.html RGB-Farbmixer] Java Applet - Java Plugin krävs. [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Wikibooks:Färgtabell]] 3177 9228 2006-04-01T19:17:00Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks]] 3178 9231 2006-04-01T19:17:57Z NERIUM 225 flyttade Färgtabell till Wikibooks:Färgtabell #REDIRECT [[Wikibooks:Färgtabell]] 3179 9410 2006-04-08T22:40:17Z NERIUM 225 [[Kategori:Teknik]][[en:Category:Computing]] [[de:Kategorie:EDV]] [[it:Categoria:Informatica]] [[vi:Category:Khoa học máy tính]] 3180 9249 2006-04-03T06:15:45Z NERIUM 225 [[Kategori:IT]] 3181 11382 2006-07-18T06:55:22Z NERIUM 225 En '''centiliter''' och förkortas '''cl''' och är en hundradels liter. 1 liter (l) = 10 deciliter (dl) = '''100 centiliter (cl)''' = 1000 milliliter (ml) [[Kategori:Mått]] 3182 9257 2006-04-03T06:48:16Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Centiliter]] 3183 11384 2006-07-18T06:56:27Z NERIUM 225 En '''deciliter''' förkortas '''dl''' och är en tiondels liter. 1 [[liter]] (l) = '''10 [[deciliter]] (dl)''' = 100 [[centiliter]] (cl) = 1000 [[milliliter]] (ml) [[Kategori:Mått]] 3184 9259 2006-04-03T06:50:44Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Deciliter]] 3185 9261 2006-04-03T07:06:14Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Formelsamling]] 3186 9263 2006-04-03T07:13:37Z NERIUM 225 '''Liter''' förkortas med bokstaven '''l'''. '''1 liter (l)''' = 10 deciliter (dl) = 100 centiliter (cl) = 1000 milliliter (ml) [[Kategori:Kökstermer]] 3187 11512 2006-07-26T15:02:16Z NERIUM 225 Detta är ett arkiv för de [[Wikibooks:Samarbetet|samarbeten]] som har presenterats på [[Mall:Samarbetet]]. __NOTOC__ <!-- *Lägg om möjligt in en bild *Vid ny artikel arkiveras texten på [[Mall:Samarbetet]] i Wikibooks:Tidigare samarbeten --> ==Arkiv== [[Image:Bloodymarry edited.jpg|right|75px]] #Fylla '''[[drinkboken]]''' med många nya recept. #Fylla '''[[kokboken]]''' med många nya recept. ---- #Fylla '''[[kokboken]]''' med många nya recept. [[Kategori:Wikibooks:Samarbetet]] 3188 9270 2006-04-03T08:06:13Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks]] 3189 9275 2006-04-03T08:20:23Z NERIUM 225 . 3190 9277 2006-04-03T08:21:39Z NERIUM 225 . 3191 9280 2006-04-03T08:23:21Z NERIUM 225 . 3192 9282 2006-04-03T08:24:53Z NERIUM 225 . 3193 9284 2006-04-03T08:27:17Z NERIUM 225 . 3194 9285 2006-04-03T08:29:08Z NERIUM 225 . 3195 9286 2006-04-03T08:29:31Z NERIUM 225 . 3196 9287 2006-04-03T08:29:51Z NERIUM 225 . 3197 9289 2006-04-03T08:30:29Z NERIUM 225 . 3198 9299 2006-04-03T14:06:56Z 195.67.18.73 /* Diverse bränslen */ == Bränslen i gasfas == <table border="1" cellspacing="0" cellpadding="5"> <th>'''Namn'''</th> <th>'''Molvikt (g)'''</th> <th>'''Övre värmevärde (MJ/kg)'''</th> <th>'''Densitet (kg/m³'''</th> </tr> <tr> <td>Metan</td> <td>16.04</td> <td>50.0</td> <td>0.716</td> </tr> <tr> <td>Propan</td> <td>44.10</td> <td>46.3</td> <td>1.967</td> </tr> <tr> <td>Väte</td> <td>2.02</td> <td>119.8</td> <td>0.090</td> </tr> <tr> <td>Kolmonoxid</td> <td>28.01</td> <td>10.1</td> <td>1.250</td> </tr> </table> == Diverse bränslen == <table border="1" cellspacing="0" cellpadding="5"> <th>'''Namn'''</th> <th>'''Övre värmevärde (MJ/kg)'''</th> <th>'''Densitet (kg/m³'''</th> </tr> <tr> <td>Eldningsolja 1</td> <td>42.7</td> <td>860</td> </tr> <tr> <td>Gasol</td> <td>46.38</td> <td>2.03</td> </tr> <tr> <td>Naturgas (Rysk)</td> <td>44.8</td> <td>0.849</td> </tr> <tr> <td>Kol (Rysk)</td> <td>28.3</td> <td>-</td> </tr> <tr> <td>Granved (10% fukt)</td> <td>17</td> <td>-</td> </tr> </table> [[Kategori:Formelsamling]] 3199 9314 2006-04-04T18:19:03Z NERIUM 225 Raserna inom Alliansen är: Gnome, Dwarf, Human och Night Elf. Raserna inom Horden är: Troll, Orc, Tauren och Undead. Tillbaka till [[World of Warcraft]] 3200 12151 2006-08-26T11:17:25Z 83.226.181.98 Vissa föremål har en speciell level man måste vara för att kunna använda den. Och vissa classer kan inte ha vissa föremål. T.EX: En mage kan inte ha mail eller plate eller något annat än cloth. Tillbaka till [[World of Warcraft]] 3201 9458 2006-04-11T06:34:11Z NERIUM 225 Tibia är ett gratis och bra [[MMORPG]]. Man kan betala om man vill vilket ger vissa funktiner t.ex: # Man kan åka med båt. # Man kan köpa hus. # Man kan köpa Promotion för ingame pengar. # Man slipper väntinglistan som kommer när för många försöker att logga in. Hemsida: [http://www.tibia.com Bli medlem här!] [[Kategori:IT]] 3204 9319 2006-04-04T20:03:10Z NERIUM 225 Detta är ett förslag till uppläggning av kemiböcker här på Wikibooks. ==Grundskola== *[[Kemi för Årskurs 7]] *[[Kemi för Årskurs 8]] *[[Kemi för Årskurs 9]] ==Gymnasieskola/Komvux== *[[Kemi A]] *[[Kemi B]] ==Universitet== * [[Kategori:Kemi]] 3205 9320 2006-04-04T20:04:13Z NERIUM 225 Detta är ett förslag till uppläggning av kemiböcker här på Wikibooks. ==Grundskola== *[[Fysik för Årskurs 7]] *[[Fysik för Årskurs 8]] *[[Fysik för Årskurs 9]] ==Gymnasieskola/Komvux== *[[Fysik A]] *[[Fysik B]] ==Universitet== * [[Kategori:Fysik]] 3206 9324 2006-04-04T20:43:33Z NERIUM 225 [[Kategori:Naturvetenskap]] 3207 9325 2006-04-04T20:43:50Z NERIUM 225 [[Kategori:Naturvetenskap]] 3208 9596 2006-04-16T19:03:30Z 62.194.241.152 [[commons:Template talk:Sisterlinks|Sisterlink project]] [[Kategori:Språk]] [[fr:Catégorie:Anglais]] [[it:Categoria:Corso di inglese]] [[pt:Categoria:Inglês]] 3209 9350 2006-04-05T23:34:25Z NERIUM 225 Kombinatorik - en inledande beskrivning Kombinatorik handlar om olika sätt att kombinera element. Kombinatorik är till god hjälp när man behöver beräkna sannolikheter och bedöma sina chanser vid spel av olika slag. Genom att tillämpa kombinatorik kan vi exempelvis räkna ut att vid kast med två tärningar är det lättare att få en sjua än något annat resultat, vilket är bra att veta när man spelar backgammon eller monopol. Typiska problem som kombinatorik hjälper oss att lösa: Hur många olika pokerhänder finns det? På hur många sätt kan jag få par i knektar eller högre redan vid given? Hur många olika pärlarmband med 24 pärlor kan jag göra om det finns fyra färger på pärlorna att välja på? Hur många sätt finns det att välja ut sju av talen 1-35 om det inte spelar någon roll i vilken ordning man tar dem? Om ordningen har betydelse? Om det är tillåtet att välja samma tal flera gånger? [[Kategori:Matematik Diskret]] 3210 9349 2006-04-05T23:34:06Z NERIUM 225 [[Kategori:Matematik]] 3211 10320 2006-06-28T14:54:55Z NERIUM 225 /* [[Wikibooks:Projekt Fria bilder]] */ '''Wikibooksprojekt''' Ett projekt på svenska Wikibooks är en sammanslutning av [[Wikibooks:användare|användare]] som delar ett intresseområde men utgör också en referensresurs för ämnet. På denna sida finns redan etablerade projektgrupper sammanställda. Om &#8221;ditt område&#8221; inte finns med kan du skapa projektet genom att lägga till det i listan. =Allmänt= Som vanligt är det inte nödvändigt att allt blir rätt från början &#8211; man åtar sig inte att lägga ned en viss mängd arbete när man &#8221;skriver in sig&#8221; som deltagare i ett projekt eller när man startar ett nytt projekt. Tvärtom, genom att ansluta dig till ett projekt visar du att de som redan deltar i projektet att andra bryr sig om deras arbete och att starta ett nytt projekt innebär att man &#8221;visar vägen&#8221; för andra Wikibooksner: Även om du av någon anledning någon gång i framtiden inte längre deltar i projektet blir det lättare för nytillkomna entusiaster att se hur långt ämnet har hunnit utvecklas och få idéer om hur arbetet kan föras vidare. Som deltagare i ett projekt kan man t.ex.: * diskutera hur ämnet ska struktureras tillsammans med andra som är initierade eller bara engagerade i detsamma, * påverka vilken information som bör finnas med i berörda artiklar och * utforma artikelmallar, * genom att tillsammans ombesörja att interwikilänkar finns för varje artikel göra ämnesområdet lättare att hitta med de vanligaste sökmotorerna och på så vis ökar chansen att andra som är intresserade av ämnet hittar till [[Wikibooks]] och börjar bidra till projektet. Åter igen: [[Wikibooks:Var djärv|Var djärv, inte blyg!]] Ett projekt ska vara en tillgång, inte en belastning! Starta hellre ett projekt för mycket än inget alls. Alla projekt tillsammans utgör, på sitt vis, en karta över vilka intresseområden som Wikibookss bidragsgivare fokuserar på. Även om ditt enda intresseområde är [[Wikibooks:Projekt Vädret i London]] berättar du för andra att du finns och bidrar till att ge alla deltagare, nya som gamla, en bild av vad Wikibooks är och kan bli. = Wikibooksprojekt = == Filosofi == == Geografi == == Historia == == Kultur == == Matematik == == Naturvetenskap == == Personer == == Religion == == Samhälle == == Språk == == Teknik == =Metaprojekt= == Wikibooks == ===[[Wikibooks:Projekt Wikibooks]]=== Ett projekt som primärt syftar till att strukturera artikelfloran i Wikibooks-namnrymden. === [[Wikibooks:Projekt Nyheter]] === Ett projekt för oss Wikiholics. Kolla regelbundet in internationella artiklar och sidor och tanka över information som kan vara av allmänt intresse för andra svenska 'pedianer. : '''Se även:''' :: [[Wikibooks:Nyheter]] :: [[n:Huvudsida|Wikinews]] ===[[Wikibooks:Projekt Kvalitetskontroll]]=== === [[Wikibooks:Projekt Klottersanering]] === Projekt som syftar till att bevaka redigeringar på Wikibooks som innehåller klotter eller är vandalisering. ===[[Wikibooks:Projekt Fria bilder]]=== Detta projekt syftar till att se till att bilderna på Svenska Wikibooks ligger under en giltig licens och har en riktig upphovsrättsmärkning. == Se även == [[Wikibooks:Önskelista]] [[Kategori:Wikibooks:Projekt|*]] [[en:Wikibooks:Projects]] [[es:Wikibooks:Wikiproyecto]] 3212 9352 2006-04-05T23:57:14Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks]] 3214 11103 2006-07-01T20:16:46Z NERIUM 225 Den här sidan är framför allt avsedd för oss som inte kan få nog av wikibooksrelaterad information och nyheter. För en sida där svenska Wikibooks kungör nyheter om sig själv, titta på [[Wikibooks:Tillkännagivanden|Tillkännagivanden]]. == 2006 == == 2005 == == 2004 == == 2003 == == 2002 == [[Kategori:Om Wikibooks]] 3215 9365 2006-04-06T15:32:47Z NERIUM 225 Det här kommer att bli ett läromedel i Kemi kurs B. == Innehållsförteckning == ==Se även== * [[Formelsamling]] På svenska Wikipedia: * [[w:sv:Periodiska systemets grupper|Periodiska systemets grupper]] * [[w:sv:Periodiska systemets perioder|Periodiska systemets perioder]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter atomnummer|Lista över grundämnen efter atomnummer]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter kemiskt tecken|Lista över grundämnen efter kemiskt tecken]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter namn|Lista över grundämnen efter namn]] {{stub}} [[Kategori:Läromedel]] [[Kategori:SAB: U]] 3216 9366 2006-04-06T15:35:07Z NERIUM 225 Det här kommer att bli ett läromedel i '''Fysik B'''. Arbetet med detta projekt har just påbörjats och det mesta återstår att göra. == Innehållsförteckning == ==Se även== * [[Formelsamling]] På svenska Wikipedia: * [[w:sv:Periodiska systemets grupper|Periodiska systemets grupper]] * [[w:sv:Periodiska systemets perioder|Periodiska systemets perioder]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter atomnummer|Lista över grundämnen efter atomnummer]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter kemiskt tecken|Lista över grundämnen efter kemiskt tecken]] * [[w:sv:Lista över grundämnen efter namn|Lista över grundämnen efter namn]] {{stub}} [[kategori:Läromedel]] [[kategori:SAB: U]] 3217 9367 2006-04-06T15:44:01Z NERIUM 225 == Textformatering == Se även "[[Wikibooks:Hur man redigerar en sida]]" <table border="1" cellpadding="2" cellspacing="0"> <tr> <th>Hur det ser ut</th> <th>Vad du skriver</th> </tr> <tr valign="top"><td> ''Kursiv'', '''fet''', '''''kursiv och fet'''''. *Detta är dubbla och tredubbla apostrofer, inte citattecken. </td> <td> <pre><nowiki>''Kursiv'', '''fet''', '''''kursiv och fet'''''.</nowiki></pre> </td> </tr> <tr valign="top"><td> Du kan även använda <i>kursiv</i> och <b>fet stil</b> om önskad effekt snarare är en viss stil än betoning. Exempelvis i matematiska formler: :<b>F</b> = <i>m</i><b>a</b> *Dock är skillnaden inte så viktig, och de flesta bryr sig inte om den. </td> <td> <pre><nowiki>Du kan även använda <i>kursiv</i> och <b>fet</b> stil om önskad effekt snarare är en viss stil än betoning. Exempelvis i matematiska formler: :<b>F</b> = <i>m</i><b>a</b></nowiki></pre> </td> </tr> <tr valign=top> <td>Ett skrivmaskinstypsnitt för <tt>tekniska termer</tt>. </td> <td><pre><nowiki>Ett skrivmaskinstypsnitt för <tt>tekniska termer</tt>.</nowiki></pre> </td> </tr> <tr valign="top"><td>Du kan <strike>stryka över borttaget material</strike><br> och <u>stryka under nytt material</u>. *Bra för redigering av exemplevis egna, gamla inlägg på diskussionssidor, där det kan vara önskvärt att det inte raderas mitt i diskussioner.</td> <td><pre><nowiki>Du kan <strike>stryka över borttaget material</strike><br> och <u>stryka under nytt material</u>.</nowiki></pre> </td> </tr> <tr valign="top"> <td> '''Tecken för omljud och accenter:''' (Se [[Wikipedia:Specialtecken]])<br> &Agrave; &Aacute; &Acirc; &Atilde; &Auml; &Aring; <br> &AElig; &Ccedil; &Egrave; &Eacute; &Ecirc; &Euml; <br> &Igrave; &Iacute; &Icirc; &Iuml; &Ntilde; &Ograve; <br> &Oacute; &Ocirc; &Otilde; &Ouml; &Oslash; &Ugrave; <br> &Uacute; &Ucirc; &Uuml; &szlig; &agrave; &aacute; <br> &acirc; &atilde; &auml; &aring; &aelig; &ccedil; <br> &egrave; &eacute; &ecirc; &euml; &igrave; &iacute;<br> &icirc; &iuml; &ntilde; &ograve; &oacute; &ocirc; <br> &otilde; &ouml; &oslash; &ugrave; &uacute; &ucirc; <br> &uuml; &yuml;</td> <td><pre><nowiki> &amp;Agrave; &amp;Aacute; &amp;Acirc; &amp;Atilde; &amp;Auml; &amp;Aring; &amp;AElig; &amp;Ccedil; &amp;Egrave; &amp;Eacute; &amp;Ecirc; &amp;Euml; &amp;Igrave; &amp;Iacute; &amp;Icirc; &amp;Iuml; &amp;Ntilde; &amp;Ograve; &amp;Oacute; &amp;Ocirc; &amp;Otilde; &amp;Ouml; &amp;Oslash; &amp;Ugrave; &amp;Uacute; &amp;Ucirc; &amp;Uuml; &amp;szlig; &amp;agrave; &amp;aacute; &amp;acirc; &amp;atilde; &amp;auml; &amp;aring; &amp;aelig; &amp;ccedil; &amp;egrave; &amp;eacute; &amp;ecirc; &amp;euml; &amp;igrave; &amp;iacute; &amp;icirc; &amp;iuml; &amp;ntilde; &amp;ograve; &amp;oacute; &amp;ocirc; &amp;otilde; &amp;ouml; &amp;oslash; &amp;ugrave; &amp;uacute; &amp;ucirc; &amp;uuml; &amp;yuml;</nowiki></pre></td> </tr> <tr valign=top> <td> '''Interpunktion:'''<br> &iquest; &iexcl; &laquo; &raquo; &sect; &para;<br> &dagger; &Dagger; &bull; &mdash; </td> <td><pre><nowiki> &amp;iquest; &amp;iexcl; &amp;laquo; &amp;raquo; &amp;sect; &amp;para; &amp;dagger; &amp;Dagger; &amp;bull; &amp;mdash; </nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"> <td> '''Kommersiella symboler:'''<br> &trade; &copy; &reg; &cent; &euro; &yen; <br> &pound; &curren;</td> <td><pre><nowiki> &amp;trade; &amp;copy; &amp;reg; &amp;cent; &amp;euro; &amp;yen; &amp;pound; &amp;curren; </nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"><td>Nedsänkt: x₂<br> Upphöjt: x² or x&sup2; Den senare metoden för att skriva upphöjt (superscript) kan inte alltid användas, men om möjligt är det att föredra eftersom webläsare har lättare att ordna med radavstånd om den metoden används. &epsilon;₀ = 8.85 &times; 10^&minus;12 C&sup2; / J m.</td> <td><pre><nowiki>Nedsänkt: x₂ Upphöjt: x² or x&sup2; &epsilon;₀ = 8.85 &times; 10^&minus;12 C&sup2; / J m.</nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"><td>'''Grekiska bokstäver:''' <br> &alpha; &beta; &gamma; &delta; &epsilon; &zeta; <br> &eta; &theta; &iota; &kappa; &lambda; &mu; &nu; <br> &xi; &omicron; &pi; &rho; &sigma; &sigmaf; <br> &tau; &upsilon; &phi; &chi; &psi; &omega;<br> &Gamma; &Delta; &Theta; &Lambda; &Xi; &Pi; <br> &Sigma; &Phi; &Psi; &Omega; </td> <td><pre><nowiki> &amp;alpha; &amp;beta; &amp;gamma; &amp;delta; &amp;epsilon; &amp;zeta; &amp;eta; &amp;theta; &amp;iota; &amp;kappa; &amp;lambda; &amp;mu; &amp;nu; &amp;xi; &amp;omicron; &amp;pi; &amp;rho; &amp;sigma; &amp;sigmaf; &amp;tau; &amp;upsilon; &amp;phi; &amp;chi; &amp;psi; &amp;omega; &amp;Gamma; &amp;Delta; &amp;Theta; &amp;Lambda; &amp;Xi; &amp;Pi; &amp;Sigma; &amp;Phi; &amp;Psi; &amp;Omega; </nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"> <td> '''Matematiska tecken:''' (Se [[wikipedia:Specialtecken]]) <br> &int; &sum; &prod; &radic; &minus; &plusmn; &infin;<br> &asymp; &prop; &equiv; &ne; &le; &ge; &rarr;<br> &times; &middot; &divide; &part; &prime; &Prime;<br> &nabla; &permil; &deg; &there4; &alefsym; &oslash;<br> &isin; &notin; &cap; &cup; &sub; &sup; &sube; &supe;<br> &not; &and; &or; &exist; &forall; &rArr; &hArr; </td> <td valign="middle"><pre><nowiki> &amp;int; &amp;sum; &amp;prod; &amp;radic; &amp;minus; &amp;plusmn; &amp;infin; &amp;asymp; &amp;prop; &amp;equiv; &amp;ne; &amp;le; &amp;ge; &amp;rarr; &amp;times; &amp;middot; &amp;divide; &amp;part; &amp;prime; &amp;Prime; &amp;nabla; &amp;permil; &amp;deg; &amp;there4; &amp;alefsym; &amp;oslash; &amp;isin; &amp;notin; &amp;cap; &amp;cup; &amp;sub; &amp;sup; &amp;sube; &amp;supe; &amp;not; &amp;and; &amp;or; &amp;exist; &amp;forall; &amp;rArr; &amp;hArr;</nowiki></pre></td> </tr> <tr valign="top"><td><i>x</i>²&nbsp;&nbsp;&nbsp;&ge;&nbsp;&nbsp;&nbsp;0 sant då <i>x</i> reellt. *För att skapa större mellanrum, använd icke-brytande mellanslag - <tt>&amp;nbsp;</tt>. *<tt>&amp;nbsp;</tt> förhindrar även radbrytningar mitt i en text, vilket är användbart i formler. </td> <td><pre><nowiki> <i>x</i>²&nbsp;&nbsp;&ge;&nbsp;&nbsp;0 sant då <i>x</i> reellt. </nowiki></pre></td> </tr> <tr> <td> '''Ascii art-integraler (börja varje rad med ett blanksteg):''' &infin; -<i>x</i>² &int; e d<i>x</i> = &radic;&pi; -&infin; </td> <td><pre><nowiki> &infin; -<i>x</i>^;2; &int; e d<i>x</i> = &radic;&pi; -&infin;</nowiki></pre> </td> </tr> </table> [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Textformatering]] 3218 9369 2006-04-06T16:23:13Z NERIUM 225 [[Image:Happy pit bull.jpg|thumb|right|Bit inte nykomlingarna! Söla istället ner dem med dregel och kärlek]] Wikibooks har blivit till vad det är idag genom hårt arbete från dess flitiga och dedikerade användare, men också genom bidrag från många, ofta anonyma, nybörjare. Nya bidragsgivare är presumtiva "medlemmar" och därför en högt värderad resurs. Vi måste behandla nybörjare med vänlighet och tålamod - inget skrämmer bort potentiellt värdefulla bidragsgivare snabbare än fientlighet gentemot dem. Nybörjare, per definition, saknar kunskapen om hur vi gör saker - de flesta av oss har varit nybörjare en gång (*), och många av oss ser sig fortfarande som nybörjare efter månader, om inte år, av deltagande. =='''''Skräm inte bort nybörjare!'''''== === Nybörjaren === * Nybörjare är ofta tveksamma när det gäller att göra ändringar, särskilt större sådana, på grund av rädsla av att skada Wikibooks (eller att förnärma andra Wikibooksner eller att bli flamade för sina ändringar). Lär dem att [[Wikibooks:Var djärv|vara djärva]] och bli inte irriterade av deras skygghet. * Många saker som är självklara för en erfaren användare är okända för nybörjaren. * De första personer som nybörjaren kommer i kontakt med blir en sorts representanter för Wikibooks. Ovälkomnande kommentarer och elakheter blir därför extra känsliga. Om nybörjaren inte känner sig välkommen, drar han sig naturligtvis bort från Wikibooks. Anlägg en vänligt ton, och tänk på att man inte har något att förlora på detta. === Användaren === * Även om du aldrig var nybörjare, försök förstå deras värde för gruppen. * När nybörjarna gör några vanliga nybörjarmisstag, som exempelvis att glömma använda fetstil i titeln eller att lägga till wiki-länkar på värdefulla fraser, försök att fixa deras misstag och sedan artigt peka ut vad de gjort fel samt hur de bör göra i framtiden. Lämna en hälsning på deras diskussionssida för att de ska förstå att de är välkomna på Wikibooks. * När du lämnar kommentarer efter rättning av nybörjarfel, försök då att inte göra fientliga kommentarer över nytillskottets okunnighet. Skrik '''''absolut inte''''' (om det går att undvika) ut '''"En Till Nybörjare Utan Någon Koll Glömde Bort Att Sätta Fetstil På Titeln!!!!"''' Om du tycker att det är motbjudande att rätta sådana fel, låt dem då vara kvar (men <u>under tystnad</u>). I många fall är nybörjare som blommar ut till vana bidragsgivare de mest ihärdiga i att söka upp och rätta deras små nybörjarfel från svunna dagar. Om detta inte inträffar finns det fortfarande någon som faktiskt känner belåtenhet över att [[Wikibooks:Hur man redigerar en sida|wikifiera]] "patetiska stumpsidor". [[Bild:Wikilove.png|left|180px|thumb|150px|Nybörjare ska behandlas med [[Wikibooks:Wikikärlek|Wikikärlek]]]] * Om du ger råd åt nytillskott, tona då ner retoriken några steg från din vanliga samtalston. Försök att få nytillskottet att känna sig genuint välkommen, inte som om de måste vinna ditt godkännande för att få medlemskap i en exklusiv klubb. * Utgå ifrån att nytillskottet vill hjälpa Wikibooks. Bara för att de inte vet allt om redigeringspraxisen betyder det inte att de inte vill lära sig. Ge dem en chans. <br clear=left> (*) Det är möjligt att du aldrig varit en nybörjare. Om du, till exempel, varit en bidragsgivare på andra wikis som fungerade enligt liknande principer eller om du var så redigeringsrädd att du läste all referensinformation möjlig innan du la till ett komma. Inget av dessa är legitimerade till sån stolthet att de får se ner på entusiastiska nybörjare. [[Kategori:Wikibooks riktlinjer|{{PAGENAME}}]] 3219 9374 2006-04-07T06:11:17Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks]] 3220 10271 2006-06-25T15:42:47Z NERIUM 225 [[Image:Wikibooks-logo.png|right]]'''Wikibooks''' är ett systerprojekt till Wikipedia som tillhandahåller böcker under [[GNU FDL]]-licensen. Till skillnad från Wikipedia, som publicerar uppslagsverksartiklar, publicerar Wikibooks fullständiga böcker, skrivna av användare själva och licenserade under GFDL. Det kan röra sig om så olika ämnen som hur man installerar Microsoft Windows, receptsamlingar, eller hur man klarar av ett datorspel. Precis som för Wikipedia, finns Wikibooks på olika språk. Det är svårt att jämföra eftersom böckerna är så olika långa. Engelska Wikibooks anser sig störst med 15 000 artiklar av olika längd. Svenska Wikibooks har för närvarande (juni 2006) cirka 600 artiklar, vilket är ungefär 30 böcker. '''Vad platsar inte?'''<br> Äldre böcker i sitt urspungliga format placeras på Wikisource. Ej skönlitteratur, poesi och annan prosa. Ej egna idéer och resultat av egna undersökningar. '''Vad är uppskattat då?'''<br> Sådant som man kan länka till från wikipedia-artiklar och har relevans för dessa. Detta görs till exempel på artiklarna [[pannkaka]] och längst ner på Baskemölla. == Externa länkar == *Läs boken: [[Historiska berättelser från Baskemölla]] *Läs boken: [[Kokboken]] *[[Wikibooks:Statistik]] [[Kategori:Wikibooks]] [[de:Wikibooks:Über Wikibooks]] [[fr:Wikilivres:Wikilivres]] [[en:Wikibooks]] [[hu:Wikikönyvek:A Wikikönyvekről]] [[ja:Wikibooks:ウィキブックスについて]] [[nl:Wikibooks:Info]] [[pl:Wikibooks:O Wikibooks]] [[su:Buku Wiki:Ngeunaan]] 3221 9382 2006-04-07T09:58:13Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *4 skivor utskuren biff (à 150 g) *3-4 rödlökar *3 [[msk]] smör eller margarin *2 [[dl]] köttbuljong (tärning + vatten) *salt *vitpeppar *persilja ==Tillagning== Skala löken och skär den i hela, inte för tunna ringar. Låt en matsked matfett bli ljusbrunt i en stekpanna och stek löken på medelvärme cirka 5 minuter tills den är glansig och lätt brynt. Häll på buljongen och koka ihop ett par minuter. Platta ut biffarna med knytnäven eller banka lätt med en köttbankare. Salta och peppra lätt på båda sidor. Låt två matskedar matfett bli riktigt brunt i het stekpanna. Stek biffarna ca 3-4 minuter på varje sida. Lägg upp biffarna på ett uppläggningsfat eller varma tallrikar. Koka upp löken och slå den het över biffarna och servera genast. Strö hackad persilja över och servera med kokt potatis. ==Servering== ==Tips== [[Kategori:Å kokbok]] [[Kategori:Kött]] 3222 12911 2006-11-26T11:58:24Z 83.249.33.75 /* Tillagning */ <pre> {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * * ==Tillagning== ==Servering== ==Tips== [[Kategori:Kokboken]] [[Kategori:Alfabetiskt register kokboken]] </pre> ---- {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''2 liter Glögg'' 4 dl sprit 1,5 l Rött vin 1 bit Pomeransskal 10 bitar Kanelstång 1-2 bitar Ingefära 40 st Kryddnejlikor, hela 2 msk Kardemumma, krossad 5 dl Strösocker 2 tsk Vaniljsocker ==Tillagning== Låt kryddorna dra i spriten i 1 dygn. Vispa ner socker + vaniljsocker i vinet. Sila från kryddorna och blanda spriten med vinet. ==Servering== ==Tips== [[Kategori:Kokboken]] [[Kategori:Alfabetiskt register kokboken]] <noinclude>[[Kategori:Mallar]]</noinclude> 3223 11385 2006-07-18T06:56:41Z NERIUM 225 En '''gram''' förkortas '''g''' och är ett tusendels kilo. 1 kilo ([[kg]]) = 10 hekto ([[hg]]) = '''1000 gram (g)''' [[Kategori:Mått]] 3224 11388 2006-07-18T06:57:28Z NERIUM 225 En '''kilo''' eller kilogram förkortas '''kg'''. '''1 kilo (kg)''' = 10 hekto ([[hg]]) = 1000 gram ([[g]]) [[Kategori:Mått]] 3225 9390 2006-04-07T15:16:26Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Kilo]] 3226 9391 2006-04-07T15:17:14Z NERIUM 225 #REDIRECT[[hekto]] 3227 11386 2006-07-18T06:56:55Z NERIUM 225 Ett '''hekto''' eller hektogram förkortas '''hg''' och är ett tiondels kilo. 1 kilo ([[kg]]) = '''10 hekto (hg)''' = 1000 gram ([[g]]) [[Kategori:Mått]] 3228 9397 2006-04-07T15:22:48Z NERIUM 225 #REDIRECT [[gram]] 3230 9406 2006-04-08T22:28:23Z NERIUM 225 Geografin i Warcraft-Serien är simpel. Världen består utav två kontinenter: Kalimdor och Eastern Kingdoms. De åtta raserna har huvudstäder, hordens huvudstäder ligger i Kalimdor (bortsett från de odödas som ligger i norra Eastern Kingdoms). Under den här texten står det vilken ras som har vilken huvudstad och rasens överhuvud. Ras - Huvudstad - Överhuvud Orcher - Orgrimmar - Thrall Tauren - Thunder Bluff - Cairne Bloodhoof Troll - Orgrimmar (Trollen delar huvudstad med orcherna) - ? (Vill du gärna veta, spring då in i Orgrimmar, gå in i Thralls byggnad och bredvid honom ska trollens ledare finnas) Odöda - Undercity (Ligger under den gamla människohuvudstaden) - Lady Sylvannas Windrunner (Tidigare högalv) Här är en länk där du kan undersöka mer noggrant Warcraft-världen: [[http://www.wow-europe.com/shared/wow-com/images/basics/flight/en/index.htm]] '''Tillbaka till [[World of Warcraft]]''' 3231 9417 2006-04-09T07:30:45Z NERIUM 225 {{raderas}} 3232 9418 2006-04-09T07:33:46Z NERIUM 225 {| align=center style="background: #f7f8ff; border: 1px solid #aaa; padding: .2em; margin-bottom: 3px; width: auto;" |- | rowspan=2 style="padding-right: 4px; padding-left: 4px;" | [[Bild:Sidasombörraderas.png|40px|]] | '''Denna sida har föreslagits för radering.''' |- | <span style="font-size: 90%">Se [[Wikibooks:Sidor som bör raderas/{{PAGENAME}}|anmälan]] på [[Wikibooks:Sidor som bör raderas|Sidor som bör raderas]] för mer information.</span> |}<includeonly>[[Kategori:Sidor föreslagna för radering]]</includeonly> 3233 11102 2006-07-01T20:08:57Z NERIUM 225 ''Den här kategorin innehåller sidor som inkluderar mallen {{Mall:Raderas}}.'' ''Huvudartikel: [[Wikibooks:Sidor som bör raderas]]'' [[Kategori:Wikibooks:Raderingar]] [[Kategori:Wikibooks:Administration]] 3234 9426 2006-04-09T07:40:59Z NERIUM 225 {{raderas}} 3235 9423 2006-04-09T07:39:07Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks]] 3237 11230 2006-07-06T15:26:18Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== [[Image:Bowl of chili.jpg|thumb|En tallrik chili con carne]] ''4 portioner'' * 2 konservburkar Naturella vita bönor; -avrunnen vikt för 2 burkar är ca 265 g *320 [[g]] Nötfärs *4 tsk smör eller flytande margarin *2 gula lökar, hackade *1 grön paprika *1 röd paprika *1 vitlöksklyfta, ev 2 *400 g hela tomater på burk *1 buljongtärning *2 tsk soja *1 lagerblad *1/2 tsk kumminfrön; stötta eller -krossade *1 tsk oregano *1 tsk chilipulver; ev något mer ==Tillagning== Stek köttfärsen. Lägg i resten av ingredienserna och låt koka i 20 minuter. ==Servering== Servera gärna med en bit bröd. ==Tips== {{wikipedia}} [[Kategori:C kokbok]] [[Kategori:Kött]] 3238 9440 2006-04-10T08:59:35Z NERIUM 225 #REDIRECT[[Brylépudding]] 3239 9444 2006-04-10T10:48:25Z 83.251.23.125 Gud är död och det är vi som har dödat honom. {{stub}} [[Kategori:Kritiskt filosofilexikon]] 3241 9452 2006-04-10T14:50:33Z NERIUM 225 <br clear=all> <div style="width: 60%; padding: 3px; background: #f7f8ff; border: 1px solid gray; margin: 0 auto; text-align: center;" align="center">''[[Wikibooks:Kvalitetskontroll|Kvalitén]] på den här artikeln är för närvarande omdiskuterad. <br> Du kan hjälpa Wikibooks genom att [[Wikibooks:Hur man redigerar en sida|förbättra]] texten.''</div> [[Kategori:Kvalitetskontroll]] <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 3242 9473 2006-04-11T18:52:38Z Sundström 73 Skapade sida till [[Tyska]]. <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <center>{{border|[[Image:Flag of Germany.svg|100px|Flag of Germany]]<br>}}<small>''Bundesrepublik<br>Deutschland''</small></center> </TD> <TD> <big><big><big><big><Font face="schwarzwald" color=#dc2521>Äußern!</font></big></big></big></big><br> <font face="schwaben alt" color=#003300><big><big><big>Lär dig tyska</big></big></big><p> <big>[[Tyska: Introduktion|<Font face="Ubahn" color=#535353><big>Förord</big></big></font>]]</big><br> <big>[[German|<big><big><Font face="schwarzwald" color=#dc2521>Äußern!</font></big></big> <Font face="Ubahn" color=#535353><big>Framsida</big></font>]]</big><br> <big><Font face="Ubahn">[[Tyska: Nivå I|<Font face="Ubahn" color=#535353><big>Nivå I</big></font>]] <big>~</big> [[Tyska: Nivå II|<Font face="Ubahn" color=#535353><big>Nivå II</big></font>]] <big>~</big> [[Tyska: Nivå III|<Font face="Ubahn" color=#535353><big>Nivå III</big></font>]] <big>~</big> [[Tyska: Nivå IV|<Font face="Ubahn" color=#535353><big>Nivå IV</big></font>]] <big>~</big> [[Tyska: Nivå V|<Font face="Ubahn" color=#535353><big>Nivå V</big></font>]]</font> </TD> <TD> <center>{{border|[[image:Flag of Austria.svg|100px|Flag of Austria]]<br>}}<small>''Republik<br>Österreich''</small></center> </TD> </TABLE> [[Kategori:Språk]] [[ca:Alemany]] [[en:German]] [[es:Alemán]] [[fi:Saksan kieli]] [[fr:Enseignement de l'allemand]] [[it:Corso di tedesco]] [[ja:ドイツ語]] 3245 9667 2006-04-22T16:37:06Z NERIUM 225 <small>Italien</small> <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <center>[[Image:Italy flag 300.png|175px]]</center><br> ''<big><big><big>Italienska ~ Svenska</big></big></big><br>'' ''<big>Lär dig italienska språket!</big><p>'' <big>[[Italienska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Italienska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Italienska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Italienska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Italienska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</big> </TD> <TD> </TABLE> {{Språk}} [[Kategori:Språk]] [[de:Italienisch]] [[en:Italian]] [[fr:Enseignement de l'italien]] [[it:Corso di italiano]] [[nl:Italiaans]] 3251 12904 2006-11-23T13:36:58Z 83.241.247.14 /* Hälsningsfraser */ '''<center>[[Italienska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Italienska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Italienska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Italienska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Italienska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Italienska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Italienska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Ordföråd == <!-- #[[Italienska: Ordförråd Färgerna|Färgerna]] #[[Italienska: Ordförråd Vädret|Vädret]] #[[Italienska: Ordförråd Allmäna transportmedel|Allmäna transportmedel]] #[[Italienska: Ordförråd Badrummet|Badrummet]] #[[Italienska: Ordförråd Djur|Djur]] #[[Italienska: Ordförråd Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]] --> == Grundläggande ord och fraser == <table> <tr><td>'''Svenska'''</td><td>'''Italienska'''</td></tr> <tr><td>Ja</td><td>Sì</td></tr> <tr><td>Nej</td><td>No</td></tr> <tr><td>Please</td><td>Per favore</td></tr> <tr><td>Tack</td><td>Grazie</td></tr> <tr><td>Ingen orsak</td><td>Prego</td></tr> <tr><td>Ursäkta</td><td>Mi dispiace, Scusa, Scusi (Formal)</td></tr> <tr><td>Jag förstår inte</td><td>Non capisco eller Non ho capito</td></tr> </table> === Hälsningsfraser === <table> <tr><td>Hej</td><td>Ciao, Salve</td></tr> <tr><td>God morgon</td><td>Buon giorno</td></tr> <tr><td>God kväll</td><td>Buona sera</td></tr> <tr><td>God natt</td><td>Buona notte</td></tr> <tr><td>Hej då</td><td>Arrivederci</td></tr> <tr><td>Adjö</td><td>Addio</td></tr> </table> === Grundtal === <table> <tr><td>Första</td><td>Primo</td></tr> <tr><td>Andra</td><td>Secondo</td></tr> <tr><td>Tredke</td><td>Terzo</td></tr> <tr><td>Fjärde</td><td>Quarto</td></tr> <tr><td>Femte</td><td>Quinto</td></tr> <tr><td>Sjätte</td><td>Sesto</td></tr> <tr><td>Sjunde</td><td>Settimo</td></tr> <tr><td>Åttonde</td><td>Ottavo</td></tr> <tr><td>Nionde</td><td>Nono</td></tr> <tr><td>Tionde</td><td>Diecimo</td></tr> <tr><td>Elfte</td><td>Undicesimo</td></tr> <tr><td>Tolfte</td><td>Dodicesimo</td></tr> <tr><td>Trettonde</td><td>Tredicesimo</td></tr> <tr><td>Fjortonde</td><td>Quattordicesimo</td></tr> <tr><td>Femtionde</td><td>Quindicesimo</td></tr> <tr><td>Sextionde</td><td>Sedicesimo</td></tr> <tr><td>Sjuttionde</td><td>Diciassettesimo</td></tr> <tr><td>Åttionde</td><td>Diciottesimo</td></tr> <tr><td>Nittionde</td><td>Diciannovesimo</td></tr> <tr><td>Tjugonde</td><td>Ventesimo</td></tr> </table> === Ordningstal === <table> <tr><td>noll</td><td>zero</td></tr> <tr><td>ett</td><td>uno</td></tr> <tr><td>två</td><td>due</td></tr> <tr><td>tre</td><td>tre</td></tr> <tr><td>fyra</td><td>quattro</td></tr> <tr><td>fem</td><td>cinque</td></tr> <tr><td>sex</td><td>sei</td></tr> <tr><td>sju</td><td>sette</td></tr> <tr><td>åtta</td><td>otto</td></tr> <tr><td>nip</td><td>nove</td></tr> <tr><td>tio</td><td>dieci</td></tr> <tr><td>elva</td><td>undici</td></tr> <tr><td>tolv</td><td>dodici</td></tr> <tr><td>tretton</td><td>tredici</td></tr> <tr><td>fjorton</td><td>quattordici</td></tr> <tr><td>femton<td>quindici</td></tr> <tr><td>sextoon</td>sedici</td></tr> <tr><td>sjutton</td><td>diciassette</td></tr> <tr><td>arton</td><td>diciotto</td></tr> <tr><td>nitton</td><td>diciannove</td></tr> <tr><td>tjugo</td><td>venti</td></tr> <tr><td>tjugoen</td><td>ventuno</td></tr> <tr><td>tjugotvå</td><td>ventidue</td></tr> <tr><td>tjugotre</td><td>ventitre</td></tr> <tr><td>trettio/td><td>trenta</td></tr> <tr><td>fyrtio</td><td>quaranta</td></tr> <tr><td>femtio</td><td>cinquanta</td></tr> <tr><td>sextio</td><td>sessanta</td></tr> <tr><td>sjuttio</td><td>settanta</td></tr> <tr><td>åttio</td><td>ottanta</td></tr> <tr><td>nittio</td><td>novanta</td></tr> <tr><td>ett hundra</td><td>cento</td></tr> <tr><td>två hundra</td><td>mille</td></tr> <tr><td>två/tre...tusen</td> - <td>duemila/tremila... /.../ ...mila</td></tr> <tr><td>en milljon</td><td>un milione</td></tr> <tr><td>en miljard</td><td>un miliardo</td></tr> </table> === Färger === <table> <tr><td>Röd</td><td>Rosso</td></tr> <tr><td>(mörk) Blue</td><td>Blu</td></tr> <tr><td>(Ljus) Blue</td><td>Azzurro</td></tr> <tr><td>Gul</td><td>Giallo</td></tr> <tr><td>Grön</td><td>Verde</td></tr> <tr><td>Cyan</td><td>Ciano</td></tr> <tr><td>Magenta</td><td>Magenta</td></tr> <tr><td>Black</td><td>Nero</td></tr> <tr><td>Vit</td><td>Bianco</td></tr> <tr><td>Brun</td><td>Marrone</td></tr> <tr><td>Grå</td><td>Grigio</td></tr> <tr><td>Orange</td><td>Arancione</td></tr> <tr><td>Purple</td><td>Viola</td></tr> <tr><td>Indigo</td><td>Indaco</td></tr> <tr><td>Rosa</td><td>Rosa</td></tr> </table> 3252 11290 2006-07-12T16:23:54Z 213.65.150.139 /* Se även */ '''<center>[[Italienska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Italienska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Italienska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Italienska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Italienska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Italienska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Italienska ~ Svenska</big></big></big></center>'' ==Instruktion== ==Se även== [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:italienska|'''Italienska''']]<br> 3253 9571 2006-04-15T16:57:19Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Italienska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Italienska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Italienska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Italienska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Italienska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Italienska ~ Svenska</big></big></big></center>'' ==Lektioner== #[[Italienska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] #[[Italienska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] #[[Italienska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] 3254 9573 2006-04-15T17:00:21Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Italienska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Italienska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Italienska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Italienska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Italienska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Italienska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Nivå II == ==Lektioner== #[[Italienska: Grundläggande lektion 1|Lektion 1]] #[[Italienska: Grundläggande lektion 2|Lektion 2]] #[[Italienska: Grundläggande lektion 3|Lektion 3]] 3255 9576 2006-04-15T17:04:57Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Italienska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Italienska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Italienska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Italienska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Italienska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Italienska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Nivå III == ==Lektioner== #[[Italienska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] #[[Italienska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] #[[Italienska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] 3256 12402 2006-09-04T15:23:11Z Sundström 73 /* Se även */ '''<center>[[Italienska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Italienska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Italienska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Italienska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Italienska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Italienska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Italienska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Grammatik == *[[Italienska:Substantiv|Substantiv]] *[[Italienska:Adjektiv|Adjektiv]] *[[Italienska:Räkneord|Räkneord]] - Grundtal - Ordningstal *[[Italienska:Pronomen|Pronomen]] - Personliga pronomen - Reflexiva pronomen - Possesiva pronomen - Demonstrativa pronomen - Relativa pronomen - Interrogativa pronomen - Indefinita pronomen *[[Italienska:Prepositioner|Prepositioner]] *[[Italienska:Verb|Verb]] - Relegbundna verb - Oregelbundna verb == Se även == [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Italiensk grammatik|'''Italiensk grammatik''']]<br> 3257 9526 2006-04-13T19:28:13Z NERIUM 225 <div class="noprint" style="clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;"> <div style="float: left;">[[Bild:Wiktionary-logo-sv.png|45px|none]]</div> <div style="margin-left: 60px;">Se även ordet '''[[wiktionary:sv:{{PAGENAME}}|{{PAGENAME}}]]''' på Svenska Wiktionary.</div> </div> <noinclude>[[Kategori:Mallar|Wiktionary]]</noinclude> 3261 9572 2006-04-15T16:59:07Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska: Nivå I|Nybörjare]]</center></br>''' <center>[[Italienska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Italienska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Italienska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Italienska: Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Italienska: Nybörjare lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> <center><big><big>'''Lektion 1 ~ ''Ciao!'''''</big></big></center> 3262 9580 2006-04-15T17:12:11Z NERIUM 225 '''<center>[[Tyska: Nivå III|Fortsättning]]</center></br>''' <center>[[Tyska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> 3263 9581 2006-04-15T17:13:24Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto: Nivå III|Fortsättning]]</center></br>''' <center>[[Esperanto: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Esperanto: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Esperanto: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Esperanto: Fortsättning lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Esperanto: Fortsättning lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> 3264 9582 2006-04-15T17:14:49Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska: Nivå III|Fortsättning]]</center></br>''' <center>[[Franska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Franska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Franska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Franska: Fortsättning lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Franska: Fortsättning lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> 3265 9583 2006-04-15T17:15:44Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska: Nivå III|Fortsättning]]</center></br>''' <center>[[Italienska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Italienska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Italienska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Italienska: Fortsättning lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Italienska: Fortsättning lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> 3266 9584 2006-04-15T17:17:00Z NERIUM 225 '''<center>[[Spanska: Nivå III|Fortsättning]]</center></br>''' <center>[[Spanska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Spanska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Spanska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Spanska: Fortsättning lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Spanska: Fortsättning lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> 3268 9627 2006-04-19T08:46:50Z NERIUM 225 '''<center>[[Nederländska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Nederländska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Nederländska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Nederländska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Nederländska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Nederländska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Nederländska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Nederländska ~ Svenska</big></big></big></center>'' ==Instruktion== '''Nederländska''', även kallat '''holländska''', är ett [[w:sv:Germanska språk|germanskt språk]] som talas framför allt i [[w:sv:Nederländerna|Nederländerna]] och [[w:sv:Belgien|Belgien]]. ==Se även== [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Nederländska|'''Nederländska''']]<br> 3269 9590 2006-04-16T05:55:25Z NERIUM 225 '''<center>[[Nederländska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Nederländska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Nederländska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Nederländska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Nederländska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Nederländska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Nederländska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Nederländska ~ Svenska</big></big></big></center>'' ==Lektioner== *[[Nederländska: Lektion 1|Lektion 1]] - Grunder, pronomen *[[Nederländska: Lektion 2|Lektion 2]] - Adjektiv... *[[Nederländska: Uttal|Uttal]] *[[Nederländska: Grammatik|Grammatik]] 3270 9591 2006-04-16T05:59:16Z NERIUM 225 '''<center>[[Nederländska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Nederländska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Nederländska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Nederländska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Nederländska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Nederländska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Nederländska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Nederländska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Nivå II == ==Lektioner== #[[Nederländska: Grundläggande lektion 1|Lektion 1]] #[[Nederländska: Grundläggande lektion 2|Lektion 2]] #[[Nederländska: Grundläggande lektion 3|Lektion 3]] 3271 9592 2006-04-16T06:00:55Z NERIUM 225 '''<center>[[Nederländska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Nederländska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Nederländska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Nederländska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Nederländska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Nederländska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Nederländska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Nederländska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Nivå III == ==Lektioner== #[[Nederländska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] #[[Nederländska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] #[[Nederländska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] 3272 9594 2006-04-16T06:03:29Z NERIUM 225 '''<center>[[Nederländska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Nederländska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Nederländska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Nederländska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Nederländska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Nederländska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Nederländska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Nederländska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Ordföråd == 3278 9607 2006-04-18T12:11:46Z 217.209.71.86 Hos Nietzsche: Det nihilistiska är det försanttagna. En nihilistisk inställning till saker och ting är en inställning som innefattar ett försanttagande om något. Något som har stangerat och därmed också dött. 3282 9658 2006-04-20T18:16:51Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Esperanto: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Esperanto: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Esperanto: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Esperanto: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Esperanto: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Esperanto: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Esperanto ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Ordföråd == <!-- #[[Esperanto: Ordförråd Färgerna|Färgerna]] #[[Esperanto: Ordförråd Vädret|Vädret]] #[[Esperanto: Ordförråd Allmäna transportmedel|Allmäna transportmedel]] #[[Esperanto: Ordförråd Badrummet|Badrummet]] #[[Esperanto: Ordförråd Djur|Djur]] #[[Esperanto: Ordförråd Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]] --> == Grundläggande ord och fraser == === Hälsningsfraser === === Grundtal === === Ordningstal === === Färger === 3286 11293 2006-07-12T16:42:41Z 213.65.150.139 /* Grundläggande ord och fraser */ '''<center>[[Franska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Franska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Franska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Franska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Franska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Franska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Italienska: Ordförråd|Ordförråd]]</center></center><br> ''<center><big><big><big>Franska ~ Svenska</big></big></big><br>Ordföråd<br></small></center>'' == Ordföråd == <!-- #[[Franska: Ordförråd Färgerna|Färgerna]] #[[Franska: Ordförråd Vädret|Vädret]] #[[Franska: Ordförråd Allmäna transportmedel|Allmäna transportmedel]] #[[Franska: Ordförråd Badrummet|Badrummet]] #[[Franska: Ordförråd Djur|Djur]] #[[Franska: Ordförråd Elektroniska apparater|Elektroniska apparater]] --> == Grundläggande ord och fraser == *OK= D´accord *Hur mår du= Ça va? *Och du?= et toi? *Vi ses!= A bientôt ! *Det beror på= Ça dépend. *Det är möjligt...= C´est possible *varsågod= Voilà. *Tack så mycket= Merci beaucoup === Hälsningsfraser === *Hej= salut *Goddag= Bonjour *Adjö= Au revoir === Grundtal === 1: un <BR> 2: deux <BR> 3: trois <BR> 4: quatre<BR> 5: cinq<BR> 6: six<BR> 7: sept<BR> 8: huit<BR> 9: neuf<BR> 10: dix<BR> 11: onze<BR> 12: douze<BR> 13: treize<BR> 14: quatorze<BR> 15: quinze<BR> 16: seize<BR> 17: dix-sept<BR> 18: dix-huit<BR> 19: dix-neuf<BR> 20: vingt<BR> 21: vingt-et-un<BR> 22: vingt-deux<BR> 30: trente<BR> 40: quarrante<BR> 50: cinquante<BR> 60: soixante<BR> 70: soixante-dix<BR> 80: quatre-vingts<BR> 90: quatre-vingts-dix<BR> 100: cent<BR> 1 000: mille<BR> 1 000 000: un million<BR> 1 000 000 000: un milliard === Ordningstal === === Färger === '''Svenska: mask/fem''' <P> Blå: bleu/bleue<BR> Röd: rouge<BR> Gul: jaune<BR> Grön: vert/verte<BR> Brun: brun/brune<BR> Vit: blanc/blanche<BR> Svart: noir/noire<BR> Grå: gris/grise 3287 9780 2006-05-01T19:36:23Z Sundström 73 flyttade Tyska: Ordförråd till Tyska: Ordlistor {{tyska}} ''<center><big><big><big>Tyska ~ Svenska</big></big></big><br />Ordförråd<br/></small></center>'' ==Ordförråd== [[en:German Grammar]] 3304 9691 2006-04-27T06:36:03Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *1 dl socker *2 dl kokande vatten ==Tillagning== Lös upp sockret i kokande vatten tills det blir en klar vätska. Låt svalna. {{wikipedia}} [[Kategori:S kokbok]] 3316 9719 2006-04-30T14:50:40Z NERIUM 225 <div class="noprint" style="clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;"> <div style="float: left;">[[Bild:Wikiquote.png|55px|none]]</div> <div style="margin-left: 60px;">Svenskspråkiga [[Wikiquote]] har citat av eller om: <div style="margin-left: 10px; font-size:1.1em">'''''[[Wikiquote:sv:{{PAGENAME}}|{{PAGENAME}}]]'''''</div> </div> </div> <noinclude> [[de:Vorlage:Wikiquote]] [[en:Template:Wikiquote]] </noinclude> 3317 12642 2006-10-24T09:47:45Z 87.122.19.46 svg <div class="noprint" style="clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;"> <div style="float: left;">[[Bild:Commons-logo.svg|45px|none]]</div> <div style="margin-left: 60px;">Det finns bilder av eller om {{PAGENAME}} på [[Wikimedia Commons]]. Se '''''[[Commons:{{{1|Special:Search/{{PAGENAME}}}}}|{{{2|{{{1|{{PAGENAME}}}}}}}}]]''''' </div> </div> <noinclude> [[ar:قالب:كومونز]] [[bg:Шаблон:Commons]] [[ca:Template:Commons]] [[cs:Šablona:Commons]] [[da:Skabelon:Commons]] [[de:Vorlage:Commons]] [[en:Template:Commons]] [[eo:Ŝablono:Commons]] [[et:Mall:Commons]] [[es:Plantilla:Commons]] [[fi:Malline:Commons]] [[fr:Modèle:Commons]] [[gl:Template:Commons]] [[id:Templat:Commons]] [[ilo:Template:Commons]] [[io:Template:Commons]] [[it:Template:Commons]] [[kn:Template:Commons]] [[ko:Template:Commons]] [[he:תבנית:ויקישיתוף]] [[hu:Sablon:Commons]] [[nl:Sjabloon:Commons]] [[ja:Template:Commons]] [[no:Mal:Commons]] [[pl:Szablon:Commons]] [[pt:Predefinição:Commons]] [[ro:Format:Commons]] [[ru:Шаблон:Commons]] [[simple:Template:Commons]] [[sk:Šablóna:Commons]] [[sl:Template:Commons]] [[sr:Шаблон:Commons]] [[uk:Шаблон:Commons]] [[vi:Tiêu bản:Commons]] [[wa:Modele:Commons]] [[zh:Template:Commons]] </noinclude> 3318 9721 2006-04-30T14:51:39Z NERIUM 225 <div class="noprint" style="clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;"> <div style="float: left;">[[Bild:Wikinews-logo.png|65px|none]]</div> <div style="margin-left: 60px;"> Svenska [[Wikinews]] har nyheter relaterade till: <div style="margin-left: 10px; font-size:1.1em">'''''[[n:{{{1|{{PAGENAME}}}}}|{{{2|{{PAGENAME}}}}}]]'''''</div> </div> </div> <noinclude> [[de:Vorlage:Wikinews]] [[en:Template:Wikinews]] </noinclude> 3319 12158 2006-08-26T15:42:03Z 217.225.19.227 <div class="noprint" style="clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; spacing: 0px; text-align: left; float: right;"> <div style="float: left;">[[Image:Wikisource-logo.svg|55px|none]]</div> <div style="margin-left: 60px;">[[Wikisource]] har originalverk relaterade till: <div style="margin-left: 10px; font-size:1.1em">'''''[[src:{{{1}}}|{{PAGENAME}}]]'''''</div> </div> </div> <noinclude> [[de:Vorlage:Wikisource]] [[en:Template:Wikisource]] </noinclude> 3320 9724 2006-04-30T14:54:39Z NERIUM 225 ==Referenser under Externa länkar== <table border=1 cellpadding=4 cellspacing=1> <tr> <th width=200>Namn</th> <th>Meddelande i klartext</th> <th>Placeras i artikeln</th> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Wikipedia|Wikipedia]]}} <br> ([[Malldiskussion:Wikipedia|Diskussion]]) </td> <td> {{wikipedia}} </td> <td> -</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Wikiquote|Wikiquote]]}} <br> ([[Malldiskussion:Wikiquote|Diskussion]]) </td> <td> {{wikiquote}} </td> <td> -</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Commons|Commons]]}} <br> ([[Malldiskussion:Commons|Diskussion]]) </td> <td> {{commons}} </td> <td> -</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Wikinews|Wikinews]]}} <br> ([[Malldiskussion:Wikinews|Diskussion]]) </td> <td> {{wikinews}} </td> <td> -</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Wikisource|Wikisource]]}} <br> ([[Malldiskussion:Wikisource|Diskussion]]) </td> <td> {{wikisource}} </td> <td> -</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Wiktionary|Wiktionary]]}} <br> ([[Malldiskussion:Wiktionary|Diskussion]]) </td> <td> {{wiktionary}} </td> <td> -</td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Systerlänkar|Systerlänkar]]}} <br> ([[Malldiskussion:raderas|Diskussion]]) </td> <td> {{systerlänkar}} </td> <td> -. </td> </tr> <tr valign="top"> <td> {{subst:[[Mall:Wikipediasystrar|wikipediasystrar]]}} <br> ([[Malldiskussion:Wikipediasystrar|Diskussion]]) </td> <td> {{wikipediasystrar}} </td> <td> -</td> </tr> </table> [[Kategori:Wikibooks]] [[en:Wikipedia:Sister projects]] 3321 9725 2006-04-30T17:58:26Z Nv96jom 250 Manual till Volvos traktormodeller T24 och T25 Manual till Volvos traktormodeller T24 och T25 3322 11913 2006-08-09T09:12:31Z Carl Johan Hall 307 /* Verskstadshandböcker & sprängskisser */ typo I denna bok hade jag tänkt att instruktionsböcker och verkstadsmanualer till äldre maskiner där upphovsrätten inte längre gäller kan läggas upp. (läs igenom manualen och kontrollera så att det inte står något om rättighetsinnehavare...) == Manualer, skötselanvisningar, intruktionsböcker och liknande == Manual till Volvo T24 & T25: [http://upload.wikimedia.org/wikibooks/sv/6/63/Volvo_t24-t25_manual.pdf] Manual till Volvo T33 & T34: [http://upload.wikimedia.org/wikibooks/sv/b/b3/Volvo_t33-t34_manual.pdf] Skötselanvisning till ST67 & ST68: [http://upload.wikimedia.org/wikibooks/sv/9/9e/Sk%C3%B6tselanvisning_st67%2C_st68_%28sj%C3%A4lvg%C3%A5ende_tr%C3%B6skor%29.pdf] == Verkstadshandböcker & sprängskisser == Sprängskiss Volvo T31-T34: [http://upload.wikimedia.org/wikibooks/sv/d/dc/Spr%C3%A4ngskiss_t31-t34.pdf] 3323 9729 2006-04-30T18:20:25Z Nv96jom 250 3324 9730 2006-04-30T18:20:51Z Nv96jom 250 3325 9731 2006-04-30T18:21:23Z Nv96jom 250 3328 10331 2006-06-29T20:36:04Z NERIUM 225 {{stub}} 3329 12918 2006-11-27T16:32:14Z Fenix 110 -särskrivning <div class="noprint" style="clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; text-align: left; float: right;"> <div style="float: left;">[[Image:Nuvola mimetypes pdf.png|50px|none|Wikibooks]]</div> <div style="margin-left: 60px;">En ''''' [[Media:{{qif|test={{{1|}}}|then={{{1}}}|else={{PAGENAME}}}}.pdf| PDF-version]]''''' av {{qif|test={{{3|}}}|then={{{3}}}|else={{PAGENAME}}}} finns tillgänglig. <small> {{qif|test={{{2|}}}|then={{{2}}}|else= }} ([[:Image:{{qif|test={{{1|}}}|then={{{1}}}|else={{PAGENAME}}}}.pdf|info]])</small> </div></div> <noinclude> <br><br><br><br> Format: <br> <nowiki>{{PDF version|filename (w/o "Media:" or ".pdf", if you add nothing, this will be the name of the page)|optional info (such as version number, last update, or file size)|optional "of ___ is available" (if you add nothing, this will be the name of the page)}}</nowiki> <br><br> Example: <nowiki> {{PDF version}} </nowiki> gives the image shown above. <br> <nowiki> {{PDF version|||Big Cats}} </nowiki> gives: {| |{{PDF version|||Big Cats}} |} <nowiki> {{PDF version|Big Cats}} </nowiki> gives {| |{{PDF version|Big Cats}} |} and <nowiki> {{PDF version|Big Cats|File size: 738KB}}</nowiki> gives: {| |{{PDF version|Big Cats|File size: 738KB}} |} Se även: [[Mall:Print version]] [[Kategori:Mallar]] [[en:template:PDF version]] </noinclude> 3330 9764 2006-05-01T18:55:18Z Sundström 73 <div class="noprint" style="clear: right; border: solid #aaa 1px; margin: 0 0 1em 1em; font-size: 90%; background: #f9f9f9; width: 250px; padding: 4px; text-align: left; float: right;"> <div style="float: left;">[[Image:Exquisite-print printer.png|50px|none|Wikibooks]]</div> <div style="margin-left: 70px;">En ''''' [[{{qif|test={{{1|}}}|then={{{1}}}|else={{PAGENAME}}/Print version}}| print version]]''''' av {{qif|test={{{3|}}}|then={{{3}}}|else={{PAGENAME}}}} finns tillgänglig. <small> {{qif|test={{{2|}}}|then={{{2}}}|else= }} <small> (<span class="plainlinks">[{{SERVER}}{{localurl:{{qif|test={{{1|}}}|then={{{1}}}|else={{PAGENAME}}/Print version}}|action=edit}} edit it]</span>)</small> </div></div> <noinclude> <br><br><br><br> Format: <br> <nowiki>{{Print version|filename (if you add nothing, this will be the name of the page/Print version)|optional info|optional "of ___ is available" (if you add nothing, this will be the name of the page)}}</nowiki> <br><br> Example: <nowiki> {{Print version}} </nowiki> gives the image shown above. <br> <nowiki> {{Print version|||Ada Keywords}} </nowiki> gives: {| |{{Print version|||Ada Keywords}} |} <nowiki> {{Print version|Ada Programming/All Keywords}} </nowiki> gives {| |{{Print version|Ada Programming/All Keywords}} |} and <nowiki> {{Print version|Ada_Programming/All_Keywords|Be patient!}}</nowiki> gives: {| |{{Print version|Ada_Programming/All_Keywords|Be patient!}} |} Se även: [[Mall:PDF version]] [[Kategori:Mallar]] [[en:template:Print version]] </noinclude> 3331 9763 2006-05-01T18:54:31Z Sundström 73 <noinclude> <big>'''Information'''</big><br> Det finns en eller flera frivilliga parametrar. [[kategori:mallar]] [[en:template:Qif]] </noinclude> 3332 9808 2006-05-02T14:43:24Z Sundström 73 #REDIRECT[[Tyska/Innehåll]] == Licens == GFDL Redigerad av [[användare:Sundström]] <br> [http://en.wikibooks.org/wiki/Image:German_main_image.jpg Källa: German på engelska Wikipedia] 3333 12608 2006-10-18T18:48:26Z 81.226.182.39 <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <Font face="schwarzwald" color=#dc2521 size= "2"><big><big><big><big><big>Äußern!</big></big></big></big></big><br>''<br></font> ''<big><big>Lär dig i Tyska</big></big><br>'' <center> </TD> </TABLE> </center> <center><big>'''[[Tyska/Introduktion|Börja att lära dig tyska med <big>Äußern!</big>]]'''</big></center> [[Image:Berlin Tiergarten1.jpg|thumb|400px|Großer Tiergarten, Berlin]] ==Innehåll== * '''<big>[[Tyska/Nivå I|Nivå I]]</big>''' * '''<big>[[Tyska/Nivå II|Nivå II]]</big>''' * '''<big>[[Tyska/Nivå III|Nivå III]]</big>''' * [[Image:Note.svg|20px]] '''<big>[[Tyska/Grammatik|Grammatik]]</big>''' * [[Image:Books-aj.svg aj ashton 01.png|20px]] '''<big>Appendix</big>''' ** [[Tyska/Appendix/Alfabet|Alfabet]] ** [[Tyska/Appendix/Frasbok|Frasbok]] ** [[Tyska/Appendix/Resurser|Resurser]] ** [[Tyska/Appendix/Namn|Namn]] ** [[Tyska/Appendix/Tysk historia|Tysk historia]] ** [[Tyska/Appendix/Världens nationer|Världens historia]] ** [[Tyska/Appendix/Falska vänner|Falska vänner]] == Se även == *[[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Tyska|'''Tyska''']]<br> *Tyska [[:de:Wikibooks:Hauptseite|Wikibooks]] har en svenskakurs: [[:de:Schwedisch]]. [[en:German/Contents]] {{språk}} [[Kategori:Språk]] [[Kategori:Tyska]] 3335 9781 2006-05-01T19:36:24Z Sundström 73 flyttade Tyska: Ordförråd till Tyska: Ordlistor #REDIRECT [[Tyska: Ordlistor]] 3336 9796 2006-05-02T06:35:08Z NERIUM 225 {{radera}} Ett sorts gul/orange sken som kan ses i samband med eld och andra, dylika, heta företeelser. Solen består nästan bara av glöd. Även eld. 3337 9795 2006-05-02T06:34:27Z NERIUM 225 {{radera}} Ett samlingsnamn på länder där man inte är som här. Klassiska exempel är [[Japan]] och [[Iran]] 3339 9804 2006-05-02T14:42:30Z Sundström 73 flyttade Tyska: Innehåll till Tyska/Innehåll #REDIRECT [[Tyska/Innehåll]] 3341 9810 2006-05-02T14:48:29Z Sundström 73 flyttade Tyska: Nybörjare lektion 1 till Tyska/Nivå I/Wie heißt du? #REDIRECT [[Tyska/Nivå I/Wie heißt du?]] 3343 9824 2006-05-02T16:34:06Z 213.66.160.91 {{kokboknav}} ==Ingredienser== Till 16 bitar *4 dl grahamsmjöl *4 dl rågsikt *1 dl linfrön *1 dl sesamfrön *1 dl solrosfrön *1 dl kruska kli *1 tsk salt *4 tsk bakpulver *100 g smör/margarin *3 dl mjölk/fil ==Tillagning== 1) Börja med att sätta ugnen på 250 grader och ta fram det du behöver. <BR> 2) Blanda torrvarorna. <BR> 3) Fördela smöret jämt med fingrarna. <BR> 4) Häll i mjölken och rör snabbt ihop det till en jämn deg. <BR> 5) Dela degen i fyra delar och gör kakor av varje del. De ska vara ca 15 cm i diameter och ca 1 cm tjock. <BR> 6) Lägg de fyra kakorna på en plåt med smörpapper/ en smörad plåt. Skär varje kaka i fyra delar. <BR> 7) Ställ in plåten i ugnen och ta ut efter ca 10 minuter. <BR> ==Servering== Serveras gärna nygräddade med smält smör eller på det trationella engelska viset med marmelad på till en kopp te. ==Tips== Byt gärna ut mjölsorter och frön efter smak. Det viktiga är att du har med 8 dl mjöl, 1 tsk salt och 4 tsk bakpulver per sats. [[Kategori:Bakning]] [[Kategori:S kokbok]] 3346 9826 2006-05-02T16:44:01Z 213.66.160.91 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *400 g färs *1 tsk salt *1 krm svartpeppar *1-1 1/2 tsk söndersmulad dragon *2 msk potatismjöl *2 ägg *1 msk smör/margarin *2 dl vatten/buljong/grädde *salt, peppar, dragon, soya ==Tillagning== 1) Blanda färsen med salt, peppar och dragon. <BR> 2) Rör ner potatismjölet och äggulorna. Forma till små biffar. <BR> 3) Stek biffarna i matfettet i en stekpanna, 2-3 min/sida. <BR> 4) Lägg upp biffarna på ett varmt fat. <BR> 5) Vispa ur stekpannan med lite vatten/buljong/grädde. <BR> 6) Smaksätt skyn med salt, peppar, dragon och soya efter smak och häll den över biffarna. <BR> ==Servering== Gott till kokt potatis och sallad. ==Tips== Servera gärna biffarna med citronklyftor och/eller färsk dragon. [[Kategori:Kött]] [[Kategori:D kokbok]] 3347 10041 2006-05-20T02:19:44Z 70.32.229.98 <center><Font face="schwarzwald" color=#dc2521 size= "2"><big><big><big><big><big>Äußern!</big></big></big></big></big><br>''<br></font> ''<big><big>Lär dig i Tyska</big></big><br>''</center> '''<center>[[Tyska/Nivå I|Nivå I: Innehåll]]</br>''' [[Tyska/Nivå I/Wie heißt du?|Wie heißt du?]] ~ [[Tyska/Nivå/rubrik|Lektion 2]] ~ [[Tyska/Nivå I/rubrik|Lektion 3]]<br>[[Tyska/Innehåll|''Startsida'']]</center><br /> [[Kategori:Tyska]] 3348 10084 2006-05-25T17:25:40Z Sundström 73 [[Image:Coat of Arms of Germany.svg|100px|left|Tyskland]][[Image:Austria Bundesadler.svg|100px|right|Österrike]] <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <Font face="schwarzwald" color=#000000 size= "+1"><center>Wikibooks</center></font><br> <Font face="schwarzwald" color=#dc2521 size= "+3"><big><big><big><big><big>Äußern!</big></big></big></big></big><br>''<br></font> <big><big>Nybörjarkurs i tyska</big></big><br> <center> </TD> <TD> </TABLE> </center> [[Image:Schloß Neuschwanstein.jpg|300px|center]] <center><small>Slottet Neuschwanstein sett ifrån Marienbrücke</small></center> == Innehåll == === Sektion 1 ~ ''Start'' === * [[Tyska/Nivå I/Introduktion|Introduktion]] * [[Tyska/Nivå I/Wie heißt du?|Lektion 1: Wie heißt du?]] * [[Tyska/Nivå I/Freizeit|Lektion 2: Freizeit]] * [[Tyska/Nivå I/Essen|Lektion 3: Essen]] * [[Tyska/Nivå I/Repetition 1|Repetition 1: Lektion 1-3]] === Sektion 2 ~ ''Berlin, Tyskland'' === * [[Tyska/Nivå I/Kleidung|Lektion 4: Kleidung]] * [[Tyska/Nivå I/Volk und familie|Lektion 5: Volk und familie]] * [[Tyska/Nivå I/Schule|Lektion 6: Schule]] * [[Tyska/Nivå I/Repetition 2|Repetition 2: Lektion 4-6]] === Sektion 3 ~ ''Wien, Österrike'' === * === Sektion 4 ~ ''Bern, Schweiz'' === * [[Kategori:Tyska]] [[en:German/Level I]] 3349 9850 2006-05-02T19:09:45Z Sundström 73 Sidor som ingår i boken [[Tyska|Äußern!]] 3350 9851 2006-05-02T19:10:48Z Sundström 73 #REDIRECT[[Tyska]] 3351 9852 2006-05-02T19:11:20Z Sundström 73 #REDIRECT[[Tyska]] 3358 10083 2006-05-25T17:23:31Z Sundström 73 <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> <Font face="schwarzwald" color=#000000 size= "+1"><center>Wikibooks</center></font><br> <Font face="schwarzwald" color=#dc2521 size= "+3"><big><big><big><big><big>Äußern!</big></big></big></big></big><br>''<br></font> <big><big>Nybörjarkurs i tyska</big></big><br> <center> </TD> <TD> </TABLE> </center> '''''Äußern''''' är tyska för ''utanför''. Som namnet kanske indikerar så är den här boken till för er som vill lärar er tyska. (text) == En textbok med fem nivåer == (text) == Tyska och svenska == (text) : arm ~ ''der Arm'' : bok ~ ''das Buch'' : katt ~ ''die Katze'' : fader ~ ''der Vater'' : finger ~ ''der Finger'' : vagn ~ ''der Wagen'' : hus ~ ''das Haus'' : hand ~ ''die Hand'' : juni ~ ''der Juni'' : man ~ ''der Mann'' : moder ~ ''die Mutter'' : mus ~ ''die Maus'' : namn ~ ''der Name'' : son ~ ''der Sohn'' : gård ~ ''der Garten'' : lampa ~ ''die Lampe'' : buske ~ ''der Busch'' : bagare ~ ''der Bäcker'' : nät ~ ''das Netz'' : storm ~ ''der Sturm'' : hatt ~ ''der Hut'' : gräs ~ ''das Gras'' : fisk ~ ''der Fisch'' (text) [[Tyska/Innehåll|< Tillbaka till innehållet]] | [[Tyska/Nivå I|Fortsätt till Nivå 1 >>]] 3369 10339 2006-06-29T20:53:57Z NERIUM 225 /* Servering */ {{kokboknav}} == Channa Masala (Indisk Kikärtscurry) == Klassisk vegetarisk curry som serveras på så gott som alla indiska restauranger. Rätten är mycket enkel att tillaga, och alla ingredienser kan köpas i en vanlig livsmedelsbutik. Kryddorna brukar dock vara betydligt billigare i specialbutiker. Om du inte gillar eller är van vid stark mat, minska på mängden chilipeppar första gången du lagar rätten. Mängden chilipeppar i receptet är anpassad efter den man normalt köper i vanliga livsmedelsbutiker (Santa Maria, Kockens kryddor), om du köper chilipeppar i en butik inriktad på indiskt livsmedel kan den vara flera gånger starkare. Receptet är för 4 portioner. == Ingredienser == rapsolja<br> 1 gul lök<br> 2 klyftor vitlök<br> 2 cm färsk ingefära<br> 3-4 tomater / 1 burk krossade tomater<br> 1 dl vatten<br> 1 tsk salt<br> 1 msk chilipeppar<br> 1 tsk gurkmeja<br> 1,5 tsk [[garam masala]] (Indisk kryddblandning, finns att köpa i vanliga livsmedelsbutiker. Går också att blanda själv)<br> 1-2 burkar färdigkokta kikärtor<br> färsk koriander<br> == Tillagning == Värm olja i en gryta/panna på medelstark värme. Hacka den gula löken grovt och lägg sedan i den i pannan. Tillsätt efter ett par minuter hackad vitlök och hackad/riven ingefära. Häll sedan i tomaterna, om du har valt färska tomater så hackar du dem först. Rör om då och då. Blanda sedan 1 dl vatten med salt, gurkmeja och chilipeppar i en kopp eller liknande. Rör om blandningen till dess att saltet lösts upp. När löken har blivt mjuk tillsätter du blandningen och låt koka i fem minuter. Tillsätt därefter kikärtorna (kom ihåg att skölja dem innan!) och låta koka i ytterligare några minuter. Strö därefter över Garam Masala samt hackad färsk koriander. == Servering == Servera gärna med Basmatiris, [[Naanbröd]] och en [[Raita]] (Indisk youghurtsås). [[Kategori:C kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Indiska recept]] [[kategori:Veganskt]] 3370 10341 2006-06-29T20:55:16Z NERIUM 225 {{radera}} 3374 9913 2006-05-09T11:44:56Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska: Nivå I|Nybörjare]]</center></br>''' <center>[[Franska: Nybörjare lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Franska: Nybörjare lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Franska: Nybörjare lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Franska: Nybörjare lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Franska: Nybörjare lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> <center><big><big>'''Lektion 2 ~ ''Bonjour!'''''</big></big></center> 3378 9920 2006-05-09T18:28:28Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''cirka 75 stycken'' *50 g smör *3 dl strösocker *5 dl grädde *1½ dl sirap 1 msk vaniljsocker ==Tillagning== Blanda alla ingredienser i en hög kastrull. Koka sedan upp massan och låt den stå på låg värme i cirka en timma tills den blir riktigt seg. Glöm inte att röra om med jämna mellanrum. För att kontrollera om massan blivit tillräckligt seg bör man nu utföra det så kallade kulprovet. Det gör man enklast genom att droppa lite av massan i ett glas med vatten. Om den sedan enkelt går att forma till en fast kula, är kolamassan klar. Häll kolan i en smord form med raka kanter. Ställ sedan kolan svalt tills den har stelnat ordentligt. Klipp kolan i fyrkantiga bitar och linda in dem i smörpapper. {{wikipedia}} [[kategori:Godis]] [[kategori:Jul]] [[kategori:K kokbok]] 3379 9919 2006-05-09T18:27:53Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''cirka 75 stycken'' *50 g smör *3 dl strösocker *2 dl grädde 1 msk vaniljsocker 3 msk kakao ==Tillagning== Blanda alla ingredienser i en hög kastrull. Koka sedan upp massan och låt den stå på låg värme i cirka en timma tills den blir riktigt seg. Glöm inte att röra om med jämna mellanrum. För att kontrollera om massan blivit tillräckligt seg bör man nu utföra det så kallade kulprovet. Det gör man enklast genom att droppa lite av massan i ett glas med vatten. Om den sedan enkelt går att forma till en fast kula, är fudgemassan klar. Häll fudgen i en smord form med raka kanter. Ställ sedan fudgen svalt tills den har stelnat ordentligt. Skär fudgen i fyrkantiga bitar. {{wikipedia}} [[kategori:Godis]] [[kategori:Jul]] [[kategori:F kokbok]] 3381 9933 2006-05-10T08:11:24Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Franska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Franska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Franska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Franska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Franska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Franska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Verb'''''</big></big></center> ===Generellt om franska substantiv=== Franska substantiv är antingen maskulina eller feminina (denna egenskap kallas för substantivets ''genus'') och kan förekomma i ental eller flertal (denna egenskap kallas ''numerus'', och ental kallas ''singularis'' medan flertal kallas ''pluralis''). Kasus förekommer ej, och pluralbildningen är väsentligen regelbunden med några undantag (som även de är tämligen regelbundna). ''Tabell: Franskans genus och numerus'' <table border=1> <tr><td></td><td>''Maskulinum''</td><td>''Femininum''</td></tr> <tr><td>''Singularis''</td><td>maskulinum singularis</td><td>femininum singularis</td></tr> <tr><td>''Pluralis''</td><td>maskulinum pluralis</td><td>femininum pluralis</td></tr> </table> ====Genus==== Franska substantiv är, i likhet med de spanska och italienska substantiven, antingen maskulina eller feminina. Neutrum, som förekommer i bland annat tyskan, finns ej i franskan. ====Numerus==== Ett franskt substantiv kan vanligen förekomma i två "antalsformer", så kallade numerus. Dessa är '''singulalis''', ''ental'', respektive '''pluralis''', ''flertal''. Svenska motsvarigheter skulle t.ex. vara ''anka - ankor'' eller ''burk - burkar''. Det vanligaste sättet att förvandla ett substantiv i singularis till pluralis är att tillsätta ett '''-s'''. * crêpe - crêpes (pannkaka - pannkakor) * voiture - voitures (bil - bilar) Det finns dock ett antal vanliga och systematiska undantag. Bland annat får ord som slutar på -al ofta pluraländelsen -aux. * cheval - chevaux (häst - hästar) * métal - métaux (metall - metaller) ====Genus- och numerusberoende former==== Den bestämda artikeln, som alltså motsvarar engelskans '''the''', varierar med genus och med numerus. Om substantivet är maskulint och i singularis skrivs den '''le''', medan den för substantiv i femininum singularis är '''la'''. Framför vokalljud försvinner dock vokalen, och den bestämda artikeln skrivs '''l´''' omedelbart före ordet. '''Exempel''' * le cheval (för '''cheval''', ''häst'', är maskulint) * la carotte (för '''carotte''', ''morot'', är feminint) * l'automne (för '''automne''', ''höst'', börjar på vokal) * l'hôpital (för h i början av '''hôpital''', ''sjukhus'', är stumt) ====Numerusberoende former==== ====Regler för att avgöra ett substantivs genus==== 3382 9928 2006-05-10T08:09:55Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Franska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Franska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Franska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Franska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Franska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Franska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''''Adjektiv'''''</big></big></center> 3383 9929 2006-05-10T08:10:12Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Franska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Franska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Franska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Franska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Franska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Franska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Räkneord'''''</big></big></center> 3384 9930 2006-05-10T08:10:29Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Franska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Franska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Franska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Franska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Franska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Franska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Pronomen'''''</big></big></center> 3385 9931 2006-05-10T08:10:47Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Franska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Franska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Franska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Franska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Franska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Franska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Prepositioner'''''</big></big></center> 3386 9932 2006-05-10T08:11:03Z NERIUM 225 '''<center>[[Franska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Franska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Franska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Franska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Franska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Franska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Franska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Verb'''''</big></big></center> 3387 9940 2006-05-10T08:17:23Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Italienska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Italienska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Italienska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Italienska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Italienska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Italienska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Substantiv'''''</big></big></center> 3388 9941 2006-05-10T08:17:44Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Italienska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Italienska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Italienska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Italienska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Italienska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Italienska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Adjektiv'''''</big></big></center> 3389 9942 2006-05-10T08:18:03Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Italienska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Italienska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Italienska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Italienska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Italienska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Italienska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Räkneord'''''</big></big></center> 3390 9943 2006-05-10T08:18:20Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Italienska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Italienska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Italienska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Italienska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Italienska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Italienska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Pronomen'''''</big></big></center> 3391 9944 2006-05-10T08:18:43Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Italienska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Italienska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Italienska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Italienska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Italienska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Italienska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Prepositioner'''''</big></big></center> 3392 9945 2006-05-10T08:18:58Z NERIUM 225 '''<center>[[Italienska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Italienska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Italienska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Italienska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Italienska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Italienska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Italienska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Verb'''''</big></big></center> 3393 9946 2006-05-10T08:20:51Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Esperanto:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Esperanto:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Esperanto:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Esperanto:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Esperanto:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Esperanto:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Substantiv'''''</big></big></center> 3394 9948 2006-05-10T08:25:50Z NERIUM 225 <!--'''<center>[[Engelska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>'''--> <center>[[Engelska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Engelska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Engelska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Engelska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Engelska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Engelska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Substantiv'''''</big></big></center> 3395 9952 2006-05-10T08:50:52Z NERIUM 225 == Se även == [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Tysk grammatik|'''Tysk grammatik''']]<br> 3396 11203 2006-07-06T12:48:10Z Vlasak 281 /* Vítejte! */ '''<center>[[Tjeckiska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Tjeckiska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Tjeckiska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Tjeckiska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Tjeckiska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Tjeckiska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Tjeckiska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Tjeckiska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Vítejte! == '''Välkommen!''' Tjeckiska är ett västslaviskt språk som talas av ca 10 miljoner personer i Tjeckien, där det är officiellt språk. Tjeckiskan är också nära besläktad med de västslaviska språken Slovakiska och Polska, och något mindre besläktad med Ryska. Till skillnad från Ryska använder man det latinska alfabetet med vissa speciella bokstäver, så kallade diakritiska tecken. ==Se även== [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:Tjeckiska|'''Tjeckiska''']]<br> 3399 10332 2006-06-29T20:39:15Z NERIUM 225 <b> [[Spanska|Huvudsidan]] | [[Spanska: Grammatik|Innehåll]] | <u>Verbets böjning</u> | Sida: [[Spanska:_Grammatik_-_Verbets_böjning_(1)|1]], <u>2</u> </b> 3400 10054 2006-05-21T14:52:33Z NERIUM 225 {{mall:Tyska/Navigation/Nivå 1}} == Lektion 2: Kasus och vidare verbböjningar == I denna lektion vill vi berätta mer om kasus, analys, meningsleder och hur man böjer verb. Vi börjar med verben: === Normala verbböjningar === ''' Konjugation beachten! ''' Ich bad'''e''' Du bad'''est''' Er/sie/es bad'''et''' Wir bad'''en''' Ihr bad'''et''' Sie bad'''en''' Normalt böjs de flesta verb med stommen av verbet + -e, -st, -t, -en, -t, -en, som avhänger av pronomen. Vissa undantag finns dock, till exempel vid de modala hjälpverben: wollen - att vilja Ich will - Jag vill Du willst - Du vill Er/sie/es will - Han/hon/det vill '''n Das ist ein unregelmäßiges Verb, die 3. Person Singular ist "will"! Wir wollen - Vi vill Ihr wollt - De vill Sie wollen - De vill De flesta modala hjälpverben får nämligen vokalskifte vid ental (wollen blir will, essen blir isst, mögen blir mag,), men behåller sina respektiva ändningar (will - vid ich endast stommen av verbet + vokalskiftet). 3401 12426 2006-09-09T11:51:39Z 85.226.4.52 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *1 pkt tofu *1 näve cashewnötter *1 röd paprika *1 färsk broccoli (om det inte finns, ta fryst) *¼ vitkålshuvud *2 gula lökar *1 knippe vårlök *1 näve sockerärtor *1 gäng champinjoner '''woksås:''' *ingefära, färsk *jordnötsmör *lime (på flaska eller färsk) *vitlök *soja *sesamolja *sambal oelek ==Tillagning== Börja med såsen. Hacka eller riv ingefäran, pressa vitlöken. Blanda med övriga ingredienser. Blir det för tjockt, tillsätt lite olja och lite vatten, men den ska vara ganska tjock ändå. Gör ganska mycket sås. Det ska räcka till hela woken. Skär grönsaker och tofu i bitar lagom stora för att plocka upp med pinnar. Se till att allting är välorganiserat innan du börjar woka. Alla grönsaker för sig eller tillsammans med något som ska wokas lika länge. Värm sedan olja i en wokpanna (eller stekpanna). Det ska vara mycket hett. Woka en grönsak i taget eller tillsammans med något som ska wokas lika länge, tillsätt woksås. Akta så att du inte wokar för länge, det ska vara krispigt. Lägg över grönsakerna i något som håller värmen och fortsätt med nästa. ==Servering== Serveras med ris. Det klassiska är ju vitt ris som basmati eller jasmin, men prova gärna med råris som är saftigt och smakrikt. ==Tips== Byt ut grönsakerna mot andra du tycker om eller kanske har hemma. [[kategori:W kokbok]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:Asiatiska recept]] [[kategori:Wok]] 3402 10229 2006-06-19T10:58:57Z Supermoccine 262 {{kokboknav}} ==Ingredienser== Smet: *4 dl mjöl, t.ex. bovetemjöl, grahamsmjöl, eller fullkornsdinkel. Byt gärna ut en del av mjölet mot sojaproteinpulver *7 dl osötad mjölk av t.ex. soja eller havre *1 tsk salt Fyllning: *ca 300 g hård tofu, antingen den färdigmarinerade från kung markatta eller egenmarinerad i exempelvis 1 msk sojasås och 2 msk sesamolja *15 färska champinjoner *1-2 gula lökar *1 pkt sojagrädde *olja till stekning *soja *salt *svartpeppar *ev. smältbar veganost till garnering ==Tillagning== Sätt ugnen på 200 grader. Om tofun ska marineras, börja med att tärna och marinera den. Vispa ihop ingredienserna till smeten och låt den stå och svälla ett tag om du har tid. Stek tunna pannkakor. Skär champinjoner och lökar i ganska små bitar och fräs dem tills vattnet gått ur svampen. Tillsätt tofun och ev. lite extra olja för att få fyr på det. När de blivit gyllene tillsätter du sojan, sojagrädden, salt och peppar. Låt puttra en stund. Lägg sedan fyllning i mitten av pannkakorna, rulla ihop dem och placera i en ungsfast form. (Riv över osten och) gratinera i ugnen en stund. ==Servering== Serveras varma, gärna med en fräsch sallad. [[Kategori:C kokbok]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:Mjöl och gryn]] 3403 12480 2006-09-16T18:50:49Z Supermoccine 262 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *6-7 rödbetor (ca 500 g), råa *2 gula lökar *1-2 morötter *1 klyfta vitkål (ca 250 g) *1 dl röda linser (torkade) *1½ liter vatten *3 tärningar grönsaksbuljong (helst utan härdat fett) *2 vitlöksklyftor *1 krm svartpeppar *1 lagerblad *1-2 msk vinäger (helst balsamvinäger) *salt *olja ==Tillagning== Skala rödbetor, lök och morot, ansa vitkålen. Skär alla grönsakerna, utom en av rödbetorna, i fina ej för långa strimlor. Använd gärna matberedare. Lägg i och fräs strimlorna i olja ett par minuter. Skölj under tiden linserna i ljummet vatten tills vattnet är klart. Tillsätt vatten till grönsakerna, samt linserna, smulade buljongtärningar, peppar och lagerblad. Koka alltsammans under lock på svag värme, 20-30 min. Finriv den sista rödbetan och tillsätt den strax innan soppan är färdig. Soppan blir då vackert röd. Smaka av med lite vinäger och ev salt. ==Servering== Servera soppan med en skvätt sojagrädde eller en klick naturell sojayoghurt. Dessutom gärna piroger eller grovt bröd. [[Kategori:B kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:Soppor]] [[kategori:Ryska recept]] [[kategori:Europeiska recept]] [[kategori:Asiatiska recept]] 3404 9996 2006-05-14T15:46:36Z 81.224.46.83 Kategori ==Samhälls och rättsvetenskap: Sverige== [[Kategori:SAB: O]] 3407 12605 2006-10-15T18:01:02Z 81.216.175.195 /* Ingredienser */ [[Image:Cream_Tea.jpg|thumb|Scones]] {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *4 ½ [[dl]] mjöl *2 [[tsk]] bakpulver *1 [[tsk]] socker *½ [[tsk]] salt *50 [[g]]ram smör *1½ [[dl]] mjölk ==Tillagning== Tillagning: Blanda ihop de torra ingredienserna. Nyp i matfettet ordentligt för hand, och rör sist ner den kalla mjölken. Dela degen i två lika stora delar och platta ut till två kakor, ca 1-2 cm tjocka. Dela in varje kaka i fyra delar med en trubbig kniv, men skär inte helt igenom. Grädda i 225 grader i 15 minuter. ==Servering== ==Tips== [[Kategori:S kokbok]] [[Kategori:Matbröd]] 3408 10029 2006-05-18T11:16:38Z NERIUM 225 '''<center>[[Tyska: Nivå III|Fortsättning]]</center></br>''' <center>[[Tyska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> 3409 10030 2006-05-18T11:16:48Z NERIUM 225 '''<center>[[Tyska: Nivå III|Fortsättning]]</center></br>''' <center>[[Tyska: Fortsättning lektion 1|Lektion 1]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 2|Lektion 2]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 3|Lektion 3]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 4|Lektion 4]] ~ [[Tyska: Fortsättning lektion 5|Lektion 5]]</center><br /> 3411 10055 2006-05-21T14:52:46Z NERIUM 225 {{mall:Tyska/Navigation/Nivå 1}} 3412 12452 2006-09-10T21:52:18Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *1 dl vetemjöl *1 ägg *1 dl vatten eller öl *1 knivsudd salt (vitpeppar) *1/2 msk smält smör ==Tillagning== Vispa/rör ihop ingredienserna försiktigt. Smaka noga av. Mängden salt och peppar måste du anpassa till hur kryddat det är som ska friteras. Doppa bitarna i smeten och fritera omedelbart i cirka 165- 185 grader. Eventuellt kan man försteka vid en lägre temperatur i oljan. [[Kategori:F kokbok]] 3414 10059 2006-05-22T10:43:41Z 212.213.178.10 Degkrok, skrapa och degskål är tre standardtillbehör till [[assistent]]en (hushållsmaskinen). Degkroken består av en kraftig metallstång som är böjd på ett lämpligt sätt för att passa inuti [[assistent]]ens degskål. Degroken är fastsatt i [[assistent]]en medan degskålen roterar och degen blandas då den bromsas av kroken samtidigt som skålen roterar. Till degkroken finns även en skrapa som skrapar mot degskålens insida då degskålen roterar och på så sätt blandar om degen/smeten. Är degen kraftig och fast så behövs inte skrapan så det räcker med endast degkroken. 3416 12628 2006-10-20T12:30:31Z ALE! on Commons 361 image will be deleted on Commons Den grekiska mytologin innehåller många intressanta saker. Allt från Gudar och Gudinnor, Monster och Hjältar. [[Grekisk Mytologi/Gudarna|Gudarna:Grekisk Mytologi]] {{wikipedia}} [[Kategori:Religion]] [[en:Greek Mythology]] [[nl:Griekse mythologie]] 3417 12817 2006-11-10T19:58:46Z 82.182.34.217 /* Titanerna */ I grekiska mytologi har gudarna en väldigt viktig del i de grekiska myterna. == Titanerna == Titanerna härskade på jorden innan Olymperna besegrade dem. Titanernas härskare var Kronos. *Gaea *Uranus *Kronos *Oceanos *Hyperion *Atlas == Olymperna == Olymperna är de gudar som regerade efter att Titanerna hade blivit besegrade. De kallas Olymper efter sin hemvist på berget Olympen. *[[Zeus]](grek. Zευς) gudarnas överhuvud *[[Hera]](grek. Ήρα)- Kvinnors och äktenskapens gudinna och gudarnas drottning *[[Poseidon]](grek. Ποσειδώνας) havets gud *[[Hades]](grek. Άδης eller Πλούτωνας) underjordens härskare *[[Hestia]] - Hjärtats gudinna *[[Ares]] som är krigets gud *Athena *Apollo - musikens, helandets, sanningens och ljusets gud *[[Afrodite]] - kärlekens, begärets och skönhetens gudinna *Hermes - Vältalighetens gud. De andra gudarnas budbärare. *Artemis - jaktens gudinna, beskyddare av ungdomen *Hephaestos - Smedernas och den vulkaniska eldens gud [[nl:Griekse mythologie/Godheden]] 3418 10070 2006-05-24T16:27:48Z 81.231.42.34 Zeus är den yngste av Kronos och Rheas söner. I den grekiska mytologin är Zeus kung över Olympen, Gudarnas Kung. Han har också rollen som gud över Himmelen. Zeus är känt för sin åskvigg. [[Bild:Zeus.jpg]] En Bild på en staty av Zeus. 3422 10081 2006-05-25T17:20:31Z Sundström 73 flyttade Tysks/Novå I/Wie heißt du?/Test till Tysks/Nivå I/Wie heißt du?/Test <center><Font face="schwarzwald" color=#dc2521 size= "2"><big><big><big><big><big>Äußern!</big></big></big></big></big><br>''<br></font> ''<big><big>Lär dig i Tyska</big></big><br>''</center> '''<center><BIG>Test 1: Wie heißt du?</BIG></br></center>''' == A. Glosor == Översätt orden och skriv rätt artikel. {| |- |1. Herr ||_____________________ |- |2. Fröken ||_____________________ |- |3. |- |4. |- |5. |- |6. |- |7. |- |} [[Kategori:Tyska]] [[Kategori:Äußern:Test]] 3423 10080 2006-05-25T17:20:11Z Sundström 73 Tester till de olika kapitlena i Äußern (tyskboken). [[Kategori:Tyska]] 3424 10082 2006-05-25T17:20:31Z Sundström 73 flyttade Tysks/Novå I/Wie heißt du?/Test till Tysks/Nivå I/Wie heißt du?/Test #REDIRECT [[Tysks/Nivå I/Wie heißt du?/Test]] 3426 10091 2006-05-26T18:24:53Z NERIUM 225 '''Bildbearbetning''' ===1 [[Bildbearbetning#CCD-störningar|CCD-störningar]]=== {{gimp}} [[Kategori:Rita med Gimp]] 3427 10095 2006-05-27T18:52:05Z NERIUM 225 <b> Snabbmeny: [[Spanska|Huvudsidan]] » [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] » <u>Substantiv</u> </b> ----- == Substantiv == === Genus === Spanska består av 2 genus (3 om man räknar med Neutrum). Substantiv är antingen maskulina eller feminina. === Artiklar === ==== Bestämd artikel==== {| class="toccolours" style="left:center;width: 25em;" |- | ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' ||'''Neutrum''' |- |''Singular'' ||el ||la ||lo |- |''Plural'' ||los ||las || |-adjektiv |} ''Exempel:'' {| class="toccolours" style="left:center;width: 25em;" |- |''el'' gato ||''los'' gatos ||katten - katterna |- |''la'' luna ||''las'' lunas ||månen - månarna |- |} ==== Obestämd artikel ==== {| class="toccolours" style="left:center;width: 20em;" |- | ||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' |- |''Singular'' ||un ||una |- |''Plural'' ||unos ||unas |- |} ''Exempel:'' {| class="toccolours" style="left:center;width: 25em;" |- |''un'' hijo ||''unos'' hijos ||en pojke - några pojkar |- |''una'' hija ||''unas'' hijas ||en flicka - några flickor |- |} === Regler === 3428 10096 2006-05-27T18:54:11Z NERIUM 225 <b> Snabbmeny: [[Spanska|Huvudsidan]] » [[Spanska: Grammatik|Grammatik]] » <u>Adjektiv</u> </b> ----- == Adjektiv == De flesta adjektiven får ändelsen: * -o om substantivet är maskulint. * -a om substantivet är feminint. + s (för plural) ''Exempel:'' * {| class="toccolours" style="left:center;width: 30em;" |- |||'''Maskulinum''' ||'''Femininum''' |- |''Singular'' ||frío ||fría |- |''Plural'' ||fríos ||frías |- |} *En del adjektiv kan ha samma form i singular (i maskulinum och femininum). **''fácil'' -> fáciles - preguntas fáciles === Böjning av adjektiv === Adjektiv i spanska böjs med ordet ''más'' (mer). {| class="toccolours" style="left:center;width: 35em;" |- |bueno ||más bueno ||el/la más bueno |- |mejor ||más mejor ||el/la más mejor |- |} 3429 10097 2006-05-27T19:01:22Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Esperanto:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Esperanto:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Esperanto:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Esperanto:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Esperanto:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Esperanto:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Adjektiv'''''</big></big></center> 3430 10098 2006-05-27T19:01:41Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Esperanto:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Esperanto:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Esperanto:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Esperanto:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Esperanto:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Esperanto:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Räkneord'''''</big></big></center> 3431 10099 2006-05-27T19:01:57Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Esperanto:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Esperanto:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Esperanto:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Esperanto:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Esperanto:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Esperanto:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Pronomen'''''</big></big></center> 3432 10100 2006-05-27T19:02:21Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Esperanto:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Esperanto:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Esperanto:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Esperanto:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Esperanto:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Esperanto:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Prepositioner'''''</big></big></center> 3433 10101 2006-05-27T19:02:37Z NERIUM 225 '''<center>[[Esperanto: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Esperanto:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Esperanto:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Esperanto:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Esperanto:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Esperanto:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Esperanto:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Verb'''''</big></big></center> 3434 10102 2006-05-27T19:03:16Z NERIUM 225 <!--'''<center>[[Engelska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>'''--> <center>[[Engelska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Engelska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Engelska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Engelska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Engelska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Engelska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Adjektiv'''''</big></big></center> 3435 10103 2006-05-27T19:03:33Z NERIUM 225 <!--'''<center>[[Engelska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>'''--> <center>[[Engelska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Engelska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Engelska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Engelska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Engelska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Engelska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Räkneord'''''</big></big></center> 3436 10104 2006-05-27T19:03:48Z NERIUM 225 <!--'''<center>[[Engelska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>'''--> <center>[[Engelska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Engelska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Engelska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Engelska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Engelska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Engelska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Pronomen'''''</big></big></center> 3437 10105 2006-05-27T19:04:09Z NERIUM 225 <!--'''<center>[[Engelska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>'''--> <center>[[Engelska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Engelska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Engelska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Engelska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Engelska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Engelska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Prepositioner'''''</big></big></center> 3438 10106 2006-05-27T19:04:25Z NERIUM 225 <!--'''<center>[[Engelska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>'''--> <center>[[Engelska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Engelska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Engelska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Engelska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Engelska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Engelska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Verb'''''</big></big></center> 3439 10107 2006-05-27T19:11:20Z NERIUM 225 '''<center>[[Nederländska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Nederländska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Nederländska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Nederländska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Nederländska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Nederländska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Nederländska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Substantiv'''''</big></big></center> 3440 10108 2006-05-27T19:12:27Z NERIUM 225 '''<center>[[Nederländska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Nederländska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Nederländska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Nederländska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Nederländska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Nederländska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Nederländska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Adjektiv'''''</big></big></center> Böjningen av adjektiv är något mer komplicerad: ingen böjning av obestämd form, neutrala substantiv i singular och -e i alla andra kasus. :''een mooi huis (ett vackert hus)'' :''het mooi'''e''' huis (det vackra huset)'' :''mooi'''e''' huizen (vackra hus)'' :''de mooi'''e''' huizen (de vackra husen)'' :''een mooi'''e''' vrouw (en vacker kvinna)'' 3441 10109 2006-05-27T19:13:28Z NERIUM 225 '''<center>[[Nederländska: Grammatik|Grammatik]]</center></br>''' <center>[[Nederländska:Substantiv|Substantiv]] ~ [[Nederländska:Adjektiv|Adjektiv]] ~ [[Nederländska:Räkneord|Räkneord]] ~ [[Nederländska:Pronomen|Pronomen]] ~ [[Nederländska:Prepositioner|Prepositioner]] ~ [[Nederländska:Verb|Verb]] </center><br /> <center><big><big>'''Pronomen'''''</big></big></center> Ett [[w:pronomen|pronomen]] är ett ord som ersätter ett substantiv som nämnts tidigare eller framgår av sammanhanget. I såväl svenska som holländska formas de personliga pronomina beroende på '''person''', '''singular/plural''' och '''kasus'''. I holländska finns det både formella och informella versioner av vissa pronomen. Dessa '''informella''' pronomen introduceras i Lektion 1: :''ik'' &ndash; jag (första person singular, nominativ) :''mij'' &ndash; mig (första person singular, ackusativ) :''je''/''jou'' &ndash; du (andra person singular, ackusativ) :''hij'' &ndash; han (tredje person singular, nominativ) :''het'' &ndash; det (tredje person singular, nominativ) :''zij'' &ndash; de (tredje person plural, nominativ) och detta '''formella''' pronomen: :''u'' &ndash; du (på formell svenska "ni") (andra person singular, ackusativ) Pronomenets '''person''' beskriver ordets relation till talaren (t.ex. är ''första person'' talaren själv). Om pronomenet är '''singular''' representerar det en person eller sak medan det representerar fler än en om det är '''plural'''. Slutligen indikerar '''kasus''' vilken funktion pronomenet har i en menings, såsom vi kommer se i kommande lektioner. 3442 11151 2006-07-05T17:17:03Z NERIUM 225 /* Ingredienser */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *2 st vitlöksklyftor, finhackade *1 st gul lök, finhackad *2 st stjälkar blekselleri, tunt skivade *2 st morötter, tärnade *4 st tomater, flådda och hackade *2 st potatisar, tärnade *½ [[dl]] hackad persilja *2 liter grönsaksbuljong *1 st tärnad zucchini *200 [[g]] konserverade vita bönor *100 g gröna ärtor *100 g liten pasta eller avorioris ==Tillagning== Stek löken i en gryta tills fettet från fläsket har smält. Tillsätt morötter, vitlök, selleri, tomater och potatis. Lägg i persiljan och häll i buljongen och låt det småkoka under lock i ca 45 minuter. Tillsätt sedan de övriga ingredienserna och smaka av soppan med salt och peppar och låt den sjuda i 20 minuter till. ==Servering== Servera med riven parmesanost vid sidan om. ==Tips== För minsestrone med fläsk, stek 100 g sidfläsk skuret i tärningar tillsammans med löken. [[Kategori:M kokbok]] [[Kategori:Soppor]] [[Kategori:Italienska recept]] 3443 10130 2006-06-01T20:47:20Z 85.224.162.192 == Kapitel 1 == -Svart? Varför är den svart? Gelt granskade stuprännans rör i metall som ledde hela vägen längs husväggen ner till gatan nedanför honom. Det gick inte att se var röret slutade, utan det såg ut att bilda en ytterst lång kon som var nedtryckt i asfalten. Det gick heller inte att känna doften av metallen. De feta ångorna från fritösen i snabbköket på nedersta våningen dränkte luften i flott. -Varför är röret svart? Gelt skakade på huvudet. -Jag börjar bli vansinnig. Jag börjar bli för gammal för de här bevakningsuppdragen. Han blickade bort mot kyrktornets urtavla som lyste upp torget i stadens mitt. Stora visaren rakt upp och lilla snart rakt ner. Klockan är halv tolv. -De kommer inte ikväll Hade. En röst sprakade till i Gelts öronsnäcka. -Det verkar inte så. Återgå till F4 Gelt. Slut för ikväll. Gelt aktiverade sin elekriska bältesvinsch och började långsamt hissas uppåt. Samtidigt roterade han kroppen och återfick huvudet uppåt. Hans svarta dräkt såg inte ut som mycket mer än en difuss skugga när den vandrade upp längs husväggen på rådhuset. Värt att nämna om den något pretantiösa dräkten var onkeligen att den satt ganska illa på mannen. Det var inte att han var smal, för det var han inte och inte heller berodde det på att den var för stor eller för att han var för tjock och den var för liten. Stackars Gelt hade helt enkelt blivit förbannad med att de flesta klädesplagg satt illa på honom. Detta i sin tur hade bidragit med en ganska dålig uppväxt med flera ganska fantasilösa smeknamn som hade följt den mannen igenom livet som en riktigt berusad man följer efter en skock unga kvinnor på Liljeholmens tunnelbaneperrong en fredageftermiddag. Nog om detta i alla fall. Kläderna satt illa på Gelt och detta hade varit en av många komponenter som hade bidragit till att mannen inte direk var en glad man. Han var sarkastik och otrevlig. Det närmsta man kunde säga om karln i fråga som var positivt var att han i alla fall inte luktade så dåligt. Dock var hans doft inte på fråga för tillfället eftersom han hängde ett tiotal meter över marken klockan halv tolv och hade just fått order om att återgå till F4. Plötsligt blixtrade himlen till och en skur av eld regnade ner mot rådhuset med rökstrimmor i hälarna. Gelt blev förvånad över att ingen smäll hade förvarnat honom innan infernot bredde ut sig på himelen. Men spekulationerna fick vänta. För att undvika ett flammande objekt som lätt skulle krossa en pojke, eller mindre man, kastade sig Gelt reflexmässigt baklänges ut från husväggen och dinglade till i sin vinschlina. Eldklotet slog loss en del av rådhusväggen och blottade ett hål in i byggnaden. Vinschlinan med den hjälplöse Gelt började sin pendelrörelse tillbaka mot hålet. - Shit, tänkte Gelt. När han närmade sig hålet slog ytterligare ett elklot ner i byggnaden och krossade metallröret som Gelt, med en snitsig scoutknut, knutit sin vinschlina i. Linan brast och Gelt föll. Med millimetermarginaler lyckades han kasta iväg sin cybernetiska harpunarm in i hålet och få tag i ett fäste. Hans kropp slog mot väggen och metallvajern som gjorde fast hans hand i handleden var som en fiolsträng. Gelt drog en lätnandes suck. Cyberhanden hade fått tag i något mjukt och poröst, vilket förbryllade Gelt. - Vid alla kamrater i ryssland, vad kan det var som är mjukt och poröst i en rådhuslokal? Gelt började treva efter någonting att stå på för att försöka klättra upp till hålet. Han kunde inte använd vajerhissen i harpunarmen. Inte efter den där skadan i München -92 och framförallt inte efter kvällens middag på Henris "all you can eat meat bar". Tyvärr var rådhuväggen ett gediget bygge som inte lämnade mycket rum för skavanker att sätta fötterna på för en stackars ofrivillig fasadklättrare. Då hände något. Det, för den cybernetiska handen, stabila men porösa objektet börja sakta röra sig mot hålet. 3444 10140 2006-06-03T20:34:21Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Festliga rullar med rostbiff med en krämig fyllning ==Ingredienser== ''8 - 10 portioner'' * 800 g Färdigstekt rostbiff i tunna skivor * 250 g Gorgonzola ost * 250 g Kesalla * 1 stor Rödlök * 5 - 6 Stjälkar selleri ==Tillagning== #Mixa gorgonzola och kesella till en kräm #Finhacka löken och blanda den i krämen #Skär sellerin i tunna strimlor #Lägg en klick ostkräm och några selleristrimlor på varje köttskiva och rulla ihop. --[[Användare:D98rolb|D98rolb]] 3 juni 2006 kl.17.54 (UTC)d98rolb [[Kategori:R kokbok]] [[kategori:Kött]] 3446 10145 2006-06-06T11:54:10Z RaSten 48 länkfixar Denna tabell innehåller [[w:delare|delarna]] till talen 1-1000. Notera: Den [[w:multiplikativ funktion|multiplikativa funktionen]] &nu;(''n'') är antalet positiva delare till ''n'', inkluderat 1 och ''n'' självt. &sigma;(''n'') är summan av alla positiva delare till ''n'', inkluderat 1 och ''n'' självt. [[w:Defekt tal|Defekta tal]] (&sigma;(''n'')-''n'' < ''n'') är markerade som ''n''^-; [[w:Ymnigt tal|Ymniga tal]] (&sigma;(''n'')-''n'' > ''n'') är markerade som ''n''⁺; och de tre tal i tabellen som är [[w:perfekt tal|perfekta]] (&sigma;(''n'')-''n'' = ''n'') är skrivna med '''''fet och kursiv stil'''''. {| class="wikitable" |----align="center" ||''n'' ||Delare ||''&nu;''(''n'') ||&sigma;(''n'') ||&sigma;(''n'')-''n'' ||''n'' ||Delare ||''&nu;''(''n'') ||&sigma;(''n'') ||&sigma;(''n'')-''n'' |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>1</u> |bgcolor="lightblue"|1 |bgcolor="pink"|1 |bgcolor="lightgreen"|1 |bgcolor="cyan"|0^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>501</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,167,501 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|672 |bgcolor="cyan"|171^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>2</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,2</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|3 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>502</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,251,502 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|756 |bgcolor="cyan"|254^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>3</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,3</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|4 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>503</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,503</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>4</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|7 |bgcolor="cyan"|3^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>504</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>7,8,9,12,14,<br>18,21,24,28,36,<br>42,56,63,72,84,<br>126,168,252,504 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|1560 |bgcolor="cyan"|1056⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>5</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,5</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|6 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>505</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,101,505 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|612 |bgcolor="cyan"|107^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>6</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|12 |bgcolor="cyan"|'''''6''''' |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>506</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,22,23,<br>46,253,506 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|358^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>7</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,7</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|8 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>507</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,13,39,169,<br>507 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|732 |bgcolor="cyan"|225^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>8</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|15 |bgcolor="cyan"|7^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>508</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,127,254,<br>508 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|896 |bgcolor="cyan"|388^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>9</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|13 |bgcolor="cyan"|4^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>509</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,509</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|510 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>10</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|18 |bgcolor="cyan"|8^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>510</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,15,17,30,34,<br>51,85,102,170,255,<br>510 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1296 |bgcolor="cyan"|786⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>11</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,11</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|12 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>511</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,73,511 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|592 |bgcolor="cyan"|81^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>12</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|28 |bgcolor="cyan"|16⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>512</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>32,64,128,256,512 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|1023 |bgcolor="cyan"|511^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>13</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,13</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|14 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>513</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,19,27,<br>57,171,513 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|800 |bgcolor="cyan"|287^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>14</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|24 |bgcolor="cyan"|10^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>514</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,257,514 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|774 |bgcolor="cyan"|260^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>15</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|24 |bgcolor="cyan"|9^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>515</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,103,515 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|624 |bgcolor="cyan"|109^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>16</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16 |bgcolor="pink"|5 |bgcolor="lightgreen"|31 |bgcolor="cyan"|15^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>516</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,43,86,129,172,<br>258,516 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1232 |bgcolor="cyan"|716⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>17</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,17</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|18 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>517</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,47,517 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|59^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>18</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|39 |bgcolor="cyan"|21⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>518</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,37,<br>74,259,518 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|912 |bgcolor="cyan"|394^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>19</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,19</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|20 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>519</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,173,519 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|696 |bgcolor="cyan"|177^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>20</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|42 |bgcolor="cyan"|22⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>520</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,13,20,26,40,<br>52,65,104,130,260,<br>520 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1260 |bgcolor="cyan"|740⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>21</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,21 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|32 |bgcolor="cyan"|11^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>521</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,521</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|522 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>22</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,22 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|36 |bgcolor="cyan"|14^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>522</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,29,58,87,174,<br>261,522 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1170 |bgcolor="cyan"|648⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>23</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,23</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|24 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>523</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,523</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|524 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>24</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,24 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|60 |bgcolor="cyan"|36⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>524</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,131,262,<br>524 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|924 |bgcolor="cyan"|400^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>25</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,25 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|31 |bgcolor="cyan"|6^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>525</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,7,15,<br>21,25,35,75,105,<br>175,525 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|992 |bgcolor="cyan"|467^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>26</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,13,26 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|42 |bgcolor="cyan"|16^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>526</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,263,526 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|792 |bgcolor="cyan"|266^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>27</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,27 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|40 |bgcolor="cyan"|13^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>527</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,31,527 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|49^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>28</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,14,<br>28 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|56 |bgcolor="cyan"|'''''28''''' |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>528</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,11,12,16,22,<br>24,33,44,48,66,<br>88,132,176,264,528 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|1488 |bgcolor="cyan"|960⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>29</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,29</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|30 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>529</u> |bgcolor="lightblue"|1,23,529 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|553 |bgcolor="cyan"|24^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>30</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,15,30 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|72 |bgcolor="cyan"|42⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>530</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,53,<br>106,265,530 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|972 |bgcolor="cyan"|442^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>31</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,31</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|32 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>531</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,59,177,<br>531 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|780 |bgcolor="cyan"|249^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>32</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>32 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|63 |bgcolor="cyan"|31^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>532</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,14,<br>19,28,38,76,133,<br>266,532 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1120 |bgcolor="cyan"|588⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>33</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,11,33 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|48 |bgcolor="cyan"|15^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>533</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,41,533 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|588 |bgcolor="cyan"|55^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>34</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,17,34 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|54 |bgcolor="cyan"|20^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>534</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,89,<br>178,267,534 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|546⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>35</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,7,35 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|48 |bgcolor="cyan"|13^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>535</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,107,535 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|648 |bgcolor="cyan"|113^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>36</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>9,12,18,36 |bgcolor="pink"|9 |bgcolor="lightgreen"|91 |bgcolor="cyan"|55⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>536</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,67,<br>134,268,536 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1020 |bgcolor="cyan"|484^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>37</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,37</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|38 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>537</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,179,537 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|183^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>38</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,19,38 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|60 |bgcolor="cyan"|22^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>538</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,269,538 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|810 |bgcolor="cyan"|272^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>39</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,13,39 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|56 |bgcolor="cyan"|17^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>539</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,11,49,77,<br>539 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|684 |bgcolor="cyan"|145^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>40</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,20,40 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|90 |bgcolor="cyan"|50⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>540</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,9,10,12,15,<br>18,20,27,30,36,<br>45,54,60,90,108,<br>135,180,270,540 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|1680 |bgcolor="cyan"|1140⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>41</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,41</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|42 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>541</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,541</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|542 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>42</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>14,21,42 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|96 |bgcolor="cyan"|54⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>542</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,271,542 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|816 |bgcolor="cyan"|274^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>43</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,43</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|44 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>543</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,181,543 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|728 |bgcolor="cyan"|185^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>44</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,11,22,<br>44 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|84 |bgcolor="cyan"|40^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>544</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>17,32,34,68,136,<br>272,544 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1134 |bgcolor="cyan"|590⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>45</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,9,15,<br>45 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|78 |bgcolor="cyan"|33^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>545</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,109,545 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|660 |bgcolor="cyan"|115^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>46</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,23,46 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|72 |bgcolor="cyan"|26^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>546</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>13,14,21,26,39,<br>42,78,91,182,273,<br>546 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1344 |bgcolor="cyan"|798⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>47</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,47</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|48 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>547</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,547</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|548 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>48</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,16,24,48 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|124 |bgcolor="cyan"|76⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>548</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,137,274,<br>548 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|966 |bgcolor="cyan"|418^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>49</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,49 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|57 |bgcolor="cyan"|8^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>549</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,61,183,<br>549 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|806 |bgcolor="cyan"|257^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>50</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,25,<br>50 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|93 |bgcolor="cyan"|43^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>550</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,11,<br>22,25,50,55,110,<br>275,550 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1116 |bgcolor="cyan"|566⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>51</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,17,51 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|72 |bgcolor="cyan"|21^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>551</u> |bgcolor="lightblue"|1,19,29,551 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|600 |bgcolor="cyan"|49^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>52</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,13,26,<br>52 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|98 |bgcolor="cyan"|46^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>552</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,23,24,46,<br>69,92,138,184,276,<br>552 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|888⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>53</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,53</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|54 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>553</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,79,553 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|640 |bgcolor="cyan"|87^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>54</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,27,54 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|120 |bgcolor="cyan"|66⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>554</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,277,554 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|834 |bgcolor="cyan"|280^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>55</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,11,55 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|72 |bgcolor="cyan"|17^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>555</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,37,<br>111,185,555 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|912 |bgcolor="cyan"|357^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>56</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>14,28,56 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|120 |bgcolor="cyan"|64⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>556</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,139,278,<br>556 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|980 |bgcolor="cyan"|424^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>57</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,19,57 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|80 |bgcolor="cyan"|23^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>557</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,557</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|558 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>58</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,29,58 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|90 |bgcolor="cyan"|32^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>558</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,31,62,93,186,<br>279,558 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1248 |bgcolor="cyan"|690⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>59</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,59</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|60 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>559</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,43,559 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|616 |bgcolor="cyan"|57^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>60</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,10,12,15,20,<br>30,60 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|168 |bgcolor="cyan"|108⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>560</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,7,<br>8,10,14,16,20,<br>28,35,40,56,70,<br>80,112,140,280,560 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|1488 |bgcolor="cyan"|928⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>61</u> |bgcolor="lightblue"|<b>;1,61</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|62 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>561</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,11,17,33,<br>51,187,561 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|303^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>62</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,31,62 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|96 |bgcolor="cyan"|34^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>562</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,281,562 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|846 |bgcolor="cyan"|284^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>63</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,9,21,<br>63 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|104 |bgcolor="cyan"|41^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>563</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,563</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|564 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>64</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>32,64 |bgcolor="pink"|7 |bgcolor="lightgreen"|127 |bgcolor="cyan"|63^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>564</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,47,94,141,188,<br>282,564 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1344 |bgcolor="cyan"|780⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>65</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,13,65 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|84 |bgcolor="cyan"|19^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>565</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,113,565 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|684 |bgcolor="cyan"|119^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>66</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,11,<br>22,33,66 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|144 |bgcolor="cyan"|78⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>566</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,283,566 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|852 |bgcolor="cyan"|286^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>67</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,67</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|68 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>567</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,9,21,<br>27,63,81,189,567 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|968 |bgcolor="cyan"|401^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>68</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,17,34,<br>68 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|126 |bgcolor="cyan"|58^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>568</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,71,<br>142,284,568 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|512^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>69</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,23,69 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|96 |bgcolor="cyan"|27^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>569</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,569</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|570 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>70</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,7,10,<br>14,35,70 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|144 |bgcolor="cyan"|74⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>570</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,15,19,30,38,<br>57,95,114,190,285,<br>570 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|870⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>71</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,71</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|72 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>571</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,571</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|572 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>72</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,12,18,24,<br>36,72 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|195 |bgcolor="cyan"|123⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>572</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,11,13,<br>22,26,44,52,143,<br>286,572 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1176 |bgcolor="cyan"|604⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>73</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,73</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|74 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>573</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,191,573 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|768 |bgcolor="cyan"|195^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>74</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,37,74 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|114 |bgcolor="cyan"|40^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>574</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,41,<br>82,287,574 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|434^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>75</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,25,<br>75 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|124 |bgcolor="cyan"|49^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>575</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,23,25,115,<br>575 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|744 |bgcolor="cyan"|169^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>76</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,19,38,<br>76 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|140 |bgcolor="cyan"|64^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>576</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,12,16,18,<br>24,32,36,48,64,<br>72,96,144,192,288,<br>576 |bgcolor="pink"|21 |bgcolor="lightgreen"|1651 |bgcolor="cyan"|1075⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>77</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,11,77 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|96 |bgcolor="cyan"|19^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>577</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,577</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|578 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>78</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,13,<br>26,39,78 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|168 |bgcolor="cyan"|90⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>578</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,17,34,289,<br>578 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|921 |bgcolor="cyan"|343^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>79</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,79</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|80 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>579</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,193,579 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|776 |bgcolor="cyan"|197^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>80</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,16,20,40,80 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|186 |bgcolor="cyan"|106⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>580</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20,29,58,116,145,<br>290,580 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1260 |bgcolor="cyan"|680⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>81</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,27,81 |bgcolor="pink"|5 |bgcolor="lightgreen"|121 |bgcolor="cyan"|40^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>581</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,83,581 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|672 |bgcolor="cyan"|91^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>82</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,41,82 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|126 |bgcolor="cyan"|44^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>582</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,97,<br>194,291,582 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1176 |bgcolor="cyan"|594⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>83</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,83</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|84 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>583</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,53,583 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|648 |bgcolor="cyan"|65^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>84</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>7,12,14,21,28,<br>42,84 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|224 |bgcolor="cyan"|140⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>584</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,73,<br>146,292,584 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1110 |bgcolor="cyan"|526^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>85</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,17,85 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|108 |bgcolor="cyan"|23^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>585</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,9,13,<br>15,39,45,65,117,<br>195,585 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1092 |bgcolor="cyan"|507^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>86</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,43,86 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|132 |bgcolor="cyan"|46^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>586</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,293,586 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|882 |bgcolor="cyan"|296^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>87</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,29,87 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|120 |bgcolor="cyan"|33^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>587</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,587</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|588 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>88</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,11,<br>22,44,88 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|180 |bgcolor="cyan"|92⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>588</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>7,12,14,21,28,<br>42,49,84,98,147,<br>196,294,588 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|1596 |bgcolor="cyan"|1008⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>89</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,89</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|90 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>589</u> |bgcolor="lightblue"|1,19,31,589 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|640 |bgcolor="cyan"|51^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>90</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>9,10,15,18,30,<br>45,90 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|234 |bgcolor="cyan"|144⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>590</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,59,<br>118,295,590 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|490^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>91</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,13,91 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|112 |bgcolor="cyan"|21^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>591</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,197,591 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|792 |bgcolor="cyan"|201^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>92</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,23,46,<br>92 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|168 |bgcolor="cyan"|76^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>592</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>37,74,148,296,592 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|1178 |bgcolor="cyan"|586^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>93</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,31,93 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|128 |bgcolor="cyan"|35^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>593</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,593</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|594 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>94</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,47,94 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|144 |bgcolor="cyan"|50^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>594</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>11,18,22,27,33,<br>54,66,99,198,297,<br>594 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|846⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>95</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,19,95 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|120 |bgcolor="cyan"|25^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>595</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,7,17,35,<br>85,119,595 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|269^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>96</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,16,24,32,<br>48,96 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|252 |bgcolor="cyan"|156⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>596</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,149,298,<br>596 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1050 |bgcolor="cyan"|454^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>97</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,97</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|98 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>597</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,199,597 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|800 |bgcolor="cyan"|203^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>98</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,49,<br>98 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|171 |bgcolor="cyan"|73^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>598</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,13,23,26,<br>46,299,598 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|410^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>99</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,11,33,<br>99 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|156 |bgcolor="cyan"|57^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>599</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,599</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|600 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>100</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20,25,50,100 |bgcolor="pink"|9 |bgcolor="lightgreen"|217 |bgcolor="cyan"|117⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>600</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,8,10,12,15,<br>20,24,25,30,40,<br>50,60,75,100,120,<br>150,200,300,600 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|1860 |bgcolor="cyan"|1260⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>101</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,101</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|102 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>601</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,601</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|602 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>102</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,17,<br>34,51,102 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|216 |bgcolor="cyan"|114⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>602</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,43,<br>86,301,602 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1056 |bgcolor="cyan"|454^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>103</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,103</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|104 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>603</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,67,201,<br>603 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|884 |bgcolor="cyan"|281^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>104</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,13,<br>26,52,104 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|210 |bgcolor="cyan"|106⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>604</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,151,302,<br>604 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1064 |bgcolor="cyan"|460^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>105</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,7,15,<br>21,35,105 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|192 |bgcolor="cyan"|87^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>605</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,11,55,121,<br>605 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|798 |bgcolor="cyan"|193^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>106</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,53,106 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|162 |bgcolor="cyan"|56^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>606</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,101,<br>202,303,606 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1224 |bgcolor="cyan"|618⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>107</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,107</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|108 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>607</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,607</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|608 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>108</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>9,12,18,27,36,<br>54,108 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|280 |bgcolor="cyan"|172⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>608</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>19,32,38,76,152,<br>304,608 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1260 |bgcolor="cyan"|652⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>109</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,109</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|110 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>609</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,21,29,<br>87,203,609 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|351^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>110</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,11,<br>22,55,110 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|216 |bgcolor="cyan"|106^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>610</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,61,<br>122,305,610 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1116 |bgcolor="cyan"|506^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>111</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,37,111 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|152 |bgcolor="cyan"|41^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>611</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,47,611 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|672 |bgcolor="cyan"|61^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>112</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>14,16,28,56,112 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|248 |bgcolor="cyan"|136⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>612</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>9,12,17,18,34,<br>36,51,68,102,153,<br>204,306,612 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|1638 |bgcolor="cyan"|1026⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>113</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,113</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|114 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>613</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,613</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|614 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>114</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,19,<br>38,57,114 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|240 |bgcolor="cyan"|126⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>614</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,307,614 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|924 |bgcolor="cyan"|310^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>115</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,23,115 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|144 |bgcolor="cyan"|29^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>615</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,41,<br>123,205,615 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|393^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>116</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,29,58,<br>116 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|210 |bgcolor="cyan"|94^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>616</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>11,14,22,28,44,<br>56,77,88,154,308,<br>616 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|824⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>117</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,13,39,<br>117 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|182 |bgcolor="cyan"|65^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>617</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,617</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|618 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>118</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,59,118 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|180 |bgcolor="cyan"|62^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>618</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,103,<br>206,309,618 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1248 |bgcolor="cyan"|630⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>119</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,17,119 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|144 |bgcolor="cyan"|25^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>619</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,619</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|620 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>120</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,8,10,12,15,<br>20,24,30,40,60,<br>120 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|360 |bgcolor="cyan"|240⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>620</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20,31,62,124,155,<br>310,620 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1344 |bgcolor="cyan"|724⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>121</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,121 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|133 |bgcolor="cyan"|12^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>621</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,23,27,<br>69,207,621 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|339^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd&amp;quot;|<u&gt;122</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,61,122 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|186 |bgcolor="cyan"|64^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>622</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,311,622 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|936 |bgcolor="cyan"|314^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>123</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,41,123 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|168 |bgcolor="cyan"|45^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>623</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,89,623 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|97^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>124</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,31,62,<br>124 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|224 |bgcolor="cyan"|100^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>624</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,13,16,24,<br>26,39,48,52,78,<br>104,156,208,312,624 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|1736 |bgcolor="cyan"|1112⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>125</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,25,125 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|156 |bgcolor="cyan"|31^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>625</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,25,125,625 |bgcolor="pink"|5 |bgcolor="lightgreen"|781 |bgcolor="cyan"|156^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>126</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>9,14,18,21,42,<br>63,126 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|312 |bgcolor="cyan"|186⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>626</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,313,626 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|942 |bgcolor="cyan"|316^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>127</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,127</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|128 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>627</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,11,19,33,<br>57,209,627 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|333^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>128</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>32,64,128 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|255 |bgcolor="cyan"|127^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>628</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,157,314,<br>628 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1106 |bgcolor="cyan"|478^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>129</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,43,129 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|176 |bgcolor="cyan"|47^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>629</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,37,629 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|684 |bgcolor="cyan"|55^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>130</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,13,<br>26,65,130 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|252 |bgcolor="cyan"|122^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>630</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>7,9,10,14,15,<br>18,21,30,35,42,<br>45,63,70,90,105,<br>126,210,315,630 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|1872 |bgcolor="cyan"|1242⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>131</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,131</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|132 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>631</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,631</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|632 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>132</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>11,12,22,33,44,<br>66,132 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|336 |bgcolor="cyan"|204⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>632</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,79,<br>158,316,632 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1200 |bgcolor="cyan"|568^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>133</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,19,133 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|160 |bgcolor="cyan"|27^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>633</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,211,633 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|848 |bgcolor="cyan"|215^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>134</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,67,134 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|204 |bgcolor="cyan"|70^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>634</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,317,634 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|954 |bgcolor="cyan"|320^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>135</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,9,15,<br>27,45,135 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|240 |bgcolor="cyan"|105^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>635</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,127,635 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|768 |bgcolor="cyan"|133^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>136</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,17,<br>34,68,136 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|270 |bgcolor="cyan"|134^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>636</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,53,106,159,212,<br>318,636 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1512 |bgcolor="cyan"|876⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>137</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,137</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|138 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>637</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,13,49,91,<br>637 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|798 |bgcolor="cyan"|161^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>138</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,23,<br>46,69,138 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|288 |bgcolor="cyan"|150⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>638</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,22,29,<br>58,319,638 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|442^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>139</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,139</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|140 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>639</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,71,213,<br>639 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|936 |bgcolor="cyan"|297^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>140</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,7,<br>10,14,20,28,35,<br>70,140 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|336 |bgcolor="cyan"|196⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>640</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,16,20,32,40,<br>64,80,128,160,320,<br>640 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1530 |bgcolor="cyan"|890⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>141</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,47,141 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|192 |bgcolor="cyan"|51^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>641</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,641</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|642 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>142</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,71,142 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|216 |bgcolor="cyan"|74^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>642</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,107,<br>214,321,642 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1296 |bgcolor="cyan"|654⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>143</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,13,143 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|168 |bgcolor="cyan"|25^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>643</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,643</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|644 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>144</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,12,16,18,<br>24,36,48,72,144 |bgcolor="pink"|15 |bgcolor="lightgreen"|403 |bgcolor="cyan"|259⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>644</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,14,<br>23,28,46,92,161,<br>322,644 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1344 |bgcolor="cyan"|700⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>145</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,29,145 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|180 |bgcolor="cyan"|35^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>645</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,43,<br>129,215,645 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1056 |bgcolor="cyan"|411^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>146</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,73,146 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|222 |bgcolor="cyan"|76^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>646</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,17,19,34,<br>38,323,646 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|434^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>147</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,21,49,<br>147 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|228 |bgcolor="cyan"|81^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>647</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,647</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|648 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>148</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,37,74,<br>148 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|266 |bgcolor="cyan"|118^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>648</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,12,18,24,<br>27,36,54,72,81,<br>108,162,216,324,648 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|1815 |bgcolor="cyan"|1167⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>149</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,149</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|150 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>649</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,59,649 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|71^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>150</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,15,25,30,50,<br>75,150 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|372 |bgcolor="cyan"|222⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>650</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,13,<br>25,26,50,65,130,<br>325,650 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1302 |bgcolor="cyan"|652⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>151</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,151</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|152 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>651</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,21,31,<br>93,217,651 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1024 |bgcolor="cyan"|373^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>152</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,19,<br>38,76,152 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|300 |bgcolor="cyan"|148^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>652</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,163,326,<br>652 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1148 |bgcolor="cyan"|496^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>153</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,17,51,<br>153 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|234 |bgcolor="cyan"|81^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>653</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,653</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|654 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>154</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,11,14,<br>22,77,154 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|288 |bgcolor="cyan"|134^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>654</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,109,<br>218,327,654 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1320 |bgcolor="cyan"|666⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>155</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,31,155 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|192 |bgcolor="cyan"|37^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>655</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,131,655 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|792 |bgcolor="cyan"|137^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>156</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,13,26,39,52,<br>78,156 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|392 |bgcolor="cyan"|236⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>656</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>41,82,164,328,656 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|1302 |bgcolor="cyan"|646^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>157</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,157</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|158 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>657</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,73,219,<br>657 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|962 |bgcolor="cyan"|305^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>158</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,79,158 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|240 |bgcolor="cyan"|82^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>658</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,47,<br>94,329,658 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1152 |bgcolor="cyan"|494^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>159</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,53,159 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|216 |bgcolor="cyan"|57^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>659</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,659</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|660 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>160</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,16,20,32,40,<br>80,160 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|378 |bgcolor="cyan"|218⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>660</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,10,11,12,15,<br>20,22,30,33,44,<br>55,60,66,110,132,<br>165,220,330,660 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|2016 |bgcolor="cyan"|1356⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>161</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,23,161 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|192 |bgcolor="cyan"|31^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>661</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,661</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|662 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>162</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,27,54,81,162 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|363 |bgcolor="cyan"|201⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>662</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,331,662 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|996 |bgcolor="cyan"|334^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>163</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,163</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|164 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>663</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,13,17,39,<br>51,221,663 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|345^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>164</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,41,82,<br>164 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|294 |bgcolor="cyan"|130^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>664</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,83,<br>166,332,664 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1260 |bgcolor="cyan"|596^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>165</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,11,15,<br>33,55,165 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|288 |bgcolor="cyan"|123^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>665</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,7,19,35,<br>95,133,665 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|295^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>166</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,83,166 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|252 |bgcolor="cyan"|86^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>666</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,37,74,111,222,<br>333,666 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1482 |bgcolor="cyan"|816⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>167</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,167</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|168 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>667</u> |bgcolor="lightblue"|1,23,29,667 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|53^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>168</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>7,8,12,14,21,<br>24,28,42,56,84,<br>168 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|480 |bgcolor="cyan"|312⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>668</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,167,334,<br>668 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1176 |bgcolor="cyan"|508^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>169</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,169 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|183 |bgcolor="cyan"|14^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>669</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,223,669 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|896 |bgcolor="cyan"|227^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>170</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,17,<br>34,85,170 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|324 |bgcolor="cyan"|154^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>670</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,67,<br>134,335,670 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1224 |bgcolor="cyan"|554^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>171</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,19,57,<br>171 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|260 |bgcolor="cyan"|89^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>671</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,61,671 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|744 |bgcolor="cyan"|73^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>172</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,43,86,<br>172 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|308 |bgcolor="cyan"|136^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>672</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>7,8,12,14,16,<br>21,24,28,32,42,<br>48,56,84,96,112,<br>168,224,336,672 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|2016 |bgcolor="cyan"|1344⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>173</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,173</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|174 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>673</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,673</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|674 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>174</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,29,<br>58,87,174 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|360 |bgcolor="cyan"|186⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>674</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,337,674 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1014 |bgcolor="cyan"|340^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>175</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,7,25,35,<br>175 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|248 |bgcolor="cyan"|73^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>675</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,9,15,<br>25,27,45,75,135,<br>225,675 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1240 |bgcolor="cyan"|565^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>176</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,11,<br>16,22,44,88,176 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|372 |bgcolor="cyan"|196⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>676</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,13,26,<br>52,169,338,676 |bgcolor="pink"|9 |bgcolor="lightgreen"|1281 |bgcolor="cyan"|605^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>177</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,59,177 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|240 |bgcolor="cyan"|63^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>677</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,677</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|678 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>178</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,89,178 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|270 |bgcolor="cyan"|92^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>678</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,113,<br>226,339,678 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1368 |bgcolor="cyan"|690⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>179</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,179</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|180 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>679</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,97,679 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|784 |bgcolor="cyan"|105^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>180</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,9,10,12,15,<br>18,20,30,36,45,<br>60,90,180 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|546 |bgcolor="cyan"|366⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>680</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,17,20,34,40,<br>68,85,136,170,340,<br>680 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1620 |bgcolor="cyan"|940⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>181</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,181</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|182 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>681</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,227,681 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|912 |bgcolor="cyan"|231^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>182</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,13,14,<br>26,91,182 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|336 |bgcolor="cyan"|154^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u&gt;682</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,22,31,<br>62,341,682 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1152 |bgcolor="cyan"|470^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>183</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,61,183 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|248 |bgcolor="cyan"|65^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>683</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,683</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|684 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>184</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,23,<br>46,92,184 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|360 |bgcolor="cyan"|176^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>684</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>9,12,18,19,36,<br>38,57,76,114,171,<br>228,342,684 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|1820 |bgcolor="cyan"|1136⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>185</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,37,185 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|228 |bgcolor="cyan"|43^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>685</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,137,685 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|828 |bgcolor="cyan"|143^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>186</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,31,<br>62,93,186 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|384 |bgcolor="cyan"|198⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>686</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,49,<br>98,343,686 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1200 |bgcolor="cyan"|514^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>187</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,17,187 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|216 |bgcolor="cyan"|29^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>687</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,229,687 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|920 |bgcolor="cyan"|233^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>188</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,47,94,<br>188 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|336 |bgcolor="cyan"|148^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>688</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>43,86,172,344,688 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|1364 |bgcolor="cyan"|676^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>189</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,9,21,<br>27,63,189 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|320 |bgcolor="cyan"|131^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>689</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,53,689 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|756 |bgcolor="cyan"|67^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>190</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,19,<br>38,95,190 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|360 |bgcolor="cyan"|170^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>690</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,15,23,30,46,<br>69,115,138,230,345,<br>690 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1728 |bgcolor="cyan"|1038⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>191</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,191</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|192 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>691</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,691</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|692 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>192</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,16,24,32,<br>48,64,96,192 |bgcolor="pink"|14 |bgcolor="lightgreen"|508 |bgcolor="cyan"|316⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>692</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,173,346,<br>692 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1218 |bgcolor="cyan"|526^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>193</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,193</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|194 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>693</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,9,11,<br>21,33,63,77,99,<br>231,693 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1248 |bgcolor="cyan"|555^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>194</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,97,194 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|294 |bgcolor="cyan"|100^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>694</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,347,694 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1044 |bgcolor="cyan"|350^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>195</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,13,15,<br>39,65,195 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|336 |bgcolor="cyan"|141^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>695</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,139,695 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|840 |bgcolor="cyan"|145^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>196</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,14,<br>28,49,98,196 |bgcolor="pink"|9 |bgcolor="lightgreen"|399 |bgcolor="cyan"|203⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>696</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,24,29,58,<br>87,116,174,232,348,<br>696 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1800 |bgcolor="cyan"|1104⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>197</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,197</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|198 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>697</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,41,697 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|756 |bgcolor="cyan"|59^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>198</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>11,18,22,33,66,<br>99,198 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|468 |bgcolor="cyan"|270⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>698</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,349,698 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1050 |bgcolor="cyan"|352^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>199</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,199</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|200 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>699</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,233,699 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|936 |bgcolor="cyan"|237^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>200</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,20,25,40,50,<br>100,200 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|465 |bgcolor="cyan"|265⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>700</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,7,<br>10,14,20,25,28,<br>35,50,70,100,140,<br>175,350,700 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|1736 |bgcolor="cyan"|1036⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>201</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,67,201 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|272 |bgcolor="cyan"|71^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>701</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,701</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|702 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>202</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,101,202 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|306 |bgcolor="cyan"|104^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>702</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>13,18,26,27,39,<br>54,78,117,234,351,<br>702 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1680 |bgcolor="cyan"|978⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>203</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,29,203 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|240 |bgcolor="cyan"|37^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>703</u> |bgcolor="lightblue"|1,19,37,703 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|760 |bgcolor="cyan"|57^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>204</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,17,34,51,68,<br>102,204 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|300⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>704</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,11,<br>16,22,32,44,64,<br>88,176,352,704 |bgcolor="pink"|14 |bgcolor="lightgreen"|1524 |bgcolor="cyan"|820⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>205</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,41,205 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|252 |bgcolor="cyan"|47^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>705</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,47,<br>141,235,705 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1152 |bgcolor="cyan"|447^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>206</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,103,206 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|312 |bgcolor="cyan"|106^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>706</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,353,706 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1062 |bgcolor="cyan"|356^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>207</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,23,69,<br>207 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|312 |bgcolor="cyan"|105^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>707</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,101,707 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|816 |bgcolor="cyan"|109^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>208</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,13,<br>16,26,52,104,208 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|434 |bgcolor="cyan"|226⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>708</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,59,118,177,236,<br>354,708 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1680 |bgcolor="cyan"|972⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>209</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,19,209 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|240 |bgcolor="cyan"|31^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>709</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,709</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|710 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>210</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>7,10,14,15,21,<br>30,35,42,70,105,<br>210 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|366⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>710</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,71,<br>142,355,710 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1296 |bgcolor="cyan"|586^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>211</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,211</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|212 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>711</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,79,237,<br>711 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1040 |bgcolor="cyan"|329^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>212</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,53,106,<br>212 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|378 |bgcolor="cyan"|166^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>712</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,89,<br>178,356,712 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1350 |bgcolor="cyan"|638^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>213</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,71,213 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|288 |bgcolor="cyan"|75^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>713</u> |bgcolor="lightblue"|1,23,31,713 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|768 |bgcolor="cyan"|55^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>214</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,107,214 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|324 |bgcolor="cyan"|110^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>714</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>14,17,21,34,42,<br>51,102,119,238,357,<br>714 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1728 |bgcolor="cyan"|1014⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>215</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,43,215 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|264 |bgcolor="cyan"|49^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>715</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,11,13,55,<br>65,143,715 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|293^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>216</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,12,18,24,<br>27,36,54,72,108,<br>216 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|600 |bgcolor="cyan"|384⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>716</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,179,358,<br>716 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1260 |bgcolor="cyan"|544^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>217</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,31,217 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|256 |bgcolor="cyan"|39^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>717</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,239,717 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|243^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>218</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,109,218 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|330 |bgcolor="cyan"|112^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>718</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,359,718 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|362^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>219</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,73,219 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|296 |bgcolor="cyan"|77^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>719</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,719</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>220</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>11,20,22,44,55,<br>110,220 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|284⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>720</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,8,9,10,12,<br>15,16,18,20,24,<br>30,36,40,45,48,<br>60,72,80,90,120,<br>144,180,240,360,720 |bgcolor="pink"|30 |bgcolor="lightgreen"|2418 |bgcolor="cyan"|1698⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>221</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,17,221 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|252 |bgcolor="cyan"|31^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>721</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,103,721 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|832 |bgcolor="cyan"|111^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>222</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,37,<br>74,111,222 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|456 |bgcolor="cyan"|234⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>722</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,19,38,361,<br>722 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1143 |bgcolor="cyan"|421^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>223</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,223</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|224 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>723</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,241,723 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|968 |bgcolor="cyan"|245^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>224</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>14,16,28,32,56,<br>112,224 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|280⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>724</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,181,362,<br>724 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1274 |bgcolor="cyan"|550^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>225</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,9,15,<br>25,45,75,225 |bgcolor="pink"|9 |bgcolor="lightgreen"|403 |bgcolor="cyan"|178^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>725</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,25,29,145,<br>725 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|930 |bgcolor="cyan"|205^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>226</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,113,226 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|342 |bgcolor="cyan"|116^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>726</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,11,<br>22,33,66,121,242,<br>363,726 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1596 |bgcolor="cyan"|870⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>227</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,227</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|228 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>727</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,727</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|728 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>228</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,19,38,57,76,<br>114,228 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|560 |bgcolor="cyan"|332⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>728</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>13,14,26,28,52,<br>56,91,104,182,364,<br>728 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1680 |bgcolor="cyan"|952⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>229</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,229</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|230 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>729</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,27,81,<br>243,729 |bgcolor="pink"|7 |bgcolor="lightgreen"|1093 |bgcolor="cyan"|364^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>230</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,23,<br>46,115,230 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|432 |bgcolor="cyan"|202^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>730</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,73,<br>146,365,730 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1332 |bgcolor="cyan"|602^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>231</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,11,21,<br>33,77,231 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|384 |bgcolor="cyan"|153^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>731</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,43,731 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|792 |bgcolor="cyan"|61^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>232</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,29,<br>58,116,232 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|450 |bgcolor="cyan"|218^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>732</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,61,122,183,244,<br>366,732 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1736 |bgcolor="cyan"|1004⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>233</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,233</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|234 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>733</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,733</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|734 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>234</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>13,18,26,39,78,<br>117,234 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|546 |bgcolor="cyan"|312⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>734</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,367,734 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1104 |bgcolor="cyan"|370^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>235</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,47,235 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|288 |bgcolor="cyan"|53^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>735</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,7,15,<br>21,35,49,105,147,<br>245,735 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1368 |bgcolor="cyan"|633^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>236</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,59,118,<br>236 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|420 |bgcolor="cyan"|184^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>736</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>23,32,46,92,184,<br>368,736 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1512 |bgcolor="cyan"|776⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>237</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,79,237 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|320 |bgcolor="cyan"|83^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>737</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,67,737 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|816 |bgcolor="cyan"|79^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>238</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,17,<br>34,119,238 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|432 |bgcolor="cyan"|194^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>738</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,41,82,123,246,<br>369,738 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1638 |bgcolor="cyan"|900⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>239</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,239</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|240 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>739</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,739</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|740 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>240</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,8,10,12,15,<br>16,20,24,30,40,<br>48,60,80,120,240 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|744 |bgcolor="cyan"|504⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>740</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20,37,74,148,185,<br>370,740 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1596 |bgcolor="cyan"|856⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>241</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,241</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|242 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>741</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,13,19,39,<br>57,247,741 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1120 |bgcolor="cyan"|379^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>242</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,22,121,<br>242 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|399 |bgcolor="cyan"|157^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>742</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,53,<br>106,371,742 |bgcolor="pink&quot;|8 |bgcolor="lightgreen"|1296 |bgcolor="cyan"|554^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>243</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,27,81,<br>243 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|364 |bgcolor="cyan"|121^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>743</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,743</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|744 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>244</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,61,122,<br>244 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|434 |bgcolor="cyan"|190^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>744</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,24,31,62,<br>93,124,186,248,372,<br>744 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1920 |bgcolor="cyan"|1176⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>245</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,7,35,49,<br>245 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|342 |bgcolor="cyan"|97^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>745</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,149,745 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|900 |bgcolor="cyan"|155^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>246</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,41,<br>82,123,246 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|258⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>746</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,373,746 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1122 |bgcolor="cyan"|376^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>247</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,19,247 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|280 |bgcolor="cyan"|33^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>747</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,83,249,<br>747 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1092 |bgcolor="cyan"|345^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>248</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,31,<br>62,124,248 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|480 |bgcolor="cyan"|232^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>748</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,11,17,<br>22,34,44,68,187,<br>374,748 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1512 |bgcolor="cyan"|764⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>249</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,83,249 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|336 |bgcolor="cyan"|87^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>749</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,107,749 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|115^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>250</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,25,<br>50,125,250 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|468 |bgcolor="cyan"|218^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>750</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,15,25,30,50,<br>75,125,150,250,375,<br>750 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1872 |bgcolor="cyan"|1122⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>251</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,251</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|252 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>751</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,751</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|752 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>252</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>7,9,12,14,18,<br>21,28,36,42,63,<br>84,126,252 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|728 |bgcolor="cyan"|476⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>752</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>47,94,188,376,752 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|1488 |bgcolor="cyan"|736^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>253</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,23,253 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|288 |bgcolor="cyan"|35^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>753</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,251,753 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|255^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>254</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,127,254 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|384 |bgcolor="cyan"|130^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>754</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,13,26,29,<br>58,377,754 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1260 |bgcolor="cyan"|506^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>255</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,17,<br>51,85,255 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|432 |bgcolor="cyan"|177^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>755</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,151,755 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|912 |bgcolor="cyan"|157^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>256</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>32,64,128,256 |bgcolor="pink"|9 |bgcolor="lightgreen"|511 |bgcolor="cyan"|255^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>756</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>7,9,12,14,18,<br>21,27,28,36,42,<br>54,63,84,108,126,<br>189,252,378,756 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|2240 |bgcolor="cyan"|1484⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>257</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,257</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|258 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>757</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,757</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|758 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>258</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,43,<br>86,129,258 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|528 |bgcolor="cyan"|270⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>758</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,379,758 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1140 |bgcolor="cyan"|382^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>259</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,37,259 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|304 |bgcolor="cyan"|45^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>759</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,11,23,33,<br>69,253,759 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1152 |bgcolor="cyan"|393^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>260</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>13,20,26,52,65,<br>130,260 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|588 |bgcolor="cyan"|328⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>760</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,19,20,38,40,<br>76,95,152,190,380,<br>760 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1800 |bgcolor="cyan"|1040⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>261</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,29,87,<br>261 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|390 |bgcolor="cyan"|129^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>761</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,761</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|762 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>262</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,131,262 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|396 |bgcolor="cyan"|134^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>762</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,127,<br>254,381,762 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1536 |bgcolor="cyan"|774⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>263</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,263</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|264 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>763</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,109,763 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|880 |bgcolor="cyan"|117^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>264</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,11,12,22,24,<br>33,44,66,88,132,<br>264 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|456⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>764</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,191,382,<br>764 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1344 |bgcolor="cyan"|580^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>265</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,53,265 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|324 |bgcolor="cyan"|59^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>765</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,9,15,<br>17,45,51,85,153,<br>255,765 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1404 |bgcolor="cyan"|639^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>266</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,19,<br>38,133,266 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|480 |bgcolor="cyan"|214^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>766</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,383,766 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1152 |bgcolor="cyan"|386^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>267</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,89,267 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|360 |bgcolor="cyan"|93^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>767</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,59,767 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|840 |bgcolor="cyan"|73^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>268</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,67,134,<br>268 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|476 |bgcolor="cyan"|208^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>768</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,16,24,32,<br>48,64,96,128,192,<br>256,384,768 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|2044 |bgcolor="cyan"|1276⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>269</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,269</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|270 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>769</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,769</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|770 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>270</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>9,10,15,18,27,<br>30,45,54,90,135,<br>270 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|450⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>770</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,7,10,<br>11,14,22,35,55,<br>70,77,110,154,385,<br>770 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1728 |bgcolor="cyan"|958⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>271</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,271</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|272 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>771</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,257,771 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1032 |bgcolor="cyan"|261^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>272</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>17,34,68,136,272 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|558 |bgcolor="cyan"|286⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>772</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,193,386,<br>772 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1358 |bgcolor="cyan"|586^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>273</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,13,21,<br>39,91,273 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|448 |bgcolor="cyan"|175^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>773</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,773</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|774 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>274</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,137,274 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|414 |bgcolor="cyan"|140^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>774</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,43,86,129,258,<br>387,774 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1716 |bgcolor="cyan"|942⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>275</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,11,25,55,<br>275 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|372 |bgcolor="cyan"|97^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>775</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,25,31,155,<br>775 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|992 |bgcolor="cyan"|217^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>276</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,23,46,69,92,<br>138,276 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|672 |bgcolor="cyan"|396⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>776</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,97,<br>194,388,776 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1470 |bgcolor="cyan"|694^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>277</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,277</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|278 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>777</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,21,37,<br>111,259,777 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1216 |bgcolor="cyan"|439^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>278</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,139,278 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|420 |bgcolor="cyan"|142^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>778</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,389,778 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1170 |bgcolor="cyan"|392^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>279</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,31,93,<br>279 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|416 |bgcolor="cyan"|137^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>779</u> |bgcolor="lightblue"|1,19,41,779 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|840 |bgcolor="cyan"|61^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>280</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,7,<br>8,10,14,20,28,<br>35,40,56,70,140,<br>280 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|440⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>780</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,10,12,13,15,<br>20,26,30,39,52,<br>60,65,78,130,156,<br>195,260,390,780 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|2352 |bgcolor="cyan"|1572⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>281</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,281</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|282 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>781</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,71,781 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|83^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>282</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,47,<br>94,141,282 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|294⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>782</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,17,23,34,<br>46,391,782 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1296 |bgcolor="cyan"|514^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>283</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,283</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|284 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>783</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,27,29,<br>87,261,783 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1200 |bgcolor="cyan"|417^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>284</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,71,142,<br>284 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|220^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>784</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>14,16,28,49,56,<br>98,112,196,392,784 |bgcolor="pink"|15 |bgcolor="lightgreen"|1767 |bgcolor="cyan"|983⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>285</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,19,<br>57,95,285 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|480 |bgcolor="cyan"|195^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>785</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,157,785 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|948 |bgcolor="cyan"|163^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>286</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,13,22,<br>26,143,286 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|218^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>786</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,131,<br>262,393,786 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1584 |bgcolor="cyan"|798⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>287</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,41,287 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|336 |bgcolor="cyan"|49^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>787</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,787</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|788 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>288</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,12,16,18,<br>24,32,36,48,72,<br>96,144,288 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|819 |bgcolor="cyan"|531⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>788</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,197,394,<br>788 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1386 |bgcolor="cyan"|598^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>289</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,289 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|307 |bgcolor="cyan"|18^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>789</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,263,789 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1056 |bgcolor="cyan"|267^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>290</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,29,<br>58,145,290 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|540 |bgcolor="cyan"|250^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>790</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,79,<br>158,395,790 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|650^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>291</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,97,291 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|392 |bgcolor="cyan"|101^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>791</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,113,791 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|912 |bgcolor="cyan"|121^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>292</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,73,146,<br>292 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|518 |bgcolor="cyan"|226^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>792</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,11,12,18,<br>22,24,33,36,44,<br>66,72,88,99,132,<br>198,264,396,792 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|2340 |bgcolor="cyan"|1548⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>293</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,293</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|294 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>793</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,61,793 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|868 |bgcolor="cyan"|75^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>294</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>14,21,42,49,98,<br>147,294 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|684 |bgcolor="cyan"|390⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>794</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,397,794 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1194 |bgcolor="cyan"|400^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>295</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,59,295 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|360 |bgcolor="cyan"|65^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>795</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,53,<br>159,265,795 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1296 |bgcolor="cyan"|501^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>296</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,37,<br>74,148,296 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|570 |bgcolor="cyan"|274^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>796</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,199,398,<br>796 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1400 |bgcolor="cyan"|604^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>297</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,11,27,<br>33,99,297 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|480 |bgcolor="cyan"|183^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>797</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,797</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|798 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>298</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,149,298 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|450 |bgcolor="cyan"|152^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>798</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>14,19,21,38,42,<br>57,114,133,266,399,<br>798 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1920 |bgcolor="cyan"|1122⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>299</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,23,299 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|336 |bgcolor="cyan"|37^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>799</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,47,799 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|65^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>300</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,10,12,15,20,<br>25,30,50,60,75,<br>100,150,300 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|868 |bgcolor="cyan"|568⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>800</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,16,20,25,32,<br>40,50,80,100,160,<br>200,400,800 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|1953 |bgcolor="cyan"|1153⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>301</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,43,301 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|352 |bgcolor="cyan"|51^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>801</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,89,267,<br>801 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1170 |bgcolor="cyan"|369^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>302</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,151,302 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|456 |bgcolor="cyan"|154^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>802</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,401,802 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen&quot;|1206 |bgcolor="cyan"|404^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>303</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,101,303 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|408 |bgcolor="cyan"|105^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>803</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,73,803 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|888 |bgcolor="cyan"|85^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>304</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>19,38,76,152,304 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|620 |bgcolor="cyan"|316⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>804</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,67,134,201,268,<br>402,804 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1904 |bgcolor="cyan"|1100⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>305</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,61,305 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|372 |bgcolor="cyan"|67^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>805</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,7,23,35,<br>115,161,805 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1152 |bgcolor="cyan"|347^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>306</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>17,18,34,51,102,<br>153,306 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|702 |bgcolor="cyan"|396⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>806</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,13,26,31,<br>62,403,806 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1344 |bgcolor="cyan"|538^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>307</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,307</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|308 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>807</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,269,807 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|273^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>308</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,11,<br>14,22,28,44,77,<br>154,308 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|672 |bgcolor="cyan"|364⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>808</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,101,<br>202,404,808 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1530 |bgcolor="cyan"|722^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>309</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,103,309 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|416 |bgcolor="cyan"|107^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>809</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,809</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|810 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>310</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,31,<br>62,155,310 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|266^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>810</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>9,10,15,18,27,<br>30,45,54,81,90,<br>135,162,270,405,810 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|2178 |bgcolor="cyan"|1368⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>311</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,311</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|312 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>811</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,811</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|812 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>312</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,13,24,26,<br>39,52,78,104,156,<br>312 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|840 |bgcolor="cyan"|528⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>812</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,14,<br>28,29,58,116,203,<br>406,812 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1680 |bgcolor="cyan"|868⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>313</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,313</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|314 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>813</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,271,813 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1088 |bgcolor="cyan"|275^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>314</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,157,314 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|474 |bgcolor="cyan"|160^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>814</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,22,37,<br>74,407,814 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1368 |bgcolor="cyan"|554^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>315</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,7,9,<br>15,21,35,45,63,<br>105,315 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|624 |bgcolor="cyan"|309^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>815</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,163,815 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|984 |bgcolor="cyan"|169^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>316</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,79,158,<br>316 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|560 |bgcolor="cyan"|244^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>816</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,16,17,24,<br>34,48,51,68,102,<br>136,204,272,408,816 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|2232 |bgcolor="cyan"|1416⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>317</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,317</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|318 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>817</u> |bgcolor="lightblue"|1,19,43,817 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|880 |bgcolor="cyan"|63^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>318</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,53,<br>106,159,318 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|648 |bgcolor="cyan"|330⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>818</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,409,818 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1230 |bgcolor="cyan"|412^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>319</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,29,319 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|360 |bgcolor="cyan"|41^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>819</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,9,13,<br>21,39,63,91,117,<br>273,819 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1456 |bgcolor="cyan"|637^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>320</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,16,20,32,40,<br>64,80,160,320 |bgcolor="pink"|14 |bgcolor="lightgreen"|762 |bgcolor="cyan"|442⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>820</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20,41,82,164,205,<br>410,820 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1764 |bgcolor="cyan"|944⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>321</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,107,321 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|432 |bgcolor="cyan"|111^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>821</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,821</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|822 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>322</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,23,<br>46,161,322 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|254^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>822</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,137,<br>274,411,822 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1656 |bgcolor="cyan"|834⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>323</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,19,323 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|360 |bgcolor="cyan"|37^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>823</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,823</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|824 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>324</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>9,12,18,27,36,<br>54,81,108,162,324 |bgcolor="pink"|15 |bgcolor="lightgreen"|847 |bgcolor="cyan"|523⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>824</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,103,<br>206,412,824 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1560 |bgcolor="cyan"|736^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>325</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,13,25,65,<br>325 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|434 |bgcolor="cyan"|109^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>825</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,11,15,<br>25,33,55,75,165,<br>275,825 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1488 |bgcolor="cyan"|663^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>326</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,163,326 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|492 |bgcolor="cyan"|166^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>826</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,59,<br>118,413,826 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|614^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>327</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,109,327 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|440 |bgcolor="cyan"|113^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>827</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,827</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|828 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>328</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,41,<br>82,164,328 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|630 |bgcolor="cyan"|302^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>828</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>9,12,18,23,36,<br>46,69,92,138,207,<br>276,414,828 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|2184 |bgcolor="cyan"|1356⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>329</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,47,329 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|384 |bgcolor="cyan"|55^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>829</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,829</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|830 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>330</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,11,15,22,30,<br>33,55,66,110,165,<br>330 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|534⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>830</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,83,<br>166,415,830 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1512 |bgcolor="cyan"|682^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>331</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,331</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|332 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>831</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,277,831 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1112 |bgcolor="cyan"|281^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>332</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,83,166,<br>332 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|588 |bgcolor="cyan"|256^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>832</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,13,<br>16,26,32,52,64,<br>104,208,416,832 |bgcolor="pink"|14 |bgcolor="lightgreen"|1778 |bgcolor="cyan"|946⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>333</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,37,111,<br>333 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|494 |bgcolor="cyan"|161^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>833</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,17,49,119,<br>833 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1026 |bgcolor="cyan"|193^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>334</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,167,334 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|170^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>834</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,139,<br>278,417,834 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1680 |bgcolor="cyan"|846⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>335</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,67,335 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|408 |bgcolor="cyan"|73^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>835</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,167,835 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|173^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>336</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>7,8,12,14,16,<br>21,24,28,42,48,<br>56,84,112,168,336 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|992 |bgcolor="cyan"|656⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>836</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,11,19,<br>22,38,44,76,209,<br>418,836 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1680 |bgcolor="cyan"|844⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>337</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,337</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|338 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>837</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,27,31,<br>93,279,837 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1280 |bgcolor="cyan"|443^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>338</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,13,26,169,<br>338 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|549 |bgcolor="cyan"|211^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>838</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,419,838 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1260 |bgcolor="cyan"|422^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>339</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,113,339 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|456 |bgcolor="cyan"|117^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>839</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,839</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|840 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>340</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>17,20,34,68,85,<br>170,340 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|756 |bgcolor="cyan"|416⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>840</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,7,8,10,12,<br>14,15,20,21,24,<br>28,30,35,40,42,<br>56,60,70,84,105,<br>120,140,168,210,280,<br>420,840 |bgcolor="pink"|32 |bgcolor="lightgreen"|2880 |bgcolor="cyan"|2040⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>341</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,31,341 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|384 |bgcolor="cyan"|43^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>841</u> |bgcolor="lightblue"|1,29,841 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|871 |bgcolor="cyan"|30^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>342</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,19,38,57,114,<br>171,342 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|780 |bgcolor="cyan"|438⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>842</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,421,842 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1266 |bgcolor="cyan"|424^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>343</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,49,343 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|400 |bgcolor="cyan"|57^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>843</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,281,843 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1128 |bgcolor="cyan"|285^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>344</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,43,<br>86,172,344 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|660 |bgcolor="cyan"|316^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>844</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,211,422,<br>844 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1484 |bgcolor="cyan"|640^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>345</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,23,<br>69,115,345 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|231^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>845</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,13,65,169,<br>845 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1098 |bgcolor="cyan"|253^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>346</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,173,346 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|522 |bgcolor="cyan"|176^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>846</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,47,94,141,282,<br>423,846 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1872 |bgcolor="cyan"|1026⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>347</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,347</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|348 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>847</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,11,77,121,<br>847 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1064 |bgcolor="cyan"|217^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>348</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,29,58,87,116,<br>174,348 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|840 |bgcolor="cyan"|492⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>848</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>53,106,212,424,848 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|1674 |bgcolor="cyan"|826^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>349</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,349</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|350 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>849</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,283,849 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1136 |bgcolor="cyan"|287^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>350</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,7,10,<br>14,25,35,50,70,<br>175,350 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|744 |bgcolor="cyan"|394⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>850</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,17,<br>25,34,50,85,170,<br>425,850 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1674 |bgcolor="cyan"|824^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>351</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,13,27,<br>39,117,351 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|560 |bgcolor="cyan"|209^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>851</u> |bgcolor="lightblue"|1,23,37,851 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|912 |bgcolor="cyan"|61^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>352</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,11,<br>16,22,32,44,88,<br>176,352 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|756 |bgcolor="cyan"|404⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>852</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,71,142,213,284,<br>426,852 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|2016 |bgcolor="cyan"|1164⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>353</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,353</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|354 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>853</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,853</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|854 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>354</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,59,<br>118,177,354 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|366⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>854</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,61,<br>122,427,854 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1488 |bgcolor="cyan"|634^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>355</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,71,355 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|432 |bgcolor="cyan"|77^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>855</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,9,15,<br>19,45,57,95,171,<br>285,855 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1560 |bgcolor="cyan"|705^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>356</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,89,178,<br>356 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|630 |bgcolor="cyan"|274^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>856</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,107,<br>214,428,856 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1620 |bgcolor="cyan"|764^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>357</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,17,21,<br>51,119,357 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|219^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>857</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,857</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|858 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>358</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,179,358 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|540 |bgcolor="cyan"|182^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>858</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,11,<br>13,22,26,33,39,<br>66,78,143,286,429,<br>858 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2016 |bgcolor="cyan"|1158⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>359</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,359</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|360 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>859</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,859</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|860 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>360</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,8,9,10,12,<br>15,18,20,24,30,<br>36,40,45,60,72,<br>90,120,180,360 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|1170 |bgcolor="cyan"|810⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>860</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20,43,86,172,215,<br>430,860 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1848 |bgcolor="cyan"|988⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>361</u> |bgcolor="lightblue"|1,19,361 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|381 |bgcolor="cyan"|20^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>861</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,21,41,<br>123,287,861 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1344 |bgcolor="cyan"|483^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>362</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,181,362 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|546 |bgcolor="cyan"|184^- |align="right" bgcolor=&quot;#fff8cd"|<u>862</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,431,862 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1296 |bgcolor="cyan"|434^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>363</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,11,33,121,<br>363 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|532 |bgcolor="cyan"|169^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>863</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,863</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>364</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,13,<br>14,26,28,52,91,<br>182,364 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|784 |bgcolor="cyan"|420⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>864</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,12,16,18,<br>24,27,32,36,48,<br>54,72,96,108,144,<br>216,288,432,864 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|2520 |bgcolor="cyan"|1656⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>365</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,73,365 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|444 |bgcolor="cyan"|79^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>865</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,173,865 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1044 |bgcolor="cyan"|179^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>366</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,61,<br>122,183,366 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|744 |bgcolor="cyan"|378⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>866</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,433,866 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1302 |bgcolor="cyan"|436^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>367</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,367</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|368 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>867</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,17,51,289,<br>867 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1228 |bgcolor="cyan"|361^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>368</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>23,46,92,184,368 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|744 |bgcolor="cyan"|376⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>868</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,14,<br>28,31,62,124,217,<br>434,868 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1792 |bgcolor="cyan"|924⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>369</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,41,123,<br>369 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|546 |bgcolor="cyan"|177^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>869</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,79,869 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|91^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>370</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,37,<br>74,185,370 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|684 |bgcolor="cyan"|314^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>870</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,15,29,30,58,<br>87,145,174,290,435,<br>870 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2160 |bgcolor="cyan"|1290⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>371</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,53,371 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|432 |bgcolor="cyan"|61^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>871</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,67,871 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|952 |bgcolor="cyan"|81^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>372</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,31,62,93,124,<br>186,372 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|896 |bgcolor="cyan"|524⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>872</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,109,<br>218,436,872 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1650 |bgcolor="cyan"|778^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>373</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,373</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|374 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>873</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,97,291,<br>873 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1274 |bgcolor="cyan"|401^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>374</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,17,22,<br>34,187,374 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|648 |bgcolor="cyan"|274^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>874</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,19,23,38,<br>46,437,874 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|566^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>375</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,25,<br>75,125,375 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|624 |bgcolor="cyan"|249^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>875</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,7,25,35,<br>125,175,875 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1248 |bgcolor="cyan"|373^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>376</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,47,<br>94,188,376 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|344^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>876</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,73,146,219,292,<br>438,876 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|2072 |bgcolor="cyan"|1196⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>377</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,29,377 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|420 |bgcolor="cyan"|43^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>877</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,877</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|878 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>378</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>9,14,18,21,27,<br>42,54,63,126,189,<br>378 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|582⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>878</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,439,878 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1320 |bgcolor="cyan"|442^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>379</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,379</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|380 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>879</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,293,879 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1176 |bgcolor="cyan"|297^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>380</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>19,20,38,76,95,<br>190,380 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|840 |bgcolor="cyan"|460⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>880</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,11,16,20,22,<br>40,44,55,80,88,<br>110,176,220,440,880 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|2232 |bgcolor="cyan"|1352⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>381</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,127,381 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|512 |bgcolor="cyan"|131^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>881</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,881</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|882 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>382</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,191,382 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|194^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>882</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>9,14,18,21,42,<br>49,63,98,126,147,<br>294,441,882 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|2223 |bgcolor="cyan"|1341⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>383</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,383</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|384 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>883</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,883</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|884 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>384</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,16,24,32,<br>48,64,96,128,192,<br>384 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1020 |bgcolor="cyan"|636⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>884</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,13,17,<br>26,34,52,68,221,<br>442,884 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1764 |bgcolor="cyan"|880^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>385</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,7,11,35,<br>55,77,385 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|191^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>885</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,59,<br>177,295,885 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|555^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>386</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,193,386 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|582 |bgcolor="cyan"|196^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>886</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,443,886 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1332 |bgcolor="cyan"|446^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>387</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,43,129,<br>387 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|572 |bgcolor="cyan"|185^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>887</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,887</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|888 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>388</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,97,194,<br>388 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|686 |bgcolor="cyan"|298^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>888</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,24,37,74,<br>111,148,222,296,444,<br>888 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2280 |bgcolor="cyan"|1392⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>389</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,389</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|390 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>889</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,127,889 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1024 |bgcolor="cyan"|135^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>390</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,13,15,26,30,<br>39,65,78,130,195,<br>390 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|618⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>890</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,89,<br>178,445,890 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1620 |bgcolor="cyan"|730^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>391</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,23,391 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|432 |bgcolor="cyan"|41^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>891</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,11,27,<br>33,81,99,297,891 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|1452 |bgcolor="cyan"|561^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>392</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>14,28,49,56,98,<br>196,392 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|855 |bgcolor="cyan"|463⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>892</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,223,446,<br>892 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1568 |bgcolor="cyan"|676^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>393</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,131,393 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|528 |bgcolor="cyan"|135^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>893</u> |bgcolor="lightblue"|1,19,47,893 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|67^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>394</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,197,394 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|594 |bgcolor="cyan"|200^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>894</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,149,<br>298,447,894 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1800 |bgcolor="cyan"|906⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>395</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,79,395 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|480 |bgcolor="cyan"|85^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>895</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,179,895 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|185^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>396</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>9,11,12,18,22,<br>33,36,44,66,99,<br>132,198,396 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|1092 |bgcolor="cyan"|696⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>896</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>14,16,28,32,56,<br>64,112,128,224,448,<br>896 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2040 |bgcolor="cyan"|1144⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>397</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,397</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|398 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>897</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,13,23,39,<br>69,299,897 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1344 |bgcolor="cyan"|447^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>398</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,199,398 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|600 |bgcolor="cyan"|202^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>898</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,449,898 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1350 |bgcolor="cyan"|452^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>399</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,19,21,<br>57,133,399 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|640 |bgcolor="cyan"|241^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>899</u> |bgcolor="lightblue"|1,29,31,899 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|61^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>400</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,16,20,25,40,<br>50,80,100,200,400 |bgcolor="pink"|15 |bgcolor="lightgreen"|961 |bgcolor="cyan"|561⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>900</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,9,10,12,15,<br>18,20,25,30,36,<br>45,50,60,75,90,<br>100,150,180,225,300,<br>450,900 |bgcolor="pink"|27 |bgcolor="lightgreen"|2821 |bgcolor="cyan"|1921⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>401</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,401</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|402 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>901</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,53,901 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|972 |bgcolor="cyan"|71^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>402</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,67,<br>134,201,402 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|816 |bgcolor="cyan"|414⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>902</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,22,41,<br>82,451,902 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1512 |bgcolor="cyan"|610^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>403</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,31,403 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|448 |bgcolor="cyan"|45^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>903</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,21,43,<br>129,301,903 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1408 |bgcolor="cyan"|505^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>404</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,101,202,<br>404 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|714 |bgcolor="cyan"|310^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>904</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,113,<br>226,452,904 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1710 |bgcolor="cyan"|806^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>405</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,9,15,<br>27,45,81,135,405 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|726 |bgcolor="cyan"|321^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>905</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,181,905 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1092 |bgcolor="cyan"|187^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>406</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,29,<br>58,203,406 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|314^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>906</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,151,<br>302,453,906 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1824 |bgcolor="cyan"|918⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>407</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,37,407 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|456 |bgcolor="cyan"|49^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>907</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,907</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|908 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>408</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,17,24,34,<br>51,68,102,136,204,<br>408 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|672⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>908</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,227,454,<br>908 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1596 |bgcolor="cyan"|688^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>409</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,409</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|410 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>909</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,101,303,<br>909 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1326 |bgcolor="cyan"|417^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>410</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,41,<br>82,205,410 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|756 |bgcolor="cyan"|346^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>910</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,7,10,<br>13,14,26,35,65,<br>70,91,130,182,455,<br>910 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2016 |bgcolor="cyan"|1106⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>411</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,137,411 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|552 |bgcolor="cyan"|141^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>911</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,911</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|912 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>412</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,103,206,<br>412 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|728 |bgcolor="cyan"|316^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>912</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,16,19,24,<br>38,48,57,76,114,<br>152,228,304,456,912 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|2480 |bgcolor="cyan"|1568⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>413</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,59,413 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|480 |bgcolor="cyan"|67^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>913</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,83,913 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|95^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>414</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,23,46,69,138,<br>207,414 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|936 |bgcolor="cyan"|522⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>914</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,457,914 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1374 |bgcolor="cyan"|460^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>415</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,83,415 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|89^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>915</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,61,<br>183,305,915 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1488 |bgcolor="cyan"|573^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>416</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,13,<br>16,26,32,52,104,<br>208,416 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|882 |bgcolor="cyan"|466⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>916</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,229,458,<br>916 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1610 |bgcolor="cyan"|694^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>417</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,139,417 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|560 |bgcolor="cyan"|143^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>917</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,131,917 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1056 |bgcolor="cyan"|139^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>418</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,19,22,<br>38,209,418 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|302^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>918</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>17,18,27,34,51,<br>54,102,153,306,459,<br>918 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2160 |bgcolor="cyan"|1242⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>419</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,419</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|420 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>919</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,919</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|920 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>420</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,7,10,12,14,<br>15,20,21,28,30,<br>35,42,60,70,84,<br>105,140,210,420 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|1344 |bgcolor="cyan"|924⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>920</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,20,23,40,46,<br>92,115,184,230,460,<br>920 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2160 |bgcolor="cyan"|1240⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>421</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,421</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|422 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>921</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,307,921 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1232 |bgcolor="cyan"|311^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>422</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,211,422 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|636 |bgcolor="cyan"|214^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>922</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,461,922 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1386 |bgcolor="cyan"|464^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>423</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,47,141,<br>423 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|624 |bgcolor="cyan"|201^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>923</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,71,923 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|85^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>424</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,53,<br>106,212,424 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|810 |bgcolor="cyan"|386^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>924</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>7,11,12,14,21,<br>22,28,33,42,44,<br>66,77,84,132,154,<br>231,308,462,924 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|2688 |bgcolor="cyan"|1764⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>425</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,17,25,85,<br>425 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|558 |bgcolor="cyan"|133^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>925</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,25,37,185,<br>925 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1178 |bgcolor="cyan"|253^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>426</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,71,<br>142,213,426 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|438⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>926</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,463,926 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1392 |bgcolor="cyan"|466^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>427</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,61,427 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|496 |bgcolor="cyan"|69^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>927</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,103,309,<br>927 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1352 |bgcolor="cyan"|425^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>428</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,107,214,<br>428 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|756 |bgcolor="cyan"|328^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>928</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>29,32,58,116,232,<br>464,928 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1890 |bgcolor="cyan"|962⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>429</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,11,13,33,<br>39,143,429 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|672 |bgcolor="cyan"|243^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>929</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,929</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|930 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>430</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,43,<br>86,215,430 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|792 |bgcolor="cyan"|362^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>930</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>10,15,30,31,62,<br>93,155,186,310,465,<br>930 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2304 |bgcolor="cyan"|1374⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>431</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,431</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|432 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>931</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,19,49,133,<br>931 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1140 |bgcolor="cyan"|209^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>432</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,12,16,18,<br>24,27,36,48,54,<br>72,108,144,216,432 |bgcolor="pink"|20 |bgcolor="lightgreen"|1240 |bgcolor="cyan"|808⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>932</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,233,466,<br>932 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1638 |bgcolor="cyan"|706^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>433</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,433</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|434 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>933</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,311,933 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1248 |bgcolor="cyan"|315^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>434</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,31,<br>62,217,434 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|768 |bgcolor="cyan"|334^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>934</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,467,934 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1404 |bgcolor="cyan"|470^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>435</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,29,<br>87,145,435 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|285^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>935</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,11,17,55,<br>85,187,935 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1296 |bgcolor="cyan"|361^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>436</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,109,218,<br>436 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|770 |bgcolor="cyan"|334^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>936</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,9,12,13,18,<br>24,26,36,39,52,<br>72,78,104,117,156,<br>234,312,468,936 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|2730 |bgcolor="cyan"|1794⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>437</u> |bgcolor="lightblue"|1,19,23,437 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|480 |bgcolor="cyan"|43^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>937</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,937</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|938 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>438</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,73,<br>146,219,438 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|888 |bgcolor="cyan"|450⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>938</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,67,<br>134,469,938 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1632 |bgcolor="cyan"|694^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>439</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,439</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|440 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>939</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,313,939 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1256 |bgcolor="cyan"|317^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>440</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,11,20,22,40,<br>44,55,88,110,220,<br>440 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|640⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>940</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20,47,94,188,235,<br>470,940 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|2016 |bgcolor="cyan"|1076⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>441</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,9,21,<br>49,63,147,441 |bgcolor="pink"|9 |bgcolor="lightgreen"|741 |bgcolor="cyan"|300^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>941</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,941</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|942 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>442</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,13,17,26,<br>34,221,442 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|756 |bgcolor="cyan"|314^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>942</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,157,<br>314,471,942 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1896 |bgcolor="cyan"|954⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>443</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,443</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|444 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>943</u> |bgcolor="lightblue"|1,23,41,943 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|65^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>444</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,37,74,111,148,<br>222,444 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1064 |bgcolor="cyan"|620⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>944</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>59,118,236,472,944 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|1860 |bgcolor="cyan"|916^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>445</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,89,445 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|540 |bgcolor="cyan"|95^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>945</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,7,9,<br>15,21,27,35,45,<br>63,105,135,189,315,<br>945 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1920 |bgcolor="cyan"|975⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>446</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,223,446 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|672 |bgcolor="cyan"|226^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>946</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,11,22,43,<br>86,473,946 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1584 |bgcolor="cyan"|638^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>447</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,149,447 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|600 |bgcolor="cyan"|153^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>947</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,947</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|948 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>448</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>14,16,28,32,56,<br>64,112,224,448 |bgcolor="pink"|14 |bgcolor="lightgreen"|1016 |bgcolor="cyan"|568⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>948</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,79,158,237,316,<br>474,948 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|2240 |bgcolor="cyan"|1292⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>449</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,449</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|450 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>949</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,73,949 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1036 |bgcolor="cyan"|87^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>450</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>9,10,15,18,25,<br>30,45,50,75,90,<br>150,225,450 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|1209 |bgcolor="cyan"|759⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>950</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,19,<br>25,38,50,95,190,<br>475,950 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1860 |bgcolor="cyan"|910^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>451</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,41,451 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|504 |bgcolor="cyan"|53^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>951</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,317,951 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1272 |bgcolor="cyan"|321^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>452</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,113,226,<br>452 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|798 |bgcolor="cyan"|346^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>952</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,8,<br>14,17,28,34,56,<br>68,119,136,238,476,<br>952 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2160 |bgcolor="cyan"|1208⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>453</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,151,453 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|608 |bgcolor="cyan"|155^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>953</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,953</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|954 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>454</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,227,454 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|684 |bgcolor="cyan"|230^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>954</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,53,106,159,318,<br>477,954 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|2106 |bgcolor="cyan"|1152⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>455</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,7,13,35,<br>65,91,455 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|672 |bgcolor="cyan"|217^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>955</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,191,955 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1152 |bgcolor="cyan"|197^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>456</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,19,24,38,<br>57,76,114,152,228,<br>456 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1200 |bgcolor="cyan"|744⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>956</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,239,478,<br>956 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1680 |bgcolor="cyan"|724^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>457</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,457</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|458 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>957</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,11,29,33,<br>87,319,957 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|483^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>458</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,229,458 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|690 |bgcolor="cyan"|232^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>958</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,479,958 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|482^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>459</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,17,27,<br>51,153,459 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|261^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>959</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,137,959 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1104 |bgcolor="cyan"|145^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>460</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20,23,46,92,115,<br>230,460 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|548⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>960</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,8,10,12,15,<br>16,20,24,30,32,<br>40,48,60,64,80,<br>96,120,160,192,240,<br>320,480,960 |bgcolor="pink"|28 |bgcolor="lightgreen"|3048 |bgcolor="cyan"|2088⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>461</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,461</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|462 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>961</u> |bgcolor="lightblue"|1,31,961 |bgcolor="pink"|3 |bgcolor="lightgreen"|993 |bgcolor="cyan"|32^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>462</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>11,14,21,22,33,<br>42,66,77,154,231,<br>462 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|1152 |bgcolor="cyan"|690⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>962</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,13,26,37,<br>74,481,962 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1596 |bgcolor="cyan"|634^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>463</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,463</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|464 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>963</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,107,321,<br>963 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1404 |bgcolor="cyan"|441^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>464</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>29,58,116,232,464 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|930 |bgcolor="cyan"|466⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>964</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,241,482,<br>964 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1694 |bgcolor="cyan"|730^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>465</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,15,31,<br>93,155,465 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|768 |bgcolor="cyan"|303^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>965</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,193,965 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1164 |bgcolor="cyan"|199^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>466</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,233,466 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|702 |bgcolor="cyan"|236^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>966</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,7,<br>14,21,23,42,46,<br>69,138,161,322,483,<br>966 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2304 |bgcolor="cyan"|1338⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>467</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,467</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|468 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>967</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,967</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|968 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>468</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>9,12,13,18,26,<br>36,39,52,78,117,<br>156,234,468 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|1274 |bgcolor="cyan"|806⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>968</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,11,<br>22,44,88,121,242,<br>484,968 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1995 |bgcolor="cyan"|1027⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>469</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,67,469 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|544 |bgcolor="cyan"|75^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>969</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,17,19,51,<br>57,323,969 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1440 |bgcolor="cyan"|471^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>470</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,47,<br>94,235,470 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|864 |bgcolor="cyan"|394^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>970</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,10,97,<br>194,485,970 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1764 |bgcolor="cyan"|794^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>471</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,157,471 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|632 |bgcolor="cyan"|161^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>971</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,971</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|972 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>472</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,59,<br>118,236,472 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|900 |bgcolor="cyan"|428^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>972</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>9,12,18,27,36,<br>54,81,108,162,243,<br>324,486,972 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|2548 |bgcolor="cyan"|1576⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>473</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,43,473 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|528 |bgcolor="cyan"|55^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>973</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,139,973 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1120 |bgcolor="cyan"|147^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>474</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,79,<br>158,237,474 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|960 |bgcolor="cyan"|486⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>974</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,487,974 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1464 |bgcolor="cyan"|490^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>475</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,19,25,95,<br>475 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|620 |bgcolor="cyan"|145^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>975</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,13,15,<br>25,39,65,75,195,<br>325,975 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1736 |bgcolor="cyan"|761^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>476</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,7,14,<br>17,28,34,68,119,<br>238,476 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|532⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>976</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>61,122,244,488,976 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|1922 |bgcolor="cyan"|946^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>477</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,53,159,<br>477 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|702 |bgcolor="cyan"|225^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>977</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,977</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|978 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>478</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,239,478 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|720 |bgcolor="cyan"|242^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>978</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,163,<br>326,489,978 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1968 |bgcolor="cyan"|990⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>479</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,479</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|480 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>979</u> |bgcolor="lightblue"|1,11,89,979 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1080 |bgcolor="cyan"|101^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>480</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,5,<br>6,8,10,12,15,<br>16,20,24,30,32,<br>40,48,60,80,96,<br>120,160,240,480 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|1512 |bgcolor="cyan"|1032⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>980</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,7,<br>10,14,20,28,35,<br>49,70,98,140,196,<br>245,490,980 |bgcolor="pink"|18 |bgcolor="lightgreen"|2394 |bgcolor="cyan"|1414⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>481</u> |bgcolor="lightblue"|1,13,37,481 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|532 |bgcolor="cyan"|51^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>981</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,109,327,<br>981 |bgcolor="pink"|6 |bgcolor="lightgreen"|1430 |bgcolor="cyan"|449^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>482</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,241,482 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|726 |bgcolor="cyan"|244^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>982</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,491,982 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1476 |bgcolor="cyan"|494^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>483</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,21,23,<br>69,161,483 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|768 |bgcolor="cyan"|285^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>983</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,983</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|984 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>484</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,11,22,<br>44,121,242,484 |bgcolor="pink"|9 |bgcolor="lightgreen"|931 |bgcolor="cyan"|447^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>984</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>8,12,24,41,82,<br>123,164,246,328,492,<br>984 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2520 |bgcolor="cyan"|1536⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>485</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,97,485 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|588 |bgcolor="cyan"|103^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>985</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,197,985 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1188 |bgcolor="cyan"|203^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>486</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,9,<br>18,27,54,81,162,<br>243,486 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1092 |bgcolor="cyan"|606⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>986</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,17,29,34,<br>58,493,986 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1620 |bgcolor="cyan"|634^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>487</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,487</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|488 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>987</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,7,21,47,<br>141,329,987 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1536 |bgcolor="cyan"|549^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>488</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,61,<br>122,244,488 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|930 |bgcolor="cyan"|442^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>988</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,13,19,<br>26,38,52,76,247,<br>494,988 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1960 |bgcolor="cyan"|972^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>489</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,163,489 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|656 |bgcolor="cyan"|167^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>989</u> |bgcolor="lightblue"|1,23,43,989 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1056 |bgcolor="cyan"|67^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>490</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,5,7,10,<br>14,35,49,70,98,<br>245,490 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1026 |bgcolor="cyan"|536⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>990</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,5,6,<br>9,10,11,15,18,<br>22,30,33,45,55,<br>66,90,99,110,165,<br>198,330,495,990 |bgcolor="pink"|24 |bgcolor="lightgreen"|2808 |bgcolor="cyan"|1818⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>491</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,491</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|492 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>991</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,991</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|992 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>492</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,41,82,123,164,<br>246,492 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1176 |bgcolor="cyan"|684⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>992</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>31,32,62,124,248,<br>496,992 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|2016 |bgcolor="cyan"|1024⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>493</u> |bgcolor="lightblue"|1,17,29,493 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|540 |bgcolor="cyan"|47^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>993</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,331,993 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1328 |bgcolor="cyan"|335^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>494</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,13,19,26,<br>38,247,494 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|840 |bgcolor="cyan"|346^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>994</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,7,14,71,<br>142,497,994 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1728 |bgcolor="cyan"|734^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>495</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,5,9,11,<br>15,33,45,55,99,<br>165,495 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|936 |bgcolor="cyan"|441^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>995</u> |bgcolor="lightblue"|1,5,199,995 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1200 |bgcolor="cyan"|205^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>496</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,8,16,<br>31,62,124,248,496 |bgcolor="pink"|10 |bgcolor="lightgreen"|992 |bgcolor="cyan"|'''''496''''' |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>996</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,4,6,<br>12,83,166,249,332,<br>498,996 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|2352 |bgcolor="cyan"|1356⁺ |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>497</u> |bgcolor="lightblue"|1,7,71,497 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|576 |bgcolor="cyan"|79^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>997</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,997</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|998 |bgcolor="cyan"|1^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>498</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,3,6,83,<br>166,249,498 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1008 |bgcolor="cyan"|510⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>998</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,499,998 |bgcolor="pink"|4 |bgcolor="lightgreen"|1500 |bgcolor="cyan"|502^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>499</u> |bgcolor="lightblue"|<b>1,499</b> |bgcolor="pink"|2 |bgcolor="lightgreen"|500 |bgcolor="cyan"|1^- |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>999</u> |bgcolor="lightblue"|1,3,9,27,37,<br>111,333,999 |bgcolor="pink"|8 |bgcolor="lightgreen"|1520 |bgcolor="cyan"|521^- |----align="center" |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>500</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,10,<br>20,25,50,100,125,<br>250,500 |bgcolor="pink"|12 |bgcolor="lightgreen"|1092 |bgcolor="cyan"|592⁺ |align="right" bgcolor="#fff8cd"|<u>1000</u> |bgcolor="lightblue"|1,2,4,5,8,<br>10,20,25,40,50,<br>100,125,200,250,500,<br>1000 |bgcolor="pink"|16 |bgcolor="lightgreen"|2340 |bgcolor="cyan"|1340⁺ |} [[Kategori:Talteori]] 3447 10146 2006-06-06T12:12:14Z NERIUM 225 [[Kategori:Matematik]] 3448 11369 2006-07-18T06:24:09Z NERIUM 225 Recept efter urspung. [[Kategori:Recept]] [[de:Kategorie:Rezeptkategorien nach Herkunft]] [[en:Category:Recipes by origin]] [[es:Categoría:Zonas geográficas]] [[nl:Categorie:Nationale en etnische keukens]] 3449 10150 2006-06-06T20:19:27Z Sundström 73 Recept från [[Kokboken:Europeiska kök|Europa]]. [[Kategori:Recept efter ursprung]] 3450 10152 2006-06-06T20:24:07Z Sundström 73 Recept från [[Kokboken:Asiatiska kök|Asien]]. [[Kategori:Recept efter ursprung]] 3451 10153 2006-06-06T20:25:08Z Sundström 73 Recept från [[Kokboken:Afrikanska kök|Afrika]]. [[Kategori:Recept efter ursprung]] 3452 10154 2006-06-06T20:26:04Z Sundström 73 Recept från [[Kokboken:Sydamerikanska kök|Sydamerika]]. [[Kategori:Recept efter ursprung]] 3453 10155 2006-06-06T20:27:08Z Sundström 73 Recept från [[Kokboken:Nordamerikanska kök|Nordamerika]]. [[Kategori:Recept efter ursprung]] 3454 10156 2006-06-06T20:29:17Z Sundström 73 Recept från [[Kokboken:Svenska köket|Sverige]]. [[Kategori:Europeiska recept]] 3455 10160 2006-06-06T20:34:25Z Sundström 73 Recept från [[Kokboken:Grekiska köket|Grekland]]. [[Kategori:Europeiska recept]] 3456 10162 2006-06-06T20:35:54Z Sundström 73 Recept från [[Kokboken:Mexikanska köket|Mexiko]]. [[kategori:Nordamerikanska recept]] 3457 10164 2006-06-06T22:23:49Z NERIUM 225 Recept från [[Kokboken:Italienska köket|Italien]]. [[Kategori:Europeiska recept]] 3459 10179 2006-06-08T17:24:53Z Sundström 73 Svenska recept från [[w:Öland|Öland]]. [[kategori:Svenska recept]] 3460 10182 2006-06-08T17:27:38Z Sundström 73 [[kategori:Asiatiska recept]] 3461 10184 2006-06-08T17:29:11Z Sundström 73 Recept från [[Kokboken:Oceaniska kök|Oceanien]]. [[Kategori:Recept efter ursprung]] 3463 10190 2006-06-10T18:03:28Z 145.116.6.12 Ett [[köksredskap]]. 3465 11256 2006-07-08T17:32:53Z Supermoccine 262 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''8 portioner'' '''Fyllning''' *1 zuccini *1 aubergine *3 gula lökar *5-6 vitlöksklyftor *2 paket krossade tomater *1-2 dl vatten *3 dl sojafärs *salt *svartpeppar *sambal oelek *oregano *basilika *rapsolja till stekning *olivolja för smak '''Béchamel''' *3 msk dinkelmjöl *2 msk rapsolja *5 dl havremjölk *salt *vitpeppar *muskot '''Övrigt''' *1/2 paket (250 g) lasagneplattor av fullkorn *2 tomater ==Tillagning== *Sätt spisen på 225 grader. *Skär zuccini, aubergine och lök i ganska små bitar och fräs tillsammans med vitlök och sambal tills de blivit ganska mjuka. Tillsätt tomatkross, sojafärs och vatten. Låt puttra i 10 minuter och smaka av med kryddor och olja. Obs! Var inte blyga med kryddningen. *Medan fyllningen puttrar, sätt igång med såsen. Rör ihop mjöl och olja och tillsätt sedan mjölken. Koka upp och koka under omrörning i 2-3 minuter. Smaka av med kryddor. *Varva fyllning och plattor i en ugnsfast form och häll béchamelsåsen överst. Toppa med skivad tomat och basilika. ==Servering== Servera med isbergssallad och tomatklyftor med olivolja ringlad över. ==Tips== Testa andra fyllningar! [[Kategori:L kokbok]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] 3466 10230 2006-06-19T11:00:02Z Supermoccine 262 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *3 msk dinkelmjöl av fullkorn *2 msk rapsolja *5 dl havremjölk *salt *vitpeppar *muskot ==Tillagning== Rör ihop mjöl och olja och tillsätt sedan mjölken. Koka upp och koka under omrörning i 2-3 minuter. Smaka av med kryddor. ==Servering== Béchamel passar bra till lasagne eller som grundsås för vidare kryddning, exempelvis med senap eller pepparrot. [[Kategori:N kokbok]] [[kategori:B kokbok|Béchamelsås, nyttigare]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:Såser]] 3467 10211 2006-06-18T13:48:30Z Supermoccine 262 flyttade Champinjonfyllda crepes till Champinjonfyllda crêpes: Rättstavning. Taket saknades över e. #REDIRECT [[Champinjonfyllda crêpes]] 3469 11396 2006-07-18T08:58:07Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Här samlas recept som passar för olika dieter. [[Kategori:Kokboken]] 3470 10215 2006-06-18T14:07:56Z Supermoccine 262 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''2 portioner'' *1 banan *1 dl sojaproteinpulver *2 msk oskalade sesamfrön *2 msk vetegroddar *2 msk hirsflingor *2 msk mandlar eller cashewnötter *4 dl havremjölk ==Tillagning== Blanda och kör i mixer eller matberedare tills den är slät. ==Servering== Häll upp i glas och drick. Lämplig som frukostdrink eller efter ett träningspass. [[Kategori:P kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:Diet]] 3471 10218 2006-06-18T14:32:53Z 217.210.128.155 Ordbehandling Microsoft Word är Microsofts ordbehandlare och förmodligen värdens mäst användna ordbehandlare. Word ingår i Microsoft Office paket och oftast i gamla versioner av [[Microsoft Works]] 3472 10219 2006-06-18T14:40:55Z 217.210.128.155 .RAR Rar formatat är en form av komprimering. .[[rar]] är ungefär som .[[zip]] eller [[komprimerad mapp]] I [[Windows XP]]. skilnaden mellan .[[rar]] och .[[zip]] är att .[[rar]] kan bli mindre en .[[zip]] 3473 12488 2006-09-19T13:58:43Z 194.103.185.12 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''8 portioner'' '''Deg''' ''2 * följande'' *2 dl fingervarmt vatten *25 g jäst *3 msk olivolja *½ tsk örtsalt *torkad basilika *3 dl grahamsmjöl *Ca 2 dl dinkelmjöl (fullkorn) *olja till utbakning '''Pålägg''' *250 g broccoli *250 g majs (frysmajs rekommenderas då den är godare och då burkmajs ibland innehåller socker) *250 g färska champinjoner *1 dl cashewnötter *ev. 1 banan '''Sojafärsröra''' *3 dl sojafärs (torrvara) *1 paket krossade tomater *2 gula lökar *rapsolja *garam masala *sambal oelek *sojasås '''Currysås''' *1 paket havregrädde *curry *salt ==Tillagning== Gör två satser deg i varsin bunke för att få det så lättarbetat som möjligt. Bered en i taget. Ljumma vattnet till 37 grader. Smula ned jästen i en bunke och rör ut den med lite av vattnet. Tillsätt resten av vattnet, olja, örtsalt och basilika. Arbeta in mjölet lite i taget och spara lite dinkel till utbakningen. Bearbeta degen smidig på mjölat bakbord. Låt degen jäsa i 30 minuter. Börja med nästa. Medan degen jäser, sätt ugnen på 175 grader och börja med fyllningen. Hacka löken och fräs i oljan tillsammans med sambal och mycket garam masala tills den blir mjuk. Tillsätt tomatkross, sojafärs och sojasås. Låt puttra i tio minuter. Hacka under tiden broccolin och skiva champinjonerna (och bananen). Currysåsen görs snabbt genom att värma mängder av curry i en kastrull och sedan hälla på havregrädden, vispa, värma och salta. Smörj in plåten med olja. Knåda och kavla ut den första degen och lägg på sojafärsröran, pålägget och sist såsen. Obs! Det är viktigt att såsen täcker cashewnötterna, annars blir de brända. Grädda i mitten av ugnen i ca 20 minuter. Medan den är i ugnen, bered nästa pizza. ==Servering== Servera med någon grön sallad riven i bitar och skuren tomat. Ringla olivolja över. Klassisk pizzasallad gör sig inte riktigt till den här pizzan. ==Tips== Är det ont om dinkelmjöl i butiken bör det gå att köra med bara grahamsmjöl också. [[Kategori:C kokbok]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:Mjöl och gryn]] 3475 10223 2006-06-19T10:38:10Z Supermoccine 262 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''3 portioner'' *½ dl helt bovete *½ dl vetegroddar *½ dl fiberhavregryn *½ dl rågflingor *2 msk hirsflingor *1 banan *5 dl vatten *1 msk kanel *1 krm salt '''Garnering''' *2 msk krossade linfrön *2 msk psylliumfrön *1 näve mandlar *kanel efter smak ==Tillagning== Blanda alla sädesprodukter med vattnet i en kastrull, skär ner bananen och tillsätt kanel och salt. Koka upp och låt koka på svag värme i ca 5 minuter. Rör om ganska ofta så att den inte bränner fast. Hacka mandlarna. ==Servering== Lägg upp i en tallrik, strö över linfrön, psylliumfrön, mandlar och mer kanel. Servera med havremjölk eller annan lämplig växtmjölk. ==Tips== Gröt kan göras på det mesta man har hemma i sädesväg. En grundregel som funkar för det mesta är ca 2 dl vätska per dl torrvara. Blanda och testa olika varianter. [[Kategori:G kokbok]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:Mjöl och gryn]] 3476 10232 2006-06-19T11:27:38Z Supermoccine 262 Recept med ryskt ursprung. [[kategori:Europeiska recept]] [[kategori:Asiatiska recept]] 3479 10237 2006-06-19T16:04:20Z Christer Johansson 249 <includeonly>{| style="position:relative; margin: 0 0 0.5em 1em; border-collapse: collapse; float:right; clear:right; width:200px; background: {{#switch: {{{regnum}}} |[[Djur]]|[[Djurriket]]=pink |[[Svampar]]|[[Svampriket]]=lightblue |[[Växter]]|[[Växtriket]]|[[Växtriket]] (''Plantae'')=lightgreen |[[Protister]]=khaki |[[Arkéer]]=darkgrey |[[Bakterier]]=lightgrey |{{{color|white}}}}};" border="1" cellpadding="0" |- style="text-align:center;" !<div style="float:right; font-size:70%; padding:0 .5em 0 .5em">[[Wikipedia:Taxoboxhjälp|?]]</div>'''{{{name}}}'''{{#if:{{{status|}}}|<br><span style="text-align:center">{{#switch:{{lc:{{{status}}}}} |se|secure=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]] Ej hotad'''</small> |dom|domesticated=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]] Husdjur'''</small>[[Kategori:Husdjur]] |dd|data=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]][[Kunskapsbrist]]'''</small> |lr=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]][[Låg risk]]'''</small> |lc|lr/lc|lrlc=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]] [[Livskraftig]]&nbsp;(lc)'''</small> |lr/nt|lrnt|nt=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]][[Missgynnad]]'''</small> |lr/cd|lrcd=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]][[Behov av åtgärder]]'''</small> |vu=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]][[Sårbar]]'''</small> |en=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]][[Starkt hotad]]'''</small>[[Kategori:Starkt hotade arter]] |cr=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]][[Akut hotad]]'''</small>[[Kategori:Akut hotade arter]] |ew=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]] [[Utrotad]]&nbsp;i&nbsp;vilt&nbsp;tillstånd'''</small> |ex|extinct=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]] [[Utrotad]]{{#if:{{{extinct|}}}|&nbsp;({{{extinct}}}) }}'''</small> |fossil=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]] [[Fossil]]'''</small> |pre=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]] [[Förhistorisk]]'''</small> |text=<small>'''[[Bevarandestatus|Status i världen:]] Se&nbsp;text'''</small> |{{{status}}} }}{{#if:{{{status_ref|}}}|<small>{{{status_ref|}}}</small>}}</span>}}{{#if:{{{sverigestatus|}}}|<br><span style="text-align:center">{{#switch:{{lc:{{{sverigestatus}}}}} |dom|domesticated=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]] Husdjur'''</small>[[Kategori:Husdjur]] |dd|data=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]][[Kunskapsbrist]]'''</small> |lc=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]] [[Livskraftig]]'''</small> |nt=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]][[Missgynnad]]'''</small> |vu=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]][[Sårbar]]'''</small> |en=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]][[Starkt hotad]]'''</small>[[Kategori:Hotade arter i svensk flora och fauna]] |cr=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]] [[Akut hotad]]'''</small>[[Kategori:Hotade arter i svensk flora och fauna]] |re=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]] [[Försvunnen]]'''</small> |fossil=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]] [[Fossil]]'''</small> |pre=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]] [[Förhistorisk]]'''</small> |text=<small>'''[[Rödlistning|Status i Sverige:]] Se&nbsp;text'''</small> |{{{sverigestatus}}} }}{{#if:{{{sverigestatus_ref|}}}|<small>{{{sverigestatus_ref|}}}</small>}}</span>}} {{#if: {{{fossil_range|}}}|<br><center><small>Fossil period: {{{fossil_range}}}</small></center>}} |- style="text-align:center; background: white;" | {{#if:{{{image|}}}|[[image:{{{image}}}|{{{image_width|200px}}}|{{{image_caption|}}}]]<br><small><div style="text-align:center">{{{image_caption|}}}</div></small>}} |- style="text-align:center;" ! '''[[Systematik (biologi)|Systematik]]''' |- style="background: white;text-align:center; " | {| style="margin:0 auto; text-align:left; background:white;" cellpadding="2" |-valign="top" {{#if:{{{domain|}}}| {{!}} [[Domän (biologi)|Domän]]: {{!}} {{{domain}}}<br><small>{{{domain_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{superregnum|}}}| {{!}} [[Rike (biologi)|Överrike]]: {{!}} {{{superregnum}}}<br><small>{{{superregnum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{regnum|}}}| {{!}} [[Rike (biologi)|Rike]]: {{!}} {{{regnum}}}<br><small>{{{regnum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{subregnum|}}}| {{!}} [[Rike (biologi)|Underrike]]: {{!}} {{{subregnum}}}<br><small>{{{subregnum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{unranked_phylum|}}}| {{!}} (orankad) {{!}} {{{unranked_phylum}}}<br><small>{{{unranked_phylum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{superdivisio|}}}| {{!}} [[Division|Överdivision]]: {{!}} {{{superdivisio}}}<br><small>{{{superdivisio_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{superphylum|}}}| {{!}} [[Stam (biologi)|Överstam]]: {{!}} {{{superphylum}}}<br><small>{{{superphylum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{divisio|}}}| {{!}} [[Division]]: {{!}} {{{divisio}}}<br><small>{{{divisio_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{phylum|}}}| {{!}} [[Stam (biologi)|Stam]]: {{!}} {{{phylum}}}<br><small>{{{phylum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{subdivisio|}}}| {{!}} [[Division|Underdivision]]: {{!}} {{{subdivisio}}}<br><small>{{{subdivisio_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{subphylum|}}}| {{!}} [[Stam (biologi)|Understam]]: {{!}} {{{subphylum}}}<br><small>{{{subphylum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{infraphylum|}}}| {{!}} [[Infrastam]]: {{!}} {{{infraphylum}}}<br><small>{{{infraphylum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{microphylum|}}}| {{!}} [[Mikrostam]]: {{!}} {{{microphylum}}}<br><small>{{{microphylum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{nanophylum|}}}| {{!}} [[Nanostam]]: {{!}} {{{nanophylum}}}<br><small>{{{nanophylum_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{unranked_classis|}}}| {{!}} (orankad) {{!}} {{{unranked_classis}}}<br><small>{{{unranked_classis_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{superclassis|}}}| {{!}} [[Klass (biologi)|Överklass]]: {{!}} {{{superclassis}}}<br><small>{{{superclassis_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{classis|}}}| {{!}} [[Klass (biologi)|Klass]]: {{!}} {{{classis}}}<br><small>{{{classis_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{subclassis|}}}| {{!}} [[Klass (biologi)|Underklass]]: {{!}} {{{subclassis}}}<br><small>{{{subclassis_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{infraclassis|}}}| {{!}} [[Infraklass]]: {{!}} {{{infraclassis}}}<br><small>{{{infraclassis_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{unranked_ordo|}}}| {{!}} (unranked) {{!}} {{{unranked_ordo}}}<br><small>{{{unranked_ordo_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{magnordo|}}}| {{!}} Magnordning:<!--Har inte en aning vad detta egentligen heter på svenska!--> {{!}} {{{magnordo}}}<br><small>{{{magnordo_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{superordo|}}}| {{!}} [[Ordning (biologi)|Överordning]]: {{!}} {{{superordo}}}<br><small>{{{superordo_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{ordo|}}}| {{!}} [[Ordning (biologi)|Ordning]]: {{!}} {{{ordo}}}<br><small>{{{ordo_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{subordo|}}}| {{!}} [[Ordning (biologi)|Underordning]]: {{!}} {{{subordo}}}<br><small>{{{subordo_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{infraordo|}}}| {{!}} [[Infraordning]]: {{!}} {{{infraordo}}}<br><small>{{{infraordo_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{parvordo|}}}| {{!}} Parvordning: {{!}} {{{parvordo}}}<br><small>{{{parvordo_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{zoodivisio|}}}| {{!}} [[Division]]: {{!}} {{{zoodivisio}}}<br><small>{{{zoodivisio_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{zoosectio|}}}| {{!}} Avdelning:<!--Har inte en aning vad section egentligen heter på svenska!--> {{!}} {{{zoosectio}}}<br><small>{{{zoosectio_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{zoosubsectio|}}}| {{!}} Underavdelning: {{!}} {{{zoosubsectio}}}<br><small>{{{zoosubsectio_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{unranked_familia|}}}| {{!}} (orankad) {{!}} {{{unranked_familia}}}<br><small>{{{unranked_familia_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{superfamilia|}}}| {{!}} [[Familj (biologi)|Överfamilj]]: {{!}} {{{superfamilia}}}<br><small>{{{superfamilia_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{familia|}}}| {{!}} [[Familj (biologi)|Familj]]: {{!}} {{{familia}}}<br><small>{{{familia_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{subfamilia|}}}| {{!}} [[Familj (biologi)|Underfamilj]]: {{!}} {{{subfamilia}}}<br><small>{{{subfamilia_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{supertribus|}}}| {{!}} Övertribus: {{!}} {{{supertribus}}}<br><small>{{{supertribus_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{tribus|}}}| {{!}} Tribus: {{!}} {{{tribus}}}<br><small>{{{tribus_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{subtribus|}}}| {{!}} Undertribus: {{!}} {{{subtribus}}}<br><small>{{{subtribus_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{alliance|}}}| {{!}} Allians:<!--Har inte en aning vad alliance egentligen heter på svenska!--> {{!}} {{{alliance}}}<br><small>{{{alliance_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{genus|}}}| {{!}} [[Släkte]]: {{!}} {{{genus}}}<br><small>{{{genus_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{genus2|}}}| {{!}} [[Släkte]]: {{!}} {{{genus2}}}<br><small>{{{genus2_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{subgenus|}}}| {{!}} [[Släkte|Undersläkte]]: {{!}} {{{subgenus}}}<br><small>{{{subgenus_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{sectio|}}}| {{!}} Sektion: {{!}} {{{sectio}}}<br><small>{{{sectio_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{series|}}}| {{!}} Serie: {{!}} {{{series}}}<br><small>{{{series_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{species_group|}}}| {{!}} Artgrupp: {{!}} {{{species_group}}}<br><small>{{{species_group_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{species_subgroup|}}}| {{!}} Artundergrupp: {{!}} {{{species_subgroup}}}<br><small>{{{species_subgroup_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{species_complex|}}}| {{!}} Artkomplex: {{!}} {{{species_complex}}}<br><small>{{{species_complex_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{species|}}}| {{!}} [[Art]]: {{!}} {{{species}}}<br><small>{{{species_authority|}}}</small>}} |-valign="top" {{#if:{{{subspecies|}}}| {{!}} [[Underart]]: {{!}} {{{subspecies}}}<br><small>{{{subspecies_authority|}}}</small>}} |} |- {{#if:{{{diversity|}}}| ! [[{{{diversity_link}}}|Diversitet]] <!--Har inte en aning vad diversity egentligen heter på svenska!--> {{!}}- style="text-align:center; background: white;" {{!}} {{{diversity|}}}}} |- {{#if:{{{taxon|}}}| ! <center>[[Vetenskapligt namn]]</center> {{!}}- style="text-align:center; background: white;" {{!}} <div style="float:right; font-size:70%; padding:0 .5em 0 2em">[[wikispecies:{{{taxon}}}|§]]</div>'''''{{{taxon}}}'''''<br><small>[[Auktorsnamn|Auktor:]]{{{taxon_authority|}}}</small>}} |- {{#if:{{{binomial|}}}| ! <center>[[Vetenskapligt namn]]</center> {{!}}- style="text-align:center; background: white;" {{!}} <div style="float:right; font-size:70%; padding:0 .5em 0 2em">[[wikispecies:{{{binomial}}}|§]]</div>'''''{{{binomial}}}'''''<br><small>[[Auktorsnamn|Auktor:]]{{{binomial_authority|}}}</small>}} |- {{#if:{{{trinomial|}}}| ! <center>[[Vetenskapligt namn]] </center> {{!}}- style="text-align:center; background: white;" {{!}} <div style="float:right; font-size:70%; padding:0 .5em 0 2em">[[wikispecies:{{{trinomial}}}|§]]</div>'''''{{{trinomial}}}'''''<br><small>[[Auktorsnamn|Auktor:]]{{{trinomial_authority|}}}</small>}} |- {{#if:{{{type_genus|}}}| ! <center>[[Typsläkte]] </center> {{!}}- style="text-align:center; background: white;" {{!}} {{{type_genus}}}<br><small>{{{type_genus_authority|}}}</small>}} |- {{#if:{{{type_species|}}}| ! <center>[[Typart]] </center> {{!}}- style="text-align:center; background: white;" {{!}} {{{type_species}}}<br><small>{{{type_species_authority|}}}</small>}} |- style="background: white;" {{#if:{{{range_map|}}}| {{!}} [[image:{{{range_map}}}|{{{range_map_width|200px}}}|{{{range_map_caption|}}}]]<br><small><div style="text-align:center">{{{range_map_caption|}}}</div></small>}} |- {{#if:{{{subdivision|}}}| ! <center>{{{subdivision_ranks}}}</center>}} |- style="background: white;" | style="padding: 0 .5em;" | {| cellspacing="0" cellpadding="0" style="background: white;" {{!}} {{{subdivision|}}} |} |-style="text-align:center;" {{#if:{{{synonyms|}}}| ! [[Synonymi|Synonymer]] {{!}}- style="text-align:center; background:white;" {{!}} {{{synonyms}}}}} |- style="text-align:center; background: white;" | {{#if:{{{image2|}}}|[[image:{{{image2}}}|{{{image2_width|200px}}}|{{{image2_caption|}}}]]<br><small><div style="text-align:center">{{{image2_caption|}}}</div></small>}} {{#switch: {{{regnum}}} |[[Djur]]|[[Djurriket]]={{Taxobox portal djur}} |[[Växter]]|[[Växtriket]]|[[Växtriket]] (''Plantae'')= {{Taxobox portal växter}} }} |}</includeonly><noinclude> '''Denna mall är ännu ej färdigställd, och försiktighet (och uppföljning) krävs för att använda den!''' ==Om denna mall== Denna mall skapar en taxobox. Strukturen hos mallen är visserligen mycket komplex, men den är relativt lätt att använda. Se [[w:Wikipedia:Taxoboxhjälp|Taxoboxhjälp]] för en förklaring. ===Exempel=== I väntan på en fullständig hjälpsida, ges här ett kort exempel: <pre> <nowiki> {{Taxobox | name = Björkar | image = Björkträd.jpg | image_caption =[[Björkar]] | regnum = [[Växtriket]] | phylum = [[Fröväxter]] | subphylum = [[Gömfröväxter]] | classis = [[Trikolpater]] | ordo = [[Fagales]] | familia = [[Björkväxter]] | genus = '''Björkar''' | taxon = Falconinae | taxon_authority = [[L.]], 1758 }} </nowiki> </pre> De flesta parametrar är valfria, så om en given punkt inte är relevant för artikeln i fråga, utelämna den bara. </noinclude> 3480 10242 2006-06-20T13:54:18Z Supermoccine 262 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''6 våfflor'' *1,5 dl dinkelmjöl av fullkorn *1 dl vetegroddar *1 dl sojaprotein *1 dl rapsolja *2 dl växtmjölk *3,5 dl vatten ==Tillagning== Vispa ihop ingredienserna (eller kör dem i en mixer för att minska risken för klumpar). Värm våffeljärnet och pensla med lite olja innan första våfflan gräddas. Grädda våfflorna tills de blir gyllene och frasiga. Våfflan ska inte böjas när den lyfts iväg till tallriken. Då har den tagits för tidigt. ==Servering== Servera gärna med färska bär. Är det inte säsong för färska bär kan frukt eller frysta bär vara två alternativ. Vätskan som bildas när de frysta bären tinas kan med fördel sugas upp av fiberflingor. ==Tips== Sojaproteinet kan bytas ut mot mer vetegroddar och mjöl. Prova även att krydda våfflorna med t.ex. *kanel *kardemumma *ingefära Var och en för sig eller tillsammans. [[Kategori:F kokbok]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:Mjöl och gryn]] [[Kategori:Efterrätter]] [[kategori:Diet]] 3481 10246 2006-06-21T16:15:43Z Christer Johansson 249 |<noinclude> Använd denna mall för att generera tecknet | där det av tekniska skäl inte kan skrivas "som det är", t ex. i mallar där det kan tolkas som en parameteravskiljare.</noinclude> 3482 11461 2006-07-22T11:13:38Z Christer Johansson 249 <!---[[Bild:Flower anatomy.png|right|200px]]---> '''Växtnyckeln''' är en bok som har en målsättning att hjälpa till vid identifiering av växter. {| {{fintabell}} ![[Image:Warded locked.png|50px]] !Kort beskrivning !Bild !rowspan="4"|[[Bild:Flower anatomy.png|150px]] |- |'''[[Zygomorfa blommor]]''' |Blommor som endast går att dela på ett sätt för att åstadkomma två spegelvända halvor. |[[Bild:Zygomorf1.png|75px]] |- |'''[[Klockformade blommor]]''' |De blommor som endast har ett helt sammanhängande kronblad som likt en tratt, klocka eller paraply sveper runt hela blomman. |[[Bild:Campanula patula0.jpg|75px]] |- |'''[[Radiärsymmetriska blommor]]''' |Blommor med mer än tre likformade kronblad som är symetriskt utplacerade runt blomman. |[[Bild:Åtta kronblad1.png|75px]] |} {{stub}} 3483 10274 2006-06-26T19:01:06Z NERIUM 225 <center><big><big><big><big>Webbutveckling</big></big></big></big></center><BR> <center>HTML - XHTML - CSS - TCP/IP - XML - RSS - WAP - JavaScript - DHTML - VBScript - WMLScrip - SQL - ASP - ADO - PHP - ASP.NET - Media - SVG - Flash </center> [[bild:firefox_screenshot.jpg|center]] <center><big>'''[[Webbutveckling/Innehåll|Gå till Innehåll]]'''</big></center> [[Kategori:IT]] [[Kategori:SAB: Pu]] 3484 10252 2006-06-22T08:19:30Z Sundström 73 {{gfdl}} {{gfdl}} 3485 10254 2006-06-22T08:30:23Z Sundström 73 Välkommen till wikiboken Webbutveckling. Här kommer du att få lära dig allt du behöver för att utveckla (programmera och designa) dina egna websidor. ==Innehåll== === Programmeringspråk === ==== HTML ==== * HTML * XHTML * CSS * TCP/IP ==== XML ==== * XML * RSS * WAP ==== (Browser Scripting)==== * JavaScript * DHTML * VBScript * WMLScript ==== Server skript ==== * SQL * ASP * ADO * PHP ==== .NET ==== * ASP.NET === Multimedia === * Media * SVG * Flash === Övningar === * Webläsare * WebHotell * Certifikation === Resurser === * == Externa länkar== * [http://www.w3schools.com/default.asp W3 Schools] 3486 10275 2006-06-26T19:03:15Z NERIUM 225 '''Wooka''' att snabbt steka upp strimlade, skivade grönsaker och/eller kött på hög värme, med fördel i speciell wookpanna. Ingredienserna ska vara krispiga när det är klart. Vanligt i det thailändska köket. [[Kategori:Kökstermer]] 3503 10297 2006-06-27T19:18:47Z NERIUM 225 <div style=float:right>[[Image:Exquisite-kate.png|30px|]]</div> {| | bgcolor="#ffffff" | <!-- Om du skapar en artikel från denna sektion, och den fortfarande är en stub eller behöver åtgärdas på annat sätt, vänligen flytta den till den sektionen istället för att ta bort den helt. --> <!-- Standby: (Vänligen gör inte denna lista för lång då du lägger till nya ämnen.)--> <!-- Standby: (Vänligen gör inte denna lista för lång då du lägger till nya ämnen. Observera att listningen här inte är ett ställningstagande för vilken av artiklarna som bör vara huvudord, använd diskussionssidorna för att komma överens)--> <li> '''[[Special:Wantedpages|Önskemål]]:''' ''[[Wikibooks:Önskelista|Fler...]]'' <li> '''[[Wikibooks:Önskemål om bilder|Önskemål om bilder]]:''' ''[[Wikibooks:Önskemål om bilder|Mer...]]'' </li> <li> '''[[Wikibooks:Språkvård|Språkvård]]:''' ''[[:Kategori:Språkvård|Mer...]]'' </li> <li> '''[[:Kategori:Faktakoll|Faktakoll]]:''' ''[[:Kategori:Faktakoll|Mer...]]'' </li> <li> '''[[:Kategori:Artiklar som behöver wikifieras|Wikifiering]]:''' ''[[:Kategori:Artiklar som behöver wikifieras|Mer...]]'' </li> <li> '''[[:Kategori:Kvalitetskontroll|Kvalitetskontroll]]:''' ''[[:Kategori:Kvalitetskontroll|Mer...]]'' </li> <li> '''[[:Kategori:Dubblettartiklar|Slå samman dubbletter]]:''' ''[[:Kategori:Dubblettartiklar|Mer...]]'' </li> <li>'''[[:Kategori:Stubbar|Korta artiklar]]:''' ''[[:Kategori:Stubbar|Mer...]]'' </li> <li> '''[[meta:Translation of the week/2005 translations|Veckans översättning]]:''' {{veckoöversättning}} </li> </ul> <div style="position:relative;left:-15px;margin-right:-10px;z-index:15"> &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;(<small>[http://sv.Wikibooks.org/w/index.php?title=Mall:Arbetsuppgifter&action=edit Ändra i listan]</small>) <ul style="font-size:85%;padding:.3em 0 .3em 25px;margin:0"> </div> |} 3504 10298 2006-06-27T19:19:12Z NERIUM 225 Det här är [[Wikibooks]]s '''underhålls[[Wikibooks:Portalen|portal]]'''. Här hittar du länkar till användbara sidor då Wikibooks behöver översyn och underhåll. På några av dessa sidor kan du anmäla och diskutera problem med artiklar i encyklopedin och på andra sidor hittar du statistikfunktioner som gör det lätt att hitta artiklar som behöver ses över. __NOTOC__ {| cellspacing=3 |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| == Anmäl problem == [[Wikibooks:Dubblettartiklar|Dubblettartiklar]] &bull; [[Wikibooks:Plagiat|Plagiat]] &bull; [[Wikibooks:Kvalitetskontroll|Kvalitetskontroll]] &bull; [[Wikibooks:Bilder som bör raderas|Bilder som bör raderas]] &bull; [[Wikibooks:Språkvård|Språkvård]] &bull; [[Wikibooks:Snabba raderingar|Snabba raderingar]] &bull; [[:Kategori:POV|POV]] &bull; [[Wikibooks:Sidor som saknar allmänintresse|Sidor som saknar allmänintresse]] &bull; [[Wikibooks:Sidor som bör utvecklas|Sidor som bör utvecklas]] &bull; [[Wikibooks:Sidor som bör raderas|Sidor som bör raderas]] &bull; [[Wikibooks:Sidor som bör flyttas till Wiktionary|Sidor till Wiktionary]] &bull; [[Wikibooks:Sidor som bör flyttas till Wikisource|Sidor till Wikisource]] &bull; [[Wikibooks:Felrapporter|Felrapporter]] |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| == Hitta sidor == [[Special:Ancientpages|Gamla sidor]] &bull; [[Special:Lonelypages|Övergivna sidor]] &bull; [[Special:Deadendpages|Sidor som saknar länkar]] &bull; [[Special:Wantedpages|Röda uppslagsord]] &bull; [[Special:Unusedimages|Oanvända bilder]] &bull; [[Special:Newpages|Nya sidor]] &bull; [[Special:Longpages|Långa sidor]] &bull; [[Special:Shortpages|Korta sidor]] &bull; [[Special:Allpages|Alla sidor]] &bull; [[Lista över listor]] <div align="right"> [[Special:Specialpages|Mer...]] </div> |- |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| ==Här är några arbetsuppgifter== {{arbetsuppgifter}} |width="50%" valign="top" bgcolor="#fffff6" style="border: 1px solid gray; padding-left:1em;"| == Övriga hjälpmedel == [[Wikibooks:Lista över meddelandevariabler|Meddelandevariabler]] &bull; [[Wikibooks:Stumpartikel|Stumpartikel]] &bull; [[Wikibooks:Namngivning|Namngivning]] &bull; [[Wikibooks:Omdirigering|Omdirigering]] &bull; [[Wikibooks:Möjliga upphovsrättsbrott|Möjliga upphovsrättsbrott]] &bull; [[Wikibooks:Vad Wikibooks inte är|Vad Wikibooks inte är]] &bull; [[Wikibooks:Resurser#Fritt_att_återge_material_från_myndigheter|Material från myndigheter]] &bull; [[Wikibooks:Den perfekta artikeln|Den perfekta artikeln]] &bull; [[Wikibooks:Etikett|Etikett]] &bull; [[Wikibooks:Filformat|Filformat]] &bull; [[Wikibooks:Hur man skriver en bra artikel|Hur man skriver en bra artikel]] &bull; [[Wikibooks:Skriv från en neutral utgångspunkt|Neutral utgångspunkt]] &bull; [[Wikibooks:Skräm inte bort nybörjare!|Skräm inte bort nybörjare!]] &bull; [[Wikibooks:Lista över vanliga stavfel|Vanliga stavfel]] &bull; [[Wikibooks:Önskelista|Önskelista]] &bull; [[Wikibooks:Redigeringskrig|Redigeringskrig]] &bull; [[Wikibooks:Att granska kritiskt|Att granska kritiskt]] &bull; [[Wikibooks:Allmänintresse|Allmänintresse]] &bull; [[:Kategori:Wikibooks:Redigering]] <div align="right"> ''[[Wikibooks:Lista över artiklar om Wikibooks|Mer...]]'' </div> |} [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Underhåll]] 3505 10300 2006-06-27T19:26:28Z NERIUM 225 Wikibookss [[Wikibooks:användare|användare]] kommer från olika håll och har därmed olika syn på saker och ting. Varje bidragsgivare måste acceptera [[Wikibooks:GFDL|GNU FDL]] när han eller hon lämnar bidrag men ibland krävs dessutom samverkan för att encyklopedin ska bli så bra som möjligt. Till detta behövs egentligen bara vanligt sunt förnuft och en trevlig ton. Wikibookss öppna struktur gör dessutom att inga formella regler kan påtvingas någon. Denna sida, och de umgängesregler som finns uppräknade här, är alltså inga föreskrifter, bara förslag och råd för den som undrar över den kultur som hunnit växa fram på den svenska Wikibooksn. ==[[Etikett]] på svenska Wikibooks== ===[[WP:IPA|Inga personangrepp]] - skilj på sak och person=== Alla människor mår bra av konstruktiv kritik, men de flesta blir illa berörda av personliga påhopp. Det är lika självklart som det låter: Att ta del av en öppen debatt är fint och bra, men på Wikibooks klassas förolämpningar lägre än rent klotter. Diskutera artiklarna, inte bidragsgivarnas karaktär. Ett bra trick är att aldrig använda orden "du" eller "dig" om en konflikt hotar. Ibland kommer du på Wikibooks träffa på personer som har en helt annan livsåskådning och helt andra politiska värderingar än du själv. Du kan, om du vill, ändå hålla en god personlig relation med en sådan människa. Gör det. === Snacka inte skit och skvallra inte === På Wikibooks har det under årens lopp uppstått konflikter och viss osämja. Dra inte upp det i irrelevanta diskussioner, och "hjälp" inte nykomlingar "förstå" andra användare genom att delge din åsikt om dem du själv varit i konflikt med. ===Inga stötande användarnamn=== Vilka användarnamn som kan anses stötande avgörs i första hand av dem som känner sig stötta. Undvik namn på politiska, religiösa och andra kända personer. (Om användare på vilken community som helst tar användarnamn från kontroversiella historiska personer tenderar det att bli [[sluttande plan]]-diskussion om vilka som borde förbjudas. Exempel: de allra flesta skulle vilja förbjuda en användare att kalla sig ''"Hitler"''. Många vill då i konsekvensens namn förbjuda ''"Stalin"'' och även ''"Lenin"''. Vissa andra skulle då vilja förbjuda ''"Franco"'' och ''"Bush"'' och så skulle det fortsätta så länge folk orkade. Bäst då att inte använda namn på historiska personer över huvud taget.) Meningen med användarnamnen är att det ska vara lättare att känna igen olika användare, om någon upplever ditt användarnamn som olämpligt överväg då att byta till ett annat. Om du har svårt att hitta på ett kanske ditt riktiga namn passar. Användarnamn som valts för att vara förvillande lika en befintlig användares namn permanentblockeras. ===Försök säga något positivt lika ofta som du kommer med kritik=== Trots allt är få artiklar urusla rakt igenom, ännu färre [[Wikibooks:användare|användare]] utmärker sig med grava attitydproblem. Låt din kritik dela rum med några komplimanger. Det inspirerar till fortsatta bidrag. ===Ta bort eller korta ner inaktuell kritik=== Diskussioner brukar ebba ut förr eller senare. Om du var den som först framförde kritiken förväntas du ta bort diskussionen när du blivit besvarad och diskussionen legat i träda en tid. De som svarat på din kritik vill förmodligen inte att det ska se ut som om de försöker "mörka" sin kritik genom att radera sina inlägg. Däremot brukar det inte uppskattas att diskussioner helt sonika tas bort, det bästa är att spara dem i någon typ av arkiv. Heter sidan där diskussionen förts "[[Diskussion:Hej]]" kan det vara vist att spara den gamla diskussionen i "[[Diskussion:Hej/Arkiv]]". ===Lämna uppskattande omdömen=== Om du läser artiklar du gillar ska du inte utan vidare utgå från att artikelförfattarna vet att deras bidrag är bra - gör dig gärna skyldig till en uppmuntrande kommentar nu och då. Vanligen används diskussionssidorna när problem uppstått i en artikel men de kan också användas till positiva omdömen. Det är också mer än tillåtet att lämna uppmuntrande kommentarer på en användares diskussionssida. ===Formulera dina synpunkter som frågor om du är osäker på vad som är riktigt=== Sakfel och konstiga meningsbyggnader är sällan entydigt felaktiga eller oneutrala. Genom att undvika tvärsäkra påståenden i din kritik öppnar du för en dialog. ===Formulera din kritik så sakligt som möjligt=== Argument och motargument utgår ofta från principiella ställningstaganden och syftar till generella lösningar. Fundera på vad du vill uppnå med din kritik och försök rikta argumenten på detta. Om du tycker att artikeln är vinklad räcker det kanske med att du nämner alternativa ståndpunkter istället för att markera din övertygelse i polemik med artikelförfattaren. ===Läs och begrunda och bemöt din meningsmotståndares argument=== I stridens hetta är det lätt att bli slarvig i läsandet av motståndarens argument. En diskussion är inte något meningsutbyte och leder inte till något som helst resultat om de diskuterande inte försöker förstå sin meningsmotståndare. Diskutera saken, agitera inte. Om din meningsmotståndare har bemött en av dina synpunkter, är det inte konstruktivt att enbart upprepa vad du sagt tidigare. Bemöt istället hans synpunkt. ===Bekräfta att du förstår din meningsmotståndares synpunkt genom att inkludera en formulering som återger den opartiskt=== Resultatet av en diskussion är oftare en kompromiss än övervunna anhängare. Genom att inleda kritiken med ett utkast till en formulering som alla kan instämma, med öppnar du både för en dialog och för [[konsensus]]. ===Försök medla i dispyter mellan andra Wikibooksner=== När diskussionens vågor går höga blir ofta argumenten kontraproduktiva och osakliga. En lugn röst i stridens hetta för ner sådana ordkrig till en mer konstruktiv nivå. ===Undvik värdeord i diskussioner=== Wikibooks är ett textbaserat medium som, i princip, inte återger sinnesstämmningar och underförstådda betydelser. När du deltar i diskussioner, undvik därför värdeladdade ord och andra "effekter" som, i en text, kan uppfattas som nedvärderande eller provocerande av andra. I de flesta fall finns det alternativa, mer neutrala, ord som kan användas istället. ===Undvik sarkasm, hån och provokationer=== Använd aldrig nedvärderande kommentarer om medanvändare i syfte att underhålla dig själv eller andra. Det du själv upplever som harmlösa skämt kan svida rejält för någon annan. Försök inte heller provocera någon medanvändare att tappa fattningen. ===Undvik okynnesprocesser och okynnesredigeringar=== På Wikibooks finns en rad funktioner för att anmäla material eller andra problem, bland annat [[Wikibooks:Sidor som bör raderas]]. Dessa ska bara användas för att försöka vinna omröstningen, inte för att illustrera en åsikt eller provocera fram en debatt. Se [[:en:Wikibooks:Don't disrupt Wikibooks to illustrate a point]] ==Se även== * [[netikett]] * [[Wikibooks:God tro]] * [http://meta.Wikibooks.org/wiki/Wikibooks_Anti-rules meta.Wikibooks:Wikibooks Anti-rules (på engelska)] [[Kategori:Wikibooks riktlinjer|{{PAGENAME}}]] [[Kategori:Om Wikibooks|Etikett]] [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Etikett]] 3506 10346 2006-06-29T21:49:32Z NERIUM 225 '''Gör inga som helst personangrepp på Wikibooks.''' Kommentera fakta, inte användare. Personangrepp leder till konflikter som lätt skrämmer bort användare och leder ofta till att svåra dödlägen uppstår. I synnerhet [[Wikibooks:sammanfattning|sammanfattningar]] som innehåller personangrepp är ett mycket grovt brott mot [[Wikibooks:Etikett|etiketten]]. Ett sätt att tackla frågan är att ta bort personangrepp så fort man ser dem. Det råder dock delade meningar kring huruvida detta är ett bra sätt att hantera frågan eller ej. I största allmänhet anses det dåligt att radera och på något sätt förvanska sin diskussionssida. Då olika människor kan ha ganska olika bedömningar vad gäller vad som är personangrepp och inte, menar en del användare att radering av personangrepp i själva verket kan vara som att sparka på ett nedfallet getingbo. En mildare variant kan vara att låta personangrepp stå kvar men stryka över dem, för att visa att de inte tolereras. Ingen kan dock begära att någon annan användare ska behöva lämna riktigt grova saker kvar på sin diskussionssida. Användare har ofta mycket skilda åsikter i frågor och är inte alltid överens om hur en artikel ska utformas. Detta är fullt rimligt då de flesta bidragslämnare vill kunna bidra med sin syn på saker och ting. Att alla dessa åsikter kan sammanfattas kan hjälpa att göra formuleringar mer [[Wikibooks:NPOV|NPOV]]. För att kunna underlätta sådana sammanfattningar måste alla acceptera att '''vi alla är delaktiga i ett gemensamt projekt''' precis som vi alla är [[Wikibooks:användare|Wikibooksn]]er. Kom ihåg att konflikter på diskussionssidor och andra forum är tillgängliga för alla på internet, och att samtliga kommentarer ses som representativa för projektet som helhet. Hur du och andra beter sig på Wikibooks kommer att forma andras bild av dig och dina meddeltagare. En deltagare i Wikibooks skall vara: * Hövlig * Hålla sig till god [[Wikibooks:Etikett|etikett]] * Respektera andras rätt till egna åsikter. Detta betyder ''inte'' att man måste hålla med de åsikterna, utan bara komma överens om att man tycker olika. * Diskutera fakta och hur dessa ska uttryckas i en artikel, inte andra deltagare. * Aldrig säga att en åsikt är felaktig bara p.g.a. att en viss person uttrycker den. * Att överväga att fortsätta en dispyt i mindre offentliga forum ifall konflikten hotar att bli rent personbaserad. * Läsa [[Wikibooks:Konfliktlösning]] och se om andra användare kan hjälpa till att lösa en konflikt * Toleranta gentemot andras åsikter även om man inte håller med dem. Du kan gott och väl betrakta den andra partens åsikt som extrem. Även om detta är sant är Wikibookss mål att försöka uppnå en neutral ståndpunkt, inte att utestänga okonventionella idéer. Vårt uppdrag är inte att skriva "Den Enda Korrekta Versionen av Sanningen" '''Exempel på personangrepp''': * Negativa kommentarer om en person och "Jag är bättre än du"-angrepp som "Du har inget liv" och dylikt. * Rasistiska, sexistiska, homofobiska kommentarer riktade mot andra användare. Även kommentarer om en deltagares religiösa eller etniska tillhörighet även om personen tillhör t.ex. en specifik religiös grupp. * Politiska gliringar, som att kalla någon "nazist", "kommunist", "sosse", "moderat" o.s.v. * Skällsord eller svordomar riktade mot andra användare. Även om dessa inte är riktade mot en specifik användare, bör fula ord undvikas. * Hot om polisanmälan eller liknande åtgärder * Dödshot * Hot om att utsätta deltagare för politisk, religiös eller liknande förföljelse av en statsmakt, arbetsgivare eller dylik instans. Brott mot detta kan leda till en lång blockering. Frågor av det här slaget bör tas upp direkt med [[:en:user:Jimbo Wales|Jimbo]] innan de sätts i kraft. '''Det finns aldrig några ursäkter att gå till personangrepp.''' Undvik det alltid och försök behålla behärskningen. I riktigt svåra fall kan användare bli blockerade för personangrepp. Se även [[argumentationsfel]] och [[argumentum ad hominem]]. [[Kategori:Wikibooks riktlinjer|{{PAGENAME}}]] 3507 10303 2006-06-27T20:01:58Z NERIUM 225 flyttade WP:IPA till Wikibooks:Inga personangrepp #REDIRECT [[Wikibooks:Inga personangrepp]] 3508 10305 2006-06-27T20:10:51Z NERIUM 225 ==Metoder== För att '''skriva en ny artikel''', kan man göra på flera olika sätt: ===Metod 1 (den bästa)=== :Det enklaste sättet är att använda '''sökfunktionen''' som finns på alla sidor. Om uppslagsordet inte redan finns, får du en länk till att skapa en ny sida för det ordet. Om du misstänker att det kan finnas en artikel om begreppet under något annat uppslagsord, kan det vara en poäng att utnyttja den lokala '''Google'''-sökningen.. [http://www.exempel.com länkens namn][http://www.exempel.com länkens namn][[länkens namn]]'''Fet text'''===Metod 2=== :Skriv in den nya artikelns titel direkt i adressfältet på din webbläsare. För att ex. skapa en artikel <TT>Hörapparat</TT> skriv <TT><nowiki>http://sv.Wikibooks.org/wiki/Hörapparat</nowiki></TT> i adressfältet. Fortsätt som i metod 1. :Webbläsare på Mac OS 8-9 klarar dock inte riktigt detta, såvida man inte ersätter å, ä ö med teckenkoderna %C5, %E4, %F6 (%C5, %C4, %D6 för versaler). D.v.s. <TT><nowiki>http://sv.Wikibooks.org/wiki/H%f6rapparat</nowiki></TT> ===Metod 3=== Gå till [[Wikibooks:Sandlådan]] och klottra dit ditt uppslagsord för att få en röd länk, som du kan klicka på för att skapa ditt uppslagsord. :# Klicka på fliken "Redigera denna sida". :# Skriv in ditt ord omgivet av två hakparentester på varje sida, så här: <nowiki>[[ditt ord]]</nowiki>. :# Spara sedan sidan. :# Tryck sedan på den röda länken och skriv artikeln. ===Metod 4=== :Du kan leta reda på en befintlig artikel där en länk till din nya sida skulle kunna passa och stoppa in en ny länk där på det sätt som beskrivs ovan. Då blir den dessutom lätt att hitta för andra intresserade. ===Metod 5=== :Alternativt kan du göra ditt tillägg i [[Wikibooks:Önskelista]] och vänta på att någon annan skriver den åt dig, vilket kan dröja ett tag. ---- '''Låt dessa instruktioner stå kvar!''' __NOTOC__ [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Nysida]] 3509 12420 2006-09-07T18:56:04Z 82.182.113.35 På denna sida kan du lägga förslag på böcker som du tycker bör finnas men där du själv inte har något eget material. Det ord du föreslår kommer att vara rött. När sedan någon har antagit utmaningen och skrivit en artikel om det föreslagna ordet blir länken blåmarkerad. Redigera gärna bort ord från denna lista som är "blåa". == Önskat == *'''#:''' *'''A:''' *'''B:''' *'''C:''' *'''D:''' *'''E:''' *'''F:''' *'''G:''' *'''H:''' *'''I:''' *'''J:''' *'''K:''' *'''L:''' *'''M:''' *'''N:''' *'''O:''' *'''P:''' *'''Q:''' *'''R:''' *'''S:''' Starta Företag *'''T:''' *'''U:''' *'''VW:''' *'''XYZ:''' *'''ÅÄÖ:''' == Övriga önskelistor == *[[Förslag på titlar]] *[[Wikibooks:Önskelista/Formelsamling|Önskelista Folmelsamling]] *[[Wikibooks:Önskelista/Kortspel|Önskelista Kortspel]] *[[Wikibooks:Önskelista/Kokboken|Önskelista Kokboken]] == Wikibooks == *[[Special:Wantedpages|De mest önskade artiklarna]] == Mallar == == Illustrationer == == Se även == *[[Wikibooks:Ny sida]] *[[Wikibooks]] == Extern länk == *[http://www.spraknamnden.se/aktuellt/nyord.htm Svenska Språknämnden - Nyordslista] [[Kategori:Wikibooks:Redigering]] [[Kategori:Önskelistor]] 3519 10328 2006-06-29T20:03:05Z TobiasBengtsson 279 {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 4 dl outspädd fläderblomssaft * Saften av 2 apelsiner * 4 äggvitor * Ev. 1-2 msk socker beroende på saftens sötma ==Tillagning== Häll fläderblomssaften och apelsinsaften i en låg form och ställ in den i frysen så att den blir halvfryst. Vispa äggvitorna till ett hårt skum. Blanda eventuellt i socker. Blanda den vispade äggvitan med den halvfrysta saften. Ställ tillbaka blandningen i frysen i cirka 2-3 timmar. Ta ut den då och då och rör om kraftigt. ==Servering== Garnera med fläderblomsklasar. [[kategori:Efterrätter]] [[kategori:F kokbok]] 3520 10340 2006-06-29T20:54:35Z NERIUM 225 [[kategori:Asiatiska recept]] 3522 10345 2006-06-29T21:48:03Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks:Användare]] 3523 10348 2006-06-29T21:51:28Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks policy och riktlinjer]] 3524 10350 2006-06-29T21:52:07Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks]] 3525 11371 2006-07-18T06:24:43Z NERIUM 225 [[Kategori:Recept]] 3526 11366 2006-07-18T06:23:00Z NERIUM 225 [[Kategori:Recept]] 3527 11100 2006-07-01T20:04:23Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks:Redigering]] 3528 11359 2006-07-18T06:20:29Z NERIUM 225 [[Kategori:Recept]] 3529 10355 2006-06-29T21:58:26Z NERIUM 225 [[Kategori:Bilder]] 3530 10356 2006-06-29T21:59:28Z NERIUM 225 [[Kategori:Bilder med Fair Use-licens]] 3531 10365 2006-06-30T06:58:54Z NERIUM 225 '''<center>[[Iriska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Iriska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Iriska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Iriska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Iriska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Iriska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Iriska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Iriska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Alfabet == Iriskan använder det latinska alfabetet. Det grundläggande alfabetet består av 18 bokstäver: a b c d e f g h i l m n o p r s t u Som tilläg finns det sex andra bokstäver (j, q, v, w, x, z) som används i lånade ord. De här bokstäverna har oftast sitt engelska namn, med undantag för '''a''' som kallas "ah". * Följande exempel av Cló Gaelach ( Gaelic Type) kommer från Vincent Morleys hemsida. Där kan du ladda ner typsnittet. http://www.fainne.org/gaelchlo/iomha/aon.gif When books were first printed in Irish Gaelic Type , the fonts used were based on the handwritten scripts of the time (16th Century) as they were for all other languages. A feature of the Irish manuscripts was the use of special marks to indicate sounds that were not well represented with Roman letters. The most common mark was used to indicate the softening of a consonant by putting a dot above the consonant. (This is similar to the umlaut in German, which represents a vowel vocalised forward of its usual location in the mouth.) This is known in Irish Gaelic as a seimhiú (softening); grammarians call it lenition. It was also known as "buailte" - struck. There were very few books published in Irish until the Irish Gaelic Language Revival started in the late 19th/early 20th Century. Up until the 1960s, most books were printed using fonts modelled on uncial handwriting. Eventually these were replaced by the latin fonts for reasons of practicality. With the ease of use of true type fonts on PCs the old fonts, known as "seanchló" (Old Type) or Cló Gaelach (Gaelic Type) have undergone a renaissance. == Spelling == === Broad and Slender === Consonants in Irish Gaelic are broad or slender, a phenomenon unique to Irish Gaelic , but with some parallels in other languages, Russian for example. Vowels decide whether a consonant falls into either of these categories. * A consonant preceded or followed by the vowels '''a''', '''o''', or '''u''' is a broad consonant. * A consonant preceded or followed by '''i''' or '''e''' is described as slender. === Caol le caol agus leathan le leathan === The golden rule for spelling in Irish Gaelic , '''caol le caol agus leathan le leathan''' means ''slender with slender and broad with broad''. The rule says that the vowels on either side of a consonant (or group of consonants) should agree; they should both be broad or both be slender. The rule is primarily used when you add an ending to a word (e.g., when conjugating a verb). To satisfy the rule you may need to add a vowel between the word and its ending. Note that there are a few common words (such as ''ansin'' and ''Gaeltacht'') that do not satisfy this rule. However, even without knowing a single word of Irish Gaelic, you can apply the rule to catch many spelling mistakes! Let's try a few examples: ; f<font color="blue">ol&uacute;</font>s :Focus on the consonant in the center, '''l''', and look at the vowels immediately before and after. The vowel before, '''o''', is broad, and so is the vowel after, '''&uacute;'''. This word follows the rule, so there aren't any obvious spelling mistakes here. (In fact, it is spelled correctly.) ; gl<font color="blue">acfi</font>dh :Focus on the consonant group in the center, '''cf''', and look at the vowels '''immediately''' before and after. The vowel before, '''a''' is broad, but the vowel after, '''i''' is slender. This looks like a mistake! (In fact, the '''correct''' spelling is gl'''acfa'''idh). ; ti<font color="blue">ocfa</font>idh :The flanking vowels, '''o''' and '''a''' are both broad, so this word follows the rule. ; chru<font color="blue">inne</font>oinn : The flanking vowels, '''i''' and '''e''' are both slender, so this word follows the rule. ; d&oacute;<font color="blue">ima</font>id : Uh oh! The vowel before, '''i''', is slender, but the vowel after, '''a''' is broad. (In fact, the '''correct''' spelling is d&oacute;'''imi'''d). == Pronunciation == Irish Gaelic spelling often baffles the beginner. Much of this can be attributed to the complete difference between pronounciations in Irish Gaelic and English. *'''mh''' at the start of a word is pronouced as a w - eg mo mhála (my bag) is pronounced mu wall-ah. *'''mh''' in the centre of a word is prounced as a v sound - eg nimh (poison) is pronouced niv *'''bh''' is pronouced as a v sound - eg sa bhearna (in the gap) is pronounced sa varna Examples b&oacute; = a cow beo = alive The broad b is pronounced almost as if it were "bw" or something like the be in the English word "but" (as pronounced in Ireland), using both lips, as if you were about to kiss someone! The slender b is pronounced sometimes as if in the Scandinavian Bjorn for example or like the b in English bet. The lips are tenser, almost as if you were tightening them in exasperation. * '''TO DO:''' 'introduce IPA?'' * '''TO DO:''' 'discuss the other consonants'' * '''TO DO:''' 'indicate the consonants where the distinction between broad and slender is most critical (e.g., s), so the beginner can focus on perfecting those sounds first'' * '''TO DO:''' (one day!) ''add sound files to demonstrate pronunciation'' == Grammatical Changes == Irish is an inflected language. Words undergo pronunciation and spelling changes depending on the role they play in a sentence. Some of the most common changes are described below. Later in this Wikibook you will learn when to apply these changes. === Lenition === Lenition is a "softening" (a.k.a. "aspiration") of the consonant sound at the beginning of a word or syllable. It only happens to certain sounds: b, c, d, f, g, m, p, s, t; other letters are unaffected. There are two ways lenition is shown in writing: the old style (seanchló), in which a dot is placed over the consonant, and the new/modern style, where an h is added after the consonant. Some of the many cases in which you use lenition are: *on feminine nominative singular nouns after the article (ex. <b>an fhírinne</b> = the truth) *on masculine genitive singular nouns after the article (ex. <b>an chroí</b> = of the heart) *on adjectives after a feminine nominative singular noun (ex. <b>fírinne gheal</b> = bright truth) *on adjectives after a masculine genitive singular noun (ex. <b>an chroí dhubh</b> = of the black heart) *on adjectives after weak plural nouns which end in a slender consonant (ex. <b>fir bheaga</b> = small men ''but'' <b>croíthe beaga</b> = small hearts) *after <b>mo</b> or <b>do</b> (ex. <b>mo shaol</b> = my life) *after a when it means "his" (ex. <b>a shaol</b> = his life) *after the vocative particle a (ex. <b>A Dhia!</b> = God!) *in the second part of a compound word (ex. <b>seanmháthair</b> = grandmother, literally "old mother") ==== “DeNTaLS-DoTS” Rule ==== One of the trickier exceptions to the normal lenition rules is the infamous "dentals-dots rule": if you have a d, t, or s (the consonants in "dots") which would be lenited, but the letter before it is one of d, n, t, l, or s (the consonants in "dentals"), you don't lenite it after all. Example: <b>an domhain</b> = of the world - you'd probably think to write <b>an dhomhain</b> since it's a masculine genitive noun after the article is normally lenited, but the dentals-dots rule overrides that. It's worth noting, however, that this rule ''does not'' apply to lenition of attributive adjectives. For example <b>grian thé</b> = hot sun. ==== Other exceptions ==== In a similar vein to the dentals-dots rule, the letters b and p are left unlenited following an m, as in <b>um bosca</b>. This is a much more obscure exception than dentals-dots, so you won't run into it very often. Also, the letter s is not lenited when it is directly followed by one of c, p, t, m, or f, since there's no way (in Irish) that you could pronounce something like shf or shc. There are no counterexceptions to ''this'' exception, at least. For example, you write <b>do stair</b> = "your history" instead of "do shtair". === Eclipsis === Eclipsis is an "eclipsing" (obviously) of the initial consonant sound of a word by another consonant sound. It only affects seven sounds: b, c, d, f, g, p, and t; essentially what happens is that you only pronounce the eclipsing consonant(s) - the eclipsed letter gets totally left out of the pronunciation (except for ng). However, when writing one of these things you write the eclipsing letter followed by the eclipsed letter. The rules for what happens to each go like this: *b is eclipsed by m to become mb *c is eclipsed by g to become gc *d is eclipsed by n to become nd *f is eclipsed by bh to become bhf (two letters, but one sound) *g is eclipsed by n to become ng (note that this is pronounced not just as a straight n, but as the hybrid ng sound, much like an ng in English) *p is eclipsed by b to become bp *t is eclipsed by d to become dt These rules have to be memorized, but it really doesn't take long once you start using them. Eclipsis is used in many cases (though not as many as lenition, by far), among which are these: *on plural genitive nouns after the article (ex. <b>na bpóg</b> = of the kisses) *after any of the plural possessive pronouns, like "our", "your" (pl.), "their" (ex. <b>ár ngrá</b> = our love, <b>bhur bpósadh</b> = your wedding, <b>a gcostas</b> = their cost) *after some preposition+article combinations - you'll have to memorize which ones, but they can be learned with use (ex. <b>ar an mbord</b> = on the table, <b>ón gcósta</b> = from the coast, <b>as an bPoblacht</b> = out of the Republic) *after the preposition i (ex. <b>i mbosca</b> = in a box) Note the funky capitalization in eclipsed expressions: if you're capitalizing an eclipsed word, you put the eclipsed letter in uppercase, not the eclipsing letter (ex. <b>as an bPoblacht</b> from above, and also <b>na bhFear</b> = of the men). However if writing in all caps, you can put the eclipsing letter in uppercase - or you can leave it in lowercase. Both variants exist (ex. <b>NA BHFEAR</b> or <b>NA bhFEAR</b>). === Palatalisation === Palatalisation (caolú) is a change made to the last group of vowels in a word which transforms the word from having a broad ending to a slender ending. Depalatalisation (leathnú) is the reverse change; it transforms a word from having a slender ending to a broad ending. These changes are used ''a lot'' in Irish, mostly for changing nouns between singular and plural, or for switching between the various cases (nominative, genitive, dative, vocative). Here are a few representative examples which show the kinds of vowel changes involved: {| {{prettytable}} | Caolú | Leathnú |- | * bád &rarr; báid * fear &rarr; fir * éan &rarr; éin * iasc &rarr; éisc * fionn &rarr; finn * síol &rarr; síl | * máthair &rarr; máthar * greim &rarr; greama * mil &rarr; meala * bácéir &rarr; bácéara * cuid &rarr; coda * feadaíl &rarr; feadaíola |} The usual rule for palatalisation is to add an i after the last vowel, and the usual rule for depalatalisation is to remove a trailing i. These usual cases are shown in the top row of the above table. == Basic Sentence Structure == === Tá and Is === Irish Gaelic has two different ways of expressing the English verb "to be". *<B>Tá</B> is the verb "to be", used for describing temporary qualities, "I am..." eg. "I am tired, I am here" a) where something is or b) what state it is in *<B>Is</B> is the copula, and is not quite a complete verb; it's used for describing permanent qualities, "I am a..." eg. "I am a teacher, I am a man" The copula is a sort of pseudo-verb. It is used for four main purposes: * Identification, or saying that some specific thing, identified by a definite noun (usually a noun with the article) or pronoun is the same as some other specific thing ** Example: "That is my cow" = "Is í mo bhó í sin" * Classification, or saying that some specific thing fits into some class - in other words, saying that the thing "is a" something, where the something is a general class rather than a specific object ** Example: "That is a cow" = "Is bó í sin" * Emphasis, or moving certain sentence parts earlier in the clause to make them more prominent to the listener or reader. English often uses tone of voice, accented syllables to do this, but Irish primarily relies on word order ** Example: "In God we trust" = "Is i nDia a cuirimid ár muinín" (compare to "We trust in God" = "Cuirimid ár muinín i nDia") * Questions, which are sort of strange because the copula is usually left out! It is almost like an invisible word. ** Example: "How are you?" = "Conas atá tú?" (if we made everything explicit it would be "How is that you are?" = "Is conas atá tú?") "Tá se" is the verb "to be." <TABLE border=0> <TR><TD>tá mé </TD><TD><I>I am</I></TD></TR> <TR><TD>tá tú </TD><TD><I>You are</I></TD></TR> <TR><TD>tá sé </TD><TD><I>He is</I></TD></TR> <TR><TD>tá sí </TD><TD><I>She is</I></TD></TR> <TR><TD>tá sinn, ta muid </TD><TD><I>We are</I></TD></TR> <TR><TD>tá sibh </TD><TD><I>They are (m)</I></TD></TR> <TR><TD>tá siad </TD><TD><I>They are (f)</I></TD></TR> </TABLE> If you want to negate "tá se," you use nil instead of ta. Níl sé <I>I am not</I> === Fiche Ceist (Twenty Questions) === Playing Fiche Ceist is an excellent way to become familiar with: * the difference between "tá" and "is", * how nouns change when preceded by a preposition + definite article, and * masculine vs. feminine nouns Follow the examples below. * '''TO DO:''' ''provide translations for all the words that aren't introduced earlier in the text'' ==== Is it…? ''Describing the object'' ==== <TABLE border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse;"> <TR> <TD ROWSPAN=5 WIDTH=87> An bhfuil s&eacute;<br> </TD> <TD WIDTH=163 colspan="2"> fuar? <I>(cold)</I><br> te? <I>(hot)</I><br> fliuch? <I>(wet)</I><br> tirim? <I>(dry)</I><br> dorcha? <I>(dark)</I><br> geal? <I>(bright)</I><br> b&aacute;n? <I>(white)</I><br> dubh? <I>(black)</I><br> dearg? <I>(red)</I><br> gorm? <I>(blue)</I><br> bu&iacute;? <I>(yellow)</I><br> beo? <I>(alive)</I><br> bog? <I>(soft)</I><br> crua? <I>(hard)</I><br> glan? <I>(clean)</I><br> salach? <I>(dirty)</I><br> milis? <I>(sweet)</I><br> <I>m</I>&oacute;r? <I>(big)</I><br> beag? <I>(small)</I><br> ard <I>(tall)</I><br> sean <I>(old)</I><br> nua <I>(new)</I><br> <I>&oacute;g (young)</I><br> </TD> <TD ROWSPAN=5 WIDTH=231 rowspan="5"> T&aacute;. <I>(yes)</I><br> N&iacute;l. <I>(no)</I><br> Is deacair a r&aacute;. <I>(It’s difficult to say).</I><br> Uaireanta. <I>(sometimes)</I><br> Beagnach <I>(almost)</I><br> T&aacute; s&eacute; réasúnta fuar, etc. </FONT> </P> <I>(It’s reasonably cold, etc.)</I><br> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=163 HEIGHT=46> chomh m&oacute;r le <I>(as big as)</I><br> n&iacute;os m&oacute; n&aacute; <I>(bigger than)</I><br> chomh beag le <I>(as small as)</I><br> n&iacute;os l&uacute; n&aacute; <I>(smaller than)</I><br> </TD> <TD WIDTH=163 VALIGN=TOP> bosca arán? <I>(a bread box)</I><br> </TD> </TR> <TR> <TD COLSPAN=2 WIDTH=340> d&eacute;anta as adhmad?<I> (made of wood)</I><br> sa seomra ranga? <I>(in the classroom)</I><br> </P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=196 HEIGHT=46> sa <I>(in the)</I><br> </TD> <TD WIDTH=130> bosca, cup&aacute;n, m&aacute;la<br> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=196 HEIGHT=46> ar an <I>(on the)</I><br> faoin<I> (in the)</I><br> in aice leis an <I>(near the)</I><br> </TD> <TD WIDTH=130> mbord<br> mbosca<br> mbuid&eacute;al<br> gcathaoir<br> gclog<br> gcup&aacute;n<br> ndeoch<br> bhf&aacute;inne<br> bhfuinneoig<br> bp&aacute;ip&eacute;ar<br> bpeann<br> bpicti&uacute;r<br> leabhar<br> m&aacute;la<br> sc&aacute;th&aacute;n<br> scian<br> sp&uacute;n&oacute;g<br> </TD> </TR> </TABLE> <br><br> ==== Is it…? ''Identifying or classifying the object''==== <TABLE border="2" cellpadding="4" cellspacing="0" style="margin: 1em 1em 1em 0; background: #f9f9f9; border: 1px #aaa solid; border-collapse: collapse;"> <TR> <TD ROWSPAN=2 WIDTH=87> An </TD> <TD WIDTH=316 HEIGHT=115> c&oacute;ta <I>(a coat)</I><br> clog (a <I>clock)</I><br> leabhar <I>(a book)</I><br> picti&uacute;r <I>(a picture)</I><br> p&aacute;ip&eacute;ar <I>(a paper, newspaper)</I><br> bord <I>(a table)</I><br> buid&eacute;al <I>(a bottle)</I><br> forc <I>(a fork)</I><br> cup&aacute;n <I>(a cup)</I><br> b&iacute;a <I>(food)</I><br> m&aacute;la <I>(a bag)</I><br> peann <I>(a pen)</I><br> f&oacute;n <I>(a phone)</I><br> bosca <I>(a box)</I><br> sc&aacute;th&aacute;n<I>(a mirror)</I><br> f&aacute;inne <I>(a ring)</I><br> </TD> <TD WIDTH=26> &eacute;?<br> </TD> <TD ROWSPAN=2 WIDTH=75> Is ea.<br> N&iacute; hea.<br> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=316> scian <I>(a knife)</I><br> sp&uacute;n&oacute;g <I>(a spoon)</I><br> deoch <I>(a drink)</I><br> cathaoir <I>(a chair)</I><br> fuinneog <I>(a window)</I><br> br&oacute;g <I>(a shoe)</I><br> b&oacute; <I>(a cow)</I><br> </TD> <TD WIDTH=26> &iacute;?<br> </TD> </TR> </TABLE> ==== Is it…? ''Describing location'' ==== == Nouns == Nouns in Irish are either masculine or feminine. (There used to be a neuter gender but that was jettisoned fairly early on. There are one or two surviving appendices, but for practical purposes, masculine and feminine do the trick.) The majority of nouns in Irish are masculine. (Is this true???) It is not always easy to tell a masculine noun from a feminine noun, but the following types of nouns are usually feminine: * nouns ending in a slender consonant * nouns ending in -eog, -óg, -lann * multi-syllable nouns ending in -acht or -íocht * names of countries and languages * abstract nouns ending in -e or -í === Plural forms === Irish Gaelic nouns form their plurals in a lot of different ways, depending on the specific noun, but every plural form is either ''strong'' or ''weak''. There are quite a few aspects of grammar that depend on which kind of plural a word has, so it's important to be able to tell the two kinds apart. * A strong plural form is any plural word that is formed (from the singular) by adding a consonant-containing ending. Some of the common endings include -anna, -acha, and -tha. The ending -í is also considered to form a strong plural, because it was originally -idhe; this is the only apparent exception I know of. Some examples include rud (thing) becomes rudaí (things), bás (death) becomes básanna (deaths) and ainm (name) becomes ainmneacha (names). * A weak plural form is any plural word that is formed from the singular either by adding the ending -a, or by adding and/or removing letters (vowels) within the word itself. Weak plurals do ''not'' have additional consonants added in the ending. For example, fear (man) => fir (men), or leabhar (book) => leabhair (books). As far as remembering which noun has which kind of plural, there are certain patterns that roughly parallel the declensions. Weak plurals are particularly common in the first and second declensions, while strong plurals are common in words of the other declensions. There are several words with irregular plurals that bear basically no relation to the singular forms. These include: * deoir => deora * súil => súile * glúin => glúine * seoid => seoda * bean => mná * grasta => grásta (both singular and plural are the same) 'Plural forms' written by David (wdsci) 9/06/04 ==== Weak Plurals ==== <TABLE WIDTH=100% BORDER=1 BORDERCOLOR="#b3b3b3" CELLPADDING=4 CELLSPACING=0> <TR> <TD WIDTH=74% VALIGN=TOP> <P>Most <B>m1</B> nouns</P> </TD> <TD WIDTH=26% BGCOLOR="#ffffcc"> <P ALIGN=CENTER><B>caola&iacute;tear</B></P> <P ALIGN=CENTER><B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-(e)ach <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><FONT FACE="Symbol">&rarr; (a)igh</SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=74% VALIGN=TOP> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>m1:</B> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">beart, bruas, c&aacute;g, ceap, ceart, cleas, cuibhreach, creatlach, fiach, fithrach, giall, nod, &uacute;ll</SPAN></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>f2 </B><SPAN STYLE="font-weight: medium">nouns ending in </SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-eog, -&oacute;g, -lann</B></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm">Multi-syllable f2 nouns ending in <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-each</B></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>f2: </B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">binn, deoir</SPAN></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>3&uacute;:</B> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">b&eacute;as, dreach, coinsias, deasghn&aacute;th, dol, tr&eacute;ad</SPAN></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P><B>4&uacute;:</B> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">neach</SPAN></SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=26% BGCOLOR="#ffffcc"> <P ALIGN=CENTER><B>leathna&iacute;tear, add<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-a</SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=74% VALIGN=TOP> <P><B>f2: </B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">s&uacute;il, d&uacute;&iacute;l, gl&uacute;in</SPAN></SPAN></SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=26% BGCOLOR="#ffffcc"> <P ALIGN=CENTER><B>add<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> -e</SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> </TABLE> ==== Strong Plurals ==== <TABLE BORDER=1 BORDERCOLOR="#b3b3b3" CELLPADDING=4 CELLSPACING=0> <TR> <TD WIDTH=69% VALIGN=TOP> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>Only one-syllable nouns!</B></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>m1</B>: <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">b&aacute;s, carr, cas, frog, gl&eacute;as, luas, marc, n&oacute;s, r&oacute;s, sp&aacute;s, sp&oacute;rt, saghas, stad</SPAN></SPAN> (mostly loan words)</P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm">One-syllable, slender <B>f2</B> nouns</P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><SPAN STYLE="font-weight: medium">One-syllable </SPAN><B>m3 </B><SPAN STYLE="font-weight: medium">nouns</SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm; font-weight: medium"><BR> </P> <P><B>4&uacute;:</B><SPAN STYLE="font-weight: medium"> </SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">ae, b&aacute;, bia, bogha, </SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">bus, club, </SPAN></SPAN></SPAN><SPAN STYLE="font-weight: medium">fle&aacute;, tae, ceo, cn&oacute;, d&oacute;, c&uacute;, fia, fogha, li&uacute;, nia, </SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">pas, </SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">seans, </SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">stop, </SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN><SPAN STYLE="font-weight: medium">s&uacute;, togha, </SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">tram, </SPAN></SPAN></SPAN><SPAN STYLE="font-weight: medium">tua</SPAN></SPAN></SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=31% BGCOLOR="#ccccff"> <P ALIGN=CENTER><B>add<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-(e)anna</SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=69% VALIGN=TOP> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>Only one-syllable nouns!</B></P> <P><SPAN STYLE="font-weight: medium">One-syllable </SPAN><B>m1, f2, 3&uacute;</B><SPAN STYLE="font-weight: medium"> declension nouns ending in</SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium"> </SPAN><B>l, n</B></SPAN></SPAN><SPAN STYLE="font-weight: medium"> preceded by a diphthong or long vowel</SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=31% BGCOLOR="#ccccff"> <P ALIGN=CENTER><B>add<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-ta </SPAN></SPAN></SPAN></SPAN>or<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> -te</SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=69% VALIGN=TOP> <P STYLE="margin-bottom: 0cm">One-syllable <B>m1, f2</B> nouns ending in <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>r</B></SPAN></SPAN> preceded by a diphthong or long vowel</P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P><B>4&uacute;</B> nouns ending in <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-&iacute;, -a&iacute;, -aoi, -&eacute;</B></SPAN></SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=31% BGCOLOR="#ccccff"> <P ALIGN=CENTER><B>add<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-tha </SPAN></SPAN></SPAN></SPAN>or<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> -the</SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=69% VALIGN=TOP> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>Only multi-syllable nouns!</B></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>m1</B><SPAN STYLE="font-weight: medium"> nouns ending in</SPAN><B> </B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-(e)adh, -(e)ach</B></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm; font-weight: medium">slender <B>f2</B> nouns</P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm; font-weight: medium"><B>f2</B> nouns ending in <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-ach</B></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm; font-weight: medium"><BR> </P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>3&uacute; </B><SPAN STYLE="font-weight: medium">nouns ending in</SPAN><B> </B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-&eacute;ir, -eoir, -&oacute;ir, -(i)&uacute;ir, -cht, </B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-&aacute;int -&uacute;int, </B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="background: transparent"><B>irt</B></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P><SPAN STYLE="background: transparent"><B>4&uacute;</B><SPAN STYLE="font-weight: medium"> nouns ending in </SPAN></SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-&iacute;n</B></SPAN></SPAN></SPAN><SPAN STYLE="background: transparent"><B> </B><SPAN STYLE="font-weight: medium">or</SPAN></SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="background: transparent"><B> </B></SPAN><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-a, -e</B></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=31% BGCOLOR="#ccccff"> <P ALIGN=CENTER><B>add<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-(a)&iacute;</SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></B></P> <P ALIGN=CENTER><B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-(e)adh, -(e)ach <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><FONT FACE="Symbol">&rarr; (a)&iacute;</SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></B></P> <P ALIGN=CENTER><B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-e <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><FONT FACE="Symbol">&rarr; &iacute;</SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=69% VALIGN=TOP> <P STYLE="margin-bottom: 0cm">Two-syllable <B>m1</B> nouns ending in broad <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-l, -n, -r</B></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>f2</B>: <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">craobh, fr&eacute;amh, iall, in&iacute;on, nead, splanc</SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">carraig, ceirt, cistin, cl&uacute;id, coirm, colainn, f&eacute;ith, feirm, foirm, maidin, muintir, stoirm</SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><B>3&uacute;</B> nouns ending in <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-il, -in, -ir</B></SPAN></SPAN></P> <P STYLE="margin-bottom: 0cm"><BR> </P> <P><B>4&uacute;: </B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">ainm, cine, easna, teanga</SPAN></SPAN></SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=31% BGCOLOR="#ccccff"> <P ALIGN=CENTER><B>add<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-(e)acha</SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=69% VALIGN=TOP> <P><B>m1:</B> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">b&oacute;thar, cloigeann, doras, solas, uasal</SPAN></SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=31% BGCOLOR="#ccccff"> <P ALIGN=CENTER><B>syncopate, add<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-e</SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=69% VALIGN=TOP> <P><B>3&uacute;: </B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><SPAN STYLE="font-weight: medium">gamhain</SPAN></SPAN></SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=31% BGCOLOR="#ccccff"> <P ALIGN=CENTER><B>syncopate, add<FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"> -a</SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> <TR> <TD WIDTH=69% VALIGN=TOP> <P><B>4&uacute; </B><SPAN STYLE="font-weight: medium">nouns ending in</SPAN><B> </B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><B>-le,-ne</B></SPAN></SPAN></P> </TD> <TD WIDTH=31% BGCOLOR="#ccccff"> <P ALIGN=CENTER><B><FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-le <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent"><FONT FACE="Symbol">&rarr; lte, <FONT COLOR="#280099"><FONT SIZE=2 STYLE="font-size: 11pt"><SPAN LANG=""><SPAN STYLE="background: transparent">-ne <FONT FACE="Symbol">&rarr; lne</SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></SPAN></B></P> </TD> </TR> </TABLE> === Genitive Forms === Use the genitive when a noun follows: * another noun * a compound preposition, or trasna, timpeall, chun, fearacht, dála, cois * a verbal noun * a quantity word Here are some examples of indefinite nouns in the genitive. * leabhar scoile * eagarthóir leabhair scoile * post eagarthóra leabhair scoile Here are some examples of definite nouns in the genitive. * leabhar na scoile * rothaí ghluaisteán do mháthar * ar son mhuintir na tire * ag ithe bhrioscaí mo mháthar * leabhar Sheáin ==== Genitive Singular ==== {| {{prettytable}} ! noun ! gpl |- | m1 | ''caolaítear'' * -(e)adh, -(e)ach &rarr; (a)igh |- | f2 | ''caolaítear, add -e'' * -(e)ach &rarr; (a)í |- | m3, f3 | ''leathnaítear, add -a'' * -áint &rarr; -ána * -úint &rarr; -úna * -irt &rarr; -rtha |- | m4, f4 | ''no change'' |} ==== Genitive Plural ==== {| {{prettytable}} ! noun ! gpl |- | Most weak plurals | Same as ns |- | Certain f2 nouns: binn, deoir, dúil, glúine, súíl | ''leathnaítear'' |- | Strong plurals | Same as np |} === Declensions === Nouns are divided into declensions according to how they form the genitive. There are five declensions. There is no foolproof way of determining the declension of a noun, but the following questions will help you make an intelligent guess. Stop at the first question with a “yes” answer. {| {{prettytable}} |- ! If it's... ! Then it's probably... |- | Abstract noun ending in -e, -í? | f4 |- | Ends in a vowel or -ín? | m4 |- | Ends in -áil, -úil, -ail, -úint, -cht, -irt? | f3 |- | Ends in -éir, -eoir, -óir, -úir? | m3 |- | Ends in a slender consonant or -eog, -óg, -lann? | f2 |- | Ends in a broad consonant? | m1 |} === Vocative Forms === ''explain when to use the vocative'' ==== Forming the Vocative Singular ==== {| {{prettytable}} |- ! If the noun is... ! Then the vocative is... |- | m1 | Same as gs |- | f2 and Strong plurals | Same as ns |} ==== Forming the Vocative Plural ==== {| {{prettytable}} |- ! If the noun is... ! Then the vocative is... |- | m1 weak plurals | Add -a to ns |- | f2 and Strong plurals | Same as np |} == Verbs == * '''TO DO:''' ''add lots of step-by-step examples, showing how to apply the rules'' === Regular Verbs === There are two categories of verbs in Irish, and you need to know which category a verb belongs to before you can conjugate it. Fortunately, it is very easy to remember the categories. * Type 1 verbs (usually) have <b>one</b> syllable. * Type 2 verbs (usually) have <b>two</b> syllables. You also need to be able to tell if the verb ends in a broad or slender consonant. This means that you need to know <b>four</b> sets of endings, one for each of the following cases: * Type 1 verbs ending in a broad consonant * Type 1 verbs ending in a slender consonant * Type 2 verbs ending in a broad consonant * Type 2 verbs ending in a slender consonant Or does it? Some people memorise it that way. Others memorise only <b>two</b> sets of endings, one set forType 1 verbs, one for Type 2 verbs, and then apply the "caol le caol agus leathan le leathan" rule. I myself find it easiest to memorise <b>one</b> set of endings, plus a small set of "middles", and then apply the "caol le caol agus leathan le leathan" rule. Whichever way you do it, you will get the same result. But if you find my system confusing, by all means ignore this and follow the method described by your book or teacher. Here are the tables I used to learn how to conjugate verbs in Irish. The stem of a regular verb is the imperative singular, the form you use to give a command. The format used in these summary tables is shown below. <table border=0 cellspacing="10" cellpadding="10" bgcolor="#DDDDDD"> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>ending for<br>1st person singular</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>ending for<br>1st person plural</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>ending for<br>2nd person singular</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>ending for<br>2nd person plural</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>ending for<br>3rd person singular</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>ending for<br>3rd person plural</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center"></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>ending for autonomous</td> <td align="center" valign="center"></td> </tr> </table> ==== Colour Key ==== <table> <tr> <td bgcolor="#fff7d1">Indicates synthetic forms, which express action + person + number in one word; they are not followed by a personal pronoun.</td> </tr> <tr> <td bgcolor="#9AFF03">Indicates analytic forms, which must be followed by a personal pronoun.</td> </tr> </table> ==== Present (Habitual) ==== <table border="0"> <tr><td valign="top"> Type 1: stem + ...<br> Type 2: stem + &iacute; + ... <br> </td><td valign="top"> <table border=0 cellspacing="10" cellpadding="10" bgcolor="#DDDDDD"> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>im</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>imid</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=4><br>ann<br><br></td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center"></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>tar</td> <td align="center" valign="center"></td> </tr> </table> </td></tr> </table> ==== Past ==== <table border="0"> <tr><td valign="top"> <p>Lenite, add d' before vowel or f, except autonomous form.<br> </p>Type 1: stem + ...<br> Type 2: stem + &iacute; + ...<br> </td><td valign="top"> <table border=0 cellspacing="10" cellpadding="10" bgcolor="#DDDDDD"> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=2></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>amar</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=4><br><br><br></td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center"></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>adh</td> <td align="center" valign="center"></td> </tr> </table> </td></tr> </table> ==== Future ==== <table border="0"> <tr><td valign="top"> Type 1: stem + f + ...<br> Type 2: stem + {&oacute;|eo} + ...<br> </td><td valign="top"> <table border=0 cellspacing="10" cellpadding="10" bgcolor="#DDDDDD"> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=2>idh</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>imid</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=4><br>idh<br><br></td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center"></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>far</td> <td align="center" valign="center"></td> </tr> </table> </td></tr> </table> ==== Imperfect (Past Habitual) ==== <table border="0"> <tr><td valign="top"> <p>Lenite, add d' before vowel or f.</p> Type 1: stem + ...<br> Type 2: stem + &iacute; + ...<br> </td><td valign="top"> <table border=0 cellspacing="10" cellpadding="10" bgcolor="#DDDDDD"> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>inn</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>imis</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>t&aacute;</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=2>adh</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=2>adh</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>id&iacute;s</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center"></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>t&iacute;</td> <td align="center" valign="center"></td> </tr> </table> </td></tr> </table> ==== Conditional ==== <table border="0"> <tr><td valign="top"> <p>Lenite, add d' before vowel or f.</p> Type 1: stem + f + ...<br> Type 2: stem + {&oacute;|eo} + ...<br> <p><b>HINT:</b> Most of the endings are the same as in the Imperfect (Past Habitual).</p> </td><td valign="top"> <table border=0 cellspacing="10" cellpadding="10" bgcolor="#DDDDDD"> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>inn</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>imis</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>f&aacute;</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=2>adh</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=2>adh</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>id&iacute;s</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center"></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>f&iacute;</td> <td align="center" valign="center"></td> </tr> </table> </td></tr> </table> ==== Imperative ==== <table border="0"> <tr><td valign="top"> Type 1: stem + ...<br> Type 2: stem + &iacute; + ...<br> </td><td valign="top"> <table border=0 cellspacing="10" cellpadding="10" bgcolor="#DDDDDD"> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>im</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>imis</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=2>ig&iacute;</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=2>adh</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>id&iacute;s</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center"></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>tar</td> <td align="center" valign="center"></td> </tr> </table> </td></tr> </table> ==== Present Subjunctive ==== <table border="0"> <tr><td valign="top"> Type 1: stem + ...<br> Type 2: stem + &iacute; + ...<br> <p><b>HINT:</b> Most of the endings are the same as in the Imperfect (Past Habitual).</p> </td><td valign="top"> <table border=0 cellspacing="10" cellpadding="10" bgcolor="#DDDDDD"> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=2>a or e (Type 1 only)</td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>imid</td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center" bgcolor="#9AFF03" colspan=4><br>a or e (Type 1 only)<br><br></td> </tr> <tr> <td align="center" valign="center"></td> <td align="center" valign="center" bgcolor="#fff7d1" colspan=2>tar</td> <td align="center" valign="center"></td> </tr> </table> </td></tr> </table> ==== Past Subjunctive ==== Same endings as past habitual, but don't lenite. <br><br> ==== Direct relative ==== Except for combined forms:<br> Add broad s to present habitual and future<br> idh -&gt; (e)as<br><br> ==== Verbal noun (general guidelines) ==== Type 1: stem + adh<br> Type 2: stem + &uacute; <br> Verbs ending in -(e)&aacute;il: stem (no ending)<br> Verbs ending in slender l, n, r: stem + t<br><br> ==== Verbal adjective ==== Type 1: stem + ta or te<br> Except: tha or the after b, c, f, g, m, p, r<br> Except: Drop bh or mh and add fa<br><br> Type 2: stem + ithe<br> Except: te after l, n, r (don't syncopate)<br><br> ==== General Rules (for all tenses) ==== * &iacute;a -&gt; &iacute;o * Drop a after &aacute;,&oacute;,&uacute; * after slender consonant, &oacute; -&gt; eo * t(h) + t -&gt; t * When an ending begins with a consonant, pad it with a vowel after the consonant, if needed to satisfy the "caol le caol agus leathan le leathan</a>" rule. ==== Rules For Type I Verbs ==== * -&aacute;igh, -&oacute;igh, -&uacute;igh, -eoigh, -uaigh, drop (i)gh and use broad f and slender t in verb endings. * -éigh, drop (i)gh and use slender f and slender t in verb endings. * -igh alone or after short vowel, drop gh, i -&gt; &iacute; (except before t), and use slender f and slender t in verb endings... except for the verb "faigh". * &aacute;il -&gt; &aacute;l unless ending begins with t ==== Rules For Type II Verbs ==== * If ending has an initial vowel, drop last syllable: * drop (a)igh * drop (a)i before final l, n, r, s ==== Examples for Regular Verbs ==== '''glan''' (''clean'') -Type 1 (Broad ending) Present '''An nglanann tú? Glan''aim'''''/'''Ní ghlan''aim''''' Past '''Ar ghlan tú? G''h''lan (mé)'''/'''Níor ghlan''' Future '''An nglanfaidh tú? Glan''faidh'''''/'''Ní ghlan''faidh''''' Conditional '''An nglanfeá? G''h''lan''fainn'''''/'''Ní ghlan''fainn''''' Imperfect '''An nglantá? G''h''lann''ainn'''''/'''Ní ghlan''ainn''''' Pres. Subjunctive '''An nglana tú? Go ''n''glan''a'' mé'''/'''Nár ghlan''a''''' '''cuir''' (''put'') -Type 1 (Slender ending) Present '''An gcuireann tú? Cuir''im'''''/'''Ní chuir''im''''' Past '''Ar chuir tú? C''h''uir (mé)'''/'''Níor chuir''' Future '''An gcuirfidh tú? Cuir''fidh'''''/'''Ní cuir''fidh''''' Conditional '''An cuirfeá? C''h''lan''finn'''''/'''Ní cuir''finn''''' Imperfect '''An gcuirteá? C''h''uir''inn'''''/'''Ní chuir''inn''''' Pres. Subjunctive '''An gcuire tú? Go ''g''cuir''e'' mé'''/'''Nár chuir''e''''' '''ceannaigh''' (''buy'') -Type 2 (Broad ending) Present '''An gceannaíonn tú? Ceann''aím'''''/'''Ní cheann''aím''''' Past '''Ar cheannaigh tú? C''h''eannaigh (mé)'''/'''Níor cheannaigh''' Future '''An gceannóidh tú? Ceann''óidh'''''/'''Ní cheann''óidh''''' Conditional '''An gceannófá? C''h''eann''óinn'''''/'''Ní cheann''óinn''''' Imperfect '''An gceannaíteá? C''h''eann''aínn'''''/'''Ní chean''aínn''''' Pres. Subjunctive '''An gceanaí tú? Go ''g''ceann''aí'' mé'''/'''Nár cheann''a''''' === Irregular Verbs === Irish Gaelic only has a handful of irregular verbs, so breathe a sigh of relief. Unfortunately, as with most languages, the most commonly used verbs are irregular. So the sooner you face them, the better. If you look up the irregular verbs in your foclóir, you may see a big conjugation table and assume you'll have to memorise the whole thing. Wrong! It's really much easier than that. It will help if you remember this guiding principle, which may not be obvious to the beginner: *'''The irregular verbs use the same endings as the regular verbs; it is the stem that changes'''. There are a few '''exceptions''', of course. One very good way to learn these verbs is simply to read this list of questions and answers, '''out loud''', once a day for a week or two. After that, you will find that you know most of them without having made an effort to memorise. Then you can focus on the particular ones that give you trouble. '''abair''' (''say'') present '''An ndéir tú? Deirim'''/'''Ní deirim''' past '''An ndúirt tú? Dúírt'''/'''Ní dúirt''' future '''An ndéarfaidh tú? Déarfaidh'''/'''Ní dhéarfaidh''' '''beir''' (''catch, give birth to'') present '''An mbeireann tú? Beirim'''/'''Ní bheirim''' past '''Ar rug tú? Rug'''/'''Níor rug''' future '''An mbéarfaidh tú? Béarfaidh'''/'''Ní bhéarfaidh''' '''clois''' (''hear'') present '''An gcloiseann tú? Cloisim'''/'''Ní chloisim''' past '''Ar chuala tú? Chuala'''/'''Níor chuala''' future '''An gcloisfidh tú? Cloisfidh'''/'''Ní chloisfidh''' '''cluin''' (''hear'') present '''An gcluineann tú? Cluinim'''/'''Ní chluinim''' past '''Ar chuala tú? Chuala'''/'''Níor chuala''' future '''An gcluinfidh tú? Cluinfidh'''/'''Ní chluinfidh''' '''déan''' (''make, do'') present '''An ndéanann tú? Déanaim'''/'''Ní dhéanaim''' past '''An ndearna tú? Rinne'''/'''Ní dhearna''' future '''An ndéanfaidh tú? Déanfaidh'''/'''Ní dhéanfaidh''' '''faigh''' (''get'') present '''An bhfaigheann tú? Faighim'''/'''Ní fhaighim''' past '''An bhfuair tú? Fuair'''/'''Ní bhfuair''' future '''An bhfaighfaidh tú? Gheobhaidh'''/'''Ní bhfaighidh''' '''feic''' (''see'') present '''An bhfeiceann tú? Feicim '''('''Chím''' in Ulster)/'''Ní fheicim''' past '''An bhfaca tú? Chonaic'''/'''Ní fhaca''' future '''An bhfeicfidh tú? Feicfidh '''('''Chífidh''' in Ulster)/'''Ní fheicfidh''' '''ith''' (''eat'') present '''An itheann tú? Ithim '''/'''Ní ithim''' past '''Ar ith tú? D'ith'''/'''Níor ith''' future '''An íosfaidh tú? Íosfaidh'''/'''Ní íosfaidh''' '''tabhair''' (''give'') present '''An dtugann tú? Tugaim '''/'''Ní thugaim''' past '''Ar thug tú? Thug'''/'''Níor thug''' future '''An dtabharfaidh tú? Tabharfaidh'''/'''Ní thabharfaidh''' '''tar''' (''come'') present '''An dtagann tú? Tagaim '''/'''Ní thagaim''' past '''Ar tháinig tú? Tháinig'''/'''Níor tháinig''' future '''An dtiocfaidh tú? Tiocfaidh'''/'''Ní thiocfaidh''' '''téigh''' (''go'') present '''An dtéann tú? Téim '''/'''Ní théim''' past '''An ndeachaigh tú? Chuaigh'''/'''Ní dheachaigh''' future '''An rachfaidh tú? Rachfaidh'''/'''Ní rachfaidh''' '''bí''' (''be'') present '''An bhfuil tú? Tá''' (or '''Táim''')/'''Níl''' (or '''Nílim''') Pres(Habitual)'''An mbíonn tú? Bím'''/'''Ní bhím''' past '''An raibh tú? Bhí'''/'''Ní raibh''' future '''An mbeidh tú? Beidh'''/'''Ní bheidh''' == Commonly Confused Words == Here is a guide to words that are commonly confused by beginning students of the Irish language. You may find it helpful to print this list out and keep it handy while reading or translating passages in Irish. ---- '''a''' is used before a noun (e.g., a name) to address someone or something. '''A She&aacute;in...''' ''Se&aacute;n,...'' '''A chara...''' ''(Dear) Friend,...'' '''F&eacute;ach, a Mhama&iacute;!''' ''Look, Ma!'' ---- '''a''' is also used before a noun to indicate possession. '''a chara''' ''his friend'' '''a cara''' ''her friend'' '''a gcara''' ''their friend'' '''a''' is also used before a number when counting. '''a haon, a d&oacute;, a tr&iacute;...''' ''one, two, three...'' '''a''' is also used before a verbal noun when the direct object precedes it. '''T&aacute; m&eacute; s&aacute;sta m&iacute;le a shi&uacute;l.''' ''I am willing to walk a mile.'' '''a''' is also used before a verb in a relative clause. '''Feicim an fear a bh&iacute; s&aacute;sta.''' ''I see the man who was satisfied.'' '''Feicim an bord a bhfuil an leabhar air.''' ''I see the the table which the book is on.'' ---- '''an''' can mean &quot;the&quot;. '''Feicim an sagart.''' ''I see the priest.'' '''an''' is also used to form a question. '''An bhfuil s&iacute; anseo?''' ''Is she here?'' '''an-''' is a prefix meaning &quot;very&quot;, &quot;excellent&quot;, or &quot;great&quot;. '''T&aacute; M&aacute;irtin an-mh&oacute;r.''' ''M&aacute;irtin is very big.'' '''T&aacute; an-charr ag M&aacute;irtin.''' ''M&aacute;irtin has an excellent car.'' ---- '''ann''' can mean &quot;there&quot; or &quot;in it&quot;, or simply to complete a sentence with the verb '''t&aacute;'''. '''T&aacute; teach ann.''' ''There is a house (there).'' '''T&aacute; s&eacute; seomra ann.''' ''There are six rooms in it.'' '''ann''' can also mean &quot;able&quot;. '''T&aacute; an crann in ann f&oacute;s.''' ''The tree is able to grow.'' ---- '''aon''' can mean &quot;one&quot; or &quot;any&quot;. '''T&aacute; aon charr amh&aacute;in ag C&aacute;it.''' ''C&aacute;it has one car.'' '''N&iacute;l aon charr ag C&aacute;it.''' ''C&aacute;it hasn't any car.'' ---- '''cathaoir''' means &quot;chair&quot;.<br> '''cathair''' means &quot;city&quot;.<br> '''ceathair''' means &quot;four&quot;. ---- '''ceann''' means &quot;head&quot;, &quot;roof&quot;, &quot;end&quot; or &quot;one&quot;.<br> '''c&eacute;anna''' means &quot;same&quot;.<br> '''cheana''' means &quot;already&quot; or &quot;previously&quot;.<br> ---- '''d&aacute;''' ('''dh&aacute;''') is used in the conditional mood to mean &quot;if&quot;. '''D&aacute; mbeadh M&aacute;irt&iacute;n anseo...''' ''If M&aacute;irt&iacute;n were here...'' '''d&aacute;''' ('''dh&aacute;''') can also mean &quot;to/for his/her/its/their&quot;. '''Thug s&eacute; d&aacute; ch&aacute;irde iad.''' ''He gave them to his friends.'' '''Thug s&eacute; d&aacute; c&aacute;irde iad.''' ''He gave them to her friends.'' '''Thug s&eacute; d&aacute; gc&aacute;irde iad.''' ''He gave them to their friends.'' '''dh&aacute;''' can also mean &quot;two&quot;, when followed by a noun. '''dh&aacute; chapall''' ''two horses'' ---- '''do''' can mean &quot;your&quot;. '''do ch&oacute;ta''' ''your coat'' '''do''' is also used to &quot;to&quot; or &quot;for&quot;. '''T&aacute; m&eacute; ag scr&iacute;obh litir do Ch&aacute;it.''' ''I am writing a letter for C&aacute;it.'' '''d&oacute;''' can also mean &quot;to/for him/it&quot;. '''Tabhair an leitir seo d&oacute;.''' ''Give this letter to him.'' '''d&oacute;''' can also mean &quot;two&quot; (without a noun, e.g., when counting). '''a haon, a d&oacute;, a tr&iacute;...''' ''one, two, three...'' '''d&oacute;''' also means &quot;burning&quot;. ---- '''fear''' means &quot;man&quot;.<br> '''f&eacute;ar''' means &quot;grass&quot;.<br> '''fearr''' means &quot;better&quot;. ---- '''fuair''' means &quot;got&quot;.<br> '''fuar '''means &quot;cold&quot;. ---- '''is''' means &quot;is&quot;, &quot;am&quot;, &quot;are&quot;. '''Is m&eacute; an docht&uacute;r.''' ''I am the doctor.'' '''is''' also means &quot;and&quot;. ---- '''muinteoir''' means &quot;teacher&quot;.<br> '''muintir''' means &quot;people&quot;. ---- '''n&oacute;''' means &quot;or&quot;.<br> '''n&aacute;''' means &quot;nor&quot;, &quot;neither&quot;.<br> '''na''' is the article in the plural and feminine singular genitive. ---- '''post''' means &quot;job&quot; or &quot;post&quot;.<br> '''p&oacute;sta''' means &quot;married&quot;. ---- '''s&eacute;''' can mean he, it, or six. '''T&aacute; s&eacute; l&aacute;idir.''' ''He is strong.'' '''T&aacute; s&eacute; chapall anseo.''' ''There are six horses here.'' ---- '''si&uacute;l''' means &quot;walk&quot;.<br> '''s&uacute;il''' means &quot;eye&quot;. == Compound Prepositions == ; opposite : ar aghaidh, os coinne, os comhair ; behind : ar chúl, taobh thíar de ; during : ar feadh, i gcaitheamh, i rith, in imeacht, le linn ; throughout : ar fud ; looking for : ar lorg ; like, in the manner of : ar nós ; for the sake of : ar son, thar ceann, de cheann ; about to : ar tí ; as a result of, because of : de bharr, dá bhrí, de thairbhe ; according to : de réir ; on account of : de thairbhe ; for the purpose of : fa choinne, le haghaidh ; to meet : faoi dhéin ; to the end of, to the top of : go ceann ; in charge of, minding : i bhfeighil, i gcionn ; along with : i dteannta ; against : i gcoinne, in aghaidh, in éadan ; in the middle of : i lár ; present at, in the presence of : i láthair ; among : i measc ; after : i ndiaidh, tar éis ; in place of : in áit ; along with : le cois, i dteannta, in éineacht le ; beside : le hais, in aice (le), taobh le ; above : os cionn ; in front of : os coinne, os comhair ; near : in aice (le) ; in order : i gcóir ; therefore : dá bhrí sin ; under the care of : faoi churam ; at the head of : ar ceann ; at the end of : i gceann, faoi cheann ; in reference to : um ceann Remember: * Follow a compound preposition with the genitive. * "ar" doesn't lenite when it's part of a compound preposition. == Prefixes == As in many other languages, Irish adds prefixes to words to create new words. If you become familiar with the prefixes below, you may double your [vocabulary]! Note that some prefixes are separated from the base word by a [hyphen], and some prefixes cause lenition. ; ''' ain-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''in-, un-, not-, over-'' : Examples: '''ceart''' (''right'') becomes '''aincheart''' (''unjust''), '''fios''' (''knowledge'') becomes '''ainfhiosracht''' (''over-curious''). ; '''an-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''very'' : Example: '''maith''' (''good'') becomes '''an-mhaith''' (''very good''). ; '''ath-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''re-'' : Example: '''déan''' (''do, make'') becomes '''athdéan''' (''redo, remake''). ; '''ceann-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''chief, main, -headed'' : Example: '''litir''' (''letter'') becomes '''ceannlitir''' (''capital letter''). ; '''comh-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''mutual, joint'' : Example: '''ceol''' (''music'') becomes '''comh-ceol''' (''harmony''). ; '''dea-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''good, well'' : Example: '''scéal''' (''news, story'') becomes '''dea-scéal''' (''piece of good news''). ; '''dearg-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''red-, real, utter'' : Example: '''gráin''' (''hatred'') becomes '''dearg-ghráin''' (''intense hatred''). ; '''dé-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''bi-, di-, two-'' : Example: '''taobh''' (''side'') becomes '''déthaobhach''' (''bilateral''). ; '''di-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''de-, dis-, in-, un-'' : Example: '''scéal''' (''news, story'') becomes '''discéil''' (''uninformative''). ; '''do-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''in-, un-, not-'' : Example: '''déanta''' (''done, complete'') becomes '''dodhéanta''' (''impossible, hard to do''), ; '''il-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''many, multi-'' : Example: '''eochair''' (''key'') becomes '''ileochair''' (''master key''). ; '''in-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''capable of'' : Example: '''creidte''' (''believed'') becomes '''inchreidte''' (''believable''). ; '''lán-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''total'' : Example: '''cead''' (''permission'') becomes '''lánchead''' (''full permission''). ; '''réamh-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''pre-, preliminary'' : Example: '''feiceáil''' (''seeing'') becomes '''reamhfheiceáil''' (''foresight''). ; '''mion-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''small, micro-'' : Example: '''insint''' (''telling'') becomes '''mioninsint''' (''detailed report''). ; '''sár-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''exceeding, ultra-'' : Example: '''riail''' ('''') becomes '''sár-riail''' (''golden rule''). ; '''ró-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''over-'' : Example: '''minic''' (''often'') becomes '''ro-mhinic''' (''too often''). ; '''so-'''&nbsp;&nbsp;&nbsp;''easy'' : Example: '''briste''' (''broken'') becomes '''so-bhriste''' (''fragile, easily broken''). == Dictionaries == === Print Dictionaries === Some of the more popular dictionaries (''foclóirí'') used by students of the Irish language, translators, and native speakers include: ; Foclóir Póca : This is probably the most popular dictionary used by students of Irish Gaelic. It includes both an English-Irish Gaelic and an Irish Gaelic -English dictionary. It's very inexpensive, and the small size ("póca" means pocket) is convenient. You won't outgrow this dictionary until you're well advanced in the language. However, the print is very small, so anyone over twenty may find it difficult to read. There is a slightly larger edition, Foclóir Scoile, which uses a larger font and is much easier to read. Both Foclóir Poca and Foclóir Scoile are published by An Gúm. ; Foclóir Gaeilge-Béarla (Ó Dónaill) : This dictionary is popular with advanced students of Irish Gaelic . This is an Irish Gaelic-English dictionary; you can look up an Irish word to learn the meaning in English, but not vice-versa. The entries are far more complete than those in Foclóir Póca, and usually include several examples of common phrases and idioms using the word in question. The entry for ceann, for example, is two and one-half pages long. Another feature of this dictionary is that entries for nouns and adjectives list the plural and genitive forms; no need to refer to the front to check how m1 nouns decline, as required with other dictionaries. Similarly, entries for verbs list the verbal noun and verbal adjective forms. Foclóir Gaeilge-Béarla is published by An Gúm in both paperback and hardback. ; English-IrishGaelic Dictionary (De Bhaldraithe) : This dictionary is also popular with advanced students of Irish, although perhaps not quite as essential as Foclóir Gaeilge-Béarla. This is an English-Irish Gaelic dictionary; you can look up English words to get the Irish Gaelic translation, but not vice-versa. English-Irish Gaelic Dictionary is published by An Gúm in both paperback and hardback. 3532 10360 2006-06-30T06:52:21Z NERIUM 225 flyttade Iriska: Gramatik till Iriska: Grammatik #REDIRECT [[Iriska: Grammatik]] 3533 11118 2006-07-02T05:57:45Z NERIUM 225 /* Se även */ '''<center>[[Iriska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Iriska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Iriska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Iriska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Iriska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Iriska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Iriska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Iriska ~ Svenska</big></big></big></center>'' Den här Wiki-boken är till för att lära dig '''irisk gaeliska''' (''[[Irish:Gaeilge na hÉireann|Gaeilge na hÉireann]]''), .Språket är huvudsakligen talat runt den irländska västkusten. Men är också talat av irländska emigranter runt om i världen. == Inledning == Den här boken är till för dig som vill lära dig Iriska (Gaeliska). Jag har börjat skriva den här Wikiboken om Iriska (Gaeliska) i hopp om att det ska inspirera fler personer som är mer kvalificerade än jag att ta över uppdraget. Jag själv kan inte tala språket flytande, men eftersom att jag har tendenser att analysera och omanalysera saker tills att jag hittar mönster händer det att jag får insikt i att det skulle vara hjälpsamt för andra som lär sig, något som inte kanske skulle falla in någon som talar mer obehindat. Bidra gärna med nytt material eller gör ändringar på existerande material. För guidening om hur man redigerar WikiBooks, se http://sv.wikibooks.org/wiki/Wikibooks:Hur_man_redigerar_en_sida. Förhoppningsvis kommer den här boken en dag vara en komplett textbok och gramatikguid. Jag tror att ett sammanbete mellan lärare och elever kan åstadkomma strålande resultat : -- mhwombat == Historia == Iriska tillhör de [[w:keltiska språk|keltiska språk]]en som räknas till de [[w:indoeuropeiska språk|indoeuropeiska språk]]en. Dessa är den huvudsakliga gruppen för många språk i Europa och södra Asien. På 300-talet f.Kr. bebodde de keltiska folken stora delar av Europa. Ordet ''kelt'' (en: "celt") kommer från det grekiska namnet för de här folken, ''keltoi'', som betyder "hemligt folk"). Så småningom dog de keltiska språken ut på den europeiska kontinenten, och levde enbart kvar på den del öar. Dessa kvarlevande språk brukar benämnas '''ökeltiska språk''', och ställs då i motsats till '''fastlandskeltiska språk'''. Dessa ökeltiska språk delades därefter upp i '''q-keltiska''' eller goideliska, där det ursprungliga q-ljudet från urindoeuropeiskan bevarades, och '''p-keltiska''' eller brittoniska där detta ljud ersattes av ett p-ljud. De moderna keltiska språken omfattar bland annat [[w:iriska|iriska]], skotsk gaeliska, [[w:manx|manx]], [[w:kymriska|kymriska]], [[w:korniska|korniska]] och [[w:bretonska|bretonska]]. Observera att av dessa nyss nämnda kallas enbart iriska, skotsk gaeliska och manx för ''gaeliska''. [[Bild:indo-european_to_irish_flow-chart.png]] Iriskans historia kan indelas i följande perioder: * Forniriska(600-900 e.Kr.) * Medeliriska(900-1200 e.Kr.) * Äldre nyiriska (1200-1600 e.Kr.) * Nyiriska == Other Resources == * [[w:ga:Príomhleathanach|Vicipéid]] is the irish language version of wikipedia a great place to practice your irish as there are plently of other wikipedians there to help you. * [http://www.ceantar.org Ceantar] includes a large list of language tools and resources, including a list of classes world-wide. * [http://www.forasnagaeilge.ie Foras na Gaeilge] is a cross-border organisation responsible for the promotion of the Irish language throughout the whole island of Ireland. * [http://www.foinse.ie Foinse] is an Irish-language newspaper with a section for "foghlaimeoirí" (learners). * [http://www.beo.ie Beo] is an online magazine. The articles include pop-up translations of the more difficult words and phrases. * [http://www.bbc.co.uk/northernireland/blas/index.shtml Blas] is provided by BBC Northern Ireland. * [http://www.nuacht.com Lá] is a daily Irish-language newspaper * [http://www.tg4.ie TG4] is an Irish-language TV station. * [http://www.nualeargais.ie/seansEile/ Seans Eile] is a free software program to help you practice your Irish. * [http://www.irishgaelictranslator.com/translation Irish Gaelic Translation Forum] is a post for requesting translations from a group of volunteering experienced speakers. This is also a good place to ask questions about the language, and to practice with other learners. * [http://nualeargais.ie/gnag/gram.htm Gramadach na Gaeilge] is an online Irish grammar by Lars Bräsicke, translated into English by Lynn Schneider. * [http://www.braesicke.de/gram.htm Die Irische Grammatik] The original German version of the above * [http://www.naaclt.org/topic_catalog.php?RECORD_KEY%28topic_chosen%29=topic_id&topic_id(topic_chosen)=4 Journal of Celtic Language Learning] * [http://www.naaclt.org North American Association for Celtic Language Teachers] * [http://search.tandf.co.uk/bookscatalogue.asp?URL=https://ecommerce.tandf.co.uk/catalogue/DirectLink.asp?ResourceCentre=SEARCH&ContinentSelected=0&CountrySelected=0&USSelected=0&ChangeCountry=0&search_text=041528080X&SearchGroup=ISBN&results_order=ByTitle&querytext=the%20celtic%20languages&database= The Celtic Languages - Edited by: Martin J. Ball, James Fife (an excellent overview of the six modern Celtic languages)] *[http://www.ucc.ie/celt/ CELT] a freely available, TEI encoded, online resource for Irish history, literature and politics ==Se även== [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:iriska|'''Iriska''']]<br> 3534 10367 2006-06-30T07:01:24Z NERIUM 225 '''<center>[[Iriska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Iriska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Iriska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Iriska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Iriska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Iriska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Iriska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Iriska ~ Svenska</big></big></big></center>'' === Online Dictionaries === * [http://www.englishirishdictionary.com Irish Dictionary Online] is an Irish-English and English-Irish dictionary. * [http://www.csis.ul.ie/focloir/ An Foclóir Beag] is an Irish dictionary. * [http://www.acmhainn.ie Achhainn.ie] a dictionary by Foras na Gaeilge. (very good for uncommon words) === Using a Dictionary === As with any language in which you are not fluent, you should be careful that the words and phrases you look up really mean what you intended. To find the Irish Gaelic equivalent of an English word, look up the English word first. When you find the Irish word you think you should use, look ''it'' up. The entry for the Irish Gaelic word is usually more complete, so you can double-check that you are using the word in the right context. If you are a beginner to the Irish Gaelic language, you may not yet have learned about eclipsis and lenition, or the genitive case. These tips may be helpful when looking up words. * If you are looking up a word that begins with a two letter combination that seems impossible to pronounce, the first letter is usually not part of the root word. For example: ** Instead of '''bpairc''', look up '''pairc'''. ** Instead of '''dtír''', look up '''tír'''. ** Instead of '''gcat''', look up '''cat'''. ** Instead of '''bhfad''', look up '''fad'''. ''In this case you drop the first two letters.'' ** Instead of '''mbád''', look up '''bád'''. ** Instead of '''ndoras''', look up '''doras'''. ** Instead of '''ngeata''', look up '''geata'''. * Drop an initial '''n-''' from a word. For example, instead of '''n-arán''', look up '''arán'''. * If a word has '''h''' as the second letter, it is normally dropped. For example, instead of '''bhean''', look up '''bean'''. * If you are looking up a word that ends in '''i''' followed by a consonant, and you don't find it, try omitting the '''i'''. For example, you won't find '''báid''', but you will find '''bád'''. 3535 10368 2006-06-30T10:46:04Z NERIUM 225 '''<center>[[Iriska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Iriska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Iriska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Iriska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Iriska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Iriska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Iriska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Iriska ~ Svenska</big></big></big></center>'' 3536 10369 2006-06-30T10:46:12Z NERIUM 225 '''<center>[[Iriska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Iriska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Iriska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Iriska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Iriska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Iriska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Iriska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Iriska ~ Svenska</big></big></big></center>'' 3537 10370 2006-06-30T10:46:19Z NERIUM 225 '''<center>[[Iriska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Iriska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Iriska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Iriska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Iriska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Iriska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Iriska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Iriska ~ Svenska</big></big></big></center>'' 3538 10372 2006-06-30T10:48:34Z NERIUM 225 '''<center>[[Tjeckiska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Tjeckiska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Tjeckiska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Tjeckiska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Tjeckiska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Tjeckiska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Tjeckiska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Tjeckiska ~ Svenska</big></big></big></center>'' == Nivå I == 1. [[Tjeckiska: První lekce|První lekce]] 2. [[Tjeckiska: Druhá lekce|Druhá lekce]] 3539 10375 2006-06-30T10:49:06Z NERIUM 225 '''<center>[[Tjeckiska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Tjeckiska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Tjeckiska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Tjeckiska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Tjeckiska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Tjeckiska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Tjeckiska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Tjeckiska ~ Svenska</big></big></big></center>'' 3540 10376 2006-06-30T10:49:13Z NERIUM 225 '''<center>[[Tjeckiska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Tjeckiska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Tjeckiska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Tjeckiska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Tjeckiska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Tjeckiska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Tjeckiska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Tjeckiska ~ Svenska</big></big></big></center>'' 3541 10377 2006-06-30T10:49:22Z NERIUM 225 '''<center>[[Tjeckiska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Tjeckiska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Tjeckiska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Tjeckiska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Tjeckiska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Tjeckiska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Tjeckiska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Tjeckiska ~ Svenska</big></big></big></center>'' 3542 10378 2006-06-30T10:49:29Z NERIUM 225 '''<center>[[Tjeckiska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Tjeckiska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Tjeckiska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Tjeckiska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Tjeckiska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Tjeckiska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Tjeckiska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Tjeckiska ~ Svenska</big></big></big></center>'' 3543 10380 2006-06-30T11:09:29Z NERIUM 225 <br> <div class="boilerplate metadata" id="stub" style="clear:both;"> [[Bild:Foodlogo.svg|30px]]&nbsp;&nbsp;''Denna mat- eller dryckrelaterade artikel är bara [[Kategori:Matstubbar|påbörjad]]. Hjälp till genom att <span class="plainlinks">[{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|action=edit}} fylla i mer]</span>!''</div >[[Kategori:Matstubbar]] 3544 10381 2006-06-30T11:09:50Z NERIUM 225 [[Kategori:Stubbar]] 3545 11116 2006-07-01T21:31:27Z NERIUM 225 <small>Ändra gärna!</small> *[[Wikibooks:Önskelista/Kokboken|Önskelista Kokboken]] {| style="float:right" |- |<small>[[Mall:Önskelista kokboken|'''Redigera''']]</small> |- |} 3546 10391 2006-06-30T12:07:57Z NERIUM 225 [[Bild:Commons-logo.svg|thumb|right|100px|Logotypen för Wikimedia Commons]] '''Wikimedia Commons''' är ett [[Wikimedia|Wikimedia-projekt]] som startades den 7 september 2004. Det är en central databas där bilder, videofilmer samt musik och ljud laddas upp för att kunna användas direkt på olika Wikipedia-projekt, såsom [[Wikipedia]], [[Wiktionary]] och [[Wikibooks]], och alla dess olika språkversioner. Wikimedia Commons är språkneutral (även om engelska dominerar) och accepterar material på alla språk. När Wikimedia Commons introducerades behövde man inte längre återuppladda bilder på varje enskild Wikipedia-server, vilket var fallet tidigare. Det sparar både tid och lagringsutrymme. En stor bildcentral underlättar och sammanställning av bilder, vilket kan ske i speciella gallerisidor, vilka man finner genom ett kategorisystem. Eftersom Wikimedia Commons ska tillhandahålla material tillåtna i varje land, accepterar man endast material med fri licens. De vanligaste är Creative Commons och GFDL. ==länkar till Commons== *[[:commons:Huvudsida|Wikimedia Commons svenskspråkiga huvudsida]] *[[:commons:Main Page|Wikimedia Commons engelskspråkiga huvudsida]] [[Kategori:Wikimedia]] 3547 10392 2006-06-30T12:09:01Z NERIUM 225 [[Image:Wikiquote.png|100px|right|Wikiquote logo]] '''Wikiquote''' är ett projekt som med hjälp av [[wiki]]-teknik syftar till att samla ett stort antal citat från personer och böcker samt förklara meningen och bakgrunden till dem. Den innehåller även tal såsom [http://quote.wikipedia.org/wiki/I_have_a_Dream "I have a Dream"]. Wikiquote är ett systerprojekt till [[Wikipedia]] och liknar denna mycket i sådant som utseende och programvara. Projektet startades i juni 2003, och fanns då endast i en engelsk version. I juli 2004 lades nya språk till och i dagsläget finns Wikiquote tillgängligt på 24 språk, däribland, svenska. ==Externa länkar== * [http://sv.wikiquote.org/ Svenska Wikiquote] *[[q:Wikiquote:Statistik|Wikiquote statistik]] * [http://en.wikiquote.org/ Engelska Wikiquote] [[Kategori:Wikimedia]] 3549 10398 2006-06-30T13:06:10Z NERIUM 225 Kommer inte riktigt ihåg hur man spelar men jag kommer i alla fall i håg om att man tex lägger en 5:a så skall näste sperlare lägga kort med högre valör. om den lägger t ex en sjua så skall nästa spelare gå högre osv. men......... Om man tex lägger 2 stycken 5:or så måste näste spelare lägga högre valör men minst 2 antal av valören tex 2 st sjuor. Man får inte lägga lägra antal. men man kan t ex lägga 3 st sjuor då måste näste spelare lägga 3 st av en högre valör. om man inte kan måste man ta upp högen tror jag. Sedan var det några kort som hade betydelse men kommer inte håg vilka. Det var några som rensade högen osv. {{stub}} [[Kategori:kortspel]] 3550 10396 2006-06-30T13:04:48Z NERIUM 225 flyttade Neger och president till Åsna och president: Enligt googling #REDIRECT [[Åsna och president]] 3551 10404 2006-06-30T13:16:04Z NERIUM 225 '''Romersk kultur, historia, samhälle och krigskonst''' {{stub}} [[Kategori:Historia]] 3552 10403 2006-06-30T13:15:21Z NERIUM 225 flyttade Romersk kultur, historia,samhälle och krigskonst till Romersk kultur, historia, samhälle och krigskonst #REDIRECT [[Romersk kultur, historia, samhälle och krigskonst]] 3553 10409 2006-07-01T18:31:11Z NERIUM 225 /* Se även */ Att '''alltid utgå från att andra andra handlar med gott syfte''' är en grundläggande princip för att Wikibooks ska fungera. Eftersom vi tillåter vem som helst att redigera sajtens innehåll, måste vi utgå från att folk kan använda denna möjlighet i syften de ser som goda. Vi måste åtminstone utgå från att majoriteten som vill bidra till projektet gör nytta, inte skada. Om vi istället utgått från motsatsen, hade wikibooksn som den ser ut nu aldrig kunnat fungera eller utvecklas. Om du kan utgå från att ett misstag skett utan illvilja, rätta då till det utan att bara ta bort det helt eller stämpla det som vandalisering. Använd också den aktuella sidans diskussionssida, för att förklara varför du rättade felet. När du inte kommer överens med någon: kom ihåg att personen ifråga troligen utgår från att den vill hjälpa projektet, inte stjälpa. Om man har detta i åtanke kan man undvika många missförstånd, och undvika att konflikter trappas upp i onödan. Kom särskilt ihåg att vara tålmodig med nybörjare, som sällan är väl bekanta med kultur och praxis på Wikibooks. Vi vill att folk ska ha som utgångspunkt att '''förutsätta att andra menar väl''', men vi ska givetvis även '''lära oss av våra misstag'''. Att förutsätta gott syfte innebär inte att ignorera uppenbart destruktivt beteende. Den här sidan är absolut inte till för att ge dem som beter sig allmänt illa en ursäkt att fortsätta göra så; inte heller är den till för att uppmana andra till att se mellan fingrarna på sånt beteende. När [[Wikibooks:Redigeringskrig|redigeringskrigen]] blir riktigt heta är det mycket lätt att glömma bort att förutsätta gott syfte. När man gör detta och utgår från att någon är ute efter att vara destruktiv händer vanligtvis följande: *Man går till [[Wikibooks:Inga personangrepp|personangrepp]]. När detta väl hänt är det mycket troligt att den andra parten inte längre utgår från att syftet till ditt handlande är gott. Konflikter trappas upp, och redigeringskrig följer ofta. Människor har, liksom [[elefant]]er, svårt för att glömma oförrätter. *Man glömmer bort att respektera regeln om att [[Wikibooks:Skriv från en neutral utgångspunkt|skriva från en neutral utgångspunkt]]. Idealet är att göra artiklar som alla kan acceptera. Varje gång du återställer en vinklad redigering utan diskussion kommer man längre från den neutrala utgångspunkten; detta oavsett hur orimligt den andres bidrag är. Försök istället att förstå på vilket sätt den andra personen ansåg att den version som han ändrade var partisk. Om möjligt, försök att inkludera den andra personens tillägg när du ändrar, men på ett sätt som framstår som neutralt. Om alla deltagare på Wikibooks handlar så, uppnår vi om inte en sann neutral infallsvinkel så i alla fall så nära en sådan man kan komma. När man rättar någons misstag som man innerst inne inte tror var gjort med gott syfte, är det ofta bra om man hanterar saken som om man faktiskt tror att det är gjort i gott syfte. Det är då troligare att personen i fråga kommer ta ändringen någorlunda bra än om man anklagar personen för att till exempel ljuga. ==Se även== *[[MeatBall:AssumeGoodFaith]] (engelska) *[[Hanlons rakkniv|Hanlons rakblad]] [[Kategori:Wikibooks riktlinjer|{{PAGENAME}}]] [[Kategori:Wikibooks:Redigering]] 3554 12201 2006-08-31T19:25:19Z MediaWiki default /** CSS som skrivs här nedan påverkar alla skal **/ 3555 10412 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default w 3556 10413 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Användarkontot har skapats 3557 10414 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Användarkontot $1 har skapats. 3558 12210 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default Omdirigerar till [[$1]] 3559 12215 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default Texten för '''dina ändringar''' av '''$1''' visas nedanför: 3560 12216 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default Källkoden för '''$1''' visas nedan: 3561 10438 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default b 3562 12220 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default Återställning misslyckades; kanske någon redan har återställt sidan. 3563 10441 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default | 3564 10443 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Töm övervakningslistan 3565 10448 2006-07-01T19:11:27Z MediaWiki default Du behöver $1 för att bekräfta din e-postadress 3566 10482 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default (Länka till denna sida som [[:$1|$1]]) 3567 10487 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default '''Varning:''' Du redigerar en sida som används till texten i gränssnittet. Ändringar på denna sida kommer att påverka gränssnittets utseende för alla användare. 3568 10488 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default redigera 3569 12246 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Exportera 3570 10639 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default Invalid subscription feed type. 3571 10645 2006-07-01T19:11:28Z MediaWiki default En fil med detta namn har tidigare laddats upp och därefter tagits bort. Du bör kontrollera $1 innan du fortsätter att ladda upp den. 3572 10648 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Grupp: 3573 10649 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default (alla) 3574 10650 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Robotar 3575 10651 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Robot 3576 10652 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Byråkrater 3577 10653 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Byråkrat 3578 10654 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Stewarder 3579 10655 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Steward 3580 10656 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Administratörer 3581 10657 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Administratör 3582 12253 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Project:Robotar 3583 12254 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Project:Byråkrater 3584 12255 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Project:Administratörer 3585 12256 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Versionshistorik för denna sida på wikin 3586 12257 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Den begärda sidan finns inte. Den kan ha tagits bort från wikin eller bytt namn. Prova att [[Special:Search|söka på wikin]] för relevanta nya sidor. 3587 12258 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default $1 den $2 3588 12259 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Versionshistorik 3589 12273 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Kopiera hela versionshistoriken för denna artikel 3590 12275 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Importera 3591 12276 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Välj en wiki och sidtitel att importera. Versionshistorik (datum och redaktörer) kommer att bevaras. All överföring mellan wikier (transwiki) listas i [[Special:Log/import|importloggen]]. 3592 12277 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default överförde $1 mellan wikier 3593 12278 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default $1 {{plural:$1|version|versioner}} från $2 3594 12668 2006-10-25T20:27:19Z MediaWiki default 367 [[$1]] har importerats genom uppladdning av fil 3595 12280 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default $1 {{plural:$1|version|versioner}} 3596 12281 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default $1 {{plural:$1|version|versioner}} 3597 12282 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Felaktig interwiki-länk 3598 12283 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Misslyckades med att öppna importfilen. 3599 12284 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Importlogg 3600 12285 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Administrativa sidimporter med versionshistorik från andra wikier. 3601 12286 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Det finns inga sidor att importera. 3602 12287 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Importerar sidor.... 3603 12288 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Okänd typ av importkälla 3604 10707 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default - 3605 12298 2006-08-31T19:25:27Z MediaWiki default Språk: $1 3606 10717 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default * Deutsch|de * English|en * Esperanto|eo * Français|fr * Español|es * Italiano|it * Nederlands|nl 3607 12304 2006-08-31T19:25:28Z MediaWiki default Metadata (se [[Project:Metadata]] för förklaring): 3608 10755 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|medlem|medlemmar}} 3609 12308 2006-08-31T19:25:28Z MediaWiki default '''Det finns ingen artikel med titeln "$1".''' Du kan [[:$1|skapa denna sida]]. 3610 10773 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Du måste ange ett användarnamn. 3611 10777 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default projektsida 3612 10782 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Revision as of $1; $5<br />$3 | $2 | $4 3613 10785 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Sidan är hämtad ur ett cacheminne och uppdaterades senast $1. 3614 10788 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Övervakningslistan 3615 10789 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Antal dagar som ska visas på övervakningslistan: 3616 10790 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Antal redigeringar som visas i utökad övervakningslista: 3617 10795 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Visa projektsida 3618 10803 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Denna sida innehåller text för mjukvarans gränssnitt, och är skrivskyddad för att förebygga missbruk. 3619 10808 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default Slumpvald omdirigering 3620 10818 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 ändringar av oinloggade användare 3621 10819 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 robotredigeringar 3622 10820 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 ändringar av inloggade användare 3623 10821 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 mina ändringar 3624 10822 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 mindre ändringar 3625 10823 2006-07-01T19:11:29Z MediaWiki default $1 kontrollerade redigeringar 3626 10862 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Logg över användarrättigheter 3627 10863 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default grupptillhörighet för $1 ändrad från $2 till $3 3628 10865 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default (inga) 3629 12331 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default <strong>Beklagar! Vi kunde inte databehandla din redigering på grund av att sessionens data gått förlorad.</strong> ''Eftersom denna wiki har aktiverat rå HTML, så döljs förhandsvisningen som en förebyggande säkerhetsåtgärd med syfte att förhindra JavaScript-attacker.'' 3630 10908 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default För nybörjare 3631 10909 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default $1 nyare 3632 10910 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Nyaste 3633 10911 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default $1 äldre 3634 10912 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Äldsta 3635 12333 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default Visa nya bilder från och med $1 3636 10946 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Utöka övervakningslistan till att visa alla ändringar 3637 10967 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa inte robotredigeringar på övervakningslistan 3638 10968 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Visa inte mina redigeringar på övervakningslistan 3639 12349 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Blockeringen av [[User:$1|$1]] har hävts 3640 12350 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Bilder utan kategori 3641 10991 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Kommentar: 3642 12352 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|fil återställd|filer återställda}} 3643 12353 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default <big>'''$1 har återställts'''</big> I [[Special:Log/delete|borttagningsloggen]] kan du hitta information om nyligen borttagna och återställda sidor. 3644 12355 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default $1 {{PLURAL:$1|version|versioner}} och $2 {{PLURAL:$2|fil|filer}} återställda 3645 10997 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default * För att återställa alla versioner, välj '''Återställ''' utan att kryssa i några rutor. * För att återställa bara vissa versioner, kryssa i de kryssrutor som hör till de versioner som ska återställas och välj '''Återställ'''. * '''Rensa''' tömmer kommentarfältet och kryssrutorna. 3646 11001 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Rensa 3647 11015 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Oanvända mallar 3648 11016 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default Denna sida listar alla de sidor i namnrymden Mall som inte inkluderas på någon annan sida. Innan mallarna raderas, kontrollera att det inte finns andra länkar till dem. 3649 11017 2006-07-01T19:11:30Z MediaWiki default andra länkar 3650 12359 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Ladda upp en ny version av denna fil 3651 11060 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default för $1 3652 12369 2006-08-31T19:25:32Z MediaWiki default $1 för att se eller redigera din övervakningslista. 3653 11068 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Töm övervakningslista 3654 11069 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Din övervakningslista har tömts. $1 poster togs bort. 3655 11070 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default Är du säker på att du vill ta bort dem? 3656 11071 2006-07-01T19:11:31Z MediaWiki default '''Du har $1 poster på din övervakningslista, inklusive diskussionssidor.''' 3657 12370 2006-08-31T19:25:32Z MediaWiki default (för '''$1''') 3658 12376 2006-08-31T19:25:32Z MediaWiki default Klar. 3659 11104 2006-07-01T20:17:09Z NERIUM 225 Det här är en sida där [[Wikibooks]] tillkännager nyheter om sig själv. För mer internationella nyheter om Wiktionaryprojektet, se [[Wikibooks:Nyheter]]. == 2006 == == 2005 == == 2004 == == 2003 == == 2002 == [[Kategori:Om Wikibooks]] 3660 11107 2006-07-01T20:36:41Z NERIUM 225 <div style="float:left;border:solid #6ef7a7 1px;margin:1px"> <table cellspacing="0" style="width:238px;background:#c5fcdc;"><tr> <td style="width:45px;height:45px;background:#6ef7a7;text-align:center;font-size:14pt">'''sv'''</td> <td style="font-size:8pt;padding:4pt;line-height:1.25em">Denna användare talar '''[[:Category:Användare sv|svenska]]''' som '''[[:Category:Användare sv-N|modersmål]]'''. <includeonly>[[Category:Användare sv|{{PAGENAME}}]][[Category:Användare sv-N|{{PAGENAME}}]]</includeonly></td> </tr></table></div><noinclude>[[Kategori:Wikibooks:Babel|sv]]</noinclude> 3661 11108 2006-07-01T20:36:56Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks]] 3662 11110 2006-07-01T21:25:26Z NERIUM 225 flyttade Önskelista/Kokboken till Wikibooks:Önskelista/Kokboken #REDIRECT [[Wikibooks:Önskelista/Kokboken]] 3663 11112 2006-07-01T21:26:05Z NERIUM 225 flyttade Önskelista Kortspel till Wikibooks:Önskelista/Kortspel #REDIRECT [[Wikibooks:Önskelista/Kortspel]] 3664 11114 2006-07-01T21:27:10Z NERIUM 225 flyttade Formelsamling:Önskelista till Wikibooks:Önskelista/Formelsamling #REDIRECT [[Wikibooks:Önskelista/Formelsamling]] 3668 11128 2006-07-02T18:10:11Z Grillo 102 kat ''Denna wikibok är tänkt som en illustrerad rundtur genom Vellinge kommun, som är vällänkad till respektive artikel på Wikipedia. Den är bara påbörjad och vem som helst, även du, är fri att utöka den!'' [[Image:Old falsterbo.jpg|thumb|center|400px|Gamla Falsterbo]] Välkommen till [[Rundtur genom Vellinge kommun/Vellinge kommun|Vellinge kommun]] som ligger i sydvästra Skåne, du har troligen tagit dig hit genom motorvägen och står därför nu inför valet att antingen ta avfarten till [[Rundtur genom Vellinge kommun/Vellinge|Vellinge]] tätort, åka vidare till avfarten mot [[Rundtur genom Vellinge kommun/Höllviken|Höllviken]] eller åka vidare mot [[Rundtur genom Vellinge kommun/Landsbygden|kommunens landsbygd]] och vidare till Trelleborgs kommun. ==Wikipedialänkar== *[[:w:Vellinge kommun]] *[[:w:Vellinge]] *[[:w:Höllviken]] [[Kategori:SAB: N]] [[Kategori:Rundtur genom Vellinge kommun]] 3669 11125 2006-07-02T17:53:39Z NERIUM 225 Se [http://wikimediafoundation.org/wiki/Insamling Wikimediafoundation insamling] 3670 11127 2006-07-02T18:09:21Z Grillo 102 första artikeln, kom gärna med kritik Vellinge tätort är väl vad man främst förknippar med kommunen Vellige, som med de flesta kommuner i Sverige. Orten ligger relativt centralt i kommunen, dock i utkanterna rent demografiskt. Nordväst om orten finns nämligen bara [[Rundtur genom Vellinge kommun/landsbygd|landsbygd]], medan orterna [[Rundtur genom Vellinge kommun/Höllviken|Höllviken]], [[Rundtur genom Vellinge kommun/Ljunghusen|Ljunghusen]] och [[Rundtur genom Vellinge kommun/Skanör med Falsterbo|Skanör med Falsterbo]] ligger sydväst om den. [[Bild:Vellinge Stortorget.JPG|center|350px]] Orten är den mest stadslika i Vellinge kommun och har i centrum en bebyggelse som liknar den i de flesta småstäder, utanför centrum ligger villor. I orten finns de flesta faciliteter man kan behöva, bland annat banker, mataffärer, Systembolag och restauranger. Den är också den ort i kommunen som har det mest utpräglade centrumet med Stortorget i fokus. Mitt i Vellinge ligger även [[Rundtur genom Vellinge kommun/Vellinge kyrka|Vellinge kyrka]] och en bit utanför [[Rundtur genom Vellinge kommun/Eskilstorps kyrka|Eskilstorps kyrka]], i byn Eskilstorp som har blivit en del av Vellinge. [[Bild:Vellinge Östergatan.JPG|center|350px]] På bilden ovan syns Östergatan, längs med vilken kyrkan ligger, den leder vidare mot landsbygden och bland annat [[Rundtur genom Vellinge kommun/Östra Grevie|Östra Grevie]]. ==Wikipedialänkar== *[[:w:Vellinge]] *[[:w:Vellinge kyrka]] *[[:w:Eskilstorps kyrka]] [[Kategori:Rundtur genom Vellinge kommun]] 3671 11129 2006-07-02T18:10:36Z Grillo 102 [[Kategori:SAB: N]] 3672 11130 2006-07-02T18:30:58Z Grillo 102 påbörjad Man kan ta sig igenom Vellinge kommuns landsbygd genom att köra på väg 101. Parallellt med vägen går kontinentalbanan, en järnväg som går från Malmö till Trelleborg och vidare ut i Europa, därav namnet. Kommungränsen går vid Arrie, en liten by på kring 200 invånare, och fortsätter man på vägen stöter man bland annat på Västra Ingelstad och Östra Grevie, de största orterna på landsbygden i kommunen. Tar man av från 101:an mot Vellinge stöter man på vägen på byn Mellan-Grevie med [[Rundtur genom Vellinge kommun/Mellan-Grevie kyrka|Mellan-Grevie kyrka]]. Väst om [[Rundtur genom Vellinge kommun/Vellinge|Vellinge]] finns även orterna Hököpinge och Gessie. [[Kategori:Rundtur genom Vellinge kommun]] 3673 11131 2006-07-02T18:50:57Z Grillo 102 påbörjad Om man kommer från Malmö kommer man troligen in i Höllviken via väg 100. Det första man ser är då åkermark till höger och Toppen-gallerian till vänster. Ska man bara förbi byn kan man åka vidare på väg 100 längs med kusten över [[Rundtur genom Vellinge kommun/Falsterbokanalen|Falsterbokanalen]] mot [[Rundtur genom Vellinge kommun/Ljunghusen|Ljunghusen]] och [[Rundtur genom Vellinge kommun/Skanör med Falsterbo|Skanör med Falsterbo]]. [[Image:Länsväg 100 mot Ljunghusen vid Höllviken.jpg|center|350px]] Ska man in i byn däremot kan man svänga vänster i rondellen vid infarten och sedan höger i nästa rondell, då kommer man in på bygatan som leder en genom hela centrum, längre fram kan man svänga vänster på Östersjövägen ner mot [[Rundtur genom Vellinge kommun/Kämpinge|Kämpingestranden]]. I Höllviken finns det mesta man kan vänta sig av en småstad, men om man bara kör igenom byn riskerar man att missa hur stor den faktiskt är. Till ytan är Höllviken relativt stor för sitt invånarantal eftersom den främst består av villabebyggelse, både ny som gammal. Tyvärr finns det i dagsläget inga bilder på centrala Höllviken i den här boken men de kommer i framtiden. Byn har ingen egen kyrka men i utkanten finns [[Rundtur genom Vellinge kommun/Stora Hammars kyrka|Stora Hammars kyrka]], och ännu längre ut i byn Stora Hammar ligger [[Rundtur genom Vellinge kommun/Stora Hammars gamla kyrka|Stora Hammars gamla kyrka]]. ==Wikipedialänkar== *[[:w:Höllviken]] *[[:w:Kämpinge]] *[[:w:Länsväg 100]] *[[:w:Falsterbokanalen]] *[[:w:Stora Hammars kyrka]] *[[:w:Stora Hammars gamla kyrka]] [[Kategori:Rundtur genom Vellinge kommun]] 3676 11139 2006-07-03T19:06:53Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *ca 125 [[g]] rensade räkor eller 300 g med skal *1 [[dl]] gräddfil eller crème fraîche *1/2 dl majonnäs *ca 50 g löj-, lax- eller sikrom *ca 1/2 dl hackad dill *lite pressad citron * ett [[kryddmått]] salt ==Tillagning== Skala och hacka räkorna. Hacka dillen fint. Blanda alla ingredienserna. Vill man ha lite starkare smak kan man smaka av med svartpeppar, tabasco, sembal olek, cayennepeppar eller annan krydda. Man kan även ha i en matsked fint hackad rödlök om man gillar det. ==Servering== Serveras i Cocktailglas med ett salladsblad i botten eller på en skiva rostat bröd eller i bakad potatis. ==Tips== [[kategori:Skaldjur]] [[kategori:Fisk]] [[kategori:S kokbok]] 3677 12161 2006-08-26T16:53:17Z 81.229.40.110 [[Image:Wikibooks.png|100px|right|Wikibooks logo]] ''' Wikibooks ''' är ett projekt som med hjälp av wiki-teknik syftar till att samla instruktions- och läroböcker som skapas av sina läsare. Wikibooks är ett systerprojekt till Wikipedia och liknar denna mycket i sådant som utseende och programvara. Projektet startades i juli 2003, och fanns då endast i en engelsk version. I juli 2004 lades nya språk till och i dagsläget finns Wikibooks tillgängligt på många språk, däribland, svenska. ==Externa länkar== *[[Wikibooks:Statistik]] * [http://en.wikibooks.org/ Engelska Wikibooks] [[Kategori:Wikibooks]] [[en:Wikibooks]] 3678 11146 2006-07-05T05:50:21Z NERIUM 225 [[Kategori:Wikibooks:Användare]] 3681 11419 2006-07-19T11:53:07Z Vlasak 281 Många av våra kulturväxter, såsom äppelträdet, är förädlade varianter på vildväxande arter. För att åldras vackert och bära frukt av god kvalitet måste trädet vårdas. En del i den vården är beskärning av kronan. [[Trädvårdens myter]] == Uppbyggande beskärning == På ett litet träd görs en uppbyggnadsbeskärning. Här bestäms vilka grenar som trädet kommer att byggas upp av, man ser särskilt till att ta bort grenar med ogynnsamma grenvinklar. Grenar med för spetsiga grenvinklar får inte en ordentligt utvecklad grenkrage och kan vid ett eventuellt brott skapa svårläkta fläkskador på stammen. Detta är särskilt viktigt på plommon- och andra stenfruktsträd då dessa har en tendens att "blöda" vid skador. Man tar också bort konkurrerande toppskott. Ett toppskott är en gren som växer rakt uppåt i toppen och konkurrerar med huvudstammens topp. Huvudstammens topp ska vara högsta punkten, korta in övriga grenar. Att tänka på: Grenen stannar på den höjd där den växer ut. Det betyder att en gren en halvmeter ovan marken kommer att stanna på den höjden även om 50 år eftersom stammen växer på bredden, inte på höjden. Så redan när du beskär ett litet träd bör du tänka på vilken höjd du vill att grenarna ska sitta på i framtiden (utrymme för gräsklippare etc.). Årsskotten kortas in med ca 1/3-del. Snittet läggs invid en vegetativ kvist. Enligt gamla principer beskar man trädet i form av en korg, huvudstammen går upp en bit och delas sedan i flera grenar i en cirkulär korgform. Den nya principen är att man eftersävar en mittstam som löper genom hela trädet. == Underhållsbeskärning == I ett äldre träd eftersträvar man balans mellan äldre och nyare grenar. De äldre grenarna hänger nedåt och de nya växer uppåt. Om man t.ex. tar bort alla unga grenar kommer trädet att skjuta vattenskott som är en slags nöd- eller kompensationsskott (trädet försöker kompensera förlorad bladmassa). Vattenskott är inte "riktiga" grenar, de saknar grenkrage, och ska inte byggas vidare på. När man gallrar bland vattenskott sparas de svagaste, dessa kan vara vanliga grenar. 1) Vid beskärningen börjar man med det som är självklart; ta bort döda grenar, skadade grenar, grenar som korsar varandra. 2) Se på trädets grundform. Försök ta fram formen. 3) Gallra bland de friska grenarna, kom ihåg att gå ifrån och titta för att få en jämn och balanserad beskärning. Eftersträva halvskugga på stammen och luftighet i kronan. 4) Avsluta med att korta in årsskotten. Undvik att ta bort stora grenar (diameter över 8-10 cm) eftersom det ger svårläkta sår. Beskärningssåren ska inte målas eller bestrykas med vax, som viss tradition påbjuder. Forskning visar att trädets egna skyddsmekanismer fungerar bäst utan denna hjälp. Man kan se hur ett gammalt sår har läkt fint när barken börjar valla över den avsågade grenen, barken ser ut som en tjock ring kring stumpen. Behöver man ändå ta bort större grenar är det viktigt att man lägger ett avlastningssnitt innan hela grenen tas bort, detta för att undvika fläkskador. Ett avlastningssnitt läggs på följande sätt: Såga till ca halva grenen underifrån en bit utanför grenkragen på den gren du vill ta bort. Såga sedan utanför det första snittet tills grenen ramlar av. Nu har du tagit bort huvuddelen av grenen och merparten av tyngden, såga bort resten av stumpen strax utanför [[grenkrage]]n. När du lägger sittet ska du tänka på att sårytan ska bli som en rund cirkel, när du skär för långt ner eller snett blir snittet som ett ovalt O. Behöver du delvis ta in en gren ska du tänka på att du lägger snittet invid en liten gren eller ett skott som kan leda växtkraften vidare. Annars skapar du döda så kallade "rockhängare". En gren måste alltid ha försörjning genom ett nytt skott eller blad. == Beskärningstidpunkt == Traditionellt har man beskurit äppelträd på vårvintern, detta för att man hade som minst att göra på gården vid den här tiden på året. Nyare forskning har visat att tidpunkten är av underordnad betydelse. Det viktigaste är att inte skära för mycket ur kronan, samt hur man beskär/lägger snitten. Ett träd i god kondition klarar en rätt utförd beskärning under vilken tid som helst på året, därför måste man göra en individuell bedömning. Ur biologisk synpunkt är den bästa tiden för beskärning på sensommaren (juli, augusti och september). Träden är då som mest aktiva med höga energireserver och har dåp de bästa förutsättningarna att hantera en beskärning. Detta är särskilt viktigt för så kallade stenfruktsträd som plommon och körsbär. Lättare beskärning, som att avlägsna döda och mindre grenar, kan göras året om. Huvudregeln är att man ska undvika att beskära under lövsprickningen då trädet är mer känsligt för yttre påverkan. Undvik även beskärning under midvintern när det är mycket kallt. == Barkvård == En frisk äppelträdsbark är silverskimrande och ser ut som ett kustlandskap. Barken måste vara ren för att den andning som sker via korkporerna (lenticellerna) skall kunna ske fritt. Ca 1/6 av trädets andning sker genom barken. Mossor och lavar samlar fukt på stammen och hämmar andningen. 11 kg lavar kan hålla så mycket som 1000 kg vatten! Mossor, lavar och förmultnad bark petas försiktigt bort från barken. Man kan med fördel använda naglarna eller en glasspinne att peta med. Men var lika försiktig som om du vårdade din egen hud. == Vård av roten == Ungefär 2/3 av trädets egenandning sker via rotsystemet. Därför måste jorden runt trädet vara fri från annan växtlighet i en s.k. "trädspegel". Om marken vid rothalsen och rotansatserna är kompakt och fukthållande är det som att gå omkring med våta strumpor - risk för både förkylning och svamp - inte bra med andra ord. Försiktigt och en bit i taget tas den multnande barken bort och den kompakta jorden byts ut först mot fin sand och efter ett antal år mot runda stenar. Genom att luften kan cirkulera tämligen fritt hålls rothals och rotsansatser torra. {{wikipedia}} [[Kategori:SAB: Qe]] [[Kategori:Trädgårdsskötsel]] 3685 11915 2006-08-09T11:18:19Z Carl Johan Hall 307 Phelctawningar bort [[Image:Real_Compost.jpg|right|250px|thumb|Kompost]] Komposterna behöver en viss volym för att processen ska komma igång. Forma en kropp och täck med t.ex. halm. Det skyddar mot regn och lukt, samt att det ser vackert ut. Täck inte komposten med plast - det hämmar syretillförseln. Komposterna bör helst vändas 1 gång per år för att syresätta materialet. '''Kogödselkompost''' Mycket näringsrik. Tillför näring till odlingsjorden och används för att jordförbättra inför krävande grödor. Mognar på ett par år. Varva kogödsel, jord, lite halm. '''Kökskompost''' Blanda köksavfall med jord, varva in tunna kvistar eller liknande för att skapa en luftigare struktur. '''Lövkompost''' Ganska näringsfattig och därför bra såjord. Behöver ca 3 år för att bli färdig. Varva löv, lite jord och kogödsel. Man eftersträvar en lagom balans av luft, värme och fukt. Torra somrar kan komposten behöva vattnas. För lite luft leder till förruttnelse och röta (anaeroba processer). Det motverkas genom att man blandar i luftigt material som kvistar och genom att man lägger om komposten årligen. Det är de aeroba processerna man eftersträvar, då organiskt avfall bryts ned till fin näringsrik jord. Ogräs - kan komposteras, men måste ligga i centrum av komposten där värmen är som högst. Kvickrot t.ex. bör torkas först innan den läggs mitt i komposten. Sjukdomar - drabbade växter ska inte komposteras utan hellre brännas. == Kol- kvävebalans == Komposten behöver också en balans mellan kol- och kväveinnehållet (proteinet). En C/N-kvot på 25-30 är optimalt. Olika typer av avfall innehåller olika mängder av kol och kväve. Kolrikt avfall är: vedartat material, halm, löv, bark, sågspån Kväverikt material är: urin, köksavfall, kogödsel, hönsgödsel, färskt växtavfall, gräsklipp En kompost med för mycket kväve leder till kväveförluster genom att kvävet avdunstar som ammoniumoxid. == Djurlivet i komposten == I komposten finns olika slags mikrober som gör jobbet. - Maskar, hög och lågvärmebakterier - Svampar, aktinomyceler (den grå hinnan i komposten) {{wikipedia}} [[Kategori:SAB: Qecc]] [[Kategori:Trädgårdsskötsel]] 3686 11162 2006-07-06T07:39:22Z NERIUM 225 [[Kategori:SAB: Q]] 3687 11165 2006-07-06T09:37:26Z NERIUM 225 Den här kategorin innehåller alla kategorier som inte har någon annan förälder. [[bg:Категория:Начална категория]] [[da:Kategori:Kategorier]] [[de:Kategorie:!Hauptkategorie]] [[en:Category:Main page]] [[es:Categoría:Principal]] [[he:קטגוריה:קטגוריות]] [[ja:Category:主要カテゴリ]] [[nl:Categorie:Alles]] [[pl:Kategoria:Główna]] [[pt:Categoria:Principal]] [[simple:Category:Main Page]] [[th:Category:มูลฐาน]] [[uk:Категорія:Головна]] 3688 11172 2006-07-06T10:32:27Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''B''' är ett signum i [[SAB]]. ==B Allmänt och blandat== '''Ba''' Allmänna [[encyklopedi]]er '''Bb''' Allmänna samlingsverk :'''Bbh''' [[Citat]]samlingar '''Bd''' Allmänna [[tidskrift]]er och allmänna [[serie]]r '''Be''' Allmän [[idé- och lärdomshistoria]] '''Bf''' Allmän [[vetenskap]]lig och [[kultur]]ell verksamhet :'''Bfa''' Allmän vetenskaplig verksamhet ::'''Bfaj''' [[Stiftelse]]r och [[fond]]er :'''Bfk''' Almänn kulturell verksamhet '''Bg''' Allmänna [[museum|museer]] :'''Bga''' Museiteknik :'''Bgk''' [[Kulturminnesvård]] '''Bh''' Allmänna [[utställning]]ar '''Bi''' [[Föreningsteknik|Förenings-]] och [[mötesteknik]] '''Bk''' Allmänna [[sällskap]] och [[förening]]ar '''Bl''' [[Omstridda fenomen och företeelser]] :'''Blb''' [[Ockultism]], [[Magi]], [[Ande|Andar]], [[Spöke]]n :'''Blc''' [[Spådomskonst]], [[Astrologi]], [[Drömbok|Drömböcker]] :'''Bld''' [[Frenologi]] :'''Blf''' [[Kryptozoologi]] :'''Blg''' [[UFO]] '''Br''' [[Kommunikation]], [[cybernetik]] och [[informationsteori]] :'''Bra''' Kommunikation. [[Semiotik]] :'''Brb''' Cybernetik '''Bs''' [[Masskommunikation]]er: allmänt '''Bt''' [[Publicistik]] '''Bu''' [[Radio]] och [[television]] :'''Bua''' [[Radio]] :'''Bub''' [[Television]] '''Bv''' [[Informationsteknik]] (IT) [[Kategori:SAB|B]] 3689 11173 2006-07-06T10:33:09Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''C''' är ett signum i [[SAB]]. ==C [[Religion]]== '''Ca''' [[Kristendomen]] '''Cb''' Bibelutgåvor :'''Cbc''' [[Apokryf]]er och [[pseudepigraf]]er '''Cc''' [[Exegetik]] och litteratur om [[Bibeln]] '''Cd''' Äldre [[teologi]]sk litteratur '''Ce''' [[Dogmatik]] och [[symbolik]] :'''Cea''' Dogmatik ::'''Ceae''' [[Sakrament]]en '''Cf''' [[Teologisk etik]] '''Cg''' Praktisk teologi :'''Cga''' Religionssamfunden och samhället :'''Cgb''' Kyrklig administration och [[kyrkorätt]] ::'''Cgba''' Central administration ::'''Cgbb''' Stiftsadministration ::'''Cgbc''' Församlingsadministration :'''Cgc''' [[Församlingsvård|Församlings-]] och [[själavård]] ::'''Cgck''' [[Diakoni]] :'''Cge''' [[Kateketik]] ::'''Cgea''' [[Söndagsskola]] ::'''Cgeb''' [[Konfirmationsundervisning]] :'''Cgf''' [[Ekumenik]] '''Ch''' [[Gudstjänst]]en :'''Chd''' Kyrkliga symboler och redskap '''Ci''' [[Uppbyggelselitteratur]] :'''Cia''' [[Predikning]]ar och [[betraktelse]]r :'''Cib''' [[Psalm]]er och andliga sånger '''Cj''' [[Kyrkohistoria]] :'''Cjy''' [[Hagiografi]] :'''Cjz''' Kyrkohistoria: särskilda personer '''Ck''' [[Kristna samfund]] :'''Cka''' [[Ortodoxa kyrkan|Ortodoxa kyrkor]] :'''Ckb''' [[Romersk-katolska kyrkan]] :'''Ckc''' [[Lutherskt samfund|Lutherska samfund]] :'''Ckd''' [[Reformert samfund|Reformerta samfund]] :'''Cke''' [[Anglikanska kyrkan|Anglikanska kyrkor]] :'''Cko''' Orientaliska kyrkor av främreasiatiskt ursprung ::'''Ckob''' [[Armeniska kyrkan|Armeniska kyrkor]] ::'''Ckoc''' [[Syriska kyrkan|Syriska kyrkor]] ::'''Ckoe''' [[Nestorianska kyrkan|Nestorianska]] och [[Kaldeisk-katolska kyrkan|kaldeisk-katolska kyrkorna]] ::'''Ckop''' [[Koptiska kyrkan|Koptiska]] och etiopiska kyrkor :'''Cks''' [[Frikyrkosamfund]] ::'''Cksa''' [[Adventist]]er ::'''Cksb''' [[Baptist]]er :::'''Cksba''' [[Mennonit]]er. [[Anabaptist]]er. [[Amish]]. [[Brethren]] ::'''Cksd''' [[Christian Science]] ::'''Cksh''' [[Frälsningsarmén]] ::'''Cksk''' [[Herrnhutare]] ::'''Cksm''' [[Jehovas vittnen]] ::'''Cksn''' [[Kväkare]] ::'''Ckso''' [[Metodism|Metodister]] ::'''Cksq''' [[Mormoner]]. [[Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga]] ::'''Ckss''' [[Pingstvän]]ner ::'''Ckst''' [[Shakers]] ::'''Cksu''' [[Swedenborgare]] ::'''Cksx''' [[Svenska Missionskyrkan]] ::'''Cksy''' [[Unitarie]]r :'''Ckt''' Andliga [[Orden|ordnar]] och [[kloster]] ::'''Ckta''' Andliga ordnar och kloster: Romersk-katolska kyrkan :::'''Cktaz''' [[Benediktinorden]] :::'''Cktaz''' [[Birgittiner]] :::'''Cktaz''' [[Cisterciensorden]] :::'''Cktaz''' [[Dominikanorden]] :::'''Cktaz''' [[Franciskanorden]] :::'''Cktaz''' [[Jesuitorden]] :'''Cku''' Religiösa föreningar '''Cl''' [[Kristen mission]] '''Cm''' Allmän [[religionsvetenskap]] och [[religionshistoria]] :'''Cma''' [[Skriftlös religion|Skriftlösa religioner]] :'''Cmb''' Östasiatiska religioner ::'''Cmba''' :::'''Cmbaa''' [[Konfucianism]] :::'''Cmbab''' [[Taoism]] ::'''Cmbc''' [[Japansk religion]] :'''Cmd''' Religioner av främreasiatiskt ursprung ::'''Cmdb''' [[Judendom]] ::'''Cmdd''' [[Islam]] :'''Cme''' [[Indisk religion]] ::'''Cmea''' [[Vedism]] ::'''Cmeb''' [[Hinduism]] ::'''Cmec''' [[Buddhism]] :::'''Cmect''' ::::'''Cmecta''' [[Theravada]] ::::'''Cmectb''' [[Mahayana]] och [[vajreyana]] ::'''Cmed''' [[Jainism]] ::'''Cmee''' [[Sikh]]er :'''Cmf''' [[Iransk religion]] :'''Cmg''' [[Grekisk religion|Grekisk]] och [[romersk religion]] :'''Cmh''' [[Keltisk religion]] :'''Cmi''' [[Germansk religion]] ::'''Cmia''' [[Fornnordisk religion]] :'''Cmm''' [[Finsk-ugrisk religion]] '''Cn''' Moderna religionsbildningar :'''Cna''' [[Teosofi]] och [[antroposofi]] :'''Cnc''' [[Scientologi]] :'''Cnd''' [[Martinus]] :'''Cne''' [[Ananda Marga]] :'''Cnf''' [[Hare Krishna]] :'''Cng''' [[Enighetsrörelsen]] ([[Moonrörelsen]]) :'''Cnh''' [[Bahai]] :'''Cnj''' [[Satanism]] :'''Cnö''' Övriga särskilda moderna religionsbildningar ::'''Cnöz''' [[Eckankar]] ::'''Cnöz''' [[Elan Vital]] ::'''Cnöz''' [[Falun gong]] ::'''Cnöz''' [[Guds barn]] ::'''Cnöz''' [[New Age]] ::'''Cnöz''' Nya hedniska religioner och [[Wicca]] ::'''Cnöz''' [[People's Temple]] ::'''Cnöz''' [[Rastafari]] ::'''Cnöz''' [[UFO-kultur]] [[Kategori:SAB|C]] 3690 11174 2006-07-06T10:34:13Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''D''' är ett signum i [[SAB]]. ==D [[Filosofi]] och [[psykologi]]== '''Da''' Äldre västerländsk samt ickevästerländsk filosofisk litteratur '''Db''' [[Filosofins historia]] :'''Dbz''' Särskilda filosofer '''Dc''' Logik och språklig orienterad filosofi :'''Dca''' [[Logik]] :'''Dcb''' [[Argumentationsanalys]] '''Dd''' [[Kunskapsteori]] och [[vetenskapsteori]] '''De''' [[Värdefilosofi]]: allmänt '''Df''' [[Estetik]] '''Dg''' [[Etik]] :'''Dgb''' ::'''Dgbf''' :::'''Dgbfa''' [[Forskningsetik]] :'''Dgo''' ::'''Dgob''' Global etik :'''Dgq''' ::'''Dgqb''' Företagsetik :'''Dgv''' [[Medicinsk etik]] '''Dh''' [[Filosofisk antropologi]] '''Dj''' [[Verklighetsuppfattning]]ar '''Do''' [[Psykologi]] :'''Doa''' Metodik ::'''Doat''' Psykologiska mätmetoder :'''Dob''' [[Psykologins historia]] ::'''Dobz''' Särskilda [[psykolog]]er :'''Doc''' Särskilda riktningar och skolor ::'''Docb''' [[Psykoanalys]] ::'''Docc''' [[Gestaltpsykologi]] ::'''Docd''' [[Behaviorism]] :'''Dod''' [[Fysiologisk psykologi]] ::'''Dodf''' [[Känsla|Känslor]], känsloreaktioner :'''Doe''' [[Kognitiv psykologi]] :'''Dof''' [[Utvecklingspsykologi]] ::'''Dofa''' Barn- och ungdomspsykologi :::'''Dofaa''' [[Småbarnspsykologi]] :::'''Dofab''' [[Barnpsykologi]] :::'''Dofac''' [[Ungdomspsykologi]] ::'''Doff''' [[Vuxenpsykologi]] ::'''Dofg''' [[Åldrandets psykologi]] :'''Dog''' [[Differentiell psykologi]] :'''Dok''' [[Tillämpad psykologi]] ::'''Dokb''' Personlig utveckling och träning ::'''Dokc''' Människan inför [[döden]] :'''Dop''' [[Parapsykologi]] :'''Doö''' Särskilda verksamheters psykologi [[Kategori:SAB|D]] 3691 11175 2006-07-06T10:34:57Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''E''' är ett signum i [[SAB]]. ==E [[Uppfostran]] och [[undervisning]]== '''Ea''' [[Pedagogik]] :'''Eaa''' [[Pedagogisk psykologi]] :'''Eab''' [[Pedagogisk metodik]] ::'''Eabf''' Språkundervisning ::'''Eabi''' :::'''Eabih''' Slöjdundervisning :::'''Eabij''' Musikundervisning ::'''Eabp''' Undervisning i tekniska ämnen ::'''Eabx''' Undervisningsmateriel :'''Eac''' Särskilda pedagogiska inriktningar ::'''Eaca''' [[Montessoripedagogik]] ::'''Eacb''' [[Waldorfpedagogik]] :::'''Eacöz''' [[Freinetpedagogik]] '''Eh''' Uppfostran i hemmiljö '''Em''' Undervisningsväsen: allmänt :'''Emi''' ::'''Emia''' [[Skolpersonal]] ::'''Emib''' [[Elev]]er/[[Studerande]] :::'''Emiba''' Studerandeekonomi. [[Stipendier]] :'''Eml''' Skollokaler och skolinventarier :'''Emm''' Skolsociala åtgärder '''Ep''' [[Högskola|Högskolor]] :'''Epi''' Högskolepersonal och studerande '''Et''' [[Ungdomsvårdsskola|Ungdomsvårdsskolor]] '''Eu''' Elever med särskilda behov :'''Eue''' Läs- och skrivsvårigheter '''Ev''' [[Folkbildning]] '''Ex''' Yrkesval [[Kategori:SAB|E]] 3692 11176 2006-07-06T10:35:51Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''F''' är ett signum i [[SAB]]. ==F [[Språkvetenskap]]== '''Fb''' [[Indoeuropeiska språk]] :'''Fbg''' [[Germanska språk]] '''Fc''' [[Svenska]] '''Fd''' Övriga [[nordiska språk]] :'''Fda''' [[Danska]] :'''Fdb''' [[Norska]] '''Fe''' [[Engelska]] '''Ff''' [[Tyska]] '''Fi''' [[Italienska]] '''Fj''' [[Franska]] '''Fk''' [[Spanska]] '''Fm''' [[Slaviska språk|Slaviska]] och [[baltiska språk]] '''Fo''' [[Grekiska]] och [[latin]] '''Fs''' [[Semitiska språk]] '''Fy''' [[Konstgjorda språk]] [[Kategori:SAB|F]] 3693 11177 2006-07-06T10:36:37Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''G''' är ett signum i [[SAB]]. ==G [[Litteraturvetenskap]]== :'''Gc''' Svensk litteraturhistoria ::'''Gc.3''' Fornsvensk litteraturhistoria ::'''Gc.4''' Nya tidens litteraturhistoria ::'''Gc.5''' 1900-talets litteraturhistoria ::'''Gcd''' Finlandssvensk litteraturhistoria ::'''Gcq''' svensk-amerikansk litteraturhistoria ::'''Gcz''' Särskilda svenska författare :'''Gd''' Överig nordisk litteraturhistoria ::'''Gda''' Dansk litteraturhistoria ::'''Gdb''' Norsk litteraturhistoria ::'''Gdc''' Isländsk litteraturhistoria [[Kategori:SAB|G]] 3694 11178 2006-07-06T10:37:25Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''H''' är ett signum i [[SAB]]. ==H [[Skönlitteratur]]== '''Hc''' Skönlitteratur på [[svenska]] som originalspråk :'''Hc.02''' [[Dramatik]] med svenska som originalspråk :'''Hc.03''' [[Lyrik]] med svenska som originalspråk :'''Hcf''' Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn :'''Hcg''' Skönlitteratur på svenska för barn :'''Hce''' Skönlitteratur översatt till svenska ::'''Hce.02''' Dramatik översatt till svenska ::'''Hce.03''' Lyrik översatt till svenska :'''Hci''' [[Tecknade serier]] '''He''' Skönlitteratur på [[engelska]] '''Hf''' Skönlitteratur på [[tyska]] [[Kategori:SAB|H]] 3695 11179 2006-07-06T10:38:08Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''I''' är ett signum i [[SAB]]. ==I [[Konst]], [[musik]], [[teater]], [[film]]== '''Ia''' [[Konst]]: allmänt :'''Iaa''' [[Konstteori]] och [[konstestetik]] ::'''Iaaf''' [[Färglära]] :'''Iab''' [[Stillära]] '''Ib''' [[Konsthistoria]] :'''Ibt''' [[Kyrklig konst]] :'''Ibu''' [[Folkkonst]] :'''Ibv''' [[Ikonografi]] :'''Ibz''' Särskilda konstnärer '''Ic''' [[Arkitektur]] :'''Icd''' Byggnader för särskilda ändamål ::'''Icda''' [[Bostadshus]] :::'''Icdaa''' [[Slott]], [[herresäte]]n :::'''Icdab''' [[Flerfamiljshus]] :::'''Icdac''' [[Enfamiljshus]] :::'''Icdaf''' [[Fritidshus]] :'''Icu''' [[Landskapsarkitektur]] '''Id''' [[Skulptur]] '''Ie''' [[Målarkonst]] '''If''' [[Grafisk konst]] '''Ig''' [[Teckningskonst]] '''Ih''' [[Konsthantverk]] :'''Ihc''' [[Textil konst]] ::'''Ihca''' [[Vävning|Vävnader]] ::'''Ihcb''' [[Matta|Mattor]] ::'''Ihcc''' [[Tygtryck]] ::'''Ihcd''' [[Broderi]]er ::'''Ihce''' [[Spets]]ar ::'''Ihcf''' [[virkning|Virkade]], [[stickning|stickade]], flätade arbeten '''Ii''' [[Konstsamling]]ar och [[konstutställning]]ar '''Ij''' [[Musik]] '''Ik''' [[Teater]] '''Im''' [[Film]] [[Kategori:SAB|I]] 3696 11182 2006-07-06T10:40:06Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''J''' är ett signum i [[SAB]]. ==J [[Arkeologi]]== [[Kategori:SAB|J]] 3697 11181 2006-07-06T10:39:42Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''K''' är ett signum i [[SAB]]. ==K [[Historia]]== *'''Kc''' [[Sveriges historia]] *'''Ky''' Historiska [[hjälpvetenskaper]] *'''Kyb''' [[Heraldik]] *'''Kyd''' [[Vexillologi]] [[Kategori:SAB|K]] 3698 11183 2006-07-06T10:40:56Z NERIUM 225 {{SAB}} '''L''' är ett signum i [[SAB]] som står för [[Biografi]] med [[genealogi]]. == L [[Biografi]] med [[genealogi]] == :'''Ld''' Genealogi, [[valloner|vallonerna]] - genealogi :: '''Lda''' Genealogi - metod, [[släktforskning]] - metod :: '''Ldm''' Genealogiska [[uppslagsverk]] :: '''Lds''' Genealogiska samlingar :: '''Ldz''' Särskilda [[klan]]er, [[kungahus]], [[släkt]]er och släktföreningar :'''Lk''' Biografi - allmänt, biografisk vetenskap :'''Lm''' Adresskalendrar, biografiska lexikon, biografiska uppslagsverk, kyrkoarkivalier, [[matrikel|matriklar]], personregister, porträttmatriklar, pseudonymregister, telefonkataloger :'''Ls''' Biografiska samlingar :'''Lz''' Särskilda personer [[Kategori:SAB|L]] 3699 11184 2006-07-06T10:41:30Z NERIUM 225 {{SAB}} '''M''' är ett signum i [[SAB]] som står för [[Etnografi]], [[socialantropologi]] och [[etnologi]]. == '''M''' [[Etnografi]], [[socialantropologi]] och [[etnologi]] == : '''M''' [[Antropologi]], [[bergsfolk]], [[bonde]]kultur, [[bondesamhället]] - etnografi, [[båtfolk]] - allmänt, [[dvärgfolk]] - etnografi, [[etnocentrism]], [[etnografi]], etnologi, fattigkultur, [[finsk-ugrisk]]a folk, [[folkdiktning]] - etnografi, folkkaraktär, folkkultur, [[folkminnen]], folktradition, herdefolk, [[huvudjägare]], [[jägare/samlare]], [[kultur]] - etnografi, kulturantropologi, kulturekologi, kulturell förändring, kulturell identitet, kulturformer, kulturimperialism, kulturkonflikter, kulturmönster, [[legend]]er - etnografi, [[nomader]], [[pygméer]], [[ryttarfolk]], skriftlösa folk, socialantropologi, [[tatuering]] - etnografi, åkerbrukskulturer :: '''Ma''' [[Europa]] - etnografi :: '''Mb''' [[Norden]] - etnografi :: '''Mc''' [[Sverige]] - etnografi :: '''Me''' [[brittiska öarna]] - etnografi :: '''Mf''' [[Mellaneuropa]] - etnografi :: '''Mh''' [[Schweiz]] - etnografi :: '''Mi''' [[Italien]] - etnografi :: '''Mj''' [[Frankrike]] - etnografi :: '''Mk''' [[Iberiska halvön]] och [[Spanien]] - etnografi :: '''Ml''' [[Portugal]] - etnografi :: '''Mm''' [[Slaver]] och [[Östeuropa]] - etnografi :: '''Mn''' [[Balkan]]länderna - etnografi :: '''Mo''' [[Altaiska]] folk och [[Asien]] - etnografi :: '''Mp''' [[Afrika]], [[bantufolk]] och [[hamiter]] - etnografi :: '''Mq''' [[Amerika]] och [[indianer]] - etnografi :: '''Ms''' [[Polarländerna]] - etnografi :: '''Mt''' [[Tattare]], [[zigenare]] :: '''Mv''' [[Möbler]], [[husgeråd]], [[smycke]]n, [[verktyg]], mm - etnografi :: '''Mx''' [[Arbetsliv]] mm - etnografi :: '''My''' [[Familjeliv]] mm - etnografi :: '''Mz''' [[Ceremoni]]er, [[folkliv]], mm [[Kategori:SAB|M]] 3700 11185 2006-07-06T10:42:13Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''N''' är ett signum i [[SAB]]. ==N [[Geografi]]== '''Nc''' [[Sverige]]s geografi [[Kategori:SAB|N]] 3701 11186 2006-07-06T10:43:08Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''O''' är ett signum i [[SAB]]. == O [[Samhälle]] == Oe [[Rättsväsen]] {{stub}} [[Kategori:SAB|O]] 3702 11187 2006-07-06T10:44:20Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''P''' är ett signum i [[SAB]]. ==P [[Teknik]], [[Industri]], [[Kommuknikationer]]== :Pc [[Elektroteknik]] :Pn [[Fotografi]], [[film]]teknik :Pr [[Transport]] :Pu [[Dator]]er ::Puc [[Datornätverk|Datanät]], [[datakommunikation]] {{stub}} [[Kategori:SAB|P]] 3703 11209 2006-07-06T13:42:41Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''Q''' är ett signum i [[SAB]]. == Q [[Ekonomi]] och [[näringsliv]] == *Qa - Nationalekonomi och finansväsen *Qb - Företagsekonomi *Qc - Hem och Hushåll *Qd - Lantbruk *Qe - Trädgårdsskötsel *Qf - Skogsbruk *Qg - Jakt och fiske *Qi - Handel *Qj - Post- och televäsen *Qm - Hotell och turistväsen *Qz - Särskilda företag {{stub}} [[Kategori:SAB|Q]] 3704 11189 2006-07-06T10:46:30Z NERIUM 225 {{SAB}} '''R''' är ett signum i [[SAB]] som står för [[idrott]], [[lek]] och [[spel]]. == '''R''' [[Idrott]], [[lek]] och [[spel]] == : '''Ra''' [[Gymnastik]] :: '''Rag''' [[Motion]], [[kondition]]sträning :: '''Rah''' [[Bodybuilding]], [[styrketräning]] :: '''Rai''' [[Yoga]] :: '''Raj''' [[Akrobatik]] : '''Rb''' [[Sport]], [[skolidrott]], [[elitidrott]], [[doping]] inom idrott, mm. :: '''Rba''' Allmän idrott, fri idrott :: '''Rbb''' [[Bollsport]] ::: '''Rbbaa''' [[Fotboll]] ::: '''Rbbda''' [[Tennis]] :: '''Rbe''' Djursport, [[hästsport]] :: '''Rbz''' [[Biografi]]er - särskilda idrottspersoner : '''Rd''' [[Kedjebrev]], [[pyssel]], [[spel]], tidsfördriv :: '''Rda''' [[Schack]] :: '''Rdb''' [[Kortspel]] : '''Re''' [[Lotteri]], [[tippning]], [[vadhållning]] : '''Rh''' [[Scout]]rörelsen [[Kategori:SAB|R]] 3705 11190 2006-07-06T10:47:07Z NERIUM 225 {{SAB}} '''S''' är ett signum i [[SAB]] som står för [[militär]]väsen. == '''S''' [[Militär]]väsen == : '''S-c''' Militärväsen i [[Sverige]] : '''Sa''' [[Armé]]n : '''Sb''' [[Flotta]]n : '''Sc''' [[Flygvapnet]] : '''Se''' [[Civil]]motstånd :: '''Seg''' [[Gerilla]]krigföring : '''Sf''' [[Kärnvapen]]frågan : '''Sg''' [[kemisk krigföring|Kemisk]] och [[biologisk krigföring]] : '''Si''' [[Civilförsvar]] : '''Sk''' [[Hemvärnet]] : '''Sv''' [[Vapen]] [[Kategori:SAB|S]] 3706 11192 2006-07-06T10:48:17Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''T''' är ett signum i [[SAB]]. ==T [[Matematik]]== [[Kategori:SAB|T]] 3707 11193 2006-07-06T10:49:05Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''U''' är ett signum i [[SAB]]. ==U [[Naturvetenskap]]== '''Ua''' Astronomi :'''Uaa''' Universum :'''Uab''' Solsystemet :'''Uac''' Stjärnor :'''Uae''' Praktisk astronomi :'''Uaf''' Tidmätning :'''Uag''' Celest mekanik :'''Uah''' Sfärisk astronomi och positionsastronomi :'''Uai''' Astrofysik '''Ub''' Geofysik :'''Uba''' Meteorologi :'''Ubb''' Oceanografi och hydrologi :'''Ubc''' Geodesi :'''Ubd''' Jordmagnetism :'''Ube''' Vulkaner och jordbävningar '''Uc''' Fysik och Kemi :'''Ucb''' Mekanik :'''Ucc''' Fysik :'''Ucd''' Molekyl-, Atom-, Kärn- och Partikelfysik :'''Uce''' Kemi '''Ud''' Geologi och Paleontologi :'''Uda''' Allmän och historisk geologi :'''Udb''' Paleontologi :'''Udt''' Geokemi :'''Udu''' Mineralogi :'''Udv''' Petrologi :'''Udx''' Ekonomisk geologi '''Ue''' Biologi :'''Uea''' Utvecklingslära och genetik :'''Ueb''' Fysisk antropologi :'''Uec''' Mikrobiologi :'''Ued''' Bioteknik '''Uf''' Botanik :'''Ufa''' Särskilda grupper av växter :'''Ufe''' Fröväxter (Fanerogamer): allmänt :'''Uff''' Fanerogamer: gömfröiga (Magnoliophytina) :'''Ufg''' Fanerogamer: nakenfröiga (Pinophytina) :'''Ufh''' Kryptogamer '''Ug''' Zoologi :'''Uge''' Ryggradsdjur (Vertebrata) :'''Ugf''' Däggdjur (Mammalia) :'''Ugg''' Fåglar (Aves) :'''Ugh''' Kräldjur (Reptilia) och groddjur (Amphibia) :'''Ugi''' Fiskar (Pisces) och rundmunnar (Cyclostomi) :'''Ugj''' Ryggradslösa djur (Evertebrata) '''Uh''' Miljöfrågor och Naturskydd :'''Uha''' Miljöekonomi :'''Uhb''' Humanekologi :'''Uhc''' Föroreningsfrågor :'''Uhe''' Naturskydd :'''Uhf''' Naturskydd - växter :'''Uhg''' Naturskydd - djur [[Kategori:SAB|U]] 3708 11194 2006-07-06T10:50:09Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''V''' är ett signum i [[SAB]]. ==V [[Medicin]]== :'''Va''' Medicinsk genetik, mikrobiologi, immunologi och andra icke kliniska discipliner ::'''Vaa''' [[Medicinsk genetik]] ::'''Vab''' [[Medicinsk mikrobiologi]] ::'''Vad''' [[Immunologi]] :'''Vb''' [[Anatomi]] ::'''Vbb''' [[Histologi]], [[embryologi]], [[teratologi]] :'''Vc''' Medicinsk fyiologi, biofysik och kemi ::'''Vca''' Medicinsk fysiologi ::'''Vcb''' Medicinsk biofysik och kemi :'''Vd''' [[Farmakologi]] ::'''Vdd''' Farmaci och farmakognosi ::'''Vde''' Farmakodynamik och farmakokinetik (läkemedelseffektlära och läkemedelsomsättningslära) ::'''Vdf''' Medicinalväxter ::'''Vdp''' Apoteksväsen :'''Ve''' Allmän medicin ::'''Vea''' Diagnostiska metoder ::'''Veb''' Särskilda sjukdomar :'''Vf''' [[Kirurgi]] och [[anestesi]] ::'''Vfd''' [[Anestesi]] ::'''Vfo''' [[Ortopedi]] :'''Vg''' [[Gynekologi]] och [[andrologi]] ::'''Vga''' [[Gyneklogi]] och [[obsterik]] ::'''Vgb''' [[Andrologi]] :'''Vh''' [[Pediatrik]] ::'''Vha''' [[Neonatalmedicin]] ::'''Vhb''' Barnets fysiska utveckling ::'''Vhc''' [[Amning]] :'''Vi''' [[Oftalmologi]] ([[ögat]]) :'''Vj''' [[Otorinolaryngologi]] ::'''Vjb''' Otologi ([[örat]]) ::'''Vjj''' Laryngologi :'''Vk''' [[Odontologi]] ::'''Vka''' Förebyggande [[tandvård]] ::'''Vkb''' Odontologisk röntgendiagnostik ::'''Vkc''' [[Tandsjukdomar]] ::'''Vkd''' [[Tandreglering]] (ortodonti) ::'''Vke''' Proteslära (protetik) ::'''Vkf''' Oral kirurgi och [[anestesi]] ::'''Vkh''' Barntandvård ::'''Vko''' Rättsodontologi ::'''Vkp''' [[Tandvårdsorganisation]] :'''Vl''' [[Psykiatri]] ::'''Vla''' [[Pysikiska sjukdomar]] ::'''Vlb''' Psykriatriska behandlingsmetoder ::'''Vle''' Barn- och ungdomspsykriati ::'''Vlf''' Geriatrisk psykiatri ::'''Vln''' Drogberoende och drogmissbruk ::'''Vlo''' Rättspsykriati :'''Vm''' [[Terapimetoder]] ::'''Vma''' Fysioterapi. Sjukgymnastik ::'''Vmb''' Dietik ::'''Vmd''' Radioterapi ::'''Vme''' Serumterapi ::'''Vmf''' Läkemedelsadministration ::'''Vmj''' Arbetsterapi ::'''Vml''' Alternativa terapiformer :'''Vn''' Samhällsmedicin, hygien och sexologi ::'''Vna''' [[Samhällsmedicin]] och socialmedicin ::'''Vnb''' [[Hygien]] ::'''Vnd''' [[Sexologi]] :'''Vo''' [[Rättsmedicin]] :'''Vp''' Hälso- och sjukvård ::'''Vpa''' Sjukvårdsekonomi ::'''Vpb''' Sjukvårdsadministration och organisation ::'''Vpd''' Sjukvårdspersonal ::'''Vpe''' Sjukvårdslokaler och utrustning ::'''Vpf''' Sjukvårdsarbete ::'''Vpg''' Omvårdnad :::'''Vpgf''' Omvårdnadsforskning ::'''Vph''' [[Primärvård]] ::'''Vpj''' Aktuvård ::'''Vpk''' Intensivvård ::'''Vpl''' Långvård ::'''Vpm''' Palliativ vård :'''Vs''' Geriatrik :'''Vt''' Flyg- och navalmedicin, rymdmedicin :'''Vu''' Idrottsmedicin :'''Vx''' Militärmedicin [[Kategori:SAB|V]] 3709 11195 2006-07-06T10:50:46Z NERIUM 225 {{SAB}} '''X''' är ett signum i [[SAB]] som står för musikalier, oftast är det [[noter]] som avses. == '''X''' [[Musikalier]] == : '''Xa''' [[Gehörslära]] och [[musikteori]] - musikalier : '''Xb''' [[Musikhistoria]] - musikalier : '''Xd''' [[Tangentinstrument]] :: '''Xda''' [[Piano]] :: '''Xdb''' [[Orgel]] : '''Xe''' [[Stråkinstrument]] :: '''Xea''' [[Violin]] :: '''Xeb''' [[Viola]] :: '''Xec''' [[Cello]] :: '''Xed''' [[Kontrabas]] : '''Xf''' [[Blåsinstrument]] :: '''Xfa''' [[Flöjt]] :: '''Xfb''' [[Blockflöjt]] :: '''Xfc''' [[Oboe]] :: '''Xfe''' [[Saxofon]] :: '''Xfg''' [[Trumpet]] : '''Xg''' [[Knäppinstrument]] :: '''Xga''' [[Harpa]] :: '''Xgb''' [[Gitarr]] : '''Xh''' [[Slagverk]] : '''Xl''' [[Orkestermusik]] : '''Xo''' [[Solosång]] : '''Xq''' Särskilda former av [[vokalmusik]] :: '''Xxa''' [[Populärmusik]] :: '''Xxc''' [[Jazz]] :: '''Xxf''' [[Blues]] :: '''Xxn''' [[Rock]] : '''Xy''' Vokalmusiktexter [[Kategori:SAB|X]] 3710 11196 2006-07-06T10:51:48Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''Y''' är ett signum i [[SAB]]. ==Y [[Musikinspelning]]ar== '''Ya''' Musikinspelningar: [[musikteori]] '''Yb''' Musikinspelningar: [[musikhistoria]] ===Yd-Ym [[Instrumentalmusik]]=== '''Yd''' Musikinspelningar: [[tangentinstrument]] :'''Yda''' Musikinspelningar: [[piano]] ::'''Ydaz''' särskilda pianoinstrument :'''Ydb''' Musikinspelningar: [[orgel]] ::'''Ydbb''' äldre orgeltyper ::'''Ydbz''' övriga särskilda orgelinstrument :'''Ydc''' Musikinspelningar: [[cembalo]]instrument :'''Ydd''' Musikinspelningar: [[klavikord]] :'''Ydi''' Musikinspelningar: elektriska tangentinstrument (keyboard) :'''Ydz''' Musikinspelningar: övriga särskilda tangentinstrument '''Ye''' Musikinspelningar: [[stråkinstrument]] :'''Yea''' Musikinspelningar: [[violin]] ::'''Yeaa''' violin(er) utan ack ::'''Yeai''' violin + tangentinstrument eller bc ::'''Yeaz''' särskilda violininstrument :'''Yeb''' Musikinspelningar: [[viola]] ::'''Yebz''' särskilda violainstrument :'''Yec''' Musikinspelningar: [[violoncell]] :'''Yed''' Musikinspelningar: [[kontrabas]] :'''Yee''' Musikinspelningar: [[viola da gamba]] :'''Yeg''' Musikinspelningar: [[nyckelharpa]] :'''Yez'' Musikinspelningar: övriga särskilda stråkinstrument '''Yf''' Musikinspelningar: [[blåsinstrument]] :'''Yfa''' Musikinspelningar: [[flöjt]] ::'''Yfaa''' flöjt(er) utan ackompanjemang ::'''Yfai''' flöjt + tangentinstrument eller bc ::'''Yfaz''' särskilda flöjter :'''Yfb''' Musikinspelningar: [[blockflöjt]] :'''Yfc''' Musikinspelningar: [[oboe]] ::'''Yfca''' [[engelskt horn]] ::'''Yfcl''' [[altoboe]] ::'''Yfd''' Musikinspelningar: [[klarinett]] ::'''Yfdl''' [[bassetthorn]] :'''Yfe''' Musikinspelningar: [[saxofon]] :'''Yff''' Musikinspelningar: [[fagott]] :'''Yfg''' Musikinspelningar: [[trumpet]] ::'''Yfgl''' [[kornett]] :'''Yfh''' Musikinspelningar: [[horn]] ([[valthorn]]) :'''Yfi''' Musikinspelningar: [[trombon]] ([[basun]]) :'''Yfj''' Musikinspelningar: [[tuba]] :'''Yfk''' Musikinspelningar: [[dragspel]] ::'''Yfkz''' särskilda dragspel :'''Yfl''' Musikinspelningar: [[säckpipa]] :'''Yfm''' Musikinspelningar: [[munspel]] :'''Yfz''' Musikinspelningar: övriga särskilda blåsinstrument '''Yg''' Musikinspelningar: [[knäppinstrument]] :'''Yga''' Musikinspelningar: [[harpa]] :'''Ygb''' Musikinspelningar: [[gitarr]] ::'''Ygbi''' [[elgitarr]] :::'''Ygbib''' [[elbas]] ::'''Ygbz''' övriga särskilda gitarrer :'''Ygc''' Musikinspelningar: [[mandolin]] ::'''Ygcz''' särskilda mandoliner :'''Ygd''' Musikinspelningar: [[luta]] ::'''Ygdc''' [[bouzouki]] ::'''Ygdz''' övriga särskilda lutinstrument :'''Yge''' Musikinspelningar: [[citterinstrument]] ::'''Ygea''' [[cittra]] ::'''Ygeo''' [[kantele]] ::'''Ygez''' övriga särskilda citterinstrument :'''Ygf''' Musikinspelningar: [[balalajka]] :'''Ygg''' Musikinspelningar: [[banjo]] :'''Ygz''' Musikinspelningar: övriga särskilda knäppinstrument '''Yh''' Musikinspelningar: [[slagverk]] och [[strykidiofoner]] :'''Yha''' Musikinspelningar: [[trumma]] och [[puka]] :'''Yhc''' Musikinspelningar: [[klockor]] och [[klockspel]] :'''Yhe''' Musikinspelningar: [[vibrafon]] :'''Yhf''' Musikinspelningar: [[xylofon]] :'''Yhg''' Musikinspelningar: [[marimba]] :'''Yhh''' Musikinspelningar: [[hackbräde]] ([[cimbalom]]) :'''Yhk''' Musikinspelningar: [[slagverksgrupp]] :'''Yhs''' Musikinspelningar: [[strykidiofoner]] ::'''Yhsz''' särskilda strykidiofoner :'''Yhz''' Musikinspelningar: övriga särskilda slaginstrument '''Yi''' Musikinspelningar: [[elektriska musikinstrument]] :'''Yia''' Musikinspelningar: [[ondes Martenot]] :'''Yib''' Musikinspelningar: [[synthesizer]] :'''Yiz''' Musikinspelningar: övriga särskilda elektriska musikinstrument '''Yj''' Musikinspelningar: mekaniska musikinstrument :'''Yja''' Musikinspelningar: [[klockspel]] ::'''Yjai''' [[elektroniska klockspel]] :'''Yjb''' Musikinspelningar: [[speldosor]], [[spelur]] :'''Yjc''' Musikinspelningar: [[positiv]], [[gatuorgel]] m m :'''Yjd''' Musikinspelningar: [[självspelande piano]], [[pianola]] m m :'''Yjz''' Övriga särskilda mekaniska musikinstrument '''Yk''' Musikinspelningar: instrumentalensembler :'''Ykd''' Musikinspelningar: ensembler med tangentinstrument ::'''Ykdd''' tangentinstrument + annat tangentinstrument (t ex piano och orgel) + ev andra instrument ::'''Ykde''' tangentinstrument + flera stråkinstrument (t ex piano, violin och viola) :::'''Ykdea''' [[pianotrio]] :::'''Ykdeb''' [[pianokvartett]] :::'''Ykdec''' [[pianokvintett]] :::'''Ykdf''' [[tangentinstrument]] + flera [[blåsinstrument]] :::'''Ykdg''' [[tangentinstrument]] + [[knäppinstrument]] :'''Yke''' Musikinspelningar: ensembler med stråkinstrumentrument ::'''Ykee''' enbart stråkinstrument :::'''Ykeea''' stråktrio :::'''Ykeeb''' stråkkvartett ::'''Ykef''' stråkinstrument + blåsinstrument :'''Ykf''' Musikinspelningar: ensembler med blåsinstrument ::'''Ykff''' träblåsensembler :::'''Ykffa''' [[blåskvartett]] :::'''Ykffb''' [[blåskvintett]] ::'''Ykfg''' bleckblåsensembler (brassensembler) :::'''Ykfga''' [[brasskvintett]] :::'''Ykfgb''' [[brassextett]] :'''Ykg''' Musikinspelningar: ensembler med knäppinstrument ::'''Ykge''' knäppinstrument + stråkinstrument ::'''Ykgf''' knäppinstrument + blåsinstrument :'''Ykh''' Musikinspelningar: ensembler med slagverk + 1 eller flera andra instrument :'''Yki''' Musikinspelningar: ensembler med elektroakustiska inslag :'''Ykk''' Muskalier: ensembler för historiska instrument :'''Yko''' Musikinspelningar: ensembler med vokala inslag :'''Ykv''' Musikinspelningar: ensembler med valfria instrument '''Yl''' Musikinspelningar: orkestrar :'''Ylb''' Musikinspelningar: orkester med konserterande soloinstrument ::'''Ylba''' concerti grossi, orkesterkonserter ::'''Ylbb''' musik för flera instrument av helt olika art + orkester ::'''Ylbd''' tangentinstrument + orkester :::'''Ylbda''' piano + orkester ::::'''Ylbda.011''' piano 1 hand + orkester :::'''Ylbdb''' orgel + orkester :::'''Ylbdc''' cembalo + orkester ::'''Ylbe''' stråkinstrument + orkester :::'''Ylbea''' violin + orkester :::'''Ylbeb''' viola + orkester :::'''Ylbec''' violoncell + orkester :::'''Ylbed''' kontrabas + orkester :::'''Ylbee''' viola da gamba + orkester :::'''Ylbeg''' nyckelharpa + orkester ::'''Ylbf''' blåsinstrument + orkester :::'''Ylbfa''' flöjt + orkester :::'''Ylbfb''' blockflöjt + orkester :::'''Ylbfc''' oboe + orkester :::'''Ylbfd''' klarinett + orkester :::'''Ylbfe''' saxofon + orkester :::'''Ylbff''' fagott + orkester :::'''Ylbfg''' trumpet + orkester :::'''Ylbfh''' horn (valthorn) + orkester :::'''Ylbfi''' trombon (basun) + orkester :::'''Ylbfj''' tuba + orkester :::'''Ylbfk''' dragspel + orkester :::'''Ylbfl''' säckpipa ::'''Ylbg''' knäppinstrument + orkester :::'''Ylbga''' harpa + orkester :::'''Ylbgb''' gitarr + orkester :::'''Ylbgc''' mandolin + orkester :::'''Ylbgd''' luta + orkester :::'''Ylbge''' citterinstrument + orkester :::'''Ylbgf''' balalajka + orkester :::'''Ylbgg''' banjo + orkester ::'''Ylbh''' slagverk med strykidiofoner + orkester :::'''Ylbhc''' klockspel och celesta + orkester :::'''Ylbhe''' vibrafon + orkester :::'''Ylbhf''' xylofon + orkester :::'''Ylbhg''' marimba + orkester :::'''Ylbhs''' strykidiofoner ::'''Ylbi''' elektriska instrument + orkester ::'''Ylbj''' mekaniska instrument + orkester :'''Ylc''' Musikinspelningar: kammarorkestrar ::'''Ylca''' kammarorkestrar utan blåsare ::'''Ylcb''' kammarorkestrar med blåsare ::'''Ylcc''' salongsorkestrar :'''Yld''' Musikinspelningar: stor stråkorkestrar :'''Yle''' Musikinspelningar: symfoniorkestrar :'''Ylf''' Musikinspelningar: blåsorkestrar ::'''Ylfa''' militärorkestrar ::'''Ylfb''' brassband :'''Ylv''' Musikinspelningar: orkestrar med valfria instrument :'''Ylz''' Musikinspelningar: specialorkestrar '''Ym''' Musikinspelningar: instrumentalmusik: särskilda former :'''Yma''' Musikinspelningar: symfoniska verk :'''Ymb''' Musikinspelningar: instrumentalkonserter ::'''Ymba''' concerti grossi, orkesterkonserter ::'''Ymbb''' konserter med flera instrument av helt olika art ::'''Ymbd''' konserter för tangentinstrument + orkester :::'''Ymbda''' konserter för piano + orkester ::::'''Ymbda.011''' konserter för piano 1 hand + orkester :::'''Ymbdb''' konserter för orgel + orkester :::'''Ymbdc''' konserter för cembalo + orkester ::'''Ymbe''' konserter för stråkinstrument + orkester :::'''Ymbea''' konserter för violin + orkester :::'''Ymbeb''' konserter för viola + orkester :::'''Ymbec''' konserter för violincell + orkester :::'''Ymbed''' konserter för kontrabas + orkester :::'''Ymbee''' konserter för viola da gamba + orkester :::'''Ymbeg''' konserter för nyckelharpa + orkester ::'''Ymbf''' konserter för blåsinstrument + orkester :::'''Ymbfa''' konserter för flöjt + orkester :::'''Ymbfb''' konserter för blockflöjt + orkester :::'''Ymbfc''' konserter för oboe + orkester :::'''Ymbfd''' konserter för klarinett + orkester :::'''Ymbfe''' konserter för saxofon + orkester :::'''Ymbff''' konserter för fagott + orkester :::'''Ymbfg''' konserter för trumpet + orkester :::'''Ymbfh''' konserter för horn (valthorn) + orkester :::'''Ymbfi''' konserter för trombon (basun) + orkester :::'''Ymbfj''' konserter för tuba + orkester :::'''Ymbfk''' konserter för dragspel + orkester :::'''Ymbfl''' konserter för säckpipa + orkester ::'''Ymbg''' konserter för knäppinstrument + orkester :::'''Ymbga''' konserter för harpa + orkester :::'''Ymbgb''' konserter för gitarr + orkester :::'''Ymbgc''' konserter för mandolin + orkester :::'''Ymbgd''' konserter för luta + orkester :::'''Ymbge''' konserter för citterinstrument + orkester :::'''Ymbgf''' konserter för balalajka + orkester :::'''Ymbgg''' konserter för banjo + orkester ::'''Ymbh''' konserter för slagverk och strykidiofoner + orkester :::'''Ymbhc''' konserter för klockspel och celesta + orkester :::'''Ymbhe''' konserter för vibrafon + orkester :::'''Ymbhf''' konserter för xylofon + orkester :::'''Ymbhg''' konserter för marimba + orkester :::'''Ymbhs''' konserter för strykidiofoner + orkester ::'''Ymbi''' konserter för elektriska instrument + orkester ::'''Ymbj''' konserter för mekaniska instrument + orkester :'''Ymc''' Musikinspelningar: divertimenti, serenader, sviter m m ::'''Ymca''' divertimenti ::'''Ymcb''' kassationer ::'''Ymcc''' serenader ::'''Ymcd''' sviter och partitor :'''Ymd''' Musikinspelningar: variationsverk ::'''Ymda''' passacaglior, chaconner, folior, divisions, ostinati etc ::'''Ymdb''' koralbearbetningar ::'''Ymdc''' tema med variationer :'''Yme''' Musikinspelningar: uvertyrer m m ::'''Ymea''' preludier :'''Ymf''' Musikinspelningar: symfoniska dikter och karaktärsstycken ::'''Ymfa''' symfoniska dikter ::'''Ymfb''' serenader från tiden efter ca 1800 :'''Ymg''' Musikinspelningar: rapsodier, fantasier, etyder m m ::'''Ymga''' rapsodier ::'''Ymgb''' fantasier ::'''Ymgc''' etyder, capricer ::'''Ymgd''' parafraser ::'''Ymge''' sviter från tiden efter ca 1800 :'''Ymh''' Musikinspelningar: danser och dansstycken ::'''Ymha''' symfoniska danser ::'''Ymhz''' särskilda dansformer :'''Ymi''' Musikinspelningar: marscher ::'''Ymia''' militärmarscher ::'''Ymiz''' övriga särskilda typer av marscher :'''Ymj''' Musikinspelningar: kanons, toccator, fugor, ricercari, tienti m m :'''Ymk''' Musikinspelningar: fria orkesterformer :'''Yml''' Musikinspelningar: sonater :'''Yms''' Musikinspelningar: sakral instrumentalmusik ===Yn Elektroakustisk musik och ljudkonst=== '''Yn''' Musikinspelningar: elektroakustisk (elektronisk) musik :'''Yna''' Musikinspelningar: elektroakustiska kompositioner :'''Ynb''' Musikinspelningar: elektroakustiska bearbetningar :'''Ync''' Musikinspelningar: elektroakustisk musik med instrumentala eller vokala inslag :'''Ynd''' Musikinspelningar: text - ljudkompositioner ===Yo-Yq Vokalmusik=== '''Yo''' Musikinspelningar: Solosång :'''Yoa''' Musikinspelningar: solosång: 1 röst ::'''Yoaa''' solosång: 1 röst utan ackompanjemang ::'''Yoab''' solosång: 1 röst + tangentinstrument eller bc :::'''Yoaba''' solosång: 1 röst + piano :::'''Yoabb''' solosång: 1 röst + orgel :::'''Yoabc''' solosång: 1 röst + cembalo ::'''Yoac''' solosång: 1 röst + knäppinstrument :::'''Yoaca''' solosång: 1 röst + harpa :::'''Yoacb''' solosång: 1 röst + gitarr :::'''Yoacc''' solosång: 1 röst + mandolin :::'''Yoacd''' solosång: 1 röst + luta ::'''Yoad''' solosång: 1 röst + annat instrument ::'''Yoae''' solosång: 1 röst + instrumentalensemble eller orkester :::'''Yoaek''' solosång: 1 röst + instrumentalensemble :::'''Yoael''' solosång: 1 röst + orkester :'''Yob''' Musiaklier: solosång: 2 röster ::'''Yoba''' solosång: 2 röster utan ackompanjemang ::'''Yobb''' solosång: 2 röster + tangentinstrument ::'''Yobc''' solosång: 2 röster + knäppinstrument ::'''Yobd''' solosång: 2 röster + annat instrument ::'''Yobe''' solosång: 2 röster + instrumentalensemble eller orkester :::'''Yobek''' solosång: 2 röster + instrumentalensemble :::'''Yobel''' solosång: 2 röster + orkester :'''Yoc''' Musikinspelningar: solosång: 3 röster :'''Yod''' Musikinspelningar: solosång: 4 röster :'''Yoe''' Musikinspelningar: solosång: 5 eller flera röster '''Yp''' Musikinspelningar: körsång :'''Ypa''' Musikinspelningar: unison sång med eller utan ackompanjemang :'''Ypb''' Musikinspelningar: flerstämmig körsång med instrumental och/eller orkesterackompanjemang ::'''Ypba''' damkör eller barnkör :::'''Ypbaa''' damkör :::'''Ypbab''' barnkör :::'''Ypbac''' gosskör ::'''Ypbc''' blandad kör ::'''Ypbd''' manskör :'''Ypc''' Musikinspelningar: flerstämmig körsång a cappella ::'''Ypca''' damkör eller barnkör a cappella :::'''Ypcaa''' damkör a cappella :::'''Ypcab''' barnkör a cappella :::'''Ypcac''' gosskör ::'''Ypcc''' blandad kör a cappella ::'''Ypcd''' manskör a cappella :'''Ypå''' talkör '''Yq''' Musikinspelningar: vokalmusik: särskilda former :'''Yqa''' Musikinspelningar: oratorier ::'''Yqaa''' oratorier med profan text ::'''Yqab''' oratorier med religiös text :'''Yqb''' Musikinspelningar: kantater ::'''Yqba''' kantater med profan text ::'''Yqbb''' kantater med religiös text :'''Yqc''' Musikinspelningar: äldre vokalmusikformer ::'''Yqca''' vokalmusik från medeltiden :::'''Yqca-e''' medeltidssånger från England :::'''Yqca-f''' minnesånger och mästersånger samt andra sånger från Tyskland :::'''Yqca-i''' caccie, ballate samt andra sånger från Italien :::'''Yqca-j''' trubadursånger och trouvčresånger samt andra sånger från Frankrike :::'''Yqca-k''' medeltidssånger från Spanien ::'''Yqcb''' [[madrigal]]er :::'''Yqcba''' 1300-talsmadrigaler :::'''Yqcbb''' madrigaler från renässansen :::'''Yqcbc''' madrigalkomedier ::'''Yqcc''' [[motett]]er ::'''Yqcd''' andra sånger från renässansen ::'''Yqcz''' övriga särskilda former :'''Yqd''' Musikinspelningar: passioner :'''Yqe''' Musikinspelningar: andra vokalverk med liturgisk eller biblisk text ::'''Yqea''' [[mässa|mässor]] :::'''Yqear''' [[rekvium|rekvier]] ::'''Yqeb''' [[litania|litanior]] ::'''Yqec''' [[cantica]] ::'''Yqed''' [[hymn]]er, sekvenser antifoner etc :::'''Yqedz''' särskilda traditionella texter ::'''Yqee''' övriga bibeltexter :::'''Yqeea''' [[psaltarpsalm]]er :::'''Yqeeb''' [[lamentation]]er :'''Yqf''' Musikinspelningar: solistiska former efter ca 1600 ::'''Yqfa''' solosång från barocken ca 1600-1750 ::'''Yqfb''' konsertarior ::'''Yqfc''' religiösa solosånger och arior ::'''Yqfd''' [[lied]]er, [[romans]]er, [[ballad]]er och sångcykler ::'''Yqfe''' friare solistisk musik för soloröst :'''Yqg''' Musikinspelningar: nationella sånger ::'''Yqga''' [[nationalsång]]er ::'''Yqgb''' övriga nationella sånger :'''Yqh''' Musikinspelningar: visor ::'''Yqhz''' särskilda typer av populära sånger och visor :'''Yqj''' Musikinspelningar: barnvisor ::'''Yqja''' barnvisor ::'''Yqjb''' barnramsor ::'''Yqjc''' vaggvisor :'''Yqk''' Musikinspelningar: kanons :'''Yql''' Musikinspelningar: körmusik efter ca 1600 ::'''Yqla''' körmusik från barocken ca 1600-1750 :::'''Yqlaa''' körmusik från barocken ca 1600-1750: med profan text :::'''Yqlab''' körmusik från barocken ca 1600-1750: med religiös text ::'''Yqlb''' körmusik ca 1750-1950 :::'''Yqlba''' körmusik ca 1750-1950: med profan text :::'''Yqlbb''' körmusik ca 1750-1950: med religiös text ::'''Yqlc''' modern körmusik efter ca 1950 :::'''Yqlca''' modern körmusik efter ca 1950: med profan text :::'''Yqlcb''' modern körmusik efter ca 1950: med religiös text ===Yr-Yx Särskilda genrer av musik=== '''Yr''' Musikinspelningar: dramatisk och scenisk musik :'''Yra''' Musikinspelningar:[[opera|operor]] :'''Yrb''' Musikinspelningar:[[operett]]er ::'''Yrba''' [[musikal]]er :'''Yrc''' Musikinspelningar: [[balett]]er ::'''Yrca''' jazz-baletter :'''Yrd''' Musikinspelningar: [[revy]]er ::'''Yrda''' [[spex]] :'''Yre''' Musikinspelningar: [[filmmusik]] och [[skådespelmusik]] ::'''Yrea''' filmmusik ::'''Yreb''' skådespelsmusik :'''Yrh''' Musikinspelningar: musik till melodramer och uppläsningar ::'''Yrha''' uppläsningar etc med specialkomponerad musik ::'''Yrhb''' uppläsningar etc med musik, ej specialkomponerad ::'''Yrhc''' uppläsningar etc till improviserad musik ::'''Yrhj''' sagor, sagospel etc med specialkomponerad musik :'''Yrs''' Musikinspelningar: legendspel och mysteriespel :'''Yrt''' Musikinspelningar: multimediaverk '''Ys''' Musikinspelningar: [[religiös musik]] :'''Ysa''' Musikinspelningar: religiös musik: kristna samfund ::'''Ysaa''' religiös musik: romersk-katolska kyrkan :::'''Ysaaa''' mässa :::'''Ysaab''' tidegärd :::'''Ysaac''' hymner, sekvenser, troper, rimofficier m m ::'''Ysab''' religiös musik: grekisk-ortodoxa kyrkan ::'''Ysac''' bysantinsk kyrkomusik ::'''Ysad''' protestantisk kyrkomusik ::'''Ysae''' anglikansk kyrkomusik ::'''Ysao''' orientalisk kyrkomusik :::'''Ysaop''' koptisk och etiopisk kyrkomusik :'''Ysb''' Musikinspelningar: religiös musik: icke-kristna religioner ::'''Ysbd''' religiös musik: islam :::'''Ysbeb''' religiös musik: hinduismen :::'''Ysbec''' religiös musik: buddhismen ::'''Ysbi''' religös musik: judendomen ::'''Ysbz''' religiös musik: övriga särskilda religioner :'''Yse''' Musikinspelningar: [[koraler]] och [[psalmer]] ::'''Ysea''' koraler och psalmer: romersk-katolska kyrkan ::'''Yseb''' koraler och psalmer: grekisk-ortodoxa kyrkan ::'''Ysed''' koraler och psalmer: protestantiska kyrkor ::'''Ysee''' koraler och psalmer: anglikanska kyrkor ::'''Yseo''' koraler och psalmer: orientaliska kyrkor :::'''Yseop''' koraler och psalmer: koptiska och etiopiska kyrkor :'''Ysf''' Musikinspelningar: andliga sånger och visor ::'''Ysfa''' andliga schlager ::'''Ysfb''' andliga barnvisor ::'''Ysfs''' särskilda frikyrkosamfunds sångböcker :'''Ysg''' Musikinspelningar: [[gospel]]s och [[negro spiritual]]s ::'''Ysga''' traditionella negro spirituals och gospels ::'''Ysgb''' modern gospelsång '''Yu''' Musikinspelningar: västerländsk [[folkmusik]] '''Yv''' Musikinspelningar: icke-västerländska kulturers musik '''Yx''' Musikinspelningar: jazz, rock och populärmusik :'''Yxa''' Musikinspelningar: jazz, rock och populärmusik: besättning :'''Yxb''' Musikinspelningar: [[ragtime]] :'''Yxc''' Musikinspelningar: [[jazz]] ::'''Yxca''' [[tidig jazz]] ::'''Yxcb''' [[swing]] och [[sweet]] ::'''Yxcc''' [[modern jazz]] :::'''Yxcca''' bebop :::'''Yxccb''' [[cool jazz]] och [[hardbop]] :::'''Yxccc''' [[progressiv jazz]] :::'''Yxccd''' [[fusion]] :'''Yxd''' Musikinspelningar: [[new age]] :'''Yxf''' Musikinspelningar: [[blues]] ::'''Yxfa''' [[country blues]] ::'''Yxfb''' [[classic blues]] ::'''Yxfc''' [[city blues]] ::'''Yxfd''' [[rhythm]] & [[blues]] ::'''Yxfe''' [[soul]], [[funk]], [[hip-hop]] och [[rap]] ::'''Yxff''' [[zydeco]] ::'''Yxfz''' blues: särskilda artister och ensembler :'''Yxg''' Musikinspelningar: nordamerikansk folkmusik utom blues ::'''Yxga''' äldre nordamerikansk folkmusik ::'''Yxgb''' [[country]] & [[western]] :'''Yxn''' Musikinspelningar: rock ::'''Yxna''' tidig rock ::'''Yxnd''' 60-talets pop och rock :::'''Yxnda''' brittisk pop och rock :::'''Yxndb''' amerikansk pop och rock ::'''Yxne''' 70-talets rock och framåt :::'''Yxned''' [[hårdrock]] :::'''Yxnef''' [[symfonirock]] :::'''Yxneg''' [[exprimentell rock]] :::'''Yxneh''' [[punk]] :::'''Yxnei''' [[elektronisk rock]] ::'''Yxng''' [[folkrock]] ::'''Yxnh''' [[countryrock]] ::'''Yxni''' singers/songwriters (visrocksångare) ::'''Yxnv''' icke-västerländsk populärmusik av rocktyp :::'''Yxnvb''' [[calypso]] :::'''Yxnvd''' [[reggae]] :::'''Yxnve''' [[salsa]] :'''Yxp''' Musikinspelningar: [[populärmusik]] ::'''Yxpb''' [[schlager]] och [[evergreens]] ::'''Yxpc''' [[barbershop]] ::'''Yxpd''' lätta arrangemang av seriös musik :'''Yxq''' Musikinspelningar: [[dansmusik]] ::'''Yxqa''' [[gammaldans]] ::'''Yxqb''' [[modern dans]] från 1900-talet '''Yä''' Musikinspelningar: parodier, signaler, ljudeffekter m m :'''Yäa''' Musikinspelningar: [[parodi]]er, [[imitation]]er ::'''Yäaa''' parodier ::'''Yäab''' imitationer :'''Yäb''' Musikinspelningar: akustiska demonstrationer och expriment :'''Yäc''' Musikinspelningar: signaler ::'''Yäca''' militära signaler ::'''Yäcb''' [[jaktsignal]]er ::'''Yäcc''' [[paussignal]]er :'''Yäd''' Musikinspelningar: signaturer ::'''Yäda''' [[artistsignatur]]er och [[orkestersignatur]]er ::'''Yädb''' [[programsignatur]]er] :'''Yäe''' Musikinspelningar: [[ljudeffekt]]er :'''Yäk''' Musikinspelningar: [[bakgrundsmusik]] '''Yö''' Musikinspelningar: övrigt :'''Yöa''' Musikinspelningar: årstidscykeln ::'''Yöaj [[julmusik]] :'''Yöb''' Musikinspelningar: livscykeln ::'''Yöbb''' [[bröllopsmusik]] ::'''Yöbs''' [[sorgemusik]] och [[begravningsmusik]] :'''Yöc''' Musikinspelningar: [[cirkusmusik]] :'''Yög''' Musikinspelningar: [[gatumusik]] :'''Yöm''' Musikinspelningar: [[militärmusik]] [[Kategori:SAB|Y]] 3711 11197 2006-07-06T10:52:46Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''Ä''' är ett signum i [[SAB]] som står för [[Tidningar]]. [[Kategori:SAB|Ä]] 3712 11198 2006-07-06T10:53:46Z NERIUM 225 Redirecting to [[Wikibooks:SAB]] #REDIRECT[[Wikibooks:SAB]] 3713 11200 2006-07-06T10:56:26Z NERIUM 225 {{Mall:SAB}} '''Å''' Kartor - Numera finns kartor på [[SAB: N]], geografi. [[Kategori:SAB|Å]] 3715 11220 2006-07-06T14:11:34Z NERIUM 225 [[Kategori:SAB: Qec]] 3716 11221 2006-07-06T14:11:46Z NERIUM 225 [[Kategori:SAB: Qe]] 3717 12842 2006-11-12T14:34:39Z 84.218.3.189 {{kokboknav}} '''Kolbulle''' är ett slags tjock pannkaka med tärnat rimmat eller rökt fläsk i. Mjölet i smeten är oftast kornmjöl och vetemjöl. Kolbulle tillagas i en panna, förr oftast över öppen eld. Namnet kommer troligtvis av att man grävde ner pannan i glöden, täckte den med lock och lade glöd och aska ovanpå. ==Ingredienser== Antal: 2 st *2 dl Vetemjöl *3 dl Vatten *½ tsk Salt *2 hg Fläsk *Ev. Ägg ==Tillagning== Blanda vetemjöl, vatten och salt. Tillsätt ev. ett ägg. Tärna och stek fläsket, häll över smeten. Vänd efter ca 3 min och stek 2 min till. ==Servering== Servera med lingonsylt. [[Kategori:K kokbok]] [[kategori:Mjöl och gryn]] [[Kategori:Kött]] 3718 11241 2006-07-07T21:20:21Z NERIUM 225 [[en:Category:Gardening]] 3719 11248 2006-07-07T21:58:50Z NERIUM 225 flyttade Gudarna:Grekisk Mytologi till Grekisk Mytologi/Gudarna #REDIRECT [[Grekisk Mytologi/Gudarna]] 3720 11251 2006-07-08T06:57:38Z NERIUM 225 ==Uppdelningsregler== Det finns två sätt att dela upp böcker i sidor och kapitel på wikibooks: # '''När boken är en sammling av många lösa blad, som en kokbok eller en liknade.''' #*Döpas till det sidan handlar om ([[Svampsås]]) #*När boken ligger på flera sidor binds den samman genom att ''<nowiki>[[Kategori:Bokens namn]]</nowiki>'' skrivs längst ned på varje sida. # '''När boken är ett genomgående text som en kurs i ett språk.''' #*Boken delas upp genom att snedstreck används: #**<code><nowiki>[[Bokens namn]]</nowiki></code> #***<code><nowiki>[[Bokens namn/Kapitelets namn]]</nowiki></code> #****<code><nowiki>[[Bokens namn/Kapitelets namn/Sidans namn]]</nowiki></code> #*Detta sätt har fördelen att wikibooks programvara automatiskt skapar en länk till nivån ovanför i boken. [[Kategori:Wikibooks]] 3721 11257 2006-07-08T17:35:55Z Supermoccine 262 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *2-2,5 dl bulgur *1 grön paprika *1 burk kalamataoliver (ca 250 g) *1 stor röd lök *3 morötter *1 burk kikärtor *2-3 dl mungbönsgroddar *1 bit rättika *1 näve ruccolasallad *1 näve soltorkade tomater '''Dressing''' *4 msk olivolja *1 msk japansk soja *1 tsk sambal oelek *2 stora vitlöksklyftor *1 tsk citron *1 stänk tabasco *oregano *basilika *pepparmix *örtsalt ==Tillagning== Koka bulguren med lite salt i 10 minuter (eller enligt förpackningens instruktioner). Hacka under tiden grönsaker, klipp tomaten och lägg allt i en bunke. När bulguren är klar, skölj den tills den är sval och lägg i bunken. Blanda samman dressingen och häll över. Blanda. Låt stå och marinera minst en kvart. [[Kategori:B kokbok]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[kategori:Veganskt]] [[kategori:Sallad]] 3726 11267 2006-07-09T19:06:21Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ===Ingredienser=== * 2 msk avkok på linfrön (plus en matsked soja- eller havregrädde) * 2 dl strösocker * 2 tsk vaniljsocker eller mald kardemumma * 50 g smält vegetabiliskt margarin * 1 dl havre- eller sojamjölk * 2 tsk bakpulver * 2 3/4 dl vetemjöl ===Tillagning=== Vispa linfröavkoket (med grädden) och socker riktigt pösigt, helst med elvisp. Sikta över mjöl och bakpulver, häll försiktigt i det smälta margarinet och mjölken (som gärna får vara varm) och rör försiktigt ihop allting till en smet. Häll i smord och bröad form och grädda i förvärmd ugn vid 175 graders värme i 35 minuter. Stjälp upp den något avsvalnade kakan. [[Kategori:Veganskt]] [[kategori:Kaffebröd]] [[kategori:S kokbok]] 3727 11269 2006-07-09T19:06:43Z NERIUM 225 flyttade Vegansk Smörgåstårta till Vegansk smörgåstårta #REDIRECT [[Vegansk smörgåstårta]] 3728 11274 2006-07-10T10:01:42Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== [[Bild:Risalamande.jpg|thumb|right|Ris à la Malta]] ''4 portioner'' *5 dl risgrynsgröt, kall *2 dl vispgrädde *1 msk socker *1 msk vaniljsocker ==Tillagning== Blanda ner socker och vaniljsocker i den kalla gröten. Vispa grädden och vänd ner den i gröten. ==Servering== ==Tips== {{wikipedia}} [[Kategori:R kokbok]] [[Kategori:Efterrätter]] 3730 11276 2006-07-10T10:44:34Z Vlasak 281 /* Dryckestips */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 personer'' * 1 röd paprika * 1 grön paprika * 1 gul lök * 3 vidlöksklyftor * 2 msk olivolja * 6 mogna tomater * 1 tsk salt * 2 krm nymalen svartpeppar * 1 nypa strösocker '''Örtolja''' * 1 kruka oregano * 1 kruka basilika * 3 msk olja '''Pocherade ägg''' * 3 msk vinäger per liter vatten * 4 ägg ==Tillagning== Skär grönsakerna i bitar. Stek allt utom tomaterna i oljan tills löken börjar få lite färg. Tillsätt tomaterna, sänk värmen och låt puttra under omröring i en kvart. Smaka av med salt, peppar och lite socker. Finhacka örterna och blanda med olivoljan. Koka upp ca 3 cm vatten med vinäger i en kastrull. Knäck ägget i en kopp, sänk värmen så att vattnet sjuder och häll försiktigt ner ägget i vattnet. Låt sjuda i 3-5 min - gulan ska vara flytande och vitan fast. Lyft upp äggen med en hålslev. ==Servering== Fördela grönsakerna i djupa tallrikar och lägg de pocherade äggen ovanpå. Skeda över örtolja, salta och peppra och garnera med färska örter. ==Dryckestips== Veteöl - Mjukt och aromatiskt på samma gång matchar ölet allt på tallriken. ''Källa: Receptet kommer från Systembolagets kundtidning Bolaget, nr 2 2006'' [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Grönsaker]] [[Kategori:G kokbok]] [[Kategori:Kubanska recept]] 3731 12495 2006-09-22T11:24:14Z 81.228.101.207 {{kokboknav}} [[Kategori:Nordamerikanska recept]] 3733 11281 2006-07-10T23:25:51Z Gangleri 148 #REDIRECT [[project:Administratörer]] #REDIRECT [[project:Administratörer]] 3736 11294 2006-07-12T17:08:50Z Christer Johansson 249 '''Zygomorfa blommor''' är blommor med endast ett symmetriplan, vilket innebär att man endast kan dela dem på ett sätt för att få en spegelvänd del. ---- *[[Enfärgade zygomorfa blommor|Enfärgade blommor]] &bull; [[Tvåfärgade zygomorfa blommor|Tvåfärgade blommor]] &bull; [[Flerfärgade zygomorfa blommor|Flerfärgade blommor]] Exempel på zygomorfa blommor: <gallery> Image:Arisarum vulgare Mallorca 02.jpg|[[w:Arisarum vulgare|Arisarum vulgare]] Image:Dendrobium kingianum toapel.jpg|[[w:Dendrobium kingianum|Dendrobium kingianum]] Image:Dracula lotax toapel.jpg|[[w:Dracula lotax|Dracula lotax]] Image:Lotus corniculatus-Bluetenstand.jpg|[[w:käringtand|Käringtand]] (''Lotus corniculatus'') </gallery> 3739 11300 2006-07-14T07:05:52Z 83.249.221.79 Marna Nilsdotter gifte sig den 2 februari 1728 med Nils Åkesson. De får tillsammans en flicka som döptes till Bengta. Marna som var känd för att ha skinn på näsan fick Nils att gå i taket vid ett flertal tillfällen. Mot slutet av 1728 fick han nog av Marnas utspel och reste då till Bornholm och sedan vidare till Köpenhamn för att ta tjänst som soldat i den danska armén. 1734 reser Marna till Köpenhamn för att besöka Nils där hon försökte övertala honom att följa med hem till Baskemölla. Nils vägrade att följa med henne till Baskemölla. Den 20 november födder Marna en flicka förtidigt, som hon påstår är Nils som är fadern. Vid dopet uppstod det diskussion hurruvida Nis var fadernen eller inte. Ett antal förtoendemän hörs och intygade Marnas goda leverne. Själv sade marna att orsaken till den förtidiga födseln berode på att hon hade fallit ned från en stege. Misstoendet blir utagetar och flickan döptes till Inger. Den 16 oktober 1752 vid Järrestads Häradsrätt söker Marna boskillnad från Nils. Eftersom Marna inte har hört något från Nils under 24 år vet hon inte om han är i livet eller om han är död. Under åren som gått har hon fått leva som en tiggerska i fiskeläget. Vid häradsrätten visade hon en attest för rätten som var undertecknad av Qvatersmästare Christopher Plåt samt bönderna Bengt Åstradsson och Per Mårtensson. De intygade att Marna´s berättelse var verligheten överenstämmande. Häradsrätten begrundade ärendet och man besutade att den försvunne Nils Åkesson skall efterlysas från predikstolarna, i vilken efterlysning han kallas för att infinna sig till Järrestads härads höstting. Vid tinget skulle han då avgiva genmäle på Marna´s begäran om boskillnad. Skulle han inte höra av sig till hösttinget kan Marna erhålla sin skilsmässa och Nils blir dömd till "hafva förverkad all giftorätt i bo". Äktenskapet upplöstes den 15 oktober 1753 efetersom Nils inte hörde av sig eller inställde sig till hösttinget. Som soldat i Danmark stred han för danskarna och det var då var det inte helt riksfritt att återvända till Baskemölla. Danmark och Sverige hade figurerat i stridigheter under lång tid tillbaka. Senaste freden mellan länderna slöts 1719-1721. 3740 11786 2006-08-01T16:08:09Z Segerholm 299 Marna Nilsdotter gifte sig den 2 februari 1728 med Nils Åkesson. De får tillsammans en flicka som döptes till Bengta. Marna som var känd för att ha skinn på näsan fick Nils att gå i taket vid ett flertal tillfällen. Mot slutet av 1728 fick han nog av Marnas utspel och reste då till Bornholm och sedan vidare till Köpenhamn för att ta tjänst som soldat i den danska armén. 1734 reser Marna till Köpenhamn för att besöka Nils där hon försökte övertala honom att följa med hem till Baskemölla. Nils vägrade att följa med henne till Baskemölla. Den 20 november födder Marna en flicka förtidigt, som hon påstod att Nils var fadern till. Vid dopet uppstod det diskussion hurruvida Nils var fadern eller ej. Ett antal förtoendemän hörs och intygade Marnas goda leverne. Själv sade Marna att orsaken till den förtidiga födseln berodde på att hon hade fallit ner från en stege. Misstroendet blir utagerat och flickan döptes till Inger. Den 16 oktober 1752 vid Järrestads Häradsrätt söker Marna boskillnad från Nils. Eftersom Marna inte har hört något från Nils under 24 år vet hon inte om han är i livet eller om han är död. Under åren som gått har hon fått leva som en tiggerska i fiskeläget. Vid häradsrätten visade hon en attest för rätten som var undertecknad av Qvatersmästare Christopher Plåt samt bönderna Bengt Åstradsson och Per Mårtensson. De intygade att Marna´s berättelse var verligheten överenstämmande. Häradsrätten begrundade ärendet och man beslutade att den försvunne Nils Åkesson skall efterlysas från predikstolarna, i vilken efterlysning han kallas till Järrestads härads höstting. Vid tinget skulle han då godta Marna´s begäran om boskillnad. Skulle han inte höra av sig till hösttinget kan Marna erhålla sin skilsmässa och Nils blir dömd till "hafva förverkad all giftorätt i bo". Äktenskapet upplöstes dock den 15 oktober 1753 eftersom Nils inte hört av sig eller inställt sig till hösttinget. Som soldat i Danmark stred han för danskarna och det var då inte helt riskfritt att återvända till Sverige och Baskemölla. Danmark och Sverige hade figurerat i stridigheter under lång tid tillbaka. Han kom aldrig tillbaka till Baskemölla och Sverige. Senaste freden mellan länderna slöts 1719-1721. {{Baskemölla}} 3743 11316 2006-07-14T15:24:28Z Christer Johansson 249 {{GFDL}} [[Kategori:Växtnyckel]] {{GFDL}} [[Kategori:Växtnyckel]] 3744 11317 2006-07-14T15:28:36Z Christer Johansson 249 {{GFDL}} [[Kategori:Växtnyckel]] {{GFDL}} [[Kategori:Växtnyckel]] 3745 11319 2006-07-14T15:38:59Z Christer Johansson 249 {{GFDL}} [[Kategori:Växtnyckel]] {{GFDL}} [[Kategori:Växtnyckel]] 3746 11321 2006-07-14T15:49:33Z Christer Johansson 249 ''Se även [[Växtnyckeln]]''. 3747 11327 2006-07-15T00:43:41Z Vlasak 281 Denna sida är under uppbyggnad. Försöker samla info innan struktureringen och bearbetningen. ---- Indelning efter näringsförbrukning: Krävande: Kål-gruppen (vitkål, broccoli, savoykål, majrova, kålrabbi etc) Squash, pumpa, tomat, majs, purjolök Medel: Lök Flockblomstriga - morot, palsternacka, dill Mållor - spenat, rödbeta Mindre krävande: Potatis Sallat Närande: Baljväxter - ärtor, bönor, sparrisärt Gröngödsling Diverse klipp... ---- Växtföljd är den ordning som man odlar grödorna på, på ett och samma fält. Många skadegörare kan överleva en viss tid på skörderester i jorden eller direkt i marken. Om en gröda som är värdväxt för en viss skadegörare återkommer ofta på samma fält, kommer dessa skadegörare att kunna uppförökas kraftigt. En väl anpassad växtföljd innebär att en gröda odlas med så pass långt intervall, att allvarliga skadegörare som är beroende av grödan inte kan överleva, eller hålls på en så låg nivå att de inte åstadkommer någon allvarlig skada. Växtföljden är därför en av de viktigaste förebyggande åtgärderna. Som regel gäller att en gröda ger lägre skörd om samma gröda odlats året innan, jämfört med om förfrukten är en annan. Flera faktorer kan ligga bakom låg självtolerans, men en viktig orsak är uppförökningen av skadegörare. Inom ekologisk och biodynamisk odling har växtföljden stor betydelse. Genom att utnyttja att olika växter har olika näringsbehov, rotsystem och växtsätt, så kan man ta tillvara jordens näringsförråd på ett effektivt sätt. En varierad växtföljd är också viktig för att bekämpa ogräs, sjukdomar och skadedjur. Fler mikroorganismer trivs i jorden, vilka också bidrar till starkare och friskare grödor. Växtföljd Hur litet område du än odlar på, ska du försöka få någon form av växtföljd. Detta innebär att grönsakerna växlar plats varje år. Om du odlar samma sort på samma ställe år efter år får du lättare sjukdomar och skadedjur. Har du en liten odling kan du dela landet i två delar (potatis - grönsaker) eller tre (potatis - grönsaker - jordgubbar). Har du ett större område kan du lämpligen ha följande schema: Sorterna följer efter varandra i den ordning siffrorna visar. 1) baljväxter, 2) kålväxter och bladväxter, 3) rotfrukter och lök, 4) potatis samt 5) gröngödsling. Radmetoden En rolig metod att pröva är "radmetoden" . Låt oss anta att du har åtta sorter. Låt varje sort få en rad. Har du ett litet land nöjer du dig med åtta rader och varje år flyttar sorterna ett steg till nästa rad, förutom sorten på rad 8 som hamnar på rad1. Har du ett större land har du samma sorter på rad 1 och rad 9 o.s.v. 3748 11329 2006-07-15T03:40:28Z Christer Johansson 249 flyttade Flora tellus till Växtnyckeln: Nytt namn, nya idéer... #REDIRECT [[Växtnyckeln]] 3749 12863 2006-11-19T10:40:20Z Oshifima 283 /* 3. RBS - Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi */ =='''Materialanalys'''== {{stub}} 1. Transmissionselektronmikroskopi 2. Svepelektronmikroskopi 3. RBS - Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi 4. Röntgenfluorescensspektroskopi 5. Auger-spektroskopi 6. XPS - röntgen-fotoelektron-spektroskopi ==3. RBS - Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi== Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi (Rutherford backscattering spectrography - RBS) är en snabb och i det närmaste icke-destruktiv analysmetod som kan ge absolut besked om mängder och sammansättning. Det krävs alltså inte någon kalibrering. Metoden är känslig för tunga element men kan även särskilja lätta element. En speciell fördel är att den kan ge besked om koncentrationer som en funktion av djupet med rätt god upplösning, varför den lämpar sig väl för skiktade material. Metoden kan analysera även icke-ledande material. Den ger ingen information om de kemiska bindningsförhållandena i materialet. Känsligheten är något lägre än för SIMS. Metoden är fortfarande inte en standardmetod för materialanalys, kanske för att instrumenteringen är dyr och skrymmande, kanske även för att det är svårt att tolka spektra med många element eller med tungelement med närliggande massor. I motsats tilll många andra materialanalysmetoder kräver RBS inte ultrahögvakum, och det kan förväntas att mer hanterliga instrument utvecklas efter hand som fler upptäcker metodens kapacitet. '''Fysikalisk princip''' När man släpper en boll mot marken studsar den upp. Om stöten är elastisk har den samma energi när den kommer tillbaka som innan. Det är för att jorden är så oerhört tung jämfört med bollen. Vore bägge kropparna lika tunga skulle däremot den som var i rörelse stanna och den som var stilla innan skulle fara iväg. Vid Rutherfordsk bakåtspridningsspektroskopi är situationen däremellan; den infallande kroppen får träffa en kropp som är större (annars skulle den inte komma tillbaka, och då vore det ju inte ”backscatter”) men ändå inte så stor som jorden så att den förlorar omätbart lite energi. Oftast bombarderar man med alfa-partiklar och då blir det återstuds från alla atomkärnor som är tyngre än dessa - alltså alla grundämnen utom väte och helium. Det man mäter är alfa-partiklarnas energi när de kommer tillbaka. Ju tyngre element de träffat desto mer lik situationen med bollen och jorden blir det – återstudsen har kvar nästan lika stor energi som de hade innan - medan alfa-partiklar som stött till lätta element gett det mesta av sin energi till dem. Man behöver inte bekymra sig om att provatomerna sitter i en kristallstruktur och inte i fortsättningen kan skuffas iväg. I stöten med de högenergetiska alfa-partiklarna fungerar de precis som fria kroppar, vilkas energi kan beräknas med lagarna om rörelsemängdens och kinetiska energins konstans. Spektrum är lätt att tolka: lätta element ger signal till vänster, där energin är nära 0 Mev och tunga element till höger, nära 2,2 Mev, som är den energi man brukar skjutsa in alfa-partiklarna mot provet med. Har man ett prov med flera atomslag kan man få dem prydligt uppradade i atommassordning. Lätta element kan man säkert identifiera utifrån deras energi, medan för närliggande tunga element den relativa mass-skillnaden är för liten för säkert särskiljande. Så långt är det synnerligen enkelt, men det finns en komplikation - som samtidigt ger tekniken en ytterligare potential: När kollisionen sker ett stycke ner i provet registrerar man de tillbakaspridda alfa-partiklarna med lägre energi än de skulle ha enligt elastisk stöt-modellen. Det kan ses som en effekt av att alfa-partikeln bromsats in, både när den kommer in och när den åker tillbaka. Därför kan man inte bara läsa av på x-axeln vilket element man har. I stället för en smal pik för varje element får man breda platåer, där högerkanten ligger på rätt energivärde enligt den enkla stötmodellsberäkningen men där man också har ungefär lika starka bidrag av lägre energier - från stötar på större djup. Nackdelen med denna breddningen är överlappningen mellan element. Har man ett vanligt, homogent prov, som är tjockt och icke-skiktat kommer platåerna att sträcka sig ända ner till energin noll, och då ser man det tyngsta elementet som en bred platå på vilket nästa elements platå är överlagrad, och sen nästa osv, så att man får en trappa. Det tyngsta elementet går då bra att identifiera, medan de andras högerkanter blir otydliga om de underliggande platåerna inte är helt jämna. Däremot är detta förhållande perfekt för att analysera vissa skiktade material. Om skiktet av det tyngsta elementet är tunt blir dess platå smal, och då kanske man kan se nästa elements platå distinkt från den, och efter detta element kan man kanske rentav se en tredje och fjärde platå. I så fall har man mycket tydliga högerkanter att läsa av energi på. För det element som ingår i ytskikt ger energin omedelbar identifiering, men för övriga element får man tänka på att deras signal bromsats vid passage genom utanpåliggande skikt, så att högerkanterna förskjutits åt vänster. Det går att räkna något så när bra på hur stark bromsningen är i olika material. Där-för är elementidentifikation fullt möjlig även när högerkanten uppträder vänsterför-skjuten. Därtill kan man, utan att använda bromsningsberäkningar, räkna ut skiktens tjocklek utifrån platåernas bredd. Det är en av RBS-metodens främsta fördelar. '''Ett exempel''' Nedanstående spektrum består av en rund liten puckel på den vänstra, breda platån och en smal hög platå till höger. (Den lilla puckeln är också presenterad separat, nere på axeln, så att det tydligt ska framgå att den är en överlagrad tredje platå.) Om man tittar på spektrum utan att veta något om provet, kan man få fram en hel del. Man ser tre tydliga högerkanter – vid 1,75 MeV, vid 1,3 MeV och vid 0,9 MeV. Kanten vid 1,3 hör till en platå som sträcker sig ända ner till 0 MeV och representerar alltså bulkmaterialet. De övriga två platåerna har samma bredd, varför det ligger nära till hands att tro att de representerar element som ingår i samma skikt. Detta skikt är då ytskikt, eftersom det inte finns några fler platåer i spektret. (Delen längst till höger av spektrum – tunga element, över 2,0 MeV - är visserligen utelämnad, men det antar man är för att där inte fanns någonting att visa). [[Bild:RBS-spektrogram TiN-skikt på Si.PNG|frame|right|RSB-spektrogram TiN-skikt på Si.PNG]] Om alltså de två smala platåerna är ytskikt, representerar högerkanterna obromsade alfa-partiklars energi, som lätt kan slås upp – eller beräknas – och ge identifikation av ytskiktets beståndsdelar, vilka visar sig vara titan och kväve. Den breda platåns högerkant är däremot lite svårare att få elementidentifikation från, eftersom man då måste veta hur stark uppbromsningen i ytskiktet är. Mera om det i nästa avsnitt, liksom om hur man bestämmer sammansättningen på ytskiktet. '''En absolut analysmetod''' De flesta analysmetoder är relativa. Man måste kalibrera dem mot standardprover. Så är inte fallet med RBS. Utifrån spridningstvärsnittet för atomkärnorna och några andra kända parametrar kan man räkna ut antalet atomer som bidragit till den detekterade tillbakaspridda strålningen. Och vad som för en kemist ofta är än mer intressant – en jämförelse av topp- eller platåhöjder mellan de ingående komponenterna ger besked om elementsammansättningen. Det enkla fysikaliska samband som kvantitativ analys grundar sig på är att spridningstvärsnittet är proportionellt mot kvadraten på kärnladdningen. Känsligheten är alltså cirka hundra gånger större för tunga element än för lätta (kvoten mellan kvadraterna på atomnumren). I exemplet ovan är det lätt att tillämpa detta kvadratiska samband även vid en snabb titt. Titan har en kärnladdning som är ca tre gånger kväves, så platåarean blir 9 gånger om sammansättningen är 1:1. Det stämmer väl med diagrammet, varför vi kan anta att ytskiktet består av TiN. För att få ut mer information får man göra lite krångligare beräkningar. Om man känner densiteten för TiN får man fram tjockleken på TiN-skiktet med god noggrannhet. Därefter får man gå till empiriska metoder för att beräkna inbromsningen av alfa-partiklarna, som ger besked om hur mycket man ska korrigera högerkanten från värdet 1,3 MeV i spektrum för att få ett värde som ger atommassan. Det bör ge ganska säker indikation om kisel. Det som ovanstående demonstrerar är att man man kan få ut mycket information om både sammansättning och skikttjocklek, utan att behöva relatera RBS-observationerna till just någon annan information om provet än skiktmaterialens densiteter. (Nöjer man sig med tjockleksangivelse i atomer per area behöver man inte ens veta densiteterna.) Man ska dock vara på det klara med att det valda exemplet är ett särdeles snällt fall. Ju fler element man har och ju närmare de ligger varann i atomnummer, desto större problem blir det med att kanter flyter ihop och platåer delvis kryper upp på varandra och blir svåra att separera. Vårt argument ovan att likabreda platåer antyder att de härrör från samma skikt är inte heller vattentätt. Vid en strikt behandling kan man inte räkna med att få en entydig lösning om skiktens antal, sammansättning och tjocklek utan ytterligare information. Men att få det vore att begära mer av RBS än vad någon annan teknik klarar av. '''Kanalriktnings-RSB''' Vid elastisk stöt är energin hos en tillbakaspridd partikel beroende av vinkeln, men vinkelinformation är inte vad man utnyttjar vid RBS-undersökningar av det slag som har beskrivits ovan. Man brukar stråla in alfa-partiklarna nästan vinkelrätt mot provytan och fånga upp de tillbakaspridda partiklarna i en annan riktning som också den är nästan vinkelrät mot provytan, så att spridningsvinkeln blir ca 170 grader. Det vore praktiskt svårt att åstadkomma 180 grader eftersom strålkälla och detektor då skulle behöva vara på samma ställe, och man vill också undvika denna vinkel eftersom spridningstvärsnittet där har ett synnerligen starkt vinkelberoende. Man brukar rotera provet under körningen för att få bättre randomisering. Vid kristallina prov undviker man infallsvinklar nära tättbesatta kristallplan, till exempel ofta riktningen vinkelrätt mot ytan, såvida man inte speciellt är ute efter att låta alfa-partiklarna åka in mellan dessa plan, det som på engelska kallas ”channeling” och som på svenska kunde kallas kanalriktning. I ett kanalriktningsexperiment vänder man provet så att alfa-partiklarna kommer in parallellt med ett tättbesatt kristallplan, och ser då signalstyrkan minska kraftigt. Det är ju bara atomerna ytterst på kanten som utsätts för raka träffar medan alla andra atomer står på led i skydd bakom dem. De inkommande partiklar som halkar i mellanrummet kanske studsar lite snett mot väggarna innan de styrs in i banor djupt ner mellan raderna av atomer, där de drunknar eller eventuellt råkar på något hinder i kanalen som får dem att studsa tillbaka. Det är alltså två typer av information man kan få ut ur de återspridda alfa-partiklarna – dels mängd och djupfördelning för mellanrumsföroreningar och andra gitterstörningar, dels sammansättningen på det allra yttersta ytskiktet. Det gör att kanalriktnings-RBS (RBS-C) är en lämplig teknik för epitaxiundersök-ningar, där man är intresserad av orientering och sammansättning av ytor, liksom för dislokationsstudier. Genom att utnyttja channeling listigt kan man också dämpa signalen från skikt med viss kristallorientering och förstärka den från andra. Om man exempelvis försökte köra vanlig RBS på ett tunt skikt av ett lätt element som ligger på ett monokristallint substrat av ett tungt element, skulle det lätta elementets svaga signal drunkna i substratets. Genom att då rikta in substratkristallplanen lämpligt kan man i vissa fall reducera dess signal med mer än en tiopotens. '''Instrumentering''' Strålkälla som levererar joner med energi i megaelektronvoltsområdet. Den brukar bestå av en van de Graaff-generator. Somliga av de jon-generatorsystemen som är i användning är mycket stora och komplicerade, mycket beroende på att tekniken fortfarande befinner sig på experimentstadiet. Man eftersträvar en högre flexibilitet vid grundläggande metodstudier än vad som är nödvändig när man använder RBS som kemisk undersökningsmetod. Ett högvakumsystem för att jonstrålen inte ska hejdas och smutsas ned i sin framfart. Energidispersiv detektor för mätning av de tillbakaspridda jonerna med tillräcklig energiupplösning för att man ska kunna göra en elementbestämning baserad på platåernas högerkanters energi. Man använder ytspärrskiktsdetektorer av kisel, med påångade metallskikt, där varje jon ger upphov till flera tusen hål-elektronpar. En goniometer för att ställa in lämpliga vinklar mellan prov, källa och detektor och rotera provet under körningen. Ett system för mätning av den infallande jonstrålens strömstyrka, om man vill utnyttja teknikens egenskap att ge absoluta värden på de bestrålade elementens mängder. '''Fördelar och nackdelar''' '''Fördelar''' - Absolut metod i fråga om mängder och sammansättning - Känslig för tunga element - Särskiljer lätta element väl - Kan ge koncentrationer som en funktion av djupet med rätt god upplösning - Kan ge information om skikttjocklek - Snabb analys - Kräver inte ultrahögvakum - Kan analysera även icke-ledande material - I det närmaste icke-destruktiv i de flesta fall '''Nackdelar''' - Låg känslighet för lätta element - Kan inte särskilja tungelemement med näraliggande atommassor - Ingen information om kemisk bindning (kan också ses som en fördel) - Dyr och skrymmande instrumentering - Svårt att tolka spektra med många element - Lägre känslighet än SIMS '''Känslighet''' Uppgifterna nedan avser RBS utan channeling-teknik. Med channeling når man information om kristalldefekter ner till mycket större djup samtidigt som man får vanlig RBS-information från bara ett mycket tunt ytskikt. De nedan givna intervallen är tilltagna i överkant för att inbegripa de flesta av rapporterade uppgifter för standard-RBS. Element: Bor till uran Djuptillgänglighet: 0,5 –2 mikrometer Djupupplösning: 2-50 nm Lateral upplösning: 0.5-2 mm Detektionsgräns: <10 at.% för Z<20; <0.01 at.% för Z> 70, i övrigt 0,01-1 at.% Typisk precision: +3 % '''Varianter och besläktade tekniker''' De tekniker som ligger nära RBS D har klassificerats på olika sätt. I listan nedan ger namnen en antydan om vad teknikerna går ut på, så att läsarna själv kan klassificera, bäst de vill. '''IBA''' (Ion Beam Analysis) är en bred term som inkluderar följande: '''RBS''' (Rutherford Backscattering Spectroscopy) '''RBS-C''' (RSB-Channelling, kanalriktnings-aspekten av RBS) '''FReS''' alias '''FRS''' alias '''FRES''' (Forward Recoil Spectroscopy) '''ERDA''' (Elastic Recoil Detection Analysis), som antingen är detsamma som FReS eller också inbegriper RBS och ERDA. HFS (Hydrogen Forward Scattering) hör till ERDA-FRES-familjen '''NRA''' (Nuclear Reaction Analysis eller Nuclear Resonance Analysis) behandlar jag nedan '''PIXE''' (Particle-Induced X-ray Emission Spectroscopy) behandlar jag också nedan ISS (Ion Scattering Spectroscopy) avser ofta tekniker med låg energi (LEIS), men inkluderar ibland MEIS och HEIS '''LEIS''' (Low Energy Ion Spectroscopy) 1-10 keV '''MEIS''' (Medium Energy Ion Spectroscopy) 20-200 keV '''HEIS''' (High Energy Ion Spectroscopy) 200-2000 keV; tekniken är antingen detsamma som RBS eller inkluderar denna eller är distinkt från denna. '''NRA''' - Ett problem med standard-RBS är att lätta element, såsom syre, ger svaga signaler.En teknik som kompletterar RBS i det avseendet är NRA. Den är en av få tekniker som kan analysera väte – även kvantitativt. Förkortningen uttyds ibland som Nuclear Reaction Analysis och ibland som Nuclear Resonance Analysis. Vid ett vanligt RBS-experiment har man en fast inställd energi på de partiklar man strålar med, för He-kärnor ofta 2,2 MeV. En svaghet med tekniken är att strålningen sprids så svagt från lätta atomer att de blir svåra att detektera när tunga atomer är närvarande, även i måttlig mängd. Vid NRA varierar man energin, och hittar då för olika element resonansenergier, vid vilka de sprider särskilt starkt, kanske tio gånger det normala – men med samma energi som de skulle spridit med vid vanlig RBS. Det kan alltså ses som elastisk stöt med förstorat spridningstvärsnitt, men alternativt som en kärnreaktion, där partiklarna smälter ihop till ett tyngre element som sen klyvs i sina ursprungliga beståndsdelar. Ibland tolkas NRA mycket vitt, så att det inkluderar alla möjliga slags kärnreaktioner, som inte har just någonting gemensamt med RBS, men ibland ses den närmast som en variant av RBS som man tar till när man vill ha bättre detektionskänslighet för lätta element. Det beror väl på vilken instrumentuppsättning man har tillgång till, och vilka problemställningar man har som utgångspunkt för sina studier. '''PIXE''' - Liksom NRA betraktas PIXE (Particle-Induced X-ray Emission Spectroscopy) ibland som en liten utvidgning av RBS. Det man detekterar är den karakteristiska röntgenstrålning som bildas vid sidan av de tillbakaspridda alfa-partiklarna. '''Andra joner, energier''' I presentationen av RBS har vi mest talat om bestrålning av provet med alfa-partiklar av energi 2,2 MeV, vilket är det vanligaste. Andra joner förekommer, i synnerhet protoner och envärt negativa heliumjoner, men också syre- och kvävejoner. Energierna brukar inte variera så mycket i det som kallas RBS [[Kategori:SAB: U]] 3755 11349 2006-07-18T05:58:05Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''ca. 16 stycken'' *25 g jäst *3 dl ljummet vatten *1 stor kokt potatis (riven) *1 tsk salt *ca 7 dl vetemjöl *1 dl mjöl till utbakning *olja till fritering ==Tillagning== Rör ut jästen i det ljumma vattnet. Blanda med riven potatis, salt och mjöl. Arbeta till en slät, blank och ganska lös deg. Gärna med matberedaren. Jäs degen 35-40 min. Arbeta in lite mer mjöl i degen på mjölat bakbord. Dela degen i 16 bitar. Kavla ut ovaler, ca 15 cm långa. Jäs dem ca 10 min. Hetta upp olja, 3-4 cm i en tjockbottnad panna eller använd fritös. Fritera bröden någon minut per sida tills de är gyllenbruna. Lägg upp på galler eller hushållspapper. Fyll på med olja efter hand. ==Servering== Kan ätas med gräddfil eller creme fraiche, hackad lök, riven ost, strimlad skinka, svart eller röd stenbitsrom. Lök och något surt är gott till. Variera efter kassa och humör. {{wikipedia}} [[Kategori:L kokbok]] 3758 11447 2006-07-20T18:35:10Z NERIUM 225 {{kokboknav}} Att '''ångkoka''' betyder att koka mat med ånga. För detta behövs en [[ångkokare]]. Fördelar med att ångkoka mot att koka direkt i vatten är bl.a. att risken att koka sönder t.ex. potatis minskar samt att fler vitaminer och mineraler stannar kvar i det som kokas. [[Kategori:Kökstermer]] 3759 11351 2006-07-18T06:03:26Z NERIUM 225 '''Ångkokare''' är ett [[köksredskap]] som används för att tillaga mat genom att värma det i ånga. Ett vanligt utförande på ångkokare är en gryta i botten som är fylld till hälften med kokande vatten. Direkt ovanför vattengrutan finns en likadan fast med perforerad botten där hålen är ca 2-4mm i diameter, genom dessa hål kan ångan från vattnet under fritt passera. Det är även i denna övre gryta som det som ska kokas placeras. Överst finns ett lock för att hindra att ångan försvinner. [[Kategori:Köksredskap]] 3760 11352 2006-07-18T06:16:42Z NERIUM 225 {{kokboknav}} En '''kniv''' består av ett vasst blad och ett skaft att hålla i. Vanligen är bladet tillverkat av stål och har en platt stång instucken i skaftet. Om handen glider från handtaget ner till knivbladet finns risk för skärskador. Knivar har därför oftast någon form av skydd som hindrar handen från att glida ner till knivbladet. För att hålla en kniv vass under en längre period bör den slipas och brynas regelbundet. Vissa knivar har knivbladet laserhärdat. Sådana knivblad har fått ett hårt ytskikt på knivbladets ena sida och sägs vara självslipande. Eftersom knivbladets ens sida är hårt så nöts det ohärdade materialet bort i första hand. Kvar blir det hårda ytskiktet som friläggs efterhand som kniven slits. En sådan kniv kan därför hålla skärpan även utan slipning och bryning. == Typer av knivar == *bordskniv - ej vass och ibland svagt tanda *förskärare *filekniv - mycket smal *köttkniv *brödkniv - vågtandad *smörkniv - ej vass och vanligtvis kort, bred och rund i toppen [[kategori:Kökstermer]] [[Kategori:Köksredskap]] 3761 11398 2006-07-18T08:58:43Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[Kategori:Kokboken]] 3762 11397 2006-07-18T08:58:29Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[Kategori:Kokboken]] 3763 11408 2006-07-18T09:55:26Z NERIUM 225 '''Finns det en artikel som behöver en bild? Lägg till den i denna lista!''' Om en artikel behöver ytterligare bilder eller om ett särskilt motiv önskas - var vänlig specifiera detta vid artikelns länk. Observera att [[Wikibooks]] bara kan acceptera fotografier och bilder som är [[public domain]] eller som tillåts publiceras i enlighet med [[GNU Free Documentation License]]. Om du vill bidra med en bild som du har tagit själv, antingen på film eller med en digitalkamera, se först till att den är optimal. Fundera på att använda grafikprogram såsom GIMP för att förbättra t.ex. skärpa och kontrast ([http://www.geocities.com/SiliconValley/Haven/5179/ vägledningsexempel]). Se även [[Wikibooks:Hur man lägger in bilder på en sida]] för riktlinjer om hur bilderna kan användas i artiklar. För följande artiklar finns det önskemål om bilder. Om du har en bild som lämpar sig att använda till någon av artiklarna, [[commons:Special:Upload|ladda upp]] den, lägg till den i artikeln och '''ta sedan bort önskemålet''' från denna lista. ==Fria bilder== Bilderna i Nordiska rådets [http://www.norden.org/nordbild/imagedb.asp?lang=1 bilddatabas]: "Bilderna kan fritt användas om du nämner bildkällan (t.ex. NN - norden.org)." == Önskemål == === Bilder på maträtter === [[Kategori:Önskelistor]] [[Kategori:Wikibooks:Redigering|Önskemål om bilder]] 3764 11410 2006-07-18T11:24:54Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== [[Bild:GreekSalad(2).jpg|thumb|Grekisk sallad]] ''1 portioner'' *1 tomat *½ gurka *½ rödlök *2 sallatsblad eller 1 dl isbergssallad *100 gr fetaost *10-15 st oliver *Persilja efter smak '''Dressing''' *2 msk olivolja *1 msk balsamvinäger *salt och peppar ==Tillagning== Skiva eller hacka tomat, gurka, rödlök, sallad och persilja. Lägg i fetaost, oliver och häll över olivolja och balsamvinäger. Smaka av med salt och eventuellt peppar. ==Servering== Servera med bröd. ==Tips== {{wikipedia}} Lägg eventuellt till 1 kokt ägg och/eller paprika. [[Kategori:Sallad]] [[Kategori:G kokbok]] 3767 11420 2006-07-19T12:12:43Z Vlasak 281 Inom den "traditionella" trädvården förekommer endel praxis som är svåra att förstå när man har kunskap om trädets biologi och funktion. Forskning har .o.m. visat att många av dessa metoder är direkt skadliga. '''''Sårförslutningsmedel''''' På marknaden säljs endel medel som ska användas för att täcka över beskärningssnitt eller andra skador. Detta skapar en gynnsam miljö för rötsvampar och bakterier och gör mer skada än nytta. Man ska därför lämna snittytor och skador som de är. '''''Plombering''''' Att fyll ihåliga träd med cemet eller andra material har samma effekt som sårförslutningsmedel, luftfuktigheten höjs och det gynnar rötsvampar. '''''Rötrensning''''' Håligheter i träd rensas ut på död ved i försök att få bort rötsvamp. Det går inte att få bort svampen på detta sätt, det är istället stor risk att man skadar trädets egna skyddsväggar och på så sätt uppnar upp nya vägar för rötan. Att försiktigt ta bort rötskadad ved med handen skadar inte men gör heller inte trädet vitalare. '''''Dränering''''' '''''Stabilisering med järnband och stag''''' '''''Föryngringsbeskärning''''' Det går inte att göra ett träd yngre och starkare genom beskärning. Att avlägsna levande grenar innebär alltid att trädets enda möjlighet att tillgodogöra sig solenergi reduceras. '''''Toppkapning''''' '''''Stamparallellt snitt (Flush cut)''''' '''''Tidpunkt för beskärning''''' 3773 11446 2006-07-20T18:34:52Z NERIUM 225 {{kokboknav}} '''Brässering''' (av franskans ''braisser)'' innebär att man låter lättstekt kött ligga länge och småkoka i sin egen sås, tills det har blivit färdigt. [[Kategori:Kökstermer]] 3774 11440 2006-07-20T17:27:12Z 82.182.149.179 Ändrat kategori Spelet går ut på att få slut på alla kort i talongen. Spelreglerna är enkla: Kortens valör saknar betydelse, endast färgen styr. T&nbsp;o&nbsp;m helt små barn lär sig snabbt spelet. #Lägg ut 4 kort i en kvadrat med valörsidan upp. #Om det finns två öppna kort i samma färg, täck dem med två nya kort från talongen, valörsidan upp. Finns det 3 eller rentav 4 kort i samma färg, välj två av dem, vilka som helst. #Upprepa punkt 2. #Om alla 4 färger finns representerade i spelkvadratens högar är det stopp. Det finns ju inget par i samma färg för fortsatt spel. #Patiensen går ut, när hela talongen förbrukats utan att det blivit fyrfärgsstopp. Sannolikheten för att det ska bli fyrfärgstopp är ganska hög, sannolikheten för att detta ska inträffa ''någon'' gång under de 24 möjliga dragningarna är mycket hög. Följaktligen är det mycket sällsynt att Envisa Finskan går ut. Varför patiensen fått namnet Envisa Finskan är okänt. Dess spridning i olika landsdelar och länder är okänd. [[Kategori:Patienser]] 3778 12463 2006-09-14T13:59:10Z 85.225.210.156 /* Tillagning */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 3,5 dl vetemjöl * 150 gram smör * 2 msk kallt vatten * 1 ägg till pensling * 0,5 tsk salt ==Tillagning== [[Image:24-pie milk sugar detail.jpg|thumb|Paj med pajdegslock]] Finfördela smöret i mjölet med fingrarna, tillsätt därefter vattnet och och saltet arbeta sedan ihop degen snabbt så att den blir smidig. Lägg degen i en plastpåse eller i en bunke och låt ligga i kylen i ca. 20 minuter. Tag sedan ut den och tryck ut den i en pajform, nagga den med t ex en gaffel, pensla med ägg och förgrädda i ugn i ca. 200 grader C i 10-15 minuter. ==Servering== ==Tips== {{wikipedia}} Pajdeg används vid bakningen av pajer och består oftast av smör, mjöl, vatten och salt (mängder kan varieras, ägg kan tillsättas.) Beroende på vad som skall vara i pajen kan man även med fördel använda sig av socker, havregryn och ibland smaksättare så som vanilj eller kakao. [[Kategori:p kokbok]] [[Kategori:Bakning]] 3782 11469 2006-07-24T21:16:36Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4-8 runda matbröd'' *50 g jäst *150 g brunt farinsocker *2 ägg *Knappt 1 kg rågsikt *½ msk salt *½ liter ljummet vatten *1 dl vetemjöl att mjöla in bakbordet med för att inte degen skall fastna. ==Tillagning== Lös upp jästen i en del av vattnet. <br> Tillsätt äggen, resten av vattnet samt sockret. <br> Arbeta in saltet och mjölet. <br> Ta upp degen och lägg på det mjölade bakbordet. <br> Dela upp degen i 4-8 delar beroende på storleken du vill ha på ”kakorna”. <br> Fixa till en rund kaka av varje del. Platta till något. <br> Lägg sedan upp dem på en smord plåt. Låt dem jäsa väl. <br> Grädda därefter i 200 graders ugnsvärme under 25-30 min. <br> Ta sedan ut brödet ur ugnen och pensla med lite matfett. ==Tips== Variant: För att minska risken för att brödet blir torrt, ha en klick kesella i degen. [[Kategori:Matbröd]] [[Kategori:G kokbok]] 3783 11698 2006-07-29T09:56:53Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''6-10 portioner"'' <BR> [[Bild:Cr.renv.au.car.jpg|thumb|250px|Creme renversée au caramel]] ===Ingredienser - Caramel=== *1 dl strösocker *1-2 msk vatten ===Ingredienser - Pudding=== *4 dl mjölk (röd) *3 ägg + 4 ägg-gulor *1 msk "vanilla" vaniljpulver *1 1/2 dl strösocker ==Tillagning== ===Tillagning - Caramel=== Värm under omrörning socker och vatten i kastrull tills allt socker är smält <BR> och caramellen är brun! Bränn den inte för mycket för då smakar det bara brännt. <BR> Häll genast caramellen i botten och på kanterna i en ungssäker form (som rymmer ca 1-1,5l vätska). <BR> <BR> ===Tillagning - Pudding=== Vispa upp ägg och socker till en vit och skummig smet. <BR> Koka upp mjölken. Vispa ned den varma mjölken i smeten,<BR> häll lite i taget så att äggen inte koagulerar. <BR> Tillsätt därefter vaniljpulvret. <BR> Sila sedan smeten ned i den caramelliserade formen. <BR> Ställ formen i vattenbad i ugnen på ca 175 grader. <BR> Skall stå i ugn i ca 30 min men testa med sticka/knivspets tills puddingen inte kladdar av sig. <BR> <BR> Sedan tas Cremen ut ur ugnen och vänds på ett fat, så att caramellen kommer uppåt. <BR> Låt kallna, helst ett dygn, i kylskåp.<BR> <BR> ==Servering== Serveras gärna tillsammans med hallonsylt och vispad grädde eller t.ex. passionsfrukt men den går även att ätas som den är. ==Tips== Använd 1 dl vispgrädde och 3 dl mellanmjölk (grön) istället för 4 dl "röd" mjölk". För att få en mer fyllig smak, använd en extra ägg-gula. Reglera vaniljsmaken efter tycke och smak. Självklart går det att använda puddingen som basrecept om man vill göra småformar med Creme Caramell med caramelliserad yta (kräver någon form av gasolbrännare). [[Kategori:Efterrätter]] [[Kategori:C kokbok]] 3785 11471 2006-07-25T13:45:40Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''12-14 st'' *25 g Jäst *3½ dl Mjölk *3½ dl Mjöl *2 st Ägg *1 msk Socker *1 tsk Vanillinsocker ==Tillagning== Värm mjölken till 37 grader och smula i jästen. Rör ihop till en homogen blandning. Ta i resten av ingredienserna och rör om. Låt stå och jäsa i rumstemperatur i en timme eller i ljummet vattenbad i en halvtimme. Smält smör i ett stekjärn. Måtta upp ungefär 1 dl av smeten per pannkaka. Ta i mer smör i järnet mellan pannkakorna. ==Servering== Servera med ljus sirap och ett glas mjölk, eller svagdricka. ==Tips== Jästa pannkakor går utmärkt att frysa för att sedan värmas upp i mikrovågsugn. [[Kategori:Mjöl och gryn]] [[Kategori:J kokbok]] 3786 11475 2006-07-25T13:49:29Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== *2 st övermogna bananer *1½ dl socker *1 st ägg *50 g smält margarin *1 tsk bakpulver *½ tsk bikarbonat *4 msk grädde el. mjölk *2,25 dl vetemjöl ==Tillagning== Sätt ugnen på 175° Mosa bananerna och rör ihop dem med sockret. Vispa upp äggen och rör ner tillsammans med grädden och sedan det smälta margarinet. Blanda ihop alla torra ingredienser och rör ner i smeten. Häll smeten i en smord form och grädda i ugn i c:a 45 minuter eller tills kakan känns torr. ==Tips== Använd gärna bananer som är så bruna som möjligt, eftersom kakan blir saftigare och sötare då. Den kan bli lite torr och sträv om man använder allt för färska bananer. Det fungerar alldeles utmärkt att frysa kakan för att spara till ett senare tillfälle. [[Kategori:Efterrätter]] [[Kategori:B kokbok]] 3791 11484 2006-07-26T09:35:02Z NERIUM 225 <center> <TABLE CELLPADDING=10> <TD> ''<big><big><big>Ukrainska ~ Svenska</big></big></big><br>'' ''<big>Lär dig ukrainska språket!</big><p>'' <big>[[Ukrainska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Ukrainska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Ukrainska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Ukrainska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Ukrainska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Ukrainska: Ordförråd|Ordförråd]]</big> </TD> <TD> </TABLE> {{Språk}} [[Kategori:Språk]] 3792 11487 2006-07-26T09:37:47Z NERIUM 225 /* Fraser: */ '''<center>[[Ukrainska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Ukrainska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Ukrainska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Ukrainska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Ukrainska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Ukrainska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Ukrainska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Ukrainska ~ Svenska</big></big></big></center>'' ==Instruktion== Аа (a) uttalas ungefär som ett svenskt a. <br> Бб (b) uttalas som ett svenskt b. <br> Вв (v) uttalas som ett svenskt v. <br> Гг (h) uttalas ungefär som ett svenskt h. <br> Ґґ (g) uttalas som ett svenskt g. <br> Дд (d) uttalas som ett svenskt d. <br> Ее (e) uttalas ungefär som ett svenskt ä. <br> Єє (je) uttalas som engelskans '''YE'''s. <br> Жж (zh) uttalas ungerfär som franskans bon'''J'''our. <br> Зз (z) uttalas ungerfär som i engelskans '''Z'''oo. <br> Ии (y) uttalas ungerfär som ett svenskt y men med en blandning av ö. <br> Іі (i) uttalas som ett svenskt i. <br> Ïï (ji) uttalas som ji. <br> Йй (j) uttalas som ett svenskt j. <br> Кк (k) uttalas som ett svenskt k. <br> Лл (l) uttalas som ett svenskt l. <br> Мм (m) uttalas som ett svenskt m. <br> Нн (n) uttalas som ett svenskt n. <br> Оо (o) uttalas som ett svenkst å. <br> Пп (p) uttalas som ett svenskt p. <br> Рр (r) uttalas som ett svenskt r. <br> Сс (s) uttalas som ett svenskt s. <br> Тт (t) uttalas som ett svenskt t. <br> Уу (u) uttalas som ett svenskt o. <br> Фф (f) uttalas som ett svenskt f. <br> Хх (kh) uttalas som spanskans j eller som ett rispande h-ljud. <br> Цц (ts) uttalas som i svenska pu'''TS'''a. <br> Чч (ch) uttalas som ch i engelskans '''CH'''ip. <br> Шш (sh) uttalas som i svenskans '''SJ'''unga. <br> Щщ (shch) uttalas som två sj-ljud utan paus. Som i engelskans fresh'''SH''' '''CH'''icken. <br> Ьь (mjukt tecken) har inget uttal. Muljerar föregående bokstav. <br> Юю (ju) uttalas som svenskans '''JU'''ice. <br> Яя (ja) uttalas som svenskans '''JA''' Bra sida för nybörjare: http://www.ukma.kiev.ua/pub/courses/UFL/ Engelskt-ukrainskt / ukrainskt-engelskt lexikon: http://lingresua.tripod.com/cgi-bin/onlinedic.pl ==Se även== [[Image:Wikipedia-logo.png|15px|<nowiki></nowiki>]] Wikipedia har en artikel om [[w:ukrainska|'''Ukrainska''']]<br> 3793 11488 2006-07-26T09:38:02Z NERIUM 225 '''<center>[[Ukrainska|Huvudsidan]]</center><br>''' <center>[[Ukrainska: Instruktion|Instruktion]] ~ [[Ukrainska: Nivå I|Nivå I]] ~ [[Ukrainska: Nivå II|Nivå II]] ~ [[Ukrainska: Nivå III|Nivå III]] ~ [[Ukrainska: Grammatik|Grammatik]] ~ [[Ukrainska: Ordförråd|Ordförråd]]</center><br> ''<center><big><big><big>Ukrainska ~ Svenska</big></big></big></center>'' ==Fraser:== Ja - Так - [tak] <br> Nej - Ні - [ni] <br> Tack - Дякую - [djakuju] <br> God dag - Добрий день - [dobryj den'] <br> God morgon - Доброго ранку - [dobroho ranku] <br> Hej - Привіт - [pryvit] <br> Hej då - До побачення - [do pobachennja] <br> Hur mår du? - Як справи? - [jak spravy] <br> Bra - Добре - [dobre] <br> Och du? - А у вас? - [a u vas]<br> Dåligt - Погано - [pohano] <br> Varför? - Чому? - [chomu] <br> Vem? - Хто? - [khto] <br> Vad? - Що? - [shco] <br> Var? - Де? - [de] <br> Vart? - Куди? - [kudy] <br> Här - Тут - [tut] <br> Där - Там - [tam] <br> Också - Також - [takozh]<br> Inte - He - [ne]<br> Men - Але - [ale]<br> Pratar du engelska? - Ви розмовляєте англійською (мовою)? [vy rozmovljajete anhlijs'koju movoju]<br> Franska? - Французькою (мовою)? - [frantsuz'koju] <br> Tyska? - Німецькою (мовою)? - [nimets'koju] <br> Spanska? - Іспанською (мовою) - [ispans'koju]<br> Ryska? - Російською (мовою) - [rosijs'koju]<br> Tyvärr talar jag inte ukrainska - Перепрошую, я не розмовляю українською (мовою) - [pereproshuju, ja ne rozmovljaju ukrajins'koju movoju]<br> Jag förstår (inte) - Я (не) розумію - [ja (ne) rozumiju]<br> Vad heter du? - Як вас звуть? - [jak vas zvut']<br> Jag heter ... - Мене звати - [mene zvaty ...]<br> Hur gammal är du? - Скількі вам років - [skil'ki vam rokif]<br> Jag är ... - Мені ... (років) - [meni ...(rokif] - Добрий день <br> - Доброго здоров'я <br> - Як справи?<br> - Добре, а у вас?<br> - Також добре, дякую.<br> - Як вас звуть?<br> - Мене звати Микола. Як вас звуть?<br> - Мене звати Джон.<br> - Скільки вам років?<br> - Що? Перепрошую, я погано розмовляю українською мовою.<br> - Я розумію. Ви розмовляєте російською?<br> - Ні.<br> - Іспанською мовою?<br> - Ні.<br> - А англійською мовою?<br> - Так, розмовляю.<br> - Добрий день, де Майдан Hезалежності?<br> - Там Майдан. <br> - Дякую.<br> * Майдан Hезалежності = Självständighetstorget. Ett stort torg i centrala Kiev. * Märk att det inte finns något ord för "är" i ukrainskan. 3795 11718 2006-07-29T20:13:17Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:SAB: Qc]] 3796 12977 2006-12-11T17:14:02Z 130.235.43.125 La in en break <div class=plainlinks> <center><big><big>Wikibooks drinkbok</big></big><br /></center> ---- {| |- |width=50% valign="top"| <center> [[Image:Flaming cocktails.jpg|400px|flaming cocktails]]<br> <span style="font-size:90%;">[[:Kategori:Alkoholfria drinkar|Alkoholfrtt]] | [[:Kategori:Bourbondrinkar|Bourbon]] | [[:Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar|Brandy och Cognac]] | [[:Kategori:Champagnedrinkar|Champagne]] | [[:Kategori:Flamberade drinkar|Flamberade drinkar]] | [[:Kategori:Gindrinkar|Gin]] | [[:Kategori:Romdrinkar|Rom]] | [[:Kategori:Sakedrinkar|Sake]] | [[:Kategori:Shots och shooters|Shots och shooters]] | [[:Kategori:Tequiladrinkar|Tequila]] | [[:Kategori:Vodkadrinkar|Vodka]] | [[:Kategori:Whiskydrinkar|Whisky]] | [[:Kategori:Vindrinkar|Vin]] | [[:Kategori:Öldrinkar|Öl]] | [[:Kategori:Övriga drinkar|Övriga drinkar]]</span> <span style="font-size:90%;">[[Lista över drinkar]] | [[:Kategori:Drinkar A-Ö|Drinkar A-Ö]] | [[:Kategori:Drinktillbehör|Tillbehör]]</span> ---- {| |- !style="background:#ccccff;" width=50%|Skapa en artikel om en drink |- | <inputbox> type=create preload=Mall:Drinkmall editintro= default=Skriv namnet på drinken här width=45 </inputbox> </center> |- | ---- |} <!-- Här börjar den högra kolumnen --> |valign="top"| {| |- !style="background:#ccccff;"|Veckans drink ^{<small>[http://sv.wikibooks.org/w/index.php?title=Mall:Veckans_drink&action=edit +/-]</small>} |- | {| |- | {|style="font-size: 90%;" |- | {{Veckans drink}} ---- |} |} |} ==== <!-- tom rubrik -->==== [[Kategori:Drinkboken]] [[de:Cocktails]] [[en:Bartending]] [[it:Libro di cucina/Cocktail]] __NOEDITSECTION__ __NOTOC__ 3797 11611 2006-07-27T10:19:27Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3798 12881 2006-11-20T00:39:47Z 82.182.121.42 /* Tillagning */ '''Daiquiri''' är en klassisk romdrink baserad på rom, lime och sockerlag. Den sägs vara skapad när The Daiquiri Mining Company i Kuba serverade denna drink till en grupp viktiga affärsgäster. Då de inte hade mer att bjuda på än rom och lime, gjorde de en cocktail baserat på dessa tillsammans med socker för att balansera limesmaken. Drinken blev en succé och har varit en av de mest populära romdrinkarna sedan dess. ====Ingredienser==== *3/4 delar ljus kubansk rom *1/4 del limejuice (alternativt pressad citron) *två stänk [[sockerlag]] (alternativt 1/2 tesked sirap) ====Tillagning==== Blanda ingredienserna med krossad is i en shaker, skaka väl och sila.. ====Garnering==== Ingen. ====Glas==== Daiquiri serveras i ett kylt cocktailglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:lime|Lime]] *[[w:Rom (spritdryck)|Rom]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3799 11495 2006-07-26T12:37:02Z Fenix 110 Redirecting to [[Historiska berättelser från Baskemölla]] #REDIRECT [[Historiska berättelser från Baskemölla]] 3800 11843 2006-08-05T10:13:25Z 213.66.145.9 /* Vodkadrinkar */ {{Drinkboken}} Detta är en lista över olika drinkar. ==Alkoholfria drinkar== *[[911 Targa]] *[[Baby Cocktail]] *[[Baby Face]] *[[Baby Love]] *[[Baki]] *[[Balu]] *[[Banana Cantaloupe Smoothie]] *[[Banana Milk Shake]] *[[Banana Punch]] *[[Banana Strawberry Shake]] *[[Berry Berry]] *[[Bicycle]] *[[Black and Blue Berries]] *[[Black and Tan (alkoholfri)]] *[[Black Cow]] *[[Blackberry Drink]] *[[Blue Spark]] *[[Boston Cooler]] *[[Bora Bora]] *[[Cafe D'olla]] *[[Caitian Tongue Tickler]] *[[Catherine Blossom]] *[[Charly Brown]] *[[Cherry Ale]] *[[Cherry Pop]] *[[Chicago Lemonade]] *[[Children's Caipi]] *[[Chocolate Beverage]] *[[Chocolate Drink]] *[[Christina's Special]] *[[Coco Choco]] *[[Coconut Banana]] *[[Coconut Kiss]] *[[Coconut Lips]] *[[Cool Cow]] *[[Cranberry Punch]] *[[Crazy Cow]] *[[Dutch Treat]] *[[Easy Coce]] *[[Egg Cream]] *[[End Wrench]] *[[Fanta Sunset]] *[[Fanta Sunset 2]] *[[Florida]] *[[Freddie Bartholomew]] *[[Fruit Cooler]] *[[Fruit Explosion]] *[[Gentle Sea Breeze]] *[[Golden Glow]] *[[Grape Flip]] *[[Grape Lemon Pineapple Smoothie]] *[[Grapefruit Cocktail]] *[[Grapefruit Lemonade]] *[[Great Grapes]] *[[Greek Iced Coffee]] *[[Green Garden]] *[[Gunners]] *[[Happy Morning]] *[[Helldriver]] *[[Hodge Podge]] *[[Honeymoon]] *[[Honeysweet Coffee]] *[[Hot Brick Toddy]] *[[Hot Pussy]] *[[Hot Scotch]] *[[IGTCK]] *[[Ipanema]] *[[Jackboy]] *[[Jogging Flip]] *[[Jones' Beach]] *[[Jungle Cooler]] *[[Jungle Juice]] *[[Kanaan]] *[[Late Nite Coffee]] *[[Lemon Cocktail]] *[[Lemon Concoction]] *[[Lemon Flip]] *[[Lemon Squash]] *[[Limeade]] *[[Long Distance Runner]] *[[Mellow Yellow]] *[[Mexicana]] *[[Monkey Milk]] *[[Mother Superior]] *[[Mr P Nutt]] *[[Mush Melon]] *[[Octopussy]] *[[Orange Cocktail]] *[[Orange Cooler]] *[[Orange Fizz]] *[[Orange Flip]] *[[Orange Julius]] *[[Orange Smile]] *[[Orange Velvet]] *[[Orangeade]] *[[Orgeat Lemonade]] *[[Parisette]] *[[Peanut Butter Shake]] *[[Pelican]] *[[Peter's Special]] *[[Pick-me-up Gently]] *[[Pina Cocos]] *[[Pineapple Lemonade]] *[[Pineapple Power]] *[[Pink Snowman]] *[[Plain Eggnog]] *[[Planters Dream]] *[[Polynesian Pick-me-up]] *[[Prairie Oyster]] *[[Pussyfoot]] *[[Rail Splitter]] *[[Raspberry Punch]] *[[Raspberry Sherbet Punch]] *[[Red Angel]] *[[Red Moon]] *[[Roadrunner]] *[[Rocky Mountain]] *[[Rose De Mai Cocktail]] *[[Roy Rogers]] *[[Safe Sex on the Beach]] *[[Saint Clement's]] *[[Shirley Temple (drink)|Shirley Temple]] *[[Skyway Seabreeze]] *[[Sour Mix]] *[[Spanish Chocolate]] *[[Spiced Peach Punch]] *[[Spring Fever]] *[[Strawberry Dream]] *[[Strawberry Lemonade]] *[[Strawberry Pineapple Milk Shake]] *[[Strawberry Punch]] *[[Strawberry Shivers]] *[[Sugar Syrup]] *[[Sun in The Glas]] *[[Sunbreaker]] *[[Sweet Bananas]] *[[Tell's shot]] *[[Tropic Beach]] *[[Vanilla Shake]] *[[Virgin Mary]] *[[Virgin Pina Colada]] *[[Winter Sun]] *[[Witch Taste 13]] ==Bourbondrinkar== *[[Bourbon County Cowboy]] *[[Dixie Dew]] *[[Eccentric Elmer]] *[[Manhattan]] *[[Midnight Cowboy]] *[[Mint Julep]] *[[Snowshoe]] *[[Kentucky Joe]] *[[Fear And Loathing]] ==Brandy och cognacsdrinkar== *[[B&B]] *[[B&B Collins]] *[[Belfast Bomber]] *[[Blacksmith]] *[[Brandtea]] *[[Brandy Alexander]] *[[Brandy Punch]] *[[Sidecar]] *[[Bull's Milk]] *[[Stinger]] *[[Eggnog]] *[[International]] *[[Panama]] *[[Rolls Royce]] *[[Steeplejack]] *[[Charleston]] *[[Widow's Kiss]] ==Champagnedrinkar== *[[Negroni Sbagliato]] ==Flamberade drinkar== *[[Afterburner]] *[[Cucaracha]] *[[Flaming Lamborghini]] *[[Gas Chamber]] ==Gindrinkar== *[[Adios Motherfucker]] *[[Alabama Slammer]] *[[Aviation]] *[[Bay City Bomber]] *[[Blue Arrow]] *[[Bone Crusher]] *[[Bradford]] *[[Bronx cocktail]] *[[Cardinale]] *[[Carlos Delgado]] *[[Chihuahua Bite]] *[[Darth Vader]] *[[Dry Martini]] *[[Earthquake]] *[[Extra Extra Dry Martini]] *[[French 75]] *[[Gibson Martini]] *[[Gimlet]] *[[Gin Alexander]] *[[Gin and Ginger]] *[[Gin och tonic]] *[[Gin Buck]] *[[Gin Fizz]] *[[Green Dragon]] *[[Greyhound]] *[[Gully Wash]] *[[Hanky-Panky]] *[[Lady Finger]] *[[Long Island Iced Tea]] *[[Maiden's Prayer]] *[[Martini]] *[[Mickey Slim]] *[[Montgomery]] *[[Naga Cocktail]] *[[Negroni]] *[[Pink Gin]] *[[Saketini]] *[[Singapore Sling]] *[[Three Dollar Shoes]] *[[Tom Collins]] *[[Wedding Belle]] *[[White Lady]] ==Romdrinkar== *[[Apricot Pie]] *[[Adios Motherfucker]] *[[Bahama Mama]] *[[Banana Daiquiri]] *[[Bay City Bomber]] *[[Beachcomber]] *[[Bee's kiss]] *[[Bellbird]] *[[Between the Sheets]] *[[Blue Hawaiian]] *[[Bone Crusher]] *[[Brass Monkey]] *[[Caipirinha]] *[[Caipirissima]] *[[Cuba Libre]] *[[Dark and Stormy]] *[[Daiquiri]] *[[Daiquiri Blossom]] *[[Devil's Tail]] *[[El Burro]] *[[El Presidente]] *[[Fidel Castro (drink)|Fidel Castro]] *[[Fluffy Duck]] *[[Frozen Pineapple Daiquiri]] *[[G-Spot]] *[[Henry Morgan's Grog]] *[[Hot Buttered Rum]] *[[Long Island Iced Tea]] *[[Mai Tai]] *[[Mojito]] *[[Monte Cristo]] *[[Piña Colada]] *[[Planter's Punch]] *[[Rum and Cola]] *[[Rum Swizzle]] *[[Tall Islander]] *[[Tom and Jerry]] *[[Wiki waki woo]] *[[Xalapa punch]] *[[Zombie]] *[[Zombie punch]] ==Sakedrinkar== *[[Geisha]] *[[Sake Bomb]] *[[Saketini]] *[[Tamagozake]] ==Shots och shooters== *[[Angel's Tit]] *[[Autumn Leaf]] *[[B-51]] *[[B-52]] *[[B-52 med Bombay Doors]] *[[B-53]] *[[B-54]] *[[B-57]] *[[Bandera]] *[[Bastille Bomb]] *[[Bleeding Brain]] *[[Buttery Nipple]] *[[Cactus Flower]] *[[Cement mixer]] *[[Cocksucking Cowboy]] *[[Condom]] *[[Depth Charge]] *[[Gorilla Fart]] *[[Galliano Hot Shot]] *[[Green and Gold]] *[[Jello Shot]] *[[Lemon Drop]] *[[Love Bite]] *[[Pousse Cafe]] *[[Quick Fuck]] *[[Ruminto]] *[[Sambuca]] *[[Shot of French Fire]] *[[Slippery Nipple]] *[[Smoove B]] *[[Sombrero]] *[[Sweet tight pussy]] *[[Tequila Slammer]] *[[Third Reich]] *[[Three Wise Men]] *[[Three Wise Men Go Hunting]] *[[Uboot]] ==Tequiladrinkar== *[[Adios Motherfucker]] *[[Bandera]] *[[Bay City Bomber]] *[[Bone Crusher]] *[[Cape Ramirez]] *[[Cucaracha]] *[[Esoteric Solipsist]] *[[Flat Liner]] *[[Frozen Matador]] *[[Kamikaze]] *[[Long Island Iced Tea]] *[[Margarita]] *[[Mexican Ruin]] *[[Montezuma]] *[[Paloma]] *[[Pope's Penis]] *[[Prairie Fire]] *[[Tequila Mockingbird]] *[[Tequila Sunrise]] *[[Tequini Martini]] *[[TNT]] *[[Rude Cosmopolitan]] ==Vodkadrinkar== *[[Angel's Tit]] *[[Apoica]] *[[Apple Martini]] *[[Adios Motherfucker]] *[[Avenger]] *[[Banana punch]] *[[Baptist Redemption]] *[[Bay Breeze]] *[[Bay City Bomber]] *[[Bitch Slammer]] *[[Black Cossack]] *[[Black Marble]] *[[Black Russian]] *[[Bloody Mary]] *[[Blue Lagoon]] *[[Bone Crusher]] *[[Bullshot]] *[[Caesar aka Bloody Caesar]] *[[Caipiroska]] *[[Caipirísima]] *[[Cherry Vodka]] *[[Chocolate Martini]] *[[Cosmopolitan]] *[[Crazy Ivan]] *[[Danis]] *[[Dirty Water]] *[[Donatello]] *[[Electric Lemonade]] *[[Fuzzy Navel]] *[[Goodbye Russia With Love]] *[[Greyhound]] *[[Gummy]] *[[Harvey Wallbanger]] *[[Isbjörn]] *[[Jamie's Suicide]] *[[Kamikaze]] *[[Kremlin Colonel]] *[[Long Island Iced Tea]] *[[Moscow Mule]] *[[Mudslide]] *[[Naughty Shirley Temple]] *[[Pink Sock]] *[[Poison Arrow]] *[[Pregnancy Test]] *[[Q Martini]] *[[Rabid Dog]] *[[Rootbeer Float]] *[[Russian Coffee]] *[[Saketini]] *[[Salmiakkikossu]] *[[Salty Dog]] *[[Salvatore]] *[[San Francisco]] *[[Scotch Frog]] *[[Screaming Orgasm]] *[[Screwdriver]] *[[Sea Breeze]] *[[Sex on the Beach]] *[[Sex on the Bar]] *[[Soviet]] *[[Soviet cocktail]] *[[Vodka Gimlet]] *[[Vodka Grasshopper]] *[[Vodka Martini]] *[[Vodka Sour]] *[[Volga Boatman]] *[[White Russian]] *[[Wiki waki woo]] *[[Woo Woo]] *[[Red Death]] ==Whiskydrinkar== *[[Boilermaker]] *[[Clubman]] *[[Comfortable Screw]] *[[Depth Charge]] *[[Dom Pedro]] *[[Even-more Irish rootbeer float]] *[[Everything But]] *[[Heart of Fire]] *[[Horse's Neck]] *[[Irish Carbomb]] *[[Irish Coffee]] *[[Lady Hunt]] *[[Leprechaun]] *[[Lynchburg Lemonade]] *[[Manhattan]] *[[New Orleans]] *[[Old Fashioned]] *[[Rattlesnake]] *[[Rob Roy]] *[[Rusty Nail]] *[[Sazerac]] *[[Space Shuttle]] *[[Scotch Mist]] *[[Spirit of Scotland]] *[[Suburban]] *[[Three Rivers]] *[[Waldorf]] *[[Whiskey sour]] *[[White Heather]] ==Vindrinkar== *[[Bellini]] *[[Black Velvet]] *[[Buck's Fizz]] *[[Champagne Blues]] *[[Classic Champagne Cocktail]] *[[Death in the Afternoon]] *[[Jote]] *[[Jumping Dragon]] *[[Kalimotxo]] (även Calimocho eller Rioja Libre) *[[Kir]] *[[Kir Royale]] *[[Mimosa]] *[[Gentle Fruity White]] *[[One-Balled Dictator]] *[[Prince of Wales]] *[[Qin King's Colour]] *[[Rossini]] *[[Sangria]] *[[Sangrita]] *[[Sherry Eggnog]] *[[Southern Champagne]] *[[Spritzer]] *[[Tang's Ware]] *[[Waltzing Matilda]] *[[Wine Collins]] ==Öldrinkar== *[[Black and Tan]] *[[Black Velvet]] *[[Boilermaker]] *[[Flaming Dr. Pepper]] *[[Half and Half]] *[[Lager Top]] *[[Michelada]] *[[Mickey Mouse]] *[[Mix]] *[[Radler]] *[[Shandy]] *[[Shandy Gaff]] *[[Snakebite]] *[[Turbo Shandy]] ==Övriga drinkar== *[[Americano]] *[[Banana Banshee]] *[[Bandito]] *[[Bocci Ball]] *[[Cheeky Vimto]] *[[Danish Mary]] *[[Frangelico Luau]] *[[French Martini]] *[[General Sherman]] *[[Golden Cadillac]] *[[Golden Dream]] *[[Greek Tiger]] *[[Green Cow]] *[[H-Bomb]] *[[Hellfire]] *[[Hobo's Dream Drink]] *[[Karsk]] *[[Maria Teresa]] *[[Midori Sour]] *[[Pimm's No. 1 Cup]] *[[Pink Squirrel]] *[[Piraten]] *[[Sloe Gin Fizz]] == Externa länkar == * [http://www.axiomsoftech.com/bb/ Behind Bars] * [http://www.drinkswap.com/top-100/index.asp Top 500 Cocktails] * [http://www.mixdrinx.com mixed Drinkrecept] * [http://www.cojito.de/ Cocktails] * [http://www.whattodrink.com/ Drinkrecept] * http://www.foolonahill.com/drink.html * http://www.barmeister.com/drinks.html * http://www.drinksmixer.com/ * http://www.webtender.com/ * [http://www.cocktailguide.info/ Cocktail Guide für Series60 Smartphones] * http://www.drinksmix.net/ * http://www.allieddomecq.com/en/OurBrands/EnjoyingOurBrands/ * [http://www.drink101.com Drink101 | Drinking Product Reviews] {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] [[en:Bartending/Cocktails]] [[zh:酒:鸡尾酒]] 3801 11594 2006-07-27T10:05:50Z StefanB 293 +kat '''Fidel Castro''' är en romdrink av typen long drink. ====Ingredienser==== *4 cl mörk kubansk rom *Juice av ½ limefrukt *Ginger Ale ====Tillagning==== ====Garnering==== Serveras med is och en limeklyfta. ====Glas==== Serveras i highballglas. {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] 3803 11506 2006-07-26T14:42:01Z StefanB 293 /* Ingredienser */ mer specificerat '''El Presidente''' är en romdrink. ====Ingredienser==== *4 delar ljus rom (6 centiliter) *2 delar limejuice (3 centiliter) *En tesked grenadin *En tesked ananasjuice ====Tillagning==== Blanda ingredienserna med krossad is i en shaker, skaka väl och sila. ====Garnering==== Ingen. ====Glas==== El Presidente serveras i ett kylt cocktailglas. ====Ordlista==== *[[w:lime|Lime]] *[[w:Rom (spritdryck)|Rom]] *[[w:Grenadin|Grenadin]] __NOTOC__ 3804 11735 2006-07-30T17:24:35Z StefanB 293 flyttar upp glasrubriken för bättre kronologisk ordning i beredandet '''Namn''' ====Ingredienser==== * * * ====[[Drinkglas|Glas]]==== ====Tillagning==== ====Garnering==== ====Ordlista==== {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3806 11615 2006-07-27T10:20:35Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3807 11795 2006-08-02T20:34:30Z StefanB 293 kompletterar med lite historik '''Black Russian''' är en stark och söt drink gjord på vodka och Kahlua (kaffelikör). Drinken skapades omkring 1950 av bartendern Gustave Tops på Hotel Metropole i Bryssel. ====Ingredienser==== *2 delar vodka *1 del Kahlua *Is ====Tillagning==== Lägg is i ett glas, fyll på med vodka, häll i Kahlua och rör om. ====Garnering==== Ingen ====Glas==== Serveras i whiskyglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Kahlua|Kahlua]] *[[w:Vodka|Vodka]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3808 11599 2006-07-27T10:07:52Z StefanB 293 +kat [[Image:BloodyMary.jpg|thumb|Bloody Mary]] '''Bloody Mary''' är en drink bestående av vodka, tomatjuice och kryddor (vanligen salt, peppar, tabasco, worcestershiresås, pressad citron), ofta dekorerad med en stjälk [[selleri]]. Den är uppkallad efter katoliken Maria I av England, som fick öknamnet ''Bloody Mary'', då hon lät avrätta många protestanter. Drinken finns också som alkoholfri variant, det vill säga utan vodka, och kallas då [[Virgin Mary]]. ====Ingredienser==== *4 delar vodka (6 centiliter) *12 delar tomatjuice (18 centiliter) *ett stänk pressad citron *ett stänk Worcestershiresås *1/2 tesked pepparot *en nypa sellerisalt *tabasco, salt och peppar efter smak ====Tillagning==== Blanda ingredienserna i en shaker tillsammans med is och skaka om. ====Garnering==== Garnera med en selleristjälk eller limeklyfta. ====Glas==== Serveras i ett kylt highballglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Vodka|Vodka]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3809 11590 2006-07-27T10:04:37Z StefanB 293 +kat [[Image:Caipirinha.jpg|thumb|200px|right|Caipirinha]] '''Caipirinha''' är en traditionell brasiliansk drink bestående av cachaça (brasilianskt sockerrörsbrännvin), lime, rörsocker och is. Vanligtvis tillreds drinken genom att delade limefrukter, rörsocker och is stöts med en mortelstöt av trä (muddlare), blandas med cachaça och hälls upp i glas. ====Ingredienser==== *4 delar cachaça (6 centiliter) *1 del färskpressad lime *En matsked strösocker *Limeskal ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker, skaka om och sila. ====Garnering==== Ingen. ====Glas==== Serveras i ett kylt whiskyglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Cachaça|Cachaça]] *[[w:Lime|Lime]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3810 11591 2006-07-27T10:04:55Z StefanB 293 +kat '''Caipirissima''' är en variant på drinken [[Caipirinha]] där cachaçan är utbytt mot ljus rom. ====Ingredienser==== *4 delar ljus rom (6 centiliter) *1 del färskpressad lime *En matsked strösocker *Limeskal ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker, skaka om och sila. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Glas==== Serveras i ett kylt whiskyglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Rom (spritdryck)#Olika typer av rom|Ljus rom]] *[[w:Lime|Lime]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3811 11596 2006-07-27T10:06:33Z StefanB 293 +kat '''Monte Cristo''' är en variant på drinken [[Caipirinha]] där cachaçan är utbytt mot mörk rom. ====Ingredienser==== *4 delar mörk rom (6 centiliter) *1 del färskpressad lime *En matsked strösocker *Limeskal ====Tillagning==== Mosa limeskalen och blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka om och sila. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Glas==== Serveras i ett kylt whiskyglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Rom (spritdryck)#Olika typer av rom|Mörk rom]] *[[w:Lime|Lime]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3812 11606 2006-07-27T10:17:58Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3813 11607 2006-07-27T10:18:19Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3814 11608 2006-07-27T10:18:37Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3815 11609 2006-07-27T10:18:54Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3816 11610 2006-07-27T10:19:10Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3817 11612 2006-07-27T10:19:46Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3818 11613 2006-07-27T10:20:02Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3819 11614 2006-07-27T10:20:19Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3820 11616 2006-07-27T10:20:51Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3821 11617 2006-07-27T10:21:08Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3822 11618 2006-07-27T10:21:25Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3823 11619 2006-07-27T10:21:42Z StefanB 293 +{{Drinkboken}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3824 11744 2006-07-30T19:22:00Z StefanB 293 +bild [[Bild:CubaLibre2.jpg||thumb|200px|Cuba Libre]] '''Cuba Libre''' är en romdrink av typen long drink. ====Ingredienser==== * 4 centiliter ljus kubansk rom * Coca-Cola *1/2 färskpressad lime * Limebit ====Tillagning==== Fyll ett glas med iskuber och häll i rom, lime och Coca Cola. Rör om. ====Garnering==== Garnera med en limebit. ====Glas==== Serveras i highballglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Rom (spritdryck)|Rom]] *[[w:Lime|Lime]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3825 11682 2006-07-28T19:03:55Z StefanB 293 iw [[Bild:Martini glass.jpg||thumb|200px|Martiniglas]] '''Dry Martini''' är en drink bestående av gin och vermouth, och är en av de vanligaste välkomstdrinkarna. Det finns flera olika varianter av att blanda en Dry Martini. ====Ingredienser==== * 6 centiliter gin * 1/4 tesked torr vermouth * Cocktailoliv ====Tillagning==== Blanda gin och vermouth tillsammans med iskuber och rör om. ====Garnering==== Garnera med oliven. ====Glas==== Serveras i ett kylt cocktailglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Gin|Gin]] *[[w:Vermouth|Vermouth]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Martini]] __NOTOC__ 3826 11600 2006-07-27T10:08:10Z StefanB 293 +kat '''Fuzzy Navel''' är en vodkadrink. ====Ingredienser==== *4 delar vodka *2 delar persikobrännvin *16 delar färspressad apelsin ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser med krossad is i en shaker och skaka om väl. ====Garnering==== Garnera med en apelsinskiva. ====Glas==== Serveras i ett Collinsglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Vodka|Vodka]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3827 11704 2006-07-29T11:37:33Z StefanB 293 +bild [[Bild:Harvey Wallbanger.jpg||thumb|200px|Harvey Wallbanger]] '''Harvey Wallbanger''' är en drink bestående av vodka, [[Galliano]] och apelsinjuice. Drinken ska ha fått sitt namn av en surfare i Kalifornien, som på sin stambar, Ponchos Bar på Manhattan Beach, firade en tävlingsseger genom att dricka sin favoritdrink: en [[screwdriver]] toppad med Galliano. Dock blev det lite för många sådana drinkar och då Harvey skulle lämna baren missade han dörren och gick rakt in i väggen. En likadan drink med tequila istället för vodka kallas för en [[Freddy Fudpucker]]. ====Ingredienser==== *4 delar vodka *2 delar Galliano *10 delar apelsinjuice ====Tillagning==== Häll vodka och apelsinjuice i ett kylt glas med iskuber och rör om. Tillsätt sedan Galliano överst. ====Garnering==== Ingen ====Glas==== Serveras i Collinsglas. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Galliano|Galliano]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3828 11602 2006-07-27T10:08:50Z StefanB 293 +kat '''Isbjörn''' är en söt drink gjord på fruktsoda, vodka och blå Curaçao. ====Ingredienser==== *4 centiliter vodka *2 centiliter blå Curaçao *Fruktsoda ====Tillagning==== Blanda drinken direkt i ett highballglas med iskuber. Häll först i vodka och blå Curaçao. Fyll sedan glaset med fruktsoda. ====Garnering==== Garnera med en citronskiva. ====Glas==== Serveras i highballglas. ====Ordlista==== {{wikipedia|Isbjörn (drink)|Isbjörn}} *[[:w:Vodka|Vodka]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3829 11749 2006-07-31T10:43:19Z 82.212.68.183 <br clear=all> {| style="margin:0 auto;" align="center" id="toc" |- |style="background:#ccccff;" align="center" |[[Bild:Flaming cocktails.jpg|25px]]&nbsp;&nbsp;[[Drinkboken]]&nbsp;&nbsp;[[Bild:Flaming cocktails.jpg|25px]] |- |} 3830 11567 2006-07-26T20:15:35Z StefanB 293 #redirect [[Drinkboken]] #redirect [[Drinkboken]] 3831 11568 2006-07-26T20:15:57Z StefanB 293 #redirect [[Drinkboken]] #redirect [[Drinkboken]] 3832 11569 2006-07-26T20:16:22Z StefanB 293 #redirect [[Drinkboken]] #redirect [[Drinkboken]] 3833 11589 2006-07-27T10:04:07Z StefanB 293 +kat [[Bild:Long Island Iced Tea.jpg||thumb|250px|Long Island Iced Tea]] '''Long Island Iced Tea''' är en drink av typen [[long drink]]. Den har fått sitt namn efter platsen den skapades på, Oak Beach Inn i Hampton Bays på Long Island, och det faktum att den liknar iste till färgen. Den skapades av bartendern Robert C "Rosebud" Butt. ====Ingredienser==== * 4 delar vodka * 4 delar gin * 4 delar ljus rom * 4 delar tequila * 4 delar Cointreau * 4 delar limejuice * Coca Cola =====Alternativ===== Istället för Cointreau och limejuice: * 1 del Crème de Menthe * 8 delar färskpressad citron * 1 tesked florsocker ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser utom Coca Cola i en shaker tillsammans med krossad is. Skaka om väl och sila. Häll i drinken i ett glas med iskuber. Toppa med Coca-Cola tills drinken får färg. ====Glas==== Serveras i Collinsglas. ====Garnering==== Garnera med en limebit. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Gin|Gin]] *[[w:Rom|Rom]] *[[w:Tequila|Tequila]] *[[w:Cointreau|Cointreau]] *[[w:Lime|Lime]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Tequiladrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3834 11587 2006-07-27T10:03:09Z StefanB 293 +kat '''Shirley Temples''' drink vid officiella tillfällen som barn. ====Ingredienser==== * två delar ginger ale * en del apelsinjuice * några stänk grenadine ====Tillagning==== Blanda ingredienserna i en shaker tillsammans med is och skaka om. Ibland utesluts apelsinjuicen. ====Glas==== ====Garnering==== Garnera med en citronskiva och ett körsbär. ====Ordlista==== {{Drinkboken}} [[Kategori:Alkoholfria drinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3835 11603 2006-07-27T10:09:15Z StefanB 293 +kat '''Spritzer''' är en kall vindrink. ====Ingredienser==== * två delar vitt vin * en del mineralvatten eller fruktsoda ====Tillagning==== Blanda vin och fruktsoda i ett glas med iskuber. ====Glas==== Vinglas ====Garnering==== Citron- eller limeskiva. ====Ordlista==== [[w:Vin|Vin]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3836 11595 2006-07-27T10:06:18Z StefanB 293 +kat '''Mai Tai''' är en romdrink av typen [[long drink]]. Orginalreceptet innehöll en 17-årig Jamaicansk rom - J. Wray & Nephew, färsk lime, Holland DeKuyper Orange Curaçao, Trader Vic's Rock Candy Syrup, en gnutta French Garier Orgeat och krossad is. ====Ingredienser==== * 2 cl lagrad rom * 2 cl ljus rom * 1 cl curaçao * 1 cl orgeat * 1 cl limejuice * två stänk grenadin ====Tillagning==== Blanda ingredienserna i en shaker och skaka om väl. Servera i ett glas med iskuber. ====Glas==== Servera i highballglas. ====Garnering==== Garnera med limeskiva, ananas, röda bär och en eventuell myntakvist. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Rom (spritdryck)|Rom]] *[[w:Curaçao|Curaçao]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Mai Tai]] __NOTOC__ 3837 11597 2006-07-27T10:07:02Z StefanB 293 +kat [[Bild:Margarita.jpg||thumb|200px|Margarita]] '''Margarita''' är en mexikansk drink. Numera finns varianter på drinken så som [[frozen margarita]] som har krossad is och [[tamarindo margarita]] med tamarind i stället för lime. ====Ingredienser==== *6 delar silver- eller guldtequila *2 delar Triple Sec *4 delar färskpressad limejuice *Grovt salt *Limebit ====Tillagning==== Häll saltet i ett fat. Gnid in kanten på ett glas med limebiten och rulla sedan glaset i saltet så att så att det fastnar på glaskanten. Blanda övriga ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker och skaka väl. Sila och häll upp. ====Glas==== Serveras i cocktailglas. ====Garnering==== Garnera med en limeskiva. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Tequila|Tequila]] *[[w:Lime|Lime]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Tequiladrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3838 11673 2006-07-28T14:56:08Z NERIUM 225 {{kategoriTOC}} {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3839 11621 2006-07-27T12:56:44Z StefanB 293 skapar kategori {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3840 11661 2006-07-28T06:41:31Z StefanB 293 +rocksglas ====Cocktailglas==== Cocktailglas är ett allmänt begrepp dit glas både med och utan fot räknas. Glasen rymmer normalt 15-20 centiliter. Exempel på på cocktailglas är martiniglas och margaritaglas. [[Image:Margarita.jpg|thumb|left|120px|Margaritaglas]][[Bild:Martini glass.jpg|left|thumb|106px|Martiniglas]] <br clear=all> ====Highballglas==== Highball är den amerikanska benämningen på ''grogg'' och glasen heter därför på svenska för ''grogglas''. Highballglas är höga och breda och rymmer omkring 35-40 centiliter. ====Collinsglas==== Collinsglas är högre och smalare än highballglas. De är oftast raka och rymmer omkring 35 centiliter. [[Bild:Bloodymarry edited.jpg|left|thumb|120px|Collinsglas]] <br clear=all> ====Whiskyglas==== Whiskyglas används företrädesvis för whisky men kan även användas som cocktailglas för andra drinkar. Glasen är breda, låga och rymmer omkring 20 centiliter. [[Bild:Verre de whisky.jpg|left|thumb|100px|Whiskyglas]] [[Bild:Caipirinha.jpg|left|thumb|80px|Whiskyglas med Caipirinha]] <br clear=all> ====Rocksglas==== Rocksglas används vanligen för whisky och gin, men även för scotch och bourbon. Glasen är breda, högre än whiskyglas och rymmer 24-30 centiliter. Ett perfekt rocksglas har en rund botten och om man släpper en isbit från rätt höjd så hörs ett plingande ljud. Glasen har fått sitt namn eftersom de flesta drinkar som serveras i glasen även består av is (''on the rocks''). Glasen kallas även ''Old fashioned glass'' på engelska. {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinktillbehör]] [[en:Bartending/Glassware]] 3841 11738 2006-07-30T18:29:23Z StefanB 293 +bild [[Bild:MintJulep.jpg||thumb|200px|Mint Julep]] '''Mint Julep''' är en bourbondrink. Drinken uppfanns någon gång under 1700-talet då den amerikanske senatorn, Henry Clay, introducerade den i Washington D.C. och i norra USA. Ordet “julep” kommer av det persiska “julab” som betyder rosvatten. Förr i tiden serverades Mint Julep ofta i silver- eller tennkoppar. ====Ingredienser==== *4 centiliter bourbon *[[Sockerlag]] (alternativt en matsked sirap) *Myntablad ====Tillagning==== Blanda sockerlag och mynta i ett kylt glas. Muddla myntan i botten och fyll sedan glaset med krossad is. Tillsätt bourbon och rör om. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i highballglas. ====Garnering==== Garnera med en myntakvist. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Myntor|Mynta]] *[[:w:Bourbon (dryck)|Bourbon]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Bourbondrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Mint Julep]] __NOTOC__ 3842 11629 2006-07-27T15:15:11Z StefanB 293 [[Bild:Mojito.jpg|thumb|right|Ett glas Mojito]] '''Mojito''' är en romdrink av typen [[long drink]]. Drinken var en av författaren Ernest Hemingways favoritdrinkar. På 1920-talet fick den sina nuvarande proportioner då den serverades på Playa de Mariano, en strand som vid den tiden ofta besökes av arbetare. ====Ingredienser==== *6 cl kubansk rom *3 cl färskpressad lime *2 teskedar strösocker (gärna brunt rörsocker, alternativt florsocker) *5-7 myntablad *Sodavatten ====Tillagning==== Blanda limejuice och strösocker i ett highballglas tills det har löst sig. Lägg i myntabladen och krossa dem med en muddlare. Lägg i iskuber, häll i romen och toppa med sodavatten. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i highballglas ====Garnering==== Garnera med myntablad. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Rom (spritdryck)|Rom]] *[[w:Myntor|Mynta]] *[[w:Lime|Lime]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3843 11632 2006-07-27T16:19:21Z StefanB 293 '''Piraten''' är en [[long drink]] som baseras på Calvados. Piraten passar även som bål. ====Ingredienser==== * 2 centiliter Calvados * 6 centiliter Ginger Ale * 40 centiliter äppelcider * Äppelskal ====Tillagning==== Blanda Calvados, Ginger Ale och äppelcider i ett högt glas och rör om. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i highballglas. ====Garnering==== Garnera med äppelskal. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Calvados (spritdryck)|Calvados]] *[[w:Ginger Ale|Ginger Ale]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Övriga drinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3844 11634 2006-07-27T16:42:24Z StefanB 293 [[Bild:Piña Colada.jpg||thumb|200px|Piña Colada]] '''Piña Colada''' är en romdrink som är flitigt drucken på semesterstränder över hela världen. Dess upphovsman var bartendern på Hotel Caribe Hilton i Puerto Rico, Ricardo Garcia. Drinken kom till som en nödlösning; den vanliga välkomstdrinken som serverades på hotellet, Coco-Loco, gjordes på kokossaft, rom och kokosgrädde och serverades i en kokosnöt. Men plötsligt strejkade kokosnötsplockarna och man stod utan nötter. Då fann Garcia ett stort lager ananasfrukter och använde istället dessa som drinkens behållare. Detta gav drinken en svag smak av ananas och Garcia utvecklade detta genom att tillsätta krossad is och hackad ananas och gav drinken namnet Piña Colada, som betyder just ''hackad ananas'' på spanska. ====Ingredienser==== * 6 centiliter ljus rom * 10 centiliter ananasjuice * 2-3 centiliter kokossyrup * 2 centiliter vispgrädde =====Alternativ===== * 4 delar ljus rom * 2 delar mörk rom * 6 delar ananasjuice * 4 delar Coconut Cream ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser med krossad is tills blandningen är slät. Använd shaker eller mixer. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i Collinsglas men det förekommer även att drinken serveras i en stor kupa eller en kokosnöt. ====Garnering==== Garneras med en ananasbit och eventuellt röda bär och ett ananasblad ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Rom (spritdryck)|Rom]] *[[w:Kokosnöt|Kokosnöt]] *[[w:Ananas|Ananas]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3845 11635 2006-07-27T16:45:33Z StefanB 293 #redirect [[Piña Colada]] #redirect [[Piña Colada]] 3846 11636 2006-07-27T17:25:39Z StefanB 293 '''Rusty Nail''' är en stark whiskydrink gjord på skotsk whisky och drambuie (whiskylikör). ====Ingredienser==== * 2 delar skotsk whisky * 1 del drambuie * Is ====Tillagning==== Lägg is i ett glas, fyll på med skotsk whisky, häll i drambuie och rör om. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i whiskyglas. ====Garnering==== Ingen garnering ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Whisky|Whisky]] *[[w:Drambuie|Drambuie]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Whiskydrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3847 11637 2006-07-27T17:43:41Z StefanB 293 '''San Francisco''' är en vodkadrink. ====Ingredienser==== *4 centiliter vodka *2 centiliter bananlikör *apelsinjuice *Stänk med grenadin *Is ====Tillagning==== Lägg is i ett highballglas och blanda i vodka, bananlikör och fyll upp med apelsinjuice. Rör om och avsluta med att stänka i grenadin. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i highballglas. ====Garnering==== Garnera med en apelsinskiva. ====Ordlista==== *[[w:San Francisco (drink)|San Fransisco]] *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Grenadin|grenadin]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3848 11640 2006-07-27T18:13:47Z StefanB 293 '''Screwdriver''' är en drink som blandas av vodka och apelsinjuice. ====Ingredienser==== *6 centiliter vodka *Färskpressad apelsinjuice ====Tillagning==== Häll vodkan och apelsinjuicen i ett kylt glas med iskuber. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i highballglas. ====Garnering==== Garnera med en apelsinskiva. ====Ordlista==== *[[w:Screwdriver (drink)|Screwdriver på Wikipedia]] *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Apelsin|Apelsin]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3849 11641 2006-07-27T18:25:45Z StefanB 293 '''Singapore Sling''' är en drink som länge förknippats med Raffles Hotel i Singapore. ====Ingredienser==== * 4 delar gin * 2 delar Cherry Brandy * 1 del D.O.M. Benedictine * 1 del Cointreau * Ett stänk Angostura Bitter * 1 del Saturnus Grenadine * 2 delar limejuice * 16 delar ananasjuice ====Tillagning==== Blanda allt i en shaker tillsammans med mycket is. Skaka väl tills shakern är så kall att den inte går att hålla i. Lägg i 4 isbitar i ett högt glas, häll i drinken. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i Collinsglas. ====Garnering==== Garnera med en skiva ananas och ett körsbär. Sätt till sist i ett sugrör. ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Gin|Gin]] *[[w:Grenadin|Grenadin]] *[[w:Cointreau|Cointreau]] *[[w:Lime|Lime]] *[[w:Ananas|Ananas]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3850 11642 2006-07-27T18:52:37Z StefanB 293 '''Slow comfortable screw''' är en blandning av Sloe gin (slånbärslikör), Southern Comfort och [[Screwdriver]]. ====Ingredienser==== *4 delar vodka *2 delar Southern Comfort *1 del slånbärslikör *Färskpressad apelsinjuice ====Tillagning==== Blanda vodka, Southern Comfort och slånbärslikör tillsammans med krossad is i en shaker. Häll upp i ett glas med iskuber och toppa med apelsinjuice. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i highballglas. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Ordlista==== *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Slån|Slånbär]] *[[w:Apelsin|Apelsin]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3851 11643 2006-07-27T19:06:27Z StefanB 293 '''White Russian''' är en söt vodkadrink. Till skillnad från [[Black Russian]] så innehåller denna drink grädde. ====Ingredienser==== *4 delar vodka *2 delar Kahlúa (kaffelikör) *2 delar grädde ====Tillagning==== Blanda ingredienserna med krossad is i en shaker. Skaka om väl, sila och häll upp i ett kylt whiskyglas. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i whiskyglas. ====Garnering==== Ingen garnering ====Ordlista==== {{wikipedia}} *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Kahlúa|Kahlúa]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3852 11645 2006-07-27T20:07:24Z StefanB 293 iw '''Flaming Dr. Pepper''' är en öldrink som i smaken påminner om läskedrycken Dr. Pepper. ====Ingredienser==== *1 del Amarretto *3 delar lageröl *3 delar Coca-Cola ====Tillagning==== Häll Amaretton i ett ölglas och fyll resterande del med lika stora delar lageröl och Coca-Cola. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i ölglas. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Ordlista==== *[[w:Lageröl|Lageröl]] *[[w:Dr Pepper|Dr Pepper]] *[[w:Coca-Cola|Coca-Cola]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Öldrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Flaming Dr. Pepper]] __NOTOC__ 3853 11656 2006-07-28T05:24:12Z StefanB 293 formulerar om '''Black and Tan''' är en öldrink som består av mörk öl och ale. Det finns även en [[Black and Tan (alkoholfri)|alkoholfri drink]] med samma namn. ====Ingredienser==== *1/2 stout eller porter *1/2 ale ====Tillagning==== Häll först i ale i glaset och häll sedan sakta på det mörka ölet. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i ölglas. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Ordlista==== *[[w:Stout|Stout]] *[[w:Porter|Porter]] *[[w:Ale (öltyp)|Ale]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Öldrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Black and Tan]] __NOTOC__ 3854 11657 2006-07-28T05:24:43Z StefanB 293 Den -> det '''Black and Tan''' är en alkoholfri drink. Det finns även en [[Black and Tan|alkoholhaltig öldrink]] med samma namn. ====Ingredienser==== *1/2 Ginger Ale *1/2 Ginger Beer *Limebit ====Tillagning==== Häll Ginger Ale och Ginger Beer i lika stora delar i ett kylt ölglas. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i ölglas. ====Garnering==== Garnera med limebiten. ====Ordlista==== *[[w:Ginger Ale|Ginger Ale]] *[[w:Lime|Lime]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Alkoholfria drinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3855 11651 2006-07-27T20:34:40Z StefanB 293 flyttade Balck and Tan (alkoholfri) till Black and Tan (alkoholfri) #REDIRECT [[Black and Tan (alkoholfri)]] 3856 11652 2006-07-27T20:41:29Z StefanB 293 '''Boilermaker''' är en öldrink där ölen spetsas med whisky. ====Ingredienser==== *20 centiliter öl *4,5 centiliter whisky ====Tillagning==== Häll ölen i en sejdel. Häll whiskyn i ett snapsglas och sätt det på botten av sejdeln. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i ölsejdel. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Ordlista==== *[[w:Öl|Öl]] *[[w:Whisky|Whisky]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Öldrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Boilermaker]] __NOTOC__ 3857 11659 2006-07-28T06:25:17Z StefanB 293 /* Ingredienser */ ändrar proportioner '''Eccentric Elmer''' är en bourbondrink med söt och lite bitter smak. ====Ingredienser==== *2 delar bourbon (3 centiliter) *1 delar triple sec (1 1/2 centiliter) *6 delar tranbärsjuice (9 centiliter) *En matsked strösocker *Ett stänk Angostura bitter ====Tillagning==== Fyll en shaker till hälften med is. Häll i bourbon, triple sec, tranbärsjuice och socker och skaka väl. Lägg några iskuber i ett glas och sila drinken ner i glaset. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i rocksglas. ====Garnering==== Garnera med en limeskiva. ====Ordlista==== *[[w:Bourbon|Bourbon]] *[[w:Tranbär|Tranbär]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Bourbondrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Eccentric Elmer]] __NOTOC__ 3858 11662 2006-07-28T09:54:04Z StefanB 293 '''Manhattan''' är en klassisk amerikansk drink. Den sägs ha uppfunnits på 1870-talet av Winston Churchills mor, Jennie Jerome Churchill, då hon höll en bankett för att hedra presidentkandidaten Samuel J. Tilden. ====Ingredienser==== * 3 delar Rye Whisky eller kanadensisk whisky * 1 del söt vermouth * Ett stänk Angostura bitter ====Tillagning==== Blanda whisky, vermouth och Angostura i ett kylt glas med iskuber. Rör om väl. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i cocktailglas. ====Garnering==== Garnera med ett körsbär. ====Ordlista==== *[[w:Whisky|Whisky]] *[[w:Vermouth|Vermouth]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Whiskydrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Manhattan]] __NOTOC__ 3859 11679 2006-07-28T16:10:26Z StefanB 293 /* Garnering */ muskot '''Brandy Alexander''' är en brandydrink som har funnits sedan början av 1900-talet. Motsvarande drink med gin heter [[Gin Alexander]]. En närliggande drink med mer brandy heter [[Panama]]. ====Ingredienser==== *3 delar brandy *3 delar mörk Crème de Cacao *3 delar grädde ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka om och häll upp i ett kylt cocktailglas. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i cocktailglas. ====Garnering==== Kan garneras med muskot. ====Ordlista==== *[[w:Brandy|Brandy]] *[[w:Muskot|Muskot]] {{Drinkboken}} [[en:Bartending/Cocktails/Alexander]] [[Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3860 11678 2006-07-28T16:10:03Z StefanB 293 garneras med dmuskot '''Gin Alexander''' är en gindrink som har funnits sedan början av 1900-talet. Motsvarande drink med brandy heter [[Brandy Alexander]]. ====Ingredienser==== *3 delar gin *3 delar mörk Crème de Cacao *3 delar grädde ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka om och häll upp i ett kylt cocktailglas. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i cocktailglas. ====Garnering==== Kan garneras med muskot. ====Ordlista==== *[[w:Gin|Gin]] *[[w:Muskot|Muskot]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Alexander]] __NOTOC__ 3861 11666 2006-07-28T13:20:37Z StefanB 293 '''Panama''' är en brandydrink. En närliggande drink med mindre brandy heter [[Brandy Alexander]]. ====Ingredienser==== *4 delar brandy *3 delar mörk Crème de Cacao *3 delar grädde ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka om och häll upp i ett kylt cocktailglas. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i cocktailglas. ====Garnering==== Ingen garnering ====Ordlista==== *[[w:Brandy|Brandy]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3862 11671 2006-07-28T14:55:04Z NERIUM 225 {| border=0 class="toccolours plainlinks" | |- ! {{MediaWiki:Toc}}: | [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}}} Topp] &ndash; [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=0}} 0&ndash;9] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=A}} A] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=B}} B] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=C}} C] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=D}} D] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=E}} E] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=F}} F] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=G}} G] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=H}} H] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=I}} I] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=J}} J] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=K}} K] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=L}} L] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=M}} M] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=N}} N] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=O}} O] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=P}} P] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Q}} Q] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=R}} R] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=S}} S] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=T}} T] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=U}} U] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=V}} V] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=W}} W] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=X}} X] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Y}} Y] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Z}} Z] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Å}} Å] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Ä}} Ä] [{{SERVER}}{{localurl:{{NAMESPACE}}:{{PAGENAME}}|from=Ö}} Ö] |} <noinclude> [[Kategori:Mallar]] </noinclude> 3863 11675 2006-07-28T15:47:18Z StefanB 293 '''Sidecar''' är en brandydrink som skapades första gången strax efter första världskriget. ====Ingredienser==== *4 delar brandy *2 delar Triple sec *2 delar färskpressad citron ====Tillagning==== Häll alla ingredienser tillsammans med krossad is i en shaker. Skaka väl. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i ett kylt cocktailglas. ====Garnering==== Garnera med en citronskiva. ====Ordlista==== *[[w:Brandy|Brandy]] *[[w:Citron|Citron]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Brandy och Cognacsdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Sidecar]] __NOTOC__ 3865 11681 2006-07-28T18:54:14Z StefanB 293 '''Gin and Ginger''' är en gindrink. ====Ingredienser==== *6 centiliter gin *Ginger Ale *Citronskal ====Tillagning==== Fyll ett highballglas med iskuber. Vrid citronskalet och lägg ner det i glaset. Häll i gin och toppa med Ginger Ale. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Servera i highballglas. ====Ordlista==== *[[w:Gin|Gin]] *[[w:Ginger Ale|Ginger Ale]] *[[w:Citron|Citron]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Gin and Ginger]] __NOTOC__ 3866 11683 2006-07-28T19:24:53Z StefanB 293 '''Adios Motherfucker''' är en drink som finns i massor av olika varianter. I denna kombineras fyra olika spritsorter. ====Ingredienser==== * 2 centiliter Vodka * 2 centiliter Rom * 2 centiliter Tequila * 2 centiliter Gin * 2 centiliter Blå Curaçao * 8 centiliter Sour mix * 8 centiliter 7-Up ====Tillagning==== Häll alla ingredienser utom 7-Up i ett highballglas med iskuber. Toppa med 7-Up och rör försiktigt. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i highballglas. ====Ordlista==== *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Rom (spritdryck)|Rom]] *[[w:Tequila|Tequila]] *[[w:Gin|Gin]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Tequiladrinkar]] [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Adios Motherfucker]] __NOTOC__ 3867 11687 2006-07-28T19:43:18Z StefanB 293 '''Sex on the Beach''' är en drink som blandas av vodka och persikobrännvin. ====Ingredienser==== * 4 delar Vodka * 3 delar Persikobrännvin * 6 delar Tranbärsjuice * 6 delar Ananasjuice (alternativt apelsinjuice) * Cocktailkörsbär ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser tillsammans med iskuber i ett highballglas. Rör om väl. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i highballglas. ====Garnering==== Garnera med körsbäret. ====Ordlista==== *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Persika|Persika]] *[[w:Tranbär|Tranbär]] *[[w:Ananas|Ananas]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/Sex on the Beach]] __NOTOC__ 3869 11689 2006-07-29T07:17:58Z StefanB 293 '''B-51''' är en shot som byggs i lager av de olika tillsatserna. ====Ingredienser==== * 1 del Kahlúa * 1 del Irish Cream * 1 del rom ====Tillagning==== Använd baksidan på en sked och häll sakta i glaset så att ingredienserna bildar lager. Börja med att hälla i Kahlúa, därefter Irish Cream och till sist rom. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Servera i snapsglas. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Ordlista==== *[[w:Kahlúa|Kahlúa]] *[[w:Rom (spritdryck)|Rom]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Shots och shooters]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/B-51]] __NOTOC__ 3870 11691 2006-07-29T07:23:21Z StefanB 293 +bild [[Bild:Cocktail B52.jpg||thumb|B-52]] '''B-52''' är en shot som byggs i lager av de olika tillsatserna. ====Ingredienser==== * 1 del Kahlúa * 1 del Irish Cream * 1 del Grand Marnier eller Cointreau ====Tillagning==== Använd baksidan på en sked och häll sakta i glaset så att ingredienserna bildar lager. Börja med att hälla i Kahlúa, därefter Irish Cream och till sist Grand Marnier eller Cointreau. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Servera i snapsglas. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Ordlista==== *[[w:Kahlúa|Kahlúa]] *[[w:Grand Marnier|Grand Marnier]] *[[w:Cointreau|Cointreau]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Shots och shooters]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/B-52]] __NOTOC__ 3871 11692 2006-07-29T07:28:51Z StefanB 293 '''B-52 med Bombay Doors''' är en [[B-52]] med tillsats av Bombay Gin och som byggs i lager av de olika tillsatserna. ====Ingredienser==== * 1 del Kahlúa * 1 del Irish Cream * 1 del Grand Marnier eller Cointreau *1 part Bombay Gin ====Tillagning==== Använd baksidan på en sked och häll sakta i glaset så att ingredienserna bildar lager. Börja med att hälla i Kahlúa, därefter Irish Cream och och efter det Grand Marnier eller Cointreau. Avsluta med ett lager av Bombay Gin. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Servera i snapsglas. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Ordlista==== *[[w:Kahlúa|Kahlúa]] *[[w:Grand Marnier|Grand Marnier]] *[[w:Cointreau|Cointreau]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Shots och shooters]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/B-52 width Bombay Doors]] __NOTOC__ 3872 11693 2006-07-29T07:31:57Z StefanB 293 '''B-53''' är en shot som byggs i lager av de olika tillsatserna. ====Ingredienser==== * 1 del Kahlúa * 1 del Sambuca * 1 del Grand Marnier eller Cointreau ====Tillagning==== Använd baksidan på en sked och häll sakta i glaset så att ingredienserna bildar lager. Börja med att hälla i Kahlúa, därefter Sambuca och till sist Grand Marnier eller Cointreau. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Servera i snapsglas. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Ordlista==== *[[w:Kahlúa|Kahlúa]] *[[w:Grand Marnier|Grand Marnier]] *[[w:Cointreau|Cointreau]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Shots och shooters]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/B-53]] __NOTOC__ 3873 11694 2006-07-29T07:38:34Z StefanB 293 '''B-54''' är en shot som har samma ingredienser som [[B-52]] med tillsats av Crème de Menthe. ====Ingredienser==== * 1 del Kahlúa * 1 del Irish Cream * 1 del Grand Marnier eller Cointreau * 1 del grön Crème de Menthe ====Tillagning==== Häll ingredienserna tillsammans med krossad is i en shaker och skaka väl. Sila och häll upp i snapsglas. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Servera i snapsglas. ====Garnering==== Ingen garnering. ====Ordlista==== *[[w:Kahlúa|Kahlúa]] *[[w:Grand Marnier|Grand Marnier]] *[[w:Cointreau|Cointreau]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Shots och shooters]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] [[en:Bartending/Cocktails/B-54]] __NOTOC__ 3874 11695 2006-07-29T08:28:17Z StefanB 293 från spanska och engelska wikipedia [[Bild:Vasos de Piscola.jpg||thumb|200px|Två glas Piscola]] '''Piscola''' är en chilensk drink. Pisco som är ett grapedestillat produceras i vindistrikten i Sydamerika och är den vanligaste spritsorten i Chile, Bolivia och Peru. ====Ingredienser==== * 1 del Pisco * 1 del Coca-Cola * 1 del is ====Tillagning==== Lägg iskuberna i ett glas. Häll först i Pisco och därefter Coca Cola. Det är vanligt att ett glas fylls till 1/6 med vatten och ställs in i frysen tills det har frusit till is. Vid den metoden utelämnas iskuberna och glaset fylls med lika delar Pisco och Coca-Cola. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i Collinsglas. ====Garnering==== Kan garneras med en citronskiva. ====Ordlista==== *[[w:Coca-Cola|Coca-Cola]] ==Externa länkar== *[http://www.youtube.com/watch?v=M1PzS5rs5T4 Video som visar tillagning av Piscola] {{Drinkboken}} [[Kategori:Övriga drinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3875 11696 2006-07-29T08:48:55Z Aldehyden 294 Creme Renversée Au Caramel With raspberries. Creme Renversée Au Caramel With raspberries. 3877 11700 2006-07-29T10:04:41Z StefanB 293 från engelska wikipedia och cocktailguiden.com [[Bild:PiscoSour.JPG||thumb|200px|Pisco sour]] '''Pisco sour''' är en sydamerikansk drink som innhåller Pisco. Här är det peruanska receptet. ====Ingredienser==== Recept till tre drinkar: *12 centiliter Pisco *12 centiliter Citronjuice *12 centiliter sirap *2 äggvitor *Ett stänk Angostura bitter I andra recept förekommer att sirap ersätts med socker eller florsocker och att äggvitorna utelämnas. ====Tillagning==== Blanda alla ingredienser i en shaker och skaka tills blandningen skummar. Häll upp i cocktailglas med iskuber. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i cocktailglas. ====Garnering==== Ingen garnering ====Ordlista==== *[[w:Citron|Citron]] *[[w:Sirap|Sirap]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Övriga drinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3879 11751 2006-07-31T15:27:41Z StefanB 293 -radmatning '''Negroni''' är en drink som föddes på Caffè Casoni i Florens 1919 när Greve Cammillo Negroni önskade en drink med gin i. ====Ingredienser==== * 1/3 gin * 1/3 röd vermouth * 1/3 bitter Campari * lite sodavatten ====Tillagning==== Blanda gin, Campari och vermouth i ett lågt, stort och cylindriskt glas. Lägg i några isbitar och fyll på med lite sodavatten. ====Garnering==== Garnera med citronskiva. ====Glas==== Serveras i ett selzerglas. ====Ordlista==== *[[w:Gin|Gin]] *[[w:Vermouth|Vermouth]] *[[w:campari|campari]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3880 11711 2006-07-29T19:54:56Z NERIUM 225 /* Ordlista */ '''Negroni Sbagliato''' är en variation på [[Negroni]]. Drinken föddes i Bar Basso i Milano på 1950-talet. ====Ingredienser==== * 1/3 Champagne brut (nästan helt torr Champagne) * 1/3 röd vermouth * 1/3 bitter Campari * lite sodavatten ====Tillagning==== Blanda Champagne, Campari och vermouth i ett lågt, stort och cylindriskt glas. Lägg i några isbitar och fyll på med lite sodavatten. ====Garnering==== Garnera med citronskiva. ====Glas==== Serveras i ett selzerglas. ====Ordlista==== *[[w:Champagne|Champagne]] *[[w:Vermouth|Vermouth]] *[[w:Campari|Campari]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Champagnedrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3881 11713 2006-07-29T20:01:18Z StefanB 293 skapar kategori {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] 3882 11722 2006-07-30T10:03:18Z StefanB 293 __NOEDITSECTION__ '''Americano''' sägs vara den första cocktailen som gjordes i Italien förmodligen under första världskriget. Americano sägs vara föregångaren till [[Negroni]] som är en Americano med lite gin i. ====Ingredienser==== * 1/3 röd vermouth * 1/3 bitter Campari * lite sodavatten ====Tillagning==== Blanda Campari och vermouth i ett lågt, stort och cylindriskt glas. Lägg i några isbitar och fyll på med lite sodavatten. ====Garnering==== Garnera med citronskiva. ====Glas==== Serveras i ett selzerglas. ====Ordlista==== *[[w:Champagne|Champagne]] *[[w:Vermouth|Vermouth]] *[[w:Campari|Campari]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Övriga drinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ __NOEDITSECTION__ 3884 11753 2006-07-31T17:51:45Z StefanB 293 +Vodka Martini <!-- Nedan anges de drinkar som kommer att visas på drinkbokens förstasida varje vecka --> {{#switch: {{{1|{{CURRENTWEEK}}}}} |1= {{:Isbjörn}} |2= {{:Piraten}} |3= {{:Spritzer}} |4= {{:Singapore Sling}} |5= {{:Gin and Ginger}} |6= {{:B-53}} |7= {{:Negroni Sbagliato}} |8= {{:B-52}} |9= {{:Daiquiri}} |10= {{:Bloody Mary}} |11= {{:Caipirinha}} |12= {{:Dry Martini}} |13= {{:Screwdriver}} |14= {{:Cuba Libre}} |15= {{:Mint Julep}} |16= {{:Caipirissima}} |17= {{:Panama}} |18= {{:Negroni}} |19= {{:Piña Colada}} |20= {{:Black and Tan}} |21= {{:Piscola}} |22= {{:Boilermaker}} |23= {{:Slow comfortable screw}} |24= {{:Harvey Wallbanger}} |25= {{:Brandy Alexander}} |26= {{:Adios Motherfucker}} |27= {{:B-54}} |28= {{:Eccentric Elmer}} |29= {{:B-52 med Bombay Doors}} |30= {{:Americano}} |31= {{:Margarita}} |32= {{:Gin och tonic}} |33= {{:Monte Cristo}} |34= {{:Gin Alexander}} |35= {{:Mai Tai}} |36= {{:San Francisco}} |37= {{:Fuzzy Navel}} |38= {{:Black Russian}} |39= {{:B-51}} |40= {{:White Russian}} |41= {{:Flaming Dr. Pepper}} |42= {{:Sex on the Beach}} |43= {{:Pisco sour}} |44= {{:Sidecar}} |45= {{:Mojito}} |46= {{:Long Island Iced Tea}} |47= {{:Shirley Temple (drink)}} |48= {{:Black and Tan (alkoholfri)}} |49= {{:Manhattan}} |50= {{:Fidel Castro (drink)}} |51= {{:Jote}} |52= {{:Rusty Nail}} |53= {{:Vodka Martini}} }} 3885 11731 2006-07-30T11:56:03Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' Frukt * 1 honungsmelon. * 1 nätmelon. * 100 g blåa druvor. För lagen * [[w:Stevia|Stevia]] efter egen smak. * 1/2 dl vatten. * 1 bit ingefära. * 7 hela kryddnejlikor. ==Tillagning== Skala och skär ingefäran i bitar och blanda med stevia och rör ner i vattnet. Kocka upp och låt stå i 15 minuter. Tag upp kryddorna och låt vattnet svalna. Dela upp melonerna i mindre delar. Skär vindruvorna på mitten. Lägg all frukt i en skål. Häll över lagen och låt det hela stå svalt ett par timmar. ==Servering== Kan serveras som det är eller tillsammans med glass. ==Tips== Variera med vanilj och/eller kanel. ==Hälsa== Stevia är en ört som smakar sött, men innehåller få kalorier och inget aspartam. ==Externa länkar== *[http://www.nyfikenvital.org/?q=node/886 Ursprungligt recept: Melon med ingefära, druvor, stevia och kryddnejlikor] Publicerat med tillstånd. Får publicerat fritt så länge källan är angiven. [[Kategori:M kokbok]] [[Kategori:Efterrätter]] 3887 11734 2006-07-30T17:13:02Z StefanB 293 [[Bild:Jote.jpg||thumb|200px|Ett glas Jote]] '''Jote''' är en vindrink som är populär i Chile. ====Ingredienser==== *2 delar rött vin *3 delar Coca-Cola ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i highballglas ====Tillagning==== Blanda drinken i ett kylt highballglas med iskuber. ====Garnering==== Ingen garnering ====Ordlista==== *[[w:Vin|Vin]] *[[w:Coca-Cola|Coca-Cola]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3888 11746 2006-07-30T19:56:13Z StefanB 293 /* Tillagning */ puts [[Bild:Gin and Tonic.jpg||thumb|200px|Gin och tonic]] '''Gin och tonic''' introducerades på 1800-talet av britterna i Indien. Tonic innehåller kinin som användes för att bota malaria. Eftersom dåtidens tonic var väldigt bitter så tillsattes gin för att få en angenämare smak. ====Ingredienser==== *6 centiliter gin *Tonic *Limebit (alternativt citron) ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i Collinsglas. ====Tillagning==== Häll gin och tonic i ett kylt Collinsglas och lägg i iskuber. Rör om. Pressa saften ur limebiten och lägg den därefter i glaset. ====Garnering==== Ingen garnering utöver limebiten. ====Ordlista==== *[[w:Gin|Gin]] *[[w:Kinin|Kinin]] *[[w:Lime|Lime]] *[[w:Citron|Citron]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3889 11752 2006-07-31T17:49:22Z StefanB 293 skakad, inte rörd '''Vodka Martini''' är en vodkadrink som blandas med vermouth. James Bond var en hängiven Vodka Martiniälskare som föredrog den ''skakad, inte rörd''. Tack vare honom var drinken en av de populäraste på 1960-talet. ====Ingredienser==== *8 delar vodka *2 delar torr vermouth *Cocktailoliv ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i cocktailglas. ====Tillagning==== Blanda vodka och vermouth i en shaker tillsammans med krossad is och skaka väl. ====Garnering==== Garnera med en cocktailoliv. ====Ordlista==== *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Vermouth|Vermouth]] *[[w:oliv|Oliv]] *[[w:James Bond|James Bond]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3890 11758 2006-07-31T18:25:23Z Torrente 297 '''Vokabel är ett glosförhörsprogram.''' <br> ''I programmets hjälpavsnitt finns utförliga instruktioner. Studera dem och du kommer att finna många användbara finesser. Här nedan kommer endast en kortfattad beskrivning.'' Programmet Vokabel är konstruerat av Per-Erik Kristensson, en medlem av Svenska Sällskapet för [[Interlingua]] (SSI) [http://sv.wikipedia.org/wiki/Interlingua]. Det är mycket professionellt har erhållit flera utmärkelser. Ett utmärkt program i synnerhet för den som studerar språk och vill plugga glosor och korta fraser. En av de stora fördelarna med detta program är att man själv lätt kan komplettera ordlistorna med nya glosor, även ordlistor som skrivits av andra. Programmet är gratis och man hittar det på adressen http://www.pekspro.com/ som är skriven både på svenska och engelska. Förutom Vokabel finns där flera program för tidsfördriv. För att ladda ner programmet klicka på ”Ladda ner Vokabel”. Programmet fungerar på datorer med Windows95 och nyare varianter. Det kräver endast ett utrymme på 590 kB. Fönster och instruktioner är översatta till sex språk, bl.a. svenska och interlingua. Det stora arbetet med översättning till interlingua är gjort av SSI:s förre ordförande Jan Årmann. Man kan lätt ändra språk i Verktyg/Utensiles – Inställningar/Configurationes – Avancerat/Avanciate – Ändra språk/Cambia lingua. '''Instruktion för att lägga till nya glosor''' I slutet av en ordlista finns en rad med tre positioner kallade Ny/Nove – Ny/Nove- Ny/Nove. Dubbelklicka på Ny/Nove i den första, vänstra, positionen (se pil på bilden till höger) och skriva det nya ordet. Klicka ”Enter”. Detta är viktigt! Skriv sedan in översättningen av ordet i nästa ruta. Den tredje positionen är avsedd för synonymer eller förklaringar och behöver inte fyllas i på varje rad. Men klilcka i alla fall ”Enter” även där. Mankan även fylla i färdiga listor med glosor skrivna I Word eller andra ordbehandlingsprogram. Då skall orden och dess översättningar var åtskilda av något av följande tecken: ; : | , = -. T.ex. hund, can katt, cato föl, pullo, (cavallo neonate) Tredje positionen behöver alltså inte var ifylld varje gång. Efter varje rad klickar man ”Enter” När listan är klar kopierar men den och klistra in allt i den första vänstra positionen ”Ny/Nove” längst ner i ordlistan. Då kommer glosorna placerade i god ordning även om endast en del har synonymer/förklaringar i tredje positionen. En genial lösning. '''Instruktion för att sortera in nya glosor i bokstavsordnig''' Klicka Redigera/Redige. Markera alla/Marca totes Klicka Redigera/ Redige. Sortera/Sorti Nu ska alla glosor finnas I rätt ordning '''Instruktion för att söka ordlistor''' Det är nödvändigt att filen har gls-format. För den som vill lära sig interlingua finns en svensk-interlinguaordlista och en interlingua-svensk ordlista på adressen in www.interlingua.nu under länken “Läromedel och kurser”. Höger klicka på någon av filerna och välj ”Spara som..”. Glöm inte var den är sparad. Det är klokt att öppna en särskild katalog för sådana filer På sidan http://www.pekspro.com/ , länken Vokabel 2.31, länken exempelfiler, glosfiler och översättningar finns några andra ordlistor på andra språk. '''Instruktion för att påbörja förhör''' Klicka på Arkiv/Archivo – Öppna/Aperi och välj den gls-fil som du sparat i din katalog. Klicka på Förhör/Quiz Det enklaste alternativet där är ”Standard” men nedtill i Förhörsinställningar/Configuration de quiz kan man välja flera varianter. '''Lycka till!''' 3898 11781 2006-08-01T14:45:58Z Vlasak 281 {{kokboknav}} ==Ingredienser== * en bit fast tofu * chilifrukt * pinjenötter * squash i bitar * paprika (röd och gul) * lök, gärna knipplök * vattenkastanj * bambuskott * snittade brytbönor * färsk ingefära * kokosmjölk * ostronsås * soja * lite limejuice * lite flytade honung * salt ==Tillagning== Fräs på den tärnade tofun, pinjenötter och chili i lite olja så att tofun får fin färg. Skär upp de färska grönsakerna i lagom stora bitar och fräs i woken, i omgångar om det behövs. Lägg i bambuskott och vattenkastanj, riven ingefära och häll över kokosmjölken. Smaka av med ostronsås, soja, lite limejuice, salt och en aning flytande honung. Krydda med mer chili efter tycke och smak. ==Servering== Kläm över saften från en limeklyfta och strö färsk koriander på toppen. Servera med nykokt jasminris och sambal oelek på bordet. [[Kategori:T kokbok]] [[Kategori:Grönsaker]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Thailändskt]] [[Kategori:Wok]] 3899 11966 2006-08-13T06:01:41Z NERIUM 225 {{kokboknav}} [[Kategori:Recept]] 3900 11783 2006-08-01T14:52:42Z Vlasak 281 {{kokboknav}} [[Kategori:Asiatiska recept]] 3901 11790 2006-08-01T17:55:01Z NERIUM 225 /* Tips */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *25 g jäst *1,5 dl ljummet (37 grader) vatten *1 matsked olja *0,5 tesked salt *4,5 dl vetemjöl ==Tillagning== #Rör ut jästen i det ljumma vattnet, så att jästen löser sig. #Tillsätt olja i vattnet. #Slå saltet i mjölet. #Blanda ner mjölet i jästvattnet. #Arbeta till en smidig deg. #Lägg ner degen i en bunke. #Jäs under duk eller plastfolie i '''minst 30 minuter'''. #Sätt ugnen på 250 grader. #Kavla ut degen. #Lägg på valfritt pizzapålägg. #Gräddas mitt i ugnen i 10 - 12 min ==Tips== Vill man ha en tunn knapprig pizza låt degen jäsa lite längre och kavla ut den tunnt. Vill man ha en kraftigare pizzabotten använd vetemjöl special. [[Kategori:Italienska recept]] [[Kategori:Matbröd]] [[Kategori:P kokbok]] 3902 11800 2006-08-03T19:51:38Z NERIUM 225 Redirecting to [[Pajdeg]] #REDIRECT [[Pajdeg]] 3903 11847 2006-08-05T10:18:47Z 213.66.145.9 /* Ingredienser */ Alabama Slammer ====Ingredienser==== * 4 1/2 cl Southern Comfort * 4 1/2 cl Amaretto * 3 cl Gin * 3 cl Citronjuice ====[[Drinkglas|Glas]]==== Highball ====Tillagning==== Fyll glaset med is. Häll i allt. Rör. {{Drinkboken}} [[Kategori:Övriga drinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3904 11858 2006-08-05T16:19:35Z StefanB 293 /* Tillagning */ puts '''Aviation''' ====Ingredienser==== * 4 1/2 cl Gin * 3 cl Citronjuice * 1 1/2 cl Grenadine * 1 Körsbär ====[[Drinkglas|Glas]]==== Cocktail ====Tillagning==== Fyll shakern med is. Häll gin, juice och grenadine i shakern. Skaka och sila ner i glaset. ====Garnering==== Garnera med körsbär. {{Drinkboken}} [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3905 11861 2006-08-05T16:25:06Z StefanB 293 puts, +ordlista '''Bahama Mama''' ====Ingredienser==== * 4 1/2 cl Kokosnötsrom * 3/4 cl Citronjuice * 3/4 cl Grenadin * 4 1/2 cl Ananasjuice * 4 1/2 cl Apelsinjuice * 1/2 Apelsinskiva ====[[Drinkglas|Glas]]==== Highball ====Tillagning==== Fyll glaset med is. Häll i allt. Rör om. ====Garnering==== Garnera med apelsinskivan. ====Ordlista==== *[[w:Rom|Rom]] *[[w:Citron|Citron]] *[[w:Grenadin|Grenadin]] *[[w:Ananas|Ananas]] *[[w:Apelsin|Apelsin]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3906 11860 2006-08-05T16:22:47Z StefanB 293 puts, +ordlista '''Bay Breeze''' ====Ingredienser==== * 6 cl Vodka * 4 1/2 cl Tranbärsjuice * 4 1/2 cl Ananasjuice * 1 Limeklyfta ====[[Drinkglas|Glas]]==== Highball ====Tillagning==== Fyll glaset med is. Häll i vodkan och sen juicen. ====Garnering==== Garnera med limeklyftan. ====Ordlista==== *[[w:Vodka|Vodka]] *[[w:Tranbär|Tranbär]] *[[w:Ananas|Ananas]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3907 11829 2006-08-04T19:44:11Z StefanB 293 kategorier, typo '''Bay City Bomber''' ====Ingredienser==== * 1 1/2 cl Vodka * 1 1/2 cl Rom * 1 1/2 cl Gin * 1 1/2 cl Tequila * 1 1/2 cl Triple Sec * 1 1/2 cl Apelsinjuice * 1 1/2 cl Tranbärsjuice * 1 1/2 cl Ananasjuice * 3 cl Sour mix ====[[Drinkglas|Glas]]==== Highball ====Tillagning==== Fyll glaset med is. Häll i allt med sour mix sist. Rör om. {{Drinkboken}} [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Tequiladrinkar]] [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3919 11853 2006-08-05T10:26:38Z 213.66.145.9 /* Tillagning */ '''Beachcomber''' ====Ingredienser==== * 4 1/2 cl Rom * 3/4 cl Maraschino-likör * 1 1/2 cl Triple Sec * 1 1/2 cl Limejuice * 1 Limeklyfta ====[[Drinkglas|Glas]]==== Cocktail ====Tillagning==== Gnid limeklyftan runt glaskanten samtidigt som den kramas den lätt. Doppa glaskanten i socker. Fyll shakern med is och häll i all vätska. Skaka blandningen i shakern. Sila försiktigt ner i glaset utan att komma åt sockerkanten. ====Ordlista==== * [[Maraschino|Maraschino-likör]] * [[Triple Sec]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3920 11859 2006-08-05T16:20:34Z StefanB 293 kat '''Bocci Ball''' ====Ingredienser==== * 4 1/2 cl Amaretto * 10 1/2 cl Appelsinjuice ====[[Drinkglas|Glas]]==== Highball ====Tillagning==== Fyll glaset med is och häll i Amaretto och juice. Rör om. ====Ordlista==== * [[Amaretto]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Övriga drinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3921 11856 2006-08-05T16:16:41Z StefanB 293 kategorier '''Bone Crusher''' ====Ingredienser==== * 1 1/2 cl Gin * 1 1/2 cl Vodka * 1 1/2 cl Rom * 1 1/2 cl Tequila * 3/4 cl Grenadine * 3/4 cl Triple Sec * 3 cl Sour Mix * 4 1/2 cl Champagne ====[[Drinkglas|Glas]]==== Highball ====Tillagning==== Fyll glaset med is. Häll i allt utom Champagnen. Rör om. Toppa med det mousserande vinet. ====Ordlista==== * [[Triple Sec]] * [[Grenadine]] * [[Sour Mix]] {{Drinkboken}} [[Kategori:Gindrinkar]] [[Kategori:Vodkadrinkar]] [[Kategori:Romdrinkar]] [[Kategori:Tequiladrinkar]] [[Kategori:Champagnedrinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3924 11862 2006-08-06T11:53:41Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 1 kyckling * 8-10 små gula lökar * ca 200 gr champinjoner * 1 burk hackade/krossade tomater * 2 vitlöksklyftor * 1 [[dl]] buljong * 2 dl vitt vin * 2-3 [[msk]] smör * 1½ msk vetemjöl * 1 [[tsk]] salt * 1 [[krm]] svart eller vitpeppar ==Tillagning== *Dela kycklingen i mindre bitar. *Skala och hacka löken. *Borsta och skölj färska champinjoner och skär dem i mindre bitar. *Smält matfettet i en stekpanna och bryn kycklingbitarna runtom i omgångar. Lägg sedan över dem i en gryta. *Fräs svampen tillsammans med löken och vitlöken. Lägg det i grytan. *Tillsätt buljong, vin och tomater med spad, salt och peppar. Koka 25- 30 minuter under lock på svag värme tills köttet känns mört. *Pressa eventuellt lite citronsaft över. ==Servering== {{wikipedia}} ==Tips== [[Kategori:K kokbok]] [[Kategori:Kyckling]] 3925 11865 2006-08-06T20:27:58Z NERIUM 225 Redirecting to [[Gram]] #REDIRECT[[Gram]] 3926 11867 2006-08-07T11:25:33Z Dompap 305 Testbild, ingen licens krävs. Testbild, ingen licens krävs. 3933 11881 2006-08-07T18:56:53Z NERIUM 225 {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 400 g innanlår * 2 gula lökar * 2 tomater * 1 msk tomatpuré * 1 knivsudd senapspulver eller 1 msk senap * 100 g champinjoner * 3 dl grädde * 1 krm salt ==Tillagning== * Skär köttet i strimlor strimlor. Skala och skär löken i ringar. Skiva champinjonerna. * Bryn kött, lök, champinjoner i en stekpanna. * Skär tomaterna i klyftor. * Tillsätt tomatpuré, senapspulver, tomater, salt och grädde och låt puttra i cirka 10 minuter. ==Servering== [[kategori:Kött]] [[kategori:B kokbok]] [[kategori:Ryska recept]] 3934 12986 2006-12-16T11:11:54Z 81.233.116.231 /* Medobservatör */ ==Användarmanual för Rapportsystemet för fåglar== ==Introduktion till Svalan== ==Menyn Start== ===Start=== *[http://artportalen.se/birds/ Starta Svalan] ===Dagens Fågel=== ====Var sågs fågeln?==== :Om du vill veta var lokalen ligger för en observation du ser på Dagens Fågel, gör så här: ::*Klicka en gång på informationsrutan längst till höger på obsraden. ::*I rutan "Obsinformation", klicka en gång på kartsymbolen till vänster om lokalnamnet. ::*Du får nu fram rutan "Lokalinformation", som innehåller en översiktlig karta, en detaljerad, samt all övrig information som finns lagrad om lokalen. :'''Tänk på följande''' ::Detta sätt att få fram lokalen gäller alla visningar, det vill säga även i Svalan under "Visa fynd". ====Inventeringar==== =====Fågelbordsövervakning===== :'''Tänk på följande''' ::Alla observationer du lägger in på Svalan med syftet "Fågelbordsövervakning" kommer att ses på sidan med samma namn. ::Alla dagboksanteckningar du lägger in på Svalan med syftet "Fågelbordsövervakning" kommer att ses på sidan "Fågelbord efter artantal". ===Dagens Bilder=== ===Dagens dagbok=== ==Menyn Bli rapportör== ==Menyn Rapportera== ===Lokaler=== :Använd detta alternativ om ::*du redan har rapporterat från lokalen, eller ::*du är helt säker på att du kan känna igen lokalen bara på namnet. :Annars väljer du istället menyn "Ny fyndplats". ===Ny fyndplats=== :'''Detta är det säkraste sättet att rapportera från befintliga lokaler som du inte tidigare använt.''' :Förvissa dig om vilka lokaler som finns att rapportera från, genom att söka lokal via "Ny fyndplats". Denna funktion är främst avsedd för att skapa nya lokaler men den ger dig en suverän kontroll på var befintliga lokaler ligger. Inte minst visar de vilka lokaler som ligger i den aktuella atlasrutan. Detta är också den i särklass säkraste metoden för att rapportera från områden du inte känner så bra, t.ex. på semestern eller skådartrippen. :'''Gör så här:''' ::*Logga in. ::*Klicka på "rapportera". ::*Klicka på fliken "Ny fyndplats". ::*Zooma in dig på kartan genom att välja ruta i stapeln (börja mitt på stapeln och arbeta dig uppåt). Klicka på kartan efter varje stegval. På näst högsta förstoringen (som visar nio atlasrutor) ser du hur många lokaler det finns i rutan samt var de ligger. ::*Välj högsta förstoring genom att klicka på översta röda rutan i zoomstegen och klicka därefter i den del av den aktuella rutan du är intresserad av. På högsta förstoringen ser du dessvärre bara en del av atlasrutan så du får kanske klicka runt lite för att komma rätt. ::*Bocka för den lilla rutan nere till höger "Visa lokalnamn". (Fungerar bara i högsta förstoringen.) ::*Nu visas lokalnamnen för alla lokaler som syns på kartan. Vill du rapportera från någon av dessa så klicka på namnet. ::*Nu syns lokalnamnet högst upp i det ljusblå fältet. Klicka på fliken "rapportera" och rapportformuläret öppnas. Kolumnen med lokalnamn saknas men du har ju redan valt lokal och den gäller för alla obsar du rapporterar i formuläret. ::*Vill du byta lokal kan du gå tillbaka till fliken "Ny fyndplats" och välja en ny lokal. ::*Vill du återgå till det vanliga formuläret med kolumnen "Mina lokaler" får du först välja någon länk i listan till vänster, t.ex. "Personligt" och därefter på nytt välja länken "Rapportera" i listan till vänster. :'''Lägga in lokaler''' ::Om du vill lägga till nya lokaler gör du så här: :::*Logga in. :::*Klicka på "rapportera". :::*Klicka på fliken "Ny fyndplats". :::*Zooma in dig på kartan genom att välja ruta i stapeln (börja mitt på stapeln och arbeta dig uppåt). Klicka på kartan efter varje stegval. När du når högsta förstoring ser du alla gällande lokaler för det aktuella området. Du ser också gränserna för atlasrutorna om du befinner dig i sådant gränsland. Bestäm dig för var du vill lägga din nya lokal (var noga med att lokalen hamnar i rätt ruta!) :::*Klicka på svalan-symbolen för att lägga in ny lokal :::*Klicka med "fingret" där du vill lägga den nya lokalen. Det tar några sekunder innan den nya lokalpricken visas :::*Rulla ner på sidan – klicka i cirkeln före "skapa en ny lokal" och skriv in det namn du vill ge lokalen (platsen) :::*Välj superlokal, som knyter din lokal till en större. ::Om du inte skall rapportera något från lokalen klickar du på "spara" och därefter på OK i den ruta som dyker upp. Om du skall rapportera så klickar du på "använd", rullar upp och klickar på fliken rapportera samt genomför din rapportering. Då sparas lokalen automatiskt. :Ovanstående, under "Ny fyndplats", är i stora delar kopierat från http://www.skof.se/atlas/svalan.html med författarens tillstånd. ===Medobservatör=== Konny Hörberg ===Syfte=== ===Dagbok=== ===Rapportera=== :Du rapporterar genom att fylla i fälten i formuläret. Du måste alltid välja åtminstone art, lokal och datum. En rekommendation är att alltid ange också antal. Använd kommentarsfältet för sådant som inte kan rapporteras på annat sätt. Vid sträckräkning kan du ange om det var flockar och hur många, eller när sträcket var intensivast. ====Ändra inställningarna för formuläret==== :Denna länk finns uppe till höger ovanför rapporteringsformuläret. Gör dessa inställningar innan du börjar rapportera. :Dessa inställningar hittar du också under '''Personligt - Rapporteringsinställningar'''. =====Period===== :Vid till exempel sträckräkning är det brukligt att ange starttid och sluttid. För att detta ska vara möjligt måste du bocka för detta alternativ. =====Visa tid===== =====Spara datum===== =====Visa häckningskriterium===== :På hösten kan det vara lämpligt att ta bort denna markering. Det är inte troligt att du hittar fåglar med häckningskriterier under hösten. Glöm dock inte sätt dit bocken igen framåt våren. =====Visa kommentarfältet===== =====Visa kryssrutor===== =====Antal rader===== =====Artlista===== =====Artnamn, visning===== =====Lokal när ingen lokal valts i förväg===== ===Excelinmatning=== ==Menyn Visa fynd== ===Art=== :Här söker du fram den eller de arter du vill visa. Sökningen görs i två steg. Först skriver du in en del av artens namn och klickar på SÖK. Därefter klickar du en gång på det namn i listan som passar bäst. Den valda arten visas nu i fältet ovanför sökningen efter texten "Ditt val:". Dessutom väljs automatiskt innevarande år som period. :'''Tänk på följande''' ::*Du söker på svenskt, engelskt och vetenskapligt namn samtidigt. Dessutom går det bra att använda RUBIN-koden för arten. ::*Om det bland svaren finns fetstilade namn med en mapp framför så innebär det att detta är en form (ett taxon) med undertaxa. Klicka på mappen för att visa vilka taxa som ingår. ::*Om det finns ett alternativt namn för formen så visas det i andra spalten. :'''Exempel''' ::Skriv in "alba" och klicka på SÖK. ::Bland svaren hittar du: :::'''Albatrosser''' (med underliggande taxa) med alternativnamnet Ob. albatross :::Svartbrynad albatross :::Vandringsalbatross :::Ägretthäger (som liksom de följande har det vetenskapliga artnamnet alba) :::Sandlöpare :::Tornuggla :::'''Sädesärla''' (med underliggande taxa) med alternativnamnet Sädesärla :::Sädesärla, rasen alba :::Engelsk sädesärla :::Sädesärla, alba X yarellii ===Period=== ===Geografiskt fönster=== ===Region=== ===Övriga inställningar=== ===Presentera fynd=== ====Observationstabell==== ====Observationslista==== ====Sverigeatlas==== ====Zoomningsbar prickkarta==== ====Histogram - veckor/dagar==== Med detta presentationssätt visas varje månad uppdelad på fyra staplar. Uppdelningen görs enligt följande: Jämna år får månades första fjärdedel 7 dagar. Den andra får 8 och den tredje får 7. Den fjärde fjärdedelen får så många dagar att månaden "fylls". Udda år får månadens första fjärdedel 8 dagar. Den andra får 7 och den tredje får 8. Den fjärde fjärdedelen får så många dagar att månaden "fylls". Ingen särskild hänsyn tas till skottår. ====Karta över halva Sverige==== ====Landskapskarta==== ====Histogram - år==== ====Årspresentation per art==== ====Artlista==== ====Hämta obsar till Excel==== :Observationerna listas i ett format som är lätt att kopiera för att sedan klistra in i ett kalkylprogram, till exempel Excel. :'''Tänk på följande''' ::*Du får ut maximalt 500 obsar åt gången. Det går dock bra att bläddra framåt i sökresultatet. ::*Begränsa gärna sökningen på lämpligt sätt. Annars kan det ta lång tid. ====Obsdagar per år==== ====Artspektrum==== ====Dagbok==== ====Bildgalleri==== ====Löpande obsar för publicering==== ====Uttag av observationer i xml==== ====Mina observationer==== ===Administrera fynd=== ====Ändra i en obs du lagt in nyligen, genväg==== *Logga in på Svalan *Sök fram obsen **Snabbaste sättet: ***Välj en av arterna, så att den dyker upp efter "Ditt val:" ***Klicka en gång på arten efter "Ditt val:", så att den försvinner, men behåll årtalet *Under fliken Övrigt, bocka för "Visa egna rapporterade obsar" *Välj fliken "Administrera fynd" *På obsraden, klicka en gång på den blåa fyrkanten långt till höger *I det nya fönstret, klicka på Ändra *Gör dina ändringar, klicka på Spara *Klart! ====Ändra i max tre obsar samtidigt==== *Logga in på Svalan *Sök fram dina egna obsar *Välj fliken "Administrera fynd" *Bocka för tre obsar. *Klicka på knappen "Ändra" långt ner till höger. *Gör ändringen *Klicka på Spara *Kvittera meddelandet om att du nu ändrar i tre obsar samtidigt. *Klart! '''Tänk på följande''' Det du tänker ändra måste ha exakt samma värde i alla tre obsarna, till exempel samma ålder eller samma lokal. Fälten för datum och tid betraktas i detta avseende som ett fält. Du måste alltså ha exakt samma datum och samma tid för att ändra datum på mer än en obs. ====Lägga till medobservatör i efterhand==== *Logga in på Svalan *Sök fram aktuell obs, glöm inte att bocka för "Visa egna rapporterade obsar" under fliken Övrigt *Välj fliken "Administrera fynd" *Klicka en gång på ditt namn till höger på obsraden *Fönstret "Ordna rapportörer" öppnas *Klicka på länken "Lägg till annan observatör" *Sök fram rätt medobservatör, lämpligen med en del av både för- och efternamn *Klicka på rätt person i listan *Klicka på Spara och stäng fönstret "Ordna rapportörer" *Klart! '''Tänk på följande''' *Du kan bara hantera en obs i taget. *Du kan lägga till fler medobservatörer om du vill. *Du kan ordna rapportörerna om du klickar på länken "Tillbaka" i fönstret "Ordna rapportörer". Detta kan vara användbart till exempel om du vill poängtera att det inte var du som hittade fågeln. ===Spara sökningar=== Det går bra att spara sökningar. En sökning som de flesta flitiga rapportörer kan ha nytta av är: :Ditt val: Alla arter senaste veckan [Mina obsar] Gör så här: *Logga in på Svalan *Välj menyn "Visa fynd" *Under fliken Period, bocka för "Senaste veckan" *Under fliken Övrigt, bocka för "Visa egna rapporterade obsar" *Klicka på plustecknet till höger om "Mina sökningar" *Ge sökningen ett valfritt namn, till exempel "Mina senaste obsar" *Bekräfta genom att klicka OK. *Klart! Nästa gång du ska göra denna sökning, kan du välja den bland dina sökningar. ==Menyn Artlistor== ===Rak artlista=== ===Systematisk artlista=== ==Menyn Statistik== ===Listor=== ===Antal rapporter=== ===Rapportområdesstatistik=== ===Larmstatistik=== ===Mina rapporteringsdagar=== ==Menyn Personligt== ===Min obsbok=== ===Rapportstatistik=== ===Personuppgifter=== :Även om det inte är ett krav så är det önskvärt att du här åtminstone fyller i ett ortsnamn under Postadress. ====Ändra lösenord==== :Använd detta alternativ om du är säker på att din epostadress är rätt och att din epost på den adressen fungerar. Annars byter du epostadress och lösenord samtidigt under '''Ändra epostadress'''. ====Ändra epostadress==== :Fyll i din nya epostadress. Om du behärskar tekniken för att kopiera och klistra in, välj isåfall att kopiera från ditt epostprogram så att alla tecken blir rätt. Ett nytt lösenord kommer att skickas till den nya epostadressen och du blir utloggad. ===Medobservatörer=== :Här kan du i förväg välja ut personer som sparas i din personliga lista över medobservatörer. När du rapporterar kan du enkelt välja bland dessa i listan. Alla som du någon gång har haft som medobservatör kommer automatiskt med i listan och blir kvar där tills du tar bort dem. ===Rapporteringsinställningar=== :Dessa inställningar kan också ändras under [[#Ändra inställningarna för formuläret|Menyn Rapportera]]. ===Syfte=== ===Rk-/Rrk-rapporter=== ===Upptäckter=== ===Mina atlasrutor=== ==Menyn Kontakt== ===Sök rapportörer=== ===Rrkmedlemmar=== ===Nrk=== ==Menyn Manual== ==Menyn Logga ut== ==Att skapa länkar till Svalan== ==Vanliga frågor== ===Hur tar jag bort en obs från Svalan?=== '''Gör så här:''' *Logga in och sök fram obsen. Glöm inte att bocka för '''Visa egna rapporterade obsar:''' under fliken Övrigt. *Välj Visa fynd - Administrera fynd. *Bocka för den obs du vill ta bort, välj Ändra - Ta bort. '''I vissa fall går detta inte.''' Om detta inte går beror det oftast på att Regionala rapportkommittén (Rrk) har slagit samman din obs med andra obsar till ett fynd. Din obs är alltså låst. Detta syns under Administrera fynd där obsraden har en liten symbol till vänster föreställande ett hänglås. För att du ska kunna ta bort obsen måste någon i Rrk först lyfta ut din obs ur det sammanslagna fyndet. Kontakta Rrk:s rapportmottagare. Epostadress hittar du under Kontakt - Rrk-medlemmar när du är inloggad. ===Hur lägger jag upp bilder på Svalan?=== '''Så här enkelt är det:''' *Rapportera den aktuella fågeln. *Sök upp rapporten och ladda upp din bild. '''Tänk på följande:''' Bilden måste föreställa just den fågel du rapporterat. Bilden är ett stöd till rapporten du gjort. RK och RRK kan alltså ha bilden som stöd för sina bedömningar. Bilder på icke rapporterade fåglar måste publiceras på annat håll. '''Lite mer detaljerat''' *Gå in på http://artportalen.se/birds/ och logga in. *Välj fliken "Visa fynd" *Gör ett urval genom att välja art, datum, lokal så mycket som behövs för att ringa in obsen så du inte får för lång lista att bläddra i. *Sista och viktigaste valet du gör är att du på fliken "Övriga inställningar" markerar "'''Visa egna rapporterade obsar'''" Detta för att plocka bort andra obsar i listan. Har du preciserat ditt urval bra redan innan så behövs det kanske inte. *Välj nu INTE "Presentera fynd" som man brukar göra utan gå till fliken "Administrera fynd" så dyker en lista upp med de fynd som motsvarar dina specifikationer vid sökningen. *Längst till höger efter ditt namn ser du en ikon som föreställer ett foto. Klicka på den. *Nu öppnas ett fönster där du på vanligt vis bläddrar på din egen hårddisk för att få fram bilden. Den kommentar du gör i fönstret visas under din bild. Du behöver inte notera art, datum och lokal eftersom det infogas automatiskt enligt vad du ursprungligen skrev in när du rapporterade obsen. *Avsluta med "Ladda upp" Notera att bilden bara får vara 500 pixlar bred. Dessutom måste bildfilen vara under 100 kB stor så du får jobba lite i ditt bildbehandlingsprogram först. Har du Photoshop eller Photoshop Elements så rekommenderar jag funktionen "Save for web" (vet ej vad det heter i den svenska versionen) som du finner i "File"-menyn (Arkiv-menyn). Lycka till! ===Hur kollar jag enkelt hur mina senast inlagda obsar blev?=== '''Svar: Spara en sökning av mina egna senaste obsar''' *Logga in i Svalan *Välj Visa fynd - Period *Bocka för Senaste veckan *Välj Övriga inställningar *Bocka för Visa egna rapporterade obsar *Klicka på plustecknet till höger om Mina sökningar *Spara sökningen under valfritt namn, t.ex. "Mina senaste obsar" Nästa gång du är inloggad så väljer du denna sökning och tar fram resultatet under Presentera fynd eller (snabbare) under Administrera fynd. Du kan naturligtvis välja en annan period än senaste veckan om det passar bättre för vad du håller på att rapportera. ===Hur tar jag bort en personlig fyndplats?=== Detta kan du inte göra själv utan måste be om hjälp från någon i den regionala rapportkommittén. ===Varför dyker obsen inte upp i min skuldlista?=== Observationer som kräver rapport på blankett ska normalt dyka upp i skuldlistan, som finns tillgänglig från Svalans startsida när man är inloggad. Följande kan dock vara bra att känna till i detta sammanhang. De tider som anges är ungefärliga. *Obsar av blankettarter uppdateras på natten så att man får obsen på sin skuldlista dagen efteråt. *Obsar som läggs in efter mer än 1 år kommer inte att få automatisk markering om blankettkravet, även om det är en blankett-art. *Obsar som har markering för att blankett krävs och som är äldre än 1 år kommer inte upp på skuldlistan. Det finns flera bra skäl för att det förhåller sig såhär. T.ex. är det många observatörer som lägger in hela sin obsbok från många år tillbaka. ===Hur skriver jag blankett om obsen inte dyker upp i min skuldlista?=== '''Gör så här:''' *Logga in och sök fram obsen under Visa fynd. Glöm inte att bocka för '''Visa egna rapporterade obsar:''' under fliken Övrigt. *Välj fliken Administrera fynd. *Leta upp den obs du vill använda för att skriva rapporten på blankett. *Om obsen är ofullständig, komplettera den innan du skriver blankett. *Klicka på symbolen "Skriv rapport", en penna mot ett papper långt till höger på rätt obsrad. *Nu kan du skriva rapporten i lugn och ro. Du kan avbryta och fortsätta senare om du så vill. ==Förkortningar, definitioner och förklaringar== ===Regional fyndstatus=== Den regionala fyndstatusen är angiven av Rrk för respektive rapportområde. Den nyttjas som ett sorteringsalternativ bl.a. på Dagens Fågel. Taxa som ej är angivna med någon fyndstatus visas ej på Dagens Fågel då ett lanskap preciserats. De olika fyndstatusalternativen är sällsynthetsgraden för taxat i rapportområdet. De har olika betydelse och presenteras på olika sätt på Dagens Fågel.<br> ;De alternativ som finns (presenterade i sorteringsordningen) är:<br>'''VERSALER och mörkröd text:''' ej anträffad i rapportområdet.<br>'''VERSALER och röd text:''' 1-10 fynd i rapportområdet.<br>'''Gemener och röd text:''' 11-100 fynd i rapportområdet.<br>'''VERSALER och svart text (sällsynt):''' >100 fynd totalt, årlig med 1-10 fynd i rapportområdet.<br>'''Gemener grönbrun text (oregelbunden):''' >100 fynd totalt, dock ej årligen anträffad i rapportområdet.<br>'''Gemener och fet text (sparsam):''' >100 fynd totalt, årligen >10 fynd i rapportområdet.<br>'''Gemener och normal text (allmän):''' antalet fynd går normalt inte uppskatta i rapportområdet.<br>'''Gemener och normal text med klammrar [-artnamn-] (ospontan):''' saknas som spontant uppträdande i rapportområdet.<br>'''Gemener och normal text (mycket allmän):''' saknar reellt rapportvärde i rapportområdet, hamnar sist på Dagens Fågel (föga använt). ---- ==Övrigt, ska placeras== ===Rapportera=== ===Vart vänder jag mig vid frågor?=== *'''[http://www.skof.se/svalan/ Svalans diskussionsforum]''' *'''[mailto:svalansupport@gmail.com Svalans mailsupport]''' ===Kvalitetssäkring - fyndgranskning=== För att en observation skall kunna publiceras krävs att den genomgått en kvalitetsgranskning och blivit godkänd. Man accepterar, då man skapar sitt Svalan-konto, att egna obsar kan vara föremål för kvalitetsgranskning och komma att publiceras i diverse tidskrifter. Mer info. se [http://artportalen.se/birds/default.asp Svalans startsida]. Om en observation har blivit kvalitetsgranskad får den en symbol framför sig då man söker fram den i rapportsystemet. Håller man muspekaren över symbolen får man reda på vilken stämpel obsen fått. Det finns en hel uppsjö med olika ”stämplar” en observation kan få, man delar in dem i 3 kategorier: :#'''Underkända''' (Visas aldrig i listor, sökningar (så länge det inte är specificerats) m.m.) :#'''Under behandling''' (Räknas med i listor, syns vid sökningar) :#'''Godkända''' Följande dömningsalternativ finns (per kategori): :'''Underkända observationer''' ::*Underkänd av Rrk – Säger sig självt. ::*Underkänd av RK – Säger sig självt. ::*Ofullständig rapportering – Då Rrk anser att otillräckligt med information finns i obsen för att den skall kunna passera kvalitetsgranskningen med en godkändstämpel eller t.ex. om det föreligger tvivel om vart fågeln har setts/gjort. Denna stämpel används även om uppenbar information saknas, t.ex. om man rapporterar en silltrut utan åldersangivelser, då man måste ha åldersbestämt fågeln för att kunna göra en korrekt artbestämning. Obsen behandlas som om den vore underkänd och syns inte alls och räknas inte i några listor. Den syns bara i rapportörens skuldlista. När rapportören väl kompletterar obsen så dyker den upp i Rrk's jobblista (inte skuldlista) på startsidan som en uppdaterad obs. Rrk kan då gå in och se om obsen är anständig och ta bort Ofullständig rapporterings-stämpeln. När en obs blivit dömd med denna status dyker den upp på rapportörens (ej medobservatören) skuldlista. När rapportören ändrar observationen får den statusen ”Ofullständig rapportering, kompletterad”, se info nedan. ::*Ofullständig rapportering, kompletterad – När en rapportör ändrar sin observation i skuldlistan får den denna status och försvinner från skuldlistan. Den dyker istället upp på Rrk's startsida som en ”kompletterad observation”. :'''Under behandling''' ::*Skall rapporteras till Rrk enligt rapportören – En observation som är intressant att lyfta fram men som inte täcks av Rrk’s rapportmall eller som man misstänker att Rrk annars kan missa i mängden observationer. Upp till rapportören själv att avgöra. Detta alternativ finns som kryssruta i rutan där man redigerar observationen. ::*Rrk-art, skall behandlas av Rrk – Observationer som skall diskuteras inom Rrk. Det kan t.ex. gälla tveksamma fenologiobservationer eller liknande. En följd av denna dömning blir väl normalt att den godkänns, underkänns eller så ber man rapportören om en rapport genom att döma den som ”Rrk-art, skall dokumenteras”. ::*Rrk-art, skall dokumenteras – Observationer med denna dömning dyker upp på rapportörens/medobservatörernas skuldlista. Rrk vill ha beskrivning på observationen. Om Rrk har angett att arten alltid skall dokumenteras i rapportmallen så sätts denna dömning automatiskt av systemet en gång varje natt på nyrapporterade observationer. ::*RK-art, skall dokumenteras – Samma sak som ovan fast RK kräver blankett på arten. ::*Rrk-art, beskrivning har inkommit till Rrk – När en blankett skrivits färdigt av en observatör får observationen denna status och försvinner från skuldlistan. Blanketten dyker upp på Rrk’s startsida. Denna dömning kan också sättas aktivt av Rrk på fynd där blanketter inkommit på traditionellt sätt. ::*Rk-art, beskrivning har inkommit till RK – När Rrk gett ett utlåtande om en blankett går den vidare till RK med denna status. ::*Bordlagd av Rrk & Bordlagd av RK – När en rapport är under utredning av Rrk/RK och inte blivit färdig till den fågelrapport där den hör hemma blir den bordlagd, eller om något skall kollas upp ang. den aktuella obsen. ::*Kontrollerad av Rrk – Visar att Rrk har kontrollerat obsen. :'''Godkända observationer ''' ::*Godkänd av Rrk – Observationer som är godkända av Rrk men som inte ska publiceras i fågelrapporten. ::*Godkänd av Rrk, skall publiceras – Observationer som är godkända av Rrk och som ska publiceras i fågelrapporten. ::*Kan publiceras nationellt enligt Rrk – Observationer som uppfyller Nrk’s rapportmall. Nrk avgör sedan om rapporten skall publiceras i nationella fågelrapporten i ”Fågelåret”. ::*Publiceras i Fågelåret – Observationer som valts ut av Nrk för publicering i den nationella fågelrapporten i ”Fågelåret”. ::*Godkänd av RK – Blankettarter som blivit godkända av RK. ===Vad ska rapporteras?=== Ett kort och konsist svar är: '''allt!''' Det finns inga arter som anses onödiga att rapportera, utan rapportsystemet bygger på att få en större inblick i våra ”vanliga” arters utbredningsområden, så helst ska man rapportera samtliga arter som uppvisar någon form av häckningsbeteende i samtliga atlasrutor. Dessutom, ju mer man rapporterar desto relevantare statistik går att få fram, t.ex. om hur antalet arter varierar inom ett geografiskt område mellan olika år. ===När flera observatörer ser samma fågel samtidigt=== ===Sekretess och skydd av häckande fåglar=== ===Byta lösenord=== *Logga in *Personligt *Personuppgifter *Ändra lösenord ===Externa länkar=== [http://artportalen.se/birds/ Svalan] 3940 11929 2006-08-10T12:58:56Z Joja 192 formatering, stavning :) Åter till [[Formelsamling|huvudsidan]]. == Definitioner == === Summa === En summa är en summering av ändligt många tal. Detta kan skrivas: <math>a_1+a_2+...+a_n = \sum_{k=m}^n a_k</math>, där '''''m''''' och '''''n''''' är ändligt stora heltal och '''''n''''' är större eller lika med '''''m'''''. === Serie === En serie är en summering av oändligt många tal. Detta kan skrivas: <math>a_1+a_2+... = \sum_{k=n}^\infty a_k</math> ==== Positiv serie ==== ==== Negativ serie ==== ==== Alternerande serie ==== == Några vanliga summor == == Några vanliga serier == [[Kategori:Formelsamling matematik]] 3941 11931 2006-08-10T17:18:40Z Christer Johansson 249 Own work. {{GFDL}} Own work. {{GFDL}} 3950 11969 2006-08-14T17:33:23Z ¬ 139 flyttade Vad Jehovas Vittnen tror på till Jehovas vittnen: fixar wikipedia länk #REDIRECT [[Jehovas vittnen]] 3953 11980 2006-08-16T19:29:19Z NERIUM 225 /* Tips */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''Krabbelurer ca 25 st'' *2 ägg *4½ dl vetemjöl *1½ dl mjölk *1½ dl strösocker *1 tsk vaniljsocker *2 tsk bakpulver ==Tillagning== Vispa ägg och socker. Rör sedan ned övriga ingredienser. Stek i smör i plättpanna på båda sidorna. Vänd dem i socker och eventuellt kanel. ==Servering== ==Tips== {{wikipedia}} [[Kategori:K kokbok]] [[Kategori:Mjöl och gryn]] 3954 11978 2006-08-16T19:24:43Z NERIUM 225 Redirecting to [[Krabbelurer]] #REDIRECT[[Krabbelurer]] 3955 13008 2006-12-19T17:33:24Z 85.119.130.132 /* Använd din erfarenhet och fantasi */ ==Räkna grovt med runda tal - en bok om att förstå sin omvärld med hjälp av överslagsräkning== ''- Kan vår jord försörja en växande befolkning?'' ''- Kan man lösa växthusgasproblemet genom att samla ihop och lagra luftens koldioxid i bergrum?'' ''- Stämmer de siffror som presenteras om tillståndet i världen?'' '''Förord''' Den här boken handlar om växthusgas, livsmedel, världens hav och vindens hastighet. Den vänder sig till alla som vill använda matematiken till att förstå verkligheten i kvantitativa termer. Den är inte en lärobok, men borde kunna spela en roll i både vuxenundervisning och i ungdomsgymnasier, när man vill ha en mera direkt koppling mellan olika ämnesområden – samhällskunskap, matematik, teknologi, geografi, fysik, biologi och kemi – än vad skolböckerna ger. Inga andra förkunskaper förutsätts än grundskolematematiken. Läsare som är vana vid att göra kalkyler kan hoppa över en del avsnitt i början, men även de kan säkert hitta mycket nytt i tillämpningsavsnitten. För dem som mest har erfarenhet av att räkna på pengar presenteras ett naturvetenskapligt perspektiv och för naturvetare som redan är vana vid att göra respektlösa approximationer kan det vara intressant att använda dem på angelägna samhällsproblem. Boken börjar med att förklara några metoder att utveckla kvantitativa begrepp – framför allt överslagsräknande och visualisering. Efter det följer ett femtiotal exempel på vad man med dessa metoder kan fundera ut. Med fantasi, överslagsräkning och erfarenhet som man redan har klarar man gradvis av allt mer komplexa bedömningar. En del av exemplen är "lösta", dvs ett möjligt sätt att resonera presenteras - inte nödvändigtvis det bästa och ibland rentav med lite sämre noggrannhet än läsaren själv skulle kunna prestera, men ofta tillräckligt bra för sitt ändamål. För andra exempel ges bara en vink, medan en del är helt öppna för läsaren att prova olika vägar. I alla tre fallen är det meningen att läsaren ska vara aktiv och försöka göra uppskattningarna själv. Det kräver papper och penna, eftersom det ibland är många steg att hålla reda på. Själva räkningarna, multiplikation och division, kan man alltid göra i huvudet, och min ambition är att presentera så åskådliga bilder av hur man kan tänka när man gör sina överslag, att läsaren efter lite övning ska kunna göra hela kalkyler utan hjälpmedel. (Det är som i verkliga livet där man kan behöva tänka ut saker även när man har vantarna på sig eller lyset släckt eller kanske befinner sig i en debattsituation där det är ett snabbt huvud och ingenting annat som räknas.) Men till en början: Skriv ned resultatet av varje steg. ==Inledning== ''”Under 1997 släpptes det ut 23 000 Mton koldioxid från fossila bränslen.”'' ''”Jordens biomassaproduktion är 55 · 10⁹ ton oljeekvivalenter per år.”'' Sådana uppgifter möter oss allt som oftast. Men vad säger de? Att det är mycket, inte just mer. Det är svårt att tolka stora tal. Uppgifterna är kanske fel. Somliga som skriver i tidningar och andra texter kan inte skilja så väl mellan miljon och miljard, kanske rentav tycker att det kan kvitta hur många nollor det är på slutet. De använder tal att briljera med - eller skrämmas. Ett syfte med denna bok är att visa att det går att kontrollera sifferuppgifterna även om man inte är insatt i de vetenskaper som har genererat dem. Men även när taluppgifterna vi möter är pålitliga och korrekta har vi ett problem med dem. De är så många. Hjälper de oss att förstå vår omvärld? Somliga läsare försöker idogt lära sig det de läser, andra har märkt att det är hopplöst och rusar förbi siffror som om de var onödiga. Vilket ska vi välja - råmemorerande eller likgiltighet? Det finns ett tredje förhållningssätt: att ständigt kontrollera rimligheten. Genom att räkna sätter man in textens uppgifterna i ett sammanhang. Talen får liv när de möter andra tal, tal som man själv har räknat fram. Läsande i avsikt att minnas tal blir onödigt. En del av talen är fel, andra är självklara eller onödiga. Några få ger oss intressanta upplysningar, som ändrar vår verklighetsbild - utan att det för den skull är nödvändigt att memorera just talen. Behöver man då inte lära sig några sifferuppgifter alls? Jo, men ganska få. Man behöver bara ett fåtal uppgifter som stomme, så kan man räkna fram annan kvantitativ kunskap från dem. Att veta så lite som möjligt kan vara ett lämpligt motto i informationssamhället. Oftast finns det någon annan som håller reda på detaljerna, själv kan man nöja sig med det man redan har i sitt huvud, plus lite till, noga utvalt så att det fungerar som verktyg att sluta sig till många saker. Denna bok är lite grann en vägledning i att vara okunnig. Eller rättare sagt att vara kunnig genom att vara okunnig. Att lära sig det viktigaste och inte låta detaljerna skymma sikten. Diskussionen kring oss förs med ord, med språket, medan siffrorna, som hämtas från auktoriteter, mest används som dekoration. När det är så krävs det en ansträngning att ta språnget till kvantitativ förståelse, där ord och tal samverkar till att skilja viktigt från oviktigt. Det blir lättare om de matematiska begreppen är överskådliga och förankrade i visuella och intuitiva resonemang. Det är sådana begrepp vi ska försöka utveckla i det följande. ==Antal hjärnceller== Vi börjar med ett exempel som illustrerar metoden att med överslagsräkning kontrollera kvantitativa uppgifter som man träffar på. ÖVERSLAG (1) Enligt Nationalencyklopedin består hjärnan av 10¹⁵ - 10²⁰ nervceller. Kan det stämma? Vi vet hur stor en hjärna är: ungefär en decimeter i runda tal på både längden, bredden och höjden. Men hur stor kan en nervcell vara? Om vi råkar veta att alla kroppens celler är större än bakterier och att bakterier är en tusendels millimeter – något som vi kommer att tala mer om längre fram – då kan vi få en övre gräns för hur många celler det kan vara i en hjärna genom följande resonemang: Bakterier är en tusendels millimeter. Det betyder att det går tusen av dem på en millimeter, om man lägger dem i rad efter varandra. Det blir 10 000 på en centimeter, eller 100 000 på en decimeter. I hjärnans utrymme skulle det då rymmas hundratusen bakterier på längden, hundratusen sådana rader på bredden och hundratusen skikt på höjden. När man multiplicerar blir det en etta följd av 15 nollor. Det talet kan skrivas som 10¹⁵. Det råkar vara precis samma tal som den undre gränsen given i Nationalencyklopedin. Men vår räkning gällde bakterier, och cellerna i hjärnan är större, så det kan inte rymmas så många hjärnceller i hjärnans utrymme, utan färre. Därför är det inte troligt att ens det mindre talet givet i encyklopedin kan stämma. Den övre angivelsen, 10²⁰, betyder en etta följd av 20 nollor. Det antalet är alldeles för stort. Det vi nu gjort visar två saker: För det första att vi kunde räkna mycket grovt och ändå vara säkra på att Nationalencyklopedin hade fel. För det andra att vi behövde veta några saker: bakteriernas storlek och att kroppens celler (och därmed hjärnans celler) är större än bakterier. Det gäller att välja lämpliga grunduppgifter att lära sig, så att man kan ta sig fram till annat. I denna bok ska vi ge en uppsättning om 19 sådana saker man behöver kunna, och visa hur man med dem kan räkna ut nästan allt annat man funderar på. Förutom dessa nitton finns det många sifferuppgifter du redan kan. Du vet till exempel hur många millimeter det går på en centimeter. Sen finns det ytterligare ett stort antal saker man har en god uppfattning om utan att se det som explicit sifferkunskap: - Hur lång är en människa? - Cirka 2 meter. - Hur många elever är det i en skolklass? - Cirka 30 - Hur stor del av jordytan är hav? - Mer än hälften. När du läser texten och löser uppgifterna kommer du att ha stor nytta av sådan kunskap. ==Våga räkna grovt== Vi vill inte låta detaljerna skymma de stora sammanhangen, inte ägna kraft åt att få sista decimalen rätt samtidigt som vi slarvar med storleksordningen. Därför använder vi genomgående överslagsräkning – vi avrundar, uppskattar och räknar grovt. Det är inte fel att räkna lite nogare, men det stjäl tid, och skapar distans till resultatet av ens räknande. Det man inte kan räkna i huvudet förstår man inte riktigt. I ett avgörande skede har man lämnat över kontrollen till räknaren. Därmed har man inte den obrutna känslan för hur saker hänger ihop. Hur grovt kan man då räkna? Man ska i alla lägen skilja på miljon och miljard. Det är ytterst sällan man kan tolerera att någonting är tusen gånger för stort eller litet. Högst tio gånger fel är vad vi för det mesta siktar på i det följande. Den precisionen räcker långt, i synnerhet när man räknar med multiplikation och division. Det mesta man räknar gör man för att kolla rimligheten i det man läser eller hör. Man jämför det med sin egen erfarenhet på ett systematiskt sätt, innan man tror på det eller för det vidare. Försök uppskatta så nära du kan och avrunda så mycket att du utan problem kan räkna i huvudet. Att räkna ut 22,31 · 387 är svårt, men avrundat till 20 · 400 kan man på en sekund säga att det är ungefär 8000. Om man tycker att siffran 8 känns osäker, att det exakta svaret lika gärna kan vara 7000 eller 9000 eller till och med utanför dessa gränser kan man svara ”cirka 10 000”. Genom att ge ett så runt svar visar man att man inte gör anspråk på precision. Man har då avrundat till en tiopotens. Tiopotenserna är 1, 10, 100, 1000, 10 000 och så vidare, och man väljer alltså en av dem, en som ligger nära och passar bra. Eller om det är små tal väljer man bland 0,1; 0,01; 0,001; 0,0001 osv. I fallet ovan - när det gällde att multiplicera 22,31 och· 387 - är det onödigt försiktigt att svara 10 000, eftersom det exakta svaret ligger mycket nära 8000. Det kan man förstå, eftersom man avrundade det ena talet uppåt och det andra nedåt innan man multiplicerade, och det bara var ett eller två snäpp man behövde runda (från 22 till 21 till 20, respektive från 390 till 400). Ibland kan man rentav avrunda till tiopotenser redan innan räkningen. Det blir då mycket lätt att muliplicera och dividera i huvudet; det är ju bara att hålla reda på antalet nollor. Ibland är det svårt att bestämma sig. Hur lång är människans livslängd, till exempel? Tio år verkar väl kort, och hundra för långt. Då ska man absolut inte tvinga in åldern i en tiopotens utan ta något tal som passar bättre, 50 år kanske. Det är lätt att multiplicera ändå och slutresultatet blir kanske lite noggrannare. Om man ska ''dividera'' två tal och har avrundat dem till 700 respektive 30, då går det inte jämnt upp, trots att bägge talen är avrundade så att de bara har en siffra förutom nollorna som man har fyllt upp med på slutet. Då kan man justera talen uppåt eller nedåt lite grann tills det går lättare att dividera. Om man ändrar 700 till 600 blir kvoten 20. Huvudsaken är att räkningen går snabbt, på någon sekund i huvet för det mesta. Naturligtvis finns det situationer då grov räkning inte duger. Det ger sig självt att man inte kan bevisa att en cykel ryms i en papperskorg genom följande resonemang: - Hur lång är en cykel - är den en centimeter, en decimeter, en meter, 10 meter...? - Svar: Närmast en meter. - Hur stor är en papperskorg - en centimeter, en decimeter...? - Svar: Närmast en meter. En meter passar precis i en meter, alltså ryms en cykel i en papperskorg. Felet man gjorde här är att man på slutet glömde att längdangivelserna var ungefärliga och började tänka på ”passar precis”. Överslagsräknande är en ganska missaktad färdighet. En del ser det felaktigt som ett sämre slags räknande men det behöver inte alls vara så att det finns något bättre alternativ.. Ibland räknar man grovt bara för att vinna tid eller för att kontrollera ett mera noggrant resultat från räknaren, men i andra fall vore det rent befängt att räkna annat än grovt, nämligen om de uppgifter man utgår ifrån är mycket osäkra. Det berättas om någon som visade sin kompis runt på ett museum och som om ett visst fossil berättade att det var trettio miljoner och två år gammalt. – Hur kan du veta det? frågade kompisen. – Jo för jag var här för två år sedan och då fick jag veta att det var trettio miljoner år gammalt. Sådan vördnad för petitesser är i själva verket vanlig. När det har varit en väljarundersökning brukar tidningarna ingående kommentera även insignifikanta förändringar i partisympatier. I det följande kommer vi att beräkna världens livsmedelskonsumtion. Det vore förfelat att beräkna den med stor noggrannhet, eftersom det är högst oklart vad man menar med själva begreppet ”livsmedelskonsumtion”. Är det som att man väger all maten precis innan den stoppas i munnarna? Eller tänker man sig vägningen innan den läggs på tallrikarna, eller innan ingredienserna läggs i grytorna? Eller ska man räkna när matvarorna bärs hem, eller när skördarna bärgas? I varje skede har man svinn, och i en del skeden sätter man till vatten. Ska vattnet räknas med, och annan dryck och bröstmjölk? Ska man kanske räkna på livsmedlets torrsubstans? Sällan – om någonsin – specificerar man allt sådant, men ofta finns det än naiv tro på att sifferuppgifterna ska vara exakta ändå. Det är inget fel på att använda begrepp som är vagt definierade, liksom ”livsmedelskonsumtion”. Annars skulle vi knappt kunna prata alls. Fel blir det först när man slutar att tänka på att de är vaga och att sifferuppgifterna därför måste vara i motsvarande grad ungefärliga. I många av våra exempel kommer vi att räkna grovt just för att det är det enda rätta i sammanhanget. I en del andra exempel går det att komma fram till ett mer noggrant svar också, om man tycker det är värt. ==Miljon och miljard== Man vet att miljon betyder 1 000 000, det vill säga tusen gånger tusen, och miljard är 1 000 000 000, det vill säga tusen gånger tusen gånger tusen. Riktig känsla för talen får man genom överslagsräknande. Man erfar att befolkning brukar räknas i tusental i kommuner, i miljoner i länder och i miljarder när det gäller hela jorden. I de flesta valutor räknar privatpersoner vanligen sina pengar i tusenlappar, medan företag räknar i miljoner och stater i miljarder. En del av de felaktiga storleksangivelser som möter oss beror på felöversättning från engelskan. En biljon är 10¹², dvs 1000 000 000 000 (en etta följd av 12 nollor). I engelskan används ordet ”billion” ibland för att beteckna miljard, av vilka det alltså går tusen på en biljon. Förstavelsen för tusen är kilo (k), för miljoner mega (M), och för miljarder giga (G). På paketet med gula ärter står det till exempel att 100 gram ärter ger 1250 kJ energi. Man kan förvandla det till 1,25 megajoule och man kan använda den uppgiften för att uppskatta en människas årliga energibehov, som lämpligen kan uttrycks i gigajoule. ==Använd din erfarenhet och fantasi== ÖVERSLAG (2) - Hur många ton apelsiner importerar Belgien på ett år? - Inte vet jag det. - Jag ber dig inte ange det noga - på ett ungefär? - Ingen aning. - 100 kg? - Mera. - Se där, du vet. Du har en aning. Kan det vara 1000 kg? - Mera. - 10 ton. - Kanske. - 1000 ton? - Kanske - En miljon ton, eller en miljard ton? - Kanske. - Vi ska tänka efter och göra ett överslag. Vår erfarenhet av apelsiner sa oss att belgarna importerar mer än 100 kg per år och till och med mer än 1000 kg. Och vi kan dra fler slutsatser av vår kunskap om apelsiner och belgare: Belgare är väl som folk är mest. Som jag till exempel. Jag äter kanske en apelsin i veckan. Det blir 50 om året. Det går kanske fem på ett kilogram, så det är 10 kg per år. Hur många bor det i Belgien? Jag vet att det är ett litet land men tättbefolkat, så vi säger 10 miljoner. Tillsammans äter de alltså 100 miljoner kilogram per år. Det är 100 000 ton. Odlar de egna apelsiner i Belgien? Knappast. Så då importerar de sina 100 000 ton per år. Där har vi svaret. Hur pass väl kan man lita på det resultatet? Kan det vara så att antalet belgare är 10 gånger så stort? Nej. En tiondel? Nej. Det är inte något större fel på uppskattningen av belgarnas antal. Däremot är uppskattningen av konsumtionen mer osäker. De kanske äter 10 apelsiner i veckan, och inte en. Då blir slutresultatet tio gånger så stort. Däremot kan de knappast äta 100 apelsiner i veckan. Möjligen några enstaka individer, men inte i snitt. Belgien har kanhända juice- eller marmeladfabriker som exporterar juice eller marmelad gjord på importerade apelsiner, men vore den exporten mycket stor hade man väl hört talas om det, för lite märkligt vore det om ett land med så apelsinovänligt klimat slog sig på storskalig apelsinproduktexport. Kan det tänkas att belgarna äter betydligt mindre än en apelsin i veckan? Jag vet inte. Så mycket vågar man väl säga att Belgiens apelsinimport kan räknas i tiotusentals ton och knappast är många miljoner ton per år. Det är ett bra resultat av vårt överslagsräknande. Allt tidigare funderande om 10 ton och hundra ton och miljarder ton kan vi nu bestämt avfärda. Och vi avfärdar det av egen kraft. Vi har inte slagit i böcker och inte frågat någon auktoritet. Allt detta kunde vi komma fram till med bara lite funderande. I det följande kommer vi att utvidga området för vad man kan fundera ut, genom att introducera nitton väl valda tal, som man kan använda som grund för att räkna ut andra viktiga uppgifter. Dessa nitton numeriska uppgifter får man lära sig (om man inte redan kan dem eller kan några andra tal som tjänar samma syfte). Nitton är trots allt ett ganska litet antal, jämfört med hur många sifferuppgifter många försöker smälla in i sin skalle. Kommer man igång med att räkna grovt finner man att många sifferuppgifter är helt onödiga att belasta minnet med. Behöver man veta något kan man lika gärna räkna fram det själv. Samtidigt får man en struktur att hänga upp nya kunskaper på, så det blir lättare att lära sig och komma ihåg sifferuppgifter. Och inte bara storleksordningar blir intressanta utan också vissa tal givna med större noggrannhet. Tänk dig till exempel att du nu fick tillgång till statistik över internationell apelsinhandel. Visst vore det intressant att slå upp Belgien och kontrollera vad vår överslagsräkning är värd. (År 2004 importerade Belgien 58 000 ton apelsiner [http://faostat.fao.org]) När man får övning i överslagsräknande går det också snabbare, och då hinner man räkna mer och får mer övning och blir ännu snabbare. Om vi går tillbaka till exemplet med belgarna: Vi gick igenom det ganska omständligt, men om en vecka har du kanske glömt resultatet och vill räkna ut det igen. Hur snabbt går det då? Tar det en halv minut? Tio sekunder? Du kanske inte gör precis lika som vi gjorde nu men det blir nog bra ändå. ==Hur många?== ÖVERSLAG (3) Hur många böcker finns det på biblioteket? Försök se ditt biblioteks böcker framför dig, där de står i sina hyllor. Hur många böcker är det på varje hylla? Är de tio, hundra, tusen...? Du kanske är hjälpt av att tänka på att hyllan är cirka en meter lång och att böckerna är cirka en centimeter tjocka. Om det går hundra böcker på varje hylla och det är sex hyllor över varandra i varje sektion blir det mindre än tusen böcker i varje sektion (600). Hur många sektioner är det i varje hyll-länga? Se dig omkring. De är troligen olika långa. Kanske stannar du för att de flesta består av tre sektioner. Det skulle ge ca 2000 böcker i varje länga. Hur många längor? Om några är mycket längre än de flesta får du väl dela upp dem i avsnitt om tre sektioner. Låt oss säga 23 sektioner på ditt specifika bibliotek. Då kan vi säga att biblioteket har 23 * 2000 = 50 000 böcker. Det här var en antydan till hur man kan sortera i sin fantasi så att man får jämnstora bitar som man kan multiplicera. Det är ofta man kan göra uppskattningar på det sättet. Om du tycker det behövs kan du justera svaret lite uppåt eller nedåt. Här har vi under räkningens gång avrundat mera uppåt än neråt. Kanske är de flesta böckerna trots allt mycket tjockare än en centimeter. Då kanske vi tror att böckerna är 40 000 eller 30 000 snarare än 50 000. Hur som helst får vi inte tro att vi har träffat precis i prick. Det vi har gjort är en uppskattning. I det här fallet får man räkna med att ligga fel med kanske trettiotusen, i andra fall ligger man mera fel eller mindre fel. Ofta har man en intuitiv känsla för hur pass mycket fel ens uppskattning kan slå. Om man har tagit fel med femtio procent i uppskattningen av den genomsnittliga boktjockleken får man räkna med att det ger ett femtio procents fel i slutresultatet. Vill man göra sig det besväret kan man göra två beräkningar, en där man räknar allting drygt och en där man räknar allting knappt. Då får man en övre och en undre gräns för vad man kan tro på. ÖVERSLAG (4) Hur många svenska ord kan du? Eller hur många tyska? Tänk dig en stor ordbok, en där nästan alla ord du kan finns med. Hur många sidor har den. Hur många uppslagsord finns det per sida. Hur stor del av orden kan du? I stället för att bara tänka sig ordboken kan du göra en verklig undersökning av ditt ordförråd. Du behöver alltså en tillräckligt stor ordbok. Hur många uppslagsord den har brukar stå på pärmen eller i förordet, men kolla uppgiften för säkerhets skull genom att multiplicera sidantalet med antalet uppslagsord på varje sida (räkna på ett par tre sidor och ta snittet). Låt oss säga att boken har 23 000 uppslagsord. Då kan du slå upp den på måfå 23 gånger och sätta ner fingret någonstans på sidan och läsa ordet du pekar på. Skriv ner om du kunde ordet eller inte. Du får bestämma dig för om du räknar det aktiva ordförrådet - de ord du brukar använda - eller det passiva - de ord som du förstår. Du har nu kollat 23 av de 23 000 orden, alltså en tusendel. Om du kunde 14 betyder det att du kan ca 14 000 av orden i ordboken. (Eftersom du tagit ett så pass litet stickprov kan det mycket väl hända att ditt ordförråd i själva verket är några tusen större eller mindre, men att det är mellan 10 000 och 20 000 kan vi vara ganska säkra på. Vill man ha större noggrannhet får man förhöra sig på fler ord, till exempel en femhundradel eller en tvåhundradel av ordbokens ord, men det är väl sällan man är genuint intresserad av sådana petitesser.) ÖVERSLAG (5) Hur många flygplan behövs för att i en luftbro undsätta 1 miljon människor med mat och förnödenheter? Man kan tänka så här: Hur många sittplatser finns det i ett flygplan? Om man har åkt i ett flygplan liknande dem som kan komma i fråga i luftbron, kan man mana fram bilden av sätena i kabinen framför sin blick. Hur många var de i bredd? Hur många rader? Sen frågar man sig: Behöver man transportera så mycket grejer till var och en av de nödställda att det tar lika mycket plats som en passagerare? Eller kan man på varje plats i planet knöla in filtar och mat eller vad det kan vara så att det räcker för 10 personer eller fler? Så får man en uppfattning om hur många människor ett plan kan undsätta. Sen får man dividera. ÖVERSLAG (6) På en datadiskett står det: 1.44 MB. Är det möjligt att skriva in Astrid Lindgrens bok om Madicken på den? MB står för megabyte, vilket betyder miljoner tecken. Disketten rymmer 1,44 miljoner tecken. Det gäller alltså att ta reda på hur många skrivtecken boken består av. Ta fram en lagom stor bok och räkna, eller mana fram Madickenboken för din fantasi och räkna där. Räkna hur många ord det är på en rad, hur många bokstäver det brukar vara i orden, hur många rader på en sida. Hur många sidor kan det vara i Madicken. Multiplicera alltihop. Ryms det? På datadisketter anges det hur många byte (tecken) de rymmer. Det finns en mindre enhet för informationsmängder. Man kan tala om hur många bitar information det ryms på disketten. Ett tecken kan bestå av 8 bitar. Det varierar lite men i runt räknande fungerar det bra att räkna tio bitar per tecken. Det finns en lek som heter ”Tjugo frågor”. Alla som sitter i rummet kommer överens om något ur växtriket, djurriket eller mineralriket och den som har gått ut ska med tjugo ja/nej-frågor komma fram till vad. Man skulle också kunna komma överens om en viss bokstav på en viss sida i en bok och be den som varit ute att med 8 ja/nej-frågor komma fram till vilken bokstav i alfabetet det är, och dessutom om det är stor eller liten bokstav. Också skiljetecken och mellanslag är tillåtna. Skulle du klara det med åtta frågor? Det gör datorerna som räknar med 8 bitar per tecken. (– Är det en konsonant? – Är det en främre vokal?… skulle man kunna börja frågandet, så att man i varje steg delar upp de möjliga svaren i två möjligast lika stora grupper.) ÖVERSLAG (7) Hur stor informationsmängd finns det på en TV-film? Filmen består av bilder som visas i snabb följd. Varje bild består av linjer och linjerna av bildpunkter, som har olika färg och ljusintensitet. Om det vore bara 100 bildpunkter på längden och bredden skulle man tycka att bilden var väl grovkornig, så vi räknar på 1000 · 1000. Då kan vi få god skärpa. Per sekund behöver vi typ tio gånger så många, 10 000 000, för att det ska bli mjukt flyt i rörelsen, för är det färre än tio bilder per sekund ser det ut som separata bilder som hackar fram, den ena efter den andra. Sådär en tusen sekunder får filmen hålla på för att vi inte ska tycka att den är för kort. Då är vi uppe i 10 gigabitar. Så många ja/nej-frågor måste man ställa för att återskapa hela filmen, men då har man fortfarande inte fått den i färg och inte heller med några mellantoner mellan svart och vitt. Vi har för varje punkt på skärmen under hela filmens förlopp bara fått klargjort om den är tänd eller släckt. Ska det vara kvalitet på filmen får vi för var och en av de 10 miljarder bitarna ställa ett tiotal frågor för att fastställa hur mycket blått där ska vara inblandat, ett tiotal frågor för att komma fram till ett noggrant mått på kvantiteten rött och ett tiotal för kvantiteten grönt, alltså sammanlagt ett trettiotal frågor. Med dessa tre grundfärger skapas genom additiv färgblandning alla TV-skärmens nyanser. Trettio frågor gånger 10 miljarder bitar blir 300 Gbit. (Vi kan jämföra den informationsmängden med en datordiskett, vilket enligt föregående överslag är 1,44 megabyte. 300 Gbit motsvarar ungefär 30 Gbyte. Filmen innehåller alltså långt mer information än vad som ryms på en diskett, så mycket att det skulle behövas 20 000 disketter för att rymma den.) ÖVERSLAG (8) Hur många hårstrån finns det på ett huvud? Du kanske tänker ungefär så här: Hårstråna sitter på en millimeters avstånd. Skalpen är ca 20 cm · 20 cm. Det betyder 200 strån på längden och 200 på bredden. Svar 40 000. Kan vi lita på det svaret? Ja, självfallet finns det många huvuden med färre hårstrån, även flintskalliga. Och vår uppskattninga att hårstråna sitter på millimeters avstånd är tillhöftat. Men vi kan vara tvärsäkra på att de inte sitter på tiondels millimeters avstånd – vi kan ju se mellanrum mellan stråna om vi synar någons hårbotten. Hade vi räknat med halvmillimeters avstånd hade vi fått 400 · 400 = 160 000, istället för 40 000 som vi fick ovan. Så stor är osäkerheten här, så det kan vara klokt att avrunda svaret till 100 000 och påpeka att det finns huvuden med mycket färre hårstrån också. ÖVERSLAG (9) Hur många maskor är det i en tröja? ÖVERSLAG (10) Hur många löv är det på ett träd? ==Enheter== Du vet hur lång en centimeter är, och likaså en millimeter, decimeter, meter, kilometer och mil. Du kan både visualisera det och du vet hur många det går av en viss enhet på närmast större. Du har också en bild av liter, deciliter och kilogram, och kanske betydligt fler enheter. Milliliter, gram, milligram och ton används så ofta så dem behöver man ha en intuitiv uppfattning om. Man kan tänka så här: '''Milliliter''' - En milliliter är en tusendels liter. Eftersom en liter fyller en kub som är 1 dm lång , 1 dm bred och 1 dm hög får vi en tusendel genom att ta en tiondel av kuben på längden, en tiondel på bredden och en tiondel på höjden. Det ger en kub som är 1 cm gånger 1 cm gånger 1 cm. Visualisera detta. Det är 1 ml. (Har du lärt dig att en tesked rymmer fem milliliter och har svårt att förstå att den kan rymma fem sådana kuber, så kan du skära ut kuber ur en banan och trycka ner dem i en tesked så får du se att de ryms.) '''Gram''' - Du vet att 1 l vatten väger 1 kg. En tusendels liter väger därför en tusendel av ett kg, alltså ett gram. Tar du något annat material än vatten gör det inte så stor skillnad. En kub av trä, krita, gummi eller äpple med 1 cm kant väger alla ca 1 gram. '''Milligram''' - Milligram betyder tusendels gram. Tänk alltså på en kub som är 1/1000 kubikcentimeter. Det är en tiondel på längden, en tiondel på bredden och en tiondel på höjden. Den har alltså kanterna en millimeter. Frammana bilden av en sådan kub och säg:”Den väger nog ett milligram”. '''Ton''' - Ton är tusen kilogram. En kub som är tio gånger så lång, tio gånger så bred och tio gånger så hög som enliterskuben, väger ett ton om den består av vatten eller något med ungefär samma densitet. Den har alltså en meters sida. En kubikmeter ved väger nästan ett ton. (Vedträn flyter på vatten och det är luft emellan träna, men ändå ger det ganska hyggliga resultat om man räknar att 1 kubikmeter är ett ton även för detta fall. ==Per capita och mänskligheten== Antal nulevande människor på jorden är lite över 6 miljarder. Om man håller reda på det kan man lätt relatera världens tillstånd till sin privata erfarenhet. Hur stor är världens livsmedelskonsumtion? frågar någon. Man vet att man själv äter ungefär ett kilogram dagligen. Alltså äter alla jordens människor tillsammans ca 6 miljarder kilogram. Det svaret kan man komma med direkt, och bara lite mer tid behövs för att förvandla det till ton eller ange mängden per år. Det var bara att multiplicera med 6 miljarder för att gå från sin individuella erfarenhet till det globala. Alla människor äter ju nästan lika mycket. ÖVERSLAG (11) Hur stort är världens årliga skolboksbehov? Vi människor konsumerar inte skolböcker varenda dag av våra liv, så som med mat, så det är kanske bäst att först räkna på ett helt människoliv, säg 50 år. Hur många skolböcker har du konsumerat (eller kommer att konsumera, om du fortfarande går i skola). Kanske 10 skolår gånger 10 skolämnen gånger en bok i varje ämne varje år. Det blir hundra böcker, men var de böckerna splitt nya, och fick du behålla dem? Om de återanvändes får man dividera 100 med antalet elever som brukade använde samma bok. Om du tycker att ditt skolboksbehov blev tillgodosett kan du sen multiplicera med 6 miljarder och få världsbehovet av skolböcker under 50 år. Årsbehovet är en femtiondel därav. Man kan använda olika knep för att komma ihåg ''6 miljarder''. Har du hört den här historien? ''- Jag har planerat att bilda familj. Jag ska ha fem barn. De ska heta Gustav, Matilda, Siri, Andreas och Xiao-wu.'' ''- Så... och varför ska du ge ett kinesiskt namn till en av dem?'' ''- Jo för jag har hört att vart femte barn som föds är kines.'' Om man minns att vart femte barn är kines och därtill råkar veta att Kinas befolkning är över en miljard, så har man ett knep att komma ihåg världsbefolkningstalet, sex miljarder, 6 gigapers. '''ATT MINNAS (1): På jorden lever för närvarande 6 miljarder personer.''' ==Folkmängder och folkökning== Folkmängden i sitt land brukar man kunna och det är bra eftersom sifferuppgifter man läser i tidningarna ofta avser landet. När det gäller andra länder kan man inte utgå ifrån att de är ungefär lika folkrika. Skillnaderna är för stora även för mycket grov räkning. Man får hålla reda på i vilken storleksklass var och en av världens ca 200 stater befinner sig. Det finns två stycken miljardstater, ca 30 stycken hundramiljonstater, ca 100 tiomiljonstater, ca 40 miljonstater och närmare 30 mindre stater. Var drar man gränserna mellan klasserna? En stat med 40 miljoner människor, ska den räknas till tiomiljonstaterna eller hundramiljonstaterna? Vi har dragit gränsen mellan kategorierna vid drygt ''tre'' gånger hundra miljoner, ''tre'' gånger tio miljoner, ''tre'' gånger miljonen osv. Det kan tyckas att gränsen borde gå vid 5, men talet 3 har den fördelen att till exempel miljongruppen kommer att bestå av alla länder som ligger ''tre'' gånger över eller ''tre'' gånger under miljonen. Man räknar alltså med samma faktor uppåt och nedåt - kvadratroten ur tio, som är strax över 3. Man får hela vägen ett trefaldigande, från kategori till gräns, och från gräns till kategori. Med en sådan här kategorisering kan man hålla reda på folkmängderna i alla världens stater utan att behöva plugga spalter med befolkningssiffror som inom några år är föråldrade. Det är ett ganska grovt rundande. Det innebär till exempel att vi i samma kategori placerar USA med 260 miljoner invånare och Argentina med 34 miljoner. Att det trots det går att få vettiga resultat visar nedanstående tabell med uppskattningar av sammanlagda befolkningen i varje kategori, som vi fått genom att helt enkelt multiplicerat de två första spalternas tal: {| BORDER="1" CELLSPACING="0" |'''Kategori'''||'''Antal'''||'''Uppskattad sammanlagd befolkning''' |---- |Miljardstater||2||2 Gpers |---- |Hundramiljonstater||30||3 Gpers |---- |Tiomiljonstater||100||1 Gpers |---- |Miljonstater||40||40 Mpers |---- |Mindre||30||< 3 Mpers |---- |Sammanlagt||ca 200||6 Gpers |} Sex miljarder fick vi alltså, precis samma som det värde för jordens folkmängd vi lärde oss tidigare och som var baserat på mer noggranna kalkyler. Det man får hålla ögonen på i sådana här räkningar är antalet i bamsekategorin. Nu råkar bägge miljardstaterna, Indien och Kina, ha befolkningar som ligger nära miljarden (och avviker åt varsitt håll). Vore det inte så fick man speciellt hålla reda på dessa två stater när man gör sin statistik. Ett annat sammanhang där förhållandena i de största stater slår igenom mycket starkt är när man har genomsnitt av någon viss uppgift för hela världen. När man läser att befolkningsökningen i världen minskar - beror det på att det har skett en förändring i världens stater över lag, eller beror det på Kinas eller Indiens befolkningspolitik? Å andra sidan får man tänka på att inte konstruera ett världsmedelvärde genom att addera siffrorna för alla länder och dela med 200. I nästan alla sammanhang är det vettigare att dela upp lika på personerna , dvs de folkrika länderna ska få mycket större vikt. Sen hänger det på den som tolkar statistiken att beakta att folkrika stater påverkar medelvärdet mest. '''ATT MINNAS (2): Det finns ca 200 stater på jorden, varav hälften är tiomiljonstater, 30 är hundramiljonstater och två är miljardstater.''' ÖVERSLAG (12) - Vilka är fler: barren på en julgran eller människorna i Sverige? Människorna i Sverige är ca 10 miljoner. Om vi gjorde en trave med 100·100·100 barr så blev det bara en miljon, så vi tar 500·200·100 barr för att ha 10 miljoner, ett för varje svensk. Barren är 1 mm tjocka och 1 cm långa. Om vi travar så att vi lägger hundra barr på längden och 500 sådana rader i bredd och sen 200 sådana skikt på varandra får vi en trave som är 100 cm · 500 mm · 200 mm. Det är väl lite mer än en hopklämd julgran, och då består julgranen inte bara av barr utan dessutom av en massa trä. Den som inte har erfarenhet av att klämma ihop julgranar men har sopat upp barr måste väl erkänna samma sak: Barren på en vanlig julgran må förefalla många, men de förslår inte till hela Sveriges befolkning om var och en ska ha sitt barr. ÖVERSLAG (13) Hur många människor föds per år? Vi börjar med ett enklare problem: Hur många människor dör per år? Du går till dig själv och ditt liv: Hur många gånger dör du under din livstid? Svar: En gång. Det gäller alla andra också: en gång under en levnad som uppskattningsvis är ca 50 år. I hela världen blir det 6 miljarder dödsfall under 50 år, dvs i snitt hundra miljoner per år. Eftersom befolkningen ökar måste födelsetalet vara högre än så, men det kan inte vara flera gånger så stort, för då skulle det bli någon miljard fler människor på några år, och i så fall hade det inte varit vettigt att uppmana läsaren att lägga 6 miljarder på minnet. ÖVERSLAG (14) Hur stor blir den årliga folkökningen i ett land där en kvinna i genomsnitt föder två barn och där invandringen och utvandringen är lika stora? Det ena barnet ersätter henne och det andra ersätter barnafadern, så folkökningen blir 0 procent per år, om situationen med två barn blir bestående en längre tid och om dödlighet och den ålder vid vilken kvinnorna föder sina barn inte förändras. I verkligheten sker det förändringar som gör att vissa kullar blir stora, vilket i sin tur åstadkommer nya förändringar. Sådana förändringar brukar diskuteras mycket, eftersom de ger så tydliga effekter i dagis och skolor som är dimensionerade utan marginaler. Ändå är sådana fluktuationer rätt små, både i sin påverkan på folkmängden och samhällsekonomin i ett längre perspektiv. Därför kan man med lite försiktighet få viktiga resultat med överslagsräkning som bortser från sådana fluktuationer. ÖVERSLAG (15) Hur stor blir den årliga folkökningen i ett land där en kvinna i genomsnitt föder fem barn? Två av barnen ersätter föräldrarna och tre tillkommer under föräldrarnas levnad. Det blir 1,5 för fadern under hans livslängd (50 år) och 1,5 för modern under hennes livslängden om 50 år. I genomsnitt under de år denna medelkvinna är i livet ger hon upphov till 1,5 / 50 barn netto per år, och för en medelman gäller likaså 1,5 / 50 barn per år. 1,5 utav 50 är detsamma som 3 utav 100, alltså 3 procents folkökning varje år. ==Fördubbling och halvering== Om något ökar med 100 procent blir det dubbelt så stort. Om det däremot ökar med 50 procent efter ett år och sen med 50 procent igen efter ytterligare ett år, blir det mer än dubbelt, eftersom man förstår det så att det inte bara är den ursprungliga kvantiteten som ökar vid det andra tillfället utan också tillskottet som det blev vid den första ökningen. Likaså om man har en årlig ökning om 1 procent. Då får man dubbling på ''mindre'' än på 100 år. Det tar i själva verket ungefär 70 år. Detta ”sjuttio” finns det skäl att lägga på minnet. Ta en titt på följande tabell som visar hur lång fördubblingstiden blir vid olika procentsatser. (Siffrorna avser år om det är frågan om årliga tillväxt.) {| BORDER="1" CELLSPACING="0" |Procentsats|| Fördubblingstid |---- |0,1|| 693 |---- |1|| 70 |---- |2|| 35 |---- |3|| 23 |---- |5|| 14 |---- |7|| 10 |---- |10|| 7 |---- |20|| 3,8 |---- |} I tabellen kan man till exempel se att 1 procents årlig ökning ger fördubbling om 70 år och 2 procents ökning om 35 år. Låt oss nu multiplicera ihop de två talen på samma rad i tabellen: 0,1 gånger 693 ger 63,9, 1 · 70 = 70, 2 · 35 = 70 osv. Vi ser att det blir cirka 70 på alla raderna. Fördubblingstiden gånger procentsatsen är hela tiden nära 70, förutsatt att procentsatsen inte är alltför stor. Känner man den ena kan man räkna ut den andra, helt enkelt genom att höfta till den så att deras produkt blir ungefär 70 (kanske 75 eller 72 om det är enklare att räkna så). '''ATT MINNAS (3): När en ökning (eller minskning) hela tiden sker med lika många procent på samma tidsperiod kan man använda ”70-regeln” som säger att procentsatsen gånger fördubblingstiden (halveringstiden) brukar vara nära 70.''' ÖVERSLAG (16) För tjugo år sen var min lön hälften av vad den är nu. Hur många procent har den genomsnittliga lönehöjningen varit? 70 / 20 = 3,5. Svar 3,5 procents genomsnittlig årlig löneökning. ÖVERSLAG (17) För ett land förutspås en stabil BNP-tillväxt om 1 procent per år. Hur lång tid tar det innan BNP har fyrdubblats? Procentsatsen är 1. För att få 70 får man multiplicera detta tal ett med 70. Sjuttio år är fördubblingstiden. Efter ytterligare 70 år har man fått en ny fördubbling, alltså fyrdubbling jämför med det ursprungliga. ÖVERSLAG (18) Av varje mängd radioaktivt cesium sönderfaller 2 procent av atomerna varje år. Hur lång tid tar det för radioaktiviteten att minska till en hundradel? Efter ca 35 år har radioaktiviteten halverats, efter 70 år har den gått ner till en fjärdedel och efter ca 105 år till en åttondel. För att den ska gå ner till en tiondel tar det något längre tid, eftersom en tiondel är något mindre än en åttondel, men det tar absolut inte 35 år till för då är radioaktiviteten nere i en sextondel. Vi uppskattar att det tar 110 år för radioaktiviteten att bli en tiondel. För att den mängd man har kvar då i sin tur ska minska till en tiondel tar det 110 år till. Sammanlagt tar det alltså ca 220 år för radioaktiviteten att reduceras till en hundradel. ==Jorden== - Sjung den här låten: ''Vi for med bil'' ''ettusen mil'' '' och sen ettusen till.'' ''Vi for med bil'' '' ettusen mil'' '' och sen ettusen till.'' ''Och då var vi hemma igen.'' Den sången hjälper oss att komma ihåg att det är 4000 mil runt jorden, även om den inte direkt påstår att man envetet for i samma riktning hela tiden. Så långa raksträckor som är framkomlig med bil finns det ju inte, så det hela är förstås en fantasi. Ettusen mil är en av de viktigaste sifferuppgifterna som finns. Den ligger till grund för många av räkningarna i det följande. Den gäller med mycket god noggrannhet både att ekvatorn är 4000 mil och att avståndet från en pol till ekvatorn är 1000 mil. '''ATT MINNAS (4): Avståndet från nordpolen till ekvatorn är 1000 mil. ''' ÖVERSLAG (19) Hur lång är jordens diameter? Diametern, måttet tvärs igenom, måste i varje fall vara kortare än 2000 mil. Om man ska ta sig från pol till pol måste det ju vara kortare väg att ta sig tvärs igenom jorden än att behöva åka 2000 mil längs jordens buktiga yta. Behöver man veta mer precis hur pass mycket kortare än 2000 mil som diametern är, då får man visualisera den raka sträckan genom jorden och halvcirkeln längs ytan. (Man kan jämföra med en idrottsplan där en springer längs den rundade delen av löpbanan och en annan tvärs över gräset.) I grov räkning räcker det ofta med att veta att diametern ligger mellan 1000 och 2000 mil. ===Visualiser jordgloben=== Om du inte har gjort det tidigare, ta en ordentlig titt på en jordglob, så att du har en ganska klar bild av den för din inre syn i fortsättningen. Först avstånden: - Är kontinenterna mer eller mindre än tusen mil? - Sverige når ju inte ner från nordpolen till ekvatorn, men hur många Sverige skulle man behöva lägga efter varann för att nå hela vägen? Hur långt är Sverige alltså? - Finland ligger mellan sextionde och sjuttionde breddgraden. Nittio grader är en rät vinkel. Man räknar vinklarna från jordens centrum, så att ekvatorn ligger på 0 och nordpolen på 90. Finland: 10/90 = 1/9. Kan du se att Finland är en niondel av tusen mil. Hur mycket blir det? Sen kan du titta på ytorna: - Hur stor del är hav och land? - Hur stor del är varje kontinent av hela landmassan? ===Jordens area=== Tänk dig att du har kvadratiska tyglappar så stora att en kant precis når från pol till ekvatorn. Nu ska du svepa in jorden i sådana lappar. Hur många lappar behöver du? De ska hölja utan att överlappa; kanske får du klippa till dem för att få passform och använda restbitarna på andra sidan. Hur du gör beror på vad du har erfarenhet av, men vad är ditt svar? Hur många behövs? Räcker en? - Nej! - Två? - Nej. - Tre? - Knappast. - Fyra? - Vet inte. - Går det kanske åt tio? - Nej, inte ens åtta. - Hur vet du det? - Jag tänker så här: Jag syr ihop 8 lappar, så att det blir 4 på längden och 2 på bredden. Den remsan räcker precis ett varv runt ekvatorn. Det blir en cylinder som når upp över nordpolen och ned under sydpolen. Snörper man ihop den uppe och nere täcker den hela jordytan, och då är det ju alldeles för mycket tyg, så att det blir stora rynkor både uppe och nere. Så om man figursyr sparar man in säkert ett par av de åtta lapparna. Jag gissar att det går åt fem lappar som är 1000 mil · 1000 mil för att täcka jorden. Det stämmer väl. Det exakta svaret är 16/π, som ligger mycket nära 5. (Man räknar ut 15/3 istället. Eftersom man har rundat 16 nedåt till 15 och π nedåt till 3, dvs både täljare och nämnare åt samma håll, tar avrundningsfelen delvis ut varandra.) ''Jag önskar att jag hade en stor filt – tiotusen fot lång'' ''Som på en gång kunde täcka'' ''Varje fläck av staden.'' Så skrev Bo Juyi, en kinesisk poet på Tang-tiden. Vi har i vår fantasi använt fem filtar, tusen mil långa och breda. De täckte hela jorden. '''ATT MINNAS (5): Jordens area är 5 gånger 1000 mil gånger 1000 mil.''' ÖVERSLAG (20) Hur stor area skulle var och en få om men delade jorden lika? Förvandlar du milen till kilometer blir det åtta nollor i jordens area, medan det är nio nollor i befolkningstalet, som man dividerar med. Eftersom femman i täljaren och sexan i nämnaren är praktiskt taget lika blir det bara 10 kvar i nämnaren när man även har förkortat bort nollorna. En tiondels kvadratkilometer – en sådan area har man om man gör tio strimlor av en kvadrat som är en kilometer lång och en kilometer bred, och sen tar en av dessa strimlor. Kan du föreställa dig din jordlott, med hav och land, med polaris och öknar? Knappast, men ytans storlek kan man tänka sig, 100 meter · 1000 meter. ÖVERSLAG (21) Är folktätheten i Sverige högre eller lägre än jordens folktäthet? Om vi uppskattar att Sverige är 1500 km långt och 300 km brett, är ytan en halv miljon kvadratkilometer. Tio miljoner pers på en halv miljon kvadratkilometer – det är som tjugo miljoner på en miljon kvadratkilometer (dubbla ytan - dubbelt så många människor). Miljonerna tar ut varandra, så folktätheten är 20 per kvadratkilometer. Det är mer än jorden, där det bor typ 10 pers per kvadratkilometer, om man slår ut befolkningen även på haven. Om man gör den mera rättvisa jämförelsen att räkna folktätheten på land blir talet för jorden mer än dubblad, och är därmed lik Sveriges. ÖVERSLAG (22) Hur mycket rent sötvatten bildas dagligen på jorden? Hur mycket blir det för varje människa? Rent sötvatten bildas genom att vatten och fuktighet från marken och haven avdunstar och sen regnar ned. Vi kan antingen uppskatta avdunstningen eller uppskatta nederbörden. Resultaten bör bli lika, eftersom det inte just finns några andra vägar i vattnets kretslopp. När det gäller avdunstning har man erfarenheten att vattenpölar på en asfaltplan torkar in och att innehållet i ett dricksglas som blivit stående någon vecka sjunker med flera centimeter. Samtidigt är stora delar av marken så torra så att det inte avdunstar just någonting från dem. Det kan vara svårt att uppskatta hur stor del som är torr och hur ofta en plats är torr och blöt. Låt oss därför försöka uppskatta regnmängderna istället. I fråga om regnande är det bäst att tänka sig en längre tid, så att man får med både regnskurar och uppehållsväder och snö. Hur många millimeter blir det på ett år? Man kan tänka sig en tunna som står fritt och som får samla in allt som regnar på den. Man täcker den mellan skurarna så att inget avdunstar. Blir den full på ett år, eller halvfull? Hur mycket är det per dag? Låt oss säga att vår uppskattning är en millimeter per dag. Om den nederbörd och avdunstning vi har erfarenhet av är representativa för jorden, får vi volymen genom att multiplicera med jordens area. 5 · 10⁸ kvadratkilometer · 1 millimeter = 5 · 10¹⁴ · 0,001 kubikmeter = 5 · 10¹¹ kubikmeter. Per person blir det 100 kubikmeter per dag. (När man ska relatera det talet till sin personliga erfarenhet får man, som alltid, komma ihåg att det som sker inom hemmets väggar inte är allt här i världen. Vore allt tillgängligt som badvatten skulle det förslå långt, men sötvatten behövs till både fisken i sjöarna, till odlingar och skogar, och mycket mer. Å andra sidan används en del av det mer än en gång under sitt kretslopp.) ===Sextionde breddgraden och kartavstånd=== ÖVERSLAG (23) Hur långt är Ryssland? Räknar man meridianerna ser man att Ryssland sträcker sig nästan halva varvet runt jorden. När det är middag i Kaliningrad i väster är det nästan midnatt vid Berings sund. Betyder det att Ryssland är lika långt som halvvägs kring jorden, ”ettusen mil och sen ettusen till”? - Nej. Ryssland ligger inte mitt om jorden, så som ekvatorn, meridianerna och andra storcirklar, utan som en betydligt mindre ring, rätt långt uppe vid nordpolen, vid ungefär 60:de breddgraden. Breddgradscirklarna (parallellcirklarna) kallas lillcirklar (alla utom ekvatorn) eftersom de är mindre än storcirklarna. Just den sextionde breddgraden, som går genom Oslo, Uppsala, Ekenäs, Petersburg, Alaska och Kap Farvel, är en mycket speciell cirkel, för den är precis hälften så lång som ekvatorn. Ryssland skulle alltså vara ''ettusen'' och inte tvåtusen mil långt. Men man kan fråga sig om man inte borde räkna Ryssland som ännu kortare. Vi har räknat längden längs lillcirkeln, och den är krokig. Det kanske är en praktisk angivelse när det gäller ett land som är krokigt, men för det mesta brukar man räkna ett lands längd som avståndet mellan dess ändar. Om man för Ryssland drar kortaste vägen från ena spetsen till den andra går den nästan rätt över nordpolen. Avståndet blir i så fall 30/90 av 1000 mil gånger två, vilket är cirka 600 mil. Man får alltså bestämma vad man menar med längd, fågelvägen mellan ändarna eller som när man talar om längden på en hopringlad orm. Det är alltså vid 60 grader och inte halvvägs upp från ekvatorn till polen, vid 45 grader, som man har denna speciella egenskap att parallellcirkeln är hälften. Jordytan är ju inte som en strut däremellan, utan välver sig så att man till en början kan bege sig ganska långt från ekvatorn utan att man kommer särskilt mycket närmare jordaxeln. Först senare börjar det ta in på allvar. Allt det här kan verka självklart när man har jordgloben framför sig, men om man tittar på en världskarta i stället kan man bli förvillad. Det kartograferna gör när de gör om jordens buktiga yta till kartans plana pappersbild är att de tänjer ut vissa delar, ofta de långt uppe i norr. I den manövern kan Ryssland mycket väl bli utdraget till sin dubbla längd och dess krokighet kan försvinna. Därför får man vara mycket försiktig med världskartor när man ska bedöma avstånd, arealer och riktningar. ÖVERSLAG (24) Hur långt är det från Umeå till Luleå? Råkar man ha jordgloben framför sig och kan urskilja avståndet, om det så bara är en millimeter, kan man tänka ut hur många gånger det går i pol-ekvatoravståndet och sen dividera 1000 mil med det. Men med korta avstånd i bekanta trakter är det ibland lättare att relatera till någon bilresa man har erfarenhet av och där man hållit reda på körsträckan. Vid tågresor brukar man inte hålla reda på sträckan utan snarare räkna på timmar, och då kan man räkna med 100 kilometer per timme som tåget är igång. Så, hur många timmar tar det att resa mellan Umeå och Luleå? Man kan också visualisera en karta över Norden eller ett ännu mindre avsnitta av jordytan. En sådan karta kan man lita på. Buktigheten för ett så pass begränsat utsnitt av jorden är inte så stort att kartograferna behövt förvanska avstånden så mycket som med en världskarta. ==Hastigheter== När man ser blixten brukar man räkna 1-2-3-4… ända tills dundret kommer fram. Då får man reda på hur långt man är från platsen där blixt och dunder uppstod, för ljuset går fram ohyggligt snabbt medan ljudet tar tre sekunder för varje kilometer. Om man alltså hinner räkna till sex betyder det att åskan var två kilometer bort. '''ATT MINNAS (6): Ljudets hastighet är ca 300 meter per sekund.''' Snabba passagerarflygplan brukar gå strax under ljudhastigheten, för vid ljudhastigheten blir det obehagliga vibrationer i flygplanskroppen. Militära plan gasar ibland på så att de snabbt tar sig förbi den hastigheten och sen kan köra lugnt vid mycket högre hastigheter. ÖVERSLAG (25) Solen går upp i öster, vandrar över himlen och går på kvällen ner i väster. Är det möjligt att med flygplan sätta efter solen, hinna upp den och i fullt solsken flyga jorden runt? Ja, det är möjligt att flyga ikapp solen, om man bara gör rundflygningen tillräckligt nära polen, så att den lillcirkel man följer när man flyger västerut runt jorden blir tillräckligt liten. Men om man då måste hålla sig mycket nära polen är det tveksamt om solen verkligen gick upp, och om den vandrade ”över himlen”, som det stod i frågan. Det kanske mera var så att den släpade sig längs horisonten. Låt oss räkna på 60 breddgraden, som de flesta av läsarna har erfarenhet av. Här går solen förvisso upp och ner, i synnerhet på sommaren. För att hålla jämn fart med solen måste planet flyga 2000 mil på ett solvarv, vilket är mindre än 100 mil per timme, 1000 km/h. Jämför det med ljudet som varje sekund går 300 meter. Det blir 60 · 60 · 300 meter per timme, vilket är lite mer än 1000 km/h. Kunde planet hålla ljudhastigheten, skulle det nätt och jämt vinna över solen, men med ett passagerarflygplan som går lite långsammare än ljudet är det bäst att anställa sin jakt på solen i väster lite längre upp i norr. Svar: Det är möjligt. ==Täthet== Täthet är detsamma som densitet. En liter väger ett kg. Det gäller synnerligen väl för vatten. Det gäller ganska väl för andra vätskor också, både för sådant som mjölk som mest består av vatten, och för bensin etc. Det är bara för kvicksilver och andra smälta metaller man får ta sig i akt så att det inte blir för stora fel i ens överslagsberäkningar. Räknar man grovt kan man ta ett kilo per liter också för fasta ämnen. Sten är bland de tyngsta icke-metallerna. Granit har en densitet som ligger på nästan 3 kg/liter. Det kan man räkna med om man tycker det blir för grovt med 1 kg/liter. Tegel är lättare. För nästan alla metaller kommer man närmare sanningen om man multiplicerar vattentätheten med tio. Det gäller stål och koppar men också de supertunga uran och guld. Jorden har en densitet nära 5, liksom andra fasta himlakroppar. För cellplast och andra högporösa material är det dumt att räkna 1 kg/liter. Föreställ dig i stället hur ett cellplastblock flyter på vattnet. Hur stor del är under vattnet? Är det en tiondel, då är densiteten en tiondel av vattnets. För gaser kan man inte ta en liter som ett kilo. I en gas ligger inte molekylerna tätt tillsammans utan på ett avstånd som är ca tio gånger molekylernas diameter. Det skulle alltså rymmas tio gånger så många på längden, tio gånger så många på bredden och tio gånger så många på höjden för att fullständigt fylla upp volymen. Det betyder att flytande vatten är tusen gånger så tätt som en gas. Regeln för gaser är alltså: Dela vattnets täthet med tusen. I stället för 1 kg/liter blir det 1 g/liter. Eller om man räknar på 1 kg, då fyller den mängden upp en hel kubikmeter, och inte en kubikdecimeter som flytande vatten. Detta gäller med mycket god noggrannhet för de flesta gaser som syre, kväve och luft men också hyggligt för andra - om trycket är normalt och temperatur inte är extrem. Undantag är väte och helium, som är mycket lättare. '''ATT MINNAS (7): Tätheten för fasta och flytande material är ungefär 1 kg/liter.''' '''ATT MINNAS (8): Tätheten för gaser är ungefär 1 kg/kubikmeter (1 g/liter).''' ÖVERSLAG (26) Hur mycket väger luften i en cykelring? Först funderar vi ut hur stor volymen är. Tänk dig att du har klippt upp cykelslangen och häller i vatten. Ryms det en kopp, en liter, en hink? - Låt oss säga en liter. En liter vatten väger ett kilogram, en liter luft en tusendel därav, alltså ett gram. Eller är trycket månntro så högt att man inte kan räkna med det vanliga, att tätheten är en tusendel av vattnets? Tänk efter hur du gör när du pumpar cykeln. Du pressar ihop luftvolymen inne i pumpen. Från början har den tätheten 1 gram per liter: När man pressat ihop den halvvägs är den dubbelt så tät - 2 g/liter. Fortfarande pyser ingen luft in i cykelringen. Först när man pressat ihop luften i pumpkolven till en fjärdedel av den ursprungliga volymen går luften in. Det skulle betyda att den liter luft vi har inne i slangen väger 4 gram. Om man ska kunna resonera så här måste man ha tänkt sig att man har ”kulventil” och inte ventil med ventilgummi, för den senare sorten gör så stort motstånd att det behövs mycket högre tryck i pumpen än man har i cykelslangen. Eftersom det inte är detaljerna vi är ute efter, så nöjer vi oss med att säga att luften i cykelslangen väger typ några gram. ==Atmosfären och haven== Om du från din skoltid råkar komma ihåg hur högt jordens högsta berg är, så kan det vara en lämplig referens när vi talar om atmosfärens tjocklek. Himalaya är nästan en mil högt - inte mycket när man på jordgloben jämför det med tusen mil från pol till ekvator. Uppe på Himalaya brukar det vara fullt solsken, det vill säga molnen brukar hålla sig lägre än en mil. Flygplan går däremot ofta på en mils höjd. ===Atmosfärens tjocklek=== När man diskuterar globala klimatproblem behöver man jämföra utsläppsmängder med atmosfärens volym. Vi vet arean på jordytan, så för att få volymen ska vi multiplicera den med luftlagrets tjocklek. Nu är det svårt att bestämt säga hur tjock atmosfären är, eftersom den tunnar ut gradvis. I böcker brukar man hitta mycket stora värden, och atmosfären indelad i troposför, stratosfär, jonosfär, men allt detta är ganska oviktigt när man ska räkna på blandningsförhållanden, eftersom det är så försvinnande tunn luft i de högsta skikten att de inte bidrar med särskilt många atomer. I själva verket behöver man inte gå högre än upp på berget Himalaya för att uppleva att tätheten är nere i hälften. Om tätheten fortsatte ner i samma takt skulle den vara nere i noll vid dubbla Himalayahöjden, och i praktiken är den det nästan också. Så man skulle kunna räkna atmosfärtjockleken som dubbla Himalayahöjden och som medeltryck ta det som är uppe på Himalaya. Men man kan också räkna om det till ett luftskikt lika tätt som här nere. Då blir det hälften så tjockt, alltså som Himalaya, en mil. Ett minnesknep för personer med erfarenhet av dykning: Dyker man tio meter ner under vattnet ökar trycket till det dubbla jämfört med uppe på land. (En luftfylld ballong skrumpnar till exempel till halva sin volym 10 m under vattenytan.) Det visar att all den luft som trycker på oss motsvarar 10 meter av vatten. Eftersom luftens täthet, som vi lärde oss tidigare, är en tusendel av vattnets, är luftskiktets tjocklek 1000 gånger 10 m, dvs 10 km. '''ATT MINNAS (9): Atmosfären kan ses som en luftmängd som är en mil tjock och har tätheten 1 kg per kubikmeter.''' ===Havens djup === Stora områden av världshaven är ca 4 km djupa, och det är också det genomsnittliga djupet. Man kan minnas det genom att tänka sig att man kapar Himalaya i basen längs med havsytans nivå och sedan ställer berget på havets botten. Då kan man föreställa sig hur halva höjden sticker upp. Man kan också minnas det genom att tänka på att luften täcker hela jordytan med ett en mil tjockt skikt medan vattnet täcker knappt halva ytan med ett skikt som är drygt hälften så tjockt. '''ATT MINNAS (10): Världshavens medeldjup är 4 km.''' ÖVERSLAG (27) Hur mycket vatten rymmer haven? Vi minns att jordytan är 5 · 10⁸ kvadratkilometer. Havsytan är mer än hälften: 3 · 10⁸ kvadratkilometer. Multiplicerat med medeldjupet blir det 12 · 10⁸ kubikkilometer. (Det behöver vi kanske inte avrunda till 10, för 10 skulle det bli om haven täckte precis halva jordytan, och vi vet att haven täcker mer.) ÖVERSLAG (28) Kan det vara så att en stor del av världens vatten finns i moln, sjöar och floder eller som grundvatten? Atmosfären är bara dubbelt så tjock som världshaven är djupa, och molnen fyller bara en liten del av dem och är därtill inte på långt när så täta som haven, så molnens vatten måste vara en obetydlig del av havens. (Samma resonemang gäller för övrigt fuktigheten i luften.) Floder och sjöar kan man se på jordgloben, att de har obetydlig area jämfört med haven. De kan väl knappast vara djupare än haven, varför man känner sig övertygad om att deras volym är mycket mindre än havens. Slutligen har vi grundvattnet, dvs vatten mellan markpartiklarna, ända ner till sprickfri berggrund. Vi vet att berget ofta sticker upp i dagen. Det verkar därför otroligt att berggrundens djup under markytan i genomsnitt skulle skulle vara många gånger havens djup, vilket skulle behövas för att vattnet som bara fyller upp markens porer skulle kunna mäta sig med havens volymer. Alltså är svaret på frågan: Nej, det finns mycket mera vatten i haven. ÖVERSLAG (29) Hur stor del av jordens vatten är fruset? Största arealerna av is finns i Arktis, Antarktis och på Grönland. Om man försöker se dessa areor framför sig på jordgloben kommer man fram till att de tillsammans är betydligt mindre än en av de lappar vi behövde fem av för att täcka hela jorden, och tre av för att täcka haven. Det kanske behövs en tredjedels lapp för isen. Det betyder att en tiondel av vattenytan är frusen. Om det nu råkade sig så att istäcket var lika tjockt som vattnet i haven, då kunde vi direkt säga att en tiondel av jordens vatten är fruset. (Det som finns i moln, sjöar, floder och grundvatten är försumbart, såg vi ovan.) Har vi någon aning om istäckenas tjocklek? Som världens högsta berg brukar man ange Himalaya och inte någon istopp i Arktis, Antarktis eller på Grönland, så dessa tre isslätter sticker nog upp betydligt mindre än 10 km. Sen är frågan hur djupt ner de går. Arktis och Grönland har ”land” under isen, alltså någonting som är över havsytans nivå. Bara Arktis’ is kan sträcka sig djupt under den nivån. Havsytan är i snitt 4 km över botten. Detta tillsammans gör väl att vi kan våga oss på en gissning att istäcket är högst några kilometer tjockt, dvs mycket mindre än havens medeldjup, och att det således antagligen är mycket mindre än en tiondel som är fruset . (De som har räknat noga på detta brukar säga att de frusna delarna utgör 2 procent av jordens vatten. Vi ser alltså att man kan skatta någotsånär även helt utan kunskaper i glaciologi.) ÖVERSLAG (30) Jordens volym När vi talade om jordens area föreställde vi oss att vi täckte jordglobens yta med kvadratiska tyglappar vilkas kanter var som avståndet pol-ekvator (filtarna), och vi fann att det behövdes fem lappar, om man snålar med tyget. Nu ska vi tänka på samma lappar - eller låt dem gärna vara lite styvare, så att man kan bygga en kubisk ask av dem. Frågan är nu: Skulle jordens volym rymmas i denna ask? Vi får tänka oss att vi formar om jordgloben så att den passar, som en bulldeg som vi trycker till så att den blir kubisk. Ryms den i tusenmilakuben? Om du har svårt att avgöra frågan så är det förklarligt. De är mycket nära lika stora - så nära att man lätt minns detta sammanträffande när man en gång har tänkt på det, även om det inte är så hemskt viktigt att komma ihåg. Jordens volym är alltså 1000 mil gånger 1000 mil gånger 1000 mil, dvs en miljard kubikmil. ÖVERSLAG (31) Enligt en ofta citerad tumregel är atmosfären en tusendel av hydrosfären, som i sin tur är en tusendel av geosfären. Kan det stämma? Man kan genast se att det inte stämmer om man räknar på volym. Vattenskiktet i havet är bara hälften så tjockt som luftskiktet, och haven täcker dessutom bara en del av jordytan. Det finns alltså mer luft än vatten, inte mindre som regeln säger. Räknar man däremot på massor (vikter) får man dela luftvolymen med tusen och då stämmer tumregeln något så när vad gäller gasen och vätskan. Det blir bara fel med en faktor 2 för att skikten inte är lika tjocka och en annan faktor, på mindre än 2, för att vattenskiktet inte är heltäckande. Sen får vi titta på den fasta delen av jorden. Volymen är enligt föregående överslag som en kub med kantlängden 1000 mil, medan vätskevolymen är som fem kvadratiska tusenmilablock som är en halv mil tjocka. Eftersom jordens densitet är fem gånger vattnets, får man en jämförelse av massorna genom att ta fem kuber i stället för en. Fem kuber och fem block betyder en kub per block. Två kanter är lika i kuben och blocket. Massorna förhåller sig därför som blockets tredje kant, en halv mil, till kubens kant, 1000 mil. Förhållandet är 1: 2000, varför vi kan godkänna tumregeln som säger 1:1000. ÖVERSLAG (32) Hur mycket blir det åt var och en om alla människor delar jordens vatten och luft lika? Vatten: Enligt ovan ca 10⁹ kubikkilometer vatten att dela på 6 · 10⁹ personer. Det blir någonting sådant som en sjättedels kubikkilometer vatten per person. Luft: Vi kan utgå från denna personliga volym av vatten för att beräkna var och ens lufttilldelning. Jämfört med jordens vattenskikt är luftskiktet dubbelt så tjockt och sträcker sig även över land, så volymen blir ca 4 gånger så stor som vattenvolymen, dvs nästan en kubikkilometer. Ett alternativt sätt att räkna: Jordytan täckt av ett 10 km tjockt luftskikt ger volymen 5 · 10⁸ · 10 kubikkilometer luft. Delat på 6 · 10⁹ blir det lite mindre än en kubikkilometer per person. Ett tredje sätt att räkna: Tänk på din privata tomt som du får när man delar jordens areal lika. Vilken area har den? Luften som hör till sträcker sig en mil upp. ===Biosfärens produktion=== ÖVERSLAG (33) Hur stor del av jordytan behövs för att försörja befolkningen? Återkalla hur stor del av jordytan det blev när man delade den jämnt mellan alla. Tänk dig nu att du odlar upp en del av din areal. Det spelar inte så stor roll vilken gröda du väljer. Har du erfarenhet av vinbärsplockning tänker du dig att du planterar ut vinbärsbuskar. Hur stor yta tar en buske? Hur många liter vinbär får du från den per år? Hur många buskar behövs för att du ska få i dig 1 kg mat per dag? Du behöver inte tänka dig att du lever på bara vinbär hela året, för vinbären var bara en utgångspunkt för räknandet. Skillnaden i avkastning mellan olika växter är inte så stor att det spelar någon större roll i ett grovt överslag som det här är frågan om. Tycker du det är lättare att tänka i morötter, gör det. Här ger jag en variant: Sädesstråna i en präktig åker står 5 cm tätt. På en kvadratmeter stor yta kan det bli 20 på längden och 20 på bredden, dvs 400 strån. Varje strå bär ett ax med några kubikcentimeter frön, dvs något gram. Per kvadratmeter blir det alltså ett kilogram. På ett år äter du typ 365 kg. Du behöver alltså odla upp 365 kvadratmeter av din mark som är ungefär en tiondels kvadratkilometer (100 000 kvadratmeter). Det är fyra promille. Det är räknat på hela din tomt, som ju delvis består av hav. ==Kolet i biomassa och i koldioxid== I detta avsnitt gör vi grova överslag. Vi räknar med att stearin, biomassa och koldioxid håller samma halt kol. Vi struntar således både i att vattenhalten är olika och att molekylerna i torrsubstansen innehåller olika mycket av andra grundämnen än kol. Felet blir knappast någonsin ens en faktor fyra, vilket är mindre än de fel vi får räkna med i en del uppskattningar av arealer och avkastningar. Att vi vill göra beräkningar trots att vi inte kan förvänta oss värst hög precision är för att frågorna om kolet på jorden är så viktiga. En ökning av koldioxidhalten i jordens atmosfär med någon tiondels promille förväntas leda till att klimatet på sikt förändras mycket. Samtidigt är de processer som skapar klimatet mycket komplexa, så för att över huvud taget kunna göra några bedömningar är man hänvisad till grova överslag rörande det man känner till, samtidigt som man är medveten om att det finns andra faktorer som är svårare att bedöma. ÖVERSLAG (34) Hur hög kan koldioxidhalten bli i ett rum i juletid när man har många stearinljus brinnande? Antag att rummet är 25 kvadratmeter och två meter i tak. Vi vädrar inte alls på ett dygn och eldar upp ett kilogram stearinljus under det dygnet. Stearinet består mest av kol, som efter förbränning finns i koldioxiden. Om vi tar lätt på proportionsdetaljerna kan vi säga att 1 kg stearin ger något kilogram koldioxid, en mängd som skulle fylla upp cirka en kubikmeter. Utspritt i rummet som är 2 · 25 kubikmeter blir koncentrationen 1/50 = 2 procent. ÖVERSLAG (35) Vilket är mer, gräset på en äng eller träden på en lika stor areal skog? Tänk dig att vi mejar ner gräset. Hur tjockt skikt med gräs blir det på marken? Hur tjockt skikt med trä det blir om man avverkar skogsdungen är lite svårare att föreställa sig. Låt oss säga att träden växer i rutmönster på 4 meters avstånd. Antag först att träden bara är 4 meter höga. I så fall skulle man efter avverkningen kunna dra samman dem med topp mot rotända, den ena stammen efter den andra så att man fick långa obrutna rader, med fyra meters avstånd. Om man sen ändrar förutsättningarna så att träden är 20 meter långa, vilket är mer rimligt, kommer stammarna att ligga fem gånger så tätt, dvs på metersavstånd. Vi antar att träden är halvmetertjocka, vilket kan förefalla mycket, men vi räknar ju inte bara på stammarna utan försöker få med grenarna i räkningen också. Halvmeter tjocka trän och en halv meters lucka. För att fylla ut hela arealen blir det ett 25 cm skikt om träden är fyrkantiga i tvärsnitt, annars lite mindre. Det är mer än det slagna gräset på ängen blir, om det är ordentligt hoppackat. Och det är väl vad man kan vänta sig. Skogen har ju haft femtio år längre tid på sig att växa, och under den tiden har bara lite barr och kvistar multnat bort, medan en hel del av kolet de samlat på sig från luften finns kvar i stammarna. ÖVERSLAG (36) Om all skog i världen brann upp, hur mycket skulle luftens koldioxidhalt öka? Liksom tidigare om stearinet i julljusen, kan vi säga att koldioxidens massa blir ungefär den samma som den uppbrunna skogens massa. Vore koldioxiden i flytande form skulle också densiteten vara lika för de två och koldioxinden skulle alltså täcka brandplatsen med ett par decimeter tjockt skikt, precis som de fällda träden gjorde. Bredde man ut det skiktet jämnt över jordytan skulle det väl bli bara någon centimeter, eftersom ju knappast ens en tiondel av jordytan är täckt med skog. Om man på samma sätt förtätade atmosfären, för att lätt kunna jämföra den med koldioxiden, skulle den krympa tusen gånger, till 10 meters tjocklek. En centimeter jämfört med tio meter är en tusendel. Den bildade koldioxiden är alltså en tusendel av atmosfären. Vår uppskattning är alltså att koldioxidhalten skulle öka med någon promilleenhet om all skog brann upp Luftens koldioxidhalt har ökat under de senaste seklerna. För att kunna jämföra mängden koldioxid i luften med andra kolhaltiga substanser är det lämpligt att hålla reda på hur hög koldioxidhalten är för närvarande. '''ATT MINNAS (11): Luftens nuvarande koldioxidhalt är 0,4 promille.''' ÖVERSLAG (37) Om man vill sänka jordens koldioxidhalt till 1800-talsnivå, som var 0,3 promille, genom att binda kolet i trädstammar, hur mycket skulle man då få utöka skogsarealen? I föregående överslag uppskattade vi att all nuvarande skog motsvarar en promilleenhet av koldioxid i luften och att den täcker en tiondel av jordytan. Den utökning av nuvarande skogsareal som behövs för att reducera koldioxiden med en tiondels promilleenhet blir då en tiondel av en tiondel, vilket är en hundradel av jordytan. Det är 5 · 106 kvadratmil. En så stor nytillkommen skogsyta skulle alltså kunna binda den tiondels promilleenhet koldioxid som tillkommit under 1900-talet, när skogen har växt upp. ÖVERSLAG (38) Det har i diskussionen framförts att man kunde lagra den under 1900-talet frisläppta koldioxiden i bergrum. Hur stora bergrum skulle behövas? Enligt ovan var den nettokoldioxidmängd som frisläpptes under 1900-talet en tiondels promille av luften, alltså en tiotusendel. Atmosfärens höjd delad med 10 000 ger höjden en meter, så om bergrummet är en meter i takhöjd, skulle det få sträcka sig över hela jordens yta. Det skulle ju minst sagt underminera oss, så vi ökar på takhöjden. Hundra meter höga bergrum skulle sträcka sig under en hundradel av jordytan. Allt detta gäller om man lagrar koldioxiden som gas vid normalt atmosfärtryck. Om vi komprimerar den eller kyler den så att den blir tusen gånger så tät (flytande eller fast) skulle bergrummen kunna vara en tusendel så små. ÖVERSLAG (39) Ett annat förslag för lösandet av koldioxidproblemet är att med skogsodling binda kolet i trä och sen bygga hus av träet. Hur mycket hus blev det för var och en, utöver det nuvarande husbeståndet? Vi har uppskattat att det bor typ 10 pers per kvadratkilometer. Vi har också uppskattat att koldioxiden från all världens skog skulle bli en promille av luften och i komprimerat skick bilda ett centimeters skikt över jorden, och alltså även ett centimeters skikt över min privata tiondels kvadratkilometer. Kunde vi förvandla en tiondel därav till husvirke vore det nog för att nedbringa koldioxidhalten till 1800-talsnivå. Det är en millimeter. Denna millimeter tjocka träskiva har jag för mitt husbygge. En kilometer lång och hundra meter bred är skivan. Väljer jag decimetertjockt virke i stället för millimetertjockt blir skivan 10 meter gånger 100 meter. Ett så stort, och bastant, tak skulle det kunna bli, men eftersom jag vill ha lite väggar också blir huset antagligen mindre än tusen kvadratmeter. Ett alternativt sätt att uppskatta hur mycket virke varje människa måste göra slut på: Koldioxidökningen under 1900-talet beror på att fossila bränslen har förbrukats. Föreställ dig hur mycket bensin, kol och olja som du och dina förfäder har förbrukat under 1900-talet. Ungefär samma volym i trä har du att bygga med. ÖVERSLAG (40) Enligt en uppgift släpptes det under 1997 ut 23 000 Mton koldioxid från fossila bränslen. Kan det stämma? Uppdelat på jordens sex miljarder personer blir det 4 ton per pers, men vad säger det egentligen? En villaägare som har oljeeldning kanske jämför det med sin oljekonsumtion, en bilist med sin bensinförbrukning, men i ett sådant här fall är det vanskligt att dra globala slutsatser från det som händer i ett hushåll. En stor del av bränsleförbrukningen sker i fabriker och andra anläggningar och förbrukningen är högst olika för olika människor. Låt oss i stället jämföra denna uppgift med det vi tidigare räknade med – att koldioxidhalten under 1900-talet steg från 0,3 till 0,4 promille. Den tillkomna koldioxidmängden under dessa hundra år är tiotusendelen av luftens volym som är 5 · 10¹⁴ · 10 000 kubikmeter. Utslaget på seklets hundra år blir det hundradelen. Det är 5 · 10¹² kilogram = 5000 Mton. Det stämmer mycket bra med uppgiften om 23 000 Mton under 1997. Utsläppen har ju ökat under hela nittonhundratalet, så i slutet av 90-talet bör värdet vara någon eller några gånger högre än medelvärdet. Dessutom kan man tänka sig att en del av den koldioxid som har släppts ut har lösts i havens vatten. ÖVERSLAG (41) Enligt en uppgift är jordens biomassaproduktion ”55 · 10⁹ ton oljeekvivalenter per år hållbart”. Enligt en annan uppgift är den årliga biomassaproduktionen 200 000 Mton. Kan dessa uppgifter stämma? Biomassa betyder all levande substans. Först kan vi konstatera att uppgifterna är rätt lika, 55 respektive 200 gigaton. Skillnaden kan dels bero på att man räknat om den ena till olja som är lite energitätare och koltätare än biomassa, och räknat med hållbar produktion. Det är inte heller utsagt om biomassan har räknats som torrvikt eller som färsk vikt. Så här fina skillnader har vi ingen chans att ta ställning till med våra biomassauppskattningar. Det är så många saker vi får höfta till, så för att kunna vara säkra på att en uppgift är fel måste vårt överslag ligga minst en faktor 100 ifrån. En uppfattning om jordens biomassaproduktion får vi om vi tänker oss att jordens yta är bevuxen med säd som ger 1 kg per kvadratmeter. Vi räknade på det som livsmedel tidigare. Halmen och kanske rötter tillkommer men ändrar inte så mycket på resultatet. Det blir en miljon kg per kvadratkilometer. På hela jordytan blir biomassaproduktionen 10⁶ · 5 · 10⁸ kg, om hav, berg, öknar och djungler etc i genomsnitt producerade lika mycket som vårt tänkta sädesfält. Det är 500 Gton, vilket ligger nära de givna uppgifterna. Ett alternativt sätt att uppskatta mängden: Vi har tidigare föreställt oss att vi mejar ner gräset på en äng. En centimeter tjockt ligger det kanske när vi har trampat till det. Om hela jorden producerade som den ängen blev volymen 10⁶ · 5 · 10⁸ kvadratmeter gånger en centimeter, vilket är 5 · 10¹² kubikmeter eller lika många ton. Alltså 5000 Gton, vilket är mera men inte tillräckligt långt ifrån de givna uppgifterna för att ge oss anledninga att avfärda dem. Snarast får vi fundera över om vår uppskattning av grässkikts tjocklek är så tillförlitlig. Kanske borde vi ha trampat till gräset hårdare innan vi mätte skikttjockleken. Kanske ängen vi tänkte på inte var representativ för all jordens växtlighet. ÖVERSLAG (42) Hur hög blir koldioxidhalten i ett rum där en människa vistas ett dygn? När vi tidigare diskuterade koldioxidproduktionen från brinnande stearinljus antog vi ett 50 kubikmeters rum och ett kilogram stearin per dygn. Vi gör detsamma nu; vi bara byter ut stearinet mot ett kilogram mat per dygn, som är vad en människa brukar äta och förbränna. Ett kilo av det ena och ett kilo av det andra, och grovt räknat ger det något kilo koldioxid i bägge fallen. Utslaget på rummets 50 kilogram luft blir det 2 procent. (De 0,4 promille man hade innan i det nyvädrade rummet är försumbara i sammanhanget.) ÖVERSLAG (43) Hur hög brukar koldioxidhalten vara i luften jag andas ut? Jag äter ett kilogram mat per dygn, vilket ger något kilo koldioxid när den förbränns i kroppen.Det portioneras ut på alla mina andetag under ett dygn. Volymen på ett andetag kan man kolla genom att andas ut i en plastpåse. Säg att det är en liter. Med 20 andetag i minuten blir det 20 · 60 · 24 liter luft per dygn, vilket är 30 000 liter och väger trettio kilogram. 1 kg / 30 kg = 3 procent. ===Föda och energi=== Vi har diskuterat växtlighetens betydelse för att binda kol så att inte koldioxidhalten i luften blir för hög. Vi har förstås också nytta av växterna för att de ger oss energi, både i bränsle och i mat. Hur mycket energi biomassa ger kan man läsa på ett livsmedelspaket. Det brukar vara angivet i måttsenheten kilojoule och avse 100 gram av livsmedlet i fråga. Man kan lämpligtvis tänka på hundra gram när det gäller energiinnehåll, så att man får hjälp av sina minnesbilder från matförpackningar när man ska komma ihåg talen. Gör man så får man också daglig repetition, om man till exempel har paketet med frukostflingor framför sig på bordet. Man finner att värdet är en bit över 1000 kilojoule för alla mjöler, gryner, ärter, knäckebröd - allt sådant som består mest av kolhydrat och har låg vattenhalt. Lika mycket energi - ca 1000 kilojoule ger hundra gram ved, torv eller halm när den brinner. Fett ger ungefär dubbelt så mycket som kolhydrat, och mineraloljor och bensin ytterligare lite mer. Vid grov räkning kan man ofta räkna med 1000 kJ/100 g överlag. Det är bara om vattenhalten är hög som man får vara lite försiktig. Man kan då föreställa sig att man lägger maten - eller gräset eller vad det gäller - i solen och uppskatta hur mycket vikten minskar vid torkningen. Det är torrsubstansen som ger energi. '''ATT MINNAS (12): Hundra gram torrt bränsle eller livsmedel ger drygt 1000 kilojoule energi.''' ==Vad energimängden 1 joule kan göra== Först ska vi relatera energimängden 1 joule till '''elektricitet'''. Elapparater och lampor brukar vara märkta med hur många watt de drar, det vill säga effekten. En joule förmår ge exakt effekten 1 watt under en sekund. En 40 W lampa som är tänd i två sekunder hinner alltså förbruka 80 joule. Joule är detsamma som wattsekunder. När man köper el brukar kan man använda måttet wattimmar, som är 60 · 60 wattsekunder = 3600 joule. '''ATT MINNAS (13): En joule ger exakt effekten 1 watt under en sekund.''' ÖVERSLAG (44) Hur mycket ved måste man elda i spisen för att få samma värmeproduktion som ett 1000 watts värmeelement ger under en timme? Elementet ger 1 kilowattimme = 3600 kilowattsekunder = 3600 kilojoule. Jämför man det med talet som står på grynpaketet så ser man att det är tredubbelt. Grynpaketssiffran avser 100 gram, så vedåtgången blir 300 gram. ÖVERSLAG (45) Hur många watts effekt är det på en människa? Människan är en ineffektiv maskin i det att hon, liksom hushållsmaskiner och glödlampor, använder det mesta av den tillförda energin för värmeproduktion, även om man avsett att få ut nyttigt arbete eller belysning. Därför får vi en uppfattning om människans energiförbrukning genom att jämföra hur varm hon är med en lampa. Tänk dig att du stoppar in en lampa i en plastdunk stor som en människa. Hur stark ska lampan vara för att yttemperaturen ska bli som för en människa? Ett alternativt sätt: Räkna på maten en människa äter dagligen. Det är ca tio hundragramsportioner, var och en med energiinnehållet 1000 kilojoule. Det är tio miljoner joule, eller 10 000 000 wattsekunder. På ett dygn är det 60 · 60 · 24 sekunder, vilket är ungefär 100 000 sekunder, så varje sekund förbrukar människan 10 000 000 / 100 000 joule = 100 joule. 100 joule per sekund = 100 watt. När energi används till att '''lyfta''' något får man hålla reda på att en joule förmår lyfta 100 gram en meter. Det gäller med stor noggrannhet överallt på jordens yta men till exempel på månen kan en joule lyfta en hundragramsgrej mycket högre. '''ATT MINNAS (14): En joule lyfter 100 gram en meter.''' ÖVERSLAG (46) Hur mycket frukostflingor måste man äta för att få energi att klättra upp på Himalaya? Man väger 100 kg med packning och ska klättra 10 000 meter upp. Det går åt 1000 · 10 000 joule = 10 000 kJ. Jämfört med vad det står på paketet med flingor är det knappt tio gånger energin i den 100 grams portion texten avser, så knappt ett kilogram är vad man får äta utöver vad man brukar äta utan klättring. (Vi har då inte räknat med den energi som krävs för att man ska producera värme utöver det vanliga, vilket man brukar göra vid klättring. Därför är det oklokt att basera matsäcksplaneringen på denna överslagsräkning allenast.) Energi brukar ge värme. Även när man eftersträvar lyftning eller annat arbete brukar en del av energin bli värme. En viss energimängd kan antingen göra en stor materiamängd ljummen eller en liten mängd het. En tumregel är att en joule kan värma 1 gram materia 1 grad. Detta gäller med rätt god noggrannhet för både gaser, vätskor och fasta ämnen, utom för metaller med hög täthet. (Vi minns att många metaller har täthet närmare 10 kg/liter än 1 kg/liter, som är det vanliga för fasta och flytande material. Ett kilogram av dessa metaller är därför en ganska liten klump, och det behövs inte heller mer än 1/10 joule för att värma dem en grad. Så energibehovet beror snarare på volymen än vikten när det gäller metallerna.) Mest avvikande åt andra hållet är vatten, som kräver hela 4 joule per gram för att varmna en grad. '''ATT MINNAS (15): En joule höjer temperaturen hos 1 gram materia med 1 grad. (För ett gram vatten blir temperaturhöjningen bara ¼ grad.)''' ÖVERSLAG (47) Hur mycket varmare blir luften i ett 50 kubikmeters rum om man bränner 1 kg stearinljus där? Om stearinets värmevärde är jämförbart med fetthaltiga livsmedel (3000 kilojoule per hundra gram), bildas det 30 000 kilojoule. I rummet är 50 kg luft, varför luften skulle bli 600 grader varmare om det var enbart den som värmdes. Nu tar också väggarna upp värme, och det material i dem som värms väger betydligt mer än luften i rummet. Det skikt av väggen som är allra närmast rummet får samma temperatur som rumsluften, medan djupare skikt kanske har helt annan temperatur. Därför är det mycket svårt att uppskatta vad lufttemperaturen blir. ==Vinklar och avstånd == Månens och solens skivor ser lika stora ut på himlen. Det är därför de passar så väl ihop att månen precis kan täcka solen vid solförmörkelse. Man ser dem under en vinkel om en halv grad. (Två stycken månar blir en grad, så för att bilda ett pärlband upp över himlavalvet och ner till horisonterna - 180 grader - behövs det 360 månar.) Man kan ha nytta av att veta detta om måndiametern när man ska bedöma hur långt avståndet är till ett flygplan. Om planet ser ut att vara stort som solens eller månens diameter, då förhåller det sig så att avståndet är hundra gånger planets längd. Hur ska man förstå och komma ihåg detta? Tänk först på en liksidig triangel. I en sådan är vinklarna 60 grader. (60 + 60 + 60 = 180). Så om du står på ett flygfält vid ett 20 meter långt flygplan så att du är 20 meter från nosen och 20 meter från stjärten, då ser du planet under en vinkel som är 60 grader. (För att vara 20 meter från mer centrala delar får du flytta dig en aning längre bort, och vinkeln blir lite mindre än 60 grader.) Flyttar man sig sedan 10 gånger så långt bort blir vinkeln tiondelen - knappt 6 grader - och när planet är hundra gånger sin längd ifrån dig blir vinkeln knappa 0,6 grader, och det råkar vara ungefär som solens och månens diameter. '''ATT MINNAS (16): Solens och månens skivor syns på himlen under vinkeln 0,5 grader.''' '''ATT MINNAS (17): Ett objekt som är 10 gånger sin egen längd ifrån dig syns under vinkeln 5,7 grader, är det 100 gånger sin längd ifrån dig blir vinkeln 0,57 grader osv.''' ÖVERSLAG (48) Du är på väg till en plats som ligger nära en 70 meter hög kommunikationsmast. Månen dyker upp intill masten och du ser masten hög som tre måndiametrar. Hur lång väg har du kvar? En måndiameter skulle betyda att masten var drygt 100 gånger 70 meter, dvs drygt sju kilometer bort. Tre måndiametrar betyder att vi är närmare: 7 km delat med 3 är mer än två kilometer. Vi svarar 2,5 km. ÖVERSLAG (49) Hur stort är ett moln? Har du tur är det en solig dag och molnet far förbi solen och du står på ett fält där du ser dess skugga i sin helhet. Då gäller det bara att i ett visst ögonblick lägga märke till var skuggans ändar befinner sig och sen gå och stega upp avståndet. Eftersom solen är så mycket, mycket längre bort än molnet är skuggan lika stor som molnet. Låt oss säga att du inte har sån tur; det är mulet eller molnet är inte åt samma håll som solen, från dig sett. Om det då blåser kan du kanske ändå uppskatta molnets storlek. Du drar dig till minnes hur snabbt molnens skuggor brukar jaga fram över fälten när vindstyrkan är densamma som nu. Kan man cykla ikapp dem? Hur många meter per sekund går en cykel? Det kanske tar tio sekunder att cykla femtio meter – alltså 5 m/s. Man kan också höra på radio hur snabb vinden är. Om vinden går lika snabbt uppe där molnet är, då siktar man in molnets nos och räknar hur många sekunder det tar för hela molnet att dra förbi den siktpunkten. Hur långt cyklar du på så många sekunder? ÖVERSLAG (50) Jag ser ett jetplan dra förbifrån i skyn. Det är ett passagerarplan. Jag sträcker ut min arm och konstaterar att det tar sex sekunder för planet att passera över min näve, från lillfingerknogen till pekfingerknogen. Hur långt ifrån mig är planet? Ett jetplan går nästan så snabbt som ljudet: På 1-2-3-5-6 sekunder går det nästan två kilometer, och det såg ut som min näve, 10 centimeter. Min arm är 50 centimeter lång, alltså fem gånger min näve. Proportionen mellan min arm och min näve är också proportionen mellan planets avstånd till mig och dess sexsekundersfärd. Om planet styrde rakt mot mig skulle det nå fram på 6 · 5 = 30 sekunder. I fråga om åskan skulle 30 sekunder betyda tio kilometer. Nu får man anta att planet går lite långsammare än ljudet, om det är ett passagerarplan, så låt oss säga att det är åtta kilometer bort. ==Småsaker== Den som läser denna text kan se det som är en millimeter stort (bokstäverna) och kanske också tiondels millimeter (finstilta ä-prickar). Där, vid tiondels millimeter går gränsen för det obeväpnade ögats seende. Med förstoringsglas når man ner en tiopotens till. Med mikroskop, som består av flera linser, kommer man ner ytterligare en tiopotens, till tusendels millimeter. Sen är det stopp. Man kan konstruera mikroskop som förstorar både 1000 gånger och mer, men man ser inga fler detaljer med dem, bara stora suddiga blaffor där man annars hade sett prickar. Det är ljusets våglängd som sätter gräns. Det är med ljusets hjälp man ser och liksom man inte kan måla fina detaljer med en grov pensel kan man inte se det som är kortare än ljusets våglängd, som är lite mindre än en tusendels millimeter. En tusendels millimeter kallas mikrometer (*m). '''ATT MINNAS (18): Ljusets våglängd är litet mindre än en tusendels millimeter.''' Alla celler i både växter och djur är större än en mikrometer och kan alltså ses i mikroskop. Och vi talar då om ett vanligt ljusmikroskop, med lampa eller spegel och med linser av glas, ett sådant som finns i skolornas biologisalar. Bakterier är också celler, men de är lite mindre än djurs och växters celler. De är kring en mikrometer stora och ligger alltså nära gränsen för vad man kan se i ett ljusmikroskop. Det finns också elektronmikroskop. De är stora anläggningar. Med dem kan man se sådant som är mycket mindre än ljusets våglängd, till exempel virus. '''ATT MINNAS (19): Bakterier är ungefär en tusendels millimeter stora.''' ÖVERSLAG (51) Enligt uppgift i Nationalencyklopedin innehåller 1 gram åkerjord 10⁸ – 5 · 10⁹ bakterier. Kan det stämma? Den högre av de angivna siffrorna är nästan som jordens folkmängd, flera miljarder. En miljard packade bakterier skulle kunna vara en kub med tusen bakterier på längden, tusen på bredden och tusen på höjden. En sådan bakteriekub har kanten 1 mm. Fem sådana kuber är den maximalt angivna mängden. Den ryms gott och väl i ett gram åkerjord, som fyller upp typ en kubikcentimeter. ==Metoderna vi använt== Vi har nu med eget räknande lyckats ta fram en massa uppgifter – 51 stycken – som vi annars hade haft ett sjå att söka efter – om geografi, mikrobiologi, fysik, kemi, jordbruk, skogsbruk, meteorologi. Det vi behövde var nitton tal och en del klurighet. De nitton talen är sammanfattade i slutet. Nu ska vi försöka sammanfatta vari vår klurighet består – några av de metoder vi använt. - Vi visualiserar och konkretiserar. Vi försöker se problemet framför oss och mobilisera vår erfarenhet. Vi frågar ”hur stort?”, ”hur brett?”, ”hur många?”. Om vi känner att vi inte vet försöker vi sätta gränser uppåt och neråt: ”I varje fall inte mer än hundra apelsiner i veckan”, ”I varje fall inte mindre än än en mikrometer”. Vi försöker vrida och vända på de saker vi ser för vår inre syn, och jämföra dem med varandra: ”Hur många kvadrater med sidan som pol-ekvatorsavståndet behövs för att täcka jorden.” - Vi använder förenklade begrepp. Man behöver inte trassla in sig i tabeller över densitet eller räkningar med formler med * om man inte vill eller har krav på hög noggrannhet. Cirkelns area är ungefär längd gånger bredd, liksom kvadratens. De flesta vätskor har ungefär samma densitet. - Vi tänker oss luften komprimerad tusen gånger så att dess densitet blir lik den som trä, mat och annat icke-gasformat har. Då kan man jämföra volymerna, som är lätta att se framför sig istället för att jämföra massor, som blir väl abstrakta så snart de inte ryms på någon våg man har erfarenhet av. - Vi försöker hitta jämvikter, konstans eller kretslopp. Vattnet på jorden dunstar och regnar ner, dunstar och regnar, ständigt och jämt, men dess totalmängd är ungefär densamma hela tiden. Detsamma gäller kolet. Det kretsar mellan atmosfärens koldioxid och biomassan i växter och djur. Människan färdas mellan födelse och död och i det långa loppet dör lika många som det föds. Det underlättar räknandet om man kan hitta sådan konstans. Det kanske är lättare att uppskatta regnmängd än avdunstningsmängd. Det kanske är lättare att uppskatta antalet döda än antalet födda. Tror vi att det råder jämvikt kan vi dra vida slutsatser, men vi får akta oss för att tillskriva verkligheten kretsloppsegenskaper eller stabilitet bara för att det gör vårt räknande lätt. Ofta är det vettigt att börja räkna på jämviktsfallet och sen i nästa steg försöka analysera hur stora avvikelserna från jämvikt är. - Vi skiktar det globala jämnt över jordytan. Det är hopplöst att minnas stora tal, och även att jämföra dem och dra slutsatser av dem kan vara svårt. När det gäller globala mängduppgifter – världens samlade oljereserver, skogsresurser, vattentillgång - blir det lättare om vi föreställer oss att vi brer ut hela mängden i ett jämntjockt skikt över jordytan och ser framför oss hur tjockt skiktet blir: atmosfären är tio mil, i komprimerad form tio meter, koldioxiden i den fyra millimeter. Vi har tänkt oss en träskiva och en filt som täcker hela jorden, och så vidare. - Vi delnar upp på alla jordens människor. När globala mängder är så pass små att ett skikt över jordytan inte ens blir en millimeter kan det vara bättre att portionera ut mängden på alla jordens människor. Det kan gälla årsskörd, industriell produktion eller konsumtion. Talen blir hanterliga, inte minst för att man då kan jämföra dem med sin privata produktion, konsumtion och sitt ägande. I vissa fall kan man dra globala slutsatser från sin individuella erfarenhet, men man får inte bortse från all den verksamhet som inte sker i hushållen utan samfällt, i fabriker och i andra produktionsanläggningar, och allt det som inte organiseras av människor. Exempelvis är parcellering av hela jordytan i sex miljarder lotter, så att varje lott blir en tiondels kvadratkilometer, bra att utgå ifrån i många sammanhang, men att sedan börja föreställa sig hur man odlar upp och gör anläggningar på en sådan tomt, för att därav dra slutsatser för jorden för helhet, är ganska meningslöst. - Vi delar upp och radar på längden, bredden och höjden. Man har ganska bra känsla för längder. Det är inte död aritmetik när man vet att det går10 mm på en cm, 10 cm på en dm osv upp till minst 10 mil. Man kan verkligen överblicka gott och väl åtta tiopotenser. Volymer däremot bedrar man sig lätt på. Man har två muggar och tycker kanske att den stora är dubbelt så stor som den lilla, men om den är både dubbelt så hög, dubbelt så bred och även dubbel på andra breddleden, så är den i själva verket åtta gånger. Detta med de tre dimensionerna gör att man får så oöverskådligt stora tal när man fråga hur många gånger en liten volym ryms i en stor – hur många teskedar i en hink, hur många celler i en hjärna. Men vi kan också använda detta förhållande åt andra hållet för att göra stora tal överskådliga. Vi tar det stora talet och skriver det som en produkt av tre tal, som säger hur många som ska radas på längden, hur många rader det är på bredden och hur många skikt av rader det är på höjden. Vi har till exempel skapat oss en uppfattning om Sveriges folkmängd genom att tänka oss hur många granbarr man får rada upp och hur stor trave det blir om varje invånare ska ha ett barr. - Vi låter en grupp av människor representera alla människor. Man kan inte alltid gå från det individuella till det globala bara genom att multiplicera sina egna förhållanden med sex miljarder. Som individ är man inte representativ i alla avseenden. Då blir det ibland bättre om man utgår ifrån en grupp man känner istället. Antalet vänsterhänta personer i världen kan man uppskatta utifrån hur många det brukar vara i en skolklass, eftersom andelen är densamma i olika åldrar och olika delar av världen. Vill man ha en mer åldersblandad grupp kan man kanske utgå ifrån gruppen av alla sina grannar. - Vi låter ett människoliv representera en samling av olika gamla personer. Är det frågan om något som varierar starkt över åldern kan man istället för att räkna på många individer räkna på en individs samtliga levnadsår. Hur många högstadieelever finns det i världen? frågar någon. Man har själv gått på högstadium i tre år av sina 60 levnadsår, dvs 5 procent. Eftersom jordens befolkning är åldersblandad går uppskattningsvis 5 procent av den i högstadium i år. Trehundra miljoner, svarar man. ==Efterord== Vi har gjort ett antal uppskattningar. En del var enkla, andra krävde många steg och klurighet. Ingen var beräkningsmässigt svår. Det gällde bara att hålla reda på nollorna. Uppskattningarna har visat, dels på vidden av vad man kan ta reda på med räkning, dels gett lite övning på några centrala områden kring vatten och kol på jorden, kring materians täthet och kring möjligheten att relatera det globala till sin individuella erfarenhet. Resultaten har ibland legat en bit ifrån de verkliga värdena. När avvikelsen har varit stor har det nämnts, i andra fall bör det ha framgått hur grovt vi skattat de uppgifter vi utgått ifrån, och då kan man förvänta sig att det blir ungefär lika grovt i slutändan. Det hade inte varit svårt att frisera uppskattningarna för att få bättre överensstämmelse med vad man kan slå upp i en bok, men vi har inte velat ge tillrättalagda exempel. Det ska framgå att man ofta - men inte alltid - kan göra goda uppskattningar även med minimal fackkunskap. Man ska lita på sitt omdöme (ända tills man vet var det brast, varvid man alltså har fått det ersatt med ett bättre omdöme). Att det står något annat i en bok förringar inte värdet av det vi har räknat fram. Det vi själv har räknat ut förstår vi; det vi har läst kan vi bara tro eller tvivla på. Det är också orsaken till att vi inte har gett någon facit. Var skulle vi förresten fått facitsvaren från? Från några böcker. Hur vet vi att det stämmer som står i böckerna? Genom att kontrollräkna, och redovisa räkningarna för läsaren. Men det är ju det vi redan gjort. Vi har räknat grovt, men ska man ge svar med större noggrannhet får man göra en hel del specificeringar utöver det som stod i frågan, och det är utom ramen för en facit. Är du undrande över något får du visa dina räkningar för någon annan och räkna tillsammans. I någon uppslagsbok kan ni kanske hitta någon intressant uppgift att jämföra med. Sen får ni se om ni tror mera på den eller på er egen räkning. Man kan bli lite kaxig av att räkna. ==Nitton tal man behöver för att göra alla kalkyler vi gjort hittills och många, många fler== 1) '''6 Gpers bor det på jorden''' (Var femte människa är kines och det finns mer än en miljard kineser) 2) '''200 stater finns det, varav 2 miljardstater, 30 hundramiljonstater, 100 tiomiljonstater''' 3) '''70 är procentsats gånger fördubblingstid''' 4) '''1000 mil är det från pol till ekvator''' (Vi for med bil / ettusen mil...) 5) '''5 · 10⁸km³ är jordens area''' (Fem kvadratiska tusenmilafiltar) 6) '''300 m/s går ljudet''' (1-2-3 från blixt 1 km bort till knall) 7) '''1 kg/liter brukar icke-gasformiga ämnen väga''' (1 liter mjölk väger 1 kg) 8) '''kg / m² väger gaser''' (Gasatomerna på tio gångers avstånd) 9) '''1 mil tjock är atmosfären''' (Som Himalayas högsta topp) 10) '''4 km djupa är haven i snitt''' (Halva Himalaya) 11) '''0,04 % koldioxidhalten i luften''' 12) '''>1000kJ ger 100 gram kolhydrat vid förbränning''' (Läs på en livsmedelsförpackning) 13) '''1 watt presteras under en sekund av en joule''' (Ws = J) 14) '''100 gram lyfts en meter av en joule''' 15) '''ca 1 gram värms en grad av en joule''' 16) '''0,5 grader är mån- och solskivans vinkel''' (360 månar i ett pärlband över himlen) 17) '''100 ggr storleken är avståndet till det som syns under en halv grads vinkel''' (En likbent triangel har 60 graders vinklar) 18) '''1μm är ljusets våglängd''' (Som en bakterie) 19) '''1μm stora brukar bakterier vara''' (Syns nätt och jämt i mikroskop.Hundradels ä-prick.) Gör din egen lista på annat som är bra att veta [[Kategori:Matematik]] [[Kategori:SAB: T]] 3956 11987 2006-08-18T13:45:39Z 213.67.39.83 Hälsning till en eller flera gäst/gäster 3957 12584 2006-10-13T14:25:57Z 85.224.163.185 /* Skriva manus */ =Lathund för spexförfattare= == Introduktion == Bland det roligaste som finns är att författa en spexföreställning. Det är en process som ofta brukar kantas av sena kvällar, rött vin, ihopskrynklade papper och många ljudliga skratt. När man äntligen kan blicka ner på en fil på windowsskrivbordet som fått attributet ”färdig-version” sprider sig en lugnande känsla i bröstet och veckorna efter är det bara att sitta ner och se när ens mästerverk kommer till liv. Den första gången publiken ropar och applåderar en sång eller ett skämt som man skrivit känns det enda ut i tårna. Utan att bli långrandig eller kortrutig är det nu dags att presentera en del tips som hör genren spex till. SöderSpexet Södertörns Högskola == Skriva synopsis == Det första steget innan ett manus blir klart är att får ihop huvuddragen av ett spex. Detta är väldigt viktigt vilket författare av SöderSpexet har lärt sig den hårda vägen. Manuset har ofta stått halvfärdigt utan att slutet är klart. Förarbete är A och O. För ett framgångsrikt synopsis behövs: '''1) En historisk händelse som ska ske''' '''2) Vad som händer i sista scenen - dvs vad slutklämmen blir''' '''3) En plott (huvudhandling)''' '''Exempel på SöderSpex''' ''Tema'': Olympiska spelen ''Slutklämm'': Artemis,som eg inte fick vara med, vinner olympiska spelen Vid prisutdelningen dyker Zeus upp igen. ''Plott'': Zeus är försvunnen och gudarna annordnar spel för att hitta en tronföljare. ''Tema'': Einstein och nobelpriset ''Slutklämm'': Einstein tar emot nobelpriset av kungen. ''Plott'': Tsaren av ryssland vill kidnappa Einstein och få tillgång till nobelpriset. ''Tema'': Brandskattningen av Visby ''Slutklämm'': Visby vinner tillbaka pengarna för brandskattningen genom kortspel med Atterdag. ''Plott'': Valdemar Atterdag kommer till Visby ta dess skatt - borgmästarinnan. == Plott == Egentligen finns det tre saker som ett spex (eller någon annan historia för den delen) kan handla om: En kamp om '''MAKT/ÄRA, KÄRLEK eller PENGAR''' Dessa fungerar ofta väldigt bra som plottar. Lite tråkigt, men så är det. Ofta finns det en konflikt mellan två grupper eller personer == Skriva manus == Manuset är den slutgiltiga produkten. Här byggs konflikter och bihandlingar upp. Klassiskt kan ett manus se ut så här: - Introduktion av huvudkaraktärer och miljön där spexet utspelar sig - Ett klimax där plotten/konflikten uppdagas - En reaktion från olika grupper som tar ställning i konflikten AKT 1 slut - Några olika planer smids och utförs av de två stora huvudaktörerna/huvudgrupperna - Planerna går åt skogen och personliga tragedier utspelas. - Alla händelser sluter upp i en röd tråd och presenterar det som händer i sista akten - ''Slutklämm'' - Alla sjunger aktfinal som sammanfattar vad som har hänt i hela spexet. AKT 2 slut Denna struktur fungerar även om det inte är nödvändigt att följa den slaviskt. För att skilja manuset från en vanlig teaterproduktion finns det en rad olika grepp en spexförfattare kan ta när han/hon skriver en scen: === Temadialog === En temadialog går ut på att ett samtal mellan två eller fler personer förs genom att vissa ord insinuerar en koppling till ett tema. Exempel på tema kan vara godis, vapen, länder eller kanske golf. Snyggast blir det om den verkliga dialogen har något med temat att göra. :'''Olympiska Spelen – temadialog med Golf''' :''Hefaistos'' Men ett litet handikapp skadar väl inte. :''Afrodite'' Det är ingen golftävling heller. :''Hefaistos'' Vi FORE väl se. Jag känner mig gör PEGG... :''Afrodite'' Pigg, heter det. Man kan ju inte tro att du är BIRDIE (bördig) från Olympen. :''Hefaistos'' (lite sur) Kan du ge mig BUNKERN (bunken)? :''Afrodite'' (räcker honom bunken) Blev du PUTT nu? :''Hefaistos'' Nej, bara lite GREEN-IG (grinig). :''Afrodite'' Älskling, sanningen är den att du springer sämre än en SN-EAGLE (snigel). === Rimdialog === En rimdialog är precis vad det låter, ett stycke som är på rim. Det är en utmaning för skådespelarna att inte betona rim utan att läsa dialogen som vanligt. Då är det upp till publiken att fatta när det rimmas. :'''Olympiska Spelen – rimdialog vid beskrivningen av receptet på kärleksdryck''' :''Dionysos'' Afrodite, du är verkligen en kärlekens Gudinna! Du får hela min kropp att glöda och brinna. Kommer här som ett välsvarvat '''ljus''' (studerar hennes vackra former) Låt mig smaka på det där du har i ditt '''krus'''. :''Afrodite'' Lugn, min vän, inte än. Det här är inte som vanligt vin. Det är kärleksört och '''terpentin''' :''Dionysos'' Bläsch!! :''Afrodite'' Sedan tar man honung från tre bin och ett hårstrå från nå’n man tycker e’ '''fin'''. :''Dionysos'' Som du? :''Afrodite'' Ja, precis. (Hon rycker ett av sina egna hårstrån och lägger i kruset) :''Dionysos'' Det låter fortfarande inte särskilt '''gott'''. :''Afrodite'' Det ska till några ingredienser av hemlig '''sort'''. Och slutligen läser jag några verser ur tusen och en '''natt'''. Och jamar sexigt som en '''katt'''. :''Dionysos'' Jag förstår inte ett '''skvatt'''?! :''Afrodite'' Så här (jamar sexigt) :''Dionysos'' Åh, ah… Det här förstår jag. Mmmm... (Afrodite slutar) Men vad blev det med det där kruset? :''Afrodite'' (svarar lite hemlighetsfullt) Kärleksdryck. :''Dionysos'' Jaha. :''Afrodite'' Du ger några droppar till den du vill ska blir '''kär'''. Sedan gäller det att vara '''där'''. Så att du blir den första hon får '''se'''. Vem du än är kommer hon emot dig att '''le'''. === Alliteration === Alla ord börjar på samma bokstav i en alliteration. Det är en utmaning för den skådespelare som får denna börda på sina axlar, men ofta väldigt bejublat. Stor risk för omstarter föreligger. :'''Café Einstein – Albert Einstein är desperat efter teorier och funderar på att knycka några från Marie Curie.''' :Albert: :Det jag trånar efter är en främmande fransyskas formler. :Förbjuden frukt förstås, för famösa fysiker. :Fast… framsteg förutsätter faktiskt fungerande funktionsmetoder! :Formlerna finns förmodligen förvarade framför fruns förbommade forskningsskrivbord. Feodalbokhyllan från fjortonhundratalet, femte facket. :Fasen, Frankrike förnims fasligt fjärran! :Fint frimärke, föresten (tittar på hennes brev). :Fastän första frun (avser Mileva) fint formulerar funktioner från fysikidéerna, föredras finutbildade forskningspartners. :Förbaskade frierikonsekvenser! Friheten förövad. :Får feber från femtielva fragment förutom faktumet: Fotoner färdas för fort för framförda forskningsmetoders förutsättningar! :Fundera fetskalle! Förutom farten, fanns; friktion, fokus, framförallt frekvens, formellt förutsatta. *suck* :Finns framtidens forskningspris för fatalt fulländade förlorare? Fiket förblir förmodligen flyktort för förlegade fysiker, främmande för fruktbara finurligheter. :Fru främling, finns förhoppningen för fysisk frälsning fortfarande? == Länkar == [http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Hur_man_redigerar_en_sida Hur man redigerar denna sida] [http://www.soderspexet.se SöderSpexet] [http://forum.karspexet.se/ Kårspexets kreativa forum] 3958 12021 2006-08-24T12:55:57Z 62.241.221.79 Ingredienser Mixning 1 st Highballglas. 8 cl Bacardi Rom 4 cl Bacardi Black 4 cl Cointreau 4 cl Pressad citron 8 cl Apelsinjuice 4 cl Pressad lime 4 cl Grenadine Citron Lime Apelsin Krossad is Skaka ihop rom, cointreau, juicen och grenadine, häll upp i ett glas med krossad is. Stänk Pernod på toppen och garnera med citron, lime och apelsin, serveras med sugrör. Ungefärligt pris på drink: 60 kr Ungefärlig alkoholhalt: 17% (vol) 3959 12060 2006-08-25T06:22:50Z NERIUM 225 Redirecting to [[Laga mat i microvågsugn]] #REDIRECT[[Laga mat i microvågsugn]] 3960 12130 2006-08-25T18:24:58Z NERIUM 225 == Recept == [[Bild:Micro_small.jpg|right]] Basmat *[[Ris i micro|Ris]] *[[Pasta i micro|Pasta]] *[[Potatis i micro|Potatis]] Kött *[[Köttbullar i micro|Köttbullar]] *[[Hamburgare i micro|Hamburgare]] Gröt *[[Risgrynsgröt i micro|Risgrynsgröt]] *[[Havregrynsgröt i micro|Havregrynsgröt]] Kakor *[[Kladdkaka i micro|Kladdkaka]] Dricka *[[Vatten i micro|Vatten]] - För kaffe, te, varm saft m.m *[[Mjölk i micro|Mjölk]] - För t.ex. Varm chocklad. [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] ==Övrigt== *[[Vad man inte kan laga i en microvågsugn|Vad man inte kan laga i en microvågsugn]] *[[Lämpliga kärl att använda i microvågsugnen|Lämpliga kärl att använda i microvågsugnen]] *[[Hur fungerar en microvågsugn?|Hur fungerar en microvågsugn?]] *[[Micro vid datorn|Att ha microvågsugn vid datorn]] 3961 12147 2006-08-26T10:01:09Z Ekir 317 '''Ris (kokt)''' ==Ingredienser== ''1 portion'' *1 dl vatten *1/2 dl ris *1 krm salt ==Tillagning== Under lock på full effekt i 2 min, sen på medeleffekt i 7 min. ==Servering== ==Tips== [[Kategori:R kokbok]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] 3962 12133 2006-08-25T18:25:59Z NERIUM 225 - Bakad potatis (serveras till kötträtter eller som ensamrätt med tillbehör) '''2 stora potatisar''' bakas på full effekt i 8-10 min. '''4 stora potatisar''' bakas på full effekt i 12-15 min. 1. Borsta potatisen noga. Stick i skalet några gånger med en gaffel. 2. Lägg potatisen på ett fat och tillaga enligt tiderna ovan. 3. Vänd potatisen efter halva tiden. Skär ett kryss i potatisarna när de är klara och kläm ihop dem från utsidan så går det lätt att äta ur skalet. [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3963 12073 2006-08-25T07:32:46Z 81.224.243.59 Tag hamburgaren ''djupfryst'' från kylen. Sätt ugnen på 800w Ställ tiden efter storleken på hamburgaren 90g - 3 minuter Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] 3964 12136 2006-08-25T18:26:43Z NERIUM 225 -'''Risgrynsgröt 4 portioner''' 1½ dl runda risgryn (135g) 3 dl vatten 1 msk margarin 6-8 dl mjölk ½ tsk salt 1½ msk strösocker 1. Blanda risgryn, vatten och margarin i en rund 2½ l form eller gryta. Koka under lock på full effekt i 5 minuter. 2. Tillsätt 5 dl av mjölken. Fortsätt kokningen under lock först på full effekt i 5 minuter eller tills mjölken har kokat upp. 3. Sänk till 350 watt och fortsätt kokningen i 15-20 minuter. 4. Tillsätt mjölk till önskad tjocklek, rör om och smaka av med salt och socker. Låt stå kvar i micron en stund före serveringen. Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3965 12059 2006-08-25T05:24:34Z NERIUM 225 flyttade *Potatis i micro till Potatis i micro #REDIRECT [[Potatis i micro]] 3966 12138 2006-08-25T18:27:17Z NERIUM 225 Många tror att det inte går att värma mjölk i microvågsugn. Detta är dock en myt! Ställ in microvågsugnen på 800 W. Tiden bör sättas mellan 1/2 och 3/2 minut, beroende på koppens storlek. Värm ungefär 3/4 av tiden som behövs för motsvarande mängd vatten. Risken är stor att det kokar över om du tar för lång tid, så ta gärna en kortare tid först och fortsätt värma en ytterligare omgång om du vill vara riktigt säker. Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3967 12971 2006-12-10T18:00:49Z 80.217.81.98 En sak som börjar bli allt populärare är att ställa en microvågsugn vid sin dator. Detta så att man enkelt kan värma Te, Kaffe, Varm chocklad m.m En sak som man dock ska tänka på är att använda plattskärmar (TFT) när man gör detta. Vanliga stora CRT skärmar flimrar enormt mycket när micron körs bredvid. Det är inte vetenskapligt dokumenterat att detta på något sätt skulle vara farligt, men det är ju problematiskt att inte se vad som står på bildskärmen. Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3968 12135 2006-08-25T18:26:26Z NERIUM 225 Tag hamburgaren djupfryst från kylen. Sätt ugnen på 800w Ställ tiden efter storleken på hamburgaren 90g - 3 minuter Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3970 12141 2006-08-25T18:28:04Z NERIUM 225 Det hela handlar om att få polära molekyler att rotera med hjälp av att man byter riktigningen på magnetfältet genom micron. I synerhet vatten (H2O) som det finns mycket av i all sorts mat. Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3971 12139 2006-08-25T18:27:31Z NERIUM 225 '''OBS! Det är inte bra för din microvågsugn att köras utan något kärl eller innehåll i kärlet!''' Det går inte att koka ägg eller värma kokta ägg i skal. Äggets form och sammanstättning för att gulan värms snabbare än vitan. En ångbubla bildas inuti ägget och det för med sig att ägget exploderar. Det går inte att få den bruna brödskorpan när man gräddar bröd. Det går inte att fritera då oljans temperatur ej kan kontrolleras. '''Tänk på''' Att vid tillagning vid större satser mat kan tidsvinsten bli obetydligt liten eller eventuellt upphöra totalt. Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3972 12137 2006-08-25T18:27:00Z NERIUM 225 '''1 portion''' 1 dl havregryn 2 dl kallt vatten ½ krm salt '''3 portioner''' 3 dl havregryn 6 dl kallt vatten ¾ krm salt 1. Blanda förslagsvis ingredienserna i den skål du tänkt äta gröten i. Eller en skål om det är mer än 1 portion. 2. För 1 portion micra under lock i 1 min, ta sedan ut och rör om och micra sen ½ min till. För 3 portioner micra under lock i 2 min ta sedan ut och rör om och micra i 2 min till. Tips!! Låt gröten stå och kallna i micron en stund innan den serveras!! Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3973 12969 2006-12-10T17:59:25Z 80.217.81.98 För matlagning i microvågsugn ska man använda kärl i något material som släpper igenom microvågorna. -'''Glas och porslin''' Kärl gjorda av glas, porslin, sten- eller lergods är mest lämpade att använda i microvågsugn. Helst ska de vara ugnsfasta då dessa kan vara inne i microvågsugnen vid exempelvis uppvärmning av redan tillagade rätter. Kokkärl som ha metalldekor (exempelvis tallrikar med guldkant)ska INTE användas. För att använda glas i microvågsugnen bör det vara specialbehandlat. Kristallglas kan spricka och bör därför inte användas i microvågsugnen. -'''Brödkorgar och träskålar''' Brödkorgar av trä kan användas vid tinande av bröd eftersom detta går fort. Träskålar bör inte användas då de kan spricka av uttorkning i microvågsugnen. -'''Plast''' Plast kan i regel användas i microvågsugnen, men du bör vara uppmärksam på vad som anges angående värmetålighet. Plasten kan lätt missformas av den varma maten, särskilt stor risk är det då man hettar upp mat som innehåller socker och/eller fett. ''Man bör därför använda plast som tål minst +100°C (exempelvis polypropen och polyamidplast). Melaminplast ska inte användas eftersom den kan värmas fläckvis och spricka.'' Plastfolie kan användas för lös övertäckning, men bör inte lägga för tätt intill maten. Gör några småhål i den så blir det inte allt för stort ångtryck under plastfolien. -'''Papper''' Papperskartonger och papperstallrikar kan användas í microvågsugnen. Men ska man värma en längre tid bör dessa vara specialbehandlade för att tåla den varma maten. ''Pappersservietter, hushållspapper och smörpapper kan användas för att täcka över mat i microvågsugnen. -'''Metall''' Metall kan INTE användas i microvågsugn. Microvågorna reflekteras av metallen och kommer inte åt maten, som alltså inte blir varm. Kärl med metalldekorer bör inte heller användas och man ska ta bort eventuella påsförslutare och rester av aluminiumfolie innan man micrar. ''Däremot kan man använda sig av aluminumfolie om man vill undvika att delar av maten ska bli överkokt.'' -'''Kärlens form''' Runda eller ovala kärl ger bäst resultat då maten lätt brännsvid i hörnen på fyrkantiga kärl. Kärl med raka väggar är bättre än kärl med konade väggar. Kärlen bör vara rymliga och inte vara fyllda till mer än 2/3 för att undvika överkokanden. -'''Är mitt kärl lämpligt att köra i microvågsugnen?''' Så här testar du! 1. Placera ditt kärl tomt i microvågsugnen och ställ ett glas vatten bredvid. (extra viktigt då ugnen inte får köras med tomma kärl eller tom) 2. Kör ugnen på full effekt i en minut. 3. Ta ut kärlet och känn på det. Ifall det är handvarmt är det lämpat som microkärl. Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3974 12102 2006-08-25T10:47:02Z Ekir 317 gör vad du vill med den, förutom att hindra någon annan att göra vad den vill med den gör vad du vill med den, förutom att hindra någon annan att göra vad den vill med den 3975 12103 2006-08-25T10:55:59Z Ekir 317 Gör vad du vill med den förutom att hindra någon annan att göra vad den vill Gör vad du vill med den förutom att hindra någon annan att göra vad den vill 3976 12113 2006-08-25T11:36:40Z 213.65.158.169 '''Namn''' ====Ingredienser==== *3 cl Absolut Ruby Red *4-5 färska jordgubbar *Tranbärsjuice, jordgubbspuré, 7UP ====[[Drinkglas|Glas]]==== HIGBALLGLAS ====Tillagning==== Häll i spriten i en blender, fyll på med jordgubbar, tranbärsjuice och jordgubbspurén. Toppa med 7UP ====Garnering==== Jordgubbe el vattenmelon, skiva ====Ordlista==== {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3977 12134 2006-08-25T18:26:13Z NERIUM 225 [[Bild: meatballs.JPG|right]] Ofta finns det en beskrivning på hur lång tid man ska ta på köttbullarnas förpackning, dock inte alltid. Hittar du inget recept på förpackningen, utgå från att köra 1 minut extra per 5 köttbullar. Effekt: 700 Watt <table border="1"> <tr><td>Antal</td><td>Tid (minuter)</td></tr> <tr><td>5</td><td>1</td></tr> <tr><td>10</td><td>2</td></tr> <tr><td>20</td><td>4</td></tr> <tr><td>30</td><td>6</td></tr> </table> Tillbaka till [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Laga mat i microvågsugn]] 3978 12146 2006-08-25T18:36:12Z NERIUM 225 '''Engelsk-svensk Statistik Ordbok''' är ett pågående projekt för att skapa en svensk terminologi-konvention inom det statistiska och matematisk-statistiska området. [[Kategori:Engelska]] 3979 12120 2006-08-25T12:59:26Z Ekir 317 Gör vad du vill med den, förutom att hindra någon annan att göra vad den vill Gör vad du vill med den, förutom att hindra någon annan att göra vad den vill 3980 12122 2006-08-25T13:02:37Z Ekir 317 Gör vad du vill med den, förutom att hindra någon annan att göra vad den vill. Gör vad du vill med den, förutom att hindra någon annan att göra vad den vill. 3981 12186 2006-08-28T19:25:40Z 81.226.77.39 /* Servering */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== För att tillverka kvarg (på tyska Quark) måste du inhandla minst 2 liter mjölk. ==Tillagning== Destilera och komprimera mjölken till en liten kvadrat på 4 x 4 cm. Blanda ut med saften som blev över sen komprimeringen. Vid detta detta stadium skall du ha en tjock massa som du lätt kan bearbeta. Knåda kvargdegen länge och väl tills den blir fast. Bred ut kvargen över en plåt med quarkpapper, som finns att köpa i närmaste livsmedelsbutik. Låt stelna i ca 20 minuter. ==Servering== Serveras kallt, hellst med lite sylt eller på en smörgås. ==Tips== [[Kategori:K kokbok]] 3982 12143 2006-08-25T18:29:27Z NERIUM 225 :''Huvudartikel'': [[Laga mat i microvågsugn]] [[Kategori:Recept]] 3984 12155 2006-08-26T14:24:30Z NERIUM 225 [[Kategori:SAB: Rdc]] 3985 12156 2006-08-26T14:24:50Z NERIUM 225 [[Kategori:SAB: Rd]] 3986 12163 2006-08-26T18:02:46Z NERIUM 225 [[Kategori:Spel]] 3987 12908 2006-11-25T15:07:18Z 194.241.59.167 /* Svensk-zuluspråkig ordlista */ inkosikazi {{stub}} Detta är en översikt över zulu-grammatiken. Mycket berörs, men kortfattat. Detaljerna är utelämnade och reglerna är förenklade. I kombination med ordlistorna på slutet kan reglerna användas när man vill förstå en zulutext eller göra sig förstådd. De är däremot inte tillräckliga för att garantera korrekthet i uttrycket. Det kan också i hända att vissa av exemplen nedan kan uppfattas som en smula oidiomatiska av vissa zulutalande. Ambitionen har varit att ta fasta på det regelbundna i grammatiken och att inte göra stor sak av undantag och lokala varianter, och att göra det inom ramen för ett mycket litet basordförråd. ==Stavning och uttal== '''Vokaler''': ''a, e, i, o, u.'' Bokstaven ''o'' uttalas som svenskt ''å''. Bokstaven ''u'' uttalas som svenskt ''o''. De tre övriga vokalerna uttalas ungefär som man som svensk förväntar sig. '''Konsonanter''': ''b, bh, d, f, g, h, j, k, kh, l, m, n, p, ph, s, t, th, v, ny, ng, sh, hl, dl, tsh, kl.'' Bokstäverna ''h'' efter ''b, k, p, t'' betecknar aspiration. ''j'' uttalas ungefär som i engelska "Jack". ''m'' är en stavelsebildande konsonant. I övrigt är uttalet som man kan förvänta sig. '''Halvvokaler''': ''y, w '' Bokstaven ''y'' uttalas som svenskt ''j'' Bokstaven ''w'' uttalas som i engelskan. '''Klickljud''': ''c'' - smackning med tungspetsen, som när man i svenskan uttrycker beklagande. ''x'' - ett slags "smackning" eller snarande "klickande" med ena sidan av tungan mot kinden. ''q'' - ett slags "smackning" eller snarande "klickande" med tungryggen mot gommen. ''ch, qh, xh'' - aspirerade klickljud. ''nc, nq, nx'' - nasala klickljud. ''gc, gq, gx'' - tonande klickljud. ''ngc, ngq, ngx'' - tonande och nasala klickljud. Detta är ju en avskräckande mängd helt nya distinktioner för en med svensk språkbakgrund. Som tröst kan sägas att zulutalande brukar visa stor fördragsamhet gentemot främlingars misslyckade försök att få alla klickljuden rätt. Det kan också ifrågasättas om alla dessa former i genuint tal uttalas distinkta, eller om de har tillkommit genom ambitiösa grammatikers kategoriseringsiver. Vill man göra det riktigt enkelt för sig uttlar man alla fem ljud med bokstaven ''c'' i sig som ''t'' och alla de tio övriga som k. Det är mycket vanligt att personer som inte har zulu- eller xhosa-bakgrund gör så. '''Stavelser och betoning''' En stavelse slutar alltid på vokal, eller utgörs av en vokal eller m. Ingen stavelse uttalas speciellt betonat, men den nästsista kan gärna uttalas utdraget. '''Ljudförändringar''' När två vokaler sammanstöter i ett ord som sammansatts av fragment blir de oftast sammanblandade: ''a + a'' blir blir ett enkelt ''a'' ''a + i'' blir till ett ''e'' ''a + u'' blir till ett ''o'' Detta gäller både i stavning och uttal. (I vissa nekande former blir det i stället bortfall av den senare vokalen.) :Ex: Ordet "och" heter ''na-''. och fogas till efterföljande ord. Sålunda: ::Far och mor = ''Ubaba nomama'' ::Mat och te = ''Ukudla netiye'' ==Grammatiska principer== '''Substantiven''' indelas i 8 klasser. De reflekterar ibland betydelsen. Man kan avgöra vilken klass ett substantiv hör till genom att titta på ordets första bokstäver, ''förstavelsen''. '''Verbet''' rättar sig efter subjektets klass genom att det får en speciell förstavelse, ''subjektprefix''. Om en jakande presensform varken har objekt eller annat följeord insätts stavelsen ''-ya'' mellan subjektprefixet och verbstammen. Ordföljden är normalt ''subjekt-verb-objekt''. Frågesats skiljer sig från påstående genom tonaccent. Bestämningsord står ofta ''efter'' sina huvudord, och rättar sina förstavelser efter huvudordets klass. I grammatiskt hänseende liknar zulu och kiswahili varandra. Också en del av ordförrådet i de två språken är gemensamt. ==Ord använda i grammatikexemplen== I de kommande grammatikexemplen håller vi oss till följande lilla urval av ord. För att underlätta för läsarna har vi valt flera ord som liknar svenska, tyska eller engelska motsvarigheter, och också några som liknar kiswahili eller andra bantuspråk. (Några kiswahililiknande ord har också tagits med för att varna för en likhet som förvirrar.) '''Substantiv''' {| class="wikitable" ! !! Singularform !! Pluralform !! klass !! Kommentar |- | orm || inyoka || izinyoka || 5 || |- | mat || ukudla || || 8 |- | te ||itiye || amatiye || 3 || Jfr eng. ''tea'' |- | kött || inyama || izinyama || 5 |- | farbror || umalume || omalume || 1 |- | människa || umuntu || abantu || 1 || Jfr ''bantuspråk, bantufolk'' |- | skola || isikole|| izikole || 4 || Jfr sv. ''skola'' |- | bröd || isinkwa || izinkwa || 4 |- | år || umnyaka || iminyaka || 2 |- | vakt || ugadi || ogadi || 1 || Jfr eng. ''guard'' |- | doktor || udokotela || odokotela || 1 || Jfr sv. ''doktor'' |- | far || ubaba || obaba || 1 || Jfr sv. ''pappa'' |- | mor || umama|| omama || 1 || Jfr sv. ''mamma'' |- | katt || ikati || amakati || 3 || Jfr sv ''katt'' |- | viting || umlungu || amalungu || 1 |- | bonde || umlimi || abalimi || 1 |- | kätting || iketanga || amaketanga || 3 || Jfr sv. ''kätting'' |- | sjuksköterska || unesi || onesi || 1 || Jfr eng ''nurse'' |- | majoritet || ubunyingi || || 7 |- | horn || uphondo || ophondo || 1 |- | bön || umthandazo || imithandazo || 2 |- | papaya || uphopho|| ophopho || 1 || Jfr eng. ''pawpaw'' |- | pojke || umfana|| abafana|| 1 |- | lärare || umfundisi || abafundisi || 1 |- | post || iposi || amaposi || 3 || Jfr sv. ''post'' |- | buss || ibhasi || amabhasi || 3 |- | motorcykel || isithuthuthu || izithuthuthu || 4 || Jfr sv ''tut-tut-tut'' |- | bil || imoto || izimoto || 5 || Jfr eng. ''motorcar'' |- | fred || uxolo || || 6 |} '''Verbstammar''' {| class="wikitable" |- | vilja ha || -funa || || |- | söka || -funa || || |- | läsa || -funda || || |- | gilla || -thanda || || |- | gå || -hamba || || |- | öppna || -vula || || |- | hjälpa || siza || || |- | äta || -dla || || |- | tvätta || -hlamba || || |- | sova || -lala || || |- | se || -bona || || |- | slå || -shaya || || |- | sluta || -qeda || || |- | höra || -swa || || |- | känna || -swa || || |- | kosta || -sibiza || || |- | anlända || -fika || || |} '''Adjektivstammar''' {| class="wikitable" | stor || -khulu || || |- | många || -ningi || || |- | gammal || -dala || || |- | lång || -de || || |- | liten || -ncane || || |- | ny || -sha || || |- | vacker || -hle || || |- | lätt || -lula || (relativ stam) || |- | svår || -nzima || (relativ stam) || |- | våt || -manzi || (relativ stam) || |- | svart || -mnyama || (relativ stam) || |- | vit || -mhlophe || (relativ stam) || |} '''Konjunktioner''' {| class="wikitable" |- | att || ukuba|| || |- | för att || ukuze|| || |- | innan || anduba|| || |- | om || uma|| || |- | när || lapho|| || |- | eftersom || ngoba|| || |- | och || na- || || |} '''Adverb''' {| class="wikitable" |- | nära || eduza || || |- | fjärran || kude || || |- | i går || izolo|| || |- | i morgon || kusasa || || |- | nere || phansi || || |- | uppe || phezulu || || |} '''Övriga ord''' {| class="wikitable" |- | ja || yebu|| || |- | när? || nini? || || |- | varmed? || ngani? || || |- | vem? || ubani? || |- | vilka? || obani? || |- | hur? || hur? || kanjani? |- | hur många? || ngaki? |- | nej || cha |} ==Verb== Verben böjs i tidsformer, personformer, i singularis och pluralis, och i modus, ungefär som i indoeuropeiska språk. Men i stället för ändelser på slutet har formerna för det mesta olika förstavelser. '''ÖVERSIKT ÖVER VERBFORMERNA''' {| class="wikitable" ! !! !! Ändelse, förstavelse !! Exempel !! Översättning || |- | '''GRUNDFORM || || uku-, ukw- || Ukuhamba || Att gå || |- | || || || ''Ukudla'' || Att äta, ätande, mat || |- |. || |- | '''UPPMANING''' || || || || |- | '''Jakande''' || sing. || ingen förstavelse || ''Hamba!'' || Gå! Ge dig iväg! || |- | || enstaviga: yi- || ''Yidla!'' || Ät! || |- | || plur. || -ni || ''Hambani!'' || Gå! Ge er iväg! || |- | || enstaviga: yi- -ni || ''Yidlani!'' || Ät! || |- | '''Nekande''' || sing. || musa + grundform || ''Musa ukuhamba!'' || Gå inte! Låt bli att gå! || |- | || plur. || musani + grundform || ''Musani ukuhamba'' || Gå inte! Låt bli att gå! || |- ||. || || || || |- | '''NÄRVARANDE TID''' || (presens) || || || |- | '''Jakande''' || I pers.sing. || ngi- || ''Ngibona abantu'' || Jag ser folk. |- | || I pers.plur. || si- || ''Siyalala'' || Vi sover |- | || II pers.sing. || u- (utt. m. låg ton) || ''Ufuna ukudla?'' || Vill du ha mat? |- | || II pers.plur. || ni- ||''Nisiza ubaba'' || Ni hjälper far. || |- | || III pers. sing. || || || |- | || - om personer |- | || ... = klass 1. || u- (utt. m. hög ton) || ''Ufuna udokotela'' || Han/hon söker doktorn. |- | || || || ''Ugadi uyalala'' || Vakten sover. |- | || - om saker || || || |- | || ... klass 2. || u- || ''Umnyaka uyaqueda'' || Året slutar. |- | || ... klass 3. || li- || ''Ikati lithanda inyama'' || Katten älskar kött. |- | || ... klass 4. || si- || ''Isikole siyaqeda'' || Skolan slutar. |- | || ... klass 5. || i- || ''Inyama iyaqeda'' || Köttet är slut. |- | || ... klass 6. || lu- || ''Uxolo luyafika'' || Freden kommer. |- | || ... klass 7. || bu- || ''Ubunyingi buyasiza'' || Majoriteten hjälper. |- | || ... klass 8. || ku- || ''Kuyaqeda'' || Den är slut. (Med syftning på maten) |- | || III pers. plur || || || |- | || - om personer || || || |- | || ... = klass 1. || ba- || ''Abantu bayahlamba'' || Folk tvättar. |- | || - om saker || || || |- | || ... klass 2. || i- || ''Imithandazo iyaqeda'' || Bönerna tar slut. |- | || ... klass 3. || a- || ''Amakati adla inyama'' || Katterna äter kött. || |- | || ... klass 4. || zi- || ''Ziyaqeda'' || De har slutat. (Syftande på skolor) |- | || ... klass 5. || zi- || ''Izinyoka ziyahamba'' || Ormarna ger sig iväg. |- | || ... klass 6. || zi- || ''Izimpondo ziyafika'' || Hornen har kommit. |} '''Nekande''' former bildas genom att ''a-'' sätts framför motsvarande jakande form ( klass 1 i singularis får ''aka-'' i stället för ''u-'') och slutvokalen ändras till ''-i''. Om därvid två vokaler sammanstöter inskjuts en konsonant: ''a-u-'' blir ''awu-; a-i'' blir ''ayi-, a-a-'' blir ''awa-''. :Ex. ''Asithandi uphopho'' - Vi tycker inte om papaya. '''FÖRFLUTEN TID''' (Detaljerna här kan ses som överkurs.) {| class="wikitable" |'''Kontinuerlig''' || || || || |- | || Jakande || Omedelbar tid || be- sätts framför motsvarande presensform || |- | || || || Ex. ''Bengifunda'' - Jag har hållit på och läst. || |- | || || Avlägsen tid || Begynnelsekonsonanten i motsvarande presensform dubbleras och ett ''-a-'' sätts emellan || |- | || || ||(Därtill vissa ljudförändringar). || |- | || || || Ex. ''Nanifunda''. - Ni läste. ''Ngangifunda'' - Jag läste. ''Wawufunda''. - Du läste.|| |- | || || || Ex. ''Isinkwa sasibiza amarandi amane''. - Brödet kostade tre rand. || |- | || Nekande || || -nga- insätts mellan subjektprefixet och stammen i motsvarande jakande form, || |- | || || ||och slutvokalen ändras till -i || |- | || || || Ex. ''Ngangingafundi'' - Jag läste inte. ''Bengingafundi'' - Jag har inte läst. || |- |'''Avslutad''' || || || || |- | || Jakande || Omedelbar tid || Slutvokalen ''-a'' i motsvarande presensform ersätts med -e || |- | || || ||(''-ile'' om inget objekt föreligger.) || |- | || || || Ex. ''Ngihambile - Jag har gått. ''Umalume uhambile'' - Morbror har gått. ''Nisize ubaba'' - Ni har hjälpt far. |- | || || Avlägsen tid || I presensformernas prefix ersätts vokalerna med ''-a-'' (därtill vissa vokalförändringar) |- | || || ||Ex. ''Ngahamba'' - Jag gick. ''Wahamba'' - Du gick. || |- | || Nekande || || ''a-'' sätts framför motsvarande jakande form för omedelbar tid. (Kl. 1. sing. får ''aka-'' i stället för ''a-u-'') och slutvokalen ersätts med ''-anga''. |} '''FRAMTID''' {| class="wikitable" | '''Jakande''' || Omedelbar tid || ''-zo-'' insätts mellan subjektprefix och stammen: ''Ngizofunda'' - Jag ska läsa. || |- | || Avlägsen tid || ''-yo-'' insätts mellan subjektprefixet och stammen: ''Ngiyofunda'' - Jag kommer att läsa || |- | || |- | '''Nekande''' || || ''-zo-'' ersätts med ''-zu-'' och ''-yo-'' med ''-yu-'': ''Uyuvula'' - Du kommer inte att öppna. || |} {| class="wikitable" |- | '''KONJUNKTIV''' || har ''-e'' istället för ''-a'' på slutet. |- | || Används i bisatser med ''ukuba'' (=att), ''ukuze'' (=för att), ''anduba'' (=innan). || |- | || Ex. ''Ubaba uthanda ukuba sisebenze'' - Far vill att ni arbetar. || |- | || |- | '''PASSIV''' || har ''-wa'' i stället för ''-a'' på slutet || |- | || Agenten uttrycks med ''ng-'' framför substantivets begynnelsevokal om denna är ''a, o, u'', och med ''y-'' framför begynnelsevokalen ''i''.|| || |- | || Ex. Aktiv: ''Umalume ushaya inyoka'' - Morbror slår ormen. || |- | || Motsv. passiv: ''Inyoka ishaywa ngumalume'' - Ormen blir slagen av morbror. || |} '''VERBET ''ATT VARA''''' När predikatsfyllnaden är ett '''substantiv''' är konstruktionen identisk med agent. : Ex. ''Ngumalume'' - Dt är morbror. ''Umalume ngumlimi'' - morbror är bonde. När predikatsfyllnaden är ett '''adjektiv''' används inget särskilt ord för ''är''. I stället utelämnas begynnelsevokalen i adjektivet. : Ex. ''Umlimi omkhulu'' - en stor bonde. ''Umlimi mkhulu'' - bonden är stor. I '''nekande''' form sätts ''a-'' (ibland (''aka-'') framför adjektivet. : Ex. ''Umfana akamkhulu'' - Pojken är inte stor. '''VERBET ''ATT HA''''' uttrycks med ''-na-'' föregånget av subjektprefixet och följt av substantivet (eller pronominet). Vokaler som därvid stöter samman blandas. : Ex. "Jag har kött" konstrueras som " Ngi-na-inyama", vilket blir ''Nginenyama''. : Morbror har kätting - "Umalume u-na-iketanga", vilket blir ''Umalume uneketanga''. I '''nekande''' form sätts ''a-, ka-, aka-'' framför adjektivet. : Ex. ''Anginanyama'' - Jag har inget kött. (''i-'' bortfaller här.) ==Substantiv== Som framgått av ovan finns det substantiv av 8 olika klasser. Vi har konstaterat att ''verbet'' i tredje person närvarande tid har en förstavelse som beror på vilken klass subjektssubstantivet i satsen hör till. Varje substantivklass har sin speciella förstavelse. Den påminner oftast om verbförstavelsen för samma klass, men de börjar alla på en vokal. '''KLASS 1.''' betecknar personer. Börjar på ''um-'' eller ''umu-'' i singularis och ''aba-'' i pluralis {| class="wikitable" ! Singularis !! Pluralis !! Översättning !! |- | umuntu || abantu || människa; folk || |- | umfundisi || abafundisi || lärare || |- | umfundi || abafundi || elev; elever || |- | umlungu || abalungu || viting; vitingar || |} En variant av klass 1, ''KLASS 1a'' används för egennamn, släktskapsord, mat mm. Singularis börjar på ''u-'', pluralis på ''o-''. {| class="wikitable" |- | uAndersson || oAndersson || Andersson; Anderssons || |- | upelepele || peppar || pepparsorterna || |- | uthisha || othisha || lärare (Jfr. eng. ''teacher'') || |- | uKhisimusi || oKhisimusi || jul, jular (Jfr. eng. ''Christmas'') || |- | umese || omese || kniv; knivar (Jfr. ty. ''Messer'') || |- | usofa || osofa || soffa; soffor || |- | ukhiye || okhiye || nyckel; nycklar (Jfr. eng. ''key'') || |- | ubhanana || obhanana || banan; bananer || |} '''KLASS 2.''' Singularis börjar på ''um-'' eller ''umu-'' (liksom klass 1) men pluralis börjar på ''imi-''. {| class="wikitable" |- | umkhonto || imikhonto || spjut || |- | umhlaba || imihlaba || jord, land, värld || |- | umdanso || imidanso || dans; danser || |- | umthandazo || imithandazo || bön; böner || |} '''KLASS 3.''' Singularis börjar på ''i-'', pluralis på ''ama-''. {| class="wikitable" |- | iphepha || amaphepha || papper (Jfr eng. ''paper'') |- | isela ||amasela ||tjuv; tjuvar || |- | ikhofi || amakhofi || kaffe; kaffesorter || |- | ilanga || amalanga || sol, dag; dagar || |- | itafulo || amatafulo || bord (Jfr. ''taffel'') || |- | ibhola || amabhola || fotboll; fotbollar || |- | isonto || amasonto || söndag, vecka, kyrka; söndagar, veckor, kyrkor (Jfr ty. ''Sonntag'') || |- | irandi || amarandi || rand, krona och andra myntenheter || |- | || amanzi || vatten || |} '''KLASS 4.''' Singularis börjar på ''is-, isi'', pluralis på ''iz-, izi-''. {| class="wikitable" |- | isikole || izikole || skola; skolor || |- | isinkwa || izinkwa || bröd || |- | isifundo || izifundo || lektion; lektioner || |- | isitulo || stol || stol; stolar (Jfr. ''stol'')|| |- | isiteshi || iziteshi || station ; stationer (Jfr. eng. ''station'')|| |- | isiZulu || || zuluspråket || |- | isiNgisi || || engelska språket || |- | isithuthuthu || izithuthuthu || motorcykel; motorcyklar || |- | isikhukhukazi || izikhukhukazi || höna; hönor, höns || |- | isiPutukezi || || portugisiska språket || |} '''KLASS 5.''' Singularis börjar på ''in-'' eller ''im-'', pluralis på ''izin-'' eller ''izim-''. {| class="wikitable" |- | inyoka ||izinyoka || orm; ormar || |- | ingadi || izingadi || trädgård (Jfr eng. ''garden'') || |- | imali || izimali || peng; pengar || |- | inkosi || || kung, hövding, gud (Pluralis är oregelbunden, ''amakosi'' (klass 3) || |- | intombi || izintombi || jungfru; jungfrur || |} '''KLASS 6.''' Singularis börjar på ''u-'', pluralis på ''izin-'' eller ''izim-''. {| class="wikitable" | uphondo || izimpondo || horn (obs. den lilla oregelbundenheten att aspirationen bortfaller i pluralis || |- | uthando || || kärlek || |} '''KLASS 7.''' Orden börjar på ''ub-, ubu-''. Det finns ingen speciell pluralform. Med förstavelsen ''ub-, ubu-'' kan man bilda ett abstrakt substantiv av varje adjektiv och många substantivstammar. {| class="wikitable" |- | ubukhulu || || storhet || |- | ubuningi || || majoritet || |- |ubukhosi || || kungadöme || |- | ubuntu || || (med)mänsklighet, ideologi som utgör en grundprincip för republiken Sydafrika || |} '''KLASS 8.''' Substantiven i denna klass är identiska med grundformer av verb. {| class="wikitable" |- | ukudla || || mat, att äta, ätande || | ukufa || || döden, att dö || | ukufika || || ankomst || | ukufundisa || || undervisning || |} '''ÄGANDEFORMER''' Genitiv uttrycks med en "preposition", som ungefär består av ett ''-a-'' med det ägdas subjektprefix. Efter denna "preposition" följer det substantiv som betecknar ägaren. Konstruktionen liknar "of-genitiven" i engelskan. :Ex. Bondens katt (kl 3) - ''ikati l-a-umlimi'', vilket blir ''ikati lomlimi'' ("katten, den av bonden"). Ett alternativt sätt att se på denna konstruktion är att se ''-a-'' som en verbstam, och då med betydelsen ''tillhör'' eller snarare ''tillhörande''. Det är en ganska naturlig tolkning eftersom det är verbstammar som subjektprefix normalt fogas till. Exemplet ovan, ''ikati lomlimi'', kan då omtydas som: "katten, den (som) tillhör bonden''. '''"Possesivpronomen"''' När ägaren uttrycks med ett '''pronomen''' ("possesivpronomen") blir det på samma sätt som ovan, men "prepositionens" vokal kan skilja sig obetydligt och kan lämpligen tas ur den första tabellen nedan tabell och fogas före pronomialstammen i den andra tabellen. Märk väl att "prepositionens" klass indikerar det ägda medan pronomialstammens klass indikerar ägaren: '''"Prepositionen of"''' {| class="wikitable" |- ! Klass !! 1 !! 2 !! 3 !! 4 !! 5 !! 6 !! 7 !! 8 !! |- | Singularis || wa- ||wa- ||la- || sa- || ya- || lwa- || ba- || kwa- || |- | Pluralis || ba- || ya- || a- || za- || za- || za- || - || - || |} '''Pronominalstammar''' {| class="wikitable" |- |I person || || -mi || mig || -ithu ||oss |- |II person || || -kho|| dig || -inu || er |- | III person || klass 1. || -khe || honom, henne || -bo || dem |- | || klass 2. || -wo || dess || -yo || dem || |- | || klass 3. || -lo || dess || -wo || dem || |- | || klass 4. || -so || dess || -zo || dem || |- | || klass 5. || -yo || dess || -zo || dem || |- | || klass 6. || -lo || dess || -zo || dem || |- | || klass 7. || -bo || dess || - || |- | || klass 8. || -ko || dess || - || |} Ex. Min katt - ''ikati l-a-mi'', vilket blir ''ikati lami'' ("katten, den tillhörig mig") :Dess horn - ''uphondo lwa-yo'' - ''Uphondo lwayo'' (''-yo'' syftar på ett ord av kl. 5. Detta är en fras ur Sydafrikas nationalsång) :Hör våra böner - Yizwa imithandazo yethu! (Detta är en rad ur Sydafrikas nationalsång.) '''Egennamn som ägare''': När ägaren uttrycks med ett egennamn (eller annat ord av klass 1 som inte börjar på ''um-'' eller ''umu-'') används "prepositionen" ''ka-'', ibland föregånget av subjektprefixet. :Ex. ''Ikati likaJohn'' - Johns katt. ''Inyoka kaJohn'' - Johns orm. '''"Sammansatta ord"''': Genitivkonstruktion används även för att beteckna motsvarigheten till svenska sammansatta ord. :Ex. ''Umfana vesikole'' - skolpojke. ==Adjektiv, räkneord och adverb== Som attribut sätts adjektivet efter det huvudord som det bestämmer. Adjektivets prefix är nästan de samma som substantivens. {| class="wikitable" |- ! Klass !! 1 !! 2 !! 3 !! 4 !! 5 !! 6 !! 7 !! 8 !! |- | Singularis || om- || om- || eli- || esi- || en- || olu- || obu- || oku- || |- | Pluralis || aba- || emi- || ama- || ezi- ||ezin- || ezin- || - || - || |} :Ex. En stor pojke - ''umfana omkhulu.'' Stora pojkar - ''abafana abakhulu'' '''Räkneorden''' har samma prefix som adjektiven. För större tal använder man engelska räkneord enligt nedanstående exempel: {| class="wikitable" |Två bröd || 'izinkwa ezimbili' || |- |tre rand || 'amarandi amathathu' || |- |fyra rand ||'amarandi amane' || |- |fem rand ||'amarandi amahlanu' || |- |sex rand || 'amarandi ayisithupha' || |- |sju rand || 'amarandi ayisikombisa' || |- |åtta rand || 'amarandi ayisishiyagalombili' || |- |nio rand || 'amarandi ayisishiyagalolunye' || |- |tio rand || 'marandi avishumi' || 'amarandi angu ten' |- |elva rand || || 'amarandi angu eleven'|| |- |tolv rand || || 'amarandi angu twelve'|| |} Framför vissa adjektiv - så kallade relativa stammar - stympas förstavelsen från och med nasalljudet om det finns ett sådant. '''Adverb''' kan bildas av adjektiv med förstavelsen ''ka-'' :Ex. ''kakhulu'' - mycket; ''kaningi'' - många gånger; ''kangaki?'' - hur många gånger?; ''kalula'' - lätt. ==Pronomen== Det finns ett flertal ''demonstrativa'' pronomen. De kan placeras före eller efter huvudordet. de som ges i översikten nedan motsvarar ofta bestämd form i svenskan, ibland "denna", "detta", "dessa". De ''personliga'' pronomina kan användas både som subjekt och objekt. Som subjekt kan det utelämnas eftersom subjektprefixet ger upplysning om person klass och numerus. I stället för ett pronomen som objekt kan ett ''objektinfix'' användas, alltså en stavelse som sätts mellan mellan subjektförstavelsen och stammen. Objektinfix kan också användas i kombination med objekt. {| class="wikitable" ! !! !!colspan="2" |Demonstrativa!!colspan="4" |Personliga pronomen!!colspan="2" |Objektinfix!! |- !width="50"| !!width="50"| !!width="50"|Singularis!!width="70"|Pluralis!!width="50"|Singularis!!width="130"| ||width="50"|Pluralis!!width="80"| ||width="50"|Singularis!!width="50"|Pluralis!! |- |width="50"|1 person||width="50"| ||width="50"| - || width="70"| - ||width="50"|''mina''||width="130"|jag, mig||width="50"|''thina''||width="80"|vi, oss||width="50"|''-nghi-''||width="50"|''-si-''|| |- |2 person|| || - || - ||''wena''||du, dig||''nina''||ni, er||''-ku''||''-ni-''|| |- |3 person|| kl. 1 || lo || laba ||''yena''||han, honom, hon, henne||''bona''||dem||''-m-, -mu''||''-ba-''|| |- | || kl. 2 || lo || le || ''wona''||den||''yona''||de, dem||''-wu-''||''-yi-''|| |- | || kl. 3 || leli || la || ''lona''||den||''wona''||de, dem||''-li-''||''-wa-''|| |- | || kl. 4 || lesi || lezi || ''sona''||den||''zona''||de, dem||''-si-''||''-zi-''|| |- | || kl. 5 || le || lezi || ''yona''||den||''zona''||de, dem||''-yi-''||''-zi-''|| |- | || kl. 6 || lolu || lezi || ''lona''||den||''zona''||de, dem||''-lu-''||''-zi-''|| |- | || kl. 7 || lobu || - || ''bona''||den||'' -''||de, dem||''-bu-''||'' -''|| |- | || kl. 8 || lokhu || - || ''khona''||den||'' -''||de, dem||''-ku-''||'' -''|| |} Ex. ''Abafana laba bashaya amakati'' - Pojkarna slår katterna. :''Umama ungisiza = Umama usiza mina = Umama ungisisa mina'' - Mor hjälper mig. :''Mina nghihlamba umfana = Mina ngimhlamba umfana = Mina ngimhlamba umfana'' - Jag tvättar pojken. :''Ngihlamba yena = Ngimhlamba = Nghimhlamba yena = Mina nghimhlamba yena'' - Jag tvättar honom. '''Frågeord''' {| class="wikitable" |Vilken? || ''muphi, muphi, liphi, siphi, yiphi, luphi, buphi, kuphi'' i klass 1-8 respektive |- |Vilka? || ''saphi, miphi, maphi, ziphi, ziphi, ziphi'' i klass 1-6 respektive |- |Var? || ''-phi'' fogas till verbet |- |Vad? || ''-ni'' fogas till verbet |- |Varför? || ''''-elani'' fogas till verbet Ex. ''Ubonani?'' - Vad ser du/han/hon |} ''na'' ("månne") fogas ofta till slutet av en sats för att tydligare än bara intonationen visa att det är fråga om en fråga. En sådan frågepartikel används också ofta i sydafrikansk talspråksengelska, ofta uttalad ''ne''. Ex. ''Umfana ubona ubaba na?'' - Ser pojken far? Orden '''hela, alla, bara''' bildas med en förstavelse som liknar subjektprefixet: {| class="wikitable" | -onke||singularis = '''hela'''||''wonke, wonke, lonke, sonke, yonke, lonke'' i klass 1-6 respektive|| |- | ||pluralis = '''alla'''||''bonke, yonke, onke, zonke, zonke, zonke'' i klass 1-6 respektive|| |- | ||singularis = '''all'''||''bonke, konke'' i klass 7-8 respektive|| |- | -dwa|| '''bara''' || |} ==Motsvarigheter till svenskans prepositioner och liknande ord== {| class="wikitable" |na-||och, med||Ex. ''Umfundisi udla nobaba'' - Läraren äter med far. ''Umlungu uza neposi'' - Vitingen kommer med posten. |- |nga-||med hjälp av||''Ngemoto'' - med bil. ''Ngebhasi'' - med buss. ''Ngesithuthuthu'' - med motorcykel. ''Ngani?'' - varmed? ''Ngomese'' - med kniv. |- |njenga-||liksom||''Jengomuntu'' - som en människa. |- |-ela ||(fogat till verb) för...skull|| ''Unesi ufundela abantu'' - Sjuksköterskan läser för människorna|| |- |e-||i, från, till||''ePitoli'' - i "Pretoria" (i Tshwane) |- |kwa-, ku-||i, från, till||''kwaZulu'' - Namn på provins i Sydafrika, ordagrant "i Zululand", "till Zululand", "från Zululand". |- | -ini/-eni||i||(Ändelsen används tillsammans med en förstavelse ''o-'' eller ''e-''.) ''Ophondweni'' - i hornet.|| |} ==Samtalsfraser== '''Till en person:''' ''Sakubona'' eller ''Sawubona'' God dag (till en person) ''Yebo Sakubona'' eller ''Yebu Sawubona'' God dag (när man besvarar en hälsning från en person) ''Hlala kahle'' elle ''Sala kahle'' Adjö (till en person - ofta en som stannar kvar – ”Förbli i frid”) ''Hamba kahle'' Adjö (till en person som ger sig iväg – ”Gå i frid”) ''Usaphila na?'' eller ''Unjani?'' Är det bra? (till en person) ''Wena unjani?'' Hur står det till själv? '''Motsvarande till flera personer eller när man vill vara artig eller formell:''' ''Sanibona'' God dag (till flera personer) ''Yebo, Sanibona'' (när man besvarar en hälsning från flera personer) ''Salani kahle'' Adjö (till flera personer – ofta en som stannar kvar - ”Förbli i frid”) ''Hambani kahle'' Adjö (till flera personer som ger sig iväg – ”Gå i frid”) ''Nisaphila na?'' eller ''Ninjani?'' Är det bra? (till flera personer) ''Nina ninjani?'' Hur står det till själv? (Till flera personer) ''Ngikhona'' Jag mår bra - ''Sikhona'' Vi mår bra. ''Yebu ngisaphila'' Ja, jag mår bra. - ''Yebo sisaphila'' Ja, vi mår bra. ''Cha, angiphili'' Nej jag mår inte bra - ''Cha, asiphili'' Nej, vi mår inte bra. ''Cha ngiyagula'' Nej jag är sjuk - ''Cha siyagula'' Nej, vi är sjuka. ''Yini na?'' Vad är det för fel? ''Ngiphethwe ngumkhuhlane'' Jag är förkyld. ''Ngiyahlanza'' Jag kastar upp. ''Angisikhulumi isiZulu'' Jag talar inte Zulu. ''Uyasikhuluma isingisi na?'' Talar du engelska? ''Ubuyaphi?'' Var kommer du ifrån? ''Ngibuya eMozambiki'' Jag kommer från Moçambique. ''Ngivela eYurophu'' Jag kommer från Europa. ''Ufunani lapha?'' Vad vill du här? ''Ngifuna ukutanga ukudla'' Jag skulle vilja köpa mat. ''Ngena!'' Kom in! ''Hlala phansi'' Var så god och sitt. ''Kom hit!'' Yiza lapha! Woza lapha! ''Ngiyabonga'' Tack. ''Igama lakho ngubani?'' Vad heter du? ''Igama lami nguAnita'' Jag heter Anita. ==Övningar== Första strofen i Sydafrikas nationalsång är skrivet på ''xhosa'', ett språk nära besläktat med zulu. I avsnittet om pronominalstammar analyserades två bitar i strofens som är identiska på de två språken. Nedan följer hela strofen med översättning: ''Nkosi sikelel' iAfrika'' ''Maluphakanyisw' uphondo lwayo,'' ''Yizwa imithandazo yethu,'' ''Nkosi sikelela, thina lusapho lwayo.'' Gud välsigne (bevara, skydda) Afrika Höj dess horn (självkänsla, ära) Hör våra böner Gud välsigne, oss, dess barn. ''Umuntu ngumuntu ngabantu'' - En människa är människa genom andra människor. Detta tänkespråk bildar en grundprincip for den sydafrikanska stat som skapats efter apartheideran. Från samma uttryck hämtar också Ubuntu-Linux sitt namn, en Linux-distribution med ambitionen att skapa ett lättanvänt fritt operativsystem. Länk till zulu-wikipedian: http://zu.wikipedia.org/wiki/IsiZulu Camtho (eller isiCamtho) är ett blandspråk mellan zulu och afrikaans, med inslag av engelska och andra språk. På grund av dess många germanskstammande ord kan camtho faktiskt vara lättare att förstå för en svenskspråkig än vad ren zulu är. Se även: http://sv.wikipedia.org/wiki/Camtho. ==Zulu-svensk ordlista== Bokstavsförbindelsen ’’bh’’ behandlas i listan nedan som ett fonemtecken med placering efter ’’b’’ i alfabetet. Orden är ordnade efter stammen, vilket betyder att substantiven inte står i alfabetisk ordning. För adjektiv verb får du själv sätta till vederbörliga förstavelser i enlighet med huvudordet, och för verb sätter man förstavelser för för att ange tid, person, tempus och modus. Siffrorna efteråt anger substantivklass. {| class="wikitable" | A|| |- | -aba|| dela |- | -akha|| bygga |- | umakhi|| byggare 1 |- | -ala|| vägra |- | -anda|| öka |- | amahewu|| jäst drickvälling |- | amandla|| styrka 3 |- | isandla|| hand 4 |- | -amanga|| falskhet 3 |- | -azi|| veta |- | B|| |- | ubaba|| far |- | -bala|| räkna |- | umbala|| färg 2 |- | -baleka|| fly |- | -bamba|| fånga |- | -banda|| kall |- | ibanga|| avstånd 3 |- | ubani?|| vem? |- | -banzi|| bred |- | -basa|| tända |- | isibaya|| inhägnad, kraal 4 |- | -beka|| placera |- | -bi|| dålig |- | -bili|| två |- | ubisi|| mjölk 6 |- | -biza|| kosta, kalla, dyr |- | -bhobo|| hål |- | -bona|| se |- | -bonga|| tacka |- | isibongo|| efternamn 4 |- | -buka|| titta på |- | -bulala|| döda |- | -buya|| återvända |- | -buza|| fråga |- | umbuzo|| fråga 2 |- |Bh|| |- | isibhakabhaka|| himmel 4 |- | -bhala|| skriva |- | ubhanana|| banan 1a |- | ibhasi|| buss 3 |- | ubhatata|| sötpotatis 1a |- | iBhayibeli|| bibeln 3 |- | ibhayisikili|| cykel 3 |- | umbhede|| säng 2 |- | isibhedlela|| sjukhus 4 |- | -bheka||titta |- | ibhodhlela|| flaska 3 |- | -bhonga||ryta |- | ibhubesi||lejon 3 |- | isiBhunu|| afrikaans 4 |- |C|| |- | -cabanga||tänka |- | -cela||fråga efter |- | cha|| nej |- | -cima||släcka |- | -cinga||söka |- | -cula||sjunga |- |D|| |- | -dala|| gammal |- | -dansa|| dansa |- | idisko|| disko 3 |- | ukudla|| mat 8 |- | -dla|| äta |- | -dlala|| spela |- | udokotela|| läkare 1a |- | idolobha|| stad 3 |- | -donsa|| dra |- | -dula|| dyr |- | -duzane|| nära |- | E|| |- | -eba|| stjäla |- | ebusuku|| om natten |- | ecaleni (eceleni)|| nära |- | eduze|| nära |- | ekuseni|| på morgonen |- | emini|| på dagen |- | emuva|| bakom |- | -enza|| göra |- | -esaba|| frukta |- | -ethemba|| hoppas |- | F|| |- | ukufa|| dö |- | ukufa|| död, sjukdom 8 |- | umfana|| pojke 1 |- | umfazi|| kvinna 1 |- | -fika|| anlända |- | -fihla|| gömma |- | -isifo|| sjukdom 4 |- | isiFulentshi|| franska 4 |- | -funa|| vilja ha, söka |- | -funda|| läsa |- | -fundisa|| undervisa |- | umfundisi|| lärare, minister 1 |- | isifundo|| lektion 4 |- | -fushane|| kort |- | amafutha|| fett, olja 3 |- | G |- | ugadi|| vakt 1 |- | igama|| ord, namn 3 |- | isigebengu|| förbrytare 4 |- | umgodi|| hål 2 |- | -gula|| bli sjuk |- | isiguli|| patient 4 |- | H |- | -hamba|| gå; ge sig iväg |- | isihambi|| resande, främling 4 |- | uhambo|| resa 6 |- | umhlaba|| världen, jorden 2 |- | inhlabathi|| mylla, jord 5 |- | isihlabathi|| sand 4 |- | umhlabathi|| marken 2 |- | isihlahla|| träd, buske 4 |- | -hlamba|| tvätta, bada |- | -hlangabeza|| möta någon |- | -hlangana|| mötas |- | umhlangano|| möte 2 |- | -hlanu|| fem |- | isihlanu|| en femma (pengar) 4 |- | -hle|| vacker |- | J || |- | -jabula|| vara glad |- | -jova|| injicera, vaccinera |- | K|| |- | kahle|| bra |- | kakhulu|| mycket |- | -kala|| väga |- | isikali|| våg 4 |- | ikani|| kanna 3 |- | ikati|| katt 3 |- | iketanga|| kätting, kedja 3 |- | ikhanda|| huvud 3 |- | ikandhlela|| ljus 3 |- | isikhathi|| tid 4 |- | ikhaya|| hem 3 |- | ikhekhe|| kaka 3 |- | ukhiye|| nyckel 1a |- | ikhofi|| kaffe 3 |- | -kholwa|| tro |- | umkhono|| arm 2 |- | umkhonto|| spjut 2 |- | inkosi|| kung, Gud 5 (plur: 3) |- | inkozikazi|| hustru 5 |- | -khulu|| stor |- | ikhulu|| hundra |- | -khuluma|| tala |- | kodwa|| men |- | isikole|| skola 4 |- | kude|| långt borta |- | kukhona|| det finns |- | kuphela|| bara |- | kusasa|| i morgon |- | kusihlwa|| på kvällen |- | L|| |- | -lala|| sova |- | -lalela|| lyssna |- | -lamba|| bli hungrig |- | -landa|| fånga |- | -landela|| följa |- | ilanga|| sol, dag 3 |- | lapha|| här |- | umlilo|| eld 2 |- | -lima|| odla |- | umlimi|| bonde 1 |- | umlomo|| mun 2 |- | -lula|| lätt, enkelt |- | umlungu|| viting 1 |- | -lwa|| strida |- | M|| |- | -ma|| stå |- | -mbalwa|| få (motsats till många) |- | -mbi|| dålig |- | imali|| pengar 5 |- | umama|| moder 1a |- | manje|| nu |- | -mbi ||ful, värre |- | imini|| dagtid 5 |- | -mnyama|| mörk, svart |- | imoto|| motorcykel 5 |- | impi|| krig 5 |- | namuhla|| idag |- | N|| |- | -ncane|| liten |- | -ne|| fyra |- | unesi|| sjuksköterska 1a |- | -ngaki?|| hur många? |- | ingane|| barn 5 |- | umngane|| vän 1 |- | -ngcono|| bättre |- | -ngena|| gå in |- | -ngenisa|| föra in |- | isiNgisi|| engelska 4 |- | ngoba|| varför, därför |- | ingozi|| fara, olycka 5 |- | ingulube|| svin 5 |- | inhlanzi|| fisk 5 |- | -nhle|| vacker, bra |- | inhiziyo|| hjärta 5 |- | -ningi|| många |- | nini?|| när? |- | inja|| hund 5 |- | njalo|| alltid |- | -nkulu|| stor |- | isinkwa|| bröd 4 |- | noma|| eller |- | unothi|| noll |- | into|| sak 5 |- | intombi|| ung kvinna 5 |- | umunthu|| person 1 |- | umntwana|| barn 1 |- | umnyaka|| år 2 |- | inyama|| kött 5 |- | -nye|| en, någon, annan |- | inyoka|| orm 5 |- | amanzi|| vatten 3 |- | -nzima|| svår |- | O|| |- | -oma|| torr |- | -otha|| själv |- | P|| |- | ipeni|| penna 3 |- | -pha|| ge |- | phakathi|| inne |- | phambili|| framför, före |- | phandle|| ute |- | -phapha|| flyga |- | phaphe|| fjäder 6 |- | iphaphu|| lunga 3 |- | -phatha|| bära |- | -pheka|| laga mat |- | -phela|| ta slut |- | iphepha|| tidning 3 |- | phezulu|| ovanpå |- | -phika|| förneka |- | uphondo|| horn 6 |- | -nuka|| lukta (illa) |- | -phuma|| gå ut |- | -phumula|| vila |- | iposi|| post 3 |- | isiPutukezi|| portugisiska 4 |- | Q|| |- | -qala|| börja |- | -qeda|| sluta |- | S|| |- | -sebenza|| arbeta |- | isisebenzi|| arbetare 4 |- | umsebenzi|| arbete 2 |- | -sebenzisa|| använda |- | isela|| tjuv 3 |- | -sha|| brinna |- | -sha|| ny |- | -shaya|| slå |- | -shayela|| köra |- | umshayeli|| chaufför 1 |- | -shibha|| vara billig 2 |- | -shibhile|| billig |- | -shiza|| het |- | ishumi|| tio 3 |- | isikole|| skola 4 |- | -siza|| hjälpa |- | siza!|| hjälp! please! |- | usizi|| sorg 6 |- | umsizi|| hjälpare 1 |- | usizo|| hjälp 6 |- | iso|| öga 3 |- | iSonto|| söndag, vecka, kyrka 3 |- | ubusuku|| natt 7 |- | isiSuthu|| sotho-språket 4 |- | isiSwazi|| swazi-språket 4 |- | T|| |- | -thanda|| tycka om |- | uthando|| kärlek 6 |- | isithandwa|| pojkvän, flickvän 4 |- | -thatha|| ta |- | -thathu|| tre |- | -thenga|| köpa |- | -thengisa|| sälja |- | -thi|| säga |- | uthisha|| lärare 1a |- | -thola|| få, hitta |- | -thuma|| skicka |- | isitolo|| affär 4 |- | V|| |- | -vala|| stänga |- | -vula|| öppna |- | -wa|| falla |- | X|| |- | isiXhosa|| xhosa-språket 4 |- | uxolo|| fred 6 |- | Y|| |- | yebo|| ja |- | Z|| |- | izolo|| igår |- | -zonda|| hata |- | isiZulu|| zuluspråket 4 |- | -zwa|| höra, känna |- | izwe|| land, värld 3 |- | izwi|| ord, röst 3 |- |} ==Svensk-zuluspråkig ordlista== Siffrorna efter substantiven anger substantivklass. 1a anger den variant av klass 1 som har pluralis på ''o-'' '''A''' affär ''isitolo'' 4; alltid ''njalo'' ; anlända ''–fika'' ; annan ''-nye'' ; använda ''-sebenzisa'' ; arbeta ''-sebenza'' ; arbetare ''isisebenzi'' 4 ; arbete ''umsebenzi'' 2 ; arm ''umkhono'' 2 ; avstånd ''ibanga'' 3 ; '''B''' bakom ''emuva'' ; bara ''kuphela'' ; barn ''ingane'' 5, ''umntwana'' 1 ; bibeln ''iBhayibeli'' ; billig ''-shibile'' ; bonde ''umlimi'' 1 ; bra ''–nhle, kahle'' ; brinna ''-sha'' ; bröd ''isinkwa'' 4 ; buske ''isihlahla'' 4 ; buss ''ibhasi'' ; bygga '''-akha'' ; byggare ''umakhi''' 1 ; bära ''-phatha''; bättre ''-ngcono'' ; börja ''-qala'' ; '''C''' chaufför ''umshayeli'' 1 ; '''D''' dag ''ilanga'' 3, på dagen = ''emini'', dagtid = ''imini'' 5, idag = ''namuhla'' ; dansa ''-dansa'' ; dela ''-aba'' ; disko ''idisko'' 3 ; dra ''-donsa'' ; drickvälling (jäst) ''amahewu'' ; dyr ''–biza, -dula'' ; dålig ''–bi, -mbi'' ; därför ''goba'' ; dö ''ukufa'' ; död ''ukufa'' 8 ; döda ''-bulala'' ; '''E''' efternamn ''isibonga'' ; eld ''umlilo'' 2 ; eller ''noma'' ; en femma (pengar) ''isihlanu'' 4 ; en ''-nye'' ; engelska ''isiNgisi'' ; '''F''' falla ''-wa'' ; falskhet ''amanga'' 3 ; far ''ubaba'' ; fara ''ingozi'' 5 ; fem ''-hlanu'' ; fett ''amafutha'' 3 ; finnas: det finns ''kukhona'' ; fisk 'inhlanzi'' 5 ; fjäder ''phaphe'' 6 ; flaska ''bodhlela'' ; flicka, ung kvinna ''intombi'' 5 ; fly ''-baleka'' ; flyga ''-phapha'' ; framför ''phambili'' ; fred ''uxolo'' 6 ; frukta ''-esaba'' ; fråga ''–buza'', fråga efter = ''-cela'', subst. ''umbuzo'' 2 ; främling ''isihambi'' 4 ; ful ''-mbi'' ; fyra ''-ne'' ; få (motsats till många)''-mbalwa'' ; få ''-thola'' ; fånga ''-bamba, -landa'' ; färg ''umbala'' 2 ; följa ''-landela'' ; föra in ''-ngenisa'' ; förbrytare ''isigebengu'' 4 ; före ''phambili'' ; förneka ''-phika'' ; '''G''' gammal ''-dala'' ; ge ''-pha'' ; glad: vara glad ''-jabula'' ; Gud ''Inkosi'' ; gå ''–hamba'', gå in = ''-ngena'', gå ut = ''-phuma'' ; gömma ''-fihla'' ; göra ''-enza'' ; '''H''' hand ''isandla'' 4 ; hata ''-zonda'' ; hem ''ikhaya'' 4 ; het ''-shiza'' ; himmel ''isibhakabhaka'' ; hitta ''-thola'' ; hjälp ''usizo''' 6 Hjälp! = ''Siza!'' ; hjälpa ''-siza'' ; hjälpare ''umsizi'' 1 ; hjärta ''inhiziyo'' 5 ; hoppas ''-ethemba'' ; horn ''uphondo'' 6 ; hund ''inja'' 5 ; hundra ''ikhulu'' ; hungrig: bli hungrig ''-lamba'' ; hur många? ''-ngaki?'' ; hustru ''inkozikazi'' ; huvud ''ikhanda'' 3 ; hål ''imbobo'' 5 ; här ''lapha'' ; höra ''-zwa'' ; '''I''' i morgon ''kusasa'' ; idag ''namuhla'' ; igår ''izolo'' ; inhägnad ''isibaya'' 4 ; inne ''phakathi'' ; '''J''' ja ''yebo'' ; jord, mylla ''inhlabathi'' 5, jorden, världen ''umhlaba'' 2 ; '''K''' kaffe ''ikhofi'' 3 ; kaka ''ikhekhe'' 3 ; kall ''-banda'' ; kanna ''ikani'' 3 ; katt ''ikati'' 3 ; kedja ''iketanga'' 3 ; kort (adj) ''-fushane'' ; kosta, kalla ''-biza'' ; kraal ''isibaya'' 4 ; krig ''impi'' 5 ; kung ''inkosi'' 5 (plur: 3) ; kvinna ''umfaz''i 1 ; kvinna, flicka ''intombi'' 5 ; kyrka ''iSonto'' 3 ; känna ''-zwa'' ; kärlek ''uthando'' 6 ; köpa ''-thenga'' ; köra ''-shayela'' ; kött ''inyama''5 ; '''L''' laga mat ''-pheka'' ; land ''izwe'' 3 ; lejon ''ibhubesi'' ; lektion ''isifundo'' 4 ; liten ''-ncane'' ; ljus ''ikandhlela'' 3 ; lukta (illa) ''-nuka'' ; lunga ''iphaphu'' 3 ; lyssna ''-lalela'' ; långt borta ''kude'' ; läkare ''udokotela'' 1a ; lärare ''umfundisi'' 1, ''uthisha'' 1a ; läsa ''-funda'' ; lätt, enkelt ''-lula'' ; '''M''' marken ''umhlabathi 2 ; mat ''ukudla'' 8 ; men ''kodwa'' ; mjölk ''ubisi'' 6 ; moder ''umama'' 1a ; morgon: på morgonen ''ekuseni'' ; motorcykel ''imoto'' 5 ; mun ''umlomo'' 2 ; mycket ''kakhulu'' ; många ''-ningi'' ; mörk ''-mnyama'' ; möta ''-hlangabeza'' ; mötas ''-hlangana'' ; möte ''umhlangano'' 2 ; '''N''' namn ''igama'' 3 ; natt ''ubusuku'' 7, om natten = ''ebusuku'' ; nej ''cha'' ; noll ''unothi'' ; nu ''manje'' ; ny ''-sha'' ; nyckel ''ukhiye'' 1a ; någon ''-nye'' ; när? ''nini?'' ; nära ''ecaleni, eceleni, eduze, -duzane'' ; '''O''' odla ''-lima'' ; olja ''amafutha'' 3 ; olycka ''ingozi'' 5 ; ord ''igama'' 3, ''izwi'' 3 ; orm ''inyoka'' 5 ; ovanpå ''phezulu'' ; '''P''' patient ''isiguli'' 4 ; pengar ''imali'' 5 ; penna ''ipeni'' 3 ; person ''umunthu'' 1 ; placera ''-beka'' ; please! ''siza!'' ; pojke ''umfana'' 1 ; portugisiska ''isiPutukezi'' 4 ; post ''iposi'' 3 ; på kvällen ''kusihlwa'' ; '''R''' resa ''uhambo'' ; resande ''isihambi'' 4 ; ryta ''-bhonga'' ; räkna ''-bala'' ; röst ''izwi'' 3 ; '''S''' sak ''into'' 5 ; sand ''isihlabathi'' 4 ; se ''-bona'' ; sjuk: bli sjuk ''-gula'' ; sjukdom ''–isifo, ukufa'' 8 ; sjukhus ''isibhedlela'' ; sjuksköterska ''unesi'' ; sjunga ''-cula'' ; själv ''-otha'' ; skicka ''-thuma'' ; skola ''isikole'' 4 ; skriva ''-bhala'' ; sluta ''-qeda'' ; slå ''-shaya'' ; släcka ''-cima'' ; sol ''ilanga'' 3 ; sorg ''usizi'' 6 ; sotho-språket ''isiSuthu'' 4 ; sova ''-lala '' ; spela ''-dlala'' ; spjut ''umkhonto'' 2 ; stad ''idolobha'' 3 ; stjäla ''-eba'' ; stor ''-khulu'' ; strida ''-lwa'' ; styrka ''amandla'' 3 ; stå ''-ma'' ; stänga ''-vala'' ; svart ''-mnyama'' ; swazi-språket ''isiSwazi'' 4 ; svin ''ingulube'' 5 ; svår ''-nzima'' ; säga ''-thi'' ; sälja ''-thengisa'' ; säng ''ibhayisikiliumbhede'' ; söka ''-cinga'' , vilja ha = ''-funa'' ; söndag ''iSonto'' 3 ; sötpotatis ''ubhatata'' ; '''T''' Ta slut ''-phela'' ; tacka ''-bonga'' ; tala ''-khuluma'' ; tid ''isikhathi'' 4 ; tidning ''iphepha'' 3 ; tio ''ishumi'' 3 ; titta ''–bheka'', titta på ''-buka'' ; tjuv ''isela'' 3 ; torr ''-oma'' ; tre ''thathu'' ; tro ''-kholwa'' ; träd ''isihlahla'' 4 ; två ''-bili'' ; tvätta, bada ''hlamba '' ; tända ''-basa'' ; tänka ''-cabanga'' ; '''U''' undervisa ''-fundisa'' ; ute ''phandle'' ; '''V''' vaccinera ''-jova'' ; vacker ''–hle'' ; vakt ''ugadi'' 1 ; varför? ''ngoba?'' ; vatten ''amanzi'' 3 ; vecka ''iSonto'' 3 ; vem? ''bani?'' ; veta ''-azi'' ; vila ''-phumula'' ; viting ''umlungu'' 1 ; våg ''isikali'' 4 ; väga ''-kala'' ; vägra ''-ala'' ; vän ''umngane'' 1, pojkvän, flickvän ''isithandwa'' ; världen ''umhlaba'' 2, ''izwe'' 3 ; värre ''-mbi'' ; '''X''' xhosaspråket ''isiXhosa'' 4 ; '''Z''' zuluspråket ''isiZulu'' 4 ; '''Å''' år ''umnyaka'' 2 ; återvända ''-buya'' ; '''Ä''' älska ''-thanda'' ; äta ''ukudla'' ; '''Ö''' öga ''iso'' 3 ; öka ''-anda'' ; öppna ''-vula'' ; [[Kategori:SAB: F]] [[Kategori:Språk]] 3988 12172 2006-08-27T13:21:38Z 83.233.57.158 '''Namn''' ====Ingredienser==== * * * ====[[Drinkglas|Glas]]==== ====Tillagning==== ====Garnering==== ====Ordlista==== {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 3989 12204 2006-08-31T19:25:19Z MediaWiki default Den sökta sidtiteln var ogiltig eller så innehöll den ett prefix för annan språkversion eller interwiki-prefix. Titeln kan innehålla bokstäver som inte är tillåtna i sidtitlar. 3990 12206 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default anon. only 3991 12207 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default April 3992 12208 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default asc 3993 12209 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default August 3994 12211 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default You are not allowed to execute the action you have requested. 3995 12212 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default The action you have requested is limited to users in the group $1. 3996 12213 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default The action you have requested is limited to users in one of the groups $1. 3997 12214 2006-08-31T19:25:20Z MediaWiki default The action you have requested is limited to users in one of the groups $1. 3998 12221 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default Account creation from this IP address (<b>$1</b>) has been blocked. This is probably due to persistent vandalism from your school or Internet service provider. 3999 12222 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default Can't create account 4000 12223 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default View category page 4001 12225 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default You do not have a valid email address set in your [[Special:Preferences|user preferences]]. 4002 12228 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default account creation blocked 4003 12229 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default The database is not locked. 4004 12230 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default December 4005 12233 2006-08-31T19:25:21Z MediaWiki default desc 4006 12249 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default February 4007 12252 2006-08-31T19:25:25Z MediaWiki default Fri 4008 12260 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Date 4009 12261 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Description 4010 12262 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Name 4011 12263 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Search for image name: 4012 12264 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Size (bytes) 4013 12265 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default User 4014 12267 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default file 4015 12268 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Go! 4016 12269 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default 4017 12270 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Go to page 4018 12271 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default next page &rarr; 4019 12272 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default &larr; previous page 4020 12274 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Överför sidorna till namnrymden: 4021 12289 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default "$1" is already blocked 4022 12290 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Error: Block ID $1 not found. It may have been unblocked already. 4023 12291 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Block anonymous users only 4024 12292 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Prevent account creation 4025 12293 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default January 4026 12294 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default July 4027 12295 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default June 4028 12296 2006-08-31T19:25:26Z MediaWiki default Display users starting at: 4029 12297 2006-08-31T19:25:27Z MediaWiki default The database lock file is not writable. To lock or unlock the database, this needs to be writable by the web server. 4030 12300 2006-08-31T19:25:27Z MediaWiki default March 4031 12302 2006-08-31T19:25:27Z MediaWiki default May 4032 12303 2006-08-31T19:25:27Z MediaWiki default View message page 4033 12305 2006-08-31T19:25:28Z MediaWiki default Mon 4034 12306 2006-08-31T19:25:28Z MediaWiki default Username: 4035 12310 2006-08-31T19:25:28Z MediaWiki default November 4036 12311 2006-08-31T19:25:28Z MediaWiki default October 4037 12312 2006-08-31T19:25:28Z MediaWiki default Version från den $1; $5<br />($6) $3 | $2 | $4 ($7) 4038 12322 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default Sat 4039 12325 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default Sök 4040 12327 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default Du sökte efter [[:$1]] 4041 12328 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default För sökbegreppet $1 4042 12330 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default September 4043 12334 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default Most viewed pages 4044 12335 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default Sun 4045 12336 2006-08-31T19:25:30Z MediaWiki default No results 4046 12337 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default First page 4047 12338 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Last page 4048 12339 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Show $1 items per page 4049 12340 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Go 4050 12341 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Next page 4051 12342 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Previous page 4052 12343 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default View template page 4053 12344 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Thu 4054 12348 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Tue 4055 12357 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default (a file on your computer) 4056 12703 2006-10-25T20:27:28Z MediaWiki default 367 (a valid, publicly accessible URL) 4057 12367 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default View help page 4058 12368 2006-08-31T19:25:31Z MediaWiki default Visa loggar för denna sida 4059 12372 2006-08-31T19:25:32Z MediaWiki default Wed 4060 12387 2006-09-02T18:24:58Z 81.225.30.36 h 4061 12868 2006-11-19T13:58:26Z Oshifima 283 /* Alfabetisk ordlista från afrikaans till svenska */ ==Inledning== Att lära sig afrikaans när man är svensk är lätt. Kan man tyska är det ännu lättare. Nån grammatik att tala om finns inte. Det gäller bara att lära sig ord. De flesta orden påminner om likabetydande ord i svenska, engelska och tyska. Detta är inte en vanlig språklärobok. Afrikaans och svenska står varandra så nära att det vore ett ineffektiv att läsa en lång rad läsestycken som vart och ett introducerar några grammatikregler och något dussin ord, som allt ska läras ordentlgt innan man går till nästa avsnitt. Denna bok presenterar betydligt större kunskapsstrukturer i taget och räknar med att läsaren ska skaffa sig träningen i efterhand när hon väl ha fått klart för sig hur språket fungerar och hur man identifierar ord man aldrig stött på. Avsikten med denna skrift är att man ska lära sig ''läsa'' afrikaanstexter. Muntlig konversation tas inte upp alls. Tanken är att det muntliga och auditiva ska kunna vänta tills man skaffat sig den ganska gedigna förståelse för språkets struktur som nedanstående listor är avsedda att snabbt ge. Avsnitt 2 presenterar uttalsreglerna och den lilla grammatik som det kan vara bra att känna till. Därefter följer några långa ordlistor, som det är meningen att man ska läsa igenom men inte plugga särskilt ambitiöst. De flesta är ordnade alfabetiskt efter den svenska betydelsen, så att man ska kunna använda dem som att slå upp i när man vill formulera egna fraser under den första tiden innan man lärt sig detta basala ordförråd. I den första listan - avsnitt 3 - liknar de svenska orden och afrikaansorden varandra ganska mycket. Det är ord som man så att säga har gratis, bara man vant sig vid att känna igen dem. Med den erfarenhet man får I avsnitt 3 kan man känna igen många fler nya ord, som bara är “deformerade”, jämfört med svenskan. I avsnitt 4 finns det listor över de viktiga ordklasser som ger språket struktur – pronomen, konjunktioner och prepositioner. Somliga ord är lätta att lära sig, andra inte. De flesta är mycket viktiga. Listan i avsnitt 5 är lätt för den som kan engelska och tyska, annars får man lägga ner rätt mycket arbete på en del av orden. Med den sista listan, i avsnitt 6 har man det ordförråd man behöver för att börja läsa en autentisk afrikaanstext. Några exempel ur tidningstexter mm ges i avsnitt 7. Tanken är att det inte ska krävas mer än ett par kvällars studium för att man ska vara mogen att börja läsa riktiga afrikaanstexter om man har vissa kunskaper i engelska eller tyska. I avsnitt 7 finns också översättningsövningar från svenska till afrikaans, och något om tsotsitaal, en vanlig talspråksvariant av afrikaans, som visar mycket mindre likhet med svenskan än den "vårdade" afrikaans som presenterats i denna skrift men som ändå inte behöver vara så svår att förstå. == Avsnitt 2. Uttal och Grammatik== Följande regler är viktiga för att man ska känna igen orden som motsvarigheter till ord I andra språk och därmed få en idé om vad de betyder: ''y'' uttalas som “ej” ''w'' uttalas som ett svenskt v-ljud ''v'' uttalas som ett svenskt f-ljud ''g'' uttalas som en harkling ''oe'' uttalas som ett långt o-ljud (som i det svenska “god” ''i'' ligger i uttal mellan svenskt i och svenskt e. I övrigt är uttalet ungefär som man kan förvänta sig utom att: ''u'' uttalas som i engelska “but” ''uu'' uttalas som ett långt y-ljud (med viss dragning åt “ie”). Kolla det exakta uttalet med någon infödd, så blir det roligare. ===Orden är korta=== I afrikaans är orden ofta mycket korta. De känns ofta som stympade svenska ord: ''va'' = vagn, ''lus'' = lust, ''vis'' = fisk. Man får använda sin fantasi för att "rekonstruera" dem och försöka förstå. Ibland gissar man fel, men det är bara att öva, så blir det fort bättre. Stöter man på ett längre ord är det ofta sammansatt, så det lönar sig att fundera över om man kan förstå de enskilda stavelserna och på så sätt få begrepp om vad hela ordet betyder. "Walvis bay" är namnet på en hamnstad i Namibia, eller på ren afrikaans ''"Walvis baai"''. Detta ''"Walvis"'' kan man förstå om man delar upp ordet i två stavelser och håller i minnet att "v" ska uttalas som ett f-ljud och att man ibland måste fylla på med en extra konsonant i slutet för att få det svenska ordet. "Valfiskbukten" skulle bli den ordagranna svenska översättningen. '''Övning 1.''' Försök känna igen följande afrikaansord och -uttryck: ''Lecker! Praat stront! Praat min! Kroeg. Plat. Boef. Platvoet. Koevoet. Manhaftig. Poets. Knyptang. Voëlverskrikker.'' Facit finns i slutet av boken. En följd av att de flesta orden i afrikaans är bara en stavelse långa är att alla stavelser är tagna i anspråk med minst en betydelse (ofta tre-fyra), varför också flerstaviga ord framstår som sammansatta. Ett exempel: Ordet "leopard" heter på afrikaans ''luiperd'' vilket är en rimlig anpassning av lånordet till språkets ljudsystem. Men samtidigt betyder ''lui'' "lat" och ''perd'' betyder "häst", varför ordet har en extra folketymologisk konnotation. Ibland blir det lätt om man kan engelska eller tyska: ''Was my pen in my hand?'' Detta är ett exempel på en mening som skrivs precis lika på engelska och afrikaans: "Var min penna i min hand?" Uttalet är ju, som redan framgått, helt olika. Någon gång kan det vara så att kunskaper i andra språk förvillar: Frågeordet ''hoe'' betyder "hur" och inte "vem". "Vem" heter i stället ''wie'', vilket förbryllar tyskkunniga. ''Of'' betyder inte detsamma som på engelska, utan "eller" eller "om". "Och" heter ''en'', vilket ju påminner om engelskan men förvirrar dem med romanska språk i huvudet. Lär dig dessa viktiga ord ordentligt redan nu. ===Hjälpverb=== {| class="wikitable" !Infinitiv!!Presens!!Preteritum!!Supinum!!Översättning!!Användning!!Exempel!! |- |''te hê'' || ''het'' || ''had'' || ''gehad'' || att ha; har; hade; haft. ||Uttrycker även förfluten tid|| ''Ek het gesê'' – Jag har sagt|| |- |''te wees''||''is''||''was''|| ''gewees'' || att vara; är; var; varit||Uttrycker även passiv||''Is angedui'' – är angiven, anges|| |- |''te word''||''word''||''word''||''geword''||att bli; blir; blev; blivit||Uttrycker även passiv||''Dit kan gesluit word'' – Det kan stängas|| |- | ||''sal''||''sou''|| ||skall; skulle||Uttrycker framtid||''Dit sal ek sê''– Det ska jag saga|| |- | ||''wil''||''wou''||''gewil''||vil; ville; velat|| || || |- | ||''moet''||''moes''|| ||måste|| || || |- |''te kan''||''kan''||''kon''|| ||att kunna, kan, kunde || || || |- | ||''mag''||''mog''|| || får; fick|| || || |} Infinitivmärket “att” i svenskan har ovan angetts med “''te''”. (Det kan jämföras med det dialektala svenska “ti”.) Oftast säger man emellertid ''om...te'' som kan jämföras tyskans finala “um...zu” men har en något vidare användning än i tyskan. Ordet ''te'' kan också betyda "alltför". Lägg märke till att "kunna" heter ''kan'' även i infinitiv, vilket förvirrar en nybörjare som stöter på fraser som ''sal kan'' - "skall kunna". ===Övriga verb=== Verben har bara tre former: 1. Grundformen, som används både som imperativ, infinitiv och som presensform i alla personer i både singularis och pluralis. 2. Presensparticip (den som i svenskan har ändelsen –ende eller –ande) har i afrikaans ändelsen ''–end''. 3. Perfektparticip/supinum (som i svenskan har ändelser såsom –en, -d, -dd, -ad, -t, -at, -it) bildas i afrikaans (ungefär som i tyskan) med förstavelsen ''ge-''. Verb med obetonad förstavelse får inget ''ge-''. Verb med betonad förstavelse får ''ge-'' inklämd efter denna förstavelse. Ex. ''Ek heb een kassie opgehang.'' - Jag hängde upp en kasse. Det finns ingen särskild imperfektform (preteritum). I stället använder man perfektum för att uttrycka förfluten tid. Perfektum bildas oftast med hjälpverbet ''hê'' följt av perfektparticip. Framtid uttrycks med hjälpverbet ''sal'' ("skall") eller ''gaan'' ("går"), eller som i svenskan med presens. {| class="wikitable" |WIDTH="150px"|Exempel: ||WIDTH="150px"|att tvätta||WIDTH="150px"|vi tvättar||WIDTH="150px"|vi tvättade||WIDTH="150px"|tvättad||WIDTH="150px"|tvättande|| |- | ||''(om) te was''||''ons was''||''ons het gewas''||''gewas'||''wasend''|| |} ===Substantiv=== Pluraländelsen är ibland ''–s'', ibland ''–e''. (I ord med engelsk karaktär används ''–s''. Går det bekvämt att sätta ett ''–e'' till ordet brukar det vara det rätta valet.) Före pluraländelsen ''–e'' sker några typografiska förändringar: Lång vokal förkortas i slutstavelsen (ex ''apparaat – apparate''). Ofta fördubblas slutkonsonanten (ex ''kop – koppe''). Lägg märke till ord "säck" och "sak", som i singularis skiljas åt genom dubbelteckning av vokalen: ''sak'' respektive ''saak'', medan i pluralis konsonanten visar vilketdera ordet det rör sig om: ''sakke'' respektive ''sake''. Oregelbunden pluralis har till exempel ''kind – kinders'' (barn). Bestämd artikel är ''die'' både i singularis och pluralis. Obestämd artikel är ’n, alltså apostrof följd av lilla n. I början av ord stavas ’n med liten bokstav och det efterföljande ordet med versal. Uttalet av den bestämda artikeln är ganska precis som av engelskans obestämda artiklar, "a" och "an", och alltså lite olika framför vokal och konsonant. Genitiv kan uttryckas nästan som i svenskan, med ''se'' som sätts efter ordet för ägaren, men detta ''se'' skrivs inte som en ändelse utan som ett separat ord. En annan möjlighet är att som i engelskan använda ett uttryck med preposition. "Of" i engelska motsvaras då av ''van''. :Ex. ''Die kantoor van die president'' = ''die president se kantoor'' = presidentens kontor. ===Adjektiv och adverb=== Adjektiv kompareras med ändelserna ''–er, -este''. Jämförelseorden ”än” och ”som” översätts med ''as''. Oregelbunden komparation har til exempel: ''graag, liewer, liefste'' = gärna, hellre, helst och ''baie, meer, mees(te)'' = många, fler, flest. Förutom komparation sker oftast ingen böjning av adjektiv. :Ex. ''’n Swart hond. Die swart hond. Die swart honde. Die honde is swart.'' = En svart hund. Den svarta hunden. De svarta hundarna. Hundarna är svarta. Ibland tillkommer en ändelse ''–e'' när adjektivet används som attribut (står före ett ett huvudord). Exempel på oregelbundenheter därvid: ''kou'' blir ''koude'' (kall), medan ''oud'' blir ''ou'' (gammal). Adjektiven kan användas som adverb utan speciellt tillägg. ===Ordföljd=== I huvudsats är ordföljden som i svenskan (omvänd om meningen inleds med bisats eller adverbiell bestämning, annars rak). Huvudverbet sätts i slutet, liksom i tyskan. (Flera hjälpverb i en sats hanteras ungefär som i tyskan.) Frågesatser av olika slag har samma ordföljd som i svenskan. Man gör alltså ingen omskrivning med ”do” som i engelskan. I bisats är ordföljden ofta som i tyskan med objektet/predikatsfyllnaden tidigt i meningen och den finita verbformen på slutet. Likadant är det med infinitiv: ''Bang te wees'' = att vara rädd. Dubblerat nekningsord. En egenhet för afrikaans (och för övrigt vissa östsvenska dialekter) är att man i nekande satser sätter ett extra nekningsord på slutet om det har kommit andra ord emellan: inte = ''nie . . . nie''. Uppmaningar uttrycks som i svenskan , med imperativen först. Nekande uppmaning omskrivs med ''monie'', på samma sätt som det engelska ”don’t” eller det svenska ”låt bli”. Ex. ''Monie raak nie!'' = Rör inte! ==Avsnitt 3. Lär dig följande ord så att du förstår dem när de dyker upp== Orden är utvalda så att de är vanliga, kraftfulla och lika svenska ord med mycket närliggande betydelse. (Några räkneord liknar inte så mycket men har för fullständighetens skull tagits med här ändå.) Oregelbundenheter i böjningen anges. Läs högerspalten och gissa betydelsen. Gör det några gånger, men lägg inte ner någon större möda på att plugga dem – det ger sig. Gå i stället rätt snabbt vidare till nästa avsnitt. {| class="wikitable" |alla||''al''; om människor: ''almal'' |- |allt||''alles'' |- |alltid||''altyd'' |- |annan||''’n ander'', plur. ''andere'' |- |andra||''tweede'' |- |använda||''gebruik'' |- |arbeta||''arbei'' |- |bajsa||''kak'' |- |begära||''vra, versoek'' |- |behov||''behoefte'' |- |besluta||''besluit'' |- |betala||''betaal'' |- |bevisa||''bewys'' |- |binda||''bind, verbind'' |- |bita||''byt'' |- |blyg||''skaam, verlëe'' |- |blå||''blou'' |- |bra||''goed'' (attr. ''goie'', komp. ''beter - beste'') |- |bred||''breed, wyd'' |- |brun||''bruin'' |- |byta, (för)växla||''wissel, verwissel'' |- |dag||''dag - dae'' |- |dela||''deel'' |- |dum||''dom'' |- |då (adv.)||''toe, dan'' |- |där, dit||''daar'' |- |dö||''doodgaan, sterf'' |- |död (adj.)||''dood'' (attributivt ''dooie'') |- |döda||''vermoor, slag, doodmaak'' |- |egen||''eie'' |- |egenskap||''eieskap, -pe'' |- |elva||''elf'' |- |en, ett||''een'' (räkneord), ''’n'' |- |en del||''sommige'' |- |enda||''enig'' |- |falla||''val, daal, sink'' |- |falsk||''vals, skynheilig'' |- |farlig||''gevaarlik'' |- |fast||''vas'' |- |fem||''wyf'' |- |femton||''vyfteen'' |- |fjorton||''veertien'' |- |fortsätta||''voortsit, aanhou'' |- |fråga||''vra'' |- |främmande||''vreemd'' |- |full||''vol'' |- |fyra||''vier |- |följa||''(ver)volg'' |- |förarga||''erger, hinder, pla'' |- |förbinda||''verbind'' |- |förbjuda||''verbied'' |- |föregående||''verlede'' |- |förnedra||''verneder, verlaag, verkleiner'' |- |försiktig||''versigtig'' |- |förstå||''verstaan, ken'' |- |förvånad||''verbluf, verbaas'' |- |ganska||''taamlik'' |- |ge||''gee'' |- |grå||''grys'' |- |gräla||''(uit)skel, bestraf'' |- |gräva||''grawe, grou'' |- |grön||''groen'' |- |gul||''geel'' |- |gå||''gaan, loop'' |- |ha||''hê'' |- |hata||''haat'' |- |halv||''half'' |- |hel, hela||''heel, hele'' |- |hemlig||''heimlik, geheim'' |- |het||''heet, baie warm'' |- |hindra||''verhinder'' |- |hitta||''vind, kry, aantref'' |- |hjälpa||''help'' |- |hoppas||''verwag, hoop'' |- |hungrig||''hongerig'' |- |hålla||''hou'' |- |hård||''hard, swaar'' |- |hända||''voorkom, plaasvind'' |- |hänga||''hang'' |- |hög||''hoog'' (attr: ''hoë'', komp. ''hoër - hoogste'') |- |höra||''hoor'' |- |i morgon||''môre'' |- |in, inne||''binne'' |- |ingenting||''niks'' |- |innehålla||''bevat, insluit'' |- |ja||''ja'' |- |kall||''koud'' (attr. ''koue'', komp. ''kouer - koudste'') |- |klaga||''kla'' |- |komma||''kom, tree, aankom'' |- |kort||''kort, klein, beperk'' |- |kosta||''kos'' |- |krig||''stryd, oorlog'' |- |krokig||''krom'' |- |kultur||''kultuur, beskawing'' |- |kämpa||''twis, veg, baklei'' |- |köpa||''koop'' |- |leva||''leef'' |- |leda||''lei, aanvoer, voorgaan'' |- |ligga||''lê'' |- |lik (adjektiv)||''(soort)gelyk, dieselfde'' |- |likna||''lyk na'' (skrivs som två ord, verb + prep.) |- |liv||''lewe'' |- |ljuga||''lieg, jok'' |- |lova||''beloof'' |- |lugn||''stil'' |- |lura||''(weg)lok'' |- |lycklig||''geluckig'' |- |lyssna||''luister'' |- |låg||''laag, sag, nedrig'' |- |lång||''lang, lank'' |- |långsam||''langsaam'' |- |låta||''laat'' |- |länge||''lank, lang tyd'' |- |lära||''onderwys'' |- |lära sig||''leer'' |- |läsa||''lees'' |- |lätt (ej svår)||''maklik, lig'' |- |lägga||''plaas, stel, neersit'' |- |lös||''los'' |- |man (substantiv)||''man'' |- |minska||''verminder, afneem'' |- |naken||''kaal, bloot, naak, nakend'' |- |nej||''nee'' |- |ner||''neer'' |- |nio||''nege'' |- |nu||''nou'' |- |några||''sommige, party, enige'' |- |nödvändig||''onontbeerlik, onmisbaar'' |- |nöjd||''tevrede'' |- |också||''ook'' |- |passa||''pas, te pas kom'' |- |pinka||''pis'' |- |placera||''plaas, stel, neersit'' |- |rak||''direk, reguit'' |- |resa||''reis, bereis'' |- |röd||''rooi'' |- |röra||''taak, voel, beweeg'' |- |sak||'saak'' |- |samla||''versammel'' |- |se||''sien, kyk'' |- |sex||''ses'' |- |sida||''syd'' |- |sitta||''sit'' |- |sju||''sewe'' |- |sjuk||''siek, krank'' |- |själv||''self'' |- |skamsen||''skaam'' |- |skriva||''skryf'' |- |skynda||''jaag, haas'' |- |skämmas||''skaam'' |- |sluten||''toegesluit'' |- |somliga||''slaan'' |- |slå||''sommige, party, enige'' |- |spara||''spaar'' |- |spela||''speel'' |- |sprida||''verdeel, uitdeel, uitsprei'' |- |stanna||''bly'' |- |stolt||''trots, hoogmoedig'' |- |straff||''straaf'' (attribut: ''strawwe'') |- |straffa||(''be)straf'' |- |studera||''studeer'' |- |stänga||''stänga'' |- |störa||''versteur'' |- |stå||''stå'' |- |svart||''swart'' |- |svår||''swaar, moeilik'' |- |svälta||''uithonger'' |- |synnerligen||''uiters'' |- |så||''so, dus'' |- |säga||''sê, praat, sprek'' |- |säker||''seker, veilig, gewis'' |- |söka||''soek'' |- |tack||''dankie'' |- |tid||''tyd'' |- |tillsammans||''saam met'' |- |tillverka||''bou, saamstel, vervaardig'' |- |tio||''tien'' |- |titta||''kyk, sien'' |- |tolv||''twaalf'' |- |tre||''drie'' |- |tredje||''derde'' |- |trettio||''dertig'' |- |tretton||''dertien'' |- |troligen||''seker'' |- |trång||''smaal, nou'' |- |trött||''moeg, tam, mat'' |- |tunn||''dunn, maer'' |- |tvivla||''twyvel'' |- |två||''twee'' |- |tydlig||''duidelik'' |- |underlig||''eienaardig,ongewoon'' |- |ungefär||''ongeveer'' |- |upp, uppe||''op'' |- |ut, ute||''buite'' |- |varm||''warm'' |- |verkligen||''werkelik, rektig, inderdaad'' |- |veta||''weet, ken, verstaan'' |- |vid||''wyd, breed, ruim'' |- |vilja||''wil, wens'' |- |visa||''wys'' |- |vissa||''sommige'' |- |vit||''wit'' |- |väg||weg'', plur. ''weë'' |- |vägra||''weier, afwys, verwerp'' |- |åtta||''ag(t)'' |- |åttio||''tagtig'' |- |äkta||''eg'' (attributivt ''egte'') |- |ändra||''verander, ruil'' |- |äta||''eet, opeet'' |- |öga||oog'', plur. ''oë'' |- |öppen||''oop'' |- |öppna||''open, oppmaak'' |- |öva||''oefen, dril'' |- |överallt||''oral'' (med enkelt "o", i motsats till prepositionen ''oor'', över) |} ==Avsnitt 4. Lär dig känna igen de flesta konjunktionerna, pronomina, prepositionerna, ändelserna och förstavelserna== === Konjunktioner=== {| class="wikitable" |''en''||och |- |''of''||eller |- |''maar''||men, utan |- |''dat''||att |- |''omdat, want, waar''||eftersom, emedan, på grund av (kausalt) |- |''om te''||för att (finalt) |- |''so dat''||så att (konsekutivt, ibland finalt) |- |''indien, as''||ifall, om (konditionalt) |- |''hoewel''||ehuru, trots att (koncessivt) |- |''of''||om (interrogativt) |- |''wanneer, toe, terwyl''||när, då (temporalt) |- |''voor(dat)''||innan, förrän |- |''nadat''||sedan, efter att |- |''tot(dat)''||tills |} '''Övning 2'''. Översätt följande meningar: # ''Almal kom om te kla maar nie om te koop nie.'' # ''Om te pis is onentbeerlik maar om te leef is nie.'' # ''Almal twyfel dat andere versigtig is.'' # ''Om te eet wat lank warm word gehou kan gevaarlig wees maar kan ook onontbeerlik wees.'' # ''Wanneer almal so sê, word almal seker dat die sake so is.'' === Pronomen=== De '''indefinita'' pronomina ingår i listorna 3, 5, 6. {| class="wikitable" !colspan="2" |Personliga pronomen!!colspan="2" |Possesiva pronomen!!Svenska motsvarigheter!! |- !- som subjekt !!width="100"|- som objekt!!Adjektiviska!!Substantiviska!! |- |''ek''||''my''||''my''||''myne''||jag; mig; min; din|| |- |''ju (U)''||''jou (U)''||''jou (U)''||''joune (U s'n''||du; dig; din; din (formell form inom parenes)|| |- |''hy''||''hom''||''sy''||''syne''||han; honom; hans; hans|| |- |''sy''||''haar''||''haar''||''hare''||hon; henne; hennes; henne|| |- |''dit''||''dit''|| -|| -||den/det; den/det|| |- |''ons''||''ons''||''ons''||''ons s'n''||vi; oss; vår; vår|| |- |''julle''||''julle''||''julle''||''julle s'n''||ni; er; er; er|| |- |''hulle''||''hulle''||''hulle''||''hulle s'n''||de; dem; deras; deras|| |} Exempel från alla spalterna: ''Ek sien hom en sy twee kinders, en ’n ander kind wat nie syne is nie'' – Jag ser honom och hans två barn och ett annat barn som inte är hans. Det svenska pronominet ”man” uttrycks med ''mense'', ''’n mens'' eller ''jy''. Ex. '''n Mens kan nooit weet nie'' – Man kan aldrig veta. ”Det är” skrivs ihop, som ''dis'', i stället för "dit is". {| class="wikitable" |''hierdie''||denna, detta, dessa (demonstrativpronomen) |- |''daardie''|| den där, det där, de där (demonstrativpronomen) |- |''wat,wie''||som (relativpronomen) |- |''die(gene)''||determinativpronomen (den, det, dem) Ex. ''Ek ken diegene wat dit gedoen het'' - Jag känner dem som har gjort det.|| |- |''wie''||vem |- |''wat''||vad |- |''watter''||vilken |- |''hoe''||hur |- |''hoekom, waarom''||varför (både kausal och final betydelse) |- |''waar''||var |- |''waarheen''||vart |- |''waarvan''||varifrån |- |''wanneer''||när |- |''hoeveel''||hur många |- |''hoelank''||hur länge |} '''Övning 3'''. Som övning på ovanstående strukturord kan du försöka översätta följande betraktelse. Där förekommer några ord som du får söka upp i ordlistan på slutet. Alternativtkan du spara denna övning tills du har hunnit studera några fler avsnitt: ''”Indien ’n mens nie verbluf kan wees toe kan sy nie verstaan nie.” Dit het ek gesê wanneer ons saam was, en sy het verstaan wat ek gesê het. Nou weet ek nie of dit werklig so is soos ek het gesê. Of sy sal kom more sal ek vra wat sy dink, want sy het dit nog nie gesê nie. Nou weet ek werkelik nie. Somtyds glo ek dat dit moelig (swaar) is so ’n saak te weet. Ek glo ek kan nie al die sake ken nie. So ek, wie verbluf is, kan nie verstaan nie. Diegene, wie nie verbluf is nie – kan hulle verstaan?'' === Prepositioner=== En del prepositioner används också som ''postpositioner'', det vill säga efter sitt huvudord. {| class="wikitable" |''in''||i. - Ex. ''In die somer'' - Om sommaren|| |- |''op''||på|| |- |''oor''||över. - Ex ''Oor 'n paar ure'' - Om ett par timmar. |- |''aan, by''||vid |- |''ter''||i, vid, till |- |''tot, toe''||till - Ex. ''Gaan jy vandag strand toe?'' - Går du till stranden idag? |- |''na''|| till, efter |- |''na...toe''||till |- |''vanaf''||från |- |''van''||av, från, genitivmarkör |- |''af''||av, från |- |''uit''||ur |- |''tussen''||mellan |- |''kring''||omkring |- |''onder''||under |- |''deur'' [dy:r]||genom; används för agent i passiv sats, betyder då "av" |- |''voor''||framför, före (med rums- och tidsinnebörd) |- |''agter''||bakom, efter (med rums- och tidsinnebörd) |- |''vir''||för |- |''weens, op grond van''||på grund av |- |''pleks''||i stället för |- |''ondanks''||trots |- |''teen''||mot (både against och towards) |- |''sonder''||utan (enbart prepositionen - inte konjunktion som i tyskan) |- |''met''||med |- |''sedert''||sedan|| |} ===Ändelser=== Listan börjar med de substantiviska avledningsändelserna. På slutet kommer de adjektiviska. Inom parentes ges flertalsformen när den inte är helt regelbunden. Det behövs bara någon genomläsning för att man ska kunna identifiera en hel rad ord som liksom exemplen är snarlika de svenska. {| class="wikitable" !Afrikaans!!Svensk!!Exempel!! |- | ''-eek (-eke)''|| -ek||''apoteek''|| |- | ''-iek''|| -ik||''publiek'' |- | ''-ie''|| -i||''ekonomie'' |- | ''-ie''|| -ie||''studie'' |- | ''-sie''|| -(t)ion||''nasie'' |- | ''-teit''|| -tet||''elektriciteit'' |- | ''-uur (-ure)''|| -ur||''kultuur'' |- | ''-nsie''|| -ns||''kompetensie'' |- | ''-y''|| -i||''backery'' |- | ''-heid''|| -het||''aangelentheid'' |- | ''-skap (-skappe)''|| -skap||''gemeenskap'' |- | ''-um''|| -um||''museum'' |- | ''-isme''|| -ism||''toerisme'' |- | ''-or''|| -or||''sektor'' |- | ''-er''|| -are||''handlanger'' |- | ''-aar'' (-are)|| -are||''handelaar'' |- | ''-aal'' (-ale)|| -al||''ideaal'' |- | ''-ing''|| -ing||''inlighting'' (= information) |- | ''-ling''|| -ling||''ontwickeling'' |- | ''-nis''|| -else||''verbintenis'' |- | ''-aat (-ate)''|| -at||''apparaat'' |- | ''-is (-iste)''|| -ist||''imperialis'' |- | ''-elle''|| -ell||''novelle'' (= novell) |- | ''-tjie''||diminutivändelse ||''bietjie'' (= bit, småbit. ''tj'' uttalas som ett k-ljud.) |- | || |- | ''-eel (-ele)''|| -ell||''finansieel'' |- | ''-se|| -isk''||''binnelandse'' (= inhemsk) |- | ''-ies''|| -isk||''identies'' |- | ''-ig''|| -ig||''nodig'' (= nödvändig) |- | ''-lik''|| -lig||''duidelik (= tydlig) |- | ''-baar''|| -bar||''vatbaarheidsstudie'' (= "feasability study") |- | ''-saam''|| -sam||''spaarsaam'' |- |} === Förstavelser=== {| class="wikitable" |- !Afrikaans!!Svensk!!Exempel!! |- |''af-''||av-||''afneem'' (= avta), ''afgrond, afval'' |- |''aan-''||an-||''annkoms, aanstoot, aanmeld'' (= anmäla) |- |''be-''||be-||''beheers'' (= behärska), ''behou, behoef'' |- |''by-''||bi-||''bystand, bysmaak, bydra, byval'' |- |''daar-''||där||''daarin, -op'' etc med alla prepositioner |- |''her-'' (betonat)||här-||''herberg, herkoms'' |- |''her-'' (obetonat)||re-, åter-||''herhaal (repetera), heropen'' |- |''hoof-''||huvud-||''hoofstad, hoofpyn, hoofrekene, hoofrol'' |- |''om-''||om-||''omkom, omvat, omry'' (= köra runt) |- |''on-''||o-||''onbegryplik, onbeperk'' (= gränslös), ''onlus'' |- |''ont-''||dis-, ut- mm||''ontwickel, ontvang'' (= motta) |- |''ont-''||av-, de-||''ontklee, ontwapen, ontwater, ontspan'' |- |''ver-''||för-||''verbruik, verdeel, vermaan, vervals'' |- |''weer-''||åter-||''weerklank'' (''Weer betyder även "väder" och "värn") |} Färutom de ovan nämnda kan prepositioner fungera som förstavelserna. I vissa situationer skiljs de från verbet, ex. ''opstaan - staan op'' - uppstå - stå upp. Som tidigare nämnts hamnar perfektmärket ''ge-'' mellan förstavelsen och verbet om förstavelsen är betonad. ==Avsnitt 5. Liknar engelska eller tyska eller svenska med lite fantasi== Stryk i denna lista de ord du tycker du inte behöver. Lär dig resten så att du vet vad de betyder. {| class="wikitable" |- |arg||''boos, kwaad'' |- |annorlunda||''andersins, anders'' |- |barn||''kind'' (plur: ''kinders'') |- |behöva||''nodig hê, makeer'' |- |bo||''bly, woon'' |- |borta||''weg'' |- |bygga||''bou, stig, oprig'' |- |bära, föra||''dra'' |- |börja||''begin'' |- |delta||''deelneem'' |- |distrikt||''streek'' (betyder även provins) |- |dra||''trek'' |- |dricka||''drink'' |- |dålig||''sleg'' |- |därför||''daarom, dus'' |- |efter||''agter'' |- |eld||''vuur'' |- |fjärran||''ver'' |- |flicka||''meisie, nooi'' |- |flytta||''verhuis,beweeg'' |- |fortfarande||''nog'' |- |fram||''voor'' |- |få||''kry'' |- |färdig||''gereed, volkome'' |- |färg||''kleur'' |- |för länge sen||''lang gelede'' |- |förlåt||''exkuus, verskoon my'' |- |först (i bet. "inte förrän")||''erst |- |första||''erste'' |- |försvinna||''verdwyn, wegraak'' |- |försöka||''probeer, keur'' |- |gammal||''oud, ou'' |- |gilla||''hou van, lief wees vir'' |- |glömma||''vergeet'' |- |gång||''keer, maal'' |- |göra||''maak, doen'' |- |göra ont||''pyn'' |- |hemma||''tuis'' (sammandragning av "at huis") |- |höger||''reg'' |- |ibland||''soms, somtyds'' |- |igår||''gister'' |- |ingenting||''niks'' |- |klandra||''blaam'' |- |kvinna||''vrou, vroumens'' |- |känna||''voel'' |- |köra||''ry'' |- |liksom||''soos'' |- |liten||''klein'' |- |ljus (adj.)||''lig, helder, blond'' |- |lyckas||''opvolg, slaag'' |- |lyfta||''lig'' |- |lämna||''verlaat, laat staan'' |- |motta||''neem'' |- |mörk||''donker'' |- |ny||''nuut'' (plur: ''nuwe''), ''nuwer, nuwste'' |- |nyligen||''kort gelede'' |- |någon||''iemand'' |- |nära||''naby'' |- |nästa||''aanstaande, volgende'' |- |nästan||''byna, amper'' |- |olik||''ungelyk, verskillend, anders'' |- |ordna||''reël'' |- |rakt||''geruit, onmiddelik'' |- |ren||''skoon'' |- |reta||''pla, kwel, terg'' |- |rädd||''bang'' |- |räkna||''tel'' |- |rätt||''reg'' |- |sakna||''tekort hê'' |- |saknas||''tekort wees'' |- |samma||''dieselfde'' |- |sann||''waar'' |- |sen||''laat'' |- |senare||''later'' |- |senaste||''laaste'' |- |sista||''laaste'' |- |skaffa||''kry'' |- |skratta||''lag'' |- |skära||''sny, kap'' |- |sluta||''stop, ophou, voltooi'' |- |smutsig||''vuil'' |- |snart||''binnekort, gou'' |- |snål||''habsugtig'' |- |sova||''slaap'' |- |stor||''groot'' |- |stjäla||''steel'' |- |svara||''beantwoord'' |- |sälja||''verkoop'' |- |sönder||''gebreek'' |- |ta||''taak, bring, neem'' |- |tillbaka||''terug'' |- |tidig||''vroeg'' |- |torr||''droeg'' |- |tro||''glo, meen'' |- |trycka||''druk'' |- |tung||''swaar, gewigtig'' |- |tvätta||''was'' |- |tänka||''dink'' |- |tät||''dig'' |- |ung||''jong'' |- |vacker||''skoon'' |- |vanlig||''algemeen'' |- |vanligen||''gewoonlik'' |- |vara, varar||''duur'' |- |viktig||''belangrik, betekenisvol'' |- |vilja ha||''verlang'' |- |vänster||''links, linkerhand'' |- |vänta||''vag, vertoef'' |- |ytterligare||''verder'' |- |yrke||''beroep'' |- |ångra||''betreur'' (i betydelsen "regret") |- |återvända||''terugkom'' |- |ännu||''nog'' |- |älska||''bemin, lief hê'' |- |översätta||''vertaal'' |} ==Avsnitt 6. Liknar inte svenska-engelska-tyska så mycket== Lägg ner arbete på att lära dig följande viktiga ord, där man är föga hjälpt av att man kan andra språk. I en del fall ges någon mer svensklik synonym, men det är det svårigenkännliga ordet som man oftast träffar på och behöver. Några andra ord som också är svåra att gissa har givits i tidigare listor som synonym till ett lättare ord. Vi har också nämnt de förvirrande småorden ''of, en, hoe, wie''. {| class="wikitable" |- |aldrig||''nooit, nimmer'' |- |bara||''slegs, net, alleen'' |- |bestämd||''bepaald'' |- |besöka||''kuier'' |- |ens (inte ens)||''nie ers nie'' |- |förstöra||''verniel, vernietig, verdelg'' |- |fin||''mooi'' |- |få||''min - minder - minste'' |- |genast||''dadelik'' |- |glad||''bly'' |- |granne||''buur'' |- |gräns||''perk'' |- |gärna||''graag - liever -liefste'' |- |historia||''geskiedenis'' |- |hål||''gaat'' |- |hämta||''haal'' |- |i dag||''vandag'' |- |igen||''weer'' |- |ingen||''geen'' (substantiviskt: ''niemand'') |- |ingenstans||''nêrens'' |- |inskränka||''beperk'' |- |kanske||''dalk, straks, miskien'' |- |kasta||''gooi'' |- |klok||''oorlams, slim'' |- |kräva||''eis'' |- |kyssa||''soen'' |- |litet||''min - minder - minste'' |- |lukt||''reuk, geur'' |- |lukta||''reuk, geur, snuf'' |- |mjuk||''sag, week, saf'' |- |mycket||''baie, regtig, uiters, veel'' |- |många||''baie, veel - meer - mees(te)'' |- |möjlig||''moontlik'' |- |mötas||''vergader'' |- |neka||''outken, verspreek'' |- |någonsin||''ooit'' |- |någonstans||''iewers'' |- |någonting||''iets'' |- |odla||''kweek, plant'' |- |plats||''plek'' |- |"please"||''asseblief'' |- |plötsligt||''fluks, gou'' |- |rapport||''verslag'' (reporter = ''verslaggewer'') |- |ringa till||''skakel'' |- |ropa, skrika||''skreeu, skree, uitroep'' |- |säker||''veilig'' |- |snabb||''vluks, vennig, gou'' |- |snurra||''draai'' |- |svår||''moeilik, swaar'' |- |slöseri||''mors'' |- |tom||''leeg'' |- |varandra||''mekaar'' |- |vila||''rus'' |- |viss||''seker'' |- |vår||''lente'' |- |våt||''taai'' |- |välja||''kies'' |- |vända||''draai, wend'' |} ==Avsnitt 7. Läs afrikaanstexter== '''Övning 4'''. Översätt texterna här nedan. Det är texter från tidningar och tidskrifter. Gissa de ord som inte förekommit i listorna. Det gäller framför allt substantiv. ===Ur en hälsoupplysningsbroschyr=== ''VIGS is 'n nuwe aanstiekelike siekte. Enigeen - studente, werkers, jong mans, vroue - kan die VIGS virus kry. Ongeluckig is daar geen genesiging'' [bot] ''of entstof'' [vaccin] ''teen VIGS nie.'' ''Wanneer 'n persoon besmet is met die VIGS-virus, kan dit 'n paar jaar neem voor die persoon enige tekens van die siekte toon.'' [visar] ''Gedurende hierdie tydperk voordat die persoon enige tekens of simptome toon, mag die persoon onbewus wees dat hy/sy 'n draer is van die VIGS-virus alhoewel hierdie persoon ander mense onwetend kan besmet.'' ''DEUR NET TE KYK NA IEMAND KAN JY NIE SE OF HY/SY 'N DRAER VAN DIE VIGS-VIRUS IS OF NIE.'' ''Navorsing dwarsoor die wêreld het bewys dat VIGS hoofsaklike op drie maniere versprei word.'' #''Seksuele omgang wanneer een seksmaat besmet is. Dit kan oorgedra word van man tot man, man tot vrou en vrou tot man.'' #''Kontak met bloed (en bloedprodukte). Die ministerie van Gesondheid en Sociale Dienste het die nodige stappe geneem om alle geskenkte bloed te toets'' [testa] ''soedat bloed vir oortapping veilig is in Namibië.'' ##''Oortapping van besmette bloed.'' ##''Besmette bloed op instrumente gebruik in aktiwiteite waar bloed gelaat word soos met besnyding, tatoeëring en maak van oorgaatjies.'' ##''Naalde wat nie deeglik gesteriliseer is nie kan die virus oordra van 'n besmette persoon na die volgende gebruiker van die naald.'' #''Swangerskaap: 'n swanger vrou wie 'n draer is van die VIGS-virus kan dit oordra na haar ongebore of pasgebore baba'' [pas = nyss]. ''VIGS-virus word nie deur die onderstaande menslike kontakte van die een persoon na die ander oorgedra nie:'' ''+ Die gebruk van iemand ander se klere of besittings.'' ''+ Die saamwoon of die deel van 'n kamer met iemand wat WIGS het.'' ''+ Te speel met 'n kind wat VIGS het.'' ''+ Versorging van kinders wie die ouers VIGS-virus draers is.'' ''+ Swem in swembaddens, rivier of watergatte met 'n persoon of persoone met VIGS.'' ''+ Gebruik van oorvol bus met persoon/persone met VIGS.'' ''+ 'n Persoon met VIGS wat hoes of nies op jou.'' ''+ Die versorging van 'n VIGS pasiênt waar goeie basiese higiêne handhaaf word.'' ''+ Alhoewel, as die persoon met WIGS ook aktiewe tuberkulose het, moet daar TB-behandeling voorgeskryf word sodat die TB nie aansteklike bly nie.'' ''+ Die toepassing van eerstehulp wanneer goeie voorsorgmaatreëls gevolg word.'' ===Ur en veckotidning:=== '''''Liewe Talana,''''' [Liewe = kära] ''Ek het you hulp dringend nodig. Dit gaan om my hare, dit bly uitval. Ek was al by soveel dokters en ander raadgewers gewees, maar niks het my gehelp nie. Mense bly my spot en vra wat gaan aan met my hare, en dit maak my kwaad en teneergedruk. Ek het al gevra waarom dim ék moet wees wat die probleem het. Dokters sê my are'' [ådror] ''vernou op my kop. Ek wil net weet of dit dalk as gevolg van rook kan wees. Gee my net 'n antwoord.'' '''''Behou hare so''''' '''Liewe Wat 'n Probleem van Kroonstad''' ''Daar is soveel geskryf oor haarverlies en tydskrifte en boeke dat ek dit nie weer in ons beperkte rubriekruimte gaan doen nie. Ek gaan egter vir jou raad, en ek wil hê jy moet proefkonyn speel vir ons. Julle ander ouens wat begin bles word kan dit ook probeer en terugvoering gee, asseblief.'' ''Elke liggaamsdeel het 'n sekere drukpunt, en drukpunt-terapie ("acupressure" soos deur die Chinese vervolmaak), help definitief om abnormaliteite te herstel. Die drukpunt vir di kopvel'' [vel = hud] ''is geleë in you vingernaels, glo dit of nie! Al wat jy moet doen om te verhinder dat jou hare uitval of dun word, is om jou vingernaels teen mekaar te vryf - druk eenvoudig die een hand se naels teen dié van die ander en vryf'' [gnugga] ''dit saggies'' [ordentligt] ''teen mekaar...'' '''n mens doen dit 'n paar keer per dag, vir allesaam 15 minute lank.'' *'' Staan 'n kwartier vroeër op en vas jou hare; jy sal sien dat dit dan heeldag voller en lewendiger sal lyk. Of staan self nog vroeër op sodat jy genoeg tyd het om jou vir 'n verandering regtig mooi te maak. Dalk bly daar self genoeg tyd oor om rustig ontbyt te eet.'' *'' Hou op om ander tevrede te stel! Monie van die goedkeuring van ander afhenklik raak nie - doen wat JY dink is reg.'' ===Nyhetsnotiser=== '''''Moses ook slagoffer''''' ''As dit nie so 'n ernstige saak was nie, sou 'n mens kon glimlag oor wat die NFP-leder, mnr. Moses Katjiongua, onlangs oorgekom het.'' ''Na anleiding van 'n inbraak by sy huis in Katutura wou mnr. Katjiongua in die Parlement 'n paar vrae stel aan die Minister van Binnelandse Sake, mnr. Hifikepunye Pohamba. Laasgenoemde sê hulle moet liever die saak in sy kantoor bespreek, want "ek wil nie die boewe waarskou nie".'' '''''Versamelaar''''' ''STOCKHOLM.- ' n Man is in hegtenis geneem met 656 sleutels in sy besit. Daarmee kon woonstelle en pakhuise oor die hele staad opgesluit word. Hy het in die hof aangevoer dat hy nie 'n inbreker is nie, maar "'n ywerige versamelaar" wat ook 'n groot klomp skroewe en moere besit. Die saak gaan voort. -(Sapa-AP)'' '''Övning 5'''. Skriv ner några av dina översättningar från afrikaans till svenska i övning 4 och försök sedan översätta dem tillbaka till afrikaans. Jämför med ursprungstexten. '''Övning 6'''. Översätt följande text till afrikaans och skriv ned den. Ord som inte har förekommit i listorna kan du försöka gissa. I synnerhet substantiv är ofta lika de svenska orden. En annan möjlighet är att omskriva ord man inte kan, till exempel: avundsjuk = "som tycker att andra kan mera". För att det ska vara lite lättare är texten här nedan är en råöversättning från afrikaans. ''Att den vanliga människan är förbisedd är ett tillkortakommande i Namibias historieskrivning som måste ställas till rätta, tror dr Botha. Först var där ett eurocentriskt sätt att närma sig Afrikas historia, och så har det svängt om till ett afrocentriskt närmandesätt. Men alltid har betoningen fallit på elitgruppens historia: politiska och militära ledare, motstånds och hjältefigurer osv.'' ''Dr Botha varnar att vi i Namibias historieskrivning måste vara försiktiga för att inte skapa nya myter. (Under "myter" hänvisas här till delsanningar i historien som ofta har tagits i beslag av den ena eller andra ideologin.)'' ''"Jag har sett vad apartheid har gjort för ett helt släkte afrikaners och hur historieskrivare har hjälpt till för att befästa apartheid. Där är inte bara teologiskt utan också historiskt rättfärdigande som hålls fram för apartheid."'' Jämför din översättning med afrikaanstexten i facit. Om det är något i din översättning som du inte fick till lika snitsigt som i originalet kan du göra om din övning några gånger tills din stil har utvecklats. ===Fortsatta studier=== Den som har kommit så här långt i denna handledning och som har följt anvisningarna - som ingalunda fordrar att man ska ha råpluggat alla listorna - bör kunna läsa afrikaanstexter i tidningar eller på nätet med utbyte. Det är klokt att göra det rätt ofta för att få större säkerhet i igenkännandet av ord. Men det är också en annan sak som träder fram som viktig i detta skede: Man bör skaffa sig ett lite bättre uttal, så att man inte i onödan lär in felaktigheter. Detta ligger utanför ramen för denna skrift. Vi bara rekommenderar läsaren att lyssna på radio eller ljudfiler eller tar kontakt med någon afrikaanstalande. Länk till afrikaans-Wikipedian http://af.wikipedia.org/wiki/Tuisblad Några fraser när man tar kontakt med afrikaanstalande: ''- Hallo! Hoe gaan dit?''- Hej! Hur står det till? ''- Baie goed, dankie.'' - Mycket bra, tack. ''- Praat jy Engels?'' - Talar du afrikaans eller engelska ? ''- Ja.'' ''- Praat jy Sweeds?'' ''- Nee. Slegs 'n Bietjie'' - Nej. Bara lite ''- Wat is jou naam?'' - Vad heter du? ===Tsotsitaal och annan icke-standardafrikaans=== Afrikaans har många rötter. Att se språket som ett germanskt språk förefaller självklart när man ser på hur mycket dagens officiella afrikaans liknar nederländskan och svenskan. Samtidigt omfattar benämningen afrikaans också tsotsitaal och andra talspråksvarianter som talas av ett mycket stort antal människor i bl a Sydafrika och Namibia. Dessa idiom är mindre påfallande svensk-lika. Många personer med afrikaans som modersmål anser att deras språk uppfanns av malajiska invandrare i Kapkolonin för att de skulle kunna kunna kommunicera med sina nederländska husbönder. De pekar på att de äldsta längre afrikaans-texterna är avfattade med arabisk skrift och härstammar från en tid då husbondefolket brukade använda officiell nederländska när de uttryckte sig i skrift. De afrikaansdialekt som idag talas i sydvästra och nordvästra Sydafrika – ”Kap-afrikaans” respektive ”Oranjeflods-afrikaans” för vidare en del av detta arv och därtill ett inflöde från khoi- och bantuspråk. Det officiella språket däremot har genomgått en lång språkvårdsprocess, där språkmyndigheter rensat ut icke-germanska ord och vändningar, och hela tiden har sneglat på nederländskan och också på svenskan och andra germanska språk som förebilder. Även germanska element har rensats ut om de associerats för starkt med engelskan eller med talvanorna i de västra delarna av Sydafrika. Tsotsitaal har uppstått senare, i Gauteng (Johannesburdsområdet). Vad tsotsitaal betecknar är lite oklart. Ordet tsotsi betyder ”förbrytare” men tsotsitaal har för det mesta en vidare betydelse än det svenska begreppet ”förbrytarspråk”. Gatudialekt, slang, ”patois”, icke-standardspråk är vanliga beteckningar. Tsotsitaal har under de senaste decennierna fått vid spridning bland ungdomar i Namibia och Sydafrika, bland annat genom förmedling av musikgenren Kwaito (som har sitt namn efter afrikaansordet ''kwaai'' - arg). Då har den fortfarande subkulturprägel, men tsotsitaal är mer än så. Den fungerat i flerspråkiga miljöer som ett blandspråk för kommunikation som inte är begränsad till en viss genus- eller åldersgrupp, såsom slangen är. Den är både en ”lingua franca” och en ”pidgin”. Tsotsitaal verkar också ha varit stabil nog under tillräckligt lång tid för att snart kunna betecknas som en kreolspråk. Varianter som talas av dagens ungdomar kallas ofta för "camtho" eller "isiCamtho", i synnerhet om de grammatikaliskt ligger närmare zulu och sesotho. Äldre talvarianter, som ses som ursprungsspråk till tsotsitaal var flaaitaal på 1920-talet och mensetaal på 1940-50-talen. Det är i ordförrådet som tsotsitaal skiljer sig från standardafrikaans. Många ord har levt länge i icke-formell afrikaans, andra är nyare lånord från engelska eller bantuspråk. Några vanliga tsotsitaalord: ''ambaag'' - yrke. ''bambino'' - pojke, från portugisiska. ''bhaya'' - köpa, från engelskan, eller mycket, liksom i standardafrikaans. ''cable'' - att tala. ''cava'' - se. ''chien/tjien'' - pengar, troligen från kinesiskan via engelskan. ''daai ding'' - den saken, från engelskan. ''entlek'' - inleder en fras, liksom i tyskan. ''fraiza'' - fråga. ''hamba'' - gå, ge sig iväg, från zulu. ''heita!'' - hej! ''kholi'' - läsk, från engelskan. ''lenkqu'' - fegis. ''moegoe'' - "mugglare", en som inte hör till subkulturen. ''mthangala'' - konspiration. ''naar'' - tråkig. ''notch'' - se, från engelskan. ''paka'' - slappa. ''panis'' - vatten, från latin, där ordet dock betyder bröd. ''rika'' - lura. ''shoot'' - tala. ''sixty'' - problem. ''tlheri'' - springa, från sotho. ''tshuna'' - göra, liksom afrikaans ''doen''. ''weza'' - betala. ''wiedie'' - tala. ''xova'' - ta. ''zwakal'' - höra, från nguni-språk. Talspråksafrikaans kan skenbart avvika mycket från standardspråket utan att den dock har förlorat sin germanska karaktär. Följande citat är saxat ur en tidskrift som förfasar sig över sådant språkligt förfall. Lägg märke till att nekningsordet ''nie'' är sammandraget med ordet före så att det blir till en ändelse ''-ie'' eller ''-i''. Samma ändelser kan emellertid också härstamma från ''die''. I övrigt bör det gå att gissa sig till innehållet om man bara lyckas identifiera de nämnda personerna, vilkas namn fått en ovanlig stavning: '''Övning 7''': ''"Pawill" kanni prove wathy claim nie, konstateer Madiba oorie TeeVee. Ons moet Satdam ytlos - hy sallie en willie oorlog maaki! Nogal 'n cute oukiee hy. Ou Bliek vanni UN konnie als properties konsolideer nie, want hy hettie free akses gehatie.'' ==Facit== ===Övning 1 - facit=== ''Lecker!'' - Läckert! Kul! ''Praat stront!'' - Prata strunt! Struntprat! ''Praat min!'' - Prata mindre! ''Kroeg.'' - Krog. ''Plat.'' - Platt. ''Boef.'' - Bov. ''Platvoet.'' - Plattfot. ''Koevoet.'' - Kofot. ''Manhaftig.'' - Manhaftig. ''Poets.'' - Putsa. ''Knyptang.'' - Kniptång. ''Voëlverskrikker.'' - Fågelskrämma. ("Fågelförskräckare.) ===Övning 2 - facit=== # Alla kommer för att klaga men inte för att köpa. # Att pinka är nödvändigt men att leva är det inte. # Alla tvivlar att andra är försiktiga. # Att äta sådant som länge hållits varmt kan vara farligt men kan också vara ofrånkomligt. # När alla säger så blir alla säkra på att sakerna förhåller sig så. ===Övning 3 - facit=== '''Ur en hälsoupplysningsbroschyr''' ”Om en människa inte kan bli förvånad, då kan hon inte förstå.” Det sa jag när vi var tillsammans, och hon förstod vad jag sa. Nu vet jag inte om det verkligen är så som jag sa. Om hon kommer i morgon ska jag fråga vad hon tänker, eftersom hon ännu inte har sagt det. Nu vet jag verkligen inte. Ibland tror jag att det är svårt att veta en sådan sak. Jag tror jag aldrig kan känna alla sakerna. Så jag som är förvånad kan inte förstå. De som inte är förvånade - kan de förstå? ===Övning 4 - facit=== AIDS är en ny smittsam sjukdom. Envar - studenter, arbetare, unga män och kvinnor - kan bära HIV-viruset (ordagrant "AIDS-viruset"). Olyckligtvis finns det inget bot eller vaccin mot AIDS. När en person är smittad med HIV-virus, kan det ta ett par år innan personen visar några tecken på sjukdomen. Under denna tidsrymd innan personen visar några tecken eller symptom kan personen vara omedveten om att han/hon är en bärare av HIV-viruset, trots att denna person ovetande kan smitta andra personer. GENOM ATT BARA TITTA PÅ NÅGON KAN DU INTE SÄGA OM HAN/HON ÄR EN BÄRARE AV HIV-VIRUSET ELLER INTE. Forskning tvärsöver världen har bevisat att HIV huvudsakligen sprids på tre sätt. #Sexuellt umgänge när en är smittad. Det kan överföras från man till man, från man till kvinna eller kvinna till man. #Kontakt med blod (och blodprodukter). Ministeriet för hälsa och sociala tjänster har vidtagit nödiga steg för att testa allt donerat blod så att blod för överföring i Namibia är säkert. ##Överföring av smittat blod. ##Smittat blod på instrument som används i aktiviteter där blod utlåtes, såsom vid omskärelse, tatuering eller öronhåltagning. ##Nålar som inte är noggrant steriliserade kan överföra viruset från en smittad person till följande användare av nålen. #Graviditet: En gravid kvinna som är bärare av HIV-viruset kan överföra det till sin ofödda eller nyfödda bebi. HIV-virus överförs inte från en person till en annan genom nedanstående mänskliga kontakter: + Användning av någon annans kläder eller ägodelar. + Sammanboende eller delande av rum med någon som har AIDS. + Att leka med ett barn som har AIDS. + Att ta hand om barn vars föräldrar är HIV-bärare. + Simma i simbad, floder eller vattenhål med en person eller personer med HIV. + Användande av överfull buss med person/personer med HIV/AIDS. + En person med HIV/AIDS som hostar eller nyser på dig. + Att ta hand om en AIDS-patient när god grundläggande hygien upprätthålls. + Däremot, om personen med HIV också har aktiv tuberkulos måste TBC-behandling förskrivas så att tuberkulosen inte blir smittsam. + Att bedriva förstahjälp när goda försiktighetsåtgärder följs. '''Ur en veckotidning:''' ''Kära Talana'', Jag är i trängande behov av din hjälp. Det handlar om mitt hår som ständigt faller av. Jag har redan varit hos så många doktorer och rådgivare, men ingenting har hjälpt mig. Folk gör narr av mig och frågar vad som pågår med mitt hår, och det gör mig arg och nedtryckt. Jag har frågat varför det måste vara jag som har problemet. Doktorer säger att mina ådror är förträngda på mitt huvud. Jag vill bara veta om det kanske kan vara som följd av rökning. Ge mig ett svar. ''Behåll håret så'' ''Kära "Vilket problem" från Kroonstad'', Det har skrivits så mycket om hårförlust i tidskrifter och böcker så att jag inte igen ska göra det på vårt begränsade rubrikutrymme. Jag ska emellertid ge dig råd, och jag vill ha det så att du ska spela försökskanin för oss. Ni andra äldre som börjar bli skalliga kan också prova det och ge respons, är ni snälla. Varje kroppsdel har en viss tryckpunkt, och tryckpunktsterapi ("acupressure" som fulländats av kineserna), hjälper definitivt för att återställa abnormaliteter. Tryckpunkten för huvudhuden är belägen i dina fingernaglar, tro det eller inte! Allt vad du behöver göra för att förhindra att ditt hår faller av eller blir tunt är att gnugga dina fingernaglar mot varandra - tryck helt enkelt den ena handens naglar mot den andras och gnugga den ordentligt mot varandra. Man gör det ett par gånger per dag, i allt som allt 15 minuter. * Stig upp en kvart tidigare och tvätta håret; du ska se att det sedan kommer att se fullare och mer levande ut hela dagen. Eller stig till och med upp ännu tidigare så att du har tillräckligt med tid att för omväxlings skull göra dig riktigt fin. Kanske blir det rentav tid över för att äta en lugn frukost. * Sluta upp med att tillfredställa andra! Bli inte beroende av andras godtycke - gör det DU tycker är rätt. '''Nyhetsnotiser:''' ''Moses också offer'' Om det inte vore en så allvarlig sak skulle man kunna le över vad NFP-ledaren, herr Moses Katjiongua, nyligen har varit med om.'' Med anledning av ett inbrott i hans hus i Katutura ville herr Katjiongua ställa ett par frågor i parlamentet till inrikesministern herr Hifikepunye Pohamba. Den sistnämnda sade att de hellre skulle diskutera saken i hans kontor, eftersom "jag inte vill varsko bovarna". ''Samlare'' STOCKHOLM. - En man har häktats i besittning av 656 nycklar. Med dem kunde man öppna bostäder och lagerlokaler över hela stan. Han har i rätten anfört att han inte är en inbrottstjuv utan "en ivrig samlare", som också har en stor klump med skruvar och muttrar. Ärendet fortskrider. -(Sapa-AP) ===Övning 6 - facit=== ''Dat die gewone mens misgekyk is, is 'n tekortkoming in die geskiedskrywing van Namibië wat nou reggestel moet word, glo dr. Botha. Eers was daar 'n Euro-sentriese benadering van die geskiedenis van Afrika en toe het dit omgeswaai na 'n Afro-sentriese benadering. Maar steeds het die klem geval op die geskiedenis van die elite-groep: politiese en militëre leiers, verset- en heldefigure ens.'' ''Dr. Botha waarsku dat ons in die geskiedskrywing van Namibië versigtig moet wees om nie nuwe mites te skeep nie. (Onder mites word hier verwys na deelwaarhede in die geskiedenis wat dikwels in die een of ander ideologie beslag gekry het.)' ''"Ek het gesien wat apartheid gedoen het aan 'n hele geslag Afrikaners en hoedat geskiedskrywers gehelp het om die mite van apartheid te vestig. Daar is nie net teologiese nie, maar ook historiese regverdiging voorehou vir apartheid."'' ===Övning 7 - facit=== "Powell kan inte bevisa vad han påstår, konstaterar Madiba på TV. Vi måste lämna Saddam i fred - han kommer inte och vill inte göra krig. En hyvens kille! Gamle Blix från FN kan inte bedöma situationen eftersom han inte har haft fritt tillträde." ==Alfabetisk ordlista från afrikaans till svenska== Här listas alla ord som förekommer i listorna och grammatikexemplen, utom några få som är mycket lika svenska. Några ord från övningarna är också med. '''A''' ''aan'' vid ''aangelentheid'' angelägenhet ''aankoms'' ankomst ''aanstot'' anstöt ''aanmeld'' anmäla ''aanstaande'' nästa ''aantref'' hitta ''aanvoer'' leda, anföra ''aar'', plur. ''are'' ådra ''af'' av, från ''afneem'' minska ''afgrond'' avgrund ''afval'' avfall, köttben ''afwys'' vägra, avvisa ''ag(t)'' åtta ''agter'' efter ''al'' alla (om saker ''algemeen'' vanlig ''alleen'' bara ''alles'' allt ''almal'' alla (om människor) ''altyd'' alltid ''ambaag'' yrke (tsotsi) ''amper'' nästan ''anders'' annorlunda ''anders'' olik ''andersins'' annorlunda ''apparaat, apparate'' apparat ''arbei'' arbeta ''as'' ifall, om (konditionalt) ''asseblief'' "please" '''B''' ''baai'' bukt, vik ''baie'' mycket (förstärkningsord) ''baie warm'' het ''baie, veel - meer - mees(te)'' många ''baklei'' kämpa ''bambino'' pojke (tsotsi) ''bang'' rädd ''beantwoord'' svara ''begin'' börja ''beheers'' behärska ''behoef'' behöva ''behoefte'' behov ''behou'' behålla ''belangrik'' viktig ''beloof'' lova ''bemin'' älska ''bepaald'' bestämd ''beperk'' inskränka, kort, begränsad ''bereis'' resa ''beroep'' yrke ''beskawing'' kultur ''besluit'' besluta ''bestraf'' straffa, gräla ''betaal'' betala ''betekenisvol'' viktig, betydelsefull ''betreur'' ångra (i betydelsen "regret") ''bevat'' innehålla ''beweeg'' flytta, röra ''bewys'' bevisa ''bhaya'' köpa (tsotsi) ''bietjie'' bit ''bind'' binda ''binne'' in, inne ''binnekort'' snart ''binnelandse'' inhemsk ''blaam'' klandra ''blond'' blond, ljus ''bloot'' naken, blottad ''blou'' blå ''bly'' glad, bo, stanna ''boef'' bov ''boos'' arg ''bou'' tillverka, bygga ''breed'' vid (adj) ''breed'' bred ''bring'' ta ''bruin'' brun ''buite'' ut, ute ''buur'' granne ''by'' vid (prep) ''bydra'' bidra ''byna'' nästan ''bysmaak'' bismak ''bystand'' bistånd ''byt'' bita ''byval'' bifall '''C''' ''cable'' att tala (tsotsi) ''cava'' se (tsotsi) ''chien'' pengar (tsotsi) '''D''' ''daai ding'' den saken (tsotsi) ''daal'' dala, sjunka, falla ''daar'' där, dit ''daardie'' den där, det där, de där (demonstrativpronomen) ''daarin'' däri ''daarom'' därför ''daarop'' därpå ''dadelik'' genast ''dag'' plur. ''dae'' dag ''dalk'' kanske ''dan'' då (adv.) ''dankie'' tack ''dat'' att ''deel'' dela ''deelneem'' delta ''derde'' tredje ''dertien'' tretton ''dertig'' trettio ''deur'' genom, av (agent) ''die'' den, det (bestämd artikel) ''die(gene)'' determinativpronomen (den, det, dem) ''dieselfde'' samma, lik (adj.) ''dig'' tät ''dink'' tänka ''direk'' rak ''dis'' det är ''dit'' den, det ''doen'' göra ''dom'' dum ''donker'' mörk ''dood'' (attributivt ''dooie'') död (adj.) ''doodgaan'' dö ''doodmaak'' döda ''dra'' bära, föra ''draai'' vända, snurra ''drie'' tre ''dril'' öva ''drink'' dricka ''droeg'' torr ''druk'' trycka ''duidelik'' tydlig ''dunn'' tunn ''dus'' så ''dus'' därför ''duur'' vara, varar '''E''' ''een'' (räkneord), en, ett ''eet'' äta ''eg'' (attributivt ''egte'') äkta ''eie'' egen ''eienaardig'' underlig ''eieskap, -pe'' egenskap ''eis'' kräva ''ek'' jag ''elf'' elva ''en'' och ''enig'' enda ''enige'' några ''entlek'' inleder en fras (tsotsi) ''entstof'' vaccin ''erger'' förarga ''ers'' ens (''nie ers nie'' = inte ens) ''erst'' först (i bet. "inte förrän") ''erste'' första ''exkuus'' förlåt '''F''' ''fluks'' plötsligt ''fraiza'' fråga (tsotsi) '''G''' ''gaan'' gå, komma att (futuralt) ''gaat'' hål ''gebreek'' sönder ''gebruik'' använda ''gee'' ge ''geel' gul ''geen'' ingen (adj) ''geheim'' hemlig ''geluckig'' lycklig ''gelyk'' lik (adjektiv) ''genesiging'' bot ''gereed'' färdig ''geruit'' rakt ''geskiedenis'' historia ''geur'' lukt, lukta ''gevaarlik'' farlig ''gewigtig'' tung ''gewis'' säket ''gewoonlik'' vanligen ''gister'' igår ''glo'' tro ''goed'' (attr. ''goie'', komp. ''beter - beste'') bra ''gooi'' kasta ''gou'' snabb, plötsligt, snart, inom kort ''graag - liever -liefste'' gärna ''grawe'' gräva ''groen'' grön ''groot'' stor ''grou'' gräva ''grys'' grå '''H''' ''haal'' hämta ''haar'' hennes (adjektiviskt) ''haas'' skynda, hasta ''haat'' hata ''habsugtig'' snål ''had'' hade ''half'' halv ''hamba'' gå, ge sig iväg (tsotsi) ''hand'' hand ''handelaar'' handlare ''hang'' hänga ''hard'' hård ''hare'' hennes (substantiviskt) ''hê'' ha ''heel, hele'' hel, hela ''heet'' het ''heimlik'' hemlig ''heita!'' hej! (tsotsi) ''herberg'' härbärge ''herhaal'' repetera ''herkoms'' härkomst ''heropen'' återöppna ''elder'' ljus (adj.) ''help'' hjälpa ''het'' ha ''hierdie'' denna, detta, dessa (demonstrativpronomen) ''hinder'' förhindra, förarga ''hoe'' hur ''hoekom'' varför (både kausal och final betydelse) ''hoelank'' hur länge ''hoeveel'' hur många ''hoewel'' ehuru, trots att (koncessivt) ''hom'' honom ''hond'' hund ''hongerig'' hungrig ''hoofpyn'' huvudvärk ''hoofrekene'' huvudräkning ''hoofrol'' huvudroll ''hoofstad'' huvudstad ''hoog'' (attr: ''hoë'', komp. ''hoër - hoogste'') hög ''hoogmoedig'' stolt ''hoop'' hoppas ''hoor'' höra ''hou'' hålla ''hou van'' gilla, hålla av ''hulle'' de; dem; deras ''hulle s'n'' deras (substantiviskt) ''hy'' han '''I''' ''iemand'' någon ''iets'' någonting ''iewers'' någonstans ''imperialis'' imperialist ''in'' i ''inderdaad'' verkligen ''indien'' ifall, om (konditionalt) ''inligting'' information ''insluit'' innehålla ''is'' är '''J''' ''ja'' ja ''jaag'' skynda ''jok'' ljuga ''jong'' ung ''jou'' dig; din ''joune'' din (substantiviskt) ''jy'' du; ''julle'' ni; er ''julle s'n'' er (substantiviskt) '''K''' ''kaal'' naken, kal ''kak'' bajsa ''kan'' kunna ''kantoor'' kontor ''kap'' skära, kapa ''kassie'' kasse ''keer''' gång ''ken'' förstå ''ken'' veta, känna ''keur'' försöka ''kholi'' läsk (tsotsi) ''kies'' välja ''kind'', plur. ''kinders'' barn ''kla'' klaga ''klein'' ''kleur'' färg ''knyptang'' kniptång ''koevoet'' kofot ''kom'' komma ''kon'' kunde ''koop'' köpa ''kop, koppe'' kopp ''kort'' kort ''kort gelede'' nyligen ''kos'' kosta ''koud'' (attr. ''koue'', komp. ''kouer - koudste'') kall ''koue'' kyla, förkylning ''krank'' sjuk ''kring'' omkring ''kroeg'' krog ''krom'' krokig ''kry'' Hitta, få, skaffa ''kuier'' besöka ''kultuur'' kultur ''kwaad'' arg ''kweek'' odla ''kwel'' reta ''kyk'' se, kika, titta '''L''' ''laag'' låg ''laaste'' senaste, sista ''laat'' låta, sen ''laat staan'' lämna ''lag'' skratta ''lang'' lång ''lang gelede'' för länge sen ''lang tyd'' länge ''langsaam'' långsam ''lank'' lång, länge ''later'' senare ''lê'' ligga ''lecker!'' Läckert! Kul! ''leef'' leva ''leeg'' tom ''leer'' lära sig ''lees'' läsa ''lei'' leda ''lenkqu'' fegis (tsotsi) ''lente'' vår ''lewe'' liv ''lief hê'' älska ''lief wees vir...'' gilla, tycka om ''lieg'' ljuga ''lig'' ljus (adj.); lätt (ej svårt); lyfta ''linkerhand'' vänster ''links'' vänster ''lok'' lura, locka ''loop'' gå, löpa, springa ''los'' lös ''lui'' lat ''luiperd'' leopard ''luister'' lyssna ''lus'' lust ''lyk na'' likna (skrivs som två ord, verb + prep.) '''M''' ''maak'' göra ''maal'' gång ''maar'' men, utan ''maer'' mager ''mag'' kan, ''makeer'' behöva ''maklik'' lätt (ej svår) ''man'' man (substantiv) ''manhaftig'' manhaftig ''mat'' trött, matt ''meen'' Tro, mena ''meisie'' flicka ''mekaar'' varandra ''mens'' människa ('''n mens'' = pronominet man) ''met'' med ''min - minder - minste'' litet, få ''miskien'' kanske ''moeg'' trött ''moegoe'' "mugglare", en som inte hör till subkulturen (tsotsi) ''moeilik'' svår ''moes'' måste, var tvungen ''moet'' måste, är tvungen ''mog'' kunde ''monie…'' låt bli att… ''mooi'' fin ''moontlik'' möjlig ''môre'' i morgon ''mors'' slöseri ''mthangala'' konspiration (tsotsi) ''my'' min (adjektiviskt) ''myne'' mig; min (substantiviskt) '''N''' ''’n'' en, ett (obestämd artikel) ''na'' efter, till ''naak'' naken ''naar'' tråkig (tsotsi) ''naby'' nära ''nadat'' sedan, efter att ''nakend'' naken, kal ''nasie'' nation ''nedrig'' låg ''nee'' nej ''neem'' ta, motta ''neer'' ner ''neersit'' lägga, sätta ''nege'' nio ''nêrens'' ingenstans ''net'' bara ''nie ... nie'' inte ''niemand'' ingen (subst) ''niks'' ingenting ''nimmer'' aldrig ''nodig hê'' behöva ''nog'' ännu, fortfarande ''nooi'' flicka ''nooit'' aldrig ''notch'' se (tsotsi) ''nou'' nu; trång ''nuut'' (plur: ''nuwe''), ''nuwer, nuwste'' ny '''O''' ''oefen'' öva ''of'' om (interrogativt); eller ''om...te'' att, för att (finalt) ''omdat'' eftersom, emedan, på grund av (kausalt) ''omkom'' omkomma ''omry'' köra om ''omvat'' omfatta ''onbegryplig'' obegriplig ''onbeperk'' gränslös ''ondanks'' trots ''onder'' under ''onderwys'' lära ''ongeveer'' ungefär ''ongewoon'' underlig, ovanlig ''onlus'' olust ''onmiddelik'' rakt ''onmisbaar'' nödvändig ''onontbeerlik'' nödvändig ''ons'' vi; oss; vår ''ons s'n'' vår (substantiviskt possessivpron) ''ontklee'' klä av (sig) ''ontspan'' spänna av ''ontvang'' motta ''ontwapen'' avväpna ''ontwater'' avvattna ''ontwikkel'' utveckla ''ontwikkeling'' utveckling ''oog'', plur. ''oë'''' öga ''ooit någonsin ''ook'' också ''oop'' öppen ''oor'' över ''oorlams'' klok ''oorlog'' krig ''op'' upp, uppe, på ''op grond van'' på grund av ''opeet'' äta (upp) ''open'' öppna ''ophang' hänga upp ''ophou''' sluta, upphöra ''oppmaak'' öppna ''oprig'' bygga, upprätta ''opvolg'' lyckas ''oral'' överallt ''oud, ou'' gammal ''outken'' neka '''P''' ''paka'' slappa (tsotsi) ''panis'' vatten (tsotsi) ''party'' några, en del ''pas'' nyss; (''te pas kom'' = passa) ''pen'' penna ''perd'' häst ''perk'' gräns ''pis'' pinka ''pla'' reta, plåga, förarga ''plaas'' lägga, placera ''plaasvind'' hända ''plant'' odla ''plat'' platt ''platvoet'' plattfot ''plek'' plats ''pleks'' i stället för ''poets'' putsa ''praat'' prata, tala ''president'' president ''probeer'' försöka ''pyn'' göra ont '''R''' ''raak'' röra ''reël'' ordna ''reg'' höger, rätt ''regtig'' mycket (förstärkningsord) ''reguit'' rak ''reis'' resa ''rektig'' verkligen ''reuk'' lukt, lukta ''rika'' lura (tsotsi) ''rooi'' röd ''ruil'' ändra ''ruim'' vid (adj) ''rus'' vila ''ry'' köra '''S''' ''saak'', plur. ''sake'' sak ''saam met'' tillsammans med ''saamstel'' tillverka ''saf'' mjuk ''sag'' långsam, mjuk ''saggies'' ordentligt ''sal'' skall ''sê'' säga ''sedert'' sedan ''seker'' bestämd, säker, troligen ''seker'' viss ''self'' själv ''ses'' sex ''sewe'' sju ''shoot'' tala (tsotsi) ''siek'' sjuk ''sien'' se ''sink'' sjunka ''sit'' sitta ''sixty'' problem (tsotsi) ''skaam'' blyg, skamsen, skämmas ''skakel'' ringa till ''skel'' gräla ''skoon'' ren, vacker ''skree'' ropa, skrika ''skreeu'' ropa, skrika ''skryf'' skriva ''skynheilig'' falsk ''slaag'' lyckas ''slaan''' slå ''slaap'' sova ''slag'' döda ''sleg'' dålig ''slegs'' bara ''slim'' klok ''smaal'' trång, smal ''snuf'' lukta ''sny'' snida, skära ''so'' så ''so dat'' så att (konsekutivt, ibland finalt) ''soek'' söka ''soen'' kyssa ''sommige'' en del, några, vissa ''soms'' ibland ''somtyds'' ibland ''sonder'' utan (prepositin) ''soortgelyk'' lik (adj.) ''soos'' liksom ''sou'' skulle ''spaar'' spara ''speel'' spela ''sprek'' tala, prata ''stå'' stå ''stänga'' stänga ''steel'' stjäla ''stel'' ställa, sätta ''sterf'' dö ''stig'' bygga, stifta ''stil'' lugn ''stop'' sluta ''straaf (attribut: ''strawwe'') straff ''straf'' straffa ''straks'' kanske ''streek'' dstrikt, provins ''stront'' strunt ''stryd'' krig ''studeer'' studera ''swaar'' hård, svår, tung ''swart'' svart ''sy'' hon; hans ''syd'' sida ''syne'' hans (substantiviskt) '''T''' ''taai'' våt ''taak'' röra, ta ''taamlik'' ganska ''tagtig'' åttio ''tam'' trött ''te'' att, alltför ''teen'' mot ''tekort hê'' sakna ''tekort wees'' saknas ''tel'' räkna ''ter'' i, vid, till ''terg'' reta ''terug'' tillbaka ''terugkom'' återvända ''terwyl'' när, då (temporalt) ''tevrede'' nöjd ''tien'' tio ''tjien'' pengar (tsotsi) ''tlheri'' springa (tsotsi) ''toe'' när, då (adv.), då (temporal konj.), till ''toegesluit'' sluten ''toerisme'' turism ''toets'' testa ''tot(dat)'' till, tills ''tree'' komma ''trek'' dra ''trots'' stolt ''tshuna'' göra (tsotsi) ''tuis'' hemma ''tussen'' mellan ''twaalf'' tolv ''twee'' två ''tweede'' andra ''twis'' kämpa ''twyvel'' tvivla ''tyd'' tid '''U''' ''U, u'' Du, Ni, Din, Er (skriftspråksform av ''jy'') ''uit'' ur (prep) ''uitdeel'' sprida, fördela ''uiters'' synnerligen, mycket, ytterst ''uithonger'' svälta ''uitroep'' ropa, skrika ''uitskel'' gräla ''uitsprei'' sprida ''ungelyk'' olik '''V''' ''va'' vagn ''vag'' vänta ''val'' falla ''vals'' falsk ''van'' av ''vanaf'' från ''vandag'' i dag ''vas'' fast ''veel'' mycket ''veertien'' fjorton ''veg'' kämpa, fäkta ''veilig'' säker ''vel'' hud ''vennig'' snabb ''ver'' fjärran ''verander'' ändra ''verbaas'' förvånad ''verbied'' förbjuda ''verbind'' binda, förbinda ''verbintenis'' förbindelse, kontrakt ''verbluf'' förvånad ''verbruik'' förbruka ''verdeel'' sprida ''verdelg'' förstöra ''verder'' ytterligare ''verdwyn'' försvinna ''vergader'' mötas ''vergeet'' glömma ''verhinder'' hindra ''verhuis'' flytta ''verkleiner'' förnedra ''verkoop'' sälja ''verlaag'' förnedra ''verlaat'' lämna ''verlang'' vilja ha ''verlede'' föregående ''verlëe'' blyg ''vermaan'' förmana ''verminder'' minska ''vermoor'' döda ''verneder'' förnedra ''verniel'' förstöra ''vernietig'' förstöra ''versammel'' samla ''versigtig'' försiktig ''verskillend'' olik ''verskoon my'' förlåt, ursäkta ''verslag'' rapport ''verslaggewer'' reporter ''versoek'' begära ''verspreek'' neka ''verstaan'' förstå, veta ''versteur'' störa ''vertaal'' översätta ''vertoef'' vänta ''vervaardig'' tillverka ''vervals'' förfalska ''vervolg'' följa ''verwag'' hoppas ''verwerp'' vägra ''verwissel'' byta, (för)växla ''vier'' fyra ''vind'' hitta ''vir'' för ''vis'' fisk ''vluks'' snabb ''voel'' röra, känna ''voëlverskrikker'' fågelskrämma ''vol'' full ''volg'' följa ''volgende'' nästa, följande ''volkome'' färdig ''voltooi'' sluta, fullborda ''voor'' fram, framme, innan, före, förrän ''voordat'' innan, förrän ''voorgaan'' leda, anföra ''voorkom'' hända ''voortsit'' fortsätta ''vra'' begära ''vra'' fråga ''vreemd'' främmande ''vroeg'' tidig ''vrou, vroumens'' kvinna ''vryf'' gnugga ''vuil''' smutsig ''vuur' eld ''vyfteen'' femton '''W''' ''waar'' sann; var (pronomen), eftersom, emedan, på grund av ''waarheen'' vart ''waarom''' varför (både kausal och final betydelse) ''waarvan'' varifrån ''walvis'' val ''wanneer'' när, då (temporalt) ''want'' eftersom, emedan, på grund av (kausalt ''warm'' varm ''was'' tvätta, var (verbformen) ''wat'' vad, när, då (temporalt) ''watter'' vilken ''week'' mjuk ''weens'' på grund av ''weer'' igen; väder; värn ''weerklank'' återklang ''wees'' vara (verb) ''weet'' veta ''weg'' borta ''weg'', plur. ''weë'' väg ''weglok'' lura ''wegraak'' försvinna ''weie'' vägra ''wend'' vända ''wens'' vilja ''werkelik'' verkligen ''weza'' betala (tsotsi) ''wie'' när, då (temporalt); vem ''wiedie'' tala (tsotsi) ''wil'' vilja ''wissel'' byta, (för)växla ''wit'' vit ''woon'' bo ''word'' bli ''wou'' ville ''wyd'' vid, bred (adj) ''wyf'' fem ''wys'' visa '''XZ''' ''xova'' ta (tsotsi) ''zwakal'' höra (tsotsi) [[Kategori:SAB: F]] [[Kategori:Språk]] 4062 12855 2006-11-16T20:23:50Z 90.225.106.29 Korrigerade ingredienslistan så det matchade tillagningsrutinen {{kokboknav}} '''Om detta recept''' Detta är en av varianterna på traditionell valenciansk Paella, anpassat för cirka 10 personer och svenska förhållanden. Det finns förstås andra varianter med andra ingredienser; många är inte så traditionella och blandar i det som finns tillhands: musslor, kokta kräftor(!), bitar av hare osv. ==Ingredienser== [[Bild:ValencianPaella.jpg|thumb|200px|Paella Valenciana]] * Ett par nävar salt * Ett par deciliter olivolja * 2 kg kycklinglår (blandat ben och lår, som delas i 3 bitar) * 1 kg kycklingbröst (delas i cirka 2-3 bitar) * halvt kg räkor (gärna stora) * 6 st. stora mogna tomater * 4-7 vitlöksklyftor * 2 gula lökar * 3 hönsbuljongtärningar * 2 tsk gurkmeja (kan utelämnas men gör paellan gulare) * 2 tsk paprikapulver * 2 burkar stora vita bönor * 2 paket sockerärtor (cirka två stora nävar) * 3-4 små paket saffran * 1 kg Ebroris (går bra med liknande varianter, till exempel avoariris eller italienskt risottoris) * 4 liter vatten * 3 st. stora citroner * 2 st. röda paprikor ==Redskap== * Paellajärn * Gasdriven grillställning * Två stora kökshanddukar eller en stor dagstidning * Matlagningstång * Spatel ==Förberedelser== [[Bild:Ponerarroz.jpg|thumb|200px|tillsättande av ris vid tillagningen]] Beräkna minst en timme i förberedelser; ta fram alla redskap och ingredienser, göra tomathack, rosta paprikor, dela, skölja och torka kycklingdelar. Därefter drygt 1 timme till koket och sist 40-50 minuter när riset kommit i fram till servering. Receptet bygger på att du har ett stort paellajärn, cirka 60-80 cm i diameter, samt att du har en gasdriven ställning att värma järnet på. Ställ upp ställningen i lod så att det står plant. Du kommer få problem om det är lutning på något håll. Se till att gasflaskan är rejält tankad och innehåller tillräckligt för att köra på i två-tre timmar med blandad värmelåga. Tänk på att hela tiden kolla så att lågorna inte blåst bort eller att gasen tagit slut, ha långa tändstickor eller en grilltändare tillhands. Håll paellajärnet inoljad vid förvaring. Olivolja går bra Man blir varm av att laga paella så kocken bör ha god tillgång till kall dryck. Några glas öl eller vin går också bra. ==Tillagning== Förbered kycklingen och räkorna; tina upp, skölj och torka. Rosta paprikan: Ta bort kärnhuset, dela i 5-6 bitar, lägg med skinnsidan uppåt på ett bakpapper i ugnen som är 200 grader tills dess att det bubblar i skalet. Dra bort skalet, dela i någor mindre bitar. Detta kan du göra på en vanlig spis. Gör tomathack: Skålla tomaterna genom att sticka en gaffel i dem, doppa ner i uppkokt hett vatten, dra av skalet med en kniv, hacka sedan tomaterna i småbitar och blanda med hackad vitlök och lök. Bryn sedan en liten stund. Även detta görs med fördel på en vanlig spis. Tillaga paellan: Täck botten av paellajärnet med ett tunt lager salt Häll på olja ca en halv radie, sprid ut över hela pannan, hetta upp ordentligt (använd båda värmekällorna på gas) Lägg i de delade, sköljda, väl avtorkade kycklingbitarna. Låt skinnet sitta på. Bryn väl, vänd hela tiden. Använd en tång för detta. Salta lätt. Öppna upp mitt i pannan, lägg i tomathacket och fördela jämt över hela pannan. Strö i paprikapulver och gurkmeja. Häll i vatten ända upp till kanten och öka på gaslågan till max så det kommer i kok. Lägg därefter i hönsbuljongen och sänk värmen. Låt småkoka ihop i 45-50 minuter. Några minuter innan koket är klart skopar man ut 1 liter av uppkoket som är bra att ha i reserv vid senare del av tillagningen! Smaka av och förbättra kryddningen om det är nödvändigt. Lägg i saffran och öppna upp en diagonal linje tvärs över järnet, häll därefter i riset som en sträng i diagonalen. Buljongen skall nu nå halvvägs upp på rissträngen. Fördela därefter riset över hela järnet. ''Efter att riset är fördelat rör man aldrig om i pannan!'' Tillsätt bönor och sockerärtor och öka värmen under cirka 10 minuter. Sänk temperaturen cirka 10-20 minuter eller fram till dess riset är klart. Om du ser och smakar att riset behöver mer vätska späd på med buljongen som du tagit bort tidigare. Lägg på färska eller torkade rosmarinkvistar ovanpå. När paellan nästan är klar, tryck ner lite sköljda räkor (gärna med skal) och lägg över handdukar eller några dagstidningar och låt paellan vila cirka 10 minuter. Dekorera därefter med citronklyftor och den rostade paprikan, knyt servetter om handtagen. ==Servering== Serveras gärna med tillbehör och dryck som Alioli, brytbröd, en tomatsallad och gärna rött vin. Inför serveringen visar kocken upp hela paellan för de sittande gästerna. Traditionellt är det kocken som tar upp portioner med spateln och fördelar storleken efter önskemål. Många gillar särskilt bottenriset som kan vara lätt bränt. {{wikipedia}} [[kategori:P kokbok]] [[kategori:Europeiska recept]] 4063 12406 2006-09-05T15:14:34Z 194.22.193.120 eva janson 4064 12413 2006-09-07T12:34:04Z 83.226.158.115 4065 12411 2006-09-07T12:31:56Z 83.226.158.115 == Smalltalk == 4066 12414 2006-09-07T12:34:28Z 83.226.158.115 == Extremprogrammering == Extremprogrammering, på engelska Extreme Programming, ofta förkortat XP. Är en programutvecklingsmetodik ur den så kallade Agile-familjen. 4068 12455 2006-09-12T04:55:51Z Henrikc 335 Fysikhistoria, tillf elevprojektplats Här kommer den preliminära listan av projekt att placeras och länkas in om inget förutsett händer. 4069 12471 2006-09-16T10:49:59Z Elinnea 338 Receptflytt från Wikipedia {{kokboknav}} '''Skånsk äppelkaka''' ('eblakaga') är en traditionell och mäktig efterrätt av skånsk ursprung, som finns i olika varianter: ==Gjord på äpplen== 3/4 kg äpplen (syrliga) 2 dl skorpmjöl 1 dl socker 4 msk smör 1/2 dl vatten Sätt ugnen på 200°C Halvera, skala och kärna ur äpplena. Riv dem grovt på rivjärn eller klyfta dem tunt, och varva med skorpmjöl och socker i en smord ugnsfast form. Börja och sluta med skorpmjöl. Klicka på smör och häll över vatten. Grädda mitt i ugnen i 30-35 minuter och servera äppelkakan varm med iskall vispad grädde eller kall vaniljsås. ==Gjord på äppelmos== 4 dl äppelmos (lättsockrad) 3 dl skorpmjöl 4 msk smör Sätt ugnen på 200°C Varva äppelmos och skorpmjöl i en smord ugnsfast form, klicka på smöret. Grädda mitt i ugnen i 30 minuter och servera äppelkakan varm med iskall vispad grädde. ==Gjord på äpplen och äppelmos== Ca 1/2 kg äpplen (syrliga) 2 dl skorpmjöl 2 dl äppelmos (lättsockrad) 1 dl rostad och hackad sötmandel 1/2 dl socker 1/2 tsk malen kanel 50 g smör eller margarin (Sötmandel och kanel kan uteslutas.) Sätt ugnen på 175°C. Lägg hälften av skorpmjölet i en smord ugnsfast form. Skala, kärna ur och skiva äpplena i knappt 1/2 cm tjocka klyftor. Blanda äpplen, mos, mandel, socker och kanel och lägg i formen. Strö över resten av skorpmjölet och täck med tunna skivor av smöret. Grädda kakan i ugnen tills äpplena är mjuka, ca 35 minuter. Servera med lättvispad grädde, gärna smaksatt med lite vaniljstång och florsocker. [[Kategori:S kokbok]] [[Kategori:Kaffebröd]] 4070 12793 2006-11-07T17:12:09Z Oshifima 283 Kategori {{stub}} ==Folkteknik== På 60-talet började man tala om “anpassad teknologi”. Det var en översättning från engelskans “appropriate technology”. Anpassad till vad då? kan man fråga sig, och för att förtydliga säger man ofta u-landsanpassad teknik. Det är lite olyckligt, eftersom det antyder att det finns en fundamental skillnad mellan länder, när klyftan i själva verket går rätt igenom både i-länder och u-länder. Begreppet folkteknik står i kontrasterar till högteknologisk forskning och till kommersialisering av dess resultat. Avgörande är att utvecklingsarbetet görs av eller mycket nära dem som berörs av lösningen. Höteknologiskt utvecklingsarbete sker i laboratorier där man har en begränsad kunskap om dem som kommer att beröras av resultaten. De som kommersialiserar innovationerna tänker visserligen mycket på användarna men betraktar dem primärt som kunder och betalare. Folkteknisk utveckling sker däremot i varje hem, där man försöker lösa något problem eller få något gjort med det material man kan få tag på. Var och en som känner folkets behov kan bidra till tekniska lösningar som tillgodoser dem. Det krävs att man kan sätta in behoven dem i ett socialt sammanhang och att man har vetenskapliga, tekniska och hantverksmässiga kunskaper. Man måste också veta vilka lösningar marknaden kan erbjuda, och ibland använda dem för andra problem än de varit avsedda för. Sådana kunskaper finns lite var stans bland folket. Det gäller att inte vänta på att lösningarna ska komma till en från forskningslaboratorierna och från affärerna. Ta initiativet. Bygg själv. Gör saker efter ditt eget huvud. Visa för andra. Det är folkteknik. Folkteknik kan sägas vara teknik av folket för folkets behov. Är inte all teknik för folkets behov, kanske någon frågar. Svaret är nej. Mycket i den teknologiska utvecklingen är inte alls behovsdrivet utan utvecklas som realiseringar av möjligheter som öppnats av vissa vetenskapliga eller teknologiska genombrott. E = mc² öppnade för kärnsprängningar utan att just behovet av stora sprängningar hade formulerats dessförinnan. Uppfinningen av transistorn ledde med en viss obönhörlighet till integrerade kretsar och IT. Idéerna till den bärbara radion och den sladdlösa datorn fanns innan, och när de kunde förverkligas, då förverkligades de. I efterhand kom tankarna på vilka av dessa realiseringar man kunde få avsättning för. Det var inte så att man just på 50-talet hade speciellt behov av att höra på musik på badstränderna, på 70-talet att lyssna på musik vid joggning och på 80-talet att tala i telefon vid bilkörning. Det blev så. Teknologin styrde beteendet. Folkteknik har blygsammare mål än atomåldern och IT-revolutionen. Det är inte fråga om stora pengar och dyra patent. Samtidigt bär den inom sig enorma anspråk: att inte bara vara en viljelös medaktör i en obönhörlig kommersialisering av gjorda upptäckter, utan att bestämma utvecklingen själv. Att plocka bland det som har kommersialiserats och bland annan kunskap och sätta ihop det till teknologiska lösningar som kan spridas av folket för folket. På sikt en rättvis värld. Denna bok vill samla och utveckla idéer disparata till en början, förhoppningsvis efter hand mer integrerade – med sikte på folkets behov. ==Att bygga solugn med lokalt material i tropikerna== [[Bild:A_solar_cooker_needs_no_supervision.png|frame|right|En solugn av lådmodell kräver föga övervakning under kokningens gång]]‎ Det mesta av den energi som konsumeras på jorden är i grunden solenergi, fast vägen från källa till användare ofta är lång och krånglig. För att minska förlusterna på vägen krävs ofta dyr högteknologi. Solugnen är ett undantag. Den fungerar när det inte är mulet – på många håll i tropikerna för det mesta. Särskilt bra fungerar den där öknar hotar bre ut sig, och där behövs den mest. Det som driver ökenutbredningen är dels ett obarmhärtigt solsken och dels ett stort uttag av ved från skogarna. Det är mest matlagning som förbrukar ved i tropikerna, och alla bränslen som skulle kunna ersätta ved är dyra. En solugn kan vem som helst lära sig att bygga. Man kan samlas till en studiecirkel och bygga sina ugnar tillsammans Varje deltagare tar med sig en glasskiva till första mötet, sen skaffar man kanske plåten tillsammans och hittar resten av materialet någonstans. Mer behövs det inte. Denna anvisning förutsätter inte att man är speciellt snickarkunnig. På platser där trä är en bristvara brukar inte träkunnande vara så allmän som vi i norden är vana vid. Vi förutsätter inte heller att byggaren har tillgång till hyvel eller plåtsax. Det går att bygga en solugn ändå, om viljan finns. Detta är inte en anvisning att följa steg för steg, utan en samling idéer som en intresserad läsare kan utveckla vidare och testa. ====Konstruktionen==== Denna instruktion handlar om en specifik typ av solkokare – solugn av lådmodell. Konstruktionen kan modifieras, men elementen är alltid de samma: Kastrullen med maten står på en svartmålad bottenplåt inuti en låda vars ovansida utgörs av en glasruta som ligger an mot lådans kant med en tätning. Lådans insida är fodrad med något värmeisolerat material. Kastrullen har ett svart lock eller är täckt med genomskinlig plast för att förhindra avdunstning. Normalt har en sådan ugn en reflektorskiva klädd med aluminiumfolie för att fånga in mera solljus. Den är ofta utförd som ett uppfällbart lock utanpå glasrutan. Locket kan ställas in i olika vinklar. När man ska bygga en solugn får man räkna med att köpa glasrutan och aluminiumfolien, liksom plåt spik och svart målarfärg. Övrigt material, såsom papper, tyg och träbitar kan man hitta lite varstans. ====Fysikalisk princip==== [[Bild:Solar_cooker_Angle_of_reflection.png|thumb|250px|En reflektor som samlar in solstrålning gör uppvärmningen effektivare]] Strålningen från solen går genom den genomskinliga glasrutan och absorberas av den mörka bottenytan som blir het. Värmet leds från bottenplåten till kastrullen som också den blir varm. Konstruktionen fungerar som en fälla för värmet, som har svårt att tränga genom glaset (växthuseffekten) eller ta sig ut genom de värmeisolerade väggarna. När värmet inte kommer ut, samtidigt som solstrålning hela tiden kommer in genom glaset, kommer temperaturen att stiga tills maten börjar koka. Uppvärmningen blir effektivare om lådan har en reflektor som samlar in inkommande strålar som annars skulle ha fallit bredvid lådan och speglar ner dem i lådan, så att bottenplåten och kastrullen belyses ännu starkare. ====Glaset==== [[Bild:Cooking_with_a_solar_oven1.png|thumb|250px|Glaset kan ligga löst på kanten]] Glaset brukar vara konstruktionens dyraste del. Man kan börja med att skaffa ett glas och låta dess dimensioner bestämma lådans. Även så små glasrutor som 20 x 30 cm kan fungera, men kapaciteten är då begränsad till en liten kastrull åt gången när man lagar mat. För att utan problem kunna koka i två större kastruller samtidigt bör rutan inte vara mindre än 40 cam x 50 cm. Ju större glas desto bättre uppvärmning, och större chans att lyckas också när det är moln på himlen. Nackdelen med en stor solugn är att den är tung att bära. Ett vanligt fönsterglas brukar finnas att köpa också i småstäder. Ett tjockare glas isolerar bättre och går inte så lätt sönder, men det är dyrare och gör ugnen tyngre att bära. Man kan också bygga med dubbelt glas med en luftspalt emellan. Det har både fördelar och nackdelar. Å ena sidan isolerar det bättre än en enkel ruta och bidrar till att hålla ugnen varm, men å andra sidan blir det då inte två utan fyra passager mellan glas och luft, och i varje sådant optiskt gränsskikt kommer en del av solstrålningen att reflekteras bort i stället för att tränga ned. Det är svårt att bedöma om fördelarna eller nackdelarna överväger. Bägge sorternas solkokare fungerar bra. Glasrutornas kanter skor man lämpligen med vävtejp för att göra dem mindre ömtåliga och vassa. Om man vill göra en dubbelruta kan man helt enkelt limma fast remsor av masonit i kantena mellan de två glasen innan man sätter på tejpskoningen. ====Lådan==== Lådan ska vara så djup att den störst kastrull man tänker använda inte kommer att nå upp till glaset när den står på bottenisoleringen, som blir ungefär fyra centimeter tjock. Det betyder att den yttre höjden blir sådär en 20 centimeter. Bredden och längden ska vara som glasrutan man införskaffat - eller några millimeter större, enligt vad som diskuteras nedan i sektionen om tätning. I stället för att skaffa glaset först och låta dess dimensioner bestämma lådans, kan man göra tvärtom. Om man råkar ha en lämplig låda, som är både stark, lufttät och lagom stor, och om man har chans att få glaset tillskuret efter behag, då besparar det en mycken möda. Men sällan är det som allting passar. Ett kasserat kylskop är ganska bra, och har rentav värmeisolerade väggar, men det är lite för djupt. Så för det bästa får man snickra lite. Man kan bygga lådan med snedliggande glasruta. Det har flera fördelar. Ingenstans i världen befinner sig solen nära zenit mer än några få timmar dagligen under högst några få månader per år. För övrigt faller solestrålarna in snett, och med snedtak blir framkanten lägre så att den inte skuggar kastrullen och bottenplattan så mycket. Dessutom blir det mindre återreflektion i glasrutan när strålningen faller in mera vinkelrättmot glasytan. Nackdelen med sådant ”pulpettak” är att det är svårare att snickra. Man får mäta och tänka mer, och behöver helst en hyvel för att snedfasa överkantslisterna så att de sluter tätt mot glaset. Det virke man får tag på kostnadsfritt brukar också vara av en kvalitet som är svår att bearbeta. Masonit är ett lämpligt material, som ger tillräcklig stadga åt lådan utan att den blir för tung – men inte heller så lätt att den blåser omkull när man har reflektorn uppfälld. De fem bitarna - fyra sidor och botten – sågas till och spikas ihop med ribbor längs kanterna. Ofta är masonit dyrt eller svårtillgängligt, medan man kan hitta alla möjliga andra bitar av trä och olika skivor som går att utnyttja. Det går lätt att anpassa konstruktionen efter vad som finns. Man kan komma ifrån ”finsnickeriet” med lister i hörnen om man gör bägge gavlarna eller bottnen av bräder eller spånskiva, som man direkt kan spika fast de övriga sidorna i. En låda gjord helt i trä tenderar att bli rätt tung, men det är den enda nackdelen. Kartong är ett material som brukar finnas tillgängligt i stora mängder. Att bara ta en pappkartong som låda är dock inte så lätt. Ska man göra en låda helt av kartong, måste den helst vara byggd på en träram som är så stabil att den alltid sluter tätt mot glaset. Även då är det risk att vindpustar trycker mot kartongsidorna så att kall luft ”pumpas” in i kokutrymmet”. Det finns andra nackdelar med papplådor: Konstruktionerna blir så lätta att de lätt välter när det blåser, de tål inte regn och de kan snabbt bli uppätna om det kommer en flock getter. Trots det vore det välkommet med nya idéer kring papplådor, för de är ju rikligt tillgängliga nästan överallt. Plåt är ett bra konstruktionsmaterial, och har man möjlighet att klippa plåt kan man göra fina sokugnskonstruktioner med detta material som grund. Man ska kunna bära in solkokaren när det börjar regna, kanske också till natten. Därför brukar man förse dem med bärhandtag på utsidan. ====Isoleringen==== Det är praktiskt att invändigt klä lådan med wellpapp eller annan kartong för att ge en stark och slät yta. Det gäller både botten och de fyra väggarna. Man kan inte förvänta sig att hitta en pappkartong som passar precis att bara stoppa ner och skära av, så man får vika, klippa och kanske limma lite. Mellan denna inre yta av kartong och lådans yttervägg ska det finnas en cirka två centimeters spalt fylld med isolerande material. Det är inte viktigt att kartongsidorna passar precis i hörnen utan minsta springa. Visserligen möjliggör springor luftväxling mellan kokutrymmet och isoleringsutrymmet, och därmed avkylning, men i praktiken påverkar det inte funktionen märkbart. Det kan också vara en hygienisk fördel att eventuell fukt som råkat hamnat i isoleringen kan ta sig ut. Det material som fyller utrymmet mellan inner- och ytterväggen ska innehålla mycket luft men hindra att den rör sig. Luft är nämligen det bästa isolermaterialet så länge den inte börjar transportera värme genom sin rörelse. Nästan vad som helst som är fluffigt duger: Bitar av frigolit, gräs, tidningar, plastpåsar eller tyg. Tidningar kan man väta ner och sedan torka så att de blir buckliga och porösa. Så länge man använder kokaren regelbundet är det ingen risk att organismer börjar leva i dessa “råttbomaterial”. När man inte använder kokaren är det viktigt att ställa upp glasrutan lite på glänt, ifall det har kondenserats ånga i något svalt hörn nere i isoleringen. Av samma anledning är det ingen nackdel att ytterväggarna inte är perfekt lufttäta. Lämna inte heller kvar några kastruller i koklådan. Normalt brukar solugnar ha insidan tapetserad med aluminiumfolie. För bottnen är det säkert bra, så att man inte förlorar alltför mycket värme från den heta plåten ner till bottnen. Också för väggarna kan det vara så att folien bidrar till att reflektera värme tillbaka till kastrullen istället för att värma upp kartongväggen, och den kan också bidra till att leda fram solstrålningen till bottenplåten, men det är inte otvetydigt att det blir så. Ugnar utan folie på väggarna visar sig fungera bra också. Som lim kan man använda vetemjölsklister. Det håller bra och man kan vara tämligen säker på att det inte avger skadliga substanser vid den höga temperaturen i ugnen. Mindre säker kan man vara på övriga material – wellpall, masonit, tyg och frigolit. De tre sistnämnda finns dock längre ut i konstruktionen och blir därför inte så varma. Kartongen däremotger säkert ifrån sig en del ämnen så läne ugnen är ny. Att de skulle komma in i maten verkar föga troligt, men vill man vara på säkra sidan kan man göra som man normalt gör, tapetsera innerväggarna med aluminiumfolie. ====Bottenplåt==== Kastrullen mottar värme dels från den omgivande varma luften, dels från plåten den står på. Eftersom det är plåten som primärt värms upp av solstrålningen, är den varmast – över 130 grader. Det är viktigt att både plåten och kastrullbottnen är plana, så att de är i så god kontakt att värmet lätt leds från plåt till kastrull. Tunn förzinkad stålplåt (takplåt) brukar vara lätt att få tag på. Plåt som är tjockare eller tunnare fungerar också bra. Aluminium leder värme betydligt bättre än stål och bör därför fungera mycket bra. Plåtarbetet är vanligen det mest krävande momentet i solkokarbygget. Det är svårt att kapa plåten utan att den blir bucklig om man inte har tillgång till plåtsax. Att plana ut bucklig plåt är nästan omöjligt. Plåten ska täcka hela bottenytan för att utnyttja varje gnutta av den infallande strålningen. Vanligtvis är den formad som ett lågt tråg genom att dess fyra kanterna är uppvikta några centimeter och ihopbockade så att det blir tätt i hörnen.. Huvudskälet är att undvika att det ska komma ut vatten i isoleringen om det skulle koka över – något som dock i praktiken aldrig sker. De uppvikta kanterna kan eventuellt bidra till att fånga upp några perifera ljusstrålar. Man skulle kunna tänka sig att låta de uppvikta kanterna vara ännu bredare. Då skulle väl ytterligare lite mer solstrålning absorberas, men samtidigt skulle den ökande ytan medföra att mer av plåtens värme avgavs till luftutrymmet, vilket är en mindre effektiv värmeförmedlare än plåten själv, så nyttan med bred kant är tveksam. För att absorbera den solstrålning som når plåten måste den ha en svart yta. Det behövs ett jämnt, tunt och hållbart skikt. Det vanligaste är att man målar med vanlig målarfärg – med pensel eller spray efter att först ha rengjort ytan med sprit. En nackdel är att färgen under de första kokningarna ger ifrån sig feta substanser som sätter sig på glaset och andra ytor. De går visserligen att torka bort, och man kan ju köra kokaren utan mat några timmar först för att driva ut dessa oönskade föroreningar, men efter det är färgskiktet ganska ömtåligt. Om man inte är direkt ovarsam kan man sedan använda kokaren under något år innan färgskiktet är så slitet att man kan förmoda att strålningsabsorptionen blir lidande. Icke desto mindre är det otillfredsställande att använda svårtillgänglig färg avsedd för rumstemperatur och bränna sönder den så att den blir dålig, när det antagligen finns någon enkel bra metod alldeles kring hörnet. Det skulle behövas en del experimenterande för att kunna föreskriva ett säkert förfaringssätt. Kanske kan man svärta plåten i lågan från en brasa på kådig ved? Men det behövs speciell teknik för att det inte ska bli mest löst sot utan ett segt, heltäckande, hållbart skikt. Plåten och glasrutan är de två kritiska delar som en vanlig solugnsbyggare behöver köpa. Medan fönsterrutor finns färdigt tillskurna att köpa saknas det en standardprodukt i fråga om plåt. Järnaffärerna skulle kunna göra en insats för att få igång solugnsproduktionen om de började saluföra lämpliga plåtbitar. Man kan nedbringa värmeförlusten genom bottnen om plåten inte placeras direkt på den aluminiumfolieklädda wellpappersbottnen utan läggs på några träbitar som åstadkommer ett smalt luftskikt. ====Tätning==== [[Bild:Removing_pot_from_solar_oven1.png|thumb|250px|Bakkanten hindrar glaset att hasa ner]] Glasskivan behöver inte vara fäst vid lådan på något sätt utan kan helt enkelt ligga löst utanpå dess kant. Då blir det är enklare att bygga och minst lika bekvämt att använda som ett infattat fönster med gångjärn. Man kan lämpligen göra något slags stopp på bakkanten som hindrar glaset att hasa ner när man gläntar på det. Masonitväggen kan till exempel sticka upp någon centimeter över listen som glaset ligger på. Om man har en ugnsmodell med snedliggande glas behövs det en stoppkant framtill också, men man får se till att det finns åtminstone ett urtag i den så att man kommer åt kanten av glaset med fingrarna när man ska lyfta på det. Någor speciellt handtag i glaset behövs inte. Risken att man ska bränna sig på het ånga är obetydlig om man är någotsånär snabb när man öppnar och stänger glaset. Det är viktigt att det när kokningen sker inte finns någon springa mellan glas och lådans kant, där den varma luften kan ta sig ut och kall luft ta sig in. Man kan bygga en låda med så stor precision och stabilitet att ingen speciell tätning behövs förutom den skoning av vävtejp som löper runt glasskivan. Vanligtvis är det dock klokt att göra en tätning av något mjukt material. Det gäller speciellt om kanten är ojämn eller lådan så eftergivlig att något hörn av den kommer att hänga ned när den står på ojämnt underlag. Det brukar inte finnas lätningslist att köpa var som helst, och det behövs inte heller. Man kan göra tätningen av remsor av tjockt eller flerdubbelt tyg, som limmas eller nubbas fast i kanten. Finns det tillgång till bilskrot kan man använda gummitätning från bilrutor. ====Kastrull och lock==== [[Bild:Cover_the_cooking_pot_with_a_plastic_bag1.png|frame|right|Man fläker upp en plastpåse och spänner den över kastrullen]] Kastruller av tunn aluminium ger bäst värmeöverföring. Använder man vanligt kastrullock ska det vara svartmålat på ovansidan, så att det inte reflekterar iväg värdefull solstrålning tillbaka upp mot himlen. Ett alternativ till lock är att täcka kastrullen med genomskinlig plast. Då tränger solljuset rätt igenom plasten och träffar maten direkt. Fördelen med ett sådant arrangemang är att man kan se genom den och hålla koll på när maten börjar koka eller kokar för hårt, eller hur riset sväller. Man sätter stort värde på den kontrollmöjligheten eftersom man inte gärna kan lyfta på locket så ofta. Att öppna både glaslocket och sen kastrulllocket som vid vanlig kokning skulle nämligen kyla ned hela ugnen och förlänga koktiden. Det har också ett propagandavärd att kunna visa andra hur maten kokar. Skeptiska människor som som inte har erfarenhet av solugnar tror ofta att solkokning innebär att maten baddar sig varm utan att kokning sker. Genom plastfoliet kan de se att den sjuder, med bubblor och allt, och att det inte är någon principiell skillnad i processen. Nackdelen med plastpåsetäckning är att maten sällan är så svart som ett svartmålat lock, varför inte all solstrålning absorberas utan en del reflekteras bort. Kokar man till exempel vitt ris blir det väldigt lite absorption inne i kastrullen och man är helt hänvisad till den strålning som faller bredvid kastrullen på bottenplattan och värmer där. Det brukar dock gå utmärkt att koka också ris med plastfolietäckning av kastrullen bara ugnen inte är för liten Det brukar gå bra att använda vanliga etenplastpåsar, sådana som man köper till exempel bröd i och som finns gratis tillgängliga på de flesta håll. Det är synnerligen ovanligt att den smälter i en solugn av vanlig konstruktion – så länge den inte är I direkt kontakt med bottenplåten . Det enda är att den kan bli lite deformerad i kanterna. Man kan fläka upp plastpåsen längs ena sidan och spänna den över kastrullöppningen och sen sticka ner flikarna i kastrullens ena grep. Det blir tillräckligt tätt för att hålla avdunstningen nere så att det inte blir kondensdroppar på glasskivans insida. Om det bildas kondensdroppar på glasrutan blir det svårt att hålla temperaturen uppe. För att undvika det ska man se till att plasten sluter någorlunda tätt och undvika för häftig sjudning. Kondensproblemet är ovanligt i kokare som inte har en perfekt lufttät innerlåda utan springor i hörnen, för då har fuktigheten en chans att försvinna från det inre ugnsutrymmet. Det är en klar fördel, men då är det viktigt att lådan får stå öppen över natten så att all kondens i isoleringen får vädras ut. ====Reflektorn==== [[Bild:Adjusting_the_reflector_of_a_solar_oven1.png|frame|right|Sätt staget i rätt hål för att få rätt vinkel]] Solugnar brukar oftast vara utrustade med en enkel uppvikbar reflektor gjord av aluminiumfolie limmad på en skiva av masonit eller kartong, av samma storlek som glaset. Det blir att se ut som locket på en kista, fäst vid lådan med något slags “gångjärn”, och med en justerbar stötta på ena sidan. Gångjärnen kan göras av böjliga remsor av plåt eller plast. Som stötta kan man använda en styv ståltråd (2 mm), som med en ögla är fäst i locket och i andra änden har en vinkelböjd ände som kan stoppas in i något av ett halvdussin alternativa tvåmillimeters hål i lådans gavel. Varje hål ger sin reflektorvinkel, och man väljer den som passar för den aktuella solhöjden. ====Att ställa in solugnen efter solen==== [[Bild:Solar_oven_alignment1.png|thumb|200px|Kontrollera skuggan för att rikta ugnen mot solen]] När man ska koka riktar man först lådan så att den vetter mot solen. Man kan titta efter att det faller skugga på baksidan men inte på gavelsidorna. Om solen står lågt kan man eventuellt palla upp lådan med en sten så att den kommer att stå lite snett. Solen kan då skina ner i lådan bättre. Sen öppnar man reflektorlocket på vid gavel och vrider tillbaka det långsamt medan man iakttar den solreflex den kastar på marken. Man fortsätter att vrida locket tills man hittar den vinkel som får reflexen att i sin helhet falla ner i lådan och lysa upp kastrullen och den svarta bottenplåten. Slutligen sätter man in stöttans fot i det hål som ger den bästa möjliga vinkeln, och kokningen har börjat. Har man möjlighet kan man snabba upp kokandet genom attt allt som oftast gå och vrida på hela kokarlådan och söka nytt hål för stödpinnen så att de följer solen, men ofta behövs det inte. När solen ska passera zenit är det bäst att ha reflektorn vidöppen för att undvika att den kommer att skymma solen efter passagen. Reflektorn är i varje fall av föga nytta just när solen står i zenit, för den står då uppfälld i en vinkel som gör att den effektiva strålinfångningsarean är liten. ====Matlagning med solugn==== Det tar längre tid att laga mat i en solugn än över en eld eller på en elplatta. I solugnen - och I vilken ugn som helst – går det långsamt att komma upp i kokningstemperatur, men när maten väl börjat koka är den snabbt färdig. Med plasttäckt kastrull beror koktiden på hur mörk maten är på ytan. Om den strålning som trängt genom plasten träffar en ljus matyta, t.ex. ris, reflekteras den i stor utsträckning tillbaka ut i rymden. Oftast spelar det inte så stor roll eftersom den del av strålningen som faller på bottenplåten är så mycket större. Om kastrullerna däremot är många och vida och täcker en stor del av bottenplåten kan den absorberande arealen bli för liten för att försörjaugnen med energi nog för kokning. Maten kan då visserligen bli mjuk ändå, om den får lite tid på sig, och kan till och med bli godare än vanligt kokt mat. Man får emellertid vara lite försiktig när tillredningstemperaturen är lägre än den vanliga, och fundera på om det kan finnas bakterier i den som kan ha överlevt tillagningen och kan ge hälsoproblem – antingen direkt eller efter att de fått tid att tillväxa. Det är bäst att ha en solugn som är stor nog för att hålla igång ordentlig kokning även om kastrullerna är många Om man använder svart lock på kastrullen istället för plast minskar man denna energiförlust genom reflektion, men man kan då inte kan se vad som äger rum inne i kastrullen. Det blir svårare att bedöma när maten är färdig. Med genomskinlig plast kan man däremot iaktta när kokningen börjar för all mat utom för ris, som normalt hinner svälla så mycket innan vattnet kommit upp till kokpunkten så att den kokande vattenytan döljs. För att koka ägg begövs ingen kastrull och vatten över huvudtaget. Man lägger dem helt enkelt på bottenplåten. Det spelar inte just någon roll om de ligger där i kontakt med den varma luften en halv timme eller mer – smaken är som typiska kokta ägg i vilket fall. Det enda är att det kan bli en liten mörk fläck i äggvitan på den sida som legat an mot plåten. Det kan man undvika om man lägger varje ägg på ett litet underlag. Normala koktider: Kyckling i en liten kastrull tar 50 minuter i starkt solsken. Ris i en stor kastrull tar två timmar. Vill man minska återreflektionen vid riskokning kan man lägga bladgrönsaker utanpå riset i kastrullen. De är betydligt mörkare än riset. Det spelar ingen större roll om kastrullerna står inne i ugnen för länge. Ingenting kan brännas vid, och normalt kokar det inte över heller. Kött blir ju mörare och ändrar karaktär när fettet kommer ut och blir till sås. Jämfört med vanlig kokning och varmhållning lika länge över låga bevaras smaken bra. Ris varmhålls oförändrat. En stor fördel med solugn är att man inte behöver vara närvarande och passa kokningen. Man kan ställa upp ugnen på morgonen i skuggan på västsidan av huset. Vid middagstid har solen stigit så att dess strålar når ugnen, och har man reflektorn rätt inställd kan man fördröja uppvärmningen av maten någon timme, så att den är alldeles lagom kokt när man återvänder hem från arbetet på eftermiddagen. Både för att koka, stekning och grädda bröd kan man använda stekpåse av plast i stället för kastrull. Det är en genomskinlig, värmetålig plastpåse som brukar finns att köpa i medelstora städer. Man stoppar i maten, sluter till påsen och lägger den direkt på plåten. Man får vara försiktig så att inte fett rinner ut på plåten eftersom målningen kan skadas när man sen ska göra ren plåten. Det gäller till exempel att vara försiktig med fisk med vassa ben som kan sticka hål i påsen. Man kan också hänga upp en pytteliten påse i ett hörn av ugnen, så att den nuddar bottenplåten, och koka till exempel bönor eller grönsaker i den utan att det tar just någon plats. Man kan inte använda vanlig etenplast i kontakt med plåten – den skulle smälta omedelbart – utan enbart stekpåse. ==Solkokare för kontinuerlig produktion av hett (sterilt) vatten== ====Princip==== Vattnet strömmar genom ett solvärmt element där det hettas upp till kokning och kyls ner igen genom att avge värme till nytt inströmmande vatten. ====Konstruktion==== Apparaten består av tre parallella lodräta plåtar på någon centimeters avstånd så att vattnet kan cirkulera i de två mellanrummen. Plåtarna är förbundna med varandra med strängar av värmetåligt silikonlim längs under- och sidokanterna. Det är alltså limsträngarna tillsammans med plåtarna som innesluter vattnet. Vattnet som ska renas leds in genom ett hål nedtill i plåten på solsidan, stiger och rinner över mittplåten och nedåt på andra sidan den, innan det leds ut. Under sitt stigande värms vattnet upp, dels på grund av att ytterplåten på den sidan är svartmålad och absorberar solljus, dels genom att den mittersta plåten tillåter värmeöverföring från det tidigare uppvärmda, nu sjunkande vattnet på andra sidan (värmeväxlare enligt motströmsprincipen). Plåten på skuggsidan är utåt värmeisolerad med styrenskumplast. Solstrålningen koncentreras på den svartmålade plåtväggen av en kupad reflektor. ====Material==== 3 st plåtar av aluminium eller förzinkat stål. Exempelvis 40 cm x 30 cm. Värmebeständigt silikonlim. Det finns motorblockspackningssilikon (”gasket maker”) att köpa även på rätt små orter. Om vattnet ska användas för invärtes bruk får man fundera på vad det kan finnas för substanser i limmet. Svart målarfärg. 2 st genomföringar genom plåten. Ventilhus från cykelslangar med muttrar duger bra. Plast eller gummislang. ====Utvecklingsmöjligheter==== Konstruktionen kan varieras på ett flertal sätt. Bland annat får man ta hänsyn till vilket lim man använder och hur plåtytan är beskaffad. Man får testa och ta ställning till följande: - Är vidhäftningen mellan silikonlimmet och plåtytan är tillräckligt god för att hålla ihop konstruktionen? Annars får man komplettera med skruvförband - Går det att åstadkomma en tillräckligt tjock silikonsträng för att hålla plåtarna på rätt avstånd? Annars får man lägga in plast-, gummi- eller metallstrimlor som distans. - Vilket är det optimala avståndet mellan plåtarna? Det ska vara möjligt för ångbubblor att obehindrat leta sig uppåt utan att det påverkar vätskans strömningshastighet. Högst uppe bör plåtarna vara bockade utåt, så att profilen blir trattformad, för att garantera att ångbubblor kan frigöras utan att överkokning sker. - Hur ska den mittersta plåtens överkant utformas, där vattnet ska rinna över från den sida där det värms till den där det svalnar? Ska det rinna över längs hela överkanten eller i ett hål eller i ett urtag i överkanten placerat diahonalt i förhållande till inloppshålet? - Hur ska utloppet utformning? Vattnet rinner nedåt på utloppssidan och måste samlas ihop i nederkanten, men för att garantera att vätskenivån hålls konstant måste utloppet vara upptill. Det kan kanske bäst åstadkommas med en kanal skapad av en extra silikonsträng som löper lodrätt en bit från kanten. (Om den bara är smal blir strömningshastigheten där så stor att jämförelsevis föga oönskad värmeöverföring hinner ske.) En annan möjlighet är att låta utloppsslangen vara permanent dragen i en böj uppåt som når upp i nivå med mittplåtens överkant eller hål. Då får man se till att dess ände inte hänger ner och bildar en hävert. - Hur ska reflektorn konstrueras? Ska den vara helt integrerad, så att en av elementets plåtar sticker ut i nederkanten och där är böjd till en kupad spegel? Eller är det bättre med en stor böjd masonit- eller kartongskiva klädd med aluminiumfolie? Ska reflektorn vara fixerad eller rörlig i förhållande till absorbator/värmeväxlarelement? Hur mycket kan man luta elementet med bibehållen funktionalitet? Om man kan luta den mycket kanske man inte behöver någon reflektor alls, utan kan nöja sig med direktinstrålningen. Eller ska man göra tvärtom och ha reflektorer och absorbatorer på bägge sidor om ett strikt lodrätt och trerummigt element med utlopp från mittutrymmet? - Hur ska stativet konstrueras, så att man lätt kan rikta om apparaten och följa solen? - Hur fäster man lämpligen slangar, slangklämmor och tratt så att man kan reducera flödet och ösa på råvatten och samla upp sterilvatten utan att funktionen påverkas? [[Kategori:SAB: P]] 4073 12494 2006-09-21T17:40:45Z 217.211.233.129 == '''English muffins''' == 40 portioner | Normalstora formar -------------------------------------------------------------------------------- En icke-söt muffins passar bra till te, som ett alternativ till scones. -------------------------------------------------------------------------------- Svårighetsgrad: Medel 3 msk mjukt smör <br> 10 dl vetemjöl, 600 g <br> 1 tsk salt <br> 2 tsk socker<br> 50 g jäst<br> 2 1/2 dl vatten<br> 1 1/4 dl mjölk <br> -------------------------------------------------------------------------------- 1. Koka upp mjölken, ta från plattan och häll i vattnet. Låt svalna till 37°C.<br> 2. Lös jästen i lite av degvätskan och häll tillbaka.<br> 3. Tillsätt socker, salt och vetemjöl. Arbeta sist i smöret.<br> 4. Jäs degen övertäckt ca 1 1/2 timme tills den faller ihop.<br> 5. Sätt ugnen på 225°C.<br> 6. Dela degen i 40 bitar och rulla dem till bollar. Lägg på bakpappersklädd plåt. Platta till bollarna på plåten.<br> 7. Grädda genast 7-10 min tills muffinsen är ljusbruna. Dela med gaffel när de svalnat.<br> 4077 12529 2006-10-03T15:13:53Z 81.170.244.162 hår 4078 12554 2006-10-06T15:02:23Z 81.226.218.58 /* '''LEKTION 1''' */ ''Japanska är ett enkelt språk när man väl kommit igång och lärt sig grunderna, några ord och uttryck.'' == '''LEKTION 1''' == '''Ord och fraser''' *Konnichiwa= Goddag *Konbanwa= Godkväll *Ohayoo (-gozaimasu)= godmorgon (-artigare att ha till) *Sayoonara= Hej då *Oyasuminasai= Godnatt *sumimasen= Ursäkta (används ofta) *Iie= Nej, men kan också betyda "ingen orsak" i vissa lägen *Hai= Ja *ee= Ja *Arigatoo (-gozaimasu)= Tack (-artigare att ha till) 4079 12568 2006-10-09T16:14:50Z Thuresson 358 radera Mikael Olofsson i Helsingborg tycker om att titta på fåglar och... {{radera}} 4081 12575 2006-10-13T06:13:47Z 212.112.51.133 faan vad jag hatar dej 4082 12576 2006-10-13T06:14:30Z 212.112.51.133 älskar dej (L) du e min bästa vänn 4083 12602 2006-10-14T19:21:03Z 213.185.1.119 Einstein 7Li + p > 2 4He {}^7\mathrm{Li} + \mathrm{p} \-> 2\,{}^4\mathrm{He}. 4084 12603 2006-10-15T12:37:34Z 82.209.135.100 Old Fashioned, whiskydrinken. Recept på en Old Fashioned; 6 cl bourbon Angostura Bitter 1 sockerbit Soda Lägg en sockerbit i ett whiskyglas Blöt den med angostura bitter Fyll med soda så att det täcker sockerbiten Häll i bourbon och fyll på med is Servera med en kaffesked i glaset 4086 12622 2006-10-19T16:45:01Z 85.224.146.175 {{kokboknav}} Här gäller alltså lika många dl socker som ägg. ==Ingredienser== ''1 portion'' *1 ägg *1 dl strösocker *ev. kakao ==Tillagning== *Kläck i ägget i en bunke. *Häll i sockret och ev. kakaon. *Vispa! ==Tips== Ju längre du vispar desto godare blir det! [[Kategori:Kokboken]] [[Kategori:Ä kokbok]] 4087 12625 2006-10-19T18:26:34Z 81.230.15.174 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''2 glas'' *1 Banan *2dl Naturell yoghurt med honung *1dl Mjölk *2tsk Socker *1tsk Kakao ==Tillagning== Mixa ihop alla ingredienserna med en mixer och kör till en slät dryck. ==Servering== Serveras derekt och om man vill spara den så ställer man in den i kylen. ==Tips== [[Kategori:Drycker]] [[Kategori:B kokbok]] 4088 12626 2006-10-19T19:32:37Z 81.230.15.174 {{kokboknav}} Stora kaxiga muffins eller normalstora? Storlek och gräddningstid är det enda som skiljer. http://www.arla.se/Images/RecipeImages_270/18191.jpg ==Ingredienser== ''9 stora eller 18 normalstora'' *50g Smör *3 Ägg *2dl Strösocker *1dl Mjölk *4dl Vetemjöl *2tsk Bakpulver 100g Grovhackad choklad eller 4dl bär Garnering: *florsocker *Bär eller strössel ==Tillagning== Sätt ugnen på 225°. Sätt ut pappers formar på en plåt eller smörj en muffinsplåt lätt. Smält smöret. Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt mjölk och smör. Blanda mjöl och bakpulver och rör ner det i smeten. Tillsätt choklad eller bär. Klika ut smeten i formarna. Grädda mitt i ugnen i ca 20 minuter för stora och ca 12 minuter för normalstora. Låt muffinsen svalna. ==Servering== Sikta över lite florsocker stax före servering eller rör florsocker med lite vatten till en glassyr och bred det på muffinsen. Garnera med bär eller strössel. ==Tips== [[Kategori:Kaffebröd]] [[Kategori:M kokbok]] 4089 12725 2006-10-26T09:50:02Z Opptic 62 radera {{radera}} 4090 12646 2006-10-24T16:10:10Z 85.89.65.2 {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' * 400 g penne * 150 g rökt skinka * Smör till stekning * 150 g skivade champinjoner * 5 dl färsk spenat * 1 knippa persilja * Salt och peppar Gratängsås * 1 msk smör * 1 msk vetemjöl * 3-4 dl gräddmjölk (grädde blandat med mjölk) * 1 dl riven parmesanost eller liknande * 1 kula mozarella * Salt och peppar ==Tillagning== # Koka pastan al dente enligt anvisningarna på paketet. Spola kall under rinnande vatten. Sätt ugnen på 225 grader. # Skär skinkan i små tärningar och fräs i en klick smör i en stekpanna tillsammans med champinjonerna och spenaten. Krydda med salt och peppar. # Smält smöret till såsen i en kastrull och pudra ner mjölet. Rör om och häll på gräddmjölken. Låt koka upp och blanda ner parmesanosten. Riv ner mozarellan. Salta och peppra. # Hacka persiljan. Blanda samman alla ingredienserna och häll över i en gratängform. # Grädda i ugnen i ca 20 minuter. ==Servering== * Sallad ==Tips== [[Kategori:Kokboken]] [[Kategori:Alfabetiskt register kokboken]] [[Kategori:Pasta]] [[Kategori:P kokbok]] 4092 12655 2006-10-25T20:27:11Z MediaWiki default 4093 12656 2006-10-25T20:27:11Z MediaWiki default 4094 12657 2006-10-25T20:27:11Z MediaWiki default Your IP address is blocked from editing, and so is not allowed to use the password recovery function to prevent abuse. 4095 12658 2006-10-25T20:27:12Z MediaWiki default 4096 12659 2006-10-25T20:27:12Z MediaWiki default 4097 12660 2006-10-25T20:27:13Z MediaWiki default 4098 12661 2006-10-25T20:27:13Z MediaWiki default The following pages do not link to other pages in this wiki. 4099 12662 2006-10-25T20:27:14Z MediaWiki default 4100 12663 2006-10-25T20:27:14Z MediaWiki default 4101 12664 2006-10-25T20:27:14Z MediaWiki default Redigerar $1 4102 12665 2006-10-25T20:27:18Z MediaWiki default Atom 4103 12666 2006-10-25T20:27:18Z MediaWiki default RSS 4104 12667 2006-10-25T20:27:18Z MediaWiki default 4105 12669 2006-10-25T20:27:19Z MediaWiki default 4106 12670 2006-10-25T20:27:19Z MediaWiki default Sidan ändrades senast $2, $1. 4107 12671 2006-10-25T20:27:19Z MediaWiki default Den här sidan ändrades senast $2, $1 av $3. 4108 12672 2006-10-25T20:27:20Z MediaWiki default 4109 12673 2006-10-25T20:27:20Z MediaWiki default 4110 12674 2006-10-25T20:27:20Z MediaWiki default 4111 12675 2006-10-25T20:27:20Z MediaWiki default The following pages are not linked from other pages in this wiki. 4112 12676 2006-10-25T20:27:20Z MediaWiki default 4113 12677 2006-10-25T20:27:21Z MediaWiki default 4114 12678 2006-10-25T20:27:21Z MediaWiki default 4115 12679 2006-10-25T20:27:21Z MediaWiki default 4116 12680 2006-10-25T20:27:21Z MediaWiki default 4117 12681 2006-10-25T20:27:21Z MediaWiki default 4118 12682 2006-10-25T20:27:21Z MediaWiki default 4119 12683 2006-10-25T20:27:21Z MediaWiki default My preferences 4120 12684 2006-10-25T20:27:21Z MediaWiki default 4121 12685 2006-10-25T20:27:21Z MediaWiki default 4122 12686 2006-10-25T20:27:23Z MediaWiki default {{PLURAL:$1|Kategori|Kategorier}} 4123 12687 2006-10-25T20:27:23Z MediaWiki default 4124 12688 2006-10-25T20:27:23Z MediaWiki default 4125 12689 2006-10-25T20:27:23Z MediaWiki default 4126 12690 2006-10-25T20:27:24Z MediaWiki default You have not specified target revision or revisions to perform this function on. 4127 12691 2006-10-25T20:27:24Z MediaWiki default No target revision 4128 12692 2006-10-25T20:27:24Z MediaWiki default Gå till 4129 12693 2006-10-25T20:27:24Z MediaWiki default 4130 12694 2006-10-25T20:27:25Z MediaWiki default 4131 12695 2006-10-25T20:27:26Z MediaWiki default A password reminder has already been sent, within the last $1 hours. To prevent abuse, only one password reminder will be sent per $1 hours. 4132 12696 2006-10-25T20:27:26Z MediaWiki default Disable variants conversion 4133 12698 2006-10-25T20:27:27Z MediaWiki default 4134 12699 2006-10-25T20:27:27Z MediaWiki default 4135 12700 2006-10-25T20:27:27Z MediaWiki default 4136 12701 2006-10-25T20:27:27Z MediaWiki default 4137 12702 2006-10-25T20:27:28Z MediaWiki default 4138 12704 2006-10-25T20:27:28Z MediaWiki default 4139 12705 2006-10-25T20:27:28Z MediaWiki default kk 4140 12706 2006-10-25T20:27:28Z MediaWiki default kk-cn 4141 12707 2006-10-25T20:27:28Z MediaWiki default kk-kz 4142 12708 2006-10-25T20:27:28Z MediaWiki default kk-tr 4143 12709 2006-10-25T20:27:29Z MediaWiki default 4144 12710 2006-10-25T20:27:29Z MediaWiki default 4145 12711 2006-10-25T20:27:29Z MediaWiki default Watch this page 4146 12712 2006-10-25T20:27:29Z MediaWiki default &lt; 4147 12713 2006-10-25T20:27:29Z MediaWiki default 4148 12717 2006-10-26T07:47:45Z Opptic 62 flyttade Formulär är ett fönster till Programmera i Pascal:Formulär är ett fönster #REDIRECT [[Programmera i Pascal:Formulär är ett fönster]] 4149 12719 2006-10-26T07:50:04Z Opptic 62 flyttade Programmera i Pascal:Formulär är ett fönster till Pascal:Formulär är ett fönster: kan förkorta ned den när jag ändå håller på #REDIRECT [[Pascal:Formulär är ett fönster]] 4150 12722 2006-10-26T07:54:49Z Opptic 62 flyttade En tur genom Delphi's gränssnitt till Pascal:En tur genom Delphi's gränssnitt #REDIRECT [[Pascal:En tur genom Delphi's gränssnitt]] 4151 12724 2006-10-26T07:55:22Z Opptic 62 flyttade Programkoda i Pascal till Pascal:Programkoda i Pascal #REDIRECT [[Pascal:Programkoda i Pascal]] 4153 12751 2006-11-03T16:31:18Z Opptic 62 radera {{radera}} Grenkragen är den lilla kudde eller bulle precis vid grenens början. Den kan se lite olika ut, på bl.a. gran omger den hela grenen medan den på många lövträd är mer markant på undersidan. Anatomiskt sett är grenkragen en del av stammen. Vid beskärning ska snittet ligga utanför grenkragen för att undvika att rötsvampar eller virus angriper de kvarvarande delarna av trädet. 4154 12747 2006-11-01T17:38:06Z Vlasak 281 == Ingredienser == ''6-8 port'' * 1,2 kg pumpa * 2 gula lökar * 4 vitlöksklyftor * 1 msk smör * 12 dl mjölk * 4 grönsaksbuljongtärningar * 4 dl lätt crème fraiche * rivet skal och saft av * 2 lime * 2 tsk sambal oelek * färsk koriander == Gör så här == Skala och skär pumpan i tärningar. Skala och hacka löken. Fräs löken i smör i en gryta. Tillsätt pumpa, mjölk och buljongtärningar. Låt soppan koka ca 10 min. Mixa soppan och rör i hälften av crème fraiche. Smaksätt med lime, sambal oelek och ev salt. Låt soppan koka upp, servera med en klick crème fraiche och färsk koriander. [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Soppor]] [[Kategori:Pumpa]] 4155 12748 2006-11-01T17:53:20Z Vlasak 281 ''4 portioner'' ''Tillagningstid: ca 30 minuter'' == Ingredienser == * 1 pumpa (ca 1 kg) * 4 gula lökar, skivade * 2 skalade äpplen, urkärnade och tärnade * 1,5 msk olja * 1,5 liter grönsaksbuljong av tärning eller fond * 1 tsk färsk ingefära, finriven * 2-3 msk pressad citron * salt och peppar * kryddgrönt == Tillbehör == * grovt bröd * lagrad ost == Tillagning == Skala pumpan, dela den, ta bort kärnorna och skär köttet i små tärningar. Fräs dem med lök och äpple i olja i en gryta. Tillsätt buljong, ingefära och citron. Koka på svag värme tills pumpan är mjuk. Mixa soppan slät med mixer eller mixerstav. Smaka av med salt och peppar. Strö på kryddgrönt och eventuellt lite rivet citronskal. Servera med ostsmörgås. Tips:Till förrätt passar en halv kokt krabba per portion. Servera den med rostat bröd och t ex hovmästarsås ( finns färdig på burk). En portion med tillbehör ger ca Energi: 1670 kJ / 399 kcal Fett: 15 g Fibrer: 8 g [[Kategori: Vegetariskt]] [[Kategori: Veganskt]] [[Kategori: Soppor]] [[Kategori: Pumpa]] 4157 12849 2006-11-14T15:22:56Z 84.217.51.22 4158 12938 2006-12-03T18:18:10Z 195.198.149.152 /* Stark kärnkraft */ =Introduktion= Det finns fyra krafter som håller ihop allt som finns i universum.<br> Gravitationen, elektromagnetismen, den starka kärnkraften och den svaga kärnkraften.<br> Alla krafter förmedlas av en partikel, som tillexempel gravitationens graviton.<br> Månen och jorden byter ut gravitoner och påverkar varandra därför med gravitations kraften.<br> =Gravitation= Introduktion.<br> Gravitationen är den kraft som håller oss kvar på jorden, binder solen med jorden och håller ihop galaxer.<br> Gravitationen påverkar endast objekt med massa.<br> Gravitationskraften förmedlas av en partikel som kallas Gravitonen.<br> Man har inte hittat gravitonen än, men forskare är säkra på att den finns.<br> =Elektromagnetism= Introduktion.<br> Elektromagnetismen är den kraft som får t.ex. binder elektroner till atomkärnor.<br> Kraften har två olika laddningar som påverkar varandra, plus och minus som attraherar varandra.<br> Samma laddningar som plus och plus stöter bort varandra.<br> Den elektromagnetiska kraften förmedlas av en partikel som kallas fotonen.<br> =Stark kärnkraft= Introduktion.<br> Den starka kärnkraften är den kraft som håller ihop atomkärnorna så att protonerna som har positiv laddning inte kan stöta ifrån varandra.<br> Den starka kärnkraften förmedlas av en partikel som kallas gluonen, eller "den starka gluonen".<br> Den starka kärnkraften verkar mellan kvarkar =Svag kärnkraft= Introduktion.<br> Den svaga kärnkraften anses vara anledningen till att neutronen faller sönder.<br> Den svaga kärnkraften förmedlas av W och Z bosonerna, eller "svaga gluoner".<br> Den svaga kärnkraften verkar hos både kvarkar och leptoner. 4160 12823 2006-11-11T11:37:06Z Opptic 62 ingen wikibook "artikel" {{radera}} Himmelens drottning och gudarnas och gudinnornas gudinnan, liksom kvinnors och äktenskapens gudinna i den Grekiska mytologin. Hon är syster och fru till Zeus. Hennes föräldrar är titanen Kronos och hans syster Rhea 4163 12844 2006-11-13T19:16:23Z 217.67.88.199 diagram 4164 12850 2006-11-14T21:36:29Z 81.224.116.57 Spelet 4166 12872 2006-11-19T17:49:30Z 85.226.6.185 {{kokboknav}} ==Ingredienser== * 3,5 dl mjöl * 2 tsk bakpulver * 4 tsk vaniljsocker * 5 tsk kanel * 1,5 dl olivolja * 4 st bananer * 3 dl hackade hasselnötter * 2 dl ljus sirap * 2 dl råsocker/farinsocker ==Tillagning== Blanda sirap och socker. Mosa bananerna och mixa med olivoljan. Rör ihop sockerblandningen med bananmixen. Blanda torrvarorna och nötterna, rör sedan samman med resten. Smörj och bröa en form. Låt bakas i mitten av ugnen. 125 grader i minst 1,5 timme. Känn efter med en sticka för att kolla om den är färdig. == Variant == Lägg i hackade fikon eller annan torkad frukt. [[Kategori:Kaffebröd]] [[Kategori:Veganskt]] [[Kategori:Alfabetiskt register kokboken]] 4167 12878 2006-11-19T19:07:53Z 85.235.31.133 {{kokboknav}} ==Ingredienser (8 portioner) == * En påse med Quorn-bitar * 1/2 påse asiatisk wookmix * 1 burk kikärter * 1 burk bambuskott * 1 burk kokosmjölk * 1 gullök * 2 bananer * 1 burk ananas i bitar (ta kanske inte med all saft) ==Tillagning== Hacka och stek upp löken tillsammans med Quorn-bitarna tills de fått bra med färg. Krydda ordentligt så att Quorn-bitarna får smak. Lägg undan Quorn-bitarna och löken i en skål. Stek sedan upp wookmixen. Häll sedan i bambuskotten och kikärterna och stek tills de fått en gnutta färg. Häll tillbaka Quorn-bitarna och löken. Häll sedan i kokosmjölken, ananasbitarna och skivade bananer. Rör runt, sänk värmen och låt sjuda i ca tio minuter under lock. ==Kryddning== * Thai hot sweet chili-sås * Svartpeppar * Salt * (Paprika eller cayennepeppar) ==Servering== Serveras med ris och något svalkande att dricka. [[Kategori:Q kokbok]] [[Kategori:Grönsaker]] [[Kategori:Vegetariskt]] [[Kategori:Thailändskt]] 4168 12879 2006-11-19T19:32:34Z 81.228.153.131 == '''Intelligent Design''' == Naturliga system som inte tillräckligt kan förklaras av oriktade naturliga krafter och kännetecknas av detaljer som vi i andra sammanhang skulle härröra från intelligens. 4170 12885 2006-11-20T17:16:03Z 213.114.130.221 Från Wikipedia [[Bild:254489 9016 hamentash 02.jpg|thumb|Tre stycken hamantaschen]] '''Hamantasch''' (Kan även stavas ''hamentash'', ''homentasch'', eller ''homentash'') är en form av trekantig [[kaka]] som traditionellt äts av [[judar]] under [[purim]]. Kakan är trekantig och fylld med fyllning, som kan bestå av en mängd olika saker, såsom [[choklad]], [[sylt]], [[dadel]], [[plommon]], [[russin]] eller [[aprikos]]. Kakan kan på svenska kallas Hamans - fickor, hatt eller öron. I Israel kallas de אוזני המן (Oznei Haman) - öron. Som regel görs kakan av en mjölkfri deg, som skärs upp i en cirkel, varpå cirkelns sidor sedan viks in över mitten från tre håll. '''Recept:''' ==Ingredienser== *3 ägg (+ 1 ägg till pensling) *1 dl olja *1 tesked bakpulver *1½ dl socker *2 dl vatten *1 dl fruktjuice till exempel apelsin *1 nypa salt * 5 dl vetemjöl (vanilj) ====Fyllning==== *Hackade aprikoser och aprikossylt. *Hackade hasselnötter och/eller hackad mandel. ==Tillagning== Sätt ugnen på 175-200 C. Vispa äggen, häll sedan på mjölet och blanda alla ingredienser i en skål, rör tills blandningen blir smidig. Mjöla bakbordet, häll upp degen och kavla ut den tills den är ca ½ cm tjock. Skär ut cirklar i lagom storlek. Upprepa proceduren tills degen tar slut. Tag därefter de runda kakstyckena och lägg en klick fyllning därpå. Vik sedan upp alla ''tre'' kanterna så att endast en mindre glipa återfinns i mitten. Lägg de ogräddade kakorna på en bakplåt med bakpapper, pensla dem därefter med ägg och ställ in dem i ungnen tills de svällt och fått en gyllenbrun färg. Låt kakorna svalna, eftersom man annars lätt bränner sig på den varma fyllningen. [[Kategori:Bakning]] [[Kategori:H kokbok]] 4171 12886 2006-11-20T17:18:04Z 213.114.130.221 Omdirigerar till [[Hamantasch]] #REDIRECT[[Hamantasch]] 4172 12887 2006-11-20T17:37:23Z 213.114.130.221 Från Wikipedia '''Kärleksmums''' är en mjuk chokladkaka som gräddas i långpanna med chokladglasyr på. På glasyren strör man kokosflingor. Bakverket benämns ibland Snoddas. ==Detta behövs:== *2 st ägg *3 dl socker *1 1/2 dl mjölk *2 tsk bakpulver *2 msk kakao *2 tsk vaniljsocker *4 1/2 dl vetemjöl *150 g smält smör Glasyr: *3 hg florsocker *1 msk kakao *5 msk kokt kaffe *50 g smält smör *kokosflingor ==Instruktion:== Vispa ägg och socker poröst, tillsätt sedan de övriga ingredienserna, sist det avsvalnade smöret. Bred ut smeten på bakplåtspapper i långpanna. Grädda ca 15 minuter i 200 grader. Låt kakan svalna. Blanda ihop ingredienserna till glasyren och bred på kakan. Strö kokosflingor över och skär kakan i passande rutor. [[Kategori:Bakning]] [[Kategori:K kokbok]] 4173 12892 2006-11-22T12:09:09Z 194.237.142.21 Hur man skriver ¿ på ett Svensk tangenbord. För att skriva ¿ så tryck ner och håll kvar alt-knappen (den till vänster om mellanslag) slå sen därefter 0191 på det numeriska tangenbordet (observera att Num Lock måste vara i) när alt-knappen släpps så kommer ¿ fram. Dvs alt+0191. 4175 12921 2006-11-27T16:41:06Z Fenix 110 {{radera}} {{radera}} 4176 12919 2006-11-27T16:34:35Z Fenix 110 dumpar från Wikipedia obearbetat ==Några meningar, ord, siffror...== * Hallo, wie heißt du? = Hallå, vad hetter du? *Ich heiße Robert, und du? = Jag heter Robert, och du? *Ich heiße Klaus. = Jag heter Klaus. *Hallo, wie geht's dir? = Hallå, hur mår du? *Gut danke, und dir? = Bra tack, och du? *Auch gut = Mycket bra *Tschüss! = Hej då! *Bis bald, Sara! = Vi ses, Sara! *Blau = Blå *Rot = Röd *Braun = Brun *Grün = Grön *Weiß = Vit *Gelb = Gul *Schwarz = Svart *Grau = Grå *Eins = Ett/En *Zwei = Två *Drei = Tre *Vier = Fyra *Fünf = Fem *Sechs = Sex *Sieben = Sju *Acht = Åtta *Neun = Nie *Zehn = Tio *Elf = Ellva *Zwölf = Tolv *Dreizehn = Tretton *Vierzehn = Fyorton *Fünfzehn = Femton *Sechzehn = Sexton *Siebzehn = Sjutton *Achtzehn = Artton *Neunzehn = Nitton *Zwanzig = Tjugo *Der Hamster = Hamstern *Der Wellensittich = Underlaten *Das Pfred = Hästen *Die Katze = Katten *Die Maus = Musen *Der Hund = Hunden *Januar = Januari *Februar = Februari *März = Mars *April = April *Mai = Maj *Juni = Juni *Juli = Juli *August = Augusti *September = September *Oktober = Oktober *November = November *Dezember = December *Die Mütze = Mössan *Das Hemd = Skjortan *Die Kappe = Käppsen *Das T-Shirt = T-Shirten *Die Jacke = Jackan *Der Pullover = Tröjan *Die Bluse = Blusen *Der Rock = Kjolen *Die Shorts = Kortbyxan *Die Jeans = Jeansen *Die Stiefel = Stövlarna *Die Hose = Byxan *Die Schuhe = Skorna *Die Turnschuhe = Sport-skrona *Anna ist meine Schwester = Anna är min syster *Tobias ist mein Bruder = Tobias är min bror *Das Mädchen = Flickan *Der Junge = Killen *Der Lehrer = Läraren (kille) *Die Lehrerin = Läraren (flicka) *Ein Rucksack = En ryggsäck *Ein Bleistift = En blyerspenna *Ein Buch = En bok *Ein Tisch = Ett bord *Eine Lampe = En lampa *Eine Tür = En dörr *Ein Computer = En dator *Ein Stuhl = En stol *Ein Fenster = Ett fönster *Ein Haus = Ett hus *Ein Bus = En buss *Eine Schule = En skola *Ein Auto = En bil *Ein Fahrrad = En cykel 4177 12926 2006-11-28T22:28:54Z Keop 392 Ene's Nyår, den perfekta nyårsgroggen! '''Ene's Nyår''' ====Ingredienser==== * Champagne/Mousserande Vin * Vodka ====[[Drinkglas|Glas]]==== Direkt i flaskan ====Tillagning==== Drick upp valfri mängd av champagnen/mousserande vinet, fyll på med vodkan och drick! {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 4178 12930 2006-11-30T11:41:34Z 82.212.68.183 {{radera}} Gottwalds är ett kulturhus i Ängelholm som disponeras av Engelholms Musikforum(EMF). Adressen är Industrigatan 8. 4179 12965 2006-12-09T11:44:21Z Fenix 110 {{radera}} {{radera}}jag vill ha dig 4180 12966 2006-12-09T11:45:10Z Fenix 110 {{radera}} {{radera}}cioa! 4181 12945 2006-12-04T17:21:59Z 85.228.119.77 '''White Lady''' ====Ingredienser==== *2 delar Cointreau *1 del Citronjuice *4 delar Gin ====[[Drinkglas|Glas]]==== Coktailglas ====Tillagning==== Skaka ihop i med is. ====Garnering==== ====Ordlista==== {{Drinkboken}} [[Kategori:Drinkboken]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 4182 12953 2006-12-06T13:45:52Z Aki 402 Ny sida: '''Blood Red Sunrise''' är en alkoholfri drink. ====Ingredienser==== *75 % Sprite (eller dyl.) *20 % Grenadine *5 % Coca-Cola *Limebit *Socker ====Tillagning==== Blanda allting. ====[[... '''Blood Red Sunrise''' är en alkoholfri drink. ====Ingredienser==== *75 % Sprite (eller dyl.) *20 % Grenadine *5 % Coca-Cola *Limebit *Socker ====Tillagning==== Blanda allting. ====[[Drinkglas|Glas]]==== Serveras i vinglas. ====Garnering==== [[Garnering|Garnera]] med limebiten och sockret. {{Drinkboken}} [[Kategori:Alkoholfria drinkar]] [[Kategori:Drinkar A-Ö]] __NOTOC__ 4183 12954 2006-12-06T19:42:54Z 217.209.165.202 Fru Fortuna '''Fru Fortuna''', är namnet på lyckans gudinna. Inom den grekiska mytologin är hon slumpens gudinna och kallas för Tyche. 4184 12967 2006-12-09T11:45:32Z Fenix 110 {{radera}} {{radera}}———ŚąЯΑ——— † [[www.stallet.se]] 4185 12962 2006-12-07T16:04:54Z 81.236.224.186 ==Ingredienser== 2-3 msk socker 2-3 msk kakao 2-3 msk vispgrädde ==Tillredning== Blanda allt i en kopp och rör om tills det blir tjockt. [[Kategori: Efterrätter]] 4186 12964 2006-12-08T19:16:07Z 85.24.183.36 Ny sida: wir haben uns fast die ganze Nacht unterhalten wir haben uns fast die ganze Nacht unterhalten 4187 13021 2006-12-20T12:43:24Z Vlasak 281 /* Ingredienser */ {{kokboknav}} ==Ingredienser== * ett paket kycklinglever, tinad * ett paket bacon * 2 gula lökar * 2-3 vitlöksklyftor * mejram * timjan * rosmarin * salt och peppar * grädde, ca 2 dl * en skvätt sherry, konjak eller liknande * lagerblad, kryddpeppar till garnering * skirat smör ==Tillagning== Bryn löken och vitlöken tillsammans med baconet. Lägg i levern och stek. Tillsätt grädden och kryddorna, låt koka en stund och smaka av med kryddor. Tillsätt sherryn i slutet. Mixa allt i en matberedare och häll på på burkar eller en form. Låt patén svalna och häll skirat smör över, garnera med lagerblad och ett par korn kryddpeppar. ==Servering== Ett gott tillbehör på julbordet eller som förrätt. Gott med cumberlandsås till. Är också smaskens att bre på en knäckemacka till frukost dagen efter. ==Tips== Håller sig rätt länge i kylen under smörtäcket men kan också frysas. [[Kategori:Kött]] [[Kategori:Kyckling]] [[Kategori:Jul]] 4188 12973 2006-12-10T18:10:42Z Lunnefågel 404 Tyvär dog denna uggla dagen efter. Förmodligen tagen av en duvhök. Tyvär dog denna uggla dagen efter. Förmodligen tagen av en duvhök. 4189 12984 2006-12-15T09:43:13Z 62.88.128.149 Ny sida: јekvi är nada!Цæъ јekvi är nada!Цæъ 4190 13003 2006-12-18T10:50:14Z Dojan5 408 /* Enkel HTML handbok */ == Enkel HTML handbok == Hej! Kul att se att du vill lära dig HTML. Jag ska försöka att göra det så enkelt som möjligt för dig! Först ska vi titta lite på en väldigt enkel hemsida! Grunderna Först måste man lägga grunderna för hemsidan. Läs detta för det är viktigt. En hemsida måste alltid bestå av <html> <head> </title> <body> </body> </html> Som du kanske ser är det inte så mycket som behövs för att göra en grund till en hemsida. MEN för att lägga till lite roliga saker som t.ex en titel skriver du <title> och </title> inom head taggarna. Kolla mitt exempel [[http://wikihtml.atspace.com/enkel.html]] 4191 13004 2006-12-18T11:29:14Z 81.234.107.29 Ny sida: julbord är gott till julen det andvänds som att äta med =) julbord är gott till julen det andvänds som att äta med =) 4192 13018 2006-12-20T11:30:10Z Bjorne 411 /* Index */ == Index == Inledning</br> Ytspänning</br> Norrsken</br> Tryckkokning</br> Zemanneffekt ---- == Inledning == Ibland sitter jag och funderar över hur något fungerar, det är det som fick mig att starta denna bok. Jag vill vara med och skapa ett fysikaliskt uppslagsverk. Här skulle allt från norrsken till tyngdkraft och jetströmmar få plats. Det skulle kunna vara ett bra uppslagsverk vid laborationer. Alla är varmt välkommna att delta i projektet tillsammans med mig. == Zemaneffekt == 4193 13017 2006-12-20T11:28:44Z Bjorne 411 flyttade Fysikalika fenomen till Fysikaliska fenomen: Felstavning #REDIRECT [[Fysikaliska fenomen]] 4194 13023 2006-12-21T10:37:26Z Micke 84 Ny sida: {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *ca 1 liter Potatis *1-2 gula lökar *ca 1½-2 dl grädde el. sojagrädde *1 dl ketchup *2-3 msk oregano *några klickar smör el. mjölkfri... {{kokboknav}} ==Ingredienser== ''4 portioner'' *ca 1 liter Potatis *1-2 gula lökar *ca 1½-2 dl grädde el. sojagrädde *1 dl ketchup *2-3 msk oregano *några klickar smör el. mjölkfritt margarin *örtsalt *peppar ==Tillagning== Skala och skär potatisen i klyftor. Lägg dessa i en smord ugnsfast form. Skala och hacka löken och stek denna i en kastrull. När löken är gyllenbrun tillsätt oregano och ketchup och blanda lökblandningen med potatisen i formen. Häll över grädden, salta och peppra samt lägg smör i klickar på anrättningen. Grädda i ugnen på ca 200-225°C i ca 40 min eller tills potatisen är mjuk. ==Servering== Servera som ensamrätt tillsammans med en [[sallad]] och [[linsbiffar]], eller på julbordet som buffémat. ==Tips== [[Kategori:Kokboken]] [[Kategori:Alfabetiskt register kokboken]] [[kategori:Vegetariskt]] [[kategori:P kokbok]]